2231823GO03312000/0131propproppropProposition 2000/01:31PropositionPropositionFinansdepartementet3102000-10-26 00:00:002025-12-19 14:06:392001-01-01 00:00:00Vissa förmögenhets- och punktskattefrågor, m.m. Prop. 2000/01:31 digitaliseradhtmlskarvenhttps://data.riksdagen.se/dokument/GO0331/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GO0331https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GO0331
<h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition<br>2000/01:31</h1><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0331/prop_200001__31-1.png" style="width:44pt;height:50pt;"/>
<h3>Vissa förmögenhets- och punktskattefrågor, m.m. Prop.</h3>
<h3>2000/01:31</h3>
<p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p>
<p>Stockholm den 26 oktober 2000</p>
<p>Göran Persson</p>
<p>Bosse Ringholm</p>
<p>(Finansdepartementet)</p>
<h3>Propositionens huvudsakliga innehåll</h3>
<p>I propositionen föreslås, i enlighet med vad som aviserades i<br>budgetpropositionen för 2001, att fribeloppet vid<br>förmögenhetsbeskattningen höjs från 900 000 kronor till 1 000 000 för<br>ensamstående och till 1 500 000 kronor för sambeskattade par.</p>
<p>Vidare föreslås att reglerna om skattskyldighet för import i lagarna om<br>skatt på tobak, alkohol och energi anpassas till vad som gäller enligt<br>mervärdesskattelagen och tullagstiftningen i fråga om vem som är<br>skattskyldig och när skattskyldigheten inträder. Vidare föreslås att<br>skyldigheten att betala punkt- och mervärdesskatt vid införsel av varor<br>från områden utanför EG:s skatteområde skall vara densamma, oavsett<br>om området ligger inom eller utanför EG:s tullområde.</p>
<p>1 propositionen behandlas också vissa problemställningar som gäller<br>avfallsskatten och främst behandling av slam. Förslag lämnas om<br>skattefrihet för rening och awattning av avfall, för slam och annat<br>flytande avfall som förs till s.k. vassbäddar och för vattenverksslam som<br>förs till slambassänger.</p>
<p>Dessutom föreslås att vägavgiften differentieras efter vilka krav på<br>utsläpp av föroreningar som ett fordons motor uppfyller. Befrielse från<br>fordonsskatt avskaffas för lastbilar som är av en årsmodell som är 30 år<br>eller äldre. Lastbilar befrias i stället från fordonsskatt om de inte är väg-<br>avgiflspliktiga och från vägavgift om de är av en årsmodell som är 30 år<br>eller äldre, under förutsättning att de inte används i yrkesmässig trafik.</p>
<p>I propositionen behandlas slutligen ett uppdrag från riksdagen att<br>överväga ett förslag om avdragsrätt vid arvsbeskattningen för kostnader<br>för skötsel av grav. Något förslag till ändring av reglerna läggs inte fram.</p>
<p>1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 31</p>
<h3>Innehållsförteckning</h3>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut..................................................................5</p>
<p>2 Lagtext...............................................................................................6</p>
<p>2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig</p>
<p>förmögenhetsskatt...............................................................6</p>
<p>2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om</p>
<p>tobaksskatt...........................................................................8</p>
<p>2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om</p>
<p>alkoholskatt.......................................................................13</p>
<p>2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om</p>
<p>skatt på energi...................................................................16</p>
<p>2.5 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen</p>
<p>(1994:200).........................................................................20</p>
<p>2.6 Förslag till lag om ändring i tullagen (0000:000).............22</p>
<p>2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:673) om</p>
<p>skatt på avfall....................................................................24</p>
<p>2.8 Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen</p>
<p>(1988:327).........................................................................26</p>
<p>2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:1137) om</p>
<p>vägavgift för vissa tunga fordon........................................27</p>
<p>2.10 Förslag till lag om ändring i bilskrotningslagen</p>
<p>(1975:343).........................................................................32</p>
<p>2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om</p>
<p>punktskatter och prisregleringsavgifter.............................37</p>
<p>2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:146) om</p>
<p>avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter..........39</p>
<p>2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om</p>
<p>självdeklaration och kontrolluppgifter..............................40</p>
<p>2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1240) om</p>
<p>ändring i kupongskattelagen (1970:624)...........................44</p>
<p>2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt</p>
<p>på annonser och reklam.....................................................46</p>
<p>3 Ärendet och dess beredning.............................................................47</p>
<p>4 Höjda fribelopp vid förmögenhetsbeskattningen.............................50</p>
<p>5 Skyldighet att betala punkt- och mervärdesskatt vid import...........51</p>
<p>6 Olika avfallsskatteffågor..................................................................55</p>
<p>6.1 Generella undantag för behandling av avloppsslam,</p>
<p>vissa behandlingsmetoder m.m.........................................55</p>
<p>6.2 Behandling i vassbäddar....................................................57</p>
<p>6.3 Vattenverksslam................................................................59</p>
<p>6.4 Rening av flytande avfall och awattning av avfall på</p>
<p>skattepliktiga anläggningar...............................................60</p>
<p>6.5 Ikraftträdande....................................................................63</p>
<p>7 Differentiering av vägavgiften.........................................................63</p>
<p>8 Skatteregler för veteranfordon.........................................................66</p>
<p>9 Bilskrotningslagen...........................................................................70</p>
<p>10 Uppgiftsskyldighet för registrerade trossamfund............................72</p>
<p>11 Vissa arvsskattefrågor......................................................................73</p>
<p>11.1 Kostnader för vård och skötsel av gravplats.....................73</p>
<p>11.2 Fastighetsägares boendekostnader....................................75</p>
<p>12 Offentlig-fmansiella effekter...........................................................75</p>
<p>13 Författningskommentar....................................................................76</p>
<p>13.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:323) om</p>
<p>statlig förmögenhetsskatt...................................................76</p>
<p>13.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1563) om</p>
<p>tobaksskatt.........................................................................77</p>
<p>13.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1564) om</p>
<p>alkoholskatt.......................................................................80</p>
<p>13.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om</p>
<p>skatt på energi...................................................................81</p>
<p>13.5 Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen</p>
<p>(1994:200).........................................................................82</p>
<p>13.6 Förslaget till lag om ändring i tullagen (0000:000)..........82</p>
<p>13.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:673) om</p>
<p>skatt på avfall....................................................................83</p>
<p>13.8 Förslaget till lag om ändring i fordonsskattelagen</p>
<p>(1988:327).........................................................................84</p>
<p>13.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:1137) om</p>
<p>vägavgift for vissa tunga fordon........................................84</p>
<p>13.10 Förslaget till lag om ändring i bilskrotningslagen</p>
<p>(1975:343).........................................................................85</p>
<p>13.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:151) om</p>
<p>punktskatter och prisregleringsavgifter.............................86</p>
<p>13.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1985:146) om</p>
<p>avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter..........87</p>
<p>13.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om</p>
<p>självdeklaration och kontrolluppgifter..............................87</p>
<p>13.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:1240) om</p>
<p>ändring i kupongskattelagen (1970:624)...........................87</p>
<p>13.15 Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:266) om</p>
<p>skatt på annonser och reklam............................................88</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 1 Lagförslagen i promemorian Skyldighet att betala</p>
<p>punkt- och mervärdesskatt vid import........................89</p>
<p>Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser beträffande<br>promemorian Skyldighet att betala punkt- och<br>mervärdesskatt vid import.....................................99</p>
<p>Bilaga 3 Lagförslaget i promemorian Awattning av avfall</p>
<p>med flera avfallsskatteffågor.................................100</p>
<p>Bilaga 4 Förteckning över remissinstanser beträffande</p>
<p>promemorian Awattning av avfall med flera</p>
<p>avfallsskattefrågor.............................................102</p>
<p>Bilaga 5 Förteckning över remissinstanser beträffande<br>Trafikbeskattningsutredningens slutbetänkande</p>
<p>Bilen, miljön och säkerheten (SOU 1999:62).............103</p>
<p>Bilaga 6 Protokoll med ändring av avtalet den 9 februari 1994</p>
<p>om uttag av en avgift for tunga fordon som använder<br>vissa vägar for att tillämpa Europaparlamentets och<br>rådets direktiv 1999/62/EG av den 17 juni 1999 om<br>avgifter på tunga godsfordon för användningen av</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>vissa infrastrukturer...........................................104</p>
<p>Bilaga 7 Lagförslaget i Riksskatteverkets rapport angående<br>vissa frågor rörande försäljningsskattelagen...............108</p>
<p>Bilaga 8 Förteckning över remissinstanserna beträffande<br>Naturvårdsverkets översyn av<br>bilskrotningslagstiftningen...................................114</p>
<p>Bilaga 9 Förteckning över remissinstanser beträffande promemorian</p>
<p>om kostnader för vård och skötsel av gravplats m.m. -<br>avdragsrätt vid arvsbeskattningen?.........................115</p>
<p>Bilaga 10 Lagrådsremissens förslag....................................116</p>
<p>Bilaga 11 Lagrådets yttrande.............................................147</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 oktober 2000... 153</p>
<p>Rättsdatablad....................................................................154</p>
<h3>1 Förslag till riksdagsbeslut</h3>
<p>Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till</p>
<p>1. lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,</p>
<p>2. lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,</p>
<p>3. lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,</p>
<p>4. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,</p>
<p>5. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),</p>
<p>6. lag om ändring i tullagen (0000:000),</p>
<p>7. lag om ändring i lagen (1999:673) om skatt på avfall,</p>
<p>8. lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327),</p>
<p>9. lag om ändring i lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga<br>fordon,</p>
<p>10. lag om ändring i bilskrotningslagen (1975:343),</p>
<p>11. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och<br>prisregleringsavgifter,</p>
<p>12. lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning<br>av skatter och avgifter,</p>
<p>13. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och<br>kontrolluppgifter,</p>
<p>14. lag om ändring i lagen (1999:1240) om ändring i<br>kupongskattelagen (1970:624),</p>
<p>15. lag om ändring i lagen (1976:266) om skatt på annonser och<br>reklam.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<h3>2 Lagtext</h3>
<p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<h4>2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om<br>statlig förmögenhetsskatt</h4>
<p>Härigenom föreskrivs att 19 och 21 §§ lagen (1997:323) om statlig<br>förmögenhetsskatt skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>19 §</p>
<p>Skatten beräknas på den beskattningsbara förmögenheten.</p>
<p>Beskattningsbar förmögenhet är den del av den skattepliktiga<br>förmögenheten som överstiger ett fribelopp. Den beskattningsbara<br>förmögenheten avrundas nedåt till helt tusental kronor.</p>
<p>För fysisk person, dödsbo,<br>familjestiftelse samt för fall som<br>avses i 21 § uppgår ffibcloppet till<br>900 000 kronor. För annan juridisk<br>person uppgår fribeloppet till<br>25 000 kronor.</p>
<p>Fribeloppet uppgår till</p>
<p>1. 1 000 000 kronor för fysisk<br>person, dödsbo, familjestiftelse<br>samt för fall som avses i 21 §<br>första stycket 4,</p>
<p>2. 1 500 000 kronor för fall som<br>avses i 21 § första stycket 1-3, och</p>
<p>3. 25 000 kronor för annan<br>juridisk person än dödsbo och<br>familjestiftelse.</p>
<p>21 §<br>Sambeskattning skall ske av</p>
<p>1. makar som levt tillsammans under beskattningsåret,</p>
<p>2. sambor som tidigare har vant<br>gifta med varandra eller som har<br>eller har haft barn tillsammans,<br>och</p>
<p>3. föräldrar och deras<br>hemmavarande barn under 18 år.</p>
<p>2. sambor som tidigare har varit<br>gifta med varandra eller som har<br>eller har haft barn tillsammans,</p>
<p>3. föräldrar som sambeskattas<br>enligt 1 eller 2 och deras<br>hemmavarande barn under 18 år,<br>och</p>
<p>4. en förälder, som inte<br>sambeskattas enligt 1 eller 2, och<br>dennes hemmavarande barn under<br>18 år.</p>
<p>Makar sambeskattas inte det beskattningsår då de ingår äktenskap, om<br>de inte skall sambeskattas enligt första stycket 2. Sambor sambeskattas<br>inte det beskattningsår då den omständighet som medför att de skall<br>sambeskattas inträffar. Vid ena makens eller sambons död sambeskattas<br>makarna respektive samborna det beskattningsår då dödsfallet inträffade.<br>Om det i annat fall inträffar ändring i något förhållande som har</p>
<p>betydelse för frågan om makar eller sambor skall sambeskattas ett visst<br>beskattningsår, bedöms frågan efter förhållandena under den större delen<br>av beskattningsåret.</p>
<p>Frågan om barn är hemmavarande eller under 18 år bedöms efter<br>förhållandena den 1 november beskattningsåret. Fosterbarn anses inte<br>som hemmavarande barn.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången<br>vid 2002 års taxering.</p>
<p>2.2</p>
<h4>Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om Prop- 2000/01:31<br>tobaksskatt</h4>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1563) om tobaksskatt,</p>
<p>dels att 9, 9 b, 20, 22, 38-40 §§ skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att det i lagen skall inforas två nya paragrafer, 9 c och 38 a §§, av<br>följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>9§</p>
<p>Skyldig att betala skatt (skattskyldig) är den som</p>
<p>1. har godkänts som upplagshavare enligt 10 § eller den som i Sverige<br>yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga varor,</p>
<p>2. yrkesmässigt från ett annat EG-land tar emot skattepliktiga varor<br>enligt 13 eller 14 §,</p>
<p>3. har godkänts som skatterepresentant enligt 15 §,</p>
<p>4. säljer skattepliktiga varor till Sverige genom distansförsäljning<br>enligt 16 §,</p>
<p>5. i annat fall än som avses i 1-4, från ett annat EG-land till Sverige for<br></p>
<p>in eller tar emot skattepliktiga varor,</p>
<p>6. från tredje land importerar<br>skattepliktiga varor,</p>
<p>7. använder varor som<br>förvärvats skattefritt för annat<br>ändamål än det som var<br>förutsättningen for skattefriheten.</p>
<p>Att varor används for annat än<br>likställas med att de går förlorade.</p>
<p>9</p>
<p>Skattskyldighet enligt 9 § första<br>stycket 7 föreligger inte for varor<br>som förvärvats skattefritt enligt<br>31 e § och som förstörts genom<br>olyckshändelse eller force<br>majcurc.</p>
<p>6. använder varor som<br>förvärvats skattefritt för annat<br>ändamål än det som var<br>förutsättningen för skattefriheten,<br>avsett ändamål skall i denna lag</p>
<p>b§</p>
<p>Skattskyldighet enligt 9 § första<br>stycket 6 föreligger inte för varor<br>som förvärvats skattefritt enligt<br>31 e § och som förstörts genom<br>olyckshändelse eller force<br>majeure.</p>
<p>9c§</p>
<p>Skyldig att betala skatt<br>(skattskyldig) för import av<br>skattepliktiga varor från tredje<br>land är,</p>
<p>1. om varorna förs in frän ett<br>område som ligger utanför<br>Europeiska gemenskapens</p>
<p>tullområde, den som med<br>anledning av importen är skyldig<br>att betala tull för varorna enligt<br>tullagstiftningen eller skulle ha</p>
<p>varit skyldig att göra detta om Prop. 2000/01:31<br>varorna hade varit tullbelagda,</p>
<p>2. om varorna förs in från ett<br>område som ligger inom<br>Europeiska gemenskapens</p>
<p>tullområde men utanför dess<br>punktskatteområde, den som skulle<br>ha varit skyldig att betala tull för<br>varorna enligt tullagstiftningen om<br>varorna hade varit tullbelagda och<br>förts in från ett område som ligger<br>utanför Europeiska gemenskapens<br>tullområde.</p>
<p>20 §</p>
<p>Skattskyldigheten inträder för</p>
<p>1. den som är upplagshavare när</p>
<p>a) denne levererar skattepliktiga varor till en köpare i Sverige som inte<br>är upplagshavare eller till en köpare i ett annat EG-land som inte är<br>upplagshavare eller registrerad eller oregistrerad varumottagare eller<br>exporterar skattepliktiga varor till en köpare i tredje land,</p>
<p>b) denne tar i anspråk skattepliktiga varor för annat ändamål än<br>försäljning eller när varorna annars tas ut ur skatteupplaget utan att föras<br>till något annat godkänt skatteupplag,</p>
<p>c) denne avregistreras, och omfattar de varor som då ingår i hans lager<br>och som inte redan har beskattats,</p>
<p>2. den som är registrerad varumottagare, vid mottagandet<br>skattepliktiga varor,</p>
<p>3. den som är oregistrerad varumottagare, vid mottagandet<br>skattepliktiga varor,</p>
<p>4. den som är godkänd som skatterepresentant enligt 15 §,<br>mottagandet av skattepliktiga varor,</p>
<p>5. den som är säljare vid distansförsäljning enligt 16 §, när leverans<br>sker,</p>
<p>6. den som är skattskyldig enligt 9 § första stycket 5, när de<br>skattepliktiga varorna förs in till Sverige,</p>
<p>7. den som är skattskyldig enligt</p>
<p>9 § första stycket 7, när varorna<br>används för annat än avsett<br>ändamål.</p>
<p>av</p>
<p>av</p>
<p>vid</p>
<p>7. den som är skattskyldig enligt<br>9 § första stycket 6, när varorna<br>används för annat än avsett<br>ändamål,</p>
<p>8. den som är skattskyldig enligt<br>9 c § och som enligt 19 § skall<br>betala skatten till Tullverket, vid<br>den tidpunkt då skyldighet att<br>betala tull enligt tullagstiftningen<br>inträder eller skulle ha inträtt om<br>skyldighet att betala tull förelegat.</p>
<p>Skattskyldigheten inträder för den, som utan att vara upplagshavare<br>enligt 10 §, tillverkar skattepliktiga varor, när varorna tillverkas.</p>
<p>22 §</p>
<p>Den som är oregistrerad varumottagare enligt 14 § skall lämna<br>deklaration for varje mottagen leverans av skattepliktiga varor.<br>Deklarationen skall ha kommit in till beskattningsmyndigheten senast<br>fem dagar efter den dag då varorna togs emot.</p>
<p>Den som är skattskyldig enligt 9 § första stycket 5 skall lämna<br>deklaration när skattepliktiga varor förs till Sverige. Deklarationen skall<br>ha kommit in till beskattningsmyndigheten senast fem dagar efter<br>införseln.</p>
<p>Den som tillverkar skattepliktiga varor utan att vara upplagshavare<br>skall lämna deklaration när varorna tillverkas. Deklarationen skall ha<br>kommit in till beskattningsmyndigheten senast fem dagar efter den dag då<br>varorna tillverkades.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Den som enligt 16 § femte stycket överför en skattepliktig vara skall<br>lämna en deklaration för varje avsänd leverans. Deklarationen skall ha<br>kommit in till beskattningsmyndigheten senast fem dagar efter</p>
<p>avsändandet av varorna.</p>
<p>Den som, utan att vara<br>registrerad varumottagare enligt<br>13 §, är skattskyldig enligt 9 §<br>första stycket 7 skall lämna<br>deklaration när skattepliktiga varor<br>använts för annat än avsett<br>ändamål. Deklarationen skall ha<br>kommit in till</p>
<p>beskattningsmyndigheten senast<br>fem dagar efter den dag då varorna<br>användes för annat än avsett</p>
<p>Den som, utan att vara<br>registrerad varumottagare enligt<br>13 §, är skattskyldig enligt 9 §<br>första stycket 6 skall lämna<br>deklaration när skattepliktiga varor<br>använts för annat än avsett<br>ändamål. Deklarationen skall ha<br>kommit in till</p>
<p>beskattningsmyndigheten senast<br>fem dagar efter den dag då varorna<br>användes för annat än avsett</p>
<p>ändamål.</p>
<p>ändamål.</p>
<p>38 §</p>
<p>Skattskyldig är den som</p>
<p>1. i Sverige yrkesmässigt tillverkar snus eller tuggtobak,</p>
<p>2. från ett annat EG-land yrkesmässigt för in eller tar emot snus eller</p>
<p>tuggtobak,</p>
<p>3. från tredje land importerar<br>snus eller tuggtobak,</p>
<p>4. säljer snus eller tuggtobak i<br>exportbutik enligt lagen<br>(1999:445) om exportbutiker, eller</p>
<p>5. använder snus eller tuggtobak<br>som förvärvats skattefritt för annat</p>
<p>3. säljer snus eller tuggtobak i<br>exportbutik enligt lagen<br>(1999:445) om exportbutiker, eller</p>
<p>4. använder snus eller tuggtobak<br>som förvärvats skattefritt för annat</p>
<p>ändamål än det som var</p>
<p>ändamål än det som var</p>
<p>förutsättningen för skattefriheten.</p>
<p>förutsättningen för skattefriheten.</p>
<p>38a§</p>
<p>Skyldig att betala skatt<br>(skattskyldig) for import av snus<br>eller tuggtobak från tredje land är,</p>
<p>1. om varorna förs in från ett</p>
<p>10</p>
<p>område som ligger utanför Prop. 2000/01:31<br>Europeiska gemenskapens</p>
<p>tullområde, den som med<br>anledning av importen är skyldig<br>att betala tull för varorna enligt<br>tullagstiftningen eller skulle ha<br>varit skyldig att göra detta om<br>varorna hade varit tullbelagda,</p>
<p>2. om varorna förs in från ett<br>område som ligger inom<br>Europeiska gemenskapens</p>
<p>tullområde men utanför dess<br>punktskatteområde, den som skulle<br>ha varit skyldig att betala tull för<br>varorna enligt tullagstiftningen om<br>varorna hade varit tullbelagda och<br>förts in från ett område som ligger<br>utanför Europeiska gemenskapens<br>tullområde.</p>
<p>39</p>
<p>Den som är skattskyldig enligt<br>beskattningsmyndigheten.</p>
<p>Den som är skattskyldig enligt<br>38 § 2, 3 eller 4 får efter ansökan<br>registreras, om verksamheten är av<br>större omfattning eller om det<br>annars finns särskilda skäl.</p>
<p>38 § 1 skall vara registrerad hos</p>
<p>Den som är skattskyldig enligt<br>38 § 2, 3 eller 38 a § far efter<br>ansökan registreras, om<br>verksamheten är av större<br>omfattning eller om det annars<br>finns särskilda skäl.</p>
<p>40 §</p>
<p>Skattskyldigheten for den som är registrerad inträder när snus och<br>tuggtobak levereras till en köpare som inte är registrerad, tas i anspråk för<br>annat ändamål än försäljning eller ingår i den skattskyldiges lager vid<br>avregistrering.</p>
<p>För den som är skattskyldig enligt 38 § 2, och som inte är registrerad<br>enligt 39 §, inträder skattskyldigheten när de skattepliktiga varorna förs<br>in till Sverige. Därvid skall de redovisningsregler som anges i 22 § andra<br>stycket tillämpas.</p>
<p>För den som är skattskyldig<br>enligt 38 § 5 inträder</p>
<p>skattskyldigheten när varorna<br>används för annat än avsett<br>ändamål. Därvid skall de<br>redovisningsregler som anges i<br>22 § femte stycket tillämpas.</p>
<p>För den som är skattskyldig<br>enligt 38 § 4 inträder</p>
<p>skattskyldigheten när varorna<br>används för annat än avsett<br>ändamål. Därvid skall de<br>redovisningsregler som anges i<br>22 § femte stycket tillämpas.</p>
<p>För den som är skattskyldig<br>enligt 38 a § och som enligt 41 §<br>skall betala skatten till Tullverket<br>inträder skattskyldigheten vid den</p>
<p>11</p>
<p>tidpunkt då skyldighet att betala<br>tull enligt tullagstiftningen<br>inträder eller skulle ha inträtt om<br>skyldighet att betala tull förelegat.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre föreskrifter gäller<br>fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.</p>
<p>12</p>
<p>2.3</p>
<h4>Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om Prop. 2000/01:31<br>alkoholskatt</h4>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1564) om alkoholskatt<br>dels att 8, 8 b, 19 och 21 §§ skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 8 c §, av följande<br>lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>8§</p>
<p>Skyldig att betala skatt (skattskyldig) är den som</p>
<p>1. har godkänts som upplagshavare enligt 9 § eller den som i Sverige<br>yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga varor,</p>
<p>2. yrkesmässigt från ett annat EG-land tar emot skattepliktiga varor<br>enligt 12 eller 13 §,</p>
<p>3. har godkänts som skatterepresentant enligt 14 §,</p>
<p>4. säljer skattepliktiga varor till Sverige genom distansförsäljning<br>enligt 15 §,</p>
<p>5. i annat fall än som avses i 1-4, från ett annat EG-land till Sverige för</p>
<p>in eller tar emot skattepliktiga varor,</p>
<p>6. från tredje land importerar<br>skattepliktiga varor,</p>
<p>7. annars i Sverige tillverkar<br>etylalkohol,</p>
<p>8. använder varor som<br>förvärvats skattefritt för annat<br>ändamål än det som var<br>förutsättningen för skattefriheten.</p>
<p>Att varor används för annat än<br>likställas med att de går förlorade.</p>
<p>Skattskyldighet enligt 8 § första<br>stycket 8 föreligger inte för varor<br>som förvärvats skattefritt enligt<br>31 f § och som förstörts genom<br>olyckshändelse eller force<br>majeure.</p>
<p>6. annars i Sverige tillverkar<br>etylalkohol,</p>
<p>7. använder varor som<br>förvärvats skattefritt för annat<br>ändamål än det som var<br>förutsättningen för skattefriheten,<br>avsett ändamål skall i denna lag</p>
<p>b§</p>
<p>Skattskyldighet enligt 8 § första<br>stycket 7 föreligger inte för varor<br>som förvärvats skattefritt enligt<br>31 f § och som förstörts genom<br>olyckshändelse eller force<br>majeure.</p>
<p>8c§</p>
<p>Skyldig att betala skatt<br>(skattskyldig) för import av<br>skattepliktiga varor från tredje<br>land är,</p>
<p>1. om varorna förs in från ett<br>område som ligger utanför<br>Europeiska gemenskapens</p>
<p>tullområde, den som med<br>anledning av importen är skyldig</p>
<p>13</p>
<p>att betala tull för varorna enligt<br>tullagstiftningen eller skulle ha<br>varit skyldig att göra detta om<br>varorna hade varit tullbelagda,</p>
<p>2. om varorna förs in från ett<br>område som ligger inom<br>Europeiska gemenskapens</p>
<p>tullområde men utanför dess<br>punktskatteområde, den som skulle<br>ha varit skyldig att betala tull för<br>varorna enligt tullagstiftningen om<br>varorna hade varit tullbelagda och<br>förts in frän ett område som ligger<br>utanför Europeiska gemenskapens<br>tullområde.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>19 §</p>
<p>Skattskyldigheten inträder för</p>
<p>1. den som är upplagshavare när</p>
<p>a) denne levererar skattepliktiga varor till en köpare i Sverige som inte<br>är upplagshavare eller till en köpare i ett annat EG-land som inte är<br>upplagshavare eller registrerad eller oregistrerad varumottagare eller<br>exporterar skattepliktiga varor till en köpare i tredje land,</p>
<p>b) denne tar i anspråk skattepliktiga varor för annat ändamål än<br>försäljning eller när varorna annars tas ut ur skatteupplaget utan att föras<br>till något annat godkänt skatteupplag,</p>
<p>c) denne avregistreras, och omfattar de varor som då ingår i hans lager<br>och som inte redan har beskattats,</p>
<p>2. den som är registrerad varumottagare, vid mottagandet<br>skattepliktiga varor,</p>
<p>3. den som är oregistrerad varumottagare, vid mottagandet<br>skattepliktiga varor,</p>
<p>4. den som är godkänd som skatterepresentant enligt 14 §,<br>mottagandet av skattepliktiga varor,</p>
<p>5. den som är säljare vid distansförsäljning enligt 15 §, när leverans<br>sker,</p>
<p>6. den som är skattskyldig enligt 8 § första stycket 5, när de<br>skattepliktiga varorna förs in till Sverige,</p>
<p>7. den som är skattskyldig enligt</p>
<p>8 § första stycket 8, när varorna<br>används för annat än avsett<br>ändamål.</p>
<p>av</p>
<p>av</p>
<p>vid</p>
<p>7. den som är skattskyldig enligt</p>
<p>8 § första stycket 7, när varorna<br>används för annat än avsett<br>ändamål.</p>
<p>8. den som är skattskyldig enligt<br>8 c § och som enligt 18 § skall<br>betala skatten till Tullverket, vid<br>den tidpunkt då skyldighet att<br>betala tull enligt tullagstiftningen<br>inträder eller skulle ha inträtt om</p>
<p>skyldighet att betala tull förelegat.</p>
<p>14</p>
<p>Skattskyldigheten inträder for den, som utan att vara upplagshavare<br>enligt 9 §, tillverkar skattepliktiga varor, när varorna tillverkas.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>21 §</p>
<p>Den som är oregistrerad varumottagare enligt 13 § skall lämna<br>deklaration för varje mottagen leverans av skattepliktiga varor.<br>Deklarationen skall ha kommit in till beskattningsmyndigheten senast<br>fem dagar efter den dag när varorna togs emot.</p>
<p>Den som är skattskyldig enligt 8 § första stycket 5 skall lämna<br>deklaration när skattepliktiga varor förs till Sverige. Deklarationen skall<br>ha kommit in till beskattningsmyndigheten senast fem dagar efter<br>införseln.</p>
<p>Den som tillverkar skattepliktiga varor utan att vara godkänd<br>upplagshavare skall lämna deklaration när varorna tillverkas.<br>Deklarationen skall ha kommit in till beskattningsmyndigheten senast<br>fem dagar efter den dag då varorna tillverkades.</p>
<p>Den som, utan att vara<br>registrerad varumottagare enligt<br>12 §, är skattskyldig enligt 8 §<br>första stycket 8 skall lämna<br>deklaration när skattepliktiga varor<br>använts för annat än avsett<br>ändamål. Deklarationen skall ha<br>kommit in till</p>
<p>beskattningsmyndigheten senast<br>fem dagar efter den dag då varorna<br>användes för annat än avsett<br>ändamål.</p>
<p>Den som, utan att vara<br>registrerad varumottagare enligt<br>12 §, är skattskyldig enligt 8 §<br>första stycket 7 skall lämna<br>deklaration när skattepliktiga varor<br>använts för annat än avsett<br>ändamål. Deklarationen skall ha<br>kommit in till</p>
<p>beskattningsmyndigheten senast<br>fem dagar efter den dag då varorna<br>användes för annat än avsett<br>ändamål.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre föreskrifter gäller<br>fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.</p>
<p>15</p>
<h4>2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om<br>skatt på energi</h4>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi<br>dels att 4 kap. 1 och 12 §§ samt 5 kap. 2, 3 och 5 §§ skall ha följande<br>lydelse,</p>
<p>dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 4 kap. 1 b och 12 a<br>§§, av följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>4 kap.</p>
<p>1§</p>
<p>Skyldig att betala energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt<br>(skattskyldig) för bränslen som avses i 1 kap. 3 a § är</p>
<p>1. den som i Sverige tillverkar eller bearbetar bränsle eller annan som<br>godkänts som upplagshavare enligt 3 §,</p>
<p>2. varumottagare som avses i 6 eller 7 §,</p>
<p>3. skatterepresentant enligt vad som anges i 8 §,</p>
<p>4. den som från ett annat EG-land säljer och levererar bränsle till en<br>köpare i Sverige genom distansförsäljning enligt 9 §,</p>
<p>5. den som i annat fall än som avses i 1-4 från ett annat EG-land till</p>
<p>Sverige för in eller tar emot leveran</p>
<p>6. annan än upplagshavare som<br>importerar bränsle frän tredje<br>land,</p>
<p>7. den som förvärvat bränsle för<br>vilket ingen skatt eller lägre skatt<br>skall betalas när bränslet används<br>för ett visst ändamål men som<br>säljer eller förbrukar bränslet för<br>ett annat ändamål som medför att<br>skatt skall betalas med högre<br>belopp.</p>
<p>Vad som sägs i första stycket 7<br>tillämpas även i fråga om bränsle<br>för vilket antingen ingen skatt har<br>betalats eller skatt har betalats<br>enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a,<br>och som förbrukas</p>
<p>> av bränsle,</p>
<p>6. den som förvärvat bränsle för<br>vilket ingen skatt eller lägre skatt<br>skall betalas när bränslet används<br>för ett visst ändamål men som<br>säljer eller förbrukar bränslet för<br>ett annat ändamål som medför att<br>skatt skall betalas med högre<br>belopp.</p>
<p>Vad som sägs i första stycket 6<br>tillämpas även i fråga om bränsle<br>för vilket antingen ingen skatt har<br>betalats eller skatt har betalats<br>enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a,<br>och som förbrukas</p>
<p>a) i skepp, när skeppet används för privat ändamål, eller</p>
<p>b) i båt för vilken fartygstillstånd meddelats enligt fiskelagen<br>(1993:787), när båten används för privat ändamål eller</p>
<p>c) i motordrivet fordon i de fall bränslet ger mindre än 85<br>volymprocent destillat vid 35O°C.</p>
<p>76^</p>
<p>Skyldig att betala energiskatt,<br>koldioxidskatt och svavelskatt för<br>import av bränslen som avses i 1</p>
<p>16</p>
<p>kap. 3 a § är,</p>
<p>1. om bränslet förs in från ett</p>
<p>område som ligger utanför<br>Europeiska gemenskapens</p>
<p>tullområde, den som med<br>anledning av importen är skyldig<br>att betala tull för bränslet enligt<br>tullagstiftningen eller skulle ha<br>varit skyldig att göra detta om<br>bränslet hade varit tullbelagt,</p>
<p>2. om bränslet förs in från ett</p>
<p>område som ligger inom<br>Europeiska gemenskapens</p>
<p>tullområde men utanför dess<br>punktskatteområde, den som skulle<br>ha varit skyldig att betala tull för<br>bränslet enligt tullagstiftningen om<br>bränslet hade varit tullbelagt och<br>förts in från ett område som ligger<br>utanför Europeiska gemenskapens<br>tullområde.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>12 §</p>
<p>Skattskyldig för energiskatt för råtallolja samt för energiskatt,<br>koldioxidskatt och svavelskatt för bränslen som avses i 2 kap. 1 § första<br>stycket 6-8, bränslen enligt 3 och 4 §§ som inte avses i 1 kap. 3 a § samt<br>vad gäller svavelskatt även bränslen som avses i 3 kap. 1 § 1 är den som</p>
<p>1. tillverkar eller bearbetar bränsle,</p>
<p>2. enligt 6 kap. 10 § andra stycket registrerats som lagerhållare,<br>återförsäljare eller förbrukare av bränsle,</p>
<p>3. i annat fall än som avses il 3. i annat fall än som avses i 1</p>
<p>och 2</p>
<p>a) importerar bränsle från<br>tredje land, eller</p>
<p>b) för in kolbränsle,<br>petroleumkoks, råtallolja eller<br>torvbränsle till Sverige från ett<br>annat EG-land eller tar emot en<br></p>
<p>och 2 för in kolbränsle,<br>petroleumkoks, råtallolja eller<br>torvbränsle till Sverige från ett<br>annat EG-land eller tar emot en<br>sådan leverans, och</p>
<p>sådan leverans, och</p>
<p>4. den som förvärvat bränsle för vilket ingen skatt eller lägre skatt skall<br>betalas när bränslet används för visst ändamål men som säljer eller<br>förbrukar bränslet för ett ändamål som medför att skatt skall betalas med<br></p>
<p>högre belopp.</p>
<p>Vad som sägs i första stycket 4 tillämpas även i fråga om bränsle enligt<br>2 kap. 3 eller 4 § som inte avses i 1 kap. 3 a § och som beskattats enligt<br>2 kap. 1 § första stycket 3 a eller som förvärvats utan skatt, och som<br>förbrukas i skepp, när skeppet används för privat ändamål.</p>
<p>Som tillverkare anses den som för in naturgas till Sverige samt den för<br>vars räkning sådan införsel äger rum. Som tillverkare anses även den som<br>tar upp torvbränsle.</p>
<p>17</p>
<p>I2a§</p>
<p>Skattskyldig</p>
<p>1. för energiskatt för import av<br>råtallolja,</p>
<p>2. för energiskatt, koldioxidskatt<br>och svavelskatt för import av<br>bränslen som avses i 2 kap. 1 §<br>första stycket 6-8 samt av<br>bränslen enligt 3 och 4 §§ som inte<br>avses i 1 kap. 3 a §, och</p>
<p>3. för svavelskatt för import av<br>bränslen som avses i 3 kap. 1 § 1<br>är,</p>
<p>a) om bränslet förs in från ett</p>
<p>område som ligger utanför<br>Europeiska gemenskapens</p>
<p>tullområde, den som med<br>anledning av importen är skyldig<br>att betala tull för bränslet enligt<br>tullagstiftningen eller skulle ha<br>varit skyldig att göra detta om<br>bränslet hade varit tullbelagt,</p>
<p>b) om bränslet förs in från ett</p>
<p>område som ligger inom<br>Europeiska gemenskapens</p>
<p>tullområde men utanför dess<br>punktskatteområde, den som skulle<br>ha varit skyldig att betala tull för<br>bränslet enligt tullagstiftningen om<br>bränslet hade varit tullbelagt och<br>förts in från ett område som ligger<br>utanför Europeiska gemenskapens<br>tullområde.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>5 kap.</p>
<p>2§<br>Skattskyldigheten inträder</p>
<p>1. för varumottagare som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 § första stycket</p>
<p>2, när han tar emot leverans av bränsle,</p>
<p>2. för skatterepresentant som är<br>skattskyldig enligt 4 kap. 1 § första<br>stycket 3, när köparen tar emot<br>leverans av bränsle, och</p>
<p>3. för den som är skattskyldig<br>enligt 4 kap. 1 § första stycket 5<br>eller 12 § första stycket 3 b, när<br>bränslet förs in till Sverige.</p>
<p>2. för skatterepresentant som är<br>skattskyldig enligt 4 kap. 1 § första<br>stycket 3, när köparen tar emot<br>leverans av bränsle,</p>
<p>3. för den som är skattskyldig<br>enligt 4 kap. 1 § första stycket 5<br>eller 12 § första stycket 3, när<br>bränslet förs in till Sverige, och</p>
<p>4. för den som är skattskyldig<br>enligt 4 kap. 1 b § eller 12 a § och</p>
<p>18</p>
<p>som enligt 5 § skall betala skatten Prop. 2000/01:31<br>till Tullverket, vid den tidpunkt då<br>skyldighet att betala tull enligt<br>tullagstiftningen inträder eller<br>skulle ha inträtt om skyldighet att<br>betala tull förelegat.</p>
<p>3§</p>
<p>Skattskyldigheten inträder</p>
<p>1. for den som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 § första stycket 4, när<br>bränslet av honom levereras till köpare,</p>
<p>2. för den som är skattskyldig<br>enligt 4 kap. 1 § första stycket 7<br>eller andra stycket eller enligt 4<br>kap. 12 § första stycket 4 eller<br>andra stycket, när bränslet<br>levereras till en köpare eller tas i<br>anspråk för det ändamål som<br>medför att skatt skall betalas med</p>
<p>2. för den som är skattskyldig<br>enligt 4 kap. 1 § första stycket 6<br>eller andra stycket eller enligt 4<br>kap. 12 § första stycket 4 eller<br>andra stycket, när bränslet<br>levereras till en köpare eller tas i<br>anspråk för det ändamål som<br>medför att skatt skall betalas med</p>
<p>högre belopp, och högre belopp, och</p>
<p>3. för den som är skattskyldig enligt 4 kap. 12 § första stycket 1 eller 2<br>när</p>
<p>a) bränsle av honom levereras till en köpare som inte är registrerad<br>eller till eget försäljningsställe för detalj försäljning som inte utgörs av<br>depå eller tas i anspråk för annat ändamål än försäljning, eller</p>
<p>b) han upphör att vara registrerad, varvid han är skyldig att betala skatt<br>för det bränsle som då ingår i hans lager och som inte redan har<br>beskattats.</p>
<p>När bränsle importeras av<br>skattskyldig enligt 4 kap. 1 §<br>första stycket 6 eller 12 § första<br>stycket 3 a, skall skatten betalas till<br>Tullverket. Därvid gäller tullagen<br>(0000:000) och 9 kap. 4 § lagen<br>(1984:151) om punktskatter och<br>prisregleringsavgifter.</p>
<p>5 §'</p>
<p>När bränsle importeras av någon<br>som inte är</p>
<p>1. upplagshavare,</p>
<p>2. registrerad enligt 6 kap. 10 §<br>första stycket som skattskyldig<br>enligt 4 kap. 12 § första stycket 1,<br>eller</p>
<p>3. skattskyldig enligt 4 kap. 12 §<br>första stycket 2</p>
<p>skall skatten betalas till<br>Tullverket. Därvid gäller tullagen<br>(0000:000) och 9 kap. 4 § lagen<br>(1984:151) om punktskatter och<br>prisregleringsavgifter.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre föreskrifter gäller<br>fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.</p>
<p>Lydelse enligt prop. 1999/2000:126.</p>
<p>19</p>
<h4>2.5 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen<br>(1994:200)</h4>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 och 5 §§ mervärdesskattelagen<br>(1994:200)' skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>1 kap.</p>
<p>2§<sup>f</sup></p>
<p>Skyldig att betala mervärdesskatt (skattskyldig) är</p>
<p>1. för sådan omsättning som anges i 1 § första stycket 1, om inte annat<br>följer av 2-4 a: den som omsätter varan eller tjänsten,</p>
<p>2. för omsättning som anges i 1 § första stycket 1 av sådana tjänster<br>som avses i 5 kap. 7 §, om den som omsätter tjänsten är en utländsk<br>företagare och förvärvaren är en näringsidkare: den som förvärvar<br>tjänsten,</p>
<p>3. för omsättning som anges i 1 § första stycket 1 av sådana tjänster<br>som avses i 5 kap. 5 § tredje stycket samt 5 a, 6 a, 6 b och 7 a §§, om den<br>som omsätter tjänsten är en utländsk företagare och förvärvaren är<br>registrerad till mervärdesskatt här: den som förvärvar tjänsten,</p>
<p>4. för sådan efterföljande omsättning inom landet som avses i 3 kap.<br>30 b § första stycket: den till vilken omsättningen görs,</p>
<p>4 a. för omsättning som anges i 1 § första stycket 1 mellan<br>näringsidkare som är eller skall vara registrerade till mervärdesskatt här,<br>av guldmaterial eller halvfärdiga produkter med en finhalt av minst 325<br>tusendelar eller av investeringsguld om den som omsätter guldet är<br>skattskyldig enligt 3 kap. 10 b §: den som förvärvar varan,</p>
<p>5. för sådant förvärv som anges i 1 § första stycket 2: den som<br>förvärvar varan, och</p>
<p>6. för import av varor: den som<br>är skyldig att betala skatt enligt<br>5 kap. 11 § tullagen (0000:000)<br>för den importerade varan.</p>
<p>6. för import av varor</p>
<p>a) som förs in från ett område<br>som ligger utanför Europeiska<br>gemenskapens tullområde: den<br>som med anledning av importen är<br>skyldig att betala tull för varorna<br>enligt tullagstiftningen eller skulle<br>ha varit skyldig att göra detta om<br>varorna hade varit tullbelagda,</p>
<p>b) som förs in från ett område</p>
<p>som ligger inom Europeiska<br>gemenskapens tullområde men<br>utanför dess</p>
<p>mervärdesskatteområde: den som<br>skulle ha varit skyldig att betala<br>tull för varorna enligt<br>tullagstiftningen om varorna hade</p>
<p><sup>1</sup> Lagen omtryckt 2000:500.</p>
<p><sup>2</sup> Lydelse enligt prop. 1999/2000:126.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>20</p>
<p>varit tullbelagda och förts in från<br>ett område som ligger utanför<br>Europeiska gemenskapens</p>
<p>tullområde.</p>
