<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2245878</hangar_id>
 <dok_id>GO0322</dok_id>
 <rm>2000/01</rm>
 <beteckning>22</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 2000/01:22</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>22</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2000-10-19 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:06:39</systemdatum>
 <publicerad>2001-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Anpassningar på företagsskatteområdet till EG- fördraget, m.m. Prop. 2000/01:22</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GO0322/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GO0322</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GO0322</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;2000/01:22&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Anpassningar på företagsskatteområdet till EG-&lt;br&gt;fordraget, m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0322/prop_200001__22-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 19 oktober 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm-Wallén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bosse Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(F inansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas vissa nationella regler som vid&lt;br&gt;inkomstbeskattningen i dag gynnar svenska företag i förhållande till&lt;br&gt;utländska företag i samma situation eller gynnar investeringar i Sverige&lt;br&gt;framför investeringar i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande regler i inkomstskattelagen (1999:1229, IL) kan bara&lt;br&gt;svenska företag ta emot skattefri utdelning på näringsbetingade andelar. I&lt;br&gt;propositionen föreslås att ett utländskt bolag som bedriver&lt;br&gt;näringsverksamhet här vid ett fast driftställe skall jämställas med ett&lt;br&gt;svenskt företag. Det utländska bolaget måste dock höra hemma i en stat i&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och motsvara ett sådant&lt;br&gt;svenskt företag som kan ta emot skattefri utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lex Asea gör det möjligt att dela upp företag utan omedelbara&lt;br&gt;inkomstskattekonsekvenser. Ett moderbolag som delar ut andelarna i ett&lt;br&gt;dotterbolag måste dock enligt gällande bestämmelser vara svenskt. I&lt;br&gt;propositionen föreslås att bestämmelserna också skall gälla utländska&lt;br&gt;moderbolag som hör hemma i en stat inom EES eller en stat med vilken&lt;br&gt;Sverige ingått ett skatteavtal som innehåller en klausul om ömsesidigt&lt;br&gt;informationsutbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en svensk ekonomisk förening ombildas till ett svenskt aktiebolag,&lt;br&gt;skall enligt gällande regler aktier som skiftas ut till medlemmarna inte&lt;br&gt;behandlas som utdelning. I propositionen föreslås att utländska bolag&lt;br&gt;som motsvarar ekonomiska föreningar eller svenska aktiebolag skall&lt;br&gt;jämställas med svenska företag om de utländska bolagen hör hemma i en&lt;br&gt;stat inom EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en svensk ekonomisk förening ombildas till ett svenskt aktiebolag,&lt;br&gt;skall aktier som skiftas ut till medlemmarna behandlas som utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås att motsvarande skall gälla om en utländsk ekonomisk&lt;br&gt;förening som är ett utländskt bolag och hör hemma inom EES, ombildas&lt;br&gt;till ett aktiebolag. Utskiftning i annat fall då föreningen upplöses&lt;br&gt;behandlas enligt gällande rätt som utdelning om den ekonomiska&lt;br&gt;föreningen är svensk. I propositionen föreslås att motsvarande skall gälla&lt;br&gt;om den ekonomiska föreningen är ett utländskt bolag som hör hemma i&lt;br&gt;en stat inom EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernbidrag kan i dag bara lämnas mellan svenska företag och&lt;br&gt;vidarebefordras genom sådana företag. I propositionen föreslås att&lt;br&gt;utländska bolag som hör hemma i en stat inom EES jämställs med&lt;br&gt;motsvarande svenska företag om både givare och mottagare är&lt;br&gt;skattskyldiga för näringsverksamhet i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kommissionärsföretag avses ett svenskt aktiebolag eller en svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening som bedriver näringsverksamhet i eget namn för ett&lt;br&gt;annat svenskt aktiebolags eller en svensk ekonomisk förenings räkning.&lt;br&gt;Med kommittentföretag avses det bolag eller den förening för vars&lt;br&gt;räkning verksamheten bedrivs. I propositionen föreslås att utlandsägda&lt;br&gt;fasta driftställen jämställs med svenska företag om det utländska bolaget&lt;br&gt;motsvarar ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening och&lt;br&gt;hör hemma i en stat inom EES. Om bolaget är kommittentföretag krävs&lt;br&gt;att kommissionärsverksamheten hänförs till det utländska bolagets fasta&lt;br&gt;driftställe i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för beräknade egenavgifter för beskattningsåret får bara göras&lt;br&gt;om verksamheten bedrivs i Sverige. I propositionen föreslås att avdrag&lt;br&gt;får göras även om verksamheten bedrivs utomlands. Vidare slopas kravet&lt;br&gt;på avsättning i räkenskaperna för att enskilda näringsidkare som är&lt;br&gt;bokslutsföretag skall få göra avdrag för egenavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om uppskov med beskattningen vid koncemintema&lt;br&gt;andelsavyttringar gäller bara om moderföretaget i koncernen är ett&lt;br&gt;svenskt företag. I propositionen föreslås att bestämmelserna utvidgas till&lt;br&gt;att gälla även när moderföretaget i koncernen är ett utländskt bolag som&lt;br&gt;hör hemma inom EES. Det föreslås att bestämmelserna om att&lt;br&gt;kapitalvinsten inte behöver tas upp som intäkt vid en efterföljande fusion&lt;br&gt;på motsvarande sätt skall gälla vid en efterföljande fission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om uppskov med beskattningen vid ett internationellt andelsbyte&lt;br&gt;erhållits med stöd av den upphävda lagen (1994:1854) om&lt;br&gt;inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom&lt;br&gt;EG, skall bestämmelserna om beskattningen vid andelsbyten och&lt;br&gt;koncemintema andelsavyttringar i IL kunna bli tillämpliga på uppskovet&lt;br&gt;vid ett efterföljande andelsbyte eller en fusion eller fission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt, AvrL, gäller bara&lt;br&gt;för personer som är obegränsat skattskyldiga i Sverige. Fysiska och&lt;br&gt;juridiska personer som hör hemma i utlandet och har fast driftställe i&lt;br&gt;Sverige föreslås också få tillämpa reglerna i AvrL. Det föreslås också att&lt;br&gt;begränsat skattskyldiga med fast driftställe i Sverige skall kunna göra&lt;br&gt;avdrag för utländska skatter vid inkomstsbeskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås också en justering i skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483) som syftar till att förenkla för arbetsgivarna i de fall då en&lt;br&gt;arbetstagare inte fullgjort sin skyldighet att lämna sådana uppgifter eller&lt;br&gt;visa upp sådana handlingar att arbetsgivaren får veta hur stort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatteavdrag som skall göras från ersättning för arbete som betalas ut till&lt;br&gt;arbetstagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 augusti 2000 genomfördes ett flertal ändringar beträffande&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska författningar. I propositionen finns förslag om&lt;br&gt;följdändringar i skattelagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås ett antal redaktionella ändringar av rättelsekaraktär.&lt;br&gt;Slutligen föreslås att ett antal obsoleta författningar skall upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut..................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1999:1229).........................................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1230) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229)...........35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avräkning av utländsk skatt...............................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta på skogskontomedel m.m.........................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i förmögenhetsskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1997:323).........................................................................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1997:483).........................................................................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1618) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upphävande av lagen (1994:1854) om&lt;br&gt;inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande&lt;br&gt;omstruktureringar inom EG..............................................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1240) om ändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i kupongskattelagen (1970:624)........................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1255) om ändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt..........48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om upphävande av förordningen (1967:44)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten.............50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om upphävande av lagen (1992:846) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillfällig avvikelse från lagen (1989:484) om&lt;br&gt;arbetsmiljöavgift...............................................................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om upphävande av lagen (1992:1330) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillfällig avvikelse från lagen (1989:484) om&lt;br&gt;arbetsmiljöavgift...............................................................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om upphävande av lagen (1995:659) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillfällig avvikelse från lagen (1989:484) om&lt;br&gt;arbetsmiljöavgift...............................................................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund.........................................................................................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Diskrimineringsförbud i skatteavtal..................................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Etableringsfriheten i EG-rätten.........................................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Överväganden och förslag...............................................................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt.............................................................................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattskyldighet för utdelning på andelar..........................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utdelning av andelar i dotterbolag....................................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Koncernbidrag..................................................................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommissionärsförhållanden.............................................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avdrag för egenavgifter....................................................82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gränsöverskridande omstruktureringar............................86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avdrag och avräkning för utländsk skatt..........................91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga frågor...................................................................................94 &amp;nbsp;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En justering av reglerna om beräkning av skatteavdrag... 94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beskattning av vissa ersättningar vid utbildning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetslöshet.......................................................................94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rättelser i inkomstskattelagen m.m..................................96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Offentligfinansiella konsekvenser...................................................98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar...................................................................99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lagen om ändring i inkomstskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1999:1229).......................................................................99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lagen om ändring i lagen (1999:1230) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229).........110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:468) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avräkning av utländsk skatt.............................................111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på ränta på skogskontomedel m.m..................................111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i förmögenhetsskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1997:323).......................................................................111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1997:483).......................................................................113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lagen om ändring i lagen (1998:1618) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upphävande av lagen (1994:1854) om&lt;br&gt;inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande&lt;br&gt;omstruktureringar inom EG............................................113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:1240) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i kupongskattelagen (1970:624)........................114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:1255) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatti 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om upphävande av förordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1967:44) om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten 115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om upphävande av lagen (1992:846) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillfällig avvikelse från lagen (1989:484) om&lt;br&gt;arbetsmiljöavgift.............................................................115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om upphävande av lagen (1992:1330) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillfällig avvikelse från lagen (1989:484) om&lt;br&gt;arbetsmiljöavgift.............................................................115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om upphävande av lagen (1995:659) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillfällig avvikelse från lagen (1989:484) om&lt;br&gt;arbetsmiljöavgift.............................................................116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian Anpassningar på&lt;br&gt;företagsskatteområdet till EG-fördraget (Ds 2000:28) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Promemorians lagförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;promemorian Anpassningar på företagsskatteområdet till EG-fördraget&lt;br&gt;(Ds 2000:28) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Lagrådets yttrande &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;152 Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 oktober 2000 154&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1999:1230) om ikraftträdande av&lt;br&gt;inkomstskattelagen (1999:1229),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på&lt;br&gt;skogskontomedel m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i förmögenhetsskattelagen (1997:323),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1998:1618) om upphävande av lagen&lt;br&gt;(1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande&lt;br&gt;omstruktureringar inom EG,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1999:1240) om ändring i&lt;br&gt;kupongskattelagen (1970:624),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1999:1255) om ändring i lagen (1986:468)&lt;br&gt;om avräkning av utländsk skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om upphävande av förordningen (1967:44) om investerings-&lt;br&gt;avgift för vissa byggnadsarbeten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om upphävande av lagen (1992:846) om tillfällig avvikelse&lt;br&gt;från lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om upphävande av lagen (1992:1330) om tillfällig avvikelse&lt;br&gt;från lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om upphävande av lagen (1995:659) om tillfällig avvikelse&lt;br&gt;från lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen&lt;br&gt;(1999:1229)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 12 §, 6 kap. 6 och 12 §§, 7 kap. 17 §, 10 kap. 3 och&lt;br&gt;11 §§, 11 kap. 16, 26, 33, 35 och 36 §§, 12 kap. 3, 21, 24, 25 och 35 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 19, 29 och 30 §§, 17 kap. 6 och 7 §§, 18 kap. 11 och 20 §§, 21&lt;br&gt;kap. 9 §, 22 kap. 10 §, 23 kap. 14, 26 och 28 §§, 24 kap. 15 och 20 §§, 25&lt;br&gt;kap. 11, 14, 20 och 23-25 §§, 26 kap. 13 och 15 §§, 27 kap. 17 §, 35 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3- 5 §§, 36 kap. 3 §, 40 kap. 5, 6 , 18 och 23 §§, 41 kap. 3 §, 44 kap. 7 §,&lt;br&gt;46 kap. 17 §, 48 kap. 7-9 §§, 49 kap. 8 och 22 §§, 51 kap. 1 §, 56 kap. 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4- 6 och 8 §§, 61 kap. 19 §, 63 kap. 9 § och 65 kap. 16 § samt rubrikerna&lt;br&gt;närmast före 17 kap. 6 §, 25 kap. 24 § och 48 kap. 8 och 9 §§ skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 31 kap. 25 a §,&lt;br&gt;35 kap. 2 a §, 36 kap. 2 a §, 42 kap. 16 a och 20 a §§, samt närmast före&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 7 § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sexmånadersregeln och ettårsregeln gäller inte heller för anställning&lt;br&gt;ombord på fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har anställning ombord på ett utländskt fartyg som&lt;br&gt;huvudsakligen går i oceanfart är inte skattskyldig för inkomst av&lt;br&gt;anställningen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vistelsen utomlands varar i minst 183 dagar sammanlagt under en&lt;br&gt;tolvmånadersperiod, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- arbetsgivaren är obegränsat skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med oceanfart avses fart i&lt;br&gt;utomeuropeiska farvatten med&lt;br&gt;undantag för fart på orter vid&lt;br&gt;Medelhavet och Svarta havet, på&lt;br&gt;Nordafrikas västkust norr om 22&lt;br&gt;grader nordlig bredd, på&lt;br&gt;Kanarieöarna och på ön Madeira.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med oceanfart avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;fart i utomeuropeiska&lt;br&gt;farvatten med undantag for fart på&lt;br&gt;orter vid Medelhavet och Svarta&lt;br&gt;havet, på Nordafrikas västkust&lt;br&gt;norr om 22 grader nordlig bredd,&lt;br&gt;på Kanarieöarna och på ön&lt;br&gt;Madeira, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— fart i europeiska farvatten&lt;br&gt;norr eller väster om linjen&lt;br&gt;Trondheimsfjorden - Shetlands&lt;br&gt;nordspets, därifrån västerut till 11&lt;br&gt;grader västlig bredd, längs denna&lt;br&gt;longitud till 48 grader nordlig&lt;br&gt;bredd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska juridiska personer som har bildats enligt en författning eller på&lt;br&gt;liknande sätt för att förvalta en sådan marksamfällighet eller&lt;br&gt;regleringssamfållighet som är en särskild taxeringsenhet, är skattskyldiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för samfallighetens inkomster enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska juridiska personer som&lt;br&gt;har bildats för att förvalta andra&lt;br&gt;samfålligheter än sådana som&lt;br&gt;avses i första stycket, är inte själva&lt;br&gt;skattskyldiga. Intäktspostema och&lt;br&gt;kostnadsposterna fördelas i stället&lt;br&gt;på delägarna i samfälligheten med&lt;br&gt;belopp som för varje delägare&lt;br&gt;motsvarar hans andel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska juridiska personer som&lt;br&gt;har bildats enligt en författning&lt;br&gt;eller på liknande sätt för att&lt;br&gt;förvalta andra samfålligheter än&lt;br&gt;sådana som avses i första stycket,&lt;br&gt;är inte själva skattskyldiga.&lt;br&gt;Intäktspostema och kostnads-&lt;br&gt;posterna fördelas i stället på&lt;br&gt;delägarna i samfälligheten med&lt;br&gt;belopp som för varje delägare&lt;br&gt;motsvarar hans andel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra utländska juridiska&lt;br&gt;personer än utländska bolag skall&lt;br&gt;från sina inkomster enligt 11 § dra&lt;br&gt;av sådan del av inkomsterna som&lt;br&gt;delägarna beskattas för enligt 13-&lt;br&gt;16§§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska juridiska personer är&lt;br&gt;inte skattskyldiga för den del av&lt;br&gt;inkomsterna enligt 11 § som&lt;br&gt;delägarna i den juridiska personen&lt;br&gt;är skattskyldiga för enligt 13-&lt;br&gt;16§§.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande juridiska personer är också skattskyldiga bara för mkomst på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grund av innehav av fastigheter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Aktiebolaget Svenska Spel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Aktiebolaget trav och galopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Aktiebolaget Svenska Spel&lt;br&gt;och dess helägda dotterbolag som&lt;br&gt;bara bedriver spelverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Aktiebolaget trav och galopp,&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till inkomstslaget tjänst räknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utdelningar och kapitalvinster på aktier m.m., i den utsträckning som&lt;br&gt;anges i 57 kap., i företag som är eller har varit famansföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;kapitalvinster på andelar i ett svenskt handelsbolag i den&lt;br&gt;utsträckning som anges i 50 kap. 7 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. penninglån i strid med 12 kap. 7§ aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;br&gt;eller 11 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. avskattning av pensionsförsäkring enligt bestämmelserna i 58 kap.&lt;br&gt;19 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. avskattning av pensionsspar- 5. avskattning av pensionsspar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konto enligt bestämmelserna i konto enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;59 kap. 33 §. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;58 kap. 33 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige på grund av sin tjänst förvärvar värdepapper på&lt;br&gt;förmånliga villkor, skall förmånen tas upp som intäkt det beskattningsår&lt;br&gt;då förvärvet sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det som förvärvas inte är ett&lt;br&gt;värdepapper utan innebär en rätt&lt;br&gt;att i framtiden förvärva&lt;br&gt;värdepapper till ett i förväg&lt;br&gt;bestämt pris eller i Övrigt på&lt;br&gt;förmånliga villkor, tas förmånen&lt;br&gt;upp som intäkt det beskattningsår&lt;br&gt;då rätten utnyttjas eller överlåts.&lt;br&gt;Upphör den skattskyldige att vara&lt;br&gt;obegränsat skattskyldig skall&lt;br&gt;förmånen tas upp det&lt;br&gt;beskattningsår då detta sker och&lt;br&gt;till den del förmånen då kunnat&lt;br&gt;utnyttjas. Blir den skattskyldige&lt;br&gt;åter obegränsat skattskyldig skall&lt;br&gt;en förmån som beskattats inte tas&lt;br&gt;upp i den delen om förmånen&lt;br&gt;därefter utnyttjas eller överlåts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en sådan förmån i form av&lt;br&gt;en rätt att i framtiden förvärva&lt;br&gt;värdepapper som avses i 10 kap.&lt;br&gt;11 § andra stycket helt eller delvis&lt;br&gt;tjänats in genom verksamhet&lt;br&gt;utomlands, skall förmånen inte tas&lt;br&gt;upp till den del som den hade&lt;br&gt;kunnat utnyttjas innan den&lt;br&gt;skattskyldige blev obegränsat&lt;br&gt;skattskyldig. En förmån som&lt;br&gt;utnyttjas här skall i första hand&lt;br&gt;anses ha tjänats in genom&lt;br&gt;verksamhet utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det som förvärvas inte är ett&lt;br&gt;värdepapper utan innebär en rätt&lt;br&gt;att i framtiden förvärva&lt;br&gt;värdepapper till ett i förväg&lt;br&gt;bestämt pris eller i övrigt på&lt;br&gt;förmånliga villkor, tas förmånen&lt;br&gt;upp som intäkt det beskattningsår&lt;br&gt;då rätten utnyttjas eller överlåts.&lt;br&gt;Upphör den skattskyldige att vara&lt;br&gt;bosatt i Sverige eller att&lt;br&gt;stadigvarande vistas här skall&lt;br&gt;förmånen tas upp det&lt;br&gt;beskattningsår då detta sker och&lt;br&gt;till den del förmånen då kunnat&lt;br&gt;utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en sådan förmån i form av&lt;br&gt;en rätt att i framtiden förvärva&lt;br&gt;värdepapper som avses i 10 kap.&lt;br&gt;11 § andra stycket helt eller delvis&lt;br&gt;tjänats in genom verksamhet&lt;br&gt;utomlands, skall förmånen inte tas&lt;br&gt;upp till den del som den hade&lt;br&gt;kunnat utnyttjas innan den&lt;br&gt;skattskyldige blev bosatt i Sverige&lt;br&gt;eller stadigvarande vistades här.&lt;br&gt;En förmån som utnyttjas här skall i&lt;br&gt;första hand anses ha tjänats in&lt;br&gt;genom verksamhet utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en förmån tagits upp som&lt;br&gt;intäkt enligt 10 kap. 11 § andra&lt;br&gt;stycket andra meningen och&lt;br&gt;förmånen utnyttjas eller överlåts&lt;br&gt;sedan den skattskyldige åter blir&lt;br&gt;bosatt här eller åter stadigvarande&lt;br&gt;vistas här, skall förmånen inte tas&lt;br&gt;upp till den del den beskattats&lt;br&gt;tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmån av resa inom eller&lt;br&gt;mellan Europeiska unionens med-&lt;br&gt;lemsländer eller EES-länderna till&lt;br&gt;eller från anställningsintervju skall&lt;br&gt;inte tas upp. Detta gäller också&lt;br&gt;ersättning för sådan resa till den&lt;br&gt;del ersättningen inte överstiger&lt;br&gt;utgifterna för resan och, när det&lt;br&gt;gäller resa med egen bil, inte&lt;br&gt;överstiger avdragsbeloppet enligt&lt;br&gt;12 kap. 27 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsersättningar enligt&lt;br&gt;lagen (1997:1268) om kommuners&lt;br&gt;ansvar för ungdomar mellan 20&lt;br&gt;och 24 år skall inte tas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmån av resa inom&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska samar-&lt;br&gt;betsområdet till eller från&lt;br&gt;anställningsintervju skall inte tas&lt;br&gt;upp. Detta gäller också ersättning&lt;br&gt;för sådan resa till den del&lt;br&gt;ersättningen inte överstiger utgif-&lt;br&gt;terna för resan och, när det gäller&lt;br&gt;resa med egen bil, inte överstiger&lt;br&gt;avdragsbeloppet enligt 12 kap.&lt;br&gt;27 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsersättningar enligt&lt;br&gt;lagen (2000:625) om arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiska program skall inte&lt;br&gt;tas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bidrag till deltagare i&lt;br&gt;yrkesinriktad rehabilitering och i&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning eller till&lt;br&gt;andra som är likställda med dem&lt;br&gt;när det gäller rätt till sådana&lt;br&gt;bidrag skall inte tas upp, om&lt;br&gt;bidragen avser ersättning för&lt;br&gt;utgifter för nattlogi eller resor&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt stöd som avser&lt;br&gt;ersättning för utgifter för nattlogi&lt;br&gt;eller resor m.m. skall inte tas upp&lt;br&gt;om det lämnas till deltagare i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;arbetslivsinriktad rehabili-&lt;br&gt;tering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. arbetsmarknadsutbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. annan utbildning inom ramen&lt;br&gt;för ett arbetsmarknadspolitiskt&lt;br&gt;program,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. arbetspraktik, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. datorteksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller även&lt;br&gt;sådant särskilt stöd som lämnas&lt;br&gt;till deltagarens ledsagare eller till&lt;br&gt;elever med funktionshinder vid&lt;br&gt;utbildning i grundskola, gymnasie-&lt;br&gt;skola eller motsvarande utbild-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga bidrag för resor, kost eller logi eller merutgifter på grund av&lt;br&gt;funktionshinder som lämnas till elever i utbildning för döva eller&lt;br&gt;hörselskadade eller i utbildning som är speciellt anpassad för svårt&lt;br&gt;rörelsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning) skall inte tas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande ersättningar i samband med arbetslöshet skall tas upp:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;dagpenning från svensk&lt;br&gt;arbetslöshetskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. statsbidrag som motsvarar&lt;br&gt;dagpenning vid arbetsmarknads-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;dagpenning från svensk&lt;br&gt;arbetslöshetskassa, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. aktivitetsstöd som betalas ut&lt;br&gt;enligt bestämmelser som beslutats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbildning och som lämnas till den&lt;br&gt;som startar egen näringsverksam&lt;br&gt;het för att han som startar&lt;br&gt;verksamheten skall kunna försörja&lt;br&gt;sig under inledningsskedet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;ersättning vid generations-&lt;br&gt;växling, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. dagpenning som betalas ut&lt;br&gt;enligt bestämmelser som&lt;br&gt;meddelats av regeringen eller av&lt;br&gt;statlig myndighet till deltagare i&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning och till&lt;br&gt;andra som är likställda med dem&lt;br&gt;när det gäller rätt till sådan&lt;br&gt;dagpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av regeringen eller av statlig Prop. 2000/01:22&lt;br&gt;myndighet till den som tar del av&lt;br&gt;ett arbetsmarknadspolitiskt prog-&lt;br&gt;ram och till andra som är lik-&lt;br&gt;ställda med dem när det gäller rätt&lt;br&gt;till sådant stöd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige får sådan ersättning som enligt 11 kap. 21 eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § inte skall tas upp, får de utgifter som ersättningen är avsedd att täcka&lt;br&gt;inte dras av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige får sådant&lt;br&gt;skattefritt bidrag vid utbildning&lt;br&gt;eller arbetslöshet som avses i 11&lt;br&gt;kap. 27 § tredje stycket, 34 § andra&lt;br&gt;stycket och 35 §, får de utgifter&lt;br&gt;som bidraget är avsett att täcka&lt;br&gt;inte dras av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige får sådant&lt;br&gt;skattefritt stöd eller bidrag vid&lt;br&gt;utbildning eller arbetslöshet som&lt;br&gt;avses i 11 kap. 27 § tredje stycket,&lt;br&gt;34 § andra stycket och 35 §, får de&lt;br&gt;utgifter som stödet eller bidraget&lt;br&gt;är avsett att täcka inte dras av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter som täcks av sådana ersättningar till utländska experter,&lt;br&gt;forskare eller andra nyckelpersoner som enligt 11 kap. 22 § och 23 §&lt;br&gt;första stycket 2 inte skall tas upp, får inte heller dras av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt; § ..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökade utgifter för logi skall dras&lt;br&gt;av med ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;den faktiska utgiften. Vid tillfälligt&lt;br&gt;arbete på annan ort gäller dock&lt;br&gt;bestämmelserna i 13 §, om logi-&lt;br&gt;utgiften inte kan visas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökade utgifter för logi skall dras&lt;br&gt;av med ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;den faktiska utgiften. För&lt;br&gt;tjänsteresor som har pågått under&lt;br&gt;längre tid än tre månader gäller&lt;br&gt;dock bestämmelserna i 13 §, om&lt;br&gt;logiutgiften inte kan visas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökade utgifter för måltider och småutgifter på arbetsorten skall dras av&lt;br&gt;antingen med den faktiska utgiftsökningen eller med ett belopp som&lt;br&gt;beräknas enligt schablon. Den schablonmässiga utgiftsökningen beräknas&lt;br&gt;för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skattskyldiga som under de tre första månaderna av vistelsen gjort&lt;br&gt;avdrag enligt 6-17 §§ och som fortfarande får ersättning från&lt;br&gt;arbetsgivaren, till ett belopp som motsvarar denna ersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 2000/01:12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- för tiden fram till två års bortovaro, dock högst 70 procent av&lt;br&gt;maximibeloppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och 70&lt;br&gt;procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- för tiden därefter, dock högst 50 procent av helt maximibelopp per&lt;br&gt;hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och 50 procent av normalbeloppet&lt;br&gt;per hel dag om arbetsorten ligger utomlands,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skattskyldiga med arbetsorten i Sverige som gör avdrag enligt 18 §,&lt;br&gt;till 50 procent av maximibeloppet per hel dag under de tre första&lt;br&gt;månaderna av vistelsen och till 30 procent av maximibeloppet per hel dag&lt;br&gt;för tiden därefter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skattskyldiga med arbetsorten utomlands som gör avdrag enligt 18 §,&lt;br&gt;till 50 procent av normalbeloppet per hel dag under de tre första&lt;br&gt;månaderna av vistelsen och till 30 procent av normalbeloppet per hel dag&lt;br&gt;för tiden därefter, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. skattskyldiga som gör avdrag enligt 19 §, till 30 procent av&lt;br&gt;maximibeloppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och till 30&lt;br&gt;procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmelserna i andra stycket 1-3 skall i den&lt;br&gt;angivna tiden räknas in sådan tid under vilken ökade levnadskostnader&lt;br&gt;dragits av enligt bestämmelserna i 6-17 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en skattskyldig på grund av&lt;br&gt;sitt arbete vistas på en annan ort än&lt;br&gt;den där han eller hans familj bor,&lt;br&gt;skall utgifter för hemresor dras av,&lt;br&gt;om avståndet mellan hemorten och&lt;br&gt;arbetsorten är längre än 50&lt;br&gt;kilometer. Avdrag skall göras for&lt;br&gt;högst en hemresa per vecka och&lt;br&gt;bara for utgifter för resor inom&lt;br&gt;eller mellan Europeiska unionens&lt;br&gt;medlemsländer eller EES-län-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en skattskyldig på grund av&lt;br&gt;sitt arbete vistas på en annan ort än&lt;br&gt;den där han eller hans familj bor,&lt;br&gt;skall utgifter for hemresor dras av,&lt;br&gt;om avståndet mellan hemorten och&lt;br&gt;arbetsorten är längre än 50&lt;br&gt;kilometer. Avdrag skall göras for&lt;br&gt;högst en hemresa per vecka och&lt;br&gt;bara for utgifter för resor inom&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska samar-&lt;br&gt;betsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;derna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdraget skall beräknas efter utgiften for det billigaste färdsättet.&lt;br&gt;Skäliga utgifter for flygresa och utgifter för tågresa skall dock dras av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det saknas godtagbara allmänna kommunikationer, skall utgifter&lt;br&gt;för resa med egen bil eller med den skattskyldiges förmånsbil dras av&lt;br&gt;med det belopp som gäller för resor mellan bostaden och arbetsplatsen&lt;br&gt;enligt 27 och 29 §§. Detta gäller också den som använt en förmånsbil&lt;br&gt;som en närstående till honom eller hans sambo men inte han själv är&lt;br&gt;skattskyldig for.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter för särskilda resor inom&lt;br&gt;eller mellan Europeiska unionens&lt;br&gt;medlemsländer eller EES-län-&lt;br&gt;derna i samband med att den&lt;br&gt;skattskyldige börjar eller slutar en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter for särskilda resor inom&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska samar-&lt;br&gt;betsområdet i samband med att&lt;br&gt;den skattskyldige börjar eller&lt;br&gt;slutar en tjänst skall dras av. Be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänst skall dras av. Bestämmel-&lt;br&gt;serna i 24 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena tillämpas också för&lt;br&gt;sådana avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmelsema i 24 § andra och Prop. 2000/01:22&lt;br&gt;tredje styckena tillämpas också för&lt;br&gt;sådana avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter till svensk arbetslöshetskassa skall dras av. Om avdrag kan&lt;br&gt;komma i fråga i flera inkomstslag, skall de dras av i det inkomstslag där&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intäkterna är störst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag skall göras även för&lt;br&gt;avgifter till en utländsk&lt;br&gt;arbetslöshetskassa eller motsva-&lt;br&gt;rande avgifter enligt en utländsk&lt;br&gt;stats system för förmåner vid&lt;br&gt;arbetslöshet, om inkomst av arbete&lt;br&gt;i det landet skall tas upp i&lt;br&gt;inkomstslaget tjänst under&lt;br&gt;beskattningsåret och utgiften inte&lt;br&gt;skall dras av enligt 62 kap. 6 §.&lt;br&gt;Avdrag skall göras bara av dem&lt;br&gt;som är obegränsat skattskyldiga&lt;br&gt;under beskattningsåret. Om de är&lt;br&gt;obegränsat skattskyldiga bara&lt;br&gt;under en del av beskattningsåret,&lt;br&gt;skall avdrag göras för avgifter som&lt;br&gt;avser den tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag skall göras även för&lt;br&gt;avgifter till en utländsk&lt;br&gt;arbetslöshetskassa eller motsva-&lt;br&gt;rande avgifter enligt en utländsk&lt;br&gt;stats system för förmåner vid&lt;br&gt;arbetslöshet, om inkomst av arbete&lt;br&gt;i det landet skall tas upp som intäkt&lt;br&gt;under beskattningsåret och utgiften&lt;br&gt;inte skall dras av enligt 62 kap.&lt;br&gt;6 §. Avdrag skall göras bara av&lt;br&gt;dem som är obegränsat skatt under&lt;br&gt;beskattningsåret. Om de är obe-&lt;br&gt;gränsat skattskyldiga bara under en&lt;br&gt;del av beskattningsåret, skall&lt;br&gt;avdrag göras för avgifter som&lt;br&gt;avser den tiden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländsk särskild skatt som avser näringsverksamheten skall dras av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän skatt till en utländsk stat&lt;br&gt;skall dras av, om den har betalats&lt;br&gt;av en obegränsat skattskyldig&lt;br&gt;person på inkomster som anses ha&lt;br&gt;sitt ursprung i den utländska&lt;br&gt;staten. Med allmän skatt till en&lt;br&gt;utländsk stat likställs skatt till en&lt;br&gt;utländsk delstat, provins eller&lt;br&gt;kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän skatt till en utländsk stat&lt;br&gt;skall dras av, om den har betalats&lt;br&gt;av en obegränsat skattskyldig&lt;br&gt;person eller en begränsat skatt-&lt;br&gt;skyldig person med fast driftställe i&lt;br&gt;Sverige på inkomster som anses ha&lt;br&gt;sitt ursprung i den utländska&lt;br&gt;staten. Med allmän skatt till en&lt;br&gt;utländsk stat likställs skatt till en&lt;br&gt;utländsk delstat, provins eller&lt;br&gt;kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skatt på inkomster likställs skatt på sådan förmögenhet som de&lt;br&gt;inkomster som avses i andra stycket kommer från. Detta gäller dock inte&lt;br&gt;om skatten huvudsakligen har karaktären av engångsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Debiterade egenavgifter skall dras av till den del de avser&lt;br&gt;näringsverksamheten. Om avgifterna sätts ned skall motsvarande del av&lt;br&gt;avdraget återföras det beskattningsår då debiteringen ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag skall dessutom göras för ett belopp som sätts av för att täcka&lt;br&gt;egenavgiftema för beskattningsåret. Avdraget skall återföras det följande&lt;br&gt;beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skyldig att upprätta&lt;br&gt;årsbokslut eller årsredovisning&lt;br&gt;enligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bokföringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1999:1078) får göra avdrag bara&lt;br&gt;om en motsvarande avsättning&lt;br&gt;görs i räkenskaperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag enligt 29 § andra stycket skall beräknas på ett underlag som&lt;br&gt;motsvarar överskottet i näringsverksamheten före avdraget minskat med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sjukpenning eller annan ersättning som avses i 15 kap. 8 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inkomst som räknas som inkomst av anställning enligt 2 kap. 3-5,&lt;br&gt;15 och 16 §§ lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdraget far uppgå till högst 25 procent av underlaget. För sådana&lt;br&gt;inkomster eller skattskyldiga som avses i 2 § lagen (1990:659) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster får dock avdraget uppgå till&lt;br&gt;högst 20 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag skall göras bara för&lt;br&gt;näringsverksamhet här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Andelar som förvärvas genom&lt;br&gt;vissa utdelningar och utskiflningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För andelar som förvärvas&lt;br&gt;genom sådan utdelning av andelar&lt;br&gt;i dotterbolag som avses i 42 kap.&lt;br&gt;16 § skall som anskaffningsvärde&lt;br&gt;anses så stor del av anskaff-&lt;br&gt;ningsvärdet för aktierna i det&lt;br&gt;utdelande bolaget som motsvarar&lt;br&gt;den förändring i marknadsvärdet&lt;br&gt;som utdelningen inneburit för&lt;br&gt;dessa aktier. Anskaffningsvärdet&lt;br&gt;för aktierna i det utdelande bolaget&lt;br&gt;skall minskas i motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som förvärvar aktier&lt;br&gt;genom utdelning utan att äga&lt;br&gt;aktier i det utdelande bolaget har&lt;br&gt;lämnat ersättning för rätten till&lt;br&gt;utdelning, anses ersättningen som&lt;br&gt;anskaffningsvärde. Om någon er-&lt;br&gt;sättning inte har lämnats, är an-&lt;br&gt;skaffningsvärdet noll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelar som förvärvas genom&lt;br&gt;utdelning i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För andelar som förvärvas&lt;br&gt;genom sådan utdelning av andelar&lt;br&gt;i dotterbolag som avses i 42 kap.&lt;br&gt;16 §, anses som anskaffningsvärde&lt;br&gt;så stor del av anskaffningsvärdet&lt;br&gt;för aktierna i moderbolaget som&lt;br&gt;motsvarar den förändring i mark-&lt;br&gt;nadsvärdet som utdelningen med-&lt;br&gt;för för dessa aktier. Anskaffnings-&lt;br&gt;värdet för aktierna i moderbolaget&lt;br&gt;skall minskas i motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som förvärvar andelar&lt;br&gt;genom utdelning utan att äga&lt;br&gt;aktier i moderbolaget lämnar&lt;br&gt;ersättning för rätten till utdelning,&lt;br&gt;anses ersättningen som anskaff-&lt;br&gt;ningsvärde. Om någon ersättning&lt;br&gt;inte lämnas, är anskaffningsvärdet&lt;br&gt;noll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktier som förvärvas genom Prop. 2000/01:22&lt;br&gt;utskiftning i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För aktier som förvärvas genom&lt;br&gt;sådan utskiftning från en&lt;br&gt;ekonomisk förening som avses i&lt;br&gt;42 kap. 20 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ skall som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anskaffningsvärde anses anskaff-&lt;br&gt;ningsvärdet för andelarna i den&lt;br&gt;förening som skiftat ut aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För aktier som förvärvas genom&lt;br&gt;utskiftning från en ekonomisk&lt;br&gt;förening vid en sådan ombildning&lt;br&gt;av en ekonomisk förening till&lt;br&gt;aktiebolag som avses i 42 kap.&lt;br&gt;20 §, skall som anskaffningsvärde&lt;br&gt;anses anskaffningsvärdet för ande-&lt;br&gt;larna i den förening som skiftar ut&lt;br&gt;aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Om en skattskyldig eller en&lt;br&gt;sådan fysisk eller juridisk person&lt;br&gt;eller ett sådant svenskt handels-&lt;br&gt;bolag som står den skattskyldige&lt;br&gt;nära har vidtagit åtgärder för att&lt;br&gt;den skattskyldige skall kunna till-&lt;br&gt;godoräkna sig ett högre anskaff-&lt;br&gt;ningsvärde än som framstår som&lt;br&gt;rimligt och det kan antas att detta&lt;br&gt;har gjorts för att någon av dem&lt;br&gt;skall fa en obehörig skatteförmån,&lt;br&gt;skall anskaffningsvärdet justeras i&lt;br&gt;skälig mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige eller en&lt;br&gt;sådan fysisk eller juridisk person&lt;br&gt;eller ett sådant svenskt handels-&lt;br&gt;bolag som står den skattskyldige&lt;br&gt;nära har vidtagit åtgärder för att&lt;br&gt;den skattskyldige skall kunna&lt;br&gt;tillgodoräkna sig ett högre anskaff-&lt;br&gt;ningsvärde än som framstår som&lt;br&gt;rimligt och det kan antas att detta&lt;br&gt;har gjorts för att någon av dem&lt;br&gt;skall fa en obehörig skatteförmån,&lt;br&gt;skall anskaffningsvärdet justeras i&lt;br&gt;skälig mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid övergång till räken-&lt;br&gt;skapsenlig avskrivning skall vid&lt;br&gt;tillämpning av 13 § andra stycket 1&lt;br&gt;inventariernas skattemässiga värde&lt;br&gt;vid det föregående beskatt-&lt;br&gt;ningsårets utgång anses som värdet&lt;br&gt;enligt balansräkningen, om års-&lt;br&gt;bokslut inte har upprättats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om årsbokslut upprättats och&lt;br&gt;värdet på inventarierna z detta inte&lt;br&gt;stämmer överens med det skatte-&lt;br&gt;mässiga värdet, tillämpas bestäm-&lt;br&gt;melserna i 21 och 22 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid övergång till räken-&lt;br&gt;skapsenlig avskrivning skall vid&lt;br&gt;tillämpning av 13 § andra stycket 1&lt;br&gt;inventariernas skattemässiga värde&lt;br&gt;vid det föregående beskatt-&lt;br&gt;ningsårets utgång anses som värdet&lt;br&gt;enligt balansräkningen, om års-&lt;br&gt;redovisning eller årsbokslut inte&lt;br&gt;har upprättats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om årsredovisning eller års-&lt;br&gt;bokslut upprättats och värdet på&lt;br&gt;inventarierna inte stämmer överens&lt;br&gt;med det skattemässiga värdet,&lt;br&gt;tillämpas bestämmelserna i 21 och&lt;br&gt;22 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 kap. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En enskild näringsidkare får under innehavstiden göra skogsavdrag&lt;br&gt;med högst 50 procent av anskaffningsvärdet. Med undantag för&lt;br&gt;rationaliseringsförvärv enligt 10 § får avdrag för ett visst beskattningsår&lt;br&gt;göras med högst ett belopp som motsvarar 50 procent av den&lt;br&gt;avdragsgrundande skogsintäkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett dödsbo förvärvar fas- Om ett dödsbo förvärvar fas-&lt;br&gt;tigheter efter dödsfallet, tillämpas tigheter efter dödsfallet, tillämpas i&lt;br&gt;bestämmelserna i 7 §. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;stället för första stycket och 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelserna i 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;22 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sådan utdelning av andelar som avses i 42 kap. 16 § och vid sådan&lt;br&gt;utskiftning av aktier som avses i 42 kap. 20 § skall uttagsbeskattning inte&lt;br&gt;ske om marknadsvärdet på andelarna eller aktierna överstiger&lt;br&gt;omkostnadsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte sådana&lt;br&gt;andelar i fastighetsförvaltande fö-&lt;br&gt;retag som enligt 27 kap. 16 § är&lt;br&gt;lagertillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte sådana&lt;br&gt;andelar i fastighetsförvaltande fö-&lt;br&gt;retag som enligt 27 kap. 6 § är&lt;br&gt;lagertillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;23 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtaren och förvärvaren skall vara en fysisk person, ett företag&lt;br&gt;eller ett svenskt handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En svensk stiftelse eller en svensk ideell förening far inte vara&lt;br&gt;förvärvare. En svensk stiftelse får dock vid ombildning av sparbank till&lt;br&gt;bankaktiebolag enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619) förvärva aktier&lt;br&gt;från sparbanken. Vidare får en svensk ideell förening som inte omfattas&lt;br&gt;av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap. förvärva en&lt;br&gt;tillgång från en annan ideell förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett livförsäkringsföretag för&lt;br&gt;vara förvärvare bara i fråga om&lt;br&gt;tillgångar som ingår i sådan&lt;br&gt;verksamhet som enligt 39 kap. 4 §&lt;br&gt;skall beskattas enligt reglerna för&lt;br&gt;skadeförsäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förvärvaren är ett svenskt&lt;br&gt;handelsbolag, gäller för varje&lt;br&gt;delägare som är ett företag att det&lt;br&gt;under beskattningsåret före det&lt;br&gt;beskattningsår då överlåtelsen sker&lt;br&gt;inte får ha uppkommit underskott&lt;br&gt;hos delägaren eller hos ett företag&lt;br&gt;till vilket delägaren kan med&lt;br&gt;avdragsrätt lämna koncernbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förvärvaren är ett svenskt&lt;br&gt;handelsbolag, gäller för varje&lt;br&gt;delägare som är ett företag att det&lt;br&gt;under beskattningsåret före det&lt;br&gt;beskattningsår då överlåtelsen sker&lt;br&gt;inte far ha uppkommit underskott&lt;br&gt;hos delägaren eller hos ett företag&lt;br&gt;till vilket delägaren kan med&lt;br&gt;avdragsrätt lämna koncernbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avseende det beskattningsår då&lt;br&gt;överlåtelsen sker. Detta gäller&lt;br&gt;dock inte om den som överlåtit&lt;br&gt;tillgången också är delägare i det&lt;br&gt;förvärvande bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;tillämpas inte om överlåtaren&lt;br&gt;under det beskattningsår då&lt;br&gt;överlåtelsen sker kan lämna&lt;br&gt;koncernbidrag med avdragsrätt till&lt;br&gt;varje delägare i det förvärvande&lt;br&gt;handelsbolaget. Som villkor gäller&lt;br&gt;att sådan begränsning av rätt till&lt;br&gt;avdrag för underskott (avdrags-&lt;br&gt;begränsning) som anges i&lt;br&gt;koncembidragsspärren i 40 kap.&lt;br&gt;18 § inte gäller för någon sådan&lt;br&gt;delägare om delägaren far&lt;br&gt;koncernbidrag från överlåtaren&lt;br&gt;avseende det beskattningsår då&lt;br&gt;överlåtelsen sker. Avdragsbe-&lt;br&gt;gränsning får inte heller gälla om&lt;br&gt;ett företag, till vilket någon&lt;br&gt;delägare kan med avdragsrätt&lt;br&gt;lämna koncernbidrag utan att&lt;br&gt;avdragsbegränsning gäller för&lt;br&gt;företaget, indirekt via delägaren&lt;br&gt;får koncernbidrag avseende sam-&lt;br&gt;ma beskattningsår från överlåtaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avseende det beskattningsår då Prop. 2000/01:22&lt;br&gt;överlåtelsen sker. Om den som&lt;br&gt;överlåtit tillgången är delägare i&lt;br&gt;handelsbolaget, gäller villkoret i&lt;br&gt;första meningen dock inte denne&lt;br&gt;delägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;tillämpas inte om överlåtaren&lt;br&gt;under det beskattningsår då&lt;br&gt;överlåtelsen sker kan lämna&lt;br&gt;koncernbidrag med avdragsrätt till&lt;br&gt;varje delägare med underskott i det&lt;br&gt;förvärvande handelsbolaget. Som&lt;br&gt;villkor gäller att sådan begräns-&lt;br&gt;ning av rätt till avdrag för&lt;br&gt;underskott (avdragsbegränsning)&lt;br&gt;som anges i koncembidragsspärren&lt;br&gt;i 40 kap. 18 § inte gäller för någon&lt;br&gt;sådan delägare om delägaren far&lt;br&gt;koncernbidrag från överlåtaren&lt;br&gt;avseende det beskattningsår då&lt;br&gt;överlåtelsen sker. Avdragsbe-&lt;br&gt;gränsning far inte heller gälla om&lt;br&gt;ett företag, till vilket någon&lt;br&gt;delägare kan med avdragsrätt&lt;br&gt;lämna koncernbidrag utan att&lt;br&gt;avdragsbegränsning gäller för&lt;br&gt;företaget, indirekt via delägaren&lt;br&gt;far koncernbidrag avseende sam-&lt;br&gt;ma beskattningsår från överlåtaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 27 § tillämpas inte om överlåtaren kan med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avdragsrätt lämna koncernbidrag till&lt;br&gt;då överlåtelsen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;tillämpas inte om en sådan&lt;br&gt;begränsning av rätt till avdrag för&lt;br&gt;underskott (avdragsbegränsning)&lt;br&gt;som anges i koncembidragsspärren&lt;br&gt;i 40 kap. 18 &amp;nbsp;§ gäller om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvärvaren respektive varje&lt;br&gt;delägare får koncernbidrag från&lt;br&gt;överlåtaren avseende det beskatt-&lt;br&gt;ningsår då överlåtelsen sker.&lt;br&gt;Avdragsbegränsning får inte heller&lt;br&gt;gälla om ett företag, till vilket&lt;br&gt;förvärvaren kan med avdragsrätt&lt;br&gt;lämna koncernbidrag utan att&lt;br&gt;avdragsbegränsning gäller för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvärvaren under det beskattningsår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;tillämpas inte om en sådan&lt;br&gt;begränsning av rätt till avdrag för&lt;br&gt;underskott (avdragsbegränsning)&lt;br&gt;som anges i koncembidragsspärren&lt;br&gt;i 40 kap. 18 &amp;nbsp;§ gäller om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvärvaren får koncernbidrag från&lt;br&gt;överlåtaren avseende det beskatt-&lt;br&gt;ningsår då överlåtelsen sker.