<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2290939</hangar_id>
 <dok_id>GO0327</dok_id>
 <rm>2000/01</rm>
 <beteckning>27</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 2000/01:27</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>27</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2000-10-19 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:06:39</systemdatum>
 <publicerad>2001-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>En ny statistiklagstiftning</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GO0327/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GO0327</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GO0327</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;2000/2001:27&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;En ny statistiklagstiftning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 19 oktober 2000&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0327/prop_200001__27-1.png" style="width:41pt;height:70pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm- Wallén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Britta Lejon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en ny lagstiftning om den officiella statistiken.&lt;br&gt;Lagförslaget innebär att gällande regler för den officiella statistiken förs&lt;br&gt;samman till en lag. I förslaget har en anpassning gjorts till bestämmelser-&lt;br&gt;na i EG:s dataskyddsdirektiv och personuppgiftslagen när det gäller be-&lt;br&gt;handlingen av personuppgifter för framställning av officiell statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller också förslag till vissa andra ändringar och&lt;br&gt;kompletteringar av gällande regler. Dessutom föreslås ett rättsligt skydd&lt;br&gt;för beteckningen Sveriges officiella statistik och för en symbol för den&lt;br&gt;officiella statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslås en ändring i den s.k. statistiksekretessen (9 kap. 4 §&lt;br&gt;sekretesslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen och ändringen föreslås träda i kraft den 1 april 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redovisas också resultatet av utvärderingen av statistik-&lt;br&gt;reformen och regeringens ställningstagande till de förslag som utredning-&lt;br&gt;en lägger fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut.......................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lagtext....................................................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om den officiella statistiken................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)...........11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Ärendet och dess beredning..................................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Allmänna utgångspunkter.....................................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Den officiella statistiken............................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.1 Bakgrund..................................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.2 Gällande regler.........................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.3 Begreppet officiell statistik......................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.4 Officiell statistik och personuppgiftslagen..............15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Internationella regler om statistik..............................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 EG:s rättsakter.........................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 Förordningen om gemenskapsstatistik....................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.3 Dataskyddsdirektivet...............................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.4 Övrigt.......................................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Det statistiska systemet........................................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 En&amp;nbsp;nödvändig kunskapskälla.....................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 De&amp;nbsp;statistikansvariga myndigheterna........................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.1 Ansvaret for den sektorövergripande statistiken.....26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.2 Ansvaret for den sektoranknutna statistiken............27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.3 Samverkan ökar tillgängligheten.............................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Utvärderingen av statistikreformen...........................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.1 Reformen har fungerat bra.......................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.2 EU-medlemskapets påverkan..................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Bedömningar.............................................................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.1 Förstärkt samordning av den officiella statistiken... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.2 Kostnadsfri tillgänglighet........................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.3 Ändrad ansvarsfördelning........................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 En ny statistiklag..................................................................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Sammanhållen reglering............................................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Officiell statistik och övrig statistik..........................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Uppgifter till statistiken.............................................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.1 Uppgifter från enskilda............................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.2 Uppgifter från myndigheter.....................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 Skydd för beteckningen Sveriges officiella statistik m.m.........42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 Behandling av personuppgifter.................................................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5.1 Reglering av statistikregister...................................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5.2 Framställning av statistik.........................................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5.3 Informationsskyldighet............................................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 Longitudinella studier...............................................................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.7 Bortfallsanalyser........................................................................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.8 Uppgiftsskydd...........................................................................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.8.1 Statistiksekretess......................................................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.8.2 Olovlig identifiering................................................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.9 Bevarande och gallring..............................................................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.10 Tvångsmedel och ansvar.........................................................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.11 Överklagande m.m..................................................................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Ekonomiska konsekvenser...................................................................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser........................................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Författningskommentar........................................................................68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 Förslaget till lag om den officiella statistiken...........................68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen...........................76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statistikregelgruppens författningsförslag........................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanser.....................................85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanser.....................................86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagforslag............................................87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande............................................................94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll från regeringssammanträdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 19 oktober 2000.............................................................................. 101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om den officiella statistiken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om den officiella statistiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillämpningsområde m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag innehåller bestämmelser om officiell statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen meddelar bestämmelser om vilka myndigheter som ansva-&lt;br&gt;rar för officiell statistik (statistikansvariga myndigheter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 14, 15 och 19 §§ gäller även vid framställning av&lt;br&gt;annan statistik hos en statistikansvarig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Personuppgiftslagen (1998:204) gäller vid framställning av statistik i&lt;br&gt;den mån det inte finns avvikande bestämmelser i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Officiell statistik skall finnas för allmän information, utrednings-&lt;br&gt;verksamhet och forskning. Den skall vara objektiv och allmänt till-&lt;br&gt;gänglig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § När officiell statistik görs tillgänglig skall den vara försedd med&lt;br&gt;beteckningen Sveriges officiella statistik eller den symbol som framgår&lt;br&gt;av bilaga till denna lag. Beteckningen eller symbolen far endast användas&lt;br&gt;för officiell statistik.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppgiftsskydd m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Den officiella statistiken skall framställas och offentliggöras med be-&lt;br&gt;aktande av behovet av skydd för fysiska och juridiska personers intres-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om sekretess finns i sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om skydd mot kränkning av enskilds personliga&lt;br&gt;integritet genom behandling av personuppgifter finns i personuppgifts-&lt;br&gt;lagen (1998:204).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Uppgifter i den officiella statistiken får inte sammanföras med andra&lt;br&gt;uppgifter i syfte att utröna enskilds identitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsidkare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Näringsidkare skall för den officiella statistiken lämna uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. namn och person- eller organisationsnummer för den som bedriver&lt;br&gt;verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. produktion av varor och tillhandahållande av tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förbrukning av varor och anlitande av tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. antalet anställda samt deras sysselsättning, löner och yrken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagerhållning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. investeringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. beställningar, köp, försäljningar och leveranser av varor och tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. priser för varor och tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. intäkter och kostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. import och export,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. energiåtgång,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. tillgångar och skulder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. sparande samt kapital-, kredit- och valutaförhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. omfattning av upplåtelse av nyttjanderätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. miljöskyddskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Näringsidkare som driver jordbruk, skogsbruk, eller trädgårdsodling&lt;br&gt;eller håller djur skall förutom de uppgifter som anges i 7 § lämna upp-&lt;br&gt;gifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. registerbeteckning, areal, markanvändning samt ägar- och&lt;br&gt;arrendeförhållanden i fråga om den fastighet eller del av fastighet där&lt;br&gt;verksamheten bedrivs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sysselsättning och tillträdesår för de personer som ingår i verksam-&lt;br&gt;heten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. djurhållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ägare till fastighet där någon annan driver verksamhet som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § skall lämna uppgift om namn och adress för denne samt uppgift om&lt;br&gt;den areal som används i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Sådana stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund&lt;br&gt;som inte bedriver näringsverksamhet skall för den officiella statistiken&lt;br&gt;lämna uppgifter som avses i 7 § 1 och 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Kommuner och landsting skall för den officiella statistiken lämna&lt;br&gt;uppgifter som avses i 7 § 1-7. Kommuner skall för detta ändamål dess-&lt;br&gt;utom lämna uppgifter från de årliga boksluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Uppgifter som avses i 7-11 §§ behöver inte lämnas om det förhål-&lt;br&gt;lande som uppgiften avser ligger mer än tre år tillbaka i tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Uppgifter som avses i 7-11 §§ skall lämnas till den statistikansva-&lt;br&gt;riga myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Behandling av personuppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 § En statistikansvarig myndighet far behandla personuppgifter för&lt;br&gt;framställning av statistik om inte annat följer av 15 §. För sådan behand-&lt;br&gt;ling är myndigheten personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen&lt;br&gt;(1998:204).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behandling av personuppgifter far omfatta uppgift om personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Personuppgifter som avses i 13 § och 21 § första stycket&lt;br&gt;personuppgiftslagen (1998:204) får behandlas om det följer av&lt;br&gt;föreskrifter som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utlämnande av uppgifter i vissa fall&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 § När en statistikansvarig myndighet lämnar ut uppgifter som inte&lt;br&gt;direkt kan hänföras till en enskild, far myndigheten i samband med&lt;br&gt;utlämnandet förse uppgifterna med en beteckning som hos den statistik-&lt;br&gt;ansvariga myndigheten kan kopplas till personnummer eller motsvarande&lt;br&gt;för att göra det möjligt att senare komplettera uppgifterna. En sådan&lt;br&gt;åtgärd far vidtas om den som uppgifterna lämnas ut till skall använda&lt;br&gt;dessa för forskning eller statistik samt har ett särskilt behov av att senare&lt;br&gt;kunna komplettera uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en uppgift rättats, blockerats eller utplånats hos den statistik-&lt;br&gt;ansvariga myndigheten skall myndigheten vidta de åtgärder som behövs&lt;br&gt;för att uppgifterna skall kunna ändras hos den som uppgifterna lämnats ut&lt;br&gt;till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Uppgifter som lämnats ut i fall som avses i 16 § första stycket får&lt;br&gt;av den som uppgifterna lämnas ut till behandlas endast för forskning eller&lt;br&gt;statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Den som har fatt personuppgifter som avses i 16 § första stycket&lt;br&gt;behöver inte lämna information till den registrerade om att uppgifter&lt;br&gt;behandlas, om den som behandlar uppgifterna inte själv har möjlighet att&lt;br&gt;vidta någon åtgärd för att identifiera den registrerade. Inte heller behöver&lt;br&gt;den som behandlar uppgifterna på begäran av den registrerade rätta,&lt;br&gt;blockera eller utplåna uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gallring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Personuppgifter skall gallras hos de statistikansvariga myndighet-&lt;br&gt;erna när uppgifterna inte längre behövs for sitt ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får före-&lt;br&gt;skriva om undantag från denna skyldighet, om en gallring skulle äventyra&lt;br&gt;arkivens roll som en del av det nationella kulturarvet eller strida mot&lt;br&gt;forskningens behov. Därvid skall behovet av skydd för den enskildes&lt;br&gt;personliga integritet särskilt beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Material som inte gallras skall överlämnas till en arkivmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tvångsmedel m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;20 § Om den som är uppgiftsskyldig enligt 7 - 10 §§ inte fullgör skyl-&lt;br&gt;digheten, far den myndighet som har begärt uppgiften anmana den&lt;br&gt;uppgiftsskyldige att göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppgiftsskyldig som inte följer anmaningen far vid vite föreläggas&lt;br&gt;att fullgöra uppgiftsskyldigheten. Ett sådant föreläggande meddelas av&lt;br&gt;den myndighet som utfärdat anmaningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Frågor om att döma ut vite som har förelagts enligt 20 § andra&lt;br&gt;stycket prövas av den länsrätt inom vars domkrets uppgiftsskyldigheten&lt;br&gt;skall fullgöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Om symbolen för officiell statistik eller beteckningen Sveriges offi-&lt;br&gt;ciella statistik, eller någon symbol eller beteckning som kan förväxlas&lt;br&gt;därmed, används för annat än den officiella statistiken, kan allmän dom-&lt;br&gt;stol vid vite förbjuda fortsatt användning av symbolen eller beteck-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som regeringen bestämmer skall föra talan om sådant&lt;br&gt;förbud.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rättelse och skadestånd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;23 § Om personuppgifter behandlas i strid med denna lag eller före-&lt;br&gt;skrifter som meddelats med stöd av lagen tillämpas bestämmelserna om&lt;br&gt;rättelse och skadestånd i personuppgiftslagen (1998:204).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;24 § Ett beslut enligt denna lag om anmaning eller vitesföreläggande&lt;br&gt;eller om att någon skall ingå i en statistisk undersökning får inte över-&lt;br&gt;klagas. Övriga beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansvar m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Till böter, högst 1 000 kronor, skall den dömas som uppsåtligen&lt;br&gt;eller av oaktsamhet inte fullgör uppgiftsskyldighet enligt 7 - 10 §§ eller&lt;br&gt;lämnar oriktig uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som överträtt ett vitesföreläggande skall inte dömas till ansvar för&lt;br&gt;gärningar som omfattas av föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt åtal far väckas endast efter anmälan av den statistikansvariga&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Den som bryter mot 6 § skall dömas för olovlig identifiering till&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst ett år, om gärningen inte är belagd med straff i&lt;br&gt;brottsbalken eller personuppgiftslagen (1998:204). I ringa fall döms inte&lt;br&gt;till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kompletterande föreskrifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;27 § Regeringen meddelar kompletterande föreskrifter om den officiella&lt;br&gt;statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 april år 2001. Genom lagen upphävs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. lagen (1992:888) om uppgiftsskyldighet på jordbrukets område,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. lagen (1992:889) om den officiella statistiken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. lagen (1995:606) om vissa personregister för officiell statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i 14 och 15 §§ lagen (1992:889) om den officiella&lt;br&gt;statistiken gäller fortfarande i fråga om gärningar som begåtts före den 1&lt;br&gt;april 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Beträffande behandling av personuppgifter som omfattas av datalagen&lt;br&gt;(1973:289) skall i stället för vad som sägs i 2 § och 5 § tredje stycket&lt;br&gt;denna lag, motsvarande bestämmelser i datalagen tillämpas till och med&lt;br&gt;den 30 september 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 mål och ärenden om vite, där föreläggande har beslutats före den 1&lt;br&gt;april 2001 enligt lagen (1992:888) om uppgiftsskyldighet på jordbrukets&lt;br&gt;område eller lagen (1992:889) om den officiella statistiken, tillämpas den&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Beslut om undantag från gallringsföreskrift som meddelats enligt&lt;br&gt;lagen (1995:606) om vissa personregister för officiell statistik gäller fort-&lt;br&gt;farande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0327/prop_200001__27-2.png" style="width:73pt;height:69pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Symbolen består av begynnelsebokstäverna i Sveriges officiella statistik&lt;br&gt;(SOS). Den är utformad med O:et ytterst, öppet upptill och nedtill. Det&lt;br&gt;ena S:et är i centrum och fyller ut den nedre öppna delen av O:et med&lt;br&gt;nedersta slingan i bokstaven. Det andra S:et ligger bakom det första som&lt;br&gt;en skugga av detta och fyller ut den övre öppna delen av O:et med&lt;br&gt;översta slingan i bokstaven. Bokstäverna är blåfärgade, med det&lt;br&gt;skuggade S:et i en ljusare nyans och mellanrummen vita. Om symbolen&lt;br&gt;visas i svart/vitt är bokstäverna svarta respektive grå och mellanrummen&lt;br&gt;vita.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 4 § sekretesslagen (1980:100)* skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i sådan särskild&lt;br&gt;verksamhet hos myndighet som&lt;br&gt;avser framställning av statistik&lt;br&gt;samt, i den utsträckning regering-&lt;br&gt;en föreskriver det, i annan&lt;br&gt;därmed jämförbar undersökning,&lt;br&gt;som utförs av myndighet, för&lt;br&gt;uppgift som avser enskilds per-&lt;br&gt;sonliga eller ekonomiska förhål-&lt;br&gt;landen och som kan hänföras till&lt;br&gt;den enskilde. Uppgift i företags-&lt;br&gt;register, uppgift som avser avlid-&lt;br&gt;en, uppgift som behövs för forsk-&lt;br&gt;nings- eller statistikändamål, upp-&lt;br&gt;gift som avser personal- och&lt;br&gt;lönestatistik och uppgift, som inte&lt;br&gt;genom namn, annan identitetsbe-&lt;br&gt;teckning eller därmed jämförbart&lt;br&gt;förhållande är direkt hänförlig till&lt;br&gt;den enskilde, får dock lämnas ut,&lt;br&gt;om det står klart att uppgiften kan&lt;br&gt;röjas utan att den som uppgiften&lt;br&gt;rör eller honom närstående lider&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i sådan särskild&lt;br&gt;verksamhet hos myndighet som&lt;br&gt;avser framställning av statistik&lt;br&gt;samt, i den utsträckning regering-&lt;br&gt;en föreskriver det, i annan&lt;br&gt;därmed jämförbar undersökning,&lt;br&gt;som utförs av myndighet, för&lt;br&gt;uppgift som avser enskilds per-&lt;br&gt;sonliga eller ekonomiska förhål-&lt;br&gt;landen och som kan hänföras till&lt;br&gt;den enskilde. Uppgift som&lt;br&gt;behövs för forsknings- eller&lt;br&gt;statistikändamål och uppgift, som&lt;br&gt;inte genom namn, annan&lt;br&gt;identitetsbeteckning eller därmed&lt;br&gt;jämförbart förhållande är direkt&lt;br&gt;hänförlig till den enskilde, far&lt;br&gt;dock lämnas ut, om det står klart&lt;br&gt;att uppgiften kan röjas utan att&lt;br&gt;den som uppgiften rör eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider&lt;br&gt;skada eller men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skada eller men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio&lt;br&gt;år, såvitt angår uppgift om enskilds personliga förhållanden, och annars i&lt;br&gt;högst tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1474&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:607&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En översyn av regleringen av den officiella statistiken har aktualiserats&lt;br&gt;av flera skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personuppgiftslagen (1998:204) trädde i kraft den 24 oktober 1998 och&lt;br&gt;ersatte datalagen (1973:289). Genom personuppgiftslagen genomfördes&lt;br&gt;Europaparlamentets och ministerrådets direktiv 95/46/EG av den 24&lt;br&gt;oktober 1995 om skydd for enskilda personer med avseende på behand-&lt;br&gt;ling av personuppgifter och det fria flödet av sådana uppgifter. Den nya&lt;br&gt;regleringen far konsekvenser for den registerreglering som grundas på&lt;br&gt;datalagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare beslutade regeringen den 12 mars 1998 att bemyndiga chefen&lt;br&gt;för Finansdepartementet att tillkalla en utredare med uppgift att utvärdera&lt;br&gt;statistikreformen (dir. 1998:17, se avsnitt 5.3). Utredarens ställningsta-&lt;br&gt;ganden bedömdes kunna leda till förslag till ändringar i den rättsliga reg-&lt;br&gt;leringen av den officiella statistiken. Regeringskansliet beslutade därför&lt;br&gt;samma dag att det inom Finansdepartementet skulle tillsättas en arbets-&lt;br&gt;grupp med uppgift att lämna förslag till ändringar i de författningar som&lt;br&gt;berör statistikens område. Flera delfrågor utöver de nu berörda ingick i&lt;br&gt;uppdraget. Arbetsgruppen antog namnet Statistikregelgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistikregelgruppen överlämnade i december 1999 sin promemoria&lt;br&gt;Statistikens regler (Ds 1999:75) till regeringen. Statistikregelgruppens&lt;br&gt;lagförslag finns i bilaga 1. Promemorian har remissbehandlats. En för-&lt;br&gt;teckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. En sammanställning av&lt;br&gt;remissvaren finns tillgänglig i Justitiedepartementet (Ju 1999/6084/F).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om utvärdering av statistikreformen lämnade sitt betänk-&lt;br&gt;ande Statistikreformen - Utvärdering och förslag till utveckling (SOU&lt;br&gt;1999:96) till regeringen i september 1999. Betänkandet har remissbe-&lt;br&gt;handlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En&lt;br&gt;sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Justitiedepartementet&lt;br&gt;(Ju 1999/4232/F).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 21 juni 2000 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över det lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga&lt;br&gt;5. Lagrådets synpunkter behandlas i den allmänna motiveringen i kapitel&lt;br&gt;6 och i författningskommentaren. Regeringen har följt synpunkterna.&lt;br&gt;Dessutom har vissa mindre justeringar av lagtexten gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Allmänna utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Den officiella statistiken&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.1.1 Bakgrund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Statistiken har en lång historia i vårt land. Den går tillbaka till första&lt;br&gt;hälften av 1700-talet. Dagens system för officiell statistik är resultatet av&lt;br&gt;en process som pågått sedan 1960. Detta år fattade nämligen riksdagen&lt;br&gt;principbeslut om att all statlig statistik som inte av administrativa skäl&lt;br&gt;behövde vara bunden till någon viss myndighet skulle förläggas till&lt;br&gt;Statistiska centralbyrån. I linje med beslutet genomfördes under åren&lt;br&gt;1961-65 en långtgående centralisering av den statliga statistikproduk-&lt;br&gt;tionen. Förutsättningarna och villkoren för statistiken har därefter varit&lt;br&gt;föremål för flera utredningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990 års statistikutredning hade till huvuduppgift att pröva hur den&lt;br&gt;statliga statistikverksamheten skulle kunna effektiviseras. Utredningen&lt;br&gt;skulle pröva om en ytterligare effektivisering kunde uppnås genom att&lt;br&gt;statistikens huvudanvändare gavs en tydligare beställarroll. Statistiken&lt;br&gt;borde så långt som möjligt finansieras direkt av beställarna. Möjligheten&lt;br&gt;att helt uppdragsfinansiera SCB:s verksamhet skulle också prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens betänkande Effektivare statistikstyming - den statliga&lt;br&gt;statistikens finansiering och samordning (SOU 1992:48) överlämnades&lt;br&gt;till regeringen i maj 1992. I betänkandet föreslogs bl.a. att ansvaret för&lt;br&gt;styrningen av den statliga statistiken så långt det var lämpligt och möjligt&lt;br&gt;skulle delegeras till huvudanvändama av statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansernas synpunkter på utredningens förslag var blandade.&lt;br&gt;De flesta remissinstanserna välkomnade ett ökat användarinflytande, men&lt;br&gt;ett stort antal bedömde det orealistiskt att lägga ut ett s.k. beställaransvar&lt;br&gt;för så stor del av den statliga statistiken från SCB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen fann under sin beredning att starka skäl talade mot att dele-&lt;br&gt;gera ansvaret för och att avgiftsfinansiera all statistik. Man ansåg dock&lt;br&gt;att ansvaret för officiell statistik för avgränsade s.k. sektorsområden eller&lt;br&gt;för statistik med en huvudanvändare så långt möjligt borde fördelas till&lt;br&gt;sektormyndighetema. Statistiken skulle finansieras genom anslag till&lt;br&gt;dessa. Riksdagen godkände de förordade principerna (prop. 1992/93:101,&lt;br&gt;bet. 1992/93 :FiU7,rskr. 1992/93:122).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En genomförandekommitté tillkallades i februari 1993 för att bereda&lt;br&gt;ändringar i ansvarsfördelningen för den statliga statistiken. Kommittén&lt;br&gt;avlämnade i januari 1994 sitt slutbetänkande Ändrad ansvarsfördelning&lt;br&gt;för den statliga statistiken (SOU 1994:1). I betänkandet föreslogs utlägg-&lt;br&gt;ning av s.k. beställaransvar för officiell statistik per den 1 juli 1994 till 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigheter. Det totala beloppet för det utlagda beställaransvaret upp-&lt;br&gt;gick till närmare 90 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De myndigheter som föreslogs bli beställaransvariga för officiell&lt;br&gt;statistik skulle kunna styra och kontrollera produktionen av den statistik&lt;br&gt;de fick ansvaret för. Detta skulle gälla oberoende av om myndigheten&lt;br&gt;valde att producera statistiken själv eller att lägga ut produktionsansvaret&lt;br&gt;till någon annan (SCB, annan myndighet eller en servicebyrå).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen innebar att SCB skulle ges tre separata uppgifter, nämligen&lt;br&gt;ansvar för förvaltningsuppgifter, ansvar för sektorövergripande anslagsfi-&lt;br&gt;nansierad statistik m.m. och uppdragstagare inom statistikområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen följde i stort kommitténs förslag beträffande den officiella&lt;br&gt;statistiken. Ansvaret för en betydande del av den officiella statistiken&lt;br&gt;fördelades därefter på ett antal centrala förvaltningsmyndigheter enligt de&lt;br&gt;godkända principerna med verkan från den 1 juli 1994 (prop.&lt;br&gt;1993/94:100 bil. 8, bet. 1993/94:FiU15, rskr. 1993/94:269).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.2 Gällande regler&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den officiella statistiken regleras i lagen (1992:889) om den officiella&lt;br&gt;statistiken (statistiklagen), som trädde i kraft den 1 januari 1993 (prop.&lt;br&gt;1991/92:118, bet. 1991/92:FiU23, rskr. 1991/92:316). Statistiklagen&lt;br&gt;tillämpas när statliga myndigheter under regeringen framställer officiell&lt;br&gt;statistik. Organ utanför den statliga sektom och sådana som ligger under&lt;br&gt;riksdagen, t.ex. Riksbanken, faller alltså utanför lagens tillämpningsom-&lt;br&gt;råde. Lagen kompletteras av förordningen (1992:1668) om den officiella&lt;br&gt;statistiken (statistikförordningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelser i statistiklagen och statistikförordningen bemyn-&lt;br&gt;digas myndighet som ansvarar för officiell statistik att meddela närmare&lt;br&gt;föreskrifter om vilka uppgifter som skall lämnas till den officiella statisti-&lt;br&gt;ken samt om sättet och tiden för uppgiftslämnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av detta bemyndigande fastställer t.ex. SCB föreskrifter för&lt;br&gt;de enskilda statistiska undersökningarna. Genom föreskrifterna fastställs&lt;br&gt;vilka kategorier av uppgiftslämnare som omfattas av uppgiftsskyldig-&lt;br&gt;heten i den aktuella undersökningen samt när uppgifterna senast skall&lt;br&gt;lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också andra statistikansvariga myndigheter än SCB fastställer före-&lt;br&gt;skrifter för statistiska undersökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1992:888) om uppgiftsskyldighet på jordbrukets område regle-&lt;br&gt;ras bl.a. skyldigheten att lämna uppgifter till lantbruksregistret och stati-&lt;br&gt;stiken på jordbruksområdet. Lagen, som trädde i kraft den 1 januari 1993&lt;br&gt;(prop. 1991/92:121, bet. 1991/92:JoU19, rskr. 1991/92:278), komplet-&lt;br&gt;teras av förordningen (1992:1032) om uppgiftsskyldighet på jordbrukets&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen av de personregister i datalagens (1973:289) mening som&lt;br&gt;används för att ta fram officiell statistik och som innehåller känsliga&lt;br&gt;uppgifter återfinns i lagen (1995:606) om vissa personregister för offici-&lt;br&gt;ell statistik (statistikregisterlagen), som trädde i kraft den 1 juli 1995&lt;br&gt;(prop. 1994/95:200, bet. 1994/95:FiU24, rskr. 1994/95:368). Komplet-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;terande föreskrifter om de olika registren finns i förordningen&lt;br&gt;(1995:1060) om vissa personregister för officiell statistik (statistik-&lt;br&gt;registerförordningen). Den innehåller detaljerade bestämmelser om de&lt;br&gt;register som omfattas av registerlagen med föreskrifter om ändamål,&lt;br&gt;innehåll och om tillåtna sambearbetningar. Statistikregisterförordningen&lt;br&gt;omfattar 32 personregister hos statistikansvariga myndigheter. Den&lt;br&gt;innehåller också en reglering av användningen av personregister för&lt;br&gt;SCB:s databasservice.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Begreppet officiell statistik&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande statistisk information behövs inom alla samhällsområden.&lt;br&gt;Det finns starka motiv till att den intar en särställning jämfört med annan&lt;br&gt;information inom respektive område. Regleringen av den officiella sta-&lt;br&gt;tistiken syftar till att ge denna särställning samtidigt som processen att&lt;br&gt;framställa statistiken fordrar vissa regler. Av 1 § andra stycket statistik-&lt;br&gt;lagen framgår sålunda att officiell statistik är sådan statistik för samhälls-&lt;br&gt;planering, forskning, allmän information och internationell rapportering&lt;br&gt;som en myndighet framställer enligt föreskrifter som regeringen med-&lt;br&gt;delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motiven till statistiklagen (prop. 1991/92:118) framhölls att statliga&lt;br&gt;myndigheter framställer statistik för olika ändamål. För det första avsågs&lt;br&gt;sådan statistik som tas fram genom sammanställning och bearbetning av&lt;br&gt;uppgifter som myndigheterna förfogar över för att följa upp, bedöma och&lt;br&gt;utvärdera sin egen verksamhet (driftsstatistik). Lagförslaget fokuserades&lt;br&gt;emellertid på sådan statistik som framställs av SCB och vissa andra myn-&lt;br&gt;digheter och som har ett vidare syfte. Denna statistik bygger på uppgifter&lt;br&gt;som antingen samlas in direkt från enskilda fysiska eller juridiska per-&lt;br&gt;soner eller inhämtas från administrativa källor. Regeringen förordade&lt;br&gt;alltså att endast den senare typen av statistikframställning - den officiella&lt;br&gt;statistiken - skulle omfattas av lagregleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § statistiklagen krävs att statistiken är objektiv och allmänt&lt;br&gt;tillgänglig. Av motiven framgår bl.a. att statistiken inte far påverkas av&lt;br&gt;ovidkommande faktorer och att den inte heller får utformas för att tjäna&lt;br&gt;vissa syften. Statistiska metoder skall användas som garanterar att stati-&lt;br&gt;stiken inte kan ifrågasättas ur sådana synvinklar. Statistiken skall också&lt;br&gt;offentliggöras på sådant sätt att den är enkelt åtkomlig för de behov som&lt;br&gt;skall tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Officiell statistik och personuppgiftslagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Framställning av officiell statistik förutsätter inom vissa områden&lt;br&gt;behandling av uppgifter på individnivå. Tidigare har underlaget oftast&lt;br&gt;samlats in på blanketter direkt från allmänheten. Numera inhämtas&lt;br&gt;uppgifter i ökande utsträckning i elektronisk form från olika register.