<p>Särskilda bestämmelser om vem som i vissa fall är skattskyldig finns i<br>6 kap., 9 kap. och 9 c kap.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Vid import inträder<br>skattskyldigheten vid den tidpunkt<br>då varan enligt tullagstiftningen<br>skall deklareras för övergång till<br>fri omsättning eller när införsel<br>skall anmälas med stöd av 3 kap.<br>3 § tullagen (0000:000).</p>
<p>5§<sup>3</sup></p>
<p>Vid import inträder<br>skattskyldigheten vid den tidpunkt<br>då skyldighet att betala tull enligt<br>tullagstiftningen inträder eller<br>skulle ha inträtt om skyldighet att<br>betala tull förelegat.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre föreskrifter gäller<br>fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.</p>
<p><sup>3</sup> Lydelse enligt prop. 1999/2000:126.</p>
<p>21</p>
<h4>2.6 Förslag till lag om ändring i tullagcn (0000:000)</h4>
<p>Härigenom föreskrivs att 5 kap. 11 § samt 9 kap. 3 och 6 §§ tullagen<br>(0000:000)’ skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>5 kap.</p>
<p>Gäldenären, eller den som<br>skulle ha varit gäldenär om varan<br>varit tullbelagd, är skyldig att<br>betala annan skatt än tull som<br>skall tas ut för en vara vid import<br>eller export.</p>
<p>Den som lämnar anmälan eller<br>borde lämna anmälan enligt 3 kap.<br>3 § är skyldig att betala annan<br>skatt än tull som skall tas ut för<br>varan på grund av införseln eller<br>utförseln.</p>
<p>Skatt enligt denna paragraf<br>skall fastställas och betalas enligt<br>det förfarande som gäller för tull,<br>om inte annat föreskrivits.</p>
<p>Om ett överklagande enligt 2 §<br>gäller beslut vid tulltaxering i en<br>fråga som kan ha betydelse för<br>fastställelse av tull eller beslut om<br>fastställelse av annan skatt än tull<br>enligt 5 kap. 11 § andra stycket,<br>skall överklagandet ha kommit in<br>till Tullverket inom tre år från den<br>dag då tullskulden eller den<br>anmälningsskyldighet som avses i<br>3 kap. 3 § uppkom. Om beslutet<br>har meddelats senare än två och ett<br>halvt år efter den dag då<br>tullskulden eller</p>
<p>anmälningsskyldigheten uppkom,<br>får överklagandet dock, om tiden<br>för överklagande därigenom blir<br>längre, komma in inom två<br>månader från den dag då</p>
<p>1§</p>
<p>Bestämmelser om skyldighet att<br>med anledning av import eller<br>införsel som avses i 3 kap. 3 §<br>betala annan skatt än tull finns i<br>lagen (1972:266) om skatt på<br>annonser och reklam,<br>mervärdesskattelagen (1994:200),<br>lagen (1994:1563) om tobaksskatt,<br>lagen (1994:1564) om alkoholskatt<br>och lagen (1994:1776) om skatt på<br>energi.</p>
<p>Skatt som avses i första stycket<br>skall fastställas och betalas enligt<br>det förfärande som gäller för tull,<br>om inte annat föreskrivits.</p>
<p>9 kap.</p>
<p>3§</p>
<p>Om ett överklagande enligt 2 §<br>gäller beslut vid tulltaxering i en<br>fråga som kan ha betydelse för<br>fastställelse av tull eller beslut om<br>fastställelse av annan skatt än tull<br>enligt 5 kap. 11 § andra stycket,<br>skall överklagandet ha kommit in<br>till Tullverket inom tre år från den<br>dag då tullskulden uppkom eller<br>skattskyldigheten inträdde. Om<br>beslutet har meddelats senare än<br>två och ett halvt år efter den dag<br>då tullskulden uppkom eller<br>skattskyldigheten inträdde, får<br>överklagandet dock, om tiden för<br>överklagande därigenom blir<br>längre, komma in inom två<br>månader från den dag då<br>gäldenären eller den skattskyldige</p>
<p><sup>1</sup> Lydelse enligt prop. 1999/2000:126.</p>
<p>22</p>
<p>gäldenären eller den anmälnings-<br>skyldige fick del av beslutet.</p>
<p>Om beslut som avses i första<br>stycket har omprövats, får även<br>omprövningsbeslutet överklagas<br>inom där angiven treårsfrist. Om<br>omprövningsbeslutet meddelats<br>senare än två och ett halvt år efter<br>den dag då tullskulden eller<br>anmälningsskyldigheten uppkom,<br>far överklagandet dock, om tiden<br>för överklagande därigenom blir<br>längre, komma in inom två<br>månader från den dag då<br>gäldenären eller den</p>
<p>anmälningsskyldige fick del av<br>omprövningsbeslutet.</p>
<p>En gäldenär eller anmälnings-<br>skyldig far överklaga ett beslut<br>som avses i första och andra<br>styckena även om det inte gått<br>honom emot.</p>
<p>fick del av beslutet.</p>
<p>Om beslut som avses i första<br>stycket har omprövats, får även<br>omprövningsbeslutet överklagas<br>inom där angiven treårsfrist. Om<br>omprövningsbeslutet meddelats<br>senare än två och ett halvt år efter<br>den dag då tullskulden uppkom<br>eller skattskyldigheten inträdde,<br>får överklagandet dock, om tiden<br>för överklagande därigenom blir<br>längre, komma in inom två<br>månader från den dag då<br>gäldenären eller den skattskyldige<br>fick del av omprövningsbeslutet.</p>
<p>Gäldenären eller den<br>skattskyldige får överklaga ett<br>beslut som avses i första och andra<br>styckena även om det inte gått<br>honom emot.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bestämmelserna i 3-5 §§ gäller<br>ränta, tulltillägg och förseningsavgift.</p>
<p>En gäldenärs eller anmälnings-<br>skyldigs yrkande i fråga om tull-<br>tillägg skall, oavsett tidsfristerna i<br>3 §, prövas om beslutet om den tull<br>som tulltillägget avser inte har<br>vunnit laga kraft. Detsamma gäller<br>om Tullverket eller det allmänna<br>ombudet framställt ett sådant</p>
<p>§<br>också överklagande av beslut om</p>
<p>En gäldenärs eller skattskyldigs<br>yrkande i fråga om tulltillägg skall,<br>oavsett tidsfristerna i 3 §, prövas<br>om beslutet om den tull som<br>tulltillägget avser inte har vunnit<br>laga kraft. Detsamma gäller om<br>Tullverket eller det allmänna<br>ombudet framställt ett sådant</p>
<p>yrkande till förmån for gäldenären<br>eller den anmälningsskyldige. Om<br>yrkandet framställs först i domstol,<br>kan domstolen besluta att det skall<br></p>
<p>yrkande till förmån för gäldenären<br>eller den skattskyldige. Om<br>yrkandet framställs först i domstol,<br>kan domstolen besluta att det skall</p>
<p>tas upp till prövning av Tullverket. tas upp till prövning av Tullverket.<br>Vad som sägs i andra stycket gäller även en deklarants yrkande i fråga<br>om förseningsavgift.</p>
<p>23</p>
<h4>2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:673) om<br>skatt på avfall</h4>
<p>Härigenom föreskrivs att 3, 6 och 8 §§ lagen (1999:673) om skatt på<br>avfall skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>3§</p>
<p>Bestämmelserna i 1 § gäller dock inte för anläggningar där deponering<br>eller förvaring sker uteslutande av</p>
<p>1. ett eller flera av följande avfallsslag, nämligen</p>
<p>a) jord, grus, lera, skiffer, kalkstoft, kalksten eller annan sten,</p>
<p>b) bergrester från gruvindustriell verksamhet,</p>
<p>c) avfallssand från gruv- c) avfallssand från gruv-<br>industriell verksamhet och avfall industriell verksamhet och avfall</p>
<p>från vattenrening vid sådan verk-<br>samhet samt järnhaltigt avfall från<br>rökgasrening vid tillverkning av<br>jämmalmspellets, eller</p>
<p>2. radioaktivt avfall.<br></p>
<p>från vattenrening vid sådan verk-<br>samhet samt järnhaltigt avfall från<br>rökgasrening vid tillverkning av<br>jämmalmspellets,</p>
<p>2. radioaktivt avfall,</p>
<p>3. vattenverksslam i slambas-</p>
<p>säng, eller</p>
<p>4. flytande avfall i vassbädd.</p>
<p>I fråga om avfall från vattenrening vid gruvindustriell verksamhet och<br>järnhaltigt avfall från rökgasrening vid tillverkning av jämmalmspellets<br>gäller första stycket 1 endast under förutsättning att deponering eller<br>förvaring sker tillsammans med avfallssand från gruvindustriell<br>verksamhet.</p>
<p>6§</p>
<p>Avfallsskatt skall inte betalas för</p>
<p>1. material som är avsett att<br>avfallsanläggning eller som förs in<br>samband med avfallshanteringen,</p>
<p>2. avfall som är avsett att inom<br>en anläggning behandlas genom</p>
<p>a) kompostering eller reaktorba-<br>serad rötning,</p>
<p>b) förbränning,</p>
<p>c) användning för tillverkning<br>av fast lagringsbart bränsle.</p>
<p>användas för driften av en<br>en sådan anläggning utan direkt</p>
<p>2. avfall som är avsett att inom<br>en anläggning</p>
<p>a) behandlas genom komposte-<br>ring eller reaktorbaserad rötning,</p>
<p>b) förbrännas,</p>
<p>c) användas för tillverkning av<br>fast lagringsbart bränsle,</p>
<p>d) avvattnas,</p>
<p>e) renas, under förutsättning att<br>avfallet är flytande,</p>
<p>3. flytande avfall som inom en<br>anläggning är avsett att behandlas<br>i vassbädd.</p>
<p>Första stycket 2 d, 2 e och 3<br>gäller endast om det vatten som</p>
<p>24</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>avgår från behandlingen inte Prop. 2000/01:31<br>deponeras inom anläggningen.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avfallsskatt skall dock betalas<br>för rester som uppstår efter<br>genomförd behandling enligt<br>första stycket 2.</p></td><td>
<p>Avfallsskatt skall dock betalas<br>för rester som uppstår efter<br>genomförd åtgärd enligt första<br>stycket 2.</p></td></tr>
</table>
<p>8§<br>Skyldigheten att betala avfallsskatt inträder i fall som avses i</p>
<p>1. 1 § första stycket när avfall förs in till anläggningen,</p>
<p>2. 1 § andra stycket när avfall uppkommer och i</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>3. 6 § andra stycket när</p>
<p>behandlingen har slutförts.</p></td><td>
<p>3. 6 § tredje stycket när<br>åtgärden har slutförts.</p></td></tr>
</table>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas för tid från<br>och med den 1 januari 2000.</p>
<p>25</p>
<h4>2.8 Förslag till lag om ändring i fordonsskattclagen<br>(1988:327)</h4>
<p>Härigenom föreskrivs att 9 § fordonsskattelagcn (1988:327) skall ha<br>följande lydelse.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Motorcyklar, personbilar,</p>
<p>lastbilar eller bussar som enligt<br>bilregistret är av en årsmodell som<br>är trettio år eller äldre är inte<br>skattepliktiga.</p>
<p>9§</p>
<p>Följande fordon är inte<br>skattepliktiga om de enligt<br>bilregistret är av en årsmodell som<br>är trettio år eller äldre</p>
<p>1. motorcyklar,</p>
<p>2. personbilar,</p>
<p>3. andra lastbilar än sådana<br>som är vägavgiftspliktiga enligt<br>lagen (1997:1137) om vägavgift<br>för vissa tunga fordon,</p>
<p>4. bussar.</p>
<p>Påhängsvagnar med en skattevikt över 3 000 kilogram är inte<br>skattepliktiga om de dras uteslutande av personbilar, lastbilar eller bussar<br>som kan drivas med dieselolja eller av sådana fordon som avses i 21 §<br>andra stycket 2.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre föreskrifter gäller<br>fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före<br>ikraftträdandet.</p>
<p>26</p>
<h4>2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:1137) om Prop. 2000/01:31<br>vägavgift för vissa tunga fordon</h4>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1997:1137) om vägavgift för<br>vissa tunga fordon</p>
<p>dels att i 3 och 12 §§ orden ”Skattemyndigheten i Örebro län” skall</p>
<p>bytas ut mot ”Skattemyndigheten i Örebro”,</p>
<p>dels att 2, 6, 11, 17, 21, 22 och 23 §§ samt rubriken närmast före 23 §<br>skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Beteckningar i denna lag har<br>samma betydelse som i<br>fordonskungörelsen (1972:595),<br>bilregisterkungörelsen (1972:599)<br>och vägtrafikkungörelsen</p>
<p>(1972:603), om inte annat sägs.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>2§</p>
<p>Beteckningar i denna lag har<br>samma betydelse som i<br>fordonskungörelsen (1972:595),<br>bilregisterkungörelsen (1972:599)<br>och trafikförordningen</p>
<p>(1998:1276), om inte annat sägs.</p>
<p>6§</p>
<p>Avgiftsplikt gäller inte för fordon som tillhör</p>
<p>1. försvarsmakten,</p>
<p>2. polisväsendet,</p>
<p>3. civilförsvaret, brandväsendet eller annan räddningstjänst,</p>
<p>4. väghållningen.</p>
<p>En förutsättning för undantag enligt första stycket är att fordonet bär<br>yttre kännetecken som visar att fordonet tillhör någon av de angivna<br>kategorierna.</p>
<p>Avgiftsplikt gäller inte heller för<br>fordon som enligt bilregistret är av<br>en årsmodell som är 30 år eller<br>äldre och som inte används i<br>yrkesmässig trafik.</p>
<p>För fordonskombinationer är det motorfordonet som är avgörande för<br>om kombinationen är undantagen från avgiftsplikt.</p>
<p>U §</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>För motorfordon eller ledad motorfordonskombination med högst tre<br>axlar tas vägavgiften ut med 6 314 kronor per år, 631 kronor per månad,<br>168 kronor per vecka och 50 kronor per dag. För motorfordon eller<br>ledad motorfordonskombination med fyra eller flera axlar tas<br>vägavgiften ut med 10 524 kronor per år, 1 052 kronor per månad, 277<br>kronor per vecka och 50 kronor per dag.</p>
<p>För svenskt fordon med draganordning bestäms vägavgiften efter det<br>största möjliga antalet axlar och den högsta totalvikten som<br>fordonskombinationer kan ha.</p>
<p>27</p>
<p>För fordon registrerade i Grekland skall vägavgiften tas ut med 50<br>procent av belopp som anges i första stycket, under förutsättning att<br>vägavgiftsbevis köps före den 1 juli 2002.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Vägavgift tas ut med olika belopp beroende på antal axlar och vilka<br>krav på utsläpp av föroreningar som ett fordons motor uppfyller enligt<br>följande.</p>
<p>Fordon som inte uppfyller de av Europeiska gemenskapen fastställda<br>kraven i rådets direktiv 88/77/EEG av den 3 december 1987 om<br>tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp<br>av gasformiga föroreningar från dieselmotorer som används i fordon' i<br>dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådet direktiv 96/1/EG av<br>den 22 januari 1996 om ändring av direktiv 88/77/EEG<sup>2</sup>.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Antal axlar</p></td><td>
<p>Avgift per år</p></td><td>
<p>Avgift per månad</p></td><td>
<p>Avgift per vecka</p></td><td>
<p>Avgift per dag</p></td></tr>
<tr><td>
<p>högst 3 axlar</p></td><td>
<p>960 euro</p></td><td>
<p>96 euro</p></td><td>
<p>26 euro</p></td><td>
<p>8 euro</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4 eller fler<br>axlar</p></td><td>
<p>1 550 euro</p></td><td>
<p>155 euro</p></td><td>
<p>41 euro</p></td><td>
<p>8 euro</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>Fordon med de egenskaper som anges i rad A i tabellen i punkt 8.3.1.1 i<br>bilaga I till direktiv 88/77/EEG i dess lydelse enligt direktiv 96/1/EG.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal axlar</p></td><td>
<p>Avgift per år</p></td><td>
<p>Avgift per månad</p></td><td>
<p>Avgift per vecka</p></td><td>
<p>Avgift per dag</p></td></tr>
<tr><td>
<p>högst 3 axlar</p></td><td>
<p>850 euro</p></td><td>
<p>85 euro</p></td><td>
<p>23 euro</p></td><td>
<p>8 euro</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4 eller fler</p></td><td>
<p>1 400 euro</p></td><td>
<p>140 euro</p></td><td>
<p>37 euro</p></td><td>
<p>8 euro</p></td></tr>
</table>
<p>axlar</p>
<p>Fordon med de egenskaper som anges i rad B i tabellen i punkt 8.3.1.1 i<br>bilaga I till direktiv 88/77/EEG i dess lydelse enligt direktiv 96/1/EG<br>eller fordon som uppfyller högre ställda krav i senare lydelse.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Antal axlar</p></td><td>
<p>Avgift per år</p></td><td>
<p>Avgift per månad</p></td><td>
<p>Avgift per vecka</p></td><td>
<p>Avgift per dag</p></td></tr>
<tr><td>
<p>högst 3 axlar</p></td><td>
<p>750 euro</p></td><td>
<p>75 euro</p></td><td>
<p>20 euro</p></td><td>
<p>8 euro</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4 eller fler</p></td><td>
<p>1 250 euro</p></td><td>
<p>125 euro</p></td><td>
<p>33 euro</p></td><td>
<p>8 euro</p></td></tr>
</table>
<p>axlar</p>
<p>För svenskt fordon med draganordning bestäms vägavgiften efter det<br>största möjliga antalet axlar som en fordonskombination kan ha.</p>
<p>För fordon registrerade i Grekland skall vägavgiften tas ut med 50<br>procent av belopp som anges i första stycket, under förutsättning att</p>
<p><sup>1</sup> EGT L 36, 9.2.1988, s. 33 (Celex 31988L0077), senast ändrat genom Europaparlamentets<br>och rådets direktiv 1999/96/EG (EGT L 44, 16.2.2000, s. 1, Celex 31999L0096).</p>
<p><sup>2</sup> EGT L 40, 17.2.1996, s. 1, (Celex 31996L0001)</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>28</p>
<p>vägavgifitsbevis köps före den 1 juli 2002.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>17§</p>
<p>Vägavgift skall betalas tillbaka om</p>
<p>1. avgiftsplikt upphör för ett fordon under tid för vilken vägavgift har<br>betalats, eller</p>
<p>2. ett fordons beskaffenhet ändras så att vägavgift skall tas ut med<br>annat belopp.</p>
<p>En förutsättning för återbetalning är att vägavgiftsbeviset ges in till<br>beskattningsmyndigheten före utgången av den period för vilken avgiften<br>har betalats.</p>
<p>I fall som avses i första stycket 1<br>återbetalas överskjutande belopp<br>till den som var avgiftsskyldig när<br>avgiftsplikten upphörde.</p>
<p>Vägavgiften betalas tillbaka med<br>ett belopp som motsvarar den del<br>av avgiften som belöper på antalet<br>återstående hela månader för vilka<br>avgift har betalats, räknat från det<br>att avgiftsplikten upphörde. Från<br>det belopp som skall återbetalas<br>dras en avgift på 210 kronor.</p>
<p>I fall som avses i första stycket 2 återbetalas överskjutande belopp till<br>den som var avgiftsskyldig när registreringsbesiktning skedde.<br>Återbetalning skall ske med ett belopp som motsvarar den del av avgiften<br>som belöper på antalet återstående hela månader för vilka avgift har<br>betalats, räknat från den dag registreringsbesiktning skedde.<br></p>
<p>I fall som avses i första stycket 1<br>återbetalas överskjutande belopp<br>till den som var avgiftsskyldig när<br>avgiftsplikten upphörde.</p>
<p>Vägavgiften betalas tillbaka med<br>ett belopp som motsvarar den del<br>av avgiften som belöper på antalet<br>återstående hela månader för vilka<br>avgift har betalats, räknat från det<br>att avgiftsplikten upphörde. Från<br>det belopp som skall återbetalas<br>dras en avgift på 25 euro.</p>
<p>Vägavgift skall inte betalas för<br>fordonet, om ett giltigt bevis för<br>betald väganvändning utfärdat i ett<br>annat europeiskt land i<br>överensstämmelse med det i<br>Bryssel den 9 februari 1994<br>underskrivna avtalet om uttag av<br>en avgift för tunga fordon som<br>använder vissa vägar och det i<br>Bryssel den 18 september 1997<br>underskrivna protokollet avseende<br>Sveriges anslutning till avtalet, kan<br>visas upp. Avtalet och protokollet<br>publiceras i Sveriges<br>internationella överenskommelser<br>(SÖ).</p>
<p>21 §</p>
<p>Vägavgift skall inte betalas för<br>fordonet, om ett giltigt bevis för<br>betald väganvändning utfärdat i ett<br>annat europeiskt land i<br>överensstämmelse med det i<br>Bryssel den 9 februari 1994<br>underskrivna avtalet om uttag av<br>en avgift för tunga fordon som<br>använder vissa vägar och det i<br>Bryssel den 18 september 1997<br>underskrivna protokollet avseende<br>Sveriges anslutning till avtalet, kan<br>visas upp. Avtalet har ändrats<br>genom det i Bryssel den 22 mars<br>2000 underskrivna protokollet för<br>att tillämpa Europaparlamentets<br>och rådets direktiv 1999/62/EG av<br>den 17 juni 1999. Avtalet och</p>
<p>29</p>
<p>protokollen publiceras i Sveriges Prop. 2000/01:31<br>internationella överenskommelser</p>
<p>(SÖ)<sup>3</sup>.</p>
<p>22 §</p>
<p>Beskattningsmyndigheten skall efter ansökan besluta om återbetalning<br>av vägavgift för svenskt årsbevis om beviset ges in till<br>beskattningsmyndigheten före utgången av den period för vilken avgiften<br>har betalats. Vägavgiften betalas tillbaka med ett belopp som motsvarar<br>den del av avgiften som belöper på antalet återstående hela månader för<br>vilka avgift har betalats, räknat från det att vägavgiftsbeviset kom in.</p>
<p>Från det belopp som skall<br>återbetalas dras en avgift på 210<br>kronor.</p>
<p>Från det belopp som skall<br>återbetalas dras en avgift på 25<br>euro.</p>
<p>Reglering av vägavgiften enligt<br>ecu-kursen</p>
<p>Reglering av vägavgiften enligt<br>euro-kursen</p>
<p>De belopp i svenska kronor som<br>anges i 11, 17 och 22 §§ omräknas<br>per den 1 januari varje kalenderår.<br>Beloppen i svenska kronor<br>motsvarar de belopp i ecu som<br>anges i artikel 8 och 10 i det i 21 §<br>nämnda avtalet.</p>
<p>23 §</p>
<p>Vägavgiften skall erläggas i<br>svenska kronor. De belopp i euro<br>som anges i 11, 17 och 22 §§<br>omräknas till svenska kronor för<br>varje kalenderår.</p>
<p>Omräkning sker enligt den kurs<br>i svenska kronor av ecu som gällde<br>den första vardagen i oktober året<br>innan och som offentliggörs i<br>Europeiska gemenskapernas<br>officiella tidning. Om ett belopp<br>som beräknas för ett visst år före<br>avrundning avviker från<br>föregående års belopp med mindre<br>än 5 procent eller 5 ecu, skall<br>föregående års belopp fortsätta att<br>gälla.</p>
<p>Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade<br>belopp som enligt denna lag skall tas ut under påföljande kalenderår.<br>Beloppen avrundas nedåt.</p>
<p>Omräkning sker enligt den kurs<br>i svenska kronor av euro som<br>gällde den första vardagen i<br>oktober året innan och som<br>offentliggörs i Europeiska<br>gemenskapernas officiella tidning.<br>Om ett belopp som beräknas för ett<br>visst år före avrundning avviker<br>från föregående års belopp med<br>mindre än 5 procent eller 5 euro,<br>skall föregående års belopp<br>fortsätta att gälla.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.</p>
<p><sup>3</sup> SÖ 1997:50. Protokollet om ändring av avtalet förs in i Sveriges internationella<br>överenskommelser när protokollet ratificerats. Detta kan göras först när Riksdagen godkänt<br>protokollet, vilket föreslås göras i samband med de nu föreslagna ändringarna i<br>vägavgiftslagen. Protokollet har således ännu inte något ordningsnummer i Sveriges<br>internationella överenskommelser.</p>
<p>30</p>
<p>2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om förhållanden som<br>hänför sig till tiden före ikraftträdandet.</p>
<p>3. Har vägavgift beslutats före ikraftträdandet enligt äldre föreskrifter<br>skall skillnaden mellan den beslutade och en ny, högre vägavgift enligt<br>11 § i dess nya lydelse (tillkommande avgift) betalas för tiden från och<br>med ikraftträdandet till utgången av avgiftsperioden. För kalendermånad<br>utgör avgiften 1/12 och för dag 1/360 av vägavgiften för helt år.</p>
<p>4. Den som är avgiftsskyldig vid ikraftträdandet skall betala<br>tillkommande avgift.</p>
<p>5. Tillkommande avgift skall betalas senast en månad efter<br>ikraftträdandet.</p>
<p>6. Tillkommande avgift som understiger 300 kronor behöver inte<br>betalas.</p>
<p>7. Brukandeförbudet i 25 § skall för tillkommande avgift gälla först<br>efter sista betalningsdag.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>31</p>
<h4>2.10 Förslag till lag om ändring i bilskrotningslagen<br>(1975:343)</h4>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om bilskrotningslagen (1975:343)<br>dels att nuvarande 12-14 §§ skall betecknas 19-21 §§,<br>dels att 9 och 11 §§ skall ha följande lydelse,</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>dels att det i lagen skall införas<br>följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Skrotningsavgift skall betalas<br>för personbil, buss med en<br>total vikt av högst 3 500 kilogram<br>och lastbil med skåpkarosseri och<br>med en totalvikt av högst 3 500<br>kilogram. För bussar och lastbilar<br>skall skrotningsavgift endast<br>betalas i de fall försäljningsskatt<br>skall betalas för sådana fordon<br>enligt lagen (1978:69) om<br>försäljningsskatt på motorfordon.<br>Skrotningsavgift för bussar och<br>lastbilar skall betalas även i de<br>fall försäljningsskatt inte tas ut på<br>grund av bestämmelserna i 4 §<br>andra stycket nämnda lag.</p>
<p>Bestämmelserna i lagen<br>(1978:69) om försäljningsskatt på<br>motorfordon med undantag av 8<br>och 15 §§ äger motsvarande<br>tillämpning i fråga om<br>skrotningsavgift. Vidare finns<br>bestämmelser för skrotningsavgift<br>i lagen (1984:151) om<br>punktskatter och</p>
<p>prisregleringsavgifter.</p>
<p>nya bestämmelser, 12-18 §§, av</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>§</p>
<p>Skrotningsavgift skall betalas<br>till staten för fordon som<br>registreras i bilregistret och som<br>är personbil, buss med en totalvikt<br>av högst 3 500 kilogram eller<br>lastbil med skåpkarosseri och med<br>en totalvikt av högst 3 500<br>kilogram.</p>
<p>1§</p>
<p>Bestämmelser om förfarandet<br>finns i lagen (1984:151) om<br>punktskatter och</p>
<p>prisregleringsavgifter.</p>
<p>72 £</p>
<p>A vgiftsskyldig är</p>
<p>1. tillverkaren, för avgiftspliktigt<br>motorfordon som yrkesmässigt<br>tillverkas inom landet,</p>
<p>2. importör som har registrerats<br>enligt 13 § andra stycket, för<br>avgiftspliktigt motorfordon som<br>förs in till landet,</p>
<p>32</p>
<p>3. ägaren, för Prop. 2000/01:31</p>
<p>a) avgiftspliktigt motorfordon<br>som tillverkas inom landet av<br>annan tillverkare än sådan som<br>avses i 1,</p>
<p>b) avgiftspliktigt motorfordon<br>som förs in till landet på annat sätt<br>än som avses i 2,</p>
<p>c) fordon som efter ändring har<br>blivit avgiftspliktigt,</p>
<p>d) motorfordon som från att ha<br>använts på sådant sätt att<br>motorfordonet varit undantaget<br>från registrering i bilregistret i<br>stället används så att det blir<br>registreringspliktigt, och</p>
<p>e) avgiftspliktigt fordon som<br>förvärvats från någon som erhållit<br>kompensation enligt 16 § och som<br>inte har rätt till kompensation<br>enligt denna lag.</p>
<p>13 §</p>
<p>Tillverkare som avses i 12 § 1</p>
<p>skall vara registrerad som<br>avgiftsskyldig hos</p>
<p>beskattn ingsmyndigheten<br>(registrerad tillverkare).</p>
<p>Importör som inför</p>
<p>avgiftspliktiga motorfordon för</p>
<p>yrkesmässig försäljning till</p>
<p>återförsäljare kan, om</p>
<p>verksamheten är av större</p>
<p>omfattning, registreras som<br>avgiftsskyldig hos</p>
<p>beskattningsmyndigheten<br>(registrerad importör).</p>
<p>14 §</p>
<p>Avgiftsskyldigheten inträder när<br>fordonet första gången infors i<br>bilregistret eller, om fordonet<br>samtidigt avställts, då</p>
<p>avställningen upphör.</p>
<p>För icke avgiftspliktiga fordon<br>som ändras till avgiftspliktiga<br>fordon inträder avgiftsskyldighet<br>när fordonet tas upp i bilregistret<br>som fordon av avgiftspliktigt slag,<br>eller om det samtidigt avställs, då</p>
<p>33</p>
<p>2 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 31</p>
<p>avställningen upphör.</p>
<p>För fordon för vilket ägaren<br>beviljats kompensation enligt 16 §<br>inträder avgiftsskyldigheten när<br>fordonet förvärvats av någon som<br>inte har rätt till kompensation<br>enligt denna lag.</p>
<p>15§</p>
<p>Skrotningsavgift beslutas genom<br>automatisk databehandling på<br>grundval av uppgifter i<br>bilregistret.</p>
<p>Avgiften skall för avgiftsskyldig<br>som avses i 12 § 1 och 2 betalas<br>senast inom en månad efter<br>utgången av den månad<br>avgiftsskyldigheten inträder och<br>for avgiftsskyldig som avses i 12 §<br>3 senast tre veckor efter<br>avgiftsskyldighetens inträde.</p>
<p>Regeringen föreskriver vilken<br>myndighet som svarar för beslut<br>om avgift enligt första stycket.</p>
<p>16 §</p>
<p>Kompensation för betald<br>skrotningsavgift kan beviljas, om<br>fordonet förvärvats av</p>
<p>1. utländsk beskickning eller<br>karriärkonsulat i Sverige eller<br>sådan internationell organisation<br>som avses i lagen (1976:661) om<br>immunitet och privilegier i vissa<br>fall,</p>
<p>2. medlem av den diplomatiska<br>personalen vid utländska<br>beskickningar i Sverige och<br>karriärkonsul vid utländskt<br>konsulat i Sverige, under<br>förutsättning att denne inte är<br>svensk medborgare eller<br>stadigvarande bosatt här i landet.</p>
<p>Kompensation för</p>
<p>skrotningsavgift kan även beviljas<br>om fordonet förvärvats av en<br>medlemsstats ombud vid en<br>internationell organisation med<br>säte i Sverige och personal hos<br>sådan organisation, om Sverige</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>34</p>
<p>har träffat överenskommelse om Prop. 2000/01:31<br>detta med en annan stat eller med<br>en mellanfolklig organisation,<br>eller om Sverige träffat sådan<br>överenskommelse som avses i 10<br>kap. 7 andra stycket</p>
<p>mervärdesskattelagen (1994:200).</p>
<p>Beskattningsmyndigheten prövar<br>frågor om kompensation för betald<br>skrotningsavgift.</p>
<p>17 §</p>
<p>Andra beslut enligt denna lag än<br>beslut i frågor som avses i 7 §<br>första stycket punkten 2 och<br>sådana som anges i 8 kap. 1 §<br>första och andra styckena lagen<br>(1984:151) om punktskatter och<br>prisregleringsavgifter får</p>
<p>överklagas hos allmän<br>förvaltningsdomstol.</p>
<p>Beslut i frågor som avses i 7 §<br>första stycket punkten 3 får inte<br>överklagas.</p>
<p>Prövningstillstånd krävs vid<br>överklagande till kammarrätt.</p>
<p>18 §</p>
<p>Fordon som avses i 12 § 3 får<br>inte användas, om</p>
<p>skrotningsavgiften inte har<br>betalats inom den tid som har<br>bestämts enligt denna lag och<br>anstånd med betalningen inte har<br>lämnats.</p>
<p>Om det finns särskilda skäl får<br>beskattningsmyndigheten besluta<br>att ett visst fordon får användas<br>trots bestämmelsen i första stycket.</p>
<p>En ägare av ett fordon som<br>uppsåtligen eller av oaktsamhet<br>använder fordonet eller låter det<br>användas i strid med första stycket<br>döms till penningböter.</p>
<p>Bestämmelsen i tredje stycket<br>gäller även föraren, om han kände<br>till att fordonet inte fick användas.<br>Detta gäller dock inte när fordonet<br>provkörs vid besiktning,<br>inspektion, tillsyn eller<br></p>
<p>haveriundersökning som avses i Prop. 2000/01:31</p>
<p>35 § fordonskungörelsen</p>
<p>(1972:595).</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre föreskrifter gäller<br>fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före<br>ikraftträdandet.</p>
<p>36</p>
<h4>2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om<br>punktskatter och prisregleringsavgifter</h4>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § lagen (1984:151) om punktskatter<br>och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>1 kap.</p>
<p>1 §</p>
<p>Denna lag gäller för skatter och avgifter som tas ut enligt</p>
<p>1. lagen (1972:266) om skatt på<br>annonser och reklam, lagen<br>(1972:820) om skatt på spel,<br>bilskrotningslagen (1975:343),<br>lagen (1978:69) om</p>
<p>försäljningsskatt på motorfordon,<br>lagen (1984:409) om skatt på<br>gödselmedel, lagen (1984:410) om<br>skatt på bekämpningsmedel, 2 §<br>första stycket 6 lagen (1990:661)<br>om avkastningsskatt på<br>pensionsmedel, lagen (1990:1427)<br>om särskild premieskatt för<br>grupplivförsäkring, m.m., lagen<br>(1991:1482) om lotteriskatt, lagen<br>(1991:1483) om skatt på<br>vinstsparande m.m., lagen<br>(1994:1563) om tobaksskatt, lagen<br>(1994:1564) om alkoholskatt,<br>lagen (1994:1776) om skatt på<br>energi, lagen (1995:1667) om skatt<br>på naturgrus, lagen (1999:673) om<br>skatt på avfall, lagen (2000:466)<br>om skatt på termisk effekt i<br>kämkraftsreaktorer.</p>
<p>1. lagen (1972:266) om skatt på<br>annonser och reklam, lagen<br>(1972:820) om skatt på spel,<br>bilskrotningslagen (1975:343),<br>lagen (1984:409) om skatt på<br>gödselmedel, lagen (1984:410) om<br>skatt på bekämpningsmedel, 2 §<br>första stycket 6 lagen (1990:661)<br>om avkastningsskatt på<br>pensionsmedel, lagen (1990:1427)<br>om särskild premieskatt för<br>grupplivförsäkring, m.m., lagen<br>(1991:1482) om lotteriskatt, lagen<br>(1991:1483) om skatt på<br>vinstsparande m.m., lagen<br>(1994:1563) om tobaksskatt, lagen<br>(1994:1564) om alkoholskatt,<br>lagen (1994:1776) om skatt på<br>energi, lagen (1995:1667) om skatt<br>på naturgrus, lagen (1999:673) om<br>skatt på avfall och lagen<br>(2000:466) om skatt på termisk<br>effekt i kämkraftsreaktorer,</p>
<p>om</p>
<p>av</p>
<p>av</p>
<p>2. lagen (1982:349)<br>återvinning<br>dryckesförpackningar<br>aluminium och lagen (1994:1704)</p>
<p>om lageravgift på vissa<br>j ordbruksprodukter.</p>
<p>om</p>
<p>av</p>
<p>av</p>
<p>2. lagen (1982:349)<br>återvinning<br>dryckesförpackningar<br>aluminium, lagen (1994:1704) om</p>
<p>lageravgift på vissa</p>
<p>jordbruksprodukter.</p>
<p>Har i författning som anges i första stycket eller i författning som<br>utfärdats med stöd av sådan författning lämnats bestämmelse som avviker<br>från denna lag gäller dock den bestämmelsen.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.</p>
<p>37</p>
<p>2. Lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall Prop. 2000/01:31<br>fortfarande tillämpas beträffande den upphävda lagen (1978:69) om<br>försäljningsskatt på motorfordon.</p>
<p>38</p>
<h4>2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:146) om<br>avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter</h4>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1985:146) om avräkning vid<br>återbetalning av skatter och avgifter skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>1 §'</p>
<p>Avräkning enligt denna lag skall göras från belopp som återbetalas<br>eller annars utbetalas på grund av bestämmelse i</p>
<p>1. lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter eller<br>författning som anges i 1 kap. 1 § första stycket samma lag, i de fall då<br>utbetalningen ankommer på Skattemyndigheten i Gävle,</p>
<p>2. lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta<br>artister m.fl.,</p>
<p>3. 10 kap. 1-4 §§ mervärdesskattelagen (1994:200),</p>
<p>4. tullagen (1994:1550) och lagen (1994:1551) om tullfrihet m.m.,</p>
<p>5. skattebetalningslagen (1997:483), eller</p>
<p>6. lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av<br>alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter.</p>
<p>Vad som sagts i första stycket 1<br>gäller inte utbetalning enligt 9 kap.</p>
<p>1 § lagen (1994:1776) om skatt på<br>energi och 13 § lagen (1978:69)<br>om försäljningsskatt på<br>motorfordon.</p>
<p>Avräkning skall också göras vid återbetalning av belopp som tagits ut<br>som förrättningskostnad vid indrivning av en sådan fordran som avses i</p>
<p>2 § första meningen.</p>
<p>Vad som sagts i första stycket 1<br>gäller inte utbetalning enligt 9 kap.<br>1 § lagen (1994:1776) om skatt på<br>energi.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre föreskrifter gäller<br>fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före<br>ikraftträdandet.</p>
<p>Paragrafen föreslås också ändrad i prop. 1999/2000:126.</p>
<p>39</p>
<h4>2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om<br>självdeklaration och kontrolluppgifter</h4>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4, 8 och 26 §§ samt rubriken närmast<br>före 2 kap. 26 § lagen (1990:325) om självdeklaration och<br>kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>2 kap.<br>4§</p>
<p>Fysisk person skall lämna självdeklaration</p>
<p>1. när hans bruttointäkter av tjänst i andra fall än som avses i 32 §<br>1 mom. första stycket h och i kommunalskattelagen (1928:370) och av<br>aktiv näringsverksamhet, under beskattningsåret uppgått till sammanlagt<br>minst 24 procent av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring för året före taxeringsåret och inte annat följer av 6 §,</p>
<p>2. när hans bruttointäkter av tjänst i fall som avses i 32 § 1 mom. första<br>stycket h eller i kommunalskattelagen och av passiv näringsverksamhet<br>uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,</p>
<p>3. när han haft bruttointäkter av kapital av annat slag än avkastning</p>
<p>från vilken skatteavdrag skall göras enligt 5 kap. 8 §</p>
<p>skattebetalningslagen (1997:483) och bruttointäkterna av kapital uppgått<br>till sammanlagt minst 100 kronor,</p>
<p>4. om han inte varit bosatt i Sverige under hela beskattningsåret när<br>bruttointäkterna uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,</p>
<p>5. när hans skattepliktiga<br>tillgångar enligt lagen (1997:323)<br>om statlig förmögenhetsskatt vid<br>beskattningsårets utgång haft ett<br>sammanlagt värde som överstiger<br>900 000 kronor, eller</p>
<p>5. när hans skattepliktiga<br>tillgångar enligt lagen (1997:323)<br>om statlig förmögenhetsskatt vid<br>beskattningsårets utgång haft ett<br>sammanlagt värde som överstiger<br>1 000 000 kronor eller, i fall då<br>sambeskattning skall ske med<br>make eller sambo, 1 500 000</p>
<p>kronor, eller</p>
<p>6. när underlag för statlig fastighetsskatt, avkastningsskatt på<br>pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader skall<br>fastställas för honom.</p>
<p>Vid bedömandet av deklarationsskyldighet enligt första stycket skall<br>hänsyn inte tas till sådan inkomst eller förmögenhet för vilken<br>skattskyldighet inte föreligger enligt kommunalskattelagen, lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt eller lagen om statlig<br>förmögenhetsskatt. Däremot skall hänsyn tas till sådan inkomst eller<br>förmögenhet som enligt dubbelbeskattningsavtal skall vara helt eller<br>delvis undantagen från beskattning i Sverige.</p>
<p>Skall sambeskattning ske enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt<br>skall vardera makens deklarationsskyldighet bedömas med hänsyn till<br>makarnas sammanlagda förmögenhet och föräldrarnas<br>deklarationsskyldighet bedömas med hänsyn till deras och underåriga<br>hemmavarande barns sammanlagda förmögenhet.</p>
<p>40</p>
<p>8§</p>
<p>Följande juridiska personer skall lämna självdeklaration</p>
<p>1. aktiebolag, ekonomisk förening, sparbank, ömsesidigt<br>skadeförsäkringsförctag och värdepappersfond samt sådan stiftelse, fond<br>eller inrättning som har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss<br>familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen,</p>
<p>2. ideell förening, som avses i</p>
<p>7 § 5 mom. första stycket lagen<br>(1947:576) om statlig inkomst-<br>skatt, om dess bruttointäkter under<br>beskattningsåret överstigit grund-<br>avdraget enligt 8 § nämnda lag,</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>vars<br>enligt<br>statlig<br>vid</p>
<p>vars<br>enligt<br>statlig<br>vid</p>
<p>5. juridisk person,<br>skattepliktiga tillgångar<br>lagen (1997:323) om<br>förmögenhetsskatt,</p>
<p>beskattningsårets utgång haft ett<br>sammanlagt värde som, i fråga om<br>dödsbo och familjestiftelse,<br>överstiger 1 000 000 kronor eller, i<br>fråga om annan juridisk person<br>som är skattskyldig enligt nämnda<br>lag, 25 000 kronor,</p>
<p>2. ideell förening och registrerat<br>trossamfund, som avses i 7 § 5<br>mom. första stycket lagen<br>(1947:576) om statlig inkomst-<br>skatt, om dess bruttointäkter under<br>beskattningsåret överstigit grund-<br>avdraget enligt 8 § nämnda lag,</p>
<p>3. dödsbo när dess bruttointäkter av kapital av annat slag än avkastning</p>
<p>från vilken skatteavdrag skall göras enligt 5 kap. 8 §</p>
<p>skattebetalningslagen (1997:483) och bruttointäkter av en eller flera<br>andra förvärvskällor uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,</p>
<p>4. annan juridisk person, om dess bruttointäkter av en eller flera<br>förvärvskällor under beskattningsåret uppgått till sammanlagt minst 100<br>kronor,</p>
<p>5. juridisk person,<br>skattepliktiga tillgångar<br>lagen (1997:323) om<br>förmögenhetsskatt,</p>
<p>beskattningsårets utgång haft ett<br>sammanlagt värde som, i fråga om<br>dödsbo och familjestiftelse,<br>överstiger 900 000 kronor eller, i<br>fråga om annan juridisk person<br>som är skattskyldig enligt nämnda<br>lag, 25 000 kronor,</p>
<p>6. juridisk person för vilken underlag för statlig fastighetsskatt,<br>avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på<br>pensionskostnader skall fastställas.</p>
<p>Vid bedömandet av deklarationsskyldighet enligt första stycket 2-5<br>skall hänsyn inte tas till sådan inkomst eller förmögenhet, för vilken<br>skattskyldighet inte föreligger enligt kommunalskattelagen (1928:370),<br>lagen om statlig inkomstskatt eller lagen om statlig förmögenhetsskatt.<br>Däremot skall hänsyn tas till sådan inkomst eller förmögenhet som enligt<br>dubbelbeskattningsavtal skall vara<br>beskattning i Sverige.</p>
<p>helt eller delvis undantagen från</p>
<p>Särskild uppgiftsskyldighet för Särskild uppgiftsskyldighet för<br>vissa stiftelser och föreningar vissa stiftelser, föreningar och</p>
<p>trossamfund</p>
<p>26 §</p>
<p>Stiftelse eller förening, som är Stiftelser, föreningar eller<br>helt eller delvis frikallad från registrerade trossamfund som är</p>
<p>41</p>
<p>skattskyldighet, skall i fall som<br>anges nedan lämna särskild uppgift<br>om inkomst och förmögenhet, som<br>inte skall tas upp till beskattning.</p>
<p>helt eller delvis frikallade från<br>skattskyldighet, skall i fall som<br>anges nedan lämna särskild uppgift<br>om inkomst och förmögenhet, som<br>inte skall tas upp till beskattning.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Uppgiftsskyldighet har</p>
<p>1. personalstiftelse som avses i lagen (1967:531) om tryggande av<br>pensionsutfästelse m.m. med ändamål uteslutande att lämna understöd<br>vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall samt stiftelse som bildats enligt<br>avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med<br>ändamål som anges i 7 § 4 mom. lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt,</p>
<p>2. stiftelse som har till huvudsakligt ändamål att under samverkan med<br>militär eller annan myndighet stärka rikets försvar,</p>
<p>3. stiftelse som har till huvudsakligt ändamål att, utan begränsning till<br>en viss familj, vissa familjer eller bestämda personer, främja vård och<br>uppfostran av barn eller lämna understöd till undervisning eller<br>utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja<br>vetenskaplig forskning eller nordiskt samarbete,</p>
<p>4. förening som avses i 7 § 4. förening och registrerat</p>
<p>5 mom. lagen om statlig trossamfund som avses i 7 § 5<br>inkomstskatt. mom. lagen om statlig</p>
<p>inkomstskatt.</p>
<p>lämnas på blankett enligt fastställt</p>
<p>formulär.</p>
<p>Särskild uppgift</p>
<p>Blanketten eller bilaga till denna skall ta upp inkomster och utgifter<br>under räkenskapsår som gått till ända närmast före taxeringsåret, samt<br>tillgångar och skulder vid räkenskapsårets början och slut. Vidare skall<br>upplysning lämnas om de omständigheter som anses motivera frikallelse<br>från skattskyldighet.</p>
<p>Särskild uppgift lämnas varje år senast den 31 mars i den ordning som<br>anges i 29 § i fråga om självdeklaration, om inte skattemyndigheten efter<br>framställning medgett befrielse för viss tid från nämnda skyldighet.<br>Sådant medgivande får återkallas.</p>
<p>Stiftelse eller förening som är<br>skyldig att lämna självdeklaration<br>skall foga den särskilda uppgiften<br>till deklarationen.</p>
<p>Stiftelser, föreningar eller<br>registrerade trossamfund som är<br>skyldiga att lämna självdeklaration<br>skall foga den särskilda uppgiften<br>till deklarationen.</p>
<p>Stiftelsen eller föreningen skall<br>efter föreläggande av<br>skattemyndigheten meddela de<br>ytterligare upplysningar som kan<br>behövas för att bedöma stiftelsens<br>eller föreningens skattskyldighet.</p>
<p>Stiftelsen, föreningen eller det<br>registrerade trossamfundet skall<br>efter föreläggande av<br>skattemyndigheten meddela de<br>ytterligare upplysningar som kan<br>behövas för att bedöma stiftelsens,<br>föreningens eller trossamfundets<br>skattskyldighet.</p>
<p>42</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången Prop. 2000/01:31<br>såvitt avser 2 kap. 8 § första stycket 2 samt 26 § vid 2001 års taxering<br>och i övrigt vid 2002 års taxering.</p>
