<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2286134</hangar_id>
 <dok_id>GO0343</dok_id>
 <rm>2000/01</rm>
 <beteckning>43</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 2000/01:43</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>43</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2000-11-16 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:06:49</systemdatum>
 <publicerad>2001-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ändringar i Atomansvarighetslagen Prop. 2000/01:43</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GO0343/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GO0343</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GO0343</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;p&gt;Regeringens proposition&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;2000/01:43&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Ändringar i Atomansvarighetslagen&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0343/prop_200001__43-1.png" style="width:42pt;height:70pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000/01:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 16 november 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thomas Bodström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas frågan om ett utökat skadeståndsansvar för&lt;br&gt;innehavare av atomanläggningar. Regeringen anser att skadeståndsan-&lt;br&gt;svaret i första hand bör bäras av kämkraftsindustrin. Ett obegränsat&lt;br&gt;ansvar bör därför införas så snart som möjligt. Ett så långtgående ansvar&lt;br&gt;strider dock mot den nuvarande lydelsen av Pariskonventionen om&lt;br&gt;skadeståndsansvar på atomenergins område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på att Pariskonventionen revideras - ett arbete som pågår -&lt;br&gt;föreslår regeringen att det högsta belopp som innehavaren av en atoman-&lt;br&gt;läggning i Sverige ansvarar för skall höjas från 175 miljoner särskilda&lt;br&gt;dragningsrätter (SDR) till 300 miljoner SDR, vilket motsvarar omkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3,3 miljarder kronor. Ansvarsbeloppet för innehavare av en anläggning&lt;br&gt;för framställning, bearbetning och förvaring av obestrålat uran samt för&lt;br&gt;transport av sådant uran bör även i fortsättningen vara 10 miljoner SDR&lt;br&gt;(ca 110 miljoner kr).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår vidare en ändring av det särskilda statsansvaret&lt;br&gt;enligt 31 a § atomansvarighetslagen så att det sammanlagda belopp som&lt;br&gt;står till förfogande för ersättning enligt atomansvarighetslagen höjs från&lt;br&gt;tre till sex miljarder kronor. I propositionen föreslås också att Sverige&lt;br&gt;skall avge en förklaring i enlighet med en rekommendation av OECD:s&lt;br&gt;råd. Rekommendationen avser omfattningen av det s.k. gemensamma&lt;br&gt;statsansvaret, som regleras av en tilläggskonvention till Pariskonven-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 april 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att förbereda övergången till ett obegränsat ansvar avser reger-&lt;br&gt;ingen att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur ett obegränsat&lt;br&gt;ansvar bör genomföras i atomansvarighetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsforteckn ing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i atomansvarighetslagen (1968:45).......4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning..............................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande ordning............................................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konventioner på atomansvarighetsområdet.......................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Atomansvarighetslagen....................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Atomansvarigheten i några andra länder..........................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgångspunkter och inriktning.......................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ansvaret för anläggningsinnehavare...............................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning...........................................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Obegränsat ansvar?...........................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En höjning av ansvarsbeloppen för innehavare av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;atomanläggningar.............................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ansvarsbeloppet för innehavare av s.k.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;normalriskanläggning.....................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ansvarsbeloppet vid befattning med obestrålat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uran.................................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Det gemensamma statsansvaret&amp;nbsp;enligt tilläggskonventionen..........23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Det särskilda statsansvaret..............................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande..................................................................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Kostnadsaspekter............................................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Författningskommentar...................................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Departementspromemorians huvudsakliga innehåll...................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Departementspromemorians lagförslag...................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser...........................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Förteckning över deltagare vid möte i Justitiedepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 8 maj 1998.....................................................................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 OECD:s råds rekommendation den 26 november 1992.........41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Lagrådets yttrande...............................................................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 november 2000..45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänner att regeringen avger en förklaring i enlighet med OECD:s&lt;br&gt;Råds rekommendation av den 26 november 1992 angående tillämp-&lt;br&gt;ningen av konventionen den 31 januari 1963 utgörande tillägg till Paris-&lt;br&gt;konventionen den 29 juli 1960 om skadeståndsansvar på atomenergins&lt;br&gt;område, som den har ändrats genom tilläggsprotokoll den 28 januari&lt;br&gt;1964 och den 16 november 1982, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. antar regeringens förslag till lag om ändring i atomanvarighetslagen&lt;br&gt;(1968:45).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till lag om ändring i&lt;br&gt;atomansvarighetslagen (1968:45)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 17, 31 och 31 a §§ atomansvarighetslagen&lt;br&gt;(1968:45) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För innehavare av en atoman-&lt;br&gt;läggning i Sverige är ansvaret en-&lt;br&gt;ligt denna lag begränsat till ett&lt;br&gt;belopp motsvarande 175 miljoner&lt;br&gt;särskilda dragningsrätter för varje&lt;br&gt;olycka. Såvitt gäller en anläggning&lt;br&gt;för enbart framställning, behand-&lt;br&gt;ling eller förvaring av obestrålat&lt;br&gt;uran är ansvaret dock begränsat till&lt;br&gt;ett belopp motsvarande 10 miljo-&lt;br&gt;ner särskilda dragningsrätter lör&lt;br&gt;varje olycka. Detsamma gäller i&lt;br&gt;fråga om atomolyckor som upp-&lt;br&gt;kommer under transport av sådant&lt;br&gt;uran. För innehavaren av en atom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § &lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För innehavare av en atoman-&lt;br&gt;läggning i Sverige är ansvaret en-&lt;br&gt;ligt denna lag begränsat till ett&lt;br&gt;belopp motsvarande 300 miljoner&lt;br&gt;särskilda dragningsrätter för varje&lt;br&gt;olycka. Såvitt gäller en anläggning&lt;br&gt;för enbart framställning, behand-&lt;br&gt;ling eller förvaring av obestrålat&lt;br&gt;uran är ansvaret dock begränsat till&lt;br&gt;ett belopp motsvarande 10 miljo-&lt;br&gt;ner särskilda dragningsrätter för&lt;br&gt;varje olycka. Detsamma gäller i&lt;br&gt;fråga om atomolyckor som upp-&lt;br&gt;kommer under transport av sådant&lt;br&gt;uran. För innehavaren av en atom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anläggning utanför Sverige be-&lt;br&gt;stäms ansvarsbeloppet enligt an-&lt;br&gt;läggningsstatens lag. I fråga om en&lt;br&gt;atomolycka som inträffar under&lt;br&gt;transport av atomsubstans avser&lt;br&gt;anläggningshavarens ansvar enligt&lt;br&gt;denna lag för andra skador än ska-&lt;br&gt;dor på transportmedlet inte i något&lt;br&gt;fall ett lägre sammanlagt belopp&lt;br&gt;än motsvarande 10 miljoner sär-&lt;br&gt;skilda dragningsrätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anläggning utanför Sverige be-&lt;br&gt;stäms ansvarsbeloppet enligt an-&lt;br&gt;läggningsstatens lag. I fråga om en&lt;br&gt;atomolycka som inträffar under&lt;br&gt;transport av atomsubstans avser&lt;br&gt;anläggningshavarens ansvar enligt&lt;br&gt;denna lag för andra skador än ska-&lt;br&gt;dor på transportmedlet inte i något&lt;br&gt;fall ett lägre sammanlagt belopp&lt;br&gt;än motsvarande 10 miljoner sär-&lt;br&gt;skilda dragningsrätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uttrycket ”särskilda dragningsrätter” avses de av Internationella&lt;br&gt;valutafonden använda särskilda dragningsrätterna. Omräkning från sär-&lt;br&gt;skilda dragningsrätter till svenska kronor görs efter kursen den dag då&lt;br&gt;atomolyckan inträffade. Vid omräkningen till kronor skall kronans värde&lt;br&gt;beräknas i enlighet med den beräkningsmetod som Internationella valuta-&lt;br&gt;fonden den dagen tillämpar för sin verksamhet och sina transaktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De belopp som anges i första stycket innefattar inte ränta eller ersätt-&lt;br&gt;ning för rättegångskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:420.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda beloppet av&lt;br&gt;de ersättningar som skall utges i&lt;br&gt;följd av en atomolycka, dels enligt&lt;br&gt;5-21 §§ samt 29 och 30 §§ av in-&lt;br&gt;nehavare av atomanläggning och&lt;br&gt;staten, dels enligt sådant avtal som&lt;br&gt;avses i artikel 15 i tilläggskonven-&lt;br&gt;tionen, är begränsat till ett belopp&lt;br&gt;motsvarande 300 miljoner sär-&lt;br&gt;skilda dragningsrätter. I beloppet&lt;br&gt;inräknas icke ränta eller ersättning&lt;br&gt;för rättegångskostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uttrycket ”särskilda drag-&lt;br&gt;ningsrätter” avses de av Interna-&lt;br&gt;tionella valutafonden använda sär-&lt;br&gt;skilda dragningsrätterna. Förs ta-&lt;br&gt;lan om ersättning, skall omräkning&lt;br&gt;från särskilda dragningsrätter till&lt;br&gt;svenskt mynt göras efter kursen&lt;br&gt;den dag då olyckan inträffade, om&lt;br&gt;ej för viss olycka annan dag fast-&lt;br&gt;ställs genom överenskommelse&lt;br&gt;mellan de stater som tillträtt&lt;br&gt;tilläggskonventionen. Vid omräk-&lt;br&gt;ning till svenskt mynt skall kronans&lt;br&gt;värde beräknas i enlighet med den&lt;br&gt;beräkningsmetod som Internatio-&lt;br&gt;nella valutafonden tillämpar för&lt;br&gt;sin verksamhet och sina transak-&lt;br&gt;tioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det belopp som med&lt;br&gt;tillämpning av första och andra&lt;br&gt;styckena står till förfogande för&lt;br&gt;gottgörelse av statsmedel enligt 29&lt;br&gt;och 30 §§ icke förslår till ersätt-&lt;br&gt;ning för skadorna, nedsättes er-&lt;br&gt;sättningarna och därpå belöpande&lt;br&gt;ränta med samma kvotdel. Be-&lt;br&gt;stämmelsen i 19 § andra stycket&lt;br&gt;äger motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda beloppet av&lt;br&gt;de ersättningar som skall betalas&lt;br&gt;till följd av en atomolycka, dels&lt;br&gt;enligt 5-21 §§ samt 29 och 30 §§&lt;br&gt;av innehavare av atomanläggning&lt;br&gt;och staten, dels enligt sådant avtal&lt;br&gt;som avses i artikel 15 i&lt;br&gt;tilläggskonventionen, är begränsat&lt;br&gt;till ett belopp motsvarande&lt;br&gt;425 miljoner särskilda dragnings-&lt;br&gt;rätter. I beloppet inräknas inte&lt;br&gt;ränta eller ersättning för rätte-&lt;br&gt;gångskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uttrycket ”särskilda drag-&lt;br&gt;ningsrätter” avses de av Interna-&lt;br&gt;tionella valutafonden använda sär-&lt;br&gt;skilda dragningsrätterna. Förs ta-&lt;br&gt;lan om ersättning, skall omräkning&lt;br&gt;från särskilda dragningsrätter till&lt;br&gt;svenska kronor göras efter kursen&lt;br&gt;den dag då olyckan inträffade, om&lt;br&gt;det inte för en viss olycka fastställs&lt;br&gt;en annan dag genom överens-&lt;br&gt;kommelse mellan de stater som&lt;br&gt;tillträtt tilläggskonventionen. Vid&lt;br&gt;omräkning till svenska kronor&lt;br&gt;skall kronans värde beräknas i en-&lt;br&gt;lighet med den beräkningsmetod&lt;br&gt;som Internationella valutafonden&lt;br&gt;tillämpar för sin verksamhet och&lt;br&gt;sina transaktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det belopp som med&lt;br&gt;tillämpning av första och andra&lt;br&gt;styckena står till förfogande för&lt;br&gt;ersättning av statsmedel enligt 29&lt;br&gt;och 30 §§ inte räcker för att er-&lt;br&gt;sätta skadorna, sätts ersättningarna&lt;br&gt;och räntan på ersättningarna ned&lt;br&gt;med samma kvotdel. Bestäm-&lt;br&gt;melsen i 19 § andra stycket tilläm-&lt;br&gt;pas också i fråga om dessa ersätt-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1982:1275.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avilar ansvarighet för en atom-&lt;br&gt;skada innehavare av atomanlägg-&lt;br&gt;ning här i riket och förslår det&lt;br&gt;sammanlagda beloppet av de er-&lt;br&gt;sättningar som skall utges enligt&lt;br&gt;17 § första stycket och 18 § första&lt;br&gt;stycket samt av statsmedel enligt&lt;br&gt;29-31 &amp;nbsp;§§ eller annars enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tilläggskonventionen icke till full&lt;br&gt;ersättning lör uppkommen skada,&lt;br&gt;utges ytterligare ersättning för&lt;br&gt;skada som har uppkommit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) här i riket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) i Danmark, Finland eller&lt;br&gt;Norge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) annars ombord på ett fartyg&lt;br&gt;eller ett luftfartyg som är registre-&lt;br&gt;rat i Sverige, Danmark, Finland&lt;br&gt;eller Norge, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) på annat ställe, om skadan har&lt;br&gt;tillfogats svensk medborgare eller&lt;br&gt;svensk juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt första stycket&lt;br&gt;utgår också för skada i annan stat&lt;br&gt;som har tillträtt tilläggskonventio-&lt;br&gt;nen i samma mån som ersättning i&lt;br&gt;denna stat skulle utgå för atom-&lt;br&gt;skada som uppkommer i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda beloppet av&lt;br&gt;de ersättningar som skall utges i&lt;br&gt;följd av en atomolycka, dels enligt&lt;br&gt;5-21 §§ och 29-31 §§ av inneha-&lt;br&gt;vare av atomanläggning och sta-&lt;br&gt;ten, dels enligt sådant avtal som&lt;br&gt;avses i artikel 15 i tilläggskonven-&lt;br&gt;tionen, dels av staten enligt första&lt;br&gt;och andra styckena, är begränsat&lt;br&gt;till tre miljarder kronor. I beloppet&lt;br&gt;inräknas icke ränta eller ersättning&lt;br&gt;för rättegångskostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År en innehavare av en atoman-&lt;br&gt;läggning här i landet ansvarig för&lt;br&gt;en atomskada och räcker det&lt;br&gt;sammanlagda beloppet av de er-&lt;br&gt;sättningar som skall betalas enligt&lt;br&gt;17 § första stycket och 18 § första&lt;br&gt;stycket samt av statsmedel enligt&lt;br&gt;29-31 &amp;nbsp;§§ eller annars enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tilläggskonventionen inte till full&lt;br&gt;ersättning för uppkommen skada,&lt;br&gt;betalas ytterligare ersättning för&lt;br&gt;skada som har uppkommit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) här i landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) i Danmark, Finland eller&lt;br&gt;Norge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) annars ombord på ett fartyg&lt;br&gt;eller ett luftfartyg som är registre-&lt;br&gt;rat i Sverige, Danmark, Finland&lt;br&gt;eller Norge, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) på annat ställe, om skadan har&lt;br&gt;tillfogats svensk medborgare eller&lt;br&gt;svensk juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt första stycket&lt;br&gt;betalas också för skada i annan&lt;br&gt;stat som har tillträtt tilläggskon-&lt;br&gt;ventionen i samma mån som er-&lt;br&gt;sättning i denna stat skulle betalas&lt;br&gt;för atomskada som uppkommer i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda beloppet av&lt;br&gt;de ersättningar som skall betalas&lt;br&gt;till följd av en atomolycka, dels&lt;br&gt;enligt 5-21 §§ och 29-31 §§ av&lt;br&gt;innehavare av atomanläggning och&lt;br&gt;staten, dels enligt ett sådant avtal&lt;br&gt;som avses i artikel 15 i tilläggs-&lt;br&gt;konventionen, dels av staten enligt&lt;br&gt;första och andra styckena, är be-&lt;br&gt;gränsat till sex miljarder kronor. I&lt;br&gt;beloppet inräknas inte ränta eller&lt;br&gt;ersättning för rättegångskostna-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1982:1275.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 17 § atomansvarighetslagen (1968:45) är en innehavare av en&lt;br&gt;atomanläggning ersättningsansvarig för atomskador upp till 175 miljoner&lt;br&gt;särskilda dragningsrätter (SDR) vilket motsvarar ca 1,9 miljarder kr.&lt;br&gt;Detta belopp gäller sedan den 1 juli 1995 (prop. 1994/95:134, bet.