<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2305596</hangar_id>
 <dok_id>GO0336</dok_id>
 <rm>2000/01</rm>
 <beteckning>36</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 2000/01:36</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Socialdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>36</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2000-10-26 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:06:39</systemdatum>
 <publicerad>2001-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Sjukhus med vinstsyfte Prop. 2000/01:36</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GO0336/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GO0336</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GO0336</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;2000/01:36&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Sjukhus med vinstsyfte&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0336/prop_200001__36-1.png" style="width:37pt;height:22pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000/01:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 26 oktober 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Engqvist&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Socialdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att en lag om inskränkning i landstingens rätt att&lt;br&gt;överlämna driften av akutsjukhus till annan införs. Det föreslås att upp-&lt;br&gt;giften att ansvara för driften av ett sådant akutsjukhus inte får överlämnas&lt;br&gt;till den som avser att driva verksamheten med syfte att skapa vinst åt&lt;br&gt;ägare eller motsvarande intressent. Lagen föreslås träda i kraft den&lt;br&gt;1 januari 2001 och gälla till utgången av år 2002. Den skall inte gälla&lt;br&gt;akutsjukhus som vid ikraftträdandet drivs enligt avtal med landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om inskränkning i landstingens rätt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överlämna driften av akutsjukhus till annan.......................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning..............................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund och utgångspunkter..........................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Konstitutionella regler och gemenskapsrätten m.m..........................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Viss annan relevant lagstiftning........................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Landstingets ansvar.........................................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Privatvård.......................................................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skyldigheter och ansvar - numera lika villkor...............................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Olika driftsformer...........................................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Begreppet sjukhus...........................................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;överväganden och förslag..............................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Landstingets möjlighet att överlämna driften av ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;akutsjukhus inskränks.......................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Preciserad definition av sjukhusbegreppet?.....................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övergångsregler................................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;Författningskommentar...................................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Departementspromemorians lagförslag.............................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över inbjudna remissinstanser.......................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag.............................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande.............................................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträdet den 26 oktober 2000... 55&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2000/01:36&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om&lt;br&gt;inskränkning i landstingens rätt att överlämna driften av akutsjukhus till&lt;br&gt;annan.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om inskränkning i landstingens rätt att&lt;br&gt;överlämna driften av akutsjukhus till annan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Genom denna lag inskränks landstingens rätt enligt 3 § hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdslagen (1982:763) att sluta avtal med någon annan om att utföra&lt;br&gt;de uppgifter som landstingen ansvarar för enligt den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i denna lag sägs om landsting gäller även kommun som inte&lt;br&gt;ingår i ett landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Uppgiften att ansvara för driften av ett akutsjukhus får inte efter upp-&lt;br&gt;handling enligt lagen (1992:1528) om offentlig upphandling eller på an-&lt;br&gt;nat sätt överlämnas till den som avser att driva verksamheten med syfte&lt;br&gt;att skapa vinst åt ägare eller motsvarande intressent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med akutsjukhus förstås vårdinrättning som är inrättad för sluten vård&lt;br&gt;och som har särskild akutmottagning för den som behöver omedelbar&lt;br&gt;hälso- och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och gäller till utgången av&lt;br&gt;år 2002. Lagen gäller inte akutsjukhus som vid ikraftträdandet drivs en-&lt;br&gt;ligt avtal med landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 * Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P- 2000/01:36&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I regeringsförklaringen den 14 september 1999 uttalades bl.a. alt en&lt;br&gt;mångfald av alternativa driftsformer i hälso- och sjukvården bejakas,&lt;br&gt;men att svenska sjukhus inte skall drivas utifrån privata vinstintressen. I&lt;br&gt;Regeringskansliet (Socialdepartementet) utarbetades en promemoria Om&lt;br&gt;sjukhus med vinstsyfte (S2000/2921/J). Promemorians lagförslag finns i&lt;br&gt;bilaga 1. De remissinstanser som anges i bilaga 2 bereddes tillfälle att&lt;br&gt;lämna synpunkter på förslaget, dels vid ett remissmöte den 2 maj 2000,&lt;br&gt;dels om så önskades även skriftligt. De synpunkter som redovisades vid&lt;br&gt;remissmötet överensstämmer i allt väsentligt med de som har redovisats&lt;br&gt;skriftligt. De skriftliga synpunkterna samt en bandupptagning från mötet&lt;br&gt;finns tillgängliga i Socialdepartementet. Synpunkter har därutöver in-&lt;br&gt;kommit från de övriga instanser som anges i nämnda bilaga. En samman-&lt;br&gt;ställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Socialdepartementet&lt;br&gt;(S2000/2921/J). Därutöver har Nämnden för offentlig upphandlig (NOU)&lt;br&gt;beretts tillfälle att underhand lämna synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition behandlar regeringen frågan om driftsformer för&lt;br&gt;sjukhus. Andra frågor om utvecklingen inom hälso- och sjukvården, bl.a.&lt;br&gt;frågan om mångfald av vårdgivare i vården, tas inte upp i detta samman-&lt;br&gt;hang. Dessa och ytterligare frågor om hälso- och sjukvården tas upp i&lt;br&gt;propositionen Nationell handlingsplan för utveckling av hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården som regeringen beslutat den 8 juni 2000 (prop. 1999/2000:149).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av avsnitt 12.1 är det regeringens avsikt att den före-&lt;br&gt;slagna lagstiftningen under mandatperioden skall ersättas med ett nytt&lt;br&gt;regelverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 8 juni 2000 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådets yttrande finns i bilaga&lt;br&gt;4. Lagrådets synpunkter på förslagen behandlas i samband med att sak-&lt;br&gt;frågorna diskuteras i den allmänna motiveringen eller i anslutning till att&lt;br&gt;bestämmelserna kommenteras i författningskommentaren. Därutöver har&lt;br&gt;redaktionella ändringar gjorts i förhållande till den till Lagrådet remitte-&lt;br&gt;rade texten. Regeringen har följt Lagrådets synpunkter till utformning av&lt;br&gt;lagtexten. Den första paragrafen i den föreslagna lagen har inte granskats&lt;br&gt;av Lagrådet. Bestämmelsen är emellertid av enkel beskaffenhet. Lag-&lt;br&gt;rådets hörande skulle därför sakna betydelse vad gäller denna. Vidare har&lt;br&gt;den föreslagna inskränkningen av landstingens rätt att överlåta driften av&lt;br&gt;akutsjukhus efter Lagrådets granskning gjorts tidsbegränsad.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Bakgrund och utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Svensk hälso- och sjukvård befinner sig i en omfattande förändringspro-&lt;br&gt;cess. Gamla strukturer och invanda arbetsformer måste ifrågasättas och&lt;br&gt;förändras för att medborgarnas krav på bästa möjliga hälso- och sjukvård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall kunna tillgodoses. Denna utveckling kräver att hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;den hittar nya arbetssätt med förändrade driftsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen Nationell handlingsplan för utveckling av hälso- och&lt;br&gt;sjukvården (prop. 1999/2000:149) framhålls betydelsen av ökad mång-&lt;br&gt;fald av vårdgivare, och det önskvärda i att sjukvårdshuvudmännen i&lt;br&gt;större utsträckning tecknar vårdavtal med privata, kooperativa och ideella&lt;br&gt;vårdgivare i den öppna vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som denna utveckling uppmuntras är det enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning viktigt att inte kommersiella intressen tillåts ta överhanden&lt;br&gt;och försvåra möjligheten att upprätthålla de grundläggande principerna&lt;br&gt;för en allmän hälso- och sjukvård. Grunden skall bevaras. Hälso- och&lt;br&gt;sjukvården skall vara demokratiskt styrd, solidariskt finansierad och ges&lt;br&gt;utifrån behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige saknar, till skillnad från vissa andra länder, regler för i vilka&lt;br&gt;ägar- och driftsformer som hälso- och sjukvården kan bedrivas. Eftersom&lt;br&gt;hälso- och sjukvården har dominerats helt av den offentligt drivna vården&lt;br&gt;har en sådan reglering hittills inte ansetts nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att de grundläggande demokrati- och jämlikhetsmålen skall kunna&lt;br&gt;upprätthållas samtidigt som alternativa driftsformer släpps in är det nöd-&lt;br&gt;vändigt att även Sverige reglerar var i hälso- och sjukvården som privata&lt;br&gt;vinstintressen inte får förekomma. För närvarande finns det inte skäl att&lt;br&gt;särskilt reglera driftsformerna i den öppna hälso- och sjukvården. Där-&lt;br&gt;emot krävs regler för sjukhusvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med detta förslag är att garantera att akutsjukhusen fortsätter att&lt;br&gt;drivas utan vinstintressen. Därmed ansluter sig Sverige också till den tra-&lt;br&gt;dition som dominerar i andra europeiska länder. I de nordiska länderna&lt;br&gt;och i Storbritannien drivs mer än 90 % av sjukhusen i offentlig regi.&lt;br&gt;Även i Frankrike och Spanien dominerar drift i offentlig regi. Neder-&lt;br&gt;länderna avviker genom att de flesta sjukhusen är privata, dock icke&lt;br&gt;vinstsyftande. Överlag är de offentliga sjukhusen större och mer inrik-&lt;br&gt;tade på akutvård, medan de privata i huvudsak inriktas mot planerad&lt;br&gt;vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de flesta länder där hälso- och sjukvården bedrivs i privat regi är det&lt;br&gt;vanligt att sjukhusen drivs av stiftelser eller av andra former av icke&lt;br&gt;vinstsyftande organisationer. Ofta har dessa sjukhus sitt ursprung i väl-&lt;br&gt;görenhetsorganisationer, religiösa sammanslutningar etc. I t.ex. USA och&lt;br&gt;Tyskland, finns dock sjukhus som drivs i vinstsyfte. I Nederländerna och&lt;br&gt;Kanada är detta däremot förbjudet, liksom även i Nya Zeeland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationellt är det privata inslaget, precis som i Sverige, störst när&lt;br&gt;det gäller öppen vård. Det är t.ex. vanligt att familjeläkare driver verk-&lt;br&gt;samhet i privat regi som egenföretagare eller i läkargrupper. I det inter-&lt;br&gt;nationella perspektivet skulle en utveckling i Sverige som främjar vinst-&lt;br&gt;syftande privata akutsjukhus utgöra ett undantag. I inget annat land finns&lt;br&gt;en uttalad strävan att öka deras andel. De internationella erfarenheterna&lt;br&gt;talar tvärtom för ett växande behov av gemensam planering för sjuk-&lt;br&gt;husen, liksom ökade krav på samverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska hälso- och sjukvårdspolitiken har i sina huvuddrag vuxit&lt;br&gt;fram i brett politiskt samförstånd och med starkt stöd i befolkningen.