<p>43</p>
<h4>2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1240) om<br>ändring i kupongskattelagen (1970:624)</h4>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om kupongskattelagen (1970:624)</p>
<p>dels att 27 § i stället för dess lydelse enligt lagen (1999:1240) om<br>ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att det i lagen (1999:1240) om ändring i nämnda lag skall införas<br>en övergångsbestämmelse av följande lydelse.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>27 §</p>
<p>Har i annat fall än som avses i 9 eller 16 § kupongskatt innehållits<br>fastän skattskyldighet ej förelegat eller har kupongskatt innehållits med<br>högre belopp än vad som skall erläggas enligt avtal för undvikande av<br>dubbelbeskattning, har den utdelningsberättigade rätt till återbetalning av</p>
<p>vad som innehållits för mycket.</p>
<p>Rätt till återbetalning föreligger<br>även om aktie förlorat sitt värde<br>till följd av att bolaget upplösts<br>genom likvidation eller genom<br>fusion enligt 14 kap. 1 §</p>
<p>aktiebolagslagen (1975:1385)<br>eller 11 kap. 1 §</p>
<p>bankaktiebolagslagen (1987:618)<br>och upplösning skett inom ett år<br>efter det att sådan utbetalning som<br>avses i 2 § andra stycket blivit<br>tillgänglig för lyftning. Underlaget<br>för kupongskatt skall i sådant fall<br>beräknas på ett belopp som svarar<br>mot skillnaden mellan<br>utbetalningen till aktieägaren och<br>dennes anskaffningskostnad för<br>aktierna.</p>
<p>Ansökan om återbetalning skall<br>myndigheten senast vid utgången av<br>tillfället.</p>
<p>Rätt till återbetalning föreligger<br>även om aktie förlorat sitt värde<br>till följd av att bolaget upplösts<br>genom likvidation inom två år<br>efter det att sådan utbetalning som<br>avses i 2 § andra stycket blivit<br>tillgänglig för lyftning. Underlaget<br>för kupongskatt skall i sådant fall<br>beräknas på ett belopp som svarar<br>mot skillnaden mellan<br>utbetalningen till aktieägaren och<br>dennes anskaffningskostnad för<br>aktierna. Har aktierna förvärvats<br>som fusionsvederlag skall som<br>anskaffningskostnad för aktierna<br>anses den anskaffningskostnad<br>som aktieägaren hade för aktierna<br>i det övertagna aktiebolaget.</p>
<p>göras skriftligen hos beskattnings-<br>femte kalenderåret efter utdelnings-</p>
<p>Vid ansökningshandlingen skall fogas intyg eller annan utredning om<br>att kupongskatt innehållits för sökanden liksom utredning till styrkande<br>av att skattskyldighet ej föreligger för honom.</p>
<p>Beslut rörande återbetalning får anstå intill dess fråga om skatt-<br>skyldighet för utdelningen enligt inkomstskattelagen (1999:1229)<br>slutligen prövats.</p>
<p>Föreligger de förutsättningar för återbetalning som anges i första<br>stycket först sedan länsrätt, kammarrätt eller Regeringsrätten meddelat<br>beslut angående utdelningsbeloppet eller efter det att utdelningsberättigad<br>åsatts eftertaxering för detsamma, kan ansökan om återbetalning göras<br>hos beskattningsmyndigheten senast inom ett år efter det beslutet<br>meddelades eller eftertaxeringen skedde.</p>
<p>44</p>
<p>Är den som har rätt till återbetalning av kupongskatt skyldig att betala Prop. 2000/01:31<br>skatt enligt denna lag eller skattebetalningslagen (1997:483), gäller</p>
<p>18 kap. skattebetalningslagen i tillämpliga delar.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1<br>januari 2001. Äldre bestämmelser<br>gäller i fråga om utdelning som<br>skett före ikraftträdandet.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1<br>januari 2001. Äldre bestämmelser<br>gäller i fråga om utdelning som<br>skett före ikraftträdandet. 27<br>andra stycket tillämpas på<br>utbetalningar som skett efter den<br>10 mars 2000 och på likvidationer<br>som påbörjats före nämnda datum<br>men som inte avslutats vid den<br>tidpunkten.</p>
<p>45</p>
<h4>2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:266) om<br>skatt på annonser och reklam</h4>
<p>Härigenom föreskrivs att 26 § lagen (1972:266) om skatt på annonser<br>och reklam skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Införs till landet från tredje land<br>annonsblad som har utgivits i<br>sådant land skall reklamskatt<br>betalas till Tullverket. Därvid<br>gäller tullagen (0000:000) och 9<br>kap. 4 § lagen (1984:151) om<br>punktskatter och</p>
<p>prisregleringsavgifter.</p>
<p>Reklamskatt vid införsel utgår<br>med 11 procent av<br>beskattningsvärdet. Som</p>
<p>beskattningsvärde anses varans<br>värde beräknat enligt artikel 29 i<br>rådets förordning (EEG) nr<br>2913/92 av den 12 oktober 1992<br>om inrättandet av en tullkodex för<br>gemenskapen.</p>
<p>26 §’</p>
<p>Skyldig att betala reklamskatt<br>för import från tredje land av<br>annonsblad som har getts ut i<br>sådant land är den som med<br>anledning av importen är skyldig<br>att betala tull för annonsbladen<br>eller skulle ha varit skyldig att<br>göra detta om annonsbladen hade<br>varit tullbelagda.</p>
<p>För den som är skattskyldig<br>enligt första stycket inträder<br>skattskyldigheten vid den tidpunkt<br>då skyldighet att betala tull enligt<br>tullagstiftningen inträder eller<br>skulle ha inträtt om skyldighet att<br>betala tull förelegat.</p>
<p>Skatt enligt första stycket skall<br>betalas till Tullverket. Därvid<br>gäller tullagen (0000:000) och 9<br>kap. 4 § lagen (1984:151) om<br>punktskatter och</p>
<p>prisregleringsavgifter.</p>
<p>Reklamskatt vid import utgår<br>med 11 procent av<br>beskattningsvärdet. Som</p>
<p>beskattningsvärde anses varans<br>värde beräknat enligt artikel 29 i<br>rådets förordning (EEG) nr<br>2913/92 av den 12 oktober 1992<br>om inrättandet av en tullkodex för<br>gemenskapen.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre föreskrifter gäller<br>fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.</p>
<p><sup>1</sup> Lydelse enligt prop. 2000/01:126</p>
<p>46</p>
<h3>3 Ärendet och dess beredning</h3>
<p>Förmögenhetsskatt</p>
<p>I budgetpropositionen för 2001 meddelades att regeringen hade för avsikt<br>att under hösten återkomma till riksdagen med ett lagförslag om höjda<br>fribelopp vid förmögenhetsbeskattningen. I det följande lämnas förslag<br>till sådana höjningar i enlighet med vad som där angavs. Lagförslaget har<br>under hand beretts med Riksskatteverket.</p>
<p>Skyldighet att betala punkt- och mervärdesskatt vid import</p>
<p>Inom Finansdepartementet har det uppmärksammats att bestämmelserna<br>om vem som är skattskyldig för import enligt lagen (1994:1563) om<br>tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt och lagen (1994:1776)<br>om skatt på energi skiljer sig från vad som gäller i fråga om<br>skattskyldighet vid import enligt mervärdesskattelagen (1994:200).<br>Dessutom har det uppmärksammats att reglerna om skattskyldighet för<br>införsel av varor från områden utanför EG:s skatteområde i nämnda<br>punktskattelagar och mervärdesskattelagen är olika beroende på om<br>området ligger utanför eller inom EG:s tullområde.</p>
<p>Mot bakgrund av ovan angivna förhållanden har en promemoria<br>utarbetats inom Finansdepartementet. I promemorian föreslås att reglerna<br>om skattskyldighet för import i lagarna om skatt på tobak, alkohol och<br>energi anpassas till vad som gäller enligt mervärdesskattelagen och<br>tullagstiftningen i fråga om vem som är skattskyldig och när<br>skattskyldigheten inträder. Vidare föreslås att skyldigheten att betala<br>punkt- och mervärdesskatt vid införsel av varor från områden utanför<br>EG:s skatteområde skall vara densamma, oavsett om området ligger inom<br>eller utanför EG:s tullområde. Promemorians lagförslag finns i bilaga 1.<br>Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över<br>remissinstanserna finns i bilaga 2. En sammanställning av<br>remissyttrandena finns tillgänglig i Finansdepartementet (Fi2000/2810).</p>
<p>Regeringen avser nu att ta upp promemorians förslag.</p>
<p>Awattning av avfall m.m.</p>
<p>Lagen (1999:673) om skatt på avfall trädde i kraft den 1 januari 2000.</p>
<p>Svenska Renhållningsverksföreningen, Tekniska Verken i Linköping<br>AB och Trestadsregionens Avfallsaktiebolag har i skrivelser till<br>Finansdepartementet påpekat olägenheter som skatten medför vad gäller<br>behandling av flytande avfall och har yrkat att undantag från skatten skall<br>ges för vissa former av awattning och rening av sådant avfall (dnr<br>Fil 999/3670).</p>
<p>Svenska Vatten- och Avloppsverksföreningen har framfört önskemål<br>om ändringar i lagen om skatt på avfall (dnr Fil999/4791). Föreningen<br>har yrkat att skatt inte skall tas ut vare sig på avloppsslam som är under<br>behandling eller på vattenverksslam. I de fall skatt skall tas ut bör den<br>baseras på mängden torrsubstans. Karlshamns kommun har i en skrivelse<br></p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>47</p>
<p>påpekat att vissa slamtorkbäddar inte bör omfattas av avfallsskatten (dnr<br>Fi2000/1708).</p>
<p>Gislaveds, Vaggeryds och Värnamo kommuner har i en skrivelse till<br>Miljödepartementet påtalat problem som skatten medför för behandling<br>av slam i vassbäddar (dnr Ml999/5276). Västmanlands avfallsaktiebolag<br>och Nordvästra Skånes Renhållningsaktiebolag har i skrivelser beskrivit<br>de konkurrensproblem som uppstår vid rening av flytande avfall som sker<br>på skattepliktiga anläggningar (dnr M1999/4814 och M1999/5126).</p>
<p>Även Naturvårdsverket har i skrivelser till Finansdepartementet<br>uppmärksammat vissa av dessa problem och har föreslagit ändringar (dnr<br>Fi2000/516 och Fi2000/2008).</p>
<p>Ovanstående frågor om ändringar i lagen om skatt på avfall har<br>behandlats i en departementspromemoria. Denna har remissbehandlats<br>och promemorians lagförslag finns i bilaga 3. En förteckning över<br>remissinstanserna finns i bilaga 4. En sammanställning över<br>remissyttrandena finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr<br>Fi2000/2431).</p>
<p>Regeringen avser nu att ta upp promemorians förslag.</p>
<p>Trafikbeskattning</p>
<p>I Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/62/EG av den 17 juni<br>1999 om avgifter på tunga godsfordon för användning av vissa<br>infrastrukturer (EGT nr. L 187, 20.07.1999 s. 42, Celex 31999L0062) har<br>beslutats om nya avgiftssatser för vägavgift efter vilka krav på utsläpp av<br>föroreningar som ett fordons motor uppfyller. Regeringen har i en<br>gemensam förklaring, som antogs vid Europeiska unionens 2142<br>rådsmöte den 30 november och 1 december 1998, tillsammans med<br>regeringarna i Belgien, Danmark, Luxemburg, Nederländerna och<br>Tyskland, uttryckt avsikten att anpassa de gemensamma vägavgifterna till<br>de maximiskattesatser som fastställs i artikel 7.7 och i bilaga II till<br>direktivet. De nämnda länderna har i ett protokoll (dnr Fi2000/l06), som<br>undertecknades den 22 mars 2000, reglerat de avgiftssatser som skall<br>gälla. Regeringen avser nu att lämna förslag på utformningen av en<br>differentiering av vägavgiften i enlighet med de angivna<br>förutsättningarna i protokollet och det bakomliggande EG-dircktivet.</p>
<p>Trafikbeskattningsutredningen har haft i uppdrag att se över den<br>samlade vägtrafikbeskattningen. Utredningen har i sitt slutbetänkande<br>Bilen, miljön och säkerheten (SOU 1999:62) föreslagit bl.a. att befrielsen<br>från fordonsskatt för veteranfordon bör avskaffas beträffande lastbilar<br>eftersom skattebefrielsen inte är förenlig med direktiv 1999/62/EG.<br>Enligt utredningen bör veteranlastbilar i stället befrias från både<br>fordonsskatt och vägavgift under förutsättning att de används av personer<br>vars huvudsakliga sysselsättning inte är godstransporter samt att de<br>endast tillfälligt körs på allmänna vägar. Betänkandet har<br>remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 5.<br>En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i<br>Finansdepartementet (dnr Fil999/2011). Regeringen avser nu att ta upp<br>betänkandets förslag i denna del.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>48</p>
<p>Regeringen har i budgetpropositionen for 2001 föreslagit att lagen<br>(1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon skall upphävas. Ett<br>avskaffande av försäljningsskatten föranleder vissa följdändringar i andra<br>författningar. Regeringen har gett Riksskatteverket i uppdrag att, i<br>samråd med Vägverket, utreda vilka åtgärder som måste vidtas i bl.a.<br>bilskrotningslagen vid ett upphävande av lagen om försäljningsskatt på<br>motorfordon (Fi2000/2333). Riksskatteverket har redovisat uppdraget<br>den 31 augusti 2000. De i uppdraget redovisade lagförslagen finns i<br>bilaga 7. Naturvårdsverket har sedan tidigare haft i uppdrag att göra en<br>översyn av bl.a. bilskrotningslagen och föreslagit vissa ändringar av<br>uppbörden för skrotningsavgift (M1999/4369/Kn). Naturvårdsverkets<br>förslag har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns<br>i bilaga 8. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i<br>Miljödepartementet. Regeringen föreslår mot denna bakgrund vissa<br>förändringar i bilskrotningslagen.</p>
<p>Förslaget om ändring i bilskrotningslagen har utarbetats i samråd med<br>Riksskatteverket och Vägverket.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Vissa arvsskattefrågor</p>
<p>Riksdagen har gett regeringen i uppdrag att i lämpligt sammanhang ta<br>upp frågan om avdragsrätt vid arvsbeskattningen för kostnader för vård<br>och skötsel av gravplats och lägga fram ett förslag till riksdagen (bet.<br>1988/89:SkU22, rskr. 1988/89:158). Vidare har Villaägarnas<br>Riksförbund inkommit med en skrivelse angående avdragsrätt vid<br>arvsbeskattningen för fastighetsägares boendekostnader. Frågan om<br>avdragsrätt vid arvsbeskattningen för kostnad för vård och skötsel av<br>gravplats och vissa närliggande frågor har beretts inom<br>Finansdepartementet. En promemoria (Fi2000/1499) har utarbetats och<br>remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 9.<br>Promemorian och en sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i<br>lagstiftningsärendet.</p>
<p>Lagrådet</p>
<p>Regeringen beslutade den 28 september 2000 att inhämta Lagrådets<br>yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 10. Lagrådets yttrande<br>finns i bilaga 11.</p>
<p>Regeringens lagförslag har med ett undantag utformats i enlighet med<br>vad Lagrådet förordat. Vi återkommer till detta och Lagrådets övriga<br>synpunkter i det följande. I förhållande till lagrådsremissen har också<br>gjorts vissa ändringar i lagtexten av redaktionell karaktär.</p>
<p>De förslag som inte remitterats är av sådan lagteknisk enkel<br>beskaffenhet att Lagrådets yttrande skulle sakna betydelse.</p>
<p>49</p>
<h3>Höjda fribelopp vid</h3>
<h3>förmögenhetsbeskattningen</h3>
<p>Regeringens förslag: Som en följd av att taxeringsvärdena för<br>fastigheter återställs höjs fribeloppet för uttag av förmögenhetsskatt<br>från och med 2002 års taxering från 900 000 kronor till 1 000 000<br>kronor för ensamstående och till 1 500 000 kronor för sambeskattade<br>par.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Förmögenhetsskatt utgår på den del<br>av den skattepliktiga förmögenheten som överstiger ett fribelopp. För<br>fysisk person, dödsbo, familjestiftelse samt i de fall då sambeskattning<br>skall ske, uppgår fribeloppct till 900 000 kronor. Vid beräkningen av den<br>skattepliktiga förmögenheten skall fastighet i Sverige tas upp till<br>taxeringsvärdet. Som redogjorts för i budgetpropositionen för 2001<br>medför en återgång till det årliga omräkningsförfarandet i<br>fastighetstaxeringen att taxeringsvärdena inför 2002 års taxering kommer<br>att höjas för de flesta fastigheter. Med ett oförändrat fribelopp innebär<br>detta att ett större antal enskilda än tidigare kommer att ha en<br>beskattningsbar förmögenhet och därmed bli skyldiga att betala<br>förmögenhetsskatt.</p>
<p>För att begränsa effekten av de återställda taxeringsvärdena bör<br>förändringar genomföras beträffande fribeloppet i förmögenhetsskatten.<br>Utgångspunkten bör vara att antalet skattskyldiga begränsas. Sedan år<br>1997 har antalet personer som betalar förmögenhetsskatt ökat kraftigt, i<br>huvudsak som en följd av värdeuppgången på olika slags tillgångar. År<br>1997 uppgick antalet skattskyldiga till förmögenhetsskatt till omkring<br>580 000 personer. Utifrån befintlig statistik avseende hushållens<br>förmögenhetsförhållanden år 1997 som skrivits fram till år 2000 på<br>grundval av den faktiska värdeutvecklingen för olika tillgångsslag, kan<br>antalet skattskyldiga år 2000 beräknas uppgå till 770 000 personer. Vid<br>en ytterligare framskrivning till år 2001 beräknas antalet skattskyldiga<br>vid oförändrade regler öka till omkring 970 000 personer, huvudsakligen<br>till följd av de återställda taxeringsvärdena. Det bör påpekas att dessa<br>uppgifter sannolikt innebär en viss underskattning av ökningen i antalet<br>skattskyldiga som är att vänta till följd av stigande tillgångsvärden.<br>Skälet är att rapporteringen av förmögenhetsinnehav sannolikt är mycket<br>ofullständig för hushåll för vilka den totala förmögenheten år 1997<br>understeg fribeloppet.</p>
<p>För att begränsa den trendmässiga ökningen i antalet skattskyldiga<br>finns det enligt regeringens bedömning skäl att justera fribeloppet. Mot<br>bakgrund av de principiella invändningar som utifrån bl.a.<br>jämställdhetssynpunkt kan riktas mot sambeskattningen skulle<br>justeringen kunna ske i form av slopad sambeskattning. Mot en sådan<br>åtgärd kan dock anföras att det skapar incitament till omfördelning av<br>förmögenheter inom hushållen av skatteplaneringsskäl. Därtill kommer<br>att en sådan åtgärd inte skulle innebära någon lindring alls för<br>ensamstående. Mot denna bakgrund förslår regeringen att fribeloppet<br>höjs till 1 000 000 kronor för fysisk person, dödsbo och familjestiftelse<br></p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>50</p>
<p>samt till 1 500 000 kronor för sambeskattade par. Dessa förändringar Prop. 2000/01:31<br>beräknas begränsa antalet skattskyldiga till förmögenhetsskatt till<br>omkring 570 000 personer år 2001.</p>
<h3>5 Skyldighet att betala punkt- och<br>mervärdesskatt vid import</h3>
<p>Regeringens förslag: Reglema om skattskyldighet för import i<br>lagarna om skatt på tobak, alkohol och energi anpassas till vad som<br>gäller enligt mervärdesskattelagen i fråga om vem som är skattskyldig<br>och när skattskyldigheten inträder. Skyldigheten att betala punkt- och<br>mervärdesskatt vid införsel av varor från områden utanför EG:s<br>skatteområde skall vara densamma, oavsett om området ligger inom<br>eller utanför EG:s tullområde.</p>
<p>Promemorians förslag: Stämmer överens med regeringens i fråga om<br>syfte och innehåll men inte i fråga om lagstiftningsteknik.</p>
<p>Remissinstanserna: Tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget.<br>Tullverket framfor dock invändningar mot den lagtekniska lösningen vad<br>gäller förslaget att skyldigheten att betala punkt- och mervärdesskatt vid<br>införsel av varor från områden utanför EG:s skatteområde skall vara<br>densamma, oavsett om området ligger inom eller utanför EG:s<br>tullområde.</p>
<p>Bakgrunden till regeringens förslag: Enligt lagen om tobaksskatt,<br>lagen om alkoholskatt och lagen om skatt på energi (punktskattelagama)<br>skall skatt betalas för varor eller bränsle som importeras till Sverige.<br>Skattskyldig är den som importerar varorna eller bränslet.</p>
<p>Enligt 10 § tullagen (1994:1550) är den som är skyldig att betala<br>import- eller exporttull för en vara, eller skulle ha varit det om varan varit<br>fullbelagd (den tullskyldige), skyldig att betala annan skatt eller avgift<br>som skall tas ut för varan vid import eller export. Skatt och avgift skall<br>fastställas och betalas i den ordning som gäller för tull. I prop.<br>1999/2000:126 föreslår regeringen en ny tullag. Enligt förslaget ersätts<br>begreppet ”tullskyldig” med ”gäldenär, eller den som skulle ha varit<br>gäldenär om varan varit tullbelagd”. Den nya tullagen föreslås träda i<br>kraft den 1 januari 2001.</p>
<p>Vem som är skattskyldig för import regleras alltså både i<br>punktskattelagama och i tullagen. Det bör dock noteras att<br>bestämmelserna har olika lydelser.</p>
<p>När skattepliktiga varor eller bränslen importeras från tredje land av<br>någon som inte är upplagshavare eller, såvitt gäller tobaks- och<br>alkoholskatt, registrerad varumottagare skall skatt betalas till Tullverket.<br>Vid sådan import tillämpas tullagen (19 § lagen om tobaksskatt, 18 §<br>lagen om alkoholskatt och 6 kap. 1 § lagen om skatt på energi).</p>
<p>Någon särskild regel för när skattskyldigheten inträder för den som inte<br>är upplagshavare eller registrerad varumottagare finns inte i<br>punktskattelagama.</p>
<p>51</p>
<p>För registrerade varumottagare på tobaks- och alkoholskatteområdet<br>innebär import inte i sig att skattskyldigheten inträder. I stället inträder<br>skattskyldigheten när han tar emot varorna (20 § första stycket 2 lagen<br>om tobaksskatt och 19 § första stycket 2 lagen om alkoholskatt).<br>Redovisningen av skatten sker enligt reglema i lagen (1984:151) om<br>punktskatter och prisregleringsavgifter (LPP). Upplagshavare skall inte<br>heller betala skatt till Tullverket vid import. Om varorna efter att de<br>importerats förs till upplagshavarens skatteupplag kan varorna lagras där<br>utan att någon skattskyldighet uppkommer (19 § lagen om alkoholskatt,<br>20 § lagen om tobaksskatt och 5 kap. 1 § lagen om skatt på energi).</p>
<p>Enligt mervärdesskattelagen (ML) skall mervärdesskatt betalas vid<br>import av skattepliktiga varor. Skyldig att betala mervärdesskatt för<br>import är den som är skyldig att betala skatt enligt 10 § tullagen för den<br>importerade varan (se 1 kap. 2 § ML). Enligt 1 kap. 5 § ML inträder<br>skattskyldigheten vid den tidpunkt då varan enligt tullagen skall anmälas<br>för förtullning eller när införsel skall anmälas med stöd av 9 § tullagen. I<br>prop. 1999/2000:126 En ny tullag föreslås - utan att någon ändring i sak<br>är avsedd - att bestämmelsen formuleras så att skattskyldigheten inträder<br>vid den tidpunkt då varan enligt tullagstiftningen skall deklareras för<br>övergång till fri omsättning eller när införseln skall anmälas med stöd av<br>3 kap. 3 § i den nya tullagcn.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna om vem som är<br>skattskyldig för import i punktskattelagama skiljer sig ffån motsvarande<br>bestämmelser i ML. I punktskattelagama föreskrivs att den som<br>importerar varan eller bränslet skall betala skatten. I ML görs i stället en<br>direkt hänvisning till tullagen. Av denna hänvisning följer att<br>mervärdesskatt betalas av den som är skyldig att betala importtull för<br>varan eller skulle ha varit det om varan varit tullbelagd, den s.k.<br>gäldenären. Vem som är gäldenär regleras i artiklarna 201-216 i rådets<br>förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av<br>en tullkodex för gemenskapen, den s.k. tullkodexen (EGT nr L 302,<br>19.10.1992 s. 1, Celex 31992R2913). Begreppet ”gäldenär” omfattar vid<br>olaglig införsel och olagligt undandragande från tullövervakning inte<br>bara den som förde in eller undandrog varorna utan även den som<br>medverkade till införseln och undandragandet och den som tog befattning<br>med varorna. För att den som medverkat eller tagit befattning med<br>varorna skall anses som tullskyldig krävs dock att han var medveten om<br>eller rimligen borde ha varit medveten om att införseln eller<br>undandragandet var olagligt. Liknande regler finns för fall då varor<br>används eller förbrukas i strid mot gällande regler i frizon eller frilager.<br>Om flera personer är gäldenärer i fråga om en och samma tullskuld skall<br>de solidariskt ansvara för denna skuld.</p>
<p>Uttrycket ”den som importerar skattepliktiga varor”, som används i<br>punktskattelagama, kan inte anses omfatta den som efter en olaglig<br>införsel eller ett olagligt undandragande tagit befattning med varorna och<br>inte heller den som i strid med gällande regler använt eller förbrukat<br>varor i en frizon eller ett frilager. Det kan alltså konstateras att ”gäldenär”<br>är ett vidare uttryck än ”den som importerar skattepliktiga varor”.</p>
<p>Att reglema om vem som är skattskyldig vid import i ML och<br>punktskattelagama skiljer sig åt kan i vissa fall leda till att någon blir<br></p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>52</p>
<p>skyldig att betala mervärdesskatt men inte punktskatt. Detta far anses<br>som mindre lämpligt. Ett annat problem med nuvarande ordning är att det<br>i både punktskattelagama och tullagen regleras vem som är skattskyldig<br>för import. Denna dubbelreglering kan leda till tolkningsproblem. Sett i<br>det perspektivet är regleringen i ML att föredra, dvs. att skyldig att betala<br>mervärdesskatt är den som enligt tullagstiftningen är skyldig att betala<br>tull för varorna eller skulle ha varit det om varorna hade varit tullbelagda.</p>
<p>Enligt artikel 5 i rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om<br>allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning<br>och övervakning av sådana varor (EGT nr L 076, 23.3.1992 s. 1, Celex<br>392L0012), det s.k. cirkulationsdirektivet, skall punktskattepliktiga varor<br>beläggas med punktskatt vid den tidpunkt då de importeras till EG:s<br>skatteområde. Av artikel 6 följer att skyldigheten att betala punktskatt<br>inträder när varorna importeras, så vida inte varorna omfattas av<br>uppskovsregler. I anslutning till artikel 6 har rådet och kommissionen<br>slagit fast att det enligt cirkulationsdirektivet inte är nödvändigt att, när<br>skattskyldigheten inträder, i artikel 6 definiera den skattskyldige.<br>Bestämmelserna om import i cirkulationsdirektivet hindrar alltså inte att<br>regleringen i punktskattelagama av vem som skall betala skatt för import<br>anpassas till regleringen i ML.</p>
<p>Mot bakgrund av ovan angivna förhållanden föreslås att reglema om<br>vem som är skattskyldig för import i punktskattelagama anpassas till vad<br>som gäller enligt ML. Det innebär att huvudregeln skall vara att skatten<br>skall betalas av den som enligt tullagstiftningen är skyldig att betala tull<br>för varorna eller skulle ha varit det om varorna hade varit tullbelagda. I<br>enlighet med vad Lagrådet förordat bör frågan om vem som är skyldig att<br>betala skatt för import ges en självständig reglering i punktskattelagama<br>och ML. Den teknik som används i ML med en hänvisning till tullagen<br>bör därför inte användas utan i stället bör materiellt självständiga<br>bestämmelser införas i respektive skattelag. De materiella<br>bestämmelserna om vem som skall betala skatt med anledning av import<br>flyttas alltså över till punktskattelagama och ML.</p>
<p>Som redogjorts för ovan finns det i punktskattelagama inga regler om<br>när skattskyldigheten inträder vid import av annan än upplagshavare eller<br>registrerad varumottagare. Denna fråga förutsätts i stället regleras i<br>tullagen. Förslaget till ny tullag i prop. 1999/2000:126 innehåller dock<br>ingen uttrycklig bestämmelse om när skyldigheten att betala importskatt<br>inträder. Enligt ML inträder skattskyldigheten vid den tidpunkt då varan<br>skall anmälas för förtullning eller när införsel skall anmälas med stöd av<br>9 § tullagen. Även här bygger alltså ML på tullagstiftningen, så till vida<br>att reglema om skattskyldighetens inträde för import hänvisar till<br>tullagstiftningens regler om när skyldigheten att betala tull inträder.<br>Motsvarande lösning bör väljas för punktskatterna. Det föreslås därför att<br>i de fall punktskatt skall betalas till Tullverket inträder skattskyldigheten<br>vid den tidpunkt då skyldigheten att betala tull inträder enligt<br>tullagstiftningen eller skulle ha inträtt om skyldighet att betala tull<br>förelegat.</p>
<p>I punktskattesammanhang förstås med tredje land områden utanför<br>EG:s skatteområde. När det gäller punktskatt behandlas alltså varor som<br>förs in från ett område som ligger inom EG:s tullområde, men utanför</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>53</p>
<p>skatteområdet, på samma sätt som varor som förs in från ett område som<br>ligger utanför tullområdet, dvs. i båda fallen är det fråga om import (se<br>t.ex. 1 § lagen om alkoholskatt). Detsamma gäller mervärdesskatt (se 1<br>kap. 10 a § och 2 kap. 1 a § ML).</p>
<p>Bestämmelserna om importskatt i nya tullagen skiljer dock på införsel<br>av varor från områden som ligger inom tullområdet men utanför<br>skatteområdet, och införsel av varor från områden utanför tullområdet.<br>Enligt 3 kap. 3 § nya tullagcn skall den som till Sverige för in eller låter<br>föra in en vara från ett område som ligger inom EG:s tullområde, men<br>utanför EG:s skatteområde, anmäla detta till Tullverket. Den som lämnar<br>en sådan anmälan eller borde ha lämnat en anmälan är enligt 5 kap. 11 §<br>andra stycket nya tullagen skyldig att betala annan skatt än tull som skall<br>tas ut för varan på grund av införseln. När det gäller införsel av varor från<br>områden utanför tullområdet skall importskatt dock betalas av den som<br>enligt tullkodexen är gäldenär. Dessa skillnader innebär att kretsen<br>möjliga skattskyldiga är betydligt vidare vid införsel från ett område<br>utanför tullområdet än vid införsel från ett område inom tullområdet men<br>utanför skatteområdet.</p>
<p>Det är önskvärt att skattskyldigheten vid införsel av varor från<br>områden utanför EG:s skatteområde är densamma, oavsett om ett sådant<br>område ligger inom eller utanför EG:s tullområde. En sådan reglering har<br>den fördelen att samtliga de situationer som enligt punktskattelagama och<br>ML skall betraktas som import behandlas på samma sätt. För att uppnå<br>detta föreslås att skyldig att betala skatt vid införsel från områden som<br>ligger inom tullområdet men utanför skatteområdet är den som skulle ha<br>varit gäldenär om varan hade varit tullbelagd och förts in från ett område<br>som ligger utanför tullområdet. I enlighet med vad Lagrådet förordat bör<br>bestämmelser härom ges i punktskattelagama och ML. Samtidigt som<br>kretsen av möjliga skattskyldiga utvidgas för import från områden som<br>ligger inom tullområdet men utanför skatteområdet flyttas alltså de<br>materiella bestämmelserna över från tullagen till skattelagarna. Genom<br>ändringarna kommer tullkodexens bestämmelser om vem som är gäldenär<br>även att bli tillämpliga på införsel från områden som ligger inom<br>tullområdet men utanför skatteområdet.</p>
<p>Förslagen föranleder ändringar i 9, 9 b, 20, 22, 38-40 §§ lagen om<br>tobaksskatt, 8, 8 b, 19 och 21 §§ lagen om alkoholskatt, 4 kap. 1 och 12<br>§§ samt 5 kap. 2, 3 och 5 §§ lagen om skatt på energi, 1 kap. 2 och 5 §§<br>mervärdesskattelagen och 5 kap. 11 § samt 9 kap. 3 och 6 §§ nya<br>tullagen. Dessutom införs två nya paragrafer i lagen om tobaksskatt, 9 c<br>och 38 a §§, en ny paragraf i lagen om alkoholskatt, 8 c , och två nya<br>paragrafer i lagen om skatt på energi, 4 kap. 1 b och 12 a §§. Ändringarna<br>föreslås träda i kraft den 1 januari 2001.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>54</p>
<h3>6 Olika avfallsskattefrågor</h3>
<h4>6.1 Generella undantag för behandling av avloppsslam,</h4>
<h4>vissa behandlingsmetoder m.m.</h4>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Regeringens bedömning: Någon möjlighet bör inte ges för<br>regeringen eller enskild myndighet att bevilja skattefrihet i form av<br>dispenser i särskilda fall för vissa typer av behandlingsmetoder. Något<br>generellt undantag för avloppsslam som är under behandling bör inte<br>införas. Inte heller bör skatten baseras på torrsubstanshalten.</p>
<p>Promemorians bedömning: Frågan om dispenser i särskilda fall<br>behandlas inte i promemorian. I övrigt stämmer promemorians<br>bedömning överens med regeringens bedömning.</p>
<p>Remissinstanserna: I syfte att skapa ett administrativt enklare system<br>samtidigt som framtida teknikutveckling inte hämmas föreslår<br>Karlshamns kommun och Svenska Vatten- och Avloppsverksföreningen<br>att generella regler om skattefrihet för vissa typer av behandlingsmetoder<br>bör införas i lagen. Karlshamns kommuns förslag är en generell regel om<br>att Naturvårdsverket skall ges rätt att föreskriva om skattefrihet för<br>ytterligare behandlingsmetoder än sådana som i dag är skattefria genom<br>uttrycklig lagreglering. Svenska Vatten- och Avloppsverksföreningen<br>anser att undantag bör ges för avfall som behandlas på sätt som, under en<br>behandlingstid om maximalt 15 år, leder till minst 90 % awattning eller<br>att organisk substans bryts ner till minst 40 %. Vidare anser föreningen<br>att regeringen också bör ges rätt att i särskilda fall föreskriva om<br>skattefrihet i andra fall, där de nyss nämnda kraven inte är uppfyllda.<br>Även Ragn-Sells AB menar att avfallsskattelagen bör utformas så att det<br>inte skall vara nödvändigt att varje ny behandlingsmetod, som bör<br>omfattas av skattefrihet, skall underställas regering och riksdag. Vidare<br>framför Gislaveds kommun önskemål om att allt material som läggs i<br>upplag och som avses att återanvändas, t.ex. slam, asfalt, betong och<br>byggnadsmaterial, skall befrias från avfallsskatt.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Svenska Vatten- och<br>Avloppsverksföreningen anser att skatt inte skall utgå för avloppsslam<br>som är under behandling och föreslår en maximal behandlingstid på 15<br>år. Föreningen anser vidare att om skatt skall tas ut skall den baseras på<br>mängden torrsubstans. Beträffande behandlingsmetoder har man bl.a.<br>pekat på möjligheten att tillverka anläggningsjord genom att anlägga<br>inarbetningsområden. Metoden går till så att slam i större mängder sprids<br>på en jordareal varefter den plöjs. Detta upprepas under några år varefter<br>arealen lämnas orörd tills produkten utnyttjas som anläggningsjord.<br>Föreningen anser vidare att ett mer flexibelt system för att undanta olika<br>behandlingsmetoder är nödvändigt för att inte hindra utvecklingen av nya<br>och mer resurssnåla lösningar. Detta åstadkoms enligt föreningen genom<br>att avfall undantas från skatt, om den skattskyldige visar att avfallet<br>genomgår en behandlingsmetod som uppfyller vissa generella<br>funktionskrav som ställts upp i lagen. Genom att i lagen undanta avfall<br>som behandlas på sätt som, under en behandlingstid om maximalt 15 år,<br></p>
<p>55</p>
<p>leder till minst 90 % awattning eller att organisk substans bryts ner till<br>minst 40 %, skapas enligt föreningen i princip ett generellt undantag for<br>avloppsslam som är under behandling.</p>
<p>Det är for såväl de skattskyldiga som beskattningsmyndigheten viktigt<br>att lagstiftningen innehåller klara och enhetliga regler för skattlägg-<br>ningen. Som regeringen uttalat i prop. 1998/99:84 s. 46 bör redan av den<br>anledningen regler om dispensgivning i enskilda fall undvikas. Vidare<br>ankommer det på riksdagen att genom lag meddela föreskrifter om skatt<br>till staten. 1 den nyss nämnda propositionen anförde regeringen att regler<br>om skattebefrielse för enskilda avfallsslag är av sådan viktig materiell<br>beskaffenhet att det inte i skattelagen bör ges möjlighet för regeringen<br>eller enskild myndighet att bevilja dispenser i särskilda fall. Ingenting har<br>framkommit som ger regeringen anledning att nu göra en annan<br>bedömning, vare sig beträffande skattebefrielse för enskilda avfallsslag<br>eller för avfall som genomgår behandlingar som uppfyller vissa i lagen<br>allmänt hållna krav.</p>
<p>Även i fortsättningen bör således för skattefrihet enligt lagen om skatt<br>på avfall gälla att bestämmelser om undantag alternativt avdragsrätt i<br>varje specifikt fall meddelas i lagen. För att skattefrihet skall medges för<br>en behandlingsmetod bör det stå klart att metoden är bättre än<br>deponering. En regel som i mer generella ordalag skulle undanta<br>behandling av ett visst avfallsslag eller vissa behandlingsformer som<br>syftar till att uppnå vissa allmänt hållna resultat bör därför inte<br>accepteras. Beträffande metoden med inarbetningsområden, lär den för<br>närvarande inte finnas i praktisk tillämpning och miljökonsekvenserna är<br>dåligt utredda.</p>
<p>Vad sedan avser beskattning baserat på torrvikt har detta, som framgår<br>av avsnitt 6.4, inte ansetts acceptabelt, varken från kontroll- eller<br>miljösynpunkt. Några nya omständigheter, som gör att den bedömningen<br>bör frångås, har inte framkommit.</p>
<p>Beträffande frågan om skattefrihet för avfall som förs in till en avfalls-<br>anläggning i syfte att återanvändas, framfördes redan i<br>remissbehandlingen av det utredningsförslag, som låg till grund för<br>avfallsskattelagen, sådana önskemål. Det hävdades då från vissa<br>remissinstanser att avfallsanläggningar där det bedrivs integrerad<br>verksamhet med såväl deponering som t.ex. sortering inför<br>materialåtervinning och liknande, riskerade att drabbas av<br>konkurrensnackdelar genom den nya skattens utformning. Regeringen<br>bedömde dock att nettodeponimetoden för uttag av skatten, i<br>komplettering med uttrycklig skattebefrielse för vissa behandlingsformer<br>och val av längre redovisningsperiod för avfallsskatten än vad som gäller<br>för övriga punktskatter, var tillfyllest för att tillgodose de framförda<br>önskemålen (se prop. 1998/99:84 s. 37 och 41). Regeringen finner i dag<br>inte skäl till annan bedömning.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>56</p>
<h4>6.2</h4>
<h4>Behandling i vassbäddar</h4>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Regeringens förslag: Avfallsskatt skall inte betalas för flytande avfall<br>som förs till en vassbädd.</p>
<p>Promemorians förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens<br>förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Gislaveds kommun och Karlshamns kommun<br>anser att undantag från skatt också bör medges för avloppsslam som<br>behandlas i andra typer av slambäddar än vassbäddar. Enligt<br>kommunerna bör det inte göras någon skillnad i skattehänseende på de<br>båda metoderna awattning av avloppsslam i bäddar genom antingen<br>inplanterad vass eller utan sådan inplantering, eftersom syftet med de<br>båda metoderna är detsamma; nämligen att fa ett avvattnat och biologiskt<br>nedbrutet slam som på sikt kan användas som jordförbättringsmedel.<br>Svenska Vatten- och Avloppsverksföreningen delar kommunernas<br>synpunkter och anser därför, att skattefrihet bör ges generellt för<br>avloppsslam som är under behandling (jfr ovan under avsnitt 6.1). Övriga<br>remissinstanser tillstyrker eller lämnar förslaget utan erinran.</p>
<p>Bakgrunden till regeringens förslag: Under de senaste 10-15 åren<br>har det, bland annat i Danmark och Tyskland, utvecklats en kemikalieffi<br>biologisk metod för att awattna och bryta ned våtslam från<br>avloppsreningsverk i vassbäddar. Metoden, som tar 10-12 år och bedrivs<br>i anslutning till reningsverk, är ett alternativ till traditionell förtjockning,<br>mekanisk awattning och torkning av slam. Användningen av metoden<br>ökar nu snabbt i Sverige, bl.a. för att den medför effektivare awattning<br>och volymreduktion än normal mekanisk awattning. Detta förenklar<br>även rening av utgående vatten från verket. Vidare är metoden kostnads-<br>och energieffektiv och ger tid för planering av framtida slamhantering.<br>Svenska Vatten- och Avloppsverksföreningen har uppgivit att 9<br>anläggningar med vassbädd är i drift, 3 är under uppförande och 30<br>anläggningar projekteras eller planeras. Föreningen har också fatt<br>indikationer på att det finns ett stort antal små anläggningar som den inte<br>har vetskap om.</p>
<p>Vassbäddama har ett 0,2-1,2 m tjockt växtskikt (slamjord) och ett<br>dräneringsskikt, luftnings- och dräneringsledningar ovanför en tät botten.<br>En anläggning har ett flertal bäddar vilka vardera belastas med våtslam<br>någon timme var eller varannan månad. Det utgående vattnet kan,<br>beroende på kvalitet, återföras till reningsverket eller ledas till recipient.</p>
<p>Det ingående slammet till vassbädden har en torrsubstanshalt (TS-halt)<br>på 0,5-2 %, dvs. minst 98 % består av vatten. Efter avslutad behandling<br>har bädden en TS-halt på 40-60 % och mängden organisk substans har<br>minskat med upp till 25-50 %.</p>
<p>Beträffande miljöaspekterna framgår av danska och tyska studier att<br>emissionerna av metan från vassbäddar under sommartid är avsevärt<br>lägre än vid lagring av slam i flytande respektive fast form. Emissionerna<br>är små och avklingar redan 5-10 dagar efter slamtillförseln. Organiska<br>föroreningar bryts ned under 10 månader, i princip i samma grad som<br>sker vid strängkompostering under 3 månader. Även ur resurssynpunkt är</p>
<p>57</p>
<p>erfarenheterna av vassbäddsmetoden positiva. Avvattningen är effektiv,<br>kemikalieffi och energisnål och fosforn fastläggs till stor del. Hög<br>utfallningsgrad av näring minskar även belastningen på reningsverket.<br>Analyser på utgrävt material efter färdig behandling tyder på en effektiv<br>hygicniscring, avsevärt bättre än vad som uppnås med enbart dagens<br>rötning och lagring. Eftersom temperaturerna är låga kan dock<br>hygieniseringen i viss mån ifrågasättas. Återstående material bör vara<br>lämpligt att använda vid markbyggnad, anläggningsarbeten och<br>deponitäckning. För att öka användningsmöjligheterna kan även utgrävt<br>material hygieniseras ytterligare genom exempelvis efterkompostering<br>vid högre temperatur.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Av redogörelsen ovan framgår att<br>behandling av slam i vassbäddar är en ur miljö- och resurssynpunkt<br>avsevärt mycket bättre hantering än deponering. Metoden är dock sådan<br>att den lagtekniskt kan anses innebära att avfallet deponeras eller förvaras<br>mer än tre år, dvs. en anläggning med vassbädd omfattas av lagen om<br>skatt på avfall. Eftersom endast en ytterst liten del av slammet blir kvar<br>efter behandlingen, och således skulle kunna medföra en rätt till avdrag<br>när det förs ut från anläggningen, innebär en skatt på denna hantering att<br>den i praktiken omöjliggörs. Behandling i vassbäddar bör därför vara<br>skattefri. Undantaget bör, såsom Lagrådet förordat, begränsas till att<br>gälla enbart flytande avfall. Även om det för närvarande endast är<br>avloppsslam som behandlas med metoden bör även andra flytande avfall,<br>t.ex. slam från livsmedelsindustrin, vara lämpligt för denna<br>behandlingsmetod. Undantaget bör därför utformas som ett generellt<br>undantag för flytande avfall som behandlas i vassbäddar.</p>
<p>Som framgått av avsnitt 6.1 förordar Gislavcds kommun och Svenska<br>Vatten- och Avloppsverksföreningen, i förhållande till promemorians<br>förslag, en utvidgning av de metoder som bör omfattas av undantagen<br>från avfallsskatt. Regeringen har vid sin behandling av dessa synpunkter<br>framhållit att någon mer generellt hållen regel om skattefrihet för<br>avloppsslam inte bör införas i avfallsskattelagen. Detsamma gäller frågan<br>om myndighets dispensgivning i särskilda fall. Varje enskild<br>behandlingsmetod bör således prövas i lagstiftningsärende.</p>
<p>Karlshamns kommun har beskrivit en reningsmetod som utgörs av<br>slambäddar utan vass, men som i stort liknar den metod där vass används<br>i slambäddar. Fördelen skulle enligt kommunen vara att man slipper de<br>eventuella problem som kan finnas med etablering av vass och hantering<br>av vass och rötter när bädden töms.</p>
