<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2290776</hangar_id>
 <dok_id>GO0348</dok_id>
 <rm>2000/01</rm>
 <beteckning>48</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 2000/01:48</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Miljödepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>48</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2000-12-14 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:06:49</systemdatum>
 <publicerad>2001-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Tillgänglighet till offentliga lokaler och på allmänna platser </titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GO0348/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GO0348</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GO0348</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;2000/01:48&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Tillgänglighet till offentliga lokaler och på allmänna&lt;br&gt;platser&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0348/prop_200001__48-1.png" style="width:39pt;height:48pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000/01:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 14 december 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kjell Larsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Miljödepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås ändringar i plan- och bygglagen (1987:10) som&lt;br&gt;innebär att tydliga krav skall ställas på tillgänglighet i samband med&lt;br&gt;iordningsställande och ändring av allmänna platser och områden för&lt;br&gt;andra anläggningar än byggnader. Krav införs också på att enkelt&lt;br&gt;åtgärdade hinder mot tillgängligheten och användbarheten för personer&lt;br&gt;med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga skall undanröjas i lokaler&lt;br&gt;och på allmänna platser i den utsträckning som följer av föreskrifter som&lt;br&gt;kommer att meddelas med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 48&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut..................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)............4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning..............................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund...........................................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillgänglighet i den offentliga miljön&amp;nbsp;m.m.......................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser..............................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande..................................................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar...................................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet Miljö och fysisk&lt;br&gt;planering (SOU 1994:36) såvitt avser PBL:s bestäm-&lt;br&gt;melser om tillgänglighet för rörelsehindrade m.fl.................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;betänkandet Miljö och fysisk planering (SOU 1994:36).......18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 december 2000 .20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad...........................................................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:48&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i plan- och bygglagen (1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:48&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till lag om ändring i plan- och&lt;br&gt;bygglagen (1987:10)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (1987:10)*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 18 § och 17 kap. 22 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall foras in en ny paragraf, 17 kap. 21 a §, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om allmänna platser och&lt;br&gt;områden för andra anläggningar än&lt;br&gt;byggnader skall vad som före-&lt;br&gt;skrivs om tomter i 17 § andra&lt;br&gt;stycket alltid tillämpas samt vad&lt;br&gt;som föreskrivs i 15 och 16 §§ och i&lt;br&gt;17 § första, tredje och fjärde&lt;br&gt;styckena tillämpas i skälig ut-&lt;br&gt;sträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om allmänna platser och&lt;br&gt;områden för andra anläggningar än&lt;br&gt;byggnader skall vad som före-&lt;br&gt;skrivs om tomter i 17 § andra&lt;br&gt;stycket alltid tillämpas samt vad&lt;br&gt;som föreskrivs i 15 och 16 §§ och i&lt;br&gt;17 § första, tredje och fjärde&lt;br&gt;styckena tillämpas i skälig ut-&lt;br&gt;sträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana platser och områden&lt;br&gt;skall dock alltid uppfylla kravet i&lt;br&gt;15 &amp;nbsp;§ första stycket 5 på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;användbarhet för personer med&lt;br&gt;nedsatt rörelse- eller orienterings-&lt;br&gt;förmåga i den utsträckning som&lt;br&gt;följer av föreskrifter meddelade&lt;br&gt;med stöd av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lokaler dit allmänheten har&lt;br&gt;tillträde och på allmänna platser&lt;br&gt;skall enkelt avhjälpta hinder mot&lt;br&gt;tillgängligheten och använd-&lt;br&gt;barheten för personer med nedsatt&lt;br&gt;rörelse- eller orienteringsförmåga&lt;br&gt;undanröjas i den utsträckning som&lt;br&gt;följer av föreskrifter meddelade&lt;br&gt;med stöd av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1769.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1197.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer far, i&lt;br&gt;de avseenden som anges i 20 och&lt;br&gt;21 &amp;nbsp;§§ meddela de ytterligare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelser som behövs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer far, i&lt;br&gt;de avseenden som anges i&lt;br&gt;20-21 a §§ meddela de ytterligare&lt;br&gt;bestämmelser som behövs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för en lämplig utformning av byggnader och andra anläggningar&lt;br&gt;samt tomter och allmänna platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 * Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:48&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utredningen (M 1992:03) om översyn av plan- och bygglagen (1987:10),&lt;br&gt;PBL, m.m., Plan- och byggutredningen, påbörjade sitt arbete i januari&lt;br&gt;1993 (dir. 1992:104). Utredningen överlämnade i mars 1994 sitt andra&lt;br&gt;delbetänkande Miljö och fysisk planering (SOU 1994:36). 