&lt;br&gt;Hälso- och sjukvårdens utveckling har också på det hela taget motsvarat&lt;br&gt;högt ställda förväntningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även med 1990-talets ekonomiska restriktioner har svensk sjukvård&lt;br&gt;förmått öka både nivån och kvaliteten på en rad insatser. Enligt Social-&lt;br&gt;styrelsen ligger kvaliteten och innehållet i svensk sjukvård, i jämförelse&lt;br&gt;med andra OECD-länder, mycket högt och sammantaget bland de högsta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vården har också förmått prioritera de äldsta som både får vård för allt&lt;br&gt;svårare akuta tillstånd och i allt större utsträckning erhåller planerade&lt;br&gt;vårdinsatser. Därmed har en allt större andel av hälso- och sjukvårdens&lt;br&gt;insatser kommit att riktas mot allt äldre patienter. Så har till exempel&lt;br&gt;vanliga åtgärder för äldre, som starr-, höftleds- och kranskärlsoperatio-&lt;br&gt;ner, ökat kraftigt under 1990-talet. Det betyder i sin tur alt allt fler äldre&lt;br&gt;människor genom insatser från hälso- och sjukvården fått möjligheter att&lt;br&gt;se och kunna röra sig utan smärta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen under 1990-talet har alltså präglats av att allt fler fått allt&lt;br&gt;bättre vård, inte minst de äldre. Men genom den svaga samhällsekono-&lt;br&gt;miska utvecklingen har hälso- och sjukvårdens resurser inte ökat vilket&lt;br&gt;bidragit till växande köer och försämrad kontinuitet samt till ett hårt&lt;br&gt;tryck på personalen. Det finns alltså samtidigt skäl att vara nöjd - allt fler&lt;br&gt;får allt bättre vård - och att vara missnöjd - alla får inte vård i tillräckligt&lt;br&gt;god tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka insatser som faktiskt utförs, av allt det som är möjligt och för&lt;br&gt;vilka patienter, avgörs genom prioriteringar. Genom riksdagens beslut&lt;br&gt;(prop. 1996/97:60, bet. 1996/97:SoU14, rskr. 1996/97:186) om riktlinjer&lt;br&gt;för prioriteringar inom hälso- och sjukvården finns nationella kriterier för&lt;br&gt;prioriteringar. Utifrån en etisk plattform med tre grundprinciper; män-&lt;br&gt;niskovärdesprincipen, behovs-solidaritetsprincipen och kostnadseffekti-&lt;br&gt;vitetsprincipen, urskiljs fyra prioriteringsgrupper:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioriteringsgrupp I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vård av livshotande akuta sjukdomar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vård av svåra kroniska sjukdomar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Palliativ vård och vård i livets slutskede&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vård av människor med nedsatt autonomi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioriteringsgrupp II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Prevention&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Habilitering/rchabilitering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioriteringsgrupp III&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioriteringsgrupp IV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vård av andra skäl än sjukdom eller skada&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inget sätt att slippa prioritera. Frågan gäller endast vilka prio-&lt;br&gt;riteringar som skall göras. Det är desto viktigare att tillämpa priorite-&lt;br&gt;ringskriteriema på ett systematiskt, öppet och tydligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är särskilt viktigt att även under 2000-talet garantera att de förbätt-&lt;br&gt;rade behandlingsmöjligheter som ligger i den medicinska och medicin-&lt;br&gt;tekniska utvecklingen fördelas efter behov, inte minst till den växande&lt;br&gt;gruppen äldre. Någon bättre garanti för att delta skall ske än en fortsatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;solidarisk finansiering av vården finns inte. Inte heller finns skäl att om-&lt;br&gt;pröva de svenska akutsjukhusens hittillsvarande driftsformer. Det är vik-&lt;br&gt;tigt att inte låta dagens tillgänglighetsproblem, som delvis har sin grund i&lt;br&gt;en obalans mellan öppen och sluten vård, föranleda framväxten av ett&lt;br&gt;nytt hälso- och sjukvårdssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag i denna proposition utgår från dagens situation&lt;br&gt;och de problem som finns i dag. Regeringen kommer naturligtvis även i&lt;br&gt;fortsättningen att följa utvecklingen inom hälso- och sjukvården, särskilt&lt;br&gt;när det gäller utvecklingen av universitetssjukhusen, och, om det behövs,&lt;br&gt;återkomma med förslag till ytterligare förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Konstitutionella regler och gemenskapsrätten&lt;br&gt;m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Ett lagförslag måste utgå från de legala begränsningar eller hinder som&lt;br&gt;kan finnas. I detta och följande avsnitt görs en översiktlig genomgång av&lt;br&gt;de rättsregler som är särskilt viktiga att beakta för att på ett rättsenligt sätt&lt;br&gt;uppnå det tidigare angivna målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsformen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 20 § regeringsformen (RF) får begränsningar i rätten att&lt;br&gt;driva näring eller utöva yrke införas endast för att skydda angelägna all-&lt;br&gt;männa intressen och aldrig i syfte att gynna enbart vissa personer eller&lt;br&gt;företag. Det finns ett stort antal författningar som på ett eller annat sätt&lt;br&gt;begränsar dessa friheter. Ett exempel är behörighetsregleringen för hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdspersonal och den ensamrätt till yrket som vissa yrkesgrup-&lt;br&gt;per har. Bestämmelser om detta finns i 3 kap. lagen (1998:531) om&lt;br&gt;yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Syftet med en sådan&lt;br&gt;begränsning får dock aldrig vara att gynna vissa näringsidkare eller&lt;br&gt;yrkesutövare framför andra. För att en begränsning skall få införas krävs&lt;br&gt;att syftet är att skydda något för samhället viktigt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om den kommunala självstyrelsen finns i 1 kap. 1 och&lt;br&gt;7 §§ samt i 8 kap. 5 § RF. Denna självstyrelse är naturligtvis inte absolut.&lt;br&gt;Staten ger kommunerna åtskilliga befogenheter och åligganden. Detta&lt;br&gt;måste ske genom lag. En lagreglering av landstingens och kommunernas&lt;br&gt;skyldigheter på hälso- och sjukvårdsområdet finns redan. I den finns&lt;br&gt;vissa inskränkningar i deras möjlighet att bestämma t.ex. organisation,&lt;br&gt;bemanning m.m. (se nedan om lagstiftningen inom hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;området).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I RF finns slutligen en bestämmelse om egendomsskydd i 2 kap. 18 §.&lt;br&gt;Enligt denna bestämmelse är varje medborgarens egendom tryggad ge-&lt;br&gt;nom att ingen kan tvingas avstå sin egendom m.m. utom när det krävs för&lt;br&gt;att tillgodose angelägna allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemenskapsrätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En övergripande princip i rätten inom Europeiska unionen är icke-dis-&lt;br&gt;kriminering. Detta innebär bl.a. att medborgare i en medlemsstat får eta-&lt;br&gt;blera sig och utöva sitt yrke i en annan medlemsstat på samma villkor&lt;br&gt;som medborgarna i denna medlemsstat. Nationella begränsningar i rätten&lt;br&gt;att driva verksamhet och tillhandahålla tjänster kan strida mot gemen-&lt;br&gt;skapsrätten. EG-domstolen har angivit att en regel som försvårar för&lt;br&gt;någon att få tillgång till en marknad kan strida mot gemenskapsrätten om&lt;br&gt;denna regel inte kan motiveras av ett allmänt intresse, inte kan anses vara&lt;br&gt;en lämplig åtgärd för att uppnå det angivna syftet och de ingrepp som&lt;br&gt;krävs inte står i rimlig proportion till de fördelar som uppnås (mål C-&lt;br&gt;384/93 Alpine Investment).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ett annat avgörande (mål C-70/95 Sodemare SA m.fl.) har EG-dom-&lt;br&gt;stolen funnit att fördraget inte hindrar medlemsstaterna från att tillåta&lt;br&gt;endast privata aktörer utan vinstsyfte att delta i genomförandet av ett&lt;br&gt;socialt välfärdssystem för tillhandahållande av socialvårdsljänster av&lt;br&gt;hälsovårdskaraktär. Ett av EG-domstolens villkor för att godkänna för-&lt;br&gt;budet mot vinstintresse i detta mål var att förbudet inte försatte bolag&lt;br&gt;med vinstsyfte från andra medlemsstater i en situation som faktiskt eller&lt;br&gt;rättsligt var mindre gynnsam än den situation som gällde bolag med&lt;br&gt;vinstsyfte i värdstaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna gäller som&lt;br&gt;lag här i landet (SFS 1994:1219). Artikel 1 i första tilläggsprotokollet till&lt;br&gt;konventionen lyder:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje fysisk eller juridisk person skall ha rätt till respekt för sin egen-&lt;br&gt;dom. Ingen får berövas sin egendom annat än i det allmännas intresse&lt;br&gt;och under de förutsättningar som anges i lag och i folkrättens all-&lt;br&gt;männa grundsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ovanstående bestämmelser inskränker dock inte en stats rätt att ge-&lt;br&gt;nomföra sådan lagstiftning som staten finner nödvändig för att reglera&lt;br&gt;nyttjandet av egendom i överensstämmelse med det allmännas intresse&lt;br&gt;eller för att säkerställa betalning av skatter eller andra pålagor eller av&lt;br&gt;böter och viten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med egendom avses även ekonomiska intressen i näringsverksamhet. Ett&lt;br&gt;förbud att driva viss pågående verksamhet kan komma att prövas enligt&lt;br&gt;denna artikel. Förbudet måste ligga ”i det allmännas intresse”. I praxis&lt;br&gt;har statema givits ett stort utrymme när det gäller vad som anses ligga i&lt;br&gt;det allmännas intresse. Egendomsskyddet i Europakonventionen avser&lt;br&gt;inte framtida intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Viss annan relevant lagstiftning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvårdslagstiftningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regelverket om hälso- och sjukvård är omfattande. De viktigaste lagarna&lt;br&gt;är hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL, respektive den nyss&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnda lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens Prop. 2000/01:36&lt;br&gt;område, LYHS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hälso- och sjukvård avses enligt HSL åtgärder för att medicinskt&lt;br&gt;förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Till hälso- och&lt;br&gt;sjukvården hör även sjuktransporter och att ta hand om avlidna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I HSL finns grundläggande bestämmelser om mål för och krav på&lt;br&gt;hälso- och sjukvården. Dessa regler gäller all hälso- och sjukvård.&lt;br&gt;Huvuddelen av HSL innehåller regler för landstingens respektive kom-&lt;br&gt;munernas hälso- och sjukvård. Bland dessa kan nämnas bestämmelser&lt;br&gt;om landstingets ansvar i olika hänseenden (jfr avsnitt 7), om att led-&lt;br&gt;ningen av hälso- och sjukvården skall utövas av en eller flera (kommu-&lt;br&gt;nala) nämnder och om möjlighet till vissa anställningar i landstingen. I&lt;br&gt;HSL finns slutligen ytterligare några bestämmelser som gäller all hälso-&lt;br&gt;och sjukvård. I dessa finns föreskrifter om patientansvarig läkare, led-&lt;br&gt;ningen av hälso- och sjukvården, kvalitetssäkring, viss underrättelseskyl-&lt;br&gt;dighet och hälso- och sjukvården i krig m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LYHS innehåller bl.a. regler om skyldigheter för hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;personal, behörighet och legitimation, begränsningar i rätten att vidta&lt;br&gt;vissa hälso- och sjukvårdande åtgärder, disciplinpåföljd och återkallelse&lt;br&gt;av legitimation, Socialstyrelsens tillsyn, Hälso- och sjukvårdens ansvars-&lt;br&gt;nämnds verksamhet och ansvarsbestämmelser, överklagande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunallagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktiga bestämmelser för hälso- och sjukvården finns också i kommu-&lt;br&gt;nallagen (1991:900), KL. Bland annat gäller KL:s bestämmelser om&lt;br&gt;nämnder för en sådan nämnd som enligt HSL skall utöva ledningen av&lt;br&gt;landstingets hälso- och sjukvård. I KL finns också bestämmelser om&lt;br&gt;kommuners och landstings möjlighet att driva näringsverksamhet och om&lt;br&gt;kommunala företag. Kommuner och landsting får lämna över vården av&lt;br&gt;en kommunal angelägenhet, för vars handhavande särskild ordning inte&lt;br&gt;föreskrivits, till ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening,&lt;br&gt;en ideell förening, en stiftelse eller en enskild individ. (Jfr ovan om led-&lt;br&gt;ningen av landstingets hälso- och sjukvård.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolagslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett aktiebolag kan enligt aktiebolagslagen (1975:1385) ha en eller flera&lt;br&gt;delägare. Dessa svarar inte personligen för bolagets förpliktelser. Aktie-&lt;br&gt;bolag skall ha ett aktiekapital som uppgår till minst 100 000 kr för ett&lt;br&gt;privat aktiebolag och minst 500 000 kr för ett publikt aktiebolag. Ett&lt;br&gt;publikt aktiebolag skall ha en styrelse med vanligen minst tre ledamöter.&lt;br&gt;Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets&lt;br&gt;angelägenheter. Styrelsen utses av bolagsstämman. Vissa ledamöter kan&lt;br&gt;utses på annat sätt. Den verkställande direktören skall sköta den löpande&lt;br&gt;förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. Det finns sär-&lt;br&gt;skilda regler för vinstutdelning och annan användning av bolagets egen-&lt;br&gt;dom. Om bolagets verksamhet helt eller delvis skall ha annat syfte än att&lt;br&gt;bereda vinst åt aktieägarna, skall bolagsordningen innehålla bestämmelse&lt;br&gt;om användning av vinst och behållna tillgångar vid bolagets likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om offentlig upphandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 1 § kommunallagen får kommuner och landsting själva ha&lt;br&gt;hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning&lt;br&gt;till kommunen eller landstingets område eller deras medlemmar och som&lt;br&gt;inte skall handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting&lt;br&gt;eller någon annan. Några särskilda bestämmelser som rör upphandling&lt;br&gt;finns inte i kommunallagen. Lagen (1992:1528) om offentlig upphand-&lt;br&gt;ling (LOU), som trädde i kraft den 1 januari 1994, har huvudsakligen&lt;br&gt;tillkommit som en följd av Sveriges anslutning till EES-avtalet (Euro-&lt;br&gt;peiska ekonomiska samarbetsområdet) och senare genom Sveriges med-&lt;br&gt;lemskap i Europeiska unionen. Lagen bygger huvudsakligen på EG-&lt;br&gt;direktiv men har i vissa delar, främst 6 kap., regler för sådan upphandling&lt;br&gt;som är undantagen från direktiven. Grunden för all upphandling är att&lt;br&gt;den skall ske med nyttjande av befintliga konkurrensmöjligheter och att&lt;br&gt;den skall ske affärsmässigt samt att anbudsgivare skall behandlas utan&lt;br&gt;ovidkommande hänsyn.