<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2359684</hangar_id>
 <dok_id>GO0335</dok_id>
 <rm>2000/01</rm>
 <beteckning>35</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 2000/01:35</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Försvarsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>35</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2000-11-16 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:06:39</systemdatum>
 <publicerad>2001-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Samverkan mellan civil och militär flygutbildning m.m. Prop. 2000/01:35</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GO0335/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GO0335</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GO0335</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;2000/01:35&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Samverkan mellan civil och militär flygutbildning Prop.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;mm. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2000/01:35&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 16 november 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Björn von Sydow&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(F örsvarsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redovisar regeringen de frågor om formen för den&lt;br&gt;framtida flygförarutbildningen och exportstöd som riksdagen fattade&lt;br&gt;beslut om den 30 mars 2000 (bet. 1999/2000.FÖU2, rskr. 1999/2000:168)&lt;br&gt;. I propositionen redovisas inriktningen vad gäller integrering av civil&lt;br&gt;och militär pilotutbildning, internationell samverkan kring militär pilotut-&lt;br&gt;bildning samt frågor om utbildningsstöd vid export av Gripensystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att delar av den civila och den militära flygut-&lt;br&gt;bildningen bör kunna samordnas. En samordningsfunktion med&lt;br&gt;representanter för berörda myndigheter bör inrättas för att genomföra och&lt;br&gt;utveckla samordningen. Den grundläggande militära flygutbildningen&lt;br&gt;bör enligt regeringen samlokaliseras med den grundläggande militära&lt;br&gt;taktiska flygutbildningen i Uppsala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att utbildningsstödet vid export av Gripen-&lt;br&gt;systemet kommer att påverka behovet av verksamhetsställen för den&lt;br&gt;militära flygverksamheten. En internationell samverkan kring den&lt;br&gt;militära flygutbildningen bör för svensk del ha sin grund i de europeiska&lt;br&gt;flygvapenchefernas arbete. Långsiktigt bör samordningen av, och sam-&lt;br&gt;verkan mellan, den militära flygutbildningen och den högkvalitativa&lt;br&gt;statliga civila flygutbildningen utvecklas genom samordningsfunktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att Flygvapnets Uppsalaskolor skall läggas ned&lt;br&gt;den 31 december 2001 och att Upplands flygflottilj skall läggas ned den&lt;br&gt;31 december 2003. Vidare föreslås att en ny organisationsenhet,&lt;br&gt;Flygstridsskolan, skall inrättas i Uppsala den 1 januari 2002. I&lt;br&gt;Flygstridsskolan kommer den skolverksamhet för flygstridskraftema som&lt;br&gt;är lokaliserad till Uppsala att samlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut..................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning...............................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning.....................  5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Samverkan mellan civil och militär flygutbildning...........................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;Samordning av civil och militär flygutbildning................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Formerna för samordning................................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Exportstöd och antalet verksamhetsställen för militär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;flygverksamhet................................................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Intematione 11 samverkan.................................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lokaliseringen av den militära flygutbildningen.............................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Organisatoriska konsekvenser.........................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Långsiktig inriktning.......................................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Samrådsinstanser.......................................................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Sammanfattning av Försvarsdepartementets promemoria&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 15 september 2000, Vissa frågor om den framtida&lt;br&gt;flygutbildningen......................a...............................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;br&gt;den 16 november 2000..........................................................34&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänner regeringens förslag att lägga ned Flygvapnets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsalaskolor (kapitel 8),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner regeringens förslag till lägga ned Upplands flygflottilj&lt;br&gt;(kapitel 8),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. godkänner regeringens förslag att inrätta Flygstridsskolan (kapitel 8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen fattade den 30 mars 2000 beslut om flygutbildningen (bet.&lt;br&gt;1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168). Försvarsutskottet anförde i sitt&lt;br&gt;betänkande att formen för den framtida flygförarutbildningen, såväl den&lt;br&gt;grundläggande taktiska flygutbildningen som den grundläggande&lt;br&gt;flygutbildningen, borde ses över. Syftet skulle vara att uppnå en ökad&lt;br&gt;internationell samverkan kring utbildningen samt, i de delar där det var&lt;br&gt;lämpligt, en integrerad militär och civil flygförarutbildning. Utskottet&lt;br&gt;ansåg vidare att regeringen borde återkomma till riksdagen rörande&lt;br&gt;exportstöd och utbildning av flygförare. Riksdagen beslutade att som sin&lt;br&gt;mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om exportstöd och&lt;br&gt;utbildning av flygförare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De frågor riksdagen aktualiserade, har beretts inom Regeringskansliet.&lt;br&gt;I anslutning till det beredningsarbetet kom det in förslag och synpunkter&lt;br&gt;till Regeringskansliet från olika intressenter. Redan den 17 mars 2000&lt;br&gt;hade Lunds universitet lämnat förslag om en utredning av samarbete&lt;br&gt;kring militär och civil flygutbildning i Sverige och på sikt inom Norden.&lt;br&gt;I en skrivelse den 2 april 2000 erbjöd Eskilstuna kommun sambruk av&lt;br&gt;Eskilstuna flygplats, Kjula. Kommunen bedömde att flygplatsen på sikt&lt;br&gt;borde kunna utvecklas till ett Utbildningscentrum för såväl militära som&lt;br&gt;civila behov. Den 4 april 2000 redovisade Nordvästra Skånes samarbets-&lt;br&gt;kommitté synpunkter i fråga om flygutbildningen i Nordvästskåne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en skrivelse den 19 april 2000 begärde landshövdingarna i&lt;br&gt;Norrbottens län respektive Västerbottens län att regeringen skulle&lt;br&gt;påbörja en översyn av det svenska och europeiska utbildningsbehovet av&lt;br&gt;piloter för såväl militärt som civilt flyg. I ett brevsvar till de två&lt;br&gt;landshövdingarna den 20 juni 2000 upplyste näringsministern om det&lt;br&gt;beredningsarbete som pågick inom Regeringskansliet och om Luftfarts-&lt;br&gt;verkets utredning om behovet av trafikflygare. Utöver detta fanns inget&lt;br&gt;ytterligare utredningsbehov, enligt näringsministerns mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en forskningsrapport från Försvarshögskolan den 24 maj 2000&lt;br&gt;redovisade Leif Carlstedt och Henry Widén en utvärdering av&lt;br&gt;flygvapnets urvals- och utbildningssystem 1982 - 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skrivelser den 26 maj och 6 september 2000 redovisade Saab AB&lt;br&gt;förslag om ett europeiskt pilotutbildningscentrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 28 juni och 24 augusti 2000 redovisade Region Skåne en modell&lt;br&gt;för samverkan mellan civil och militär flygutbildning. I arbetet hade&lt;br&gt;deltagit representanter för Region Skåne, länsstyrelsen i Skåne län,&lt;br&gt;kommunförbundet i Skåne, Angelholms och Klippans kommuner,&lt;br&gt;Skånska flygflottiljen och Krigsflygskolan samt Lunds universitet och&lt;br&gt;Trafikflygskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 29 juni 2000 redovisade Campus Uppsala, knutet till Uppsala&lt;br&gt;universitet, en promemoria om hur högskolan skulle kunna förbättra och&lt;br&gt;stärka samarbetet med försvaret och hur försvaret skulle kunna bidra till&lt;br&gt;högre utbildning och forskning. Med en gemensam skrivelse den&lt;br&gt;4 september 2000 redovisade länsstyrelsen i Uppsala län och Uppsala&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommun frågor om lokalisering av den militära grundläggande Prop. 2000/01:35&lt;br&gt;flygutbildningen till Uppsala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 13 september 2000 redovisade skolchefen vid Trafikflyghög-&lt;br&gt;skolan synpunkter på lokaliseringen av den militära flygskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) upprättades den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 september 2000, den preliminära promemorian Vissa frågor om den&lt;br&gt;framtida flygutbildningen. Samma dag, den 15 september 2000, sändes&lt;br&gt;promemorian ut på ett samrådsförfarande till berörda myndigheter och&lt;br&gt;intressenter. Samrådsinstansema anges i bilaga 1. Yttrande har lämnats&lt;br&gt;av samtliga instanser utom Scandinavian Airlines System,&lt;br&gt;Braathens/Malmö Aviation, Skyways Holding AB, Svenska&lt;br&gt;flygföretagens riksförbund och Försvarets Civila Tjänstemannaförbund.&lt;br&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation och Facket för Service och&lt;br&gt;Kommunikation har förklarat att de avstår från att yttra sig. Yttrandena&lt;br&gt;finns tillgängliga i Försvarsdepartementet (dnr FÖ2000/762/MIL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians sammanfattning redovisas i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härefter har företrädare för Socialdemokraterna, Moderaterna,&lt;br&gt;Vänsterpartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och&lt;br&gt;Centerpartiet i Uppsala den 7 november 2000 kommit in med ett&lt;br&gt;pressmeddelande om att förlägga flygvapenutbildningen till Uppsala.&lt;br&gt;Vidare har Moderaterna i Uppsala den 8 november 2000 överlämnat en&lt;br&gt;namninsamling för att behålla F 16 i Uppsala.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är angeläget att de samlade statliga resurserna&lt;br&gt;kan utnyttjas på ett effektivt sätt. Detta gäller också i förhållande till&lt;br&gt;Försvarsmakten och dess resurser. Kravet på Försvarsmakten att&lt;br&gt;samverka med andra myndigheter kommer till tydligt uttryck i&lt;br&gt;regleringsbrevet för Försvarsmakten. Av regleringsbrevet för år 2000&lt;br&gt;framgår bl.a. att Försvarsmakten i olika sammanhang skall utveckla&lt;br&gt;förmågan att samverka med andra myndigheter. Särskilt gäller det&lt;br&gt;räddningstjänsten, polisen och sjukvården. Inom helikopterområdet är&lt;br&gt;Försvarsmaktens samverkan med andra myndigheter av stor betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller flygutbildningen anser regeringen att frågan om en&lt;br&gt;integrering av den civila och militära flygutbildningen och frågan om en&lt;br&gt;internationell samverkan om den militära flygutbildningen måste ses i&lt;br&gt;olika tidsperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat att Skånska flygflottiljen (F 10) i Ängelholm&lt;br&gt;skall läggas ned senast den 31 december 2002 (prop. 1999/2000:30, bet.&lt;br&gt;1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168). Den militära flygskolan ingår i&lt;br&gt;F 10. Enligt regeringens mening bör principerna för en integrering eller&lt;br&gt;samordning av civil och militär pilotutbildning prövas redan i detta korta&lt;br&gt;perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga civila trafikflygarutbildningen bedrivs av Trafikflyg-&lt;br&gt;högskolan (TFHS), som ingår i Lunds universitet. Utbildningen är&lt;br&gt;lokaliserad till Ljungbyhed i Klippans kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om internationell samverkan inom den militära Prop. 2000/01:35&lt;br&gt;flygutbildningen gör regeringen däremot bedömningen - mot bakgrund&lt;br&gt;av de initiativ som har tagits och det arbete som pågår - att någon sådan&lt;br&gt;samverkan inte kan komma till stånd under de närmaste åren. Däremot&lt;br&gt;bör de åtgärder som vidtas i det korta perspektivet utformas så att de inte&lt;br&gt;hindrar en internationell samverkan om en sådan vid senare tidpunkt&lt;br&gt;bedöms vara lämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är viktigt att de åtgärder som vidtas inom&lt;br&gt;något eller några år lägger grunden för en långsiktigt hållbar utveckling&lt;br&gt;av svensk militär pilotutbildning i de avseenden riksdagen behandlat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att följande inriktning skall gälla för integrering av&lt;br&gt;civil och militär pilotutbildning, internationell samverkan kring militär&lt;br&gt;pilotutbildning samt exportstöd. Delar av den civila och den militära&lt;br&gt;flygutbildningen samordnas (avsnitt 4.1). En samordningsfunktion med&lt;br&gt;representanter för berörda myndigheter inrättas för att genomföra och&lt;br&gt;utveckla samordningen (avsnitt 4.2). Den grundläggande militära&lt;br&gt;flygutbildningen (GFU) samlokaiiseras med den grundläggande militära&lt;br&gt;taktiska flygutbildningen (GTU). Det finns goda förutsättningar för att&lt;br&gt;JAS 39 Gripen kommer att kunna exporteras till fler stater än Sydafrika&lt;br&gt;före 2010. Ett nödvändigt utbildningsstöd vid export av Gripensystemet&lt;br&gt;kommer att påverka behovet av verksamhetsställen för militär&lt;br&gt;flygverksamhet (kapitel 5). En internationell samverkan kring den&lt;br&gt;militära flygutbildningen bör för svensk del ha sin grund i de europeiska&lt;br&gt;flygvapenchefernas arbete (kapitel 6). Långsiktigt bör samordningen av,&lt;br&gt;och samverkan mellan, den militära flygutbildningen och den hög-&lt;br&gt;kvalitativa statliga civila flygutbildningen utvecklas genom samordnings-&lt;br&gt;funktionen. Denna samordning och sammanslagningen av GFU- och&lt;br&gt;GTU-verksamheten bör bilda grund för ett önskvärt svenskt engagemang&lt;br&gt;i ett internationellt militär flygutbildningssamarbete (kapitel 9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med denna inriktning som grund bör Försvarsmaktens grundorga-&lt;br&gt;nisation i vissa delar förändras. Regeringen redovisar förslag till dessa&lt;br&gt;förändringar i kapitel 8.