<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2297860</hangar_id>
 <dok_id>GO0341</dok_id>
 <rm>2000/01</rm>
 <beteckning>41</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 2000/01:41</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>41</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2000-11-09 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:06:39</systemdatum>
 <publicerad>2001-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning vid förundersökning i brottmål under år 1999 Skr. 2000/01:41 </titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GO0341/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GO0341</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GO0341</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens skrivelse&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;2000/01:41&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning&lt;br&gt;och hemlig kameraövervakning vid&lt;br&gt;förundersökning i brottmål under år 1999&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 9 november 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000/01:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thomas Bodström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Skrivelsens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I skrivelsen redogörs for tillämpningen under år 1999 av såväl&lt;br&gt;bestämmelserna i rättegångsbalken om hemlig teleavlyssning och hemlig&lt;br&gt;teleövervakning som bestämmelserna i lagen (1995:1506) om hemlig&lt;br&gt;kameraövervakning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 41&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Skr. 2000/01:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning..............................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Reglerna om hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hemlig kameraövervakning...............................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt...............................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemlig teleavlyssning........................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemlig teleövervakning......................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemlig kameraövervakning................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Riksåklagarens och Rikspolisstyrelsens redovisning........................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillämpningen av hemlig teleavlyssning............................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillämpningen av hemlig teleövervakning.....................  7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillämpningen av hemlig kameraövervakning...................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Slutsatser.........................................................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 november 2000....13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skr. 2000/01:41&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med riksdagens önskemål (bet. 1981/82:JuU54, rskr.&lt;br&gt;1981/82:298) redovisar regeringen årligen hur reglerna om&lt;br&gt;teleavlyssning i rättegångsbalken har tillämpats. I samband med att&lt;br&gt;reglerna om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning ändrades&lt;br&gt;den 1 september 1989 uttalades i lagstiftningsärendet (prop. 1988/89:124&lt;br&gt;s. 55) att regeringens redovisning till riksdagen av tillämpningen av&lt;br&gt;bestämmelserna borde behållas och att en motsvarande redovisning&lt;br&gt;beträffande hemlig teleövervakning borde lämnas. Likaså uttalades i det&lt;br&gt;lagstiftningsärende som låg till grund för lagen (1995:1506) om hemlig&lt;br&gt;kameraövervakning att en redovisning av tillämpningen av&lt;br&gt;bestämmelserna i den lagen också skulle lämnas (prop. 1995/96:85 s.&lt;br&gt;37).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lämnade den 11 november 1999 en redogörelse till&lt;br&gt;riksdagen för tillämpningen under år 1998 av bestämmelserna i&lt;br&gt;rättegångsbalken om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning&lt;br&gt;samt bestämmelserna i lagen om hemlig kameraövervakningen (skr.&lt;br&gt;1999/2000:31). Skrivelsen behandlades av riksdagen under våren 2000&lt;br&gt;(bet. 1999/2000:JuU8, rskr. 1999/2000:138).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lämnar nu motsvarande redogörelse för år 1999. Den&lt;br&gt;bygger i huvudsak på uppgifter som Riksåklagaren och Rikspolis-&lt;br&gt;styrelsen gemensamt har lämnat i en skrivelse till regeringen den 6&lt;br&gt;september 2000.