2223843GO031502000/01150propproppropProposition 2000/01:150PropositionPropositionJustitiedepartementet15002001-08-30 00:00:002025-12-19 14:07:302001-01-01 00:00:00Likvidation av aktiebolag m.m. Prop. 2000/01:150digitaliseradhtmlskarvenhttps://data.riksdagen.se/dokument/GO03150/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GO03150https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GO03150
<h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition</h1>
<h1>2000/01:150</h1>
<h2>Likvidation av aktiebolag m.m.</h2><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03150/prop_200001__150-1.png" style="width:37pt;height:22pt;"/>
<p>Prop.</p>
<p>2000/01:150</p>
<p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p>
<p>Stockholm den 30 augusti 2001</p>
<p>Göran Persson</p>
<p>Thomas Bodström</p>
<p>(Justitiedepartementet)</p>
<h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2>
<p>I propositionen föreslås dels ändringar i aktiebolagslagens bestämmelser<br>om likvidation, dels nya bestämmelser för att komma till rätta med vissa<br>oseriösa förfaranden i aktiebolag.</p>
<p>Ändringarna i likvidationsbestämmelsema är en del av den pågående<br>översynen av aktiebolagslagen och syftar huvudsakligen till att förtydliga<br>dagens bestämmelser. Förslaget innehåller därutöver vissa nyheter. Bland<br>annat föreslås nya bestämmelser om vilket underlag som skall finnas<br>tillgängligt när bolagsstämman prövar en fråga om likvidation. Det<br>föreslås också en ny bestämmelse om vilka kvalifikationskrav som skall<br>gälla för en likvidator. Vissa förenklingar föreslås också beträffande<br>handläggningen av likvidationsärenden.</p>
<p>Propositionens förslag till åtgärder mot oseriösa förfaranden i<br>aktiebolag avser bland annat problemen med styrelselösa bolag och s.k.<br>målvakter. Det föreslås att ett bolag utan behörig styrelse skall kunna<br>förpliktas att gå i likvidation efter kortare tid än i dag. För att komma till<br>rätta med problemen med målvakter föreslås en straffsanktionerad<br>bestämmelse om att den som inte avser att ta del i den verksamhet som<br>ankommer på en styrelseledamot eller verkställande direktör inte utan<br>godtagbara skäl skall kunna utses till en sådan befattning.</p>
<p>I propositionen behandlas också frågor om vilseledande anmälningar i<br>registreringsärenden och missbruk av generalfullmakter. I den delen<br>föreslås en ny bestämmelse i aktiebolagslagen om att styrelsen inte far<br>överlåta ansvaret för bolagets organisation och förvaltning på någon<br>annan.</p>
<p>De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2002.</p>
<p>1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 150</p>
<h2>Innehållsförteckning</h2>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut..................................................................4</p>
<p>2 Lagtext...............................................................................................5</p>
<p>2.1 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen</p>
<p>(1975:1385).........................................................................5</p>
<p>2.2 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen</p>
<p>(1987:617).........................................................................24</p>
<p>2.3 Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672) 26</p>
<p>2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:543) om börs-</p>
<p>och clearingverksamhet.....................................................27</p>
<p>2.5 Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen</p>
<p>(1995:1554).......................................................................28</p>
<p>2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1479) om</p>
<p>kontoföring av finansiella instrument...............................29</p>
<p>3 Ärendet och dess beredning.............................................................30</p>
<p>4 Likvidation.......................................................................................31</p>
<p>4.1 Bakgrund...........................................................................31</p>
<p>4.2 Frivillig likvidation...........................................................31</p>
<p>4.2.1 Bolagsstämmans beslut om likvidation..........31</p>
<p>4.2.2 Förslag till beslut om likvidation....................32</p>
<p>4.3 Tvångslikvidation på grund av kapitalbrist m.m..............34</p>
<p>4.3.1 Allmänna utgångspunkter...............................34</p>
<p>4.3.2 Kontrollbalansräkningen.................................36</p>
<p>4.3.3 Styrelseledamöternas personliga</p>
<p>betalningsansvar..............................................43</p>
<p>4.3.4 Personligt betalningsansvar för andra än</p>
<p>styrelsens ledamöter........................................45</p>
<p>4.3.5 När skall det personliga betalningsansvaret</p>
<p>upphöra?..........................................................46</p>
<p>4.3.6 Den faktiska kapitaltäckningsgraden..............47</p>
<p>4.4 Tvångslikvidation på grund av aktieägares maktmiss-<br>bruk ...................................................................................51</p>
<p>4.5 Övriga grunder för tvångslikvidation................................52</p>
<p>4.6 Handläggningen av frågor om likvidation........................53</p>
<p>4.6.1 Uppdelningen av likvidationsärenden mellan</p>
<p>allmän domstol och Patent- och<br>registreringsverket...........................................53</p>
<p>4.6.2 Vissa handläggningsfrågor..............................54</p>
<p>4.7 Genomförandet av likvidationen.......................................56</p>
<p>4.7.1 Allmänt............................................................56</p>
<p>4.7.2 Ett förenklat likvidationsförfarande?..............56</p>
<p>4.7.3 Likvidatoms kvalifikationer............................58</p>
<p>4.7.4 Entledigande av likvidator..............................60</p>
<p>4.7.5 Förseningsavgifter...........................................60</p>
<p>4.8 Upplösning genom avregistrering.....................................61</p>
<p>4.9 Upplösning efter konkurs..................................................62</p>
<p>4.9.1 Frågor om rättskapacitet och partshabilitet.....62</p>
<p>4.9.2 Likvidation efter avslutad underskottskon-</p>
<p>kurs..................................................................62 Prop. 2000/01:150</p>
<p>4.9.3 Likvidation efter avslutad överskottskon-</p>
<p>kurs..................................................................63</p>
<p>5 Åtgärder mot oseriösa förfaranden i aktiebolag..............................65</p>
<p>5.1 Styrelselösa bolag..............................................................65</p>
<p>5.1.1 Problembilden.................................................65</p>
<p>5.1.2 Förkortade tidsfrister i likvidationsför-</p>
<p>farandet?..........................................................66</p>
<p>5.1.3 Tvångslikvidation trots anmälan om ny</p>
<p>styrelse?...........................................................68</p>
<p>5.1.4 Andra åtgärder................................................69</p>
<p>5.2 Generalfullmakter.............................................................74</p>
<p>5.3 S.k. målvakter....................................................................76</p>
<p>5.4 Åtgärder mot vilseledande anmälningar i</p>
<p>registreringsärenden..........................................................79</p>
<p>6 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser...................................80</p>
<p>7 Kostnader.........................................................................................81</p>
<p>8 Författningskommentar...................................................................81</p>
<p>8.1 Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen</p>
<p>(1975:1385).......................................................................81</p>
<p>8.2 Förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen</p>
<p>(1987:617).......................................................................121</p>
<p>8.3 Förslaget till lag om ändring i årsredovisningslagen</p>
<p>(1995:1554).....................................................................122</p>
<p>8.4 Övriga forslag till lagändringar.......................................123</p>
<p>Bilaga 1 Sammanfattning av Aktiebolagskommitténs delbetän-<br>kande Likvidation av aktiebolag (SOU 1999:36)................124</p>
<p>Bilaga 2 Författningsförslagen i delbetänkandet (SOU 1999:36)......132</p>
<p>Bilaga 3 Remissinstanser som yttrat sig över delbetänkandet<br>Likvidation av aktiebolag (SOU 1999:36)..........................147</p>
<p>Bilaga 4 Sammanfattning av Bulvanutredningens betänkande</p>
<p>Bulvaner och annat (SOU 1998:47)....................................148</p>
<p>Bilaga 5 Bulvanutredningens lagförslag (SOU 1998:47)..................158</p>
<p>Bilaga 6 Remissinstanser som yttrat sig över Bulvanutredningens<br>betänkande (SOU 1998:47).................................................160</p>
<p>Bilaga 7 Lagrådsremissens lagförslag................................................161</p>
<p>Bilaga 8 Lagrådets yttrande...............................................................185</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 augusti 2001.... 192</p>
<p>Rättsdatablad..........................................................................................193</p>
<h2>Förslag till riksdagsbeslut</h2>
<p>Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till</p>
<p>1. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),</p>
<p>2. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),</p>
<p>3. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),</p>
<p>4. lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet,</p>
<p>5. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),</p>
<p>6. lag om ändring i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella<br>instrument.</p>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<h2>2 Lagtext</h2>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p>
<h3>2.1 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen<br>(1975:1385)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (1975:1385)'</p>
<p>dels att 13 kap. skall upphöra att gälla,</p>
<p>dels att 3 kap. 4 §, 7 kap. 4 §, 8 kap. 3, 9 och 27 §§, 9 kap. 15 och<br>31 §§, 14 kap. 2 och 20 §§, 18 kap. 2, 4, 7 och 8 §§ samt 19 kap. 1 §<br>skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att det i lagen skall införas ett nytt kapitel, 13 kap., av följande<br>lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>3 kap.</p>
<h4>4/</h4>
<p>Aktiebrev skall ställas till viss man. Det får utlämnas endast till<br></p>
<p>aktieägare som är införd i aktieboken och först när full betalning erlagts<br>för den eller de aktier brevet lyder på. Vidare fordras</p>
<p>1. att bolaget registrerats, om aktien tecknats vid bolagets bildande,</p>
<p>2. att nyemission eller fondemission registrerats, om aktien tillkommit<br>på grund av emissionen, eller</p>
<p>3. att registrering skett enligt 5 kap. 14 §, om aktien tillkommit på<br>grund av utbyte eller nyteckning enligt 5 kap.</p>
<p>Aktiebrev skall undertecknas av<br>styrelsen eller enligt styrelsens full-<br>makt av bank. Namnteckning far<br>återges genom tryckning eller på<br>annat liknande sätt. Brevet skall<br>ange bolagets firma, ordnings-<br>nummer på den eller de aktier varå<br>brevet lyder, akties nominella<br>belopp och dagen för utfärdandet.<br>Kan när aktiebrev utges aktier av</p>
<p>Aktiebrev skall undertecknas av<br>styrelsen eller enligt styrelsens full-<br>makt av bank. Namnteckning far<br>återges genom tryckning eller på<br>annat liknande sätt. Brevet skall<br>ange bolagets firma, ordnings-<br>nummer på den eller de aktier varå<br>brevet lyder, akties nominella<br>belopp och dagen för utfärdandet.<br>Kan när aktiebrev utges aktier av</p>
<p>‘Omtryckt 1993:150.<br>Senaste lydelse av<br>13 kap. 1 § 1994:1826<br>13 kap.3 § 1995:1555<br>13 kap. 4 § 1993:1495<br>13 kap. 4 a § 2000:66<br>13 kap. 5 § 1993:1495<br>13 kap. 5 a § 1993:1495<br>13 kap. 5 b § 1993:1495<br>13 kap. 6 § 1994:1826<br>13 kap. 6 a § 1995:1555<br><sup>2</sup> Senaste lydelse 2000:32.</p>
<p>13 kap. 7 § 1995:1620</p>
<p>13 kap. 9 § 1995:1555</p>
<p>13 kap. 12 § 1999:1088</p>
<p>13 kap. 14 § 1998:760</p>
<p>13 kap. 15 § 1998:760</p>
<p>13 kap.17 § 1994:1826</p>
<p>13 kap. 19 § 1994:1826</p>
<p>13 kap. 20 § 1996:771.</p>
<p>olika slag finnas enligt bolags-<br>ordningen, skall aktieslaget anges i<br>brevet. Om bolagsordningen inne-<br>håller förbehåll enligt 1 § sjätte<br>stycket, 3 §, 8 § eller 6 kap. 8 §,<br>skall tydlig uppgift om detta tas in i<br>brev på aktie som avses med<br>förbehållet. Uppgiften kan ges i<br>förkortad form. Förkortningsformer<br>fastställs av regeringen eller myn-<br>dighet som regeringen bestämmer.</p>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>olika slag finnas enligt bolags-<br>ordningen, skall aktieslaget anges i<br>brevet. Om bolagsordningen inne-<br>håller förbehåll enligt 1 § fjärde<br>stycket, 3 §, 8 § eller 6 kap. 8 §,<br>skall tydlig uppgift därom intagas i<br>brev på aktie som avses med<br>förbehållet. Uppgiften kan ges i<br>förkortad form. Förkortningsformer<br>fastställes av regeringen eller myn-<br>dighet som regeringen bestämmer.</p>
<p>När utbetalning görs vid inlösning av aktie eller minskning av dess<br>nominella belopp eller vid skifte av bolagets tillgångar, skall aktiebrevet<br>förses med påskrift om utbetalningen. Påskrift skall även göras så snart<br>det kan ske när aktie dragits in utan återbetalning. En påskrift skall också<br>göras när det nominella beloppet har ändrats, dock inte när ändringen<br>görs på grund av beslut om att aktiekapitalet skall vara bestämt i annan<br>valuta än tidigare.</p>
<p>Aktiebrev, som i samband med dödning eller vid utbyte utges i stället<br>för annat, skall innehålla uppgift därom. Utbytes aktiebrev mot ett eller<br>flera andra aktiebrev skall det äldre aktiebrevet jämte därtill hörande<br>kupongark makuleras på betryggande sätt.</p>
<p>Emissionsbevis samt skuldebrev och optionsbevis, som avses i 5 kap.,<br>skall undertecknas på sätt som anges i andra stycket.</p>
<h4>7 kap.</h4>
<p>4/</p>
<p>Aktiebolag far</p>
<p>1. förvärva egna aktier för vilka ersättning inte skall betalas,</p>
<p>2. förvärva egna aktier som ingår i en affärsrörelse som bolaget<br>övertar,</p>
<p>3. lösa in egna aktier enligt 3. lösa in egna aktier enligt</p>
<p>13 kap. 3 f, och 13 kap. 21 §, och</p>
<p>4. på auktion ropa in egna aktier som har utmätts för bolagets fordran.</p>
<h4>8 kap.</h4>
<p>3§<sup>4</sup></p>
<p>Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av<br>bolagets angelägenheter.</p>
<p>Styrelsen skall se till att bolagets organisation är utformad så att<br>bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden<br>i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.</p>
<p>Styrelsen skall i skriftliga instruktioner ange arbetsfördelningen mellan<br>å ena sidan styrelsen och å andra sidan den verkställande direktören och<br>de andra organ som styrelsen inrättar.</p>
<p>Styrelsens ansvar och tillsyns-</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 2000:66.</p>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse 1998:760.<br></p>
<p>skyldighet kan inte överlåtas på Prop. 2000/01:150<br>någon annan.</p>
<p>9§<sup>5</sup></p>
<p>Den som är underårig eller i konkurs eller som har en förvaltare enligt</p>
<p>11 kap. 7 § föräldrabalken kan inte vara styrelseledamot. Att detsamma<br>gäller den som har näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om<br>näringsförbud.</p>
<p>Till styrelseledamot får inte utan<br>godtagbara skäl utses någon som<br>inte avser att ta del i sådan<br>verksamhet som enligt denna lag<br>ankommer på styrelsen.</p>
<p>27 §<sup>6</sup></p>
<p>Den som är underårig eller i konkurs eller som har en förvaltare enligt</p>
<p>11 kap. 7 § föräldrabalken kan inte vara verkställande direktör. Att<br>detsamma gäller den som har näringsförbud följer av 6 § lagen<br>(1986:436) om näringsförbud.</p>
<p>Till verkställande direktör får<br>inte utan godtagbara skäl utses<br>någon som inte avser att ta del i<br>sådan verksamhet som enligt denna<br>lag ankommer på den verk-<br>ställande direktören.</p>
<h4>9 kap.</h4>
<p>15 §<sup>7</sup></p>
<p>Kallelsen skall innehålla ett förslag till dagordning för bolagsstämman.<br>I förslaget till dagordning skall styrelsen tydligt ange de ärenden som<br>skall behandlas vid bolagsstämman. Ärendena skall vara numrerade.</p>
<p>Det huvudsakliga innehållet i varje framlagt förslag skall anges, om<br>förslaget inte rör en fråga av mindre betydelse för bolaget. Avser ett</p>
<p>ärende ändring av bolagsordningen,<br>förslaget till ändring alltid anges.</p>
<p>Särskilda bestämmelser om<br>innehållet i kallelser finns i 2 §<br>detta kapitel, i 4 kap. 4 § andra<br>stycket, 5 kap. 3 § och 6 kap. 2 §<br>samt i 6 § lagen (1986:464) om<br>vissa riktade emissioner i<br>aktiemarknadsbolag m.m.</p>
<p>skall det huvudsakliga innehållet i</p>
<p>Särskilda bestämmelser om<br>innehållet i kallelser finns i 2 §<br>detta kapitel, i 4 kap. 4 § andra<br>stycket, 5 kap. 3 §, 6 kap. 2 §,<br>7 kap. 12 och 21 §§ och 13 kap.<br>4 § samt i 6 och 7 ££ lagen<br>(1987:464) om vissa riktade emissioner<br>i aktiemarknadsbolag m.m.</p>
<p><sup>5</sup> Senaste lydelse 1998:760.</p>
<p><sup>6</sup> Senaste lydelse 1998:760.</p>
<p><sup>7</sup> Senaste lydelse 1998:760.</p>
<p>31 §<sup>8</sup></p>
<p>I följande fall är ett beslut om ändring av bolagsordningen giltigt<br>endast om det har biträtts av samtliga aktieägare som är närvarande vid<br>bolagsstämman och dessa tillsammans företräder minst nio tiondelar av<br>samtliga aktier i bolaget, nämligen om beslutet när det gäller redan<br>utgivna aktier innebär att</p>
<p>1. aktieägarnas rätt till bolagets 1. aktieägarnas rätt till bolagets</p>
<p>vinst eller övriga tillgångar mins- vinst eller övriga tillgångar mins-<br>kas genom en bestämmelse enligt kas genom en bestämmelse enligt<br>12 kap. 1 § andra stycket, 12 kap. 1 § tredje stycket,</p>
<p>2. rätten att förvärva aktier i bolaget inskränks genom ett förbehåll en-<br>ligt 3 kap. 3 §, eller</p>
<p>3. rättsförhållandet mellan aktier rubbas.</p>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>13 kap. Likvidation och konkurs</p>
<p>Frivillig likvidation</p>
<p>Bolagsstämmans beslut om likvidation</p>
<p>1 § Bolagsstämman kan besluta att bolaget skall gå i likvidation.</p>
<p>Förslag till beslut</p>
<p>2 § Om bolagsstämman skali pröva en fråga om likvidation, skall<br>styrelsen eller, om förslaget väcks av någon annan, förslagsställaren<br>upprätta ett förslag till beslut.</p>
<p>I förslaget till beslut skall följande uppgifter anges:</p>
<p>1. skälen för att bolaget skall gå i likvidation och vilka alternativ till<br>likvidation som finns,</p>
<p>2. från vilken dag beslutet om likvidation föreslås gälla,</p>
<p>3. den beräknade tidpunkten för skifte,</p>
<p>4. skifteslikvidens beräknade storlek, samt</p>
<p>5. i förekommande fall, vem som föreslås till likvidator.</p>
<p>3 § Om årsredovisningen inte skall behandlas på bolagsstämman, skall<br>följande handlingar fogas till förslaget till beslut:</p>
<p>1. en kopia av den årsredovisning som innehåller de senast fastställda<br>balans- och resultaträkningarna, försedd med en anteckning om bolags-<br>stämmans beslut om bolagets vinst eller förlust,</p>
<p>2. en kopia av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser,</p>
<p>3. en av styrelsen undertecknad redogörelse för sådana händelser av<br>väsentlig betydelse för bolagets ställning som har inträffat efter det att<br>årsredovisningen lämnades, samt</p>
<p>4. ett yttrande från bolagets revisor över den redogörelse som avses i 3.</p>
<p>Senaste lydelse 1998:760.</p>
<p>Kallelsens innehåll</p>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>4 § Kallelsen till bolagsstämman skall ange det huvudsakliga innehållet i<br>förslaget till beslut om likvidation.</p>
<p>Tillhandahållande av förslaget till beslut</p>
<p>5 § Förslaget till beslut om likvidation, i förekommande fall tillsammans<br>med handlingar som avses i 3 §, skall hållas tillgängligt för aktieägarna<br>under minst två veckor före den bolagsstämma där frågan om likvidation<br>skall prövas. Kopior av handlingarna skall genast sändas till den<br>aktieägare som begär det och uppger sin postadress.</p>
<p>Handlingarna skall läggas fram på stämman.</p>
<p>Majoritetskrav</p>
<p>6 § Ett beslut av bolagsstämman om likvidation är giltigt om det har<br>biträtts av aktieägare med mer än hälften av de avgivna rösterna. Vid lika<br>röstetal är beslutet giltigt om det biträds av ordföranden.</p>
<p>Första stycket gäller inte, om annat föreskrivs i bolagsordningen. Även<br>om det i bolagsordningen föreskrivs kvalificerad majoritet för beslut om<br>likvidation, fattas dock ett sådant beslut med sådan majoritet som anges i<br>första stycket, när det finns grund för tvångslikvidation enligt 10, 11 eller<br>16 §.</p>
<p>Registrering</p>
<p>7 § Bolagsstämmans beslut om likvidation skall genom stämmans<br>försorg genast anmälas för registrering.</p>
<p>Tidpunkt då beslutet om likvidation börjar gälla</p>
<p>8 § Bolagsstämmans beslut om likvidation gäller omedelbart eller från<br>och med den dag bolagsstämman bestämmer. Om inte bolagsordningen<br>föreskriver en senare dag, får dagen inte sättas senare än det närmast<br>följande räkenskapsårets första dag. När det finns grund för tvångs-<br>likvidation enligt 10, 11 eller 16 §, gäller beslutet alltid omedelbart.</p>
<h4>Allmänt om tvångslikvidation</h4>
<p>9 § I 10 § finns bestämmelser om att registreringsmyndigheten i vissa fall<br>skall besluta om likvidation. I 11, 16, 20, 49 och 50 §§ finns<br>bestämmelser om att rätten i vissa fall skall besluta om likvidation.</p>
<p>Registreringsmyndighetens och rättens beslut skall registreras.</p>
<h4>Tvångslikvidation på grund av registreringsmyndighetens beslut</h4>
<p>10 § Registreringsmyndigheten skall besluta att bolaget skall gå i<br>likvidation, om</p>
<p>1. bolaget inte på föreskrivet sätt har kommit in med anmälan till Prop. 2000/01:150<br>registreringsmyndigheten om sådan behörig styrelse, verkställande</p>
<p>direktör, särskild delgivningsmottagare eller revisor som skall finnas<br>enligt denna lag,</p>
<p>2. bolaget inte till registreringsmyndigheten har kommit in med års-<br>redovisning och revisionsberättelse enligt 8 kap. 3 § första stycket<br>årsredovisningslagen (1995:1554) eller, i förekommande fall, koncern-<br>redovisning och koncemrevisionsberättelse enligt 8 kap. 16 § samma lag<br>inom elva månader från räkenskapsårets utgång,</p>
<p>3. bolaget efter beslut om att aktiekapitalet skall vara bestämt i kronor i<br>stället för i euro har ett registrerat aktiekapital eller minimikapital som<br>inte står i överensstämmelse med 1 kap. 3 § andra stycket och bolaget<br>inte inom sex månader från det att beslutet fick verkan har anmält<br>nödvändiga beslut om ändring i bolagsordningen och om ökning av<br>aktiekapitalet för registrering, eller</p>
<p>4. bolaget på grund av bestämmelserna i 7 kap. 5 eller 10 § är skyldigt<br>att sätta ned aktiekapitalet till ett belopp som understiger lägsta tillåtna<br>aktiekapital enligt 1 kap. 3 §.</p>
<p>Beslut om likvidation skall dock inte meddelas, om likvidations-<br>grunden har upphört under ärendets handläggning hos registrerings-<br>myndigheten och avgift som har påförts enligt 25 § har betalats.</p>
<p>En fråga om likvidation enligt första stycket prövas av registre-<br>ringsmyndigheten självmant eller på ansökan av styrelsen, en styrelse-<br>ledamot, den verkställande direktören, en aktieägare, en borgenär eller, i<br>fall som avses i första stycket 1, någon annan vars rätt är beroende av att<br>det finns någon som kan företräda bolaget.</p>
<p>Beslutet om likvidation gäller omedelbart.</p>
<h4>Tvångslikvidation på grund av bestämmelse i bolagsordningen</h4>
<p>11 § Rätten skall besluta att bolaget skall gå i likvidation, om bolaget<br>enligt bolagsordningen är skyldigt att gå i likvidation.</p>
<p>En fråga om likvidation enligt första stycket prövas på anmälan av<br>registreringsmyndigheten eller på ansökan av styrelsen, en styrelse-<br>ledamot, den verkställande direktören eller en aktieägare.</p>
<p>Beslutet om likvidation gäller omedelbart.</p>
<h4>Tvångslikvidation på grund av kapitalbrist, m.m.</h4>
<p>Skyldighet att upprätta kontrollbalansräkning</p>
<p>12 § Styrelsen skall genast upprätta och låta bolagets revisor granska en<br>kontrollbalansräkning</p>
<p>1. när det finns skäl att anta att bolagets eget kapital, beräknat enligt</p>
<p>13 §, understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, eller</p>
<p>2. när det vid verkställighet enligt 4 kap. utsökningsbalken har visat<br>sig att bolaget saknar utmätningsbara tillgångar.</p>
<p>10</p>
<p>Kontrollbalansräkningens innehåll</p>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>13 § En kontrollbalansräkning skall upprättas enligt tillämplig lag om<br>årsredovisning. Vid beräkningen av det egna kapitalets storlek får<br>följande justeringar göras.</p>
<p>1. Tillgångar far tas upp till ett högre värde och avsättningar och<br>skulder tas upp till ett lägre värde än i den ordinarie redovisningen, om<br>de värderingsprinciper som används vid upprättande av kontrollbalans-<br>räkningen är förenliga med god redovisningssed. Pensionsåtaganden som<br>enligt 8 a § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelser m.m.<br>har redovisats under en delpost under rubriken Avsättningar för<br>pensioner och liknande förpliktelser får dock inte tas upp till lägre belopp<br>än vad som är tillåtet enligt 7 § samma lag.</p>
<p>2. Tillgångar far redovisas till nettoförsäljningsvärdet.</p>
<p>3. Skulder på grund av statligt stöd för vilket återbetalningsskyldig-<br>heten är beroende av bolagets ekonomiska ställning behöver inte<br>redovisas, om stödet, i händelse av konkurs eller likvidation, skall betalas<br>tillbaka först sedan övriga skulder har betalats.</p>
<p>Obeskattade reserver skall delas upp på eget kapital och uppskjuten<br>skatteskuld.</p>
<p>Justeringar enligt första och andra styckena skall redovisas särskilt.</p>
<p>Kontrollbalansräkningen skall undertecknas av styrelsen.</p>
<p>Första kontrollstämman</p>
<p>14 § Om kontrollbalansräkningen visar att bolagets eget kapital<br>understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, skall styrelsen<br>snarast möjligt utfårda kallelse till en bolagsstämma som skall pröva om<br>bolaget skall gå i likvidation (första kontrollstämman). I fråga om<br>beslutsunderlag och kallelse skall bestämmelserna i 2-5 §§ tillämpas.</p>
<p>Kontrollbalansräkningen och ett yttrande av revisorn över denna skall<br>läggas fram på stämman.</p>
<p>Andra kontrollstämman</p>
<p>15 § Om den kontrollbalansräkning som har lagts fram vid den första<br>kontrollstämman inte utvisar att det egna kapitalet, beräknat enligt 13 §,<br>vid tiden för stämman uppgick till minst det registrerade aktiekapitalet<br>och stämman inte har beslutat att bolaget skall gå i likvidation, skall<br>bolagsstämman inom åtta månader från den första kontrollstämman på<br>nytt pröva frågan om bolaget skall gå i likvidation (andra kontroll-<br>stämman). I fråga om beslutsunderlag och kallelse skall bestämmelserna<br>i 2-5 §§ tillämpas.</p>
<p>Styrelsen skall inför den andra kontrollstämman upprätta en ny<br>kontrollbalansräkning enligt 13 § och låta bolagets revisor granska den.<br>Den nya kontrollbalansräkningen och ett yttrande av revisorn över denna<br>skall läggas fram på stämman.</p>
<p>11</p>
<p>Beslut om tvångslikvidation Prop. 2000/01:150</p>
<p>16 § Rätten skall besluta att bolaget skall gå i likvidation, om</p>
<p>1. någon andra kontrollstämma inte hålls inom den tid som anges i</p>
<p>15 § första stycket, eller</p>
<p>2. den kontrollbalansräkning som har lagts fram vid den andra<br>kontrollstämman inte har granskats av bolagets revisor eller inte utvisar<br>att det egna kapitalet, beräknat enligt 13 §, vid tiden för stämman<br>uppgick till minst det registrerade aktiekapitalet och stämman inte har<br>beslutat att bolaget skall gå i likvidation.</p>
<p>I fall som avses i första stycket skall styrelsen ansöka hos rätten om<br>beslut om likvidation. Ansökan skall göras inom två veckor från den<br>andra kontrollstämman eller, om en sådan inte har hållits, från den<br>tidpunkt då den senast skulle ha hållits. Frågan om likvidation kan även<br>prövas på ansökan av en styrelseledamot, den verkställande direktören,<br>en revisor i bolaget eller en aktieägare.</p>
<p>Beslut om likvidation skall inte meddelas, om det under ärendets<br>handläggning vid tingsrätten visas att bolagsstämman har fastställt en<br>kontrollbalansräkning som utvisar att det egna kapitalet uppgår till minst<br>det registrerade aktiekapitalet.</p>
<p>Beslutet om likvidation gäller omedelbart.</p>
<p>Personligt betalningsansvar för bolagets företrädare</p>
<p>17 § Om styrelsen har underlåtit att</p>
<p>1. i enlighet med 12 § upprätta och låta bolagets revisor granska en<br>kontrollbalansräkning enligt 13 §,</p>
<p>2. i enlighet med 14 § sammankalla en första kontrollstämma,</p>
<p>3. i enlighet med 16 § ansöka hos rätten om att bolaget skall gå i<br>likvidation,</p>
<p>svarar styrelsens ledamöter solidariskt för de förpliktelser som upp-<br>kommer för bolaget under den tid som underlåtenheten består.</p>
<p>Den som med vetskap om styrelsens underlåtenhet handlar på bolagets<br>vägnar svarar solidariskt med styrelsens ledamöter för de förpliktelser<br>som därigenom uppkommer för bolaget.</p>
<p>Ansvaret enligt första och andra styckena gäller inte för den som visar<br>att han eller hon inte har varit försumlig.</p>
<p>I fall som avses i 12 § 1 gäller ansvaret enligt första stycket 1 endast<br>om bolagets eget kapital, beräknat enligt 13 §, understeg hälften av<br>bolagets registrerade aktiekapital vid den tidpunkt då styrelsens<br>skyldighet att upprätta kontrollbalansräkning uppkom. Ansvaret gäller<br>inte om bolagets eget kapital hade stigit över denna gräns efter den<br>angivna tidpunkten men innan kontrollbalansräkningen senast skulle vara<br>upprättad.</p>
<p>Personligt betalningsansvar för aktieägare</p>
<p>18 § En aktieägare som med vetskap om att bolaget är skyldigt att gå i<br>likvidation enligt 16 § första stycket deltar i ett beslut att fortsätta<br>bolagets verksamhet ansvarar solidariskt med dem som svarar enligt 17 §</p>
<p>12<br></p>
<p>för de förpliktelser som uppkommer för bolaget efter den tidpunkt som Prop. 2000/01:150<br>anges i 16 § andra stycket.</p>
<p>Ansvarsperiodens slut</p>
<p>19 § Ansvar enligt 17 och 18 §§ gäller inte för förpliktelser som<br>uppkommer sedan</p>
<p>1. en ansökan enligt 16 § andra stycket har gjorts,</p>
<p>2. en kontrollbalansräkning som utvisar att bolagets eget kapital,<br>beräknat enligt 13 §, uppgår till det registrerade aktiekapitalet har<br>granskats av bolagets revisor och lagts fram på bolagsstämma, eller</p>
<p>3. bolagsstämman, registreringsmyndigheten eller rätten har beslutat<br>om likvidation.</p>
<h4>Tvångslikvidation och inlösen på grund av majoritetsmissbruk</h4>
<p>Likvidation</p>
<p>20 § Om en aktieägare genom missbruk av sitt inflytande i bolaget<br>uppsåtligen har medverkat till en överträdelse av denna lag, tillämplig lag<br>om årsredovisning eller bolagsordningen, kan rätten på talan av ägare till<br>en tiondel av samtliga aktier besluta att bolaget skall gå i likvidation, om<br>det finns särskilda skäl till det på grund av missbrukets långvarighet eller<br>någon annan anledning.</p>
<p>Om en aktieägare, sedan en talan enligt första stycket har väckts, för<br>sin del återkallar talan, kan övriga aktieägare som har väckt talan<br>fullfölja denna.</p>
<p>Inlösen av aktier</p>
<p>21 § I det fall som avses i 20 § kan rätten på yrkande av bolaget i stället<br>för att besluta om likvidation ålägga bolaget att inom viss tid lösa in<br>kärandens aktier. Om bolaget inte löser in aktierna inom den tid som<br>rätten har fastställt, skall rätten på talan av den vars aktier skulle ha lösts<br>in besluta att bolaget skall gå i likvidation.</p>
<p>När rätten prövar bolagets yrkande skall den ta särskild hänsyn till de<br>anställdas och borgenärernas intressen. Inlösen far inte ske om bolagets<br>eget kapital, beräknat enligt 13 §, efter inlösen skulle understiga hälften<br>av det registrerade aktiekapitalet.</p>
<p>Förordnande av syssloman</p>
<p>22 § Om talan har väckts enligt 20 § och det finns en påtaglig risk att<br>fortsatt missbruk väsentligt skadar kärandens rätt, far rätten förordna en<br>eller flera sysslomän att i styrelsens och den verkställande direktörens<br>ställe förvalta bolaget till dess att rättens beslut i frågan om likvidation<br>har vunnit laga kraft. Beslutet att förordna en syssloman gäller<br>omedelbart. Beslutet skall registreras.</p>
<p>13</p>
<h4>Handläggningen av frågor om likvidation</h4>
<p>Handläggning hos registreringsmyndigheten</p>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>23 § I ett ärende enligt 10 § skall registreringsmyndigheten förelägga<br>bolaget samt aktieägare och borgenärer som vill yttra sig i ärendet att<br>komma in med ett skriftligt yttrande eller efterfrågade handlingar till<br>myndigheten inom en viss tid. Föreläggandet skall delges bolaget, om det<br>kan ske på annat sätt än enligt 15-17 §§ delgivningslagen (1970:428).<br>Registreringsmyndigheten skall låta kungöra föreläggandet i Post- och<br>Inrikes Tidningar minst en månad före utgången av den utsatta tiden.</p>
<p>Handläggning hos rätten</p>
<p>24 § I ett ärende enligt 11 eller 16 § skall rätten förelägga bolaget samt<br>aktieägare och borgenärer som vill yttra sig i ärendet att komma in med<br>ett skriftligt yttrande till rätten inom en viss tid. Föreläggandet skall<br>delges bolaget, om det kan ske på annat sätt än enligt 15-17 §§<br>delgivningslagen (1970:428). Rätten skall låta kungöra föreläggandet i<br>Post- och Inrikes Tidningar minst en månad före utgången av den utsatta<br>tiden.</p>
<p>Jvg(/t</p>
<p>25 § Om registreringsmyndigheten självmant meddelar bolaget ett lik-<br>vidationsföreläggande på den grund som anges i 10 § första stycket 1,<br>skall bolaget förpliktas att betala en särskild avgift för kostnaderna i<br>likvidationsärendet.</p>
<p>Bolaget far förpliktas att betala en avgift enligt första stycket endast<br>om registreringsmyndigheten senast sex veckor innan föreläggandet<br>meddelades har skickat en påminnelse till bolaget på dess senast anmälda<br>postadress om den brist som föreläggandet avser. Påminnelsen skall<br>innehålla en upplysning om att bolaget kan bli skyldigt att betala en<br>avgift om bristen inte avhjälps.</p>
<p>Om det i likvidationsärendet framkommer att det inte fanns grund för<br>tvångslikvidation när föreläggandet meddelades, skall avgiffsbeslutet<br>upphävas.</p>
<p>Regeringen far meddela föreskrifter om avgiftens storlek.</p>
<p>26 § En avgift enligt 25 § skall efterges, om den underlåtenhet som har<br>föranlett avgiften framstår som ursäktlig med hänsyn till omständigheter<br>som bolaget inte har kunnat råda över. Avgiften skall också efterges om<br>det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut den.</p>
<p>Bestämmelserna om eftergift skall beaktas även om något yrkande om<br>detta inte har framställts, om det föranleds av vad som har förekommit i<br>ärendet.</p>
<p>Om en avgift inte har betalats efter betalningsuppmaning, skall<br>avgiften lämnas för indrivning. Regeringen far föreskriva att indrivning<br>inte behöver begäras för ringa belopp.</p>
<p>14</p>
<p>Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning Prop. 2000/01:150<br>av statliga fordringar m.m. Vid indrivning far verkställighet enligt<br>utsökningsbalken ske.</p>
<h4>Förordnande och entledigande av likvidator</h4>
<p>Förordnande av likvidator</p>
<p>27 § En domstol skall förordna en eller flera likvidatorer när den beslutar<br>om likvidation.</p>
<p>Registreringsmyndigheten skall förordna en eller flera likvidatorer</p>
<p>1. när den beslutar om likvidation,</p>
<p>2. när den har registrerat en anmälan enligt 7 §, och</p>
<p>3. när ett bolag i likvidation i annat fall saknar en till registret anmäld<br>behörig likvidator.</p>
<p>Ett förordnande av en likvidator skall registreras.</p>
<p>Den som förordnas till likvidator skall vara lämplig för uppdraget. Den<br>som har ingått i bolagets ledning eller som genom aktieinnehav har<br>utövat ett bestämmande inflytande över bolaget far förordnas till<br>likvidator endast om det finns särskilda skäl.</p>
<p>Entledigande av likvidator</p>
<p>28 § Om en likvidator begär att fa avgå och visar skäl till det, skall<br>likvidatom entledigas. En likvidator skall också entledigas om han eller<br>hon inte är lämplig eller av någon annan orsak bör skiljas från uppdraget.</p>
<p>En likvidator entledigas av domstol eller, om likvidatom har förord-<br>nats av registreringsmyndigheten och själv begär att bli entledigad, av<br>registreringsmyndigheten.</p>
<p>En ansökan om att domstol skall besluta om entledigande kan göras av<br>registreringsmyndigheten, likvidatom, en aktieägare eller någon annan<br>vars rätt är beroende av likvidationen.</p>
<p>Den som entledigar en likvidator skall genast förordna en ny. Detta<br>gäller dock inte om det finns någon annan likvidator och det inte kan<br>anses nödvändigt att förordna en ny likvidator i den entledigades ställe.</p>
<h4>Genomförandet av likvidationen</h4>
<p>Likvidatorns ställning</p>
<p>29 § En likvidator träder i styrelsens och den verkställande direktörens<br>ställe och har i uppdrag att genomföra likvidationen. Bestämmelserna om<br>styrelse och styrelseledamöter i denna lag och tillämplig lag om års-<br>redovisning gäller även i fråga om likvidatom, om inte annat följer av<br>detta kapitel.</p>
<p>Om bolagsstämman har beslutat att bolaget skall gå i likvidation,<br>företräds bolaget av styrelsen och, i förekommande fall, den verk-<br>ställande direktören till dess att en likvidator har förordnats.</p>
<p>15</p>
<p>Revision och annan granskning under likvidationen</p>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>30 § Uppdrag att vara revisor, lekmannarevisor eller särskild granskare<br>upphör inte genom att bolaget går i likvidation. Bestämmelserna i 10 och<br>11 kap. skall tillämpas under likvidationen.</p>
<p>Revisorn skall i revisionsberättelsen uttala sig om huruvida likvida-<br>tionen fördröjs i onödan.</p>
<p>Bolagsstämmans ställning under likvidationen</p>
<p>31 § Bestämmelserna i denna lag om bolagsstämma gäller även under<br>likvidationen, om inte annat följer av bestämmelserna i detta kapitel eller<br>av ändamålet med likvidationen.</p>
<p>Redovisning för tiden före förordnandet av likvidator</p>
<p>32 § När bolaget har gått i likvidation och en likvidator har förordnats,<br>skall styrelsen och den verkställande direktören genast redovisa sin<br>förvaltning av bolagets angelägenheter under den tid för vilken<br>redovisningshandlingar inte förut har lagts fram på bolagsstämma.<br>Redovisningen skall läggas fram på bolagsstämma så snart det kan ske.<br>Bestämmelserna om årsredovisning i tillämplig lag om årsredovisning<br>samt om revisionsberättelse enligt denna lag skall tillämpas.</p>
<p>Om den tid som redovisningen skall avse omfattar även föregående<br>räkenskapsår, skall det upprättas en särskild redovisning för det året och,<br>om bolaget är ett moderbolag som är skyldigt att upprätta<br>koncernredovisning, en särskild koncernredovisning.</p>
<p>Kallelse på okända borgenärer</p>
<p>33 § Likvidatom skall genast ansöka om kallelse på bolagets okända<br>borgenärer.</p>
<p>Avvecklingen av rörelsen</p>
<p>34 § Så snart det kan ske skall likvidatom genom försäljning på offentlig<br>auktion eller på annat lämpligt sätt förvandla bolagets egendom till<br>pengar, i den mån det behövs för likvidationen, samt betala bolagets<br>skulder. Bolagets rörelse far fortsättas, om det behövs för en ändamåls-<br>enlig avveckling eller för att de anställda skall fa skälig tid att skaffa sig<br>ny anställning.</p>
<p>Obestånd</p>
<p>35 § Om bolaget är på obestånd och inte kan betala likvidations-<br>kostnadema, skall likvidatom ansöka om att bolaget försätts i konkurs.</p>
<p>16</p>
<p>Redovisning under likvidationen</p>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>36 § Likvidatom skall för varje räkenskapsår upprätta en årsredovisning,<br>som skall läggas fram på ordinarie bolagsstämma. I fråga om stämman<br>och redovisningen skall följande bestämmelser inte tillämpas:</p>
<p>9 kap. 7 § andra stycket 2 denna lag,</p>
<p>2 kap. 1 § andra stycket, 5 kap. 18-25 §§, 6 kap. 2 och 5 §§<br>årsredovisningslagen (1995:1554), samt</p>
<p>5 kap. 2 § 3 och 6 kap. 3 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i<br>kreditinstitut och värdepappersbolag.</p>
<p>I balansräkningen får det egna kapitalet tas upp i en post.<br>Balansräkningen skall innehålla uppgift om aktiekapitalet, i<br>förekommande fall fördelat på olika aktieslag.</p>
<p>En tillgång får inte tas upp till högre värde än den beräknas inbringa<br>efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas<br>inbringa ett väsentligt högre belopp än det värde som tas upp i<br>balansräkningen, skall det beräknade beloppet anges särskilt vid<br>tillgångsposten. Om en skuld eller likvidationskostnad kan beräknas<br>kräva ett belopp som väsentligt avviker från redovisad skuld, skall det<br>beräknade beloppet anges vid skuldposten.</p>
<p>Bestämmelserna om koncernredovisning och om delårsrapport i<br>tillämplig lag om årsredovisning skall inte tillämpas på bolag i<br>likvidation.</p>
<p>Skifte</p>
<p>37 § När den anmälningstid som har satts ut i kallelsen på okända<br>borgenärer har löpt ut och alla kända skulder har betalats, skall<br>likvidatom skifta bolagets återstående tillgångar. Om det råder tvist om<br>en skuld eller om en skuld inte har förfallit till betalning eller av annan<br>orsak inte kan betalas, skall pengar sättas av till betalning av skulden och<br>återstoden skiftas.</p>
<p>Klander av skifte</p>
<p>38 § En aktieägare som vill klandra skiftet skall väcka talan mot bolaget<br>senast tre månader efter det att slutredovisning enligt 39 § lades fram på<br>bolagsstämma.</p>
<p>Slutredovisning</p>
<p>39 § När uppdraget som likvidator har fullgjorts, skall likvidatom så<br>snart som möjligt lämna slutredovisning för förvaltningen genom en<br>förvaltningsberättelse som avser likvidationen i dess helhet. Berättelsen<br>skall även innehålla en redogörelse för skiftet. Till berättelsen skall<br>redovisningshandlingar för hela likvidationstiden fogas.</p>
<p>Berättelsen och redovisningshandlingarna skall lämnas till bolagets<br>revisor. Revisorn skall inom en månad därefter lämna en<br>revisionsberättelse över slutredovisningen och förvaltningen under<br>likvidationen.</p>
<p>17</p>
<p>När revisionsberättelsen har lämnats till likvidatom, skall denne genast Prop. 2000/01:150<br>kalla aktieägarna till en bolagsstämma för granskning av slut-<br>redovisningen. Förvaltningsberättelsen med bifogade redovisningshand-<br>lingar och revisionsberättelsen skall hållas tillgängliga hos bolaget för<br>aktieägarna. Kopior av handlingarna skall sändas till de aktieägare som<br>begär det och uppger sin postadress. Handlingarna skall läggas fram på<br>stämman.</p>
<p>Bolagsstämman skall fatta beslut om ansvarsfrihet för likvidatom. I<br>fråga om beslutet gäller bestämmelserna i 9 kap. 9 § andra stycket.</p>
<p>Bolagets upplösning</p>
<p>40 § När likvidatom har lagt fram slutredovisning, är bolaget upplöst.<br>Likvidatom skall genast anmäla detta för registrering. Till anmälan skall<br>fogas bestyrkta kopior av de handlingar som anges i 39 § tredje stycket.</p>
<p>Preskription av rätt till andel i tillgångarna</p>
<p>41 § En aktieägare som inte inom fem år efter det att slutredovisningen<br>lades fram på bolagsstämma anmäler sig för att lyfta vad han eller hon<br>har fått vid skiftet, förlorar sin rätt till andel i de skiftade tillgångarna.<br>Med tillämpning av 43 § skall kvarvarande tillgångar då skiftas mellan<br>bolagets övriga aktieägare. Om tillgångarna är av obetydligt värde, kan<br>rätten på anmälan av likvidatom besluta att tillgångarna skall tillfalla<br>Allmänna arvsfonden.</p>
<p>Skadeståndstalan</p>
<p>42 § Trots vad som sägs i 40 § kan ägare till en tiondel av samtliga aktier<br>hos likvidatom begära bolagsstämma för behandling av en fråga om talan<br>om skadestånd till bolaget enligt 15 kap. 1-3 §§. Bestämmelsen i 9 kap.</p>
<p>12 § andra stycket skall då tillämpas.</p>
<p>Fortsatt likvidation</p>
<p>43 § Om en tillgång framkommer för bolaget efter dess upplösning enligt</p>
<p>40 § eller om talan väcks mot bolaget eller det av annat skäl uppkommer<br>behov av en likvidationsåtgärd, skall likvidationen fortsätta.</p>
<p>Likvidatom skall genast anmäla den fortsatta likvidationen för regist-<br>rering. Kallelse till den första bolagsstämman efter återupptagandet skall<br>ske enligt bolagsordningen. Dessutom skall skriftlig kallelse sändas till<br>varje aktieägare vars postadress är införd i aktieboken eller på annat sätt<br>känd för bolaget.</p>
<p>Om den tillgång som avses i första stycket är av obetydligt värde, kan<br>rätten på anmälan av likvidatom besluta att tillgången i stället skall<br>tillfalla Allmänna arvsfonden.</p>
<p>18</p>
<p>Upphörande av likvidation Prop. 2000/01:150</p>
<p>44 § Om bolaget har gått i likvidation på grund av bolagsstämmans<br>beslut eller, i fall som avses i 16 § och 50 § första stycket, på grund av<br>rättens beslut, kan stämman sedan bolagets revisor har yttrat sig besluta<br>att likvidationen skall upphöra och bolagets verksamhet återupptas. Ett<br>sådant beslut får dock inte fattas, om</p>
<p>1. det finns grund för tvångslikvidation enligt 10 eller 11 §,</p>
<p>2. bolagets eget kapital, beräknat enligt 13 §, enligt revisorns yttrande</p>
<p>inte uppgår till det registrerade aktiekapitalet, eller</p>
<p>3. utskiftning har ägt rum.</p>
<p>När bolagsstämman beslutar att likvidationen skall upphöra, skall den<br>samtidigt välja styrelse.</p>
<p>Likvidatom skall se till att beslutet om att likvidationen skall upphöra<br>och valet av styrelse genast anmäls för registrering. Beslutet får inte<br>verkställas förrän det har registrerats.</p>
<p>45 § Om ett likvidationsbeslut som har gått i verkställighet har blivit<br>upphävt genom en domstols dom eller beslut som har vunnit laga kraft,<br>skall likvidatom genast anmäla detta för registrering och kalla till bolags-<br>stämma för val av styrelse.</p>
<p>46 § När en likvidation har upphört enligt 44 eller 45 §, skall 39 §<br>tillämpas. Kopior av de handlingar som anges i 39 § tredje stycket skall<br>ges in till registreringsmyndigheten.</p>
<h4>Konkurs</h4>
<p>Registrering</p>
<p>47 § Beslut om konkurs och beslut om företagsrekonstruktion skall<br>registreras.</p>
<p>Företrädare för bolaget i dess egenskap av konkursgäldenär</p>
<p>48 § Under konkursen företräds bolaget som konkursgäldenär av den<br>styrelse och verkställande direktör eller de likvidatorer som fanns vid<br>konkursens början. Bestämmelserna i denna lag om rätt att avgå, om<br>entledigande och om nytillsättning gäller dock även under konkursen.</p>
<p>Bolagets upplösning efter konkurs</p>
<p>49 § Om bolaget är försatt i konkurs och denna avslutas utan överskott,<br>är bolaget upplöst när konkursen avslutas. Finns det efter konkursens<br>avslutande tillgångar som inte omfattas av konkursen, skall rätten på<br>ansökan av den som berörs besluta om likvidation. Ett sådant beslut<br>gäller omedelbart. Kallelse till den första bolagsstämman efter beslutet<br>skall ske enligt 43 § andra stycket.</p>
<p>19</p>
<p>Likvidation efter överskottskonkurs m.m.</p>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>50 § Om en konkurs avslutas med överskott eller läggs ned efter frivillig<br>uppgörelse eller om egendomen i konkursboet återställs till bolaget till<br>följd av att ackord har fastställts, skall rätten i samband med att<br>konkursen avslutas besluta att bolaget skall gå i likvidation. Ett sådant<br>beslut gäller omedelbart.</p>
<p>Var bolaget i likvidation när det försattes i konkurs, skall likvidationen<br>fortsätta enligt 43 §, om konkursen avslutas på det sätt som anges i första<br>stycket.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Fusion far ske utan hinder av<br>överlåtande bolag har trätt i<br>likvidation, under förutsättning att<br>skifte av bolagets tillgångar inte<br>har påbörjats.</p>
<p>I fall som avses i första stycket<br>skall likvidatorerna, när en fu-<br>sionsplan har upprättats enligt 4 §,<br>avge slutredovisning över sin för-<br>valtning. Slutredovisningen skall,<br>sedan fusionsplanen har blivit<br>gällande i bolaget, framläggas på<br>stämma. För slutredovisningen och<br>dess granskning gäller i övrigt vad<br>som föreskrivs i 13 kap. 14 §.</p>
<p>Likvidationen skall anses av-<br>slutad när anmälan enligt 19 § har<br>registrerats eller registrering enligt<br>28 § har skett.</p>
<p>14 kap.</p>
<p>2§<sup>9</sup></p>
<p>att Fusion far ske utan hinder av att</p>
<p>överlåtande bolag har gått i<br>likvidation, under förutsättning att<br>skifte av bolagets tillgångar inte<br>har påbörjats.</p>
<p>I fall som avses i första stycket<br>skall likvidatorn, när en fu-<br>sionsplan har upprättats enligt 4 §,<br>avge slutredovisning över sin för-<br>valtning. Slutredovisningen skall,<br>sedan fusionsplanen har blivit gäl-<br>lande i bolaget, framläggas på en<br>stämma. För slutredovisningen och<br>dess granskning gäller i övrigt vad<br>som föreskrivs i 13 kap. 39 §.</p>
<p>Likvidationen skall anses av-<br>slutad när en anmälan enligt 19 §<br>har registrerats eller registrering<br>enligt 28 § har skett.</p>
<p>20 §<sup>10</sup></p>
<p>När en anmälan enligt 19 § har registrerats, är överlåtande bolag<br>upplöst. Överlåtande bolags tillgångar och skulder med undantag för<br>skadeståndsanspråk enligt 15 kap. 1-3 §§ övergår samtidigt till det<br>övertagande bolaget och aktieägare i överlåtande bolag blir, om aktier<br>ingår i fusionsvederlaget, aktieägare i det övertagande bolaget.</p>
<p>Ägare till minst en tiondel av<br>samtliga aktier i ett överlåtande<br>bolag kan trots bestämmelserna i<br>första stycket hos styrelsen begära<br>att det hålls bolagsstämma för<br>behandling av fråga om talan</p>
<p>Ägare till minst en tiondel av<br>samtliga aktier i ett överlåtande<br>bolag kan trots bestämmelserna i<br>första stycket hos styrelsen begära<br>att det hålls en bolagsstämma för<br>behandling av fråga om talan om</p>
<p><sup>9</sup> Senaste lydelse 1994:802.</p>
<p><sup>10</sup> Senaste lydelse 1998:760.</p>
<p>20</p>
<p>enligt 15 kap. 7 §. Därvid skall<br>9 kap. 12 § andra stycket</p>
<p>tillämpas. Om sådan talan väcks,<br>gäller 13 kap. 16 § i tillämpliga<br>delar.</p>
<p>skadestånd till bolaget enligt Prop. 2000/01:150<br>15 kap. 1-3 §§. Därvid skall 9 kap.</p>
<p>12 § andra stycket tillämpas. Om</p>
<p>sådan talan väcks, gäller 13 kap.</p>
<p>43 § i tillämpliga delar.</p>
<h4>18 kap.</h4>
<p>Registreringsmyndigheten skall<br>utan dröjsmål i Post- och Inrikes<br>Tidningar kungöra vad som<br>införes i aktiebolagsregistret med<br>undantag av registrering av<br>underrättelse enligt 13 kap. 20 §.<br>En kungörelse som avser ändring i<br>ett förhållande som tidigare har<br>inforts i registret skall endast ange<br>ändringens art.</p>
<p>2§</p>
<p>Registreringsmyndigheten skall<br>utan dröjsmål i Post- och Inrikes<br>Tidningar kungöra vad som införs<br>i aktiebolagsregistret med undan-<br>tag av registrering enligt 13 kap.<br>47 §. En kungörelse som avser<br>ändring i ett förhållande som<br>tidigare har införts i registret skall<br>endast ange ändringens art.</p>
<p>4§”</p>
<p>Har sökande vid anmälan för registrering ej iakttagit vad som är<br>föreskrivet om anmälan, skall sökanden föreläggas att inom viss tid avge<br>yttrande eller vidtaga rättelse. Detsamma gäller, om registrerings-<br>myndigheten finner att beslut som anmäles för registrering eller handling<br>som bifogas anmälningen ej har tillkommit i behörig ordning eller till sitt<br>innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen<br>eller har i något viktigare hänseende otydlig eller vilseledande avfattning.<br>Underlåter sökanden att efterkomma föreläggandet, skall anmälningen<br>avskrivas. Underrättelse om denna påföljd skall intagas i föreläggande.<br>Föreligger även efter det yttrande avgivits hinder för registrering och har<br>sökanden haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall registrering vägras,<br>om anledning ej förekommer att ge sökanden nytt föreläggande.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket hindrar inte registrering av ett<br>bolagsstämmobeslut, om rätten till talan mot beslutet har gått förlorad<br>enligt 9 kap. 40 § första stycket.</p>
<p>Registreringsmyndigheten skall<br>genast skriftligen underrätta bo-<br>laget när registreringsmyndigheten<br>fattar beslut enligt 4 kap. 13 §<br>andra stycket, 6 kap. 7 § tredje<br>stycket, 13 kap. 6 a eller 18 §, 14<br>kap. 15 § första stycket, 21 eller<br>29 § eller 19 kap. 2 §.</p>
<p>Registreringsmyndigheten skall<br>genast skriftligen underrätta bo-<br>laget när registreringsmyndigheten<br>fattar beslut enligt 4 kap. 13 §<br>andra stycket, 6 kap. 7 § tredje<br>stycket, 13 kap. 25 §, 14 kap. 15 §<br>första stycket, 21 eller 29 § eller<br>19 kap. 2 §.</p>
<p>7§<sup>12</sup></p>
<p>En myndighets beslut i tillståndsärende enligt 2 kap. 1 §, 8 kap. 8, 26<br>eller 31 §, 10 kap. 14 § eller 12 kap. 8 § far överklagas till regeringen.</p>
<p><sup>11</sup> Senaste lydelse 1998:760.</p>
<p><sup>12</sup> Senaste lydelse 2000:66.</p>
<p>21</p>
<p>Finansinspektionens beslut enligt 7 kap. 7 § första stycket 2 och 18 §<br>första stycket 2 far överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.</p>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>Länsstyrelsens beslut enligt<br>denna lag i annat fall än enligt<br>första stycket får överklagas hos<br>allmän förvaltningsdomstol.</p>
<p>Ett beslut av registreringsmyn-<br>digheten att avskriva anmälan eller<br>vägra registrering enligt 4 § första<br>stycket far överklagas hos allmän<br>förvaltningsdomstol inom två<br>månader från beslutets dag. Det-<br>samma gäller ett sådant beslut av<br>registreringsmyndigheten som<br>avses i 4 a §, 4 kap. 13 § andra<br>stycket, 6 kap. 7 § tredje stycket,<br>13 kap. 18 §, 14 kap. 15 § första<br>stycket, 21 och 29 §§ samt 19 kap.<br>2§.</p>
<p>Prövningstillstånd krävs vid över</p>
<p>Länsstyrelsens beslut enligt<br>denna lag får överklagas hos<br>allmän förvaltningsdomstol.</p>
<p>Ett beslut av registreringsmyn-<br>digheten att avskriva en anmälan<br>eller vägra registrering enligt 4 §<br>första stycket får överklagas hos<br>allmän förvaltningsdomstol inom<br>två månader från beslutets dag.<br>Detsamma gäller ett sådant beslut<br>av registreringsmyndigheten som<br>avses i 4 a §, 4 kap. 13 § andra<br>stycket, 6 kap. 7 § tredje stycket,<br>14 kap. 15 § första stycket, 21 och<br>29 §§ samt 19 kap. 2 §.</p>
<p>igande till kammarrätten.</p>
<p>Beslut av registreringsmyndig-<br>heten i ärende enligt 13 kap. 4 a<br>eller 7 f överklagas till tingsrätten<br>i den ort där bolagets styrelse har<br>sitt säte. Skrivelsen med över-<br>klagandet skall ges in till regist-<br>reringsmyndigheten inom tre<br>veckor från dagen för beslutet.</p>
<p>Vid överklaganden av regist-<br>reringsmyndighetens beslut i ären-<br>den enligt 13 kap. 4 a eller 7 §<br>gäller lagen (1996:242) om dom-<br>stolsärenden.</p>
<p>13</p>
<p>Beslut av registreringsmyndig-<br>heten i ärende enligt 13 kap. 10,</p>