&lt;br&gt;1994/95 :LU25, rskr. 1994/95:304). Ansvarsbeloppet skall enligt 22 §&lt;br&gt;samma lag vara täckt av en försäkring som anläggningsinnehavaren skall&lt;br&gt;ta och vidmakthålla. Om det belopp för vilket anläggningsinnehavaren är&lt;br&gt;ansvarig inte räcker till för att täcka de uppkomna skadorna, betalas en-&lt;br&gt;ligt atomansvarighetslagen kompletterande ersättning av statsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagutskottet har vid ett flertal tillfållen framhållit det angelägna i att&lt;br&gt;regeringen följer utvecklingen på försäkringsmarknaden och efter hand&lt;br&gt;som förhållandena medger ett ökat ersättningsansvar för anläggnings-&lt;br&gt;innehavama återkommer till riksdagen med förslag (bet. 1991/92:LU12&lt;br&gt;s. 6, 1991/92:LU29, 1992/93:LU39 och 1994/95:LU25). Frågan om an-&lt;br&gt;läggningsinnehavarens ansvar har också uppmärksammats i 1997 års&lt;br&gt;energipolitiska överenskommelse mellan socialdemokraterna, centerpar-&lt;br&gt;tiet och vänsterpartiet. Där uttalas att partierna är eniga om att anlägg-&lt;br&gt;ningsinnehavamas ersättningsskyldighet bör utökas (prop. 1996/97:84&lt;br&gt;s. 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 17 oktober 1996 förordnade Justitiedepartementet&lt;br&gt;f.d. kammarrättslagmannen Harald Dryselius att utreda vissa frågor rö-&lt;br&gt;rande ersättningsansvar för atomskador. Utredarens överväganden och&lt;br&gt;förslag till lagändringar redovisades i promemorian Ändringar i atoman-&lt;br&gt;svarighetslagen (Ds 1997:55). I promemorian föreslogs bl.a. att ansvaret&lt;br&gt;för innehavare av atomanläggning i Sverige skulle vara obegränsat och&lt;br&gt;att innehavaren skulle vara skyldig att ta och vidmakthålla en ansvarsför-&lt;br&gt;säkring till ett belopp om lägst 300 miljoner SDR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. De lagförslag&lt;br&gt;som lades fram i promemorian återges i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian remissbehandlades under vintern 1997/98. En samman-&lt;br&gt;ställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Regeringskansliet (hos&lt;br&gt;Justitiedepartementet, dnr Ju97/2996). En förteckning över remissin-&lt;br&gt;stanserna finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiedepartementet inbjöd i maj 1998 företrädare för bl.a. käm-&lt;br&gt;kraftsindustrin och försäkringsbranschen till ett möte om de frågor som&lt;br&gt;behandlas i denna proposition. En förteckning över deltagarna vid mötet&lt;br&gt;finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiedepartementet har vidare haft fortlöpande kontakter med&lt;br&gt;Svenska atomförsäkringspoolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Representanter för Svenska atomförsäkringspoolen, Sydkraft AB och&lt;br&gt;Vattenfall AB uppvaktade företrädare för Justitiedepartementets politiska&lt;br&gt;ledning den 23 november 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rekommendation antagen av OECD:s Råd den 26 november 1992&lt;br&gt;angående vissa atomansvarighetsfrågor finns i bilaga 5. En inofficiell&lt;br&gt;översättning till svenska finns parallellt vid den engelska texten av&lt;br&gt;rekommendationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition behandlar regeringen frågor om ansvar för inne-&lt;br&gt;havare av atomanläggningar och supplerande ersättning av statsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 12 oktober 2000 att inhämta Lagrådets ytt-&lt;br&gt;rande över lagförslaget. Lagrådets yttrande finns i bilaga 6. Lagrådsre-&lt;br&gt;missens lagförslag stämmer överens med propositionens. Lagrådet har&lt;br&gt;lämnat förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventioner på atomansvarighetsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns för närvarande tre konventioner i kraft på atomansvarighets-&lt;br&gt;området. Dessa är Pariskonventionen om skadeståndsansvar på atom-&lt;br&gt;energins område (Pariskonventionen), dess tilläggskonvention (även&lt;br&gt;kallad Bryssclkonvcntionen) och Wienkonventionen om skadestånds-&lt;br&gt;ansvar för atomskada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pariskonventionen och tilläggskonventionen har arbetats fram inom&lt;br&gt;Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Kon-&lt;br&gt;ventionerna, som antogs år 1960 och 1963, syftar till en enhetlig regional&lt;br&gt;reglering av atomansvarighetsfrågorna i Västeuropa. Konventionerna&lt;br&gt;med ändringsprotokoll antagna 1964 och 1982 finns intagna i prop.&lt;br&gt;1968:25 respektive prop. 1981/82:163 samt i Sveriges överenskommelser&lt;br&gt;med främmande makter (SÖ 1968:17-20 och SÖ 1983:31-32). Sverige&lt;br&gt;har tillträtt båda konventionerna. Förutom av Sverige har Pariskonven-&lt;br&gt;tionen tillträtts av Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Ita-&lt;br&gt;lien, Nederländerna, Norge, Portugal, Spanien, Storbritannien, Turkiet&lt;br&gt;och Tyskland. Av dessa länder är samtliga utom Grekland, Portugal och&lt;br&gt;Turkiet också anslutna till tilläggskonventionen. Inom OECD handläggs&lt;br&gt;för närvarande en ansökan av Slovenien om tillträde till Pariskonventio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pariskonventionen bygger på följande fyra grundläggande principer:&lt;br&gt;1) ansvaret för atomskador är strikt, 2) ansvaret kanaliseras till anlägg-&lt;br&gt;ningsinnehavaren, 3) ansvaret skall vara begränsat till beloppet och i&lt;br&gt;tiden samt 4) ansvaret skall vara täckt av försäkring eller annan&lt;br&gt;ekonomisk säkerhet. Enligt artikel 7 i konventionen skall anläggnings-&lt;br&gt;innehavarens ansvar bestämmas till 15 miljoner särskilda dragningsrätter&lt;br&gt;(SDR), vilket motsvarar ca 165 miljoner kronor. Beloppet får sättas&lt;br&gt;högre eller lägre men far inte understiga 5 miljoner SDR. Enligt artikel&lt;br&gt;10 måste innehavaren ha en försäkring eller annan ekonomisk garanti&lt;br&gt;som täcker det ansvarsbelopp som har bestämts i enlighet med artikel 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsbeloppet för anläggningsinnehavare har kommit att variera&lt;br&gt;kraftigt mellan de stater som är parter till Pariskonventionen. Vissa stater&lt;br&gt;har höjt nivåerna med betydande belopp medan andra stater har kommit&lt;br&gt;att ligga kvar i närheten av de miniminivåer som konventionen anger (jfr&lt;br&gt;avsnitt 4.3). Mot denna bakgrund antog OECD:s atomenergiorgan NEA&lt;br&gt;(Nuclear Energy Agency) år 1990 en rekommendation enligt vilken kon-&lt;br&gt;ventionsstaterna bör sträva efter att höja anläggningsinnehavamas ersätt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsansvar till 150 miljoner SDR, vilket vid tiden för antagandet av&lt;br&gt;rekommendationen motsvarade 1 200 miljoner kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pariskonventionen är för närvarande föremål för en omfattande över-&lt;br&gt;syn. De huvudfrågor som behandlas under den pågående revideringen&lt;br&gt;gäller bl.a. konventionens geografiska tillämpningsområde, ansvarsbe-&lt;br&gt;lopp, obegränsat ansvar och definitionen av begreppet ”atomskada”.&lt;br&gt;Såvitt gäller frågan om obegränsat ansvar råder för närvarande enighet&lt;br&gt;om att det i konventionen skall införas en regel som möjliggör för kon-&lt;br&gt;ventionsstatema att ålägga anläggningsinnehavare ett obegränsat ansvar.&lt;br&gt;Revideringsarbetet beräknas vara slutfört under år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tilläggskonventionen betalas kompletterande ersättning av&lt;br&gt;statsmedel om ansvarsbeloppet enligt Pariskonventionen inte räcker till&lt;br&gt;full ersättning åt de skadelidande. Bestämmelserna i Pariskonventionen&lt;br&gt;gäller även beträffande ersättningar som utgår enligt tilläggskonventio-&lt;br&gt;nen, om inte annat uttryckligen anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt Pariskonventionen och tilläggskonventionen utgår&lt;br&gt;med sammanlagt högst 300 miljoner SDR per olycka. Detta maximibe-&lt;br&gt;lopp är indelat i tre steg. Anläggningsinnehavarens ansvar utgör det för-&lt;br&gt;sta steget. Andra steget utgör intervallet mellan anläggningsinnehavarens&lt;br&gt;ansvar och 175 miljoner SDR och betalas av den stat där anläggnings-&lt;br&gt;innehavarens anläggning är belägen. Till det tredje steget, som utgör in-&lt;br&gt;tervallet mellan 175 miljoner SDR och 300 miljoner SDR, och alltså&lt;br&gt;uppgår till 125 miljoner SDR, skall de stater som är anslutna till tilläggs-&lt;br&gt;konventionen (s.k. Brysselstater) gemensamt betala efter en särskild&lt;br&gt;formel. Till 50 procent av det erforderliga beloppet skall staterna bidra i&lt;br&gt;förhållande till sin bruttonationalprodukt, medan bidraget till de&lt;br&gt;återstående 50 procenten fördelas i förhållande till staternas respektive&lt;br&gt;kraftproduktion (baserad på kärnteknik) uttryckt i s.k. termisk effekt.&lt;br&gt;Sveriges bidrag skulle uppgå till omkring en tjugondei av det totala be-&lt;br&gt;loppet eller 6,75 miljoner SDR (ca 74 miljoner kr).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OECD:s råd antog under år 1992 en rekommendation som innebär att&lt;br&gt;de stater som är anslutna till tilläggskonventionen skall avge en förkla-&lt;br&gt;ring i en underrättelse till konventionens depositarie. Staterna skall för-&lt;br&gt;klara att om lagstiftningen i en Brysselstat ålägger anläggningsinne-&lt;br&gt;havare ett ansvarsbelopp som överstiger 175 miljoner SDR för varje&lt;br&gt;olycka, skall de övriga staterna inte åberopa artikel 3 i konventionen för&lt;br&gt;att vägra att bidra upp till 125 miljoner SDR för att täcka en atomskada&lt;br&gt;som överstiger 300 miljoner SDR. Rekommendationen beskrivs närmare&lt;br&gt;i avsnitt 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I slutet av år 1999 påbörjades ett arbete med att revidera Brysselkon-&lt;br&gt;ventionen. Vid denna revidering behandlas bl.a. frågorna om vilka stater&lt;br&gt;som skall kunna tillträda konventionen, ersättningssystemets uppbygg-&lt;br&gt;nad, ersättningsbeloppens storlek och grunderna för beräkningen av&lt;br&gt;staternas bidrag till det gemensamma statsansvaret. Arbetet beräknas&lt;br&gt;kunna avslutas under år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Wienkonventionen, som har utarbetats inom Förenta Nationernas atom-&lt;br&gt;energiorgan IAEA, antogs år 1963. Den bygger på samma grundprinciper&lt;br&gt;som Pariskonventionen. I april 1999 hade 32 stater tillträtt Wienkonven-&lt;br&gt;tionen. Ingen av dem är samtidigt part till Pariskonventionen. I septem-&lt;br&gt;ber 1997 antogs ett tilläggsprotokoll till Wienkonventionen. Genom detta&lt;br&gt;tilläggsprotokoll har omfattande ändringar gjorts i konventionen bl.a. i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fråga om skadebegrepp och ansvarsbelopp. Tilläggsprotokollet har ännu&lt;br&gt;inte trätt i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 21 september 1988 undertecknades i Wien ett protokoll rörande&lt;br&gt;tillämpningen av Wienkonventionen och Pariskonventionen (det s.k. ge-&lt;br&gt;mensamma protokollet, se prop. 1991/92:31 och Sveriges internationella&lt;br&gt;överenskommelser, SÖ 1992:2). Protokollet länkar samman de båda er-&lt;br&gt;sättningssystemen. Detta sker genom att det geografiska tillämpningsom-&lt;br&gt;rådet för de båda konventionerna utvidgas till att omfatta skador även i&lt;br&gt;en stat som hör till det andra konventionssystemet. På så sätt blir skador&lt;br&gt;som inträffar i en stat som tillhör Pariskonventionen ersättningsgilla en-&lt;br&gt;ligt Wienkonventionen, om den skadeorsakande anläggningen är belägen&lt;br&gt;i ett land som har tillträtt den sistnämnda konventionen, och vice versa.&lt;br&gt;Genom protokollet har således öppnats en möjlighet för flera skadeli-&lt;br&gt;dande att få sina skador ersatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fjärde atomansvarighetskonvention är en i september 1997 antagen&lt;br&gt;konvention om supplerande ersättning för atomskada (Convention on&lt;br&gt;Supplementary Compensation for Nuclear Damagé), som har utarbetats&lt;br&gt;inom IAEA. Konventionen, som innehåller bestämmelser om ersättning&lt;br&gt;av statsmedel, har ännu inte trätt i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Atomansvarighetslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige regleras ansvaret for skador som uppkommer till följd av atom-&lt;br&gt;olyckor i atomanläggningar - t.ex. kämkraftsreaktorer och anläggningar&lt;br&gt;för framställning eller behandling av atomsubstanser eller för förvaring&lt;br&gt;av sådana substanser - och under transport av atomsubstanser av atom-&lt;br&gt;ansvarighetslagen (1968:45). Denna lag bygger på Pariskonventionen&lt;br&gt;och tilläggskonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 atomansvarighetslagen är anläggningsinnehavarens ersättningsansvar&lt;br&gt;för närvarande bestämt till 175 miljoner SDR för varje olycka. För en&lt;br&gt;anläggning som är avsedd enbart för framställning, behandling eller för-&lt;br&gt;varing av obestrålat uran samt vid transport av sådant uran är ansvarsbe-&lt;br&gt;loppet 10 miljoner SDR. Ansvaret skall vara täckt av en försäkring. Re-&lt;br&gt;geringen, eller en myndighet som regeringen bestämmer, kan befria&lt;br&gt;anläggningsinnehavaren från försäkringsskyldigheten om anläggningsin-&lt;br&gt;nehavaren ställer godtagbar ekonomisk säkerhet för sina förpliktelser och&lt;br&gt;sörjer för regleringen av inträffade skador (27 § andra stycket). Som ex-&lt;br&gt;empel på sådan ekonomisk säkerhet anges i förarbetena bankgaranti och&lt;br&gt;deposition av värdehandlingar (SOU 1959:34 s. 53, SOU 1962:14 s. 82 f.&lt;br&gt;och prop 1968:25 s. 147 f.). Ersättningsbeloppen har senast övervägts år&lt;br&gt;1995 då anläggningsinnehavarens ansvarsbelopp höjdes från 1 200 mil-&lt;br&gt;joner kr till 175 miljoner SDR (prop. 1994/95:134, bet. 1994/95:LU25,&lt;br&gt;rskr. 1994/95:304, SFS 1995:420).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsansvaret enligt det första ersättningssteget (se avsnitt 4.1)&lt;br&gt;omfattar även skador som har uppkommit i andra stater än konventions-&lt;br&gt;stater, förutsatt att olyckan har inträffat i Sverige (3 §). Regeringen kan&lt;br&gt;enligt samma stadgande bestämma att anläggningsinnehavarens ansvar&lt;br&gt;inte skall omfatta skador i en stat som inte är konventionsstat, om inte er-&lt;br&gt;sättning i den staten skulle ha betalats för en skada i Sverige (rcciproci-&lt;br&gt;tetsprincipen). Regeringen har dock inte utnyttjat denna möjlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den senaste höjningen av det ansvarsbelopp som gäller för an-&lt;br&gt;läggningsinnehavare har det andra ersättningssteget - statsansvaret upp&lt;br&gt;till 175 miljoner SDR - förlorat sin betydelse i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den bestämmelse som ansluter till tilläggskonventionens tredje&lt;br&gt;ersättningssteg betalas ersättning för skador som har uppkommit i Sve-&lt;br&gt;rige eller i andra stater anslutna till Brysselkonventionen (s.k.&lt;br&gt;Brysselstater, se ovan) eller på eller över det fria havet ombord på fartyg&lt;br&gt;eller luftfartyg som är registrerade i Sverige eller någon annan Bryssel-&lt;br&gt;stat. Vidare ersätts skador som har uppkommit på eller över det fria havet&lt;br&gt;i andra fall, om skadan har tillfogats en Brysselstat eller en medborgare i&lt;br&gt;en sådan stat, varvid dock ersättning för skador på fartyg eller luftfartyg&lt;br&gt;betalas endast om fartyget vid tiden för atomolyckan var registrerat i en&lt;br&gt;Brysselstat (29 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de ersättningsregler som har föranletts av Pariskonventionen&lt;br&gt;och tilläggskonventionen (17 och 28-31 §§, jfr föregående avsnitt) in-&lt;br&gt;fördes 1982 ett fjärde ersättningssteg i atomansvarighetslagen. Enligt&lt;br&gt;detta skall staten, i de fall en anläggningsinnehavare här i landet är&lt;br&gt;ansvarig och de ersättningar som utgår enligt första-tredje ersättnings-&lt;br&gt;stegen inte räcker till för att ersätta uppkommen skada, betala ersättning&lt;br&gt;upp till 3 miljarder kronor (31 a §). Även ersättningen enligt det fjärde&lt;br&gt;steget är underkastad vissa inskränkningar. Svenska statens ansvar om-&lt;br&gt;fattar bara skador i Danmark, Finland, Norge och Sverige samt skador&lt;br&gt;som har uppkommit ombord på fartyg eller luftfartyg som är registrerade&lt;br&gt;i något av dessa länder. Därutöver ersätts skador som svenska medbor-&lt;br&gt;gare eller svenska juridiska personer har lidit, oavsett var skadan har in-&lt;br&gt;träffat. Även skador i en annan Brysselstat ersätts, dock endast enligt&lt;br&gt;reciprocitetsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdeutvecklingen på den särskilda dragningsrätten har lett till att&lt;br&gt;maximibeloppet i steg tre överstiger vad som kan betalas ut enligt det&lt;br&gt;fjärde ersättningssteget. Det innebär att någon ersättning för närvarande&lt;br&gt;inte kan betalas ut enligt detta ersättningssteg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det, efter att en atomolycka har inträffat, visar sig att det ansvars-&lt;br&gt;belopp som gäller enligt första-fjärde stegen inte räcker till ersättning för&lt;br&gt;uppkommen skada, bereds ersättning av statsmedel enligt grunder som&lt;br&gt;bestäms i en särskild lag (33 §). Någon viss ersättningsnivå garanteras&lt;br&gt;inte genom bestämmelsen. Bestämmelsen är inte begränsad till fall då&lt;br&gt;skador har uppkommit i Sverige eller har orsakats av en atomolycka för&lt;br&gt;vilken innehavaren av en atomanläggning i Sverige är ansvarig (prop.&lt;br&gt;1981/82:163 s. 50-51 ochs. 65).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis gäller för närvarande följande ersättningsbelopp i&lt;br&gt;Sverige. (Belopp som har bestämts i SDR anges omräknade till svenska&lt;br&gt;kronor. Beräkningen utgår från att 1 SDR motsvarar 11 kronor.