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Reglerna om hemlig teleavlyssning, hemlig&lt;br&gt;teleövervakning och hemlig&lt;br&gt;kameraövervakning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Allmänt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning&lt;br&gt;som tvångsmedel vid beivrande av brott finns i första hand i 27 kap.&lt;br&gt;rättegångsbalken. Sådana bestämmelser finns även i lagen (1952:98) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål, lagen (1988:97)&lt;br&gt;om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och&lt;br&gt;domstolarna under krig eller krigsfara m.m. samt lagen (1991:572) om&lt;br&gt;särskild utlänningskontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om hemlig kameraövervakning som tvångsmedel vid&lt;br&gt;beivrande av brott finns i första hand i lagen om hemlig kamera-&lt;br&gt;övervakning. Även lagen med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i&lt;br&gt;vissa brottmål samt lagen om förfarandet hos kommunerna,&lt;br&gt;förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara&lt;br&gt;m.m. innehåller bestämmelser i detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För all tvångsmedelsanvändning anses gälla tre allmänna principer. De&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tre principerna, som anknyter till innehållet i 2 kap. 12 § regerings- Skr. 2000/01:41&lt;br&gt;formen, är ändamålsprincipen, behovsprincipen och proportionalitets-&lt;br&gt;principen. Ändamålsprincipen innebär att en myndighets befogenhet att&lt;br&gt;använda ett tvångsmedel skall vara bunden till det ändamål för vilket&lt;br&gt;tvångsmedlet har beslutats. Behovsprincipen innebär att en myndighet får&lt;br&gt;använda ett tvångsmedel bara när det finns ett påtagligt behov och en&lt;br&gt;mindre ingripande åtgärd inte är tillräcklig. Proportionalitetsprincipen,&lt;br&gt;som är lagfäst i bl.a. 27 kap. 1 § tredje stycket rättegångsbalken och 3 §&lt;br&gt;första stycket 3 lagen (1995:1506) om hemlig kameraövervakning,&lt;br&gt;innebär att en tvångsåtgärd i fråga om art, styrka, räckvidd och&lt;br&gt;varaktighet skall stå i rimlig proportion till vad som finns att vinna med&lt;br&gt;åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemlig teleavlyssning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Hemlig teleavlyssning innebär att telemeddelanden som befordras till&lt;br&gt;eller från ett telefonnummer, en kod eller annan teleadress, i hemlighet&lt;br&gt;avlyssnas eller tas upp genom ett tekniskt hjälpmedel för återgivning av&lt;br&gt;innehållet i meddelandet (27 kap. 18 § första stycket rättegångsbalken).&lt;br&gt;För att sådan avlyssning skall få ske krävs att någon är skäligen&lt;br&gt;misstänkt för ett brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än&lt;br&gt;fängelse i två år. Även försök, förberedelse eller stämpling till sådant&lt;br&gt;brott omfattas av bestämmelsen, om gärningen är belagd med straff (27&lt;br&gt;kap. 18 § andra stycket rättegångsbalken). För tillstånd till hemlig&lt;br&gt;teleavlyssning krävs vidare att vissa andra rekvisit är uppfyllda. Åtgärden&lt;br&gt;måste t.ex. vara av synnerlig vikt för utredningen. Tvångsmedlet kan&lt;br&gt;användas både för avlyssning av telefonsamtal och för upptagning av&lt;br&gt;annan telekommunikation än muntlig sådan, såsom telefax och&lt;br&gt;datakommunikation. Avlyssning kan, med vissa begränsningar, ske&lt;br&gt;också utanför allmänt tillgängliga telenät, t.ex. inom större företagsnät.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemlig teleövervakning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Hemlig teleövervakning innebär att uppgifter i hemlighet hämtas in om&lt;br&gt;telemeddelanden som har expedierats eller beställts till eller från en viss&lt;br&gt;teleadress eller att sådana meddelanden hindras från att nå fram.&lt;br&gt;Tvångsmedlet får enligt 27 kap. 19 § rättegångsbalken användas vid&lt;br&gt;förundersökning beträffande brott för vilket det inte är föreskrivet&lt;br&gt;lindrigare straff än fängelse i sex månader, vid förundersökning&lt;br&gt;beträffande narkotikabrott med enbart fängelse i straffskalan samt vid&lt;br&gt;förundersökning beträffande försök, förberedelse eller stämpling till brott&lt;br&gt;för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år, om&lt;br&gt;sådan gärning är belagd med straff. I övrigt gäller motsvarande regler&lt;br&gt;som för hemlig teleavlyssning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Hemlig kameraövervakning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Hemlig kameraövervakning innebär att fjärrstyrda TV-kameror, andra&lt;br&gt;optisk-elektroniska instrument eller därmed jämförbara utrustningar&lt;br&gt;används för optisk personövervakning vid förundersökning i brottmål,&lt;br&gt;utan att upplysning om övervakningen lämnas. Förutsättningarna för att&lt;br&gt;sådan övervakning skall fa ske är i övrigt i huvudsak desamma som för&lt;br&gt;hemlig teleavlyssning. Övervakningen far endast avse en sådan plats där&lt;br&gt;den misstänkte kan antas komma att uppehålla sig. Lagen om hemlig&lt;br&gt;kameraövervakning trädde i kraft den 1 februari 1996. Vid&lt;br&gt;ikraftträdandet var lagens giltighetstid begränsad till utgången av 1996.