<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2290943</hangar_id>
 <dok_id>GO0329</dok_id>
 <rm>2000/01</rm>
 <beteckning>29</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 2000/01:29</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Näringsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>29</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2000-10-19 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:06:39</systemdatum>
 <publicerad>2001-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Lag om järnvägssystem för höghastighetståg</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GO0329/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GO0329</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GO0329</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;2000/2001:29&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Lag om jämvägssystem för höghastighetståg&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0329/prop_200001__29-1.png" style="width:40pt;height:48pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 19 oktober 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm-Wallén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Björn Rosengren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Näringsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en ny lag om jämvägssystem för höghastig-&lt;br&gt;hetståg med syfte att genomföra rådets direktiv 96/48/EG av den 23 juli&lt;br&gt;1996 om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska jämvägssystemet&lt;br&gt;för höghastighetståg. Den föreslagna lagen innehåller dels vissa grund-&lt;br&gt;läggande bestämmelser ur direktivet, dels ett bemyndigande för rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet som regeringen föreskriver (i detta fall Jäm-&lt;br&gt;vägsinspektionen inom Banverket) att utfärda de närmare föreskrifter&lt;br&gt;som behövs för genomförandet av direktivet. En stor del av direktivets&lt;br&gt;bestämmelser är av teknisk karaktär och genomförandet av direktivet&lt;br&gt;förutsätts därför ske genom föreskrifter på myndighetsnivå vad gäller&lt;br&gt;huvuddelen av bestämmelserna. Lagen innehåller även vissa bestämmel-&lt;br&gt;ser om tillsyn, tvångsmedel, m.m. Vissa mindre ändringar föreslås också i&lt;br&gt;jämvägssäkerhetslagen (1990:1157) och lagen (1995:1649) om byggande&lt;br&gt;av järnväg. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;FörfattningsfÖrslag............................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om jämvägssystem för höghastighetståg.... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i jämvägssäkerhetslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1990:1157)........................................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1649) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggande av järnväg.........................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning.........................................................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande ordning..........................................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;EU och järnvägarna..........................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Närmare bakgrund till direktiv 96/48/EG.........................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Direktivets närmare innebörd...........................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Svensk rätt........................................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;,5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommissionens rapport KOM( 1999) 414........................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Banverkets sektorsrapport 1999.......................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Teknisk kontroll..............................................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt om EG:s system för bedömning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överensstämmelse och den svenska implementeringen.... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Teknisk kontroll i direktivet om höghastighetståg...........23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lagstiftning....................................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt om genomförandet av det nya direktivet............25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En ny lag om jämvägssystem för höghastighetståg..........25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader och ikraftträdande m.m..................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader för tillsyn m.m.................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande....................................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar...................................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till Lag om jämvägssystem för höghastighetståg 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till Lag om ändring i jämvägssäkerhetslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1990:1157)......................................................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till Lag om ändring i lagen (1995:1649) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggande av järnväg.........................................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Rådets direktiv 96/48/EG av den 23 juli 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska&lt;br&gt;jämvägssystemet för höghastighetståg..................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Departementspromemorians lagförslag (Ds 2000:41) Lag om&lt;br&gt;jämvägssystem för höghastighetståg.....................................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanser..........................................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag.................................................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande.................................................................64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 oktober 2000.....65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om jämvägssystem för höghastighetståg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i jämvägssäkerhetslagen (1990:1157),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningsförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om jämvägssystem för höghastig-&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;hetståg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Ett svenskt jämvägssystem som ingår i det transeuropeiska jämvägs-&lt;br&gt;systemet för höghastighetståg skall uppfylla de villkor som föreskrivs i&lt;br&gt;denna lag eller som anges i föreskrifter som meddelas med stöd av lagen&lt;br&gt;när det gäller projektering, anläggning, anpassning och drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Vid tillämpningen av denna lag och de föreskrifter som meddelas&lt;br&gt;med stöd av lagen avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;transeuropeiskt jämvägssystem för höghastighetståg: infrastruktur-&lt;br&gt;system som beskrivs i bilaga I till rådets direktiv 96/48/EG av den 23 juli&lt;br&gt;1996 om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järn vägssystemet&lt;br&gt;för höghastighetståg&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;, och som omfattar järnvägslinjer och fasta installa-&lt;br&gt;tioner som ingår i det transeuropeiska transportnätet och som konstrue-&lt;br&gt;rats eller anpassats för trafik med höghastighetståg samt rullande materiel&lt;br&gt;som är avsedd att framföras på dessa infrastrukturer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;driftskompatibilitet: egenskapen hos det transeuropeiska jämvägs-&lt;br&gt;systemet för höghastighetståg att medge säker trafik med&lt;br&gt;höghastighetståg utan driftsavbrott samtidigt som angivna prestandakrav&lt;br&gt;uppfylls; denna egenskap grundas på alla de föreskrifter samt tekniska&lt;br&gt;och driftsmässiga villkor som skall iakttas för att de väsentliga kraven&lt;br&gt;skall uppfyllas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delsystem: strukturella eller funktionella delsystem som ingår i det&lt;br&gt;transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg och för vilka&lt;br&gt;väsentliga krav skall anges,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet: alla grund-&lt;br&gt;läggande komponenter, grupper av komponenter, underenheter eller&lt;br&gt;kompletta enheter av materiel som införlivats eller avses att införlivas i&lt;br&gt;ett delsystem och som driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska&lt;br&gt;jämvägssystemet för höghastighetståg är direkt eller indirekt beroende&lt;br&gt;av,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väsentliga krav: alla de krav som beskrivs i bilaga III till rådets&lt;br&gt;direktiv 96/48/EG och som måste uppfyllas av det transeuropeiska&lt;br&gt;jämvägssystemet för höghastighetståg, av delsystemen och av de&lt;br&gt;komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;europeisk specifikation: en gemensam teknisk specifikation, ett euro-&lt;br&gt;peiskt tekniskt godkännande eller en nationell standard, så som de&lt;br&gt;definieras i artikel 1.8-1.12 i rådets direktiv 93/38/EEG av den 14 juni&lt;br&gt;1993 om samordning av upphandlingsförfarandet för enheter som har&lt;br&gt;verksamhet inom vatten-, energi-, transport- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGTL 235, 17.9.1996, s. 6, (Celex 31996L0048).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;telekommunikationssektorerna&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;, ändrat genom Europaparlamentets och&lt;br&gt;rådets direktiv 98/4/EG&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; som genomför en europeisk standard,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tekniska specifikationer för driftskompatibilitet (TSD): de specifika-&lt;br&gt;tioner som samtliga delsystem skall tillgodose för att de väsentliga&lt;br&gt;kraven skall vara uppfyllda genom upprättande av ett nödvändigt in-&lt;br&gt;bördes funktionellt förhållande mellan delsystemen i jämvägssystemet&lt;br&gt;för höghastighetståg samt säkerställande av detta systems enhetlighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anmälda organ: de organ som skall bedöma överensstämmelsen eller&lt;br&gt;lämpligheten hos komponenter som är nödvändiga för driftskompatibili-&lt;br&gt;tet eller handlägga förfarandet för EG-kontroll för delsystemen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bedömning av överensstämmelse&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Bedömning av överensstämmelse och lämplighet i fråga om kom-&lt;br&gt;ponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet och delsystem skall&lt;br&gt;göras enligt de förfaranden som föreskrivs med stöd av denna lag och&lt;br&gt;som anges som bedömningsförfaranden i tillämpliga tekniska specifika-&lt;br&gt;tioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § EG-kontroll av delsystem skall utföras av de anmälda organen enligt&lt;br&gt;föreskrifter som meddelas enligt denna lag. Om så föreskrivs i tillämpliga&lt;br&gt;tekniska specifikationer skall bedömning av överensstämmelse och&lt;br&gt;lämplighet i fråga om komponenter som är nödvändiga för&lt;br&gt;driftskompatibilitet göras under medverkan av de anmälda organen enligt&lt;br&gt;föreskrifter som meddelas enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För anmälda organ finns också bestämmelser i lagen (1992:1119) om&lt;br&gt;teknisk kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Krav på komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet och som&lt;br&gt;skall ingå i ett svenskt jämvägssystem som är en del av det transeuro-&lt;br&gt;peiska jämvägssystemet för höghastighetståg tar släppas ut på marknaden&lt;br&gt;endast om de gör det möjligt att uppnå driftskompatibilitet och uppfyller&lt;br&gt;de väsentliga krav och de krav på bedömning av överensstämmelse eller&lt;br&gt;lämplighet som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet används,&lt;br&gt;skall det tillses att de används inom det användningsområde och på det&lt;br&gt;sätt som de är avsedda för samt installeras och underhålls korrekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet är för-&lt;br&gt;sedda med en EG-försäkran om överensstämmelse eller lämplighet skall&lt;br&gt;de betraktas som överensstämmande med de väsentliga krav som gäller&lt;br&gt;för dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; EGT I. 199, 9.8.1993, s. 84, (Celex 31993L0038).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; EGTL 101, 1.4.1998, s. 1 (Celex 31998L0004).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Krav på delsystem&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Ett delsystem får tas i bruk endast om det har utformats, anlagts och&lt;br&gt;installerats samt drivs så att det inte inverkar menligt på uppfyllandet av&lt;br&gt;de väsentliga krav som gäller för det när det integreras i det transeuro-&lt;br&gt;peiska jämvägssystemet för höghastighetståg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far&lt;br&gt;meddela föreskrifter om väsentliga krav och krav på EG-kontroll när det&lt;br&gt;gäller delsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om ett delsystem är försett med en EG-kontrollförklaring skall det&lt;br&gt;betraktas som driftskompatibelt och överensstämmande med de väsent-&lt;br&gt;liga krav som gäller för det.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslut om undantag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, efter&lt;br&gt;anmälan till Europeiska gemenskapernas kommission, besluta om&lt;br&gt;undantag från att tillämpa en viss teknisk specifikation för&lt;br&gt;driftskompatibilitet för ett projekt som gäller en ny linje eller anpassning&lt;br&gt;av en befintlig linje till trafik med höghastighetståg om projektet är långt&lt;br&gt;framskridet den dag då den tekniska specifikationen för&lt;br&gt;driftskompatibilitet offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella&lt;br&gt;tidning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om projektet avser anpassning av en befintlig linje till trafik med&lt;br&gt;höghastighetståg, far undantag enligt första stycket beslutas också om&lt;br&gt;tillämpningen av en teknisk specifikation för driftskompatibilitet&lt;br&gt;äventyrar projektets ekonomiska livskraft.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ytterligare bemyndiganden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far&lt;br&gt;meddela de ytterligare föreskrifter om tekniska specifikationer för kom-&lt;br&gt;ponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet och delsystem som&lt;br&gt;behövs för genomförandet av rådets direktiv 96/48/EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far också&lt;br&gt;meddela föreskrifter om villkor för projektering, anläggning, anpassning&lt;br&gt;och drift av infrastruktur och rullande materiel samt om teknisk kontroll&lt;br&gt;som behövs för genomförandet av rådets direktiv 96/48/EG.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillsyn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Den myndighet som regeringen bestämmer utövar tillsyn över&lt;br&gt;efterlevnaden av denna lag och av de föreskrifter som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Tillsynsmyndigheten har rätt att när det behövs för tillsynen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. på begäran få upplysningar och ta del av handlingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fä tillträde till anläggningar, fordon och annan materiel, områden,&lt;br&gt;lokaler och andra utrymmen som berörs av verksamheten, dock inte&lt;br&gt;bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten har rätt att få verkställighet hos kronofogdemyn-&lt;br&gt;digheten av ett beslut som gäller åtgärder enligt första stycket. Beslutet&lt;br&gt;får verkställas enligt utsökningsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Tillsynsmyndigheten får meddela de beslut om förelägganden och&lt;br&gt;förbud som behövs i enskilda fall för efterlevnaden av denna lag eller de&lt;br&gt;föreskrifter eller villkor som har meddelats med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en komponent som är nödvändig för driftskompatibilitet är försedd&lt;br&gt;med en EG-försäkran, har släppts ut på marknaden och används på det&lt;br&gt;sätt som den är avsedd för, men komponenten ändå medför en risk för att&lt;br&gt;de väsentliga kraven inte längre kommer att uppfyllas, far&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten meddela beslut som begränsar komponentens&lt;br&gt;användningsområde, förbjuder utsläppande på marknaden eller avser&lt;br&gt;återkallelse från marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett strukturellt delsystem som är försett med EG-kontrollförklaring&lt;br&gt;inte uppfyller villkoren i denna lag eller de föreskrifter som har medde-&lt;br&gt;lats med slöd av lagen, får tillsynsmyndigheten meddela beslut om&lt;br&gt;förelägganden om kompletterande kontroller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beslut om föreläggande och förbud får tillsynsmyndigheten sätta ut&lt;br&gt;vite.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 § Tillsynsmyndighetens beslut enligt denna lag eller enligt före-&lt;br&gt;skrifter som meddelats med stöd av lagen får överklagas hos allmän för-&lt;br&gt;valtningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte annat har bestämts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i jämvägssäkerhetslagen Prop. 2000/2001:29&lt;br&gt;(1990:1157)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga omjämvägssäkerhetslagen (1990:1157)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 19 a § skall betecknas 19 b §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 20 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före nuvarande 19 a § skall sättas närmast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;före 19 b §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 19 a §, samt närmast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;före 19 a § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Jämvägssystem for höghastighetståg&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;19 a § För vissa frågor om jämvägssystem finns särskilda bestämmelser i&lt;br&gt;lagen (2000:000) om jämvägssystem för höghastighetståg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och av de föreskrifter&lt;br&gt;och villkor som meddelats med stöd av lagen utövas av Jämvägsinspek-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående elektriska anlägg-&lt;br&gt;ningar finns särskilda föreskrifter i&lt;br&gt;lagen (1902:71 s. 1), innefattande&lt;br&gt;vissa bestämmelser om elektriska&lt;br&gt;anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För elektriska anläggningar&lt;br&gt;finns särskilda föreskrifter i el-&lt;br&gt;lagen (1997:857).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1996:736.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1649) om&lt;br&gt;byggande av järnväg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1995:1649) om byggande av&lt;br&gt;järnväg skall införas en ny paragraf, 1 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 a § För vissa frågor om jämvägssystem finns särskilda bestämmelser i&lt;br&gt;lagen (2000:000) om jämvägssystem för höghastighetståg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Inom Näringsdepartementet har upprättats departementspromemorian&lt;br&gt;Lag om jämvägssystem for höghastighetståg (Ds 2000:41) för genom-&lt;br&gt;förande av ett inom Europeiska unionen beslutat direktiv avseende det&lt;br&gt;transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg (Rådets direktiv&lt;br&gt;96/48/EG av den 23 juli 1996 om driftskompatibiliteten hos det trans-&lt;br&gt;europeiska jämvägssystemet för höghastighetståg), se bilaga 1. Prome-&lt;br&gt;morian har utarbetats av en arbetsgrupp vari har ingått representanter&lt;br&gt;från, förutom Näringsdepartementet, Banverket och SWEDAC. Prome-&lt;br&gt;morians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats.&lt;br&gt;En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena&lt;br&gt;finns tillgängliga i Näringsdepartementet (dnr N2000/5427/IRT).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 28 september 2000 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över de förslag som finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har föreslagit en ändrad lydelse av 2 § lagen om&lt;br&gt;jämvägssystem för höghastighetståg. Regeringen har följt Lagrådets&lt;br&gt;förslag. Lagrådets synpunkter behandlas i författningskommentaren till&lt;br&gt;2 §. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till lagrådsremissens lagförslag har också vissa&lt;br&gt;redaktionella ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Inom Europeiska unionen (EU) har beslutats om ett transeuropeiskt&lt;br&gt;transportnät (Trans-European Network, TEN), som omfattar bl.a. järn-&lt;br&gt;vägsnät. Dessa järnvägsnät består av höghastighetsnätet och det konven-&lt;br&gt;tionella nätet, se närmare avsnitt 5.2. För att järnvägsnäten skall kunna&lt;br&gt;fylla sitt syfte, nämligen att göra det möjligt för unionsmedborgare, eko-&lt;br&gt;nomiska aktörer samt regionala och lokala samhällen att i föll utsträck-&lt;br&gt;ning utnyttja fördelama med att skapa ett område utan inre gränser, krävs&lt;br&gt;att infrastruktur och rullande materiel är anpassad så att transporter kan&lt;br&gt;genomföras på hela nätet utan hinder av nationella särlösningar i tekniskt&lt;br&gt;eller administrativt hänseende. De nationella delarna av näten måste&lt;br&gt;därför uppfylla krav på samtrafikförmåga och driftskompatibilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande höghastighetsnätet finns inom EU sedan några år ett&lt;br&gt;direktiv i syfte att åstadkomma detta (Rådets direktiv 96/48/EG av den&lt;br&gt;23 juli 1996 om driftskompatibilitet hos det transeuropeiska jämvägs-&lt;br&gt;systemet för höghastighetståg). Detta har senare kompletterats med ett&lt;br&gt;”jämvägspaket” som gäller återstående delar av järnvägsnätet, se närmare&lt;br&gt;i avsnitt 5.1. Direktivet för höghastighetståg ställer upp villkor för&lt;br&gt;projektering, anläggning, anpassning och drift av infrastruktur och&lt;br&gt;rullande materiel som måste uppfyllas för att alla typer av godkända jäm-&lt;br&gt;vägsfordon skall kunna framföras inom hela systemet. Direktivet inne-&lt;br&gt;håller också bestämmelser om kontroll av fordon och infrastruktur som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall säkerställa att de väsentliga krav som anges i direktivet uppfylls.&lt;br&gt;Kraven gäller olika aspekter såsom miljö, järnvägssäkerhet, elsäkerhet,&lt;br&gt;arbetsmiljö och teknisk driftskompatibilitet. För att entydigt kunna fast-&lt;br&gt;ställa vilka lösningar som uppfyller direktivets krav uppställs ett system&lt;br&gt;med teknisk normering på överstatlig nivå. I denna normeringsprocess&lt;br&gt;konkretiseras krav och vilka tekniska och ibland också administrativa&lt;br&gt;lösningar som möter kravet. Genom processen beslutas s.k. tekniska&lt;br&gt;specifikationer för driftskompatibilitet (TSD). Medlemsstaterna får inte&lt;br&gt;vare sig genom generella eller jämvägsspecifika nationella regleringar&lt;br&gt;hindra tillämpningen av TSD. De får heller inte hindra marknadsföring&lt;br&gt;av komponenter eller anläggning och drift av delsystem som uppfyller&lt;br&gt;direktivets krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförandet av direktivet medför att den svenska lagstiftningen&lt;br&gt;måste ändras så att den står i överensstämmelse med direktivets bestäm-&lt;br&gt;melser. Den svenska lagstiftningen innehåller nämligen inte några regler&lt;br&gt;som specifikt rör ett höghastighetsnät. Direktivet ställer krav på att vara&lt;br&gt;genomfört senast den 7 april 1999 och kunna tillämpas från och med den&lt;br&gt;8 april 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförandet i Sverige har försenats av skäl som närmare framgår av&lt;br&gt;avsnitt 5.4. Sverige har till EG-kommissionen anmält att Sverige avser att&lt;br&gt;införa de nya bestämmelser som direktivet föranleder från och med den&lt;br&gt;1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige kan införandet av de nya rättsakter som närmare beskrivs i&lt;br&gt;avsnitt 5.1 komma att medföra bl.a. att Banverket samt Järnvägsinspek-&lt;br&gt;tionen och Tågtrafiklcdningen inom Banverket (i fortsättningen kallade&lt;br&gt;Jämvägsinspektionen respektive Tågtrafikledningen) får ändrade roller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av en översyn av organisation och lagstiftning inom järnvägs-&lt;br&gt;området blir därmed uppenbar och kräver en djupare analys i form av en&lt;br&gt;utredning. Regeringen avser att tillsätta en utredning med uppgift att med&lt;br&gt;utgångspunkt i dels järn vägspaketet, dels det kommande direktivet för&lt;br&gt;driftskompatibilitet för konventionella järnvägar, ta fram förslag till ny&lt;br&gt;jämvägslagstiftning och organisation inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande ordning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;EU och järnvägarna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En nationell och regional utveckling i Europa kan främjas av internatio-&lt;br&gt;nell och konkurrenskraftig järnvägstrafik, samtidigt som järnvägens för-&lt;br&gt;delar ur miljösynpunkt kan tas tillvara och bidra till en mera hållbar sam-&lt;br&gt;hällsutveckling. Denna möjlighet kan bara tillmötesgås genom en mål-&lt;br&gt;medveten och långsiktig utveckling i ett internationellt samarbete. Inom&lt;br&gt;EU arbetar man sedan länge mot detta mål. Järnvägstransporterna inom&lt;br&gt;gemenskapen har emellertid under lång tid förlorat marknadsandelar. En&lt;br&gt;förklaring till denna utveckling är bristande effektivitet hos de nationella&lt;br&gt;statsjämvägama som ofta befinner sig i en monopolsituation. Den euro-&lt;br&gt;peiska järnvägssektom måste därför förnyas, vitaliseras och harmonise-&lt;br&gt;ras. För att uppnå detta krävs främst kompetent förvaltning och sund&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomi inom jämvägssektom samt icke-diskriminerande behandling av&lt;br&gt;olika inblandade parter. Det behövs bl.a. klarlägganden av olika in-&lt;br&gt;tressenters roller och en tydlig uppdelning av olika aktörers ansvars-&lt;br&gt;områden. Vidare krävs ramar och regelverk för fördelningen av jäm-&lt;br&gt;vägsinfrastrukturkapacitet och fastställandet av nivåerna på banav-&lt;br&gt;gifterna. Det nu gällande regelverket för dessa aktiviteter, som tillkom&lt;br&gt;under första hälften av 1990-talet, har inte visat sig tillräckligt, bl.a. for&lt;br&gt;att det inte genomförts fullt ut av vissa medlemsstater. Kommissionen&lt;br&gt;föreslog därför 1998 att direktiven 91/440/EG om utveckling av gemen-&lt;br&gt;skapens järnvägar och 95/18/EG om tillstånd for järnvägsföretag måste&lt;br&gt;förtydligas och att direktiv 95/19/EG om tilldelning av infrastruktur-&lt;br&gt;kapacitet, uttag av banavgifter och utfärdande av säkerhetsintyg skulle&lt;br&gt;ersättas av ett nytt, betydligt mer preciserat direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionens förslag har behandlats i rådet och Europaparlamentet&lt;br&gt;under arbetsnamnet ”jämvägspaketet”. Efter omfattande förhandlings-&lt;br&gt;arbete kunde transportministrarna i december 1999 uppnå politisk&lt;br&gt;överenskommelse om ändringarna av de tre direktiven. En gemensam&lt;br&gt;ståndpunkt antogs formellt i mars 2000 och den andra läsningen i&lt;br&gt;Europaparlamentet inleddes i april. Det förutses att parlamentets andra&lt;br&gt;läsning skall kunna avslutas senast i september och därefter skulle direk-&lt;br&gt;tiven kunna antas slutligt under hösten. Direktiven träder i kraft vid&lt;br&gt;offentliggörandet och skall vara genomförda av medlemsstaterna senast&lt;br&gt;två år efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige kan, som tidigare nämnts, införandet av de nya direktiven&lt;br&gt;komma att medföra bl.a. att Banverket, Jämvägsinspektionen och Tåg-&lt;br&gt;trafikledningen far ändrade roller. Behovet av en översyn av organisation&lt;br&gt;och lagstiftning inom järnvägsområdet blir uppenbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktiv 96/48/EG i sig medför begränsade ekonomiska konsekvenser,&lt;br&gt;men beroende på de tekniska krav som fastställs i TSD:er och de beslut&lt;br&gt;som fattats genom Europaparlamentets och rådets beslut 1692/96/EG om&lt;br&gt;gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transport-&lt;br&gt;nätet kan direktivet få stora ekonomiska konsekvenser i form av bl.a. av-&lt;br&gt;sevärda investeringsbehov for genomförande av nya standarder, lägre&lt;br&gt;banhållningskostnad som effekt av utveckling av en fungerande marknad&lt;br&gt;för jämvägsutrustning, samt lägre kostnad för internationella transporter.