<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2291493</hangar_id>
 <dok_id>GO0320</dok_id>
 <rm>2000/01</rm>
 <beteckning>20</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 2000/01:20</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Socialdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>20</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2000-10-12 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:06:39</systemdatum>
 <publicerad>2001-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GO0320/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GO0320</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GO0320</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;2000/01:20&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Nationell handlingsplan för att förebygga&lt;br&gt;alkoholskador&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0320/prop_200001__20-1.png" style="width:38pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 12 oktober 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Engqvist&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Socialdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Från den 1 juli 2000 har den mängd vin och starköl som en resande kan&lt;br&gt;föra in till Sverige från ett annat EU-land utan att betala svensk skatt&lt;br&gt;ökat. Införselnivåema för privat bruk kommer att ökas successivt fram&lt;br&gt;till år 2004 då samma införselregler skall gälla i Sverige som i övriga&lt;br&gt;EU-länder. Härigenom försvagas möjligheten att påverka tillgången på&lt;br&gt;alkohol i Sverige genom det s.k. prisinstrumentet. För att motverka&lt;br&gt;negativa sociala effekter och effekter på folkhälsan presenterar rege-&lt;br&gt;ringen i denna proposition ett förslag till en nationell handlingsplan för&lt;br&gt;att förebygga alkoholskador. Syftet med propositionen är att lägga fast&lt;br&gt;grundvalarna för en alkoholpolitik som leder till minskad alkoholkon-&lt;br&gt;sumtion och begränsade alkoholskador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I handlingsplanen slås det fast att målet för samhällets alkoholpolitik&lt;br&gt;även i fortsättningen skall vara att minska alkoholens medicinska och&lt;br&gt;sociala skadeverkningar. Huvudinriktningen för alkoholpolitiken skall&lt;br&gt;vara att stimulera utvecklingen av målinriktade och samordnade före-&lt;br&gt;byggande insatser på kommunal nivå. Förstärkta åtgärder behövs när&lt;br&gt;det gäller särskilda stödinsatser för riskgrupper och individer med risk-&lt;br&gt;beteende, vård- och behandlingsinsatser, opinionsbildning och infor-&lt;br&gt;mation, begränsning av tillgängligheten och marknadsföringen av alko-&lt;br&gt;holdrycker, kompetensutveckling, uppföljning av konsumtions- och&lt;br&gt;skadeutvecklingen samt alkoholforskning. Förstärkta åtgärder behövs&lt;br&gt;också när det gäller att utveckla samarbetet på europeisk och interna-&lt;br&gt;tionell nivå. För genomförandet av handlingsplanen avsätts 450 miljo-&lt;br&gt;ner kronor under tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut..................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning...............................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning............................................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund...........................................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konsumtionsutvecklingen...................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Alkoholskadeutvecklingen................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samband mellan alkoholkonsumtion och brott.................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Riskfaktorer för missbruks- och beroendeutveckling.......16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Effekter av förebyggande arbete.......................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Svensk alkoholpolitik&amp;nbsp;i förändring....................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Olika aktörers ansvar........................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statliga myndigheters&amp;nbsp;ansvar............................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Landstingens ansvar..........................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunernas ansvar........................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Frivilligorganisationemas roll...........................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Branschorganisationernas roll...........................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsgivarnas ansvar.......................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Insatser för att förebygga alkoholskador...........................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Insatser inom kommuner och landsting............................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Insatser inom frivilligorganisationema.............................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Målet för alkoholpolitiken...............................................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Alkoholskatter.................................................................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvecklat samarbete på europeisk och internationell nivå..............41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inriktning och åtgärder för att utveckla och förstärka det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alkoholskadeförebyggande arbetet..................................................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Huvudinriktningen för den nationella alkoholpolitiken....&amp;nbsp;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilda stödinsatser för riskgrupper och individer med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riskbeteende......................................................................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vård och behandling.........................................................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Information och opinionsbildning.....................................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Begränsning av tillgången på alkoholdrycker på vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;områden.............................................................................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Begränsning av marknadsföring av alkoholdrycker m.m.&amp;nbsp;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fördjupad kompetens bland de yrkesgrupper som kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förebygga alkoholskador...................................................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppföljning av konsumtions- och skadeutvecklingen......60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Alkoholforskning..............................................................60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Generella insatser för olika målgrupper...........................................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Generella insatser för barn och ungdom...........................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillgång till alkohol...........................................................64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föräldrar............................................................................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skolan...............................................................................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Mötesplatser......................................................................68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ungdomsmottagningar......................................................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreningslivet...................................................................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Idrott..................................................................................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Drogfria nöjen...................................................................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Generella insatser för vuxna.............................................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Trafik och alkohol.............................................................72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Graviditet och alkohol.......................................................74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Genomförandet av den nationella handlingsplanen.........................76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En ny statlig kommitté......................................................76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nationella ledningsgruppen för alkohol- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;narkotikaförebyggande insatser........................................76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Uppföljning och utvärdering av planen...........................................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;Finansiering av handlingsplanen.....................................................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Myndigheter, organisationer m.fl. som kommit in med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;synpunkter...........................................................................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Myndigheter, organisationer m.fl. som deltagit vid&lt;br&gt;remissammanträden............................................................82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Redovisning av olika frivilligorganisationers m.fl.&lt;br&gt;verksamheter................................................  84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 oktober 2000.....89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår&lt;br&gt;om huvudinriktningen av alkoholpolitiken (avsnitt 8.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition utgör ett omfattande kartläggningsarbete hos bl.a.&lt;br&gt;kommuner, landsting, myndigheter, frivilligorganisationer och bransch-&lt;br&gt;organisationer samt vad som framkommit vid ett antal remissamman-&lt;br&gt;träden med bl.a. nämnda intressenter underlag för regeringens förslag och&lt;br&gt;bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen inbjöd under våren 2000 bl.a. länsstyrelser, kommuner,&lt;br&gt;landsting, frivilligorganisationer, branschorganisationer och alkohol-&lt;br&gt;forskare att skriftligen komma in med en redogörelse för sina erfaren-&lt;br&gt;heter av det alkoholskadeförebyggande arbetet i landet samt med syn-&lt;br&gt;punkter på vad en nationell handlingsplan för att förebygga alkoholska-&lt;br&gt;dor borde innehålla. En förteckning över de myndigheter, organisationer&lt;br&gt;m.fl. som kommit in med synpunkter finns i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de erfarenheter och synpunkter som redovisades har&lt;br&gt;ett antal remissammanträden hållits under socialministerns ledning för att&lt;br&gt;närmare diskutera inriktningen för och prioriteringarna i en nationell&lt;br&gt;handlingsplan för att förebygga alkoholskador. Remissammanträden har&lt;br&gt;hållits den 22 augusti 2000 med dels företrädare för kommunerna, dels&lt;br&gt;företrädare för frivilligorganisationema och den 23 augusti 2000 med&lt;br&gt;företrädare för branschorganisationerna på alkoholområdet. Informa-&lt;br&gt;tionssammanträden har även hållits med representanter för några ung-&lt;br&gt;domsorganisationer och med företrädare för riksdagens politiska partier.&lt;br&gt;En förteckning över vilka som har deltagit vid nämnda remissam-&lt;br&gt;manträden finns i bilaga 2. En sammanställning av de synpunkter som&lt;br&gt;förts fram vid remissammanträdena finns tillgänglig i Socialdeparte-&lt;br&gt;mentet (dnr S2OOO/3755/FH).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag och bedömningar som redovisas i den nationella hand-&lt;br&gt;lingsplanen för att förebygga alkoholskador har också beretts i Nationella&lt;br&gt;ledningsgruppen för alkohol- och narkotikaförebyggande insatser. I&lt;br&gt;gruppen ingår cheferna för de myndigheter som i någon del har ansvar&lt;br&gt;för preventiva insatser inom drogområdet. I gruppen ingår också bl.a.&lt;br&gt;företrädare för ledningarna för Svenska Kommunförbundet och Lands-&lt;br&gt;tingsförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna att bedriva en traditionell svensk alkoholpolitik har de&lt;br&gt;senaste åren förändrats och alkoholpolitiken står nu inför nya utmaningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkohollagen (1994:1738) trädde i kraft den 1 januari 1995. Genom&lt;br&gt;lagen har de tidigare import-, export-, tillverknings- och partihandels-&lt;br&gt;monopolen avvecklats och Sverige har fått en växande konkurrensutsatt&lt;br&gt;alkoholnäring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya statliga myndigheter har inrättats och verksamheter och beslut har&lt;br&gt;flyttats över från stat till kommun. Parallellt med denna utveckling har en&lt;br&gt;ökad internationalisering skett. Den ökande internationaliseringen har&lt;br&gt;medfört ett ökat handelsutbyte, ett ökat privat resande och ett närmande&lt;br&gt;till andra länder när det gäller attityder och värderingar. Alla dessa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förändringar har i grunden påverkat förutsättningarna för den tra-&lt;br&gt;ditionella svenska alkoholpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På uppdrag av regeringen inrättade Folkhälsoinstitutet år 1994 en na-&lt;br&gt;tionell ledningsgrupp för alkohol- och narkotikaförebyggande insatser.&lt;br&gt;Ledningsgruppens uppgift var att utforma en nationell handlingsplan som&lt;br&gt;kunde motverka ökade alkoholskador till följd av de pågående för-&lt;br&gt;ändringarna. Planen antogs av regeringen år 1995 och särskilda medel&lt;br&gt;ställdes till ledningsgruppens förfogande för dess genomförande. Denna&lt;br&gt;handlingsplan som innehöll dels en långsiktig strategi, dels ett konkret&lt;br&gt;mer kortsiktigt åtgärdsprogram behöver nu revideras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från den 1 juli 2000 har dessutom den mängd vin och starköl ökat som&lt;br&gt;en resande kan föra in till Sverige från ett annat EU-land utan att svensk&lt;br&gt;skatt skall betalas. Införselnivåema kommer att ökas successivt fram till&lt;br&gt;år 2004 då samma införselregler skall gälla i Sverige som i övriga EU-&lt;br&gt;länder, dvs. 110 liter starköl, 90 liter vin, 20 liter starkvin och 10 liter&lt;br&gt;spritdrycker per resande och tillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att motverka negativa effekter för folkhälsan till följd av bl.a. dessa&lt;br&gt;förändringar presenterar regeringen nu förslag till en ny nationell&lt;br&gt;handlingsplan för att förebygga alkoholskador som syftar till att begränsa&lt;br&gt;alkoholskadorna och minska alkoholkonsumtionen. I propositionen&lt;br&gt;redovisas ett antal områden där insatser behöver genomföras och&lt;br&gt;förstärkas. Flera frågor kräver dock ytterligare beredning eller utredning&lt;br&gt;innan konkreta lagförslag kan presenteras för riksdagen. Regeringen&lt;br&gt;avser att återkomma i vissa av dessa frågor till riksdagen redan under&lt;br&gt;våren 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konsumtionsutvecklingen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den svenska alkoholkonsumtionen har varierat relativt kraftigt under de&lt;br&gt;senaste femtio åren, vilket framgår av diagram 1 nedan. Där redovisas&lt;br&gt;utvecklingen av den registrerade försäljningen av alkoholdrycker från år&lt;br&gt;1950 till år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter andra världskriget var den registrerade försäljningen mycket låg&lt;br&gt;jämfört med andra länder: ca 4 liter ren alkohol per invånare i åldern 15&lt;br&gt;år och över. Efter motbokens avskaffande, från mitten av 1950-talet fram&lt;br&gt;till mitten av 1970-talet, ökade försäljningen kraftigt. Liknande ökningar&lt;br&gt;noterades i de flesta västeuropeiska länder och kan, förutom ökad&lt;br&gt;tillgänglighet, ha berott på ett kraftigt ökat välstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den registrerade alkoholförsäljningen i Sverige nådde sin topp med 7,7&lt;br&gt;liter 1976, och minskade sedan med 22 procent fram till 1984. Därefter&lt;br&gt;har variationerna varit tämligen små. Från år 1989 till år 1998 sjönk den&lt;br&gt;registrerade försäljningen med 0,7 liter ren alkohol (11 procent). De två&lt;br&gt;senaste åren har den stigit. Från 5,9 liter ren alkohol 1998, 6,1 liter 1999&lt;br&gt;och - förutsatt att den ökning som försäljningen uppvisat under årets&lt;br&gt;första sju månader fortsätter året ut - till 6,4 liter år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1. Registrerad alkoholförsäljning i Sverige 1950-1999 omräknat till 100&lt;br&gt;procent alkohol per invånare, 15 år och äldre (Systembolagets försäljning,&lt;br&gt;restaurangförsäljningen och försäljningen av folköl)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0320/prop_200001__20-2.png" style="width:273pt;height:151pt;"/&gt;
&lt;p&gt;--- -Totalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sprit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;—*—Vin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Öl (stark-mellanöl, folköl)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KALK-projektet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1980- och 1990-talen uppmärksammades problemet med att få&lt;br&gt;tillförlitlig kunskap om den totala alkoholkonsumtionen i Sverige, in-&lt;br&gt;klusive den oregistrerade konsumtionen, allt mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalibreringsprojektet (KALK), ett samarbete mellan Alkoholinspek-&lt;br&gt;tionen, Svenska Bryggareföreningen, Folkhälsoinstitutet, Systembolaget&lt;br&gt;AB och Vin &amp;amp; Sprit AB, är det hittills mest ambitiösa försöket att mäta&lt;br&gt;totalkonsumtionen i Sverige. Målet är att få fram så bra data om den&lt;br&gt;faktiska konsumtionen att den registrerade försäljningsstatistiken kan&lt;br&gt;kalibreras, dvs. korrigeras med uppgifter om den icke-registrerade&lt;br&gt;konsumtionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KALK-undersökningen, som genomfördes 1996/97, består av tele-&lt;br&gt;fonintervjuer med 10 000 personer fördelat på årets alla dagar, och sta-&lt;br&gt;tistik om den registrerade alkoholförsäljningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskarnas beräkningar visar att en liten andel, cirka 10 procent av&lt;br&gt;svenska folket, konsumerar ungefär hälften av all alkohol som dricks i&lt;br&gt;Sverige. 60-70 procent av svenskarnas konsumtion äger rum under fre-&lt;br&gt;dag och lördag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala konsumtionen omräknat till hundraprocentig alkohol upp-&lt;br&gt;gick till 8 liter per invånare i åldern 15 år och äldre. Detta motsvarar&lt;br&gt;ungefär 40 centiliter spritdrycker i veckan. Den oregistrerade alkohol-&lt;br&gt;konsumtionen uppgick enligt KALK till ca 2 liter ren alkohol vilket år&lt;br&gt;1996 motsvarade 26 procent av all alkohol som då konsumerades i&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I undersökningen har man också försökt skatta trenden för både den&lt;br&gt;icke-registrerade och den totala alkoholkonsumtionen. Skattningen visar&lt;br&gt;dels att den icke-registrerade konsumtionen av alkohol nästan för-&lt;br&gt;dubblades från 1989 till 1997/98 (från 1,2 liter till drygt 2,2 liter ren&lt;br&gt;alkohol) per invånare 15 år och äldre, dels att den totala konsumtionen&lt;br&gt;har ökat sedan EU-inträdet (Kiihlhom, m.fl. 1999).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny skattning av den totala alkoholkonsumtionen och dess del-&lt;br&gt;mängder pågår för tillfället. Denna skattning baseras på intervjuer av&lt;br&gt;drygt 6 000 svenskar under våren år 2000. Tabell 1 redovisar preliminära&lt;br&gt;resultat från denna skattning. Tabell 1 visar på flera viktiga resultat, inte&lt;br&gt;minst vid jämförelse med KALK:s skattningar av konsumtionsnivåema&lt;br&gt;åren 1996 och 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tabell 1. Skattning av svenska folkets alkoholkonsumtion under Prop. 2000/01:20&lt;br&gt;1996,1998 och 2000, uppdelad på olika sorter och delmängder&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alkoholsort och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmängd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Liter alkohol&lt;br&gt;100% per&lt;br&gt;inv. 15 år+&lt;br&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Liter alkohol&lt;br&gt;100% per inv.&lt;br&gt;15 år+&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Liter alkohol&lt;br&gt;100% per inv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 år+&lt;br&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andel (%) av&lt;br&gt;resp, alkohol-&lt;br&gt;sort (alkohol&lt;br&gt;100 % per inv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 år+)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Spritdryck&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistikförd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;försäljning&lt;br&gt;Privat införd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav överran-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;son&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C&amp;gt; 1 liter)&lt;br&gt;Svartsprit:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Smuggelsprit&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hemtillverkad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Starkvin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistikförd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,07&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;försäljning&lt;br&gt;Privat införd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,06&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bordsvin (inkl,&lt;br&gt;cider och alko-&lt;br&gt;läsk)&lt;br&gt;Statistikförd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;försäljning&lt;br&gt;Privat införd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hemtillverkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stark/mellanöl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistikförd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;försäljning&lt;br&gt;Privat införd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hemtillverkning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Smuggelöl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Folköl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Total alkohol&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: SoRAD. R&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultaten visar bland annat att den oregistrerade konsumtionen minskat&lt;br&gt;från ca 2,1 1996 till knappt 1,9 liter under 2000. Nedgången är tydligast för&lt;br&gt;spritdrycker där både den från utlandet införda (privatinförda) och&lt;br&gt;svartspriten (hemtillverkad sprit och smuggelsprit) minskat. Den privat-&lt;br&gt;införda har minskat med ca 15 procent, från knappt 0,75 liter ren alkohol&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 till drygt 0,6 liter 2000. Denna minskning är högst sannolikt till allra&lt;br&gt;största delen ett resultat av avskaffandet av tax-free försäljning inom EU&lt;br&gt;den 1 juli 1999. Svartspriten uppskattades till 0,7 liter 1996, 0,5 liter 1998&lt;br&gt;och 0,3 liter år 2000. Om man dessutom adderar den överranson som&lt;br&gt;privatpersoner för med sig över gränsen uppgick den illegala spriten till 0,9&lt;br&gt;liter ren alkohol 1996, 0,8 liter 1998 och 0,6 liter år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedgången av svartspritskonsumtionen har säkert flera förklaringar.&lt;br&gt;En trolig faktor är alla de insatser och den uppmärksamhet som svartsprit&lt;br&gt;fått under de senaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även starkölen visar år 2000 jämfört med 1996 och 1998 på en mins-&lt;br&gt;kad privatinförsel, dock mindre än spritdryckerna, medan införselmäng-&lt;br&gt;dema av bordsvin ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som den oregistrerade alkoholkonsumtionen minskat så har&lt;br&gt;den registrerade ökat. Detta beror bl.a. på den högkonjunktur vi nu befin-&lt;br&gt;ner oss i, något som har visat sig genom en kraftigt ökad försäljning av&lt;br&gt;alkoholdrycker på Systembolaget. Sammantaget dricker svensken mer&lt;br&gt;alkohol år 2000 än 1996 och 1998. Systembolagets detaljhandelsförsälj-&lt;br&gt;ning har således mer än bara kommit att kompensera för minskningen av&lt;br&gt;den oregistrerade alkoholförsäljningen. Denna ökning svarar speciellt&lt;br&gt;starkölet och bordsvinet för som båda uppvisar uppseendeväckande kraf-&lt;br&gt;tiga ökningar. Under perioden 1996 till 2000 ökade bordsvinsförsälj-&lt;br&gt;ningen med ca en tredjedel, mätt i ren alkohol, och starkölet med knappt&lt;br&gt;en fjärdedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattningen av den totala konsumtionen ger vid handen att dessa ök-&lt;br&gt;ningar lett fram till att konsumtionen stigit till ca 8,4 liter ren alkohol per&lt;br&gt;vuxen 2000 jämfört med 8,0 liter 1996 och 8,2 1998. Vi får gå tillbaka&lt;br&gt;till mitten av 1970-talet för att hitta liknande höga nivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av den registrerade försäljningen har tidigare varit en&lt;br&gt;god indikator på utvecklingen av totalkonsumtionen, vilket inte minst&lt;br&gt;sambandet med olika alkoholrelaterade skador visat. I framtiden måste&lt;br&gt;dock större hänsyn tas till mörkertalet, dvs. icke-registrerad alkoholkon-&lt;br&gt;sumtion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholkonsumtionens utveckling i olika grupper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under efterkrigstiden har kvinnornas alkoholkonsumtion ökat mer än&lt;br&gt;männens. Detta gällde framför allt efter motbokstiden, och främst under&lt;br&gt;1960- och 70-talen, men även under 1990-talet. År 1967 var kvinnornas&lt;br&gt;andel av den totala konsumtionen 20 procent, 1998 var den 31 procent.&lt;br&gt;Under 1980- och 90-talen var skillnaden i konsumtion mellan könen&lt;br&gt;ganska konstant. Undersökningar från den perioden visar att männen&lt;br&gt;dricker ca 2-2,5 gånger mer alkohol än kvinnorna. Vid slutet av 1960-&lt;br&gt;talet drack männen 4 gånger mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åldersgrupper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många tidigare svenska studier har visat på kraftiga skillnader i alkohol-&lt;br&gt;vanor mellan yngre och äldre ungdomar. I rapporten Svensson och Svart-&lt;br&gt;spriten (Leifman, m.fl., 1999) delades åldersgruppen 16-24 år upp i ett-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årsklasser. Det framkommer då att den totala konsumtionen per capita av&lt;br&gt;alkoholdrycker ökar med stigande ålder fram t.o.m. 19 år för kvinnorna&lt;br&gt;och 20 år för männen för att därefter ligga ganska stabil (fram till 24 års&lt;br&gt;ålder). Vidare framgår att andelen som druckit hembränt eller smuggel-&lt;br&gt;sprit under de senaste 12 respektive 2 månaderna i stort följer samma ut-&lt;br&gt;veckling som totalkonsumtionen. Männens alkoholkonsumtion överstiger&lt;br&gt;för varje ålder kvinnornas. I absoluta tal blir skillnaden större med ökad&lt;br&gt;ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De större alkoholvaneundersökningar som genomförts i Sverige under&lt;br&gt;de senaste trettio åren avseende hela den vuxna befolkningen har också&lt;br&gt;visat att konsumtionen är som högst bland äldre ungdomar och unga&lt;br&gt;vuxna. För båda könen är konsumtionen som högst i åldersgruppen 20-&lt;br&gt;24 år, följt av 25-29 år. Alkoholkonsumtionen i åldersgruppen 20-24 år&lt;br&gt;är mer än dubbelt så hög som bland de yngsta (16-19 år). I åldrarna 30-&lt;br&gt;64 är dock konsumtionsskillnadema små mellan olika åldrar såväl bland&lt;br&gt;män som kvinnor. Konsumtionen i åldersskiktet 30-64 motsvarar ca 60-&lt;br&gt;70 procent av den högsta konsumtion som 20-23-åringama svarar för.&lt;br&gt;Från mitten av 30-årsåldem till början av 50-årsåldem ligger konsumtio-&lt;br&gt;nen ganska still dock med en tendens till en viss ökning. Från och med de&lt;br&gt;femtio sjunker däremot konsumtionen stadigt för att vara som lägst bland&lt;br&gt;de allra äldsta konsumenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare finner vi att vinkonsumtionen bland de yngre är klart högre&lt;br&gt;bland kvinnorna än bland männen. Med ökad ålder hos kvinnorna uppvi-&lt;br&gt;sar vinkonsumtionen ungefär lika höga nivåer som männen. Konsumtio-&lt;br&gt;nen av alkoläsk och cider är ungefär lika hög för båda könen. För övriga&lt;br&gt;drycker - starköl, folköl och spritdrycker - är konsumtionen klart högre&lt;br&gt;bland männen i samtliga åldersgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomars alkoholvanor i Sverige genom åren har annars i stort sett&lt;br&gt;utvecklats på samma sätt som hos resten av befolkningen. När alkohol-&lt;br&gt;försäljningen och många alkoholrelaterade problem nådde sin topp under&lt;br&gt;det sena 1970-talet, var alkoholmissbruket mer utbrett bland ungdomarna&lt;br&gt;än i dag. Analyser av den alkoholrelaterade (medicinska) dödligheten har&lt;br&gt;visat att dödstalet ökade som kraftigast bland yngre människor mellan&lt;br&gt;1970 och 1976.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med slutet av 1970-talet och fram till mitten av 1980-talet&lt;br&gt;minskade alkoholkonsumtionen bland både ungdomar och vuxna. Perio-&lt;br&gt;den från början av 1980-talet har varit tämligen stabil när man ser till&lt;br&gt;ungdomarnas genomsnittliga alkoholkonsumtion. Det finns dock tecken&lt;br&gt;på att konsumtionen av alkohol bland ungdomar har ökat under senare år.&lt;br&gt;Flera undersökningar (bl.a. Centralförbundet för alkohol- och narkotika-&lt;br&gt;upplysnings skol- och vämpliktsundersökningar) visar att andelen ung-&lt;br&gt;domar som ofta berusar sig ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilden är dock inte helt entydig. I TEMO:s konsumtionsundersökning&lt;br&gt;1998 intervjuades ca 2 000 ungdomar i åldrarna 16-24 år, varav ca 950&lt;br&gt;var i gymnasieåldern. I fråga om konsumtionsnivåer och kontakt med&lt;br&gt;illegal alkohol var skillnaden signifikant mellan elever på praktiskt in-&lt;br&gt;riktade och teoretiskt inriktade program. Pojkar på praktiska program&lt;br&gt;dricker mer alkohol per år än pojkar på teoretiska program, och kommer&lt;br&gt;oftare i kontakt med hembränt och smuggelsprit. För flickor är skillna-&lt;br&gt;derna ännu större mellan teoretiska och praktiska program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dryckesmönster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På senare tid har dryckesmönstret fått ökad uppmärksamhet vid beskriv-&lt;br&gt;ningar av konsumtionsutvecklingen. Sättet att dricka, förutom den totala&lt;br&gt;volymen, påverkar också omfattningen av speciellt de sociala alkohol-&lt;br&gt;relaterade problemen. Med dryckesmönster menas den tidsbestämda&lt;br&gt;variationen i drickandet samt storkonsumtionstillfällen (berusningsdrick-&lt;br&gt;ande). I Sverige är dessa intimt förknippade med varandra. Storkonsum-&lt;br&gt;tionen äger rum under veckoslut och helgdagar. I Sverige torde studier av&lt;br&gt;dryckesmönster vara av särskilt stort intresse eftersom det ”typiska” nor-&lt;br&gt;diska dryckesmönstret resulterar i specifika sociala skador och problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet storkonsumtionstillfällen har ökat, framför allt bland kvinnor.&lt;br&gt;Bland kvinnorna framträdde också under 1990-talet stora skillnader mell-&lt;br&gt;an yngre och äldre. Det finns undersökningar som visar att koncentratio-&lt;br&gt;nen av drickandet till veckoslut och helger snarare har ökat än minskat&lt;br&gt;under de senaste decennierna. Att svenskarna numera dricker mer vin och&lt;br&gt;öl och mindre spritdrycker har således inte resulterat i ett förändrat&lt;br&gt;dryckesmönster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskapen om utvecklingen av alkoholkonsumtionen i riket är förhållan-&lt;br&gt;devis god, trots att konsumtionen av den icke-registrerade alkoholen har&lt;br&gt;ökat. När det gäller regionala eller lokala skillnader är kunskapen dock&lt;br&gt;mer begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyligen genomförda studier (Svenska alkoholvanor i förändring, Red:&lt;br&gt;Björ och Kuhlhom, 1998) visar att skillnaderna i alkoholvanor och alko-&lt;br&gt;holrelaterad dödlighet minskat mellan länen under de senaste 30-40 åren,&lt;br&gt;inte minst mellan storstadslän och övriga län. Konsumtionsskillnadema&lt;br&gt;mellan storstadsregioner och resten av landet har i stort sett jämnats ut&lt;br&gt;under de senaste 25 åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Analyser av den alkoholrelaterade dödsorsaksstatistiken 1973-93 (leve-&lt;br&gt;rcirros, alkoholism, alkoholpsykos och alkoholförgiftning) visade också&lt;br&gt;på en viss utjämning mellan regioner under hela perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En möjlig förklaring till utjämningen är att länsindelningens betydelse&lt;br&gt;som markör för kulturella skillnader som bl.a. dryckeskulturer har mins-&lt;br&gt;kat. Avståndsfaktoms betydelse för människor har minskat betydligt&lt;br&gt;under de senaste decennierna, och nya dryckestrender sprids fortare idag&lt;br&gt;än tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tittar man på svartspritkonsumtionens regionala fördelning är inte&lt;br&gt;heller där de regionala skillnaderna numera särskilt stora.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större skillnader återfinns dock mellan olika kommuner, även mellan&lt;br&gt;kommuner inom ett och samma län. Idag är dödligheten ca 5-6 gånger&lt;br&gt;högre i de kommuner som har högst dödlighet, jämfört med de med lägst&lt;br&gt;dödlighet. Medan skillnader i konsumtion och dödlighet mellan länen till&lt;br&gt;viss del troligen uttrycker skillnader i dryckeskulturer, är det troligt att&lt;br&gt;skillnader mellan kommuner i större utsträckning uttrycker skillnader i&lt;br&gt;socioekonomiska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Alkoholskadeutvecklingen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bruk av alkohol ger upphov till olika medicinska, sociala och psykolo-&lt;br&gt;giska problem. Man brukar skilja mellan akuta problem (t.ex. skador,&lt;br&gt;rattfylleri) och kroniska (skrumplever, demens etc.). De alkoholrelaterade&lt;br&gt;problemen har en betydande utbredning i befolkningen. Exempelvis rap-&lt;br&gt;porterar 2/3 av de 80 procent av elever i årskurs 9 (15-16 år) som dricker&lt;br&gt;alkohol att de haft något alkoholrelaterat problem. Risken för problem för&lt;br&gt;den enskilde ökar med ökad konsumtion, och påverkas också av dryckes-&lt;br&gt;mönstret. De som dricker mycket då de dricker riskerar i särskilt stor ut-&lt;br&gt;sträckning akuta problem - ett viktigt konstaterande i Sverige där berus-&lt;br&gt;ningsdrickande är vanligt. Man har dock funnit att den stora gruppen låg-&lt;br&gt;och måttlighetskonsumenter svarar för de flesta akuta och lindriga sociala&lt;br&gt;och medicinska problem i befolkningen. Förklaringen är att även om den&lt;br&gt;individuella storkonsumenten löper större risk än måttlighetskonsumen-&lt;br&gt;ten är den senare gruppen mycket större. Detta förhållande kallas ibland&lt;br&gt;preventionsparadoxen. Dock svarar storkonsumenterna (gränsen för&lt;br&gt;storkonsumtion kan sättas till ca 30 gram hundraprocentig alkohol/dag&lt;br&gt;för män och 20 gram för kvinnor) för majoriteten av många kroniska&lt;br&gt;sjukdomar, t.ex. skrumplever. Man har vidare funnit att det finns ett po-&lt;br&gt;sitivt samband mellan genomsnittskonsumtionen av alkohol och andelen&lt;br&gt;storkonsumenter. Man har funnit att en ändring av genomsnittskonsum-&lt;br&gt;tionen, t.ex. genom prisändring, medför en ändring av alkoholkonsumtio-&lt;br&gt;nen hos alla konsumtionsgrupper, även hos storkonsumenterna. Detta&lt;br&gt;medför att en minskning av den totala alkoholkonsumtionen i befolk-&lt;br&gt;ningen är av central betydelse för att minska omfattningen av alla slags&lt;br&gt;alkoholrelaterade problem. Men detta bör kompletteras med särskilda&lt;br&gt;insatser för att nå storkonsumenter i tidigt skede och stimulera dem till en&lt;br&gt;konsumtionsminskning (sekundär prevention), något som kan ge goda&lt;br&gt;resultat enligt flera vetenskapliga studier. Dessutom måste alkoholpoli-&lt;br&gt;tiska och förebyggande insatser kompletteras med konkreta insatser för&lt;br&gt;de individer som på grund av stor alkoholkonsumtion har utvecklat alko-&lt;br&gt;holrelaterade sjukdomar och allvarliga sociala problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkohol kan skada de flesta organsystem i kroppen. Som exempel på&lt;br&gt;alkoholrelaterade sjukdomar kan enligt vetenskaplig expertis nämnas&lt;br&gt;alkoholdemens, andra hjärnskador, magkatarr, leverinflammation,&lt;br&gt;skrumplever, bukspottkörtelinflammation, högt blodtryck, hjärnblödning,&lt;br&gt;hjärtsjukdom, epileptiska kramper, muskelskador, skador på nerver i&lt;br&gt;armar och ben, blodförändringar, nedsatt immunförsvar, epileptiska an-&lt;br&gt;fall, urkalkning av skelett, hormonella störningar samt cancer i munhåla&lt;br&gt;och svalg, matstrupen, levern, ändtarmen och bröst. Till detta kommer&lt;br&gt;alkoholberoende och alkoholpsykos.