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Samverkan mellan civil och militär&lt;br&gt;flygutbildning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;4.1 Samordning av civil och militär flygutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Delar av den civila och den militära flygut-&lt;br&gt;bildningen bör samordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samordnad verksamhet bör kunna tillämpas från den 1 januari&lt;br&gt;2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande aspekt är att staten har ett ansvar för att samordna sin&lt;br&gt;verksamhet så att statens resurser utnyttjas så effektivt som möjligt. Där&lt;br&gt;samordning och samutnyttjande mellan statliga verksamheter är möjlig&lt;br&gt;och kostnadseffektiv skall sådan också genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundprincipen bör i fråga om en samordning av den civila och den&lt;br&gt;militära flygutbildningen vara att så långt det är möjligt åstadkomma en&lt;br&gt;effektiv och rationell samordning av verksamheternas skilda delar. Det&lt;br&gt;finns delar i den civila och den militära flygutbildningen som uppvisar&lt;br&gt;likheter och därmed rent principiellt skulle kunna samordnas. Det gäller&lt;br&gt;den teoretiska delen av utbildningen, flygövningsmomenten i&lt;br&gt;utbildningen och administrationen som sammanhänger med utbildningen.&lt;br&gt;En samordning bör kunna leda till att ekonomiska och personella resurser&lt;br&gt;utnyttjas mer effektivt och att en sammantaget mer bärkraftig svensk&lt;br&gt;högkvalitativ utbildning av piloter uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns enligt regeringen ett antal förhållanden som är av betydelse&lt;br&gt;när man skall pröva en eventuell samordning av den militära och den&lt;br&gt;civila flygutbildningen. Det gäller framförallt syftet med utbildningarna,&lt;br&gt;de grundläggande reglerna för dem, formerna för utbildningarna,&lt;br&gt;lokalisering geografiskt och med hänsyn till miljö och luftrum samt&lt;br&gt;huvudmannaskapet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det finns likheter mellan den civila och den militära&lt;br&gt;flygutbildningen finns det också skillnader. En grundläggande aspekt&lt;br&gt;avseende den militära flygutbildningen är att denna utbildning är en del&lt;br&gt;av den svenska officersutbildningen. Andra skillnader av betydelse är att&lt;br&gt;den militära utbildningen i sin helhet bedrivs på jetflygplan samt&lt;br&gt;utbildningens längd. Den grundläggande militära flygutbildningen (GFU)&lt;br&gt;omfattar tolv månader och den grundläggande militära taktiska&lt;br&gt;flygutbildningen (GTU) omfattar sex månader. Dessa utgör de inledande&lt;br&gt;skedena i den samlade militära flygutbildningen. Den militära&lt;br&gt;flygutbildningen pågår i ungefär fyra år och sex månader och de olika&lt;br&gt;utbildningsmomenten går slag i slag. Våren 2000 redovisade två forskare&lt;br&gt;vid Försvarshögskolan en utvärdering av flygvapnets urvals- och&lt;br&gt;utbildningssystem 1982 - 1990. Av rapporten framgår att dessa system är&lt;br&gt;mycket effektiva i en internationell jämförelse. Rapportförfattarna menar&lt;br&gt;att den höga effektiviteten till stor del kan tillskrivas den utbildnings-&lt;br&gt;filosofi som genomsyrar den svenska stridsflygutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är angeläget att kunna bibehålla grunderna i&lt;br&gt;den militära flygutbildningen även efter det att flygskolan har flyttat från&lt;br&gt;F 10 och Ängelholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En eventuell samordning av flygutbildning bör enligt regeringen - i&lt;br&gt;vart fall i ett inledningsskede - avse endast den utbildning som staten&lt;br&gt;ansvarar för. Detta skulle innebära att det är fråga om den utbildning som&lt;br&gt;bedrivs inom Försvarsmakten och trafikflygarutbildningen vid Trafik-&lt;br&gt;flyghögskolan (TFHS). Dessa två utbildningar är av hög kvalitet varför&lt;br&gt;det inte skulle möta kvalitetskravsproblem om en viss samordning&lt;br&gt;genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill också erinra om hur ansvaret för olika utbildningar&lt;br&gt;m.m. i dag är fördelat inom Försvarsmakten. Flygskolan inom F 10 i&lt;br&gt;Ängelholm ansvarar för den grundläggande flygutbildningen, GFU. F 16&lt;br&gt;i Uppsala ansvarar för den grundläggande taktiska utbildningen, GTU.&lt;br&gt;Den efter GTU följande grundläggande flygslagsutbildningen, GFSU,&lt;br&gt;genomförs på den flottilj och division där piloten är placerad. Ansvaret&lt;br&gt;för utbildningen av transportflygpiloter ligger på Försvarsmaktens&lt;br&gt;högkvarter, med ett visst delansvar på Flygvapnets flygbefälsskola vid&lt;br&gt;F 20 i Uppsala. Försvarsmaktens helikopterflottiij ansvarar för&lt;br&gt;Försvarsmaktens helikopterutbildning. Utbildningen inleds med ett skede&lt;br&gt;på flygplan, som genomförs på TFHS i Ljungbyhed. Därefter genomförs&lt;br&gt;den grundläggande helikopterutbildningen, GHU, på Malmen i&lt;br&gt;Linköping. Efter GHU följer ett skede med grundläggande taktisk&lt;br&gt;utbildning, GTU. Även detta skede genomförs på Malmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsmoment som bör kunna samordnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att det finns samordningsmöjligheter i de mer&lt;br&gt;allmänna teoretiska ämnena i flygutbildningens början såsom&lt;br&gt;aerodynamik, meteorologi och grundläggande navigation. Regeringen&lt;br&gt;avser att uppdra åt Försvarsmakten och Lunds universitet att tillsammans&lt;br&gt;redovisa hur en samordning av utbildningen i dessa och andra teoretiska&lt;br&gt;flygämnen bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmaktens internationalisering ställer ökade krav på svenska&lt;br&gt;militära piloter i fråga om kunskap i civila flygregler. Försvarsmakten&lt;br&gt;och Lunds universitet bör ges i uppdrag att pröva om utbildningen av&lt;br&gt;svenska militära piloter i civila flygbestämmelser kan göras mer&lt;br&gt;samordnad än vad som sker i nuläget. Det gäller utbildning i de svenska&lt;br&gt;civila flygbestämmelserna (Bestämmelser för civil luftfart - BCL) och&lt;br&gt;andra civila flygregler som enligt t.ex. de europeiska luftfartsmyndig-&lt;br&gt;heternas gemensamma luftfartsbestämmelser (Joint Aviation&lt;br&gt;Requirements - JAR) gäller vid internationell flygverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt förslag om en samordnad civil och militär flygutbildning&lt;br&gt;sommaren 2000 redovisade Region Skåne sin syn på hur&lt;br&gt;flygövningsmomenten skulle kunna samordnas. Förslaget innebär att den&lt;br&gt;militära utbildningen delvis skulle genomföras med propellerflygplan.&lt;br&gt;Detta skulle, enligt Region Skåne, innebära besparingar för staten&lt;br&gt;sammantaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmaktens utbildning av militära piloter inleddes tidigare med&lt;br&gt;ett skede på propellerflygplan. Myndigheten fann emellertid att det&lt;br&gt;skedet inte behövdes. Genom förändringen kunde antalet flygtimmar&lt;br&gt;minskas. Sedan mitten på 1980-talet genomförs hela den militära&lt;br&gt;flygutbildningen på jetflygplan. Försvarsmakten anser att ett propeller-&lt;br&gt;skede inte skall återinföras i utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör Försvarsmakten och Lunds universitet&lt;br&gt;ges i uppdrag att pröva effektiviteten och rationaliteten i samt de&lt;br&gt;ekonomiska konsekvenserna av de nuvarande militära respektive civila&lt;br&gt;flygutbildningssystemen. De två instanserna bör därvid bedöma&lt;br&gt;lämpligheten av att låta den militära flygutbildningen innehålla även ett&lt;br&gt;skede med propellerflygplan. Försvarsmakten och Lunds universitet bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ges i uppdrag att tillsammans redovisa om och hur även delar av&lt;br&gt;flygövningsmomenten i flygutbildningen kan genomföras gemensamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga i flygutbildningen är Försvarsmaktens utbildning av&lt;br&gt;transportflygpiloter. Utbildningen av dessa piloter genomförs med stöd&lt;br&gt;av TFHS. Regeringen anser att Försvarsmakten och Lunds universitet&lt;br&gt;bör ges i uppdrag att pröva om det vore ändamålsenligt att ytterligare&lt;br&gt;tydliggöra samverkan när det gäller denna utbildning. En delfråga är att&lt;br&gt;pröva lämpligheten i att, med beaktande av att piloterna också skall ges&lt;br&gt;erforderlig officersutbildning, direktutbilda piloter för transportflyg-&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TFHS genomför i dag civil flyglärareutbildning för egna blivande&lt;br&gt;flyglärare som intern fortbildning eller som uppdragsutbildning. Några&lt;br&gt;privata flygskolor tillhandahåller avgiftsfinansierad flyglärareutbildning.&lt;br&gt;Det finns däremot inte någon högskoleutbildning för flyglärare enligt de&lt;br&gt;krav BCL ställer. Tidigare bedrevs statlig flyglärareutbildning vid&lt;br&gt;Högskolan för lärarutbildning i Södertälje. Inom Försvarsmakten utbildas&lt;br&gt;flyglärare för GFU genom flygskolan och flyginstruktörer för GTU&lt;br&gt;genom flygenheten vid F 16. I den rapport från Försvarshögskolan som&lt;br&gt;refereras ovan framhålls de militära flygläramas betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tar inte i denna proposition ställning till frågan om en&lt;br&gt;statlig civil flyglärareutbildning. Regeringen bedömer emellertid att det&lt;br&gt;kan finnas fördelar med ett samarbete mellan den militära flyglärare- och&lt;br&gt;flyginstruktörsutbildningen och den fortutbildning till flyglärare som&lt;br&gt;bedrivs vid TFHS. Försvarsmakten och Lunds universitet bör därför ges i&lt;br&gt;uppdrag att tillsammans övefväga i vilken utsträckning ett tydligare&lt;br&gt;samarbete än det hittillsvarande skulle kunna utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Administrativ ledning, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten och Lunds universitet, som inrymmer TFHS, ansvarar&lt;br&gt;för den militära flygutbildningen respektive den statliga utbildningen av&lt;br&gt;civila trafikflygare. Sedan TFHS inrättades 1984 och fram till 1998 var&lt;br&gt;TFHS en egen organisatorisk enhet inom Försvarsmakten. Under den tid&lt;br&gt;Försvarsmakten var huvudman för TFHS var samordningen mellan den&lt;br&gt;militära och civila utbildningen begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening finns det administrativa processer i&lt;br&gt;anslutning till flygutbildningen som bör kunna samordnas bättre än idag.&lt;br&gt;En sådan är uttagningen av militära och civila pilotelever. Den nordiska&lt;br&gt;arbetsgruppen om pilotfrågor inom de nordiska försvarsmakterna berörde&lt;br&gt;denna fråga i sin rapport till de nordiska försvarsdepartementen i oktober&lt;br&gt;1999, Frågor om piloter inom de nordiska försvarsmakterna. Arbets-&lt;br&gt;gruppen ansåg att ett bättre samordnat och högkvalitativt uttagnings-&lt;br&gt;förfarande skulle tjäna såväl försvarsmakterna (som därmed i mindre&lt;br&gt;grad riskerar att förlora militära piloter till civil tjänst) som flygbolagen&lt;br&gt;(som därmed får kontinuerlig tillgång till civila elever med erforderliga&lt;br&gt;kvalifikationer och en lämplighet för yrket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Danmark träffades i juni 2000 ett avtal mellan Forsvarsministeriet&lt;br&gt;och SAS som bl.a. innebär att det danska försvaret skall svara för&lt;br&gt;uttagningen även av elever för civil pilotutbildning. Uttagningen skall&lt;br&gt;grundas på såväl försvarets krav som de krav SAS ställer. I Finland är en&lt;br&gt;liknande ordning på gång. Det finns enligt regeringens mening anledning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att pröva hur uttagningen av civila och militära pilotelever i Sverige kan&lt;br&gt;samordnas. I ett sådant arbete bör också flygbolagens uppfattningar&lt;br&gt;ägnas uppmärksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill också erinra om att regeringen i januari 2000 medgivit&lt;br&gt;att Försvarsmakten genom Flygmedicincentrum som ett Aeromedical&lt;br&gt;Centre får utföra flygmedicinska uppgifter för civil luftfart. I detta ligger&lt;br&gt;en möjlighet att ytterligare samordna och utveckla den militära och civila&lt;br&gt;flygmedicinska verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordning inom Försvarsmakten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten bedriver såväl flygplans- som helikopterutbildning.&lt;br&gt;Regeringen bedömer att det finns likheter mellan dessa utbildningar.&lt;br&gt;Utbildningarna bedrivs idag i Ängelholm respektive Malmen, Linköping.