&lt;br&gt;Avdragsbegränsning får inte heller&lt;br&gt;gälla om ett företag, till vilket&lt;br&gt;förvärvaren kan med avdragsrätt&lt;br&gt;lämna koncernbidrag utan att&lt;br&gt;avdragsbegränsning gäller för&lt;br&gt;företaget, indirekt via förvärvaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företaget, indirekt via förvärvaren &amp;nbsp;&amp;nbsp;får koncernbidrag avseende sam- Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får koncernbidrag avseende sam- &amp;nbsp;&amp;nbsp;ma beskattningsår från överlåtaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ma beskattningsår från överlåtaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelning på näringsbetingade&lt;br&gt;andelar i svenska aktiebolag och&lt;br&gt;svenska ekonomiska föreningar&lt;br&gt;skall inte tas upp, om den tas emot&lt;br&gt;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ett sådant svenskt aktiebolag&lt;br&gt;eller en sådan svensk ekonomisk&lt;br&gt;förening som inte är invest-&lt;br&gt;mentföretag eller förvaltningsföre-&lt;br&gt;tag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en sådan svensk stiftelse eller&lt;br&gt;svensk ideell förening som inte&lt;br&gt;omfattas av bestämmelserna om&lt;br&gt;undantag från skattskyldighet i&lt;br&gt;7 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en svensk sparbank, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ett svenskt ömsesidigt försäk-&lt;br&gt;ringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelning på näringsbetingade&lt;br&gt;andelar i svenska aktiebolag och&lt;br&gt;svenska ekonomiska föreningar&lt;br&gt;skall inte tas upp, om den tas emot&lt;br&gt;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett sådant svenskt aktiebolag&lt;br&gt;eller en sådan svensk ekonomisk&lt;br&gt;förening som inte är inves-&lt;br&gt;mentföretag eller förvaltningsföre-&lt;br&gt;tag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en sådan svensk stiftelse eller&lt;br&gt;svensk ideell förening som inte&lt;br&gt;omfattas av bestämmelserna om&lt;br&gt;undantag från skattskyldighet i&lt;br&gt;7 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en svensk sparbank, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ett svenskt ömsesidigt försäk-&lt;br&gt;ringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestäm-&lt;br&gt;melserna i första stycket skall ett&lt;br&gt;utländskt bolag som hör hemma i&lt;br&gt;en stat inom Europeiska ekono-&lt;br&gt;miska samarbetsområdet och som&lt;br&gt;motsvarar ett svenskt företag som&lt;br&gt;avses i första stycket 1-4,&lt;br&gt;behandlas som ett sådant företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelning på andelar i en&lt;br&gt;utländsk juridisk person skall inte&lt;br&gt;tas upp om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelning på andelar i en&lt;br&gt;utländsk juridisk person skall inte&lt;br&gt;tas upp av ett svenskt företag om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utdelningen på grund av 12-19 §§ inte skulle ha tagits upp om den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utdelande juridiska personen hade varit svensk, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inkomstbeskattningen av den utländska juridiska personen är&lt;br&gt;jämförlig med inkomstbeskattningen enligt denna lag av ett svenskt&lt;br&gt;företag med motsvarande inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;25 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;br&gt;Bestämmelserna om uppskov skall tillämpas bara om det säljande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företaget begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År säljaren är ett svenskt&lt;br&gt;handelsbolag, skall begäran göras&lt;br&gt;av varje delägare för sig. Om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om säljaren är ett svenskt&lt;br&gt;handelsbolag, skall begäran göras&lt;br&gt;av vaije delägare för sig. Om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppskov beviljas, får delägaren&lt;br&gt;uppskov med beskattningen för&lt;br&gt;den andel av vinsten som han är&lt;br&gt;skattskyldig för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppskov beviljas, får delägaren Prop. 2000/01:22&lt;br&gt;uppskov med beskattningen för&lt;br&gt;den andel av vinsten som han är&lt;br&gt;skattskyldig för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderföretaget i den svenska&lt;br&gt;koncernen skall vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ett svenskt aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en svensk ekonomisk förening,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en svensk sparbank, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett svenskt ömsesidigt&lt;br&gt;försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderföretaget i den svenska&lt;br&gt;koncernen skall vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett svenskt aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en svensk ekonomisk för-&lt;br&gt;ening,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en svensk sparbank,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;ett svenskt ömsesidigt&lt;br&gt;försäkringsföretag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ett utländskt bolag som hör&lt;br&gt;hemma i en stat inom Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet och&lt;br&gt;som motsvarar ett svenskt företag&lt;br&gt;som avses i 1-4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inträffar en omständighet som medför att det säljande företaget&lt;br&gt;inte längre existerar, skall kapitalvinsten tas upp som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller inte om det säljande Detta gäller inte om det säljande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företaget genom en fusion går upp&lt;br&gt;i ett företag som tillhör samma&lt;br&gt;svenska koncern. I stället skall de&lt;br&gt;bestämmelser som gäller för det&lt;br&gt;säljande företaget tillämpas på det&lt;br&gt;övertagande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- genom en fusion går upp i ett&lt;br&gt;företag som tillhör samma svenska&lt;br&gt;koncern, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- upphör att existera genom en&lt;br&gt;fission och vart och ett av de&lt;br&gt;övertagande företagen omedelbart&lt;br&gt;efter fissionen ingår i samma&lt;br&gt;svenska koncern som det säljande&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i andra stycket&lt;br&gt;skall de bestämmelser om uppskov&lt;br&gt;som gäller för det säljande före-&lt;br&gt;taget tillämpas på det övertagande&lt;br&gt;företaget eller de övertagande fö-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;retagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en fission skall kapital-&lt;br&gt;vinsten för vilken det säljande&lt;br&gt;företaget fått uppskov fördelas på&lt;br&gt;de övertagande företagen i för-&lt;br&gt;hållande till det kapital som förs&lt;br&gt;över till varje företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det köpande företaget är ett&lt;br&gt;dotterföretag till ett aktiebolag, om&lt;br&gt;moderföretaget delar ut sina ande-&lt;br&gt;lar i det köpande företaget och om&lt;br&gt;utdelningen är skattefri hos någon&lt;br&gt;mottagare enligt 42 kap. 16 §, gäl-&lt;br&gt;ler följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det köpande företaget är ett&lt;br&gt;dotterföretag till ett svenskt aktie-&lt;br&gt;bolag, om moderföretaget delar ut&lt;br&gt;sina andelar i det köpande före-&lt;br&gt;taget och om utdelningen är skatte-&lt;br&gt;fri hos någon mottagare enligt 42&lt;br&gt;kap. 16 §, gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det säljande företaget begär det och det köpande företaget&lt;br&gt;godkänner det, skall kapitalvinsten tas upp som intäkt först när det&lt;br&gt;inträffar en omständighet som medför att den avyttrade andelen inte&lt;br&gt;längre innehas av det köpande företaget eller av ett företag som tillhör&lt;br&gt;samma svenska koncern som det företaget. Intäkten skall i detta fall tas&lt;br&gt;upp hos det köpande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket skall inte tillämpas om det under beskattningsåret före&lt;br&gt;det beskattningsår då andelarna delas ut uppkom ett underskott i en&lt;br&gt;näringsverksamhet hos det köpande företaget eller hos ett företag till&lt;br&gt;vilket det köpande företaget med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag&lt;br&gt;avseende det beskattningsår då utdelningen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det avyttrade företaget går upp i&lt;br&gt;ett koncernföretag genom fusion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalvinsten skall inte tas upp&lt;br&gt;om det avyttrade företaget går upp&lt;br&gt;i ett annat företag genom en fusion&lt;br&gt;och det övertagande företaget&lt;br&gt;ingår i samma svenska koncern&lt;br&gt;som det säljande företaget. Var&lt;br&gt;och en av de andelar i det över-&lt;br&gt;tagande företaget som omedelbart&lt;br&gt;efter fusionen innehas av det&lt;br&gt;säljande företaget och företag som&lt;br&gt;ingår i samma svenska koncern&lt;br&gt;som det säljande företaget anses&lt;br&gt;som en avyttrad andel. Summan av&lt;br&gt;kapitalvinsterna på de faktiskt&lt;br&gt;avyttrade andelarna skall fördelas&lt;br&gt;på andelarna i det övertagande&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det avyttrade företaget upphör att&lt;br&gt;existera genom en fusion eller&lt;br&gt;fission&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalvinsten skall inte tas upp&lt;br&gt;om det avyttrade företaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- går upp i ett annat företag&lt;br&gt;genom en fusion och det över-&lt;br&gt;tagande företaget ingår i samma&lt;br&gt;svenska koncern som det säljande&lt;br&gt;företaget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- upphör att existera genom en&lt;br&gt;fission och vart och ett av de&lt;br&gt;övertagande företagen ingår i&lt;br&gt;samma svenska koncern som det&lt;br&gt;säljande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en av de andelar i det&lt;br&gt;övertagande företaget eller de&lt;br&gt;övertagande företagen som ome-&lt;br&gt;delbart efter fusionen eller fis-&lt;br&gt;sionen innehas av det säljande&lt;br&gt;företaget och företag som ingår i&lt;br&gt;samma svenska koncern som det&lt;br&gt;säljande företaget anses som en&lt;br&gt;avyttrad andel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en fusion skall summan av&lt;br&gt;kapitalvinsterna på de faktiskt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 2000:540.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avyttrade andelarna fördelas på&lt;br&gt;andelarna i det övertagande före-&lt;br&gt;taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en fission skall summan av&lt;br&gt;kapitalvinsterna på de faktiskt&lt;br&gt;avyttrade andelarna fördelas på de&lt;br&gt;övertagande företagen i förhål-&lt;br&gt;lande till det kapital som förs över&lt;br&gt;till varje företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det köpande företaget vid tidpunkten for den koncemintema&lt;br&gt;andelsavyttringen äger andelar av samma slag och sort som den avyttrade&lt;br&gt;andelen (gamla andelar) eller därefter förvärvar sådana andelar (nya&lt;br&gt;andelar), skall senare avyttringar som företaget gör anses ske i följande&lt;br&gt;ordning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. gamla andelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avyttrade andelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. nya andelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen skall tillämpas på motsvarande sätt för andra företag&lt;br&gt;som tillhör samma svenska koncern som det säljande företaget och som i&lt;br&gt;ett senare led förvärvar en avyttrad andel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande turordning tillämpas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om det köpande företaget vid tidpunkten för ett sådant andelsbyte&lt;br&gt;som avses i 21 § äger andelar av samma slag och sort som de mottagna&lt;br&gt;andelama (gamla andelar) eller därefter förvärvar sådana andelar (nya&lt;br&gt;andelar), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. efter fusioner i sådana fall&lt;br&gt;som avses i 24 § i fråga om&lt;br&gt;andelar som innehas i det&lt;br&gt;övertagande företaget omedelbart&lt;br&gt;efter fusionen (avyttrade andelar)&lt;br&gt;och andelar i detta företag som&lt;br&gt;förvärvas senare (nya andelar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. efter fusioner eller fissioner i&lt;br&gt;sådana fall som avses i 24 § i fråga&lt;br&gt;om andelar som innehas i ett&lt;br&gt;övertagande företag omedelbart&lt;br&gt;efter fusionen eller fissionen&lt;br&gt;(avyttrade andelar) och andelar i&lt;br&gt;detta foretag som förvärvas senare&lt;br&gt;(nya andelar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;br&gt;§§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 och 7&lt;br&gt;respektive 10 § tillämpas också när&lt;br&gt;en näringsfastighet eller&lt;br&gt;näringsbostadsrätt övergår till en&lt;br&gt;ny ägare genom arv, testamente&lt;br&gt;eller bodelning med anledning av&lt;br&gt;makes död, om den blir privat-&lt;br&gt;bostadsfastighet respektive privat-&lt;br&gt;bostadsrätt i och med övergången.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 och 7 §§&lt;br&gt;respektive 10 § tillämpas också när&lt;br&gt;en näringsfastighet eller närings-&lt;br&gt;bostadsrätt övergår till en ny ägare&lt;br&gt;genom arv, testamente eller&lt;br&gt;bodelning med anledning av&lt;br&gt;makes död, om den blir eller kan&lt;br&gt;antas komma att bli privat-&lt;br&gt;bostadsfastighet respektive privat-&lt;br&gt;bostadsrätt i och med övergången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om att värdeminskningsavdrag m.m. inte skall återföras&lt;br&gt;finns när det gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- skogsavdrag i 21 kap. 14 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- underprisöverlåtelser i 23 kap. 13 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fusioner och fissioner i 37 kap. - kvalificerade fusioner och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fissioner i 37 kap. 17 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- verksamhetsavyttringar i 38 kap. 12 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förvärv av vissa tillgångar till underpris från delägare och närstående&lt;br&gt;153 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;27 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skattskyldig som bedriver enkel tomtrörelse eller dennes make&lt;br&gt;inte har avyttrat några byggnadstomter i tomtrörelsen under tio&lt;br&gt;kalenderår, anses avyttringar som sker därefter inte ingå i tomtrörelsen.&lt;br&gt;Avyttringama skall i stället behandlas enligt bestämmelserna om&lt;br&gt;kapitalvinster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller dock inte&lt;br&gt;avyttringar av byggnadstomter&lt;br&gt;inom detaljplan. De gäller inte&lt;br&gt;heller om avyttringama sker under&lt;br&gt;sådana förhållanden att en tomt-&lt;br&gt;rörelse på nytt skall anses på-&lt;br&gt;börjad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avyttringar av det slag som ger rätt till avsättning till ersättningsfond&lt;br&gt;enligt 31 kap. 5 § avbryter inte tidsperioden i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller dock inte&lt;br&gt;avyttringar av byggnadstomter&lt;br&gt;inom detaljplan. Det gäller inte&lt;br&gt;heller om avyttringama sker under&lt;br&gt;sådana förhållanden att en tomt-&lt;br&gt;rörelse på nytt skall anses på-&lt;br&gt;börjad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;31 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;25 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestäm-&lt;br&gt;melserna i 25 § skall ett utländskt&lt;br&gt;bolag som hör hemma i en stat&lt;br&gt;inom Europeiska ekonomiska sam-&lt;br&gt;arbetsområdet (EES) och som&lt;br&gt;motsvarar ett svenskt företag som&lt;br&gt;anges i dessa bestämmelser be-&lt;br&gt;handlas som ett sådant företag, om&lt;br&gt;det utländska bolaget är skatt-&lt;br&gt;skyldigt i Sverige for den&lt;br&gt;näringsverksamhet som fonden&lt;br&gt;förs över till och verksamheten&lt;br&gt;inte är undantagen från&lt;br&gt;beskattning här genom ett&lt;br&gt;skatteavtal. Detsamma gäller om&lt;br&gt;bolaget är ett sådant svenskt&lt;br&gt;foretag som skall anses ha hemvist&lt;br&gt;i en utländsk stat inom EES enligt&lt;br&gt;ett skatteavtal och är skattskyldigt&lt;br&gt;i Sverige for den närings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet som fonden förs över&lt;br&gt;till och verksamheten inte är&lt;br&gt;undantagen från beskattning här&lt;br&gt;på grund av ett skatteavtal.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;35 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestäm-&lt;br&gt;melserna i detta kapitel skall ett&lt;br&gt;utländskt bolag som hör hemma i&lt;br&gt;en stat inom Europeiska ekono-&lt;br&gt;miska samarbetsområdet (EES)&lt;br&gt;och som motsvarar ett svenskt&lt;br&gt;foretag som anges i dessa be-&lt;br&gt;stämmelser behandlas som ett&lt;br&gt;sådant foretag, om mottagaren av&lt;br&gt;koncernbidraget är skattskyldig i&lt;br&gt;Sverige for den näringsverksamhet&lt;br&gt;som koncernbidraget hänför sig&lt;br&gt;till. Detsamma gäller i fråga om&lt;br&gt;mottagaren om denne är ett sådant&lt;br&gt;svenskt foretag som skall anses ha&lt;br&gt;hemvist i en utländsk stat inom&lt;br&gt;EES enligt ett skatteavtal och är&lt;br&gt;skattskyldig i Sverige for den&lt;br&gt;näringsverksamhet som koncern-&lt;br&gt;bidraget hänför sig till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett koncernbidrag från ett moderföretag till ett helägt dotterföretag&lt;br&gt;eller från ett helägt dotterföretag till ett moderföretag skall dras av under&lt;br&gt;förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;varken givaren eller mottagaren är ett privatbostadsföretag,&lt;br&gt;investmentföretag eller förvaltningsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;både givaren och mottagaren redovisar bidraget öppet i&lt;br&gt;självdeklarationen vid samma års taxering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. dotterföretaget har varit helägt under givarens och mottagarens hela&lt;br&gt;beskattningsår eller sedan dotterföretaget började bedriva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsverksamhet av något slag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. mottagaren inte enligt ett&lt;br&gt;skatteavtal skall anses ha hemvist i&lt;br&gt;en utländsk stat, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om bidraget lämnas från&lt;br&gt;dotterföretaget till moderföretaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. mottagaren inte enligt ett&lt;br&gt;skatteavtal skall anses ha hemvist i&lt;br&gt;en utländsk stat utom i fall som&lt;br&gt;avses i 2 a § andra meningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;näringsverksamheten som&lt;br&gt;koncernbidraget hänför sig till inte&lt;br&gt;är undantagen från beskattning i&lt;br&gt;Sverige på grund av ett skatte-&lt;br&gt;avtal, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;om bidraget lämnas från&lt;br&gt;dotterföretaget till moderföretaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utdelning under beskattningsåret utdelning under beskattningsåret Prop. 2000/01:22&lt;br&gt;från dotterföretaget inte skall tas från dotterföretaget inte skall tas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upp hos moderföretaget. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;upp hos moderföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett koncernbidrag från ett helägt&lt;br&gt;dotterföretag till ett annat helägt&lt;br&gt;dotterföretag till samma moder-&lt;br&gt;företag skall dras av, om de&lt;br&gt;förutsättningar som anges i 3 § 1-5&lt;br&gt;är uppfyllda och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett koncernbidrag från ett helägt&lt;br&gt;dotterföretag till ett annat helägt&lt;br&gt;dotterföretag till samma moder-&lt;br&gt;öretag skall dras av, om de&lt;br&gt;förutsättningar som anges i 3 § 1-4&lt;br&gt;är uppfyllda och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. moderföretaget är ett investmentföretag eller förvaltningsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utdelning under beskattningsåret från det dotterföretag som ger&lt;br&gt;koncernbidraget inte skall tas upp av moderföretaget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utdelning under beskattningsåret från det dotterföretag som tar emot&lt;br&gt;koncernbidraget skall tas upp av moderföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett koncernbidrag från ett&lt;br&gt;moderföretag till ett annat svenskt&lt;br&gt;aktiebolag än ett helägt dotter-&lt;br&gt;företag skall dras av, om de&lt;br&gt;förutsättningar som anges i 3 § 1, 2&lt;br&gt;och 4 är uppfyllda och om&lt;br&gt;ägarförhållandena under givarens&lt;br&gt;och mottagarens hela beskatt-&lt;br&gt;ningsår eller sedan mottagaren&lt;br&gt;började bedriva näringsverksamhet&lt;br&gt;av något slag har varit sådana att&lt;br&gt;mottagaren genom fusioner mellan&lt;br&gt;moderföretag och dotterbolag har&lt;br&gt;kunnat gå upp i moderföretaget.&lt;br&gt;Fusion skall anses kunna äga rum&lt;br&gt;när ett moderföretag äger mer än&lt;br&gt;90 procent av aktierna i ett&lt;br&gt;dotterbolag, men inte i andra fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett koncernbidrag från ett&lt;br&gt;moderföretag till ett annat svenskt&lt;br&gt;aktiebolag än ett helägt dotter-&lt;br&gt;företag skall dras av, om de&lt;br&gt;förutsättningar som anges i 3 § 1,&lt;br&gt;2, 4 och 5 är uppfyllda och om&lt;br&gt;ägarförhållandena under givarens&lt;br&gt;och mottagarens hela beskattnings-&lt;br&gt;år eller sedan mottagaren började&lt;br&gt;bedriva näringsverksamhet av&lt;br&gt;något slag har varit sådana att&lt;br&gt;mottagaren genom fusioner mellan&lt;br&gt;moderföretag och dotterbolag har&lt;br&gt;kunnat gå upp i moderföretaget.&lt;br&gt;Fusion skall anses kunna äga rum&lt;br&gt;när ett moderföretag äger mer än&lt;br&gt;90 procent av aktierna i ett&lt;br&gt;dotterbolag, men inte i andra fall.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;36 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmel-&lt;br&gt;serna i detta kapitel skall ett&lt;br&gt;utländskt bolag som hör hemma i&lt;br&gt;en stat inom Europeiska ekono-&lt;br&gt;miska samarbetsområdet (EES)&lt;br&gt;och som motsvarar ett svenskt&lt;br&gt;aktiebolag eller en svensk ekono-&lt;br&gt;misk förening behandlas som ett&lt;br&gt;sådant företag om det utländska&lt;br&gt;bolaget är skattskyldigt för nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet i Sverige. Det-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma gäller ett sådant svenskt&lt;br&gt;företag som skall anses ha hemvist&lt;br&gt;i en utländsk stat inom EES enligt&lt;br&gt;ett skatteavtal om företaget är&lt;br&gt;skattskyldigt för näringsverksam-&lt;br&gt;het i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det utländska bolaget eller&lt;br&gt;det svenska företaget är&lt;br&gt;kommittentföretag, gäller första&lt;br&gt;stycket bara under förutsättning&lt;br&gt;att inkomsten från kommissionärs-&lt;br&gt;verksamheten skall tas upp i den&lt;br&gt;näringsverksamhet som det&lt;br&gt;utländska bolaget eller det svenska&lt;br&gt;företaget är skattskyldigt för i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kommissionärsföretaget bedriver kommissionärsverksamhet för ett&lt;br&gt;enda kommittentföretags räkning, far överskottet eller underskottet av&lt;br&gt;kommissionärsverksamheten tas upp respektive dras av hos&lt;br&gt;kommittentföretaget under förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kommissionärsförhållandet är grundat på ett skriftligt avtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;kommissionärsföretaget bedriver kommissionärsverksamheten&lt;br&gt;uteslutande för kommittentföretagets räkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kommissionärsföretaget under beskattningsåret inte bedriver&lt;br&gt;näringsverksamhet i nämnvärd omfattning vid sidan av&lt;br&gt;kommissionärsverksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. verksamheten har bedrivits på det sätt som anges i detta kapitel&lt;br&gt;under båda företagens hela beskattningsår eller sedan kommissionärs-&lt;br&gt;företaget började bedriva näringsverksamhet av något slag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. beskattningsåren för båda företagen slutar vid samma tidpunkt, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. båda företagen skulle haft rätt till&lt;br&gt;35 kap. om de hade lämnat så&amp;lt;&lt;br&gt;beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av förutsättningen&lt;br&gt;i första stycket 6 skall&lt;br&gt;kommissionärsverksamheten anses&lt;br&gt;ingå i båda företagens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avdrag för koncernbidrag enligt&lt;br&gt;till det andra företaget under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kommissionärsföretaget är&lt;br&gt;ett sådant utländskt bolag eller&lt;br&gt;svenskt företag som avses i 2 a §,&lt;br&gt;skall vid prövning av&lt;br&gt;förutsättningarna i första stycket 3&lt;br&gt;och 4 vad som sägs om kommis-&lt;br&gt;sionärsföretaget i stället gälla det&lt;br&gt;utländska bolagets eller det&lt;br&gt;svenska företagets fasta driftställe&lt;br&gt;i Sverige. Vid prövning av förut-&lt;br&gt;sättningen i första stycket 6 skall&lt;br&gt;kommissionärsverksamheten anses&lt;br&gt;ingå i båda företagens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 1 kap. 5 § aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 1 kap. 4 § lagen (1987:667)&lt;br&gt;om ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;40 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag anses i detta kapitel ha bestämmande inflytande över ett&lt;br&gt;annat företag om detta är ett dotterföretag till det förra enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 1 kap. 5 § aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 1 kap. 4 § lagen (1987:667)&lt;br&gt;om ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 1 kap. 6 § bankaktiebolags-&lt;br&gt;lagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 1 kap. 2 § sparbankslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:619),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 1 kap. 5 § lagen (1995:1570)&lt;br&gt;om medlemsbanker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;1 kap. 9 § försäkrings-&lt;br&gt;rörelselagen (1982:713), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;1 kap. 5 § stiftelselagen&lt;br&gt;(1994:1220).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En svensk ideell förening anses ha bestämmande inflytande över ett&lt;br&gt;annat företag om detta är ett dotterföretag till föreningen enligt 1 kap. 4 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utländskt bolag eller en sådan förvärvare som avses i 11 § anses ha&lt;br&gt;bestämmande inflytande över ett företag om detta skulle ha varit ett&lt;br&gt;dotterföretag till bolaget eller personen, om bolaget eller personen hade&lt;br&gt;varit ett svenskt aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 1 kap. 2 § sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 1 kap. 5 § lagen (1995:1570)&lt;br&gt;om medlemsbanker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;1 kap. 9 § försäkrings-&lt;br&gt;rörelselagen (1982:713), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;1 kap. 5 § stiftelselagen&lt;br&gt;(1994:1220).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6§&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med koncern avses i detta kapitel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en koncern enligt någon av de bestämmelser som anges i 5 § första&lt;br&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- när det gäller svenska ideella föreningar, en koncern enligt 1 kap. 4 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;en motsvarande utländsk - en motsvarande utländsk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagsgrupp, om moderföretaget&lt;br&gt;hör hemma i en medlemsstat i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska unionen eller är ett så-&lt;br&gt;dant utländskt bolag som avses i 6&lt;br&gt;kap. 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagsgrupp, om moderföretaget&lt;br&gt;hör hemma i en stat inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska ekonomiska samar-&lt;br&gt;betsområdet eller är ett utländskt&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncembidragsspärren innebär att underskottsföretaget inte får dra av&lt;br&gt;underskott som uppkommit före det beskattningsår då spärren inträder,&lt;br&gt;med högre belopp än beskattningsårets överskott beräknat utan hänsyn&lt;br&gt;till avdragen för underskott och till sådana mottagna koncernbidrag som&lt;br&gt;skall tas upp enligt 35 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en del av underskotten inte far dras av på grund av beloppsspärren,&lt;br&gt;gäller första stycket för den återstående delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp som på grund av&lt;br&gt;bestämmelsen i första stycket inte&lt;br&gt;har kunnat dras av skall dras av det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp som på grund av bestäm-&lt;br&gt;melsen i första stycket inte har&lt;br&gt;kunnat dras av skall dras av det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följande beskattningsåret, om det&lt;br&gt;inte finns någon begränsning då.&lt;br&gt;Koncembidragsspärren gäller un-&lt;br&gt;der de första fem beskattningsåren&lt;br&gt;efter det beskattningsår då spärren&lt;br&gt;inträdde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följande beskattningsåret, om det&lt;br&gt;inte finns någon begränsning då.&lt;br&gt;Koncembidragsspärren gäller till&lt;br&gt;och med femte beskattningsåret&lt;br&gt;efter det beskattningsår då spärren&lt;br&gt;inträdde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ombildningar enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619) tar det&lt;br&gt;övertagande bankaktiebolaget över den överlåtande sparbankens rätt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dra av underskott enligt detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sådana ombildningar av&lt;br&gt;svenska ekonomiska föreningar till&lt;br&gt;aktiebolag som avses i 42 kap.&lt;br&gt;20 § tar det aktiebolag vars aktier&lt;br&gt;skiftas ut över den ekonomiska&lt;br&gt;föreningens rätt att dra av&lt;br&gt;underskott enligt detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sådana ombildningar av&lt;br&gt;ekonomiska föreningar till aktie-&lt;br&gt;bolag som avses i 42 kap. 20 § tar&lt;br&gt;det aktiebolag vars aktier skiftas ut&lt;br&gt;över den ekonomiska föreningens&lt;br&gt;rätt att dra av underskott enligt&lt;br&gt;detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;41 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till inkomstslaget kapital räknas också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. återfört avdrag för avsättning till ersättningsfond och särskilt tillägg i&lt;br&gt;den omfattning som anges i 31 kap. 21 och 22 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fördelningsbelopp vid räntefördelning i enlighet med bestämmel-&lt;br&gt;serna i 42 kap. 9 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avdrag som motsvarar inkomst av ränteförmån i enlighet med&lt;br&gt;bestämmelserna i 42 kap. 11 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. underskott av näringsverk-&lt;br&gt;samhet i den utsträckning som&lt;br&gt;följer av 42 kap. 33 §, 45 kap. 32 §&lt;br&gt;och 46 kap. 6 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. underskott av avslutad näringsverksamhet i den utsträckning som&lt;br&gt;följer av 42 kap. 34 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. uppskovsavdrag, återfört uppskovsavdrag och särskilt tillägg enligt&lt;br&gt;47 kap., och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. premier for pensionsförsäkringar och inbetalningar på&lt;br&gt;pensionssparkonton i den utsträckning som följer av 59 kap. 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. underskott av näringsverk-&lt;br&gt;samhet i den utsträckning som&lt;br&gt;följer av 42 kap. 33 §, 45 kap. 32 §&lt;br&gt;och 46 kap. 7 7 §,&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;42 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vid &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tillämpning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelserna om moderbolag i&lt;br&gt;16 § första stycket skall ett&lt;br&gt;utländskt bolag som motsvarar ett&lt;br&gt;svenskt aktiebolag behandlas som&lt;br&gt;ett sådant om det utländska&lt;br&gt;bolaget hör hemma i en stat inom&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska samar-&lt;br&gt;betsområdet eller i en stat med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilken Sverige har ingått ett Prop. 2000/01:22&lt;br&gt;skatteavtal som innehåller en&lt;br&gt;artikel om informationsutbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestäm-&lt;br&gt;melserna i 19 och 20 §§ skall ett&lt;br&gt;utländskt bolag som hör hemma i&lt;br&gt;en stat inom Europeiska ekono-&lt;br&gt;miska samarbetsområdet (EES)&lt;br&gt;och som motsvarar en svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening behandlas som&lt;br&gt;en sådan. Vid tillämpning av&lt;br&gt;bestämmelserna i 20 § skall ett&lt;br&gt;utländskt bolag som hör hemma i&lt;br&gt;en stat inom EES och som&lt;br&gt;motsvarar ett svenskt aktiebolag&lt;br&gt;behandlas som ett sådant.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;44 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepapper anses avyttrat om det foretag som gett ut det träder i&lt;br&gt;likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sådan ombildning av en&lt;br&gt;svensk ekonomisk förening till&lt;br&gt;aktiebolag som avses i 42 kap.&lt;br&gt;20 § anses andelen i föreningen&lt;br&gt;inte ha avyttrats på grund av&lt;br&gt;föreningens upplösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I inkomstslaget kapital skall en&lt;br&gt;enskild näringsidkare eller en&lt;br&gt;fysisk person som är delägare i ett&lt;br&gt;svenskt handelsbolag vid avyttring&lt;br&gt;av en näringsbostadsrätt göra av-&lt;br&gt;drag från kapitalvinsten för under-&lt;br&gt;skott samma beskattningsår i den&lt;br&gt;näringsverksamhet dit bostads-&lt;br&gt;rätten hörde. Detta gäller inte till&lt;br&gt;den del underskottet skall dras av&lt;br&gt;enligt 45 kap. 28 § från kapi-&lt;br&gt;talvinst som avser en närings-&lt;br&gt;fastighet. Avdraget far inte över-&lt;br&gt;stiga kapitalvinsten, beräknad utan&lt;br&gt;hänsyn till avdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sådan ombildning av en&lt;br&gt;ekonomisk förening till aktiebolag&lt;br&gt;som avses i 42 kap. 20 § anses&lt;br&gt;andelen i föreningen inte ha&lt;br&gt;avyttrats på grund av föreningens&lt;br&gt;upplösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I inkomstslaget kapital skall en&lt;br&gt;enskild näringsidkare eller en&lt;br&gt;fysisk person som är delägare i ett&lt;br&gt;svenskt handelsbolag vid avyttring&lt;br&gt;av en näringsbostadsrätt göra av-&lt;br&gt;drag från kapitalvinsten för under-&lt;br&gt;skott samma beskattningsår i den&lt;br&gt;näringsverksamhet dit bostads-&lt;br&gt;rätten hörde. Detta gäller inte till&lt;br&gt;den del underskottet skall dras av&lt;br&gt;enligt 45 kap. 32 § från kapi-&lt;br&gt;talvinst som avser en närings-&lt;br&gt;fastighet. Avdraget far inte över-&lt;br&gt;stiga kapitalvinsten, beräknad utan&lt;br&gt;hänsyn till avdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;48 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av omkostnadsbeloppet skall det genomsnittliga&lt;br&gt;omkostnadsbeloppet för samtliga delägarrätter eller fordringsrätter av&lt;br&gt;samma slag och sort som den avyttrade användas. Det genomsnittliga&lt;br&gt;omkostnadsbeloppet skall beräknas med hänsyn till inträffade&lt;br&gt;förändringar i innehavet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 49 kap. 26 § finns ett undantag&lt;br&gt;från denna bestämmelse vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 49 kap. 29 § finns ett undantag&lt;br&gt;från denna bestämmelse vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andelsbyten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andelsbyten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelar som erhålls genom Andelar som förvärvas genom&lt;br&gt;utdelning i vissa fall &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;utdelning i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För andelar som erhålls genom&lt;br&gt;sådan utdelning av andelar i&lt;br&gt;dotterbolag som avses i 42 kap.&lt;br&gt;16 §, anses som anskaffningsutgift&lt;br&gt;så stor del av omkostnadsbeloppet&lt;br&gt;för aktierna i moderbolaget -&lt;br&gt;beräknat vid tidpunkten för&lt;br&gt;utdelningen - som motsvarar den&lt;br&gt;förändring i marknadsvärdet på&lt;br&gt;dessa aktier som utdelningen&lt;br&gt;medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det senare skall beräknas ett omkostnadsbelopp för aktierna i&lt;br&gt;moderbolaget, skall den genomsnittliga anskaffningsutgiften minskas i&lt;br&gt;motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som erhåller andelar i&lt;br&gt;utdelning utan att äga aktier i&lt;br&gt;moderbolaget lämnar ersättning&lt;br&gt;för rätten till utdelning, anses&lt;br&gt;ersättningen som anskaffnings-&lt;br&gt;utgift. Om någon ersättning inte&lt;br&gt;lämnas, är de utdelade andelarnas&lt;br&gt;anskaffningsutgift noll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För andelar som förvärvas&lt;br&gt;genom sådan utdelning av andelar&lt;br&gt;i dotterbolag som avses i 42 kap.&lt;br&gt;16 §, anses som anskaffningsutgift&lt;br&gt;så stor del av omkostnadsbeloppet&lt;br&gt;för aktierna i moderbolaget -&lt;br&gt;beräknat vid tidpunkten för&lt;br&gt;utdelningen - som motsvarar den&lt;br&gt;förändring i marknadsvärdet som&lt;br&gt;utdelningen medför för dessa&lt;br&gt;aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som förvärvar andelar&lt;br&gt;genom utdelning utan att äga aktier&lt;br&gt;i moderbolaget lämnar ersättning&lt;br&gt;för rätten till utdelning, anses&lt;br&gt;ersättningen som anskaffnings-&lt;br&gt;utgift. Om någon ersättning inte&lt;br&gt;lämnas, är anskaffningsutgiften&lt;br&gt;noll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktier som erhålls genom Aktier som förvärvas genom&lt;br&gt;utskiftning i vissa fall &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;utskiftning i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För aktier som erhålls genom&lt;br&gt;utskiftning från en ekonomisk fö-&lt;br&gt;rening vid sådan ombildning av en&lt;br&gt;svensk ekonomisk förening till&lt;br&gt;aktiebolag som avses i 42 kap.&lt;br&gt;20 §, anses som anskaffningsutgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För aktier som förvärvas genom&lt;br&gt;utskiftning från en ekonomisk fö-&lt;br&gt;rening vid sådan ombildning av en&lt;br&gt;ekonomisk förening till aktiebolag&lt;br&gt;som avses i 42 kap. 20 §, skall som&lt;br&gt;anskaffningsutgift anses det om-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det omkostnadsbelopp som skulle&lt;br&gt;ha använts om andelama i före-&lt;br&gt;ningen hade avyttrats vid tid-&lt;br&gt;punkten för utskiflningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnadsbelopp som skulle ha Prop. 2000/01:22&lt;br&gt;använts om andelarna i föreningen&lt;br&gt;hade avyttrats vid tidpunkten för&lt;br&gt;utskiflningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;49&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Om säljaren är en fysisk person,&lt;br&gt;skall han vara obegränsat&lt;br&gt;skattskyldig på annan grund än&lt;br&gt;sådan väsentlig anknytning som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 3 § första stycket 3.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om säljaren är en fysisk person,&lt;br&gt;skall han vara bosatt i Sverige eller&lt;br&gt;stadigvarande vistas här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en mottagen andel avyttras genom en koncemintem&lt;br&gt;andelsavyttring, skall uppskovsbeloppet tas upp som intäkt först när&lt;br&gt;kapitalvinsten på grund av den koncemintema andelsavyttringen skall tas&lt;br&gt;upp som intäkt. Om det vid en avyttring av en mottagen andel inte&lt;br&gt;uppkommer vare sig en kapitalvinst eller en kapitalförlust men det skulle&lt;br&gt;ha funnits förutsättningar för uppskov med beskattningen av en&lt;br&gt;kapitalvinst enligt bestämmelserna om koncemintema andelsavyttringar i&lt;br&gt;25 kap. 6-27 §§ om det hade uppkommit en sådan vinst, skall&lt;br&gt;uppskovsbeloppet tas upp som intäkt först när en faktisk kapitalvinst på&lt;br&gt;grund av den avyttringen skulle ha tagits upp som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalvinsten på grund av den koncemintema andelsavyttringen skall&lt;br&gt;anses ha tagits upp som intäkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vid utdelning som avses i 25 kap. 22 eller 23 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vid fusion som avses i 25 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § första stycket om det är&lt;br&gt;koncemmoderföretaget som är&lt;br&gt;övertagande företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vid fusion eller fission som&lt;br&gt;avses i 25 kap. 24 § till den del det&lt;br&gt;är koncemmoderföretaget som är&lt;br&gt;övertagande företag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;51 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel gäller om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en fysisk person avyttrar en andel i ett svenskt handelsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. andelen är en kapitaltillgång 2. det uppkommer en kapital-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hos överlåtaren, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;vinst i inkomstslaget kapital,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förvärvaren inte är en obegränsat skattskyldig fysisk person, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. verksamheten i handelsbolaget varit sådan som anges i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid inlösen gäller bestämmelserna, i stället för vad som anges i första&lt;br&gt;stycket 3, om någon av de kvarvarande delägarna i handelsbolaget inte är&lt;br&gt;en obegränsat skattskyldig fysisk person.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;56 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medfömansföretag avses aktiebolag och ekonomiska föreningar där&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fyra eller färre fysiska&lt;br&gt;personer äger andelar som&lt;br&gt;motsvarar mer än 50 procent av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fyra eller farre delägare äger&lt;br&gt;andelar som motsvarar mer än 50&lt;br&gt;procent av rösterna för samtliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rösterna för samtliga andelar i andelar i företaget, eller&lt;br&gt;företaget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. näringsverksamheten är uppdelad på verksamheter som är oberoende&lt;br&gt;av varandra och där en fysisk person genom innehav av andelar, genom&lt;br&gt;avtal eller på liknande sätt har den faktiska bestämmanderätten över en&lt;br&gt;sådan verksamhet och självständigt kan förfoga över dess resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fyra eller färre delägare&lt;br&gt;genom innehav av andelar eller på&lt;br&gt;liknande sätt har ett bestämmande&lt;br&gt;inflytande, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fåmanshandelsbolag avses handelsbolag där&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;fyra eller farre fysiska&lt;br&gt;personer genom innehav av&lt;br&gt;andelar eller på liknande sätt har&lt;br&gt;ett bestämmande inflytande, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. näringsverksamheten är uppdelad på verksamheter som är oberoende&lt;br&gt;av varandra och där en fysisk person genom innehav av andelar, genom&lt;br&gt;avtal eller på liknande sätt har den faktiska bestämmanderätten över en&lt;br&gt;sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om ett&lt;br&gt;företag är ett fåmansföretag enligt&lt;br&gt;2 § 1 eller ett fåmanshandelsbolag&lt;br&gt;enligt 4 § 1 skall en person och&lt;br&gt;hans närstående (närståendekrets)&lt;br&gt;anses som en fysisk person. Pröv-&lt;br&gt;ningen skall göras med utgångs-&lt;br&gt;punkt från den äldste personen och&lt;br&gt;därefter i fallande åldersordning.&lt;br&gt;En person som inräknats i en&lt;br&gt;närståendekrets skall inte medräk-&lt;br&gt;nas i någon ytterligare krets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om ett&lt;br&gt;företag är ett fåmansföretag enligt&lt;br&gt;2 § 1 eller ett fåmanshandelsbolag&lt;br&gt;enligt 4 § 1 skall en person och&lt;br&gt;hans närstående (närståendekrets)&lt;br&gt;anses som en delägare. Pröv-&lt;br&gt;ningen skall göras med utgångs-&lt;br&gt;punkt från den äldste personen och&lt;br&gt;därefter i fallande åldersordning.&lt;br&gt;En person som inräknats i en&lt;br&gt;närståendekrets skall inte medräk-&lt;br&gt;nas i någon ytterligare krets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med delägare i fåmansföretag&lt;br&gt;eller fåmanshandelsbolag avses en&lt;br&gt;fysisk person som, direkt eller&lt;br&gt;indirekt, äger eller på liknande sätt&lt;br&gt;innehar andelar i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med delägare i fåmansföretag&lt;br&gt;eller fåmanshandelsbolag avses&lt;br&gt;den som, direkt eller indirekt, äger&lt;br&gt;eller på liknande sätt innehar&lt;br&gt;andelar i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med företagsledare i ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag&lt;br&gt;avses den eller de fysiska personer som genom eget eller närståendes&lt;br&gt;innehav av andelar och sin ställning i företaget har ett väsentligt&lt;br&gt;inflytande i företaget. När det gäller företag som avses i 2 § 2 och 4 § 2&lt;br&gt;anses som företagsledare den som har den faktiska bestämmanderätten&lt;br&gt;över en viss verksamhet och självständigt kan förfoga över dess resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller fåmansföretag, fåmanshandelsbolag och deras delägare&lt;br&gt;m.fl. finns även särskilda bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förmån av utbildning i 11 kap. 17 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- avdrag för framtida substansminskning i 20 kap. 23 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- underprisöverlåtelser i 23 kap. 18-23 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- avdrag för ränta på vinstandelslån i 24 kap. 6, 7 och 10 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- när en fastighet eller andel är lagertillgång i 27 kap. 4-6 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 27 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utskiftning vid ombildning av - utskiftning vid ombildning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en svensk ekonomisk förening till en ekonomisk förening till&lt;br&gt;aktiebolag i 42 kap. 20 §, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;aktiebolag i 42 kap. 20 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- uppskov med beskattningen vid andelsbyten i 49 kap. 10, 16 och&lt;br&gt;32 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- avyttring av andelar i svenska handelsbolag i 50 kap. 7 § och 51 kap.&lt;br&gt;7§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- pensionssparavdrag i 59 kap. 4, 10, och 15 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- familjebeskattning i 60 kap. 12-14 §§, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- grundavdrag i 63 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;61 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som synnerliga skäl för att justera värdet av bilförmån nedåt anses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att bilen använts som arbetsredskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att bilen använts i taxinäring, att den körts minst 6 000 mil i&lt;br&gt;verksamheten under kalenderåret och att dispositionen för privat köming&lt;br&gt;varit begränsad i mer än ringa utsträckning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att det finns liknande omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av bilförmån skall&lt;br&gt;justeras nedåt också när bilen ingår&lt;br&gt;i en större grupp av bilar som&lt;br&gt;deltar i ett test eller liknande för att&lt;br&gt;prova ut ny eller förbättrande&lt;br&gt;miljö- eller säkerhetsteknik eller&lt;br&gt;dylikt och bilen i det utförandet&lt;br&gt;inte finns att köpa på den allmänna&lt;br&gt;marknaden inom Europeiska uni-&lt;br&gt;onens medlemsländer eller EES-&lt;br&gt;länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av bilförmån skall&lt;br&gt;justeras nedåt också när bilen ingår&lt;br&gt;i en större grupp av bilar som&lt;br&gt;deltar i ett test eller liknande för att&lt;br&gt;prova ut ny eller förbättrande&lt;br&gt;miljö- eller säkerhetsteknik eller&lt;br&gt;dylikt och bilen i det utförandet&lt;br&gt;inte finns att köpa på den allmänna&lt;br&gt;marknaden inom Europeiska eko-&lt;br&gt;nomiska samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bilen är utrustad med teknik för drift helt eller delvis med&lt;br&gt;miljövänligare drivmedel än bensin och dieselolja eller med elektricitet&lt;br&gt;och bilens nybilspris därför är högre än nybilspriset för närmast&lt;br&gt;jämförbara bil utan sådan teknik, skall förmånsvärdet justeras nedåt till&lt;br&gt;en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;63 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda grundavdraget&lt;br&gt;skall minskas med 65 procent av&lt;br&gt;den del av den skattskyldiges&lt;br&gt;pension som överstiger avdraget&lt;br&gt;enligt 10 §. Har skattskyldig som&lt;br&gt;fatt folkpension i form av&lt;br&gt;förtidspension också fatt livränta&lt;br&gt;enligt 4 kap. lagen (1976:380) om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring skall livrän-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda grundavdraget&lt;br&gt;skall minskas med 65 procent av&lt;br&gt;den del av den skattskyldiges&lt;br&gt;pension som överstiger avdraget&lt;br&gt;enligt 8 §. Har skattskyldig som&lt;br&gt;fått folkpension i form av&lt;br&gt;förtidspension också fått livränta&lt;br&gt;enligt 4 kap. lagen (1976:380) om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring skall livrän-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 22&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tan likställas med pension. Det&lt;br&gt;särskilda grundavdraget skall dock&lt;br&gt;inte minskas med pension på&lt;br&gt;grund av annan pensionsförsäkring&lt;br&gt;än tjänstepensionsförsäkring eller&lt;br&gt;med pension från pensions-&lt;br&gt;sparkonto. Vad som avses med&lt;br&gt;tjänstepensionsförsäkring framgår&lt;br&gt;av 58 kap. 7 §.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tan likställas med pension. Det Prop. 2000/01:22&lt;br&gt;särskilda grundavdraget skall dock&lt;br&gt;inte minskas med pension på&lt;br&gt;grund av annan pensionsförsäkring&lt;br&gt;än tjänstepensionsförsäkring eller&lt;br&gt;med pension från pensions-&lt;br&gt;sparkonto. Vad som avses med&lt;br&gt;tjänstepensionsförsäkring framgår&lt;br&gt;av 58 kap. 7 §.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;För den som inte hade folkpension vid utgången av året före&lt;br&gt;beskattningsåret skall det särskilda grundavdraget i stället minskas med&lt;br&gt;65 procent av den del av den taxerade förvärvsinkomsten som överstiger&lt;br&gt;avdraget enligt 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;65 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1986:468) om avräk-&lt;br&gt;ning av utländsk skatt finns be-&lt;br&gt;stämmelser om avräkning av ut-&lt;br&gt;ländsk skatt för obegränsat skatt-&lt;br&gt;skyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1986:468) om&lt;br&gt;avräkning av utländsk skatt finns&lt;br&gt;bestämmelser om avräkning av ut-&lt;br&gt;ländsk skatt för obegränsat skatt-&lt;br&gt;skyldiga och i vissa fall for be-&lt;br&gt;gränsat skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Äldre bestämmelser i 11 kap. 33 § skall tillämpas om&lt;br&gt;utvecklingsersättning enligt lagen (1997:1268) om kommuners ansvar för&lt;br&gt;ungdomar mellan 20 och 24 år betalats ut efter den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Äldre bestämmelser i 11 kap. 36 § skall tillämpas om ersättningar&lt;br&gt;som avses där betalats ut efter den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Äldre bestämmelser i 40 kap. 6 § skall tillämpas på beskattningsår&lt;br&gt;som påbörjats före den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1230) om Prop. 2000/01:22&lt;br&gt;ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1999:1230) om ikraftträdande&lt;br&gt;av inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken före 5 kap. 11 § skall lyda ”Tillämpning av lagen&lt;br&gt;(1998:1601) om uppskov med beskattningen vid andelsbyten och lagen&lt;br&gt;(1998:1602) om uppskov med beskattningen vid andelsöverlåtelser inom&lt;br&gt;koncerner”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det skall införas fem nya paragrafer, 5 kap. 12-16 §§, samt&lt;br&gt;närmast före 5 kap. 16 § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 10 § andra&lt;br&gt;stycket den upphävda lagen&lt;br&gt;(1998:1602) om uppskov med&lt;br&gt;beskattningen vid andelsöver-&lt;br&gt;låtelser inom koncerner skall, om&lt;br&gt;den skattskyldige begär det, vad&lt;br&gt;som sägs om fusioner också gälla&lt;br&gt;om det säljande företaget upphör&lt;br&gt;att existera genom en sådan&lt;br&gt;fission som anges i 5 § den&lt;br&gt;upphävda lagen (1998:1603) om&lt;br&gt;beskattningen vid fusioner,&lt;br&gt;fissioner och verksamhetsöver-&lt;br&gt;låtelser. Detta gäller bara om de&lt;br&gt;övertagande företagen omedel-&lt;br&gt;bart efter fissionen tillhör samma&lt;br&gt;koncern som det säljande före-&lt;br&gt;taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det säljande företagets vinst&lt;br&gt;fördelas på de övertagande&lt;br&gt;företagen i förhållande till det&lt;br&gt;kapital som förs över till varje&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs om det&lt;br&gt;övertagande företaget vid en&lt;br&gt;fusion gäller vart och ett av de&lt;br&gt;övertagande företagen vid en fis-&lt;br&gt;sion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 14 § den&lt;br&gt;upphävda lagen (1998:1602) om&lt;br&gt;uppskov med beskattningen vid&lt;br&gt;andelsöverlåtelser inom koncer-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ner skall, om den skattskyldige&lt;br&gt;begär det, vad som sägs om&lt;br&gt;fusioner också gälla om det&lt;br&gt;avyttrade företaget upphör att&lt;br&gt;existera genom en sådan fission&lt;br&gt;som anges i 5 § den upphävda&lt;br&gt;lagen (1998:1603) om beskatt-&lt;br&gt;ningen vid fusioner, fissioner och&lt;br&gt;verksamhetsöverlåtelser. Detta&lt;br&gt;gäller bara om vart och ett av de&lt;br&gt;övertagande företagen ingår i&lt;br&gt;samma koncern som det säljande&lt;br&gt;företaget. Vad som sägs om det&lt;br&gt;övertagande företaget vid en&lt;br&gt;fusion gäller vart och ett av de&lt;br&gt;övertagande företagen vid en&lt;br&gt;fission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalvinsten på de faktiskt&lt;br&gt;avyttrade andelarna Jördelas på&lt;br&gt;de övertagande företagen i&lt;br&gt;förhållande till det kapital som&lt;br&gt;förs över till varje företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige begär att&lt;br&gt;bestämmelserna i 13 § skall&lt;br&gt;tillämpas, gäller vad som sägs i&lt;br&gt;fråga om turordning i 15 § tredje&lt;br&gt;stycket 2 den upphävda lagen&lt;br&gt;(1998:1602) om uppskov med&lt;br&gt;beskattningen vid andelsöver-&lt;br&gt;låtelser inom koncerner också i&lt;br&gt;fråga om andelar som innehas i&lt;br&gt;ett övertagande företag efter en&lt;br&gt;fission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige begär att&lt;br&gt;bestämmelserna i 13 § skall&lt;br&gt;tillämpas, gäller vad som sägs i&lt;br&gt;fråga om vinst vid fusion i 19 §&lt;br&gt;andra stycket den upphävda lagen&lt;br&gt;(1998:1601) om uppskov med&lt;br&gt;beskattningen vid andelsbyten&lt;br&gt;också vinst vid fission till den del&lt;br&gt;koncemmoderföretaget är över-&lt;br&gt;tagande företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningar vid utbildning och&lt;br&gt;arbetslöshet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 19 § den&lt;br&gt;upphävda kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) skall till skattepliktig&lt;br&gt;inkomst inte räknas särskilt stöd&lt;br&gt;till deltagare i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;arbetslivsinriktad rehabili-&lt;br&gt;tering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. arbetsmarknadsutbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. annan utbildning inom ramen&lt;br&gt;för ett arbetsmarknadspolitiskt&lt;br&gt;program,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. arbetspraktik, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. datorteksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller även sådant särskilt&lt;br&gt;stöd som lämnas till deltagarens&lt;br&gt;ledsagare eller till elever med&lt;br&gt;funktionshinder vid utbildning i&lt;br&gt;grundskola, gymnasieskola eller&lt;br&gt;motsvarande utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skattepliktig inkomst skall&lt;br&gt;inte heller räknas utvecklings-&lt;br&gt;ersättning som betalas ut enligt&lt;br&gt;lagen (2000:625) om arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiska program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i 5 kap. 12-15 §§ tillämpas på fusioner och&lt;br&gt;fissioner som genomförts efter utgången av år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bestämmelserna i 5 kap. 16 § tillämpas på ersättningar som betalas&lt;br&gt;ut efter den 1 augusti 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om&lt;br&gt;avräkning av utländsk skatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1986:468) om avräkning av&lt;br&gt;utländsk skatt skall införas en ny paragraf, 2 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Termer och uttryck som används&lt;br&gt;i denna lag har samma betydelse&lt;br&gt;och tillämpningsområde som i&lt;br&gt;inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;br&gt;om inte annat anges eller framgår&lt;br&gt;av sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 2002 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:676) om&lt;br&gt;skatt på ränta på skogskontomedel m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1990:676) om skatt på ränta på&lt;br&gt;skogskontomedel m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt tas ut med 15 procent av den ränta som gottskrivs kontot.