&lt;br&gt;Lagens giltighetstid har sedan förlängts, nu senast till utgången av år&lt;br&gt;2001 (prop. 1999/2000:96, bet. 1999/2000:JuU21, rskr. 1999/2000:233,&lt;br&gt;SFS 2000:579).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skr. 2000/01:41&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Riksåklagarens och Rikspolisstyrelsens&lt;br&gt;redovisning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Tillämpningen av hemlig teleavlyssning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen har, som nämnts, i en skrivelse till&lt;br&gt;regeringen lämnat uppgifter om tillämpningen av bestämmelserna i&lt;br&gt;rättegångsbalken om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning&lt;br&gt;samt om tillämpningen av bestämmelserna i lagen om hemlig&lt;br&gt;kameraövervakning under år 1999. Redovisningen visar att domstol&lt;br&gt;under år 1999, när det gäller förundersökning avseende grovt&lt;br&gt;narkotikabrott eller varusmuggling av narkotika (grovt brott), har&lt;br&gt;meddelat 216 tillstånd att i hemlighet lyssna av kommunikation till eller&lt;br&gt;från teleadresser som har innehafts eller använts av misstänkta personer.&lt;br&gt;Som jämförelse anges nedan i diagramform antalet redovisade fall de&lt;br&gt;senaste tio åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlig teleavlyssning, narkotikarelaterad brottslighet&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0341/skr_200001__41-1.png" style="width:212pt;height:91pt;"/&gt;
&lt;p&gt;När det gäller andra grova brott har hemlig teleavlyssning använts i 65&lt;br&gt;fall under år 1999. Det har gällt förundersökningar huvudsakligen&lt;br&gt;rörande mord, försök, förberedelse och medhjälp till mord, grovt rån och&lt;br&gt;grov mordbrand. I enstaka fall har hemlig teleavlyssning också&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förekommit i förundersökningar rörande grovt koppleri, grov Skr. 2000/01:41&lt;br&gt;penningförfalskning, allmänfarlig ödeläggelse och grovt sabotage. I&lt;br&gt;följande diagram redovisas antalet tillstånd till hemlig teleavlyssning&lt;br&gt;avseende andra grova brott än grovt narkotikabrott och varusmuggling av&lt;br&gt;narkotika (grovt brott) under de senaste tio åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlig teleavlyssning, Övriga brott&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0341/skr_200001__41-2.png" style="width:211pt;height:89pt;"/&gt;
&lt;p&gt;I nästa diagram anges den redovisade genomsnittliga avlyssningstiden&lt;br&gt;för motsvarande tidsperiod. Siffrorna är avrundade till antal hela dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig avlyssnings tid (i dagar)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0341/skr_200001__41-3.png" style="width:212pt;height:87pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Vid en jämförelse mellan de två senaste åren och tidigare år måste en&lt;br&gt;viss försiktighet iakttas. I redovisningen för 1997 och tidigare år har en&lt;br&gt;polismyndighet räknat tidsåtgången per avlyssnat abonnemang oavsett&lt;br&gt;om det varit inom ramen för samma tillstånd eller inte, medan de andra&lt;br&gt;myndigheterna har räknat tidsåtgången per meddelat tillstånd. För 1998&lt;br&gt;och 1999 har dock samma beräkningsgrund använts, dvs. tidsåtgången&lt;br&gt;per tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlyssningstidema varierar kraftigt. Under år 1999 förekom fall där&lt;br&gt;avlyssning bara pågick i en dag, medan den längsta tiden var 10 månader&lt;br&gt;och 6 dagar. I några av de fall där tillstånd till hemlig teleavlyssning&lt;br&gt;meddelats kunde någon avlyssning inte genomföras på grund av tekniska&lt;br&gt;problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlyssningen har haft betydelse för förundersökningen beträffande den&lt;br&gt;misstänkte - dvs. misstanken har bekräftats genom avlyssningen - i drygt&lt;br&gt;52 procent av fallen under år 1999. Den har inte gett något resultat