<p>27 eller 28 § överklagas till tings-<br>rätten i den ort där bolagets<br>styrelse har sitt säte. Skrivelsen<br>med överklagandet skall ges in till<br>registreringsmyndigheten inom tre<br>veckor från dagen för beslutet.</p>
<p>Vid överklaganden av regist-<br>reringsmyndighetens beslut i<br>ärenden enligt 13 kap. 10, 27 eller</p>
<p>28 § gäller lagen (1996:242) om<br>domstolsärenden.</p>
<h4>19 kap.</h4>
<p>1 §‘<sup>f</sup></p>
<p>Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som</p>
<p>1. uppsåtligen bryter mot 1 kap. 4 §,</p>
<p>2. uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att enligt denna lag föra<br>aktiebok, förteckning enligt 3 kap. 12 § eller hålla aktiebok tillgänglig,</p>
<p>3. uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 3 kap. 12 § tredje<br>stycket, 8 kap. 15 § andra meningen, 17 § första stycket eller 18 § andra<br>stycket,</p>
<p>4. uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot 12 kap. 7 eller 9 §.</p>
<p>Till straff som anges i första</p>
<p><sup>13</sup> Senaste lydelse 1996:256.</p>
<p><sup>14</sup> Senaste lydelse 1998:760.</p>
<p>22</p>
<p>stycket döms också den som Prop. 2000/01:150<br>uppsåtligen medverkar till ett<br>beslut att utse en styrelseledamot,<br>styrelsesuppleant, verkställande<br>direktör eller vice verkställande<br>direktör i strid med 8 kap. 9 §<br>andra stycket eller 27 § andra<br>stycket, om åtgärden är ägnad att<br>dölja vem eller vilka som utövar<br>eller har utövat den faktiska<br>ledningen av bolaget. Detsamma<br>gäller den som uppsåtligen åtar sig<br>ett sådant uppdrag i strid med<br>8 kap. 9 § andra stycket eller 27 §<br>andra stycket.</p>
<p>Utan hinder av 35 kap. 1 § brottsbalken far påföljd för brott enligt<br>första stycket 4 mot 12 kap. 7 § ådömas, om den misstänkte häktats eller<br>erhållit del av åtal för brottet inom fem år från brottet.</p>
<p>I fall som avses i 10 kap. 37 § och 11 kap. 17 § skall inte följa ansvar<br>enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.</p>
<p>2. En kontrollbalansräkning som har upprättats före lagens ikraft-<br>trädande enligt äldre bestämmelser skall anses upprättad enligt den nya<br>13 kap. 13 §.</p>
<p>3. Om ett bolag är försatt i konkurs och konkursen har avslutats före<br>ikraftträdandet, gäller 13 kap. 4 a § första stycket 1 och 19 § andra<br>stycket i sin äldre lydelse.</p>
<p>23</p>
<p>2.2 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen Prop. 2000/01:150</p>
<h3>(1987:617)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om bankrörelselagen (1987:617)</p>
<p>dels att 9 kap. 19 och 20 §§ skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 9 kap. 19 a § och</p>
<p>20 a § av följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Förutom i fall som anges i<br>13 kap. 3 och 4 §§ aktiebolags-<br>lagen (1975:1385) skall rätten<br>förordna att ett bankaktiebolag<br>skall träda i likvidation om<br>oktrojen har återkallats.</p>
<p>9 kap.</p>
<p>19 §'</p>
<p>Förutom i fall som anges i<br>13 kap. 11, 16, 20, 49 och 50 §§<br>aktiebolagslagen (1975:1385) skall<br>rätten förordna att ett bankaktie-<br>bolag skall gå i likvidation om<br>oktrojen har återkallats.</p>
<p>19a§</p>
<p>Vid tillämpningen av 13 kap.<br>10 § aktiebolagslagen (1975:1385)<br>skall vad som sägs i första<br>stycket 2 om 8 kap. 3 £ första<br>stycket och 16 § årsredovisnings-<br>lagen (1995:1554) i stället avse<br>8 kap. 5 och 8 §§ lagen (1995:1559)<br>om årsredovisning i kreditinstitut<br>och värdepappersbolag.</p>
<p>20 §<sup>2<br></sup>Anmälan om likvidation enligt<br>19 § detta kapitel eller 13 kap. 2 §<br>aktiebolagslagen (1975:1385) kan<br>också göras av Finansinspek-<br>tionen.</p>
<p>Ansökan om likvidation enligt<br>19 § detta kapitel eller 13 kap. 10<br>eller 16 § aktiebolagslagen<br>(1975:1385) kan också göras av<br>Finansinspektionen.</p>
<p>Utöver vad som föreskrivs i<br>13 kap. 44 § aktiebolagslagen<br>(1975:1385) gäller att något<br>beslut om att en likvidation skall<br>upphöra och bankaktiebolagets<br>verksamhet återupptas inte får<br>fattas, om bolagets oktroj har<br>återkallats.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1998:1500.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1998:1500.</p>
<p>24</p>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.</p>
<p>25</p>
<p>2.3</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i konkurslagen<br>(1987:672)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 7 kap. 15 § konkurslagen (1987:672) skall ha<br>följande lydelse.</p>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<h4>7 kap.</h4>
<p>15 §</p>
<p>Förvaltaren skall snarast upprätta en skriftlig berättelse om boets<br>tillstånd och om orsakerna till gäldenärens obestånd, såvitt de har kunnat<br>utrönas, och om möjligt ange vid vilken tidpunkt obeståndet kan antas ha<br>inträtt. Berättelsen skall vidare innehålla</p>
<p>1. en översikt över tillgångar och skulder av olika slag,</p>
<p>2. en uppgift om huruvida det har förekommit något sådant förhållande<br>som kan föranleda återvinning till konkursboet,</p>
<p>3. en uppgift om huruvida det finns skälig anledning att anta att någon<br>enligt bestämmelserna i aktiebolagslagen (1975:1385) eller lagen<br>(1987:667) om ekonomiska föreningar är skyldig att återbära olovlig<br>vinstutdelning eller annan olovlig utbetalning eller att enligt dessa lagar<br>eller lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag utge<br>skadestånd till aktiebolag, ekonomisk förening eller handelsbolag,</p>
<p>4. en uppgift i förekommande<br>fall om vid vilken tidpunkt skyl-<br>dighet enligt 13 kap. 2 § aktie-<br>bolagslagen att upprätta särskild<br>balansräkning kan antas ha inträtt,<br>om denna tidpunkt kan utrönas,</p>
<p>4. en uppgift i förekommande<br>fall om vid vilken tidpunkt<br>skyldighet enligt 13 kap. 12 §<br>aktiebolagslagen att upprätta en<br>kontrollbalansräkning kan antas<br>ha inträtt, om denna tidpunkt kan<br>utrönas,</p>
<p>5. en uppgift i förekommande fall om att misstanke om brott som avses<br>i 11 kap. brottsbalken eller om sådant förfarande som kan föranleda<br>näringsförbud enligt 2 § lagen (1986:436) om näringsförbud har anmälts<br>till åklagaren,</p>
<p>6. en uppgift om vilket bokföringssystem en gäldenär som är eller<br>under det senaste året före konkursansökningen har varit bokförings-<br>skyldig har tillämpat och hur bokföringsskyldigheten har fullgjorts.</p>
<p>Berättelsen skall snarast och senast sex månader från konkursbeslutet<br></p>
<p>skickas till rätten, tillsynsmyndigheten och varje borgenär som begär det.<br>När det finns särskilda omständigheter far rätten medge anstånd med<br>avlämnandet av berättelsen. Har gäldenären varit bokföringsskyldig,<br>skall den av gäldenären senast uppgjorda balansräkningen bifogas<br>berättelsen.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.</p>
<p>26</p>
<h3>2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:543) om Prop. 2000/01:150<br>börs- och clearingverksamhet</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 11 kap. 7 § lagen (1992:543) om börs- och<br>clearingverksamhet skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<h4>11 kap.</h4>
<p>7§'</p>
<p>Auktorisation eller tillstånd som enligt denna lag har lämnats ett<br>foretag skall återkallas av Finansinspektionen om</p>
<p>1. företaget genom att överträda denna lag eller någon föreskrift som<br>har meddelats med stöd av lagen eller på annat sätt visat sig olämpligt att<br>utöva sådan verksamhet som auktorisationen eller tillståndet avser,</p>
<p>2. företaget inte bedriver sådan verksamhet som auktorisationen eller<br>tillståndet avser,</p>
<p>3. såvitt avser svenskt aktiebolag, bolagets egna kapital understiger två<br>tredjedelar av det registrerade aktiekapitalet och bristen inte har täckts<br>inom tre månader från det att den blev känd för bolaget, eller</p>
<p>4. någon som ingår i företagets styrelse eller är verkställande direktör<br>eller dennes ställföreträdare inte uppfyller de krav som anges i 2 kap. 2 §<br>första stycket 4 eller 8 kap. 2 § första stycket 4.</p>
<p>Om det är tillräckligt far inspektionen i de fall som anges i första<br>stycket 1 meddela varning i stället för att återkalla auktorisationen eller<br>tillståndet.</p>
<p>Vid tillämpning av första stycket 3<br>skall det egna kapitalet beräknas<br>enligt 13 kap. 13 § aktiebolags-<br>lagen (1975:1385).</p>
<p>Vid tillämpning av första stycket 3<br>skall det egna kapitalet beräknas<br>enligt 13 kap. 2 § tredje stycket<br>aktiebolagslagen (1975:1385).</p>
<p>I fall som avses i första stycket 4 får auktorisationen eller tillståndet<br>återkallas bara om Finansinspektionen först invänt mot att personen ingår<br>i styrelsen eller är verkställande direktör eller dennes ställföreträdare och<br>om han eller hon, efter en av inspektionen bestämd tid av högst tre<br>månader, fortfarande finns kvar i styrelsen eller är verkställande direktör<br>eller dennes ställföreträdare.</p>
<p>Vid återkallelse av ett tillstånd att driva clearingverksamhet får<br>inspektionen besluta om hur rörelsen skall avvecklas.</p>
<p>Ett beslut om återkallelse av tillstånd att driva clearingverksamhet får<br>förenas med förbud att fortsätta verksamheten.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.</p>
<p>Senaste lydelse 1998:261.</p>
<p>27</p>
<h3>2.5 Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen<br>(1995:1554)</h3>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 4 kap. 14 § och 8 kap. 7 § årsredovisningsla-<br>gen (1995:1554) skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<h4>4 kap.</h4>
<p>14 §'</p>
<p>Egna aktier far inte tas upp som tillgång.</p>
<p>Vid värdering av ett moder-<br>bolags andelar i ett dotterföretag<br>skall andelar som dotterföretaget<br>äger i moderbolaget inte anses ha<br>något värde.</p>
<p>Vid värdering av ett moder-<br>företags andelar i ett dotterföretag<br>skall andelar som dotterföretaget<br>äger i moderföretaget inte anses ha<br>något värde.</p>
<h4>8 kap.</h4>
<p>Har registrering skett av beslut<br>om att bolaget försatts i konkurs<br>eller trätt i likvidation, får beslut<br>om förseningsavgift inte meddelas.</p>
<p>§</p>
<p>Om ett beslut om att bolaget har<br>försatts i konkurs har registrerats,<br>får beslut om förseningsavgift inte<br>meddelas.</p>
<p>Om ett beslut om att bolaget har<br>gått i likvidation har registrerats,<br>får beslut om förseningsavgift inte<br>meddelas när det gäller redo-<br>visning för tiden före likvidations-<br>beslutet.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.</p>
<p>2. De nya bestämmelserna i 8 kap. 7 § tillämpas beträffande<br>årsredovisningar och revisionsberättelser för räkenskapsår som avslutas<br>den 31 december 2001 eller senare.</p>
<p>' Senaste lydelse 2000:73.</p>
<p>28</p>
<p>2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1479) om Prop. 2000/01:150<br>kontoföring av finansiella instrument</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 9 kap. 3 § lagen (1998:1479) om kontoföring</p>
<p>av finansiella instrument skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<h4>9 kap.</h4>
<p>3§</p>
<p>Auktorisation som central värdepappersförvarare skall återkallas av<br>Finansinspektionen, om</p>
<p>1. värdepappersförvararen genom att överträda denna lag eller någon<br>föreskrift som har meddelats med stöd av lagen eller på annat sätt visat<br>sig olämplig att utöva verksamheten,</p>
<p>2. värdepappersförvararen inte bedriver sådan verksamhet som<br>auktorisationen avser,</p>
<p>3. såvitt gäller ett svenskt aktiebolag, bolagets egna kapital understiger<br>två tredjedelar av det registrerade aktiekapitalet och bristen inte har<br>täckts inom tre månader från det att den blev känd för bolaget, eller</p>
<p>4. någon som ingår i värdepappersförvararens styrelse eller är<br>verkställande direktör eller dennes ställföreträdare inte uppfyller de krav<br>som anges i 2 kap. 2 § första stycket 4.</p>
<p>Om det är tillräckligt får Finansinspektionen i fall som avses i första<br>stycket 1 meddela varning i stället för att återkalla auktorisationen.</p>
<p>Vid tillämpning av första<br>stycket 3 skall det egna kapitalet<br>beräknas enligt 13 kap. 2 § tredje<br>stycket aktiebolagslagen (1975:1385).</p>
<p>I fall som avses i första stycket 4 får auktorisationen återkallas bara om<br>Finansinspektionen först invänt mot att personen ingår i styrelsen eller är<br>verkställande direktör eller dennes ställföreträdare och om han, efter en<br>av inspektionen bestämd tid av högst tre månader, fortfarande finns kvar<br>i styrelsen eller är verkställande direktör eller dennes ställföreträdare.</p>
<p>Vid återkallelse av auktorisation far Finansinspektionen besluta om hur<br>verksamheten skall avvecklas.</p>
<p>Vid tillämpning av första<br>stycket 3 skall det egna kapitalet<br>beräknas enligt 13 kap. 13 §<br>aktiebolagslagen (1975:1385).</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.</p>
<p>29</p>
<h2>Ärendet och dess beredning <sup>Pro</sup>P- 2000/01:150</h2>
<p>Regeringen bemyndigade i juni 1990 chefen för Justitiedepartementet att<br>tillkalla en kommitté (Ju 1990:08) med uppdrag att göra en översyn av<br>aktiebolagslagen (dir 1990:46). Kommittén antog namnet Aktie-<br>bolagskommittén. Kommittén har genom tilläggsdirektiv (dir 1998:90)<br>fatt i uppdrag att bl.a. lämna förslag till åtgärder mot aktiebolag som<br>saknar styrelse.</p>
<p>Kommittén har avgett delbetänkandena Bundna aktier (SOU 1992:13),<br>Aktiebolagslagen och EG (SOU 1992:83), Aktiebolagets organisation<br>(SOU 1995:44), Aktiebolagets kapital (SOU 1997:22), Vinstutdelning i<br>aktiebolag (SOU 1997:168) och Likvidation av aktiebolag (SOU<br>1999:36) samt slutbetänkandet Ny aktiebolagslag (SOU 2001:1).</p>
<p>I denna proposition tar vi upp de frågor som har behandlats i<br>delbetänkandet Likvidation av aktiebolag, dvs. dels frågor om likvidation<br>av aktiebolag, dels frågor om åtgärder mot bolag som saknar styrelse. En<br>sammanfattning av delbetänkandet finns i bilaga 1. Kommitténs<br>lagförslag finns i bilaga 2. Delbetänkandet har remissbehandlats. I<br>bilaga 3 finns en förteckning över de remissinstanser som har yttrat sig.<br>En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftnings-<br>ärendet (dnr Ju 1999/2100).</p>
<p>Den s.k. Bulvanutredningen överlämnade i februari 1998 betänkandet<br>Bulvaner och annat (SOU 1998:47). I betänkandet behandlade utred-<br>ningen bl.a. åtgärder mot olika slag av missbruk inom associationsrätten.<br>Delar av utredningens förslag har behandlats i prop. 2000/01:105 Förbud<br>mot juridiskt eller ekonomiskt biträde i vissa fall. I denna proposition<br>behandlar vi utredningens övriga förslag, bl.a. de förslag som har att göra<br>med användandet av s.k. målvakter och generalfullmakter. En samman-<br>fattning av utredningens förslag finns i bilaga 4. Utredningens lagförslag<br>i nu aktuella delar finns i bilaga 5. En förteckning över remissinstanserna<br>finns i bilaga 6. En sammanställning av remissyttrandena finns till-<br>gänglig i lagstiftningsärendet (dnr Ju 1998/1380).</p>
<p>Lagrådet</p>
<p>Regeringen beslutade den 17 maj 2001 att inhämta Lagrådets yttrande<br>över de lagförslag som finns i bilaga 7.</p>
<p>Lagrådets yttrande finns i bilaga 8. Vi har i väsentliga delar följt<br>Lagrådets förslag. Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitt 4.3.6, 4.7.4<br>och 5.3 samt i författningskommentaren.</p>
<p>I förhållande till lagrådsremissen har vi dessutom gjort några<br>ändringar av väsentligen redaktionell natur. Förslagen i 9 kap. 15 §<br>aktiebolagslagen (1975:1385) och 9 kap. 20 a § bankrörelselagen<br>(1987:617) fanns inte med i lagrådsremissen. Med hänsyn till förslagens<br>enkla beskaffenhet har det ansetts att Lagrådets hörande i de delarna<br>skulle sakna betydelse.</p>
<p>30</p>
<h2>Likvidation</h2>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<h3>4.1 Bakgrund</h3>
<p>Upplösning av ett aktiebolag kan ske genom bl.a. likvidation. Vid<br>likvidationen realiseras vanligen bolagets tillgångar. Skulderna betalas<br>och de överskjutande medlen fördelas bland aktieägarna. Ett aktiebolag<br>kan besluta att gå i likvidation utan att någon skyldighet att göra detta<br>föreligger (frivillig likvidation). I vissa fall är bolaget emellertid skyldigt<br>att gå i likvidation vare sig aktieägarna vill det eller inte (tvångs-<br>likvidation). Ett beslut om likvidation kan alltid fattas av bolagsstämman.<br>Om det finns grund för tvångslikvidation och bolagsstämman inte<br>beslutar om likvidation, kan ett sådant beslut även fattas av rätten eller<br>Patent- och registreringsverket.</p>
<p>De stora dragen i aktiebolagslagens regler om likvidation har varit<br>oförändrade under lång tid. Reglerna synes i huvudsak ha fungerat väl<br>och det finns därför knappast behov av någon mer genomgripande re-<br>form. Däremot har vissa enskildheter i regleringen ibland kritiserats eller<br>ansetts oklara till sin innebörd. Särskilt gäller detta reglerna om bolags<br>skyldighet att gå i likvidation på grund av brist på kapital (se närmare<br>avsnitt 4.3). Det har också hävdats att det behövs strängare likvida-<br>tionsregler för att komma till rätta med styrelselösa bolag (se avsnitt 5.1).<br>Inom ramen för den pågående allmänna översynen av aktiebolagslagen<br>finns det anledning att se över likvidationsbestämmelsema även i andra<br>avseenden.</p>
<h3>4.2 Frivillig likvidation</h3>
<h4>4.2.1 Bolagsstämmans beslut om likvidation</h4>
<p>Regeringens förslag: Bolagsstämman skall liksom hittills kunna<br>besluta om likvidation med s.k. absolut majoritet, om inte annat<br>föreskrivs i bolagsordningen (13 kap. 1 och 6 §§ aktiebolagslagen).</p>
<p>Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (SOU<br>1999:36 s. 88).</p>
<p>Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invänd-<br>ningar mot kommitténs förslag.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt 13 kap. 1 § aktiebolagslagen<br>kan bolagsstämman besluta att bolaget skall gå i likvidation. Denna möj-<br>lighet har bolagsstämman oavsett om det finns någon grund för<br>tvångslikvidation eller inte. Att en sådan möjlighet skall finnas även i<br>fortsättningen anser vi vara självklart. Vi föreslår alltså inte någon<br>förändring i detta avseende.</p>
<p>Enligt gällande regler fattas bolagsstämmans beslut om likvidation<br>med enkel majoritet, om inte bolagsordningen innehåller avvikande före-<br>skrifter. Med enkel majoritet avses här att beslutet skall biträdas av<br>aktieägare som innehar mer än hälften av de avgivna rösterna (dvs. s.k.<br>absolut majoritet). Även om bolagsordningen innehåller ett krav på<br>kvalificerad majoritet gäller huvudregeln om det finns grund för<br></p>
<p>31</p>
<p>tvångslikvidation. I såväl 1910 som 1944 års aktiebolagslagar var Prop. 2000/01:150<br>huvudregeln i stället att bolagsstämmans beslut måste fattas med<br>kvalificerad majoritet. Syftet med denna regel var att skydda<br>aktieägarminoriteten mot att en knapp majoritet bland aktieägarna<br>beslutade att bolaget skulle gå i likvidation trots att bolaget, enligt<br>minoritetens uppfattning, hade förutsättningar att fortsätta sin<br>verksamhet. Vi anser inte att det finns anledning att återgå till en sådan<br>ordning. Minoriteten har knappast något berättigat intresse av en fortsatt<br>drift i en situation då majoriteten av aktieägarna vill avveckla bolaget (jfr<br>prop. 1975:103 s. 500). Förutsättningarna för att minoriteten på ett fram-<br>gångsrikt sätt skall kunna driva bolaget vidare mot majoritetens vilja<br>torde dessutom i allmänhet vara dåliga. Det nu gällande kravet på absolut<br>majoritet bör därför bestå. Vid lika röstetal bör, i enlighet med vad som<br>normalt gäller för andra bolagsstämmobeslut än val (se 9 kap. 28 §<br>aktiebolagslagen), ordföranden ha utslagsröst.</p>
<p>Även möjligheten att i bolagsordningen föreskriva andra majoritets-<br>krav än absolut majoritet bör finnas kvar. Liksom i dag bör emellertid en<br>bestämmelse i bolagsordningen om kvalificerad majoritet stå tillbaka för<br>huvudregeln, om det finns grund för tvångslikvidation.</p>
<h4>4.2.2 Förslag till beslut om likvidation</h4>
<p>Regeringens förslag: I lagen regleras vilket beslutsunderlag som<br>skall finnas tillgängligt när aktieägarna prövar frågan om bolaget skall<br>gå i likvidation. I förslaget till beslut skall anges bl.a. skälen för att<br>bolaget skall likvideras, den tidpunkt då bolaget föreslås gå i<br>likvidation, den beräknade tidpunkten för skifte, skifteslikvidens<br>beräknade storlek och, i förekommande fall, vem som föreslås till<br>likvidator. Om frågan om likvidation skall prövas på en stämma som<br>inte skall behandla årsredovisningen, skall till förslaget till beslut<br>fogas vissa handlingar om bolagets ekonomiska ställning (13 kap. 2 §<br>aktiebolagslagen).</p>
<p>Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens<br>förslag (SOU 1999:36 s. 89 och 109).</p>
<p>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har instämt i<br>kommitténs förslag eller har inte haft några invändningar mot det.<br>Sveriges advokatsamfund och Konkursförvaltarkollegiernas förening har<br>dock motsatt sig att det i lagen föreskrivs att förslaget till beslut skall<br>innehålla uppgifter om den beräknade tidpunkten för skifte och<br>skifteslikvidens beräknade storlek.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För att bolagsstämman skall kunna ta<br>ställning till frågan om likvidation är det viktigt att det finns ett till-<br>fredsställande underlag för beslutet. I dag finns inte några bestämmelser<br>om vilket beslutsunderlag som aktieägarna skall ha tillgång till. Detta<br>framstår som en brist. Vi föreslår därför att sådana bestämmelser införs.</p>
<p>Bestämmelserna bör lämpligen utformas så att det inför bolags-<br>stämman skall upprättas ett förslag till beslut med visst innehåll. Det är<br>naturligt att ett sådant förslag innehåller skälen för att likvidera bolaget<br>och uppgift om vilken dag bolaget föreslås gå i likvidation. Om det finns</p>
<p>32</p>
<p>ett förslag till likvidator, bör även denna uppgift ingå. Därutöver kan den Prop. 2000/01:150<br>beräknade tidpunkten för skifte och den beräknade skifteslikviden vara<br>av intresse för aktieägarna. Sveriges advokatsamfund och Konkurs-<br>förvaltarkollegiernas förening har menat att det ofta kan vara svårt att<br>göra några uppskattningar i dessa frågor. Vi vill inte bestrida att sådana<br>svårigheter kan uppstå och att uppgifterna ibland måste fa karaktären av<br>förhållandevis grova uppskattningar. I andra situationer kan det dock<br>vara möjligt att med viss precision förutse även dessa uppgifter. Även<br>om förutsättningarna för uppskattningen i dessa delar alltså kan variera<br>från fall till fall anser vi att det är önskvärt att aktieägarna får tillgång till<br>de uppskattningar som i det enskilda fallet låter sig göras. Vi föreslår<br>därför att även upplysningar av dessa slag tas med i förslaget till beslut.</p>
<p>När en fråga om likvidation aktualiseras, är de ekonomiska frågorna<br>av särskilt intresse för aktieägarna. Om likvidationsfrågan prövas på en<br>bolagsstämma som också skall behandla årsredovisningen, har aktie-<br>ägarna redan tillgång till ett material som de kan lägga till grund för en<br>analys av bolagets ställning. Om frågan däremot prövas på en extra<br>bolagsstämma, saknar de, med nuvarande ordning, tillgång till ett sådant<br>material. Beslutsunderlaget är därmed sämre än när en extra stämma<br>prövar en fråga om ökning eller nedsättning av aktiekapitalet. I de senare<br>fallen har aktieägarna rätt att få tillgång till kompletterande material<br>angående bolagets ekonomiska förhållanden. Vi föreslår att aktieägarna<br>ges rätt att få tillgång till motsvarande material, när bolagsstämman skall<br>pröva en fråga om likvidation.</p>
<p>En särskild fråga är vem som skall upprätta det aktuella materialet.<br>Kommittén har förordat att förslaget alltid upprättas av styrelsen. Kom-<br>mittén har samtidigt förutsatt att styrelsen skall göra detta enbart när den<br>har fått bolagsstämmans uppdrag eller under hand har funnit att ett för-<br>slag om att bolaget skall gå i likvidation kan beräknas få erforderlig<br>majoritet bland aktieägarna.</p>
<p>Vad kommittén i denna del har föreslagit innebär en viss begränsning<br>av aktieägarnas möjligheter att få en fråga om likvidation prövad på<br>stämman. Enligt vår uppfattning bör även enskilda aktieägare ha<br>möjlighet att upprätta förslag till likvidationsbeslut och lägga fram dem<br>på stämman. Detta bör komma till uttryck i lagtexten.</p>
<p>Det kan hävdas att det kan innebära vissa svårigheter för en aktieägare<br>att ta fram det material som förslaget skall innehålla, t.ex. i fråga om<br>beräkningen av skifteslikvidens storlek. Att ställa lägre krav på innehållet<br>i förslaget, när detta framläggs av en aktieägare, anser vi dock vara<br>mindre lämpligt. Om det i ett enskilt fall inte är möjligt för aktieägaren<br>att ta fram materialet, har aktieägaren alltid möjlighet att på stämman<br>väcka förslag om att ett förslag skall upprättas genom styrelsens försorg.</p>
<p>2 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 150</p>
<h3>4.3</h3>
<h4>4.3.1</h4>
<h3>Tvångslikvidation på grund av kapitalbrist m.m.</h3>
<h4>Allmänna utgångspunkter</h4>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>Regeringens bedömning: Huvudpunkterna i dagens reglering av<br>tvångslikvidation på grund av kapitalbrist bör bestå. Liksom hittills<br>skall alltså styrelsen vid misstanke om att bolagets eget kapital<br>understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet vara skyldig att<br>upprätta en kontrollbalansräkning och lägga fram den på en<br>bolagsstämma. Detsamma skall gälla efter ett resultatlöst utmät-<br>ningsförsök hos bolaget. Om bolagets kapitalbrist består, skall bolaget<br>vara skyldigt att gå i likvidation. Styrelseledamöter och aktieägare<br>skall, under vissa förutsättningar, kunna drabbas av personligt<br>betalningsansvar för bolagets förpliktelser om de åsidosätter dessa<br>bestämmelser.</p>
<p>Kommitténs bedömning: Överensstämmer med regeringens<br>bedömning (SOU 1999:36 s. 90 f.).</p>
<p>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har godtagit de angivna<br>huvuddragen i kommitténs förslag. Svenska Revisorsamfundet SRS har<br>dock förordat att underkapitaliserade bolag skall tillåtas att fortsätta sin<br>verksamhet så länge som bolagets ställning inte försämras, förutsatt att<br>bolaget har tillfredsställande likviditet och goda framtidsutsikter.</p>
<p>Bakgrund: I aktiebolagslagen finns olika bestämmelser som syftar till<br>att trygga att det inom bolaget finns ett visst eget kapital. Till dessa<br>bestämmelser hör i första hand reglerna i 12 kap. om vinstutdelning och<br>andra former av värdeöverföring från bolaget. Därutöver finns det i<br>13 kap. 2 § aktiebolagslagen bestämmelser som syftar till att förhindra att<br>bolaget drivs vidare trots att det saknas tillräckligt eget kapital. De<br>sistnämnda bestämmelserna innebär att styrelsen i två situationer är<br>skyldig att vidta särskilda åtgärder. Den ena situationen är när styrelsen<br>har anledning att befara att bolagets eget kapital understiger hälften av<br>det registrerade aktiekapitalet (“den kritiska gränsen"). Den andra är när<br>det har gjorts ett resultatlöst utmätningsförsök hos bolaget. Den första<br>åtgärd som styrelsen är skyldig att vidta i dessa situationer är att<br>ofördröj ligen låta upprätta en kontrollbalansräkning. Kontrollbalans-<br>räkningen skall granskas av bolagets revisorer. Visar kontrollbalans-<br>räkningen att bolagets kapital understiger den kritiska gränsen, skall<br>styrelsen snarast möjligt hänskjuta frågan om bolaget skall gå i<br>likvidation till bolagsstämman (första kontrollstämman). Om bolags-<br>stämman inte beslutar att bolaget skall gå i likvidation, har aktieägarna<br>åtta månader på sig att läka kapitalbristen. Innan denna frist har löpt ut<br>skall en ny bolagsstämma (andra kontrollstämman) hållas, vid vilken en<br>ny kontrollbalansräkning skall läggas fram. Om denna inte visar att det<br>egna kapitalet motsvarar minst det registrerade aktiekapitalet, är bolaget<br>likvidationspliktigt.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Enligt vår uppfattning finns det<br>starka skäl för att behålla bestämmelser av det slag som finns i 13 kap.<br>2 §. Aktiebolagslagen karaktäriseras av att aktieägarna inte har något<br>personligt ansvar för bolagets skulder. Denna ägarnas frihet från<br>personligt ansvar balanseras genom regler som skall garantera att bolaget<br></p>
<p>34</p>
<p>alltid har tillgångar som minst motsvarar bolagets förpliktelser. Bestäm- Prop. 2000/01:150<br>melserna i 13 kap. 2 § utgör ett viktigt inslag i detta regelverk. Såvitt<br>gäller de publika aktiebolagen ställer dessutom EG-rätten i detta<br>avseende upp vissa krav på de nationella rättsordningarna (se främst<br>artikel 17 i EG:s andra bolagsrättsliga direktiv).</p>
<p>Vi anser därför att aktiebolagslagen även i fortsättningen skall innehålla<br>bestämmelser av det slag som finns i 13 kap. 2 §. Vad gäller<br>bestämmelsernas utformning gör vi följande överväganden. Syftet med<br>bestämmelserna är att se till att aktieägarna i aktiebolag med alltför låg<br>konsolideringsgrad utan dröjsmål antingen vidtar åtgärder för att stärka<br>bolagets ställning eller inleder en ordnad avveckling av bolaget. Detta är<br>ägnat att skydda bolagets borgenärer mot att bolagets hela kapital<br>konsumeras, innan avvecklingen av bolaget inleds (jfr prop. 1982/83:94<br>s. 54). En förutsättning för att adekvata åtgärder skall kunna vidtas är att<br>bolagets ekonomiska ställning klarläggs så snart det uppkommer<br>misstanke om kapitalbrist. Bestämmelserna om att det vid misstanke om<br>kapitalbrist eller efter ett resultatlöst utmätningsförsök skall upprättas en<br>särskild kontrollbalansräkning och att denna skall granskas av bolagets<br>revisorer framstår därför fortfarande som ändamålsenliga. Nuvarande<br>bestämmelser tillgodoser också aktieägarnas intresse av att i tid bli<br>varskodda om bolagets situation för att kunna överväga vilka åtgärder<br>som lämpligen bör vidtas (jfr prop. 1975:103 s. 501). Även bestäm-<br>melserna om att kontrollbalansräkningen skall behandlas på stämma<br>fyller därmed en viktig funktion.</p>
<p>Svenska Revisorsamfundet SRS har föreslagit att kontrollbalans-<br>räkningen inte ensam skall vara avgörande för likvidationsfrågan utan att<br>denna skall kompletteras med en likviditetsprognos och en bedömning av<br>bolagets framtidsutsikter. Om dessa handlingar visar att bolagets<br>likviditet är tillfredsställande och att framtidsutsikterna framstår som<br>goda, skall bolaget, enligt samfundets förslag, tillåtas att driva bolaget<br>vidare trots att det finns en kritisk kapitalbrist så länge som bolagets<br>ställning inte försämras. Enligt vår uppfattning är en sådan ordning inte<br>ägnad att ge borgenärerna ett ändamålsenligt skydd. Liksom i dag bör<br>därför bolagets ställning enligt kontrollbalansräkningen vara utslags-<br>givande; visar denna på en kvalificerad kapitalbrist, bör bolaget vara<br>skyldigt att antingen avveckla sin verksamhet eller omedelbart vidta<br>erforderliga rekonstruktionsåtgärder. För att upprätthålla effektiviteten i<br>en sådan reglering måste det finnas en tidsgräns inom vilken det egna<br>kapitalet senast skall vara återställt. Om detta inte lyckas, bör liksom i<br>dag den yttersta sanktionen vara att bolaget blir skyldigt att gå i<br>likvidation.</p>
<p>Inom ramen för dessa huvuddrag i regleringen uppkommer en mängd<br>frågor om bestämmelsernas närmare utformning. Vi tar i det följande upp<br>några sådana frågor som vi anser kräver särskilda överväganden. En<br>sådan fråga handlar om kontrollbalansräkningens innehåll och<br>utformning. Vi återkommer till den i avsnitt 4.3.2. Ytterligare en fråga är<br>vilka sanktioner som skall finnas för det fall att regelsystemet åsidosätts.<br>Den nuvarande regleringen bygger på att de bolagsföreträdare och<br>aktieägare som gör sig skyldiga till ett sådant åsidosättande kan drabbas<br>av personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser. Detta är enligt<br>vår uppfattning i princip en lämplig ordning. Reglerna om personligt<br></p>
<p>35</p>
<p>betalningsansvar innefattar dock flera problem och svåra avvägningar. Vi Prop. 2000/01:150<br>återkommer till dessa frågor i avsnitten 4.3.3—4.3.6.</p>
<h4>4.3.2 Kontrollbalansräkningen</h4>
<p>Regeringens förslag: En kontrollbalansräkning skall upprättas enligt<br>bestämmelserna i årsredovisningslagen (1995:1554) eller, såvitt gäller<br>bl.a. bankaktiebolag och värdepappersbolag, lagen (1995:1559) om<br>årsredovisning för kreditinstitut och värdepappersbolag.</p>
<p>När kontrollbalansräkningen upprättas skall följande justeringar kunna<br>göras.</p>
<p>1. Tillgångarna och skulderna skall fa värderas enligt andra värderings-<br>principer än de som används i årsredovisningen, om principerna är<br>förenliga med god redovisningssed. Pensionsåtaganden som har redo-<br>visats under en sådan post som enligt lagen (1967:531) om tryggande av<br>pensionsutfästelse m.m. inte far minskas skall dock alltid tas upp i<br>kontrollbalansräkningen.</p>
<p>2. Tillgångarna skall få värderas till nettoförsäljningsvärdet.</p>
<p>3. Skulder till staten som beror på statligt stöd för vilket återbetal-<br>ningsskyldigheten är beroende av bolagets ekonomiska ställning skall fa<br>utelämnas, om skulden är efterställd i händelse av konkurs eller likvi-<br>dation.</p>
<p>Obeskattade reserver skall delas upp på eget kapital och uppskjuten<br>skatteskuld, om en skatteskuld kan förutses.</p>
<p>Kontrollbalansräkningen skall undertecknas av minst hälften av hela<br>antalet styrelseledamöter (13 kap. 13 § aktiebolagslagen).</p>
<p>Kommitténs förslag: Överensstämmer i väsentliga delar med rege-<br>ringens förslag. Kommittén har dock föreslagit en bestämmelse om att<br>värderingen skall ske under antagande av att bolagets verksamhet skall<br>fortsätta (den s.k. fortlevnadsprincipen). En annan skillnad mot regering-<br>ens förslag är att kommittén inte har föreslagit någon uttrycklig<br>bestämmelse om att det skall vara tillåtet att använda andra värderings-<br>principer i kontrollbalansräkningen än i årsredovisningen. Vidare har<br>kommittén föreslagit att uppskjuten skatt skall fa tas upp till nuvärde<br>samt att kontrollbalansräkningen skall undertecknas av samtliga<br>styrelseledamöter och den verkställande direktören.</p>
<p>Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har tillstyrkt eller inte<br>haft något att invända mot förslaget. Bland annat Sveriges advokat-<br>samfund har ansett att den s.k. fortlevnadsprincipen inte bör vara gene-<br>rellt tillämplig. Kammarrätten i Sundsvall, Bokföringsnämnden m.fl. har<br>ansett att det bör framgå tydligare att tillgångar och skulder kan tas upp<br>till det högre eller lägre värde som lagen medger, även om så inte har<br>skett i årsredovisningen. Några remissinstanser, däribland Svenska<br>Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund, har menat att<br>möjligheten att utesluta vissa efterställda lån inte bör begränsas till<br>skulder på grund av statligt stöd. Sydsvenska Industri- och Handels-<br>kammaren har invänt mot att obeskattade reserver skall delas upp på eget<br>kapital och skuld avseende framtida skatt. Bland annat Kammarrätten i</p>
<p>36<br></p>
<p>Sundsvall har invänt mot kommitténs förslag om undertecknande av Prop. 2000/01:150<br>kontrollbalansräkningen.</p>
<p>Bakgrund: I dag gäller - utan att detta framgår klart av lagen - att en<br>kontrollbalansräkning skall upprättas enligt de värderingsregler som<br>finns i den för respektive bolag tillämpliga lagen om årsredovisning. Vid<br>värderingen skall dock vissa särregler tillämpas (se 13 kap. 2 § tredje<br>stycket aktiebolagslagen). ”Inom linjen” skall läggas till en post som<br>visar hur mycket tillgångarnas sammanlagda värde skulle öka, om<br>tillgångarna redovisades till försäljningsvärdet med avdrag för försälj-<br>ningskostnaderna. Anläggningstillgångar som undergår fortlöpande<br>värdeminskning far tas upp till anskaffningsvärdet minskat med erforder-<br>liga avskrivningar och nedskrivningar, om det därigenom erhålls ett<br>högre värde. Skulder på grund av statligt stöd för vilket återbetal-<br>ningsskyldighet är beroende av bolagets ekonomiska ställning behöver<br>inte tas upp i kontrollbalansräkningen, om stödet - för det fall att bolaget<br>försätts i konkurs eller träder i likvidation - skall återbetalas först sedan<br>övriga skulder till fullo har betalats.</p>
<h4>Skälen för regeringens förslag</h4>
<p>Allmänna utgångspunkter</p>
<p>Som vi redan har konstaterat bör aktiebolagslagen även fortsättningsvis<br>innehålla bestämmelser om upprättande av kontrollbalansräkning vid<br>misstanke om kapitalbrist m.m.</p>
<p>Kontrollbalansräkningen bör, såsom tidigare har nämnts, tjäna som<br>underlag för bolagsstämmans beslut i frågan om bolaget skall gå i<br>likvidation eller inte. Det är därför viktigt att den utformas på ett sätt som<br>ger aktieägarna ett gott beslutsunderlag i den frågan. Därutöver bör<br>kontrollbalansräkningen utgöra ett instrument för att kontrollera om<br>bolagets ekonomiska ställning är sådan att bolaget skall vara skyldigt att,<br>om rekonstruktionsåtgärder inte vidtas, upphöra med sin verksamhet.<br>Kontrollbalansräkningens funktion kan alltså sägas vara att skilja ut de<br>bolag som inte har ekonomiska förutsättningar att fortsätta verksamheten.<br>Det är naturligt att vid den prövningen utgå från sedvanliga redovisnings-<br>principer vilka normalt kan antas ge en rättvisande bild av bolagets<br>ställning. Samtidigt måste det emellertid beaktas att dessa principer inte<br>alltid tar hänsyn till kontrollbalansräkningens speciella funktion. Så kan<br>t.ex. den allmänna försiktighet som kommer till uttryck i flera av års-<br>redovisningslagens redovisningsregler medföra att bolagets framtids-<br>möjligheter och fortlevnadsförmåga inte fångas upp i tillräcklig grad; en<br>generell tillämpning av årsredovisningslagen skulle då kunna leda till att<br>i och för sig livsdugliga bolag tvingas vidta åtgärder som egentligen inte<br>är nödvändiga.</p>
<p>Vad som nu har sagts innebär att utgångspunkten, liksom i dag, bör<br>vara att kontrollbalansräkningen upprättas enligt allmänna redovisnings-<br>principer. Årsredovisningslagens bestämmelser bör alltså tillämpas. När<br>det gäller bl.a. bankaktiebolag och värdepappersbolag bör lagen<br>(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag<br>tillämpas. För att säkerställa att livsdugliga bolag inte tvingas i</p>
<p>37<br></p>
<p>likvidation bör emellertid vissa avsteg från de redovisningsprinciper som Prop. 2000/01:150<br>kommer till uttryck i årsredovisningslagama tillåtas.</p>
<p>Eftersom den påföljd som är knuten till en försummelse att upprätta<br>kontrollbalansräkning - personligt betalningsansvar för bolagets före-<br>trädare - är så ingripande, är det viktigt att reglerna om vilka avsteg som<br>far göras är tydliga och enkla att tillämpa. Det innebär bl.a. att den i lag<br>angivna uppräkningen av möjligheterna att göra avsteg bör vara<br>uttömmande. Dessa möjligheter behandlas i det följande.</p>
<p>Fortlevnadsprincipen</p>
<p>En viktig fråga är om fortlevnadsprincipen i 2 kap. 4 § årsredovis-<br>ningslagen skall gälla också när en kontrollbalansräkning skall upprättas.<br>Principen innebär att redovisningen skall ske under antagande att<br>bolagets verksamhet skall fortsätta. Alternativet är att värdera bolagets<br>tillgångar med utgångspunkt i deras s.k. slaktvärde, dvs. det värde som<br>tillgångarna skulle kunna inbringa vid en försäljning. Eftersom till-<br>gångarnas slaktvärde ofta understiger deras bokförda värden, skulle<br>emellertid en sådan ordning innebära att likvidationsplikten drabbade<br>många bolag som i och för sig har goda möjligheter att på ett fram-<br>gångsrikt sätt fortsätta sin verksamhet. Som vi tidigare har varit inne på<br>bör detta undvikas. Liksom kommittén anser vi därför att värderingen i<br>stället normalt bör ske under antagande att bolagets verksamhet skall<br>fortsätta (jfr NJA 1993 s. 484).</p>
<p>Såsom bl.a. Sveriges advokatsamfund har uttalat är det dock inte<br>lämpligt att värdering av tillgångar och skulder generellt får ske under<br>antagande om fortsatt drift. Fortlevnadsprincipen bör sålunda inte<br>tillämpas om det saknas vilja eller ekonomiska förutsättningar att fort-<br>sätta verksamheten, såsom när det finns ett beslut om att bolaget skall<br>läggas ned eller när det står klart att bolagets ekonomiska situation är<br>sådan att verksamheten måste läggas ned (jfr prop. 1995/96:10 del II<br>s. 183 f. och bl.a. Lindskog, Aktiebolagslagen 12:e och 13:e kap.<br>Kapitalskydd och likvidation, 2 upplagan 1995, s. 220). I lagen bör<br>därför inte tas in något generellt antagande om att bolagets verksamhet<br>kommer att fortsätta. I stället bör 2 kap. 4 § årsredovisningslagen och den<br>goda redovisningssed som har utvecklats i anslutning till den<br>bestämmelsen tillämpas.</p>
<p>Byte av redovisningsprincip</p>
<p>Enligt 2 kap. 4 § årsredovisningslagen gäller som huvudregel att ett före-<br>tag inte far byta redovisningsprinciper från ett år till ett annat. Därmed<br>upprätthålls jämförbarheten mellan ett företags årsredovisningar för skil-<br>da räkenskapsår. Behovet av jämförbarhet gör sig dock inte gällande när<br>det gäller kontrollbalansräkningar. Syftet med en kontrollbalansräkning<br>är inte att möjliggöra jämförelser mellan olika räkenskapsår utan enbart<br>att mäta bolagets eget kapital vid en viss given tidpunkt. Det finns därför<br>inte anledning att förbjuda ett bolag att i kontrollbalansräkningen till-<br>lämpa andra värderingsprinciper än det har tillämpat i årsredovisningen<br>eller i en tidigare kontrollbalansräkning, under förutsättning att de<br></p>
<p>38</p>
<p>tillämpade värderingsprinciperna står i överensstämmelse med lag och Prop. 2000/01:150<br>god redovisningssed. Om en annan värderingsprincip leder till ett större<br>eget kapital än de värderingsprinciper som har tillämpats i årsredo-<br>visningen, bör således den förstnämnda principen kunna tillämpas. Det<br>gäller t.ex. då ett bolag har underskattat livslängden på en anläggnings-<br>tillgång. I en sådan situation bör det sålunda vara möjligt att i kontroll-<br>balansräkningen justera tillgångens bokförda värde till det högre belopp<br>som den skulle ha varit bokförd till om en korrekt bedömning av<br>tillgångens ekonomiska livslängd hade gjorts vid det tillfälle då av-<br>skrivningsplanen fastställdes. Ett annat exempel är då bolaget i<br>årsredovisningen har kostnadsfört utgifter som enligt årsredovisnings-<br>lagen skulle ha kunnat aktiveras i balansräkningen (dvs. tas upp som<br>tillgång). I den situationen bör ett beräknat restvärde kunna tas upp i<br>kontrollbalansräkningen.</p>
<p>Kommittén har inte föreslagit någon bestämmelse om att bolaget får<br>använda sig av andra redovisningsprinciper i kontrollbalansräkningen än<br>i den ordinarie redovisningen. Såsom några remissinstanser har påpekat<br>är det emellertid lämpligt att ta in en sådan bestämmelse i lagen.</p>
<p>Justeringar med hänsyn till förekommande övervärden</p>
<p>I många fåll understiger det bokförda värdet tillgångarnas marknads-<br>värde. Gällande rätt tillåter att dessa övervärden beaktas, dels genom att<br>bolaget skriver upp värdet av tillgångarna, dels genom att bolaget tar upp<br>en särskild justeringspost i kontrollbalansräkningen. Vi anser det<br>naturligt att denna ordning består. I annat fall skulle i och för sig solida<br>bolag riskera att bli skyldiga att träda i likvidation.</p>
<p>Liksom hittills bör alltså justeringar kunna göras med tillämpning av<br>sedvanliga uppskrivningsregler. Detta kräver ingen särskild lagreglering<br>utan är en följd av att årsredovisningslagen skall tillämpas.</p>
<p>Vidare bör det, liksom i dag, vara möjligt att i kontrollbalansräkningen<br>ta upp en särskild post som utvisar den ökning av tillgångarnas värde<br>som kan följa av en redovisning till försäljningsvärdet med avdrag för<br>försäljningskostnaderna (nettoförsäljningsvärdet). I detta avseende<br>fordras en särskild regel. Enligt årsredovisningslagen får nämligen, som<br>huvudregel, orealiserade värdeökningar inte föranleda någon ökning av<br>eget kapital. Inte heller går det alltid att tillämpa årsredovisningslagens<br>bestämmelser om uppskrivning av anläggningstillgångar, eftersom en<br>uppskrivning förutsätter att det kan påvisas att det högre värdet är<br>tillförlitligt och bestående samt att värdet är väsentligt högre än det<br>bokförda värdet. Vidare kan bestämmelserna om uppskrivning inte<br>tillämpas på omsättningstillgångar. En särskild regel om att tillgångarna i<br>kontrollbalansräkningen får tas upp till sitt nettoförsäljningsvärde bör<br>därför finnas kvar.</p>
<p>En särskild fråga är om en sådan möjlighet bör vara begränsad till<br>sådant som enligt årsredovisningslagen får tas upp som tillgång eller om<br>även annat som representerar ett förmögenhetsvärde skall kunna beaktas.<br>Frågan får särskild betydelse i fråga om vissa särskilda slag av utgifter<br>som ett bolag har för att bygga upp immateriella värden i bolaget men<br>som enligt god redovisningssed inte får aktiveras som tillgång. Så kan<br>exempelvis vara fallet med utgifter som ett bolag har haft för att internt<br></p>
<p>39</p>
<p>arbeta fram ett varumärke. Ibland kan det vara uppenbart att det Prop. 2000/01:150<br>upparbetade varumärket, trots att det inte far tas upp som tillgång i den<br>offentliga redovisningen, har ett betydande försäljningsvärde. Mot bak-<br>grund av kontrollbalansräkningens särskilda syfte — att skilja ut de<br>företag som har ekonomiska förutsättningar att fortleva - är det naturligt<br>att den som upprättar en kontrollbalansräkning far ta hänsyn till även<br>detta slag av resurser, under förutsättning att de har ett påvisbart<br>försäljningsvärde. Att begreppet ”tillgång” i detta sammanhang måste<br>ges en sådan vidare innebörd far med hänsyn till reglernas angivna syfte<br>anses så självklart att det inte särskilt behöver anmärkas i lagtexten.</p>
<p>Det planmässiga restvärdet</p>
<p>Kommittén har föreslagit att det i lagen också tas in en möjlighet att,<br>beträffande sådana anläggningstillgångar som undergår fortlöpande<br>värdeminskning, ta upp tillgången till anskaffningsvärdet minskat med<br>erforderliga avskrivningar och nedskrivningar (”planmässigt restvärde”).<br>En sådan bestämmelse finns redan i dag. Den kan motiveras av att vissa<br>tillgångar anses ha ett företagsekonomiskt värde för det enskilda<br>företaget som överstiger ett allmänt marknadsvärde, t.ex. en anläggning<br>som är utformad för en specialiserad verksamhet.</p>
<p>Vi delar uppfattningen att det i sådana fall bör vara tillåtet att ta upp<br>det högre värdet i kontrollbalansräkningen. Till följd av vårt förslag att<br>bolaget skall kunna byta en värderingsprincip mot en annan finns det<br>dock inte något behov att särskilt reglera möjligheten att ta upp tillgångar<br>till det planmässiga restvärdet. Bolaget kommer ändå att - inom ramen<br>för vad som är möjligt enligt god redovisningssed - kunna redovisa<br>tillgången till planmässigt restvärde.</p>
<p>Stöd i form av statligt lån med efterställningsgaranti</p>
<p>I dag gäller att man i kontrollbalansräkningen inte behöver ta hänsyn till<br>skulder på grund av statligt stöd, om återbetalningsskyldigheten för<br>skulden är beroende av bolagets ekonomiska ställning och stödet - i fall<br>av likvidation eller konkurs - skall återbetalas först sedan övriga skulder<br>till fullo har betalats. Kommittén har föreslagit att en motsvarande<br>bestämmelse tas in i den nya regleringen.</p>
<p>Vi är av samma uppfattning. Det är här fråga om skulder som har<br>uppkommit genom lån som har lämnats av hänsyn till sysselsättningen<br>eller av andra näringspolitiska skäl. Stödet är avsett att ge kapitaltillskott<br>som undanröjer ett likvidationshot som har uppkommit genom kapital-<br>förbrukning i förlustlägen. Avsikten med det statliga stödet skulle för-<br>felas om skulden ograverat måste tas in i kontrollbalansräkningen. Vi<br>föreslår sålunda att dessa skulder inte heller i fortsättningen skall behöva<br>tas upp i kontrollbalansräkningen. Visserligen medför detta att kontroll-<br>balansräkningen kommer att ge en oriktig bild av bolagets verkliga egna<br>kapital men med hänsyn till lånens karaktär torde detta inte innebära<br>några olägenheter.</p>
<p>Några remissinstanser har ansett att bestämmelsen inte bör vara be-<br>gränsad till sådana efterställda lån som har lämnats av staten. Det finns<br></p>
<p>40</p>
<p>utan tvivel en del som talar för detta. Det skulle skapa ytterligare Prop. 2000/01:150<br>möjligheter att genom krediter från aktieägare och andra rekonstruera<br>bolag med ekonomiska problem. Mot detta måste dock vägas den<br>försämring av bolagets kapitalskydd som en sådan förändring skulle<br>kunna medföra. Framför allt finns det en risk för att bolaget närstående<br>personer genom kortfristiga lån till bolaget skulle kunna skjuta<br>nödvändiga avvecklingsåtgärder på framtiden. Detta skulle uppen-<br>barligen innebära risker för övriga borgenärer, särskilt som bolagets<br>återbetalning av lånen inte skulle vara underkastad aktiebolagslagens<br>utbetalningsbegränsningar. Dessa risker är avgjort mindre när det gäller<br>efterställda lån som har lämnats som statliga stöd och där det normala är<br>att återbetalning skall ske först om stödet ger ekonomiskt utbyte. Vi<br>förordar därför att andra efterställda lån liksom hittills tas upp i<br>kontrollbalansräkningen. Om det finns finansiella förutsättningar för en<br>rekonstruktion av bolaget, kan den lämpligen genomföras exempelvis<br>genom aktieägartillskott som ökar bolagets tillgångar utan någon<br>motsvarande ökning av skulderna.</p>
<p>Uppskjuten skatt</p>
<p>Övervärden på tillgångar skulle, om tillgångarna realiserades, i de flesta<br>fall ge upphov till en skattepliktig vinst. I de situationer då en kontroll-<br>balansräkning måste upprättas finns det i regel förlustavdrag som kan<br>räknas av mot en sådan vinst. Normalt behöver man därför inte beakta<br>någon uppskjuten skatteskuld i kontrollbalansräkningen. Ibland går det<br>emellertid att förutse att bolaget i framtiden kommer att bli skyldigt att<br>betala skatt. Enligt vår mening bör det i kontrollbalansräkningen tas<br>hänsyn till sådan ”uppskjuten skatt”, i den utsträckning god redovis-<br>ningssed fordrar att den tas upp som skuld i den offentliga redovisningen.<br>Frågan är emellertid hur en sådan uppskjuten skatt bör beräknas.<br>Kommittén har föreslagit att den skall fa tas upp till nuvärde. Både<br>Bokföringsnämnden och FAR har anmält tveksamhet till detta.<br>Kommitténs förslag avviker från vad Redovisningsrådet har uttalat i<br>rekommendationen RR 9 Inkomstskatter. Enligt Redovisningsrådet skall<br>uppskjuten skatt tas upp till nominellt belopp. Redovisningsrådets<br>uttalande torde i första hand bero på att en tillförlitlig beräkning till ett<br>diskonterat värde anses så komplex att det inte är lämpligt att kräva en<br>sådan beräkning (jfr RR 9 p. 45). Såsom vi tidigare har uttalat bör<br>bestämmelserna om kontrollbalansräkning vara tydliga och enkla att<br>tillämpa. En bestämmelse om diskontering av uppskjuten skatt kan bli så<br>komplicerad att tillämpa att den fördyrar och fördröjer upprättandet av<br>kontrollbalansräkningen och försvårar för tredje man att bedöma dess<br>riktighet. Mot den bakgrunden anser vi att någon sådan bestämmelse inte<br>bör införas.</p>
<p>Obeskattade reserver</p>
<p>Posten Obeskattade reserver belastas av en latent skatteskuld. Detta talar<br>för att enbart en del av posten bör hänföras till eget kapital. I ett bolag<br>som är skyldigt att upprätta en kontrollbalansräkning torde det emellertid<br></p>
<p>41</p>
<p>regelmässigt finnas underskottsavdrag i sådan omfattning att en upp- Prop. 2000/01:150<br>lösning av obeskattade reserver inte skulle utlösa någon beskattning. I<br>praxis hänförs därför ofta obeskattade reserver i sin helhet till eget<br>kapital. En remissinstans har i linje härmed ansett att obeskattade reser-<br>ver i sin helhet skall hänföras till eget kapital.</p>
<p>Enligt vår uppfattning kan det dock även i samband med kontroll-<br>balansräkning undantagsvis förekomma situationer då en upplösning av<br>obeskattade reserver leder till att det uppkommer en skattekostnad. Så<br>blir fallet när det inte finns några rörelseförluster eller underskottsavdrag<br>som är så stora att de kan neutralisera upplösningen av reserven (jfr FAR,<br>Förslag till rekommendation om kontrollbalansräkning). Mot den<br>bakgrunden föreslår vi att obeskattade reserver skall delas upp på eget<br>kapital och uppskjuten skatteskuld, om en sådan skuld kan förutses.</p>
<p>Pensionsåtaganden</p>
<p>Ärsredovisningslagen kräver inte att pensionsåtaganden skuldförs. De<br>kan redovisas inom linjen som ansvarsförbindelser. God redovisningssed<br>kan dock innebära att i varje fall en utfästelse enligt allmän pensionsplan<br>redovisas som avsättning. I den utsträckning god redovisningssed medger<br>att pensionsåtaganden inte redovisas som avsättning - och därmed inte<br>heller behöver påverka storleken av det egna kapitalet - bör de enligt vår<br>mening också kunna utelämnas i kontrollbalansräkningen.</p>
<p>Vissa pensionsförpliktelser tas emellertid upp under en särskild delpost<br>under rubriken Avsättning till pensioner och liknande förpliktelser.<br>Enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. får den<br>posten inte minskas. En pensionsförpliktelse som har redovisats på detta<br>sätt far enligt praxis inte utelämnas från kontrollbalansräkningen. Vi<br>anser att detta är en lämplig ordning och föreslår att den kommer till<br>uttryck i lagen.</p>
<p>Undertecknande av kontrollbalansräkningen</p>
<p>I dag saknas regler om undertecknande av kontrollbalansräkningen. I<br>fråga om årsredovisningen gäller, enligt 2 kap. 7 § årsredovisningslagen<br>(1995:1554), att den skall undertecknas av samtliga styrelseledamöter<br>och den verkställande direktören. Kommittén har föreslagit en<br>bestämmelse om att också en kontrollbalansräkning skall undertecknas<br>av samtliga styrelseledamöter och den verkställande direktören. Några<br>remissinstanser har invänt mot detta förslag.</p>
<p>Enligt vår mening skulle ett krav på att samtliga styrelseledamöter<br>skall underteckna kontrollbalansräkningen kunna leda till att nödvändiga<br>åtgärder fördröjs, t.ex. på grund av en styrelseledamots tillfälliga borto-<br>varo. Vi föreslår i stället att kontrollbalansräkningen skall undertecknas<br>av minst hälften av styrelsens ledamöter. Detta överensstämmer med vad<br>som allmänt gäller om undertecknande av sådana handlingar som enligt<br>aktiebolagslagen skall undertecknas av styrelsen (jfr 8 kap. 29 § andra<br>stycket aktiebolagslagen).</p>
<p>42</p>
<h4>4.3.3</h4>
<h4>Styrelseledamöternas personliga betalningsansvar</h4>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>Regeringens förslag: Liksom hittills skall styrelseledamöter kunna<br>bli personligt betalningsansvariga för bolagets förpliktelser, om de<br>inte vidtar de åtgärder som lagen föreskriver vid misstänkt kapitalbrist<br>eller ett resultatlöst utmätningsförsök. Nuvarande reglering komplet-<br>teras dels genom att de fall av underlåtenhet som utlöser personligt<br>betalningsansvar anges i lagtexten, dels genom att det i lagtexten<br>anges att även aktivt agerande från en styrelseledamots sida kan utlösa<br>sådant ansvar. Vidare klargörs i lagtexten att ansvaret omfattar endast<br>fordringar som uppkommer under den tid som underlåtenheten består<br>(13 kap. 17 § aktiebolagslagen).</p>