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Landstingets ansvar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Varje landsting (varmed avses även den numera enda landstingsfria&lt;br&gt;kommunen Gotland) skall erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem&lt;br&gt;som är bosatta inom landstinget och åt vissa kvarskrivna enligt 16 §&lt;br&gt;folkbokföringslagen (1991:481). Samma ansvar gäller gentemot dem&lt;br&gt;som, utan att vara bosatta i Sverige, enligt rådets förordning (EEG)&lt;br&gt;1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda,&lt;br&gt;egenföretagare och deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen,&lt;br&gt;har rätt till vårdförmåner i Sverige vid sjukdom och moderskap. Om&lt;br&gt;någon som vistas inom landstinget utan att vara bosatt där behöver&lt;br&gt;omedelbar hälso- och sjukvård skall landstinget också erbjuda sådan&lt;br&gt;vård. Landstinget har också visst ansvar inom habilitering, rehabilitering&lt;br&gt;och på hjälpmedelsområdet m.m. Landstinget svarar också för att det&lt;br&gt;finns en ändamålsenlig organisation för sjuktransporter. Det finns också&lt;br&gt;ett planerings- och samverkansansvar för landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingets ansvar hindrar inte att någon annan bedriver hälso- och&lt;br&gt;sjukvård. Tvärtom anges uttryckligen att landstinget får sluta avtal med&lt;br&gt;annan om att utföra de uppgifter (utom myndighetsutövning) som lands-&lt;br&gt;tinget ansvarar för enligt HSL. Inom hälso- och sjukvården torde själva&lt;br&gt;vårduppgifterna och de beslut som sker utifrån medicinska indikationer&lt;br&gt;mera sällan vara att anse som myndighetsutövning (prop. 1992/93:43).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I landstingets ansvar ingår att det skall finnas sjukhus för vård som&lt;br&gt;kräver intagning i vårdinrättning (sluten vård). Det finns inget uttalat&lt;br&gt;krav att landstinget skall driva eller äga sjukhuset.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Privat vård&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det finns regler om vem som överhuvudtaget får bedriva hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vård (behörighetsregler). Det finns däremot inte några regler om hos vem&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en sådan person skall vara anställd eller i övrigt förbud mot privat hälso-&lt;br&gt;och sjukvård. På vissa områden som innefattar myndighetsutövning finns&lt;br&gt;dock inskränkningar för privata rättssubjekt att bedriva vård. Psykiatrisk&lt;br&gt;tvångsvård är ett exempel. Sådan vård skall ges på en vårdinrättning som&lt;br&gt;drivs av ett landsting (om det inte finns synnerliga skäl och regeringen&lt;br&gt;därför ger dispens). Vad som ligger i uttrycket ”drivs av” är inte själv-&lt;br&gt;klart. Det innebär knappast att landstinget måste äga fastigheten eller att&lt;br&gt;alla som utför uppgifter i verksamheten måste vara landstingsanställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den privata vården finns huvudsakligen i öppenvården. Privata läkare&lt;br&gt;och sjukgymnaster kan efter avtal med landstinget få offentlig finansie-&lt;br&gt;ring. Det finns också läkare och sjukgymnaster utan avtal kvar från den&lt;br&gt;fria etableringens tid (under år 1994). Även andra yrkesgrupper kan ha&lt;br&gt;avtal med landstinget men detta är inte särskilt reglerat. Alternativa&lt;br&gt;driftsformer uppmuntras inom primärvård och annan öppenvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i dag ett fåtal privata sjukhus. De drivs ofta av ideella organi-&lt;br&gt;sationer (Röda korset, Ersta, Vidarkliniken, Spenshults m.fl.). Några&lt;br&gt;sjukhus drivs i vinstsyfte (Carlanderska, Elisabethsjukhuset). Stockholms&lt;br&gt;läns landstings överlåtelse av akutsjukhuset S:t Göran är första exemplet&lt;br&gt;på att driften av sjukhuset samt dess personal övergått till ett privat före-&lt;br&gt;tag. Vården på privatsjukhusen betalas i allmänhet genom offentlig&lt;br&gt;finansiering även om det kan finnas inslag av annan finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Skyldigheter och ansvar - numera lika villkor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Alla som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldiga att utföra sitt&lt;br&gt;arbete i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Patienten skall&lt;br&gt;ges sakkunnig och omsorgsfull vård. Vid brister kan personalen i vissa&lt;br&gt;fall bl.a. åläggas disciplinpåföljd, prövotid eller förlora sin legitimation&lt;br&gt;eller annan behörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All hälso- och sjukvård och all personal står under Socialstyrelsens till-&lt;br&gt;syn. Tillsynen skall främst syfta till att förebygga skador och eliminera&lt;br&gt;risker. Om Socialstyrelsen finner att en vårdgivare inte uppfyller kraven&lt;br&gt;på en god vård och om missförhållandena är av betydelse för patient-&lt;br&gt;säkerheten får styrelsen vitesförelägga vårdgivaren att avhjälpa missför-&lt;br&gt;hållandena. I allvarliga fall får Socialstyrelsen helt eller delvis förbjuda&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väsentlig skillnad mellan offentlig och privat vård är naturligtvis att&lt;br&gt;landstinget alltid har det yttersta ansvaret för att erbjuda befolkningen en&lt;br&gt;god hälso- och sjukvård. En annan skillnad är att JO har viss tillsyn över&lt;br&gt;den offentliga hälso- och sjukvården men inte den privata. Dessutom&lt;br&gt;gäller inte offentlighetsprincipen för den privata vården vilket kan be-&lt;br&gt;gränsa möjligheterna till insyn och uppföljning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Olika driftsformer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Såväl offentlig som privat vård kan ges i flera olika driftsformer. I detta&lt;br&gt;avsnitt ges en översiktlig beskrivning av några olika driftsformer och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;deras karakteristiska drag. Beskrivningen är på intet sätt fullständig vare&lt;br&gt;sig när det gäller tänkbara driftsformer eller när det gäller reglerna för&lt;br&gt;dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsformen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsformen (RF) utgår från att det finns såväl statliga som kom-&lt;br&gt;munala förvaltningsmyndigheter (1 kap. 8 § RF). Landstingens och&lt;br&gt;kommunernas nämnder är exempel på kommunala myndigheter. Enligt&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL, skall ledningen av lands-&lt;br&gt;tingets hälso- och sjukvård utövas av en eller flera nämnder. Ledningen&lt;br&gt;av hälso- och sjukvården sker alltså alltid i förvaltningsform. Om inte&lt;br&gt;landstinget ingått avtal med annan eller bildat egna bolag gäller detta&lt;br&gt;även för övriga delar av hälso- och sjukvården. Förvaltningsformen&lt;br&gt;innebär att kommunallagen och hälso- och sjukvårdslagen gäller. Detta&lt;br&gt;innebär bl.a. att verksamheten skall bedrivas enligt självkostnadsprin-&lt;br&gt;cipen. En hög grad av självständighet kan uppnås, t.ex. kan beslutande-&lt;br&gt;rätt ofta delegeras och uppgiften att sköta den löpande driften läggas ut&lt;br&gt;på entreprenad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ilelägda kommunala aktiebolag är självständiga juridiska personer&lt;br&gt;men betraktas på många sätt som jämställda med förvaltning, bl.a. gäller&lt;br&gt;självkostnadsprincipen även för bolagen. Enligt 2 kap. 7 § kommunal-&lt;br&gt;lagen får kommuner och landsting driva näringsverksamhet om den drivs&lt;br&gt;utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar&lt;br&gt;eller tjänster åt medlemmarna i kommunen eller landstinget. Fullmäktige&lt;br&gt;skall fastställa ändamålet med verksamheten. Bolagets verksamhet skall&lt;br&gt;också framgå av bolagsordningen. Aktiebolagslagen gäller även för&lt;br&gt;kommunala aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Privatägda aktiebolag kan bedriva hälso- och sjukvård i vinstsyfte.&lt;br&gt;Verksamheten styrs av aktiebolagslagen, bolagsordningen och (om så-&lt;br&gt;dant finns) avtal med landstinget. Huvudregeln är att verksamheten be-&lt;br&gt;drivs i vinstsyfte men det kan anges i bolagsordningen att så inte får ske.&lt;br&gt;Om bolagets verksamhet skall ha ett annat syfte än att bereda vinst åt&lt;br&gt;aktieägarna, skall bolagsordningen innehålla bestämmelse om använd-&lt;br&gt;ning av vinst och behållna tillgångar vid bolagets likvidation. Hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdslagen innehåller inga regler om att icke vinstsyfte krävs när&lt;br&gt;aktiebolag bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser regleras av stiftelselagen (1994:1220). Stiftelsen är cn egen&lt;br&gt;juridisk person som inte ”ägs” av någon annan och inte kan säljas. I stif-&lt;br&gt;telseurkunden skall anges hur förmögenheten skall förvaltas och avkast-&lt;br&gt;ningen användas. Stadgarna kan inte ändras på annat sätt än genom per-&lt;br&gt;mutation. För stiftelser som har landstinget som stiftare gäller därutöver&lt;br&gt;kommunallagens bestämmelser på samma sätt som för bolag, dvs. vinst-&lt;br&gt;syfte är inte tillåtet. Ideella organisationer använder ofta stiftelseformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk förening är en själständig juridisk person som alltid syftar&lt;br&gt;till att gynna medlemmarnas ekonomiska intresse på något sätt. Verk-&lt;br&gt;samheten regleras i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Vissa&lt;br&gt;begränsningar i vad som får delas ut i vinst finns. Personalkooperativ och&lt;br&gt;brukarkooperativ kan driva verksamhet i denna form. (Ibland används&lt;br&gt;dock uttrycket pcrsonalkooperativ så snart hälso- och sjukvårdspersonal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillsammans driver viss verksamhet, oavsett vilken juridisk form som an-&lt;br&gt;vänds.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ideella föreningar är föreningar med religiöst, välgörande, vetenskap-&lt;br&gt;ligt, politiskt, idrottsligt eller annat ideellt syfte. Föreningen betraktas&lt;br&gt;som ideell även om den för att förverkliga sitt ideella syfte bedriver eko-&lt;br&gt;nomisk verksamhet. Lagstiftning saknas för den juridiska formen ideell&lt;br&gt;förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra driftsformer såsom handelsbolag eller enskild firma kan före-&lt;br&gt;komma men är knappast aktuella här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Begreppet sjukhus&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Vad är ett sjukhus? Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) skall det fin-&lt;br&gt;nas sjukhus för vård som kräver intagning i vårdinrättning. Det finns där-&lt;br&gt;utöver inte någon särskild definition av begreppet sjukhus. Enligt för-&lt;br&gt;arbetena avsågs inte någon saklig ändring av den betydelse begreppet&lt;br&gt;hade i tidigare, mera detaljerad, reglering. Sjukhus skall erbjuda vård för&lt;br&gt;”sjukdom, skada, kroppsfel eller bamsbörd”. ”Sluten vård” innebär att&lt;br&gt;patientens tillstånd krävt inläggning, dvs. i allmänhet att patienten stan-&lt;br&gt;nar över natten. Sjukhuset kan också meddela ”öppen vård”. Det finns&lt;br&gt;också olika blandformer (dagkirurgi med patienthotell t.ex.). Att det&lt;br&gt;finns sjukhus ingår i landstingets ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet sjukhus används även i lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring (AFL). Begreppet är inte definierat där. I stället anges i 2 kap. 4 §&lt;br&gt;AFL att föreskrifter om vad som skall räknas som sjukhus enligt denna&lt;br&gt;lag meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen utser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har meddelat föreskrifter i förordningen (1979:849) om er-&lt;br&gt;sättning för sjukhusvård m.m. Enligt förordningen räknas som sjukhus&lt;br&gt;dels sjukvårdsinrättning som drivs av sjukvårdshuvudman (dvs. lands-&lt;br&gt;tingens vårdinrättningar avsedda för inläggning av patienter), dels annan&lt;br&gt;sjukvårdsinrättning som vid utgången av år 1988 var och fortfarande är&lt;br&gt;upptagen i en förteckning hos Riksförsäkringsverket (RFV). Genom&lt;br&gt;denna konstruktion kan inte några nya icke-offentliga sjukhus tillkomma.&lt;br&gt;Förteckningen får inte omfatta inrättningar som bedriver verksamhet som&lt;br&gt;innebär särskild boendeform för service och omvårdnad enligt social-&lt;br&gt;tjänstlagen (1980:620). Med detta avses i huvudsak vårdinrättningar som&lt;br&gt;övertagits av en kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV:s förteckning (RFFS 1993:2 med senare ändringar) tar för när-&lt;br&gt;varande upp tio privata inrättningar. Flertalet drivs av stiftelser och/eller&lt;br&gt;ideella organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet sjukhus finns därutöver i ett stort antal författningar. (En&lt;br&gt;sökning på ”sjukhus” i SFS i Rättsbanken ger 200 träffar. I Socialstyrel-&lt;br&gt;sens författningssamling [SOSFS] ger motsvarande sökning 179 träffar).&lt;br&gt;Begreppet är inte heller i dessa författningar närmare definierat. Ibland&lt;br&gt;används begreppet ”allmänt sjukhus”. Det är oklart om ”allmänt” i det&lt;br&gt;sammanhanget har någon saklig innebörd. Möjligen innebär det att det&lt;br&gt;måste vara ett offentligt sjukhus. Ett exempel är abortlagen (1974:595).