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom är biandmissbruk vanligt, dvs. att alkoholmissbrukare även&lt;br&gt;missbrukar narkotika och/eller beroendeframkallande lugnande medel&lt;br&gt;och sömnmedel. Under senare år har man uppmärksammat att missbru-&lt;br&gt;kare inte sällan också har psykisk sjuklighet (ko-morbiditet). Omkring&lt;br&gt;25-30 procent av samtliga vårdtillfällen inom psykiatrin är alkoholrelate-&lt;br&gt;rade. Andelen alkoholrelaterade vårdtillfällen inom den akuta kroppsvår-&lt;br&gt;den kan grovt skattas till 15-20 procent i åldern 20-54 år. Det totala an-&lt;br&gt;talet alkoholrelaterade vårddagar inom akutsjukvården beräknas uppgå&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till mellan 5 och 11 procent i åldern 15-70 år. Kostnaderna beräknas till&lt;br&gt;5-7 procent av de sammanlagda vårdkostnaderna. Alkoholen beräknas&lt;br&gt;orsaka 3 000-5 000 dödsfall årligen i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholkonsumtionen har stigit under efterkrigstiden för att nå en topp&lt;br&gt;1976 med en försäljning motsvarande 7,7 liter 100 procent alkohol per&lt;br&gt;invånare 15 år och äldre. Under denna period steg också dödligheten i&lt;br&gt;alkoholrelaterade sjukdomar. Därefter minskade alkoholförsäljningen&lt;br&gt;med 20 procent fram till mitten av 1980-talet för att stiga med knappt 10&lt;br&gt;procent under senare delen av 1980-talet. Under 1990-talet minskade för-&lt;br&gt;säljningen, vilket dock kompenserats av en ökning av icke-registrerad&lt;br&gt;konsumtion, genom ökad legal privatimport och ökad konsumtion av&lt;br&gt;svartsprit. Dödligheten i skrumplever, en viktig och nära alkoholrelaterad&lt;br&gt;sjukdom, minskade under 1980- och 1990-talet. Dödligheten i alla sjuk-&lt;br&gt;domar med ordet ”alkohol” på dödsbevis (alkoholism, alkoholpsykos,&lt;br&gt;alkoholintoxikation, alkoholmissbruk) låg konstant under 1990-talet. Det&lt;br&gt;finns viss indikation att utvecklingen i Skåne varit mindre gynnsam. Det&lt;br&gt;finns ett nära samband mellan alkoholförsäljningen och den totala alko-&lt;br&gt;holrelaterade dödligheten under de senaste 50 åren. Detta antyder att för-&lt;br&gt;säljningsdata ganska väl återspeglat alkoholkonsumtionen under denna&lt;br&gt;tid, även om en försämring av detta samband skett under senare år. Män-&lt;br&gt;nen har ungefär fem gånger större dödlighet än kvinnor i sjukdomar med&lt;br&gt;alkoholdiagnos.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På liknande sätt har omfattningen av sjukhusvård för alkoholrelaterade&lt;br&gt;sjukdomar ganska väl följt alkoholkonsumtionen. Under 1990-talet min-&lt;br&gt;skade dock sjukhusvård med alkoholdiagnos, samtidigt som alkoholkon-&lt;br&gt;sumtionen ej minskat. Detta beror troligen till stor del på att antalet vård-&lt;br&gt;platser på sjukhus minskade påtagligt under 1990-talet och på att man på&lt;br&gt;många håll satsat mer på behandling i öppna vårdformer. Under 1990-&lt;br&gt;talet skedde också en markant minskning av antalet alkoholmissbrukare i&lt;br&gt;institutionsvård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa&lt;br&gt;fall (LVM) och socialtjänstlagen, vilket troligen i betydande utsträckning&lt;br&gt;beror på att man prioriterat öppenvårdsbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet förseelser för fylleri och senare åtgärder enligt lagen&lt;br&gt;(1976:1511) om omhändertagande av berusade personer (LOB) låg på&lt;br&gt;ungefär samma nivå under 1960- och 1970-talet. Därefter inträdde en&lt;br&gt;minskning som medfört att antalet omhändertagande år 1999 uppgick till&lt;br&gt;1/3 av antalet i början av 1980-talet. Detta torde till stor del återspegla&lt;br&gt;ändrade prioriteringar hos polisen, men kanske också en reell ändring av&lt;br&gt;var berusade personer vistas och hur de beter sig. Likaså har antalet ratt-&lt;br&gt;fylleribrott minskat kraftigt. Detta beror främst på att sänkningar av pro-&lt;br&gt;millegränsen för trafikonykterhetsbrott medfört att bilkörning under alko-&lt;br&gt;holpåverkan blivit mer ovanligt. I viss utsträckning kan det också bero på&lt;br&gt;ändrade rutiner hos polisen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelen trafikolyckor med misstänkt alkoholpåverkade förare min-&lt;br&gt;skade också påtagligt under 1990-talet. Detta gäller inte minst delaktighet&lt;br&gt;i trafikolyckor med dödlig utgång eller med annan svår personskada. I&lt;br&gt;okänd utsträckning kan detta bero på ändrad provtagningsfrekvens. År&lt;br&gt;1999 var 40 förare (5,6 procent) misstänkt alkoholpåverkade vid olyckor&lt;br&gt;med dödlig utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyvärr avspeglar brottsstatistiken när det gäller rattfylleribrott endast&lt;br&gt;en bråkdel av den stora mängd rattfylleribrott som sker på våra vägar.&lt;br&gt;Med utgångspunkt från det antal bilresor som görs på svenska vägar på&lt;br&gt;ett år och från den andel av fordonen som körs av alkoholpåverkade per-&lt;br&gt;soner kan man räkna fram att mer än 5 miljoner bilresor av alkoholpåver-&lt;br&gt;kade förare per år. Det innebär att det i genomsnitt begås mer än 14 000&lt;br&gt;rattfylleribrott varje dag i Sverige. Statistiken när det gäller alkoholens&lt;br&gt;roll vid trafikolyckor är också bristfällig. År 1999 finner man exempelvis&lt;br&gt;att 5,6 procent av de bilförare som dödades i trafiken var misstänkt alko-&lt;br&gt;holpåverkade. Om man jämför denna siffra med de analyser som Rätts-&lt;br&gt;medicinalverket gör av de prover som tas i samband med obduktion av&lt;br&gt;omkomna trafikanter så finner man att 19 procent av de 261 omkomna&lt;br&gt;förarna varit alkoholpåverkade. Denna siffra är troligen en underskatt-&lt;br&gt;ning eftersom några avlidit sent och några antagligen fått blodtransfusio-&lt;br&gt;ner som eventuellt avlägsnat spår av alkohol i blodet. Endast 20 procent&lt;br&gt;av de alkoholrelaterade dödsfallen återfinns således i den officiella stati-&lt;br&gt;stiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller hur många människor som dödas eller skadas av alko-&lt;br&gt;holpåverkade förare finns idag inga möjligheter att få fram statistik som&lt;br&gt;med rimlig tillförlitlighet avspeglar verkligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholen har betydelse även för andra olyckor. En hög andel med&lt;br&gt;alkoholpåverkan kan man hitta bland singelolyckor i trafiken, trafik-&lt;br&gt;olyckor nattetid, vid drunkningsolyckor och snöskoterolyckor, särskilt&lt;br&gt;bland unga och medelålders män. År 1997 var knappt 2/3 av de alkohol-&lt;br&gt;relaterade olyckorna singelolyckor. Enligt statistik som förs av Sjöfarts-&lt;br&gt;verket inträffade 28 olyckor med dödlig utgång år 1999. Denna siffra är&lt;br&gt;den lägsta sedan mitten av 1980-talet. I fyra av fallen fanns såvitt man&lt;br&gt;kunnat utröna alkohol med i bilden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Samband mellan alkoholkonsumtion och brott&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En granskning av 30 000 domar för våldsbrott 1994 visade att tre fjärde-&lt;br&gt;delar av alla våldsbrott var alkoholrelaterade. Statistiken visar att ca&lt;br&gt;hälften av misshandelsbrottsligheten under det senaste decenniet kan be-&lt;br&gt;tecknas som alkoholbetingad. Av våldsbrotten begicks nästan hälften på&lt;br&gt;eller i närheten av restauranger. 93 procent av de dömda var män och 38&lt;br&gt;procent var 15-24 år. I skriften ”Brott, straff och kriminalvård” (1999)&lt;br&gt;framgår också att det är de alkoholpolitiska insatserna som har störst ef-&lt;br&gt;fekt på våldsbrottsligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Unga män, 16-24 år, är två gånger så utsatta för våld som flickor i&lt;br&gt;samma ålder, och fyra gånger oftare än män mellan 45 och 64 år. Män&lt;br&gt;drabbas oftare av grövre våld och våld på gator och torg. Kvinnor utsätts&lt;br&gt;oftare för upprepat våld och våld i bostaden. Ca 70 procent av alla gär-&lt;br&gt;ningsmän och ungefär 40 procent av alla offer vid polisanmälda brott är&lt;br&gt;alkoholpåverkade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Riskfaktorer för missbruks- och beroendeutveckling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Missbruk och beroende orsakas av en mängd samvarierande faktorer,&lt;br&gt;man brukar kalla det ett multifaktoriellt problem. Det handlar både om&lt;br&gt;ärftliga faktorer, faktorer som påverkar oss under uppväxten, utbildning,&lt;br&gt;kamraters dryckesvanor och tillgången på alkohol. Riskfaktorer för alko-&lt;br&gt;hol- och drogproblem kan enligt forskningen grupperas inom tre områ-&lt;br&gt;den:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- individuella och interpersonella faktorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sociala nätverksfaktorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- samhällsfaktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en översikt över riskfaktorer och skyddande faktorer på ungdomsom-&lt;br&gt;rådet konstaterar flera forskare att riskfaktorerna varit stabila över flera&lt;br&gt;decennier, trots förändringar i normer och förekomsten av problem.&lt;br&gt;Riskfaktorer inom vitt skilda områden, allt från genetik till samhällsorga-&lt;br&gt;nisation, bidrar till att öka riskerna för problembeteende. Flera riskfakto-&lt;br&gt;rer hos samma individ innebär en exponentiellt ökad risk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns tydliga samband mellan alkoholdebut och senare alkoholkon-&lt;br&gt;sumtion och alkoholproblem. En tidig debut leder till en högre alkohol-&lt;br&gt;konsumtion och flera alkoholrelaterade problem senare i livet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakom tidig alkoholdebut finns följande riskfaktorer. Föräldrars alko-&lt;br&gt;holkonsumtion och normer, vänners alkoholdebut, vänners tobaks- och&lt;br&gt;alkoholkonsumtion, negativ inställning till skolan och en uppfattning om&lt;br&gt;att alkohol inte är skadligt. Dessa riskfaktorer ligger också bakom ut-&lt;br&gt;vecklingen av en storkonsumtion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomar som kommer till de särskilda ungdomshemmen har ofta haft&lt;br&gt;en problematisk skolgång; t.ex. har 72 procent skolkat (70 procent poj-&lt;br&gt;kar och 76 procent flickor). Det visar Statens institutionsstyrelses årsrap-&lt;br&gt;port, AD AD 97. Där framgår också att många ungdomar har hälsopro-&lt;br&gt;blem, varav sömnproblem, ryggont, dålig syn, allergi/astma och kronisk&lt;br&gt;huvudvärk är de vanligaste. En fjärdedel har fäder med alkoholproblem&lt;br&gt;och nästan 20 procent har mödrar med psykiska besvär. Mer än hälften av&lt;br&gt;ungdomarnas fäder är arbetslösa och knappt hälften av mödrarna. Drygt&lt;br&gt;hälften av ungdomarna, 56 procent, har placerats på hemmet på grund av&lt;br&gt;missbruk, brottslighet eller annat socialt nedbrytande beteende. Reste-&lt;br&gt;rande 44 procent har placerats på grund av en kombination av dessa fak-&lt;br&gt;torer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Effekter av förebyggande arbete&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det har tvistats om vilka preventiva metoder som har effekt. För att göra&lt;br&gt;rätt prioriteringar vid utvecklingen av arbetet på det kommunala planet&lt;br&gt;behövs ökad kunskap om olika förebyggande insatsers effekter. Forsk-&lt;br&gt;ningen visar att en långsiktig, stark kommunal satsning ger ungdomarna&lt;br&gt;en bättre hälsa. Vid en jämförande undersökning mellan tre kommuner&lt;br&gt;framkom bl.a. följande. Ungdomarna i kommun A hade betydligt bättre&lt;br&gt;hälsa och bättre hälsobeteende samt ett klart mindre riskfyllt beteende än&lt;br&gt;ungdomarna i kommun B och C. Detta trots att de tre kommunerna var&lt;br&gt;likartade beträffande socialgrupper, familjekonstellationer och grova de-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mografiska faktorer. Skillnaden kan sannolikt hänföras till breda, lång-&lt;br&gt;variga (nästan 20 år) och samordnade insatser av många organ i kommun&lt;br&gt;A. Vidare framgår att kommun A har en beslutsmässig organisation, stort&lt;br&gt;engagemang och väl fungerande rutiner sedan mitten av 1970-talet. Ung-&lt;br&gt;domarna möts av samma budskap i livsstilsfrågor i skolan, av polisen, av&lt;br&gt;socialtjänsten, på fritiden och av kulturrepresentanter i kommunen. För-&lt;br&gt;äldrarna har engagerats. Man har systematiskt skaffat sig kunskap om&lt;br&gt;ungdomars behov och uppväxtvillkor. Sannolikt avspeglas det tydliga&lt;br&gt;budskapet till ungdomarna i kommun A inte bara i minskat riskbeteende,&lt;br&gt;bättre hälsobeteende och bättre hälsa, utan också i påverkan av föräldra-&lt;br&gt;attityder och kamratgrupper. Föräldrarna i kommun A kan ha känt ett&lt;br&gt;starkare stöd från samhället i sin fostrargäming. En samlad satsning med&lt;br&gt;tydlig ledning, på alla områden, under lång tid är alltså viktiga förutsätt-&lt;br&gt;ningar för att lyckas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom hälso- och sjukvården har forskare under senare år analyserat&lt;br&gt;effekterna av förebyggande insatser. En av slutsatserna är att skolunder-&lt;br&gt;visning om alkohol och droger har gett vissa effekter på kunskaper och&lt;br&gt;attityder men inga effekter på elevernas beteende. Effekterna av insatser&lt;br&gt;för att begränsa tillgängligheten har studerats av ett flertal forskare både i&lt;br&gt;och utanför Sverige. Det finns övertygande stöd för positiva effekter på&lt;br&gt;folkhälsan av hög alkoholbeskattning, åldersgränser, monopol på detalj-&lt;br&gt;handel och låga promillegränser i trafiken. En annan primärpreventiv&lt;br&gt;metod som visat sig framgångsrik är organiserad utbildning i ansvarsfull&lt;br&gt;alkoholservering på restauranger, när sådan åtföljs av tillsyn och sanktio-&lt;br&gt;ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadseffektiviteten hos olika åtgärder för att förändra dåliga&lt;br&gt;dryckesbeteenden har också undersökts av flera olika forskare. Kostnads-&lt;br&gt;effektiviteten är mätt på en tregradig skala som visar att de mest kost-&lt;br&gt;nadseffektiva insatserna är prisinstrumentet, monopolet och åldersgrän-&lt;br&gt;ser. På nästa effektivitetsnivå kommer låga promillegränser i trafiken,&lt;br&gt;sekundärprevention i sjukvården, stödinsatser för högriskfamiljer och&lt;br&gt;alkoholpolicy på restauranger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan också skilja mellan program som lagt tonvikten vid struktu-&lt;br&gt;rella, miljöinriktade åtgärder (policyinriktade) och program som mer be-&lt;br&gt;tonat folkligt deltagande (processinriktade) s.k. community action. Ex-&lt;br&gt;empel på policyinriktade projekt är när man genom politiska beslut för-&lt;br&gt;ändrar de samhällsmiljöer som främjar missbruk och alkoholproblem,&lt;br&gt;exempelvis begränsar antalet restauranger i utsatta områden. I de pro-&lt;br&gt;cessinriktade programmen läggs tonvikten på individuell påverkan och&lt;br&gt;interaktioner i samhällsnätverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Community Intervention” är en arbetsmetod som alltmer kommit att&lt;br&gt;användas för att åstadkomma långsiktiga beteendeförändringar. Metoden&lt;br&gt;innebär att man utnyttjar formella och informella grupperingar inom re-&lt;br&gt;gionen eller kommunen som redan finns för projektets syfte, samtidigt&lt;br&gt;som man söker skapa nya grupperingar som kan bidra till att projektets&lt;br&gt;mål uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett framgångsrikt preventionsarbete kräver dock en kombination av in-&lt;br&gt;satser som syftar både till att begränsa tillgängligheten och minska efter-&lt;br&gt;frågan. Dessutom krävs både processinriktade och policyinriktade kom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;munikationsinsatser. Olika typer av prevention, vård och behandling på&lt;br&gt;alkoholområdet kan då ses som sammanhängande delar av en helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också ett starkt forskningsstöd för att alkoholprevention inom&lt;br&gt;sjukvården har positiva effekter. Ett stort antal undersökningar visar att&lt;br&gt;om en läkare eller sköterska ställer frågor om patientens alkoholkonsum-&lt;br&gt;tion och ägnar 5-10 minuter åt att ge storkonsumenter råd att skära ner&lt;br&gt;sin konsumtion leder detta till en minskning av alkoholkonsumtionen i&lt;br&gt;målgruppen med 20-30 procent. Alkoholläkare har därtill kunnat visa att&lt;br&gt;sekundärprevention inom sjukvården också resulterar i stora minskningar&lt;br&gt;av vårdkonsumtion, sjukskrivning och dödlighet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 Svensk alkoholpolitik i förändring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sverige har sedan länge en samlad nationell alkoholpolitik. Målet för den&lt;br&gt;svenska alkoholpolitiken är att minska alkoholens medicinska och sociala&lt;br&gt;skadeverkningar. Den svenska alkoholpolitiken bygger på en balans&lt;br&gt;mellan höga alkoholskatter, detaljhandelsmonopol, restriktioner, infor-&lt;br&gt;mation och behandling. Prisinstrumentet och detaljhandelsmonopolet&lt;br&gt;(Systembolaget) är utan tvekan de viktigaste och mest effektiva medlen&lt;br&gt;att begränsa alkoholkonsumtionen och skador förorsakade av alkohol.&lt;br&gt;Sociala hänsyn har sedan länge präglat den svenska alkohollagstiftningen&lt;br&gt;och skyddet för ungdomen går som en röd tråd genom alkoholpolitiken.&lt;br&gt;Förbud mot att överlåta alkohol till ungdomar, åldersgränser för försälj-&lt;br&gt;ning av alkohol liksom för servering av alkohol på restauranger är exem-&lt;br&gt;pel på detta. Andra åtgärder som t.ex. begränsade öppettider, restriktiva&lt;br&gt;serveringsbestämmelser, begränsningar av den privata införseln, infor-&lt;br&gt;mation och hälsoupplysning är viktiga komplement i den svenska alko-&lt;br&gt;holpolitiken för att göra den till en målinriktad och medveten pris- och&lt;br&gt;tillgänglighetspolitik. Alkoholpolitiken måste också ses i ett samhällspo-&lt;br&gt;litiskt sammanhang där socialpolitiken och välfärdsutvecklingen i sin&lt;br&gt;helhet också spelar in. Människors allmänna kunskaps-, utbildnings- och&lt;br&gt;välfärdsnivå liksom förändringar inom arbetslivet påverkar naturligtvis&lt;br&gt;också alkoholkonsumtionen och skadeutvecklingen i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare delen av 1990-talet skedde en mängd olika förändringar i&lt;br&gt;Sverige inom alkoholpolitikens område. En ny alkohollag trädde i kraft i&lt;br&gt;samband med Sveriges inträde i EU. Då avvecklades import-, export-,&lt;br&gt;tillverknings- och partihandelsmonopolen, vilket har lett till en växande&lt;br&gt;konkurrensutsatt alkoholnäring. Nya statliga myndigheter har inrättats&lt;br&gt;och verksamheter och beslut har flyttats över från stat till kommun.&lt;br&gt;Skatten på starköl har sänkts och Systembolagets service förbättrats med&lt;br&gt;längre öppettider och fler butiker. En försöksverksamhet pågår sedan i&lt;br&gt;februari 2000 med lördagsöppet i Systembolagets butiker i Stockholms,&lt;br&gt;Skånes, Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västemorrlands län&lt;br&gt;och skall utvärderas efter ett år. Den ökade internationaliseringen har&lt;br&gt;medfört ett närmande till andra länder när det gäller attityder och värde-&lt;br&gt;ringar. Dessa förändringar, och inte minst det svenska EU-medlemskapet,&lt;br&gt;har påverkat förutsättningarna för den svenska alkoholpolitiken och för&lt;br&gt;alla aktörer inom alkoholområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-domstolen har funnit att Systembolagets detaljhandelsmonopol är&lt;br&gt;förenligt med EG-rätten. Skälet till att Sverige i förhandlingarna med EU&lt;br&gt;drev bibehållandet av detalj handelsmonopolet så kraftfullt, var övertygel-&lt;br&gt;sen om att ett statligt detaljhandelsmonopol, utan vinstintresse, är ett av&lt;br&gt;de viktigare medlen för en återhållsam försäljning. Ålderskontrollen fun-&lt;br&gt;gerar bäst i detaljhandelsmonopolets regi och bidrar till att skjuta upp&lt;br&gt;alkoholdebuten och begränsa alkoholskadornas utveckling. Det är också&lt;br&gt;viktigt att detaljhandeln med alkoholdrycker sker under socialt ansvar&lt;br&gt;utan aktiv marknadsföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU-medlemskapet och den ökade internationaliseringen har medfört att&lt;br&gt;förutsättningarna för att använda prisinstrumentet som ett alkoholpolitiskt&lt;br&gt;instrument delvis ändrats. Därför krävs nya metoder i arbetet med att för-&lt;br&gt;hindra en ökad skadeutveckling. Syftet är att begränsa alkoholkonsum-&lt;br&gt;tionen och minska berusningsdrickandet. Samhällets insatser behöver&lt;br&gt;också samordnas och effektiviseras bättre än hittills och det kommer att&lt;br&gt;bli nödvändigt att satsa resurserna där de största behoven finns. Insatser&lt;br&gt;som riktar sig till storkonsumenter och grupper eller situationer där alko-&lt;br&gt;holkonsumtion inte bör förekomma, exempelvis uppväxt och graviditet&lt;br&gt;samt i trafik och arbetsliv måste kraftigt förstärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i den förändringsprocess som pågår beslutade regeringen i&lt;br&gt;april 1997 att det inom Regeringskansliet skall finnas en nationell led-&lt;br&gt;ningsgrupp för alkohol- och narkotikaförebyggande insatser under social-&lt;br&gt;ministerns ledning. Ledningsgruppens uppgift är att bygga upp ett lång-&lt;br&gt;siktigt förebyggande arbete som kan kompensera den försvagning som&lt;br&gt;bl.a. Sveriges EU-medlemskap har medfört för den svenska alkoholpoli-&lt;br&gt;tiken. Samtidigt arbetar Sverige aktivt inom EU för att utveckla samar-&lt;br&gt;betet på alkoholområdet och därmed förbättra folkhälsan inom unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska unionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige är sedan den 1 januari 1995 medlem i Europeiska unionen (EU).&lt;br&gt;En central del av EG-samarbetet i den s.k. första pelaren utgörs av den&lt;br&gt;inre marknaden som är ett område utan inre gräns med fri rörlighet för&lt;br&gt;varor, tjänster och kapital. Den 2 oktober 1997 undertecknades Amster-&lt;br&gt;damfördraget som innehåller ändringar och tillägg till de grundläggande&lt;br&gt;fördragen. Amsterdamfördragets artikel 152 utökar gemenskapens kom-&lt;br&gt;petens på folkhälsoområdet - en förändring som innebär att det nu är&lt;br&gt;möjligt bedriva samarbete och utbyta information och erfarenheter på&lt;br&gt;folkhälsoområdet. EG-kommissionen presenterade i november 1998 i ett&lt;br&gt;meddelande till hälsorådet sin syn på den nya folkhälsopolitiken inom&lt;br&gt;EU. De tre prioriterade åtgärdsområdena angavs som:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förbättrad information för förbättring av folkhälsan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- snabba åtgärder vid hälsorisker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- arbete med faktorer som är avgörande för folkhälsan genom hälso-&lt;br&gt;främjande och sjukdomsförebyggande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett meddelande om den framtida folkhälsostrategin samt förslag till&lt;br&gt;ramprogram för folkhälsa för perioden 2001-2006 bereds för närvarande&lt;br&gt;inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EU och i övriga Europa har alkoholdrycker fram till relativt nyli-&lt;br&gt;gen i första hand betraktats som en vara bland andra varor, eller som en&lt;br&gt;jordbruksprodukt. Existerande regelverk har i stor utsträckning utformats&lt;br&gt;för att ta till vara handelns och jordbrukets intressen. De socialpolitiska&lt;br&gt;insatser som gjorts har ofta riktats mot missbrukare eller varit enbart äm-&lt;br&gt;nade att minska missbruket. Under senare år har dock en viktig föränd-&lt;br&gt;ring skett. Alkoholens betydelse för folkhälsan och dess sociala effekter&lt;br&gt;har fått allt större uppmärksamhet både inom enskilda länder i Europa&lt;br&gt;och inom EU. Alkohol orsakar mer skador i åldersgruppen 10-24 år i&lt;br&gt;Europa än t.ex. tobaksrökning. Enligt en rapport om ungdomars hälsa&lt;br&gt;från EG-kommissionen (SEK(2000)667) har berusningsdrickandet blivit&lt;br&gt;allt vanligare bland ungdomar i alla EU:s medlemsstater. Under våren&lt;br&gt;1999 ställde sig EU:s hälsoministrar bakom en rapport som slog fast att&lt;br&gt;alkohol är en av de faktorer som är avgörande för folkhälsan i Europa&lt;br&gt;och därmed ingår alkohol i det tredje prioriterade området. Alkoholens&lt;br&gt;betydelse för folkhälsoutvecklingen inom EU kommer enligt de flesta&lt;br&gt;forskare troligtvis att öka i och med utvidgningen av EU eftersom alko-&lt;br&gt;holskadorna är höga i många av kandidatländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund har Sverige, tillsammans med bl.a. Frankrike,&lt;br&gt;aktualiserat behovet av en alkoholstrategi på folkhälsoområdet inom EU.&lt;br&gt;I förslaget har Sverige tagit upp de områden där vi anser att det finns be-&lt;br&gt;hov av samarbete på gemenskapsnivå. Dessa områden är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- restriktioner i fråga om marknadsföring av alkoholdrycker, framför allt&lt;br&gt;riktat till ungdom (behandlas i det förslag till rådsrekommendation&lt;br&gt;som just nu bereds inom ministerrådet),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- minimiålder vid detaljhandel med och servering av alkoholdrycker&lt;br&gt;inom EU,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- högre miniminivåer på alkoholskatter inom EU,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ett ökat erfarenhets- och informationsutbyte för att minska alkoholska-&lt;br&gt;dorna på arbetsplatser, under graviditet och i familjen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ökat informationsutbyte samt satsning på kompetensutveckling inom&lt;br&gt;skola och primärvård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ökade insatser för att bekämpa den illegala alkoholhanteringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ökade insatser för att eftersträva en måttfull alkoholkonsumtion sär-&lt;br&gt;skilt bland dem som riskerar att bli storkonsumenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har vidare föreslagit att kommissionen även fortsättningsvis&lt;br&gt;skall ge finansiellt stöd till informationsutbyte mellan medlemsstaterna&lt;br&gt;samt till utbildning och forskning inom alkoholområdet. Bl.a. har man&lt;br&gt;diskuterat behovet av att utveckla gemensamma indikatorer på alkohol-&lt;br&gt;området för att bättre kunna jämföra mellan EU:s medlemsländer vad&lt;br&gt;gäller alkoholkonsumtion, alkoholskador och effekter av policyåtgärder.&lt;br&gt;Även effekterna av EU:s regler för privatimport är enligt den svenska&lt;br&gt;regeringen viktiga att analysera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller promillegränser i trafiken finns förslag om en inom EU&lt;br&gt;högsta tillåten alkoholhalt på 0,5 promille som för närvarande behandlas&lt;br&gt;av ministerrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Världshälsoorganisationen (WHO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan om det nationella arbetet deltog Sverige under hela 1990-talet i&lt;br&gt;samarbetet inom WHO:s Europaregion. År 1992 antog WHO:s regional-&lt;br&gt;kommitté för Europa en handlingsplan inom alkoholområdet (European&lt;br&gt;Alcohol Action Plan 1995-2000). I planen uppmanas medlemsländerna&lt;br&gt;att se över sin alkoholpolitik och följa upp planen genom olika aktiviteter&lt;br&gt;i medlemsländerna. För att främja den europeiska handlingsplanen an-&lt;br&gt;ordnades år 1995 den första Europeiska ministerkonferensen om hälsa,&lt;br&gt;samhälle och alkohol i Paris. Vid Pariskonferensen uppmanades alla&lt;br&gt;medlemsstater att ha en bred och samordnad alkoholpolitik samt genom-&lt;br&gt;föra nationella handlingsprogram. Inför 2000-talets hälsoutmaningar&lt;br&gt;antog Sverige tillsammans med övriga medlemsländer i WHO:s Europa-&lt;br&gt;region i september 1998 en ny hälsopolitisk strategi med 21 folkhälsomål&lt;br&gt;(Hälsa 21). Enligt denna skall medlemsländerna aktivt verka för att&lt;br&gt;skadeverkningarna från beroendeframkallande substanser som tobak,&lt;br&gt;alkohol och andra droger minskar påtagligt till år 2015 (Mål 12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Pariskonferensen antogs etiska principer och mål som tillsammans&lt;br&gt;med utvärderingen av den första handlingsplanen låg till grund för&lt;br&gt;WHO:s andra europeiska handlingsplan för perioden 2000-2005, som&lt;br&gt;antogs i Florens hösten 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har ställt sig bakom WHO:s mål och principer och de har varit&lt;br&gt;vägledande för mycket av det nationella arbete som bedrivits i Sverige&lt;br&gt;under 1990-talet. Bl.a. fick Folkhälsoinstitutet år 1994 i uppdrag att leda&lt;br&gt;och samordna ett förstärkt alkohol- och drogförebyggande arbete. En na-&lt;br&gt;tionell ledningsgrupp bildades som bl.a. utarbetade en handlingsplan för&lt;br&gt;det fortsatta arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreliggande förslaget till femårig nationell handlingsplan för alko-&lt;br&gt;holskadeförebyggande insatser bygger på de etiska principer och mål som&lt;br&gt;slogs fast vid Pariskonferensen. Med detta förslag fullföljer Sverige det&lt;br&gt;uppdrag som lämnades till samtliga medlemsländer vid Pariskonferensen.&lt;br&gt;De etiska principer som alla 51 europeiska medlemsländer i WHO ställt&lt;br&gt;sig bakom är följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I hemmet, i samhället och på arbetet har alla människor rätt till en&lt;br&gt;tillvaro som är skyddad från olyckor, våld och andra negativa följder av&lt;br&gt;alkoholkonsumtion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla människor har från tidig ålder rätt till välgrundad, opartisk in-&lt;br&gt;formation och utbildning om alkoholkonsumtionens konsekvenser för&lt;br&gt;hälsan, familjen och samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla barn och ungdomar har rätt att växa upp i en miljö som är skyd-&lt;br&gt;dad från alkoholkonsumtionens negativa följder, och som i möjligaste&lt;br&gt;mån är fredad mot marknadsföring av alkoholhaltiga drycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla människor med riskabla eller skadliga alkoholvanor och deras&lt;br&gt;familjemedlemmar har rätt till lätt tillgänglig behandling och vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla människor som inte vill dricka alkohol, eller inte kan det på&lt;br&gt;grund av hälso- eller andra skäl, har rätt att fredas mot påtryckningar att&lt;br&gt;dricka samt att stödjas i sitt alkoholfria levnadssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Pariskonferensen antogs även tio strategier för nationella hand-&lt;br&gt;lingsplaner för alkoholförebyggande arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Informera människorna om följderna av alkoholkonsumtion för hälsa,&lt;br&gt;familj och samhälle och om de effektiva åtgärder som kan vidtas för&lt;br&gt;att förhindra eller minimera alkoholskador genom breda utbildnings-&lt;br&gt;program med början i tidig barndom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Stöd sådana offentliga och privata miljöer och arbetsplatser som skyd-&lt;br&gt;das mot olyckor, våld och andra negativa återverkningar orsakade av&lt;br&gt;alkoholkonsumtion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Inför och genomdriv lagar som effektivt avskräcker från bilkörning&lt;br&gt;med alkohol i kroppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Verka för bättre folkhälsa genom begränsad tillgång till alkoholhal-&lt;br&gt;tiga drycker, t.ex. genom beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Genomför stränga kontroller av direkt eller indirekt reklam för&lt;br&gt;alkoholhaltiga drycker och ge samtidigt de länder som redan infört&lt;br&gt;begränsningar och förbud ett erkännande, och tillse att ingen form av&lt;br&gt;reklam riktar sig speciellt till unga människor, t.ex. genom att för-&lt;br&gt;binda alkohol och idrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Se till att människor med hög eller skadlig alkoholkonsumtion och&lt;br&gt;deras familjer får effektiv behandling och rehabilitering, som skall&lt;br&gt;utföras av utbildad personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Stöd åtgärder som ökar medvetandet om det etiska och juridiska an-&lt;br&gt;svar de har som sysslar med försäljning eller servering av alkoholhal-&lt;br&gt;tiga drycker, och se till att produktionssäkerheten kontrolleras noga,&lt;br&gt;samt vidta lämpliga åtgärder mot illegal tillverkning och försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Öka samhällets möjligheter att ta itu med alkoholproblem genom ut-&lt;br&gt;bildning av yrkesfolk i olika sektorer, t.ex. inom sjukvården, social-&lt;br&gt;tjänsten, skolan och rättsväsendet, samtidigt som man stärker utveck-&lt;br&gt;lingen och ledarskapet ute i kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Stöd ideella organisationer och hjälp-dig-själv-rörelser som verkar för&lt;br&gt;en hälsoinriktad livsstil, särskilt sådana som syftar till att förebygga&lt;br&gt;och minska alkoholrelaterade skador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Utarbeta program på bred grund i medlemsstaterna på grundval av&lt;br&gt;Europeiska stadgan om alkohol. Fastställ klara mål för vad man vill&lt;br&gt;uppnå och notera resultaten. Övervaka utvecklingen och se till att&lt;br&gt;programmen uppdateras regelbundet, grundat på utvärderingar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Olika aktörers ansvar&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statliga myndigheters ansvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Statens ansvar när det gäller att motverka alkoholskador är att lagstifta,&lt;br&gt;formulera långsiktiga mål, att nationellt följa konsumtions-, skade- och&lt;br&gt;missbruksutvecklingen, att erbjuda grundutbildning i alkoholskadeföre-&lt;br&gt;byggande arbete och att utöva den övergripande tillsynen. Följande stat-&lt;br&gt;liga myndigheter har viktiga uppgifter på alkoholområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholinspektionen bildades i samband med att alkohollagen trädde i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 1995. Dess primära uppgift är att utöva en övergri-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pande tillsyn på nationell nivå för att garantera att all försäljning av alko-&lt;br&gt;hol sker ansvarsfullt och att lagar och bestämmelser på alkoholområdet&lt;br&gt;efterlevs. Frågan om dessa uppgifter skall övertas av Folkhälsoinstitutet&lt;br&gt;bereds för närvarande i Regeringskansliet och kommer att behandlas i en&lt;br&gt;proposition som överlämnas till riksdagen under våren 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen är enligt sin instruktion central förvaltningsmyndighet&lt;br&gt;bl.a. för frågor om socialtjänst och hälso- och sjukvård. Såväl social-&lt;br&gt;tjänstlagen som hälso- och sjukvårdslagen har bestämmelser om förebyg-&lt;br&gt;gande insatser. Socialstyrelsen har ett centralt tillsynsansvar på dessa lag-&lt;br&gt;stiftningsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen har drivit utvecklingsprojekt som vidareutvecklat primärvår-&lt;br&gt;dens insatser för att tidigt upptäcka och förhindra att patienter utvecklar&lt;br&gt;en skadlig alkoholkonsumtion. Genom sitt centrum för utvärdering av&lt;br&gt;socialt arbete har Socialstyrelsen i en rapport nyligen redovisat en kun-&lt;br&gt;skapsöversikt om behandling av alkoholproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tillsynsmyndighet över socialtjänsten har Socialstyrelsen ett an-&lt;br&gt;svar för att följa upp och utvärdera socialtjänstens insatser för att före-&lt;br&gt;bygga och motverka missbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen förmedlar också organisationsbidrag bl.a. till organisa-&lt;br&gt;tioner som bedriver arbete bland missbrukare. Projektmedel fördelas av&lt;br&gt;länsstyrelserna till olika lokala och regionala projekt inom missbruks-&lt;br&gt;området. I samband med satsningen att stimulera och utveckla öppen-&lt;br&gt;vårdsaltemativ riktade till ungdomar och missbrukare har Socialstyrelsen&lt;br&gt;en samordnande roll och ansvaret för utvärdering på nationell nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkhälsoinstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkhälsoinstitutet bildades den 1 juli 1992.1 propositionen 1990/91:175&lt;br&gt;och den därpå följande riksdagsbehandlingen formulerades de övergrip-&lt;br&gt;ande målsättningarna för institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationskommittén för Folkhälsoinstitutet har nyligen sett över&lt;br&gt;institutets framtida roll och uppgifter. I betänkandet Statens folkhälso-&lt;br&gt;institut - roll och uppgifter (SOU 2000:57) anges att Folkhälsoinstitutets&lt;br&gt;huvuduppgift bör vara att ansvara för sektorsövergripande uppföljning&lt;br&gt;och utvärdering av insatser på folkhälsoområdet med utgångspunkt i de&lt;br&gt;nationella folkhälsomålen samt att vara ett nationellt kunskapscentrum&lt;br&gt;för metoder och strategier inom folkhälsoområdet. Verksamheten skall&lt;br&gt;stå på vetenskaplig grund. Förslaget bereds för närvarande inom Rege-&lt;br&gt;ringskansliet och en proposition kommer att överlämnas till riksdagen&lt;br&gt;under våren 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverket har en viktig roll för att förhindra att insmugglad alkohol&lt;br&gt;kommer ut på marknaden. Tullverket prioriterar bekämpningen av den&lt;br&gt;storskaliga smugglingen av alkohol, vilket förhindrar eller minskar risken&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att organiserad brottslighet skall etablera sig på alkoholområdet. Tull-&lt;br&gt;verkets närvaro vid de yttre och inre gränserna i EU bidrar till att den&lt;br&gt;svenska restriktiva alkoholpolitiken kan bevaras. Myndigheterna har de&lt;br&gt;senaste tio åren ökat sina beslagtag av alkohol från ca sextiofemtusen li-&lt;br&gt;ter per år 1990 till mer än en halv miljon liter alkohol per år 1999. Prog-&lt;br&gt;nosen för år 2000 är ca sjuhundratusen liter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomsstyrelsen har regeringens uppdrag att följa upp riksdagen mål&lt;br&gt;för den sektorsövergripande ungdomspolitiken. Eftersom en väl genom-&lt;br&gt;arbetad politik för de unga, såväl på kommunal som statlig nivå, är en av&lt;br&gt;de viktigaste verktygen för att uppnå den nationella handlingsplanens mål&lt;br&gt;och syften, blir Ungdomsstyrelsens roll viktig. Framför allt gäller det&lt;br&gt;uppdragen att samordna uppföljningen av statliga och kommunala insat-&lt;br&gt;ser samt arbete med goda exempel som skall bidra till att målen uppnås&lt;br&gt;inom olika prioriterade områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndighe ten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polisens verksamhet syftar enligt 1 § polislagen (1984:387) till att upp-&lt;br&gt;rätthålla allmän ordning och säkerhet och i övrigt tillförsäkra allmänheten&lt;br&gt;skydd och annan hjälp. En av polisens viktigaste uppgifter är att bekämpa&lt;br&gt;brottslighet och framför allt att förebygga och förhindra att brott begås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strategin skall vara att anlägga ett problemorienterat synsätt på polis-&lt;br&gt;arbetet. Detta innebär att kunskapen om kriminella handlingar och bak-&lt;br&gt;omliggande orsaker skall användas för att förhindra att brott och ord-&lt;br&gt;ningsstömingar uppstår. En bärande tanke med detta arbetssätt är att poli-&lt;br&gt;sen skall samarbeta med föreningar, företag, institutioner och myndighe-&lt;br&gt;ter i samhället. Polisen har ett stort ansvar för samarbete och samverkan i&lt;br&gt;det brottsförebyggande arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närpolisverksamheten skall vara basen i polisens organisation och be-&lt;br&gt;drivas vid lokalt anknutna enheter. Huvuduppgiften är att bekämpa den&lt;br&gt;lokala brottsligheten, dvs. förebygga, uppdaga och utreda brott. Brott&lt;br&gt;som begås av ungdomar skall ägnas särskild uppmärksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten har särskilda uppgifter enligt alkohollagen. Den är&lt;br&gt;såväl obligatorisk remissinstans i serveringsärenden som - tillsammans&lt;br&gt;med kommunen - tillsynsmyndighet när det gäller restaurangerna och&lt;br&gt;försäljningsställena för öl klass II. Polisen har därutöver en viktig roll i&lt;br&gt;förhållande till alkohollagen i det att den skall förebygga och beivra brott&lt;br&gt;såsom langning, hembränning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polisen kan enligt lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade&lt;br&gt;personer m.m. (LOB) omhänderta en person som är ”så berusad av alko-&lt;br&gt;holdrycker eller annat berusningsmedel att han inte kan ta hand om sig&lt;br&gt;själv eller annars utgöra en fara för sig själv eller någon annan”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med ingripande vid s.k. lägenhetsbråk, vilka oftast har sam-&lt;br&gt;band med alkohol, bör polisen underrätta sociala myndigheter om sina&lt;br&gt;iakttagelser, så att adekvata vårdresurser kan sättas in. I vissa situationer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har polisen möjlighet att omhänderta en missbrukare enligt lagen&lt;br&gt;(1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har polisen intensifierat sina insatser mot trafikbrott,&lt;br&gt;särskilt rattfylleri. Detta är även i fortsättningen en prioriterad uppgift&lt;br&gt;inom trafikövervakningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är polisen som utbildar och förordnar ordningsvakter som skall&lt;br&gt;tjänstgöra vid t.ex. offentliga tillställningar. Förordnade ordningsvakter&lt;br&gt;lyder under polismyndigheten i det distrikt där de tjänstgör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polisen har vidare en central roll för att utreda ekonomisk brottslighet.