&lt;br&gt;Skattebeloppet skall avrundas till närmast lägre hela krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt tas dock inte ut på ränta&lt;br&gt;som avser tid efter det att konto-&lt;br&gt;medel skall tas upp till beskattning&lt;br&gt;enligt skogskontolagen eller lagen&lt;br&gt;om upphovsmannakonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt tas inte heller ut om den&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt tas dock inte ut på ränta&lt;br&gt;som avser tid efter det att&lt;br&gt;kontomedel skall tas upp till&lt;br&gt;beskattning enligt 21 eller 32 kap.&lt;br&gt;inkomstskattelagen (1999:1229).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gottskrivna räntan understiger 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om ränta som gottskrivits före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i&lt;br&gt;förmögenhetsskattelagen (1997:323)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 och 14 §§ förmögenhetsskattelagen&lt;br&gt;(1997:323) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. småhus med tillhörande&lt;br&gt;tomtmark på landbruksenhet som&lt;br&gt;på grund av ägarens begäran enligt&lt;br&gt;2 kap. 9 § tredje stycket inkomst-&lt;br&gt;skattelagen (1999:1229) är nä-&lt;br&gt;ringsfastighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av den skattepliktiga förmögenheten skall som tillgång&lt;br&gt;tas upp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. privatbostadsfastighet och privatbostadsrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;småhus med tillhörande&lt;br&gt;tomtmark på landbruksenhet som&lt;br&gt;på grund av ägarens begäran enligt&lt;br&gt;2 kap. 9 § första stycket inkomst-&lt;br&gt;skattelagen (1999:1229) är nä-&lt;br&gt;ringsfastighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den del av en näringsfastighet som inrymmer en bostadslägenhet som&lt;br&gt;används eller är avsedd att användas av fastighetsägaren för eget eller&lt;br&gt;närståendes boende,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. aktie i ett aktieslag som är inregistrerat vid börs i det land där&lt;br&gt;aktiebolaget är hemmahörande samt marknadsnoterad aktie i ett&lt;br&gt;aktiebolag som är hemmahörande i Sverige om ett aktieslag i bolaget den&lt;br&gt;29 maj 1997 var eller senare har varit inregistrerad vid svensk börs med&lt;br&gt;undantag för huvuddelägares aktie,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. aktie i ett aktieslag som inte är marknadsnoterat i det land där&lt;br&gt;aktiebolaget är hemmahörande med undantag för huvuddelägares aktie i&lt;br&gt;ett aktiebolag i vilket finns ett aktieslag som är marknadsnoterat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. annan delägarrätt än aktie om&lt;br&gt;den inte är marknadsnoterad samt&lt;br&gt;andel i handelsbolag och europeisk&lt;br&gt;ekonomisk intressegruppering med&lt;br&gt;undantag för andel i juridisk&lt;br&gt;person till den del den juridiska&lt;br&gt;personen är skattskyldig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. annan sådan delägarrätt som&lt;br&gt;avses i 48 kap. 2 § första stycket&lt;br&gt;inkomstskattelagen än aktie om&lt;br&gt;delägarrätten inte är marknads-&lt;br&gt;noterad samt andel i handelsbolag&lt;br&gt;med undantag för andel i juridisk&lt;br&gt;person till den del den juridiska&lt;br&gt;personen är skattskyldig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. annan marknadsnoterad delägarrätt än&lt;br&gt;fordringsrätt och marknadsnoterad tillgång&lt;br&gt;inkomstskattelagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. livförsäkring med undantag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) pensionsförsäkring samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) livförsäkring som enbart avser olycks-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dödsfall senast vid 70 års ålder och som inte är återköpsbar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. rätt till livränta eller därmed jämförlig utbetalning med undantag för&lt;br&gt;rätt till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) utbetalning på grund av försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) utbetalning på grund av tidigare anställning samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktie, marknadsnoterad&lt;br&gt;som avses i 52 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller sjukdomsfall eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1999:1298.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) underhållsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;&amp;nbsp;kontobehållning med undantag för behållning på&lt;br&gt;pensionssparkonto,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. fordran i pengar och liknade betalningsmedel samt fordran avseende&lt;br&gt;marknadsnoterad tillgång som anges i 4, 5, eller 7,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. pengar och liknande betalningsmedel till den del de sammanlagt&lt;br&gt;överstiger 25 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lösöre med undantag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) inre lösöre för personligt bruk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) yttre lösöre för personligt bruk till den del det enskilda föremålets&lt;br&gt;värde understiger 10 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) fordon som avses i 9 § första stycket fordonsskattelagen (1988:327)&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) lösöre som är deponerat på museum eller liknande inrättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om tillgången inte ingår i sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap.&lt;br&gt;1 och 11 §§ inkomstskattelagen i annat fall än enligt 2 och 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget i första stycket 4 och 5 för huvuddelägares aktie tillämpas&lt;br&gt;på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. aktie i ett aktiebolag i vilket aktier var inregistrerade vid börs vid&lt;br&gt;utgången av år 1991, om aktien har innehafts direkt eller indirekt av en&lt;br&gt;huvuddelägare sedan denna tidpunkt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. aktie i ett aktiebolag i vilket aktier har inregistrerats vid börs första&lt;br&gt;gången efter utgången av år 1991, om aktien har innehafts direkt eller&lt;br&gt;indirekt av en huvuddelägare sedan inregistreringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. aktie i ett aktiebolag i vilket aktier har marknadsnoterats första&lt;br&gt;gången efter utgången av år 1996, om aktien har innehafts direkt eller&lt;br&gt;indirekt av en huvuddelägare sedan marknadsnoteringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. aktie som har förvärvats med stöd av aktie som avses i 1-3, om&lt;br&gt;aktien har innehafts direkt eller indirekt av en huvuddelägare sedan detta&lt;br&gt;förvärv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. aktie som avses i 1-4 och som har förvärvats av ett barn eller&lt;br&gt;barnbarn till huvuddelägaren och i förekommande fall därefter åter&lt;br&gt;förvärvats av huvuddelägaren och som har innehafts direkt eller indirekt&lt;br&gt;av ett barn, barnbarn eller av huvuddelägaren sedan först nämnda&lt;br&gt;förvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med huvuddelägare avses sådan aktieägare som, ensam eller&lt;br&gt;tillsammans med närstående, innehade aktier direkt eller indirekt&lt;br&gt;motsvarande minst 25 procent för röstvärdet av aktierna i bolaget vid&lt;br&gt;utgången av år 1991 i fråga om aktier i ett aktiebolag i vilket aktier var&lt;br&gt;inregistrerade vid den tidpunkten och i övriga fall vid tidpunkten för&lt;br&gt;inregistrering eller marknadsnotering som avses i andra stycket. Som&lt;br&gt;huvuddelägare anses även dödsboet efter sådan aktieägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid värdering av aktie och&lt;br&gt;därmed jämförlig delägarrätt som&lt;br&gt;inte är marknadsnoterad samt&lt;br&gt;andel i handelsbolag och europeisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid värdering av delägarrätt som&lt;br&gt;avses i 48 kap. 2 § första stycket&lt;br&gt;inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;br&gt;och som inte är marknadsnoterad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:1298.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomisk intressegruppering&lt;br&gt;beaktas tillgångar och skulder i&lt;br&gt;den juridiska personen i den&lt;br&gt;omfattning som skulle ha gällt om&lt;br&gt;de innehafts direkt av delägaren&lt;br&gt;och inte annat följer av andra&lt;br&gt;stycket eller 13 §. Om tillgången&lt;br&gt;eller skulden ingår i sådan&lt;br&gt;näringsverksamhet som avses i 13&lt;br&gt;kap. 1, eller 11 &amp;nbsp;§ inkomst-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattelagen (1999:1229) hos den&lt;br&gt;juridiska personen anses detsamma&lt;br&gt;gälla för delägaren, dock inte i&lt;br&gt;fråga om tillgång som för&lt;br&gt;delägaren vid direkt innehav&lt;br&gt;omfattas av 3 § första stycket 1&lt;br&gt;och därtill hänförlig skuld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktie i ett aktiebolag som är hemmahörande i Sverige och som inte är&lt;br&gt;marknadsnoterad tas upp till 80 procent av marknadsvärdet om ett&lt;br&gt;aktieslag i bolaget har varit inregistrerat vid svensk börs under&lt;br&gt;beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en andel i ett handelsbolag&lt;br&gt;eller i en europeisk ekonomisk&lt;br&gt;intressegruppering ett negativt&lt;br&gt;värde, får detta beaktas av delägare&lt;br&gt;eller medlem som inte har för-&lt;br&gt;behållit sig ett begränsat ansvar för&lt;br&gt;bolagets eller grupperingens för-&lt;br&gt;bindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt andel i handelsbolag beaktas&lt;br&gt;tillgångar och skulder i den&lt;br&gt;juridiska personen respektive i&lt;br&gt;handelsbolaget i den omfattning&lt;br&gt;som skulle ha gällt om de&lt;br&gt;innehafts direkt av delägaren och&lt;br&gt;inte annat följer av andra stycket&lt;br&gt;eller 13 §. Om tillgången eller&lt;br&gt;skulden ingår i en rörelse hos den&lt;br&gt;juridiska personen respektive han-&lt;br&gt;delsbolaget, anses detsamma gälla&lt;br&gt;för delägaren, dock inte i fråga om&lt;br&gt;tillgång som för delägaren vid&lt;br&gt;direkt innehav omfattas av 3 §&lt;br&gt;första stycket 1 och därtill hän-&lt;br&gt;förlig skuld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en andel i ett handelsbolag&lt;br&gt;ett negativt värde, får detta beaktas&lt;br&gt;av delägare som inte har för-&lt;br&gt;behållit sig ett begränsat ansvar för&lt;br&gt;bolagets förbindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen (1997:483)&lt;br&gt;dels att 8 kap. 6 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1999:1300) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Om en fysisk person inte fullgör&lt;br&gt;sin skyldighet enligt 5 kap. 16 §,&lt;br&gt;skall arbetsgivaren göra skatte-&lt;br&gt;avdrag enligt skattetabellen för&lt;br&gt;den ort där arbetsgivaren har sitt&lt;br&gt;kontor eller där ersättningen i&lt;br&gt;annat fall betalas ut, ökat med&lt;br&gt;10% av avdraget enligt tabellen.&lt;br&gt;Skatteavdraget skall dock vara&lt;br&gt;30 % av den ersättning som inte&lt;br&gt;utgör arbetstagarens huvudsakliga&lt;br&gt;ersättning för arbete (sidoin-&lt;br&gt;komsf).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fysisk person inte fullgör&lt;br&gt;sin skyldighet enligt 5 kap. 16 §,&lt;br&gt;skall arbetsgivaren göra skatte-&lt;br&gt;avdrag enligt den skattetabell som&lt;br&gt;närmast motsvarar skattesatsen&lt;br&gt;för kommunal inkomstskatt för den&lt;br&gt;ort där arbetsgivaren har sitt&lt;br&gt;kontor eller där ersättningen i&lt;br&gt;annat fall betalas ut, ökat med&lt;br&gt;10% av avdraget enligt tabellen.&lt;br&gt;Skatteavdraget skall dock vara&lt;br&gt;30 % av den ersättning som inte&lt;br&gt;utgör arbetstagarens huvudsakliga&lt;br&gt;ersättning för arbete (sidoin-&lt;br&gt;komst).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas inte, om arbetsgivaren har fatt besked av&lt;br&gt;skattemyndigheten om vilket skatteavdrag som skall göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;januari 2000 och tillämpas från&lt;br&gt;och med den 1 januari 2001 om&lt;br&gt;inte annat följer av punkterna 2-4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; träder i kraft den 1&lt;br&gt;januari 2000 och tillämpas från&lt;br&gt;och med den 1 januari 2001 om&lt;br&gt;inte annat följer av punkterna 2-3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De nya bestämmelserna i 2 kap. 2 §, 3 kap. 1 §, 5 kap. 4 § första&lt;br&gt;stycket 1 och 12 kap. 9 a § samt upphävandet av 2 kap. 3 § tillämpas från&lt;br&gt;och med ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De nya bestämmelserna i 5 kap. 3 § tillämpas från och med den 10&lt;br&gt;mars 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Vid debitering av slutlig skatt&lt;br&gt;avseende 2001 års taxering gäller&lt;br&gt;äldre bestämmelser ill kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 2000:77.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1618) om Prop. 2000/01:22&lt;br&gt;upphävande av lagen (1994:1854) om&lt;br&gt;inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande&lt;br&gt;omstruktureringar inom EG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1998:1618) om upphävande av lagen&lt;br&gt;(1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande&lt;br&gt;omstruktureringar inom EG skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksdagens beslut&lt;br&gt;föreskrivs att lagen (1994:1854)&lt;br&gt;om inkomstbeskattningen vid&lt;br&gt;gränsöverskridande omstrukture-&lt;br&gt;ringar inom EG skall upphöra att&lt;br&gt;gälla vid utgången av år 1998. Den&lt;br&gt;upphävda lagen tillämpas dock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i fråga om internationella&lt;br&gt;fusioner och fissioner på&lt;br&gt;förfaranden som genomförts före&lt;br&gt;den 1 januari 1999,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i fråga om internationella&lt;br&gt;verksamhetsöverlåtelser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överlåtelser före den 1 januari&lt;br&gt;1999 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i fråga om internationella&lt;br&gt;andelsbyten på förvärv före den 1&lt;br&gt;januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En internationell fusion eller&lt;br&gt;fission skall anses genomförd när&lt;br&gt;det eller de överlåtande bolagen&lt;br&gt;har upplösts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksdagens beslut&lt;br&gt;föreskrivs att lagen (1994:1854)&lt;br&gt;om inkomstbeskattningen vid&lt;br&gt;gränsöverskridande omstrukture-&lt;br&gt;ringar inom EG skall upphöra att&lt;br&gt;gälla vid utgången av år 1998. Den&lt;br&gt;upphävda lagen tillämpas dock&lt;br&gt;enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;I fråga om internationella&lt;br&gt;fusioner och fissioner tillämpas&lt;br&gt;den upphävda lagen på&lt;br&gt;förfaranden som genomförts före&lt;br&gt;den 1 januari 1999. En interna-&lt;br&gt;tionell fusion eller fission skall&lt;br&gt;anses genomförd när det eller de&lt;br&gt;överlåtande bolagen har upplösts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I fråga om internationella&lt;br&gt;verksamhetsöverlåtelser tillämpas&lt;br&gt;den upphävda lagen på överlå-&lt;br&gt;telser före den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;I fråga om internationella&lt;br&gt;andelsbyten tillämpas den upphäv-&lt;br&gt;da lagen på förvärv före den 1&lt;br&gt;januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. I fråga om internationella&lt;br&gt;andelsbyten som avses i 3 gäller&lt;br&gt;därutöver följande om den skatt-&lt;br&gt;skyldige begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Avyttras andelar som&lt;br&gt;mottagits som vederlag vid ett&lt;br&gt;internationellt andelsbyte genom&lt;br&gt;en koncernintern andelsavyttring&lt;br&gt;enligt 25 kap. 6-27 §§ inkomst-&lt;br&gt;skattelagen (1999:1229) och får&lt;br&gt;den skattskyldige uppskov med&lt;br&gt;beskattningen av kapitalvinst, skall&lt;br&gt;som kapitalvinst vid tillämpning av&lt;br&gt;nämnda bestämmelser anses även&lt;br&gt;realisationsvinst som uppkommit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid det internationella andelsbytet,&lt;br&gt;sådana belopp som avses i 23 §&lt;br&gt;tredje eller fjärde stycket och vinst&lt;br&gt;enligt 24 § den upphävda lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller även om&lt;br&gt;någon vinst inte uppkommit och&lt;br&gt;förutsättningar därför inte före-&lt;br&gt;ligger för uppskov med beskatt-&lt;br&gt;ningen vid en koncernintern an-&lt;br&gt;delsavyttring. Realisationsvinst&lt;br&gt;som uppkommit vid det inter-&lt;br&gt;nationella andelsbytet, sådana be-&lt;br&gt;lopp som avses i 23 § tredje eller&lt;br&gt;fjärde stycket och vinst enligt 24 §&lt;br&gt;den upphävda lagen behandlas&lt;br&gt;som en kapitalvinst som uppkom-&lt;br&gt;mit vid den koncemintema andels-&lt;br&gt;avyttringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om andelar som mottagits som&lt;br&gt;vederlag vid det internationella&lt;br&gt;andelsbytet upphör att existera&lt;br&gt;genom en fusion eller fission&lt;br&gt;gäller 25 kap. 20 och 24 §§&lt;br&gt;inkomstskattelagen på motsvaran-&lt;br&gt;de sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Avyttras andelar som&lt;br&gt;mottagits som vederlag vid det&lt;br&gt;internationella andelsbytet genom&lt;br&gt;ett andelsbyte enligt 49 kap.&lt;br&gt;inkomstskattelagen och får den&lt;br&gt;skattskyldige uppskov med beskatt-&lt;br&gt;ningen av vinst, skall som&lt;br&gt;kapitalvinst enligt 49 kap. 14 §&lt;br&gt;andra stycket eller vinst enligt 49&lt;br&gt;kap. 17 § nämnda lag anses även&lt;br&gt;realisationsvinst som uppkommit&lt;br&gt;vid det internationella andelsbytet,&lt;br&gt;sådana belopp som avses i 23 §&lt;br&gt;tredje eller fjärde stycket och vinst&lt;br&gt;enligt 24 § den upphävda lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller även om&lt;br&gt;någon vinst inte uppkommit och&lt;br&gt;förutsättningar därför inte före-&lt;br&gt;ligger för uppskov med beskatt-&lt;br&gt;ningen vid ett andelsbyte. Rea-&lt;br&gt;lisationsvinst som uppkommit vid&lt;br&gt;det internationella andelsbytet,&lt;br&gt;sådana belopp som avses i 23 §&lt;br&gt;tredje eller fjärde stycket och vinst&lt;br&gt;enligt 24 § den upphävda lagen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behandlas som en kapitalvinst som&lt;br&gt;uppkommit vid andelsbytet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Realisationsvinst eller sådana&lt;br&gt;belopp som enligt 23 § den&lt;br&gt;upphävda lagen skulle ha tagits&lt;br&gt;upp som intäkt av tjänst skall&lt;br&gt;behandlas som tjänstebelopp&lt;br&gt;enligt 49 kap. 16 § andra stycket&lt;br&gt;inkomstskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Vid tillämpning av punkterna&lt;br&gt;a och b skall belopp som tidigare&lt;br&gt;tagits upp som intäkt avräknas&lt;br&gt;från realisationsvinst, sådana&lt;br&gt;belopp som avses i 23 § tredje el-&lt;br&gt;ler fjärde stycket eller vinst enligt&lt;br&gt;24 § den upphävda lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas på&lt;br&gt;överlåtelser som skett samt fusioner och fissioner som genomförts efter&lt;br&gt;utgången av år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Skall till följd av bestämmelserna i lagen (1999:1230) om&lt;br&gt;ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229) inkomstskattelagen&lt;br&gt;inte tillämpas skall vid tillämpningen av denna lag hänvisningarna till&lt;br&gt;inkomstskattelagen i stället avse motsvarande bestämmelser i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den upphävda lagen (1998:1601) om uppskov med beskattningen vid&lt;br&gt;andelsbyten, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den upphävda lagen (1998:1602) om uppskov med beskattningen vid&lt;br&gt;andelsöverlåtelser inom koncerner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1240) om&lt;br&gt;ändring i kupongskattelagen (1970:624)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 § kupongskattelagen (1970:624) i stället för&lt;br&gt;dess lydelse enligt lagen (1999:1240) om ändring i nämnda lag skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldighet föreligger för&lt;br&gt;utdelningsberättigad om denne är&lt;br&gt;fysisk person, som är begränsat&lt;br&gt;skattskyldig, dödsbo efter sådan&lt;br&gt;person eller utländsk juridisk&lt;br&gt;person, och utdelningen ej är hän-&lt;br&gt;förlig till inkomst av närings-&lt;br&gt;verksamhet som bedrivits från fast&lt;br&gt;driftställe här i riket. Skattskyl-&lt;br&gt;dighet föreligger dock inte för&lt;br&gt;utdelningsberättigad utländsk juri-&lt;br&gt;disk person för sådan utdelning&lt;br&gt;som delägarna är skattskyldiga för&lt;br&gt;enligt 6 kap. 13-15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstskattelagen (1999:1229).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomisk intressegruppering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldighet föreligger för&lt;br&gt;utdelningsberättigad om denne är&lt;br&gt;fysisk person, som är begränsat&lt;br&gt;skattskyldig, dödsbo efter sådan&lt;br&gt;person eller utländsk juridisk&lt;br&gt;person, och utdelningen ej är hän-&lt;br&gt;förlig till inkomst av närings-&lt;br&gt;verksamhet som bedrivits från fast&lt;br&gt;driftställe här i riket.&lt;br&gt;Skattskyldighet föreligger dock&lt;br&gt;inte för utdelningsberättigad&lt;br&gt;utländsk juridisk person för den&lt;br&gt;del av utdelningen som enligt 6&lt;br&gt;kap. 13-15 §§ inkomstskattelagen&lt;br&gt;(1999:1229) har beskattats hos&lt;br&gt;delägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För handelsbolag, europeisk&lt;br&gt;kommanditbolag och rederi föreligger skattskyldighet för den del av&lt;br&gt;utdelningen som ej är hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som&lt;br&gt;bedrivits från fast driftställe här i riket och som belöper på delägare eller&lt;br&gt;medlem som är begränsat skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldighet föreligger slutligen för utdelningsberättigad, som&lt;br&gt;innehar aktie under sådana förhållanden, att annan därigenom obehörigen&lt;br&gt;beredes förmån vid taxering till inkomstskatt eller vinner befrielse från&lt;br&gt;kupongskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldighet föreligger inte för person som avses i 3 kap. 17 § 2-4&lt;br&gt;inkomstskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldighet föreligger inte heller för en juridisk person i en&lt;br&gt;främmande stat som är medlem i Europeiska gemenskapen, om den&lt;br&gt;innehar 25 procent eller mer av andelskapitalet i det utdelande bolaget&lt;br&gt;och uppfyller villkoren i artikel 2 i det av Europeiska gemenskapernas&lt;br&gt;råd den 23 juli 1990 antagna direktivet om en gemensam ordning för&lt;br&gt;beskattning avseende moder- och dotterbolag i olika medlemsstater i&lt;br&gt;direktivets lydelse den 1 januari 1995 (90/435/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldighet föreligger inte heller för utländskt bolag som avses i 6&lt;br&gt;kap. 9 § första stycket och 10 § inkomstskattelagen för utdelning på&lt;br&gt;aktier och andelar, om det utländska bolaget innehar 25 procent eller mer&lt;br&gt;av andelskapitalet i det utdelande bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1255) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk&lt;br&gt;skatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1986:468) om avräkning av&lt;br&gt;utländsk skatt i stället för deras lydelse enligt lagen (1999:1255) om&lt;br&gt;ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en obegränsat skattskyldig Om en obegränsat skattskyldig&lt;br&gt;har haft intäkt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;har haft intäkt, eller om en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begränsat skattskyldig har haft&lt;br&gt;intäkt hänförlig till ett fast&lt;br&gt;driftställe i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) som medtagits vid taxering enligt inkomstskattelagen (1999:1229),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) för vilken han beskattats i utländsk stat, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) som enligt skattelagstiftningen i den utländska staten anses härröra&lt;br&gt;därifrån,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har han - med den inskränkning som följer av 2 § - genom avräkning&lt;br&gt;av den del av den utländska skatten som belöper sig på intäkten rätt att&lt;br&gt;erhålla nedsättning av statlig inkomstskatt och kommunal inkomstskatt&lt;br&gt;enligt 4-13 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande gäller i tillämpliga delar i fall en fysisk person enligt&lt;br&gt;lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall betala fastighetsskatt&lt;br&gt;för en privatbostad som är belägen utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett svenskt företag vid en&lt;br&gt;prövning enligt 24 kap. 20 §&lt;br&gt;inkomstskattelagen inte kan visa&lt;br&gt;att inkomstbeskattningen av den&lt;br&gt;utländska juridiska personen är&lt;br&gt;jämförlig med inkomstbeskatt-&lt;br&gt;ningen enligt nämnda lag av ett&lt;br&gt;svenskt företag med motsvarande&lt;br&gt;inkomster men övriga förutsätt-&lt;br&gt;ningar för skattefrihet för&lt;br&gt;utdelningen är uppfyllda, gäller&lt;br&gt;följande. Utöver den avräkning&lt;br&gt;som medges enligt första stycket&lt;br&gt;och enligt dubbelbeskattnings-&lt;br&gt;avtal, har företaget rätt att genom&lt;br&gt;avräkning erhålla nedsättning av&lt;br&gt;statlig inkomstskatt med ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar tretton procent av&lt;br&gt;utdelningens bruttobelopp. Vid en&lt;br&gt;sådan avräkning gäller 4-13 §§ i&lt;br&gt;tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag vid en prövning&lt;br&gt;enligt 24 kap. 20 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstskattelagen inte kan visa&lt;br&gt;att inkomstbeskattningen av den&lt;br&gt;utländska juridiska personen är&lt;br&gt;jämförlig med inkomstbeskatt-&lt;br&gt;ningen enligt nämnda lag av ett&lt;br&gt;svenskt företag med motsvarande&lt;br&gt;inkomster men övriga förutsätt-&lt;br&gt;ningar för skattefrihet för utdel-&lt;br&gt;ningen är uppfyllda, gäller föl-&lt;br&gt;jande. Utöver den avräkning som&lt;br&gt;medges enligt första stycket och&lt;br&gt;enligt dubbelbeskattningsavtal, har&lt;br&gt;företaget rätt att genom avräkning&lt;br&gt;erhålla nedsättning av statlig&lt;br&gt;inkomstskatt med ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar tretton procent av&lt;br&gt;utdelningens bruttobelopp. Vid en&lt;br&gt;sådan avräkning gäller 4-13 §§ i&lt;br&gt;tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till avräkning enligt 1 §&lt;br&gt;första stycket föreligger inte om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt, kommunal&lt;br&gt;inkomstskatt, den utländska&lt;br&gt;skatten samt den utländska&lt;br&gt;intäkten omfattas av dubbelbe-&lt;br&gt;skattningsavtal. Med att den ut-&lt;br&gt;ländska intäkten omfattas av dub-&lt;br&gt;belbeskattningsavtal avses även&lt;br&gt;fall då någon intäkt av en&lt;br&gt;privatbostad som är belägen&lt;br&gt;utomlands inte uppburits men, om&lt;br&gt;sådan intäkt hade uppburits, denna&lt;br&gt;omfattats av dubbelbeskattnings-&lt;br&gt;avtal. Rätt till avräkning enligt 1 §&lt;br&gt;andra stycket föreligger inte om&lt;br&gt;statlig fastighetsskatt omfattas av&lt;br&gt;dubbelbeskattningsavtal. Vid av-&lt;br&gt;räkning med stöd av dubbel-&lt;br&gt;beskattningsavtal tillämpas dock&lt;br&gt;4-13 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till avräkning enligt 1 §&lt;br&gt;första stycket föreligger inte om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt, kommunal&lt;br&gt;inkomstskatt, den utländska&lt;br&gt;skatten samt den utländska&lt;br&gt;intäkten omfattas av dubbelbe-&lt;br&gt;skattningsavtal. Med att den ut-&lt;br&gt;ländska intäkten omfattas av dub-&lt;br&gt;belbeskattningsavtal avses även&lt;br&gt;fall då någon intäkt av en&lt;br&gt;privatbostad som är belägen&lt;br&gt;utomlands inte uppburits men, om&lt;br&gt;sådan intäkt hade uppburits, denna&lt;br&gt;omfattats av dubbelbeskattnings-&lt;br&gt;avtal. Rätt till avräkning enligt 1 §&lt;br&gt;andra stycket föreligger inte om&lt;br&gt;statlig fastighetsskatt omfattas av&lt;br&gt;dubbelbeskattningsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avräkning med stöd av&lt;br&gt;dubbelbeskattningsavtal tillämpas&lt;br&gt;dock 4-13 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;tillämpas inte då en begränsat&lt;br&gt;skattskyldig har rätt till avräkning&lt;br&gt;av utländsk skatt enligt 1 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Förslag till lag om upphävande av förordningen&lt;br&gt;(1967:44) om investeringsavgift för vissa&lt;br&gt;byggnadsarbeten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att förordningen (1967:44) om investeringsavgift&lt;br&gt;for vissa byggnadsarbeten skall upphöra att gälla den 1 januari 2001. Den&lt;br&gt;upphävda förordningen skall fortfarande tillämpas på byggnadsarbeten&lt;br&gt;som igångsattes under tiden den 1 mars 1967 - den 30 september 1968.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11 Förslag till lag om upphävande av lagen (1992:846)&lt;br&gt;om tillfällig avvikelse från lagen (1989:484) om&lt;br&gt;arbetsmiljöavgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1992:846) om tillfällig avvikelse från&lt;br&gt;lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift skall upphöra att gälla den 1&lt;br&gt;januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.12 Förslag till lag om upphävande av lagen (1992:1330)&lt;br&gt;om tillfällig avvikelse från lagen (1989:484) om&lt;br&gt;arbetsmiljöavgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1992:1330) om tillfällig avvikelse från&lt;br&gt;lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift skall upphöra att gälla den 1&lt;br&gt;januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.13 Förslag till lag om upphävande av lagen (1995:659)&lt;br&gt;om tillfällig avvikelse från lagen (1989:484) om&lt;br&gt;arbetsmiljöavgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1995:659) om tillfällig avvikelse från&lt;br&gt;lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift skall upphöra att gälla den 1&lt;br&gt;januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EG-fördraget)&lt;br&gt;innehåller förbud mot diskriminering av utländska intressen och&lt;br&gt;inskränkningar i etableringsfriheten. Under senare tid har Europeiska&lt;br&gt;gemenskapernas domstol vid flera tillfallen tagit ställning till&lt;br&gt;etableringsfriheten enligt EG-fördraget i förhållande till nationella&lt;br&gt;skatteregler. Om den nationella lagstiftningen strider mot EG-rätten skall&lt;br&gt;EG-rätten ges företräde. Det innebär att en sådan nationell regel inte skall&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Finansdepartementet utarbetades under våren en promemoria&lt;br&gt;som behandlar vissa nationella regler som vid inkomstbeskattningen i dag&lt;br&gt;gynnar svenska företag i förhållande till utländska företag i samma&lt;br&gt;situation eller gynnar investeringar i Sverige framför investeringar i&lt;br&gt;utlandet, Ds 2000:28 Anpassningar på företagsskatteområdet till EG-&lt;br&gt;fördraget. I promemorian behandlas reglerna om skattefria utdelningar i&lt;br&gt;vissa fall, koncernbidrag, kommissionärsförhållanden och avräkning av&lt;br&gt;utländsk skatt. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1 och&lt;br&gt;promemorians lagförslag i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats.&lt;br&gt;En sammanställning över remissyttrandena har upprättats och finns&lt;br&gt;tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2000/1786).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tar nu upp de förslag om anpassningar på&lt;br&gt;företagsskatteområdet som behandlas i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigade den 22 augusti 1991 chefen för&lt;br&gt;Justitiedepartementet att tillkalla en kommitté med uppdrag att göra en&lt;br&gt;översyn av redovisningslagstiftningen. Enligt direktiven (Dir. 1991:71)&lt;br&gt;skulle kommittén bl.a. ta upp frågan om det fanns anledning att ompröva&lt;br&gt;sambandet mellan redovisning och beskattning. Kommittén antog namnet&lt;br&gt;Redovisningskommittén. I slutbetänkandet Översyn av&lt;br&gt;redovisningslagstiftningen (SOU 1996:157) tog kommittén upp en del&lt;br&gt;skattefrågor, bl.a. föreslogs ett slopande av det krav på avsättning i&lt;br&gt;räkenskaperna som gäller för att enskilda näringsidkare som är skyldiga&lt;br&gt;att upprätta årsbokslut skall få göra avdrag för egenavgifter. Kommitténs&lt;br&gt;betänkande har remissbehandlats. En förteckning av remissinstanserna&lt;br&gt;finns i bilaga 3 till regeringens proposition 1998/99:130 (Ny&lt;br&gt;bokföringslag m.m.). En remissammanställning finns tillgänglig i det&lt;br&gt;lagstiftningsärendet (dnr Jul996/4095). Betänkandet har behandlats i&lt;br&gt;prop. 1998/99:130) och lett till lagstiftning (bet. 1999/2000:LU2, rskr.&lt;br&gt;1999/2000:50, SFS 1999:1078 m.fl.). Skattefrågorna togs dock inte upp i&lt;br&gt;det sammanhanget utan har beretts vidare inom Finansdepartementet (dnr&lt;br&gt;Fil997/2819). Regeringen tar nu upp en av dessa frågor, nämligen frågan&lt;br&gt;om kravet på avsättning i räkenskaperna för egenavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås också en justering i skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483) som syftar till att förenkla för arbetsgivarna i de fall då en&lt;br&gt;arbetstagare inte fullgjort sin skyldighet att lämna sådana uppgifter eller&lt;br&gt;visa upp sådana handlingar att arbetsgivaren får veta hur stort&lt;br&gt;skatteavdrag som skall göras från ersättning för arbete som betalas ut till&lt;br&gt;arbetstagaren. Förslaget har upprättats inom Finansdepartementet och&lt;br&gt;synpunkter har under hand inhämtats från Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 augusti 2000 trädde ett antal författningar rörande Prop. 2000/01:22&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska frågor i kraft. Ändringarna syftar till att minska&lt;br&gt;antalet arbetsmarknadspolitiska författningar och göra bestämmelserna&lt;br&gt;mer lättlästa och enhetliga. Till följd av dessa regelförenklingar bör även&lt;br&gt;vissa ändringar i inkomstskattelagen (1999:1229, IL) och lagen&lt;br&gt;(1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229) göras.&lt;br&gt;Utformningen av dessa lagförslag har skett i samråd med&lt;br&gt;Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås slutligen några rättelser av uppenbara fel med&lt;br&gt;anledning av införandet av IL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 5 oktober 2000 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de förslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.&lt;br&gt;Lagrådet har synpunkter beträffande förslagen till 42 kap. 16 a och&lt;br&gt;20 a §§ IL. Synpunkterna behandlas i författningskommentarerna till&lt;br&gt;dessa paragrafer, avsnitt 8.1. Vissa redaktionella ändringar har gjorts i&lt;br&gt;förhållande till lagrådsremissens lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen till ändringar i 3 kap. 12 §, 6 kap. 6 och 12 §§, 7 kap. 17 §,&lt;br&gt;10 kap. 3 och 11 §§, 11 kap. 16, 33, 35 och 36 §§, 12 kap. 3, 21 och&lt;br&gt;35 §§, 18 kap. 11 och 20 §§, 21 kap. 9 §, 22 kap. 10 §, 23 kap. 14, 26 och&lt;br&gt;28 §§, 25 kap. 11 §,26 kap. 13 och 15 §§, 27 kap. 17 §, 40 kap. 5 och&lt;br&gt;18 §§, 41 kap. 3 §, 46 kap. 17 §, 48 kap. 7 §, 49 kap. 8 §, 51 kap. 1 §, 56&lt;br&gt;kap. 2, 4-6 §§ och 63 kap. 9 § IL samt förslaget till 5 kap. 16 § lagen&lt;br&gt;(1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229) har&lt;br&gt;inte granskats av Lagrådet. Inte heller har Lagrådet granskat ändringarna&lt;br&gt;i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m.,&lt;br&gt;förmögenhetsskattelagen (1997:323), skattebetalningslagen (1997:483),&lt;br&gt;lagen (1999:1240) om ändring i kupongskattelagen (1970:624) och&lt;br&gt;ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (1999:1300) om&lt;br&gt;ändring i skattebetalningslagen (1997:483). Ändringarna som består av&lt;br&gt;rättelser och konsekvensändringar är enligt regeringens mening av så&lt;br&gt;enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;För inte så länge sedan bestod de flesta koncerner i Sverige av enbart&lt;br&gt;svenska foretag. Utvecklingen har lett till att allt fler koncerner i svenskt&lt;br&gt;näringsliv har utländska inslag. Samtidigt har vi gjort internationella&lt;br&gt;åtaganden som förbjuder diskriminering av utländska intressen och&lt;br&gt;inskränkningar i etableringsfriheten. Detta följer inte enbart av&lt;br&gt;bestämmelserna i de skatteavtal som Sverige ingått med andra länder&lt;br&gt;utan också av vårt medlemskap i den Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas nationella regler som i dag gynnar svenska&lt;br&gt;företag i förhållande till utländska företag i samma situation. Det gäller&lt;br&gt;reglerna om skattefria utdelningar i vissa fall, koncernbidrag,&lt;br&gt;kommissionärsförhållanden och avräkning av utländsk skatt. Avsikten är&lt;br&gt;inte att ge en heltäckande redogörelse av ämnet inom&lt;br&gt;företagsskatteområdet. Frågor som ryms inom befintliga utredningars&lt;br&gt;uppdrag, t.ex. frågan om beskattningen av utländska&lt;br&gt;skadeförsäkringsföretag som behandlas av Utredningen (Fi 1998:11) om&lt;br&gt;vissa internationella företagsskattefrågor (Dir. 1998:74), faller utanför&lt;br&gt;framställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta kapitel lämnas en beskrivning över vad som gäller i fråga om&lt;br&gt;diskriminering enligt den modell för skatteavtal beträffande inkomst och&lt;br&gt;förmögenhet som publicerats av Organisationen för ekonomiskt&lt;br&gt;samarbete och utveckling (OECD) och enligt fördraget om upprättandet&lt;br&gt;av Europeiska gemenskapen (EG-fördraget).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Diskrimineringsförbud i skatteavtal&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt OECD:s modell för skatteavtal beträffande inkomst och&lt;br&gt;förmögenhet får en avtalsslutande stat inte behandla företag som ägs av&lt;br&gt;person eller personer med hemvist i en annan avtalsslutande stat sämre än&lt;br&gt;vad den behandlar andra företag (den s.k. ägarregeln i artikel 24.5). En&lt;br&gt;avtalsslutande stat far inte heller vid beskattningen behandla ett fast&lt;br&gt;driftställe (t.ex. en filial) till ett företag i en annan avtalsslutande stat&lt;br&gt;mindre fördelaktigt än ett företag med hemvist i denna stat (den s.k.&lt;br&gt;filialregeln i artikel 24.3). Diskrimineringsreglema innebär att vi från&lt;br&gt;svensk sida garanterar att utlandsägda svenska företag eller fasta&lt;br&gt;driftställen i princip skall ges samma skattemässiga behandling som&lt;br&gt;gäller för svenska företag med svenska ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Interna svenska skatteregler diskriminerar i princip inte bolag som&lt;br&gt;enligt vår bolagsrättsliga lagstiftning är svenska även om de är&lt;br&gt;utlandsägda. Däremot finns det regler som diskriminerar utlandsägda&lt;br&gt;fasta driftställen som bedriver skattepliktig verksamhet i Sverige. Vidare&lt;br&gt;kan förmåner nekas på den grunden att det i en koncern ingår utländska&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flertalet skatteavtal som Sverige ingått finns det regler om förbud mot&lt;br&gt;diskriminering. I de allra flesta fall är dessa regler utformade enligt&lt;br&gt;OECD:s modellavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncembidragsreglemas tillämpningsområde har i praktiken utvidgats&lt;br&gt;genom tillämpning av den nämnda ägarregeln. Motsvarande gäller&lt;br&gt;tillämpningsområdet for bestämmelserna om skattefria utdelningar enligt&lt;br&gt;filialregeln. Ett utlandsägt fast driftställe i Sverige kan få avräkning av&lt;br&gt;utländsk skatt med tillämpning av filialregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två svenska aktiebolag med samma utländska moderföretag anses på&lt;br&gt;grund av ägarregeln sinsemellan kunna lämna och ta emot koncernbidrag&lt;br&gt;med skatterättslig verkan. Rättsfallet RÅ 1987 ref. 158 gällde&lt;br&gt;tillämpningen av den s.k. koncemregeln i 2 § 4 mom. den upphävda&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL, när det i ett skatteavtal&lt;br&gt;fanns ett diskrimineringsförbud. Samtliga aktier i bolagen A och B ägdes&lt;br&gt;av ett holländskt bolag. På grund av diskrimineringsförbudet kunde A&lt;br&gt;överlåta samtliga aktier i bolaget C till B utan omedelbara&lt;br&gt;skattekonsekvenser. Eftersom 2 § 4 mom. SIL tog sikte på svenska bolag&lt;br&gt;såsom koncembidragsreglema gör har rättsfallet även relevans för&lt;br&gt;koncernbidrag mellan utlandsägda systerbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernbidrag kan också ges med skatterättslig verkan i koncerner där&lt;br&gt;givare och mottagare är svenska bolag men där ett mellanliggande&lt;br&gt;koncernbolag är ett utländskt bolag med hemvist i ett land med vilket&lt;br&gt;Sverige ingått ett skatteavtal som innehåller en bestämmelse om förbud&lt;br&gt;mot diskriminering. I RÅ 1993 ref. 91 I kunde koncernbidrag lämnas&lt;br&gt;med avdragsrätt från A till C. A ägde samtliga aktier i det amerikanska&lt;br&gt;företaget B som i sin tur ägde samtliga aktier i C. Både A och C var&lt;br&gt;svenska företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I RÅ 1993 ref. 91 II kunde koncernbidrag inte lämnas då det bland de&lt;br&gt;företag som berördes fanns såväl företag med hemvist i Tyskland som i&lt;br&gt;Schweiz. Skatteavtalen med Tyskland och Schweiz innehåller båda ett&lt;br&gt;diskrimineringsförbud. Enligt Regeringsrätten förutsatte avdrag att&lt;br&gt;diskrimineringsförbuden i de båda avtalen tillämpades samtidigt.&lt;br&gt;Eftersom bestämmelserna i varje skatteavtal är avsedda att tillämpas&lt;br&gt;enbart de avtalsslutande staterna emellan och inte i förhållande till en stat&lt;br&gt;som inte är avtalspart fanns det inte utrymme för en sådan samtidig&lt;br&gt;tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatterättsnämnden har i ett förhandsbesked den 25 juni 1998 funnit att&lt;br&gt;koncernbidrag, på grund av att det fanns diskrimineringsförbud i&lt;br&gt;skatteavtal, har kunnat lämnas mellan ett svenskt företag och ett utländskt&lt;br&gt;företag med fast driftställe i Sverige, oberoende av i vilken riktning&lt;br&gt;bidragen skulle lämnas. Målet gällde ett franskt företag som hade för&lt;br&gt;avsikt att påbörja verksamhet i ett dotterföretag i Sverige samt att öppna&lt;br&gt;en filial här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Etableringsfriheten i EG-rätten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i EG-fördraget bygger på principerna om icke-diskriminering&lt;br&gt;och fri rörlighet. I artikel 12 finns ett generellt förbud mot diskriminering&lt;br&gt;som grundar sig på nationalitet. Denna artikel har inte tillämpats direkt av&lt;br&gt;EG-domstolen i något skattemål om etableringsfrihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I EG-fördraget ställs inte upp några krav på allmän etableringsfrihet för&lt;br&gt;företag och enskilda näringsidkare. I artikel 43 i EG-fördraget föreskrivs&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i stället likhet i etableringsförutsättningama. Det innebär att det skall råda&lt;br&gt;likhet mellan inländska och utländska rättssubjekt när det gäller&lt;br&gt;förutsättningarna att etablera sig. Artikeln har av Europeiska&lt;br&gt;gemenskapernas domstol (EG-domstolen) ansetts utgöra ett förbud för en&lt;br&gt;medlemsstat att hindra att en av statens egna medborgare etablerar sig i&lt;br&gt;en annan medlemsstat och även att hindra att medborgare i en annan&lt;br&gt;medlemsstat etablerar sig i den förstnämnda medlemsstaten. Enligt&lt;br&gt;domstolen utgör artikeln på samma sätt hinder mot att en medlemsstat&lt;br&gt;försvårar för personer som är bosatta, men inte medborgare, i&lt;br&gt;medlemsstaten att etablera företag i andra medlemsstater. I artikel 48&lt;br&gt;likställs bolag som hör hemma i en medlemsstat med fysiska personer&lt;br&gt;som är medborgare i medlemsstaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nationella regler som inskränker etableringsfriheten för näringsutövare&lt;br&gt;på grund av deras nationalitet kan bara rättfärdigas med stöd av artiklarna&lt;br&gt;45 och 46. EG-domstolen har tolkat dessa regler restriktivt. Enligt artikel&lt;br&gt;45 kan verksamhet som, om än endast tillfälligt, är förenad med utövande&lt;br&gt;av offentlig makt legitimera undantag från den fria rörligheten. Enligt&lt;br&gt;artikel 46 kan också hänsyn till allmän ordning, säkerhet och hälsa&lt;br&gt;legitimera undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har EG-domstolen vid ett flertal tillfallen tagit&lt;br&gt;ställning till etableringsfriheten enligt EG-fördraget i förhållande till&lt;br&gt;nationella skatteregler. I de fall den nationella lagstiftningen strider mot&lt;br&gt;EG-rätten skall EG-rätten ges företräde. Det innebär att en sådan&lt;br&gt;nationell regel inte skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en dom den 16 juli 1998, i mål C-264/96 Imperial Chemical&lt;br&gt;Industries plc (ICI), REG 1998, s. 1-4695, uttalade domstolen att&lt;br&gt;beskattningsrätten omfattas av medlemsstaternas nationella behörighet&lt;br&gt;men att enligt fast rättspraxis medlemsstaterna ändå skall beakta EG-&lt;br&gt;rätten vid utövandet av sin behörighet (punkt 19 och där angivna&lt;br&gt;rättsfall). ICI, som var ett brittiskt bolag, ägde genom ett konsortium 49&lt;br&gt;procent av det likaledes brittiska bolaget Coopers Animal Health&lt;br&gt;(Holdings) Ltd (nedan Holdings). Holdings verksamhet bestod&lt;br&gt;uteslutande i att inneha aktier i 23 dotterbolag som var rörelsedrivande&lt;br&gt;och som utövade verksamhet i flera länder. Av dessa bolag hade fyra sitt&lt;br&gt;säte i Storbritannien, bl.a. det förlustbringande Coopers Animal Health&lt;br&gt;Ltd (CAH). Vidare hade sex bolag sitt säte i andra medlemsländer och 13&lt;br&gt;i tredje land. ICI nekades avdrag för CAH:s förlust eftersom den&lt;br&gt;nationella lagstiftningen krävde att ett holdingbolags verksamhet&lt;br&gt;uteslutande eller huvudsakligen skulle bestå i att inneha aktier eller&lt;br&gt;värdepapper i rörelsedrivande dotterbolag med säte i Storbritannien.&lt;br&gt;Enligt domstolen strider det mot artikel 43 i EG-fördraget att göra en&lt;br&gt;skattelättnad beroende av huruvida holdingbolagets verksamhet&lt;br&gt;uteslutande eller huvudsakligen består i att inneha aktier i dotterbolag&lt;br&gt;som är etablerade i den berörda medlemsstaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-domstolen har i en dom den 29 april 1999 i mål C-311/97, Royal&lt;br&gt;Bank of Scotland, REG 1999, s. 1-2651, funnit att det strider mot&lt;br&gt;etableringsfriheten i artikel 43 i EG-fördraget att bolag som har säte i en&lt;br&gt;annan medlemsstat med ett fast driftställe i Grekland beskattas med en&lt;br&gt;högre skattesats än bolag med säte i Grekland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en dom den 21 september 1999 i mål C-307/97, Compagnie de Saint-&lt;br&gt;Gobain, REG 1999, s. 1-6161, har domstolen funnit att det strider mot&lt;br&gt;etableringsfriheten i artiklarna 43 och 48 i EG-fördraget att inte bevilja&lt;br&gt;ett fast driftställe i Tyskland, som tillhör ett bolag med säte i en annan&lt;br&gt;medlemsstat, vissa skatteförmåner under samma förutsättningar som&lt;br&gt;gäller för liknande bolag med säte i Tyskland. Saint-Gobain ZN (ZN) var&lt;br&gt;en tysk filial till det franska bolaget Compagnie de Saint-Gobain SA&lt;br&gt;(SA). SA var begränsat skattskyldigt i Tyskland eftersom det varken hade&lt;br&gt;sitt säte eller sin verkliga ledning där. SA hade genom sin tyska filial&lt;br&gt;andelar i ett amerikanskt och i två tyska bolag. De tyska bolagen hade&lt;br&gt;dotterbolag i Schweiz, Österrike och Italien. SA nekades tre&lt;br&gt;skatteförmåner vid utdelning som syftar till att utdelning, som uppbärs i&lt;br&gt;Tyskland av bolag som äger andelar i utländska bolag och vilken redan&lt;br&gt;har beskattats i utlandet, inte skall beskattas även i Tyskland. För det&lt;br&gt;första nekades SA befrielse från tysk skatt på utdelningar som ZN hade&lt;br&gt;erhållit från USA och Schweiz med motiveringen att enligt skatteavtalen&lt;br&gt;hade skattebefrielsen förbehållits tyska bolag och bolag som var&lt;br&gt;obegränsat skattskyldiga i Tyskland. För det andra nekades SA avräkning&lt;br&gt;för den utländska bolagsskatt som hade påförts de vinster som utbetalats&lt;br&gt;av SA:s utländska dotterbolag och närstående bolag i de länder där dessa&lt;br&gt;var etablerade. Detta motiverades med att förmånen enligt lagen var&lt;br&gt;förbehållen bolag som var obegränsat skattskyldiga i Tyskland. För det&lt;br&gt;tredje fick SA inte befrielse från förmögenhetsskatt på andelar i det&lt;br&gt;amerikanska bolaget. Förmånen tillkom enligt den nationella&lt;br&gt;lagstiftningen bara innehav i inhemska bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en dom den 18 november 1999 i mål C-200/98, X AB och Y AB,&lt;br&gt;REG 1999, s. 1-8261, har EG-domstolen slagit fast att&lt;br&gt;koncembidragsreglema som tidigare fanns i 2 § 3 mom. SIL i vissa&lt;br&gt;situationer strider mot den fria etableringsrätten i artikel 43 i EG-&lt;br&gt;fördraget. I målet som gällde ett av Regeringsrätten inhämtat&lt;br&gt;förhandsavgörande mellan X AB, Y AB och Riksskatteverket, var frågan&lt;br&gt;om koncernbidrag med avdragsrätt kan lämnas mellan de svenska&lt;br&gt;företagen X AB och Y AB om det senare företaget ägs av X AB och dess&lt;br&gt;helägda dotterbolag. Enligt ett alternativ till organisation av koncernen&lt;br&gt;skulle två av dotterbolagen, ett tyskt och ett nederländskt äga 15 %&lt;br&gt;vardera av Y AB. Resterande 70 % skulle ägas av moderföretaget och&lt;br&gt;dess svenska dotterföretag. Skatterättsnämnden hade konstaterat att&lt;br&gt;fusionsregeln, trots icke-diskrimineringsklausuler i skatteavtalen med&lt;br&gt;Tyskland och Nederländerna, inte kunde tillämpas eftersom det var fråga&lt;br&gt;om att tillämpa två avtal samtidigt. Regeringsrätten frågade domstolen&lt;br&gt;om det var förenligt med EG-fördraget att tillämpa en ordning som&lt;br&gt;innebär att ett koncernbidrag inte tillerkänns samma skatterättsliga&lt;br&gt;verkan när det svenska företaget äger det mottagande företaget&lt;br&gt;tillsammans med två eller flera helägda utländska dotterföretag, som har&lt;br&gt;sitt säte i olika länder med vilka Sverige har ingått skatteavtal som&lt;br&gt;innehåller en icke-diskrimineringsklausul.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-domstolen konstaterade (punkt 28) att det strider mot&lt;br&gt;bestämmelserna om etableringsfrihet i EG-fördraget att i lagstiftningen&lt;br&gt;särbehandla olika typer av koncernbidrag på grundval av var&lt;br&gt;dotterbolagen har sina säten. Domstolens svar på Regeringsrättens fråga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;var följande (punkt 31). En medlemsstat ger skattelättnader för&lt;br&gt;koncernbidrag mellan två aktiebolag med säte i medlemsstaten om det&lt;br&gt;ena bolaget är ett helägt dotterbolag till det andra bolaget antingen utan&lt;br&gt;något mellanliggande bolag med säte utanför medlemsstaten eller med&lt;br&gt;mellanliggande bolag med säte i endast en annan medlemsstat (där det&lt;br&gt;finns ett dubbelbeskattningsavtal som innehåller en icke-&lt;br&gt;diskrimineringsklausul). Artiklarna 43 och 48 i EG-fÖrdraget utgör&lt;br&gt;hinder for att samma skattelättnader vägras for bidrag som lämnas mellan&lt;br&gt;två aktiebolag med säte i medlemsstaten, när det ena bolaget i sin helhet&lt;br&gt;ägs av det andra bolaget tillsammans med flera helägda dotterbolag med&lt;br&gt;säte i flera andra medlemsstater med vilka den förstnämnda staten har&lt;br&gt;ingått ett skatteavtal som innehåller en icke-diskrimineringsklausul.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I RÅ 2000 ref. 17 ändrade Regeringsrätten förhandsbeskedet i enlighet&lt;br&gt;med forhandsavgörandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-domstolens dom den 13 april 2000 i mål C-251/98, Baars,&lt;br&gt;behandlar företagsundantaget i den nederländska förmögenhets-&lt;br&gt;skattelagen som innebär att en skattskyldig som driver ett eller flera&lt;br&gt;företag får, i den utsträckning som anges i lagen, göra avdrag for det&lt;br&gt;kapital som investerats i företagen från den sammanlagda förmögenheten.&lt;br&gt;Som förutsättning gäller bl.a. att företagen är etablerade i Nederländerna.