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Steg 1 (inom&lt;br&gt;vilket steg 2 ryms)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Steg 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Steg 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anläggningsinnehavaren 0-1 925&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt av samtliga 1 925-3 300&lt;br&gt;stater som är anslutna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till tilläggskonventionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska staten &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-3 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Atomansvarigheten i några andra länder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en sammanställning som har gjorts av OECD:s atomenergiorgan&lt;br&gt;NEA i mars 1999 uppgår gränserna för anläggningsinnehavamas ansvar&lt;br&gt;till följande belopp, såvitt gäller det ansvar som skall vara täckt av för-&lt;br&gt;säkring eller på annat sätt garanterat, i de stater som är anslutna till Pa-&lt;br&gt;riskonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försäkrat eller&lt;br&gt;garanterat belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SEK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SDR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nederländerna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;750 milj. NLG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 miljarder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;285 milj.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175 milj. SDR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9 miljarder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175 milj.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sverige&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175 milj. SDR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9 miljarder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175 milj.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storbritannien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140 milj. GBP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8 miljarder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165 milj.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Spanien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 miljarder ESP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3 miljarder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125 milj.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Belgien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 000 milj. BEF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;881 milj.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 milj.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Frankrike&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600 milj. FRF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;810 milj.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 milj.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norge&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 milj. SDR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;660 milj&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 milj.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Danmark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 milj. SDR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;660 milj.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 milj.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Italien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 500 milj. ITL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,5 milj.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 milj.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;I Belgien har regeringen utarbetat ett förslag till höjning av ansvarsbe-&lt;br&gt;loppet till 12 miljarder belgiska franc (ca 200 miljoner SDR). Ändringen&lt;br&gt;är tänkt att träda i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Tyskland gäller sedan år 1986 att ansvaret för anläggningsinnehavare&lt;br&gt;är obegränsat för atomskador som inträffar i Tyskland till följd av en&lt;br&gt;atomolycka vid en tysk anläggning. Anläggningsinnehavarens ansvar&lt;br&gt;skall vara garanterat intill ett belopp om 500 miljoner tyska mark&lt;br&gt;(ca 2,25 miljarder kr). Om skadan överstiger detta belopp träder den&lt;br&gt;tyska staten in och gottgör anläggningsinnehavaren - ersättningskravet&lt;br&gt;skall alltid riktas mot denne - intill ett sammanlagt belopp om 1 miljard&lt;br&gt;tyska mark (ca 4,2 miljarder kr). Den tyska staten har också ett supple-&lt;br&gt;rande ansvar intill detta belopp. Enligt uppgift från det tyska&lt;br&gt;miljödepartementet (Bundesministerium för Umwelt, Naturschutz und&lt;br&gt;Reaktorsicherheit) övervägs för närvarande en höjning av kravet på fi-&lt;br&gt;nansiell säkerhet till fem miljarder tyska mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Japan, USA, Schweiz och Österrike, som inte är bundna av någon&lt;br&gt;atomansvarighetskonvention har följande ersättningssystem för atom-&lt;br&gt;skador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Japan är anläggningsinnehavarens ansvar obegränsat och skall vara&lt;br&gt;täckt av en försäkring eller annan ekonomisk garanti om 30 miljarder yen&lt;br&gt;(ca 2,25 miljarder kr).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Förenta staterna gäller för anläggningsinnehavarens ansvar en för-&lt;br&gt;säkringsgräns som bestäms av den tillgängliga kapaciteten på marknaden&lt;br&gt;för ansvarsförsäkring, för närvarande 200 miljoner dollar (primary finan-&lt;br&gt;cial protection). Anläggningsinnehavama är härutöver skyldiga att delta i&lt;br&gt;ett särskilt ersättningsprogram (Secondary Financial Protection Program)&lt;br&gt;för skador som överstiger den första nivån. Detta är ett program för risk-&lt;br&gt;delning inom kämkraftsindustrin. Genom den första och andra nivån&lt;br&gt;finns sammanlagt 9,7 miljarder dollar tillgängligt för ersättning för atom-&lt;br&gt;skada. Om beloppet är otillräckligt för att ersätta uppkommen skada kan&lt;br&gt;kongressen besluta om ytterligare ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schweiz har ett ersättningssystem som innebär obegränsat ansvar. An-&lt;br&gt;svaret skall intill ett belopp om 700 miljoner schweiziska franc&lt;br&gt;(ca 3,8 miljarder kr) vara täckt av försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1999 trädde en ny atomansvarighetslag i kraft i Öster-&lt;br&gt;rike. Enligt denna är ansvaret obegränsat för innehavare av atomanlägg-&lt;br&gt;ningar och för transportörer av atomsubstanser. En innehavare av en&lt;br&gt;atomanläggning i Österrike är skyldig att vidmakthålla en ansvarsförsäk-&lt;br&gt;ring på minst 5,6 miljarder österrikiska schilling (ca 3,3 miljarder kr)&lt;br&gt;plus en försäkring på 560 miljoner österrikiska schilling (ca 330 miljoner&lt;br&gt;kr) till täckande av räntor och kostnader. För bl.a. forskningsreaktorer&lt;br&gt;gäller lägre försäkringsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Utgångspunkter och inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Atomansvarighetspolitikens främsta mål är&lt;br&gt;att tillgodose de skadelidandes berättigade krav på ersättning för&lt;br&gt;atomskador. Ersättningsansvaret för dessa skador bör i första hand bä-&lt;br&gt;ras av kämkraftsindustrin. Innehavare av atomanläggningar borde där-&lt;br&gt;för åläggas ett obegränsat ansvar. Vidare är det nödvändigt att&lt;br&gt;ansvaret är garanterat av betryggande ekonomiska säkerheter. Det är&lt;br&gt;otillfredsställande att låta försäkringskapaciteten vara avgörande för&lt;br&gt;ansvarsnivån. Därför bör inriktningen vara att finna en lösning där&lt;br&gt;andra ekonomiska säkerheter utnyttjas som komplement till ansvars-&lt;br&gt;försäkring. Detta bör skapa förutsättningar för högre ersättningsni-&lt;br&gt;våer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Det främsta målet med regering-&lt;br&gt;ens atomansvarighetspolitik är att tillgodose de skadelidandes berättigade&lt;br&gt;krav på ersättning för skada vid en atomolycka. För att kunna uppfylla&lt;br&gt;detta mål är det av avgörande betydelse att det finns ett väl fungerande&lt;br&gt;ersättningssystem som garanterar de skadelidande adekvat och snabb&lt;br&gt;ersättning. I ett sådant ersättningssystem bör i enlighet med vad som har&lt;br&gt;uttalats i tidigare lagstiftningsärenden det ekonomiska ansvaret för atom-&lt;br&gt;skador i första hand bäras av kämkraftsindustrin (se bl.a. prop.&lt;br&gt;1987/88:139 s. 8 och prop. 1994/95:134 s. 9 samt bet. 1989/90:LU29,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:LU39, 1994/95:LU25 och 1997/98:LU27). Från denna utgångs-&lt;br&gt;punkt borde anläggningsinnehavaren åläggas ett obegränsat ansvar. Detta&lt;br&gt;är också den rådande ordningen när det gäller verksamheter med risker&lt;br&gt;som är likartade dem vid kärnteknisk verksamhet, se t.ex. 11 kap. 18 §&lt;br&gt;miljöbalken (ansvar för dammhaveri) och 31 kap. samma balk (ansvar&lt;br&gt;för miljöskador).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tidigare lagstiftningsärenden har ett obegränsat ansvar ansetts vara&lt;br&gt;oförenligt med Pariskonventionen. Denna uppfattning uttalades senast&lt;br&gt;vid 1995 års ändringar i atomansvarighetslagen (se prop. 1994/95:134&lt;br&gt;s. 9 och bet. 1994/95 :LU25). Motsatt uppfattning har dock uttryckts i&lt;br&gt;Ds 1997:55, Ändringar i atomansvarighetslagen. Regeringen tar därför&lt;br&gt;upp denna fråga till nytt övervägande i avsnitt 6.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle ett obegränsat ansvar anses oförenligt med Pariskonventionen&lt;br&gt;bör Sverige med kraft verka för att konventionen ändras så att den tillåter&lt;br&gt;ett obegränsat ansvar. Som framgår av avsnitt 4.1 pågår en översyn av&lt;br&gt;Pariskonventionen och förhandlingssituationen såvitt gäller frågan om ett&lt;br&gt;obegränsat ansvar ser mycket ljus ut. Skulle det ändå visa sig att denna&lt;br&gt;ändring inte kommer till stånd måste regeringen överväga andra, likvär-&lt;br&gt;diga, alternativ för anläggningsinnehavamas ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oberoende av om ett obegränsat ansvar eller andra, likvärdiga, alter-&lt;br&gt;nativ införs, måste det skapas ekonomiska garantier som svarar mot en&lt;br&gt;sådan betydande skärpning av ansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsförsäkring är den typ av ekonomisk garanti som har kommit att&lt;br&gt;utnyttjas för att säkerställa anläggningsinnehavamas åligganden enligt&lt;br&gt;atomansvarighetslagen. Vilken kapacitet som marknaden är beredd att&lt;br&gt;ställa till förfogande för denna försäkringstyp har hittills varit avgörande&lt;br&gt;för vilken ansvarighetsnivå som fastställts för anläggningsinnehavama.&lt;br&gt;Regeringen har kunnat konstatera att tillgänglig försäkringskapacitet för&lt;br&gt;atomansvarsförsäkringar har varit oförändrad sedan i maj 1998. Svenska&lt;br&gt;atomförsäkringspoolen har som förklaring till detta uppgett att kapacite-&lt;br&gt;ten på marknaden för atomansvarsförsäkringar har minskat det senaste&lt;br&gt;året. Detta beror bl.a. på att vissa större försäkringsbolag som tidigare har&lt;br&gt;ingått i poolsamarbetet avbrutit detta. Även pågående och kommande&lt;br&gt;strukturomvandlingar inom försäkringsbranschen bedöms kunna påverka&lt;br&gt;utvecklingen av försäkringskapaciteten negativt. Försäkringskapaciteten&lt;br&gt;har således inte utvecklat sig i sådan takt som hade varit önskvärd med&lt;br&gt;beaktande av de utgångspunkter för atomansvarigheten som regeringen&lt;br&gt;har uttalat i det föregående. Försäkringsmarknaden kan visserligen sägas&lt;br&gt;vara i hög grad reaktiv, dvs. den agerar när den vet hur den miljö som&lt;br&gt;den skall verka i gestaltar sig, och det skulle därför kunna hävdas att an-&lt;br&gt;svarsbeloppet skulle kunna sättas högre än vad dagens försäkringskapa-&lt;br&gt;citet medger, eftersom försäkringsbranschen, åtminstone efter en viss tid,&lt;br&gt;kommer att tillskapa erforderlig kapacitet. Man kan dock inte bortse från&lt;br&gt;möjligheten att försäkringsmarknaden, trots en anpassningsperiod, inte&lt;br&gt;fönnår att tillskapa erforderlig kapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförda visar att det är otillfredsställande att låta försäkringskapa-&lt;br&gt;citeten vara avgörande för ansvarsnivån. Detta illustreras också av att&lt;br&gt;kapaciteten för sakförsäkringar möjliggör att anläggningsinnehavama&lt;br&gt;försäkrar sina anläggningar för belopp som väsentligt överstiger de ni-&lt;br&gt;våer som kapaciteten för atomansvarsförsäkringen medger. Därför bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inriktningen vara att finna en lösning som innebär att andra ekonomiska&lt;br&gt;säkerheter kan utnyttjas som komplement till ansvarsförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anförs i avsnitt 4.2 finns möjlighet för regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet regeringen bestämmer att befria en anläggningsinnehavare från&lt;br&gt;försäkringsplikten om denne ställer betryggande säkerhet för sina för-&lt;br&gt;pliktelser. I förarbetena till atomansvarighetslagen anges som exempel på&lt;br&gt;alternativa säkerheter bankgaranti och deposition av värdehandlingar.&lt;br&gt;Några sådana säkerheter torde dock inte ha kommit till användning i&lt;br&gt;praktiken. Även andra typer av ekonomiska säkerheter kan tänkas, t.ex.&lt;br&gt;risk- eller katastrofobligationer. En annan möjlighet är att anläggnings-&lt;br&gt;innehavama går samman i ett s.k. poolsystem för riskfördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skapa förutsättningar för att säkerställa högre ersättningsnivåer,&lt;br&gt;bör en särskild utredare få i uppdrag att lämna förslag till ett system där&lt;br&gt;ekonomiska säkerheter eller garantier utnyttjas som komplement till an-&lt;br&gt;svarsförsäkringen. Regeringen återkommer till denna fråga i avsnitt&lt;br&gt;6.3.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Ansvaret för anläggningsinnehavare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt behandlas först frågan om anläggningsinnehavare kan&lt;br&gt;åläggas ett obegränsat skadeståndsansvar (avsnitt 6.2). Därefter behand-&lt;br&gt;las ansvarsbeloppet för innehavare av s.k. normalriskanläggningar (av-&lt;br&gt;snitt 6.3.1) och i samband därmed frågan om alternativ till ansvarsför-&lt;br&gt;säkring som säkerhet för anläggningsinnehavares ansvar. Slutligen be-&lt;br&gt;handlas ansvaret för atomskador till följd av olyckor i samband med&lt;br&gt;framställning m.m. av obestrålat uran (avsnitt 6.3.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Obegränsat ansvar?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Att införa ett obegränsat ansvar är inte för-&lt;br&gt;enligt med Pariskonventionen i dess nuvarande lydelse. I avvaktan på&lt;br&gt;revideringen av Pariskonventionen bör anläggningsinnehavamas an-&lt;br&gt;svar därför vara begränsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian föreslås ett obegränsat ansvar&lt;br&gt;för innehavare av samtliga typer av atomanläggningar (se promemorian&lt;br&gt;s. 43-73, 76-80 och 95).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några remissinstanser, bl.a. Naturvårdsverket,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Hallands län, Oskarshamns kommun och Värbergs kom-&lt;br&gt;mun, har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran. Flertalet re-&lt;br&gt;missinstanser har dock avstyrkt förslaget med hänvisning till att ett obe-&lt;br&gt;gränsat ansvar strider mot Pariskonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland andra Affärsverket Svenska Kraftnät har påpekat att det ter sig&lt;br&gt;lämpligare att avvakta med nationell lagstiftning som avviker från kon-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ventionens ordalydelse till dess att bakomliggande konventionstext har&lt;br&gt;ändrats eller det föreligger en för konventionsstatema bindande överens-&lt;br&gt;kommelse om konventionstolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av redogörelsen i avsnitt 5 framgår att regeringens atomansvarighets-&lt;br&gt;politik bygger på uppfattningen att de skadelidandes intressen är centrala,&lt;br&gt;att ersättningsansvaret i första hand skall bäras av kämkraftsindustrin och&lt;br&gt;att detta ansvar bör vara obegränsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att ålägga anläggningsinnehavaren ett obegränsat&lt;br&gt;ansvar är att detta är förenligt med Sveriges åtaganden enligt Pariskon-&lt;br&gt;ventionen. Skulle Sverige bryta mot sina folkrättsliga förpliktelser kan&lt;br&gt;det leda till negativa konsekvenser för det internationella arbetet både&lt;br&gt;inom atomansvarighetsområdet och andra områden. Bland andra Sveri-&lt;br&gt;ges advokatsamfund har framhållit vikten av att Sverige håller ingångna&lt;br&gt;internationella avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av redogörelsen i avsnitt 4.1 framgår att Pariskonventionen bygger på&lt;br&gt;bl.a. principerna om strikt ansvar och begränsning av anläggningsinne-&lt;br&gt;havarens ansvar till beloppet. Frågan är om Pariskonventionen ändå ger&lt;br&gt;utrymme för en tolkning som möjliggör införandet av ett obegränsat an-&lt;br&gt;svar för anläggningsinnehavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i Pariskonventionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 7 (a) får det sammanlagda belopp som skall utbetalas för&lt;br&gt;skador som har orsakats av en enda atomolycka inte överstiga det högsta&lt;br&gt;ansvarsbelopp som har föreskrivits enligt artikeln. I artikel 7 (b) före-&lt;br&gt;skrivs att maximibeloppet för anläggningsinnehavarens ansvarighet i&lt;br&gt;anledning av skador av en atomolycka skall utgöra 15 miljoner SDR.&lt;br&gt;Konventionen möjliggör dock för konventionsstatema att föreskriva ett&lt;br&gt;högre belopp. Något högsta belopp anges inte (jfr avsnitt 4.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt promemorian kan artikel 7, mot bakgrund av att där inte före-&lt;br&gt;skrivs något högsta ansvarsbelopp, inte anses hindra att konventionssta-&lt;br&gt;tema i den nationella lagstiftningen föreskriver ett obegränsat ansvar. Det&lt;br&gt;bör dock noteras dels att artikel 7 (b) hänvisar till ett visst belopp, dels att&lt;br&gt;i artikel 7 genomgående används orden belopp (”amount”) och ansvars-&lt;br&gt;belopp (”liability amount”). Ordvalet tyder på att ansvaret är avsett att&lt;br&gt;vara begränsat. Sveriges advokatsamfund har med hänvisning till bl.a.&lt;br&gt;artikel 7 (a) anfört att det inte kan anses klarlagt att Pariskonventionen&lt;br&gt;ger utrymme för att införa ett obegränsat ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 10 är anläggningsinnehavaren skyldig att, för att täcka&lt;br&gt;sitt ansvar enligt konventionen, ta och vidmakthålla försäkring eller an-&lt;br&gt;nan ekonomisk säkerhet till det belopp som har fastställts enligt artikel 7.