<p>Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens<br>förslag. Kommittén har dock inte föreslagit någon bestämmelse om att<br>även aktivt handlande från styrelseledamöters sida skall kunna utlösa<br>personligt betalningsansvar. Kommittén har inte heller föreslagit någon<br>reglering i fråga om ansvaret för fordringar som uppkommer sedan<br>underlåtenheten har avhjälpts (SOU 1999:36 s. 99 f.).</p>
<p>Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt kommitténs<br>förslag eller inte haft några invändningar mot det. Juridiska fakultets-<br>nämnden vid Stockholms universitet har dock efterlyst en närmare analys<br>av innebörden av det personliga betalningsansvaret.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I dag gäller att styrelsens ledamöter<br>kan bli solidariskt betalningsansvariga för bolagets förpliktelser, om<br>styrelsen underlåter att vidta de åtgärder som en befarad kapitalbrist eller<br>ett resultatlöst utmätningsförsök skall föranleda. Vi anser att det<br>personliga betalningsansvaret för styrelsens ledamöter utgör ett viktigt<br>inslag i de nuvarande reglerna. Ansvaret utgör ett effektivt påtryck-<br>ningsmedel för att få styrelsen att följa det handlingsmönster som lagen<br>föreskriver för underkapitaliserade bolag. Som vi tidigare har varit inne<br>på anser vi därför att bestämmelserna om personligt betalningsansvar i<br>sina huvuddrag bör bestå.</p>
<p>Den närmare innebörden av bestämmelserna har i vissa avseenden<br>ansetts vara oklar. Detta gäller t.ex. frågan om vilka fall av underlåtenhet<br>från styrelsens sida som omfattas av bestämmelserna. Enligt vår<br>uppfattning är det fråga om tre fall.</p>
<p>Det första fallet är att styrelsen underlåter att på föreskrivet sätt upprätta<br>och låta revisorerna granska en kontrollbalansräkning, trots att det finns<br>skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det<br>registrerade aktiekapitalet eller att ett resultatlöst utmätningsförsök har<br>ägt rum. Det andra fallet är att styrelsen underlåter att sammankalla en<br>första kontrollstämma, trots att kontrollbalansräkningen visar att bolagets<br>eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Det<br>tredje fallet är att styrelsen underlåter att hos rätten ansöka om<br>likvidation, trots att någon andra kontrollstämma inte har hållits inom<br>åttamånadersfristen eller trots att det vid den andra kontrollstämman inte<br>har förelegat någon kontrollbalansräkning som utvisar att aktiekapitalet<br>är till fullo täckt.</p>
<p>Enligt vår uppfattning finns det skäl att även i fortsättningen knyta<br>personligt ansvar till dessa fall av underlåtenhet. Vi föreslår att de tre<br></p>
<p>43</p>
<p>fallen anges i lagtexten. Liksom tidigare bör en styrelseledamot som kan Prop. 2000/01:150<br>visa att han eller hon inte har varit försumlig - t.ex. därför att han eller<br>hon har reserverat sig mot styrelsens beslut att inte upprätta någon<br>kontrollbalansräkning - vara fri från ansvar.</p>
<p>En annan fråga som har varit oklar är om ansvaret for underlåtenhet<br>fortsätter att gälla även efter att styrelsen har vidtagit den åtgärd som den<br>tidigare har försummat att vidta. Vad gäller t.ex. om styrelsen inte i tid<br>har reagerat på en misstänkt kritisk kapitalbrist men så småningom rättar<br>till detta genom att, på sätt som lagen föreskriver, upprätta en<br>kontrollbalansräkning och hänskjuta frågan till bolagsstämman? Skall<br>ansvaret gälla även de förpliktelser som uppkommer efter det att<br>styrelsen har börja agera? Enligt vår uppfattning bör den frågan bedömas<br>mot bakgrund av det personliga betalningsansvarets syfte. Tanken är att<br>bestämmelserna om personligt ansvar skall sätta press på styrelsen att<br>följa det handlingsmönster som lagen föreskriver. Detta syfte befrämjas<br>inte av att ansvaret fortsätter att gälla även efter att styrelsen har avhjälpt<br>en tidigare försummelse. Tvärtom kan en ordning som innebär att<br>ansvaret omfattar endast de fordringar som uppkommer under den tid<br>som underlåtenheten består vara ett incitament för styrelsen att agera så<br>snart som möjligt. Vi föreslår därför att lagtexten utformas så att detta<br>kommer till klart uttryck.</p>
<p>Enligt den nuvarande lagtexten kan andra än styrelseledamöter bli<br>personligt betalningsansvariga om de med vetskap om styrelsens<br>underlåtenhet rättshandlar för bolaget (se vidare avsnitt 4.3.4). Däremot<br>framgår inte av lagtexten att aktivt rättshandlande från en styrelse-<br>ledamots sida kan utlösa personligt betalningsansvar. Enligt vår upp-<br>fattning är det inte rimligt att en styrelseledamot i detta avseende skall ha<br>ett mindre omfattande ansvar än t.ex. den verkställande direktören.<br>Frågan kan bli aktuell t.ex. i de fall då en styrelseledamot inte kan göras.<br>ansvarig på grund av underlåtenhet, därför att han eller hon inte har varit<br>försumlig. Om styrelseledamoten senare aktivt verkar för att bolagets<br>verksamhet fortsätter, bör han eller hon ansvara i samma utsträckning<br>som en verkställande direktör som agerar på samma sätt. Vi föreslår<br>därför att lagtexten utformas så att en styrelseledamot kan bli personligt<br>betalningsansvarig även till följd av aktivt rättshandlande.</p>
<p>I rättspraxis har det ansetts att personligt betalningsansvar inte kan<br>göras gällande mot en styrelseledamot med mindre den misstanke om<br>kapitalbrist som utlöste styrelsens handlingsskyldighet motsvarades av en<br>verklig brist. Vi återkommer till den frågan i avsnitt 4.3.6.</p>
<p>Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet har berört frågan<br>om det personliga betalningsansvaret för avgående respektive tillträdande<br>styrelseledamöter. Innebörden i gällande rätt är oklar. I doktrinen har<br>hävdats att denna fråga bör bedömas med beaktande av den avträdde<br>respektive nytillträdde ledamotens agerande i det enskilda fallet (se t.ex.<br>Lindskog, Aktiebolagslagen 12:e och 13:e kap. Kapitalskydd och<br>likvidation, 2 upplagan 1995 s. 239 f.). Vi delar detta synsätt och anser<br>att en lagreglering skulle riskera att bli alltför stelbent. Frågan bör i<br>stället överlämnas till rättstillämpningen.</p>
<p>44</p>
<p>4.3.4</p>
<h4>Personligt betalningsansvar för andra än styrelsens Prop. 2000/01:150<br>ledamöter</h4>
<p>Regeringens bedömning: Den nuvarande regleringen av det<br>personliga betalningsansvaret för andra än styrelsens ledamöter bör<br>bestå. Den som med vetskap om styrelsens underlåtenhet handlar på<br>bolagets vägnar skall alltså svara solidariskt med styrelseledamöterna<br>för de förpliktelser som därigenom uppkommer för bolaget (13 kap.<br>17 § andra och tredje styckena aktiebolagslagen).</p>
<p>Liksom hittills skall aktieägare bli personligt betalningsansvariga,<br>om de deltar i ett beslut att fortsätta bolagets verksamhet trots att de<br>känner till att bolaget är likvidationspliktigt (13 kap. 18 § aktie-<br>bolagslagen).</p>
<p>Kommitténs bedömning och förslag: Överensstämmer delvis med<br>regeringens bedömning. Kommittén har dock föreslagit att enligt<br>lagtexten, utöver styrelseledamöter, endast den verkställande direktören<br>som företrädare för bolaget skall kunna drabbas av personligt betalnings-<br>ansvar (SOU 1999:36 s. 99 f.). Enligt kommittén skall det överlämnas åt<br>rättstillämpningen att bedöma i vad mån även andra skall kunna åläggas<br>ett personligt ansvar.</p>
<p>Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har instämt i kommitténs<br>bedömning och förslag eller inte haft några invändningar mot dessa.<br>Några remissinstanser, bl.a. Svea hovrätt och Sveriges advokatsamfund,<br>har dock ifrågasatt om det kommer att vara möjligt att ålägga andra än<br>styrelseledamöter och den verkställande direktören personligt betalnings-<br>ansvar om endast dessa personer anges i lagtexten. Ekobrottsmyndig-<br>heten och Riksskatteverket har ansett att bestämmelserna, liksom hittills,<br>skall omfatta även andra företrädare än den verkställande direktören.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Enligt nuvarande lagtext kan<br>även andra än styrelseledamöter bli personligt betalningsansvariga för<br>bolagets förpliktelser. Detta gäller dels aktieägare som deltar i beslut att<br>fortsätta bolagets verksamhet trots att de känner till att bolaget är<br>likvidationspliktigt, dels andra bolagsföreträdare än styrelseledamöter<br>som med vetskap om styrelsens underlåtenhet “handlar på bolagets väg-<br>nar".</p>
<p>Vad gäller aktieägarnas ansvar anser vi att den nuvarande regleringen är<br>tillfredsställande. Det är enligt vår uppfattning rimligt att en aktieägare<br>som ignorerar likvidationsplikten skall kunna drabbas av ansvar. Vi<br>föreslår alltså att denna ordning skall bestå.</p>
<p>Vad gäller ansvaret för andra bolagsföreträdare än styrelseledamöter<br>gör vi följande överväganden.</p>
<p>I doktrinen har det framförts olika uppfattningar om vilka bolags-<br>företrädare som åsyftas med bestämmelsen och under vilka närmare<br>förutsättningar ansvaret kan uppkomma. De personer som i första hand<br>har ansetts kunna komma i fråga är den verkställande direktören, sär-<br>skilda firmatecknare och ombud. Kommittén har föreslagit att bestäm-<br>melsen förtydligas. Kommitténs utgångspunkt har därvid varit att person-<br>ligt betalningsansvar skall kunna drabba endast de personer som också<br>har möjlighet att freda sig från ansvaret genom att ansöka om<br>tvångslikvidation, dvs. styrelseledamöterna och den verkställande direk-<br></p>
<p>45</p>
<p>tören. Kommittén - som har förutsatt att bestämmelsen i viss Prop. 2000/01:150<br>utsträckning skall kunna tillämpas analogt - har därför föreslagit att<br>lagtexten skall ange endast dessa personer.</p>
<p>Enligt vår uppfattning finns det starka skäl som talar mot att begränsa<br>lagtexten till att avse endast styrelseledamöterna och den verkställande<br>direktören. Det är som regel rimligt att även andra som har ådragit<br>bolaget nya förpliktelser trots att de har känt till att styrelsen har<br>försummat sina skyldigheter i fråga om kontrollbalansräkning m.m.<br>ansvarar personligen för förpliktelserna. Enligt vår mening utgör inte<br>heller det förhållandet att endast styrelseledamöter och den verkställande<br>direktören har behörighet att ansöka om tvångslikvidation något<br>avgörande skäl mot att låta bestämmelsen omfatta även andra<br>företrädare. Andra företrädare för bolaget kan ju freda sig mot personligt<br>betalningsansvar genom att avträda från sina uppdrag eller avstå från<br>rättshandlingar som binder bolaget. Att - såsom kommittén har varit inne<br>på - förlita sig på att domstolarna vid behov tillämpar bestämmelsen om<br>personligt betalningsansvar analogt framstår inte heller som lämpligt. Vi<br>anser därför att bestämmelsen bör gälla var och en som företräder<br>bolaget. Givetvis bör ansvaret i dessa fall liksom i dag avse endast de<br>förpliktelser som uppkommer genom företrädarens handlande.</p>
<p>En reglering av beskrivet slag torde normalt inte leda till att lägre<br>befattningshavare inom bolaget drabbas av ansvar. Som regel har dessa<br>inte den insikt om styrelsens försummelse som krävs för ansvar. Dess-<br>utom bör gälla att den som kan visa att han eller hon inte har varit<br>försumlig skall gå fri från ansvar.</p>
<h4>4.3.5 När skall det personliga betalningsansvaret upphöra?</h4>
<p>Regeringens förslag: Det personliga betalningsansvaret skall inte<br>omfatta förpliktelser som har uppkommit efter det att</p>
<p>1. likvidationsfrågan har hänskjutits till rättens prövning,</p>
<p>2. en kontrollbalansräkning som utvisar att bolagets eget kapital<br>uppgår till det registrerade aktiekapitalet har blivit granskad av<br>revisorerna och lagts fram på bolagsstämma, eller</p>
<p>3. bolagsstämman, Patent- och registreringsverket eller rätten har<br>beslutat om likvidation ( 13 kap. 19 § aktiebolagslagen).</p>
<p>Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens<br>förslag. Kommittén har dock beträffande kontrollbalansräkningen före-<br>slagit att denna skall godkännas av stämman för att ansvaret skall<br>upphöra (SOU 1999:36 s. 100).</p>
<p>Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna har tillstyrkt<br>kommitténs förslag eller inte haft några invändningar mot det. Svenska<br>Revisor samfundet SRS har dock föreslagit att det personliga<br>betalningsansvaret skall bortfalla efter viss tid om det egna kapitalet har<br>återställts.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Den definitiva slutpunkten på den<br>period under vilken personligt betalningsansvar kan uppkomma (”an-<br>svarsperioden”) inträder, enligt nuvarande bestämmelser, när likvi-<br>dationsfrågan har hänskjutits till rättens prövning eller när en balans-<br></p>
<p>46</p>
<p>räkning som utvisar att bolagets eget kapital uppgår till det registrerade Prop. 2000/01:150<br>aktiekapitalet har blivit granskad av revisorerna och godkänd av bolags-<br>stämman. De fordringar som uppkommer därefter omfattas alltså inte av<br>det personliga betalningsansvaret. Däremot kvarstår ansvaret för<br>förpliktelser som har uppkommit dessförinnan. Vi anser att detta i allt<br>väsentligt är en lämplig ordning och föreslår att den består.<br>Ansvarsperiodens upphörande bör emellertid inte vara avhängig av<br>stämmans godkännande av kontrollbalansräkningen. I stället bör<br>kontrollbalansräkningens innehåll vara avgörande. Om det egna kapitalet<br>är fullt återställt och detta har manifesterats i en av bolagets revisorer<br>granskad kontrollbalansräkning, bör alltså ansvarsperioden upphöra<br>genom att denna kontrollbalansräkning läggs fram på stämman. Vi<br>föreslår att reglerna utformas i enlighet med detta.</p>
<p>En situation som, utöver dem som anges i den nuvarande lagtexten, bör<br>medföra att ansvarsperioden upphör är den att bolagsstämman, Patent-<br>och registreringsverket eller rätten har beslutat om likvidation. Efter ett<br>sådant beslut är det inte längre bolagets styrelse som företräder bolaget<br>och styrelseledamöterna bör då heller inte kunna drabbas av betalnings-<br>ansvar för de förpliktelser som uppkommer för bolaget. Vi föreslår därför<br>ett tillägg i lagtexten av den innebörden.</p>
<p>Som tidigare har framgått anser vi att styrelseledamöternas personliga<br>betalningsansvar bör omfatta endast de förpliktelser som uppkommer<br>under den tid som styrelsens underlåtenhet består (se avsnitt 4.3.3).<br>Svenska Revisorsamfundet SRS har föreslagit att ansvaret för de<br>förpliktelser som har uppkommit under denna tid skall kunna bortfalla<br>när en viss tid har förflutit, om bolagets eget kapital senare har blivit fullt<br>återställt. Vi anser dock att övervägande skäl talar mot en sådan ordning.<br>Som vi tidigare har varit inne på syftar bestämmelserna om personligt<br>betalningsansvar till att sätta en press på styrelsen att så snart som<br>möjligt vidta de åtgärder som lagen föreskriver. Denna press skulle<br>minska om styrelseledamöternas ansvar begränsades på det sätt som<br>samfundet har föreslagit. Till detta kommer att det personliga<br>betalningsansvaret endast mera sällan kommer att aktualiseras om<br>bolagets kapitalbrist senare har läkts. I vart fall kommer den<br>styrelseledamot som under sådana omständligheter har infriat en<br>förpliktelse för bolagets räkning att ha rätt och möjlighet att regressvis fa<br>denna utgift ersatt av bolaget. Vi föreslår därför inte någon ändring i<br>detta avseende.</p>
<h4>4.3.6 Den faktiska kapitaltäckningsgraden</h4>
<p>Regeringens förslag: Om det personliga betalningsansvaret för en<br>bolagsföreträdare har sin grund i att styrelsen har försummat sin<br>skyldighet att vid misstanke om kritisk kapitalbrist upprätta en första<br>kontrollbalansräkning, skall betalningsansvaret inte kunna göras<br>gällande med mindre det har förelegat en faktisk kritisk kapitalbrist i<br>bolaget (13 kap. 17 § fjärde stycket aktiebolagslagen).</p>
<p>47</p>
<p>Kommitténs förslag: Överensstämmer delvis med regeringens förslag. Prop. 2000/01:150<br>Kommitténs lagförslag innebär dock att faktisk kapitalbrist skall vara en<br>förutsättning för personligt betalningsansvar även när styrelsens<br>skyldighet att upprätta en kontrollbalansräkning har sin grund i ett<br>resultatlöst utmätningsförsök. Kommittén har också föreslagit att frågan<br>om vem som skall bevisa den faktiska kapitalbristen regleras i lagtexten<br>(SOU 1999:36 s. 115, jfr SOU 2001:1 s. 159).</p>
<p>Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna har tillstyrkt<br>kommitténs förslag eller inte haft några invändningar mot det. Sveriges<br>advokatsamfund, Sveriges Inkassoorganisation och Kammarrätten i<br>Sundsvall har dock haft invändningar mot den bevisregel som kommittén<br>har föreslagit. Sveriges Inkassoorganisation har också invänt mot att<br>visad faktisk kapitalbrist skall vara en förutsättning för personligt<br>betalningsansvar i utmätningsfallen.</p>
<h4>Skälen för regeringens förslag</h4>
<p>Den faktiska kapitaltäckningsgraden vid misstänkt kapitalbrist</p>
<p>Såsom har framgått av redogörelsen i avsnitt 4.3.3 undgår styrelse-<br>ledamöterna ansvar om de kan visa att underlåtenheten att upprätta en<br>kontrollbalansräkning inte beror på att de har varit försumliga. Av<br>rättspraxis framgår vidare att något personligt betalningsansvar inte<br>uppkommer om den befarade kapitalbrist som utlöste styrelsens<br>handlingsskyldighet visar sig inte ha motsvarats av en faktisk sådan brist<br>(se NJA 1988 s. 620 och NJA 1993 s. 484). Rättsfallen avser den<br>situationen då styrelsens handlingsskyldighet beror på att det har funnits<br>anledning att misstänka en kritisk kapitalbrist. Vi återkommer senare till<br>vad som skall gälla när styrelsens handlingsskyldighet i stället har utlösts<br>av ett resultatlöst utmätningsförsök.</p>
<p>Kommittén har föreslagit att kravet på en faktisk kritisk kapitalbrist<br>skall komma till uttryck i lagtexten. Vi delar den uppfattningen.<br>Kommittén har även föreslagit att kravet skall gälla kapitaltäcknings-<br>graden vid den tidpunkt då borgenärens fordran uppkom. Sveriges<br>advokatsamfund har invänt mot detta och hävdat att rättspraxis bör tolkas<br>så att den relevanta tidpunkten är den då det uppkom anledning att<br>misstänka en kritisk kapitalbrist. Vi instämmer i att det är förhållandena<br>vid den tidpunkten som bör vara avgörande och föreslår att lagtexten<br>formuleras i enlighet med detta.</p>
<p>Enligt kommitténs förslag skall bevisbördan beträffande kapitalbristen<br>ligga på borgenären. Kammarrätten i Sundsvall och Sveriges Inkasso-<br>organisation har framfört synpunkter i denna del. Sveriges Inkasso-<br>organisation har förordat att borgenärens bevisbörda skall avse endast det<br>förhållandet att det har funnits skäl att anta att det har förelegat en kritisk<br>kapitalbrist. Organisationen har ansett att det, om borgenären uppfyller<br>denna bevisbörda, skall ankomma på den mot vilken ansvaret görs<br>gällande att visa att det faktiskt inte har förelegat någon sådan brist.<br>Kammarrätten i Sundsvall har inte ifrågasatt den föreslagna regleringen<br>av bevisbördans placering men har tagit upp frågan om vilket krav som<br>skall ställas på bevisningens styrka.</p>
<p>48</p>
<p>Innebörden i gällande rätt är att bevisbördan beträffande den faktiska Prop. 2000/01:150<br>kapitalbristen ligger på borgenären men att denne åtnjuter en viss<br>bevislättnad i förhållande till det beviskrav som normalt gäller i tvistemål<br>(se NJA 1988 s. 620 och NJA 1993 s. 484). Vi anser att detta är en<br>lämplig ordning och att den bör bestå. I lagrådsremissen gjorde vi<br>emellertid bedömningen att det inte är nödvändigt eller lämpligt att<br>precisera beviskravet i lagtexten. Vi föreslog, liksom kommittén, att<br>ordet ”visa” skulle användas för att ange bevisbördans placering men<br>avsåg därmed inte att ge några anvisningar om beviskravets styrka.<br>Lagrådet har invänt mot detta och menat att ordet ”visa” implicerar<br>kravets styrka, nämligen ett krav på vad som i äldre rätt brukade kallas<br>”full bevisning”. Lagrådet har därför förordat att bevisregeln antingen<br>byts ut mot en materiell regel - dvs. en regel som inte säger något alls<br>om kraven på bevisning - eller att beviskravet anges med ett uttryck som<br>bättre återger avsikten med regeln, t.ex. ”göra det sannolikt”.</p>
<p>Enligt vår uppfattning kan det i och för sig hävdas att uttrycket ”visa”<br>har skilda betydelser beroende på hur det används. Uttrycket används av<br>Högsta domstolen i de nämnda avgörandena, trots att domstolen i båda<br>fallen synes ha ställt ett lägre beviskrav än det som normalt gäller i<br>tvistemål. För att undvika missförstånd på denna punkt kan det ändå<br>finnas anledning att, såsom Lagrådet har förordat, undvika uttrycket i<br>lagtexten. Av de alternativ som Lagrådet har föreslagit anser vi att det<br>första är det lämpligaste. Vi föreslår alltså att det i lagtexten endast<br>uppställs ett materiellt krav på att det skall ha förelegat en faktisk kritisk<br>kapitalbrist vid den tidpunkt då styrelsens skyldighet att upprätta<br>kontrollbalansräkning uppkom. Frågan om vem som har bevisbördan i<br>fråga om kapitalbeståndet och vilka beviskrav som skall ställas får<br>bedömas med ledning av tidigare rättspraxis.</p>
<p>Vad skall gälla om det egna kapitalet återhämtar sig?</p>
<p>En särskild fråga är vad som skall gälla om det egna kapitalet återhämtar<br>sig till en nivå över den kritiska gränsen efter den tidpunkt då styrelsens<br>skyldighet att upprätta kontrollbalansräkning uppkom. I doktrinen (se<br>t.ex. Rodhe, Aktiebolagsrätt, 19 upplagan, s. 280) har det gjorts gällande<br>att styrelseledamöter under vissa förutsättningar skulle kunna undgå<br>ansvar i en sådan situation. En sådan uppfattning vinner också stöd i<br>rättspraxis. Av NJA 1988 s. 620 framgår att något betalningsansvar i vart<br>fall inte bör komma i fråga om återhämtningen har skett före den<br>tidpunkt då kontrollbalansräkningen senast skulle ha upprättats.<br>Rättsfallet NJA 1942 s. 696 ger stöd för att detsamma skall gälla även<br>om återhämtningen sker i ett senare skede (jfr Nial i SvJT 1943 s. 704).</p>
<p>Frågan bör enligt vår uppfattning bedömas utifrån det personliga<br>betalningsansvarets handlingsstyrande syfte (jfr avsnitt 4.3.3). Med ett<br>sådant synsätt ligger det närmast till hands att låta tidpunkten då<br>kontrollbalansräkningen senast skall vara upprättad utgöra den bortre<br>gränsen i detta avseende. Det rör sig alltså här om den tid som en styrelse<br>behöver ha på sig för att fa fram en kontrollbalansräkning. Hur lång<br>denna tid bör tillåtas vara måste bedömas från fall till fall men det bör i<br>alla fall inte kunna bli fråga om mer än någon eller ett par månader (jfr<br>RH 1989:43). Om det egna kapitalet stiger över den kritiska gränsen<br></p>
<p>49</p>
<p>under denna tid, har grunden for styrelsens handlingsskyldighet Prop. 2000/01:150<br>undanröjts redan innan styrelsen har hamnat i dröjsmål. 1 en sådan<br>situation saknas det enligt vår mening skäl att upprätthålla styrelsens<br>handlingsskyldighet. Vi anser dessutom att en ordning som innebär att<br>ansvaret fortsätter att gälla även i de fall då det egna kapitalet har<br>återhämtat sig under denna period skulle kunna leda till oproportionerligt<br>stränga konsekvenser för bolagets företrädare. Som exempel kan nämnas<br>den situationen att en styrelse uppmärksammar en kritisk kapitalbrist<br>någon vecka för sent men samtidigt konstaterar att det egna kapitalet<br>redan har återhämtat sig till en nivå över den kritiska gränsen. I en sådan<br>situation bör styrelsen kunna avstå från att upprätta en kontrollbalans-<br>räkning utan att styrelseledamöterna därigenom skall bli personligen<br>ansvariga för de förpliktelser som uppkommer under bolagets fortsatta<br>verksamhet.</p>
<p>Vi föreslår därför att lagtexten utformas så att en styrelseledamot, utan<br>risk för personligt betalningsansvar, skall kunna avstå från att upprätta en<br>kontrollbalansräkning, om det egna kapitalet har stigit över den kritiska<br>gränsen redan innan kontrollbalansräkningen senast skulle vara<br>upprättad. Det faller sig naturligt att bevisbördan i detta hänseende skall<br>ligga hos den mot vilken ansvaret görs gällande (jfr NJA 1942 s. 696). I<br>konsekvens med våra tidigare överväganden bör emellertid bevisfrågan<br>inte regleras i lagen.</p>
<p>I lagrådsremissen utformades förslaget så att styrelseledamoten, i den<br>situation som har diskuterats i det föregående, likväl skulle svara för de<br>förpliktelser som uppkommit för bolaget före tidpunkten då det egna<br>kapitalet åter passerade den kritiska gränsen. Lagrådet har invänt mot en<br>sådan ordning och föreslagit att något personligt betalningsansvar över<br>huvud taget inte skall uppkomma om det egna kapitalet har återhämtat<br>sig inom den angivna tiden. Vi ansluter oss till Lagrådets uppfattning i<br>denna del.</p>
<p>När den tidpunkt då kontrollbalansräkningen senast skulle vara upp-<br>rättad väl har passerats, finns det enligt vår mening anledning att<br>upprätthålla styrelsens handlingsskyldighet oberoende av det egna<br>kapitalets utveckling. I annat fall skulle styrelsen kunna frestas att vid<br>misstanke om kritisk kapitalbrist dröja med att upprätta en kontroll-<br>balansräkning i hopp om att bolagets ekonomiska ställning kommer att<br>förbättras. En sådan ordning skulle stå i mindre god överensstämmelse<br>med bestämmelsernas syfte. Följaktligen bör det inte vara möjligt för<br>bolagets företrädare att freda sig från betalningsansvar för förpliktelser<br>som uppkommer i senare skeden av ansvarighetsperioden genom att<br>förebringa bevisning om kapitaltäckningsgraden i dessa skeden. I sådana<br>fall bör bolagsföreträdaren ansvara för sin underlåtenhet oberoende av<br>kapitaltäckningsgraden fram till dess att han eller hon vidtar de åtgärder<br>som tidigare har underlåtits (jfr avsnitt 4.3.3) eller till dess att<br>ansvarsperioden definitivt upphör (jfr avsnitt 4.3.5). Detta bör komma till<br>uttryck i lagtexten.</p>
<p>Den faktiska kapitaltäckningsgraden vid ett resultatlöst utmätningsförsök</p>
<p>En särskild fråga är om faktisk kapitalbrist bör utgöra en förutsättning för<br>personligt betalningsansvar också då styrelsens skyldighet att upprätta en 50<br></p>
<p>kontrollbalansräkning har utlösts av ett resultatlöst utmätningsförsök. Prop. 2000/01:150<br>Sveriges Inkassoorganisation har ansett att så inte bör vara fallet.</p>
<p>Innebörden i gällande rätt är oklar. De rättsfall som har nämnts i det<br>föregående avser inte den situationen. Några klara förarbetsuttalanden<br>finns inte heller. Det resonemang som förs i förarbetena tyder närmast på<br>att avsikten inte var att den faktiska kapitaltäckningsgraden skulle<br>tillmätas betydelse i dessa situationer (se prop. 1990/91:198 s. 9). I dokt-<br>rinen har emellertid motsatsen hävdats (se t.ex. Lindskog, Aktiebolags-<br>lagen 12:e och 13:e kap., Kapitalskydd och likvidation, 2 upplagan, 1995<br>s. 215).</p>
<p>Enligt vår uppfattning bör frågan bedömas med hänsyn till de syften<br>som ligger bakom regleringen. Den ifrågavarande bestämmelsen tillkom<br>för att minska svårigheterna att göra det personliga betalningsansvaret<br>gällande i en situation då bolagets företrädare invänder att de inte har<br>haft anledning att misstänka någon kritisk kapitalbrist och att de därför<br>inte har varit skyldiga att upprätta en kontrollbalansräkning (jfr prop.<br>1990/91:198 s. 9). Genom att knyta styrelsens skyldighet till ett resultat-<br>löst utmätningsförsök - vars förekomst i sig knappast kan ifrågasättas -<br>har lagstiftaren försökt åstadkomma ett effektivt alternativ för den<br>borgenär som vill göra det personliga betalningsansvaret gällande. I<br>dessa situationer skall det alltså inte behöva råda något tvivel om att<br>styrelsen har varit skyldig att upprätta en kontrollbalansräkning. Enligt<br>vår uppfattning bör regelverket då också utformas så att det inte<br>uppkommer några motsvarande oklarheter i fråga om det faktiska<br>kapitalbeståndet i bolaget. Vi föreslår alltså att det personliga betalnings-<br>ansvaret i utmätningsfallen skall inträda oberoende av om det har<br>förelegat en faktisk kapitalbrist.</p>
<h3>4.4 Tvångslikvidation på grund av aktieägares<br>maktmissbruk</h3>
<p>Regeringens förslag: Liksom hittills skall rätten på talan av en<br>aktieägarminoritet kunna förordna om att ett bolag skall gå i<br>likvidation när en aktieägare på visst sätt har missbrukat sitt<br>inflytande i bolaget (13 kap. 20 § aktiebolagslagen).</p>
<p>Rätten skall kunna förordna en syssloman med uppgift att förvalta<br>bolagets egendom i avvaktan på att en fråga om likvidation på grund<br>av aktieägares maktmissbruk har blivit slutligt avgjord (13 kap. 22 §<br>aktiebolagslagen).</p>
<p>Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (SOU<br>1999:36 s. 101).</p>
<p>Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna har instämt i<br>kommitténs förslag eller inte haft några invändningar mot det. Rikspolis-<br>styrelsen har föreslagit att även en styrelseledamot och den verkställande<br>direktören skall ges talerätt i fråga om likvidation på grund av<br>aktieägares maktmissbruk.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I 13 kap. 3 § aktiebolagslagen finns<br>bestämmelser om likvidation på grund av aktieägares maktmissbruk.<br></p>
<p>51</p>
<p>Bestämmelserna innebär att rätten, på talan av minst en tiondel av Prop. 2000/01:150<br>aktieägarna, kan besluta att bolaget skall gå i likvidation om en aktie-<br>ägare uppsåtligen genom missbruk av sitt inflytande i bolaget har<br>medverkat till en överträdelse av aktiebolagslagen eller bolagsordningen.</p>
<p>Som alternativ till likvidation kan rätten besluta om inlösen av mino-<br>ritetens aktier.</p>
<p>Vi anser att dessa regler fyller en viktig skyddsfunktion för aktie-<br>ägarminoriteten och föreslår därför att de behålls.</p>
<p>Frågan om likvidation på grund av maktmissbruk kom att bli särskilt<br>uppmärksammad i samband med den s.k. Trustoraffaren. I den rapport<br>om denna affar som Stockholms fondbörs publicerade 1998 (Trustor -<br>händelser och slutsatser) påtalades att en aktieägare som har missbrukat<br>sitt inflytande i bolaget kan behålla detta inflytande under den tid rätten<br>prövar likvidationsfrågan. För att begränsa de risker som detta kan<br>innebära föreslår vi att det införs en möjlighet för rätten att omedelbart<br>förordna en syssloman med uppgift att förvalta bolaget till dess likvida-<br>tionsfrågan har blivit slutligt avgjord. Bestämmelserna bör utformas så<br>att sysslomannen, på samma sätt som en likvidator, träder i styrelsens<br>och den verkställande direktörens ställe. Därigenom kan kompetens-<br>konflikter mellan sysslomannen och styrelsen undvikas.</p>
<p>Bestämmelserna är till för aktieägarminoritetens skydd och det ligger<br>därför närmast till hands att talerätten inte skall tillkomma andra än<br>aktieägarna. Rikspolisstyrelsen har, under hänvisning till att det kan ta en<br>viss tid innan en talan av det aktuella slaget hinner anhängiggöras,<br>förordat att även den verkställande direktören och styrelseledamöterna<br>ges talerätt. Enligt vår uppfattning skulle en sådan ordning dock stå i<br>mindre god överensstämmelse med bestämmelsernas syfte. Normalt har<br>ju styrelsen och den verkställande direktören anknytning till just den<br>aktieägarmajoritet som bestämmelserna avser att skydda minoriteten<br>från. Vi föreslår därför att talerätten, liksom i dag, skall tillkomma endast<br>aktieägare som tillsammans äger minst en tiondel av aktierna i bolaget.</p>
<h3>4.5 Övriga grunder för tvångslikvidation</h3>
<p>Regeringens förslag: Liksom hittills skall ett aktiebolag vara skyldigt<br>att gå i likvidation bl.a. om likvidationsskyldighet föreligger enligt<br>bolagsordningen eller om bolaget inte på föreskrivet sätt har anmält<br>behörig styrelse, verkställande direktör eller revisor för registrering.<br>Detsamma skall gälla aktiebolag som är skyldiga att ha en särskild<br>delgivningsmottagare i Sverige men försummar att anmäla en sådan<br>för registrering (13 kap. 10 och 11 §§ aktiebolagslagen).</p>
<p>Kommitténs förslag: Överensstämmer med kommitténs förslag (SOU<br>1999:36 s. 101).</p>
<p>Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invändning-<br>ar mot kommitténs förslag.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Utöver de situationer som har<br>behandlats i avsnitten 4.3 och 4.4 är ett aktiebolag skyldigt att gå i<br>likvidation om en sådan skyldighet föreligger enligt bolagsordningen<br></p>
<p>52</p>
<p>eller om det inte på föreskrivet sätt har gett in anmälan om behörig Prop. 2000/01:150<br>styrelse, verkställande direktör eller revisor till Patent- och registre-<br>ringsverket. Bolaget är också skyldigt att gå i likvidation om det inte har<br>gett in årsredovisning och revisionsberättelse till Patent- och regist-<br>reringsverket. Detsamma är fallet om bolaget, efter byte av aktiekapitals-<br>valuta, inte har anmält nödvändiga följdbeslut for registrering samt om<br>bolaget, efter otillåtna forvärv av egna aktier, är skyldigt att sätta ned<br>aktiekapitalet till ett belopp som understiger lägsta tillåtna aktiekapital.<br>Slutligen är bolaget likvidationsskyldigt om det har försatts i konkurs och<br>konkursen har avslutats med överskott (se 13 kap. 4 och 4 a §§ aktiebo-<br>lagslagen).</p>
<p>Att ett bolag även fortsättningsvis skall vara skyldigt att gå i likvida-<br>tion om bolagsordningen föreskriver det är givet. Enligt vår mening finns<br>det också anledning att ha kvar bestämmelserna om tvångslikvidation vid<br>åsidosättande av aktiebolagslagens krav på registrering av styrelse m.m.<br>liksom vid försummelse att inge redovisningshandlingar och vid brister i<br>förhållande till aktiebolagslagens bestämmelser om lägsta tillåtna<br>aktiekapital m.m. Bestämmelserna om tvångslikvidation utgör viktiga<br>instrument för att upprätthålla aktiebolagslagens krav i dessa avseenden.</p>
<p>I aktiebolag som inte har någon behörig ställföreträdare här i landet<br>skall styrelsen bemyndiga en i Sverige bosatt person att ta emot<br>delgivning på bolagets vägnar (se 8 kap. 33 § aktiebolagslagen). Den<br>regeln fanns inte när bestämmelsen om likvidationsskyldighet på grund<br>av utebliven anmälan av styrelse m.m. tillkom. Till kravet på att det skall<br>finnas en sådan särskild delgivningsmottagare är därför inte knuten<br>någon likvidationsbestämmelse. Det förekommer att bolag, som saknar<br>behörig företrädare i Sverige, inte utser någon i Sverige bosatt person att<br>ta emot delgivning med bolaget. Enligt vår mening bör bestämmelserna<br>om tvångslikvidation kunna tillämpas även i ett sådant fall. Vi föreslår<br>därför att bestämmelserna kompletteras i detta avseende.</p>
<p>Vi återkommer i avsnitt 4.9 till frågan om likvidation efter konkurs.</p>
<h3>4.6 Handläggningen av frågor om likvidation</h3>
<h4>4.6.1 Uppdelningen av likvidationsärenden mellan allmän<br>domstol och Patent- och registreringsverket</h4>
<p>Regeringens bedömning: Den nuvarande uppdelningen av likvida-<br>tionsärenden mellan allmän domstol och Patent- och registrerings-<br>verket bör bestå.</p>
<p>Kommitténs bedömning och förslag: Överensstämmer delvis med<br>regeringens bedömning. Kommittén har dock föreslagit att handlägg-<br>ningen av frågor om tvångslikvidation på grund av bestämmelse i bolags-<br>ordningen skall flyttas från allmän domstol till Patent- och regist-<br>reringsverket (SOU 1999:36 s. 102).</p>
<p>Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser har inte haft<br>några invändningar mot kommitténs bedömning och förslag. Svea<br>hovrätt har dock anmärkt att betänkandet inte innehåller någon analys av<br>frågan om ärenden om tvångslikvidation på grund av bestämmelse i<br></p>
<p>53</p>
<p>bolagsordningen kan kräva rättsliga överväganden eller muntlig Prop. 2000/01:150<br>handläggning. Länsrätten i Västernorrland har föreslagit att Patent- och<br>registreringsverkets beslut i likvidationsärenden skall överklagas till<br>allmän förvaltningsdomstol.</p>
<p>Bakgrund: Tidigare prövades alla likvidationsärenden av allmän<br>domstol. I mitten av 1990-talet fördes emellertid vissa av ärendena över<br>till Patent- och registreringsverket. Det ansågs att ärendena borde<br>handläggas i domstol, om det var fråga om att avgöra tvister mellan olika<br>intressenter. Om det å andra sidan närmast var fråga om att konstatera<br>förekomsten av faktiska förhållanden, borde saken hellre handläggas av<br>Patent- och registreringsverket (se prop. 1993/94:43 s. 11).</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Uppdelningen av likvidations-<br>ärendena mellan Patent- och registreringsverket och allmän domstol är<br>enligt vår uppfattning väl avvägd. Något behov av mer genomgripande<br>förändringar i detta avseende finns alltså inte.</p>
<p>Kommittén har emellertid föreslagit att ytterligare en kategori av<br>likvidationsärenden, nämligen tvångslikvidation på grund av bestäm-<br>melse i bolagsordningen, flyttas över från allmän domstol till Patent- och<br>registreringsverket. Enligt kommittén torde många av de bolagsordnings-<br>bestämmelser som föreskriver likvidation vid en viss tidpunkt eller viss<br>händelse vara mycket enkla att tillämpa. Kommittén anser därför att det<br>inte bör möta något hinder att Patent- och registreringsverket - med dess<br>breda erfarenhet av aktiebolagsrätt i allmänhet och likvidationsfrågor i<br>synnerhet - handlägger dessa ärenden.</p>
<p>Vi delar i och för sig uppfattningen att sådana likvidationsärenden<br>ibland kan vara av enkel beskaffenhet. Icke desto mindre handlar de i<br>grund och botten om tillämpning och tolkning av det civilrättsliga avtal<br>som en bolagsordning kan sägas utgöra. Ärendena torde dessutom som<br>regel vara tvistiga i något avseende. Vi anser därför inte att det nu finns<br>anledning att göra någon annan bedömning än den som gjordes i det<br>tidigare lagstiftningsärendet (jfr prop. 1993/94:43 s. 12) och förordar<br>alltså att dessa ärenden även fortsättningsvis handläggs av allmän<br>domstol.</p>
<p>I dag gäller att Patent- och registreringsverkets beslut i likvidations-<br>ärenden överklagas till tingsrätten i den ort där bolagets styrelse har sitt<br>säte. Det har inte framkommit några omständigheter som ger anledning<br>att ändra detta. Vi förordar därför att nuvarande ordning består.</p>
<h4>4.6.2 Vissa handläggningsfrågor</h4>
<p>Regeringens förslag: Rättens handläggning av likvidationsärenden skall<br>vara skriftlig. Sammanträde skall dock kunna hållas, bl.a. när det kan<br>antas vara till fördel för utredningen eller främja ett snabbt avgörande av<br>ärendet.</p>
<p>Rätten och Patent- och registreringsverket skall liksom tidigare bereda<br>aktieägare och borgenärer tillfälle att yttra sig i likvidationsärenden samt<br>kungöra likvidationsföreläggandena i Post- och Inrikes Tidningar<br>(13 kap. 23 och 24 §§ aktiebolagslagen).</p>
<p>De nuvarande bestämmelserna om sökandens rätt till ersättning för<br>vissa kostnader i likvidationsärenden utmönstras ur lagen.</p>
<p>54</p>
<p>Kommitténs forslag: Överensstämmer delvis med regeringens<br>förslag. Kommittén har emellertid inte föreslagit någon ändring när det<br>gäller rättens skyldighet att hålla sammanträde i likvidationsärenden eller<br>sökandens rätt till ersättning för kostnader i likvidationsärenden. Kom-<br>mittén har föreslagit att Patent- och registreringsverket inte skall vara<br>skyldigt att bereda andra än bolaget tillfälle att yttra sig i likvida-<br>tionsärenden (SOU 1999:36 s. 118).</p>
<p>Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har inte uttalat sig i<br>dessa frågor. Patent- och registreringsverket har förordat att dess<br>skyldighet att kungöra likvidationsförelägganden tas bort.</p>
<p>Skälen for regeringens förslag: Enligt 13 kap. 5 § aktiebolagslagen<br>skall rätten, när en ansökan eller anmälan om likvidation har kommit in,<br>genast kalla till sammanträde för prövning av likvidationsfrågan. Något<br>sådant generellt krav på muntlighet gäller normalt inte vid handläggning<br>av domstolsärenden. Enligt lagen (1996:242) om domstolsärenden bör<br>sammanträde hållas endast när detta kan antas vara till fördel för<br>utredningen eller främja ett snabbt avgörande av ärendet (12 § andra<br>stycket). Sammanträde skall normalt också hållas, om en part begär det<br>(14 §). I övrigt är handläggningen skriftlig. Enligt vår mening finns det<br>inte någon anledning att särbehandla likvidationsärendena i detta<br>avseende. I många fall torde en skriftlig handläggning vara fullt till-<br>räcklig. Vi föreslår därför att kravet på sammanträde för prövning av<br>likvidationsfrågor tas bort och att reglerna om sammanträde i lagen om<br>domstolsärenden tillämpas i stället.</p>
<p>Enligt 13 kap. 5 och 5 a §§ aktiebolagslagen skall bolaget samt de<br>aktieägare och borgenärer som vill yttra sig i ärendet beredas tillfälle att<br>göra det. Den kallelse som rätten utfärdar och det föreläggande som<br>Patent- och registreringsverket utfärdar skall därför kungöras i Post- och<br>Inrikes Tidningar. Kommittén har föreslagit att skyldigheten att bereda<br>aktieägare och borgenärer tillfälle att yttra sig skall tas bort i de<br>likvidationsärenden som handläggs av Patent- och registreringsverket.<br>Patent- och registreringsverket har påpekat att det i så fall knappast<br>heller finns anledning att i dessa fall behålla kravet på kungörande i Post-<br>och Inrikes Tidningar. Vi delar kommitténs uppfattning att borgenärer<br>och aktieägare sällan kan antas tillföra något i likvidationsärendena.<br>Samtidigt bör det beaktas att det som regel finns ett allmänt intresse för<br>såväl aktieägare som borgenärer att så snabbt som möjligt bli varskodda<br>om ett initierat ärende om tvångslikvidation (jfr prop. 1975:103 s. 505).<br>Det kan också förekomma situationer då en borgenär eller aktieägare har<br>ett berättigat intresse av att ta del i ärendet. Detta kan gälla såväl i själva<br>likvidationsfrågan som i andra frågor som uppkommer i ärendet, t.ex.<br>frågan om vem som skall förordnas som likvidator. Vi föreslår därför att<br>skyldigheten att bereda aktieägare och borgenärer tillfälle att yttra sig<br>behålls såväl för de ärenden som handläggs av rätten som för dem som<br>handläggs av Patent- och registreringsverket. Det mest ändamålsenliga<br>sättet att säkerställa att aktieägarna och borgenärerna också far kännedom<br>om ärendet är att kungöra föreläggandet. Även kungörelseförfarandet bör<br>alltså behållas.</p>
<p>Enligt 13 kap. 6 § aktiebolagslagen har sökanden i ett likvidations-<br>ärende under vissa förutsättningar rätt till ersättning av bolagets medel<br></p>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>55</p>
<p>för de kostnader som han eller hon har haft för delgivning, kungörelse Prop. 2000/01:150<br>och expeditioner i ärendet. Några sådana kostnader kan numera inte<br>uppkomma för sökanden annat än i mycket speciella fall. Bestämmelsen<br>har därmed i stort sett förlorat sin praktiska betydelse. När det gäller<br>sådana ärenden som handläggs i domstol finns det dessutom möjlighet<br>för sökanden att begära ersättning för sina kostnader enligt bestäm-<br>melserna i lagen (1996:242) om domstolsärenden. Vi föreslår därför att<br>ersättningsbestämmelsen i 13 kap. 6 § aktiebolagslagen utmönstras ur<br>lagen.</p>
<h3>4.7 Genomförandet av likvidationen</h3>
<h4>4.7.1 Allmänt</h4>
<p>Regeringens bedömning: Likvidationsförfarandet bör vara utformat<br>på i huvudsak samma sätt som tidigare.</p>
<p>Kommitténs bedömning: Kommittén har inte uttalat sig särskilt i<br>denna fråga.</p>
<p>Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte särskilt berört frågan.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Likvidationsförfarandet syftar till<br>en avveckling av bolaget så att bolagets skulder kan betalas och de åter-<br>stående tillgångarna fördelas bland aktieägarna. För att garantera att detta<br>sker på ett effektivt och rättssäkert sätt innehåller aktiebolagslagen olika<br>bestämmelser om hur likvidationen skall genomföras. Nuvarande regler<br>bygger på att likvidatom, efter kallelse på bolagets borgenärer, avvecklar<br>bolagets rörelse, betalar skulderna och skiftar återstående tillgångar<br>mellan aktieägarna. Förfarandet synes i huvudsak ha fungerat väl och vi<br>föreslår därför inte några genomgripande förändringar i dessa<br>bestämmelser. I det följande tar vi upp några frågor där det enligt vår<br>uppfattning ändå finns anledning till särskilda överväganden, ändringar<br>eller klarlägganden.</p>
<h4>4.7.2 Ett förenklat likvidationsförfarande?</h4>
<p>Regeringens bedömning: Det bör inte införas några bestämmelser<br>om ett förenklat likvidationsförfarande.</p>
<p>Kommitténs bedömning: Överensstämmer med regeringens<br>bedömning (SOU 1999:36 s. 89).</p>
<p>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har instämt i kommitténs<br>bedömning eller inte haft några invändningar mot den. Ekobrotts-<br>myndigheten Östra avdelningen och Svenska Revisorsamfundet SRS har<br>dock ansett att det finns ett behov av ett förenklat likvidationsförfarande.</p>
<p>Bakgrund: Ett likvidationsförfarande är förknippat med vissa<br>kostnader för bolaget, t.ex. för likvidatoms arvode. Ett bolag som har<br>små tillgångar kan därför tänkas tveka inför att initiera ett likvidations-<br>förfarande trots att så borde ske. Detta kan medföra att nödvändiga<br></p>
<p>56</p>
<p>avvecklingsåtgärder uteblir eller att avvecklingen sker i andra former, Prop. 2000/01:150<br>t.ex. genom att bolaget säljs som ett skalbolag. Det har mot den<br>bakgrunden från vissa håll efterfrågats bestämmelser om ett förenklat<br>likvidationsförfarande. Ett sådant förfarande skulle, har det sagts, tjäna<br>ett särskilt angeläget syfte i de fall då aktiebolagets ägare önskar driva<br>verksamheten vidare i en annan företagsform.</p>
<p>Bestämmelser om ett förenklat likvidationsförfarande, s.k. fattig-<br>likvidation, fanns i aktiebolagslagen fram till början av 1980-talet.<br>Förfarandet var tillämpligt i de fall då bolaget inte hade tillgångar som<br>täckte likvidationskostnadema. I sådana fall skulle rätten på anmälan av<br>likvidatom förklara att likvidationen skulle läggas ned och att bolaget<br>skulle anses upplöst. Någon kallelse på okända borgenärer behövde inte<br>ske. Eventuella tillgångar tillföll efter rättens förordnande allmänna<br>arvsfonden. Huvudskälet till att fattiglikvidationema avskaffades var att<br>det, sedan de s.k. fattigkonkursema hade avskaffats, ansågs finnas en<br>överhängande risk för att fattiglikvidationema skulle komma att<br>användas för att dölja ekonomisk brottslighet (se prop. 1980/81:146 s.<br>12).</p>
<p>1 övriga nordiska länder finns, med ett undantag, inte några förenklade<br>likvidationsförfaranden. I Danmark förekommer emellertid ett förfarande<br>för formlös upplösning av anpartsselskab. Förfarandet fungerar så att<br>bolagsmännen till Erhvervs- og Selskabsstyrelsen ger in en anmälan i<br>vilken de förklarar att bolaget är upplöst. För att anmälan skall godtas<br>krävs att den innehåller en försäkran från bolagsmännen om att alla<br>bolagets skulder är betalda. Försäkran lämnas under straffansvar. Om det<br>senare visar sig att det vid tidpunkten för anmälan fanns kända skulder,<br>svarar bolagsmännen solidariskt och obegränsat för dessa. Bolagsmännen<br>skall också bifoga intyg från tull- och skattemyndigheterna om att<br>företaget inte har några skulder till dessa myndigheter.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Kommittén har ifrågasatt det<br>praktiska behovet av ett förenklat likvidationsförfarande och påtalat att<br>det ofta finns möjligheter för bolaget att inom ramen för det gällande<br>regelverket hålla ned likvidationskostnadema. Enligt vår mening är det<br>dock tveksamt om de förfaranden som ryms inom gällande rätt alltid är<br>så enkla som i och för sig hade varit önskvärt. Vi har därför förståelse för<br>de remissinstanser som har förespråkat ett förenklat likvidations-<br>förfarande.</p>
<p>Vi anser dock inte att de tidigare fattiglikvidationema bör återinföras.<br>Enligt vår uppfattning gör sig de skäl som föranledde att fattiglikvida-<br>tionema avskaffades inte gällande med mindre styrka i dag. Problemen<br>med utnyttjande av aktiebolagsformen för ekonomiska oegentligheter har<br>snarast tilltagit sedan början av 1980-talet. Under sådana förhållanden<br>bör det inte komma i fråga att återinföra ett förfarande som avskaffades<br>just på grund av risken för sådana problem. En förutsättning för ett nytt<br>förenklat likvidationsförfarande är alltså att det innefattar ett bättre skydd<br>mot sådana risker.</p>
<p>I det sammanhanget kan det finnas anledning att titta närmare på bl.a.<br>den danska modellen för förenklad upplösning av anpartsselskab. Ett<br>inslag i denna utgörs av att bolagsföreträdama i en särskild skriftlig<br>förklaring intygar att bolaget är skuldfritt. Till denna förklaring har<br>kopplats dels ett straffrättsligt ansvar för osant intygande, dels ett person-<br></p>
<p>57</p>
<p>ligt betalningsansvar för de skulder som senare visar sig ha förelegat vid Prop. 2000/01:150<br>tidpunkten för förklaringen.</p>
<p>Bestämmelser om personligt betalningsansvar och straffansvar utgör<br>dock enligt vår uppfattning inte ett tillräckligt skydd mot de risker som •<br>låg bakom fattiglikvidationemas avskaffande. Sådana bestämmelser<br>innebär visserligen att möjligheterna att använda likvidationsförfarandet<br>för att undgå betalningsansvar begränsas. De kan emellertid inte ersätta<br>de mekanismer för kontroll och insyn som ligger i det nuvarande likvida-<br>tionsförfarandet. Inom ramen för detta förfarande blir bolagets för-<br>hållanden föremål för granskning genom likvidatoms arbete med alt<br>avveckla bolaget och genom den revision av bolaget som fortgår under<br>likvidationen. Därtill kommer att de bolag som saknar tillgångar att<br>bekosta ett likvidationsförfarande slussas över till den ingående gransk-<br>ning som sker inom konkursförfarandets ram. I denna granskning ingår<br>bl.a. att undersöka huruvida det har förekommit brott i bolaget.</p>
<p>För ett bolag vars aktieägare vill undvika en granskning av angivet slag,<br>skulle ett förenklat likvidationsförfarande därför kunna vara ett attraktivt<br>alternativ även om det var förenat med bestämmelser om straff- och<br>betalningsansvar. Förhållandena kan också vara sådana att bolagsföre-<br>trädama är beredda att ta på sig personligt betalningsansvar, om det<br>innebär att de slipper de allvarligare konsekvenser som en granskning av<br>bolagets förhållanden skulle kunna föranleda.</p>
<p>Till det sagda kommer att bestämmelser om personligt betalningsansvar<br>och straffansvar rent allmänt kan vara trubbiga instrument att använda<br>mot oseriösa företagare. För att sådana bestämmelser skall få önskad<br>effekt krävs att det finns goda möjligheter att göra ansvaret gällande. Det<br>går emellertid inte att utesluta att personer som står bakom bolaget<br>kringgår reglerna om straff- och betalningsansvar genom att t.ex. inför<br>likvidationen sätta andra i sitt ställe (jfr avsnitt 5.2).</p>
<p>Förekommande kontrollbehov kan i någon mån tillgodoses om man,<br>liksom i den danska modellen, kräver att bolaget i samband med likvida-<br>tionsanmäian ger in intyg om skuldfrihet från sådana myndigheter som<br>typiskt sett skulle kunna ha fordringar mot bolaget. Det medför<br>emellertid att en del av den kontroll som i dag sker genom likvidatom<br>och, i förekommande fall, konkursförvaltaren övervältras på olika<br>myndigheter. Därtill kommer de praktiska svårigheter som sådana intyg<br>skulle kunna ge upphov till. Som exempel kan nämnas svårigheterna för<br>skattemyndigheten att under ett pågående beskattningsår uttala sig om<br>huruvida myndigheten har eller kan tänkas fa några skattekrav mot ett<br>bolag som intill nyligen har bedrivit verksamhet.</p>
<p>Vi är mot denna bakgrund inte beredda att föreslå något förenklat<br>likvidationsförfarande.</p>
<h4>4.7.3 Likvidatorns kvalifikationer</h4>
<p>Regeringens förslag: Det införs en uttrycklig bestämmelse om att<br>likvidatorer skall vara lämpliga för uppdraget och att de inte far ha<br>ingått i den tidigare bolagsledningen (13 kap. 27 § aktiebolagslagen).</p>
<p>58</p>
<p>Kommitténs förslag: Kommittén har inte föreslagit några ändringar i Prop. 2000/01:150<br>detta avseende (SOU 1999:36 s. 119).</p>
<p>Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har inte berört denna<br>fråga. Ekobrottsmyndigheten, Riksskatteverket och Skattemyndigheten i<br>Stockholm har dock ansett att det bör övervägas att skärpa reglerna om<br>vem som kan utses till likvidator.</p>
<p>Bakgrund: En grundläggande förutsättning för att likvidationen skall<br>kunna genomföras på ett korrekt och ändamålsenligt sätt är att<br>likvidatom är lämpad för sin uppgift. Aktiebolagslagen innehåller i dag<br>inte några särskilda bestämmelser om vem som kan utses till likvidator.<br>Samma kvalifikationskrav gäller för en likvidator som för en<br>styrelseledamot. Det innebär bl.a. att en likvidator inte får vara försatt i<br>konkurs eller ha näringsförbud. Även aktiebolagslagens bestämmelser<br>om jäv för styrelseledamot (se 8 kap. 20 §) är tillämpliga. Dessa<br>bestämmelser innebär att likvidatom inte får handlägga frågor om sådana<br>avtal som likvidatom kan ha ett direkt eller indirekt intresse i. Någon<br>jävsregel som tar sikte på likvidatoms förhållande till bolaget eller dess<br>styrelse finns däremot inte.</p>
<p>I dag förordnas en likvidator alltid av Patent- och registreringsverket<br>eller rätten. Tidigare utsågs likvidatom av bolagsstämman i de fall då det<br>var stämman som hade fattat beslutet om likvidation. I samband med att<br>den ordningen övergavs övervägdes att införa särskilda kompetenskrav<br>för likvidatorer i aktiebolagslagen (se prop. 1982/83:139 s. 10 f.). En<br>sådan lösning ansågs emellertid stelbent och i stället infördes den<br>ordningen att rätten alltid skulle utse likvidator. Detta ansågs ge<br>tillräckliga garantier för att endast lämpliga personer utsågs. I detta lämp-<br>lighetskrav låg, enligt förarbetsuttalandena, att likvidatom normalt inte<br>skall ha ingått i bolagsledningen och inte heller tillhöra den aktie-<br>ägarkrets som har det bestämmande inflytandet över bolaget. Det ansågs<br>emellertid finnas situationer då det är motiverat att göra undantag från<br>denna huvudregel (se prop. 1982/83:139 s. 13 f.).</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För såväl aktieägare som borgenärer<br>är det viktigt att likvidationen genomförs på ett kunnigt och seriöst sätt.<br>Det är också angeläget att likvidationsinstitutet inte används för att sopa<br>igen spåren efter oegentligheter som den tidigare bolagsledningen even-<br>tuellt har gjort sig skyldig till. Det är mot den bakgrunden väsentligt att<br>de krav på lämplighet och självständighet som har berörts i det<br>föregående - och som torde motsvara gällande rätt - verkligen upp-<br>rätthålls. Enligt vår mening bör kraven därför komma till uttryck i lag-<br>texten.</p>
<p>Vi föreslår således att det i lagtexten tas in ett allmänt krav på att en<br>likvidator skall vara lämplig för uppdraget. Vi föreslår vidare en lagregel<br>om att det till likvidator inte får utses någon som har ingått i bolagets<br>ledning eller genom aktieinnehav har haft det bestämmande inflytandet i<br>bolaget. Från den sistnämnda regeln bör dock avsteg kunna göras, om det<br>finns särskilda skäl.</p>