&lt;br&gt;I förordningen (1997:899) om myndighetssamverkan mot ekonomisk&lt;br&gt;brottslighet har regeringen föreskrivit att det i varje län skall finnas ett&lt;br&gt;samverkansorgan för bekämpning av ekonomisk brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens institutionsstyrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens institutionsstyrelse (SiS) är sedan 1994 huvudman för institutio-&lt;br&gt;ner som vårdar missbrukare enligt LVM och s.k. särskilda ungdomshem&lt;br&gt;som vårdar ungdomar med olika former av problem, vanligen kriminali-&lt;br&gt;tet, missbruk och psykiska problem. I institutionsstyrelsens verksamhet&lt;br&gt;är alkoholskadeproblematiken viktig. Det handlar om att minska akuta&lt;br&gt;skador, förebygga ytterligare skador och minimera konsekvenserna av&lt;br&gt;långvarigt missbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1971 blev länsstyrelserna huvudansvariga för handläggningen av ser-&lt;br&gt;veringstillstånd samt den därtill hörande tillsynen av restaurangnäringen.&lt;br&gt;Redan dessförinnan hade länsstyrelserna varit tillståndsmyndigheter men&lt;br&gt;då kunde tillstånd endast meddelas till Systembolaget som i sin tur över-&lt;br&gt;lät tillstånden på restaurangföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1995 trädde en ny alkohollag i kraft. Genom den nya la-&lt;br&gt;gen övertog kommunerna hanteringen av serveringstillstånd för restau-&lt;br&gt;ranger. Kommunerna gavs då också huvudansvaret för den direkta tillsy-&lt;br&gt;nen av restaurangerna och rätten att fatta beslut om återkallelse av ser-&lt;br&gt;veringstillstånd. Det främsta motivet för den nya ordningen har varit att&lt;br&gt;kommunerna har den bästa lokalkännedomen och att en överflyttning av&lt;br&gt;tillståndsprövningen ligger i linje med de allmänna decentraliserings-&lt;br&gt;strävandena. Ett annat motiv har varit att länsstyrelserna genom den nya&lt;br&gt;ordningen får större utrymme för en mer generell tillsyn av lagstiftning-&lt;br&gt;ens tillämpning och dess effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom det nya regelsystemet ändrades länsstyrelsernas roll, från att ha&lt;br&gt;inneburit ett direkt ansvar till en roll som regional tillsynsmyndighet med&lt;br&gt;uppgift att ge råd och stöd och övervaka kommunernas verksamhet samt&lt;br&gt;systematisera, sammanställa och analysera utvecklingen av alkoholhante-&lt;br&gt;ringen i respektive län. Länsstyrelsernas roll har därmed blivit av samma&lt;br&gt;karaktär som den man redan har inom socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.7.2 Landstingens ansvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl landsting, regioner och kommuner som privata vårdgivare har ett&lt;br&gt;ansvar att arbeta enligt hälso- och sjukvårdslagens övergripande mål och&lt;br&gt;bestämmelser. Med hälso- och sjukvård avses enligt hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdslagen (1982:763), HSL, åtgärder för att medicinskt förebygga, ut-&lt;br&gt;reda och behandla sjukdomar och skador. Målet för hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;den är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.&lt;br&gt;Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den&lt;br&gt;enskilda människans värdighet. Den som har största behovet av hälso-&lt;br&gt;och sjukvård skall ges företräde till vården (2 § HSL). Enligt 2c § HSL&lt;br&gt;skall hälso- och sjukvården arbeta för att förebygga ohälsa och den som&lt;br&gt;vänder sig till hälso- och sjukvården skall när det är lämpligt ges upplys-&lt;br&gt;ningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje landsting skall enligt HSL erbjuda en god hälso- och sjukvård åt&lt;br&gt;dem som är bosatta inom landstinget. Även i övrigt skall landstinget&lt;br&gt;verka för en god hälsa hos hela befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt inslag i landstingens förebyggande verksamhet utgörs också&lt;br&gt;av hälsoupplysningen. Information i syfte att ge den enskilde ökad kun-&lt;br&gt;skap om lämplig kost och motion, om tobakens och alkoholens&lt;br&gt;skadeverkningar och om andra beroendeframkallande medel har med rätt&lt;br&gt;avvägd uppläggning en väsentlig funktion att fylla i hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;dens preventiva och sekundärpreventiva arbete (3 § HSL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingens samhällsmedicinska insatser, som ofta sker i samverkan&lt;br&gt;med kommuner och andra berörda på länsnivå, är ett viktigt led i det&lt;br&gt;förebyggande arbetet lokalt. Hälso- eller alkohol- och narkotikapolitiska&lt;br&gt;program har ofta tagits fram gemensamt på länsnivå. Dessa har sedan&lt;br&gt;antagits av respektive huvudman. Minskat alkoholbruk, en senare alko-&lt;br&gt;holdebut bland ungdomar och alkoholfri graviditet tillhör de prioriterade&lt;br&gt;områdena. Utifrån de övergripande planerna har sedan lokala handlings-&lt;br&gt;program utformats. Kliniskt forsknings- och utvecklingsarbete, metodut-&lt;br&gt;veckling, utvärderingar och kartläggningar är andra viktiga komponenter&lt;br&gt;att använda i det lokala utvecklingsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den hälso- och sjukvård som finns på lokal nivå och som också når ut&lt;br&gt;till flertalet människor är primärvården där läkare, distriktssköterskor,&lt;br&gt;mödra- och barnhälsovård har viktiga förebyggande och vårdmässiga&lt;br&gt;funktioner. Forskningsresultat visar att då distriktsläkare eller husläkare i&lt;br&gt;sin kontakt med patienter tar upp frågor om alkoholkonsumtion m.m. har&lt;br&gt;detta gett påtagliga resultat i form av lägre alkoholkonsumtion som i sin&lt;br&gt;tur medfört bättre hälsa och minskat vårdbehov. Även distriktssköters-&lt;br&gt;korna med sitt socialmedicinskt inriktade arbetssätt och ofta långvariga&lt;br&gt;patientkontakter är en viktig resurs i det alkoholpreventiva arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många landsting arbetar idag med förebyggande insatser på alkohol-&lt;br&gt;området utifrån ett tvärsektoriellt perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.7.3 Kommunernas ansvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommunen har ett övergripande ansvar att verka för kommuninvånarnas&lt;br&gt;bästa. I detta ansvar ingår bl.a. att förebygga alkohol- och drogmissbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas direkta ansvar inom alkoholområdet regleras i social-&lt;br&gt;tjänstlagen (1980:620) och i alkohollagen (1994:1738).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt socialtjänstlagen skall socialnämnden arbeta för att förebygga&lt;br&gt;och motverka missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande me-&lt;br&gt;del. Insatser för barn och ungdomar bör ägnas särskild uppmärksamhet.&lt;br&gt;Bestämmelsen klargör socialtjänstens ansvar för det förebyggande arbetet&lt;br&gt;inom missbruksområdet. Om missbruk redan har uppkommit, skall&lt;br&gt;socialtjänsten försöka minska detta samtidigt som åtgärder måste vidtas&lt;br&gt;för att undvika att missbruket sprids till nya grupper. Insatser för barn&lt;br&gt;och ungdomar som riskerar att komma in i missbruk har ansetts så viktiga&lt;br&gt;att de har omnämnts särskilt i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt alkohollagen är kommunen ansvarig för hanteringen av serve-&lt;br&gt;ringstillstånd samt därtill hörande tillsyn (7 kap. 13 § och 8 kap. 1 §).&lt;br&gt;Kommunen skall också svara för administrativa ingripanden i form av&lt;br&gt;varning, särskilda föreskrifter eller återkallelse (7 kap. 19 och 21 §§).&lt;br&gt;Kommunen kan vidare förbjuda detaljhandel med och servering av öl&lt;br&gt;(klass II) under viss tidsperiod. Dessutom får kommunen för visst till-&lt;br&gt;fälle, om det anses påkallat för ordningens upprätthållande, förbjuda eller&lt;br&gt;inskränka försäljning av alkoholdrycker (3 kap. 10 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till kommunens allmänna ansvar för kommuninvånarna är&lt;br&gt;det viktigt att poängtera att alkoholfrågorna inte enbart är ett ansvar för&lt;br&gt;socialtjänsten. Ett alkoholpreventivt synsätt bör även genomsyra andra&lt;br&gt;kommunala verksamheter såsom inom skol-, fritids-, kultur- samt miljö-&lt;br&gt;och hälsoskyddssektorema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om serveringstillstånd skall prövas utifrån de kriterier som&lt;br&gt;gäller enligt lagen, dvs. prövning av sökandens personliga lämplighet och&lt;br&gt;serveringsställets ändamålsenlighet bl.a. när det gäller tillgång till kök för&lt;br&gt;allsidig matlagning. Hänsyn skall också tas till om alkoholpolitiska&lt;br&gt;olägenheter kan befaras uppstå exempelvis vid servering i särskilt kän-&lt;br&gt;sliga områden, i närheten av ungdomsgårdar och skolor eller i områden&lt;br&gt;med kända missbruksproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen om alkohollagen förutsatt att kommu-&lt;br&gt;nerna upprättar alkoholpolitiska program (prop. 1994/95:89 s. 62). Av&lt;br&gt;programmen bör strategin för respektive kommuns samlade insatser inom&lt;br&gt;alkoholområdet framgå. Härigenom får personer som avser att söka ser-&lt;br&gt;veringstillstånd vägledning om de krav som gäller. För kommunens&lt;br&gt;prövning kan en sökande exempelvis åläggas att uppvisa intyg från kron-&lt;br&gt;ofogdemyndighet, skattemyndighet och tingsrätt som visar sökandens&lt;br&gt;lämplighet, intyg om utbildning och anställningar, hyreskontrakt, köpe-&lt;br&gt;avtal och finansieringsplan. Dessutom skall lokalerna uppfylla vissa krav&lt;br&gt;som allmänt gäller för offentliga lokaler, vilket bl.a. innebär att lokalerna&lt;br&gt;skall vara godkända från brandskydds-, arbetarskydds- och hälsoskydds-&lt;br&gt;synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får i princip inte bifalla en ansökan om serveringstillstånd&lt;br&gt;utan att yttrande har inhämtats från polismyndigheten (7 kap. 14 §). Detta&lt;br&gt;yttrande skall tillmätas stor betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omedelbara tillsynen över efterlevnaden av bestämmelserna om&lt;br&gt;servering av alkoholdrycker utövas av kommunen och polismyndigheten.&lt;br&gt;Övervakning av nykterhet och ordning är i första hand en kommunal&lt;br&gt;angelägenhet, vilket bl.a. framgår av socialtjänstlagen och alkohollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att kommunerna tagit över huvudansvaret för den direkta re-&lt;br&gt;staurangtillsynen kan denna uppgift naturligt anknyta till socialtjänstens&lt;br&gt;uppsökande verksamhet. Regeringen betonar i propositionen om alko-&lt;br&gt;hollagen betydelsen av en väl fungerande tillsyn och av att särskilda re-&lt;br&gt;surser måste avsättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får ta ut avgifter för prövning och tillsyn av serveringstill-&lt;br&gt;stånd med belopp som beslutas av kommunfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får träffa avtal med en annan kommun om att uppgifter&lt;br&gt;som kommunen har enligt alkohollagen skall ombesörjas helt eller delvis&lt;br&gt;av den andra kommunen. Mindre kommuner med ett begränsat antal ser-&lt;br&gt;veringsärenden får därigenom möjlighet att anlita en annan kommun&lt;br&gt;främst för tillsynsuppgifter och mera komplicerade tillståndsutredningar.&lt;br&gt;Beslutsfattandet kan dock inte överlåtas till en annan kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Frivilligorganisationernas roll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sverige har ett stort antal frivilliga organisationer som arbetar med såväl&lt;br&gt;alkoholskadeförebyggande insatser som vård- och behandlingsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationerna förstärker och kompletterar samhällets insatser ge-&lt;br&gt;nom att bedriva ett förebyggande, stödjande och opinionsbildande arbete&lt;br&gt;på alkoholområdet. En del organisationer arbetar också på det europeiska&lt;br&gt;och internationella planet. Genom organisationerna nås många män-&lt;br&gt;niskor, och många får genom dem ett stöd och en vård och behandling&lt;br&gt;som samhället inte har kunnat erbjuda. Många frivilligorganisationer har&lt;br&gt;bidragit med idéer om vilka åtgärder de anser att samhället skall vidta&lt;br&gt;inom ramen för denna nationella handlingsplan. De har också redovisat&lt;br&gt;vad den egna organisationen kan bidra med. I bilaga 3 redovisas detta&lt;br&gt;liksom deras huvudsakliga verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.7.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Branschorganisationernas roll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Branschorganisationerna på alkoholområdet har visat ett intresse för att&lt;br&gt;förebygga alkoholskador, bl.a. genom deltagande i arbetet inom OAS&lt;br&gt;(Oberoende alkoholsamarbetet). I OAS ingår vid sidan av representanter&lt;br&gt;för myndigheter följande organisationer: Svenska Bryggareföreningen,&lt;br&gt;Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare, Svenska Livsmedelshandlare-&lt;br&gt;förbundet, Kooperativa förbundet, Sprit- och Vinleverantörsföreningen,&lt;br&gt;Försäkringsförbundet och Systembolaget AB. Medlemmarna i OAS har&lt;br&gt;samarbetat när det gäller information och opinionsbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga medlemmar i OAS betonar att de deltar i samarbetet för att de&lt;br&gt;vill att alkoholdrycker skall brukas med måtta och vid rätt tillfälle och att&lt;br&gt;de inte vill att alkoholdrycker skall missbrukas. Ett liknande samarbete&lt;br&gt;med branschorganisationer har utvecklats i många andra länder. I WHO:s&lt;br&gt;europeiska handlingsplan understryks också branschens ansvar. OAS har&lt;br&gt;hittills genomfört omfattande opinionsbildande insatser när det gäller att&lt;br&gt;motverka illegal alkoholhantering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.7.6&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Arbetsgivarnas ansvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla arbetsgivare har enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) ett ansvar för&lt;br&gt;att förebygga ohälsa och olycksfall. De skall också enligt föreskriften om&lt;br&gt;anpassning och rehabilitering utarbeta en skriftlig policy som innehåller&lt;br&gt;regler för bruket av alkohol, och rutiner för rehabilitering vid missbruks-&lt;br&gt;problem. Arbetstagarna skall delta i utvecklingen av detta arbete. Det är&lt;br&gt;ofta arbetskamrater som först upptäcker om någon har problem. Det är&lt;br&gt;därför viktigt att de känner till vad de kan göra för att så tidigt som möj-&lt;br&gt;ligt ge bästa möjliga stöd till den berörde.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.8 Insatser för att förebygga alkoholskador&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Insatser för att förebygga alkoholskador kan delas in i primär-, sekundär-&lt;br&gt;och tertiärpreventiva insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med primärpreventiva insatser avses åtgärder som syftar till att för-&lt;br&gt;hindra att en risk, skada eller ett problem uppstår, dvs. åtgärder som vid-&lt;br&gt;tas innan problem uppstår. Här avses dels insatser som begränsar till-&lt;br&gt;gången på alkohol, dels insatser i syfte att minska efterfrågan på alkohol.&lt;br&gt;Exempel på åtgärder som begränsar tillgången är lagar, skatter och ålder-&lt;br&gt;sgränser för försäljning av folköl i livsmedelsbutiker, inköp på System-&lt;br&gt;bolaget och vid servering på restauranger samt Tullverkets insatser emot&lt;br&gt;smuggling. Exempel på åtgärder som syftar till att minska efterfrågan är&lt;br&gt;ANT-undervisning (Alkohol, Narkotika, Tobak) i skolan, insatser som&lt;br&gt;drivs av frivilligorganisationema och kommunala satsningar som erbju-&lt;br&gt;der ungdomar drogfria nöjesmiljöer m.m. Hälsofrämjande insatser är en&lt;br&gt;del av de primärpreventiva insatserna. Med hälsofrämjande avses insatser&lt;br&gt;som syftar till att stärka en positiv hälsoutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sekundärpreventiva insatser avses åtgärder som syftar till att&lt;br&gt;identifiera och stödja personer i risksituationer och eller personer med&lt;br&gt;riskbeteende så tidigt som möjligt. Som exempel kan nämnas&lt;br&gt;bam/ungdomar i utsatta situationer eller med riskbeteende (t.ex. barn i&lt;br&gt;familjer med alkoholproblem, barn och ungdomar som skolkar från skol-&lt;br&gt;an, barn som är utagerande), insatser för personer som dricker för&lt;br&gt;mycket, som kör bil berusade, som begår våldsbrott m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tertiärpreventiva insatser avses insatser som syftar till att rehabi-&lt;br&gt;litera personer med missbruks- eller beroendeproblem.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.8.1 Insatser inom kommuner och landsting&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Många kommuner inspirerades av den förra nationella handlingsplanen&lt;br&gt;till att utveckla ett samordnat lokalt alkoholskadeförebyggande arbete&lt;br&gt;som både bidrar till att begränsa tillgången på alkohol och till att minska&lt;br&gt;efterfrågan. En del kommuner bedriver i dag ett brett förebyggande ar-&lt;br&gt;bete. Alkoholinspektionens rapport Sammanställning av länsstyrelsernas&lt;br&gt;länsrapporter på alkoholområdet, det underlag som samlats in (se bilaga&lt;br&gt;1 och de synpunkter som inkommit från frivilligorganisationema vid be-&lt;br&gt;redningen av detta ärende tyder emellertid på att det lokala arbetet bör&lt;br&gt;intensifieras och utvecklas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de flesta län har ungdomars alkohol- och drogvanor kartlagts, ofta i Prop. 2000/01:20&lt;br&gt;kommuners och landstings regi eller av olika fristående organisationer. I&lt;br&gt;somliga län finns också länssamrådsgrupper som på regional nivå är&lt;br&gt;samverkansorgan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de underlag som inkommit från landsting och länsstyrelser framgår&lt;br&gt;att en hel del aktiviteter pågår. Nedan följer en redovisning (som inte gör&lt;br&gt;anspråk på att vara fullständig) för dessa verksamheter länsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(AB) Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms läns landsting och länets 26 kommuner har sedan 1998 en&lt;br&gt;gemensam samverkanspolicy för missbrukarvården (”Samverkan i miss-&lt;br&gt;brukar- och beroendevården ”). Särskild betoning i samarbetet läggs på&lt;br&gt;tyngre missbrukare, och gemensamma insatser för särskilda grupper&lt;br&gt;missbrukande ungdomar och barn till missbrukande föräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera kommuner i länet har drogförebyggande handlingsplaner, många&lt;br&gt;med tydliga målsättningar med inriktning på ungdomar. Kommunerna&lt;br&gt;samarbetar ofta med landstinget. Dessutom finns samverkan mellan polis,&lt;br&gt;socialförvaltning, skola, vårdcentral m.fl. för utbyte av information och&lt;br&gt;samverkan med föräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stad-projektet, ”Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem”, är&lt;br&gt;ett samarbete mellan landstinget och Stockholms kommun, som startade&lt;br&gt;1995 och skall pågå i 10 år. Det omfattar cirka 300 000 personer i de&lt;br&gt;västra och centrala delarna av Stockholm, med stadsdelsnämnder och&lt;br&gt;sjukvårdsområden. Målet är bl.a. att på sikt minska antalet alkohol- och&lt;br&gt;drogrelaterade sjukdomar, ungdomsproblem, skador och våld. Ett aktuellt&lt;br&gt;delprojekt är samarbetet med restauranger i centrala Stockholm, med&lt;br&gt;syfte att minska våld och skador i samband med alkoholservering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Stockholms läns landsting finns också Centrum för alkohol- och&lt;br&gt;drogprevention (CADP) som skall arbeta länsövergripande. Nyligen bil-&lt;br&gt;dade också Stockholms kommun ett nytt centrum för förebyggande verk-&lt;br&gt;samhet - Precens. Dess främsta uppgift är att stimulera utveckling av det&lt;br&gt;förebyggande arbetet i de olika stadsdelarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(C) Uppsala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen har bildat en arbetsgrupp med uppgift att organisera fram-&lt;br&gt;tida samarbete om de drogförebyggande frågorna mellan berörda aktörer&lt;br&gt;i länet. I gruppen ingår bl.a. representanter för landstinget, polisen och&lt;br&gt;kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget har inget heltäckande hälsopolitiskt program, men det&lt;br&gt;finns förslag till sjukdomsförebyggande insatser för minskat alkohol- och&lt;br&gt;tobaksbruk. Landstinget har ett väl utvecklat samarbete med berörda&lt;br&gt;kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Folköl på fullaste allvar” är ett länsövergripande projekt med målsätt-&lt;br&gt;ningen att minska folkölsdrickandet bland ungdomar yngre än 18 år och&lt;br&gt;att komma till rätta med de handlare som inte uppfyller alkohollagens&lt;br&gt;krav. Detta är ett samarbete mellan Svensk Handel i Uppland, Handels-&lt;br&gt;anställdas förbund och Ungdomens nykterhetsförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(D) Södermanland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom länet finns en länssamordningsgrupp för drogfrågor. Landstingets&lt;br&gt;folkhälsostrategi från 1994 är fortfarande vägledande. Insatser för barn&lt;br&gt;och ungdomar skall prioriteras samt bl.a. frågor om alkohol och tobak.&lt;br&gt;Verksamheten skall fokusera på utsatta och resurssvaga personer. Folk-&lt;br&gt;hälso- och miljödelegationen, som är ett beredande organ till landstings-&lt;br&gt;styrelsen, har ett övergripande ansvar för folkhälsofrågoma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(E) Östergötland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget bedriver en aktiv länssamverkan mot droger i hela Östergöt-&lt;br&gt;land. Länssamarbetsgruppen har utarbetat ett långsiktigt drogpreventivt&lt;br&gt;handlingsprogram (fram till 2003). Ungdomarna är en viktig målgrupp,&lt;br&gt;och målsättningen är att alkoholdebuten skall skjutas upp så länge som&lt;br&gt;möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beroendekliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping har utvecklat&lt;br&gt;ett vårdprogram för tidig diagnostik och intervention vid alkoholproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(F) Jönköping&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elva kommuner har antagit alkoholpolitiska program med varierande ut-&lt;br&gt;formning: några med målangivelser, andra med mer konkreta beskriv-&lt;br&gt;ningar av hur det drogförebyggande arbetet skall bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget har utformat direktiv för genomförande av ett hälsopoli-&lt;br&gt;tiskt program. En för kommunerna gemensam styrgrupp för folkhälsofrå-&lt;br&gt;gor är utsedd. Sedan 1998 finns ett hälsoprogram, med riktlinjer för bl.a.&lt;br&gt;alkohol- och drogpolitiska insatser, som Läns-LAKO (samarbetsorgan&lt;br&gt;mellan landstinget och kommunerna) antagit. Syftet med programmet är&lt;br&gt;bl.a. att ge stöd åt det lokala primärpreventiva arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförvaltningen i Vaggeryd har bl.a. startat en rollspelsförening&lt;br&gt;med, i dag, 40 medlemmar. Cirka hälften av medlemmarna har man&lt;br&gt;kommit i kontakt med genom skola, socialtjänst eller polis. Det har visat&lt;br&gt;sig att medlemmarna i föreningen har minskat sin alkoholkonsumtion&lt;br&gt;- och fått en meningsfull fritidssysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(G) Kronoberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan många år finns en regional samrådsgrupp, som arbetar med främst&lt;br&gt;alkohol och drogprevention. Ett skolprojekt, med start 1996, har följt alla&lt;br&gt;elever från årskurs 6 till 9. Målet har varit att höja debutåldem för alko-&lt;br&gt;hol, att minska alkoholintaget efter debuten och att ge eleverna styrka att&lt;br&gt;stå emot grupptryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(H) Kalmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingets folkhälsoarbete är organiserat kring programområden, varav&lt;br&gt;alkohol- och drogförebyggande arbete är ett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet och landstinget arbetar gemensamt i en samarbets-&lt;br&gt;grupp, med förebyggande insatser regionalt och lokalt. Man arbetar tvär-&lt;br&gt;sektoriellt med insatser för att försöka höja debutåldem för alkohol,&lt;br&gt;minska alkoholkonsumtionen och att förstärka attityder mot och minska&lt;br&gt;bruket av narkotika och andra beroendeframkallande medel. Gruppen har&lt;br&gt;ett handlingsprogram för s.k. punktnykterhet vid exempelvis graviditet&lt;br&gt;och amning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(I) Gotland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På Gotland finns en samrådsgrupp, SAMO-G, för drog- och missbruks-&lt;br&gt;frågor ur såväl förebyggande som behandlande perspektiv. Gruppen har&lt;br&gt;varit styrgrupp för större och mindre utvecklingsprojekt, framförallt kring&lt;br&gt;prevention, som t.ex. utbildning i alkohol- och drogprevention vid hög-&lt;br&gt;skolan, samverkan kring alkoholutbildning för restaurangnäringen och&lt;br&gt;insatser mot svartsprit. Gruppen har också ansvar för att göra årliga&lt;br&gt;granskningar av och sammanställa justeringar av det alkohol- och drog-&lt;br&gt;politiska program som fastställdes av kommunen 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkhälsoenheten svarar för folkhälsorapportering som skall inkludera&lt;br&gt;t.ex. alkohol- och drogrelaterad sjuklighet och död. Vartannat år genom-&lt;br&gt;förs skolundersökningar i årskurs 9 om alkohol- och drogvanor. Enheten&lt;br&gt;har ofta en samordnande funktion i de projekt som planeras i SAMO-G.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fK) Blekinge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget och Kommunförbundet har sedan 1995 en gemensam sam-&lt;br&gt;ordnare i alkohol- och drogfrågor i länet. Sedan 1997 finns ett regionalt&lt;br&gt;drogpolitiskt handlingsprogram, som utarbetades på uppdrag av länssam-&lt;br&gt;rådsgruppen i alkohol- och drogfrågor. Handlingsprogrammet bygger på&lt;br&gt;den nationella handlingsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(M) Skåne&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malmö stads alkohol- och drogpolitiska program startade år 1996 med&lt;br&gt;fyra huvudmål: minskad eller oförändrad alkoholkonsumtion under de&lt;br&gt;närmaste åren, minskad konsumtion hos grupper med högst konsumtion&lt;br&gt;samt alkohol-, tobaks- och drogfri uppväxt. Instrumenten för att uppnå&lt;br&gt;målen var flera, som t.ex. epidemiologisk bevakning, folkhälsorapporte-&lt;br&gt;ring, informations- och opinionsbildande insatser. Två hinder har iaktta-&lt;br&gt;gits under projektets gång: beroendet av externa medel och svårigheten&lt;br&gt;att bilda en bred opinion bland Malmös befolkning och även bland myn-&lt;br&gt;digheter och förvaltningar som varit inblandade i de olika verksamhe-&lt;br&gt;terna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Öresundsbrons öppnande kommer att ställa ökade krav på Malmö&lt;br&gt;kommun. Tullen har utvecklat nya metoder för att hindra illegal införsel&lt;br&gt;av bl.a. alkohol bland ungdomar. Trots att projektet uppmärksammats på&lt;br&gt;det nationella planet har man på grund av bristande resurser inte lyckats&lt;br&gt;integrera det i ordinarie verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förebyggande alkohol- och drogpolitiskt projekt påbörjades 1999 i&lt;br&gt;Trelleborgs kommun, tillsammans med Socialmedicinska enheten vid&lt;br&gt;Universitetssjukhuset i Malmö. Arbetet baseras på ett tvärsektoriellt sam-&lt;br&gt;arbete mellan olika aktörer. Det övergripande syftet är att utveckla,&lt;br&gt;genomföra och utvärdera ett lokalt befolkningsinriktat och förankrat&lt;br&gt;alkohol- och drogförebyggande program med särskild inriktning på ung-&lt;br&gt;domar och unga vuxna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Ystad pågår ett intressant projekt där man genom att involvera kom-&lt;br&gt;munens ungdomar i den kommunala beslutsprocessen med ett särskilt&lt;br&gt;ungdomsfullmäktige försöker få till stånd alkohol- och drogförebyggande&lt;br&gt;aktiviteter som ungdomarna själva initierat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan 1995 finns i Malmö stad det centrala organet Välfärds- och&lt;br&gt;folkhälsokommittén, som har till uppdrag att leda kommunens förebyg-&lt;br&gt;gande och hälsostödjande program och aktiviteter. Kommittén är direkt&lt;br&gt;underställd kommunstyrelsen. Ett av sex ämnesrelaterade arbetsområden&lt;br&gt;är alkohol/droger/tobak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(N) Halland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Halland finns ett gemensamt handlingsprogram, som har tagits fram av&lt;br&gt;kommunerna, landstinget och polismyndigheten, som samverkar i ett&lt;br&gt;länssamrådsorgan om det förebyggande arbetet med alkohol och droger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Halmstad finns nio samrådsgrupper som inom kommunen arbetar&lt;br&gt;med det alkohol- och drogpolitiska programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(O) Västra Götaland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan 1996 finns ett alkoholpolitiskt program för f.d. Bohuslän. Pro-&lt;br&gt;grammet omfattar 10 definierade mål och förslag till åtgärder. Med pro-&lt;br&gt;grammet som bas har lokala handlingsprogram skapats. För vart och ett&lt;br&gt;av de tidigare länen som nu ingår i storlänet finns en länsdroggrupp.&lt;br&gt;Länsdroggruppens Boshuslänsprojekt ”Förebyggande i samverkan” har&lt;br&gt;utvärderats av länsstyrelsen. Det finns konkreta exempel på att projektet&lt;br&gt;fått positiva effekter, framför allt i småkommunema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cirka tre fjärdedelar av länets kommuner har alkohol- och drogpoli-&lt;br&gt;tiska program med varierande utformning. Vissa innehåller bara mål-&lt;br&gt;angivelser, medan andra är utförliga och detaljerade handlingsprogram.&lt;br&gt;Flertalet anger mål för alkohol- och drogpolitiken, bl.a. att ungdomstiden&lt;br&gt;i möjligaste mån skall vara alkoholfri, stöd och hjälp till barn till miss-&lt;br&gt;brukande föräldrar, total avhållsamhet vid graviditet, i arbetslivet osv.&lt;br&gt;Många kommuner har ett barn- och ungdomsperspektiv i sina program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen har granskat programmen och framfört synpunkten att de&lt;br&gt;sällan innehåller några förslag till åtgärder för att begränsa tillgången på&lt;br&gt;alkohol för ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Drogförebyggama i Göteborg är en länssamrådsgrupp som arbetar&lt;br&gt;tvärsektoriellt mot droger. I gruppen ingår representanter för tull, polis,&lt;br&gt;åklagare, skola, sjukvård, socialtjänst m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I östra delen av länet pågår ett arbete med att etablera lokala folkhälso-&lt;br&gt;råd i samtliga 15 kommuner (f.d. Skaraborgs län).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 2000/01. 1 samt. Nr 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(S) Värmland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett alkoholpolitiskt länsdokument antogs 1997 i samarbete mellan lands-&lt;br&gt;tinget, kommunförbundets länsavdelning och länsstyrelsen, och en läns-&lt;br&gt;samverkansgrupp bildades. Folkhälsan i Värmland bedriver ett förebyg-&lt;br&gt;gande projekt med Kommunförbundet Värmland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera av kommunerna pågår ungdomsorienterade projekt, bl.a. föl-&lt;br&gt;jande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ”Vi bryr oss” - ett projekt som syftar till att ge hög social kompetens i&lt;br&gt;de tidiga tonåren, och på så sätt skydda mot tidig alkohol- och drogde-&lt;br&gt;but. Projektet har flera samarbetspartners, bl.a. Hem &amp;amp; Skola, kultur-&lt;br&gt;och fritidsförvaltningen, polisen, köpmännen och kyrkan (Forshaga).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ”59:an” - projekt med syfte att förmå ungdomar i årskurs 5-9 att inte&lt;br&gt;börja använda droger. Efter att ha skrivit under ett kontrakt får ung-&lt;br&gt;domarna förmåner i olika butiker m.m. (Kil och Forshaga).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ”Brinnande revansch” - ungdomar i riskzonen, 13-20 år, får under sex&lt;br&gt;veckor följa en samhällsskyddande verksamhet, t.ex. brandmännens.&lt;br&gt;Här får de i verkligheten uppleva konsekvenserna av samhällsstörande&lt;br&gt;beteende. Syftet är att ungdomarna skall utveckla sitt ansvarstagande&lt;br&gt;och få känna tillhörighet (Forshaga).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Langningskontroll vid större evenemang och kontroller i city (Karl-&lt;br&gt;stad) vid den tidpunkt när restauranger och annan verksamhet stänger för&lt;br&gt;natten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(T) Örebro&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Örebro län finns ett ombildat länssamråd för alkohol-, drog- och&lt;br&gt;brottsförebyggande frågor. Det heter från och med 1999 Örebro läns&lt;br&gt;brotts- och drogförebyggande råd (ÖreBRODD). Ett länsprogram finns&lt;br&gt;som behandlar alkohol, narkotika och brottsförebyggande åtgärder. Pro-&lt;br&gt;grammet har behandlats i samtliga kommuner och lokala råd. Rådet ar-&lt;br&gt;betar gentemot de lokala råden i länet. Landshövdingen är ordförande.&lt;br&gt;Representanter från en rad olika myndigheter som t.ex. åklagarmyndig-&lt;br&gt;heten, polisen, landstinget, kommuner samt från ideella organisationer&lt;br&gt;m.fl. ingår i rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De lyra sydnärkekommunema (Kumla, Hallsberg, Askersund, Laxå)&lt;br&gt;har en samverkan kring alkoholfrågor. De delar på en tillsynstjänst och&lt;br&gt;har antagit ett gemensamt alkoholpolitiskt program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(U) Västmanland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”God folkhälsa i Västmanland 2006”, en hälsopolitisk vision och mål för&lt;br&gt;landstinget Västmanland, utformades 1999 för att utgöra underlag till ett&lt;br&gt;hälsopolitiskt program för att främja hälsa och förebygga sjukdom och&lt;br&gt;skada. Särskilt utpekade hälsopolitiska mål för det sjukdomsförebyg-&lt;br&gt;gande arbetet, där bl.a. alkohol och narkotika har en framskjutande plats.