&lt;br&gt;Beträffande regelverk för järnvägstrafik, infrastruktur, system, kom-&lt;br&gt;ponenter och jämvägsfordon finns viktiga skillnader på grund av att för-&lt;br&gt;utsättningarna är starkt nationellt präglade och ofta utgör hinder för in-&lt;br&gt;ternationell och konkurrenskraftig järnvägstrafik. Trafikregler och säker-&lt;br&gt;hetssystem är t.ex. ofta olika i olika länder. Leverantörernas system och&lt;br&gt;kompetens har starka kopplingar till enskilda länders etablerade tradi-&lt;br&gt;tioner och standarder, vilket medför en stor begränsning i möjligheterna&lt;br&gt;för volymfördelar i utveckling och produktion av jämvägsutrustning.&lt;br&gt;Detta är något som den till hösten planerade utredningen bör ta i beak-&lt;br&gt;tande i sitt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Närmare bakgrund till direktiv 96/48/EG&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Redan vid bildandet av Europeiska gemenskapen genom Romfördraget&lt;br&gt;fastslogs att gemenskapen skulle bidra till att utveckla transeuropeiska&lt;br&gt;nät för infrastrukturerna inom transportområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapen har tagit flera initiativ för att ta till vara&lt;br&gt;denna möjlighet, vilket bland annat har lett fram till:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Europaparlamentets och rådets beslut 1692/96/EG av den 23 juli&lt;br&gt;1996 om gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska&lt;br&gt;transportnätet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Rådets direktiv 96/48/EG av den 23 juli 1996 om driftskompatibilitet&lt;br&gt;hos det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kommissionens direktivförslag om driftskompatibilitet för konven-&lt;br&gt;tionell järnväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska trans-&lt;br&gt;portnätet (Europaparlamentets och rådets beslut 1692/96/EG av den 23&lt;br&gt;juli 1996) anges bl.a. att det transeuropeiska transportnätet (TEN) om-&lt;br&gt;fattar vägnät, järnvägsnät, nät av inre vattenvägar, kusthamnar och in-&lt;br&gt;landshamnar, flygplatser och andra förbindelsepunkter. Målet är att nätet&lt;br&gt;gradvis skall införas på gemenskapsnivå fram till år 2010. Järnvägsnätet&lt;br&gt;består av höghastighetsjärnvägsnätet och det konventionella järnvägs-&lt;br&gt;nätet. Höghastighetsjämvägsnätet består av dels banor särskilt konstrue-&lt;br&gt;rade för höghastighet och utrustade med teknik för hastigheter på 250&lt;br&gt;km/tim eller däröver, dels banor anpassade för höghastighet och utrustade&lt;br&gt;för hastigheter på cirka 200 km/tim, dels ock banor anpassade för hög-&lt;br&gt;hastighet men också anpassade till topografi, terräng och bebyggelse där&lt;br&gt;hastigheten måste anpassas från fall till fall. Riktlinjerna anger vidare att&lt;br&gt;kommissionen vart femte år skall avlämna rapport om behovet av revide-&lt;br&gt;ring och kommissionen planerar därför att lägga fram ett förslag under år&lt;br&gt;2000. Beslutet omfattar redan idag väsentliga delar av svenska statens&lt;br&gt;spåranläggningar och innebär också att Sverige förbundit sig att imple-&lt;br&gt;mentera de standarder som i framtiden kommer att införas inom ramen&lt;br&gt;för del nu aktuella direktivet 96/48/EG och kommande standarder inom&lt;br&gt;ramen för ett eventuellt direktiv om driftskompatibilitet för konventionell&lt;br&gt;järnväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktiv 96/48/EG beskriver processen för standardisering av jämvägs-&lt;br&gt;system för höghastighetståg. Processen baseras på EU:s egna principer&lt;br&gt;och standarder för teknisk kontroll och standardisering, vilket även in-&lt;br&gt;kluderar den legala hantering som krävs för denna standardisering mellan&lt;br&gt;de olika medlemsländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom järnvägsområdet är tekniskt komplext har man dock valt att&lt;br&gt;tillföra ytterligare moment i strukturen för denna standardisering och som&lt;br&gt;beskrivs i direktivet. Det normala vid teknisk standardisering inom EU är&lt;br&gt;att man direkt från direktivtexten fattar beslut om att etablera standarder&lt;br&gt;via de europeiska standardiseringsorganisationema CEN, CENELEC och&lt;br&gt;ETSI. I fallet med detta direktiv har man istället valt att i direkt anslut-&lt;br&gt;ning till direktivet ta fram som ett mellanled TSD, vilka i sin tur hänvisar&lt;br&gt;till standarder utarbetade av CEN, CENELEC och ETSI.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven i TSD:er kan därför jämställas med krav i direktivet, med den&lt;br&gt;skillnaden att TSD:er skall antas inom ramen för den process som när-&lt;br&gt;mare beskrivs i avsnitt 5.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utarbetandet av TSD:er skall enligt direktivet utföras av ett s.k.&lt;br&gt;gemensamt representativt organ. Detta arbete pågår för närvarande inom&lt;br&gt;organisationen AEIF (Association Européenne pour 1'Interopérabilité&lt;br&gt;Ferroviaire) som etablerats enkom för detta ändamål. AEIF ägs av&lt;br&gt;infrastrukturägama, trafikoperatörema och jämvägsindustrin inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TSD:er har sin grund i en uppdelning av jämvägssystemet i olika del-&lt;br&gt;system. Delsystemen är antingen strukturellt eller funktionellt definie-&lt;br&gt;rade. De strukturella delsystemen är jämvägssystemets tekniska huvud-&lt;br&gt;delar, nämligen infrastruktur (bana), energiförsörjning (elkraftsystem),&lt;br&gt;kontrollstyming och signalering (telekommunikations- och signalsystem)&lt;br&gt;samt rullande materiel (fordon och vagnar). De funktionella delsystemen&lt;br&gt;hanterar de ”mjukare” frågorna som underhåll, miljö, drift och&lt;br&gt;användare. Enligt direktivet skall TSD:er utarbetas för de strukturellt&lt;br&gt;definierade delsystemen, medan det för de funktionella delsystemen skall&lt;br&gt;utarbetas TSD:er endast om detta är nödvändigt för att åstadkomma&lt;br&gt;driftskompatibilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utarbetandet av TSD.er kopplat till höghastighetsdirektivet pågår nu&lt;br&gt;inom områdena bansystem, trafikstyrning, elkraftförsörjning, fordon,&lt;br&gt;drift och underhåll. Dessa tekniska specifikationer beräknas vara klara&lt;br&gt;under år 2000 och beslut om dessa väntas i december 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för dessa övergripande specifikationer kommer ett stort&lt;br&gt;antal standarder för tekniska system och komponenter att utvecklas av&lt;br&gt;CEN, CENELEC och ETSI.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Direktivets närmare innebörd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Direktiv 96/48/EG syftar till att harmonisera utformningen av det trans-&lt;br&gt;europeiska jämvägssystem för höghastighetståg för att därigenom dels&lt;br&gt;möjliggöra järnvägstrafik över gränserna, dels skapa en inre marknad för&lt;br&gt;jämvägskomponenter. För att åstadkomma detta skall genom direktivet&lt;br&gt;fastställas de villkor som måste uppfyllas för att driftskompatibilitet hos&lt;br&gt;det aktuella jämvägssystemet skall uppnås. Dessa villkor skall gälla för&lt;br&gt;projektering, anläggning, anpassning och drift av infrastruktur och&lt;br&gt;rullande materiel som samverkar till detta systems funktion och som tas i&lt;br&gt;bruk efter direktivets ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivet konstateras inledningsvis följande. Det råder stora skillna-&lt;br&gt;der mellan de nationella föreskrifter och interna regler samt tekniska&lt;br&gt;specifikationer som järnvägarna tillämpar, vilket medför att höghastig-&lt;br&gt;hetståg inte kan framföras under gynnsamma villkor inom hela gemen-&lt;br&gt;skapen. Det är därför viktigt att dels för hela gemenskapen fastställa&lt;br&gt;väsentliga krav för det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastig-&lt;br&gt;hetståg, dels att de delsystem som utgör detta jämvägssystem underkastas&lt;br&gt;ett kontrollförfarande. Driftskompatibilitet innebär enligt artikel 2 b&lt;br&gt;”möjlighet att med det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastig-&lt;br&gt;hetståg erbjuda säker trafik utan driftsavbrott med höghastighetståg sam-&lt;br&gt;tidigt som givna prestandakrav uppfylls. Denna möjlighet grundar sig på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alla de föreskrifter samt tekniska och driftsmässiga villkor som skall&lt;br&gt;iakttas för att de väsentliga kraven skall uppfyllas.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med väsentliga krav avses de krav som anges i bilaga III till direktivet&lt;br&gt;och som jämvägssystemet, delsystemen och komponenterna skall upp-&lt;br&gt;fylla enligt artikel 4. Dessa krav har fastställts med särskild hänsyn tagen&lt;br&gt;till säkerhet, tillförlitlighet, hälsa och miljöskydd för vissa angivna del-&lt;br&gt;system, nämligen infrastruktur, energi, kontrollstyrning och signalsystem,&lt;br&gt;rullande materiel, underhåll, miljö, drift och användare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 artikel 5 anges att varje delsystem skall vara föremål för TSD, men att&lt;br&gt;det beträffande vissa särskilt angivna delsystem inte alltid är ett krav.&lt;br&gt;TSD skall bl.a. ange de väsentliga kraven för respektive delsystem och&lt;br&gt;fastställa de grundläggande egenskaper som krävs för att uppfylla de&lt;br&gt;väsentliga kraven som anges i bilaga II till direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TSD-förslagen skall utarbetas av det gemensamma representativa&lt;br&gt;organet, som i detta fall är utsett att vara AEIF. Förslagen skall därefter&lt;br&gt;antas av Europeiska gemenskapernas kommission och offentliggöras i&lt;br&gt;EGT (Europeiska gemenskapernas officiella tidning). AEIF skall, efter&lt;br&gt;det att TSD har antagits, förbereda översyn och uppdatering av TSD i&lt;br&gt;enlighet med teknisk och samhällelig utveckling. Medlemsstaterna är&lt;br&gt;skyldiga att följa TSD. Enligt artikel 7 kan en medlemsstat under vissa i&lt;br&gt;artikeln angivna förhållanden tillåtas att inte tillämpa vissa TSD under&lt;br&gt;förutsättning att medlemsstaten på förhand meddelar kommissionen sin&lt;br&gt;avsikt att göra en avvikelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 8 skall en medlemsstat vidta alla lämpliga åtgärder för att&lt;br&gt;komponenterna endast släpps ut på marknaden om de möjliggör drifts-&lt;br&gt;kompatibilitet och uppfyller de väsentliga kraven, används inom det&lt;br&gt;användningsområde och på det sätt som de är avsedda för samt installeras&lt;br&gt;och underhålls korrekt. Om komponenterna uppfyller bestämmelserna i&lt;br&gt;direktivet får en medlemsstat inte på sitt territorium förbjuda, begränsa&lt;br&gt;eller förhindra att de släpps ut på marknaden för användning i nu avsett&lt;br&gt;hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 10 skall en medlemsstat betrakta komponenter som är&lt;br&gt;försedda med en EG-försäkran om överensstämmelse eller lämplighet&lt;br&gt;som överensstämmande med de väsentliga krav som direktivet anger.&lt;br&gt;Motsvarande gäller enligt artikel 16 för ett delsystem som är försett med&lt;br&gt;en EG-kontrollförklaring. Direktivet förutsätter således att det finns ett&lt;br&gt;system för kontroll av fordon och infrastruktur samt att de delar som&lt;br&gt;används i fordonen och infrastrukturen skall godkännas genom detta&lt;br&gt;system. En närmare beskrivning av vad en sådan teknisk kontroll innebär&lt;br&gt;ges i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 18 skall förfarandet med att utfärda en EG-kontrollför-&lt;br&gt;klaring handhas av ett s.k. anmält organ som skall ansvara för att sam-&lt;br&gt;manställa det tekniska underlag som skall medföra EG-kontrollför-&lt;br&gt;klaringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 20 skall medlemsstaterna underrätta kommissionen om&lt;br&gt;de organ (anmälda organ) de utsett för att utföra bedömning av överens-&lt;br&gt;stämmelse enligt direktivet. Endast organ som uppfyller de i bilaga VII&lt;br&gt;till direktivet angivna kriterierna får anmälas. Kriterierna följer de&lt;br&gt;standardiserade kraven på sådana organ enligt den s.k. nya metoden och&lt;br&gt;innefattar bl.a. krav på oberoende ställning och opartiskhet och att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organet skall ha tillgång till personal och utrustning som krävs för&lt;br&gt;kontrollarbetet. Det anmälda organet måste vidare hålla sig med&lt;br&gt;ansvarsförsäkring om inte staten täcker eventuellt skadeståndsansvar och&lt;br&gt;dess personal måste iaktta tystnadsplikt för affärssekretess. Organ som&lt;br&gt;uppfyller relevant standard i EN 45 000-serien skall anses uppfylla&lt;br&gt;direktivets krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bilaga VI punkten 7 till direktivet framgår vidare att anmälda organ&lt;br&gt;regelbundet skall offentliggöra information om inkomna ansökningar om&lt;br&gt;EG-kontroll, utfärdade intyg om överensstämmelse samt ej beviljade&lt;br&gt;ansökningar om intyg om överensstämmelse. För anmälda organ gäller&lt;br&gt;därtill generellt bl.a. att de skall delta i sådana möten som anordnas på&lt;br&gt;europeisk nivå för erfarenhetsutbyte mellan anmälda organ inom respek-&lt;br&gt;tive sektor samt hålla ansvariga nationella myndigheter underrättade om&lt;br&gt;sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av artikel 23 framgår att medlemsstaterna åläggs att ändra de natio-&lt;br&gt;nella lagstiftningarna så att användningen av komponenter och ibruk-&lt;br&gt;tagande och drift av delsystem som överensstämmer med direktivet tillåts&lt;br&gt;senast 30 månader efter det att direktivet har trätt i kraft, dvs. senast den&lt;br&gt;8 april 1999. Tiden för genomförande av direktivet har således löpt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen skall kommissionen enligt artikel 24 vartannat år till rådet&lt;br&gt;och Europaparlamentet överlämna en rapport över de framsteg som har&lt;br&gt;gjorts avseende driftskompatibiliteten för det transeuropeiska jämvägs-&lt;br&gt;systemet för höghastighetståg.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Svensk rätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den svenska jämvägslagstiftningen utgörs i huvudsak av jämvägssäker-&lt;br&gt;hetslagen (1990:1157), lagen (1995:1649) om byggande av järnväg, jäm-&lt;br&gt;vägstrafiklagen (1985:192) och lagen (1985:193) om internationell järn-&lt;br&gt;vägstrafik samt ett antal förordningar och föreskrifter, av vilka förord-&lt;br&gt;ningen (1998:1392) med instruktion för Banverket är aktuell i detta&lt;br&gt;sammanhang. Därutöver krävs tillstånd enligt och tillämpning av annan&lt;br&gt;generell lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I jämvägssäkerhetslagen regleras bl.a. ansvaret för säkerheten vid järn-&lt;br&gt;väg, tunnelbana och spårväg, de krav som ställs på den som vill bedriva&lt;br&gt;järnvägs-, tunnelbane- eller spårvägsverksamhet, ordningsfrågor samt&lt;br&gt;straffansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av lagen framgår bl.a. följande. Banverket har ett samlat ansvar för&lt;br&gt;säkerheten. Inom Banverket handhas dock vissa säkerhetsfrågor själv-&lt;br&gt;ständigt av Jämvägsinspektionen. Spåranläggningar, spårtrafik eller sär-&lt;br&gt;skild trafikledningsverksamhet får drivas endast av den som har tillstånd&lt;br&gt;till verksamheten, med undantag av verksamhet som drivs av Statens&lt;br&gt;järnvägar och Banverket. Frågor om tillstånd att driva spåranläggningar,&lt;br&gt;spårtrafik eller särskild trafikledningsverksamhet prövas av Jämvägs-&lt;br&gt;inspektionen. Av lagens grundläggande bestämmelser framgår bl.a. att&lt;br&gt;verksamheten med hänsyn till sin art och övriga förhållanden skall drivas&lt;br&gt;så att skador till följd av verksamheten förebyggs och att spåranlägg-&lt;br&gt;ningar, fordon och annan materiel som används i verksamheten skall vara&lt;br&gt;av sådan beskaffenhet att skador till följd av verksamheten förebyggs. En&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;spåranläggning eller del av den får inte upplåtas eller ett fordon inte&lt;br&gt;framföras på en spåranläggning utan godkännande av Jämvägsinspek-&lt;br&gt;tionen. Jämvägsinspektionen skall före ett sådant godkännande granska,&lt;br&gt;kontrollera och prova konstruktionsunderlaget respektive materielen i&lt;br&gt;nödvändig omfattning. Jämvägsinspektionen utövar tillsynen över att&lt;br&gt;lagen och de föreskrifter och villkor som meddelats med stöd av lagen&lt;br&gt;efterlevs och tår som ett led i sin tillsynsverksamhet meddela de före-&lt;br&gt;lägganden och förbud som behövs i enskilda fall. Beträffande elektriska&lt;br&gt;anläggningar finns särskilda bestämmelser i ellagen (1997:857). Slutligen&lt;br&gt;finns ordnings- och straffbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningen (1998:1392) med instruktion för Banverket reglerar&lt;br&gt;Banverkets ansvar och uppgifter. I förordningen föreskrivs bl.a. följande.&lt;br&gt;Banverket är central förvaltningsmyndighet med ett samlat ansvar för&lt;br&gt;hela jämvägstransportsystemet. Det skall särskilt verka för att bl.a. jäm-&lt;br&gt;vägstransportsystemet är tillgängligt, trafiksäkert, framkomligt, effektivt&lt;br&gt;och miljöanpassat samt samordna järnvägstrafiken. Banverket skall&lt;br&gt;ansvara för drift och förvaltning av statens spåranläggningar, ha hand om&lt;br&gt;säkerhetsfrågor för spårtrafik och leda och följa upp utvecklingen inom&lt;br&gt;järnvägssektom. Banverket får bedriva uppdrags-, uthyrnings- och för-&lt;br&gt;säljningsverksamhet som är förenlig med verkets uppgifter i övrigt. Ban-&lt;br&gt;verket leds av en styrelse i vilken generaldirektören ingår. Inom Ban-&lt;br&gt;verket finns Jämvägsinspektionen, Tågtrafikledningen och de andra&lt;br&gt;enheter som verket bestämmer. Jämvägsinspektionen och Tågtrafikled-&lt;br&gt;ningen leds av direktörer som utses av regeringen efter anmälan av&lt;br&gt;generaldirektören. Direktören vid Jämvägsinspektionen ansvarar för och&lt;br&gt;beslutar om säkerhctsnormer för järnväg, tunnelbana och spårväg som det&lt;br&gt;ankommer på Banverket att besluta om, tillsyn över att fastställda säker-&lt;br&gt;hetsnormer följs och undersökning av olyckor och andra händelser i&lt;br&gt;trafiken som berör säkerheten i den mån undersökningen ankommer på&lt;br&gt;Banverket. Direktören vid Jämvägsinspektionen ansvarar också för och&lt;br&gt;beslutar om namn på trafikplats för järnväg, tillstånd och återkallelse av&lt;br&gt;tillstånd enligt jämvägssäkerhetslagen samt godkännande av fordon och&lt;br&gt;spåranläggningar och återkallelse av sådana godkännanden. Direktören&lt;br&gt;vid Tågtrafikledningcn ansvarar för och beslutar om trafikeringsrätt,&lt;br&gt;banfördelning, trafikledning och tilldelning av tåglägen. Beträffande&lt;br&gt;handläggningen av Banverkets ärenden stadgas att generaldirektören&lt;br&gt;skall avgöra ärenden som inte skall avgöras av styrelsen, direktören vid&lt;br&gt;Jämvägsinspektionen eller vid Tågtrafikledningen eller personalansvars-&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningen (1996:734) om statens spåranläggningar innehåller be-&lt;br&gt;stämmelser om dc spåranläggningar som tillhör staten, drivs och förvaltas&lt;br&gt;av Banverket och som består av stomjämvägar, länsjärnvägar och övriga&lt;br&gt;järnvägar. Av förordningen framgår bl.a. att en trafikutövare inte får&lt;br&gt;trafikera statens spåranläggningar utan att ha träffat nödvändiga administ-&lt;br&gt;rativa, tekniska och finansiella avtal med Banverket. Vidare framgår av&lt;br&gt;förordningen att om partema inte kommer överens om villkoren får de&lt;br&gt;hänskjuta frågan till Tågtrafikledningen som då skall fastställa villkoren&lt;br&gt;för den aktuella trafiken i ett trafikeringsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1995:1649) om byggande av järnväg reglerar vilka villkor som&lt;br&gt;ställs vid byggande av järnväg och innehåller bestämmelser om bl.a. för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studier, jämvägsutredningar och jämvägsplan, ianspråktagande av mark,&lt;br&gt;inlösen och ersättning. Med byggande av järnväg avses enligt lagen att&lt;br&gt;anlägga en ny järnväg, lägga om spår i en ny sträckning, lägga ut ytter-&lt;br&gt;ligare spår och på annat sätt bygga om en järnväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämvägstrafiklagen (1985:192) reglerar ansvaret för befordran av&lt;br&gt;resande och gods med järnväg, tunnelbana och spårväg i allmän inrikes&lt;br&gt;trafik samt i viss mån i trafik med utlandet, såvida inte lagen (1985:193)&lt;br&gt;om internationell järnvägstrafik reglerar frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om teknisk driftskompatibilitet är idag inte författningsmässigt&lt;br&gt;reglerad vad gäller järnvägens infrastrukturanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet förutsätter dock att medlemsstaterna infor regler som inne-&lt;br&gt;bär att driftskompatibilitetskomponenter och delsystem som används i det&lt;br&gt;transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg endast skall få&lt;br&gt;släppas ut på marknaden om de uppfyller de väsentliga krav som upp-&lt;br&gt;ställs i direktivet. För att säkerställa att produkterna uppfyller villkoren&lt;br&gt;krävs att de dessförinnan underkastas ett kontrollförfarande. Genom&lt;br&gt;denna kontroll skall de ansvariga myndigheter som tillåter idrifttagande&lt;br&gt;kunna försäkra sig om att resultatet överensstämmer med gällande regler&lt;br&gt;samt tekniska och driftsmässiga bestämmelser. Kontrollen av delsystem,&lt;br&gt;och i förekommande fall av driftskompatibilitetskomponenter, skall ut-&lt;br&gt;föras av s.k. anmälda organ som beträffande delsystemen också skall ut-&lt;br&gt;färda EG-kontrollförklaringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nu aktuella direktivet anges dels att det enligt rådets direktiv&lt;br&gt;91/440/EEG skall göras åtskillnad mellan aktiviteter som avser transport-&lt;br&gt;verksamhet och förvaltning av jämvägsinfrastrukturen, dels att de sär-&lt;br&gt;skilda tjänster som utförs av de förvaltare av jämvägsinfrastrukturen som&lt;br&gt;kan komma att utses som anmälda organ bör struktureras så att de upp-&lt;br&gt;fyller de kriterier som gäller för denna typ av organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet förutsätter att det finns en tydlig organisatorisk avgränsning&lt;br&gt;mellan myndighetsuppgifter och en banhållares förvaltande uppgift. Så är&lt;br&gt;inte fallet i den svenska jämvägslagstiftningen, där dessa uppgifter finns&lt;br&gt;samlade inom Banverkets regi, om än inom olika enheter. Som nämnts&lt;br&gt;tidigare kommer troligen även det s.k. jämvägspaketet att medföra att&lt;br&gt;ansvarsfördelningen inom jämvägssektom kommer att påverkas på så sätt&lt;br&gt;att en oberoende myndighetsfunktion måste inrättas som är skild från&lt;br&gt;andra verksamhetsutövare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den svenska jämvägslagstiftningen finns en uppräkning av olika&lt;br&gt;ansvarsområden som faller inom Banverkets regi varav några särskilt&lt;br&gt;angivna frågor skall handhas självständigt av vissa genom lag och för-&lt;br&gt;ordning särskilt angivna enheter inom Banverket, nämligen av Jämvägs-&lt;br&gt;inspektionen och av Tågtrafikledningen. Det finns således i lagstiftningen&lt;br&gt;en uppdelning som rör myndighetsuppgifter och förvaltande uppgifter,&lt;br&gt;om än en svag sådan. Man kan dock ställa sig frågan om detta accepteras&lt;br&gt;av EG-rätten såsom tillräckligt avskild, då varken Jämvägsinspektionen&lt;br&gt;eller Tågtrafikledningen organisatoriskt eller administrativt är själv-&lt;br&gt;ständiga i förhållande till Banverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet har inte berört Sverige i så stor utsträckning tidigare på&lt;br&gt;grund av att Sverige inte har haft ett jämvägssystem för höghastighetståg&lt;br&gt;som har varit ihopkopplat med andra jämvägssystem for höghastighets-&lt;br&gt;tåg. Frågan har nu blivit aktuell i och med att den fasta förbindelsen över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Öresund har öppnats för trafik. Eftersom det således tidigare inte har&lt;br&gt;upplevts som ett reellt behov att möjliggöra för andra trafikoperatörer att&lt;br&gt;bedriva järnvägstrafik har införlivandet av direktivet försenats. Kom-&lt;br&gt;missionen har i ett motiverat yttrande från den 24 januari 2000 framfört&lt;br&gt;att Sverige underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt direktivet&lt;br&gt;genom att inte anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga&lt;br&gt;för att följa direktivet och sedermera stämt Sverige vid EG-domstolen&lt;br&gt;med anledning av denna underlåtenhet. Den svenska regeringen har till&lt;br&gt;kommissionen skriftligen anfört att Sverige har för avsikt att till full-&lt;br&gt;görande av sina förpliktelser införa de nya bestämmelser som direktivet&lt;br&gt;föranleder från och med den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommissionens rapport KOM( 1999) 414&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen antog sin första rapport enligt artikel 24 den 10 september&lt;br&gt;1999, ”Rapport från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om&lt;br&gt;genomförandet och effekterna av direktiv 96/48 om driftskompatibiliteten&lt;br&gt;hos det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg”. I&lt;br&gt;rapporten görs de första bedömningarna av de framsteg som gjorts med&lt;br&gt;att göra det transeuropeiska höghastighetstågnätet drifitskompatibelt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande anmälda organ skriver kommissionen i sin rapport&lt;br&gt;följande. Jämvägssektorn är ett specialfall då bedömningar vanligen görs&lt;br&gt;direkt av medlemsstaterna, järnvägsbolagen eller industrin och inte av&lt;br&gt;oberoende organ. Nya organ bör därför skapas även om det i många fall&lt;br&gt;kommer att bli nödvändigt att slå samman befintliga organisationer, så-&lt;br&gt;som olika avdelningar vid järnvägsbolagen, offentliga verk och inrätt-&lt;br&gt;ningar samt privata företag. Med tanke på de svårigheter detta kan skapa&lt;br&gt;har medlemsstaterna bett om kommissionens hjälp. I februari 1998 höll&lt;br&gt;kommissionen ett särskilt seminarium och kommissionen är beredd att&lt;br&gt;inrätta en arbetsgrupp för samordning av dessa anmälda organ. Det är&lt;br&gt;oroande att endast förhandsanmälningarna av CERTIFER från Frankrike&lt;br&gt;och av Société Nationale de Contröle Technique-Homologations (SNCT-&lt;br&gt;H) från Luxemburg har gjorts vid tidpunkten för utarbetandet av denna&lt;br&gt;rapport. I maj 2000 fanns ett tjugotal anmälningar av anmälda organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om medlemsstaternas genomförande av direktivet konstaterar kom-&lt;br&gt;missionen följande. Den känsligaste frågeställningen har visat sig vara&lt;br&gt;problemet med att genomföra direktivet innan TSD och därmed för-&lt;br&gt;bundna standarder har tagits fram. Denna situation är dock inte ny utan&lt;br&gt;gäller för samtliga direktiv som har följt i spåren av den nya metoden.