i&lt;br&gt;drygt 27 procent av fallen och i knappt 21 procent av fallen har&lt;br&gt;avlyssningen avbrutits med kvarstående misstanke. I det följande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;diagrammet anges för de senaste tio åren i hur stor utsträckning Skr. 2000/01:41&lt;br&gt;avlyssningen redovisats ha haft betydelse för förundersökningen&lt;br&gt;beträffande den misstänkte. Siffrorna är avrundade till heltal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet fall (i procent) där åtgärden har haft betydelse&lt;br&gt;for förundersökningen&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0341/skr_200001__41-4.png" style="width:213pt;height:80pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av diagrammet är andelen fall där avlyssningen haft&lt;br&gt;betydelse relativt konstant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1999 har det förekommit tre fall där en ansökan om hemlig&lt;br&gt;teleavlyssning lämnats utan bifall av domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande två förundersökningar om grovt rån har Rikspolisstyrelsen&lt;br&gt;uppgett att tillstånd till hemlig teleavlyssning sökts och beviljats för&lt;br&gt;avlyssning av telemeddelanden som fanns lagrade hos en teleoperatör i&lt;br&gt;en s.k. röstbrevlåda. Tillstånden söktes och beviljades, enligt Rikspolis-&lt;br&gt;styrelsen, med motiveringen att sådana telemeddelanden måste anses&lt;br&gt;vara under befordran.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Tillämpningen av hemlig teleövervakning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Av Riksåklagarens och Rikspolisstyrelsens redovisning framgår att det&lt;br&gt;under år 1999 lämnades tillstånd till hemlig teleövervakning i 297 fall.&lt;br&gt;Av redovisningen framgår även att i så gott som samtliga fall där hemlig&lt;br&gt;teleavlyssning beviljats har även tillstånd till hemlig teleövervakning&lt;br&gt;meddelats. Av meddelade tillstånd till hemlig teleövervakning avsåg 219&lt;br&gt;fall grovt narkotikabrott eller varusmuggling av narkotika (grovt brott).&lt;br&gt;Övriga fall avsåg främst mord, försök, förberedelse och medhjälp till&lt;br&gt;mord, grov mordbrand, grovt rån, grovt koppleri, grov egenmäktighet&lt;br&gt;med barn och grov varusmuggling. I två fall har tillstånd till hemlig&lt;br&gt;teleövervakning meddelats efter framställning från Ekobrotts-&lt;br&gt;myndigheten. Dessa fall avsåg varusmuggling (grovt brott) och&lt;br&gt;förberedelse till sådant brott. Som en jämförelse anges i följande diagram&lt;br&gt;antalet redovisade tillstånd för varje år sedan 1990, det första år som&lt;br&gt;redovisningen av tillämpningen av hemlig teleövervakning omfattade ett&lt;br&gt;helt kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skr. 2000/01:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlig teleövervakning&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0341/skr_200001__41-5.png" style="width:163pt;height:81pt;"/&gt;
&lt;p&gt;■ Totalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■ Narkotikabrott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår har hemlig teleövervakning använts i betydligt fler antal&lt;br&gt;fall under de senaste fyra åren än under tidigare år. Denna antalsmässiga&lt;br&gt;ökning kan främst hänföras till förundersökningar rörande grovt&lt;br&gt;narkotikabrott och varusmuggling av narkotika (grovt brott).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 nästa diagram anges den redovisade genomsnittliga övervaknings-&lt;br&gt;tiden för motsvarande tidsperiod. Siffrorna är avrundade till antal hela&lt;br&gt;dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig övervaknings tid (i dagar)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0341/skr_200001__41-6.png" style="width:219pt;height:81pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Av samma skäl som angetts i fråga om hemlig teleavlyssning kan en&lt;br&gt;säker jämförelse mellan de två senaste åren och tidigare år inte göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom vid hemlig teleavlyssning varierar övervakningstidema&lt;br&gt;kraftigt. Under år 1999 förekom fall där teleövervakningen bara pågick i&lt;br&gt;en dag, medan den längsta tiden var 4 månader och 29 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av intresse är också vilken betydelse övervakningen har haft för&lt;br&gt;förundersökningen beträffande den misstänkte. Under år 1999 hade&lt;br&gt;övervakningen betydelse i drygt 48 procent av fallen. Den har inte gett&lt;br&gt;något resultat i 29 procent av fallen och den har avbrutits med&lt;br&gt;kvarstående misstanke i knappt 23 procent av fallen. I det följande&lt;br&gt;diagrammet anges för varje år sedan 1990 i hur stor utsträckning&lt;br&gt;övervakningen redovisats ha haft betydelse för förundersökningen&lt;br&gt;beträffande den misstänkte. Siffrorna är avrundade till heltal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skr. 2000/01:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet fall (i procent) där åtgärden har haft betydelse&lt;br&gt;för förundersökningen&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0341/skr_200001__41-7.png" style="width:210pt;height:63pt;"/&gt;