1 regeringens&lt;br&gt;proposition Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen,&lt;br&gt;m.m. (prop. 1994/95:230) behandlades frågor som i huvudsak byggde på&lt;br&gt;betänkandet. I detta ärende som i huvudsak bygger på utredningens&lt;br&gt;överväganden behandlas frågor om tillgänglighet för personer med&lt;br&gt;nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. En sammanfattning av&lt;br&gt;betänkandet i berört hänseende finns i bilaga I. Betänkandet har&lt;br&gt;remissbehandlats. En forteckning över de remissinstanser som yttrade sig&lt;br&gt;över betänkandet finns i bilaga 2. En sammanställning av&lt;br&gt;remissyttrandena finns tillgängliga i Miljödepartementet (dnr&lt;br&gt;M94/903/9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen Från patient till medborgare - en nationell&lt;br&gt;handlingsplan för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79) redovisar&lt;br&gt;regeringen nationella mål och inriktning för handikappolitiken.&lt;br&gt;Regeringen återkommer nu till riksdagen med förslag till de ändringar i&lt;br&gt;PBL som där förutskickats för att skapa förutsättningar för ökad&lt;br&gt;tillgänglighet till lokaler och på allmänna platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 4 maj 1995 att inhämta Lagrådets yttrande över&lt;br&gt;det lagförslag som också inkluderade det nu aktuella förslaget till&lt;br&gt;ändringar i PBL (se prop. 1994/95:230 bil.7). Lagrådet (se prop.&lt;br&gt;1994/95:230 bil. 8) framförde inte några synpunkter på förslagen i denna&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Frågan om funktionshindrades behov av en bättre anpassad miljö har&lt;br&gt;belysts av liera utredningar under 1990-talet, bl.a. Handikapputredningen&lt;br&gt;(dir. 1988:53) och Plan- och byggutredningen (dir. 1992:104).&lt;br&gt;Handikapputredningen föreslog i sitt betänkande Ett samhälle för alla&lt;br&gt;(SOU 1992:52) bl.a. att bestämmelser om retroaktiva åtgärder i den&lt;br&gt;befintliga byggda miljön skulle införas i PBL. Lokaler dit allmänheten&lt;br&gt;har tillträde (s.k. publika eller offentliga lokaler) och allmänna platser&lt;br&gt;borde göras tillgängliga inom en femton- respektive tioårsperiod. Plan-&lt;br&gt;och byggutredningen hade i uppdrag att bl.a. se över reglerna om&lt;br&gt;tillgänglighet i PBL. 1 sitt betänkande Miljö- och fysisk planering (SOU&lt;br&gt;1994:35) redovisade utredningen en omfattande analys av&lt;br&gt;tillgängligheten och de vanligaste bristerna. Utredningen konstaterade att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det oftast är i gatumiljön som personer med nedsatt rörelse- eller&lt;br&gt;orienteringsförmåga stöter på hinder. För att lösa problemen föreslog&lt;br&gt;utredningen att krav skulle införas i PBL med innebörden att enkelt&lt;br&gt;åtgärdade hinder mot tillgängligheten och användbarheten skulle vara&lt;br&gt;eliminerade inom en femårsperiod i befintliga offentliga lokaler och på&lt;br&gt;befintliga allmänna platser. Utredningen föreslog också att mer precisa&lt;br&gt;krav på tillgänglighet skulle ställas i PBL vid nybyggnad och ändring av&lt;br&gt;allmänna platser. Både Handikapputredningen och Plan- och&lt;br&gt;byggutredningen drog således slutsatsen att åtgärder borde vidtas utöver&lt;br&gt;vad som följer av såväl nuvarande förbättringstakt som nuvarande&lt;br&gt;bestämmelser för nybyggnads- och ändringsverksamhet, om samhällets&lt;br&gt;mål om tillgänglighet skall kunna nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plan- och byggutredningens förslag behandlades i propositionen&lt;br&gt;Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen m.m. (prop.&lt;br&gt;1994/95:230). Regeringen uttalade i propositionen att den delade&lt;br&gt;utredningens uppfattning att tillgängligheten i och till offentliga lokaler&lt;br&gt;och på allmänna platser borde förbättras i snabbare takt. Regeringen&lt;br&gt;gjorde dock bedömningen att innebörden av uttrycket ”enkla åtgärder”&lt;br&gt;borde förtydligas och kostnadskonsekvensema belysas närmare.&lt;br&gt;Regeringen gav därför i maj 1995 Boverket i uppdrag att belysa&lt;br&gt;kostnadskonsekvensema av utredningens förslag. Uppdraget redovisades&lt;br&gt;i rapporten Tillgänglighet i den offentliga miljön (1996:8). I rapporten&lt;br&gt;konstaterar Boverket att det finns ett stort antal åtgärder som är enkla och&lt;br&gt;relativt billiga att genomföra. Om åtgärderna dessutom genomförs i&lt;br&gt;samband med underhållsarbeten borde kostnaderna kunna minskas&lt;br&gt;ytterligare. I juni 1997 fick Boverket i uppdrag att genomföra en&lt;br&gt;inventering av vidtagna och planerade åtgärder för att förbättra&lt;br&gt;tillgängligheten i offentliga lokaler och på allmänna platser. Uppdraget&lt;br&gt;redovisades i en rapport i februari 1998. Studien visar att många&lt;br&gt;kommuner kommit långt i arbetet med att förbättra tillgängligheten i den&lt;br&gt;offentliga miljön men att det samtidigt är stora skillnader mellan&lt;br&gt;kommunerna. Av rapporten framgår också att det är svårt att bedöma när&lt;br&gt;enkelt åtgärdade hinder kan antas vara eliminerade med nuvarande&lt;br&gt;förbättringstakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen Från patient till medborgare - en nationell&lt;br&gt;handlingsplan för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79) betonar&lt;br&gt;regeringen att takten i arbetet med att förbättra tillgängligheten på&lt;br&gt;allmänna platser och i offentliga lokaler nu behöver öka. I propositionen&lt;br&gt;gör regeringen den bedömningen att det nu bör införas krav i PBL på att&lt;br&gt;enkelt åtgärdade hinder i lokaler dit allmänheten har tillträde och på&lt;br&gt;allmänna platser bör vara eliminerade före utgången av år 2010.&lt;br&gt;Riksdagen har i samband med sitt beslut med anledning av propositionen&lt;br&gt;uttalat att den delar regeringens bedömning (bet. 1999/2000:SoU14, rskr.