<p>De miljömässiga konsekvenserna av dels metoden med slambäddar<br>utan vass, dels andra metoder att behandla främst avloppsslam än genom<br>behandling i vassbäddar, är dock för dåligt utredda för att skattefrihet<br>skall medges dessa.</p>
<p>Såvitt framkommit bedrivs verksamheten med vassbäddama i dag som<br>separata anläggningar, men det bör i framtiden också kunna förekomma<br>att vassbäddar blir ett komplement på mer traditionella avfalls-<br>anläggningar. Skattefriheten för vassbäddar bör därför utformas så att den<br>träffar två olika situationer. För de anläggningar som enbart har<br>vassbäddar och där det således inte bedrivs någon annan verksamhet som<br>medför att skatteplikt uppkommer, undantas hela anläggningen från</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>58</p>
<p>lagens tillämpningsområde (3 § lagen om skatt på avfall). För behandling<br>av flytande avfall i vassbäddar som sker inom en skattepliktig anläggning<br>undantas själva metoden (6 § lagen om skatt på avfall). Med tanke på den<br>långa processtiden, den lilla del som blir kvar efter behandling (normalt<br>2-3 % av tillförd slamvikt), att det material som ändå återstår efter<br>behandling nästan undantagslöst bör kunna användas för lämpliga<br>ändamål samt att det kan förväntas bli svårt för såväl den skattskyldige<br>som för beskattningsmyndigheten att avgöra när behandlingen är<br>avslutad, bör någon regel om skatt på rester efter genomförd behandling<br>inte finnas.</p>
<p>Flytande avfall, som inom en anläggning är avsett att behandlas i<br>vassbädd, är således undantaget från beskattning. En förutsättning för att<br>detta undantag skall gälla är dock att det på anläggningen är ordnat så att<br>det renade eller avskilda vattnet inte deponeras inom anläggningen (jfr<br>avsnitt 6.4).</p>
<h4>6.3 Vattenverksslam</h4>
<p>Regeringens förslag: Anläggningar där deponering eller förvaring<br>uteslutande sker av vattenverksslam i slambassänger skall undantas<br>från avfallsskatten.</p>
<p>Promemorians förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller lämnar<br>förslaget utan erinran.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Vid rening av råvatten bildas olika<br>avfall, främst slam. Den största mängden bildas vid kemisk fällning av<br>ytvatten och den totala slammängden uppgår i Sverige årligen till ca<br>1 000 000 ton. Vattenverksslam består vanligen av utfällda aluminium-<br>föreningar till följd av att man använder aluminiumsalter som fallnings-<br>kemikalier. En mindre del, ca 100 000 ton, bildas vid rening av<br>grundvatten. Sammansättningen hos slammet speglar huvudsakligen<br>råvattnets kvalitet, med undantag av främst aluminium där bidraget från<br>fällningskemikalien dominerar. Näringsvärdet är relativt lågt och<br>metallhalterna, med undantag av aluminium, är avsevärt lägre än<br>motsvarande slam från avloppsreningsverk. Av slammet leds i dag,<br>baserat på vattenproduktionen, ca 54 % till vattentäkt/recipient, 32 % till<br>reningsverk, 2 % till deponi och 12 % hanteras med andra metoder.</p>
<p>Vid vissa vattenverk har man börjat ta hand om slammct i<br>slambassänger, som fungerar som sedimenteringsbassänger. Slammet<br>ackumuleras i botten av bassängema och överskottsvattnet pumpas<br>vanligen till kommunalt avloppsreningsverk eller ut i vattendrag.<br>Slambassängema är således en behandling bestående i huvudsak av<br>awattning. Metoden är dock, i likhet med metoden med vassbäddama,<br>sådan att den kan anses innebära att avfallet deponeras eller förvaras mer<br>än tre år, dvs. även en anläggning med slambassänger kan komma att<br>omfattas av lagen om skatt på avfall. Eftersom vattenverksslammct till 99<br>% består av vatten blir den faktiska skatten mycket hög, då avdrag inte<br></p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>59</p>
<p>får göras för det utgående vattnet. Detta skall jämföras med den Prop. 2000/01:31<br>vanligaste, och från miljösynpunkt klart sämre, metoden att slammet förs<br>direkt ut till recipicnt. Detta förfarande medför inte några<br>beskattningskonsekvcnser men kan i princip ses som att slammet, i stället<br>för att pumpas till en avvattningsbassäng, pumpas till sjöbotten och<br>sedimenterar där. Ur miljösynpunkt är det att föredra att slam avvattnas<br>framför att det pumpas direkt till recipient.</p>
<p>Mot nu angiven bakgrund bör anläggningar där deponering eller<br>förvaring uteslutande sker av vattenverksslam i slambassänger undantas<br>från avfallsskattelagens tillämpning.</p>
<h4>6.4 Rening av flytande avfall och awattning av avfall på<br>skattepliktiga anläggningar</h4>
<p>Regeringens förslag: Avfallsskatt skall inte betalas för flytande avfall<br>som renas inom en skattepliktig anläggning och inte heller för avfall<br>som avvattnas på en sådan anläggning under förutsättning att det<br>renade eller avskilda vattnet inte deponeras inom anläggningen.</p>
<p>Promemorians förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens<br>förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller lämnar<br>förslaget utan erinran.</p>
<p>Bakgrunden till regeringens förslag: Avfallsskatt skall enligt lagen<br>om skatt på avfall betalas för avfall som förs in till en avfallsanläggning<br>där farligt avfall eller annat avfall till en mängd av mer än 50 ton per år<br>slutligt förvaras (deponeras) eller förvaras under längre tid än tre år.<br>Avfallsskatt skall också betalas för avfall som uppkommer inom en<br>anläggning där det huvudsakligen bedrivs annan verksamhet än<br>avfallshantering, med vilket i första hand åsyftas industrianläggningar<br>med deponier inom anläggningen.</p>
<p>Avfallskatten tas ut efter en nettodeponimetod. Detta innebär att skatt<br>tas ut för i princip allt avfall som förs in till cn skattepliktig avfalls-<br>anläggning. Skyldighet att betala skatt inträder då avfallet förs in till<br>anläggningen. För avfall som förs ut från anläggningen medges avdrag.<br>Sådant avdrag medges dock inte för lak- och reningsvatten. För<br>industrianläggningarna gäller att skyldigheten att betala skatt inträder när<br>avfallet uppkommer.</p>
<p>För att inte anläggningar som bedriver såväl deponering som annan<br>behandling skall missgynnas, har nettodeponimetoden kompletterats med<br>uttrycklig skattebefrielse för vissa behandlingsformer. Sålunda har<br>kompostering, reaktorbaserad rötning, förbränning och tillverkning av<br>fast lagringsbart bränsle undantagits från skatteplikt.</p>
<p>Under lagstiftningsarbetets gång aktualiserades frågan om skatten<br>skulle fastställas utifrån avfallets faktiska vikt eller om i stället vad<br>avfallet väger i torrt tillstånd borde användas som beräkningsgrund.<br>Regeringen ansåg att fördelarna med att använda den faktiska vikten<br>vägde över (prop. 1998/99:84 s. 44). Skälen för detta var flera. Förutom<br>kontrollproblem angavs i propositionen vissa miljöskäl, som talar mot att<br></p>
<p>60</p>
<p>vatten finns kvar i det avfall som deponeras. Stora vattenmängder i<br>avfallet ökar markant risken för sättningar i deponin och medför också att<br>lakvattenproduktionen kommer igång mycket tidigare och blir större<br>totalt sett. Regeringen angav därför att det i normalfallet är bättre att<br>vattenfasen i ett slam skiljs ut före deponeringen och vid behov behandlas<br>separat vid källan, än att vattnet läcker ut från en deponi med risk för att<br>mer förorenat vatten sprids till omgivningen.</p>
<p>Vad gäller frågan om avdrag skulle medges för reningsvatten som<br>uppkommer inom en avfallsanläggning, hänvisade regeringen till de<br>miljömässiga skälen som nämnts ovan, dvs. att det är bättre att vattnet<br>skiljs ut före deponering. Regeringen ansåg att avdrag vid utförsel av<br>reningsvatten skulle motverka de styreffekter som eftersträvades (prop.<br>1998/99:84 s. 39).</p>
<p>Svenska Renhållningsverksföreningen (RVF) har via en enkät till<br>kommunala avfallsföretag undersökt förekomsten av awattnings-<br>anläggningar, som är belägna på avfallsanläggningar där avfall<br>deponeras. Enkäten skickades ut till 280 avfallsanläggningar och svaren<br>täckte 180 stycken. Av enkätsvaren framgick att awattning av<br>oljeförorenat avfall utförs på 22 anläggningar. Den behandlade mängden<br>uppgår vid dessa anläggningar till 47 000 ton per år. Mängden vatten som<br>avskiljts uppgår till 37 000 ton. 18 anläggningar har awattning av<br>avloppsslam. Den behandlade mängden uppgår till 59 000 ton och vattnet<br>som avskiljs uppgår till 33 000 ton. 10 anläggningar uppgav att man har<br>awattning av andra avfall, t.ex. slam från gatubrunnar. Mängden<br>behandlat avfall uppgår i dessa fall till 33 000 ton och mängden avskiljt<br>vatten till 30 000 ton. Sammanfattningsvis uppskattar RVF att mängden<br>avfall som förs in till anläggningarna för att behandlas genom awattning<br>uppgår till ca 175 000 ton per år samt att den avskilda vattenmängden<br>uppgår till 125 000 ton, eller ca 72 % av den totala mängden förorenat<br>flytande avfall.</p>
<p>Vidare förekommer vid några anläggningar rening av processvatten<br>från industrier. Det rör sig således om industrier som inte byggt upp en<br>egen reningskapacitet utan i stället utnyttjar de reningsanläggningar för<br>lakvatten som finns på avfallsanläggningar i närheten. Intresset är stort<br>för att bedriva sådan verksamhet även på andra avfallsanläggningar.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Avfallsskattens konstruktion innebär<br>att det i skattehänseende är av avgörande betydelse om behandlings-<br>anläggningen är placerad inom respektive utanför en anläggning där<br>deponering av avfall sker, dvs. en anläggning där avfallsskatt tas ut för<br>allt som förs in till eller uppkommer vid anläggningen. Om förorenat<br>vatten och slam förs in till en skattepliktig avfallsanläggning tas skatt ut<br>på hela avfallsmängden vid införseln. Den fasta fasen som uppstår efter<br>behandlingen deponeras eller komposteras vanligen. Vattenfasen förs<br>vanligtvis direkt ut till det kommunala avloppsnätet. Det förekommer<br>också att det renas ytterligare, i samma anläggning där lakvattnet renas,<br>innan det förs ut från anläggningen. Avdrag medges, som framgått ovan,<br>inte för lak- och reningsvatten, vilket innebär att avfallsskatten belastar<br>hela mängden förorenat vatten och slam som förts in till deponin.</p>
<p>Om motsvarande avfallsslag i stället förs in till en anläggning som är<br>belägen utanför en skattepliktig avfallsanläggning, uppstår inga skatte-<br></p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>61</p>
<p>konsekvenser. Vad som i dessa fall kommer att beskattas är endast den<br>avvattnade fasta fasen, om den efter awattning törs till en avfalls-<br>anläggning och deponeras där.</p>
<p>Syftet med awattning och rening av förorenat vatten och slam är att<br>styra mot bra omhändertagande av detta avfall. Detta syfte motsvarar i<br>princip vad som gäller de behandlingsmetoder som omfattas av skatte-<br>frihet enligt lagen om skatt på avfall. Grunderna for prövning, tillstånd<br>och tillsyn i miljölagstiftningen skiljer sig inte åt beroende på om<br>anläggningen är placerad inom eller utanför en avfallsanläggning.<br>Anläggningarna fyller oavsett placering samma funktion.</p>
<p>Ur miljöskyddssynpunkt finns, som Naturvårdsverket anfört, inga<br>motiv som bör medföra att avfallsskatt tas ut på det förorenade vatten och<br>slam som förs in till anläggningar vid deponier, medan endast den<br>avvattnade delen av detta avfall som deponeras beskattas om åtgärderna<br>har skett vid en fristående anläggning. Härtill kommer att det ofta, inte<br>minst av miljöskyddsskäl, är lämpligare att lokalisera dessa verksamheter<br>i anslutning till en befintlig deponi i stället för att ta ett nytt område i<br>anspråk.</p>
<p>Sammanfattningsvis bör rening av flytande avfall och avvattning<br>undantas från beskattning. En förutsättning för undantaget måste dock<br>vara att det på anläggningen är ordnat så att det renade eller avskilda<br>vattnet inte deponeras inom anläggningen. Det finns olika tekniska<br>lösningar varigenom detta kan åstadkommas och regeringen finner, i<br>likhet med vad flera remissinstanser uttalat, inte skäl att göra någon<br>närmare reglering i lagtexten. Ett exempel som kan nämnas är att det för<br>skattefrihet torde räcka med att avvattningsanläggningen är utformad så<br>att det avskilda vattnet leds direkt till det kommunala avloppsnätet eller<br>recipient. Andra lösningar kan vara att hanteringen också innefattar<br>mellanliggande reningssteg eller utjämningsdammar.</p>
<p>Lagrådet har ansett att utformningen av lagtexten i detta sammanhang<br>kan leda till att skattefrihet också gäller för fall där vattnet försvinner från<br>anläggningen på andra sätt än vad som nämnts ovan. För att undvika<br>denna effekt förordar Lagrådet en annan lydelse av bestämmelsen.<br>Härvid är dock följande att beakta. Avgörande för om skattefrihet skall<br>medges eller inte är den skattskyldiges avsikt vid införseln av avfallet. Är<br>avsikten att avfallet skall avvattnas på sådant sätt att det vatten som avgår<br>från behandlingen inte deponeras inom anläggningen, är<br>förutsättningarna för undantag från skatteplikt uppfyllda. Lagrådets<br>förslag skulle innebära att detta undantag inte skulle komma att gälla på<br>grund av orsaker som den skattskyldige inte själv kunnat råda över, som<br>exempelvis tillfälligt läckage eller omständigheter som medför<br>översvämningar på anläggningen. Betydande praktiska problem skulle<br>därvid uppstå med att härleda det aktuella vattnet till specifika<br>avfallsmängder. Mot den angivna bakgrunden finner regeringen inte skäl<br>att frångå den lydelse av bestämmelsen som förordats i lagrådsremissen.</p>
<p>Skattebefrielsen bör således därför utformas som ett undantag för<br>avfall som är avsedd att behandlas på tidigare angivet sätt, dvs. att det<br>renade eller avskilda vattnet inte deponeras inom anläggningen. Skatt bör<br>dock betalas för rester som uppstår efter genomförd awattning eller<br>rening, i likhet med vad som gäller för rester efter t.ex. kompostering.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>62</p>
<h4>6.5</h4>
<h4>Ikraftträdande</h4>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Regeringens förslag: Lagändringarna skall träda i kraft den 1 januari<br>2001. Ändringarna bör dock tillämpas retroaktivt från och med den 1<br>januari 2000.</p>
<p>Promemorians förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller lämnar<br>förslaget utan erinran.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: De nu föreslagna lagändringarna bör<br>träda i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara den 1 januari 2001.<br>Ändringarna bör dock tillämpas retroaktivt från och med den 1 januari<br>2000, dvs. den dag då lagen om skatt på avfall trädde i kraft. Slam som<br>redan förts till vassbäddar och andra nu aktuella åtgärder som vidtagits<br>före den 1 januari 2001, bör således också omfattas av skattebefrielsen.</p>
<h3>7 Differentiering av vägavgiften</h3>
<p>Regeringens förslag: Riksdagen godkänner protokollet om ändring<br>av samarbetsavtalet om uttag av en avgift för tunga fordon som<br>använder vissa vägar. Vägavgiften differentieras efter vilka krav på<br>utsläpp av föroreningar som ett fordons motor uppfyller. Någon<br>särskild differentiering av vägavgiften till förmån för fordon som<br>används i särpräglad verksamhet skall inte ske.</p>
<p>Bakgrunden till regeringens förslag: Den 1 januari 1998 trädde lagen<br>(1997:1137) omvägavgift för vissa tunga fordon i kraft. I enlighet med<br>denna lag tas vägavgift ut för motorfordon eller ledade<br>motorfordonskombinationer med en totalvikt av minst 12 000 kilogram<br>om fordonet uteslutande är avsett för godstransport på väg.</p>
<p>Införandet av vägavgifter för tunga fordon är en följd av att Sverige<br>numera deltar i det gemensamma vägavgiftssystem (eurovignette) som<br>Belgien, Danmark, Luxemburg, Nederländerna och Tyskland tidigare<br>infört. Bakgrunden till detta samarbete är det arbete som bedrivits inom<br>EU med att skapa likvärdiga konkurrensvillkor mellan medlemsstaterna<br>beträffande tunga lastbilstransporter.</p>
<p>Vägavgiftssystemet har utformats i enlighet med rådets direktiv<br>93/89/EEG av den 25 oktober 1993 om medlemsstaters tillämpning av<br>skatter på vissa fordon som används för godstransporter på väg och tullar<br>och avgifter för användning av vissa infrastrukturer (EGT nr. L 279,<br>12.11.1993 s. 32, Celex 31993L0089). Europeiska gemenskapernas<br>domstol har emellertid upphävt direktivet eftersom Europaparlamentet<br>inte hade konsulterats beträffande direktivets slutliga innehåll. Domstolen<br>uttalade dock att direktivet skulle gälla i sak till dess att direktivet ersatts<br>med ett nytt direktiv. Den 17 juni 1999 trädde ett nytt direktiv i kraft,<br>1999/62/EG. Detta direktiv ersätter det tidigare direktivet men ändrar inte<br>de grundläggande förutsättningarna för att ta ut en vägavgift.</p>
<p>63</p>
<p>Den närmare utformningen av det gemensamma vägavgiftssystemet<br>regleras i det i Bryssel den 9 februari 1994 underskrivna samarbetsavtalet<br>om uttag av en avgift tor tunga fordon som använder vissa vägar. Sverige<br>anslöt sig till överenskommelsen genom ett tilläggsavtal (SÖ 1997:50)<br>som undertecknades i september 1997.</p>
<p>Vägavgiften för motorfordon eller ledad motorfordonskombination<br>med högst tre axlar uppgår till 6 556 kronor per år, 655 kronor per<br>månad, 174 kronor per vecka och 52 kronor per dag. För motorfordon<br>eller ledad motorfordonskombination med fyra eller fler axlar tas<br>vägavgift ut med 10 928 kronor per år, 1 092 kronor per månad, 288<br>kronor per vecka 52 kronor per dag (SFS 1999:1067). Avgift för inlösen<br>av årsbevis tas ut med 218 kronor.</p>
<p>Enligt artikel 7.h i det tidigare gällande direktivet 93/89/EEG fick väg-<br>avgiften bestämmas till högst 1 250 ecu per år. Enligt artikel 7.7 i det nya<br>direktivet, 1999/62/EG, får de medlemsstater som infört vägavgifter<br>bestämma dessa för samtliga fordonskategorier till en nivå som inte<br>överstiger de maximiskattesatser som fastställts i bilaga II till direktivet. I<br>bilaga II anges olika maximibelopp beroende på ett fordons axelantal och<br>vilka utsläppskrav ett fordons motor uppfyller. För fordon som inte<br>uppfyller de av Europeiska gemenskapen fastställda utsläppskraven i<br>direktiv 88/77/EEG av den 3 december 1987 om tillnärmning av<br>medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gasformiga<br>föroreningar från dieselmotorer som används i fordon (EGT L 36,<br>9.2.1988, s. 33, Celex 31988L0077), uppgår maximibeloppen till 960<br>euro per år för fordon med högst tre axlar och till 1 550 euro per år för<br>fordon med minst fyra axlar. För fordon med de egenskaper som anges i<br>rad A i tabellen i punkt 8.3.1.1 i bilaga I till direktiv 88/77/EEG tår<br>vägavgiften högst uppgå till 850 euro per år för fordon med högst tre<br>axlar och till 1 400 euro per år för fordon med minst fyra axlar. Fordon<br>med de egenskaper som anges i rad B i tabellen i punkt 8.3.1.1 i bilaga I<br>till direktiv 88/77/EEG eller fordon som uppfyller högre ställda krav i<br>senare lydelse av direktivet tår vägavgiften uppgå till högst 750 euro per<br>år för fordon med högst tre axlar och till 1 250 per år för fordon med<br>minst fyra axlar. I bilaga II till direktiv 1999/62/EG anges att högsta<br>avgiftssats per månad och vecka skall stå i proportion till den tid<br>infrastrukturen används och att vägavgiften per dag är 8 euro för samtliga<br>fordonskategorier.</p>
<p>I direktiv 88/77/EEG fastställs gränsvärden för utsläpp av kolmonoxid,<br>oförbrända kolväten och kväveoxider från dieselmotorer som används i<br>motorfordon, på grundval av provmetod som är inriktad på de berörda<br>fordonens körförhållanden i Europa. Direktivet ändrades genom direktiv<br>91/542/EEG (EGT L 295, 25.10.1991, s. 1, Celex 31991L0542) i två<br>steg. Det första steget sammanföll med tidpunkten för införandet av de<br>nya europeiska utsläppsnormema för personbilar. Genom det andra steget<br>fastställdes långsiktiga riktlinjer för den europeiska bilindustrin i form av<br>gränsvärden som byggde på det förväntade resultatet av teknologin som<br>befann sig på utvecklingsstadiet samtidigt som industrin gavs tillräcklig<br>tid för att fårdigutveckla sådan teknologi. När det gäller små<br>dieselmotorer skedde en förändring genom direktiv 96/1/EG (EGT L 40,<br>17.2.1996, s. 1, Celex 31996L0001) som innebar att det gränsvärde för</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>64</p>
<p>partikelutsläpp som fastställs i direktiv 91/542/EEG i stället infördes från Prop. 2000/01:31<br>och med 1998. I detta direktiv fastställs de slutliga utsläppskraven som<br>skall tillämpas vid differentiering enligt direktiv 1999/62/EG. I direktiv<br>1999/96/EG (EGT L 44, 16.2.2000, s. 1, Celex 31999L0096) har kraven<br>för dieselmotortekniken skärpts ytterligare för att ta hänsyn till de senaste<br>vetenskapliga framstegen för att bekämpa luftföroreningar som orsakas<br>av motorfordon. Dessa krav kan dock ännu inte ligga till grund för en<br>differentiering av vägavgiften.</p>
<p>Regeringen har i en gemensam förklaring, som antogs vid Europeiska<br>unionens 2142 rådsmöte den 30 november och 1 december 1998,<br>tillsammans med regeringarna i Belgien, Danmark, Luxemburg,<br>Nederländerna och Tyskland, uttryckt avsikten att anpassa de<br>gemensamma vägavgifterna till de maximiskattesatser som fastställs i<br>artikel 7.7 och bilaga II till direktiv 1999/62/EG.</p>
<p>De i vägavgiftssamarbetet deltagande länderna har förberett den<br>närmare regleringen av ett införande av de nya vägavgifterna. I ett av<br>regeringen den 22 mars 2000 undertecknat protokoll om ändring av det<br>tidigare nämnda samarbetsavtalet anges vad vägavgiften skall uppgå till<br>per år, månad, vecka och dag samt storleken av den administrativa avgift<br>som tas ut vid prövning av begäran om återbetalning av vägavgift, se<br>bilaga 6.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen arbetar inom EU för att<br>anpassa trafikbeskattningen för den tunga godstrafiken till de kostnader<br>den ger upphov till i fråga om bl.a. miljöpåverkan. En differentiering av<br>vägavgiften efter vilka krav på utsläpp av föroreningar som ett fordons<br>motor uppfyller skall ses som ett led i detta arbete. Mot denna bakgrund<br>har därför regeringen i den ovan nämnda gemensamma<br>regeringsförklaringen förbundit sig att differentiera vägavgiften i enlighet<br>med direktiv 1999/62/EG. En sådan ändring av uttaget av vägavgift<br>förutsätter en ändring av det samarbetsavtal som ligger till grund för<br>vägavgiftssamarbetet. Regeringen har därför undertecknat det ovan<br>nämnda protokollet om ändring av samarbetsavtalet. Regeringen föreslår<br>att riksdagen godkänner protokollet.</p>
<p>I enlighet med direktiv 1999/62/EG och protokollet om ändring av<br>samarbetsavtalet skall vägavgiften differentieras efter vilka krav på<br>utsläpp av föroreningar som ett fordons motor uppfyller. Fordon som inte<br>når upp till de av Europeiska gemenskapen fastställda kraven i direktiv<br>88/77/EEG i dess lydelse enligt direktiv 96/1/EG betalar en högre<br>vägavgift. För de fordon som uppfyller de i direktivet fastställda kraven<br>tas vägavgift ut med olika belopp beroende på vilka utsläppskrav de<br>uppfyller. Avgiftssatserna skall uppgå till de belopp som anges i<br>protokollet om ändring av samarbetsavtalet. De ändrade avgiftssatserna<br>skall gälla från och med ikraftträdandet och utan hänsyn till om<br>vägavgiften beslutats före denna tidpunkt.</p>
<p>För att rätt vägavgift skall debiteras krävs att det är möjligt att finna<br>information om vilka utsläppskrav ett fordons motor uppfyller. För det<br>fall det inte är möjligt att identifiera de egenskaper som anges i direktiv<br>88/77/EEG i dess lydelse enligt direktiv 96/1/EG är det möjligt att utgå<br>från fordonets årsmodell eller datum för ibruktagandet av fordonet. En<br>del fordonsmotorer är dock bättre än vad som kan presumeras. För det</p>
<p>3 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 31<br></p>
<p>fall en presumtion används är det således nödvändigt att ge Prop. 2000/01:31<br>fordonsägaren möjlighet att med dokument styrka att fordonets motor<br>uppfyller strängare utsläppskrav än vad som framgår av årsmodell och<br>datum för ibruktagande.</p>
<p>I direktiv 1999/62/EG stadgas att de nya vägavgiftssatsema skall träda<br>i kraft den 1 juli 2000. Det har dock visat sig vara svårt med ett<br>ikraftträdande av de nya avgiftssatserna vid denna tidpunkt eftersom<br>direktivet blev försenat och därmed också möjligheterna för de i<br>vägavgiftssamarbetet deltagande länderna att samtidigt införa<br>avgiftssatserna. För att samtidigt kunna införa de nya avgiftssatserna har<br>de i samarbetet deltagande länderna, i samråd med Europeiska<br>gemenskapernas kommission, bestämt att dessa skall träda i kraft först<br>den 1 januari 2001.</p>
<p>För fordon som används i viss särpräglad verksamhet, såsom t.ex.<br>transport av cirkus- eller tivoliutrustning och utbildningsverksamhet, kan<br>vägavgiften vara en betydande kostnad i förhållande till den bedrivna<br>verksamheten. Det kan för sådan verksamhet hävdas att en lägre<br>vägavgift bör påföras. Vid införandet av vägavgiften valde Riksdagen att<br>vara restriktiv med undantag från denna. Enbart det förhållandet att det är<br>fråga om särpräglad verksamhet och att vägavgiften är en betydande<br>kostnad i förhållande till den bedrivna verksamheten är inte ett tillräckligt<br>skäl för att påföra en lägre avgift. Någon särskild differentiering av<br>vägavgiften för dessa fordon föreslås därför inte.</p>
<p>I direktiv 1999/62/EG och i protokollet om ändring av<br>samarbetsavtalet anges vägavgiftens storlek i euro. I vägavgiftslagen<br>anges storleken av vägavgiften i svenska kronor. Samma förhållande<br>gäller för den avgift som tas ut vid återbetalning av vägavgift. Beloppen i<br>svenska kronor i vägavgiftslagen skall motsvara de belopp som anges i<br>direktivet och protokollet. Regeringen fastställer därför i förordning före<br>november månads utgång varje år omräknade vägavgiftsbelopp i svenska<br>kronor som skall tas ut under påföljande kalenderår. Omräkningen sker<br>enligt den kurs i svenska kronor av euro som gällde första vardagen i<br>oktober året innan. Eftersom vägavgiften räknas om efter euro-kursens<br>utveckling kommer de belopp i svenska kronor som anges i lagtexten<br>endast att övergångsvis ange rätt vägavgift. För att undvika att lagtexten<br>anger ett icke gällande vägavgiftsbelopp föreslår regeringen, i enlighet<br>med lagrådets förslag, att de belopp som anges i vägavgiftslagen anges i<br>euro med föreskrift om att vägavgiften skall erläggas i motsvarande<br>svenska kronor.</p>
<h3>8 Skatteregler för veteranfordon</h3>
<p>Regeringens förslag: Befrielse från fordonsskatt för lastbilar som är<br>av en årsmodell som är 30 år eller äldre avskaffas. Lastbilar befrias i<br>stället från fordonsskatt om de inte är vägavgifitspliktiga och från väg-<br>avgift om de är av en årsmodell som är 30 år eller äldre och inte<br>används i yrkesmässig trafik.</p>
<p>66</p>
<p>Utredningens förslag: Gällande befrielse från fordonsskatt bör<br>avskaffas beträffande veteranlastbilar eftersom den med nuvarande<br>generella utformning inte är förenlig med direktiv 1999/62/EG.<br>Veteranlastbilar bör i stället befrias från både fordonsskatt och vägavgift<br>under forutsättning att de används av fysiska eller juridiska personer vars<br>huvudsakliga sysselsättning inte är godstransporter samt att de endast<br>tillfälligt körs på allmänna vägar. Vägverket skall utfärda bevis om att en<br>lastbil är ett veteranfordon om fordonet uppfyller kravet på årsmodell<br>samt om fordonsägaren intygar att fordonet inte kommer att användas av<br>fysiska eller juridiska personer vars huvudsakliga sysselsättning inte är<br>godstransporter. För det fall lastbilens användningssätt ändras, skall detta<br>anmälas till Vägverket.</p>
<p>Remissinstanserna: De remissinstanser som har svarat tillstyrker att<br>lastbilar som är av en årsmodell som är 30 år eller äldre, s.k.<br>veteranlastbilar, befrias från vägavgift om fordonet inte används för<br>kommersiella godstransporter. Bilindustriföreningen, Motorhistoriska<br>Riksförbundet, Riksskatteverket, Svenska Vägföreningen och Svenska<br>Åkeriförbundet opponerar sig mot att åkeriägare fråntas möjligheten att<br>utan fordonsskatt och vägavgift köra veteranlastbilar på allmän väg.<br>Vägverket pekar på att utredningens förslag om anmälningsförfarande för<br>ändrat användningssätt för veteranlastbilar är mycket resurskrävande att<br>administrera. Verket föreslår i stället att befrielsen från såväl fordonsskatt<br>som vägavgift blir grundregel för lastbilar som är av en årsmodell som är<br>30 år eller äldre i de fall de inte används i yrkesmässig trafik. För de<br>lastbilar som används i någon form av näringsverksamhet är det<br>emellertid angeläget att dessa konkurrerar under neutrala förhållanden<br>och således inte befrias från fordonsskatt och vägavgift. Om skatte- och<br>avgiftsbefrielse skall gälla endast de fordon som ägs eller används av<br>någon som inte har godstransporter som huvudsysselsättning uppstår en<br>okontrollerbar och ohållbar situation. Vägverket kan inte se att det finns<br>något hinder för att personer vars huvudsysselsättning är godstransporter<br>äger en skatte- och avgiftsbefriad veteranlastbil. Konsekvenserna av<br>utredningens förslag blir dessutom att polisen vid kontroll måste ta reda<br>på vad chauffören till en veteranlastbil har för yrke. Väg- och<br>transportforskningsinstitutet och Institutet for transportforskning<br>ifrågasätter hur kontroll av användandet kan ske. Hypotetiskt kan ett<br>åkeri köpa in veteranlastbilar och låta personer som inte har<br>godstransporter som huvudsysselsättning köra dessa. Vad som är tillfällig<br>köming på allmänna vägar blir också en fråga för bedömningar och kan<br>dessutom bli svårt att kontrollera.</p>
<p>Bakgrunden till regeringens förslag: Enligt 9 § fordonsskattelagen är<br>motorcyklar, personbilar, lastbilar och bussar som enligt bilregistret är av<br>en årsmodell som är 30 år och äldre inte skattepliktiga. Det finns inget<br>ytterligare krav på t.ex. fordonets skick eller användningssätt.</p>
<p>Enligt artikel 6.2.b i det tidigare nämnda direktivet 1999/62/EG är det<br>endast möjligt att tillämpa nedsatta skattesatser eller helt undanta de<br>fordon som omfattas av direktivet från fordonsskatt om<br>transportverksamheten som utförs av dessa fordon inte orsakar<br>snedvridning av konkurrensen. Såvitt avser motorfordon eller ledade<br></p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>67</p>
<p>motorfordonskombinationer med en totalvikt av minst 12 000 kilogram<br>måste således den nuvarande fordonsskattebefficlsen prövas mot<br>direktivet.</p>
<p>Något undantag från vägavgift för veteranfordon finns inte i direktivet.<br>Enligt artikel 4.2 i det samarbetsavtal som ingåtts mellan länderna i<br>vägavgiftssamarbetet är det emellertid tillåtet att avgiftsbeffia fordon som<br>är uppräknade i direktivets artikel 6.2.b. Enligt artikel 4.3 i<br>samarbetsavtalet är en förutsättning att övriga samarbetsländer och<br>Europeiska gemenskapernas kommission upplyses om detta.</p>
<p>För veteranlastbilama har vägavgiftssystemet inneburit särskilda<br>problem. När en vägavgiftspliktig lastbil tas i trafik skall avgift betalas<br>för ett år. Vid avställning återbetalas ett belopp motsvarande det antal<br>hela månader som återstår av avgiftsperioden, efter avdrag för<br>administrationsavgift. I praktiken medför alltså vägavgiften att<br>avställning av en lastbil fördyras. För veteranlastbilar som är<br>vägavgiftspliktiga har det uppkommit en mer betydande kostnadsökning<br>än för andra avgiftspliktiga lastbilar eftersom veteranlastbilama inte kan<br>kompenseras genom sänkt fordonsskatt. Om en veteranlastbil används i<br>liten utsträckning kan fordonsägaren undvika vägavgift under större<br>delen av året. För att få ta lastbilen i trafik krävs dock inbetalning av<br>vägavgift för ett helt år även om ägaren endast avser att använda lastbilen<br>en kortare tid. En del av den inbetalda vägavgiften återbetalas visserligen<br>när lastbilen åter tas ur trafik men om det är fråga om en enda dags<br>användning blir lastbilsägarens kostnad för detta lika stor som om det<br>hade gällt en hel månad. För en vägavgiftspliktig lastbil i den högre<br>avgiftsklassen utgör denna "endagskostnad" ungefär 1 000 kronor<br>inklusive administrationsavgiften. Ägare av vägavgiftspliktiga<br>veteranlastbilar har invänt mot denna effekt av vägavgiftssystemet.</p>
<p>Bilregistrets uppgifter om antalet veteranlastbilar är sannolikt större än<br>det verkliga antalet. Orsaken härtill utgörs av äldre fordon som tas ur<br>bruk utan att skrotas. Vägverkets bilregister har enligt<br>bilregisterkungörelsen möjlighet att på eget initiativ avregistrera fordon<br>som uppenbart inte finns i behåll, så kallad administrativ skrotning. Detta<br>får ske om fordonsägaren under tre år i följd inte kunnat anträffas för<br>uttagande av skatt eller beträffande fordon som varit avställda i mer än<br>tre år och sannolikt inte finns i behåll. År 1988 genomfördes en större<br>rensning av registret vilket berörde drygt 200 000 fordon. Sedan år 1990<br>skall administrativ skrotning ha skett av totalt ca 45 000 fordon. Det är<br>oundvikligt att registrets uppgift om antalet fordon av en äldre årsmodell<br>"släpar efter" i den meningen att det vid cn given tidpunkt finns färre<br>äldre fordon än vad som framgår av registerinnehållet. Skillnaden mellan<br>registrets uppgifter i detta avseende och de verkliga förhållandena låter<br>sig inte beräknas. Omfattningen av hittills genomförda administrativa<br>skrotningar tyder dock på att det är en betydande skillnad.</p>
<p>För lastbilar utan draganordning krävs minst 12 000 kilograms<br>totalvikt för att vägavgiffsplikt skall uppkomma. Antalet veteranlastbilar<br>med minst 12 000 kilograms totalvikt uppgick per den 3 januari 1998 till<br>knappt 3 000. Av dessa var nästan 2 400 fordon avställda och 2 000 av<br>dessa hade varit avställda mer än sex månader. Därmed fanns endast 600<br>veteranlastbilar med minst 12 000 kilograms totalvikt i trafik. Även<br></p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>68</p>
<p>lastbilar med minst sju tons totalvikt kan vara vägavgiftspliktiga om<br>lastbilen är utrustad med draganordning. Det fanns drygt 1 000 sådana<br>fordon per den 3 januari 1998. Av dessa var endast drygt 300 fordon i<br>trafik. Vid den aktuella tidpunkten fanns alltså sammanlagt cirka 900<br>veteranlastbilar i trafik med sådan totalvikt som skulle medföra att de är<br>vägavgiftspliktiga. Antalet vägavgiftspliktiga veteranlastbilar är i själva<br>verket ännu mindre än 900 eftersom lastbilar med vissa karosserikoder<br>har undantagits från avgiftsplikt. Det gäller fordon som är inredda för<br>annat än godstransporter. Dessutom är en del lastbilar undantagna från<br>avgiftsplikt på grund av deras användningssätt, t.ex. att de används for<br>väghållning. Sedan vägavgift började tas ut den 1 februari 1998 kan vissa<br>ägare av lastbilar med totalvikt mellan 7 000 och 12 000 kilogram ha valt<br>att demontera eventuell draganordning för att på så sätt undgå<br>vägavgifitsplikt. Uppgifter om i vilken mån detta skett är inte tillgängliga.<br>Bilregistret har undersökt antalet yrkestrafiktillstånd vid ungefär samma<br>tidpunkt som när vägavgifter började tas ut. Det framkom att det endast<br>fanns 154 innehavare av sådana tillstånd bland ägarna eller brukarna av<br>vägavgiftspliktiga veteranlastbilar av årsmodell 1969 och tidigare. Av<br>dessa fordon var 120 stycken avställda. Därmed fanns det endast 34<br>personer med yrkestrafiktillstånd som var ägare eller brukare av en<br>vägavgiftspliktig veteranlastbil i trafik.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Fordonsskattebefrielsen för lastbil<br>som är av en årsmodell som är 30 år eller äldre är för generellt utformad<br>för att vara förenlig med artikel 6.2.b i direktiv 1999/62/EG.<br>Fordonsskattebefrielsen föreslås därför inte omfatta sådana lastbilar som<br>faller inom tillämpningsområdet för direktivet, dvs. dels lastbilar med<br>totalvikt om minst 12 000 kilogram, dels lastbilar med draganordning och<br>totalvikt om minst 7 000 kilogram. Befrielsen från fordonsskatt bör<br>inskränkas på så sätt att lastbilar som är 30 år eller äldre endast är<br>befriade från fordonsskatt i de fall då de inte är vägavgiftspliktiga. För en<br>lastbil som är 30 år eller äldre kvarstår således nuvarande skattebefrielse<br>oförändrad om lastbilens totalvikt understiger 7 000 kilogram eller om<br>lastbilens totalvikt understiger 12 000 kilogram och den saknar<br>draganordning. Regeringen har inte för avsikt att ändra förutsättningarna<br>för befrielse från fordonsskatt för övriga veteranfordon.</p>
<p>Även när det gäller vägavgiftssystemet finns skäl att överväga en<br>avgiftsbefrielse för veteranlastbilar. Samarbetsavtalet tillåter dock inte en<br>så generellt utformad bestämmelse som att alla veteranlastbilar skulle<br>undantas från vägavgiftsplikt på samma sätt som for närvarande gäller<br>beträffande fordonsskatteplikten. Syftet med vägavgiftssystemet är att<br>skapa likvärdiga konkurrensvillkor mellan avtalsstatema beträffande<br>tunga godstransporter. För veteranlastbilar som inte används för<br>godstransporter kan det således inte anses nödvändigt att ta ut vägavgift.<br>Det finns inte heller skäl för att göra en annan bedömning av vad som är<br>veteranlastbil än den som gjorts i fordonsskattehänseende. Ett undantag<br>från avgiftsplikt kan därför omfatta lastbilar som är av en årsmodell som<br>är 30 år eller äldre och som inte används i yrkesmässig trafik. Med<br>yrkesmässig trafik i vägavgiftshänseende bör förstås sådan yrkesmässig<br>trafik som avses i 1 § yrkestrafiklagen (1998:490). Med en sådan<br></p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>69</p>
<p>utformning av en befrielse från vägavgift får det anses uteslutet att dessa<br>lastbilar skulle orsaka någon snedvridning av konkurrensen.</p>
<p>För att administrera samarbetet mellan de land som deltar i<br>vägavgiftssamarbetet har det tillsatts en samarbetskommitté. I denna<br>kommitté ingår representanter från respektive länder samt en representant<br>från Europeiska gemenskapernas kommission. I kommittén tas bl.a. upp<br>frågor om tolkning av direktivet. Sverige har tagit upp frågan om<br>befrielse från vägavgift for veteranlastbilar. Varken de länder som deltar i<br>vägavgiftssamarbetet eller Europeiska gemenskapernas kommission har<br>något att invända mot den föreslagna befrielsen, under förutsättning att<br>fordon som används i yrkesmässig trafik inte omfattas.</p>
<h3>9 Bilskrotningslagen</h3>
<p>Regeringens förslag: Hänvisningen till försäljningsskattelagen i 11 §<br>bilskrotningslagen tas bort. I huvudsak skall de bestämmelser i<br>försäljningsskattelagen som tillämpas i fråga om skrotningsavgiften<br>föras in i bilskrotningslagen. Möjligheten till kompensation för<br>skrotningsavgift för flyttsaksfordon skall emellertid upphöra. För<br>diplomatfordon skall möjligheten till kompensation kvarstå. För dessa<br>fordon inträder dock avgiftsskyldighet när fordonet förvärvas av<br>annan än sådan person eller organisation som erhåller kompensation.</p>
<p>Riksskatteverkets och Naturvårdsverkets förslag: överensstämmer<br>i huvudsak med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Kammarrätten i Sundsvall och Riksskatteverket<br>anser att konsekvenserna av att slopa möjligheten till kompensation för<br>skrotningsavgiften inte är fullständigt belysta.</p>
<p>Skäl för regeringens förslag: Regeringen har i budgetpropositionen<br>för år 2001 föreslagit att lagen (1978:69) om försäljningsskatt på<br>motorfordon skall upphävas. Av bilskrotningslagen framgår att<br>bestämmelserna i försäljningsskattelagen, med undantag av 8 och 15 §§,<br>även tillämpas i fråga om skrotningsavgift. Avskaffandet av<br>försäljningsskatten är inte avsett att påverka tillämpningen av<br>skrotningsavgiften. Det är således nödvändigt att ersätta bestämmelserna<br>i försäljningsskattelagen.</p>
<p>Skattskyldiga för försäljningsskatt är yrkesmässiga tillverkare och<br>registrerade importörer samt ägare av skattepliktiga fordon som inte<br>yrkesmässigt tillverkats i landet, inte importerats av registrerad importör<br>eller fordon som genom ändring blivit skattepliktigt. Motsvarande<br>bestämmelser gäller för avgiftsskyldighet beträffande skrotningsavgift.</p>
<p>Försäljningsskattelagen reglerar också avgiftsplikten. Avgiftsplikten<br>inträder när fordonet för första gången förs in i bilregistret eller, om<br>fordonet samtidigt avställs, då avställningen upphör. För ett icke<br>avgiftspliktigt fordon som ändras till ett avgiftspliktigt fordon inträder<br>avgiftsskyldighet när fordonet tas upp i bilregistret som avgiftspliktigt,<br>eller om det samtidigt avställs, då avställningen upphör.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>70</p>
<p>Skrotningsavgift beslutas enligt försäljningsskattelagen genom Prop. 2000/01:31<br>automatisk databehandling på grundval av uppgifter i bilregistret.<br>Avgiftsskyldig tillverkare och importör skall betala avgiften senast en<br>månad efter utgången av den månad avgiftsskyldigheten inträder. Annan<br>avgiftsskyldig ska betala avgiften senast tre veckor efter avgiftspliktens<br>inträde.</p>
<p>Den avgiftsskyldige kan enligt försäljningsskattelagen efter ansökan<br>återfå skrotningsavgift för fordon som vid försäljning till yrkesmässig<br>försäljare av motorfordon åsamkat den avgiftsskyldige förlust på grund<br>av bristande betalning av köparen.</p>
<p>Även kompensation för betald skrotningsavgift och befrielse från<br>skyldigheten att betala skrotningsavgift regleras i försäljningsskattelagen.<br>Kompensation kan efter ansökan erhållas för fordon som förvärvats av<br>bl.a. utländsk beskickning, karriärkonsulat i Sverige eller vissa<br>medlemmar av den diplomatiska kåren. Kompensation ska återbetalas om<br>fordonet inom två år från förvärvet säljs till någon som inte omfattas av<br>reglema för kompensation. Befrielse från skyldigheten att betala<br>skrotningsavgift kan medges för fordon som ägs av någon som flyttar till<br>Sverige.</p>
<p>De handlingsalternativ som ligger närmast till hands för att reglera de<br>uppräknade förfarandena är antingen att föra in försäljningsskattelagens<br>bestämmelser i bilskrotningslagen eller att bilskrotningslagen hänvisar<br>till fordonsskattelagen i dessa avseenden. En hänvisning till<br>fordonsskattelagen får dock anses som olämplig eftersom detta skulle<br>kunna innebära förändringar av den administrativa hanteringen av<br>skrotningsavgiften. Det får därför anses lämpligare att de regler i<br>försäljningsskattelagen som tillämpas i fråga om skrotningsavgift förs in i<br>bilskrotningslagen.</p>