&lt;br&gt;Enligt denna skall abort ske ”på allmänt sjukhus eller på annan sjuk-&lt;br&gt;vårdsinrättning som Socialstyrelsen godkänner”. Ett annat nyare exempel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är lagen (1995:831) om transplantation. Enligt transplanlalionslagen får&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer ”föreskriva alt in-&lt;br&gt;grepp enligt denna lag får utföras endast på sjukhus som avses i 5 §&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) eller vid annan enhet inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvården eller det medicinska området i övrigt”. Ytterligare ett&lt;br&gt;exempel på användning av begreppet ”sjukhus” finns i 15 a § tandvårds-&lt;br&gt;lagen (1985:125). Där finns bestämmelser om ”behandlingar och under-&lt;br&gt;sökningar för vilka ett sjukhus tekniska och medicinska resurser behövs”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 förarbetena till lagen (1985:12) om kontroll av berusningsmedel på&lt;br&gt;sjukhus har inte innebörden av det för lagen centrala begreppet sjukhus&lt;br&gt;närmare berörts. En anledning till detta kan vara att det krävs ett särskilt&lt;br&gt;beslut av Socialstyrelsen för att lagen skall tillämpas (1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även begreppet ”akutsjukhus” förekommer i författningstext. Det har&lt;br&gt;använts i två SOSFS från år 1990 respektive år 1994 och även i två nya&lt;br&gt;förordningar på miljöskyddsområdet (förordning [1998:899J om miljö-&lt;br&gt;farlig verksamhet och hälsoskydd samt förordning [1998:9051 om miljö-&lt;br&gt;konsekvensbeskrivningar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i Sverige ett mycket stort antal vårdinrättningar som defini-&lt;br&gt;tionsmässigt är att anse som sjukhus. Många av dessa är emellertid små&lt;br&gt;enheter med begränsat vårdutbud. Det kan vara fråga om s.k. när- eller&lt;br&gt;lokalsjukhus eller sjukhus med ett litet antal vårdplatser för viss typ av&lt;br&gt;vård. Enligt siffror från Landstingsförbundet fanns det år 1997 i hela lan-&lt;br&gt;det 79 sjukhus med korttidsvård och akutmottagning. Antalet akutsjuk-&lt;br&gt;hus har stadigt minskat. Delvis är detta följden av alt ivå eller flera sjuk-&lt;br&gt;hus i vissa fall i statistiken redovisas som en enhet. Under de senaste åren&lt;br&gt;har dock också några sjukhus lagts ner som akutsjukhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Överväganden och förslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;12.1 Landstingets möjlighet att överlämna driften av ett&lt;br&gt;akutsjukhus inskränks&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Landstinget får inte överlämna uppgiften att an-&lt;br&gt;svara för driften av ett akutsjukhus till den som avser att driva verk-&lt;br&gt;samheten med syfte att skapa vinst åt ägare eller motsvarande intres-&lt;br&gt;sent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med reger-&lt;br&gt;ingens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser, bl.a. SAF, Industriförbun-&lt;br&gt;det, SACO och Burc, anser att det inte finns behov av en lagstiftning som&lt;br&gt;begränsar möjligheten att driva sjukhus i vinstsyfte. JO avstyrker efter-&lt;br&gt;som det saknas en ingående rättslig analys. LO, TCO och Vårdförbundet&lt;br&gt;är i huvudsak positiva. Andra, Socialstyrelsen och Röda korset, tar inte&lt;br&gt;ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Sverige saknar, till skillnad från vissa&lt;br&gt;andra länder, regler för i vilka ägar- och driftsformer som hälso- och&lt;br&gt;sjukvården kan bedrivas. Eftersom hälso- och sjukvården helt dominerats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av den offentligt drivna vården har en sådan reglering inte ansetts nöd-&lt;br&gt;vändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;den (prop. 1999/2000:149) framhåller regeringen vikten av att primär-&lt;br&gt;vården byggs ut och förstärks, samt att mångfalden av vårdgivare ökar.&lt;br&gt;Landstingen bör i större utsträckning engagera privata, kooperativa och&lt;br&gt;ideella aktörer i primärvården. Samtidigt som denna utveckling uppmunt-&lt;br&gt;ras är det viktigt att inte kommersiella intressen tillåts ta överhanden och&lt;br&gt;försvåra möjligheten att upprätthålla de grundläggande principerna för en&lt;br&gt;allmän hälso- och sjukvård. Grunden i den svenska hälso- och sjukvården&lt;br&gt;skall bevaras. Vården skall vara demokratiskt styrd, solidariskt finansie-&lt;br&gt;rad och ges efter behov. För att dessa mål skall kunna upprätthållas sam-&lt;br&gt;tidigt som man släpper in alternativa driftsformer är det nödvändigt att&lt;br&gt;även Sverige reglerar var i hälso- och sjukvården privata vinstintressen&lt;br&gt;kan få förekomma liksom var de inte får förekomma. Det finns för när-&lt;br&gt;varande inte skäl att ändra reglerna för den öppna hälso- och sjukvården.&lt;br&gt;Däremot krävs nu, liksom i vissa andra länder, regler för sjukhusvårdens&lt;br&gt;driftsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingets möjlighet att sluta avtal med någon annan om att utföra&lt;br&gt;de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;lagen (1982:763), HSL, och inskränkningen i denna möjlighet har tidi-&lt;br&gt;gare redovisats (avsnitt 7). Som anges där anses vårduppgifter och så-&lt;br&gt;dana beslut som sker utifrån medicinska kriterier vanligen inte som myn-&lt;br&gt;dighetsutövning. Ett brett spektra av olika vårdformer behövs eftersom&lt;br&gt;människors behov och förutsättningar är olika. För att öka mångfalden&lt;br&gt;och stimulera nya tankar och erfarenheter kan alternativa driftsformer&lt;br&gt;vara ett komplement i utvecklingen av landstingens verksamhet. De&lt;br&gt;grundläggande principerna för svensk hälso- och sjukvård måste dock&lt;br&gt;alltid gälla. Principerna, som ibland kallas allemansrätten, bygger på att&lt;br&gt;vården skall vara tillgänglig för alla och solidariskt finansierad. Den skall&lt;br&gt;ges efter behov - inte efter köpkraft. Hälso- och sjukvården skall också&lt;br&gt;vara demokratiskt styrd och garantera medborgarna insyn i verksam-&lt;br&gt;heten. Dessa grundläggande principer kan vara svåra att upprätthålla vid&lt;br&gt;privata övertaganden av de sjukhus som finns inom landstingets vård-&lt;br&gt;organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingens möjlighet och skyldighet att erbjuda en god hälso- och&lt;br&gt;sjukvård måste värnas. Genom att överlåta ansvaret för driften av ett&lt;br&gt;sjukhus till den som strävar efter vinst försätter sig landstinget i en situa-&lt;br&gt;tion där handlingsutrymmet begränsas. Den vinstsyftande driftsansvarige&lt;br&gt;kan, inför en omförhandling eller förlängning av avtalet, komma att finna&lt;br&gt;det mera lönsamt att ge vård åt andra än landstingets befolkning och då&lt;br&gt;med annan finansiering än den offentliga. Det finns också en risk för att&lt;br&gt;den driftsansvarige väljer att upphöra med verksamheten för att lönsam-&lt;br&gt;heten inte är vad man räknat med, vilket skulle kunna innebära allvarliga&lt;br&gt;konsekvenser för landstinget och befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill dock framhålla att begreppet vinst kan användas i&lt;br&gt;många betydelser och att vinst i sig inte är något negativt. I detta sam-&lt;br&gt;manhang och med hänsyn till landstingens huvudmannaroll kan det&lt;br&gt;emellertid ha betydelse hur ett överskott används. Att t.ex. ett landstings-&lt;br&gt;ägt bolag inte får drivas i vinstsyfte innebär inte att bolaget inte får ge&lt;br&gt;överskott. I vilken mån verksamheten får ge överskott och hur detta får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;användas får bedömas med tillämpning av självkostnadsprincipen och&lt;br&gt;andra kommunalrättsliga principer. I många verksamheter behövs det&lt;br&gt;naturligtvis ett vinstmoment för att t.ex. få fram nödvändigt kapital. Vid&lt;br&gt;offentligt finansierad verksamhet av sådan art som hälso- och sjukvård är&lt;br&gt;förhållandena annorlunda. Vinstintresset kan här motverka kravet på en&lt;br&gt;god vård åt alla på lika villkor. Risken för detta är större ju mera utsatt&lt;br&gt;och i beroendeställning patienten är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är samtidigt angeläget att inte göra inskränkningarna i landstingens&lt;br&gt;och andra vårdgivares självbestämmande mera långtgående än vad som&lt;br&gt;behövs. Ett förslag får naturligtvis inte heller strida mot de i avsnitt 5 och&lt;br&gt;6 angivna regelverken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i sitt yttrande över lagförslagen efterfrågat en närmare&lt;br&gt;analys av hur lagförslaget förhåller sig till de i avsnitt 5 och 6 angivna&lt;br&gt;regelverken samt alt den föreslagna regleringens förenlighet med regel-&lt;br&gt;verken måste klarläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsformen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 20 § första stycket regeringsformen (RF) får begränsningar&lt;br&gt;i rätten att driva näring eller utöva yrke införas endast för att skydda an-&lt;br&gt;gelägna allmänna intressen och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna&lt;br&gt;vissa personer eller företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att bedriva näring kan alltså begränsas i syfte att skydda ett an-&lt;br&gt;geläget allmänt intresse. Det finns åtskilliga exempel på annan lagstift-&lt;br&gt;ning som begränsar näringsfriheten. I avsnitt 5 har t.ex. nämnts behörig-&lt;br&gt;hetsregleringen för hälso- och sjukvårdspersonal och den ensamrätt till&lt;br&gt;yrket som vissa yrkesgrupper har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna regleringen har inte till syfte och får inte heller till&lt;br&gt;effekt att begränsa näringsfriheten. Regleringen riktar sig till landstingen&lt;br&gt;och inte till enskilda. Enskilda rättssubjekts möjligheter att i sig bedriva&lt;br&gt;akutsjukhus begränsas inte av den föreslagna regleringen. Begränsningen&lt;br&gt;ligger endast i att vinstsyftande aktörer inte kan överta driften av ett be-&lt;br&gt;fintligt akutsjukhus. Lagrådet har dock gjort gällande att den föreslagna&lt;br&gt;regleringen innebär en begränsning av näringsfriheten. Även om så vore&lt;br&gt;fallet kan en begränsning av näringsfriheten införas under förutsättning&lt;br&gt;att syftet är att skydda ett angeläget allmänt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som är ett angeläget allmänt intresse har inte närmare preciserats i&lt;br&gt;RF. 1 förarbetena till regleringen om näringsfrihet sägs det att ställnings-&lt;br&gt;tagandet till vad som är ett angeläget allmänt intresse får göras från fall&lt;br&gt;till fall i enlighet med vad som kan anses vara acceptabelt i ett demokra-&lt;br&gt;tiskt samhälle, prop. 1993/94:117 s. 51.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande principerna för svensk hälso- och sjukvård bygger,&lt;br&gt;som tidigare sagts, på att vården skall vara tillgänglig för alla och solida-&lt;br&gt;riskt finansierad. Den skall ges efter behov - inte efter köpkraft. Hälso-&lt;br&gt;och sjukvården skall också vara demokratiskt styrd och garantera med-&lt;br&gt;borgarna insyn i verksamheten. Att dessa principer är av ett sådant an-&lt;br&gt;geläget allmänt intresse som avses i 2 kap. 20 § RF är odiskutabelt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förverkliga dessa principer finns därför bl.a. bestämmelsen i 3 §&lt;br&gt;HSL att varje landsting skall erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem&lt;br&gt;som är bosatta inom landstinget. I detta ligger att varje landsting är skyl-&lt;br&gt;digt att tillhandahålla sådana resurser för hälso- och sjukvården att den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan erbjudas alla som är bosatta inom landstinget. Detta innebär att varje&lt;br&gt;landsting måste organisera sin verksamhet så att de som är bosatta inom&lt;br&gt;landstinget kan ges möjlighet till vård på t.ex. ett akutsjukhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett landsting träffar avtal om överlämnande av driften av ett akut-&lt;br&gt;sjukhus till den som avser att driva det med vinstintresse innebär detta ett&lt;br&gt;allvarligt risktagande eftersom landstinget därmed avhänder sig både sitt&lt;br&gt;inflytande över en viktig resurskrävande del av sjukvårdens organisation&lt;br&gt;och sin handlingsfrihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En verksamhet som bygger på att skapa vinst till ägare eller annan är i&lt;br&gt;sig inte något negativt. Emellertid skall inte en sådan verksamhet ta&lt;br&gt;annan hänsyn än rent företagsekonomiska hänsyn. Detta innebär att det&lt;br&gt;kan uppkomma situationer där en företagsekonomisk bedömning resulte-&lt;br&gt;rar i att det inte är lönsamt att driva sjukhuset vidare. Landstinget å sin&lt;br&gt;sida styrs inte av företagsekonomisk hänsyn, låt vara att landstinget skall&lt;br&gt;ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet samt förvalta sina&lt;br&gt;medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande sä-&lt;br&gt;kerhet kan tillgodoses, 8 kap. 1 och 2 § kommunallagen (1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den ovan beskrivna situation skulle landstinget således kunna komma&lt;br&gt;att stå utan ett fungerande akutsjukhus. Även om landstinget givetvis kan&lt;br&gt;återuppta driften, antingen i egen regi eller på annat sätt, finns det en risk&lt;br&gt;att detta tar tid. Patienter blir då hänvisade att söka sig till ett annat&lt;br&gt;landsting som har ett akutsjukhus, som dessutom kanske ligger avsevärt&lt;br&gt;längre bort än det nedlagda akutsjukhuset, vilket kan få allvarliga konse-&lt;br&gt;kvenser för patienters liv och hälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens avsikt med föreslagen reglering är endast att skydda ett&lt;br&gt;angeläget allmänt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om offentlig upphandling och gemenskapsrätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU), som trädde i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 1994, bygger huvudsakligen på EG-direktiv men har i vissa&lt;br&gt;delar regler för sådan upphandling som är undantagen från direktiven.&lt;br&gt;Enligt huvudregeln om affärsmässighet i 1 kap. 4 § skall upphandling&lt;br&gt;göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns och även i&lt;br&gt;övrigt genomföras affärsmässigt. Vidare skall anbudsgivare, anbuds-&lt;br&gt;sökande och anbud behandlas utan ovidkommande hänsyn. Dessa regler i&lt;br&gt;1 kap. 4 § LOU är ett uttryck för att en upphandling skall genomföras&lt;br&gt;objektivt och anses innebära att andra än rent företagsekonomiska be-&lt;br&gt;dömningar i princip inte får göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphandling av sjukvårdstjänster faller i allt väsenligt utanför EG-&lt;br&gt;direktivens tillämpningsområden. För sådan upphandling finns emellertid&lt;br&gt;nationella bestämmelser i 6 kap. LOU. Därutöver gäller bl.a. huvud-&lt;br&gt;regeln om affärsmässighet i 1 kap. 4 § LOU. Vidare gäller naturligtvis&lt;br&gt;gemenskapsrättens grundläggande principer för all upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang bör särskilt proportionalitetsprincipen nämnas.&lt;br&gt;Den innebär rent allmänt att skyldigheter inte får åläggas utöver vad som&lt;br&gt;är absolut nödvändigt för att uppnå syftet med en reglering. Verkan av&lt;br&gt;sådana förpliktelser får med andra ord inte stå i missförhållande till&lt;br&gt;nyttan av regleringen. 1 en upphandlingssituation innebär principen t.ex.&lt;br&gt;att den upphandlande enheten inte får ställa större krav på anbudsgivama&lt;br&gt;än som behövs och är ändamålsenligt för den aktuella upphandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på affärsmässighet enligt LOU samt proportionalitctsprincipen&lt;br&gt;enligt EG-rätten gäller således även för upphandling av sjukvårdstjänster.&lt;br&gt;Hur förhåller sig då den föreslagna regleringen till LOU och gemen-&lt;br&gt;skapsrätten?