&lt;br&gt;1999/2000:240). Regeringen tog i propositionen också upp konceptet&lt;br&gt;Design för alla. Regeringen gjorde där bedömningen att statens&lt;br&gt;engagemang i arkitektur, formgivning och design skall förtydligas när det&lt;br&gt;gäller frågor om tillgänglighet. Vidare har regeringen inom ramen för&lt;br&gt;Arkitekturåret 2001 genom uppdrag engagerat de högskolor som har&lt;br&gt;arkitekt-, inredningsarkitekt- och landskapsarkitektutbildning. Dessa&lt;br&gt;skall genom ett samarbete med olika handikapporganisationer och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksantikvarieämbetet undersöka hur kunskapen om tillgänglighet i olika&lt;br&gt;miljöer kan stärkas inom de olika utbildningarna. De befintliga miljöer&lt;br&gt;som är kulturhistoriskt värdefulla är särskilt krävande att anpassa och&lt;br&gt;uppdraget skall därför bl.a. inriktas på sådana miljöer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:48&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Tillgänglighet i den offentliga miljön m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Tydliga krav skall ställas på tillgänglighets-&lt;br&gt;skapande åtgärder i samband med iordningsställande och ändring av&lt;br&gt;allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I befintliga lokaler dit allmänheten har tillträde och på befintliga&lt;br&gt;allmänna platser skall enkelt avhjälpta hinder mot tillgängligheten och&lt;br&gt;användbarheten för personer med nedsatt rörelse- eller orienterings-&lt;br&gt;förmåga undanröjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: De åtgärder som avser befintliga lokaler&lt;br&gt;och befintliga allmänna platser bör vara genomförda senast vid&lt;br&gt;utgången av år 2010. Tillämpningen av den nya lagstiftningen bör&lt;br&gt;följas upp och redovisas efter fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;Utredningen föreslog att enkelt åtgärdade hinder skulle vara avhjälpta&lt;br&gt;senast vid en viss tidpunkt (fem år efter ikraftträdandet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna var i princip positiva till&lt;br&gt;grundtanken att förbättra tillgängligheten i den byggda miljön. De flesta&lt;br&gt;instanserna hade inte heller något att invända mot att kravet på&lt;br&gt;tillgänglighet även skall gälla allmänna platser och andra anläggningar än&lt;br&gt;byggnader. Många remissinstanser, främst kommuner, motsatte sig&lt;br&gt;förslaget om krav på tillgänglighet med hänsyn till oklarheterna&lt;br&gt;beträffande finansieringen och svårigheterna att precisera begreppet&lt;br&gt;enkelt åtgärdade hinder. Vidare påpekades att sanktionsmöjligheter&lt;br&gt;saknas och att tiden är för kort. Riksantikvarieämbetet befarade att det i&lt;br&gt;vissa fall kan bli svårt att hävda kulturminneslagens krav på&lt;br&gt;kulturhistoriska hänsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän (JO) framhöll att i PBL-propositionen (prop.&lt;br&gt;1985/86:1) uttalades att byggnadslagstiftningen vilar på den grunden att&lt;br&gt;bestämmelser med krav som gäller byggnader inte skall ha&lt;br&gt;tillbakaverkande kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna var i huvudsak överens om att det behövs&lt;br&gt;tillämpningsföreskrifter med bl.a. samhällets minimikrav. Dessa bör&lt;br&gt;finnas när lagen träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan år 1966 har den svenska lagstiftningen uppmärksammat de&lt;br&gt;funktionshindrades behov av tillgänglighet i bebyggelsemiljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Successivt har bestämmelserna utökats till de krav som i dag ställs i PBL&lt;br&gt;samt i lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk,&lt;br&gt;m.m. (BVL) och förordningen (1994:1215) om tekniska egenskapskrav&lt;br&gt;på byggnadsverk m.m. PBL:s krav innebär att alla nya tomter för&lt;br&gt;permanent bebyggelse och allmänna platser skall vara tillgängliga och&lt;br&gt;användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. I&lt;br&gt;BVL och byggnadsverksförordningen ställs motsvarande krav på&lt;br&gt;byggnadsverk. Vissa undantag gäller dock för en- eller tvåbostadshus, för&lt;br&gt;bostadshus som har färre än tre våningsplan och för arbetslokaler med&lt;br&gt;hänsyn till verksamhetens art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ändring av byggnader skall i princip samma krav ställas, om det&lt;br&gt;inte är uppenbart oskäligt med hänsyn till byggnadens förutsättningar och&lt;br&gt;ändringens omfattning. Bebyggelsens kulturhistoriska värden medför&lt;br&gt;ibland att det krävs särskild omsorg för att kunna göra dessa miljöer&lt;br&gt;tillgängliga. I PBL och lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. finns&lt;br&gt;regler för att skydda bebyggelsen mot förändringar som minskar miljöns&lt;br&gt;kulturhistoriska värden. Varsamhet vid ombyggnad och ändring är sedan&lt;br&gt;länge ett nyckelbegrepp. Enligt regeringens bedömning kan de flesta&lt;br&gt;miljöer anpassas på ett varsamt sätt, så att de kulturhistoriska värdena tas&lt;br&gt;till vara. Detta kräver i allmänhet ett tidigt samarbete med de antikvariska&lt;br&gt;myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lägesbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det befintliga lokalbeståndet dit allmänheten har tillträde har ofta brister i&lt;br&gt;fråga om tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller&lt;br&gt;orienteringsförmåga. En undersökning som genomförts av&lt;br&gt;Byggnadsarbetareförbundets avdelning i Stockholm (Byggettan) under&lt;br&gt;perioden 1994-1997 visar att mindre än hälften av de offentliga lokalerna&lt;br&gt;har god tillgänglighet, t.ex. i den meningen att entréerna har ramper. För&lt;br&gt;kommersiella lokaler är motsvarande siffra mellan 20 och 30 procent. I&lt;br&gt;såväl äldre som nya byggnader är det vanligt att det finns brister när det&lt;br&gt;gäller detaljutformningen. Det kan gälla exempelvis placeringen av&lt;br&gt;hissknappar, dörröppnare, toalettstolar och hjälphandtag. Färgsättningen&lt;br&gt;kan vara illa vald med hänsyn till synskadades behov och belysningen&lt;br&gt;kan vara bristfällig. Det händer också att tillgängligheten i och för sig är&lt;br&gt;tillgodosedd, men att det skett på ett mindre lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De långa och ibland komplicerade rörelsemönster som krävs i vårt&lt;br&gt;samhälle skapar i sig problem för många, bl.a. för människor med&lt;br&gt;funktionshinder. Den fysiska ansträngningen föranledd av de långa&lt;br&gt;avstånden samt att funktionshindrade ofta hänvisas till särskilda entréer,&lt;br&gt;gör att människor med funktionshinder inte kan använda den byggda&lt;br&gt;miljön på samma villkor som övriga. Det förekommer också att dörrar,&lt;br&gt;entréer och hissar som i och för sig är tillgängliga för funktionshindrade&lt;br&gt;hålls låsta, vilket är ytterligare ett exempel på att tillgänglighetsfrågan&lt;br&gt;kräver eftertanke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgänglighet ett allmänt intresse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plan- och byggutredningens förslag behandlades i propositionen&lt;br&gt;Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen m.m. (prop.