<p>Vissa förändringar i sak bör dock göras. I samband med att<br>bilskrotningsavgiften infördes 1975 ansåg regeringen (prop. 1975:32) att<br>avgiften skulle tas ut som ett engångsbelopp i samband med uppbörden<br>av den dåvarande omsättningsskatten. Omsättningsskatten omvandlades<br>under 1978 till en försäljningsskatt på motorfordon. Anledningen till<br>detta var att regeringen eftersträvade ett administrativt lätthanterligt<br>system. Detta innebar dock att ett antal bestämmelser avsedda för<br>försäljningsskatt på motorfordon per automatik blev tillämpliga även på<br>bilskrotningsavgiften. Exempel på sådana bestämmelser är möjligheten<br>till befrielse från skrotningsavgift för diplomatbilar, dvs. bilar som ägs av<br>utländska beskickningar eller dess personal, och flyttsaksfordon, dvs.<br>fordon som svenskar bosatta i utlandet tagit med sig tillbaka till Sverige<br>vid återflytt. När systemet infördes fanns inga sakskäl till att dessa<br>möjligheter till befrielse från skrotningsavgift skulle gälla. Det finns<br>däremot miljöskäl som talar för att alla bilar som registreras i Sverige<br>skall omfattas av skrotningsavgiften. Skälet till detta är att alla bilar så<br>småningom, oavsett ägare, kommer att skrotas. Bilar som initialt ägs av<br>utländska beskickningar eller dess personal säljs sannolikt vidare på den<br>svenska marknaden, varvid de senare skrotas i Sverige. Detsamma gäller<br>för flyttsaksfordon. Regeringen finner det angeläget att bilar som förs in<br>på den svenska marknaden omfattas av det ekonomiska incitamentet till<br>att lämna in bilen för skrotning. Någon kompensation skall därför som<br></p>
<p>71</p>
<p>huvudregel inte ges. Det får dock accepteras att möjligheten till Prop. 2000/01:31<br>kompensation för diplomatfordon kvarstår. Regeringen anser mot denna<br>bakgrund att nuvarande bestämmelser om möjlighet till kompensation för<br>skrotningsavgiften skall avskaffas frånsett diplomatfordon.</p>
<h3>10 Uppgiftsskyldighet för registrerade<br>trossamfund</h3>
<p>Regeringens förslag: Registrerade trossamfund skall när det gäller<br>deklarationsskyldigheten och skyldigheten att lämna särskild uppgift<br>behandlas på samma sätt som ideella föreningar som är undantagna<br>från skattskyldighet för vissa inkomster.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Associationsformen registrerat<br>trossamfund infördes genom lagen (1998:1593) om trossamfund. Lagen<br>trädde i kraft den 1 januari 2000. Flertalet av de registrerade<br>trossamfunden bedrev tidigare sin verksamhet i form av en ideell<br>förening.</p>
<p>Från och med 2001 års taxering skall bestämmelserna om<br>skattskyldighet för ideella föreningar också tillämpas för registrerade<br>trossamfund. Bestämmelser om detta infördes efter förslag i prop.<br>1998/99:38 Staten och trossamfunden - begravningsverksamheten,<br>kulturminnena, personalen, avgiftsbetalningen, m.m. Någon<br>konsekvensändring av bestämmelserna om deklarationsskyldighet och<br>skyldighet att lämna särskild uppgift enligt lagen (1990:325) om<br>självdeklaration och kontrolluppgifter gjordes dock inte. Om ingen<br>ändring görs skulle registrerade trossamfund bli tvungna att lämna<br>självdeklaration om dess intäkter under beskattningsåret har uppgått till<br>minst 100 kronor. Ideella föreningar som är undantagna från<br>skattskyldighet för vissa inkomster behöver däremot endast lämna<br>självdeklaration när dess övriga intäkter överstiger grundavdraget, dvs.<br>15 000 kronor. En ideell förening som är undantagen från skattskyldighet<br>skall lämna en särskild uppgift om inkomst och förmögenhet som inte<br>skall tas upp till beskattning.</p>
<p>När det gäller uppgiftsskyldigheten saknas det anledning att behandla<br>registrerade trossamfund annorlunda än ideella föreningar som är<br>undantagna från skattskyldighet för vissa inkomster. Regeringen föreslår<br>därför regeländringar i 2 kap. 8 och 26 §§ lagen om självdeklaration och<br>kontrolluppgifter med innebörd att registrerade trossamfund skall<br>behandlas på samma sätt som ideella föreningar som är undantagna från<br>skattskyldighet när det gäller deklarationsskyldigheten och skyldigheten<br>att lämna särskild uppgift.</p>
<p>Den nu aktuella lagtexten hänvisar till numera upphävda lagar, bland<br>annat lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Lagen om<br>självdeklaration och kontrolluppgifter har ännu inte anpassats till<br>inkomstskattelagen (1999:1229) utan hänvisar till upphävd men<br>fortfarande tillämplig lagtext. Regeringen har för avsikt att under 2001</p>
<p>72<br></p>
<p>återkomma med förslag till bestämmelser om självdeklarationer och<br>kontrolluppgifter som är anpassade till den nya lagen och som skall<br>kunna tillämpas från och med 2002 års taxering.</p>
<h3>11 Vissa arvsskattefrågor</h3>
<h4>11.1 Kostnader för vård och skötsel av gravplats</h4>
<p>Regeringens bedömning: Något forslag om avdrag vid<br>arvsbeskattningen for kostnader för vård och skötsel av gravplats läggs<br>inte fram.</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer inte med regeringens på så<br>sätt att det i promemorian föreslås att ett avdrag medges för kostnad<br>enligt avtal för skötsel och vård av grav med ett högsta belopp om 1 000<br>kr.</p>
<p>Remissinstanserna: Göteborgs tingsrätt, Länsrätten i Stockholms län,<br>Kammarkollegiet och Riksskatteverket avstyrker att avdragsrätt vid<br>arvsbeskattningen införs för kostnader för vård och skötsel av gravplats.<br>Enligt länsrätten framstår det som principiellt felaktigt att sätta ned<br>arvsskatten för den som väljer att leja bort skötseln. Kostnaden för vård<br>av gravplats är de efterlevandes kostnad och inte den avlidnes. Den bör<br>därför inte fa dras av vid beräkning av arvsskatt. Det skulle dessutom ske<br>på andras bekostnad. Det kan finnas många andra orsaker till att vården<br>av en gravplats blir dyr än att anhöriga har flyttat före bouppteckningen.<br>Man kan flytta senare eller på grund av hög ålder eller sjukdom få<br>svårigheter att ta sig till kyrkogården. Kammarkollegiet anför att vid<br>arvsbeskattningen tillämpas strikt principen att dödsdagen är avgörande<br>for värderingen av den dödes tillgångar och skulder. Vissa angivna<br>undantag från denna princip finns. Det saknas skäl att medge ytterligare<br>undantag och en avdragsrätt för kostnader för vård av gravplats avstyrks<br>därför. Enligt Riksskatteverkets uppfattning framgår det inte av<br>promemorian att någon av de övervägda avdragsmöjlighetema skulle<br>kunna grundas på kontrolluppgifter för ADB. Avdragsrätten skulle alltså<br>innebära ytterligare poster som måste hanteras manuellt. Detta vore ett<br>steg i fel riktning. Verket avstyrker därför att förslaget genomförs.<br>Hovrätten för Övre Norrland, Kammarrätten i Jönköping,<br>Domstolsverket, Svenska kyrkans Församlingsförbund, Sveriges<br>Begravningsbyråers förbund, Villaägarnas Riksförbund och Judiska<br>Centralrådet i Sverige anser att avdrag skall medges med ett högre<br>belopp eller med verkliga kostnader. Riksrevisionsverket, LO och<br>FONUS tillstyrker förslaget.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: I en motion till riksdagen<br>(1988/89:Sk367) yrkades att kostnader för vård och skötsel av gravplats<br>skulle få dras av vid arvsbeskattningen. Riksdagen gav regeringen i<br>uppdrag att i lämpligt sammanhang ta upp frågan om en avdragsrätt vid<br>arvsbeskattningen för kostnader av detta slag och lägga fram ett förslag<br>till riksdagen (bet. 1988/89:SkU22, rskr. 1988/89:158).</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>73</p>
<p>När någon avlidit skall en bouppteckning upprättas. Arvsskatten skall i<br>regel beräknas med ledning av de värden som tagits upp i<br>bouppteckningen. I 20 kap. ärvdabalken anges att den avlidnes tillgångar<br>och skulder skall antecknas och värderas sådana de var vid dödsfallet.<br>Härutöver får kostnader för begravning och bouppteckning dras av enligt<br>en särskild bestämmelse i 13 § 1 mom. 3 lagen (1941:416) om arvsskatt<br>och gåvoskatt, AGL. Till begravningskostnader hänförs alla kostnader<br>som är erforderliga för begravningen. Hit räknas bl.a. utgifter för<br>gravplats och gravvård med inskription, däremot inte utgifter som är<br>hänförliga till den framtida vården av graven (jfr NJA 1966 s. 609). Om<br>den avlidne i testamente förordnat att utgifter för den kommande vården<br>av graven skall betalas av dödsboets medel har i<br>beskattningsmyndigheternas praxis skuldavdrag vägrats och detta i stället<br>betraktats som ett legat som beskattats särskilt (Bratt m.fl. Skatt på arv<br>och gåva, avsnitt 7:8 och Domstolsverkets handbok för<br>bouppteckningsärenden, avsnitt 9.5 s. 12). Kostnader för sorgkläder till<br>efterlevande make samt barn och trotjänare, som för sin försörjning varit<br>beroende av den avlidne, får enligt praxis också räknas av (jfr SvJT 1957<br>s. 348). Vidare får kostnader för förtäring i samband med begravningen<br>anses vara avdragsgilla. Till bouppteckningskostnad, som också anses<br>vara avdragsgill, hör skäligt arvode åt bouppteckningsförrättare och<br>särskilda värderingsmän. Kostnader för boutredningen i övrigt tas inte<br>upp i bouppteckningen.</p>
<p>I promemorian redovisas att frågan om avdragsrätt vid<br>arvsbeskattningen för kostnad för vård och skötsel av gravplats är<br>förenad med komplikationer. Kostnad för framtida skötsel av gravplats är<br>en kostnad som inte föreligger vid dödsfallet, den sträcker sig ofta långt<br>framåt i tiden och möjlighet finns att gravrätten sägs upp och<br>skötselkostnaden därmed upphör före avtalstidens slut. Kostnaden har<br>inte heller det omedelbara samband med dödsfallet som kostnader för<br>begravning och bouppteckning har. Å andra sidan kan det hävdas att<br>kostnader för skötsel av grav ändå har ett sådant samband med dödsfallet<br>att avdrag vid arvsbeskattningen bör ske. 1 promemorian anges att det kan<br>ifrågasättas om en avdragsrätt över huvud taget skall införas men om man<br>ändå väljer att införa en sådan avdragsrätt bör avdraget - av i första hand<br>statsfinansiella skäl - begränsas till kostnader enligt avtal med högst<br>1 000 kr.</p>
<p>Förslaget i promemorian om en avdragsrätt begränsad till 1 000 kr har<br>fått ett negativt mottagande av remissinstanserna. Kritiken har dels tagit<br>sikte på den principiella aspekten dels det belopp som föreslagits. De som<br>varit kritiska mot beloppet har ansett att avdrag skall medges med<br>verkliga kostnader.</p>
<p>Som ovan angetts har i promemorian framförts att det kan ifrågasättas<br>om en avdragsrätt av detta slag över huvud taget skall införas. Flera<br>remissinstanser har framfört principiella invändningar mot en avdragsrätt.<br>Mot bakgrund härav avstår regeringen från att lägga fram något förslag<br>om avdrag vid arvsbeskattningen för vård och skötsel av gravplats.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>74</p>
<h4>11.2</h4>
<h4>Fastighetsägares boendekostnader</h4>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Regeringens bedömning: Någon lagreglering av frågan om<br>avdragsrätt vid arvsbeskattningen för skulder hänförliga till den<br>avlidnes bostad bör inte ske.</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inte yttrat sig<br>särskilt i frågan. Hovrätten för Övre Norrland, Kammarrätten i<br>Jönköping, Länsrätten i Stockholms län och Kammarkollegiet delar<br>uppfattningen att någon lagregel inte bör införas. Villaägarnas<br>Riksförbund vidhåller att det inte kan godtas att fastighetsägare behandlas<br>sämre än hyresgäster när det gäller rätten till avdrag.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Villaägarnas Riksförbund har<br>framfört krav på att den avdragsrätt som enligt praxis (NJA 1958 s. 527)<br>medges för hyresskuld även borde tillämpas för fastighetsägares styrkta<br>boendekostnader under högst tre månader efter dödsfallet (Fil988/340).</p>
<p>Det är endast faktiska skulder som får dras av i bouppteckningen. Det<br>krävs i princip att det på dödsdagen har förelegat en<br>betalningsförpliktelse för den avlidne eller i förekommande fall för hans<br>eller hennes efterlevande make. En skuld skall specificeras och<br>individualiseras så att det klart framgår vad den avser. Skulden tas<br>vanligen upp till sitt kapitalbelopp jämte upplupen ränta per dödsdagen.<br>Enligt praxis medges avdrag bl.a. för beräknad hyreskostnad för den<br>avlidnes bostad den närmaste tiden efter dödsfallet med avräkning för<br>vad som redan betalats före dödsfallet (NJA 1958 s. 527). Som allmän<br>norm angavs att det skulle anses föreligga en belastning motsvarande<br>hyran för tre månader efter dödsfallet eller den kortare tid inom vilken<br>hyresrätten upphör eller enligt lag kan upphöra genom uppsägning.<br>Fastighetsägare som uppburit förskottshyror för viss tid och som avlidit<br>före utgången av denna tid skall ta upp inbetald hyra som en tillgång i<br>bouppteckningen. Avdrag har dock medgetts som motsvarar förpliktelsen<br>att tillhandahålla lägenheterna utan ytterligare ersättning under den<br>aktuella tiden (NJA 1971 s. 193).</p>
<p>Som ovan angetts skall en skuld vanligen tas upp till sitt kapitalbelopp<br>jämte upplupen ränta per dödsdagen. En hyresskuld och en ränteskuld<br>kan inte anses jämförbara bl.a. på grund av att räntan motsvaras av en<br>tillgång. I praxis har avgjorts vilka skulder som kan dras av. Att<br>lagreglera dessa frågor eller att lagstifta om avdragsrätt för andra<br>allmänna hushållskostnader är enligt regeringens mening inte aktuellt.</p>
<h3>12 Offentlig-fmansiella effekter</h3>
<p>Som redogjorts för i budgetpropositionen för 2001 beräknas förslaget om<br>höjda ffibelopp vid förmögenhetsbeskattningen ge en budgetförsvagning<br>i periodiserade termer på 2,7 miljarder kronor år 2001.</p>
<p>75</p>
<p>Till grund för regeringens beräkning av avfallsskattelagens offentlig-<br>finansiella effekter låg Deponiskatteutredningens betänkande (SOU<br>1996:139) Skatt på avfall. I utredningen redovisas beräkningar på olika<br>avfallsmängder utifrån grova kategorier. En uppdelning finns efter total<br>avfallsmängd, avfall som behandlas och avfall som deponeras.<br>Mängderna deponerat avfall bygger på statistik från avfallsanläggningar<br>av hur mycket avfall som läggs på deponin. Det är en rimlig bedömning<br>att denna mängd avser den faktiska mängd som läggs på deponin, dvs. för<br>t.ex. awattning ”innanför grindarna” på avfallsanläggningen är det<br>avfallets vikt efter awattning som legat till grund för utredningens<br>beräkningar. Detta innebär att för t.ex. awattning och rening av flytande<br>avfall, har de skattebelopp i storleksordningen 31 miljoner kr, som skulle<br>motsvara införd mängd vatten (125 000 ton), aldrig räknats in i de<br>mängder som legat till grund för beräkningen av de statsfinansiella<br>effekterna. Även beträffande flytande avfall i vassbäddar och<br>vattenverksslam kan det antas att dessa avfallsmängder inte ingått i<br>underlaget för vad som skulle beskattas.</p>
<p>För de metoder som nu föreslås undantas från avfallsskatteplikt kan<br>dessutom generellt sägas att de antingen inte alls skulle genomföras om<br>de beskattas eller att de, genom att verksamheten bedrivs utanför en<br>skattepliktig anläggning eller att verksamheten på olika sätt bryts ut från<br>annan verksamhet, ändå inte skulle bli föremål för beskattning. Några<br>statsfinansiella effekter bedöms därför inte uppkomma av förslagen.</p>
<p>De beräkningar som gjorts av Finansdepartementet visar att en<br>differentiering av vägavgiften utifrån vilka krav på utsläpp av<br>föroreningar som ett fordons motor uppfyller ger ökade skatteintäkter<br>med cirka 65 miljoner kronor per år. En sådan differentiering kan<br>innebära en viss ökning av ärendemängden hos länsrätten avseende<br>bedömningar av vilka krav på utsläpp av föroreningar som ett fordons<br>motor uppfyller. Det går dock inte att nu ha någon närmare uppfattning<br>om i vilken utsträckning arbetsbördan kommer att öka för länsrätten.</p>
<p>Några offentlig-finansiella effekter av övriga förslag kan inte förutses.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<h3>13 Författningskommentar</h3>
<h4>13.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:323) om<br>statlig förmögenhetsskatt</h4>
<p>19 §</p>
<p>Tredje stycket innehåller bestämmelser om fribeloppens storlek.<br>Ändringen innebär att fribcloppet höjs från 900 000 kronor till 1 000 000<br>kronor för fysisk person, dödsbo, familjestiftelse samt i de fall då<br>sambeskattning skall ske av en ensamstående förälder och dennes<br>hemmavarande barn under 18 år. I de fall sambeskattning skall ske av<br>makar eller sambor, höjs fribeloppet till 1 500 000 kr. Samma sak gäller<br>när sambeskattning skall ske av föräldrar, som i egenskap av makar eller<br>sambor skall sambeskattas, och deras hemmavarande barn under 18 år.</p>
<p>76</p>
<p>21 §</p>
<p>I paragrafens första stycke regleras i vilka fall sambeskattning skall ske.<br>Införandet av ett högre, särskilt fribelopp för sambeskattade par medför<br>att det är nödvändigt att skilja på olika situationer for sambeskattning av<br>föräldrar och deras hemmavarande barn. I den ändrade punkten 3 regleras<br>det fall då sambeskattning skall ske av sambeskattade par och deras<br>hemmavarande barn. I det fallet är fribeloppet 1 500 000 kr. I den nya<br>punkten 4 regleras det fall då sambeskattning skall ske av en<br>ensamstående förälder och dennes hemmavarande barn. Fribeloppet är då<br>1 000 000 kronor.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<h4>13.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1563) om<br>tobaksskatt</h4>
<p>9§</p>
<p>Ändringen är föranledd av att frågan om vem som är skattskyldig med<br>anledning av import av skattepliktiga varor från tredje land regleras i den<br>nya paragrafen 9 c.</p>
<p>Ändringen är föranledd av att punkten 7 i första stycket 9 § skall<br>betecknas 6.</p>
<p>I paragrafen, som är ny och ersätter 9 § första stycket 6, ges<br>bestämmelser om vem som är skyldig att betala skatt for import av<br>skattepliktiga varor från tredje land. Med tredje land förstås enligt lagen<br>länder och områden utanför Europeiska gemenskapens<br>punktskatteområde (se 1 § fjärde stycket).</p>
<p>Den nya huvudregeln är att den som med anledningen av importen är<br>skyldig att betala tull för varorna enligt tullagstiftningen också är skyldig<br>att betala tobaksskatt för varorna. Med tullagstiftning förstås EG:s<br>tullbestämmelser samt svenska tullförfattningar (se 1 kap. 5 § förslaget<br>till ny tullag i prop. 1999/2000:126). Vem som är skyldig att betala tull<br>för varor med anledning av import regleras dock inte i svenska<br>tullförfattningar utan i tullkodexen. Enligt artikel 4.12 i tullkodexen är en<br>gäldenär varje person som har betalningsansvar för en tullskuld.<br>Gäldenären är alltså den som enligt tullagstiftningen är skyldig att betala<br>tull med anledning av import och därmed också den som är skyldig att<br>betala skatt enligt förevarande paragraf.</p>
<p>Bestämmelserna om tullskuld finns i artiklarna 201-216 i tullkodexen.<br>Vid tillämpningen av förevarande paragraf saknar dock bestämmelserna<br>om uppkomst av tullskuld vid export betydelse. I fall tobaksvaror från<br>tredje land övergår till fri omsättning, uppkommer en tullskuld och<br>gäldenär är deklaranten (se artikel 201 i tullkodexen). Eftersom<br>deklaranten är den som importerar varan innebär ändringen ingen<br>skillnad mot vad som gäller i dag enligt 9 § första stycket 6. När det<br>gäller införsel från områden som ligger inom EG:s tullområde men</p>
<p>77</p>
<p>utanför dess skatteområde innebär förslaget att den som lämnar en<br>anmälan enligt 3 kap. 3 § tullagen skall anses som deklarant.</p>
<p>Vid olaglig införsel och olagligt undandragande från tullövervakning<br>av tobaksvaror uppkommer en tullskuld. Med att varor olagligt undandras<br>tullövervakning avses bl.a. att varor förs ut från ett tullager utan att<br>hänföras till något nytt tullförfarande eller att varor som transiteras<br>försvinner på vägen. Gäldenär i dessa fall är den som olagligen förde in<br>varan eller olagligen undandrog varan från tullövervakning. Här är dock<br>även den som medverkat till införseln eller undandragandet och den som<br>efter införseln eller undandragandet tagit befattning med varorna<br>gäldenär, under förutsättning att denne var medveten om eller rimligen<br>borde ha varit medveten om att införseln eller undandragandet var<br>olagliga. Den som olagligen för in eller undandrar en tobaksvara har<br>importerat varan och omfattas därför av nuvarande lydelse av paragrafen.<br>Det torde i vissa fall även kunna gälla den som medverkat till införseln<br>eller undandragandet. Nuvarande reglering i 9 § första stycket 6 kan dock<br>inte anses omfatta den som efter en olaglig införsel eller olagligt<br>undandragande tagit befattning med varan. I sist nämnda avseende utgör<br>alltså ändringen en utvidgning av skattskyldighetsbegreppet för import.</p>
<p>En tullskuld kan även uppkomma i fall tobaksvaror används eller<br>förbrukas i en frizon eller ett frilager under andra förutsättningar än de<br>som fastställs i gällande lagstiftning. Gäldenär i sådana fall är den som<br>förbrukade eller använde varorna och varje annan person som deltog i<br>denna förbrukning eller användning och som var medveten om att<br>varorna förbrukades eller användes i strid med gällande lagstiftning. Den<br>som förbrukar eller använder en tobaksvara i nu aktuella fall kan<br>knappast anses ha importerat varan och även beträffande dessa fall<br>innebär alltså ändringen att skattskyldighetsbegreppet för import<br>utvidgas.</p>
<p>Enligt tullkodexen gäller att om flera personer är gäldenärer i fråga om<br>en och samma tullskuld skall de solidariskt ansvara för skulden (se artikel<br>213). Det innebär att flera personer kan bli solidariskt ansvariga för att<br>betala skatt med anledning av import. Som exempel kan nämnas den som<br>olagligen för in en vara och den som därefter tar befattning med varan.</p>
<p>I första stycket 1 regleras fall som är import i tullagstiftningens<br>mening, dvs. fall där varorna förs in från ett område som ligger utanför<br>EG:s tullområde. För att punkten även skall omfatta varor som inte är<br>tullbelagda föreskrivs att i sådana fall skall skatten betalas av den som<br>skulle varit skyldig att betala tull enligt tullagstiftningen, om varorna<br>hade varit tullbelagda. Syftet är att bestämmelsen skall ha samma<br>materiella innehåll som 5 kap. 11 § första stycket förslaget till ny tullag i<br>prop. 1999/2000:126. Vad som avses med EG:s tullområde framgår av 1<br>kap. 5 § nya tullagen.</p>
<p>I första stycket 2 regleras fall som inte är import enligt tullagstiftningen<br>men som betraktas som import enligt förevarande lag. Det rör sig om<br>varor som förs in från områden som ligger inom EG:s tullområde men<br>utanför dess skatteområde, t.ex. Åland. Även här skall alltså tullkodexcns<br>bestämmelser om vem som är gäldenär gälla i tillämpliga delar. För nu<br>aktuella fall förskrivs därför att skatten skall betalas av den som skulle ha<br>varit skyldig att betala tull för varorna enligt tullagstiftningen om varorna<br></p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>78</p>
<p>hade varit tullbelagda och förts in från ett område som ligger utanför<br>EG:s tullområde. Syftet med ändringen är att de regler som gäller enligt<br>punkten 1 även skall tillämpas i fråga om dessa fall. 1 likhet med vad som<br>gäller enligt punkten 1 för varor som inte är tullbelagda skall alltså frågan<br>om vem som är skattskyldig för en införsel från t.ex. Åland avgöras<br>enligt de bestämmelser som hade gällt om skyldighet att betala tull<br>förelegat.</p>
<p>20#</p>
<p>Ändringen i första stycket 7 är föranledd av att punkten 7 i första stycket<br>9 § skall betecknas 6.</p>
<p>Eftersom skattskyldighetens inträde för den som med anledning av<br>import skall betala skatten till Tullverket inte uttryckligen regleras i nya<br>tullagen regleras frågan i en ny punkt 8 i första stycket. Enligt<br>huvudregeln inträder skattskyldighet vid den tidpunkt som enligt<br>tullagstiftningen medför skyldighet att betala tull. Huvudregeln omfattar<br>alltså tullbelagda varor som förs in från områden som ligger utanför EG:s<br>tullområde. För att även fånga upp varor som inte är tullbelagda (se 9 c §<br>första stycket 1) och varor som förs in från områden som ligger inom<br>EG:s tullområde men utanför EG:s skatteområde (se 9 c § första stycket<br>2) föreskrivs, att skattskyldigheten i dessa fall skall inträda vid den<br>tidpunkt då skyldigheten att betala tull skulle ha inträtt om sådan<br>skyldighet förelegat. Detta uppnås genom tillägget ”eller skulle ha inträtt<br>om skyldighet att betala tull förelegat”. Sista ledet i den nya punkten 8<br>skall alltså tillämpas dels när varor förs in från områden som ligger<br>utanför EG:s tullområde men där varorna inte är tullbelagda (9 c § första<br>stycket 1), dels när varor förs in från områden som ligger inom EG:s<br>tullområde men utanför EG:s skatteområde (9 c § första stycket 2).</p>
<p>Avgörande för när skattskyldigheten inträder är bestämmelserna om<br>uppkomst av tullskuld i artiklarna 201-216 i tullkodexen. Om en<br>importdeklaration lämnas inträder skattskyldigheten när deklarationen tas<br>emot (artikel 201). Vid olovlig införsel eller olagligt undandragande från<br>tullövervakning inträder skattskyldigheten i det ögonblick då varorna<br>olagligen införs eller undandras (artiklarna 202 och 203). När varor<br>förbrukas eller används i en frizon eller frilager i strid med gällande<br>lagstiftning inträder skattskyldigheten i det ögonblick då varorna används<br>eller förbrukas första gången i strid med gällande lagstiftning (artikel<br>205). Se även kommentaren till 9 c §.</p>
<p>För upplagshavare och registrerade varumottagare, som enligt 19 § inte<br>skall betala skatt till Tullverket med anledning av import, är det händelser<br>efter importen som gör att skattskyldighet inträder, se första stycket 1 och<br>2 i förevarande paragraf.</p>
<p>22#</p>
<p>Ändringen är föranledd av att punkten 7 i första stycket 9 § skall<br>betecknas 6.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>79</p>
<p>38 §</p>
<p>Ändringen är föranledd av att frågan om vem som är skattskyldig med<br>anledning av import av snus och tuggtobak från tredje land regleras i den<br>nya paragrafen 38 a §.</p>
<p>38 a §</p>
<p>Se kommentaren till 9 c §.</p>
<p>39 §</p>
<p>Ändringen är föranledd av att punkten 4 i 38 § skall betecknas 3 och att<br>frågan om vem som är skattskyldig med anledning av import av snus och<br>tuggtobak varor från tredje land regleras i den nya paragrafen 38 a §.</p>
<p>40 §</p>
<p>Se kommentaren till 20 §.</p>
<h4>13.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1564) om<br>alkoholskatt</h4>
<p>8§</p>
<p>Ändringen är föranledd av att frågan om vem som är skattskyldig med<br>anledning av import av skattepliktiga varor från tredje land regleras i den<br>nya paragrafen 8 c.</p>
<p>W</p>
<p>Ändringen är föranledd av att punkten 8 i första stycket 8 § skall<br>betecknas 7.</p>
<p>8c§</p>
<p>I paragrafen, som är ny och ersätter 8 § första stycket 7, ges<br>bestämmelser om vem som är skyldig att betala skatt för import av<br>skattepliktiga varor från tredje land. Med tredje land förstås enligt lagen<br>länder och områden utanför Europeiska gemenskapens<br>punktskatteområde (se 1 § andra stycket). I övrigt se kommentaren till<br>9 c § lagen om tobaksskatt.</p>
<p>19 §</p>
<p>Ändringen i första stycket 7 är föranledd av att punkten 8 i första stycket<br>8 § skall betecknas 7. I övrigt se kommentaren till 20 § lagen om<br>tobakskatt.</p>
<p>21 §</p>
<p>Ändringen är föranledd av att punkten 8 i första stycket 8 § skall<br>betecknas 7.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>80</p>
<h4>13.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om<br>skatt på energi</h4>
<p>4 kap.</p>
<p>1J</p>
<p>Ändringen är föranledd av att frågan om vem som är skattskyldig med<br>anledning av import av skattepliktiga varor regleras i den nya paragrafen<br>lb.</p>
<p>I paragrafen, som är ny och ersätter 1 § första stycket 6, ges<br>bestämmelser om vem som är skyldig att betala skatt för import av<br>bränsle. Med import avses införsel av en produkt från ett område som<br>ligger utanför Europeiska gemenskapens punktskatteområde (se 1 kap 7 §<br>andra stycket). I övrigt se kommentaren till 9 c § lagen om tobaksskatt.</p>
<p>12 §</p>
<p>Ändringen är föranledd av att frågan om vem som är skattskyldig med<br>anledning av import av bränsle som avses i 12 första stycket regleras i<br>den nya paragrafen 12 a.</p>
<p>12a§</p>
<p>I paragrafen, som är ny och ersätter 12 § första stycket 3 a), ges<br>bestämmelser om vem som är skyldig att betala skatt för import av<br>bränsle som avses i 12 § första stycket. Med import avses införsel av en<br>produkt från ett område som ligger utanför Europeiska gemenskapens<br>punktskatteområde (se 1 kap 7 § andra stycket). I övrigt se kommentaren<br>till 9 c § lagen om tobaksskatt.</p>
<p>5 kap.</p>
<h2><sup>2</sup>J</h2>
<p>Ändringen i första stycket 3 är föranledd av att punkten 3 b) i första<br>stycket 12 § skall betecknas 3. När det gäller den nya punkten 4 se<br>kommentaren till 20 § lagen om tobaksskatt.</p>
<p>3_§</p>
<p>Ändringen är föranledd av att punkten 7 i första stycket 4 kap. 1 § skall<br>betecknas 6.</p>
<p>Ändringen görs för att skapa överensstämmelse mellan förevarande<br>paragraf och 19 § lagen om tobakskatt samt 18 lagen om alkoholskatt.<br>Någon ändring i sak är inte avsedd.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>81</p>
<h4>13.5 Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen<br>(1994:200)</h4>
<p>1 kap.</p>
<p>2 och 5§§</p>
<p>Vem som skall betala mervärdesskatt för import skall enbart regleras i<br>ML och inte såsom föreslås i prop. 1999/2000:126 genom en hänvisning i<br>2 § första stycket 6 till 5 kap. 11 § tullagen.</p>
<p>Begreppet import i ML omfattar dels införsel av varor från områden<br>som ligger utanför EG:s tullområde, dels införsel av varor från områden<br>som ligger inom EG:s tullområde men utanför EG:s skatteområde (se 1<br>kap. 10 a § och 2 kap. 1 a §).</p>
<p>Den nya bestämmelsen i 2 § första stycket 6 a) stämmer i materiellt<br>hänseende överens med vad som föreskrivs i 5 kap. 11 § första stycket<br>nya tullagen i dess lydelse enligt prop. 1999/2000:126. Således är det den<br>som är gäldenär enligt tullagstiftningen eller skulle ha varit gäldenär om<br>varorna varit tullbelagda som är skyldig att betala mervärdesskatt för<br>importen. Se vidare kommentaren till 9 c § lagen om tobaksskatt.</p>
<p>Den nya bestämmelsen i 2 § första stycket 6 b) ersätter hänvisningen<br>till 5 kap. 11 andra stycket nya tullagen i dess lydelse enligt prop.<br>1999/2000:126 och innebär att kretsen möjliga skattskyldiga för import<br>av varor från områden som ligger inom EG:s tullområde men utanför<br>dess mervärdesskatteområde utvidgas. Anledningen härtill är att<br>skyldigheten att betala mervärdesskatt för import av varor från nämnda<br>områden inte tidigare kopplades till skyldigheten att betala tull enligt<br>tullagstiftningen. Således är det den som skulle ha varit gäldenär om<br>varorna varit tullbelagda och förts in från ett område som ligger utanför<br>EG:s tullområde som är skyldig att betala mervärdesskatt för importen.<br>Se kommentaren till 9 c § lagen om tobaksskatt om vad detta innebär.<br>Vad som avses med tullagstiftningen och EG:s tullområde framgår av 1<br>kap. 5 § nya tullagen.</p>
<p>Ändringen i 5 § innebär att skattskyldighetens inträde kopplas till<br>tullagstiftningens regler om när skyldighet att betala tull inträder. Detta<br>görs för att skapa enhetlighet mellan bestämmelserna i 2 § om vem som<br>är skattskyldig och bestämmelserna i förevarande paragraf. Se vidare<br>kommentaren till 20 § lagen om tobaksskatt.</p>
<h4>13.6 Förslaget till lag om ändring i tullagen (0000:000)</h4>
<p>5 kap.</p>
<p>H§</p>
<p>Vem som skall betala punktskatt och mervärdesskatt för import skall<br>regleras enbart i punktskattelagama och ML. Första och andra styckena<br>ersätts därför med en upplysning om att bestämmelser om skyldighet att<br>med anledning av import eller införsel som avses i 3 kap. 3 § betala<br>annan skatt än tull finns i nämnda lagar.</p>
<p>Ändringen i tredje stycket är föranledd av att första och andra styckena<br>ersätts med en upplysning.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>82</p>
<p>9 kap.</p>
<p>3och 6§§</p>
<p>Ändringarna är föranledda av ändringarna i 5 kap. 11 §. Vad Lagrådet<br>anfört har beaktats vid utformningen av bestämmelsen i 9 kap. 6 § andra<br>stycket.</p>
<h4>13.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:673) om<br>skatt på avfall</h4>
<p>3§</p>
<p>I första stycket har två nya punkter, punkterna 3 och 4, lagts till. I de nya<br>punkterna finns undantagen för anläggningar där omhändertagande<br>uteslutande sker av vattenverksslam i slambassänger eller av flytande<br>avfall i vassbäddar. Det bör dock påpekas att dessa undantag förutsätter<br>att det inte bedrivs annan verksamhet på anläggningen som gör att den<br>omfattas av lagen om skatt på avfall. Hur metoderna ser ut i praktiken har<br>redogjorts för i avsnitten 6.2 och 6.3. Ändring av punkternas placering i<br>förhållande till promemorians förslag är endast av redaktionell karaktär.</p>
<p>6§</p>
<p>I första stycket har de undantagna behandlingsmetoderna i punkten 2<br>utökats med dels awattning av avfall, dels rening av flytande avfall.<br>Dessa undantag har behandlats i avsnitt 6.4. Som där angetts kan<br>awattning ske av olika avfallsslag, som t.ex. oljeförorenat avfall och<br>slam från gatubrunnar. Även förorenad snö, som mer undantagsvis kan<br>komma att föras in på en avfallsanläggning och där läggas upp på en<br>särskild platta eller liknande, bör omfattas av undantaget för awattning<br>av avfall. Beträffande rening av avfall har den begränsningen gjorts att<br>endast flytande avfall omfattas. Övriga ändringar i punkten 2 är av<br>redaktionell karaktär. I första stycket har också behandling av flytande<br>avfall i vassbädd förts in som en ny punkt 3.</p>
<p>Möjligheterna till undantag för de nya behandlingsmetoderna gäller, i<br>likhet med nuvarande metoder i punkten 2, såväl avfallsanläggningar som<br>anläggningar där det huvudsakligen bedrivs annan verksamhet än<br>avfallshantering.</p>
<p>Av ett nytt andra stycke framgår att förutsättningen för att awattning<br>och rening av flytande avfall samt behandling av flytande avfall i<br>vassbädd skall vara undantagna, är att avgående vatten inte deponeras<br>inom anläggningen. Det får avgöras från fall till fall om detta krav är<br>uppfyllt. Som framhållits i avsnitt 6.4 bör det räcka med att t.ex. en<br>awattningsanläggning är utformad så att det avskilda vattnet leds direkt<br>till det kommunala avloppsnätet. Olika tekniska lösningar är dock härvid<br>möjliga.</p>
<p>Ändringen i tredje stycket är av redaktionell karaktär.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<h2><sup>8</sup>J</h2>
<p>Ändringen är föranledd av ändringarna i 6 § andra och tredje styckena.</p>
<p>83</p>
<p>13.8</p>
<h4>Förslaget till lag om ändring i fordonsskattelagen<br>(1988:327)</h4>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Paragrafen ändras pä så sätt att undantaget från skatteplikt för lastbilar<br>som är av en årsmodell som är 30 år eller äldre endast omfattar lastbilar<br>som inte är vägavgiftspliktiga.</p>
<h4>13.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:1137) om<br>vägavgift for vissa tunga fordon</h4>
<p>Ändringen är föranledd av att vägtrafikkungörelsen (1972:603) har<br>upphört att gälla och ersatts av trafikförordningen (1998:1276).</p>
<p>Lastbilar befrias från vägavgift om de är av en årsmodell som är 30 år<br>eller äldre och som inte används i yrkesmässig trafik.</p>
<p>Vägavgiften differentieras efter, förutom antalet axlar, vilka krav på<br>utsläpp av föroreningar som ett fordons motor uppfyller. Detta innebär att<br>fordon som inte när upp till de av Europeiska gemenskapen fastställda<br>kraven i direktiv 88/77/EEG i dess lydelse enligt direktiv 96/1/EG betalar<br>en högre vägavgift. För de fordon som uppfyller de i direktivet fastställda<br>kraven utgår vägavgift med olika belopp beroende på vilka krav de<br>uppfyller. Vägavgift skall tas ut med de belopp som anges i protokollet<br>om ändring av samarbetsavtalet.</p>
<p>För att undvika att lagtexten anger ett endast övergångsvis gällande<br>vägavgiftsbelopp föreslår regeringen att de belopp som anges i<br>vägavgiftslagen bestäms i euro i stället för svenska kronor.</p>
<p>17 §</p>
<p>Den i paragrafen angivna avgiften för prövning av begäran om<br>återbetalning av vägavgift för svenskt fordon tas ut med belopp som<br>anges i protokollet om ändring av samarbetsavtalet.</p>
<p>21 §</p>
<p>Avtalet som ligger till grund för uttag av vägavgift avseende utländska<br>fordon har ändrats genom det i Bryssel den 22 mars 2000 undertecknade<br>protokollet om ändring av samarbetsavtalet för att tillämpa direktiv<br>1999/62/EG.</p>
<p>22 §</p>
<p>Den i paragrafen angivna avgiften för prövning av begäran om<br>återbetalning av vägavgift för svenskt fordon tas ut med belopp som<br>anges i protokollet om ändring av samarbetsavtalet.</p>
<p>84</p>
<p>23 §</p>
<p>I paragrafen har förts in att vägavgiften skall erläggas i svenska kronor<br>och att de belopp i euro som anges i 11, 17 och 22 §§ skall omräknas till<br>svenska kronor varje kalenderår. Benämningen på Europeiska unionens<br>gemensamma valuta har ändrats från ecu till euro.</p>
<h4>13.10 Förslaget till lag om ändring i bilskrotningslagen<br>(1975:343)</h4>
<p>9§</p>
<p>I paragrafen har bestämmelsen i 1 § första stycket försäljningsskattelagen<br>om till vem bilskrotningsavgift skall betalas och bestämmelsen i 4 §<br>samma lag om att det endast är fordon som registrerats i bilregistret som<br>är skattepliktiga, förts in.</p>
<p>II §</p>
<p>Hänvisningen till försäljningsskattelagen tas bort. De bestämmelser i<br>försäljningsskattelagen som används vid tillämpningen i fråga om<br>skrotningsavgift förs in i bilskrotningslagen, se nedan 12-18 §§.</p>
<p>12 §</p>
<p>Paragrafen motsvarar 5 § i försäljningsskattelagen, dock med tillägget att<br>avgiftsskyldighet även föreligger för fordon som förvärvats från sådan<br>person eller organisation som kan beviljas kompensation för<br>skrotningsavgift.</p>
<p>13 §</p>
<p>Paragrafen motsvarar 6 § i försäljningsskattelagen.</p>
<p>14 §</p>
<p>Paragrafen motsvarar 7 § i försäljningsskattelagen, dock med tillägget att<br>för sådana fordon för vilket ägaren beviljats kompensation för<br>skrotningsavgiften inträder den i 12 § sista stycket angivna</p>
<p>avgiftsskyldigheten när fordonet förvärvats av annan.</p>
<p>15 §</p>
<p>Paragrafen motsvarar 9 § i försäljningsskattelagen.</p>
<p>16§</p>
<p>Paragrafen motsvarar 13 § i försäljningsskattelagen, förutom att sista<br>stycket, om att kompensation skall återbetalas om fordonet inom två år<br>från förvärvet överlåts till någon som inte omfattas av dessa regler, tas<br>bort.</p>
<p>17§</p>
<p>Beslut i frågor som avses i 7 § första stycket punkten 2 överklagas, enligt<br>22 b § bilskrotningsförordningen (1975:348), hos länsstyrelse.<br>Beskattningsbeslut överklagas hos instans som anges i lagen om<br></p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>85</p>
<p>punktskatter och prisregleringsavgifter. Andra beslut får överklagas hos<br>allmän förvaltningsdomstol.</p>
<p>Beslut av Naturvårdsverket enligt 7 § första stycket punkten 3 får inte<br>överklagas.</p>
<p>En förutsättning för att få ett beslut prövat av kammarrätt är att<br>kammarrätten har meddelat prövningstillstånd.</p>
<p>18 §</p>
<p>Paragrafen motsvarar i princip 18 § i försäljningsskattelagen. Vid<br>utdömande av ansvar för brukande av obeskattat fordon skall dock krävas<br>att det föreligger uppsåt eller oaktsamhet. Dessutom blir det tillåtet att ett<br>fordon provkörs vid tillsyn enligt produktsäkerhetslagen.</p>
<h4>13.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:151) om<br>punktskatter och prisregleringsavgifter</h4>
<p>1§</p>
<p>I budgetpropositionen för 2001 föreslås att lagen om försäljningskatt på<br>motorfordon skall upphöra att gälla vid utgången av år 2000.<br>Hänvisningen i paragrafen till nämnda lag tas därför bort. I<br>övergångsbestämmelserna till lagen om upphävande av lagen om<br>försäljningsskatt på motorfordon föreskrivs dock att den upphävda lagen<br>fortfarande skall gälla i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden<br>före ikraftträdandet. Skälet är att de skatte- eller avgiftssatser och<br>avdragsmöjligheter som gällt när en skatte- eller avgiftspliktig händelse<br>inträffat skall kunna tillämpas även om förhållandet upptäcks efteråt, t.ex.<br>vid en revision. Samma princip kan användas på förfarandcreglema.<br>Genom föreslagen övergångsbestämmelse kommer reglerna om<br>skattekontroll, skattebeslut, överklagande m.m. att kunna tillämpas även<br>om hänvisningen till lagen om försäljningsskatt på motorfordon tas bort.</p>
<p>I lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och<br>avgifter (avräkningslagen) och i lagen (1993:891) om indrivning av<br>statliga fordringar (indrivningslagen) föreskrivs bl.a. att nämnda lagar är<br>tillämpliga på återbetalningar eller utbetalningar respektive fordringar på<br>grund av bestämmelser i författning som anges i 1 kap. 1 § första stycket<br>lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter. När nu lagen om<br>försäljningsskatt på motorfordon tas bort från nyss nämnda lagrum<br>innebär det att avräkningslagen och indrivningslagen inte längre är<br>tillämpliga beträffande utbetalningar, återbetalningar eller fordringar som<br>har sin grund i lagen om försäljningsskatt på motorfordon. För att<br>avräkningslagen och indrivningslagen skall kunna tillämpas beträffande<br>förhållanden som upptäcks eller prövas efter ikraftträdandet men som<br>hänför sig till tiden före ikraftträdandet behövs alltså en<br>övergångsreglering. Regleringen bör dock i enlighet med vad Lagrådet<br>förordat tas in i den i budgetpropositionen föreslagna lagen om<br>upphävande av försäljningsskattelagen.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>86</p>
<h4>13.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1985:146) om<br>avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter</h4>
<h2>1J</h2>
<p>Ändringen är föranledd av förslaget i budgetpropositionen för 2001 att<br>lagen om försäljningsskatt på motorfordon skall upphöra att gälla vid<br>utgången av år 2000.</p>
<h4>13.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om<br>självdeklaration och kontrolluppgifter</h4>
<p>2 kap.</p>
<p>Ändringen i första stycket 5 är en följdändring med anledning av de höjda<br>fribeloppen i förmögenhetsbeskattningen.</p>
<p>8§</p>
<p>Registrerade trossamfund skall enligt första stycket 2 när det gäller<br>deklarationsskyldigheten behandlas på samma sätt som ideella föreningar<br>som är undantagna från skattskyldighet för vissa inkomster.</p>
<p>Ändringen i första stycket 5 är en följdändring med anledning av de<br>höjda fribeloppen i förmögenhetsbeskattningen.</p>
<p>26 §</p>
<p>Registrerade trossamfund skall när det gäller skyldigheten att lämna<br>särskild uppgift behandlas på samma sätt som ideella föreningar som är<br>undantagna från skattskyldighet för vissa inkomster. I övrigt har<br>redaktionella ändringar gjorts.</p>
<h4>13.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:1240) om<br>ändring i kupongskattelagen (1970:624)</h4>
<p>27 §</p>