&lt;br&gt;Åtgärdsprogram för missbruksfrågor, med både generell och individuell&lt;br&gt;inriktning, har funnits sedan mitten av 80-talet. Drogförebyggama i&lt;br&gt;Västmanland är en samverkansgrupp på länsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köpings kommun har sedan 1999 ett heltäckande drogpolitiskt pro-&lt;br&gt;gram för ungdomar i alla åldrar. Övergripande mål är att alkoholkon-&lt;br&gt;sumtionen skall minska hos dem som har den största konsumtionen, och&lt;br&gt;att alla barn och ungdomar skall ha en alkoholfri uppväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(W) Dalarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En dryg tredjedel av länets kommuner har antagit ett alkoholpolitiskt pro-&lt;br&gt;gram, medan flera är i färd med att utarbeta sådana program. Nästan alla&lt;br&gt;kommuner har antagit riktlinjer för tillståndsgivning och tillsyn över re-&lt;br&gt;staurangernas alkoholservering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget har inget övergripande alkohol- och narkotikapolitiskt pro-&lt;br&gt;gram. Däremot finns separata alkoholpolitiska mål för verksamheten i&lt;br&gt;landstingets hälsopolitiska program. Landstinget kartlägger befolkning-&lt;br&gt;ens hälsa vartannat år. I kartläggningen ingår frågor om alkoholvanor.&lt;br&gt;Arbete pågår med att utarbeta en gemensam länsstrategi mot alkohol och&lt;br&gt;droger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera kommuner har man problem med ökad alkoholkonsumtion&lt;br&gt;bland både vuxna och ungdomar. På flera håll är hembränd sprit helt ac-&lt;br&gt;cepterad och den förekommer i stor utsträckning. Folköl är dock den&lt;br&gt;vanligaste berusningsdrycken bland ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(X) Gävleborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén Folkhälsa 2000 för alla Gävleborgare har valt att koncentrera&lt;br&gt;sina insatser på bl.a. konsekvenserna av alkohol- och drogmissbruk.&lt;br&gt;Samtliga kommuner i Gävleborg har, eller håller på att utforma, alkohol-&lt;br&gt;och drogpolitiska program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt regionalt råd i alkohol- och drogfrågor, som har startat på&lt;br&gt;initiativ av länsstyrelsen, har antagit länsprogrammet ”Alkohol och dro-&lt;br&gt;ger i Gävleborg, åtgärder och aktiviteter”. I länet finns en kontrollpolitisk&lt;br&gt;grupp bestående av kommunernas alkoholhandläggare, polis och hand-&lt;br&gt;läggare på länsstyrelsen. Dessutom finns en drogförebyggargrupp bestå-&lt;br&gt;ende av aktiva personer inom alkohol- och drogpreventionsområdet från&lt;br&gt;länets kommuner, folkhälsoråd, brottsförebyggande råd och frivilligorga-&lt;br&gt;nisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så gott som samtliga kommuner har projekt som vänder sig till barn till&lt;br&gt;missbrukare och bygger på Ersta Vändpunktens program. ”Samhällsme-&lt;br&gt;dicin Gävle” inom landstinget följer kontinuerligt utvecklingen inom al-&lt;br&gt;kohol- och drogområdet och initierar olika åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Y) Västernorrland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga kommuner har alkoholpolitiska program. Även landstinget har&lt;br&gt;ett alkoholpolitiskt program, kallat ”30 procent”, med syfte att minska&lt;br&gt;alkoholkonsumtionen i länet. Samarbete i alkoholpolitiska frågor är van-&lt;br&gt;ligt mellan polis, gymnasieskolor, arbetsmarknadens parter, landstinget&lt;br&gt;och frivilligorganisationema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget ingår i samverkansprojektet ”Alkohol och drogprevention&lt;br&gt;i samverkan”, med kommunförbundets länsavdelning och länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fZ) Jämtland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett projekt för tidig upptäckt av missbruk genomfördes från 1994 till&lt;br&gt;1996 i landstinget och kommunerna. Utgångspunkten för projektet var ett&lt;br&gt;drogpolitiskt handlingsprogram. Sedan 1996 finns öppen vårdsprogram&lt;br&gt;för missbrukare. ”Familjecentrum” är ett öppenvårdsprojekt som drivs&lt;br&gt;gemensamt av kommunerna i länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(AC) Västerbotten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget och Umeå kommun har arbetat fram en handlingsplan för&lt;br&gt;drogförebyggande arbete bland ungdomar i Umeå. Sedan fem år pågår ett&lt;br&gt;alkoholprojekt vid vårdcentraler i Umeå med mål att hitta metoder för&lt;br&gt;tidig identifikation och intervention. Inriktningen har successivt föränd-&lt;br&gt;rats från direkt patientarbete till mer övergripande studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att minska alkoholkonsumtionen bland ungdomar är syftet med ett&lt;br&gt;samarbete mellan socialtjänst, skola och polis i Lycksele kommun. I vissa&lt;br&gt;fall samverkar man även med kyrka och barnomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Missbruket har konstaterats gå längre ner i åldrarna i Vilhelmina. Här&lt;br&gt;har man ett alkoholpolitiskt program med riktlinjer för restaurangernas&lt;br&gt;alkoholservering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Vännäs har man flera typer av samverkan som syftar till att samordna&lt;br&gt;och effektivisera kommunens resurser i det drogförebyggande arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(BD) Norrbotten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norrbottens län har en länsstrategi i alkoholfrågor för åren 1999-2001.&lt;br&gt;Här finns en länssamrådsgrupp för alkohol- och drogfrågor, men däremot&lt;br&gt;inget alkohol- och narkotikapolitiskt program. Efter kartläggning och&lt;br&gt;inventering har gruppen beslutat att prioritera följande områden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tidigt stöd till barn och ungdomar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- insatser mot ökande folkölskonsumtion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- stöd till barn i missbrukarfamiljer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- höjning av genomsnittsåldern för ungdomars alkoholdebut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man har ett nära samarbete med andra huvudmän, myndigheter och&lt;br&gt;företag och bra samarbetsformer med tydlig ansvars- och arbetsfördel-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera av länets 14 kommuner finns lokala hälsoråd. Alkohol- och&lt;br&gt;drogfrågor har hög prioritet i flertalet hälsoråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A Ikoholinspektionens länsrapport&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av Alkoholinspektionens sammanställning av länsstyrelsernas länsrap-&lt;br&gt;porter på alkoholområdet 1999 framgår att kommunernas tillsyn över&lt;br&gt;detaljhandelsförsäljningen av folköl har ökat något under 1999. Ök-&lt;br&gt;ningen har dock skett från en mycket låg nivå. Antalet försäljningsställen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som har besökts av tillsynsmyndigheterna har ökat och antalet kommuner&lt;br&gt;som inte har genomfört några kontrollbesök över huvudtaget har minskat&lt;br&gt;något. Alkoholinspektionen framhåller vidare att ”mot bakgrund av den&lt;br&gt;fortfarande mycket höga konsumtionen av folköl bland minderåriga är de&lt;br&gt;vidtagna åtgärderna dock definitivt inte tillräckliga utan tillsynen måste&lt;br&gt;kraftigt förbättras. Att drygt 100 kommuner inte genomförde några kon-&lt;br&gt;trollbesök över huvudtaget är oacceptabelt”. Flera kommuner uppges inte&lt;br&gt;ha någon kontroll över vilka försäljningsställen som finns i kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare framgår av rapporten att kommunerna återkallade 148 serve-&lt;br&gt;ringstillstånd med anledning av att alkohollagens bestämmelser om ser-&lt;br&gt;vering av spritdrycker, vin och starköl inte följdes. I 165 fall fattades be-&lt;br&gt;slut om varning. Både antalet beslut om återkallelse och om varning har&lt;br&gt;ökat något i jämförelse med 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svartspriten, både i form av hembränd och illegalt införd sprit, upplevs&lt;br&gt;av länsstyrelser och kommuner som ett stort problem. Från sydlänen rap-&lt;br&gt;porteras om illegal försäljning av alkoholdrycker från livsmedelsbutiker&lt;br&gt;och lägenheter. Svartspriten påverkar hela den alkoholpolitiska bilden&lt;br&gt;och försvårar det förebyggande arbetet. Länsstyrelserna uppger dock att&lt;br&gt;det varit sällsynt att svartsprit påträffats på restauranger med serverings-&lt;br&gt;tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nationella ledningsgruppen för alkohol- och narkotikaförebyggande&lt;br&gt;insatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att pröva nya metoder för att stärka unga människors vilja och&lt;br&gt;förmåga att avstå från narkotika och skjuta upp eventuell alkoholdebut&lt;br&gt;har den nationella ledningsgruppen för alkohol- och narkotikaförebyg-&lt;br&gt;gande insatser, som leds av socialministern, tagit initiativ till ett antal&lt;br&gt;nationella projekt som utgår ifrån att inställningen till alkohol och andra&lt;br&gt;droger är en fråga om livsvillkor, livsstil och värderingar. En annan ge-&lt;br&gt;mensam utgångspunkt har varit att aktivt söka engagera ungdomarna&lt;br&gt;själva och utgå ifrån deras egna erfarenheter och uppfattningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant initiativ är projektet Motstånds-Kraft, som har drivits med&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet som huvudman. Inom projektet har ungdo-&lt;br&gt;mar i ett 30-tal kommuner engagerats för att stödja yngre kamrater i valet&lt;br&gt;av en drogfri livsstil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att öka kunskapen hos unga människor och unga vuxna i arbets-&lt;br&gt;livet om hur alkohol och narkotika påverkar individen och arbetsplatsen,&lt;br&gt;bl.a. vad gäller säkerhet och den egna hälsan, genomförs ett projekt i&lt;br&gt;samarbete med Alna-Riks. Också detta projekt syftar till att stödja och&lt;br&gt;stärka ungdomarnas vilja och förmåga att hjälpa och stötta varandra samt&lt;br&gt;att ha beredskap för ”tidig upptäckt” på arbetsplatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningsgruppen har också tagit initiativ till Drugsmart, ett alkohol-&lt;br&gt;och narkotikapolitiskt forum på Internet. Drugsmart, som togs i drift&lt;br&gt;hösten 1998, vänder sig främst till yngre tonåringar samt deras föräldrar&lt;br&gt;och lärare med information och kommunikation om alkohol och narko-&lt;br&gt;tika, värderingsövningar, spel, diskussioner m.m. Målet är att påverka&lt;br&gt;ungdomarnas attityder och värderingar genom ökad kunskap samt att&lt;br&gt;stödja dem i valet av en drogfri livsstil. Ett annat syfte är att utgöra mot-&lt;br&gt;vikt mot drogliberala budskap på Internet samt att också på ett snabbt och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lättillgängligt sätt tillhandahålla skol- och undervisningsmaterial till lä-&lt;br&gt;rare och elever om alkohol- och narkotikafrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nationella ledningsgruppen har vidare givit Svenska Kommunförbun-&lt;br&gt;det medel för att utveckla en kommunal handbok i drogskadeförebyg-&lt;br&gt;gande verksamhet. Ett 3O-tal kommuner har engagerats i arbetet. Arbetet&lt;br&gt;- som bedrivs i seminarieform - utgår ifrån ett kommunalt perspektiv&lt;br&gt;som innebär att varje kommun skall göra en analys av läget i kommunen&lt;br&gt;och sedan formulera lokala mål för det drogförebyggande arbetet med&lt;br&gt;utgångspunkt i befintliga resurser. De trettio kommunernas utvecklings-&lt;br&gt;arbete i kombination med tillgänglig teoretisk kunskap skall sedan ligga&lt;br&gt;till grund för den handbok som skall kunna användas av alla intresserade&lt;br&gt;kommuner i landet. Handboken skall vara ett verktyg för kommunerna i&lt;br&gt;arbetet med att ta fram nya metoder och arbetssätt som är lokalt anpas-&lt;br&gt;sade. Detta arbete är ett av flera underlag från lokala projekt som kan&lt;br&gt;ligga till grund för arbetet med att genomföra den nationella handlings-&lt;br&gt;planen på alkohol- och drogområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.8.2 Insatser inom frivilligorganisationema&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Olika frivilligorganisationer gör viktiga samhällsinsatser på det alkohol-&lt;br&gt;skadeförebyggande området. I bilaga 3 finns en kort genomgång av deras&lt;br&gt;olika verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Målet för alkoholpolitiken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det övergripande målet för alkoholpolitiken&lt;br&gt;ligger fast. Målet för alkoholpolitiken skall således även i fortsättningen&lt;br&gt;vara att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar.&lt;br&gt;Målet bör nås genom åtgärder mot skadligt dryckesbeteende och genom&lt;br&gt;att sänka den totala alkoholkonsumtionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt prioriterade delmål bör vara att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ingen alkohol skall förekomma i trafiken, på arbetsplatser eller under&lt;br&gt;graviditet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- åstadkomma en alkoholfri uppväxt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- skjuta upp alkoholdebuten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- minska berusningsdrickandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- åstadkomma fler alkoholfria miljöer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- undanröja den illegala alkoholhanteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Alkoholpolitikens mål utgår&lt;br&gt;ifrån motivet att ge alla förutsättningar att leva ett bra liv. Det mål som&lt;br&gt;antogs genom 1977 års alkoholpolitiska proposition (prop. 1976/77:108,&lt;br&gt;bet. 1976/77:SoU40, rskr. 1976/77:231) dvs. att minska alkoholens medi-&lt;br&gt;cinska och sociala skadeverkningar genom åtgärder mot skadligt dryck-&lt;br&gt;esbeteende och genom att sänka den totala konsumtionen, ligger fast,&lt;br&gt;även om samhällsutvecklingen och det svenska EU-medlemskapet har&lt;br&gt;påverkat förutsättningarna för den traditionella svenska alkoholpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisinstrumentet försvagas bl.a. till följd av ändrade införselkvoter. Där-&lt;br&gt;för behövs nya metoder och nya strategier måste utvecklas. På grund av&lt;br&gt;dessa förändrade förutsättningar beslutades att ta fram en ny nationell&lt;br&gt;handlingsplan. Ambitionen bör vara att till år 2005 minska alkoholkon-&lt;br&gt;sumtionen i landet genom att förhindra att människor blir storkonsumen-&lt;br&gt;ter och genom att försöka påverka storkonsumenters dryckesbeteende,&lt;br&gt;framför allt bland ungdomar och unga vuxna, och ännu starkare än tidi-&lt;br&gt;gare betona att alkohol inte skall förekomma i vissa situationer och i&lt;br&gt;vissa skeden i livet. Detta innebär att en alkoholfri uppväxt skall främjas i&lt;br&gt;syfte att skjuta upp alkoholdebuten, att trafiken, kvinnans graviditetspe-&lt;br&gt;rioder och arbetsplatserna skall vara helt alkoholfria och att förutsätt-&lt;br&gt;ningar för återhållsamma alkoholvanor i befolkningen skall skapas ge-&lt;br&gt;nom bland annat omfattande opinionsbildning. Med kraftfulla åtgärder på&lt;br&gt;dessa områden och mot den illegala alkoholhanteringen kommer den to-&lt;br&gt;tala alkoholkonsumtionen att kunna minska. Punktnykterhet för vissa&lt;br&gt;grupper och i vissa situationer har sedan lång tid varit grundläggande&lt;br&gt;strategier i den svenska alkoholpolitiken. Det är regeringens avsikt att&lt;br&gt;insatser inom dessa områden skall förstärkas ytterligare under planperio-&lt;br&gt;den och att arbetet bör utgå från ett folkhälsoperspektiv och en helhets-&lt;br&gt;syn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också regeringens bedömning att insatser för barn och ungdom&lt;br&gt;är särskilt viktiga, såväl generella insatser som syftar till att åstadkomma&lt;br&gt;en alkoholfri uppväxt och att skjuta upp alkoholdebuten som insatser för&lt;br&gt;särskilt utsatta grupper eller grupper med riskbeteende. Att för barn och&lt;br&gt;ungdom åstadkomma fler alkoholfria miljöer är också viktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men det är också viktigt att utgå ifrån att alkoholen är en del av det&lt;br&gt;svenska kulturmönstret och att en stor majoritet av svenska folket be-&lt;br&gt;traktar alkoholdrycker som ett inslag i livet som de inte vill avvara. De&lt;br&gt;flesta använder alkohol på ett sådant sätt att det inte vållar problem, var-&lt;br&gt;ken för dem själva eller för samhället. De flesta både vill och kan bruka&lt;br&gt;alkohol på ett måttfullt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beredningen av handlingsplanen har det framkommit att det finns&lt;br&gt;ett brett stöd för regeringens prioriteringar från såväl kommuner som be-&lt;br&gt;rörda myndigheter, forskare och frivilligorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Alkoholskatter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: De svenska alkoholskatterna på sprit-&lt;br&gt;drycker, vin och starköl kommer att behöva ses över på sikt. Rege-&lt;br&gt;ringen avser att senare i en särskild proposition till riksdagen åter-&lt;br&gt;komma till dessa frågor samt övriga frågor om åtgärder på alkohol-&lt;br&gt;skatteområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt gällande EG-regler på al-&lt;br&gt;koholskatteområdet skall punktskatt normalt betalas i det land där va-&lt;br&gt;rorna konsumeras. Ett undantag från denna regel gäller resandes inköp av&lt;br&gt;punktskattepliktiga varor. För sådana varor som privatpersoner medför&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för eget bruk från ett annat EU-land gäller att skatt skall betalas i det land&lt;br&gt;där varorna anskaffades. Sveriges införselbestämmelser innebär ett un-&lt;br&gt;dantag från denna regel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införselkvotema för vin och starköl ökades den 1 juli 2000. Vid samma&lt;br&gt;tidpunkt öppnades Öresundsbron för trafik. Detta har inneburit att re-&lt;br&gt;sande fått ytterligare möjligheter att i större omfattning föra in varor till&lt;br&gt;Sverige som är lägre beskattade i andra medlemsstater. I budgetproposi-&lt;br&gt;tionen för år 2001 lämnas förslag till nästa steg när det gäller att öka in-&lt;br&gt;förselkvotema från årsskiftet. När Sveriges införselundantag helt upphör&lt;br&gt;år 2004 kommer resande att kunna ta in avsevärda mängder alkohol-&lt;br&gt;drycker och tobaksvaror för privat bruk till Sverige utan att skatt skall&lt;br&gt;betalas även här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systembolagets detaljhandelsmonopol är ett viktigt alkoholpolitiskt in-&lt;br&gt;strument för att Sverige även fortsättningsvis skall kunna ha en kontrolle-&lt;br&gt;rad och ansvarsfull försäljning av alkohol. Det är därför väsentligt att&lt;br&gt;höjda införselkvoter inte på sikt hotar detaljhandelsmonopolets existens&lt;br&gt;genom att gränshandeln ökar kraftigt, vilket i sin tur kan leda till ökad&lt;br&gt;illegal försäljning i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning är det nu, med ökad införsel, viktigt att&lt;br&gt;Systembolagets detaljhandelsmonopol finns kvar som alkoholpolitiskt&lt;br&gt;instrument. Höjda införselkvoter kommer, om åtgärder inte vidtas, att&lt;br&gt;medföra att gränshandeln successivt kommer att öka och att den illegala&lt;br&gt;handeln och försäljningen av alkohol också troligen kommer att öka. En&lt;br&gt;sådan utveckling måste motverkas om försäljningen av alkohol även&lt;br&gt;framdeles skall kunna ske på ett ansvarsfullt och kontrollerat sätt när&lt;br&gt;EG:s införselregler gäller utan inskränkning från år 2004.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av ambitionerna med den svenska alkoholbeskattningen har varit att&lt;br&gt;relatera skatten till dryckernas alkoholinnehåll. En följd av skattesänk-&lt;br&gt;ningen på starköl den 1 januari 1997 var att starköl kom att beskattas&lt;br&gt;lägre än vin. EG-kommissionen överlämnade den 28 februari 2000, i en-&lt;br&gt;lighet med artikel 226 i EG-fördraget, en formell underrättelse till Sve-&lt;br&gt;rige om de svenska punktskatterna på öl och vin. Enligt kommissionens&lt;br&gt;uppfattning överträder Sverige genom sitt sätt att beskatta öl och vin arti-&lt;br&gt;kel 90 i EG-fördraget. Kommissionen har bett Sveriges regering att in-&lt;br&gt;komma med sina synpunkter i ärendet. Finansdepartementet hävdade i&lt;br&gt;sitt svar till kommissionen den 5 maj 2000 bl.a. att en beskattning som&lt;br&gt;relaterar till alkoholhalten i drycken, med hänsyn tagen till gällande mi-&lt;br&gt;nimiskattekrav, inte kan anses innebära någon överträdelse av artikel 90.&lt;br&gt;I svaret medgavs dock att det sedan sänkningen av skatten på starköl den&lt;br&gt;1 januari 1997 finns en viss skillnad mellan beskattningen av starköl och&lt;br&gt;vin, även räknat per volymprocent, och att regeringen är beredd att över-&lt;br&gt;väga en sänkning av skatten på vin så att skatten per volymprocent på vin&lt;br&gt;i den mest sålda kategorien överensstämmer med skatten per volympro-&lt;br&gt;cent på starköl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att noga följa konsumtions- och försäljningsutveck-&lt;br&gt;lingen framöver. Bl.a. har Centrum för alkohol- och drogforskning&lt;br&gt;(SoRAD) i uppdrag att ta fram månadsvis statistik över konsumtions- och&lt;br&gt;försäljningsutvecklingen. Statistiken skall även inkludera det s.k. mör-&lt;br&gt;kertalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige skall även fortsättningsvis behålla målet om att begränsa alko-&lt;br&gt;holens skadeverkningar och verka för att minska den totala alkoholkon-&lt;br&gt;sumtionen. Den nationella handlingsplanen för alkoholskadeförebyg-&lt;br&gt;gande arbete blir naturligtvis ett mycket viktigt instrument när det gäller&lt;br&gt;att lyckas med den målsättningen. Regeringen avser att senare till riksda-&lt;br&gt;gen återkomma till frågan om de skattejusteringar som behövs på alko-&lt;br&gt;holområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Utvecklat samarbete på europeisk och&lt;br&gt;internationell nivå&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det internationella arbetet, främst inom EU&lt;br&gt;och WHO, bör utvecklas och förstärkas. Sverige bör bidra till utveck-&lt;br&gt;lingen av en sektorsövergripande strategi för att minska alkoholens&lt;br&gt;skadeverkningar inom EU samt aktivt verka för ett ökat informations-&lt;br&gt;och erfarenhetsutbyte inom WHO och EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Sverige har, till skillnad från&lt;br&gt;flertalet övriga europeiska länder, sedan länge en samlad nationell alko-&lt;br&gt;holpolitik. Arbetet med att begränsa alkoholens skadeverkningar har un-&lt;br&gt;der lång tid varit en naturlig del av vår välfärdspolitik och en viktig folk-&lt;br&gt;hälsofråga. Detta har resulterat i att vi har varit relativt framgångsrika i&lt;br&gt;att begränsa alkoholkonsumtionen och alkoholens skadeverkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under lång tid påverkades vår nationella politik och våra attityder en-&lt;br&gt;dast marginellt av förändringar i omvärlden. Under framförallt 1990-talet&lt;br&gt;har, som tidigare nämnts, den internationella påverkan ökat beroende på&lt;br&gt;såväl EU-medlemskapet som det faktum att både varor, kapital och män-&lt;br&gt;niskor rör sig över gränserna på ett annat sätt än tidigare. Särskilt unga&lt;br&gt;människors alkoholvanor och attityder till alkohol tycks utvecklas på ett&lt;br&gt;likartat sätt i många länder. Kommunikation i vid bemärkelse har inte&lt;br&gt;längre några tydliga nationella gränser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund har det blivit allt svårare att upprätthålla natio-&lt;br&gt;nella regler som avviker från omvärldens. Det gäller inte bara på områ-&lt;br&gt;den som omfattas av bestämmelserna i EG-fördraget utan också på områ-&lt;br&gt;den som påverkas av teknikutvecklingen och den ökade rörligheten. Ex-&lt;br&gt;empel på detta är de ändrade införselreglerna och svårigheten att be-&lt;br&gt;gränsa marknadsföringen av alkoholdrycker via satellit från andra EU-&lt;br&gt;länder. Flera instanser har understrukit vikten av att förstärka EU-samar-&lt;br&gt;betet. Regeringen instämmer i detta och menar att det framtida arbetet på&lt;br&gt;alkoholområdet inte bara kan vara integrerat i olika politikområden och&lt;br&gt;på olika nivåer i Sverige utan det måste också ske en förstärkning av det&lt;br&gt;internationella arbetet, framförallt inom EU. Sverige har också vid ett&lt;br&gt;flertal tillfällen framfört, och fått stöd för, att det bör vara möjligt att ut-&lt;br&gt;veckla en sektorsövergripande alkoholstrategi inom EU utifrån ett folk-&lt;br&gt;hälsoperspektiv, särskilt mot bakgrund av att alkoholrelaterade problem&lt;br&gt;bland unga människor uppges öka i många av EU:s medlemsstater. Sam-&lt;br&gt;tidigt har Sverige betonat att det är viktigt att respektera att alkoholpolitik&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i första hand är en nationell fråga. Samarbetet inom EU bör ske på områ-&lt;br&gt;den där det finns ett värde av ett ökat EU-samarbete. De områden Sverige&lt;br&gt;föreslagit är följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Unga människor och alkohol, alkohol och trafik, alkoholskatter, den&lt;br&gt;illegala alkoholhandeln, informations- och erfarenhetsutbyte för att ut-&lt;br&gt;veckla det förebyggande arbetet på arbetsplatser, under graviditet, i sko-&lt;br&gt;lan och inom primärvården. Dessutom behövs en fortsatt diskussion om&lt;br&gt;insatser för att motverka skadliga konsumtionsnivåer. Ett utvecklat sam-&lt;br&gt;arbete vad gäller mätning av konsumtionsnivåer och olika indikatorer på&lt;br&gt;missbruk och behandlingsbehov behöver också lyftas fram. Det finns en&lt;br&gt;viss europeisk enighet om dessa indikatorer, men det behövs mycket re-&lt;br&gt;surser och arbete för att få dem att fungera i praktiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige tog, tillsammans med Finland, initiativ till två jämförande eu-&lt;br&gt;ropeiska alkoholstudier. Studierna, som delvis är finansierade av Euro-&lt;br&gt;peiska kommissionen, är avsedda att utgöra den vetenskapliga grunden&lt;br&gt;för en eventuell framtida EU-strategi på alkoholområdet. Under det&lt;br&gt;svenska ordförandeskapet i EU våren 2001 kommer de första resultaten&lt;br&gt;att presenteras. En av Sveriges prioriterade uppgifter under och efter&lt;br&gt;ordförandeskapsperioden kommer att vara att lyfta fram frågorna om al-&lt;br&gt;koholen och alkoholens betydelse för folkhälsan i syfte att bidra till ar-&lt;br&gt;betet med att utveckla en gemensam alkoholstrategi inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under Sveriges ordförandeskap genomförs också, på svenskt initiativ,&lt;br&gt;en europeisk WHO-ministerkonferens om alkohol. Temat för konferen-&lt;br&gt;sen, som äger rum 19-21 februari 2001, är unga människor och alkohol.&lt;br&gt;Hälso- och ungdomsministrar från 51 medlemsländer i Europa har inbju-&lt;br&gt;dits för att bl.a. ta ställning till en ny WHO-deklaration om unga männi-&lt;br&gt;skor och alkohol. Under konferensen kommer en särskild EU-session att&lt;br&gt;hållas för att stärka arbetet inom EU på alkohol- och folkhälsoområdet.&lt;br&gt;Som ett led i förberedelserna av WHO:s ministerkonferens kommer&lt;br&gt;också ett särskilt ungdomsmöte att hållas i Stockholm i november 2000.&lt;br&gt;Unga representanter från samtliga WHO:s medlemsländer i Europa&lt;br&gt;kommer att inbjudas för att ge sin syn på alkohol och på hur alkoholens&lt;br&gt;skadeverkningar ska minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Inriktning och åtgärder för att utveckla och&lt;br&gt;förstärka det alkoholskadeförebyggande&lt;br&gt;arbetet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Huvudinriktningen för den nationella&lt;br&gt;alkoholpolitiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Huvudinriktningen för den nationella alkoholpoli-&lt;br&gt;tiken skall vara att stimulera utvecklingen av målinriktade och samord-&lt;br&gt;nade förebyggande insatser på kommunal nivå och stimulera ökad sam-&lt;br&gt;verkan mellan lokala aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Förstärkta åtgärder bör genomföras fram till&lt;br&gt;år 2005 när det gäller:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;särskilda stödinsatser för riskgrupper och individer med riskbeteende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vård- och behandlingsinsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- opinionsbildning och information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- begränsning av tillgången på alkoholdrycker på vissa områden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- begränsning av marknadsföring av alkoholdrycker m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fördjupad kompetens bland de yrkesgrupper som kan förebygga alko-&lt;br&gt;holskador&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- uppföljning av konsumtions- och skadeutvecklingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- alkoholforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Möjligheten att be-&lt;br&gt;gränsa alkoholens tillgänglighet genom nationella åtgärder har minskat.&lt;br&gt;För att motverka att denna försvagning av de nationella politiska instru-&lt;br&gt;menten leder till ökade alkoholskador krävs en förskjutning mot såväl&lt;br&gt;lokala som internationella insatser. Huvudinriktningen blir att intensifiera&lt;br&gt;det samordnade lokala arbetet i landets kommuner och att som nämnts&lt;br&gt;tidigare (avsnitt 7) ytterligare förstärka arbetet på europeisk och interna-&lt;br&gt;tionell nivå. Arbetet på europeisk och internationell nivå syftar dels till&lt;br&gt;att, i dialog med andra länder, utveckla gemensamma strategier på ge-&lt;br&gt;menskapsnivå och inom WHO, dels till ett ökat erfarenhets- och infor-&lt;br&gt;mationsutbyte om effekter av olika insatser och konsumtionsmönster.&lt;br&gt;Naturligtvis bör det alkoholskadeförebyggande arbetet utvecklas och för-&lt;br&gt;stärkas också i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna kommer framöver att få en viktigare roll än tidigare när&lt;br&gt;det gäller att utveckla och samordna insatser inom samtliga arenor på&lt;br&gt;lokal nivå, såväl vad gäller att på vissa områden begränsa tillgången på&lt;br&gt;alkohol som att minska efterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingsplanen mot alkoholskador bör ange vilka åtgärder som är&lt;br&gt;mest prioriterade för att uppnå målen för alkoholpolitiken. Förstärkta in-&lt;br&gt;satser bör enligt regeringens bedömning fram till år 2005 genomföras när&lt;br&gt;det gäller stödinsatser för riskgrupper och individer med riskbeteende,&lt;br&gt;vård- och behandlingsinsatser, opinionsbildning och information. På&lt;br&gt;vissa områden som t.ex. när det gäller restaurangernas sena öppethål-&lt;br&gt;lande, folkölsförsäljningen och tillsynen över restaurangernas alkohol-&lt;br&gt;servering bör reglerna skärpas och åtgärder vidtas som begränsar till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gängligheten. Det är också viktigt att tillsynen över alkoholservering och&lt;br&gt;folkölsförsäljning skärps. Även marknadsföringen av lättöl och andra&lt;br&gt;alkoholhaltiga lättdrycker bör begränsas för att hindra att den utnyttjas&lt;br&gt;som smygreklam för starkare drycker. För dem som arbetar med alkohol-&lt;br&gt;skadeförebyggande insatser behövs kompetensutveckling och utveckling&lt;br&gt;av nya metoder och arbetssätt. Bättre statistik och uppföljning av kon-&lt;br&gt;sumtions- och skadeutvecklingen liksom förstärkt stöd till alkoholforsk-&lt;br&gt;ningen är ytterligare områden som bör prioriteras. Prioriteringarna har sin&lt;br&gt;grund i de förslag som i förberedelsearbetet för planen har framförts av&lt;br&gt;kommuner, berörda myndigheter, forskare och frivilligorganisationer.&lt;br&gt;Hur insatserna kan finansieras redovisas i avsnitt 12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Representanter från Rikspolisstyrelsen och från flera frivilligorganisa-&lt;br&gt;tioner har framfört att de upplever stora problem med berusningsdrick-&lt;br&gt;ande av folköl bland ungdomar. Frivilligorganisationema anser att ål-&lt;br&gt;derskontrollen vid försäljning av folköl i livsmedelsbutiker och vid ser-&lt;br&gt;vering av alkohol på restauranger måste bli bättre. Representanter från&lt;br&gt;några kommuner och från några organisationer har också framfört att&lt;br&gt;kunskapen bland människor om risknivåer vid alkoholkonsumtion måste&lt;br&gt;ökas, för att det individuella ansvarstagandet skall kunna öka. Regering-&lt;br&gt;ens bedömning är att kontrollen över åldersgränsen vid folkölsförsälj-&lt;br&gt;ningen måste skärpas men avser att återkomma i frågan när alkoholutred-&lt;br&gt;ningens betänkande Bestämmelser om alkoholdrycker (SOU 2000:59)&lt;br&gt;behandlas i en proposition våren 2001 (se vidare avsnitt 8.5). Vidare un-&lt;br&gt;derstryker regeringen vikten av information och opinionsbildande åtgär-&lt;br&gt;der som leder till ett ökat individuellt ansvarstagande samtidigt som alla&lt;br&gt;andra instrument som kan bidra till att begränsa konsumtionen också&lt;br&gt;skall användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla insatser bör utgå ifrån behoven på lokal nivå, vilket gör att kon-&lt;br&gt;sumtions- och skadeutvecklingen kontinuerligt måste följas upp på såväl&lt;br&gt;nationell som kommunal nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nationella målen ligger således fast, men nya prioriteringar och&lt;br&gt;konkretiseringar av insatserna måste göras. Metoderna för att nå målen&lt;br&gt;måste också delvis förändras och vidareutvecklas. Det innebär ett lång-&lt;br&gt;siktigt förändringsarbete - även om ambitionen är att målen och intentio-&lt;br&gt;nerna i denna handlingsplan bör vara uppnådda år 2005.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt från nämnda mål och delmål kan kommunerna ut-&lt;br&gt;veckla eller komplettera sina lokala alkoholpolitiska handlingsprogram&lt;br&gt;med olika konkreta åtgärdsförslag. Det samlade arbetet på lokal nivå bör&lt;br&gt;ha en tydlig politisk förankring och drivas samlat inom alla kommunens&lt;br&gt;arenor. En strategi för ett långsiktigt arbete inom den reguljära verksam-&lt;br&gt;heten bör byggas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att de alkoholpolitiska målen skall uppnås är det därför angeläget&lt;br&gt;att det förebyggande arbetet i kommunerna samordnas. För att få till&lt;br&gt;stånd ett samordnat arbete krävs att man utgår från att arbetet är tvärsek-&lt;br&gt;toriellt och att det påverkar alla arenor och flera olika förvaltningar inom&lt;br&gt;en kommun. De samlade insatserna bör vara av långsiktig karaktär, integ-&lt;br&gt;rerade i den reguljära verksamheten, ha tonvikten på de förebyggande&lt;br&gt;insatserna, men samtidigt stödja utsatta och sårbara grupper. En tydlig&lt;br&gt;ledning för det samlade arbetet, på såväl tjänstemannanivå som politisk&lt;br&gt;nivå, bör finnas. Som utgångspunkt för sina prioriteringar bör kommu-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nema också kartlägga och dokumentera utvecklingen av alkoholkonsum-&lt;br&gt;tionen och alkoholskadorna i kommunen. Kommunerna bör också utar-&lt;br&gt;beta och kontinuerligt följa upp egna alkoholpolitiska handlingsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det samlade arbetet bör således utgå från en alkoholpolitisk handlings-&lt;br&gt;plan som är antagen av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige och&lt;br&gt;som uppdateras kontinuerligt. Vikten av att följa upp effekten av&lt;br&gt;genomförda insatser kan inte nog understrykas. Ökad samverkan mellan&lt;br&gt;lokala aktörer bör också stimuleras. Alla berörda förvaltningar och myn-&lt;br&gt;digheter i kommunen bör vara involverade i arbetet med handlingspla-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa större kommuner har man utvecklat kompetenscentrum för&lt;br&gt;drogförebyggande verksamhet som utgör en brygga mellan forskare och&lt;br&gt;praktiker. I andra kommuner har en tjänsteman det samlade ansvaret. I&lt;br&gt;alltför många kommuner drivs dessvärre verksamheten utan samordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några frivilligorganisationer har ansett att regeringen i lag borde tyd-&lt;br&gt;liggöra kommunernas ansvar på detta område. Regeringen anser emeller-&lt;br&gt;tid att det redan idag finns ett tydligt stöd i lag när det gäller kommunens&lt;br&gt;ansvar, både i socialtjänstlagen och i alkohollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivilligorganisationema kommer även fortsättningsvis spela en viktig&lt;br&gt;roll genom sitt engagemang i arbetet med att bedriva opinionsbildning,&lt;br&gt;förebygga alkoholskador och genom sina insatser inom vård och behand-&lt;br&gt;ling. Ett ökat samarbete mellan kommuner och organisationer är önskvärt&lt;br&gt;så att de samlade resurserna tas till vara och så att bästa möjliga samord-&lt;br&gt;ning uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det intensifierade förebyggande arbetet kan det många gånger vara en&lt;br&gt;fördel att kommunerna dels samverkar med angränsande kommuner och&lt;br&gt;dels med andra intressenter utanför kommunen. De regionala samver-&lt;br&gt;kansgrupper som finns i flertalet län kan därvid vara en viktig resurs och&lt;br&gt;samverkanspart liksom landstingens samhällsmedicinska enheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mycket kunskap saknas när det gäller effekten av olika insatser på det&lt;br&gt;alkohol- och drogpreventiva området och kunskap om olika metoders&lt;br&gt;effekter måste utvecklas. Med enkla medel kan man emellertid följa upp&lt;br&gt;effekterna av de insatser som vidtas genom att systematiskt formulera&lt;br&gt;mål för och därefter systematiskt följa upp de verksamheter som bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkohol- och drogprevention bör för att på ett effektivt sätt minska al-&lt;br&gt;koholskadorna innehålla ett flertal komponenter. Att enbart arbeta med&lt;br&gt;information och upplysning leder exempelvis till begränsade tillfälliga&lt;br&gt;effekter. Om däremot informationsinsatserna kombineras med insatser för&lt;br&gt;att begränsa tillgången förstärks effekterna. Kan man därtill få det juri-&lt;br&gt;diska systemet, normbildningssystemet och vårdsystemet att dra i samma&lt;br&gt;riktning, maximeras resultaten. Normer kan påverkas genom en väl&lt;br&gt;genomförd ANT-undervisning i skolan, kombinerad med upplysningsin-&lt;br&gt;satser till föräldrar och aktioner i lokalsamhället. Det är också viktigt att&lt;br&gt;tydligt kunna förklara varför olika insatser och restriktioner vidtas. Un-&lt;br&gt;dervisning och upplysning är alltså viktiga, när de sätts in i rätt samman-&lt;br&gt;hang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de följande avsnitten redovisas de områden där det enligt regeringens&lt;br&gt;bedömning behövs förstärkta åtgärder fram till år 2005.