&lt;br&gt;1994/95:230). Regeringen uttalade i propositionen bl.a. att möjligheten&lt;br&gt;att delta i samhällslivet, oberoende av funktionshinder, är ett sådant&lt;br&gt;väsentligt allmänt intresse som skall värnas genom samhälIsåtgärder. Det&lt;br&gt;betyder att man skall kunna delta i arbetsliv och kulturliv och kunna&lt;br&gt;tillgodogöra sig undervisning och samhällelig och kommersiell service&lt;br&gt;oberoende av funktionshinder samt att man skall kunna bo kvar i sin&lt;br&gt;invanda miljö om man skulle drabbas av sjukdom eller&lt;br&gt;funktionsnedsättning. Regeringen uttalade i propositionen att ett allmänt&lt;br&gt;intresse främst innebär att sådana intressen alltid skulle beaktas särskilt i&lt;br&gt;den sammanvägning som görs i samhällsplaneringen. Detta synsätt&lt;br&gt;betonas ytterligare i den nationella planen för handikappolitiken (prop.&lt;br&gt;1999/2000:79).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bostadsutskottets betänkande Bostadsförsörjningsfrågor m.m. (bet&lt;br&gt;2000/0 l:BoU2, s. 9) framhåller utskottet vikten av en helhetssyn där alla&lt;br&gt;kommuninvånares behov vägs in i bostadsförsörjningsplancringen.&lt;br&gt;Regeringen förordar att kommunerna beaktar tillgänglighetsfrågoma i&lt;br&gt;den kommunala bostadsförsörjningsplancringen. Regeringen anser också&lt;br&gt;att det är viktigt att handikapporganisationerna ges bättre möjligheter att&lt;br&gt;lämna synpunkter på planer och ny- och ombyggnad och har därför i det&lt;br&gt;nedan (s. 12) redovisade uppdraget till Boverket också beslutat att verket&lt;br&gt;i samråd med Svenska Kommunförbundet och företrädare för&lt;br&gt;handikapporganisationerna skall utreda förutsättningarna för att förbättra&lt;br&gt;de lokala handikapporganisationernas möjligheter till insyn och samråd i&lt;br&gt;plan- och byggärenden. En rimlig avvägning mellan kravnivå och&lt;br&gt;kostnader måste dock hittas, så att inte kraven är så höga att de förhindrar&lt;br&gt;önskvärda och nödvändiga åtgärder. Det innebär dock inte att kortsiktiga&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden alltid skall styra vad som är möjligt och&lt;br&gt;önskvärt i fråga om bättre tillgänglighet. När det gäller offentliga lokaler&lt;br&gt;och de vanligaste arbetsplatserna är det en självklarhet att dessa i&lt;br&gt;samband med ändring skall bli tillgängliga för alla oberoende av&lt;br&gt;funktionsnedsättning. Det ligger givetvis i sakens natur att vissa lokaler&lt;br&gt;måste undantas, t.ex. Försvarsmaktens anläggningar som av direkt&lt;br&gt;militära skäl bör undantas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lordningsställande och ändring av allmänna platser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts är det ofta är i gatumiljön som det finns hinder för&lt;br&gt;personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Hindren består&lt;br&gt;både av svårigheter för rörelsehindrade när det gäller nivåskillnader,&lt;br&gt;markbeläggningar och trottoarkanter och av svårigheter för personer med&lt;br&gt;nedsatt orienteringsförmåga att hitta rätt. PBL kräver i dag enbart att&lt;br&gt;allmänna platser, dvs. torg och gator m.m., handikappanpassas i skälig&lt;br&gt;utsträckning och någon närmare precisering av kraven lämnas inte i&lt;br&gt;förordning eller tillämpningsföreskrifter. Enligt regeringens mening är&lt;br&gt;det ett väsentligt allmänt intresse att den gemensamma miljön i rimlig&lt;br&gt;utsträckning kan användas av alla på lika villkor och att ingen skall vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utestängd från deltagande i samhällslivet på grund av nedsatt rörelse-&lt;br&gt;eller orienteringsförmåga. Starka skäl talar för att förbättringen av den&lt;br&gt;gemensamma miljön nu intensifieras. Därför bör mer precisa krav ställas&lt;br&gt;på tillgänglighet i samband med iordningsställande av allmänna platser&lt;br&gt;och i områden för andra anläggningar än byggnader. En ändring med den&lt;br&gt;innebörden bör sålunda göras i 3 kap. 18 § PBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befintliga lokaler och allmänna platser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar Handikapputredningens och Plan- och&lt;br&gt;byggutredningens gemensamma uppfattning att tillgängligheten till och i&lt;br&gt;befintliga offentliga lokaler och befintliga allmänna platser måste&lt;br&gt;förbättras utöver den takt som betingas av ny- och&lt;br&gt;ombyggnadsverksamheten för att det skall bli möjligt för personer med&lt;br&gt;nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att delta i samhällslivet på&lt;br&gt;samma villkor som andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultaten i den analys av tillgängligheten som Plan- och&lt;br&gt;byggutredningen låtit utföra visar emellertid att bristande tillgänglighet&lt;br&gt;ofta beror på olämplig detaljutformning som ibland uppstått genom slarv&lt;br&gt;eller okunskap i byggprocessen. Att rätta till sådana brister skulle&lt;br&gt;medföra en betydligt bättre tillgänglighet för personer med nedsatt&lt;br&gt;rörelse- eller orienteringsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör tydligare krav därför ställas på att enkelt&lt;br&gt;åtgärdade hinder skall undanröjas i offentliga lokaler och på allmänna&lt;br&gt;platser. Sådana enkla åtgärder kan vara att öka orienterbarheten, t.ex.