&lt;br&gt;Som Svea hovrätt har anfört medför Pariskonventionens konstruktion att&lt;br&gt;det blir omöjligt att ålägga anläggningsinnehavare ett sådant ansvar som i&lt;br&gt;praktiken inte kan förväntas bli täckt av försäkring. I flera tidigare lag-&lt;br&gt;stiftningsärenden har det också framhållits att det inte är möjligt att&lt;br&gt;försäkra eller på annat sätt ekonomiskt garantera ett obegränsat ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta förhållande gäller fortfarande. Ett obegränsat ansvar skulle därför&lt;br&gt;strida mot artikel 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en bestämmelse som bör beröras i detta sammanhang är ar-&lt;br&gt;tikel 15. Enligt artikel 15 (a) far varje konventionsstat vidta sådana åt-&lt;br&gt;gärder som den finner nödvändiga för att bygga ut det ersättningssystem&lt;br&gt;som skapas genom konventionen. Av artikel 15 (b) följer att om en stat&lt;br&gt;inför ersättningshöjande åtgärder far dessa, till den del ersättningen skall&lt;br&gt;utgå av allmänna medel och överstiger 5 miljoner SDR, vidtas under sär-&lt;br&gt;skilda villkor som avviker från konventionens bestämmelser. Bestäm-&lt;br&gt;melsen far motsatsvis anses innebära att övriga ersättningshöjande åtgär-&lt;br&gt;der får vidtas endast om de står i överensstämmelse med konventionens&lt;br&gt;övriga bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motivuttalanden m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den redovisade tolkningen av artiklarna 7, 10 och 15 stämmer väl över-&lt;br&gt;ens med konventionens ändamål och syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konventionens preambel sägs att konventionsstatema önskar tillför-&lt;br&gt;säkra dem som tillfogas skada genom nukleära olyckor skälig och rättvis&lt;br&gt;ersättning, samtidigt med att nödvändiga åtgärder vidtas för att inte ut-&lt;br&gt;vecklingen av produktion och användning av atomenergi för fredliga än-&lt;br&gt;damål skall hindras. Ett begränsat ansvar ligger i linje med sistnämnda&lt;br&gt;uttalande. I samma riktning verkar de uttalanden om konventionens bak-&lt;br&gt;grund och ändamål som framkommer i den s.k. Exposé des Motifs som&lt;br&gt;antogs av OECD:s råd den 16 november 1982 och som sammanfattas i&lt;br&gt;de fyra grundläggande principer som återges i avsnitt 4.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon överenskommelse mellan konventionsstatema att Pariskonven-&lt;br&gt;tionen skall tolkas på visst sätt finns inte. Liksom Justitiekanslern,&lt;br&gt;Svenska atomförsäkringspoolen, Sveriges advokatsamfund och ABB&lt;br&gt;Atom Aktiebolag saknar regeringen kännedom om att företrädare för&lt;br&gt;konventionsstatema, Tyskland undantaget, eller något organ inom OECD&lt;br&gt;skulle ha gett uttryck för någon annan uppfattning än att Pariskonven-&lt;br&gt;tionen inte är förenlig med nationella regler om obegränsat ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det torde således inte råda någon tvekan om att Pariskonventionens&lt;br&gt;ansvarsbestämmelser bygger på tanken om ett till beloppet begränsat&lt;br&gt;ansvar för innehavare av atomanläggningar och att artiklarna 7, 10 och&lt;br&gt;15, även om de möjliggör för medlemsstaterna att höja ansvarsbeloppet,&lt;br&gt;inte ger utrymme för att ålägga anläggningsinnehavaren ett beloppsmäs-&lt;br&gt;sigt obegränsat ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamålsförskjutning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian ifrågasätts om inte de skäl och överväganden som ligger&lt;br&gt;till grund för konventionens ersättningssystem till följd av en förändrad&lt;br&gt;syn på kärnkraften som sådan samt dennas tekniska och ekonomiska ut-&lt;br&gt;veckling har förskjutits så att hänsynen till kämkraftsindustrin bör stå&lt;br&gt;tillbaka för hänsynen till de skadelidande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pariskonventionen tillkom i ett skede då atomenergin nyligen hade ta-&lt;br&gt;gits i bruk för fredliga ändamål. Utvecklingen av atomenergin för sådana&lt;br&gt;ändamål hade ställt bl.a. lagstiftarna inför nya problem, inte minst vad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gällde skadeståndsfrågor. Man var medveten om atomenergins risker och&lt;br&gt;att en olycka kunde få oerhörda konsekvenser. Man insåg också att ska-&lt;br&gt;deföljdema med stor sannolikhet inte skulle begränsa sig till det land där&lt;br&gt;olyckan inträffade och att problemen därför i allra högsta grad hade in-&lt;br&gt;ternationell karaktär. Det var en grundläggande uppfattning att allmän-&lt;br&gt;heten skulle tillförsäkras ett tillfredsställande skydd. Samtidigt fanns en&lt;br&gt;ambition att inte hindra utvecklingen av atomindustrin genom att ålägga&lt;br&gt;den ett oproportionerligt skadeståndsansvar. Den allmänna skadestånds-&lt;br&gt;rätten ansågs inte lämpad för de särpräglade förhållandena på atomener-&lt;br&gt;giområdet. Detta ledde till att ett flertal europeiska stater påbörjade det&lt;br&gt;arbete som resulterade i Pariskonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt har uttalat att den delar promemorians uppfattning att för-&lt;br&gt;hållandena på atomindustrins område har förändrats väsentligt sedan&lt;br&gt;Paris- och tilläggskonventionernas tillkomst. Hovrätten har dock uttryckt&lt;br&gt;att dessa förhållanden inte kan tas till intäkt för att ge konventionen en&lt;br&gt;tolkning som strider såväl mot dess ordalydelse som mot de principer för&lt;br&gt;konventionens ansvarssystem som det tidigare har rått enighet om.&lt;br&gt;Svenska atomförsäkringspoolen och Svensk Kärnbränslehantering Aktie-&lt;br&gt;bolag har gett uttryck för liknande uppfattningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett visst stöd för att det har skett en ändamålsförskjutning sedan Paris-&lt;br&gt;konventionens tillkomst ger de återkommande höjningarna av ansvars-&lt;br&gt;beloppen och de i samband därmed gjorda uttalandena om att i första&lt;br&gt;hand kämkraftsindustrin bör bära ansvaret för atomskador. I samma rikt-&lt;br&gt;ning verkar också tillkomsten av lagen (1997:1320) om kärnkraftens av-&lt;br&gt;veckling (prop. 1996/97:176, bet. 1997/98:NU5, rskr. 1997/98:132). Det&lt;br&gt;är emellertid svårt att få någon samlad uppfattning om i vilken utsträck-&lt;br&gt;ning det har skett någon motsvarande utveckling i de övriga konven-&lt;br&gt;tionsstaterna. Det förhållandet att Pariskonventionen för närvarande är&lt;br&gt;föremål för en revision med en strävan bl.a. mot ökade ansvarsbelopp&lt;br&gt;kan i och för sig anses ge uttryck för en ändrad syn på atomansvarighets-&lt;br&gt;frågoma och de olika intressen som gör sig gällande. Häremot kan&lt;br&gt;emellertid invändas att ett flertal konventionsstater hittills inte på mot-&lt;br&gt;svarande sätt som Sverige återkommande har höjt ansvarsbeloppen för&lt;br&gt;atomskador. Det är därför tveksamt om det finns fog för att hävda att det&lt;br&gt;skett en ändamålsförskjutning vad gäller Pariskonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett hur det förhåller sig med frågan om ändamålsförskjutning&lt;br&gt;torde en sådan inte berättiga till en tolkning av konventionen som strider&lt;br&gt;mot dess ordalydelse och mot de principer för konventionens ansvars-&lt;br&gt;system som det tidigare har rått enighet om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det torde det inte finnas några förutsättningar för att avvika från den&lt;br&gt;uppfattning om det obegränsade ansvarets konventionsstridighet som har&lt;br&gt;kommit till klart uttryck i åtskilliga tidigare lagstiftningsärenden och ut-&lt;br&gt;skottsbehandlingar. Som även har uttalats i de sammanhangen bör Sve-&lt;br&gt;rige inte lämna Pariskonventionen. Sverige bör i stället inom ramen för&lt;br&gt;det pågående revisionsarbetet verka för ett obegränsat ansvar. Som tidi-&lt;br&gt;gare har nämnts råder det för närvarande enighet om att Pariskonventio-&lt;br&gt;nen skall ändras så att det blir möjligt för konventionsstatema att ålägga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innehavare av atomanläggningar ett obegränsat skadeståndsansvar. Prop. 2000/01:43&lt;br&gt;Skulle situationen förändras och ändringen inte komma till stånd måste&lt;br&gt;regeringen som tidigare har uttalats överväga andra, likvärdiga, alterna-&lt;br&gt;tiv. Tills vidare bör dock utgångspunkten vara att Pariskonventionen änd-&lt;br&gt;ras på ett sådant sätt att ett obegränsat ansvar kan införas. I avvaktan&lt;br&gt;härpå bör anläggningsinnehavamas ansvar vara begränsat. En övergång&lt;br&gt;till obegränsat ansvar bör förberedas genom att en särskild utredare far i&lt;br&gt;uppdrag att lämna förslag till hur ett sådant ansvar bör genomföras i&lt;br&gt;atomansvarighetslagen (se vidare avsnitt 6.3.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 En höjning av ansvarsbeloppen for innehavare av&lt;br&gt;atomanläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.1 Ansvarsbeloppet för innehavare av s.k.&lt;br&gt;normalriskanläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ansvarsbeloppet för innehavare av en atoman-&lt;br&gt;läggning för annat ändamål än framställning, bearbetning och förva-&lt;br&gt;ring av obestrålat uran höjs till 300 miljoner SDR (ca 3 300 miljoner&lt;br&gt;kr) per olycka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian föreslås att innehavare av&lt;br&gt;atomanläggningar skall vara skyldiga att ta och vidmakthålla försäkring&lt;br&gt;för att täcka sitt ansvar för atomskador till ett belopp om lägst&lt;br&gt;300 miljoner SDR (se promemorian s. 85-89).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Hallands län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Oskarshamns kommun och&lt;br&gt;Varbergs kommun har tillstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland andra Svea hovrätt, Justitiekanslern och Sveriges advokatsam-&lt;br&gt;fund har avstyrkt förslaget. Svea hovrätt har bl.a. anfört att det inte i&lt;br&gt;promemorian presenteras någon närmare utredning om vare sig försäk-&lt;br&gt;ringsmarknadens möjligheter att erbjuda sådan försäkring eller vilka&lt;br&gt;effekter som en sådan omfattande försäkringsplikt skulle fa för anlägg-&lt;br&gt;ningsinnehavare, inteckningshavare m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sydkraft Aktiebolag m.fl. företrädare för kämkraftsindustrin har fram-&lt;br&gt;hållit att en höjning av ansvarsbeloppet leder till en höjning av försäk-&lt;br&gt;ringspremierna, vilket i sin tur leder till ökade kostnader för industrin.&lt;br&gt;Detta medför försämringar i konkurrensförmåga gentemot såväl andra&lt;br&gt;energislag som kämkraftsproducerad energi i andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontakterna med försäkringsgivaren och kärnkraftsindustrin:&lt;br&gt;Svenska atomförsäkringspoolen har uppgett att försäkringskapaciteten nu&lt;br&gt;medger ett ansvarsbelopp på 300 miljoner SDR. Enligt Svenska atomför-&lt;br&gt;säkringspoolen skulle en höjning av ansvarsbeloppet till denna nivå vid&lt;br&gt;en preliminär bedömning medföra en ökning av premiema med drygt&lt;br&gt;50 %. Enligt företrädare för kämkraftsindustrin kan i och för sig en höj-&lt;br&gt;ning av ansvarsbeloppen godtas, men det har framhållits att det av kon-&lt;br&gt;kurrensskäl är viktigt att inte någon stat inför ett avsevärt högre ansvars-&lt;br&gt;belopp än andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En höjning av ansvarsbeloppen är, som framgår av föregående avsnitt,&lt;br&gt;beroende av möjligheten att täcka beloppet med försäkring eller annan&lt;br&gt;ekonomisk säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 22 § första stycket atomansvarighetslagen skall innehavare av&lt;br&gt;atomanläggningar i Sverige ta och vidmakthålla försäkring för att täcka&lt;br&gt;sin ansvarighet för atomskador enligt denna lag eller motsvarande lag-&lt;br&gt;stiftning i någon annan konventionsstat intill det ansvarsbelopp som&lt;br&gt;gäller enligt 17 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de uppgifter som Svenska atomförsäkringspoolen har lämnat till&lt;br&gt;Justitiedepartementet har kapaciteten på marknaden för atomansvars-&lt;br&gt;försäkringar ökat sedan den senaste höjningen av ansvarsbeloppet år&lt;br&gt;1995. Svenska atomförsäkringspoolen har i juni 2000 bedömt att försäk-&lt;br&gt;ringskapaciteten medger ett ansvarsbelopp om 300 miljoner SDR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökning av försäkringskapaciteten som nu har inträtt möjliggör en&lt;br&gt;betydande höjning av ansvarsbeloppet. Denna möjlighet bör utnyttjas i&lt;br&gt;sin helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska atomförsäkringspoolen har uppskattat att en höjning till&lt;br&gt;300 miljoner SDR innebär en ökning av försäkringspremien med drygt&lt;br&gt;50 %. Med hänsyn till att det ekonomiska ansvaret för atomskador i&lt;br&gt;första hand bör åvila kämkraftsindustrin kan denna kostnadsökning inte&lt;br&gt;anses orimlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller de av företrädare för kämkraftsindustrin åberopade svårig-&lt;br&gt;heterna från konkurrenssynpunkt vid en höjning av ansvarsbeloppet an-&lt;br&gt;ser regeringen att den föreslagna höjningen inte torde leda till sådana&lt;br&gt;svårigheter från konkurrenssynpunkt att det finns anledning att inte till&lt;br&gt;fullo utnyttja den ökade försäkringskapaciteten. Förhållandevis höga ni-&lt;br&gt;våer gäller redan nu i Nederländerna, Schweiz, Tyskland och Österrike&lt;br&gt;(se avsnitt 4.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapaciteten på marknaden för atomansvarsförsäkringar har i princip&lt;br&gt;varit oförändrad sedan maj 1998. Med beaktande av de utgångspunkter&lt;br&gt;som är vägledande för regeringens atomansvarighetspolitik hade det varit&lt;br&gt;önskvärt med en större ökning av försäkringskapaciteten, eftersom an-&lt;br&gt;läggningsinnehavarens ansvar då hade kunnat skärpas ytterligare. Det går&lt;br&gt;heller inte att förlita sig på försäkringsmarknadens reaktivitet för att&lt;br&gt;åstadkomma en ytterligare kapacitetsökning (jfr avsnitt 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförda visar att det är otillfredsställande att låta försäkringskapa-&lt;br&gt;citeten vara avgörande för ansvarsnivån. Det finns därför behov av att&lt;br&gt;undersöka förutsättningarna för att som komplement till ansvarsförsäk-&lt;br&gt;ringen utnyttja andra ekonomiska säkerheter för anläggningsinnehavar-&lt;br&gt;nas skadeståndsansvar. Denna fråga behandlas i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan ekonomisk säkerhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare framgått kan en anläggningsinnehavare efter beslut av&lt;br&gt;regeringen - eller den myndighet regeringen bestämmer - befrias från sin&lt;br&gt;försäkringsskyldighet under förutsättning att anläggningsinnehavaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställer säkerhet för sina förpliktelser och sörjer för skaderegleringen. De&lt;br&gt;säkerheter som nämns i förarbetena till atomansvarighetslagen, bankga-&lt;br&gt;ranti och deposition av värdehandlingar, torde, som redan har konstate-&lt;br&gt;rats, inte ha använts i praktiken. I Sverige har vi inte heller någon erfa-&lt;br&gt;renhet av de övriga tänkbara säkerheter som omnämns i avsnitt 5, dvs.&lt;br&gt;risk- eller katastrofobligationer samt poolsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan inte anses rimligt att införa regler som förutsätter att i sam-&lt;br&gt;manhanget nya säkerheter införs utan att det står klart att sådana säker-&lt;br&gt;heter kan tillskapas och utnyttjas av anläggningsinnehavama. Det måste&lt;br&gt;också utarbetas godtagbara system för hanteringen av ersättningsanspråk.&lt;br&gt;Det bör därför inte komma i fråga att inom ramen för detta lagstiftnings-&lt;br&gt;ärende föreskriva ett högre belopp än som för närvarande kan täckas av&lt;br&gt;tillgänglig försäkringskapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det ovan anförda föreslår regeringen att ansvarsbe-&lt;br&gt;loppet för innehavare av atomanläggningar bör bestämmas till 300 miljo-&lt;br&gt;ner SDR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skapa förutsättningar för att säkerställa högre ersättningsnivåer&lt;br&gt;bör den i avsnitt 6.2 omnämnda särskilde utredaren få i uppdrag att kart-&lt;br&gt;lägga såväl vilka försäkringslösningar som vilka säkerheter eller garan-&lt;br&gt;tier som finns att tillgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.2 Ansvarsbeloppet vid befattning med obestrålat uran&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Ansvarsbeloppet för innehavare av en an-&lt;br&gt;läggning för enbart framställning, behandling eller förvaring av obe-&lt;br&gt;strålat uran samt för transport av sådant uran bör bibehållas på nu&lt;br&gt;gällande nivå, 10 miljoner SDR (ca 110 miljoner kr).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian föreslås att ansvaret för inne-&lt;br&gt;havare av anläggningar för enbart framställning, behandling eller förva-&lt;br&gt;ring av obestrålat uran samt för transport av sådant uran skall vara täckt&lt;br&gt;av en försäkring om minst 300 miljoner SDR (se promemorian s. 95 och&lt;br&gt;96).