<p>Paragrafens andra stycke ändrades i samband med att det blev tillåtet för<br>aktiebolag att förvärva egna aktier (prop. 1999/2000:38, bet.<br>1999/2000:SkU 12, rskr. 1999/2000:136, SFS 2000:76). Ändringen trädde<br>i kraft den 10 mars 2000. Dessförinnan hade paragrafens femte stycke<br>ändrats som en följd av utfärdandet av den nya inkomstskattelagen<br>(prop. 1999/2000:2, bet. 1999/2000:SkU2, rskr. 1999/2000:117, SFS<br>1999:1240). Den ändringen träder i kraft först den 1 januari 2001.</p>
<p>Den ändring som nu föreslås i andra stycket innebär att motsvarande<br>ändring som gjordes i lagen (2000:76) om ändring i kupongskattelagen<br>nu görs i lagen (1999:1240) om ändring i kupongskattelagen.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>87</p>
<h4>13.15 Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:266) om<br>skatt på annonser och reklam.</h4>
<p>26 £</p>
<p>Ändringen görs för att anpassa regleringen till vad som föreslås gälla på<br>punktskatteområdet i övrigt och på mervärdesskatteområdet, se<br>kommentaren till 9 c och 20 §§ lagen om tobaksskatt. I lagen om skatt på<br>annonser och reklam förstås med tredje land områden som ligger utanför<br>EG:s tullområde (se prop. 1994/95:56 s.l 19). Det innebär att det inte<br>behövs någon särskild reglering för införsel av annonsblad från områden<br>som ligger inom tullområdet men utanför EG:s skatteområde. Av samma<br>skäl byts begreppet ”införsel” ut mot det mer adekvata begreppet<br>"import”.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>88</p>
<h3>Lagförslagen i promemorian Skyldighet att betala<br>punkt- och mervärdesskatt vid import</h3>
<h4>1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om</h4>
<h4>tobaksskatt</h4>
<p>Härigenom föreskrivs att 9, 19, 20, 38 40 och 41 §§ lagen (1994:1563)<br>om tobakskatt skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>9§</p>
<p>Skyldig att betala skatt (skattskyldig) är den som</p>
<p>1. har godkänts som upplagshavare enligt 10 § eller den som i Sverige<br>yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga varor,</p>
<p>2. yrkesmässigt från ett annat EG-land tar emot skattepliktiga varor<br>enligt 13 eller 14 §,</p>
<p>3. har godkänts som skatterepresentant enligt 15 §,</p>
<p>4. säljer skattepliktiga varor till Sverige genom distansförsäljning<br>enligt 16 §,</p>
<p>5. i annat fall än som avses i 1—4, från ett annat EG-land till Sverige för<br>in eller tar emot skattepliktiga varor,</p>
<p>6. från tredje land importerar 6. utan att vara upplagshavare</p>
<p>skattepliktiga varor, eller registrerad varumottagare,</p>
<p>enligt 5 kap. 11 § tullagen<br>(2000:000) är skyldig att betala<br>skatt med anledning av import,</p>
<p>7. använder varor som förvärvats skattefritt för annat ändamål än det<br>som var förutsättningen för skattefriheten.</p>
<p>Att varor används för annat än avsett ändamål skall i denna lag<br>likställas med att de går förlorade.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>När skattepliktiga varor<br>importeras från tredje land av<br>någon som inte är upplagshavare<br>enligt 10 § eller registrerad<br>varumottagare enligt 13 §, skall<br>skatten betalas till Tullverket.<br>Därvid gäller tullagen {1994:1550)<br>och 9 kap. 4§ lagen (1984:151)<br>om punktskatter och</p>
<p>prisregleringsavgifter.</p>
<p>19 §</p>
<p>Den som är skattskyldig enligt<br>9§ första stycket 6 skall betala<br>skatten till Tullverket. Därvid<br>gäller tullagen {2000:000) och<br>9 kap. 4 § lagen (1984:151) om<br>punktskatter och</p>
<p>prisregleringsavgifter.</p>
<p>20 §</p>
<p>Skattskyldigheten inträder för</p>
<p>1. den som är upplagshavare när</p>
<p>a) denne levererar skattepliktiga varor till en köpare i Sverige som inte<br>är upplagshavare eller till en köpare i ett annat EG-land som inte är</p>
<p>89</p>
<p>upplagshavare eller registrerad eller oregistrerad varumottagare eller<br>exporterar skattepliktiga varor till en köpare i tredje land,</p>
<p>b) denne tar i anspråk skattepliktiga varor för annat ändamål än<br>försäljning eller när varorna annars tas ut ur skatteupplaget utan att föras<br>till något annat godkänt skatteupplag,</p>
<p>c) denne avregistreras, och omfattar de varor som då ingår i hans lager<br>och som inte redan har beskattats,</p>
<p>2. den som är registrerad varumottagare, vid mottagandet<br>skattepliktiga varor,</p>
<p>3. den som är oregistrerad varumottagare, vid mottagandet<br>skattepliktiga varor,</p>
<p>4. den som är godkänd som skatterepresentant enligt 15 §,<br>mottagandet av skattepliktiga varor,</p>
<p>5. den som är säljare vid distansförsäljning enligt 16 §, när leverans<br>sker,</p>
<p>6. den som är skattskyldig enligt 9 § första stycket 5, när de<br>skattepliktiga varorna förs in till Sverige,</p>
<p>7. den som är skattskyldig enligt</p>
<p>9 § första stycket 7, när varorna<br>används för annat än avsett<br>ändamål.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>av</p>
<p>av</p>
<p>vid</p>
<p>7. den som är skattskyldig enligt<br>9 § första stycket 7, när varorna<br>används för annat än avsett<br>ändamål,</p>
<p>8. den som är skattskyldig enligt<br>9 § första stycket 6, vid den<br>tidpunkt då skyldighet att betala<br>tull inträder enligt</p>
<p>tullagstiftningen eller skulle ha<br>inträtt om varorna varit<br></p>
<p>tullbelagda.</p>
<p>Skattskyldigheten inträder för den, som utan att vara upplagshavare<br>enligt 10 §, tillverkar skattepliktiga varor, när varorna tillverkas.</p>
<p>38 §</p>
<p>Skattskyldig är den som</p>
<p>1. i Sverige yrkesmässigt tillverkar snus eller tuggtobak,</p>
<p>2. från ett annat EG-land yrkesmässigt för in eller tar emot snus eller<br>tuggtobak,</p>
<p>3. från tredje land importerar 3. utan att vara registrerad</p>
<p>snus eller tuggtobak, enligt 39 §, enligt 5 kap. 11 §</p>
<p>tullagen (2000:000) är skyldig att<br>betala skatt med anledning av<br>import,</p>
<p>3. från tredje land importerar snus eller tuggtobak,</p>
<p>4. säljer snus eller tuggtobak i exportbutik enligt lagen (1999:445) om<br>exportbutiker, eller</p>
<p>5. använder snus eller tuggtobak som förvärvats skattefritt för annat<br>ändamål än det som var förutsättningen för skattefriheten.</p>
<p>40 §</p>
<p>Skattskyldigheten för den som är registrerad inträder när snus och<br>tuggtobak levereras till en köpare som inte är registrerad, tas i anspråk för<br></p>
<p>90</p>
<p>annat ändamål än försäljning eller ingår i den skattskyldiges lager vid<br>avregistrering.</p>
<p>För den som är skattskyldig enligt 38 § 2, och som inte är registrerad<br>enligt 39 §, inträder skattskyldigheten när de skattepliktiga varorna förs<br>in till Sverige. Därvid skall de redovisningsregler som anges i 22 § andra<br>stycket tillämpas.</p>
<p>För den som är skattskyldig enligt 38 § 5 inträder skattskyldigheten när<br>varorna används för annat än avsett ändamål. Därvid skall de<br>redovisningsregler som anges i 22 § femte stycket tillämpas.</p>
<p>För den som är skattskyldig<br>enligt 38 § 3 inträder</p>
<p>skattskyldigheten vid den tidpunkt<br>då skyldighet att betala tull<br>inträder enligt tullagstiftningen<br>eller skulle ha inträtt om varorna<br>varit tullbelagda.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>41 §</p>
<p>Den som är skattskyldig enligt<br>38 § 3 skall betala skatten till<br>Tullverket. Därvid gäller tullagen<br>(2000:000) och 9 kap. 4 § lagen<br>(1984:151) om punktskatter och<br>prisregleringsavgifter.</p>
<p>Om snus eller tuggtobak<br>importeras från tredje land av<br>någon annan än den som är<br>registrerad enligt 39 § skall<br>skatten betalas till Tullverket.<br>Därvid gäller tullagen (1994:1550)<br>och 9 kap. 4 § lagen (1984:151)<br>om punktskatter och</p>
<p>prisregleringsavgifter.</p>
<p>I övrigt tillämpas 30-32, 34, 35 och 42 §§ även i fråga om snus och<br>tuggtobak. Därvid skall vad som gäller om upplagshavare i stället avse<br>den som är registrerad enligt 39 §.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre föreskrifter gäller<br>fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.</p>
<p>91</p>
<h4>2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om</h4>
<h4>alkoholskatt</h4>
<p>Härigenom föreskrivs att 8, 18 och 19 §§ lagen (1994:1565) om<br>alkoholskatt skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>8§</p>
<p>Skyldig att betala skatt (skattskyldig) är den som</p>
<p>1. har godkänts som upplagshavare enligt 9 § eller den som i Sverige<br>yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga varor,</p>
<p>2. yrkesmässigt från ett annat EG-land tar emot skattepliktiga varor<br>enligt 12 eller 13 §,</p>
<p>3. har godkänts som skatterepresentant enligt 14 §,</p>
<p>4. säljer skattepliktiga varor till Sverige genom distansförsäljning<br>enligt 15 §,</p>
<p>5. i annat fall än som avses i 1-4, från ett annat EG-land till Sverige för<br>in eller tar emot skattepliktiga varor,</p>
<p>6. från tredje land importerar 6. utan att vara upplagshavare</p>
<p>skattepliktiga varor, eller registrerad varumottagare,</p>
<p>enligt 5 kap. 11 § tullagen<br>(2000:000) är skyldig att betala<br>skatt med anledning av import,</p>
<p>7. annars i Sverige tillverkar etylalkohol,</p>
<p>8. använder varor som förvärvats skattefritt för annat ändamål än det<br>som var förutsättningen för skattefriheten.</p>
<p>Att varor används för annat än avsett ändamål skall i denna lag<br>likställas med att de går förlorade.</p>
<p>När skattepliktiga varor<br>importeras från tredje land av<br>någon som inte är upplagshavare<br>enligt 9 § eller registrerad<br>varumottagare enligt 12 §, skall<br>skatten betalas till Tullverket.<br>Därvid gäller tullagen (1994:1550)<br>och 9 kap. 4 § lagen (1984:151)<br>om punktskatter och</p>
<p>prisregleringsavgifter.</p>
<p>18 §</p>
<p>Den som är skattskyldig enligt<br>8§ första stycket 6 skall betala<br>skatten till Tullverket. Därvid<br>gäller tullagen (2000:000) och<br>9 kap. 4 § lagen (1984:151) om<br>punktskatter och</p>
<p>prisregleringsavgifter.</p>
<p>19 §</p>
<p>Skattskyldigheten inträder för</p>
<p>1. den som är upplagshavare när</p>
<p>a) denne levererar skattepliktiga varor till en köpare i Sverige som inte<br>är upplagshavare eller till en köpare i ett annat EG-land som inte är<br>upplagshavare eller registrerad eller oregistrerad varumottagare eller<br>exporterar skattepliktiga varor till en köpare i tredje land,</p>
<p>92</p>
<p>b) denne tar i anspråk skattepliktiga varor för annat ändamål än<br>försäljning eller när varorna annars tas ut ur skatteupplaget utan att föras<br>till något annat godkänt skatteupplag,</p>
<p>c) denne avregistreras, och omfattar de varor som då ingår i hans lager<br>och som inte redan har beskattats,</p>
<p>2. den som är registrerad varumottagare, vid mottagandet av<br>skattepliktiga varor,</p>
<p>3. den som är oregistrerad varumottagare, vid mottagandet av<br>skattepliktiga varor,</p>
<p>4. den som är godkänd som skatterepresentant enligt 14 §, vid<br>mottagandet av skattepliktiga varor,</p>
<p>5. den som är säljare vid distansförsäljning enligt 15 §, när leverans<br>sker,</p>
<p>6. den som är skattskyldig enligt 8 § första stycket 5, när de<br>skattepliktiga varorna förs in till Sverige,</p>
<p>7. den som är skattskyldig enligt 8 § första stycket 8, när varorna<br>används för annat än avsett ändamål.</p>
<p>8. den som är skattskyldig enligt<br>8 § första stycket 6, vid den<br>tidpunkt då skyldighet att betala<br>tull inträder enligt</p>
<p>tullagstiftningen eller skulle ha<br>inträtt om varorna varit<br>tullbelagda.</p>
<p>Skattskyldigheten inträder för den, som utan att vara upplagshavare<br>enligt 9 §, tillverkar skattepliktiga varor, när varorna tillverkas.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre föreskrifter gäller<br>fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.</p>
<p>93</p>
<h4>3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om</h4>
<h4>skatt på energi</h4>
<p>Härigenom föreskrivs att 4 kap. 1 och 12 §§ samt 5 kap. 2 och 5 §§<br>lagen (1994:1776) om skatt på energi skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>4 kap.</p>
<p>1 §</p>
<p>Skyldig att betala energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt<br>(skattskyldig) för bränslen som avses i 1 kap. 3 a § är</p>
<p>1. den som i Sverige tillverkar eller bearbetar bränsle eller annan som<br>godkänts som upplagshavare enligt 3 §,</p>
<p>2. varumottagare som avses i 6 eller 7 §,</p>
<p>3. skatterepresentant enligt vad som anges i 8 §,</p>
<p>4. den som från ett annat EG-land säljer och levererar bränsle till en<br>köpare i Sverige genom distansförsäljning enligt 9 §,</p>
<p>5. den som i annat fall än som avses i 1-4 från ett annat EG-land till<br>Sverige för in eller tar emot leverans av bränsle,</p>
<p>6. annan än upplagshavare som 6. annan än upplagshavare som</p>
<p>importerar bränsle från tredje enligt 5 kap. 11 § tullagen<br>land, (2000:000) är skyldig att betala</p>
<p>skatt med anledning av import,</p>
<p>7. den som förvärvat bränsle för vilket ingen skatt eller lägre skatt skall<br>betalas när bränslet används för ett visst ändamål men som säljer eller<br>förbrukar bränslet för ett annat ändamål som medför att skatt skall betalas<br>med högre belopp.</p>
<p>Vad som sägs i första stycket 7 tillämpas även i fråga om bränsle för<br>vilket antingen ingen skatt har betalats eller skatt har betalats enligt<br>2 kap. 1 § första stycket 3 a, och som förbrukas</p>
<p>a) i skepp, när skeppet används för privat ändamål, eller</p>
<p>b) i båt för vilken fartygstillstånd meddelats enligt fiskelagen<br>(1993:787), när båten används för privat ändamål eller</p>
<p>c) i motordrivet fordon i de fall bränslet ger mindre än 85<br>volymprocent destillat vid 350 C.</p>
<p>12 §</p>
<p>Skattskyldig för energiskatt för råtallolja samt för energiskatt,<br>koldioxidskatt och svavelskatt för bränslen som avses i 2 kap. 1 § första<br>stycket 6-8, bränslen enligt 3 och 4 §§ som inte avses i 1 kap. 3 a § samt<br>vad gäller svavelskatt även bränslen som avses i 3 kap. 1 § 1 är den som</p>
<p>1. tillverkar eller bearbetar bränsle,</p>
<p>2. enligt 6 kap. 10 § andra stycket registrerats som lagerhållare,<br>återförsäljare eller förbrukare av bränsle,</p>
<p>3. i annat fall än som avses i 1 och 2</p>
<p>a) importerar bränsle från tredje a) enligt 5 kap. 11 § tullagen<br>land, eller (2000:000) är skyldig att betala</p>
<p>skatt med anledning av import,<br>eller</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>94</p>
<p>b) för in kolbränsle, petroleumkoks, råtallolja eller torvbränsle till<br>Sverige från ett annat EG-land eller tar emot en sådan leverans, och</p>
<p>4. den som förvärvat bränsle för vilket ingen skatt eller lägre skatt skall<br>betalas när bränslet används för visst ändamål men som säljer eller<br>förbrukar bränslet för ett ändamål som medför att skatt skall betalas med<br>högre belopp.</p>
<p>Vad som sägs i första stycket 4 tillämpas även i fråga om bränsle enligt<br>2 kap. 3 eller 4 § som inte avses i 1 kap. 3 a § och som beskattats enligt 2<br>kap. 1 § första stycket 3 a eller som förvärvats utan skatt, och som<br>förbrukas i skepp, när skeppet används för privat ändamål.</p>
<p>Som tillverkare anses den som för in naturgas till Sverige samt den för<br>vars räkning sådan införsel äger rum. Som tillverkare anses även den som<br>tar upp torvbränsle.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>5 kap.</p>
<p>2§</p>
<p>Skattskyldigheten inträder</p>
<p>1. för varumottagare som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 § första stycket<br>2, när han tar emot leverans av bränsle,</p>
<p>2. för skatterepresentant som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 § första<br>stycket 3, när köparen tar emot leverans av bränsle, och</p>
<p>3. för den som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 § första stycket 5 eller 12</p>
<p>§ första stycket 3 b, när bränslet</p>
<p>När bränsle importeras av<br>skattskyldig enligt 4 kap. 1 § första<br>stycket 6 eller 12 § första stycket 3<br>a, skall skatten betalas till<br>tullmyndigheten. Därvid gäller<br>tullagen (1994:1550) och 9 kap. 4<br>§ lagen (1984:151) om<br>punktskatter och</p>
<p>prisregleringsavgifter.</p>
<p>i in till Sverige.</p>
<p>4. för den som är skattskyldig<br>enligt 4 kap. I § första stycket 6<br>eller 12 § första stycket 3 a vid den<br>tidpunkt då skyldighet att betala<br>tull inträder enligt</p>
<p>tullagstiftningen eller skulle ha<br>inträtt om bränslet varit tullbelagt.</p>
<p>5§</p>
<p>Den som är skattskyldig enligt</p>
<p>4 kap. 1 § första stycket 6 eller 12<br>§ första stycket 3 a skall betala<br>skatten till Tullverket. Därvid<br>gäller tullagen (2000:000) och 9<br>kap. 4 § lagen (1984:151) om<br>punktskatter och</p>
<p>prisregleringsavgifter.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre föreskrifter gäller<br>fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.</p>
<p>95</p>
<h4>4 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen</h4>
<h4>(1994:200)</h4>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 och 5 §§ mervärdesskattelagen<br>(1994:200) skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>1 kap.</p>
<p>2§</p>
<p>Skyldig att betala mervärdesskatt (skattskyldig) är</p>
<p>1. för sådan omsättning som anges i 1 § första stycket 1, om inte annat<br>följer av 2-4 a: den som omsätter varan eller tjänsten,</p>
<p>2. för omsättning som anges i 1 § första stycket 1 av sådana tjänster<br>som avses i 5 kap. 7 §, om den som omsätter tjänsten är en utländsk<br>företagare och förvärvaren är en näringsidkare: den som förvärvar<br>tjänsten,</p>
<p>3. för omsättning som anges i 1 § första stycket 1 av sådana tjänster<br>som avses i 5 kap. 5 § tredje stycket samt 5 a, 6 a, 6 b och 7 a §§, om den<br>som omsätter tjänsten är en utländsk företagare och förvärvaren är<br>registrerad till mervärdesskatt här: den som förvärvar tjänsten,</p>
<p>4. för sådan efterföljande omsättning inom landet som avses i 3 kap. 30<br>b § första stycket: den till vilken omsättningen görs,</p>
<p>4 a. för omsättning som anges i 1 § första stycket 1 mellan<br>näringsidkare som är eller skall vara registrerade till mervärdesskatt här,<br>av guldmaterial eller halvfärdiga produkter med en finhalt av minst 325<br>tusendelar eller av investeringsguld om den som omsätter guldet är<br>skattskyldig enligt 3 kap. 10 b §: den som förvärvar varan,</p>
<p>5. för sådant förvärv som anges<br>förvärvar varan, och</p>
<p>6. för import av varor: den som<br>är skyldig att betala skatt enligt<br>10 § tullagen (2000:000) för den<br>importerade varan.</p>
<p>Särskilda bestämmelser om vem som i vissa fall är skattskyldig finns i<br>6 kap., 9 kap. och 9 c kap.</p>
<p>i 1 § första stycket 2: den som</p>
<p>6. för import av varor: den som<br>enligt 5 kap. 11 § lullagen<br>(2000:000) är skyldig att betala<br>skatt med anledning av importen.</p>
<p>Vid import inträder<br>skattskyldigheten vid den tidpunkt<br>då varan enligt tullagstiftningen<br>skall deklareras för övergång till<br>fri omsättning eller när införsel<br>skall anmälas med stöd av 3 kap. 3<br>§ tullagen.</p>
<p>5§</p>
<p>Vid import inträder<br>skattskyldigheten vid den tidpunkt<br>då skyldighet att betala tull<br>inträder enligt tullagstiftningen<br>eller skulle ha inträtt om varan<br>varit tullbelagd.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre föreskrifter gäller<br>fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.</p>
<p>96</p>
<h4>Förslag till lag om ändring i tullagen (2000:000)</h4>
<p>Härigenom föreskrivs att 5 kap. 11 § samt 9 kap. 3 och 6 §§ tullagen<br>(2000:000) skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>5 kap.<br>H §</p>
<p>Gäldenären, eller den som skulle ha varit gäldenär om varan varit<br>tullbelagd, är skyldig att betala annan skatt än tull som skall tas ut för en<br>vara vid import eller export.</p>
<p>Den som lämnar en anmälan<br>eller borde ha lämnat anmälan<br>enligt 3 kap. 3 § är skyldig att<br>betala annan skatt än tull som<br>skall tas ut för varan på grund av<br>införseln eller utförseln.</p>
<p>Skatt enligt denna paragraf skall fastställas och betalas enligt det<br>förfarande som gäller for tull, om inte annat föreskrivits.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga. 1</p>
<p>9</p>
<p>Om ett överklagande enligt 2 §<br>gäller beslut vid tulltaxering i en<br>fråga som kan ha betydelse för<br>fastställelse av tull eller beslut om<br>fastställelse av annan skatt än mil<br>enligt 5 kap. 11 § andra stycket,<br>skall överklagandet ha kommit in<br>till Tullverket inom tre år från den<br>dag då tullskulden eller den<br>anmälningsskyldighet som avses i<br>3 kap. 3 £ uppkom. Om beslutet<br>har meddelats senare än två och ett<br>halvt år efter den dag då tull-<br>skulden eller</p>
<p>anmälningsskyldigheten uppkom,<br>far överklagandet dock, om tiden<br>för överklagande därigenom blir<br>längre, komma in inom två<br>månader från den dag då<br>gäldenären eller den anmälnings-<br>skyldige fick del av beslutet.</p>
<p>Om beslut som avses i första<br>stycket har omprövats, far även<br>omprövningsbeslutet överklagas<br>inom där angiven treårsfrist. Om</p>
<p>kap.</p>
<p>3§</p>
<p>Om ett överklagande enligt 2 §<br>gäller beslut vid tulltaxering i en<br>fråga som kan ha betydelse för<br>fastställelse av tull eller beslut om<br>fastställelse av annan skatt än tull<br>enligt 5 kap. 11 § andra stycket,<br>skall överklagandet ha kommit in<br>till Tullverket inom tre år från den<br>dag då tullskulden uppkom eller<br>skulle ha uppkommit om varan<br>varit tullbelagd. Om beslutet har<br>meddelats senare än två och ett<br>halvt år efter den dag då<br>tullskulden uppkom eller skulle ha<br>uppkommit om varan varit<br>tullbelagd, får överklagandet dock,<br>om tiden för överklagande<br>därigenom blir längre, komma in<br>inom två månader från den dag då<br>gäldenären eller den som skulle ha<br>varit gäldenär om varan varit<br>tullbelagd fick del av beslutet.</p>
<p>Om beslut som avses i första<br>stycket har omprövats, far även<br>omprövningsbeslutet överklagas<br>inom där angiven treårsfrist. Om<br>omprövningsbeslutet meddelats</p>
<p>97</p>
<p>4 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 31</p>
<p>omprövningsbeslutet meddelats<br>senare än två och ett halvt år efter<br>den dag då tullskulden eller<br>anmälningsskyldigheten uppkom,<br>får överklagandet dock, om tiden</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>för överklagande därigenom blir</p></td></tr>
<tr><td>
<p>längre, komma</p></td><td>
<p>in</p></td><td>
<p>inom</p></td><td>
<p>två</p></td></tr>
<tr><td>
<p>månader från</p></td><td>
<p>den</p></td><td>
<p>dag</p></td><td>
<p>då</p></td></tr>
<tr><td>
<p>gäldenären</p></td><td>
<p>eller</p></td><td></td><td>
<p>den</p></td></tr>
</table>
<p>anmälningsskyldige fick del av<br>omprövningsbeslutet.</p>
<p>En gäldenär eller anmälnings-<br>skyldig får överklaga ett beslut<br>som avses i första och andra<br>styckena även om det inte gått<br>honom emot.</p>
<p>senare än två och ett halvt år efter<br>den dag då tullskulden uppkom<br>eller skulle ha uppkommit om<br>varan varit tullbelagd, får<br>överklagandet dock, om tiden för<br>överklagande därigenom blir<br>längre, komma in inom två<br>månader från den dag då<br>gäldenären eller den som skulle ha<br>varit gäldenär om varan varit<br>tullbelagd fick del av<br>omprövningsbeslutet.</p>
<p>Gäldenären eller den som skulle<br>ha varit gäldenär om varan varit<br>tullbelagd får överklaga ett beslut<br>som avses i första och andra<br>styckena även om det inte gått<br>honom emot.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>Bestämmelserna i 3-5 §§ gäller<br>ränta, tulltillägg och förseningsavgift.</p>
<p>En gäldenärs eller anmälnings-<br>skyldigs yrkande i fråga om tull-<br>tillägg skall, oavsett tidsfristerna i<br>3 §, prövas om beslutet om den tull<br>som tulltillägget avser inte har<br>vunnit laga kraft. Detsamma gäller<br>om Tullverket eller det allmänna<br>ombudet framställt ett sådant<br>yrkande till förmån för gäldenären<br>eller den anmälningsskyldige. Om<br>yrkandet framställs först i domstol,<br>kan domstolen besluta att det skall<br>tas upp till prövning av Tullverket.</p>
<p>Vad som sägs i andra stycket<br>gäller även en deklarants yrkande<br>i fråga om förseningsavgift.</p>
<p>§</p>
<p>också överklagande av beslut om</p>
<p>Enskilds yrkande i fråga om<br>tulltillägg eller förseningsavgift<br>skall, oavsett tidsfristerna i 3 §,<br>prövas om beslutet om den tull<br>som tulltillägget eller försenings-<br>avgiften avser inte har vunnit laga<br>kraft. Detsamma gäller om Tull-<br>verket eller det allmänna ombudet<br>framställt ett sådant yrkande till<br>förmån for den enskilde. Om<br>yrkandet framställs först i domstol,<br>kan domstolen besluta att det skall<br>tas upp till prövning av Tullverket.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre föreskrifter gäller<br>fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.</p>
<p>98</p>
<h3>Förteckning över remissinstanser beträffande<br>promemorian Skyldighet att betala punkt- och<br>mervärdesskatt vid import</h3>
<p>Efter remiss har följande lämnat yttrande över promemorians förslag:<br>Kammarrätten i Stockholm, Länsrätten i Stockholm, Tullverket,<br>Riksskatteverket, Svenska Petroleum Institutet, Swedish Match North<br>Europé AB, Austria Tabak Scandinavia AB och Systembolaget AB.</p>
<p>Svensk Handel, Sveriges Industriförbund, Petroleumhandlamas<br>Riksförbund, Svenska Bryggareföreningen, Svensk Industriförening,<br>Sprit- och Vinleverantörsföreningen har inte hörsammat remissen.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>99</p>
<h3>Lagförslaget i promemorian Awattning av avfall<br>med flera avfallsskattefrågor</h3>
<h4>Förslag till lag om ändring i lagen (1999:673) om skatt på<br>avfall</h4>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 3 och 6 §§ lagen (1999:673) om skatt på<br>avfall skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>3§</p>
<p>Bestämmelserna i 1 § gäller dock inte för anläggningar där deponering<br>eller förvaring sker uteslutande av</p>
<p>1. ett eller flera av följande avfallsslag, nämligen</p>
<p>a) jord, grus, lera, skiffer, kalkstoft, kalksten eller annan sten,</p>
<p>b) bergrester från gruvindustriell verksamhet,</p>
<p>c) avfallssand från gruvindustriell verksamhet och avfall från<br>vattenrening vid sådan verksamhet samt järnhaltigt avfall från<br>rökgasrening vid tillverkning av jämmalmspellets, eller</p>
<p>2. radioaktivt avfall.</p>
<p>I fråga om avfall från vattenrening vid gruvindustriell verksamhet och<br>järnhaltigt avfall från rökgasrening vid tillverkning av jämmalmspellets<br>gäller första stycket 1 endast under förutsättning att deponering eller<br>förvaring sker tillsammans med avfallssand från gruvindustriell<br>verksamhet.</p>
<p>Bestämmelserna i 1 § gäller inte<br>heller för anläggningar där<br>deponering eller förvaring sker<br>uteslutande av</p>
<p>1. vattenverksslam i<br>slambassänger, eller</p>
<p>2. avfall i vassbäddar.</p>
<p>6§</p>
<p>Avfallsskatt skall inte betalas för</p>
<p>1. material som är avsett att användas för driften av en<br>avfallsanläggning eller som förs in till en sådan anläggning utan direkt</p>
<p>samband med avfallshanteringen,</p>
<p>2. avfall som är avsett att inom<br>en anläggning behandlas genom</p>
<p>a) kompostering eller<br>reaktorbaserad rötning,</p>
<p>b) förbränning,</p>
<p>c) användning för tillverkning<br>av fast lagringsbart bränsle.</p>
<p>2. avfall som är avsett att inom<br>en anläggning</p>
<p>a) behandlas genom<br>kompostering eller reaktorbaserad<br>rötning,</p>
<p>b) förbrännas,</p>
<p>c) användas för tillverkning av<br>fast lagringsbart bränsle,</p>
<p>d) avvattnas,</p>
<p>e) renas, under förutsättning att</p>
<p>100</p>
<p>Avfallsskatt skall dock betalas<br>for rester som uppstår efter<br>genomförd behandling enligt<br>första stycket 2.</p>
<p>avfallet är flytande,</p>
<p>3. avfall som inom en<br>anläggning är avsett att behandlas<br>i en vassbädd.</p>
<p>Första stycket 2 d och e och 3<br>gäller endast om det vatten som<br>avgår från behandlingen inte<br>deponeras inom anläggningen.</p>
<p>Avfallsskatt skall dock betalas<br>för rester som uppstår efter<br>genomförd åtgärd enligt första<br>stycket 2.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Bestämmelserna i 3 och</p>
<p>6 §§ i sina nya lydelser tillämpas dock för tid från och med den 1 januari<br>2000.</p>
<p>101</p>
<h3>Förteckning över remissinstanser beträffande<br>promemorian Awattning av avfall med flera<br>avfallsskattefrågor</h3>
<p>Efter remiss har följande lämnat yttrande över promemorians förslag:<br>Riksskatteverket, Naturvårdsverket, Gislaveds kommun, Karlshamns<br>kommun, Vaggeryds kommun, Svenska Renhållningsverksförcningen,<br>Ragn-Sells AB, Tekniska Verken i Linköping AB, Svenska Vatten- och<br>Avloppsverksföreningen, Västmanlands avfallsaktiebolag och Sveriges<br>Industriförbund.</p>
<p>Värnamo kommun, WMI Sellbergs AB, Trestadsregionens<br>Avfallsaktiebolag, Nordvästra Skånes Renhållningsaktiebolag och<br>Återvinningsindustriema har inte hörsammat remissen.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>102</p>
<h3>Förteckning över remissinstanser beträffande <sup>Pro</sup>P- 2000/01</h3>
<h3>Trafikbeskattningsutredningens slutbetänkande Bilen, <sup>Bllaga 5<br></sup>miljön och säkerheten (SOU 1999:62)</h3>
<p>Följande remissinstanser har lämnat yttrande över<br>trafikbeskattningsutredningens slutbetänkande: AB Svensk Bilprovning,<br>Riksorganisationen Bilfront, Bilindustriföreningen, Buss och Samhälle,<br>Frivilliga Motorcykelkåremas Riksförbund, Försvarets Motorklubb, Gold<br>Wing Club Sweden, Gröna Bilister, Högskolan Dalarna, Djurgården-<br>Lilla Värtans Miljöskyddsförening, Industriförbundet, Institutet för<br>Transportforskning, Konsumentverket, Kungliga Automobilklubben,<br>Lantbrukarnas Riksförbund, Länsstyrelsen i Skåne Län, Länsstyrelsen i<br>Örebro Län, Länstrafiken i Jämtlands Län, Länstrafiken Norrbotten,<br>Moped- och Motorcykelbranschens Riksförbund, Motorbranschens<br>Riksförbund, Motorföramas Helnykterhetsförbund, Motorhistoriska<br>Riksförbundet, Motormännens Riksförbund, Naturvårdsverket, OK-<br>Bilistema, Paul Wirkstedt, Rikspolisstyrelsen, Riksskatteverket,<br>Skattemyndigheten i Örebro, SMC Senior, Statens Institut för<br>KommunikationsAnalys, Svenska Bussbranschens Riksförbund, Svenska<br>Naturskyddsföreningen, Svensk Handel, Svenska Kommunförbundet,<br>Svenska Lokaltrafikföreningen, Svenska Petroleum Institutet, Svenska<br>Taxiförbundet, Svenska motorcykel- och snöskoterförbundet, Svenska<br>VägfÖreningen, Svenska Äkeriförbundet, Sveriges Motorcykelhandlares<br>Riksförbund, Sveriges Motorcyklisters Centralorganisation, Sveriges<br>Transportindustriförbund, Särskilda skattekontoret i Ludvika, Tullverket,<br>Umeå Universitet, Womens International Motorcycle Association, Väg-<br>och transportforskningsinstitutet samt Vägverket.</p>
<p>103</p>
<p>Protokoll om ändring av avtalet den 9 februari 1994<br>om uttag av en avgift för tunga fordon som använder<br>vissa vägar för att tillämpa Europaparlamentets och<br>rådets direktiv 1999/62/EG av den 17 juni 1999 om<br>avgifter på tunga godsfordon för användningen av<br>vissa infrastrukturer</p>
<p>Regeringarna i Konungariket Belgien, Konungariket Danmark,<br>Storhertigdömet Luxemburg, Konungariket Nederländerna,<br>Konungariket Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland,</p>
<p>som är parter i avtalet den 9 februari 1994 om uttag av en avgift för<br>tunga fordon som använder vissa vägar i dess ändrade lydelse enligt<br>protokollet den 18 september 1997 om Sveriges anslutning till detta<br>avtal, nedan kallat avtalet,</p>
<p>som beaktar Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/62/EG av den<br>17 juni 1999 om avgifter på tunga godsfordon för användningen av vissa<br>infrastrukturer, nedan kallat direktivet,</p>
<p>som beaktar den gemensamma förklaringen av regeringarna i Belgien,<br>Danmark, Luxemburg, Nederländerna, Sverige och Tyskland att<br>vinnlägga sig om att anpassa sina gemensamma vägavgifter till de<br>maximisatser som fastställs i artikel 7.7 och bilaga II till direktivet,<br>vilken antogs vid Europeiska unionens 2142 rådsmöte den 30 november<br>och 1 december 1998,</p>
<p>har kommit överens om följande.</p>
<p>Artikel 1</p>
<p>Den första strecksatsen i ingressen till avtalet skall ersättas med följande:</p>
<p>"som beaktar Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/62/EG av den<br>17 juni 1999 om avgifter på tunga godsfordon för användningen av vissa<br>infrastrukturer, som ersätter rådets direktiv 93/89/EEG av den 25 oktober<br>1993,"</p>
<p>Efter den andra strecksatsen skall en tredje strecksats sättas in med<br>följande lydelse:</p>
<p>"som beaktar den gemensamma förklaringen av regeringarna i Belgien,<br>Danmark, Luxemburg, Nederländerna, Sverige och Tyskland att<br>vinnlägga sig om att anpassa sina gemensamma vägavgifter till de<br>maximisatser som fastställs i artikel 7.7 och bilaga II till direktivet, som<br>antogs vid Europeiska unionens 2142 rådsmöte den 30 november och 1<br>december 1998,"</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 6</p>
<p>104</p>
<p>Artikel 2</p>
<p>Texten i artikel 2.1 i avtalet skall ersättas med följande:</p>
<p>"Definitionerna i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv<br>1999/62/EG av den 17 juni 1999 om avgifter på tunga godsfordon för<br>användningen av vissa infrastrukturer är tillämpliga på detta avtal."</p>
<p>Artikel 3</p>
<p>I artikel 3.1 i avtalet skall orden "förfarandet i direktivets artikel 9"<br>ersättas med följande:</p>
<p>"förfarandet i artikel 7.2 b ii i direktivet"</p>
<p>I artikel 3.2 skall orden "direktivets artikel 7 d" ersättas med följande:</p>
<p>"artikel 7.2 b i i direktivet"</p>
<p>I artikel 3.3 skall orden "direktivets artikel 7 e" ersättas med följande:</p>
<p>"artikel 7.6 i direktivet"</p>
<p>Artikel 4</p>
<p>Texten i artikel 4.2 i avtalet skall ersättas med följande:</p>
<p>"De avtalsslutande parterna far inom sina respektive territorier befria<br>fordon uppräknade i direktivets artikel 6.2 b från den avgift som avses i<br>artikel 3."</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 6</p>
<p>Artikel 5</p>
<p>Artikel 8.1 i avtalet skall ersättas med följande:</p>
<p>"Vägavgiften per år inklusive administrationskostnader är för fordon med<br></p>
<p>1) högst 3 axlar:</p>
<p>a) ICKE EURO 960 euro</p>
<p>b) EURO I 850 euro</p>
<p>c) EURO II och renare 750 euro<br></p>
<p>2) minst 4 axlar:</p>
<p>a) ICKE EURO 1550 euro</p>
<p>b) EURO I 1400 euro</p>
<p>c) EURO II och renare 1250 euro"</p>
<p>Texten i artikel 8.2 skall ersättas med följande:</p>
<p>105</p>
<p>"Vägavgiften per månad inklusive administrationskostnader är för fordon Prop. 2000/01:31<br>med Bilaga 6</p>
<p>1) högst 3 axlar:</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>a) ICKE EURO</p>
<p>b) EURO I</p>
<p>c) EURO II och renare</p></td><td>
<p>96 euro</p>
<p>85 euro</p>
<p>75 euro</p></td></tr>
</table>
<p>2) minst 4 axlar:</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>a) ICKE EURO</p>
<p>b) EURO I</p>
<p>c) EURO II och renare</p></td><td>
<p>155 euro</p>
<p>140 euro</p>
<p>125 euro"</p></td></tr>
</table>
<p>Texten i artikel 8.3 skall ersättas med följande:</p>
<p>"Vägavgiften per vecka inklusive administrationskostnader är för fordon<br>med</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1) högst 3 axlar:</p>
<p>a) ICKE EURO</p>
<p>b) EURO l</p>
<p>c) EURO II och renare</p></td><td>
<p>26 euro</p>
<p>23 euro</p>
<p>20 euro</p></td></tr>
</table>
<p>2) minst 4 axlar:</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>a) ICKE EURO</p>
<p>b) EURO l</p>
<p>c) EURO II och renare</p></td><td>
<p>41 euro</p>
<p>37 euro</p>
<p>33 euro"</p></td></tr>
</table>
<p>Texten i artikel 8.4 skall ersättas med följande:</p>
<p>"Vägavgiften per dag inklusive administrationskostnader är densamma<br>för samtliga fordonskategorier och uppgår till 8 euro."</p>
<p>Texten i artikel 8.5 skall ersättas med följande:</p>
<p>"För fordon registrerade i Grekland är avgifterna enligt punkterna 1-4 i<br>denna artikel nedsatta med 50 procent under en övergångsperiod om två<br>år efter direktivets ikraftträdande. Parterna i avtalet får besluta att<br>förlänga övergångsperioden med ett år i sänder, under förutsättning att<br>Europeiska gemenskapernas kommission godkänner förlängningen."</p>
<p>Texten i artikel 8.7 skall ersättas med följande:</p>
<p>"Vid tillämpningen av detta avtal skall växelkursen för euron i de olika<br>nationella valutorna bestämmas i enlighet med artikel 10 i direktivet."</p>
<p>Artikel 6</p>
<p>Sista meningen i artikel 10.2 i avtalet skall ersättas med följande:</p>
<p>106</p>
<p>"Ett belopp på 25 euro debiteras for täckande av<br>administrationskostnaderna for prövning av begäran om återbetalning."</p>
<p>Artikel 7</p>
<p>I artikel 13.2 i avtalet skall raden "A - den årliga avgiften på 1250 ecu"<br>ersättas med följande:</p>
<p>"A = den årliga avgiften på 1250 euro."</p>
<p>Artikel 8</p>
<p>I den franska versionen av artikel 20 i avtalet skall datumangivelsen "den<br>31 december 2010" ersättas med "den 31 december 2019".</p>
<p>Artikel 9</p>
<p>1. Detta protokoll träder i kraft den första dagen i den månad som följer<br>efter det senaste av de datum då alla regeringar på diplomatisk väg har<br>meddelat Europeiska gemenskapernas kommission att deras nationella<br>konstitutionella krav för ikraftträdande har uppfyllts.</p>
<p>2. Depositarien skall underrätta regeringarna i samtliga avtalsslutande<br>parter om meddelanden som avses i punkt 1 i denna artikel och om dagen<br>då detta protokoll träder i kraft.</p>
<p>Upprättat i Bryssel den 22 mars 2000 på danska, franska, nederländska,<br>svenska och tyska språken, som alla är lika giltiga, i en originalversion<br>som skall deponeras i Europeiska gemenskapernas kommissions arkiv.<br>Kommissionen skall överlämna en bestyrkt kopia härav till var och en av<br>de avtalsslutande parterna.</p>
<p>För Regeringen i Konungariket Belgien</p>
<p>För Regeringen i Konungariket Danmark</p>
<p>För Regeringen i Storhertigdömet Luxemburg</p>
<p>För Regeringen i Konungariket Nederländerna</p>
<p>För Regeringen i Konungariket Sverige</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 6</p>
<p>För Regeringen i Förbundsrepubliken Tyskland</p>
<p>107</p>
<h3>Lagförslaget i Riksskatteverkets rapport angående<br>vissa frågor rörande försäljningsskattelagen</h3>
<h4>Förslag till lag om ändring i bilskrotningslagen (1975:343)</h4>
<p>Härigenom föreskrivs fråga om bilskrotningslagen (1975:343)<br>dels att 9 § skall ha följande lydelse,<br>dels att 11 § skall upphöra att gälla,</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>dels att det i lagen skall införas<br>12 a §, av följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Skrotningsavgift skall betalas<br>för personbil, buss med en<br>totalvikt av högst 3 500 kilogram<br>och lastbil med skåpkarosseri och<br>med en totalvikt av högst 3 500<br>kilogram. För bussar och lastbilar<br>skall skrotningsavgift endast<br>betalas i de fall försäljningsskatt<br>skall betalas för sådana fordon<br>enligt lagen (1978:69) om<br>försäljningsskatt på motorfordon.<br>Skrotningsavgift för bussar och<br>lastbilar skall betalas även i de<br>fall försäljningsskatt inte tas ut på<br>grund av bestämmelserna i 4 §<br>andra stycket nämnda lag.</p>
<p>nya paragrafer, 11 a-11 j §§ samt</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>>§</p>
<p>Skrotningsavgift skall betalas<br>för personbil, buss med en<br>totalvikt av högst 3 500 kilogram<br>och lastbil med skåpkarosseri och<br>med en totalvikt av högst 3 500<br>kilogram.</p>
<p>Avgiftsskyldig är</p>
<p>1. tillverkaren, för avgiftspliktigt<br>motorfordon som yrkesmässigt<br>tillverkas inom landet,</p>
<p>2. importör som har registrerats<br>enligt 11 b § andra stycket, för<br>avgiftspliktigt motorfordon som<br>förs in till landet,</p>
<p>3. ägaren, för avgiftspliktigt<br>motorfordon som tillverkas inom<br>landet av annan tillverkare än som<br>avses i 1, för avgiftspliktigt<br>motorfordon som förs in i landet<br>på annat sätt än som avses i 2, för<br>fordon som efter ändring har blivit<br>avgiftspliktigt, och för<br>motorfordon som från att ha</p>
<p>108</p>
<p>använts på sådant sätt att Prop. 2000/01:31<br>motorfordonet varit undantaget Bilaga 7<br>från registrering i bilregistret i<br>stället används så att det blir<br>registreringspliktigt.</p>
<p>llb§</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>Tillverkare som avses i 11 a § 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>skall vara</p></td><td>
<p>registrerad</p></td><td>
<p>som</p></td></tr>
<tr><td>
<p>avgiftsskyldig</p></td><td></td><td>
<p>hos</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>beskattningsmyndigheten</p></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>(registrerad tillverkare).</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Importör</p></td><td>
<p>som</p></td><td>
<p>inför</p></td></tr>
<tr><td>
<p>avgiftspliktiga</p></td><td>
<p>motorfordon</p></td><td>
<p>för</p></td></tr>
<tr><td>
<p>yrkesmässig</p></td><td>
<p>försäljning</p></td><td>
<p>till</p></td></tr>
<tr><td>
<p>återförsäljare</p></td><td>
<p>kan,</p></td><td>
<p>om</p></td></tr>
<tr><td>
<p>verksamheten</p></td><td colspan="2">
<p>är av större</p></td></tr>
<tr><td>
<p>omfattning</p></td><td>
<p>registreras</p></td><td>
<p>som</p></td></tr>
<tr><td>
<p>avgiftsskyldig</p></td><td></td><td>
<p>hos</p></td></tr>
</table>
<p>beskattningsmyndigheten<br>(registrerad importör).</p>
<p>llc§</p>
<p>Avgiftsskyldigheten inträder när<br>fordonet första gången införs i<br>bilregistret eller, om fordonet<br>samtidigt avställts, då<br>avställningen upphör.</p>
<p>För icke avgiftspliktiga fordon<br>som ändras till avgiftspliktiga<br>fordon inträder avgiftsskyldighet<br>när fordonet tas upp i bilregistret<br>som fordon av avgiftspliktigt slag,<br>eller om det samtidigt avställs, då<br>avställningen upphör.</p>
<p>lld§</p>
<p>Skrotningsavgift beslutas genom<br>automatisk databehandling på<br>grundval av uppgifter i<br>bilregistret.</p>
<p>Avgiften skall för avgiftsskyldig<br>som avses i 11 a § 1 och 2 betalas<br>senast inom en månad efter<br>utgången av den månad<br>avgiftsskyldigheten inträder och<br>för avgiftsskyldig som avses i<br>11 a § 3 senast tre veckor efter<br>avgiftsskyldighetens inträde.</p>
<p>Regeringen föreskriver vilken<br></p>
<p>109</p>
<p>myndighet som svarar för beslut<br>om avgift enligt första stycket.</p>
<p>11 e§</p>
<p>Den avgiftsskyldige kan återfå<br>avgift som han betalat för ett<br>motorfordon vars försäljning har<br>förorsakat den avgiftsskyldige<br>förlust på grund av bristande<br>betalning från köpare som är<br>yrkesmässig återförsäljare av<br>motorfordon.</p>
<p>Återbetalning av avgift kan<br>endast göras med belopp som<br>svarar mot så stor del av avgiften<br>som förlusten visas utgöra av<br>fordonets försäljningspris.</p>
<p>Fråga om återbetalning prövas<br>av beskattningsmyndigheten på<br>ansökan av den avgiftsskyldige.</p>
<p>Hf§</p>
<p>Kompensation för betald<br>skrotningsavgift kan erhållas, om<br>fordonet förvärvats av</p>
<p>1. utländsk beskickning eller<br>karriärkonsulat i Sverige eller<br>sådan internationell organisation<br>som avses i lagen (1976:661) om<br>immunitet och privilegier i vissa<br>föll,</p>
<p>2. medlemmar av den<br>diplomatiska personalen vid<br>utländska beskickningar i Sverige<br>och karriärkonsuler vid utländska<br>konsulat i Sverige, under<br>förutsättning att de inte är svenska<br>medborgare eller stadigvarande<br>bosatta här i landet.</p>