&lt;br&gt;Den militära helikopterutbildningen inleds med ett skede flygplans-&lt;br&gt;utbildning som genomförs av TFHS på Ljungbyhed. I sammanhanget&lt;br&gt;kan noteras att Försvarsmakten även utnyttjar TFHS för utbildning av&lt;br&gt;transportflygpiloter. Regeringen anser att Försvarsmakten, utan att&lt;br&gt;förändra samarbetet med TFHS, bör pröva om de två utbildningarna&lt;br&gt;skulle kunna samordnas tydligare inom den egna myndigheten. T.ex. bör&lt;br&gt;prövas om ledningen för utbildningarna kan samordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser om vad som kan samordnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redovisats i de föregående avsnitten menar regeringen att en&lt;br&gt;närmare samverkan mellan den militära och den statliga civila&lt;br&gt;pilotutbildningen eller en samordning av vissa moment inom dem kan&lt;br&gt;leda till en för staten sammantaget effektivare verksamhet. Regeringen&lt;br&gt;avser att uppdra åt Försvarsmakten och Lunds universitet att pröva de&lt;br&gt;samordningsfrågor som belysts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samordning bör enligt regeringens mening leda till fördelar för&lt;br&gt;såväl den civila som den militära pilotutbildningen. På ett naturligt sätt&lt;br&gt;kan de två utbildningarna tillgodogöra sig varandras erfarenheter. Detta&lt;br&gt;bör vara betydelsefullt både i ett nationellt och i ett internationellt&lt;br&gt;perspektiv. Vidare bör de sammantagna utbildningskostnaderna kunna&lt;br&gt;minskas om en viss samordning genomförs. Försvarsmakten och Lunds&lt;br&gt;universitet bör tillsammans redovisa mer i detalj vilka effektivitetsvinster&lt;br&gt;som kan uppnås genom en samverkan och samordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill understryka att en samordning av vissa verksamheter&lt;br&gt;inte innebär att verksamheterna måste samlokaliseras för att den&lt;br&gt;eftersträvade effektiviteten skall uppnås. Enligt regeringens mening är&lt;br&gt;det väsentliga i sammanhanget att samordna verksamheter mellan civila&lt;br&gt;och militära utövare för att åstadkomma en för såväl staten sammantaget&lt;br&gt;som de enskilda verksamhetsutövama, effektiv och rationell flygut-&lt;br&gt;bildning. Utgångspunkten skall därför vara att skapa ett system där dessa&lt;br&gt;effekter uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att en samordnad verksamhet bör kunna tillämpas&lt;br&gt;från den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Formerna för samordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En samordningsfunktion för militär och&lt;br&gt;högkvalitativ statlig civil flygutbildning tillskapas. Samordnings-&lt;br&gt;funktionen bör bestå av representanter för främst Försvarsmakten och&lt;br&gt;Trafikflyghögskolan. Funktionen bör kunna verka från den 1 januari&lt;br&gt;2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordningsfunktionen bör svara för frågor om uttagning av&lt;br&gt;pilotelever, gemensam civil-militär teoriutbildning, sådan flygplans-&lt;br&gt;utbildning som kan genomföras gemensamt civilt och militärt,&lt;br&gt;fortbildning till flyglärare samt flygmedicinfrågor. Samordnings-&lt;br&gt;funktionen bör vidare svara för att samordna uppdragsutbildning, t.ex.&lt;br&gt;pilotutbildning för övrig statlig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att en samordning inte behöver innebära att den ena&lt;br&gt;myndigheten/institutionen formellt inordnas i eller underställs den andra.&lt;br&gt;I stället bör en gemensam samordningsfunktion inrättas där&lt;br&gt;Försvarsmakten och Trafikflyghögskolan (TFHS) ingår på lika basis.&lt;br&gt;Samordningsfunktionen bör svara för frågor om uttagning av pilotelever,&lt;br&gt;övergripande svara för frågor om lämplig gemensam civil-militär&lt;br&gt;teoriutbildning, sådan flygplansutbildning som kan genomföras&lt;br&gt;gemensamt civilt och militärt, fortbildning till flyglärare samt&lt;br&gt;flygmedicinfrågor. Samordningsfunktionen bör vidare svara för att&lt;br&gt;samordna den uppdragsutbildning som är aktuell inom skilda områden,&lt;br&gt;t.ex. pilotutbildning för övrig statlig verksamhet och vidareutbildning av&lt;br&gt;civila helikopterpiloter. Inom ramen för samordningsfunktionen bör&lt;br&gt;också en vidareutveckling av samordningen prövas, t.ex. om vissa delar&lt;br&gt;av flygövningsmomenten i den civila och militära flygutbildningen kan&lt;br&gt;samordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordningsfunktionen bör bestå av representanter för främst&lt;br&gt;Försvarsmakten och TFHS. Det skulle även kunna övervägas att låta&lt;br&gt;representanter för utbildning av t.ex. flygtekniker knytas till samord-&lt;br&gt;ningsfunktionen. Funktionen bör kunna verka från den 1 januari 2002.&lt;br&gt;Regeringen bedömer att kostnaderna för samordningsfunktionen blir&lt;br&gt;måttliga och anser att de skall täckas inom respektive myndighets&lt;br&gt;nuvarande budget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att uppdra åt Försvarsmakten och Lunds universitet&lt;br&gt;att med utgångspunkt i den här angivna inriktningen utarbeta ett&lt;br&gt;detaljerat underlag om samordningsfunktionen, dess organisatoriska&lt;br&gt;hemvist och lokalisering, struktur, uppgifter, befogenheter, ansvar och&lt;br&gt;verksamhetseffektivitet. Även kostnaderna för samordningsfunktionens&lt;br&gt;verksamhet skall belysas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Exportstöd och antalet verksamhetsställen för &lt;sup&gt;pro&lt;/sup&gt;P- 2000/01:35&lt;br&gt;militär flygverksamhet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det finns goda förutsättningar för att JAS 39&lt;br&gt;Gripen kommer att kunna exporteras till även andra stater än Sydafrika&lt;br&gt;före 2010. En omfattande exportfrämjande verksamhet pågår i ett flertal&lt;br&gt;stater. JAS 39 Gripen är ett av alternativen för dessa staters framtida&lt;br&gt;flygplansanskaffhing inom de närmaste ungefär fem åren. Därutöver&lt;br&gt;bedöms att ytterligare marknader kan tillkomma under perioden t.o.m.&lt;br&gt;2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att Sverige skall kunna genomföra önskvärd export av JAS Gripen&lt;br&gt;t.o.m. ca 2010 krävs utbildningsfaciliteter från Försvarsmakten mot-&lt;br&gt;svarande två - tre stridsflygdivisioner JAS 39 Gripen inklusive&lt;br&gt;stödverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ställs vidare krav på den flygplats som skall användas vid&lt;br&gt;exportstödsutbildning. Grundkraven innebär att, sedan F 10 har lagts ned,&lt;br&gt;kan F 4, F 7, F 16, F 17 och F 21 samt Malmen och Saabfältet i&lt;br&gt;Linköping nyttjas för exportstödsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det behövs fyra flygflottiljer för de åtta stridsflygdivisionema och&lt;br&gt;transportflyget. Härutöver behövs en organisatorisk enhet med kapacitet&lt;br&gt;för flygverksamhet för specialflyget och ytterligare en organisatorisk&lt;br&gt;enhet för den samlade GFU- och GTU-verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen behandlade frågan om antalet flygflottiljer i propositionen&lt;br&gt;Det nya försvaret (prop. 1999/2000:30). Regeringen konstaterade där att&lt;br&gt;utbildningen av nya flygförare och omskolningen till Gripensystemet&lt;br&gt;sammantaget är känsligt för störningar under de närmaste åren och ställer&lt;br&gt;krav på flottiljkapacitet. Till utbildningen och omskolningen kommer,&lt;br&gt;fortsatte regeringen, en annan komponent som också ställer krav på&lt;br&gt;kapacitet, nämligen möjligheterna att lämna exportstöd genom Viggen-&lt;br&gt;eller Gripenutbildning. Regeringen ansåg att det inte var möjligt att nu&lt;br&gt;ange omfattningen av det framtida behovet av exportstöd. Detta innebär&lt;br&gt;att det behövs fem flygflottiljer för att tillförsäkra erforderlig kapacitet&lt;br&gt;för utbildning av nya flygförare och omskolning till Gripensystemet samt&lt;br&gt;för eventuella exportåtaganden i framtiden, framhöll regeringen i&lt;br&gt;propositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksdagens beslut i mars i år skall flygstridskraftema i framtiden&lt;br&gt;bestå av åtta divisioner JAS 39 Gripen (prop. 1999/2000:30, bet.&lt;br&gt;1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168). Dessa åtta divisioner skall vara&lt;br&gt;fördelade på fyra flygflottiljer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att vissa krav måste vara uppfyllda för att en&lt;br&gt;flygplats skall kunna användas för exportstödsutbildning. Flygplatsen&lt;br&gt;skall redan i sig ha sådana bas- och räddningsresurser att militär&lt;br&gt;flygtrafik tillåts. Det måste finnas flygtrafikledning och vädertjänst.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare krävs bl.a. verksamhetstillstånd för den tekniska och Prop. 2000/01:35&lt;br&gt;flygoperativa tjänsten. Dessa grundkrav innebär att, sedan F 10 har lagts&lt;br&gt;ned, kan F 4, F 7, F 16, F 17 och F 21 samt Malmen och Saabfältet i&lt;br&gt;Linköping nyttjas för exportstödsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att från försvarspolitiska, säkerhetspolitiska,&lt;br&gt;industriella och ekonomiska utgångspunkter är export av JAS 39&lt;br&gt;Gripensystemet angelägen för såväl Sverige som de stater Sverige&lt;br&gt;samarbetar med avseende utveckling m.m. av Gripensystemet. Det är&lt;br&gt;därför viktigt att staten stöder och underlättar exportansträngningama när&lt;br&gt;det gäller Gripensystemet. Staten bör därför på olika sätt medverka till att&lt;br&gt;stödja försvarsindustrin vid marknadsföring av JAS 39 Gripen i aktuella&lt;br&gt;kampanjländer och genomföra utbildningsstöd och liknande vid&lt;br&gt;exportframgång av JAS 39 Gripen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens koordinering och samordning av exportfrämjande&lt;br&gt;stödresurser för export av JAS 39 Gripen genomförs inom&lt;br&gt;Regeringskansliets koordinations- och referensgrupp för export av JAS&lt;br&gt;39 Gripen (KRG 1-JAS 39 Gripen). I gruppen ingår representanter för&lt;br&gt;Utrikesdepartementet, Försvarsdepartementet, Försvarsmakten,&lt;br&gt;Försvarets materielverk, Inspektionen för strategiska produkter (ISP) och&lt;br&gt;försvarsindustrin genom Saab/BAe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för en trovärdig exportkampanj och för att&lt;br&gt;exportframgångar skall kunna &amp;quot;uppnås är, enligt regeringens mening, att&lt;br&gt;Sverige kan erbjuda utländska piloter, tekniker m.fl. utbildning på JAS&lt;br&gt;39 Gripensystemet vid den svenska Försvarsmakten. Detta gäller såväl&lt;br&gt;kortare introduktionsutbildningar av enstaka piloter under en kampanjfas&lt;br&gt;som utbildningar utifrån respektive lands behov vid en exportaffär.&lt;br&gt;KRG 1-JAS 39 Gripen har därför under våren 2000 haft Försvars-&lt;br&gt;departementets uppdrag att bedöma omfattningen av de utbildnings-&lt;br&gt;resurser m.m. som behövs från Försvarsmakten för att kunna lämna&lt;br&gt;erforderligt exportstöd för JAS 39 Gripen t.o.m. ungefär 2010. KRG&lt;br&gt;bedömer att det finns goda förutsättningar och god sannolikhet för att&lt;br&gt;export av JAS 39 Gripen kommer att kunna ske till ytterligare stater,&lt;br&gt;förutom Sydafrika, före 2010. För närvarande pågår omfattande&lt;br&gt;exportfrämjande verksamhet i antal stater där JAS 39 Gripen inom de&lt;br&gt;närmaste ca fem åren är ett av alternativen för landets framtida&lt;br&gt;flygplansanskaffhing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att utbilda fyra - sex utländska piloter till en grundläggande&lt;br&gt;flygslagsnivå på JAS 39 Gripen anser KRG att det behövs utbildnings-&lt;br&gt;resurser motsvarande en operativ stridsflygsdivision JAS 39 Gripen&lt;br&gt;inklusive stödresurser från stridsledningsorganisationen och&lt;br&gt;stationskompani. Utbildningen bedöms ta ungefär sex månader.&lt;br&gt;Resursbehovet motsvarar ungefär samma volym som behövs för att&lt;br&gt;utbilda svenska JAS 39 Gripenpiloter. För att Sverige skall kunna&lt;br&gt;genomföra önskvärd export av JAS Gripen t.o.m. ca 2010 ställer detta,&lt;br&gt;enligt KRG:s uppfattning, krav på utbildningsfaciliteter från&lt;br&gt;Försvarsmakten motsvarande två - tre stridsflygsdivisioner JAS 39&lt;br&gt;Gripen inklusive stödverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att KRG:s uppfattning om omfattningen av de&lt;br&gt;utbildningsfaciliteter m.m. hos Försvarsmakten som behövs för att kunna&lt;br&gt;exportera bedömt antal JAS 39 Gripen t.o.m. ungefär 2010 är rimlig.&lt;br&gt;Regeringen vill i sammanhanget understryka att det är försvarsindustrin,&lt;br&gt;Saab/BAe, som ekonomiskt och praktiskt skall ansvara för utbildnings-&lt;br&gt;frågorna mot respektive nation. Flygutbildning m.m. i exportstödjande&lt;br&gt;syfte köps från Försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill även erinra om att riksdagen i sitt beslut hösten 1998&lt;br&gt;(bet. 1998/1999:FöUl, rskr. 1998/1999:74) med anledning av budget-&lt;br&gt;propositionen ansåg att det är angeläget att regeringen i en situation med&lt;br&gt;en vikande internationell försvarsindustrimarknad och skärpt&lt;br&gt;konkurrenssituation, från främst USA, vidtar ytterligare åtgärder i syfte&lt;br&gt;att skapa bättre förutsättningar för angelägna exportframgångar för&lt;br&gt;viktiga försvarsmaterielprojekt, däribland JAS 39 Gripen. Vid riksdags-&lt;br&gt;behandlingen av prop. 1999/2000:30 våren 2000 (bet. 1999/2000:FöU2)&lt;br&gt;underströks också att stödet till försvarsindustrins exportansträngningar&lt;br&gt;har fortsatt stor betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Export av Gripensystemet är enligt regeringens mening av stor&lt;br&gt;betydelse för Sverige. Det ligger således i ett samlat statligt intresse att ta&lt;br&gt;exportstödshänsyn när Försvarsmaktens grundorganisation slutligt&lt;br&gt;utformas. De framtida flygstridskraftema skall bestå av åtta divisioner&lt;br&gt;JAS 39 Gripen som fördelas på fyra flygflottiljer. I takt med att&lt;br&gt;Försvarsmakten tillförs Gripendivisioner avvecklas Viggendivisionema.&lt;br&gt;För att samtidigt kunna genomföra den löpande flygutbildningen inom&lt;br&gt;Viggen- och Gripensystemen,'genomföra ombeväpningen från Viggen-&lt;br&gt;systemet till Gripensystemet, genomföra en kontrollerad avveckling av&lt;br&gt;Viggensystemet och begränsade exportstödsinsatser gäller emellertid att&lt;br&gt;det till ungefär 2004 behövs motsvarande tio flygdivisioner. De två extra&lt;br&gt;Viggendivisionema ingår därvid inte i Försvarsmaktens insatsorganisa-&lt;br&gt;tion utan endast i grundorganisationen. Enligt regeringens mening är det&lt;br&gt;inte möjligt att bedriva verksamhet med de åtta framtida divisionerna&lt;br&gt;JAS 39 Gripen, transportflyget, det s.k. specialflyget, en samlad militär&lt;br&gt;flygutbildning och mer uttalat exportstöd vid endast fyra flygflottiljer.