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna har inte yttrat&lt;br&gt;sig särskilt i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens kärnkraftinspektion, Sveriges advokatsamfund och ABB Atom&lt;br&gt;Aktiebolag har avstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt 17 § första stycket andra&lt;br&gt;punkten atomansvarighetslagen är ansvaret för en anläggning för enbart&lt;br&gt;framställning, behandling eller förvaring av obestrålat uran begränsat till&lt;br&gt;10 miljoner SDR (ca 110 miljoner kr). Samma belopp gäller enligt första&lt;br&gt;stycket tredje punkten för transport av sådant uran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den aktuella bestämmelsen grundar sig på artikel 7 (b) (ii) i Pariskon-&lt;br&gt;ventionen, som möjliggör för konventionsstatema att - under hänsyns-&lt;br&gt;tagande till slaget av atomanläggning eller atomsubstanser och till de&lt;br&gt;sannolika följderna av en olycka som härrör från anläggningen eller sub-&lt;br&gt;stanserna - föreskriva ett lägre ansvarsbelopp än för andra anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 17 § första stycket andra punkten i dess ursprungliga lydelse&lt;br&gt;kunde ansvarsbeloppet - med hänsyn till anläggningens storlek eller art,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omfattningen av cn transport eller annan omständighet - fastställas till&lt;br&gt;lägre belopp än de 50 miljoner kr som gällde enligt huvudregeln, dock&lt;br&gt;inte under 25 miljoner kr. I samband med höjningar av ansvarsbeloppet&lt;br&gt;år 1982 från 50 till 500 miljoner kr övervägdes behovet av att behålla&lt;br&gt;undantagsregeln. Dåvarande ASEA-ATOM innehade en bränslefabrik&lt;br&gt;där verksamheten enligt gällande tillstånd endast avsåg obestrålat uran. I&lt;br&gt;anläggningen förvarades betydande mängder av sådant material, bl.a. i&lt;br&gt;form av uranhexafluorid. Detta ämne kunde visserligen under vissa&lt;br&gt;ogynnsamma förhållanden medföra omfattande skador. Sannolikheten&lt;br&gt;för det ansågs dock som tämligen obetydlig och risken för omfattande&lt;br&gt;spridning i luften bedömdes som liten. Mot denna bakgrund föreslogs i&lt;br&gt;propositionen att undantagsregeln skulle behållas och att ansvaret för&lt;br&gt;innehavare av atomanläggningar för enbart framställning, behandling&lt;br&gt;eller förvaring av obestrålat uran samt för transport av sådant uran be-&lt;br&gt;gränsades till 100 miljoner kr för varje olycka (prop. 1981/82:163 s. 45).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ansvarsbeloppet för befattning med obestrålat uran be-&lt;br&gt;handlades senast i samband med 1995 års ändringar i atomansvarighets-&lt;br&gt;lagen. Regeringen ansåg då inte att det förelåg någon anledning att&lt;br&gt;justera ansvarsbeloppet eftersom riskerna vid hanteringen av obestrålat&lt;br&gt;uran är väsentligt lägre än vid en reaktorolycka. Beloppet borde dock&lt;br&gt;enligt regeringen anges i SDR. Ansvarsbeloppet fastställdes därför till&lt;br&gt;10 miljoner SDR (prop. 1994/95:134 s. 10 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den verksamhet i Sverige, förutom transporter, som berörs av be-&lt;br&gt;stämmelsen är ABB Atom Aktiebolags (under namnändring till Wes-&lt;br&gt;tinghouse Atom AB) bränslefabrik utanför Västerås. Dessutom innehar&lt;br&gt;Ranstad Mineral Aktiebolag en anläggning i Ranstad för rening av anri-&lt;br&gt;kat obestrålat uran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid remissbehandlingen av promemorian och vid mötet i Justitiede-&lt;br&gt;partementet den 8 maj 1998 har ABB Atom Aktiebolag upplyst att till-&lt;br&gt;verkningen av bränsle omfattar bearbetning av ämnet uranhexafluorid till&lt;br&gt;urandioxid, tillverkning och montering av mekaniska delar av bränslet&lt;br&gt;samt inkapsling av urandioxid. På fabrikens område lagras merparten&lt;br&gt;som uranhexafluorid eller i form av någon uranoxid. En atomolycka i&lt;br&gt;fabriken skulle ha mycket ringa utbredning och skulle ha skadlig effekt&lt;br&gt;endast på personer som befinner sig i olycksplatsens omedelbara närhet.&lt;br&gt;ABB Atom Aktiebolag har bedömt det som ytterst osannolikt att perso-&lt;br&gt;ner eller material utanför aktuella byggnader skulle drabbas av en olycka.&lt;br&gt;Fissionsgaser och radioaktiva isotoper som skulle kunna orsaka person-&lt;br&gt;skador vid ett läckage från en atomanläggning förekommer enligt vad&lt;br&gt;som uppgetts över huvud taget inte i ABB Atom Aktiebolags fabrik.&lt;br&gt;Bolaget hanterar inte bestrålat bränsle. Vad beträffar transporter har ABB&lt;br&gt;Atom Aktiebolag förklarat att vid skada på transportemballage kan man&lt;br&gt;teoretiskt tänka sig att materialet sprids över ett mycket begränsat om-&lt;br&gt;råde i olycksplatsens omedelbara närhet. Uranmaterialet är dock lätt att&lt;br&gt;upptäcka och samla upp och eventuella stråldoser kan enligt ABB Atom&lt;br&gt;Aktiebolag förutsättas bli försumbara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens kärnkraftinspektion har uttalat att det är motiverat att före-&lt;br&gt;skriva ett lägre försäkringsbelopp för den nu aktuella typen av anlägg-&lt;br&gt;ningar med hänsyn till att riskerna vid framställning av kärnbränsle och&lt;br&gt;vid transport av obestrålat uran inte går att jämföra med de risker som&lt;br&gt;föreligger i en kärnkraftsreaktor. Det kan enligt inspektionen ifrågasättas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varför inte detta synsätt bör gälla även i fortsättningen. Sveriges advokat-&lt;br&gt;samfund har gett uttryck för samma uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har inte i detta lagstiftningsärende framkommit några omständig-&lt;br&gt;heter som motiverar en ändring av den uppfattning som regeringen tidi-&lt;br&gt;gare har givit uttryck för beträffande de risker för olycka som är förenade&lt;br&gt;med den nu aktuella verksamheten. Det finns därför inte någon anledning&lt;br&gt;att höja det ansvarsbelopp på 10 miljoner SDR för hantering och trans-&lt;br&gt;port av obestrålat uran som lades fast år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Det gemensamma statsansvaret enligt&lt;br&gt;tilläggskonventionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Sverige skall avge en förklaring i enlighet med&lt;br&gt;OECD:s råds rekommendation den 26 november 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens (se pro-&lt;br&gt;memorian s. 92 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Justitiekanslern, Naturvårdsverket, Länsstyrelsen&lt;br&gt;i Västra Götalands län och Sveriges advokatsamfund har tillstyrkt&lt;br&gt;förslaget. Svea hovrätt, Statens räddningsverk och Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Kalmar län har lämnat förslaget utan erinran. Övriga remissinstanser har&lt;br&gt;inte kommenterat förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De stater som har anslutit sig till&lt;br&gt;tilläggskonventionen svarar gemensamt för att ersätta atomskador i inter-&lt;br&gt;vallet 175-300 miljoner SDR (det s.k. tredje steget, jfr avsnitt 4.1). Dessa&lt;br&gt;belopp fastställdes genom en ändring av tilläggskonventionen år 1982.&lt;br&gt;Därefter genomförde vissa konventionsstater höjningar av anläggnings-&lt;br&gt;innehavamas ansvarsbelopp till nivåer som överstiger det andra ersätt-&lt;br&gt;ningssteget, och i vissa fall t.o.m. det tredje ersättningssteget. Höjning-&lt;br&gt;arna gav upphov till frågan i vilken utsträckning konventionsstatema är&lt;br&gt;skyldiga att tillhandahålla ersättning enligt det tredje ersättningssteget&lt;br&gt;om en olycka orsakar skador överstigande 300 miljoner SDR och om an-&lt;br&gt;svarsbeloppet för den ansvarige anläggningsinnehavaren är högre än&lt;br&gt;tilläggskonventionens andra ersättningssteg, dvs. 175 miljoner SDR.&lt;br&gt;Frågan behandlades i början av 1990-talet vid flera sammanträden med&lt;br&gt;OECD:s atomenergiorgans expertgrupp för atomansvarighetsfrågor, som&lt;br&gt;består bl.a. av de stater som är parter till tilläggskonventionen. Expert-&lt;br&gt;gruppen ansåg det bäst förenligt med tilläggskonventionens syfte att i&lt;br&gt;den uppkomna situationen tolka konventionen på så sätt att hela beloppet&lt;br&gt;från det tredje ersättningssteget är tillgängligt för ersättning även om an-&lt;br&gt;svarsgränsen för den ansvarige anläggningsinnehavaren överstiger&lt;br&gt;175 miljoner SDR. Expertgruppen föreslog därför att i ett sådant fall ian-&lt;br&gt;språktagandet av det tredje ersättningssteget skall skjutas upp till dess att&lt;br&gt;anläggningsinnehavarens ansvarsbelopp har utnyttjats till fullo och såle-&lt;br&gt;des därefter konventionsstatema tillskjuta allmänna medel för att ersätta&lt;br&gt;de återstående skadorna upp till 125 miljoner SDR. Denna lösning ansågs&lt;br&gt;också stå i överensstämmelse med tilläggskonventionens artikel 9 (c)&lt;br&gt;som föreskriver att ingen konventionsstat är skyldig att tillhandahålla&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna medel innan den ansvarige anläggningsinnehavarens ansvars-&lt;br&gt;belopp har utnyttjats till fullo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund antog OECD:s råd den 26 november 1992 en re-&lt;br&gt;kommendation angående tillämpningen av tilläggskonventionen, bilaga&lt;br&gt;5. Rekommendationen anger att de stater som är anslutna till konventio-&lt;br&gt;nen skall avge en förklaring av innebörd att de inte skall åberopa artikel 3&lt;br&gt;i konventionen för att vägra att tillsammans med övriga Brysselstater&lt;br&gt;tillhandahålla upp till 125 miljoner SDR i de fall en konventionsstat har&lt;br&gt;ålagt anläggningsinnehavare ett ansvar som överstiger 175 miljoner&lt;br&gt;SDR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills har fem stater avgett förklaring i enlighet med rekommendatio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en olycka i en svensk anläggning skulle, om en svensk anlägg-&lt;br&gt;ningsinnchavare i enlighet med vad som har föreslagits i avsnitt 6.3.1&lt;br&gt;åläggs ett ansvar om 300 miljoner SDR, det gemensamma statsansvaret i&lt;br&gt;enlighet med rekommendationen täcka skador i intervallet 300-425 mil-&lt;br&gt;joner SDR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekommendationen verkar i enlighet med tilläggskonventionens syfte&lt;br&gt;att höja ersättningsnivån och innebär ett förstärkt skydd för de skade-&lt;br&gt;lidande vid en atomolycka. Regeringen föreslår därför att en svensk för-&lt;br&gt;klaring lämnas i enlighet med rekommendationen. Till följd härav bör det&lt;br&gt;maximibelopp som anges i 31 § atomansvarighetslagen höjas från nuva-&lt;br&gt;rande 300 miljoner SDR till 425 miljoner SDR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Det särskilda statsansvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Maximibeloppet for statsansvaret enligt 31 a §&lt;br&gt;atomansvarighetslagen höjs till sex miljarder kronor. Det innebär att&lt;br&gt;den svenska staten i detta fjärde ersättningssteg är ansvarig i&lt;br&gt;intervallet mellan 425 miljoner SDR (för närvarande ca&lt;br&gt;4 675 miljoner kr) och 6 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: I promemorian föreslås - mot bakgrund av för-&lt;br&gt;slaget att införa ett obegränsat ansvar - att 31 a § atomansvarighetslagen&lt;br&gt;skall upphöra att gälla (se promemorian s. 96 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svea hovrätt har uttalat att statens skadeståndsan-&lt;br&gt;svar enligt 31 a § atomansvarighetslagen bör höjas i den mån det med&lt;br&gt;hänsyn till tredje mans intresse anses önskvärt med en sådan höjning.&lt;br&gt;Ingen av de övriga remissinstanserna har yttrat sig angående denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att Sverige tillträdde 1982 års ändringsprotokoll till&lt;br&gt;tilläggskonventionen infördes ett särskilt statsansvar utöver tilläggskon-&lt;br&gt;ventionens maximibelopp (prop. 1981/82:163 s. 48-50, bet.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LU1982/83:15, rskr. 88). Det är detta statsansvar som beskrivs som&lt;br&gt;atomansvarighetslagens fjärde steg (jfr avsnitt 4.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillkomsten av det särskilda statsansvaret framhölls att man torde&lt;br&gt;kunna utgå från att staten under alla förhållanden kommer att få tillskjuta&lt;br&gt;medel om en atomolycka skulle få så stora skadeverkningar att de sam-&lt;br&gt;manlagda ersättningsbeloppen överstiger maximibeloppet enligt tilläggs-&lt;br&gt;konventionen. Det syntes därför enligt departementschefen lämpligt att&lt;br&gt;svenska staten, i likhet med vad som var fallet i vissa andra länder, åtog&lt;br&gt;sig ett civilrättsligt ansvar utöver vad som krävs enligt tilläggskonventio-&lt;br&gt;nen. Det föreslogs att maximibeloppet för ersättningen enligt atomansva-&lt;br&gt;righetslagen skulle bestämmas till tre miljarder kr (a. prop. s. 48). Det&lt;br&gt;särskilda statsansvaret utgjorde mellanskillnaden mellan maximibeloppet&lt;br&gt;och övriga ersättningar enligt atomansvarighetslagen, dvs. på grund av&lt;br&gt;anläggningsinnehavarens ansvar och statens ansvar enligt tilläggskon-&lt;br&gt;ventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda statsansvaret har senast behandlats i prop. 1994/95:134&lt;br&gt;och bet. 1994/95:LU25. I propositionen uttalade regeringen att den se-&lt;br&gt;naste tidens ekonomiska utveckling och därmed värdet på den särskilda&lt;br&gt;dragningsrätten hade lett till att maximibeloppet enligt tilläggskonven-&lt;br&gt;tionen då översteg vad som kunde betalas ut enligt det särskilda stats-&lt;br&gt;ansvaret. Det särskilda statsansvaret kunde därmed sägas ha förlorat sin&lt;br&gt;betydelse. Vidare uttalades att frågan om omfattningen och utformningen&lt;br&gt;av ett statsansvar för atomskador var föremål för uppmärksamhet i arbe-&lt;br&gt;tet inom IAEA:s utskott för civilrättsligt ansvar vid kämkraftsolyckor.&lt;br&gt;Regeringen ansåg att resultatet av det arbetet kunde få betydelse för&lt;br&gt;svensk del och att detta därför var ett skäl för att vänta med att ta ställ-&lt;br&gt;ning till frågan om ändringar av det särskilda statsansvaret. Därtill kom&lt;br&gt;enligt regeringen att Energikommissionen som en uppgift hade att upp-&lt;br&gt;märksamma förutsättningarna för en utveckling av ersättningsansvaret i&lt;br&gt;ett internationellt sammanhang. Detta var enligt regeringen ytterligare ett&lt;br&gt;skäl att avvakta innan ändringar övervägdes beträffande statsansvaret.&lt;br&gt;Utskottet hade inget att erinra mot det anförda men betonade att det var&lt;br&gt;angeläget att regeringen tog initiativ till ändringar i atomansvarighetsla-&lt;br&gt;gen i förevarande hänseende så snart det förelåg ett tillfredsställande be-&lt;br&gt;slutsunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av avsnitt 4.1 har det nämnda arbetet inom IAEA:s ram&lt;br&gt;med utformningen av ett statsansvar avslutats genom konventionen om&lt;br&gt;supplerande ersättning för atomskador. Vidare har i december 1995&lt;br&gt;Energikommissionen överlämnat sitt slutbetänkande Omställning av&lt;br&gt;energisystemet (SOU 1995:139). Betänkandet innehåller dock inte några&lt;br&gt;förslag angående ersättningsansvaret. De två pågående arbeten som i&lt;br&gt;1995 års lagstiftningsärende ansågs utgöra skäl för att avvakta med för-&lt;br&gt;slag till lagändring i fråga om statsansvaret har således avslutats. Det&lt;br&gt;finns därför skäl att nu överväga om maximibeloppet för det särskilda&lt;br&gt;statsansvaret bör höjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bör maximibeloppet för det särskilda statsansvaret höjas?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som konstaterades i 1995 års lagstiftningsärende kan atomansvarighets-&lt;br&gt;lagens fjärde steg sägas ha förlorat sin betydelse, eftersom beloppet tre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljarder kr understiger det belopp som maximalt kan utgå på grund av&lt;br&gt;tilläggskonventionens tredje steg, dvs. 300 miljoner SDR eller ca&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 300 miljoner kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda konvention om supplerande ersättningsansvar för atom-&lt;br&gt;skador som har utarbetats inom IAEA (jfr avsnitt 4.1) har varken ratifice-&lt;br&gt;rats eller undertecknats av Sverige. Inte heller har någon annan av de&lt;br&gt;övriga stater som är parter till Pariskonventionen ratificerat den nya kon-&lt;br&gt;ventionen. Innan ställning tas till om Sverige bör ratificera konventionen&lt;br&gt;om supplerande ersättningsansvar bör närmare analyseras vilka verk-&lt;br&gt;ningar detta får för Sveriges övriga konventionsåtaganden på atomansva-&lt;br&gt;righetsområdet. En sådan analys kan komma att påverkas av revideringen&lt;br&gt;av tilläggskonventionen till Pariskonventionen (se avsnitt 4.1). De nu be-&lt;br&gt;rörda frågorna bör behandlas i ett sammanhang, varför frågan om Sverige&lt;br&gt;bör ratificera den nya konventionen om supplerande ersättningsansvar&lt;br&gt;inte bör besvaras nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tidigare åberopade skälet att det inte kan uteslutas att en atom-&lt;br&gt;olycka kan få så stora konsekvenser att staten under alla förhållanden&lt;br&gt;kommer att få tillskjuta medel har fortfarande relevans. Visserligen kvar-&lt;br&gt;står möjligheten att efter särskilt riksdagsbeslut utge ersättning enligt&lt;br&gt;33 § atomansvarighetslagen, men som tidigare har konstaterats&lt;br&gt;garanteras inte någon viss ersättningsnivå genom den bestämmelsen. En&lt;br&gt;ordning där extra ersättning utgår först efter ett särskilt riksdagsbeslut&lt;br&gt;medför dessutom en viss tidsutdräkt innan ersättningsnivån i de enskilda&lt;br&gt;fallen kan bestämmas. För de skadelidande är det därför en fördel om det&lt;br&gt;redan i lag finns en bestämmelse som anger ett ersättningsbelopp som&lt;br&gt;finns tillgängligt för de skadelidande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda anser regeringen att ett särskilt statsan-&lt;br&gt;svar i nu gällande form tills vidare bör finnas kvar och att maximi-&lt;br&gt;beloppet bör höjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maximibeloppets nivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad härefter gäller maximibeloppets nivå kan konstateras att det med&lt;br&gt;regeringens förslag i avsnitten 6.3.1 och 7 finns ett sammanlagt belopp&lt;br&gt;om 425 miljoner SDR tillgängligt för de skadelidande vid en atomolycka.&lt;br&gt;För att man inte ånyo inom kort skall hamna i den situation som har rått&lt;br&gt;under ett flertal år med ett i praktiken obefintligt ansvar enligt 31 a §&lt;br&gt;atomansvarighetslagen, bör maximibeloppet inte sättas för lågt. Vid&lt;br&gt;införandet av det särskilda statsansvaret översteg det anläggningsinne-&lt;br&gt;havarens ansvar med 2 500 miljoner kronor och var ca 1 100 miljoner kr&lt;br&gt;högre än det dåvarande högsta beloppet enligt tilläggskonventionen. Mot&lt;br&gt;denna bakgrund är det naturligt att bestämma maximibeloppet enligt&lt;br&gt;detta ersättningssteg till sex miljarder kr. Den svenska staten skall&lt;br&gt;således svara för skador i intervallet mellan 425 miljoner SDR (ca&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 675 miljoner kr) och detta belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bör staten ha regressrätt mot anläggningsinnehavaren?