&lt;br&gt;Baars som var bosatt i Nederländerna ägde 100 procent av aktierna i&lt;br&gt;Ballyard Foods Limited (Ballyard) som var etablerat i Irland. Baars fick&lt;br&gt;inte tillämpa företagsundantaget på grund av att Ballyard inte var&lt;br&gt;etablerat i Nederländerna. EG-domstolen uttalade att ett sådant villkor för&lt;br&gt;avdrag, att innehavet avser bolag som är etablerade i den berörda&lt;br&gt;medlemsstaten och som innebär att aktieägare i bolag som är etablerade i&lt;br&gt;andra medlemsstater inte har denna avdragsrätt, strider mot artikel 43 i&lt;br&gt;EG-fÖrdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överväganden och förslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna föranleds av förbudet mot inskränkningar i&lt;br&gt;etableringsfriheten enligt artikel 43 i EG-fördraget. Remissinstanserna&lt;br&gt;har i stort varit positiva till förslagen. Flera remissinstanser såsom&lt;br&gt;Näringslivets Skattedelegation och Hovrätten för Västra Sverige&lt;br&gt;efterlyser en mera allmän översyn av förhållandet mellan våra interna&lt;br&gt;skatteregler och internationell rätt. Regeringen anser att det nu är&lt;br&gt;angeläget att genomföra de förslag till ändringar som har presenterats i&lt;br&gt;promemorian. Som en naturlig del i framtida lagstiftningsarbete ingår en&lt;br&gt;uppföljning av vår interna skattelagstiftning med hänsyn bl.a. till våra&lt;br&gt;internationella åtaganden. I det sammanhanget kan en mer allmän&lt;br&gt;översyn av det slag som remissinstanserna efterfrågar aktualiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivets Skattedelegation är kritisk till att man i promemorian&lt;br&gt;bara valt att göra det man måste göra enligt EG-rätten. Delegationen&lt;br&gt;menar att det inte finns skäl att undanta fasta driftställen i Sverige&lt;br&gt;tillhörande bolag som hör hemma i stater utanför Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet (EES). Vidare anser delegationen att det inte finns skäl&lt;br&gt;för att ett mellanliggande bolag i tredje land skall vara diskriminerande&lt;br&gt;när det gäller rätten att lämna koncernbidrag mellan två svenska företag&lt;br&gt;och i fråga om kommissionärsförhållanden. Även om situationen ofta&lt;br&gt;”räddas” genom diskrimineringsklausuler i skatteavtal blir enligt&lt;br&gt;delegationen ändå många länder utanför. Även Handelshögskolan i&lt;br&gt;Stockholm anser att reglerna om koncernbidrag och&lt;br&gt;kommissionärsförhållanden borde gälla alla utländska bolag.&lt;br&gt;Handelshögskolan menar att lagstiftaren i många andra sammanhang inte&lt;br&gt;gjort någon åtskillnad mellan företag hemmahörande i medlemsstat i EU&lt;br&gt;och utländska bolag, se t.ex. 37 kap. 3 § om fusioner, 38 kap. 3 § om&lt;br&gt;verksamhetsöverlåtelser och 49 kap. 9 § inkomstskattelagen (1999:1229,&lt;br&gt;IL) om andelsbyten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att det i de flesta fall av kontrollskäl är&lt;br&gt;nödvändigt att begränsa tillämpligheten av de bestämmelser som nu är i&lt;br&gt;fråga till utländska bolag som hör hemma inom EES. Svårigheter&lt;br&gt;beträffande såväl uppgiftslämnande som kontroll förutses. Det finns risk&lt;br&gt;att bestämmelserna kan användas i skatteundandragande syfte om de&lt;br&gt;utvidgas till att omfatta alla utlandsägda fasta driftställen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har pekat på ytterligare bestämmelser i&lt;br&gt;skattelagstiftningen som kan vara oförenliga med EG-fördraget. Det&lt;br&gt;gäller t.ex. inkomstbeskattningen av utomlands bosatta personer och&lt;br&gt;vissa regler på kapitalbeskattningens område. Förslagen i promemorian&lt;br&gt;behandlar bara sådana bestämmelser på företagsskatteområdet som är&lt;br&gt;eller kan vara oförenliga med artikel 43 om den fria etableringsrätten i&lt;br&gt;EG-fördraget. I promemorian togs dock inte med sådana bestämmelser&lt;br&gt;som redan är föremål för översyn i annan ordning. Detta gäller t.ex. de&lt;br&gt;s.k. 3:12-reglema som finns i 57 kap. IL. Reglerna ses för närvarande&lt;br&gt;över av 3:12-utredningen (Fi 1999:12). Det är angeläget att alla&lt;br&gt;bestämmelser som står i strid mot EG-fördraget ändras så snart som&lt;br&gt;möjligt. I den mån reglerna inte redan är föremål för utredning bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslag till ändringar komma till stånd snarast. Såsom nämnts bör Prop. 2000/01:22&lt;br&gt;förslagen i promemorian läggas till grund för lagstiftning redan nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen auktoriserade revisorer FAR anser att begränsningen till&lt;br&gt;utländska bolag i stället för utländska juridiska personer kan vara&lt;br&gt;diskriminerande enligt EG-rätten. Föreningen menar att det borde vara&lt;br&gt;tillräckligt att det utländska företaget motsvarar ett sådant svenskt subjekt&lt;br&gt;som omfattas av lagrummet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör följande bedömning. För att en utländsk juridisk&lt;br&gt;person skall anses vara ett utländskt bolag krävs att beskattningen är&lt;br&gt;likartad med den som gäller för svenska aktiebolag, 6 kap. 9 § IL. Vidare&lt;br&gt;anses som utländskt bolag alltid en juridisk person som hör hemma och&lt;br&gt;är skattskyldig till inkomstskatt i en av de stater med vilka Sverige ingått&lt;br&gt;skatteavtal och som finns i uppräkningen i 6 kap. 10 § IL under&lt;br&gt;förutsättning att den juridiska personen omfattas av avtalets regler om&lt;br&gt;begränsning av beskattningsrätten. Kravet på beskattning när det gäller&lt;br&gt;rekvisitet likartad beskattning är relativt lågt. Med likartad beskattning&lt;br&gt;brukar ofta uppfattas att den utländska juridiska personen belastas med en&lt;br&gt;skatt på i vart fall 10 procent beräknat på ett motsvarande underlag som&lt;br&gt;gäller för svenska aktiebolag. Kravet på likartad beskattning torde därför&lt;br&gt;vara uppfyllt i de flesta fall när det gäller utländska juridiska personer&lt;br&gt;som hör hemma i en stat inom EES. Det finns enligt regeringens mening&lt;br&gt;inte skäl att utvidga förslaget till sådana utländska juridiska personer som&lt;br&gt;inte är utländska bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därtill hör att Sverige har skatteavtal med de flesta stater inom EES&lt;br&gt;förutom Portugal och Liechtenstein. Förhandlingar angående ett&lt;br&gt;skatteavtal pågår dock mellan Sverige och Portugal och ett avtal planeras&lt;br&gt;att undertecknas inom kort.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Skattskyldighet för utdelning på andelar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Utdelning på näringsbetingade andelar som ett&lt;br&gt;utländskt bolag innehar och som hänför sig till ett fast driftställe i&lt;br&gt;Sverige skall vara skattefri på samma villkor som gäller för svenska&lt;br&gt;företag om det utländska bolaget hör hemma i en stat inom Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet (EES).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Har inte yttrat sig i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bakgrunden till regeringens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdelning från svenska företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid inkomstbeskattningen gäller principen att avkastning på eget kapital&lt;br&gt;skall beskattas en gång i bolaget och en gång hos ägarna när vinsten delas&lt;br&gt;ut (ekonomisk dubbelbeskattning). En huvudprincip är vidare att en&lt;br&gt;inkomst bara skall beskattas en gång inom bolagssektom.&lt;br&gt;Utdelningsinkomster är därför i praktiken sällan skattepliktiga i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolagssektom. Utdelningsinkomster på kapitalplaceringar är dock Prop. 2000/01:22&lt;br&gt;skattepliktiga. Sådana investeringar jämställs traditionellt med andra&lt;br&gt;finansiella placeringar, t.ex. insättning i bank. För kapitalplaceringar har&lt;br&gt;man därför godtagit att beskattning sker i flera led (kedjebeskattning)&lt;br&gt;inom bolagssektom. Ett mer bärande skäl att upprätthålla&lt;br&gt;utdelningsbeskattningen på kapitalplaceringsaktier inom bolagssektom är&lt;br&gt;att motverka en s.k. sparbösseffekt som frånvaron av en sådan&lt;br&gt;beskattning skulle leda till för fysiska personer. Indirekta aktieplaceringar&lt;br&gt;via ett bolag skulle nämligen ge högre avkastning efter skatt än&lt;br&gt;motsvarande placering vid direktinnehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagtexten har utformats så att skatteplikt för utdelning är huvudregel.&lt;br&gt;Utdelningar som ett företag far skall enligt 15 kap. 1 § IL tas upp som&lt;br&gt;intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från denna huvudregel undantas utdelning på s.k. näringsbetingade&lt;br&gt;andelar. Bestämmelserna finns i 24 kap. 12-22 §§ IL. Vad som avses&lt;br&gt;med en näringsbetingad andel anges i 24 kap. 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om skattefri utdelning på näringsbetingade andelar är i IL&lt;br&gt;utformade så att viss utdelning inte skall tas upp som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefriheten omfattar, när det gäller utdelning från svenska företag,&lt;br&gt;utdelning från svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar.&lt;br&gt;Skattefriheten för utdelning omfattar både utdelning som tas emot i&lt;br&gt;förhållande till innehavda aktier eller andelar och utdelning som tas emot&lt;br&gt;efter annan grund. Den är även tillämplig för stiftelser och ideella&lt;br&gt;föreningar som inte är undantagna från skattskyldighet samt för svenska&lt;br&gt;sparbanker och svenska ömsesidiga försäkringsföretag. Bestämmelserna&lt;br&gt;gäller inte för sådan utdelning på andelar i form av rabatt eller pristillägg&lt;br&gt;som en kooperativ förening skall dra av enligt 39 kap. 22 § IL. Reglerna&lt;br&gt;gäller inte för utdelning på andelar som ägs indirekt via ett handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 24 kap. 17 § IL är utdelning på andel i ett förvaltningsföretag&lt;br&gt;eller investmentföretag inte skattefri om ett sådant företag äger mer än&lt;br&gt;enstaka andelar för vilka utdelning skulle ha tagits upp som intäkt om&lt;br&gt;andelarna hade ägts direkt av det företag som tar emot utdelning från&lt;br&gt;förvaltningsföretaget eller investmentföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om skattefri utdelning gäller inte heller för utdelning på&lt;br&gt;andelar som är lagertillgångar. Utdelning på lagerandelar skall tas upp&lt;br&gt;som intäkt utom i vissa fall då det är fråga om andelar i ett företag som&lt;br&gt;hör hemma i en utländsk stat som är medlem i Europeiska unionen, se 24&lt;br&gt;kap. 22 § IL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skatteflyktsbestämmelse finns i 24 kap. 18 § IL, den s.k.&lt;br&gt;Lundinregeln. Den innebär att ett företag som förvärvar andelar i ett&lt;br&gt;annat företag inte skattefritt kan ta emot utdelning av de i detta företag&lt;br&gt;före förvärvet uppsamlade vinstmedlen om det inte är uppenbart att det&lt;br&gt;köpande företaget genom andelsförvärvet erhållit en tillgång av verkligt&lt;br&gt;och särskilt värde för dess verksamhet. Denna bestämmelse infördes år&lt;br&gt;1966 (prop. 1966:85, bet. 1966:BevU55, SFS 1966:724) på förslag av&lt;br&gt;skatteflyktskommittén (SOU 1963:52).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelning från utländska foretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om skattefrihet gällde ursprungligen bara i fråga om&lt;br&gt;utdelning från svenska företag. För utdelning från ett utländskt företag&lt;br&gt;förelåg alltså i princip skattskyldighet för svenska aktiebolag och&lt;br&gt;ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många svenska skatteavtal innehåller emellertid bestämmelser som&lt;br&gt;begränsar de svenska företagens skattskyldighet för utdelning från&lt;br&gt;utländska företag. Dessa regler innebär ofta att utdelningen i princip blir&lt;br&gt;skattefri i samma utsträckning som skulle ha gällt om utdelningen hade&lt;br&gt;lämnats av ett svenskt företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tillgodose kravet på en jämförlig beskattning också i de fall då&lt;br&gt;skatteavtal saknades infördes bestämmelser om dispens genom&lt;br&gt;lagstiftning år 1979 (prop. 1978/79:210, bet. 1978/79: SkU57, SFS&lt;br&gt;1979:612). Som förutsättningar för dispens gällde att utdelningen skulle&lt;br&gt;ha varit skattefri om det utdelande företaget varit svenskt samt att&lt;br&gt;inkomstbeskattningen av det utländska företaget var jämförlig med den&lt;br&gt;svenska inkomstbeskattningen. En ytterligare förutsättning för dispens&lt;br&gt;var att frågan om skattebefrielse eller skattenedsättning i Sverige inte&lt;br&gt;hade reglerats i skatteavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en lagändring år 1991 (prop. 1990/91:107, bet.&lt;br&gt;1990/91 :SkU30, SFS 1991:412) slopades dispensregeln. I stället infördes&lt;br&gt;bestämmelser om frikallelse från skattskyldighet för utdelning från en&lt;br&gt;utländsk juridisk person om vissa förutsättningar i 7 § 8 mom. SIL var&lt;br&gt;uppfyllda. Motsvarande bestämmelser finns numera i 24 kap. 20 och&lt;br&gt;21 §§ IL. För att utdelningen skall vara skattefri gäller dels att&lt;br&gt;utdelningen skulle ha varit skattefri om den utländska juridiska personen&lt;br&gt;varit svensk, dels att inkomstbeskattningen av den utländska juridiska&lt;br&gt;personen i den stat där den hör hemma är jämförlig med den svenska&lt;br&gt;inkomstbeskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande rekvisitet jämförlig beskattning uttalades i förarbetena&lt;br&gt;(prop. 1990/91:107 s. 28-29) att en skatt på 15 procent på ett underlag&lt;br&gt;som beräknats enligt svenska regler får anses som jämförlig med den&lt;br&gt;svenska inkomstbeskattningen. Vidare framhölls bl.a. att det bör godtas&lt;br&gt;att utdelningen för ett år innefattat vissa inkomster som inte beskattats då&lt;br&gt;de utgjort skattefria kapitalvinster eller på grund av regler om&lt;br&gt;underskottsavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att inte ett svenskt företag, som har skatterättsligt hemvist i en&lt;br&gt;annan stat enligt en bestämmelse i ett skatteavtal på grund av plats för&lt;br&gt;företagsledning eller liknande, skall kunna lämna skattefri utdelning till&lt;br&gt;sitt svenska moderföretag oavsett skattebelastningen i den stat där&lt;br&gt;dotterbolaget hör hemma, infördes år 1996 en bestämmelse i ett nytt sista&lt;br&gt;stycke i 7 § 8 mom. den upphävda lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt, SIL, (24 kap. 12 § IL) om att kravet på jämförlig&lt;br&gt;beskattning skall gälla även i denna situation (prop. 1996/97:18, bet.&lt;br&gt;1996/97:SkU9, SFS 1996:1227).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om jämförlig beskattning ses nu över av Utredningen&lt;br&gt;(Fi 1998:11) om vissa internationella företagsskattefrågor (Dir. 1998:74).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som avses med en utländsk juridisk person framgår av 6 kap. 8 §&lt;br&gt;IL. Utländska juridiska personer delas in i utländska bolag och andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utländska juridiska personer. Med ett utländskt bolag avses enligt 6 kap. Prop. 2000/01:22&lt;br&gt;9 § IL en utländsk juridisk person om beskattningen är likartad med vad&lt;br&gt;som gäller för svenska aktiebolag. I 6 kap. 10 § IL finns en hjälpregel för&lt;br&gt;utländska juridiska personer som hör hemma i någon av de stater som&lt;br&gt;anges i paragrafen, stater med vilka Sverige ingått skatteavtal. En juridisk&lt;br&gt;person anses som ett utländskt bolag om personen är skattskyldig till in-&lt;br&gt;komstskatt i den stat där företaget hör hemma och om den juridiska&lt;br&gt;personen omfattas av ett skatteavtals regler om begränsning av&lt;br&gt;beskattningsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om skattefrihet kompletterades år 1994 genom att ett&lt;br&gt;nytt sjunde stycke infördes i 7 § 8 mom. SIL (prop. 1993/94:234, bet.&lt;br&gt;1993/94:SkU25, SFS 1994:778). Beskattningen av en utländsk juridisk&lt;br&gt;person, som hör hemma i en stat med vilken Sverige ingått skatteavtal&lt;br&gt;skall anses jämförlig med svensk inkomstbeskattning (den s.k.&lt;br&gt;presumtionsregeln). Med skatteavtal avses endast avtal som inte är&lt;br&gt;begränsat till att omfatta vissa inkomster. Vidare gäller&lt;br&gt;presumtionsregeln endast om den utländska juridiska personens&lt;br&gt;inkomster inklusive utdelningar kommer från verksamhet i Sverige eller&lt;br&gt;ett avtalsland och verksamheten är normalt beskattad där den bedrivs.&lt;br&gt;Obetydliga andra inkomster, dvs. mindre än 5 procent av de totala&lt;br&gt;inkomsterna, hindrar dock inte att presumtionsregeln tillämpas.&lt;br&gt;Bestämmelsen finns numera 24 kap. 21 § IL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför Sveriges medlemskap i EU införlivades med svensk rätt bland&lt;br&gt;annat rådets direktiv 90/435/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt&lt;br&gt;beskattningssystem för moder- och dotterbolag som hör hemma i olika&lt;br&gt;medlemsstater, det s.k. moder-dotterbolagsdirektivet (prop. 1994/95:52,&lt;br&gt;bet. 1994/95:SkU10, SFS 1994:1863). Bestämmelserna togs in i 7 § 8&lt;br&gt;mom. åttonde och nionde styckena SIL. De finns nu i 24 kap. 22 § IL.&lt;br&gt;Direktivet syftar till att utdelning skall kunna lämnas av ett dotterbolag i&lt;br&gt;en medlemsstat till ett moderbolag i en annan medlemsstat utan be-&lt;br&gt;skattning i den senare medlemsstaten. I artikel 4 i direktivet föreskrivs att&lt;br&gt;om ett moderbolag far utdelning från ett dotterbolag i en annan&lt;br&gt;medlemsstat, skall den medlemsstat i vilken moderbolaget hör hemma,&lt;br&gt;antingen avstå från att beskatta sådan utdelning eller medge att&lt;br&gt;moderbolaget från skatten på utdelningen får avräkna utländsk skatt som&lt;br&gt;belöper sig på de utdelade vinsterna och i förekommande fall källskatt på&lt;br&gt;utdelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppfylla kraven i direktivet utvidgades reglerna om när ett&lt;br&gt;näringsbetingat andelsinnehav skall anses föreligga så att även innehav&lt;br&gt;av andelar i ett företag i en arman medlemsstat omfattas om det svenska&lt;br&gt;företaget innehar andelar i det utländska företaget motsvarande minst 25&lt;br&gt;procent av andelskapitalet. Andelarna i det utländska företaget kan som&lt;br&gt;tidigare nämnts även vara lagertillgångar, se 24 kap. 22 § IL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefri utdelning kan bara tas emot av svenska företag. Reglerna&lt;br&gt;gäller således inte ett utlandsägt fast driftställe i Sverige som far&lt;br&gt;utdelning från ett dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om skattefri utdelning i IL omfattar utdelning på andelar i både&lt;br&gt;svenska företag och utländska juridiska personer. Däremot gäller de bara&lt;br&gt;om mottagaren är ett svenskt företag. Enligt intern rätt kan alltså ett&lt;br&gt;utländskt företag som bedriver verksamhet i Sverige genom ett fast&lt;br&gt;driftställe här och som äger andelar som är knutna till det fasta driftstället&lt;br&gt;i ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening eller en&lt;br&gt;utländsk juridisk person inte ta emot utdelning från sådana dotterföretag&lt;br&gt;skattefritt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tillämpning av skatteavtal kan dock utländska företag med fast&lt;br&gt;driftställe i Sverige i många fall ändå ta emot skattefri utdelning från&lt;br&gt;svenska och utländska dotter- och intresseföretag. I de flesta skatteavtal&lt;br&gt;som Sverige ingått finns en artikel som förbjuder diskriminering och som&lt;br&gt;innebär att Sverige måste behandla fasta driftställen som innehas av&lt;br&gt;person med hemvist i annan avtalsslutande stat på samma sätt som om&lt;br&gt;utdelningen i stället tagits emot av ett svenskt företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom framgått av avsnitt 4.2, och särskilt EG-domstolens dom den 21&lt;br&gt;september 1999 i mål C-307/97, Compagnie de Saint-Gobain, REG 1999,&lt;br&gt;S. 1-6161, strider det mot etableringsfriheten i EG-fördraget att behandla&lt;br&gt;ett utländskt företags fasta driftsställe i Sverige oförmånligare vid&lt;br&gt;beskattningen än ett svenskt företag i motsvarande situation. Såsom&lt;br&gt;nämnts har EG-rätten företräde framför nationell rätt vilket innebär att de&lt;br&gt;nationella reglerna inte skall tillämpas om de strider mot fördraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den redovisade bakgrunden finns det skäl att ändra reglerna om&lt;br&gt;skattefri utdelning på näringsbetingade andelar så att de inte längre står i&lt;br&gt;konflikt med våra internationella åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett utländskt företag bedriver verksamhet i Sverige från ett fast&lt;br&gt;driftställe här bör det skattefritt kunna ta emot utdelning på andelar som&lt;br&gt;är knutna till driftstället under de förutsättningar som hade gällt om&lt;br&gt;utdelningen i stället tagits emot av ett svenskt företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna ordning bör gälla ett utländskt bolag med fast driftställe i&lt;br&gt;Sverige om det utländska bolaget hör hemma i en stat inom EES och&lt;br&gt;motsvarar ett svenskt företag som inte skall ta upp utdelning på&lt;br&gt;näringsbetingade andelar. EES omfattar, förutom Sverige, de fjorton till&lt;br&gt;Europeiska unionen anslutna staterna Belgien, Danmark, Tyskland,&lt;br&gt;Grekland, Spanien, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna&lt;br&gt;Österrike, Portugal, Finland samt Storbritannien och Nordirland samt de&lt;br&gt;tre till EFTA anslutna staterna Island, Liechtenstein och Norge. För&lt;br&gt;utländska juridiska personer som hör hemma i andra stater än de nämnda&lt;br&gt;bör denna fråga regleras i skatteavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändringar i 24 kap. 15 och 20 §§ IL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Utdelning av andelar i dotterbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lex Asea utvidgas till att gälla även när ett&lt;br&gt;utländskt bolag, som hör hemma i en stat inom EES eller i en stat med&lt;br&gt;vilken Sverige ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om&lt;br&gt;ömsesidigt informationsutbyte, delar ut dotterbolagsandelar. Vid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ombildning av en ekonomisk förening till ett aktiebolag jämställs&lt;br&gt;utländska aktiebolag och ekonomiska föreningar med svenska om de&lt;br&gt;är utländska bolag som hör hemma i en stat inom EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Promemorians förslag innehöll inte&lt;br&gt;begränsningen till moderbolag som hör hemma i en stat inom EES eller&lt;br&gt;en stat med vilken Sverige ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel&lt;br&gt;om ömsesidigt informationsutbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksskatteverket avstyrker förslaget att utvidga&lt;br&gt;Lex Asea till att omfatta moderbolag utanför EES-området.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bakgrunden till regeringens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lex Asea&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta omstruktureringar inom näringslivet och delningar av&lt;br&gt;bolag infördes år 1991 skattefrihet för utdelning av andelar i dotterbolag i&lt;br&gt;vissa fall (prop. 1990/91:167, bet. 1990/9 l:SkU30, SFS 1991:412).&lt;br&gt;Regleringen syftar till att möjliggöra en uppdelning av ett aktiebolag utan&lt;br&gt;omedelbar beskattning. En förutsättning är att uppdelningen sker genom&lt;br&gt;att moderbolaget delar ut samtliga andelar i ett dotterbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningen kom i första hand till för att underlätta delningen av&lt;br&gt;Asea och kallas Lex Asea. Lagstiftningen infördes provisoriskt i&lt;br&gt;avvaktan på en generell översyn av skattefrågorna i samband med&lt;br&gt;omstruktureringar. Bestämmelserna togs ursprungligen in i 3 § 7 mom.&lt;br&gt;fjärde stycket SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1998 gjordes efter förslag av Företagsskatteutredningen (SOU&lt;br&gt;1998:1) vissa justeringar i bestämmelserna och de flyttades till ett eget&lt;br&gt;moment, 3 § 7 a mom. SIL (prop. 1998/99:15, bet. 1998/99:SkU5, SFS&lt;br&gt;1998:1606). Bestämmelserna finns numera i 42 kap. 16 § IL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bestämmelserna skall bli tillämpliga måste vissa villkor vara&lt;br&gt;uppfyllda. För det första måste det utdelande bolaget (moderbolaget) vara&lt;br&gt;ett svenskt aktiebolag. Vidare uppställer lagtexten numera följande sex&lt;br&gt;Villkor för att utdelningen skall vara skattefri:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utdelningen måste ske i proportion till innehavda aktier,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- aktierna i moderbolaget måste vara marknadsnoterade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- moderbolaget måste dela ut samtliga aktier i dotterbolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- efter utdelningen far inga aktier innehas av ett bolag som ingår i&lt;br&gt;samma koncern som moderbolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- dotterbolaget skall vara ett svenskt aktiebolag eller utländskt bolag,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- dotterbolagets verksamhet skall till huvudsaklig del bestå av rörelse&lt;br&gt;eller, direkt eller indirekt, innehav av andelar i ett dotterdotterbolag som&lt;br&gt;bedriver rörelse och i vilka dotterbolaget, direkt eller indirekt, innehar&lt;br&gt;andelar med ett sammanlagt röstetal som motsvarar mer än hälften av&lt;br&gt;röstetalet för samtliga andelar i dotterdotterbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anskaffningsutgiften för de erhållna andelarna anses utgöra så stor del&lt;br&gt;av omkostnadsbeloppet för andelarna i moderbolaget som motsvarar den&lt;br&gt;förändring i marknadsvärdet på dessa andelar som utdelningen medför.&lt;br&gt;När det sedan skall beräknas ett omkostnadsbelopp för andelarna i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;moderbolaget, skall den genomsnittliga anskaffningsutgiften minskas&lt;br&gt;med samma belopp. Det innebär att mottagaren får uppskov med&lt;br&gt;beskattningen av utdelningen till dess de erhållna andelarna avyttras. Av&lt;br&gt;22 kap. 10 § IL framgår att uttagsbeskattning inte skall ske vid utdelning&lt;br&gt;av andelarna i dotterbolaget om de inte är lagertillgångar i&lt;br&gt;byggnadsrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de erhållna andelarna blir lagertillgångar hos mottagaren skall&lt;br&gt;denne enligt 24 kap. 3 § IL som intäkt ta upp ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;det lägsta av andelarnas anskaffningsvärde och verkliga värde.&lt;br&gt;Anskaffningsvärdet for de erhållna andelarna är i sådana fall enligt&lt;br&gt;17 kap. 6 § IL så stor del av anskaffningsvärdet for andelarna i det&lt;br&gt;utdelande bolaget som motsvarar den förändring i bolagets&lt;br&gt;marknadsvärde som utdelningen inneburit. Anskaffningsvärdet för&lt;br&gt;andelarna i det utdelande bolaget skall minskas i motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskiftning av aktier i samband med ombildning av en ekonomisk&lt;br&gt;förening till ett aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskiftning från en svensk ekonomisk förening, utöver inbetald insats till&lt;br&gt;en medlem, skall enligt huvudregeln i 42 kap. 19 § IL behandlas som&lt;br&gt;utdelning om utskiftningen sker i samband med att föreningen upplöses.&lt;br&gt;Bestämmelsen infördes ursprungligen år 1933 (prop. 1933:171, bet.&lt;br&gt;1933:BevU64, SFS 1933:394).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en svensk ekonomisk förening ombildas till aktiebolag kan&lt;br&gt;däremot aktierna i ett aktiebolag, till vilket föreningens övriga tillgångar&lt;br&gt;överförts, skiftas ut till medlemmarna utan omedelbara&lt;br&gt;skattekonsekvenser. Bestämmelserna infördes år 1992 i 3 § 8 mom. tredje&lt;br&gt;stycket SIL (prop. 1992/93:131, bet. 1992/93:SkU15, SFS 1992:1344).&lt;br&gt;Bestämmelserna om ombildning av ekonomiska föreningar till aktiebolag&lt;br&gt;har utformats med Lex Asea som förebild och finns numera i 42 kap.&lt;br&gt;20 § IL. Ombildningen går i stort sett till på följande sätt. Den&lt;br&gt;ekonomiska föreningen äger eller bildar ett aktiebolag, till vilket samtliga&lt;br&gt;tillgångar i föreningen överförs. Därefter upplöses föreningen, varvid&lt;br&gt;aktierna i bolaget skiftas ut till föreningens medlemmar. Som&lt;br&gt;förutsättning för att utskiftningen skall kunna göras utan&lt;br&gt;beskattningskonsekvenser gäller följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den utskiftande föreningen far inte vara ett sådant fåmansföretag&lt;br&gt;som avses i 56 kap. 2 § eller 57 kap. 3 § IL,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- föreningen skall äga samtliga aktier och samtliga aktier skall skiftas&lt;br&gt;ut, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- värdet av det som skiftas ut utöver aktierna far inte överstiga fem&lt;br&gt;procent av aktiernas nominella värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som, utöver aktierna, skiftas ut till medlemmarna skall tas upp&lt;br&gt;som utdelning. Om aktierna blir lagertillgångar hos mottagaren, skall&lt;br&gt;denne ta upp en intäkt som motsvarar det lägsta av anskaffningsvärdet&lt;br&gt;och verkligt värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anskaffningsvärdet eller anskaffningsutgiften för aktierna är&lt;br&gt;anskaffningsvärdet för andelarna i föreningen respektive det om-&lt;br&gt;kostnadsbelopp som skulle ha använts om andelarna i föreningen hade&lt;br&gt;avyttrats vid utskiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 22 kap. 10 § IL framgår att uttagsbeskattning inte skall ske vid en&lt;br&gt;sådan ombildning i andra fall än om de mottagna andelarna är&lt;br&gt;lagertillgångar i byggnadsrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lex Asea gör det möjligt att dela upp foretag utan omedelbara&lt;br&gt;skattekonsekvenser. Bestämmelserna gäller bara om ett svenskt&lt;br&gt;aktiebolag delar ut aktier i ett dotterbolag. Dotterbolaget kan dock vara&lt;br&gt;ett utländskt bolag. Bestämmelserna innebär att beskattningen skjuts upp.&lt;br&gt;Den som får utdelningen blir inte beskattad for den. I stället fördelas&lt;br&gt;anskaffningsutgiften, eller i fråga om lagertillgångar anskaffningsvärdet,&lt;br&gt;på aktierna mellan aktierna i det utdelande bolaget och de erhållna&lt;br&gt;aktierna i dotterbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att skattefriheten för utdelningen begränsas till&lt;br&gt;utdelning från svenska aktiebolag diskriminerar inte utländska&lt;br&gt;etableringar i Sverige eftersom det är aktieägarna som berörs. Lex Asea&lt;br&gt;strider inte mot förbudet mot diskriminering i ett skatteavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Etableringsfriheten enligt artikel 43 i EG-fördraget hindrar inte bara&lt;br&gt;Sverige att inskränka friheten för utländska företag som hör hemma i en&lt;br&gt;annan medlemsstat att etablera sig i Sverige genom att försätta dem i ett&lt;br&gt;mindre fördelaktigt skattemässigt läge än svenska företag i motsvarande&lt;br&gt;situation. Etableringsfriheten innebär också ett förbud mot att Sverige&lt;br&gt;inskränker ett svenskt företags rätt att etablera sig i en annan medlemsstat&lt;br&gt;genom att försätta det i en mindre fördelaktig skattemässig situation än&lt;br&gt;om den utländska etableringen inte hade skett, jfr avsnitt 4.2. Undantag&lt;br&gt;kan godtas om det t.ex. motiveras av medlemsstaternas behov av att&lt;br&gt;förhindra skatteflykt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som lagstiftningen är utformad kan det göras gällande att&lt;br&gt;lagstiftningen försvårar ett samgående mellan ett svenskt och ett&lt;br&gt;utländskt företag. Lex Asea innebär ett incitament att förlägga det&lt;br&gt;sammanslagna bolaget till Sverige för att säkerställa att utdelning av&lt;br&gt;dotterbolagsandelar skall kunna ske utan omedelbara skattekonsekvenser.&lt;br&gt;Det kan därför inte uteslutas att Lex Asea står i strid med rätten till fri&lt;br&gt;etablering enligt EG-fördraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrätten har vidare nyligen i en dom, RÅ 2000 ref. 17, funnit&lt;br&gt;att villkoret att det utdelande bolaget skall vara ett svenskt företag strider&lt;br&gt;mot EG-fördragets bestämmelser om förbud mot restriktioner för&lt;br&gt;kapitalrörelser enligt artikel 56 i EG-fördraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområdet bör därför utvidgas i vart fall till att omfatta&lt;br&gt;utdelning från moderbolag som hör hemma inom EES. I promemorian&lt;br&gt;anfördes att det framstår som obefogat att behandla detta slag av&lt;br&gt;utdelning från svenska företag och utländska företag olika. Det&lt;br&gt;åberopades att det inte förelåg någon risk för att ett utvidgat&lt;br&gt;tillämpningsområde för Lex Asea skulle utnyttjas i skatteundandragande&lt;br&gt;syfte. Mot denna bakgrund föreslogs det i promemorian att&lt;br&gt;bestämmelsernas tillämpningsområde skulle utvidgas till att omfatta&lt;br&gt;utdelningar från alla utländska bolag som motsvarar svenska aktiebolag.&lt;br&gt;Riksskatteverket anser tvärtom att tillämpligheten av Lex Asea av&lt;br&gt;kontrollskäl bör begränsas till att omfatta endast moderbolag som hör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hemma inom EES. Såsom tidigare framhållits strider inte regleringen i&lt;br&gt;Lex Asea mot förbudet mot diskriminering i ett skatteavtal. Att begränsa&lt;br&gt;tillämpningsområdet till moderbolag som hör hemma inom EES-området&lt;br&gt;skulle enligt regeringens uppfattning därför fa oönskade effekter när det&lt;br&gt;gäller avtalsländer utanför EES-området. För att säkerställa&lt;br&gt;kontrollmöjligheterna bör tillämpligheten i stället begränsas till&lt;br&gt;moderbolag som hör hemma i en stat inom EES eller i ett avtalsland om&lt;br&gt;skatteavtalet innehåller en artikel om ömsesidigt informationsutbyte. Det&lt;br&gt;utländska moderbolaget skall vara ett utländskt bolag och motsvara ett&lt;br&gt;svenskt aktiebolag. Det finns inte skäl att behandla utländska moderbolag&lt;br&gt;bättre än svenska företag. Eftersom Lex Asea bara gäller för svenska&lt;br&gt;aktiebolag bör regleringen utvidgas till att omfatta utländska bolag som&lt;br&gt;motsvarar svenska aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 42 kap. 19 § IL anges att utskiftning från en svensk ekonomisk&lt;br&gt;förening i samband med att föreningen upplöses skall behandlas som&lt;br&gt;utdelning. Om den ekonomiska föreningen i stället är en utländsk juridisk&lt;br&gt;person kommer utskiftningen att beskattas enligt kapitalvinstreglema.&lt;br&gt;Utländska ekonomiska föreningar bör behandlas på samma sätt som&lt;br&gt;svenska föreningar. Det finns dock inte tillräcklig anledning till att låta&lt;br&gt;ekonomiska föreningar som hör hemma i en stat utanför EES omfattas av&lt;br&gt;reglerna. Bestämmelserna bör därför utvidgas till att gälla utdelningar&lt;br&gt;från sådana ekonomiska föreningar som är utländska bolag och hör&lt;br&gt;hemma i en stat inom EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 42 kap. 20 § IL finns bestämmelser om kontinuitet om en ekonomisk&lt;br&gt;förening i samband med att den ombildas till ett aktiebolag delar ut&lt;br&gt;aktierna i aktiebolaget. Bestämmelserna gäller bara svenska ekonomiska&lt;br&gt;föreningar som ombildas till svenska aktiebolag. Bestämmelserna är&lt;br&gt;utformade med Lex Asea som förebild. Bestämmelsernas&lt;br&gt;tillämpningsområde bör därför av samma skäl som Lex Asea utvidgas till&lt;br&gt;att gälla om en svensk ekonomisk förening ombildas till ett utländskt&lt;br&gt;bolag som motsvarar ett svenskt aktiebolag eller en utländsk ekonomisk&lt;br&gt;förening ombildas till ett aktiebolag. Även här bör utvidgningen inte&lt;br&gt;omfatta ekonomiska föreningar eller bolag som hör hemma i en stat&lt;br&gt;utanför EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder två nya paragrafer, 42 kap. 16 a och 20 a §§, i IL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Koncernbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid tillämpning av koncembidragsreglema&lt;br&gt;skall förekomsten av ett utländskt bolag någonstans i ägarkretsen inte&lt;br&gt;påverka möjligheten att ge koncernbidrag med avdragsrätt mellan två&lt;br&gt;svenska företag om det utländska bolaget hör hemma i en stat inom&lt;br&gt;EES. Vidare skall ett utlandsägt fast driftställe i Sverige likställas med&lt;br&gt;ett svenskt dotterföretag om verksamheten bedrivs av ett utländskt&lt;br&gt;bolag som hör hemma i en stat inom EES. Detsamma skall gälla om&lt;br&gt;mottagaren är ett sådant svenskt företag som på grund av ett&lt;br&gt;skatteavtal har hemvist i en stat inom EES om det bedriver&lt;br&gt;näringsverksamhet i Sverige genom ett fast driftställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians forslag: Överensstämmer i stort med regeringens&lt;br&gt;förslag. Promemorieförslaget innebar dock att koncernbidrag inte skulle&lt;br&gt;kunna ges med avdragsrätt om mottagaren är ett svenskt företag som&lt;br&gt;enligt ett skatteavtal skall anses ha hemvist i en utländsk stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksskatteverket anför att förslaget till 35 kap. 3 §&lt;br&gt;IL kan få oönskade effekter om det svenska företaget som på grund av&lt;br&gt;skatteavtal fått hemvist i en utländsk stat bedriver näringsverksamhet i&lt;br&gt;Sverige genom ett fast driftställe. Verket nämner som exempel ett svenskt&lt;br&gt;dotterföretag som har sin verkliga ledning i Frankrike och därmed&lt;br&gt;hemvist i Frankrike på grund av skatteavtalet. Det svenska företaget&lt;br&gt;bedriver näringsverksamhet i Sverige genom ett fast driftställe. Om det&lt;br&gt;fasta driftstället tar emot koncernbidrag från det svenska moderföretaget&lt;br&gt;får moderföretaget inte göra avdrag för koncernbidraget på grund av&lt;br&gt;utformningen av förslaget till punkt 4 i den nämnda paragrafen. Verket&lt;br&gt;anför också att det är oklart om reglerna gäller det utländska bolaget eller&lt;br&gt;dess fasta driftställe här. Flera remissinstanser ifrågasätter om inte den&lt;br&gt;nya punkten 5 i 35 kap. 3 § om att näringsverksamheten inte får vara&lt;br&gt;undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett skatteavtal täcker&lt;br&gt;den nuvarande punkten 4 om hemvist utomlands enligt ett skatteavtal. Se&lt;br&gt;också vad Näringslivets Skattedelegation och Handelshögskolan i&lt;br&gt;Stockholm anfört under rubriken Allmänt, avsnitt 5.1.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bakgrunden till regeringens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt svensk skattelagstiftning behandlas varje företag för sig oavsett om&lt;br&gt;det är ett fristående företag eller om det ingår i en koncern. I&lt;br&gt;skattelagstiftningen har dock olika hänsyn tagits till kon-&lt;br&gt;cemförhållanden. Målet har varit att skattebelastningen för en koncern&lt;br&gt;inte skall vara större än om hela koncernens verksamhet hade drivits av&lt;br&gt;ett enda företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om s.k. öppna koncernbidrag infördes år 1965 (prop.&lt;br&gt;1965:126, bet. 1965:BevU43, SFS 1965:573) i 43 § 3 mom. den&lt;br&gt;upphävda kommunalskattelagen (1928:370, KL). Bestämmelserna som&lt;br&gt;innebär att givaren gör avdrag för bidraget och mottagaren tar upp det&lt;br&gt;som intäkt finns nu i 35 kap. IL. Reglerna har ändrats i flera avseenden&lt;br&gt;efter år 1965. För rätt till avdrag för koncernbidrag krävdes när reglerna&lt;br&gt;infördes att moderföretaget var ett svenskt aktiebolag, en svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening eller en svensk skadeförsäkringsanstalt och att&lt;br&gt;dotterföretaget var ett svenskt aktiebolag. Bestämmelserna reviderades år&lt;br&gt;1979 (SOU 1977:86, prop. 1978/79:210, bet. 1978/79:SkU57, SFS&lt;br&gt;1979:612). Utvidgningen innebar att ett bidrag kan lämnas direkt mellan&lt;br&gt;olika koncernföretag i stället för att som tidigare behöva &amp;quot;slussas&amp;quot; genom&lt;br&gt;en kedja av företag. Bestämmelserna flyttades år 1984 till 2 § 3 mom.&lt;br&gt;SIL i samband med att den kommunala taxeringen av juridiska personer&lt;br&gt;slopades (Ds Fi 1984:9, prop. 1984/85:70, bet. 1984/85:SkU23, SFS&lt;br&gt;1984:1060). Vid 1990 års skattereform utvidgades dels kretsen av&lt;br&gt;moderföretag till att omfatta sparbanker, dels kretsen av dotterföretag till&lt;br&gt;att omfatta ekonomiska föreningar. Vidare kunde bestämmelserna&lt;br&gt;förenklas genom att all inkomst för juridiska personer hänfördes till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstslaget näringsverksamhet. År 1998 utvidgades kretsen av&lt;br&gt;moderföretag till att omfatta stiftelser och ideella föreningar som inte är&lt;br&gt;undantagna från skattskyldighet samt alla ömsesidiga försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare framgått gäller bestämmelserna bara för svenska&lt;br&gt;koncerner, dvs. moderföretaget skall enligt 35 kap. 2 § IL vara ett svenskt&lt;br&gt;företag. Dotterföretagen skall vara helägda svenska aktiebolag eller&lt;br&gt;ekonomiska föreningar. Med att ett företag är helägt avses att det till mer&lt;br&gt;än 90 procent ägs av moderföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att koncernbidrag skall kunna lämnas med avdragsrätt måste vissa i&lt;br&gt;lagen angivna villkor vara uppfyllda. Bestämmelserna om koncernbidrag&lt;br&gt;har en stark koppling till bestämmelserna om skattefria utdelningar på&lt;br&gt;näringsbetingade andelar i 24 kap. IL. I annat fall skulle&lt;br&gt;kedjebeskattningen kunna kringgås genom att koncembidragsreglema&lt;br&gt;tillämpas i de fall avsikten varit att den skall upprätthållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag kan först och främst lämnas mellan moderföretaget och ett&lt;br&gt;helägt dotterföretag och mellan helägda dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bidrag från ett moderföretag till ett annat svenskt aktiebolag än ett&lt;br&gt;helägt dotterföretag får dras av om förutsättningarna har varit sådana&lt;br&gt;under hela beskattningsåret eller sedan mottagaren började bedriva&lt;br&gt;näringsverksamhet att mottagaren genom fusioner mellan moder- och&lt;br&gt;dotterföretag hade kunnat gå upp i moderföretaget (fusionsregeln). En&lt;br&gt;fusion skall anses kunna ske om ett moderföretag äger mer än 90 procent&lt;br&gt;i dotterföretaget. Ett koncernbidrag får slutligen lämnas med avdragsrätt&lt;br&gt;till ett annat företag inom koncernen om givaren hade med avdragsrätt&lt;br&gt;kunnat ge ett bidrag till ett annat företag och bidraget därefter, direkt eller&lt;br&gt;genom förmedling av ytterligare företag, hade kunnat vidarebefordras till&lt;br&gt;mottagaren, och varje företag hade haft rätt till avdrag för det vi-&lt;br&gt;darebefordrade koncernbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Syftet med koncembidragsreglema är att ge möjlighet för företagen att&lt;br&gt;utjämna resultatet inom koncernen. Koncembidragsreglema är som&lt;br&gt;framgått bara tillämpliga på svenska moderföretag och svenska&lt;br&gt;dotterföretag. Det innebär att systerföretag inte kan lämna koncernbidrag&lt;br&gt;mellan sig om moderföretaget är ett utländskt företag. Om ett&lt;br&gt;mellanliggande företag inte är svenskt kan inte heller fusionsregeln&lt;br&gt;tillämpas. Koncernbidrag kan inte heller lämnas mellan ett utlandsägt fast&lt;br&gt;driftställe i Sverige och ett svenskt företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är allt vanligare med utländska inslag i de svenska koncernerna.&lt;br&gt;Det är därför viktigt för svenskt näringsliv att skattereglerna inte&lt;br&gt;försvårar etablering av koncerner som sträcker sig över gränserna. Det är&lt;br&gt;också nödvändigt att Sverige framstår som ett attraktivt land för&lt;br&gt;utländska investeringar. Det finns därför skäl att ompröva begränsningen&lt;br&gt;i koncembidragsreglema till rent svenska koncerner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningar som finns i vår skattelagstiftning blir som tidigare&lt;br&gt;framgått i många fall verkningslösa genom våra internationella&lt;br&gt;åtaganden. Såsom framgått av avsnitt 4.1 finns det i de flesta skatteavtal&lt;br&gt;som Sverige ingått med andra länder en icke-diskrimineringsklausul som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innebär att ett utlandsägt svenskt företag eller ett utlandsägt fast Prop. 2000/01:22&lt;br&gt;driftställe skall behandlas på samma sätt som ett svenskägt företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlandsägda systerföretag kan på grund av diskrimineringsförbudet i&lt;br&gt;skatteavtal i många fall sinsemellan lämna och ta emot koncernbidrag&lt;br&gt;med skatterättslig verkan (RÅ 1987 ref. 158). Av Regeringsrättens dom i&lt;br&gt;rättsfallet RÅ 1993 ref. 91 I framgår att koncernbidrag kan lämnas med&lt;br&gt;avdragsrätt från ett svenskt företag till ett annat svenskt företag även om&lt;br&gt;ett mellanliggande företag är utländskt. I rättsfallet ägde det svenska&lt;br&gt;företaget A indirekt genom det helägda amerikanska bolaget B samtliga&lt;br&gt;aktier i det svenska företaget C. På grund av icke-&lt;br&gt;diskrimineringsklausulen i skatteavtalet kunde koncernbidrag lämnas&lt;br&gt;med avdragsrätt från A till C.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I RÅ 1993 ref. 91 II godtogs inte att ett koncernbidrag lämnas då det&lt;br&gt;bland de företag som berördes fanns såväl företag med hemvist i&lt;br&gt;Tyskland som i Schweiz. Skatteavtalen med Tyskland och Schweiz&lt;br&gt;innehåller vardera ett diskrimineringsförbud. Avdrag förutsatte enligt&lt;br&gt;Regeringsrätten att diskrimineringsförbuden i de båda avtalen&lt;br&gt;tillämpades samtidigt. Eftersom bestämmelserna i varje skatteavtal är&lt;br&gt;avsedda att tillämpas enbart de avtalsslutande staterna emellan och inte&lt;br&gt;gentemot en stat som inte är avtalspart fanns inte utrymme för en sådan&lt;br&gt;tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en dom den 18 november 1999 i mål C-200/98, X AB och Y AB,&lt;br&gt;REG 1999, s. 1-8261, har EG-domstolen emellertid slagit fast att det&lt;br&gt;strider mot artikel 43 i EG-fördraget om förbud mot inskränkningar i&lt;br&gt;etableringsfriheten att tillämpa en ordning som innebär att ett&lt;br&gt;koncernbidrag inte tillerkänns skatterättslig verkan när moderbolaget&lt;br&gt;äger det mottagande bolaget tillsammans med två eller flera helägda&lt;br&gt;utländska dotterbolag som har säte i olika medlemsstater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 4.2 har det redovisats att det kan vara oförenligt med&lt;br&gt;etableringsfriheten i artikel 43 i EG-fördraget att inte behandla utländska&lt;br&gt;företags fasta driftställen på samma sätt som inhemska företag (se EG-&lt;br&gt;domstolens dom den 21 september 1999 i mål C-307/97, Compagnie de&lt;br&gt;Saint-Gobain, REG 1999, s. 1-6161). Reglerna om etableringsfrihet har&lt;br&gt;även andra verkningar. Av EG-domstolens dom den 16 juli 1998 i mål C-&lt;br&gt;264/96, Imperial Chemical Industries plc (ICI) REG 1998, s. 1-4695,&lt;br&gt;framgår att det strider mot etableringsfriheten om en medlemsstat inte ger&lt;br&gt;samma förmåner åt företag som ingår i en koncern med företag i en&lt;br&gt;annan medlemsstat som de företag får som ingår i en koncern som består&lt;br&gt;av företag i samma medlemsstat. Enligt EG-domstolen är det inte tillåtet&lt;br&gt;att föreskriva att rätten till en skattelättnad för ett holdingbolag i en&lt;br&gt;medlemsstat är beroende av om bolagets verksamhet huvudsakligen eller&lt;br&gt;uteslutande består i att inneha aktier i dotterbolag som är etablerade i den&lt;br&gt;egna medlemsstaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den utsträckning som våra nationella koncembidragsregler behandlar&lt;br&gt;företag olika om det i koncernen finns utländska företag som hör hemma&lt;br&gt;i en annan medlemsstat i EES skall bestämmelserna inte tillämpas.&lt;br&gt;Reglerna om koncernbidrag bör därför anpassas så att de överensstämmer&lt;br&gt;med våra internationella åtaganden. Vid tillämpning av&lt;br&gt;koncembidragsreglema bör med svenskt företag jämställas utländska&lt;br&gt;bolag som hör hemma i en stat inom EES. Ett krav som naturligtvis bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upprätthållas för avdragsrätt för koncernbidrag är dock att både givaren&lt;br&gt;och mottagaren av koncernbidraget är skattskyldiga för&lt;br&gt;näringsverksamhet i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även utlandsägda fasta driftställen i Sverige som ingår i en koncern&lt;br&gt;där det också finns andra koncernföretag i Sverige bör kunna ge och ta&lt;br&gt;emot koncernbidrag med skatterättslig verkan om övriga förutsättningar&lt;br&gt;för koncernbidrag är uppfyllda. Sådana fasta driftställen i Sverige bör&lt;br&gt;därför jämställas med svenska företag om de utländska företagen som&lt;br&gt;bedriver verksamheten här motsvarar sådana svenska företag som kan&lt;br&gt;vara moderföretag eller dotterföretag samt kravet på kvalificerat ägande&lt;br&gt;enligt 35 kap. 2 § IL är uppfyllt. Vidare skall koncernbidraget tas upp&lt;br&gt;som intäkt i en näringsverksamhet som beskattas i Sverige och&lt;br&gt;näringsverksamheten som bedrivs här far inte vara undantagen från&lt;br&gt;beskattning genom ett skatteavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts har reglerna en stark koppling till reglerna om&lt;br&gt;skattefri utdelning på näringsbetingade andelar. Utvidgningen bör därför&lt;br&gt;begränsas till utländska bolag som hör hemma i en stat inom EES, jfr&lt;br&gt;avsnitt 5.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett koncernbidrag far enligt 35 kap. 3 § punkten 4 inte dras av om&lt;br&gt;mottagaren är ett svenskt företag som på grund av ett skatteavtal har&lt;br&gt;hemvist i en utländsk stat. Såsom Riksskatteverket anför bör svenska&lt;br&gt;företag med hemvist i en stat inom EES behandlas på samma sätt som&lt;br&gt;andra företag som hör hemma i en stat inom samarbetsområdet om&lt;br&gt;företaget är skattskyldigt för näringsverksamhet i Sverige. Ett svenskt&lt;br&gt;företag som på grund av ett skatteavtal har hemvist i en utländsk stat och&lt;br&gt;bedriver näringsverksamhet i Sverige genom ett fast driftställe bör vid&lt;br&gt;tillämpning av koncembidragsreglema därför jämställas med svenska&lt;br&gt;företag. Detta bör dock inte gälla företag som enligt avtal har hemvist i&lt;br&gt;en stat utanför EES. För dessa fall bör den nämnda bestämmelsen finnas&lt;br&gt;kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändringar i 35 kap. 3-5 §§ IL och att en ny&lt;br&gt;paragraf, 2 a §, tas in i 35 kap. i IL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 35 kap. 3-6 §§ IL anges under vilka förutsättningar och i vilka&lt;br&gt;situationer koncernbidrag kan lämnas med avdragsrätt. Riksskatteverket&lt;br&gt;anför att det kan uppstå oklarhet beträffande rekvisiten i 35 kap. 3 § för&lt;br&gt;att koncernbidrag skall kunna ges med avdragsrätt. Enligt verket kan&lt;br&gt;fråga uppkomma om rekvisiten tar sikte på det utländska bolaget i sig&lt;br&gt;eller om de avser det fasta driftstället. Enligt förslaget till 35 kap. 2 a §&lt;br&gt;jämställs det utländska bolaget med ett svenskt företag. Vad som sägs om&lt;br&gt;givare och mottagare i 3 § tar sikte på det utländska bolaget om inte&lt;br&gt;något annat framgår av en bestämmelse. Den nya föreslagna punkten 5&lt;br&gt;tar däremot sikte på det fasta driftstället. I den anges att koncernbidraget&lt;br&gt;skall hänföra sig till en näringsverksamhet som inte är undantagen från&lt;br&gt;beskattning i Sverige enligt ett skatteavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedan redovisas vad förslaget innebär för de olika&lt;br&gt;koncembidragssituationema under förutsättning att koncernbidraget hos&lt;br&gt;mottagaren tas upp som intäkt i näringsverksamhet som beskattas i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om två utländska bolag hör hemma i två olika länder varav ett är ett&lt;br&gt;EES-land och det för båda länderna finns en icke-diskriminieringsklausul&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i ett skatteavtal skall bolaget som hör hemma i EES-landet enligt&lt;br&gt;förslaget behandlas som ett svenskt foretag. Det innebär att i en sådan&lt;br&gt;situation kommer bara ett avtal att tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag mellan moderföretag och helägt dotterföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 35 kap. 3 § IL kan bidrag lämnas mellan moderföretag och helägt&lt;br&gt;dotterföretag. Som förutsättning gäller att varken givaren eller&lt;br&gt;mottagaren är privatbostadsföretag, investmentföretag eller&lt;br&gt;förvaltningsföretag. Båda parterna skall redovisa bidraget öppet i&lt;br&gt;självdeklarationen vid samma års taxering. Dotterföretaget skall ha varit&lt;br&gt;helägt under hela beskattningsåret eller från det att dotterföretaget&lt;br&gt;påbörjade sin verksamhet. Mottagaren far inte ha skatterättsligt hemvist i&lt;br&gt;en utländsk stat enligt ett skatteavtal. Om bidraget lämnas från dotter- till&lt;br&gt;moderföretaget far utdelning från dotterföretaget under beskattningsåret&lt;br&gt;inte vara skattepliktig för moderföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 1&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0322/prop_200001__22-2.png" style="width:46pt;height:67pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Bidrag mellan moder- och dotterföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts förutsätter förslaget att både givaren och mottagaren av&lt;br&gt;koncernbidraget är skattskyldiga for näringsverksamhet här för att&lt;br&gt;koncernbidrag skall kunna lämnas mellan dem med avdragsrätt.&lt;br&gt;Koncernbidrag mellan moder- och dotterföretag kan således bara ges med&lt;br&gt;skatterättslig verkan om båda företagen är skattskyldiga i Sverige för&lt;br&gt;näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man bortser från utlandsägda fasta driftställen påverkar inte den&lt;br&gt;föreslagna ändringen möjligheten att lämna koncernbidrag med&lt;br&gt;avdragsrätt mellan moder- och dotterföretag. Utländska företag som inte&lt;br&gt;har ett fast driftställe i Sverige är inte skattskyldiga for&lt;br&gt;näringsverksamhet här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om moderföretaget däremot är ett sådant utländskt bolag med fast&lt;br&gt;driftställe i Sverige som hör hemma i ett land inom EES utvidgas&lt;br&gt;möjligheten att lämna koncernbidrag med avdragsrätt. I sådana fall&lt;br&gt;innebär förslaget att koncernbidrag kan lämnas mellan moderföretagets&lt;br&gt;fasta driftställe och dotterföretag, se figur 1, på samma sätt som om&lt;br&gt;moderföretaget är ett svenskt företag under förutsättning att&lt;br&gt;dotterföretagen är svenska. (Med svenskt avses i figurerna i detta avsnitt&lt;br&gt;ett svenskt företag, med utländskt ett utländskt företag och med uti. fast&lt;br&gt;driftställe ett utlandsägt fast driftställe här.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att det till och med blir möjligt att lämna&lt;br&gt;koncernbidrag mellan två utlandsägda fasta driftställen i Sverige om ett&lt;br&gt;utländskt moderföretag och dess utlandsägda dotterbolag båda bedriver&lt;br&gt;näringsverksamhet i Sverige vid fasta driftställen här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag mellan helägda dotterföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernbidrag kan enligt 35 kap. 4 § IL lämnas mellan helägda&lt;br&gt;dotterföretag om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- moderföretaget är ett investmentföretag eller förvaltningsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utdelning från dotterföretaget som ger koncernbidraget inte skall tas&lt;br&gt;upp som intäkt hos moderföretaget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utdelning från det dotterföretag som tar emot koncernbidraget skall&lt;br&gt;tas upp hos moderföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare gäller samma förutsättningar som för bidrag mellan moder- och&lt;br&gt;dotterföretag, nämligen att varken givare eller mottagare är&lt;br&gt;privatbostadsföretag, investmentföretag eller förvaltningsföretag. Båda&lt;br&gt;parterna skall redovisa bidraget öppet i självdeklarationen vid samma års&lt;br&gt;taxering. Dotterföretagen skall ha varit helägda under hela&lt;br&gt;beskattningsåret eller från det att dotterföretaget påbörjade verksamheten.