&lt;p&gt;1990 1991 &amp;nbsp;1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1999 har domstol i tre fall lämnat en ansökan om tillstånd till&lt;br&gt;hemlig teleövervakning utan bifall. Dessa fall avser samma ärenden där&lt;br&gt;domstol lämnat en ansökan om tillstånd till hemlig teleavlyssning utan&lt;br&gt;bifall, vilka redovisats ovan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Tillämpningen av hemlig kameraövervakning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Av Riksåklagarens och Rikspolisstyrelsens redovisning framgår att det&lt;br&gt;under år 1999 lämnades tillstånd till hemlig kameraövervakning i 30 fall.&lt;br&gt;Av dessa avsåg 27 grovt narkotikabrott eller varusmuggling av narkotika&lt;br&gt;(grovt brott). Övriga fall avsåg mord och försök till mord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlig kameraövervakning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0341/skr_200001__41-8.png" style="width:136pt;height:66pt;"/&gt;
&lt;p&gt;1996 (elva 1997 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1998&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;månader)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;El Totalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■ Grova narkotikabrott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den genomsnittliga tiden för hemlig kameraövervakning år 1999 var&lt;br&gt;knappt 32 dagar. Motsvarande siffror för 1997, som var det första hela år&lt;br&gt;då bestämmelserna om hemlig kameraövervakning tillämpades, och 1998&lt;br&gt;var 47 respektive 38 dagar. Även här får jämförelser göras med viss&lt;br&gt;försiktighet. Tiden varierade i de enskilda fallen år 1999 från en dag till 4&lt;br&gt;månader och 21 dagar. Det kan även noteras att kameraövervakningen i&lt;br&gt;några fall inte genomfördes trots att tillstånd meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den hemliga kameraövervakningen har enligt redovisningen haft&lt;br&gt;betydelse för förundersökningen beträffande den misstänkte i hälften av&lt;br&gt;alla fall. I drygt 23 procent av fallen har övervakningen inte gett något&lt;br&gt;resultat och i knappt 27 procent av fallen har åtgärden avbrutits med&lt;br&gt;kvarstående brottsmisstanke. Av diagrammet nedan framgår hur över-&lt;br&gt;vakningen har påverkat förundersökningen beträffande den misstänkte&lt;br&gt;under de år som lagstiftningen varit i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skr. 2000/01:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet fall (i procent) där åtgärden har haft betydelse&lt;br&gt;filr förundersökningen&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0341/skr_200001__41-9.png" style="width:219pt;height:72pt;"/&gt;
&lt;h2&gt;4 Slutsatser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Av redovisningen framgår att tvångsmedlen, i likhet med tidigare år,&lt;br&gt;främst har använts i förundersökningar där det funnits misstankar om&lt;br&gt;organiserad eller annars omfattande handel med narkotika och där andra&lt;br&gt;spaningsmetoder har prövats utan resultat eller redan från början visat sig&lt;br&gt;vara otillräckliga. Huvudsyftet har fortfarande varit att avslöja den mera&lt;br&gt;omfattande narkotikasmugglingen till Sverige och försäljningen av&lt;br&gt;narkotika inom landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet teleavlyssningar på grund av misstanke om grov narkotika-&lt;br&gt;brottslighet har ökat avsevärt sedan år 1969, då möjligheten att ingripa&lt;br&gt;med delta tvångsmedel infördes för den typen av brottslighet. Antalet&lt;br&gt;tillstånd under de senaste tio åren har pendlat mellan 214 och 333. Sedan&lt;br&gt;1995 har dock antalet tillstånd sjunkit från 333 till 216 under år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala andelen fall av hemlig teleavlyssning där åtgärden har haft&lt;br&gt;betydelse för förundersökningen har varit relativt konstant under 1990-&lt;br&gt;talet. Med undantag för 1997 så har andelen varit meljan 45 och 56&lt;br&gt;procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller narkotikasituationen i Sverige konstaterar regeringen att&lt;br&gt;denna är allvarlig. Särskilt allvarlig förefaller utvecklingen vara när det&lt;br&gt;gäller vissa narkotikapreparat, som under år 1999 beslagtagits i avsevärt&lt;br&gt;ökad mängd jämfört med tidigare år. Så har t.ex. tagits i beslag 418 kilo&lt;br&gt;kokain jämfört med drygt 18 kilo år 1998, 1108 kilo cannabis jämfört&lt;br&gt;med 391 kilo år 1998 och drygt 73 000 eestasypreparat jämfört med&lt;br&gt;drygt 21 000 år 1998. När det gäller mängden beslagtagen heroin och&lt;br&gt;amfetamin ligger denna fortfarande på en oroväckande hög nivå även om&lt;br&gt;den minskat något i förhållande till föregående år. Knappt 64 kilo heroin&lt;br&gt;och drygt 128 kilo amfetamin beslagtogs 1999 jämfört med drygt 70 kilo&lt;br&gt;heroin och 134 kilo amfetamin år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 likhet med de senaste årens skrivelser konstaterar således regeringen&lt;br&gt;att läget på narkotikaområdet är djupt oroande och att hemlig&lt;br&gt;teleavlyssning kommit till användning i ett stort antal utredningar av&lt;br&gt;sådana brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har en relativt omfattande avlyssning skett på grund av&lt;br&gt;misstankar om bl.a. mord, grovt rån och grov mordbrand. Det kan&lt;br&gt;konstateras att hemlig teleavlyssning även under år 1999 har varit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framgångsrik och haft betydelse för den brottsbeivrande verksamheten.&lt;br&gt;Det kan därför inte komma i fråga att avstå från hemlig teleavlyssning i&lt;br&gt;kampen mot narkotikabrottslighet och annan grov brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I två förundersökningar har åklagare sökt och beviljats tillstånd till&lt;br&gt;hemlig teleavlyssning för avlyssning av telemeddelanden som lagrats hos&lt;br&gt;en teleoperatör i en s.k. röstbrevlåda med motiveringen att sådana&lt;br&gt;meddelanden måste anses vara under befordran. Regeringen har i&lt;br&gt;lagrådsremissen Hemlig avlyssning m.m. som lämnades till Lagrådet&lt;br&gt;under våren innevarande år utgått ifrån att sådana meddelanden i stället&lt;br&gt;skulle anses vara befordrade och därvid dragit slutsatsen att tillstånd till&lt;br&gt;avlyssning av sådana meddelanden inte skulle kunna lämnas. Rättsläget&lt;br&gt;torde genom domstolarnas beslut ha klarnat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den nedgång som skett under de senaste två åren av&lt;br&gt;antalet tillstånd kan en bidragande orsak vara den tekniska utvecklingen&lt;br&gt;som innebär att internationella frågor alltmer hamnar i förgrunden.&lt;br&gt;Gärningar begås oftare över gränserna och modem teknik används i stor&lt;br&gt;utsträckning av brottslingar i samband med deras brottsliga verksamhet.&lt;br&gt;Frågor som tidigare har kunnat lösas på nationell nivå genom nationella&lt;br&gt;tvångsmedel kräver numera i stor utsträckning internationellt samarbete.&lt;br&gt;Inom EU har under våren en konvention om ömsesidig rättslig hjälp i&lt;br&gt;brottmål mellan EU:s medlemsstater antagits. I konventionen finns för&lt;br&gt;första gången frågan om internationell avlyssning av telemeddelanden&lt;br&gt;behandlad. Texten är teknikneutral och omfattar inte bara avlyssning av&lt;br&gt;telefonsamtal utan skall tolkas i sin vidaste bemärkelse. När&lt;br&gt;konventionen har trätt i kraft kommer det att finnas goda möjligheter att i&lt;br&gt;svenska förundersökningar använda sig av teleavlyssning inom EU.&lt;br&gt;Även inom Europarådet pågår arbete med en konvention som tar upp&lt;br&gt;frågan om avlyssning av telemeddelanden, särskilt rörande datorrelaterad&lt;br&gt;brottslighet. Arbetet syftar till att underlätta effektiva åtgärder mot brott&lt;br&gt;som begås genom gränsöverskridande nätverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även när det gäller hemlig teleövervakning har åtgärden i första hand&lt;br&gt;använts vid förundersökningar rörande narkotikabrott. Antalet tillstånd&lt;br&gt;har ökat kraftigt sedan 1996. Det kan, som påpekats i tidigare skrivelser,&lt;br&gt;till stor del förklaras med att praxis utvecklats dithän att ansökningar om&lt;br&gt;tillstånd till hemlig teleavlyssning nästan alltid kombineras med en&lt;br&gt;ansökan om tillstånd till hemlig teleövervakning. En orsak till det kan&lt;br&gt;vara att användandet av andra kommunikationssätt, t.ex. kommunikation&lt;br&gt;via dator och fax, ökat. Detta har inneburit att information om ett&lt;br&gt;telemeddelande fått allt större betydelse och utgör ett viktigt komplement&lt;br&gt;till teleavlyssning vid utredning av brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller tvångsmedlet hemlig kameraövervakning har&lt;br&gt;användningen av detta minskat under år 1999. Antalet meddelade&lt;br&gt;tillstånd är det lägsta som redovisats sedan lagstiftningen trädde i kraft i&lt;br&gt;början av 1996. Den hemliga kameraövervakningen har trots den&lt;br&gt;minskade användningen visat sig vara ett värdefullt och personal-&lt;br&gt;besparande komplement i polisens spaningsarbete. Spaning har kunnat&lt;br&gt;utföras i situationer där det annars inte skulle ha varit möjligt. Enligt vad&lt;br&gt;som redovisats har den hemliga kameraövervakningen genomförts med&lt;br&gt;hänsyn tagen till för övervakningen ovidkommande personers integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid all tvångsmedelsanvändning måste en avvägning ske mellan&lt;br&gt;vilken nytta denna kan föra med sig och vilken grad av intrång i den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skr. 2000/01:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enskildes personliga integritet som kan accepteras. Regeringen har när&lt;br&gt;det gäller integritetsfrågor tidigare gett till känna att en parlamentarisk&lt;br&gt;utredning med uppgift att kartlägga, analysera och utvärdera sådan&lt;br&gt;lagstiftning som berör den enskildes integritet skall tillsättas. Direktiv till&lt;br&gt;en sådan utredning bereds för närvarande inom Justitiedepartementet och&lt;br&gt;ett regeringsbeslut i saken kan forväntas inom kort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare innehåller lagrådsremissen Hemlig avlyssning m.m. förslag till&lt;br&gt;bestämmelser om införande av s.k. offentliga ombud. Dessa ombud&lt;br&gt;föreslås bli åklagarens motpart vid förhandlingar inför domstol rörande&lt;br&gt;bl.a. hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kamera-&lt;br&gt;övervakning och en av deras uppgifter föreslås bli att särskilt framhålla&lt;br&gt;integritetsskyddsaspektema i dessa ärenden. Lagrådet framhöll vid sin&lt;br&gt;behandling av remissen särskilt vikten av att frågan om användning av&lt;br&gt;överskottsinformation löses så att rättssäkerhetsgarantiema förstärks,&lt;br&gt;något som också får betydelse för nu aktuella tvångsmedel. Förslaget&lt;br&gt;bereds nu vidare inom Justitiedepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis konstaterar regeringen att samtliga ovan nämnda&lt;br&gt;tvångsmedel har visat sig vara värdefulla hjälpmedel i kampen mot den&lt;br&gt;grova, många gånger organiserade, brottsligheten. Samtidigt är det&lt;br&gt;mycket viktigt att noga följa utvecklingen när det gäller såväl hemlig&lt;br&gt;teleavlyssning, hemlig teleövervakning som hemlig kameraövervakning.&lt;br&gt;Den årliga redovisningen från Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen ger&lt;br&gt;en värdefull inblick i hur reglerna tillämpas och i de förändringar som&lt;br&gt;skett i förhållande till tidigare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skr. 2000/01:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 november 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Winberg, Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky,&lt;br&gt;Messing, Engqvist, Rosengren, Wämersson, Ringholm, Bodström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: Bodström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skr. 2000/01:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar skrivelsen 2000/01:41 Hemlig teleavlyssning,&lt;br&gt;hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning vid&lt;br&gt;förundersökning i brottmål under år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2000-11-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-11-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2000-11-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>REG</kod>
<namn>Registrering</namn>
<datum>2000-11-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>70</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2000-11-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>5</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 08:48:38</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GO0341</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:19:37</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Justitieutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 08:48:38</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2000/01:JuU10</uppgift>
<ref_dok_id>GO01JuU10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JuU10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Hemlig teleavlyssning, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>