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med regressrätt brukar förstås en rätt för den som - i huvudgäldenärens&lt;br&gt;ställe - har tvingats att betala ett belopp som egentligen faller på huvud-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäldenären, att av denne ta ut det betalade beloppet. En rätt till regress&lt;br&gt;förekommer inom olika områden inom civilrätten, se t.ex. 25 § lagen&lt;br&gt;(1927:77) om försäkringsavtal, 2 § lagen (1936:81) om skuldebrev, 19 §&lt;br&gt;trafikskadelagen (1975:1410) och 35 § atomansvarighetslagen. Enligt&lt;br&gt;sistnämnda paragraf har staten regressrätt gentemot den ansvarige&lt;br&gt;anläggningsinnehavaren för ersättning som staten har betalat ut till följd&lt;br&gt;av att en skadelidande har visat att han eller hon inte kunnat få ut ersätt-&lt;br&gt;ning från anläggningsinnehavarens försäkringsgivare. Vidare föreligger&lt;br&gt;enligt denna paragraf en rätt för staten i fråga om ersättning av&lt;br&gt;statsmedel som har betalats ut enligt 29-31 samt 31 a och 33 §§ att kräva&lt;br&gt;åter beloppet från fysiska personer som har orsakat skadan uppsåtligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anläggningsinnehavares skadeståndsansvar är som det tidigare har&lt;br&gt;redogjorts för begränsat till det ansvarsbelopp som har bestämts enligt&lt;br&gt;17 § första stycket. Den ersättning av statsmedel som utgår utöver detta&lt;br&gt;belopp i anledning av en atomolycka har staten att bära gemensamt med&lt;br&gt;övriga stater som har tillträtt tilläggskonventionen (det tredje ersättnings-&lt;br&gt;steget; 29 och 31 §§) eller helt själv (det fjärde ersättningssteget; 31 a §).&lt;br&gt;Anläggningsinnehavaren ansvarar inte i något av dessa fall solidariskt&lt;br&gt;med staten. Den svenska lagen bygger i detta hänseende på Pariskonven-&lt;br&gt;tionen och tilläggskonventionen. En regressrätt mot anläggnings-&lt;br&gt;innehavaren för den ersättning som har betalats av statsmedel förutsätter&lt;br&gt;därför en ändring av dessa konventioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund bör det inte införas någon ytterligare regressrätt&lt;br&gt;för staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ändringarna i atomansvarighetslagen skall&lt;br&gt;träda i kraft den 1 april 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Promemorian innehåller inte något förslag i&lt;br&gt;denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det är angeläget att lagändringarna&lt;br&gt;kan träda i kraft så snart som möjligt. Lagändringarna bör kunna träda i&lt;br&gt;kraft den 1 april 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre lag bör tillämpas i fråga om händelser som har inträffat före&lt;br&gt;ikraftträdandet. Detta följer av allmänna civilrättsliga principer. Några&lt;br&gt;särskilda övergångsbestämmelser behövs därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Kostnadsaspekter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Förslagen torde inte medföra någon ökning&lt;br&gt;av kostnaderna för det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Promemorian innehåller inte någon be-&lt;br&gt;dömning av kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Som uttalas i avsnitt 4.2 och 8&lt;br&gt;har det särskilda statsansvaret enligt 31 a § atomansvarighetslagen under&lt;br&gt;en följd av år inte inneburit någon reell ersättningsmöjlighet. Om en&lt;br&gt;olycka skulle inträffa och statsmedel måste tillgripas för att ersätta upp-&lt;br&gt;komna skador, blir det i stället fråga om en tillämpning av 33 § atoman-&lt;br&gt;svarighetslagen. Den höjning av ersättningsbeloppet enligt det särskilda&lt;br&gt;statsansvaret som nu föreslås innebär visserligen ett ökat åtagande för&lt;br&gt;staten. I praktiken torde det dock inte bli någon skillnad eftersom ersätt-&lt;br&gt;ning vid omfattande atomolyckor ändå torde komma att betalas av stats-&lt;br&gt;medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Författningskommentar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i atomansvarighetslagen&lt;br&gt;(1968:45)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För innehavare av en atomanläggning i Sverige är ansvaret enligt&lt;br&gt;denna lag begränsat till ett belopp motsvarande 300 miljoner särskilda&lt;br&gt;dragningsrätter för varje olycka. Såvitt gäller en anläggning för enbart&lt;br&gt;framställning, behandling eller förvaring av obestrålat uran är ansvaret&lt;br&gt;dock begränsat till ett belopp motsvarande 10 miljoner särskilda drag-&lt;br&gt;ningsrätter för varje olycka. Detsamma gäller i fråga om atomolyckor&lt;br&gt;som uppkommer under transport av sådant uran. För innehavaren av en&lt;br&gt;atomanläggning utanför Sverige bestäms ansvarsbeloppet enligt anlägg-&lt;br&gt;ningsstatens lag. I fråga om en atomolycka som inträffar under transport&lt;br&gt;av atomsubstans avser anläggningsinnehavarens ansvar enligt denna lag&lt;br&gt;för andra skador än skador på transportmedlet inte i något fall ett lägre&lt;br&gt;sammanlagt belopp än motsvarande 10 miljoner särskilda dragningsrät-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uttrycket ”särskilda dragningsrätter” avses de av Internationella&lt;br&gt;valutafonden använda särskilda dragningsrätterna Omräkning från sär-&lt;br&gt;skilda dragningsrätter till svenska kronor görs efter kursen den dag då&lt;br&gt;atomolyckan inträffade. Vid omräkningen till kronor skall kronans värde&lt;br&gt;beräknas i enlighet med den beräkningsmetod som Internationella valuta-&lt;br&gt;fonden den dagen tillämpar för sin verksamhet och sina transaktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De belopp som anges i första stycket innefattar inte ränta eller ersätt-&lt;br&gt;ning för rättegångskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar ansvarsbeloppen för innehavare av atomanlägg-&lt;br&gt;ningar m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har i enlighet med vad som anförts i avsnitt 6.3.1&lt;br&gt;ansvarsbeloppet för innehavare av s.k. normalriskanläggningar höjts till&lt;br&gt;300 miljoner SDR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda beloppet av de ersättningar som skall betalas till&lt;br&gt;följd av en atomolycka, dels enligt 5-21 §§ samt 29 och 30 §§ av inne-&lt;br&gt;havare av atomanläggning och staten, dels enligt sådant avtal som avses i&lt;br&gt;artikel 15 i tilläggskonventionen, är begränsat till ett belopp motsvarande&lt;br&gt;425 miljoner särskilda dragningsrätter. I beloppet inräknas inte ränta eller&lt;br&gt;ersättning för rättegångskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uttrycket ”särskilda dragningsrätter” avses de av Internationella&lt;br&gt;valutafonden använda särskilda dragningsrätterna. Förs talan om ersätt-&lt;br&gt;ning, skall omräkning från särskilda dragningsrätter till svenska kronor&lt;br&gt;göras efter kursen den dag då olyckan inträffade, om det inte för en viss&lt;br&gt;olycka fastställs en annan dag genom överenskommelse mellan de stater&lt;br&gt;som tillträtt tilläggskonventionen. Vid omräkning till svenska kronor&lt;br&gt;skall kronans värde beräknas i enlighet med den beräkningsmetod som&lt;br&gt;Internationella valutafonden tillämpar för sin verksamhet och sina trans-&lt;br&gt;aktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det belopp som med tillämpning av första och andra styckena står&lt;br&gt;till förfogande för ersättning av statsmedel enligt 29 och 30 §§ inte&lt;br&gt;räcker för att ersätta skadorna, sätts ersättningarna och räntan på ersätt-&lt;br&gt;ningarna ned med samma kvotdel. Bestämmelsen i 19 § andra stycket&lt;br&gt;tillämpas också i fråga om dessa ersättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen grundar sig på artiklarna 3 och 15 i tillägsskonventionen till&lt;br&gt;Pariskonventionen och innehåller bestämmelser om maximibeloppet för&lt;br&gt;den ersättning som kan betalas i anledning av en atomolycka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tilläggskonventionen skall det sammanlagda beloppet av ersätt-&lt;br&gt;ningarna enligt de tre ersättningsstegen (se avsnitt 4.1) vara begränsat till&lt;br&gt;300 miljoner SDR. Ett högre sammanlagt belopp kan dock stå till förfo-&lt;br&gt;gande om en anläggningsstat föreskriver ett ansvarsbelopp för inneha-&lt;br&gt;vare av atomanläggningar som överstiger 175 miljoner SDR och övriga&lt;br&gt;stater som är anslutna till tilläggskonventionen avger en förklaring i en-&lt;br&gt;lighet med OECD:s råds rekommendation, se avsnitt 7. Av det samman-&lt;br&gt;lagda beloppet utgör 125 miljoner SDR det gemensamma statsansvaret&lt;br&gt;enligt tilläggskonventionens tredje ersättningssteg. Den svenska staten&lt;br&gt;ansvarar gentemot de skadelidande för hela detta belopp så snart behö-&lt;br&gt;righet att pröva ersättningsanspråk i anledning av en atomolycka till-&lt;br&gt;kommer svenska domstolar enligt Pariskonventionen (jfr prop. 1968:25&lt;br&gt;s. 156).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket görs den ändringen att maximibeloppet av de ersätt-&lt;br&gt;ningar som skall betalas på grund av en och samma atomolycka höjs från&lt;br&gt;300 miljoner SDR till 425 miljoner SDR. Ändringarna är en följd av den&lt;br&gt;höjning av ansvarsbeloppet för innehavare av atomanläggning som före-&lt;br&gt;slås i avsnitt 6.3.1 och förslaget i avsnitt 7 att Sverige skall avge en för-&lt;br&gt;klaring i enlighet med OECD:s råds rekommendation av den 26 novem-&lt;br&gt;ber 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt har endast redaktionella ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 a § .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År en innehavare av en atomanläggning här i landet ansvarig för en&lt;br&gt;atomskada och räcker det sammanlagda beloppet av de ersättningar som&lt;br&gt;skall betalas enligt 17 § första stycket och 18 § första stycket samt av&lt;br&gt;statsmedel enligt 29-31 §§ eller annars enligt tilläggskonventionen inte&lt;br&gt;till full ersättning för uppkommen skada, betalas ytterligare ersättning&lt;br&gt;för skada som har uppkommit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) här i landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) i Danmark, Finland eller Norge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) annars ombord på ett fartyg eller ett luftfartyg som är registrerat i&lt;br&gt;Sverige, Danmark, Finland eller Norge, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) på annat ställe, om skadan har tillfogats svensk medborgare eller&lt;br&gt;svensk juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt första stycket betalas också för skada i annan stat&lt;br&gt;som har tillträtt tilläggskonventionen i samma mån som ersättning i&lt;br&gt;denna stat skulle betalas för atomskada som uppkommer i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda beloppet av de ersättningar som skall betalas till&lt;br&gt;följd av en atomolycka, dels enligt 5-21 §§ oen 29-31 §§ av innehavare&lt;br&gt;av atomanläggning och staten, dels enligt ett sådant avtal som avses i&lt;br&gt;artikel 15 i tilläggskonventionen, dels av staten enligt första och andra&lt;br&gt;styckena, är begränsat till sex miljarder kronor. I beloppet inräknas inte&lt;br&gt;ränta eller ersättning för rättegångskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar det s.k. särskilda statsansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i första och andra styckena är endast av redaktionell art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har, i enlighet med vad som framgår i avsnitt 8, maxi-&lt;br&gt;mibeloppet för det särskilda statsansvaret höjts till sex miljarder kr. Be-&lt;br&gt;loppet inkluderar ersättningarna enligt 17 och 31 §§. Det innebär att den&lt;br&gt;svenska staten är ansvarig i intervallet mellan 425 miljoner SDR (ca&lt;br&gt;4 675 miljoner kr) och 6 miljarder kr. Övriga ändringar i detta stycke är&lt;br&gt;av redaktionell art,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorians huvudsakliga innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige regleras ansvaret för skador som orsakas av radioaktivitet eller&lt;br&gt;strålning från atomanläggningar i atomansvarighetslagen (1968:45). La-&lt;br&gt;gen bygger på två internationella konventioner, som har slutits inom ra-&lt;br&gt;men för verksamheten inom Organisationen för ekonomiskt samarbete&lt;br&gt;och utveckling (OECD). Sverige har ratificerat båda konventionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt atomansvarighetslagen är innehavaren av en atomanläggning i&lt;br&gt;Sverige ansvarig för skador som uppkommer i samband med driften av&lt;br&gt;anläggningen oberoende av vållande, dvs. på objektiv grund. Ansvaret är&lt;br&gt;begränsat till ett visst belopp, 175 miljoner särskilda dragningsrätter&lt;br&gt;(SDR) för varje atomolycka. Ansvaret skall vara täckt av försäkring eller&lt;br&gt;annan ekonomisk garanti. Lagen innehåller vidare i enlighet med kon-&lt;br&gt;ventionerna regler om subsidiärt och supplerande ansvar för staten för&lt;br&gt;atomskador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om omfattningen och utformningen av anläggningshavarens&lt;br&gt;ansvar har behandlats av regeringen och riksdagen vid åtskilliga&lt;br&gt;tillfållen. Det har därvid framhållits att ansvaret för atomskador i första&lt;br&gt;hand bör bäras av kämkraftsindustrin, men att det inte torde vara fören-&lt;br&gt;ligt med konventionsåtagandena att ålägga anläggningshavaren ett obe-&lt;br&gt;gränsat ansvar. Det har vidare framhållits att av väsentlig betydelse för&lt;br&gt;frågan om var gränsen för anläggningshavarens ansvar skall dras därför&lt;br&gt;blir möjligheten att täcka ansvaret genom försäkringar eller andra eko-&lt;br&gt;nomiska garantier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian konstateras mot bakgrund av en tolkning av de båda&lt;br&gt;konventionerna, att det inte torde föreligga något hinder på grund av&lt;br&gt;konventionsåtaganden att i atomansvarighetslagen införa regler om ett&lt;br&gt;obegränsat skadeståndsansvar för innehavare av atomanläggningar i Sve-&lt;br&gt;rige. Det föreslås därför i promemorian att lagens regler om anläggnings-&lt;br&gt;havarens ansvar ändras och att denna i enlighet med allmänna skades-&lt;br&gt;tåndsrättsliga principer får bära ett sådant obegränsat ansvar. Det föreslås&lt;br&gt;vidare att anläggningshavaren åläggs att täcka sin skadeståndsskyldighet&lt;br&gt;genom försäkring till ett belopp om lägst 300 miljoner SDR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OECD:s råd har den 26 november 1992 antagit en rekommendation,&lt;br&gt;som innebär att konventionsstatema avger en förklaring i syfte att&lt;br&gt;möjliggöra för enskilda konventionsstater att höja anläggningshavarens&lt;br&gt;ansvar, utan att det får oönskade konsekvenser med avseende på ett för&lt;br&gt;konventionsstatema gemensamt supplerande statsansvar. I promemorian&lt;br&gt;föreslås att en svensk förklaring lämnas i enlighet med rekommenda-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorians lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i atomansvarighetslagen (1968:45)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om atomansvarighetslagen&lt;br&gt;dels att 31 a § skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att 17, 22-24, 28, 29, 31-35 och 37 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hör innehavaren av en atoman-&lt;br&gt;lägning i Sverige är ansvaret enligt&lt;br&gt;denna lag inte begränsat till ett&lt;br&gt;visst belopp. För innehavaren av&lt;br&gt;en atomanläggning utanför&lt;br&gt;Sverige bestäms ansvarsbelopp&lt;br&gt;enligt anläggningsstatens lag. I&lt;br&gt;fråga om en atomolycka som in-&lt;br&gt;träffar under transport av atom-&lt;br&gt;substans avser anläggningshava-&lt;br&gt;rens ansvar enligt denna lag för&lt;br&gt;andra skador än skador på trans-&lt;br&gt;portmedlet inte i något fall ett&lt;br&gt;lägre sammanlagt belopp än mot-&lt;br&gt;svarande 10 miljoner särskilda&lt;br&gt;dragningsrätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För innehavaren av en atoman-&lt;br&gt;läggning i Sverige är ansvaret en-&lt;br&gt;ligt denna lag begränsat till ett&lt;br&gt;belopp motsvarande 175 miljoner&lt;br&gt;särskilda dragningsrätter för varje&lt;br&gt;atomolycka. Såvitt gäller en an-&lt;br&gt;läggning för enbart framställning,&lt;br&gt;behandling eller förvaring av obe-&lt;br&gt;strälat uran är ansvaret dock be-&lt;br&gt;gränsat till ett belopp motsvarande&lt;br&gt;10 miljoner särskilda dragnings-&lt;br&gt;rätter för varje olycka. Detsamma&lt;br&gt;gäller i fråga om atomolyckor som&lt;br&gt;uppkommer under transport av&lt;br&gt;sådant uran. För innehavaren av&lt;br&gt;en atomanläggning utanför Sve-&lt;br&gt;rige bestäms ansvarsbeloppet&lt;br&gt;enligt anläggningsstatens lag. I&lt;br&gt;fråga om en atomolycka som in-&lt;br&gt;träffar under transport av atomsub-&lt;br&gt;stans avser anläggningshavarens&lt;br&gt;ansvar enligt denna lag för andra&lt;br&gt;skador än skador på transport-&lt;br&gt;medlet inte i något fall ett lägre&lt;br&gt;sammanlagt belopp än motsva-&lt;br&gt;rande 10 miljoner särskilda drag-&lt;br&gt;ningsrätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uttrycket ”särskilda dragningsrätter” avses de av Internationella&lt;br&gt;valutafonden använda särskilda dragningsrätterna. Omräkning från sär-&lt;br&gt;skilda dragningsrätter till svenska kronor görs efter kursen den dag då&lt;br&gt;atomolyckan inträffade. Vid omräkningen till kronor skall kronans värde&lt;br&gt;beräknas i enlighet med den beräkningsmetod som Internationella valuta-&lt;br&gt;fonden den dagen tillämpar för sin verksamhet och sina transaktioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De belopp som anges i första&lt;br&gt;stycket innefattar inte ränta eller&lt;br&gt;ersättning för rättegångskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsbelopp för innehavaren&lt;br&gt;av en atomanläggning utanför&lt;br&gt;Sverige omfattar inte ränta och&lt;br&gt;ersättning för rättegångskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavare av atomanläggning i&lt;br&gt;Sverige skall taga och vidmakt-&lt;br&gt;hålla försäkring för att täcka sin&lt;br&gt;ansvarighet för atomskada enligt&lt;br&gt;denna lag eller motsvarande lag-&lt;br&gt;stiftning i annan konventionsstat&lt;br&gt;intill det ansvarighetsbelopp som&lt;br&gt;gäller för honom enligt 17 § första&lt;br&gt;stycket. Försäkringen skall god-&lt;br&gt;kännas av regeringen eller myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringen får tagas antingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;så att försäkringsbeloppet&lt;br&gt;täcker ansvarigheten för varje in-&lt;br&gt;träffad atomolycka; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) så att försäkringen vid varje&lt;br&gt;tidpunkt gäller för anläggningen&lt;br&gt;med avtalat försäkringsbelopp ef-&lt;br&gt;ter avdrag för ersättning som för-&lt;br&gt;säkringsgivaren har att utge på&lt;br&gt;grund av försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarigheten för skada under ti&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavare av atomanläggning i&lt;br&gt;Sverige skall taga och vidmakt-&lt;br&gt;hålla försäkring för att täcka sin&lt;br&gt;ansvarighet för atomskada enligt&lt;br&gt;denna lag eller motsvarande lag-&lt;br&gt;stiftning i annan konventionsstat&lt;br&gt;till ett belopp om lägst 300 miljo-&lt;br&gt;ner särskilda dragningsrätter.