&lt;br&gt;Med hänsyn till bl.a. att det finns ett visst antal europeiska och nationella&lt;br&gt;tekniska dokument som är i kraft och som man kan hänvisa till under en&lt;br&gt;övergångsperiod, t.ex. innan TSD och därmed förbundna standarder har&lt;br&gt;tagits fram, kan inte vare sig avsaknad av TSD eller standarder anses ut-&lt;br&gt;göra ett hinder för genomförandet. Vidare har kommissionen samman-&lt;br&gt;fattningsvis funnit att stora framsteg har gjorts i arbetet med att ta fram&lt;br&gt;tekniska specifikationer som en av de viktigaste delarna för att uppnå&lt;br&gt;driftskompatibilitet, att mycket har gjorts för att från och med år 2000&lt;br&gt;kunna bygga nya höghastighetståglinjer enligt dessa, att myndigheterna&lt;br&gt;övervakar inrättandet av de organ som skall ansvara för bedömningen av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överensstämmelse och att det torde gå att bl.a. förbättra relationerna&lt;br&gt;mellan inffastrukturförvaltama, järnvägsföretagen och industrin. En klar&lt;br&gt;om än inte särskilt påtaglig konsekvens av det arbete som skall utföras&lt;br&gt;enligt direktivet är en ändring av det traditionella förhållandet mellan&lt;br&gt;olika infrastrukturförvaltare, järnvägsföretag och industrin.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 Banverkets sektorsrapport 1999&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Banverket överlämnade den 31 mars 2000 sin sektorsrapport för 1999. I&lt;br&gt;rapporten skriver Banverket bl.a. följande. Internationellt vidtogs 1999 en&lt;br&gt;mängd åtgärder som påverkar ansvars- och befogenhetsfördelningen&lt;br&gt;inom jämvägssektorn. I ministerrådet gjordes en politisk överens-&lt;br&gt;kommelse om det s.k. Inffastructure package i slutet av året, vilken på-&lt;br&gt;verkar ansvarsfördelningen inom jämvägssektorn men som inte inne-&lt;br&gt;håller några tvingande regler om en klar ansvarsuppdelning mellan in-&lt;br&gt;frastrukturförvaltning och trafikutövning. Oberoende av vilken lösning&lt;br&gt;en medlemsstat väljer, krävs att en myndighetsfunktion, som är oberoen-&lt;br&gt;de av trafikutövare, inrättas. Denna ska ha beslutsrätt i fråga om säker-&lt;br&gt;hetscertifiering av järnvägsföretag samt om tekniska och operationella&lt;br&gt;föreskrifter som är viktiga för järnvägssäkerheten. Därutöver krävs att en&lt;br&gt;s.k. regulatory body, som är fristående från såväl trafikutövare- som ban-&lt;br&gt;hållarfunktioner, inrättas. Dess uppgift blir att utöva tillsyn över och ut-&lt;br&gt;göra första instans för klagomål om infrastrukturprissättning och kapa-&lt;br&gt;citetsfördelning. Detta organ ska också svara för viss verksamhet inom&lt;br&gt;järnvägssäkerheten. Kravet på att en regulatory body ska inrättas är del-&lt;br&gt;vis en följd av oklara gränser mellan banhållare och trafikutövare. Över-&lt;br&gt;enskommelsen innehåller också regler om samarbete mellan medlems-&lt;br&gt;ländernas banhållarfunktioner i frågor som rör såväl infrastrukturprissätt-&lt;br&gt;ning som kapacitetsfördelning för internationella järnvägstransporter.&lt;br&gt;Förhållandet mellan en kontrollfunktion och den nationella så kallade&lt;br&gt;regulatorfunktionen är oklar. Effekterna för järnvägstransporterna av&lt;br&gt;dessa förslag är idag svårbedömda. Separationsfrågan aktualiserades även&lt;br&gt;i samband med förberedelsearbetet inför förhandlingarna om ett direktiv&lt;br&gt;för driftskompatibilitet hos det transeuropeiska konventionella jämvägs-&lt;br&gt;systemet och i arbetet med att förbereda införlivandet av direktiv&lt;br&gt;96/48/EG i svensk rätt. Frågan gällde främst vilken myndighetsfunktion&lt;br&gt;som från perspektiven säkerhet, teknisk kompatibilitet, tillförlitlighet och&lt;br&gt;tillgänglighet, miljö samt hälsa bör godkänna den jämvägsutrustning som&lt;br&gt;ska tas i bruk. I Sverige fattar särskilda instanser ur säkerhetsperspektiv&lt;br&gt;beslut om godkännande. I övrigt hanteras frågor om godkännande för&lt;br&gt;användning av banhållaren eller, när det gäller fordon, i avtal mellan&lt;br&gt;banhållare och trafikutövare. I EG-rätten, liksom i fördraget om interna-&lt;br&gt;tionell järnvägstrafik (COTIF), är en dold förutsättning att säkerheten&lt;br&gt;vägs samman med andra faktorer till ett beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Teknisk kontroll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Allmänt om EG:s system för bedömning av överens-&lt;br&gt;stämmelse och den svenska implementeringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Direktivet om höghastighetståg följer i huvudsak den ordning som gäller&lt;br&gt;för direktiv enligt den s.k. nya metoden. Den nya metoden har såvitt&lt;br&gt;gäller teknisk kontroll vidareutvecklats genom två rådsbeslut, dels det&lt;br&gt;som kallas En helhetssyn på bedömning av överensstämmelse&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; och dels&lt;br&gt;det s.k. modulbeslutet&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ”helhetssynen” avses EG:s system för bedömning av om produk-&lt;br&gt;ter stämmer överens med de krav som ställs i direktiven. Helhetssynen&lt;br&gt;innebär att en produkt som tillverkats i enlighet med framtagna standar-&lt;br&gt;der ska förutsättas uppfylla de väsentliga kraven i direktivet. Tillverkaren&lt;br&gt;kan då vanligen genom egenkontroll och en försäkran om överensstäm-&lt;br&gt;melse intyga att så är fallet. Om produkten tillverkas på något annat sätt&lt;br&gt;ska normalt ett kompetent tredjepartsorgan bedöma om produkten upp-&lt;br&gt;fyller de väsentliga kraven. Bedömning utförd av ett tredjepartsorgan&lt;br&gt;krävs också i de fall produkten kan anses särskilt riskfylld. Tredjeparts-&lt;br&gt;organen kallas anmälda organ (notified bodies). De anmälda organen ska&lt;br&gt;uppfylla ett flertal kompetenskrav och vara anmälda för sitt kompetens-&lt;br&gt;område till kommissionen. De organ som genom ackreditering eller mot-&lt;br&gt;svarande kan visa att de uppfyller den relevanta standarden i EN 45 000-&lt;br&gt;serien skall anses uppfylla dessa krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är tillverkaren som ansvarar för att hans produkt uppfyller de krav&lt;br&gt;som direktiven ställer upp, både säkerhetsmässiga krav och krav på CE-&lt;br&gt;märkning som ett villkor för marknadstillträde. De anmälda organen&lt;br&gt;fungerar därmed som en hjälp för tillverkaren att verifiera produktens&lt;br&gt;förenlighet med uppställda krav. Det är tillverkaren som utfärdar försäk-&lt;br&gt;ran om överensstämmelse och därmed visar för de ansvariga myndig-&lt;br&gt;heterna att direktivens krav är uppfyllda och att produkten har rätt att&lt;br&gt;cirkulera fritt på den inre marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en bedömning av överensstämmelse är utförd av ett anmält organ i&lt;br&gt;en medlemsstat och i enlighet med de metoder direktivet föreskriver ska&lt;br&gt;bedömningen även gälla i de övriga medlemsstaterna. Tillverkare får&lt;br&gt;därmed tillgång till hela den inre marknaden utan att behöva avvakta sär-&lt;br&gt;skilda myndighetsgodkännanden i varje land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Helhetssynen innefattar ett modulbeslut, där olika moduler anger på&lt;br&gt;vilket sätt tillverkaren kan visa att en vara stämmer överens med&lt;br&gt;produktkraven. Modulbeslutet anger flera alternativa sätt att visa över-&lt;br&gt;ensstämmelse. Modulerna omfattar både konstruktions- och tillverk-&lt;br&gt;ningsfasen. Procedurerna kan vara t.ex. intern tillverkningskontroll i&lt;br&gt;kombination med försäkran om överensstämmelse, typkontroll, verifika-&lt;br&gt;tion av enstaka objekt eller olika grader av kvalitetssäkring. I flera fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Rådets resolution av den 21 december 1989 om en helhetssyn på bedömning av&lt;br&gt;överensstämmelse (EGT C 10, 16.1.90, s. 1)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Rådets beslut av den 13 december 1990 om moduler för olika stadier i förfaranden vid&lt;br&gt;bedömning av överensstämmelse samt regler för anbringande av EG-märkning om&lt;br&gt;överensstämmelse, avsedda att användas i tekniska harmoniseringsdirektiv (EGT L 380,&lt;br&gt;31.12.1990, s. 13).&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ska kontrollen ske genom medverkan av ett anmält organ. Det anmälda&lt;br&gt;organets medverkan kan avse provningar, certifiering och kontroll av&lt;br&gt;kvalitetssystem eller verifikation av överensstämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Modulbeslutet riktar sig till dem som skriver produktdirektiven. I de&lt;br&gt;enskilda produktdirektiven anges sedan vilka sätt för bedömning av över-&lt;br&gt;ensstämmelse som kan användas för just den aktuella produkttypen. Valet&lt;br&gt;styrs av varans egenskaper, i första hand hur farlig den kan anses vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s system för bedömning av överensstämmelse har i Sverige&lt;br&gt;genomförts genom lagen (1992:1119) teknisk kontroll. Enligt 3 § i lagen&lt;br&gt;skall regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer utse de&lt;br&gt;organ som skall anmälas till Europeiska Unionen för uppgifter i samband&lt;br&gt;med bedömning av överensstämmelse. Enligt 4 § skall alla organ som&lt;br&gt;kan visa att de är kompetenta ha rätt att bli anmälda. Organets kompetens&lt;br&gt;skall bedömas av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll&lt;br&gt;(SWEDAC) innan anmälan sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förordningen (1993:1065) om teknisk kontroll har regeringen före-&lt;br&gt;skrivit att ett organ skall ha den kompetens som krävs för uppgiften och i&lt;br&gt;övrigt vara lämpligt för uppgiften. Enligt 3 § skall SWEDAC grunda sin&lt;br&gt;bedömning av organets kompetens på tillämplig standard i EN 45 000-&lt;br&gt;serien samt de ytterligare krav som kan gälla för uppgiften som anmält&lt;br&gt;organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan 1995 har regeringen delegerat till SWEDAC att fatta beslut om&lt;br&gt;anmälan till EU, såvida det inte rör sig om en statlig myndighet, då rege-&lt;br&gt;ringen fattat beslut efter beredning av SWEDAC. SWEDAC:s bedöm-&lt;br&gt;ning och beslut om anmälan sker i samråd med berörda sektormyndig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SWEDAC har utfärdat föreskrifter (STAFS 1998:3) om anmälda organ&lt;br&gt;med bestämmelser om bl.a. organisationsform, oberoende, integritet,&lt;br&gt;underleverantörer, samordnings- och informationsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska formen för implementering av EU:s ordning för bedöm-&lt;br&gt;ning av överensstämmelse innebär att alla generella regler som berör&lt;br&gt;anmälda organ återfinns i lagen om teknisk kontroll eller författningar&lt;br&gt;som utfärdats med stöd av denna. Vid genomförande av ett sektors-&lt;br&gt;specifikt direktiv som t.ex. det nu ifrågavarande om höghastighetståg&lt;br&gt;behövs så vitt gäller anmälda organ endast en hänvisning till lagen om&lt;br&gt;teknisk kontroll. Därtill skall eventuella särskilda krav som gäller för&lt;br&gt;anmälda organ enligt direktivet införas i den särskilda lagstiftningen på&lt;br&gt;området liksom de kontrollförfaranden som skall tillämpas för produk-&lt;br&gt;terna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Teknisk kontroll i direktivet om höghastighetståg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För varje strukturellt delsystem för höghastighetståg skall en teknisk&lt;br&gt;specifikation för driftskompatibilitet (TSD) upprättas enligt direktivets&lt;br&gt;artikel 5. I den mån det är nödvändigt för att uppnå driftskompatibilitet&lt;br&gt;skall i TSD anges bl.a. de väsentliga kraven för respektive delsystem,&lt;br&gt;grundläggande egenskaper som skall vara uppfyllda och villkor med av-&lt;br&gt;seende på prestanda. Vidare skall i TSD anges de kontrollmoduler enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslutet 93/465/EEG som skall tillämpas vid den tekniska kontrollen av&lt;br&gt;att de föreskrivna kraven och villkoren är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivets kontrollordning skall kontroll av överensstämmelse&lt;br&gt;ske på två olika nivåer, dels av driftskompatibilitetskomponenter, dels av&lt;br&gt;delsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Driftskompatibilitetskomponenter utgör delar eller underenheter i del-&lt;br&gt;systemen och skall uppfylla direktivets väsentliga krav samt vara ut-&lt;br&gt;formade på ett sådant sätt att delsystemen uppnår driftskompatibilitet.&lt;br&gt;Bedömning av överensstämmelse, EG-kontroll, skall utföras enligt någon&lt;br&gt;av de moduler som lagts fäst i den TSD som komponenten faller under.&lt;br&gt;Om TSD föreskriver att komponenten skall bedömas av en anmält organ&lt;br&gt;skall tillverkaren eller dennes representant vända sig till ett sådant organ i&lt;br&gt;Sverige eller i annat EES-land för att få produktens överensstämmelse&lt;br&gt;eller lämplighet bedömd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att EG-kontroll utförts på en komponent skall bekräftas genom att till-&lt;br&gt;verkaren eller dennes ombud utfärdar en EG-försäkran. Bestämmelser om&lt;br&gt;EG-försäkran finns i direktivets bilaga IV, där det närmare anges vilken&lt;br&gt;information som skall ingå i försäkran. EG-försäkran kan antingen avse&lt;br&gt;att ett anmält organ bedömt att komponenten överensstämmer med de&lt;br&gt;tekniska specifikationerna som gäller för den eller att ett anmält organ&lt;br&gt;bedömt att komponenten är lämplig att användas i jämvägsmiljö. EG-&lt;br&gt;försäkran skall innehålla uppgifter bl.a. om tillverkaren, uppgifter som&lt;br&gt;identifierar produkten, vilket förfarande (modul) som tillämpats vid be-&lt;br&gt;dömning av överensstämmelse och vilket anmält organ som utfört be-&lt;br&gt;dömningen samt de tekniska specifikationer som följts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör anmärkas att direktivet saknar bestämmelser om att kom-&lt;br&gt;ponenter skall CE-märkas vilket annars är normalt för direktiv som ut-&lt;br&gt;formats enligt den nya metoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-kontroll av delsystem är ett förfarande genom vilket ett anmält&lt;br&gt;organ på begäran av den upphandlande enheten kontrollerar att del-&lt;br&gt;systemet uppfyller direktivets krav och att det därmed kan tas i drift.&lt;br&gt;Kontrollen skall enligt artikel 18 påbörjas redan på projektstadiet och&lt;br&gt;sedan pågå fortlöpande under hela byggtiden ända fram till slutprovning&lt;br&gt;och att delsystemet tas i bruk. Enligt bilaga VI skall den innefatta bl.a.&lt;br&gt;utformningen av helheten, konstruktionen som sådan med särskild inrikt-&lt;br&gt;ning på ingenjörsarbete, anvisning för montering av komponenter och&lt;br&gt;provning av det färdiga delsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bilaga VI skall det anmälda organet fortlöpande övervaka ut-&lt;br&gt;förandet av delsystemet. Organet skall ha permanent tillträde till bygg-&lt;br&gt;platser och lokaler för tillverkning m.m. och fortlöpande kontroller skall&lt;br&gt;genomföras för att säkerställa att direktivets bestämmelser följs. Vidare&lt;br&gt;skall det anmälda organet ha rätt att genomföra oanmälda besök för att&lt;br&gt;genomföra kontroller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anmälda organet skall för delsystemet upprätta en försäkran om&lt;br&gt;överensstämmelse för den upphandlande enheten som i sin tur skall ut-&lt;br&gt;färda en EG-kontrollfÖrklaring. Artikel 18 i direktivet och bilaga V inne-&lt;br&gt;håller bestämmelser om EG-kontrollfÖrklaring och föreskriver att denna&lt;br&gt;skall innehålla bl.a. identifikationsuppgifter om den upphandlande en-&lt;br&gt;heten, beskrivning av delsystemet, namn på det anmälda organet, hänvis-&lt;br&gt;ning till relevanta bestämmelser som delsystemet har bedömts uppfylla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt teknisk dokumentation. Den senare skall innehålla all nödvändig&lt;br&gt;dokumentation som rör systemets egenskaper men även villkor och be-&lt;br&gt;gränsningar för användandet liksom föreskrifter om skötsel och under-&lt;br&gt;håll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Förslag till lagstiftning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt om genomförandet av det nya direktivet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av lagförslaget och vad som anförts i departements-&lt;br&gt;promemorian är den valda tekniken för att genomföra höghastighets-&lt;br&gt;direktivet att i den föreslagna lagen ta in vissa grundläggande bestämmel-&lt;br&gt;ser om villkoren för att släppa ut delsystem och komponenter som är&lt;br&gt;nödvändiga för driftskompatibilitet på marknaden och ta dessa i bruk. I&lt;br&gt;övrigt innehåller lagen bemyndiganden till regeringen eller den myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer att meddela närmare föreskrifter om detta&lt;br&gt;samt vissa bestämmelser om tillsyn, tvångsmedel, m.m. som kräver lag-&lt;br&gt;form. En till lagen anslutande förordning avses i huvudsak innehålla&lt;br&gt;vidare bemyndiganden till Jämvägsinspektionen inom Banverket att ut-&lt;br&gt;färda föreskrifter, i vilka de allra flesta av direktivets bestämmelser&lt;br&gt;kommer att återfinnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna teknik för genomförandet är den vanliga när det gäller produkt-&lt;br&gt;direktiv som är utformade enligt den s.k. nya metoden och bör användas&lt;br&gt;även i fråga om höghastighetsdirektivet. I avsnitt 6 har beskrivits vad&lt;br&gt;metoden för bedömning av överensstämmelse och för genomförande en-&lt;br&gt;ligt den s.k. nya metoden närmare innebär. Som nämnts inledningsvis bör&lt;br&gt;därför kommande TSD:er genomföras i svensk lagstiftning via myndig-&lt;br&gt;hetsföreskrifter med tanke på dess huvudsakligt tekniska karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En ny lag om jämvägssystem för höghastighetståg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En ny särskild lag införs för att särskilt reglera&lt;br&gt;den del av det svenska jämvägssystemet som ingår i det trans-&lt;br&gt;europeiska jämvägssystemet för höghastighetståg. Lagen innehåller&lt;br&gt;grundläggande bestämmelser om vad som gäller för att utrustning,&lt;br&gt;dvs. delsystem och komponenter som är nödvändiga för drifts-&lt;br&gt;kompatibilitet, skall fa släppas ut på marknaden och tas i bruk, be-&lt;br&gt;myndiganden att meddela närmare föreskrifter om detta och vissa be-&lt;br&gt;stämmelser om tillsyn, tvångsmedel, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna stödjer i princip promemorians&lt;br&gt;förslag till ny lag eller har inte något att erinra. De flesta remissinstanser&lt;br&gt;instämmer även i vad som uttalas om behovet av att finna en mer ända-&lt;br&gt;målsenlig rollfördelning angående ansvar och befogenheter inom jäm-&lt;br&gt;vägssektom. En del remissinstanser har i sina yttranden även lämnat syn-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkter på Jämvägsinspektionens utkast till föreskrifter som medtagits i&lt;br&gt;departementspromemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten för Övre Norrland finner det tveksamt om direktivet kan&lt;br&gt;uppfyllas genom att ge Jämvägsinspektionen, som inte är en egen myn-&lt;br&gt;dighet, befogenheter att meddela föreskrifter och att detta måste analyse-&lt;br&gt;ras mot bakgrund av bestämmelserna i 8 kap. RF om normgivnings-&lt;br&gt;makten. Vidare delar hovrätten inte promemorians uppfattning om att&lt;br&gt;direktivets begrepp ”driftskompatibilitetskomponent” blir mer lättillgäng-&lt;br&gt;ligt genom att i stället införa den benämning som anges i 2 § i den före-&lt;br&gt;slagna lagen och ifrågasätter även om det inte borde kunna användas ett&lt;br&gt;annat ord än driftskompatibilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg anser att det är tillräckligt med den defini-&lt;br&gt;tion som föreslagits i 2 § om vad det aktuella järnvägsnätet innebär och&lt;br&gt;att den närmare linjesträckningen kan regleras på annat sätt, genom för-&lt;br&gt;ordning eller föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämvägsinspektionen inom Banverket önskar mer vägledande beskriv-&lt;br&gt;ning till hur kravet på Jämvägsinspektionens godkännande enligt jäm-&lt;br&gt;vägssäkerhetslagen och ett anmält organs EG-kontrollförklaring förhåller&lt;br&gt;sig till varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räddningsverket anför att verket inte kan ta ställning till innehållet och&lt;br&gt;sakfrågorna i lagstiftningen eftersom underlaget är bristfälligt och det&lt;br&gt;med hänsyn till att de tekniska specifikationerna för driftskompatibilitet&lt;br&gt;(TSD) ännu inte är antagna även råder stor osäkerhet kring vilken säker-&lt;br&gt;hetsnivå som kommer att gälla för höghastighetståg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elsäkerhetsverket anser att det tydligare bör klargöras vad som skall&lt;br&gt;gälla i de fall TSD saknas för delsystem och vilken roll det anmälda&lt;br&gt;organet respektive Jämvägsinspektionen eller ev. andra myndigheter&lt;br&gt;skall ha i godkännandeprocessen. Verket delar slutligen inte den uppfatt-&lt;br&gt;ning som anförs i promemorian om att verkets tillsyn inte omfattar järn-&lt;br&gt;vägsfordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens järnvägar anser bl.a. att begreppen EG-försäkran och EG-&lt;br&gt;kontrollförklaring bör definieras och konstaterar vidare att Elsäkerhets-&lt;br&gt;verkets tillsyn enligt gällande föreskrifter omfattar bl.a. fordon i elektrisk&lt;br&gt;järnvägs-, spårvägs-, tunnelbane- och trådbussdrift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Direktivet innebär att medlems-&lt;br&gt;staterna inte får föreskriva andra krav än de som följer av direktivet för&lt;br&gt;att delsystem och komponenter som är nödvändiga för driftskompatibili-&lt;br&gt;teten inom det aktuella tågnätet skall få släppas ut på marknaden och tas i&lt;br&gt;bruk. Tekniken för att genomföra direktivet har behandlats i avsnitt 7.1.&lt;br&gt;Starka skäl talar för att de delaljbestämmelser som krävs för uppfyllandet&lt;br&gt;av direktivet ges genom myndighetsföreskrifter. Det är enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning med hänsyn till Jämvägsinspektionens i hög grad självstän-&lt;br&gt;diga ställning möjligt och lämpligt att bemyndiga Jämvägsinspektionen&lt;br&gt;att besluta om behövliga föreskrifter. Jämvägsinspektionen har sedan den&lt;br&gt;inrättades 1988 i samband med uppdelningen av Banverket som in-&lt;br&gt;frastrukturförvaltare och SJ som trafikutövare arbetat utifrån ett uttalat&lt;br&gt;motiv att vara ett självständigt organ med ansvar för säkerheten inom&lt;br&gt;järnvägsområdet. Detta slogs fast genom 1988 års trafikpolitiska beslut&lt;br&gt;(prop. 1987/88:50 bil. 1, bet 1987/88:TU20, rskr. 1987/88:297) och&lt;br&gt;fördes därefter in i förordningen (1998:1392) med instruktion för Ban-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verket. Även i 1998 års transportpolitiska beslut (prop. 1997/98:56, bet. Prop. 2000/2001:29&lt;br&gt;1997/98 :TU 10, rskr. 266) och budgetpropositionen för 2000 (prop.&lt;br&gt;1999/2000:1, volym 12) slog man fast Jämvägsinspektionens oberoende&lt;br&gt;ställning i jämvägssäkerhetsfrågor gentemot Banverket och&lt;br&gt;trafikutövama. Med tanke på de krav som ställs enligt det aktuella&lt;br&gt;direktivet vad gäller självständighet och opartiskhet gentemot&lt;br&gt;verksamhetsutövare och tillverkare av jämvägsmateriel, finns det idag&lt;br&gt;inte något annat organ inom jämvägssektorn än Jämvägsinspektionen&lt;br&gt;som kan uppfylla dessa krav utan att först göra en större omstrukturering&lt;br&gt;av jämvägssektorn. Jämvägsinspektionen besitter dessutom kompetens&lt;br&gt;om jämvägssektorn vilket är av stor betydelse i detta fall. Ytterligare en&lt;br&gt;anledning till att Jämvägsinspektionen bör ha det självständiga tillsyns-&lt;br&gt;och föreskriftsansvaret är att Banverket inte bör föreskriva vad som skall&lt;br&gt;gälla beträffande kontroll av bl.a. sina egna järnvägsanläggningar.