&lt;br&gt;Detta sker för att minska såväl uppgiftslämnandet från enskilda som&lt;br&gt;kostnaderna för hanteringen. Bakgrunden är naturligtvis också att sam-&lt;br&gt;hällets administrativa register undan för undan har övergått till elektro-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nisk form. Nästa folk- och bostadsräkning i Sverige kommer för övrigt&lt;br&gt;också att vara registerbaserad och skall alltså inte genomföras med blan-&lt;br&gt;kett från allmänheten och fastighetsägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den registerbaserade statistiken utvecklades snabbt under senare delen&lt;br&gt;av 1980-talet. Utvecklingen mot en rationell användning av uppgifter i&lt;br&gt;elektronisk form har dock pågått under lång tid. SCB har varit en av&lt;br&gt;pionjärerna på användarsidan och har haft en viktig roll i Sveriges&lt;br&gt;utveckling på IT-området. Befolkningsstatistiken kunde sålunda redan i&lt;br&gt;slutet av 1960-talet rationaliseras och byggas ut med hjälp av folkbokför-&lt;br&gt;ingens databehandlade register. Inkomststatistiken, som hämtar underlag&lt;br&gt;från skatteförvaltningens register, är ett annat exempel på tidig databe-&lt;br&gt;handling. Här finns dessutom olika former av bidrag som bostadsbidrag&lt;br&gt;och studiemedel. Det är därmed möjligt att redovisa ”disponibel inkomst&lt;br&gt;per taxeringshushåll”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningsregistret bygger på uppgifter från befolkningsregistret,&lt;br&gt;den av arbetsgivaren lämnade kontrolluppgiften, det centrala företags-&lt;br&gt;och arbetsställeregistret och inkomstregistret för egenföretagare. Ett ut-&lt;br&gt;bildningsregister inrättades under slutet av 1980-talet, vilket användes&lt;br&gt;och kompletterades i samband med uppgiftsinsamlingen i FoB 90. De&lt;br&gt;inhämtade uppgifterna om utbildningens inriktning och längd har därefter&lt;br&gt;uppdaterats med uppgift om utbildningar som genomgåtts i Sverige.&lt;br&gt;Utbildningsuppgifter för personer som flyttat till Sverige har tillförts&lt;br&gt;registret via enkäter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få uppgifter om enskildas sociala och ekonomiska förhållanden&lt;br&gt;och om familjeförhållanden genomför SCB olika individ- och hushålls-&lt;br&gt;undersökningar där individerna själva tillfrågas. Detta gäller t.ex. under-&lt;br&gt;sökningarna om levnadsförhållandena (ULF), arbetskraftsundersökning-&lt;br&gt;ama (AKU) m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid införandet av datalagen (1973:289) fanns ett stort antal&lt;br&gt;statistikregister som under en övergångsperiod skulle anpassas till den&lt;br&gt;nya lagstiftningen. Ställning skulle då tas till om registret var av&lt;br&gt;”statsmaktskaraktär” eller inte. Härför räckte vid denna tid de faktum att&lt;br&gt;medel hade beviljats för en statistisk undersökning och att det anslagna&lt;br&gt;beloppet gav vid handen att ADB skulle användas för ändamålet.&lt;br&gt;Bedömningen av vad som ansågs vara ett statsmaktsregister stramades&lt;br&gt;dock successivt upp i takt med att ett stort antal s.k. personregister&lt;br&gt;författningsreglerades särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan datalagen trädde i kraft 1973, har SCB kommit in med ett stort&lt;br&gt;antal framställningar till Datainspektionen (DI) om att få behandla&lt;br&gt;personuppgifter och att sambearbeta dessa med andra personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendeflödet mellan SCB och DI medförde att man successivt utveck-&lt;br&gt;lade ett förenklat förfarande för statistikregister inom ramen för den&lt;br&gt;gällande lagstiftningen. Ur denna process skapades Datainspektionens&lt;br&gt;föreskrifter om förenklat ansökningsförfarande beträffande vissa person-&lt;br&gt;register för statistikändamål (DIFS 1989:2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett resultat av utredningsbetänkandet En ny datalag (SOU&lt;br&gt;1993:10) ändrades datalagen på vissa punkter med giltighet från den&lt;br&gt;1 januari 1995. Ändringarna innebar bl.a. att DI fick rätt att utfärda gene-&lt;br&gt;rella föreskrifter för sådan databehandling av personuppgifter som ofta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sker inom branscher, sektorer eller verksamheter, t.ex. sjukhusens&lt;br&gt;patientregister, forskningsregister, direktreklamregister - och statistikre-&lt;br&gt;gister. De register som fördes enligt sådana regler undantogs från till-&lt;br&gt;ståndsplikt. DI fick samtidigt också möjlighet att förena föreskrifter och&lt;br&gt;förbud med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av detta meddelade DI generella föreskrifter beträffande&lt;br&gt;statistikregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1995 trädde statistikregisterlagen i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datalagen ersattes den 24 oktober 1998 av personuppgiftslagen&lt;br&gt;(1998:204). Den nya lagen kommer dock med hänsyn till övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna att få fullt genomslag först den 1 oktober 2001. Datalagen&lt;br&gt;kommer således att gälla fram till den tidpunkten för en stor del av&lt;br&gt;behandlingen av personuppgifter för framställning av statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personuppgiftslagen innebär ett genomförande av Europaparlamentets&lt;br&gt;och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för&lt;br&gt;enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och&lt;br&gt;om det fria flödet av sådana uppgifter (dataskyddsdirektivet, se avsnitt&lt;br&gt;4.2.3). Personuppgiftslagen innehåller bestämmelser om när behandling&lt;br&gt;av personuppgifter är tillåten. För behandling av känsliga&lt;br&gt;personuppgifter gäller särskilt stränga regler. Även vissa grundläggande&lt;br&gt;krav på den som behandlar personuppgifter ställs, t.ex. att&lt;br&gt;personuppgifter som samlas in för ett ändamål inte får behandlas för&lt;br&gt;något annat oförenligt ändamål. Vidare finns i lagen bestämmelser om&lt;br&gt;information till de registrerade, om rättelse av personuppgifter och om&lt;br&gt;säkerheten vid behandlingen. Behandling av personuppgifter för bl.a.&lt;br&gt;statistiska ändamål undantas dock i stor utsträckning från dessa regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ingressen till dataskyddsdirektivet sägs att ”Senare behandling av&lt;br&gt;personuppgifter för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål kan&lt;br&gt;- förutsatt att medlemsstaterna ger lämpliga garantier - inte allmänt sett&lt;br&gt;anses oförenliga med de ändamål för vilka uppgifterna tidigare samlades&lt;br&gt;in”. Det innebär att statistikansvariga myndigheter kan behandla upp-&lt;br&gt;gifter från andra myndigheter för statistikändamål även om uppgifterna&lt;br&gt;ursprungligen samlats in för ett annat ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personuppgiftslagens bestämmelser innebär att känsliga personuppgift-&lt;br&gt;er får behandlas utan samtycke för forskning och statistik, om behand-&lt;br&gt;lingen är nödvändig och om samhällsintresset av projektet klart väger&lt;br&gt;över riskerna för otillbörligt intrång i den personliga integriteten. Har&lt;br&gt;behandlingen godkänts av en forskningsetisk kommitté, skall förutsätt-&lt;br&gt;ningarna anses uppfyllda. Detta framgår av lagens 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motiven till personuppgiftslagen (prop. 1997/98:44) framhålls bl.a.&lt;br&gt;(s. 70 f.) följande. Statistik och forskning är ett så viktigt område att det&lt;br&gt;bör regleras redan i den nya lagen. Att forskning och statistik kan&lt;br&gt;genomföras utgör ett sådant viktigt allmänt intresse som avses i artikel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 i EG-direktivet. Den nya lagen bör - såsom en sådan lämplig&lt;br&gt;skyddsåtgärd som avses i nämnda artikel i direktivet - innehålla en regel&lt;br&gt;om att personuppgifter som behandlas för bl.a. statistiska eller&lt;br&gt;vetenskapliga ändamål får användas för att vidta åtgärder beträffande den&lt;br&gt;registrerade bara om den registrerade har lämnat sitt samtycke eller om&lt;br&gt;det finns synnerliga skäl med hänsyn till den registrerades vitala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intressen. Regeln bör enligt regeringens mening dock inte gälla för en&lt;br&gt;myndighets användning av personuppgifter i allmänna handlingar. De&lt;br&gt;stränga regler om sekretess och tystnadsplikt som regelmässigt gäller vid&lt;br&gt;behandling för forskning och statistik far också anses utgöra lämpliga&lt;br&gt;skyddsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt personuppgiftslagen får känsliga personuppgifter alltid behand-&lt;br&gt;las om den registrerade uttryckligen har lämnat sitt samtycke. Huvud-&lt;br&gt;principen vid forskning och statistik har under lång tid varit att den&lt;br&gt;enskilde skall ha lämnat sitt samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viss forskning och statistik är, enligt propositionen, så viktig att den&lt;br&gt;inte bör vara beroende av att varje berörd enskild har informerats och&lt;br&gt;lämnat sitt samtycke. Ibland tar samhällsintresset över intresset av att&lt;br&gt;skydda enskildas personliga integritet. Att ett rättvisande cancerregister&lt;br&gt;kan föras anses t.ex. vara ett så viktigt samhällsintresse att det inte är&lt;br&gt;rimligt att låta samtycke vara en förutsättning för registrering och därmed&lt;br&gt;registrets kvalitet och användbarhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen om en fri forskning gör att det finns många olikartade forsk-&lt;br&gt;nings- och statistikprojekt, och dessa pågår som regel bara under en&lt;br&gt;begränsad tid. Detta, liksom vikten av att värna om forskningens frihet,&lt;br&gt;gör att det enligt propositionen är lämpligare att göra en avvägning i&lt;br&gt;varje särskilt fall än att i den nya lagen införa generella regler om vilken&lt;br&gt;forskning och statistik som skall tillåtas. Vid en sådan individuell avväg-&lt;br&gt;ning kan olika faktorer kring forsknings- eller statistikprojektet vägas&lt;br&gt;mot intrånget i den enskildes personliga integritet. Det bör t.ex. göras en&lt;br&gt;bedömning av hur pass viktig den kunskap är som projektet kan ge och&lt;br&gt;om den kunskapen kan fås på något annat sätt än genom att behandla&lt;br&gt;personuppgifter eller om intrånget i den personliga integriteten annars&lt;br&gt;kan begränsas genom en annan uppläggning av projektet. Det anses t.ex.&lt;br&gt;viktigt att möjligheterna att bedriva forskningen eller framställa stati-&lt;br&gt;stiken utan att använda personanknutna uppgifter alltid undersöks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behandling av känsliga personuppgifter utan samtycke från dem som&lt;br&gt;avses med uppgifterna får alltså ske under förutsättning att behandlingen&lt;br&gt;är nödvändig och att samhällsintresset av det forsknings- eller statistik-&lt;br&gt;projekt vari behandlingen ingår klart väger över den risk för otillbörligt&lt;br&gt;intrång i enskildas personliga integritet som behandlingen kan innebära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den normen ger enligt propositionen uttryck för en restriktiv tillämp-&lt;br&gt;ning och betonar att behandlingen måste vara nödvändig samtidigt som&lt;br&gt;en intresseavvägning skall göras. I propositionen anförs att det inte är&lt;br&gt;nödvändigt att i lagtexten ytterligare precisera normen utan det kan&lt;br&gt;överlåtas åt rättstillämpningen att efter rådande värderingar och&lt;br&gt;utvecklingen i samhället avgöra vilka behandlingar som kan tillåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid den helhetsbedömning som skall göras enligt normen kan beaktas&lt;br&gt;bl.a. forsknings- eller statistikprojektets vikt, behovet av personuppgifter,&lt;br&gt;säkerhet vid behandlingen, hur pass kostsamt eller tidsödande det skulle&lt;br&gt;vara att hämta in samtycke, i vad mån den enskilde skulle kunna skadas&lt;br&gt;om man begärde samtycke och om en kontakt med den enskilde skulle&lt;br&gt;kunna förrycka undersökningsresultatet. Vid intresseavvägningen bör&lt;br&gt;också beaktas om information i någon form lämnas till berörda, t.ex. via&lt;br&gt;anslag eller annonser. I de allra flesta fall bör åtminstone sådan informa-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tion lämnas. Även frågan i vilken utsträckning den som begär det skall ha Prop. 2000/01:27&lt;br&gt;rätt att bli struken kan beaktas vid intresseavvägningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Internationella regler om statistik&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.2.1 EG:s rättsakter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;EU:s inverkan på den svenska statistiken behandlas utförligt i&lt;br&gt;betänkandet Statistikreformen (SOU 1999:96, s. 193 ff.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiken inom EU styrs i stor utsträckning av förordningar beslutade&lt;br&gt;av EU:s ministerråd. Dessa förordningar är i princip direkt tillämpliga i&lt;br&gt;medlemsländerna. Beslut om hur förordningarna närmare skall tillämpas&lt;br&gt;tas dock ofta i särskild ordning av kommissionen genom olika verkstäl-&lt;br&gt;lighetskommittéer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För andra statistikuppgifter som EU inhämtar från medlemsländerna&lt;br&gt;gäller att det rättsligt sett inte finns någon skyldighet att leverera. Över-&lt;br&gt;lämnandet av sådan statistik baserar sig alltså på frivilliga överens-&lt;br&gt;kommelser. I vissa fall beror avsaknaden av reglering på att statistiksam-&lt;br&gt;arbetet befinner sig i ett uppbyggnadsskede.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för statistikarbetet i EU, den primära EG-rätten,&lt;br&gt;återfinns i artikel 285 i EG-fördraget som genom Amsterdamfördraget&lt;br&gt;fått följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 5 i protokollet om&lt;br&gt;stadgan för Europeiska centralbanksystemet skall rådet enligt förfarandet&lt;br&gt;i artikel 251 besluta om åtgärder för att framställa sådan statistik som be-&lt;br&gt;hövs för gemenskapens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Framställningen av gemenskapsstatistik skall uppfylla krav på&lt;br&gt;opartiskhet, tillförlitlighet, objektivitet, vetenskapligt oberoende,&lt;br&gt;kostnadseffektivitet och insynsskydd för statistiska uppgifter; den far inte&lt;br&gt;innebära en alltför stor belastning för de ekonomiska aktörerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med detta tillägg i fördragstexten var att skapa en grund för att&lt;br&gt;göra statistiken mer tillgänglig och ge den ett bredare ändamål än&lt;br&gt;tidigare. Tidigare gällde nämligen att information i form av statistik&lt;br&gt;enbart skulle tillgodose kommissionens behov. Med ordalydelsen&lt;br&gt;”gemenskapens verksamhet” omfattas alla de områden som EU inne-&lt;br&gt;fattar. Inte minst tar begreppet sikte på att tillgodose EU-medborgamas&lt;br&gt;behov av lättillgänglig information om läge och utveckling inom EU och&lt;br&gt;om EU:s förhållande till sin omvärld. Förordningen om gemen-&lt;br&gt;skapsstatistik (som behandlas i avsnitt 4.2.2) innehåller preciseringar och&lt;br&gt;tillämpningsföreskrifter som bygger på tillägget i fördraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sekundära EG-rätten består av ett antal rättsakter som på ett eller&lt;br&gt;annat sätt berör framställning av statistik eller hantering av uppgifter för&lt;br&gt;framställning av statistik. Dessa rättsakter består av ett begränsat antal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;direktiv, ett stort antal förordningar (med direkt tillämpning i Sverige)&lt;br&gt;och ett antal beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsakterna behandlar i allmänhet olika undersökningar som skall&lt;br&gt;genomföras, t.ex. statistisk information rörande turism, statistik över&lt;br&gt;gods- och passagerarbefordran till sjöss, statistik om trafikolyckor eller&lt;br&gt;statistik över inkomsters struktur och fördelning. Medlemsländerna far&lt;br&gt;genom rättsakterna åligganden att samla in och överlämna resultatet av&lt;br&gt;uppgiftsinsamlingama till Eurostat, dvs. EU:s statistikkontor. I vissa fall&lt;br&gt;beskrivs hur uppgifterna skall sammanställas och bearbetas till gemen-&lt;br&gt;skapsstatistik. Ofta ges definitioner och detaljerade beskrivningar av&lt;br&gt;undersökningsobjekten och variablerna i uppgiftsinsamlingen återges i&lt;br&gt;långa förteckningar. Kravet riktas mot medlemsländerna eller i vissa fall&lt;br&gt;deras statistikmyndigheter och inte mot t.ex. näringsidkare. I regel - men&lt;br&gt;inte alltid - finns i den svenska lagstiftningen föreskrifter om uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet mot företag som täcker de uppgifter som behövs för undersök-&lt;br&gt;ningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemenskapsstatistik skall framställas på grundval av enhetliga&lt;br&gt;standarder. Många rättsakter reglerar vilka uppgifter länderna i gemen-&lt;br&gt;skapen skall lämna och andra detaljer i syfte att resultaten skall bli&lt;br&gt;jämförbara. Sverige har hittills kunnat fullgöra sina åligganden enligt&lt;br&gt;rättsakterna på statistikområdet utan avsevärda problem.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.2 Förordningen om gemenskapsstatistik&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ministerrådet antog den 17 februari 1997 förordningen nr 322/97 om&lt;br&gt;gemenskapsstatistik (Celex 397R0322). Syftet med förordningen var att&lt;br&gt;upprätta en rättslig ram för framställning av gemenskapsstatistik. Man&lt;br&gt;pekade på att FN:s statistikkommission den 14 april 1994 hade antagit&lt;br&gt;grundläggande principer för officiell statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemenskapen skall kunna grunda sina beslut på statistik som är&lt;br&gt;aktuell, tillförlitlig, väsentlig och jämförbar mellan medlemsstaterna. Ett&lt;br&gt;statistiskt system skulle därför utvecklas för samarbete och samordning&lt;br&gt;mellan bidragande myndigheter och statistiska program skulle genom-&lt;br&gt;föras. I förordningen fastställdes - i enlighet med subsidiaritetsprincipen&lt;br&gt;- de nationella myndigheternas och gemenskapsmyndighetens ansvar för&lt;br&gt;framställning av gemenskapsstatistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare framhölls bl.a. vikten av att konfidentiell information som&lt;br&gt;samlats in skyddas enligt samma principer i medlemsstaterna och man&lt;br&gt;skapade en gemensam definition av vad som skall utgöra ”förtroliga&lt;br&gt;uppgifter”. Därvid skulle också uppgifter som hämtas ur allmänna källor&lt;br&gt;anses vara ”förtroliga” om detta följde av en medlemsstats nationella&lt;br&gt;lagstiftning, vilket t.ex. är fallet i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningen är indelad i 6 kapitel och består av 23 artiklar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första kapitlet innehåller allmänna bestämmelser, bl.a. anges att syftet&lt;br&gt;är att införa en rättslig ram för att systematiskt och planlagt framställa&lt;br&gt;gemenskapsstatistik i avsikt att utforma, tillämpa, övervaka och värdera&lt;br&gt;gemenskapens politik. I övrigt introduceras här definitioner av vissa&lt;br&gt;begrepp som sedan används i förordningen. Här bör nämnas att gemen-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skapsmyndighet är avdelningen för gemenskapsstatistik, Eurostat. Detta&lt;br&gt;är ett viktigt undantag från huvudregeln att det alltid är kommissionen&lt;br&gt;som sådan som har ansvar enligt EG:s rättsakter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra kapitlet handlar om gemenskapens statistiska program. Rådet&lt;br&gt;skall anta ett program om inriktningen, huvudområdena och målen för de&lt;br&gt;åtgärder som planeras under högst fem år. Det skall utgöra ramen för&lt;br&gt;framställningen av all gemenskapsstatistik. Dessutom skall kommission-&lt;br&gt;en före maj månads utgång lägga fram sitt arbetsprogram för det&lt;br&gt;kommande året för granskning av Kommittén för det statistiska program-&lt;br&gt;met (SPC). I sina initiativ till statistik skall kommissionen bl.a. ange de&lt;br&gt;skäl som motiverar den planerade åtgärden. Vidare skall en lönsamhets-&lt;br&gt;analys redovisas i vilken hänsyn tas till de finansiella kostnaderna för&lt;br&gt;åtgärden för både gemenskapen och medlemsländerna. Den skall även&lt;br&gt;belysa hur belastningen på uppgiftslämnama skall begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje kapitlet gäller principer. Det inleds med ett stycke som anger de&lt;br&gt;vägledande principerna. Dessa principer definieras sedan i efterföljande&lt;br&gt;stycken. Inledningsstycket har följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”För att garantera högsta möjliga kvalitet i både etiskt och yrkesmässigt&lt;br&gt;hänseende skall gemenskapsstatistik styras av principerna om opartisk-&lt;br&gt;het, tillförlitlighet, relevans, kostnadseffektivitet, förtrolighet med av-&lt;br&gt;seende på statistik och insyn”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av särskilt intresse i detta sammanhang är definitionen av förtrolighet&lt;br&gt;med avseende på statistik. Detta begrepp definieras som skydd för&lt;br&gt;uppgifter som hänför sig till enskilda statistiska objekt, som erhålls direkt&lt;br&gt;för statistiska ändamål eller indirekt från administrativa eller andra källor&lt;br&gt;mot alla brott mot rätten till förtrolighet. Definitionen inbegriper hinder&lt;br&gt;för icke-statistisk användning och olagligt röjande av uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel fyra handlar om spridning och kommenteras här inte vidare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skyddet för förtroliga uppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kapitel fem bygger vidare på definitionen av förtrolighet med avseende&lt;br&gt;på statistik och anger inledningsvis när en uppgift skall anses förtrolig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så är fallet när det är möjligt att identifiera statistiska objekt antingen&lt;br&gt;direkt eller indirekt och därigenom röja särskild information. För att&lt;br&gt;kunna avgöra om ett statistiskt objekt är identifierbart skall alla sätt som&lt;br&gt;rimligen kan användas av tredje man för att identifiera objektet beaktas.&lt;br&gt;Ett undantag från detta är att uppgifter som hämtas ur källor som är&lt;br&gt;tillgängliga för allmänheten inte skall anses förtroliga, förutsatt att de inte&lt;br&gt;är förtroliga hos myndigheten enligt nationell lagstiftning (Artikel 13).&lt;br&gt;Sistnämnda fall är för handen i Sverige, eftersom även offentliga&lt;br&gt;handlingar omfattas av absolut sekretess enligt 9 kap. 4 § sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) när de kommer in till en statistikansvarig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ”sekretessregel” som finns i förordningen säger att förtroliga&lt;br&gt;uppgifter som erhållits enbart för framställning av gemenskapsstatistik&lt;br&gt;skall användas av nationella myndigheter och gemenskapsmyndigheten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enbart för statistiska ändamål, om inte uppgiftslämnama otvetydigt har&lt;br&gt;lämnat sitt samtycke till att uppgifterna används för andra ändamål.&lt;br&gt;(Artikel 15.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nationella myndighet som är ansvarig för framställningen av dessa&lt;br&gt;uppgifter kan dock, med undantag från vad nyss sagts, under vissa förut-&lt;br&gt;sättningar och för vetenskapliga syften bevilja tillgång till förtroliga&lt;br&gt;uppgifter som erhållits för gemenskapsstatistik. För tillgång till sådana&lt;br&gt;uppgifter hos gemenskapsmyndigheten måste den nationella myndig-&lt;br&gt;heten som tillhandahöll de begärda uppgifterna ge sitt uttryckliga&lt;br&gt;godkännande (Artikel 17).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör observeras att enligt artikel 14 tillhandahåller den nationella&lt;br&gt;myndigheten endast förtroliga uppgifter som inte medger direkt identifi-&lt;br&gt;ering. Det är alltså endast avidentifierat material och tabellmaterial som&lt;br&gt;överförs till gemenskapsmyndigheten, Eurostat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan också nämnas att artikel 16 principiellt slår fast att nationella&lt;br&gt;myndigheter och gemenskapsmyndigheten skall ha tillgång till&lt;br&gt;administrativa uppgiftskällor, vart och ett inom sina egna offentliga&lt;br&gt;förvaltningars verksamhetsområden, i den utsträckning som dessa&lt;br&gt;uppgifter är nödvändiga för framställning av gemenskapsstatistik. De&lt;br&gt;reella förutsättningarna för detta skall dock bestämmas av varje&lt;br&gt;medlemsstat och kommissionen inom sitt respektive behörighetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förordningen far utlämnande från den nationella statistikmyn-&lt;br&gt;digheten ske endast för forskningsändamål. Den svenska statistiksekre-&lt;br&gt;tessen innehåller emellertid fler undantag från den absoluta sekretessen.&lt;br&gt;Denna problematik behandlas i avsnitt 6.8.1.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.3 Dataskyddsdirektivet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Syftet med Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24&lt;br&gt;oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på&lt;br&gt;behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter&lt;br&gt;(dataskyddsdirektivet, Celex 395L0046) är att skapa en gemensam, hög&lt;br&gt;nivå på integritetsskyddet för att därigenom möjliggöra ett fritt flöde av&lt;br&gt;personuppgifter medlemsländerna emellan. Medlemsstaterna far inom&lt;br&gt;den ram som ges i direktivet närmare precisera villkoren för när behand-&lt;br&gt;ling av personuppgifter får förekomma. Dessa preciseringar far dock inte&lt;br&gt;hindra det fria flödet av personuppgifter inom unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet är tillämpligt på all automatiserad behandling av person-&lt;br&gt;uppgifter. Det är också tillämpligt på manuella register, dock endast på&lt;br&gt;sådana manuella register som är sökbara utifrån särskilda kriterier.&lt;br&gt;Direktivet är inte tillämpligt på sådan behandling av personuppgifter som&lt;br&gt;faller utanför gemenskapsrätten (t.ex. den som gäller allmän säkerhet,&lt;br&gt;statens säkerhet eller statens verksamhet på straffrättens område) och inte&lt;br&gt;heller på register för personligt bruk. Behandling av personuppgifter för&lt;br&gt;journalistiska, konstnärliga och litterära ändamål undantas från direk-&lt;br&gt;tivets materiella bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personuppgifter får samlas in endast for särskilda, uttryckligt angivna&lt;br&gt;och berättigade ändamål och uppgifterna får inte senare användas på ett&lt;br&gt;sätt som är oförenligt med ursprungsändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personuppgifter får behandlas endast när samtycke lämnats, när det är&lt;br&gt;nödvändigt för att fullgöra ett avtal i vilket den registrerade är part, när&lt;br&gt;det finns en i författning reglerad förpliktelse att behandling av&lt;br&gt;uppgifterna skall ske, när det är nödvändigt för att skydda den enskildes&lt;br&gt;grundläggande intressen, när det är nödvändigt för att utföra en arbets-&lt;br&gt;uppgift i det allmännas intresse eller slutligen, om det i övrigt skett en&lt;br&gt;intresseavvägning som resulterat i att behandling av personuppgifter&lt;br&gt;skall få ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Känsliga uppgifter (ras, religion, politisk åsikt, facklig tillhörighet,&lt;br&gt;hälsotillstånd etc.) får inte behandlas. Dock gäller vissa undantag, bl.a.&lt;br&gt;vid den enskildes uttryckliga samtycke, för ideella föreningars medlems-&lt;br&gt;register, för hälso- och sjukvårdens administration och vid författnings-&lt;br&gt;reglerade skyldigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall bestämma på vilka villkor nationella identifika-&lt;br&gt;tionsnummer får behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När personuppgifter samlas in skall de registrerade informeras om bl.a.&lt;br&gt;vem som är registeransvarig och vad uppgifterna skall användas till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All behandling av personuppgifter skall enligt huvudregeln anmälas till&lt;br&gt;en tillsynsmyndighet. Medlemsstaten kan dock under vissa förutsätt-&lt;br&gt;ningar göra undantag från anmälningsskyldigheten, t.ex. för sådan&lt;br&gt;behandling av personuppgifter som inte kränker enskildas fri- och&lt;br&gt;rättigheter eller när den registeransvariga utsett ett s.k. uppgiftsskydds-&lt;br&gt;ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behandling av personuppgifter som innebär särskilda integritetsrisker&lt;br&gt;får inte förekomma utan att tillsynsmyndigheten först gett tillstånd till&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den registrerade skall ha rätt att få sina rättigheter enligt den nationella&lt;br&gt;lagen prövade av tillsynsmyndigheten och domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överföring av personuppgifter till ett tredje land får i princip endast&lt;br&gt;ske om det mottagande landet har en adekvat skyddsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten skall vara ett oberoende organ. Den skall ha&lt;br&gt;undersökningsbefogenheter och befogenheter att effektivt ingripa mot&lt;br&gt;otillåten behandling av personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall genomföra direktivet i nationell rätt inom tre år&lt;br&gt;efter antagandet den 24 oktober 1995. För de automatiserade behand-&lt;br&gt;lingar som då redan påbörjats är föreskrivet en övergångsperiod på&lt;br&gt;ytterligare tre år. För redan existerande manuella register är övergångs-&lt;br&gt;perioden utsträckt till, som längst, tolv år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.4 Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Europarådet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Europarådet är en mellanstatlig organisation som bildades år 1949 i syfte&lt;br&gt;att bl.a. främja medlemsstaternas ekonomiska och sociala utveckling.&lt;br&gt;Bl.a. är alla EU- och EES-stater medlemmar av Europarådet. Europa-&lt;br&gt;domstolen, som prövar påstådda kränkningar av de mänskliga rättigheter-&lt;br&gt;na, är ett organ som har upprättats av Europarådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är 1980 antog Europarådets ministerkommitté en konvention om&lt;br&gt;skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter,&lt;br&gt;den s.k. dataskyddskonventionen (se prop. 1981/82:189). Konventionen&lt;br&gt;trädde i kraft den 1 oktober 1985.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med konventionen är att säkerställa respekten för grundläggande&lt;br&gt;fri- och rättigheter, särskilt den enskildes rätt till personlig integritet i&lt;br&gt;samband med automatisk databehandling av personuppgifter. Utgångs-&lt;br&gt;punkten är att vissa av den enskildes rättigheter kan behöva skyddas i&lt;br&gt;förhållande till den princip om fritt flöde av information, oberoende av&lt;br&gt;gränser, som finns inskriven i internationella överenskommelser om&lt;br&gt;mänskliga rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983 beslutade Europarådet om en rekommendation, No. R (83) 10,&lt;br&gt;om skydd för personliga uppgifter för forskning och statistik. Europa-&lt;br&gt;rådet ansåg senare att det skett en omfattande utveckling inte minst på det&lt;br&gt;statistiska metodområdet. Av detta och andra skäl påbörjades en översyn&lt;br&gt;av den gällande rekommendationen. Översynen ledde fram till ett förslag&lt;br&gt;till en särskild rekommendation på statistikområdet. Denna rekommenda-&lt;br&gt;tion antogs av Europarådets Ministerkommitté den 30 september 1997:&lt;br&gt;Recommendation No. R (97) 18 of the Committee of Ministers to&lt;br&gt;Member States conceming the Protection of Personal Data collected and&lt;br&gt;Processed for Statistical Purposes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i rekommendationen motsvarar i stor utsträckning de regler&lt;br&gt;som finns i den svenska personuppgiftslagen när det gäller statistikfram-&lt;br&gt;ställning. En regel som går längre än personuppgiftslagen innebär att&lt;br&gt;personliga uppgifter skall göras anonyma så snart de inte längre behövs i&lt;br&gt;identifierbar form. Särskilda förutsättningar i fråga om arkivering och för&lt;br&gt;bevarande av uppgifter i identifierbar form vid longitudinella studier&lt;br&gt;innebär dock att regeln om anonymisering kan få en ändamålsenlig&lt;br&gt;utformning för Sveriges del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen är att rekommendationen i stort innehåller handlings-&lt;br&gt;mönster och åtgärder som ligger väl i linje med de som gäller i Sverige&lt;br&gt;och som i sin tur har den europeiska nivån som måttstock.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;FN&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för The Economic Commission for Europé har FN antagit&lt;br&gt;vissa grundläggande principer för officiell statistik för den europeiska&lt;br&gt;regionen. Principerna antogs i april 1992 och skall diskuteras i&lt;br&gt;conference of European Statisticians vart tredje år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principerna innebär att man skall framställa och tillgängliggöra&lt;br&gt;statistik på ett opartiskt sätt. För att behålla förtroendet för officiell&lt;br&gt;statistik skall uppgifter samlas in, behandlas, lagras och presenteras&lt;br&gt;enligt yrkesmässiga överväganden. Detta innefattar också användning av&lt;br&gt;vetenskapliga principer och ett yrkesetiskt förhållningssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan konstateras att anledningen till att FN sett det som sin uppgift&lt;br&gt;att i detta sammanhang fastställa vissa principer är att den officiella&lt;br&gt;statistiken anses vara en så viktig grund för utvecklingen inom områdena&lt;br&gt;för ekonomi, demografi, sociala förhållanden och miljö. Den har också&lt;br&gt;betydelse för förståelse mellan stater och folk i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;OECD&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;OECD, Organization för Economic Co-operation and Development&lt;br&gt;(Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling), bildades av&lt;br&gt;ett antal industriländer år 1961 för att genom analys och utbyte av&lt;br&gt;erfarenheter stimulera till långsiktig ekonomisk tillväxt och&lt;br&gt;sysselsättning samt vidgad världshandel. Förutom alla EU/EES-stater är&lt;br&gt;bl.a. USA, Kanada, Japan och Australien medlemmar i OECD.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom OECD har en expertgrupp utarbetat riktlinjer i fråga om&lt;br&gt;integritetsskyddet och persondataflödet över gränserna. Riktlinjerna&lt;br&gt;antogs år 1980 tillsammans med en rekommendation till medlemsländer-&lt;br&gt;nas regeringar om att beakta riktlinjerna i nationell lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många internationella företag och organisationer har antagit egna&lt;br&gt;regler om dataskydd som bl.a. bygger på OECD:s riktlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Det statistiska systemet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En nödvändig kunskapskälla&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Statistik är av central betydelse inom många områden i dagens samhälle.&lt;br&gt;Det framgår tydligt genom massmediernas nyhetsförmedling, som så gott&lt;br&gt;som dagligen redovisar forskningsresultat och undersökningar baserade&lt;br&gt;på statistik. Grundläggande funktioner i samhället som demokrati,&lt;br&gt;ekonomi och välfärd är i större eller mindre grad beroende av kunskap&lt;br&gt;baserad på tillförlitlig statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Demokratin behöver utvecklas och fördjupas. Varje ny uppväxande&lt;br&gt;generation måste fostras i demokratins anda. Utbildningsväsendet har en&lt;br&gt;viktig roll i detta sammanhang, bl.a. som förmedlare av statistisk infor-&lt;br&gt;mation och allmän förståelse för hur statistiken kan användas. Också&lt;br&gt;massmedierna har en viktig funktion i den demokratiska processen&lt;br&gt;genom att kritiskt granska politiska beslut och annan verksamhet i&lt;br&gt;samhället. Statistisk information är ofta nödvändig för att kunna fullgöra&lt;br&gt;denna uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska statistiken utgör ett mycket viktigt underlag när&lt;br&gt;regeringen, riksdagen och Riksbanken fattar beslut om den ekonomiska&lt;br&gt;politiken. För att följa upp regeringens målsättningar inom arbets-&lt;br&gt;marknaden krävs tillförlitlig statistik om sysselsättning och arbetslöshet.