&lt;br&gt;Detta leder till att det behövs ytterligare kapacitet avseende&lt;br&gt;verksamhetsställen för militär flygverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den redovisade bedömningen av de framtida&lt;br&gt;exportmöjlighetema-och KRG:s bedömning av kravet på utbildnings-&lt;br&gt;faciliteter inom Försvarsmakten motsvarande två-tre stridsflygs-&lt;br&gt;divisioner - anser regeringen att följande antal verksamhetsställen för&lt;br&gt;militär flygverksamhet tills vidare bör finnas i Försvarsmaktens&lt;br&gt;grundorganisation för att även tillförsäkra erforderlig kapacitet för&lt;br&gt;eventuella exportstödsåtaganden i framtiden: Fyra flygflottiljer behövs&lt;br&gt;för de åtta stridsflygdivisionema och transportflyget. En organisatorisk&lt;br&gt;enhet med kapacitet för flygverksamhet behövs för specialflyget och&lt;br&gt;ytterligare en organisatorisk enhet med kapacitet för flygverksamhet&lt;br&gt;behövs för den samlade GFU- och GTU-verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Internationell samverkan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Försvarsmakten bör fortsätta att medverka i&lt;br&gt;samarbetet om en gemensam europeisk grundutbildning av strids-&lt;br&gt;flygpiloter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen for det samarbetet bör Försvarsmakten verka for att en av&lt;br&gt;de tre - fyra europeiska utbildningsplatserna lokaliseras till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta europeiska flygvapnen har sin egen nationella flygutbildnings-&lt;br&gt;skola med egen kursplan m.m. Några flygvapen genomfor sin utbildning&lt;br&gt;i USA eller Kanada. Ett stort antal olika skolflygplansystem används.&lt;br&gt;Huvuddelen av dessa skolflygplanssystem måste omsättas med början&lt;br&gt;om ungefär tio år. För de flesta staterna är det knappast ekonomiskt&lt;br&gt;realistiskt eller möjligt att skapa ett nationellt program för att utveckla&lt;br&gt;utbildningssystem med simulatorer och flygplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för samarbetet mellan de europeiska flygvapencheferna&lt;br&gt;(EURAC) bildades 1997 en informell arbetsgrupp för att studera&lt;br&gt;möjligheten att skapa ett gemensamt europeiskt flygträningssystem för&lt;br&gt;blivande stridspiloter. Bakgrunden till initiativet var bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Det finns ett behov av samma kvalitetskrav på piloterna vid gemen-&lt;br&gt;samma fredsoperationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Det finns ett behov av att rationalisera och effektivisera den nuvarande&lt;br&gt;utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Utbildningen bör genomföras i Europa och inte i USA och Kanada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Flera stater behöver omsätta sina jetskolflygplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Det finns behov av ekonomiska lösningar som delas med flera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studien omfattar hela utbildningskedjan med den grundläggande&lt;br&gt;flygutbildningen och den grundläggande taktiska flygutbildningen samt&lt;br&gt;frågor om bl.a. ledningsorganisation, flygplatser, simulatorer och&lt;br&gt;instruktörer. Syftet med en samordnad utbildning är att tillförsäkra&lt;br&gt;staterna välutbildade militära piloter. Sverige har deltagit i studie-&lt;br&gt;gruppens arbete med representanter från Försvarsmaktens flygvapen-&lt;br&gt;centrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den samordnade utbildningen skulle innebära att träningen för de&lt;br&gt;olika flygvapnen i Europa genomförs på tre - fyra platser och att en&lt;br&gt;multinationell administration håller samman verksamheten. Utbildningen&lt;br&gt;skall optimeras genom att den lokaliseras till platser med tillgång på&lt;br&gt;luftrum med små begränsningar. Den tekniska utvecklingen kommer,&lt;br&gt;enligt studien, att medge en hög användningsgrad av simulatorer och&lt;br&gt;video m.m. Inriktningen är att en samordnad utbildning skulle kunna&lt;br&gt;påbörjas 2010. Arbetsgruppen har uppskattat behovet av nya&lt;br&gt;jetskolflygplan för en gemensam utbildning till 200 - 250 st. Behovet av&lt;br&gt;färdigutbildade piloter bedöms vara ungefär 250 - 275 per år. Antalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;flygtimmar uppskattas av arbetsgruppen till ungefär 30 000 timmar per&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flygvapenchefernas arbetsgrupp har tagit översiktliga kontakter med&lt;br&gt;industrin för att fä belyst möjlig teknikutveckling vad avser såväl&lt;br&gt;simulatorer som skolflygplan. En gemensam europeisk industrigrupp har&lt;br&gt;också bildats med deltagare från ca 20 företag, däribland Saab AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flygvapenchefernas arbete fortsätter. De stater som väljer att delta i det&lt;br&gt;fortsatta arbetet skall forma en gemensam studiebudget från och med&lt;br&gt;2001 och personella resurser skall ställas till förfogande för ett par&lt;br&gt;arbetsgrupper. Varje stat beslutar själv om sin medverkan i arbetet.&lt;br&gt;Statema har också rätt att stegvis besluta om denna medverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av Försvarsmaktens fyra uppgifter är att delta i internationella&lt;br&gt;insatser. Denna uppgift har hög prioritet. Utan att ta ställning till i vilken&lt;br&gt;utsträckning svenska flygstridskrafter kommer att efterfrågas för&lt;br&gt;internationella insatser i framtiden, anser regeringen att en gemensam&lt;br&gt;militär europeisk flygutbildning upp till en viss utbildningsnivå skulle&lt;br&gt;öka Försvarsmaktens interoperabilitet. Detta skulle ligga i linje med en&lt;br&gt;svensk inriktning. Regeringen anser därför att en internationell&lt;br&gt;samverkan om militär flygutbildning med den redovisade inriktningen&lt;br&gt;principiellt bör understödjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett genomförande av de europeiska flygvapenchefernas förslag ligger&lt;br&gt;minst tio år framåt i tiden. Det'finns inga direkta eller preciserade statliga&lt;br&gt;svenska initiativ när det gäller internationell samverkan om militär&lt;br&gt;flygutbildning. Det finns inte heller några uttalade nordiska initiativ.&lt;br&gt;Danmark och Norge köper väsentliga delar av sin militära flygutbildning&lt;br&gt;i Nordamerika. Finland står inför en omdaning av sin kvalificerade&lt;br&gt;pilotutbildning där huvudinriktningen är att den skall bedrivas nationellt&lt;br&gt;inom Finland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det initiativ som har tagits av Saab AB genom det s.k. European Pilot&lt;br&gt;Training Center-projektet är, när det gäller den egentliga utbildnings-&lt;br&gt;delen, i väsentliga avseenden kopplat till de europeiska flygvapen-&lt;br&gt;chefernas förslag. En tyngdpunkt i Saab AB:s förslag är frågan om ett&lt;br&gt;gemensamt europeiskt skolflygplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att det inte år realistiskt att Sverige vid sidan om&lt;br&gt;det arbete som pågår, tar nya initiativ och driver frågan om en&lt;br&gt;internationell samverkan om militär pilotutbildning. Denna bedömning&lt;br&gt;avser även en samverkan på nordisk basis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör frågan om en utveckling av en&lt;br&gt;internationell samverkan om pilotutbildning kopplas till i första hand det&lt;br&gt;arbete som bedrivs av de europeiska flygvapencheferna. Detta är ett&lt;br&gt;långsiktigt arbete. Emellertid gäller också att de hittills medverkande&lt;br&gt;staterna, bl.a. Sverige, redan under innevarande år har att bestämma om&lt;br&gt;man vill delta i det fortsatta arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flygvapenchefernas samarbete om pilotutbildning har ännu inte nått så&lt;br&gt;långt att innehållet har kunnat konkretiseras eller konsekvenser och&lt;br&gt;kostnader kan bedömas. Några definitiva beslut om svensk medverkan&lt;br&gt;bör därför inte fattas nu. Däremot vore det enligt regeringen värdefullt&lt;br&gt;om Försvarsmakten deltog i det fortsatta arbetet, som alltså inom något&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år böijar få en mer konkretiserad form. Härigenom skulle tydligare&lt;br&gt;klarläggas möjligheterna för Sverige att i framtiden kunna bedriva en&lt;br&gt;militär pilotutbildning i samverkan med andra europeiska stater.&lt;br&gt;Kostnaderna för Försvarsmaktens medverkan i det fortsatta berednings-&lt;br&gt;arbetet skall rymmas inom befintlig ekonomisk ram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån de krav på Försvarsmakten som statsmakterna ställer skall&lt;br&gt;myndigheten ansvara för att personal utbildas och övas för att kunna&lt;br&gt;fullgöra sina uppgifter. Det är därför viktigt att Försvarsmakten i en&lt;br&gt;eventuell samverkan om utbildning av militära piloter har ett avgörande&lt;br&gt;inflytande över utbildningens innehåll och utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna modell med ett statligt huvudansvar hindrar enligt regeringen&lt;br&gt;emellertid inte att det skulle kunna finnas kommersiella eller civila inslag&lt;br&gt;i samverkan. Regeringen bedömer sålunda att det vore en fördel för såväl&lt;br&gt;de europeiska försvarsmaktema/flygvapnen som för Sverige om ett&lt;br&gt;gemensamt skolflygplan kunde anskaffas. En annan teknisk komponent i&lt;br&gt;ett gemensamt europeiskt flygutbildningssystem där svensk industri&lt;br&gt;borde kunna medverka är vid anskaffning av simulatorer. Regeringen&lt;br&gt;anser att engagemang i dessa avseenden skulle understödja svenska&lt;br&gt;utbildningsåtaganden när det gäller export av Gripen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Sverige lyckas i ansträngningarna att exportera Gripensystemet till&lt;br&gt;flera stater kommer det att ställas krav på resurser för utbildning av&lt;br&gt;piloter för JAS 39 Gripen. I ett sådant läge kan ett kommersiellt&lt;br&gt;komplement till utbildningsstöd genom Försvarsmaktens försorg bli&lt;br&gt;aktuellt för att klara exportåtagandena. En sålunda uppkommen situation&lt;br&gt;bör även kunna utnyttjas för' att underlätta en gemensam europeisk&lt;br&gt;utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flygvapenchefernas arbete har som utgångspunkt att en gemensam&lt;br&gt;utbildning skall bedrivas vid tre - fyra olika platser i Europa. Regeringen&lt;br&gt;anser att Sverige borde ha goda naturliga förutsättningar för att kunna&lt;br&gt;tillhandahålla en av dessa platser. Luftrumsfrågoma spelar därvidlag en&lt;br&gt;stor roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nordiska staterna genomför för närvarande en gemensam&lt;br&gt;upphandling av helikoptrar för sina försvarsmakter. I och med att&lt;br&gt;helikoptermaterielen sålunda blir av samma slag kan övervägas om inte&lt;br&gt;också utbildningen av piloter m.m. för dessa helikoptrar bör genomföras&lt;br&gt;på gemensam nordisk basis. Frågan om en gemensam utbildning&lt;br&gt;övervägs inom ramen för det nordiska samarbetet. Därvidlag kan, enligt&lt;br&gt;regeringens mening, även prövas om en sådan gemensam utbildning&lt;br&gt;skulle kunna samordnas inom ramen för Försvarsmaktens helikopter-&lt;br&gt;utbildning på Malmen i Linköping. Regeringen förutsätter att en&lt;br&gt;gemensam utbildning inte kommer att innebära några merkostnader som&lt;br&gt;belastar Försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lokaliseringen av den militära&lt;br&gt;flygutbildningen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansåg i prop. 1999/2000:30 hösten 1999 att flygskolan vid&lt;br&gt;F 10 skulle lokaliseras till F 16 i Uppsala. I propositionen angavs att&lt;br&gt;flygskolan bör lokaliseras till en flygplats med ett bansystem som har&lt;br&gt;flera rullbanor. Ett sådant bansystem finns i dag vid F 7 i Såtenäs, F 10 i&lt;br&gt;Ängelholm och F 16 i Uppsala. Flottiljerna F 4 i Östersund, F 17 i&lt;br&gt;Ronneby och F 21 i Luleå har endast en rullbana. Vid F 21 har banan&lt;br&gt;nyligen förlängts avsevärt för att flygplatsen skall kunna ta emot tungt&lt;br&gt;fraktflyg. Skulle flygskolan lokaliseras till F 4, F 17 eller F 21, bör&lt;br&gt;flottiljen förses med en kompletterande rullbana. Detta bedöms kosta upp&lt;br&gt;till 300 miljoner kronor. I propositionen behandlade regeringen också&lt;br&gt;möjligheterna att lokalisera flygskolan till F 7. Regeringen fann att en&lt;br&gt;sådan lokalisering var olämplig på grund av den omfattande&lt;br&gt;Gripenverksamheten och transportflygverksamheten vid flottiljen. Detta&lt;br&gt;ledde till att skolan borde lokaliseras till Fl6 och samlokaliseras med&lt;br&gt;GTU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokaliseringsalternativ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat att F 10 skall läggas ned den 31 december 2002.&lt;br&gt;Detta innebär att verksamhet som bedrivs på F 10 och som inte skall&lt;br&gt;avvecklas, bl.a. flygskolan, skall flyttas därifrån. Regeringen anser att det&lt;br&gt;är viktigt att flygskolan lokaliseras till en plats med ett bansystem med&lt;br&gt;flera rullbanor. Detta finns vid några militära flygplatser. Det finns också&lt;br&gt;i Ljungby hed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har värderat förutsättningarna för en lokalisering av en&lt;br&gt;samlad militär flygutbildning, dvs. GFU och GTU, vid Uppsala F 16 och&lt;br&gt;Ljungbyhed. GTU är redan lokaliserad till F 16. Vid flottiljen finns såväl&lt;br&gt;lokaler som hangarutrymmen som kan utnyttjas för flygskolan/GFU.&lt;br&gt;Vissa ombyggnader för bl.a. uppställningsplatser behöver göras. Vidare&lt;br&gt;behöver serviceplatser byggas till i en befintlig hangar. Behovet av&lt;br&gt;elevförläggningsutrymmen, administrationslokaler och flygtjänstlokaler&lt;br&gt;kan tillgodoses vid flottiljen. Härutöver behöver vissa andra investeringar&lt;br&gt;göras för flygverksamheten i Uppsala oavsett om flygskolan lokaliseras&lt;br&gt;dit eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Ljungbyhed finns verksamhets lokaler som skulle kunna utnyttjas&lt;br&gt;för GFU- och GTU-verksamheten. Gymnastiksalar, matsal och övriga&lt;br&gt;gemensamhetsanläggningar kan tillhandahållas efter behov. Härutöver&lt;br&gt;gäller att Försvarsmakten hyr flygfältet av Fortifikationsverket. Flyttas&lt;br&gt;GFU och GTU till Ljungbyhed måste en andra rullbana rustas upp med&lt;br&gt;ny ytbeläggning. Försvarsmakten hyr redan i dag en hangar i&lt;br&gt;Ljungbyhed. Regeringen delar Försvarsmaktens uppfattning att de&lt;br&gt;tänkbara lokalerna för GFU- och GTU-verksamheten vid Ljungbyhed&lt;br&gt;behöver kompletteras och anpassas till modem flygutbildning innan de&lt;br&gt;skulle vara ändamålsenliga för den militära verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller produktionsförutsättningar konstaterar regeringen att&lt;br&gt;dessa är goda i Uppsala. GTU finns redan i Uppsala. I Uppsala finns&lt;br&gt;också redan en omfattande militär verksamhet, vilket underlättar&lt;br&gt;stödverksamheten för en samlad GFU- och GTU-verksamhet. Uppsala&lt;br&gt;har ett bansystem med flera rullbanor. Regeringen konstaterar vidare att&lt;br&gt;produktionsförutsättningama vid Ljungbyhed i flera avseenden också är&lt;br&gt;goda. Bland annat har Ljungbyhed ett bansystem med flera rullbanor.