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anförts ovan kan ett överlämnande av driften av ett akutsjukhus&lt;br&gt;till en entreprenör som avser att driva verksamheten med syfte att skapa&lt;br&gt;vinst innebära ett betydande risktagande för landstinget eftersom det där-&lt;br&gt;med avhänder sig både sitt inflytande över en viktig resurskrävande del&lt;br&gt;av sjukvårdens organisation och sin handlingsfrihet. Ett överlämnande av&lt;br&gt;driften får emellertid inte medföra att de grundläggande principerna för&lt;br&gt;svensk hälso- och sjukvård äventyras. Inför risken att en entreprenör på&lt;br&gt;företagsekonomiska grunder bedömer att det inte längre är lönsamt att&lt;br&gt;driva akutsjukhuset vidare, kan landstinget därför tvingas upprätthålla en&lt;br&gt;hög ekonomisk beredskap för att med kort varsel kunna återuppta driften&lt;br&gt;av akutsjukhuset i egen regi. En inskränkning av nu föreslagen modell&lt;br&gt;kan emellertid väsentligen reducera denna risk för landstingen och så-&lt;br&gt;ledes innebära en ekonomisk fördel för den upphandlande enheten. Detta&lt;br&gt;motsvarar de hänsynstaganden som en upphandlande enhet skall göra vid&lt;br&gt;bedömningen av det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet enligt 6 kap.&lt;br&gt;12 § LOU. En inskränkning i landstingens rätt att överlämna driften av&lt;br&gt;ett akutsjukhus till den som avser att driva det med vinstintresse kan mot&lt;br&gt;denna bakgrund inte anses vara oförenligt med kravet på affärsmässighet&lt;br&gt;och förbudet mot att ta ovidkommande hänsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som det tidigare har konstaterats syftar lagförslaget endast till att&lt;br&gt;skydda och säkerställa all de grundläggande principerna för svensk&lt;br&gt;hälso- och sjukvård även i framtiden kan upprätthållas. Något annat syfte&lt;br&gt;finns inte. Mot bakgrund av EG-rättens proportionalitetsprincip finns det&lt;br&gt;dock anledning att pröva om det finns något alternativ till den föreslagna&lt;br&gt;regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett alternativ skulle, som Lagrådet påpekat, t.ex. kunna vara alt före-&lt;br&gt;skriva att ansvaret för driften av ett akutsjukhus får lämnas över till&lt;br&gt;annan endast om denne har utfäst sig att driva verksamheten utan vinst-&lt;br&gt;syfte samt därtill knyta en avtalsrättslig sanktion. Regeringen delar dock&lt;br&gt;inte Lagrådets uppfattning att ett sådant alternativ skulle innebära ett&lt;br&gt;mindre långtgående åliggande för landstinget än den nu föreslagna reg-&lt;br&gt;leringen. En modell som Lagrådet föreslagit kommer med all sannolikhet&lt;br&gt;att vara avsevärt mer arbetskrävande för landstinget än den modell re-&lt;br&gt;geringen föreslår. Vidare finns det, om det visar sig att en entreprenör&lt;br&gt;bryter mot ingånget avtal i nu aktuellt hänseende, en betydande risk alt&lt;br&gt;landstinget tvingas in i en besvärlig juridisk tvist vars konsekvenser&lt;br&gt;mycket väl kan bli att landstinget plötsligt står utan fungerande akutsjuk-&lt;br&gt;husvård och även tvingas till ekonomiska uppoffringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning kan den nu föreslagna regleringen inte&lt;br&gt;anses gå utöver vad som är nödvändigt för att skydda de grundläggande&lt;br&gt;principerna för svensk hälso- och sjukvård. Effekterna av förslaget kan&lt;br&gt;inte anses slå i missförhållande till nyttan med förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts har Nämnden för offentlig upphandling (NOU)&lt;br&gt;beretts tillfälle att lämna synpunkter. NOU:s generella uppfattning är att&lt;br&gt;lagförslaget sannolikt strider mot gemenskapsrätten och LOU. Reger-&lt;br&gt;ingen är emellertid av den uppfattningen att - mot bakgrund av vad som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ovan har redovisats - den föreslagna regleringen inte strider mot varken Prop. 2000/01:36&lt;br&gt;gemenskapsrätten eller LOU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala självstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har pekat på att det ytterst är riksdagen som sätter gränser för&lt;br&gt;den kommunala självstyrelsen och att denna måste ha någon innebörd, låt&lt;br&gt;vara att det är ovisst hur långt den sträcker sig. Lagrådet har vidare an-&lt;br&gt;fört att ett synsätt som kan ligga nära till hands när man diskuterar huru-&lt;br&gt;vida föreslagna lagbestämmelser inkräktar på den kommunala självsty-&lt;br&gt;relsen är att undersöka om syftet med bestämmelserna kan uppnås på ett&lt;br&gt;för det kommunala självbestämmandet mindre ingripande sätt än det som&lt;br&gt;föreslås. Tanken skulle vara att om olika möjligheter finns att nå samma&lt;br&gt;mål skall riksdagen välja den som lägger minst band på kommunernas&lt;br&gt;självbestämmanderätt. Man kan se det som en sorts proportionalitetsprin-&lt;br&gt;cip som motsvarar den som kommer till uttryck i 2 kap. 12 § RF och som&lt;br&gt;avser begränsningar i grundläggande medborgerliga fri- och rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En inskränkning i den kommunala självstyrelsen är ibland befogad när&lt;br&gt;det är fråga om att värna ett viktigt nationellt intresse. Det är i och för sig&lt;br&gt;ingenting anmärkningsvärt med att landstingens och kommunernas själv-&lt;br&gt;styre är och måste förbli begränsad av en mängd olika lagregler. Detta&lt;br&gt;gäller inte minst inom de statligt reglerade och för landstingen obligato-&lt;br&gt;riska uppgifterna till vilka hälso- och sjukvården hör. De nu föreslagna&lt;br&gt;reglerna skiljer sig inte på något principiellt sätt från andra regler i hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdslagen som landstinget måste följa. Ansvaret för att alla som&lt;br&gt;är bosatta inom ett landsting erbjuds en god hälso- och sjukvård är pri-&lt;br&gt;märt en angelägenhet för landstinget. Enligt bestämmelserna om kom-&lt;br&gt;munal självstyrelse (se 1 kap. 1 och 7 §§ RF samt 2 kap. 1 § KL) an-&lt;br&gt;kommer det på landstingen att besluta i frågor som rör detta ansvar. Det&lt;br&gt;är dock regeringens bedömning att allas rätt till en god hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vård är av sådan väsentlig betydelse för välfärden i landet som helhet att&lt;br&gt;statliga åtgärder i detta fall bör kunna komma ifråga. Inskränkningen i&lt;br&gt;landstingens självstyrelse, som dessutom föreslås bli tidsbegränsad,&lt;br&gt;måste därför enligt regeringens mening anses godtagbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär inte någon ändrad innebörd av grundläggande be-&lt;br&gt;grepp i HSL. Förslaget har därför inte några konsekvenser för andra för-&lt;br&gt;fattningar där begrepp som sjukhus och akutsjukhus förekommer eller i&lt;br&gt;övrigt. Det finns därför inte något behov av konsekvensändringar i andra&lt;br&gt;författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av avsnitt 11 används sjukhusbegreppet ofta i författ-&lt;br&gt;ningstexter. Det täcker därmed en mångfacetterad verklighet. Där ryms&lt;br&gt;allt från de stora undervisningssjukhusen till ganska små vårdinrättningar&lt;br&gt;som sysslar med planerad vård inom någon eller några specialiteter&lt;br&gt;(lokalsjukhus, närsjukhus). Att diskutera enbart kring begreppet sjukhus&lt;br&gt;kan därför leda tanken fel. Vad som är angeläget att undanta från privata&lt;br&gt;vinstintressen är det som i dagligt tal oftast kallas akutsjukhus. Med detta&lt;br&gt;begrepp avses ett sjukhus för korttidsvård med akutmottagning inom en&lt;br&gt;eller flera specialiteter. Det kan men behöver inte finnas sådan högspe-&lt;br&gt;cialiserad intensivvård och annan vård inom ett stort antal medicinska&lt;br&gt;och andra specialiteter som universitets- eller undervisningssjukhusen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har. Begreppet akutsjukhus har för övrigt redan använts i författningstext Prop. 2000/01:36&lt;br&gt;(se avsnitt 11/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinstbegreppet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i sitt yttrande anmärkt beträffande rekvisitet vinstsyfte att&lt;br&gt;bestämmelserna synes kunna kringgås genom att det företag som an-&lt;br&gt;svarar för driften väl inte ger någon utdelning till aktieägare eller motsva-&lt;br&gt;rande men lämnar t.ex. koncernbidrag till ett annat företag i samma kon-&lt;br&gt;cern eller betalar öveipriser för prestationer av detta. Regeringen vill i&lt;br&gt;och för sig inte utesluta att sådana försök till kringgående skulle kunna&lt;br&gt;förekomma. Det bör emellertid åligga ett landsting som avser att över-&lt;br&gt;lämna ansvaret för driften av ett akutsjukhus till annan alt på lämpligt&lt;br&gt;sätt försäkra sig om att den tilltänkte verksamhetsutövaren verkligen inte&lt;br&gt;avser att tillgodogöra sig någon vinst. 1 denna prövning bör ingå inte en-&lt;br&gt;bart en kontroll av innehållet i den tilltänkte verksamhetsutövarens bo-&lt;br&gt;lagsordning eller motsvarande stadgar ulan också en helhetsbedömning&lt;br&gt;av de syften som han kan antas ha med verksamheten. Ger denna pröv-&lt;br&gt;ning vid handen att verksamhetsutövaren kan antas att - direkt eller in-&lt;br&gt;direkt - ta ut vinst ur verksamheten, bör något överlämnande av ansvaret&lt;br&gt;för driften av akutsjukhuset inte kunna komma till stånd. Risken för&lt;br&gt;kringgåenden kommer därmed att vara mycket liten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund föreslås att landstingen inte skall få överlämna&lt;br&gt;uppgiften att ansvara för driften av ett akutsjukhus till den som avser att&lt;br&gt;driva verksamheten med syfte att skapa vinst åt ägare eller annan intres-&lt;br&gt;sent. Bestämmelserna föreslås bli intagna i en lag om inskränkning i&lt;br&gt;landstingens rätt att överlämna driften av ett akutsjukhus till annan.&lt;br&gt;Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2001 och gälla till utgången av&lt;br&gt;år 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom förslaget syftar till att skydda de grundläggande principerna&lt;br&gt;för svensk hälso- och sjukvård är det av stor vikt att noga följa vilka&lt;br&gt;effekter detta förslag får. Regeringen avser därför att tillsätta en utred-&lt;br&gt;ning som kommer att få i uppdrag att bl.a. analysera vilka effekter för-&lt;br&gt;slaget får samt överväga om en annan reglering, som stärker det demo-&lt;br&gt;kratiska inflytandet över beslutsprocessen vid försäljning av och över-&lt;br&gt;låtelse av driftsansvar för den offentligt finansierade vården, är mer än-&lt;br&gt;damålsenlig. Mot bakgrund av det bör lagen vara tidsbegränsad. Det är&lt;br&gt;regeringens avsikt att denna lagstiftning under mandatperioden skall er-&lt;br&gt;sättas med ett nytt regelverk som baserar sig på ett delbetänkande från&lt;br&gt;den ovan nämnda utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 Preciserad definition av sjukhusbegreppet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Någon ytterligare definition av begreppet&lt;br&gt;sjukhus eller akutsjukhus behövs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian gjordes samma bedömning&lt;br&gt;som regeringen nu gör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Socialstyrelsen, SACO, TCO, Röda korset och&lt;br&gt;Praktikertjänst har framfört att begreppet akutsjukhus borde definieras i&lt;br&gt;lagtexten. Vårdförbundet anser att detta inte behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Som tidigare framgått finns det i&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdslagen (HSL) en viss definition av begreppet ”sjuk-&lt;br&gt;hus”. Ett sjukhus är enligt HSL en vårdinrättning för hälso- och sjukvård&lt;br&gt;som kräver intagning. Det skulle innebära vissa fördelar med en närmare&lt;br&gt;definition av sjukhusbegreppet. Sjukhus är knappast ett hus, ett antal&lt;br&gt;sängar eller ens en organisation. I stället borde verksamheten beskrivas.&lt;br&gt;Emellertid är detta inte helt enkelt. Det handlar om en mångfacetterad&lt;br&gt;verksamhet i ständig utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av redovisningen i avsnitt 11 måste man också fråga sig&lt;br&gt;om en närmare definition är behövlig och önskvärd. En alltför stel be-&lt;br&gt;greppsdefinition skulle snarare kunna hindra en önskvärd utveckling.&lt;br&gt;Begreppen sjukhus och i viss utsträckning akutsjukhus förekommer re-&lt;br&gt;dan i flera författningar. Även om vissa blandformer och gränsdragnings-&lt;br&gt;frågor kan förekomma verkar inte detta ha inneburit några reella pro-&lt;br&gt;blem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär därför att begreppet akutsjukhus förs in i lagförslaget&lt;br&gt;men att varken detta begrepp eller begreppet sjukhus ges någon ytter-&lt;br&gt;ligare definition i lagtexten utöver vad som följer av de i HSL använda&lt;br&gt;begreppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3 Övergångsregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den nya begränsningen för landstingen när det&lt;br&gt;gäller möjligheten att överlåta driftsansvaret för akutsjukhus skall inte&lt;br&gt;gälla pågående verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har uttalat sig särskilt&lt;br&gt;om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som framgått tidigare finns det i nu-&lt;br&gt;läget endast ett fåtal vinstsyftande sjukhus i Sverige. Av både principiella&lt;br&gt;och praktiska skäl bör den föreslagna begränsningen inte gälla dessa&lt;br&gt;sjukhus. Det skulle leda till komplicerade juridiska och ekonomiska&lt;br&gt;överväganden att bryta ingångna avtal. Man närmar sig lätt, om parterna&lt;br&gt;inte kommer överens, ett förfarande där reglerna om egendomsskyddet i&lt;br&gt;regeringsformen aktualiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tidigare avsnitt om gemenskapsrätten har EG-domstolens avgörande i&lt;br&gt;ett mål (mål C-70/95 Sodemare SA m.fl.) behandlats. EG-domstolen&lt;br&gt;fann att fördraget inte hindrade medlemsstaterna från att tillåta endast&lt;br&gt;privata aktörer utan vinstsyfte att delta i genomförandet av ett socialt&lt;br&gt;välfärdssystem för tillhandhållande av socialvårdstjänster av hälsovårds-&lt;br&gt;karaktär. Ett av EG-domstolens villkor för att godkänna förbudet mot&lt;br&gt;vinstintresse i detta mål var att förbudet inte försatte bolag med vinstsyfte&lt;br&gt;från andra medlemsstater i en situation som faktiskt eller rättsligt var&lt;br&gt;mindre gynnsam än den situation som gällde bolag med vinstsyfte i värd-&lt;br&gt;staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom lagförslagets övergångsbestämmelse nu är utformad gäller den&lt;br&gt;föreslagna begränsningen inte akutsjukhus som vid ikraftträdandet drivs&lt;br&gt;enligt avtal med landstinget, övergångsregeln skulle kunna tolkas som&lt;br&gt;att den på ett otillbörligt sätt gynnar den som redan ingått avtal med ett&lt;br&gt;landsting om köp eller annat övertagande av ett akutsjukhus. Motsva-&lt;br&gt;rande fråga skulle dock kunna ställas i förhållande till icke-vinstsyftande&lt;br&gt;vårdgivare. Syftet med de nya bestämmelserna är emellertid uppenbar-&lt;br&gt;ligen