&lt;br&gt;Riksdagens beslut om utgiftstak för statens budget är ett annat exempel&lt;br&gt;som visar på vikten av precisa statistiska underlag. Inom EU har&lt;br&gt;statistiken blivit allt viktigare under senare år till följd av besluten om&lt;br&gt;fördjupat samarbete mellan medlemsländerna och utvidgning av antalet&lt;br&gt;medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskap baserad på statistiska undersökningar behövs också för att&lt;br&gt;utveckla välfärden. Välfardsstatistiken utgör ett viktigt underlag för att&lt;br&gt;kunna utvärdera hur de senaste årens stora besparingar på statsbudgeten&lt;br&gt;har påverkat välfärden för olika grupper i samhället. Det behövs också&lt;br&gt;statistik för att kunna planera för framtiden, bl.a. för ökade behov av&lt;br&gt;samhällsservice för en allt mer åldrande befolkning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De statistikansvariga myndigheterna&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.2.1 Ansvaret för den sektorövergripande statistiken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det statistiska systemet kan sägas omfatta den officiella statistiken och&lt;br&gt;de metoder, bakomliggande register m.m. som utgör underlag för&lt;br&gt;statistiken samt de myndigheter som har ansvar för statistiken. Vad som&lt;br&gt;är officiell statistik och vilken myndighet som ansvarar för den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förtecknas i bilagan till förordningen (1992:1668) om den officiella stati-&lt;br&gt;stiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB är central förvaltningsmyndighet for den officiella statistiken och&lt;br&gt;annan statlig statistik. Myndighetens verksamhet består av tre delar. SCB&lt;br&gt;är ansvarig för och producerar officiell statistik som är sektorövergripan-&lt;br&gt;de eller som saknar en entydig huvudanvändare. Det gäller i huvudsak ar-&lt;br&gt;betsmarknadsstatistik, befolkningsstatistik, ekonomisk statistik, välfards-&lt;br&gt;statistik och viss övergripande utbildningsstatistik. Statistikansvaret om-&lt;br&gt;fattar drygt hälften av den officiella statistiken. SCB är också ansvarig&lt;br&gt;for samordning av det statistiska systemet. Det innebär att hålla samman,&lt;br&gt;bevaka och utveckla den officiella statistiken, stödja andra statistikansva-&lt;br&gt;riga myndigheter, informera om systemet samt ansvara for internationellt&lt;br&gt;statistiskt samarbete och centrala databaser. Enligt förordningen&lt;br&gt;(1988:137) med instruktion for Statistiska centralbyrån skall SCB:s sty-&lt;br&gt;relse årligen till regeringen lämna en skriftlig bedömning av den officiel-&lt;br&gt;la statistikens samordning. De bedömningar som SCB hittills har lämnat&lt;br&gt;har berört samordningen ur ett mer övergripande perspektiv, dvs. om&lt;br&gt;statistiken har tagits fram och gjorts tillgänglig enligt gällande författ-&lt;br&gt;ningar. Bedömningsunderlaget har utgjorts av enkäter till statistik-&lt;br&gt;ansvariga myndigheter och intervjuer med vissa användare. Kostnaderna&lt;br&gt;för den sektorövergripande officiella statistiken och samordningen av&lt;br&gt;statistiken finansieras över SCB:s förvaltningsanslag, som uppgår till 384&lt;br&gt;miljoner kronor. Som en tredje uppgift producerar SCB statistik på upp-&lt;br&gt;drag, bl.a. huvuddelen av de andra statistikansvariga myndigheternas&lt;br&gt;officiella statistik. Uppdragsverksamheten, som utgör omkring hälften av&lt;br&gt;SCB:s totala verksamhet, finansieras med avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2.2 Ansvaret for den sektoranknutna statistiken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I samband med statistikreformen fick ett 25-tal myndigheter ansvar for&lt;br&gt;den sektoranknutna officiella statistiken. Statistikansvariga myndigheter&lt;br&gt;är Arbetarskyddsstyrelsen (arbetsmiljö- och arbetsskadestatistik), Brotts-&lt;br&gt;förebyggande rådet (brotts- och lagforingsstatistik), Centrala studiestöds-&lt;br&gt;nämnden (statistik över studiestöd), Ekonomistymingsverket (statistik&lt;br&gt;över taxering och utfallet av statsbudgeten), Finansinspektionen (finans-&lt;br&gt;marknadsstatistik), Fiskeriverket (statistik över fiske och vattenbruk),&lt;br&gt;Högskoleverket (statistik över högskoleväsendet), Kemikalieinspek-&lt;br&gt;tionen (statistik över försäljning och användning av kemikalier),&lt;br&gt;Konjunkturinstitutet (statistik över näringslivets investeringar och&lt;br&gt;hushållens inköpsplaner), Migrationsverket (statistik över invandring och&lt;br&gt;asylsökande), Naturvårdsverket (statistik över utsläpp, belastning, avfall,&lt;br&gt;miljötillstånd samt miljöbalkens tillämpning), Närings- och teknikut-&lt;br&gt;vecklingsverket (statistik över nyetableringar, konkurser och offentliga&lt;br&gt;ackord, utlandsägda företag samt svenskt ägande av utländska företag),&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket (statistik över socialförsäkringar samt offentliga&lt;br&gt;utgifter inom socialförsäkringssektorn), Riksgäldskontoret (statistik över&lt;br&gt;statlig upplåning och statsskuld), Skogsstyrelsen (statistik över&lt;br&gt;produktion och sysselsättning i skogsbruket), Skolverket (statistik över&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skolväsende och barnomsorg), Socialstyrelsen (statistik över hälso- och&lt;br&gt;sjukvård samt socialtjänsten), Statens energimyndighet (energistatistik),&lt;br&gt;Statens institut för kommunikationsanalys (statistik över vägtrafik,&lt;br&gt;luftfart, bantrafik, postverksamhet, sjöfart, televerksamhet och&lt;br&gt;kommunikationsvanor), Statens jordbruksverk (jordbruksstatistik),&lt;br&gt;Statens kulturråd (statistik över bibliotek, kulturmiljövård, museer,&lt;br&gt;studieförbund samt samhällets kulturutgifter), Sveriges lantbruksuniver-&lt;br&gt;sitet (statistik över riksskogstaxeringar), Turistdelegationen (statistik&lt;br&gt;över inkvartering) samt Överstyrelsen för civil beredskap (statistik över&lt;br&gt;särskilda varugrupper).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samverkan ökar tillgängligheten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Internettekniken har fått stor betydelse för statistikens tillgänglighet. De&lt;br&gt;statistikansvariga myndigheterna har exempelvis skapat Svenska stati-&lt;br&gt;stiknätet, vilket är ett elektroniskt nätverk med länkar till de statistik-&lt;br&gt;ansvariga myndigheternas hemsidor på Internet. Flertalet av myndig-&lt;br&gt;heterna har valt att göra sin statistik helt eller delvis tillgänglig via sina&lt;br&gt;hemsidor. SCB har på regeringens uppdrag utvecklat Sveriges statistiska&lt;br&gt;databaser i syfte att förbättra tillgängligheten. Andra statistikansvariga&lt;br&gt;myndigheter har utvecklat databaser med bl.a. statistik i egen regi. Dessa&lt;br&gt;åtgärder har förbättrat tillgängligheten till den officiella statistiken. Myn-&lt;br&gt;digheterna har också utvecklat en gemensam hemsida där alla statistikan-&lt;br&gt;svariga myndigheter och regeringskansliet har tillgång till aktuell infor-&lt;br&gt;mation om statistiksystemet, bl.a. om det omfattande EU-arbetet på stati-&lt;br&gt;stikens område. Vidare träffas representanter för myndigheterna regel-&lt;br&gt;bundet för att diskutera gemensamma frågeställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom regeringskansliet finns en kontaktgrupp för samordning av stati-&lt;br&gt;stikfrågor. Gruppen leds av Justitiedepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvärderingen av statistikreformen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1994 fullföljdes den reform om förändrade principer för&lt;br&gt;ansvarsfördelning och finansiering av den officiella statistiken som&lt;br&gt;riksdagen tidigare beslutat (prop. 1992/93:101, bet. 1992/93:FiU7, rskr.&lt;br&gt;1992/93:122, prop. 1993/94:100 bil. 8, bet. 1993/94:FiUl5, rskr.&lt;br&gt;1993/94:269).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 12 mars 1998 att tillkalla en särskild utre-&lt;br&gt;dare med uppgift att utvärdera statistikreformen. I uppdraget ingick också&lt;br&gt;att analysera EU-medlemskapets effekter på statistikens område och läm-&lt;br&gt;na förslag till eventuella förändringar i den officiella statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 16 september 1999 redovisade utredaren betänkandet Statistikre-&lt;br&gt;formen - utvärdering och förslag till utveckling (SOU 1999:96).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.3.1&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Reformen har fungerat bra&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren konstaterar att reformen i huvudsak har fungerat bra. Använ-&lt;br&gt;darinflytandet har ökat på flera områden. Detta har i många fall medfört&lt;br&gt;bättre kvalitetskontroll och ökad användning av statistiken. Statistikan-&lt;br&gt;svaret har för många myndigheter utgjort ett naturligt komplement till&lt;br&gt;myndighetens uppgifter om uppföljning, utvärdering, analys och&lt;br&gt;informationsspridning. Dessa myndigheter har ofta utökat sin kompetens&lt;br&gt;på statistikområdet. Möjligheten att omprioritera och anpassa statistiken&lt;br&gt;till nya behov har generellt sett ökat på de områden där en sektor-&lt;br&gt;myndighet är ansvarig. Inom SCB:s ansvarsområde är möjligheterna mer&lt;br&gt;begränsade. Generellt ligger också en begränsning i flexibiliteten till&lt;br&gt;följd av att en stor del av statistiken är forfattningsreglerad - nationellt&lt;br&gt;och på EU-nivå. Statistikproduktionen sker även efter reformen till&lt;br&gt;övervägande delen vid SCB. Trots bristande konkurrens i&lt;br&gt;produktionsledet har reformen, tillsammans med teknikutvecklingen,&lt;br&gt;medfört minskade produktionskostnader inom flera statistikområden.&lt;br&gt;Tillgängligheten till den officiella statistiken har förbättrats under de&lt;br&gt;senaste åren. Detta beror delvis på reformen, men framför allt på den&lt;br&gt;tekniska utvecklingen. Utredaren konstaterar att det finns tydliga&lt;br&gt;skillnader i prissättningen mellan SCB å ena sidan, som i enlighet med&lt;br&gt;avgiftsförordningen tillämpar principen om full kostnadstäckning, och&lt;br&gt;flertalet andra statistikansvariga myndigheter å andra sidan. Utredaren&lt;br&gt;konstaterar vidare att samordningen av statistiksystemet behöver&lt;br&gt;förstärkas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.3.2 EU-medlemskapets påverkan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;EU-samarbetet på statistikområdet innebär att medlemsländerna är&lt;br&gt;skyldiga att harmonisera stora delar av den befintliga nationella statistik-&lt;br&gt;en och att fortlöpande utveckla statistiken med hänvisning till bl.a. det&lt;br&gt;fördjupade samarbetet och utvidgningen av unionen. Det är medlemslän-&lt;br&gt;dernas ansvar att producera statistiken och finansiera denna. EU-&lt;br&gt;kommissionen kan i vissa fall ge ekonomiska bidrag till medlemsländer-&lt;br&gt;na for att utveckla ny statistik. Inom kommissionen ansvarar Eurostat for&lt;br&gt;statistikfrågor. Under Eurostat finns ett 80-tal kommittéer och arbets-&lt;br&gt;grupper där SCB och andra statistikansvariga myndigheter är represente-&lt;br&gt;rade. Det statistiska utvecklingsarbetet sker till stor del i dessa fora. Justi-&lt;br&gt;tiedepartementet ansvarar för Sveriges representation i ministerrådets&lt;br&gt;arbetsgrupp för statistikfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren konstaterar att statistiksamarbetet inom EU på flera områden&lt;br&gt;har fått stora konsekvenser för den svenska statistiken. Det gäller framför&lt;br&gt;allt ekonomisk statistik, arbetsmarknadsstatistik samt jordbruks- och&lt;br&gt;fiskeristatistik. Statistiken har påverkats positivt främst genom att&lt;br&gt;jämförbarheten med andra länders statistik har ökat. Statistiken har&lt;br&gt;påverkats negativt bl.a. genom att inträdet i den inre marknaden medfört&lt;br&gt;att vissa statistikkällor har upphört. Det svenska inflytandet i&lt;br&gt;statistiksamarbetet har framför allt gällt kvalitetsutveckling och ökat&lt;br&gt;utnyttjande av registerdata.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Bedömningar&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.4.1 Förstärkt samordning av den officiella statistiken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: SCB bör även fortsättningsvis ansvara för&lt;br&gt;sektorövergripande statistik och i övrigt ha den nuvarande samordnande&lt;br&gt;rollen. Sektormyndigheterna bör fortsatt ansvara for statistiken inom sina&lt;br&gt;ansvarsområden. Samordningen av statistiken bör förstärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens forslag överensstämmer delvis med regeringens be-&lt;br&gt;dömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positiva till en för-&lt;br&gt;tärkt samordning. Uppfattningarna går dock i sär om hur det bör ske.&lt;br&gt;Vissa remissinstanser förespråkar ett samordningsorgan som är mer&lt;br&gt;fristående från SCB än det råd som utredningen har föreslagit, andra&lt;br&gt;föreslår en självständig myndighet för dessa uppgifter. SCB föreslår en&lt;br&gt;nämnd för samordning av den officiella statistiken enligt samma modell&lt;br&gt;som nämnden för konsumentprisindex, som är knuten till SCB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen delar utredarens&lt;br&gt;uppfattning att statistikreformen i stort har fungerat bra. SCB bör därför&lt;br&gt;även fortsättningsvis ansvara för sektorövergripande statistik och i övrigt&lt;br&gt;ha den nuvarande samordnande rollen. Sektormyndighetema bör ansvara&lt;br&gt;för statistiken inom sina ansvarsområden. Ansvarsfördelningen mellan&lt;br&gt;olika myndigheter kan dock i vissa fall komma att behöva förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredarens uppfattning att samordningen av det stati-&lt;br&gt;stiska systemet behöver förstärkas. Överblicken över systemet har min-&lt;br&gt;skat sedan statistikansvaret decentraliserades. Det finns i dag ett 25-tal&lt;br&gt;statistikansvariga myndigheter vilka sammantaget ansvarar för de ca 240&lt;br&gt;produkter som utgör den officiella statistiken. Även om tillgängligheten&lt;br&gt;till statistiken har förbättrats under senare år, inte minst till följd av den&lt;br&gt;snabba teknikutvecklingen, finns det behov av samordning av systemet&lt;br&gt;för att ytterligare förbättra tillgängligheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4.2 Kostnadsfri tillgänglighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: All officiell statistik bör kostnadsfritt finnas&lt;br&gt;allmänt tillgänglig hos varje statistikansvarig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positiva till en ökad&lt;br&gt;tillgänglighet till statistiken. Många har dock haft synpunkter på hur detta&lt;br&gt;bäst åstadkoms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Det är angeläget att tillgänglig-&lt;br&gt;heten till den officiella statistiken ytterligare förbättras. Den officiella&lt;br&gt;statistiken är viktig för beslutsfattare i den offentliga och privata sektorn,&lt;br&gt;för forskningen, för massmediernas arbete och för allmänheten. Kostna-&lt;br&gt;derna för att ta fram statistiken finansieras med offentliga medel. Det är&lt;br&gt;därför viktigt att användningen inte försvåras genom bristfällig doku-&lt;br&gt;mentation och kvalitetsdeklaration eller genom tekniska hinder av olika&lt;br&gt;slag. Regeringen anser därför att all officiell statistik kostnadsfritt bör&lt;br&gt;finnas allmänt tillgänglig hos varje statistikansvarig myndighet. En väg&lt;br&gt;att komma åt statistiken bör vara genom Svenska statistiknätet. De&lt;br&gt;inkomster som de statistikansvariga myndigheterna därmed eventuellt&lt;br&gt;går miste om bör finansieras inom ramen för varje myndighet. Den&lt;br&gt;officiella statistik som SCB ansvarar för är redan från den 1 januari 2000&lt;br&gt;tillgänglig utan kostnad för användarna. Enligt SCB har det inneburit att&lt;br&gt;antalet registrerade användare av Sveriges statistiska databaser ökat&lt;br&gt;markant sedan årsskiftet. Antalet användare är nu drygt 6 000 jämfört&lt;br&gt;480 föregående år.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4.3 Ändrad ansvarsfördelning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Ansvaret för statistiken över invandring och&lt;br&gt;asylsökande bör flyttas från Migrationsverket till SCB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Boverket anser att ansvaret för statistiken över&lt;br&gt;boende och byggande bör flyttas från SCB till Boverket. SCB motsätter&lt;br&gt;sig en sådan förändring. Sveriges lantbruksuniversitet motsätter sig att&lt;br&gt;ansvaret för riksskogstaxeringen flyttas från universitetet till SCB. SCB&lt;br&gt;förordar en sådan förändring. Riksgäldskontoret och Riksbanken motsät-&lt;br&gt;ter sig att statistiken över statlig upplåning och statsskuld inte längre&lt;br&gt;skall vara officiell statistik. SCB förordar en sådan förändring.&lt;br&gt;Migrationsverket och SCB är överens om att statistiken över invandring&lt;br&gt;och asylsökande bör flyttas från verket till SCB. Riksskatteverket och&lt;br&gt;SCB anser att statistiken över taxeringsutfall och utfallet av statsbudgeten&lt;br&gt;inte längre skall vara officiell statistik. Ekonomistyrningsverket motsätter&lt;br&gt;sig en sådan förändring. SCB förordar att statistiken över särskilda&lt;br&gt;varugrupper inte längre skall vara officiell statistik. Överstyrelsen för&lt;br&gt;civil beredskap motsätter sig en sådan förändring. SCB förordar att&lt;br&gt;ansvaret för statistiken över studiestöd flyttas från Centrala&lt;br&gt;studiestödsnämnden till Högskoleverket. Centrala studiestödsnämnden&lt;br&gt;motsätter sig en sådan förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Utredaren har bl.a. övervägt om&lt;br&gt;det finns anledning att flytta ansvaret för statistiken över invandring och&lt;br&gt;asylsökande från Migrationsverket till SCB. Bakgrunden är att det inte&lt;br&gt;hör till Migrationsverkets uppgifter att analysera och informera brett om&lt;br&gt;sin sektor i samhället. Statistikansvaret utgör därför inte en naturlig kom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ponent i verksamheten. Merparten av informationen om folkbokfbrda in-&lt;br&gt;vandrare finns dessutom hos SCB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer därför att flytta ansvaret för statistiken över in-&lt;br&gt;vandring och asylsökande från Migrationsverket till SCB. Regeringen&lt;br&gt;kommer vidare att närmare låta utreda den övriga ansvarsfördelningen&lt;br&gt;mellan olika statistikområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 En ny statistiklag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Sammanhållen reglering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Reglerna för den officiella statistiken samlas i en&lt;br&gt;ny statistiklag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En övervägande del av remissinstanserna till-&lt;br&gt;styrker eller har inget att erinra mot förslaget. Arbetarskyddsstyrelsen&lt;br&gt;framhåller att utredarens avsikt att lagen ska gälla vid statistikframställ-&lt;br&gt;ning hos statistikansvariga myndigheter men inte hos andra myndigheter&lt;br&gt;tydligare borde framgå. Skogsstyrelsen noterar att lagens rubrik inte&lt;br&gt;speglar innehållet på ett bra sätt. Lagen omfattar även annan statistik än&lt;br&gt;officiell statistik men också annat än statistik, t.ex. behandling av&lt;br&gt;personuppgifter. Räddningsverket föreslår att 1 § andra stycket formule-&lt;br&gt;ras om för att minska risken för missförstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser att antalet författ-&lt;br&gt;ningar på området bör begränsas för att förenkla regelsystemet.&lt;br&gt;Regeringen föreslår därför att den reglering som nu finns i statistiklagen,&lt;br&gt;statistikregisterlagen och lagen om uppgiftsskyldighet på jordbrukets&lt;br&gt;område sammanförs i en lag om den officiella statistiken. Den fortsatta&lt;br&gt;framställningen bygger på denna principiella inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär vidare bl.a. att vissa bestämmelser i personuppgifts-&lt;br&gt;lagen och EG:s dataskyddsdirektiv på statistikområdet inarbetas i stati-&lt;br&gt;stikregleringen. Ändringsförslagen behandlas i följande avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Officiell statistik och övrig statistik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Officiell statistik skall finnas för allmän informa-&lt;br&gt;tion, utredningsverksamhet och forskning. Den skall vara objektiv och&lt;br&gt;allmänt tillgänglig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Officiell statistik skall finnas för samhälls-&lt;br&gt;planering, forskning och allmän information. Den skall vara objektiv och&lt;br&gt;allmänt tillgänglig. Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak&lt;br&gt;med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Många remissinstanser anser att begreppet offici-&lt;br&gt;ell statistik bör förtydligas. Naturvårdsverket framhåller att en stor del av&lt;br&gt;verkets statistik med den föreslagna definitionen av statistik inte längre&lt;br&gt;kommer att vara officiell statistik. Närings- och teknikutvecklingsverket&lt;br&gt;(NUTEK) anser att begreppet ”samhällsplanering” är otidsenligt och&lt;br&gt;föreslår att ”utredningsverksamhet” i stället används. Verket finner inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heller något avgörande argument for att slopa ”internationell rapporte-&lt;br&gt;ring” som ett av ändamålen med officiell statistik. Internationell&lt;br&gt;rapportering sker för övrigt till fler organisationer än Eurostat.&lt;br&gt;Riksgäldskontoret avstyrker den i 5 § statistiklagen föreslagna definition-&lt;br&gt;en av ”statistik” och ifrågasätter om definitionen överhuvudtaget behövs.&lt;br&gt;Den gällande definitionen av ”officiell statistik” är tillfyllest. Verket&lt;br&gt;framhåller att av förslaget följer att uppgifter avseende statens upplåning&lt;br&gt;och statsskulden inte kommer räknas som statistik eftersom den inte&lt;br&gt;bygger på uppgifter om enskilda, något som inte torde vara avsikten.&lt;br&gt;Riksrevisionsverket framhåller att den föreslagna definitionen av officiell&lt;br&gt;statistik utesluter viktiga statistikområden. Det är i övrigt mycket oklart&lt;br&gt;vilken statistik som skall ingå i Sveriges officiella statistik, för vem och&lt;br&gt;för vilka ändamål. Bedömningskriterier för officiell statistik bör&lt;br&gt;författningsregleras tillsammans med uppgift om vem som svarar för&lt;br&gt;utveckling av dessa kriterier och hur en diskussion kring dem bör föras.&lt;br&gt;Verket anser att det bör åligga en statistikansvarig myndighet att&lt;br&gt;kontrollera att statistiken är framställd på ett metodmässigt korrekt sätt.&lt;br&gt;Att garantera kvaliteten är en naturlig följd av ansvaret för officiell&lt;br&gt;statistik. Att en statistikansvarig myndighet skall uppfylla krav på&lt;br&gt;tillgång till kvalificerad statistisk metodkompetens bör därför författ-&lt;br&gt;ningsregleras. Skogsstyrelsen noterar att den föreslagna definitionen av&lt;br&gt;”statistik” rymmer flera oklarheter och efterlyser ett förtydligande.&lt;br&gt;Begreppet officiell statistik bör definieras i lagen om den officiella&lt;br&gt;statistiken och inte i förordning. Den officiella statistiken bör vara&lt;br&gt;objektiv och allmänt tillgänglig men också ”tillförlitlig”. Förutom de&lt;br&gt;föreslagna ändamålen bör officiell statistik, enligt styrelsens mening,&lt;br&gt;också finnas ”för näringslivets planering”. All individbaserad statistik&lt;br&gt;bör vara könsuppdelad om det inte finns särskilda skäl som talar mot det.&lt;br&gt;Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) framhåller att&lt;br&gt;definitionen av begreppet statistik bör ses över så att införande av ny&lt;br&gt;officiell statistik inte omöjliggörs. Det kan t.ex. gälla uppföljning av mål&lt;br&gt;för transport- och kommunikationskvalitet. Jordbruksverket anser att det&lt;br&gt;i statistiklagen bör framgå att statistik som sänds till EU enligt EU:s&lt;br&gt;regleringar är en del av den officiella statistiken. Statens kulturråd&lt;br&gt;framhåller att begreppet officiell statistik såväl i ”Statistikreformen -&lt;br&gt;utvärdering och förslag till inriktning” som i ”Statistikens regler” har&lt;br&gt;diskuterats med delvis olika utgångspunkter. Det är därför angeläget med&lt;br&gt;en ytterligare precisering av begreppet. Rådet noterar att det gamla&lt;br&gt;systemet av officiell statistik i praktiken fortlever och ser en viss risk för&lt;br&gt;en låsning vid ett föråldrat och överspelat begrepp som hämmar&lt;br&gt;utvecklingen av ny behovsanpassad statistik. Riksskatteverket betonar att&lt;br&gt;de i författningsförslagen föreslagna beskrivningarna av officiell statistik&lt;br&gt;är alltför knapphändiga för att tjäna som avgränsning av begreppet. Den&lt;br&gt;föreslagna definitionen av officiell statistik blir en cirkeldefinition som&lt;br&gt;helt och hållet överlåter till den statistikansvariga myndigheten att avgöra&lt;br&gt;vilken statistik som skall framställas. Dessutom försvåras en fortlöpande&lt;br&gt;omprövning av var ansvaret för en viss statistik skall ligga.&lt;br&gt;Lantmäteriverket instämmer och framhåller att definitionen av ”statistik”&lt;br&gt;bör ges en annan utformning. Det kan ifrågasättas om t.ex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;befolkningsframskrivningar faller in under termen statistik. Verket efter-&lt;br&gt;lyser en klarare distinktion mellan officiell statistik och annan statistik&lt;br&gt;och pekar vidare på vikten av att de ekonomiska villkoren för uppgifts-&lt;br&gt;lämnande och vidare produktion läggs fast och att villkoren for statistik-&lt;br&gt;produktionen regleras. De uppgifter som skall lämnas ut for&lt;br&gt;framställning av officiell statistik bör inte utan särskild överenskommelse&lt;br&gt;med den utlämnande myndigheten fa användas för produktion av&lt;br&gt;uppdragsstatistik. Det kan också ifrågasättas om inte Eurostat-statistiken&lt;br&gt;bör innefattas i den officiella statistiken. Arbetsgivarverket anser att&lt;br&gt;verkets statistikproduktion bör likställas med sådan statistikproduktion&lt;br&gt;som sker vid en statistikansvarig myndighet. Annars kan verkets&lt;br&gt;möjligheter att behandla de uppgifter som behövs för att framställa&lt;br&gt;förhandlingsstatistik försämras. Hovrätten över Skåne och Blekinge och&lt;br&gt;Kammarrätten i Stockholm anser att termen officiell statistik bör&lt;br&gt;definieras som i den nuvarande lagen om officiell statistik. Örebro&lt;br&gt;universitet ifrågasätter om föreskriften i 3 § andra stycket utgör ett sådant&lt;br&gt;bemyndigande för regeringen som grundas på 8 kap. 7 § regerings-&lt;br&gt;formen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den officiella statistiken skall kring-&lt;br&gt;gärdas av särskilda regler. Det är av särskild vikt att kunna referera till&lt;br&gt;vad som är officiell statistik inom ett visst område. Till detta hör också&lt;br&gt;att den officiella statistiken skall garantera en allmän tillgänglighet och&lt;br&gt;en framställningsprocess baserad på vetenskapliga metoder och en&lt;br&gt;deklaration av den kvalitet som statistiken uppfyller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningsförslaget innebär att officiell statistik skall finnas för sam-&lt;br&gt;hällsplanering, forskning och allmän information. I likhet med NUTEK&lt;br&gt;anser regeringen att begreppet ”samhällsplanering” kan ersättas av&lt;br&gt;”utredningsverksamhet”. Det innebär ingen ändring i sak. Det nya be-&lt;br&gt;greppet är avsett att även det omfatta de ändamål som förekommer i EG-&lt;br&gt;rättsaktema på statistikområdet. Regeringen anser däremot inte att&lt;br&gt;”internationell rapportering” skall finnas med bland ändamålen för&lt;br&gt;officiell statistik, som bl.a. NUTEK föreslagit. Detta bygger på att&lt;br&gt;ändamålen avser den officiella statistiken. Den internationella rapporter-&lt;br&gt;ingen avser däremot alltsomoftast annat material såsom avidentifierat&lt;br&gt;individmaterial. Däremot omfattas uppgifter om enskilda som samlas in&lt;br&gt;enbart för sådan rapportering fortfarande av den s.k. statistiksekretessen i&lt;br&gt;9 kap. 4 § sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har framhållit att själva begreppet statistik är svårdefinierbart&lt;br&gt;och att det inte heller finns något behov av att i lagen ange en definition&lt;br&gt;av begreppet. Regeringen anser mot den bakgrunden i likhet med Lag-&lt;br&gt;rådet att någon definition av begreppet statistik inte bör tas in i en ny&lt;br&gt;statistiklag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det så gäller begreppet officiell statistik ifrågasätter flera remissin-&lt;br&gt;stanser utredningens förslag. Regeringen anser dock att bestämningen av&lt;br&gt;vad som är officiell statistik bör ske på samma sätt som nu. Det innebär&lt;br&gt;att i en förordning anges vad som skall vara officiell statistik och vilken&lt;br&gt;myndighet som ansvarar för den (statistikansvarig myndighet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har framfört synpunkten att det kan finnas&lt;br&gt;oklarhet om vilken statistik inom ett utpekat område som skall betraktas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som den officiella statistiken. Ursprungligen har frågan varit enkel att&lt;br&gt;besvara, nämligen att det är den statistik som anslagen täcker. Nu när&lt;br&gt;myndigheterna själva disponerar sina anslag gäller inte detta längre.&lt;br&gt;Regeringen har därför för avsikt att även här ge ytterligare vägledning för&lt;br&gt;att avgränsa den officiella statistiken på ett tydligt sätt i en kommande&lt;br&gt;förordning om officiell statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda reglering som nu föreslås tar sikte på den officiella stati-&lt;br&gt;stiken. Samtidigt är det klart att en statistikansvarig myndighet i många&lt;br&gt;fall hanterar uppgifter i den särskilda statistikverksamheten som inte&lt;br&gt;mynnar ut i officiell statistik. Den s.k. statistiksekretessen har sådan&lt;br&gt;utformning att den omfattar även uppgifter hänförliga till enskilda som&lt;br&gt;används för annan statistik än officiell statistik. Regeringen anser att&lt;br&gt;även andra skyddsregler som gäller för officiell statistik bör tillämpas för&lt;br&gt;sådana uppgifter. Därför föreslår regeringen att de bestämmelser i lagför-&lt;br&gt;slaget som gäller behandling av personuppgifter skall omfatta även denna&lt;br&gt;typ av uppgifter. Även gallringsbestämmelsema i förslaget bör enligt&lt;br&gt;regeringens mening vara tillämpliga på de uppgifter som nu har berörts.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Uppgifter till statistiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.3.1 Uppgifter från enskilda&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Utformningen av uppgiftsplikten har moderni-&lt;br&gt;serats språkligt och justerats i vissa avseenden. Uppgiftsplikten utökas&lt;br&gt;med ett nytt område - miljöskyddskostnader - för vilket det numera&lt;br&gt;finns en EG-förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer i stora drag med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En övervägande del av remissinstanserna till-&lt;br&gt;styrker arbetsgruppens förslag eller har inget att invända. Fiskeriverket&lt;br&gt;anser att förhållandet mellan behandling av uppgifter som insamlats för&lt;br&gt;statistikändamål och uppgifter där huvudsyftet bakom insamlandet är ett&lt;br&gt;annat inte har belysts tillräckligt av arbetsgruppen. Det primära ändamål-&lt;br&gt;et med Fiskeriverkets insamling av uppgifter som senare används för den&lt;br&gt;officiella statistiken på fiskets och vattenbrukets områden är inte fram-&lt;br&gt;ställning av statistik utan myndighetsutövning. Konjunkturinstitutet för-&lt;br&gt;ordar införande av uppgiftsplikt för investeringsplaner avseende en tids-&lt;br&gt;rymd på upp till ett år. Institutet menar att den överlägset bästa metoden&lt;br&gt;att ta fram investeringsprognoser för den närmaste framtiden (ett år) är&lt;br&gt;att grunda dessa på en systematisk tolkning av insamlade enkätdata.&lt;br&gt;Ekonomistyrningsverket befarar att den föreslagna begränsningen av&lt;br&gt;uppgiftslämnande för de stiftelser, ideella föreningar och registrerade&lt;br&gt;trossamfund som inte är ”näringsidkare” till att avse uppgifter om antalet&lt;br&gt;anställda samt deras sysselsättning, löner och yrken, blir alltför generell&lt;br&gt;för att tillgodose den ekonomiska statistikens behov av uppgifter.&lt;br&gt;Avsaknaden av en definition av begreppet näringsidkare skapar oklarhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket anser att uppgifter för statistik över företagens miljöpå-&lt;br&gt;verkan - för att begränsa uppgiftslämnarbördan för verksamhetsutövama&lt;br&gt;och samtidigt skapa en rationell hantering av den internationella&lt;br&gt;rapporteringen och statistikproduktionen - inte bör omfattas av statistik-&lt;br&gt;sekretess. Verket påpekar att man inte hanterar uppgifter om enskilda för&lt;br&gt;framställning av statistik annat än i undantagsfall. Det gäller t.ex.&lt;br&gt;miljöpåverkan av miljöfarliga verksamheter. För dessa har verket sedan&lt;br&gt;lång tid använt sig av miljöbalkens rapporteringsföreskrifter. Uppgifterna&lt;br&gt;om utsläpp rapporteras till EU i vissa fall per anläggning, ett förfarande&lt;br&gt;som inte är möjligt enligt den gällande statistiklagstiftningen men fullt&lt;br&gt;möjligt enligt miljölagstiftningen. Verket bedömer att statistiklagen kan&lt;br&gt;kompletteras med uppgiftsskyldighet för näringsidkare beträffande upp-&lt;br&gt;gifter om företagens miljöpåverkan först sedan sekretessbestämmelserna&lt;br&gt;har ändrats. Skogsstyrelsen efterlyser en tydlig koppling mellan&lt;br&gt;bestämmelserna om uppgiftsplikt och de bestämmelser som reglerar hur&lt;br&gt;uppgifterna skall lämnas. Näringsidkare skall inte behöva lämna uppgift-&lt;br&gt;er som inte efterfrågas. Styrelsen pekar vidare på kopplingen mellan&lt;br&gt;definitionen av begreppet statistik och uppgiftsplikten för kommuner och&lt;br&gt;landsting. De senare bör på motsvarande sätt som andra uppgiftslämnare&lt;br&gt;kunna lämna uppgifter till den officiella statistiken även utan&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet, som bör tillämpas endast när det är strängt motiverat.&lt;br&gt;Föreskrifter av regeringen eller av den myndighet regeringen har bestämt&lt;br&gt;bör alltid finnas innan uppgiftsinsamling får ske med stöd av de&lt;br&gt;föreslagna bestämmelserna om uppgiftsskyldighet. En organisatorisk&lt;br&gt;enhet på en statistikansvarig myndighet bör inte få besluta om en&lt;br&gt;undersökning med uppgiftsskyldighet. Socialstyrelsen anser att&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten för kommuner och landsting bör kompletteras med&lt;br&gt;en tydligare skrivning om uppgiftsskyldighet inom socialtjänsten när det&lt;br&gt;gäller uppgifter om insatser och prestationer. Det blir allt svårare att få in&lt;br&gt;nödvändiga basuppgifter till den officiella socialtjänststatistiken.&lt;br&gt;Statistiska centralbyrån tillstyrker förslaget om uppgiftsplikt för&lt;br&gt;miljöskyddskostnader och anser att uppgiftsplikt även bör införas för&lt;br&gt;uppgifter avseende forskning och utveckling. Centralbyrån hänvisar till&lt;br&gt;EU-kraven enligt Rådets förordning EG/58/97, som innebär att&lt;br&gt;årsstatistiken inom områdena industri respektive konstruktion skall&lt;br&gt;omfatta företagsvariablema ”totala kostnader för intern FoU” och ”totalt&lt;br&gt;antal anställda inom FoU”. Det bör vidare anges att uppgiftsplikten för&lt;br&gt;näringsidkare gäller ”den officiella statistiken”. Sveriges lantbruksuni-&lt;br&gt;versitet anser att vissa andra förhållanden som gäller insamling av&lt;br&gt;statistikunderlag behöver regleras i anslutning till bestämmelserna om&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet. Med detta avses tillträde till mark- och&lt;br&gt;vattenområden och möjlighet att utföra olika typer av provtagning som&lt;br&gt;behövs för riksskogstaxering och för miljöövervakning. Hovrätten över&lt;br&gt;Skåne och Blekinge anser att det skulle vara tydligare om bestämmelsen&lt;br&gt;om till vem uppgifterna skall lämnas i 14 § 1 st. togs in i 8 §. Vidare&lt;br&gt;framhålls som oklart vad som i 8 § 1 menas med ”den som bedriver&lt;br&gt;verksamheten”. Kammarrätten i Stockholm anser att det saknas&lt;br&gt;anledning att i 9 § punkten 2 föreskriva att uppgifter om ”sysselsättning”&lt;br&gt;skall lämnas eftersom ett krav att lämna sådana uppgifter redan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrivs i 8 § punkten 4. Örebro universitet anser att det vore önskvärt&lt;br&gt;att det klargörs på vilken eller vilka bestämmelser i regeringsformen&lt;br&gt;bemyndigandet i 14 § grundas. Svenska kommunförbundet anser att 11 §&lt;br&gt;2 bör ges formuleringen ”uppgifter från de årliga boksluten”. Punkten 3 i&lt;br&gt;samma paragraf bör utmönstras eftersom bestämmelserna i verksförord-&lt;br&gt;ningens 27 § om s.k. problem- och konsekvensanalyser torde vara till-&lt;br&gt;räckliga för uppgiftsskyldighet i varje enskilt fall. I avsnittet om uppgifts-&lt;br&gt;plikt för offentliga organ saknar förbundet en diskussion om hur kom-&lt;br&gt;munerna skall uppfattas. Det saknas ett förtydligande om bodelning mel-&lt;br&gt;lan stat och kommun och förbundet avstyrker bestämt en generalklausul&lt;br&gt;om uppgiftsplikt för kommunerna. Förstärkt och utökat samrådsfor-&lt;br&gt;farande bör anvisas som den mest framkomliga vägen. Det kan också&lt;br&gt;uppstå oklarheter om huruvida kommunala bolag som inte bedriver&lt;br&gt;näringsverksamhet överhuvudtaget omfattas av uppgiftsskyldighet.