&lt;br&gt;Jämvägsinspektionen har sedan den inrättades väl fungerande rutiner för&lt;br&gt;inspektionsverksamhet vad avser tillsyn, revisioner m.m. Att därför utse&lt;br&gt;Jämvägsinspektionen att även i det nu aktuella fallet vara&lt;br&gt;tillsynsmyndighet är att renodla Jämvägsinspektionens roll med avseende&lt;br&gt;på tillsynsverksamhet. Organisationen på järnvägsområdet kommer att&lt;br&gt;behandlas av den tidigare aviserade utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagen utgör en ramlagstiftning vars syfte är att reglera&lt;br&gt;endast sådana frågor som kräver lagform enligt regeringsformen. Lagen&lt;br&gt;skall, som framgår av det tidigare, kompletteras med dels förordning, dels&lt;br&gt;myndighetsföreskrifter. Huvuddelen av direktivets bestämmelser är dess-&lt;br&gt;utom av teknisk karaktär och lämpar sig inte för att införas i lag. Att&lt;br&gt;TSD, som är mycket viktiga, ännu inte antagits gör det också, såsom en&lt;br&gt;del remissinstanser har framfört, svårt att fa ett fullständigt grepp om vad&lt;br&gt;den slutliga regleringen av höghastighetsnätet kommer att innebära. Vid&lt;br&gt;utarbetandet av TSD, vilket sker i en kommitté, deltar representanter från&lt;br&gt;de ansvariga nationella myndigheterna. Medlemsstaterna har därigenom&lt;br&gt;också möjlighet att påverka innehållet i de TSD som skall antas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller frågan om tillsyn över elektriska fordon delar regeringen&lt;br&gt;den uppfattning som framförts av Elsäkerhetsverket och Statens järn-&lt;br&gt;vägar i remissyttrandena om att Elsäkerhetsverkets nuvarande tillsyn&lt;br&gt;omfattar även dessa fordon. Någon ändring av denna reglering avses inte&lt;br&gt;göras. Elsäkerhetsverkets tillsyn skall således kvarstå i oförändrat skick.&lt;br&gt;Jämvägsinspektionen har framfört önskemål om att få belyst hur dess&lt;br&gt;tillsyn skall regleras i förhållande till andra myndigheters områden. Både&lt;br&gt;för järnvägsfordon och jämvägsinffastruktur gäller att bedömningen&lt;br&gt;redan idag görs utifrån olika perspektiv av Jämvägsinspektionen,&lt;br&gt;Banverket, Elsäkerhetsverket, Yrkesinspektionen, länsstyrelser och&lt;br&gt;regeringen. Jämvägsinspektionen skall ha godkänt ett järnvägsfordon&lt;br&gt;innan det får användas på en svensk spåranläggning. Detta godkännande&lt;br&gt;görs enbart från jämvägssäkerhetssynpunkt och omfattar t.ex. inte el-&lt;br&gt;säkerhets- eller arbetsmiljöfrågor enligt ellagen respektive arbetsmiljö-&lt;br&gt;lagen. Den som planerar att bygga eller bygga om en järnväg måste enligt&lt;br&gt;lagen om byggande av järnväg upprätta en jämvägsplan som skall fast-&lt;br&gt;ställas av regeringen eller Banverket. Det finns därutöver krav på upp-&lt;br&gt;rättande av förstudie, jämvägsutredning och miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ning. För ibruktagande och drift av järnvägsanläggning krävs dessutom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;godkännande av Jämvägsinspektionen beträffande jämvägssäkerhet, så-&lt;br&gt;vida det inte gäller en anläggning där Banverket i egenskap av spårinne-&lt;br&gt;havare själv svarar för projektering och byggnad enligt tidigare tillämpad&lt;br&gt;teknik. Därutöver krävs också godkännande från Elsäkerhetsverket&lt;br&gt;rörande elsäkerhet. Driften av anläggningen måste dessutom skötas i en-&lt;br&gt;lighet med arbetsmiljölagens krav. Gränsdragningen mellan å ena sidan&lt;br&gt;Jämvägsinspektionens och å andra sidan Elsäkerhetsverkets och Yrkes-&lt;br&gt;inspektionens verksamhet är inte heller här tydligt preciserad men praxis&lt;br&gt;har utvecklats så att Jämvägsinspektionen bedömer sådant som Elsäker-&lt;br&gt;hetsverket och Yrkesinspektionen anser inte faller inom deras respektive&lt;br&gt;områden. Det är enligt regeringens uppfattning därför väsentligt att de&lt;br&gt;myndigheter vars ansvarsområden ligger nära eller gränsar till varandra&lt;br&gt;alltjämt skapar rutiner som säkerställer behovet av samordning i tillsyns-&lt;br&gt;och fÖreskriftsarbetc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför ett ibruktagande av delsystem och i vissa fall av komponenter&lt;br&gt;som är nödvändiga för driftskompatibiliteten skall ett anmält organ&lt;br&gt;kontrollera att de väsentliga kraven är uppfyllda. Om så är fallet måste&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten, i detta fall Jämvägsinspektionen, godta det anmälda&lt;br&gt;organets bedömning och i förhållande till sin egen tillsyn godta denna&lt;br&gt;bedömning, såvida inte det finns risk för att de väsentliga kraven inte&lt;br&gt;längre uppfylls. Skulle den situationen uppstå har Jämvägsinspektionen&lt;br&gt;möjlighet att använda sig av de tvångsmedel som anges i 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagreglerna behandlas vidare i författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader och ikraftträdande m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader för tillsyn m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Direktivet föreskriver en skyldighet för medlemsstaterna att se till att&lt;br&gt;kontroll utförs av fordon och infrastruktur som tillsammans utgör jäm-&lt;br&gt;vägssystemet för höghastighetståg. Detta innebär nya arbetsuppgifter för,&lt;br&gt;såsom föreslås, Jämvägsinspektionen i form av sedvanligt kontroll- och&lt;br&gt;tillsynsarbete samt föreskriftsarbete. Ett ökat resursbehov kan därför&lt;br&gt;troligtvis komma att uppstå så småningom med anledning av den nya&lt;br&gt;lagen. Frågan om storleken därav är dock svår alt förutse och torde därför&lt;br&gt;vara en av de frågor som den föranstaltade utredningen bör fa ta ställning&lt;br&gt;till. Direktivet i sig medför dock inte någon skyldighet att bygga om&lt;br&gt;befintlig infrastruktur eller rullande materiel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagens tillämpningsområde betyder att även området för över-&lt;br&gt;klagande till allmän förvaltningsdomstol utökas. Domstolsprövning med&lt;br&gt;anledning av lagen förväntas dock vara ytterst begränsad och bedöms&lt;br&gt;därför inte påverka förvaltningsdomstolarnas resursbehov.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Direktivet föreskriver att medlemsstaterna senast den 8 april 1999 skall&lt;br&gt;ha antagit och offentliggjort de lagar och andra författningsändringar som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är nödvändiga för att genomföra direktivet samt att dessa skall tillämpas Prop. 2000/2001:29&lt;br&gt;från och med den 9 april 1999. Kommissionen har som nämnts stämt&lt;br&gt;Sverige med anledning av förseningen. Den nya lagstiftningen bör därför&lt;br&gt;träda i kraft den 1 januari 2001 i enlighet med vad som meddelats kom-&lt;br&gt;missionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 1.2 gäller villkoren som anges i direktivet för projekte-&lt;br&gt;ring, anläggning, anpassning och drift av sådan infrastruktur och rullande&lt;br&gt;materiel som tas i bruk efter direktivets ikraftträdande, d.v.s. efter den 8&lt;br&gt;april 1999.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till Lag om jämvägssystem för höghastig-&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;hetståg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen framgår att det svenska jämvägssystemet som ingår i&lt;br&gt;det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg skall uppfylla&lt;br&gt;vissa villkor för att jämvägssystemet skall bli tekniskt harmoniserat och&lt;br&gt;det därigenom skall möjliggöras att kunna resa och transportera mellan&lt;br&gt;olika länder på ett säkert och stömingsfritt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionerna grundar sig på de definitioner som anges i artikel 2 i den&lt;br&gt;svenska språkversionen av direktivet. Direktivets terminologi avseende&lt;br&gt;driftskompatibilitetskomponenter har i den svenska lagtexten brutits upp i&lt;br&gt;syfte att göra begreppet mer lättillgängligt. Att bryta upp långa ord är en&lt;br&gt;vedertagen princip men denna språkliga justering, och övriga sådana,&lt;br&gt;som har gjorts i förhållande till den svenska direktivtexten avser dock&lt;br&gt;inte att innebära några ändringar i sak. Direktivet som är antaget sedan&lt;br&gt;länge innebär också att Sverige i stor utsträckning bör följa den officiella&lt;br&gt;svenska versionen av direktivtexten för att inte riskera att ändra direk-&lt;br&gt;tivets innebörd eller omfattning. På förslag från Lagrådet har definitionen&lt;br&gt;av termen driftskompatibilitet fatt en något annorlunda lydelse i&lt;br&gt;förhållande till den svenska språkversionen av direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som närmare avses med det transeuropeiska jämvägssystemet för&lt;br&gt;höghastighetståg anges dels i Fördraget om upprättandet av Europeiska&lt;br&gt;gemenskapen, dels i beslutet om utbyggnad av det transeuropeiska trans-&lt;br&gt;portnätet där det framgår att det är vissa särskilt angivna sträckningar&lt;br&gt;inom det europeiska järnvägsnätet som omfattas av direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med begreppet utan driftsavbrott avses i denna lag att kunna erbjuda&lt;br&gt;trafik över nationsgräns utan stopp till följd av teknisk inkompatibilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen framgår att bedömning av överensstämmelse och&lt;br&gt;lämplighet skall ske enligt visst angivet förfarande som framgår av dels&lt;br&gt;lagen, dels de tekniska specifikationer som skall tillämpas. Genom hän-&lt;br&gt;visningen till vad som anges i tillämpliga tekniska specifikationer fram-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;går därigenom att också bedömningsförfarandet kan komma att variera&lt;br&gt;beroende på vilken typ av delsystem som det rör sig om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen reglerar att anmälda organ skall medverka i vissa situa-&lt;br&gt;tioner. Vad som skall gälla för anmälda organ avses att framgå dels av&lt;br&gt;föreskrifter på myndighetsnivå, dels av lagen (1992:1119) om teknisk&lt;br&gt;kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med EG-kontroll avses det förfarande genom vilket ett anmält organ&lt;br&gt;kontrollerar och intygar att ett delsystem överensstämmer med direktivets&lt;br&gt;bestämmelser och andra regler som skall tillämpas i överensstämmelse&lt;br&gt;med fördraget och att det kan tas i drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen framgår att komponenter som är nödvändiga för drifts-&lt;br&gt;kompatibilitet måste uppfylla vissa krav för att få släppas ut på mark-&lt;br&gt;naden. Vilka krav som skall uppfyllas skall framgå av föreskrifter ut-&lt;br&gt;färdade av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;br&gt;Bestämmelsen grundar sig på artikel 8 i direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen hindrar inte att komponenter som är nödvändiga för&lt;br&gt;driftskompatibilitet får släppas ut på marknaden för andra tillämpningar&lt;br&gt;än vad lagen avser eller att de används inom det konventionella jämvägs-&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen genomför artikel 10.1 i direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med EG-försäkran avses den bedömning som ett anmält organ gör av&lt;br&gt;om en komponent som är nödvändig för driftskompatibilitet överens-&lt;br&gt;stämmer med de tekniska specifikationer som den skall uppfylla eller av&lt;br&gt;dess lämplighet när den betraktas i dess jämvägsmiljö. Bedömningen&lt;br&gt;skall göras med hänsyn till de tekniska specifikationer som skall&lt;br&gt;kontrolleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen framgår att delsystem måste uppfylla vissa krav för alt&lt;br&gt;få tas i bruk. Vilka krav som skall vara uppfyllda är de som gäller vid det&lt;br&gt;tillfälle då delsystemet integreras i del aktuella jämvägssystemet, vilka&lt;br&gt;skall framgå av föreskrifter utfärdade av regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer. Bestämmelsen grundar sig på artikel 5 i&lt;br&gt;direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket bemyndigas regeringen eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer att meddela sådana föreskrifter om egenskapskrav och&lt;br&gt;EG-kontroll som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen genomför artikel 16.1 i direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med EG-kontrollförklaring avses det dokument genom vilket ett&lt;br&gt;anmält organ intygar ett delsystems överensstämmelse med direktivets&lt;br&gt;bestämmelser och som är avsett för tillsynsmyndigheten i den medlems-&lt;br&gt;stat där delsystemet har inrättats eller är i drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen framgår att det i vissa särskilt angivna situationer finns&lt;br&gt;möjlighet att frångå gällande tekniska specifikationer men att detta kräver&lt;br&gt;en anmälan till kommissionen på förhand. De situationer som kan bli&lt;br&gt;aktuella för svensk del är dels då ett projekt som rör en linje är långt&lt;br&gt;framskridet när en teknisk specifikation offentliggörs, dels när det av&lt;br&gt;ekonomiska skäl finns risk for att ett projekt som rör en linje inte blir av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär ett bemyndigande att utfärda de tekniska före-&lt;br&gt;skrifter som är nödvändiga för att direktivet skall kunna genomföras i&lt;br&gt;svensk rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11-13 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna reglerar tillsynsansvaret och tillsynsmyndighetens möj-&lt;br&gt;ligheter att utöva tillsynen och dess befogenheter i de fall då ett in-&lt;br&gt;gripande är nödvändigt. Genom 13 § andra stycket genomförs artikel 12 i&lt;br&gt;direktivet och genom paragrafens tredje stycke genomförs artikel 19 i&lt;br&gt;direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen framgår att tillsynsmyndighetens beslut får överklagas&lt;br&gt;hos länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till Lag om ändring i jämvägssäkerhetslagen&lt;br&gt;(1990:1157)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;79«f&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till lagen om jämvägssystem för höghastighetståg syftar till&lt;br&gt;att förtydliga att det finns särskilda krav som gäller detta jämvägssystem&lt;br&gt;och som regleras av den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;W&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen avser endast hänvisningen till den nu gällande ellagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till Lag om ändring i lagen (1995:1649) om&lt;br&gt;byggande av järnväg&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;M&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till lagen om jämvägssystem for höghastighetståg syftar till&lt;br&gt;att förtydliga att det finns särskilda krav som gäller detta jämvägssystem&lt;br&gt;och som regleras av den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sr L 2.35/*»&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas otficiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1'9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅDETS DIREKTIV 96/48/EG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av den 23 juli 1996&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPEISKA UNIONENS RAD HAR ANTAGIT DETTA&lt;br&gt;DIREKTIV&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att säkerställa nätens driftskompatibilitet, särskilt nar det&lt;br&gt;gäller teknisk standardisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Fördraget om upprättandet av Euro-&lt;br&gt;peiska gemenskapen, särskilt artikel 129d tredie stycket i&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av kommissionens förslagt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs&lt;br&gt;yttrande P).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Regionkommitténs yttrande!&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i enlighet med det i artikel 189c i fördraget angivna&lt;br&gt;förfarandet!&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommersiell drift av höghastighetståg förutsätter en&lt;br&gt;uromordenligr god enhetlighet mellan infrastrukturens&lt;br&gt;och den rullande materielens egenskaper. Prestanda,&lt;br&gt;säkerhet, kvaliteten pä servicen och kostnaderna för&lt;br&gt;denna är beroende av denna enhetlighet, vilken är av&lt;br&gt;särskild vikt för driftskompatibiliteten hos det transeuro-&lt;br&gt;peiska jämvägssystemet för höghastighetståg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets direktiv 91/440/EEG av den 29 juli 1991 om&lt;br&gt;utvecklingen av gemenskapens järnvägar (•) innebär an&lt;br&gt;järnvägsföretagen miste ha ökad rillging rill medlemssta-&lt;br&gt;ternas järnvägsnät, vilket silunda förutsätter driftskom-&lt;br&gt;patibilitet mellan infrastrukturer, utrustning och rullande&lt;br&gt;materiel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att göra det möjligt för unionsmedborgare, ekono-&lt;br&gt;miska aktörer samt regionala och lokala samhällen an i&lt;br&gt;full utsträckning urnvnja fördelarna med an skapa en&lt;br&gt;omräde utan inre gränser bör gemenskapen bidra till an&lt;br&gt;främja samrrafikförmägan och driftskompatibiliteten hos&lt;br&gt;de nationella näten för höghastigherstäg liksom tillgäng-&lt;br&gt;ligheten till dessa när.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grupp pä hög nivi bestående av företrädare för&lt;br&gt;medlemsstaternas regeringar, de europeiska järnvägarna&lt;br&gt;och den europeiska järnvägsindustrin och som av kom-&lt;br&gt;missionen sammankallades pä begäran av ridet i dess&lt;br&gt;resolution av den 4 och 5 december 1989, har utarbetar&lt;br&gt;en översiktsplan för en transeuropeiskt när för höghastig-&lt;br&gt;hetsräg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I december 1990 framlade kommissionen ert meddelande&lt;br&gt;för ridet om detta höghastighetstägnät. vilket ridet väl-&lt;br&gt;komnade i sin resolution av den 17 december 1990 p).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 129c i fördrager föreskrivs att gemenskapen skall&lt;br&gt;genomföra de åtgärder som kan visa sig nödvändiga för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;,‘&amp;gt; EGT nr C 134. 17.3.1994, s. 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•I EGT nr C 397, 31.12.1994, t. 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;!‘&amp;gt; EGT nr C 210, 14.8.1995, s. 38.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;' Europaparlamentets yttrande av den 19 januari 1995 (EGT&lt;br&gt;nr C 43, 20.2.1995. s, 601, riders gemensamma ståndpunkt&lt;br&gt;av den 8 december 1995 (EGT nr C 356, 3.12.1995, s. 43)&lt;br&gt;och Europaparlamentets beslut av den 16 april 1996 (EGT nr&lt;br&gt;C 141, 13.5.1996, s. 48).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(*&amp;gt; EGT nr C 33. 8.2.1991, ,. 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna är ansvariga för art säkerställa att de&lt;br&gt;säkerhets-, hälso- och konsumencskyddsregler som gäller&lt;br&gt;för järnvägsnät i allmänhet följs vid projektering, anlägg-&lt;br&gt;ning, ibruktagande och under drift. Tillsammans med de&lt;br&gt;lokala myndigheterna har de även ansvar för frågor&lt;br&gt;rörande marklagstiftning, fysisk planering och miljö-&lt;br&gt;skydd. Derta är särskilt viktigt vad beträffar nät för&lt;br&gt;höghastighetståg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985&lt;br&gt;om bedömning av inverkan på miljön av visssa offentliga&lt;br&gt;och privata projekt!&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;) skall det göras en bedömning av&lt;br&gt;hur anläggning av järnvägslinjer för fjärrtrafik påverkar&lt;br&gt;miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det råder stora skillnader mellan de nationella föreskrif-&lt;br&gt;ter och interna regier samt tekniska specifikationer som&lt;br&gt;järnvägarna cillämpar. Dessa nationella föreskrifter och&lt;br&gt;interna regler omfattar tekniker som är speciella för varje&lt;br&gt;lands industri. I dem ges föreskrifter om dimensioner och&lt;br&gt;särskilda anordningar samt särskilda egenskaper. Detta&lt;br&gt;medför särskilt art höghastighetståg inte kan framföras&lt;br&gt;under gynnsamma villkor inom hela gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna situation har under årens lopp gett upphov till&lt;br&gt;mycket nära band mellan den nationella järnvägsindu-&lt;br&gt;strin och de nationella järnvägarna, vilket hindrat mark-&lt;br&gt;naderna från att öppnas. För att kunna bli konkurrens-&lt;br&gt;kraftiga på världsmarknaden måste dessa industrier ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(•) EGT nr L 237, 24.8.1991, s. 25.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;) EGT nr L 175, 5.7.1985, s. 40.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f.9.96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 235/&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillgäng till en öppen och konkurrensutsart europeisk&lt;br&gt;marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är sålunda nödvändigt att för hela gemenskapen&lt;br&gt;fastställa väsentliga krav för det transeuropeiska järn-&lt;br&gt;vägssystemet för höghastighetståg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av omfattningen av och komplexiteten hos det&lt;br&gt;transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg&lt;br&gt;har det av praktiska skäl visat sig nödvändigt att dela&lt;br&gt;upp det i delsystem. För varje sådant delsystem måste det&lt;br&gt;för hela gemenskapen fastställas väsentliga krav och&lt;br&gt;grundläggande egenskaper samt sådana tekniska specifi-&lt;br&gt;kationer, särskilt vad gäller komponenter och gränssnitt,&lt;br&gt;som är nödvändiga för att uppfylla de väsentliga kraven.&lt;br&gt;För vissa delsystem Imiljö, användare och drift) skall&lt;br&gt;emellertid tekniska specifikationer om driftskompatibilitet&lt;br&gt;(TSD) utarbetas endast om det visar sig nödvändigt för&lt;br&gt;att säkerställa driftskompatibiliteten i fråga om infra-&lt;br&gt;struktur, energi, kontrollstyrning samt signalsystem och&lt;br&gt;rullande materiel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförandet av bestämmelserna om driftskompatibili-&lt;br&gt;tet hos det transeuropeiska jämvägssystemet för höghas-&lt;br&gt;tighetståg bör inte medföra några oberättigade hinder vad&lt;br&gt;gäller lönsamheten för att bibehålla enhetligheten i med-&lt;br&gt;lemsstaternas befintliga järnvägsnät samtidigt som an-&lt;br&gt;strängningar görs för art målet att möjliggöra trafik med&lt;br&gt;höghastighetståg inom hela gemenskapen kvarstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I särskilda fall kan en medlemsstat tillåtas att inte&lt;br&gt;tillämpa vissa tekniska specifikationer för driftskompati-&lt;br&gt;bilitet och förfaranden för att säkerställa att sådana&lt;br&gt;möjligheter till undantag är berättigade. I artikel 129c i&lt;br&gt;fördraget föreskrivs att vid gemenskapens insatser av-&lt;br&gt;seende driftskompatibilitet skall hänsyn cas till projektens&lt;br&gt;potentiella ekonomiska livskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att de relevanta bestämmelserna om upphandlingsför-&lt;br&gt;faranden inom jämvägssektorn, särskilt direktiv 93/38/&lt;br&gt;EEG('|, skall uppfyllas, måste de upphandlande enhe-&lt;br&gt;terna inkludera de tekniska specifikationerna i de all-&lt;br&gt;männa dokumenten eller i de kontraktbestämmelser som&lt;br&gt;hänför sig till varje kontrakt. Det är nödvändigt att&lt;br&gt;utarbeta en uppsättning europeiska specifikationer som&lt;br&gt;referenser för dessa tekniska specifikationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktiv 93/38/EEG definieras en europeisk specifikation&lt;br&gt;som en gemensam teknisk specifikation, ert europeiskt&lt;br&gt;typgodkännande eller en nationell standard som inför en&lt;br&gt;europeisk standard. En harmoniserad europeisk standard&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer att på uppdrag av komPpgppSOQÖ/BOftl 129&lt;br&gt;ett europeiskt standardiseringsorgpo.: Europeiska standar-&lt;br&gt;diseringskommittén (CEN), EuropetsfciPTtommittén för&lt;br&gt;elektroteknisk standardisering (CENELEC) eller Europe-&lt;br&gt;iska standardiseringsinstitutet för telekommunikation&lt;br&gt;(ETSI). En hänvisning till den kommer att offentliggöras i&lt;br&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i gemenskapens intresse att ett internationellt&lt;br&gt;standardiseringssvstem finns, som kan utforma standar-&lt;br&gt;der som verkligen kan utnyttjas av internationella&lt;br&gt;handelspartner och som uppfyller gemenskapspolitikens&lt;br&gt;krav. De europeiska standardisermgsorganen bör följakt-&lt;br&gt;ligen fortsätta sitt samarbete med de internationella&lt;br&gt;standardisermgsorganen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De upphandlande enheterna fastställer de ytterligare spe-&lt;br&gt;cifikationer som krävs för att komplettera de europeiska&lt;br&gt;specifikationerna eller övriga standarder. Dessa specifika-&lt;br&gt;tioner får inte hindra att de väsentliga krav uppfylls, vilka&lt;br&gt;harmoniserats på gemenskapsnivå och som det transeuro-&lt;br&gt;peiska jämvägssystemet för höghastighetståg måste upp-&lt;br&gt;fylla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandena för bedömning av komponenternas över-&lt;br&gt;ensstämmelse eller lämplighet bör grunda sig på utnytt-&lt;br&gt;jandet av de moduler som avses i beslut 93/465/EEG(&lt;sup&gt;:&lt;/sup&gt;).&lt;br&gt;För att främja utvecklingen av de berörda industrierna är&lt;br&gt;det nödvändigt att i största möjliga utsträckning utveckla&lt;br&gt;förfaranden med kvalitetssäkringssysrem. Begreppet kom-&lt;br&gt;ponent täcker såväl materiella föremål som immateriella&lt;br&gt;föremål, såsom programvara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen av lämpligheten kommer att göras för de&lt;br&gt;komponenter som är mest avgörande för systemets säker-&lt;br&gt;het, tillgänglighet eller ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sina kontraktsbestämmelser fastställer de upphandlande&lt;br&gt;enheterna, särskilt i fråga om komponenterna och med&lt;br&gt;hänvisning till de europeiska specifikationerna, de egen-&lt;br&gt;skaper som tillverkarna kontraktsmässigt skall uppfylla.