<p>Vi har övervägt om det därutöver bör ställas särskilda krav på<br>likvidatoremas kompetens, t.ex. att de måste vara advokater e.d. Vi har<br>dock funnit att ett generellt sådant krav skulle kunna bli alltför<br>betungande. Vad gäller likvidatoms kvalifikationer bör det därför -<br>utöver det nyssnämnda kravet på lämplighet - inte ställas andra krav än<br></p>
<p>59</p>
<p>de krav som gäller för styrelseledamöter. Till frågan om styrelse- Prop. 2000/01:150<br>ledamöters kvalifikationer återkommer vi i avsnitt 5.3.</p>
<h4>4.7.4 Entledigande av likvidator</h4>
<p>Regeringens förslag: Det infors en uttrycklig bestämmelse om att en<br>likvidator kan entledigas. Om likvidatom själv ansöker om att bli<br>entledigad, skall ansökan prövas av den instans som har förordnat<br>honom eller henne. I övriga fall skall frågor om entledigande av<br>likvidator prövas av allmän domstol (13 kap. 28 § aktiebolagslagen).</p>
<p>Kommitténs förslag: Kommittén har inte lämnat något förslag i denna<br>del.</p>
<p>Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte berört denna fråga.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Det finns i dag - till skillnad från i<br>1944 års aktiebolagslag - inte några särskilda bestämmelser om<br>entledigande av likvidator. Det får anses följa av 8 kap. 11 § aktie-<br>bolagslagen att en likvidator som själv önskar frånträda sitt uppdrag i<br>förtid har rätt göra det. I vilken utsträckning bestämmelserna i 8 kap. om<br>entledigande av styrelseledamöter kan tillämpas på likvidatorer är<br>däremot oklart. Det har dock ansetts att det är möjligt att entlediga en<br>likvidator (se t.ex. prop. 1975:103 s. 507). Det har därvid antagits att det<br>ankommer på den instans som har förordnat likvidatom att fatta beslut<br>om entledigande (se t.ex. prop. 1993/94:43 s. 18).</p>
<p>Vi anser att möjligheten att entlediga en likvidator bör komma till<br>uttryck i lagtexten. I de fall då likvidatom själv ansöker om att bli<br>entledigad är det naturligt att frågan prövas av den instans som har<br>förordnat honom eller henne. Detta stämmer också med den ordning som<br>hittills har ansetts gälla. I de situationer då någon annan begär att<br>likvidatom skall entledigas kan emellertid en sådan ordning ifrågasättas.<br>I dessa situationer är frågan om entledigande typiskt sett tvistig i något<br>avseende. Det kan vara fråga om motsättningar mellan olika aktieägare<br>eller mellan likvidatom och vissa aktieägare. Om frågan om entledigande<br>initieras av någon annan än likvidatom själv, bör den därför prövas av<br>domstol, oavsett vem som har förordnat likvidatom.</p>
<p>Såsom Lagrådet har påtalat, bör det i lagtexten anges vad som krävs<br>för att en likvidator skall entledigas. Bestämmelserna om detta kan<br>lämpligen utformas med konkurslagens (1987:672) bestämmelser om<br>entledigande av förvaltare som förebild (se 7 kap. 5 §). Vi föreslår<br>sålunda att en likvidator skall entledigas dels om han eller hon begär att<br>få avgå och visar skäl till det, dels om han eller hon inte är lämplig eller<br>av någon annan orsak bör skiljas från uppdraget.</p>
<h4>4.7.5 Förseningsavgifter</h4>
<p>Regeringens förslag: Bolag i likvidation skall kunna åläggas att betala<br>förseningsavgift, om de inte i rätt tid ger in årsredovisningshandlingar<br>som avser tiden efter likvidationsbeslutet (8 kap. 7 § årsredovisnings-<br>lagen).</p>
<p>60</p>
<p>Kommitténs förslag: Kommittén har föreslagit att förbudet mot att<br>förplikta bolag i likvidation att betala förseningsavgift tas bort helt (SOU<br>1999:36 s. 121).</p>
<p>Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte uttalat sig i denna<br>fråga.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I 8 kap. 5-11 §§ årsredovis-<br>ningslagen (1995:1554) finns bestämmelser om att Patent- och regist-<br>reringsverket kan besluta om att bolag som inte ger in årsredovisnings-<br>handlingar till Patent- och registreringsverket i rätt tid skall betala<br>särskilda förseningsavgifter. Enligt 7 § far någon sådan avgift dock inte<br>åläggas bolag som har gått i likvidation. Undantagsbestämmelsen tillkom<br>på inrådan av Lagrådet och motiverades med att syftet med försenings-<br>avgifter knappast gör sig gällande sedan ett bolag har gått i likvidation<br>(se prop. 1994/95:67 s. 45 och 84 f.).</p>
<p>I likhet med kommittén anser vi att det inte är motiverat att undanta<br>bolag i likvidation från bestämmelserna om förseningsavgifter, såvitt<br>gäller den redovisning som likvidatom är skyldig att avge under<br>likvidationen. Det är viktigt att också bolag i likvidation offentliggör sina<br>årsredovisningar i rätt tid. Försummar de att göra det, bör de, liksom<br>vanliga bolag, kunna drabbas av sanktioner.</p>
<p>Däremot finns det, enligt vår uppfattning, fortfarande fog för den<br>nuvarande undantagsbestämmelsen, såvitt gäller redovisningshandlingar<br>som avser tiden före likvidationsbeslutet. Redovisningen för tiden före<br>likvidationsbeslutet skall upprättas av den styrelse som bolaget då hade.<br>Ofta rör det sig emellertid här om bolag som har gått i likvidation just<br>därför att de inte har haft någon styrelse eller därför att styrelsen tidigare<br>inte har gett in redovisningshandlingar till Patent- och registrerings-<br>verket. Likvidatom kan i dessa situationer ha svårigheter att läka brister<br>som avser tiden före likvidationen.</p>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<h3>4.8 Upplösning genom avregistrering</h3>
<p>Regeringens förslag: Den nuvarande bestämmelsen om upplösning<br>av aktiebolag genom avförande ur aktiebolagsregistret tas bort.</p>
<p>Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (SOU<br>1999:36 s. 102 f.).</p>
<p>Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invänd-<br>ningar mot kommitténs förslag.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt 13 kap. 18 § aktiebolagslagen<br>skall ett aktiebolag som inte har gett in någon anmälan till Patent- och<br>registreringsverket under de tio senaste åren, under vissa i lagtexten<br>närmare angivna förutsättningar, avföras ur registret och därmed anses<br>upplöst. Denna bestämmelse fyller numera knappast någon praktisk<br>funktion, eftersom verket är skyldigt att bevaka att bolagen sänder in<br>årsredovisningar varje år och att verka för likvidation av bolagen om så<br>inte sker. Vi föreslår därför att bestämmelsen tas bort.</p>
<p>61</p>
<h3>4.9</h3>
<h4>4.9.1</h4>
<h3>Upplösning efter konkurs</h3>
<h4>Frågor om rättskapacitet och partshabilitet</h4>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>Regeringens bedömning: Frågor om aktiebolags rättskapacitet och<br>partshabilitet under och efter en konkurs bör inte lagregleras i detta<br>sammanhang.</p>
<p>Kommitténs bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm-<br>ning (SOU 1999:36 s. 103 f.).</p>
<p>Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invänd-<br>ningar mot kommitténs bedömning.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: En fråga som har behandlats ofta<br>inom såväl doktrin som rättspraxis är den om ett aktiebolags rätts-<br>kapacitet och partshabilitet under och efter en konkurs. Rättsläget på<br>detta område är, trots en ganska omfattande rättspraxis, delvis oklart. De<br>frågeställningar som aktualiseras är komplicerade och inrymmer flera<br>svåra avvägningar. Liksom kommittén anser vi att den pågående<br>översynen av aktiebolagslagen inte är rätt sammanhang att lösa dessa<br>frågor. Samma frågor uppkommer i fråga om andra associationer och de<br>bör lösas i ett större sammanhang. Vi lämnar därför inte några förslag i<br>denna del.</p>
<h4>4.9.2 Likvidation efter avslutad underskottskonkurs</h4>
<p>Regeringens förslag: Om det efter en avslutad underskottskonkurs<br>framkommer någon tillgång som inte omfattas av konkursen, skall det<br>inledas ett likvidationsförfarande (13 kap. 49 § aktiebolagslagen).</p>
<p>Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (SOU<br>1999:36 s. 124).</p>
<p>Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invändning-<br>ar mot kommitténs förslag.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt gällande rätt skall ett bolag<br>anses upplöst om konkurs har ägt rum och denna har avslutats utan<br>överskott. I sådana situationer kan det emellertid förekomma att det efter<br>konkursen visar sig finnas tillgångar som inte omfattas av konkursen.<br>Detta kan inträffa t.ex. om bolaget vinner en rättegång som konkursboet<br>har valt att inte inträda i. Det finns i dag inte några bestämmelser om hur<br>en sådan situation skall hanteras. I praxis har det ansetts att ett<br>likvidationsförfarande bör kunna inledas (se t.ex. NJA 2000 s. 144 och<br>NJA 2001 s. 144). Situationen bär likheter med den som föreligger vid en<br>s.k. överskottskonkurs (se 13 kap. 19 § andra stycket aktiebolagslagen).<br>Om ett bolag har försatts i konkurs och konkursen har avslutats med<br>överskott, är bolaget skyldigt att gå i likvidation. Enligt vår uppfattning<br>är ett likvidationsförfarande ändamålsenligt även i den situation som har<br>beskrivits här. Vi föreslår att regler om detta tas in i lagen.</p>
<p>En särskild fråga är hur man skall hantera situationen då det efter kon-<br>kursen finns kvar egendom som saknar värde eller som har ett negativt<br></p>
<p>62</p>
<p>värde. Det kan gälla t.ex. fastigheter som är föremål för rivnings- Prop. 2000/01:150<br>förelägganden eller som kräver miljösanering. Sådan egendom är av<br>naturliga skäl svår att avyttra och egendomen riskerar då att bli kvar i det<br>upplösta bolaget efter att konkursen har avslutats. Problemet med s.k.<br>abandonerad egendom har konkursrättslig och miljörättslig anknytning<br>och är f.n. föremål för överväganden inom Regeringskansliet. Vi lämnar</p>
<p>därför inte här några förslag i detta avseende.</p>
<h4>4.9.3 Likvidation efter avslutad överskottskonkurs</h4>
<p>Regeringens förslag: Nuvarande förfarande för likvidation efter<br>avslutad överskottskonkurs förenklas så att rätten i anslutning till<br>beslutet om utdelning också skall besluta om att bolaget skall gå i<br>likvidation (13 kap. 50 § aktiebolagslagen).</p>
<p>Om ett bolag har gått i likvidation på grund av en överskottskonkurs,<br>skall bolagsstämman, under vissa i lagen angivna förutsättningar,<br>kunna besluta att bolaget skall fortsätta verksamheten i stället för att<br>likvideras (13 kap. 44 § aktiebolagslagen).</p>
<p>Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.<br>Förslaget om att rätten skall besluta om likvidation i anslutning till beslut<br>om utdelning i överskottskonkurser har dock inte kommit till uttryck i<br>författningsförslaget (SOU 1999:36 s. 105).</p>
<p>Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har i huvudsak instämt i<br>kommitténs förslag eller inte haft några invändningar mot det.<br>Skattemyndigheten i Stockholm och Patent- och registreringsverket har<br>dock avstyrkt förslaget om att ett bolag skall kunna fortsätta verk-<br>samheten efter avslutad överskottskonkurs. Riksskatteverket har, utan att<br>avstyrka förslaget om att bolaget skall kunna återuppta verksamheten<br>efter en överskottskonkurs, ansett att det inte bör vara möjligt för<br>aktieägarna att själva råda över frågan om fortsatt drift genom att under<br>konkursen tillskjuta medel eller ingå underhandsackord.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Om ett aktiebolag har försatts i<br>konkurs och konkursen avslutas med överskott, skall bolagsstämman<br>inom en månad efter konkursens avslutande besluta att bolaget skall gå i<br>likvidation (se 13 kap. 19 § aktiebolagslagen). Detta förfarande bör enligt<br>vår mening kunna förenklas på så sätt att rätten i anslutning till att den<br>beslutar om utdelning i konkursen också beslutar om likvidation. Vi<br>föreslår därför bestämmelser med denna innebörd.</p>
<p>En särskild fråga är om det bör vara möjligt för aktieägarna att efter en<br>avslutad överskottskonkurs besluta att bolaget skall återuppta verk-<br>samheten i stället för att upplösas genom likvidation. I dag har bolags-<br>stämman i vissa situationer möjlighet att avbryta en inledd likvidation.<br>Någon sådan möjlighet finns emellertid inte när likvidationen har<br>föregåtts av en konkurs (se 13 kap. 17 § första stycket aktiebolagslagen).<br>Bolaget är då förhindrat att fortsätta sin verksamhet även om det skulle<br>finnas såväl vilja som ekonomiska förutsättningar för fortsatt drift.<br>Denna begränsning kan förefalla onödig, t.ex. om det under konkursen<br>har visat sig att bolagets ekonomiska ställning är bättre än vad man</p>
<p>63<br></p>
<p>tidigare hade anledning att utgå från. Man kan också tänka sig att Prop. 2000/01:150<br>bolagets aktieägare under konkursen önskar tillskjuta medel för att<br>möjliggöra fortsatt drift av bolaget eller att fortsatt drift möjliggörs<br>genom underhandsackord med borgenärerna. En möjlighet för<br>aktieägarna att i de beskrivna situationerna driva bolaget vidare efter<br>konkursen skulle alltså kunna sägas vara i såväl bolagets som<br>borgenärernas intresse.</p>
<p>Mot dessa skäl bör, såsom flera remissinstanser har påpekat, ställas<br>intresset av att upprätthålla den princip som i dag gäller om att ett bolag<br>som har försatts i konkurs skall upplösas (jfr dock avsnitt 4.9.1). Man<br>kan alltså räkna med att ett bolag som en gång har försatts i konkurs<br>genom ett lagakraftvunnet beslut inte kommer att kunna uppträda på<br>marknaden på nytt. En ändring i detta avseende skulle medföra att det<br>inte längre skulle kunna dras några sådana bestämda slutsatser av ett<br>konkursbeslut.</p>
<p>Enligt vår uppfattning bör man inte låta överväganden av ordnings-<br>karaktär vara avgörande. Av större betydelse är om en möjlighet till<br>fortsatt drift efter en överskottskonkurs är ägnad att medföra några<br>praktiska olägenheter eller risker. Det kan då konstateras att möjligheten<br>till fortsatt drift naturligtvis endast skall kunna komma i fråga sedan<br>konkursen har avslutats och borgenärerna har erhållit betalning.<br>Borgenärernas rätt i konkursen kommer alltså inte att påverkas och •<br>någon risk för att ett bolag använder förfarandet i syfte att undkomma<br>betalningsansvar uppkommer därmed inte. Inte heller torde möjligheten<br>till fortsatt drift efter konkurs kunna utnyttjas för att kringgå aktie-<br>bolagslagens kapitalskyddsregler. Redan i dag gäller, som förutsättning<br>för att bolagsstämman skall kunna besluta om upphörande av<br>likvidationen, att bolagets eget kapital är intakt. Därtill kommer att<br>bolagsstämmans beslut om upphörande av likvidation förutsätter att det<br>inte har skett någon utskiftning (se 13 kap. 17 § första stycket<br>aktiebolagslagen). Detta ger enligt vår uppfattning tillräckliga garantier<br>för att aktieägarna inte tillgodogör sig bolagets tillgångar på ett<br>otillbörligt sätt.</p>
<p>Om bestämmelserna förenas med begränsningar av de angivna slagen<br>bör, enligt vår mening, en möjlighet till fortsatt drift efter överskotts-<br>konkurs inte innebära några beaktansvärda olägenheter eller risker. Vi<br>föreslår därför att sådana bestämmelser införs. Enligt vår uppfattning<br>finns det inte anledning att, såsom Riksskatteverket har ansett, särreglera<br>den situationen att överskottet i konkursen har uppkommit till följd av ett<br>underhandsackord eller tillskott från aktieägarna.</p>
<p>64</p>
<h2>5 Åtgärder mot oseriösa förfaranden i aktie- Prop. 2000/01:150</h2>
<h2>bolag</h2>
<h3>5.1 Styrelselösa bolag</h3>
<h4>5.1.1 Problembilden</h4>
<p>Så kallad bolagsplundring går som regel till så att oseriösa personer</p>
<p>köper ett aktiebolag och tömmer det på samtliga eller huvuddelen av dess<br>tillgångar. De plundrade bolagen innehåller därefter ofta endast skulder.<br>Den gamla styrelsen brukar avträda från sitt uppdrag i samband med<br>köpet och köparen utser i regel inte någon ny styrelse. När förundersök-<br>ning inleds, finns det inte någon styrelse som kan redogöra för vad som<br>har förekommit i bolaget. Det förekommer också att de bolag som<br>plundras byter ägare och styrelse upprepade gånger. Avsaknaden av<br>styrelse är uppenbarligen ägnad att försvåra utredandet av ekonomisk<br>brottslighet.</p>
<p>Att ett aktiebolag saknar styrelse kan också leda till andra slag av<br>problem. I aktiebolagslagen finns bestämmelser om personligt betal-<br>ningsansvar för styrelseledamöter, som fortsätter bolagets verksamhet<br>trots att bolaget saknar föreskriven täckning för sitt aktiekapital (se<br>avsnitt 4.3). Vidare finns det bestämmelser om skadeståndsskyldighet för<br>styrelseledamöter gentemot bl.a. bolagets borgenärer (se 15 kap. aktie-<br>bolagslagen). Det är tydligt att för en borgenär som önskar vända sig mot<br>en ledamot i styrelsen för betalning av en bolagets skuld eller för att<br>utkräva skadestånd möter det svårigheter om någon styrelse inte finns<br>registrerad.</p>
<p>Saknar bolaget styrelse eller annan behörig ställföreträdare, medför det<br>också olägenheter för den som vill rikta anspråk mot bolaget, eftersom<br>det inte finns någon som kan ta emot anspråket på bolagets vägnar. Dessa<br>olägenheter har visserligen sedan några år minskat genom särskilda<br>delgivningsbestämmelser. Om ett försök med sedvanlig delgivning med<br>ett aktiebolag har misslyckats eller delgivningsförsök bedöms som<br>utsiktslösa och det inte är olämpligt med hänsyn till omständigheterna,<br>far delgivning ske genom att myndigheten sänder handlingen med post<br>till aktiebolaget på dess registrerade postadress och minst en dag senare<br>skickar ett meddelande om att handlingen har sänts (se 9 § tredje stycket<br>delgivningslagen, 1970:428). Genom denna bestämmelse blir det som<br>regel praktiskt möjligt att delge ett styrelselöst bolag. Fortfarande kan det<br>emellertid för borgenärer m.fl. vara angeläget att komma i direkt kontakt<br>med någon som har behörighet att företräda bolaget.</p>
<p>För att komma tillrätta med bolag som saknar registrerad behörig<br>styrelse innehåller aktiebolagslagen bestämmelser om att Patent- och<br>registreringsverket i dessa fall skall besluta att bolaget skall gå i lik-<br>vidation (se 13 kap. 4 a § aktiebolagslagen, jfr ovan avsnitt 4.5). Det har<br>emellertid visat sig att en del bolag försöker kringgå likvidationsreglema.<br>Det har exempelvis hänt att ett styrelselöst bolag har anmält en ny<br>styrelse strax före den dag då Patent- och registreringsverket enligt vad<br>verket meddelat skulle avgöra frågan om likvidation. Patent- och<br>registreringsverket har då avbrutit likvidationsförfarandet. Så snart det</p>
<p>3 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 150<br></p>
<p>sistnämnda beslutet förelegat, har den nya styrelsen avgått och bolaget Prop. 2000/01:150<br>har på nytt stått utan registrerad styrelse.</p>
<p>Också i de fall då aktiebolagsregistret innehåller uppgifter om bolagets<br>styrelse kan olika slag av problem uppkomma. När det inleds en för-<br>undersökning rörande brott i bolaget, gör inte sällan de som enligt<br>aktiebolagsregistret sitter i styrelsen invändning om att de avgått innan<br>de aktuella oegentlighetema började och att de därför inte känner till vad<br>som har förekommit. Vanligen företes protokoll och andra handlingar<br>som stöder en sådan invändning. Till följd därav kan de personer som<br>utåt har stått som ansvariga för bolaget inte alltid hållas ansvariga för vad<br>som har förekommit inom bolaget.</p>
<p>Det finns mot den bakgrunden anledning att överväga om reglerna<br>behöver skärpas.</p>
<h4>5.1.2 Förkortade tidsfrister i likvidationsförfarandet?</h4>
<p>Regeringens förslag: Bestämmelserna om tvångslikvidation skärps så<br>att ett bolag utan behörig styrelse skall kunna förpliktas att gå i<br>likvidation efter kortare tid än i dag (13 kap. 23 § aktiebolagslagen).</p>
<p>Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (SOU<br>1999:36 s. 79 f.).</p>
<p>Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt kommitténs<br>förslag eller inte haft några invändningar mot det. Ett par remissinstanser<br>har ansett att likvidationsförfarandet kan förkortas ytterligare.</p>
<p>Bakgrund: Det förfarande som föregår Patent- och registrerings-<br>verkets beslut om tvångslikvidation av styrelselösa bolag ser i dag ut på<br>följande sätt.</p>
<p>När Patent- och registreringsverket har uppmärksammat att bolaget<br>saknar beslutför registrerad styrelse, sänder verket en påminnelse till<br>bolaget med anmaning att utse så många ledamöter som behövs för att<br>styrelsen skall bli fulltalig och anmäla de nyvalda till Patent- och<br>registreringsverket inom sex veckor. Påminnelsen delges inte bolaget<br>utan sänds med vanlig post till bolagets senast anmälda postadress.<br>Under åren 1999 och 2000 utfärdade verket 846 respektive 914 sådana<br>påminnelser.</p>
<p>Vidtar bolaget inte några åtgärder inom den angivna tiden, förelägger<br>Patent- och registreringsverket bolaget samt aktieägare och borgenärer<br>som vill yttra sig i ärendet att komma in med skriftligt yttrande till<br>myndigheten inom viss tid. I föreläggandet upplyses att bolaget kan<br>förpliktas att gå i likvidation, om behörig styrelse inte anmäls inom<br>angiven tid. Föreläggandet delges bolaget och kungörs i Post- och Inrikes<br>Tidningar minst två och högst fyra månader före utgången av den utsatta<br>tiden. Under åren 1999 och 2000 utfärdades förelägganden i 162 respek-<br>tive 217 fall och beslut om likvidation fattades i 89 respektive 114 fall.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Det står klart att ett förkortat<br>likvidationsförfarande skulle öka möjligheterna att inom rimlig tid kom-<br>ma tillrätta med styrelselösa bolag. Det finns därför all anledning att<br>undersöka om något eller några av momenten i det nuvarande förfarandet<br>kan tas bort eller förkortas. Vad som närmast kan övervägas är ett<br></p>
<p>66</p>
<p>avskaffande av de påminnelser som föregår föreläggandet, en förkortning Prop. 2000/01:150<br>av tiden för yttrande och ett avskaffande av kravet på att bolaget delges<br>föreläggandet.</p>
<p>Behövs påminnelse?</p>
<p>Också seriöst drivna aktiebolag kan ibland stå utan behörig styrelse på<br>grund av dödsfall och andra hastigt inträffade händelser. Det framstår<br>som rimligt att dessa bolag först tillsänds en påminnelse, innan<br>föreläggandefasen tar vid. Påminnelserna har också visat sig ha effekt i<br>ungefär 75 procent av fallen. Det mera kostnads- och tidskrävande före-<br>läggandeförfarandet kan i dessa fall undvikas. Systemet med utsändande<br>av påminnelser bör alltså bestå.</p>
<p>Det kan visserligen förekomma att Patent- och registreringsverket har<br>tillgång till sådan information om bolaget att det far anses mindre lämp-<br>ligt att fördröja ärendet genom att sända ut en påminnelse. Så kan t.ex.<br>vara fallet om bolaget nyligen har varit föremål för ett likvida-<br>tionsförfarande som har avbrutits därför att bolaget i sista stund har<br>anmält en ny styrelse. Om den nya styrelsen har avgått kort därefter, är<br>det - såsom en remissinstans har varit inne på - rimligt att Patent- och<br>registreringsverket omedelbart kan utfärda ett nytt likvidationsföre-<br>läggande. Det kan emellertid ske redan enligt gällande regler och fordrar<br>alltså ingen lagändring.</p>
<p>Nästa fråga är om påminnelsefasen, f.n. sex veckor, bör förkortas.<br>Tiden bör uppenbarligen inte vara så kort att aktieägarna inte får tid och<br>rådrum att vidtala nya styrelseledamöter samt att kalla till och hålla en<br>extra bolagsstämma för styrelseval. Enligt vår mening går det därför<br>knappast att sätta tiden kortare än sex veckor. Vi föreslår därför inte<br>någon ändring i denna del.</p>
<p>Kan tiden för yttrande förkortas?</p>
<p>Ett likvidationsföreläggande skall kungöras i Post- och Inrikes Tidningar<br>minst två och högst fyra månader före utgången av den i föreläggandet<br>utsatta tiden. Det är i praktiken inte möjligt att kungöra föreläggandet<br>samma dag som det meddelas. Minsta tid för yttrandet blir därför drygt<br>två månader. Enligt Patent- och registreringsverkets rutiner bestäms tiden<br>regelmässigt till två och en halv månad.</p>
<p>Enligt vår uppfattning finns det inte något behov av att ge bolagen så<br>lång tid för yttrande som nuvarande regler medger. Föreläggandet till<br>bolaget har som regel föregåtts av en påminnelse och kommer alltså inte<br>överraskande för bolaget. Minsta tiden för yttrande bör därför sättas till<br>en månad. Det bör emellertid vara möjligt för Patent- och regist-<br>reringsverket att i det enskilda fallet bestämma en längre tid, t.ex. när<br>föreläggandet inte har föregåtts av någon påminnelse. Någon längsta tid<br>för yttrandet bör inte anges i lagen.</p>
<p>Med vårt förslag att tiden för yttrande i likvidationsärendet skall vara<br>minst en månad kommer ett bolag som saknar behörig styrelse att kunna<br>förpliktas att gå i likvidation drygt två månader efter det att bristen på</p>
<p>67<br></p>
<p>behörig styrelse uppmärksammades. Det innebär en halvering av tiden Prop. 2000/01:150<br>jämfört med idag.</p>
<p>Behöver likvidationsföreläggandet delges bolaget?</p>
<p>I dag delges alltid likvidationsföreläggandet med bolaget. Just det<br>förhållandet att bolaget saknar behörig styrelse ökar typiskt sett<br>delgivningssvårighetema. Det kan synas tala för att bolaget borde få stå<br>sitt kast och acceptera att likvidationsärendet genomförs utan formell<br>delgivning. Samtidigt är det rimligt att bolaget så långt möjligt bereds<br>tillfälle att bevaka sin rätt i likvidationsärendet. Det kan också konsta-<br>teras att de nya bestämmelserna om särskild delgivning med aktiebolag<br>av allt att döma avsevärt har förbättrat möjligheterna till delgivning med<br>aktiebolag. I enstaka fall torde visserligen svårigheterna fortfarande vara<br>betydande, t.ex. om bolaget inte har någon registrerad postadress. Enligt<br>vår mening kan emellertid dessa fall - som är mycket fa och där<br>delgivning i sista hand ändå kan ske med hjälp av kungörelsedelgivning<br>- inte motivera att kravet på delgivning av likvidationsföreläggandet tas<br>bort.</p>
<p>Frågan om föreläggandet behöver kungöras i Post- och Inrikes<br>Tidningar har behandlats i avsnitt 4.6.2.</p>
<h4>5.1.3 Tvångslikvidation trots anmälan om ny styrelse?</h4>
<p>Regeringens bedömning: Det bör inte införas några regler om att ett<br>ärende om tvångslikvidation skall kunna fullföljas trots att bolaget under<br>förfarandet har anmält en ny styrelse.</p>
<p>Kommitténs bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm-<br>ning.</p>
<p>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har instämt i eller inte<br>haft några invändningar mot kommitténs bedömning. Några remissin-<br>stanser, däribland Stockholms tingsrätt och Ekobrottsmyndigheten, har<br>dock ansett att frågan bör utredas vidare. Svenska Bankföreningen och<br>Svenska Revisorsamfundet SRS har lämnat alternativa förslag till reg-<br>lering.</p>
<p>Skälen for regeringens bedömning: Som tidigare har nämnts har det<br>förekommit att ett bolag, som har undgått tvångslikvidation genom att<br>strax före den förelagda tidens slut anmäla en ny styrelse, kort tid<br>därefter åter står utan registrerad styrelse. Förfaranden av detta slag<br>framstår som försök att kringgå regelverket. År 1995 infördes en<br>bestämmelse som gav Patent- och registreringsverket rätt att påföra<br>bolag, mot vilket ett likvidationsföreläggande har inletts därför att<br>bolaget saknat behörig styrelse, en särskild avgift. Avgiften uppgår f.n.<br>till 2 700 kr. Därefter har detta slag av förfarande blivit mindre vanligt.<br>Det finns likväl anledning att överväga åtgärder mot sådant missbruk.</p>
<p>En möjlighet kan synas vara att ge Patent- och registreringsverket<br>möjlighet att besluta om likvidation trots att det har anmälts en ny<br>styrelse. En sådan bestämmelse skulle kunna utformas på olika sätt. Ett<br>alternativ är att bolag som saknar eller under viss tid har saknat behörig<br></p>
<p>68</p>
<p>styrelse alltid skall förpliktas att gå i likvidation, om det inte förekommer Prop. 2000/01:150<br>extraordinära omständigheter, såsom att bolaget faktiskt har sänt in<br>anmälan för registrering i tid men verket har försummat att registrera de<br>nya uppgifterna.</p>
<p>I sammanhanget bör enligt vår mening beaktas att det sannolikt finns<br>nära 200 000 aktiebolag, där styrelsen består av en enda ledamot med en<br>suppleant. Avlider styrelseledamoten, måste styrelsen kompletteras med<br>en ny styrelseledamot eller suppleant och anmälan göras till Patent- och<br>registreringsverket. Man kan inte räkna med att dödsbodelägarna alltid<br>känner till detta eller under rådande omständigheter omedelbart vidtar de<br>åtgärder som lagen kräver. Regler av det ovan angivna slaget framstår<br>mot den bakgrunden som orimligt hårda.</p>
<p>Reglerna skulle givetvis också kunna utformas så att bolaget inte skall<br>förpliktas gå i likvidation, om det styrks att avsaknaden av en styrelse<br>beror på förhållanden som aktieägarna inte kan hållas ansvariga för.<br>Svenska Bankföreningen har förordat en bestämmelse enligt vilken Pa-<br>tent- och registreringsverket skall fullfölja likvidationsförfarandet även<br>sedan en ny styrelse har anmälts, om inte verket konstaterar att anled-<br>ningen till att bolaget har saknat styrelse var att en ledamot hade avlidit.</p>
<p>Om sådana regler införs, bör de emellertid rimligen innehålla undantag<br>för en flertal andra situationer där aktieägarnas underlåtenhet att anmäla<br>ny styrelse har varit ursäktlig, t.ex. sjukdom. Den prövning som Patent-<br>och registreringsverket i så fall måste göra skulle bli ganska grannlaga.<br>Vi anser därför att en sådan ordning inte bör införas.</p>
<p>Svenska Revisorsamfundet SRS har föreslagit en annan ordning. Enligt<br>samfundets förslag bör en anmälan om ny styrelse föranleda att ärendet<br>om tvångslikvidation förklaras vilande. Först om den anmälde styrelse-<br>ledamoten efter viss tid fortfarande är kvar på sin post skall, enligt för-<br>slaget, ärendet avskrivas. Förslaget har enligt vår mening vissa fördelar.<br>Samtidigt medför det en viss administrativ omgång för Patent- och<br>registreringsverket. Mot den bakgrunden och då det diskuterade<br>problemet numera synes ganska litet vill vi inte förorda att sådana regler<br>införs. Om missbruk av det aktuella slaget skulle tendera att öka, är vi<br>emellertid beredda att längre fram ta upp frågan på nytt.</p>
<h4>5.1.4 Andra åtgärder</h4>
<p>Regeringens bedömning: Det bör inte införas regler om att en avgången<br>styrelseledamot behåller sitt ansvar som styrelseledamot till dess att<br>avgången har registrerats i aktiebolagsregistret. Det bör inte heller<br>införas någon bestämmelse som förhindrar en kvarvarande styrelse-<br>ledamot att avgå innan han eller hon har sammankallat en bolagsstämma.</p>
<p>Det bör ytterligare övervägas att införa regler som innebär att en<br>styrelseledamots avgång förlorar sin verkan om avgången inte anmäls för<br>registrering inom en viss tid.</p>
<p>Kommitténs bedömning: Överensstämmer delvis med regeringens<br>bedömning. Kommittén har dock ansett att det inte bör införas regler om<br>att en styrelseledamots avgång skall förlora sin verkan om det inte<br>anmäls för registrering inom viss tid.</p>
<p>69</p>
<p>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har instämt i eller inte Prop. 2000/01:150<br>haft några invändningar mot kommitténs bedömning. Några, däribland<br>Stockholms tingsrätt, Ekobrott smyndigheten och Patent- och regist-<br>reringsverket, har dock menat att förändringar i kretsen av styrelseleda-<br>möter skall få rättsverkan först i och med registreringen. Riksskatteverket<br>har ansett att en styrelseledamots avgång bör få rättsverkan endast under<br>förutsättning att anmälan för registrering sker inom en viss tid. Ackords-<br>centralen, Svenska Revisorsamfundet SRS och Sveriges Inkassoorga-<br>nisation har redovisat en liknande uppfattning.</p>
<p>Bakgrund: Enligt gällande rätt får ett beslut om att utse någon till<br>styrelseledamot eller entlediga någon från ett sådant uppdrag rättsverkan<br>vid den tidpunkt som sägs i beslutet eller, om någon tidpunkt inte anges<br>där, från och med beslutet. Det ansvar och den behörighet som är knutna<br>till uppdraget inträder respektive upphör alltså vid denna tidpunkt. Om<br>styrelseledamoten själv avsäger sig uppdraget, inträder rättsverkan därav<br>när avsägelsen anmäls till styrelsen. Såväl beslutet att utse styrelse-<br>ledamoten som det förhållandet att denne har avgått eller entledigats<br>skall anmälas till Patent- och registreringsverket för registrering. Om<br>någon sådan anmälan inte sker, saknar detta dock betydelse för frågan<br>om den registrerades ansvar och behörighet. I 18 kap. 3 § aktiebolags-<br>lagen finns visserligen bestämmelser om registreringens ”positiva och<br>negativa rättsverkningar”. Dessa medför att ett bolag i viss utsträckning<br>kan bli bundet av rättshandlingar som en entledigad men ännu inte<br>avregistrerad företrädare vidtar. Bestämmelserna reglerar emellertid inte<br>vilka som kan hållas ansvariga för missförhållanden med anknytning till<br>bolaget.</p>
<p>Enligt en rapport från åklagarväsendet (rapport 1996:1 om bolags-<br>plundring s. 54) är det vanligt att personer som är registrerade som<br>styrelseledamöter i aktiebolagsregistret påstår att de i själva verket har<br>avgått före en viss kritisk tidpunkt och att de därför inte kan göras an-<br>svariga för de handlingar som har företagits i bolagets namn. Ibland<br>presenteras ett förfalskat bolagsstämmo- eller styrelseprotokoll till stöd<br>för påståendet. I rapporten föreslås, för att komma till rätta med<br>problemet, att förändringar i kretsen av styrelseledamöter skall ges<br>rättsverkan först i och med att uppgifterna om förändringarna registreras<br>i aktiebolagsregistret.</p>
<h4>Skälen för regeringens bedömning</h4>
<p>Rättsverkan av registrering i aktiebolagsregistret</p>
<p>Det är angeläget att de som står bakom kriminell eller på annat sätt<br>oseriös verksamhet kan hållas ansvariga för verksamheten. Det gäller<br>självfallet även om verksamheten bedrivs i aktiebolagsform. Det kan<br>framstå som stötande om sådana personer undgår ansvar därför att de i<br>efterhand felaktigt hävdar att de hade lämnat styrelseuppdraget vid den<br>aktuella tidpunkten. Mot den bakgrunden kan det i förstone synas rimligt<br>att en styrelseledamot ansvarar så länge han eller hon fortfarande står<br>registrerad som styrelseledamot.</p>
<p>Innan vi går närmare in på denna fråga, vill vi först framhålla att det<br>finns anledning att skilja mellan å ena sidan den rättsverkan som följer<br></p>
<p>70</p>
<p>med ett styrelseuppdrag - en rättsverkan som bl.a. innebär behörighet att Prop. 2000/01:150<br>tillsammans med andra besluta i bolagets angelägenheter och företräda<br>bolaget utåt samt ett ansvar för bolagets organisation och förvaltning —<br>och å andra sidan det straffrättsliga och civilrättsliga ansvaret för vad<br>som sker inom företaget. Det bör sålunda understrykas att det som sker<br>inom ett bolag kan föranleda straffrättsligt eller civilrättsligt ansvar även<br>för personer som inte har ställning som styrelseledamöter. I rättspraxis<br>har s.k. de facto-företrädare ansetts ansvariga på samma sätt som<br>styrelseledamöter (jfr O. Åhman, Behörighet och befogenhet i<br>aktiebolagsrätten, 1997 s. 382 f., från rättspraxis kan nämnas NJA 1979<br>s. 555, jfr även NJA 1993 s. 740). Det bör vidare framhållas att det<br>förhållandet att någon har utsetts till styrelseledamot inte med<br>nödvändighet innebär att han eller hon kan hållas straffrättsligt eller<br>civilrättsligt ansvarig för det som händer inom bolaget. För att sådant<br>ansvar skall kunna utdömas måste det normalt visas att vederbörande<br>uppsåtligen eller av vårdslöshet har brutit mot någon straffsanktionerad<br>föreskrift eller har handlat på ett sådant sätt att någon annan har vållats<br>skada. Det fordras vanligen bevis i form av styrelseprotokoll och andra<br>dokument som visar vem eller vilka som deltog i det aktuella beslutet<br>eller den aktuella åtgärden.</p>
<p>Vad som nu har sagts innebär att det inte alltid har någon avgörande<br>betydelse vid utkrävandet av ansvar vem som intog ställning som sty-<br>relseledamot vid ett visst givet tillfälle. I flertalet fall är det dock av<br>största betydelse att bolagets styrelse i efterhand går att identifiera, inte<br>minst därför att det vanligen underlättar utredningen och ansvarsut-<br>krävandet i samband med oegentligheter i bolaget. Det kan f.ö. tilläggas<br>att en styrelseledamot i viss utsträckning kan bli ansvarig trots att något<br>brottsligt eller skadeståndsgrundande handlande inte kan läggas honom<br>eller henne personligen till last. Om det är fråga om något under-<br>låtenhetsbrott - såsom t.ex. vissa slag av bokförings- och uppbördsbrott -<br>torde sålunda straffrättsligt ansvar inte alltid förutsätta att vederbörande<br>har varit aktiv inom styrelsen under den aktuella tiden. I viss utsträckning<br>kan en styrelseledamot också bli skadeståndsskyldig på grund av sin<br>underlåtenhet att agera, särskilt om han eller hon försummar se till att<br>bolagets bokföring, medelsförvaltning och ekonomiska förhållanden i<br>övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt (jfr 8 kap. 3 § aktie-<br>bolagslagen). Det är tydligt att det härvid är viktigt att den eller de<br>ansvariga styrelseledamöterna går att identifiera. En ordning där<br>ställningen som styrelseledamot knyts till registreringen i aktiebolags-<br>registret skulle uppenbarligen underlätta detta.</p>
<p>Samtidigt måste det konstateras att en sådan ordning skulle innebära<br>praktiska olägenheter, olägenheter som skulle drabba även seriöst<br>verkande bolag.</p>
<p>En sådan olägenhet är att en nyvald styrelse inte skulle kunna fatta<br>några beslut förrän registrering har skett. Fram till registreringen - som<br>även i normala fall kan dröja någon eller ett par veckor - skulle den<br>gamla styrelsen fortfarande vara ensam kompetent att fatta styrelsebeslut.<br>Särskilt problematiskt blir detta givetvis om styrelsebytet beror på att<br>aktieägarna inte längre har förtroende för den gamla styrelsen och är<br>angelägna att snabbt ge bolaget en ny ledning.</p>
<p>71</p>
<p>Det måste också beaktas att en styrelseledamot kan ha fullt legitima Prop. 2000/01:150<br>skäl att omedelbart lämna styrelsen. Ett särskilt tydligt exempel på detta<br>är om den övriga styrelsen står i begrepp att fatta något lagstridigt beslut<br>och styrelseledamoten därför inte längre anser sig kunna delta i bolagets<br>verksamhet. I dag anses en styrelseledamot ha rätt att avgå med<br>omedelbar verkan. En ordning av det nu diskuterade slaget skulle<br>medföra att den faktiska avgången förskjuts några dagar eller veckor<br>fram i tiden. Det torde visserligen vara uteslutet att den avgångne<br>ledamoten skulle kunna hållas straffrättsligt ansvarig för de beslut som<br>styrelsen fattar när han eller hon inte är med. Såsom regelverket i övrigt<br>är utformat skulle den avgångne ledamoten emellertid ändå kunna bli<br>betalningsskyldig på grund av försummelser som egentligen är att<br>hänföra till de kvarvarande styrelseledamöterna. Exempelvis skulle han<br>eller hon kunna bli ansvarig för betalningen av innehållna källskatter<br>m.m. som de kvarvarande ledamöterna har beslutat att inte betala in i tid<br>eller drabbas av personligt betalningsansvar enligt 13 kap. 2 §<br>aktiebolagslagen. Uppenbarligen skulle detta kunna leda till stötande<br>resultat.</p>
<p>Enligt vår mening är de nu angivna olägenheterna så betydande att det<br>inte bör införas några regler som innebär att ställningen som styrelse-<br>ledamot knyts till registreringen i aktiebolagsregistret.</p>
<p>Registreringsanmälan en förutsättning för att styrelseledamots avgång skall<br>bli bestående?</p>
<p>En modell som kommittén och flera remissinstanser har diskuterat är att<br>styrelseledamotens avgång ur styrelsen liksom hittills skall få omedelbar<br>rättsverkan men att denna verkan skall vara villkorad av att registrerings-<br>anmälan sker inom viss tid. Om någon registreringsanmälan inte görs<br>inom denna tid, skall, enligt modellen, den avgångne styrelseledamoten<br>åter ansvara som styrelseledamot. Härigenom skulle falska påståenden<br>från en styrelseledamot om att han eller hon har avträtt från sitt uppdrag<br>som regel kunna lämnas utan avseende. Modellen skulle sannolikt även<br>leda till en bättre å jourföring av aktiebolagsregistret. Den skulle inte<br>heller vara förenad med de ovan angivna olägenheterna. En styrelse-<br>ledamot som aktieägarna är missnöjd med skulle kunna avsättas med<br>omedelbar verkan och en styrelseledamot som inte längre anser sig<br>kunna delta i bolagets verksamhet skulle kunna avgå utan det dröjsmål<br>som ett krav på registrering innebär. Den avgångne ledamoten skulle<br>tvingas ta ansvar för det som händer i bolaget först om han eller hon<br>försummar att inom rimlig tid anmäla sin avgång till Patent- och<br>registreringsverket.</p>
<p>Också mot en sådan ordning kan riktas invändningar. Regler av detta<br>slag kan ge upphov till praktiska och rättsliga problem. Så blir t.ex. fallet<br>om den avgångne ledamoten till följd av försummad registrerings-<br>anmälan återinträder som ledamot och bolaget vid den tidpunkten redan<br>har utsett en ny ledamot i hans eller hennes ställe. Detta kräver ytterligare<br>överväganden. Vi är därför inte beredda att nu lägga fram några lag-<br>förslag i denna del men avser att längre fram, sedan frågan har blivit<br>ytterligare belyst, återkomma till riksdagen med lagförslag.</p>
<p>72</p>
<p>Skyldighet för siste styrelseledamot att sammankalla stämma? Prop. 2000/01:150</p>
<p>I Finland gäller att om alla styrelseledamöter avgår i förtid så är den<br>styrelseledamot som kvarstår till sist skyldig att vända sig till läns-<br>styrelsen och begära tillstånd att utlysa en extra stämma där frågan om<br>nyval av styrelse skall behandlas. Ledamoten är också skyldig att utförda<br>en sådan kallelse innan han eller hon själv avgår. Avgår ledamoten ändå,<br>riskerar han eller hon skadestånd. Några remissinstanser har förordat att<br>en liknande ordning införs i Sverige.</p>
<p>Snarlika bestämmelser finns redan i svensk rätt. Enligt 8 kap. 12 §<br>aktiebolagslagen är styrelsen skyldig att föranstalta om kompletteringsval<br>om en styrelseledamots uppdrag har upphört i förtid. Bestämmelsen får<br>anses innebära att kvarvarande styrelseledamot eller styrelseledamöter<br>skall kalla till stämma för detta ändamål, även om styrelsen vid det<br>tillfallet inte längre är beslutför.</p>
<p>I svensk rätt finns emellertid ingen bestämmelse om att en kvarvarande<br>styrelseledamot inte får avgå förrän han eller hon har fullgjort denna<br>skyldighet.</p>
<p>En bestämmelse som på detta sätt förhindrar styrelseledamoten att<br>avgå omedelbart ligger väl i linje med den allmänna vårdplikt mot<br>bolaget som styrelseledamöter anses ha. Det kan framstå som rimligt att<br>den som åtar sig ett uppdrag som styrelseledamot inte skall kunna lämna<br>bolaget vind för våg, när det inte finns någon annan som tar hand om det.<br>En bestämmelse av detta slag kan också synas motverka förekomsten av<br>styrelselösa bolag.</p>
<p>Vi anser trots detta att övervägande skäl talar mot införandet av en<br>sådan bestämmelse. Till att börja med är det tveksamt om bestämmelsen<br>verkligen skulle få någon större betydelse vad gäller mindre seriösa<br>bolag. Det är ju långt ifrån säkert att aktieägarna hörsammar en kallelse<br>till stämma och utser en ny styrelse. Härtill kommer att en styrelse-<br>ledamot ibland kan ha fullt legitima skäl att omedelbart avgå från sitt<br>uppdrag, t.ex. att han eller hon inte längre åtnjuter aktieägarnas för-<br>troende. Slutligen kan en skyldighet för en kvarvarande styrelseledamot<br>att stanna kvar på sin post ännu någon tid ge upphov till oönskade<br>effekter i de fall då styrelsen inte längre är beslutför. Som exempel kan<br>nämnas det ansvar som styrelseledamoten kan drabbas av enligt<br>skattebetalningslagen. Enligt den lagen kan en styrelseledamot bli<br>personligt betalningsansvarig för bolagets skatteskulder, om bolaget inte<br>förmår betala dessa i tid och inte vidtar adekvata åtgärder för en samlad<br>avveckling av bolagets skulder. Om styrelseledamoten inte utgör<br>beslutför styrelse och därmed inte äger företräda bolaget, saknar<br>ledamoten möjlighet att å bolagets vägnar vidta sådana åtgärder.</p>
<p>73</p>
<h3>5.2</h3>
<h3>Generalfullmakter</h3>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>Regeringens bedömning: Det bör inte inforas något krav på registrering<br>av generalfullmakter.</p>
<p>Regeringens förslag: I aktiebolagslagen infors en bestämmelse om att<br>styrelsen inte kan överlåta ansvaret för bolagets organisation och<br>förvaltning och för tillsynen över bolagets förhållanden på annan (8 kap.<br>3 § aktiebolagslagen).</p>
<p>Bulvanutredningens förslag: Utredningen har föreslagit att det i<br>aktiebolagslagen införs en bestämmelse om att en generell fullmakt för<br>den som inte är styrelseledamot eller verkställande direktör att företräda<br>bolaget och teckna dess firma inte medför behörighet att företräda<br>bolaget förrän fullmakten har registrerats.</p>
<p>I övrigt överensstämmer utredningens förslag med regeringens förslag<br>(SOU 1998:47 s. 77-79).</p>
<p>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt utredning-<br>ens förslag eller har inte haft några invändningar mot dem. Utredningens<br>förslag om registrering av fullmakt har dock mött viss kritik. Bl.a. Stock-<br>holms tingsrätt och Riksåklagaren har påpekat att bestämmelsen blir lätt<br>att kringgå, medan Sveriges advokatsamfund har ansett att förslaget kan<br>försvåra seriösa transaktioner. Ekobrottsmyndigheten har förordat att<br>även andra fullmakter registreras.</p>
<p>Bakgrund: Begreppet ”generalfullmakt” eller ”generell fullmakt”<br>förekommer inte i lag. I doktrinen har ”generalfullmakt” definierats som<br>en fullmakt som tillägger innehavaren en generell eller i det närmaste<br>generell behörighet att företräda fullmaktsgivaren gentemot tredje man.</p>
<p>Det har diskuterats om generalfullmakter i aktiebolag är tillåtna. Enligt<br>en uppfattning (se O. Åhman, Behörighet och befogenhet i aktiebolags-<br>rätten, 1997 s. 452 f.) utgör generalfullmakter det slaget av generellt be-<br>myndigande som i ett aktiebolag enbart kan ges i form av bemyndigande<br>att teckna bolagets firma (se 8 kap. 31 § aktiebolagslagen). Bl.a. Bulvan-<br>utredningen har däremot sagt sig inte vara övertygad om att general-<br>fullmakter i alla lägen saknar verkan.</p>
<p>Det har även framförts olika meningar om vilket praktiskt behov som<br>det finns att använda generalfullmakter i aktiebolag. Klart är dock att<br>generalfullmakter förekommer i samband med köp av aktiebolag. I<br>anslutning till köpet utfärdar den gamla styrelsen en generalfullmakt för<br>köparen. Samtidigt upprättas protokoll med beslut som innebär att<br>köparen utses till ny styrelse i bolaget. Med hjälp av generalfullmakten<br>vidtar köparen sedan de åtgärder som bör vidtas omedelbart efter köpet,<br>såsom spärrande av konton, ändring av adress m.m. Åtgärderna skulle i<br>och för sig kunna vidtas även med åberopande av protokollet från den<br>bolagsstämma där den nya styrelsen har utsetts. Sådana protokoll möts<br>emellertid ofta med misstänksamhet, innan de har registrerats hos Patent-<br>och registreringsverket.</p>
<p>I prop. 2000/01:105 har vi behandlat problemet med generalfullmakter<br>såsom ett medel att kringgå näringsförbud; den som har ålagts närings-<br>förbud fortsätter att bedriva näringsverksamhet med stöd av en fullmakt,<br>utfärdad av någon ”målvakt”. För att komma tillrätta med det problemet<br>har vi föreslagit att den som har näringsförbud inte far inneha fullmakt<br></p>
<p>74</p>
<p>att företräda en enskild näringsidkare i dennes näringsverksamhet. Den Prop. 2000/01:150<br>som har näringsförbud skall enligt vårt förslag inte heller få inneha<br>fullmakt att företräda en sådan juridisk person som han eller hon till följd<br>av näringsförbudet inte far vara styrelseledamot i. Det föreslagna<br>förbudet träffar även generalfullmakter.</p>
<p>I det följande behandlar vi frågan om det är påkallat med några ytter-<br>ligare åtgärder, såvitt gäller generalfullmakter.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning och förslag: Generalfullmakter<br>används ibland i brottsliga sammanhang. Det förekommer att ett<br>aktiebolags styrelse utfärdar en generell fullmakt och därefter avgår, så<br>att den enda som kan företräda bolaget är innehavaren av fullmakten.<br>Man kringgår därigenom aktiebolagslagens system för ledning av<br>aktiebolag. Det kan uppkomma svårigheter att identifiera dem som skall<br>göras ansvariga för straffbara gärningar som har företagits i bolagets<br>namn och med dess medel. Det är givetvis önskvärt att dessa slag av<br>olägenheter kan förebyggas.</p>
<p>Såsom Sveriges advokatsamfund har påpekat kan emellertid general-<br>fullmakter ibland ha praktiskt värde i seriös verksamhet. Ett exempel på<br>detta är rutinerna kring överlåtelser av bolag. Ett generellt förbud mot<br>generalfullmakter framstår redan mot den bakgrunden som olämpligt.</p>
<p>Ett sätt att minska olägenheterna med generalfullmakter skulle kunna<br>vara att, såsom Bulvanutredningen har föreslagit, föreskriva att en sådan<br>fullmakt blir giltig först i och med att den registreras. Härigenom skulle<br>det bli lättare att i efterhand kontrollera vem som har innehaft<br>fullmakten. Också mot en sådan ordning kan emellertid riktas<br>invändningar. Behovet av att använda generalfullmakter vid en normal<br>företagsöverlåtelse sammanhänger just med det förhållandet att det kan<br>dröja viss tid innan den nya styrelsen har registrerats. Ett krav på att<br>också generalfullmakten skall registreras skulle alltså kunna försvåra<br>affärstransaktioner som i det stora flertalet fall torde vara helt seriösa.</p>
<p>Till detta kommer att ett krav på registrering av generalfullmakter lätt<br>kan kringgås genom olika slag av begränsningar i fullmakten. Sådana<br>begränsningar skulle kunna medföra att fullmakten inte blev att anse som<br>en generalfullmakt, trots att fullmaktens innehavare skulle kunna företa<br>mycket vittgående åtgärder med stöd av fullmakten. För att ett krav på<br>registrering skall bli effektivt är det därför nödvändigt att utvidga det till<br>även andra slag av fullmakter, något som Ekobrottsmyndigheten har varit<br>inne på. Enligt vår mening skulle emellertid en sådan ordning föra alltför<br>långt och innebära ett oproportionerligt arbete för seriösa näringsidkare.</p>
<p>En annan olägenhet med ett krav på registrering av generalfullmakter<br>är att det ofta kan vara svårt att fastslå om en fullmakt är en general-<br>fullmakt. Detta kan - såsom Stockholms tingsrätt har påtalat - leda till<br>rättsosäkerhet för tredje man. Den som vill träffa avtal med ett aktiebolag<br>som företräds av en fullmäktig torde inte sällan fa svårt att bedöma om<br>en oregistrerad fullmakt borde ha registrerats och därmed är ogiltig eller<br>om den inte behöver registreras och alltså är giltig.</p>
<p>Vi anser därför att det inte bör införas något krav på registrering av<br>generalfullmakter.</p>
<p>Såsom tidigare har nämnts förekommer det att styrelsen avgår, sedan<br>den har utfärdat generalfullmakten, och att innehavaren av generalfull-<br>makten därefter är den ende som har generell rätt att företräda bolaget.</p>
<p>75</p>
<p>En remissinstans har mot den bakgrunden förordat en regel om att en Prop. 2000/01:150<br>fullmakt att teckna ett aktiebolags firma upphör att gälla om det inte<br>finns någon behörigen registrerad styrelse för bolaget. Enligt vår mening<br>skulle det emellertid föra för långt att införa en generell regel om att<br>fullmakter förlorar sin giltighet när det inte längre finns någon styrelse.<br>Det skulle innebära risker för rättsförluster för tredje man som träder i<br>kontakt med bolaget. Det skulle också innebära risker för att seriösa<br>bolag som tillfälligt och utan egen förskyllan står utan styrelse inte kan<br>ingå avtal med omvärlden.</p>
<p>Det torde emellertid förekomma att generalfullmakter används för att<br>flytta över hela det faktiska handhavandet av ett aktiebolags förvaltning<br>från styrelsen till innehavaren av generalfullmakten. Vi menar att en<br>sådan åtgärd aldrig kan medföra att styrelsens ansvar för bolagets<br>organisation och förvaltning bortfaller. Mot bakgrund av de problem som<br>generalfullmakter annars kan ge upphov till finns det skäl att tydliggöra<br>styrelsens bestående ansvar i lagtexten. Vi föreslår därför att det i lagen<br>klargörs att styrelsen inte kan överlåta sitt övergripande ansvar för<br>bolagets organisation och förvaltning på annan. Vi föreslår också att det<br>klargörs att styrelsen inte kan delegera bort sin skyldighet att ansvara för<br>tillsynen över bolagets medelsförvaltning, bokföring och ekonomiska<br>förhållanden. Bestämmelser av detta slag är givetvis inte avsedda att<br>förhindra att styrelsen delegerar vissa slag av uppgifter som har med<br>bolagets organisation och förvaltning att göra till andra personer. De<br>tydliggör emellertid att det yttersta ansvaret alltid ligger hos styrelsen.</p>
<h3>5.3 S.k. målvakter</h3>
<p>Regeringens bedömning: Det bör inte införas några särskilda<br>kompetenskrav beträffande den som skall utses till styrelseledamot eller<br>verkställande direktör i ett aktiebolag.</p>
<p>Regeringens förslag: Den som inte avser att ta del i den verksamhet<br>som ankommer på en styrelseledamot eller verkställande direktör i ett<br>aktiebolag skall inte utan godtagbara skäl kunna utses till en sådan<br>befattning. Den som uppsåtligen deltar i ett beslut som står i strid med<br>denna bestämmelse skall kunna dömas till straff. Också den som låter sig<br>utses skall kunna straffas (8 kap. 9 och 27 §§ samt 19 kap. 1 § aktie-<br>bolagslagen)^</p>
<p>Bulvanutredningens förslag: Överensstämmer delvis med rege-<br>ringens bedömning och förslag. Utredningen har även föreslagit en be-<br>stämmelse att en styrelseledamot och en verkställande direktör skall ha<br>en sådan insikt och erfarenhet som med hänsyn till arten och omfånget av<br>bolagets verksamhet samt omständigheterna i övrigt fordras för upp-<br>dragets fullgörande (SOU 1998:47 s. 70-73).</p>
<p>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt eller god-<br>tagit utredningens förslag.</p>
<p>Bl.a. Malmö tingsrätt, Brottsförebyggande rådet, NUTEK, Sveriges<br>Industriförbund och Företagarnas Riksorganisation har dock avstyrkt<br>den föreslagna regeln om att lagen skall ställa särskilda kompetenskrav<br>på styrelseledamot och verkställande direktör.</p>
<p>76</p>
<p>Skälen for regeringens bedömning och förslag: Det förekommer att<br>den som planerar att begå ekonomisk brottslighet genom ett bolag sätter<br>in en ”målvakt” som styrelse i bolaget. Med målvakter avses här<br>personer som aldrig har haft för avsikt att seriöst delta i bolagets<br>verksamhet utan enbart lånar ut sina namn för att därmed uppfylla lagens<br>formella krav. Målvakterna är ofta missbrukare och socialt utslagna, inte<br>sällan tidigare straffade. De saknar som regel kännedom om den<br>verksamhet som de företräder men är beredda att mot ersättning bära det<br>formella ansvaret för bolagets handlande.</p>