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Särskilda stödinsatser för riskgrupper och individer&lt;br&gt;med riskbeteende&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En ökad tillgång på alkoholdrycker medför&lt;br&gt;särskilt stora risker för vissa grupper. Därför bör stödet till dessa grupper&lt;br&gt;utvecklas och förstärkas i syfte att motverka ökade alkoholskador. Det är&lt;br&gt;särskilt angeläget att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den generella kompetensen om barns behov ökar hos vuxna som i sitt&lt;br&gt;yrke kommer i kontakt med barn och unga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- barn och unga med behov av stöd erbjuds stödåtgärder i ett tidigt&lt;br&gt;skede,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- samverkan mellan kommuner och landsting utvecklas så att barn med&lt;br&gt;behov av stöd får adekvat hjälp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- insatserna för att uppmärksamma storkonsumenter och personer med&lt;br&gt;riskbeteende om skadligt dryckesbeteende ökar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Flera av ledamöterna i Natio-&lt;br&gt;nella ledningsgruppen för alkohol- och narkotikaförebyggande insatser&lt;br&gt;har understrukit vikten av att barns och ungas behov av stöd och hjälp&lt;br&gt;uppmärksammas och tillgodoses i ett tidigt skede.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De barn och unga som riskerar att hamna i eget missbruk kan leva i so-&lt;br&gt;cialt utsatta miljöer där det t.ex. förekommer missbruk och våld eller hot.&lt;br&gt;Vidare kan det röra sig om barn och unga med psykiska problem, olika&lt;br&gt;neuropsykiatriska funktionshinder, t.ex. DAMP och ADHD, eller risk-&lt;br&gt;beteende. Regeringen anser att metoderna för att uppmärksamma och nå&lt;br&gt;dessa barn och unga måste utvecklas och insatserna förstärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna upptäcka och stödja barn och unga så tidigt som möjligt&lt;br&gt;behövs en ökad generell kompetens om barn och barns behov inom barn-&lt;br&gt;hälsovård, förskola, skola, skolbarnsomsorg, socialtjänst, psykiatri och&lt;br&gt;fritidsverksamhet. Också i arbetet med vuxna missbrukare inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvård, socialtjänst etc. behövs bättre kunskaper om hur missbruket&lt;br&gt;hos den vuxne påverkar barnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn som lever i familjer med missbruksproblem löper enligt forskar-&lt;br&gt;rapporter fyra-fem gånger större risk än andra barn att hamna i eget miss-&lt;br&gt;bruk. Ur ett folkhälsoperspektiv tillhör dessa barn en riskgrupp för fysisk&lt;br&gt;och psykisk ohälsa, utanförskap och eget missbruk. Den forskning som&lt;br&gt;finns om barn, som trots svåra uppväxtförhållanden utvecklas till socialt&lt;br&gt;välfungerande vuxna, visar på betydelsen av stöd och bekräftelse från&lt;br&gt;någon vuxen. Det kan vara den förälder som inte missbrukar, en släkting&lt;br&gt;eller någon utomstående som barnet känner att det kan lita på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatser för att förstärka samverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor som rör samverkan mellan t.ex. förskola/skola, socialtjänst och&lt;br&gt;hälso- och sjukvård har uppmärksammats i många olika sammanhang&lt;br&gt;under en följd av år. Ett barn kan t.ex. uppmärksammas i förskolan på&lt;br&gt;grund av koncentrationsstömingar och bli föremål för utredning och åt-&lt;br&gt;gärder inom förskolan som dock inte alltid är tillräckliga för att tillgodose&lt;br&gt;barnets hela behov av stöd. Kommunen har ansvar enligt skollagen för att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utreda och bedöma olika stödinsatser i förskolan/skolan och social-&lt;br&gt;tjänsten har sitt lagstadgade utredningsansvar enligt socialtjänstlagen.&lt;br&gt;Många aktörer kan alltså vara inblandade och det krävs samverkan&lt;br&gt;mellan huvudmännen om hjälpen skall bli optimal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet har i samverkan med Landstingsförbundet&lt;br&gt;i år initierat en utvecklingsverksamhet som skall pågå t.o.m. år 2001. Den&lt;br&gt;syftar till ökad kvalitet och effektivitet vad gäller utredningsförfarande,&lt;br&gt;behovsbedömning och stöd och behandling av dessa barn och ungdomar,&lt;br&gt;så att de får adekvat stöd så tidigt som möjligt. Projektet skall stimulera&lt;br&gt;kompetensutveckling samt ge goda exempel på samverkan mellan&lt;br&gt;huvudmännen. Vid sidan av detta projekt initierar Svenska&lt;br&gt;kommunförbundet ytterligare ett projekt som syftar till att förebygga att&lt;br&gt;svårigheter uppstår genom förstärkta insatser riktade till barn generellt&lt;br&gt;och inte enbart till dem som redan fått problem. Projektet inleds med en&lt;br&gt;kartläggning av läget; därefter görs en uppföljning i de 60 kommuner&lt;br&gt;som mellan år 1994 och 1997 deltagit i arbetet om bättre samverkan&lt;br&gt;kring barn i riskzon. Till det senare projektet finns en referensgrupp där&lt;br&gt;representanter från Skolverket och Socialstyrelsen ingår. Dessutom&lt;br&gt;adjungeras Barnombudsmannen, Handikappombudsmannen, fackliga&lt;br&gt;organisationer, Landstingsförbundet m fl. Resultaten av dessa projekt,&lt;br&gt;som skall vara avslutade före årsskiftet 2001/02, blir viktiga när det gäller&lt;br&gt;att utveckla strategier för att tidigt upptäcka och stödja utsatta barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har ansvar för uppföljning av socialtjänstlagen.&lt;br&gt;Styrelsen har också i uppdrag att forma ett förslag till program för&lt;br&gt;nationellt stöd till kunskapsutveckling inom socialtjänsten.&lt;br&gt;Socialstyrelsen bör också i samarbete med Folkhälsoinstitutet&lt;br&gt;sammanställa den kunskap och de metoder som finns när det gäller&lt;br&gt;stödinsatser för olika riskgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan flera år pågår verksamheter i många kommuner som syftar till&lt;br&gt;att tidigt upptäcka och stödja utsatta barn. I en del kommuner har s.k.&lt;br&gt;familjecentraler växt fram där mödra- och barnhälsovården,&lt;br&gt;socialtjänsten och öppen förskola samlokaliserats i syfte att göra de&lt;br&gt;samlade resurser som dessa verksamheter förfogar över mer tillgängliga.&lt;br&gt;Erfarenheten har visat att detta arbetssätt är framgångsrikt och i t.ex.&lt;br&gt;Solna kommun, som var en av de första kommunerna att inleda ett sådant&lt;br&gt;samarbete vid Familjecentret i Hagalund, finns nu familjecentraler i hela&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sundsvall pågår sedan år 1998 ett treårigt projekt som syftar till att&lt;br&gt;pröva en modell för förebyggande arbete bland barn och ungdomar med&lt;br&gt;skolan som bas. Projektet, som kallar sig ”Bygg in det i väggarna”, är&lt;br&gt;initierat och finansierat av Nationella ledningsgruppen för alkohol- och&lt;br&gt;narkotikaförebyggande insatser. Arbetsmetoden bygger på ett nära&lt;br&gt;samarbete mellan skola, närsamhälle och arbetsliv i frågor som har att&lt;br&gt;göra med attityder, värderingar och normer. Att hitta former för hur&lt;br&gt;ungdomarnas eget engagemang kan tas till vara är en viktig del i arbetet.&lt;br&gt;Alla skolor i Sundsvall deltar i projektet. Utvärderingen av projektet&lt;br&gt;kommer att vara färdig i februari 2001, men redan nu kan deltagande&lt;br&gt;skolor konstatera ett ökat intresse för kvalitets- och livsstilsfrågoma&lt;br&gt;bland skolans personal och elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utveckling av insatser för ungdom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera verksamheter har utvecklats med syfte att upptäcka och stödja&lt;br&gt;utsatta ungdomar tidigt, bl.a. med stöd av insatser från Ungdomsstyrelsen&lt;br&gt;inom det s.k. Samverkansprojektet. Detta är ett regeringsuppdrag där 15&lt;br&gt;kommuner under en fyraårsperiod prövar modeller för samverkan främst&lt;br&gt;för ungdomar i utsatta miljöer med målet att skapa goda möjligheter för&lt;br&gt;en förebyggande och främjande verksamhet. Projektet följs och&lt;br&gt;utvärderas av ett antal forskare från universitet och högskolor.&lt;br&gt;Erfarenheterna hittills visar att bred långsiktig samverkan, med den unga&lt;br&gt;individen i fokus, ofta leder till enkla och hållbara lösningar på det lokala&lt;br&gt;planet. En stor andel av de ungdomar som misslyckats i skolan har&lt;br&gt;skolkat under skoltiden. Det är därför också viktigt att kontinuerligt följa&lt;br&gt;upp frånvaron och stödja dessa barn så tidigt som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I USA bedrevs under 1990-talet ett omfattande projekt kring ungdom i&lt;br&gt;riskzon (Youth-At-Risk) som har utvärderats. Genomgående tycks det&lt;br&gt;som om de projekt där olika yrkesgrupper - lärare, fritidsledare, poliser,&lt;br&gt;socialarbetare - har arbetat konkret tillsammans med ungdomarna själva&lt;br&gt;har givit de bästa resultaten. De mest lyckade projekten tycks vara de&lt;br&gt;som förlagts till skolan efter skoltid, med särskilt anställda fritidsledare.&lt;br&gt;Genom att delta i en meningsfull fritidsverksamhet klarar eleverna&lt;br&gt;skolans teoretiska undervisning bättre. Framtidens ungdomsledare måste&lt;br&gt;ha god kunskap om olika problem i barn- och ungdomsgrupper, som t.ex.&lt;br&gt;neuropsykiatriska funktionshinder, droger av olika slag och etiska&lt;br&gt;konflikter samt utbildning i hur man kan använda fritidsverksamhet för&lt;br&gt;att bygga upp människor fysiskt, socialt och personlighetsmässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatser för arbetslösa ungdomar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inget generellt och entydigt samband mellan hög alkohol-&lt;br&gt;konsumtion och arbetslöshet. Kvinnor som har arbete dricker t.ex. mer än&lt;br&gt;kvinnor som står utanför arbetsmarknaden. När det gäller män råder&lt;br&gt;numera ofta det omvända förhållandet. Studier har visat att unga arbets-&lt;br&gt;lösa män ökade sin alkoholkonsumtion under arbetslösheten, medan unga&lt;br&gt;kvinnor snarare minskade sin konsumtion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom folkhälsoarbetet betonas ofta behovet av utveckling av stödjande&lt;br&gt;miljöer, dvs. miljöer där det finns möjlighet att knyta sociala kontakter&lt;br&gt;och få ett gott socialt stöd. Det understryker vikten av att stimulera&lt;br&gt;arbetslösa att delta i någon form av gruppverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatser för riskgrupper och personer med riskbeteende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storkonsumenter har ofta ökat sitt drickande successivt under många år.&lt;br&gt;Medelåldern för dem som söker vård för sitt missbruk ligger på drygt 40&lt;br&gt;år. Det finns forskningsresultat som pekar på att man inom sjukvården -&lt;br&gt;främst inom primärvården och företagshälsovården - i ett tidigt skede bör&lt;br&gt;diskutera dryckesmönster och dryckesfrekvens med många patienter.&lt;br&gt;Läkare och övrig sjukvårdspersonal som tar initiativ till dialog om&lt;br&gt;dryckesmönster, med syfte att få individer med riskbeteende att reflektera&lt;br&gt;över sin egen konsumtion, har dokumenterat goda effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatser som syftar till att begränsa berusningsdrickande och andra&lt;br&gt;alkoholrelaterade problem i offentliga miljöer är angelägna och kräver ett&lt;br&gt;nära samarbete mellan polis och socialtjänst. Det är här även viktigt att&lt;br&gt;etablera samarbete med näringen t.ex. restaurangföretagare, livsmedels-&lt;br&gt;handlare m.fl. Att utveckla bostadsområden och boendemiljöer till säkra&lt;br&gt;och stödjande miljöer är en grundläggande strategi i det alkoholskade-&lt;br&gt;förebyggande arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för arbetet med utformning av alkoholprogram på arbets-&lt;br&gt;platser finns möjlighet att föra diskussioner om olika risknivåer för alko-&lt;br&gt;holkonsumtion som leder till reflektion om det egna dryckesmönstret.&lt;br&gt;Sådana insatser bör intensifieras bl.a. inom företagshälsovården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sambanden mellan våld, misshandel och alkoholkonsumtion innebär&lt;br&gt;att tidiga reaktioner mot brott också förebygger alkoholskador. Åtgärder&lt;br&gt;som vidtas med syfte att förebygga att brott uppstår i och kring&lt;br&gt;restaurangmiljöer och ett utökat samarbete mellan bl.a. restaurang-&lt;br&gt;näringen, polisen, kriminalvården och socialtjänsten kan leda till att en&lt;br&gt;missbruksutveckling kan brytas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordning av det brottsförebyggande arbetet och det alkohol- och&lt;br&gt;drogförebyggande arbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens nationella brottsförebyggande program från år 1996, Allas&lt;br&gt;vårt ansvar, framhålls bl.a. att åtgärder mot alkohol- och narkotika-&lt;br&gt;missbruk är av central betydelse för det brottsförebyggande arbetet. Det&lt;br&gt;nationella brottsförebyggande programmet presenterar också en tänkbar&lt;br&gt;modell för lokalt samarbete för att förebygga brott. Lokala brotts-&lt;br&gt;förebyggande råd framhålls som en tänkbar plattform och kontaktpunkt&lt;br&gt;för olika lokala myndigheter, enskilda, företag, föreningar och orga-&lt;br&gt;nisationer som vill göra en brottsförebyggande insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det lokala brottsförebyggande arbetet har utvecklats i positiv riktning.&lt;br&gt;I omkring hälften av landets kommuner finns nu lokala brottsföre-&lt;br&gt;byggande råd eller liknande organisationer. Samverkan mellan myn-&lt;br&gt;digheter och medborgarintressen är nödvändigt för att nå framgång i det&lt;br&gt;brottsförebyggande arbetet. Råden kan fungera som en kontaktpunkt för&lt;br&gt;enskilda, företag, föreningar, polisen och kommunala myndigheter, t.ex.&lt;br&gt;skolan och socialtjänsten. Majoriteten av de som bildar lokala brottsföre-&lt;br&gt;byggande organisationer inrättar lokala brottsförebyggande råd. Många&lt;br&gt;väljer dock andra samverkansformer. En del bedriver det organiserade&lt;br&gt;arbetet i arbetsgrupper under de lokala folkhälsoråden. En annan lösning&lt;br&gt;är att ha folkhälsorådet och det lokala brottsförebyggande rådet samlat&lt;br&gt;under den gemensamma beteckningen Trygghetsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en nära koppling mellan brottsförebyggande arbete och&lt;br&gt;alkohol- och drogförebyggande arbete. Kommittén för brottsföre-&lt;br&gt;byggande arbete framhöll i sitt slutbetänkande Brottsförebyggande arbete&lt;br&gt;i landets kommuner (SOU 1999:61) att kommunerna såg det alkohol- och&lt;br&gt;drogförebyggande arbetet som en central del i den brottsförebyggande&lt;br&gt;verksamheten. Regeringen delar denna uppfattning och vill framhålla&lt;br&gt;kommitténs slutsats att det är av stor vikt att man på lokal nivå diskuterar&lt;br&gt;relationen mellan det brotts- och alkoholskadeförebyggande arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Vård och behandling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Vård och behandling för missbrukare och&lt;br&gt;storkonsumenter bör utvecklas och förstärkas. Insatserna skall syfta&lt;br&gt;till att flera missbrukare kommer ifrån sitt beroende. Behovsanpassad&lt;br&gt;vård bör erbjudas i ett tidigt skede av missbruket. Kunskapen om&lt;br&gt;missbrukarvårdens resurser, insatser och resultat bör öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Vård och behandling samt andra&lt;br&gt;rehabiliteringsinsatser utgör grunden när det är fråga om att hjälpa&lt;br&gt;storkonsumenter och missbrukare att komma ifrån sitt beroende. För en&lt;br&gt;väl fungerande missbrukarvård krävs kunskaper om missbrukets&lt;br&gt;omfattning och karaktär, vårdbehov hos olika riskgrupper och miss-&lt;br&gt;brukare samt kvalitet i och effekter av olika insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för vård av missbrukare är gemensamt för kommuner med det&lt;br&gt;sociala ansvaret och landsting med det medicinska ansvaret. Tillsammans&lt;br&gt;svarar de för att vårdbehov uppmärksammas och åtgärdas samt att verk-&lt;br&gt;samheter utvecklas som svarar mot behoven. Staten har ansvar för&lt;br&gt;tvångsvården av ungdomar och de mest utsatta missbrukarna. För att&lt;br&gt;stimulera utvecklingen av öppenvårdsinsatser för ungdomar och vuxna&lt;br&gt;missbrukare har regeringen sedan år 1995 årligen avsatt 50 miljoner&lt;br&gt;kronor. Medlen fördelas av länsstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Missbrukarvården genomgick stora förändringar under 1990-talet.&lt;br&gt;Tvångsvården har nära nog halverats samtidigt som öppenvården har&lt;br&gt;kommit att spela en allt större roll. Omkring 80 procent av alla vård-&lt;br&gt;insatser den 1 november 1998 skedde i öppenvård. Vad utvecklingen har&lt;br&gt;inneburit för den enskilde är dock inte känt. De relativt få kvalitetsstudier&lt;br&gt;som gjorts angående missbrukarvården innehåller inga uppgifter om&lt;br&gt;utfall på klientnivå, främst beroende på bristen på lämpliga och lättåt-&lt;br&gt;komliga kvalitetsindikatorer. Socialstyrelsen har bl.a. mot den&lt;br&gt;bakgrunden nyligen påbörjat ett arbete med att utarbeta nationella rikt-&lt;br&gt;linjer och kvalitetsindikatorer för missbrukarvården. Det är regeringens&lt;br&gt;förhoppning att det arbetet, som beräknas vara färdigt att spridas till&lt;br&gt;samtliga vårdgivare vid utgången av år 2002, kommer att utgöra ett&lt;br&gt;värdefullt bidrag till kvalitetsutvecklingen i missbrukarvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I olika sammanhang har framhållits bristen på resurser för de socialt&lt;br&gt;mest utsatta missbrukarna. Det gäller bl.a. hemlösa, personer med s.k.&lt;br&gt;dubbeldiagnos, prostituerade missbrukande kvinnor och injektionsmiss-&lt;br&gt;brukare. Enligt Socialstyrelsen har det inte skett någon allmän neddrag-&lt;br&gt;ning av resurser och insatser för vuxna missbrukare under senare delen&lt;br&gt;av 1990-talet. Det är dock enligt Socialstyrelsen sannolikt att det har skett&lt;br&gt;omprioriteringar som bl.a. har gått ut över den grupp som har de största&lt;br&gt;och mest vårdkrävande behoven. Sannolikt har omprioriteringar påverkat&lt;br&gt;hela vårdkedjan, från avgiftning till institutionsvård. Tjugotre frivillig-&lt;br&gt;organisationer har i en gemensam skrivelse till regeringen lyft fram&lt;br&gt;svårigheter som de i sin verksamhet möter när det är frågan om att få till-&lt;br&gt;gång till vård och behandling. Regeringen anser i likhet med&lt;br&gt;organisationerna att det är angeläget att vårdbehövande personer får&lt;br&gt;tillgång till insatser som är avpassade till deras behov. Det är angeläget&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att fortsatt följa utvecklingen och uppmärksamma tendenser till ned-&lt;br&gt;dragningar eller andra förändringar. Det ingår som en viktig uppgift i&lt;br&gt;Socialstyrelsens och länsstyrelsernas uppdrag som tillsynsmyndigheter på&lt;br&gt;området. Tillsynsmyndigheterna skall också fortlöpande rapportera om&lt;br&gt;utvecklingen till regeringen. Det är vidare viktigt att kommunerna i sin&lt;br&gt;kartläggning av alkoholproblemens omfattning och analys av missbrukets&lt;br&gt;utveckling också uppmärksammar de socialt mest utsatta missbrukarna&lt;br&gt;och utvecklar särskilda handlingsplaner och resurser för denna grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behov av kunskapsutveckling inom missbrukarvården&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Socialstyrelsen saknas kunskap på flera viktiga områden inom&lt;br&gt;missbrukarvården. Det gäller framför allt innehåll, kvalitet och resultat i&lt;br&gt;öppenvård och institutionsvård samt i vilken utsträckning socialtjänstens&lt;br&gt;resurser är väl avvägda i förhållande till missbrukarnas behov. Kom-&lt;br&gt;mittén Välfärdsbokslut (dir. 1999:7) konstaterar också brister på en rad&lt;br&gt;områden inom den socialtjänstbaserade missbrukarvården. Det gäller&lt;br&gt;såväl frågor som rör missbrukarvårdens status som uppgifter om behand-&lt;br&gt;lingsmetoder och behandlingsresultat. Kommittén pekar bl.a. på vikten&lt;br&gt;av ett systematiskt dokumentations- och metodutvecklingsarbete inom&lt;br&gt;vården. Inom Socialstyrelsen och Statens institutionsstyrelse pågår ett&lt;br&gt;arbete med att utveckla och pröva system för att beskriva klienten och&lt;br&gt;dennes problem på ett sådant sätt att problemen kan följas upp. Också&lt;br&gt;förutsättningarna för att följa upp och utvärdera verksamheten ökar med&lt;br&gt;ett effektivt klientdokumentationssystem. Det är enligt regeringens upp-&lt;br&gt;fattning angeläget att utvecklingsarbetet fortsätter och att metoden sprids&lt;br&gt;till olika delar av missbrukarvården. För att komma till rätta med&lt;br&gt;bristerna när det gäller att värdera och bedöma socialtjänstens resultat,&lt;br&gt;bl.a. avseende missbrukarvården, har Socialstyrelsen på regeringens upp-&lt;br&gt;drag utformat ett program för nationellt stöd till kunskapsutvecklingen&lt;br&gt;inom socialtjänsten. I årets budgetproposition beräknas 50 miljoner&lt;br&gt;kronor på tre år för programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kartläggning av den utbildning som bedrivs vid universitet och hög-&lt;br&gt;skolor pekar på brister i grundläggande kunskap om missbruk och&lt;br&gt;beroende. Det finns vissa högskolekurser för behandlare i bl.a. Växjö.&lt;br&gt;Dessa kan genomföras i etapper och på distans. Möjlighet i övrigt till&lt;br&gt;vidareutbildning på högskolenivå saknas nästan helt för personal inom&lt;br&gt;vården. Detta har också konstaterats av Narkotikakommissionen, som i&lt;br&gt;en av sina diskussionspromemorior föreslagit införandet av en&lt;br&gt;specialistutbildning på magisternivå, med nära koppling till forskningen&lt;br&gt;inom området, för att höja kompetensen hos personalen inom&lt;br&gt;missbrukarvården. Det har också framförts att grundutbildningen inom&lt;br&gt;socionomutbildningen bör få ett starkare inslag av missbruksorienterade&lt;br&gt;kunskapsmoment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Information och opinionsbildning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Informationen om och opinionsbildningen&lt;br&gt;kring bruk av alkohol, dess risker och skadeverkningar bör förstärkas,&lt;br&gt;såväl på nationell som på lokal nivå. Opinionsbildningen bör bidra till&lt;br&gt;ett ökat individuellt ansvarstagande när det gäller måttfulla&lt;br&gt;alkoholvanor, alkoholfrihet i trafiken, på arbetsplatser och under&lt;br&gt;graviditet och minskad konsumtion av illegal alkohol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Opinionsbildningen bör främst bedrivas av kommuner och landsting&lt;br&gt;samt av frivillig-, ungdoms- och andra organisationer på lokal nivå.&lt;br&gt;Vissa centrala insatser bör göras på nationell nivå i samverkan med&lt;br&gt;olika organisationer, företag m.fl. för att stödja opinionsarbetet på&lt;br&gt;lokal nivå. De aktörer som producerar, säljer eller serverar alkohol har&lt;br&gt;ett ansvar för att informera om riskerna med för hög&lt;br&gt;alkoholkonsumtion. Systembolaget har ett särskilt ansvar för att&lt;br&gt;informera allmänheten om riskerna med alkoholkonsumtion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: För att öka människors indivi-&lt;br&gt;duella ansvarstagande och förståelse för de problem som är förknippade&lt;br&gt;med för hög alkoholkonsumtion används ofta information. Information&lt;br&gt;har varit ett av de huvudsakliga instrumenten i det alkoholskade-&lt;br&gt;förebyggande arbetet vid sidan av insatser som syftat till att begränsa till-&lt;br&gt;gången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information om risker vid olika konsumtionsnivåer som riktas till&lt;br&gt;storkonsumenter och som inleds med självreflektion har enligt flera&lt;br&gt;studier dokumenterade effekter (se bl.a. Socialstyrelsens rapport ”Med all&lt;br&gt;respekt - en handbok om alkoholrådgivning”).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viss information bör även fortsättningsvis produceras på nationell&lt;br&gt;nivå. Syftet med den nationellt producerade informationen är att&lt;br&gt;uppmärksamma frågan och förmedla samma budskap till hela landet. Den&lt;br&gt;sortens information bör dock kombineras med lokal målgruppsanpassad&lt;br&gt;information och lokala aktiviteter, som stimulerar till dialog mellan&lt;br&gt;människor. Det är därför viktigt att företrädare från den lokala nivån ges&lt;br&gt;möjlighet att påverka de nationella insatsernas utformning. Syftet med&lt;br&gt;nationellt producerad information kan också vara att förmedla basfakta&lt;br&gt;om olika forskningsresultat etc., motsvarande det arbete som&lt;br&gt;Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning (CAN) gör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det däremot gäller att åstadkomma långsiktiga förändringar i&lt;br&gt;människors attityder och beteenden anses enbart kampanjer över lag som&lt;br&gt;mindre effektiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om kampanjer inte kan åstadkomma långsiktiga förändringar&lt;br&gt;innebär det inte att de inte bör användas. Kommunikationsforskama&lt;br&gt;förordar en kombination av olika opinionsbildande metoder, dvs. både&lt;br&gt;kampanjer, intressanta resultat t.ex. om olika ungdomsgruppers&lt;br&gt;dryckesmönster och ”Community intervention”-metoder genom vilka&lt;br&gt;många stimuleras att diskutera frågan på lokal nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Danmark har Sundhetsstyrelsen under 10 år drivit en kampanj årligen&lt;br&gt;vars målsättning varit att skapa uppmärksamhet och debatt om dryckes-&lt;br&gt;mönster och förmedla kunskap om hur mycket man kan dricka utan att få&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hälsoproblem. Andelen i Danmark som känner till hur mycket de kan&lt;br&gt;dricka ökade för varje år kampanjen drevs och efter 10 år kände två&lt;br&gt;tredjedelar av männen och häften av kvinnorna till gränserna. Styrelsen&lt;br&gt;såg ingen skillnad i resultaten om de delade upp befolkningen efter&lt;br&gt;utbildningsnivå. De som hade bäst kunskap om gränserna var de unga&lt;br&gt;och de som drack mer än vad som rekommenderades. Utvärderingen av&lt;br&gt;kampanjen i Danmark tyder på att de yngre har minskat sin konsumtion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser mot bakgrund av ovanstående att det främsta syftet&lt;br&gt;med nationella kampanjer fram till 2005 bör vara att öka allmänhetens&lt;br&gt;kunskap om individuella risknivåer vid alkoholkonsumtion, vilka skador&lt;br&gt;hög alkoholkonsumtion kan medföra och att öka allmänhetens förståelse&lt;br&gt;för den politik som förs. Det är viktigt att tydligt förklara varför olika&lt;br&gt;insatser görs. Nationella opinionsbildande insatser är också ett viktigt&lt;br&gt;stöd för det lokala arbetet. Fortsatt opinionsbildning för att motverka den&lt;br&gt;illegala hanteringen av alkohol (hembränning, smuggling etc.) är också&lt;br&gt;nödvändig för att inte den samlade effekten av de insatser Oberoende&lt;br&gt;alkoholsamarbetet (OAS) har initierat skall gå förlorad. Informationen&lt;br&gt;kan också öka förståelsen för vikten av att utveckla lokala&lt;br&gt;folkhälsoprogram, där alkoholfrågan integreras i ett bredare hälsoper-&lt;br&gt;spektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att opinionsbildningen främst bör bedrivas på lokal&lt;br&gt;nivå av kommuner, landsting, frivilligorganisationer, ungdomsorgani-&lt;br&gt;sationer och andra organisationer. Regeringen avser också att ta kontakter&lt;br&gt;med representanter för ungdomsorganisationer och för arbetsmarknadens&lt;br&gt;parter i syfte att stimulera utvecklingen av ett förstärkt opinionsbildande&lt;br&gt;arbete. De aktörer som producerar, säljer eller serverar alkohol har också&lt;br&gt;ett ansvar för att informera om riskerna med för hög alkoholkonsumtion.&lt;br&gt;Systembolaget har ett särskilt ansvar för att informera allmänheten om&lt;br&gt;alkoholens verkningar och risker. Den nya kommitté (se avsnitt 10) som&lt;br&gt;föreslås få ett särskilt ansvar för genomförandet av handlingsplanen får&lt;br&gt;också i uppgift att i bred samverkan med kommuner, landsting, frivillig-&lt;br&gt;organisationer, ungdomsorganisationer, branschorganisationer m.fl. svara&lt;br&gt;för opinionsbildningen på nationell nivå som stöd för opinionsbildningen&lt;br&gt;på lokal nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Begränsning av tillgången på alkoholdrycker på &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 2000/01:20&lt;br&gt;vissa områden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Tillsynen över försäljning och servering av&lt;br&gt;alkoholdrycker på lokal nivå bör skärpas. Detta är nödvändigt för att&lt;br&gt;gällande regler skall följas och tillgången på alkohol även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen vara begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla kommuner bör i syfte att minska alkoholskadorna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ha alkoholpolitiska program som omfattar tillsynen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ha en effektiv tillsyn av företag som serverar eller säljer alkohol,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- erbjuda utbildning i ansvarsfull alkoholhantering för innehavare av&lt;br&gt;serveringstillstånd och deras personal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- samarbeta med polismyndigheten för att motverka illegal alkohol-&lt;br&gt;hantering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Det finns flera studier som&lt;br&gt;dokumenterar sambandet mellan lätt tillgänglig alkohol och hög alkohol-&lt;br&gt;konsumtion, och att lätt tillgänglig alkohol leder till ökade problem&lt;br&gt;(”Alkoholpolitik för bättre folkhälsa”, Griffith Edwards m.fl.).&lt;br&gt;Restriktioner för att begränsa tillgången påverkar både ungdomar, hög-&lt;br&gt;och normalkonsumenter och missbrukare. Effektiviteten i strategier när&lt;br&gt;det gäller tillgången är beroende av folkligt stöd och samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder som i Sverige använts för att begränsa den totala alkohol-&lt;br&gt;konsumtionen är främst prisinstrumentet, i form av höga skatter, och en&lt;br&gt;relativt begränsad tillgång. Begränsningar i tillgången sker främst genom&lt;br&gt;att försäljningen sker i Systembolagets drygt 400 butiker, i stället för i ca&lt;br&gt;8 000 livsmedelsbutiker, och genom särskilda regler för försäljning av&lt;br&gt;folköl i livsmedelsbutiker och försäljning av alkohol på restaurang. För-&lt;br&gt;säljningen genom Systembolaget sker utan vinstintresse, och utan den&lt;br&gt;konkurrens som skulle kunna driva upp försäljningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den storskaliga illegala tillverkningen och smugglingen av sprit-&lt;br&gt;drycker är ett allvarligt samhällsproblem som måste bekämpas. Den stor-&lt;br&gt;skaliga illegala tillverkningen var ett av de bärande motiven bakom det&lt;br&gt;förnyade försöket med lördagsöppet på Systembolaget, som startade den&lt;br&gt;5 februari 2000. Vid sidan av försöket med lördagsöppet förlängdes&lt;br&gt;öppettiderna i flera butiker på vardagar, dock längst fram till 20.00.&lt;br&gt;Försöket med lördagsöppet kommer att utvärderas efter ett år. Resultatet&lt;br&gt;av utvärderingen blir vägledande för beslut om fortsatt lördagsöppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åldersgränser för försäljning av alkohol är ett instrument för att&lt;br&gt;begränsa ungdomars tillgång till alkohol. Ett starkt skäl för att inte sänka&lt;br&gt;nuvarande åldersgräns för försäljning på Systembolaget (20 år) är att ju&lt;br&gt;lägre åldersgränsen är för eget inköp, desto längre ner i åldrarna langas&lt;br&gt;alkohol. För servering på restaurang har en lägre åldersgräns fastställts,&lt;br&gt;18 år. Skälet för detta har varit att serveringen på restaurang sker i&lt;br&gt;ordnade och kontrollerade former och konsumtionen sker på stället och&lt;br&gt;att ingen langning till yngre kan ske. För att upprätthålla förståelsen för&lt;br&gt;värdet av att kontrollera ålder krävs kontinuerlig utbildning av serve-&lt;br&gt;ringspersonal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholutredningen föreslår i sitt betänkande Bestämmelser om&lt;br&gt;alkoholdrycker (SOU 2000:59) att restaurangernas öppethållande skall&lt;br&gt;förkortas. Restaurangerna skall enligt deras förslag avbryta alkoholför-&lt;br&gt;säljningen senast kl. 3.00. Utredningens förslag är föremål för remiss-&lt;br&gt;behandling varför regeringen återkommer i den frågan våren 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholinspektionen anser i sin årsrapport att kommunerna bör ta ett&lt;br&gt;större ansvar för att begränsa tillgången på alkohol främst när det gäller&lt;br&gt;ungdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna ansvarar för hanteringen av serveringstillstånd för sprit-&lt;br&gt;drycker, vin och starköl. Kommunerna utövar också, tillsammans med&lt;br&gt;polismyndigheten, den direkta tillsynen över serveringen, liksom över&lt;br&gt;detaljhandelsförsäljning och servering av folköl. Lagstiftaren har också&lt;br&gt;gett kommunerna möjlighet att vägra tillstånd för servering, trots upp-&lt;br&gt;fyllda krav, om risk för alkoholpolitiska olägenheter finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller folkölstillsynen har alkoholutredningen i nämnda&lt;br&gt;betänkande föreslagit att folkölstillsynen skall skärpas. Utredningens för-&lt;br&gt;slag är för närvarande föremål för remissbehandling. Regeringen delar ut-&lt;br&gt;redningens bedömning och återkommer under våren 2001 med konkreta&lt;br&gt;förslag i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att leva upp till sina åtaganden bör kommunerna upprätta eller&lt;br&gt;komplettera sina alkoholpolitiska program. I kommunens samlade pro-&lt;br&gt;gram bör ingå riktlinjer för serveringstillstånd, preciseringar om vad som&lt;br&gt;kan utgöra alkoholpolitiska olägenheter (dvs. när kommunen bör avslå en&lt;br&gt;ansökan) samt en plan med en uttalad ambitionsnivå för tillsyn av&lt;br&gt;servering av alkoholdrycker och handel med folköl. Sanktionssystemet&lt;br&gt;ger möjlighet att dra in tillståndet för restauranger med brister i serve-&lt;br&gt;ringsförfarandet. Alla tillståndshavare bör kontrolleras minst en gång per&lt;br&gt;år, och de restauranger som främst vänder sig till en ungdomlig publik&lt;br&gt;bör kontrolleras mer frekvent. För att kunna genomföra en effektiv tillsyn&lt;br&gt;i små kommuner kan det vara en fördel att utveckla samarbete med an-&lt;br&gt;gränsande små kommuner. Vid sidan av den rena kontrollen är det också&lt;br&gt;angeläget att inleda ett samarbete med det lokala näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid vissa helger kan finnas skäl för kommunen att genomföra särskilda&lt;br&gt;informationsinsatser, till exempel med fokus på att bekämpa langning,&lt;br&gt;som riktas till såväl föräldrar som ungdomar. Kommunen kan också&lt;br&gt;verka för frivilliga begränsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall ge råd och stöd till kommunerna, men också utöva&lt;br&gt;tillsyn över deras verksamhet. Länsstyrelserna bör ha en plan för tillsynen&lt;br&gt;av kommunernas verksamhet. Varje kommun bör få ett besök minst en&lt;br&gt;gång vartannat år, och dessutom vid förekommen anledning. Vid besöket&lt;br&gt;bör kontrolleras förekomsten av alkoholpolitiskt program och dess&lt;br&gt;innehåll. Om kommunen saknar program, bör länsstyrelsen stimulera ut-&lt;br&gt;veckling av ett program, samt erbjuda handledning. Länsstyrelsen får på&lt;br&gt;så sätt också viktig information om kommunens tillämpning av&lt;br&gt;alkohollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje restaurang bör ha en genomtänkt policy, bl.a. om hur ansvarsfull&lt;br&gt;servering av alkohol skall ske. Utbildning av personalen utgör en grund&lt;br&gt;för en sådan policy. Genom sådan utbildning stärks personalens sociala&lt;br&gt;ansvarstagande. Kommunen bör här kunna erbjuda utbildning i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansvarsfull alkoholhantering för innehavare av serveringstillstånd och&lt;br&gt;deras personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen har också med stöd av lokal ordningsstadga möjlighet att&lt;br&gt;reglera på vilka platser alkohol får drickas i offentliga miljöer. Genom&lt;br&gt;den patrullering polisen genomför i offentliga miljöer och genom möj-&lt;br&gt;ligheten att beslagta alkohol hos minderåriga, bidrar polisen till att&lt;br&gt;begränsa tillgängligheten. Polisen bör även samverka med kommunen när&lt;br&gt;det gäller att motverka illegal alkoholhantering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullens roll är fortfarande viktig och det är angeläget att tullen även&lt;br&gt;fortsättningsvis genomför kontroller för att beslagta och motverka illegal&lt;br&gt;alkoholinförsel - även om tillåten införselmängd har ökat avsevärt. Även&lt;br&gt;tullen bör prioritera införselkontroll av ungdomar och unga vuxna. När&lt;br&gt;beslag görs hos minderåriga bör kontakt tas med föräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.6 Begränsning av marknadsföring av alkoholdrycker&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Med hänsyn framför allt till skyddet för&lt;br&gt;ungdomen bör åtgärder vidtas för att hindra att gällande alkohol-&lt;br&gt;reklamregler kringgås genom marknadsföring av alkoholhaltiga lätt-&lt;br&gt;drycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild utredare bör tillkallas med uppgift att se över bl.a. möj-&lt;br&gt;ligheterna att begränsa alkoholindustrins sponsring inom idrotten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Särskilda regler för marknads-&lt;br&gt;föring av alkoholhaltiga drycker till konsumenter finns i 4 kap. alkohol-&lt;br&gt;lagen (1994:1738). Reglerna omfattar endast alkoholdrycker, dvs.