&lt;br&gt;Vid en omlokalisering av GTU till Ljungbyhed skulle emellertid&lt;br&gt;avståndet till GTU:s skjutmål bli avsevärt längre än vad det är i Uppsala.&lt;br&gt;Detta skulle innebära betydligt längre anflygningstider och därmed krav&lt;br&gt;på utökat antal flygtimmar för att nå utbildningsmålen. Regeringen&lt;br&gt;bedömer att produktionsförutsättningama sammantaget är bättre i&lt;br&gt;Uppsala än i Ljungbyhed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om investerings-, hyres- och driftskostnader framför&lt;br&gt;Fortifikationsverket i sitt samrådsyttrande över Försvarsdepartementets&lt;br&gt;promemoria Vissa frågor om den framtida flygutbildningen att det från&lt;br&gt;fastighetssynpunkt torde vara samhällsekonomiskt mest effektivt att&lt;br&gt;lokalisera flygutbildningen till Uppsala. Regeringen har ingen annan&lt;br&gt;uppfattning. Regeringen anser vidare att det är angeläget att&lt;br&gt;handlingsfriheten för utökade exportåtaganden och anpassning bibehålls.&lt;br&gt;Detta innebär att Uppsala även fortsättningsvis bör vara tillgängligt som&lt;br&gt;verksamhetsställe för militär flygverksamhet. Härutöver behöver&lt;br&gt;Försvarsmakten även i framtiden utnyttja viss militär infrastruktur i&lt;br&gt;Uppsala. Om GFU och GTU inte lokaliseras till Uppsala kommer&lt;br&gt;kostnaderna för denna handlingsfrihet att belasta Försvarsmakten utöver&lt;br&gt;kostnaderna för en GFU- och GTU-verksamhet i Ljungbyhed. Detta&lt;br&gt;innebär att en lokalisering av GFU och GTU till Ljungbyhed blir dyrare&lt;br&gt;för Försvarsmakten och därmed för staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver dessa årliga merkostnader uppstår engångskostnader för själva&lt;br&gt;omlokaliseringen av flygskolan/GFU, och i förekommande fall GTU.&lt;br&gt;Vid en lokalisering av GFU och GTU till Ljungbyhed uppstår kostnader&lt;br&gt;för att flytta båda dessa verksamheter. Om GFU samlokaliseras med&lt;br&gt;GTU i Uppsala uppstår kostnader för att flytta endast GFU-verk-&lt;br&gt;samheten. Regeringen beräknar inte dessa omlokaliseringskostnader i&lt;br&gt;nuvarande sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan dessutom konstatera att ny verksamhet har inrymts i&lt;br&gt;flera av de lokaler som dåvarande Krigsflygskolan utnyttjade innan den&lt;br&gt;organisationsenheten lades ned och flygskolan flyttades till Ängelholm.&lt;br&gt;Nuvarande hyresgäster kan komma att störas av den omfattande&lt;br&gt;jetflygplansverksamhet som GFU och GTU innebär. Handlingsfriheten&lt;br&gt;för att inrymma flygskolan i Ljungbyhed kan därmed bli begränsad,&lt;br&gt;vilket kan innebära krav på nyinvesteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftrumsffågoma utreddes av bl.a. Luftfartsverket inför regeringens&lt;br&gt;proposition Det nya försvaret hösten 1999 (prop. 1999/2000:30).&lt;br&gt;Regeringen konstaterar att Skåne och södra Halland ligger i direkt&lt;br&gt;anslutning till de stora civila flygstråken från Stockholmsområdet till&lt;br&gt;bl.a. Köpenhamn/Kastrup/Sturup. Stora delar av denna trafik stiger eller&lt;br&gt;sjunker och använder därmed alla höjdskikt. Detta kan påverka&lt;br&gt;verksamheten även vid Ljungbyhed, särskilt om en samlad militär och&lt;br&gt;civil flygutbildning skulle förläggas dit. Vid en Uppsalalokalisering&lt;br&gt;skulle flygutbildningens övningssektorer ligga nordväst om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm/Uppsala och, på lägre höjd, över Bottenhavet. I dessa Prop. 2000/01:35&lt;br&gt;områden är påverkan från den civila trafiken mindre. När det gäller&lt;br&gt;luftrums- och miljöfrågor har Luftfartsverket i sitt samrådsyttrande över&lt;br&gt;Försvarsdepartementets promemoria Vissa frågor om den framtida&lt;br&gt;flygutbildningen anfört att det är möjligt att utforma likvärdiga&lt;br&gt;övningsförutsättningar från luftrumssynpunkt i Ljungbyhed och i&lt;br&gt;Uppsala. Regeringen har ingen annan uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det blir fråga om en förändrad verksamhet, krävs en ny&lt;br&gt;miljöprövning oavsett till vilken ort en samlad GFU- och GTU-&lt;br&gt;verksamhet lokaliseras. Dåvarande Koncessionsnämnden för miljöskydd&lt;br&gt;gav i maj 1995 Försvarsmakten tillstånd för flygning med bl.a. flygplan&lt;br&gt;37 Viggen, flygplan 39 Gripen och flygplan Sk 60 på F 16 i Uppsala.&lt;br&gt;Koncessionsnämndens beslut överklagades till regeringen och ärendet&lt;br&gt;bereds inom Regeringskansliet. För Ljungbyhed gäller att Koncessions-&lt;br&gt;nämnden i februari 1996 gav Försvarsmakten tillstånd för flygning med&lt;br&gt;främst flygplan Sk 60, propellerflygplan och flygklubbsflygplan. I mars&lt;br&gt;2000 ansökte Ljungbyhed Airport AB om nytt miljötillstånd vid&lt;br&gt;Ljungbyheds flygplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny miljöprövning i Uppsala, som således skulle avse den militära&lt;br&gt;flygskoleverksamheten, innebär en reducerad verksamhet i förhållande&lt;br&gt;till det tillstånd Koncessionsnämnden meddelade 1995. En ny miljö-&lt;br&gt;prövning i Ljungbyhed skulle innebära en prövning för en utökad&lt;br&gt;verksamhet med jetflygplan. En sådan miljöprövning av Ljungbyhed&lt;br&gt;skulle kunna leda till villkor och föreskrifter för Ljungbyhed som innebär&lt;br&gt;påtagliga negativa konsekvenser för verksamheten. Regeringen bedömer&lt;br&gt;att möjligheterna att få miljötillstånd för Gripenverksamhet i Ljungbyhed&lt;br&gt;är mycket små, till följd att ett Ljungbyhedsaltemativ inte skulle tillföra&lt;br&gt;något i exportstödssammanhang. Regeringen vill betona att den inte&lt;br&gt;avser att föregripa resultatet av en miljöprövning i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig del i värderingen är att belysa var förutsättningarna för att&lt;br&gt;åstadkomma synergieffekter är mest fördelaktiga. I detta avseende finner&lt;br&gt;regeringen att det finns fördelar på båda orterna. En utgångspunkt i fråga&lt;br&gt;om den militära flygutbildningen är att samlokalisera GFU och GTU för&lt;br&gt;att uppnå effektivitetsvinster inom utbildningen. En samlokalisering bör&lt;br&gt;också genomföras till så låga kostnader som möjligt och på ett sådant sätt&lt;br&gt;att själva omlokaliseringen i så ringa grad som möjligt medför negativa&lt;br&gt;konsekvenser för Försvarsmaktens verksamhet. Genom att omlokalisera&lt;br&gt;flygskolan till Uppsala och samordna GFU med GTU, som redan finns&lt;br&gt;där, uppnås enligt regeringens mening dessa positiva effekter.&lt;br&gt;Härigenom undviks också kostnader för att flytta GTU. En annan viktig&lt;br&gt;fördel för Uppsala är att en lokalisering dit skulle leda till att den samlade&lt;br&gt;militära flygskoleverksamheten samlokaliseras med Flygvapnets&lt;br&gt;flygbefälsskola. Detta skulle underlätta en helhetssyn inom den militära&lt;br&gt;flygutbildningskedjan. I Uppsala uppnås också synergieffekter genom&lt;br&gt;samlokalisering med Stridslednings- och luftbevakningsskolan.&lt;br&gt;Regeringen anser sammanfattningsvis att fördelarna är större i Uppsala&lt;br&gt;än i Ljungbyhed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även exportstödsmöjlighetema är en viktig komponent i värderingen&lt;br&gt;av alternativen. Frågorna har redovisats i kapitel 5. Sammanfattningsvis&lt;br&gt;ger en lokalisering till Uppsala bättre möjligheter att lämna det&lt;br&gt;utbildningsstöd som behövs vid export av JAS 39 Gripen. Som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringen pekat på ovan skulle en lokalisering till Ljungbyhed inte&lt;br&gt;tillföra kapacitet för utbildningsstöd vid export av Gripen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill också erinra om flygläramas betydelse när det gäller&lt;br&gt;den militära flygutbildningen. En viktig slutsats i den tidigare nämnda&lt;br&gt;forskningsrapporten från Försvarshögskolan är de militära flygläramas&lt;br&gt;roll i sammanhanget. Regeringen bedömer att det i det omedelbara&lt;br&gt;perspektivet kan uppstå vissa problem i Uppsala när det gäller tillgången&lt;br&gt;på flyglärare. Mot bakgrund av åldersstrukturen hos nuvarande&lt;br&gt;flyglärarkår i Ängelholm och den planering för utbildning av nya&lt;br&gt;flyglärare för GFU i Uppsala som Försvarsmakten redan har inlett&lt;br&gt;bedömer regeringen emellertid att dessa problem är av övergångs-&lt;br&gt;karaktär. Sammantaget görs därför bedömningen att en lokalisering av&lt;br&gt;flygskolan/GFU till Uppsala skulle underlätta Försvarsmaktens&lt;br&gt;försörjning med flyglärare för en samlad GFU- och GTU-verksamhet.&lt;br&gt;Regeringen bedömer vidare att det samlade behovet av att nyutbilda&lt;br&gt;flyglärare och flyginstruktörer för GFU och GTU skulle bli mindre under&lt;br&gt;den närmaste tioårsperioden om flygskolan/GFU lokaliseras till Uppsala&lt;br&gt;än om den verksamheten och GTU lokaliseras till Ljungbyhed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt att bidra till att vidmakthålla flyglärarkompetensen är att&lt;br&gt;tillförsäkra flyglärama fortsatta karriär- och utvecklingsmöjligheter på&lt;br&gt;stridsflygsystemen. Regeringen anförde i prop. 1999/2000:30, när det&lt;br&gt;gäller framtida stridsflygverksamhet vid F 16, att möjligheter till tillfällig&lt;br&gt;basering av Gripen på F 16 bör upprätthållas av operativa skäl och som&lt;br&gt;potential inför eventuella framtida exportåtaganden. Regeringen vill till&lt;br&gt;detta lägga att möjligheten t'111 viss Gripenverksamhet vid F 16 har&lt;br&gt;betydelse för att höja kvaliteten i utbildningen och för att kunna&lt;br&gt;vidmakthålla flyglärarkompetensen. Regeringen bedömer vidare att en&lt;br&gt;viss Gripenverksamhet i Uppsala - såsom för tillfällig basering och&lt;br&gt;utnyttjande av befintlig infrastruktur samt för exportstöd - kommer att&lt;br&gt;stärka den framtida skolverksamhet i Uppsala som regeringen föreslår i&lt;br&gt;kapitel 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att flyglärarfrågan sammantaget pekar på att den&lt;br&gt;samlade militära flygskoleverksamheten bör lokaliseras till Uppsala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar avslutningsvis att om den samlade militära&lt;br&gt;flygutbildningen skulle lokaliseras till Ljungbyhed, måste en ny&lt;br&gt;organisationsenhet eller ett detachement inrättas i Ljungbyhed. Detta&lt;br&gt;skulle vara tvärtemot strävandena att minska och rationalisera&lt;br&gt;Försvarsmaktens grundorganisation. I Ljungbyhed finns ingen permanent&lt;br&gt;militär verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser om lokaliseringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att inriktningen i prop. 1999/2000:30 om att&lt;br&gt;flygskolan/GFU borde flyttas till ett befintligt verksamhetsställe och att&lt;br&gt;F 16 i Uppsala är det bästa alternativet, fortfarande bör gälla. Ett&lt;br&gt;avgörande argument för detta ställningstagande är att ett nytt militärt&lt;br&gt;verksamhetsställe måste inrättas som en egen organisationsenhet eller ett&lt;br&gt;detachement om GFU- och GTU-verksamheten lokaliseras till&lt;br&gt;Ljungbyhed. Regeringen ifrågasätter också det lämpliga i att återupprätta&lt;br&gt;Ljungbyhed som militärt verksamhetsställe. Andra viktiga argument för&lt;br&gt;en lokalisering till Uppsala är produktionsförutsättningama där,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;merkostnaderna för Försvarsmakten och staten vid en lokalisering till&lt;br&gt;Ljungbyhed, flyglärarefrågan, samordningen inom Försvarsmakten samt&lt;br&gt;exportstödsmöjlighetema. När det gäller exportstödet vill regeringen&lt;br&gt;understryka att genom en lokalisering av den militära flygutbildningen&lt;br&gt;till Uppsala säkerställs flygplatskapacitet för att underlätta&lt;br&gt;exportstödsåtaganden. Det kan vara fråga om att utbildningsstöd&lt;br&gt;genomförs i Uppsala eller att verksamhet förs över från en annan flottilj&lt;br&gt;till Uppsala för att på så sätt frigöra kapacitet för utbildning m.m. vid den&lt;br&gt;andra flottiljen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser vidare att det är angeläget att, när Viggen-&lt;br&gt;divisionema vid F 16 avvecklas 2003, det säkerställs att Uppsala även&lt;br&gt;därefter skall kunna användas för tillfällig basering och som alternativ&lt;br&gt;landningsplats för flygstridskraftema i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omlokaliseringen av den militära flygskolan bör göras den 1 januari&lt;br&gt;2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två kompetenscentrum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikflyghögskolan (TFHS) är lokaliserad till Ljungbyhed. Vid&lt;br&gt;Ljungbyhed har byggts upp en ändamålsenlig verksamhet för utbildning&lt;br&gt;av civila trafikflygare. Om TFHS skulle omlokaliseras till Uppsala skulle&lt;br&gt;den inarbetade samverkan med annan flygkompetens i södra Sverige och&lt;br&gt;kopplingen till Lunds universitet gå förlorad. En omlokalisering skulle&lt;br&gt;också föranleda bl.a. krav på investeringar i Uppsala i form av&lt;br&gt;utbildningslokaler och förlaggningsplatser för pilotelevema och&lt;br&gt;hangarutrymme för TFHS flygplan. Uppskattningsvis skulle dessa&lt;br&gt;omlokaliseringskostnader och investeringar uppgå till över 100 miljoner&lt;br&gt;kronor. Enligt regeringens mening skulle dessa åtgärder och kostnader&lt;br&gt;inte motsvaras av en sammantaget ökad rationalitet och effektivisering av&lt;br&gt;en samordnad civil-militär flygverksamhet i Uppsala. En omprövning av&lt;br&gt;lokaliseringen av TFHS-verksamheten är därför inte aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt yttrande i samrådsförfarandet anför Luftfartsverket att det kan&lt;br&gt;finnas vinster om genomförandet av den civila och militära&lt;br&gt;flygutbildningen kan samlokaliseras. Försvarsmakten, å andra sidan,&lt;br&gt;anför i sitt samrådsyttrande att det ur ett luftrumsperspektiv kan finnas&lt;br&gt;fördelar med att inte samlokalisera flygskolan med TFHS eftersom man&lt;br&gt;då får en jämnare fördelning av flygverksamheten mellan befintliga&lt;br&gt;flygövningsområden och därmed minskad överbeläggning i luftrummet.