<p>Det bör först understrykas att användandet av målvakter inte behöver<br>innebära att bolagets faktiska företrädare - dvs. den som döljer sig<br>bakom målvakten - undgår civilrättsligt och straffrättsligt ansvar för<br>bolagets handhavande. Såsom har nämnts ovan (avsnitt 5.1.4) har i<br>rättspraxis s.k. de facto-företrädare ansetts ansvariga på samma sätt som<br>styrelseledamöter. Det råder emellertid ingen tvekan om att användandet<br>av målvakter är ägnat att försvåra de brottsbekämpande myndigheternas<br>arbete, eftersom det blir svårare att identifiera de ansvariga. Det finns<br>därför anledning att söka förhindra användandet av målvakter.</p>
<p>Såsom utredningen har varit inne på kan förfarandet möjligen redan i<br>dag bestraffas som osant intygande. Rättsläget på denna punkt är<br>emellertid inte helt klart. Införandet av nya bestämmelser bör därför<br>övervägas.</p>
<p>Ett särskilt kompetenskrav för styrelseledamöter och verkställande direktör?<br>En modell som utredningen har visat på är att i aktiebolagslagen införa<br>en bestämmelse om att till styrelseledamot eller verkställande direktör far<br>utses endast den som har sådan insikt och erfarenhet som med hänsyn till<br>arten och omfånget av bolagets verksamhet samt omständigheterna i<br>övrigt fordras för att fullgöra uppdraget.</p>
<p>För att en sådan bestämmelse skall fa någon effekt på oseriösa före-<br>tagare måste den dock förenas med något slag av straffsanktion. Detta<br>förutsätter i sin tur att den utformas på ett så tydligt sätt att de som kan<br>beröras av den utan större svårighet kan avgöra dess betydelse i det<br>enskilda fallet. Vad som fordras av insikt och erfarenhet för att på ett<br>tillfredsställande sätt kunna fullgöra ett styrelseuppdrag torde emellertid i<br>hög grad variera från fall till fall. En regel av detta slag framstår därför -<br>såsom flera remissinstanser har påtalat - som mycket oprecis. Det går<br>inte heller att bortse från att aktiebolagsformen i Sverige i mycket stor<br>utsträckning används av enmansföretagare. Enmansföretagaren, som ofta<br>är ensam styrelseledamot i det bolag som han eller hon äger, har många<br>gånger begränsade insikter i företagsekonomi och juridik men kompen-<br>serar dessa begränsningar genom att anlita experter, såsom redovisnings-<br>konsulter, revisorer m.m. Så länge bolaget sköts på ett seriöst och<br>omdömesgillt sätt finns det knappast någon anledning att invända mot<br>detta. Det sagda visar emellertid att det knappast är möjligt eller ens<br>ändamålsenligt att precisera vilken grad av insikt och erfarenhet som en<br>styrelseledamot i ett aktiebolag bör ha.</p>
<p>En bestämmelse av det nu diskuterade slaget inger alltså vissa betänk-<br>ligheter. Syftet med bestämmelsen - att förhindra användandet av mål-<br>vakter - kan dessutom tillgodoses på ett bättre sätt genom en bestäm-<br></p>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>77</p>
<p>melse av det slag som behandlas under nästa rubrik. Vi anser därför att Prop. 2000/01:150<br>det inte bör införas något allmänt krav i aktiebolagslagen på att en<br>styrelseledamot eller verkställande direktör skall ha viss insikt och<br>erfarenhet.</p>
<p>Ett förbud att åta sig styrelseuppdrag m.m. för den som inte avser att delta i<br>verksamheten?</p>
<p>Det typiska vid användandet av målvakter är att målvakten inte avser att<br>själv ta någon del i bolagets skötsel. Att till styrelseledamot eller<br>verkställande direktör utse någon som inte avser att ta befattning med<br>bolaget strider uppenbarligen mot de principer som bär upp reglerna om<br>aktiebolags organisation. Såsom utredningen har föreslagit bör det därför<br>införas en bestämmelse av innebörd att till styrelseledamot eller verk-<br>ställande direktör inte far utses den som inte avser att delta i sådan<br>verksamhet som ankommer på styrelseledamot respektive verkställande<br>direktör.</p>
<p>Utredningen har föreslagit att förbudet begränsas så att det inte träffar<br>de fall då det finns ”godtagbara skäl” för att utse någon som inte har för<br>avsikt att delta i verksamheten. I lagrådsremissens förslag utformades<br>emellertid förbudet utan någon sådan begränsning. Lagrådet har påtalat<br>att ett sådant generellt förbud skulle komma att omfatta även t.ex. det<br>fallet att en småföretagare låter en nära anhörig ta plats i styrelsen för ett<br>bolag som företagaren i realiteten avser att sköta helt och hållet på egen<br>hand. Enligt Lagrådets uppfattning skulle detta, såsom förhållandena i<br>mindre företag är beskaffade, medföra svåröverblickbara konsekvenser.<br>Lagrådet har därför förordat att förbudet i stället utformas i enlighet med<br>kommitténs förslag.</p>
<p>Enligt vår uppfattning skulle ett sådant generellt förbud som vi föreslog<br>i lagrådsremissen i och för sig stå i bättre överensstämmelse med de krav<br>som aktiebolagslagen i övrigt ställer på bolagets organisation och dess<br>ledning. Som vi tidigare har varit inne på bygger aktiebolagslagen på<br>principen att den som innehar en viss befattning i bolaget också utövar de<br>funktioner som är förenade med befattningen. Samtidigt kan det inte<br>uteslutas att ett undantagslöst förbud skulle kunna ge upphov till problem<br>för den kategori av företag som Lagrådet har nämnt i sitt yttrande. Vi<br>ansluter oss därför till vad Lagrådet har anfört i denna del och föreslår att<br>förbudet begränsas på det sätt som kommittén har föreslagit.</p>
<p>För att en bestämmelse av detta slag skall fa effekt bör den straff-<br>sanktioneras. Det är sålunda rimligt att en straffsanktion skall kunna<br>riktas mot den som deltar i beslut om att till styrelseledamot eller verk-<br>ställande direktör utse någon med vetskap om att den som utses enbart<br>kommer att fungera som målvakt. Kriminaliseringen bör emellertid be-<br>gränsas till fall då förfarandet är ägnat att dölja den egentliga ledningen<br>av bolaget, vare sig syftet är att skapa förutsättningar för vilseledande<br>affärstransaktioner eller försvåra skattekontrollen eller de brotts-<br>bekämpande myndigheternas ansträngningar eller förfarandet har annat<br>liknande ändamål.</p>
<p>Straffbestämmelsen bör rikta sig mot den som medverkar till att utse<br>målvakten. Kommittén har föreslagit att även den som tar på sig upp-<br>giften som målvakt skall kunna straffas. En remissinstans har påpekat att<br></p>
<p>78</p>
<p>målvakten ofta är straffimmun och att en straffsanktion mot denne därför Prop. 2000/01:150<br>inte framstår som ändamålsenlig. Enligt vår uppfattning utgör detta inte<br>något avgörande skäl mot att låta straffbestämmelsen omfatta också den<br>som låter sig utnyttjas som målvakt. I lagrådsremissen föreslog vi ändå<br>inte något särskilt straffstadgande for målvakten utan utgick från att det i<br>princip skulle vara möjligt att straffa målvakten med tillämpning av<br>allmänna bestämmelser om medverkansansvar. Lagrådet har emellertid,<br>under hänvisning till principerna for s.k. concursus necessarius, ansett att<br>övervägande skäl talar för att allmänna bestämmelser om medverkans-<br>ansvar innebär att målvakten inte drabbas av något sådant ansvar. Vi<br>ansluter oss till den uppfattningen och föreslår därför att<br>straffbestämmelsen utformas så att den uttryckligen omfattar målvakten.</p>
<h3>5.4 Åtgärder mot vilseledande anmälningar i registre-<br>ringsärenden</h3>
<p>Regeringens bedömning: Det bör inte införas någon straffbestämmelse<br>som särskilt tar sikte på att det i en anmälan till aktiebolagsregistret<br>anges fingerade personer som styrelseledamöter eller andra bolags-<br>företrädare.</p>
<p>Bulvanutredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens<br>bedömning.</p>
<p>Remissinstanserna: Remissinstanserna har godtagit utredningens<br>bedömning. Riksskatteverket har föreslagit att straffmaximum för osant<br>intygande skall höjas.</p>
<p>Skälen for regeringens bedömning: Det förekommer att anmälning-<br>ar om nya styrelseledamöter och andra bolagsföreträdare som lämnas till<br>aktiebolagsregistret innehåller namn på fingerade personer eller personer<br>utan all faktisk anknytning till bolaget. Detta är självfallet inte accep-<br>tabelt.</p>
<p>Under senare år har vidtagits flera åtgärder för att förhindra detta slag<br>av falsarier. Patent- och registreringsverket kontrollerar numera de an-<br>mälda personernas namn och personnummer mot uppgifterna i SPAR.<br>Det har vidare införts en särskild aviseringsrutin som innebär att Patent-<br>och registreringsverket vid flertalet registreringar underrättar den som<br>registreras i eller avförs från aktiebolagsregistret om åtgärden (se 44 a §<br>aktiebolagsförordningen, 1975:1387). Sedan ett par år ställs också sär-<br>skilda krav när den som anmäls som styrelseledamot, styrelsesuppleant,<br>verkställande direktör, vice verkställande direktör och firmatecknare inte<br>är folkbokförd i Sverige. Vid anmälan skall då ges en fotokopia av<br>passhandling eller annan identitetshandling som avser den anmälde.<br>Patent- och registreringsverket far även kräva in ytterligare handlingar,<br>om det behövs för att säkerställa den anmäldes identitet (se 3 § andra<br>stycket aktiebolagsförordningen).</p>
<p>De nu angivna rutinerna minskar väsentligt riskerna för falsarier. Det<br>hindrar inte att det kan finnas fog för att dessutom överväga straffbe-<br>stämmelser, särskilt som de aktuella förfarandena har ett betydande<br>straffvärde.</p>
<p>79</p>
<p>Såsom utredningen har konstaterat är emellertid förfarandena redan Prop. 2000/01:150<br>straffbelagda. Ett bolagsstämmoprotokoll där det anges att en fingerad<br>person utses till styrelseledamot måste anses som en för skens skull upp-<br>rättad urkund rörande rättshandling. Upprättandet kan därför bestraffas<br>som osant intygande, medan åberopandet av protokollet i ett registre-<br>ringsärende kan bestraffas som brukande av falsk urkund (se 15 kap. 11 §<br>brottsbalken). I registreringsärendet måste f.ö. företes en handling på vil-<br>ken styrelseledamoten har skrivit sin namnteckning. Att skriva en diktad<br>persons namn utgör urkundsförfalskning (jfr 14 kap. 1 § brottsbalken).</p>
<p>Mot den bakgrunden finns det inte skäl att införa några särskilda straff-<br>bestämmelser för detta slag av ageranden. Det finns inte heller skäl att<br>justera straffskaloma för de aktuella brotten.</p>
<h2>6 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser</h2>
<p>Regeringens förslag: De nya bestämmelserna skall träda i kraft den<br>1 januari 2002 och tillämpas också på bolag som har gått i likvidation<br>före ikraftträdandet. En kontrollbalansräkning som före ikraftträdandet<br>har upprättats enligt tidigare bestämmelser skall dock kunna tjäna som<br>underlag vid en kontrollstämma som äger rum efter ikraftträdandet.<br>Om ett aktiebolag har försatts i konkurs och denna har avslutats med<br>överskott före ikraftträdandet, skall äldre bestämmelser tillämpas i<br>fråga om bolagets skyldighet att gå i likvidation.</p>
<p>Kommitténs och Bulvanutredningens förslag: Varken kommittén<br>eller Bulvanutredningen har föreslagit några särskilda övergångsbestäm-<br>melser.</p>
<p>Remissinstanserna: Sveriges advokatsamfund har invänt mot att en<br>kontrollbalansräkning som har upprättats enligt nu gällande bestäm-<br>melser skall behöva ersättas av en ny kontrollbalansräkning om<br>kontrollstämman skall hållas efter ikraftträdandet.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Vi anser att de förbättringar som de<br>föreslagna reglerna innebär bör tas till vara så snart som möjligt och i<br>största utsträckning. De bör därför tillämpas så snart som lagändringarna<br>har trätt i kraft. Med hänsyn till att riksdagen inte kommer att kunna ta<br>ställning till propositionen förrän hösten 2001 bör reglerna börja gälla<br>den 1 januari 2002. De nya reglerna bör tillämpas även på sådana bolag<br>som har gått i likvidation före ikraftträdandet. Såsom Sveriges advokat-<br>samfund har påpekat skulle det dock vara onödigt betungande att kräva<br>att ett bolag som före ikraftträdandet har låtit upprätta en kontroll-<br>balansräkning enligt tidigare regler skall behöva ta fram en ny kontroll-<br>balansräkning inför en kontrollstämma som äger rum efter ikraft-<br>trädandet. Vi föreslår därför en särskild övergångsbestämmelse för den<br>situationen.</p>
<p>Även i ett annat avseende finns det behov av en särskild övergångs-<br>regel. Det gäller den situationen då ett aktiebolag har försatts i konkurs<br>och konkursen har avslutats med överskott. Om konkursen avslutas före<br>ikraftträdandet, kan den föreslagna nya regeln om att rätten skall besluta<br>om likvidation i samband med konkursens avslutande (jfr avsnitt 4.9.3)<br></p>
<p>80</p>
<p>inte tillämpas. Vi föreslår därför att äldre bestämmelser om skyldighet Prop. 2000/01:150<br>för bolaget att inom en månad efter konkursens avslutande gå i<br>likvidation skall fortsätta att gälla för dessa bolag.</p>
<h2>7 Kostnader</h2>
<p>Förslagen syftar huvudsakligen till att förenkla och förtydliga dagens<br>bestämmelser om likvidation samt att komma till rätta med vissa oseriösa<br>förfaranden inom associationsrätten. De torde därför ha en positiv påver-<br>kan på samhällsekonomin i stort. Några smärre justeringar har gjorts i de<br>typer av likvidationsärenden som skall handläggas hos Patent- och regist-<br>reringsverket respektive i allmän domstol. Vidare ersätts det muntliga<br>förfarandet i domstol av ett skriftligt förfarande. Dessa förändringar torde<br>dock inte påverka resursbehovet för vare sig Patent- och registrerings-<br>verket eller domstolsväsendet. Inte heller kan övriga förslag väntas leda<br>till några beaktansvärda ekonomiska konsekvenser för det allmänna.</p>
<p>Förslagen innebär inte några genomgripande förändringar för före-<br>tagens del och bör inte heller för dessa leda till några beaktansvärda<br>ekonomiska konsekvenser.</p>
<h2>8 Författningskommentar</h2>
<h3>8.1 Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen</h3>
<h3>(1975:1385)</h3>
<p>3 kap. 4 §</p>
<p>Aktiebrev skall ställas till viss man. Det får utlämnas endast till<br>aktieägare som är införd i aktieboken och först när full betalning erlagts<br>för den eller de aktier brevet lyder på. Vidare fordras</p>
<p>1. att bolaget registrerats, om aktien tecknats vid bolagets bildande,</p>
<p>2. att nyemission eller fondemission registrerats, om aktien tillkommit<br>på grund av emissionen, eller</p>
<p>3. att registrering skett enligt 5 kap. 14 §, om aktien tillkommit på<br>grund av utbyte eller nyteckning enligt 5 kap.</p>
<p>Aktiebrev skall undertecknas av styrelsen eller enligt styrelsens<br>fullmakt av bank. Namnteckning får återges genom tryckning eller på<br>annat liknande sätt. Brevet skall ange bolagets firma, ordningsnummer på<br>den eller de aktier varå brevet lyder, akties nominella belopp och dagen<br>för utfärdandet. Kan när aktiebrev utges aktier av olika slag finnas enligt<br>bolagsordningen, skall aktieslaget anges i brevet. Om bolagsordningen<br>innehåller förbehåll enligt 1 § sjätte stycket, 3 §, 8 § eller 6 kap. 8 §,<br>skall tydlig uppgift om detta tas in i brev på aktie som avses med<br>förbehållet. Uppgiften kan ges i förkortad form. Förkortningsformer<br>fastställs av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.</p>
<p>När utbetalning görs vid inlösning av aktie eller minskning av dess<br>nominella belopp eller vid skifte av bolagets tillgångar, skall aktiebrevet<br>förses med påskrift om utbetalningen. Påskrift skall även göras så snart<br>det kan ske när aktie dragits in utan återbetalning. En påskrift skall också<br>göras när det nominella beloppet har ändrats, dock inte när ändringen<br>görs på grund av beslut om att aktiekapitalet skall vara bestämt i annan<br>valuta än tidigare.</p>
<p>81</p>
<p>Aktiebrev, som i samband med dödning eller vid utbyte utges i stället Prop. 2000/01:150<br>för annat, skall innehålla uppgift därom. Utbytes aktiebrev mot ett eller<br>flera andra aktiebrev skall det äldre aktiebrevet jämte därtill hörande<br>kupongark makuleras på betryggande sätt.</p>
<p>Emissionsbevis samt skuldebrev och optionsbevis, som avses i 5 kap.,<br>skall undertecknas på sätt som anges i andra stycket.</p>
<p>(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs och Bulvanutredningens<br>förslag.)</p>
<p>I andra stycket har en tidigare felaktig hänvisning till 1 § fjärde stycket<br>rättats. Därutöver har några mindre språkliga justeringar gjorts.</p>
<p>8 kap. 3 §</p>
<p>Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets<br>angelägenheter.</p>
<p>Styrelsen skall se till att bolagets organisation är utformad så att<br>bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden<br>i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.</p>
<p>Styrelsen skall i skriftliga instruktioner ange arbetsfördelningen mellan<br>å ena sidan styrelsen och å andra sidan den verkställande direktören och<br>de andra organ som styrelsen inrättar.</p>
<p>Styrelsens ansvar och tillsynsskyldighet kan inte överlåtas på någon<br>annan.</p>
<p>(Jfr 8 kap. 6 § i SOU 1998:47.)</p>
<p>I ett nytt fjärde stycke har lagts till en bestämmelse om att styrelsen<br>inte kan överlåta sitt ansvar och sin tillsynsskyldighet på någon annan.<br>Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Motiven<br>till bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.2. Den nya bestämmelsen -<br>som har karaktären av förtydligande av gällande rätt (jfr prop.<br>1997/98:99 s. 80) - innebär att styrelsen inte genom delegation,<br>utfärdande av fullmakter eller på annat sätt kan avbörda sig det yttersta<br>ansvaret för bolagets organisation och förvaltning eller skyldigheten att<br>sörja för en betryggande kontroll av bolagets bokföring,<br>medelsförvaltning och ekonomiska förhållanden.</p>
<p>Bestämmelsen innebär i och för sig inte någon begränsning i styrelsens<br>möjligheter att genom delegation överlämna uppgifter till andra. Liksom<br>hittills kan en sådan delegation också ske genom utfärdande av full-<br>makter som ger fullmaktshavaren mer eller mindre vidsträckt behörighet.<br>De delegationsbeslut som fattas och de fullmakter som utfärdas kan<br>emellertid aldrig medföra att styrelsens ansvar för de uppgifter som den<br>har enligt förevarande paragraf bortfaller.</p>
<p>Med anledning av vad Lagrådet har uttalat om risken för motsatsslut<br>bör det framhållas att avsikten inte har varit att bestämmelsen skall läsas<br>motsatsvis. Bestämmelsen reglerar alltså inte i vilken omfattning<br>styrelsen kan överlåta sitt ansvar för frågor som inte ryms inom<br>paragrafen.</p>
<p>82</p>
<p>8 kap. 9 §</p>
<p>Den som är underårig eller i konkurs eller som har en förvaltare enligt<br>11 kap. 7 § föräldrabalken kan inte vara styrelseledamot. Att detsamma<br>gäller den som har näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om nä-<br>ringsförbud.</p>
<p>Till styrelseledamot får inte utan godtagbara skäl utses någon som inte<br>avser att ta del i sådan verksamhet som enligt denna lag ankommer på<br>styrelsen.</p>
<p>(Jfr 8 kap. 4 § andra stycket i SOU 1998:47.)</p>
<p>Andra stycket är nytt. Det har utformats med beaktande av de<br>synpunkter som Lagrådet har framfört. Motiven till bestämmelsen har<br>behandlats i avsnitt 5.3. Bestämmelsen är i viss utsträckning straff-<br>sanktionerad, se 19 kap. 1 §.</p>
<p>8 kap. 27 §</p>
<p>Den som är underårig eller i konkurs eller som har en förvaltare enligt<br>11 kap. 7 § föräldrabalken kan inte vara verkställande direktör. Att det-<br>samma gäller den som har näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436)<br>om näringsförbud.</p>
<p>Till verkställande direktör får inte utan godtagbara skäl utses någon<br>som inte avser att ta del i sådan verksamhet som enligt denna lag<br>ankommer på den verkställande direktören.</p>
<p>(Jfr 8 kap. 4 § andra stycket i SOU 1998:47.)</p>
<p>Andra stycket är nytt. Det har utformats med beaktande av de<br>synpunkter som Lagrådet har framfört. Motiven till bestämmelsen har<br>behandlats i avsnitt 5.3. Bestämmelsen är i viss utsträckning straff-<br>sanktionerad, se 19 kap. 1 §.</p>
<p>9 kap. 15 §</p>
<p>Kallelsen skall innehålla ett förslag till dagordning för bolagsstämman. I<br>förslaget till dagordning skall styrelsen tydligt ange de ärenden som skall<br>behandlas vid bolagsstämman. Ärendena skall vara numrerade.</p>
<p>Det huvudsakliga innehållet i varje framlagt förslag skall anges, om<br>förslaget inte rör en fråga av mindre betydelse för bolaget. Avser ett<br>ärende ändring av bolagsordningen, skall det huvudsakliga innehållet i<br>förslaget till ändring alltid anges.</p>
<p>Särskilda bestämmelser om innehållet i kallelser finns i 2 § detta<br>kapitel, i 4 kap. 4 § andra stycket, 5 kap. 3 §, 6 kap. 2 §, 7 kap. 12 och<br>21 §§ och 13 kap. 4§ samt i 6 och 7 §§ lagen (1987:464) om vissa<br>riktade emissioner i aktiemarknadsbolag, m.m.</p>
<p>(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs och Bulvanutredningens<br>förslag)</p>
<p>Det tredje stycket innehåller hänvisningar till särskilda bestämmelser<br>om innehållet i kallelser till bolagsstämma. Till dessa bestämmelser har<br>lagts den nya bestämmelsen i 13 kap. 4 § om kallelse till en stämma som<br>skall behandla en fråga om likvidation, bestämmelserna i 7 kap. 12 och<br>21 §§ om behandling av ett förslag om förvärv respektive överlåtelse av<br>egna aktier samt bestämmelsen i 7 § i den s.k. Leo-lagen.</p>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>83</p>
<p>9 kap. 31 §</p>
<p>I följande fall är ett beslut om ändring av bolagsordningen giltigt endast<br>om det har biträtts av samtliga aktieägare som är närvarande vid<br>bolagsstämman och dessa tillsammans företräder minst nio tiondelar av<br>samtliga aktier i bolaget, nämligen om beslutet när det gäller redan<br>utgivna aktier innebär att</p>
<p>1. aktieägarnas rätt till bolagets vinst eller övriga tillgångar minskas<br>genom en bestämmelse enligt 12 kap. 1 § tredje stycket,</p>
<p>2. rätten att förvärva aktier i bolaget inskränks genom ett förbehåll<br>enligt 3 kap. 3 §, eller</p>
<p>3. rättsförhållandet mellan aktier rubbas.</p>
<p>(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs och Bulvanutredningens<br>förslag.)</p>
<p>Ändringen beror på ändrad styckeindelning i 12 kap. 1 § (jfr SFS<br>2000:66).</p>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>13 kap. Likvidation och konkurs</p>
<p>Frivillig likvidation</p>
<p>Bolagsstämmans beslut om likvidation</p>
<p>13 kap. 1 §</p>
<p>Bolagsstämman kan besluta att bolaget skall gå i likvidation.</p>
<p>(Jfr 13 kap. 1 § i SOU 1999:36.)</p>
<p>Paragrafen motsvarar 13 kap. 1 § första stycket i dess hittills gällande<br>lydelse.</p>
<p>Liksom tidigare har bolagsstämman rätt att besluta om att bolaget skall<br>gå i likvidation. Av 10, 11, 16, 20, 49 och 50 §§ framgår att bolaget i<br>vissa fall är skyldigt att gå i likvidation. Bolagsstämmans rätt att besluta<br>om likvidation gäller såväl när det föreligger en sådan skyldighet som när<br>det inte gör det. Stämman far besluta om likvidation också då bolags-<br>ordningen innehåller bestämmelser om att bolaget skall upphöra vid en<br>viss senare tidpunkt.</p>
<p>Ett stämmobeslut krävs även när bolagsordningen föreskriver att<br>bolaget skall gå i likvidation vid en viss preciserad tidpunkt. En sådan<br>föreskrift innebär alltså inte att bolaget automatiskt går i likvidation vid<br>den angivna tidpunkten. Ett bolagsstämmobeslut krävs också när<br>bolagsordningen har överlåtit till någon annan att besluta om likvidation<br>och denne har fattat ett sådant beslut.</p>
<p>Förslag till beslut</p>
<p>13 kap. 2 §</p>
<p>Om bolagsstämman skall pröva en fråga om likvidation, skall styrelsen<br>eller, om förslaget väcks av någon annan, förslagsställaren upprätta ett<br>förslag till beslut.</p>
<p>I förslaget till beslut skall följande uppgifter anges:</p>
<p>1. skälen för att bolaget skall gå i likvidation och vilka alternativ till<br>likvidation som finns,</p>
<p>84</p>
<p>2. från vilken dag beslutet om likvidation föreslås gälla,</p>
<p>3. den beräknade tidpunkten för skifte,</p>
<p>4. skifteslikvidens beräknade storlek, samt</p>
<p>5. i förekommande fall, vem som föreslås till likvidator.</p>
<p>(Jfr 13 kap. 4 § i SOU 1999:36.)</p>
<p>I 2-5 §§, som saknar motsvarighet i aktiebolagslagens hittills gällande<br>lydelse, har införts bestämmelser om det underlag som bolagsstämman<br>skall ha tillgång till inför prövningen av likvidationsfrågan och om<br>tillhandahållande av detta material. De frågor som regleras i paragraferna<br>har behandlats i avsnitt 4.2.2.</p>
<p>Som underlag för beslut i likvidationsfrågan skall aktieägarna kunna ta<br>del av dels ett förslag till beslut, dels redovisningshandlingar och ett<br>revisorsyttrande. I denna paragraf regleras förslaget till beslut. I första<br>stycket förutsätts att det normalt är styrelsen som upprättar förslaget. Om<br>förslaget framförs av någon annan än styrelsen, är det emellertid i stället<br>förslagsställaren som skall upprätta förslaget till beslut. Detta kan bli<br>aktuellt t.ex. om en aktieägare med stöd av 9 kap. 11 § för upp en fråga<br>om likvidation på bolagsstämman. Om styrelsen bedömer att ett förslag<br>som har väckts på detta sätt skulle kunna få erforderlig majoritet på<br>stämman, kan det dock - trots att någon sådan skyldighet inte föreligger<br>- vara lämpligt att styrelsen tar fram ett beslutsunderlag även i en sådan<br>situation. Om styrelsen anser att den inte själv bör upprätta något förslag<br>åt förslagsställaren, får den ändå normalt anses skyldig att biträda denne<br>med en sådan redogörelse som avses i 3 § 3.</p>
<p>I andra stycket regleras innehållet i förslaget till beslut. Av intresse för<br>aktieägarna är naturligtvis varför bolaget föreslås gå i likvidation. 1<br>förslaget skall därför skälen för förslaget anges. Den som har upprättat<br>förslaget skall också redogöra för om det finns något eller några<br>alternativ till likvidation och vilka dessa i så fall är (punkten 7). Om<br>bedömningen är att det över huvud taget inte finns något alternativ,<br>räcker det att ange detta.</p>
<p>Av 8 § följer att beslut om likvidation gäller omedelbart eller från och<br>med en viss dag som bolagsstämman beslutar. Vad som föreslås i det<br>hänseendet skall framgå av förslaget till beslut (punkten 2). Vidare skall<br>av förslaget framgå den beräknade tidpunkten för skifte (punkten 3) och<br>skifteslikvidens beräknade storlek (punkten 4). Det rör sig här om<br>uppskattningar, eftersom det ju är likvidatom som svarar för avveck-<br>lingen av bolaget. Uppgifterna skall lämnas även om den som har<br>upprättat förslaget inte anser sig kunna göra annat än grova<br>uppskattningar. I sådana fall kan detta lämpligen anges i förslaget. Upp-<br>gifterna är till för att ge aktieägarna ett så gott beslutsunderlag som<br>möjligt och inte för att vägleda den likvidator som senare kan komma att<br>förordnas. Likvidatom har följaktligen inte någon skyldighet att beakta<br>dessa uppskattningar vid avvecklingen av bolaget.</p>
<p>Som framgår av 27 § är det Patent- och registreringsverket som utser<br>likvidator. Detta hindrar inte att aktieägarna kan ha synpunkter och<br>önskemål i frågan om valet av person. Det kan därför vara lämpligt att<br>personfrågorna tas upp på stämman och att ett namnförslag tas fram. Om<br>styrelsen vill föreslå ett namn, skall detta namn tas med i styrelsens<br>förslag till beslut (punkten 5). Detsamma gäller om någon annan är</p>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>85</p>
<p>förslagsställare. Till skillnad från de övriga uppgifter som anges i Prop. 2000/01:150<br>paragrafen är denna uppgift frivillig.</p>
<p>13 kap. 3 J</p>
<p>Om årsredovisningen inte skall behandlas på bolagsstämman, skall<br>följande handlingar fogas till förslaget till beslut:</p>
<p>1. en kopia av den årsredovisning som innehåller de senast fastställda<br>balans- och resultaträkningarna, försedd med en anteckning om bolags-<br>stämmans beslut om bolagets vinst eller förlust,</p>
<p>2. en kopia av revisionsberättelsen for det år årsredovisningen avser,</p>
<p>3. en av styrelsen undertecknad redogörelse for sådana händelser av<br>väsentlig betydelse för bolagets ställning som har inträffat efter det att<br>årsredovisningen lämnades, samt</p>
<p>4. ett yttrande från bolagets revisor över den redogörelse som avses i 3.</p>
<p>(Jfr 13 kap. 5 och 6 §§ i SOU 1999:36.)</p>
<p>Paragrafen är ny men har motsvarigheter i bl.a. bestämmelserna om<br>ökning och nedsättning av aktiekapitalet. Den reglerar vilken ekonomisk<br>information som skall fogas till styrelsens förslag till beslut, om en fråga<br>om likvidation skall prövas på en bolagsstämma som inte skall behandla<br>årsredovisningen. Denna fråga har behandlats i avsnitt 4.2.2.</p>
<p>Informationen skall bestå av den årsredovisning som senast har<br>fastställts av bolagsstämman samt revisionsberättelsen för samma år och<br>en redogörelse for händelser av väsentlig betydelse som har inträffat efter<br>det att årsredovisningen lämnades (punkterna 1-3). Den sistnämnda<br>redogörelsen kan lämnas i form av den senaste delårsrapporten, om en<br>sådan har upprättats. I förekommande fall måste rapporten kompletteras<br>med uppgifter om viktigare händelser som har inträffat efter rapport-<br>periodens slut. Redogörelsen skall granskas av bolagets revisor, som<br>därefter skall avge ett yttrande över redogörelsen (punkten 4). Yttrandet<br>skall avse endast innehållet i redogörelsen och alltså inte behandla<br>likvidationsfrågan.</p>
<p>Kallelsens innehåll</p>
<p>13 kap. 4 §</p>
<p>Kallelsen till bolagsstämman skall ange det huvudsakliga innehållet i<br>förslaget till beslut om likvidation.</p>
<p>(Jfr 13 kap. 8 § i SOU 1999:36.)</p>
<p>I paragrafen, som är ny, uppställs ett krav på att kallelsen skall<br>innehålla likvidationsforslagets huvudsakliga innehåll. Paragrafen har sin<br>motsvarighet i bl.a. bestämmelserna om nedsättning av aktiekapitalet.<br>Redogörelsen for innehållet bör vara utformad så att aktieägarna får en<br>rimlig möjlighet att, utan att ta del av det fullständiga förslaget, bilda sig<br>en uppfattning om vad förslaget innebär.</p>
<p>Hur långt före bolagsstämman som kallelsen måste skickas ut bestäms<br>av reglerna om kallelse till bolagsstämma i 9 kap.</p>
<p>86</p>
<p>Tillhandahållande av förslaget till beslut</p>
<p>13 kap. 5 §</p>
<p>Förslaget till beslut om likvidation, i förekommande fall tillsammans<br>med handlingar som avses i 3 §, skall hållas tillgängligt för aktieägarna<br>under minst två veckor före den bolagsstämma där frågan om likvidation<br>skall prövas. Kopior av handlingarna skall genast sändas till den<br>aktieägare som begär det och uppger sin postadress.</p>
<p>Handlingarna skall läggas fram på stämman.</p>
<p>(Jfr 13 kap. 7 § i SOU 1999:36.)</p>
<p>Paragrafen, som saknar motsvarighet i aktiebolagslagens nuvarande<br>lydelse, behandlar tillhandahållandet av förslaget till beslut om likvi-<br>dation (se första stycket). Liknande bestämmelser finns i bl.a. 7 kap.<br>13 §.</p>
<p>Att de aktuella handlingarna även skall finnas tillgängliga vid<br>bolagsstämman framgår av andra stycket.</p>
<p>Av 9 kap. 17 § följer att likvidationsbeslutet kan fattas även om det<br>föreskrivna beslutsunderlaget inte har tillhandahållits på föreskrivet sätt<br>förutsatt att de aktieägare som berörs av felet lämnar sitt samtycke.</p>
<p>Majoritetskrav</p>
<p>13 kap. 6 §</p>
<p>Ett beslut av bolagsstämman om likvidation är giltigt, om det har biträtts<br>av aktieägare med mer än hälften av de avgivna rösterna. Vid lika<br>röstetal är beslutet giltigt om det biträds av ordföranden.</p>
<p>Första stycket gäller inte, om annat föreskrivs i bolagsordningen. Även<br>om det i bolagsordningen föreskrivs kvalificerad majoritet för beslut om<br>likvidation, fattas dock ett sådant beslut med sådan majoritet som anges i<br>första stycket, när det finns grund för tvångslikvidation enligt 10, 11 eller<br>16 §.</p>
<p>(Jfr 13 kap. 2 § i SOU 1999:36.)</p>
<p>Paragrafen motsvarar närmast den bestämmelse som hittills har funnits<br>i 13 kap. 1 § andra stycket. Andra meningen i första stycket har lagts till<br>efter påpekande från Lagrådet. De frågor som regleras i bestämmelsen<br>har behandlats i avsnitt 4.2.1.</p>
<p>I första stycket fastslås huvudregeln om att likvidationsbeslut fattas<br>med s.k. absolut majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst<br>(jfr 9 kap. 28 §). Av andra stycket följer att det är möjligt att i<br>bolagsordningen föreskriva avvikelser från huvudregeln. I en sådan<br>föreskrift kan uppställas högre eller lägre majoritetskrav. En särskild<br>regel gäller dock om det finns grund för tvångslikvidation enligt 10, 11<br>eller 16 §. I så fall får en föreskrift om kvalificerad majoritet stå tillbaka<br>för huvudregeln. Föreskrifter om lägre majoritetskrav än hälften av de<br>avgivna rösterna gäller däremot oavsett om det finns grund för<br>tvångslikvidation.</p>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>87</p>
<p>Registrering Prop. 2000/01:150</p>
<p>13 kap. 7</p>
<p>Bolagsstämmans beslut om likvidation skall genom stämmans försorg<br>genast anmälas för registrering.</p>
<p>(Jfr 13 kap. 9 § i SOU 1999:36.)</p>
<p>Paragrafen innehåller en bestämmelse som hittills har funnits i 13 kap.</p>
<p>7 § första stycket första meningen.</p>
<p>Liksom hittills skall ett beslut om likvidation anmälas för registrering<br>till Patent- och registreringsverket. Detta skall ske ”genom stämmans<br>försorg”. Stämman måste alltså uppdra åt någon att ombesörja anmälan.<br>Uppdraget kan självfallet lämnas till styrelsen eller, när en sådan finns,<br>den verkställande direktören. Det står emellertid stämman fritt att utse<br>någon annan att göra anmälan.</p>
<p>Tidpunkt då beslutet om likvidation börjar gälla</p>
<p>13 kap. 8 §</p>
<p>Bolagsstämmans beslut om likvidation gäller omedelbart eller från och<br>med den dag bolagsstämman bestämmer. Om inte bolagsordningen<br>föreskriver en senare dag, far dagen inte sättas senare än det närmast<br>följande räkenskapsårets första dag. När det finns grund för tvångs-<br>likvidation enligt 10, 11 eller 16 §, gäller beslutet alltid omedelbart.</p>
<p>(Jfr 13 kap. 3 § i SOU 1999:36.)</p>
<p>Paragrafen motsvarar närmast 13 kap. 1 § andra stycket andra och<br>tredje meningarna i den paragrafens hittills gällande lydelse. Andra<br>meningen är ny. En liknande bestämmelse fanns i 1944 års aktiebolags-<br>lag.</p>
<p>Ett bolagsstämmobeslut om likvidation gäller som regel omedelbart.<br>Om det inte finns grund för tvångslikvidation enligt 10, 11 eller 16 §, kan<br>stämman dock besluta att likvidationen skall träda i kraft viss senare dag.<br>Denna dag får emellertid inte sättas hur långt bort som helst. I paragrafen<br>anges sålunda att likvidationsbeslutet måste få verkan senast den första<br>dagen under det närmast följande räkenskapsåret. Om dagen sätts senare<br>än så, är likvidationsbeslutet ogiltigt. Undantag görs för de fall då bolaget<br>enligt bolagsordningen skall gå i likvidation vid en viss tidpunkt. I<br>sådana fall kan tiden mellan bolagsstämmans beslut och likvidations-<br>tidpunkten alltså vara längre.</p>
<h4>Allmänt om tvångslikvidation</h4>
<p>13 kap. 9 §</p>
<p>I 10 § finns bestämmelser om att registreringsmyndigheten i vissa fall<br>skall besluta om likvidation. I 11, 16, 20, 49 och 50 §§ finns bestäm-<br>melser om att rätten i vissa fall skall besluta om likvidation.</p>
<p>Registreringsmyndighetens och rättens beslut skall registreras.</p>
<p>(Jfr 13 kap. 21, 22 och 29 §§ i SOU 1999:36.)</p>
<p>88</p>
<p>Paragrafen är ny. I första stycket anges de olika bestämmelser som<br>föreskriver att registreringsmyndigheten (dvs. Patent- och regist-<br>reringsverket) respektive rätten skall eller kan besluta om tvångs-<br>likvidation. Registreringsmyndigheten skall besluta om likvidation vid<br>åsidosättande av aktiebolagslagens krav på registrering av styrelse m.m.<br>liksom vid försummelse att inge redovisningshandlingar m.m. (10 §).<br>Rätten skall fatta ett sådant beslut då likvidationsskyldighet föreligger på<br>grund av en föreskrift i bolagsordningen (11 §) eller på grund av bolagets<br>kapitalbrist (16 §) samt i vissa fall efter avslutad konkurs (49 och 50 §§).<br>Rätten kan även besluta om likvidation när en aktieägare har missbrukat<br>sitt inflytande i bolaget (20 §). De närmare förutsättningarna för beslut<br>om likvidation anges i de bestämmelser till vilka paragrafen hänvisar.</p>
<p>I andra stycket anges att ett beslut om likvidation skall registreras.<br>Regeringen avser att i aktiebolagsförordningen ta in bestämmelser om<br>skyldighet för domstol att till Patent- och registreringsverket anmäla<br>beslut i likvidationsärenden.</p>
<h4>Tvångslikvidation på grund av registreringsmyndighetens beslut</h4>
<p>13 kap. 10 §</p>
<p>Registreringsmyndigheten skall besluta att bolaget skall gå i likvidation,<br>om</p>
<p>1. bolaget inte på föreskrivet sätt har kommit in med anmälan till<br>registreringsmyndigheten om sådan behörig styrelse, verkställande direk-<br>tör, särskild delgivningsmottagare eller revisor som skall finnas enligt<br>denna lag,</p>
<p>2. bolaget inte till registreringsmyndigheten har kommit in med års-<br>redovisning och revisionsberättelse enligt 8 kap. 3 § första stycket<br>årsredovisningslagen (1995:1554) eller, i förekommande fall, koncern-<br>redovisning och koncernrevisionsberättelse enligt 8 kap. 16 § samma lag<br>inom elva månader från räkenskapsårets utgång,</p>
<p>3. bolaget efter beslut om att aktiekapitalet skall vara bestämt i kronor i<br>stället för i euro har ett registrerat aktiekapital eller minimikapital som<br>inte står i överensstämmelse med 1 kap. 3 § andra stycket och bolaget<br>inte inom sex månader från det att beslutet fick verkan har anmält<br>nödvändiga beslut om ändring i bolagsordningen och om ökning av<br>aktiekapitalet för registrering, eller</p>
<p>4. bolaget på grund av bestämmelserna i 7 kap. 5 eller 10 § är skyldigt<br>att sätta ned aktiekapitalet till ett belopp som understiger lägsta tillåtna<br>aktiekapital enligt 1 kap. 3 §.</p>
<p>Beslut om likvidation skall dock inte meddelas, om likvidations-<br>grunden har upphört under ärendets handläggning hos registrerings-<br>myndigheten och avgift som har påförts enligt 25 § har betalats.</p>
<p>En fråga om likvidation enligt första stycket prövas av registre-<br>ringsmyndigheten självmant eller på ansökan av styrelsen, en styrelse-<br>ledamot, den verkställande direktören, en aktieägare, en borgenär eller, i<br>fall som avses i första stycket 1, någon annan vars rätt är beroende av att<br>det finns någon som kan företräda bolaget.</p>
<p>Beslutet om likvidation gäller omedelbart.</p>
<p>(Jfr 13 kap. 22 § i SOU 1999:36.)</p>
<p>Paragrafen, som närmast motsvarar 13 kap. 4 a § i dess hittills gällande<br>lydelse, reglerar samtliga fall då Patent- och registreringsverket skall<br>besluta om tvångslikvidation. De aktuella grunderna för tvångs-<br>likvidation har behandlats i avsnitt 4.5. En ny grund har införts, nämligen<br></p>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>89</p>
<p>utebliven anmälan av sådan särskild delgivningsmottagare som enligt 8 Prop. 2000/01:150<br>kap. 33 § skall finnas om bolaget inte har någon behörig ställföreträdare i<br>Sverige. Beslut om likvidation efter avslutad konkurs - som hittills har<br>meddelats av Patent- och registreringsverket - skall i fortsättningen fattas<br>av rätten (se 50 §). I övrigt är de fall då Patent- och registreringsverket<br>skall besluta om likvidation desamma som hittills.</p>
<p>Av fjärde stycket framgår att Patent- och registreringsverkets beslut<br>gäller omedelbart. Beslutet kan överklagas till tingsrätt (se 18 kap. 8 §).<br>Av 26 § andra stycket lagen (1996:242) om domstolsärenden följer att<br>rätten i så fall kan besluta om inhibition.</p>
<h4>Tvångslikvidation på grund av bestämmelse i bolagsordningen</h4>
<p>13 kap. 11 §</p>
<p>Rätten skall besluta att bolaget skall gå i likvidation, om bolaget enligt<br>bolagsordningen är skyldigt att gå i likvidation.</p>
<p>En fråga om likvidation enligt första stycket prövas på anmälan av<br>registreringsmyndigheten eller på ansökan av styrelsen, en styrelse-<br>ledamot, den verkställande direktören eller en aktieägare.</p>
<p>Beslutet om likvidation gäller omedelbart.</p>
<p>(Jfr 13 kap. 22 § i SOU 1999:36.)</p>
<p>Paragrafen, som närmast motsvarar den bestämmelse som hittills har<br>funnits i 13 kap. 4 §, innehåller bestämmelser om tvångslikvidation när<br>bolaget enligt bolagsordningen är skyldigt att gå i likvidation. Såsom<br>framgår av första stycket är det, liksom hittills, allmän domstol som skall<br>besluta om likvidation på denna grund (se vidare avsnitt 4.6.1). En<br>förutsättning för ett sådant beslut är emellertid, liksom för övriga fall av<br>tvångslikvidation, att stämman inte dessförinnan själv har beslutat att<br>bolaget skall gå i likvidation</p>
<p>Den bestämmelse som hittills har funnits i 13 kap. 4 § andra stycket<br>om att beslut om likvidation inte skall meddelas om det visas att likvida-<br>tionsgrunden har upphört under handläggningen i tingsrätten har tagits,<br>bort. Det följer dock redan av första stycket att rätten skall bifalla en<br>ansökan om likvidation endast om det finns grund för likvidation vid den<br>tidpunkt då rätten fattar sitt beslut. När det gäller prövningen i tingsrätten<br>innebär ändringen alltså inte någon skillnad i sak. Däremot är det en<br>skillnad från tidigare att högre rätt skall kunna beakta även förhållanden<br>som har inträffat efter tingsrättens beslut.</p>
<p>Vilka som är behöriga att initiera en prövning av frågan om likvidation<br>framgår av andra stycket.</p>
<p>Av tredje stycket framgår att rättens beslut om likvidation gäller<br>omedelbart (jfr NJA 1992 s. 518). Om rättens beslut överklagas, kan<br>dock högre rätt besluta om inhibition (jfr kommentaren till 10 §).</p>
<p>90</p>
<h4>Tvångslikvidation på grund av kapitalbrist, m.m.</h4>
<p>Skyldighet att upprätta kontrollbalansräkning</p>
<p>13 kap. 12 §</p>
<p>Styrelsen skall genast upprätta och låta bolagets revisor granska en<br>kontrollbalansräkning</p>
<p>1. när det finns skäl att anta att bolagets eget kapital, beräknat enligt<br>13 §, understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, eller</p>
<p>2. när det vid verkställighet enligt 4 kap. utsökningsbalken har visat<br>sig att bolaget saknar utmätningsbara tillgångar.</p>
<p>(Jfr 13 kap. 10 § i SOU 1999:36.)</p>
<p>Paragrafen, som motsvarar 13 kap. 2 § första stycket första och andra<br>meningarna i aktiebolagslagens hittills gällande lydelse, behandlar<br>styrelsens skyldighet att i vissa situationer upprätta en kontroll-<br>balansräkning. Denna fråga har behandlats i avsnitt 4.3.1.</p>
<p>Skyldigheten inträder liksom hittills i två situationer. Den ena situa-<br>tionen är när styrelsen har anledning att befara att bolagets eget kapital<br>understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet (punkten 7). Den<br>andra är när det vid verkställighet enligt 4 kap. utsökningsbalken har<br>visat sig att bolaget saknar utmätningsbara tillgångar (punkten 2).<br>Härmed avses såväl den situationen då en utmätningsförrättning har ägt<br>rum utan att några utmätningsbara tillgångar har påträffats som den då<br>det utan en sådan förrättning har konstaterats att bolaget saknar sådana<br>tillgångar (jfr prop. 1990/91:198 s. 16).</p>
<p>I första punkten har inskjutits orden ”beräknat enligt 13 §” för att<br>markera att styrelsens skyldighet att upprätta en kontrollbalansräkning på<br>grund av misstanke om kapitalbrist gäller endast om det finns skäl att<br>anta att kontrollbalansräkningen skulle utvisa att bolagets eget kapital<br>understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Någon kontroll-<br>balansräkning behöver alltså inte upprättas i sådana fall då det synliga<br>egna kapitalet enligt den offentliga redovisningen visserligen understiger<br>hälften av det registrerade aktiekapitalet men det är uppenbart att det<br>finns dolda övervärden, av det slag som får beaktas enligt 13 §, som<br>täcker bristen. I sådana fall är det dock lämpligt att de överväganden som<br>styrelsen har gjort noteras i styrelseprotokollet.</p>
<p>I bolagsordningen kan finnas bestämmelser om att styrelsen är skyldig<br>att upprätta en kontrollbalansräkning redan vid en mindre differens<br>mellan det egna kapitalet och aktiekapitalet än hälften. Det personliga<br>betalningsansvar som styrelsens ledamöter enligt 17 § kan drabbas av om<br>styrelsen inte upprättar någon kontrollbalansräkning inträder dock först<br>om differensen har uppgått till minst den i lagen angivna.</p>
<p>Kontrollbalansräkningen skall upprättas ”genast”. I den hittills gällan-<br>de lagtexten används uttrycket ”ofördröj ligen”. Någon saklig skillnad är<br>inte avsedd. Hur lång tid som styrelsen har på sig innan kontroll-<br>balansräkningen senast skall vara upprättad far bedömas från fall till fall.<br>Det bör inte kunna bli fråga om mer än högst någon eller ett par månader<br>(jfrRH 1989:43).</p>
<p>Kontrollbalansräkningen skall granskas av bolagets revisor. Revisorn<br>skall kontrollera att tillgångar och skulder är riktigt angivna och att de<br></p>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>91</p>
<p>har värderats i enlighet med 13 §. Såsom framgår av 14 § andra stycket Prop. 2000/01:150<br>skall granskningen utmynna i ett skriftligt yttrande.</p>
<p>Kontrollbalansräkningens innehåll</p>
<p>13 kap. 13 §</p>
<p>En kontrollbalansräkning skall upprättas enligt tillämplig lag om årsredo-<br>visning. Vid beräkningen av det egna kapitalets storlek får följande<br>justeringar göras.</p>
<p>1. Tillgångar far tas upp till ett högre värde och avsättningar och<br>skulder tas upp till ett lägre värde än i den ordinarie redovisningen, om<br>de värderingsprinciper som används vid upprättande av kontrollbalans-<br>räkningen är förenliga med god redovisningssed. Pensionsåtaganden som<br>enligt 8 a § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelser m.m.<br>har redovisats under en delpost under rubriken Avsättningar för pen-<br>sioner och liknande förpliktelser far dock inte tas upp till lägre belopp än<br>vad som är tillåtet enligt 7 § samma lag.</p>
<p>2. Tillgångar får redovisas till nettoförsäljningsvärdet.</p>
<p>3. Skulder på grund av statligt stöd för vilket återbetalningsskyldig-<br>heten är beroende av bolagets ekonomiska ställning behöver inte redo-<br>visas, om stödet, i händelse av konkurs eller likvidation, skall betalas<br>tillbaka först sedan övriga skulder har betalats.</p>
<p>Obeskattade reserver skall delas upp på eget kapital och uppskjuten<br>skatteskuld.</p>
<p>Justeringar enligt första och andra styckena skall redovisas särskilt.</p>
<p>Kontrollbalansräkningen skall undertecknas av styrelsen.</p>
<p>(Jfr 13 kap. 11 § i SOU 1999:36.)</p>
<p>Paragrafen, som motsvarar 13 kap. 2 § tredje stycket i den paragrafens<br>hittills gällande lydelse, innehåller bestämmelser om kontrollbalans-<br>räkningens innehåll. Dessa frågor har behandlats i avsnitt 4.3.2.</p>
<p>Utgångspunkten i paragrafen är - såsom framgår av första meningen i<br>första stycket — att kontrollbalansräkningen skall upprättas enligt<br>tillämplig lag om årsredovisning. För aktiebolag i allmänhet skall alltså<br>årsredovisningslagen tillämpas, medan man i bankaktiebolag och värde-<br>pappersbolag skall tillämpa lagen (1995:1559) om årsredovisning för<br>kreditinstitut och värdepappersbolag. Hänvisningen till årsredovisnings-<br>lagama innebär att, om inte annat sägs i förevarande paragraf, samtliga<br>där aktuella bestämmelser skall tillämpas. Här i ligger också att ett bolag<br>måste följa god redovisningssed. Detta kan innebära att delvis olika<br>värderingsprinciper skall tillämpas för olika stora bolag (jfr BFNAR<br>2000:2).</p>
<p>Det kan vara naturligt att kontrollbalansräkningen upprättas i<br>överensstämmelse med de värderingsprinciper som har tillämpats i den<br>senaste årsredovisningen. De särskilda omständigheter som kan vara för<br>handen när kontrollbalansräkningen upprättas kan dock motivera att man<br>- inom ramen för vad årsredovisningslagama och god redovisningssed<br>medger - avviker från de redovisningsprinciper som har tillämpats i den<br>senaste årsredovisningen. Av särskilt intresse är här den s.k.<br>fortlevnadsprincipen i 2 kap. 4 § första stycket 1 årsredovisningslagen.<br>Den bestämmelsen innebär att redovisningen skall upprättas under<br>antagande att företagets verksamhet skall fortsätta. Utgångspunkten är att<br>den principen skall tillämpas också vid upprättandet av en kontroll-<br></p>
<p>92<br></p>
<p>balansräkning. I vissa fall kan det dock stå klart att ett antagande om Prop. 2000/01:150<br>fortsatt drift saknar fog och det är då naturligt att kontrollbalans-<br>räkningen upprättas under antagande av att bolagets verksamhet kommer<br>att avvecklas genom försäljning av tillgångarna. En situation då det kan<br>finnas anledning att värdera bolagets tillgångar på det sättet är när ett<br>beslut har fattats om att verksamheten skall läggas ned. En annan<br>situation är då bolaget uppenbarligen inte har tillräckligt kapital för att<br>fortsätta verksamheten.</p>
<p>Vid beräkningen av det egna kapitalet är det tillåtet att göra vissa<br>justeringar. Vilka dessa är framgår av punkterna 1-3 i första stycket samt<br>av andra stycket.</p>
<p>Enligt 2 kap. 4 § första stycket 2 årsredovisningslagen är ett företag<br>skyldigt att tillämpa samma redovisningsprinciper från ett år till ett annat.<br>Den bestämmelsen gäller inte vid upprättandet av en kontrollbalans-<br>räkning. Detta framgår av punkten 1 i första stycket. Tillgångar far<br>sålunda tas upp till ett högre värde än i årsredovisningen medan<br>avsättningar och skulder får tas upp till ett lägre värde, under<br>förutsättning att de värderingsprinciper som används i kontrollbalans-<br>räkningen är förenliga med god redovisningssed. Som exempel kan<br>nämnas att ett bolag, som har skrivit av en tillgång enligt en avskriv-<br>ningsplan som har visat sig bygga på en felaktig uppfattning om till-<br>gångens livslängd, i kontrollbalansräkningen bör kunna ta upp tillgången<br>till det värde som den skulle ha bokförts till om en mera korrekt<br>avskrivningsplan hade tillämpats. Bestämmelsen är avsedd att kunna<br>användas också när en tillgång över huvud taget inte har tagits upp i<br>årsredovisningen, under förutsättning att så hade kunnat ske. En sådan<br>situation är när bolaget tidigare har kostnadsfört utgifter, vilka enligt god<br>redovisningssed hade kunnat aktiveras och tas upp som en tillgång;<br>bolaget far då i kontrollbalansräkningen göra en dylik aktivering. Det är<br>givet att denna möjlighet bör utnyttjas med försiktighet.</p>
<p>En särskild situation då punkten 1 kan tillämpas är när bolaget i sin<br>årsredovisning har redovisat ett större pensionsåtagande än vad som är<br>nödvändigt enligt god redovisningssed. Såsom framgår av lagtexten far<br>bolaget dock aldrig ta upp ett åtagande som tidigare har särredovisats<br>under posten Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser till lägre<br>belopp än vad som är tillåtet enligt 7 § lagen (1967:531) om tryggande av<br>pensionsutfästelse m.m.</p>
<p>Enligt punkten 2 far tillgångar värderas till nettoförsäljningsvärde, dvs.<br>det beräknade försäljningsvärdet med avdrag för förutsebara försäljnings-<br>kostnader. En liknande bestämmelse finns i hittills gällande rätt. Med<br>ordet ”tillgångar” avses i detta sammanhang inte endast sådana tillgångar<br>som enligt god redovisningssed får redovisas i den offentliga<br>redovisningen utan också andra resurser som har ett påvisbart värde för<br>bolaget. Användandet av ordet ”nettoförsäljningsvärde” är inte avsett att<br>förhindra att en tillgång eller skuld tas upp till ett uppskattat<br>nettoförsäljningsvärde i de fall ett observerbart sådant inte existerar. Det<br>kan ibland vara nödvändigt när det t.ex. gäller aktier i dotterbolag, vilka<br>då lämpligen kan upptas till ett värde motsvarande moderbolagets andel i<br>dotterbolagets eget kapital, beräknat enligt de värderingsregler som kan<br>tillämpas vid upprättandet av en kontrollbalansräkning (jfr FAR Förslag<br>till rekommendation, Kontrollbalansräkning).</p>
<p>93</p>
<p>Skulder på grund av statliga stöd som, i händelse av konkurs eller Prop. 2000/01:150<br>likvidation, är förenade med en efterställningsklausul får enligt punkten 3<br>utelämnas från kontrollbalansräkningen. Detta överensstämmer med<br>hittills gällande rätt. Bestämmelsen är avsedd att omfatta inte bara stöd<br>som har lämnats direkt från staten utan också stöd som har lämnats<br>genom andra organisationer som fullgör uppgifter inom den statliga<br>stödverksamheten, t.ex. ALMI-koncemen.</p>
<p>I andra stycket finns en bestämmelse om att obeskattade reserver skall<br>delas upp på eget kapital och uppskjuten skatteskuld. Ofta torde<br>situationen vara den att bolaget är berättigat till underskottsavdrag i en<br>sådan omfattning att en upplösning av den obeskattade reserven inte<br>föranleder någon beskattning. I så fall skall givetvis hela det belopp som<br>redovisas som obeskattad reserv hänföras till eget kapital.</p>
<p>Av tredje stycket följer att alla justeringar som har gjorts enligt första<br>och andra styckena skall redovisas särskilt i kontrollbalansräkningen. I<br>paragrafen regleras inte närmare hur justeringarna skall komma till<br>uttryck. I praxis finns dock sedan länge principer för hur en kontroll-<br>balansräkning kan utformas (se bl.a. FAR Förslag till rekommendation,<br>Kontrollbalansräkning). De nya bestämmelserna är inte avsedda att<br>förändra vedertagen praxis i detta avseende.</p>
<p>Paragrafen innehåller ingen bestämmelse om värderingstidpunkten.<br>Det ligger emellertid i sakens natur att den kontrollbalansräkning som<br>styrelsen lägger till grund för sitt beslut att kalla till stämma så långt<br>möjligt skall avse situationen på själva stämmodagen. I praktiken innebär<br>det att värderingen skall inriktas på en tidpunkt så nära inpå stämman<br>som möjligt (jfr bet. LU 1991/92:10 s. 7 f.).</p>
<p>Fjärde stycket innehåller en bestämmelse om undertecknandet av<br>kontrollbalansräkningen. Kommittén föreslog att kontrollbalansräkning-<br>en, i likhet med vad som enligt 2 kap. 7 § årsredovisningslagen gäller i<br>fråga om årsredovisningen, skall undertecknas av samtliga styrelse-<br>ledamöter och av den verkställande direktören. Det har ansetts att ett<br>sådant krav skulle onödigtvis öka risken för att kontrollbalansräkningen<br>inte färdigställs i tid. Här föreskrivs därför i stället att kontroll-<br>balansräkningen skall undertecknas av styrelsen. Såsom framgår av<br>8 kap. 29 § andra stycket får detta till följd att kontrollbalansräkningen<br>måste undertecknas av minst hälften av styrelsens ledamöter.</p>
<p>Första kontrollstämman</p>
<p>13 kap. 14 §</p>
<p>Om kontrollbalansräkningen visar att bolagets eget kapital understiger<br>hälften av det registrerade aktiekapitalet, skall styrelsen snarast möjligt<br>utfärda kallelse till en bolagsstämma som skall pröva om bolaget skall gå<br>i likvidation (första kontrollstämman). I fråga om beslutsunderlag och<br>kallelse skall bestämmelserna i 2-5 §§ tillämpas.</p>
<p>Kontrollbalansräkningen och ett yttrande av revisorn över denna skall<br>läggas fram på stämman.</p>
<p>(Jfr 13 kap. 12 § i SOU 1999:36.)</p>
<p>94</p>
<p>I paragrafen anges vad styrelsen skall göra när den första Prop. 2000/01:150<br>kontrollbalansräkningen har upprättats och misstanken om kapitalbrist<br>har bekräftats. Denna fråga har behandlats i avsnitt 4.3.1.</p>
<p>Första stycket överensstämmer i sak med hittills gällande rätt.<br>Bestämmelsen ålägger styrelsen att, så snart kontrollbalansräkningen har<br>granskats av revisorerna, ta ställning till om en bolagsstämma skall<br>sammankallas. Om kontrollbalansräkningen visar att bolagets eget<br>kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, är styrelsen<br>skyldig att kalla till bolagsstämma som skall pröva om bolaget skall gå i<br>likvidation.</p>