&lt;br&gt;genom kontrastmarkering, skyltning och belysning samt att ta bort&lt;br&gt;mindre barriärer, t.ex. genom att ta bort trösklar, flytta felaktigt placerade&lt;br&gt;dörröppnare, skaffa ramper för att överbrygga mindre nivåskillnader,&lt;br&gt;ändra utformningen av trottoarkanter vid övergångsställen och sätta upp&lt;br&gt;tydliga anvisningar för tillgänglig väg. Många av dessa åtgärder kan&lt;br&gt;göras som en del av det löpande underhållet och ingå i förvaltningen av&lt;br&gt;lokaler och allmänna platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att de samhälleliga kraven på byggnader upprätthålls&lt;br&gt;så att bl.a. brister i tillgänglighet till följd av slarv, okunskap eller brister&lt;br&gt;i byggprocessen undviks redan i ett tidigt skede. Regeringen följer&lt;br&gt;fortlöpande utvecklingen på området och har därför beslutat att ge de&lt;br&gt;stora statliga byggherrarna, beställarna och förvaltarna i uppdrag att&lt;br&gt;utveckla kompetensen för att skapa bättre förutsättningar för att&lt;br&gt;samhällets krav på byggnader skall infrias. De statliga verken skall också&lt;br&gt;ta initiativ till att ett byggsektorns kvalitetsråd bildas med företrädare för&lt;br&gt;alla aktörer i byggande och förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i dag finns i PBL vissa krav på åtgärder i befintliga byggnader&lt;br&gt;när det gäller taksäkerhet, förhindrande av olycksfall i maskindrivna&lt;br&gt;portar och avfallshantering. Sådana krav finns också när det gäller&lt;br&gt;tillgänglighet i terminalbyggnader. Tillgängligheten för personer med&lt;br&gt;nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga i offentliga lokaler och på&lt;br&gt;allmänna platser är ett allmänt intresse och har enligt regeringens mening&lt;br&gt;samma dignitet som dessa krav. Regeringen bedömer det alltså vara&lt;br&gt;rimligt att införa krav på anpassning också beträffande tillgänglighet i&lt;br&gt;befintliga offentliga lokaler och på allmänna platser. Kraven får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;emellertid inte ställas så högt att de blir orimligt betungande för&lt;br&gt;fastighetsägare, lokalhållare och näringsidkare. För mindre näringsidkare&lt;br&gt;bör undantag kunna medges om de krävda åtgärderna äventyrar&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör PBL därför tillföras en bestämmelse om&lt;br&gt;att enkla tillgänglighetsskapande åtgärder skall vidtas i offentliga lokaler&lt;br&gt;och på allmänna platser. Vad som avses med enkelt åtgärdade hinder mot&lt;br&gt;tillgängligheten och användbarheten för personer med nedsatt rörelse-&lt;br&gt;eller orienteringsförmåga, torde enligt regeringens mening knappast låta&lt;br&gt;sig regleras i detalj genom lagstiftning. Regeringen anser inte heller att&lt;br&gt;det i lagstiftningen bör preciseras den tidpunkt vid vilken åtgärderna skall&lt;br&gt;vara genomförda. Det är emellertid regeringens uppfattning att aktörerna&lt;br&gt;bör få en rimlig tid på sig för att vidta erforderliga åtgärder och att&lt;br&gt;åtgärderna bör ha genomförts senast vid utgången av år 2010.&lt;br&gt;Tillämpningen av den nya lagstiftningen bör följas upp. Det är&lt;br&gt;regeringens avsikt att efter fem år göra en sådan uppföljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vidare genom beslut den 6 juli 2000 gett Boverket i&lt;br&gt;uppdrag dels att i samråd med berörda parter utarbeta förslag till de&lt;br&gt;föreskrifter som behövs för tillämpningen av de föreslagna ändringarna i&lt;br&gt;PBL, dels förtydliga de krav på tillgänglighet som redan nu finns i PBL i&lt;br&gt;samband med nybyggnad och ändring av allmänna platser. 1 uppdraget&lt;br&gt;ingår att beräkna kostnadskonsekvensema av de aktuella förslagen.&lt;br&gt;Arbetet med att prioritera de åtaganden som är mest lämpliga bör&lt;br&gt;bedrivas i en bred samverkan mellan berörda parter på lokal nivå.&lt;br&gt;Regeringen har i skilda sammanhang förordat att kommunen upprättar&lt;br&gt;särskilda tillgänglighetsprogram. I ett sådant program kan riktlinjer ges&lt;br&gt;för hur villkoren för dem som har nedsatt rörelse- eller&lt;br&gt;orienteringsförmåga skall förbättras. Det har också visat sig att i de&lt;br&gt;kommuner där man utarbetat sådana program går förbättringsarbetet&lt;br&gt;väsentligt fortare än i dem där program saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Påföljder och ingripanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid riksdagsbehandlingen av propositionen Från patient till medborgare&lt;br&gt;- en nationell handlingsplan (prop. 1999/2000:79) behandlades frågan&lt;br&gt;om det fanns skäl att överväga om tillräckliga åtgärder vidtas mot dem&lt;br&gt;som inte lever upp till kraven på tillgänglighet i plan- och&lt;br&gt;bygglagstiftningen. Utskottet (bet. 1999/2000:SoU14, s. 33) anförde&lt;br&gt;följande i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”1 flera motioner tas frågan om sanktioner upp. Bostadsutskottet&lt;br&gt;redovisar i sitt yttrande att plan- och bygglagen (PBL) innehåller&lt;br&gt;omfattande regler om påföljder vid överträdelse av lagens bestämmelser.&lt;br&gt;Takten i arbetet med att förbättra tillgängligheten på allmänna platser och&lt;br&gt;i offentliga lokaler behöver nu öka.— Bostadsutskottet betraktar det som&lt;br&gt;självklart att överväganden i frågan om sanktionsmöjligheter kommer att&lt;br&gt;återfinnas i det sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialutskottet anser för sin del att det finns skäl att i det&lt;br&gt;sammanhanget överväga om tillräckliga åtgärder vidtas mot dem som&lt;br&gt;inte lever upp till lagstiftningens krav. Utskottet förutsätter därför att&lt;br&gt;frågan om sanktionsmöjligheter i det avseendet kommer att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppmärksammas och analyseras i den aviserade propositionen. — Vad&lt;br&gt;utskottet nu anfört — bör riksdagen som sin mening ge regeringen till&lt;br&gt;känna.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen biföll den 31 maj 2000 utskottets hemställan (rskr.&lt;br&gt;1999/2000:240).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom bostadsutskottet erinrade om i sitt yttrande innehåller plan- och&lt;br&gt;bygglagen omfattande regler om påföljder vid överträdelser av lagens&lt;br&gt;bestämmelser, vilka innebär att det åligger byggnadsnämnden att ta upp&lt;br&gt;frågan om ingripande eller påföljd när det uppkommer misstanke om att&lt;br&gt;en överträdelse skett av plan- och bygglagen eller föreskrifter meddelade&lt;br&gt;med stöd av lagen. Bland de sanktioner som står till buds finns bl.a.&lt;br&gt;föreläggande förenat med vite eller med föreskrift att åtgärden kan&lt;br&gt;komma att utföras på den försumliges bekostnad. Enligt regeringens&lt;br&gt;mening finns det således redan i dag goda möjligheter att ingripa med&lt;br&gt;stöd av plan- och bygglagen för att förmå byggherrar och fastighetsägare&lt;br&gt;att uppfylla de krav på tillgänglighet som ställs i lagstiftningen. Det är för&lt;br&gt;övrigt samma sanktionsmöjligheter som står till buds för att byggherrar&lt;br&gt;skall uppfylla övriga väsentliga krav enligt lagen såsom krav på&lt;br&gt;bärförmåga, stadga och beständighet, säkerhet i händelse av brand m.m.