&lt;br&gt;Regeringen bedömer att en delad lokalisering av den civila respektive&lt;br&gt;den militära flygutbildningen inte innebär några negativa konsekvenser&lt;br&gt;för respektive skolas verksamhet eller att samordning i vissa avseenden&lt;br&gt;skulle försvåras. Tvärtom finns det fördelar med en sådan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Uppsala - Stockholmsområdet skulle den militära flygutbildningen&lt;br&gt;vara baserad med de delar av den samlade militära flygutbildnings-&lt;br&gt;verksamheten som genomförs av Försvarsmakten, dvs. GFU och GTU&lt;br&gt;samt den övergripande ledningen för utbildningsverksamheten avseende&lt;br&gt;helikoptrar. Denna utbildningsgren tillför den kvalificerade flygut-&lt;br&gt;bildningen i Sverige kompetens och kunskap från den mellansvenska&lt;br&gt;regionens universitet, institutioner och flygverksamhet. Exempel på&lt;br&gt;institutioner är Uppsala universitet och Kungl. Tekniska Högskolan i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm. Närheten till Försvarsmaktens högkvarter och Operativa&lt;br&gt;insatsledningen med det flygtaktiska kommandot är också av betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill härutöver peka på att en lokalisering av flygskolan till&lt;br&gt;Uppsala och en utveckling av verksamheten där till ett flygut-&lt;br&gt;bildningscentrum, skulle innebära synergieffekter och skapa goda&lt;br&gt;möjligheter för ett effektivt stöd när det gäller utbildningsåtaganden&lt;br&gt;avseende Gripen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den civila delen av den högkvalitativa flygutbildningen får sin bas i&lt;br&gt;södra Sverige. Där tillförs den samlade flygutbildningen i Sverige&lt;br&gt;kompetens och kunskap från landets södra region med bl.a. Lunds&lt;br&gt;universitet, Lunds tekniska högskola och Svenskt flygcentrum.&lt;br&gt;Regeringen noterar att aspekten med lokalisering av flygutbildningen i&lt;br&gt;anslutning till universitet och högskolor i såväl Uppsala som Lund&lt;br&gt;framhålls av Högskoleverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anpassning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan en aspekt som bör uppmärksammas när det gäller en&lt;br&gt;lokalisering av den militära flygutbildningen till Uppsala och därmed&lt;br&gt;fortsatt flygverksamhet på nuvarande F 16 är frågan om Försvarsmaktens&lt;br&gt;anpassningsförmåga. Försvarsmakten skall enligt sin instruktion ha en&lt;br&gt;beredskap, organisation och planläggning som medger att myndighetens&lt;br&gt;förmåga kan anpassas för att motsvara förändrade krav och behov. I&lt;br&gt;prop. 1999/2000:30 redovisade regeringen frågor om förmåga till&lt;br&gt;anpassning på medellång sikt'respektive lång sikt. Regeringen anförde&lt;br&gt;när det gäller flygstridskraftema att flygförbanden fram till 2005 har&lt;br&gt;möjlighet att tillväxa upp till ett innehåll som motsvarar dagens&lt;br&gt;förbandsantal, dvs. tolv stridsflygdivisioner. Därefter begränsas tillväxt-&lt;br&gt;möjligheterna av bl.a. tillgången på flygförare. Efter det att&lt;br&gt;Gripensystemet har införts, dvs. 2005, är tillväxtmöjligheterna för&lt;br&gt;stridsflygförbanden relativt goda, framhöll regeringen. Den övre gränsen&lt;br&gt;sätts av utbildningskapaciteten för flygförare och tekniker upp till&lt;br&gt;kapaciteten i totalt antal anskaffade flygplan JAS 39 Gripen. Regeringen&lt;br&gt;underströk vidare att en förutsättning för att insatsorganisationen skall&lt;br&gt;kunna anpassas genom att tillväxa är att det finns dels kompetenser, dels&lt;br&gt;grundorganisatoriska möjligheter. Av sistnämnda skäl förordade&lt;br&gt;regeringen i propositionen att dimensionerande övnings- och skjutfält&lt;br&gt;behålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att likartade principer bör tillämpas när det gäller&lt;br&gt;olika slag av stora infrastrukturobjekts - såsom skjutfält och flygflottiljer&lt;br&gt;- betydelse för Försvarsmaktens förmåga till anpassning. Möjligheterna&lt;br&gt;att i en anpassningssituation nyanlägga ett skjutfält eller en flygflottilj är&lt;br&gt;mycket begränsade. Bibehålls flygverksamhet i Uppsala genom att den&lt;br&gt;militära flygutbildningen lokaliseras dit, underlättas därför en eventuell&lt;br&gt;framtida anpassning. Det gäller framför allt Uppsalas infrastrukturella&lt;br&gt;förutsättningar med tillgång till bansystem med flera banor, skyddat&lt;br&gt;bergrum och närheten till utbildningsanläggningar och viktiga&lt;br&gt;krigsanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Organisatoriska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Flygvapnets Uppsalaskolor (F 20) skall läggas ned&lt;br&gt;den 31 december 2001 eller vid den senare tidpunkt regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flygstridsskolan, med en verksamhet som innefattar F 20:s verksamhet&lt;br&gt;samt GFU och GTU, skall inrättas i Uppsala den 1 januari 2002 eller vid&lt;br&gt;den senare tidpunkt regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplands flygflottilj (F 16) skall läggas ned senast den 31 december&lt;br&gt;2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade den 30 mars 2000 att Viggendivisionema vid F 16&lt;br&gt;skall läggas ned senast den 31 december 2003 (prop. 1999/2000:30, bet.&lt;br&gt;1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168). I samma beslut gavs inrikt-&lt;br&gt;ningen att de framtida flygstridskraftema skall bestå av åtta divisioner&lt;br&gt;JAS 39 Gripen, fördelade på flygflottiljerna F 4, F 7, F 17 och F 21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom denna av riksdagen fastlagda struktur för lokaliseringen av&lt;br&gt;stridsflygdivisionema och genom inriktningen av den militära flygut-&lt;br&gt;bildningen bör den organisatoriska strukturen för F 16/F 20 förändras.&lt;br&gt;Flygstridskraftemas verksamhet i Uppsala kommer framdeles i&lt;br&gt;väsentliga avseenden att vara inriktad på skolverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flygvapnets Uppsalaskolor, F 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslog i prop. 1999/2000:97 i mars 2000 att Flygvapnets&lt;br&gt;Uppsalaskolor (F 20) skulle läggas ned. Regeringen ansåg i&lt;br&gt;propositionen att det föreligger sådana samordningsmöjligheter med F 16&lt;br&gt;att F 20 bör inordnas i flottiljen. Det innebär, anförde regeringen i&lt;br&gt;propositionen, att det inte längre finns något behov av en separat&lt;br&gt;skolledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I riksdagsbehandlingen ansåg emellertid Försvarsutskottet, med&lt;br&gt;hänvisning till sitt betänkande Det nya försvaret (bet.l999/2000:FöU2)&lt;br&gt;och uppfattningen där om en översyn av den militära flygutbildningen,&lt;br&gt;att F 20 inte borde inordnas i F 16. Utskottet ville avvakta regeringens&lt;br&gt;redovisning av frågorna om exportstöd och flygutbildning. Inordnandet&lt;br&gt;av den militära flygskolan i F 16 borde anstå till dess formerna m.m. för&lt;br&gt;den framtida flygutbildningen klarlagts. Riksdagen beslutade att ge&lt;br&gt;regeringen till känna vad utskottet anfört (bet. 1999/2000:FöU7, rskr.&lt;br&gt;1999/2000:250).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till förslagen och inriktningen i förevarande&lt;br&gt;proposition anser regeringen att organisationsenheten F 20 bör läggas&lt;br&gt;ned den 31 december 2001 eller vid den senare tidpunkt regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flygstridsskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I F 20 ingår Flygvapnets flygbefalsskola och Flygvapnets stridslednings-&lt;br&gt;och luftbevakningsskola. Denna verksamhet bör fortsätta. I och med en&lt;br&gt;omlokalisering av flygskolan från F 10 till Uppsala där flygskolan, dvs.&lt;br&gt;GFU, samlokaliseras med GTU som redan finns i Uppsala, erhålls en&lt;br&gt;effektiviserings- och rationaliseringspotential när det gäller utbildning för&lt;br&gt;flygstridskraftema. Regeringen pekade på detta i kapitel 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att verksamheten vid F 20 samt GFU och GTU bör&lt;br&gt;sammanföras i en ny organisationsenhet i Uppsala. Organisationsenheten&lt;br&gt;kommer att svara för väsentliga delar av skolverksamheten för&lt;br&gt;Försvarsmaktens flygstridskrafter och bör därför benämnas Flygstrids-&lt;br&gt;skolan. Organisationsenheten bör inrättas den 1 januari 2002 eller vid&lt;br&gt;den senare tidpunkt regeringens bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Uppsala är också lokaliserat Försvarsmaktens underrättelse- och&lt;br&gt;säkerhetscentrum, vari Försvarets tolkskola ingår. Regeringen anser att&lt;br&gt;denna verksamhet i så väsentliga avseenden skiljer sig från&lt;br&gt;flygstridskraftemas skolverksamhet att centrumet inte bör inordnas i den&lt;br&gt;nya organisationsenheten. Däremot bör rationaliseringseffekter&lt;br&gt;eftersträvas inom ramen för en Uppsala garnison.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplands flygflottilj, F16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med riksdagens beslut att avveckla Viggendivisionema vid F 16&lt;br&gt;kommer stridsflygdivisioner i framtiden inte att organiseras vid flottiljen.&lt;br&gt;Detta innebär att flygflottiljen inte längre kommer att ha samma&lt;br&gt;uppgifter som de övriga flygflottiljerna. I det läget finns det enligt&lt;br&gt;regeringens mening anledning att överväga F 16:s organisatoriska status&lt;br&gt;och benämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt samråd den 6 oktober 2000 på Försvarsdepartementets&lt;br&gt;promemoria Vissa frågor om den framtida flygutbildningen, anför&lt;br&gt;Försvarsmakten att verksamheten vid F 16 kommer att reduceras till en&lt;br&gt;sådan nivå när den sista JA 37 divisionen avvecklas att begreppet&lt;br&gt;flygflottilj inte längre är adekvat. Regeringen delar Försvarsmaktens&lt;br&gt;uppfattning och anser att organisationsenheten Upplands flygflottilj F 16&lt;br&gt;bör läggas ned senast den 31 december 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F 16 ansvarar för väsentliga delar av den militära infrastrukturen, bl.a.&lt;br&gt;krigsanläggningar, i mellersta Sverige. Flottiljen har också ansvar för&lt;br&gt;utbildning av stridslednings- och luftbevakningsförband. När F 16 läggs&lt;br&gt;ned bör nämnda ansvar föras över till andra organisationsenheter enligt&lt;br&gt;Försvarsmaktens bestämmande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Långsiktig inriktning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Samordningen av och samverkan mellan den&lt;br&gt;militära flygutbildningen och den högkvalitativa statliga civila&lt;br&gt;flygutbildningen bör utvecklas genom samordningsfunktionen. Denna&lt;br&gt;samordning och sammanslagningen av GFU- och GTU-verksamheten&lt;br&gt;bör bilda grund för ett önskvärt svenskt engagemang i ett internationellt&lt;br&gt;militärt flygutbildningssamarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den samordningsfunktion som regeringen redovisat i kapitel 4&lt;br&gt;bör den militära och den högkvalitativa statliga civila flygutbildningen&lt;br&gt;fortsätta att utvecklas. Försvarsmakten och Trafikflyghögskolan bör&lt;br&gt;tillsammans kontinuerligt pröva möjligheterna att genomföra&lt;br&gt;utbildningsmoment samordnat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordningsfunktionen bör också verka för att knyta annan&lt;br&gt;flygutbildning till sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den internationella samverkan om militär flygutbildning&lt;br&gt;bedömer regeringen att den i kapitel 4 angivna inriktningen av&lt;br&gt;samordning mellan civil och militär flygutbildning och den i kapitel 5&lt;br&gt;redovisade inriktningen avseende lokalisering av den samlade GFU- och&lt;br&gt;GTU-verksamheten bildar en ändamålsenlig grund för ett önskvärt&lt;br&gt;svenskt engagemang i enlighet med t.ex. de europeiska flygvapen-&lt;br&gt;chefernas arbete. Försvarsmakten bör fortsatt medverka i de europeiska&lt;br&gt;flygvapenchefernas gemensamma arbete och hålla regeringen&lt;br&gt;underrättad om utvecklingen i detta samarbete. Beslut om svensk&lt;br&gt;medverkan i ett internationellt flygutbildningssamarbete dock kan inte&lt;br&gt;fattas förrän samarbetets innehåll, konsekvenser och kostnader m.m. kan&lt;br&gt;bedömas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att nu samordna delar av den militära och den högkvalitativa&lt;br&gt;civila flygutbildningen läggs grunden för att i ett framtida internationellt&lt;br&gt;militärt flygutbildningssamarbete tillföra kvalificerad svensk kompetens&lt;br&gt;från såväl det militära som det civila flygutbildningsområdet. Ett&lt;br&gt;exempel på värdefull civil kompetens är att vid internationella flygningar&lt;br&gt;tillämpas de civila flygbestämmelserna. I detta avseende är flyglärare&lt;br&gt;inriktade på att utbilda civila trafikflygare av särskild betydelse.&lt;br&gt;Regeringen vill också understryka att även efter det att Sverige har&lt;br&gt;anslutit sig till en sameuropeisk militär flygutbildning - om nu så sker -&lt;br&gt;skall det finnas ett nationellt ansvar för civil och militär flygutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill avslutningsvis framhålla att för den civil-militära&lt;br&gt;samordningen och den internationella militära samverkan gäller skilda&lt;br&gt;tidsperspektiv. Den civil-militära samordningen bör inledas redan inom&lt;br&gt;något år. Den internationella samverkan om militär flygutbildning ligger&lt;br&gt;flera år framåt i tiden innan den har tagit en konkret form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga 1 Samrådsinstanser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilasa 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsdepartementets promemoria den 15 september 2000, Vissa&lt;br&gt;frågor om den framtida flygutbildningen har undergått ett samråds-&lt;br&gt;förfarande med följande instanser: Försvarsmakten, Fortifikationsverket,&lt;br&gt;Riksrevisionsverket, Lunds universitet, Uppsala universitet,&lt;br&gt;Högskoleverket, Luftfartsverket, länsstyrelsen i Uppsala län,&lt;br&gt;länsstyrelsen i Skåne län, länsstyrelsen i Norrbottens län, Region Skåne,&lt;br&gt;Uppsala kommun, Eskilstuna kommun, Klippans kommun, Västerås&lt;br&gt;kommun, Luleå kommun, Saab AB, Scandinavian Airlines System,&lt;br&gt;Braathens/Malmö Aviation, Skyways Holding AB, Svenska&lt;br&gt;flygföretagens riksförbund, Svensk pilotförening, Officersförbundet,&lt;br&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation, Försvarets Civila&lt;br&gt;Tjänstemannaförbund och Facket för Service och Kommunikation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för ett samlat yttrande lämnades synpunkter genom&lt;br&gt;Region Skåne av Region Skåne, länsstyrelsen i Skåne län, Lunds&lt;br&gt;universitet, Klippans och Ängelholms kommuner samt&lt;br&gt;kommunförbundet i Skåne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter har härutöver lämnats av länsstyrelsen i Västmanlands län&lt;br&gt;och Nordvästra Skånes kommuner i samverkan (NOSAM).