&lt;br&gt;Landstingsförbundet efterlyser ett förtydligande av uppgiftsskyldigheten&lt;br&gt;för landstingskommunala bolag och privata vårdgivare och anser vidare&lt;br&gt;att förslaget till uppgiftsplikt för kommuner och landsting i 11 § 3 är&lt;br&gt;alltför generellt och bör utgå. Tjänstemännens centralorganisation pekar&lt;br&gt;på att också kommuner och landsting bör lämna uppgifter om priser for&lt;br&gt;varor och tjänster, energiåtgång eller miljöskyddskostnader. Närings-&lt;br&gt;livets nämnd för regelgranskning ifrågasätter om just miljöskydds-&lt;br&gt;kostnader behöver omnämnas speciellt i den föreslagna lagens&lt;br&gt;uppräkning av vilka slags uppgifter som näringsidkare är skyldiga att&lt;br&gt;lämna. Förslaget innebär ingen lösning på problemet att avgöra exakt&lt;br&gt;vilka slags miljöskyddskostnader som det är rimligt att begära med&lt;br&gt;hänsyn till begränsningar i företagens redovisning samt EU:s och övriga&lt;br&gt;statistikanvändares krav och önskemål m.m. Nämnden förutser att&lt;br&gt;problemet även i fortsättningen blir ett ämne för samråd mellan&lt;br&gt;statistikansvariga myndigheter och näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: SCB ansvarar för officiell statistik&lt;br&gt;beträffande miljöskyddskostnader. Statistik skall framställas dels över&lt;br&gt;miljökostnader vid offentlig verksamhet, dels avseende industrins miljö-&lt;br&gt;skyddskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om miljökostnader har införts som en del i en EU-forord-&lt;br&gt;ning om ny Industristatistik (Rådets förordning nr 58/97 av den 20&lt;br&gt;december 1996 om statistik rörande företagsstrukturer). Förordningen&lt;br&gt;innehåller bindande krav på medlemsländerna att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels redovisa statistik över processextema miljöskyddsinvesteringar&lt;br&gt;årligen med början senast avseende 1999 (bilaga 2, avsnitt 4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels noggrant utvärdera möjligheten att redovisa statistik över process-&lt;br&gt;integrerade miljöskyddsinvesteringar och löpande miljöskyddskostnader&lt;br&gt;genom att göra pilotstudier senast avseende 1998 (bilaga 2, avsnitt 9),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels presentera statistiken på storleksklasser efter antalet sysselsatta&lt;br&gt;(artikel 12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB:s undersökning om miljökostnader hos industrin har till syfte att&lt;br&gt;tillgodose de ovan angivna kraven. Eftersom nuvarande regler inte&lt;br&gt;omfattar uppgiftsplikt för detta ändamål, har den fatt utföras på frivillig&lt;br&gt;grund, vilket, enligt SCB:s uppfattning medfört en oacceptabel svars-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;procent. Regeringen anser att det ligger i linje med tidigare ställnings-&lt;br&gt;taganden att infora uppgiftsskyldighet i sådana fall där det finns&lt;br&gt;tvingande krav på statistik i EG:s regelverk. Därför bör uppgiftsskyldig-&lt;br&gt;heten även omfatta miljöskyddskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Rådets förordning EG/58/97 skall årsstatistiken inom områdena&lt;br&gt;industri och konstruktion omfatta uppgift dels om de totala kostnaderna&lt;br&gt;for intern forskning och utveckling (FoU), dels om det totala antalet&lt;br&gt;anställda inom FoU. Förordningen innebär att dessa uppgifter skall sam-&lt;br&gt;las in från berörda foretag. Med hänsyn till att statistik på detta område&lt;br&gt;utgör officiell statistik bör uppgiftsinsamlingen vara förenad med upp-&lt;br&gt;giftsskyldighet. Enligt regeringens bedömning täcks de ifrågavarande&lt;br&gt;uppgifterna av uppgiftsskyldighet for näringsidkare i föreslagen utform-&lt;br&gt;ning. Någon ytterligare utvidgning av denna är således inte behövlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till uppgiftsskyldighet for den som driver jordbruk, skogs-&lt;br&gt;bruk och trädgårdsodling är överfört med endast vissa språkliga ändring-&lt;br&gt;ar från nu gällande lag om uppgiftsskyldighet på jordbrukets område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser anser att uppgiftsskyldigheten for kommuner&lt;br&gt;och landsting bör anges på ett mer preciserat sätt i förhållande till gällan-&lt;br&gt;de rätt och därmed också till utredningens förslag. Regeringen instämmer&lt;br&gt;i dessa synpunkter och föreslår att uppgiftsskyldigheten regleras på det&lt;br&gt;sätt som remissinstanserna förordar. Någon ytterligare uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;kan heller inte förekomma eftersom den av Svenska kommunförbundet&lt;br&gt;nämnda generalklausulen inte skall tillämpas på kommunerna. Samman-&lt;br&gt;taget innebär detta inte någon förändring beträffande den typ av uppgifter&lt;br&gt;som i dag hämtas från kommunerna med uppgiftsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår även några ytterligare korrigeringar på grundval&lt;br&gt;av synpunkter som lämnats av remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förslag från remissinstansernas sida att ändra uppgiftsskyl-&lt;br&gt;dighetens omfattning på bl.a. socialtjänstområdet, föreligger inte tillräck-&lt;br&gt;ligt underlag för att regeringen skall kunna föra fram några sådana för-&lt;br&gt;slag i detta sammanhang. Det kan erinras om att utredningen i detta&lt;br&gt;avseende endast skulle bedöma eventuella behov av ändringar som föran-&lt;br&gt;leds av EG:s regelverk.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.3.2 Uppgifter från myndigheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Statliga myndigheter skall lämna uppgifter till&lt;br&gt;den officiella statistiken. För att tillförsäkra statistikmyndigheten konti-&lt;br&gt;nuerlig tillgång till de uppgifter som används for den officiella statistiken&lt;br&gt;behövs en bestämmelse med denna innebörd i forordningsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer i stort med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En övervägande del av remissinstanserna till-&lt;br&gt;styrker arbetsgruppens förslag eller har inget att invända. Statens institut&lt;br&gt;för kommunikationsanalys (SIKA) betonar vikten av att den föreslagna&lt;br&gt;bestämmelsen utformas så att dess tillämpning inte ”stör” den utlämnan-&lt;br&gt;de myndighetens arbete. Datainspektionen framhåller att en författnings-&lt;br&gt;reglering av uppgiftsplikten är att föredra framför en utsträckt tillämp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning av generalklausulen. Av arbetsgruppens överväganden framgår dock&lt;br&gt;inte klart om den föreslagna bestämmelser skall reglera all uppgiftsplikt&lt;br&gt;på statistikområdet eller tillämpas parallellt med särskilda författningsbe-&lt;br&gt;stämmelser om uppgiftslämnande mellan myndigheter. Den föreslagna&lt;br&gt;bestämmelsen är enligt inspektionens uppfattning otydlig och allt för&lt;br&gt;generellt hållen för att bryta igenom bestämmelser om sekretess. Bestäm-&lt;br&gt;melsen måste preciseras och formuleras så att det framgår att den är&lt;br&gt;tillämplig utöver uppgiftsskyldighet som följer av annan lag. Lantmäteri-&lt;br&gt;verket avstyrker arbetsgruppens förslag och menar att det mesta talar för&lt;br&gt;en reglering i anslutning till den utlämnande verksamheten. Det blir då&lt;br&gt;bl.a. tydligare för den enskilde hur olika uppgifter används. Också för&lt;br&gt;den utlämnande myndigheten blir hanteringen betydligt smidigare med&lt;br&gt;en sådan ordning. Hovrätten över Skåne och Blekinge finner det svårt att&lt;br&gt;överblicka konsekvenserna av en generell uppgiftsplikt. Arbetsgruppens&lt;br&gt;utredning visar inte klart fördelarna med att frångå den modell med&lt;br&gt;selektiv uppgiftsskyldighet som hittills använts och som, såvitt framgår,&lt;br&gt;främst rekommenderats av statsmakterna. I vart fall bör en regel om&lt;br&gt;generell uppgiftsskyldighet tas in i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: En stor del av uppgifterna till&lt;br&gt;den officiella statistiken erhålls från olika statliga myndigheters register&lt;br&gt;för främst administrativa ändamål. Uppgifterna omfattas ofta av olika&lt;br&gt;sekretessbestämmelser, såväl med rakt som med omvänt skaderekvisit,&lt;br&gt;beroende på i vilken verksamhet de används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån uppgifter överförs mellan register vid SCB uppkommer inte&lt;br&gt;hinder från sekretessynpunkt eftersom uppgifterna rör sig inom samma&lt;br&gt;verksamhetsgren vid myndigheten. Många statistikuppgifter överförs&lt;br&gt;emellertid från ett register för officiell statistik till ett annat register hos&lt;br&gt;en annan statistikansvarig myndighet och därmed över sekretessgränser-&lt;br&gt;na. Uppgifterna lämnas då ut från en myndighets statistikverksamhet med&lt;br&gt;stöd av undantagsbestämmelsen för forskning och statistik i den s.k.&lt;br&gt;statistiksekretessen enligt 9 kap. 4 § sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 14 kap. 1 § sekretesslagen hindrar inte sekretess att uppgift läm-&lt;br&gt;nas till annan myndighet (än regeringen), om uppgiftsskyldighet följer av&lt;br&gt;lag eller förordning. En sådan föreskrift om uppgiftsskyldighet skall&lt;br&gt;tillämpas också när sekretess gäller för de uppgifter som omfattas av&lt;br&gt;skyldigheten. Det är härvid inte nödvändigt att föreskriften i fråga har&lt;br&gt;avfattats särskilt med tanke på att uppgifterna kan vara sekretesskyddade.&lt;br&gt;Däremot krävs, för att bestämmelsen skall beaktas, att den fyller vissa&lt;br&gt;krav på konkretion (jfr. prop. 1979/80:2, Del A, s. 322).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En föreskrift om uppgiftsskyldighet kan ta sikte på utlämnande av upp-&lt;br&gt;gifter av ett speciellt slag. Den kan också gälla en viss myndighets rätt att&lt;br&gt;fa del av uppgifter i allmänhet eller avse en skyldighet för en viss&lt;br&gt;myndighet att lämna information till andra myndigheter. Ett tydligt&lt;br&gt;exempel på det senare finns i 63 § socialtjänstlagen (1980:620). Enligt&lt;br&gt;den bestämmelsen skall socialnämnden, enligt vad regeringen närmare&lt;br&gt;föreskriver, ur personregister lämna uppgifter till Socialstyrelsen för&lt;br&gt;angelägna statistiska ändamål. Bestämmelsen kompletteras med en för-&lt;br&gt;ordning (1981:1370) om skyldighet för socialnämnderna att lämna stati-&lt;br&gt;stiska uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningsreglerad uppgiftsplikt omfattar i övrigt bl.a. uppgifter till&lt;br&gt;registret över totalbefolkningen (RTB) och inkomst- och förmögenhets-&lt;br&gt;registret (IoF), båda vid SCB, rättsstatistiken med Brottsförebyggande&lt;br&gt;rådet som ansvarig myndighet och socialtjänststatistiken med&lt;br&gt;Socialstyrelsen som ansvarig myndighet. Uppgiftsplikten omfattar&lt;br&gt;framför allt uppgifter som inte kan lämnas ut med stöd av general-&lt;br&gt;klausulen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 14 kap. 3 § första stycket sekretesslagen finns den s.k.&lt;br&gt;generalklausulen. Motiven för bestämmelsen (prop. 1979/80:2, Del A, s.&lt;br&gt;91) är att sekretesslagen inte har ansetts böra hindra myndigheterna från&lt;br&gt;att utväxla uppgifter - i situationer där intresset av att uppgifterna lämnas&lt;br&gt;ut bör ha företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda.&lt;br&gt;Avsikten med klausulen är att möjliggöra utbyte av information mellan&lt;br&gt;myndigheterna i enlighet med vad som i praktiken gällde före&lt;br&gt;sekretesslagens tillkomst. Generalklausulen är dock inte tillämplig ifråga&lt;br&gt;om uppgifter som skyddas av statistiksekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generalklausulen hindrar inte (jfr prop. 1979/80:2, Del A, s. 327) ett&lt;br&gt;rutinmässigt utbyte av uppgifter mellan myndigheter eller mellan en&lt;br&gt;myndighets olika verksamhetsgrenar. Den bygger emellertid på att ett&lt;br&gt;rutinmässigt uppgiftsutbyte i regel skall vara författningsreglerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom uppgifter från myndigheter till den officiella statistiken i stor&lt;br&gt;utsträckning sker med stöd av generalklausulen, vilket alltså inte bör ske&lt;br&gt;vid rutinmässiga utlämnanden, behövs en författningsreglerad uppgifts-&lt;br&gt;plikt när sekretesskyddade uppgifter skall lämnas över till en annan&lt;br&gt;myndighet för statistikframställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också andra skäl för en sådan uppgiftsplikt. Enligt 15 kap.&lt;br&gt;5 § sekretesslagen skall en myndighet på begäran av annan myndighet&lt;br&gt;lämna uppgift som den förfogar över i den mån inte hinder möter på&lt;br&gt;grund av bestämmelse om sekretess eller av hänsyn till arbetets behöriga&lt;br&gt;gång. Om det rör sig om offentliga uppgifter och om utlämnandet inte&lt;br&gt;stör myndighetens verksamhet erfordras inget författningsstöd för utläm-&lt;br&gt;nande till annan myndighet. Den mottagande myndighetens behov kan&lt;br&gt;emellertid avse återkommande tillgång till uppgifter, varvid det ovan&lt;br&gt;nämnda förbehållet om ”hänsyn till arbetets behöriga gång” skulle kunna&lt;br&gt;anföras som grund för att inte lämna uppgifterna. En uppgiftsplikt skulle&lt;br&gt;däremot innebära att den överlämnande myndigheten i sådant fall måste&lt;br&gt;räkna in arbetsuppgiften i sina ordinarie åligganden för att den löpande&lt;br&gt;statistikframställningen skall kunna fungera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kan överlämnandet till den statistiska myndigheten kräva en&lt;br&gt;viss sammanställning av uppgifterna, t.ex. i ett särskilt formulär, eller&lt;br&gt;annat förberedande arbete. Någon skyldighet i detta hänseende följer inte&lt;br&gt;heller av bestämmelsen i 15 kap. 5 §. För att tillförsäkra statistikmyndig-&lt;br&gt;heten uppgifter i god tid för att kunna användas för sitt ändamål, kan det&lt;br&gt;således vara befogat att reglera förhållandet med uppgiftsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare innehåller 7 kap. 16 § sekretesslagen bestämmelser som&lt;br&gt;hindrar utlämnanden om behandlingen skulle strida mot personuppgifts-&lt;br&gt;lagen eller datalagen. I praktiken har den tillämpats så att det skall finnas&lt;br&gt;ett tydligt behov hos den mottagande myndigheten att framställa den&lt;br&gt;statistik som uppgifterna skall användas till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppgiftsplikt kan i princip konstrueras på två sätt. Det ena alterna-&lt;br&gt;tivet är att reglera skyldigheten på samma sätt som hittills, nämligen i&lt;br&gt;anslutning till regleringen av den utlämnande verksamheten. Tillämpad&lt;br&gt;fullt ut på statistikområdet skulle den kräva kompletteringar av en rad&lt;br&gt;gällande författningar. En nackdel är att uppgiftsplikten sprids på olika&lt;br&gt;författningar och därmed blir svåröverskådlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra alternativet är att konstruera en mer generell uppgiftsplikt&lt;br&gt;for den information som behövs för officiell statistik, med innebörd att&lt;br&gt;de uppgifter som behövs för att framställa statistik också skall lämnas ut.&lt;br&gt;Ett exempel på en sådan lösning gäller Riksrevisionsverket som för sin&lt;br&gt;verksamhet med bl.a. effektivitetsrevision och granskning av den statliga&lt;br&gt;verksamheten inklusive bl.a. myndigheternas årsredovisningar, är bero-&lt;br&gt;ende av en rad uppgifter från myndigheterna. Enligt 8 § i förordningen&lt;br&gt;(1998:418) med instruktion för Riksrevisionsverket har verket rätt att&lt;br&gt;från andra myndigheter fa de handlingar och andra upplysningar som&lt;br&gt;verket behöver för sin revisionsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har funnit att en motsvarande bestämmelse för statistikom-&lt;br&gt;rådet är det mest fördelaktiga alternativet. En sådan bestämmelse förut-&lt;br&gt;sätter väl specificerade statistikändamål och bör tas in i en kommande&lt;br&gt;förordning om den officiella statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Skydd för beteckningen Sveriges officiella statistik&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett rättsligt skydd införs för begreppet Sveriges&lt;br&gt;officiella statistik och för en symbol för den officiella statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens med den&lt;br&gt;skillnaden att regeringen också föreslår ett skydd för en symbol för&lt;br&gt;Sveriges officiella statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En övervägande del av remissinstanserna till-&lt;br&gt;styrker arbetsgruppens förslag eller har inget att invända. Brottsförebyg-&lt;br&gt;gande rådet tillstyrker förslaget att höja upp Sveriges officiella statistik&lt;br&gt;med särskilt skydd och regler om kvalitetssäkringar men betonar att en&lt;br&gt;standard för den officiella statistiken samtidigt bör bestämmas. Detta bör&lt;br&gt;bli en uppgift för det kontor för Sveriges officiella statistik som föreslås i&lt;br&gt;betänkandet från utredningen om utvärdering av statistikreformen.&lt;br&gt;Riksrevisionsverket anser att statistikansvariga myndigheters användning&lt;br&gt;av beteckning eller logotyp för Sveriges officiella statistik skall innebära&lt;br&gt;ett formellt myndighetsuttalande att myndigheten garanterar kvaliteten i&lt;br&gt;statistikproduktionen. En tillfällig delegation för implementering av&lt;br&gt;systemet med beteckning och logotyp bör tillsättas. I uppgifterna bör&lt;br&gt;ingå bl.a. att statistikansvariga myndigheter genomför dels översyn av&lt;br&gt;sina rutiner, sin kompetens och användningen av vetenskapliga metoder&lt;br&gt;för att bedöma kvaliteten i mottagna uppgifter och i framställningen av&lt;br&gt;statistik, dels översyn av den interna kontrollen kring statistikarbetet.&lt;br&gt;Stockholms universitet pekar på att datanäten tenderar att sudda ut grän-&lt;br&gt;serna mellan vad som sker offentligt och vad som sker i mer eller mindre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slutna sammanhang. Det kan finnas anledning att bygga på rekvisitet så&lt;br&gt;att gränsen blir tillräckligt töjbar. Ett förslag kan vara, ”... inte användas&lt;br&gt;offentligt eller i liknande sammanhang som beteckning ...”. Riksarkivet&lt;br&gt;och Kammarrätten i Stockholm framhåller att ”svensk” och ”svenska”&lt;br&gt;inte är böjningsformer av ”Sverige” vilket innebär att det inte är tillräck-&lt;br&gt;ligt att föreskriva ett skydd för olika böjningsformer av ”Sveriges offici-&lt;br&gt;ella statistik”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Genomgående för lagförslaget är att&lt;br&gt;officiell statistik ges en särställning i förhållande till annan statistik. Det&lt;br&gt;ställs också krav på den officiella statistiken som inte gäller för annan&lt;br&gt;statistik. Detta gör att statistik som är officiell statistik så att säga innebär&lt;br&gt;en varudeklaration för den som skall använda statistiken. I olika&lt;br&gt;sammanhang är det just det faktum att statistiken är den officiella&lt;br&gt;statistiken inom området som är viktigt. Därför behövs också ett rättsligt&lt;br&gt;skydd för begreppet Sveriges officiella statistik för att förhindra att&lt;br&gt;någon oriktigt benämner annan statistik för den officiella statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har under regeringens beredning dessutom framkommit att det&lt;br&gt;finns ett motsvarande behov av att i linje med skyddet för denna be-&lt;br&gt;teckning också ha ett rättsligt skydd för en symbol för den officiella stati-&lt;br&gt;stiken. Statistiska centralbyrån använder sedan en tid tillbaka en sådan&lt;br&gt;symbol. Även vissa andra statistikansvariga myndigheter använder sym-&lt;br&gt;bolen. Denna symbol för Sveriges officiella statistik återges i bilagan till&lt;br&gt;den föreslagna statistiklagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande används symbolen vanligen tillsammans med beteck-&lt;br&gt;ningen Sveriges officiella statistik. När symbolen blivit mer allmänt känd&lt;br&gt;kommer den troligtvis att användas ensam för att märka ut den officiella&lt;br&gt;statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär således att både beteckningen Sveriges&lt;br&gt;officiella statistik och symbolen för den officiella statistiken regleras i&lt;br&gt;lagen och att ett skydd införs för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Behandling av personuppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.5.1 Reglering av statistikregister&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En fortsatt särskild författningsreglering skall&lt;br&gt;gälla för behandling av personuppgifter för officiell statistik. I den nya&lt;br&gt;statistiklagstiftningen tas vissa bestämmelser in som rör behandlingen av&lt;br&gt;personuppgifter. I övrigt skall personuppgiftslagen tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens. Rege-&lt;br&gt;ringen anser till skillnad från utredningen att personuppgiftslagens&lt;br&gt;bestämmelser skall komplettera reglerna i statistiklagen och inte helt&lt;br&gt;ersättas av dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Många remissinstanser tillstyrker arbetsgruppens&lt;br&gt;förslag eller har inget att invända. Några ställer sig tveksamma till den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslagna regleringsmodellen och menar att utredningen inte har lyckats&lt;br&gt;undvika de problem med oklarheter och tolkningssvårigheter som skulle&lt;br&gt;motivera exklusiv tillämplighet for statistiklagens del. Datainspektionen&lt;br&gt;tillstyrker i princip den föreslagna regleringsmodellen men pekar på att&lt;br&gt;statistikregister över betydande delar av befolkningen med mycket&lt;br&gt;känsliga personuppgifter i praktiken kan komma att inrättas av regering-&lt;br&gt;en efter beslut i varje särskilt fall. Enligt inspektionens mening bör&lt;br&gt;permanenta personregister av mycket integritetskänslig natur hos Statisti-&lt;br&gt;ska centralbyrån förbehållas riksdagen att besluta om genom ställnings-&lt;br&gt;taganden i det enskilda fallet (jfr prop. 1990/91:60, s. 58 och prop.&lt;br&gt;1997/98:44 s. 41). Vidare saknar inspektionen några bestämmelser i&lt;br&gt;personuppgiftslagen, som bör komma till uttryck i den föreslagna stati-&lt;br&gt;stiklagstiftningen. Det gäller bl.a. vissa av de grundläggande kraven på&lt;br&gt;behandlingen av personuppgifter i 9 § personuppgiftslagen, jämfört med&lt;br&gt;3 § lagen om vissa personregister för officiell statistik. Inspektionen&lt;br&gt;menar också att det i några fall framstår som oklart vilka överväganden&lt;br&gt;som ligger bakom förslagen att vissa bestämmelser i personuppgiftslagen&lt;br&gt;inte skall tillämpas. Bestämmelser där frågetecken uppstår är t.ex. 12 §&lt;br&gt;om återkallelse av samtycke, 38—41 §§ om personombudets uppgifter&lt;br&gt;m.fl. Inspektionen ifrågasätter också vad som gäller beträffande&lt;br&gt;information, anmälningsskyldighet etc. vid behandling av personuppgift-&lt;br&gt;er för annan statistik än officiell statistik. Verksamheten synes också bli&lt;br&gt;helt undantagen Datainspektionens tillsyn. Ett införande av den föreslag-&lt;br&gt;na regleringen kräver därför ytterligare avvägningar kring integritets-&lt;br&gt;skyddet och en grundlig översyn av personuppgiftslagens bestämmelser.&lt;br&gt;Statistiska centralbyrån (SCB) tillstyrker att de statistikansvariga myn-&lt;br&gt;digheterna ges en generell rätt att utan inhämtande av samtycke behandla&lt;br&gt;personuppgifter för framställning av statistik. Samtidigt betonas att den&lt;br&gt;valda regleringsmodellen förutsätter att samtliga relevanta krav i EG:s&lt;br&gt;dataskyddsdirektiv och andra internationella regler beaktas. Detta ställer&lt;br&gt;krav på en utförlig analys, som emellertid inte redovisas i arbetsgruppens&lt;br&gt;promemoria. Genom att endast vissa av personuppgiftslagens regler har&lt;br&gt;inarbetats i lagförslaget uppstår en risk att detta inte i alla delar överens-&lt;br&gt;stämmer med de nämnda kraven. Centralbyrån anser att det behövs&lt;br&gt;utförligare motiv för hur ändamålsregleringen skall tillämpas i praktiken&lt;br&gt;och hur den i 17 § föreslagna generella rätten att behandla personupp-&lt;br&gt;gifter kan förenas med kravet i EG-direktivets artikel 6 om att behandling&lt;br&gt;skall ske för ”särskilda ändamål”. En annan fråga som bör belysas är hur&lt;br&gt;den föreslagna regeln förhåller sig till kravet i EG-direktivets artikel 6 att&lt;br&gt;behandling inte får ske för ”oförenliga ändamål”. Det aktualiseras speci-&lt;br&gt;ellt i samband med sådan behandling som sker med stöd av informerat&lt;br&gt;samtycke. Två principer kommer då att konkurrera, dels den generella&lt;br&gt;rätten enligt 17 § att utan närmare ändamålsbestämning behandla person-&lt;br&gt;uppgifter för framställning av statistik, dels kraven i direktivet att en&lt;br&gt;behandling inte far ske för oförenliga ändamål. I promemorian sägs att&lt;br&gt;”huvudprincipen vid forskning och statistik har under lång tid varit att&lt;br&gt;den enskilde skall ha lämnat sitt samtycke”. SCB tillämpar undantagslöst&lt;br&gt;principen om informerat samtycke i samband med intervju- och&lt;br&gt;enkätundersökningar inom individstatistiken. Komplikationen är att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt artikel 6 i EG-direktivet får efterföljande behandling inte vara&lt;br&gt;oförenlig med det uppgivna ändamålet. Hovrätten över Skåne och&lt;br&gt;Blekinge finner det oklart i vilken utsträckning personuppgiftslagens&lt;br&gt;bestämmelser egentligen skrivs bort. Till exempel framgår inte huruvida&lt;br&gt;bestämmelserna om överföring av personuppgifter till tredje land skall&lt;br&gt;gälla vid sidan av den föreslagna statistiklagen, eller om dessa bestäm-&lt;br&gt;melser förs bort genom 2 §. Regleringen skulle också bli tydligare om&lt;br&gt;bestämmelsen i 2 § placerades i direkt anslutning till 1 § första stycket.&lt;br&gt;Med den av arbetsgruppen föreslagna placeringen av bestämmelsen blir&lt;br&gt;det t.ex. oklart i vilken utsträckning personuppgiftslagen skrivs bort&lt;br&gt;såvitt gäller den s.k. övriga statistiken enligt 1 § 2 st. Vidare förefaller&lt;br&gt;undantaget i 27 § onödigt med hänsyn till 2 §. Hovrätten finner det också&lt;br&gt;något oklart vilka myndigheter som egentligen omfattas av den&lt;br&gt;föreslagna lagen. Bl.a. framgår det inte tveklöst huruvida det som anges i&lt;br&gt;1 § 2 st. om den s.k. övriga statistiken skall gälla endast de&lt;br&gt;statistikansvariga myndigheterna eller även andra myndigheter under&lt;br&gt;regeringen. Kammarrätten i Stockholm ser vissa problem med ett&lt;br&gt;generellt undantag från personuppgiftslagen, om det uppkommer frågor&lt;br&gt;som regleras i personuppgiftslagen men inte i den föreslagna nya lagen.&lt;br&gt;Om en myndighet i en sådan situation inte tillämpar personuppgiftslagen&lt;br&gt;finns det risk för att myndigheten inte heller tillämpar&lt;br&gt;dataskyddsdirektivet. Stockholms universitet förespråkar det andra&lt;br&gt;alternativet, att låta personuppgiftslagens regler gälla om inget annat&lt;br&gt;framgår. Utredningen har inte lyckats undvika de problem med&lt;br&gt;oklarheter och tolkningssvårigheter som skulle motivera exklusiv&lt;br&gt;tillämplighet för statistiklagens del. Universitetet framhåller att 20 § i&lt;br&gt;lagförslaget formulerats så att den kan ge intryck av att&lt;br&gt;personuppgiftslagen trots allt gäller vid framställning av statistik enligt 1&lt;br&gt;§. När det gäller strävan att åstadkomma en reglering som på ett uttöm-&lt;br&gt;mande sätt ersätter personuppgiftslagen, konstaterar universitetet att det&lt;br&gt;inte är självklart att underrättelseplikten enligt 21 § statistiklagen inte&lt;br&gt;innehåller någon motsvarighet till 28 § sista meningen i personupp-&lt;br&gt;giftslagen, som stadgar vissa undantag från skyldigheten att underrätta&lt;br&gt;tredje man om rättelse. Det finns också anledning att uppmärksamma 9 §&lt;br&gt;sista stycket personuppgiftslagen, som reglerar möjligheter att under&lt;br&gt;vissa förutsättningar använda personuppgifter för att vidta åtgärder i&lt;br&gt;fråga om den registrerade. Den föreslagna lagen innehåller inget motsva-&lt;br&gt;rande stadgande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För närvarande regleras vissa person-&lt;br&gt;register som används för framställning av officiell statistik i statistik-&lt;br&gt;registerlagen och statistikregisterförordningen. Dessa författningar&lt;br&gt;omfattar personregister vid statistikansvariga myndigheter som&lt;br&gt;innehåller känsliga uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen framhöll i motiven till personuppgiftslagen (prop.&lt;br&gt;1997/98:44 s. 41) att det traditionella svenska systemet med särregler i&lt;br&gt;särskilda (register)författningar är att föredra framför generella undantag&lt;br&gt;från den nya personuppgiftslagen. Inom den offentliga sektorn förekom-&lt;br&gt;mer det t.ex. ofta stora mängder känsliga uppgifter och uppgifter som har&lt;br&gt;hämtats in med stöd av straffsanktionerad uppgiftsplikt. Därför framhölls&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett starkt integritetsskydd som särskilt viktigt när det gäller uppgifter&lt;br&gt;inom all offentlig verksamhet. Kravet på en särskild författning för att&lt;br&gt;avvika från det integritetsskydd som personuppgiftslagen ger, ansågs&lt;br&gt;garantera att behovet av särregler alltid övervägs noga i den ordning som&lt;br&gt;gäller for författningsgivning, dvs. antingen i lagform eller förordnings-&lt;br&gt;form. Mot bakgrund av vad som nu sagts bör, enligt regeringens mening,&lt;br&gt;utgångspunkten i detta lagstiftningsärende vara en fortsatt särskild&lt;br&gt;författningsreglering av behandling av personuppgifter för officiell&lt;br&gt;statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av remissutfallet framgår att det kan uppkomma vissa oklara situation-&lt;br&gt;er om utredningens förslag - att låta den nya statistiklagstiftningen helt&lt;br&gt;ersätta personuppgiftslagen - genomförs. Det hade naturligtvis varit&lt;br&gt;önskvärt att kunna samla de regler som skall tillämpas för officiell stati-&lt;br&gt;stik i en lag och en förordning, som utredningen tänkt. De redovisade&lt;br&gt;tveksamhetema från remissinstanserna visar dock på svagheter i&lt;br&gt;konstruktionen. Regeringen anser därför att den av utredningen&lt;br&gt;eftersträvade regelförenklingen i detta avseende får träda tillbaka för&lt;br&gt;behovet av klarhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag som regeringen nu lägger fram innebär att de centrala&lt;br&gt;bestämmelserna för den officiella statistiken kommer att finnas i den nya&lt;br&gt;lagen. Beträffande behandling av personuppgifter som inte regleras i den&lt;br&gt;nya statistiklagen skall personuppgiftslagens bestämmelser tillämpas. För&lt;br&gt;att personuppgiftslagens bestämmelser om rättelse (28 §) och skadestånd&lt;br&gt;(48 §) skall vara tillämpliga vid behandling av personuppgifter krävs&lt;br&gt;dock en uttrycklig bestämmelse i den föreslagna statistiklagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.5.2 Framställning av statistik&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En statistikansvarig myndighet får behandla per-&lt;br&gt;sonuppgifter för framställning av statistik. Behandlingen får omfatta per-&lt;br&gt;sonnummer. Känsliga uppgifter enligt 13 § personuppgiftslagen och upp-&lt;br&gt;gifter om lagöverträdelser m.m. enligt 21 § första stycket i samma lag far&lt;br&gt;behandlas endast enligt föreskrifter som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens. Rege-&lt;br&gt;ringen anser till skillnad från utredningen att det inte i statistiklagen skall&lt;br&gt;ställas krav på föreskrifter av regeringen för att få behandla personupp-&lt;br&gt;gifter för framställning av statistik i register över hela befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En övervägande del av remissinstanserna till-&lt;br&gt;styrker arbetsgruppens förslag eller har inget att invända. Ekonomistyr-&lt;br&gt;ningsverket noterar att den som vill skaffa information om huruvida&lt;br&gt;personuppgifter om den egna personen behandlas av en statistikansvarig&lt;br&gt;myndighet måste lämna in en egenhändigt undertecknad ansökan.&lt;br&gt;Förfarandet framstår som ålderdomligt och administrativt dyrbart och&lt;br&gt;verket föreslår att enklare och billigare intemetlösningar med elektro-&lt;br&gt;niska signaturer tas fram. Högskoleverket (HSV) efterlyser ett klargöran-&lt;br&gt;de att det är HSV som är personuppgiftsansvarigt när det gäller universi-&lt;br&gt;tets- och högskoleregistret. Verket är registeransvarigt enligt datalagen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alternativt personuppgiftsansvarigt enligt personuppgiftslagen for univer-&lt;br&gt;sitets- och högskoleregistret som fors av Statistiska centralbyrån. Samti-&lt;br&gt;digt har centralbyrån föreskriftsrätt i frågor som rör registret. Arbetsgrup-&lt;br&gt;pens forslag innebär en oklarhet i ansvarsfrågan. HSV är enligt forslaget&lt;br&gt;statistikansvarig myndighet för högskoleväsendet. Formuleringen i 17 §&lt;br&gt;medför, mot bakgrund av 3 kap. förordningen om redovisning av studier&lt;br&gt;m.m. vid universitet och högskolor, att det blir oklart vilken myndighet&lt;br&gt;som är personuppgiftsansvarig för universitets- och högskoleregistret. I&lt;br&gt;egenskap av statistikansvarig myndighet för högskoleväsendet och&lt;br&gt;personuppgiftsansvarig för registret bör verket också fa ansvaret att efter&lt;br&gt;samråd med SCB och högskolorna, meddela närmare föreskrifter om hur&lt;br&gt;uppgifterna skall rapporteras till SCB. Boverket anser att den föreslagna&lt;br&gt;bestämmelsen om säkerheten vid behandlingen av personuppgifter bör&lt;br&gt;göras tydligare. Alternativt bör säkerhetsnivån närmare preciseras i för-&lt;br&gt;ordningen. Därvid bör anges olika säkerhetsnivåer beroende på känslig-&lt;br&gt;heten av de behandlade uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen ansluter sig till arbets-&lt;br&gt;gruppens förslag som innebär att regleringen av behandling av person-&lt;br&gt;uppgifter för officiell statistik arbetas in i den nya statistiklagstiftningen&lt;br&gt;och ersätter den gällande särskilda registerlagstiftningen samt tar över&lt;br&gt;personuppgiftslagens bestämmelser i dessa delar. Reglerna om behand-&lt;br&gt;ling av personuppgifter för framställning av statistik utgör en ram för&lt;br&gt;vilka uppgifter som far behandlas och för vilket ändamål behandlingen&lt;br&gt;far ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att statistikansvariga myndigheter bör ges en generell&lt;br&gt;rätt att utan samtycke behandla personuppgifter för framställning av offi-&lt;br&gt;ciell statistik. Undantag bör gälla för behandling av känsliga uppgifter&lt;br&gt;m.m. enligt vad som utvecklas i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Känsliga uppgifter behandlas i 13 § personuppgiftslagen och uppgifter&lt;br&gt;om lagöverträdelser m.m. i 21 § personuppgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Känsliga personuppgifter är personuppgifter som avslöjar ras eller&lt;br&gt;etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse,&lt;br&gt;medlemskap i fackförening samt uppgifter som rör hälsa eller sexualliv.&lt;br&gt;Utrymmet för att behandla sådana uppgifter är begränsat. Huvudregeln är&lt;br&gt;att det är förbjudet att behandla uppgifter av detta slag. Från förbudet&lt;br&gt;finns en rad undantag. Undantagen behandlar situationer där den registre-&lt;br&gt;rade samtyckt till behandlingen eller själv offentliggjort uppgifter liksom&lt;br&gt;behandling inom arbetsrätten, för att skydda vitala intressen och i sam-&lt;br&gt;band med rättsliga anspråk. Undantag görs också för behandling inom&lt;br&gt;ideella organisationer och inom hälso- och sjukvården samt för ändamål&lt;br&gt;som rör forskning och statistik. Undantag för viktiga allmänna intressen&lt;br&gt;kan även göras av regeringen i en förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget för forskning och statistik förutsätter att samhällsintresset&lt;br&gt;av det forsknings- eller statistikprojekt där behandlingen ingår klart väger&lt;br&gt;över den risk för otillbörligt intrång i enskildas personliga integritet som&lt;br&gt;behandlingen kan innebära. Ett grundläggande villkor är att behandlingen&lt;br&gt;är nödvändig enligt kriterierna i personuppgiftslagen för när en behand-&lt;br&gt;ling är tillåten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt 21 § personuppgiftslagen vidare förbjudet för andra än&lt;br&gt;myndigheter att behandla personuppgifter om lagöverträdelser som&lt;br&gt;innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller&lt;br&gt;administrativa frihetsberövanden. Huvudregeln är alltså att sådana upp-&lt;br&gt;gifter endast får behandlas av myndigheter. Regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet regeringen bestämmer får dock meddela föreskrifter om&lt;br&gt;undantag från huvudregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att fa behandla känsliga uppgifter eller uppgifter om lagöver-&lt;br&gt;trädelser m.m. för officiell statistik bör krävas föreskrifter av regeringen.&lt;br&gt;Inför beslut om sådana föreskrifter väger regeringen samhällsintresset av&lt;br&gt;den statistiska behandlingen mot risken för intrång i den enskildes&lt;br&gt;personliga integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna regleringen innebär att behandlingen av känsliga&lt;br&gt;uppgifter kommer att regleras i en förordning. Regeringen vill också&lt;br&gt;erinra om vad som anförts i avsnitt 6.5.1 beträffande&lt;br&gt;författningsreglering av register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av regleringen är att statistikansvariga myndigheters be-&lt;br&gt;handling av personuppgifter i övrigt för framställning av statistik är tillåt-&lt;br&gt;en. Myndigheterna far också inrätta de register som behövs för dessa&lt;br&gt;ändamål. Även om registerbegreppet inte längre finns i den nya person-&lt;br&gt;uppgiftslagen torde det komma att leva kvar under överskådlig tid som&lt;br&gt;ett sätt att avgränsa olika behandlingar från varandra. Det kan t.ex. vara&lt;br&gt;en fördel med en sådan uppläggning för att kunna lämna uppgifter till de&lt;br&gt;som begär besked om vilka personuppgifter som behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 6.2 har framhållits att bestämmelserna om behandling av per-&lt;br&gt;sonuppgifter skall gälla även annan statistik än officiell statistik om&lt;br&gt;sådan statistik framställs i den särskilda verksamhet som statistikan-&lt;br&gt;svariga myndigheter bedriver för sin statistikframställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskoleverkets tolkningsproblem som redovisas i verkets yttrande&lt;br&gt;synes inte ha med detta lagstiftningsärende att göra, utan kan tas om hand&lt;br&gt;på förordningsnivå om så behövs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.5.3 Informationsskyldighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I stället för särskilda regler i den nya statistiklagen&lt;br&gt;skall personuppgiftslagens bestämmelser om informationsskyldighet gäl-&lt;br&gt;la vid insamling av personuppgifter för officiell statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer inte med regeringens.