&lt;br&gt;Under dessa omständigheter är komponenternas överens-&lt;br&gt;stämmelse i huvudsak knuten till deras användningsom-&lt;br&gt;råde för atr systemets driftskompatibilitet skall säkerstäl-&lt;br&gt;las och garanteras, och inte bara till deras fria rörlighet&lt;br&gt;på den gemensamma markanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkaren behöver sålunda inte anbringa en EG-märk-&lt;br&gt;ning på de komponenter som lyder under bestämmelserna&lt;br&gt;i detta direktiv utan — på grundval av den bedömning av&lt;br&gt;överensstämmelse och/eller lämplighet som görs i enlighet&lt;br&gt;med de tillämpliga förfarandena i detta direktiv — till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(') Rådets direktiv 93/38/EEG av den 14 juni 1993 om samord-&lt;br&gt;ning av upphandlingsförfarandena inom vatten-, energi-,&lt;br&gt;rranspott- och telekommunikationssektorerna (ECT nr&lt;br&gt;L 199, 9.8.1993, s. 84). Direktivet senast ändrat genom 1994&lt;br&gt;års anslutningsakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;) Rådets beslut 93/465/EEG av den 22 juli 1993 om moduler&lt;br&gt;för olika stadier i förfaranden vid bedömning av överens-&lt;br&gt;stämmelse samt tegler för anbringande och användning av&lt;br&gt;CE-märkning om överensstämmelse, avsedda'atr användas i&lt;br&gt;tekniska harmoniscnngsdirekriv (EGT nr L 220, 30.8.1993,&lt;br&gt;s. 23).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 235/8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;|~w~1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.9.96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkarens försäkran om överensstämmelse är tillräcklig.&lt;br&gt;Detta påverkar inte den skyldighet som tillverkarna har&lt;br&gt;att anbringa en EG-märkning på vissa komponenter för&lt;br&gt;att bestyrkas deras överensstämmelse med andra rele-&lt;br&gt;vanta gemenskapsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De delsystem som utgör det transeuropeiska jämvägssvs-&lt;br&gt;temet för höghastighetståg skall underkastas en kontroll-&lt;br&gt;förfarande. Genom denna kontroll skal! de ansvariga&lt;br&gt;myndigheter som tillåter ibruktagande kunna torsäkra sig&lt;br&gt;om art resultatet på proiekterings-, konstruktions- och&lt;br&gt;ibruktagandestadiet överensstämmer med tillämpliga reg-&lt;br&gt;ler samt tekniska och driftsmässiga bestämmelser. Kon-&lt;br&gt;trollförfarande! gor även att tillverkarna kan räkna med&lt;br&gt;likabehandling i alla länder. Det är sålunda nödvändigt&lt;br&gt;att utforma en modul som fastställer principerna och&lt;br&gt;villkoren för en EG-kontroll av delsystemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtärandet för EG-kontroll grundar sig på TSD. På&lt;br&gt;uppdrag av kommissionen utarbetas dessa TSD av ett&lt;br&gt;gemensamt representativt organ som företräder infra-&lt;br&gt;strukturförvaltarna, järnvägsföretagen och industrin. En&lt;br&gt;hanvisning till TSD är oundgänglig för att säkerställa&lt;br&gt;driftskompatibiliteten för det transeuropeiska järnvägs-&lt;br&gt;systemet för höghastighetståg. Dessa TSD lyder under&lt;br&gt;bestämmelserna i artikel 18 j.direktiv 93/38/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De anmälda organ som har till uppgift att handha&lt;br&gt;förfarandena för bedömning av komponenternas överens-&lt;br&gt;stämmelse eller lämplighet liksom förfarandet för kontroll&lt;br&gt;av delsystemen måste, särskilt om någon europeisk speci-&lt;br&gt;fikation inte fmns, samordna sina beslut i så nära samar-&lt;br&gt;bete som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rådets direktiv 91/440/EEG föreskrivs, vad gäller redo-&lt;br&gt;visningen, att åtskillnad skall göras mellan aktiviteter&lt;br&gt;som avser transportverksamheten och förvaltningen av&lt;br&gt;jämvägsinfrastrukturen. I detta sammanhang bör de sär-&lt;br&gt;skilda tjänster som utförs av de förvaltare av jämvägsin-&lt;br&gt;frastrukturen som kan komma att utses som anmälda&lt;br&gt;organ struktureras så att de uppfyller de kriterier som&lt;br&gt;gäller för denna typ av organ. Andra specialiserade organ&lt;br&gt;kan bemyndigas när de uppfyller samma kriterier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägs-&lt;br&gt;systemet för höghastighetståg är en fråga som berör hela&lt;br&gt;gemenskapen. Medlemsstaterna kan inte var för sig vidta&lt;br&gt;de åtgärder som krävs för att uppnå denna driftskompa-&lt;br&gt;tibilitet. Med tillämpning av subsidiaritetsprincipen måste&lt;br&gt;denna insats sålunda göras på gemenskapsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAPITEL I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. I enlighet med artikel 129b och 129c i fördraget&lt;br&gt;syftar detta direktiv till art fastställa de villkor som måsre&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppfyllas för art driftskonftyKiilijQgnjigQ^pf tyajnseuro-&lt;br&gt;peiska jämvägssystemet för.hoehastighctstäg, såsom der&lt;br&gt;beskrivs i bilaga I, skall ktfAratjfinbmföras inom gemen-&lt;br&gt;skapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Dessa villkor gäller för projektering, anläggning,&lt;br&gt;anpassning samt drift av infrastruktur och rullande mate-&lt;br&gt;riel som samverkar till detta systems funktion och som&lt;br&gt;tas i bruk ener detta direktivs ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta direktiv avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;transeuropeiskt järnvägssystem för höghastighetståg:&lt;br&gt;det system som beskrivs i bilaga I och som består av&lt;br&gt;järnvägsinfrastrukturer, som omfattar järnvägslinjer&lt;br&gt;och fasta installationer och som ingår i det transeuro-&lt;br&gt;peiska transportnätet samt som konstruerats eller&lt;br&gt;anpassats för trafik med höghastighetståg samt den&lt;br&gt;rullande materiel som är avsedd an framföras på&lt;br&gt;dessa infrastrukturer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) driftskompatibilitet: möjlighet att med det transeuro-&lt;br&gt;peiska jämvägssystemet för höghastighetståg erbjuda&lt;br&gt;säker trafik utan driftsavbrott med höghastighetståg&lt;br&gt;samtidigt som angivna prestandakrav uppfylls. Denna&lt;br&gt;möjlighet grundar sig på alla de föreskrifter samt&lt;br&gt;tekniska och driftsmässiga villkor som skall iakttas&lt;br&gt;för att de väsentliga kraven skall uppfyllas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) delsystem: det transeuropeiska jämvägssystemet för&lt;br&gt;höghastighetståg är, som anges i bilaga II, uppdelat i&lt;br&gt;delsystem av strukturell eller funktionell beskaffenhet,&lt;br&gt;för vilka väsentliga krav skall anges,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) driftskompatibilitetskomponenter: alla grundläggande&lt;br&gt;komponenter, grupper av komponenter, underenheter&lt;br&gt;eller kompletta enheter av materiel som har införli-&lt;br&gt;vats eller avses att införlivas i ett delsystem och som&lt;br&gt;driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska jäm-&lt;br&gt;vägssystemet för höghastighetståg är direkt eller indi-&lt;br&gt;rekt beroende av,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) &amp;nbsp;väsentliga krav: alla de krav som beskrivs i bilaga III&lt;br&gt;och som måste uppfyllas av det transeuropeiska jäm-&lt;br&gt;vägssystemet för höghastighetståg, delsystemen och&lt;br&gt;driftskompatibilitetskomponentema,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) &amp;nbsp;europeisk specifikation: en gemensam teknisk specifi-&lt;br&gt;kation, ert europeiskt tekniskt godkännande eller en&lt;br&gt;nationell standard som genomför en europeisk stan-&lt;br&gt;dard, så som de definieras i artikel 1.8-1.12 i direktiv&lt;br&gt;93/38/EEG,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) tekniska specifikationer för driftskompatibilitet, ne-&lt;br&gt;dan kallade &amp;quot;TSD&amp;quot;: de specifikationer som samtliga&lt;br&gt;delsystem skall tillgodose för art de väsentliga kraven&lt;br&gt;skall vara uppfyllda genom upprättande av en nöd-&lt;br&gt;vändigt inbördes funktionellt förhållande mellan del-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t'.9.96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;systemen i jämvägssystemet för höghastighetståg samt&lt;br&gt;genom säkerställande av detta systems enhetlighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) gemensamt representativt organ: det organ som består&lt;br&gt;av företrädarna för infrastrukturförvaitarna, järnvägs-&lt;br&gt;företagen och industrin och som har till uppgift att&lt;br&gt;utarbeta TSD. Med infrastrukturförvaltare menas de&lt;br&gt;som avses i artiklarna 3 och 7 i direktiv 91/440/&lt;br&gt;EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;anmälda organ: de organ som skall bedöma överens-&lt;br&gt;stämmelsen eller lämpligheten hos driftskomparibili-&lt;br&gt;tetskomponenterna eller handlägga förfarandet för&lt;br&gt;EG-kontroll för delsystemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Detta direktiv innehåller de bestämmelser som gäller&lt;br&gt;för samtliga delsystems egenskaper, driftskompatibilitets-&lt;br&gt;komponenter, gränssnitt och förfaranden, samt de villkor&lt;br&gt;för allmän enhetlighet för det transeuropeiska jämvägs-&lt;br&gt;systemet för höghastighetståg som krävs för att uppnå&lt;br&gt;driftskompatibilitet i systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bestämmelserna i detta direktiv skall tillämpas utan&lt;br&gt;att det påverkar tillämpningen av andra relevanta gemen-&lt;br&gt;skapsbestämmelser. Vad gäller drifakompatibilitetskom-&lt;br&gt;ponenterna kan emellertid uppfyllandet av de väsentliga&lt;br&gt;kraven i detta direktiv innebära att särskilda europeiska&lt;br&gt;specifikationer som fastställts för detta ändamål måste&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastig-&lt;br&gt;hetståg, delsystemen och driftskompatibilitetskomponen-&lt;br&gt;terna skall uppfylla de väsentliga krav som de berörs&lt;br&gt;av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;De tilläggskrav som avses i artikel 18.4 i direktiv&lt;br&gt;93/38/EEG och som krävs för att komplettera de europe-&lt;br&gt;iska specifikationerna eller andra standarder som tilläm-&lt;br&gt;pas inom gemenskapen får inte strida mot de väsentliga&lt;br&gt;kraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAPITEI II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniska specifikationer för driftskompatibilitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Varje delsystem skall vara föremål för TSD. För&lt;br&gt;delsystem som berör miljön, driften eller användarna&lt;br&gt;skall TSD utarbetas endast om det visar sig nödvändigt&lt;br&gt;för att säkerställa driftskompatibiliteten hos det transeu-&lt;br&gt;ropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg i fråga om&lt;br&gt;infrastruktur, energi, kontrollstyming samt signalsystem&lt;br&gt;och rullande materiel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NrL235/9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;sv-.ff.... ■.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Delsystemen skall överensstämma&amp;quot; med TSD; och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna överensstämmelse skall upprätthållas ander;/Wa&amp;gt; i .on&lt;br&gt;den tid som de olika delsvstemen används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. TSD skall, i den mån det är nödvändigt för att&lt;br&gt;uppnå driftskompatibilitet hos det transeuropeiska jäm-&lt;br&gt;vägssystemet för höghastighetståg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;al noga ange de väsentliga kraven för delsystemen och&lt;br&gt;deras gränssnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) fastställa de grundläggande egenskaper som beskrivs i&lt;br&gt;bilaga II punkt 3 och som krävs för att uppfylla de&lt;br&gt;väsentliga kraven,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;fastställa de villkor som skall iakttas för att särskilt&lt;br&gt;angivna prestanda för följande kategorier av linjer&lt;br&gt;skall vara uppfyllda:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Linjer som särskilt anläggs för höghastighetståg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Linjer som särskilt anpassas för höghastighetståg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Linjer som särskilt anpassas för höghastighetståg&lt;br&gt;och med särdrag på grund av topografiska svårig-&lt;br&gt;heter, relief eller stadsmiljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;fastställa eventuella tillämpningsregler i vissa särskilda&lt;br&gt;fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) bestämma de driftskomparibilitetskomponenter och&lt;br&gt;gränssnitt som skall bli föremål för europeiska specifi-&lt;br&gt;kationer, däribland de europeiska standarder som&lt;br&gt;krävs för att uppnå driftskompatibilitet hos det trans-&lt;br&gt;europeiska jämvägssystemet för höghastighetståg med&lt;br&gt;iakttagande av de väsentliga kraven,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) &amp;nbsp;för varje planerat fall definiera vilka av de moduler&lt;br&gt;som anges i-beslut. 93/465/EEG eller, i förekommande&lt;br&gt;fall, vilka specifika förfaranden som skall tillämpas&lt;br&gt;vid bedömning av driftskompatibiliretskomponenter-&lt;br&gt;nas överensstämmelse eller lämplighet samt EG-kon-&lt;br&gt;trollen av delsystemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;TSD skall inte hindra medlemsstaterna att fatta&lt;br&gt;beslut om att utnyttja ny eller anpassad infrastruktur som&lt;br&gt;är avsedd för trafikering med andra tåg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Efterlevnaden av samtliga TSD gör det möjligt att&lt;br&gt;bygga upp ett sammanhängande transeuropeiskt järnvägs-&lt;br&gt;sysrem för höghastighetståg som på lämpligt sätt kommer&lt;br&gt;att bevara enhetligheten hos medlemsstaternas befintliga&lt;br&gt;järnvägsnät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. TSD-förslagen skall utarbetas av det gemensamma&lt;br&gt;representativa organet på uppdrag av kommissionen fast-&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0329/prop_200001__29-2.png" style="width:13pt;height:14pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Nr L 235/10&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0329/prop_200001__29-3.png" style="width:23pt;height:13pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;...&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställt enligt det förfarande som anges i artikel 21.2. TSD&lt;br&gt;skall antas och ses iiver enligt samma förfarande. Kom-&lt;br&gt;missionen skall offentliggöra TSD i Europeiska gemen-&lt;br&gt;skapernas officiella tidning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Det gemensamma representativa organet skall&lt;br&gt;ansvara för att förbereda översyn och uppdatering av&lt;br&gt;TSD samt lämna alla lämpliga rekommendationer rill den&lt;br&gt;kommitté som avses i artikel 21 för att den tekniska&lt;br&gt;utvecklingen eller utvecklingen av de samhälleliga kraven&lt;br&gt;skall kunna beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. För att de mest lönsamma lösningarna skall kunna&lt;br&gt;fastställas och genomföras skall vid utarbetande, anta-&lt;br&gt;gande och översyn av TSD hänsyn tas till den förutsebara&lt;br&gt;kostnaden för de tekniska lösningar som möjliggör att&lt;br&gt;TSD uppfylls. För detta ändamäl skall det gemensamma&lt;br&gt;representativa organet till varje TSD-projekt foga en&lt;br&gt;kostnadsberäkning och en bedömning av de förutsebara&lt;br&gt;fordelar som dessa tekniska lösningar innebär för samt-&lt;br&gt;liga berörda ekonomiska aktörer och ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den kommitté som avses i artikel 21 skall regelbun-&lt;br&gt;det informeras av det gemensamma representativa orga-&lt;br&gt;net om arbetet med att utarbeta TSD. Kommittén kan pä&lt;br&gt;grundval av väsentliga krav och kostnadsberäkningen till&lt;br&gt;det gemensamma representativa organet ge sädana upp-&lt;br&gt;drag eller rekommendationer som kan vara till nytta för&lt;br&gt;utformningen av TSD.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vid antagandet av samtliga TSD skall dagen för&lt;br&gt;ikraftträdandet härav fastställas enligt det förfarande som&lt;br&gt;avses i artikel 21.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Det gemensamma representativa organet skall verka&lt;br&gt;pä ett öppet sätt som medger insyn i enlighet med de&lt;br&gt;allmänna gemenskapsförfarandena för standardisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsstat kan tillätas art inre tillämpa vissa TSD,&lt;br&gt;däri inbegriper sädana som gäller rullande materiel, i&lt;br&gt;följande fall och under följande omständigheter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n.WÄAm.ska&lt;br&gt;javitelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sikt samt de teknisk&lt;br&gt;skäl som berättigar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bl För ert projekt som gäller anpassning av en befintlig&lt;br&gt;linje till trafik med höghastighetståg när denna linjes&lt;br&gt;lastprofil, spårvidd eller avsränd mellan spären skiljer&lt;br&gt;sig frän motsvarande egenskaper som gäller för större&lt;br&gt;delen av det europeiskj järnvägsnätet och när denna&lt;br&gt;linje inte utgör nägon direkt anslutning till järnvags-&lt;br&gt;sysremet för höghastighetståg i nägon annan med-&lt;br&gt;lemsstat som hör tiil det transeuropeiska höghastig-&lt;br&gt;hetsnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den berörda medlemsstaten skall meddela kommis-&lt;br&gt;sionen sin avsikt att göra en avvikelse och överlämna&lt;br&gt;underlag med uppgifter om vilka TSD eller delar av&lt;br&gt;TSD beträffande den eller de fysiska egenskaper som&lt;br&gt;anges i första stycket och som den önskar avvika&lt;br&gt;frän, vilka bestämmelser den avser införa vid genom-&lt;br&gt;förandet av projektet för att främja dess driftskompa-&lt;br&gt;tibilitet pä sikt, vilka övergängsåtgärder som medger&lt;br&gt;säkerställande av driftens kompatibilitet samt de&lt;br&gt;tekniska, administrativa eller ekonomiska skäl som&lt;br&gt;berättigar avvikelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cl För projekt som rör nya linjer eller anpassning av&lt;br&gt;befintliga linjer till trafik med höghastighetstäg som&lt;br&gt;genomförs pä denna medlemsstats territorium pä&lt;br&gt;denna medlemsstats järnvägsnät är isolerat eller av&lt;br&gt;havet avskuret frän den övriga gemenskapens järn-&lt;br&gt;vägsnät för höghasrighetsräg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den berörda medlemsstaten skall pä förhand meddela&lt;br&gt;kommissionen sin avsikt att göra en avvikelse och&lt;br&gt;överlämna underlag med de uppgifter som anges i&lt;br&gt;punkt b andra stycket.-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) För projekt som rör anpassning av en befintlig linje&lt;br&gt;till trafik med höghastighetstäg när tillämpningen av&lt;br&gt;dessa TSD äventyrar projektets, ekonomiska livskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den berörda medlemsstaten skall pä förhand meddela&lt;br&gt;kommissionen sin avsikt art göra en avvikelse och&lt;br&gt;överlämna underlag med uppgifter om vilka TSD eller&lt;br&gt;delar av TSD som den önskar avvika frän. Kommis-&lt;br&gt;sionen skall undersöka om de ärgärder som medlems-&lt;br&gt;staten planerar är berättigade och skall fatta beslut&lt;br&gt;enligt det förfarande som avses i artikel 21.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;al För en projekt som gäller en ny linje eller anpassning&lt;br&gt;av en befintlig linje till trafik med höghastighetstäg&lt;br&gt;om proiektet är längt framskrider den dag dä dessa&lt;br&gt;TSD offentliggörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den berörda medlemsstaten skall pä förhand meddela&lt;br&gt;kommissionen sin avsikt att göra en avvikelse, infor-&lt;br&gt;mera om hur längt projektet framskridit och över-&lt;br&gt;lämna underlag med uppgifter om vilka TSD eller&lt;br&gt;delar av TSD som den önskar avvika frän, vilka&lt;br&gt;bestämmelser den avser införa vid genomförandet av&lt;br&gt;projektet för art främja dess driftskompatibilitet pä&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAPITEL III&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Driftskompatibilitetskomponenter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall vidta alla lämpliga ärgärder för art&lt;br&gt;driftskompatibilitetskomponenterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.9.9b&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas orriciella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L2J5.II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— endast slapps ur pä marknaden om de gör det möjligt&lt;br&gt;att uppnå driftskompatibilitet i det transeuropeiska&lt;br&gt;jämvägssystemet för höghastighetsräg samtidigt som&lt;br&gt;de uppfyller de väsentliga kraven,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— används inom der användningsområde och på der särt&lt;br&gt;som de är avsedda för och installeras och underhälls&lt;br&gt;korrekt.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kel 21.2 och efter samrad med den kommitté som inrät-&lt;br&gt;tats genom raders direktiv 83/189/EEG av den ’8 mars&lt;br&gt;1983 om err informarionsförfarande oSPIffänQPft'®® I i29&lt;br&gt;standarder och föreskrifter!') när dBi^fat [europeiska&lt;br&gt;standarder, beslutas att specifikationerna eller ändringar&lt;br&gt;av dessa helt eller delvis dras tillbaka frän de publikatio-&lt;br&gt;ner där de är införda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa bestämmelser utgör inre något hinder för art kom-&lt;br&gt;ponenterna släpps ur pa marknaden för andra tillämp-&lt;br&gt;ningar eller att de används på konventionella järnvägslin-&lt;br&gt;jer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna får inte, på sitt territorium. och med&lt;br&gt;hänvisning till derta direktiv, förbjuda, begränsa eller&lt;br&gt;förhindra an driftskompatibilirerskomponenter släpps ut&lt;br&gt;på marknaden för användning i det transeuropeiska jäm-&lt;br&gt;vägssystemet för höghastighetståg om de uppfyller&lt;br&gt;bestämmelserna i derta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall betrakta driftskompatibili-&lt;br&gt;tetskomponenter som är försedda med en EG-försäkran&lt;br&gt;om överensstämmelse eller lämplighet, vilka närmare&lt;br&gt;beskrivs i bilaga IV, som överensstämmande med de&lt;br&gt;väsentliga krav i detta direktiv som gäller för dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;En driftskompatibilitetskomponents överensstäm-&lt;br&gt;melse med de väsentliga krav som gäller för den, skall&lt;br&gt;fastställas i förhållande till de relevanta europeiska speci-&lt;br&gt;fikationerna när sådana finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hänvisningarna till europeiska specifikationer skall&lt;br&gt;offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tid-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall offentliggöra hänvisningarna&lt;br&gt;till de nationella standarder genom vilka de europeiska&lt;br&gt;standarderna genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;I avsaknad av europeiska specifikationer och utan&lt;br&gt;atr der påverkar artikel 20.5, skall medlemsstaterna med-&lt;br&gt;dela övriga medlemsstater och kommissionen vilka stan-&lt;br&gt;darder och tekniska specifikationer som används för att&lt;br&gt;uppfylla de väsentliga kraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. Om en medlemsstat konstaterar an en driftskompa-&lt;br&gt;ribilitetskomponenr som är försedd med EG-försäkran&lt;br&gt;om överensstämmelse eller lämplighet, som släppts ur på&lt;br&gt;marknaden och används på det sätt som den är avsedd&lt;br&gt;för utgör en risk för att de väsentliga kraven inte längre&lt;br&gt;kommer att uppfyllas, skall denna medlemsstar vidta alla&lt;br&gt;nödvändiga åtgärder för att begränsa dess tillämpnings-&lt;br&gt;område. för att förbjuda dess användning eller för att dra&lt;br&gt;tillbaka den från marknaden. Medlemsstaten skall genast&lt;br&gt;underrätta kommissionen om de åtgärder som vidtagits&lt;br&gt;och ange skälen till besluter, samt särskilt ange om&lt;br&gt;avvikelsen beror på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— att de väsentliga kraven inte har uppfyllts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— att de europeiska specifikationerna tillämpats på ert&lt;br&gt;felaktigt sätt, i den mån det hänvisas till dessa specifi-&lt;br&gt;kationer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— an de europeiska specifikationerna är otillräckliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommissionen skall snarast möjligt samråda med de&lt;br&gt;berörda parterna. Om kommissionen efter detta samråd&lt;br&gt;konstaterar att åtgärden är motiverad skall den genast&lt;br&gt;underrätta den medlemsstat som har tagit initiativet samt&lt;br&gt;övriga medlemsstater. Om kommissionen efter samrådet&lt;br&gt;konstaterar att åtgärden inte är motiverad skall den&lt;br&gt;genast underrätta den medlemsstat som har tagit initiati-&lt;br&gt;vet samt tillverkaren eller dennes i gemenskapen etable-&lt;br&gt;rade ombud om detta. Om det beslut som avses i första&lt;br&gt;stycket motiveras med en brist i de europeiska specifika-&lt;br&gt;tionerna skall förfarandet som anges i artikel 11 tilläm-&lt;br&gt;pas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Om en driftskompatibilitetskomponent som är för-&lt;br&gt;sedd med en EG-försäkran om överensstämmelse, visar&lt;br&gt;sig icke vara i överensstämmelse, skall den behöriga&lt;br&gt;medlemsstaten vidta lämpliga åtgärder gentemot den som&lt;br&gt;utfärdat försäkran samt underrätta kommissionen och de&lt;br&gt;övriga medlemsstaterna om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Kommissionen skall försäkra sig om att medlems-&lt;br&gt;staterna hålls informerade om förloppet och resultatet av&lt;br&gt;detta förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en medlemsstat eller kommissionen upptäcker att&lt;br&gt;europeiska specifikationer inte uppfyller de väsentliga&lt;br&gt;kraven kan det enligt det förfarande som anges i arti-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(') EGT nr L 109, 26.4.1983, s. 8. Direktivet senast ändrat&lt;br&gt;genom 1994 års anslutningsakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 29&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0329/prop_200001__29-4.png" style="width:14pt;height:12pt;"/&gt;