&lt;br&gt;Försäkringen skall godkännas av&lt;br&gt;regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringen får tagas antingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) så att försäkringen tecknas för&lt;br&gt;varje inträffad olycka; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) så att försäkringen vid vatje&lt;br&gt;tidpunkt gäller för anläggningen&lt;br&gt;med avtalat försäkringsbelopp ef-&lt;br&gt;ter avdrag för ersättning som för-&lt;br&gt;säkringsgivaren har att utge på&lt;br&gt;grund av försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sport far täckas av särskild försäk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som avses med särskilda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dragningsrätter framgår av 17 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som anges i 22 § andra&lt;br&gt;stycket a) skall försäkringsbe-&lt;br&gt;loppet motsvara minst det ansva-&lt;br&gt;righetsbelopp som gäller för an-&lt;br&gt;läggningens innehavare enligt&lt;br&gt;17 § första stycket. I fall som an-&lt;br&gt;ges i 22 § andra stycket b) skall&lt;br&gt;försäkringsbeloppet motsvara&lt;br&gt;minst etthundratjugo procent av&lt;br&gt;nämnda ansvarighetsbelopp. I för-&lt;br&gt;säkringsbeloppet inräknas icke&lt;br&gt;ränta eller ersättning för rätte-&lt;br&gt;gångskostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har försäkringen tagits på det&lt;br&gt;sätt som anges i 22 § andra stycket&lt;br&gt;b) och inträffar försäkringsfall som&lt;br&gt;kan antagas ensamt eller i förening&lt;br&gt;med tidigare försäkringsfall med-&lt;br&gt;föra nedskrivning av försäkrings-&lt;br&gt;beloppet under det ansvarighets-&lt;br&gt;belopp som gäller för anläggning-&lt;br&gt;ens innehavare, åligger det denne&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som anges i 22 § andra&lt;br&gt;stycket a) skall försäkrings-&lt;br&gt;beloppet motsvara minst 300 mil-&lt;br&gt;joner särskilda dragningsrätter. I&lt;br&gt;fall som anges i 22 § andra stycket&lt;br&gt;b) skall försäkringsbeloppet mot-&lt;br&gt;svara minst etthundratjugo procent&lt;br&gt;av 300 miljoner särskilda drag-&lt;br&gt;ningsrätter. I försäkringsbeloppet&lt;br&gt;inräknas icke ränta eller ersättning&lt;br&gt;för rättegångskostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har försäkringen tagits på det&lt;br&gt;sätt som anges i 22 § andra stycket&lt;br&gt;b) och inträffar försäkringsfall som&lt;br&gt;kan antagas ensamt eller i förening&lt;br&gt;med tidigare försäkringsfall med-&lt;br&gt;föra nedskrivning av försäkrings-&lt;br&gt;beloppet under 300 miljoner sär-&lt;br&gt;skilda dragningsrätter åligger det&lt;br&gt;anläggningens innehavare att sna-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att snarast taga tilläggsförsäkring&lt;br&gt;som åter bringar försäkringen upp&lt;br&gt;till minst etthundratjugo procent&lt;br&gt;av sistnämnda belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rast taga tilläggsförsäkring som Prop. 2000/01:43&lt;br&gt;åter bringar försäkringen upp till Bilaga 2&lt;br&gt;minst etthundratjugo procent av&lt;br&gt;sistnämnda belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som avses med särskilda&lt;br&gt;dragningsrätter framgår av 17 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringen skall för den som&lt;br&gt;är berättigad till ersättning med-&lt;br&gt;föra rätt att få ut ersättningen di-&lt;br&gt;rekt av försäkringsgivaren. Om&lt;br&gt;denne ej gjort annat förbehåll,&lt;br&gt;gäller försäkringen också för inne-&lt;br&gt;havaren av atomanläggningen mot&lt;br&gt;hans ansvarighet enligt denna lag&lt;br&gt;eller motsvarande lagstiftning i&lt;br&gt;annan konventionsstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringen skall för den som&lt;br&gt;är berättigad till ersättning med-&lt;br&gt;föra rätt att få ut ersättning upp till&lt;br&gt;försäkringsbeloppet direkt av för-&lt;br&gt;säkringsgivaren. Om denne ej&lt;br&gt;gjort annat förbehåll, gäller försäk-&lt;br&gt;ringen också för innehavaren av&lt;br&gt;atomanläggningen mot hans av&lt;br&gt;försäkring täckta skadestånds-&lt;br&gt;skyldighet enligt denna lag eller&lt;br&gt;motsvarande lagstiftning i annan&lt;br&gt;konventionsstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visar den som enligt denna lag eller motsvarande lagstiftning i annan&lt;br&gt;konventionsstat är berättigad till ersättning av innehavare av atoman-&lt;br&gt;läggning i Sverige, att han icke kunnat få ut ersättningen av anlägg-&lt;br&gt;ningsinnehavarens försäkringsgivare, utges ersättningen av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt första stycket&lt;br&gt;utgår icke med högre belopp än&lt;br&gt;som svarar mot det för anlägg-&lt;br&gt;ningsinnehavaren enligt 17 § för-&lt;br&gt;sta stycket gällande ansvarighets-&lt;br&gt;beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt första stycket&lt;br&gt;utgår icke med högre belopp än&lt;br&gt;som svarar mot det för anlägg-&lt;br&gt;ningsinnehavaren enligt 22 § för-&lt;br&gt;sta stycket gällande försäkrings-&lt;br&gt;pliktiga beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åvilar ansvarighet för atom-&lt;br&gt;skada innehavare av här i riket&lt;br&gt;eller i annan stat som tillträtt&lt;br&gt;tilläggskonventionen belägen&lt;br&gt;atomanläggning, vilken användes&lt;br&gt;för fredliga ändamål och vid tiden&lt;br&gt;för atomolyckan fanns upptagen&lt;br&gt;på den i artikel 13 i tilläggskon-&lt;br&gt;ventionen nämnda listan, och är&lt;br&gt;svensk domstol enligt 36 § behörig&lt;br&gt;att pröva ersättningsanspråk mot&lt;br&gt;anläggningsinnehavaren, skall, om&lt;br&gt;det ansvarighetsbelopp som gäller&lt;br&gt;enligt 17 § första stycket eller 18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åvilar ansvarighet för atom-&lt;br&gt;skada innehavare av här i riket&lt;br&gt;eller i annan stat som tillträtt&lt;br&gt;tilläggskonventionen belägen&lt;br&gt;atomanläggning, vilken användes&lt;br&gt;för fredliga ändamål och vid tiden&lt;br&gt;för atomolyckan fanns upptagen&lt;br&gt;på den i artikel 13 i tilläggskon-&lt;br&gt;ventionen nämnda listan, och är&lt;br&gt;svensk domstol enligt 36 § behörig&lt;br&gt;att pröva ersättningsanspråk mot&lt;br&gt;anläggningsinnehavaren, skall, om&lt;br&gt;det försäkringsbelopp som gäller&lt;br&gt;enligt 22 § eller det ansvarighets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket icke förslår till full&lt;br&gt;ersättning eller om ersättning tills&lt;br&gt;vidare utgår endast med viss kvot-&lt;br&gt;del på grund av förordnande enligt&lt;br&gt;19 § andra stycket, gottgörelse av&lt;br&gt;statsmedel beredas för atomskada&lt;br&gt;som uppkommit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) i Sverige eller annan stat som&lt;br&gt;tillträtt tilläggskonventionen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) på eller över det fria havet&lt;br&gt;ombord på fartyg eller luftfartyg&lt;br&gt;som är registrerat i Sverige eller&lt;br&gt;annan stat som tillträtt tilläggs-&lt;br&gt;konventionen; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) på eller över det fria havet, i&lt;br&gt;annat fall, om skadan tillfogats stat&lt;br&gt;som tillträtt tilläggskonventionen&lt;br&gt;eller medborgare i sådan stat, var-&lt;br&gt;vid dock ersättning för skada på&lt;br&gt;fartyg eller luftfartyg utgår endast&lt;br&gt;om detta vid tiden för atom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp som gäller enligt 17 § för-&lt;br&gt;sta stycket eller 18 § första stycket&lt;br&gt;icke förslår till full ersättning eller&lt;br&gt;om ersättning tills vidare utgår&lt;br&gt;endast med viss kvotdel på grund&lt;br&gt;av förordnande enligt 19 § andra&lt;br&gt;stycket, gottgörelse av statsmedel&lt;br&gt;beredas för atomskada som upp-&lt;br&gt;kommit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) i Sverige eller annan stat som&lt;br&gt;tillträtt tilläggskonventionen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) på eller över det fria havet&lt;br&gt;ombord på fartyg eller luftfartyg&lt;br&gt;som är registrerat i Sverige eller i&lt;br&gt;annan stat som tillträtt tilläggs-&lt;br&gt;konventionen; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) på eller över det fria havet, i&lt;br&gt;annat fall, om skadan tillfogats stat&lt;br&gt;som tillträtt tilläggskonventionen&lt;br&gt;eller medborgare i sådan stat, var-&lt;br&gt;vid dock ersättning för skada på&lt;br&gt;fartyg eller luftfartyg utgår endast&lt;br&gt;om detta vid tiden för atom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;olyckan var registrerat i stat som olyckan var registrerat i stat som&lt;br&gt;tillträtt tilläggskonventionen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tillträtt tilläggskonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av första stycket likställes med medborgare i stat&lt;br&gt;som tillträtt tilläggskonventionen bolag, förening eller annat samfund,&lt;br&gt;stiftelse eller annan sådan inrättning, vilken är hemmahörande eller eljest&lt;br&gt;etablerad i sådan stat. Som medborgare i annan stat som tillträtt tilläggs-&lt;br&gt;konventionen än Sverige räknas även den som enligt lagen i sådan stat är&lt;br&gt;att anse som stadigvarande bosatt i den staten och i fråga om rätt till er-&lt;br&gt;sättning enligt tilläggskonventionen jämställes med medborgare i samma&lt;br&gt;stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda beloppet av&lt;br&gt;de ersättningar som skall utges i&lt;br&gt;följd av en atomolycka, dels enligt&lt;br&gt;5-21 §§ samt 29 och 30 §§ av&lt;br&gt;innehavare av atomanläggning och&lt;br&gt;staten, dels enligt sådant avtal som&lt;br&gt;avses i artikel 15 i tilläggskonven-&lt;br&gt;tionen, är begränsat till ett belopp&lt;br&gt;motsvarande 300 miljoner sär-&lt;br&gt;skilda dragningsrätter. I beloppet&lt;br&gt;inräknas icke ränta eller ersättning&lt;br&gt;för rättegångskostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslår inte det sammanlagda&lt;br&gt;beloppet av de ersättningar som&lt;br&gt;skall utges i följd av en atom-&lt;br&gt;olycka, dels enligt 5-21 §§ av&lt;br&gt;innehavare av atomanläggning på&lt;br&gt;grund av hans av försäkring täckta&lt;br&gt;skadeståndsskyldighet, dels enligt&lt;br&gt;sådant avtal som avses i artikel 15&lt;br&gt;i tilläggskonventionen, till full er-&lt;br&gt;sättning för uppkommen skada&lt;br&gt;utgår gottgörelse av statsmedel till&lt;br&gt;ett belopp motsvarande högst 125&lt;br&gt;miljoner särskilda dragningsrätter.&lt;br&gt;I beloppet inräknas icke ränta eller&lt;br&gt;ersättning för rättegångskostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uttrycket ”särskilda dragningsrätter” avses de av Internationella&lt;br&gt;valutafonden använda särskilda dragningsrätterna. Förs talan om ersätt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning, skall omräkning från särskilda dragningsrätter till svenskt mynt&lt;br&gt;göras efter kursen den dag då atomolyckan inträffade, om ej för en viss&lt;br&gt;olycka en annan dag fastställs genom överenskommelse mellan de stater&lt;br&gt;som tillträtt tilläggskonventionen. Vid omräkning till svenskt mynt skall&lt;br&gt;kronans värde beräknas i enlighet med den beräkningsmetod som Inter-&lt;br&gt;nationella valutafonden sagda dag tillämpar för sin verksamhet och sina&lt;br&gt;transaktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det belopp som med tillämpning av första och andra styckena står&lt;br&gt;till förfogande för gottgörelse av statsmedel enligt 29 och 30 §§ icke för-&lt;br&gt;slår till ersättning för skadorna, nedsättes ersättningarna och därpå belö-&lt;br&gt;pande ränta med samma kvotdel. Bestämmelsen i 19 § andra stycket äger&lt;br&gt;motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har atomskada, som uppkommit i Sverige i följd av atomolycka för&lt;br&gt;vars skadeverkningar innehavare av atomanläggning i Sverige är ansva-&lt;br&gt;rig, yppats först efter det att anläggningsinnehavarens ansvarighet upp-&lt;br&gt;hört enligt 21 § andra stycket eller motsvarande bestämmelse i annan&lt;br&gt;konventionsstats lag men inom trettio år från dagen för olyckan, utges&lt;br&gt;ersättning av staten. Också för skada som yppats innan ansvarigheten&lt;br&gt;sålunda upphört utges ersättning av staten, om den skadelidande visserli-&lt;br&gt;gen underlåtit att inom föreskriven tid väcka talan eller företaga annan&lt;br&gt;preskriptionsavbrytande åtgärd men haft godtagbar ursäkt för sin under-&lt;br&gt;låtenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skadestånd nedsatts enligt&lt;br&gt;19 § första stycket, och, i före-&lt;br&gt;kommande fall, 31 § tredje stycket&lt;br&gt;och 31 a § femte stycket eller en-&lt;br&gt;ligt motsvarande bestämmelser i&lt;br&gt;annan konventionsstats lag, ned-&lt;br&gt;sättes ersättningen av statsmedel&lt;br&gt;enligt denna paragraf i samma&lt;br&gt;mån. Ersättningsskyldigheten be-&lt;br&gt;stämmes i övrigt som om anlägg-&lt;br&gt;ningens innehavare svarat för ska-&lt;br&gt;dan. Anspråk på ersättning skall&lt;br&gt;vid äventyr av talans förlust an-&lt;br&gt;mälas inom tid som anges i 21 §&lt;br&gt;första stycket hos myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan förordna, att ersättning enligt denna paragraf skall utgå&lt;br&gt;även för skada som uppkommit utom Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skadestånd nedsatts enligt&lt;br&gt;19 § första stycket och, i före-&lt;br&gt;kommande fall, 31 § tredje stycket&lt;br&gt;eller enligt motsvarande bestäm-&lt;br&gt;melser i annan konventionsstats&lt;br&gt;lag, nedsättes ersättningen av&lt;br&gt;statsmedel enligt denna paragraf i&lt;br&gt;samma mån. Ersättningsskyldig-&lt;br&gt;heten bestämmes i övrigt som om&lt;br&gt;anläggningens innehavare svarat&lt;br&gt;för skadan. Anspråk på ersättning&lt;br&gt;skall vid äventyr av talans förlust&lt;br&gt;anmälas inom tid som anges i 21 §&lt;br&gt;första stycket hos myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det ansvarighetsbelopp som&lt;br&gt;gäller enligt 17 § första stycket&lt;br&gt;eller 18 § första stycket eller mot-&lt;br&gt;svarande bestämmelse i annan&lt;br&gt;konventionsstats lag och ersätt-&lt;br&gt;ning av statsmedel som utges en-&lt;br&gt;ligt 29-31 §§ eller i övrigt enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 den mån ersättning enligt&lt;br&gt;denna lag inte förslår till full er-&lt;br&gt;sättning för uppkommen skada,&lt;br&gt;beredes gottgörelse av statsmedel&lt;br&gt;enligt grunder som fastställs i sär-&lt;br&gt;skild lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tilläggskonventionen samt enligt&lt;br&gt;31 a § icke förslår till full ersätt-&lt;br&gt;ning för uppkommen skada, bere-&lt;br&gt;des gottgörelse av statsmedel en-&lt;br&gt;ligt grunder som fast ställes i sär-&lt;br&gt;skild lag. Sådan gottgörelse läm-&lt;br&gt;nas i här avsedda fall även i&lt;br&gt;tillägg till ersättning som utges&lt;br&gt;enligt 32 § för här i riket upp-&lt;br&gt;kommen skada, om sådan ersätt-&lt;br&gt;ning nedsatts enligt 32 § andra&lt;br&gt;stycket första punkten. Gottgörelse&lt;br&gt;som nu nämnts lämnas även i fall&lt;br&gt;då på grund av förordnande enligt&lt;br&gt;19 § andra stycket, 31 § tredje&lt;br&gt;stycket andra punkten eller 31 a §&lt;br&gt;femte stycket andra punkten er-&lt;br&gt;sättning tills vidare utgår med viss&lt;br&gt;kvotdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt 28, 29, 31 a&lt;br&gt;eller 33 § utgår ej i anledning av&lt;br&gt;atomolycka som avses i 11 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt 28, 29 eller&lt;br&gt;33 § utgår ej i anledning av atom-&lt;br&gt;olycka som avses i 11 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp som har utgivits enligt 28 § far staten kräva åter endast av&lt;br&gt;atomanläggningens innehavare, dennes försäkringsgivare och den mot&lt;br&gt;vilken anläggningens innehavare har återkravsrätt enligt 20 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För belopp som utgivits enligt&lt;br&gt;29, 31 a eller 33 § med anledning&lt;br&gt;av att förordnande meddelats en-&lt;br&gt;ligt 19 § andra stycket inträder&lt;br&gt;staten i den rätt till ersättning av&lt;br&gt;anläggningsinnehavaren som kan&lt;br&gt;tillkomma den skadelidande. I öv-&lt;br&gt;rigt kan belopp, som staten utgivit&lt;br&gt;enligt 29-31 och 31 a §§ eller som&lt;br&gt;eljest utgivits enligt tilläggskon-&lt;br&gt;ventionens bestämmelser i anled-&lt;br&gt;ning av atomolycka, för vars&lt;br&gt;skadeverkningar innehavare av&lt;br&gt;atomanläggning i Sverige är an-&lt;br&gt;svarig enligt annan konventions-&lt;br&gt;stats lag, eller som staten utgivit&lt;br&gt;enligt 33 §, krävas åter endast från&lt;br&gt;fysisk person som orsakat skadan&lt;br&gt;uppsåtligen. Motsvarande gäller i&lt;br&gt;fråga om ersättning som staten&lt;br&gt;utgivit enligt 32 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För belopp som utgivits enligt&lt;br&gt;29, eller 33 § med anledning av att&lt;br&gt;förordnande meddelats enligt 19 §&lt;br&gt;andra stycket inträder staten i den&lt;br&gt;rätt till ersättning av anläggnings-&lt;br&gt;innehavaren som kan tillkomma&lt;br&gt;den skadelidande. I övrigt kan&lt;br&gt;belopp, som staten utgivit enligt&lt;br&gt;29-31 §§ eller som eljest utgivits&lt;br&gt;enligt tilläggskonventionens be-&lt;br&gt;stämmelser i anledning av atom-&lt;br&gt;olycka, för vars skadeverkningar&lt;br&gt;innehavare av atomanläggning i&lt;br&gt;Sverige är ansvarig enligt annan&lt;br&gt;konventionsstats lag, eller som&lt;br&gt;staten utgivit enligt 33 §, krävas&lt;br&gt;åter endast från fysisk person som&lt;br&gt;orsakat skadan uppsåtligen. Mot-&lt;br&gt;svarande gäller i fråga om ersätt-&lt;br&gt;ning som staten utgivit enligt 32 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan i mål, som enligt 36 § får&lt;br&gt;upptagas i Sverige, och talan mot&lt;br&gt;staten enligt 28, 29, 31 a, 32 eller&lt;br&gt;33 § väckes vid rätten i den ort där&lt;br&gt;atomolyckan inträffade. Är två&lt;br&gt;eller flera domstolar behöriga,&lt;br&gt;väckes talan vid någon av dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finnes ej behörig domstol enligt&lt;br&gt;holms tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan i mål, som enligt 36 § får&lt;br&gt;upptagas i Sverige, och talan mot&lt;br&gt;staten enligt 28, 29, 32 eller 33 §&lt;br&gt;väckes vid rätten i den ort där&lt;br&gt;atomolyckan inträffade. Är två&lt;br&gt;eller flera domstolar behöriga,&lt;br&gt;väckes talan vid någon av dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•sta stycket, väckes talan vid Stock-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den ...