&lt;br&gt;Regeringen anser till skillnad från utredningen att personuppgiftslagens&lt;br&gt;bestämmelser om informationsskyldighet skall gälla vid insamling av&lt;br&gt;personuppgifter och inte ersättas av särskilda regler i statistiklagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser anser generellt att det är&lt;br&gt;bättre att personuppgiftslagens bestämmelser gäller framför särskilda&lt;br&gt;bestämmelser i statistiklagen. Statistiska centralbyrån pekar på att inne-&lt;br&gt;börden av 15 och 16 §§ i utredningens förslag är oklar och att vissa för-&lt;br&gt;tydliganden behövs. Svenska kommunförbundet anser att i den föreslagna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § bör specificeras att med någon annan än myndighet avses .. ”annan&lt;br&gt;än statlig myndighet...”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ett av de viktigaste medlen för att se&lt;br&gt;till att personuppgifter inte behandlas på ett sätt som kan innebära att en-&lt;br&gt;skildas personliga integritet kränks är att de registrerade får information&lt;br&gt;om behandlingen. Ibland samlar den som avser att behandla personupp-&lt;br&gt;gifter in uppgifterna direkt från dem som avses bli registrerade. I sådana&lt;br&gt;fall förekommer det också att den enskilde informeras om att ytterligare&lt;br&gt;uppgifter kommer att inhämtas från andra källor i syfte att underlätta&lt;br&gt;uppgiftslämnandet. I andra fall sker insamlingen genom att personupp-&lt;br&gt;gifter endast hämtas från någon annan källa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 och 7 §§ statistikförordningen finns bestämmelser om informa-&lt;br&gt;tionsskyldighet för en myndighet som samlar in uppgifter till den&lt;br&gt;officiella statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om insamlingen sker från någon annan än en statlig myndighet skall&lt;br&gt;den från vilken uppgiften begärs samtidigt upplysas om en rad förhål-&lt;br&gt;landen, bl.a. ändamålet med uppgiftsinsamlingen och vad som gäller om&lt;br&gt;uppgiftsskydd. Om det inte föreligger uppgiftsskyldighet skall&lt;br&gt;myndigheten upplysa om att uppgiftslämnandet är frivilligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om uppgifter hämtas in från en annan myndighet till ett personregister&lt;br&gt;som förs med stöd av statistikregisterlagen skall de som uppgifterna&lt;br&gt;avser på lämpligt sätt informeras om registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om att den personuppgiftsansvarige skall ge information till den&lt;br&gt;registrerade finns i 23 - 27 §§ personuppgiftslagen. Om uppgifter om en&lt;br&gt;person samlas in från personen själv, skall den personuppgiftsansvarige i&lt;br&gt;samband därmed självmant lämna den registrerade information om&lt;br&gt;behandlingen. Den registrerade behöver inte begära att fa informationen&lt;br&gt;och det far inte förekomma att informationen ges först vid ett senare&lt;br&gt;tillfälle. Samlar den personuppgiftsansvarige in uppgifter från den&lt;br&gt;registrerade utan att då lämna information, kan behandlingen av&lt;br&gt;personuppgifterna inte anses ha gått korrekt till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om personuppgifterna samlas in från någon annan källa än den&lt;br&gt;registrerade skall den personuppgiftsansvarige självmant lämna den&lt;br&gt;registrerade information om behandlingen, när uppgifterna registreras. Är&lt;br&gt;uppgifterna avsedda att lämnas ut till tredje man, behöver informationen&lt;br&gt;dock inte ges förrän uppgifterna lämnas ut för första gången. När&lt;br&gt;personuppgifterna hämtas in från något annat håll än den registrerade&lt;br&gt;själv, skall informationen alltså lämnas när uppgifterna registreras. Kan&lt;br&gt;det vid detta tillfälle förutses att uppgifterna kommer att lämnas ut till&lt;br&gt;tredje man, är det dock tillåtet att vänta med informationen ända till dess&lt;br&gt;uppgifterna lämnas ut för första gången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I två situationer gäller undantag från informationsskyldigheten både&lt;br&gt;för det fall att uppgifterna samlas in från den registrerade och för det fall&lt;br&gt;att uppgifterna samlas in från någon annan än den registrerade själv.&lt;br&gt;Informationen behöver sålunda inte lämnas om sådant som den registre-&lt;br&gt;rade redan känner till och om det är särskilt föreskrivet i lag eller annan&lt;br&gt;författning eller i beslut som har meddelats med stöd av författning att&lt;br&gt;uppgifter inte far lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om personuppgifterna samlats in från en annan källa än den registre-&lt;br&gt;rade gäller två särskilda undantag från informationsskyldigheten. Infor-&lt;br&gt;mation behöver sålunda inte lämnas om det finns bestämmelser om&lt;br&gt;registreringen eller utlämnandet i lag eller annan författning eller om det&lt;br&gt;visar sig vara omöjligt eller skulle innebära en oproportionerligt stor&lt;br&gt;arbetsinsats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver reglerna om den personuppgiftsansvariges skyldighet att själv-&lt;br&gt;mant vid insamlingen informera de registrerade finns det bestämmelser&lt;br&gt;som ger den registrerade rätt att på egen begäran fa information om&lt;br&gt;behandlingen av den personuppgiftsansvarige. För att ge de registrerade&lt;br&gt;möjlighet att kontrollera om personuppgifter som rör dem behandlas är&lt;br&gt;den personuppgiftsansvarige enligt 26 § personuppgiftslagen skyldig att&lt;br&gt;till var och en som ansöker om det en gång per kalenderår gratis lämna&lt;br&gt;besked om personuppgifter som rör den sökande behandlas eller ej.&lt;br&gt;Behandlas sådana uppgifter skall skriftlig information lämnas också om&lt;br&gt;vilka uppgifter om den sökande som behandlas, varifrån dessa uppgifter&lt;br&gt;har hämtats, ändamålen med behandlingen, och till vilka mottagare eller&lt;br&gt;kategorier av mottagare som uppgifterna lämnas ut. Principen är inte ny.&lt;br&gt;En liknande bestämmelse om rätt till s.k. registerutdrag fanns i 10 §&lt;br&gt;datalagen (1973:289).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information skall lämnas inom en månad från det att ansökan gjordes.&lt;br&gt;Om det finns särskilda skäl for det, får information dock lämnas senast&lt;br&gt;fyra månader efter det att ansökan gjordes. Vissa undantag från informa-&lt;br&gt;tionsskyldigheten gäller vid sekretess och tystnadsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistikregelgruppen föreslog särskilda bestämmelser i statistiklagen&lt;br&gt;om information till de registrerade. Bestämmelserna skulle ersätta såväl&lt;br&gt;personuppgiftslagens bestämmelser om informationsskyldigheten som&lt;br&gt;informationsbestämmelsema i statistikförordningen. Flera remissinstan-&lt;br&gt;ser anser emellertid att det är bättre att personuppgiftslagens bestäm-&lt;br&gt;melser gäller framför särskilda regler i statistiklagen. Också här visar&lt;br&gt;tveksamhetema från remissinstanserna på svagheter i konstruktionen.&lt;br&gt;Personuppgiftslagens bestämmelser om information bör således gälla i&lt;br&gt;stället for särskild reglering i statistiklagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationsskyldigheten bör även omfatta information om att samråd&lt;br&gt;skett med den organisation som företräder uppgiftslämnaren. Denna skyl-&lt;br&gt;dighet skall gälla generellt vid insamling av uppgifter till statistiken och&lt;br&gt;gäller således inte endast personuppgifter. En sådan informationsplikt bör&lt;br&gt;införas i en ny statistikförordning. Därvid bör Svenska kommunförbund-&lt;br&gt;ets remissynpunkt beaktas (se ovan).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.6 Longitudinella studier&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En reglering införs som gör det möjligt for den&lt;br&gt;som tagit emot avidentifierat material från en statistikansvarig myndig-&lt;br&gt;het att for longitudinella och liknande studier kunna fora på nya uppgifter&lt;br&gt;genom ett till personnumret (eller liknande) knutet löpnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer i stort med regeringens. Rege-&lt;br&gt;ringen vill emellertid utforma kretsen utlämnande myndighet och mot-&lt;br&gt;tagare på ett annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En övervägande del av remissinstanserna till-&lt;br&gt;styrker arbetsgruppens förslag eller har inget att invända. Arbetarskydds-&lt;br&gt;styrelsen föreslår att utlämnande på de angivna villkoren till forsknings-&lt;br&gt;institution möjliggörs även där denna inte är myndighet. Alternativt bör&lt;br&gt;regleringen ges en mer allmän utformning vad gäller vilka myndigheter&lt;br&gt;som på föreslaget sätt far lämna ut uppgifter för longitudinella studier.&lt;br&gt;Det bör bli möjligt också för vissa andra myndigheter med en utbyggd&lt;br&gt;registerverksamhet att lämna ut uppgifter för detta syfte. Brottsförebyg-&lt;br&gt;gande rådet anser det viktigt att longitudinella studier inte enbart förbe-&lt;br&gt;hålls Statistiska centralbyrån. Det finns fler myndigheter som ägnar sig åt&lt;br&gt;longitudinella studier. Ekonomistyrningsverket anser att meningen i lag-&lt;br&gt;förslagets 25 § ”Ett utlämnande enligt första stycket far endast avse ett&lt;br&gt;urval av personer” bör strykas. Det saknas skäl att endast tillåta urval,&lt;br&gt;eftersom urval har en statistisk osäkerhet som totalundersökningar&lt;br&gt;saknar. Geografiska indelningar eller andra typer av indelningar ger dess-&lt;br&gt;utom små urvalsgrupper och därmed stora konfidensintervall. Närings-&lt;br&gt;och teknikutvecklingsverket (NUTEK) framhåller att arbetsgruppen har&lt;br&gt;fokuserat sitt arbete på forskningens tillgång till identifierbara mikrodata&lt;br&gt;och alltför perifert behandlat de statistikansvariga myndigheternas förut-&lt;br&gt;sättningar att bedriva en god utredningsverksamhet. Det har inte klarlagts&lt;br&gt;huruvida Statistiska centralbyrån skall eller kan lämna ut identifierbara&lt;br&gt;mikrodata till den statistikansvariga myndigheten. Verket anser att möj-&lt;br&gt;ligheter att följa individer i longitudinella databaser också skall gälla vid&lt;br&gt;studier av företag. Skogsstyrelsen ifrågasätter varför den föreslagna&lt;br&gt;bestämmelsen endast skall gälla Statistiska centralbyrån. Ett motsvarande&lt;br&gt;behov bör kunna uppstå även hos andra myndigheter och vid andra typer&lt;br&gt;av undersökningar än de som centralbyrån hanterar. Skolverket instäm-&lt;br&gt;mer och framhåller att legitima behov kan finnas att lämna ut material till&lt;br&gt;andra än myndigheter. Det är inte heller bara vid longitudinella studier&lt;br&gt;som det finns behov av att komplettera material vid ett senare tillfälle.&lt;br&gt;Socialstyrelsen framhåller att även andra statistikansvariga myndigheter&lt;br&gt;far förfrågningar om och beställningar av longitudinella material från&lt;br&gt;myndigheter. Förslaget bör därför göras tillämpligt beträffande samtliga&lt;br&gt;statistikansvariga myndigheter. Styrelsen anser också att motiven att ett&lt;br&gt;utlämnande endast far avse ett urval av personer är otydliga i förslaget.&lt;br&gt;Det krävs ytterligare utredning av detta och flera andra detaljer. Statens&lt;br&gt;institut för kommunikationsanalys framhåller som viktigt att en ny&lt;br&gt;statistiklag görs ”rollneutral” så att t.ex. kommande förändringar i&lt;br&gt;organisation och ansvar rörande den officiella statistiken kan hanteras&lt;br&gt;utan lagändringar. Detta blir särskilt tydligt i fråga om hanteringen av&lt;br&gt;ansatser med longitudinell personstatistik. Statistiska centralbyrån anser&lt;br&gt;att den förslagna principen inte enbart bör avse myndigheter som&lt;br&gt;omfattas av sekretess enligt 9 kap. 4 § sekretesslagen. Det är angeläget&lt;br&gt;att de uppgifter som insamlats för statistiken kommer till nytta också&lt;br&gt;inom forskningen och för olika kvalificerade utredningsändamål. Den&lt;br&gt;krets som berörs bör därför utvidgas i förhållande till förslaget och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omfatta bl.a. olika utredningsorgan som inte har myndighetsstatus, t.ex.&lt;br&gt;inom näringslivet och på det fackliga området. Datainspektionen betonar&lt;br&gt;att en förutsättning för de föreslagna bestämmelserna bör vara att endast&lt;br&gt;sådana myndigheter som omfattas av statistiksekretess blir aktuella för&lt;br&gt;undantag från de aktuella bestämmelserna i personuppgiftslagen. Av&lt;br&gt;bestämmelsen om utlämnande för longitudinella studier bör också framgå&lt;br&gt;att den blir tillämplig när Statistiska centralbyrån lämnar ut uppgifter till&lt;br&gt;en annan statistikansvarig myndighet. Bestämmelsen bör vidare&lt;br&gt;preciseras så att en sådan åtgärd far vidtas om den myndighet som&lt;br&gt;uppgifterna lämnas ut till skall använda dessa uteslutande i särskild&lt;br&gt;verksamhet för framställning av statistik etc. Det bör också övervägas att&lt;br&gt;komplettera bestämmelserna med ett förbud mot att avslöja en&lt;br&gt;förteckning med personnummer och löpnummer i sådana fall när&lt;br&gt;centralbyrån gjort ett utlämnande enligt den föreslagna modellen.&lt;br&gt;Arbetsgivarverket anser att förslaget är ett steg i rätt riktning. Verket har&lt;br&gt;önskemålet att fa tillgång till de utbildningskoder (SUN) som finns&lt;br&gt;registrerade i utbildningsregistret vid SCB för att uppdatera&lt;br&gt;utbildningsvariabeln i förhandlingsstatistiken. Uppgifter om utbildning&lt;br&gt;används främst som en viktig bakgrundsvariabel i samband med de&lt;br&gt;löneanalyser som görs både på central och lokal förhandlingsnivå.&lt;br&gt;Förslaget tillgodoser dock inte detta behov. Kammarrätten i Stockholm&lt;br&gt;anser att förslaget att uttryckligen föreskriva undantag från personupp-&lt;br&gt;giftslagen inte är enhetligt i förhållande till lagförslaget i övrigt. Även när&lt;br&gt;avidentifierade uppgifter lämnas ut och Statistiska centralbyrån behåller&lt;br&gt;en nyckel för att kunna koppla löpnummer och personuppgifter är&lt;br&gt;uppgifterna, enligt förslaget, att anse som personuppgifter. Det är således&lt;br&gt;även här fråga om behandling av personuppgifter för framställning av&lt;br&gt;statistik. Forskningsrådsnämnden uppfattar den föreslagna modellen som&lt;br&gt;ett bra förslag men framhåller som viktigt att modellen inte innebär&lt;br&gt;kränkning av den personliga integriteten. Den bör därför byggas upp med&lt;br&gt;stor försiktighet för att inte riskera luckor vilka skulle göra&lt;br&gt;identifikationen av en individ möjlig för utomstående. Socialvetenskap-&lt;br&gt;liga forskningsrådet framhåller att den föreslagna principen i princip&lt;br&gt;också borde kunna tillämpas beträffande datamaterial som hanteras av&lt;br&gt;andra statistikansvariga myndigheter. Det bör därför av lagen och dess&lt;br&gt;förarbeten klart framgå att även seriös forskning som bedrivs i andra&lt;br&gt;former kan fa tillgång till longitudinella data med löpnummer på det&lt;br&gt;föreslagna sättet. Statistiska centralbyrån och andra statistikansvariga&lt;br&gt;myndigheter bör i varje särskilt fall göra en prövning på objektiva&lt;br&gt;kriterier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I promemorian redovisas möjligheten&lt;br&gt;att vid longitudinella studier, dvs. mätning av utvecklingen över tiden av&lt;br&gt;en och samma företeelse, i vissa fall kunna påföra ny information på de&lt;br&gt;individer som ingår i studien. Arbetsgruppen föreslår en lösning som in-&lt;br&gt;nebär att det avidentifierade materialet förses med ett icke informations-&lt;br&gt;bärande löpnummer. För uppdatering av användarens material med en ny&lt;br&gt;årgång finns på detta sätt en nyckel i form av en förteckning för att över-&lt;br&gt;sätta löpnummer till personnummer. Förteckningen skall förvaras hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den utlämnande myndigheten och endast kunna användas för ett och&lt;br&gt;samma material.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt dataskyddsdirektivet kan särskild lagstiftning genomföras t.ex.&lt;br&gt;om statistiska institut om så skulle behövas. För att genomföra arbets-&lt;br&gt;gruppens förslag måste undantag från informationsskyldigheten till den&lt;br&gt;enskilde och undantag från rättelseplikten kunna göras. Medlemsstaterna&lt;br&gt;får enligt artikel 13.2 i dataskyddsdirektivet, under förutsättning av lämp-&lt;br&gt;liga rättsliga garantier, i synnerhet om uppgifterna inte används för åtgär-&lt;br&gt;der eller beslut som avser särskilda registrerade personer, i de fall då det&lt;br&gt;uppenbarligen inte föreligger någon risk att den berörda personens&lt;br&gt;privatliv kränks, genom lagstiftning begränsa de rättigheter som nämns i&lt;br&gt;artikel 12 (dvs. information efter begäran av den registrerade och&lt;br&gt;rättelse) när uppgifterna endast behandlas för ändamål som har med&lt;br&gt;vetenskaplig forskning att göra eller när uppgifterna endast lagras i form&lt;br&gt;av personuppgifter under en begränsad tid som inte överstiger den tid&lt;br&gt;som är nödvändig för att framställa statistik. Sådan information som skall&lt;br&gt;ges till den registrerade i enlighet med artikel 11 i direktivet (dvs. när&lt;br&gt;uppgifterna inte har samlats in från den registrerade själv) behöver heller&lt;br&gt;inte, enligt punkt 2 i samma artikel, ges om det skulle visa sig omöjligt&lt;br&gt;eller innebära en oproportionerligt stor ansträngning, t.ex. i de fall då den&lt;br&gt;som behandlar uppgiften saknar kännedom om den registrerades&lt;br&gt;identitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att dataskyddsdirektivets utformning i nämnda avse-&lt;br&gt;enden innebär att det i detta sammanhang finns möjlighet att göra undan-&lt;br&gt;tag från skyldigheten att lämna information till den registrerade. Samma&lt;br&gt;möjlighet finns att göra undantag från skyldigheten att rätta, blockera&lt;br&gt;eller utplåna uppgifter. När utlämnandet sker för vetenskaplig forskning,&lt;br&gt;vilket torde var det som kommer att aktualiseras i första hand, ställer&lt;br&gt;direktivet inte upp några villkor. I fråga om framställning av statistik&lt;br&gt;skall lagringen inte ske för längre tid än som är nödvändig för framställ-&lt;br&gt;ningen. Detta villkor far beaktas när förutsättningarna för ett utlämnande&lt;br&gt;stipuleras. Med hänsyn till att det föreslagna förfarandet inte bör kunna&lt;br&gt;leda till intrång i enskilds personliga integritet föreslås regler i den nya&lt;br&gt;statistiklagstiftningen med denna innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har i sitt förslag avgränsat möjligheten att använda den&lt;br&gt;föreslagna metoden till longitudinella studier. Regeringen instämmer i att&lt;br&gt;detta i princip är en lämplig avgränsning. För att dels göra det möjligt att&lt;br&gt;använda metoden när förutsättningarna för detta föreligger för jämförbara&lt;br&gt;studier, dels slippa hamna i tillämpningsproblem i fråga om innebörden&lt;br&gt;av begreppet longitudinell, förordar regeringen att metoden skall kunna&lt;br&gt;användas även vid studier som är likartade med longitudinella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser i likhet med flera remissinstanser att det inte bara är&lt;br&gt;SCB som skall ha möjlighet att lämna ut avidentifierade uppgifter med&lt;br&gt;löpnummer. Detta bör gälla samtliga statistikansvariga myndigheter, ef-&lt;br&gt;tersom samma regler gäller för dessa som för SCB. Det förtjänar dock att&lt;br&gt;påpekas att myndigheten i varje enskilt fall ingående skall pröva om för-&lt;br&gt;farandet skall tillåtas med hänsyn till samtliga relevanta faktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har också tagit intryck av synpunkten från flera remissin-&lt;br&gt;stanser att det inte bara är myndigheter som har statistiksekretess (9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§ sekretesslagen) som skall kunna få avidentifierade uppgifter med löp-&lt;br&gt;nummer. Detta bör gälla även myndigheter som skall använda uppgift-&lt;br&gt;erna till forskning och där alltså den s.k. statistiksekretessen följer med.&lt;br&gt;Även forskningsinstitutioner och liknande verksamheter som har privat-&lt;br&gt;rättslig karaktär bör kunna fa tillgång till data på det föreslagna sättet.&lt;br&gt;Dessa kan nämligen få uppgifterna under rättsligt bindande förbehåll om&lt;br&gt;användningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att den nu föreslagna metoden skall kunna användas&lt;br&gt;vid longitudinella och liknande studier under förutsättning av att samhäl-&lt;br&gt;lets behov av studien är väl dokumenterat. Den skall endast tillåtas under&lt;br&gt;förutsättning att sekretess- och integritetsskyddet vidmakthålls på samma&lt;br&gt;nivå som hos den utlämnande myndigheten. I det fall det kan ske utan&lt;br&gt;påvisbara nackdelar ur kvalitetssynvinkel bör det utlämnade materialet&lt;br&gt;bestå av ett urval av personer. Regeringen förutsätter att Datainspektion-&lt;br&gt;en ser det som sin uppgift att följa utvecklingen av denna typ av ärenden&lt;br&gt;och vid behov föreslå erforderliga åtgärder i syfte att stärka integritets-&lt;br&gt;skyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.7 Bortfallsanalyser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Analyser om de personer som av skilda anled-&lt;br&gt;ningar inte deltar i en statistisk undersökning, till vilken de utvalts, skall&lt;br&gt;kunna göras som en följd av det allmänintresse som finns att&lt;br&gt;åstadkomma statistiska undersökningar av hög kvalitet. Beträffande&lt;br&gt;undersökningar som innehåller känsliga uppgifter bör den personliga&lt;br&gt;integriteten dock värnas i första hand. Bortfallsanalyser som inbegriper&lt;br&gt;sådana uppgifter får därför inte ske. Regeringens ställningstagande föran-&lt;br&gt;leder inget författningsförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens, frånsett att&lt;br&gt;utredningen under vissa förutsättningar också ville tillåta bortfallsana-&lt;br&gt;lyser omfattande känsliga uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En övervägande del av remissinstanserna&lt;br&gt;tillstyrker arbetsgruppens förslag eller har inget att invända. Arbetar-&lt;br&gt;skyddsstyrelsen (ASS) pekar på att rättsläget är oklart vad gäller möjlig-&lt;br&gt;heterna till bortfallsanalyser vid undersökningar som omfattar känsliga&lt;br&gt;uppgifter. Det är av mycket stor betydelse ur kvalitetssynpunkt att kunna&lt;br&gt;göra åtminstone elementära bortfallsanalyser i samband med statistiska&lt;br&gt;undersökningar. Rättsläget bör klargöras. Datainspektionen noterar att&lt;br&gt;arbetsgruppens förslag att för vissa särskilt viktiga statistiska undersök-&lt;br&gt;ningar ge möjlighet till s.k. bortfallsanalyser med behandling av känsliga&lt;br&gt;personuppgifter utan den enskildes samtycke, inte återspeglas i den före-&lt;br&gt;slagna författningstexten. Hovrätten över Skåne och Blekinge har anfört&lt;br&gt;liknande synpunkter. Statistiska centralbyrån har samma uppfattning och&lt;br&gt;tillägger att övriga uppgifter i en undersökning bör kunna utnyttjas för&lt;br&gt;bortfallsanalys på vanligt sätt utan regeringens medgivande med stöd av&lt;br&gt;artikel 7 i EG-direktivet även när känsliga uppgifter ingår i undersök-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bortfallsanalys är ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nödvändigt instrument för att kunna kvalitetsdeklarera och beskriva&lt;br&gt;resultatet av en statistisk undersökning. Bortfallsanalysen avser de&lt;br&gt;personer som inte deltagit i en statistisk undersökning till vilken de&lt;br&gt;utvalts. Det ligger därmed i sakens natur att bortfallsanalys normalt inte&lt;br&gt;kan ske med personens samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande rätt innebär att bortfallsanalyser kan göras när behovet av det&lt;br&gt;kan karaktäriseras som ett allmänt intresse. Framställning av officiell sta-&lt;br&gt;tistik utgör ett sådant allmänt intresse. Enligt regeringens uppfattning&lt;br&gt;gäller samma sak när en statistisk undersökning genomförs som omfattar&lt;br&gt;känsliga uppgifter i personuppgiftslagens (1998:204) mening. Även i så-&lt;br&gt;dana undersökningar kan alltså bortfallsanalyser göras. Däremot anser&lt;br&gt;regeringen att dessa bortfallsanalyser i sådana fall inte far baseras på de&lt;br&gt;känsliga uppgifterna som sådana. För en sådan restriktion talar enskildas&lt;br&gt;behov av skydd för den personliga integriteten. I undersökningar med&lt;br&gt;känsliga uppgifter får det vara tillfyllest att använda de uppgifter som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finns i den s.k. urvalsramen, såsom ålder, kön och region. Regeringens Prop. 2000/01:27&lt;br&gt;ställningstagande föranleder således ingen författningsreglering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.8 Uppgiftsskydd&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.8.1 Statistiksekretess&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Statistiksekretessen anpassas till motsvarande&lt;br&gt;reglering i förordningen om gemenskapsstatistik. Det innebär att huvud-&lt;br&gt;delen av de undantag som för närvarande gäller från den s.k. statistikse-&lt;br&gt;kretessen i 9 kap. 4 § skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En övervägande del av remissinstanserna&lt;br&gt;tillstyrker arbetsgruppens förslag eller har inget att invända. Arbetar-&lt;br&gt;skyddsstyrelsen (ASS) pekar på sitt behov av precisa antalsuppgifter om&lt;br&gt;anställda vid företag och arbetsställen från centrala företags- och arbets-&lt;br&gt;ställeregistret (CFAR). Uppgifterna läggs in i Arbetarskyddsverkets&lt;br&gt;arbetsställeregister och utgör där ett mycket viktigt underlag för tillsynen&lt;br&gt;av arbetsmiljön vid landets arbetsplatser. Eftersom CFAR är ett statistik-&lt;br&gt;register innebär förslaget att styrelsen inte längre kommer att få uppgifter&lt;br&gt;från detta register. Den kod för storleksklass som skulle kunna levereras&lt;br&gt;från SCB:s allmänna företagsregister är otillräcklig för Arbetarskydds-&lt;br&gt;verkets (Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen) behov. Utveck-&lt;br&gt;lingen av ett nytt arbetsställeregister för Arbetarskyddsverket innebär att&lt;br&gt;verkets verksamhet blir än mer sårbar av följderna av förslaget. Närings-&lt;br&gt;och teknikutvecklingsverket (NUTEK) avstyrker arbetsgruppens förslag&lt;br&gt;och föreslår tvärtom ett utökat undantag för utlämnande av företagsre-&lt;br&gt;gisteruppgifter. Om arbetsgruppens förslag följs måste sådana författ-&lt;br&gt;ningsändringar ske att verkets verksamhet inte försvåras. NUTEK kan&lt;br&gt;inte se något hinder i gemenskapslagstiftningen mot att behålla gällande&lt;br&gt;undantag i sekretesslagstiftningen. Däremot finns bestämmelser i gemen-&lt;br&gt;skapslagstiftningen att uppgifter från offentliga källor inte skall anses&lt;br&gt;förtroliga, förutsatt att de inte är förtroliga hos myndigheten enligt natio-&lt;br&gt;nell lagstiftning. Detta borde åberopas av Sverige och ändring ske av&lt;br&gt;bestämmelserna så att ”alla källor, även offentliga, faller under statistik-&lt;br&gt;sekretessen när de kommer in till en statistiksansvarig myndighet”. Detta&lt;br&gt;skulle medföra att offentliga källor inte faller under statistiksekretess.&lt;br&gt;Arbetsgruppen har inte beaktat konsekvenserna av sitt förslag för&lt;br&gt;NUTEK:s statistik över internationella företag. Statistiska centralbyrån&lt;br&gt;tillstyrker förslaget och betonar att behovet av företagsuppgifter kan till-&lt;br&gt;godoses genom det allmänna företagsregistret. Centralbyrån framhåller&lt;br&gt;dock att statistiksekretessens tillämpningsområde enligt 9 kap. 4 § sekre-&lt;br&gt;tesslagen bör tydliggöras i samband med de föreslagna ändringarna i&lt;br&gt;sekretesslagen. Arbetsgivarverket (AGV) avstyrker förslaget med instäm-&lt;br&gt;mande av Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Sveriges aka-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;demikers centralorganisation (SACO) och betonar att arbetsgruppen,&lt;br&gt;genom att inte inhämta synpunkter från de parter som frågan berör, har&lt;br&gt;misslyckats med att inventera vilka faktiska behov som finns. Samtliga&lt;br&gt;framhåller att behovet av att kunna lämna ut uppgifter från den&lt;br&gt;partsgemensamma förhandlingsstatistiken for egna medlemmar till&lt;br&gt;respektive personalorganisation kvarstår i högsta grad. Om AGV inte&lt;br&gt;längre får rätt att lämna ut individbaserade uppgifter från förhandlings-&lt;br&gt;statistiken till de fackliga organisationerna för deras medlemmar, kom-&lt;br&gt;mer detta att omöjliggöra ett nära och förtroendefullt partsgemensamt&lt;br&gt;statistikarbete vilket i sin tur påverkar möjligheterna till att uppnå&lt;br&gt;samsyn på lönebildningen inom det statliga avtalsområdet. Patent- och&lt;br&gt;registreringsverket föreslår att bestämmelsen i 9 kap. 4 § sekretesslagen&lt;br&gt;omformuleras så att från statistiksekretessen undantas åtminstone upp-&lt;br&gt;gifter som har sin källa i allmänt tillgängliga företagsregister hos verket.&lt;br&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge ställer sig tveksam till om förslaget&lt;br&gt;helt uppfyller de krav som uppställs i den aktuella EG-förordningen,&lt;br&gt;framför allt med hänsyn till att sekretesslagen medger utlämnande även&lt;br&gt;till andra än myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Uppgifter som används för&lt;br&gt;framställning av statistik omgärdas av ett starkt skydd. Skyddet utgörs&lt;br&gt;framför allt av den s.k. statistiksekretessen i 9 kap. 4 § sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningen om gemenskapsstatistik (se avsnitt 4.2.2) gäller i Sverige&lt;br&gt;på samma sätt som sekretesslagen gör det. För att undvika tillämpnings-&lt;br&gt;problem talar övervägande skäl för att göra en anpassning i sekretess-&lt;br&gt;lagen till motsvarande bestämmelser inom EU. Därför anser regeringen&lt;br&gt;att huvuddelen av de undantag som för närvarande gäller för statistik-&lt;br&gt;sekretessen skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av undantagen som finns i statistiksekretessen innebär&lt;br&gt;att vissa uppgifter efter en s.k. skadeprövning kan lämnas ut. Regeringen&lt;br&gt;föreslår att denna möjlighet inte skall omfatta uppgift i företagsregister,&lt;br&gt;uppgift som avser avliden och uppgift som avser personal- och löne-&lt;br&gt;statistik. Följden av denna ändring blir, förutom en anpassning till gäl-&lt;br&gt;lande bestämmelser inom EU, en ytterligare skärpning av den grund-&lt;br&gt;läggande principen att uppgifter som lämnas för statistik bara får använd-&lt;br&gt;as för detta syfte och för det angränsande området forskning. Utlämnan-&lt;br&gt;den kan med regeringens förslag inte ske på ett sådant sätt att åtgärder&lt;br&gt;kan riktas mot någon som omfattas av de uppgifter som lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag att ta bort det undantag som avser ”uppgift i&lt;br&gt;företagsregister” ligger också i linje med den förordning inom EU som&lt;br&gt;reglerar medlemsstaternas företagsregister (Rådets förordning, EEG, nr&lt;br&gt;2186/93 om samordning inom gemenskapen vid utarbetandet av företags-&lt;br&gt;register för statistiska ändamål, Celex 393R2186). Nuvarande användare&lt;br&gt;av de uppgifter som inte längre blir tillgängliga vid ett genomförande av&lt;br&gt;regeringens förslag skall kunna få sina behov tillgodosedda genom att&lt;br&gt;hämta motsvarande uppgifter från det allmänna företagsregistret. Detta&lt;br&gt;register är inte ett statistikregister utan förs just för att uppdatera andra&lt;br&gt;register i samhället m.m. Registret är särskilt reglerat (förordning&lt;br&gt;1984:692 om det allmänna företagsregistret). Med hänsyn till uttalade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;farhågor från några remissinstanser att inte längre kunna få tillgång till&lt;br&gt;vissa företagsuppgifter avser regeringen att göra en översyn av reglering-&lt;br&gt;en av det allmänna företagsregistret för att säkerställa att de uppgifter&lt;br&gt;som behövs skall vara tillgängliga där i tid för den föreslagna lagändring-&lt;br&gt;en. Även det lantbruksregister som förs vid SCB är ett företagsregister i&lt;br&gt;sekretesslagens mening. I översynen av det allmänna företagsregistret&lt;br&gt;bör därför också ingå att pröva möjligheten att föra in de enheter som&lt;br&gt;ingår i lantbruksregistret i detta register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget ”uppgift som avser avliden” motiverades, när det infördes,&lt;br&gt;med att möjliggöra för anhöriga och andra berörda att få del av uppgift&lt;br&gt;om dödsorsak för en avliden person från SCB, som erhöll denna uppgift&lt;br&gt;från sjukhusadministrationen för statistikframställning. Ansvaret för den-&lt;br&gt;na statistik har numera överförts till Socialstyrelsen, som nu får doku-&lt;br&gt;mentationen från sjukhusen. Emellertid finns uppgiften i patientjournalen&lt;br&gt;hos sjukhusen och det har också ansetts angeläget att uppgift om dödsor-&lt;br&gt;sak för en avliden person lämnas till anhöriga av sjukvården och inte av&lt;br&gt;den myndighet som framställer statistiken. Förutom att statistiksekretes-&lt;br&gt;sen skärps när detta undantag upphör, är det också etiskt mer tilltalande&lt;br&gt;att informationen lämnas av den som har sakkunskapen och vana vid&lt;br&gt;kontakter med anhöriga i dessa sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget ”uppgift som avser personal- eller lönestatistik” tillkom&lt;br&gt;med ett enda syfte, nämligen att förse centrala fackförbund med aktuella&lt;br&gt;uppgifter om löner m.m. för sina respektive medlemmar. Regeringen an-&lt;br&gt;ser inte att detta bör tillgodoses genom en särskild undantagsreglering i&lt;br&gt;statistiksekretessen. Denna ståndpunkt understryks av det faktum att det&lt;br&gt;nya Medlingsinstitutet blir ansvarigt för den officiella statistiken inom&lt;br&gt;området och kommer därmed att ansvara för uppgifter till statistiken.&lt;br&gt;Med hänsyn till det starka krav på partsobundenhet som institutets&lt;br&gt;verksamhet som sådan ställer, bör institutet inte ha rättslig befogenhet att&lt;br&gt;lämna ut uppgifter avsedda för statistik till andra ändamål. Det är alltså&lt;br&gt;flera skäl som motiverar att detta undantag upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emellertid har det klarlagts att den användning som numera sker av de&lt;br&gt;uppgifter som lämnas till fackförbunden endast avser statistikframställ-&lt;br&gt;ning. Därmed anser regeringen att utlämnande kan ske med stöd av den&lt;br&gt;kvarvarande undantagsregel som möjliggör utlämnande för statistikända-&lt;br&gt;mål. Utlämnandet skall då föregås av en skadeprövning. I det samman-&lt;br&gt;hanget bör beaktas att fackförbunden endast får tillgång till uppgifter om&lt;br&gt;de egna medlemmarna och inte andra förbunds medlemmar och inte hel-&lt;br&gt;ler oorganiserade. Följden av den föreslagna förändringen blir en ökad&lt;br&gt;tydlighet ifråga om ändamålet med utlämnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet säger sig inte ha något att erinra mot att särbestämmelserna i&lt;br&gt;9 kap. 4§ om vissa typer av uppgifter tas bort. Lagrådet anser att det är&lt;br&gt;bra att sekretesslagens bestämmelser om undantag från principen om&lt;br&gt;allmänna handlingars offentlighet är utformade så att de stämmer överens&lt;br&gt;med EG-rättens direkt tillämpliga regler i saken. Lagrådet pekar också på&lt;br&gt;att det fortfarande finns kvar två undantag från den ”absoluta” statistik-&lt;br&gt;sekretessen och för ett resonemang om dessa (se vidare Lagrådets yttran-&lt;br&gt;de, bilaga 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.8.2 Olovlig identifiering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Också fortsättningsvis skall det finnas ett förbud&lt;br&gt;mot att sammanföra uppgifter i den officiella statistiken med andra upp-&lt;br&gt;gifter i syfte att utröna enskilds identitet, benämnt olovlig identifiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans har haft något att invända.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regler om förbud mot bakvägsidenti-&lt;br&gt;fikation - olovlig identifiering - har funnits i statistiklagen sedan den till-&lt;br&gt;kom 1992. Något behov av ändring av bestämmelsen har inte aktuali-&lt;br&gt;serats vare sig av arbetsgruppen eller av remissinstanserna. Den bör där-&lt;br&gt;för kvarstå oförändrad. Sanktioner mot olovlig identifiering behandlas i&lt;br&gt;avsnitt 6.10.