&lt;p&gt;SV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;För att urfarda en EG-försäkran om överensstäm-&lt;br&gt;melse eller lämplighet för en driftskomparihiiiterskompo-&lt;br&gt;.nent skall tillverkaren eller dennes i gemenskapen etable-&lt;br&gt;rade ombud tillämpa de bestämmelser som anges i de&lt;br&gt;TSD som gäller för den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Om TSD sä föreskriver skall bedömningen av över-&lt;br&gt;ensstämmelsen eller lämpligheten för en dnftskompatibili-&lt;br&gt;tetskomponent handläggas av det anmälda organ hos&lt;br&gt;vilket ansökan gjorts av tillverkaren, eller dennes i&lt;br&gt;gemenskapen etablerade ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Om driftskomparibiliretskomponenter är föremal&lt;br&gt;for andra gemenskapsdirektiv som behandlar andra&lt;br&gt;aspekter skall EC-försakran om överensstämmelse eller&lt;br&gt;lämplighet i detta fall visa att driftskompatibilitetskompo-&lt;br&gt;nenten också svarar mot kraven i dessa andra direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Om varken tillverkaren eller dennes i gemenskapen&lt;br&gt;etablerade ombud har uppfyllt skyldigheterna i punk-&lt;br&gt;terna 1, 2 och 3, skall dessa skyldigheter åligga varje&lt;br&gt;person som släpper ut driftskomparibilitetskomponenten&lt;br&gt;pä marknaden. Samma skyldigheter skall åvila den som&lt;br&gt;monterar driftskompatibilitetskomponenter eller delar av&lt;br&gt;drifrskompatibiliretskomponenter av olika ursprung eller&lt;br&gt;den som tillverkar driftskomparibilitetskomponenter för&lt;br&gt;eget bruk, vad derta direktiv beträffar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utan art det påverkar tillämpningen av bestämmel-&lt;br&gt;serna i artikel 12 gäller följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Varje gång en medlemsstat konstaterar att en EG-för-&lt;br&gt;säkran om överensstämmelse har utfärdats på ett&lt;br&gt;otillbörligt säcr, skall detta medföra en skyldighet för&lt;br&gt;tillverkaren eller dennes i gemenskapen etablerade&lt;br&gt;ombud att återställa driftskompatibilitetskomponen-&lt;br&gt;tens överensstämmelse och att se till att överträdelsen&lt;br&gt;upphör på de villkor som medlemsstaten fastställt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bl Om icke-överenssrämmelsen kvarstår skall medlems-&lt;br&gt;staten vidta alla lämpliga åtgärder för art begränsa&lt;br&gt;eller fördjuda att den berörda driftskompatibiliters-&lt;br&gt;komponenren släpps ut på marknaden eller sörja för&lt;br&gt;atr den dras tillbaka från marknaden enligt de förfa-&lt;br&gt;randen som anges i artikel 12.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pa dess territorium eller drivs av de järnvägsföretag som&lt;br&gt;är etablerade dar. Prop. 2000/2001:29&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För detta ändamål skall medlemsstaterna vidta alla nöd-&lt;br&gt;vändiga åtgärder för atr säkerställa atr delsystemen skall&lt;br&gt;kunna tas i bruk endast om de har utformats, anlagts och&lt;br&gt;installerats och/eller drivs sä atr de inte inverkar menligt&lt;br&gt;på uppfyllandet av de väsentliga krav som galler för dem.&lt;br&gt;när dessa delsvsrem integreras i det transeuropeiska jäm-&lt;br&gt;vägssystemet för höghastighetståg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel IS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i&lt;br&gt;artikel 19 får medlemsstaterna inte, pa sitt territorium&lt;br&gt;och med hänvisning till detta direktiv, förbjuda, begränsa&lt;br&gt;eller förhindra anläggandet, ibruktagander eller driften av&lt;br&gt;strukturella delsystem som ingår i det transeuropeiska&lt;br&gt;jämvägssystemet för höghastighetståg och som uppfyller&lt;br&gt;de väsentliga kraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsstaterna skall betrakta de strukturella del-&lt;br&gt;system som ingår i det transeuropeiska jämvägssystemet&lt;br&gt;för höghastighetståg och vilka är försedda med EG-kon-&lt;br&gt;rrollförklaringen som driftskompatibia och överensstäm-&lt;br&gt;mande med de väsentliga krav som gäller för dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kontrollen av driftskompatibiliteten i överensstäm-&lt;br&gt;melse med de väsentliga kraven, hos ert strukturellt&lt;br&gt;delsystem som ingår i det transeuropeiska jämvägssyste-&lt;br&gt;met för höghastighetståg, skall genomföras med hänvis-&lt;br&gt;ning till TSD när sådana finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;I avsaknad av TSD skall medlemsstaterna till övriga&lt;br&gt;medlemsstater och till kommissionen överlämna en för-&lt;br&gt;teckning över de tekniska regler som används för tillämp-&lt;br&gt;ning av de väsentliga kraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAPITEL IV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delsystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det visar sig an TSD inte helt uppfyller de väsentliga&lt;br&gt;kraven kan ärendet på begäran av en medlemsstat eller&lt;br&gt;på kommissionens initiativ föreläggas den komminé som&lt;br&gt;avses i artikel 21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åligger varje medlemsstat an tillåta an de strukturella&lt;br&gt;delsystem tas i bruk vilka ingår i der transeuropeiska&lt;br&gt;jämvägssystemet för höghastighetståg och som är belägna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. För an urfarda EG-konrrollförklaringen skall den&lt;br&gt;upphandlande enheten eller dess ombud se till an förfa-&lt;br&gt;randet för EG-kontroll handhas av der anmälda organ&lt;br&gt;som han har utsen för dena ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C.9.96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i sv i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetet för det anmälda organ som fått i uppdrag&lt;br&gt;att utföra EG-kontroll av ett delsystem skall börja på&lt;br&gt;projektstadiet och sedan följa hela byggnadstiden ända&lt;br&gt;fram till rvpgodkännandestadier innan delsystemet ras i&lt;br&gt;bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Det anmälda organet skall ansvara för art samman-&lt;br&gt;ställa det tekniska underlag som skall medfölja EG-kon-&lt;br&gt;troilförklartngen. Detta tekniska underlag skall innehålla&lt;br&gt;alla nödvändiga dokument söm rör delsystemets egenska-&lt;br&gt;per liksom, i förekommande fall, alla intyg om driftskom-&lt;br&gt;patibiliterskomponenternas överensstämmelse. Der bör&lt;br&gt;också innehålla alla detaljer om villkor och begränsningar&lt;br&gt;för användandet, skötselföreskrifrer, kontinuerlig eller&lt;br&gt;periodisk övervakning, inställningar och underhåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Om en medlemsstat konstaterar att ett strukturellt&lt;br&gt;delsystem, försett med EG-kontrollförklaringen tillsam-&lt;br&gt;mans med det tekniska underlager, inte till fullo motsva-&lt;br&gt;rar bestämmelserna i detta direktiv och särskilt de väsent-&lt;br&gt;liga kraven, kan den begära att kompletterande kontrol-&lt;br&gt;ler genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den medlemsstat som gjort denna begäran skall&lt;br&gt;omedelbart informera kommissionen om de komplette-&lt;br&gt;rande kontroller som har begärts och redovisa skälen för&lt;br&gt;dem. Kommissionen skall utan dröjsmål inleda det förfa-&lt;br&gt;rande som anges i artikel 21.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAPITEL V&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälda organ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen&lt;br&gt;och övriga medlemsstater om vilka organ som har fått till&lt;br&gt;uppgift att genomföra förfarandet för bedömning av&lt;br&gt;överensstämmelse eller lämplighet enligt artikel 13 och&lt;br&gt;kontrollförfarandet enligt artikel 18, samt ange varje&lt;br&gt;organs kompetensområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen skall tilldela dessa organ identifikations-&lt;br&gt;nummer. Den skall i Europeiska gemenskapernas offi-&lt;br&gt;ciella tidning offentliggöra en förteckning över dessa&lt;br&gt;organ med identifikationsnummer och kompetensområde,&lt;br&gt;samt tillse att förteckningen uppdateras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Medlemsstaterna skall vid bedömning av de organ&lt;br&gt;som skall anmälas tillämpa de kriterier som anges i&lt;br&gt;bilaga VII. De organ som uppfyller bedömningskriteri-&lt;br&gt;erna enligt relevanta europeiska standarder skall anses&lt;br&gt;uppfylla dessa kriterier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 235/13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;En medlemsstat skall upphävaPj&amp;lt;8RäfriQiQ9e?9Pétt“&lt;sup&gt;9&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;organ om det inte längre uppfyller SJilag&amp;amp;ilr som avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i bilaga VII. Medlemsstaten skall omedelbart informera&lt;br&gt;kommissionen och övriga medlemsstater om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Om en medlemsstat eller kommissionen anser an en&lt;br&gt;organ som anmälts av en annan medlemsstat inre uppfyl-&lt;br&gt;ler de relevanta kriterierna, skall frågan föreläggas den i&lt;br&gt;artikel 21 angivna komminén. som skall avge en yttrande&lt;br&gt;inom tre månader; mot bakgrund av kommitténs yttrande&lt;br&gt;skall kommissionen informera den berörda medlemssta-&lt;br&gt;ten om samtliga ändringar som är nödvändiga för att der&lt;br&gt;anmälda organet skall kunna behålla den ställning som&lt;br&gt;det tilldelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;1 förekommande fall skall samordningen av de&lt;br&gt;anmälda organen genomföras i enlighet med det förfa-&lt;br&gt;rande som anges i artikel 21.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAPITEL VI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitté&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommissionen skall biträdas av en kommitté bestå-&lt;br&gt;ende av företrädare för medlemsstaterna och med en&lt;br&gt;företrädare för kommissionen som ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommissionens företrädare skall förelägga, kommit-&lt;br&gt;tén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över&lt;br&gt;förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med&lt;br&gt;hänsyn till hur brådskande frågan är. Den skall fatta sitt&lt;br&gt;beslut med den majoritet som enligt artikel 148.2 i&lt;br&gt;fördraget skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta&lt;br&gt;på förslag av kommissionen. Vid omröstning i kommittén&lt;br&gt;skall medlemsstaternas röster vägas enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i samma artikel. Ordföranden får inte rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen skall själv anta de föreslagna åtgärderna&lt;br&gt;om de är förenliga med kommitténs yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de förslagna åtgärderna inte är förenliga med kom-&lt;br&gt;mitténs yttrande eller om inget yttrande avges, skall&lt;br&gt;kommissionen utan dröjsmål föreslå rådet vilka åtgärder&lt;br&gt;som skall vidtas. Rådet skall fatta sitt beslut med kvalifi-&lt;br&gt;cerad majoritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rådet inte har fattat något beslut inom tre månader&lt;br&gt;från det att förslaget mottagits, skall kommissionen själv&lt;br&gt;besluta att de föreslagna åtgärderna skall vidtas, såvida&lt;br&gt;inte rådet med enkel majoritet har awisac förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 235/14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l~.9.96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommittén kan behandla alla frågor som rör drifts-&lt;br&gt;kompatibiliteten hos der transeuropeiska järnvägssvste-&lt;br&gt;met för höghastighetstäg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommittén kan vid behov tillsätta arbetsgrupper&lt;br&gt;som skall bistå kommittén med att fullgöra dess uppgif-&lt;br&gt;ter. särskilt för att säkerställa samordningen mellan de&lt;br&gt;anmalda organen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Kommittén skall tillsattas nar detta direktiv trader i&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAPITEL VII&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje beslut som fattas i enlighet med detta direktiv och&lt;br&gt;som rör bedömning av överensstämmelse eller lämplighet&lt;br&gt;för drtftskompatibilitetskomponenter, kontroll av delsys-&lt;br&gt;tem i det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastig-&lt;br&gt;hetstäg, samt beslut som fattas i enlighet med artik-&lt;br&gt;larna 11, 12, 17 och 19 skall motiveras noggrant. Beslu-&lt;br&gt;tet skall snarast delges den berörda parten med angivande&lt;br&gt;av möjligheter och frister för överklagande enligt gällande&lt;br&gt;lagstiftning i den berörda medlemsstaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna skall ändra och anta de lagar och&lt;br&gt;andra författningar så an användning av driftskompatibi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;litetskomponenter och ibru^ugWjdjQpÖ/^OQW^elsys-&lt;br&gt;tem som överensstämmer msul xrerta direktiv tillåts senast&lt;br&gt;trettio månader efter den dagUSitféttfa direktiv har tratt i&lt;br&gt;kraft. Medlemsstaterna skall omedelbart underrätta kom-&lt;br&gt;missionen om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. När medlemsstaterna antar de bestämmelser som&lt;br&gt;avses i punkt 1. skall de innehålla en hänvisning till detta&lt;br&gt;direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning nar de&lt;br&gt;offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen&lt;br&gt;skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen skall vartannat år till rådet och Europa-&lt;br&gt;parlamentet överlämna en rapport över de framsteg som&lt;br&gt;gjorts vad beträffar driftskompatibiliteten för det transeu-&lt;br&gt;ropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv träder i kraft tjugoen dagar efter det att&lt;br&gt;det har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas offi-&lt;br&gt;ciella tidning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdat i Bryssel den 23 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PJ rådets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. YATES&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1*9.96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas otticielb cidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 235/15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bilaga i &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DET TRANSEUROPEISKA JÄRNVÄGSSYSTE.MET FÖR HÖGHASTIGHETSTÄG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l. Infrastrukturer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;Infrastrukturer for der transeuropeiska jämvägssystemet for höghastighetstäg utgörs av de linjer i der&lt;br&gt;transeuropeiska transportnätet som definieras mom ramen for riktlinjerna i artikel 129c i fördraget,&lt;br&gt;dvs. sådana&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— som särskilt anläggs för att kunna trafikeras med höghastighetstäg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— som särskilt anpassas för att kunna trafikeras med höghastighetstäg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Infrastrukturen kan omfatta sammankopplings- och anslutningslinjer. särskilt förbindelser mellan&lt;br&gt;nya linjer eller linjer som anpassats för höghastighetståg och stationerna i innerstäderna, dar&lt;br&gt;hastigheterna måste anpassas till de lokala förhållandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Höghastighetsstrackorna skall omfana&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— de linjer som särskilt anläggs för höghastighetståg och som utrustats för hascigheter som i&lt;br&gt;allmänhet motsvarar eller överstiger 250 km/tim,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— de linjer som särskilt anpassas för höghastighetståg och som utrustats för hastigherer på omkring&lt;br&gt;200 km/tim,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— de linjer som särskilt anpassas för höghastighetståg och med särskilda egenskaper på grund av&lt;br&gt;svårigheter till följd* av topografi, höjdskillnader eller stadsbebyggelse, och där hastigheten måste&lt;br&gt;anpassas från fall till fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Rullande materiel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniskt avancerade höghastighetståg skall konstrueras för an garantera en säker trafik utan driftsav-&lt;br&gt;brott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— vid en hastighet på minst 250 km/tim på de linjer som särskilt anläggs för höghastighetståg,&lt;br&gt;samtidigr som det under lämpliga förhållanden skall vara möjligt atr uppnå hastigheter på över 300&lt;br&gt;km/tim,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— vid en hastighet på omkring 200 km/tim på befintliga linjer som särskilt anpassas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— vid högsta möjliga hastighet på övriga linjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Enhetlighet mellan infrastruktur och rullande materiel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommersiell drift av höghastighetståg förutsätter en utomordentligt god enhedighet mellan infrastruktu-&lt;br&gt;rens och den rullande materielens egenskaper. Prestanda, säkerhet, kvaliteten på servicen och kostna-&lt;br&gt;derna för denna är beroende av denna enhedighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 23S/16 I SV | &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;. 17.9.96;,^&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bilaga II &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DEL5YSTE.M&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;I detta direktiv kan det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetstäg indelas i delsystem. som&lt;br&gt;motsvarar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 &amp;nbsp;jnringen strukturellt definierade områden som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— infrastruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— energiförsörjning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— kontrollstyrning och signalering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— rullande materiel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 eller funktionellt definierade områden som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— underhåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— miljö,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— drift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— användare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;För varje delsystem skall en förteckning upprättas över aspekter med anknytning till driftskompatibili*&lt;br&gt;teten i uppdragen till det gemensamma representativa organ som skall utarbeta TSD-projekten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelserna i artikel 6.1 fastställs dessa uppdrag i enlighet med förfarandet i artikel 21.2.&lt;br&gt;Förteckningen över de aspekter med anknytning till driftskompatibiliteten som upprättas i uppdragen&lt;br&gt;skall i förekommande fall preciseras av det gemensamma representativa organet i enlighet med&lt;br&gt;bestämmelserna i artikel 5.3e.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Enligt artikel 5.3b skall särskilt följande egenskaper betraktas som grundegenskaper i genomförandet&lt;br&gt;av driftskompatibiliteten:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GRUNDEGENSKAPER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Infrastrukturens minsca lastprofil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Minsta kurvradie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Spårvidd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Maximala spårbelastningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Minsta perronglängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Perronghöjd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Försörjningsspänning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Kontaktledningsgeometri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— ERTMS(*)-värden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Axeltryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Tågens maximilängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Lastprofil för den rullande materielen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Minimivärden för bromssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Gränsvärden för elektriciteten i den rullande materielen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Gränsvärden för mekaniken i den rullande materielen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Driftsvärden för tågsäkerheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Gränsvärden för yttre buller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Gränsvärden för yttre vibrationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Gränsvärden för yttre elektromagnetiska störningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Gränsvärden för inre buller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Gränsvärden för luftkonditioneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Värden för transport av handikappade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(•I Europcan Rail Traffic Management System.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA III&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VÄSENTLIGA KRAV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;[. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna krav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l. I &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Säkerhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1.1 &amp;nbsp;Urkast, utformning eiler tillverkning samt underhåll och övervakning av säkerhetskritiska komponen-&lt;br&gt;ter och särskilt av komponenter som är av betydelse ror tågens framförande skall garantera en&lt;br&gt;säkerhetsnivå som motsvarar de mål som ställts upp for nätet, också under vissa angivna, försämrade&lt;br&gt;förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1.2 De egenskaper som avser kontakten mellan hjul och räls skall följa de kriterier för körstabiliter som&lt;br&gt;är nödvändiga för att garantera säker trafik vid högsta tillåtna hastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1.3 &amp;nbsp;De komponenter som används skall under hela sin livslängd kunna motstå angivna, normala eller&lt;br&gt;exceptionella påkänningar. Genom lämpliga åtgärder skall konsekvenserna för säkerheten av oförut-&lt;br&gt;sedda brister begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1.4 Fasta anläggningar och rullande materiel skall utformas och material väljas i syfte art begränsa&lt;br&gt;uppkomst, spridning och följder av eld och rök i händelse av brand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1.5 Anordningar som är avsedda atr hanteras av användarna skall vara så utformade an en förutsägbar&lt;br&gt;användning i strid med anvisningarna inte medför någon säkerhetsrisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2. Tillförlitlighet och tillgänglighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övervakning och underhåll av fasta eller rörliga komponenter som ingår i tågtrafiken skall&lt;br&gt;organiseras, genomföras och kvantifieras på så sätt att komponenteras funktionsduglighet bibehålls&lt;br&gt;under specificerade förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hälsa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3.1 Material som genom det sätt de används på kan komma att innebära en hälsofara för de personer&lt;br&gt;som utsätts för dem får inte användas i tågen eller i jämvägsinfrastrukturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3.2 &amp;nbsp;Dessa material skall väljas, iordningställas och användas på så sätt att utsläppen av rök eller skadliga&lt;br&gt;och farliga gaser begränsas, särskilt i händelse av brand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4. Miljöskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4.1 &amp;nbsp;Den miljöpåverkan som anläggning och drift av det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastig-&lt;br&gt;hetståg medför skall bedömas och beaktas vid utformningen av detta system i enlighet med gällande&lt;br&gt;gemenska psbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4.2 De material som används i tågen och i infrastrukturen får inte medföra utsläpp av rök eller gaser som&lt;br&gt;är skadliga och farliga för miljön, särskilt i händelse av brand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4.3 Rullande materiel och energiförsörjningssystem skall utformas och utföras på så sätt att de är&lt;br&gt;elektromagnetiskt kompatibla med allmänna eller privata nät samt installationer och anläggningar&lt;br&gt;med vilka det föreligger risk för mterferens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5 Teknisk kompatibilitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Infrastrukturens och de fasta installationernas tekniska egenskaper skall vara kompatibla inbördes&lt;br&gt;samt med de tag som skall trafikera det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det på vissa delar av nätet visar sig svårt att ta hänsyn till dessa egenskaper kan tillfälliga&lt;br&gt;lösningar som garanterar framtida kompatibilitet utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 2.35/18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas nrticiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilda krav för varje delsystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2J &amp;nbsp;&amp;nbsp;b.rra.m.ktur&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga j&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.1 Säkerhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anpassade atgorder skall vidtas tor att hindra oonskat tillträde till eller oonskat intrång i ’&lt;br&gt;installationerna av de linier som trafikeras med höghastighetstäg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder skall vidtas för att hegransa den olycksrisk mjnmskor utsatts tor. särskilt när tag passerar&lt;br&gt;stationer i hog hastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den infrastruktur till vilken allmänheten har tillträde skall utrormas och utföras pä så satt att&lt;br&gt;säkerhetsriskerna for människor begransas (stabilitet, brand, tillträde. evakuering, perronger osv.