&lt;br&gt;drycker som innehåller mer än 2,25 volymprocent alkohol (jämför 1 kap.&lt;br&gt;3 § alkohollagen). Lättöl, lättglögg och lättcider är exempel på produkter&lt;br&gt;som inte är alkoholdrycker och som således inte omfattas av reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholdrycker får inte marknadsföras genom kommersiella annonser i&lt;br&gt;tidningar, radio eller TV. (Reklam för folköl får dock förekomma i&lt;br&gt;tidningar). Annonsförbudet är möjligt genom 1 kap. 9 § tryckfrihets-&lt;br&gt;förordningen (TF) och 1 kap. 12 § yttrandefrihetsgrundlagen (YGL), som&lt;br&gt;anger att den grundlagsskyddade yttrande- och tryckfriheten inte hindrar&lt;br&gt;att det i lag meddelas förbud mot kommersiell annons i den mån&lt;br&gt;annonsen används vid marknadsföring av alkoholhaltiga drycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid marknadsföring på annat sätt, dvs. på annat sätt än genom kom-&lt;br&gt;mersiell annons i tidningar, radio eller TV, ställs det i lagen upp ett krav&lt;br&gt;på särskild måttfullhet. Vad som är särskild måttfullhet har definierats&lt;br&gt;främst genom Konsumentverkets riktlinjer på området (KOVFS 1979:5&lt;br&gt;och 6). Bl.a. anses det inte som måttfullt med filmreklam eller direkt-&lt;br&gt;reklam. Sådan reklam är således förbjuden. Riktlinjerna innebär i princip&lt;br&gt;att alkoholreklam endast är tillåten på försäljningsställen för alkohol-&lt;br&gt;drycker samt i tidningar som tillhandahålls på sådana ställen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkohollagen innehåller också en särskild bestämmelse om att&lt;br&gt;marknadsföring av alkoholdrycker inte får rikta sig särskilt till eller&lt;br&gt;skildra barn och ungdomar. Enligt motiven till bestämmelsen (prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998/99:134 s. 178) kan marknadsföringen anses rikta sig särskilt till&lt;br&gt;barn och ungdomar om den har en sådan utformning att det kan antas att&lt;br&gt;barn och ungdomar lätt lägger märke till den och kan påverkas av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En återkommande kritik mot marknadsföringen av alkoholhaltiga&lt;br&gt;lättdrycker, och då framför allt marknadsföringen av lättöl, är att denna är&lt;br&gt;förtäckt eller indirekt reklam för alkoholdrycker. I en undersökning år&lt;br&gt;1995 tillfrågades 1 150 slumpmässigt utvalda TV-tittare vilken ölklass de&lt;br&gt;tänkte på när de såg reklam för lättöl. Resultatet blev att 42 procent&lt;br&gt;svarade lättöl, 22 procent mellan- och starköl, 17 procent folköl och elva&lt;br&gt;procent ”ingen alls”. I detta sammanhang tillfrågades också 1 275 slump-&lt;br&gt;mässigt utvalda TV-tittare om vilken ölklass de blev sugna på när de sett&lt;br&gt;reklam för lättöl. Här svarade 33 procent mellan- och starköl, 28 procent&lt;br&gt;”ingen alls”, 15 procent folköl och 15 procent lättöl. Resultatet av denna&lt;br&gt;enkät ger visst stöd för att reklamen för lättöl ger associationer till&lt;br&gt;starkare öl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet Alkoholreklam - Marknadsföring av alkoholdrycker och&lt;br&gt;Systembolagets produkturval (SOU 1998:8) konstaterade 1996 års&lt;br&gt;alkoholreklamutredning att sambandet mellan marknadsföringen av lättöl&lt;br&gt;och starköl var uppenbar. Varumärkena och förpackningarna är ofta&lt;br&gt;identiskt eller snarlikt utformade för lättöl och starkare öl. Att reklamen&lt;br&gt;för lättöl påverkar försäljningen av starköl bekräftades enligt utredningen&lt;br&gt;också av en prisbelönt kampanj för lättöl hösten 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1996 investerade de svenska bryggerierna stora belopp i&lt;br&gt;reklamkampanjer för lättöl; den sammanlagda summan uppgick till ca&lt;br&gt;120 miljoner kronor. En övervägande del av medlen, 81 procent,&lt;br&gt;användes för reklam i TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nämnda betänkande presenterades förslag bl.a. till lagstiftnings-&lt;br&gt;åtgärder som syftade till att försvåra att den tillåtna marknadsföringen av&lt;br&gt;lättdrycker utnyttjades som indirekt reklam för alkoholdrycker. Ett av&lt;br&gt;förslagen var att det vid marknadsföring av alkoholhaltiga lättdrycker i&lt;br&gt;sådana kommersiella annonser som omfattas av det allmänna annons-&lt;br&gt;förbudet inte skulle få användas samma kännetecken som i sin helhet&lt;br&gt;eller till någon del är i bruk för en alkoholhaltig dryck eller är inarbetat&lt;br&gt;eller registrerat enligt varumärkeslagen för en sådan dryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag behandlades i propositionen Vissa alkoholfrågor,&lt;br&gt;m.m. (prop. 1998/99:134). När det gällde de materiella reglerna för mark-&lt;br&gt;nadsföring av alkoholdrycker lade regeringen fram förslag om att&lt;br&gt;reglerna skulle föras över i huvudsak oförändrade från lagen (1978:763)&lt;br&gt;med vissa bestämmelser om marknadsföring av alkoholdrycker till&lt;br&gt;alkohollagen och att reglerna skulle kompletteras endast med den bestäm-&lt;br&gt;melse om förbud mot marknadsföring som riktar sig särskilt till barn och&lt;br&gt;ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt framhöll regeringen, i fråga om förändringar av alkohol-&lt;br&gt;reklamreglema i sak, att den nuvarande lagstiftningen i huvudsak gällt&lt;br&gt;oförändrad sedan 1979 och att grunddragen var kända hos dem som&lt;br&gt;berörs samt att förändringarna i samband med import- och partihandels-&lt;br&gt;monopolens avskaffande, såvitt för regeringen var känt, inte på något&lt;br&gt;avgörande sätt påverkat lagstiftningens tillämpning. Det hade inte heller&lt;br&gt;visats att mängden alkoholreklam riktad till konsumenter skulle ha ökat i&lt;br&gt;någon nämnvärd utsträckning. Några påtagliga skäl att ändra grunderna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för lagstiftningen fanns därför inte enligt regeringen. Vidare konsta-&lt;br&gt;terades att branschen genom olika åtgärder tagit ett allt större ansvar för&lt;br&gt;att sprida information om alkoholens skadeverkningar och för att hindra&lt;br&gt;och motverka åtgärder som kan uppfattas som kringgåenden av alkohol-&lt;br&gt;reklamregleringen. Regeringen framhöll att den såg positivt på denna&lt;br&gt;utveckling och underströk att den utgick ifrån att vidtagna åtgärder från&lt;br&gt;branschens sida var uttryck för ett såväl långsiktigt som utökat åtagande.&lt;br&gt;Regeringen ansåg därför att det saknades skäl att genomföra några större&lt;br&gt;förändringar av de särskilda bestämmelserna om alkoholreklam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen antog regeringens förslag (bet. 1999/2000:SoU4, rskr.&lt;br&gt;1999/2000:42). Socialutskottet framhöll emellertid att det fick förutsättas&lt;br&gt;att regeringen skulle återkomma till riksdagen i frågan om det skulle visa&lt;br&gt;sig att branschens åtgärder, särskilt vad gäller indirekt reklam för starkare&lt;br&gt;öl, är otillräckliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringen har på senare tid, branschens egenåtgärdsprogram till&lt;br&gt;trots, reklamen för lättöl i TV allt mer utformats på ett sådant sätt att det&lt;br&gt;har varit uppenbart att målgruppen är ungdomar. I reklamen har såväl&lt;br&gt;idrottsstjämor som andra, för ungdomar, populära och kända personer&lt;br&gt;förekommit. Det har också förekommit olika former av livsstils-&lt;br&gt;annonsering som ger starka associationer till annat än konsumtion av&lt;br&gt;lättöl. Enligt regeringen har de av branschen vidtagna egenåtgärdema&lt;br&gt;inte kommit att medföra en sådan utveckling som förutsattes i nämnda&lt;br&gt;proposition. Med hänsyn till detta och med beaktande av att ett av de&lt;br&gt;främsta syftena med alkoholreklamregleringen är skyddet för ungdomen&lt;br&gt;anser regeringen att det finns skäl att åter ta upp frågan om en reglering&lt;br&gt;av reklamen för de alkoholhaltiga lättdryckema. Reglerna för mark-&lt;br&gt;nadsföring på alkoholområdet måste således enligt regeringens&lt;br&gt;bedömning även omfatta dessa drycker. Regeringens uppfattning är att&lt;br&gt;den sortens livsstilsannonsering där det råder förväxlingsrisk måste bort.&lt;br&gt;I sammanhanget måste emellertid det mål som är anhängigt i EG-dom-&lt;br&gt;stolen och som avser de svenska bestämmelserna om marknadsföring av&lt;br&gt;alkoholdrycker beaktas. I målet Konsumentombudsmannen mot Gourmet&lt;br&gt;International Products (mål C-405/98) har Stockholms tingsrätt begärt ett&lt;br&gt;s.k. förhandsavgörande av tolkningen av EG-fördragets artiklar om fri&lt;br&gt;rörlighet för varor och tjänster i förhållande till de förbud mot alkohol-&lt;br&gt;reklam som finns i den svenska lagstiftningen. Muntlig förhandling i&lt;br&gt;målet är utsatt till den 19 oktober 2000. Även den tillåtna mark-&lt;br&gt;nadsföringen i Sverige för alkoholhaltiga lättdrycker är föremål för&lt;br&gt;bedömning i målet. Det finns således skäl att avvakta EG-domstolens&lt;br&gt;utslag innan närmare förslag till åtgärder avseende den indirekta alkohol-&lt;br&gt;reklamen presenteras för riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En med alkoholreklamen nära sammanhängande fråga är den om&lt;br&gt;alkoholbranschens sponsring av idrottsevenemang och idrottsklubbar.&lt;br&gt;Frågan är utomordentligt komplicerad och har inte heller varit föremål&lt;br&gt;för några närmare överväganden i utredningssammanhang. Regeringen&lt;br&gt;avser att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att närmare belysa&lt;br&gt;möjligheterna att minska alkoholbranschens inflytande över idrotten,&lt;br&gt;framför allt genom olika former av sponsring till inte minst&lt;br&gt;ungdomsidrotten. Utredaren kommer att få i uppdrag att närmare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överväga vilka åtgärder som kan vidtas för att minska förekomsten av Prop. 2000/01:20&lt;br&gt;alkohol över huvud taget i samband med olika idrottsevenemang.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.7 Fördjupad kompetens bland de yrkesgrupper som&lt;br&gt;kan förebygga alkoholskador&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: För genomförandet av den nationella&lt;br&gt;handlingsplanen behövs en väl utvecklad kompetens hos alla de som&lt;br&gt;arbetar med förebyggande insatser på olika nivåer i samhället. Folk-&lt;br&gt;hälsoinstitutet bör få i uppdrag att utarbeta ett förslag till fortbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Representanter för både&lt;br&gt;kommuner och frivilligorganisationer har understrukit behovet av fort-&lt;br&gt;bildning. Regeringen anser att det under de senaste tio åren har hänt&lt;br&gt;mycket när det gäller insatser som syftar till att förebygga alkoholskador&lt;br&gt;samtidigt som de flesta som arbetar med förebyggande insatser är&lt;br&gt;självlärda. De har läst in forskningsresultat och beskrivningar av&lt;br&gt;förebyggande projekt som bedrivits i andra länder och prövat nya&lt;br&gt;modeller i praktiken. Idag saknas en normerande utbildning - trots att&lt;br&gt;förebyggande arbete på alkoholområdet utövas i de flesta av landets&lt;br&gt;kommuner och landsting. Dessutom betonas vikten av att förstärka de&lt;br&gt;förebyggande insatserna i många sammanhang och de lyfts fram som&lt;br&gt;svaret på hotet om ökande missbruk i framtiden. Definitionen av&lt;br&gt;begreppet förebyggande insatser är oklar, och olika betydelser&lt;br&gt;förekommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste utvecklas en egen begreppsapparat som är specifik för det&lt;br&gt;drogförebyggande området. Det förebyggande arbetet bör drivas tvär-&lt;br&gt;sektoriellt. Därför är det viktigt att de som arbetar på preventionsområdet&lt;br&gt;också förstår andra aktörer och får kunskaper om andra aktörers förutsätt-&lt;br&gt;ningar, mål, mandat m.m. De yrkesgrupper som fortbildningen bör riktas&lt;br&gt;till är personal inom mödra- och barnhälsovård, förskollärare, fritids-&lt;br&gt;pedagoger, lärare, personal inom socialtjänst, hälso- och sjukvård, polis,&lt;br&gt;frivilligorganisationer, företagshälsovård m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig del av fortbildningen blir att lyfta fram vilka metoder som&lt;br&gt;har effekt, hur man systematiskt kan utvärdera och genomföra&lt;br&gt;verksamheter, projekt och program. Det är viktigt att målgruppsanpassa&lt;br&gt;alla insatser dvs. utgå från ett könsrollsperspektiv, etnisk tillhörighet etc.&lt;br&gt;Modernt drogförebyggande arbete måste ta intryck av flera samhälls-&lt;br&gt;sektorer än man vanligen hittills gjort. Det finns arenor (t.ex. arbetsliv)&lt;br&gt;och forskningsområden (t.ex. kommunikations- och aktionsforskning)&lt;br&gt;som inte uppmärksammats i tillräcklig grad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att den nationella handlingsplanen skall kunna genomföras behövs&lt;br&gt;en väl utvecklad kompetens hos alla som arbetar med förebyggande&lt;br&gt;insatser på olika nivåer i samhället. Folkhälsoinstitutet bör få i uppdrag&lt;br&gt;att utarbeta ett förslag till fortbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.8&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Uppföljning av konsumtions- och skadeutvecklingen &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 2000/01:20&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Konsumtions- och skadeutvecklingen bör&lt;br&gt;med hänsyn till de förändringar som nu sker följas noggrant.&lt;br&gt;Månatliga nationella undersökningar för att följa konsumtions- och&lt;br&gt;skadeutvecklingen har nyligen påbörjats. För att bättre kunna följa&lt;br&gt;alkoholkonsumtionens och alkoholskadornas utveckling såväl på&lt;br&gt;nationell som lokal nivå bör Folkhälsoinstitutet få i uppdrag att ta&lt;br&gt;fram gemensamma indikatorer och statistik som gör att jämförelser&lt;br&gt;möjliggörs, från år till år och mellan olika kommuner.&lt;br&gt;Folkhälsoinstitutet bör lämna en utförlig lägesrapport till regeringen&lt;br&gt;våren 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Eftersom det övergripande målet&lt;br&gt;för alkoholpolitiken ligger fast, dvs. att de sociala och medicinska skade-&lt;br&gt;verkningarna skall minskas, måste utvecklingen noggrant följas.&lt;br&gt;Kunskapen om utvecklingen av alkoholvanorna har varit bristfällig. Detta&lt;br&gt;beror bl.a. på att den registrerade konsumtionen endast är en del av den&lt;br&gt;faktiska konsumtionen. Dessutom har statistiken släpat efter. Därför har&lt;br&gt;en ny modell för återkommande (månatliga) mätningar inletts av SoRAD.&lt;br&gt;Dessa mätningar som inleddes den 1 juni i år syftar till att snabbt ge en&lt;br&gt;bild av den senaste månadens utveckling av den totala konsumtionen i&lt;br&gt;Sverige. Mätningarna omfattar både den registrerade och den oregi-&lt;br&gt;strerade konsumtionen. Den oregistrerade samlas in genom enkätunder-&lt;br&gt;sökningar med frågor om privat införd alkohol, om illegal alkohol och&lt;br&gt;om hemtillverkning av vin och öl. Med illegal alkohol avses främst&lt;br&gt;svartsprit och insmugglat öl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en huvudinriktning av alkoholpolitiken där det alkoholskade-&lt;br&gt;förebyggande arbetet framdeles främst skall ske på kommunal nivå blir&lt;br&gt;det viktigt att kommunen löpande har möjlighet att följa konsumtions-&lt;br&gt;och skadeutvecklingen i kommunen. Det blir därför nödvändigt att&lt;br&gt;förbättra den lokala statistiken när det gäller konsumtions- och skadeut-&lt;br&gt;veckling och också om möjligt ha för kommunerna gemensamma&lt;br&gt;indikatorer som möjliggör jämförelser kommuner emellan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att alkoholkonsumtionen och alkoholskadornas utveckling bättre&lt;br&gt;skall kunna följas bör en modell utvecklas som gör att de går att följa&lt;br&gt;såväl på nationell som kommunal nivå. Folkhälsoinstitutet skall därför&lt;br&gt;ges ett uppdrag att ta fram gemensamma indikatorer och statistik som gör&lt;br&gt;jämförelser möjliga på årsbasis på kommunal nivå.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.9 Alkoholforskning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Alkoholforskningen bör förstärkas, bl.a.&lt;br&gt;för att ge ökade kunskaper om olika målgruppers dryckesmönster,&lt;br&gt;alkoholvanor samt resultat av vårdinsatser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Alkoholforskningen bör stimu-&lt;br&gt;leras att utveckla kunskap och metoder på de områden som prioriteras i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den nationella handlingsplanen. Det är viktigt att bättre än hittills följa&lt;br&gt;utvecklingen av alkoholkonsumtion, dryckesmönster och medicinska och&lt;br&gt;sociala alkoholrelaterade skador, såväl nationellt som lokalt. Ökad&lt;br&gt;kunskap behövs om effekter av olika alkoholpreventiva insatser liksom&lt;br&gt;om konsekvenserna av ändrade införselregler. Vidare behövs fördjupade&lt;br&gt;studier av alkoholkonsumtionens utveckling i olika målgrupper och olika&lt;br&gt;alkoholkulturer. Speciellt viktigt blir det att studera ungdomars&lt;br&gt;alkoholvanor och studera hur deras attityder och beteenden utvecklas,&lt;br&gt;sprids och påverkas av olika faktorer. Forskning rörande målgrupper som&lt;br&gt;befinner sig i extrema risksituationer är också angelägen. Det gäller&lt;br&gt;gravida missbrukare och missbrukare i akut livshotande situationer samt&lt;br&gt;ungdomar som hamnat i missbruk och kriminalitet. Det är särskilt viktigt&lt;br&gt;att hitta förebyggande insatser för dessa grupper som annars med stor&lt;br&gt;sannolikhet kommer att få stora problem och framgent förorsaka sam-&lt;br&gt;hället stora kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning kring utvärdering av preventiva insatsers effekt samt&lt;br&gt;utveckla metoder vad gäller vårdinsatser är också angelägen. Även gem-&lt;br&gt;ensamma forskningsprojekt med andra EU-länder för att genomföra&lt;br&gt;jämförande undersökningar vad gäller alkoholproblemens omfattning och&lt;br&gt;utveckling behövs. Forskningen behöver främst förstärkas inom de&lt;br&gt;beteende- och samhällsvetenskapliga områdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del forskning är nyligen påbörjad som kan bidra till en ökad kun-&lt;br&gt;skap inom de områden som prioriterats. Folkhälsoinstitutet har bl.a. ini-&lt;br&gt;tierat ett stort forskningsprojekt i vilket man utvärderar ett brett upplagt&lt;br&gt;preventionsprojekt i två kommuner - Kumla och Trelleborg. Resultatet av&lt;br&gt;utvärderingen skall spridas så snart det har redovisats. Centrum för&lt;br&gt;alkohol- och drogforskning (SoRad) fick i mars år 2000 medel för att&lt;br&gt;finansiera ett forskningsprogram om alkohol inriktat på följande fyra&lt;br&gt;projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Utvärdering av olika behandlingsprogram för människor med&lt;br&gt;alkoholproblem i Stockholms län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En omfattande undersökning av alkoholproblem i den vuxna svenska&lt;br&gt;befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Trender och konsumtionsmönster i svenska ungdomars subkulturer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Tillgångens betydelse för alkoholskadeutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av dessa forskningsprojekt finns behov av fördjupade kun-&lt;br&gt;skaper inom nedan redovisade områden. Regeringen avser därför ta&lt;br&gt;initiativ till ökad forskning inom bl.a. följande områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka dryckesmönster uppvisar unga?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den traditionella alkoholforskningen har fokuserat på alkoholkonsumtion&lt;br&gt;kontra avhållsamhet och olika dryckesnivåer. En utvidgning bör ske, så&lt;br&gt;att man uppmärksammar olika dryckesmönster och även följer minder-&lt;br&gt;årigas inköp av alkohol. Dessutom bör man kartlägga i vilka samman-&lt;br&gt;hang ungdomar dricker, rådande normer och värderingar om drickande&lt;br&gt;och berusning. Man måste också beakta kön, ålder, socialgrupp,&lt;br&gt;yrkestillhörighet, fritidsvanor och etnisk tillhörighet. En fördjupning bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också göras beträffande ungdomsgrupper som dricker mycket och som&lt;br&gt;berusar sig ofta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det hittills välkända skademönstret kan komma att förändras av den&lt;br&gt;nuvarande trenden att kombinera alkohol med andra droger. Det är&lt;br&gt;viktigt att undersöka sambandet mellan alkohol och andra droger i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur kan det individuella ansvarstagandet ökas?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommer att bli nödvändigt att individers ansvar för hur mycket han&lt;br&gt;eller hon dricker ökar. Detta måste ske i takt med att vissa av de hittills-&lt;br&gt;varande möjligheterna att begränsa tillgången minskar. Fördjupade&lt;br&gt;kunskaper om vad som kan öka det individuella ansvarstagandet behövs&lt;br&gt;för att det skall gå att bygga upp livskraftiga strategier på lokal nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur kan en aktiv policy på en arbetsplats eller högskola förhindra&lt;br&gt;problem?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av det individuella ansvarstagandet kan en aktiv policy inom&lt;br&gt;olika arenor verka skyddande. Därför krävs fördjupade kunskaper om hur&lt;br&gt;en policy kan påverka det individuella dryckesmönstret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur förhindrar alkoholrestriktioner och kontroll uppkomsten av&lt;br&gt;problem?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige, Finland och Norge finns utvärderingar av fluktuationer i&lt;br&gt;alkoholförsäljningen relaterade till väsentliga förändringar i samhällets&lt;br&gt;kontrollsystem. Sådana förändringar bör studeras närmare på lokal nivå.&lt;br&gt;En kartläggning av metoder och arbetssätt för att upprätthålla åldersregler&lt;br&gt;vid försäljning av folköl är exempel på sådant som bör studeras liksom&lt;br&gt;hur insatser mot berusning, våld och andra problem på barer och&lt;br&gt;restauranger och vid utomhusarrangemang påverkar alkoholproblemens&lt;br&gt;omfattning och de problem som kan uppstå i grannskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur förhindrar en samlad satsning i en kommun uppkomsten av&lt;br&gt;problem?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I början av 1990-talet genomfördes en jämförelse mellan tre kommuner&lt;br&gt;när det gäller långsiktiga preventiva insatser och effekter på hälsan.&lt;br&gt;Förslagsvis avsätts medel för att genomföra en sådan studie, med två&lt;br&gt;deltagande kommuner. Vissa av kommunerna skall använda de metoder&lt;br&gt;vi vet har effekt inom skolan, på arbetsplatser, föräldrar/bam-dialog,&lt;br&gt;kontroll av åldersgränser i livsmedelsbutik eller på restauranger etc. Kon-&lt;br&gt;trollkommunema genomför ingen samlad satsning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka reaktioner möter problemdrickande hos omgivningen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur reagerar familjemedlemmar, vänner och arbetskamrater på någon&lt;br&gt;som har ett problematiskt dryckesbeteende? Studier inom detta område&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör kunna ge svar på frågan om hur man på ett effektivt sätt bemöter ett&lt;br&gt;problematiskt drickande. Sådan respons kan vara effektiv, men svensk&lt;br&gt;forskning saknas på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Identifikation av storkonsumenter inom psykiatrin och socialtjänsten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patienter som kommer i kontakt med den psykiatriska vården dricker mer&lt;br&gt;än andra. Sekundärpreventiva insatser har tidigare inte prövats inom den&lt;br&gt;psykiatriska vården. Den avgiftning och behandling som erbjuds&lt;br&gt;innehåller ofta rehabilitering i samarbete med andra t.ex. socialtjänsten.&lt;br&gt;Med kännedom om olika metoders effektivitet bör dock forsknings-&lt;br&gt;baserade metoder för identifikation av storkonsumtion och utveckling av&lt;br&gt;sekundärpreventiva insatser ytterligare utvecklas. Liknande metoder bör&lt;br&gt;också utvecklas och systematiskt användas inom socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationell jämförande forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Litteraturen inom alkoholforskningen är internationell, vilket har varit&lt;br&gt;välgörande för det förebyggande alkoholpolitiska arbetet. Vi behöver&lt;br&gt;tillgång till jämförande studier mellan Nord- och Sydeuropa med&lt;br&gt;avseende på förväntningar och erfarenheter av storkonsumtion och berus-&lt;br&gt;ningsdrickande med flera variabler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Generella insatser för olika målgrupper&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;På kommunal nivå bör ett långsiktigt förebyggande arbete drivas med&lt;br&gt;tonvikt på primärpreventiva insatser och på tidiga stöd- och vårdinsatser.&lt;br&gt;Som tidigare nämnts bör insatser för barn och ungdom och stor-&lt;br&gt;konsumenter prioriteras de närmaste åren. En genomgång av prioriterade&lt;br&gt;områden följer nedan, uppdelad på insatser för barn och ungdom och&lt;br&gt;insatser för vuxna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Generella insatser för barn och ungdom&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Insatser som syftar till att stödja barn och ungdom delas in i generella&lt;br&gt;insatser och stödinsatser för riskgrupper och personer med riskbeteende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödinsatser för riskgrupper redovisades under avsnitt 8.2 och nedan&lt;br&gt;redovisas de mer generella insatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Insatser som syftar till att förhindra att barn&lt;br&gt;och unga använder alkohol bör stärkas och utvecklas. Debutåldem för&lt;br&gt;alkoholkonsumtion måste skjutas upp. Folkhälsoinstitutet bör ges i&lt;br&gt;uppdrag att i samverkan med Skolverket och i samråd med Svenska&lt;br&gt;kommunförbundet analysera vilka insatser som kan vidtas för att&lt;br&gt;stärka den alkoholskadeförebyggande verksamheten i skolan. Åtgär-&lt;br&gt;dema kan bland annat riktas till skolledare, lärare, fritidspedagoger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Tidig debut och hög alkohol-&lt;br&gt;konsumtion i ungdomsåren kan på längre sikt leda till både stor-&lt;br&gt;konsumtion och alkoholproblem, och på kort sikt till omedelbara skador&lt;br&gt;som t.ex. förgiftning, olyckor och våld. De som använder alkohol för att&lt;br&gt;dämpa problem kan dessutom lägga grunden till ett sätt att lösa problem&lt;br&gt;som de för med sig in i vuxenlivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då drivkraften för många ungdomar att dricka alkohol är stark och en&lt;br&gt;tidig alkoholdebut kan leda till stora problem, är det viktigt att försöka&lt;br&gt;förhindra en negativ utveckling och forma relevanta strategier utifrån de&lt;br&gt;samlade kunskaper som finns. Ett stöd för det alkoholskadeförebyggande&lt;br&gt;arbetet ges i regeringens ungdomspolitik, vars syfte är att genom sektors-&lt;br&gt;övergripande målstyrning förbättra ungdomars livssituation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomar kommer med stor sannolikhet att bli en av de mest utsatta&lt;br&gt;grupperna om alkoholkonsumtionen ökar i samhället. Lägre priser på&lt;br&gt;alkohol lockar ungdomar, och ökade problem kommer troligen främst att&lt;br&gt;drabba ungdomar som redan i dag dricker mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Representanter från kommuner, frivilligorganisationer m.fl. har under-&lt;br&gt;strukit vikten av att skjuta upp alkoholdebuten. Regeringen anser också&lt;br&gt;att insatser som bidrar till att skjuta upp alkoholdebuten är bland de allra&lt;br&gt;viktigaste åtgärderna. Ungdomarnas egna engagemang är en viktig resurs&lt;br&gt;i det alkoholskadeförebyggande arbetet som måste tas till vara. När det&lt;br&gt;gäller insatser för att förhindra tidig debut och hög alkoholkonsumtion i&lt;br&gt;ungdomsåren är det av stor vikt att ungdomars behov av självständighet&lt;br&gt;och rätt till inflytande och delaktighet beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller insatser för barn och ungdom är det viktigt att verka&lt;br&gt;både för minskad tillgång till alkohol och minskad efterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att begränsa tillgången har sedan länge varit en grundsten i alkohol-&lt;br&gt;politiken, och den är särkilt betydelsefull när det gäller att skydda ung-&lt;br&gt;domar - och i synnerhet ungdomar i riskzon.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.1.1 Tillgång till alkohol&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett problem när det gäller att begränsa tillgången på alkohol för ungdom&lt;br&gt;är den bristfälliga ålderskontrollen vid försäljning av folköl i livsmedels-&lt;br&gt;affärer. Där kan tillgängligheten minskas genom att kommunen i&lt;br&gt;samarbete med polisen skärper tillsynen av hur man upprätthåller ålders-&lt;br&gt;gränser vid folkölsförsäljning samt utvecklar samverkan med&lt;br&gt;näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen måste också ha en fungerande tillsyn över servering på&lt;br&gt;restaurang, och Systembolaget bör även fortsättningsvis prioritera ålders-&lt;br&gt;kontrollen. Genom information bör äldre kamrater, syskon och föräldrar&lt;br&gt;få större insikt om skälet till att de inte bör langa alkohol till minderåriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare vill regeringen särskilt fästa uppmärksamheten på problemen&lt;br&gt;med att det förekommer olika åldersgränser för män respektive kvinnor&lt;br&gt;på restauranger och diskotek. En konsekvens av att unga män stängs ute&lt;br&gt;kan bli ökad alkoholkonsumtion i icke kontrollerade former samt ökat&lt;br&gt;våld på gator och torg. Regeringen har inlett diskussioner med branschen&lt;br&gt;i denna fråga och överväger nu vilka åtgärder som bör vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skärpt tillsyn vidförsäljning av folköl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns många rapporter om problem som har orsakats av att ungdomar&lt;br&gt;under 18 år har kommit över och druckit sig berusade på folköl. Minder-&lt;br&gt;åriga har varit inblandade i våldsincidenter och misshandel under&lt;br&gt;berusning av folköl. Den folköl de druckit har de i viss utsträckning,&lt;br&gt;lyckats köpa i livsmedelaffärer, men främst fått genom langning från&lt;br&gt;äldre kamrater. Representanter från Rikspolisstyrelsen och många av fri-&lt;br&gt;viliigorganisationema understryker problemet och pekar på behovet av&lt;br&gt;att begränsa tillgången på folköl för ungdom. Vissa frivilligorga-&lt;br&gt;nisationer anser att det beskattade ölet (det med mer än 2,8&lt;br&gt;volymprocent) endast borde säljas av Systembolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholutredningen föreslår i sitt betänkande Bestämmelser om alko-&lt;br&gt;holdrycker (SOU 2000:59) att rätten att sälja folköl tydligare skall&lt;br&gt;begränsas till egentliga matvarubutiker. Dessa bör dessutom åläggas skyl-&lt;br&gt;dighet att utarbeta särskilda egentillsynsprogram. Dessa program bör bl.a.&lt;br&gt;klargöra hur personalen skall få information om alkohollagens&lt;br&gt;bestämmelser samt vilka rutiner som skall tillämpas vid försäljning av&lt;br&gt;folköl. Ansvaret och formerna för ålderskontrollen bör särskilt behandlas.&lt;br&gt;Programmet kan också ange en försäljningsansvarig person som fyllt 18&lt;br&gt;år, vars uppgift är att finnas till hands vid eventuella problem vid&lt;br&gt;försäljningen av folköl. Kontroll av egentillsynsprogrammet kan&lt;br&gt;samordnas med den kommunala livsmedelstillsynen, men även utföras&lt;br&gt;inom annan kommunal verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholutredningens förslag är för närvarande ute på remiss och&lt;br&gt;förslag som är baserade på utredningen avser regeringen att återkomma&lt;br&gt;till i en proposition till riksdagen under våren 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intensifierade insatser mot langning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De undersökningar, som gjorts när det gäller langning av alkohol till&lt;br&gt;ungdomar, visar att det främst är äldre syskon och kamrater som langar&lt;br&gt;till minderåriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt alkohollagen har man inte rätt att överlåta alkohol till ungdom&lt;br&gt;under 18 år annat än för ”förtäring på stället”, dvs. förtäring i vuxens säll-&lt;br&gt;skap. Alkoholutredningen föreslår en skärpning av lagen, som innebär att&lt;br&gt;man inte heller skall ha rätt att bjuda minderåriga för förtäring på stället,&lt;br&gt;om detta sker i mer än obetydlig omfattning. Alkoholutredningens förslag&lt;br&gt;är, som ovan nämnts, föremål för remissbehandling, varför regeringen&lt;br&gt;avser att återkomma även i denna fråga i en proposition till riksdagen&lt;br&gt;under våren 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systembolaget har under de senaste åren genomfört en rikstäckande&lt;br&gt;kampanj mot kompislangning, där bl.a. filmer med langning som tema&lt;br&gt;har sänts i flera TV-kanaler. Det finns dock ett behov av förstärkta&lt;br&gt;insatser på lokal nivå för att effektivare begränsa tillgången på folköl för&lt;br&gt;minderåriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.1.2&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Föräldrar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera kommuner har lovvärda insatser gjorts som syftar till att stimulera&lt;br&gt;föräldrar att tala med sina barn om alkohol och alkoholkonsumtion. Även&lt;br&gt;om föräldrarna dricker alkohol själva, är det viktigt att de lyfter fram att&lt;br&gt;ungdom inte tål alkohol på samma sätt som vuxna och vilka&lt;br&gt;konsekvenser konsumtion i tidiga år kan få.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många föräldrar behöver hjälp för att närma sig ämnet och för att&lt;br&gt;kunna föra en dialog med sina barn. Somliga behöver också hjälp med&lt;br&gt;argument för att det inte gynnar deras barn att bjuda på alkohol i hemmet&lt;br&gt;- eller skälen till att vuxna inte skall langa. Många skolor tar upp dessa&lt;br&gt;diskussioner på föräldramöten, vilket kan vara framgångsrikt, eftersom&lt;br&gt;föräldrarna då kan stödja varandra och komma överens om gemensamma&lt;br&gt;ställningstaganden, och därmed lättare stå emot argumentation från&lt;br&gt;barnen. Att erbjuda föräldrar att föra dessa diskussioner i skolan ger ett&lt;br&gt;särskilt betydelsefullt stöd till ensamföräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I många skolor behövs en högre grad av kontinuitet när det gäller&lt;br&gt;diskussioner med föräldrar i denna fråga. Vissa skolor har redan bestämt&lt;br&gt;att varje år genomföra föräldramöten om alkohol med dem som har barn i&lt;br&gt;årskurs 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är här även viktigt att uppmärksamma problemet med hur man når&lt;br&gt;föräldrar med egna missbruksproblem. Vanligtvis har skolan svårt att nå&lt;br&gt;dessa föräldrar då de ofta inte kommer på föräldramöten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.1.3 Skolan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Undervisningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla i den nationella ledningsgruppen, alla frivilligorganisationer och de&lt;br&gt;flesta kommuner som kommit in med synpunkter har pekat på skolans&lt;br&gt;viktiga roll när det gäller att påverka elevernas framtida alkohol-&lt;br&gt;konsumtion och drogvanor. Regeringen delar den bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ge möjlighet till samtal och diskussion är ett sätt att komma till tals&lt;br&gt;om livsfrågor, där tobak, alkohol och narkotika kan vara en del av&lt;br&gt;samtalet. Sådana samtal och diskussioner kan också röra andra mer nära-&lt;br&gt;liggande teman i ungdomarnas vardag, och där diskussioner om varför&lt;br&gt;man berusar sig kan ingå på ett naturligt sätt. Alkoholen fyller flera olika&lt;br&gt;funktioner under ungdomstiden. Därför bör det förebyggande arbetet&lt;br&gt;hitta alternativ till ungdomsdrickande, t.ex. aktiviteter som främjar&lt;br&gt;drogfri sammanhållning och vänskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan har ett antal styrdokument. De målsättningar som anges i dem&lt;br&gt;är övergripande och skall omvandlas till lokala, utvärderingsbara mål på&lt;br&gt;varje skola. Skollagen anger att skolan skall främja elevernas harmoniska&lt;br&gt;utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar.&lt;br&gt;Enligt läroplanen skall skolan ansvara för att eleverna inhämtar och&lt;br&gt;utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och&lt;br&gt;samhällsmedlem. Eleven skall ha grundläggande kunskaper om förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för en god hälsa samt ha förståelse för den egna livsstilens&lt;br&gt;betydelse för hälsan och miljön. Detta är ett arbete som inte kan&lt;br&gt;rubriceras som ett eget skolämne. Det rör sig snarare om ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunskapsområde som berör samtliga aktiviteter och ämnen i skolan.