&lt;br&gt;Slutligen får inte mottagaren ha hemvist i en utländsk stat enligt ett&lt;br&gt;skatteavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0322/prop_200001__22-3.png" style="width:88pt;height:58pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Bidrag mellan systerföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom bidraget skall lämnas mellan systerföretagen bör det krävas&lt;br&gt;att dotterföretagen är skattskyldiga för näringsverksamhet i Sverige.&lt;br&gt;Detta ligger implicit i dagens lagtext som förutsätter att moderföretaget är&lt;br&gt;svenskt. Som tidigare nämnts finns det inte skäl att ha kvar&lt;br&gt;begränsningen till svenskt företag. I Sverige skattskyldiga systerföretag&lt;br&gt;bör sinsemellan kunna ge koncernbidrag med avdragsrätt oavsett om&lt;br&gt;moderföretaget är ett svenskt eller utländskt företag, se figur 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget till 35 kap. 2 a § IL jämställs utländska bolag som hör&lt;br&gt;hemma i ett land inom EES med svenska bolag om givaren och&lt;br&gt;mottagaren av koncernbidraget är skattskyldiga i Sverige. Förslaget&lt;br&gt;innebär att systerföretagen kan lämna koncernbidrag mellan sig om&lt;br&gt;moderföretaget är ett utländskt bolag och det motsvarar ett svenskt&lt;br&gt;förvaltningsföretag eller investmentföretag. Koncernbidrag kan också&lt;br&gt;lämnas om moderbolaget är ett annat utländskt bolag eftersom utdelning&lt;br&gt;från ett svenskt dotterföretag inte tas upp som intäkt i sådan&lt;br&gt;näringsverksamhet hos moderbolaget i Sverige. Ett utländskt företag som&lt;br&gt;inte bedriver näringsverksamhet här är ju inte skattskyldigt i Sverige för&lt;br&gt;inkomst av näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget till 35 kap. 2 a § IL jämställs också utlandsägda fasta&lt;br&gt;driftställen som bedriver skattepliktig verksamhet här med svenska&lt;br&gt;företag om bolaget som bedriver verksamheten här är ett sådant utländskt&lt;br&gt;bolag som hör hemma i en stat inom EES. Koncernbidrag med&lt;br&gt;avdragsrätt kommer därför enligt förslaget att kunna lämnas mellan två&lt;br&gt;helägda svenska dotterföretag till ett utländskt företag, se figur 2, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellan ett utlandsägt fast driftställe och ett svenskt dotterföretag till ett Prop. 2000/01:22&lt;br&gt;utländskt bolag, se figur 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 3&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0322/prop_200001__22-4.png" style="width:100pt;height:58pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Utlandsägt fast driftställe och ett utlandsägt svenskt dotterföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag mellan företag som kan fusioneras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett koncernbidrag kan enligt bestämmelserna i 35 kap. 5 § IL lämnas från&lt;br&gt;ett svenskt moderföretag till ett annat svenskt aktiebolag än ett helägt&lt;br&gt;dotterföretag om ägarförhållandena varit sådana under hela&lt;br&gt;beskattningsåret att mottagaren genom fusioner kunnat gå upp i&lt;br&gt;moderföretaget. En fusion skall anses kunna ske om moderföretaget äger&lt;br&gt;mer än 90 procent av aktierna i ett dotterbolag. Samma förutsättningar&lt;br&gt;gäller som för bidrag mellan moder- och dotterföretag, nämligen att&lt;br&gt;varken givare eller mottagare är privatbostadsföretag, investmentföretag&lt;br&gt;eller förvaltningsföretag. Båda parterna skall redovisa bidraget öppet i&lt;br&gt;självdeklarationen vid samma års taxering. Dotterföretagen skall ha varit&lt;br&gt;helägda under hela beskattningsåret eller från det att något av&lt;br&gt;dotterföretagen påbörjade verksamheten. Slutligen far inte mottagaren ha&lt;br&gt;hemvist i en utländsk stat enligt ett skatteavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;| svenskt |&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;| utländskt |&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenskt/&lt;br&gt;uti. fast&lt;br&gt;driftställe&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag mellan moderföretag och dotterdotteraktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett svenskt moderföretag bör kunna lämna koncernbidrag till ett&lt;br&gt;svenskt dotterdotteraktiebolag även om dotterföretaget är ett utländskt&lt;br&gt;företag. Såsom framgått kan bidrag redan i dag lämnas i dessa fall om det&lt;br&gt;utländska företaget hör hemma i ett land med vilket Sverige ingått ett&lt;br&gt;skatteavtal som innehåller en diskrimineringsklausul. EG-domstolens&lt;br&gt;dom den 18 november 1999 i mål C-200/98 mellan X AB, Y AB och&lt;br&gt;Riksskatteverket, REG 1999, s. 1-8261, medför att rätten till avdrag för&lt;br&gt;koncernbidrag inte far vara beroende av om samtliga företag som genom&lt;br&gt;fusion skall kunna uppgå i moderföretaget är svenska företag. Däremot&lt;br&gt;bör det kunna krävas att givaren och mottagaren är svenska skattesubjekt.&lt;br&gt;Enligt förslaget jämställs ett utländskt företag med ett svenskt företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under förutsättning att både givaren och mottagaren av koncernbidraget&lt;br&gt;beskattas för näringsverksamhet i Sverige. Avdrag far därför göras för&lt;br&gt;koncernbidrag även om det mellanliggande dotterbolaget är utländskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utländskt dotterdotterföretag kan i stället ha ett fast driftställe i&lt;br&gt;Sverige, se figur 4. Koncernbidrag kommer att kunna lämnas från det&lt;br&gt;svenska moderföretaget till det utlandsägda fasta driftstället genom de&lt;br&gt;föreslagna lagändringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0322/prop_200001__22-5.png" style="width:92pt;height:91pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Bidrag från moderföretag till dotterdotterföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusionsregeln kan också bli tillämplig om två helägda dotterföretag&lt;br&gt;tillsammans äger ett dotterdotterföretag, se figur 5. Om det ena&lt;br&gt;dotterföretaget eller båda är utländska bör koncernbidrag ändå kunna ges&lt;br&gt;med avdragsrätt från moderföretaget till dotterdotterföretaget under&lt;br&gt;förutsättning att moderföretaget och dotterdotterföretaget är svenska&lt;br&gt;skattesubjekt. Fusionsregeln har med stöd av en diskrimineringsklausul i&lt;br&gt;skatteavtal ansetts tillämplig i dessa fall (RÅI 993 ref. 91 I).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avdrag för koncernbidrag emellertid förutsätter att två avtal skall&lt;br&gt;tillämpas samtidigt far avdrag inte göras eftersom bestämmelserna i varje&lt;br&gt;dubbelbeskattningsavtal är avsedda att tillämpas enbart de avtalsslutande&lt;br&gt;länderna emellan och inte i förhållande till en stat som inte är avtalspart&lt;br&gt;(RÅ 1993 ref. 91 II).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-domstolen konstaterade i domen den 18 november 1999 i mål C-&lt;br&gt;200/98, mellan X AB, Y AB och Riksskatteverket, REG 1999, s, 1-8261,&lt;br&gt;att det strider mot bestämmelserna i artikel 43 om etableringsfrihet i EG-&lt;br&gt;fördraget att i lagstiftningen särbehandla olika typer av koncernbidrag på&lt;br&gt;grundval av var dotterbolagen har sina säten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusionsregeln bör därför kunna tillämpas om koncernbidrag lämnas&lt;br&gt;mellan ett företag som är skattskyldigt här och ett annat företag som&lt;br&gt;också är skattskyldigt här om det ena företaget indirekt äger det andra&lt;br&gt;företaget tillsammans med dotterföretag, oavsett om ett eller flera av&lt;br&gt;mellanliggande dotterföretag har säte i annan stat inom EES, figur 6. De&lt;br&gt;utländska dotterföretagen kommer enligt förslaget i 35 kap. 2 a § IL att&lt;br&gt;jämställas med svenska företag om både givaren och mottagaren av&lt;br&gt;koncernbidraget är skattskyldiga för näringsverksamhet i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 6&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0322/prop_200001__22-6.png" style="width:129pt;height:93pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Bidrag från A till D&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär vidare att koncernbidrag kan ges med avdragsrätt&lt;br&gt;från ett moderföretag till ett utlandsägt fast driftställe i Sverige, se figur&lt;br&gt;7.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0322/prop_200001__22-7.png" style="width:148pt;height:107pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Bidrag från A till D&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag som kunnat förmedlas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 35 kap. 6 § IL om att bidrag kan lämnas direkt mellan&lt;br&gt;olika koncernföretag i stället för att &amp;quot;slussas&amp;quot; genom en kedja av företag&lt;br&gt;infördes år 1979. Som förutsättning gäller att givaren hade kunnat med&lt;br&gt;avdragsrätt enligt 35 kap. 3, 4 eller 5 § IL lämna koncernbidrag till ett&lt;br&gt;annat företag och bidraget därefter med avdragsrätt, direkt eller indirekt,&lt;br&gt;hade kunnat vidarebefordras till mottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B&lt;br&gt;svenskt/&lt;br&gt;uti. fast&lt;br&gt;driftställe&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;----1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utländskt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 OO %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;.....r.....&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D&lt;br&gt;svenskt/&lt;br&gt;uti.fa st&lt;br&gt;driftställe&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernbidrag från D till B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt forslagen kommer koncernbidrag att kunna lämnas trots att&lt;br&gt;moderföretaget och det ena dotterföretaget är utländska bolag eftersom&lt;br&gt;givaren och mottagaren är skattskyldiga här, se figur 8. Koncernbidrag&lt;br&gt;mellan B och D kan också lämnas om B och/eller D i figuren är&lt;br&gt;utlandsägda fasta driftställen i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 9&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0322/prop_200001__22-8.png" style="width:110pt;height:93pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Koncernbidrag mellan E och D&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande gäller om ett svenskt eller utländskt företag har utländska&lt;br&gt;dotterföretag som bedriver verksamhet vid fasta driftställen i Sverige, se&lt;br&gt;figur 9.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Kommissionärsförhållanden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelserna om kommissionärsföretag&lt;br&gt;utvidgas så att de också omfattar utländska bolag som motsvarar&lt;br&gt;svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar om de bedriver&lt;br&gt;verksamhet i Sverige vid ett fast driftställe och det utländska bolaget&lt;br&gt;hör hemma i en stat inom EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag. PromemoriefÖrslaget innebar dock att reglerna om&lt;br&gt;kommissionärsförhållanden inte är tillämpliga på svenska företag som&lt;br&gt;enligt skatteavtal skall anses ha hemvist i en utländsk stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Se vad Näringslivets Skattedelegation och&lt;br&gt;Handelshögskolan i Stockholm anfört under rubriken Allmänt, avsnitt&lt;br&gt;5.1.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bakgrunden till regeringens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med ett kommissionärsförhållande avses att ett företag&lt;br&gt;(kommissionärsföretaget) bedriver verksamhet i eget namn men för ett&lt;br&gt;annat företags (kommittentföretagets) räkning. Inkomsten hos&lt;br&gt;kommissionärsföretaget redovisas hos kommittentföretaget som om det&lt;br&gt;självt bedrivit verksamheten. Reglerna tillämpas bara på svenska företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om kommissionärs- och kommittentföretag infördes år&lt;br&gt;1965 (SOU 1964:29, prop. 1965:126, bet. 1965:BevU43, SFS 1965:573).&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De placerades då i 43 § 2 mom. KL. Regleringen innebar i huvudsak en&lt;br&gt;kodifiering av praxis och uteslöt inte att beskattning kunde ske hos ett&lt;br&gt;&amp;quot;huvudföretag&amp;quot; även om de i lagtexten angivna villkoren inte var&lt;br&gt;uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1979 gjordes omfattande ändringar i bestämmelserna (SOU&lt;br&gt;1977:86, prop. 1978/79:210, bet. 1978/79:SkU57, SFS 1979:612). Bl.a.&lt;br&gt;infördes som villkor att företagen har rätt till avdrag för koncernbidrag&lt;br&gt;till varandra. Vidare skrevs bestämmelserna om med den utgångspunkten&lt;br&gt;att de uttömmande skulle reglera frågan när inkomsterna far redovisas&lt;br&gt;hos ett huvudföretag. Stora delar av bestämmelserna flyttades över till en&lt;br&gt;ny punkt 2 av anvisningarna till 43 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den kommunala taxeringen av juridiska personer slopades år 1984&lt;br&gt;flyttades bestämmelserna över till 2 § 2 mom. SIL (Ds Fi 1984:9, prop.&lt;br&gt;1984/85:70, bet. 1984/85:SkU23, SFS 1984:1060-1061).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid 1990 års skattereform gjordes i huvudsak den ändringen att ordet&lt;br&gt;rörelse byttes ut mot ordet verksamhet (SOU 1989:34, prop.&lt;br&gt;1989/90:110, bet. 1989/90:SkU30, SFS 1990:651). Bestämmelserna om&lt;br&gt;kommissionärsförhållanden finns i 36 kap. IL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som framgått kan ett kommissionärsföretag bara vara ett svenskt&lt;br&gt;aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som bedriver verksamhet i&lt;br&gt;eget namn för ett eller flera andra svenska aktiebolags eller svenska&lt;br&gt;ekonomiska föreningars räkning. Om ett utländskt bolag har ett svenskt&lt;br&gt;dotterföretag och det utländska bolaget dessutom bedriver verksamhet i&lt;br&gt;Sverige vid ett fast driftställe här kan det utlandsägda svenska&lt;br&gt;dotterföretaget exempelvis inte bedriva sin verksamhet i kommission&lt;br&gt;genom det fasta driftstället i Sverige. Sannolikt är begränsningen till&lt;br&gt;svenska företag oförenlig med etableringsfriheten enligt artikel 43 i EG-&lt;br&gt;fördraget, jfr avsnitt 5.4 när det gäller rätten till avdrag för&lt;br&gt;koncernbidrag. Bestämmelserna bör därför ändras så att även utländska&lt;br&gt;fasta driftställen i Sverige omfattas av bestämmelserna. Som krav bör&lt;br&gt;gälla att inkomsten från kommissionärsverksamheten som bedrivs här&lt;br&gt;skall tas upp som intäkt i näringsverksamhet som beskattas i Sverige.&lt;br&gt;Motsvarande bör gälla om ett svenskt företag enligt ett skatteavtal har&lt;br&gt;hemvist i en utländsk stat om företaget beskattas för näringsverksamhet i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om kommissionärsförhållanden gäller under&lt;br&gt;förutsättning att kommissionärs- och kommittentföretaget har rätt till&lt;br&gt;avdrag för koncernbidrag som de lämnar till varandra. Förslaget om&lt;br&gt;ändring av koncembidragsreglema (jfr avsnitt 5.4) far alltså genomslag&lt;br&gt;även för företag i kommissionärsförhållande. Beträffande regeringens&lt;br&gt;inställning till remissinstansernas synpunkter på begränsningen till&lt;br&gt;företag som hör hemma i en stat inom EES, se avsnitt 5.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder att en ny paragraf, 36 kap. 2 a §, införs i IL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Avdrag för egenavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Avdrag för beräknade egenavgifter för&lt;br&gt;beskattningsåret skall få göras även för egenavgifter som belöper sig&lt;br&gt;på inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet som bedrivs&lt;br&gt;utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på avsättning i räkenskaperna för att enskilda näringsidkare&lt;br&gt;som är bokslutsföretag skall få göra avdrag för egenavgifter slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Det lämnades inte något förslag om avdrag&lt;br&gt;för egenavgifter som avser näringsverksamhet som bedrivits utomlands.&lt;br&gt;Frågan har beretts inom Finansdepartementet och synpunkter har under&lt;br&gt;hand inhämtats från Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningskommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker förslaget att&lt;br&gt;slopa avsättningskravet. Riksskatteverket anser att ett genomförande av&lt;br&gt;förslaget skulle innebära förenklingar för såväl företagarna som&lt;br&gt;skatteförvaltningen. Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF anser&lt;br&gt;däremot att enskilda näringsidkares skatter och avgifter egentligen borde&lt;br&gt;redovisas i näringsverksamheten. Detta är dock inte förenligt med dagens&lt;br&gt;regler. Eftersom näringsverksamhet inte beskattas självständigt fullt ut&lt;br&gt;bör egenavgiftema inte heller kostnadsföras i näringsverksamheten.&lt;br&gt;Svenska Revisorsamfundet SRS anser inte att skattereglerna bör ändras.&lt;br&gt;Förbundet anser att skatter och egenavgifter borde hänföras till&lt;br&gt;näringsverksamheten och inte till den privata sektorn. Avsättning för&lt;br&gt;egenavgifter bör därför göras i redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bakgrunden till regeringens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vad som gäller för avdrag för egenavgifter och om återföring av sådana&lt;br&gt;avdrag regleras numera i 16 kap. 29-31 §§ IL. Bestämmelserna skall&lt;br&gt;även tillämpas på särskild löneskatt enligt 2 § lagen (1990:659) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, och allmän löneavgift&lt;br&gt;enligt 2 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift (2 kap. 26 § IL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Själva avdragsbestämmelsema finns i 16 kap. 29 § IL. Enligt första&lt;br&gt;stycket skall debiterade egenavgifter dras av till den del de avser&lt;br&gt;näringsverksamheten. Om avgifterna sätts ned skall motsvarande del av&lt;br&gt;avdraget återföras det beskattningsår då debiteringen ändras. Avdrag&lt;br&gt;skall enligt andra stycket dessutom göras för ett belopp som sätts av för&lt;br&gt;att täcka egenavgiftema för beskattningsåret. Avdraget skall återföras det&lt;br&gt;följande beskattningsåret. Enligt tredje stycket får den som är skyldig att&lt;br&gt;upprätta årsbokslut eller årsredovisning enligt bokföringslagen&lt;br&gt;(1999:1078), BFL bara göra avdrag om en motsvarande avsättning görs i&lt;br&gt;räkenskaperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är endast sådana näringsidkare som är s.k. bokslutsföretag som&lt;br&gt;måste upprätta årsbokslut eller årsredovisning enligt BFL. Med företag&lt;br&gt;förstås en fysisk eller juridisk person som är bokföringsskyldig enligt&lt;br&gt;lagen (1 kap. 2 § första stycket 1 BFL). Ett företag är ett bokslutsföretag&lt;br&gt;om den årliga nettoomsättningen normalt uppgår till mer än tjugo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prisbasbelopp (1 kap. 2 § första stycket 2 g BFL). En fysisk person anses&lt;br&gt;dock inte som bokslutsföretag om han eller hon bedriver flera&lt;br&gt;verksamheter och har skilda bokföringar och nettoomsättningen enligt&lt;br&gt;varje enskild bokföring normalt inte uppgår till mer än tjugo&lt;br&gt;prisbasbelopp (1 kap. 2 § andra stycket och 4 kap. 4 § BFL). Även&lt;br&gt;enskilda näringsidkare som enligt gällande regler skall upprätta&lt;br&gt;bokföringen enligt bestämmelserna i jordbruksbokföringslagen&lt;br&gt;(1979:141) kommer fr.o.m. den 1 januari 2001 att i stället omfattas av&lt;br&gt;bestämmelserna i BFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskilda näringsidkare, vars nettoomsättning inte uppgår till tjugo&lt;br&gt;prisbasbelopp är inte bokslutsföretag och omfattas således inte av&lt;br&gt;avsättningskravet i 16 kap. 29 § tredje stycket IL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur avdraget enligt 16 kap. 29 § andra stycket IL beräknas framgår av&lt;br&gt;30 §. Avdraget skall beräknas på ett underlag som motsvarar överskottet i&lt;br&gt;näringsverksamheten före avdraget minskat med sjukpenning eller annan&lt;br&gt;ersättning som avses i 15 kap. 8 § och inkomst som räknas som inkomst&lt;br&gt;av anställning enligt 2 kap. 3-5, 15 och 16 §§ lagen (1998:674) om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension. Avdraget far uppgå till högst 25 procent&lt;br&gt;av underlaget. För den som skall betala särskild löneskatt får dock&lt;br&gt;avdraget uppgå till högst 20 procent. Avdrag skall göras bara för&lt;br&gt;näringsverksamhet här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller svenska handelsbolag skall enligt 16 kap. 31 § IL&lt;br&gt;avdraget för egenavgifter beräknas för varje delägare för sig och&lt;br&gt;avsättningarna göras hos delägarna. Detta innebär att handelsbolagets&lt;br&gt;nettoinkomst skall fördelas mellan delägarna och sedan far varje delägare&lt;br&gt;göra avdrag för debiterade egenavgifter och avdrag för avsättning för&lt;br&gt;egenavgifter med utgångspunkt i sin andel av bolagets nettoinkomst.&lt;br&gt;Delägarnas rätt att göra avdrag påverkas inte av en eventuell avsättning&lt;br&gt;för beräknade egenavgifter i handelsbolagets räkenskaper (prop.&lt;br&gt;1981/82:10 s. 63). Eftersom det är handelsbolaget och inte delägaren som&lt;br&gt;har bokföringsskyldighet behöver aldrig delägaren göra avsättning i&lt;br&gt;räkenskaperna för att fa dra av egenavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1976 infördes ett system med schablonavdrag för egenavgifter&lt;br&gt;(prop. 1975/76:178, bet. 1975/76:SkU68, SFS 1976:460). Avdraget fick&lt;br&gt;då göras i inkomstslagen rörelse och jordbruksfastighet. En avstämning&lt;br&gt;skedde senare mellan schablonavdraget och de faktiskt påförda&lt;br&gt;avgifterna. Tidigare hade egenavgifter dragits av som allmänt avdrag i&lt;br&gt;stället för som omkostnad i förvärvskällan. Vid beräkningen av avdraget&lt;br&gt;fick hänsyn inte tas till rörelse som bedrivits utanför Sverige. Vad som&lt;br&gt;gällde för delägare i handelsbolag förtydligades senare under året (prop.&lt;br&gt;1976/77:41, bet. 1976/77:SkU12, SFS 1976:1094).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande systemet med avdrag för egenavgifter har gällt sedan&lt;br&gt;1981 (prop. 1981/82:10, bet. 1981/82:SkU9, SFS 1981:1150).&lt;br&gt;Schablonavdraget ersattes då med en rätt till avdrag för belopp som sätts&lt;br&gt;av för att täcka de på beskattningsåret belöpande egenavgiftema.&lt;br&gt;Skyldigheten att göra avsättning i räkenskaperna för egenavgiftema&lt;br&gt;infördes samtidigt med de övriga bestämmelserna. Departementschefen&lt;br&gt;angav följande skäl för skyldigheten (prop. 1981/82:10 s. 52):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Enligt min mening tillgodoses önskemålet om enkelhet i&lt;br&gt;tillämpningen och kontrollen bäst om avdrag för egenavgifter, i likhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med vad som gäller för arbetsgivaravgifter, sker på grundval av den&lt;br&gt;skattskyldiges bokföring. Kravet på att bokföringsskyldigheten skall&lt;br&gt;fullgöras på sätt som överensstämmer med god redovisningssed&lt;br&gt;innebär att den skattskyldige inför bokslutet bör göra en beräkning av&lt;br&gt;de på beskattningsåret belöpande egenavgiftema och i bokslutet sätta&lt;br&gt;av ett belopp för att täcka avgifterna. Det avsatta beloppet återförs till&lt;br&gt;beskattning nästföljande beskattningsår och avräknas då mot de slutligt&lt;br&gt;bestämda avgifterna.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid 1990 års skattereform flyttades bestämmelserna över till det nya&lt;br&gt;inkomstslaget näringsverksamhet. Samtidigt bröts den del av&lt;br&gt;egenavgiftema som inte till någon del grundade rätt till&lt;br&gt;socialförsäkringsförmåner ut och fick benämningen särskild löneskatt.&lt;br&gt;Reglerna om avdrag för egenavgifter gjordes tillämpliga även på den&lt;br&gt;särskilda löneskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1993 sänktes procentsatsen för schablonavdraget från 25 till 23&lt;br&gt;procent på grund av att storleken på egenavgiftema sattes ned (prop.&lt;br&gt;1992/93:131, bet. 1992/93:SkU15, SFS 1992:1343). Samtidigt gjordes ett&lt;br&gt;tillägg om att den som betalade särskild löneskatt skulle göra avdrag med&lt;br&gt;en lägre procentsats (15 procent). Tillägget gjordes i förtydligande syfte&lt;br&gt;och innebar ingen ändring av gällande rätt (prop. 1992/93:131 s. 65). När&lt;br&gt;den allmänna löneavgiften infördes fr.o.m. 1996 års taxering för att&lt;br&gt;finansiera medlemskapet i EU gjordes bestämmelserna om egenavgifter&lt;br&gt;tillämpliga även på den avgiften. Samtidigt höjdes procentsatserna till 25&lt;br&gt;respektive 18 procent (prop. 1994/95:122, bet. 1994/95:SkU16, SFS&lt;br&gt;1994:1921). Schablonavdraget för den särskilda löneskatten ändrades&lt;br&gt;1997 till 20 procent i samband med att själva skatten höjdes (prop.&lt;br&gt;1997/98:1, bet. 1997/98:FiUl, SFS 1997:950).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om avdrag för egenavgifter fanns vid utgången av år&lt;br&gt;1999 i punkt 19 av anvisningarna till 23 § i den upphävda&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370), KL och, såvitt gällde återföring till&lt;br&gt;beskattning, även i punkt 13 av anvisningarna till 22 § KL. Numera finns&lt;br&gt;bestämmelserna alltså i 16 kap. 29-31 §§ IL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1995 föreslog Riksskatteverket att skyldigheten att göra avsättning i&lt;br&gt;räkenskaperna för egenavgifter skulle slopas av förenklingsskäl (RSV&lt;br&gt;Rapport 1995:10, Förslag till förenklingar i skattelagstiftningen, s. 119&lt;br&gt;f.). Enligt verket kunde det uppstå problem om den skattemässiga och&lt;br&gt;den bokföringsmässiga avsättningen inte stämde överens eller om det&lt;br&gt;skedde en taxeringsändring. Eftersom fa skattskyldiga gjorde&lt;br&gt;avsättningen i bokföringen skulle förslaget innebära en anpassning till&lt;br&gt;hur reglerna i praktiken hade tillämpats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Redovisningskommittén föreslog 1996 i sitt slutbetänkande&lt;br&gt;Översyn av redovisningslagstiftningen (SOU 1996:157) att kravet på&lt;br&gt;avsättning i räkenskaperna skulle slopas, dock av andra skäl än&lt;br&gt;Riksskatteverket. Starka skäl talade enligt kommitténs mening för att&lt;br&gt;näringsidkarens egenavgifter är hänförliga till näringsidkarens&lt;br&gt;privatekonomi. Avgifterna borde därför inte kostnadsföres i&lt;br&gt;näringsverksamheten. Bakgrunden till kommitténs ställningstagande var i&lt;br&gt;huvudsak följande. I redovisningen borde en klar åtskillnad göras mellan&lt;br&gt;näringsverksamhetens ekonomi och näringsidkarens privatekonomi.&lt;br&gt;Eftersom en enskild näringsverksamhet inte är ett särskilt skattesubjekt är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det näringsidkaren själv som beskattas för näringsverksamhetens resultat.&lt;br&gt;Både beträffande den löpande kostnadsredovisningen och beträffande&lt;br&gt;eventuell skuldföring i bokslutet borde därför gälla att näringsidkarens&lt;br&gt;inkomstskatt och egenavgifter inte skulle få bokföras i&lt;br&gt;näringsverksamheten. Avdragsrätten vid taxeringen borde sakna&lt;br&gt;betydelse vid redovisningen. Om näringsidkarens personliga skatter och&lt;br&gt;avgifter betalades med medel från näringsverksamheten skulle detta&lt;br&gt;bokföras som privata uttag. Kommitténs slutsats blev därför att&lt;br&gt;avsättningskravet skulle slopas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för beskattningsårets egenavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för beräknade egenavgifter för beskattningsåret får enligt 16 kap.&lt;br&gt;30 § tredje stycket IL göras bara för näringsverksamhet här i landet.&lt;br&gt;Detta kan medföra problem. En näringsverksamhet kan bedrivas&lt;br&gt;utomlands, t.ex. i ett annat EU-land, under sådana omständigheter att&lt;br&gt;inkomsten skall beskattas i Sverige och näringsidkaren omfattas av&lt;br&gt;svensk socialförsäkring. Avdrag för beskattningsårets egenavgifter får då&lt;br&gt;inte göras på de inkomster som hänför sig till näringsverksamheten i&lt;br&gt;utlandet. I en sådan situation får näringsidkaren löpande ligga ute med&lt;br&gt;pengar tills avgiftsuttaget på varje års inkomster slutligt har reglerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningen av avdraget till att endast gälla avgifter på inkomster&lt;br&gt;från näringsverksamhet från Sverige kan ses som ett etableringshinder&lt;br&gt;enligt EG-rätten. Dessutom kan de som drabbas uppfatta det som en&lt;br&gt;orättvisa som är svår att förklara. Avdrag bör således få göras även för&lt;br&gt;egenavgifter som belöper sig på inkomster från utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändring i 16 kap. 30 § IL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på avsättning i räkenskaperna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns goda skäl för att slopa kravet på avsättning i räkenskaperna för&lt;br&gt;att avdrag för egenavgiftema skall få göras. En enskild firma är inte&lt;br&gt;någon juridisk person och näringsidkaren är personligen ansvarig för den&lt;br&gt;inkomstskatt och de egenavgifter som är hänförliga till verksamheten.&lt;br&gt;Utgifter som inte hör till näringsverksamhet bör inte heller bokföras där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att Redovisningskommittén lämnade sitt slutbetänkande har&lt;br&gt;Bokföringsnämnden utfärdat en rekommendation om enskild&lt;br&gt;näringsidkares bokföring (BFN R 11). Rekommendationen trädde i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 1999 och skall tillämpas senast i fråga om det räkenskapsår&lt;br&gt;som inleds närmast efter den 31 december 1999. Rekommendationen&lt;br&gt;gäller i tillämpliga delar alla enskilda näringsidkare, både bokslutsföretag&lt;br&gt;och sådana näringsidkare som inte är skyldiga att upprätta årsbokslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av rekommendationen framgår bl.a. följande. Skatter som hör till&lt;br&gt;näringsverksamheten skall bokföras i verksamheten. Näringsidkarens&lt;br&gt;inkomstskatteskulder är privata skulder och skall inte bokföras i&lt;br&gt;verksamheten. Om näringsidkarens privata skatter och avgifter betalas&lt;br&gt;med verksamhetens medel skall betalningarna bokföras som&lt;br&gt;näringsidkarens privata uttag. Skatter som hör till näringsverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall bokföras i verksamheten men näringsidkarens inkomstskatt skall&lt;br&gt;inte bokföras som en kostnad i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsnämndens rekommendation bekräftar ytterligare att&lt;br&gt;näringsidkarens skatter och avgifter hör till den privata sfären och att de&lt;br&gt;inte bör kostnadsföras i näringsverksamheten. Kravet i 16 kap. 29 §&lt;br&gt;tredje stycket IL på att näringsidkaren skall ha gjort avsättning i bokslutet&lt;br&gt;för att fa dra av egenavgiftema är således inte förenligt med god&lt;br&gt;redovisningssed. Kravet medför dessutom merarbete för de näringsidkare&lt;br&gt;som är bokslutsföretag. Det skulle innebära en förenkling för dem att&lt;br&gt;slippa göra avsättningen i räkenskaperna. Kravet på avsättning bör därför&lt;br&gt;slopas. Förslaget medför en ändring i 16 kap. 29 § IL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.7 Gränsöverskridande omstruktureringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett uppskov med beskattningen av en&lt;br&gt;realisationsvinst som uppkommit på grund av ett internationellt&lt;br&gt;andelsbyte enligt den upphävda lagen (1994:1854) om&lt;br&gt;inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom&lt;br&gt;EG far vid en efterföljande koncemintem andelsavyttring eller ett&lt;br&gt;andelsbyte behandlas som kapitalvinst vid tillämpning av&lt;br&gt;bestämmelserna om koncemintema andelsavyttringar i 25 kap. och&lt;br&gt;andelsbyten i 49 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige fatt uppskov behöver inte kapitalvinsten&lt;br&gt;omedelbart tas upp som intäkt om det säljande eller avyttrade&lt;br&gt;företaget efter en koncemintem andelsavyttring upplöses genom en&lt;br&gt;fission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Förslagen fanns inte med i promemorian.&lt;br&gt;Frågorna har beretts inom Finansdepartementet och synpunkter har under&lt;br&gt;hand inhämtats från Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Handelshögskolan i Stockholm föreslår att&lt;br&gt;bestämmelsen i 25 kap. 7 § andra stycket IL utvidgas till att omfatta inte&lt;br&gt;bara de fall ett skatteavtal tillämpats utan även EG-fördraget.&lt;br&gt;Bestämmelsen anger att om den skattskyldige fatt uppskov med&lt;br&gt;beskattningen med tillämpning av ett diskrimineringsförbud i ett&lt;br&gt;skatteavtal, avses med svensk koncern även utländska motsvarigheter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bakgrunden till regeringens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vid överlåtelse av näringsbetingade andelar inom koncerner har sedan&lt;br&gt;länge uppskov erhållits med beskattningen av kapitalvinsten.&lt;br&gt;Bestämmelserna fanns ursprungligen i 2 § 4 mom. den upphävda lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL) och benämndes koncernregeln.&lt;br&gt;Bestämmelserna innebar att någon skattepliktig vinst inte beräknades då&lt;br&gt;näringsbetingade andelar överläts inom en koncern. När en andel såldes&lt;br&gt;av det köpande företaget beräknades skattepliktig reavinst eller&lt;br&gt;avdragsgill reaförlust som om det säljande och det köpande företaget&lt;br&gt;utgjort en skattskyldig. Koncemregeln fick bara tillämpas om det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;köpande företaget skulle ha beskattats i Sverige om det omedelbart efter&lt;br&gt;förvärvet sålt andelarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskjuten beskattning kunde också komma ifråga om andelar&lt;br&gt;avyttrades mot ersättning av andelar i det köpande företaget.&lt;br&gt;Bestämmelserna infördes genom 1990 års skattereform och togs in i 27 §&lt;br&gt;4 mom. SIL, den s.k. strukturregeln. Bestämmelsen ersatte en äldre&lt;br&gt;dispensregel vid omstrukturering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en konsekvens av medlemskapet i den Europeiska unionen (EU)&lt;br&gt;införlivades vissa EG-direktiv i den nationella rätten. På&lt;br&gt;företagsskatteområdet gällde det två direktiv, det s.k. fusionsdirektivet&lt;br&gt;(90/434/EEG) och det s.k. moder-dotterbolagsdirektivet (90/435/EEG)&lt;br&gt;som antogs den 23 juli 1990 av Europiska gemenskaperna råd (numera&lt;br&gt;Europiska unionens råd). EG-direktiven riktar sig till de stater som är&lt;br&gt;medlemmar i EU och förpliktar dem att i sina lagstiftningar införa regler&lt;br&gt;som medför sådana rättsverkningar som åsyftas med direktiven. Syftet&lt;br&gt;med direktiven är att möjliggöra gränsöverskridande omstruktureringar&lt;br&gt;utan omedelbara inkomstskattekonsekvenser respektive underlätta&lt;br&gt;gränsöverskridande dotterbolagsbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusionsdirektivet omfattar i huvudsak fyra olika förfaranden, nämligen&lt;br&gt;internationella fusioner, fissioner, andelsbyten och&lt;br&gt;verksamhetsöverlåtelser. Vart och ett av dessa förfaranden definieras i&lt;br&gt;direktivet. I artikel 2 led a definieras fusion. En fusion innebär att ett eller&lt;br&gt;flera bolags samtliga tillgångar och skulder överförs till ett annat bolag&lt;br&gt;samtidigt som det eller de överlåtande bolagen upplöses utan likvidation.&lt;br&gt;En fission innebär enligt led b att ett bolags tillgångar och skulder&lt;br&gt;fördelas på två eller flera bolag samtidigt som det överlåtande bolaget&lt;br&gt;upplöses utan likvidation. Ersättningen skall vid såväl fusion som fission&lt;br&gt;utgöras av andelar med viss möjlighet till kontantersättning. I svensk&lt;br&gt;civilrätt saknas dock bestämmelser om fission av svenska bolag. Vad som&lt;br&gt;avses med en verksamhetsöverlåtelse framgår av led c. Därmed avses ett&lt;br&gt;förfarande varigenom ett bolag, utan att upplösas, överlåter samtliga eller&lt;br&gt;en eller flera av sina verksamhetsgrenar till ett annat bolag mot ersättning&lt;br&gt;i aktier eller andelar i det bolag som tar emot de överförda tillgångarna.&lt;br&gt;Slutligen definieras ett andelsbyte i led d. Ett andelsbyte innebär att ett&lt;br&gt;bolag förvärvar andelar i ett annat bolag av andelsägare i det senare&lt;br&gt;bolaget. Ersättningen skall utgöras av andelar i det övertagande bolaget.&lt;br&gt;Som ersättning får också lämnas pengar motsvarande 10 % av det&lt;br&gt;nominella värdet av de andelar som lämnas som ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i våra inhemska omstruktureringsregler hade sådana&lt;br&gt;begränsningar som inte var tillåtna enligt fusionsdirektivet. Genom&lt;br&gt;lagstiftning år 1994 införlivades direktiven i svensk rätt. I lagen&lt;br&gt;(1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande&lt;br&gt;omstruktureringar inom EG (IGOL) infördes bestämmelser som innebar&lt;br&gt;att vissa omstruktureringar kunde genomföras utan några omedelbara&lt;br&gt;skattekonsekvenser. Det gällde internationella fusioner, fissioner,&lt;br&gt;andelsbyten och verksamhetsöverlåtelser. En förutsättning var att två&lt;br&gt;medlemsländer deltog i förfarandet. I fråga om andelsbyten gällde lagen&lt;br&gt;om någon andelsägare är hemmahörande i Sverige och om det&lt;br&gt;förvärvande bolaget är hemmahörande i annat land. Med anledning av&lt;br&gt;moder- dotterbolagsdirektivet gjordes vissa justeringar i 7 § 8 mom. SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningen som infördes år 1994 var provisorisk och skattelättnaderna&lt;br&gt;begränsades till vad direktiven krävde. Som skäl anfördes att&lt;br&gt;Företagsskatteutredningen i sitt fortsatta arbete skulle se över de svenska&lt;br&gt;interna reglerna for omstruktureringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i IGOL innebar att gränsöverskridande&lt;br&gt;omstruktureringar kunde ske utan omedelbara skattekonsekvenser. Vid&lt;br&gt;fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser föreskrevs en&lt;br&gt;kontinuitetsprincip innebärande att det eller de övertagande företagen&lt;br&gt;inträdde i den tidigare ägarens skattemässiga situation. Vid&lt;br&gt;internationella andelsbyten beräknades en reavinst men enligt 23 § IGOL&lt;br&gt;beskattades bara kontantdelen omedelbart. Reavinsten i övrigt&lt;br&gt;beskattades först när de mottagna andelarna avyttrades. Av 23 § framgick&lt;br&gt;vidare att om de mottagna andelarna avyttrades genom nytt internationellt&lt;br&gt;andelsbyte eller utslocknade på grund av en internationell fusion eller&lt;br&gt;fission fördes uppskovet vidare till andelama som mottogs vid det senare&lt;br&gt;förfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagsskatteutredningen har därefter sett över dessa frågor och&lt;br&gt;kommit med ett förslag till ändrade regler för omstruktureringar av&lt;br&gt;företag (SOU 1998:1). Förslagen gällde såväl svenska som&lt;br&gt;gränsöverskridande omstruktureringar. Förslagen lades till grund för&lt;br&gt;lagstiftning år 1998 varvid IGOL upphävdes. Den upphävda lagen skall&lt;br&gt;dock enligt övergångsbestämmelserna i lagen (1998:1618) om&lt;br&gt;upphävande av lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid&lt;br&gt;gränsöverskridande omstruktureringar inom EG (upphävandelagen) gälla&lt;br&gt;i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- internationella fusioner och fissioner på förfaranden som genomförts&lt;br&gt;före den 1 januari 1999,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- internationella verksamhetsöverlåtelser på överlåtelser före den 1&lt;br&gt;januari 1999, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- internationella andelsbyten på förvärv före den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några övergångsbestämmelser som tog sikte på efterföljande&lt;br&gt;förfaranden infördes inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagsskatteutredningens förslag innebar att generella regler skulle&lt;br&gt;införas för såväl svenska som internationella omstruktureringar.&lt;br&gt;Bestämmelser om andelsbyten togs in i lagen (1998:1601) om uppskov&lt;br&gt;med beskattningen vid andelsbyten, och om koncemintema&lt;br&gt;andelsöverlåtelser i lagen (1998:1602) om uppskov med beskattningen&lt;br&gt;vid andelsöverlåtelser inom koncerner. Bestämmelser om fusioner,&lt;br&gt;fissioner och verksamhetsöverlåtelser togs in i lagen (1998:1603) om&lt;br&gt;beskattningen vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att IL infördes år 1999 upphävdes lagarna och&lt;br&gt;bestämmelserna fördes över till 25, 37, 38 och 49 kap. IL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skälen till regeringens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Upphävandelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I IGOL fanns bestämmelser som innebar att uppskovsbeloppet från ett&lt;br&gt;andelsbyte kunde föras vidare vid efterföljande andelsbyten, fusioner&lt;br&gt;eller fissioner, 23 § tredje stycket. Såsom övergångsbestämmelserna är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utformade i upphävandelagen gäller inte dessa bestämmelser efter&lt;br&gt;utgången av år 1998. Uppskovsbeloppet kan inte heller foras vidare till&lt;br&gt;bestämmelserna i 25 kap. IL om koncemintema andelsavyttringar eller&lt;br&gt;till 49 kap. om andelsbyten eftersom IGOL var upphävd när IL infördes,&lt;br&gt;jfr 1 kap. 4 § lagen (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen&lt;br&gt;(1999:1229). Uppskovsbeloppet skall alltså tas upp som intäkt vid en&lt;br&gt;efterföljande transaktion. En sådan ordning kan inte vara förenlig med&lt;br&gt;fusionsdirektivet. En möjlighet bör därför införas for den skattskyldige&lt;br&gt;att begära att realisationsvinsten som uppkommit genom det&lt;br&gt;internationella andelsbytet behandlas som kapitalvinst vid tillämpning av&lt;br&gt;bestämmelserna i 25 kap. 6-27 §§ IL om andelar som mottagits som&lt;br&gt;ersättning vid ett internationellt andelsbyte avyttras genom en&lt;br&gt;koncemintem andelsavyttring och det finns förutsättningar for uppskov&lt;br&gt;med beskattningen av kapitalvinsten. Bestämmelserna i 25 kap. 6-27 §§&lt;br&gt;bör också gälla om de mottagna andelama utslocknar på grund av en&lt;br&gt;efterföljande fusion eller fission. Om det i stället uppstår en kapitalförlust&lt;br&gt;vid den efterföljande transaktionen men förutsättningarna för uppskov i&lt;br&gt;övrigt är uppfyllda bör uppskovsbeloppet ändå kunna behandlas som en&lt;br&gt;kapitalvinst vid tillämpning av nämnda bestämmelser om den&lt;br&gt;skattskyldige begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de mottagna andelarna i stället avyttras genom ett sådant&lt;br&gt;andelsbyte som avses i 49 kap. IL bör realisationsvinsten behandlas som&lt;br&gt;kapitalvinst vid beräkning av uppskovsbeloppet enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;det nämnda kapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändring i upphävandelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncerninterna andelsavyttringar och efterföljande fissioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bestämmelserna om koncemintema andelsavyttringar i 25 kap. IL&lt;br&gt;skall bli tillämpliga krävs enligt 14 § att moderbolaget är ett sådant&lt;br&gt;svenskt företag som anges där. Om den skattskyldige har fatt uppskov&lt;br&gt;med beskattningen av kapitalvinsten vid en koncemintem andelsavyttring&lt;br&gt;skall kapitalvinsten enligt huvudregeln i 17 § tas upp som intäkt först när&lt;br&gt;det inträffar en omständighet som medför att den avyttrade andelen inte&lt;br&gt;längre existerar eller innehas av ett företag inom samma svenska koncern.&lt;br&gt;Av 7 § andra stycket framgår att om den skattskyldige fatt uppskov med&lt;br&gt;beskattningen av kapitalvinsten med tillämpning av en bestämmelse i ett&lt;br&gt;skatteavtal, avses med svensk koncern också utländska motsvarigheter.&lt;br&gt;Handelshögskolan i Stockholm föreslår att 25 kap. 7 § andra stycket IL&lt;br&gt;utvidgas till att omfatta inte bara de fall det är ett skatteavtal som&lt;br&gt;tillämpats utan även EG-fördraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom Handelshögskolan påpekat diskrimineras koncerner där&lt;br&gt;moderbolaget är en utländsk juridisk person som inte hör hemma i en stat&lt;br&gt;med vilket Sverige ingått ett skatteavtal eftersom moderbolaget enligt&lt;br&gt;14 § skall vara ett svenskt företag. Om moderbolaget är en utländsk&lt;br&gt;juridisk person skall således kapitalvinsten vid den koncemintema&lt;br&gt;andelsavyttringen tas upp som intäkt omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 49 kap. IL finns bestämmelser om andelsbyten, dvs. ersättningen för&lt;br&gt;de avyttrade andelarna lämnas i form av andelar i det köpande företaget.&lt;br&gt;Vid andelsbyten inom koncerner gäller dock reglerna om koncemintema&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andelsavyttringar om förutsättningarna är uppfyllda för att tillämpa dessa&lt;br&gt;bestämmelser, 49 kap. 5 § IL. Bestämmelserna som innebär omedelbar&lt;br&gt;beskattning om moderbolaget är ett utländskt företag som hör hemma&lt;br&gt;inom EU är i sådana fall inte förenliga med fusionsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättningen inte utgörs av andelar omfattas regleringen inte av&lt;br&gt;fusionsdirektivet. Det är ändå inte uteslutet att bestämmelserna står i strid&lt;br&gt;med etableringsfriheten i artikel 43 i EG-fördraget. Mot denna bakgrund&lt;br&gt;anser regeringen att bestämmelserna bör ändras så att svensk koncern&lt;br&gt;även omfattar fall då moderbolaget i koncernen är ett utländskt bolag som&lt;br&gt;hör hemma inom EES. Av 2 kap. 5 § IL framgår att med en svensk&lt;br&gt;koncern avses en sådan grupp av företag eller andra näringsidkare som&lt;br&gt;enligt någon svensk lag bildar en koncern. Avsikten med förslaget är att&lt;br&gt;bestämmelserna bara skall gälla sådana koncerner som bildar en koncern&lt;br&gt;enligt svensk lag, med det undantaget att moderföretaget kan höra hemma&lt;br&gt;i en annat stat inom EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har också uppmärksammat att det vid tillämpning av&lt;br&gt;bestämmelserna om koncemintema andelsavyttringar saknas&lt;br&gt;bestämmelser om efterföljande fissioner i vissa fall. Om det säljande&lt;br&gt;företaget upphör att existera skall kapitalvinsten enligt huvudregeln i&lt;br&gt;20 § första stycket tas upp som intäkt. Detta gäller dock inte om det&lt;br&gt;säljande företaget genom en fusion går upp i ett företag som tillhör&lt;br&gt;samma svenska koncern. Något undantag från huvudregeln finns inte om&lt;br&gt;ett företag upphör att existera genom en fission. En internationell fission&lt;br&gt;får enligt fusionsdirektivet inte leda till några omedelbara&lt;br&gt;inkomstskattekonsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse som motsvarar den som gäller för fusioner saknar i&lt;br&gt;detta fall praktisk betydelse för fissioner eftersom det inte finns några&lt;br&gt;civilrättsliga interna regler om fissioner. Bestämmelser om fissioner har&lt;br&gt;ändå generellt tagits in i IL för att lagstiftningen skall vara komplett. I&lt;br&gt;vissa länder finns nämligen sådana civilrättsliga regler. Undantaget från&lt;br&gt;omedelbar beskattning bör därför också gälla när det säljande företaget&lt;br&gt;upphör att existera genom en fission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 24 § finns bestämmelser om att kapitalvinsten inte skall tas upp om&lt;br&gt;det avyttrade företaget går upp i ett annat företag genom en fusion och&lt;br&gt;det övertagande företaget ingår i samma svenska koncern som det&lt;br&gt;säljande företaget. Någon motsvarande bestämmelse finns inte om det&lt;br&gt;avyttrade företaget i stället upphör att existera genom en fission och de&lt;br&gt;övertagande företagen ingår i samma svenska koncern som det säljande&lt;br&gt;företaget. Det finns inte något skäl att behandla fusioner och fissioner&lt;br&gt;olika i dessa fall. Paragrafen bör därför kompletteras med en regel om&lt;br&gt;fissioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder ändringar i 25 kap. 14, 24 och 25 §§ och 49 kap.&lt;br&gt;22 § IL samt fyra nya paragrafer, 5 kap. 12-15 §§, i lagen (1999:1230)&lt;br&gt;om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.8&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Avdrag och avräkning för utländsk skatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelserna i lagen (1986:468) om&lt;br&gt;avräkning av utländsk skatt, AvrL, föreslås utvidgas till att omfatta&lt;br&gt;även begränsat skattskyldiga fysiska och juridiska personer om de&lt;br&gt;bedriver verksamhet här vid ett fast driftställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till avdrag för utländsk allmän skatt föreslås gälla även för&lt;br&gt;begränsat skattskyldiga som bedriver näringsverksamhet i Sverige vid&lt;br&gt;ett fast driftställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian föreslås ingen ändring i&lt;br&gt;bestämmelserna om avdrag för utländsk skatt vid inkomsttaxeringen.&lt;br&gt;Förslagen till ändringar i AvrL överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksskatteverket, Hovrätten för Västra Sverige&lt;br&gt;och Kammarrätten i Göteborg anför att ordet svenskt bör tas bort i&lt;br&gt;bestämmelsen om garantiavräkning i 1 § tredje stycket AvrL i&lt;br&gt;konsekvens med de ändringar som föreslås i 24 kap. 20 § IL.&lt;br&gt;Riksskatteverket och Hovrätten för Västra Sverige föreslår med&lt;br&gt;anledning av de utvidgade avräkningsmöjlighetema att en följdändring&lt;br&gt;görs i 65 kap. 16 § IL om avdrag för utländsk skatt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bakgrunden till regeringens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Före 1966 fanns ingen möjlighet att fullt ut undanröja dubbelbeskattning&lt;br&gt;såvida det inte fanns ett skatteavtal mellan Sverige och den utländska&lt;br&gt;staten. Den internationella dubbelbeskattningen kunde endast lindras&lt;br&gt;genom att omkostnadsavdrag för utländska allmänna skatter i vissa fall&lt;br&gt;medgavs. I rättspraxis finns i RÅ 1943 ref. 3 ett tidigt exempel på att&lt;br&gt;sådant avdrag medgavs för en i utlandet erlagd definitiv källskatt. Andra&lt;br&gt;rättsfall, såsom RÅ 1947 ref. 22, tolkades som att avdrag inte kunde&lt;br&gt;medges för annan utländsk skatt än definitiv källskatt. En allmän&lt;br&gt;möjlighet att dra av utländska allmänna skatter infördes i svensk lag först&lt;br&gt;1951 (prop. 1951:171, bet. 1951:BevU45, SFS 1951:324). Denna&lt;br&gt;avdragsrätt finns i dag i 16 kap. 19 § IL där det föreskrivs att allmän skatt&lt;br&gt;till en utländsk stat skall dras av, om den har betalats av en obegränsat&lt;br&gt;skattskyldig person på inkomster som anses ha sitt ursprung i den&lt;br&gt;utländska staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1966 infördes i dåvarande 24-28 §§ SIL interna regler om&lt;br&gt;avräkning av utländsk statlig skatt från svensk statlig inkomstskatt (prop.&lt;br&gt;1966:127, bet. 1966:BevU54, SFS 1966:730). Reglerna utvidgades år&lt;br&gt;1982 till att gälla även utländsk och svensk kommunalskatt. Samtidigt&lt;br&gt;infördes den s.k. overall-principen - vid avräkningen beaktas samtliga&lt;br&gt;utländska skatter och inkomster samtidigt - som blev tillämplig både vid&lt;br&gt;avräkning enligt intern rätt och avräkning enligt skatteavtal. År 1986&lt;br&gt;fördes de interna avräkningsreglema över till en särskild lag, lagen&lt;br&gt;(1986:468) om avräkning av utländsk skatt (prop. 1985/86:131, bet.&lt;br&gt;1985/86:SkU43).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 1 § AvrL framgår att endast obegränsat skattskyldiga har rätt till&lt;br&gt;avräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om avdrag och avräkning för utländsk skatt gäller bara&lt;br&gt;sådana fysiska och juridiska personer som är obegränsat skattskyldiga i&lt;br&gt;Sverige. Bestämmelserna innebär alltså att en utländsk fysisk eller&lt;br&gt;juridisk person som bedriver verksamhet i Sverige från ett fast driftställe&lt;br&gt;inte har rätt till avdrag eller avräkning om en inkomst även beskattas i en&lt;br&gt;utländsk stat, såvida en sådan rätt inte följer av ett skatteavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom framgått av de föregående avsnitten är det inte förenligt med&lt;br&gt;EG-fördragets bestämmelser om förbud mot inskränkningar i&lt;br&gt;etableringsfriheten att vägra utländska företag som är etablerade i ett land&lt;br&gt;inom EES samma förmåner vid beskattningen som inhemska företag far.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsernas tillämpningsområde bör därför utvidgas till att&lt;br&gt;omfatta begränsat skattskyldiga fysiska och juridiska personer som&lt;br&gt;bedriver verksamhet här från ett fast driftställe. Såsom remissinstanserna&lt;br&gt;anmärkt bör detta också gälla regeln om garantiavräkning i 1 § tredje&lt;br&gt;stycket AvrL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § AvrL föreskrivs att rätt till avräkning enligt 1 § första stycket inte&lt;br&gt;föreligger om statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, den&lt;br&gt;utländska skatten samt den utländska intäkten omfattas av&lt;br&gt;dubbelbeskattningsavtal. Syftet med denna bestämmelse är att klarlägga&lt;br&gt;att avräkning för en utländsk skatt inte medges i fall då den utländska&lt;br&gt;inkomsten som skatten belöper sig på är undantagen från beskattning&lt;br&gt;enligt ett skatteavtal (exempt). I det fall att den utländska inkomsten&lt;br&gt;omfattas av ett skatteavtal och det i avtalet föreskrivs att&lt;br&gt;dubbelbeskattning skall undanröjas genom avräkning av utländsk skatt&lt;br&gt;(credit) saknar bestämmelsen betydelse för den skattskyldige. Resultatet&lt;br&gt;blir i detta fall detsamma oavsett om avräkning sker med stöd av 1 §&lt;br&gt;AvrL eller skatteavtal. Skälet för detta är att i båda fallen skall 4-13 §§&lt;br&gt;AvrL tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett företag, som hör hemma i en stat med vilken Sverige ingått ett&lt;br&gt;skatteavtal (hemviststat), innehar ett fast driftställe i Sverige, föreskriver&lt;br&gt;detta avtal hur beskattningsrätten skall fördelas mellan Sverige och&lt;br&gt;hemviststaten. Det är emellertid inte i första hand förhållandet mellan&lt;br&gt;Sverige och hemviststaten som avses att regleras i förslaget till ändring&lt;br&gt;av 2 § AvrL utan förhållandet till en tredje stat. Om en skatt på en&lt;br&gt;utländsk inkomst som erlagts i en tredje stat belastar ett utländskt företags&lt;br&gt;fasta driftställe i Sverige skall Sverige medge avräkning för denna skatt&lt;br&gt;från svensk skatt på driftställets inkomst. I många fall torde avräkning&lt;br&gt;kunna ske för skatt erlagd i en tredje stat med stöd av artikeln om förbud&lt;br&gt;mot diskriminering i skatteavtalet mellan Sverige och hemviststaten. Med&lt;br&gt;hänsyn till att denna artikel inte alltid är utformad på samma sätt i alla&lt;br&gt;avtal och att tillämpningsområdet för sådana artiklar i skatteavtal inte&lt;br&gt;alltid är entydigt finns skäl att göra ett förtydligande i 2 § AvrL. Detta&lt;br&gt;förtydligande, som föreslås i ett nytt tredje stycke i 2 § AvrL, innebär att&lt;br&gt;bara för att de svenska och utländska skatterna samt den utländska&lt;br&gt;intäkten omfattas av skatteavtal skall rätten till avräkning enligt 1 § AvrL&lt;br&gt;inte i någon situation gå förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Termer och uttryck som används i AvrL har normalt samma innebörd&lt;br&gt;som motsvarande termer och uttryck i IL. Eftersom detta inte kommer till&lt;br&gt;uttryck i lagtexten bör en bestämmelse med denna innebörd tas in i AvrL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder ändringar dels i 1 och 2 §§ AvrL samt att det i&lt;br&gt;lagen införs en ny paragraf, 2 a §, dels i 16 kap. 19 § och 65 kap. 16 § IL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Övriga frågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 En justering av reglerna om beräkning av&lt;br&gt;skatteavdrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Om en arbetstagare inte lämnar föreskrivna&lt;br&gt;uppgifter får arbetsgivaren göra skatteavdrag enligt den skattetabell&lt;br&gt;som motsvarar skattesatsen for kommunal inkomstskatt for den ort där&lt;br&gt;arbetsgivaren har sitt kontor eller där ersättningen i annat fall betalas&lt;br&gt;ut, ökat med 10 % av avdraget enligt skattetabellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I prop. 1998/99:38 lade regeringen&lt;br&gt;bl.a. fram forslag om hur avgifter till registrerade trossamfund kan tas in&lt;br&gt;med statlig hjälp. Förslaget har antagits av riksdagen (bet.