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lampliga åtgärder skall vidtas for atr ca hänsyn till de särskilda säkerhecsförhällandena i långa&lt;br&gt;tunnlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Energi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.1 Säkerhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Driften av energiförsörjningssystemen får varken inverka på säkerheten for höghastighetståg eller&lt;br&gt;personer (anvandarc, driftspersonal, personer som bor nara järnvägen och tredje man) for olycksris-&lt;br&gt;ker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2 Miljöskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Driften av energiförsörjningssystemen får inre ge skador på miljön utöver angivna gransvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.3 Teknisk kompatibilitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De försörjningssystem för elektrisk energi som används vid der transeuropeiska jämvägssystemet för&lt;br&gt;höghastighetståg skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— möjliggöra för rågen att uppnå angiven prestanda, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— vara kompatibla med de strömavtagare som är installerade på tågen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kontrollstyming och signalering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.1 Säkerhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De anläggningar och de åtgärder för kontrollstyming och signalering som används vid der&lt;br&gt;transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg skall möjliggöra tågtrafik med en säkerhets-&lt;br&gt;nivå som motsvarar de mål som fastställts för nätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.2 Teknisk kompatibilitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All ny infrastruktur och all ny rullande materiel för höghasrighetstrafik som tillverkas eller utvecklas&lt;br&gt;efter det an kompatibel kontrollstyming och signalering antagits, skall anpassas så att de kan&lt;br&gt;användas med dessa system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrollstyrning och signalering som installeras i tågförarhyttema skal! möjliggöra normal drift&lt;br&gt;under angivna förhållanden i det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastigherståg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Rullande materiel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.1 Säkerhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstruktionen av den rullande materielen och förbindelserna mellan vagnarna skall vara sådan an&lt;br&gt;utrymmena för passagerare och tågpersonal skyddas i händelse av kollision eiler urspårning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den elektriska utrustningen får inte försämra driftsäkerheten för kontrollscyrnings- och signalanlägg-&lt;br&gt;ningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bromstekniken och den påverkan denna förorsakar skall vara förenliga med spårens, de tekniska&lt;br&gt;installationernas och signalsystemens konstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder skall vidtas för art hindra tillgången till spänningsförande komponenter för art inte äventyra&lt;br&gt;personsäkerheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Der skall finnas anordningar som möjliggör för de resande an i händelse av fara göra lokföraren&lt;br&gt;uppmärksam på situationen och för personalen an komma i kontakt med denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dörrarna skall vara försedda med lås* och öppningssystem som garanterar de resandes säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nödurgångar skall finnas och dessa skall vara utmärkta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4J4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.9.96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r~svn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L235/19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämpliga ärgärder skall videas för arr ca hänsyn till de särskilda säkerhetsrörhäilanden&lt;br&gt;tunnlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillräckligt kraftfull och självständig anläggning för nödbelysning är obligatorisk i tdgenP &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iProp&lt;sup&gt;n&lt;/sup&gt;.^000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tagen skall vara utrustade med en högtalaranläggning som möjliggör för tågpersonal och personal i&lt;br&gt;kontrollcentraler utanför tåget atr överfora meddelanden till de resande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.2 Tillförlitlighet och tillgänglighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande utrustning för hjul, drivsystem och bromsar liksom för koncrollstyrning skall vara&lt;br&gt;utformad på så sått att rågets färd kan försätta under angivna, försämrade förhållanden utan&lt;br&gt;allvarliga konsekvenser för den utrustning som fortfarande fungerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.3 Teknisk kompatibilitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den elektriska utrustningen skall vara kompatibel med driften av installationerna for koncrollstyrning&lt;br&gt;och signalering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strömavtagarnas egenskaper skall möjliggöra tågtrafik med strömförsorjningssystemen vid det&lt;br&gt;transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rullande materielens egenskaper skall möjliggöra trafik längs alla de linjer som den planeras&lt;br&gt;trafikera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Underhåll&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5A Hälsa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tekniska installationerna och de metoder som används vid underhållsanläggningama får inre&lt;br&gt;medföra risk för människors hälsa.'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5.2 Miljöskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tekniska installationerna och de metoder som används vid underhållsanläggningama får inte&lt;br&gt;överskrida tillåtna miljögränsvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5.3 Teknisk kompatibilitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De underhållsanläggningar som används för höghastighetståg skall kunna användas för att genom-&lt;br&gt;föra åtgärder för säkerhet, hygien och komfort på alla tåg för vilka de är avsedda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Miljö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.6A Hälsa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg skall drivas under iakttagande ’ av före-&lt;br&gt;skrivna gränsvärden för buller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6.2 Miljöskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg skall inte ge upphov till markvibrationer&lt;br&gt;som är oacceptabla för aktiviteter och omgivningar som ligger nära infrastrukturen och som är&lt;br&gt;normalt underhållna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Drift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7.1 .Säkerhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enhetliga regler för drift av nätet och för lokförarnas och tågpersonalens kvalifikationer skall&lt;br&gt;garantera säker internationell drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underhållsåtgärder och underhållsfrekvens, underhållspersonalens utbildning och kvalifikationer samt&lt;br&gt;det kvalitetssäkringssystem som inrättats vid underhållningsanläggningama hos de berörda driftsans-&lt;br&gt;variga skall garantera en hög säkerhetsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7.2 Tillförlitlighet och tillgänglighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underhållsåtgärder och underhållsfrekvens, underhållspersonalens utbildning och kvalifikationer samt&lt;br&gt;det kvalitetssäkringssystem som inrättats vid underhållningsanläggningama hos de berörda drifts-&lt;br&gt;ansvariga skall garantera en r.og tillförlitlighet och tillgänglighetsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7.3 Teknisk kompatibilitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enhetliga regler för drift av nätet och för lokförarnas samt tåg- och driftledningspersonalens&lt;br&gt;kvalifikationer skall garantera effektiv drift av det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastig-&lt;br&gt;hetståg.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0329/prop_200001__29-5.png" style="width:13pt;height:14pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Nr L 235/20 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;r~SV~~]&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella ndnmg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.9.96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILACA IV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DRIFTSKOMPATIBILITETSKOMPONENTER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-för$akran&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— om överensstämmelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— om lämplighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Drtftskompatibililetskomponenter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-försäkran är tillämplig pä de i artikel 3 angivna driftskompatibilitetskomponentcr som är relevanta&lt;br&gt;for det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg. Dessa driftskompatibilitctskomponenter&lt;br&gt;kan vara följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 Komponenter för flera användningsområden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är komponenter som inte är specifika för jämvägssystemet och som i befintligt skick kan&lt;br&gt;användas också på andra områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Komponenter för flera användningsområden med särskilda egenskaper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är komponenter som inte i sig själva är specifika för jämvägssystemet men som skall uppfylla&lt;br&gt;särskild prestanda om de skall användas på järnvägsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 Särskilda komponenter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är komponenter som är ämnade för användning i jämvägssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Användningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-försäkran avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— antingen ett eller flera anmälda organs bedömning av om en driftskompatibilitetskomponent i sig&lt;br&gt;själv överensstämmer med de tekniska specifikationer som den skall uppfylla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— eller ert eller flera anmälda organs bedömning/värdering av en driftskompatibiiitetskomponents&lt;br&gt;lämplighet när den betraktas i dess jämvägsmiljö, särskilt när det handlar om gränssnitt;&lt;br&gt;bedömningen skall göras med hänsyn till de tekniska specifikationer, särskilt av funktionellt slag,&lt;br&gt;som skall kontrolleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de bedömningsförfaranden som de anmälda organen tillämpar på konstruktions- och tillverknings-&lt;br&gt;stadiet används de moduler som anges i beslut 93/465/EEG, i enlighet med de regier som anges i&lt;br&gt;TSD.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;EG-försäkrans innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-försäkran om överensstämmelse eller lämplighet samt medföljande dokument skall dateras och&lt;br&gt;skrivas under.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna försäkran skal! avfanas på samma språk som instruktionsboken och innehålla följande&lt;br&gt;uppgifter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Hänvisningar till direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Tillverkarens eller dennes i gemenskapen etablerade ombuds namn och adress. (Firmanamn och&lt;br&gt;fullständig adress skall uppges. Om det är fråga om en ombud skall tillverkarens eller konstruktö-&lt;br&gt;rens firmanamn också uppges.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Beskrivning av driftskompatibilitetskomponenten (märke, typ osv.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Uppgift om vilket förfarande som tillämpats för försäkran om överensstämmelse eller lämplighet&lt;br&gt;(artikel 13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Alla relevanta beskrivningar av driftskompatibilitetskomponenten, särskilt användningsbetingel-&lt;br&gt;serna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Namn på och adress till det eller de anmälda organ som medverkat i förfarandet för förklaringen&lt;br&gt;om överensstämmelse eller lämplighet, provningsinrygets datum samt vid behov giltighetstid och&lt;br&gt;giltighetsvillkor för intyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— I förekommande fall, hänvisning till de europeiska specifikarionema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Identitet på den som av tillverkaren eller dennes i gemenskapen etablerade ombud bemyndigats an&lt;br&gt;sluta avtal med bindande verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1'9.96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;. Nr L 235/21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA V&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DELSYSTEM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eg-kontrollforklaring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-kontrollförklaringen och medföljande dokument skall vara daterade och underskrivna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna förklaring skall avfattas pa samma sprak som der tekniska underlager och innehalla foliande&lt;br&gt;uppgifter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Hänvisningar till direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Den upphandlande enhetens eller dennas i gemenskapen etablerade ombuds namn och adress. (Firma-&lt;br&gt;namn och fullständig adress skall uppges. Om det är fråga om ett ombud skall den upphandlande&lt;br&gt;enhetens firmanamrwockså uppges.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Kortfattad beskrivning av delsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Namn på och adress till det anmälda organ som utfört den EG-kontrollförklaring som anges i&lt;br&gt;artikel 18.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Hänvisningar till dokumenten i det tekniska underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Alla relevanta, tillfälliga eller slutliga bestämmelser som delsystemet skall uppfylla, särskilt eventuella&lt;br&gt;begränsningar av eller villkor för driften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Om EG-förklaringen är tillfällig skall giltighetstid anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Undertecknarens identitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 235/22&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0329/prop_200001__29-6.png" style="width:22pt;height:13pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas otticiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.9.96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BILAGA VI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DELSYSTEM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-KONTROLL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;EG-kontroll ar det förfarande genom vilket en anmalt organ pa anmodan av en upphandlande enhet&lt;br&gt;eller dess ombud i gemenskapen kontrollerar och intygar att en delsystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— överensstämmer med direktivets bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— överensstämmer med andra regler som skall tillämpas i överensstämmelse med fördraget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och att det kan tas i drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kontrollen av ett delsystem skall omfana följande etapper:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Utformning av helheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Delsystemets konstruktion, särskilt hur ingenjörsarbetet utförts, hur komponenterna monterats och&lt;br&gt;helheten reglerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Provning av der färdiga delsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Det anmälda organ som ansvarar för EC-kontrollen skall utfärda en försäkran om överensstämmelse&lt;br&gt;for den upphandlande enheten eller dennes i gemenskapen etablerade ombud, som därefter skall&lt;br&gt;utfärda den EG-kontrollförklaring som är avsedd för tillsynsmyndigheten i den medlemsstat där&lt;br&gt;delsystemet inrättats och/eller är i drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Det tekniska underlag som åtföljer kontrollförklanngen skall innehålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— för infrastrukturen: ritningar över anläggningarna, besiktningsprotokoll för jordarbeten och järnar-&lt;br&gt;meringar, provnings- och kontrollrapporter om betongarbeten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— för övriga delsystem: allmänna ritningar och detaljritningar som överensstämmer med utförandet,&lt;br&gt;elektriska och hydrauliska diagram, styrkretsdiagram, beskrivningar av datasystem och automatiska&lt;br&gt;system, drifts- och underhållsinstruktioner osv.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— en förteckning över driftskompanbilitetskomponenter som avses i artikel 3 och som ingår i&lt;br&gt;delsystemet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— kopior av de EG-försäkringar om överensstämmelse eller lämplighet som skall vara utfärdade för&lt;br&gt;komponenterna i enlighet med bestämmelserna i artikel 13 i direktivet vid behov åtföljda av&lt;br&gt;tillhörande beräkningar och av en kopia av de provnings- och undersökningsprotokoll som&lt;br&gt;upprättats av de anmälda organen på grundval av gemensamma tekniska specifikationer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— intyg från det anmälda organ som ansvarar för EG-koncrollen om att projektet överensstämmer&lt;br&gt;med bestämmelserna i detta direktiv, åtföljt av tillhörande beräkningar som det anmälda organet&lt;br&gt;attesterat och med uppgivande av eventuella förbehåll som givits under arbetets utförande och som&lt;br&gt;inte dragits tillbaka, samt åtföljt av inspektions- och revisionsrapporter som det anmälda organet&lt;br&gt;utarbetat inom ramen för sitt uppdrag, enligt vad som anges i punkterna 5.3 och 5.4 nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;övervakning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;Målet med EG-övervakningen är att säkerställa att förpliktelserna från det tekniska underlaget&lt;br&gt;uppfyllts under utförandet av delsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Det anmälda organ som ansvarar för att kontrollera utförandet skall ha permanent tillträde till&lt;br&gt;byggplarsen, till lokaler för tillverkning, lagerhållning och eventuell prefabricering, till provningsanlägg-&lt;br&gt;ningarna och i allmänhet till samtliga platser som organet anser sig behöva ha tillgång till för att utföra&lt;br&gt;sitt uppdrag. Den upphandlande enheten eller dennes i gemenskapen etablerade ombud skall till det&lt;br&gt;anmälda organet överlämna eller låta överlämna samtliga relevanta dokument för detta, särskilt&lt;br&gt;arbetsplaner och teknisk dokumentation för delsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;För art kontrollera utförandet skall det anmälda organet regelbundet genomföra kontroller för att&lt;br&gt;säkerställa att bestämmelserna i direktivet följs. Det skall vid dessa tillfällen överlämna en kontrollrap-&lt;br&gt;port till de parter som ansvarar för utförandet. Det kan kräva att få närvara vid vissa faser i&lt;br&gt;arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SV j &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;r&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-r Xr L 235/23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Det jnmälda organet kan också avlägga oanmälda besök på byggarbetsplatsen eller i tillverkningsan-&lt;br&gt;läggningarna. Vid dessa besök kan det anmälda organet genomföra fullständiga ellcPrppue2lOOO/2OO 1:29&lt;br&gt;konrroller. Det skall överlämna en inspektionsrapport och vid behov en kontrollrapport rilhdeunner&lt;br&gt;som ansvarar för utförandet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;liaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o. Hela det tekniska underlag som anges i punkt 4 skall deponeras hos den upphandlande enheten eiler&lt;br&gt;dennes i gemenskapen etablerade ombud och utgöra stod för det intyg om överensstämmelse som&lt;br&gt;utfärdas av det anmälda organ som ansvarar för kontrollen av det driftklara delsvstemet. Der tekniska&lt;br&gt;underlaget skall bifogas den EG-kontrollförklaring som den upphandlande enheren överlämnar till&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten i den berörda medlemsstaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kopia av underlager skall behållas av den upphandlande enheten under delsystemets hela livstid. Det&lt;br&gt;skall överlämnas till de övriga medlemsstater som begär detra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Varje anmält organ skall regelbundet offentliggöra relevant information om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— inkomna ansökningar om EG-kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— utfärdade intyg om överensstämmelse, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— ej beviljade ansökningar om intyg om överensstämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S. Dokument och korrespondens om EG-konrrollförfaranden skall vara avfattade på ert av de officiella&lt;br&gt;språken t den medlemsstat där den upphandlande enheten eller dennes ombud i gemenskapen är&lt;br&gt;etablerad, eller på ett språk som denna godkänner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;491&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 235/24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiskj gemenskapernas urticiella cidning&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0329/prop_200001__29-7.png" style="width:388pt;height:16pt;"/&gt;
&lt;p&gt;BILAGA VII&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MINIMIKR1TERIER SOM MEDLEMSSTATERNA SKALL BEAKTA DÅ DE ANMÄLER ORGAN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Organet, dess chef och den personal som skall utföra kontrollarbetet får varken direkt eller som ombud&lt;br&gt;medverka i utformning, tillverkning, konstruktion, marknadsföring eller underhall av driftskompatibili-&lt;br&gt;tetskomponenterna eiler delsystemen och inte heller i driften. Detta utesluter inte moiligheten till utbyte&lt;br&gt;av teknisk information mellan tillverkaren eller uppforaren och det anmälda organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Organet och den personal som ansvarar for inspektionen skall utföra sitt kontrollarbete med största&lt;br&gt;möjliga yrkestntegntet och tekniska kompetens och skall sta fria frän alla påtryckningar och incitament,&lt;br&gt;särskilt av ekonomisk art. som skulle kunna påverka bedömningen eller inspektionsresultaten. särskilt&lt;br&gt;frän personer eller grupper av personer som har intresse av koncrollresultaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;а. &amp;nbsp;Organet skall förfoga över den personal och de medel som behövs for att det på ett adekvat sätt skall&lt;br&gt;kunna uppfylla de tekniska och administrativa uppgifterna i samband med genomförandet av kontrol-&lt;br&gt;lerna; det skall också ha tillgäng till nödvändig materiel for extraordinära kontroller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Den personal som ansvarar för kontrollerna skall ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— god teknisk yrkesutbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— tillräckliga kunskaper om föreskrifterna för dc kontroller som den utför och tillräcklig erfarenhet av&lt;br&gt;sådana kontroller,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— erforderlig förmåga att utforma de intyg, protokoll och rapporter som utgör dokumentationen för de&lt;br&gt;utförda kontrollerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Kontrollpersonalens oberoende måste garanteras. Ersättningen till den anställde får inte vara knuten till&lt;br&gt;antalet kontroller som genomförs och inte heller till kontrollresultaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;б. Organet skall teckna en ansvarsförsäkring om inte ansvar redan täcks av staten på grundval av nationell&lt;br&gt;rätt eller kontrollerna utförs direkt av medlemsstaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*7. Organets personal har tystnadsplikt beträffande allt som den får kännedom om under utövandet av sina&lt;br&gt;funktioner (förutom gentemot de behöriga administrativa myndigheterna i den stat inom vilken den&lt;br&gt;utövar sin verksamhet) i samband med derta direkhv eller nationell lagstiftning för direktivets&lt;br&gt;tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Departementspromemorians lagförslag (Ds 2000:41) &amp;nbsp;B^fg^&lt;sup&gt;00 2001 29&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om jämvägssystem för höghastighetståg&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Ett svenskt jämvägssystem som ingår i det transeuropeiska jämvägs-&lt;br&gt;systemet för höghastighetståg skall uppfylla de villkor som föreskrivs i&lt;br&gt;eller med stöd av denna lag när det gäller projektering, anläggning, an-&lt;br&gt;passning samt drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg avses&lt;br&gt;de linjer som definieras inom ramen för riktlinjerna enligt artikel 155 i&lt;br&gt;Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och i Europa-&lt;br&gt;parlamentets och rådets beslut nr 1692/96/EG av den 23 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Vid tillämpningen av denna lag och de föreskrifter som meddelas&lt;br&gt;med stöd av lagen avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;transeuropeiskt jämvägssystem för höghastighetståg: infrastruktur-&lt;br&gt;system som beskrivs i bilaga I till rådets direktiv nr 96/48/EG av den 23&lt;br&gt;juli 1996 om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska jämvägs-&lt;br&gt;systemet för höghastighetståg, och som omfattar järnvägslinjer och fasta&lt;br&gt;installationer som ingår i det transeuropeiska transportnätet och som&lt;br&gt;konstruerats eller anpassats för trafik med höghastighetståg samt rullande&lt;br&gt;materiel som är avsedd att framföras på dessa infrastrukturer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;driftskompatibilitet: möjlighet att med det transeuropeiska jämvägs-&lt;br&gt;systemet för höghastighetståg erbjuda säker trafik utan driftsavbrott med&lt;br&gt;höghastighetståg samtidigt som angivna prestandakrav uppfylls,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delsystem: delsystem av strukturell eller funktionell beskaffenhet som&lt;br&gt;ingår i det transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg och för&lt;br&gt;vilka väsentliga krav skall anges,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet: alla grund-&lt;br&gt;läggande komponenter, grupper av komponenter, underenheter eller&lt;br&gt;kompletta enheter av materiel som införlivats eller avses att införlivas i&lt;br&gt;ett delsystem och som driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska&lt;br&gt;jämvägssystemet för höghastighetståg är direkt eller indirekt beroende&lt;br&gt;av,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väsentliga krav: alla de krav som måste uppfyllas av det trans-&lt;br&gt;europeiska jämvägssystemet för höghastighetståg, delsystemen och kom-&lt;br&gt;ponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;europeisk specifikation: en gemensam teknisk specifikation, ett euro-&lt;br&gt;peiskt tekniskt godkännande eller en nationell standard som genomför en&lt;br&gt;europeisk standard,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tekniska specifikationer för driftskompatibilitet (TSD): de specifika-&lt;br&gt;tioner som samtliga delsystem skall tillgodose för att de väsentliga&lt;br&gt;kraven skall vara uppfyllda genom upprättande av ett nödvändigt in-&lt;br&gt;bördes funktionellt förhållande mellan delsystemen i jämvägssystemet&lt;br&gt;för höghastighetståg samt säkerställande av detta systems enhetlighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anmälda organ: de organ som skall bedöma överensstämmelsen eller&lt;br&gt;lämpligheten hos komponenter som är nödvändiga för driftskompatibili-&lt;br&gt;tet eller handlägga förfarandet för EG-kontroll för delsystemen&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Krav på komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet och som&lt;br&gt;skall ingå i ett svenskt jämvägssystem som är en del av det trans-&lt;br&gt;europeiska järnvägssyslemet för höghastighetståg får släppas ut på mark-&lt;br&gt;naden endast om de gör det möjligt att uppnå driftskompatibilitet och&lt;br&gt;uppfyller de väsentliga egenskapskrav och krav om bedömning av över-&lt;br&gt;ensstämmelse eller lämplighet som föreskrivs av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet används&lt;br&gt;skall det tillses att de används inom det användningsområde och på det&lt;br&gt;sätt som de är avsedda för samt installeras och underhålls korrekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet är för-&lt;br&gt;sedda med en EG-försäkran om överensstämmelse eller lämplighet skall&lt;br&gt;de betraktas som överensstämmande med de väsentliga krav som gäller&lt;br&gt;för dem.