&lt;br&gt;Rektor ansvarar enligt läroplanen för att ämnesövergripande kunskaps-&lt;br&gt;områden som till exempel risker med tobak, alkohol och andra droger&lt;br&gt;integreras i undervisningen i olika ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket gjorde under höstterminen 1999 en kvalitetsgranskning av&lt;br&gt;skolans undervisning om tobak, alkohol och andra droger, som redovisas&lt;br&gt;i rapporten ”Undervisningen om tobak, alkohol och droger i januari&lt;br&gt;2000”. Granskningen omfattar 55 grundskolor och 27 gymnasieskolor.&lt;br&gt;Inspektörerna kom fram till att de största bristerna i undervisningen om&lt;br&gt;tobak, alkohol och andra droger är brister i målformuleringar, upp-&lt;br&gt;följning av arbetet, kompetensutveckling för personalen, elevmedverkan&lt;br&gt;och samverkan med föräldrar och det övriga närsamhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elevperspektivet bör få en mer framträdande roll i skolans alkohol-&lt;br&gt;förebyggande arbete. Eleverna efterfrågar mer undervisning om droger&lt;br&gt;och utrymme för diskussioner och erfarenhetsutbyte. Det bör också finnas&lt;br&gt;tydliga och utvärderingsbara lokala mål även för denna undervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ingår i skolans uppgifter att vara hälsofrämjande, vilket framgår av&lt;br&gt;läroplanen och kursplanerna i till exempel biologi. Att integrera fakta om&lt;br&gt;alkohol och andra droger i ett bredare hälsoperspektiv är en bra strategi.&lt;br&gt;Då blir det också naturligt att förstärka elevernas positiva sidor, och ta&lt;br&gt;upp beteenden som hotar hälsan. Det finns skäl att peka på sambanden&lt;br&gt;mellan tobak, alkohol och övriga droger. Nästan nio av tio rökare dricker&lt;br&gt;alkohol. En förskjutning från risktänkande och hotbilder mot faktorer&lt;br&gt;som stärker hälsan är Skolverkets inriktning idag. Man talar om frisk-&lt;br&gt;områden snarare än riskområden. Förskjutningen innebär att fakta-&lt;br&gt;förmedlingen tonas ned till förmån för en pedagogik där barn och&lt;br&gt;ungdomars vardagsliv och egna frågor är utgångspunkten. I utredningen&lt;br&gt;Från dubbla spår till Elevhälsa (SOU 2000:19) sägs att hälsounder-&lt;br&gt;sökningen inte borde handla om att utveckla sunda barn, utan snarare om&lt;br&gt;att utbilda barn att förstå hälsans värde och öka elevernas handlingskom-&lt;br&gt;petens. Fyra element anges som bidrar till handlingskompetens:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- insikt om sambandet mellan individ, hälsa och samhälle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- engagemang&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- geist och livsglädje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- visioner samt erfarenhet att handla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket har nyligen tagit fram bl.a. ett referensmaterial som&lt;br&gt;skolorna kan använda i den undervisning som rör tobak, alkohol,&lt;br&gt;narkotika och andra droger. ”Man vet inte var trappstegen är i livet - per-&lt;br&gt;spektiv på tobak, alkohol och narkotika”. Materialet riktar sig främst till&lt;br&gt;personal inom skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nationella folkhälsokommittén för fram utvecklingen av hälso-&lt;br&gt;främjande skolor som ett sätt att förbättra hälsan för barn och ungdom.&lt;br&gt;The European NetWork of Healthpromoting Schools (ENHPS) är ett&lt;br&gt;europeiskt skolhälsoprojekt med drygt 40 deltagande länder. Utveck-&lt;br&gt;lingen av hälsosamma skolor drivs i samverkan mellan Europarådet, EU&lt;br&gt;och WHO:s Europakontor. De länder som gick med i projektet fick tolv&lt;br&gt;punkter att arbeta efter. En av punkterna var att öka självkänslan hos&lt;br&gt;eleverna. Den teoretiska plattformen bygger på Aaron Antonovskys&lt;br&gt;begrepp ”känsla av sammanhang” (KASAM). Överfört till skolans verk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhet innebär det att göra skolan meningsfull, hanterbar och begriplig,&lt;br&gt;dvs. att stärka och utveckla det som är bra, bland annat elevdemokratin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkhälsoinstitutet har erbjudit skolor att få vara med i ett nätverk för&lt;br&gt;att utveckla hälsoskolor. 700 skolor har anmält sig. Skolornas kontakt-&lt;br&gt;personer får regelbundet råd om hur man startar och vidmakthåller ett&lt;br&gt;hälsofrämjande arbete, nya forskningsrön, utbildningsmaterial och goda&lt;br&gt;exempel. Som hjälp och stöd att komma igång har skolorna regionala&lt;br&gt;kontaktpersoner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rektor har ansvaret för det hälsofrämjande arbetet i skolan - med den&lt;br&gt;självklara målsättningen att förebygga missbruk - där diskussioner kring&lt;br&gt;alkohol och andra droger har en självklar plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elevhälsans roll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All personal i skolan har såväl ett eget som ett gemensamt ansvar för att&lt;br&gt;skolan främjar elevers lärande och utveckling. Kunskap om hälsans&lt;br&gt;villkor, förebyggande av ohälsa och hälsofrämjande insatser finns hos&lt;br&gt;olika yrkeskategorier som arbetar i skolan: skolsköterskor, skolläkare,&lt;br&gt;skolpsykologer, skolkuratorer, studie- och yrkesvägledare och special-&lt;br&gt;pedagoger. Nuvarande skollag anger att medicinsk kompetens genom&lt;br&gt;skolläkare och omvårdande kompetens genom skolsköterska skall finnas&lt;br&gt;inom skolhälsovården. Elevvårdsutredningen föreslår i sitt betänkande,&lt;br&gt;SOU 2000:19, att det av skollagen bör framgå att yrkeskategorier med&lt;br&gt;medicinsk, psykologisk, social, studie- och yrkesvägledande samt&lt;br&gt;specialpedagogisk kompetens skall finnas tillgänglig för elever och&lt;br&gt;föräldrar (i frågor som rör deras barns skolgång) liksom för lärare,&lt;br&gt;arbetslag och skolledning. Elevhälsans personal skall dessutom handleda&lt;br&gt;och ge konsultation till skolans lärare liksom utreda enskilda barns behov&lt;br&gt;av särskilt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholpolicy i skolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av den rena undervisningen är det värdefullt om skolor&lt;br&gt;utarbetar riktlinjer (alkoholpolicy) för hur man förebygger problem, i&lt;br&gt;vilka situationer skolan skall agera, vem som skall agera och på vilket&lt;br&gt;sätt. Det är särskilt viktigt att följa upp skolk i skolan. En sådan policy&lt;br&gt;bör omfatta hela skolan, såväl elever som lärare. För skolpersonalen är&lt;br&gt;arbetsgivaren, i enlighet med arbetsmiljölagen och föreskriften om&lt;br&gt;anpassning och rehabilitering, skyldig att ta fram en alkoholpolicy för&lt;br&gt;den anställda personalen som årligen bör följas upp.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.1.4 Mötesplatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ungdomar värderar sin fritid högt och deras fritidsintressen förändras&lt;br&gt;ständigt. Oavsett fritidsintressen uttrycker många ungdomar ett behov av&lt;br&gt;flera mötesplatser och träffpunkter. Särskilt ungdomar på högstadiet&lt;br&gt;uppger att de saknar lokaler, platser utanför bostaden där de kan träffa&lt;br&gt;sina kompisar, lyssna på musik etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Satsningen på verksamhet i kommunerna för unga människor som inte&lt;br&gt;har någon föreningstillhörighet, bl.a. fritidsgårdar, bör stärkas. Ungdo-&lt;br&gt;marnas eget engagemang bör tas till vara genom att de själva får vara&lt;br&gt;med och utforma och driva verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa kommuner har dessutom ”nya” former av fritidsverksamhet ut-&lt;br&gt;vecklats bl.a. ungdomens hus, med en annorlunda inriktning som ofta ger&lt;br&gt;möjlighet till en social fostran i en miljö som är drogfri och där andra&lt;br&gt;ungdomar och vuxna finns som förebilder. Att utbilda ungdomar till att&lt;br&gt;bli informatörer om risker med missbruk av droger och alkohol kan vara&lt;br&gt;en viktig del av detta arbete. Också inom den kommersiella restaurang-&lt;br&gt;sektorn är det viktigt att alkoholfria alternativ för ungdomar utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.1.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ungdomsmottagningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I många kommuner finns ungdomsmottagningar. De har för många&lt;br&gt;ungdomar en viktig funktion även när det gäller att tala om alkohol. På&lt;br&gt;ungdomsmottagningarna har ungdomarna möjlighet att tala med någon&lt;br&gt;annan vuxen än de egna föräldrarna om viktiga frågor. Vissa ungdoms-&lt;br&gt;mottagningar bjuder in till olika temadiskussioner, men det finns också&lt;br&gt;möjlighet till individuella samtal. Ungdomsmottagningarna är ofta&lt;br&gt;kopplade till vårdcentraler och ansvaret är gemensamt för kommuner och&lt;br&gt;landsting. De ger bl.a. preventivmedelsrådgivning och information om&lt;br&gt;sex och samlevnad och könssjukdomar. Deras uppgifter har dock mer och&lt;br&gt;mer kommit att inrikta sig mot att ge psykosocialt stöd till ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.1.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreningslivet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föreningar bör i möjligaste mån ha en klar policy i alkoholfrågor. Av den&lt;br&gt;bör det framgå att all verksamhet där minderåriga deltar, inklusive resor&lt;br&gt;och föreningsfester, är alkoholfri och att vuxna som deltar beaktar detta.&lt;br&gt;Inom föreningsrörelsen finns möjlighet att utvecklas och umgås med&lt;br&gt;jämnåriga kamrater. Föreningslivet har en viktig fostrande roll och kan&lt;br&gt;utgöra ett kompletterande stöd om man t.ex. har besvärliga hemför-&lt;br&gt;hållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.1.7 Idrott&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Idrott är viktig för många människor. Attityder och beteende inom&lt;br&gt;idrotten påverkar starkt de enskilda individerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn och ungdom under 18 år bör få möta en trygg och alkoholfri&lt;br&gt;idrottsmiljö. Medlemmarna i de olika föreningarna bör informeras om&lt;br&gt;hur alkohol påverkar idrottsprestationen, säkerheten och den sociala&lt;br&gt;miljön. Klubbarna skall erbjuda en säker och stödjande miljö för enskilda&lt;br&gt;idrottsutövare och deras familjer. Därför bör alkohol inte drickas i sam-&lt;br&gt;band med idrott. Idrottsklubbama bör också ha en restriktiv hållning till&lt;br&gt;samarbetsavtal som är förknippade med annonsering på tröjor, i synner-&lt;br&gt;het när det gäller ungdomar under 18 år. För att komma till rätta med&lt;br&gt;detta, kan kommunerna uppmuntra idrottsföreningar som får ekonomiskt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stöd att ha en alkoholpolicy för hur föreningen skall förhålla sig när det&lt;br&gt;gäller idrott och alkohol. Staten och idrottsrörelsen bör gemensamt verka&lt;br&gt;för att idrott bedrivs i en alkoholfri miljö&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.1.8 Drogfria nöjen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Fältarbetare, som arbetar uppsökande kan knyta tidiga kontakter och&lt;br&gt;förhindra att problemen växer i offentliga miljöer. Då många kommuner&lt;br&gt;har minskat antalet fältarbetare minskar möjligheten till tidigt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att erbjuda ungdomar under 18 år mötesplatser är grundläggande i ett&lt;br&gt;drogförebyggande arbete. Arbetet med att utveckla drogfria nöjesmiljöer&lt;br&gt;är eftersatt i många kommuner, eftersom sådan verksamhet sällan varit&lt;br&gt;kommersiellt lönsam. Regeringen vill uppmuntra fler kommuner att ta&lt;br&gt;initiativ till sådana verksamheter. Ungdomarna själva bör i sådana fall få&lt;br&gt;delta i planering och utformning av lokalerna, och ha ett praktiskt ansvar&lt;br&gt;för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Generella insatser för vuxna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Generella insatser riktade till vuxna har en&lt;br&gt;god effekt på såväl vuxna som deras barn. Socialstyrelsen bör få i&lt;br&gt;uppdrag att i samråd med Folkhälsoinstitutet och Arbetslivsinstitutet&lt;br&gt;utveckla metoder för hur andelen primärvårds- och företagshälso-&lt;br&gt;vårdspersonal som genomgår fortbildning om alkohol kan öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Insatser för vuxna kan delas in i&lt;br&gt;insatser för unga vuxna (vanligen åldersgruppen 18-25 år) och insatser&lt;br&gt;för övriga vuxna. Insatser för unga vuxna bör prioriteras eftersom de som&lt;br&gt;grupp har den högsta alkoholkonsumtionen och eftersom de i hög ut-&lt;br&gt;sträckning är förebilder för de lite yngre. De behöver ökad kunskap om&lt;br&gt;hur mycket man kan dricka utan att ta skada, och om riskerna med&lt;br&gt;berusningsdrickande. Den här gruppen kan nås i offentliga miljöer, på&lt;br&gt;restauranger, på högskolor eller i arbetslivet. Arbetslösa kan nås genom&lt;br&gt;arbetsförmedling eller socialtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentliga miljöer skall vara säkra att vistas i för allmänheten. Därför&lt;br&gt;finns goda motiv till att verka för att offentliga miljöer skall vara så fria&lt;br&gt;som möjligt från alkohol och därigenom från det våld och den&lt;br&gt;skadegörelse som berusade personer kan orsaka. Det gäller&lt;br&gt;bostadsmiljöer och miljöer där många personer träffas för att t.ex. delta i&lt;br&gt;eller titta på sportevenemang eller delta i fritidsaktiviteter. Kommunerna&lt;br&gt;har, i enlighet med den lokala ordningsstadgan, möjlighet att förbjuda&lt;br&gt;förtäring av alkohol på allmän plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom restauranganställda är en riskgrupp på grund av tillgången på&lt;br&gt;alkohol vore det önskvärt att restaurangerna också hade riktlinjer för&lt;br&gt;förebyggande av alkoholskador bland den egna personalen. Inom ramen&lt;br&gt;för ett sådant policyarbete bör utbildning av hela personalen ingå.&lt;br&gt;Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare (SHR) har inlett ett lovvärt&lt;br&gt;arbete för att stimulera restauranger att utveckla sådana riktlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Drygt 80 procent av den arbetsföra befolkningen finns i arbetslivet. De&lt;br&gt;flesta storkonsumenter har arbete, bara en liten andel av&lt;br&gt;storkonsumenterna finns utanför arbetslivet. På arbetsplatser finns många&lt;br&gt;motiv för att utveckla ett alkoholskadeförebyggande arbete. En säker och&lt;br&gt;trygg arbetsmiljö är en viktig förutsättning för hög produktion av hög&lt;br&gt;kvalitet, dvs. en bra förebyggande verksamhet lönar sig för arbetsgivaren&lt;br&gt;även rent ekonomiskt sett. Till dessa motiv kommer att arbetsgivaren&lt;br&gt;enligt arbetsmiljölagen är skyldig att förebygga ohälsa och olycksfall och&lt;br&gt;att utarbeta en skriftlig alkoholpolicy som också reglerar bruket av&lt;br&gt;alkohol på arbetsplatsen. Den ökade stressen i arbetslivet kan bidra till&lt;br&gt;ökade alkoholproblem. Långvarig stress är skadlig framför allt när den&lt;br&gt;kombineras med maktlöshet. Stress kan leda till ångest och depressioner,&lt;br&gt;och till att man lättare fastnar i ett beroende av exempelvis alkohol. Nya&lt;br&gt;forskningsresultat visar att den som dricker alkohol för att koppla av vid&lt;br&gt;stress, snabbare utvecklar ett beroende. Dessutom har vissa yrkesgrupper&lt;br&gt;tillgång till alkohol på arbetsplatsen, eller stor representation. Nya trender&lt;br&gt;utvecklas i synnerhet på ungdomstäta arbetsplatser, där man ofta arbetar&lt;br&gt;många timmar, kopplar av med några öl, och sedan fortsätter arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det sammanhanget finns ett naturligt tillfälle att också diskutera hur&lt;br&gt;mycket man kan dricka utan att kroppen eller psyket påverkas negativt.&lt;br&gt;På detta område har arbetsmarknadens parter engagerat sig och inom&lt;br&gt;ramen för Alna (Arbetslivets egen organisation i alkohol och drogfrågor)&lt;br&gt;utvecklat metoder i det förebyggande arbetet. På vissa ungdomstäta&lt;br&gt;arbetsplatser i nya branscher är det särskilt viktigt att utveckla för-&lt;br&gt;hållningssätt som förebygger problem. Inom Alna har metoder att&lt;br&gt;diskutera dessa frågor med unga medarbetare utvecklats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På högskolor och inom studentlivet dricker ungdomarna av tradition i&lt;br&gt;regel ofta och mycket. Många ungdomar kommer där för första gången i&lt;br&gt;kontakt med miljöer där regelbunden alkoholkonsumtion förekommer.&lt;br&gt;Det är ofta under dessa år som de framtida alkoholvanorna grundläggs.&lt;br&gt;Studerande vid universitet och högskolor blir allt fler och utgör ungefär&lt;br&gt;hälften av alla ungdomar i åldern 18-25 år. Folkhälsoinstitutet har i sam-&lt;br&gt;verkan med Systembolaget och Sveriges Förenade Studentkårer (SFS)&lt;br&gt;initierat konferenser med högskolorna i syfte att förebygga&lt;br&gt;alkoholskador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatser inom företagshälsovården, primärvården och hälso- och&lt;br&gt;sjukvården&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom företagshälsovård och primärvård kan en dialog om dryckes-&lt;br&gt;mönster föras vid allmänna hälsoundersökningar och i samband med&lt;br&gt;problem som kan påverkas av hög alkoholkonsumtion. Det borde vara&lt;br&gt;lika naturligt för läkare och sjuksköterskor att diskutera alkohol-&lt;br&gt;konsumtionens påverkan på hälsan som att diskutera matvanors, och&lt;br&gt;motionsvanors påverkan. Tyvärr sker detta inte systematiskt och en fort-&lt;br&gt;bildning av företags- och primärvårdsläkare, sjuksköterskor och&lt;br&gt;beteendevetare är viktig för att de skall kunna genomföra en bra dialog&lt;br&gt;som leder till förändring. Dialogen bör inte syfta till att få någon att&lt;br&gt;erkänna att han eller hon dricker för mycket utan till att alla skall reflek-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tera över hur mycket de dricker. Självreflektion är ofta första steget i en&lt;br&gt;förändringsprocess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera försöksverksamheter har visat att enkla metoder i primärvården&lt;br&gt;kan leda till minskad alkoholkonsumtion. Socialstyrelsen bör därför få i&lt;br&gt;uppdrag att i samråd med Folkhälsoinstitutet och Arbetslivsinstitutet&lt;br&gt;utveckla metoder och initiera utbildning inom detta område för läkare,&lt;br&gt;sjuksköterskor och annan personal inom företagshälsovården och primär-&lt;br&gt;vården. Fortbildningen bör följas upp av en utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.2.1 Trafik och alkohol&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Insatserna för att minska antalet alkohol-&lt;br&gt;relaterade olyckor i trafiken, till lands och till sjöss bör förstärkas.&lt;br&gt;Vägverket bör få i uppdrag att utreda vilka åtgärder som behöver&lt;br&gt;vidtas för att bättre kunna registrera alkoholrelaterade olyckor. Polisen&lt;br&gt;bör fortsatt i sin trafikövervakning prioritera arbetet mot trafik-&lt;br&gt;nykterhetsbrotten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Vägverket har i en beräkning&lt;br&gt;visat att andelen rattfyllerister skulle öka med 11 procent och andelen&lt;br&gt;dödsfall i trafiken med 8 procent om den totala alkoholkonsumtionen&lt;br&gt;skulle öka med 1 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige är ett föregångsland när det gäller forskning om alkohol och&lt;br&gt;trafik. Svenska studier har bl.a. visat på en tydlig försämring av&lt;br&gt;körförmågan redan vid mycket låga alkoholhalter (under 0,5 promille).&lt;br&gt;Sverige är också sedan länge ett av de ledande länderna i världen när det&lt;br&gt;gäller trafiknykterhet. Detta beror bl.a. på den låga promillegränsen, 0,2&lt;br&gt;promille, vilken är den lägsta inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet trafiknykterhetsbrott minskade stadigt under åren 1996-1998&lt;br&gt;men ökade under 1999:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 1998 rapporterades 13 398 brott varav 718 drograttfylleri&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 1999 rapporterades 14 361 brott varav 1717 drograttfylleri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverkets resurser för insatser mot trafikonykterhet har på senare tid&lt;br&gt;minskat. De 20 miljoner kronor som i mitten av 90-talet fanns till insatser&lt;br&gt;för trafiknykterhet har nu reducerats till två miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I trafiken utgör alkoholen en av de allra viktigaste olycksskapande&lt;br&gt;faktorerna. Cirka 20 procent av de bilförare som dödas i trafiken är på-&lt;br&gt;verkade av alkohol och ca 40 procent av de gående som dödas i trafiken&lt;br&gt;är alkoholpåverkade. Statistiken över antalet onyktra som skadas i&lt;br&gt;trafiken är dock bristfällig, vilket även gäller det antal som dödas eller&lt;br&gt;skadas av onyktra förare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälften av samtliga bilförare som ertappas med för hög promillehalt&lt;br&gt;har alkoholproblem, och nästan tre fjärdedelar av dem med en nivå över&lt;br&gt;en promille. Det är därför viktigt att vårdinsatser riktas mot denna grupp.&lt;br&gt;En bedömning av beroendet skall göras innan körkortet återlämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan år 1994 har polisens särskilt avdelade resurser för trafiköver-&lt;br&gt;vakning dragits ned, samtidigt som produktiviteten i polisarbetet har&lt;br&gt;ökat. Antalet genomförda utandningsprover har minskat med nästan&lt;br&gt;hälften jämfört med 1994, från 1,8 miljoner utandningsprover till drygt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en miljon. En ny bärbar utrusning för utandningsprov som bevis har&lt;br&gt;nyligen utvecklats. Den medför att utandningsprover som gäller som&lt;br&gt;bevismedel kan göras på plats och att antalet resor till vårdinrättningar&lt;br&gt;för blodprovstagning kan minskas. I de allra flesta fallen kan också&lt;br&gt;utredningen angående rattfylleribrottet färdigställas ute på kontroll-&lt;br&gt;platsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringen bör målet vara att minska antalet rattfylleribrott.&lt;br&gt;Polisens övervakning på området bör fortsatt vara en prioriterad uppgift.&lt;br&gt;Alkoholutandningsprover utgör ett viktigt inslag i den övervakningen.&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen har i sin preliminära planering för åren 2000-2003&lt;br&gt;uppmanat polismyndigheterna att överväga att genomföra utandnings-&lt;br&gt;prov vid varje polisiärt påkallat möte med trafikant. Strategin motiveras&lt;br&gt;utifrån ett förebyggande perspektiv. Om upptäcktsrisken är hög minskar&lt;br&gt;sannolikt antalet alkoholpåverkade förare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket har påpekat att det nu finns tekniska hjälpmedel för att för-&lt;br&gt;hindra alkoholpåverkad köming. Sedan februari 1999 pågår en försöks-&lt;br&gt;verksamhet med s.k. alkolås i tre län. I dessa län kan rattfyllerister få&lt;br&gt;behålla sina körkort under villkoret att de under två års tid endast framför&lt;br&gt;fordon utrustade med alkolås. På frivillig basis genomförs ett försök med&lt;br&gt;alkolås i yrkestrafik. Cirka 100 taxibilar i Uppsala har utrustats med&lt;br&gt;alkolås, liksom 100 bussar och lastbilar i Dalarna. Vägverket anser att&lt;br&gt;alkolås bör krävas vid all offentlig upphandling av transporter och vid&lt;br&gt;upphandling av transporter av farligt gods och av transporter av skolbarn.&lt;br&gt;Regeringen anser att den utvärdering som för närvarande genomförs av&lt;br&gt;hur alkolåsen fungerat i försökslänen bör ligga till grund för ett senare&lt;br&gt;ställningstagande till en eventuell utökning av antalet bilar med alkolås.&lt;br&gt;Regeringen anser dock att krav på alkolås redan nu bör kunna övervägas&lt;br&gt;vid all offentlig upphandling av fordon och transporter av farligt gods&lt;br&gt;och fordon och transporter som transporterar skolbarn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För säkerheten till sjöss finns regler i sjölagen (1994:1009). Där anges&lt;br&gt;bl.a. att den som framför ett fartyg så påverkad av alkoholhaltiga drycker&lt;br&gt;att det kan antas att han inte på ett betryggande sätt kan utföra vad som&lt;br&gt;krävs, skall dömas för sjöfylleri eller i förekommande fall för grovt sjö-&lt;br&gt;fylleri. Vid bedömande av om brottet är grovt skall det särskilt beaktas&lt;br&gt;bl.a. om gärningsmannen har haft en alkoholkoncentration på minst 1,0&lt;br&gt;promille i blodet eller 0,50 milligram per liter i utandningsluften. Det är&lt;br&gt;önskvärt att åtgärder vidtas för att minska sjöfylleriet. År 1999 tillsatte&lt;br&gt;regeringen en kommitté med uppgift att utreda om det finns anledning att&lt;br&gt;för hela eller någon del av sjötrafiken införa promillegräns för sjöfylleri&lt;br&gt;som inte är grovt. I samband med uppdraget skall utredaren också&lt;br&gt;analysera i vad mån möjligheterna att upptäcka och beivra sjöfylleri kan&lt;br&gt;underlättas och, om så är fallet, lämna förslag om på vilket sätt så kan ske&lt;br&gt;(dir. 1999:87). Uppdraget skall redovisas senast den 31 mars 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höga krav på reaktionsförmåga och omdöme gäller för lokförare och&lt;br&gt;piloter. För tågtrafiken gäller i jämvägssäkerhetslagen (1990:1157)&lt;br&gt;samma alkoholgräns för lokförare som för bilister, dvs. högst 0,2&lt;br&gt;promille. Dessutom stadgas i SJ:s hälsofordringar (SJF 200.4) att&lt;br&gt;missbruk av alkohol ”utgör hinder för säkerhetstjänst”. Till säker-&lt;br&gt;hetstjänst räknas att framföra ett tåg. Enligt Luftfartsverkets ”Särskilda&lt;br&gt;tjänstgöringsbestämmelser för flygbesättningsmedlem vid såväl privat-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;flyg som förvärvsmässig luftfart”, gäller att ingen alkohol får förtäras de&lt;br&gt;närmaste 8 timmarna före flygning. Allmän regel är att piloter bör iaktta&lt;br&gt;stor försiktighet med alkoholdrycker, särskilt mellan 24 och 8 timmar&lt;br&gt;före flygning. Den som bryter mot Luftfartsverkets bestämmelser riskerar&lt;br&gt;att få sitt certifikat indraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkeschaufförer kan påverkas genom att de har en alkoholpolicy på&lt;br&gt;arbetsplatsen, som reglerar vad som gäller, vem som skall förebygga och&lt;br&gt;vem som skall vidta åtgärder om problem uppstår. För att en policy skall&lt;br&gt;utgöra ett verkligt stöd bör också arbetsledare och fackligt aktiva få&lt;br&gt;särskild utbildning och alla anställda få ökad kunskap om innehållet i&lt;br&gt;policyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla elever som lämnar gymnasieskolan borde känna till hur alkohol&lt;br&gt;påverkar bilkörning. På körskolor bör frågan självklart tas upp.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.2.2 Graviditet och alkohol&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Insatser bör förstärkas och utvecklas för att&lt;br&gt;minska risken för att barn föds med skador förorsakade av modems&lt;br&gt;alkoholkonsumtion under graviditeten. Folkhälsoinstitutet och Social-&lt;br&gt;styrelsen bör få i uppdrag att ta fram fortbildning för personal inom&lt;br&gt;mödrahälsovården inriktad på att höja kunskapen om sambandet&lt;br&gt;mellan alkoholkonsumtion och skador under graviditeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Beräkningar visar att det varje år&lt;br&gt;föds mellan 50 och 100 barn i Sverige med fetalt alkoholsyndrom (FAS)&lt;br&gt;och 100 till 200 barn med fetala alkoholeffekter (FAE). Beräkningarna är&lt;br&gt;statistiska skattningar och baseras inte på faktiska studier. Antalet&lt;br&gt;diagnosticerade fall av FAS och FAE är inte med nödvändighet&lt;br&gt;synonymt med den faktiska förekomsten. Detta orsakas förmodligen av&lt;br&gt;att diagnoskriteriema, förutom tillväxthämning, skador på centrala nerv-&lt;br&gt;systemet och missbildningar, även innefattar dokumenterat missbruk hos&lt;br&gt;modem under graviditeten. Skadebilden kan också ha andra orsaker än&lt;br&gt;alkoholmissbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnor kan inte, av fysiologiska skäl, bryta ner alkohol lika snabbt&lt;br&gt;som män. Detta innebär att kvinnan blir mer berusad än mannen, om hon&lt;br&gt;och han dricker lika stora mängder alkohol. Kvinnor är alltså&lt;br&gt;”känsligare” för alkohol, och får lättare alkoholskador av olika slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnorna står för ungefär en tredjedel av alkoholkonsumtionen. An-&lt;br&gt;delen storkonsumenter är störst i åldersgruppen 18-25 år - detta gäller&lt;br&gt;för såväl kvinnor som män. Andelen kvinnliga alkoholmissbrukare har&lt;br&gt;ökat; i dag är var femte missbrukare en kvinna. Några forskare uppskattar&lt;br&gt;att minst två till tre procent av samtliga kvinnor i Sverige har alkohol-&lt;br&gt;problem, och drygt en procent av de gravida kvinnorna. Sammantaget&lt;br&gt;kan detta innebära en risk för att andelen bam som föds med FAS eller&lt;br&gt;FAE kan komma att öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att vi i Sverige har en väl utbyggd och välbesökt&lt;br&gt;mödrahälsovård, är det svårt att upptäcka samtliga kvinnor som fortsätter&lt;br&gt;med ett omfattande alkoholbruk eller alkoholmissbruk under graviditeten.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt flera beräkningar kan det årligen handla om cirka 1 000 kvinnor.&lt;br&gt;Endast cirka 150-200 kvinnor är redan kända hos socialtjänsten, eller&lt;br&gt;upptäcks av mödrahälsovården, och kan erbjudas specialistmödravård.&lt;br&gt;Sådan mödravård tillhandahålls bl.a. vid Huddinge sjukhus i Stockholm&lt;br&gt;samt i Göteborg och Malmö. Mödrar som har erhållit specialist-&lt;br&gt;mödravård föder sällan bam med skador förorsakade av alkohol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige har budskapet om graviditeten som en alkoholfri zon drivits&lt;br&gt;sedan slutet av 1970-talet, och flera aktörer har genomfört kampanjer på&lt;br&gt;detta tema. Systembolaget har, i enlighet med statsmakternas beslut,&lt;br&gt;skyldighet att tillhandahålla konsumentupplysning. Det innebär att man&lt;br&gt;informerar dels om produkterna, dels om de risker som är förknippade&lt;br&gt;med alkohol. Systembolaget har också genomfört flera kampanjer som&lt;br&gt;riktat sig till gravida kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkhälsoinstitutet genomförde under åren 1993-2000 flera satsningar&lt;br&gt;som riktar sig till såväl föräldrar som barnmorskor m.fl. yrkesgrupper&lt;br&gt;som kommer i kontakt med gravida kvinnor. Sedan flera år tillbaka&lt;br&gt;bedriver institutet en kontinuerlig kampanj med budskapet att gravi-&lt;br&gt;diteten skall vara en alkoholfri zon. För mödravårdscentraler har&lt;br&gt;Folkhälsoinstitutet producerat en hel del informationsmaterial om&lt;br&gt;kvinnors hälsa i samband med graviditet. För flickor i gymnasieskolans&lt;br&gt;avgångsklasser har likaså material producerats i syfte att informera om&lt;br&gt;riskerna med alkoholkonsumtion under graviditeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna konsumtionsökningen bland kvinnor gör det nödvändigt&lt;br&gt;med breda informationsinsatser, eftersom nya rön visat att även en mått-&lt;br&gt;lig alkoholkonsumtion kan försämra möjligheterna att bli gravid med upp&lt;br&gt;till 50 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information förmedlas till mödrar och fäder som besöker&lt;br&gt;mödravårdscentralen i samband med graviditet, som en del av den dialog&lt;br&gt;som med fördel förs på mödravårdscentralen under graviditeten om&lt;br&gt;dryckesmönster och om hur alkohol påverkar kroppen under graviditet&lt;br&gt;och amning. Också barnavårdscentralerna är viktiga att betona i det före-&lt;br&gt;byggande arbetet som en resurs när det gäller information om alkoholens&lt;br&gt;påverkan vid amning. Information om hur alkohol påverkar kroppen&lt;br&gt;under graviditeten bör också integreras i undervisningen i gymnasie-&lt;br&gt;skolan. Även andra yrkesgrupper t.ex. fältarbetare och socialsekreterare&lt;br&gt;inom socialtjänsten som når unga gravida missbrukare behöver ökad&lt;br&gt;kunskap i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatserna behöver dock förstärkas och utvecklas för att ytterligare&lt;br&gt;minska risken för att bam föds med skador förorsakade av alkoholkon-&lt;br&gt;sumtion under graviditeten. Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen bör&lt;br&gt;därför få i uppdrag att tillsammans ta fram en plan och ett innehåll för&lt;br&gt;fortbildning för personal inom mödrahälsovården med syfte att ytterligare&lt;br&gt;höja kunskapen om sambandet mellan alkoholkonsumtion och skador&lt;br&gt;under graviditeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Genomförandet av den nationella&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;handlingsplanen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;10.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En ny statlig kommitté&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att tillsätta en kommitté med uppgift att svara för&lt;br&gt;samordningen av insatserna på nationell nivå samt, i vissa delar, för&lt;br&gt;genomförande av handlingsplanen. Kommittén kommer bl.a. att få i upp-&lt;br&gt;drag att svara för opinionsbildning och information nationellt och att&lt;br&gt;genomföra olika konferensserier som syftar till att förankra innehållet i&lt;br&gt;planen och stimulera utvecklingen av olika verksamheter. I arbetet bör&lt;br&gt;kommittén aktivt samverka med ideella föreningar, folkrörelser, bransch-&lt;br&gt;organisationer, företag, myndigheter m.fl. Kommitténs ledamöter bör i&lt;br&gt;första hand vara representanter för de departement och myndigheter som&lt;br&gt;har ansvar för alkohol- och drogfrågor. För att stimulera utvecklingen av&lt;br&gt;ett långsiktigt arbete bör kommittén verka under hela den period som&lt;br&gt;handlingsplanen spänner över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att en ny kommitté tillsätts med delvis samma uppgifter som&lt;br&gt;nuvarande samarbetskommitté mellan berörda myndigheter, försäkrings-&lt;br&gt;bolag och olika branschorganisationer på alkoholområdet - Oberoende&lt;br&gt;Alkoholsamarbetet (OAS) - kommer denna kommitté att upphöra från&lt;br&gt;årsskiftet. Avsikten är att den nya kommittén skall samarbeta brett med&lt;br&gt;såväl branschorganisationerna som andra organisationer, myndigheter,&lt;br&gt;företag m.fl. kring bruk av alkohol, dess risker och skadeverkningar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nationella ledningsgruppen för alkohol- och&lt;br&gt;narkotikaförebyggande insatser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen inrättade som tidigare nämnts under år 1997 en nationell&lt;br&gt;ledningsgrupp för alkohol- och narkotikaförebyggande insatser under&lt;br&gt;socialministerns ledning. Ledningsgruppens uppgift är bl.a. att bygga upp&lt;br&gt;och samordna ett långsiktigt förebyggande arbete som kan kompensera&lt;br&gt;de förändringar som EU-medlemskapet medfört för den svenska alkohol-&lt;br&gt;politiken. Ledningsgruppen skall fortlöpande följa, stämma av och&lt;br&gt;samordna de olika insatser av nationell karaktär som olika statliga eller&lt;br&gt;andra aktörer har att fullgöra. I regeringens proposition, Vissa alkohol-&lt;br&gt;frågor, m.m. (prop. 1998/99:134) redovisas vad ledningsgruppen tidigare&lt;br&gt;gjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nationella ledningsgruppen för alkohol- och narkotikaförebyg-&lt;br&gt;gande insatser kommer att finnas kvar under socialministerns ledning och&lt;br&gt;med generaldirektörerna för berörda myndigheter och representanter från&lt;br&gt;berörda departement samt kommun- och landstingsförbund som leda-&lt;br&gt;möter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Uppföljning och utvärdering av planen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Folkhälsoinstitutet kommer att få ett huvudansvar för att följa upp målen&lt;br&gt;i handlingsplanen. Uppföljningen skall ske i samverkan med andra&lt;br&gt;berörda myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ambitionen är att alla mål och delmål i planen skall kunna följas upp.&lt;br&gt;Här krävs ett samlat ansvar för uppföljningen; en roll som väl passar den&lt;br&gt;inriktning som Folkhälsoinstitutet föreslås ha enligt förslagen i&lt;br&gt;betänkandet Statens folkhälsoinstitut - roll och uppgifter (SOU 2000:57).&lt;br&gt;Ett samlat ansvar för uppföljningen kräver en nära samverkan med andra&lt;br&gt;aktörer, inte minst Socialstyrelsen som har ett tillsynsansvar när det gäller&lt;br&gt;socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krävs att Folkhälsoinstitutet utvecklar indikatorer och statistik för&lt;br&gt;att nationellt kunna följa konsumtions- och skadeutvecklingen men också&lt;br&gt;att Folkhälsoinstitutet tar fram indikatorer som skall kunna användas i&lt;br&gt;kommunerna för att kunna se om verksamheten utvecklas i linje med&lt;br&gt;planen. Dessa indikatorer blir även viktiga instrument när det gäller att&lt;br&gt;framöver kunna följa upp mål och delmål i planen nationellt. I detta&lt;br&gt;arbete bör Folkhälsoinstitutet samarbeta med bl.a. landstingens samhälls-&lt;br&gt;medicinska enheter. Ett förslag angående hur uppföljning och utvärdering&lt;br&gt;av handlingsplanens mål skall gå till bör snarast och senast till den 1 juli&lt;br&gt;2001 tas fram av Folkhälsoinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Finansiering av handlingsplanen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: För att stödja genomförandet av de&lt;br&gt;intensifierade alkoholskadeförebyggande insatserna i enlighet med&lt;br&gt;den nationella handlingsplanen avser regeringen, under förutsättning&lt;br&gt;att riksdagen beslutar i enlighet med vad regeringen föreslagit i&lt;br&gt;budgetpropositionen, att sammanlagt avsätta 450 miljoner kronor&lt;br&gt;under åren 2001-2003 för planens genomförande. Av dessa medel&lt;br&gt;avsätts 300 miljoner kronor för förstärkta insatser i kommunerna.