inte alt gynna dessa vårdgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ingångna avtal löper ut eller sägs upp är dock landstinget skyldigt&lt;br&gt;att på nytt upphandla tjänsterna enligt bestämmelserna i LOU. Genom de&lt;br&gt;föreslagna bestämmelserna är landstinget emellertid förhindrat att beakta&lt;br&gt;anbud från den som tidigare ansvarat för driften om denne även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis avser att driva verksamheten med syfte alt skapa vinst. Förslaget&lt;br&gt;försätter därmed inte bolag med vinstsyfte från andra medlemsstater i en&lt;br&gt;situation som faktiskt eller rättsligt är mindre gynnsam än den situation&lt;br&gt;som gäller bolag med vinstsyfte i värdstaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget kan således inte anses stå i strid med fördragets regler om fri&lt;br&gt;rörlighet för tjänster och/eller den fria etableringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill i detta sammanhang framhålla att lagförslaget inled-&lt;br&gt;ningsvis är tidsbegränsat till två år och som tidigare nämnts har reger-&lt;br&gt;ingen för avsikt att noga följa vilka effekter detta lagförslag får genom&lt;br&gt;tillsättande av en utredning som bl.a. kommer att ges ett sådant uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om inskränkning i landstingens rätt att överlämna&lt;br&gt;driften av akutsjukhus till annan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att en särskild lag införs där inskränkning i landsting-&lt;br&gt;ens rätt att överlämna driften av ett akutsjukhus till annan regleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges det att genom denna lag inskränks landstingens rätt&lt;br&gt;att sluta avtal med annan om att utföra de uppgifter som landstingen&lt;br&gt;svarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL. Paragrafen&lt;br&gt;avser att klargöra att denna lag innebär ett undantag från bestämmelsen i&lt;br&gt;3 § HSL som ger landstinget möjligheter, med vissa inskränkningar, att&lt;br&gt;sluta avtal med annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar&lt;br&gt;för enligt HSL. En närmare beskrivning av innebörden av detta finns i&lt;br&gt;prop. 1992/93:43 och bet. 1992/93:SoU9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket klargörs det att det som sägs i denna lag om landsting&lt;br&gt;också gäller kommun som inte ingår i ett landsting. För närvarande berör&lt;br&gt;detta endast Gotlands kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke, som utformats i enlighet med Lagrådets för-&lt;br&gt;slag, inskränks landstingets möjlighet att sluta avtal med någon annan om&lt;br&gt;att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt HSL. Enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den nya bestämmelsen får uppgiften att ansvara för driften av ett akut-&lt;br&gt;sjukhus inte överlämnas till den som avser att driva verksamheten med&lt;br&gt;syfte att skapa vinst åt ägare eller motsvarande intressent. Överlämnandet&lt;br&gt;får varken ske genom avtal om försäljning, entreprenadavtal eller på&lt;br&gt;annat sätt. Med överlämnande av ”ansvaret för driften” avses ansvaret för&lt;br&gt;organisationen och förvaltningen av akutsjukhuset. Det är således fråga&lt;br&gt;om ett ledningsansvar som åsyftas eller, med andra ord, ett överlämnande&lt;br&gt;av en beslutanderätt över hur verksamheten på akutsjukhuset skall be-&lt;br&gt;drivas. Att inskränkningen för landstinget gäller ”ansvaret för driften” av&lt;br&gt;sjukhuset innebär dock inte att vissa andra delar av verksamheten inte&lt;br&gt;kan utföras av bl.a. vinstsyftande bolag. Självklart gäller detta sådan ser-&lt;br&gt;viceverksamhet som städning, matleveranser och vakthållning. Men det&lt;br&gt;kan också gälla medicinsk service såsom röntgendiagnostik eller labora-&lt;br&gt;torieverksamhet. Förslaget innebär inte heller några inskränkningar i&lt;br&gt;möjligheterna att anlita personal inhyrd från bemanningsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har anmärkt att det saknas några egentliga sanktioner mot ett&lt;br&gt;landsting som visar sig ha kringgått förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 § tredje stycket HSL finns ett förbud för landstinget att med stöd av&lt;br&gt;denna bestämmelse överlämna uppgifter till ett bolag, en förening, en&lt;br&gt;samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ om uppgifterna inne-&lt;br&gt;fattar myndighetsutövning. Detta förbud är inte sanktionerat på något&lt;br&gt;särskilt sätt i HSL eller annan lagstiftning. Däremot bör bestämmelserna&lt;br&gt;om laglighetsprövning i 10 kap. kommunallagen (1991:900), KL, kunna&lt;br&gt;tillämpas på ett beslut som strider mot bestämmelsen i tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 7 kap. 5 § lagen (1992:1528) om offentlig upphandling framgår att&lt;br&gt;”ett beslut på vilket denna lag är tillämplig får inte överklagas med stöd&lt;br&gt;av 10 kap. kommunallagen (1991:900)”. I en upphandlingssituation där&lt;br&gt;ett landsting avser att lämna över driften av ett akutsjukhus till annan&lt;br&gt;kommer eventuella felaktigheter som landstinget gör sig skyldig till i&lt;br&gt;förhållande till vad som stadgas i LOU inte att kunna prövas enligt&lt;br&gt;10 kap. KL. Ett agerande i strid med den föreslagna begränsningen bör&lt;br&gt;däremot, i likhet med vad som ovan anförts beträffande myndighetsut-&lt;br&gt;övning, kunna prövas enligt 10 kap. KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör vidare framhållas att om ett beslut, som innebär en överträ-&lt;br&gt;delse av det föreslagna förbudet, upphävs enligt 10 kap. KL finns det&lt;br&gt;dessutom en risk för att landstinget kan komma att åläggas en civilrättslig&lt;br&gt;skadeståndsskyldighet på grund av kontraktsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att vinstsyfte inte får förekomma vid drift av ett akutsjukhus innebär&lt;br&gt;inte att verksamheten inte får lämna något överskott. Förbudet gäller&lt;br&gt;”vinst åt ägare”, dvs. överskott som delas ut till aktieägare eller motsva-&lt;br&gt;rande intressenter. Med det sistnämnda avses medlemmar i en ekonomisk&lt;br&gt;förening och liknande. Vinstsyftesförbudet innebär att eventuellt över-&lt;br&gt;skott får användas t.ex. i och för verksamheten. Det kan handla om in-&lt;br&gt;vesteringar i teknisk och annan utrustning eller utveckling av personalens&lt;br&gt;kompetens. Av bolagsordningen eller motsvarande stadgar skall framgå&lt;br&gt;att ett eventuellt överskott inte får användas för att ge ägarna vinst.&lt;br&gt;Landstinget måste förvissa sig om att stadgarna har detta innehåll, innan&lt;br&gt;ett överlämnande sker. I avtalet måste också tas in föreskrifter om att bo-&lt;br&gt;lagsordningen i denna del inte får ändras under pågående avtalsperiod.&lt;br&gt;Landstinget skall därutöver göra en helhetsbedömning av de syften som&lt;br&gt;verksamheten kan antas ha. Ger denna prövning - grundad på arten av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidigare verksamhet m.m. - vid handen att ägarna, trots innehållet i bo-&lt;br&gt;lagsordningen, kan antas att, direkt eller indirekt, ta ut vinst ur verksam-&lt;br&gt;heten, får något överlämnande av ansvaret för driften av akutsjukhuset&lt;br&gt;inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om lagens tillämplighet bör det anmärkas att den avgörande&lt;br&gt;tidpunkten för om lagen är tillämplig på ett avtal om överlämnande av&lt;br&gt;driften av ett akutsjukhus är när avtalet undertecknas. Om ett beslut om&lt;br&gt;överlämnande har fattats av landstingsfullmäktige före lagens ikraftträ-&lt;br&gt;dande men tidpunkten för avtalets undertecknande infaller efter ikraftträ-&lt;br&gt;dandet innebär det således att bestämmelserna i lagen blir tillämpliga på&lt;br&gt;ett sådant avtal. Dessutom bör det noteras att även om avtalet i och för&lt;br&gt;sig har undertecknats före tidpunkten för ikraftträdandet blir lagen ändå&lt;br&gt;tillämplig om inte entreprenören tagit akutsjukhuset i drift före nämnda&lt;br&gt;tidpunkt, jfr övergångsbestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget har i övrigt samma frihet som hittills att bestämma i vilken&lt;br&gt;driftsform den nu aktuella hälso- och sjukvården skall ges. Det kan ske i&lt;br&gt;förvaltningsform, genom egna aktiebolag eller av privata icke-vinstsyf-&lt;br&gt;tande vårdgivare efter entreprenadavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en upphandlingssituation måste landstinget se till att de krav som&lt;br&gt;följer av lagen (1992:1528) om offentlig upphandling är uppfyllda av&lt;br&gt;leverantören. 1 paragrafen anges därför uttryckligen att landstinget inte&lt;br&gt;efter upphandling enligt LOU får överlämna uppgiften att ansvara för&lt;br&gt;driften av ett akutsjukhus till den som avser att driva verksamheten med&lt;br&gt;syfte att skapa vinst åt ägare eller motsvarande intressent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke ges en allmän definition på vad som är ett&lt;br&gt;akutsjukhus. I avsnitt 12.2 har det närmare redogjorts för varför begrep-&lt;br&gt;pen akutsjukhus och sjukhus inte ges någon ytterligare definition i lag-&lt;br&gt;texten, vartill det hänvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2001 och gälla till utgången av&lt;br&gt;år 2002. 1 fråga om övergångsbestämmelsen har denna närmare utveck-&lt;br&gt;lats i avsnitt 12.3, vartill det hänvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Departementspromemorians lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 och 5 §§ hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763)' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje landsting skall erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är&lt;br&gt;bosatta inom landstinget. Detsamma gäller dem som är kvarskrivna en-&lt;br&gt;ligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481) och stadigvarande vistas inom&lt;br&gt;landstinget. Även i övrigt skall landstinget verka för en god hälsa hos&lt;br&gt;hela befolkningen. Vad som i denna lag sägs om landsting gäller också&lt;br&gt;kommuner som inte ingår i ett landsting, i den mån inte annat följer av&lt;br&gt;17 §. Vad här sagts utgör inte hinder för annan att bedriva hälso- och&lt;br&gt;sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingets ansvar omfattar dock inte sådan hälso- och sjukvård som&lt;br&gt;en kommun inom landstinget har ansvar för enligt 18 § första och tredje&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett landsting får sluta avtal med&lt;br&gt;någon annan om att utföra de upp-&lt;br&gt;gifter som landstinget ansvarar för&lt;br&gt;enligt denna lag. En uppgift som&lt;br&gt;innefattar myndighetsutövning får&lt;br&gt;dock inte med stöd av denna be-&lt;br&gt;stämmelse överlämnas till ett bo-&lt;br&gt;lag, en förening, en samfällighet,&lt;br&gt;en stiftelse eller en enskild individ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett landsting får sluta avtal med&lt;br&gt;någon annan om att utföra de upp-&lt;br&gt;gifter som landstinget ansvarar för&lt;br&gt;enligt denna lag. En uppgift som&lt;br&gt;innefattar myndighetsutövning får&lt;br&gt;dock inte med stöd av denna be-&lt;br&gt;stämmelse överlämnas till ett bo-&lt;br&gt;lag, en förening, en samfällighet,&lt;br&gt;en stiftelse eller en enskild individ.&lt;br&gt;Uppgiften att ansvara för driften&lt;br&gt;av ett akutsjukhus som avses i 5 §&lt;br&gt;får inte heller överlämnas till den&lt;br&gt;som driver verksamheten med syfte&lt;br&gt;att skapa vinst åt ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget får även träffa överenskommelse med kommun, den all-&lt;br&gt;männa försäkringskassan och länsarbetsnämnden om att inom ramen för&lt;br&gt;landstingets uppgifter enligt denna lag samverka i syfte att uppnå en&lt;br&gt;effektivare användning av tillgängliga resurser. Landstinget skall bidra&lt;br&gt;till finansieringen av sådan verksamhet som bedrivs i samverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket får granska sådan verksamhet som bedrivits i sam-&lt;br&gt;verkan med och delvis finansierats av försäkringskassan eller länsarbets-&lt;br&gt;nämnden. Vid en sådan granskning har Riksrevisionsverket rätt att ta del&lt;br&gt;av de uppgifter som behövs för att granska verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:567.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:1306.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För hälso- och sjukvård som&lt;br&gt;kräver intagning i vårdinrättning&lt;br&gt;skall det finnas sjukhus. Vård som&lt;br&gt;ges under sådan intagning be-&lt;br&gt;nämns sluten vård. Annan hälso-&lt;br&gt;och sjukvård benämns öppen vård.&lt;br&gt;Primärvården skall som en del av&lt;br&gt;den öppna vården utan avgräns-&lt;br&gt;ning vad gäller sjukdomar, ålder&lt;br&gt;eller patientgrupper svara för be-&lt;br&gt;folkningens behov av sådan&lt;br&gt;grundläggande medicinsk behand-&lt;br&gt;ling, omvårdnad, förebyggande&lt;br&gt;arbete och rehabilitering som inte&lt;br&gt;kräver sjukhusens medicinska och&lt;br&gt;tekniska resurser eller annan sär-&lt;br&gt;skild kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För hälso- och sjukvård som&lt;br&gt;kräver intagning i vårdinrättning&lt;br&gt;skall det finnas sjukhus. Pä ett&lt;br&gt;tillräckligt antal sjukhus skall det&lt;br&gt;finnas särskilda akutmottagningar&lt;br&gt;for behovet av omedelbar hälso-&lt;br&gt;och sjukvård (akutsjukhus). Vård&lt;br&gt;som ges under intagning i vårdin-&lt;br&gt;rättning benämns sluten vård. An-&lt;br&gt;nan hälso- och sjukvård benämns&lt;br&gt;öppen vård. Primärvården skall&lt;br&gt;som en del av den öppna vården&lt;br&gt;utan avgränsning vad gäller sjuk-&lt;br&gt;domar, ålder eller patientgrupper&lt;br&gt;svara för befolkningens behov av&lt;br&gt;sådan grundläggande medicinsk&lt;br&gt;behandling, omvårdnad, förebyg-&lt;br&gt;gande arbete och rehabilitering&lt;br&gt;som inte kräver sjukhusens medi-&lt;br&gt;cinska och tekniska resurser eller&lt;br&gt;annan särskild kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget skall organisera primärvården så att alla som är bosatta&lt;br&gt;inom landstinget lar tillgång till och kan välja en fast läkarkontakt. En&lt;br&gt;sådan läkare skall ha specialistkompetens i allmänmedicin. Landstinget&lt;br&gt;får inte begränsa den enskildes val till ett visst geografiskt område inom&lt;br&gt;landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. De nya föreskrifterna&lt;br&gt;gäller inte akutsjukhus som vid ikraftträdandet har avtal med landstinget&lt;br&gt;och är i drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1654.