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Krav på delsystem&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Ett delsystem får tas i bruk endast om det har utformats, anlagts och&lt;br&gt;installerats samt drivs så att det inte inverkar menligt på uppfyllandet av&lt;br&gt;de väsentliga krav som gäller för det när det integreras i det trans-&lt;br&gt;europeiska jämvägssystemet för höghastighetståg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får före-&lt;br&gt;skriva om väsentliga egenskapskrav och krav om EG-kontroll när det&lt;br&gt;gäller delsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om ett delsystem är försett med en EG-kontrollförklaring skall det&lt;br&gt;betraktas som driftskompatibelt och överensstämmande med de väsent-&lt;br&gt;liga krav som gäller för det.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bedömning av överensstämmelse&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Bedömning av överensstämmelse och lämplighet av komponenter&lt;br&gt;som är nödvändiga för driftskompatibilitet och delsystem skall göras en-&lt;br&gt;ligt de förfaranden som föreskrivs med stöd av denna lag och som anges&lt;br&gt;som bedömningsförfaranden i tillämpliga tekniska specifikationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § EG-kontroll av delsystem och, om så föreskrivs i tillämpliga tekniska&lt;br&gt;specifikationer, bedömning av överensstämmelse och lämplighet av&lt;br&gt;komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet skall göras&lt;br&gt;under medverkan av anmälda organ enligt föreskrifter som meddelats&lt;br&gt;med stöd av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För anmälda organ finns också särskilda bestämmelser i lagen&lt;br&gt;(1992:1119) om teknisk kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslut om undantag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Regeringen eller den myndighet regeringen föreskriver far, efter&lt;br&gt;anmälan till Europeiska gemenskapernas kommission, besluta om&lt;br&gt;undantag från att tillämpa en viss teknisk specifikation för driftskompati-&lt;br&gt;bilitet för ett projekt som gäller en ny linje eller anpassning av en befint-&lt;br&gt;lig linje till trafik med höghastighetståg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om projektet är långt framskridet den dag då den tekniska specifika-&lt;br&gt;tionen för driftskompatibilitet offentliggörs i Europeiska gemenskapernas&lt;br&gt;officiella tidning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om tillämpningen av en teknisk specifikation för driftskompatibilitet&lt;br&gt;äventyrar projektets ekonomiska livskraft.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ytterligare bemyndiganden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen föreskriver far&lt;br&gt;meddela de ytterligare föreskrifter om tekniska specifikationer för kom-&lt;br&gt;ponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet och delsystem, om&lt;br&gt;villkor för projektering, anläggning, anpassning och drift av infrastruktur&lt;br&gt;och rullande materiel samt om teknisk kontroll som behövs för genom-&lt;br&gt;förandet av rådets direktiv nr 96/48/EG.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillsyn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Den myndighet som regeringen bestämmer utövar tillsyn över&lt;br&gt;efterlevnaden av denna lag och av de föreskrifter som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Tillsynsmyndigheten har rätt att när det behövs för tillsynen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. på begäran få upplysningar och ta del av handlingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fa tillträde till anläggningar, fordon och annan materiel, områden,&lt;br&gt;lokaler och andra utrymmen som berörs av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten har rätt att få verkställighet hos kronofogdemyn-&lt;br&gt;dighet av ett beslut som gäller åtgärder enligt första stycket. Beslutet får&lt;br&gt;verkställas enligt utsökningsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som&lt;br&gt;behövs i enskilda fall för efterlevnaden av denna lag eller de föreskrifter&lt;br&gt;eller villkor som har meddelats med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en komponent som är nödvändig för driftskompatibilitet är försedd&lt;br&gt;med en EG-försäkran, har släppts ut på marknaden och används på det&lt;br&gt;sätt som den är avsedd för kan anses utgöra en risk för att de väsentliga&lt;br&gt;kraven inte längre kommer att uppfyllas, får tillsynsmyndigheten med-&lt;br&gt;dela förelägganden eller förbud som begränsar dess användningsområde,&lt;br&gt;förbjuder utsläppande på marknaden eller avser återkallelse från mark-&lt;br&gt;naden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett strukturellt delsystem som är försett med EG-kontrollförklaring&lt;br&gt;inte uppfyller villkoren i denna lag eller de föreskrifter som har med-&lt;br&gt;delats med stöd av lagen, får tillsynsmyndigheten meddela förelägganden&lt;br&gt;om kompletterande kontroller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 beslut om föreläggande och förbud får tillsynsmyndigheten sätta ut&lt;br&gt;vite.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 § Tillsynsmyndighetens beslut enligt denna lag eller enligt före-&lt;br&gt;skrifter som meddelats med stöd av lagen får överklagas hos allmän för-&lt;br&gt;valtningsdomstol&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte annat har bestämts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i jämvägssäkerhetslagen&lt;br&gt;(1990:1157)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om jämvägssäkerhetslagen (1990:1157)*&lt;br&gt;dels att nuvarande 19 a § skall betecknas 19 b §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det skall införas en ny paragraf, 19a§, samt närmast före&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 a § en ny rubrik av följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 20 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Jämvägssystem för höghastighetståg.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;19 a § För vissa frågor om jämvägssystem finns särskilda bestämmelser i&lt;br&gt;lagen om jämvägssystem för höghastighetståg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och av de föreskrifter&lt;br&gt;och villkor som meddelats med stöd av lagen utövas av Jämvägsinspek-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående elektriska anlägg-&lt;br&gt;ningar finns särskilda föreskrifter i&lt;br&gt;lagen (1902:71 s. 1), innefattande&lt;br&gt;vissa bestämmelser om elektriska&lt;br&gt;anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För elektriska anläggningar&lt;br&gt;finns särskilda föreskrifter i el-&lt;br&gt;lagen (1997:857).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1996:736.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande Prop. 2000/2001:29&lt;br&gt;av järnväg &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1995:1649) om byggande av&lt;br&gt;järnväg skall införas en ny paragraf, 1 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 a § För vissa frågor om jämvägssystem finns särskilda bestämmelser i&lt;br&gt;lagen (2000:000) om jämvägssystem för höghastighetståg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Följande remissinstanser har avgivit yttrande över departements-&lt;br&gt;promemorian lagförslag (Ds 2000:41) Hovrätten för Övre Norrland,&lt;br&gt;Kammarrätten i Göteborg, Banverket, Jämvägsinspektion inom Banver-&lt;br&gt;ket, Tågtrafikledningen inom Banverket, Elsäkerhetsverket, Räddnings-&lt;br&gt;verket, SJ, SWEDAC, Industriförbundet, Svenska Järnvägsföreningen,&lt;br&gt;Svenska Lokaltrafikföreningen, Svenska Kommunförbundet, Lands-&lt;br&gt;tingsförbundet, Adtranz, Arlandabanan, A-train, Swedtrain, och Öre-&lt;br&gt;sundsbrokonsortiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;F örfattn i ngsförs lag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om jämvägssystem för höghastighetståg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Ett svenskt jämvägssystem som ingår i det transeuropeiska jämvägs-&lt;br&gt;systemet för höghastighetståg skall uppfylla de villkor som föreskrivs i&lt;br&gt;eller med stöd av denna lag när det gäller projektering, anläggning, an-&lt;br&gt;passning och drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Vid tillämpningen av denna lag och de föreskrifter som meddelas&lt;br&gt;med stöd av lagen avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;transeuropeiskt jämvägssystem för höghastighetståg: infrastruktur-&lt;br&gt;system som beskrivs i bilaga I till rådets direktiv 96/48/EG av den 23 juli&lt;br&gt;1996 om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska jämvägssystemet&lt;br&gt;för höghastighetståg&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;, och som omfattar järnvägslinjer och fasta installa-&lt;br&gt;tioner som ingår i det transeuropeiska transportnätet och som konstrue-&lt;br&gt;rats eller anpassats för trafik med höghastighetståg samt rullande materiel&lt;br&gt;som är avsedd att framföras på dessa infrastrukturer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;driftskompatibilitet: möjlighet att med det transeuropeiska jämvägs-&lt;br&gt;systemet för höghastighetståg erbjuda säker trafik utan driftsavbrott med&lt;br&gt;höghastighetståg samtidigt som angivna prestandakrav uppfylls,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delsystem: strukturella eller funktionella delsystem som ingår i det&lt;br&gt;transeuropeiska jämvägssystemet för höghastighetståg och för vilka&lt;br&gt;väsentliga krav skall anges,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet: alla grund-&lt;br&gt;läggande komponenter, grupper av komponenter, underenheter eller&lt;br&gt;kompletta enheter av materiel som införlivats eller avses att införlivas i&lt;br&gt;ett delsystem och som driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska&lt;br&gt;jämvägssystemet för höghastighetståg är direkt eller indirekt beroende&lt;br&gt;av,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väsentliga krav: alla de krav som måste uppfyllas av det transeuro-&lt;br&gt;peiska jämvägssystemet för höghastighetståg, av delsystemen och av de&lt;br&gt;komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;europeisk specifikation: en gemensam teknisk specifikation, ett euro-&lt;br&gt;peiskt tekniskt godkännande eller en nationell standard som genomför en&lt;br&gt;europeisk standard,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tekniska specifikationer för driftskompatibilitet (TSD): de specifika-&lt;br&gt;tioner som samtliga delsystem skall tillgodose för att de väsentliga&lt;br&gt;kraven skall vara uppfyllda genom upprättande av ett nödvändigt in-&lt;br&gt;bördes funktionellt förhållande mellan delsystemen i jämvägssystemet&lt;br&gt;för höghastighetståg samt säkerställande av detta systems enhetlighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; EGTL 235, 17.9.1996, s. 6, Celex 31996L0048.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anmälda organ: de organ som skall bedöma överensstämmelsen eller&lt;br&gt;lämpligheten hos komponenter som är nödvändiga för driftskompatibili-&lt;br&gt;tet eller handlägga förfarandet för EG-kontroll för delsystemen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bedömning av överensstämmelse&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Bedömning av överensstämmelse och lämplighet i fråga om kom-&lt;br&gt;ponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet och delsystem skall&lt;br&gt;göras enligt de förfaranden som föreskrivs med stöd av denna lag och&lt;br&gt;som anges som bedömningsförfaranden i tillämpliga tekniska specifika-&lt;br&gt;tioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § EG-kontroll av delsystem och, om så föreskrivs i tillämpliga tekniska&lt;br&gt;specifikationer, bedömning av överensstämmelse och lämplighet i fråga&lt;br&gt;om komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet skall göras&lt;br&gt;under medverkan av de anmälda organen enligt föreskrifter som medde-&lt;br&gt;lats med stöd av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För anmälda organ finns också särskilda bestämmelser i lagen&lt;br&gt;(1992:1119) om teknisk kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Krav på komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet och som&lt;br&gt;skall ingå i ett svenskt jämvägssystem som är en del av det transeuro-&lt;br&gt;peiska jämvägssystemet för höghastighetståg får släppas ut på marknaden&lt;br&gt;endast om de gör det möjligt att uppnå driftskompatibilitet och uppfyller&lt;br&gt;de väsentliga krav och krav om bedömning av överensstämmelse eller&lt;br&gt;lämplighet som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet används,&lt;br&gt;skall det tillses att de används inom det användningsområde och på det&lt;br&gt;sätt som de är avsedda för samt installeras och underhålls korrekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om komponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet är för-&lt;br&gt;sedda med en EG-försäkran om överensstämmelse eller lämplighet skall&lt;br&gt;de betraktas som överensstämmande med de väsentliga krav som gäller&lt;br&gt;för dem.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Krav på delsystem&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Ett delsystem får tas i bruk endast om det har utformats, anlagts och&lt;br&gt;installerats samt drivs så att det inte inverkar menligt på uppfyllandet av&lt;br&gt;de väsentliga krav som gäller för det när det integreras i det transeuro-&lt;br&gt;peiska jämvägssystemet för höghastighetståg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får före-&lt;br&gt;skriva om väsentliga krav och krav om EG-kontroll när det gäller del-&lt;br&gt;system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om ett delsystem är försett med en EG-kontrollförklaring skall det&lt;br&gt;betraktas som driftskompatibell och överensstämmande med de väsent-&lt;br&gt;liga krav som gäller för det.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslut om undantag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far, efter&lt;br&gt;anmälan till Europeiska gemenskapernas kommission, besluta om&lt;br&gt;undantag från att tillämpa en viss teknisk specifikation för&lt;br&gt;driftskompatibilitet för ett projekt som gäller en ny linje eller anpassning&lt;br&gt;av en befintlig linje till trafik med höghastighetståg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om projektet är långt framskridet den dag då den tekniska specifika-&lt;br&gt;tionen för driftskompatibilitet offentliggörs i Europeiska gemenskapernas&lt;br&gt;officiella tidning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om tillämpningen av en teknisk specifikation för driftskompatibilitet&lt;br&gt;äventyrar projektets ekonomiska livskraft.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ytterligare bemyndiganden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela de ytterligare föreskrifter om tekniska specifikationer för kom-&lt;br&gt;ponenter som är nödvändiga för driftskompatibilitet och delsystem som&lt;br&gt;behövs för genomförandet av rådets direktiv 96/48/EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också&lt;br&gt;meddela föreskrifter om villkor för projektering, anläggning, anpassning&lt;br&gt;och drift av infrastruktur och rullande materiel samt om teknisk kontroll&lt;br&gt;som behövs för genomförandet av rådets direktiv 96/48/EG.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillsyn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Den myndighet som regeringen bestämmer utövar tillsyn över&lt;br&gt;efterlevnaden av denna lag och av de föreskrifter som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § T illsynsmyndigheten har rätt att när det behövs för tillsynen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. på begäran få upplysningar och ta del av handlingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. få tillträde till anläggningar, fordon och annan materiel, områden,&lt;br&gt;lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder, som berörs av verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten har rätt att få verkställighet hos kronofogdemyn-&lt;br&gt;dighet av ett beslut som gäller åtgärder enligt första stycket. Beslutet får&lt;br&gt;verkställas enligt utsökningsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Tillsynsmyndigheten far meddela de beslut om förelägganden och&lt;br&gt;förbud som behövs i enskilda fall för efterlevnaden av denna lag eller de&lt;br&gt;föreskrifter eller villkor som har meddelats med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en komponent som är nödvändig för driftskompatibilitet är försedd&lt;br&gt;med en EG-försäkran, har släppts ut på marknaden och används på det&lt;br&gt;sätt som den är avsedd för, men det ändå finns en risk för att de väsent-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;liga kraven inte längre kommer att uppfyllas, får tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;meddela beslut som begränsar komponentens användningsområde, för-&lt;br&gt;bjuder utsläppande på marknaden eller avser återkallelse från marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett strukturellt delsystem som är försett med EG-kontrollförklaring&lt;br&gt;inte uppfyller villkoren i denna lag eller de föreskrifter som har medde-&lt;br&gt;lats med stöd av lagen, far tillsynsmyndigheten meddela förelägganden&lt;br&gt;om kompletterande kontroller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beslut om föreläggande och förbud far tillsynsmyndigheten sätta ut&lt;br&gt;vite.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 § Tillsynsmyndighetens beslut enligt denna lag eller enligt före-&lt;br&gt;skrifter som meddelats med stöd av lagen far överklagas hos allmän för-&lt;br&gt;valtningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte annat har bestämts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i jämvägssäkerhetslagen&lt;br&gt;(1990:1157)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om jämvägssäkerhetslagen (1990:1157)’&lt;br&gt;dels att nuvarande 19 a § skall betecknas 19 b §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels alt det i lagen skall införas en ny paragraf, 19 a §, samt närmast&lt;br&gt;före 19 a § en ny rubrik av följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 20 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Jämvägssystem för höghastighetståg.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;19 a § För vissa frågor om jämvägssystem finns särskilda bestämmelser i&lt;br&gt;lagen om jämvägssystem för höghastighetståg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och av de föreskrifter&lt;br&gt;och villkor som meddelats med stöd av lagen utövas av Järnvägsinspek-&lt;br&gt;tioncn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående elektriska anlägg-&lt;br&gt;ningar finns särskilda föreskrifter i&lt;br&gt;lagen (1902:71 s. 1), innefattande&lt;br&gt;vissa bestämmelser om elektriska&lt;br&gt;anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För elektriska anläggningar&lt;br&gt;finns särskilda föreskrifter i el-&lt;br&gt;lagen (1997:857).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1996:736.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande&lt;br&gt;av järnväg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1995:1649) om byggande av&lt;br&gt;järnväg skall införas en ny paragraf, 1 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 a § För vissa frågor om jämvägssystem finns särskilda bestämmelser i&lt;br&gt;lagen (2000:000) om jämvägssystem för höghastighetståg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2000-10-09.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Leif&lt;br&gt;Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 28 september 2000 (Näringsdepartementet)&lt;br&gt;har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om jämvägssystem för höghastighetståg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i jämvägssäkerhetslagen (1990:1157),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Ulrika&lt;br&gt;Sigerud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om jämvägssystem för höghastighetståg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Termen driftskompatibilitet definieras i paragrafen som en ”möjlighet att&lt;br&gt;med det europeiska transeuropeiska jämvägssystemet för&lt;br&gt;höghastighetståg erbjuda säker trafik ...”. Formuleringen är hämtad från&lt;br&gt;den svenska språkversionen av direktivet. De engelska, franska och tyska&lt;br&gt;versionerna innehåller uttrycken ”the ability of the trans-European high-&lt;br&gt;speed rail system to allow the safe and uninterrupted movement of high-&lt;br&gt;speed trains...”, ”1'aptitude du systéme ferroviaire transeuropéen å grande&lt;br&gt;vitesse ä permettre la circulation sure et sans rupture de trains ä grande&lt;br&gt;vitesse...” respektive ”die Tauglichkeit des transeuropäischen&lt;br&gt;Hochgcschwindigkeitsbahnsystem fur den sicheren und durchegehenden&lt;br&gt;Verkehr von Hochgeschwindigkeitszugen...”. Dessa uttryck anvisar att&lt;br&gt;det inte rör sig om någon ”möjlighet” utan snarare om en egenskap hos&lt;br&gt;systemet, dess förmåga att medge trafik med höghastighetståg. 1&lt;br&gt;direktivet anges också ”grunden” för denna egenskap, nämligen det&lt;br&gt;tekniska regelverket, vilket också bör komma till uttryck i den svenska&lt;br&gt;lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen skulle förslagsvis kunna formuleras så ”driftskompatibilitet:&lt;br&gt;egenskap hos det transeuropeiska jämvägssystem för höghastighetståg att&lt;br&gt;medge säker trafik med höghastighetståg utan driftsavbrott samtidigt som&lt;br&gt;angivna prestandakrav uppfylls; denna egenskap grundas på alla de&lt;br&gt;föreskrifter samt tekniska och driftsmässiga villkor som skall iakttas för&lt;br&gt;att de väsentliga kraven skall uppfyllas,”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Näringsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 oktober 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, statsråden Thalén, Winberg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Messing, Engqvist,&lt;br&gt;Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm, Bodström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Rosengren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 2000/01:29 Lag om jämvägssystem för&lt;br&gt;höghastighetståg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/2001:29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som&lt;br&gt;inför, ändrar, upp-&lt;br&gt;häver eller upprepar&lt;br&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Celexnummer för&lt;br&gt;bakomliggande EG-&lt;br&gt;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om jämvägssystem 7, 9, 10 §§&lt;br&gt;tor höghastighetståg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31996L0048&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:TU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:TU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:TU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2000-10-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-10-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2000-10-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>REG</kod>
<namn>Registrering</namn>
<datum>2000-10-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>70</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2000-11-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Näringsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 06:00:34</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GO0329</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:19:36</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Trafikutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 06:00:34</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2000/01:TU7</uppgift>
<ref_dok_id>GO01TU7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>TU7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Lag om järnvägssystem för höghastighetståg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>