<p>Kompensation kan även erhållas<br>för skrotningsavgift om fordonet<br>förvärvats av en medlemsstats<br>ombud vid en internationell<br>organisation med säte i Sverige<br>och personal hos sådan<br>organisation, om Sverige har<br>träffat överenskommelse om detta<br>med en annan stat eller med en<br>mellanfolklig organisation, eller<br>om Sverige träffat sådan<br></p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>110</p>
<p>överenskommelse som avses i Prop. 2000/01:31</p>
<p>10 kap. 7 J andra stycket Bilaga 7<br>mervärdesskattelagen (1994:200).<br>Beskattningsmyndigheten prövar</p>
<p>frågor om kompensation för betald<br>skrotningsavgift.</p>
<p>Kompensation skall återbetalas<br>om fordonet inom två år från<br>förvärvet överlåts till någon som<br>inte omfattas av reglerna för<br>kompensation. Vad som nu sagts<br>gäller inte, om fordonet överlåts<br>på grund av att ägaren avlidit och<br>inte heller, om fordonet överlåts<br>på grund av att ägaren fått<br>förflyttning från Sverige, om denne<br>innehaft fordonet minst sex<br>månader.</p>
<p>Hg§</p>
<p>Beskattningsmyndigheten får<br>medge befrielse från skyldighet att<br>betala skrotningsavgift för fordon<br>som</p>
<p>1. ägs av någon som flyttar in<br>till Sverige utan att förut ha haft<br>hemvist här, eller som återvänder<br>hit efter att ha vistats utomlands<br>under minst ett år,</p>
<p>2. prövas inte överstiga ägarens<br>eller hans hushålls behov, och</p>
<p>3. under minst ett år innan<br>ägaren flyttat in eller återvänt till<br>Sverige har tillhört honom och<br>därvid begagnats i utlandet av<br>honom eller medlem av hans<br>hushåll.</p>
<p>Om ägaren, inom tre år innan<br>han flyttar in eller återvänder hit,<br>har befriats från skrotningsavgift<br>för ett annat fordon av<br>motsvarande slag på sätt som här<br>avses skall befrielse enligt första<br>stycket inte medges.</p>
<p>11 h§</p>
<p>Om fordon, för vilket befrielse<br>från skrotningsavgift har medgivits<br>enligt 11 g §, överlåts tidigare än<br>ett år efter den tidpunkt som anges</p>
<p>111</p>
<p>i 11 c § första stycket, skall den Prop. 2000/01:31<br>som har medgivits avgiftsbefrielse Bilaga 7<br>utan dröjsmål anmäla detta till<br>beskattningsmyndigheten och</p>
<p>betala skrotningsavgiften i<br>enlighet med</p>
<p>beskattningsmyndighetens beslut.</p>
<p>11 i §</p>
<p>Beskattningsmyndighetens<br>beslut enligt 11 f 11g och 11 h §§<br>överklagas hos allmän<br>förvaltningsdomstol.</p>
<p>11 j§</p>
<p>Om avgiftsskyldighet föreligger<br>enligt 11 a § 3, får fordonet inte<br>användas, om skrotningsavgiften<br>inte har betalats inom den tid som<br>har bestämts enligt denna lag och<br>anstånd med betalningen inte har<br>lämnats.</p>
<p>Om det finns särskilda skäl får<br>beskattningsmyndigheten medge<br>att ett visst fordon får användas<br>utan hinder av första stycket.</p>
<p>Om ett fordon används i strid<br>mot första stycket döms ägaren till<br>penningböter.</p>
<p>Om ägaren visar att han gjort<br>vad som kan begäras av honom för<br>att hindra att fordonet användes,<br>är han fri från ansvar.</p>
<p>Bestämmelsen i tredje stycket<br>gäller även föraren, om han kände<br>till att fordonet inte fick användas.<br>Detta gäller dock inte när fordonet<br>provkörs vid besiktning eller<br>inspektion enligt 35 §</p>
<p>fordonskungörelsen (1972:595).</p>
<p>12a§</p>
<p>Bestämmelser för</p>
<p>skrotningsavgift finns även i lagen<br>(1984:151) om punktskatter och<br>prisregleringsavgifter</p>
<p>112</p>
<p>Denna lag träder i kraft den xxxx. Bestämmelsen i 11 j § gäller även Prop. 2000/01:31<br>sådant förhållande som reglerades i 18 § första stycket i den upphävda Bilaga 7<br>lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon.</p>
<p>113</p>
<h3>Förteckning över remissinstanser beträffande<br>Naturvårdsverkets översyn av<br>bilskrotningslagstiftningen</h3>
<p>Efter remiss har följande yttrat sig. Svea Hovrätt, Umeå tingsrätt,<br>Kammarrätten i Sundsvall, Länsrätten i Örebro län, Rikspolisstyrelsen,<br>Statskontoret, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll<br>(SWEDAC), Kommerskollegium, överstyrelsen för civil beredskap,<br>Finansinspektionen, Ekonomistymingsverket, Riksrevisionsverket,<br>Riksskatteverket, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Västra<br>Götalands län, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i<br>Norrbottens län, Kemikalieinspektionen, Vägverket, Statens väg- och<br>transportforskningsinstitut, Kommunikationsforskningsberedningen,<br>Arbetslivsinstitutet, Arbetarskyddsstyrelsen, Närings- och<br>teknikutvccklingsverket (NUTEK), Konkurrensverket, AB Svensk<br>Bilprovning, Gnosjö kommun, Gotlands kommun, Malmö kommun,<br>Varberg kommun, Fagcrsta kommun, Älvdalens kommun, Arvidsjaurs<br>kommun, Naturskyddsföreningen, Sveriges Industriförbund, Sveriges<br>Akademikers Centralorganisation, Landsorganisationen i Sverige (LO),<br>Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), AB Begagnade Bildelar,<br>Bilindustriföreningen, Företagarnas Riksorganisation, Motorbranschens<br>Riksförbund, Motorhistoriska Riksförbundet, Motormännens<br>Riksförbund, Näringslivets Nämnd för Regelgranskning (NNR), BIL<br>Producentansvar Sverige AB, Ragn-Sells AB, SAAB Automobile AB,<br>Stena Gottards Bilfragmentering AB, Svensk Däckåtervinning AB,<br>Svensk Handel, Svenska Renhållningsverksföreningen, Sveriges<br>Bilskrotares Riksförbund, Sveriges Försäkringsförbund och Volvo Cars<br>Volvo Personvagnar AB.</p>
<p>Konsumentverket, Simplexkommissionen, Jemkontoret, Haninge<br>kommun, Svenska Kommunförbundet, Tjänstemännens<br>Centralorganisation (TCO), Allbilskroten i Norrköpng AB,<br>Bilskrotcentralen HB, Gröna Bilister, HB Stigtomta Skrot, Hjo<br>Biidemontering AB, Håll Sverige Rent, Skrotfrag AB, Stena Gottards<br>Bilfragmentering AB, Svensk Däckåtervinning AB, Svensk Handel,<br>Svenska Fordonskomponentgruppen, Sveriges Fordonbyggares<br>Riksorganisation och Återvinningsindustriema har inte hörsammat<br>remissen.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 8</p>
<p>114</p>
<h3>Förteckning över remissinstanser beträffande<br>promemorian om kostnader för vård och skötsel av<br>gravplats m.m. - avdragsrätt vid arvsbeskattningen?</h3>
<p>Efter remiss har yttranden över promemorian inkommit från Hovrätten<br>för Övre Norrland, Kammarrätten i Jönköping, Göteborgs tingsrätt,<br>Länsrätten i Stockholms län, Domstolsverket, Kammarkollegiet,<br>Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Juridiska fakulteten vid Uppsala<br>universitet, Svenska kyrkans Församlingsförbund, Sveriges<br>Begravningsbyråers Förbund, Landsorganisationen i Sverige, FONUS<br>och Villaägarnas Riksförbund.</p>
<p>Yttrande har dessutom inkommit från Judiska Centralrådet i Sverige.</p>
<p>Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers<br>Centralorganisation (SACO) och Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF)<br>har avstått från att yttra sig.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 9</p>
<p>115</p>
<h3>Lagrådsremissens lagförslag</h3>
<h4>1 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om</h4>
<h4>statlig förmögenhetsskatt</h4>
<p>Härigenom föreskrivs att 19 och 21 §§ lagen (1997:323) om statlig<br>förmögenhetsskatt skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 10</p>
<p>19 §</p>
<p>Skatten beräknas på den beskattningsbara förmögenheten.</p>
<p>Beskattningsbar förmögenhet är den del av den skattepliktiga<br>förmögenheten som överstiger ett fribelopp. Den beskattningsbara<br>förmögenheten avrundas nedåt till helt tusental kronor.</p>
<p>För fysisk person, dödsbo,<br>familjestiftelse samt för fall som<br>avses i 21 § uppgår fribeloppet till<br>900 000 kronor. För annan juridisk<br>person uppgår fribeloppet till<br>25 000 kronor.</p>
<p>Fribeloppet uppgår till</p>
<p>1. 1 000 000 kronor för fysisk<br>person, dödsbo, familjestiftelse<br>samt för fall som avses i 21 §<br>första stycket 4,</p>
<p>2. 1 500 000 kronor för fall som<br>avses i 21 § första stycket 1-3, och</p>
<p>3. 25 000 kr för annan juridisk<br>person än dödsbo och<br>familjestiftelse.</p>
<p>21 §<br>Sambeskattning skall ske av</p>
<p>1. makar som levt tillsammans under beskattningsåret,</p>
<p>2. sambor som tidigare har varit<br>gifta med varandra eller som har<br>eller har haft barn tillsammans,<br>oc/i</p>
<p>3. föräldrar och deras<br>hemmavarande barn under 18 år.</p>
<p>2. sambor som tidigare har varit<br>gifta med varandra eller som har<br>eller har haft barn tillsammans,</p>
<p>3. föräldrar som sambeskattas<br>enligt 1 eller 2 och deras<br>hemmavarande barn under 18 år,<br>och</p>
<p>4. annan förälder än sådana<br>som avses i 3 och dennes<br>hemmavarande barn under 18 år.</p>
<p>Makar sambeskattas inte det beskattningsår då de ingår äktenskap, om<br>de inte skall sambeskattas enligt första stycket 2. Sambor sambeskattas<br>inte det beskattningsår då den omständighet som medför att de skall<br>sambeskattas inträffar. Vid ena makens eller sambons död sambeskattas<br>makarna respektive samborna det beskattningsår då dödsfallet inträffade.<br>Om det i annat fall inträffar ändring i något förhållande som har<br>betydelse för frågan om makar eller sambor skall sambeskattas ett visst<br>beskattningsår, bedöms frågan efter förhållandena under den större delen<br>av beskattningsåret.</p>
<p>116</p>
<p>Frågan om barn är hemmavarande eller under 18 år bedöms efter<br>förhållandena den 1 november beskattningsåret. Fosterbarn anses inte<br>som hemmavarande barn.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 10</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången<br>vid 2002 års taxering.</p>
<p>117</p>
<h4>2 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om</h4>
<h4>självdeklaration och kontrolluppgifter</h4>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 och 8 §§ lagen (1990:325) om<br>självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 10</p>
<p>2 kap.</p>
<p>4§</p>
<p>Fysisk person skall lämna självdeklaration</p>
<p>1. när hans bruttointäkter av tjänst i andra fall än som avses i 32 §<br>1 mom. första stycket h och i kommunalskattelagen (1928:370) och av<br>aktiv näringsverksamhet, under beskattningsåret uppgått till sammanlagt<br>minst 24 procent av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring for året före taxeringsåret och inte annat följer av 6 §,</p>
<p>2. när hans bruttointäkter av tjänst i fall som avses i 32 § 1 mom. första<br>stycket h eller i kommunalskattelagen och av passiv näringsverksamhet<br>uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,</p>
<p>3. när han haft bruttointäkter av kapital av annat slag än avkastning</p>
<p>från vilken skatteavdrag skall göras enligt 5 kap. 8 §</p>
<p>skattebctalningslagen (1997:483) och bruttointäkterna av kapital uppgått<br>till sammanlagt minst 100 kronor,</p>
<p>4. om han inte varit bosatt i Sverige under hela beskattningsåret när<br>bruttointäkterna uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,</p>
<p>5. när hans skattepliktiga<br>tillgångar enligt lagen (1997:323)<br>om statlig förmögenhetsskatt vid<br>beskattningsårets utgång haft ett<br>sammanlagt värde som överstiger<br>900 000 kronor, eller</p>
<p>5. när hans skattepliktiga<br>tillgångar enligt lagen (1997:323)<br>om statlig förmögenhetsskatt vid<br>beskattningsårets utgång haft ett<br>sammanlagt värde som överstiger<br>1 000 000 kronor eller, i fall då<br>sambeskattning skall ske med<br>make eller sambo, 1 500 000<br>kronor, eller</p>
<p>6. när underlag för statlig fastighetsskatt, avkastningsskatt på<br>pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader skall<br>fastställas för honom.</p>
<p>Vid bedömandet av deklarationsskyldighet enligt första stycket skall<br>hänsyn inte tas till sådan inkomst eller förmögenhet för vilken<br>skattskyldighet inte föreligger enligt kommunalskattelagen, lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt eller lagen om statlig<br>förmögenhetsskatt. Däremot skall hänsyn tas till sådan inkomst eller<br>förmögenhet som enligt dubbelbeskattningsavtal skall vara helt eller<br>delvis undantagen från beskattning i Sverige.</p>
<p>Skall sambeskattning ske enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt<br>skall vardera makens deklarationsskyldighet bedömas med hänsyn till<br>makarnas sammanlagda förmögenhet och föräldrarnas<br>deklarationsskyldighet bedömas med hänsyn till deras och underåriga<br>hemmavarande barns sammanlagda förmögenhet.</p>
<p>118</p>
<p>8§</p>
<p>Följande juridiska personer skall lämna självdeklaration</p>
<p>1. aktiebolag, ekonomisk förening, sparbank, ömsesidigt<br>skadeforsäkringsforetag och värdepappersfond samt sådan stiftelse, fond<br>eller inrättning som har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss<br>familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen,</p>
<p>2. ideell förening, som avses i 7 § 5 mom. första stycket lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt, om dess bruttointäkter under<br>beskattningsåret överstigit grundavdraget enligt 8 § nämnda lag,</p>
<p>3. dödsbo när dess bruttointäkter av kapital av annat slag än avkastning</p>
<p>från vilken skatteavdrag skall göras enligt 5 kap. 8 §</p>
<p>skattebetalningslagen (1997:483) och bruttointäkter av en eller flera<br>andra förvärvskällor uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,</p>
<p>4. annan juridisk person, om dess bruttointäkter av en eller flera<br>förvärvskällor under beskattningsåret uppgått till sammanlagt minst 100<br>kronor,</p>
<p>5. juridisk person,<br>skattepliktiga tillgångar<br>lagen (1997:323) om<br>förmögenhetsskatt,</p>
<p>beskattningsårets utgång haft ett<br>sammanlagt värde som, i fråga om<br>dödsbo och familjestiftelse,<br>överstiger 900 000 kronor eller, i<br>fråga om annan juridisk person<br>som är skattskyldig enligt nämnda<br>lag, 25 000 kronor,</p>
<p>6. juridisk person för vilken underlag för statlig fastighetsskatt,<br>avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på<br>pensionskostnader skall fastställas.</p>
<p>Vid bedömandet av deklarationsskyldighet enligt första stycket 2-5<br>skall hänsyn inte tas till sådan inkomst eller förmögenhet, för vilken<br>skattskyldighet inte föreligger enligt kommunalskattelagen (1928:370),<br>lagen om statlig inkomstskatt eller lagen om statlig förmögenhetsskatt.<br>Däremot skall hänsyn tas till sådan inkomst eller förmögenhet som enligt<br>dubbelbeskattningsavtal skall vara helt eller delvis undantagen från<br>beskattning i Sverige.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 10</p>
<p>vars<br>enligt<br>statlig<br>vid</p>
<p>vars<br>enligt<br>statlig<br>vid</p>
<p>5. juridisk person,<br>skattepliktiga tillgångar<br>lagen (1997:323) om<br>förmögenhetsskatt,</p>
<p>beskattningsårets utgång haft ett<br>sammanlagt värde som, i fråga om<br>dödsbo och familjestiftelse,<br>överstiger 1 000 000 kronor eller, i<br>fråga om annan juridisk person<br>som är skattskyldig enligt nämnda<br>lag, 25 000 kronor,</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången<br>vid 2002 års taxering.</p>
<p>119</p>
<h4>3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om</h4>
<h4>tobaksskatt</h4>
<p>Härigenom föreskrivs att 9, 19, 20, 38, 40 och 41 §§ lagen (1994:1563)<br>om tobakskatt skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 10</p>
<p>9§</p>
<p>Skyldig att betala skatt (skattskyldig) är den som</p>
<p>1. har godkänts som upplagshavare enligt 10 § eller den som i Sverige<br>yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga varor,</p>
<p>2. yrkesmässigt från ett annat EG-land tar emot skattepliktiga varor<br>enligt 13 eller 14 §,</p>
<p>3. har godkänts som skatterepresentant enligt 15 §,</p>
<p>4. säljer skattepliktiga varor till Sverige genom distansförsäljning<br>enligt 16 §,</p>
<p>5. i annat fall än som avses i 1-4, från ett annat EG-land till Sverige för<br>in eller tar emot skattepliktiga varor,</p>
<p>6. från tredje land importerar 6. utan att vara upplagshavare</p>
<p>skattepliktiga varor, eller registrerad varumottagare,</p>
<p>är skyldig att betala skatt enligt<br>5 kap. 11 § tullagen (0000:000)<br>med anledning av import,</p>
<p>7. använder varor som förvärvats skattefritt för annat ändamål än det<br>som var förutsättningen för skattefriheten.</p>
<p>Att varor används för annat än avsett ändamål skall i denna lag<br>likställas med att de går förlorade.</p>
<p>När skattepliktiga varor<br>importeras från tredje land av<br>någon som inte är upplagshavare<br>enligt 10 § eller registrerad<br>varumottagare enligt 13 §, skall<br>skatten betalas till Tullverket.<br>Därvid gäller tullagen (0000:000)<br>och 9 kap. 4§ lagen (1984:151)<br>om punktskatter och</p>
<p>prisregleringsavgifter.</p>
<p>19 §’</p>
<p>Den som är skatt skyldig enligt<br>9§ jorsta stycket 6 skall betala<br>skatten till Tullverket. Därvid<br>gäller tullagen (0000:000) och<br>9 kap. 4 § lagen (1984:151) om<br>punktskatter och</p>
<p>prisregleringsavgifter.</p>
<p>20 §</p>
<p>Skattskyldigheten inträder för</p>
<p>1. den som är upplagshavare när</p>
<p>a) denne levererar skattepliktiga varor till en köpare i Sverige som inte<br>är upplagshavare eller till en köpare i ett annat EG-land som inte är<br>upplagshavare eller registrerad eller oregistrerad varumottagare eller<br>exporterar skattepliktiga varor till en köpare i tredje land,</p>
<p><sup>1</sup> Lydelse enligt prop 1999/2000:126</p>
<p>120</p>
<p>b) denne tar i anspråk skattepliktiga varor för annat ändamål än<br>försäljning eller när varorna annars tas ut ur skatteupplaget utan att föras<br>till något annat godkänt skatteupplag,</p>
<p>c) denne avregistreras, och omfattar de varor som då ingår i hans lager<br>och som inte redan har beskattats,</p>
<p>2. den som är registrerad varumottagare, vid mottagandet<br>skattepliktiga varor,</p>
<p>3. den som är oregistrerad varumottagare, vid mottagandet<br>skattepliktiga varor,</p>
<p>4. den som är godkänd som skatterepresentant enligt 15 §,<br>mottagandet av skattepliktiga varor,</p>
<p>5. den som är säljare vid distansförsäljning enligt 16 §, när leverans<br>sker,</p>
<p>6. den som är skattskyldig enligt 9 § första stycket 5, när de<br>skattepliktiga varorna förs in till Sverige,</p>
<p>7. den som är skattskyldig enligt</p>
<p>9 § första stycket 7, när varorna<br>används för annat än avsett</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 10</p>
<p>av</p>
<p>av</p>
<p>vid</p>
<p>7. den som är skattskyldig enligt<br>9 § första stycket 7, när varorna<br>används för annat än avsett</p>
<p>ändamål.</p>
<p>ändamål,</p>
<p>8. den som är skattskyldig enligt<br>9 § första stycket 6, vid den<br>tidpunkt då skyldighet att betala<br>tull enligt tullagstiftningen<br>inträder eller skulle ha inträtt om<br></p>
<p>skyldighet att betala tull förelegat<br>vid sådan införsel som avses i 5<br>kap. 11 § första eller andra stycket<br>tulllagen (0000:000).</p>
<p>Skattskyldigheten inträder för den, som utan att vara upplagshavare<br>enligt 10 §, tillverkar skattepliktiga varor, när varorna tillverkas.</p>
<p>38 §</p>
<p>Skattskyldig är den som</p>
<p>1. i Sverige yrkesmässigt tillverkar snus eller tuggtobak,</p>
<p>2. från ett annat EG-land yrkesmässigt för in eller tar emot snus eller<br>tuggtobak,</p>
<p>3. från tredje land importerar 3. utan att vara registrerad</p>
<p>snus eller tuggtobak, enligt 39 §, är skyldig att betala</p>
<p>skatt enligt 5 kap. 11 § tullagen<br>(0000:000) med anledning av<br>import,</p>
<p>4. säljer snus eller tuggtobak i exportbutik enligt lagen (1999:445) om<br>exportbutiker, eller</p>
<p>5. använder snus eller tuggtobak som förvärvats skattefritt för annat<br>ändamål än det som var förutsättningen för skattefriheten.</p>
<p>40 §</p>
<p>Skattskyldigheten för den som är registrerad inträder när snus och<br>tuggtobak levereras till en köpare som inte är registrerad, tas i anspråk för</p>
<p>121</p>
<p>annat ändamål än försäljning eller ingår i den skattskyldiges lager vid<br>avregistrering.</p>
<p>För den som är skattskyldig enligt 38 § 2, och som inte är registrerad<br>enligt 39 §, inträder skattskyldigheten när de skattepliktiga varorna förs<br>in till Sverige. Därvid skall de redovisningsregler som anges i 22 § andra<br>stycket tillämpas.</p>
<p>För den som är skattskyldig enligt 38 § 5 inträder skattskyldigheten när<br>varorna används för annat än avsett ändamål. Därvid skall de<br>redovisningsregler som anges i 22 § femte stycket tillämpas.</p>
<p>För den som är skattskyldig<br>enligt 38 § 3 inträder</p>
<p>skattskyldigheten vid den tidpunkt<br>då skyldighet att betala tull enligt<br>tullagstiftningen inträder eller<br>skulle ha inträtt om skyldighet att<br>betala tull förelegat vid sådan<br>införsel som avses i 5 kap. 11 §<br>första eller andra stycket tullagen<br>(0000:000).</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 10</p>
<p>41 §<sup>2</sup></p>
<p>Den som är skattskyldig enligt<br>38 § 3 skall betala skatten till<br>Tullverket. Därvid gäller tullagen<br>(0000:000) och 9 kap. 4 § lagen<br>(1984:151) om punktskatter och<br>prisregleringsavgifter.</p>
<p>Om snus eller tuggtobak<br>importeras från tredje land av<br>någon annan än den som är<br>registrerad enligt 39 § skall<br>skatten betalas till Tullverket.<br>Därvid gäller tullagen (0000:000)<br>och 9 kap. 4 § lagen (1984:151)<br>om punktskatter och</p>
<p>prisregleringsavgifter.</p>
<p>I övrigt tillämpas 30-32, 34, 35 och 42 §§ även i fråga om snus och<br>tuggtobak. Därvid skall vad som gäller om upplagshavare i stället avse<br>den som är registrerad enligt 39 §.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre föreskrifter gäller<br>fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.</p>
<p><sup>2</sup> Lydelse enligt prop. 1999/2000:126.</p>
<p>122</p>
<h4>4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om</h4>
<h4>alkoholskatt</h4>
<p>Härigenom föreskrivs att 8, 18 och 19 §§ lagen (1994:1564) om<br>alkoholskatt skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 10</p>
<p>8§</p>
<p>Skyldig att betala skatt (skattskyldig) är den som</p>
<p>1. har godkänts som upplagshavare enligt 9 § eller den som i Sverige<br>yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga varor,</p>
<p>2. yrkesmässigt från ett annat EG-land tar emot skattepliktiga varor<br>enligt 12 eller 13 §,</p>
<p>3. har godkänts som skatterepresentant enligt 14 §,</p>
<p>4. säljer skattepliktiga varor till Sverige genom distansförsäljning<br>enligt 15 §,</p>
<p>5. i annat fall än som avses i 1-4, från ett annat EG-land till Sverige for<br>in eller tar emot skattepliktiga varor,</p>
<p>6. från tredje land importerar 6. utan att vara upplagshavare</p>
<p>skattepliktiga varor, eller registrerad varumottagare,</p>
<p>är skyldig att betala skatt enligt<br>5 kap. 11 § tullagen (0000:000)<br>med anledning av import,</p>
<p>7. annars i Sverige tillverkar etylalkohol,</p>
<p>8. använder varor som förvärvats skattefritt för annat ändamål än det<br>som var förutsättningen för skattefriheten.</p>
<p>Att varor används for annat än avsett ändamål skall i denna lag<br>likställas med att de går förlorade.</p>
<p>När skattepliktiga varor<br>importeras från tredje land av<br>någon som inte är upplagshavare<br>enligt 9 § eller registrerad<br>varumottagare enligt 12 §, skall<br>skatten betalas till Tullverket.<br>Därvid gäller tullagen (0000:000)<br>och 9 kap. 4 § lagen (1984:151)<br>om punktskatter och</p>
<p>prisregleringsavgifter.</p>
<p>18 §'</p>
<p>Den som är skattskyldig enligt</p>
<p>8 § första stycket 6 skall betala<br>skatten till Tullverket. Därvid<br>gäller tullagen (0000:000) och</p>
<p>9 kap. 4 § lagen (1984:151) om</p>
<p>punktskatter och</p>
<p>prisregleringsavgifter.</p>
<p>19 §</p>
<p>Skattskyldigheten inträder for</p>
<p>1. den som är upplagshavare när</p>
<p>a) denne levererar skattepliktiga varor till en köpare i Sverige som inte<br>är upplagshavare eller till en köpare i ett annat EG-land som inte är</p>
<p>Lydelse enligt prop. 1999/2000:126.</p>
<p>123</p>
<p>upplagshavare eller registrerad eller oregistrerad varumottagare eller<br>exporterar skattepliktiga varor till en köpare i tredje land,</p>
<p>b) denne tar i anspråk skattepliktiga varor för annat ändamål än<br>försäljning eller när varorna annars tas ut ur skatteupplaget utan att föras<br>till något annat godkänt skatteupplag,</p>
<p>c) denne avregistreras, och omfattar de varor som då ingår i hans lager<br>och som inte redan har beskattats,</p>
<p>2. den som är registrerad varumottagare, vid mottagandet<br>skattepliktiga varor,</p>
<p>3. den som är oregistrerad varumottagare, vid mottagandet<br>skattepliktiga varor,</p>
<p>4. den som är godkänd som skatterepresentant enligt 14 §,<br>mottagandet av skattepliktiga varor,</p>
<p>5. den som är säljare vid distansförsäljning enligt 15 §, när leverans<br>sker,</p>
<p>6. den som är skattskyldig enligt 8 § första stycket 5, när de<br>skattepliktiga varorna förs in till Sverige,</p>
<p>7. den som är skattskyldig enligt</p>
<p>8 § första stycket 8, när varorna<br>används för annat än avsett</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 10</p>
<p>av</p>
<p>av</p>
<p>vid</p>
<p>7. den som är skattskyldig enligt<br>8 § första stycket 8, när varorna<br>används för annat än avsett</p>
<p>ändamål.</p>
<p>ändamål,</p>
<p>8. den som är skattskyldig enligt<br>8 § första stycket 6, vid den<br>tidpunkt då skyldighet att betala<br>tull enligt tullagstiftningen<br>inträder eller skulle ha inträtt om<br></p>
<p>skyldighet att betala tull förelegat<br>vid sådan införsel som avses i 5<br>kap. 11 § första eller andra stycket<br>tulllagen (0000:000).</p>
<p>Skattskyldigheten inträder för den, som utan att vara upplagshavare<br>enligt 9 §, tillverkar skattepliktiga varor, när varorna tillverkas.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre föreskrifter gäller<br>fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.</p>
<p>124</p>
<h4>5 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om</h4>
<h4>skatt på energi</h4>
<p>Härigenom föreskrivs att 4 kap. 1 och 12 §§ samt 5 kap. 2 och 5 §§<br>lagen (1994:1776) om skatt på energi skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>4 kap.</p>
<p>1 §</p>
<p>Skyldig att betala energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt<br>(skattskyldig) för bränslen som avses i 1 kap. 3 a § är</p>
<p>1. den som i Sverige tillverkar eller bearbetar bränsle eller annan som<br>godkänts som upplagshavare enligt 3 §,</p>
<p>2. varumottagare som avses i 6 eller 7 §,</p>
<p>3. skatterepresentant enligt vad som anges i 8 §,</p>
<p>4. den som från ett annat EG-land säljer och levererar bränsle till en<br>köpare i Sverige genom distansförsäljning enligt 9 §,</p>
<p>5. den som i annat fall än som avses i 1-4 från ett annat EG-land till<br>Sverige för in eller tar emot leverans av bränsle,</p>
<p>6. annan än upplagshavare som 6. annan än upplagshavare som</p>
<p>importerar bränsle från tredje är skyldig att betala skatt enligt<br>land, 5 kap. 11 § tullagen (0000:000)</p>
<p>med anledning av import,</p>
<p>7. den som förvärvat bränsle för vilket ingen skatt eller lägre skatt skall<br>betalas när bränslet används för ett visst ändamål men som säljer eller<br>förbrukar bränslet för ett annat ändamål som medför att skatt skall betalas<br>med högre belopp.</p>
<p>Vad som sägs i första stycket 7 tillämpas även i fråga om bränsle för<br>vilket antingen ingen skatt har betalats eller skatt har betalats enligt<br>2 kap. 1 § första stycket 3 a, och som förbrukas</p>
<p>a) i skepp, när skeppet används för privat ändamål, eller</p>
<p>b) i båt för vilken fartygstillstånd meddelats enligt fiskelagen<br>(1993:787), när båten används för privat ändamål eller</p>
<p>c) i motordrivet fordon i de fall bränslet ger mindre än 85<br>volymprocent destillat vid 350°C.</p>
<p>12 §</p>
<p>Skattskyldig för energiskatt för råtallolja samt för energiskatt,<br>koldioxidskatt och svavelskatt för bränslen som avses i 2 kap. 1 § första<br>stycket 6-8, bränslen enligt 3 och 4 §§ som inte avses i 1 kap. 3 a § samt<br>vad gäller svavelskatt även bränslen som avses i 3 kap. 1 § 1 är den som</p>
<p>1. tillverkar eller bearbetar bränsle,</p>
<p>2. enligt 6 kap. 10 § andra stycket registrerats som lagerhållare,<br>återförsäljare eller förbrukare av bränsle,</p>
<p>3. i annat fall än som avses i 1 och 2</p>
<p>a) importerar bränsle från tredje a) är skyldig att betala skatt<br>land, eller enligt 5 kap. 11 § tullagen</p>
<p>(0000:000) med anledning av<br>import, eller</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 10</p>
<p>125</p>
<p>b) för in kolbränsle, petroleumkoks, råtallolja eller torvbränsle till<br>Sverige från ett annat EG-land eller tar emot en sådan leverans, och</p>
<p>4. den som förvärvat bränsle för vilket ingen skatt eller lägre skatt skall<br>betalas när bränslet används för visst ändamål men som säljer eller<br>förbrukar bränslet för ett ändamål som medför att skatt skall betalas med<br>högre belopp.</p>
<p>Vad som sägs i första stycket 4 tillämpas även i fråga om bränsle enligt<br>2 kap. 3 eller 4 § som inte avses i 1 kap. 3 a § och som beskattats enligt<br>2 kap. 1 § första stycket 3 a eller som förvärvats utan skatt, och som<br>förbrukas i skepp, när skeppet används för privat ändamål.</p>
<p>Som tillverkare anses den som för in naturgas till Sverige samt den för<br>vars räkning sådan införsel äger rum. Som tillverkare anses även den som<br>tar upp torvbränsle.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 10</p>
<p>5 kap.</p>
<p>2§</p>
<p>Skattskyldigheten inträder</p>
<p>1. för varumottagare som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 § första stycket</p>
<p>2. när han tar emot leverans av bränsle.</p>
<p>2. för skatterepresentant som är<br>skattskyldig enligt 4 kap. 1 § första<br>stycket 3, när köparen tar emot<br>leverans av bränsle, och</p>
<p>3. för den som är skattskyldig<br>enligt 4 kap. 1 § första stycket 5<br>eller 12 § första stycket 3 b, när<br>bränslet förs in till Sverige.</p>
<p>När bränsle importeras av<br>skattskyldig enligt 4 kap. 1 § första<br>stycket 6 eller 12 § första stycket<br>3 a, skall skatten betalas till<br>Tullverket. Därvid gäller tullagen<br>(0000:000) och 9 kap. 4 § lagen<br>(1984:151) om punktskatter och<br>prisregleringsavgifter.</p>
<p>2. för skatterepresentant som är<br>skattskyldig enligt 4 kap. 1 § första<br>stycket 3, när köparen tar emot<br>leverans av bränsle,</p>
<p>3. för den som är skattskyldig<br>enligt 4 kap. 1 § första stycket 5<br>eller 12 § första stycket 3 b, när<br>bränslet förs in till Sverige, och</p>
<p>4. för den som är skattskyldig<br>enligt 4 kap. 1 § första stycket 6<br>eller 12 § första stycket 3 a vid den<br>tidpunkt då skyldighet att betala<br>tull enligt tullagstiftningen<br>inträder eller skulle ha inträtt om<br>skyldighet att betala tull förelegat<br>vid sådan införsel som avses i 5<br>kap. 11 § första eller andra stycke<br>tulllagen (0000:000).</p>
<p>§'</p>
<p>Den som är skattskyldig enligt<br>4 kap. 1 § första stycket 6 eller<br>12 § första stycket 3 a skall betala<br>skatten till Tullverket. Därvid<br>gäller tullagen (0000:000) och 9<br>kap. 4 § lagen (1984:151) om<br>punktskatter och</p>
<p>prisregleringsavgifter.</p>
<p><sup>1</sup> Lydelse enligt prop. 1999/2000:126.</p>
<p>126</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre föreskrifter gäller Prop. 2000/01:31</p>
<p>fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Bilaga 10</p>
<p>127</p>
<h4>6 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen</h4>
<h4>(1994:200)</h4>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 och 5 §§ mervärdesskattelagen<br>(1994:200)' skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 10</p>
<p>1 kap.</p>
<p>2§<sup>f</sup></p>
<p>Skyldig att betala mervärdesskatt (skattskyldig) är</p>
<p>1. för sådan omsättning som anges i 1 § första stycket 1, om inte annat<br>följer av 2-4 a: den som omsätter varan eller tjänsten,</p>
<p>2. för omsättning som anges i 1 § första stycket 1 av sådana tjänster<br>som avses i 5 kap. 7 §, om den som omsätter tjänsten är en utländsk<br>företagare och förvärvaren är en näringsidkare: den som förvärvar<br>tjänsten,</p>
<p>3. för omsättning som anges i 1 § första stycket 1 av sådana tjänster<br>som avses i 5 kap. 5 § tredje stycket samt 5 a, 6 a, 6 b och 7 a §§, om den<br>som omsätter tjänsten är en utländsk företagare och förvärvaren är<br>registrerad till mervärdesskatt här: den som förvärvar tjänsten,</p>
<p>4. för sådan efterföljande omsättning inom landet som avses i 3 kap.<br>30 b § första stycket: den till vilken omsättningen görs,</p>
<p>4 a. för omsättning som anges i 1 § första stycket 1 mellan<br>näringsidkare som är eller skall vara registrerade till mervärdesskatt här,<br>av guldmaterial eller halvfärdiga produkter med en finhalt av minst 325<br>tusendelar eller av investeringsguld om den som omsätter guldet är<br>skattskyldig enligt 3 kap. 10 b §: den som förvärvar varan,</p>
<p>5. för sådant förvärv som anges i 1 § första stycket 2: den som<br>förvärvar varan, och</p>
<p>6. för import av varor: den som<br>är skyldig att betala skatt enligt</p>
<p>5 kap. 11 § tullagen (0000:000) för<br>den importerade varan.</p>
<p>Särskilda bestämmelser om vem</p>
<p>6 kap., 9 kap. och 9 c kap.</p>
<p>6. för import av varor: den som<br>är skyldig att betala skatt enligt<br>5 kap. 11 § tullagen (0000:000)<br>med anledning av importen.</p>
<p>m i vissa fall är skattskyldig finns i</p>
<p>Vid import inträder<br>skattskyldigheten vid den tidpunkt<br>då varan enligt tullagstiftningen<br>skall deklareras för övergång till<br>fri omsättning eller när införsel<br>skall anmälas med stöd av 3 kap. 3<br>§ tullagen (0000:000).</p>
<p>5§<sup>3</sup></p>
<p>Vid import inträder<br>skattskyldigheten vid den tidpunkt<br>då skyldighet att betala tull enligt<br>tullagstiftningen inträder eller<br>skulle ha inträtt om skyldighet att<br>betala tull förelegat vid sådan<br>införsel som avses i 5 kap. 11 §<br>första eller andra stycket tullagen</p>
<p><sup>1</sup> Lagen omtryckt 2000:500.</p>
<p><sup>2</sup> Lydelse enligt prop. 1999/2000:126.</p>
<p><sup>3</sup> Lydelse enligt prop. 1999/2000:126.</p>
<p>128</p>
<p>(0000:000).</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre föreskrifter gäller<br>fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 10</p>
<p>129</p>
<p>5 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 31</p>
<h4>Förslag till lag om ändring i tullagcn (0000:000)</h4>
<p>Härigenom föreskrivs att 5 kap. 11 § samt 9 kap. 3 och 6 §§ tullagen<br>(0000:000)' skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 10</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>5 kap.</p>
<p>U§</p>
<p>Gäldenären, eller den som skulle ha varit gäldenär om varan varit<br>tullbelagd, är skyldig att betala annan skatt än tull som skall tas ut för en<br>vara vid import eller export.</p>
<p>Den som lämnar en anmälan<br>eller borde lämna anmälan enligt<br>3 kap. 3 § är skyldig att betala<br>annan skatt än tull som skall tas ut<br>för varan på grund av införseln<br>eller utförseln.</p>
<p>Vid sådan införsel eller utförsel<br>som avses i 3 kap. 3 § är den som<br>skulle ha varit gäldenär om varan<br>hade varit tullbelagd och förts in<br>från eller ut till ett område som<br>ligger utanför EG:s tullområde<br>skyldig att betala annan skatt än<br>tull som skall tas ut med anledning<br>av införseln eller utförseln.</p>
<p>Skatt enligt denna paragraf skall fastställas och betalas enligt det<br>förfarande som gäller för tull, om inte annat föreskrivits.</p>
<p>9 kap.</p>
<p>Om ett överklagande enligt 2 §<br>gäller beslut vid tulltaxering i en<br>fråga som kan ha betydelse för<br>fastställelse av tull eller beslut om<br>fastställelse av annan skatt än tull<br>enligt 5 kap. 11 § andra stycket,<br>skall överklagandet ha kommit in<br>till Tullverket inom tre år från den<br>dag då tullskulden eller den<br>anmälningsskyldighet som avses i<br>3 kap. 3 § uppkom. Om beslutet<br>har meddelats senare än två och ett<br>halvt år efter den dag då<br>tullskulden eller</p>
<p>anmälningsskyldigheten uppkom,<br>far överklagandet dock, om tiden<br>för överklagande därigenom blir<br>längre, komma in inom två<br>månader från den dag då<br>gäldenären eller den anmälnings-<br>skyldige fick del av beslutet.</p>
<p>Om beslut som avses i första</p>
<p>3§</p>
<p>Om ett överklagande enligt 2 §<br>gäller beslut vid tulltaxering i en<br>fråga som kan ha betydelse för<br>fastställelse av tull eller beslut om<br>fastställelse av annan skatt än tull<br>enligt 5 kap. 11 § andra stycket,<br>skall överklagandet ha kommit in<br>till Tullverket inom tre år från den<br>dag då tullskulden uppkom eller<br>skattskyldigheten inträdde. Om<br>beslutet har meddelats senare än<br>två och ett halvt år efter den dag<br>då tullskulden uppkom eller<br>skattskyldigheten inträdde, får<br>överklagandet dock, om tiden för<br>överklagande därigenom blir<br>längre, komma in inom två<br>månader från den dag då<br>gäldenären eller den skattskyldige<br>fick del av beslutet.</p>
<p>Om beslut som avses i första</p>
<p><sup>1</sup> Lydelse enligt prop. 1999/2000:126.</p>
<p>130</p>
<p>stycket har omprövats, får även<br>omprövningsbeslutet överklagas<br>inom där angiven treårsfrist. Om<br>omprövningsbeslutet meddelats<br>senare än två och ett halvt år efter</p>
<p>stycket har omprövats, får även Prop. 2000/01:31<br>omprövningsbeslutet överklagas Bilaga 10<br>inom där angiven treårsfrist. Om<br>omprövningsbeslutet meddelats<br>senare än två och ett halvt år efter</p>
<p>den dag då tullskulden eller<br>anmälningsskyldigheten uppkom,<br>får överklagandet dock, om tiden<br>for överklagande därigenom blir<br>längre, komma in inom två<br>månader från den dag då<br>gäldenären eller den</p>
<p>anmälningsskyldige fick del av<br>omprövningsbeslutet.</p>
<p>En gäldenär eller anmälnings-<br>skyldig får överklaga ett beslut<br>som avses i första och andra<br>styckena även om det inte gått<br>honom emot.</p>
<p>den dag då tullskulden uppkom<br>eller skattskyldigheten inträdde,<br>får överklagandet dock, om tiden<br>för överklagande därigenom blir<br>längre, komma in inom två<br>månader från den dag då<br>gäldenären eller den skattskyldige<br>fick del av omprövningsbeslutet.</p>
<p>Gäldenären eller den<br>skattskyldige får överklaga ett<br>beslut som avses i första och andra<br>styckena även om det inte gått<br>honom emot.</p>
<p>Bestämmelserna i 3-5 §§ gäller<br>ränta, tulltillägg och förseningsavgift.</p>
<p>En gäldenärs eller anmälnings-<br>skyldigs yrkande i fråga om tull-<br>tillägg skall, oavsett tidsfristerna i<br>3 §, prövas om beslutet om den tull<br>som tulltillägget avser inte har<br>vunnit laga kraft. Detsamma gäller<br>om Tullverket eller det allmänna<br>ombudet framställt ett sådant<br>yrkande till förmån för gäldenären<br>eller den anmälningsskyldige. Om<br>yrkandet framställs först i domstol,<br>kan domstolen besluta att det skall<br>tas upp till prövning av Tullverket.</p>
<p>Vad som sägs i andra stycket<br>gäller även en deklarants yrkande<br>i fråga om förseningsavgift.</p>
<p>§</p>
<p>också överklagande av beslut om</p>
<p>En enskilds yrkande i fråga om<br>tulltillägg eller förseningsavgift<br>skall, oavsett tidsfristerna i 3 §,<br>prövas om beslutet om den tull<br>som tulltillägget eller försenings-<br>avgiften avser inte har vunnit laga<br>kraft. Detsamma gäller om Tull-<br>verket eller det allmänna ombudet<br>framställt ett sådant yrkande till<br>förmån för den enskilde. Om<br>yrkandet framställs först i domstol,<br>kan domstolen besluta att det skall<br>tas upp till prövning av Tullverket.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre föreskrifter gäller<br>fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.</p>
<p>131</p>
<h4>8 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:673) om</h4>
<h4>skatt på avfall</h4>
<p>Härigenom föreskrivs att 3 och 6 §§ lagen (1999:673) om skatt på<br>avfall skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 10</p>
<p>Bestämmelserna i 1 § gäller dock inte för anläggningar där deponering<br>eller förvaring sker uteslutande av</p>
<p>1. ett eller flera av följande avfallsslag, nämligen</p>
<p>a) jord, grus, lera, skiffer, kalkstoft, kalksten eller annan sten,</p>
<p>b) bergrester från gruvindustriell verksamhet,</p>
<p>c) avfallssand från gruv-<br>industriell verksamhet och avfall<br>från vattenrening vid sådan verk-<br>samhet samt järnhaltigt avfall från<br>rökgasrening vid tillverkning av<br>jämmalmspellets, eller</p>
<p>2. radioaktivt avfall.</p>
<p>c) avfallssand från gruv-<br>industriell verksamhet och avfall<br>från vattenrening vid sådan verk-<br>samhet samt järnhaltigt avfall från<br>rökgasrening vid tillverkning av<br>jämmalmspellets,</p>
<p>2. radioaktivt avfall,</p>
<p>3. vattenverksslam i slambas-</p>
<p>säng, eller</p>
<p>4. avfall i vassbädd.</p>
<p>I fråga om avfall från vattenrening vid gruvindustriell verksamhet och<br>järnhaltigt avfall från rökgasrening vid tillverkning av jämmalmspellets<br>gäller första stycket 1 endast under förutsättning att deponering eller<br>förvaring sker tillsammans med avfallssand från gruvindustriell<br>verksamhet.</p>
<p>6§</p>
<p>Avfallsskatt skall inte betalas för</p>
<p>1. material som är avsett att användas för driften av en</p>
<p>avfallsanläggning eller som förs in<br>samband med avfallshanteringen,</p>
<p>2. avfall som är avsett att inom<br>en anläggning behandlas genom</p>
<p>a) kompostering eller reaktorba-<br>serad rötning,</p>
<p>b) förbränning,</p>
<p>c) användning för tillverkning<br>av fast lagringsbart bränsle.</p>
<p>till en sådan anläggning utan direkt</p>
<p>2. avfall som är avsett att inom<br>en anläggning</p>
<p>a) behandlas genom komposte-<br>ring eller reaktorbaserad rötning,</p>
<p>b) förbrännas,</p>
<p>c) användas för tillverkning av<br>fast lagringsbart bränsle,</p>
<p>d) avvattnas,</p>
<p>e) renas, under förutsättning att<br>avfallet är flytande,</p>
<p>3. avfall som inom en anlägg-<br>ning är avsett att behandlas i<br>vassbädd.</p>
<p>Första stycket 2 d, e och 3 gäller<br>endast om det vatten som avgår</p>
<p>132</p>
<p>Avfallsskatt skall dock betalas<br>for rester som uppstår efter<br>genomförd behandling enligt<br>första stycket 2.</p>
<p>från behandlingen inte deponeras Prop. 2000/01:31<br>inom anläggningen. Bilaga 10</p>
<p>Avfallsskatt skall dock betalas<br>för rester som uppstår efter<br>genomförd åtgärd enligt första<br>stycket 2.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Bestämmelserna i 3 och<br>6 §§ i sina nya lydelser tillämpas dock för tid från och med den 1 januari<br>2000.</p>
<p>133</p>
<p>6 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 31</p>
<h4>9 Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen</h4>
<h4>(1988:327)</h4>
<p>Härigenom föreskrivs att 9 § fordonsskattelagen (1988:327) skall ha<br>följande lydelse.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 10</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Motorcyklar, personbilar,</p>
<p>lastbilar eller bussar som enligt<br>bilregistret är av en årsmodell som<br>är trettio år eller äldre är inte<br>skattepliktiga.</p>
<p>9§</p>
<p>Följande fordon, som enligt<br>bilregistret är av en årsmodell som<br>är trettio år eller äldre, är inte<br>skattepliktiga</p>
<p>1. motorcyklar,</p>
<p>2. personbilar,</p>
<p>3. andra lastbilar än sådana<br>som är vägavgiftspliktiga enligt<br>lagen (1997:1137) om vägavgift<br>för vissa tunga fordon, eller</p>
<p>4. bussar.</p>
<p>Påhängsvagnar med en skattevikt över 3 000 kilogram är inte<br>skattepliktiga om de dras uteslutande av personbilar, lastbilar eller bussar<br>som kan drivas med dieselolja eller av sådana fordon som avses i 21 §<br>andra stycket 2.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre föreskrifter gäller<br>fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före<br>ikraftträdandet.</p>