<p>Kallelse skall utfärdas ”snarast möjligt”. Styrelsen måste alltså genast<br>föranstalta om kallelseåtgärder. Den har rätt att utnyttja den längsta<br>kallelsefrist som lag och bolagsordning föreskriver (maximalt sex<br>veckor, se 9 kap. 13 §). Om nästa ordinarie bolagsstämma skall hållas<br>inom sex-åtta veckor från det att revisorn slutförde sin granskning, bör<br>styrelsen kunna underlåta att kalla till extra stämma och i stället lägga<br>fram kontrollbalansräkningen på den ordinarie stämman.</p>
<p>Stämmans uppgift är att pröva om bolaget skall gå i likvidation. Såsom<br>framgår av paragrafens hänvisning till 2-5 §§ har aktieägarna rätt till<br>samma beslutsunderlag som inför prövningen av en fråga om frivillig<br>likvidation. Detta innebär bl.a. att styrelsen skall upprätta ett fullständigt<br>förslag till beslut om likvidation med de uppgifter som anges i 2 §. Ett<br>sådant förslag skall upprättas även om styrelsens primära förslag skulle<br>vara att bolaget inte skall gå i likvidation.</p>
<p>Kontrollbalansräkningen skall läggas fram på stämman (se andra<br>stycket). Stämman skall inte godkänna kontrollbalansräkningen. Den<br>tjänar enbart som underlag för stämmans prövning av styrelsens förslag i<br>frågan om bolaget skall gå i likvidation eller fortsätta verksamheten.</p>
<p>Utgångspunkten för prövningen av likvidationsfrågan är kontroll-<br>balansräkningen sådan den läggs fram på stämman. Stämman har<br>emellertid möjlighet att göra de justeringar som behövs för att kontroll-<br>balansräkningen skall spegla förhållandena på stämmodagen. Det kan<br>leda till att kontrollbalansräkningen visar att bolagets eget kapital trots<br>allt överstiger ”den kritiska gränsen”, dvs. hälften av det registrerade<br>aktiekapitalet. Det finns då anledning att skilja på tre situationer.</p>
<p>I den första situationen har bolaget till följd av aktieägartillskott,<br>vinstgivande försäljningar av tillgångar m.m. ett eget kapital som mot-<br>svarar eller överstiger det registrerade aktiekapitalet. Av 15 § följer att<br>styrelsen i en sådan situation inte är skyldig att upprätta någon ny<br>kontrollbalansräkning eller kalla till någon ny kontrollstämma. De båda<br>andra situationerna karaktäriseras av att det egna kapitalet efter<br>justeringarna visserligen inte motsvarar det registrerade aktiekapitalet<br>men ändå överstiger den kritiska gränsen. Om det beror på ny<br>information om bolagets ekonomiska förhållanden vid tidpunkten för<br>kallelsen till kontrollstämma, behöver några ytterligare åtgärder inte<br>vidtas. Styrelsen skulle ju inte ha behövt sammankalla någon kontroll-<br>stämma, om den redan från början hade haft tillgång till ett korrekt<br>beslutsunderlag. Om justeringarna i stället är ett uttryck för en partiell<br>återhämtning av kapitalet efter tidpunkten för kallelse till den första<br>kontrollstämman (aktieägartillskott, vinstgivande verksamhet m.m.),<br>förhåller sig saken annorlunda. I denna situation - där det egna kapitalet<br></p>
<p>95</p>
<p>en gång har understigit den kritiska gränsen - kan bolaget undgå Prop. 2000/01:150<br>likvidation endast genom att en balansräkning som visar att kapitalet är<br>fullt återställt läggs fram på en bolagsstämma (jfr 15 § första stycket och<br>16 § första stycket 2). I detta fall kvarstår därför styrelsens skyldighet att<br>upprätta en andra kontrollbalansräkning och att kalla till en andra<br>kontrollstämma.</p>
<p>Bolagsstämman har rätt att ta del av ett yttrande från revisorn över den<br>granskning av kontrollbalansräkningen som denne har utfört. Om<br>stämman överväger justeringar av kontrollbalansräkningen, bör revisorn<br>yttra sig även över dessa.</p>
<p>Andra kontrollstämman</p>
<p>13 kap. 15 §</p>
<p>Om den kontrollbalansräkning som har lagts fram vid den första<br>kontrollstämman inte utvisar att det egna kapitalet, beräknat enligt 13 §,<br>vid tiden för stämman uppgick till minst det registrerade aktiekapitalet<br>och stämman inte har beslutat att bolaget skall gå i likvidation, skall<br>bolagsstämman inom åtta månader från den första kontrollstämman på<br>nytt pröva frågan om bolaget skall gå i likvidation (andra kontroll-<br>stämman). I fråga om beslutsunderlag och kallelse skall bestämmelserna<br>i 2-5 §§ tillämpas.</p>
<p>Styrelsen skall inför den andra kontrollstämman upprätta en ny<br>kontrollbalansräkning enligt 13 § och låta bolagets revisor granska den.<br>Den nya kontrollbalansräkningen och ett yttrande av revisorn över denna<br>skall läggas fram på stämman.</p>
<p>(Jfr 13 kap. 13 § i SOU 1999:36.)</p>
<p>Paragrafen reglerar vad som skall gälla om det egna kapitalet vid den<br>första kontrollstämman inte uppgår till minst det registrerade<br>aktiekapitalet och stämman inte beslutar att bolaget skall gå i likvidation.<br>Frågan har behandlats i avsnitt 4.3.1. Paragrafen motsvaras delvis av<br>13 kap. 2 § första stycket fjärde meningen i dess hittills gällande lydelse.</p>
<p>Liksom tidigare gäller att bolaget i denna situation är skyldigt att en<br>andra gång pröva frågan om bolaget skall gå i likvidation (se dock<br>kommentaren till 14 §). Prövningen av likvidationsfrågan skall, såsom<br>framgår av första stycket, ske på en andra kontrollstämma. Denna skall<br>hållas inom åtta månader från den första kontrollstämman. Fristen löper<br>från dagen för den första kontrollstämman, oavsett om aktieägarna då<br>fattade ett formellt beslut om att bolaget skall bestå. Om ingen aktieägare<br>har infunnit sig vid den första stämman, räknas tiden från den utsatta<br>stämmodagen. Beträffande innebörden av hänvisningen till 2-5 §§<br>hänvisas till kommentaren till 14 §.</p>
<p>Såsom framgår av andra stycket skall styrelsen inför den andra<br>kontrollstämman upprätta en ny kontrollbalansräkning. Också denna<br>kontrollbalansräkning skall upprättas enligt bestämmelserna i 13 §. Den<br>nya kontrollbalansräkningen skall på samma sätt som den tidigare<br>granskas av bolagets revisor (jfr kommentaren till 12 §).</p>
<p>Kontrollbalansräkningen och revisorernas yttrande skall läggas fram på<br>bolagsstämman. Något krav på att bolagsstämman skall besluta att<br>godkänna eller inte godkänna kontrollbalansräkningen uppställs inte utan</p>
<p>96</p>
<p>denna skall endast tjäna som beslutsunderlag (se i övrigt kommentaren Prop. 2000/01:150<br>till 14 §).</p>
<p>Om kontrollbalansräkningen inte utvisar att det finns full täckning för<br>det registrerade aktiekapitalet, är bolagsstämman skyldig att besluta att<br>bolaget skall gå i likvidation. Detta framgår indirekt av 16-18 §§.</p>
<p>Beslut om tvångslikvidation</p>
<p>13 kap. 16 §</p>
<p>Rätten skall besluta att bolaget skall gå i likvidation, om</p>
<p>1. någon andra kontroll stämma inte hålls inom den tid som anges i</p>
<p>15 § första stycket, eller</p>
<p>2. den kontrollbalansräkning som har lagts fram vid den andra<br>kontrollstämman inte har granskats av bolagets revisor eller inte utvisar<br>att det egna kapitalet, beräknat enligt 13 §, vid tiden för stämman<br>uppgick till minst det registrerade aktiekapitalet och stämman inte har<br>beslutat att bolaget skall gå i likvidation.</p>
<p>I fall som avses i första stycket skall styrelsen ansöka hos rätten om<br>beslut om likvidation. Ansökan skall göras inom två veckor från den<br>andra kontrollstämman eller, om en sådan inte har hållits, från den<br>tidpunkt då den senast skulle ha hållits. Frågan om likvidation kan även<br>prövas på ansökan av en styrelseledamot, den verkställande direktören,<br>en revisor i bolaget eller en aktieägare.</p>
<p>Beslut om likvidation skall inte meddelas, om det under ärendets<br>handläggning vid tingsrätten visas att bolagsstämman har fastställt en<br>kontrollbalansräkning som utvisar att det egna kapitalet uppgår till minst<br>det registrerade aktiekapitalet.</p>
<p>Beslutet om likvidation gäller omedelbart.</p>
<p>(Jfr 13 kap. 14 och 21 §§ i SOU 1999:36.)</p>
<p>Paragrafen motsvarar närmast 13 kap. 2 § första stycket fjärde och<br>femte meningarna samt andra stycket i aktiebolagslagens hittills gällande<br>lydelse. De frågor som regleras i paragrafen har behandlats i avsnitt<br>4.3.1.</p>
<p>I första stycket anges de fall då rätten skall besluta om likvidation på<br>grund av kapitalbrist. Det ena fallet är att en andra kontrollstämma inte<br>hålls inom föreskriven tid (punkten 1). Det andra fallet är att det vid en<br>andra kontrollstämma inte läggs fram någon av bolagets revisor granskad<br>kontrollbalansräkning som visar att det egna kapitalet uppgår till minst<br>det registrerade aktiekapitalet och bolagsstämman inte beslutar om<br>likvidation (punkten 2). I de fall då en andra kontrollstämma har hållits är<br>det alltså kontrollbalansräkningens innehåll - eventuellt med de<br>justeringar som har gjorts inför eller vid stämman (jfr kommentaren till</p>
<p>14 §) - som avgör om bolaget är likvidationspliktigt eller inte. Till<br>skillnad från tidigare är frågan om likvidationsplikt således inte knuten<br>till stämmans godkännande av kontrollbalansräkningen.</p>
<p>Likvidationsplikten i den situation som avses i punkten 2 inträder i och<br>med att den andra kontrollstämman avslutas. Beslutar aktieägarna vid<br>stämman att skjuta upp ställningstagandet i likvidationsfrågan till en<br>senare tidpunkt - antingen genom att stämman ställs in eller genom ett<br>beslut om att den skall fortsätta en senare dag - inträder således inte<br>någon omedelbar likvidationsplikt. Om den sålunda uppskjutna pröv-<br>ningen inte äger rum inom åtta månader från den första kontrollstämman,</p>
<p>4 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 150<br></p>
<p>blir bolaget emellertid likvidationspliktigt enligt punkten 1 i och med att Prop. 2000/01:150<br>denna frist löper ut.</p>
<p>Om likvidationsplikt föreligger, är styrelsen enligt andra stycket skyl-<br>dig att ansöka om likvidation. Underlåtenhet kan medföra personligt<br>betalningsansvar (se 17 §). Utöver styrelsen har enskilda styrelse-<br>ledamöter, den verkställande direktören samt bolagets revisorer och<br>aktieägare rätt att ge in en sådan ansökan. Däremot har en borgenär inte<br>en sådan rätt. I den mån bolagets ekonomiska situation är sådan att<br>bolaget inte kan betala sina skulder kan borgenären i stället, om övriga<br>förutsättningar är uppfyllda, begära bolaget i konkurs.</p>
<p>Av tredje stycket framgår att bolaget undgår likvidation om bolags-<br>stämman under ärendets handläggning i tingsrätten fastställer en<br>kontrollbalansräkning som utvisar att det egna kapitalet är fullt återställt.<br>Detta gäller såväl när det tidigare inte har upprättats någon andra<br>kontrollbalansräkning som när en sådan har upprättats men den har<br>utvisat ett alltför litet eget kapital.</p>
<p>Av sista stycket framgår att rättens beslut gäller omedelbart. Om<br>rättens beslut överklagas, kan dock högre rätt besluta om inhibition (jfr<br>kommentaren till 10 §).</p>
<p>Personligt betalningsansvar för bolagets företrädare</p>
<p>13 kap. 17 §</p>
<p>Om styrelsen har underlåtit att</p>
<p>1. i enlighet med 12 § upprätta och låta bolagets revisor granska en<br>kontrollbalansräkning enligt 13 §,</p>
<p>2. i enlighet med 14 § sammankalla en första kontrollstämma,</p>
<p>3. i enlighet med 16 § ansöka hos rätten om att bolaget skall gå i<br>likvidation,</p>
<p>svarar styrelsens ledamöter solidariskt för de förpliktelser som upp-<br>kommer för bolaget under den tid som underlåtenheten består.</p>
<p>Den som med vetskap om styrelsens underlåtenhet handlar på bolagets<br>vägnar svarar solidariskt med styrelsens ledamöter för de förpliktelser<br>som därigenom uppkommer för bolaget.</p>
<p>Ansvaret enligt första och andra styckena gäller inte för den som visar<br>att han eller hon inte har varit försumlig.</p>
<p>I fall som avses i 12 § 1 gäller ansvaret enligt första stycket 1 endast<br>om bolagets eget kapital, beräknat enligt 13 §, understeg hälften av<br>bolagets registrerade aktiekapital vid den tidpunkt då styrelsens<br>skyldighet att upprätta kontrollbalansräkning uppkom. Ansvaret gäller<br>inte om bolagets eget kapital hade stigit över denna gräns efter den<br>angivna tidpunkten men innan kontrollbalansräkningen senast skulle vara<br>upprättad.</p>
<p>(Jfr 13 kap. 15 § i SOU 1999:36.)</p>
<p>Paragrafen, som delvis motsvarar 13 kap. 2 § fjärde stycket första och<br>andra meningarna i aktiebolagslagens hittills gällande lydelse, reglerar<br>frågor om personligt betalningsansvar för bolagets företrädare. Dessa<br>frågor har behandlats i avsnitten 4.3.3, 4.3.4 och 4.3.6.</p>
<p>I första stycket anges de olika fall av underlåtenhet från styrelsens sida<br>som utlöser personligt betalningsansvar för styrelseledamöterna. Fallen<br>knyter an till de skyldigheter som enligt 12-16 §§ åvilar styrelsen efter<br>det att det har uppkommit skäl att misstänka en kritisk kapitalbrist eller<br></p>
<p>98</p>
<p>efter det att ett resultatlöst utmätningsförsök har ägt rum. Det handlar Prop. 2000/01:150<br>alltså om styrelsens skyldighet att upprätta och låta revisorerna granska<br>en kontrollbalansräkning (punkten /), att kalla till en första kontroll-<br>stämma (punkten 2) och att under vissa förhållanden ansöka om<br>likvidation (punkten 3). Kommittén hade utöver dessa fall även angett det<br>fallet då styrelsen underlåter att kalla till en andra kontrollstämma. Det<br>har emellertid inte ansetts nödvändigt att ta upp det fallet särskilt. Om<br>styrelsen gör sig skyldig till en sådan underlåtenhet, kommer i stället<br>ansvar att inträda enligt punkten 3 när tidsfristen för den andra<br>kontrollstämman har löpt ut.</p>
<p>Om styrelsen försummar någon av nämnda skyldigheter, ansvarar<br>styrelseledamöterna solidariskt för de förpliktelser som uppkommer för<br>bolaget efter det att styrelsen senast skulle ha vidtagit den åtgärd som den<br>har underlåtit att vidta. Därefter löper ansvaret så länge som underlåten-<br>heten består. Om styrelsen vidtar de åtgärder som den tidigare har under-<br>låtit, ansvarar ledamöterna inte för de förpliktelser som uppkommer där-<br>efter. Däremot kvarstår ansvaret för de förpliktelser som har uppkommit<br>dessförinnan.</p>
<p>I andra stycket anges att personligt betalningsansvar kan uppkomma<br>även för den som med vetskap om styrelsens underlåtenhet handlar för<br>bolagets räkning. Att någon ”handlar för bolagets räkning” innebär<br>främst att vederbörande företräder bolaget utåt i samband med att en<br>rättshandling företas. Också den som deltar i ett beslut om att bolaget<br>skall företa en rättshandling med annan far dock anses handla för<br>bolagets räkning, oavsett om det är någon annan som företräder bolaget<br>när rättshandlingen företas.</p>
<p>Ansvaret enligt andra stycket omfattar dock endast de förpliktelser som<br>uppkommer för bolaget genom företrädarens handlande. Bestämmelsen<br>torde framför allt fa betydelse när en verkställande direktör fortsätter att<br>driva bolaget trots att han eller hon känner till styrelsens underlåtenhet.<br>En styrelseledamot som agerar på motsvarande sätt är normalt ansvarig<br>redan enligt första stycket. Man kan dock tänka sig att en eller flera<br>styrelseledamöter kan visa att de, såvitt gäller styrelsens skyldigheter<br>enligt första stycket, inte har varit försumliga, t.ex. genom att de har<br>reserverat sig mot ett beslut att inte upprätta kontrollbalansräkning. Om<br>de därefter medverkar i åtgärder för att driva bolaget vidare, blir de enligt<br>andra stycket - på samma sätt som en verkställande direktör -<br>personligen ansvariga för de förpliktelser som därigenom uppkommer för<br>bolaget. Även andra företrädare för bolaget kan komma i fråga för per-<br>sonligt betalningsansvar på denna grund. Det kan gälla t.ex. en särskild<br>firmatecknare, ett ombud eller en anställd med ställningsfullmakt.<br>Företrädare som har haft en underordnad ställning i bolaget torde dock<br>regelmässigt undgå ansvar därför att de saknat vetskap om styrelsens<br>underlåtenhet eller därför att de med hänsyn till omständigheterna inte<br>kan anses ha varit försumliga (jfr kommentaren till tredje stycket).</p>
<p>Av tredje stycket framgår att det personliga betalningsansvaret enligt<br>första eller andra stycket gäller endast den som har varit försumlig.<br>Bevisbördan ligger hos den som det personliga betalningsansvaret görs<br>gällande mot. För att undgå ansvar måste han eller hon alltså visa att<br>någon försummelse inte förelegat. Frågan om försumlighet far bedömas<br>utifrån företrädarens roll i bolaget och den information som han eller hon<br></p>
<p>99</p>
<p>har haft tillgång till. Styrelseledamöternas ansvar måste bedömas med Prop. 2000/01:150<br>utgångspunkten i det förhållandet att varje styrelseledamot är skyldig att<br>hålla sig underrättad om förhållandena i bolaget (jfr 8 kap. 4 §). Den<br>verkställande direktörens ansvar får bedömas på liknande sätt. I vilken<br>utsträckning andra befattningshavare skall anses ha varit försumliga<br>beror i hög grad på omständigheterna i det enskilda fallet. Den som på<br>grund av sin faktiska ställning har ett bestämmande inflytande över<br>bolagets medelsförvaltning och drift bör regelmässigt jämställas med<br>styrelseledamöterna. Den som enbart har en underordnad befattning i<br>bolaget och har blivit ålagd att rättshandla på bolagets vägnar kan<br>däremot normalt inte anses ha varit försumlig, inte ens om han eller hon<br>har varit medveten om att styrelsen har försummat sina skyldigheter<br>enligt första stycket.</p>
<p>Av bestämmelserna i fjärde stycket framgår att bolagets företrädare i<br>vissa situationer kan undgå personligt betalningsansvar om det visar sig<br>att det inte har förelegat någon faktisk kritisk kapitalbrist i bolaget.<br>Bestämmelserna, som har utformats med beaktande av de synpunkter<br>som Lagrådet har fört fram, gäller endast för de fall då personligt<br>betalningsansvar görs gällande på grund av att styrelsen har försummat<br>sin skyldighet att efter misstanke om kritisk kapitalbrist upprätta en<br>första kontrollbalansräkning (12 § 1). De är alltså inte tillämpliga om<br>denna skyldighet i stället har sin grund i ett resultatlöst utmätningsförsök<br>(12 §2) eller om det är fråga om underlåtenhet att kalla till en första<br>kontrollstämma (14 §) eller att efter en andra kontrollstämma ansöka om<br>likvidation (16 §).</p>
<p>I första meningen klargörs att om styrelsen har försummat sin<br>skyldighet att efter misstanke om kapitalbrist upprätta en första kontroll-<br>balansräkning, kan personligt betalningsansvar komma i fråga endast om<br>det förelåg en faktisk kritisk kapitalbrist vid den tidpunkt då skyldigheten<br>uppkom. Frågan om vem som har bevisbördan beträffande kapital-<br>beståndet och vilka krav som skall ställas på bevisningens styrka har<br>överlämnats till rättstillämpningen. I tidigare rättspraxis (se NJA 1988<br>s. 620 och NJA 1993 s. 484) har det ansetts att bevisbördan ligger på<br>borgenären men att det kan vara fråga om ett lägre beviskrav än det som<br>normalt gäller i tvistemål. Någon ändring i detta avseende är inte avsedd.</p>
<p>Av fjärde stycket andra meningen framgår vidare att bolagsföreträda-<br>ren kan undgå personligt betalningsansvar om det egna kapitalet, sedan<br>skyldigheten att upprätta kontrollbalansräkning uppkom, återhämtar sig<br>till en nivå över den kritiska gränsen. Denna återhämtning måste dock ha<br>skett före den tidpunkt då kontrollbalansräkningen senast skulle vara<br>upprättad. Det är här alltså fråga om den förhållandevis korta period som<br>löper från det att anledning uppkom att misstänka kritisk kapitalbrist till<br>dess att kontrollbalansräkningen senast skulle ha varit klar (jfr<br>kommentaren till 12 §). Inte heller här har bevisfrågoma reglerats i<br>lagtexten. Det faller sig dock naturligt att bevisbördan i detta hänseende<br>skall ligga på den som betalningsansvaret görs gällande mot<br>(jfr NJA 1942 s. 696 och Lagrådets yttrande).</p>
<p>Av fjärde stycket framgår motsatsvis att en bolagsföreträdare inte kan<br>freda sig från ansvar för förpliktelser som uppkommer efter den tidpunkt,<br>då kontrollbalansräkningen senast skulle vara upprättad, genom att visa<br>att det egna kapitalet vid tidpunkten för förpliktelsens uppkomst hade<br></p>
<p>100</p>
<p>återhämtat sig. Detta gäller även om bolagsföreträdaren skulle kunna visa Prop. 2000/01:150<br>att det egna kapitalet har blivit fullt återställt. Av första stycket följer<br>dock att bolagsföreträdaren alltid kan undgå fortsatt ansvar genom att<br>avhjälpa den underlåtenhet som har utlöst ansvaret.</p>
<p>Personligt betalningsansvar för aktieägare</p>
<p>13 kap. 18 §</p>
<p>En aktieägare som med vetskap om att bolaget är skyldigt att gå i<br>likvidation enligt 16 § första stycket deltar i ett beslut att fortsätta<br>bolagets verksamhet ansvarar solidariskt med dem som svarar enligt 17 §<br>för de förpliktelser som uppkommer för bolaget efter den tidpunkt som<br>anges i 16 § andra stycket.</p>
<p>(Jfr 13 kap. 16 § i SOU 1999:36.)</p>
<p>Paragrafen, som reglerar aktieägares personliga betalningsansvar,<br>motsvarar 13 kap. 2 § fjärde stycket tredje meningen i den paragrafens<br>hittills gällande lydelse. Frågan har behandlats i avsnitt 4.3.4.</p>
<p>Ett personligt betalningsansvar för aktieägare kan komma i fråga<br>endast när händelseförloppet har nått så långt att bolaget är skyldigt att<br>gå i likvidation. Av 16 § framgår att denna skyldighet kan inträda<br>antingen i anslutning till den andra kontrollstämman eller vid den<br>tidpunkt då en sådan stämma senast borde ha hållits (se vidare<br>kommentaren till 16 §). Om en aktieägare deltar i ett beslut att driva<br>bolaget vidare efter att skyldigheten har inträtt, blir han eller hon<br>solidariskt ansvarig för de förpliktelser som uppkommer för bolaget efter<br>den tidpunkt då ansökan om likvidation senast skulle ha getts in.</p>
<p>Det beslut som utlöser det personliga betalningsansvaret kan vara ett<br>vid den andra kontrollstämman fattat beslut att driva bolaget vidare, trots<br>att kontrollbalansräkningen visar att det inte finns full täckning för det re-<br>gistrerade aktiekapitalet. Det personliga betalningsansvaret kan emeller-<br>tid även utlösas av andra beslut som innebär att verksamheten skall<br>fortsätta. Det krävs inte att beslutet uttryckligen anger att bolaget skall<br>fortsätta verksamheten. Det är tillräckligt att beslutet i praktiken innebär<br>eller förutsätter att verksamheten fortsätter.</p>
<p>För att en aktieägare skall anses ha deltagit i ett beslut fordras att han<br>eller hon har varit närvarande när det fattades. En aktieägare som<br>reserverar sig mot beslutet kan givetvis inte anses ha deltagit i beslutet i<br>paragrafens mening. Att en aktieägare kan förhindra en fortsatt drift<br>genom att ansöka om likvidation framgår av 16 §.</p>
<p>Ansvarsperiodens slut</p>
<p>13 kap. 19 §</p>
<p>Ansvar enligt 17 och 18 §§ gäller inte för förpliktelser som uppkommer<br>sedan</p>
<p>1. en ansökan enligt 16 § andra stycket har gjorts,</p>
<p>2. en kontrollbalansräkning som utvisar att bolagets eget kapital,<br>beräknat enligt 13 §, uppgår till det registrerade aktiekapitalet har<br>granskats av bolagets revisor och lagts fram på bolagsstämma, eller</p>
<p>101</p>
<p>3. bolagsstämman, registreringsmyndigheten eller rätten har beslutat Prop. 2000/01:150<br>om likvidation.</p>
<p>(Jfr 13 kap. 17 § i SOU 1999:36.)</p>
<p>I paragrafen anges de tre fall som utgör den definitiva slutpunkten på<br>den period under vilken personligt betalningsansvar för bolagets<br>förpliktelser kan uppkomma. Frågan har behandlats i avsnitt 4.3.5. De<br>första två punkterna i paragrafen motsvarar närmast 13 kap. 2 § fjärde<br>stycket första meningen i dess hittills gällande lydelse. Punkten 3 är ny.</p>
<p>För det första avbryts ansvarsperioden när likvidationsfrågan har<br>hänskjutits till rättens prövning (punkten 7). Det gäller oavsett vem som<br>ansöker om likvidation under förutsättning att vederbörande är behörig<br>att göra ansökan. Det andra fallet är att en av revisorn granskad kontroll-<br>balansräkning som utvisar att bolagets eget kapital är helt återställt har<br>lagts fram på bolagsstämma (punkten 2). Till skillnad från vad som<br>hittills har gällt krävs inte att kontrollbalansräkningen också har blivit<br>godkänd av stämman (jfr kommentaren till 16 §). Det tredje fallet -<br>vilket hittills inte har angetts i lagtexten - är att bolagsstämman, Patent-<br>och registreringsverket eller rätten har beslutat om likvidation (punkten<br>3).„</p>
<p>Även om ansvarsperioden upphör kvarstår ansvaret för tidigare<br>uppkomna förpliktelser. Detta framgår motsatsvis av bestämmelsen.</p>
<h4>Tvångslikvidation och inlösen på grund av majoritetsmissbruk</h4>
<p>Likvidation</p>
<p>13 kap. 20 §</p>
<p>Om en aktieägare genom missbruk av sitt inflytande i bolaget<br>uppsåtligen har medverkat till en överträdelse av denna lag, tillämplig lag<br>om årsredovisning eller bolagsordningen, kan rätten på talan av ägare till<br>en tiondel av samtliga aktier besluta att bolaget skall gå i likvidation, om<br>det finns särskilda skäl till det på grund av missbrukets långvarighet eller<br>någon annan anledning.</p>
<p>Om en aktieägare, sedan en talan enligt första stycket har väckts, för<br>sin del återkallar talan, kan övriga aktieägare som har väckt talan<br>fullfölja denna.</p>
<p>(Jfr 13 kap. 18 och 20 §§ i SOU 1999:36.)</p>
<p>De frågor som regleras i paragrafen har behandlats i avsnitt 4.4.</p>
<p>I första stycket, som motsvarar 13 kap. 3 § första stycket i den para-<br>grafens hittills gällande lydelse, regleras tvångslikvidation på grund av<br>aktieägares maktmissbruk. Förutsättningarna för rättens likvidations-<br>beslut är desamma som hittills. Till skillnad från övriga fall av tvångs-<br>likvidation anhängiggörs saken i dessa fall genom väckande av talan. De<br>taleberättigade aktieägarna skall alltså ge in en ansökan om stämning mot<br>bolaget. Handläggningen följer rättegångsbalkens regler för tvistemål<br>och rättens avgörande av saken sker genom dom.</p>
<p>Det har inte ansetts motiverat att i detta sammanhang göra något<br>undantag från huvudregeln att domar verkställs först när de har laga<br>kraft. Till skillnad från övriga bestämmelser om rättens beslut om<br>likvidation (se 11, 16, 49 och 50 §§) innehåller paragrafen därför inte<br></p>
<p>102</p>
<p>någon föreskrift om att rättens beslut gäller omedelbart. De olägenheter Prop. 2000/01:150<br>som kan följa av att likvidationsförfarandet inte kan sättas i gång<br>omedelbart kan i stället normalt undanröjas genom att rätten redan under<br>målets handläggning förordnar en särskild syssloman att förvalta<br>bolagets egendom till dess likvidationsfrågan har avgjorts slutligt (se<br>22 §). Av 17 kap. 14 § rättegångsbalken följer dessutom att rätten, när<br>det finns skäl till det, far besluta om omedelbar verkställighet av<br>domslutet om likvidation. Ett sådant beslut bör dock inte fattas om en<br>syssloman har förordnats enligt 22 §.</p>
<p>Andra stycket motsvarar, med vissa språkliga justeringar, 13 kap. 3 §<br>fjärde stycket i den lydelse som den paragrafen hittills har haft.</p>
<p>Inlösen av aktier</p>
<p>13 kap. 21 §</p>
<p>I det fall som avses i 20 § kan rätten på yrkande av bolaget i stället för att<br>besluta om likvidation ålägga bolaget att inom viss tid lösa in kärandens<br>aktier. Om bolaget inte löser in aktierna inom den tid som rätten har<br>fastställt, skall rätten på talan av den vars aktier skulle ha lösts in besluta<br>att bolaget skall gå i likvidation.</p>
<p>När rätten prövar bolagets yrkande skall den ta särskild hänsyn till de<br>anställdas och borgenärernas intressen. Inlösen far inte ske om bolagets<br>eget kapital, beräknat enligt 13 §, efter inlösen skulle understiga hälften<br>av det registrerade aktiekapitalet.</p>
<p>(Jfr 13 kap. 19 § i SOU 1999:36.)</p>
<p>Paragrafen motsvarar, med några språkliga justeringar, 13 kap. 3 §<br>första stycket andra och tredje meningarna samt andra stycket i aktie-<br>bolagslagens hittills gällande lydelse. Den fråga som regleras i<br>paragrafen har behandlats i avsnitt 4.4.</p>
<p>Förordnande av syssloman</p>
<p>13 kap. 22 §</p>
<p>Om talan har väckts enligt 20 § och det finns en påtaglig risk att fortsatt<br>missbruk väsentligt skadar kärandens rätt, får rätten förordna en eller<br>flera sysslomän att i styrelsens och den verkställande direktörens ställe<br>förvalta bolaget till dess att rättens beslut i frågan om likvidation har<br>vunnit laga kraft. Beslutet att förordna en syssloman gäller omedelbart.<br>Beslutet skall registreras.</p>
<p>(Jfr 13 kap. 18 § andra stycket i SOU 1999:36.)</p>
<p>Bestämmelserna i paragrafen saknar tidigare motsvarighet. Motiven<br>har behandlats i avsnitt 4.4. Syftet är att förhindra en aktieägare som har<br>missbrukat sitt inflytande i bolaget och därmed har föranlett en mino-<br>ritetstalan enligt 20 § att fortsätta missbruket under den tid som rätten<br>prövar likvidationsfrågan. Rätten har därför getts en möjlighet att<br>förordna en eller flera särskilda sysslomän som skall förvalta bolaget i<br>avvaktan på beslutet i likvidationsfrågan. Sysslomannen träder in i<br>styrelsens och den verkställande direktörens ställe. Därmed förlorar<br>styrelsen och den verkställande direktören sin behörighet att företräda<br>bolaget. Ett förordnande av syssloman gäller omedelbart.</p>
<p>103</p>
<p>Några särskilda inskränkningar i sysslomannens behörighet finns inte. Prop. 2000/01:150<br>I princip har sysslomannen alltså samma behörighet som en likvidator<br>(jfr 29 §). Sysslomannens uppdrag inskränker sig dock till att förvalta<br>bolaget till dess likvidationsfrågan har avgjorts. De åtgärder som<br>sysslomannen vidtar skall följaktligen ligga inom ramen för detta<br>uppdrag. Sysslomannen skall därför normalt inte företa åtgärder av mera<br>långsiktig karaktär.</p>
<p>Sysslomannens uppdrag upphör när det finns ett lagakraftvunnet beslut'<br>i likvidationsfrågan. Om detta beslut innebär att bolaget skall gå i<br>likvidation, träder likvidatom in i sysslomannens ställe. I annat fall<br>återinträder styrelsen och den verkställande direktören.</p>
<h4>Handläggningen av frågor om likvidation</h4>
<p>Handläggning hos registreringsmyndigheten</p>
<p>13 kap. 23 §</p>
<p>I ett ärende enligt 10 § skall registreringsmyndigheten förelägga bolaget<br>samt aktieägare och borgenärer som vill yttra sig i ärendet att komma in<br>med ett skriftligt yttrande eller efterfrågade handlingar till myndigheten<br>inom en viss tid. Föreläggandet skall delges bolaget, om det kan ske på<br>annat sätt än enligt 15—17 §§ delgivningslagen (1970:428). Registrerings-<br>myndigheten skall låta kungöra föreläggandet i Post- och Inrikes<br>Tidningar minst en månad före utgången av den utsatta tiden.</p>
<p>(Jfr 13 kap. 24 § i SOU 1999:36.)</p>
<p>Paragrafen, som närmast motsvarar 13 kap. 5 a § i aktiebolagslagens<br>hittills gällande lydelse, innehåller särskilda bestämmelser om Patent-<br>och registreringsverkets handläggning av ärenden om tvångslikvidation. I<br>lagrådsremissens förslag hade kravet på delgivning fatt en annan saklig<br>innebörd än det hittills har haft. Denna förändring var inte avsedd och<br>den hittills gällande lydelsen har därför bibehållits.</p>
<p>Av paragrafen framgår bl.a. att verket skall skicka ut ett föreläggande<br>med visst innehåll till bolaget. Liksom tidigare skall även aktieägare och<br>borgenärer beredas tillfälle att yttra sig. Föreläggandet skall kungöras i<br>Post- och Inrikes Tidningar.</p>
<p>Som ett led i strävan att komma till rätta med vissa problem med<br>styrelselösa bolag har tiden för yttrande kortats till en månad. Denna<br>fråga har, såvitt gäller likvidation av styrelselösa bolag, behandlats i<br>avsnitt 5.1.2. Det har ansetts naturligt med samma frist i de andra slag av<br>likvidationsärenden som Patent- och registreringsverket handlägger.</p>
<p>Beträffande handläggningen hos Patent- och registreringsverket gäller i<br>övrigt förvaltningslagen (1986:223).</p>
<p>Handläggning hos rätten</p>
<p>13 kap. 24 §</p>
<p>I ett ärende enligt 11 eller 16 § skall rätten förelägga bolaget samt<br>aktieägare och borgenärer som vill yttra sig i ärendet att komma in med<br>ett skriftligt yttrande till rätten inom en viss tid. Föreläggandet skall<br>delges bolaget, om det kan ske på annat sätt än enligt 15-17 §§<br>delgivningslagen (1970:428). Rätten skall låta kungöra föreläggandet i<br></p>
<p>104</p>
<p>Post- och Inrikes Tidningar minst en månad före utgången av den utsatta Prop. 2000/01:150<br>tiden.</p>
<p>(Jfr 13 kap. 23 § i SOU 1999:36.)</p>
<p>Paragrafen motsvarar, med vissa ändringar, 13 kap. 5 § i dess hittills<br>gällande lydelse. De frågor som regleras i paragrafen har behandlats i<br>avsnitt 4.6.2.1 lagrådsremissens förslag hade kravet på delgivning fatt en<br>annan saklig innebörd än det hittills har haft. Denna förändring var inte<br>avsedd och den hittills gällande lydelsen har därför bibehållits.</p>
<p>Paragrafen innehåller vissa särskilda bestämmelser om rättens hand-<br>läggning av ärenden om likvidation på grund av föreskrift i bolags-<br>ordningen eller kapitalbrist. I dessa ärenden gäller i övrigt lagen<br>(1996:242) om domstolsärenden.</p>
<p>En nyhet är att rätten inte längre behöver kalla till sammanträde för<br>prövning av likvidationsfrågan. Rätten skall i stället utfärda föreläggande<br>för bolaget, borgenärer och aktieägare att yttra sig skriftligen. Av 12 §<br>andra stycket lagen om domstolsärenden följer dock att sammanträde bör<br>hållas när det kan antas vara till fordel för utredningen eller främja ett<br>snabbt avgörande av ärendet. Vidare skall sammanträde normalt också<br>hållas, om en part begär det (se 14 § lagen om domstolsärenden).</p>
<p>Enligt hittills gällande rätt skall rätten pröva likvidationsfrågan vid<br>sammanträdet. I rättspraxis har det ansetts att rätten i princip är<br>förhindrad att lägga omständigheter som har inträffat efter sammanträdet<br>till grund för sitt avgörande (se NJA 1989 s. 516). Någon sådan<br>preklusionsregel har inte ansetts nödvändig för det skriftliga förfarande<br>som nu införs. Frågan om vad som skall ligga till grund för rättens<br>avgörande far i stället avgöras enligt allmänna regler och principer för<br>prövning av domstolsärenden (se t.ex. 27 § lagen om domstolsärenden).</p>
<p>Likvidationsföreläggandet skall kungöras i Post- och Inrikes<br>Tidningar. Tiden för yttrande har kortats till en månad. Detta överens-<br>stämmer med den ändring som har gjorts i 23 §.</p>
<p>Paragrafen behandlar inte handläggningen av frågor om likvidation<br>m.m. på grund av majoritetsmissbruk (se i den delen kommentaren till<br>20 §).</p>
<p>Tvgi/r</p>
<p>13 kap. 25 §</p>
<p>Om registreringsmyndigheten självmant meddelar bolaget ett lik-<br>vidationsföreläggande på den grund som anges i 10 § första stycket 1,<br>skall bolaget förpliktas att betala en särskild avgift för kostnaderna i<br>likvidationsärendet.</p>
<p>Bolaget far förpliktas att betala en avgift enligt första stycket endast<br>om registreringsmyndigheten senast sex veckor innan föreläggandet<br>meddelades har skickat en påminnelse till bolaget på dess senast anmälda<br>postadress om den brist som föreläggandet avser. Påminnelsen skall<br>innehålla en upplysning om att bolaget kan bli skyldigt att betala en<br>avgift om bristen inte avhjälps.</p>
<p>Om det i likvidationsärendet framkommer att det inte fanns grund för<br>tvångslikvidation när föreläggandet meddelades, skall avgiftsbeslutet<br>upphävas.</p>
<p>Regeringen far meddela föreskrifter om avgiftens storlek.</p>
<p>105</p>
<p>(Jfr 13 kap. 27 § första-tredje och femte styckena i SOU 1999:36.) Prop. 2000/01:150</p>
<p>Paragrafen motsvarar 13 kap. 6 a § första-tredje och femte styckena i</p>
<p>aktiebolagslagens hittills gällande lydelse (jfr prop. 1994/95:67 s. 34 f.<br>och 51 f.).</p>
<p>73 kap. 26 §</p>
<p>En avgift enligt 25 § skall efterges, om den underlåtenhet som har<br>föranlett avgiften framstår som ursäktlig med hänsyn till omständigheter<br>som bolaget inte har kunnat råda över. Avgiften skall också efterges om<br>det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut den.</p>
<p>Bestämmelserna om eftergift skall beaktas även om något yrkande om<br>detta inte har framställts, om det föranleds av vad som har förekommit i<br>ärendet.</p>
<p>Om en avgift inte har betalats efter betalningsuppmaning, skall<br>avgiften lämnas för indrivning. Regeringen får föreskriva att indrivning<br>inte behöver begäras för ringa belopp.</p>
<p>Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning<br>av statliga fordringar m.m. Vid indrivning far verkställighet enligt<br>utsökningsbalken ske.</p>
<p>(Jfr 13 kap. 27 § fjärde stycket i SOU 1999:36.)</p>
<p>Paragrafen motsvarar i sak den hänvisning till 8 kap. 9 och 10 §§<br>årsredovisningslagen (1995:1554) som hittills har funnits i 13 kap. 6 a §<br>fjärde stycket aktiebolagslagen.</p>
<h4>Förordnande och entledigande av likvidator</h4>
<p>Förordnande av likvidator</p>
<p>13 kap. 27 §</p>
<p>En domstol skall förordna en eller flera likvidatorer när den beslutar<br>om likvidation.</p>
<p>Registreringsmyndigheten skall förordna en eller flera likvidatorer</p>
<p>1. när den beslutar om likvidation,</p>
<p>2. när den har registrerat en anmälan enligt 7 §, och</p>
<p>3. när ett bolag i likvidation i annat fall saknar en till registret anmäld<br>behörig likvidator.</p>
<p>Ett förordnande av en likvidator skall registreras.</p>
<p>Den som förordnas till likvidator skall vara lämplig för uppdraget. Den<br>som har ingått i bolagets ledning eller som genom aktieinnehav har<br>utövat ett bestämmande inflytande över bolaget far förordnas till<br>likvidator endast om det finns särskilda skäl.</p>
<p>(Jfr 13 kap. 28 och 29 §§ i SOU 1999:36.)</p>
<p>Paragrafen motsvarar närmast 13 kap. 7 § första och andra styckena i<br>aktiebolagslagens hittills gällande lydelse. Bestämmelsen i fjärde stycket<br>är ny. Den har behandlats i avsnitt 4.7.3.</p>
<p>I första och andra styckena regleras vem som förordnar likvidatorer<br>och när ett sådant förordnande skall meddelas. Av 28 § framgår också att<br>den som entledigar en likvidator i regel samtidigt skall förordna en ny<br>likvidator i den entledigades ställe.</p>
<p>Tredje stycket innehåller en bestämmelse om att ett förordnande av<br>likvidator skall registreras.</p>
<p>106</p>
<p>\ fjärde stycket regleras vem som kan förordnas till likvidator. Bestäm- Prop. 2000/01:150<br>melserna innehåller till en början ett allmänt krav på lämplighet. Omstän-<br>digheterna i det enskilda fallet blir avgörande för vilken kompetens och<br>erfarenhet som krävs. När det är fråga om större bolag eller särskilt<br>komplicerade förhållanden kan det vara naturligt att kräva förhållandevis<br>hög kompetens och lång erfarenhet av liknande uppdrag. Något allmänt<br>krav på likvidatoms kvalifikationer, såsom t.ex. att endast advokater får<br>förordnas, har dock inte uppställts.</p>
<p>Utöver det allmänna lämplighetskravet föreskrivs att den som har<br>ingått i bolagsledningen eller som genom aktieinnehav har utövat ett<br>bestämmande inflytande över bolaget normalt inte får förordnas till<br>likvidator. Till bolagets ledning hör i första hand styrelseledamöter och<br>den verkställande direktören men även andra som har innehaft faktiska<br>ledningsfunktioner i bolaget. Med bestämmande inflytande avses<br>innehav av mer än hälften av rösterna i bolaget. Undantag från<br>huvudregeln kan göras om det finns särskilda skäl. Sådana särskilda skäl<br>kan föreligga exempelvis när likvidationen är ett led i ett samgående<br>mellan två bolag (jfr prop. 1982/83:139 s. 14).</p>
<p>En likvidator omfattas även av de kvalifikations- och jävsbestäm-<br>melser som gäller för styrelseledamöter, däribland bosättningskraven i<br>8 kap. 8 §, obehörighetsreglema i 8 kap. 9 § och jävsbestämmelsema i<br>8 kap. 20 §. Detta följer av 29 §.</p>
<p>Entledigande av likvidator</p>
<p>13 kap. 28 §</p>
<p>Om en likvidator begär att få avgå och visar skäl till det, skall likvidatom<br>entledigas. En likvidator skall också entledigas om han eller hon inte är<br>lämplig eller av någon annan orsak bör skiljas från uppdraget.</p>
<p>En likvidator entledigas av domstol eller, om likvidatom har förordnats<br>av registreringsmyndigheten och själv begär att bli entledigad, av<br>registreringsmyndigheten.</p>
<p>En ansökan om att domstol skall besluta om entledigande kan göras av<br>registreringsmyndigheten, likvidatom, en aktieägare eller någon annan<br>vars rätt är beroende av likvidationen.</p>
<p>Den som entledigar en likvidator skall genast förordna en ny. Detta<br>gäller dock inte om det finns någon annan likvidator och det inte kan<br>anses nödvändigt att förordna en ny likvidator i den entledigades ställe.</p>
<p>(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)</p>
<p>Paragrafen är ny och reglerar frågan om entledigande av likvidator.<br>Frågan har behandlats i avsnitt 4.7.4. Första stycket har tillkommit på<br>förslag från Lagrådet.</p>
<p>I paragrafens första stycke klargörs att en likvidator under vissa<br>förutsättningar kan entledigas. Om likvidatom själv ansöker om att bli<br>entledigad, skall ansökan bifallas om han eller hon visar skäl till det. Ett<br>sådant skäl kan vara att likvidatom på grund av personliga eller andra<br>omständigheter inte längre kan utföra uppdraget på ett tillfredsställande<br>sätt. Dämtöver skall likvidatom entledigas om han eller hon inte är<br>lämplig eller av någon annan orsak bör skiljas från uppdraget. Det faller<br>sig naturligt att bedömningen härav sker med utgångspunkt i de krav som<br>enligt 27 § fjärde stycket ställs på en likvidator. Det kan vara fråga om</p>
<p>107</p>
<p>förhållanden som inte var kända för rätten eller Patent- och registrerings-<br>verket vid tidpunkten för förordnandet eller om omständigheter som<br>därefter har inträffat. Som exempel kan nämnas att likvidatom har utfört<br>sitt uppdrag på ett oskickligt sätt eller att det har framkommit att<br>likvidatom genom aktieinnehav har utövat ett bestämmande inflytande<br>över bolaget före likvidationen.</p>
<p>Av andra stycket framgår att, om likvidatom själv ansöker om att bli<br>entledigad, ansökan skall prövas av den instans som har förordnat<br>likvidatom. Annars skall ansökan alltid prövas av domstol.</p>
<p>I tredje stycket anges vilka som har rätt att ansöka hos rätten om att<br>likvidatom entledigas.</p>
<p>I fjärde stycket anges att den som entledigar en likvidator genast skall<br>förordna en ny. Finns det någon annan likvidator utöver den entledigade,<br>behöver dock någon ny likvidator inte förordnas, om det inte bedöms<br>nödvändigt.</p>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<h4>Genomförandet av likvidationen</h4>
<p>Likvidatorns ställning</p>
<p>13 kap. 29 §</p>
<p>En likvidator träder i styrelsens och den verkställande direktörens ställe<br>och har i uppdrag att genomföra likvidationen. Bestämmelserna om sty-<br>relse och styrelseledamöter i denna lag och tillämplig lag om års-<br>redovisning gäller även i fråga om likvidatom, om inte annat följer av<br>detta kapitel.</p>
<p>Om bolagsstämman har beslutat att bolaget skall gå i likvidation,<br>företräds bolaget av styrelsen och, i förekommande fall, den verk-<br>ställande direktören till dess att en likvidator har förordnats.</p>
<p>(Jfr 13 kap. 30 § i SOU 1999:36.)</p>
<p>Paragrafens första stycke motsvarar 13 kap. 7 § första stycket tredje<br>meningen och fjärde stycket i aktiebolagslagens hittills gällande lydelse.<br>Det andra stycket är nytt.</p>
<p>Av första stycket framgår att likvidatom ersätter styrelsen och den<br>verkställande direktören. I de fall då en syssloman enligt 22 § har varit<br>förordnad ersätter likvidatom i ställét närmast denne. Likvidatom har<br>ställning som bolagets ställföreträdare under likvidationen. Likvidatom<br>ersätter därmed även en sådan särskild firmatecknare som har utsetts av<br>styrelsen.</p>
<p>Likvidatoms befogenhet begränsas dock av ramen för hans eller<br>hennes uppdrag, nämligen att ”genomfora likvidationen”. Detta innebär<br>att de åtgärder som likvidatom vidtar skall syfta till att fa till stånd en<br>skyndsam och för aktieägarna gynnsam avveckling av bolaget. I detta<br>ligger bl.a. att likvidatom inte far vidta åtgärder som innebär att bolagets<br>rörelse fortsätter under längre tid än vad som behövs för en ordnad och<br>ändamålsenlig avveckling (jfr 34 §).</p>
<p>Om inte annat föreskrivs, skall bestämmelserna om styrelseledamöter i<br>övriga delar av aktiebolagslagen (främst 8 kap.) och i tillämplig lag om<br>årsredovisning tillämpas på likvidatom. Det innebär bl.a. att bestäm-<br>melserna om obehörighetsgrunder och jäv i 8 kap. skall tillämpas. Finns<br></p>
<p>108</p>
<p>det flera likvidatorer, beslutar de gemensamt enligt de regler om Prop. 2000/01:150<br>styrelsens beslutsfattande som finns i 8 kap.</p>
<p>För att undvika att det uppkommer ett företrädarlöst tillstånd mellan<br>bolagsstämmans beslut om likvidation och Patent- och registrerings-<br>verkets förordnande av likvidator, har i andra stycket införts en ny<br>bestämmelse om att styrelsen och den verkställande direktören kvarstår<br>som bolagsföreträdare fram till dess att en likvidator har förordnats.<br>Även deras behörighet begränsas dock av vad som följer av likvidations-<br>ändamålet (jfr ovan).</p>
<p>Frågan om ersättning till likvidatom regleras inte i lagen. I dag anses<br>en likvidator ha rätt till ersättning i enlighet med allmänna principer om<br>uppdragsavtal. Likvidatom är härvid att anse som bolagets uppdrags-<br>tagare. Detta innebär att en likvidator har rätt till skäligt arvode för sitt<br>arbete samt till kompensation för kostnader och utlägg och att ersätt-<br>ningen enligt huvudregeln skall betalas ur bolagets tillgångar (jfr prop.<br>1993/94:43 s. 16). Enligt förordningen (2000:306) om ersättning av<br>allmänna medel till bouppteckningsförrättare och likvidator har dock en<br>likvidator som har förordnats av rätten i vissa fall rätt till ersättning av<br>allmänna medel. Även Patent- och registreringsverket kan under vissa<br>förutsättningar betala ut ersättning till de likvidatorer som verket har<br>förordnat.</p>
<p>Revision och annan granskning under likvidationen</p>
<p>13 kap. 30 §</p>
<p>Uppdrag att vara revisor, lekmannarevisor eller särskild granskare<br>upphör inte genom att bolaget går i likvidation. Bestämmelserna i 10 och<br>11 kap. skall tillämpas under likvidationen.</p>
<p>Revisorn skall i revisionsberättelsen uttala sig om huruvida likvida-<br>tionen fördröjs i onödan.</p>
<p>(Jfr 13 kap. 31 § i SOU 1999:36.)</p>
<p>Paragrafen motsvarar 13 kap. 7 § femte stycket i den paragrafens<br>hittills gällande lydelse. En nyhet är att det i bestämmelsen anges att även<br>uppdrag som lekmannarevisor och särskild granskare kvarstår under<br>likvidationen.</p>
<p>Bolagsstämmans ställning under likvidationen</p>
<p>13 kap. 31 §</p>
<p>Bestämmelserna i denna lag om bolagsstämma gäller även under<br>likvidationen, om inte annat följer av bestämmelserna i detta kapitel eller<br>av ändamålet med likvidationen.</p>
<p>(Jfr 13 kap. 32 § i SOU 1999:36.)</p>
<p>Av paragrafen, som närmast motsvarar 13 kap. 8 § i dess hittills<br>gällande lydelse, framgår att bolagsstämman i huvudsak behåller sin<br>ställning i bolaget under likvidationen. I bestämmelsens sista led, som är<br>nytt, anges att stämmans kompetens efter likvidationsbeslutet begränsas<br>av likvidationsändamålet. Detta innebär bl.a. att stämman inte får besluta</p>
<p>109<br></p>
<p>om vinstutdelning under likvidationen och att beslut om ökning av aktie- Prop. 2000/01:150<br>kapitalet far fattas enbart som ett led i genomförandet av likvidationen.</p>
<p>Det har överlämnats till rättstillämpningen att närmare avgöra vilka<br>bolagsstämmobeslut som kan fattas, registreras och verkställas under<br>likvidationen.</p>
<p>Redovisning för tiden före förordnandet av likvidator</p>
<p>13 kap. 32 §</p>
<p>När bolaget har gått i likvidation och en likvidator har förordnats, skall<br>styrelsen och den verkställande direktören genast redovisa sin förvaltning<br>av bolagets angelägenheter under den tid för vilken<br>redovisningshandlingar inte förut har lagts fram på bolagsstämma. Redo-<br>visningen skall läggas fram på bolagsstämma så snart det kan ske. Be-<br>stämmelserna om årsredovisning i tillämplig lag om årsredovisning samt<br>om revisionsberättelse enligt denna lag skall tillämpas.</p>
<p>Om den tid som redovisningen skall avse omfattar även föregående<br>räkenskapsår, skall det upprättas en särskild redovisning för det året och,<br>om bolaget är ett moderbolag som är skyldigt att upprätta koncern-<br>redovisning, en särskild koncernredovisning.</p>
<p>(Jfr 13 kap. 33 § i SOU 1999:36.)</p>
<p>Paragrafen motsvarar 13 kap. 9 § i dess hittills gällande lydelse.</p>
<p>Genom den nya formuleringen i första stycket klargörs att den redo-<br>visning som styrelsen och den verkställande direktören skall lämna för<br>sin förvaltning avser tiden från utgången av det sista räkenskapsår för<br>vilket årsredovisning har fastställts till den dag då likvidator förordnades. •</p>
<p>Andra stycket har formulerats om, bl.a. med beaktande av att moder-<br>bolag inte längre är generellt skyldiga att upprätta koncernredovisning<br>(jfr 7 kap. 1-3 §§ årsredovisningslagen [1995:1554]).</p>
<p>Kallelse på okända borgenärer</p>
<p>13 kap. 33 §</p>
<p>Likvidatom skall genast ansöka om kallelse på bolagets okända<br>borgenärer.</p>
<p>(Jfr 13 kap. 34 § i SOU 1999:36.)</p>
<p>Paragrafen motsvarar 13 kap. 10 § i dess hittills gällande lydelse.</p>
<p>Avvecklingen av rörelsen</p>
<p>13 kap. 34 §</p>
<p>Så snart det kan ske skall likvidatom genom försäljning på offentlig<br>auktion eller på annat lämpligt sätt förvandla bolagets egendom till<br>pengar, i den mån det behövs för likvidationen, samt betala bolagets<br>skulder. Bolagets rörelse far fortsättas, om det behövs för en ända-<br>målsenlig avveckling eller för att de anställda skall fa skälig tid att skaffa<br>sig ny anställning.</p>
<p>(Jfr 13 kap. 35 § i SOU 1999:36.)</p>
<p>110</p>
<p>Paragrafen motsvarar 13 kap. 11 § i dess hittills gällande lydelse.</p>
<p>Obestånd</p>
<p>13 kap. 35 §</p>
<p>Om bolaget är på obestånd och inte kan betala likvidationskostnadema,<br>skall likvidatom ansöka om att bolaget försätts i konkurs.</p>
<p>(Jfr 13 kap. 43 § i SOU 1999:36.)</p>
<p>Paragrafen motsvarar 13 kap. 15 § tredje stycket i den paragrafens<br>hittills gällande lydelse.</p>
<p>Redovisning under likvidationen</p>
<p>13 kap. 36 §</p>
<p>Likvidatom skall för varje räkenskapsår upprätta en årsredovisning, som<br>skall läggas fram på ordinarie bolagsstämma. I fråga om stämman och<br>redovisningen skall följande bestämmelser inte tillämpas:</p>
<p>9 kap. 7 § andra stycket 2 denna lag,</p>
<p>2 kap. 1 § andra stycket, 5 kap. 18—25 §§, 6 kap. 2 och 5 §§ års-<br>redovisningslagen (1995:1554), samt</p>
<p>5 kap. 2 § 3 och 6 kap. 3 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i<br>kreditinstitut och värdepappersbolag.</p>
<p>I balansräkningen får det egna kapitalet tas upp i en post.<br>Balansräkningen skall innehålla uppgift om aktiekapitalet, i<br>förekommande fall fördelat på olika aktieslag.</p>
<p>En tillgång får inte tas upp till högre värde än den beräknas inbringa<br>efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas<br>inbringa ett väsentligt högre belopp än det värde som tas upp i<br>balansräkningen, skall det beräknade beloppet anges särskilt vid<br>tillgångsposten. Om en skuld eller likvidationskostnad kan beräknas<br>kräva ett belopp som väsentligt avviker från redovisad skuld, skall det<br>beräknade beloppet anges vid skuldposten.</p>
<p>Bestämmelserna om koncernredovisning och om delårsrapport i<br>tillämplig lag om årsredovisning skall inte tillämpas på bolag i<br>likvidation.</p>
<p>(Jfr 13 kap. 36 § i SOU 1999:36.)</p>
<p>Paragrafen motsvarar i huvudsak 13 kap. 12 § i dess hittills gällande<br>lydelse. Fjärde stycket är nytt.</p>
<p>Av första stycket framgår att likvidatom skall upprätta en års-<br>redovisning som skall läggas fram på ordinarie bolagsstämma. Utgångs-<br>punkten är att samma regler gäller för stämman och årsredovisningen<br>som för bolag som inte har gått i likvidation, jfr 6 kap. 2 §<br>bokföringslagen (1999:1078) och 29 § i detta kapitel. Detta innebär bl.a.<br>att bestämmelserna i årsredovisningslagen (1995:1554) och 9 kap.<br>aktiebolagslagen är tillämpliga. I förevarande paragraf anges vissa<br>undantag från denna huvudregel. Undantagen avser bl.a. kravet på<br>finansieringsanalys i 2 kap. 1 § andra stycket årsredovisningslagen och<br>bestämmelsen om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust i<br>9 kap. 7 § andra stycket 2 aktiebolagslagen. I hittills gällande lagtext har<br>även bestämmelsen i 9 kap. 7 § första stycket 1 om fastställelse av<br>resultaträkning och balansräkning undantagits. I stället har föreskrivits att<br></p>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>111</p>
<p>årsredovisningen skall läggas fram ”för godkännande”. Det har Prop. 2000/01:150<br>emellertid inte ansetts motiverat att upprätthålla denna terminologiska<br>skillnad. Någon saklig förändring är inte avsedd.</p>
<p>I andra och tredje styckena behandlas vissa frågor om värdering m.m. i<br>balansräkningen. Bestämmelserna överensstämmer i sak med gällande<br>rätt. I lagrådsremissens förslag angavs i andra styckets andra mening att<br>aktiekapitalet skall ”anges särskilt”. Såsom Lagrådet har påtalat kan en<br>sådan formulering uppfattas som motsägelsefull i förhållande till<br>föreskriften i första meningen om att det egna kapitalet skall tas upp i en<br>post. Lagrådet har förordat att bestämmelsen utformas så att aktie-<br>kapitalet skall anges ”inom linjen”. Regeringen har emellertid bedömt att<br>uttrycket ”inom linjen” — som avspeglar en äldre bokföringsteknik - inte<br>är tillräckligt klargörande. Lagtexten har därför i stället utformats så att<br>balansräkningen skall ”innehålla en uppgift om aktiekapitalet”.</p>
<p>I fjärde stycket klargörs att de bestämmelser som annars gäller om<br>koncernredovisning och delårsrapport inte är tillämpliga på ett bolag i<br>likvidation. De bestämmelser som åsyftas är bestämmelserna i 7 och<br>9 kap. årsredovisningslagen samt 7 och 9 kap. lagen (1995:1559) om<br>årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Någon ändring i<br>sak är inte avsedd (jfr prop. 1995/96:10 Del II s. 301).</p>
<p>Skifte</p>
<p>13 kap. 37 §</p>
<p>När den anmälningstid som har satts ut i kallelsen på okända borgenärer<br>har löpt ut och alla kända skulder har betalats, skall likvidatom skifta<br>bolagets återstående tillgångar. Om det råder tvist om en skuld eller om<br>en skuld inte har förfallit till betalning eller av annan orsak inte kan<br>betalas, skall pengar sättas av till betalning av skulden och återstoden<br>skiftas.</p>
<p>(Jfr 13 kap. 37 § i SOU 1999:36.)</p>
<p>Paragrafen motsvarar, med några språkliga justeringar, 13 kap. 13 §<br>första stycket i den paragrafens hittills gällande lydelse</p>
<p>Klander av skifte</p>
<p>13 kap. 38 §</p>
<p>En aktieägare som vill klandra skiftet skall väcka talan mot bolaget<br>senast tre månader efter det att slutredovisning enligt 39 § lades fram på<br>bolagsstämma.</p>
<p>(Jfr 13 kap. 38 § i SOU 1999:36.)</p>
<p>Paragrafen motsvarar 13 kap. 13 § andra stycket i den lydelse som den<br>paragrafen hittills har haft.</p>
<p>112</p>
<p>Slutredovisning Prop. 2000/01:150</p>