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.9 Bevarande och gallring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den gällande gallringsbestämmelsen i statistik-&lt;br&gt;registerlagen överförs till statistiklagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker arbetsgrup-&lt;br&gt;pens förslag eller har inget att invända. Riksarkivet framhåller bl.a. att de&lt;br&gt;nuvarande bestämmelserna oförändrade bör föras över till den nya lagen&lt;br&gt;och den nya förordningen om den officiella statistiken. Endast Riks-&lt;br&gt;arkivet har sakkunskap och resurser för att kunna ta ställning till&lt;br&gt;bevarande och gallring inom statistikens område. Dess bemyndigande att&lt;br&gt;utfärda gallringsföreskrifter kommer att garantera att kontinuiteten av&lt;br&gt;bevarandet av det statistiska materialet garanteras samt att forskningens&lt;br&gt;behov därmed kommer att tillgodoses. Ekonomistymingsverket avstyrker&lt;br&gt;den föreslagna gallringsbestämmelsen och förespråkar att frågan skall&lt;br&gt;utredas vidare. Verket håller för troligt att arkivlagens bestämmelser i 10&lt;br&gt;§ om gallring av allmänna handlingar är tillfyllest. Det är svårt att avgöra&lt;br&gt;vilken information som kommer att behövas för samhällsplanering,&lt;br&gt;forskning och allmänna informationsändamål i framtiden. Inom ramen&lt;br&gt;för ekonomistyrning i bl.a. staten är det av intresse att fa tillgång till&lt;br&gt;tidsserier för utvärderings- och uppföljningsändamål. Kostnaden för&lt;br&gt;arkivering har också blivit lägre genom elektronisk lagring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den 1 juli 1991 trädde arkivlagen&lt;br&gt;(1990:782) i kraft. Den ger bestämmelser om myndigheternas och vissa&lt;br&gt;andra organs arkiv samt om arkivmyndigheterna. Enligt 3 § arkivlagen&lt;br&gt;bildas en myndighets arkiv av de allmänna handlingarna från myndighet-&lt;br&gt;ens verksamhet och sådana handlingar - vissa minnesanteckningar,&lt;br&gt;utkast och koncept - som avses i 2 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen (TF)&lt;br&gt;och som myndigheten beslutar skall tas om hand för arkivering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan nämnas att begreppet allmän handling definieras i TF. Med&lt;br&gt;handling förstås, enligt 2 kap. 3 § TF, framställning i skrift eller bild&lt;br&gt;samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas&lt;br&gt;endast med tekniskt hjälpmedel. En handling är allmän om den, i enlighet&lt;br&gt;med vad som närmare anges i vissa andra bestämmelser, förvaras hos en&lt;br&gt;myndighet och är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna handlingar far enligt 10 § arkivlagen gallras. Vid gallringen&lt;br&gt;skall dock, enligt nämnda lagrum, alltid beaktas att arkiven utgör en del&lt;br&gt;av kulturarvet och att det arkivmaterial som inte gallras skall kunna till-&lt;br&gt;godose de ändamål som anges i 3 § tredje stycket arkivlagen. Det materi-&lt;br&gt;al som inte gallras skall tillgodose rätten att ta del av allmänna handling-&lt;br&gt;ar, behovet av information för rättskipningen och förvaltningen, och&lt;br&gt;forskningens behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns avvikande bestämmelser om gallring av vissa allmänna&lt;br&gt;handlingar i annan lag eller förordning gäller dessa bestämmelser. Be-&lt;br&gt;stämmelser att uppgifter skall gallras ur register finns i olika författningar&lt;br&gt;om register med känsliga uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 § första stycket statistikregisterlagen skall uppgifter i statistik-&lt;br&gt;register gallras när de inte längre behövs för sitt ändamål. Regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen bestämmer far dock, enligt andra&lt;br&gt;stycket i samma lagrum, föreskriva om undantag från denna skyldighet&lt;br&gt;om en gallring skulle äventyra arkivens roll som en del av det nationella&lt;br&gt;kulturarvet eller strida mot forskningens behov. Därvid skall särskilt&lt;br&gt;beaktas behovet av skydd för den enskildes personliga integritet. Material&lt;br&gt;som inte gallras skall enligt lagrummets tredje stycke överlämnas till&lt;br&gt;arkivmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motiven till bestämmelsen (prop. 1994/95:200 s. 33 f.) framhöll&lt;br&gt;regeringen att utgångspunkten för integritetskänsliga statistikregister, lik-&lt;br&gt;som för många andra likvärdiga register, borde vara att person-&lt;br&gt;uppgifterna i registret skulle gallras när ändamålet är uppfyllt, dvs. när&lt;br&gt;uppgifterna inte längre behövs för framställning av officiell statistik.&lt;br&gt;Regeringen ansåg att det i och för sig är svårt för någon annan än den&lt;br&gt;statistikansvariga myndigheten att bedöma när statistiska uppgifter inte&lt;br&gt;längre behövs för sitt ändamål. En bortre gräns borde dock normalt sättas&lt;br&gt;för hur länge en personuppgift som huvudregel skall fa finnas i ett&lt;br&gt;statistikregister. En sådan generell längsta tid är svår att fastställa med&lt;br&gt;hänsyn till den mängd register av skiftande beskaffenhet som skulle&lt;br&gt;komma att omfattas av lagen, även om det på goda grunder kunde&lt;br&gt;förutsättas att en personuppgift sällan behövdes längre än tio år för att&lt;br&gt;framställa officiell statistik. Det stod emellertid klart att en längre&lt;br&gt;bevarandetid kunde behövas vid bl.a. longitudinella uppföljningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen framhöll vidare att statistiska uppgifter många gånger är&lt;br&gt;intressanta för andra ändamål än det primära statistikområdet, i första&lt;br&gt;hand för forskningen och det nationella kulturarvet. Inte minst för att&lt;br&gt;tillgodose olika slags forskning var det enligt regeringens mening av stor&lt;br&gt;betydelse att man noga prövar om de uppgifter som finns i statistikre-&lt;br&gt;gistren bör bevaras. Regeringen ansåg vidare att en vidlyftig gallring av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifter som generellt eller individuellt har påverkat samhällets åtgärder&lt;br&gt;i vissa fall till och med kunde vara till skada for individen själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av bevarandefrågan lade regeringen stor tyngd vid&lt;br&gt;integritetsaspekten. I vilken utsträckning bevarande skulle ske, borde där-&lt;br&gt;för bli en avvägning mellan å ena sidan den enskildes intresse av skydd&lt;br&gt;för sin personliga integritet och å andra sidan forsknings- och kulturin-&lt;br&gt;tressena. Hur denna avvägning skulle göras ansågs svårare att precisera.&lt;br&gt;Det ansågs erfordra både insikt och kunskap om ämnesområdena och en&lt;br&gt;överblick över arkivbildningen i landet för att besluten i de enskilda fal-&lt;br&gt;len skulle bli väl avvägda. Försiktighet ansågs påkallad med hänsyn till&lt;br&gt;att en alltför ambitiös gallring kan förorsaka skador som aldrig går att&lt;br&gt;reparera. Förutsättningar av detta slag kan svårligen anges i lag eller för-&lt;br&gt;ordning. Arbetet ansågs kräva sakkunskap och resurser och kunde inte&lt;br&gt;utan vidare utföras inom Regeringskansliet. Den lösning som med&lt;br&gt;hänsyn till samtliga föreliggande faktorer framstod som mest rimlig var&lt;br&gt;att dessa ofta svåra avvägningar, som åtskilliga remissinstanser särskilt&lt;br&gt;uttalat, i stor utsträckning fick avgöras av Riksarkivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I statistikregisterförordningen infördes därför i 5 § en bestämmelse&lt;br&gt;med innebörd att en myndighet skall underrätta Riksarkivet innan man&lt;br&gt;gallrar uppgifter enligt 6 § första stycket lagen statistikregisterlagen.&lt;br&gt;Riksarkivet får då föreskriva om undantag från gallring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning saknas skäl att ändra bestämmelserna&lt;br&gt;om gallring. De nuvarande bestämmelserna bör därför oförändrade föras&lt;br&gt;över till den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.10 Tvångsmedel och ansvar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De nuvarande bestämmelserna om vite och vissa&lt;br&gt;ansvarsbestämmelser förs oförändrade över till nya lagen. Straffbestäm-&lt;br&gt;melsen om olovlig identifiering ändras emellertid så att ansvar inte skall&lt;br&gt;utdömas i ringa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna skyddet för begreppet Sveriges officiella statistik och&lt;br&gt;för den symbol som används för den officiella statistiken förenas med ett&lt;br&gt;vitesförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker arbetsgrup-&lt;br&gt;pens förslag eller har inget att invända. Statens institut för kommunika-&lt;br&gt;tionsanalys understryker att det inte far löna sig att inte fullgöra skyldig-&lt;br&gt;heten att lämna uppgifter till den officiella statistiken. Det föreslagna&lt;br&gt;högsta bötesbeloppet är så lågt att det inte kommer att få någon som helst&lt;br&gt;avskräckande effekt på stora grupper av uppgiftsskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt gällande rätt kan den myndig-&lt;br&gt;het som genomför en undersökning, som en yttersta åtgärd för att få in&lt;br&gt;uppgifter som saknas, utfärda ett vitesföreläggande. Ett vitesföreläggande&lt;br&gt;skall föregås av en anmaning att lämna uppgifter. Enligt regeringens be-&lt;br&gt;dömning saknas skäl att ändra dessa bestämmelser. De nuvarande be-&lt;br&gt;stämmelserna bör därför oförändrade föras över till nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den gällande uppgiftsplikten är kopplad vissa ansvarsbestämmel-&lt;br&gt;ser. Också dessa bör föras över till den nya statistiklagen. Det bör noteras&lt;br&gt;att det är vite och inte böter som används för att fa in uppgifter som&lt;br&gt;saknas. Böter används framför allt när uppgiftsskyldiga lämnar felaktiga&lt;br&gt;uppgifter. Bötesbeloppets storlek har därför i princip ingen betydelse för&lt;br&gt;möjligheten att få in uppgifter till den officiella statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 10 § i den gällande statistiklagen far uppgifter i den officiella&lt;br&gt;statistiken inte sammanföras med andra uppgifter i syfte att utröna en-&lt;br&gt;skilds identitet. Förbudet är straffsanktionerat i 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet anser att det behövs mera ingående överväganden om krimi-&lt;br&gt;naliseringens räckvidd om de nuvarande bestämmelserna överförs till den&lt;br&gt;nya lagen. Enligt Lagrådet är det t.ex. inte helt klart hur man skall se på&lt;br&gt;möjligheterna att utnyttja uppgifterna i den officiella statistiken för bevis-&lt;br&gt;ning i rättegång enligt den fria bevisprövningens princip. Lagrådet pekar&lt;br&gt;också på att bestämmelserna inte kan inkräkta på den grundlagsskyddade&lt;br&gt;tryck- och yttrandefriheten enligt tryckfrihetsförordningen och yttrande-&lt;br&gt;frihetsgrundlagen. Ett annat problem synes enligt Lagrådet vara att upp-&lt;br&gt;gifter i den officiella statistiken skulle kunna avse objekt varav det egent-&lt;br&gt;ligen bara finns ett enda i landet, t.ex. en viss typ av industri. Att uppgift-&lt;br&gt;erna om denna industri avser just detta objekt och lätt kan kopplas sam-&lt;br&gt;man med namnet på företaget kan knappast fa leda till att den som gör&lt;br&gt;sammankopplingen skall straffas för olovlig identifiering när sambandet&lt;br&gt;står klart för nästan vem som helst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det för skyddet av enskildas integritet är nödvän-&lt;br&gt;digt att det även i framtiden finns ett förbud mot s.k. bakvägsidentifie-&lt;br&gt;ring. Även om det av Lagrådet beskrivna problemet i princip inte skall&lt;br&gt;kunna uppkomma om skyddskraven iakttas, t.ex. att det alltid finns minst&lt;br&gt;tre enheter i en tabellcell, tydliggör påpekandet en viktig aspekt på frågan&lt;br&gt;och visar på vikten av att kriminaliseringen inte får stå i strid mot det&lt;br&gt;allmänna rättsmedvetandet. För att en olovlig identifiering skall framstå&lt;br&gt;som straffvärd bör krävas någon form av manipulativt beteende eller&lt;br&gt;andra klart klandervärda åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller Lagrådets påpekande att förbuds- och straffbestämmel-&lt;br&gt;serna inte kan inkräkta på den grundlagsskyddade tryck- och yttrandefri-&lt;br&gt;heten kan regeringen naturligtvis instämma i detta. Att grundlagarna tar&lt;br&gt;över vid eventuell konflikt med vanlig lag är den givna grundvalen för&lt;br&gt;vårt rättssystem och brukar inte särskilt framhållas i lagstiftningen. Inte&lt;br&gt;heller i det nu aktuella fallet är det påkallat att särskilt erinra om grund-&lt;br&gt;lagarnas innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av Lagrådets synpunkter och för att säkerställa att an-&lt;br&gt;svar utdöms endast för klart straffvärda förfaranden bör straffbestämmel-&lt;br&gt;sen om olovlig identifiering ändras så att ansvar inte utdöms i ringa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 6.4 behandlas förslag till ett rättsligt skydd för Sveriges&lt;br&gt;officiella statistik. Enligt den föreslagna bestämmelsen far symbolen för&lt;br&gt;den officiella statistiken eller beteckningen Sveriges officiella statistik&lt;br&gt;inte användas för någon annan statistik än den svenska officiella stati-&lt;br&gt;stiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen (1998:281) om skydd för beteckningen svensk författ-&lt;br&gt;ningssamling infördes ett förbud mot att använda beteckningen svensk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;författningssamling och dess förkortning SFS offentligt som beteckning&lt;br&gt;på någon annan samling av författningar än den som avses i 4 § lagen&lt;br&gt;(1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar. Om beteck-&lt;br&gt;ningen används i strid med förbudet kan allmän domstol vid vite förbjuda&lt;br&gt;fortsatt användning av den. De skäl som i sammanhanget anfördes för ett&lt;br&gt;vitesförbud som sanktionsmedel gäller även här (se prop. 1997/98:120 s.&lt;br&gt;27 ff.). Statistiklagen bör därför innehålla en bestämmelse om att&lt;br&gt;domstol skall ha möjlighet att vid vite förbjuda fortsatta överträdelser av&lt;br&gt;förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ett vitesförbud skall verka avhållande också i sådana fall där&lt;br&gt;starka ekonomiska intressen gör sig gällande bör någon högsta gräns för&lt;br&gt;vitesbeloppets storlek inte föreskrivas. Genom en lämplig anpassning av&lt;br&gt;vitesbeloppets storlek kan det därigenom för den som överträder förbudet&lt;br&gt;göras klart att fortsatt överträdelse inte lönar sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om föreläggande av och utdömande av vite bör prövas av all-&lt;br&gt;män domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om förbud skall för statens räkning föras eller låta föras av den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer. Med hänsyn till Statistiska cen-&lt;br&gt;tralbyråns roll beträffande den typ av övergripande frågor som det här är&lt;br&gt;fråga om, bör ett bemyndigande ges till SCB i en förordning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.11 Överklagande m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Beslut om anmaning eller vitesföreläggande eller&lt;br&gt;om att någon skall ingå i en statistisk undersökning skall inte få över-&lt;br&gt;klagas. Övriga beslut enligt statistiklagen far överklagas hos allmän för-&lt;br&gt;valtningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förutom att&lt;br&gt;regeringen föreslår att det skall anges en uttrycklig rätt att överklaga&lt;br&gt;myndighets beslut om rätt till information (s.k. registerutdrag) och om&lt;br&gt;rättelse till allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Statistiska centralbyrån avstyrker ett generellt&lt;br&gt;förbud i övrigt mot överklagande och föreslår istället att de beslut som&lt;br&gt;inte får överklagas uttryckligen anges i lagtexten. Dit hör beslut om vilka&lt;br&gt;näringsidkare som skall ingå i en viss undersökning och beslut om anma-&lt;br&gt;ning eller vitesföreläggande angående skyldighet att lämna uppgifter.&lt;br&gt;Centralbyrån anser att det är principiellt viktigt att inskränkningarna i&lt;br&gt;överklaganderätten enligt 32 § i lagförslaget inte utformas på ett sådant&lt;br&gt;sätt att de beskär den enskildes rätt att överklaga enligt allmänna förvalt-&lt;br&gt;ningsrättsliga principer eller att föra talan inför domstol om kränkningar&lt;br&gt;av dennes rättigheter enligt artikel 22 i EG-direktivet 95/46/EG. Boverket&lt;br&gt;ifrågasätter om de avgöranden enligt 19 och 21 §§ som föreslås få över-&lt;br&gt;klagas till allmän förvaltningsdomstol verkligen utgör beslut. Verket&lt;br&gt;uppfattar dessa mer som handlingsregler eller direktiv för den personupp-&lt;br&gt;giftsansvarige. I berörda bestämmelser bör därför anges att ansökan en-&lt;br&gt;ligt 19 § och begäran enligt 21 § skall följas av beslut om att genomföra&lt;br&gt;den begärda åtgärden. Stockholms universitet framhåller att det till undvi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kande av missförstånd kan vara befogat att i 30 §, som utpekar länsrätten&lt;br&gt;som behörig prövningsinstans, erinra om att det i forvaltningsprocess-&lt;br&gt;lagen finns bestämmelser om överklagande av länsrätts beslut. Hovrätten&lt;br&gt;över Skåne och Blekinge ifrågasätter om det inte bör finnas en möjlighet&lt;br&gt;att överklaga redan ett föreläggande vid vite att lämna uppgifter. Med&lt;br&gt;den föreslagna ordningen kommer den enskilde inte att kunna fa till stånd&lt;br&gt;en prövning av uppgiftsskyldigheten, förrän frågan om utdömande av&lt;br&gt;vite är aktuell. Detta kan for den enskilde te sig som stötande.&lt;br&gt;Kammarrätten i Stockholm ställer sig tveksam till förslaget att endast&lt;br&gt;beslut som avser besked om registerutdrag och rättelse får överklagas.&lt;br&gt;Rätten pekar särskilt på att rätt till domstolsprövning alltid föreligger om&lt;br&gt;fråga är om civila rättigheter och skyldigheter (se artikel 6 i&lt;br&gt;Europakonventionen). Begreppet civila rättigheter och skyldigheter har&lt;br&gt;fortlöpande utvecklats i Europadomstolens praxis. Ett överklagande-&lt;br&gt;förbud kan vidare motverka en enhetlig tillämpning av bl.a. Rådets&lt;br&gt;förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik, eftersom det endast&lt;br&gt;är domstol som med stöd av artikel 177 i EG-fördraget far eller skall&lt;br&gt;begära att EG-domstolen meddelar ett förhandsavgörande (jfr RÅ 1997&lt;br&gt;ref. 65 och prop. 1997/98:44 s. 38). Näringslivets nämnd för&lt;br&gt;regelgranskning tillstyrker arbetsgruppens förslag att en enskild inte&lt;br&gt;skall kunna överklaga ett beslut att ingå i en statistisk undersökning&lt;br&gt;under förutsättning att det i lagen om officiell statistik införs en&lt;br&gt;specialbestämmelse som syftar till att åstadkomma ett smidigt system for&lt;br&gt;rättelse av diskutabla urvalsbeslut. En sådan behövs inte minst med tanke&lt;br&gt;på att ansvaret för uppgiftslämnandet efter statistikreformen är spritt till&lt;br&gt;ett stort antal myndigheter med begränsad erfarenhet av problemen.&lt;br&gt;Bestämmelsen bör placeras i anslutning till den föreslagna 31 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ett myndighetsbeslut far, enligt for-&lt;br&gt;valtningsrättsliga principer, överklagas vid förvaltningsdomstol av den&lt;br&gt;som beslutet angår om det gått honom emot och om inte annat föreskri-&lt;br&gt;vits. Det förekommer dock fall där överklagandeförbud föreskrivits. En-&lt;br&gt;ligt den nuvarande statistiklagen får sålunda beslut om anmaning eller&lt;br&gt;vitesföreläggande inte överklagas. Motivet till detta angavs vara att den&lt;br&gt;officiella statistiken for sin kvalitet är helt beroende av möjligheten att&lt;br&gt;snabbt fa in uppgifter från bl.a. näringsidkare och detta gäller även nu.&lt;br&gt;Regeringen anser med samma motivering att inte heller ett beslut att ingå&lt;br&gt;i en statistisk undersökning bör kunna överklagas. En uttrycklig eller&lt;br&gt;möjlig överklaganderätt skulle kunna öppna vissa möjligheter att även-&lt;br&gt;tyra kvaliteten i de statistiska undersökningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har framhållit som olyckligt att bestämmelserna (om överkla-&lt;br&gt;gande) utformats så att de ger intryck av att fullständigt reglera vilka&lt;br&gt;beslut som kan och inte kan överklagas. Regeringen delar denna uppfatt-&lt;br&gt;ning och föreslår därför att bestämmelsen utformas enligt den av Lagrå-&lt;br&gt;det förslagna modellen att först ange vilka beslut som inte får överklagas&lt;br&gt;och därefter föreskriva att övriga beslut far överklagas hos allmän för-&lt;br&gt;valtningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Förslagen i propositionen får inga ekonomi-&lt;br&gt;ska konsekvenser i form av ökade kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning är att all officiell statistik bör finnas allmänt till-&lt;br&gt;gänglig hos varje statistikansvarig myndighet. De inkomster som de stati-&lt;br&gt;stikansvariga myndigheterna därmed eventuellt går miste om bedöms&lt;br&gt;inte vara större än att de kan finansieras inom ramen för varje myndighet.&lt;br&gt;Det måste också vägas mot de vinster som står att hämta i samhällets -&lt;br&gt;inklusive den offentliga administrationen - ökade tillgång till statistisk&lt;br&gt;information av hög kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belastningen på domstolarna kan inte förväntas öka med den föreslag-&lt;br&gt;na nya statistiklagens bestämmelser om överklagande. Utvecklingen blir&lt;br&gt;snarare den motsatta. Härvid bör särskilt noteras att ett uttryckligt över-&lt;br&gt;klagandeförbud införs för beslut om att någon skall ingå i en statistisk&lt;br&gt;undersökning. Vidare ändras straffbestämmelsen om olovlig identifiering&lt;br&gt;så att ansvar inte längre skall utdömas i ringa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan ny bestämmelse är att allmän domstol vid vite kan förbjuda&lt;br&gt;fortsatt användning av begreppet Sveriges officiella statistik eller sym-&lt;br&gt;bolen för denna för något annat än för sådan statistik. Inte heller den be-&lt;br&gt;stämmelsen bedöms leda till någon nämnvärd ökad belastning på dom-&lt;br&gt;stolarna. Samma sak gäller ansvarsfrågan vid uppgiftsskyldighet. Ut-&lt;br&gt;vidgningen till att gälla även oaktsamhet kan inte bedömas öka belast-&lt;br&gt;ningen på domstolarna i någon noterbar omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Den nya statistiklagen skall träda i kraft den 1&lt;br&gt;april 2001. Samtidigt skall statistiklagen, lagen om uppgiftsskyldighet på&lt;br&gt;jordbrukets område samt statistikregisterlagen upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De straffrättsliga bestämmelserna i den äldre statistiklagen skall gälla&lt;br&gt;beträffande gärning som begåtts före den 1 april 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan behandling av personuppgifter som omfattas av datalagen&lt;br&gt;(1973:289) skall ske med stöd av den lagen till och med den 30 septem-&lt;br&gt;ber 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål och ärenden om vite skall äldre bestämmelser tillämpas där före-&lt;br&gt;läggande har skett före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om undantag från gallringsföreskrift som meddelats enligt den&lt;br&gt;äldre lagen skall fortfarande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag innefattade övergångsbestämmelser endast&lt;br&gt;beträffande ärenden om vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En övervägande del av remissinstanserna tillstyr-&lt;br&gt;ker arbetsgruppens förslag eller har inget att invända. Datainspektionen&lt;br&gt;framhåller att det av övervägandena om ikraftträdandet bör framgå vad&lt;br&gt;som händer med befintliga datalagstillstånd och författningsreglerade&lt;br&gt;register. Kammarrätten i Stockholm anser att det i övergångsbestämmel-&lt;br&gt;serna, punkt 2, är lämpligare att byta ut ”påbörjats” mot ”förelagts”. Öre-&lt;br&gt;bro universitet anser att termen ”påbörjats” i punkt 2 av övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna inte är helt entydig. Den kan tänkas innefatta såväl fall där&lt;br&gt;en förvaltningsmyndighet påbörjat beslutsprocessen som fall där ansökan&lt;br&gt;om utdömande av vite ingetts till förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den föreslagna regleringen, som bör&lt;br&gt;träda i kraft den 1 april 2001, ersätter bestämmelserna i tre andra lagar.&lt;br&gt;Beträffande lagen (1992:888) om uppgiftsskyldighet på jordbrukets om-&lt;br&gt;råde gäller detta endast de bestämmelser som reglerar insamling av upp-&lt;br&gt;gifter till statistik. Övriga bestämmelser i nämnda lag har redan ersatts av&lt;br&gt;regler i andra lagar på jordbrukets område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har pekat på behovet av en övergångsbestämmelse som tar&lt;br&gt;sikte på straffbestämmelsen i 26 § i lagförslaget. Regeringen instämmer i&lt;br&gt;Lagrådets bedömning. Avsaknaden av en övergångsbestämmelse i denna&lt;br&gt;del skulle få till följd att den som före den nya lagens ikraftträdande&lt;br&gt;brutit mot förbudet i den nu gällande statistiklagen mot olovlig identi-&lt;br&gt;fiering inte efter denna tidpunkt skulle kunna lagforas eftersom den nya&lt;br&gt;lagen bara avser brott mot 6 § i den nya lagen. Motsvarande gäller brott&lt;br&gt;enligt 14 § i den nu gällande lagen (som motsvarar 25 § i den nya).&lt;br&gt;Bestämmelsen har utformats enligt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personuppgiftslagen (1998:204) trädde i kraft den 24 oktober 1998. Av&lt;br&gt;lagens övergångsbestämmelser framgår att för sådan behandling som på-&lt;br&gt;gick vid ikraftträdandet, skall bestämmelser i datalagen (1973:289) til-&lt;br&gt;lämpas t.o.m. den 30 september 2001. Statistikregisterlagen, som baseras&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på datalagen, reglerar förande av vissa personregister för framställning&lt;br&gt;av officiell statistik (behandling av personuppgifter) som pågick när&lt;br&gt;personuppgiftslagen trädde i kraft. Statistikregisterlagen skall upphöra att&lt;br&gt;gälla när den nya statistiklagen träder i kraft. Den nya lagen kommer&lt;br&gt;emellertid också att reglera den omfattande behandling av personupp-&lt;br&gt;gifter som nu pågår utanför statistikregisterlagen med stöd av datalagen&lt;br&gt;och tillstånd från Datainspektionen (oreglerade register) eller särskilda&lt;br&gt;regeringsbeslut (s.k. statsmaktsregister).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån sådan behandling av personuppgifter till följd av punkt 2 i&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till personuppgiftslagen sker under tiden fram&lt;br&gt;till den 1 oktober 2001 är emellertid inte den nya statistiklagen utan data-&lt;br&gt;lagen tillämplig på behandlingen. I så fall skall inte heller personupp-&lt;br&gt;giftslagen utan datalagen tillämpas hos de statistikansvariga myndighet-&lt;br&gt;erna. Lagrådet har i anledning härav framhållit behovet av en övergångs-&lt;br&gt;bestämmelse som hänvisar till datalagen i stället för personuppgiftslagen.&lt;br&gt;Regeringen delar Lagrådets bedömning. Bestämmelsen har utformats en-&lt;br&gt;ligt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller mål och ärenden angående vite enligt statistiklagen och&lt;br&gt;lagen om uppgiftsskyldighet på jordbrukets område bör äldre bestämmel-&lt;br&gt;ser gälla i de fall ett föreläggande har skett före ikraftträdandet av den&lt;br&gt;nya statistiklagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att gallringsbestämmelsen i statistikregisterlagen&lt;br&gt;med oförändrad lydelse förs över till den nya lagen. Motiven härför finns&lt;br&gt;i avsnitt 6.9. Riksarkivets beslut om bevarande av vissa årsserier m.m. i&lt;br&gt;registret har tagits med stöd av bemyndigande i en äldre lag. För att dessa&lt;br&gt;också framdeles skall gälla bör en övergångsbestämmelse införas med&lt;br&gt;innebörden att beslut som meddelats enligt den äldre lagen fortfarande&lt;br&gt;gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om den officiella statistiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller bestämmelser om officiell statistik. Regleringen är&lt;br&gt;avsevärt utvidgad i jämförelse med den nuvarande lagen (1992:889) om&lt;br&gt;den officiella statistiken. Paragrafen motsvarar 1 § första stycket i den&lt;br&gt;lagen men har ändrats för att markera det utvidgade regleringsområdet.&lt;br&gt;Allmänna bestämmelser om den officiella statistiken finns i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har pekat på att det angivna tillämpningsområdet varit alltför&lt;br&gt;snävt med hänsyn till lagförslagets innehåll. Bestämmelsen har utformats&lt;br&gt;i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns en erinran att regeringen meddelar föreskrifter om&lt;br&gt;vilka myndigheter som skall ansvara för officiell statistik. Området far&lt;br&gt;anses omfattas av regeringens s.k. restkompetens, vilket innebär att&lt;br&gt;regeringen kan utfärda de angivna föreskrifterna utan särskilt bemyndi-&lt;br&gt;gande. Myndigheter som ansvarar för officiell statistik benämns statistik-&lt;br&gt;ansvariga myndigheter, vilket också anges inom parentes i stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges att de bestämmelser i lagen som reglerar behand-&lt;br&gt;ling av personuppgifter skall tillämpas vid all framställning av statistik&lt;br&gt;vid en statistikansvarig myndighet, dvs. inte bara officiell utan också&lt;br&gt;annan statistik. Underförstått är att den statistik som omfattas av lagens&lt;br&gt;bestämmelser är sådan statistik som framställs inom den avgränsade&lt;br&gt;verksamhet som finns hos myndigheten för statistikframställning. Ett&lt;br&gt;skäl för att låta lagen ha en vidare tillämpning än att endast avse den&lt;br&gt;officiella statistiken i berört avseende, är att det för den enskilde är&lt;br&gt;betydelsefullt att samma regler gäller inom samma verksamhetsområde.&lt;br&gt;Det är inte lämpligt att regler för uppgifter om en enskild skall vara olika&lt;br&gt;hos samma myndighet inom samma verksamhetsområde endast av det&lt;br&gt;skälet att uppgifterna i det ena fallet skall användas för officiell statistik&lt;br&gt;och i det andra för annan statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen klargörs förhållandet till personuppgiftslagen (1998:204).&lt;br&gt;Att den lagen är tillämplig när det inte finns avvikande bestämmelser i&lt;br&gt;statistiklagen innebär också att de beteckningar och definitioner som&lt;br&gt;förekommer i personuppgiftslagen har motsvarande betydelse. Bestäm-&lt;br&gt;melsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att personuppgiftslagens bestämmelser om rättelse (28 §) och ska-&lt;br&gt;destånd (48 §) skall vara tillämpliga vid behandling av personuppgifter&lt;br&gt;för framställning av statistik krävs dock en direkt föreskrift, se 23 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den definition av begreppen varor och tjänster som finns i 3 § gäl-&lt;br&gt;lande lag har mönstrats ut med hänsyn till att den bedömts vara överflö-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dig. Det är inte nödvändigt att definiera dessa eller andra begrepp&lt;br&gt;avseende uppgiftsskyldigheten i lagtexten. Det är snarare en fordel att ha&lt;br&gt;ett visst mått av flexibilitet vid tillämpning av begreppen för att möjlig-&lt;br&gt;göra en smidig anpassning av begreppsapparaten till den ändring av&lt;br&gt;språkbruket som kontinuerligt sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf ges allmänna bestämmelser om den officiella statistiken,&lt;br&gt;nämligen att den skall finnas för allmän information, utrednings-&lt;br&gt;verksamhet och forskning. Ordningsföljden i denna uppräkning har gjorts&lt;br&gt;i enlighet med Lagrådets förslag. Paragrafen motsvarar bestämmelsen i&lt;br&gt;1 § andra stycket i den nuvarande lagen. Vissa ytterligare justeringar har&lt;br&gt;gjorts. För det första har ändamålet samhällsplanering ersatts av begrep-&lt;br&gt;pet utredningsverksamhet för att bättre svara mot dagens språkbruk. Ing-&lt;br&gt;en ändring i sak är således avsedd. För det andra har ändamålet interna-&lt;br&gt;tionell rapportering mönstrats ut, eftersom de internationella åtagandena&lt;br&gt;på statistikområdet - främst i fråga om EU - i allmänhet avser annat&lt;br&gt;material än sådana färdiga statistikprodukter som utgör den svenska&lt;br&gt;officiella statistiken. Åliggandena för Sverige att sända in uppgifter till&lt;br&gt;EU:s statistikkontor Eurostat är dessutom särskilt reglerade och behöver&lt;br&gt;därför inte uttryckligen anges även här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anges att den officiella statistiken skall vara objektiv och&lt;br&gt;allmänt tillgänglig. Bestämmelsen motsvarar 2 § första stycket första&lt;br&gt;meningen i den nuvarande lagen. I motiven (prop. 1991/92:118 s. 22)&lt;br&gt;framhölls bl.a. att kravet på objektivitet innebär att statistiken inte far&lt;br&gt;påverkas av ovidkommande faktorer och inte heller utformas för att tjäna&lt;br&gt;vissa syften. Regeringen vill här dessutom framhålla att vetenskapliga&lt;br&gt;metoder skall användas som garanterar att statistiken inte kan ifrågasät-&lt;br&gt;tas. Därför måste statistiken också kvalitetsdeklareras och de förfaranden&lt;br&gt;som tillämpas kunna utsättas för kritisk granskning. Regeringen har med-&lt;br&gt;delat föreskrifter som ger Statistiska centralbyrån befogenhet att meddela&lt;br&gt;närmare föreskrifter för statistikansvariga myndigheter. Regeringens&lt;br&gt;avsikt är att meddela motsvarande föreskrifter med stöd av den lagstift-&lt;br&gt;ning som nu föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också kravet på allmän tillgänglighet berördes särskilt i motiven till&lt;br&gt;den nuvarande lagen (prop. 1991/92:118. s. 23). Innebörden av vad som&lt;br&gt;där sades är att med allmän tillgänglighet förstås att statistiken skall of-&lt;br&gt;fentliggöras på ett sådant sätt att den är enkelt åtkomlig för de ändamål&lt;br&gt;som skall tillgodoses. För att uppnå detta kan det i vissa fall fordras att&lt;br&gt;myndigheterna tillhandahåller statistiken på olika sätt. T.ex. skall nä-&lt;br&gt;ringslivet effektivt kunna utnyttja den officiella statistiken som underlag&lt;br&gt;i verksamheten samtidigt som varje medborgare skall kunna finna vad&lt;br&gt;han söker utan större omgång. De statistikansvariga myndigheterna strä-&lt;br&gt;var efter att hålla den officiella statistiken tillgänglig genom ett gemen-&lt;br&gt;samt nät på Internet. Statistiska centralbyrån tillhandahåller också mer&lt;br&gt;finfördelad statistik i sina databaser utan kostnad för användaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både i fråga om kravet på objektivitet och på allmän tillgänglighet&lt;br&gt;framhölls i förarbetena att regeringen kunde meddela närmare&lt;br&gt;föreskrifter för myndigheterna. Detta bör gälla även med ny lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiven för att införa ett rättsligt skydd såväl för beteckningen Sveriges&lt;br&gt;officiella statistik som för symbolen för den officiella statistiken behand-&lt;br&gt;las i avsnitt 6.4. Föremålet för skyddet utgörs av den officiella statistik&lt;br&gt;som framställs av statistikansvariga myndigheter enligt den föreslagna&lt;br&gt;statistiklagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket motsvarar 2 § andra ledet i den nuvarande&lt;br&gt;lagen. En språklig justering har gjorts. Regeringen anförde i motiven&lt;br&gt;(prop. 1991/92:118. s. 23) att ”med beaktande av skyddet för enskilda”&lt;br&gt;skulle ges en tämligen vid innebörd och samtidigt vara utgångspunkt för&lt;br&gt;regeringens föreskrifter. Begreppet ”skyddet för den enskilde” var avsett&lt;br&gt;att täcka både enskilda fysiska personers behov av integritetsskydd och&lt;br&gt;företags m.fl. behov av skydd. Det senare har förtydligats genom omar-&lt;br&gt;betningen. Förslaget överensstämmer med Lagrådets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen i andra stycket till sekretesslagen (1980:100) är i sak&lt;br&gt;identisk med gällande 9 § och fyller en viktig upplysningsfunktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket görs en hänvisning till personuppgiftslagen&lt;br&gt;(1998:204). Även denna hänvisning fyller funktionen av en upplysning.&lt;br&gt;På samma sätt som sekretesslagen innehåller bestämmelser som ger&lt;br&gt;skydd åt uppgifter om enskilda individer och andra, innehåller&lt;br&gt;personuppgiftslagen bestämmelser som skall skydda enskilda individer&lt;br&gt;mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av&lt;br&gt;personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud mot s.k. bakvägsidentifiering återfinns i 10 § nuvarande lag.