&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiedepartementets promemoria Ändringar i atomansvarighetslagen&lt;br&gt;(Ds 1997:55) har remitterats till Svea hovrätt, Justitiekanslem, Affärs-&lt;br&gt;verket Svenska kraftnät, Elsäkerhetsverket, Finansinspektionen, Närings-&lt;br&gt;och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Statens kämkraftinspektion,&lt;br&gt;Naturvårdsverket, Statens räddningsverk, Statens strålskyddsinstitut,&lt;br&gt;Uppsala universitet, Länsstyrelsen i Uppsala län, Länsstyrelsen i Stock-&lt;br&gt;holms län, Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen i Skåne län, Läns-&lt;br&gt;styrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län (tidigare&lt;br&gt;Göteborgs och Bohus län), Svenska kommunförbundet, Östhammars&lt;br&gt;kommun, Nyköpings kommun, Oskarshamns kommun, Kävlinge kom-&lt;br&gt;mun, Varbergs kommun, Svenska atomförsäkringspoolen, Svenska el-&lt;br&gt;verksföreningen, Svenska kraftverksföreningen, Sveriges advokatsam-&lt;br&gt;fund, Sveriges Industriförbund, ABB Atom Aktiebolag, Oskarshamns&lt;br&gt;Kraftgrupp Aktiebolag, Studsviks Energiteknik Aktiebolag, Svensk&lt;br&gt;Kämbränslehantering Aktiebolag, Sydkraft Aktiebolag, Vattenfall Aktie-&lt;br&gt;bolag, Naturskyddsföreningen, Greenpeace och Sveriges Elleverantörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forsmarks Kraftgrupp Aktiebolag och Barsebäck Kraft Aktiebolag har&lt;br&gt;på eget initiativ avgett varsitt yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över deltagare vid möte i&lt;br&gt;Justitiedepartementet den 8 maj 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid mötet deltog företrädare för Justitiedepartementet, Utrikesdepart-&lt;br&gt;mentet, Näringsdepartementet, Justitiekanslem, Finansinspektionen,&lt;br&gt;Statens kämkraftinspektion, Statens strålskyddsinstitut, Uppsala univer-&lt;br&gt;sitet, Svenska atomförsäkringspoolen, Svenska kraflverksföreningen,&lt;br&gt;Sveriges advokatsamfund, ABB Atom Aktiebolag, Svensk Kärnbränsle-&lt;br&gt;hantering Aktiebolag, Oskarshamns kraftgrupp Aktiebolag, Sydkraft&lt;br&gt;Aktiebolag, Barsebäck Kraft Aktiebolag, Vattenfall Aktiebolag och&lt;br&gt;Svenska Naturskyddsföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OECD:s råds rekommendation den 26 november&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RECOMMENDATION OF&lt;br&gt;THE COUNCIL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;on the application of the&lt;br&gt;Brussels Supplementary Conven-&lt;br&gt;tion in the Field of Nuclear&lt;br&gt;Liability (adopted by the Council&lt;br&gt;at its 793&lt;sup&gt;rd&lt;/sup&gt; Session on 26-27&lt;br&gt;November 1992)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;THE COUNCIL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to Artide 5 a)&lt;br&gt;and b) of the Convention on the&lt;br&gt;Organisation for Economic Co-&lt;br&gt;operation and Development of 14&lt;sup&gt;th&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;December 1960;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the Paris Con-&lt;br&gt;vention on Third Party Liability in&lt;br&gt;the Field of Nuclear Energy, as&lt;br&gt;amended by the additional Proto-&lt;br&gt;col of 28&lt;sup&gt;,h&lt;/sup&gt; January 1964, and the&lt;br&gt;Protocol of 16&lt;sup&gt;th&lt;/sup&gt; November 1982;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the Brussels&lt;br&gt;Supplementary Convention of 31&lt;sup&gt;st&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;January 1963 Supplementary to&lt;br&gt;the Paris Convention on Third&lt;br&gt;Party Liability in the Field of&lt;br&gt;Nuclear Energy, as amended by&lt;br&gt;the additional Protocol of 28&lt;sup&gt;th&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;January 1964, and the Protocol of&lt;br&gt;16&lt;sup&gt;th&lt;/sup&gt; November 1982;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the Joint Pro-&lt;br&gt;tocol of 21&lt;sup&gt;st&lt;/sup&gt; September 1988 rela-&lt;br&gt;ting to the Application of the&lt;br&gt;Vienna Convention and the Paris&lt;br&gt;Convention;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the Note by&lt;br&gt;the Secretary-General on questions&lt;br&gt;concerning the application of the&lt;br&gt;Brussels Supplementary Conven-&lt;br&gt;tion;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Considering that the Brussels&lt;br&gt;Supplementary Convention may&lt;br&gt;be inapplicable in certain cases&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅDETS&lt;br&gt;REKOMMENDATION&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;angående tillämpningen av&lt;br&gt;tilläggskonventionen på atomener-&lt;br&gt;gins område (antagen av Rådet vid&lt;br&gt;dess 793 :e möte den 26-27&lt;br&gt;november 1992)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅDET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tar hänsyn till artikel 5 a)&lt;br&gt;och b) i konventionen om Organi-&lt;br&gt;sationen för ekonomiskt samarbete&lt;br&gt;och utveckling av den 14 decem-&lt;br&gt;ber 1960;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tar hänsyn till Pariskon-&lt;br&gt;ventionen om skadeståndsansvar&lt;br&gt;på atomenergins område, som den&lt;br&gt;har ändrats genom tilläggsproto-&lt;br&gt;kollet av den 28 januari 1964 och&lt;br&gt;genom tilläggsprotokollet av den&lt;br&gt;16 november 1982;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tar hänsyn till Brysselkon-&lt;br&gt;ventionen av den 31 januari 1963&lt;br&gt;utgörande tillägg till Pariskonven-&lt;br&gt;tionen om skadeståndsansvar på&lt;br&gt;atomenergins område, som den har&lt;br&gt;ändrats genom tilläggsprotokollet&lt;br&gt;av den 28 januari 1964 och genom&lt;br&gt;tilläggsprotokollet av den 16&lt;br&gt;november 1982;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tar hänsyn till det gemen-&lt;br&gt;samma protokollet av den 21 sep-&lt;br&gt;tember 1988 rörande tillämp-&lt;br&gt;ningen av Wienkonventionen och&lt;br&gt;Pariskonventionen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tar hänsyn till generalsek-&lt;br&gt;reterarens skrivelse om frågor an-&lt;br&gt;gående tillämpningen av Bryssel-&lt;br&gt;konventionen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som beaktar att Brysselkonven-&lt;br&gt;tionen kan förlora sin tillämplighet&lt;br&gt;i vissa fall av transport av nukleära&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;involving the transport of nuclear&lt;br&gt;substances as a consequence of the&lt;br&gt;Joint Protocol;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Considering the importance of&lt;br&gt;preserving the application of the&lt;br&gt;Brussels Supplementary Conven-&lt;br&gt;tion in such cases;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Considering that the object and&lt;br&gt;purpose of the Brussels Supple-&lt;br&gt;mentary Convention is to supple-&lt;br&gt;ment the measures provided by the&lt;br&gt;Paris Convention by inereasing the&lt;br&gt;amount of compensation for da-&lt;br&gt;mage which might result from the&lt;br&gt;use of nuclear energy for peaceful&lt;br&gt;purposes;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Considering that some Contrac-&lt;br&gt;ting Parties to the Brussels&lt;br&gt;Supplementary Convention have&lt;br&gt;establishcd amounts of insurance&lt;br&gt;or other ftnancial security to cover&lt;br&gt;the liability of the operator of a&lt;br&gt;nuclear installation which are&lt;br&gt;higher than the threshold for inter-&lt;br&gt;vention of public funds to be pro-&lt;br&gt;vided by Contracting Parties in&lt;br&gt;accordance with Artide 3 (b)(iii)&lt;br&gt;of that Convention;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Desirous of preserving as a pro-&lt;br&gt;visional solution that availability&lt;br&gt;of such public funds under the&lt;br&gt;Brussels Supplementary Conven-&lt;br&gt;tion if a Contracting Party has&lt;br&gt;taken such measures and of&lt;br&gt;ensuring that these funds are ex-&lt;br&gt;clusively used to compensate vic-&lt;br&gt;tims of a nuclear incident;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;substanser som en följd av det ge- Prop. 2000/01:43&lt;br&gt;mensamma protokollet; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som beaktar betydelsen av att&lt;br&gt;Brysselkonventionens tillämplig-&lt;br&gt;het i sådana fall bevaras;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som beaktar att Brysselkonven-&lt;br&gt;tionens ändamål och syfte är att&lt;br&gt;komplettera de åtgärder som före-&lt;br&gt;skrivs i Pariskonventionen genom&lt;br&gt;att höja ersättningsbeloppet för&lt;br&gt;skada som kan bli följden av den&lt;br&gt;fredliga användningen av atom-&lt;br&gt;energi;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som beaktar att vissa stater som&lt;br&gt;är parter till Brysselkonventionen&lt;br&gt;har fastställt nivåer för den försäk-&lt;br&gt;ring, eller annan form av ekono-&lt;br&gt;misk säkerhet, som skall täcka det&lt;br&gt;ansvar som åvilar innehavaren av&lt;br&gt;en atomanläggning, som är högre&lt;br&gt;än beloppsgränsen för ianspråkta-&lt;br&gt;gande av allmänna medel från de&lt;br&gt;fördragsslutande staterna enligt&lt;br&gt;artikel 3 (b)(iii) i den konventio-&lt;br&gt;nen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som önskar att, som en tillfällig&lt;br&gt;lösning, bibehålla tillgången till&lt;br&gt;sådana allmänna medel enligt&lt;br&gt;Brysselkonventionen om en för-&lt;br&gt;dragsslutande stat har vidtagit så-&lt;br&gt;dana åtgärder, och att tillförsäkra&lt;br&gt;att dessa medel används uteslu-&lt;br&gt;tande för att ersätta skadelidande&lt;br&gt;vid en atomolycka;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RECOMMENDS:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;REKOMMENDERAR:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. That each Contracting Party&lt;br&gt;to the Brussels Supplementary&lt;br&gt;Convention should make a&lt;br&gt;declaration to the Depositary of&lt;br&gt;that Convention, that - if the&lt;br&gt;legislation of a Contracting Party&lt;br&gt;to the Brussels Supplementary&lt;br&gt;Convention establishes, in accor-&lt;br&gt;dance with Artide 3 (b)(i) of that&lt;br&gt;Convention, the amount of the&lt;br&gt;insurance or other financial secu-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Att varje stat som är part till&lt;br&gt;Brysselkonventionen skall avge en&lt;br&gt;förklaring till konventionens depo-&lt;br&gt;sitarie, att - om lagstiftningen i en&lt;br&gt;stat som är part till Brysselkon-&lt;br&gt;ventionen fastställer, i enlighet&lt;br&gt;konventionens artikel 3 (b)(i), be-&lt;br&gt;loppet för den försäkring, eller&lt;br&gt;annan form av ekonomisk säker-&lt;br&gt;het, som skall täcka anläggnings-&lt;br&gt;innehavarens ansvar till en nivå&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rity covering the liability of the&lt;br&gt;operator at a level higher than&lt;br&gt;175 million Special Drawing&lt;br&gt;Rights per incident - it will not&lt;br&gt;invoke Artide 3 of the Convention&lt;br&gt;to refuse a request to make&lt;br&gt;available public funds up to 125&lt;br&gt;million Special Drawing Rights&lt;br&gt;according to Artide 3 (b)(iii), to&lt;br&gt;the extent that the damage caused&lt;br&gt;by a nuclear incident exceeds the&lt;br&gt;amount covered by that insurance&lt;br&gt;or other financial security.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. That the Contracting Parties&lt;br&gt;to the Brussels Supplementary&lt;br&gt;Convention should notify the Sec-&lt;br&gt;retary-General of the OECD of the&lt;br&gt;steps that they have taken to im-&lt;br&gt;plement their declarations made&lt;br&gt;pursuant to this Recommendation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IN VITES the Secretary-General&lt;br&gt;to communicate all such notifica-&lt;br&gt;tions received from Contracting&lt;br&gt;Parties to the other Contracting&lt;br&gt;Parties.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som överstiger 175 miljoner sär-&lt;br&gt;skilda dragningsrätter per olycka -&lt;br&gt;kommer den inte att åberopa&lt;br&gt;artikel 3 i konventionen för att&lt;br&gt;avvisa en begäran att tillhanda-&lt;br&gt;hålla allmänna medel upp till 125&lt;br&gt;miljoner särskilda dragningsrätter&lt;br&gt;enligt artikel 3 (b)(iii), i den mån&lt;br&gt;som den skada som har orsakats av&lt;br&gt;en atomolycka överstiger det be-&lt;br&gt;lopp som täcks av försäkring eller&lt;br&gt;annan ekonomisk säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Att de stater som är parter till&lt;br&gt;Brysselkonventionen skall under-&lt;br&gt;rätta OECD:s generalsekreterare&lt;br&gt;om de åtgärder de har vidtagit för&lt;br&gt;att genomföra de förklaringar som&lt;br&gt;de har avgett enligt denna rekom-&lt;br&gt;mendation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UPPMANAR generalsekretera-&lt;br&gt;ren att underrätta alla fördragsslu-&lt;br&gt;tande stater om mottagandet av&lt;br&gt;varje sådan underrättelse från de&lt;br&gt;fördragsslutande staterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2000-10-30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leif Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 12 oktober 2000 (Justitiedepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i atomansvarighetslagen (1968:45).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn&lt;br&gt;Thomas Johansson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiedepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 november 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Thalén, Winberg, Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Pagrotsky,&lt;br&gt;Messing, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm,&lt;br&gt;Bodström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Bodström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 2000/01:43 Ändringar i&lt;br&gt;atomansvarighetslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>godkänner att regeringen avger en förklaring i enlighet med OECD:s Råds rekommendation av den 26 november 1992 angående tillämpningen av konventionen den 31 januari 1963 utgörande tillägg till Paris-konventionen den 29 juli 1960 om skadeståndsansvar på atomenergins område, som den har ändrats genom tilläggsprotokoll den 28 januari 1964 och den 16 november 1982.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:LU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>godkänner att regeringen avger en förklaring i enlighet med OECD:s Råds rekommendation av den 26 november 1992 angående tillämpningen av konventionen den 31 januari 1963 utgörande tillägg till Paris-konventionen den 29 juli 1960 om skadeståndsansvar på atomenergins område, som den har ändrats genom tilläggsprotokoll den 28 januari 1964 och den 16 november 1982.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:LU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-11-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2000-11-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2000-11-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>REG</kod>
<namn>Registrering</namn>
<datum>2000-11-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>70</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2000-12-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 05:08:22</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GO0343</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:19:37</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Lagutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 05:08:22</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2000/01:LU7</uppgift>
<ref_dok_id>GO01LU7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>LU7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ändringar i atomansvarighetslagen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:43&lt;br/&gt;
Ändringar i Atomansvarighetslagen</uppgift>
<ref_dok_id>GO02L5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:43 Ändringar i Atomansvarighetslagen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:43&lt;br/&gt;
Ändringar i Atomansvarighetslagen</uppgift>
<ref_dok_id>GO02L6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:43 Ändringar i Atomansvarighetslagen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rolf Åbjörnsson m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:43&lt;br/&gt;
Ändringar i Atomansvarighetslagen</uppgift>
<ref_dok_id>GO02L5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:43 Ändringar i Atomansvarighetslagen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rolf Åbjörnsson m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Stig Rindborg m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:43&lt;br/&gt;
Ändringar i Atomansvarighetslagen</uppgift>
<ref_dok_id>GO02L6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:43 Ändringar i Atomansvarighetslagen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Stig Rindborg m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>