&lt;br&gt;1998/99:SkU17, rskr. 1998/99:206, SFS 1999:316). Hittills har&lt;br&gt;uppbördshjälp förekommit endast i fråga om avgift till Svenska kyrkan. I&lt;br&gt;framtiden kommer sannolikt flera trossamfund att ansöka om och beviljas&lt;br&gt;sådan uppbördshjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483) föreskrivs nu att om en&lt;br&gt;fysisk person inte fullgör sin skyldighet enligt 5 kap. 16 §, dvs. att lämna&lt;br&gt;arbetsgivaren sådana uppgifter att arbetsgivaren vet hur stort skatteavdrag&lt;br&gt;som skall göras, skall arbetsgivaren göra skatteavdrag enligt&lt;br&gt;skattetabellen for den ort där arbetsgivaren har sitt kontor eller där&lt;br&gt;ersättningen i annat fall betalas ut, ökat med 10 % av avdraget enligt&lt;br&gt;tabellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika tabeller kan gälla såväl for den ort där arbetsgivaren har sitt&lt;br&gt;kontor som for den ort där ersättningen i annat fall betalas ut. Detta&lt;br&gt;hänger samman med att det för varje ort finns en skattetabell för sådana&lt;br&gt;skattskyldiga som tillhör Svenska kyrkan och en för övriga. Om fler&lt;br&gt;trossamfund beviljas uppbördshjälp, kommer det att finns fler&lt;br&gt;skattetabeller för arbetsgivaren att välja emellan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta medför givetvis administrativa problem för arbetsgivarna när det&lt;br&gt;gäller att välja skattetabell om en arbetstagare inte fullgör sin&lt;br&gt;uppgiflsskyldighet enligt 5 kap. 16 § skattebetalningslagen. För att&lt;br&gt;underlätta valet av skattetabell för arbetsgivarna bör det i en sådan&lt;br&gt;situation vara tillåtet för arbetsgivaren att göra skatteavdrag enligt den&lt;br&gt;skattetabell som motsvarar skattesatsen för kommunal inkomstskatt för&lt;br&gt;den ort där arbetsgivaren har sitt kontor eller där ersättningen i annat fall&lt;br&gt;betalas ut, ökat med 10 % av avdraget enligt skattetabellen. Regeringen&lt;br&gt;föreslår en sådan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag föranleder en ändring i 8 kap. 6 &amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Beskattning av vissa ersättningar vid utbildning och&lt;br&gt;arbetslöshet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Från och med 1 augusti 2000 har ett flertal&lt;br&gt;ändringar genomförts beträffande vissa arbetsmarknadspolitiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;författningar. Till följd härav föreslås att skattereglerna i&lt;br&gt;inkomstskattelagen (1999:1229) och lagen (1999:1230) om&lt;br&gt;ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229) anpassas till den&lt;br&gt;nya lagstiftningen. Reglerna bör träda i kraft den 1 januari 2001,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Från och med den 1 augusti 2000&lt;br&gt;gäller ett flertal nya och förändrade författningar inom&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiken (prop. 1999/2000:98, bet. 1999/2000:AU07,&lt;br&gt;rskr. 1999/2000:230). Ändringarna innebär i huvudsak att antalet&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska författningar minskas och att bestämmelserna&lt;br&gt;blir förre, mer lättlästa och mer enhetliga. Till följd av detta bör även&lt;br&gt;vissa följdändringar göras på inkomstbeskattningens område. De&lt;br&gt;bestämmelser som berörs återfinns i 11 kap. 33, 35 och 36 §§ samt i&lt;br&gt;12 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229, IL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program trädde i kraft&lt;br&gt;den 1 augusti 2000 och ersatte bl.a. lagen (1997:1268) om kommuners&lt;br&gt;ansvar för ungdomar mellan 20 och 24 år. Den skattefrihet som gäller för&lt;br&gt;utvecklingsersättningar enligt den sist nämnda lagen (jfr 11 kap 33 § IL)&lt;br&gt;bör därmed ändras till att avse utvecklingsersättningar som betalas ut&lt;br&gt;enligt den nya lagen om arbetsmarknadspolitiska program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 11 kap. 35 § IL är särskilda bidrag till dem som deltar i&lt;br&gt;yrkesinriktad rehabilitering och arbetsmarknadsutbildning skattefria. Det&lt;br&gt;gäller också särskilda bidrag till dem som är likställda med sådana&lt;br&gt;deltagare. Bestämmelserna infördes 1959 och gällde ursprungligen all&lt;br&gt;ersättning men år 1973 infördes en begränsning till traktamenten och&lt;br&gt;särskilda bidrag. Genom IL har i lagtexten numera förtydligats att de&lt;br&gt;bidrag som avses är bl.a. bidrag till utgifter för nattlogi och resor. I&lt;br&gt;begreppet arbetsmarknadsutbildning har fram till den 1 augusti 2000&lt;br&gt;ingått de arbetsmarknadspolitiska insatserna arbetspraktik och&lt;br&gt;datorteksverksamhet. Bestämmelsen i IL bör anpassas till de nya reglerna&lt;br&gt;inom det arbetsmarknadspolitiska området. Någon förändring i sak är inte&lt;br&gt;avsedd. Skattefriheten bör även fortsättningsvis vara begränsad till de&lt;br&gt;nämnda slagen av kostnadsersättningar. Den bör också vara begränsad till&lt;br&gt;att avse samma personkrets som idag, dvs. personer som deltar i&lt;br&gt;arbetslivsinriktad rehabilitering, arbetsmarknadsutbildning eller annan&lt;br&gt;utbildning inom ramen för ett arbetsmarknadspolitiskt program,&lt;br&gt;arbetspraktik eller datorteksverksamhet. Skattefriheten bör liksom för&lt;br&gt;närvarande också gälla för särskilt stöd som betalas ut till ledsagare till&lt;br&gt;deltagare i fråga om sådan verksamhet eller till elever med&lt;br&gt;funktionshinder vid utbildning i grundskolan, gymnasieskolan eller&lt;br&gt;motsvarande utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 11 kap. 36 § IL anges vilka ersättningar vid arbetslöshet som skall tas&lt;br&gt;upp till beskattning. Under punkt 3 i paragrafen anges att ersättning i&lt;br&gt;samband med generationsväxling är skattepliktig. Generationsväxling&lt;br&gt;kan inte längre beslutas [förordningen (2000:632) om upphävande av&lt;br&gt;förordningen (1997:1287) om generationsväxling på arbetsmarknaden].&lt;br&gt;Med hänsyn härtill bör punkten 3 upphävas. Enligt förordningen&lt;br&gt;(1996:1100) om aktivitetsstöd lämnas från och med den 1 augusti 2000&lt;br&gt;aktivitetsstöd till den som tar del av de arbetsmarknadspolitiska program&lt;br&gt;som nämns i 4 &amp;nbsp;§ nämnda förordning. Dessa program är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsmarknadsutbildning, arbetspraktik, stöd till start av&lt;br&gt;näringsverksamhet, aktivitetsgaranti, vissa ungdomsinsatser och&lt;br&gt;förberedande insatser samt - fr.o.m. den 1 januari 2001 — projekt med&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitisk inriktning. Eftersom de ersättningar som avses i&lt;br&gt;nuvarande lydelse av 11 kap. 36 § punkt 2 och 4 IL fortsättningsvis&lt;br&gt;kommer att betalas ut i form av aktivitetsstöd bör dessa sammanföras i en&lt;br&gt;punkt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Rättelser i inkomstskattelagen m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Några uppenbara fel och inkonsekvenser med&lt;br&gt;anledning av införandet av inkomstskattelagen (1999:1229) skall rättas&lt;br&gt;till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: IL infördes år 1999 och trädde i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 2000. Lagen tillämpas första gången vid 2002 års taxering.&lt;br&gt;I IL har de flesta inkomstskattelagar arbetats in, förutom den upphävda&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370, KL) och den upphävda lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt, ytterligare 33 andra lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överföringen av bestämmelserna i de upphävda lagarna till IL har&lt;br&gt;några felaktigheter uppkommit. Det gäller uppenbara skrivfel såsom att&lt;br&gt;hänvisningar gjorts till fel paragraf. Vidare har det uppmärksammats att&lt;br&gt;det uppstått några inkonsekvenser beträffande terminologin och dylikt. I&lt;br&gt;propositionen föreslås att felaktigheterna och inkonsekvenserna rättas till.&lt;br&gt;Vilka ändringar som görs framgår av författningskommentarerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges försäkringsförbund har i en skrivelse hemställt att 58 kap.&lt;br&gt;17 § IL skall förtydligas på så sätt att det klargörs att en&lt;br&gt;pensionsförsäkring kan överlåtas mellan arbetsgivare och anställd. I 58&lt;br&gt;kap. 17 § föreskrivs att en pensionsförsäkring får överlåtas bara om en av&lt;br&gt;tre förutsättningar är uppfyllda. En av dessa förutsättningar lyder ”till&lt;br&gt;följd av ändring i anställningsförhållanden, förutsatt att försäkringen före&lt;br&gt;eller efter överlåtelsen är en tjänstepensionsförsäkring”. I motsvarande&lt;br&gt;bestämmelse i KL - punkt 1 trettonde stycket av anvisningarna till 31 § -&lt;br&gt;fanns orden ”ändring av” inte med. Försäkringsförbundet menar att&lt;br&gt;bestämmelsen genom detta tillägg i IL har fått en annan innebörd. När&lt;br&gt;bestämmelsen infördes anfördes i förarbetena (prop. 1975/76:31 s. 123)&lt;br&gt;att det bör vara möjligt för en anställd att överlåta en pensionsförsäkring&lt;br&gt;till sin arbetsgivare, t.ex. när en egenföretagare tar anställning. Vidare&lt;br&gt;anfördes att det bör vara möjligt att föra över äganderätten till en inte&lt;br&gt;slutbetald tjänstepensionsförsäkring till anställd i samband med att&lt;br&gt;anställningen upphör, varvid försäkringen skall likställas med&lt;br&gt;pensionsförsäkring som inte har tagits i samband med tjänst. Denna fråga&lt;br&gt;har nyligen prövats av Regeringsrätten (RÅ 2000 not. 76) som kom fram&lt;br&gt;till att också bestämmelsen i KL hade den innebörden att det skulle vara&lt;br&gt;fråga om ändrade anställningsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen 1999/2000:2 föreslogs följdändringar i ett stort antal&lt;br&gt;lagar. Det har uppmärksammats att några ytterligare följdändringar måste&lt;br&gt;göras i andra lagar. Det gäller lagen (1990:676) om skatt på ränta på&lt;br&gt;skogskontomedel m.m., förmögenhetsskattelagen (1997:323) och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattebetalningslagen (1997:483). Förslagen till dessa ändringar Prop. 2000/01:22&lt;br&gt;kommenteras i författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag om upphävande lämnas slutligen ifråga om följande&lt;br&gt;författningar som inte längre är tillämpliga:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;förordningen (1967:44) om investeringsavgift för vissa&lt;br&gt;byggnadsarbeten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lagen (1992:846) om tillfällig avvikelse från lagen (1989:484)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om arbetsmiljöavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lagen (1992:1330) om tillfällig avvikelse från lagen (1989:484)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om arbetsmiljöavgift, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lagen (1995:659) om tillfällig avvikelse från lagen (1989:484)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om arbetsmiljöavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 22&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Offentligfinansiella konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Syftet med förslagen är att anpassa våra nationella regler till vad som&lt;br&gt;följer dels av de skatteavtal som Sverige ingått med andra länder, dels av&lt;br&gt;vårt medlemskap i EU. Av avsnitt 4.1 framgår att regler som begränsar&lt;br&gt;vissa förmåner till svenska företag i praktiken ofta utvidgas till att gälla&lt;br&gt;även utländska företag på grund av en klausul om diskrimineringsförbud&lt;br&gt;i ett skatteavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av avsnitt 4.2 framgår att EG-domstolen vid flera tillfällen ansett att&lt;br&gt;medlemsstaters skattelagstiftning stått i strid med etableringsfriheten.&lt;br&gt;EG-rätten skall inte bara beaktas fullt ut i medlemsstaternas nationella&lt;br&gt;rätt, utan den skall också ges företräde framför nationella regler som står i&lt;br&gt;strid med den. En nationell regel som strider mot gemenskapsrätten skall&lt;br&gt;inte tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna får bara offentligfinansiella konsekvenser i&lt;br&gt;de fall då en ickediskrimineringsklausul inte finns i ett skatteavtal eller&lt;br&gt;om den inte är tillämplig i en viss situation. I den mån dagens regler&lt;br&gt;diskriminerar utländska företag avhåller sig svenska företag normalt från&lt;br&gt;att etablera koncerner med sådana strukturer. De offentligfinansiella&lt;br&gt;effekterna av dessa regeländringar bedöms vara betydelselösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ändringar som görs med anledning av de nya&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska reglerna samt ändringarna som görs i&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:483) har inte någon offentligfinansiell effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lagen om ändring i inkomstskattelagen&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1999:1229)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket regleras att anställda ombord på utländska fartyg som&lt;br&gt;huvudsakligen går i oceanfart under vissa förutsättningar inte är&lt;br&gt;skattskyldiga för inkomst av anställningen. I tredje stycket definieras vad&lt;br&gt;som avses med oceanfart. En sådan definition fanns inte med i&lt;br&gt;motsvarande bestämmelse i den numera upphävda kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370, KL), utan där hänvisades till fartygssäkerhetsförordningen&lt;br&gt;(1988:594). När definitionen fördes in i inkomstskattelagen (1999:1229,&lt;br&gt;IL) togs, av misstag, fart på vissa europeiska farvatten inte med i&lt;br&gt;definitionen. Det görs därför ett tillägg här i tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket behandlas juridiska personer som förvaltar samfålligheter&lt;br&gt;och som inte beskattas för inkomster i samfälligheten. Villkoret att den&lt;br&gt;juridiska personen skall ha bildats enligt en författning eller på liknande&lt;br&gt;sätt har av misstag fallit bort. Det tas därför in här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs att andra utländska juridiska personer än&lt;br&gt;utländska bolag från sina inkomster skall dra av sådan del av inkomsterna&lt;br&gt;som delägarna beskattas för enligt 13-16 §§. Bestämmelserna i 13-16 §§&lt;br&gt;reglerar vad delägarna är skattskyldiga för. Bestämmelsen här i 12 §&lt;br&gt;ändras därför på det sättet att den utländska juridiska personen inte är&lt;br&gt;skattskyldig för den del av inkomsterna enligt 11 § som delägarna är&lt;br&gt;skattskyldiga for enligt 13-16 §§. Det är fråga om en redaktionell&lt;br&gt;ändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns den s.k. katalogen med juridiska personer som bara är&lt;br&gt;skattskyldiga för inkomst på grund av innehav av fastighet. I den första&lt;br&gt;strecksatsen räknas Aktiebolaget Svenska Spel upp. I motsvarande&lt;br&gt;bestämmelse i SIL räknades inte Aktiebolaget Svenska Spel upp utan i&lt;br&gt;stället stod det ”de bolag som avses i 1 § tredje stycket 5 lagen&lt;br&gt;(1991:1482) om lotteriskatt”. I det lagrummet står numera ”sådant lotteri&lt;br&gt;och sådant spel enligt kasinolagen (1999:355) som har anordnats av&lt;br&gt;företag som i sin helhet, direkt eller indirekt, ägs av staten” (se 1 § fjärde&lt;br&gt;stycket 5). Ändringen i lotterilagen gjordes år 1999 med ikraftträdande&lt;br&gt;den 1 juli 1999 (prop. 1998/99:80, bet. 1998/99:KrUl 1, SFS 1999:357).&lt;br&gt;Skälet till ändringen var att det bildats ett nytt bolag - Casino Cosmopol&lt;br&gt;AB - som skall bedriva kasinoverksamhet. Genom att det fanns en&lt;br&gt;hänvisning till lotterilagen från SIL kom Casino Cosmopol AB att&lt;br&gt;tillhöra den grupp av juridiska personer som är skattskyldiga bara för&lt;br&gt;innehav av fastighet. Det gjordes emellertid, av misstag, inte något tillägg&lt;br&gt;för detta företag i IL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är lämpligast att föreskriva att de som skall omfattas är helägda&lt;br&gt;dotterbolag till Aktiebolaget Svenska Spel. Det har två fördelar. För det&lt;br&gt;första begränsas kretsen till sådana företag som bara bedriver&lt;br&gt;spelverksamhet. Om något företag också skulle bedriva annan&lt;br&gt;verksamhet, t.ex. restaurangverksamhet, omfattas det inte av undantaget&lt;br&gt;från skattskyldighet. Vidare ger det Aktiebolaget Svenska Spel en&lt;br&gt;möjlighet att strukturera sin koncern på lämpligast möjliga sätt, dvs.&lt;br&gt;koncernstrukturer låses inte fast av denna bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 5 om avskattning av pensionssparkonto har den felaktiga&lt;br&gt;hänvisningen till 59 kap. 33 § rättats till 58 kap. 33 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 11 § och 11 kap. 16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 10 kap. 11 § andra stycket föreskrivs att personaloptioner skall&lt;br&gt;avskattas om den skattskyldige upphör att vara obegränsat skattskyldig.&lt;br&gt;Av 3 kap. 3 § framgår att med obegränsat skattskyldig avses den som är&lt;br&gt;bosatt i Sverige, stadigvarande vistas i Sverige och den som har väsentlig&lt;br&gt;anknytning till Sverige och tidigare har varit bosatt här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motsvarande bestämmelse i KL föreskrevs att avskattning skulle ske&lt;br&gt;om den skattskyldige upphörde att ha sitt egentliga bo och hemvist i&lt;br&gt;Sverige eller att stadigvarande vistas här. Enligt bestämmelsen i KL&lt;br&gt;skulle avskattning således ske oberoende av om den skattskyldige hade&lt;br&gt;väsentlig anknytning till Sverige och tidigare har varit bosatt här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon avsikt att ändra bestämmelsen när den togs in i IL fanns inte.&lt;br&gt;Orden obegränsat skattskyldig har därför bytts ut mot bosatt eller&lt;br&gt;stadigvarande vistas här. Av samma skäl har motsvarande ändring gjorts&lt;br&gt;i 11 kap. 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 10 kap. 11 § finns bestämmelser om beskattningstidpunkten.&lt;br&gt;Bestämmelsen i andra stycket sista meningen är inte en sådan&lt;br&gt;bestämmelse utan en skattepliktsbestämmelse. Bestämmelsen har därför&lt;br&gt;flyttats till ett nytt andra stycke i 11 kap. 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Terminologin anpassas till förslagen i övrigt i propositionen. Uttrycket&lt;br&gt;inom eller mellan Europeiska unionens medlemsländer eller EES-&lt;br&gt;ländema byts ut mot inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.&lt;br&gt;Det senare begreppet omfattar EU:s medlemsländer samt de till EFTA&lt;br&gt;anslutna staterna Island, Liechtenstein och Norge. Bestämmelsen gäller&lt;br&gt;bara när resor företas mellan två platser inom EES. Om resan företagits&lt;br&gt;till eller från någon plats som inte är belägen inom detta område är&lt;br&gt;förmånen eller ersättningen i sin helhet skattepliktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II kap. 33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att lagen (1997:1268) om kommuners ansvar för&lt;br&gt;ungdomar mellan 20 och 24 år upphävts. De s.k. utvecklings-&lt;br&gt;ersättningama som regleras i den upphävda lagen motsvaras numera av&lt;br&gt;utvecklingsersättningar som betalas ut enligt lagen (2000:625) om&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att termen ”särskilda bidrag” ersätts med ”särskilt&lt;br&gt;stöd” och ”yrkesinriktad” med ”arbetslivsinriktad”. Eftersom begreppet&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning [jfr 11 § förordningen (2000:634) om&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska program] numera har renodlats till att endast&lt;br&gt;avse utbildning, ändras bestämmelsen så att den omfattar särskilt stöd till&lt;br&gt;deltagare i arbetsmarknadsutbildning eller annan utbildning inom ramen&lt;br&gt;för ett arbetsmarknadspolitiskt program. Bestämmelsen kompletteras&lt;br&gt;också med programmen arbetspraktik och datorteksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att särskilt stöd som betalas ut till ledsagare&lt;br&gt;till deltagare i sådan verksamhet omfattas av samma skattefrihet.&lt;br&gt;Detsamma gäller om det särskilda stödet betalas till elever med&lt;br&gt;funktionshinder vid utbildning i grundskolan, gymnasieskolan eller&lt;br&gt;motsvarande utbildning. Detta innebär inte någon förändring i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i punkt 2 är en följd av att de ersättningar som regleras i&lt;br&gt;nuvarande punkt 2 och 4, fortsättningsvis kommer att betalas ut i form av&lt;br&gt;aktivitetsstöd. Detta innebär även att ersättning vid s.k. aktivitetsgaranti,&lt;br&gt;som infördes som ett arbetsmarknadspolitiskt program den 1 augusti&lt;br&gt;2000 skall tas upp i inkomstslaget tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 3 har slopats till följd av att åtgärden generationsväxling har&lt;br&gt;upphört fr.o.m. den 1 augusti 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen i paragrafen ger uttryck för principen att de utgifter som&lt;br&gt;bidrag enligt bl.a. 11 kap. 35 § skall täcka inte får dras av. Ändringen&lt;br&gt;innebär inte någon förändring i sak, utan är en komplettering till följd av&lt;br&gt;att begreppet ”särskilda bidrag” i 11 kap. 35 § första stycket bytts ut mot&lt;br&gt;”särskilt stöd”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dem som arbetar tillfälligt utanför bostadsorten, oavsett om arbetet&lt;br&gt;utförs inom ramen för en tjänsteresa eller på annat sätt, får avdrag göras&lt;br&gt;för logiavgifter enligt bestämmelserna i 13 §. Utformningen av första&lt;br&gt;stycket har ändrats i enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 24 och 25 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna som är redaktionella motsvarar dem som görs i 11 kap. 26 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna gäller bara när resor företas mellan två platser inom&lt;br&gt;EES. Om resan företagits till eller från någon plats som inte är belägen&lt;br&gt;inom detta område får utgiften för resan inte till någon del dras av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När IL infördes utvidgades rätten att dra av avgifter till en utländsk&lt;br&gt;arbetslöshetskassa till att gälla även i inkomstslaget näringsverksamhet. I&lt;br&gt;16 kap. 33 § hänvisas till bestämmelserna som gäller i inkomstslaget&lt;br&gt;tjänst i 12 kap. 35 §. Av andra stycket framgår att avdrag bara får göras&lt;br&gt;om inkomsten av arbetet i den utländska staten skall tas upp i&lt;br&gt;inkomstslaget tjänst under beskattningsåret och utgiften inte skall dras av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 62 kap. 6 §. För att förtydliga att bestämmelsen också skall Prop. 2000/01:22&lt;br&gt;tillämpas i näringsverksamhet har orden i inkomstslaget tjänst bytts ut&lt;br&gt;mot som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att en begränsat skattskyldig har rätt till avdrag för&lt;br&gt;utländsk skatt om förutsättningarna för avräkning inte är uppfyllda.&lt;br&gt;Avdrag får bara göras för utländsk skatt som betalas på inkomster som&lt;br&gt;beskattas i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket slopas. Ändringen innebär att enskilda näringsidkare som&lt;br&gt;är bokslutsföretag inte längre behöver göra avsättning i räkenskaperna för&lt;br&gt;att få dra av egenavgifter som belöper sig på beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket behålls dock uttrycket sätts av. I inkomstskattelagen&lt;br&gt;(1999:1229, IL) används uttrycket i en mer allmän bemärkelse för att&lt;br&gt;koppla samman avdraget med den skattemässiga reserveringen, se prop.&lt;br&gt;1999/2000:2, del 2 s. 375. Förslaget motiveras också i avsnitt 5.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket slopas, vilket innebär att avdrag för beräknade&lt;br&gt;egenavgifter för beskattningsåret även far göras för egenavgifter som&lt;br&gt;belöper sig på inkomster i en näringsverksamhet som bedrivs utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rubriken före och i paragrafen görs några redaktionella ändringar för att&lt;br&gt;bestämmelserna om Lex Asea skall vara enhetligt utformade i IL.&lt;br&gt;Bestämmelserna anpassas till 48 kap. 8 § IL som gäller om de mottagna&lt;br&gt;andelarna skall kapitalvinstbeskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 7 £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anpassning görs till motsvarande bestämmelse som gäller om aktierna&lt;br&gt;kapitalvinstbeskattas, 48 kap. 9 § IL. Det är fråga om redaktionella&lt;br&gt;ändringar i lagtexten samt införande av en ny rubrik före paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats på samma sätt som motsvarande paragraf i fråga&lt;br&gt;om byggnader i 19 kap. 14 §. Paragrafen inleds med orden om den&lt;br&gt;skattskyldige i stället för om en skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har korrigerats så att den överensstämmer med&lt;br&gt;bestämmelserna i den nya bokföringslagen (1999:1078). De företag som&lt;br&gt;enligt den upphävda bokföringslagen (1974:125) skulle upprätta&lt;br&gt;årsbokslut skall enligt den nya bokföringslagen upprätta årsredovisning&lt;br&gt;eller årsbokslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om rationaliseringsförvärv i 10 § gäller inte heller om&lt;br&gt;ett dödsbo förvärvar fastigheter efter dödsfallet. I andra stycket har ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förtydligande tillägg gjorts. Det anges att i sådana fall tillämpas Prop. 2000/01:22&lt;br&gt;bestämmelserna i 7 § i stället för första stycket och 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har en felaktig hänvisning rättats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 kap. 14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § 6 mom. den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;reglerades att livförsäkringsföretag inte var skattskyldiga för vissa&lt;br&gt;inkomster. Eftersom dessa företag inte var skattskyldiga kunde de inte&lt;br&gt;heller vara förvärvare vid tillämpning av bestämmelserna i den upphävda&lt;br&gt;lagen (1998:1600) om beskattningen vid överlåtelser till underpris i fråga&lt;br&gt;om tillgångar som ingick i verksamhet som de inte var skattskyldiga för.&lt;br&gt;Enligt 19 § den nämnda lagen skulle förvärvaren omedelbart efter&lt;br&gt;förvärvet vara skattskyldig för inkomst av näringsverksamhet i vilken&lt;br&gt;tillgången ingick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmelserna i IL är livförsäkringsföretagen i&lt;br&gt;och för sig skattskyldiga för verksamheten. I stället anges i 39 kap. 3 § en&lt;br&gt;begränsning för livförsäkringsföretagen i skyldigheten att ta upp vissa&lt;br&gt;inkomster och premier liksom en motsvarande avdragsbegränsning. I&lt;br&gt;39 kap. 4 § finns undantag från denna regel. Undantaget gäller inte till&lt;br&gt;den del inkomsterna, premiema och utgifterna hänför sig till försäkringar&lt;br&gt;som i redovisningshänseende tas upp som grupplivförsäkringar eller&lt;br&gt;sådana sjuk- och olycksfallsförsäkringar som avses i 2 kap. 3 a § första&lt;br&gt;stycket 1 och 2 samt 3 b § första stycket 1 b och 4&lt;br&gt;försäkringsrörelselagen (1982:713). Till den del inkomsterna är&lt;br&gt;skattepliktiga skall de beskattas enligt reglerna som gäller för&lt;br&gt;skadeförsäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av reglerna om underprisöverlåtelser i 23 kap. skall i&lt;br&gt;enlighet med vad som gällde innan IL infördes ett livförsäkringsföretag&lt;br&gt;inte kunna vara förvärvare i fråga om tillgångar som ingår i sådan&lt;br&gt;verksamhet som inte skall beskattas enligt IL. Eftersom dessa företag inte&lt;br&gt;beskattas för sådana inkomster blir reglerna om uttagsbeskattning inte&lt;br&gt;tillämpliga på dem. Reglerna om underprisöverlåtelser som innebär&lt;br&gt;undantag från uttagsbeskattning har ingen funktion att fylla i nu aktuella&lt;br&gt;fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av reglerna om underprisöverlåtelser far alltså&lt;br&gt;livförsäkringsföretag bara vara förvärvare i fråga om tillgångar som ingår&lt;br&gt;i sådan verksamhet som enligt 39 kap. 4 § skall beskattas enligt reglerna&lt;br&gt;för skadeförsäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 kap. 26 §&lt;br&gt;Ändringen i första stycket har gjorts för att markera att det bara är den&lt;br&gt;överlåtande delägaren som är undantagen från villkoret i första&lt;br&gt;meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har, när bestämmelserna fördes över till IL, orden med&lt;br&gt;underskott av misstag fallit bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 kap. 28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 28 § gäller inte för delägare i svenska handelsbolag.&lt;br&gt;Motsvarande bestämmelse för delägare i handelsbolag finns i 26 §. Orden&lt;br&gt;respektive varje delägare i andra stycket har därför tagits bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 kap. 15 och 20 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 15 § anges vilka företag som skattefritt kan ta emot utdelning på&lt;br&gt;näringsbetingade andelar. Det nya andra stycket innebär att utlandsägda&lt;br&gt;fasta driftställen kan ta emot utdelning skattefritt om det utländska&lt;br&gt;bolaget som bedriver verksamheten här har hemvist inom Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet (EES).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är bara utländska juridiska personer med fast driftställe i Sverige&lt;br&gt;som kan bli föremål för beskattning här. Bestämmelsen blir därför bara&lt;br&gt;tillämplig på sådana driftställen som är belägna här även om&lt;br&gt;bestämmelsen inte uttryckligen har begränsats till dessa. Utdelning som&lt;br&gt;tas emot av ett utlandsägt fast driftställe som inte är beläget i Sverige&lt;br&gt;beskattas inte här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande utvidgning föreslås i 20 § när det gäller möjligheten att ta&lt;br&gt;emot skattefri utdelning på andelar i utländska juridiska personer. Detta&lt;br&gt;åstadkoms genom att ordet svensk i första meningen slopas. Att&lt;br&gt;bestämmelsen bara gäller svenska företag och utländska fasta driftställen&lt;br&gt;i Sverige följer av kravet i punkten 1 att utdelningen enligt 12-19 §§&lt;br&gt;skulle ha varit skattefri om den utdelande juridiska personen hade varit&lt;br&gt;svensk. Av det nya andra stycket i 15 § framgår att utländska bolag som&lt;br&gt;motsvarar ett sådant företag som anges i punkterna 1-4 skall behandlas&lt;br&gt;som ett svenskt företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det krävs att den utländska juridiska personen är ett utländskt&lt;br&gt;bolag, även i det fall då den utländska juridiska personen hör hemma i ett&lt;br&gt;land inom EES, måste inkomstbeskattningen av den utländska juridiska&lt;br&gt;personen vara likartad med svensk inkomstbeskattning av aktiebolag, se&lt;br&gt;6 kap. 9 § IL. Kravet på likartad beskattning gäller dock inte om den&lt;br&gt;utländska juridiska personen hör hemma och är skattskyldigt i ett&lt;br&gt;avtalsland som räknas upp i 6 kap. 10 § och personen omfattas av avtalets&lt;br&gt;begränsning av beskattningsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiven för ändringarna finns i avsnitt 5.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 kap. 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har en felskrivning rättats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 kap. 14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya punkten, 5, jämställs utländska bolag som hör hemma inom&lt;br&gt;EES med svenska företag om de motsvarar sådana svenska företag som&lt;br&gt;anges i första stycket. Förslaget innebär att vid tillämpning av reglerna&lt;br&gt;om koncemintema andelsavyttringar avses med svensk koncern även&lt;br&gt;koncerner där moderbolaget är ett sådant utländskt bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 kap. 20, 23 och 24 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i 20 § innebär att kapitalvinsten inte behöver tas upp om det&lt;br&gt;säljande företaget upphör att existera genom en fission. Som förutsättning&lt;br&gt;gäller att de övertagande företagen ingår i samma svenska koncern som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det säljande företaget. Ändringen i 14 § innebär att bestämmelsen blir&lt;br&gt;tillämplig även i de fall de övertagande företagen har ett moderbolag som&lt;br&gt;hör hemma i en stat inom EES. Motsvarande skall genom ändringen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § gälla om det avyttrade företaget upphör att existera genom en&lt;br&gt;fission. Som en konsekvens har också rubriken närmast före 24 §&lt;br&gt;justerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det säljande företaget upphör att existera genom en fission skall&lt;br&gt;kapitalvinsten, för vilket det säljande företaget fatt uppskov, fördelas på&lt;br&gt;de övertagande företagen med beaktande av hur stor del dessa företag har&lt;br&gt;haft av kapitalet i det bolag som fissionerats. Upphör det avyttrade&lt;br&gt;företaget att existera genom en fission skall i stället kapitalvinsten på de&lt;br&gt;faktiskt avyttrade andelarna fördelas enligt samma metod. I&lt;br&gt;lagrådsremissen föreslogs att fördelning skulle ske utifrån de&lt;br&gt;skattemässiga värdena på tillgångarna som överförs till de övertagande&lt;br&gt;företagen. Eftersom bestämmelserna har betydelse för utländska företag&lt;br&gt;är det lämpligare att fördelningen sker utifrån det kapital som förs över&lt;br&gt;till respektive företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i 23 § är en konsekvens av att utländska bolag i vissa fall&lt;br&gt;skall behandlas som svenska aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 kap. 25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är en konsekvens av att kapitalvinsten inte omedelbart skall&lt;br&gt;tas upp till beskattning vid en fission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 kap. 13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 26 kap. finns bestämmelser om att gjorda värdeminskningsavdrag m.m.&lt;br&gt;skall återföras när en näringsfastighet eller näringsbostadsrätt avyttras&lt;br&gt;eller blir privatbostadsfastighet respektive privatbostadsrätt. Här i 13 §&lt;br&gt;regleras den situationen att en näringsfastighet eller näringsbostadsrätt&lt;br&gt;som är lagertillgång övergår till en ny ägare genom vissa benefika&lt;br&gt;förvärv och i samband därmed blir privatbostadsfastighet respektive&lt;br&gt;privatbostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns liknande regler i 9 och 11 §§ i fråga om kapitaltillgångar. De&lt;br&gt;bestämmelserna ändrades efter ett förslag från Lagrådet (se prop.&lt;br&gt;1999/2000:2 del 2 s. 341 och del 3 s. 427 f.) så att lagtexten&lt;br&gt;överensstämmer med lydelsen enligt motsvarande bestämmelse i KL,&lt;br&gt;dvs. punkt 5 åttonde stycket av anvisningarna till 22 §. Ändringen bestod&lt;br&gt;i att det skrevs in att återföring skall ske inte bara om&lt;br&gt;fastigheten/bostadsrätten blir privatbostadsfastighet/privatbostadsrätt utan&lt;br&gt;också om den kan antas komma att bli privatbostadsfastighet/privatbo-&lt;br&gt;stadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon motsvarande ändring gjordes inte här i 13 § för lagertillgångar.&lt;br&gt;Det finns emellertid inte någon anledning till att ha olika regler för&lt;br&gt;kapitaltillgångar och lagertillgångar och det fanns inte heller någon&lt;br&gt;skillnad i reglerna i KL (se punkt 5 åttonde stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;22 § KL). Därför kompletteras denna paragraf med orden ”eller kan antas&lt;br&gt;komma att bli”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 kap. 15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf finns hänvisningar till olika bestämmelser med regler&lt;br&gt;om att värdeminskningsavdrag m.m. inte skall återföras. I den tredje&lt;br&gt;strecksatsen hänvisas till bestämmelserna om fusioner och fissioner i&lt;br&gt;38 kap. 12 §. Den paragrafen är emellertid begränsad till kvalificerade&lt;br&gt;fusioner och fissioner. Därför har ordet kvalificerade lagts till här i 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 kap. 17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har en felskrivning rättats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 kap. 25 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 31 kap. 25 § finns bestämmelser om att skattemyndigheten kan medge&lt;br&gt;att ersättningsfonder far tas över av ett annat företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya paragrafen är en konsekvens av att motsvarande tillägg gjorts&lt;br&gt;i 35 kap. 2 a § och innebär att ett utländskt bolag, om det hör hemma i en&lt;br&gt;stat inom EES, jämställs med ett svenskt företag. Som förutsättning gäller&lt;br&gt;dels att det utländska bolaget är skattskyldigt i Sverige för den&lt;br&gt;näringsverksamhet som fonden förs över till, dels att verksamheten inte&lt;br&gt;är undantagen från beskattning i Sverige genom ett skatteavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett svenskt företag skall också anses ett sådant svenskt företag&lt;br&gt;som på grund av ett skatteavtal har hemvist i en stat inom EES om&lt;br&gt;företaget bedriver näringsverksamhet här genom ett fast driftställe och&lt;br&gt;fonden förs över till näringsverksamhet som beskattas här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 kap. 2 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen som är ny införs en bestämmelse som likställer utländska&lt;br&gt;bolag med svenska företag om det utländska bolaget hör hemma i en stat&lt;br&gt;inom EES. Som förutsättningar gäller att både givaren och mottagaren av&lt;br&gt;koncernbidraget beskattas i Sverige för näringsverksamhet och att&lt;br&gt;koncernbidraget tas upp som intäkt i sådan näringsverksamhet. Av sista&lt;br&gt;meningen framgår att som ett svenskt företag skall också behandlas ett&lt;br&gt;sådant svenskt företag som på grund av ett skatteavtal har hemvist i en&lt;br&gt;utländsk stat inom EES och det utländska företaget bedriver&lt;br&gt;näringsverksamhet i Sverige genom ett fast driftställe och&lt;br&gt;koncernbidraget hänför sig till sådan näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna motiveras också i avsnitt 5.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här anges vilka förutsättningar som skall vara uppfyllda för att&lt;br&gt;koncernbidrag skall kunna ges med avdragsrätt mellan två företag. En av&lt;br&gt;förutsättningarna är enligt punkt 4 att mottagaren inte enligt ett&lt;br&gt;skatteavtal får ha hemvist i en utländsk stat. Ett tillägg görs som undantar&lt;br&gt;fasta driftställen till svenska bolag som enligt ett skatteavtal har hemvist i&lt;br&gt;en stat inom EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya punkten 5 anges att näringsverksamheten som&lt;br&gt;koncernbidraget hänför sig till inte far vara undantagen från beskattning i&lt;br&gt;Sverige genom ett skatteavtal. I 6 § 1 mom. a) den upphävda lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL) användes uttrycket hänför sig&lt;br&gt;till fastighet eller fast driftställe här i riket. Uttrycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsverksamheten som koncernbidraget hänför sig till har formulerats Prop. 2000/01:22&lt;br&gt;med nämnda bestämmelse i SIL som förebild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 kap. 4 och 5 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är konsekvensändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 kap. 2 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmelserna om kommissionärsförhållanden skall&lt;br&gt;ett utländskt bolag som motsvarar ett svenskt aktiebolag eller en svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening anses som ett svenskt företag om det utländska&lt;br&gt;bolaget bedriver näringsverksamhet i Sverige vid ett fast driftställe här&lt;br&gt;under förutsättning att bolaget hör hemma i en stat inom EES. Ett krav&lt;br&gt;som skall upprätthållas i de fallen då det utländska bolaget är&lt;br&gt;kommittentföretag är att inkomsten från kommissionärsverksamheten tas&lt;br&gt;upp som intäkt i näringsverksamhet som beskattas i Sverige. Att&lt;br&gt;näringsverksamheten som bedrivs här inte far vara undantagen från&lt;br&gt;beskattning i Sverige genom ett skatteavtal framgår genom att den nya&lt;br&gt;punkten 5 i 35 kap. 3 § omfattas av hänvisningen i 36 kap. 3 § till&lt;br&gt;reglerna om koncernbidrag. Förslaget motiveras i avsnitt 5.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här anges anger vilka förutsättningar som skall vara uppfyllda för att&lt;br&gt;bestämmelserna om kommissionärsförhållanden skall bli tillämpliga.&lt;br&gt;Ändringen i andra stycket markerar att vid prövningen om&lt;br&gt;förutsättningarna i paragrafen är uppfyllda skall, om&lt;br&gt;kommissionärsföretaget är ett utländskt bolag eller ett svenskt företag&lt;br&gt;som har hemvist i ett annat EES-land, det som sägs i punkterna 3 och 4&lt;br&gt;om kommissionärsföretaget gälla dess fasta driftställe här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns en förklaring till vad som i detta kapitel avses med&lt;br&gt;bestämmande inflytande. I tredje strecksatsen hänvisas till&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen (1987:618). Den lagen upphävdes emellertid den 1&lt;br&gt;januari 1999 (prop. 1997/98:166, bet. 1998/99:LU4, SFS 1998:1500).&lt;br&gt;Strecksatsen har därför strukits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har orden ”hör hemma i en medlemsstat i Europeiska&lt;br&gt;unionen” bytts ut mot ”hör hemma inom Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet” och begränsningen i övrigt till sådana utländska bolag&lt;br&gt;som avses i 6 kap. 10 § IL tagits bort. Bestämmelsen föreslås gälla för&lt;br&gt;alla utländska bolag. Ändringen görs för bestämmelserna i IL skall bli&lt;br&gt;utformade på ett likformigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 kap. 18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 40 kap. 10 och 14 §§ finns bestämmelser om att det inträder en&lt;br&gt;koncembidragsspärr vid olika ägarförändringar. Här i 18 § första stycket&lt;br&gt;förklaras vad som avses med koncembidragsspärren. I tredje stycket&lt;br&gt;första meningen föreskrivs att om ett belopp på grund av bestämmelsen i&lt;br&gt;första stycket inte har kunnat dras av, skall det dras av det följande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattningsåret, om det inte finns någon begränsning då. Av styckets&lt;br&gt;andra mening framgår att då skall koncembidragsspärren gälla även&lt;br&gt;under nästa år och de därpå fyra följande åren. Meningen har dock fått en&lt;br&gt;olycklig utformning om den läses isolerat från föregående mening. För att&lt;br&gt;förtydliga vad som avses har bestämmelsen formulerats om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 kap. 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en konsekvens av att utländska bolag i vissa fall skall&lt;br&gt;behandlas som svenska ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har en felaktig hänvisning rättats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 kap. 16 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen som är ny innebär att bestämmelserna om utdelning av&lt;br&gt;dotterbolagsandelar utan omedelbara skattekonsekvenser också skall&lt;br&gt;gälla om moderbolaget är ett utländskt bolag som hör hemma i en stat&lt;br&gt;inom EES eller i en stat med vilken Sverige har ett skatteavtal som&lt;br&gt;innehåller en artikel om ömsesidigt informationsutbyte. Vad som avses&lt;br&gt;med utländskt bolag framgår av 6 kap. 9 och 10 §§ IL. Kravet på&lt;br&gt;utländska bolag innebär, om bolaget inte hör hemma i ett avtalsland, bl.a.&lt;br&gt;att beskattningen är likartad med beskattningen av svenska aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till detta förslag har Lagrådet tagit upp en fråga om&lt;br&gt;paragrafens räckvidd och behov av att göra lagtexten tydligare. Lagrådet&lt;br&gt;hänvisar till 22 kap. 10 § IL, som reglerar frågan om uttagsbeskattning&lt;br&gt;skall ske hos det utdelande bolaget. Paragrafen innebär att&lt;br&gt;uttagsbeskattning under vissa förutsättningar inte skall ske. Lagrådet&lt;br&gt;konstaterar att det av förslaget åtminstone inte omedelbart framgår att&lt;br&gt;bestämmelserna i 22 kap. 10 § också skall omfattas av utvidgningen i&lt;br&gt;16 a § till utländska bolag, dvs. att ändringen även tar sikte på andra&lt;br&gt;situationer än dem som avses i 16 § första stycket. Lagrådet pekar på att&lt;br&gt;tillämpningsområdet för 22 kap. 10 § bestäms bl.a. genom orden: ”Vid&lt;br&gt;sådan utdelning av andelar som avses i 42 kap. 16 § ....”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet anser att om avsikten är att bestämmelserna i 22 kap. 10 §&lt;br&gt;även skall omfatta utländska bolag bör det uttryckas klarare i lagtexten.&lt;br&gt;Enligt Lagrådet torde den bästa utvägen i det fallet vara att låta&lt;br&gt;hänvisningen i 22 kap. 10 § omfatta både 16 och 16 a §§ i 42 kap. Den&lt;br&gt;senare bestämmelsen föreslås omformulerad eftersom den då inte kan ha&lt;br&gt;karaktär av definitionsregel. Lagrådet pekar också på att motsvarande&lt;br&gt;ändring kan behöva göras i andra lagrum i IL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vanligt förekommande i IL att en definition utvidgas eller&lt;br&gt;inskränks genom bestämmelser i andra paragrafer, oftast placerade i nära&lt;br&gt;anslutning till definitionen. Som exempel kan nämnas definitionen av&lt;br&gt;kvalificerad andel i 57 kap. 4 §. I 57 kap. 2, 3, 5 och 6 §§ finns&lt;br&gt;bestämmelser som påverkar innebörden av definitionen. När uttrycket&lt;br&gt;kvalificerad andel används i andra paragrafer finns det ingen hänvisning&lt;br&gt;till dessa kompletterande bestämmelser. Detta förfaringssätt har&lt;br&gt;tillämpats med konsekvens i den nya lagstiftningen. Ett alternativt&lt;br&gt;förhållningssätt med uttryckliga hänvisningar skulle ha tyngt lagtexten&lt;br&gt;och medfört andra effekter som var svåra att överskåda i det exceptionellt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omfattande lagstiftningsarbete IL innebar. Den valda systematiken&lt;br&gt;föranledde inte några kommentarer från Lagrådet vid föredragningen (jfr&lt;br&gt;Lagrådets yttrande i prop. 1999/2000:2, del 3, bilaga 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening framstår det inte som lämpligt att göra ett&lt;br&gt;enstaka avsteg från den metod som nu valts i IL. En mer övergripande&lt;br&gt;genomlysning i syfte att få en klarare lagstiftning i nu berört avseende är&lt;br&gt;för närvarande inte aktuell. När samlade erfarenheter från lagstiftningens&lt;br&gt;tillämpning föreligger kan det finnas anledning att se över denna och&lt;br&gt;andra frågor av liknande slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som nu anförts är regeringen inte beredd att följa&lt;br&gt;Lagrådets förslag till ändring av 42 kap. 16 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 kap. 20 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmelserna om utskiftning i samband med att en&lt;br&gt;ekonomisk förening upplöses (42 kap. 19 § IL) eller ombildas till ett&lt;br&gt;svenskt aktiebolag (42 kap. 20 § IL), skall utländska bolag som&lt;br&gt;motsvarar svenska ekonomiska föreningar och aktiebolag jämställas med&lt;br&gt;sådana svenska företag. Som förutsättning gäller att det utländska bolaget&lt;br&gt;hör hemma i en stat inom EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet anser att vad det anfört om förhållandet mellan denna&lt;br&gt;paragraf och 22 kap. 10 § har motsvarande tillämpning här, se Lagrådets&lt;br&gt;yttrande och regeringens inställning i frågan i kommentaren till 16 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 kap. 7 £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en konsekvens av att utländska bolag i vissa fall skall&lt;br&gt;behandlas som svenska ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 kap. 17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har en felaktig hänvisning rättats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har en felaktig hänvisning rättats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 kap. 8 och 9 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rubrikerna före 8 och 9 §§ och i paragraferna görs några redaktionella&lt;br&gt;ändringar för att bestämmelserna skall bli utformade på samma sätt som&lt;br&gt;motsvarande rubriker och paragrafer som gäller om de mottagna&lt;br&gt;andelarna blir lagertillgångar i 17 kap. 6 och 7 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Terminologin har anpassats till förslagen i 10 kap. 11 § och 11 kap. 16 §&lt;br&gt;IL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 kap. 22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en konsekvens av att kapitalvinsten inte omedelbart skall&lt;br&gt;tas upp till beskattning vid en fission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta kapitel finns bestämmelser om att fysiska personer som avyttrar en&lt;br&gt;andel i ett handelsbolag i vissa fall skall ta upp ett belopp som inkomst av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktiv näringsverksamhet. I första paragrafen finns en uppräkning under&lt;br&gt;vilka förhållanden reglerna gäller. I första stycket 2 står som en&lt;br&gt;förutsättning att andelen är en kapitaltillgång hos överlåtaren. Termen&lt;br&gt;kapitaltillgång definieras i 25 kap. 3 § andra stycket som vissa tillgångar i&lt;br&gt;näringsverksamheten. Vad som avses här i första stycket 2 är inte&lt;br&gt;tillgångar i näringsverksamheten utan sådana tillgångar som beskattas&lt;br&gt;enligt kapitalvinstreglema i inkomstslaget kapital för fysiska personer.&lt;br&gt;Punkten 2 har därför ändrats. I den nya lydelsen slås det dessutom fast att&lt;br&gt;bestämmelserna i kapitlet bara gäller om det uppkommit en vinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56 kap. 2, 4, 5 och 6 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I IL definieras fler termer och uttryck än i de upphävda lagarna.&lt;br&gt;Definierade termer och uttryck används konsekvent i hela lagen. När&lt;br&gt;definitionerna av fåmansföretag, fåmanshandelsbolag och delägare fördes&lt;br&gt;över från KL till IL blev lagtexten otydlig och inkonsekvent.&lt;br&gt;Ändringarna som är av redaktionell karaktär har gjorts för att&lt;br&gt;åstadkomma en konsekvent terminologi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en konsekvens av att utländska bolag i vissa fall skall&lt;br&gt;behandlas som svenska ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61 kap. 19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anpassas terminologin till förslagen i övrigt i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har en felaktig hänvisning rättats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65 kap. 16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en konsekvens av att bestämmelserna i avräkningslagen&lt;br&gt;(1986:468) utvidgas till att i vissa fall omfatta även begränsat&lt;br&gt;skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsersättningar som betalas ut enligt övergångsbestämmelser till&lt;br&gt;den upphävda lagen (1997:1268) om kommuners ansvar för ungdomar&lt;br&gt;mellan 20 och 24 år bör genom övergångsbestämmelser till 11 kap. 33 §&lt;br&gt;IL undantas från skatteplikt även fortsättningsvis. Detta sker genom en&lt;br&gt;särskild övergångsbestämmelse, punkt 2. Därutöver kompletteras också&lt;br&gt;lagändringen i 11 kap. 36 § IL med övergångsbestämmelser av innebörd&lt;br&gt;att skatteplikt föreligger för ersättningar som avses i den äldre lydelsen&lt;br&gt;och som betalas ut efter den 1 januari 2001, punkt 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lagen om ändring i lagen (1999:1230)&lt;br&gt;om ikraftträdande av inkomstskattelagen&lt;br&gt;(1999:1229)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 12 — 15 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstskattelagen (1999:1229) trädde i kraft den 1 januari 2000 och&lt;br&gt;tillämpas första gången vid 2002 års taxering. De upphävda lagarna,&lt;br&gt;såsom lagen (1998:1601) om uppskov med beskattningen vid&lt;br&gt;andelsbyten och lagen (1998:1602) om uppskov med beskattningen vid&lt;br&gt;andelsöverlåtelser inom koncerner tillämpas till och med 2001 års&lt;br&gt;taxering. I 5 kap. har införts ändringar i de upphävda lagarna som skall&lt;br&gt;tillämpas vid 2001 och tidigare års taxeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya paragraferna som nu tas in i 5 kap. innehåller motsvarande&lt;br&gt;ändringar i de upphävda lagarna som föreslagits i 25 kap. 20, 24 och&lt;br&gt;25 §§ samt 49 kap. 22 § IL. Se kommentarerna till dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som är ny, innebär att de utvecklingsersättningar som&lt;br&gt;betalas ut med stöd av lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;program skall vara befriade från beskattning under perioden den 1&lt;br&gt;augusti 2000-31 december 2000. Motsvarande gäller särskilt stöd som&lt;br&gt;betalas ut under motsvarande tidsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:468) om&lt;br&gt;avräkning av utländsk skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf anges att termer och uttryck som används i denna lag har&lt;br&gt;samma betydelse och tillämpningsområde som i IL om inte något annat&lt;br&gt;anges eller framgår av sammanhanget. Motsvarande bestämmelse om&lt;br&gt;termer och uttryck finns i de flesta andra skattelagar, t.ex. 1 kap. 3 §&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:676) om&lt;br&gt;skatt på ränta på skogskontomedel m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningarna till skogskontolagen (1954:142) respektive lagen&lt;br&gt;(1979:611) om upphovsmannakonto har ändrats till att avse 21 respektive&lt;br&gt;32 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i&lt;br&gt;förmögenhetsskattelagen (1997:323)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf räknas det upp vilka tillgångar som är skattepliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket 2 har en felaktig hänvisning till inkomstskattelagen&lt;br&gt;(1999:1229, IL) rättats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även bestämmelsen i första stycket 6 fick en felaktig utformning när&lt;br&gt;den ändrades i samband med att IL infördes. I SLK:s förslag inleddes&lt;br&gt;bestämmelsen med ”annan delägarrätt än aktie som är jämförlig med&lt;br&gt;aktie och som inte är marknadsnoterad”. I propositionen föll dock orden&lt;br&gt;”som är jämförlig med aktie” bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan ändringen gjordes inleddes punkten med orden ”annan inte&lt;br&gt;marknadsnoterad delägarrätt som avses i 27 § 1 mom. lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt än aktie”. Att aktie undantas beror på att aktier&lt;br&gt;regleras särskilt i punkten 5. Uttrycket delägarrätt var inte definierat i&lt;br&gt;förmögenhetsskattelagen. Vad som avsågs var sådana som är att jämställa&lt;br&gt;med aktier på så sätt att innehavaren har en del i en juridisk person (jfr&lt;br&gt;RÅ 1999 ref. 55). I 1 § tredje stycket förmögenhetsskattelagen föreskrevs&lt;br&gt;bl.a. att begrepp som används i denna lag har samma innebörd som i KL&lt;br&gt;och SIL. Ordet delägarrätt användes inte i KL eller SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 § tredje stycket förmögenhetsskattelagen föreskrivs numera att&lt;br&gt;termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och&lt;br&gt;tillämpningsområde som i IL. I 48 kap. 2 § definieras delägarrätt. Denna&lt;br&gt;definition överensstämmer inte med det som bör omfattas av punkten 6 i&lt;br&gt;3 § förmögenhetsskattelagen. I 48 kap. 2 § första stycket IL räknas upp&lt;br&gt;sådana tillgångar som innebär att innehavaren äger en del i företaget, t.ex.