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över inbjudna remissinstanser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Justitieombudsmannen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Stockholms län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaralliansen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röda Korset&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersta sjukhus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bure Hälsa och Sjukvård AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga som inkommit med synpunkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms läns landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkarförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Praktikertjänst AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 och 5 §§ hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763)' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje landsting skall erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är&lt;br&gt;bosatta inom landstinget. Detsamma gäller dem som är kvarskrivna en-&lt;br&gt;ligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481) och stadigvarande vistas inom&lt;br&gt;landstinget. Även i övrigt skall landstinget verka för en god hälsa hos&lt;br&gt;hela befolkningen. Vad som i denna lag sägs om landsting gäller också&lt;br&gt;kommuner som inte ingår i ett landsting, i den mån inte annat följer av&lt;br&gt;17 §. Vad här sagts utgör inte hinder för annan att bedriva hälso- och&lt;br&gt;sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingets ansvar omfattar dock inte sådan hälso- och sjukvård som&lt;br&gt;cn kommun inom landstinget har ansvar för enligt 18 § första och tredje&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett landsting får sluta avtal med&lt;br&gt;någon annan om alt utföra de upp-&lt;br&gt;gifter som landstinget ansvarar för&lt;br&gt;enligt denna lag. En uppgift som&lt;br&gt;innefattar myndighetsutövning får&lt;br&gt;dock inte med stöd av denna be-&lt;br&gt;stämmelse överlämnas till ett bo-&lt;br&gt;lag, en förening, en samfällighet,&lt;br&gt;en stiftelse eller en enskild individ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett landsting får sluta avtal med&lt;br&gt;någon annan om att utföra de upp-&lt;br&gt;gifter som landstinget ansvarar för&lt;br&gt;enligt denna lag. En uppgift som&lt;br&gt;innefattar myndighetsutövning får&lt;br&gt;dock inte med stöd av denna be-&lt;br&gt;stämmelse överlämnas till ett bo-&lt;br&gt;lag, en förening, en samfällighet,&lt;br&gt;en stiftelse eller en enskild individ.&lt;br&gt;Uppgiften att ansvara för driften&lt;br&gt;av ett akutsjukhus som avses i 5 §&lt;br&gt;får inte heller efter upphandling&lt;br&gt;enligt lagen (1992:1528) om&lt;br&gt;offentlig upphandling eller på an-&lt;br&gt;nat sätt överlämnas till den som&lt;br&gt;driver verksamheten med syfte att&lt;br&gt;skapa vinst åt ägare eller motsva-&lt;br&gt;rande intressent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget får även träffa överenskommelse med kommun, den all-&lt;br&gt;männa försäkringskassan och länsarbetsnämnden om att inom ramen för&lt;br&gt;landstingets uppgifter enligt denna lag samverka i syfte att uppnå en&lt;br&gt;effektivare användning av tillgängliga resurser. Landstinget skall bidra&lt;br&gt;till finansieringen av sådan verksamhet som bedrivs i samverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:567.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:1306.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket får granska sådan verksamhet som bedrivits i sam-&lt;br&gt;verkan med och delvis finansierats av försäkringskassan eller länsarbets-&lt;br&gt;nämnden. Vid en sådan granskning har Riksrevisionsverket rätt att ta del&lt;br&gt;av de uppgifter som behövs för att granska verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För hälso- och sjukvård som&lt;br&gt;kräver intagning i vårdinrättning&lt;br&gt;skall det finnas sjukhus. Vård som&lt;br&gt;ges under sådan intagning be-&lt;br&gt;nämns sluten vård. Annan hälso-&lt;br&gt;och sjukvård benämns öppen vård.&lt;br&gt;Primärvården skall som en del av&lt;br&gt;den öppna vården utan avgräns-&lt;br&gt;ning vad gäller sjukdomar, ålder&lt;br&gt;eller patientgrupper svara för be-&lt;br&gt;folkningens behov av sådan&lt;br&gt;grundläggande medicinsk behand-&lt;br&gt;ling, omvårdnad, förebyggande&lt;br&gt;arbete och rehabilitering som inte&lt;br&gt;kräver sjukhusens medicinska och&lt;br&gt;tekniska resurser eller annan sär-&lt;br&gt;skild kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För hälso- och sjukvård som&lt;br&gt;kräver intagning i vårdinrättning&lt;br&gt;skall det finnas sjukhus. På ett&lt;br&gt;tillräckligt antal sjukhus skall det&lt;br&gt;finnas särskilda akutmottagningar&lt;br&gt;för den som behöver omedelbar&lt;br&gt;hälso- och sjukvård (akutsjukhus).&lt;br&gt;Vård som ges under intagning i&lt;br&gt;vårdinrättning benämns sluten&lt;br&gt;vård. Annan hälso- och sjukvård&lt;br&gt;benämns öppen vård. Primärvår-&lt;br&gt;den skall som en del av den öppna&lt;br&gt;vården utan avgränsning vad gäller&lt;br&gt;sjukdomar, ålder eller patientgrup-&lt;br&gt;per svara för befolkningens behov&lt;br&gt;av sådan grundläggande medicinsk&lt;br&gt;behandling, omvårdnad, förebyg-&lt;br&gt;gande arbete och rehabilitering&lt;br&gt;som inte kräver sjukhusens medi-&lt;br&gt;cinska och tekniska resurser eller&lt;br&gt;annan särskild kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget skall organisera primärvården så att alla som är bosatta&lt;br&gt;inom landstinget får tillgång till och kan välja en fast läkarkontakt. En&lt;br&gt;sådan läkare skall ha specialistkompetens i allmänmedicin. Landstinget&lt;br&gt;får inte begränsa den enskildes val till ett visst geografiskt område inom&lt;br&gt;landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. De nya föreskrifterna i 3 §&lt;br&gt;gäller inte akutsjukhus som vid ikraftträdandet har avtal med landstinget&lt;br&gt;och är i drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1654.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2000-06-20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Lars Å. Beckman, regeringsrådet&lt;br&gt;Susanne Billum, justitierådet Göran Regner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsrcmiss den 8 juni 2000 (Socialdepartementet) har rege-&lt;br&gt;ringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om änd-&lt;br&gt;ring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av rättschefen&lt;br&gt;Björn Reuterstrand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis vill Lagrådet anmärka att granskningen av förslaget försvå-&lt;br&gt;ras av att lagrådsremissen inte redovisar synpunkter från de remissinstan-&lt;br&gt;ser som bara yttrat sig muntligen vid ett remissmöte. I åtskilliga av de&lt;br&gt;skriftliga remissyttrandena framhålls att beredningen av ärendet varit&lt;br&gt;otillfredsställande. Remissinstansers önskemål om mera ingående analys&lt;br&gt;av de rättsliga frågorna kan knappast anses ha tillgodosetts. Lagrådet&lt;br&gt;ifrågasätter också om synpunkter bort inhämtas från fler remissinstanser,&lt;br&gt;t.ex. Konkurrensverket och Nämnden för offentlig upphandling. Sam-&lt;br&gt;mantaget anser Lagrådet underlaget för granskningen av förslaget vara&lt;br&gt;bristfälligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i lagrådsremissen innebär väsentligen ett förbud mot att&lt;br&gt;landsting överlämnar ansvaret för driften av akutsjukhus till någon som&lt;br&gt;bedriver sådan verksamhet i vinstsyfte. Förbudet skall komma till uttryck&lt;br&gt;genom en ändring i hälso- och sjukvårdslagen. Det blir då fråga om så-&lt;br&gt;dana föreskrifter om kommunala befogenheter och åligganden som avses&lt;br&gt;i 8 kap. 5 § regeringsformen (RF). En fråga som kan ställas och som tas&lt;br&gt;upp i remissen (avsnitt 5) är hur förslaget förhåller sig till de bestämmel-&lt;br&gt;ser om den kommunala självstyrelsen som finns i 1 kap. RF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. I § RF förverkligas den svenska folkslyrelsen bl.a.&lt;br&gt;genom kommunal självstyrelse. I 1 kap. 7 § RF återfinns föreskrifter om&lt;br&gt;rikets indelning i primär- och landstingskommuner, om beslutanderätt i&lt;br&gt;kommunala församlingar samt om kommunal beskattningsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Lagrådet konstaterat i ett tidigare yttrande (den 21 maj 1999 an-&lt;br&gt;gående förslag till lag om tillfällig minskning av det generella statsbidra-&lt;br&gt;get vid avyttring av aktier eller andelar i eller utdelning från kommunala&lt;br&gt;bostadsföretag, m.m.) synes det ytterst vara riksdagen som sätter gränser&lt;br&gt;för det kommunala självbestämmandet. Samtidigt är föreställningen om&lt;br&gt;kommunal självstyrelse en levande realitet i svenskt samhällsliv. Någon&lt;br&gt;innebörd måste den kommunala självstyrelsen ha, låt vara att det är&lt;br&gt;ovisst hur långt den sträcker sig. (Se vidare bet. 1999/2000:BoU 11 s. 23&lt;br&gt;f.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett synsätt som kan ligga nära till hands när man diskuterar huruvida&lt;br&gt;föreslagna lagbestämmelser inkräktar på den kommunala självstyrelsen&lt;br&gt;är att undersöka om syftet med bestämmelserna kan uppnås på ett för det&lt;br&gt;kommunala självbestämmandet mindre ingripande sätt än det som före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slås. Tanken skulle vara att om olika möjligheter finns att nå samma mål&lt;br&gt;skall riksdagen av hänsyn till principen om den kommunala självstyrel-&lt;br&gt;sen välja den som lägger minst band på kommunernas självbestämman-&lt;br&gt;derätt. Man kan se det som en proportionalitetsprincip som motsvarar&lt;br&gt;den som kommer till uttryck i 2 kap. 12 § RF och som avser begräns-&lt;br&gt;ningar i grundläggande medborgerliga fri- och rättigheter. En sådan prin-&lt;br&gt;cip gäller också enligt EG-rätten och den europeiska konventionen an-&lt;br&gt;gående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande fri-&lt;br&gt;heterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet med lagförslaget i remissen synes huvudsakligen vara att bevara&lt;br&gt;grunden för den allmänna hälso- och sjukvården, som skall vara demo-&lt;br&gt;kratiskt styrd, solidariskt finansierad och given utifrån behov (se avsnitt 4&lt;br&gt;och 12.1). I remissen diskuteras inte huruvida detta mål kan nås på något&lt;br&gt;annat sätt än genom det föreslagna förbudet mot att överlämna driftsan-&lt;br&gt;svar för akutsjukhus. Det är svårt att se att inte ett landsting, som träffar&lt;br&gt;avtal om sådant överlämnande, skulle kunna villkora avtalet genom reg-&lt;br&gt;ler som skall tillgodose att målet nås. En skyldighet för landstingen att&lt;br&gt;avtala om sådana villkor skulle alltså kunna föreskrivas i hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdslagen. Skyldigheten skulle då innebära ett mindre långtgående&lt;br&gt;åliggande än det föreslagna förbudet. En fördel med en sådan lösning är&lt;br&gt;att den skulle kunna avse överlämnande av ansvaret för driften av också&lt;br&gt;andra vårdinrättningar än akutsjukhus. Härigenom kan man undvika den&lt;br&gt;i remissen oförklarade begränsningen till enbart akutsjukhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som också kan ställas är hur remissens lagförslag förhåller sig&lt;br&gt;till bestämmelsen i 2 kap. 20 § RF om skydd för näringsfriheten. I remis-&lt;br&gt;sen anförs i denna del endast att förslaget inte innebär något förbud mot&lt;br&gt;privat verksamhet eller i övrigt några ingrepp i den grundlagsskyddade&lt;br&gt;näringsfriheten. Enligt den nämnda bestämmelsen i RF får begränsningar&lt;br&gt;i rätten att driva näring eller utöva yrke införas endast för att skydda an-&lt;br&gt;gelägna allmänna intressen och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna&lt;br&gt;vissa personer eller företag. Det kan möjligen diskuteras om den före-&lt;br&gt;slagna regleringen över huvud taget innebär en begränsning i rätten att&lt;br&gt;driva näring. Ett förbud för landstinget att lämna över uppgiften att an-&lt;br&gt;svara för driften av ett akutsjukhus till någon som avser att driva verk-&lt;br&gt;samheten med vinstsyfte har emellertid till effekt att möjligheterna att få&lt;br&gt;driva akutsjukhus i praktiken begränsas för vissa som bedriver näring&lt;br&gt;genom att ge hälso- och sjukvård. Enligt Lagrådets mening får detta i och&lt;br&gt;för sig ses som en begränsning av näringsfriheten, även om regleringen&lt;br&gt;formellt avser landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra hand skall då prövas om begränsningen endast syftar till att&lt;br&gt;skydda angelägna allmänna intressen. Klart är att de mål och principer&lt;br&gt;för hälso- och sjukvården som anges i remissen utgör sådana angelägna&lt;br&gt;allmänna intressen. Önskemålet att begränsa möjligheterna att driva&lt;br&gt;akutsjukhus i vinstsyfte kan däremot inte i sig utgöra ett angeläget all-&lt;br&gt;mänt intresse; en begränsning kan ju inte motiveras med att man vill in-&lt;br&gt;föra samma begränsning. Den centrala frågan blir därför sambandet&lt;br&gt;mellan den föreslagna regleringen och skyddet av principerna för hälso-&lt;br&gt;och sjukvården. Detta samband har enligt Lagrådets mening inte klar-&lt;br&gt;lagts i remissen. Inte heller framgår varför detta anses gälla just akut-&lt;br&gt;sjukvård oberoende av vilka vårdinsatser som ges, men inte planerad&lt;br&gt;vård som livsnödvändiga operationer. I det fortsatta lagstiftningsarbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör belysas de närmare faktorer som anses medföra att principerna för&lt;br&gt;hälso- och sjukvården behöver skyddas genom en begränsning av möj-&lt;br&gt;ligheterna att driva akutsjukhus i vinstsyfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något klart ställningstagande till hur den föreslagna regleringen för-&lt;br&gt;håller sig till bestämmelserna i lagen (1992:1528) om offentlig upphand-&lt;br&gt;ling (LOU) finns inte i remissen, vari endast hänvisas till att regeringen&lt;br&gt;skall återkomma till denna fråga senare i år med anledning av förslag&lt;br&gt;från Utredningen om sjukvårdsupphandling. Enligt Lagrådets mening&lt;br&gt;måste emellertid den nu föreslagna regleringens förenlighet med LOU&lt;br&gt;klarläggas i del aktuella lagstiftningsärendet. Det finns anledning att&lt;br&gt;erinra om att LOU bygger på EG-rätten och att bestämmelser som i&lt;br&gt;realiteten innebär undantag från LOU inte utan vidare kan införas i andra&lt;br&gt;lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förevarande fall innebär den föreslagna regleringen en begränsning&lt;br&gt;av vilka som kan få anbud antaget rörande driften av akutsjukhus. Detta&lt;br&gt;väcker frågor om konsekvenserna bl.a. vad gäller tillämpningen av 6 kap.