&lt;br&gt;En annan sak är att det som bostadsutskottet påpekat kan finnas ett visst&lt;br&gt;tolkningsutrymme för byggnadsnämnden vad lagens krav på&lt;br&gt;tillgänglighet innebär i det enskilda fallet. I det ovan nämnda uppdraget&lt;br&gt;till Boverket ingår att förtydliga de krav på tillgänglighet som redan nu&lt;br&gt;finns i PBL i samband med nybyggnad och ändring av allmänna platser.&lt;br&gt;Uppdraget i den delen skall redovisas senast den 20 december 2000.&lt;br&gt;Enligt regeringens mening är det självklart att en sådan tydlig precisering&lt;br&gt;av kraven på tillgänglighet minskar byggnadsnämndens&lt;br&gt;tolkningsutiymme i det enskilda fallet, vilket i sin tur öppnar för en&lt;br&gt;tillämpning av de i sammanhanget förhållandevis kraftfulla&lt;br&gt;sanktionsmöjligheter som lagen erbjuder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget är regeringen inte i föreliggande lagstiftningsärende&lt;br&gt;beredd att föreslå några ytterligare sanktionsmöjligheter i plan- och&lt;br&gt;bygglagstiftningen. Som redogjordes för i den nationella handlingsplanen&lt;br&gt;för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79) finns emellertid områden där&lt;br&gt;kraven på tillgänglighet förefaller vara oreglerade i lag, bl.a. omnämndes&lt;br&gt;bankautomater för uttag av sedlar. I propositionen aviserade regeringen&lt;br&gt;en översyn av det icke lagreglerade området. Om det skulle visa sig att de&lt;br&gt;förtydliganden av lagens krav på tillgänglighet som Boverket fatt i&lt;br&gt;uppdrag att ta fram inte skulle leda till de effekter som antagits ovan är&lt;br&gt;regeringen självfallet beredd att göra en översyn av&lt;br&gt;sanktionsbestämmelsema. Denna kan då komma att ske inom ramen för&lt;br&gt;den aviserade översynen av det oreglerade området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:48&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Att tillgodose krav på tillgänglighet i befintliga miljöer är förenat med&lt;br&gt;såväl kostnader som intäkter. De redovisade förslagen innebär kostnader&lt;br&gt;för staten, kommunsektorn och privata aktörer. Såväl kostnader, med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hänsyn till de skilda förhållanden som råder, som intäkter är givetvis&lt;br&gt;svåra att exakt bedöma. Boverket har haft i uppdrag att, efter samråd med&lt;br&gt;bl.a. Svenska Kommunförbundet och Sveriges Fastighetsägareförbund,&lt;br&gt;bedöma kostnaderna totalt och för olika aktörer. Verket beräknar att den&lt;br&gt;totala investeringskostnaden för att eliminera enkelt åtgärdade hinder blir&lt;br&gt;i storleksordningen fem miljarder kronor. Av det beloppet utgör&lt;br&gt;uppskattningsvis 25 procent åtgärder på allmänna platser och 75 procent&lt;br&gt;åtgärder i lokaler. Om de olika aktörerna initialt utarbetar åtgärdsplaner&lt;br&gt;kan flertalet åtgärder genomföras i samband med ordinarie underhålls-&lt;br&gt;och ombyggnadsverksamhet. Därigenom minskas kostnaderna avsevärt.&lt;br&gt;Boverket bedömer att ett sådan systematiskt arbetssätt kan minska&lt;br&gt;kostnaderna med uppemot 50 procent. För vissa åtgärder är dock&lt;br&gt;merkostnaden försumbar. Kostnaden för olika huvudmän har uppskattats&lt;br&gt;till cirka 100 miljoner för staten, 1,2 miljarder för kommunerna, 150&lt;br&gt;miljoner för landstingen och 1,05 miljarder kronor för privata&lt;br&gt;fastighetsägare. Vid kostnadsberäkningen har inte tagits hänsyn till&lt;br&gt;eventuella undantagsmöjligheter för vissa lokaler. I samband med&lt;br&gt;utarbetande av tillämpningsbestämmelser till den föreslagna ändringen i&lt;br&gt;PBL kommer fördjupade kostnadsberäkningar att göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som regeringen framhöll i den nationella handlingsplanen bör&lt;br&gt;kostnaderna för att eliminera enkelt åtgärdade hinder mot tillgängligheten&lt;br&gt;täckas enligt ansvars- och finansieringsprincipen. Denna innebär att varje&lt;br&gt;sektor i samhället skall bedriva sin verksamhet så att den blir tillgänglig&lt;br&gt;för alla medborgare, inklusive personer med funktionshinder, och att&lt;br&gt;kostnaderna för nödvändiga anpassningsåtgärder skall finansieras inom&lt;br&gt;ramen för den ordinarie verksamheten. Vid riksdagsbehandlingen av den&lt;br&gt;nationella handlingsplanen framhöll bostadsutskottet i sitt yttrande till&lt;br&gt;socialutskottet följande beträffande frågan om ansvars- och&lt;br&gt;finansieringsprincipen (bet. 1999/2000:SoU14, s. 32). ”Bostadsutskottet&lt;br&gt;anser att en av de grundläggande förutsättningarna för utformningen av&lt;br&gt;den byggda miljön måste vara att den i möjligaste mån skall vara&lt;br&gt;tillgänglig och användbar för alla. Detta gäller i särskilt hög grad för&lt;br&gt;allmänna platser och för lokaler dit allmänheten har tillträde. — Utgångs-&lt;br&gt;punkten för finansieringen av åtgärder för ökad tillgänglighet bör&lt;br&gt;således vara att kostnaderna skall täckas inom ramen för den ordinarie&lt;br&gt;verksamheten. Som regeringen framhåller kan kostnaderna för att&lt;br&gt;eliminera enkelt åtgärdade hinder mot tillgängligheten förväntas bli&lt;br&gt;relativt begränsade om åtgärderna genomförs i samband med ordinarie&lt;br&gt;underhållsarbete. — Utskottet ställer sig således bakom regeringens&lt;br&gt;uppfattning att kostnaderna för att eliminera enkelt åtgärdade hinder mot&lt;br&gt;tillgängligheten bör täckas enligt ansvars- och finansieringsprincipen.”&lt;br&gt;Socialutskottet delade bostadsutskottets och regeringens bedömning (bet.&lt;br&gt;1999/2000:SoU14, s. 33).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan konstatera att det redan i dag i många kommuner&lt;br&gt;satsas betydande belopp på att förbättra tillgängligheten. Regeringen vill&lt;br&gt;också erinra om riksdagens beslut om riktlinjer för inriktningen av&lt;br&gt;trafikens infrastruktur för perioden 1998-2007 (prop. 1996/97:53, bet.