&lt;br&gt;aktier och andelar i ekonomiska föreningar. Denna uppräkning motsvarar&lt;br&gt;vad som bör omfattas av punkten 6.1 48 kap. 2 § andra stycket IL räknas&lt;br&gt;det upp tillgångar som vid tillämpning av IL skall behandlas på samma&lt;br&gt;sätt som aktier och liknande tillgångar och som därför omfattas av termen&lt;br&gt;delägarrätt. De tillgångar som räknas upp i andra stycket är&lt;br&gt;vinstandelsbevis, konvertibla skuldebrev, terminer och optioner vars&lt;br&gt;underliggande tillgångar består av aktier eller avser aktieindex samt&lt;br&gt;andra tillgångar med liknande konstruktion eller verkningssätt. Sådana&lt;br&gt;tillgångar skall inte omfattas av punkten 6 i 3 § förmögenhetsskattelagen.&lt;br&gt;Vinstandelsbevis och konvertibla skuldebrev omfattas av punkten 11.&lt;br&gt;Terminer och optioner som inte är marknadsnoterade skall inte vara&lt;br&gt;skattepliktiga. Samtliga sådana tillgångar som avses i 48 kap. 2 § andra&lt;br&gt;stycket IL skall därför undantas i punkten 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts har termer och uttryck samma innebörd som i IL.&lt;br&gt;Av 5 kap. 2 § IL framgår att vad som sägs om svenska handelsbolag, vid&lt;br&gt;beskattningen också gäller i fråga om europeiska ekonomiska&lt;br&gt;intressegrupperingar samt för delägare respektive andelar i dem. Det&lt;br&gt;räcker alltså att det står ”andel i handelsbolag” i 3 § första stycket 6 för&lt;br&gt;att bestämmelsen även skall gälla för sådana intressegrupperingar. Orden&lt;br&gt;”och europisk ekonomisk intressegruppering” har därför tagits bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är lämpligt att ha samma terminologi i 14 § som i 3 §. Därför har&lt;br&gt;lydelsen i första stycket första meningen utan saklig ändring korrigerats.&lt;br&gt;Orden ”och europeisk ekonomisk intressegruppering” har tagits bort av&lt;br&gt;samma anledning som i 3 § första stycket 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket andra meningen har korrigerats för att&lt;br&gt;markera att innehav av kontanta medel, värdepapper eller liknande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillgångar som inte innehas som ett led i rörelsen inte är skattefria. Att&lt;br&gt;hänvisningen till 13 kap. 11 § inkomstskattelagen (1999:1229, IL) har&lt;br&gt;strukits beror på att den bara gäller för enskilda näringsidkare och att&lt;br&gt;sådana ersättningar ändå anses som rörelse hos en juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om juridiska personer skall enligt 2 kap. 3 § IL inte&lt;br&gt;tillämpas på svenska handelsbolag. Eftersom termer och uttryck som&lt;br&gt;används i förmögenhetsskattelagen enligt 1 § tredje stycket nämnda lag&lt;br&gt;har samma betydelse och tillämpning som i IL har bestämmelserna i&lt;br&gt;första stycket korrigerats så att de även gäller tillgångar och skulder i&lt;br&gt;handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningarna till europeiska ekonomiska intressegrupperingar och&lt;br&gt;deras medlemmar i tredje stycket har tagits bort av samma anledning som&lt;br&gt;orden ”och europeisk ekonomisk intressegruppering” har tagits bort i&lt;br&gt;första stycket respektive i 3 § första stycket 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket innebär att om en fysisk person inte fullgör sin&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet enligt 5 kap. 16 § behöver arbetsgivaren inte ta reda&lt;br&gt;på om arbetstagaren tillhör något trossamfund som far uppbördshjälp&lt;br&gt;utan kan beräkna skatteavdraget enligt den skattetabell som närmast&lt;br&gt;motsvarar skattesatsen för kommunal inkomstskatt för den ort där&lt;br&gt;arbetsgivaren har sitt kontor eller där ersättningen i annat fall betalas ut.&lt;br&gt;Det sålunda beräknade skatteavdraget skall ökas med 10 % av avdraget&lt;br&gt;enligt tabellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att skatteavdraget skall vara 30 % av ersättningen om den inte utgör&lt;br&gt;arbetstagarens huvudsakliga ersättning för arbete (sidoinkomst) framgår&lt;br&gt;av andra meningen i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till SFS 1999:1300&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstskattelagen (1999:1229) gäller inte vid 2001 års taxering. Den&lt;br&gt;nya punkten 4 innebär att vid debitering av slutlig skatt avseende 2001&lt;br&gt;års taxering gäller äldre bestämmelser i 11 kap. skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lagen om ändring i lagen (1998:1618)&lt;br&gt;om upphävande av lagen (1994:1854) om&lt;br&gt;inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande&lt;br&gt;omstruktureringar inom EG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna i lagen görs om till punkter för att lagen skall&lt;br&gt;bli mer överskådlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i punkten 4 är nya. Om den skattskyldige begär det&lt;br&gt;behöver han inte ta upp en realisationsvinst eller en intäkt av&lt;br&gt;näringsverksamhet som uppkommit på grund av ett internationellt&lt;br&gt;andelsbyte vid tillämpning av den upphävda lagen (1994:1854) om&lt;br&gt;inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG (IGOL) vid ett efterföljande andelsbyte eller en koncemintem&lt;br&gt;andelsavyttring. Om den skattskyldige begär att uppskovet skall föras&lt;br&gt;vidare behandlas vinsten eller motsvarande belopp som en kapitalvinst&lt;br&gt;som uppkommit vid den efterföljande transaktionen vid tillämpning av&lt;br&gt;bestämmelserna om koncemintema andelsavyttringar i 25 kap. 6-27 §§&lt;br&gt;IL eller om andelsbyten i 49 kap. IL. Beloppet som kommer att behandlas&lt;br&gt;som en kapitalvinst tas upp till beskattning enligt bestämmelserna i 25&lt;br&gt;kap. 17-24 §§ eller 49 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel kan få åskådliggöra överföringen av uppskovet från IGOL&lt;br&gt;till IL. Antag att företaget A AB har gjort ett internationellt andelsbyte år&lt;br&gt;1997. Andelar i C erhölls i ersättning för andelarna i B.&lt;br&gt;Realisationsvinsten och uppskovsbeloppet är 100. År 2001 sker ett nytt&lt;br&gt;andelsbyte som är en koncemintem andelsavyttring enligt 25 kap. IL.&lt;br&gt;Andelarna i C lämnas i ersättning för andelar i D och kapitalvinsten är&lt;br&gt;200. Uppskovet på 100 behandlas som en vanlig kapitalvinst och räknas&lt;br&gt;samman med den senare kapitalvinsten 200. Uppskovet blir totalt 300.&lt;br&gt;Beloppet tas upp till beskattning enligt 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om koncemintema andelsavyttringar och andelsbyten&lt;br&gt;gäller bara om det uppkommit en kapitalvinst vid avyttringen. Ett&lt;br&gt;uppskov från IGOL får föras över till IL även om det inte uppstår en&lt;br&gt;kapitalvinst vid den efterföljande transaktionen. Om det uppkommer en&lt;br&gt;förlust vid den efterföljande transaktionen skall denna behandlas enligt&lt;br&gt;förlustregeln. Kapitalförlusten får inte till någon del kvittas mot IGOL-&lt;br&gt;uppskovet (som skall behandlas som kapitalvinst) vid detta tillfälle, utan&lt;br&gt;först när avdragsrätt enligt förlustregeln föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige redan skattat av en del av realisationsvinsten&lt;br&gt;som uppkom vid det internationella andelsbytet skall realisationsvinsten&lt;br&gt;som skall behandlas som kapitalvinst minskas med det belopp som&lt;br&gt;tidigare beskattats. Om det är kvalificerade andelar och någon del skulle&lt;br&gt;ha tagits upp i inkomstslaget tjänst enligt 23 § IGOL skall motsvarande&lt;br&gt;belopp behandlas som tjänstebelopp vid tillämpning av reglerna i 49 kap.&lt;br&gt;IL om andelsbyten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:1240) om&lt;br&gt;ändring i kupongskattelagen (1970:624)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket är en följd av den redaktionella ändringen i&lt;br&gt;6 kap. 12 § inkomstskattelagen (1999:1229).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:1255) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk&lt;br&gt;skatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 och 2 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,&lt;br&gt;AvrL, utvidgas till att omfatta även begränsat skattskyldiga fysiska och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;juridiska personer som bedriver verksamhet från ett fast driftställe i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om upphävande av förordningen&lt;br&gt;(1967:44) om investeringsavgift för vissa&lt;br&gt;byggnadsarbeten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt forordningen förelåg det en skyldighet att erlägga en s.k.&lt;br&gt;investeringsavgift for vissa byggnadsarbeten - bl.a. byggnation av&lt;br&gt;bensinstationer, parkeringshus, kommunala förvaltningsbyggnader,&lt;br&gt;idrottsanläggningar och samlingslokaler - som igångsattes under tiden&lt;br&gt;den 1 mars 1967 - den 30 september 1968 (prop. 1967:10, bet.&lt;br&gt;1967:BevU/LU3:l, rskr. 1967:53). Syftet med avgiften var bl.a. att&lt;br&gt;åstadkomma en återhållsamhet i den kommunala investeringsexpansionen&lt;br&gt;för att säkerställa en balanserad utveckling på byggnadsmarknaden. Detta&lt;br&gt;skedde genom införande av en särskild tidsbegränsad avgift på icke&lt;br&gt;prioriterat byggande. Avgiften låg på en sådan nivå att den kraftigt skulle&lt;br&gt;dämpa investeringsbenägenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den tidsrymd som förflutit sedan de byggnadsarbeten&lt;br&gt;som omfattades av bestämmelserna i förordningen påbörjades finns det&lt;br&gt;inte längre något behov av att reglera investeringsavgiften. Förordningen&lt;br&gt;bör därför upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om upphävande av lagen&lt;br&gt;(1992:846) om tillfällig avvikelse från lagen&lt;br&gt;(1989:484) om arbetsmiljöavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen bemyndigades regeringen med avvikelse från 2 § lagen om&lt;br&gt;arbetsmiljöavgift att för budgetåret 1992/93 disponera 2 miljarder kronor&lt;br&gt;från arbetslivsfonden for sysselsättningsskapande åtgärder. Av 2 §&lt;br&gt;sistnämnda lag framgår att arbetsmiljöavgift skulle användas till bidrag&lt;br&gt;till arbetsgivare för vissa utgifter. Lagen upphörde att gälla den 1 januari&lt;br&gt;1996. Även denna lag bör kunna upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om upphävande av lagen&lt;br&gt;(1992:1330) om tillfällig avvikelse från lagen&lt;br&gt;(1989:484) om arbetsmiljöavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen bemyndigades regeringen med avvikelse från 2 § lagen om&lt;br&gt;arbetsmiljöavgift att för budgetåret 1992/93 disponera 3 miljarder kronor&lt;br&gt;från Arbetslivsfonden. Av 2 &amp;nbsp;§ sistnämnda lag framgår att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsmiljöavgift skulle användas till bidrag till arbetsgivare for vissa&lt;br&gt;utgifter. Lagen upphörde att gälla den 1 januari 1996. Även denna lag bör&lt;br&gt;kunna upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.13 Förslaget till lag om upphävande av lagen&lt;br&gt;(1995:659) om tillfällig avvikelse från lagen&lt;br&gt;(1989:484) om arbetsmiljöavgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen bemyndigades regeringen med avvikelse från 2 § lagen om&lt;br&gt;arbetsmiljöavgift att for budgetåret 1995/96 disponera 600 miljoner&lt;br&gt;kronor från arbetslivsfonden till sysselsättningsskapande åtgärder. Av 2 §&lt;br&gt;sistnämnda lag framgår att arbetsmiljöavgift skulle användas till bidrag&lt;br&gt;till arbetsgivare for vissa utgifter. Lagen upphörde att gälla den 1 januari&lt;br&gt;1996. Även denna lag bör kunna upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning av promemorian Anpassningar på&lt;br&gt;företagsskatteområdet till EG-fördraget (Ds 2000:28)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I promemorian behandlas vissa nationella regler som vid inkomst-&lt;br&gt;beskattningen i dag gynnar svenska foretag i förhållande till utländska&lt;br&gt;företag i samma situation eller gynnar investeringar i Sverige framför&lt;br&gt;investeringar i utlandet. I promemorian förslås ändringar i reglerna om&lt;br&gt;skattefria utdelningar i vissa fall, utskiftningar från ekonomiska&lt;br&gt;föreningar, koncernbidrag, kommissionärsförhållanden och avräkning av&lt;br&gt;utländsk skatt. Slutligen föreslås terminologiska anpassningar i vissa&lt;br&gt;bestämmelser i inkomstskattelagen (1999:1229, IL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelningar på näringsbetingade andelar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande regler i 24 kap. 15 och 20 §§ IL kan bara svenska företag&lt;br&gt;ta emot skattefri utdelning på näringsbetingade andelar. I promemorian&lt;br&gt;föreslås att ett utländskt bolag som bedriver näringsverksamhet här vid&lt;br&gt;ett fast driftställe skall jämställas med ett svenskt företag. Det utländska&lt;br&gt;bolaget måste dock höra hemma inom en stat i Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet (EES) och motsvara ett sådant svenskt företag som kan&lt;br&gt;ta emot skattefri utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lex Asea&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lex Asea gör det möjligt att dela upp företag utan omedelbara in-&lt;br&gt;komstskattekonsekvenser. Ett moderbolag som delar ut andelama i ett&lt;br&gt;dotterbolag måste dock enligt gällande bestämmelser i 42 kap. 16 § IL&lt;br&gt;vara svenskt. I promemorian föreslås att bestämmelserna också skall gälla&lt;br&gt;utländska moderbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskiftning från ekonomiska föreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en svensk ekonomisk förening ombildas till ett svenskt aktiebolag,&lt;br&gt;skall aktier som skiftas ut till medlemmarna inte behandlas som utdelning&lt;br&gt;(42 kap. 20 § IL). I promemorian föreslås att utländska bolag som&lt;br&gt;motsvarar svenska aktiebolag eller ekonomiska föreningar skall&lt;br&gt;jämställas med svenska företag om de utländska bolagen hör hemma i en&lt;br&gt;stat inom EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskiftning i annat fall då föreningen upplöses behandlas enligt&lt;br&gt;gällande rätt som utdelning om den ekonomiska föreningen är svensk (42&lt;br&gt;kap. 19 § IL). I promemorian föreslås att motsvarande skall gälla om den&lt;br&gt;ekonomiska föreningen är ett utländskt bolag som hör hemma i en stat&lt;br&gt;inom EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernbidrag kan i dag enligt 35 kap. IL bara lämnas mellan svenska&lt;br&gt;företag och vidarebefordras genom sådana företag. I promemorian&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslås att utländska bolag som hör hemma i en stat inom EES jämställs&lt;br&gt;med motsvarande svenska företag om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- både givare och mottagare är skattskyldiga för näringsverksamhet i&lt;br&gt;Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- koncernbidraget skall tas upp som intäkt i näringsverksamhet som&lt;br&gt;bedrivs i Sverige, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- näringsverksamheten som koncernbidraget hänför sig till inte är&lt;br&gt;undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett skatteavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ko mm issionärsförhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kommissionärsföretag avses enligt 36 kap. 2 § IL ett svenskt&lt;br&gt;aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som bedriver nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet i eget namn för ett annat svenskt aktiebolags eller en&lt;br&gt;svensk ekonomisk förenings räkning. Med kommittentföretag avses det&lt;br&gt;bolag eller den förening för vars räkning verksamheten bedrivs. I&lt;br&gt;promemorian föreslås att utlandsägda fasta driftställen jämställs med&lt;br&gt;svenska företag om det utländska bolaget motsvarar ett svenskt&lt;br&gt;aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening och hör hemma i en stat&lt;br&gt;inom EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det utländska företaget är kommittentföretag krävs att&lt;br&gt;kommissionärsverksamheten hänförs till det utländska företagets fasta&lt;br&gt;driftställe i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A vräkningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt, AvrL, gäller bara för&lt;br&gt;personer som är obegränsat skattskyldiga i Sverige. Fysiska och juridiska&lt;br&gt;personer som hör hemma i utlandet och har fast driftställe i Sverige&lt;br&gt;föreslås också fa tillämpa reglerna i AvrL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Promemorians lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 11 kap. 26 §, 12 kap. 24 och 25 §§, 17 kap. 6 och 7 §§, 24 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 och 20 §§, 35 kap. 3-5 §§, 40 kap. 6 §, 42 kap. 16 §, 48 kap. 8 och 9&lt;br&gt;§§ och 61 kap. 19 § samt rubrikerna närmast före 17 kap. 6 § och 48 kap.&lt;br&gt;8 och 9 §§ skali ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 35 kap. 2 a §, 36&lt;br&gt;kap. 2 a §, och 42 kap. 20 a § samt närmast före 17 kap. 7 § en ny rubrik&lt;br&gt;av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmån av resa inom eller&lt;br&gt;mellan Europeiska unionens&lt;br&gt;medlemsländer eller EES-&lt;br&gt;länderna till eller från&lt;br&gt;anställningsintervju skall inte tas&lt;br&gt;upp. Detta gäller också ersättning&lt;br&gt;för sådan resa till den del&lt;br&gt;ersättningen inte överstiger&lt;br&gt;utgifterna för resan och, när det&lt;br&gt;gäller resa med egen bil, inte&lt;br&gt;överstiger avdragsbeloppet enligt&lt;br&gt;12 kap. 27 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en skattskyldig på grund av&lt;br&gt;sitt arbete vistas på en annan ort än&lt;br&gt;den där han eller hans familj bor,&lt;br&gt;skall utgifter för hemresor dras av,&lt;br&gt;om avståndet mellan hemorten och&lt;br&gt;arbetsorten är längre än 50&lt;br&gt;kilometer. Avdrag skall göras för&lt;br&gt;högst en hemresa per vecka och&lt;br&gt;bara för utgifter för resor inom&lt;br&gt;eller mellan Europeiska unionens&lt;br&gt;medlemsländer eller EES-&lt;br&gt;ländema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmån av resa inom&lt;br&gt;Europeiska &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samarbetsområdet till eller från&lt;br&gt;anställningsintervju skall inte tas&lt;br&gt;upp. Detta gäller också ersättning&lt;br&gt;för sådan resa till den del&lt;br&gt;ersättningen inte överstiger&lt;br&gt;utgifterna för resan och, när det&lt;br&gt;gäller resa med egen bil, inte&lt;br&gt;överstiger avdragsbeloppet enligt&lt;br&gt;12 kap. 27 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en skattskyldig på grund av&lt;br&gt;sitt arbete vistas på en annan ort än&lt;br&gt;den där han eller hans familj bor,&lt;br&gt;skall utgifter för hemresor dras av,&lt;br&gt;om avståndet mellan hemorten och&lt;br&gt;arbetsorten är längre än 50&lt;br&gt;kilometer. Avdrag skall göras för&lt;br&gt;högst en hemresa per vecka och&lt;br&gt;bara för utgifter för resor inom&lt;br&gt;Europeiska &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdraget skall beräknas efter utgiften för det billigaste färdsättet.&lt;br&gt;Skäliga utgifter för flygresa och utgifter för tågresa skall dock dras av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det saknas godtagbara allmänna kommunikationer, skall utgifter&lt;br&gt;för resa med egen bil eller med den skattskyldiges förmånsbil dras av&lt;br&gt;med det belopp som gäller för resor mellan bostaden och arbetsplatsen&lt;br&gt;enligt 27 och 29 §§. Detta gäller också den som använt en förmånsbil&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som en närstående till honom eller hans sambo men inte han själv är Prop. 2000/01:22&lt;br&gt;skattskyldig för. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter för särskilda resor inom&lt;br&gt;eller mellan Europeiska unionens&lt;br&gt;medlemsländer eller EES-&lt;br&gt;länderna i samband med att den&lt;br&gt;skattskyldige börjar eller slutar en&lt;br&gt;tjänst skall dras av.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 24 § andra och&lt;br&gt;tredje styckena tillämpas också för&lt;br&gt;sådana avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter för särskilda resor inom&lt;br&gt;Europeiska &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samarbetsområdet i samband med&lt;br&gt;att den skattskyldige börjar eller&lt;br&gt;slutar en tjänst skall dras av.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 24 § andra och&lt;br&gt;tredje styckena tillämpas också för&lt;br&gt;sådana avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelar som förvärvas genom&lt;br&gt;vissa utdelningar och utskiftningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För andelar som förvärvas&lt;br&gt;genom sådan utdelning av andelar&lt;br&gt;i dotterbolag som avses i 42 kap.&lt;br&gt;16 § skall som anskaffningsvärde&lt;br&gt;anses så stor del av&lt;br&gt;anskaffningsvärdet för aktierna z&lt;br&gt;det utdelande bolaget som&lt;br&gt;motsvarar den förändring i&lt;br&gt;marknadsvärdet som utdelningen&lt;br&gt;inneburit för dessa aktier.&lt;br&gt;Anskaffningsvärdet för aktierna i&lt;br&gt;det utdelande bolaget skall&lt;br&gt;minskas i motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som förvärvar aktier&lt;br&gt;genom utdelning utan att äga&lt;br&gt;aktier i det utdelande bolaget har&lt;br&gt;lämnat ersättning för rätten till&lt;br&gt;utdelning, anses ersättningen som&lt;br&gt;anskaffningsvärde. Om någon&lt;br&gt;ersättning inte har lämnats, är&lt;br&gt;anskaffningsvärdet noll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelar som förvärvas genom&lt;br&gt;utdelning i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För andelar som förvärvas&lt;br&gt;genom sådan utdelning av andelar&lt;br&gt;i dotterbolag som avses i 42 kap.&lt;br&gt;16 §, anses som anskaffningsvärde&lt;br&gt;så stor del av anskaffningsvärdet&lt;br&gt;för aktierna i moderbolaget som&lt;br&gt;motsvarar den förändring i&lt;br&gt;marknadsvärdet som utdelningen&lt;br&gt;medför för dessa aktier.&lt;br&gt;Anskaffningsvärdet för aktierna i&lt;br&gt;moderbolaget skall minskas i&lt;br&gt;motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som förvärvar andelar&lt;br&gt;genom utdelning utan att äga&lt;br&gt;aktier i moderbolaget lämnar&lt;br&gt;ersättning för rätten till utdelning,&lt;br&gt;anses ersättningen som&lt;br&gt;anskaffningsvärde. Om någon&lt;br&gt;ersättning inte lämnas, är&lt;br&gt;anskaffningsvärdet noll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktier som förvärvas genom&lt;br&gt;utskiftning i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För aktier som förvärvas genom&lt;br&gt;sådan utskiftning från en&lt;br&gt;ekonomisk förening som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För aktier som förvärvas genom&lt;br&gt;utskiftning från en ekonomisk&lt;br&gt;förening vid en sådan ombildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 kap. 20 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ skall som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anskaffningsvärde &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;anses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anskaffningsvärdet for andelarna i&lt;br&gt;den förening som skiftat ut&lt;br&gt;aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelning på näringsbetingade&lt;br&gt;andelar i svenska aktiebolag och&lt;br&gt;svenska ekonomiska föreningar&lt;br&gt;skall inte tas upp, om den tas emot&lt;br&gt;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ett sådant svenskt aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller en sådan svensk ekonomisk&lt;br&gt;förening som inte är&lt;br&gt;investmentföretag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltningsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en sådan svensk stiftelse eller&lt;br&gt;svensk ideell förening som inte&lt;br&gt;omfattas av bestämmelserna om&lt;br&gt;undantag från skattskyldighet i 7&lt;br&gt;kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en svensk sparbank, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;ett svenskt ömsesidigt&lt;br&gt;försäkringsföretag.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av en svensk ekonomisk förening&lt;br&gt;till aktiebolag som avses i 42 kap.&lt;br&gt;20 §, skall som anskaffningsvärde&lt;br&gt;anses anskaffningsvärdet for&lt;br&gt;andelarna i den förening som&lt;br&gt;skiftar ut aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelning på näringsbetingade&lt;br&gt;andelar i svenska aktiebolag och&lt;br&gt;svenska ekonomiska föreningar&lt;br&gt;skall inte tas upp, om den tas emot&lt;br&gt;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett sådant svenskt aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller en sådan svensk ekonomisk&lt;br&gt;förening som inte är&lt;br&gt;investmentföretag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltningsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en sådan svensk stiftelse eller&lt;br&gt;svensk ideell förening som inte&lt;br&gt;omfattas av bestämmelserna om&lt;br&gt;undantag från skattskyldighet i 7&lt;br&gt;kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en svensk sparbank, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;ett svenskt ömsesidigt&lt;br&gt;försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;skall ett utländskt bolag, som hör&lt;br&gt;hemma i en stat inom Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet och&lt;br&gt;motsvarar ett svenskt företag som&lt;br&gt;avses i första stycket 1-4,&lt;br&gt;behandlas som ett sådant företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelning på andelar i en Utdelning på andelar i en&lt;br&gt;utländsk juridisk person skall inte utländsk juridisk person skall inte&lt;br&gt;tas upp av ett svenskt företag om tas upp av ett företag om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utdelningen på grund av 12-19 §§ inte skulle ha tagits upp om den&lt;br&gt;utdelande juridiska personen hade varit svensk, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inkomstbeskattningen av den utländska juridiska personen är&lt;br&gt;jämförlig med inkomstbeskattningen enligt denna lag av ett svenskt&lt;br&gt;företag med motsvarande inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;35 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 a § Vid tillämpning av&lt;br&gt;bestämmelserna i detta kapitel&lt;br&gt;skall ett utländskt bolag, som hör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hemma i en stat inom Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet och&lt;br&gt;som motsvarar ett svenskt foretag&lt;br&gt;som anges i dessa bestämmelser,&lt;br&gt;behandlas som ett sådant företag,&lt;br&gt;om både givaren och mottagaren&lt;br&gt;av koncernbidraget är&lt;br&gt;skattskyldiga &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsverksamhet i Sverige och&lt;br&gt;koncernbidraget utgör inkomst i&lt;br&gt;mottagarens näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett koncernbidrag från ett moderföretag till ett helägt dotterföretag eller&lt;br&gt;från ett helägt dotterföretag till ett moderföretag skall dras av under&lt;br&gt;förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;varken givaren eller mottagaren är ett privatbostadsföretag,&lt;br&gt;investmentföretag eller förvaltningsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;både givaren och mottagaren redovisar bidraget öppet i&lt;br&gt;självdeklarationen vid samma års taxering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. dotterföretaget har varit helägl&lt;br&gt;beskattningsår eller sedan&lt;br&gt;näringsverksamhet av något slag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;mottagaren inte enligt ett&lt;br&gt;skatteavtal skall anses ha hemvist i&lt;br&gt;en utländsk stat, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;om bidraget lämnas från&lt;br&gt;dotterföretaget till moderföretaget,&lt;br&gt;utdelning under beskattningsåret&lt;br&gt;från dotterföretaget inte skall tas&lt;br&gt;upp hos moderföretaget.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under givarens och mottagarens hela&lt;br&gt;dotterföretaget började bedriva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;mottagaren inte enligt ett&lt;br&gt;skatteavtal skall anses ha hemvist i&lt;br&gt;en utländsk stat om inte annat&lt;br&gt;följer av andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;näringsverksamheten som&lt;br&gt;koncernbidraget hänför sig till inte&lt;br&gt;är undantagen från beskattning i&lt;br&gt;Sverige på grund av ett&lt;br&gt;skatteavtal, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;om bidraget lämnas från&lt;br&gt;dotterföretaget till moderföretaget,&lt;br&gt;utdelning under beskattningsåret&lt;br&gt;från dotterföretaget inte skall tas&lt;br&gt;upp hos moderföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 4 gäller inte om&lt;br&gt;mottagaren är ett sådant utländskt&lt;br&gt;bolag som avses i 2 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett koncernbidrag från ett helägt&lt;br&gt;dotterföretag till ett annat helägt&lt;br&gt;i dotterföretag till samma&lt;br&gt;: &amp;nbsp;&amp;nbsp;moderföretag skall dras av, om de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' förutsättningar som anges i 3 §&lt;br&gt;första stycket 1-5 är uppfyllda och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett koncernbidrag från ett helägt&lt;br&gt;dotterföretag till ett annat helägt&lt;br&gt;dotterföretag till samma&lt;br&gt;moderföretag skall dras av, om de&lt;br&gt;förutsättningar som anges i 3 § 1-4&lt;br&gt;är uppfyllda och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. moderföretaget är ett investmentföretag eller förvaltningsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utdelning under beskattningsåret från det dotterföretag som ger&lt;br&gt;koncernbidraget inte skall tas upp av moderföretaget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utdelning under beskattningsåret från det dotterföretag som tar emot&lt;br&gt;koncernbidraget skall tas upp av moderföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett koncernbidrag från ett&lt;br&gt;moderföretag till ett annat svenskt&lt;br&gt;aktiebolag än ett helägt&lt;br&gt;dotterföretag skall dras av, om de&lt;br&gt;förutsättningar som anges i 3 § 1, 2&lt;br&gt;och 4 är uppfyllda och om&lt;br&gt;ägarförhållandena under givarens&lt;br&gt;och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;mottagarens hela&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattningsår eller sedan&lt;br&gt;mottagaren började bedriva&lt;br&gt;näringsverksamhet av något slag&lt;br&gt;har varit sådana att mottagaren&lt;br&gt;genom fusioner mellan&lt;br&gt;moderföretag och dotterbolag har&lt;br&gt;kunnat gå upp i moderföretaget.&lt;br&gt;Fusion skall anses kunna äga rum&lt;br&gt;när ett moderföretag äger mer än&lt;br&gt;90 procent av aktierna i ett&lt;br&gt;dotterbolag, men inte i andra fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett koncernbidrag från ett&lt;br&gt;moderföretag till ett annat svenskt&lt;br&gt;aktiebolag än ett helägt&lt;br&gt;dotterföretag skall dras av, om de&lt;br&gt;förutsättningar som anges i 3 §&lt;br&gt;första stycket 1, 2, 4 och 5 är&lt;br&gt;uppfyllda &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ägarförhållandena under givarens&lt;br&gt;och mottagarens hela&lt;br&gt;beskattningsår eller sedan&lt;br&gt;mottagaren började bedriva&lt;br&gt;näringsverksamhet av något slag&lt;br&gt;har varit sådana att mottagaren&lt;br&gt;genom fusioner mellan&lt;br&gt;moderföretag och dotterbolag har&lt;br&gt;kunnat gå upp i moderföretaget.&lt;br&gt;Fusion skall anses kunna äga rum&lt;br&gt;när ett moderföretag äger mer än&lt;br&gt;90 procent av aktierna i ett&lt;br&gt;dotterbolag, men inte i andra fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelserna i detta kapitel&lt;br&gt;skall ett utländskt bolag, som hör&lt;br&gt;hemma i en stat inom Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet och&lt;br&gt;motsvarar ett svenskt aktiebolag&lt;br&gt;eller en svensk ekonomisk&lt;br&gt;förening, behandlas som ett sådant&lt;br&gt;företag, om det utländska bolaget&lt;br&gt;bedriver näringsverksamhet vid ett&lt;br&gt;fast driftställe i Sverige. Om det&lt;br&gt;utländska &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bolaget&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommittentföretag gäller första&lt;br&gt;stycket bara under förutsättning&lt;br&gt;att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;inkomsten&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommissionärsverksamheten skall&lt;br&gt;tas upp i näringsverksamheten som&lt;br&gt;bedrivs vid det fasta driftstället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;40 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med koncern avses i detta kapitel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en koncern enligt någon av de bestämmelser som anges i 5 § första&lt;br&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- när det gäller svenska ideella föreningar, en koncern enligt 1 kap. 4 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en motsvarande utländsk&lt;br&gt;företagsgrupp, om moderföretaget&lt;br&gt;hör hemma i en medlemsstat i&lt;br&gt;Europeiska unionen eller är ett&lt;br&gt;sådant utländskt bolag som avses i&lt;br&gt;6 kap. 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en motsvarande utländsk&lt;br&gt;företagsgrupp, om moderföretaget&lt;br&gt;hör hemma i en stat inom&lt;br&gt;Europeiska &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samarbetsområdet eller är ett&lt;br&gt;utländskt bolag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;42 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;16 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelning från ett svenskt&lt;br&gt;aktiebolag (moderbolaget) i form&lt;br&gt;av andelar i ett dotterbolag skall&lt;br&gt;inte tas upp om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelning, från ett svenskt&lt;br&gt;aktiebolag eller ett utländskt bolag&lt;br&gt;som motsvarar ett svenskt&lt;br&gt;aktiebolag (moderbolaget), i form&lt;br&gt;av andelar i ett dotterbolag skall&lt;br&gt;inte tas upp om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utdelningen lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhållande till innehavda aktier i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;moderbolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. aktierna i moderbolaget är marknadsnoterade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. samtliga moderbolagets andelar i dotterbolaget delas ut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. andelar i dotterbolaget efter utdelningen inte innehas av något&lt;br&gt;företag som tillhör samma koncern som moderföretaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. dotterbolaget är ett svenskt aktiebolag eller ett utländskt bolag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. dotterbolagets näringsverksamhet till huvudsaklig del består av&lt;br&gt;rörelse eller, direkt eller indirekt, innehav av andelar i sådana företag som&lt;br&gt;till huvudsaklig del bedriver rörelse och i vilka dotterbolaget, direkt eller&lt;br&gt;indirekt, innehar andelar med ett sammanlagt röstetal som motsvarar mer&lt;br&gt;än hälften av röstetalet för samtliga andelar i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller även om mottagaren av utdelningen inte äger&lt;br&gt;aktierna i det utdelande bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 48 kap. 8 § finns bestämmelser om anskaffningsutgiften på andelarna&lt;br&gt;i moderbolaget och dotterbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tillämpning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelserna i 19 och 20 §§&lt;br&gt;skall ett utländskt bolag, som hör&lt;br&gt;hemma i en stat inom Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet och&lt;br&gt;motsvarar en svensk ekonomisk&lt;br&gt;förening, behandlas som en sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tillämpning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelserna i 20 § skall ett Prop. 2000/01:22&lt;br&gt;utländskt bolag, som hör hemma i Bilaga 2&lt;br&gt;en stat inom Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet och&lt;br&gt;motsvarar ett svenskt aktiebolag,&lt;br&gt;behandlas som ett sådant.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;48 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Andelar som erhålls genom Andelar som förvärvas genom&lt;br&gt;utdelning i vissa fall &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;utdelning i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För andelar som erhålls genom&lt;br&gt;sådan utdelning av andelar i&lt;br&gt;dotterbolag som avses i 42 kap. 16&lt;br&gt;§, anses som anskaffningsutgift så&lt;br&gt;stor del av omkostnadsbeloppet för&lt;br&gt;aktierna i moderbolaget - beräknat&lt;br&gt;vid tidpunkten för utdelningen -&lt;br&gt;som motsvarar den förändring i&lt;br&gt;marknadsvärdet på dessa aktier&lt;br&gt;som utdelningen medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För andelar som förvärvas&lt;br&gt;genom sådan utdelning av andelar&lt;br&gt;i dotterbolag som avses i 42 kap.&lt;br&gt;16 §, anses som anskaffningsutgift&lt;br&gt;så stor del av omkostnadsbeloppet&lt;br&gt;för aktierna i moderbolaget -&lt;br&gt;beräknat vid tidpunkten för&lt;br&gt;utdelningen - som motsvarar den&lt;br&gt;förändring i marknadsvärdet som&lt;br&gt;utdelningen medför för dessa&lt;br&gt;aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det senare skall beräknas ett omkostnadsbelopp för aktierna i&lt;br&gt;moderbolaget, skall den genomsnittliga anskaffningsutgiften minskas i&lt;br&gt;motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som erhåller andelar i&lt;br&gt;utdelning utan att äga aktier i&lt;br&gt;moderbolaget lämnar ersättning&lt;br&gt;för rätten till utdelning, anses&lt;br&gt;ersättningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anskaffningsutgift. Om någon&lt;br&gt;ersättning inte lämnas, är de&lt;br&gt;utdelade &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;andelarnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anskaffningsutgift noll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som förvärvar andelar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom utdelning utan att äga aktier&lt;br&gt;i moderbolaget lämnar ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för rätten till utdelning, anses&lt;br&gt;ersättningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anskaffningsutgift. Om någon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anskaffningsutgiften noll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnas, är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktier som erhålls genom&lt;br&gt;utskiftning i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För aktier som erhålls genom&lt;br&gt;utskiftning från en ekonomisk&lt;br&gt;förening vid sådan ombildning av&lt;br&gt;en svensk ekonomisk förening till&lt;br&gt;aktiebolag som avses i 42 kap.&lt;br&gt;20 §, anses som anskaffningsutgift&lt;br&gt;det omkostnadsbelopp som skulle&lt;br&gt;ha använts om andelarna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktier som förvärvas genom&lt;br&gt;utskiftning i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För aktier som förvärvas genom&lt;br&gt;utskiftning från en ekonomisk&lt;br&gt;förening vid sådan ombildning av&lt;br&gt;en ekonomisk förening till&lt;br&gt;aktiebolag som avses i 42 kap.&lt;br&gt;20 §, skall som anskaffningsutgift&lt;br&gt;anses det omkostnadsbelopp som&lt;br&gt;skulle ha använts om andelarna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreningen hade avyttrats vid föreningen hade avyttrats vid Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidpunkten för utskiftningen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tidpunkten för utskiftningen.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;61 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som synnerliga skäl för att justera värdet av bilförmån nedåt anses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att bilen använts som arbetsredskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att bilen använts i taxinäring, att den körts minst 6 000 mil i&lt;br&gt;verksamheten under kalenderåret och att dispositionen för privat körning&lt;br&gt;varit begränsad i mer än ringa utsträckning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att det finns liknande omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av bilförmån skall&lt;br&gt;justeras nedåt också när bilen ingår&lt;br&gt;i en större grupp av bilar som&lt;br&gt;deltar i ett test eller liknande för att&lt;br&gt;prova ut ny eller förbättrande miljö&lt;br&gt;eller säkerhetsteknik eller dylikt&lt;br&gt;och bilen i det utförandet inte finns&lt;br&gt;att köpa på den allmänna&lt;br&gt;marknaden inom Europeiska&lt;br&gt;unionens medlemsländer eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av bilförmån skall&lt;br&gt;justeras nedåt också när bilen ingår&lt;br&gt;i en större grupp av bilar som&lt;br&gt;deltar i ett test eller liknande för att&lt;br&gt;prova ut ny eller förbättrande miljö&lt;br&gt;eller säkerhetsteknik eller dylikt&lt;br&gt;och bilen i det utförandet inte finns&lt;br&gt;att köpa på den allmänna&lt;br&gt;marknaden inom Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bilen är utrustad med teknik för drift helt eller delvis med&lt;br&gt;milj ovänligare drivmedel än bensin och dieselolja eller med elektricitet&lt;br&gt;och bilens nybilspris därför är högre än nybilspriset för närmast&lt;br&gt;jämförbara bil utan sådan teknik, skall förmånsvärdet justeras nedåt till&lt;br&gt;en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 40 kap. 6 § i sin nya lydelse tillämpas på&lt;br&gt;beskattningsår som påbörjas efter den 1 januari 2001 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av&lt;br&gt;utländsk skatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:468) om avräkning av&lt;br&gt;utländsk skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 och 2 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en obegränsat skattskyldig Om en obegränsat skattskyldig&lt;br&gt;har haft intäkt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;har haft intäkt eller en begränsat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattskyldig har haft sådan intäkt&lt;br&gt;som hänför sig ett föst driftställe i&lt;br&gt;Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) som medtagits vid taxering enligt inkomstskattelagen&lt;br&gt;(1999:1229),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) för vilken han beskattats i utländsk stat, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) som enligt skattelagstiftningen i den utländska staten anses härröra&lt;br&gt;därifrån,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har han - med den inskränkning som följer av 2 § - genom avräkning&lt;br&gt;av den del av den utländska skatten som belöper sig på intäkten rätt att&lt;br&gt;erhålla nedsättning av statlig inkomstskatt och kommunal inkomstskatt&lt;br&gt;enligt 4-13 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande gäller i tillämpliga delar i fall en fysisk person enligt&lt;br&gt;lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall betala fastighetsskatt&lt;br&gt;för en privatbostad som är belägen utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett svenskt företag vid en prövning enligt 24 kap. 20 §&lt;br&gt;inkomstskattelagen inte kan visa att inkomstbeskattningen av den&lt;br&gt;utländska juridiska personen är jämförlig med inkomstbeskattningen&lt;br&gt;enligt nämnda lag av ett svenskt företag med motsvarande inkomster men&lt;br&gt;övriga förutsättningar för skattefrihet för utdelningen är uppfyllda, gäller&lt;br&gt;följande. Utöver den avräkning som medges enligt första stycket och&lt;br&gt;enligt dubbelbeskattningsavtal, har företaget rätt att genom avräkning&lt;br&gt;erhålla nedsättning av statlig inkomstskatt med ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;tretton procent av utdelningens bruttobelopp. Vid en sådan avräkning&lt;br&gt;gäller 4-13 §§ i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till avräkning enligt 1 § första stycket föreligger inte om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, den utländska skatten samt den&lt;br&gt;utländska intäkten omfattas av dubbelbeskattningsavtal. Med att den&lt;br&gt;utländska intäkten omfattas av dubbelbeskattningsavtal avses även fall då&lt;br&gt;någon intäkt av en privatbostad som är belägen utomlands inte uppburits&lt;br&gt;men, om sådan intäkt hade uppburits, denna omfattats av&lt;br&gt;dubbelbeskattningsavtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till avräkning enligt 1 § andra stycket föreligger inte om statlig&lt;br&gt;fastighetsskatt omfattas av dubbelbeskattningsavtal. Vid avräkning med&lt;br&gt;stöd av dubbelbeskattningsavtal tillämpas dock 4-13 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;tillämpas inte då en begränsat&lt;br&gt;skattskyldig har rätt till avräkning&lt;br&gt;av utländsk skatt enligt 1 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Termer och uttryck som används&lt;br&gt;i denna lag har samma betydelse&lt;br&gt;och tillämpningsområde som i&lt;br&gt;inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;br&gt;om inte annat anges eller framgår&lt;br&gt;av sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 2002 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:22&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;promemorian Anpassningar på företagsskatteområdet till EG- Bilaga 3&lt;br&gt;fördraget (Ds 2000:28)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över promemorian (Ds 2000:28) Anpassningar&lt;br&gt;på företagsskatteområdet till EG-fÖrdraget inkommit från&lt;br&gt;Riksskatteverket (RSV), Hovrätten for västra Sverige, Kammarrätten i&lt;br&gt;Göteborg, Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK),&lt;br&gt;Handelshögskolan i Stockholm, Juridiska fakulteten vid Uppsala&lt;br&gt;universitet, Sveriges Byggindustrier, Finansbolagens förening,&lt;br&gt;Föreningen auktoriserade revisorer FAR, HSB Riksförbund,&lt;br&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO), Lantbrukarnas Riksförbund (LRF),&lt;br&gt;Näringslivets nämnd for regelgranskning (NNR), Svenska Handel- och&lt;br&gt;Tjänsteföretagen, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen, Svenska handelskammaren, Sveriges Advokatsamfund,&lt;br&gt;Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Försäkringsförbund, Sveriges&lt;br&gt;Industriförbund och Tjänstemännens centralorganisation (TCO).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV har inhämtat yttrande från skattemyndigheten i Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivets nämnd for regelgranskning, Svenska&lt;br&gt;Arbetsgivareföreningen SAF, Svenska bankföreningen, Svenska&lt;br&gt;handelskammaren, Sveriges Försäkringsförbund och Sveriges&lt;br&gt;Industriförbund har åberopat ett remissyttrande från Näringslivets&lt;br&gt;Skattedelegation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen LO har förutom ett eget yttrande åberopat ett&lt;br&gt;yttrande från Svenska Transportarbetareförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet,&lt;br&gt;Finansbolagens förening, Centralorganisationen SACO, Företagarnas&lt;br&gt;Riksorganisation, Kooperativa förbundet, Skogsägarnas Riksförbund,&lt;br&gt;Svensk Industriförening, Svenska Revisorsasmfundet SRS, Sveriges&lt;br&gt;Bokförings- och revisionsbyråers Förbund, Sveriges&lt;br&gt;Redovisningskonsulters Förbund SRF och Tjänsteförbundet har också&lt;br&gt;avstått från att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 22&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 11 kap. 26 §, 12 kap. 24 och 25 §§, 16 kap. 19, 29 och 30 §§,&lt;br&gt;17 kap. 6 och 7 §§, 24 kap. 15 och 20 §§, 25 kap. 14, 20, 24 och 25 §§,&lt;br&gt;35 kap. 3-5 §§, 36 kap. 3 §, 40 kap. 6 §, 48 kap. 8 och 9 §§, 49 kap. 22 §,&lt;br&gt;61 kap. 19 § och 65 kap. 16 § samt rubrikerna närmast före 17 kap. 6 §,&lt;br&gt;25 kap. 24 § och 48 kap. 8 och 9 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 31 kap. 25 a §,&lt;br&gt;35 kap. 2 a §, 36 kap. 2 a §, 42 kap. 16 a och 20 a §§, samt närmast före&lt;br&gt;17 kap. 7 § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmån av resa inom eller Förmån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resa inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellan Europeiska unionens&lt;br&gt;medlemsländer eller EES-&lt;br&gt;länderna till eller från&lt;br&gt;anställningsintervju skall inte tas&lt;br&gt;upp. Detta gäller också ersättning&lt;br&gt;för sådan resa till den del&lt;br&gt;ersättningen inte överstiger&lt;br&gt;utgifterna för resan och, när det&lt;br&gt;gäller resa med egen bil, inte&lt;br&gt;överstiger avdragsbeloppet enligt&lt;br&gt;12 kap. 27 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en skattskyldig på grund av&lt;br&gt;sitt arbete vistas på en annan ort än&lt;br&gt;den där han eller hans familj bor,&lt;br&gt;skall utgifter för hemresor dras av,&lt;br&gt;om avståndet mellan hemorten och&lt;br&gt;arbetsorten är längre än 50&lt;br&gt;kilometer. Avdrag skall göras för&lt;br&gt;högst en hemresa per vecka och&lt;br&gt;bara för utgifter för resor inom&lt;br&gt;eller mellan Europeiska unionens&lt;br&gt;medlemsländer eller EES-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samarbetsområdet till eller från&lt;br&gt;anställningsintervju skall inte tas&lt;br&gt;upp. Detta gäller också ersättning&lt;br&gt;för sådan resa till den del&lt;br&gt;ersättningen inte överstiger&lt;br&gt;utgifterna för resan och, när det&lt;br&gt;gäller resa med egen bil, inte&lt;br&gt;överstiger avdragsbeloppet enligt&lt;br&gt;12 kap. 27 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en skattskyldig på grund av&lt;br&gt;sitt arbete vistas på en annan ort än&lt;br&gt;den där han eller hans familj bor,&lt;br&gt;skall utgifter för hemresor dras av,&lt;br&gt;om avståndet mellan hemorten och&lt;br&gt;arbetsorten är längre än 50&lt;br&gt;kilometer. Avdrag skall göras för&lt;br&gt;högst en hemresa per vecka och&lt;br&gt;bara för utgifter för resor inom&lt;br&gt;Europeiska &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdraget skall beräknas efter utgiften för det billigaste färdsättet.&lt;br&gt;Skäliga utgifter för flygresa och utgifter för tågresa skall dock dras av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det saknas godtagbara allmänna kommunikationer, skall utgifter&lt;br&gt;för resa med egen bil eller med den skattskyldiges förmånsbil dras av&lt;br&gt;med det belopp som gäller för resor mellan bostaden och arbetsplatsen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 27 och 29 §§. Detta gäller också den som använt en förmånsbil Prop. 2000/01:22&lt;br&gt;som en närstående till honom eller hans sambo men inte han själv är Bilaga 4&lt;br&gt;skattskyldig för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter för särskilda resor inom&lt;br&gt;eller mellan Europeiska unionens&lt;br&gt;medlemsländer eller EES-&lt;br&gt;länderna i samband med att den&lt;br&gt;skattskyldige börjar eller slutar en&lt;br&gt;tjänst skall dras av.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 24 § andra och&lt;br&gt;tredje styckena tillämpas också för&lt;br&gt;sådana avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter för särskilda resor inom&lt;br&gt;Europeiska &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samarbetsområdet i samband med&lt;br&gt;att den skattskyldige börjar eller&lt;br&gt;slutar en tjänst skall dras av.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 24 § andra och&lt;br&gt;tredje styckena tillämpas också för&lt;br&gt;sådana avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländsk särskild skatt som avser näringsverksamheten skall dras av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän skatt till en utländsk stat&lt;br&gt;skall dras av, om den har betalats&lt;br&gt;av en obegränsat skattskyldig&lt;br&gt;person på inkomster som anses ha&lt;br&gt;sitt ursprung i den utländska&lt;br&gt;staten. Med allmän skatt till en&lt;br&gt;utländsk stat likställs skatt till en&lt;br&gt;utländsk delstat, provins eller&lt;br&gt;kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän skatt till en utländsk stat&lt;br&gt;skall dras av, om den har betalats&lt;br&gt;på inkomster som anses ha sitt&lt;br&gt;ursprung i den utländska staten om&lt;br&gt;inkomsten skall tas upp i Sverige&lt;br&gt;och inte är undantagen från&lt;br&gt;beskattning här enligt ett&lt;br&gt;skatteavtal. Med allmän skatt till&lt;br&gt;en utländsk stat likställs skatt till&lt;br&gt;en utländsk delstat, provins eller&lt;br&gt;kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skatt på inkomster likställs skatt på sådan förmögenhet som de&lt;br&gt;inkomster som avses i andra stycket kommer från. Detta gäller dock inte&lt;br&gt;om skatten huvudsakligen har karaktären av engångsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Debiterade egenavgifter skall dras av till den del de avser&lt;br&gt;näringsverksamheten. Om avgifterna sätts ned skall motsvarande del av&lt;br&gt;avdraget återföras det beskattningsår då debiteringen ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag skall dessutom göras för ett belopp som sätts av för att täcka&lt;br&gt;egenavgiftema för beskattningsåret. Avdraget skall återföras det följande&lt;br&gt;beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skyldig att upprätta&lt;br&gt;årsbokslut eller årsredovisning&lt;br&gt;enligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bokföringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1999:1078) får göra avdrag bara&lt;br&gt;om en motsvarande avsättning&lt;br&gt;görs i räkenskaperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag enligt 29 § andra stycket skall beräknas på ett underlag som&lt;br&gt;motsvarar överskottet i näringsverksamheten före avdraget minskat med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sjukpenning eller annan ersättning som avses i 15 kap. 8 §, och&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inkomst som räknas som inkomst av anställning enligt 2 kap. 3-5, Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 och 16 §§ lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdraget får uppgå till högst 25 procent av underlaget. För sådana&lt;br&gt;inkomster eller skattskyldiga som avses i 2 § lagen (1990:659) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster får dock avdraget uppgå till&lt;br&gt;högst 20 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag skall göras bara för&lt;br&gt;näringsverksamhet här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelar som förvärvas genom Andelar som förvärvas genom&lt;br&gt;vissa utdelningar och utskiftningar utdelning i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För andelar som förvärvas&lt;br&gt;genom sådan utdelning av andelar&lt;br&gt;i dotterbolag som avses i 42 kap.