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga 2 Sammanfattning av Försvarsdepartementets Bj?»»?&lt;sup&gt;0&lt;/sup&gt;^&lt;sup&gt;1535&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;promemoria den 15 september 2000, Vissa frågor om&lt;br&gt;den framtida flygutbildningen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2 redovisar utgångspunkterna för promemorian. Grunden är&lt;br&gt;riksdagens beslut våren 2000 att flygutbildningen skall ses över och att&lt;br&gt;denna fråga liksom frågan om exportstöd skall återredovisas till&lt;br&gt;riksdagen. I övrigt redovisas de avgränsningar som gjorts, bl.a. att inte&lt;br&gt;behandla flygutbildningssystemet som sådant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 3 redovisas en kartläggning av de nuvarande förhållandena.&lt;br&gt;Avsnitt 3.1 tar upp flygbestämmelserna och behandlar den civila&lt;br&gt;luftfartens Bestämmelser för civil luftfart (BCL) och de europeiska&lt;br&gt;luftfartsmyndigheternas bestämmelser. Vidare behandlas de militära&lt;br&gt;bestämmelserna, Regler för militär luftfart (RML). Avsnittet går också&lt;br&gt;igenom de civila flygcertifikaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 3.2 behandlas frågor om statligt ansvar för civil&lt;br&gt;trafikflygarutbildning och beskrivs grunderna för inrättandet av Trafik-&lt;br&gt;flygarhögskolan (TFHS). Avsnitt 3.3 tar upp den grundläggande civila&lt;br&gt;trafikflygarutbildningen och belyser vilken utbildning som behövs för att&lt;br&gt;kunna bli trafikflygare. TFHS historiska utveckling redovisas. Vid skolan&lt;br&gt;utbildas i dag 20 elever. Utbildningstiden är 16 månader. I avsnittet&lt;br&gt;refereras också en kommande rapport från Luftfartsverket om behovet av&lt;br&gt;trafikflygare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 3.4 tar upp den grundläggande militära flygutbildningen i&lt;br&gt;Sverige. Kapaciteten är 20 elever per år. Utbildningen inleds med en&lt;br&gt;grundläggande flygutbildning (GFU) om tolv månader och följs av en&lt;br&gt;grundläggande taktiskt flygutbildning (GTU) om sex månader. Därefter&lt;br&gt;följer inflygning på stridsflygplanssystem och fortsatt utbildning. Totalt&lt;br&gt;pågår utbildningen i 4,5 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 3.5 redovisas den grundläggande civila trafikflygarut-&lt;br&gt;bildningen i övriga Norden. I Danmark har inletts ett samarbete mellan&lt;br&gt;försvaret, Skolen for Luftfartsuddanelse och SAS som innebär att&lt;br&gt;försvaret medfmansierar utbildningen av civila trafikflygare och att SAS&lt;br&gt;åtar sig att anställa ett visst antal pilotelever från skolan. I Finland har ett&lt;br&gt;principbeslut fattats om att inrätta en skola för yrkespilotutbildning. Vid&lt;br&gt;skolan skall civila och vissa militära piloter utbildas. Ett gemensamt&lt;br&gt;system införs för uttagning av civila piloter och flygvapenpiloter. I Norge&lt;br&gt;driver SAS en trafikflygarskola. I övrigt redovisas att SAS kommer att&lt;br&gt;lägga ned de skolor flygbolaget själv driver, bl.a. den i Norge, och i&lt;br&gt;stället ange några skolor i de skandinaviska staterna, från vilka SAS&lt;br&gt;kommer att rekrytera huvudparten av sina piloter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 3.6 redovisar den grundläggande militära flygutbildningen i de&lt;br&gt;övriga nordiska staterna. Härvid anges att Danmark och Norge köper&lt;br&gt;väsentliga delar av sin militära pilotutbildning från Nordamerika, medan&lt;br&gt;Finland driver sin utbildning nationellt. De tre statema är i och för sig&lt;br&gt;öppna för en nordisk samordning om militär pilotutbildning, men ser&lt;br&gt;inga omedelbara fördelar med en sådan lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 3.7 redovisas det pågående samordningsarbetet när det gäller&lt;br&gt;civil och militär pilotutbildning. Den nordiska tjänstemannagruppen för&lt;br&gt;pilotfrågor inom försvarsmakterna redovisade en rapport hösten 1999, i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilken samordningsfrågor togs upp. Gruppen pekade på utvecklingen i&lt;br&gt;Danmark (jfr avsnitt 3.5) och ansåg att uttagningen av civila och militära&lt;br&gt;piloter borde kunna samordnas. Avsnittet beskriver också de europeiska&lt;br&gt;flygvapenchefernas samarbete (EURAC). Detta samarbete syftar till att&lt;br&gt;åstadkomma en gemensam europeisk militär grundläggande pilotut-&lt;br&gt;bildning. Utbildningen skulle genomföras vid tre-fyra platser i Europa. I&lt;br&gt;förslaget ingår även anskaffning av ett nytt gemensamt skolflygplan.&lt;br&gt;Vidare redovisas Saab AB:s förslag om ett European Pilot Training&lt;br&gt;Center. Förslaget, som bygger på en europeisk utbildning och ett&lt;br&gt;gemensamt europeiskt skolflygplan, knyter i väsentliga delar an till&lt;br&gt;EURAC-förslaget. I avsnittet tas också upp ett initiativ från bl.a.&lt;br&gt;landshövdingarna i Norrbottens och Västerbottens län. I detta förslag&lt;br&gt;framhålls de goda luftrumsförhållandena i norra Sverige. Härutöver&lt;br&gt;redovisas ett förslag från Region Skåne. Tillsammans med bl.a.&lt;br&gt;länsstyrelsen i Skåne län, Lunds universitet med TFHS och F 10 med den&lt;br&gt;militära flygskolan presenterar Region Skåne ett utvecklat förslag till&lt;br&gt;samordning av civil och militär flygutbildning i nordvästra Skåne, där&lt;br&gt;Ljungbyhed utgör basen. Förslaget belyser frågor om samordning,&lt;br&gt;flygtidsproduktion, lokal- och anläggningsbehov, stödverksamhet samt&lt;br&gt;flygskolans organisation. Region Skåne redovisar också hur besparingar&lt;br&gt;kan uppnås genom olika slag av samordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 3.8 tar upp övriga förslag om samverkan i fråga om&lt;br&gt;flygutbildning som har väckts från skilda håll. Lunds universitet och&lt;br&gt;TFHS hade redan innan Region Skåne tog sitt initiativ redovisat hur den&lt;br&gt;civila och militära flygutbildningen skulle kunna samordnas i&lt;br&gt;Ljungbyhed. Nordvästra Skånes samarbetskommitté framhåller likartade&lt;br&gt;uppfattningar. Eskilstuna kommun pekar på att Kjula flygplats bör kunna&lt;br&gt;utvecklas till ett centrum för civil och militär flygutbildning. Campus&lt;br&gt;Uppsala, knutet till Uppsala universitet, redovisar hur kopplingen mellan&lt;br&gt;försvaret och universitetet skulle kunna stärkas och framhåller&lt;br&gt;universitetets målsättning i internationella frågor. Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Uppsala län och Uppsala kommun anser att det bästa alternativet är att&lt;br&gt;lokalisera den grundläggande flygutbildningen till F 16 i Uppsala. I&lt;br&gt;Uppsala finns förutsättningarna för att i framtiden utveckla ett nationellt&lt;br&gt;flygcentrum där man ökar utbildningskapaciteten, breddar utbildnings-&lt;br&gt;utbudet och aktivt deltar i internationellt samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 3.9 behandlar frågan om exportstödsåtaganden. I prop.&lt;br&gt;1999/2000:30 hösten 1999 redovisade regeringen att frågan om&lt;br&gt;utbildningsstöd vid export av Viggen- och Gripensystemen påverkar&lt;br&gt;bedömningen av antalet flottiljer för Försvarsmakten. I avsnittet anges de&lt;br&gt;krav som ställs på en flygplats för att den skall kunna utnyttjas vid&lt;br&gt;exportstödsinsatser. Kraven uppfylls av de militära flygplatserna och&lt;br&gt;Saabfältet i Linköping.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 3.10 refereras en rapport av två forskare vid Försvars-&lt;br&gt;högskolan. Rapporten pekar på kvaliteten och effektiviteten i det svenska&lt;br&gt;militära flygutbildningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 4 redovisar Försvarsdepartementets överväganden, slutsatser&lt;br&gt;och förslag. I det inledande avsnitt 4.1 understryks inledningsvis värdet&lt;br&gt;av civil-militär samverkan. Vidare pekas på att frågan om en integrering&lt;br&gt;av den civila och militära flygutbildningen bör prövas redan i ett kortare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidsperspektiv, medan internationell samverkan i fråga om den militära&lt;br&gt;flygutbildningen knappast kan komma till stånd de närmaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 4.2 behandlar samordning av den civila och den militära&lt;br&gt;flygutbildningen i Sverige. Det finns likheter mellan de två&lt;br&gt;utbildningarna. Principiellt skulle därför delar av t.ex. den teoretiska&lt;br&gt;utbildningen, flygövningsmomenten och administrationen kunna&lt;br&gt;samordnas. Försvarsdepartementet pekar på faktorer som är av betydelse&lt;br&gt;när samordning diskuteras. Sådana frågor gäller syftet med&lt;br&gt;utbildningarna, de grundläggande reglerna för dem, formerna för&lt;br&gt;utbildningen, lokaliseringen geografiskt och med hänsyn till miljö och&lt;br&gt;luftrum samt huvudmannaskapet. En annan betydelsefull faktor är att den&lt;br&gt;militär pilotutbildningen är en del av den svenska officersutbildningen.&lt;br&gt;Försvarsdepartementet bedömer att det kan finnas samordnings-&lt;br&gt;möjligheter inom teoriutbildningen. Försvarsmakten och TFHS bör&lt;br&gt;därför tillsammans pröva i vilken utsträckning denna kan samordnas. När&lt;br&gt;det gäller flygövningsmomenten konstaterar Försvarsdepartementet att&lt;br&gt;den militära flygutbildningen genomförs helt med jetflygplan, medan&lt;br&gt;trafikflygarutbildningen vid TFHS genomförs med propellerflygplan.&lt;br&gt;Enligt det förslag till samordning som Region Skåne redovisat skulle&lt;br&gt;besparingar uppnås om flygövningsmomenten samordnades och den&lt;br&gt;militära pilotutbildningen även innehöll skeden med propellerflygplan.&lt;br&gt;Försvarsmakten och TFHS bör pröva om sådan samordning kan&lt;br&gt;genomföras. Även i fråga om transportflyget anser Försvarsdeparte-&lt;br&gt;mentet att Försvarsmakten och TFHS bör belysa om en ytterligare&lt;br&gt;samordning kan åstadkommas. När det gäller flyglärareu-tbildningen&lt;br&gt;konstateras att det inte finns någon högskoleutbildning för flyglärare&lt;br&gt;enligt BCL:s krav. Däremot utbildar TFHS sina egna flyglärare.&lt;br&gt;Försvarsmakten utbildar sina flyglärare för GFU och GTU. Frågan om ett&lt;br&gt;samarbete om flyglärarutbildningen bör prövas av Försvarsmakten och&lt;br&gt;TFHS. Även inom den administrativa ledningen bör enligt&lt;br&gt;Försvarsdepartementet en viss samordning kunna åstadkommas. Det&lt;br&gt;gäller uttagningen av pilotelever och flygmedicinska frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 4.2 tar också upp formerna för samordning. Här pekar&lt;br&gt;Försvarsdepartementet på att en samordning inte behöver innebära att&lt;br&gt;den ena myndigheten/institutionen formellt inordnas i eller underställs&lt;br&gt;den andra. I stället föreslår Försvarsdepartementet att en samordnings-&lt;br&gt;funktion inrättas, bestående av ett råd med representanter från i första&lt;br&gt;hand Försvarsmakten och TFHS. Försvarsdepartementet föreslår att&lt;br&gt;uppdrag lämnas till Försvarsmakten och Lunds universitet att utarbeta ett&lt;br&gt;underlag om samordningsfunktionen, innefattande bl.a. lokaliseringen av&lt;br&gt;funktionen och kostnaderna för den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 4.3 diskuteras exportstödsfrågor. I avsnittet erinras om att&lt;br&gt;export av JAS 39 Gripen är angeläget för Sverige och de stater Sverige&lt;br&gt;samarbetar med avseende utveckling av Gripensystemet. Det finns goda&lt;br&gt;förutsättningar för att Gripen fram till 2010 skall kunna exporteras till ett&lt;br&gt;antal stater förutom Sydafrika. En export ställer krav på faciliteter för&lt;br&gt;utbildning av Gripenpiloter. Även om sådan utbildning genomförs hos&lt;br&gt;Försvarsmakten är det försvarsindustrin som ekonomiskt och praktiskt&lt;br&gt;skall svara för dessa frågor gentemot den köpande staten. Industrin får&lt;br&gt;således köpa utbildningen från Försvarsmakten. Försvarsdepartementet&lt;br&gt;anser att följande etablissement för militär flygverksamhet tills vidare bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finnas i Försvarsmaktens grundorganisation för att tillförsäkra erforderlig Prop. 2000/01:35&lt;br&gt;kapacitet för eventuella exportstödsåtaganden i framtiden: fyra Bilaga 2&lt;br&gt;flygflottiljer för de åtta stridsflygdivisionema och transportflyget, en&lt;br&gt;organisatorisk enhet med kapacitet för flygverksamhet för specialflyget&lt;br&gt;och ytterligare en organisatorisk enhet för den samlade GFU- och GTU-&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 4.4 behandlar den internationella samverkan avseende militär&lt;br&gt;flygutbildning. I avsnittet gör Försvarsdepartementet bedömningen att&lt;br&gt;den enda möjliga samverkansgrunden är det arbete som bedrivs av de&lt;br&gt;europeiska flygvapencheferna. Även om det ännu inte finns underlag för&lt;br&gt;ett svenskt beslut om medverkan i detta samarbete bör Försvarsmakten&lt;br&gt;delta i det fortsatta arbetet. Ett statligt huvudansvar där Försvarsmakten&lt;br&gt;har ett direkt inflytande förordas när det gäller den framtida&lt;br&gt;verksamheten, men detta bör inte hindra att det skulle kunna finnas&lt;br&gt;kommersiella eller civila inslag. Som exempel anges att det vore en&lt;br&gt;fördel om ett gemensamt skolflygplan utvecklades och om Saab AB&lt;br&gt;kunde medverka i ett sådant arbete. En del i flygvapenchefernas&lt;br&gt;samarbete är att en gemensam utbildning organiseras på tre-fyra platser i&lt;br&gt;Europa. Försvarsdepartementet anser att Sverige borde ha goda naturliga&lt;br&gt;förutsättningar för att kunna tillhandahålla en av dessa platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 4.5 behandlar Försvarsdepartementet den militära flygut-&lt;br&gt;bildningen de närmaste åren. Inledningsvis refereras vad regeringen&lt;br&gt;anförde i prop. 1999/2000:30 om att den militära flygskolan&lt;br&gt;(FlygS/GFU) skulle omlokaliseras från F 10 i Ängelholm till F 16 i&lt;br&gt;Uppsala och därvid samlokaliséras med GTU. I avsnittet görs en grundlig&lt;br&gt;värdering av tre alternativa lokaliseringar för en samlad GFU- och GTU-&lt;br&gt;verksamhet. Det är Ljungbyhed, Uppsala F 16 och Luleå F 21.