&lt;br&gt;1996/97:TU7, rskr. 1996/97:174) som bl.a. innebär att det avsattes 1,5&lt;br&gt;miljarder kronor i statsbidrag fr.o.m. 1998 t.o.m. 2002 till anpassning av&lt;br&gt;den lokala och regionala kollektivtrafiken och den fysiska miljön till de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;funktionshindrades förutsättningar. Statsbidraget får användas till fordon,&lt;br&gt;terminaler och hållplatsanläggningar samt till andra anläggningar i&lt;br&gt;anslutning till dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar vidare att det är nödvändigt att gå före och ta&lt;br&gt;ansvar för den byggda miljö som staten ansvarar för. Som regeringen&lt;br&gt;säger i den nationella handlingsplanen för handikappolitiken (prop.&lt;br&gt;1999/2000:79, s. 32 ff) bör statliga myndigheter därför integrera&lt;br&gt;handikapperspektivet i den ordinarie verksamheten. Utgångspunkten bör&lt;br&gt;vara FN:s standardregler och de nationella målen för handikappolitiken.&lt;br&gt;Myndigheterna bör se till att bl.a. lokaler är tillgängliga. Det är&lt;br&gt;regeringens avsikt att uppdra åt ett antal stora eller besöksviktiga&lt;br&gt;myndigheter att senast den 31 december 2001 redovisa handlingsplaner&lt;br&gt;för att göra myndighetens lokaler tillgängliga.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra stycket är nytt och behandlas i avsnitt 5. Plan- och&lt;br&gt;byggutredningen har behandlat förslaget i betänkandet Miljö- och fysisk&lt;br&gt;planering (SOU 1994:36). Ändringen innebär en skärpning av kravet på&lt;br&gt;att bl.a. allmänna platser skall vara tillgängliga för personer med nedsatt&lt;br&gt;rörelse- eller orienteringsförmåga. Således skall allmänna platser och&lt;br&gt;områden för andra anläggningar än byggnader vara användbara för&lt;br&gt;sådana personer i den utsträckning som följer av föreskrifter som&lt;br&gt;meddelas med stöd av plan- och bygglagen (1987:10). Frågan om&lt;br&gt;omfattningen av de krav som kan komma ifråga behandlas i avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 21 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och behandlas i avsnitt 5. Plan- och byggutredningen&lt;br&gt;har behandlat bestämmelsen, som utgjorde ett nytt stycket i 17 kap. 20 §,&lt;br&gt;i betänkandet Miljö och fysisk planering (SOU 1994:36). Enligt&lt;br&gt;bestämmelsen skall åtgärder vidtas för att enkelt avhjälpta hinder för&lt;br&gt;tillgängligheten för personer med nedsatt rörelse- eller&lt;br&gt;orienteringsförmåga skall undanröjas. Som framgår av avsnitt 5 kan&lt;br&gt;sådana enkla åtgärder vara att öka orienterbarheten, t.ex. genom&lt;br&gt;kontrastmarkering, skyltning och belysning samt att ta bort mindre&lt;br&gt;barriärer, t.ex. genom att ta bort trösklar, flytta felaktigt placerade&lt;br&gt;dörröppnare, skaffa ramper för att överbrygga mindre nivåskillnader,&lt;br&gt;ändra utformningen av trottoarkanter vid övergångsställen och sätta upp&lt;br&gt;tydliga anvisningar för tillgänglig väg. Med stöd av bemyndigandet i 17&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. 22 § kommer preciserade krav bl.a. i fråga om vad som är att anse Prop. 2000/01:48&lt;br&gt;som enkelt åtgärdade hinder att ställas i förordning eller&lt;br&gt;myndighetsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följdändring till 21 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av betänkandet Miljö och fysisk&lt;br&gt;planering (SOU 1994:36) såvitt avser PBL:s&lt;br&gt;bestämmelser om tillgänglighet för rörelsehindrade&lt;br&gt;m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktiven för utredningen slås fast att tillgängligheten i den byggda&lt;br&gt;miljön för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga är ett&lt;br&gt;viktigt allmänt intresse att värna om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den analys av tillgängligheten som utredningen låtit utföra har&lt;br&gt;framkommit att det ofta är i den offentliga miljön som det finns hinder&lt;br&gt;för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mer precisa krav bör ställas på tillgänglighet i samband med&lt;br&gt;nybyggnad och ändring av allmänna platser m.m. Bemyndigande skall&lt;br&gt;därför ges för tillämpningsföreskrifter med krav på sådana åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav föreslås också på att enkelt åtgärdade hinder mot tillgängligheten&lt;br&gt;och användbarheten för rörelsehindrade m.fl. skall vara åtgärdade inom&lt;br&gt;en femårsperiod i befintliga publika lokaler och på befintliga allmänna&lt;br&gt;platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör tillämpningsföreskrifterna till PBL rörande tillgängligheten&lt;br&gt;och användbarheten för rörelsehindrade m.fl. göras tydligare så att det&lt;br&gt;klart framgår vad som är samhällets minimikrav. Därutöver krävs&lt;br&gt;intensifierade informations- och utbildningsinsatser för att öka kunskapen&lt;br&gt;inom byggsektorn om tillgänglighetskraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;betänkandet Miljö och fysisk planering (SOU&lt;br&gt;1994:36)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän (JO), Svea Hovrätt, Hovrätten för Nedre&lt;br&gt;Norrland, Kammarrätten i Göteborg, Kammarrätten i Jönköping,&lt;br&gt;Överbefälhavaren, Överstyrelsen för civil beredskap, Statens&lt;br&gt;räddningsverk, Socialstyrelsen, Statens handikappråd, Statens&lt;br&gt;fastighetsverk, Boverket, Statskontoret, Riksrevisionsverket, Banverket,&lt;br&gt;Luftfartsverket, Vägverket, Universitetet i Stockholm, Universitetet i&lt;br&gt;Uppsala, Universitetet i Lund, Statens jordbruksverk, Skogsstyrelsen,&lt;br&gt;Fiskeriverket, Sveriges lantbruksuniversitet, Arbetarskyddsstyrclsen,&lt;br&gt;Glesbygdsmyndigheten, Riksantikvarieämbetet, Närings- och&lt;br&gt;teknikutvecklingsverket, Telia AB, Sveriges geologiska undersökning,&lt;br&gt;Konkurrensverket, Byggforskningsrådet, Konsumentverket,&lt;br&gt;Koncessionsnämnden för miljöskydd, Statens naturvårdsverk, Statens&lt;br&gt;lantmäteriverk, Centralnämnden för fastighetsdata, Lantmäteri- och&lt;br&gt;inskrivningsutredningen (M 1993:01), Miljöorganisationsutredningen (M&lt;br&gt;1993:03), Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Uppsala län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Södermanlands län, Länsstyrelsen i Östergötlands län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Kronobergs län,&lt;br&gt;Länstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen i Gotlands län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Blekinge län, Länsstyrelsen i Kristiansstads län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Malmöhus län, Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i Göteborgs&lt;br&gt;och Bohus län. Länsstyrelsen i Älvsborgs län, Länsstyrelsen i Skaraborgs&lt;br&gt;län, Länsstyrelsen i Värmlands län, Länsstyrelsen i Örebro län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i Kopparbergs län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Västemorrlands län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Västerbottens län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Norrbottens län, Vallentuna kommun, Järfälla kommun,&lt;br&gt;Stockholms kommun, Södertälje kommun, Norrtälje kommun, Uppsala&lt;br&gt;kommun, Enköpings kommun, Nyköpings kommun, Eskilstuna kommun,&lt;br&gt;Linköpings kommun, Norrköpings kommun, Jönköpings kommun,&lt;br&gt;Värnamo kommun, Tingsryds kommun, Växjö kommun, Mörbylånga&lt;br&gt;kommun, Kalmar kommun, Gotlands kommun, Ronneby kommun,&lt;br&gt;Sölvesborgs kommun, Båstads kommun, Kristianstads kommun,&lt;br&gt;Kävlinge kommun, Malmö kommun, Helsingborgs kommun, Halmstads&lt;br&gt;kommun, Kungsbacka kommun, Orusts kommun, Göteborgs kommun,&lt;br&gt;Uddevalla kommun, Vänersborgs kommun, Borås kommun, Mariestads&lt;br&gt;kommun, Skövde kommun, Karlstads kommun, Arvika kommun,&lt;br&gt;Hällefors kommun, Örebro kommun, Västerås kommun, Sala kommun,&lt;br&gt;Malungs kommun, Falu kommun, Borlänge kommun, Rättviks kommun,&lt;br&gt;Gävle kommun, Hudiksvalls kommun, Sundsvalls kommun,&lt;br&gt;Ömsköldsviks kommun, Bergs kommun, Östersunds kommun, Umeå&lt;br&gt;kommun, Lycksele kommun, Arvidsjaurs kommun, Luleå kommun,&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet, Arkitektförbundet, Byggentreprenörerna,&lt;br&gt;Sveriges akademikers centralorganisation, De Handikappades&lt;br&gt;riksförbund, Handikappförbundets samarbetsorgan, Föreningen för&lt;br&gt;samhällsplanering, Industrins Byggmaterialgrupp, HSB:s riksförbund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresgästernas riksförbund, Kooperativa förbundet, Landsorganisationen&lt;br&gt;i Sverige, Landstingsförbundet, Naturskyddsföreningen, Riksbyggen,&lt;br&gt;Villaägarna, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sveriges&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Köpmannaförbund,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Svenska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsgivareföreningen, Svenska arkitekters riksförbund, Svenska&lt;br&gt;föreningen för byggnadsvård, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag,&lt;br&gt;Sveriges fastighetsägareförbund, Sveriges trähusfabrikers riksförbund,&lt;br&gt;Tjänstemännens centralorganisation, Lantbrukarnas riksförbund,&lt;br&gt;Riksförbundet mot Astma-Allergi, Synskadades riksförbund,&lt;br&gt;Neurologiskt Handikappades riksförbund, Folkrörelserådet hela Sverige&lt;br&gt;skall leva, Svenska förbundet för Koloniträdgårdar och fritidsbyar,&lt;br&gt;Sveriges Hembygdsförbund, Stockholms läns landsting, Sjöfartsverket,&lt;br&gt;Handikappinstitutet, Stor-Stockholms planeringsnämnd, Sveriges&lt;br&gt;Arkitekt- och Ingenjörsföretags förening, Länsarkitektföreningen i&lt;br&gt;Jönköpings län, Föreningen för Ekologi och Planering, Linköpings&lt;br&gt;kommun, Föreningen Sveriges bygglovgranskare och Byggnadsnämnds&lt;br&gt;sekreterare, Vasakronan, Fritidsodlingens Riksorganisation, Sveriges&lt;br&gt;Stadsträdgårdsmästare, Regionplane- och trafiknämnden,&lt;br&gt;Friluftsfrämjandet, AB Köplusten, Föreningen Sveriges stadsarkitekter,&lt;br&gt;Nordiska förbundet för kulturlandskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Miljödepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 december 2000&lt;br&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Thalén,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Messing, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lövdén, Ringholm,&lt;br&gt;Bodström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Larsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 2000/01:48 Tillgänglighet till offentliga&lt;br&gt;lokaler och på allmänna platser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:48&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer for&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;infor, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Plan- och bygglagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 22 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;(1987:10)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:BoU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2000-12-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2000-12-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-12-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>REG</kod>
<namn>Registrering</namn>
<datum>2000-12-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>70</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2001-01-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Miljödepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 14:15:30</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GO0348</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:19:38</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Bostadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 14:15:30</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2000/01:BoU5</uppgift>
<ref_dok_id>GO01BoU5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>BoU5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Tillgängligheten till offentliga lokaler och på allmänna platser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:48&lt;br/&gt;
Tillgänglighet till offentliga lokaler och på allmäna platser</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Bo8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:48 Tillgänglighet till offentliga lokaler och på allmänna platser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulla-Britt Hagström m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:48&lt;br/&gt;
Tillgänglighet till offentliga lokaler och på allmäna platser</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Bo8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:48 Tillgänglighet till offentliga lokaler och på allmänna platser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulla-Britt Hagström m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>