&lt;br&gt;Länsstyrelsen anvisar medel till kommunerna efter direktiv som&lt;br&gt;utarbetas av regeringen. Resterande 150 miljoner kronor skall&lt;br&gt;användas till ett ökat stöd till utvecklat internationellt samarbete,&lt;br&gt;frivilligorganisationer, forskning, kompetensutveckling, finansiering&lt;br&gt;av de uppdrag som föreslagits och för kostnader i samband med&lt;br&gt;genomförandet av planen, opinionsbildning, metodutveckling, upp-&lt;br&gt;följning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Genom förslagen till insatser i&lt;br&gt;denna proposition sker en tydlig förskjutning av ansvaret från statlig till&lt;br&gt;kommunal nivå. Staten har inte längre samma möjlighet att begränsa&lt;br&gt;införseln, påverka försäljningen på restaurang eller på samma sätt som&lt;br&gt;tidigare reglera detaljhandelsförsäljningen av folköl. Därför måste&lt;br&gt;kommunerna ta ett ökat ansvar när det gäller begränsning av tillgången&lt;br&gt;av alkohol på lokal nivå, men också när det gäller att systematiskt ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbeta förebyggande strategier inom alla relevanta områden, vilket kräver&lt;br&gt;utökade ekonomiska resurser. Regeringen avser, under förutsättning att&lt;br&gt;riksdagen beslutar i enlighet med vad regeringen föreslagit i budget-&lt;br&gt;propositionen, att avsätta 300 miljoner kronor som stöd för utveckling av&lt;br&gt;den alkoholskadeförebyggande verksamheten i landets kommuner under&lt;br&gt;åren 2001-2003. Länsstyrelserna bör anvisa medel till kommunerna efter&lt;br&gt;ansökan från dessa enligt direktiv som utarbetas av regeringen. För att&lt;br&gt;täcka länsstyrelsernas administrationskostnader bedömer regeringen att&lt;br&gt;vissa medel behöver tas i anspråk för detta. Regeringen förväntar sig att&lt;br&gt;kommunerna tydliggör sitt ansvar, förstärker sin samordning och&lt;br&gt;intensifierar sina insatser inom de områden som utpekas i denna&lt;br&gt;handlingsplan, så att ett samlat arbete utvecklas med tydlig politisk&lt;br&gt;ledning. Det handlar om insatser i skolan, i fritidsverksamheten, inom&lt;br&gt;socialtjänsten etc. Även inom primärvården, bama- och mödra-&lt;br&gt;hälsovården m.fl. verksamheter behöver insatserna förstärkas och sam-&lt;br&gt;ordnas. Det handlar också om att få samtliga kommuner att i den nya&lt;br&gt;situationen kartlägga och dokumentera utvecklingen av alkoholkon-&lt;br&gt;sumtionen och alkoholskadorna i kommunen och att med utgångspunkt i&lt;br&gt;en sådan kartläggning anta kommunala målinriktade och samordnade&lt;br&gt;alkoholpolitiska program för den lokala verksamheten. Kommunerna kan&lt;br&gt;exempelvis anställa samordnare för det kommunala alkoholskadeföre-&lt;br&gt;byggande arbetet för att få igång en prioritering av detta arbete. Verk-&lt;br&gt;samheter som innebär bättre samverkan mellan olika aktörer bör&lt;br&gt;prioriteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tio miljoner ytterligare utöver befintligt stöd avsätts för att stimulera&lt;br&gt;frivilligorganisationemas verksamhet. De står för viktiga insatser som&lt;br&gt;bör förstärkas. Deras arbete utgör ett komplement till samhällets insatser&lt;br&gt;och de arbetar ofta både med opinionsbildning och stödjande insatser. Nu&lt;br&gt;gäller det att mobilisera alla krafter och frivilligorganisationema utgör&lt;br&gt;nyckelgrupper och är ofta innovatörer när det gäller utveckling av de&lt;br&gt;förebyggande insatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare avses femtio miljoner kronor fördelas till kompetensutveckling&lt;br&gt;för personal inom vården och personal som arbetar med förebyggande&lt;br&gt;insatser. De olika yrkesgrupper som idag finns inom skolan, social-&lt;br&gt;tjänsten, fritidsverksamheten, primärvården, bam- och mödrahälso-&lt;br&gt;vården, m.fl. verksamheter behöver fortbildning och kompetensutveck-&lt;br&gt;ling inom det alkoholskadeförebyggande området. De flesta som arbetar&lt;br&gt;inom de nämnda områdena har ingen eller liten utbildning i alkohol-&lt;br&gt;skadeförebyggande arbete eller är helt självlärda. Socialstyrelsen skall få&lt;br&gt;i uppdrag att tillsammans med Folkhälsoinstitutet utforma ett förslag till&lt;br&gt;program för ett nationellt stöd till en sådan kunskaps- och kompetens-&lt;br&gt;utveckling över hela landet. Fortbildningen bör sedan erbjudas över hela&lt;br&gt;landet och vara relativt omfattande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjugo miljoner kronor bör också avsättas till förstärkt alkohol-&lt;br&gt;forskning. I det läge alkoholpolitiken för närvarande befinner sig, är&lt;br&gt;forskningsfrågorna av vital betydelse. Eftersom en försvagning av vissa&lt;br&gt;delar av de alkoholpolitiska instrumenten är ett faktum, så måste de&lt;br&gt;ersättas av intensifierade preventiva insatser på andra områden. Ett&lt;br&gt;grundläggande problem är emellertid att kunskaperna om vilka metoder,&lt;br&gt;som är effektiva, är bristfälliga. Därför är det angeläget att få igång en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förstärkt forskning kring effekter av preventiva insatser på skilda nivåer.&lt;br&gt;Det är också viktigt att prioritera forskning som på olika sätt syftar till att&lt;br&gt;följa utvecklingen av alkoholskador och alkoholprevention. Exempel på&lt;br&gt;teman för sådan forskning är hur de förändrade förutsättningarna kommer&lt;br&gt;att förändra konsumtionsmönstret, eller fördjupade studier av alkohol-&lt;br&gt;konsumtionens utveckling i olika målgrupper och olika alkoholkulturer.&lt;br&gt;Speciellt viktigt blir det att studera ungdomars alkoholvanor och studera&lt;br&gt;hur deras attityder och beteenden utvecklas, sprids och påverkas av olika&lt;br&gt;faktorer. Forskningen bör främst förstärkas på de beteende- och samhälls-&lt;br&gt;vetenskapliga områdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Femtio miljoner kronor avsätts till information och opinionsbildning på&lt;br&gt;nationell nivå. Det gäller här främst att genom opinionsbildning och&lt;br&gt;riktad information öka människors individuella ansvarstagande. Insatser&lt;br&gt;som syftar till att öka kunskapen om individuella risknivåer när det gäller&lt;br&gt;alkohol eller öka allmänhetens medvetenhet om de skador som för hög&lt;br&gt;alkoholkonsumtion orsakar individer, familjer och samhälle är exempel&lt;br&gt;på detta. Opinionsbildningen på nationell nivå bör samordnas och&lt;br&gt;utformas så att den fungerar som ett stöd för det lokala alko-&lt;br&gt;holskadeförebyggande arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fem miljoner kronor avsätts för de uppdrag som i planen ålagts olika&lt;br&gt;myndigheter. Det gäller Folkhälsoinstitutet, Socialstyrelsen, Vägverket,&lt;br&gt;Arbetslivsinstitutet m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Femton miljoner kronor avsätts under treårsperioden för övriga&lt;br&gt;kostnader som är förknippade med den kommitté som föreslås, dvs. för&lt;br&gt;genomförandet av planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2. Sammanfattning av finansieringsförslagen&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2003&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alkohol- och nar-&lt;br&gt;kotikapolitiska&lt;br&gt;åtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 milj .kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 milj, kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125 milj, kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till ut-&lt;br&gt;veckling av socialt&lt;br&gt;arbete m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 milj, kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 milj, kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 milj, kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125 milj, kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150 mil. kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175 milj, kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Myndigheter, organisationer m.fl. som kommit in&lt;br&gt;med synpunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Alingsås kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholproblematikers Riksorganisation, ALRO 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allas Ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alna-Riks&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blåbandsrörelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bromma stadsdelsförvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Degerfors kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Drogförebyggama i Stockholms län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eskilstuna kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkhälsoinstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fria Sällskapen Länkarnas Samorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen Fruktdrycker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen Svensk Företagsvård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hela Människan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IOGT-NTO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JANTI-gruppen i Järfälla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiedepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen i Göteborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnoforum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnoorganisationernas samarbetsråd i alkohol- och narkotikafrågor,&lt;br&gt;KS AN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget i Värmland, Folkhälsan Värmland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LP-verksamhetens Ideella Riksförening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lunds universitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länkens Kamratförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Blekinge län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Dalarna län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Hallands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Jämtlands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Jönköpings län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Skåne län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Uppsala län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Västerbottens län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Västemorrlands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Västmanlands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Västra Götaland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Östergötland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malmö stad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mentor Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motorföramas Helnykterhetsförbund, MHF&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nässjö socialförvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ockerö kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Region Skåne&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet för Behandlingshem, RFB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet för förstärkt familjevård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet Föräldraföreningen mot Narkotika, FMN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksföreningen för alkoholmottagningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsmedicin Göteborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsmedicin Gävleborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförvaltningen i Lund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms universitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Föreningen för Alkohol- och Drogforskning, SAD&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Narkomanvårdsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Blåbandsungdom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Landsråd för alkohol- och narkotikafrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Lärares Nykterhetsförbund, SLN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trelleborgs kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Umeå kommun, socialtjänsten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomens Nykterhetsförbund, UNF&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verdandi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Wikman, Sune&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Österåkers kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Myndigheter, organisationer m.fl. som deltagit vid&lt;br&gt;remissammanträden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Alingsås kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholproblematikers Riksorganisation, ALRO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alna-Riks&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arboga kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bromma kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De Fria Sällskapen Länkarnas Samorganisation, DFSL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Degerfors kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIANOVA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eskilstuna kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finspång kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forshaga kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen Fruktdrycker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hela Människan-DKSN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hudiksvall kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IOGT-NTO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Järfälla kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jönköpings kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminellas Revansch i Samhället, KRIS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnoforum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnoorganisationernas samarbetsråd i alkohol- och narkotikafrågor,&lt;br&gt;KSAN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Linköpings kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelshandlareförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LP-verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luleå kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lunds kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länkarnas Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länkens kamratförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malmö kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motorföramas Helnykterhetsförbund, MHF&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nässjö kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ockelbo kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pripps Ringnes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet för behandlingshem, RFB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelsberoende, RFHL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet Föräldraföreningen mot narkotika, FMN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet mot alkohol- och narkotikamissbruk, RFMA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SMART&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sprit- &amp;amp; Vinleverantörsföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Akademikers Nykterhetsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bryggareföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Narkomanvårdsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Blåbandsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Blåbandsungdom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Invandrare mot Narkotika, SIMON&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Landsråd för Alkohol- och Narkotikafrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Lärares Nykterhetsförbund, SLN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Polismäns Helnykterhetsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systembolaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trelleborg kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Umeå kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomens Nykterhetsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verdandi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vimmerby kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vita Bandets Riksförening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Öckerö kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Örnsköldsvik kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Redovisning av olika frivilligorganisationers m.fl.&lt;br&gt;verksamheter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika frivilligorganisationer gör viktiga samhällsinsatser på det alkohol-&lt;br&gt;skadeförebyggande området. Nedan följer en kort genomgång av deras&lt;br&gt;olika verksamheter och vad de enligt egna uppgifter kan bidra med under&lt;br&gt;den kommande planperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) är&lt;br&gt;ett informationsorgan i alkohol- och narkotikafrågor med organisationer&lt;br&gt;som medlemmar. Med en god förankring i forskningen är CAN en&lt;br&gt;kunskapsbank med uppgift att tillhandahålla och sprida saklig&lt;br&gt;information. Genom nära kontakt med forskare och andra&lt;br&gt;kunskapsproducenter framställer CAN olika former av material och&lt;br&gt;tillhandahåller kunskap via många olika kanaler såsom kurser,&lt;br&gt;konferenser, bibliotek, försäljning och frågeservice. Samarbetet med&lt;br&gt;medlemsorganisationerna ägnas speciellt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CAN har tre huvudarbetsuppgifter. En består i att förmedla basfakta&lt;br&gt;om droger. Den andra är att samlat följa missbruksutvecklingen, göra&lt;br&gt;egna undersökningar och sprida information om förändringar på&lt;br&gt;drogområdet. CAN:s tredje ansvarsområde är att vara ett serviceorgan för&lt;br&gt;folkrörelser och organisationer i deras droginformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alna-Riks samordnar verksamheten mellan de regionala Alna-råden&lt;br&gt;runt om i Sverige. Alna finns på arbetsplatserna och är ett samarbets-&lt;br&gt;organ på alkohol- och drogområdet mellan arbetsmarknadens parter. De&lt;br&gt;hjälper arbetsplatser att utveckla heltäckande drogförebyggande program&lt;br&gt;och de har bl.a. utvecklat en strategi för att lära människor inom arbets-&lt;br&gt;livet vad som ur hälsosynpunkt är en riskfri alkoholkonsumtion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alna kan bidra med särskilda insatser som t.ex. att fortsätta med&lt;br&gt;utbildningsinsatser på ungdomstäta arbetsplatser. Alna kan vidare bidra&lt;br&gt;med undersökningar för att se om det finns förändringar i missbruk på&lt;br&gt;arbetsplatserna och utifrån resultaten diskutera fram en gemensam meto-&lt;br&gt;dik i att förebygga alkohol- och drogproblem i första hand på ungdoms-&lt;br&gt;täta arbetsplatser. Alla typer av skolor omfattas i huvudsak av arbets-&lt;br&gt;miljölagen, därför bör Ainas arbete bedrivas även på gymnasie- och hög-&lt;br&gt;skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholproblematikernas Riksorganisation (ALRO) är en klient-&lt;br&gt;organisation som arbetar för alkoholproblematiker och mot alkoholmiss-&lt;br&gt;bruk. Inom ALRO är det lokal- och kamratföreningar som utgör kärnan i&lt;br&gt;verksamheten. Genom att träffa kamrater med erfarenhet från missbruk&lt;br&gt;får man stöd och hjälp att komma ifrån sitt missbruk. Genom samarbete&lt;br&gt;med andra organisationer både på det lokala planet och riksplanet får&lt;br&gt;medlemmarna även annan hjälp och andra insikter. Medlemmarna har&lt;br&gt;också möjlighet att delta i olika kurser för att stärka sitt självförtroende&lt;br&gt;och få nya kunskaper. ALRO medverkar även i skolor och på arbetsplat-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blåbandsrörelsen arbetar utifrån kristen grund för personlig helnyk-&lt;br&gt;terhet. Rörelsen bedriver alkohol- och narkotikapolitiskt arbete i kommu-&lt;br&gt;ner och på nationell nivå. Just nu drivs en kampanj på temat ”Obruk -&lt;br&gt;bruk - missbruk” och en utbildningskampanj för ledare och personal som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetar med bam - Bam i farozonen. Man anordnar pastorsutbildning i&lt;br&gt;alkohol- och narkotikafrågor, erbjuder eftervård för rehabiliterade miss-&lt;br&gt;brukare. Man stödjer Blåbandsungdomen i arbetet med att utveckla verk-&lt;br&gt;samheten bland bam och ungdomar. Man vill också vidareutveckla arbe-&lt;br&gt;tet med olika invandrargruppen med modell från ett framgångsrikt arbete&lt;br&gt;i Stockholmsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Blåbandsungdom (SBU) erbjuder nykter fritid för bam och&lt;br&gt;ungdomar. Man medverkar aktivt till att skjuta upp alkoholdebuten bland&lt;br&gt;ungdomar och i opinions- och folkbildningsarbetet, t.ex. i form av skol-&lt;br&gt;projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SBU fungerar som motvikt i verksamheter där drogliberalism har stort&lt;br&gt;utrymme, t.ex. studentliv och idrottssammanhang. Man kan genom sin&lt;br&gt;kristna grand ge ungdomar möjlighet att diskutera livsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldraföreningen mot narkotikas (FMN) viktigaste uppgift är att&lt;br&gt;stötta föräldrar och andra anhöriga till narkotikamissbrakande bam med&lt;br&gt;enskilda samtal, rådgivning och vägledning så att de kan hjälpa sitt bam&lt;br&gt;tillbaka till ett drogfritt liv. Man arbetar också förebyggande på skolor&lt;br&gt;och arbetsplatser. FMN vill också bilda opinion mot droger för att främja&lt;br&gt;drogfrihet bland ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fria Sällskapen Länkarnas Samorganisation (FSLS) har ett hel-&lt;br&gt;täckande program för rehabilitering. De har alltid öppet för nya hjälp-&lt;br&gt;sökande som själva vill sluta med sitt missbruk. Man erbjuder olika akti-&lt;br&gt;viteter och gemenskap i länklokalema. Föreningens medlemmar har kun-&lt;br&gt;skaper som grundar sig på egna erfarenheter. FSLS genomför informa-&lt;br&gt;tionsaktiviteter där efterfrågan finns och där resurserna räcker till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen Fruktdrycker tillhör nykterhetsrörelsen och organiserar&lt;br&gt;medlemmar, andra organisationer och företag. De marknadsför alkohol-&lt;br&gt;fria drycker via kurser, konferenser och informationsmaterial och försö-&lt;br&gt;ker på olika sätt utveckla och stimulera konsumtionen av alkoholfria&lt;br&gt;dryckesaltemativ. Föreningen åtar sig att driva projekt som dels mobilise-&lt;br&gt;rar de som tillverkar, lanserar och distribuerar altemativ-&lt;br&gt;drycker/lättdrycker, dels genomför utbildning av restaurangpersonal om&lt;br&gt;alkoholfria drycker som alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hela Människan är en ekumenisk organisation för socialt arbete på&lt;br&gt;kristen grand. Man vill utifrån en kristen människosyn skapa förutsätt-&lt;br&gt;ningar för ett ökat socialt-diakonalt engagemang för särskilt utsatta män-&lt;br&gt;niskor. Organisationen ska ägna uppmärksamhet åt och motverka förhål-&lt;br&gt;landen i samhället vilka leder till och förvärrar mänsklig utsatthet. Hela&lt;br&gt;människan bidrar bl.a. med följande: Ria-verksamheten som arbetar med&lt;br&gt;social omsorg, motivation, vård, behandling, förebyggande arbete inom&lt;br&gt;drogområdet, Quintea-verksamheten som ger stöd till kvinnor med miss-&lt;br&gt;braksproblem, Linus-verksamheten som är en stödverksamhet för&lt;br&gt;bam/anhöriga till missbrukare, Livspuls-verksamheten som arbetar med&lt;br&gt;stödinsatser till psykiskt långtidssjukskrivna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IOGT-NTO är en helnykterhetsorganisation som arbetar såväl lokalt,&lt;br&gt;nationellt som internationellt. IOGT-NTO vill medverka i nationella,&lt;br&gt;regionala och lokala informations- och folkbildningssatsningar och i&lt;br&gt;genomförandet av lokala alkohol- och narkotikapreventiva projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom IOGT-NTO:s kontor i Bryssel, medlemskapet i Eurocare och&lt;br&gt;kontakter med EU:s institutioner kan deras kontakter och nätverk med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra länders frivilligorganisationer användas för att lyfta fram alkohol-&lt;br&gt;frågan på Europanivå. På nationell nivå vill organisationen genomföra&lt;br&gt;långsiktiga och målinriktade informations- och utbildningsinsatser rik-&lt;br&gt;tade till bam och ungdom, föräldrar m.fl., erbjuda fritidsverksamhet i&lt;br&gt;drogfri miljö och tillsammans med idrottsrörelsen genomföra den nyligen&lt;br&gt;påbörjade nationella kampanjen ”ATTITYD” - en kampanj för en alko-&lt;br&gt;holfri uppväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Järnvägsanställdas Helnykterhetsförbund arbetar med opinions-&lt;br&gt;bildning, information och friskvård med jämvägsanställda och deras när-&lt;br&gt;stående som målgrupp. De försöker att informera om behovet av trafik-&lt;br&gt;nykterhet, alkohol- och drogfria arbetsplatser för den målgrupp förbundet&lt;br&gt;har - jämvägsanställda och deras familjer. De erbjuder olika aktiviteter i&lt;br&gt;alkohol- och drogfri miljö, t.ex. semesterhem och har ”broderorganisa-&lt;br&gt;tioner” utomlands som man samarbetar med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnoorganisationernas samarbetsråds i alkohol- och narkotika-&lt;br&gt;frågor (KSAN) är en paraplyorganisation som fokuserar på det förebyg-&lt;br&gt;gande arbetet när det gäller alkohol- och narkotikafrågor för målgmppen&lt;br&gt;kvinnor och flickor. Deras arbete när det gäller alkohol utgår från ett&lt;br&gt;hälsoperspektiv. De anser det viktigt att flickor/kvinnor har en bred kun-&lt;br&gt;skap i alkoholfrågor, att attityder och värderingar tas upp till diskussion.&lt;br&gt;Rådets samarbete med studenthälsan och kårer inom universitet och hög-&lt;br&gt;skolor har varit en starkt bidragande orsak till KSAN:s engagemang när&lt;br&gt;det gäller unga kvinnors situation. KSAN arbetar sedan ett par år med ett&lt;br&gt;material kallat ”Grus och glitter” - handledning för tjejgruppsarbete. Det&lt;br&gt;används vid utbildning av olika personalgrupper. KSAN:s medlemsorga-&lt;br&gt;nisationer engagerar sig på olika sätt i arbetet, t.ex. genom samarbetet&lt;br&gt;med kvinnojourerna där tjejjoursverksamheten växer och utökas för när-&lt;br&gt;varande. Genom sitt samarbete med European Women's Lobby (EWL)&lt;br&gt;har KSAN goda möjligheter att nå andra kvinnoorganisationer inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnoforum. Sedan starten år 1988 har frågor kring kvinnor och&lt;br&gt;missbruk varit ett centralt tema vid Kvinnoforum, som arbetar med&lt;br&gt;information, utbildning, forskning, klientarbete och förändringsarbete för&lt;br&gt;att förbättra villkoren för kvinnor ur ett genderperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskapscentret Forskning och Praktik - Kvinnor och Missbruk - kan&lt;br&gt;genom sin nära knytning till både praktikemätverk som dagligen möter&lt;br&gt;missbrukande kvinnor och deras familjer och ett forskamätverk med&lt;br&gt;intresse för missbruk och behandling utifrån ett genderperspektiv utgöra&lt;br&gt;en viktig resurs. Man skulle som en nationell FoU-enhet kunna bidra med&lt;br&gt;sin kunskap i samband med utveckling av en nationell plan för missbru-&lt;br&gt;karvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LP-verksamhetens ideella riksförening bedriver missbrukarvård på&lt;br&gt;kristen grund. LP-verksamheten har mer än 30 års erfarenhet av arbete&lt;br&gt;bland utslagna och deras familjer. Verksamheten bidrar med vård och&lt;br&gt;behandlingsinsatser för missbrukare och deras anhöriga, ANT-undervis-&lt;br&gt;ning i skolor på de platser där det finns LP-arbete, tillhandahåller stöd-&lt;br&gt;personer till utsatta ungdomar och deras familjer samt arrangerar tema-&lt;br&gt;kvällar/föreläsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länkens kamratforbund bedriver kamratstödjande verksamhet och&lt;br&gt;sprider kunskap om alkoholens skadeverkningar. De vill bygga ut ett&lt;br&gt;fungerande kontaktnät med myndigheter, organisationer och andra sam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetspartners som sysslar med missbruksfrågor på riks- och lokalplanet&lt;br&gt;och utbilda och organisera medlemmar och anställda för att på bästa&lt;br&gt;möjliga sätt ta hand om behövande så att de kommer i från sitt missbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mentor bedriver drogförebyggande insatser bland bam och ungdomar.&lt;br&gt;Det är en självständig, politiskt och religiöst obunden insamlingsstiftelse.&lt;br&gt;Man vill vara till stöd, fungera som mentor för andra genom att driva&lt;br&gt;egna projekt och därigenom få kunskap om vad som fungerar och vad&lt;br&gt;som inte fungerar, stödja andra organisationers projekt, ge akademiker&lt;br&gt;och andra praktiker möjlighet att mötas och samarbeta för att utveckla det&lt;br&gt;förebyggande området, hjälpa företag att utveckla ett socialt engagemang&lt;br&gt;genom att bl.a. låta vuxna bli mentorer åt ungdomar, sprida resultaten av&lt;br&gt;pilotprojekten till stat, kommun och frivilligorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motormännens Helnykterhetsförbund (MHF) arbetar mot alkohol&lt;br&gt;och narkotika i trafiken - till lands, till sjöss och i luften och för en ökad&lt;br&gt;trafiksäkerhet. De kan bidra med alkoholupplysning och information om&lt;br&gt;alkohol &amp;amp; droger och bilkörning, upplevelsebaserade projekt som riktar&lt;br&gt;sig till bam och ungdomar både i skolan och på fritiden (festplatser,&lt;br&gt;pubar, restauranger), ge rattfylleriproblematiken en identitet så att männi-&lt;br&gt;skor i gemen uppfattar det som en vardagsangelägenhet, stimulera till&lt;br&gt;vård och behandling i samband med rattfylleridomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare (RFS) organiserar frivil-&lt;br&gt;liga samhällsarbetare. Medlemmarna har olika frivilliguppdrag som är&lt;br&gt;laganknutna, t.ex. kontaktpersoner/-familjer inom socialtjänsten, över-&lt;br&gt;vakare inom kriminalvården, stödpersoner inom psykiatrin, kontaktper-&lt;br&gt;soner och stödfamiljer inom lagen för stöd och service för vissa funk-&lt;br&gt;tionshindrade. RFS är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation&lt;br&gt;som genom opinionsbildande verksamhet och ideella insatser vill verka&lt;br&gt;för minskad utslagning och rätt till rehabilitering för alla. Förbundet&lt;br&gt;anser att lekmannens vardagskunskap är ett viktigt komplement till&lt;br&gt;tjänstemannens yrkeskunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Landsråd för alkohol- och narkotikafrågor (SLAN) är en&lt;br&gt;paraplyorganisation för nykterhetsrörelsens olika organisationer med en&lt;br&gt;samordnande funktion för rörelsen. De kan bidra med att samordna insat-&lt;br&gt;ser inom nykterhetsrörelsen, medverka i och genomföra utbildningar,&lt;br&gt;konferenser, samordna informationsinsatser m.m. Nykterhetsrörelsen har&lt;br&gt;runt 1 000 lokala föreningar runt om i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges lärares nykterhetsförbund (SLN) är verksamma inom skol-&lt;br&gt;och fritidssektorn och är en yrkessektion inom IOGT-NTO. De arbetar&lt;br&gt;med drogutbildning för alla som i sitt yrke arbetar med bam och ung-&lt;br&gt;domar. I Upplands Väsby har ett snart treårigt projekt genomförts,&lt;br&gt;DUVA - Drogfri uppväxt - vuxnas ansvar. SLN arbetar även drogpoli-&lt;br&gt;tiskt genom att anordna seminarier, framställa studiematerial och hjälpa&lt;br&gt;skolor att ta fram droghandlingsprogram. Man har också kontakt med&lt;br&gt;lärarhögskolor för att vara behjälplig vid utvecklingen av nya kurser som&lt;br&gt;ska ge lärarkandidaterna kunskaper om drogfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomens nykterhetsförbund (UNF) tillhör IOGT-NTO-rörelsen&lt;br&gt;och driver framför allt lokala skolprojekt. De kommer även fortsättnings-&lt;br&gt;vis koncentrera sig på att bedriva meningsfull föreningsverksamhet på så&lt;br&gt;många orter som möjligt och aktivt arbeta i skolan för att hjälpa och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stötta de lärare som behöver hjälp med metoder och fakta i ANT-under-&lt;br&gt;visningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verdandi gör genom sin breda socialpolitiska verksamhet insatser&lt;br&gt;även på det alkoholpolitiska och missbrukspreventiva området. Verk-&lt;br&gt;samheten spänner över hela fältet, från socialpolitisk opinionsbildning till&lt;br&gt;konkret stödverksamhet för enskilda missbrukare. Verdandi kommer&lt;br&gt;även fortsättningsvis att göra insatser på detta område och utveckla nya&lt;br&gt;verksamheter genom att förankra den tredje vägens alkoholpolitik i en&lt;br&gt;aktiv opinionsbildning för en social alkoholpolitik, delta i erfarenhets-&lt;br&gt;utbyte och utvecklingsarbete när det gäller vård och stödinsatser för&lt;br&gt;missbrukare mellan organisationen och samhället, utveckla stödinsatserna&lt;br&gt;för människor i riskzonen och på olika sätt utveckla och förstärka det&lt;br&gt;missbrukspreventiva och stödjande arbetet för missbrukare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vita Bandets Riksförening är en kvinnlig kristen nykterhetsorganisa-&lt;br&gt;tion, som också är internationell. Man driver bl.a. ett farmor/mormor-&lt;br&gt;projekt som går ut på att äldre kvinnor träffas med barnen i skolan, sam-&lt;br&gt;talar om livskvalitet utan droger och även ordnar uppföljning med föräld-&lt;br&gt;rarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 oktober 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, Östros, Messing,&lt;br&gt;Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lövdén, Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Engqvist&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 2000/01:20 Nationell handlingsplan för&lt;br&gt;att förebygga alkoholskador&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 60433, Stockholm 2000&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om huvudinriktningen av alkoholpolitiken (avsnitt 8.l).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om huvudinriktningen av alkoholpolitiken (avsnitt 8.l).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:SoU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2000-10-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-10-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2000-10-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-10-19 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>REG</kod>
<namn>Registrering</namn>
<datum>2000-10-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>70</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2000-11-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 05:25:43</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GO0320</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:19:35</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 05:25:43</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2000/01:SoU8</uppgift>
<ref_dok_id>GO01SoU8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SoU8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:20&lt;br/&gt;
Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:20 Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:20&lt;br/&gt;
Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:20 Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:20&lt;br/&gt;
Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:20 Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:20&lt;br/&gt;
Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:20 Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:20&lt;br/&gt;
Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:20 Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:20&lt;br/&gt;
Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:20 Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:20&lt;br/&gt;
Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:20 Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Chris Heister m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:20&lt;br/&gt;
Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:20 Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Chris Heister m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inger Segelström (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:20&lt;br/&gt;
Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:20 Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inger Segelström (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kenneth Johansson m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:20&lt;br/&gt;
Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:20 Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kenneth Johansson m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kerstin Heinemann m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:20&lt;br/&gt;
Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:20 Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kerstin Heinemann m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Gustafsson m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:20&lt;br/&gt;
Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:20 Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Gustafsson m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marietta de Pourbaix-Lundin  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:20&lt;br/&gt;
Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:20 Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marietta de Pourbaix-Lundin  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Nils-Erik Söderqvist  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:20&lt;br/&gt;
Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador</uppgift>
<ref_dok_id>GO02So28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:20 Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Nils-Erik Söderqvist  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>