&lt;br&gt;Alternativen värderas utifrån faktorerna produktionsförutsättningar,&lt;br&gt;ekonomi, luftrums- och miljöfrågor, synergieffekter, exportstöds-&lt;br&gt;möjligheter och övrigt. Utgångspunkter i värderingen är att verksamheten&lt;br&gt;omfattar drygt 160 anställda och elever. I denna värdering refereras det&lt;br&gt;underlag i lokaliseringsfrågan som Region Skåne redovisat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I värderingen konstaterar Försvarsdepartementet att även om&lt;br&gt;alternativet Luleå F 21 har mycket goda miljö- och luftrumsförut-&lt;br&gt;sättningar, bedöms det vara minst lämpligt för en lokalisering av den&lt;br&gt;samlade GFU- och GTU-verksamheten. Huvudargumenten mot en&lt;br&gt;lokalisering till F 21 är de stora investeringar som behövs - bl.a. en&lt;br&gt;kompletterande rullbana - och de otillräckliga dagsljusförhållandena&lt;br&gt;under det mörka halvåret. Värderingen visar att Uppsala F 16 har de&lt;br&gt;bästa produktionsförutsättningama. Luftrums- och miljöförutsättningarna&lt;br&gt;är godtagbara för både Uppsala och Ljungbyhed, men något bättre för&lt;br&gt;Uppsala. Fördelar i fråga om synergieffekter finns vid alla orter, men&lt;br&gt;tungt i sammanhanget väger en samlokalisering av GFU och GTU med&lt;br&gt;Flygvapnets flygbefälsskola i Uppsala. I värderingen belyses också&lt;br&gt;flyglärarefrågan. När det gäller exportstödsmöjlighetema konstateras att&lt;br&gt;endast en lokalisering till Uppsala ger tillräckliga möjligheter att lämna&lt;br&gt;det utbildningsstöd som behövs vid export av JAS 39 Gripen. Härutöver&lt;br&gt;konstaterar Försvarsdepartementet att om den samlade militära&lt;br&gt;flygutbildningen lokaliseras till Ljungbyhed, måste ett nytt fristående&lt;br&gt;militärt etablissement eller ett detachement inrättas, vilket skulle vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tvärtemot strävandena att reducera och rationalisera Försvarsmaktens&lt;br&gt;grundorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom en lokalisering av den samlade militära flygverksamheten till&lt;br&gt;Luleå F 21 skulle kräva omfattande investeringar, inriktas den&lt;br&gt;ekonomiska analysen på de två andra alternativen. Tabellen visar&lt;br&gt;Försvarsmaktens årliga merkostnader vid en lokalisering till Ljungbyhed&lt;br&gt;alternativt Uppsala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ljungbyhed&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppsala F 16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hyreskostnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stödverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40,35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Den årliga kostnaden för Försvarsmakten blir således ungefär 9&lt;br&gt;miljoner kronor högre om den samlade GFU- och GTU-verksamheten&lt;br&gt;lokaliseras till Ljungbyhed än om den lokaliseras till Uppsala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsdepartementet anser sammanfattningsvis att FlygS/GFU bör&lt;br&gt;lokaliseras till F 16 i Uppsala. Det tyngsta argumentet för detta&lt;br&gt;ställningstagande är att ett nytt militärt etablisssement måste inrättas om&lt;br&gt;verksamheten lokaliseras till Ljungbyhed. Andra viktiga argument för en&lt;br&gt;lokalisering till F 16 är produktionsförutsättningama i Uppsala,&lt;br&gt;merkostnaderna för Försvarsmakten vid en lokalisering till Ljungbyhed,&lt;br&gt;flyglärarefrågan samt exportstödsmöjlighetema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnittet konstaterar Försy arsdepartementet att en lokalisering av&lt;br&gt;FlygS till Uppsala inte behöver innebära att TFHS också skall lokaliseras&lt;br&gt;dit. I stället pekas på fördelar med att TFHS förblir i södra Sverige med&lt;br&gt;närheten till och samarbetet med bl.a. Lunds universitet och Svenskt&lt;br&gt;flygcentrum. Härigenom får den civila delen av den kvalificerade&lt;br&gt;flygutbildningen sin bas i södra Sverige, medan den militära flygut-&lt;br&gt;bildningen tillför den samlade kvalificerade flygutbildningen kompetens&lt;br&gt;och kunskap från den mellansvenska regionens universitet, institutioner&lt;br&gt;och flygverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis belyses i avsnitt 4.5 den förordade lösningens&lt;br&gt;betydelse, i och med att flygverksamhet bibehålls på F 16, för&lt;br&gt;Försvarsmaktens möjlighet till anpassning. Avsnitt 4.6 behandlar kort-&lt;br&gt;fattat den långsiktiga inriktningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 4.7, slutligen, sammanfattas Försvarsdepartementets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- FlygS flyttas till F 16 och GFU samlokaliseras med GTU i enlighet&lt;br&gt;med inriktningen i prop. 1999/2000:30.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- FlygS omlokaliseras i enlighet med den tidsplan som låg till grund&lt;br&gt;för prop. 1999/2000:30. Detta kräver beslut före innevarande års slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;En samordningsfunktion för militär och högkvalitativ civil&lt;br&gt;flygutbildning - dvs. Försvarsmakten och TFHS - inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Samordningsfunktionen bör svara för frågor om uttagning av&lt;br&gt;pilotelever, gemensam civil-militär teoriutbildning, sådan flygplans-&lt;br&gt;utbildning som kan genomföras gemensamt civilt-militärt, flyglärareut-&lt;br&gt;bildning samt flygmedicinfrågor. Samordningsfunktionen bör vidare&lt;br&gt;svara för att samordna uppdragsutbildningen, t.ex. pilotutbildning för&lt;br&gt;övrig statlig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den praktiska flygutbildningen genomfors för Försvarsmaktens&lt;br&gt;vidkommande, när det gäller GFU och GTU, vid F 16 i Uppsala och för&lt;br&gt;civila ändamål vid TFHS i Ljungbyhed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Regeringen bör uppdra åt Försvarsmakten och Lunds&lt;br&gt;universitet/TFHS att pröva de samordningsmöjligheter som redovisas i&lt;br&gt;avsnitt 4.2 i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Regeringen bör uppdra åt Försvarsmakten och Lunds universitet att&lt;br&gt;utarbeta ett detaljerat underlag om samordningsfunktionen, dess&lt;br&gt;organisatoriska hemvist och lokalisering, struktur och uppgifter samt om&lt;br&gt;kostnaderna för funktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Försvarsmakten och TFHS bör inom ramen för samordnings-&lt;br&gt;funktionen pröva hur samarbetet mellan den militära och civila&lt;br&gt;flygutbildningen kan utvecklas och stärkas på samtliga områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Försvarsmakten bör fortsätta att medverka i de europeiska&lt;br&gt;flygvapenchefernas arbete om en gemensam europeisk flygutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Definitivt beslut om den internationella samverkan om militär&lt;br&gt;flygutbildning bör avvakta intill dess ett fullgott underlag föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F örs varsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 november 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Thalén, Winberg, Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Pagrotsky,&lt;br&gt;Messing, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm,&lt;br&gt;Bodström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: Björn von Sydow&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 2000/01:35 Samverkan mellan civil och&lt;br&gt;militär flygutbildning, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag att lägga ned Flygvapnets Uppsalaskolor (kapitel 8)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag att lägga ned Flygvapnets Uppsalaskolor (kapitel 8)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:FöU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag till lägga ned Upplands flygflottilj (kapitel 8)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:FöU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag till lägga ned Upplands flygflottilj (kapitel 8)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag att inrätta Flygstridsskolan (kapitel 8).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag att inrätta Flygstridsskolan (kapitel 8).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:FöU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-11-08 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2000-11-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-11-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2000-11-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>REG</kod>
<namn>Registrering</namn>
<datum>2000-11-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>70</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2000-12-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Försvarsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 01:42:52</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GO0335</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:19:37</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Försvarsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 01:42:52</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2000/01:FöU2</uppgift>
<ref_dok_id>GO01FöU2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FöU2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Den militära flygutbildningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:35&lt;br/&gt;
Samverkan mellan civil och  militär flygutbildning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Fö1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:35 Samverkan mellan civil och militär flygutbildning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:35&lt;br/&gt;
Samverkan mellan civil och  militär flygutbildning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Fö2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:35 Samverkan mellan civil och militär flygutbildning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:35&lt;br/&gt;
Samverkan mellan civil och  militär flygutbildning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Fö3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:35 Samverkan mellan civil och militär flygutbildning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:35&lt;br/&gt;
Samverkan mellan civil och  militär flygutbildning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Fö4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:35 Samverkan mellan civil och militär flygutbildning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:35&lt;br/&gt;
Samverkan mellan civil och  militär flygutbildning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Fö5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:35 Samverkan mellan civil och militär flygutbildning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:35&lt;br/&gt;
Samverkan mellan civil och  militär flygutbildning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Fö6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:35 Samverkan mellan civil och militär flygutbildning m. m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Berit Jóhannesson m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:35&lt;br/&gt;
Samverkan mellan civil och  militär flygutbildning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Fö3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:35 Samverkan mellan civil och militär flygutbildning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Berit Jóhannesson m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Henrik Landerholm m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:35&lt;br/&gt;
Samverkan mellan civil och  militär flygutbildning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Fö2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:35 Samverkan mellan civil och militär flygutbildning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Henrik Landerholm m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Ångström (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:35&lt;br/&gt;
Samverkan mellan civil och  militär flygutbildning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Fö5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:35 Samverkan mellan civil och militär flygutbildning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Ångström (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lennart Hedquist m.fl. (M, KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:35&lt;br/&gt;
Samverkan mellan civil och  militär flygutbildning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Fö4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:35 Samverkan mellan civil och militär flygutbildning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lennart Hedquist m.fl. (M, KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Runar Patriksson och Eva Flyborg (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:35&lt;br/&gt;
Samverkan mellan civil och  militär flygutbildning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Fö6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:35 Samverkan mellan civil och militär flygutbildning m. m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Runar Patriksson och Eva Flyborg (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Åke Carnerö m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:35&lt;br/&gt;
Samverkan mellan civil och  militär flygutbildning m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Fö1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:35 Samverkan mellan civil och militär flygutbildning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Åke Carnerö m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>