&lt;br&gt;Regeringen anförde i motiven (prop. 1991/92:118 s. 30) att förbudet av-&lt;br&gt;såg sammanförande av anonymiserade uppgifter (se 5 §) i syfte att åter-&lt;br&gt;finna en enskilds identitet. Med enskild förstods såväl fysiska som juridi-&lt;br&gt;ska personer. I några enstaka fall hade försök gjorts att bryta igenom ano-&lt;br&gt;nymiteten, vilket kunnat leda till att enskildas identitet avslöjats. Det an-&lt;br&gt;sågs därför motiverat med ett förbud av detta slag. Utvecklingen på det&lt;br&gt;elektroniska området är ett ytterligare skäl till att bestämmelsen&lt;br&gt;fortfarande är motiverad. Förbudet mot bakvägsidentifiering är straff-&lt;br&gt;sanktionerat, se bestämmelserna i 26 § om olovlig identifiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets synpunkter på bestämmelsen anges närmare i avsnitt 6.10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7-11 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om uppgiftsskyldighet motsvarar dem som finns i 4-&lt;br&gt;6 §§ nuvarande lag, men har förtydligats och kompletterats. De har också&lt;br&gt;kompletterats med uppgiftsskyldighet inom jordbruk, skogsbruk, träd-&lt;br&gt;gårdsodling och djurhållning. Tillägget är föranlett av att de särskilda be-&lt;br&gt;stämmelserna i lagen (1992:888) om uppgiftsplikt på jordbrukets område&lt;br&gt;införs i den nya statistiklagen (se bl.a. avsnitt 6.3.1). Den nya bestämmel-&lt;br&gt;sen i 8 § om uppgiftsskyldighet på detta område hänvisar också till den&lt;br&gt;föregående paragrafen (7 §), vilken alltså också är tillämplig på dem som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är uppgiftsskyldiga enligt 8 §. Det har framförts att begreppet ”syssel-&lt;br&gt;sättning” i 8 § 2 är överflödigt eftersom det är angivet i 7 § 4. Det får&lt;br&gt;dock anses naturligt att hålla samman beskrivningen av det som efterfrå-&lt;br&gt;gas på detta område om anställda. Någon risk för missförstånd finns inte&lt;br&gt;heller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppräkningen av vilka uppgifter som omfattas av uppgiftsskyldighet i&lt;br&gt;förevarande bestämmelser skall vara uttömmande. Det ligger samtidigt i&lt;br&gt;sakens natur att uppgifterna i vissa fall behöver kopplas till någon ytterli-&lt;br&gt;gare uppgift för att vara användbara som underlag till statistiken. Ett så-&lt;br&gt;dant exempel är uppgift om sysselsättning, löner och yrken där koppling-&lt;br&gt;en till den anställde är nödvändig. En annan typ av uppgifter som också&lt;br&gt;måste kunna efterfrågas, men som inte anges uttryckligen är adress, tele-&lt;br&gt;fon, fax, e-post osv. till den uppgiftsskyldige. Inte något av dessa fall har&lt;br&gt;ansetts behöva specificeras i lagen eftersom de är en förutsättning för att&lt;br&gt;syftet med den skall kunna uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så vitt avser näringsidkares uppgiftsskyldighet i 7 § motsvarar uppräk-&lt;br&gt;ningen anpassningar till dagens språkbruk och justeringar i vissa avseen-&lt;br&gt;den. Några ändringar i sak har inte gjorts för annat än miljöskyddskostna-&lt;br&gt;der som är ett nytt område. Motiven härför behandlas utförligt i avsnitt&lt;br&gt;6.3.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § motsvarar 1 § 1-4 lagen (1992:888) om uppgiftsplikt på jordbruk-&lt;br&gt;ets område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § innehåller bestämmelser om skyldighet för ägare till fastighet med&lt;br&gt;verksamhet enligt 8 § att lämna uppgift om vem som arrenderar marken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 10 § regleras uppgiftsskyldighet för stiftelser och registrerade tros-&lt;br&gt;samfund m.fl., där en viss precisering har skett, och i 11 § motsvarande&lt;br&gt;skyldighet för kommunerna (tidigare 6 §). Ordningsföljden i lagförslaget&lt;br&gt;mellan dessa båda kategorier av uppgiftslämnare har kastats om enligt&lt;br&gt;Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 och 13 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om tidsbegränsning av uppgiftsskyldigheten i 12 § mot-&lt;br&gt;svarar nuvarande 7 §. I motiven framhölls bl.a. (prop. 1991/92:118. s. 29)&lt;br&gt;att en tidsgräns på tre år var en rimlig avvägning mellan de uppgifts-&lt;br&gt;skyldigas möjligheter att utan alltför stor omgång och kostnad ta fram de&lt;br&gt;uppgifter som efterfrågas och statistikproducentens behov av att få full-&lt;br&gt;ständigt statistiskt underlag. Tidsgränsen synes alltjämt vara en rimlig&lt;br&gt;avvägning av de berörda intressena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I gällande 8 § finns en bestämmelse om att regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om&lt;br&gt;vilka uppgifter som skall lämnas och sättet och tiden för detta. Eftersom&lt;br&gt;denna bestämmelse endast utgör en verkställighetsföreskrift behövs den&lt;br&gt;inte. Någon motsvarighet finns alltså inte i förslaget (jfr dock kommen-&lt;br&gt;taren till 27 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen framhöll i motiven (prop. 1991/92:118 s. 29) att det var&lt;br&gt;angeläget att ansvarig myndighet i syfte att underlätta för uppgiftsläm-&lt;br&gt;nama och även för att minska sina egna kostnader, tog tillvara de möjlig-&lt;br&gt;heter som modem teknik erbjöd. Uttalandet torde ha än större giltighet&lt;br&gt;idag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 och 15 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande regleringen av de statistikansvariga myndigheternas&lt;br&gt;rätt att behandla personuppgifter för framställning av statistik finns i 14&lt;br&gt;och 15 §§. Regleringen motsvarar närmast de nuvarande bestämmelserna&lt;br&gt;i lagen (1995:606) om vissa personregister för officiell statistik (statistik-&lt;br&gt;registerlagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 14 § första stycket ges statistikansvariga myndigheter en generell rätt&lt;br&gt;att (utan samtycke från de registrerade) behandla personuppgifter for&lt;br&gt;framställning av statistik. Här anges samtidigt den yttre gränsen för den&lt;br&gt;tillåtna behandlingen, nämligen framställning av statistik. Som en konse-&lt;br&gt;kvens av de nya bestämmelsernas uppbyggnad har en viss förenkling&lt;br&gt;skett i jämförelse med den utförliga ändamålsregleringen i 1 och 2 §§ sta-&lt;br&gt;tistikregisterlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personuppgiftsansvaret i personuppgiftslagens (1998:204) mening,&lt;br&gt;som regleras i 14 §, motsvarar närmast registeransvaret i datalagen&lt;br&gt;(1973:289) och därmed bestämmelsen i 4 § statistikregisterlagen. Ansva-&lt;br&gt;ret följer principen att ansvaret för elektroniskt lagrad information skall&lt;br&gt;ligga hos den myndighet som ansvarar för den statistik för vilken&lt;br&gt;behandlingen utförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behandlingen av personuppgifter skall få omfatta personnummer, ef-&lt;br&gt;tersom detta är en direkt och nödvändig förutsättning för framställningen&lt;br&gt;av statistiken. Det framgår av 14 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För behandling av känsliga personuppgifter gäller nu särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser i statistikregisterlagen. Vilka uppgifter som får behandlas framgår&lt;br&gt;av regeringens föreskrifter i statistikregisterförordningen. Behandling av&lt;br&gt;känsliga uppgifter enligt 13 § personuppgiftslagen och uppgifter om lag-&lt;br&gt;överträdelser m.m. enligt 21 § personuppgiftslagen omfattas inte av den&lt;br&gt;generella rätten till behandling av personuppgifter i 14 § första stycket.&lt;br&gt;Detta framgår av 75 £ första stycket. Att inhämta samtycke från den en-&lt;br&gt;skilde för behandling av känsliga uppgifter låter sig knappast göras annat&lt;br&gt;än i speciella fall. För att få behandla uppgifter av nu angivet slag bör&lt;br&gt;krävas regeringens föreskrifter. Regeringen tar då för varje särskilt fall&lt;br&gt;ställning genom en vägning av samhällsintresset av den statistiska be-&lt;br&gt;handlingen mot risken för intrång i den enskildes personliga integritet.&lt;br&gt;Det är naturligt att regeringens föreskrifter härom tas in i en kommande&lt;br&gt;statistikförordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16-18 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att komplettera material som lämnats ut för longitudinella stu-&lt;br&gt;dier med nya uppgifter utan att mottagaren har tillgång till identitetsan-&lt;br&gt;knutna uppgifter har beskrivits i avsnitt 6.6. Eftersom denna möjlighet&lt;br&gt;har förutsatt en särskild lösning har den fått en ingående beskrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av de berörda bestämmelserna avser att skapa en säker&lt;br&gt;metod för att kunna komplettera material som i sig inte skall kunna hän-&lt;br&gt;föras till enskilda individer eller företag. Det skall inte heller vara möjligt&lt;br&gt;för mottagaren att på något sätt göra en identifiering av de individer och&lt;br&gt;andra som ingår i materialet. Det finns också i 6 § ett förbud mot att sam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;manföra uppgifter i den officiella statistiken med andra uppgifter i syfte&lt;br&gt;att utröna enskildas identitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter som lämnas ut för denna typ av användning får endast&lt;br&gt;användas för specifika statistik- eller forskningsändamål. Avsikten med&lt;br&gt;denna utformning av bestämmelserna är också att säkerställa att uppgift-&lt;br&gt;erna genom precisering till detta ändamål skall bli omfattade av den s.k.&lt;br&gt;statistiksekretessen (9 kap. 4 § sekretesslagen). Det ankommer således på&lt;br&gt;den utlämnande myndigheten att bevaka att statistiksekretessen blir&lt;br&gt;tillämplig hos mottagaren. Det kan åstadkommas på tre sätt. Det första är&lt;br&gt;att mottagaren har en särskilt avgränsad verksamhet för statistikframställ-&lt;br&gt;ning. Då gäller statistiksekretessen på allt material som hanteras där. Det&lt;br&gt;andra är att mottagaren skall använda materialet i forskningsverksamhet.&lt;br&gt;I detta fall följer statistiksekretessen med materialet i den nya verksam-&lt;br&gt;heten enligt 13 kap. 3 § sekretesslagen. Dessa två sätt är tillämpliga då&lt;br&gt;mottagaren är en myndighet. Det tredje gäller enskild (juridisk eller&lt;br&gt;fysisk person) och innebär att rättsligt bindande förbehåll uppställs för&lt;br&gt;mottagaren som medför att en likartad situation som med sekretess hos&lt;br&gt;en myndighet konstrueras. Bestämmelser om förbehåll finns i 14 kap. 9 §&lt;br&gt;sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gallringsbestämmelsema i denna paragraf motsvarar vad som nu gäller&lt;br&gt;enligt 6 § statistikregisterlagen. Bevarande och gallring av statistikupp-&lt;br&gt;gifter behandlas mer utförligt i avsnitt 6.9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 och 21 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om tvångsmedel och utdömande av vite motsvarar nu&lt;br&gt;gällande 11 och 12 §§ i statistiklagen. Det kan noteras att bestämmelser-&lt;br&gt;na - precis som nu - inte omfattar kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar det tvångsmedel som kan tillgripas om symbolen&lt;br&gt;för den officiella statistiken eller beteckningen Sveriges officiella&lt;br&gt;statistik missbrukas. Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lag-&lt;br&gt;rådets förslag, vilket lett till att skyddets omfattning har förtydligats.&lt;br&gt;Förbudet gäller även användning av någon symbol eller beteckning som&lt;br&gt;kan förväxlas med de riktiga. I enlighet med andra motsvarande&lt;br&gt;regleringar innebär bestämmelsen att allmän domstol vid vite kan&lt;br&gt;förbjuda fortsatt användning. Bestämmelsen är utformad så att den&lt;br&gt;myndighet regeringen bestämmer skall föra talan om sådant förbud.&lt;br&gt;Eftersom Statistiska centralbyrån enligt sin instruktion är ansvarig för&lt;br&gt;samordningen av den officiella statistiken ligger det närmast till hands att&lt;br&gt;regeringen i en kommande statistikförordning ger verket den uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om rättelse och om skadestånd finns i 28 § respektive 48 §&lt;br&gt;personuppgiftslagen (1998:204). Eftersom dessa bestämmelser uttryckli-&lt;br&gt;gen gäller personuppgifter som behandlas med stöd av personuppgifts-&lt;br&gt;lagen, krävs en tydlig reglering att de skall tillämpas även om uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behandlas i strid med statistiklagen eller föreskrifter som meddelats med&lt;br&gt;stöd av den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som reglerar överklagande av statistikansvarig myndighets&lt;br&gt;beslut med anledning av behandling av personuppgifter för framställning&lt;br&gt;av statistik, motsvaras närmast av 13 § i nu gällande lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistikansvariga myndigheters beslut om anmaning eller vitesföreläg-&lt;br&gt;gande bör inte kunna överklagas och inte heller beslut om vem som skall&lt;br&gt;ingå i viss undersökning för vilken uppgiftsskyldighet föreligger. Frågan&lt;br&gt;behandlas i avsnitt 6.11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har framhållit att det i paragrafen först bör anges vilka beslut&lt;br&gt;som inte får överklagas och därefter föreskrivas att övriga beslut far&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Bestämmelsen har utformats&lt;br&gt;i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 och 26 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsbestämmelser finns nu i gällande 14 och 15 §§ i statistiklagen.&lt;br&gt;Även oaktsam underlåtenhet att fullgöra uppgiftsskyldighet straffbeläggs&lt;br&gt;(se avsnitt 6.10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har pekat på vissa tillämpningsproblem med bestämmelsen&lt;br&gt;om förbud mot olovlig identifiering i dess nuvarande lydelse och att det&lt;br&gt;inte är givet hur den skall ses i förhållande till andra lagbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att straffbestämmelsen bör ändras så att ansvar inte&lt;br&gt;skall utdömas i ringa fall (se avsnitt 6.10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en erinran att regeringen meddelar kompletterande&lt;br&gt;föreskrifter om den officiella statistiken. Området far anses omfattas av&lt;br&gt;regeringens s.k. restkompetens, varför regeringen kan utfärda de angivna&lt;br&gt;föreskrifterna utan särskilt bemyndigande. Bestämmelsen har tillkommit&lt;br&gt;på Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens ikraftträdande behandlas i kapitel 8, liksom behovet av vissa&lt;br&gt;övergångsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna regleringen ersätter bestämmelserna i tre andra lagar.&lt;br&gt;Att dessa lagar samtidigt upphävs regleras i första punkten. Beträffande&lt;br&gt;lagen (1992:888) om uppgiftsskyldighet på jordbrukets område gäller&lt;br&gt;detta endast de bestämmelser som reglerar insamling av uppgifter till&lt;br&gt;statistik. Övriga bestämmelser i nämnda lag har redan ersatts av regler i&lt;br&gt;andra lagar på jordbrukets område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda övergångsbestämmelser ges i fyra punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i punkten 2 behövs för att vissa straffbelagda gär-&lt;br&gt;ningar skall kunna beivras även efter den nya statistiklagens ikraftträ-&lt;br&gt;dande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 3 finns bestämmelser om viss behandling av personuppgifter&lt;br&gt;med stöd av datalagen (1973:289) som pågår vid den nya statistiklagens&lt;br&gt;ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om vite som kan pågå vid den nya lagens ikraftträdande&lt;br&gt;tarvar särskilda övergångsbestämmelser. Dessa finns i punkten 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om undantag från gallringsföreskriften i statistikregisterlagen&lt;br&gt;som Riksarkivet tagit skall gälla även framdeles. Detta framgår av&lt;br&gt;punkten 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till ändringen i den s.k. statistiksekretessen i 9 kap. 4 § sekretess-&lt;br&gt;lagen återfinns i avsnitt 6.8.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har anmärkt att ordet ”någon” fallit bort före ”honom när-&lt;br&gt;stående” i slutet av första stycket i paragrafen, när lagrummet ändrades&lt;br&gt;genom SFS 1995:607, utan att en sådan ändring torde ha varit avsedd.&lt;br&gt;Regeringen föreslår därför att ordet ”någon” återinförs på dess rätta plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Statistikregelgruppens författningsförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till Lag om den officiella statistiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillämpningsområde m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag tillämpas vid framställning av officiell statistik hos&lt;br&gt;myndigheter under regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 17-24 och 28 §§ gäller även vid framställning av&lt;br&gt;annan statistik hos en sådan myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Denna lag gäller i stället för personuppgiftslagen (1998:204) vid&lt;br&gt;behandling av personuppgifter för framställning av statistik enligt 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Officiell statistik skall finnas för samhällsplanering, forskning och&lt;br&gt;allmän information. Den skall vara objektiv och allmänt tillgänglig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen meddelar föreskrifter om innehållet i statistiken och vilka&lt;br&gt;myndigheter som ansvarar för den (statistikansvariga myndigheter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Beteckningen Sveriges officiella statistik far inte användas offentligt&lt;br&gt;som beteckning på någon annan statistik än den som avses i 3 §.&lt;br&gt;Detsamma gäller böjningsformer av beteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om beteckningen används i strid med första stycket kan allmän&lt;br&gt;domstol vid vite förbjuda fortsatt användning av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslem skall föra eller låta föra talan om sådant förbud.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Definitioner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § I denna lag avses med statistik sammanställningar av uppgifter om&lt;br&gt;enskilda som har framställts med vetenskaplig metod och som inte kan&lt;br&gt;hänföras till någon enskild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beteckningar som också förekommer i personuppgiftslagen (1998:204)&lt;br&gt;har motsvarande betydelse vid tillämpningen av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppgiftsskydd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den officiella statistiken skall framställas och offentliggöras med&lt;br&gt;beaktande av skyddet för enskildas personliga integritet och andras&lt;br&gt;behov av skydd mot insyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om förbud att lämna ut allmänna handlingar finns i&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Uppgifter i den officiella statistiken far inte sammanföras med andra&lt;br&gt;uppgifter i syfte att utröna enskildas identitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Näringsidkare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § Näringsidkare skall lämna uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. namn, person- eller organisationsnummer, adress och telefonnummer&lt;br&gt;för den som bedriver verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. produktion av varor och tillhandahållande av tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förbrukning av varor och anlitande av tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. antalet anställda samt deras sysselsättning, löner och yrken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagerhållning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. investeringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. beställningar, köp, försäljningar och leveranser av varor och tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. priser för varor och tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. intäkter och kostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. import och export,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. energiåtgång,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. tillgångar och skulder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. sparande samt kapital-, kredit- och valutaförhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. omfattning av upplåtelse av nyttjanderätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. miljöskyddskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Den som driver jordbruk, skogsbruk, djurhållning eller&lt;br&gt;trädgårdsodling skall förutom de uppgifter som anges i 8 § lämna&lt;br&gt;uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. registerbeteckning, areal, markanvändning samt ägar- och&lt;br&gt;arrendeförhållanden i fråga om den fastighet eller del av fastighet där&lt;br&gt;verksamheten bedrivs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sysselsättning och tillträdesår för de personer som ingår i&lt;br&gt;verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. djurhållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Ägare till fastighet där någon annan driver verksamhet som avses i&lt;br&gt;9 § skall lämna uppgift om namn och adress för den som bedriver&lt;br&gt;verksamheten samt om den areal som används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kommuner och landsting&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Kommuner och landsting skall för den officiella statistiken lämna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppgifter som avses i 8 § 2-7 och 13,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sammanställningar av räkenskaper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. andra uppgifter av samhällsekonomisk betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Stiftelser m.fl.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som inte&lt;br&gt;bedriver näringsverksamhet skall för den officiella statistiken lämna&lt;br&gt;uppgifter som avses i 8 § 4.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 § Uppgifter som avses i 8-12 §§ behöver inte lämnas om det&lt;br&gt;förhållande som uppgiften avser ligger mer än tre år tillbaka i tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Uppgifter som avses i 8-12 §§ skall lämnas till den&lt;br&gt;statistikansvariga myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter som skall lämnas samt&lt;br&gt;om sättet och tiden för detta.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Information&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;15 § När uppgifter samlas in för den officiella statistiken från någon&lt;br&gt;annan än en myndighet, skall den från vilken uppgifterna begärs&lt;br&gt;samtidigt upplysas om de förhållanden som är av betydelse för&lt;br&gt;uppgiftslämnandet, såsom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vem som är ansvarig för behandlingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ändamålen med behandlingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. huruvida samråd har skett med den organisation som företräder&lt;br&gt;uppgiftslämnaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. andra förhållanden som är av betydelse i sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § När personuppgifter samlas in från den registrerade själv, skall den&lt;br&gt;från vilken uppgifterna begärs i samband med insamlingen utöver vad&lt;br&gt;som sägs i 15 § upplysas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att det är frivilligt att lämna uppgifterna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vad som behövs för att den registrerade skall kunna ta till vara sina&lt;br&gt;rättigheter i samband med behandlingen, såsom information om vem som&lt;br&gt;är mottagare av uppgifterna samt rätten att ansöka om information och få&lt;br&gt;rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information behöver dock inte lämnas om det som den registrerade&lt;br&gt;redan känner till.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Behandling av personuppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;17 § En statistikansvarig myndighet får behandla personuppgifter för&lt;br&gt;framställning av statistik. För sådan behandling är myndigheten&lt;br&gt;personuppgiftsansvarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Behandling av personuppgifter får omfatta uppgift om&lt;br&gt;personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Känsliga personuppgifter enligt 13 § personuppgiftslagen (1998:204)&lt;br&gt;samt uppgifter om lagöverträdelser m.m. enligt 21 § första stycket&lt;br&gt;samma lag får behandlas endast om det följer av föreskrifter som&lt;br&gt;regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personuppgifter får behandlas i register över hela befolkningen endast&lt;br&gt;om det följer av föreskrifter som regeringen meddelar. Register över hela&lt;br&gt;befolkningen får inte omfatta uppgifter som avses i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Den personuppgiftsansvarige skall till var och en som ansöker om&lt;br&gt;det en gång per kalenderår gratis lämna besked om huruvida&lt;br&gt;personuppgifter om denne behandlas eller inte. Behandlas sådana&lt;br&gt;uppgifter skall skriftlig information lämnas också om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vilka uppgifter om den sökande som behandlas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. varifrån uppgifterna har hämtats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ändamålen med behandlingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. till vilka mottagare eller kategorier av mottagare som uppgifterna&lt;br&gt;lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan enligt första stycket skall göras skriftligen hos den&lt;br&gt;personuppgiftsansvarige och vara egenhändigt undertecknad. Information&lt;br&gt;enligt första stycket skall lämnas inom en månad från det att ansökan&lt;br&gt;gjordes. Om det finns särskilda skäl för det, får denna tid utsträckas till&lt;br&gt;högst fyra månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Bestämmelsen i 27 § första meningen personuppgiftslagen&lt;br&gt;(1998:204) tillämpas även beträffande information som skall lämnas&lt;br&gt;enligt 16 och 19 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rättelse&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Den personuppgiftsansvarige skall på begäran av den registrerade&lt;br&gt;snarast rätta, blockera eller utplåna sådana personuppgifter som inte har&lt;br&gt;behandlats i enlighet med denna lag eller föreskrifter som har utfärdats&lt;br&gt;med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om uppgifterna lämnats ut till någon annan, skall myndigheten vidare&lt;br&gt;underrätta denne om åtgärden, om den registrerade begär det eller om&lt;br&gt;mera betydande skada eller olägenhet for den registrerade skulle kunna&lt;br&gt;undvikas genom en underrättelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Säkerheten vid behandling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;22 § Den personuppgiftsansvarige skall vidta lämpliga säkerhetsåtgärder&lt;br&gt;för att skydda de personuppgifter som behandlas. Genom dessa åtgärder&lt;br&gt;skall en säkerhetsnivå uppnås som är tillräcklig med beaktande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. de tekniska möjligheterna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kostnaderna för åtgärderna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de särskilda riskerna med behandlingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. personuppgifternas känslighetsgrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om myndigheten anlitar ett personuppgiftsbiträde, skall 30 §&lt;br&gt;personuppgiftslagen (1998:204) tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Tillsynsmyndigheten enligt personuppgiftslagen (1998:204) far i&lt;br&gt;enskilda fall besluta om vilka säkerhetsåtgärder som skall vidtas enligt&lt;br&gt;22 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skadestånd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;24 § Den personuppgiftsansvarige skall ersätta den registrerade för&lt;br&gt;skada och kränkning av den personliga integriteten som en behandling av&lt;br&gt;personuppgifter i strid med denna lag har orsakat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsskyldigheten kan jämkas i den utsträckning det är skäligt,&lt;br&gt;om den personuppgiftsansvarige visar att felet inte berodde på denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utlämnande for longitudinella studier&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § När Statistiska centralbyrån lämnar ut uppgifter som inte direkt kan&lt;br&gt;hänföras till en enskild person till en annan myndighet, får centralbyrån i&lt;br&gt;samband med utlämnandet förse uppgifterna med en beteckning som hos&lt;br&gt;centralbyrån kan kopplas till personnummer eller motsvarande för att&lt;br&gt;göra det möjligt att senare komplettera uppgifterna. En sådan åtgärd far&lt;br&gt;vidtas om den myndighet som uppgifterna lämnas ut till skall använda&lt;br&gt;dessa for framställning av statistik eller därmed jämförbar undersökning&lt;br&gt;och myndigheten har ett särskilt behov av att senare komplettera&lt;br&gt;uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utlämnande enligt första stycket får endast avse ett urval av&lt;br&gt;personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Uppgifter som avses i 25 § far behandlas av den mottagande&lt;br&gt;myndigheten endast för framställning av statistik och därmed jämförbar&lt;br&gt;undersökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Om den mottagande myndigheten behandlar uppgifter som avses i&lt;br&gt;25 § skall i stället för vad som sägs i 24, 26 och 28 §§ personuppgifts-&lt;br&gt;lagen (1998:204) följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information till den registrerade om att uppgifter behandlas behöver&lt;br&gt;inte lämnas om myndigheten inte själv har möjlighet att vidta någon&lt;br&gt;åtgärd för att identifiera den registrerade. Inte heller behöver&lt;br&gt;myndigheten på begäran av den registrerade rätta, blockera eller utplåna&lt;br&gt;uppgifter. Om en uppgift rättats, blockerats eller utplånats hos Statistiska&lt;br&gt;centralbyrån skall centralbyrån vidta erforderliga åtgärder för att&lt;br&gt;uppgifterna kan ändras hos mottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gallring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;28 § Personuppgifter skall gallras när de inte längre behövs för sitt&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;föreskriva om undantag från denna skyldighet, om en gallring skulle&lt;br&gt;äventyra arkivens roll som en del av det nationella kulturarvet eller strida&lt;br&gt;mot forskningens behov. I detta sammanhang skall behovet av skydd för&lt;br&gt;den enskildes personliga integritet särskilt beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Material som inte gallras skall överlämnas till en arkivmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tvångsmedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Om den som är uppgiftsskyldig enligt 8-10 eller 12 §§ inte fullgör&lt;br&gt;skyldigheten, far den myndighet som har begärt uppgiften uppmana den&lt;br&gt;uppgiftsskyldige att göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppgiftsskyldig som inte följer uppmaningen far vid vite föreläggas&lt;br&gt;att fullgöra uppgiftsskyldigheten. Ett sådant föreläggande meddelas av&lt;br&gt;den myndighet som utfärdat uppmaningen enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Frågor om att döma ut vite som har förelagts enligt 29 § andra&lt;br&gt;stycket prövas av den länsrätt inom vars domkrets uppgiftsskyldigheten&lt;br&gt;skall fullgöras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;31 § Beslut enligt 19 och 21 §§ får överklagas till allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga beslut enligt denna lag far inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansvar m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;32 § Till böter, högst 1 000 kronor, skall den dömas som uppsåtligen&lt;br&gt;eller av oaktsamhet inte fullgör uppgiftsskyldighet enligt 8-10 eller&lt;br&gt;12 §§ eller som lämnar oriktig uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som överträtt ett vitesföreläggande skall inte dömas till ansvar för&lt;br&gt;gärningar som omfattas av föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt åtal far väckas endast efter anmälan av den myndighet som&lt;br&gt;har begärt uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Den som uppsåtligen bryter mot 7 § skall dömas för olovlig&lt;br&gt;identifiering till böter eller fängelse i högst ett år, om gärningen inte är&lt;br&gt;belagd med straff i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari år 2001. Genom lagen upphävs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. lagen (1992:888) om uppgiftsskyldighet på jordbrukets område,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. lagen (1992:889) om den officiella statistiken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. lagen (1995:606) om vissa personregister för officiell statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 ärenden om vite som påbörjats före lagens ikraftträdande tillämpas de&lt;br&gt;lagar som nämns under 1. a och b.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 4 § sekretesslagen (1980:100) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i sådan särskild&lt;br&gt;verksamhet hos myndighet som&lt;br&gt;avser framställning av statistik&lt;br&gt;samt, i den utsträckning&lt;br&gt;regeringen föreskriver det, i&lt;br&gt;annan därmed jämförbar&lt;br&gt;undersökning, som utförs av&lt;br&gt;myndighet, för uppgift som avser&lt;br&gt;enskilds personliga eller&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden och&lt;br&gt;som kan hänföras till den&lt;br&gt;enskilde. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppgift&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagsregister, &amp;nbsp;&amp;nbsp;uppgift&amp;nbsp;&amp;nbsp;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avser avliden, &amp;nbsp;&amp;nbsp;uppgift&amp;nbsp;&amp;nbsp;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behövs för forsknings- &amp;nbsp;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statistikändamål, &amp;nbsp;&amp;nbsp;uppgift&amp;nbsp;&amp;nbsp;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avser personal- och lönestatistik&lt;br&gt;och uppgift, som inte genom&lt;br&gt;namn, annan identitetsbeteckning&lt;br&gt;eller därmed jämförbart&lt;br&gt;förhållande är direkt hänförlig till&lt;br&gt;den enskilde, far dock länmas ut,&lt;br&gt;om det står klart att uppgiften kan&lt;br&gt;röjas utan att den som uppgiften&lt;br&gt;rör eller honom närstående lider&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i sådan särskild&lt;br&gt;verksamhet hos myndighet som&lt;br&gt;avser framställning av statistik&lt;br&gt;samt, i den utsträckning&lt;br&gt;regeringen föreskriver det, i&lt;br&gt;annan därmed jämförbar&lt;br&gt;undersökning, som utförs av&lt;br&gt;myndighet, for uppgift som avser&lt;br&gt;enskilds personliga eller&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden och&lt;br&gt;som kan hänföras till den&lt;br&gt;enskilde. Uppgift som behövs for&lt;br&gt;forsknings- eller statistikändamål&lt;br&gt;och uppgift, som inte genom&lt;br&gt;namn, annan identitetsbeteckning&lt;br&gt;eller därmed jämförbart&lt;br&gt;förhållande är direkt hänförlig till&lt;br&gt;den enskilde, far dock lämnas ut,&lt;br&gt;om det står klart att uppgiften kan&lt;br&gt;röjas utan att den som uppgiften&lt;br&gt;rör eller honom närstående lider&lt;br&gt;skada eller men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skada eller men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio&lt;br&gt;år, såvitt angår uppgift om enskilds personliga förhållanden, och annars i&lt;br&gt;högst tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistikens regler (Ds 1999:75), förteckning över remissinstanser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen, Brottsförebyggande rådet, Centrala studiestöds-&lt;br&gt;nämnden, Finansinspektionen, Fiskeriverket, Högskoleverket,&lt;br&gt;Kemikalieinspektionen, Konjunkturinstitutet, Ekonomistymingsverket,&lt;br&gt;Naturvårdsverket, Statens energimyndighet, Närings- och&lt;br&gt;teknikutvecklingsverket, Riksförsäkringsverket, Riksgäldskontoret,&lt;br&gt;Riksrevisionsverket, Skogsstyrelsen, Skolverket, Socialstyrelsen, Statens&lt;br&gt;institut för kommunikationsanalys, Statens invandrarverk, Statens&lt;br&gt;jordbruksverk, Statens kulturråd, Statistiska centralbyrån, Statens&lt;br&gt;lantbruksuniversitet, Turistdelegationen, Överstyrelsen för civil&lt;br&gt;beredskap, Datainspektionen, Statskontoret, Boverket,&lt;br&gt;Generaltullstyrelsen, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Riksskatteverket,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsgivarverket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen, Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet, Lant-&lt;br&gt;mäteriverket, Verket för högskoleservice, Patent- och registreringsverket,&lt;br&gt;Vägverket, Ungdomsstyrelsen, Räddningsverket, Hovrätten över Skåne&lt;br&gt;och Blekinge, Kammarrätten i Stockholm, Riksbanken, Stockholms&lt;br&gt;universitet, Umeå universitet, Örebro universitet, Forskningsråds-&lt;br&gt;nämnden, Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Medicin-&lt;br&gt;ska forskningsrådet, Naturvetenskapliga forskningsrådet, Socialveten-&lt;br&gt;skapliga forskningsrådet, Teknikvetenskapliga forskningsrådet, Svenska&lt;br&gt;kommunförbundet, Stockholms stad, Finspångs kommun, Tingsryds&lt;br&gt;kommun, Karlshamns kommun, Kävlinge kommun, Örebro kommun,&lt;br&gt;Lycksele kommun, Landstingsförbundet, Norrbottens läns landsting,&lt;br&gt;Hallands läns landsting, Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges&lt;br&gt;akademikers centralorganisation, Landsorganisationen i Sverige, Svenska&lt;br&gt;arbetsgivarföreningen samt Näringslivets nämnd för regelgranskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistikreformen - Utvärdering och förslag till utveckling (SOU&lt;br&gt;1999:96), förteckning över remissinstanser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen, Brottsförebyggande rådet, Centrala studiestöds-&lt;br&gt;nämnden, Finansinspektionen, Fiskeriverket, Högskoleverket,&lt;br&gt;Kemikalieinspektionen, Konj unkturinstitutet, Ekonomistymingsverket,&lt;br&gt;Naturvårdsverket, Statens energimyndighet, Närings- och&lt;br&gt;teknikutvecklingsverket, Riksförsäkringsverket, Riksgäldskontoret,&lt;br&gt;Riksrevisionsverket, Skogsstyrelsen, Skolverket, Socialstyrelsen, Statens&lt;br&gt;institut för kommunikationsanalys, Statens invandrarverk, Statens&lt;br&gt;jordbruksverk, Statens kulturråd, Statistiska centralbyrån, Statens&lt;br&gt;lantbruksuniversitet, Turistdelegationen, Överstyrelsen för civil&lt;br&gt;beredskap, Datainspektionen, Statskontoret, Boverket,&lt;br&gt;Generaltullstyrelsen, Riksskatteverket, Lantmäteriverket, Verket för&lt;br&gt;högskoleservice, Patent- och registreringsverket, Vägverket, Ungdoms-&lt;br&gt;styrelsen, Räddningsverket, Riksbanken, Stockholms universitet, Umeå&lt;br&gt;universitet, Örebro universitet, Forskningsrådsnämnden, Humanistisk-&lt;br&gt;samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Medicinska forskningsrådet,&lt;br&gt;Naturvetenskapliga forskningsrådet, Socialvetenskapliga forskningsrådet,&lt;br&gt;Teknikvetenskapliga forskningsrådet, Svenska kommunförbundet,&lt;br&gt;Stockholms stad, Finspångs kommun, Tingsryds kommun, Karlshamns&lt;br&gt;kommun, Kävlinge kommun, Örebro kommun, Lycksele kommun,&lt;br&gt;Landstingsförbundet, Norrbottens läns landsting, Hallands läns landsting,&lt;br&gt;Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges akademikers centralor-&lt;br&gt;ganisation, Landsorganisationen i Sverige, Svenska arbetsgivare-&lt;br&gt;föreningen samt Näringslivets nämnd för regelgranskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till Lag om den officiella statistiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillämpningsområde m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag tillämpas vid framställning av officiell statistik hos&lt;br&gt;myndigheter under regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 14, 15 och 19 §§ gäller även vid framställning av&lt;br&gt;annan statistik än officiell statistik hos en sådan myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Med statistik avses i denna lag förhållanden om enskilda objekt som&lt;br&gt;sammanställts med vetenskaplig metod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt har beteckningarna i denna lag samma betydelse som i&lt;br&gt;personuppgiftslagen (1998:204).