<p>13 kap. 39 §</p>
<p>När uppdraget som likvidator har fullgjorts, skall likvidatom så snart som<br>möjligt lämna slutredovisning för förvaltningen genom en förvaltnings-<br>berättelse som avser likvidationen i dess helhet. Berättelsen skall även<br>innehålla en redogörelse för skiftet. Till berättelsen skall redovis-<br>ningshandlingar för hela likvidationstiden fogas.</p>
<p>Berättelsen och redovisningshandlingarna skall lämnas till bolagets<br>revisor. Revisorn skall inom en månad därefter lämna en revisions-<br>berättelse över slutredovisningen och förvaltningen under likvidationen.</p>
<p>När revisionsberättelsen har lämnats till likvidatom, skall denne genast<br>kalla aktieägarna till en bolagsstämma för granskning av slut-<br>redovisningen. Förvaltningsberättelsen med bifogade redovisningshand-<br>lingar och revisionsberättelsen skall hållas tillgängliga hos bolaget för<br>aktieägarna. Kopior av handlingarna skall sändas till de aktieägare som<br>begär det och uppger sin postadress. Handlingarna skall läggas fram på<br>stämman.</p>
<p>Bolagsstämman skall fattas beslut om ansvarsfrihet för likvidatom. I<br>fråga om beslutet gäller bestämmelserna i 9 kap. 9 § andra stycket.</p>
<p>(Jfr 13 kap. 39 § i SOU 1999:36.)</p>
<p>Paragrafen motsvarar 13 kap. 14 § i dess hittills gällande lydelse.<br>Ändringarna är av redaktionellt slag.</p>
<p>Bolagets upplösning</p>
<p>13 kap. 40 §</p>
<p>När likvidatom har lagt fram slutredovisning, är bolaget upplöst.<br>Likvidatom skall genast anmäla detta för registrering. Till anmälan skall<br>fogas bestyrkta kopior av de handlingar som anges i 39 § tredje stycket.</p>
<p>(Jfr 13 kap. 40 § i SOU 1999:36.)</p>
<p>Paragrafen motsvarar 13 kap. 15 § första stycket i den paragrafens<br>hittills gällande lydelse. Den sista meningen är ny. Den klargör att<br>slutredovisningen skall ges in till Patent- och registreringsverket där den<br>blir allmän handling.</p>
<p>Att bolaget är upplöst betyder att det har förlorat sin rättskapacitet. Av</p>
<p>43 § följer att ett upplöst bolag i vissa fall kan återfå rättskapaciteten.</p>
<p>Preskription av rätt till andel i tillgångarna</p>
<p>13 kap. 41 §</p>
<p>En aktieägare som inte inom fem år efter det att slutredovisningen lades<br>fram på bolagsstämma anmäler sig för att lyfta vad han eller hon har fått<br>vid skiftet, förlorar sin rätt till andel i de skiftade tillgångarna. Med<br>tillämpning av 43 § skall kvarvarande tillgångar då skiftas mellan bola-<br>gets övriga aktieägare. Om tillgångarna är av obetydligt värde, kan rätten<br>på anmälan av likvidatom besluta att tillgångarna skall tillfalla Allmänna<br>arvsfonden.</p>
<p>(Jfr 13 kap. 41 § i SOU 1999:36.)</p>
<p>Paragrafen, som överensstämmer i sak med 13 kap. 13 § tredje stycket</p>
<p>i dess hittills gällande lydelse, reglerar preskription av aktieägares rätt till j 13<br></p>
<p>den egendom som han eller hon har fatt vid ett skifte. För att undvika Prop. 2000/01:150<br>preskription måste aktieägaren anmäla sitt anspråk inom fem år från det<br>att slutredovisningen lades fram på stämma enligt 39 §. Det faller sig<br>naturligt att en sådan anmälan skall göras hos likvidatom. Det har inte<br>ansetts nödvändigt att låta detta komma till uttryck i lagtexten.</p>
<p>I tredje meningen anges att rätten, som alternativ till fortsatt<br>likvidation, kan forordna att sådana tillgångar som aktieägare inte har<br>gjort anspråk på skall tillfalla Allmänna arvsfonden. En förutsättning för<br>detta är att tillgångarna är av obetydligt värde, såsom när tillgångarna<br>inte kan täcka kostnaderna för en fortsatt likvidation eller när det över-<br>skjutande värdet är så lågt att aktieägarna inte kan förväntas fasta något<br>avseende vid det. Tillgångarna måste dock ha något värde och far alltså<br>inte utgöra en belastning för Allmänna arvsfonden.</p>
<p>Skadeståndstalan</p>
<p>13 kap. 42 §</p>
<p>Trots vad som sägs i 40 § kan ägare till en tiondel av samtliga aktier hos<br>likvidatom begära bolagsstämma för behandling av en fråga om talan om<br>skadestånd till bolaget enligt 15 kap. 1-3 §§. Bestämmelsen i 9 kap. 12 §<br>andra stycket skall då tillämpas.</p>
<p>(Jfr 13 kap. 42 § i SOU 1999:36.)</p>
<p>Paragrafen motsvarar i sak 13 kap. 15 § andra stycket i dess hittills<br>gällande lydelse.</p>
<p>Fortsatt likvidation</p>
<p>13 kap. 43 §</p>
<p>Om en tillgång framkommer för bolaget efter dess upplösning enligt 40 §<br>eller om talan väcks mot bolaget eller det av annat skäl uppkommer<br>behov av en likvidationsåtgärd, skall likvidationen fortsätta.</p>
<p>Likvidatom skall genast anmäla den fortsatta likvidationen för regist-<br>rering. Kallelse till den första bolagsstämman efter återupptagandet skall<br>ske enligt bolagsordningen. Dessutom skall skriftlig kallelse sändas till<br>varje aktieägare vars postadress är införd i aktieboken eller på annat sätt<br>känd för bolaget.</p>
<p>Om den tillgång som avses i första stycket är av obetydligt värde, kan<br>rätten på anmälan av likvidatom besluta att tillgången i stället skall<br>tillfalla Allmänna arvsfonden.</p>
<p>(Jfr 13 kap. 44 § i SOU 1999:36.)</p>
<p>Paragrafens första två stycken motsvarar 13 kap. 16 § i dess hittills<br>gällande lydelse. Tredje stycket är nytt.</p>
<p>Av första stycket framgår att en likvidation i vissa fall skall fortsätta<br>efter det att bolaget har upplösts. Det första fallet är att en tillgång<br>kommer fram efter bolagets upplösning. Det andra fallet är att talan<br>väcks mot bolaget. Det tredje fallet är att ”det av annat skäl uppkommer<br>behov av en likvidationsåtgärd”. Med detta avses andra situationer då det<br>upplösta bolaget av någon anledning behöver ha en ställföreträdare. Ett<br>exempel som har nämnts i doktrinen är att bolagets medkontrahent<br>behöver en bekräftelse på ett avtal som har träffats med bolaget under<br></p>
<p>114</p>
<p>likvidationen (se Gomard, Aktieselskaber og anpartsselskaber, 2 upp- Prop. 2000/01:150<br>lagan, 1992 s. 339).</p>
<p>I andra stycket anges att likvidatorn genast skall anmäla den fortsatta<br>likvidationen för registrering och kalla till en bolagsstämma.</p>
<p>Det tredje stycket innebär att det, liksom i de fall som behandlas i 41 §,<br>finns en möjlighet att låta tillgångar av obetydligt värde tillfalla<br>Allmänna arvsfonden i stället för att skifta dem bland aktieägarna genom<br>en fortsatt likvidation (se vidare kommentaren till 41 §). Om det<br>framkommer flera tillgångar, skall bestämmelsen tillämpas på samtliga<br>dessa. Det är alltså tillgångarnas samlade värde som avgör om<br>likvidationen skall fortsätta eller inte och likvidatoms beslut i frågan<br>måste avse samtliga tillgångar. Likvidatom kan inte välja att lämna viss<br>tillgång till Allmänna arvsfonden för att fortsätta likvidationen såvitt<br>gäller övriga tillgångar.</p>
<p>Upphörande av likvidation</p>
<p>13 kap. 44 §</p>
<p>Om bolaget har gått i likvidation på grund av bolagsstämmans beslut<br>eller, i fall som avses i 16 § och 50 § första stycket, på grund av rättens<br>beslut, kan stämman sedan bolagets revisor har yttrat sig besluta att<br>likvidationen skall upphöra och bolagets verksamhet återupptas. Ett så-<br>dant beslut får dock inte fattas, om</p>
<p>1. det finns grund för tvångslikvidation enligt 10 eller 11 §,</p>
<p>2. bolagets eget kapital, beräknat enligt 13 §, enligt revisorns yttrande<br>inte uppgår till det registrerade aktiekapitalet, eller</p>
<p>3. utskiftning har ägt rum.</p>
<p>När bolagsstämman beslutar att likvidationen skall upphöra, skall den<br>samtidigt välja styrelse.</p>
<p>Likvidatom skall se till att beslutet om att likvidationen skall upphöra<br>och valet av styrelse genast anmäls för registrering. Beslutet får inte<br>verkställas förrän det har registrerats.</p>
<p>(Jfr 13 kap. 45 § i SOU 1999:36.)</p>
<p>Paragrafen överensstämmer i huvudsak med 13 kap. 17 § första-tredje<br>styckena i aktiebolagslagens hittills gällande lydelse.</p>
<p>I första stycket anges de fall då bolagsstämman kan besluta om<br>upphörande av likvidation. Ett sådant beslut innebär att bolaget fortsätter<br>sin verksamhet i stället för att upplösas. En nyhet är att denna möjlighet<br>finns även i de fall då bolaget har gått i likvidation efter en avslutad<br>överskottskonkurs (jfr 50 § första stycket). Motiven för detta har<br>behandlats i avsnitt 4.9.3.</p>
<p>Av andra stycket framgår att ett beslut om upphörande av likvidation<br>inte får verkställas förrän det har registrerats.</p>
<p>13 kap. 45 §</p>
<p>Om ett likvidationsbeslut som har gått i verkställighet har blivit upphävt<br>genom en domstols dom eller beslut som har vunnit laga kraft, skall<br>likvidatom genast anmäla detta för registrering och kalla till<br>bolagsstämma för val av styrelse.</p>
<p>(Jfr 13 kap. 46 § i SOU 1999:36.)</p>
<p>115</p>
<p>Paragrafen motsvarar, med vissa ändringar, 13 kap. 17 § fjärde stycket Prop. 2000/01:150<br>i dess hittills gällande lydelse. I paragrafen regleras likvidatoms respek-<br>tive rättens skyldigheter i samband med att ett likvidationsbeslut<br>upphävs.</p>
<p>De flesta likvidationsbeslut går i omedelbar verkställighet (se 10, 11,</p>
<p>16, 49 och 50 §§). Om ett sådant likvidationsbeslut senare upphävs,<br>ankommer det enligt förevarande paragraf på den likvidator som har<br>tillträtt att vidta vissa åtgärder. Likvidatom skall sålunda dels anmäla<br>förhållandet till registreringsmyndigheten, dels kalla till bolagsstämma<br>för val av styrelse.</p>
<p>Ett beslut om likvidation enligt 20 § far däremot inte verkan förrän det<br>har vunnit laga kraft, såvida inte rätten särskilt förordnar om omedelbar<br>verkställighet. Om högre rätt i ett sådant fall upphäver likvidations-<br>beslutet, har likvidatom alltså normalt ännu inte tillträtt sitt uppdrag<br>ännu. Av paragrafen följer motsatsvis att likvidatom då inte behöver<br>vidta några åtgärder.</p>
<p>Regeringen avser att i aktiebolagsförordningen ta in bestämmelser om<br>att den domstol som i en sådan situation upphäver beslutet om likvidation<br>skall underrätta Patent- och registreringsverket.</p>
<p>13 kap. 46 §</p>
<p>När en likvidation har upphört enligt 44 eller 45 §, skall 39 § tillämpas.<br>Kopior av de handlingar som anges i 39 § tredje stycket skall ges in till<br>registreringsmyndigheten.</p>
<p>(Jfr 13 kap. 47 § i SOU 1999:36.)</p>
<p>Paragrafen motsvarar 13 kap. 17 § femte stycket i dess hittills gällande<br>lydelse. Den innebär att bestämmelserna om likvidatoms slutredovisning<br>skall tillämpas också när en likvidation har upphört på de sätt som anges<br>i 44 eller 45 §.</p>
<h4>Konkurs</h4>
<p>Registrering</p>
<p>13 kap. 47 §</p>
<p>Beslut om konkurs och beslut om företagsrekonstruktion skall<br>registreras.</p>
<p>(Jfr 13 kap. 48 § första och tredje styckena i SOU 1999:36.)</p>
<p>Paragrafen motsvarar närmast 13 kap. 20 § första och tredje styckena i<br>den paragrafens hittills gällande lydelse. De bestämmelser som tidigare<br>har funnits om rättens skyldighet att anmäla beslut om konkurs m.m. till.<br>Patent- och registreringsverket har inte tagits med i lagen. Regeringen<br>avser i stället att ta in sådana bestämmelser i aktiebolagsförordningen.</p>
<p>116</p>
<p>Företrädare för bolaget i dess egenskap av konkursgäldenär</p>
<p>13 kap. 48 §</p>
<p>Under konkursen företräds bolaget som konkursgäldenär av den styrelse<br>och verkställande direktör eller de likvidatorer som fanns vid konkursens<br>början. Bestämmelserna i denna lag om rätt att avgå, om entledigande<br>och om nytillsättning gäller dock även under konkursen.</p>
<p>(Jfr 13 kap. 48 § andra stycket i SOU 1999:36.)</p>
<p>Paragrafen motsvarar i sak 13 kap. 20 § andra stycket i den paragrafens<br>hittills gällande lydelse.</p>
<p>Bolagets upplösning efter konkurs</p>
<p>13 kap. 49 §</p>
<p>Om bolaget är försatt i konkurs och denna avslutas utan överskott, är<br>bolaget upplöst när konkursen avslutas. Finns det efter konkursens<br>avslutande tillgångar som inte omfattas av konkursen, skall rätten på<br>ansökan av den som berörs besluta om likvidation. Ett sådant beslut<br>gäller omedelbart. Kallelse till den första bolagsstämman efter beslutet<br>skall ske enligt 43 § andra stycket.</p>
<p>(Jfr 13 kap. 49 § första stycket i SOU 1999:36.)</p>
<p>Paragrafens första mening motsvarar 13 kap. 19 § första stycket i den<br>paragrafens hittills gällande lydelse.</p>
<p>De nya bestämmelserna i andra och tredje meningarna (jfr avsnitt<br>4.9.2) behandlar den situationen att det efter en avslutad underskotts-<br>konkurs finns kvar eller framkommer någon tillgång som inte omfattas<br>av konkursen. Detta kan inträffa exempelvis om bolaget vinner en<br>rättegång som konkursboet har valt att inte inträda i. Av andra meningen<br>framgår att rätten då, på ansökan av den vars rätt berörs, skall besluta om<br>likvidation. Kommittén föreslog att lagtexten skulle ange endast att rätten<br>skulle förordna en eller flera likvidatorer. Det har emellertid ansetts<br>lämpligare att, i enlighet med Patent- och registreringsverkets förslag,<br>utforma lagtexten så att det tydligt framgår att rättens beslut inleder ett<br>likvidationsförfarande som i huvudsak följer allmänna regler om<br>genomförande av likvidation (jfr 43 §). Att rätten skall förordna en eller<br>flera likvidatorer följer av 27 § första stycket.</p>
<p>Genom rättens beslut om likvidation återuppstår bolaget i form av ett<br>bolag i likvidation. Bolagets handlingsfrihet begränsas dock av<br>likvidationsändamålet (jfr 29 och 31 §§ samt NJA 2000 s. 144).<br>Likvidatom skall kalla till bolagsstämma efter vad som föreskrivs vid<br>fortsatt likvidation enligt 43 §.</p>
<p>Det bör understrykas att de nya bestämmelserna inte kan tillämpas om<br>de nya tillgångarna hör till konkursboet.</p>
<p>Likvidation efter överskottskonkurs m.m.</p>
<p>13 kap. 50 §</p>
<p>Om en konkurs avslutas med överskott eller läggs ned efter frivillig<br>uppgörelse eller om egendomen i konkursboet återställs till bolaget till<br></p>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>117</p>
<p>följd av att ackord har fastställts, skall rätten i samband med att Prop. 2000/01:150<br>konkursen avslutas besluta att bolaget skall gå i likvidation. Ett sådant<br>beslut gäller omedelbart.</p>
<p>Var bolaget i likvidation när det försattes i konkurs, skall likvidationen<br>fortsätta enligt 43 §, om konkursen avslutas på det sätt som anges i första<br>stycket.</p>
<p>(Jfr 13 kap. 49 § andra och tredje styckena i SOU 1999:36.)</p>
<p>Paragrafen motsvarar närmast 13 kap. 19 § andra och tredje styckena i<br>den paragrafens hittills gällande lydelse. De frågor som regleras i para-<br>grafen har behandlats i avsnitt 4.9.3.</p>
<p>En nyhet i första stycket är att rätten självmant skall besluta om<br>likvidation när en konkurs avslutas med överskott. Tidigare var det<br>bolagsstämman som skulle besluta om likvidation i dessa fall. Av 11 kap.<br>18 § konkurslagen (1987:672) framgår att konkursen avslutas genom<br>rättens beslut om utdelning. Om det finns ett överskott i konkursen, skall<br>rätten alltså samtidigt besluta att bolaget skall gå i likvidation.<br>Motsvarande gäller när konkursen läggs ned efter frivillig uppgörelse<br>med borgenärerna (jfr 12 kap. 1 § konkurslagen) eller när egendomen i<br>konkursboet återställs till bolaget till följd av att ackord har fastställts av<br>rätten (jfr 12 kap. 24 § konkurslagen). Rättens beslut gäller omedelbart<br>men kan inhiberas i samband med överklagande (jfr kommentaren till<br>10 §). Den nya regleringen innebär att det inte, såsom tidigare kunde bli<br>fallet, uppkommer något glapp mellan konkursförvaltarens och<br>likvidatoms förvaltning (jfr NJA 1993 s. 579).</p>
<p>Andra stycket överensstämmer med hittills gällande rätt.</p>
<p>18 kap. 7 £</p>
<p>En myndighets beslut i tillståndsärende enligt 2 kap. 1 §, 8 kap. 8, 26<br>eller 31 §, 10 kap. 14 § eller 12 kap. 8 § far överklagas till regeringen.<br>Finansinspektionens beslut enligt 7 kap. 7 § första stycket 2 och 18 §<br>första stycket 2 far överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.</p>
<p>Länsstyrelsens beslut enligt denna lag far överklagas hos allmän<br>förvaltningsdomstol.</p>
<p>Ett beslut av registreringsmyndigheten att avskriva en anmälan eller<br>vägra registrering enligt 4 § första stycket far överklagas hos allmän<br>förvaltningsdomstol inom två månader från beslutets dag. Detsamma<br>gäller ett sådant beslut av registreringsmyndigheten som avses i 4 a §,<br>4 kap. 13 § andra stycket, 6 kap. 7 § tredje stycket, 14 kap. 15 § första<br>stycket, 21 och 29 §§ samt 19 kap. 2 §.</p>
<p>Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.</p>
<p>(Jfr 18 kap. 7 § i SOU 1999:36.)</p>
<p>I andra stycket har orden ”i annat fall än enligt första stycket” tagits<br>bort. Det beror på att länsstyrelsen numera inte fattar några sådana<br>tillståndsbeslut som avses i första stycket.</p>
<p>Den möjlighet till avregistrering av gamla bolag som hittills har<br>reglerats i 13 kap. 18 § tas genom förevarande förslag bort (se avsnitt<br>4.8). I tredje styckets andra mening har därför orden ”13 kap. 18 §” fått<br>utgå.</p>
<p>118</p>
<p>18 kap. 8 §</p>
<p>Beslut av registreringsmyndigheten i ärende enligt 13 kap. 10, 27 eller<br>28 § överklagas till tingsrätten i den ort där bolagets styrelse har sitt säte.<br>Skrivelsen med överklagandet skall ges in till registreringsmyndigheten<br>inom tre veckor från dagen för beslutet.</p>
<p>Vid överklaganden av registreringsmyndighetens beslut i ärenden<br>enligt 13 kap. 10, 27 eller 28 § gäller lagen (1996:242) om<br>domstolsärenden.</p>
<p>(Jfr 18 kap. 8 § i SOU 1999:36.)</p>
<p>Ändringarna är följdändringar med anledning av ändringarna i 13 kap.<br>Patent- och registreringsverket har föreslagit att det i paragrafen skulle<br>anges särskilt att verkets beslut om påförande av särskild avgift<br>överklagas till tingsrätt. Ett sådant beslut utgör emellertid ett beslut i ett<br>ärende enligt 13 kap. 10 §. Det har därför inte ansetts nödvändigt att<br>särskilt nämna dessa slag av beslut i paragrafen.</p>
<p>19 kap. 1 §</p>
<p>Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som</p>
<p>1. uppsåtligen bryter mot 1 kap. 4 §,</p>
<p>2. uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att enligt denna lag föra<br>aktiebok, förteckning enligt 3 kap. 12 § eller hålla aktiebok tillgänglig,</p>
<p>3. uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 3 kap. 12 § tredje<br>stycket, 8 kap. 15 § andra meningen, 17 § första stycket eller 18 § andra<br>stycket,</p>
<p>4. uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot 12 kap. 7 eller 9 §.</p>
<p>Till straff som anges i första stycket döms också den som uppsåtligen<br>medverkar till ett beslut att utse en styrelseledamot, styrelsesuppleant,<br>verkställande direktör eller vice verkställande direktör i strid med 8 kap.<br>9 § andra stycket eller 27 § andra stycket, om åtgärden är ägnad att<br>dölja vem eller vilka som utövar eller har utövat den faktiska ledningen<br>av bolaget. Detsamma gäller den som uppsåtligen åtar sig ett sådant<br>uppdrag i strid med 8 kap. 9 § andra stycket eller 27 § andra stycket.</p>
<p>Utan hinder av 35 kap. 1 § brottsbalken far påföljd för brott enligt<br>första stycket 4 mot 12 kap. 7 § ådömas, om den misstänkte häktats eller<br>erhållit del av åtal för brottet inom fem år från brottet.</p>
<p>I fall som avses i 10 kap. 37 § och 11 kap. 17 § skall inte följa ansvar<br>enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.</p>
<p>(Jfr 19 kap. 1 § i SOU 1998:47.)</p>
<p>I paragrafens nya andra stycke har införts en ny straffbestämmelse som<br>innebär att den som medverkar till ett beslut att utse en styrelseledamot<br>eller en verkställande direktör med insikt om att den utsedda personen<br>inte kommer att delta i verksamheten under vissa förutsättningar kan<br>dömas till straff. Bestämmelsen, som har utformats med beaktande av<br>Lagrådets synpunkter, syftar till att motverka användandet av s.k.<br>målvakter. Frågan har behandlats i avsnitt 5.3.</p>
<p>Bestämmelsen i första meningen träffar i första hand aktieägare som<br>har deltagit i styrelseval på bolagsstämman eller styrelseledamöter som<br>har tagit del i beslut om att utse en verkställande direktör. Den har<br>emellertid utformats så att den kan tillämpas även på den som genom sitt<br>faktiska inflytande i bolaget har föranlett att en viss person har utsetts till<br>styrelseledamot eller verkställande direktör.</p>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>119</p>
<p>En grundläggande förutsättning för att straffbestämmelsen skall kunna Prop. 2000/01:150<br>tillämpas är att rekvisiten i 8 kap. 9 eller 27 § är uppfyllda. Härav följer<br>att straff kan komma i fråga endast om det saknas godtagbara skäl för<br>valet av befattningshavare. Vidare fordras att åtgärden är ägnad att dölja<br>vem eller vilka som utövar eller har utövat den faktiska ledningen av<br>bolaget. Straffbestämmelsen träffar alltså inte den som låter en nära<br>anhörig sitta med i styrelsen för ett fåmansbolag enbart för att därigenom<br>uppfylla aktiebolagslagens krav på styrelsens sammansättning (jfr avsnitt<br>5.3). Om det däremot är fråga om att t.ex. skapa förutsättningar för<br>vilseledande affärstransaktioner, underlätta kreditgivning eller försvåra<br>skattekontroll eller brottsutredning faller åtgärden inom det straffbara<br>området. Situationen kan också vara den att bolaget redan har plundrats<br>och står utan både ledning och verksamhet men målvakten sätts in i<br>slutskedet med den beräkningen att efterräkningarna skall drabba honom<br>eller henne och inte dem som har legat bakom plundringen. Även i den<br>situationen kan straff komma ifråga.</p>
<p>För straffbarhet krävs att den som har medverkat till valet av<br>styrelseledamot eller verkställande direktör har haft uppsåt som täcker<br>det förhållandet att den utsedda personen inte har haft för avsikt att delta<br>i verksamheten. Eventuellt uppsåt är tillräckligt.</p>
<p>Av den sista meningen i andra stycket framgår att straff även kan<br>ådömas den som uppsåtligen åtar sig uppdrag som styrelseledamot eller<br>verkställande direktör utan att ha för avsikt att delta i den verksamhet<br>som ankommer på en styrelseledamot eller verkställande direktör. Även<br>här krävs för straffbarhet att det saknas godtagbara skäl och att åtgärden<br>är ägnad att dölja vem som har utövat den faktiska ledningen över<br>bolaget.</p>
<h4>Övriga ändringar</h4>
<p>Ändringarna i 7 kap. 4 §, 14 kap. 2 och 20 §§ samt 18 kap. 2 och 4 §§<br>aktiebolagslagen är följdändringar med anledning av ändringarna i<br>13 kap.</p>
<h4>Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser</h4>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.</p>
<p>2. En kontrollbalansräkning som har upprättats före lagens ikraft-<br>trädande enligt äldre bestämmelser skall anses upprättad enligt den nya<br>13 kap. 13 §.</p>
<p>3. Om ett bolag är försatt i konkurs och konkursen har avslutats före<br>ikraftträdandet, gäller 13 kap. 4 a § första stycket 1 och 19 § andra<br>stycket i sin äldre lydelse.</p>
<p>Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna har behandlats i avsnitt 6.<br>Bestämmelserna innebär, med två undantag, att de nya reglerna börjar<br>gälla omedelbart vid ikraftträdandet.</p>
<p>Det ena undantaget {punkten 2) avser den situationen då det vid lagens<br>ikraftträdande har upprättats en kontrollbalansräkning enligt äldre be-<br></p>
<p>120</p>
<p>stämmelser. En sådan kontrollbalansräkning skall godtas även efter Prop. 2000/01:150<br>lagens ikraftträdande, även om den inte i alla hänseenden motsvarar de<br>nya bestämmelserna i 13 kap. 13 §. Bolaget är dock oförhindrat att -<br>under beaktande av de tidsramar som gäller i samband med upprättande<br>av kontrollbalansräkning - ersätta den gamla kontrollbalansräkningen<br>med en ny, upprättad enligt de nya bestämmelserna.</p>
<p>Det andra undantaget (punkten 3) avser den situationen då ett bolag har<br>försatts i konkurs och konkursen har avslutats med överskott före<br>ikraftträdandet. I sådana fall är bolagsstämman enligt äldre bestämmelser<br>skyldig att inom en månad besluta att bolaget skall gå i likvidation. Av<br>övergångsbestämmelsen framgår att denna skyldighet kvarstår även efter<br>att de nya reglerna har trätt i kraft. Om bolagsstämman inte beslutar om<br>likvidation inom föreskriven tid skall följaktligen Patent- och regist-<br>reringsverket, i enlighet med 13 kap. 4 a § i den bestämmelsens tidigare<br>lydelse, förordna att bolaget skall gå i likvidation.</p>
<h3>8.2 Förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen<br>(1987:617)</h3>
<p>9 kap. 19 §</p>
<p>Förutom i fall som anges i 13 kap. 11, 16, 20, 49 och 50 §§<br>aktiebolagslagen (1975:1385) skall rätten förordna att ett bankaktiebolag<br>skall gå i likvidation om oktrojen har återkallats.</p>
<p>(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)</p>
<p>Paragrafen innehåller, liksom tidigare, en bestämmelse om att<br>bankaktiebolag skall gå i likvidation om oktrojen har återkallats.<br>Därutöver är aktiebolagslagens regler om likvidation tillämpliga på bank-<br>aktiebolag. Avsikten har varit att detta skall gälla även bestämmelserna<br>om tvångslikvidation på grund av kapitalbrist (jfr prop. 1997/98:166 s.<br>147 f.). Detta har emellertid tidigare inte framgått klart av lagtexten.<br>Denna brist har nu rättats till. Övriga ändringar är följdändringar med<br>anledning av ändringar i 13 kap. aktiebolagslagen.</p>
<p>9 kap. 19 a §</p>
<p>Vid tillämpningen av 13 kap. 10 § aktiebolagslagen (1975:1385) skall<br>vad som sägs i första stycket 2 om 8 kap. 3 § första stycket och 16 §<br>årsredovisningslagen (1995:1554) i stället avse 8 kap. 5 och 8 §§ lagen<br>(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.</p>
<p>(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)</p>
<p>Paragrafen, som är ny, har tillkommit på inrådan av Lagrådet. Av<br>bestämmelsen framgår att likvidationsplikten på grund av utebliven<br>årsredovisning m.m. är knuten till de bestämmelser i lagen (1995:1559)<br>om årsredovisningslagen i kreditinstitut och värdepappersbolag som i<br>detta hänseende gäller för bankaktiebolag. Att bestämmelserna i 13 kap.</p>
<p>10 § aktiebolagslagen är tillämpliga på bankaktiebolag framgår indirekt<br>genom att bankrörelselagen inte gör något undantag för den paragrafen<br>(jfr prop. 1995/96:10 s. 299 och 1997/98:166 s. 147 ff. och 153).</p>
<p>121</p>
<p>9 kap. 20 §</p>
<p>Ansökan om likvidation enligt 19 § detta kapitel eller 13 kap. 10 eller<br>16§ aktiebolagslagen (1975:1385) kan också göras av Finans-<br>inspektionen.</p>
<p>(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)</p>
<p>Ordet ”anmälan” har ändrats till ”ansökan”. Det har ansetts att Finans-<br>inspektionen bör inta ställning som part i de fall då myndigheten har<br>anhängiggjort ett ärende om tvångslikvidation hos rätten. Detta innebär<br>bl.a. att Finansinspektionen kan överklaga rättens beslut. På inrådan av<br>Lagrådet har ärenden enligt 13 kap. 10 § aktiebolagslagen fogats till de<br>slag av ärenden som Finansinspektionen kan anhängiggöra.</p>
<p>9 kap. 20 a §</p>
<p>Utöver vad som föreskrivs i 13 kap. 44 § aktiebolagslagen (1975:1385)<br>gäller att något beslut om att en likvidation skall upphöra och<br>bankaktiebolagets verksamhet återupptas inte får fattas, om bankens<br>oktroj har återkallats.</p>
<p>(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)</p>
<p>Paragrafen, som inte fanns med i lagrådsremissens förslag, är ny. Den<br>innehåller en bestämmelse om upphörande av likvidation. Av bestäm-<br>melsen framgår att ett bankaktiebolag som har fatt oktrojen återkallad<br>inte far återuppta verksamheten när det har gått i likvidation. 1 övrigt<br>gäller i detta avseende samma regler som för andra aktiebolag.</p>
<h3>8.3 Förslaget till lag om ändring i årsredovisningslagen<br>(1995:1554)</h3>
<p>4 kap. 14 §</p>
<p>Egna aktier far inte tas upp som tillgång.</p>
<p>Vid värdering av ett moderföretags andelar i ett dotterföretag skall<br>andelar som dotterföretaget äger i moderföretaget inte anses ha något<br>värde.</p>
<p>(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag.)</p>
<p>I andra stycket har orden ”moderbolags” och ”moderbolaget” ersatts<br>med orden ”moderföretags” och ”moderföretaget”. Ändringen beror på<br>att lagens tillämpningsområde inte längre är begränsat till sådana juri-<br>diska personer som är bolag (jfr SFS 1999:1088).</p>
<p>8 kap. 7 §</p>
<p>Om ett beslut om att bolaget har försatts i konkurs har registrerats, får<br>beslut om förseningsavgift inte meddelas.</p>
<p>Om ett beslut om att bolaget har gått i likvidation har registrerats, får<br>beslut om förseningsavgift inte meddelas när det gäller redovisning för<br>tiden före likvidationsbeslutet.</p>
<p>(Jfr 8 kap. 7 § i SOU 1999:36.)</p>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>122</p>
<p>I 8 kap. 5 § finns bestämmelser om att bolag som försummar att ge in<br>redovisningshandlingar till Patent- och registreringsverket i rätt tid skall<br>betala särskilda förseningsavgifter. Förevarande paragraf innehåller två<br>undantag från dessa bestämmelser.</p>
<p>Första stycket överensstämmer i sak med hittills gällande rätt.</p>
<p>Den bestämmelse som finns i andra stycket har genomgått en saklig<br>ändring, vilken har behandlats i avsnitt 4.7.5. Ändringen innebär att<br>bolag i likvidation inte längre är generellt undantagna från bestämmel-<br>serna om förseningsavgifter. Undantaget gäller i stället endast redovis-<br>ningar för tiden före likvidationen. Om ett bolag försummar att ge in den<br>redovisning som likvidatom enligt 13 kap. 36 § aktiebolagslagen skall<br>lämna under likvidationen, skall bolaget alltså betala förseningsavgift.</p>
<p>Av en särskild övergångsbestämmelse framgår att den utvidgade<br>möjligheten att besluta om förseningsavgift inte kan tillämpas om de<br>saknade redovisningshandlingarna hänför sig till räkenskapsår som har<br>avslutats före den 31 december 2001.</p>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<h3>8.4 Övriga förslag till lagändringar</h3>
<p>Förslagen till lag om ändring i konkurslagen (1987:672), lag om<br>ändring i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet samt lag om<br>ändring i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument är<br>följdändringar med anledning av ändringarna i 13 kap. aktiebolagslagen.</p>
<p>123</p>
<h2>Sammanfattning av Aktiebolagskommitténs del- Prop.2000/0i:i50</h2>
<h2>betänkande Likvidation av aktiebolag (SOU 1999:36) <sup>Bllaga 1</sup></h2>
<p>Aktiebolagskommittén behandlar i förevarande betänkande dels frågan<br>om s.k. styrelselösa bolag, dels likvidation av aktiebolag.</p>
<h3>Styrelselösa bolag</h3>
<p>Det är tydligt att det skapar stora problem för bl.a. bolagets borgenärer<br>om ett aktiebolag saknar en behörig styrelse som kan företräda bolaget.<br>Regeringen har uppdragit åt kommittén att överväga vilka åtgärder som<br>behövs för att lösa dessa problem. Vad först gäller bolag som helt saknar<br>registrerad styrelse skall kommittén överväga en skärpning av aktie-<br>bolagslagens likvidationsregler genom en avkortning av tidsfristerna.<br>Kommittén skall också överväga bestämmelser om att ett aktiebolag som<br>under viss längre tid har saknat registrerad styrelse kan försättas i<br>likvidation även om bolaget under likvidationsförfarandet anmäler en ny<br>styrelse. Kommittén är fri att pröva även andra lösningar.</p>
<h4>Kan tidsfristerna i likvidationsförfarandet förkortas?</h4>
<p>Påminnelseförfarandet</p>
<p>Om ett aktiebolag enligt aktiebolagsregistret inte har en behörig styrelse<br>inleder PRV sitt förfarande med påminnelse i vanligt brev om att<br>bolagets styrelse inte uppfyller lagens krav och att bolaget bör anmäla ny<br>ledamot så att styrelsen blir behörig igen. Den tid om sex veckor som<br>PRV brukar ange i en sådan påminnelse är inte särskilt lång och har<br>bestämts med hänsyn till den tid det tar att kalla till och hålla<br>bolagsstämma. Den kan därför inte göras mycket kortare. Påminnelse-<br>institutet framstår också som förhållandevis effektivt med hänsyn till den<br>begränsade myndighetsinsatsen. I 60 procent av fallen räcker det med en<br>påminnelse för att bolaget skall vidtaga rättelse. Kommittén anser därför<br>att det inte finns skäl att ändra i de nuvarande påminnelserutinema.</p>
<p>Tiden för yttrande</p>
<p>Om ett bolag far en påminnelse om att vidtaga rättelse men inte anmäler<br>behörig styrelse inom angiven tid, går PRV vidare och utfärdar ett<br>föreläggande för bolaget samt dess aktieägare och borgenärer att inom<br>viss tid komma in med ett yttrande i frågan om bolaget skall försättas i<br>likvidation. Tiden bestäms av PRV med hänsyn tagen till att före-<br>läggandet skall kungöras i Post- och Inrikes Tidningar minst två och<br>högst fyra månader före utgången av den utsatta tiden. Det är i praktiken<br>inte möjligt att kungöra föreläggandet samma dag som det meddelas.<br>Minsta tid för yttrandet blir därför drygt två månader. Enligt PRV:s<br>rutiner bestäms tiden regelmässigt till två och en halv månad vilket<br>tillsammans med en påminnelsetid om sex veckor innebär att ett bolag</p>
<p>124</p>
<p>utan behörig styrelse normalt försätts i likvidation drygt fyra månader Prop. 2000/01:150<br>efter det att PRV inlett förfarandet. Bilaga 1</p>
<p>Ett likvidationsförfarande på grund av en så allvarlig brist som att<br>bolaget saknar behörig styrelse bör enligt kommitténs mening inte ta så<br>lång tid som det gör med gällande regler och PRV:s nuvarande rutiner.<br>Kommittén föreslår därför att tiden för yttrandet i lagen bestäms till<br>minst en månad. Ett bolag som saknar behörig styrelse kommer då att<br>kunna försättas i likvidation på sex veckor plus en månad, dvs. drygt två<br>månader från det förfarandet inleddes. Det innebär en halvering av tiden<br>jämfört med nuvarande ordning.</p>
<p>Kungörande av föreläggandet</p>
<p>Den minsta tid för föreläggande som kan tillämpas anges i lagen med<br>utgångspunkt i dagen för kungörande av föreläggandet i Post- och Inrikes<br>Tidningar. Det väcker frågan om det är möjligt att avskaffa kungörelse-<br>förfarandet.</p>
<p>Kommittén besvarar den frågan nekande. Att bolaget riskerar att<br>försättas i likvidation kan ha stor betydelse för dess aktieägare och<br>borgenärer. Dessa måste ha möjlighet att bevaka att bolaget inte upphör<br>utan att de får kännedom om det. En sådan bevakning kan de uppnå<br>genom att läsa Post- och Inrikes Tidningar. Om kungörelseplikten för-<br>svinner finns det ingen annan lika enkel och billig möjlighet att ordna<br>denna bevakning. Att avskaffa kungörelseförfarandet är med hänsyn till<br>det sagda inte möjligt.</p>
<p>Delgivning av föreläggandet</p>
<p>De nuvarande rutinerna för delgivning ger såvitt framkommit inte<br>upphov till några påtagliga problem. Det är också högst rimligt att ett<br>föreläggande i ett så avgörande ärende som tvångslikvidation delges<br>bolaget. Kommittén föreslår därför inte några ändringar såvitt gäller<br>skyldigheten att delge bolaget föreläggandet eller formerna för<br>delgivningen.</p>
<h4>Frågan om tvångslikvidation skall kunna fullföljas utan hinder av<br>att bolaget under förfarandet anmäler en ny styrelse</h4>
<p>Det förekommer att ett aktiebolag enligt aktiebolagsregistret helt saknar<br>styrelse under en längre tid. När PRV inleder ett likvidationsförfarande<br>mot bolaget, anmäler detta för registrering en behörig styrelse, varvid<br>PRV avbryter likvidationsförfarandet och ärendet avskrivs. Så snart<br>avskrivningsbeslutet fattats avgår den nya styrelsen och bolaget anmäler<br>detta för registrering, vilket leder till att bolaget återigen står helt utan<br>registrerad styrelse. PRV inleder då ett nytt likvidationsförfarande med<br>risk för att detta avslutas på samma sätt. Det är mot denna bakgrund<br>kommittén har fatt i uppdrag att pröva om det bör vara möjligt att under<br>angivna omständigheter fullfölja en tvångslikvidation även om bolaget<br>under förfarandet anmäler ny behörig styrelse.</p>
<p>125</p>
<p>Den statistik som finns visar emellertid att det endast är ett fåtal bolag, Prop. 2000/01:150<br>motsvarande några promille av samtliga bolag, som varje år under Bilaga 1<br>kortare eller längre tid saknar behörig styrelse. Det finns dessutom skäl<br>att antaga att bolag utan styrelse eller med obehörig styrelse endast i ett<br>mindre antal fall kan sättas i samband med bolagsplundring och annan<br>ekonomisk kriminalitet. I de allra flesta fall torde det finnas en naturlig<br>förklaring till att aktiebolag i registret saknar behörig styrelse, nämligen<br>dödsfall.</p>
<p>PRV far rutinmässigt in uppgifter om dödsfall genom SPAR och<br>avregistrerar fortlöpande i aktiebolagsregistret bolagsfunktionärer som<br>har avlidit. Det finns uppskattningsvis närmare 200.000 aktiebolag där<br>styrelsen består av en enda ledamot och en enda suppleant. Avlider<br>styrelsefunktionären måste styrelsen kompletteras med ny styrelse-<br>ledamot eller suppleant och anmälan för registrering ske till PRV. Man<br>kan inte räkna med att suppleanten eller dödsbodelägarna alltid känner<br>till detta och under rådande omständigheter omedelbart vidtar de åtgärder<br>som aktiebolagslagen kräver. I sammanhanget kan erinras om att boupp-<br>teckning inte behöver ske omedelbart; det räcker om bouppteckning<br>förrättas inom tre månader från dödsfallet. En bestämmelse om att ett<br>aktiebolag som i aktiebolagsregistret stått utan registrerad styrelse tre<br>månader i sträck skall försättas i likvidation utan hinder av att behörig<br>styrelse anmäls medan likvidationsärendet prövas av PRV skulle enligt<br>kommitténs mening slå orimligt hårt mot enmans- och fåmansbolagen.</p>
<p>På grund av det anförda lägger kommittén inte fram något förslag om<br>tvångslikvidation av aktiebolag som enligt aktiebolagsregistret helt<br>saknat styrelse under längre tid.</p>
<h4>Frågan om registrerade styrelseledamöter som sanningslöst påstår<br>att de vid viss tidpunkt har avgått</h4>
<p>I en rapport från åklagarväsendet som överlämnats till regeringen anförs<br>att det är vanligt att personer som är registrerade som styrelseledamöter i<br>aktiebolagsregistret påstår att de i själva verket hade avgått före en viss<br>kritisk tidpunkt och att de därför inte kan göras ansvariga för de<br>handlingar som företagits i bolagens namn. Ibland presenteras ett<br>förfalskat bolagsstämmoprotokoll eller styrelseprotokoll till stöd för<br>påståendet. För att komma till rätta med problemet föreslås i rapporten<br>att förändringar i kretsen av styrelseledamöter skall ges rättsverkan först i<br>och med att uppgifterna om förändringarna registreras hos PRV.<br>Kommittén har fatt i uppdrag att pröva om det finns några problem med<br>en sådan ordning.</p>
<p>I aktiebolagslagen finns bestämmelser om registreringens positiva och<br>negativa rättsverkningar. Dessa bestämmelser har till syfte att skydda<br>tredje man som träder i förbindelse med ett aktiebolag och som måste<br>kunna lita på att de som är registrerade som ställföreträdare för bolaget<br>också har behörighet att binda detta. Bestämmelserna har alltså<br>tillkommit i omsättningens intresse och säger ingenting om vilka<br>påföljder som kan åläggas en försumlig eller kriminell ställföreträdare</p>
<p>Den omständigheten att någon står registrerad som styrelseledamot i<br>aktiebolagsregistret vid tiden för en viss åtgärd i bolagets förvaltning<br></p>
<p>126</p>
<p>utgör som kommittén ser det, en omständighet som talar för att Prop. 2000/01:150<br>ledamoten kan ha ett ansvar för åtgärden men det ankommer på den som Bilaga 1<br>för talan om skadestånd eller straff att visa att det faktiskt förhåller sig på<br>det viset. Bevisvärdet av registreringen skall enligt kommitténs mening<br>inte överdrivas. Avgörande torde i praktiken bli andra bevis såsom<br>styrelseprotokoll, kontrakt och andra sådana handlingar som visar vem<br>eller vilka som deltog i det omtvistade beslutet eller vidtog den<br>ifrågavarande åtgärden.</p>
<p>En ordning som innebär att ett uppdrag som styrelseledamot börjar och<br>slutar med registreringen i aktiebolagsregistret vore visserligen ägnad att<br>skapa klarhet om hur styrelsen vid varje tillfälle ser ut men skulle enligt<br>kommitténs bedömning vara förenad med en rad praktiska olägenheter.</p>
<p>Alla bolag skulle då i omedelbar anslutning till styrelseval för<br>registrering behöva anmäla vilka styrelseledamöter som tillkommit och<br>vilka som avgått. Vid en försummad anmälan skulle det bli problem med<br>de beslut som den nya styrelsen fattade, eftersom den gamla styrelsen<br>skulle komma att stå kvar i aktiebolagsregistret och i lagens mening vara<br>ensam kompetent att fatta beslut i styrelsens namn. Dessa problem skulle<br>komma att uppstå i nära nog samtliga aktiebolag eftersom styrelse<br>normalt väljs på ordinarie bolagsstämma och traditionen bjuder att den<br>nya styrelsen omedelbart efter stämman håller ett konstituerande möte.<br>Det är tydligt att om konstituerande styrelsesammanträde hålls så nära<br>inpå valet, det inte finns någon möjlighet för PRV att hinna registrera den<br>nya styrelsen innan sammanträdet avslutas.</p>
<p>De största problemen skulle emellertid uppkomma då en styrelse-<br>ledamot avgick i förtid. I dag gäller att uppdraget upphör omedelbart i<br>samband med att avgången anmäls till styrelsen. Bolaget är skyldigt att<br>anmäla saken för registrering och den avgångne ledamoten kan själv göra<br>anmälan. Med den skisserade ordningen skulle uppdraget bestå till dess<br>avgången registrerats i aktiebolagsregistret. Det skulle få konsekvenser<br>för den som vill avgå. Antag att en ledamot under pågående styrelse-<br>sammanträde finner att han inte vill vara kvar i styrelsen eftersom<br>majoriteten är beredd att fatta beslut om åtgärder som han anser vara<br>direkt lagstridiga. Han anmäler sin avgång vid sittande bord och lämnar<br>omedelbart sammanträdet. De kvarvarande fattar därefter de beslut som<br>utlöst avgången. Den avgångne anmäler själv efter någon tid att han<br>avgått och detta registreras någon eller några veckor senare.</p>
<p>Det torde vara uteslutet att den avgångne styrelseledamoten i exemplet<br>kan hållas straffrättsligt ansvarig för de beslut som styrelsen fattade<br>sedan han lämnat rummet. Inte heller torde han kunna åläggas<br>skadeståndsansvar enligt aktiebolagslagen på grund av samma beslut.<br>Varken uppsåt eller försummelse kan ju läggas honom till last. Men hur<br>förhåller det sig med styrelseledamotens ansvar om bolaget sedan han<br>lämnat sammanträdet beslutat att inte inbetala innehållna källskatter på<br>föreskriven dag som infaller innan hans avgång blivit registrerad i<br>aktiebolagsregistret? Och vad händer om kvarstående styrelseledamöter<br>bryter mot bestämmelserna om vad som enligt 13 kap. 2 § ABL skall ske<br>om bolaget saknar föreskriven täckning för sitt aktiekapital? Eller<br>försummar att sända in bolagets årsredovisning i tid?</p>
<p>För kommittén står det klart att om det skall införas bestämmelser som<br>innebär att ett uppdrag som styrelseledamot börjar och slutar med<br></p>
<p>127</p>
<p>registreringen i aktiebolagsregistret, dessa måste kopplas till ett ansvar Prop. 2000/01:150<br>för bolagets uppkommande förpliktelser vid försummelser av sistnämnt Bilaga 1<br>slag. Ett sådant ansvar finns redan i dag, men ansvaret måste rimligen<br>skärpas något om det skall vara någon mening med nya bestämmelser.</p>
<p>Självklart måste det finnas kvar en möjlighet för en styrelseledamot som<br>avgår att freda sig genom en omedelbar anmälan av avgången till<br>aktiebolagsregistret. Om han emellertid förbiser att anmäla avgången och<br>bolaget inte heller gör anmälan, måste styrelseledamoten tillsammans<br>med de övriga svara för bolagets uppkommande förpliktelser. Det är<br>tydligt att en sådan reglering kan leda till resultat som framstår som<br>stötande i det enskilda fallet.</p>
<p>Vid en samlad bedömning anser kommittén att den skisserade<br>ordningen inte har så stora fördelar att de uppväger olägenheterna.<br>Kommittén lägger därför inte fram något förslag om att förändringar i<br>kretsen av styrelseledamöter skall ges rättsverkan först i och med att<br>uppgifterna om förändringarna registreras eller anmäls till PRV.</p>
<h3>Likvidation m.m.</h3>
<p>Ett aktiebolag kan upplösas genom bl.a. likvidation. Detta kan ske<br>antingen som en frivillig likvidation eller som en tvångslikvidation.</p>
<h4>Frivillig likvidation</h4>
<p>Att aktieägarna måste ha rätt att upplösa aktiebolaget, om de skulle vilja<br>det är en självklarhet. Beslut om frivillig likvidation fattas enligt gällande<br>rätt av bolagsstämman med enkel majoritet. Kommittén föreslår i dessa<br>avseenden inte några ändringar.</p>
<p>I gällande rätt finns inga bestämmelser om vilket beslutsunderlag som<br>skall finnas när aktieägarna skall pröva fråga om bolaget skall träda i<br>likvidation. Kommittén föreslår bestämmelser härom efter förebild i<br>bestämmelserna om ökning och nedsättning av aktiekapitalet.</p>
<h4>Tvångslikvidation på grund av kapitalbrist</h4>
<p>En viktig del av aktiebolagslagens likvidationsregler utgörs av reglerna<br>om tvångslikvidation på grund av kapitalbrist. Bestämmelserna innebär i<br>korthet att styrelsen, så snart det finns skäl att anta att bolagets eget<br>kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, genast skall<br>upprätta och låta revisorerna granska en kontrollbalansräkning och<br>snarast möjligt till bolagsstämma hänskjuta fråga om bolaget skall träda i<br>likvidation. Beslutar stämman att bolaget skall bestå, måste aktieägarna<br>inom åtta månader från hänskjutandet läka kapitalbristen. Har bolags-<br>stämman inom denna tidsfrist inte genom en ny kontrollbalansräkning<br>konstaterat att det egna kapitalet täcker hela det registrerade aktie-<br>kapitalet, är bolaget skyldigt att gå i likvidation. Beslutar inte stämman<br>om likvidation, skall styrelsen ansöka härom hos rätten. Sådan ansökan<br>kan också göras av styrelseledamot, verkställande direktören, revisor<br>eller aktieägare. Styrelseledamot som inte agerar efter det påbjudna</p>
<p>128</p>
<p>mönstret blir personligen medansvarig för förpliktelser som bolaget<br>därefter ådrar sig. Detsamma gäller aktieägare som trots vetskap om<br>likvidationsplikten deltar i beslut om att bolagets verksamhet skall<br>fortsätta.</p>
<p>Som kommittén ser det är det i hög grad påkallat att lagen även<br>fortsättningsvis, i bolagsborgenäremas intresse, sätter en gräns för hur<br>långt täckningen för aktiekapitalet far sjunka innan verksamheten måste<br>avbrytas och bolaget träda i likvidation. Kommittén föreslår därför att<br>aktiebolagslagen även fortsättningsvis skall uppta bestämmelser om<br>tvångslikvidation på grund av kapitalbrist. Vissa mindre ändringar och<br>förtydliganden bör emellertid göras i bestämmelserna om kontrollbalans-<br>räkningen och det personliga betalningsansvaret.</p>
<p>Vad beträffar kontrollbalansräkningen föreslår kommittén att i lagen<br>läggs fast att denna skall upprättas med utgångspunkt i tillämplig lag om<br>årsredovisning och att följande justeringar därefter far göras i fråga om<br>värderingen av balansposterna:</p>
<p>1. Tillgångar får redovisas till försäljningsvärdet med avdrag för för-<br>säljningskostnaderna eller, beträffande sådana anläggningstillgångar som<br>undergår fortlöpande värdeminskning, anskaffningsvärdet minskat med<br>erforderliga avskrivningar och nedskrivningar.</p>
<p>2. Skuld på grund av statligt stöd för vilket återbetalningsskyldigheten<br>är beroende av bolagets ekonomiska ställning får utelämnas i kontroll-<br>balansräkningen, om stödet - för det fall att bolaget försätts i konkurs<br>eller går i likvidation - skall återbetalas först sedan övriga skulder<br>betalats.</p>
<p>3. Skuld avseende betalning av framtida skatt får tas upp till nuvärde.</p>
<p>4. Obeskattade reserver skall delas upp på eget kapital och skuld av-<br>seende framtida skatt.</p>
<p>5. Pensionsåtaganden som enligt god redovisningssed kunnat ute-<br>lämnas i årsredovisningen men som upptagits som skuld i balans-<br>räkningen far utelämnas i kontrollbalansräkningen. Det gäller dock inte<br>sådana åtaganden som redovisats under rubriken ”Avsatt till pensioner”<br>och som enligt 7 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse<br>m.m. inte får minskas.</p>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>Uppräkningen är avsedd att vara uttömmande. De påföljder som är<br>knutna till försummelse att upprätta kontrollbalansräkning och försätta<br>bolaget i likvidation vid kapitalbrist är så ingripande att reglerna måste<br>vara tydliga och enkla för att inte leda till rättsosäkerhet.</p>
<p>Om styrelseledamöterna underlåter att fullgöra vad som åligger dem<br>enligt bestämmelserna om tvångslikvidation på grund av kapitalbrist<br>svarar de solidariskt för de förpliktelser som uppkommer för bolaget,<br>oavsett om denna underlåtenhet lett till någon skada för bolagets<br>borgenärer eller ej. Kommittén föreslår att i lagen explicit anges vilka<br>fall av underlåtenhet som här åsyftas, nämligen att styrelsen underlåter<br>att, om anledning därtill finns, på föreskrivet sätt upprätta och låta<br>revisorerna granska en kontrollbalansräkning, att styrelsen underlåter att<br>sammankalla den första kontroll stäm man trots att kontrollbalans-<br>räkningen visar att bolagets eget kapital understiger hälften av det<br>registrerade aktiekapitalet, att styrelsen underlåter att sammankalla den<br>andra kontrollstämman inom den föreskrivna fristen på åtta månader, och</p>
<p>5 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 150<br></p>
<p>att styrelsen underlåter att hos rätten ansöka om att bolaget försätts i Prop. 2000/01:150<br>likvidation, trots att den andra kontrollstämman inte fastställt en kontroll- Bilaga 1<br>balansräkning som visar att aktiekapitalet är till fullo täckt.</p>
<p>I enlighet med Högsta domstolens praxis föreslår kommittén vidare att<br>lagtexten utformas så att det tydligt framgår att det personliga betalnings-<br>ansvaret uppkommer endast om bolagets eget kapital vid den aktuella<br>tidpunkten kan anses ha faktiskt underskridit den kritiska gränsen.</p>
<p>Vad gäller frågan om när styrelseledamöternas betalningsansvars-<br>period upphör, framgår av nuvarande lagtext att ansvarigheten inte gäller<br>för förpliktelser som uppkommer sedan likvidationsfrågan har hänskjutits<br>till rättens prövning eller sedan en kontrollbalansräkning, som utvisar att<br>bolagets eget kapital uppgår till det registrerade aktiekapitalet, blivit<br>granskad av revisorerna och godkänd av bolagsstämma. Även andra<br>händelser kan emellertid sätta punkt för ansvarsperioden. Går bolaget i<br>likvidation bör förpliktelser för bolaget som uppkommer därefter inte<br>drabba styrelseledamöter som lämnat plats för likvidatorema. Kommittén<br>föreslår att detta kommer till uttryck i lagen.</p>
<p>Enligt gällande rätt kan inte bara styrelseledamöter utan också ”andra”<br>som handlar på bolagets vägnar drabbas av personligt betalningsansvar.<br>Enligt ordalagen skulle ansvar därmed kunna drabba, förutom bolagets<br>verkställande direktör, t.ex. särskild firmatecknare. Kommittén menar att<br>det i detta hänseende bör föreligga en överensstämmelse mellan den krets<br>av personer som kan bli personligt betalningsansvariga och de personer<br>som kan freda sig från ansvaret genom att själva ansöka om tvångs-<br>likvidation. Kommittén föreslår därför att lagtexten utformas så att,<br>förutom styrelsens ledamöter, endast verkställande direktören som före-<br>trädare för bolaget kan drabbas av betalningsansvar.</p>
<h4>Tvångslikvidation på grund av aktieägares maktmissbruk</h4>
<p>I aktiebolagslagen finns bestämmelser om likvidation på grund av<br>aktieägares maktmissbruk. Som ett alternativ till likvidation föreskrivs<br>tvångsinlösen av minoritetens aktier. Kommittén anser att dessa bestäm-<br>melser till skydd för en aktieägarminoritet behövs även i den nya lagen.<br>Med utgångspunkt i erfarenheterna från den s.k. Trustor-affaren föreslår<br>kommittén att bestämmelsen kompletteras med en möjlighet för rätten<br>att, under vissa i lagen angivna förutsättningar, omedelbart kunna<br>förordna en syssloman med uppgift att förvalta bolaget till dess<br>likvidationsfrågan har blivit slutligt avgjord.</p>
<h4>Övriga tvångslikvidationsgrunder</h4>
<p>I lagen finns också bestämmelser om andra situationer då bolaget skall<br>träda i likvidation inte på grund av ett stämmobeslut utan enligt för-<br>ordnande av domstol eller PRV. En motsvarighet till dessa bestämmelser<br>måste finnas även i den nya lagen.</p>
<p>Bland de situationer som kan föranleda en tvångslikvidation genom<br>förordnande från PRV:s sida märks det fallet att bolaget saknar behörig<br>styrelse, verkställande direktör eller revisor. Kommittén föreslår att den<br>bestämmelsen utvidgas till att också avse det fallet att bolaget saknar</p>
<p>130</p>
<p>sådan delgivningsbar person som numera skall finnas om bolaget inte har Prop. 2000/01:150<br>någon behörig ställföreträdare som är bosatt i Sverige. Bilaga 1</p>
<h4>Upplösning genom avförande ur aktiebolagsregistret</h4>
<p>I aktiebolagslagen finns i dag en bestämmelse om upplösning genom<br>avförande ur aktiebolagsregistret. Bestämmelsen förutsätter att inte<br>någon anmälan rörande ett bolag har kommit in till PRV under de tio<br>senaste åren. Med hänsyn till att PRV har skyldighet att bevaka att<br>bolagen sänder in årsredovisningar årligen och verka för likvidation av<br>bolagen om denna skyldighet försummas kan bestämmelsen knappast<br>längre fylla någon praktisk funktion. Kommittén föreslår därför att<br>bestämmelsen utmönstras ur aktiebolagslagen.</p>
<h4>Upplösning efter konkurs</h4>
<p>I aktiebolagslagen finns vissa regler om aktiebolags upplösning efter<br>konkurs.</p>
<p>Ett aktiebolag skall anses upplöst om konkurs ägt rum och avslutats<br>utan överskott, s.k. underskottskonkurs. Det innebär att bolaget efter<br>konkursen saknar rättskapacitet. Från denna huvudregel har emellertid i<br>rättspraxis gjorts vissa undantag såvitt avser rättshandlingar nödvändiga<br>för fullgörande av bolagets avveckling och andra särskilda uppgifter.<br>Kommittén har inte sett det som sin uppgift att utreda i vilken<br>utsträckning denna praxis bör föranleda lagstiftning. Det är, som<br>kommittén ser det, en fråga som bör lösas i ett processrättsligt<br>sammanhang snarare än i en översyn av aktiebolagslagen.</p>
<p>Ett annat problem i anslutning till underskottskonkurser i aktiebolag är<br>att det efter konkursens avslutande kan finnas tillgångar som inte om-<br>fattas av konkursen. En sådan situation kan uppkomma exempelvis om<br>konkursboet inte utnyttjat sin rätt att överta aktiebolagets talan i en<br>pågående process och bolaget vinner processen. Situationen har be-<br>tydande likheter med en överskottskonkurs, vilken skall föranleda<br>likvidation. Kommittén föreslår att motsvarande ordning lagfästs för det<br>fallet att tillgång som inte omfattas av konkursen yppas efter bolagets<br>upplösning på grund av konkurs.</p>
<p>Även såvitt avser överskottskonkurser är lagens utgångspunkt att<br>bolaget efter konkursens avslutande skall upplösas. Enligt gällande rätt<br>skall stämman inom en månad från det konkursen avlutades besluta att<br>bolaget skall gå i likvidation. Fattar stämman inte något sådant beslut<br>skall PRV förordna om tvångslikvidation. Kommittén föreslår att denna<br>ordning behålls, men att det i lagen öppnas en möjlighet för bolags-<br>stämman att även i detta fall besluta att likvidationen skall upphöra och<br>att bolaget skall fortsätta sin verksamhet, allt under förutsättning att<br>revisor intygar att bolagets eget kapital uppgår till det registrerade<br>aktiekapitalet och att utskiftning ännu inte ägt rum.</p>