<p>134</p>
<h4>10 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:1137) om<br>vägavgift för vissa tunga fordon</h4>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1997:1137) om vägavgift för<br>vissa tunga fordon</p>
<p>dels att i 3 och 12 §§ orden ”Skattemyndigheten i Örebro län” skall<br>bytas ut mot ”Skattemyndigheten i Örebro”.</p>
<p>dels att 2, 6, 11, 17, 21, 22 och 23 §§ samt rubriken närmast före 23 §<br>skall ha följande lydelse,</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 10</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Beteckningar i denna lag har<br>samma betydelse som i<br>fordonskungörelsen (1972:595),<br>bilregisterkungörelsen (1972:599)<br>och vägtrafikkungörelsen</p>
<p>(1972:603), om inte annat sägs.</p>
<p>2§</p>
<p>Beteckningar i denna lag har<br>samma betydelse som i<br>fordonskungörelsen (1972:595),<br>bilregisterkungörelsen (1972:599)<br>och trafikförordningen</p>
<p>(1998:1276), om inte annat sägs.</p>
<p>6§</p>
<p>Avgiftsplikt gäller inte för fordon som tillhör</p>
<p>1. försvarsmakten,</p>
<p>2. polisväsendet,</p>
<p>3. civilförsvaret, brandväsendet 3. civilförsvaret, brandväsendet</p>
<p>eller annan räddningstjänst, eller annan räddningstjänst, eller</p>
<p>4. väghållningen.</p>
<p>En förutsättning för undantag enligt första stycket är att fordonet bär<br>yttre kännetecken som visar att fordonet tillhör någon av de angivna<br>kategorierna.</p>
<p>Avgiftsplikt gäller inte heller för<br>fordon som enligt bilregistret är av<br>en årsmodell som är 30 år eller<br>äldre och som inte används i<br>yrkesmässig trafik.</p>
<p>För fordonskombinationer är det motorfordonet som är avgörande för<br>om kombinationen är undantagen från avgiftsplikt.</p>
<p>H §</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>För motorfordon eller ledad motorfordonskombination med högst tre<br>axlar tas vägavgiften ut med 6 314 kronor per år, 631 kronor per månad,<br>168 kronor per vecka och 50 kronor per dag. För motorfordon eller<br>ledad motorfordonskombination med fyra eller flera axlar tas<br>vägavgiften ut med 10 524 kronor per år, 1 052 kronor per månad, 277<br>kronor per vecka och 50 kronor per dag.</p>
<p>För svenskt fordon med draganordning bestäms vägavgiften efter det<br>största möjliga antalet axlar och den högsta totalvikten som</p>
<p>135</p>
<p>fordonskombinatione/i kan ha.</p>
<p>För fordon registrerade i Grekland skall vägavgiften sättas ned med 50<br>procent vid köp av sådant vägavgiftsbevis som anges i 16 §, under<br>forutsättning att beviset är köpt före den 1 juli 2002.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Vägavgift tas ut med olika belopp beroende på antal axlar och vilka<br>krav på utsläpp av föroreningar som ett fordons motor uppfyller enligt<br>följande.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 10</p>
<p>Fordon som inte uppfyller de av Europeiska gemenskapen fastställda<br>kraven i rådets direktiv 88/77/EEG av den 3 december 1987 om<br>tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp<br>av gasformiga föroreningar från dieselmotorer som används i fordon<sup>4</sup>.<br>Antal axlar Avgift per år Avgift per månad Avgift per vecka Avgift per dag</p>
<p>högst 3 axlar x kronor<sup>1</sup></p>
<p>4 eller fler x kronor</p>
<p>axlar</p>
<p>x kronor</p>
<p>x kronor</p>
<p>x kronor</p>
<p>x kronor</p>
<p>x kronor</p>
<p>x kronor</p>
<p>Fordon med de egenskaper som anges i rad A i tabellen i punkt 8.3.1.1 i<br>bilaga 1 till direktiv 88/77/EEG.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Antal axlar</p></td><td>
<p>Avgift per år</p></td><td>
<p>Avgift per månad</p></td><td>
<p>Avgift per vecka</p></td><td>
<p>Avgift per dag</p></td></tr>
<tr><td>
<p>högst 3 axlar</p></td><td>
<p>xkronor</p></td><td>
<p>xkronor</p></td><td>
<p>xkronor</p></td><td>
<p>x kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4 eller fler</p></td><td>
<p>x kronor</p></td><td>
<p>x h onor</p></td><td>
<p>x kronor</p></td><td>
<p>x kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>axlar</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Fordon med de egenskaper som anges i rad B i tabellen</p></td><td>
<p>i punkt 8.3.1.1 i</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>bilaga I till direktiv 88/77/EEG eller fordon som uppfyller i direktivet</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>högre ställda krav.</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal axlar</p></td><td>
<p>Avgift per år</p></td><td>
<p>Avgift per månad</p></td><td>
<p>Avgift per vecka</p></td><td>
<p>Avgift per dag</p></td></tr>
</table>
<p>högst 3 axlar x kronor</p>
<p>4 eller fler x kronor</p>
<p>axlar</p>
<p>xkronor</p>
<p>x kronor</p>
<p>xkronor</p>
<p>xkronor</p>
<p>x kronor</p>
<p>xkronor</p>
<p>För svenskt fordon med draganordning bestäms vägavgiften efter det<br>största möjliga antalet axlar som en fordonskombination kan ha.</p>
<p>För fordon registrerade i Grekland skall vägavgiften sättas ned med 50<br>procent vid köp av sådant vägavgiftsbevis som anges i 16 §, under<br>förutsättning att beviset är köpt före den 1 juli 2002.</p>
<p><sup>4</sup> EGT L 36, 9.2.1988, s. 33 (Celex 31988L0077), senast ändrat genom Europaparlamentets<br>och rådets direktiv 1999/96/EG (EGT L 44, 16.2.2000, s. 1, Celex 31999L0096).</p>
<p><sup>5</sup> Omräkning till svenska kronor av de i euro angivna nya avgiftssatserna, se bilaga 6, kan<br>inte göras förrän efter den 1 oktober, se 23 § denna lag. De nya avgiftssatserna har därför<br>markerats med x.</p>
<p>136</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 10</p>
<p>17 §</p>
<p>Vägavgift skall betalas tillbaka om</p>
<p>1. avgiftsplikt upphör för ett fordon under tid för vilken vägavgift har<br>betalats, eller</p>
<p>2. ett fordons beskaffenhet ändras så att vägavgift skall tas ut med<br>annat belopp.</p>
<p>En förutsättning för återbetalning är att vägavgiftsbeviset ges in till<br>beskattningsmyndigheten före utgången av den period för vilken avgiften<br>har betalats.</p>
<p>I fall som avses i första stycket 1<br>återbetalas överskjutande belopp<br>till den som var avgiftsskyldig när<br>avgiftsplikten upphörde.</p>
<p>Vägavgiften betalas tillbaka med<br>ett belopp som motsvarar den del<br>av avgiften som belöper på antalet<br>återstående hela månader för vilka</p>
<p>I fall som avses i första stycket 1<br>återbetalas överskjutande belopp<br>till den som var avgiftsskyldig när<br>avgiftsplikten upphörde.</p>
<p>Vägavgiften betalas tillbaka med<br>ett belopp som motsvarar den del<br>av avgiften som belöper på antalet<br>återstående hela månader för vilka</p>
<p>avgift har betalats, räknat från det<br>att avgiftsplikten upphörde. Från<br>det belopp som skall återbetalas<br>dras en avgift på x<sup>6</sup> kronor.</p>
<p>avgift har betalats, räknat från det<br>att avgiftsplikten upphörde. Från<br>det belopp som skall återbetalas<br>dras en avgift på 270 kronor.</p>
<p>I fall som avses i första stycket 2 återbetalas överskjutande belopp till<br></p>
<p>den som var avgiftsskyldig när registreringsbesiktning skedde.<br>Återbetalning skall ske med ett belopp som motsvarar den del av avgiften<br>som belöper på antalet återstående hela månader för vilka avgift har<br>betalats, räknat från den dag registreringsbesiktning skedde.</p>
<p>Vägavgift skall inte betalas för<br>fordonet, om ett giltigt bevis för<br>betald väganvändning utfärdat i ett<br>annat europeiskt land i<br>överensstämmelse med det i<br>Bryssel den 9 februari 1994<br>underskrivna avtalet om uttag av<br>en avgift för tunga fordon som<br>använder vissa vägar och det i<br>Bryssel den 18 september 1997<br>underskrivna protokollet avseende<br>Sveriges anslutning till avtalet, kan<br>visas upp. Avtalet och protokollet<br>publiceras i Sveriges</p>
<p>internationella överenskommelser</p>
<p>21 §</p>
<p>Vägavgift skall inte betalas för<br>fordonet, om ett giltigt bevis för<br>betald väganvändning utfärdat i ett<br>annat europeiskt land i<br>överensstämmelse med det i<br>Bryssel den 9 februari 1994<br>underskrivna avtalet om uttag av<br>en avgift för tunga fordon som<br>använder vissa vägar och det i<br>Bryssel den 18 september 1997<br>underskrivna protokollet avseende<br>Sveriges anslutning till avtalet, kan<br>visas upp. Avtalet har ändrats<br>genom det i Bryssel den 22 mars<br>2000 underskrivna protokollet för</p>
<p><sup>6</sup> Omräkning till svenska kronor av den i euro angivna nya administrationsavgiften, se bilaga<br>6, kan inte göras förrän efter den 1 oktober, se 23 § denna lag. Den nya<br>administrationsavgiften har därför markerats med x.</p>
<p>137</p>
<p>(SÖ).</p>
<p>att tillämpa Europaparlamentets<br>och rådets direktiv 1999/62/EG av<br>den 17 juni 1999. Avtalet och<br>protokollen publiceras i Sveriges<br>internationella överenskommelser<br>(SÖ)<sup>7</sup>.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 10</p>
<p>22 §</p>
<p>Beskattningsmyndigheten skall efter ansökan besluta om återbetalning<br>av vägavgift för svenskt årsbevis om beviset ges in till<br>beskattningsmyndigheten före utgången av den period för vilken avgiften<br>har betalats. Vägavgiften betalas tillbaka med ett belopp som motsvarar<br>den del av avgiften som belöper på antalet återstående hela månader för<br>vilka avgift har betalats, räknat från det att vägavgiftsbeviset kom in.</p>
<p>Från det belopp som skall<br>återbetalas dras en avgift på 210<br>kronor.</p>
<p>Från det belopp som skall<br>återbetalas dras en avgift på x<sup>s<br></sup>kronor.</p>
<p>Reglering av vägavgiften enligt<br>ecu-kursen</p>
<p>Reglering av vägavgiften enligt<br>euro-kursen</p>
<p>De belopp i svenska kronor som<br>anges i 11, 17 och 22 §§ omräknas<br>per den 1 januari varje kalenderår.<br>Beloppen i svenska kronor<br>motsvarar de belopp i ecu som<br>anges i artikel 8 och 10 i det i 21 §<br>nämnda avtalet.</p>
<p>Omräkning sker enligt den kurs<br>i svenska kronor av ecu som gällde<br>den första vardagen i oktober året<br>innan och som offentliggörs i<br>Europeiska gemenskapernas<br>officiella tidning. Om ett belopp<br>som beräknas för ett visst år före<br>avrundning avviker från<br>föregående års belopp med mindre<br>än 5 procent eller 5 ecu, skall<br>föregående års belopp fortsätta att<br>gälla.</p>
<p>23 §</p>
<p>De belopp i svenska kronor som<br>anges i 11, 17 och 22 §§ omräknas<br>jor varje kalenderår. Beloppen i<br>svenska kronor motsvarar de<br>belopp i euro som anges i artikel 8<br>och 10 i det i 21 § nämnda avtalet.</p>
<p>Omräkning sker enligt den kurs<br>i svenska kronor av euro som<br>gällde den första vardagen i<br>oktober året innan och som<br>offentliggörs i Europeiska<br>gemenskapernas officiella tidning.<br>Om ett belopp som beräknas för ett<br>visst år före avrundning avviker<br>från föregående års belopp med<br>mindre än 5 procent eller 5 euro,<br>skall föregående års belopp<br>fortsätta att gälla.</p>
<p><sup>7</sup> SÖ 1997:50 och SÖ 2000:xx. Protokollet om ändring av avtalet förs in i Sveriges<br>internationella överenskommelser nar protokollet ratificierats. Detta kan göras först när<br>Riksdagen godkänt protokollet, vilket föreslås göras i samband med de föreliggande<br>ändringarna i vägavgiftslagen. Protokollet har således ännu inte något ordningsnummer och<br>har därför markerats med xx.</p>
<p><sup>8</sup> Omräkning till svenska kronor av den i euro angivna nya administrationsavgiften, se<br>bilaga 6, kan inte göras förrän efter den 1 oktober, se 23 § denna lag. Den nya<br>administrationsavgiften har därför markerats med x.</p>
<p>138</p>
<p>Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade<br>belopp som enligt denna lag skall tas ut under påföljande kalenderår.<br>Beloppen avrundas nedåt.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 10</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.</p>
<p>2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om förhållanden som<br>hänför sig till tiden före ikraftträdandet.</p>
<p>3. Har vägavgift beslutats för tiden före ikraftträdandet enligt äldre<br>föreskrifter skall vägavgift enligt 11 § i dess nya lydelse (tillkommande<br>avgift) betalas för tiden från och med ikraftträdandet till utgången av<br>avgiftsperioden. För kalendermånad utgör avgiften 1/12 och för dag<br>1/360 av vägavgiften för helt år.</p>
<p>4. Den som är avgiftsskyldig vid ikraftträdandet skall betala<br>tillkommande avgift.</p>
<p>5. Tillkommande avgift skall betalas senast en månad efter<br>ikraftträdandet.</p>
<p>6. Tillkommande avgift som understiger 300 kronor behöver inte<br>betalas.</p>
<p>7. Brukandeförbudet i 25 § skall för tillkommande avgift gälla först<br>efter sista betalningsdag.</p>
<p>139</p>
<h4>11 Förslag till lag om ändring i bilskrotningslagen</h4>
<h4>(1975:343)</h4>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om bilskrotningslagen (1975:343)<br>dels att nuvarande 12-14 §§ skall betecknas 19-21 §§,<br>dels att 9 och 11 §§ skall ha följande lydelse,<br>dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 12-18 §§, av<br>följande lydelse.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 10</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Skrotningsavgift skall betalas<br>för personbil, buss med en<br>totalvikt av högst 3 500 kilogram<br>och lastbil med skåpkarosseri och<br>med en totalvikt av högst 3 500<br>kilogram. För bussar och lastbilar<br>skall skrotningsavgift endast<br>betalas i de fall försäljningsskatt<br>skall betalas för sådana fordon<br>enligt lagen (1978:69) om<br>försäljningsskatt pä motorfordon.<br>Skrotningsavgift för bussar och<br>lastbilar skall betalas även i de<br>fall försäljningsskatt inte tas ut på<br>grund av bestämmelserna i 4 §<br>andra stycket nämnda lag.</p>
<p>Bestämmelserna i lagen<br>(1978:69) om försäljningsskatt på<br>motorfordon med undantag av 8<br>och 15 §§ äger motsvarande<br>tillämpning i fråga om<br>skrotningsavgift. Vidare finns<br>bestämmelser för skrotningsavgift<br>i lagen (1984:151) om<br>punktskatter och</p>
<p>prisregleringsavgifter.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>9§</p>
<p>Skrotningsavgift skall betalas<br>till staten för fordon som<br>registreras i bilregistret och som<br>är personbil, buss med en totalvikt<br>av högst 3 500 kilogram eller<br>lastbil med skåpkarosseri och med<br>en totalvikt av högst 3 500<br>kilogram.</p>
<p>H §</p>
<p>Bestämmelser om förfarandet<br>vid påförande av skrotningsavgift<br>finns i lagen (1984:151) om<br>punktskatter och</p>
<p>prisregleringsavgifter.</p>
<p>12 §</p>
<p>Avgiftsskyldig är</p>
<p>1. tillverkaren, för avgiftspliktigt<br>motorfordon som yrkesmässigt<br>tillverkas inom landet,</p>
<p>2. importör som har registrerats<br>enligt 13 § andra stycket, för<br>avgiftspliktigt motorfordon som<br>förs in till landet,</p>
<p>140</p>
<p>3. ägaren, för Prop. 2000/01:31</p>
<p>a) avgiftspliktigt motorfordon Bilaga 10</p>
<p>som tillverkas inom landet av</p>
<p>annan tillverkare än sådan som<br>avses i 1,</p>
<p>b) avgiftspliktigt motorfordon<br>som förs in i landet på annat sätt<br>än som avses i 2,</p>
<p>c) fordon som efter ändring har<br>blivit avgiftspliktigt,</p>
<p>d) motorfordon som från att ha<br>använts på sådant sätt att<br>motorfordonet varit undantaget<br>från registrering i bilregistret i<br>stället används så att det blir<br>registreringspliktigt, och</p>
<p>e) avgiftspliktigt fordon som<br>förvärvats från sådan person eller<br>organisation som erhållit<br>kompensation enligt 16 §.</p>
<p>13 §</p>
<p>Tillverkare som avses i 12 § 1</p>
<p>skall vara registrerad som<br>avgiftsskyldig hos</p>
<p>beskattningsmyndigheten<br>(registrerad tillverkare).</p>
<p>Importör som inför</p>
<p>avgiftspliktiga motorfordon for</p>
<p>yrkesmässig försäljning till</p>
<p>återförsäljare kan, om</p>
<p>verksamheten är av större</p>
<p>omfattning, registreras som<br>avgiftsskyldig hos</p>
<p>beskattningsmyndigheten<br>(registrerad importör).</p>
<p>14 §</p>
<p>Avgiftsskyldigheten inträder när<br>fordonet första gången infors i<br>bilregistret eller, om fordonet<br>samtidigt avställts, då</p>
<p>avställningen upphör.</p>
<p>För icke avgiftspliktiga fordon<br>som ändras till avgiftspliktiga<br>fordon inträder avgiftsskyldighet<br>när fordonet tas upp i bilregistret<br>som fordon av avgiftspliktigt slag,<br>eller om det samtidigt avställs, då<br>avställningen upphör.</p>
<p>141</p>
<p>7 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 31</p>
<p>För fordon för vilket ägaren<br>beviljats kompensation enligt 16 §<br>inträder avgiftsskyldigheten när<br>fordonet förvärvats av annan.<br>15 §</p>
<p>Skrotningsavgift beslutas genom<br>automatisk databehandling på<br>grundval av uppgifter i<br>bilregistret.</p>
<p>Avgiften skall för avgiftsskyldig<br>som avses i 12 § 1 och 2 betalas<br>senast inom en månad efter<br>utgången av den månad<br>avgiftsskyldigheten inträder och<br>för avgiftsskyldig som avses i 12 §<br>3 senast tre veckor efter<br>avgiftsskyldighetens inträde.</p>
<p>Regeringen föreskriver vilken<br>myndighet som svarar för beslut<br>om avgift enligt första stycket.</p>
<p>16§</p>
<p>Kompensation för betald<br>skrotningsavgift kan beviljas, om<br>fordonet förvärvats av</p>
<p>1. utländsk beskickning eller<br>karriärkonsulat i Sverige eller<br>sådan internationell organisation<br>som avses i lagen (1976:661) om<br>immunitet och privilegier i vissa<br>fall,</p>
<p>2. medlem av den diplomatiska<br>personalen vid utländska<br>beskickningar i Sverige och<br>karriärkonsul vid utländskt<br>konsulat i Sverige, under<br>förutsättning att denne inte är<br>svensk medborgare eller<br>stadigvarande bosatt här i landet.</p>
<p>Kompensation för</p>
<p>skrotningsavgift kan även beviljas<br>om fordonet förvärvats av en<br>medlemsstats ombud vid en<br>internationell organisation med<br>säte i Sverige och personal hos<br>sådan organisation, om Sverige<br>har träjfat överenskommelse om<br>detta med en annan stat eller med<br>en mellanfolklig organisation,<br>eller om Sverige träffat sådan</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 10</p>
<p>142</p>
<p>överenskommelse som avses i 10 Prop. 2000/01:31<br>kap. 7 § andra stycket Bilaga 10</p>
<p>mervärdesskattelagen (1994:200).</p>
<p>Beskattningsmyndigheten prövar<br>frågor om kompensation för betald<br>skrotningsavgift.</p>
<p>17 §</p>
<p>Beslut enligt denna lag får<br>överklagas hos allmän<br>förvaltningsdomstol.</p>
<p>18 §</p>
<p>Fordon som avses i 12 § 3, får<br>inte användas, om</p>
<p>skrotningsavgiften inte har<br>betalats inom den tid som har<br>bestämts enligt denna lag och<br>anstånd med betalningen inte har<br>lämnats.</p>
<p>Om det finns särskilda skäl får<br>beskattningsmyndigheten besluta<br>att ett visst fordon får användas<br>trots bestämmelsen i första stycket.</p>
<p>En ägare av ett fordon som<br>uppsåtligen eller av oaktsamhet<br>använder fordonet eller låter det<br>användas i strid mot första stycket<br>döms till penningböter.</p>
<p>Bestämmelsen i tredje stycket<br>gäller även föraren, om han kände<br>till att fordonet inte fick användas.<br>Detta gäller dock inte när fordonet<br>provkörs vid besiktning,<br>inspektion, tillsyn eller<br>haveriundersökning enligt 35 §<br>fordonskungörelsen (1972:595).</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.</p>
<p>143</p>
<h4>12 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om<br>punktskatter och prisregleringsavgifter</h4>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § lagen (1984:151) om punktskatter<br>och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 10</p>
<p>1 kap.</p>
<p>Denna lag gäller för skatter och<br>avgifter som tas ut enligt</p>
<p>1. lagen (1972:266) om skatt på<br>annonser och reklam, lagen<br>(1972:820) om skatt på spel,<br>bilskrotningslagen (1975:343),<br>lagen (1978:69) om</p>
<p>försäljningsskatt på motorfordon,<br>lagen (1984:409) om skatt på<br>gödselmedel, lagen (1984:410) om<br>skatt på bekämpningsmedel, 2 §<br>första stycket 6 lagen (1990:661)<br>om avkastningsskatt på<br>pensionsmedel, lagen (1990:1427)<br>om särskild premieskatt för<br>grupplivförsäkring, m.m., lagen<br>(1991:1482) om lotteriskatt, lagen<br>(1991:1483) om skatt på<br>vinstsparande m.m., lagen<br>(1994:1563) om tobaksskatt, lagen<br>(1994:1564) om alkoholskatt,<br>lagen (1994:1776) om skatt på<br>energi, lagen (1995:1667) om skatt<br>på naturgrus, lagen (1999:673) om<br>skatt på avfall, lagen (2000:466)<br>om skatt på termisk effekt i<br>kämkraftsreaktorer.</p>
<p>Denna lag gäller för skatter och<br>avgifter som tas ut enligt</p>
<p>1. lagen (1972:266) om skatt på<br>annonser och reklam, lagen<br>(1972:820) om skatt på spel,<br>bilskrotningslagen (1975:343),<br>lagen (1984:409) om skatt på<br>gödselmedel, lagen (1984:410) om<br>skatt på bekämpningsmedel, 2 §<br>första stycket 6 lagen (1990:661)<br>om avkastningsskatt på<br>pensionsmedel, lagen (1990:1427)<br>om särskild premieskatt för<br>grupplivförsäkring, m.m., lagen<br>(1991:1482) om lotteriskatt, lagen<br>(1991:1483) om skatt på<br>vinstsparande m.m., lagen<br>(1994:1563) om tobaksskatt, lagen<br>(1994:1564) om alkoholskatt,<br>lagen (1994:1776) om skatt på<br>energi, lagen (1995:1667) om skatt<br>på naturgrus, lagen (1999:673) om<br>skatt på avfall, lagen (2000:466)<br>om skatt på termisk effekt i<br>kämkraftsreaktorer.</p>
<p>2. lagen (1982:349) om återvinning av dryckesförpackningar av<br>aluminium, lagen (1994:1704) om lageravgift på vissa<br>j ordbruksprodukter.</p>
<p>Har i författning som anges i första stycket eller i författning som<br>utfärdats med stöd av sådan författning lämnats bestämmelse som avviker<br>från denna lag gäller dock den bestämmelsen.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.</p>
<p>2. Lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, lagen<br>(1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter, och<br>lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. skall</p>
<p>144</p>
<p>fortfarande tillämpas beträffande den upphävda lagen (1978:69) om<br>försäljningsskatt på motorfordon.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 10</p>
<p>145</p>
<h4>13 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:146) om<br>avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter</h4>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1985:146) om avräkning vid<br>återbetalning av skatter och avgifter skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 10</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>1§*</p>
<p>Avräkning enligt denna lag skall göras från belopp som återbetalas<br>eller annars utbetalas på grund av bestämmelse i</p>
<p>1. lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter eller<br>författning som anges i 1 kap. 1 § första stycket samma lag, i de fall då<br>utbetalningen ankommer på Riksskatteverket,</p>
<p>2. lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta<br>artisterm.fi.,</p>
<p>3. 10 kap. 1-4 §§ mervärdesskattelagen (1994:200),</p>
<p>4. lagen (1994:1551) om tullfrihet m.m.,</p>
<p>5. skattebetalningslagen (1997:483),</p>
<p>6. lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av<br>alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter, eller</p>
<p>7. tullagen (0000:000).</p>
<p>Vad som sagts i första stycket 1<br>gäller inte utbetalning enligt 9 kap.</p>
<p>1 § lagen (1994:1776) om skatt på<br>energi och 13 § lagen (1978:69)<br>om försäljningsskatt på<br>motorfordon.</p>
<p>Avräkning skall också göras vid återbetalning av belopp som tagits ut<br>som förrättningskostnad vid indrivning av en sådan fordran som avses i</p>
<p>2 § första meningen.</p>
<p>Vad som sagts i första stycket 1<br>gäller inte utbetalning enligt 9 kap.<br>1 § lagen (1994:1776) om skatt på<br>energi.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre föreskrifter gäller<br>fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före<br>ikraftträdandet.</p>
<p><sup>1</sup> Lydelse enligt prop. 1999/2000:126</p>
<p>146</p>
<h3>Lagrådets yttrande</h3>
<p>Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2000-10-23</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 11</p>
<p>Närvarande: f.d. justitierådet Lars Å. Beckman, regeringsrådet<br>Susanne Billum, justitierådet Göran Regner.</p>
<p>Enligt en lagrådsremiss den 28 september 2000 (Finansdepartementet)<br>har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till</p>
<p>1. lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,</p>
<p>2. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och<br>kontrolluppgifter,</p>
<p>3. lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,</p>
<p>4. lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,</p>
<p>5. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,</p>
<p>6. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),</p>
<p>7. lag om ändring i tullagen (0000:000),</p>
<p>8. lag om ändring i lagen (1999:673) om skatt på avfall,</p>
<p>9. lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327),</p>
<p>10. lag om ändring i lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga<br>fordon,</p>
<p>11. lag om ändring i bilskrotningslagen (1975:343),</p>
<p>12. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och<br>prisregleringsavgifter,</p>
<p>13. lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning<br>av skatter och avgifter.</p>
<p>Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementssekreteraren Jan<br>Larsson, kammarrättsassessorn Gabriella Loman, kammarrättsassessorn<br>Petter Classon och hovrättsassessorn Hans Levén.</p>
<p>Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:</p>
<h4>Förslaget till lag om ändring i lagen om tobaksskatt</h4>
<p>I remissen föreslås vissa ändringar i reglema om skattskyldighet vid<br>import och tidpunkt för skattskyldighetens inträde i syfte att anpassa<br>reglema till vad som gäller enligt mervärdesskattelagen och tullag-<br>stiftningen. Motsvarande ändringar föreslås i lagen om alkoholskatt och<br>lagen om skatt på energi. Avsikten är bl.a. att skyldigheten att betala<br>punkt- och mervärdesskatt vid införsel av varor från områden utanför<br>EG:s skatteområde skall bli densamma oavsett om området ligger<br>innanför eller utanför EG:s tullområde.</p>
<p>Lagrådet vill inledningsvis anmärka att de aktuella punktskattelagama<br>grundar sig på andra EG-direktiv än mervärdesskattelagen. Det är därför<br>inte självklart att regler om t.ex. skattskyldighet kan ändras till vad som<br>gäller på mervärdesskatteområdet. Denna fråga har inte berörts i<br>remissen. Enligt Lagrådets mening bör ett klargörande ske i det fortsatta<br>lagstiftningsarbetet.</p>
<p>147</p>
<p>När det gäller utformningen av de föreslagna lagändringarna vill<br>Lagrådet anföra följande.</p>
<p>I 9 § finns regler om vem som är skattskyldig for tobaksskatt. I den<br>nuvarande punkt 6 av paragrafen anges som skattskyldig den som ”från<br>tredje land importerar skattepliktiga varor”. Enligt förslaget i remissen<br>skall punkten i stället avse den som utan att vara upplagshavare eller<br>registrerad varumottagare är skyldig att betala skatt enligt 5 kap. 11 §<br>tullagen med anledning av import. Förslaget kan jämföras med förslaget<br>till ändring av 20 §, vilken anger vid vilken tidpunkt skattskyldigheten<br>inträder. I en ny punkt 8 anges sålunda att skattskyldigheten, i de fall som<br>avses i 9 § första stycket 6, inträder vid den tidpunkt då skyldighet att<br>betala tull enligt tullagstiftningen inträder eller skulle ha inträtt om<br>skyldighet att betala tull förelegat vid sådan införsel som avses i 5 kap.<br>11 § första eller andra stycket tullagen.</p>
<p>Båda bestämmelserna hänvisar således till 5 kap. 11 § tullagen. I denna<br>paragraf föreskrivs bl.a. följande. Gäldenären, eller den som skulle ha<br>varit gäldenär om varan varit tullbelagd, är skyldig att betala annan skatt<br>än tull som skall tas ut för en vara vid import eller export (första stycket).<br>Den som lämnar anmälan eller borde lämna anmälan enligt 3 kap. 3 § är<br>skyldig att betala annan skatt än tull för varan på grund av införseln eller<br>utförseln (andra stycket). Enligt remissförslaget skall andra stycket ges<br>följande lydelse: Vid sådan införsel eller utförsel som avses i 3 kap. 3 §<br>är den som skulle ha varit gäldenär om varan hade varit tullbelagd och<br>förts in från eller ut till ett område som ligger utanför EG:s tullområde<br>skyldig att betala annan skatt än tull som skall tas ut med anledning av<br>införseln eller utförseln.</p>
<p>Enligt Lagrådets mening kan den valda lagstiftningstekniken leda till<br>oklarhet. 5 kap. 11 § tullagen förutsätter för sin tillämpning att<br>bestämmelser om skatt för viss vara vid import/export respektive vid<br>införsel/utförscl finns i en skatteförfattning. Detsamma synes gälla i fråga<br>om vem som i ett visst fall är skattskyldig. En bestämmelse i den aktuella<br>skatteförfattningen om att skattskyldig är den som enligt tullagens<br>bestämmelser skall betala skatt blir då förvirrande och innehållslös.<br>Lagrådet anser därför att den aktuella bestämmelsen om skattskyldighet i<br>lagen om tobaksskatt bör utformas så att den kan läsas självständigt.</p>
<p>En fråga som också kan ställas är varför de paragrafer som i<br>remissförslaget hänvisar till 5 kap. 11 § tullagen utformats på olika sätt,<br>då de uppenbarligen är avsedda att ha samma tillämpningsområde. Enligt<br>Lagrådets mening skulle den ovannämnda oklarheten kunna undvikas,<br>samtidigt som syftet med remissförslaget uppnås, om de båda<br>paragraferna utformas i huvudsak efter mönster av den föreslagna 20 §<br>första stycket 8.</p>
<p>Lagrådet anser med hänvisning till det anförda att utformningen av de<br>berörda bestämmelserna bör övervägas ytterligare.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 11</p>
<p>148</p>
<h4>Förslaget till lag om ändring i lagen om alkoholskatt</h4>
<p>Beträffande de föreslagna ändringarna i 8 och 19 §§ hänvisar Lagrådet<br>till vad som ovan anförts angående förslaget till lag om ändring i lagen<br>om tobaksskatt.</p>
<h4>Förslaget till lag om ändring i lagen om skatt på energi</h4>
<p>Beträffande de föreslagna ändringarna i 4 kap. 1 och 12 §§ samt<br>5 kap. 2 § hänvisar Lagrådet till vad som ovan anförts angående förslaget<br>till lag om ändring i lagen om tobaksskatt.</p>
<h4>Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen</h4>
<p>Lagrådet hänvisar till vad som ovan anförts angående förslaget till lag om<br>ändring i lagen om tobaksskatt.</p>
<h4>Förslaget till lag om ändring i tullagen</h4>
<p>Beträffande 9 kap. 6 § andra stycket föreslås att begreppen ”gäldenär<br>eller anmälningsskyldig” skall bytas ut mot ”enskild”. Det blir då oklart<br>om t.ex. kommuner kommer att falla utanför bestämmelsens<br>tillämpningsområde. Frågan bör belysas i det fortsatta<br>lagstiftningsarbetet.</p>
<p>Eftersom tullagen träder i kraft den 1 januari 2001 behövs inga<br>ikraftträdande- och övergångsbestämmelser till den föreslagna<br>ändringslagen.</p>
<h4>Förslaget till lag om ändring i lagen om skatt på avfall</h4>
<p>3§</p>
<p>Paragrafen innehåller undantag från bestämmelserna i 1 § om</p>
<p>avfallsskatt, i fråga om anläggningar där deponering och förvaring sker<br>uteslutande av vissa angivna avfallsslag. I remissen föreslås att det i<br>paragrafens första stycke införs en ny punkt 4 som innehåller undantag<br>för ”avfall i vassbädd”. Enligt Lagrådets mening är ordet avfall i detta<br>sammanhang alltför generellt och skulle kunna leda till att avfall, som<br>inte är avsett att undantas från skatteplikten, kommer att omfattas av<br>skattefrihet. Lagrådet föreslår att punkten 4 ges följande lydelse: ”4.<br>flytande avfall i vassbädd”.</p>
<p>6§</p>
<p>I paragrafen räknas upp vissa avfallshanteringsmetoder som om de<br>används inom en avfallsskattepliktig anläggning medför att avfallsskatt<br>inte skall tas ut. De angivna behandlingsmetoderna i punkten 2 föreslås i<br>remissen utökade med d) awattning av avfall, e) rening av flytande<br>avfall. Vidare införs i en ny punkt 3 skattefrihet för behandling i<br></p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 11</p>
<p>149</p>
<p>vassbädd. Under hänvisning till vad Lagrådet anfört i anslutning till 3 §<br>förordar Lagrådet att i punkten 3 före ordet ”avfall” införs ordet<br>”flytande”.</p>
<p>I 6 § införs också i ett nytt andra stycke den begränsningen att första<br>stycket 2 d, 2 e och 3 gäller endast om det vatten som avgår från<br>behandlingen inte deponeras inom anläggningen. Lagrådet vill peka på<br>att lagtexten kan läsas så att skattefriheten gäller också i fall där vattnet<br>försvinner från anläggningen till följd av översvämning, läckage o.dyl. I<br>tydlighetens intresse förordar Lagrådet att andra stycket ges följande<br>lydelse.</p>
<p>”Första stycket 2 d, 2 e och 3 gäller endast om det vatten som avgår vid<br>behandlingen skall tas om hand utan att deponeras inom anläggningen.”</p>
<p>Lagrådet vill slutligen anmärka att det behövs en följdändring i 8 § 3,<br>eftersom det inskjutits ett nytt andra stycke i 6 §.</p>
<h4>Förslaget till lag om ändring i lagen om vägavgift for vissa<br>tunga fordon</h4>
<p>1 11 § i såväl nuvarande som föreslagen lydelse anges vägavgift för olika<br>fordonstyper i svenska kronor. Likaså föreskrivs i 17 och 22 §§ om avgift<br>i svenska kronor för återbetalning av vägavgift. Enligt 23 § skall de<br>belopp i svenska kronor som anges i nämnda paragrafer räknas om för<br>varje kalenderår. Beloppen i svenska kronor skall motsvara de belopp i<br>euro som anges i artikel 8 och 10 i det avtal som nämns i 21 § i lagen.<br>Omräkningen skall ske enligt den kurs i svenska kronor av euro som<br>gällde den första vardagen i oktober året innan. Regeringen skall före<br>november månads utgång fastställa de omräknade beloppen för<br>påföljande kalenderår.</p>
<p>Enligt Lagrådets mening är det mindre lämpligt att i en svensk lagtext<br>ange belopp i svenska kronor som senare skall räknas om efter<br>eurokursens utveckling. Den av riksdagen beslutade lagtexten kommer då<br>sannolikt att ha rätt belopp i svenska kronor bara övergångsvis. Det är i<br>stället att föredra att man, på motsvarande sätt som t.ex. i lagen<br>(1992:1528) om offentlig upphandling, anger det belopp i utländsk valuta<br>som är det grundläggande värde som i detta fall bestämmer avgifternas<br>storlek. Lagrådet föreslår därför att de nya belopp som skall anges i 11,17<br>och 22 §§ bestäms i euro med föreskrift om att avgiften skall erläggas i<br>motsvarande belopp i svenska kronor. I 23 § kan då anges att omräkning<br>skall ske efter kursen per den första vardagen i oktober föregående år.<br>Vidare bör regeringen - såsom i remissförslaget - åläggas att fastställa de<br>sålunda omräknade beloppen i svenska kronor senast före november<br>månads utgång före det år som avgifterna gäller.</p>
<p>Beträffande övergångsbestämmelserna anmärker Lagrådet att punkt 3<br>torde avse endast det fallet att skillnaden mellan den beslutade och en ny,<br>högre vägavgift enligt 11 § i dess nya lydelse skall betalas.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 11</p>
<p>150</p>
<h4>Förslaget till lag om ändring i bilskrotningslagen</h4>
<p>I 17 § infors en regel av innehåll att beslut enligt ”denna lag” far<br>överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Såsom bestämmelsen<br>utformats täcker den samtliga beslut enligt bilskrotningslagen. Vid<br>lagrådsföredragningen har emellertid upplysts att detta inte varit avsikten.<br>När det gäller beskattningsbeslut skall gälla överklagandebestämmelsema<br>i lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter. En hänvisning till<br>dessa bestämmelser bör därför tas in i förevarande paragraf. Lagrådet<br>förordar att paragrafen ges följande lydelse:</p>
<p>”Andra beslut enligt denna lag än sådana som anges i 8 kap. 1 § första<br>och andra styckena lagen (1984:151) om punktskatter och<br>prisregleringsavgifter far överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.”</p>
<p>Lagrådet vill tillägga att för den händelse avsikten varit i remissen att<br>vissa beslut inte skall få överklagas måste detta anges i lagtexten.</p>
<p>Lagrådet vill också ifrågasätta om inte i lagtexten borde inforas en<br>bestämmelse av innebörd att länsrätts beslut far prövas av kammarrätten<br>endast om kammarrätten har meddelat prövningstillstånd. I ett flertal<br>författningar har under senare år införts bestämmelser om<br>prövningstillstånd. Enligt Lagrådets mening synes bestämmelserna i<br>bilskrotningslagen lämpa sig väl för en sådan reglering.</p>
<p>Lagrådet ifrågasätter om inte lagförslaget bör förses med en<br>övergångsbestämmelse. Som anförs i avsnitt 9 i remissen innebär de nya<br>reglema en viss ändring i materiellt hänseende genom att<br>avgiftsskyldighet skall inträda och kompensationsrätt skall bortfalla.</p>
<h4>Förslaget till lag om ändring i lagen om punktskatter och<br>prisregleringsavgifter</h4>
<p>I remissen föreslås att hänvisningen i 1 kap. 1 § till lagen om<br>försäljningsskatt på motorfordon skall tas bort. Bakgrunden härtill är att<br>det i budgetpropositionen för 2001 föreslagits att sistnämnda lag skall<br>upphöra att gälla vid utgången av år 2000.1 en övergångsbestämmelse till<br>förslaget i budgetpropositionen föreskrivs dock att den upphävda lagen<br>fortfarande skall gälla i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden<br>före ikraftträdandet.</p>
<p>I en övergångsbestämmelse till förevarande lagförslag anges att lagen<br>om punktskatter och prisregleringsavgifter (LPP), lagen om avräkning<br>vid återbetalning av skatter och avgifter (avräkningslagen) samt lagen om<br>indrivning av statliga fordringar m.m. (indrivningslagen) skall<br>fortfarande tillämpas beträffande den upphävda försäljningsskattelagen.</p>
<p>Lagrådet har inget att invända mot förslaget till övergångsbestämmelse<br>såvitt avser fortsatt tillämpning av LPP. När det gäller avräkningslagen<br>och indrivningslagen däremot bör övergångsregleringen enligt Lagrådets<br>mening tas in i den i budgetpropositionen föreslagna lagen om<br>upphävande av försäljningsskattelagen.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 11</p>
<p>151</p>
<h4>övriga lagförslag</h4>
<p>Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Bilaga 11</p>
<p>152</p>
<h3>Finansdepartementet</h3>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 oktober 2000</p>
<p>Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Winberg,<br>Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing,<br>Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm,<br>Bodström.</p>
<p>Föredragande: statsrådet Ringholm</p>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<p>Regeringen beslutar proposition 2000/01:31 Vissa förmögenhets- och<br>punktskattefrågor, m.m.</p>
<p>153</p>
<h3>Rättsdatablad</h3>
<p>Prop. 2000/01:31</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Författnlngsrubrik</p></td><td>
<p>Bestämmelser som Celexnummer för</p>
<p>inför, ändrar, upp- bakomliggande EG-</p>
<p>häver eller upprepar regler</p>
<p>ett normgivnings-<br>bemyndigande</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lag om ändring i lagen</p></td><td>
<p>31999L0062</p></td></tr>
</table>
<p>(1997:1137) om<br>vägavgift för vissa tunga<br>fordon</p>
<p>154</p>
11att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till?11att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen tilldelvis bifall=utskottet2000/01:SkU11?INLInlämning2000-10-26 00:00:00inträffat60hanteringBBordläggning2000-10-27 00:00:00inträffat2hanvisningINLInlämning2000-10-28 00:00:00planerat60hanteringHÄNHänvisning2000-11-06 00:00:00inträffat3hanvisningREGRegistrering2000-11-06 00:00:00inträffat70hanteringMOTMotionstid slutar2000-11-13 00:00:00inträffat4hanvisninginlamnatavInlämnat avFinansdepartementet2014-11-24 00:52:04statustextstatustextÄrendet är avslutatGO03312019-05-22 17:19:36tilldelatTilldelatSkatteutskottet2014-11-24 00:52:04behandlas_i2000/01:SkU11GO01SkU11bet2000/01SkU11Vissa förmögenhets- och punktskattefrågorBetänkandeföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 2000/01:31<br/>
Vissa förmögenhets- och punktskattefrågor, m.m.GO02Sk17mot2000/01Sk17med anledning av prop. 2000/01:31 Vissa förmögenhets- och punktskattefrågor, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 2000/01:31<br/>
Vissa förmögenhets- och punktskattefrågor, m.m.GO02Sk18mot2000/01Sk18med anledning av prop. 2000/01:31 Vissa förmögenhets- och punktskattefrågor, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 2000/01:31<br/>
Vissa förmögenhets- och punktskattefrågor, m.m.GO02Sk19mot2000/01Sk19med anledning av prop. 2000/01:31 Vissa förmögenhets- och punktskattefrågor, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 2000/01:31<br/>
Vissa förmögenhets- och punktskattefrågor, m.m.GO02Sk20mot2000/01Sk20med anledning av prop. 2000/01:31 Vissa förmögenhets- och punktskattefrågor, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 2000/01:31<br/>
Vissa förmögenhets- och punktskattefrågor, m.m.GO02Sk21mot2000/01Sk21med anledning av prop. 2000/01:31 Vissa förmögenhets- och punktskattefrågor, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 2000/01:31<br/>
Vissa förmögenhets- och punktskattefrågor, m.m.GO02Sk22mot2000/01Sk22med anledning av prop. 2000/01:31 Vissa förmögenhets- och punktskattefrågor, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 2000/01:31<br/>
Vissa förmögenhets- och punktskattefrågor, m.m.GO02Sk23mot2000/01Sk23med anledning av prop. 2000/01:31 Vissa förmögenhets- och punktskattefrågor, m.m.Motionföljdmotionav Birger Schlaug (MP)<br/>
med anledning av prop. 2000/01:31<br/>
Vissa förmögenhets- och punktskattefrågor, m.m.GO02Sk20mot2000/01Sk20med anledning av prop. 2000/01:31 Vissa förmögenhets- och punktskattefrågor, m.m.av Birger Schlaug (MP)Motionföljdmotionav Carl Fredrik Graf m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 2000/01:31<br/>
Vissa förmögenhets- och punktskattefrågor, m.m.GO02Sk18mot2000/01Sk18med anledning av prop. 2000/01:31 Vissa förmögenhets- och punktskattefrågor, m.m.av Carl Fredrik Graf m.fl. (M)Motionföljdmotionav Elizabeth Nyström och Maud Ekendahl (M)<br/>
med anledning av prop. 2000/01:31<br/>
Vissa förmögenhets- och punktskattefrågor, m.m.GO02Sk17mot2000/01Sk17med anledning av prop. 2000/01:31 Vissa förmögenhets- och punktskattefrågor, m.m.av Elizabeth Nyström och Maud Ekendahl (M)Motionföljdmotionav Johan Pehrson och Karin Pilsäter (FP)<br/>
med anledning av prop. 2000/01:31<br/>
Vissa förmögenhets- och punktskattefrågor, m.m.GO02Sk23mot2000/01Sk23med anledning av prop. 2000/01:31 Vissa förmögenhets- och punktskattefrågor, m.m.av Johan Pehrson och Karin Pilsäter (FP)Motionföljdmotionav Kenneth Lantz m.fl. (KD)<br/>
med anledning av prop. 2000/01:31<br/>
Vissa förmögenhets- och punktskattefrågor, m.m.GO02Sk21mot2000/01Sk21med anledning av prop. 2000/01:31 Vissa förmögenhets- och punktskattefrågor, m.m.av Kenneth Lantz m.fl. (KD)Motionföljdmotionav Per Rosengren m.fl. (V)<br/>
med anledning av prop. 2000/01:31<br/>
Vissa förmögenhets- och punktskattefrågor, m.m.GO02Sk19mot2000/01Sk19med anledning av prop. 2000/01:31 Vissa förmögenhets- och punktskattefrågor, m.m.av Per Rosengren m.fl. (V)Motionföljdmotionav Rolf Kenneryd m.fl. (C)<br/>
med anledning av prop. 2000/01:31<br/>
Vissa förmögenhets- och punktskattefrågor, m.m.GO02Sk22mot2000/01Sk22med anledning av prop. 2000/01:31 Vissa förmögenhets- och punktskattefrågor, m.m.av Rolf Kenneryd m.fl. (C)Motion