&lt;br&gt;12 § LOU om antagande av det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet.&lt;br&gt;Man kan också ställa sig frågan om regleringen kan få en diskrimine-&lt;br&gt;rande effekt (jfr 5 kap. 26 § LOU). Enligt den s.k. huvudregeln om&lt;br&gt;affärsmässighet i 1 kap. 4 § LOU skall vidare upphandling göras med&lt;br&gt;utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt&lt;br&gt;genomföras affärsmässigt. Anbudsgivare, anbudssökandc och anbud&lt;br&gt;skall behandlas utan ovidkommande hänsyn. I begreppet ”ovidkom-&lt;br&gt;mande hänsyn” synes främst ligga ett hänsynstagande till principen om&lt;br&gt;ickc-diskriminering (jfr prop. 1992/93:88 s. 60; jfr också artikel 12 i EU-&lt;br&gt;fördraget). Den angivna paragrafen syftar främst till att säkerställa att&lt;br&gt;konkurrensen utnyttjas och inte snedvrids. Även på denna punkt kan en&lt;br&gt;konflikt mellan LOU och den nu föreslagna regleringen eventuellt upp-&lt;br&gt;komma. Enligt Lagrådets mening måste en noggrann analys av inte minst&lt;br&gt;de EG-rättsliga aspekterna göras innan slutlig ställning tas i förevarande&lt;br&gt;lagstiftningsärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet vill vidare ställa frågan om förslaget är så utformat att lag-&lt;br&gt;ändringen kan antas tillgodose angivna syften (8 kap. 18 § tredje stycket&lt;br&gt;4 RF) samt ta upp den anknytande frågan om vilka problem som kan&lt;br&gt;uppstå vid tillämpningen (samma stycke 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna förbudet gäller överlämnande av ansvaret för driften av&lt;br&gt;akutsjukhus till den som skall driva verksamheten med syfte att skapa&lt;br&gt;vinst åt ägare eller motsvarande intressent (t.ex. andelsägare i en ekono-&lt;br&gt;misk förening). Akutsjukhus är enligt definitionen i förslagets 5 § ett&lt;br&gt;sjukhus (dvs. en slutenvårdsinrättning) med särskild akutmottagning för&lt;br&gt;den som behöver omedelbar hälso- och sjukvård. Lagen lämnar emeller-&lt;br&gt;tid landstingen stor frihet att bestämma hur sjukhusverksamhet skall or-&lt;br&gt;ganiseras. Det finns inga föreskrifter om vad som är ett sjukhus i förhål-&lt;br&gt;lande till ett annat. Landstingen torde således kunna dela in sin hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdsverksamhet i många små enheter, av vilka en akutmottag-&lt;br&gt;ning utgör ett sjukhus, medan t.ex. den vårdenhet som handhar den vård&lt;br&gt;som följer på de omedelbara vårdåtgärdema (t.ex. inläggning för obser-&lt;br&gt;vation efter ett akut kirurgiskt ingrepp) utgör ett annat sjukhus. Ett&lt;br&gt;landsting synes vidare vara oförhindrat att överlämna driftsansvarel till&lt;br&gt;en icke vinstgivande juridisk person medan själva vården, där den finan-&lt;br&gt;siella tyngdpunkten ligger, handhas av ett eller flera vinstgivande företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likaså kan landstinget behålla driftsansvaret men överlämna all annan&lt;br&gt;verksamhet (som inte innefattar myndighetsutövning) till privata, vinst-&lt;br&gt;givande företag. Som förbudet är utformat torde det inte heller träffa ett&lt;br&gt;landsting som väljer att lägga ned ett akutsjukhus, sälja lokaler och ut-&lt;br&gt;rustning till ett vinstgivande företag och, när driften återupptas i den nya&lt;br&gt;regin, anse att hälso- och sjukvården i området uppfyller de krav som&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdslagen ställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekvisitet beträffande vinstsyfte synes kunna kringgås genom att det&lt;br&gt;företag som ansvarar för driften väl inte ger någon utdelning till aktie-&lt;br&gt;ägare eller motsvarande men lämnar t.ex. koncernbidrag till ett annat&lt;br&gt;företag i samma koncern eller betalar överpriser för prestationer av detta.&lt;br&gt;Om det är fråga om ett företag med få ägare kan dessa erhålla betalning&lt;br&gt;på annat sätt än genom vinstutdelning, exempelvis genom lön, tantiem&lt;br&gt;e.d. Finansiärer kan i stället för att teckna aktier lämna lån, på vilka ränta&lt;br&gt;betalas i stället för aktieutdelning. Exemplen på sätt att kringgå det före-&lt;br&gt;slagna förbudet torde kunna mångfaldigas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle visserligen kunna hävdas att åtgärder som innebär ett klart&lt;br&gt;kringgående av förbudet också träffas av detta. Häremot kan anföras att&lt;br&gt;ett förbud bör vara så tydligt utformat att man i de flesta fall utan alltför&lt;br&gt;stor svårighet kan avgöra om ett förfarande omfattas eller inte. Här torde&lt;br&gt;motsatsen gälla. Det bör dessutom vara så att ett förbud som innebär in-&lt;br&gt;skränkning i en konstitutionell princip eller rättighet - här den kommu-&lt;br&gt;nala självstyrelsen - bör tolkas restriktivt och inte tillämpas i fall som&lt;br&gt;inte tydligt omfattas av förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kan det anmärkas att några egentliga sanktioner inte torde fin-&lt;br&gt;nas mot ett landsting som visar sig ha kringgått förbudet när det i efter-&lt;br&gt;hand konstateras att ägarna till det övertagande företaget har tillförts me-&lt;br&gt;del på ett eller annat sätt från akutsjukhusdriften. Normalt kan då varken&lt;br&gt;ett beslut enligt LOU eller ett annat kommunalt beslut prövas av domstol.&lt;br&gt;Några sanktionsmöjligheter i andra former synes inte heller finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförda leder till slutsatsen att det allvarligt kan ifrågasättas om det&lt;br&gt;föreslagna förbudet tillgodoser syftet och om inte tillämpningsproblemen&lt;br&gt;kommer att bli betydande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet anser sammanfattningsvis att de invändningar som kan riktas&lt;br&gt;mot förslaget om ett lagstadgat förbud för landsting att överlämna ansva-&lt;br&gt;ret för driften för akutsjukhus är så betydande att Lagrådet inte kan till-&lt;br&gt;styrka det remitterade förslaget till ändring i hälso- och sjukvårdslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande den lagtekniska utformningen av lagförslaget vill Lagrådet&lt;br&gt;anmärka följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget innebär att till 3 § tredje stycket hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;lagen fogas en mening av innehåll att uppgiften att ansvara för driften av&lt;br&gt;ett akutsjukhus som avses i 5 § inte heller får efter upphandling enligt&lt;br&gt;lagen om offentlig upphandling eller på annat sätt överlämnas till den&lt;br&gt;som driver verksamheten med syfte att skapa vinst åt ägare eller motsva-&lt;br&gt;rande intressent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att i 5 § första stycket införs ett krav på att det på ett&lt;br&gt;tillräckligt antal sjukhus skall finnas särskilda akutmottagningar för den&lt;br&gt;som behöver omedelbar hälso- och sjukvård (akutsjukhus).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna nya meningen i 3 § föreskriver att landstinget i angivet&lt;br&gt;fall inte får sluta avtal. Enligt Lagrådets mening bör i klarhetens intresse&lt;br&gt;den nya meningen brytas ut till ett eget fjärde stycke. I samband därmed&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör ordet ”heller” utgå ur lagtexten. Som lagtexten utformats ger den&lt;br&gt;vidare intryck av att vara tillämplig på den som redan bedriver verksam-&lt;br&gt;het som inte skall vara tillåten. Enligt vad som upplysts vid remissföre-&lt;br&gt;dragningen har detta inte varit avsikten. Lagrådet förordar därför alt&lt;br&gt;orden ”driver verksamheten” byts ut mot ”avser att driva verksamheten”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det i 5 § föreslagna tillägget synes, trots utformningen som ett påbud&lt;br&gt;att tillhandahålla akutmottagningar, vara tillkommet för att ge en defini-&lt;br&gt;tion av akutsjukhus och samtidigt ge en möjlighet att i 3 § kunna hänvisa&lt;br&gt;till den definitionen. Den i remissen föreslagna lydelsen kan ge upphov&lt;br&gt;till motsatsslut. Enligt Lagrådets mening är det lämpligare att foga in&lt;br&gt;tillägget i en ny andra mening till det av Lagrådet föreslagna nya fjärde&lt;br&gt;stycket i 3 §. Samtidigt bör meningen ges en något annan utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda anser Lagrådet, för den händelse lagstift-&lt;br&gt;ningsärendet fullföljs, att i 3 § bör införas ett nytt fjärde stycke av föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Uppgiften att ansvara för driften av ett akutsjukhus får inte efter upp-&lt;br&gt;handling enligt lagen (1992:1528) om offentlig upphandling eller på&lt;br&gt;annat sätt överlämnas till den som avser att driva verksamheten med&lt;br&gt;syfte att skapa vinst åt ägare eller motsvarande intressent. Med akutsjuk-&lt;br&gt;hus förstås vårdinrättning som är inrättad för sluten vård och som har&lt;br&gt;särskild akutmottagning för den som behöver omedelbar hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vård.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till lagförslaget har fogats en övergångsbestämmelse av innehåll att de&lt;br&gt;nya föreskrifterna i 3 § inte gäller akutsjukhus som vid ikraftträdandet&lt;br&gt;har avtal med landstinget och är i drift. Akutsjukhuset som sådant kan&lt;br&gt;emellertid inte ha ett avtal med landstinget. Lagrådet förordar därför att&lt;br&gt;övergångsbestämmelsen ges följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”De nya föreskrifterna i 3 § gäller inte akutsjukhus som vid ikraftträ-&lt;br&gt;dandet drivs enligt avtal med landstinget.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 oktober 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Thalén,&lt;br&gt;Winberg, Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros,&lt;br&gt;Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén,&lt;br&gt;Ringholm, Bodström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Engqvist&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 2000/01:36 Sjukhus med vinstsyfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 60500, Stockholm 2000&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Regering föreslår att riksdagen antar föreslag till lag om inskränkning i landstingens rätt att överlämna driften av akutsjukhus till annan.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Regering föreslår att riksdagen antar föreslag till lag om inskränkning i landstingens rätt att överlämna driften av akutsjukhus till annan.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Bifall</utskottet>
<kammaren>=Återförvisning till utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:SoU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-10-31 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-11-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2000-11-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>REG</kod>
<namn>Registrering</namn>
<datum>2000-11-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>70</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2000-11-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2000-11-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 12:41:11</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GO0336</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:19:37</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 12:41:11</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2000/01:SoU6</uppgift>
<ref_dok_id>GO01SoU6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SoU6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Sjukhus med vinstsyfte m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:36&lt;br/&gt;
Sjukhus med vinstsyfte</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:36 Sjukhus med vinstsyfte</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:36&lt;br/&gt;
Sjukhus med vinstsyfte</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:36 Sjukhus med vinstsyfte</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:36&lt;br/&gt;
Sjukhus med vinstsyfte</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:36 Sjukhus med vinstsyfte</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:36&lt;br/&gt;
Sjukhus med vinstsyfte</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:36 Sjukhus med vinstsyfte</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:36&lt;br/&gt;
Sjukhus med vinstsyfte</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:36 Sjukhus med vinstsyfte</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:36&lt;br/&gt;
Sjukhus med vinstsyfte</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:36 Sjukhus med vinstsyfte</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Alf Svensson m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:36&lt;br/&gt;
Sjukhus med vinstsyfte</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:36 Sjukhus med vinstsyfte</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Alf Svensson m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo Lundgren m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:36&lt;br/&gt;
Sjukhus med vinstsyfte</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:36 Sjukhus med vinstsyfte</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Lundgren m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Leijonborg m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:36&lt;br/&gt;
Sjukhus med vinstsyfte</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:36 Sjukhus med vinstsyfte</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Leijonborg m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lennart Daléus m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:36&lt;br/&gt;
Sjukhus med vinstsyfte</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:36 Sjukhus med vinstsyfte</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lennart Daléus m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:36&lt;br/&gt;
Sjukhus med vinstsyfte</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:36 Sjukhus med vinstsyfte</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rolf Olsson m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:36&lt;br/&gt;
Sjukhus med vinstsyfte</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:36 Sjukhus med vinstsyfte</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rolf Olsson m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>