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Officiell statistik skall finnas för utredningsverksamhet, forskning&lt;br&gt;och allmän information. Den skall vara objektiv och allmänt tillgänglig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen meddelar föreskrifter om innehållet i den officiella&lt;br&gt;statistiken och vilka myndigheter som ansvarar för den (statistikansva-&lt;br&gt;riga myndigheter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § När officiell statistik görs tillgänglig skall den vara försedd med den&lt;br&gt;symbol som framgår av bilaga till denna lag. Symbolen eller beteckning-&lt;br&gt;en Sveriges officiella statistik far inte användas som beteckning på någon&lt;br&gt;annan statistik än den som avses i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppgiftsskydd m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Den officiella statistiken skall framställas och offentliggöras med&lt;br&gt;beaktande av behovet av skydd för fysiska personers personliga integritet&lt;br&gt;och juridiska personers ekonomiska intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om sekretess finns i sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om skydd mot kränkning av enskilds personliga&lt;br&gt;integritet genom behandling av personuppgifter finns i personuppgifts-&lt;br&gt;lagen (1998:204).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Uppgifter i den officiella statistiken får inte sammanföras med andra&lt;br&gt;uppgifter i syfte att utröna enskilds identitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppgiftsskyldighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsidkare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Näringsidkare skall för den officiella statistiken lämna uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. namn, person- eller organisationsnummer för den som bedriver&lt;br&gt;verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. produktion av varor och tillhandahållande av tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förbrukning av varor och anlitande av tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. antalet anställda samt deras sysselsättning, löner och yrken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagerhållning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. investeringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. beställningar, köp, försäljningar och leveranser av varor och tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. priser för varor och tjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. intäkter och kostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. import och export,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. energiåtgång,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. tillgångar och skulder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. sparande samt kapital-, kredit- och valutaförhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. omfattning av upplåtelse av nyttjanderätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. miljöskyddskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Den som driver jordbruk, skogsbruk, eller trädgårdsodling eller&lt;br&gt;håller djur skall förutom de uppgifter som anges i 7 § lämna uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. registerbeteckning, areal, markanvändning samt ägar- och&lt;br&gt;arrendeförhållanden i fråga om den fastighet eller del av fastighet där&lt;br&gt;verksamheten bedrivs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sysselsättning och tillträdesår för de personer som ingår i&lt;br&gt;verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. djurhållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ägare till fastighet där någon annan driver verksamhet som avses i&lt;br&gt;8 § skall lämna uppgift om namn och adress för den som bedriver&lt;br&gt;verksamheten samt om den areal som används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Kommuner och landsting skall för den officiella statistiken lämna&lt;br&gt;uppgifter som avses i 7 § 1-7 och 13. Kommuner skall för detta ändamål&lt;br&gt;dessutom lämna uppgifter från de årliga boksluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser m.ft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som inte&lt;br&gt;bedriver näringsverksamhet skall för den officiella statistiken lämna&lt;br&gt;uppgifter som avses i 7 § 1 och 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Uppgifter som avses i 7-11 §§ behöver inte lämnas om det&lt;br&gt;förhållande som uppgiften avser ligger mer än tre år tillbaka i tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Uppgifter som avses i 7-11 §§ skall lämnas till den&lt;br&gt;statistikansvariga myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Behandling av personuppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 § En statistikansvarig myndighet får behandla personuppgifter for&lt;br&gt;framställning av statistik. För sådan behandling är myndigheten person-&lt;br&gt;uppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen (1998:204).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Behandling av personuppgifter far omfatta uppgift om person-&lt;br&gt;nummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Känsliga personuppgifter enligt 13 § personuppgiftslagen (1998:204)&lt;br&gt;samt uppgifter om lagöverträdelser m.m. enligt 21 § första stycket&lt;br&gt;samma lag far behandlas endast om det följer av föreskrifter som&lt;br&gt;regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Komplettering av uppgifter i vissa fall&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 § När en statistikansvarig myndighet lämnar ut uppgifter som inte&lt;br&gt;direkt kan hänföras till en enskild person, får den statistikansvariga&lt;br&gt;myndigheten i samband med utlämnandet förse uppgifterna med en&lt;br&gt;beteckning som hos den statistikansvariga myndigheten kan kopplas till&lt;br&gt;personnummer eller motsvarande för att göra det möjligt att senare&lt;br&gt;komplettera uppgifterna. En sådan åtgärd får vidtas om den som uppgift-&lt;br&gt;erna lämnas ut till skall använda dessa för forskning eller statistik samt&lt;br&gt;har ett särskilt behov av att senare komplettera uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en uppgift rättats, blockerats eller utplånats hos den statistik-&lt;br&gt;ansvariga myndigheten skall myndigheten vidta de åtgärder som behövs&lt;br&gt;för att uppgifterna skall kunna ändras hos den som uppgifterna lämnats ut&lt;br&gt;till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Uppgifter som avses i 16 § första stycket får av den som uppgift-&lt;br&gt;erna lämnas ut till behandlas endast för forskning eller statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § För den som behandlar uppgifter som avses i 16 § första stycket&lt;br&gt;skall följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information till den registrerade om att uppgifter behandlas behöver&lt;br&gt;inte lämnas om den som behandlar uppgifterna inte själv har möjlighet&lt;br&gt;att vidta någon åtgärd för att identifiera den registrerade. Inte heller&lt;br&gt;behöver den som behandlar uppgifterna på begäran av den registrerade&lt;br&gt;rätta, blockera eller utplåna uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gallring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;19 § Personuppgifter skall gallras när de inte längre behövs för sitt&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far&lt;br&gt;föreskriva om undantag från denna skyldighet, om en gallring skulle&lt;br&gt;äventyra arkivens roll som en del av det nationella kulturarvet eller strida&lt;br&gt;mot forskningens behov. I detta sammanhang skall behovet av skydd för&lt;br&gt;den enskildes personliga integritet särskilt beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Material som inte gallras skall överlämnas till en arkivmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tvångsmedel m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;20 § Om den som är uppgiftsskyldig enligt 7, 8, 9, 10 eller 11 § inte&lt;br&gt;fullgör skyldigheten, far den myndighet som har begärt uppgiften&lt;br&gt;uppmana den uppgiftsskyldige att göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppgiftsskyldig som inte följer uppmaningen far vid vite föreläggas&lt;br&gt;att fullgöra uppgiftsskyldigheten. Ett sådant föreläggande meddelas av&lt;br&gt;den myndighet som utfärdat uppmaningen enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Frågor om att döma ut vite som har förelagts enligt 20 § andra&lt;br&gt;stycket prövas av den länsrätt inom vars domkrets uppgiftsskyldigheten&lt;br&gt;skall fullgöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Om symbolen för officiell statistik eller beteckningen Sveriges&lt;br&gt;officiella statistik, eller böjningsformer av beteckningen, används i strid&lt;br&gt;med 4 § kan allmän domstol vid vite förbjuda fortsatt användning av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statistikansvariga myndighet som regeringen bestämmer skall föra&lt;br&gt;talan om sådant förbud.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rättelse och skadestånd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;23 § Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om rättelse och&lt;br&gt;skadestånd gäller vid behandling av personuppgifter enligt denna lag&lt;br&gt;eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;24 § En myndighets beslut om information som skall lämnas efter&lt;br&gt;ansökan och om rättelse får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;br&gt;Beslut att ingå i en statistisk undersökning kan däremot inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansvar m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Till böter, högst 1 000 kronor, skall den dömas som uppsåtligen&lt;br&gt;eller av oaktsamhet inte fullgör uppgiftsskyldighet enligt 7, 8, 9, 10 eller&lt;br&gt;11 § eller som lämnar oriktig uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som överträtt ett vitesföreläggande skall inte dömas till ansvar för&lt;br&gt;gärningar som omfattas av föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt åtal far väckas endast efter anmälan av den myndighet som&lt;br&gt;har begärt uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Den som uppsåtligen bryter mot 6 § skall dömas för olovlig&lt;br&gt;identifiering till böter eller fängelse i högst ett år, om gärningen inte är&lt;br&gt;belagd med straff i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Symbolen består av begynnelsebokstäverna i Sveriges officiella statistik&lt;br&gt;(SOS). Den är utformad med O:et ytterst, öppet upptill och nedtill. Det&lt;br&gt;ena S:et är i centrum och fyller ut den nedre öppna delen av O:et med&lt;br&gt;nedersta slingan i bokstaven. Det andra S:et ligger bakom det första som&lt;br&gt;en skugga av detta och fyller ut den övre öppna delen av O:et med&lt;br&gt;översta slingan i bokstaven. Bokstäverna är blåfärgade, med det&lt;br&gt;skuggade S:et i en annan nyans. Om symbolen visas i svart/vitt är&lt;br&gt;bokstaverna svarta och mellanrummen vita.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 april år 2001. Genom lagen upphävs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. lagen (1992:888) om uppgiftsskyldighet på jordbrukets område,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. lagen (1992:889) om den officiella statistiken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. lagen (1995:606) om vissa personregister för officiell statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I mål och ärenden om vite, där föreläggande har beslutats före den 1&lt;br&gt;april 2001, tillämpas de lagar som nämns under 1 a och b.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Beslut om undantag från gallringsföreskrift som meddelats enligt den&lt;br&gt;äldre lagen gäller fortfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 4 § sekretesslagen (1980:100) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i sådan särskild&lt;br&gt;verksamhet hos myndighet som&lt;br&gt;avser framställning av statistik&lt;br&gt;samt, i den utsträckning regering-&lt;br&gt;en föreskriver det, i annan&lt;br&gt;därmed jämförbar undersökning,&lt;br&gt;som utförs av myndighet, för&lt;br&gt;uppgift som avser enskilds per-&lt;br&gt;sonliga eller ekonomiska förhål-&lt;br&gt;landen och som kan hänföras till&lt;br&gt;den enskilde. Uppgift i företags-&lt;br&gt;register, uppgift som avser avlid-&lt;br&gt;en, uppgift som behövs för forsk-&lt;br&gt;nings- eller statistikändamål, upp-&lt;br&gt;gift som avser personal- och&lt;br&gt;lönestatistik och uppgift, som inte&lt;br&gt;genom namn, annan identitetsbe-&lt;br&gt;teckning eller därmed jämförbart&lt;br&gt;förhållande är direkt hänförlig till&lt;br&gt;den enskilde, far dock lämnas ut,&lt;br&gt;om det står klart att uppgiften kan&lt;br&gt;röjas utan att den som uppgiften&lt;br&gt;rör eller honom närstående lider&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i sådan särskild&lt;br&gt;verksamhet hos myndighet som&lt;br&gt;avser framställning av statistik&lt;br&gt;samt, i den utsträckning regering-&lt;br&gt;en föreskriver det, i annan&lt;br&gt;därmed jämförbar undersökning,&lt;br&gt;som utförs av myndighet, för&lt;br&gt;uppgift som avser enskilds per-&lt;br&gt;sonliga eller ekonomiska förhål-&lt;br&gt;landen och som kan hänföras till&lt;br&gt;den enskilde. Uppgift som&lt;br&gt;behövs för forsknings- eller&lt;br&gt;statistikändamål och uppgift, som&lt;br&gt;inte genom namn, annan&lt;br&gt;identitetsbeteckning eller därmed&lt;br&gt;jämförbart förhållande är direkt&lt;br&gt;hänförlig till den enskilde, far&lt;br&gt;dock lämnas ut, om det står klart&lt;br&gt;att uppgiften kan röjas utan att&lt;br&gt;den som uppgiften rör eller&lt;br&gt;honom närstående lider skada&lt;br&gt;eller men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skada eller men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio&lt;br&gt;år, såvitt angår uppgift om enskilds personliga förhållanden, och annars i&lt;br&gt;högst tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2000-09-14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Lars Å. Beckman, regeringsrådet&lt;br&gt;Susanne Billum, justitierådet Göran Regner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 21 juni 2000 (Justitiedepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om den officiella statistiken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn&lt;br&gt;Rickard Sahlsten och chefsjuristen Per Samuelson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-3 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget inleds med ett avsnitt under rubriken tillämpningsområde&lt;br&gt;m.m. I 1 § första stycket anges att den nya lagen skall tillämpas vid&lt;br&gt;framställning av officiell statistik hos myndigheter under regeringen. I&lt;br&gt;paragrafens andra stycke föreskrivs att vissa av lagens bestämmelser&lt;br&gt;skall gälla även vid framställning av annan statistik hos en sådan&lt;br&gt;myndighet. Begreppet statistik definieras i 2 § första stycket. Där anges&lt;br&gt;att med statistik avses i lagförslaget förhållanden om enskilda objekt som&lt;br&gt;sammanställts med vetenskaplig metod. Vidare anges i andra stycket att&lt;br&gt;beteckningarna i lagen i övrigt har samma betydelse som i person-&lt;br&gt;uppgiftslagen (1998:204). Ändamålen med den officiella statistiken redo-&lt;br&gt;visas i 3 §. Enligt första stycket skall officiell statistik finnas för&lt;br&gt;utredningsverksamhet, forskning och allmän information. Vidare anges i&lt;br&gt;stycket att officiell statistik skall vara objektiv och allmänt tillgänglig.&lt;br&gt;Till 3 § har i ett andra stycke fogats en bestämmelse vari föreskrivs att&lt;br&gt;regeringen meddelar föreskrifter om innehållet i den officiella statistiken&lt;br&gt;och vilka myndigheter som ansvarar för den (statistikansvariga&lt;br&gt;myndigheter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot de föreslagna bestämmelserna kan enligt Lagrådets mening riktas&lt;br&gt;kritik. Sålunda far det angivna tillämpningsområdet i 1 § anses vara&lt;br&gt;alltför snävt angivet med hänsyn till lagförslagets innehåll. Vidare är&lt;br&gt;definitionen på statistik oklar och svårtydd. Enligt författningskommen-&lt;br&gt;taren är bestämmelsen i 3 § andra stycket avsedd att vara ett direkt&lt;br&gt;bemyndigande till regeringen. Området får emellertid anses omfattas av&lt;br&gt;regeringens s.k. restkompetens. Regeringen kan således utfärda de&lt;br&gt;angivna föreskrifterna utan bemyndigande från riksdagen. Lagtexten bör&lt;br&gt;därför inte innehålla några bemyndiganden. Detta hindrar emellertid inte&lt;br&gt;att i lagen tas in en erinran om att föreskrifter kan utfärdas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att paragraferna ges en något annan utformning. I 1 §&lt;br&gt;bör anges i ett första stycke att lagen innehåller bestämmelser om&lt;br&gt;officiell statistik. I andra stycket bör tas in en erinran om att regeringen&lt;br&gt;meddelar bestämmelser om vilka myndigheter som ansvarar för officiell&lt;br&gt;statistik. I anslutning härtill bör i lagen föras in begreppet&lt;br&gt;statistikansvariga myndigheter. Det i remissförslaget angivna andra&lt;br&gt;stycket bör med någon ändrad formulering utgöra paragrafens tredje&lt;br&gt;stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet statistik är svårdefinierbart. Något behov av att i lagen ange en&lt;br&gt;definition av begreppet finns inte heller. Enligt Lagrådets mening bör&lt;br&gt;därför den föreslagna definitionen i 2 § utgå. Hänvisningen till person-&lt;br&gt;uppgiftslagen bör ges en något annan utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 § bör vid uppräkningen av ändamål med statistiken “allmän&lt;br&gt;information” sättas först. Regeringens bemyndiganden i andra stycket&lt;br&gt;bör utgå. I stället bör i en ny 27 § tas in en erinran om att regeringen&lt;br&gt;meddelar föreskrifter om den officiella statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda föreslår Lagrådet att 1-3 §§ ges följande&lt;br&gt;lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag innehåller bestämmelser om officiell statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen meddelar bestämmelser om vilka myndigheter som&lt;br&gt;ansvarar för officiell statistik (statistikansvariga myndigheter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 14, 15 och 19 §§ gäller även vid framställning av&lt;br&gt;annan statistik hos en statistikansvarig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personuppgiftslagen (1998:204) gäller vid framställning av statistik i den&lt;br&gt;mån det inte finns avvikande bestämmelser i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Officiell statistik skall finnas för allmän information,&lt;br&gt;utredningsverksamhet och forskning. Den skall vara objektiv och allmänt&lt;br&gt;tillgänglig.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen får uppgifter i den officiella statistiken inte&lt;br&gt;sammanföras med andra uppgifter i syfte att utröna enskilds identitet.&lt;br&gt;Förbudet är straffsanktionerat i 26 §. Samma bestämmelser finns i 10 och&lt;br&gt;15 §§ i nuvarande lag om den officiella statistiken. Dessa bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om olovlig identifiering kommenteras inte närmare i remissen (avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.8.2 och 5.10) eller i förarbetena till 1992 års lag (prop. 1991/92:118 s.&lt;br&gt;16 f., 30 och 32).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte givet hur nu angivna bestämmelser skall ses i forhållande till&lt;br&gt;andra lagbestämmelser. Klart är att de inte kan inkräkta på den&lt;br&gt;grundlagsskyddade tryck- och yttrandefriheten enligt tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Mera ovisst är hur man skall se på&lt;br&gt;t.ex. möjligheterna att utnyttja uppgifter i den officiella statistiken for&lt;br&gt;bevisning i rättegång enligt den fria bevisprövningens princip.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat problem synes vara att uppgifter i den officiella statistiken&lt;br&gt;skulle kunna avse objekt varav det egentligen bara finns ett enda i landet,&lt;br&gt;t.ex. en viss typ av industri. Att uppgifterna om denna industri avser just&lt;br&gt;detta objekt och lätt kan kopplas samman med namnet på företaget kan&lt;br&gt;knappast få leda till att den som gör sammankopplingen skall straffas for&lt;br&gt;olovlig identifiering när sambandet står klart för nästan vem som helst.&lt;br&gt;Jfr också vad som sägs nedan beträffande detaljerad statistik under&lt;br&gt;förslaget till lag om ändring i sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening bör de nuvarande bestämmelserna inte&lt;br&gt;överföras till den nya lagen utan mera ingående överväganden om&lt;br&gt;kriminaliseringens räckvidd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 och 11 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 10 § föreslås regler om uppgiftsskyldighet for kommuner och landsting&lt;br&gt;och i 11 § regler om uppgiftsskyldighet för stiftelser m.fl. Enligt&lt;br&gt;Lagrådets mening är det lämpligare att placera regeln rörande stiftelser&lt;br&gt;m.fl. närmast efter reglerna rörande näringsidkare (jfr 4-6 §§ i 1992 års&lt;br&gt;lag). De båda paragraferna bör således kastas om. Lagrådet noterar i det&lt;br&gt;sammanhanget att bestämmelsen rörande stiftelser kan synas ha fått en&lt;br&gt;snävare avfattning i lagförslaget än i den nuvarande lagen, vari talas om&lt;br&gt;”sammanslutningar” i stället for ”ideella föreningar och registrerade&lt;br&gt;trossamfund”. Vid lagrådsforedragningen har emellertid upplysts att man&lt;br&gt;önskat en konkretisering av bestämmelsen och att den föreslagna&lt;br&gt;lydelsen bedöms täcka vad som åsyftas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser om anmaning att fullgöra uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet for den officiella statistiken och om föreläggande vid vite för&lt;br&gt;den som inte följer en anmaning. Enligt förslaget skall bestämmelserna&lt;br&gt;gälla samtliga fall av uppgiftsskyldighet enligt lagen. I författningskom-&lt;br&gt;mentaren anges att bestämmelserna är identiska med vad som f.n. gäller.&lt;br&gt;Detta är emellertid inte korrekt. Av 11 § i 1992 års lag följer nämligen att&lt;br&gt;anmaning och vitesföreläggande endast kan riktas mot näringsidkare&lt;br&gt;samt mot stiftelser m.fl., och således inte mot kommuner och landsting.&lt;br&gt;Om ingen ändring av rättsläget är avsedd bör hänvisningen till den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;paragraf som reglerar uppgiftsskyldigheten för kommuner och landsting Prop. 2000/01:27&lt;br&gt;utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser om möjlighet för domstol att vid vite&lt;br&gt;förbjuda otillåten användning av symbolen för officiell statistik eller&lt;br&gt;beteckningen Sveriges officiella statistik. Enligt förslaget skall detsamma&lt;br&gt;gälla ”böjningsformer av beteckningen”. Den föreslagna utformningen&lt;br&gt;synes inte helt adekvat. Beteckningen Sveriges officiella statistik kan&lt;br&gt;sålunda knappast förekomma i olika böjningsformer. Vidare saknas mot-&lt;br&gt;svarande skydd för varianter av symbolen (jfr 4 § i arbetsgruppens&lt;br&gt;förslag, vilket endast omfattade beteckningen). Syftet med den föreslagna&lt;br&gt;bestämmelsen synes vara att förhindra att andra än statistikansvariga&lt;br&gt;myndigheter använder den officiella beteckningen eller symbolen, men&lt;br&gt;också att förhindra användning av snarlika beteckningar och symboler&lt;br&gt;som lätt kan förväxlas med de officiella. Lagrådet föreslår att paragrafen&lt;br&gt;i sådant fall ges följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Om symbolen för officiell statistik eller beteckningen Sveriges officiella&lt;br&gt;statistik, eller någon symbol eller beteckning som kan förväxlas därmed,&lt;br&gt;används för annat än den officiella statistiken, kan allmän domstol vid&lt;br&gt;vite förbjuda fortsatt användning av symbolen eller beteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som regeringen bestämmer skall föra talan om sådant&lt;br&gt;förbud.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke har tagits in bestämmelser om överklagande&lt;br&gt;av myndighets beslut. Sålunda föreskrivs att beslut om information, som&lt;br&gt;skall lämnas efter ansökan, och om rättelse far överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Beslut att ingå i en statistisk undersökning skall&lt;br&gt;däremot inte få överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en allmän förvaltningsrättslig princip far ett myndighetsbeslut&lt;br&gt;överklagas vid förvaltningsdomstol av den som beslutet angår om det har&lt;br&gt;gått honom emot och om annat inte föreskrivits. Det är då olyckligt att&lt;br&gt;bestämmelserna utformats så att de ger intryck av att fullständigt reglera&lt;br&gt;vilka beslut som kan och inte kan överklagas. Enligt Lagrådets mening&lt;br&gt;bör paragrafen i stället utformas så att det först anges vilka beslut som&lt;br&gt;inte far överklagas och därefter föreskrivs att övriga beslut får överklagas&lt;br&gt;hos allmän förvaltningsdomstol. Lagrådet har inget att invända mot att&lt;br&gt;beslut om att någon skall ingå i en statistisk undersökning inte far&lt;br&gt;överklagas. Lagrådet ifrågasätter om även beslut om anmaning eller&lt;br&gt;vitesföreläggande enligt 20 § skall fa överklagas (jfr 13 § nuvarande lag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser om straff for underlåtenhet att fullgöra&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet och för lämnande av oriktig uppgift. I författnings-&lt;br&gt;kommentaren anges att bestämmelsen är identisk med vad som f.n.&lt;br&gt;gäller. Detta är inte korrekt. Enligt nuvarande lag omfattar den&lt;br&gt;motsvarande straffbestämmelsen (14 §) sålunda inte kommuner och&lt;br&gt;landsting. Om ingen ändring av rättsläget är avsedd bör hänvisningen till&lt;br&gt;bestämmelsen om uppgiftsskyldighet för kommuner och landsting utgå&lt;br&gt;(jfr vad som ovan anförts under 20 §). En annan skillnad jämfört med&lt;br&gt;den nu gällande straffbestämmelsen är att även oaktsam underlåtenhet att&lt;br&gt;fullgöra uppgiftsskyldighet föreslås straffbelagd. Detta bör klargöras i&lt;br&gt;motiveringen till lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet hänvisar till det som anförts ovan under 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarigheten till 26 § i 1992 års lag, 15 §, undantar från paragrafens&lt;br&gt;tillämpningsområde dels gärningar som är straffbelagda i brottsbalken,&lt;br&gt;dels sådana som faller under personuppgiftslagen. Den sistnämnda lagen&lt;br&gt;nämns däremot inte i lagrådsremissens 26 §. Någon sådan skillnad torde&lt;br&gt;inte vara avsedd, varför den föreslagna paragrafen bör kompletteras med&lt;br&gt;en hänvisning till personuppgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna nya lagen skall tillämpas vid sidan av&lt;br&gt;personuppgiftslagen när det gäller behandling av personuppgifter hos de&lt;br&gt;statistikansvariga myndigheterna, se ovan under 1-3 &amp;nbsp;§§ samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagförslagets 5 § tredje stycket. I den mån sådan behandling av&lt;br&gt;personuppgifter till följd av punkt 2 i övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;personuppgiftslagen sker under tiden fram till den 1 oktober 2001 är&lt;br&gt;emellertid inte den lagen utan datalagen tillämplig på behandlingen. I så&lt;br&gt;fall skall inte heller personuppgiftslagen utan datalagen tillämpas hos de&lt;br&gt;statistikansvariga myndigheterna utöver den nya lagen om den officiella&lt;br&gt;statistiken. Det behövs därför en övergångsbestämmelse som hänvisar till&lt;br&gt;datalagen i stället för personuppgiftslagen såvitt avser reglerna i den av&lt;br&gt;Lagrådet föreslagna 2 § och remissförslagets 5 §. (Därvid kan det&lt;br&gt;möjligen behövas en analys av om skillnader mellan datalagens och&lt;br&gt;personuppgiftslagens regelsystem kräver särskilda bestämmelser så att&lt;br&gt;det går att tillämpa datalagen vid sidan av den nya statistiklagen, t.ex.&lt;br&gt;beträffande brott mot datalagen, jfr övergångsbestämmelsen till SFS&lt;br&gt;1998:726). Däremot synes inget hindra att man redan från den 1 april&lt;br&gt;2001 i 23 § i lagförslaget hänvisar till personuppgiftslagen beträffande&lt;br&gt;rättelse och skadestånd vid behandling som sker i strid med den nya&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissförslaget saknar en övergångsbestämmelse som tar sikte på&lt;br&gt;straffbestämmelsen i 26 §. Detta torde innebära att den som före den nya&lt;br&gt;lagens ikraftträdande brutit mot förbudet i 1992 års lag mot olovlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;identifiering inte efter denna tidpunkt kan lagforas eftersom den nya&lt;br&gt;lagen bara avser brott mot 6 § i den nya lagen. Motsvarande gäller brott&lt;br&gt;enligt 14 § i den gamla lagen (som motsvarar 25 § i den nya). Enligt&lt;br&gt;Lagrådets mening bör det övervägas om inte följande bestämmelse bör&lt;br&gt;upptas bland övergångsbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;” Bestämmelserna i 14 och 15 §§ lagen (1992:889) om den officiella&lt;br&gt;statistiken gäller fortfarande i fråga om gärningar som begåtts före den 1&lt;br&gt;april 2001.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i och för sig inget att erinra mot att särbestämmelserna i 9&lt;br&gt;kap. 4 § om vissa typer av uppgifter tas bort, nämligen uppgifter i&lt;br&gt;företagsregister, uppgifter som avser avliden samt uppgifter som avser&lt;br&gt;personal- och lönestatistik. Syftet med ändringarna anges vara att&lt;br&gt;statistiksekretessen skall anpassas till motsvarande reglering i Rådets&lt;br&gt;förordning (EG) nr 322/97 av den 17 februari 1997 om gemenskaps-&lt;br&gt;statistik (se avsnitt 5.8.1 i remissen). Även om denna förordning är direkt&lt;br&gt;tillämplig i Sverige är det enligt Lagrådets mening - med tanke på 2 kap.&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen - bra att sekretesslagens bestämmelser om&lt;br&gt;undantag från principen om allmänna handlingars offentlighet är&lt;br&gt;utformade så att de stämmer överens med EG-rättens direkt tillämpliga&lt;br&gt;regler i saken. Lagrådet noterar också att det upplysts vid föredragningen&lt;br&gt;att det av praktiska skäl inte är möjligt att göra skillnad mellan uppgifter&lt;br&gt;som hänför sig till gemenskapsstatistik och andra uppgifter som hänför&lt;br&gt;sig till framställningen av officiell statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet vill emellertid peka på att det enligt remissförslaget i 9 kap. 4 §&lt;br&gt;sekretesslagen skall finnas kvar två undantag från den ”absoluta”&lt;br&gt;statistiksekretessen, nämligen beträffande uppgifter som behövs för&lt;br&gt;forsknings- eller statistikändamål samt uppgifter som inte genom namn,&lt;br&gt;annan identitetsbeteckning eller därmed jämförbart förhållande är direkt&lt;br&gt;hänförliga till den enskilde. Huruvida särskilt det sistnämnda undantaget&lt;br&gt;är förenligt med förordningen om gemenskapsstatistik kan diskuteras.&lt;br&gt;Denna kräver skydd också för uppgifter som gör det möjligt att indirekt&lt;br&gt;identifiera statistiska objekt (artikel 13, jfr också artikel 14). Det angivna&lt;br&gt;undantaget från den absoluta statistiksekretessen i 9 kap. 4 §&lt;br&gt;sekretesslagen är emellertid tillkommet för att möjliggöra detaljerad&lt;br&gt;statistik (se prop. 1979/80:2 del A s. 262 ff.). Ett uppgiftsutlämnande av&lt;br&gt;detta slag synes knappast vara i strid med EG-förordningens krav på&lt;br&gt;förtrolighet. I vad mån förordningen, som bygger på grundprincipen om&lt;br&gt;förtrolighet i statistikframställningen, i övrigt är förenlig med den&lt;br&gt;svenska, motsatta principen om allmänna handlingars offentlighet, med&lt;br&gt;undantag angivna i sekretesslagen, undandrar sig Lagrådets bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet vill avslutningsvis anmärka att ordet ”någon” fallit bort&lt;br&gt;före ”honom närstående” i slutet av första stycket i paragrafen, när&lt;br&gt;lagrummet ändrades genom SFS 1995:607, utan att en sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring torde ha varit avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 oktober 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Thalén,&lt;br&gt;Winberg, Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Messing,&lt;br&gt;Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm,&lt;br&gt;Bodström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lejon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 2000/2001:27 En ny statistiklagstiftning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:FiU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2000-10-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-10-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2000-11-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>REG</kod>
<namn>Registrering</namn>
<datum>2000-11-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>70</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2000-11-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 03:55:55</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GO0327</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:19:36</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 03:55:55</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2000/01:FiU15</uppgift>
<ref_dok_id>GO01FiU15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>En ny statistiklagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:27&lt;br/&gt;
En ny statistiklagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Fi5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:27 En ny statistiklagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:27&lt;br/&gt;
En ny statistiklagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Fi6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:27 En ny statistiklagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:27&lt;br/&gt;
En ny statistiklagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Fi7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:27 En ny statistiklagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gunnar Hökmark m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:27&lt;br/&gt;
En ny statistiklagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Fi6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:27 En ny statistiklagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gunnar Hökmark m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Pilsäter m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:27&lt;br/&gt;
En ny statistiklagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Fi5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:27 En ny statistiklagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Pilsäter m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Landgren m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:27&lt;br/&gt;
En ny statistiklagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Fi7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:27 En ny statistiklagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Landgren m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>