&lt;br&gt;16 § skall som anskaffningsvärde&lt;br&gt;anses så stor del av&lt;br&gt;anskaffningsvärdet för aktierna i&lt;br&gt;det utdelande bolaget som&lt;br&gt;motsvarar den förändring i&lt;br&gt;marknadsvärdet som utdelningen&lt;br&gt;inneburit för dessa aktier.&lt;br&gt;Anskaffningsvärdet för aktierna i&lt;br&gt;det utdelande bolaget skall&lt;br&gt;minskas i motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som förvärvar aktier&lt;br&gt;genom utdelning utan att äga&lt;br&gt;aktier i det utdelande bolaget har&lt;br&gt;lämnat ersättning för rätten till&lt;br&gt;utdelning, anses ersättningen som&lt;br&gt;anskaffningsvärde. Om någon&lt;br&gt;ersättning inte har lämnats, är&lt;br&gt;anskaffningsvärdet noll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För aktier som förvärvas genom&lt;br&gt;sådan utskiftning från en&lt;br&gt;ekonomisk förening som avses i&lt;br&gt;42 kap. 20 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ skall som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anskaffningsvärde &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;anses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anskaffningsvärdet för andelarna i&lt;br&gt;den förening som skiftat ut&lt;br&gt;aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För andelar som förvärvas&lt;br&gt;genom sådan utdelning av andelar&lt;br&gt;i dotterbolag som avses i 42 kap.&lt;br&gt;16 §, anses som anskaffningsvärde&lt;br&gt;så stor del av anskaffningsvärdet&lt;br&gt;för aktierna i moderbolaget som&lt;br&gt;motsvarar den förändring i&lt;br&gt;marknadsvärdet som utdelningen&lt;br&gt;medför för dessa aktier.&lt;br&gt;Anskaffningsvärdet för aktierna i&lt;br&gt;moderbolaget skall minskas i&lt;br&gt;motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som förvärvar andelar&lt;br&gt;genom utdelning utan att äga&lt;br&gt;aktier i moderbolaget lämnar&lt;br&gt;ersättning för rätten till utdelning,&lt;br&gt;anses ersättningen som&lt;br&gt;anskaffningsvärde. Om någon&lt;br&gt;ersättning inte lämnas, är&lt;br&gt;anskaffningsvärdet noll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktier som förvärvas genom&lt;br&gt;utskiftning i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För aktier som förvärvas genom&lt;br&gt;utskiftning från en ekonomisk&lt;br&gt;förening vid en sådan ombildning&lt;br&gt;av en ekonomisk förening till&lt;br&gt;aktiebolag som avses i 42 kap.&lt;br&gt;20 §, skall som anskaffningsvärde&lt;br&gt;anses anskaffningsvärdet för&lt;br&gt;andelarna i den förening som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skiftar ut aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelning på näringsbetingade&lt;br&gt;andelar i svenska aktiebolag och&lt;br&gt;svenska ekonomiska föreningar&lt;br&gt;skall inte tas upp, om den tas emot&lt;br&gt;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ett sådant svenskt aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller en sådan svensk ekonomisk&lt;br&gt;förening som inte är&lt;br&gt;investmentföretag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltningsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en sådan svensk stiftelse eller&lt;br&gt;svensk ideell förening som inte&lt;br&gt;omfattas av bestämmelserna om&lt;br&gt;undantag från skattskyldighet i 7&lt;br&gt;kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en svensk sparbank, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;ett svenskt ömsesidigt&lt;br&gt;försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelning på näringsbetingade&lt;br&gt;andelar i svenska aktiebolag och&lt;br&gt;svenska ekonomiska föreningar&lt;br&gt;skall inte tas upp, om den tas emot&lt;br&gt;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett sådant svenskt aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller en sådan svensk ekonomisk&lt;br&gt;förening som inte är&lt;br&gt;investmentföretag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltningsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en sådan svensk stiftelse eller&lt;br&gt;svensk ideell förening som inte&lt;br&gt;omfattas av bestämmelserna om&lt;br&gt;undantag från skattskyldighet i 7&lt;br&gt;kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en svensk sparbank, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;ett svenskt ömsesidigt&lt;br&gt;försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av&lt;br&gt;bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;skall ett utländskt bolag som hör&lt;br&gt;hemma i en stat inom Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet och&lt;br&gt;som motsvarar ett svenskt företag&lt;br&gt;som avses i första stycket 1-4,&lt;br&gt;behandlas som ett sådant företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelning på andelar i en&lt;br&gt;utländsk juridisk person skall inte&lt;br&gt;tas upp av ett företag om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelning på andelar i en&lt;br&gt;utländsk juridisk person skall inte&lt;br&gt;tas upp av ett svenskt företag om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utdelningen på grund av 12-19 §§ inte skulle ha tagits upp om den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utdelande juridiska personen hade varit svensk, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inkomstbeskattningen av den utländska juridiska personen är&lt;br&gt;jämförlig med inkomstbeskattningen enligt denna lag av ett svenskt&lt;br&gt;företag med motsvarande inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;br&gt;Moderföretaget i den svenska koncernen skall vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ett svenskt aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en svensk ekonomisk förening,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en svensk sparbank, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första stycket&lt;br&gt;skall ett utländskt bolag som hör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 22&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hemma i en stat inom Europeiska Prop. 2000/01:22&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet och Bilaga 4&lt;br&gt;som motsvarar ett svenskt företag&lt;br&gt;som avses i bestämmelsen&lt;br&gt;behandlas som ett sådant företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inträffar en omständighet som medför att det säljande företaget&lt;br&gt;inte längre existerar, skall kapitalvinsten tas upp som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller inte om det säljande&lt;br&gt;företaget genom en fusion går upp&lt;br&gt;i ett företag som tillhör samma&lt;br&gt;svenska koncern. I stället skall de&lt;br&gt;bestämmelser som gäller för det&lt;br&gt;säljande företaget tillämpas på det&lt;br&gt;övertagande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det avyttrade företaget går upp i&lt;br&gt;ett koncernföretag genom fusion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller inte om det säljande&lt;br&gt;företaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— genom en fusion går upp i ett&lt;br&gt;företag som tillhör samma svenska&lt;br&gt;koncern, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- upphör att existera genom en&lt;br&gt;fission och vart och ett av de&lt;br&gt;övertagande företagen omedelbart&lt;br&gt;efter fissionen ingår i samma&lt;br&gt;svenska koncern som det säljande&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i andra stycket&lt;br&gt;skall de bestämmelser som gäller&lt;br&gt;för det säljande företaget&lt;br&gt;tillämpas på det övertagande&lt;br&gt;företaget eller de övertagande&lt;br&gt;företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en fission skall&lt;br&gt;kapitalvinsten för vilken det&lt;br&gt;säljande företaget fått uppskov&lt;br&gt;fördelas på de övertagande&lt;br&gt;företagen i förhållande till det&lt;br&gt;nettovärde som förs över till varje&lt;br&gt;företag. Med nettovärde avses&lt;br&gt;detsamma som i 37 kap. 28 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det avyttrade företaget upphör att&lt;br&gt;existera genom en fusion eller&lt;br&gt;fission&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalvinsten skall inte tas upp&lt;br&gt;om det avyttrade företaget går upp&lt;br&gt;i ett annat företag genom en fusion&lt;br&gt;och det övertagande företaget&lt;br&gt;ingår i samma svenska koncern&lt;br&gt;som det säljande företaget. Var&lt;br&gt;och en av de andelar i det&lt;br&gt;övertagande företaget som&lt;br&gt;omedelbart efter fusionen innehas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalvinsten skall inte tas upp&lt;br&gt;om det avyttrade företaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- går upp i ett annat företag&lt;br&gt;genom en fusion och det&lt;br&gt;övertagande företaget ingår i&lt;br&gt;samma svenska koncern som det&lt;br&gt;säljande företaget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— upphör att existera genom en&lt;br&gt;fission och vart och ett av de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av det säljande företaget och&lt;br&gt;företag som ingår i samma&lt;br&gt;svenska koncern som det säljande&lt;br&gt;företaget anses som en avyttrad&lt;br&gt;andel. Summan av kapitalvinsterna&lt;br&gt;på de faktiskt avyttrade andelarna&lt;br&gt;skall fördelas på andelarna i det&lt;br&gt;övertagande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övertagande företagen ingår i Prop. 2000/01:22&lt;br&gt;samma svenska koncern som det Bilaga 4&lt;br&gt;säljande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en av de andelar i det&lt;br&gt;övertagande företaget eller de&lt;br&gt;övertagande företagen som&lt;br&gt;omedelbart efter fusionen eller&lt;br&gt;fissionen innehas av det säljande&lt;br&gt;företaget och företag som ingår i&lt;br&gt;samma svenska koncern som det&lt;br&gt;säljande företaget anses som en&lt;br&gt;avyttrad andel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en fusion skall summan av&lt;br&gt;kapitalvinsterna på de faktiskt&lt;br&gt;avyttrade andelarna fördelas på&lt;br&gt;andelarna i det övertagande&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en fission skall&lt;br&gt;kapitalvinsten på de faktiskt&lt;br&gt;avyttrade andelarna fördelas på de&lt;br&gt;övertagande företagen i&lt;br&gt;förhållande till det nettovärde som&lt;br&gt;förs över till varje företag. Med&lt;br&gt;nettovärde avses detsamma som i&lt;br&gt;37 kap. 28 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det köpande företaget vid tidpunkten för den koncemintema&lt;br&gt;andelsavyttringen äger andelar av samma slag och sort som den avyttrade&lt;br&gt;andelen (gamla andelar) eller därefter förvärvar sådana andelar (nya&lt;br&gt;andelar), skall senare avyttringar som företaget gör anses ske i följande&lt;br&gt;ordning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. gamla andelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avyttrade andelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. nya andelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen skall tillämpas på motsvarande sätt för andra företag&lt;br&gt;som tillhör samma svenska koncern som det säljande företaget och som i&lt;br&gt;ett senare led förvärvar en avyttrad andel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande turordning tillämpas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om det köpande företaget vid tidpunkten för ett sådant andelsbyte&lt;br&gt;som avses i 21 § äger andelar av samma slag och sort som de mottagna&lt;br&gt;andelama (gamla andelar) eller därefter förvärvar sådana andelar (nya&lt;br&gt;andelar), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. efter fusioner i sådana fall&lt;br&gt;som avses i 24 § i fråga om&lt;br&gt;andelar som innehas i det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. efter fusioner eller fissioner i&lt;br&gt;sådana fall som avses i 24 § i fråga&lt;br&gt;om andelar som innehas i ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övertagande företaget omedelbart&lt;br&gt;efter fusionen (avyttrade andelar)&lt;br&gt;och andelar i detta företag som&lt;br&gt;förvärvas senare (nya andelar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övertagande företag omedelbart&lt;br&gt;efter fusionen eller fissionen&lt;br&gt;(avyttrade andelar) och andelar i&lt;br&gt;detta företag som förvärvas senare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(nya andelar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25a£&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tillämpning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelserna i 25 § skall ett&lt;br&gt;utländskt bolag som hör hemma i&lt;br&gt;en stat inom Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet&lt;br&gt;(EES) och som motsvarar ett&lt;br&gt;svenskt foretag som anges i dessa&lt;br&gt;bestämmelser behandlas som ett&lt;br&gt;sådant foretag, om det utländska&lt;br&gt;bolaget är skattskyldigt for den&lt;br&gt;näringsverksamhet som fonden&lt;br&gt;förs över till och verksamheten&lt;br&gt;inte är undantagen från&lt;br&gt;beskattning i Sverige genom ett&lt;br&gt;skatteavtal. Detsamma gäller om&lt;br&gt;bolaget är ett sådant svenskt&lt;br&gt;företag som enligt ett skatteavtal&lt;br&gt;skall anses ha hemvist i en&lt;br&gt;utländsk stat inom EES och&lt;br&gt;företaget är skattskyldigt i Sverige&lt;br&gt;for den näringsverksamhet som&lt;br&gt;fonden fors över till och&lt;br&gt;verksamheten inte är undantagen&lt;br&gt;från beskattning i Sverige på&lt;br&gt;grund av skatteavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tillämpning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelserna i detta kapitel&lt;br&gt;skall ett utländskt bolag som hör&lt;br&gt;hemma i en stat inom Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet&lt;br&gt;(EES) och som motsvarar ett&lt;br&gt;svenskt foretag som anges i dessa&lt;br&gt;bestämmelser behandlas som ett&lt;br&gt;sådant foretag, om mottagaren av&lt;br&gt;koncernbidraget är skattskyldigt i&lt;br&gt;Sverige för den näringsverksamhet&lt;br&gt;som koncernbidraget hänför sig&lt;br&gt;till. Detsamma gäller om&lt;br&gt;mottagaren är ett sådant svenskt&lt;br&gt;företag som enligt ett skatteavtal&lt;br&gt;skall anses ha hemvist i en&lt;br&gt;utländsk stat inom EES om&lt;br&gt;företaget är skattskyldigt i Sverige&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för den näringsverksamhet som Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;koncernbidraget hänför sig till. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett koncernbidrag från ett moderföretag till ett helägt dotterföretag&lt;br&gt;eller från ett helägt dotterföretag till ett moderföretag skall dras av under&lt;br&gt;förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;varken givaren eller mottagaren är ett privatbostadsföretag,&lt;br&gt;investmentföretag eller förvaltningsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;både givaren och mottagaren redovisar bidraget öppet i&lt;br&gt;självdeklarationen vid samma års taxering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. dotterföretaget har varit helägt under givarens och mottagarens hela&lt;br&gt;beskattningsår eller sedan dotterföretaget började bedriva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsverksamhet av något slag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. mottagaren inte enligt ett&lt;br&gt;skatteavtal skall anses ha hemvist i&lt;br&gt;en utländsk stat, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om bidraget lämnas från&lt;br&gt;dotterföretaget till moderföretaget,&lt;br&gt;utdelning under beskattningsåret&lt;br&gt;från dotterföretaget inte skall tas&lt;br&gt;upp hos moderföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;mottagaren inte enligt ett&lt;br&gt;skatteavtal skall anses ha hemvist i&lt;br&gt;en utländsk stat utom i fall som&lt;br&gt;avses i 2 a § andra meningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;näringsverksamheten som&lt;br&gt;koncernbidraget hänför sig till inte&lt;br&gt;är undantagen från beskattning i&lt;br&gt;Sverige på grund av ett&lt;br&gt;skatteavtal, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;om bidraget lämnas från&lt;br&gt;dotterföretaget till moderföretaget,&lt;br&gt;utdelning under beskattningsåret&lt;br&gt;från dotterföretaget inte skall tas&lt;br&gt;upp hos moderföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett koncernbidrag från ett helägt&lt;br&gt;dotterföretag till ett annat helägt&lt;br&gt;dotterföretag till samma&lt;br&gt;moderföretag skall dras av, om de&lt;br&gt;förutsättningar som anges i 3 § 1-5&lt;br&gt;är uppfyllda och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett koncernbidrag från ett helägt&lt;br&gt;dotterföretag till ett annat helägt&lt;br&gt;dotterföretag till samma&lt;br&gt;moderföretag skall dras av, om de&lt;br&gt;förutsättningar som anges i 3 § 1-4&lt;br&gt;är uppfyllda och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. moderföretaget är ett investmentföretag eller förvaltningsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utdelning under beskattningsåret från det dotterföretag som ger&lt;br&gt;koncernbidraget inte skall tas upp av moderföretaget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utdelning under beskattningsåret från det dotterföretag som tar emot&lt;br&gt;koncernbidraget skall tas upp av moderföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett koncernbidrag från ett&lt;br&gt;moderföretag till ett annat svenskt&lt;br&gt;aktiebolag än ett helägt&lt;br&gt;dotterföretag skall dras av, om de&lt;br&gt;förutsättningar som anges i 3 § 1,2&lt;br&gt;och 4 är uppfyllda och om&lt;br&gt;ägarförhållandena under givarens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett koncernbidrag från ett&lt;br&gt;moderföretag till ett annat svenskt&lt;br&gt;aktiebolag än ett helägt&lt;br&gt;dotterföretag skall dras av, om de&lt;br&gt;förutsättningar som anges i 3 § 1,&lt;br&gt;2, 4 och 5 är uppfyllda och om&lt;br&gt;ägarförhållandena under givarens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och mottagarens &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;hela&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattningsår eller sedan&lt;br&gt;mottagaren började bedriva&lt;br&gt;näringsverksamhet av något slag&lt;br&gt;har varit sådana att mottagaren&lt;br&gt;genom fusioner mellan&lt;br&gt;moderföretag och dotterbolag har&lt;br&gt;kunnat gå upp i moderföretaget.&lt;br&gt;Fusion skall anses kunna äga rum&lt;br&gt;när ett moderföretag äger mer än&lt;br&gt;90 procent av aktierna i ett&lt;br&gt;dotterbolag, men inte i andra fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och mottagarens &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;hela&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattningsår eller sedan&lt;br&gt;mottagaren började bedriva&lt;br&gt;näringsverksamhet av något slag&lt;br&gt;har varit sådana att mottagaren&lt;br&gt;genom fusioner mellan&lt;br&gt;moderföretag och dotterbolag har&lt;br&gt;kunnat gå upp i moderföretaget.&lt;br&gt;Fusion skall anses kunna äga rum&lt;br&gt;när ett moderföretag äger mer än&lt;br&gt;90 procent av aktierna i ett&lt;br&gt;dotterbolag, men inte i andra fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tillämpning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelserna i detta kapitel&lt;br&gt;skall ett utländskt bolag som hör&lt;br&gt;hemma i en stat inom Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet och&lt;br&gt;som motsvarar ett svenskt&lt;br&gt;aktiebolag eller en svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening behandlas som&lt;br&gt;ett sådant företag om det&lt;br&gt;utländska bolaget är skattskyldigt&lt;br&gt;för näringsverksamhet i Sverige.&lt;br&gt;Detsamma gäller ett sådant&lt;br&gt;svenskt företag som enligt ett&lt;br&gt;skatteavtal skall anses ha hemvist i&lt;br&gt;en utländsk stat inom EES och om&lt;br&gt;företaget är skattskyldigt för&lt;br&gt;näringsverksamhet i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det utländska bolaget är&lt;br&gt;kommittentföretag, gäller första&lt;br&gt;stycket bara under förutsättning&lt;br&gt;att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;inkomsten&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommissionärsverksamheten skall&lt;br&gt;tas upp i näringsverksamheten som&lt;br&gt;bedrivs från det fasta driftstället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kommissionärsföretaget bedriver kommissionärsverksamhet för ett&lt;br&gt;enda kommittentföretags räkning, får överskottet eller underskottet av&lt;br&gt;kommissionärsverksamheten tas upp respektive dras av hos&lt;br&gt;kommittentföretaget under förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kommissionärsférhållandet är grundat på ett skriftligt avtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;kommissionärsföretaget bedriver kommissionärsverksamheten&lt;br&gt;uteslutande för kommittentföretagets räkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kommissionärsföretaget under beskattningsåret inte bedriver&lt;br&gt;näringsverksamhet i nämnvärd omfattning vid sidan av&lt;br&gt;kommissionärsverksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. verksamheten har bedrivits på det sätt som anges i detta kapitel&lt;br&gt;under båda företagens hela beskattningsår eller sedan kommissionärs-&lt;br&gt;företaget började bedriva näringsverksamhet av något slag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. beskattningsåren för båda företagen slutar vid samma tidpunkt, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. båda företagen skulle haft rätt till avdrag för koncernbidrag enligt&lt;br&gt;35 kap. om de hade lämnat sådant till det andra företaget under&lt;br&gt;beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av förutsättningen&lt;br&gt;i första stycket 6 skall&lt;br&gt;kommissionärsverksamheten anses&lt;br&gt;ingå i båda företagens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kommissionärsföretaget är&lt;br&gt;ett sådant utländskt bolag som&lt;br&gt;avses i 2 a §, skall vid prövning av&lt;br&gt;förutsättningarna i första stycket 3&lt;br&gt;och 4 vad som sägs om&lt;br&gt;kommissionärsföretaget i stället&lt;br&gt;gälla dess fasta driftställe. Vid&lt;br&gt;prövning av förutsättningen i&lt;br&gt;första stycket 6 skall&lt;br&gt;kommissionärsverksamheten anses&lt;br&gt;ingå i båda företagens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med koncern avses i detta kapitel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en koncern enligt någon av de bestämmelser som anges i 5 § första&lt;br&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- när det gäller svenska ideella föreningar, en koncern enligt 1 kap. 4 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;en motsvarande utländsk - en motsvarande utländsk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagsgrupp, om moderföretaget&lt;br&gt;hör hemma i en medlemsstat i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagsgrupp, om moderföretaget&lt;br&gt;hör hemma i en stat inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska unionen eller är ett Europeiska &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådant utländskt bolag som avses i samarbetsområdet eller är ett&lt;br&gt;6 kap. 10 §. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;utländskt bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av&lt;br&gt;bestämmelserna om moderbolag i&lt;br&gt;16 § första stycket skall ett&lt;br&gt;utländskt bolag som motsvarar ett&lt;br&gt;svenskt aktiebolag behandlas som&lt;br&gt;ett sådant om det utländska&lt;br&gt;bolaget hör hemma i en stat inom&lt;br&gt;Europeiska &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samarbetsområdet (EES) eller i en&lt;br&gt;stat med vilken Sverige har ingått&lt;br&gt;ett skatteavtal som innehåller en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;artikel om informationsutbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tillämpning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelserna i 19 och 20 §§&lt;br&gt;skall ett utländskt bolag som hör&lt;br&gt;hemma i en stat inom Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet och&lt;br&gt;som motsvarar en svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening behandlas som&lt;br&gt;en sådan. Vid tillämpning av&lt;br&gt;bestämmelserna i 20 § skall ett&lt;br&gt;utländskt bolag som hör hemma i&lt;br&gt;en stat inom EES och som&lt;br&gt;motsvarar ett svenskt aktiebolag&lt;br&gt;behandlas som ett sådant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelar som erhålls &amp;nbsp;genom Andelar som förvärvas genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utdelning i vissa fall &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;utdelning i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För andelar som erhålls genom&lt;br&gt;sådan utdelning av andelar i&lt;br&gt;dotterbolag som avses i 42 kap.&lt;br&gt;16 §, anses som anskaffningsutgift&lt;br&gt;så stor del av omkostnadsbeloppet&lt;br&gt;for aktierna i moderbolaget -&lt;br&gt;beräknat vid tidpunkten for&lt;br&gt;utdelningen - som motsvarar den&lt;br&gt;forändring i marknadsvärdet på&lt;br&gt;dessa aktier som utdelningen&lt;br&gt;medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det senare skall beräknas ett omkostnadsbelopp för aktierna i&lt;br&gt;moderbolaget, skall den genomsnittliga anskaffningsutgiften minskas i&lt;br&gt;motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som erhåller andelar i&lt;br&gt;utdelning utan att äga aktier i&lt;br&gt;moderbolaget lämnar ersättning&lt;br&gt;for rätten till utdelning, anses&lt;br&gt;ersättningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anskaffningsutgift. Om någon&lt;br&gt;ersättning inte lämnas, är de&lt;br&gt;utdelade &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;andelarnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anskaffningsutgift noll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För andelar som förvärvas&lt;br&gt;genom sådan utdelning av andelar&lt;br&gt;i dotterbolag som avses i 42 kap.&lt;br&gt;16 §, anses som anskaffningsutgift&lt;br&gt;så stor del av omkostnadsbeloppet&lt;br&gt;for aktierna i moderbolaget -&lt;br&gt;beräknat vid tidpunkten for&lt;br&gt;utdelningen - som motsvarar den&lt;br&gt;förändring i marknadsvärdet som&lt;br&gt;utdelningen medför för dessa&lt;br&gt;aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som förvärvar andelar&lt;br&gt;genom utdelning utan att äga aktier&lt;br&gt;i moderbolaget lämnar ersättning&lt;br&gt;för rätten till utdelning, anses&lt;br&gt;ersättningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anskaffningsutgift. Om någon&lt;br&gt;ersättning inte lämnas, är&lt;br&gt;anskaffningsutgiften noll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktier som erhålls genom Aktier som förvärvas genom Bilaga 4&lt;br&gt;utskiftning i vissa fall &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;utskiftning i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För aktier som erhålls genom&lt;br&gt;utskiftning från en ekonomisk&lt;br&gt;förening vid sådan ombildning av&lt;br&gt;en svensk ekonomisk förening till&lt;br&gt;aktiebolag som avses i 42 kap.&lt;br&gt;20 §, anses som anskaffningsutgift&lt;br&gt;det omkostnadsbelopp som skulle&lt;br&gt;ha använts om andelarna i&lt;br&gt;föreningen hade avyttrats vid&lt;br&gt;tidpunkten för utskiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För aktier som förvärvas genom&lt;br&gt;utskiftning från en ekonomisk&lt;br&gt;förening vid sådan ombildning av&lt;br&gt;en ekonomisk förening till&lt;br&gt;aktiebolag som avses i 42 kap.&lt;br&gt;20 §, skall som anskaffningsutgift&lt;br&gt;anses det omkostnadsbelopp som&lt;br&gt;skulle ha använts om andelarna i&lt;br&gt;föreningen hade avyttrats vid&lt;br&gt;tidpunkten för utskiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en mottagen andel avyttras genom en koncemintem&lt;br&gt;andelsavyttring, skall uppskovsbeloppet tas upp som intäkt först när&lt;br&gt;kapitalvinsten på grund av den koncemintema andelsavyttringen skall tas&lt;br&gt;upp som intäkt. Om det vid en avyttring av en mottagen andel inte&lt;br&gt;uppkommer vare sig en kapitalvinst eller en kapitalförlust men det skulle&lt;br&gt;ha funnits förutsättningar för uppskov med beskattningen av en&lt;br&gt;kapitalvinst enligt bestämmelserna om koncemintema andelsavyttringar i&lt;br&gt;25 kap. 6-27 §§ om det hade uppkommit en sådan vinst, skall&lt;br&gt;uppskovsbeloppet tas upp som intäkt först när en faktisk kapitalvinst på&lt;br&gt;grund av den avyttringen skulle ha tagits upp som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalvinsten på grund av den koncemintema andelsavyttringen skall&lt;br&gt;anses ha tagits upp som intäkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vid utdelning som avses i 25 kap. 22 eller 23 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vid fusion som avses i 25 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § första stycket om det är&lt;br&gt;koncemmoderföretaget som är&lt;br&gt;övertagande företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— vid fusion eller fission som&lt;br&gt;avses i 25 kap. 24 § till den del det&lt;br&gt;är koncemmoderföretaget som är&lt;br&gt;övertagande företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som synnerliga skäl för att justera värdet av bilförmån nedåt anses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att bilen använts som arbetsredskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att bilen använts i taxinäring, att den körts minst 6 000 mil i&lt;br&gt;verksamheten under kalenderåret och att dispositionen för privat köming&lt;br&gt;varit begränsad i mer än ringa utsträckning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att det finns liknande omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av bilförmån skall Värdet av bilförmån skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;justeras nedåt också när bilen ingår&lt;br&gt;i en större grupp av bilar som&lt;br&gt;deltar i ett test eller liknande för att&lt;br&gt;prova ut ny eller förbättrande&lt;br&gt;miljö- eller säkerhetsteknik eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;justeras nedåt också när bilen ingår&lt;br&gt;i en större grupp av bilar som&lt;br&gt;deltar i ett test eller liknande för att&lt;br&gt;prova ut ny eller förbättrande&lt;br&gt;miljö- eller säkerhetsteknik eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 2000/01. 1 samt. Nr 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dylikt och bilen i det utförandet&lt;br&gt;inte finns att köpa på den allmänna&lt;br&gt;marknaden inom Europeiska&lt;br&gt;unionens medlemsländer eller&lt;br&gt;EES-länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dylikt och bilen i det utförandet&lt;br&gt;inte finns att köpa på den allmänna&lt;br&gt;marknaden inom Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bilen är utrustad med teknik för drift helt eller delvis med&lt;br&gt;miljövänligare drivmedel än bensin och dieselolja eller med elektricitet&lt;br&gt;och bilens nybilspris därför är högre än nybilspriset för närmast&lt;br&gt;jämförbara bil utan sådan teknik, skall förmånsvärdet justeras nedåt till&lt;br&gt;en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1986:468) om&lt;br&gt;avräkning av utländsk skatt finns&lt;br&gt;bestämmelser om avräkning av&lt;br&gt;utländsk skatt för obegränsat&lt;br&gt;skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1986:468) om&lt;br&gt;avräkning av utländsk skatt finns&lt;br&gt;bestämmelser om avräkning av&lt;br&gt;utländsk skatt för obegränsat&lt;br&gt;skattskyldiga och i vissa fall för&lt;br&gt;begränsat skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 40 kap. 6 § i sin nya lydelse tillämpas på&lt;br&gt;beskattningsår som påbörjas den 1 januari 2001 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1230) om &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:22&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1999:1230) om ikraftträdande av&lt;br&gt;inkomstskattelagen (1999:1229) skall införas fyra nya paragrafer, 5 kap.&lt;br&gt;12-15 §§, samt närmast före 5 kap. 12 och 13 §§ nya rubriker av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det säljande företaget upphör att&lt;br&gt;existera genom en fission&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 10 § andra&lt;br&gt;stycket den upphävda lagen&lt;br&gt;(1998:1602) om uppskov med&lt;br&gt;beskattningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andelsöverlåtelser inom koncerner&lt;br&gt;skall, om den skattskyldige begär&lt;br&gt;det, vad som sägs om fusioner&lt;br&gt;också gälla om det säljande&lt;br&gt;företaget upphör att existera&lt;br&gt;genom en sådan fission som anges&lt;br&gt;i 5 § den upphävda lagen&lt;br&gt;(1998:1603) om beskattningen vid&lt;br&gt;fusioner, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fissioner&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhetsöverlåtelser. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller bara om de övertagande&lt;br&gt;företagen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;omedelbart&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;efter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fissionen tillhör samma koncern&lt;br&gt;som säljaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det säljande företagets vinst&lt;br&gt;fördelas på de övertagande&lt;br&gt;företagen i förhållande till det&lt;br&gt;nettovärde som förs över till varje&lt;br&gt;företag. Med nettovärde avses&lt;br&gt;detsamma som i 37 kap. 28 §&lt;br&gt;andra stycket inkomstskattelagen&lt;br&gt;(1999:1229).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs om det&lt;br&gt;övertagande företaget vid en&lt;br&gt;fusion gäller vart och ett av de&lt;br&gt;övertagande företagen vid en&lt;br&gt;fission.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det överlåtna företaget upphör att&lt;br&gt;existera genom en fission&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 14 § den&lt;br&gt;upphävda lagen (1998:1602) om&lt;br&gt;uppskov med beskattningen vid&lt;br&gt;andelsöverlåtelser inom koncerner&lt;br&gt;skall, om den skattskyldige begär&lt;br&gt;det, vad som sägs om fusioner&lt;br&gt;också gälla om det avyttrade&lt;br&gt;företaget upphör att existera&lt;br&gt;genom en sådan fission som anges&lt;br&gt;i 5 &amp;nbsp;§ den upphävda lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1998:1603) om beskattningen vid&lt;br&gt;fusioner, fissioner och&lt;br&gt;verksamhetsöverlåtelser. Detta&lt;br&gt;gäller bara om och vart och ett av&lt;br&gt;de övertagande företagen ingår i&lt;br&gt;samma koncern som det säljande&lt;br&gt;företaget. Vad som sägs om det&lt;br&gt;övertagande företaget vid en&lt;br&gt;fusion gäller vart och ett av de&lt;br&gt;övertagande företagen vid en&lt;br&gt;fission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalvinsten på de faktiskt&lt;br&gt;avyttrade andelarna fördelas på de&lt;br&gt;övertagande foretagen i&lt;br&gt;jorhållande till det nettovärde som&lt;br&gt;förs över till varje joretag. Med&lt;br&gt;nettovärde avses detsamma som i&lt;br&gt;37 kap. 28 § andra stycket&lt;br&gt;inkomstskattelagen (1999:1229).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige begär att&lt;br&gt;13 § skall tillämpas, gäller vad&lt;br&gt;som sägs i fråga turordning i 15 §&lt;br&gt;tredje stycket 2 den upphävda&lt;br&gt;lagen (1998:1602) om uppskov&lt;br&gt;med beskattningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andelsöverlåtelser inom koncerner&lt;br&gt;också i fråga om andelar som&lt;br&gt;innehas i ett övertagande företag&lt;br&gt;efter en fission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige begär att&lt;br&gt;bestämmelserna i 13 § skall&lt;br&gt;tillämpas, gäller vad som sägs i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fråga om vinst vid fusion i 19 §&lt;br&gt;andra stycket den upphävda lagen&lt;br&gt;(1998:1601) om uppskov med&lt;br&gt;beskattningen vid andelsbyten&lt;br&gt;också vinst vid fission till den del&lt;br&gt;koncemmoderföretaget &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övertagande foretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas på&lt;br&gt;överlåtelser som skett och förfaranden som genomförts efter utgången av&lt;br&gt;år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av Prop. 2000/01:22&lt;br&gt;utländsk skatt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1986:468) om avräkning av&lt;br&gt;utländsk skatt skall införas en ny paragraf, 2 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Termer och uttryck som används&lt;br&gt;i denna lag har samma betydelse&lt;br&gt;och tillämpningsområde som i&lt;br&gt;inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;br&gt;om inte annat anges eller framgår&lt;br&gt;av sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 2002 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1255) om ändring i&lt;br&gt;lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ i lagen (1986:468) om avräkning&lt;br&gt;av utländsk skatt i stället för dess lydelse enligt lagen (1999:1255) om&lt;br&gt;ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en obegränsat skattskyldig Om en obegränsat skattskyldig&lt;br&gt;har haft intäkt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;har haft intäkt eller en begränsat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattskyldig har haft sådan intäkt&lt;br&gt;som hänför sig till ett fast&lt;br&gt;driftställe i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) som medtagits vid taxering enligt inkomstskattelagen&lt;br&gt;(1999:1229),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) för vilken han beskattats i utländsk stat, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) som enligt skattelagstiftningen i den utländska staten anses härröra&lt;br&gt;därifrån,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har han - med den inskränkning som följer av 2 § - genom avräkning&lt;br&gt;av den del av den utländska skatten som belöper sig på intäkten rätt att&lt;br&gt;erhålla nedsättning av statlig inkomstskatt och kommunal inkomstskatt&lt;br&gt;enligt 4-13 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande gäller i tillämpliga delar i fall en fysisk person enligt&lt;br&gt;lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall betala fastighetsskatt&lt;br&gt;för en privatbostad som är belägen utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett svenskt företag vid en&lt;br&gt;prövning enligt 24 kap. 20 §&lt;br&gt;inkomstskattelagen inte kan visa&lt;br&gt;att inkomstbeskattningen av den&lt;br&gt;utländska juridiska personen är&lt;br&gt;jämförlig &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstbeskattningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnda lag av ett svenskt företag&lt;br&gt;med motsvarande inkomster men&lt;br&gt;övriga förutsättningar för&lt;br&gt;skattefrihet för utdelningen är&lt;br&gt;uppfyllda, gäller följande. Utöver&lt;br&gt;den avräkning som medges enligt&lt;br&gt;första stycket och enligt&lt;br&gt;dubbelbeskattningsavtal, har&lt;br&gt;företaget rätt att genom avräkning&lt;br&gt;erhålla nedsättning av statlig&lt;br&gt;inkomstskatt med ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar tretton procent av&lt;br&gt;utdelningens bruttobelopp. Vid en&lt;br&gt;sådan avräkning gäller 4-13 §§ i&lt;br&gt;tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag vid en prövning&lt;br&gt;enligt 24 kap. 20 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstskattelagen inte kan visa&lt;br&gt;att inkomstbeskattningen av den&lt;br&gt;utländska juridiska personen är&lt;br&gt;jämförlig &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstbeskattningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnda lag av ett svenskt företag&lt;br&gt;med motsvarande inkomster men&lt;br&gt;övriga förutsättningar för&lt;br&gt;skattefrihet för utdelningen är&lt;br&gt;uppfyllda, gäller följande. Utöver&lt;br&gt;den avräkning som medges enligt&lt;br&gt;första stycket och enligt&lt;br&gt;dubbelbeskattningsavtal, har&lt;br&gt;företaget rätt att genom avräkning&lt;br&gt;erhålla nedsättning av statlig&lt;br&gt;inkomstskatt med ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar tretton procent av&lt;br&gt;utdelningens bruttobelopp. Vid en&lt;br&gt;sådan avräkning gäller 4-13 §§ i&lt;br&gt;tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till avräkning enligt 1 § första stycket föreligger inte om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, den utländska skatten samt den&lt;br&gt;utländska intäkten omfattas av dubbelbeskattningsavtal. Med att den&lt;br&gt;utländska intäkten omfattas av dubbelbeskattningsavtal avses även fall då&lt;br&gt;någon intäkt av en privatbostad som är belägen utomlands inte uppburits&lt;br&gt;men, om &amp;nbsp;sådan&amp;nbsp;&amp;nbsp;intäkt&amp;nbsp;&amp;nbsp;hade&amp;nbsp;&amp;nbsp;uppburits, denna&amp;nbsp;&amp;nbsp;omfattats&amp;nbsp;&amp;nbsp;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dubbelbeskattningsavtal. Rätt till avräkning enligt 1 § andra stycket&lt;br&gt;föreligger &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;inte&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;statlig fastighetsskatt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;omfattas&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dubbelbeskattningsavtal. Vid avräkning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;med stöd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dubbelbeskattningsavtal tillämpas dock 4-13 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;tillämpas inte då en begränsat&lt;br&gt;skattskyldig har rätt till avräkning&lt;br&gt;av utländsk skatt enligt 1 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1618) om&lt;br&gt;upphävande av lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen&lt;br&gt;vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att övergångsbestämmelserna till lagen om&lt;br&gt;ändring i lagen (1998:1618) om upphävande av lagen (1994:1854) om&lt;br&gt;inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom&lt;br&gt;EG skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksdagens beslut&lt;br&gt;föreskrivs att lagen (1994:1854)&lt;br&gt;om inkomstbeskattningen vid&lt;br&gt;gränsöverskridande omstruktu-&lt;br&gt;reringar inom EG skall upphöra att&lt;br&gt;gälla vid utgången av år 1998. Den&lt;br&gt;upphävda lagen tillämpas dock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i fråga om internationella&lt;br&gt;fusioner och fissioner på&lt;br&gt;förfaranden som genomförts före&lt;br&gt;den 1 januari 1999,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i fråga om internationella&lt;br&gt;verksamhetsöverlåtelser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överlåtelser före den 1 januari&lt;br&gt;1999 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i fråga om internationella&lt;br&gt;andelsbyten på förvärv före den 1&lt;br&gt;januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En internationell fusion eller&lt;br&gt;fission skall anses genomförd när&lt;br&gt;det eller de överlåtande bolagen&lt;br&gt;har upplösts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksdagens beslut&lt;br&gt;föreskrivs att lagen (1994:1854)&lt;br&gt;om inkomstbeskattningen vid&lt;br&gt;gränsöverskridande omstruktu-&lt;br&gt;reringar inom EG skall upphöra att&lt;br&gt;gälla vid utgången av år 1998. Den&lt;br&gt;upphävda lagen tillämpas dock&lt;br&gt;enligt följande :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;I fråga om internationella&lt;br&gt;fusioner och fissioner tillämpas&lt;br&gt;den upphävda lagen på&lt;br&gt;förfaranden som genomförts före&lt;br&gt;den 1 januari 1999. En&lt;br&gt;internationell fusion eller fission&lt;br&gt;skall anses genomförd när det eller&lt;br&gt;de överlåtande bolagen har&lt;br&gt;upplösts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I fråga om internationella&lt;br&gt;verksamhetsöverlåtelser tillämpas&lt;br&gt;den upphävda lagen på&lt;br&gt;överlåtelser före den 1 januari&lt;br&gt;1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I fråga om internationella&lt;br&gt;andelsbyten tillämpas den&lt;br&gt;upphävda lagen på förvärv före&lt;br&gt;den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. I fråga om internationella&lt;br&gt;andelsbyten gäller därutöver&lt;br&gt;följande om den skattskyldige&lt;br&gt;begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Avyttras andelar som&lt;br&gt;mottagits som vederlag vid ett&lt;br&gt;internationellt andelsbyte genom&lt;br&gt;en koncernintern andelsavyttring&lt;br&gt;enligt 25 kap. 6-27 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;br&gt;och för den skattskyldige uppskov&lt;br&gt;med beskattningen av kapitalvinst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall som kapitalvinst vid&lt;br&gt;tillämpning av nämnda&lt;br&gt;bestämmelser avses även&lt;br&gt;realisationsvinst som uppkommit&lt;br&gt;vid det internationella andelsbytet&lt;br&gt;och motsvarande belopp enligt&lt;br&gt;23 § tredje eller fjärde styckena&lt;br&gt;och vinst 24 § den upphävda&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller även om&lt;br&gt;förutsättningar inte föreligger att&lt;br&gt;medge uppskov med beskattningen&lt;br&gt;vid den koncerninterna&lt;br&gt;andelsavyttringen därför att någon&lt;br&gt;vinst inte &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;uppkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Realisationsvinst som uppkommit&lt;br&gt;vid det internationella andelsbytet&lt;br&gt;och motsvarande belopp enligt&lt;br&gt;23 § tredje eller fjärde styckena&lt;br&gt;och vinst enligt 24 § den upphävda&lt;br&gt;lagen behandlas som en&lt;br&gt;kapitalvinst som uppkommit vid&lt;br&gt;den &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;koncerninterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andelsavyttringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om andelar som mottagits som&lt;br&gt;vederlag vid det internationella&lt;br&gt;andelsbytet upphör att existera&lt;br&gt;genom en fusion eller fission&lt;br&gt;gäller 25 kap. 20 och 24 §§&lt;br&gt;inkomstskattelagen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Avyttras andelar som&lt;br&gt;mottagits som vederlag vid det&lt;br&gt;internationella andelsbytet genom&lt;br&gt;ett andelsbyte enligt 49 kap.&lt;br&gt;inkomstskattelagen och får den&lt;br&gt;skattskyldige uppskov med&lt;br&gt;beskattningen av vinst, skall som&lt;br&gt;kapitalvinst enligt 49 kap. 14 §&lt;br&gt;andra stycket eller vinst enligt 17 §&lt;br&gt;nämnda lag avses även&lt;br&gt;realisationsvinst som uppkommit&lt;br&gt;vid det internationella andelsbytet&lt;br&gt;och motsvarande belopp enligt&lt;br&gt;23 § tredje eller fjärde styckena&lt;br&gt;och vinst enligt 24 § den upphävda&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller även om&lt;br&gt;förutsättningar inte föreligger att&lt;br&gt;medge uppskov med beskattningen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid andelsbytet därför att någon&lt;br&gt;vinst inte uppkommit.&lt;br&gt;Realisationsvinst som uppkommit&lt;br&gt;vid det internationella andelsbytet&lt;br&gt;och motsvarande belopp enligt&lt;br&gt;23 § tredje eller jjärde styckena&lt;br&gt;och vinst enligt 24 § den upphävda&lt;br&gt;lagen behandlas som en&lt;br&gt;kapitalvinst som uppkommit vid&lt;br&gt;andelsbytet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Realisationsvinst &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motsvarande belopp som enligt&lt;br&gt;23 § den upphävda lagen skulle ha&lt;br&gt;tagits upp som intäkt av tjänst&lt;br&gt;skall behandlas som tjänstebelopp&lt;br&gt;enligt 49 kap. 16 § andra stycket&lt;br&gt;inkomstskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Vid tillämpning av punkterna&lt;br&gt;a och b skall belopp som tidigare&lt;br&gt;tagits upp som intäkt avräknas&lt;br&gt;från realisationsvinsten eller&lt;br&gt;motsvarande belopp eller vinsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas på&lt;br&gt;överlåtelser som skett och förfaranden som genomforts efter utgången av&lt;br&gt;år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Skall till följd av bestämmelserna i lagen (1999:1230) om&lt;br&gt;ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229) inkomstskattelagen&lt;br&gt;inte tillämpas skall vid tillämpningen av denna lag hänvisningarna till&lt;br&gt;inkomstskattelagen i stället avse motsvarande bestämmelser i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den upphävda lagen (1998:1601) om uppskov med beskattningen vid&lt;br&gt;andelsbyten, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den upphävda lagen (1998:1602) om uppskov med beskattningen vid&lt;br&gt;andelsöverlåtelser inom koncerner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2000-10-17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet&lt;br&gt;Leif Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 5 oktober 2000 (Finansdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1999:1230) om ikraftträdande av&lt;br&gt;inkomstskattelagen (1999:1229),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk&lt;br&gt;skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1999:1255) om ändring i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1986:468) om avräkning av utländsk skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1998:1618) om upphävande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöver-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skridande omstruktureringar inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet&lt;br&gt;Anita Saldén Enérus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 kap. 16 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna bestämmelsen avser den situationen att bestämmelserna&lt;br&gt;om moderbolag i 16 § första stycket är under tillämpning. Vid&lt;br&gt;paragrafens användning skall det i 16 a § angivna utländska bolaget&lt;br&gt;behandlas som ett svenskt aktiebolag vad gäller utdelning av andelar i&lt;br&gt;dotterbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om uttagsbeskattning skall ske hos det utdelande bolaget&lt;br&gt;regleras i 22 kap. 10 §. Paragrafen innebär att uttagsbeskattning&lt;br&gt;under vissa förutsättningar inte skall ske. Av det förslag som överlämnats&lt;br&gt;till Lagrådet för granskning framgår inte - åtminstone inte omedelbart -&lt;br&gt;att bestämmelserna i 22 kap. 10 § också skall omfatta de ifrågavarande&lt;br&gt;utländska bolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna 16 a § gäller alltså vid tillämpningen av&lt;br&gt;bestämmelserna i 16 § första stycket. Däremot sägs inte något om vad&lt;br&gt;som gäller vid tillämpningen av 22 kap. 10 §. Paragrafens&lt;br&gt;tillämpningsområde bestäms bl.a. genom orden: ”Vid sådan utdelning av&lt;br&gt;andelar som avses i 42 kap. 16 § ... Hänvisningen till 42 kap. 16 §&lt;br&gt;ingår som en av förutsättningarna i 22 kap. 10 § och kommer att utgöra&lt;br&gt;en del av tillämpningen av sistnämnda paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avsikten är att bestämmelserna i 22 kap. 10 § även skall omfatta&lt;br&gt;utländska bolag, bör detta enligt Lagrådets mening uttryckas klarare i&lt;br&gt;lagtexten. Den bästa utvägen beträffande 22 kap. 10 § torde vara att&lt;br&gt;hänvisningen kommer att omfatta både 16 och 16 a §§ i 42 kap.&lt;br&gt;Motsvarande ändring kan behöva göras i andra lagrum i&lt;br&gt;inkomstskattelagen. Bestämmelsen i 16 a § kan då inte ha sin föreslagna&lt;br&gt;karaktär av definitionsregel utan bör formuleras om så att den inleds med&lt;br&gt;orden: ”Första stycket i 16 § gäller även ett utländskt bolag som&lt;br&gt;motsvarar ett svenskt aktiebolag om det utländska bolaget....”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 kap. 20 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad ovan sagts under 16 a § om förhållandet mellan denna paragraf och&lt;br&gt;22 kap. 10 § har motsvarande tillämpning här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F inansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 oktober 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Thalén,&lt;br&gt;Winberg, Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Messing,&lt;br&gt;Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm,&lt;br&gt;Bodström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 2000/01:22 Anpassningar på&lt;br&gt;företagsskatteområdet till EG-fördraget, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:SkU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-10-25 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2000-10-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-10-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2000-10-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>REG</kod>
<namn>Registrering</namn>
<datum>2000-10-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>70</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2000-11-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 14:00:23</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GO0322</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:19:35</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 14:00:23</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2000/01:SkU9</uppgift>
<ref_dok_id>GO01SkU9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Anpassningar på företagsskatteområdet till EG-fördraget</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:22&lt;br/&gt;
Anpassningar på företagsskatteområdet till EG-fördraget m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Sk16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:22 Anpassningar på företagsskatteområdet till EG-fördraget m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl Fredrik Graf m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:22&lt;br/&gt;
Anpassningar på företagsskatteområdet till EG-fördraget m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Sk16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:22 Anpassningar på företagsskatteområdet till EG-fördraget m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl Fredrik Graf m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>