<p>131</p>
<h2>Författningsförslagen i delbetänkandet<br>(SOU 1999:36)</h2>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>Bilaga 2</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)</h3>
<p>Härmed föreskrivs att 7 kap. 2 §, 13 kap., 14 kap. 2 och 20 §§ samt 18<br>kap. 2, 4, 7 och 7 a §§ aktiebolagslagen (1975:1385) skall ha följande<br>lydelse,</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<h4>7 kap.</h4>
<p>2§‘</p>
<p>Aktiebolag far ej förvärva eller såsom pant mottaga egen aktie. Dotter-<br>företag får ej heller förvärva eller såsom pant mottaga aktie i moder-<br>bolaget. Avtal i strid mot detta förbud är ogiltigt.</p>
<p>Första stycket utgör inte hinder<br>för aktiebolag eller dotterföretag<br>att vid övertagande av affärs-<br>rörelse förvärva aktier som ingår i<br>rörelsen, att lösa in aktier enligt<br>13 kap. 3 § eller att på auktion<br>ropa in aktier som har utmätts för<br>företagets fordran. En förvärvad<br>aktie skall, om den inte har dragits<br>in genom nedsättning av aktie-<br>kapitalet, avyttras så snart det kan<br>ske utan förlust, dock senast tre år<br>efter förvärvet.</p>
<p>Första stycket utgör inte hinder<br>för aktiebolag eller dotterföretag<br>att vid övertagande av affärs-<br>rörelse förvärva aktier som ingår i<br>rörelsen, att lösa in aktier enligt<br>13 kap. 18 § eller att på auktion<br>ropa in aktier som har utmätts för<br>företagets fordran. En förvärvad<br>aktie skall, om den inte har dragits<br>in genom nedsättning av aktie-<br>kapitalet, avyttras så snart det kan<br>ske utan förlust, dock senast tre år<br>efter förvärvet.</p>
<p>Har aktiebolag blivit moderbolag och innehar dotterföretaget aktier i<br>moderbolaget, skall dessa aktier avyttras enligt vad som sägs i andra<br>stycket.</p>
<p>En aktie, som inte har avyttrats inom tre år från förvärvet, är ogiltig.<br>Bolaget skall sätta ned aktiekapitalet med aktiens nominella belopp. Ett<br>förslag till beslut om nedsättning skall läggas fram på den första<br>bolagsstämma som hålls sedan ogiltighet har inträtt. Nedsättnings-<br>beloppet skall överföras till reservfonden.</p>
<p>13 kap. Likvidation och konkurs</p>
<p>Likvidationsgrunder m.m.</p>
<p>Frivillig likvidation</p>
<p>1 § Bolagsstämman kan besluta att bolaget skall gå i likvidation.</p>
<p>Att bolaget i vissa fall är skyldigt att gå i likvidation föreskrivs i 21<br>och 22 §§.</p>
<p>Senaste lydelse 1994:802</p>
<p>132</p>
<p>2 § Beslut av bolagsstämman om likvidation är giltigt om det har biträtts Prop. 2000/01:150<br>av aktieägare med mer än hälften av de avgivna rösterna, om inte annat Bilaga 2<br>föreskrivs i bolagsordningen.</p>
<p>Även om i bolagsordningen föreskrivits kvalificerad majoritet för<br>beslut om likvidation, fattas giltigt beslut om likvidation med enkel<br>majoritet, när grund för tvångslikvidation enligt 21 eller 22 § föreligger.</p>
<p>3 § Bolagsstämmans beslut om likvidation har verkan omedelbart eller<br>från och med den dag bolagsstämman bestämmer. Denna dag får inte<br>sättas senare än det närmast följande räkenskapsårets första dag. När<br>grund för tvångslikvidation föreligger har beslutet alltid omedelbar<br>verkan.</p>
<p>Förslag till beslut</p>
<p>4 § Om bolagsstämma skall pröva fråga om likvidation, skall styrelsen<br>upprätta ett förslag till beslut.</p>
<p>I förslaget skall anges</p>
<p>1. skälen för att likvidera bolaget och vilka alternativ till likvidation<br>som finns,</p>
<p>2. från vilken dag bolaget föreslås gå i likvidation,</p>
<p>3. den beräknade tidpunkten för skifte,</p>
<p>4. skifteslikvidens beräknade storlek, samt i förekommande fall,</p>
<p>5. vem som föreslås till likvidator i anmälan enligt 9 §.</p>
<p>Redovisningshandlingar</p>
<p>5 § Om årsredovisningen inte skall behandlas på stämman, skall till<br>förslaget till beslut fogas</p>
<p>1. kopia av den senaste årsredovisningen, försedd med anteckning om<br>bolagsstämmans beslut om bolagets vinst eller förlust, samt kopia av<br>revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser, och</p>
<p>2. en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av väsentlig<br>betydelse för bolagets ställning, vilka inträffat sedan årsredovisningen<br>lämnades.</p>
<p>Revisorsgranskning</p>
<p>6 § Styrelsens redogörelse enligt 5 § 2 skall granskas av bolagets<br>revisorer. Revisorernas yttrande skall fogas till förslaget.</p>
<p>Tillhandahållande av förslaget till beslut m.m.</p>
<p>7 § Förslaget till beslut, i förekommande fall tillsammans med handlingar<br>som avses i 5 § och revisorernas yttrande enligt 6 §, skall hållas till-<br>gängligt för aktieägarna under minst två veckor före den bolagsstämma<br>vid vilken frågan om likvidation skall prövas. En kopia av handlingarna<br>skall genast sändas till aktieägare som begär det och uppger sin post-<br>adress. Handlingarna skall läggas fram på stämman.</p>
<p>133</p>
<p>Kallelsens innehåll</p>
<p>8 § Kallelsen till bolagsstämman skall ange likvidationsförslagets huvud-<br>sakliga innehåll.</p>
<p>Registrering</p>
<p>9 § När bolagsstämman har fattat beslut om likvidation skall styrelsen,<br>verkställande direktören eller den som stämman utser genast anmäla<br>detta till registreringsmyndigheten.</p>
<h4>Täckningskontroll</h4>
<p>Skyldighet att upprätta kontrollbalansräkning</p>
<p>10 § Styrelsen är skyldig att genast upprätta och låta revisorerna granska<br>en kontrollbalansräkning så snart det finns skäl att antaga att bolagets<br>eget kapital, beräknat enligt 11 §, understiger hälften av det registrerade<br>aktiekapitalet. Samma skyldighet föreligger om bolaget vid verkställighet<br>enligt 4 kap. utsökningsbalken befunnits sakna utmätningsbara tillgångar.</p>
<p>Kontrollbalansräkningen skall skrivas under av samtliga styrelseleda-<br>möter och av verkställande direktören. Har en avvikande mening om<br>balansräkningen antecknats till styrelsens protokoll, skall yttrandet fogas<br>till balansräkningen. Kontrollbalansräkningen skall innehålla uppgift om<br>den dag då den undertecknades.</p>
<p>Kontrollbalansräkningens innehåll</p>
<p>11 § Kontrollbalansräkningen upprättas enligt tillämplig lag om års-<br>redovisning under antagande att bolagets verksamhet skall fortsätta. Vid<br>beräkningen av det egna kapitalets storlek far följande justeringar göras.</p>
<p>1. Tillgångar far redovisas till försäljningsvärdet med avdrag för<br>försäljningskostnaderna eller, beträffande sådana anläggningstillgångar<br>som undergår fortlöpande värdeminskning, anskaffningsvärdet minskat<br>med erforderliga avskrivningar och nedskrivningar.</p>
<p>2. Skuld på grund av statligt stöd för vilket återbetalningsskyldigheten<br>är beroende av bolagets ekonomiska ställning far utelämnas i kontroll-<br>balansräkningen, om stödet - för det fall att bolaget försätts i konkurs<br>eller går i likvidation - skall återbetalas först sedan övriga skulder<br>betalats.</p>
<p>3. Skuld avseende betalning av framtida skatt far tas upp till nuvärde.</p>
<p>4. Obeskattade reserver delas upp på eget kapital och skuld avseende<br>framtida skatt.</p>
<p>5. Pensionsåtaganden som enligt god redovisningssed kunnat ute-<br>lämnas i årsredovisningen men som upptagits som skuld i balans-<br>räkningen far utelämnas i kontrollbalansräkningen. Det gäller dock inte<br>sådana åtaganden som redovisats under rubriken ”Avsatt till pensioner”<br>och som enligt 7 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse<br>m.m. inte far minskas.</p>
<p>Justeringar enligt 1-5 skall redovisas särskilt.</p>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>134</p>
<p>Första kontrollstämman</p>
<p>12 § Visar kontrollbalansräkningen att bolagets eget kapital understiger<br>hälften av det registrerade aktiekapitalet, skall styrelsen snarast möjligt<br>utfärda kallelse till bolagsstämma som har att pröva om bolaget skall gå i<br>likvidation (första kontrollstämman). Därvid skall bestämmelserna i 5-8<br>§§ tillämpas. Kontrollbalansräkningen skall läggas fram på stämman.</p>
<p>Andra kontrollstämman</p>
<p>13 § Har första kontrollstämman inte beslutat att bolaget skall gå i<br>likvidation, skall styrelsen upprätta en ny kontrollbalansräkning och<br>sammankalla bolagsstämma för att inom åtta månader från första<br>kontrollstämman på nytt pröva frågan om bolaget skall gå i likvidation<br>(andra kontrollstämman). Därvid skall bestämmelserna i 5-8 §§<br>tillämpas. Kontrollbalansräkningen skall läggas fram på stämman.</p>
<p>Ansökan om tvångslikvidation</p>
<p>14 § Godkänner inte den andra kontrollstämman en kontrollbalans-<br>räkning som utvisar att det egna kapitalet vid tiden för stämman uppgår<br>till det registrerade aktiekapitalet, skall styrelsen, om inte stämman<br>beslutar att bolaget skall gå i likvidation, inom två veckor hos rätten<br>ansöka om att bolaget försätts i likvidation. En sådan ansökan kan även<br>göras av styrelseledamot, verkställande direktör, revisor och aktieägare.</p>
<p>Personligt betalningsansvar</p>
<p>15 § Om styrelsen underlåtit att</p>
<p>1) i enlighet med 10 § upprätta och låta revisorerna granska en<br>kontrollbalansräkning,</p>
<p>2) i enlighet med 12 § sammankalla en första kontrollstämma,</p>
<p>3) i enlighet med 13 § sammankalla en andra kontrollstämma, eller</p>
<p>4) i enlighet med 14 § ansöka hos rätten om att bolaget försätts i<br>likvidation,</p>
<p>svarar styrelsens ledamöter solidariskt för de förpliktelser som därefter<br>uppkommer för bolaget. Om verkställande direktören med vetskap om<br>sådan underlåtenhet handlar på bolagets vägnar, svarar han solidariskt<br>med styrelseledamöterna för de förpliktelser som därigenom uppkommer<br>för bolaget.</p>
<p>Styrelseledamot och verkställande direktör svarar dock inte enligt<br>första stycket 1 för en bolagets förpliktelse med mindre fordringsägaren<br>visar att bolagets aktiekapital vid tiden för förpliktelsens uppkomst inte<br>var täckt av eget kapital i den omfattning som avses i 10 §.</p>
<p>Ansvar enligt första stycket gäller inte för styrelseledamot som visar<br>att underlåtenheten inte beror på att han varit försumlig.</p>
<p>16 § Solidariskt ansvar för de förpliktelser som uppkommer för bolaget<br>inträder även för aktieägare som, i fall som avses i 14 §, med vetskap om<br>likvidationsplikten deltar i beslut att fortsätta bolagets verksamhet.</p>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>135</p>
<p>17 § Ansvarighet enligt 15 § och 16 § gäller inte för förpliktelser som Prop. 2000/01:150<br>uppkommer sedan likvidationsfrågan har hänskjutits till rättens prövning Bilaga 2</p>
<p>eller sedan en kontrollbalansräkning, som utvisar att bolagets eget kapital<br>uppgår till det registrerade aktiekapitalet, blivit granskad av revisorerna<br>och godkänd av bolagsstämma. Sådan ansvarighet gäller inte heller<br>förpliktelser som uppkommit sedan bolagsstämman eller registrerings-<br>myndigheten beslutat om likvidation.</p>
<h4>Majoritetsmissbruk</h4>
<p>18 § Ilar aktieägare uppsåtligen genom missbruk av sitt inflytande i<br>bolaget medverkat till överträdelse av denna lag, tillämplig lag om<br>årsredovisning eller bolagsordningen, kan rätten, om det finns särskilda<br>skäl till det på grund av missbrukets långvarighet eller annan anledning,<br>på talan av ägare till en tiondel av samtliga aktier besluta att bolaget skall<br>gå i likvidation.</p>
<p>Har talan väckts enligt första stycket och finns det påtaglig risk att<br>fortsatt missbruk väsentligt förringar kärandens rätt, far rätten förordna<br>en eller flera sysslomän att i styrelsens och verkställande direktörens<br>ställe förvalta bolaget till dess frågan om likvidation har blivit slutligt<br>avgjord.</p>
<p>19 § I fall som avses i 18 § kan rätten på yrkande av bolaget i stället för<br>att besluta om likvidation ålägga bolaget att inom viss tid lösa in<br>kärandens aktier. Försummar bolaget att lösa aktierna inom den av rätten<br>fastställda tiden, skall rätten på talan av den vars aktier skulle ha lösts in<br>besluta att bolaget skall gå i likvidation.</p>
<p>Vid avgörande av frågan om beslut om likvidation eller beslut om<br>inlösen av aktier skall meddelas skall särskild hänsyn tas till de anställdas<br>och fordringsägarnas intressen. Inlösen enligt första stycket far inte ske,<br>om bolagets eget kapital, beräknat enligt 11 §, efter inlösen skulle<br>understiga hälften av det registrerade aktiekapitalet. Vid beräkningen av<br>bolagets eget kapital skall de aktier som skall lösas in tas upp som<br>tillgång utan värde.</p>
<p>20 § Om en aktieägare, sedan talan enligt 18 § behörigen väckts, för sin<br>del återkallar talan, kan övriga aktieägare som deltagit i väckande av’<br>talan fullfölja denna.</p>
<h4>Tvångslikvidation</h4>
<p>21 § Rätten förordnar att bolaget omedelbart skall gå i likvidation,</p>
<p>1. i fall som avses i 14 §, om bolagsstämman inte fattat beslut som<br>anges där, samt</p>
<p>2. i fall som avses i 18 §, om rätten inte i stället förordnar om inlösen<br>enligt 19 §.</p>
<p>Beslut om likvidation enligt första stycket 1 meddelas inte, om det<br>under ärendets handläggning i tingsrätten visas att bolagsstämma fast-<br>ställt en kontrollbalansräkning som avses i 14 §. Detsamma gäller om det</p>
<p>136</p>
<p>under angivna tid visas att den i första stycket 2 angivna likvidations- Prop. 2000/01:150<br>grunden upphört. Bilaga 2</p>
<p>Fråga om likvidation enligt första stycket prövas på ansökan av<br>styrelsen, styrelseledamot, verkställande direktör eller aktieägare eller, i<br>fall som avses i nämnda stycke 1, revisor i bolaget.</p>
<p>22 § Registreringsmyndigheten förordnar att bolaget omedelbart skall gå</p>
<p>i likvidation, om</p>
<p>1. bolaget inte på föreskrivet sätt till registret har inkommit med<br>anmälan av sådan behörig styrelse, verkställande direktör, delgivningsbar<br>person eller revisor som skall finnas enligt denna lag,</p>
<p>2. bolaget inte har inkommit till registreringsmyndigheten med<br>årsredovisning och revisionsberättelse enligt 8 kap. 3 § första stycket<br>årsredovisningslagen (1995:1554) och, i förekommande fall, koncern-<br>redovisning och koncemrevisionsberättelse enligt 8 kap. 16 § samma lag,<br>inom elva månader från räkenskapsårets utgång, eller</p>
<p>3. likvidationsskyldighet föreligger enligt bolagsordningen.</p>
<p>Beslut om likvidation meddelas dock inte, om likvidationsgrunden har<br>upphört under ärendets handläggning hos registreringsmyndigheten och<br>avgift som påförts enligt 27 § har betalats.</p>
<p>Fråga om likvidation enligt första stycket tas upp av registrerings-<br>myndigheten självmant eller på ansökan av styrelsen, styrelseledamot,<br>verkställande direktör, aktieägare, borgenär eller annan vars rätt kan vara<br>beroende av att det finns någon som kan företräda bolaget.</p>
<p>23 § Om anmälan som avses i 21 § görs, skall rätten genast kalla bolaget<br>samt aktieägare och borgenärer som vill yttra sig i ärendet att inställa sig<br>för rätten på utsatt dag, då fråga om skyldighet för bolaget att gå i<br>likvidation skall prövas. Kallelsen skall delges bolaget om det kan ske på<br>annat sätt än enligt 15-17 § delgivningslagen (1970:428). Kallelsen skall<br>genom rättens försorg kungöras i Post- och Inrikes Tidningar minst en<br>månad före inställelsedagen.</p>
<p>24 § I ärende enligt 22 § skall registreringsmyndigheten förelägga<br>bolaget att komma in med skriftligt yttrande eller efterfrågade handlingar<br>till myndigheten inom viss tid. Föreläggandet skall delges bolaget, om<br>det kan ske på annat sätt än enligt 15-17 §§ delgivningslagen<br>(1970:428). Föreläggandet skall genom registreringsmyndighetens<br>försorg kungöras i Post- och Inrikes Tidningar minst en månad före<br>utgången av den utsatta tiden.</p>
<p>25 § När en ansökan om likvidation eller om utseende av likvidator har<br>kommit in till rätten skall detta genast anmälas till registreringsmyndig-<br>heten. Rätten skall också anmäla beslut om likvidation och förordnande<br>av likvidator till registreringsmyndigheten.</p>
<p>26 § Har sökanden haft kostnader för delgivning eller kungörelse samt<br>för expeditioner i ärende enligt 21 eller 22 §, skall ersättning för detta<br>lämnas av bolagets medel, om bolaget förpliktas att gå i likvidation.<br>Sådan ersättning skall också i andra fall lämnas om rätten, eller i fall som<br>avses i 22 §, registreringsmyndigheten finner det skäligt.</p>
<p>137</p>
<p>27 § Om registreringsmyndigheten självmant meddelar bolaget ett Prop. 2000/01:150<br>likvidationsföreläggande enligt 24 § på den grunden att bolaget inte har Bilaga 2</p>
<p>anmält behörig styrelse, verkställande direktör, delgivningsbar person<br>eller revisor för registrering, skall bolaget förpliktas att betala en särskild<br>avgift för kostnaderna i likvidationsärendet.</p>
<p>Bolaget får förpliktas betala avgift enligt första stycket endast om<br>registreringsmyndigheten senast sex veckor innan föreläggandet med-<br>delades har skickat en påminnelse till bolaget på dess senast anmälda<br>postadress om den brist som föreläggandet avser. Påminnelsen skall ha<br>innehållit en upplysning om att bolaget kan bli skyldigt att betala en<br>avgift om bristen inte avhjälps.</p>
<p>Kommer det fram i likvidationsärendet att det inte fanns grund för<br>tvångslikvidation när föreläggande enligt 24 § meddelades, skall avgifts-<br>beslutet upphävas.</p>
<p>Bestämmelserna i 8 kap. 9 och 10 §§ årsredovisningslagen<br>(1995:1554) tillämpas även i fråga om avgift enligt första stycket.</p>
<p>Regeringen får meddela föreskrifter om avgiftens storlek.</p>
<h4>Genomförande av likvidation</h4>
<p>Utseende av likvidator</p>
<p>28 § När anmälan gjorts om att bolagsstämman fattat beslut om att<br>bolaget skall gå i likvidation skall registreringsmyndigheten genast utse<br>en eller flera likvidatorer.</p>
<p>När en domstol eller registreringsmyndigheten beslutar att bolaget<br>skall gå i likvidation skall en eller flera likvidatorer samtidigt utses.</p>
<p>Saknar aktiebolag, som gått i likvidation, till registret anmäld behörig<br>likvidator, skall registreringsmyndigheten förordna en eller flera<br>likvidatorer.</p>
<p>Registrering</p>
<p>29 § Beslut om likvidation och om förordnande av likvidator skall<br>registreras.</p>
<p>Styrelse och verkställande direktör</p>
<p>30 § Likvidator träder i styrelsens och verkställande direktörs ställe och<br>har i uppdrag att genomföra likvidationen. Bestämmelserna om styrelse<br>och styrelseledamöter i denna lag och tillämplig lag om årsredovisning<br>gäller även i fråga om likvidator, om inte annat följer av detta kapitel.</p>
<p>Om bolagsstämman beslutat att bolaget skall gå i likvidation företräds<br>bolaget av styrelsen och, i förekommande fall, verkställande direktören<br>till dess likvidator förordnats.</p>
<p>Revisor</p>
<p>31 § Uppdrag att vara revisor, lekmannarevisor eller särskild granskare<br>upphör inte genom att bolaget går i likvidation. Bestämmelserna i 10 och</p>
<p>138</p>
<p>11 kap. skall tillämpas under likvidation. I revisionsberättelsen skall Prop. 2000/01:150<br>revisorerna uttala sig om huruvida likvidationen enligt deras mening Bilaga 2<br>onödigt fördröjs.</p>
<p>Bolagsstämma</p>
<p>32 § I fråga om bolagsstämma under likvidation gäller i tillämpliga delar<br>bestämmelserna i denna lag om bolagsstämma, i den mån inte annat<br>följer av att bolaget skall gå i likvidation och bestämmelserna i detta<br>kapitel.</p>
<p>Redovisning för tiden före likvidators förordnande</p>
<p>33 § När bolaget gått i likvidation och likvidator förordnats skall<br>styrelsen och verkställande direktören genast avge redovisning för sin<br>förvaltning av bolagets angelägenheter under den tid, för vilken<br>redovisningshandlingar inte förut har lagts fram på bolagsstämma.<br>Redovisningen skall läggas fram på bolagsstämma så snart det kan ske.<br>Bestämmelserna om årsredovisning i tillämplig lag om årsredovisning<br>samt om revisionsberättelse enligt denna lag skall tillämpas.</p>
<p>Omfattar den tid, för vilken redovisningshandlingar inte förut har lagts<br>fram på bolagsstämma även föregående räkenskapsår, skall särskild<br>redovisning, i moderbolag i förekommande fall omfattande även<br>koncernredovisning, avges för det året.</p>
<p>34 § Likvidatorema skall genast söka kallelse på bolagets okända<br>borgenärer.</p>
<p>Avveckling av rörelsen</p>
<p>35 § Likvidatorema skall så snart det kan ske genom försäljning på<br>offentlig auktion eller på annat lämpligt sätt förvandla bolagets egendom<br>till pengar, i den mån det behövs för likvidationen, samt betala bolagets<br>skulder. Bolagets rörelse får fortsättas, om det behövs för en ändamåls-<br>enlig avveckling eller för att de anställda skall fa skälig tid att skaffa sig<br>ny anställning.</p>
<p>Årsredovisning</p>
<p>36 § Likvidatorema skall för varje räkenskapsår avge en årsredovisning,<br>som skall läggas fram på ordinarie bolagsstämma för godkännande. I<br>fråga om stämman och redovisningen skall 9 kap. 7 § andra stycket 1 och<br>2 denna lag samt 5 kap. 17-23 §§, 6 kap. 2 § och bestämmelserna om<br>finansieringsanalys i 2 kap. 1 § tredje stycket och 6 kap. 3 § årsredo-<br>visningslagen (1995:1554) inte tillämpas. I förekommande fall behöver<br>inte heller bestämmelserna i 5 kap. 2 § 3 och 6 kap. 3 § lagen<br>(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag<br>tillämpas.</p>
<p>139</p>
<p>I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post. Aktiekapitalet Prop. 2000/01:150<br>anges särskilt, i förekommande fall fördelat på olika aktieslag. Bilaga 2</p>
<p>En tillgång får inte tas upp till högre värde än den beräknas inbringa<br>efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas<br>inbringa ett väsentligt högre belopp än det i balansräkningen upptagna<br>värdet, skall det beräknade beloppet anges särskilt vid tillgångsposten.<br>Om en skuld eller likvidationskostnad kan beräknas kräva ett belopp som<br>väsentligt avviker från redovisad skuld skall det beräknade beloppet<br>anges vid skuldposten.</p>
<p>Bestämmelserna i 8 kap. årsredovisningslagen tillämpas på årsredo-<br>visning under likvidation. Vad som där sägs om fastställd årsredovisning<br>gäller i stället den godkända årsredovisningen.</p>
<p>Skifte</p>
<p>37 § När den i kallelsen på okända borgenärer utsatta inställelsedagen är<br>förbi och alla kända skulder har betalats, skall likvidatorema skifta<br>bolagets behållna tillgångar. Om en skuld är tvistig eller inte förfallen till<br>betalning eller av annan orsak inte kan betalas, skall erforderliga medel<br>sättas av till betalning av skulden och återstoden skiftas.</p>
<p>Klander av skifte</p>
<p>38 § Aktieägare som vill klandra skiftet skall väcka talan mot bolaget<br>senast tre månader efter det slutredovisning enligt 39 § lades fram på<br>bolagsstämma.</p>
<p>Slutredovisn ing</p>
<p>39 § Sedan likvidatorema fullgjort sitt uppdrag, skall de så snart det kan<br>ske avge slutredovisning för sin förvaltning genom en förvaltnings-<br>berättelse rörande likvidationen i dess helhet. Berättelsen skall även inne-<br>hålla en redogörelse för skiftet. Till berättelsen skall fogas redovisnings-<br>handlingar för hela likvidationstiden.</p>
<p>Berättelsen och redovisningshandlingarna skall avlämnas till bolagets<br>revisorer, som inom en månad därefter skall avge en revisionsberättelse<br>över slutredovisningen och förvaltningen under likvidationen.</p>
<p>Efter det revisionsberättelsen avlämnats till likvidatorema skall denne<br>genast kalla aktieägarna till bolagsstämma för granskning av slutredo-<br>visningen. Slutredovisningen med bifogade redovisningshandlingar och<br>revisionsberättelsen skall hållas tillgängliga för och sändas till aktieägare<br>enligt 9 kap. 16 § och läggas fram på stämman. Bestyrkta kopior därav<br>skall ges in till registreringsmyndigheten. Föreskrifterna i 9 kap. 7 §<br>andra stycket 3 och 9 kap. 9 § andra stycket skall tillämpas.</p>
<p>Upplösning</p>
<p>40 § När likvidatorema lagt fram slutredovisning, är bolaget upplöst.</p>
<p>Anmälan därom skall genast göras för registrering.</p>
<p>140</p>
<p>Preskription</p>
<p>41 § Har aktieägare inte inom fem år efter det slutredovisning lades fram<br>på bolagsstämma anmält sig för att lyfta vad han erhållit vid skiftet, har<br>han förlorat sin rätt till det som i skiftet tillagts honom. Med tillämpning<br>av 44 § skall kvarvarande tillgångar då skiftas mellan bolagets övriga<br>aktieägare. Är tillgångarna av obetydligt värde, kan rätten på anmälan av<br>likvidator förordna att tillgångarna skall tillfalla allmänna arvsfonden.</p>
<p>Skadeståndstalan</p>
<p>42 § Trots vad som sägs i 40 § kan ägare till en tiondel av samtliga aktier<br>hos likvidator påkalla bolagsstämma för behandling av fråga om talan<br>enligt 15 kap. 7 §. Bestämmelsen i 9 kap. 12 § andra stycket skall<br>tillämpas.</p>
<p>Obestånd</p>
<p>43 § Om likvidatorema finner att bolaget är på obestånd eller inte kan<br>betala likvidationskostnadema, skall de ansöka om att bolaget försätts i<br>konkurs.</p>
<p>Fortsatt likvidation</p>
<p>44 § Om en tillgång framkommer för bolaget efter dess upplösning enligt<br>40 § eller om talan väcks mot bolaget eller det av annat skäl uppkommer<br>behov av likvidationsåtgärd, skall likvidationen fortsättas.</p>
<p>Anmälan om fortsatt likvidation skall genast göras av likvidatorema<br>för registrering. Kallelse till första bolagsstämman efter återupptagandet<br>skall ske enligt bolagsordningen. Dessutom skall skriftlig kallelse sändas<br>till varje aktieägare vars postadress är införd i aktieboken eller på annat<br>sätt känd för bolaget.</p>
<p>Är tillgång som avses i första stycket av obetydligt värde, kan rätten på<br>anmälan av likvidatorema förordna att tillgången skall tillfalla allmänna<br>arvsfonden.</p>
<p>Upphörande av likvidation</p>
<p>45 § Har bolaget trätt i likvidation på grund av bolagsstämmans beslut<br>enligt 1 § eller, i fall som avses i 14 § och 49 § andra stycket, på grund<br>av rättens beslut, kan stämman sedan revisorerna avgivit yttrande besluta<br>att likvidationen skall upphöra och bolagets verksamhet återupptas.<br>Sådant beslut får dock inte fattas, om likvidationsanledning på grund av<br>denna lag eller bolagsordningen föreligger eller om bolagets eget kapital<br>beräknat enligt 11 § enligt revisorernas yttrande inte uppgår till det<br>registrerade aktiekapitalet eller om utskiftning ägt mm.</p>
<p>När bolagsstämman fattar beslut enligt första stycket, skall den sam-<br>tidigt välja styrelse.</p>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>141</p>
<p>Bolagsstämmans beslut om likvidationens upphörande och val av Prop. 2000/01:150<br>styrelse skall av likvidatorema genast anmälas for registrering. Beslutet Bilaga 2<br>far inte verkställas förrän registrering skett.</p>
<p>46 § Om ett likvidationsbeslut som avses i 1, 21 eller 22 § blivit upphävt<br>genom domstols lagakraftägande dom eller beslut, skall likvidatorema<br>genast göra anmälan därom för registrering samt kalla till bolagsstämma<br>för val av styrelse.</p>
<p>47 § När likvidation upphört enligt 45 eller 46 § skall 39 § tillämpas.</p>
<h4>Konkurs</h4>
<p>48 § Om ett aktiebolag försätts i konkurs eller beslut om företags-<br>rekonstruktion enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion med-<br>delas, skall tingsrätten för registrering underrätta registreringsmyndig-<br>heten om beslutet, vem som har utsetts till konkursförvaltare eller<br>rekonstruktör och vilken tillsynsmyndighet som utövar tillsyn över<br>förvaltningen.</p>
<p>Under konkursen företräds bolaget som konkursgäldenär av den<br>styrelse och verkställande direktör eller de likvidatorer som finns vid<br>konkursens början. Dock gäller även under konkursen bestämmelserna i<br>denna lag om rätt att avgå, entledigande och nytillsättning.</p>
<p>När en konkurs har avslutats, eller en företagsrekonstruktion enligt<br>lagen om företagsrekonstruktion har upphört, skall tingsrätten för<br>registrering underrätta registreringsmyndigheten samt i det förra fallet<br>ange om överskott finns eller inte. Tingsrätten skall även för registrering<br>underrätta registreringsmyndigheten när högre rätt har upphävt ett beslut<br>att försätta bolaget i konkurs eller ett beslut om företagsrekonstruktion.</p>
<p>49 § Om ett aktiebolag är försatt i konkurs och denna avslutas utan<br>överskott, är bolaget upplöst när konkursen avslutas. Finns det efter<br>konkursens avslutande kvar tillgångar som inte omfattas av konkursen,<br>skall på ansökan av den vars rätt berörs därav en eller flera likvidatorer<br>förordnas av rätten. Kallelse till första bolagsstämman skall ske i enlighet<br>med vad som föreskrivs i 44 §.</p>
<p>Om konkurs avslutas med överskott eller läggs ned efter frivillig<br>uppgörelse eller om egendomen i konkursboet återställs till bolaget till<br>följd av att ackord fastställts, skall bolagsstämman inom en månad från<br>det konkursen avslutades besluta att bolaget skall gå i likvidation.</p>
<p>Var bolaget i likvidation när det försattes i konkurs, skall likvidationen<br>fortsättas enligt 44 §, om konkursen avslutas med överskott.</p>
<h4>14 kap.</h4>
<p>2§<sup>2</sup></p>
<p>Fusion far ske utan hinder av att överlåtande bolag har trätt i<br>likvidation, under förutsättning att skifte av bolagets tillgångar inte har<br>påbörjats.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1994:802.</p>
<p>142</p>
<p>I fall som avses i första stycket<br>skall likvidatorema, när en<br>fusionsplan har upprättats enligt<br>4 §, avge slutredovisning över sin<br>förvaltning. Slutredovisningen<br>skall, sedan fusionsplanen har<br>blivit gällande i bolaget, fram-<br>läggas på stämma. För slutredo-<br>visningen och dess granskning<br>gäller i övrigt vad som föreskrivs i<br>13 kap. 14 §.</p>
<p>Likvidationen skall anses avsl<br>registrerats eller registrering enligt</p>
<p>20 §<sup>3</sup></p>
<p>När en anmälan enligt 19 § har registrerats, är överlåtande bolag upp-<br>löst. Överlåtande bolags tillgångar och skulder med undantag för skade-<br>ståndsanspråk enligt 15 kap. 1-3 §§ övergår samtidigt till det över-<br>tagande bolaget och aktieägare i överlåtande bolag blir, om aktier ingår i<br>fusionsvederlaget, aktieägare i det övertagande bolaget.</p>
<p>Ägare till minst en tiondel av<br>samtliga aktier i ett överlåtande<br>bolag kan trots bestämmelserna i<br>första stycket hos styrelsen begära<br>att det hålls bolagsstämma för<br>behandling av fråga om talan<br>enligt 15 kap. 7 §. Därvid skall<br>9 kap. 12 § andra stycket till-<br>lämpas. Om sådan talan väcks,<br>gäller 13 kap. 16 § i tillämpliga<br>delar.</p>
<p>18 kap.</p>
<p>2§<sup>4<br></sup>skall</p>
<p>Registreringsmyndigheten<br>utan dröjsmål i Post- och Inrikes<br>Tidningar kungöra vad som in-<br>föres i aktiebolagsregistret med<br>undantag av registrering av under-<br>rättelse enligt 13 kap. 20 §. En<br>kungörelse som avser ändring i ett<br>förhållande som tidigare har in-<br>förts i registret skall endast ange<br>ändringens art.</p>
<p>I fall som avses i första stycket<br>skall likvidatorema, när en<br>fusionsplan har upprättats enligt<br>4 §, avge slutredovisning över sin<br>förvaltning. Slutredovisningen<br>skall, sedan fusionsplanen har<br>blivit gällande i bolaget, fram-<br>läggas på stämma. För slutredo-<br>visningen och dess granskning<br>gäller i övrigt vad som föreskrivs i<br>13 kap. 39 §.</p>
<p>id när anmälan enligt 19 § har<br>§ har skett.</p>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Ägare till minst en tiondel av<br>samtliga aktier i ett överlåtande<br>bolag kan trots bestämmelserna i<br>första stycket hos styrelsen begära<br>att det hålls bolagsstämma för<br>behandling av fråga om talan<br>enligt 15 kap. 7 §. Därvid skall<br>9 kap. 12 § andra stycket till-<br>lämpas. Om sådan talan väcks,<br>gäller 13 kap. 44 § i tillämpliga<br>delar.</p>
<p>Registreringsmyndigheten skall<br>utan dröjsmål i Post- och Inrikes<br>Tidningar kungöra vad som in-<br>föres i aktiebolagsregistret med<br>undantag av registrering av under-<br>rättelse enligt 13 kap. 48 §. En<br>kungörelse som avser ändring i ett<br>förhållande som tidigare har in-<br>förts i registret skall endast ange<br>ändringens art.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1998:760.</p>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse 1985:58.</p>
<p>143</p>
<p>4§<sup>5</sup></p>
<p>Har sökande vid anmälan för registrering ej iakttagit vad som är före-<br>skrivet om anmälan, skall sökanden föreläggas att inom viss tid avge<br>yttrande eller vidtaga rättelse. Detsamma gäller, om registreringsmyndig-<br>heten finner att beslut som anmäles för registrering eller handling som<br>bifogas anmälningen ej har tillkommit i behörig ordning eller till sitt<br>innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen<br>eller har i något viktigare hänseende otydlig eller vilseledande avfattning.<br>Underlåter sökanden att efterkomma föreläggandet, skall anmälningen<br>avskrivas. Underrättelse om denna påföljd skall intagas i föreläggande.<br>Föreligger även efter det yttrande avgivits hinder för registrering och har<br>sökanden haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall registrering vägras,<br>om anledning ej förekommer att ge sökanden nytt föreläggande.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket hindrar inte registrering av ett<br>bolagsstämmobeslut, om rätten till talan mot beslutet har gått förlorad<br>enligt 9 kap. 40 § första stycket.</p>
<p>Registreringsmyndigheten skall<br>genast skriftligen underrätta bo-<br>laget när registreringsmyndigheten<br>fattar beslut enligt 4 kap. 13 §<br>andra stycket, 6 kap. 7 § tredje<br>stycket, 13 kap. 6 a eller 18 §, 14<br>kap. 15 § första stycket, 21 eller<br>29 § eller 19 kap. 2 §.</p>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Registreringsmyndigheten skall<br>genast skriftligen underrätta bo-<br>laget när registreringsmyndigheten<br>fattar beslut enligt 4 kap. 13 §<br>andra stycket, 6 kap. 7 § tredje<br>stycket, 13 kap. 27 14 kap. 15 §</p>
<p>första stycket, 21 eller 29 § eller<br>19 kap. 2 §.</p>
<p>7§<sup>6</sup></p>
<p>En myndighets beslut i tillståndsärende enligt 2 kap. 1 §, 8 kap. 8, 26<br>eller 31 §, 10 kap. 14 § eller 12 kap. 8 § får överklagas till regeringen.</p>
<p>Länsstyrelsens beslut enligt denna lag i annat fall än enligt första<br>stycket får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.</p>
<p>Ett beslut av registrerings-<br>myndigheten att avskriva anmälan<br>eller vägra registrering enligt 4 §<br>första stycket får överklagas hos<br>allmän förvaltningsdomstol inom<br>två månader från beslutets dag.<br>Detsamma gäller ett sådant beslut<br>av registreringsmyndigheten som<br>avses i 4 a §, 4 kap. 13 § andra<br>stycket, 6 kap. 7 § tredje stycket,<br>13 kap. 18 §, 14 kap. 15 § första<br>stycket, 21 och 29 §§ samt 19 kap.</p>
<p>Ett beslut av registrerings-<br>myndigheten att avskriva anmälan<br>eller vägra registrering enligt 4 §<br>första stycket får överklagas hos<br>allmän förvaltningsdomstol inom<br>två månader från beslutets dag.<br>Detsamma gäller ett sådant beslut<br>av registreringsmyndigheten som<br>avses i 4 a §, 4 kap. 13 § andra<br>stycket, 6 kap. 7 § tredje stycket,<br>14 kap. 15 § första stycket, 21 och<br>29 §§ samt 19 kap. 2 §.</p>
<p>Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03150/prop_200001__150-2.png" style="width:19pt;height:15pt;"/>
<p>Beslut av registreringsmyndig-</p>
<p>Beslut av registreringsmyndig-</p>
<p><sup>5</sup> Senaste lydelse 1998:760.</p>
<p><sup>6</sup> Senaste lydelse 1998:760.</p>
<p><sup>7</sup> Senaste lydelse 1996:256.</p>
<p>144</p>
<p>heten i ärende enligt 13 kap. 4 a<br>eller 7 f överklagas till tingsrätten<br>i den ort där bolagets styrelse har<br>sitt säte. Skrivelsen med överklag-<br>andet skall ges in till registrerings-<br>myndigheten inom tre veckor från<br>dagen för beslutet.</p>
<p>Vid överklaganden av registrer-<br>ingsmyndighetens beslut i ärenden<br>enligt 13 kap. 4 a eller 7 £ gäller<br>lagen (1996:242) om domstols-<br>ärenden.</p>
<p>heten i ärende enligt 13 kap. 22 Prop. 2000/01:150<br>eller 28 § överklagas till tingsrätt- Bilaga 2<br>en i den ort där bolagets styrelse<br>har sitt säte. Skrivelsen med över-<br>klagandet skall ges in till registrer-<br>ingsmyndigheten inom tre veckor<br>från dagen för beslutet.</p>
<p>Vid överklaganden av registrer-<br>ingsmyndighetens beslut i ärenden<br>enligt 13 kap. 22 eller 28 § gäller<br>lagen (1996:242) om domstols-<br>ärenden.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.</p>
<p>145</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)</p></td><td>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>Bilaga 2</p></td></tr>
</table>
<p>Härmed föreskrivs att 8 kap. 7 § i årsredovisningslagen (1995:1554)<br>skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<h4>8 kap.<br>7§</h4>
<p>Har registrering skett av beslut<br>om att bolaget försatts i konkurs<br>eller trätt i likvidation, far beslut<br>om förseningsavgift inte meddelas.</p>
<p>Har registrering skett av beslut<br>om att bolaget försatts i konkurs,<br>får beslut om förseningsavgift inte<br>meddelas.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.</p>
<p>146</p>
<h2>Remissinstanser som yttrat sig över delbetänkandet <sup>Pro</sup>P- 2000/01:150<br>Likvidation av aktiebolag (SOU 1999:36) Bilaga 3</h2>
<h3>Remissinstanser som har yttrat sig</h3>
<p>Justitiekanslem, Svea hovrätt, Stockholms tingsrätt, Kammarrätten i<br>Sundsvall, Länsrätten i Västemorrlands län, Ekobrottsmyndigheten,<br>Rikspolisstyrelsen, Riksåklagaren, Revisorsnämnden, Bokföringsnämnd-<br>en, Finansinspektionen, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Stats-<br>kontoret, Juridiska fakultetsnämnden vid Lunds universitet, Juridiska<br>fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Patent- och registrerings-<br>verket, Landsorganisationen i Sverige, Svenska arbetsgivareföreningen,<br>Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska<br>Handelskammarförbundet, Sveriges Industriförbund, Svensk Handel,<br>Sveriges Ackordscentral, Företagarnas Riksorganisation, Sveriges<br>Försäkringsförbund, OM Gruppen Aktiebolag, Föreningen Auktoriserade<br>Revisorer FAR, Svenska Revisorsamfundet SRS, Sveriges Redovisnings-<br>konsulters Förbund SRF, Sveriges advokatsamfund, Konkursförvaltar-<br>kollegiemas förening, Sveriges Aktiesparares Riksförbund - Aktie-<br>spararna, Advokatfirman Nordia, Sveriges Inkassoorganisation, BDO<br>Feinstein Revision AB och Stockholms Handelskammare.</p>
<h3>Remissinstanser som meddelat att de avstår från att yttra sig</h3>
<p>Tjänstemännens Centralorganisation TCO, Värdepapperscentralen VPC,<br>Näringslivets nämnd för regelgranskning, Svenska kommunförbundet<br>och Landstingsförbundet.</p>
<h3>Remissinstanser som inte inkommit med yttrande</h3>
<p>Aktiefrämjandet.</p>
<p>147</p>
<h2>Sammanfattning av Bulvanutredningens betänkande <sup>Pro</sup>P- 2000/01 :i 50<br>Bulvaner och annat (SOU 1998:47) Biiaga4</h2>
<p>Uppdraget</p>
<p>Utredningens huvuduppgift har varit att överväga åtgärder som kan<br>förhindra eller försvåra att ekonomisk brottslighet begås med hjälp av<br>bulvaner eller bulvanliknande arrangemang. Uppdraget har emellertid<br>även omfattat frågor som inte kan sägas ha någon omedelbar anknytning<br>till problemen med illojala bulvanskap.</p>
<p>Till de frågor som utredningen enligt direktiven har haft att särskilt<br>uppmärksamma hör hur myndigheter med tillstånds- eller tillsynsupp-<br>gifter skall kunna få bättre möjligheter än i dag att förhindra att de regler<br>som gäller i dessa hänseenden kringgås genom användning av bulvaner,<br>hur det kan göras lättare att avslöja illojala bulvanförhållanden i samband<br>med kreditupplysning och om registeruppgifter om brottmålsdomar - i<br>första hand avseende ekonomisk brottslighet - bör göras tillgängliga för<br>affärskontrollsändamål, om det finns skäl att införa ett register för<br>information om ägarförhållandena i fåmansbolag samt vilka regel-<br>förändringar eller andra åtgärder som krävs för att förhindra att ett<br>näringsförbud kringgås genom användning av bulvaner eller på annat<br>liknande sätt. I uppdraget har också ingått att göra en översyn av lagen<br>(1985:354) om förbud mot yrkesmässig rådgivning i vissa fall, m.m.<br>(rådgivningslagen).</p>
<p>Vissa missbruk av associationsrätten</p>
<p>Flera frågor som har anknytning till det problemområde utredningen har<br>haft att behandla gäller olika slags missbruk av det associationsrättsliga<br>systemet med anknytning till styrelsens roll främst i aktiebolag men även<br>i andra juridiska personer. Hit hör bl.a. de problem som föranleds av att<br>ett stort antal aktiebolag saknar till Patent och registreringsverket (PRV)<br>anmäld styrelse. Eftersom Aktiebolagskommittén torde komma att ta upp<br>problemen med styrelselösa bolag till prövning i hela sin vidd avstår<br>utredningen för sin del från att lägga fram några förslag som tar sikte på<br>denna problematik. Utredningen förordar emellertid att man, när det<br>gäller problemen med retroaktiva anmälningar av förändringar i ett<br>aktiebolags styrelse, i första hand undersöker möjligheten att införa en<br>ordning som innebär att en avgång och möjligen också ett nyval får<br>omedelbar verkan endast under förutsättning att det kan beläggas att<br>anmälan för registrering skett inom viss kortare tid från förändringen.</p>
<p>Ibland uppkommer problem genom vilseledande anmälningar för<br>registrering av styrelseledamöter och andra bolagsföreträdare. I ett antal<br>fall har det sålunda förekommit att fingerade personer som uppges vara<br>bosatta utomlands har anmälts för registrering. Ett arbete som syftar till<br>att åstadkomma en bättre ordning för identitetskontroll av utomlands<br>bosatta bolagsföreträdare som anmäls för registrering pågår för närvar-<br>ande. Även om en sådan ordning kommer till stånd måste man emellertid<br>räkna med att det även framgent kan inträffa att fingerade personer<br>anmäls för registrering. Utredningen har övervägt frågan om det finns</p>
<p>148<br></p>
<p>skäl att infora en straffbestämmelse som riktar sig mot ett sådant Prop. 2000/01:150<br>missbruk av reglerna. Som utredningen ser saken är emellertid för- Bilaga 4<br>farandet redan i dag straffbelagt, bl.a. kan ansvar enligt 15 kap. 11 §<br>brottsbalken för osant intygande eller brukande av osann urkund komma<br>i fråga. Enligt utredningens bedömning är någon ny straffbestämmelse<br>följaktligen inte nödvändig.</p>
<p>En annan form av missbruk av det bolagsrättsliga systemet som leder<br>till stora problem för de myndigheter som har att utreda brott utgör<br>anlitandet av s.k. målvakter, dvs. personer som ställer sig till förfogande<br>som styrelseledamöter för att bära det straffrättsliga ansvaret utan avsikt<br>att delta i bolagets verksamhet.</p>
<p>I syfte att förbättra möjligheterna att ingripa mot bruket av målvakter<br>föreslår utredningen att det i aktiebolagslagen införs en allmän lämplig-<br>hetsregel för styrelseledamöter och verkställande direktör i vilken det<br>anges att dessa bolagsföreträdare skall ha sådan insikt och erfarenhet som<br>med hänsyn till arten och omfånget av bolagets verksamhet samt om-<br>ständligheterna i övrigt fordras för uppdragets fullgörande enligt aktie-<br>bolagslagen. Vidare föreslås att det föreskrivs att den som inte avser att<br>ta del i sådan verksamhet som enligt aktiebolagslagen ankommer på<br>styrelsen eller verkställande direktör inte utan godtagbart skäl far åta sig<br>sådant uppdrag. Den som uppsåtligen och i otillbörligt syfte åtar sig<br>sådant uppdrag i strid med den sist nämnda bestämmelsen skall enligt<br>förslaget kunna dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Detsamma<br>skall gälla för deltagare i bolagsstämma och styrelseledamot som i<br>otillbörligt syfte utser någon till styrelseledamot eller verkställande<br>direktör med insikt om att hinder mot detta möter enligt någon av de<br>angivna bestämmelserna.</p>
<p>Ett ytterligare problem i detta sammanhang utgör bruket av general-<br>fullmakter. I utredningens uppdrag har ingått att behandla frågan om<br>generalfullmakter främst när det gäller användningen av sådana full-<br>makter som ett medel att kringgå näringsförbud. Vi återkommer till<br>denna fråga i det följande. I direktiven har emellertid även angetts att<br>utredningen skall vara fri att behandla frågan om generalfullmakter också<br>i andra brottsliga situationer än i samband med kringgående av närings-<br>förbud.</p>
<p>Generalfullmakter uppges representera ett stort praktiskt problem för<br>de brottsbekämpande myndigheterna. Sådana fullmakter förekommer<br>ofta i styrelselösa bolag. Den ende som företräder bolaget är då inne-<br>havaren av generalfullmakten, som i sin tur inte sällan transporterar den<br>på annan. Resultatet blir att man kringgår aktiebolagslagens system för<br>ledning av aktiebolag och att det erbjuder stora svårigheter att identifiera<br>den som skall bära ansvaret för en straffbar gärning vilken företagits i<br>bolagets namn eller med dess medel.</p>
<p>I de sammanhang då problemet uppmärksammats har föreslagits olika<br>slags åtgärder för att minska problemen med generalfullmakter, såsom att<br>generalfullmakter skulle uttryckligen förbjudas, att registrering skulle<br>krävas för att en generalfullmakt skulle fa giltighet eller att en general-<br>fullmakt inte skulle få gälla mer än en begränsad tid med förbud att<br>därefter utfärda en ny generalfullmakt.</p>
<p>Dessa förslag är enligt utredningens mening i hög grad beaktansvärda.<br>Som utredningen ser saken lider de dock av den svagheten att det är svårt<br></p>
<p>149</p>
<p>att på ett meningsfullt sätt definiera det slag av fullmaktshandling som Prop. 2000/01:150<br>skulle träffas av sådana regler. Generalfullmakt utgör inte någon term Bilaga 4<br>som förekommer i lag eller annars har någon allmänt vedertagen<br>innebörd. Alla slags fullmakter kan ju inte förbjudas.</p>
<p>Utredningen föreslår att aktiebolagslagens reglering justeras och<br>förtydligas i vissa hänseenden. Sålunda föreslår vi att det införs en<br>föreskrift om att ett oinskränkt bemyndigande för annan än styrelse-<br>ledamot eller verkställande direktör att företräda bolaget och teckna dess<br>firma inte medför någon rätt att företräda bolaget förrän registrering har<br>skett. Vidare föreslås att aktiebolagslagens bestämmelse om att styrelsen<br>svarar för bolagets organisation och förvaltning skall kompletteras med<br>en regel i vilken det anges att styrelsen inte får överlåta ansvaret för'<br>dessa uppgifter på annan.</p>
<p>Utredningen är emellertid medveten om att de föreslagna båda<br>lagändringarna inte mer än i förhållandevis begränsad mån undanröjer de<br>problem som har gett sig till känna i praktiken. Över huvud taget<br>förefaller det vara svårt att åstadkomma en lösning av problemen genom<br>ingrepp i aktiebolagsrättsliga eller andra civilrättsliga regler. Med hänsyn<br>härtill och till att det associationsrättsliga systemet är så lätt att<br>manipulera i brottsliga sammanhang anser utredningen att det finns skäl<br>för en utvidgning av tillämpningsområdet för brottbalkens medverkans-<br>regler. Utredningen föreslår sålunda att den som med uppsåt att främja<br>brottslig verksamhet ger någon ett bemyndigande att företräda juridisk<br>person skall anses medverka till brott som begås med stöd av be-<br>myndigandet. Förslaget innebär att uppsåtet kan vara direkt, indirekt eller<br>eventuellt, men det behöver inte omfatta ett konkret brott och inte endast<br>en bestämd brottstyp utan det bör vara tillräckligt att det avser brottslig<br>verksamhet.</p>
<p>Kontroll i samband med tillståndsgivning m.m.</p>
<p>För närvarande finns det inga författningsregler som mera specifikt tar<br>sikte på en myndighets möjligheter att undersöka vem som i realiteten<br>utövar ledningen i ett företag eller har ett väsentligt ekonomiskt intresse i<br>viss näringsverksamhet.</p>
<p>När det gäller myndigheter med tillstånds- eller tillsynsuppgifter eller<br>med uppgift att besluta om bidrag till näringslivet finns det i allmänhet<br>författningsbestämmelser som mera allmänt reglerar vilka kontroll- och<br>undersökningsåtgärder myndigheten kan vidta. Myndighetens befogen-<br>heter i detta hänseende kan vara mer eller mindre långtgående. Vissa av<br>dessa mera allmänt hållna regler kan tillämpas även i fall där en<br>myndighet i sin verksamhet finner anledning att närmare utreda vem som<br>utövar ledningen i ett företag.</p>
<p>Även i avsaknad av särskild författningsreglering kan en myndighet<br>vidta sådana åtgärder som att infordra uppgifter eller be en viss person att<br>infinna sig hos myndigheten. För att myndigheten skall kunna tillgripa<br>någon form av tvångsmedel, t.ex. ett vitesföreläggande, i syfte att förmå<br>personen i fråga att efterkomma myndighetens begäran krävs dock stöd i<br>ett utryckligt författningsbemyndigande. Det är vidare diskutabelt om en</p>
<p>150<br></p>
<p>myndighet i avsaknad av författningsstöd kan anses ha möjlighet att<br>genomföra besök i utrednings- och kontrollsyfte.</p>
<p>Utredningen anser att det finns skäl att ge här aktuella myndigheter<br>bättre möjligheter än i dag att förhindra att regler kringgås genom<br>användning av bulvaner eller bulvanliknande arrangemang. Utredningen<br>föreslår därför att det införs generella bestämmelser som ger myndigheter<br>i verksamhet som består i tillståndsprövning, tillsyn eller lämnande av<br>stöd med avseende på näringslivet vidgade möjligheter att utreda och<br>kontrollera vem som utövar ledningen eller har ett väsentligt ekonomiskt<br>intresse i ett företag som är föremål för myndighetens verksamhet. Under<br>förutsättning att det är av betydelse för myndighetens verksamhet hur det<br>förhåller sig i dessa hänseenden och att myndigheten finner anledning att<br>genomföra en särskild utredning i syfte att klarlägga förhållandena, skall<br>enligt förslaget myndigheten få</p>
<p>- vid vite ålägga ett företag eller någon annan att tillhandahålla uppgifter<br>eller handlingar,</p>
<p>- vid vite ålägga den som kan förväntas kunna lämna upplysningar i<br>saken att inställa sig till förhör på tid och plats som myndigheten<br>bestämmer, eller</p>
<p>- avlägga besök i lokaler som ej utgör bostad.</p>
<p>Affärskontroll</p>
<p>I utredningens uppdrag har ingått att överväga hur det kan göras lättare<br>att avslöja illojala bulvanförhållanden i samband med affärskontroll. Där-<br>vid har utredningen bl.a. haft att överväga om registeruppgifter om<br>brottmålsdomar, i första hand rörande ekonomisk brottslighet, bör göras<br>tillgängliga i samband med kreditupplysning eller på annat sätt i sam-<br>band med affärskontroll.</p>
<p>Med affärskontroll avses här den kontroll av en tilltänkt affärspartner<br>som en näringsidkare före en kredit eller ett avtalsslut kan genomföra i<br>syfte att skydda sig mot oönskade affärsförbindelser och ekonomiska<br>förluster.</p>
<p>Utredningen gör bedömningen att en möjlighet att förmedla uppgifter<br>om ekonomisk brottslighet i samband med affärskontroll borde kunna ge<br>påtagliga brottsförebyggande effekter. Samtidigt står det klart att en<br>sådan uppgiftsförmedling skulle medföra att enskilda fick utstå visst in-<br>trång i den personliga integriteten. Tanken på att öppna en möjlighet att<br>lämna ut brottsuppgifter i kreditupplysningssammanhang strider oneklig-<br>en mot de principer som hittills tillämpats på området, i själva verket i så<br>hög grad att, om en möjlighet till detta i enlighet med våra direktiv skulle<br>öppnas, man måste rubricera det som en betydande systemförändring.</p>
<p>Vid den grannlaga avvägning som måste göras mellan intresset av att<br>motverka den ekonomiska brottsligheten och intresset av att bereda<br>enskilda skydd mot intrång i den personliga integriteten har utredningen<br>funnit att det kan anföras goda skäl för att en möjlighet att lämna<br>uppgifter om ekonomiska brott i samband med kreditupplysning bör<br>införas. Utredningen lägger därför för remissinstansernas prövning fram<br>ett sådant förslag.</p>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>151</p>
<p>Förslaget innebär följande. Kreditupplysningsföretagen skall ges Prop. 2000/01:150<br>möjlighet att förmedla uppgifter om lagakraftvunna domar och godkända Bilaga 4<br>strafförelägganden avseende ekonomisk brottslighet. Med ekonomisk<br>brottslighet avses här brott enligt 9-11 kap. och 14 kap. brottsbalken<br>samt brott enligt skattebrottslagen (1971:69) och lagen (1960:418) om<br>straff för varusmuggling. Uppgifter skall fa lämnas endast om domar och<br>godkända strafförelägganden i vilka annan påföljd än böter har ålagts.<br>Som ytterligare begränsning skall gälla att uppgifter far lämnas endast<br>beträffande den som vid tidpunkten för utlämnandet av uppgiften är<br>näringsidkare eller har en sådan anknytning till en näringsverksamhet att<br>han är att jämställa med näringsidkare i kreditupplysningslagens mening.<br>Sedan fem år förflutit från det att domen vann laga kraft eller strafföre-<br>läggandet godkändes skall uppgift om domen eller strafföreläggandet<br>inte längre fa lämnas ut. Kreditupplysningsföretagen skall få rätt att för<br>kreditupplysningsändamål erhålla uppgifter från Rikspolisstyrelsens be-<br>lastningsregister.</p>
<p>Ägarregister i fåmansbolag</p>
<p>Enligt direktiven har utredningen ålagts att se efter om det finns skäl att<br>införa ett register för information om ägare i fåmansbolag. Den för-<br>väntade nyttan från ekobrottsbekämpningssynpunkt skall därvid vägas<br>mot kostnader, administrativa insatser, bördor för näringslivet m.m. som<br>behövs för att realisera ett sådant register. I uppdraget ligger enligt<br>direktiven att överväga vilka uppgifter som bör ingå i registret, hur<br>uppgifterna skall samlas in, vem som skall föra registret, hur registret<br>skall användas och hur det skall finansieras.</p>
<p>I fråga om de s.k. avstämningsbolagen - främst publika aktiebolag -<br>registreras ägarförhållandena redan nu i ett kontobaserat system hos<br>Värdepapperscentralen VPC AB. Bestämmelser om detta finns i aktie-<br>kontolagen (1989:827).</p>
<p>Utredningen har gjort bedömningen att, om ett ägarregister skall<br>införas för aktiebolag som inte för närvarande omfattas av det konto-<br>baserade systemet, registret rimligen måste omfatta alla sådana bolag och<br>således inte endast fåmansbolag. En annan ordning skulle vara irrationell<br>och dessutom lätt kunna kringgås. En annan utgångspunkt för utredning-<br>ens överväganden har varit att ett ägarregister, av hänsyn bl.a. till de<br>kontrollsvårigheter som annars skulle uppstå, bör konstrueras så att det<br>blir en civilrättslig förutsättning för ett giltigt aktieförvärv att anteckning<br>härom sker i registret. Detta innebär att ett ägarregister enligt<br>utredningens mening förutsätter att man övergår till en ordning enligt<br>vilken inte längre aktiebrev utan en registrering blir bärare av aktie-<br>rättigheterna.</p>
<p>En nyordning av detta slag medför vissa fördelar för brottsbe-<br>kämpningen liksom för skattekontrollen och annan offentlig kontroll.<br>Dessutom uppkommer fördelar för bolagen själva; man slipper bl.a.<br>bestyret med att föra aktieböcker och nyemissioner och pantsättning<br>underlättas. Ett ökat underlag för affärskontroll tillskapas.</p>
<p>Vid en samlad bedömning av de fördelar och nackdelar som skulle<br>vara förknippade med att övergå till ett system med obligatorisk aktie-<br></p>
<p>152<br></p>
<p>ägarregistrering har utredningen funnit att fördelarna väger så tungt att<br>övervägande skäl talar för att arbetet med att utveckla ett sådant system<br>bör drivas vidare. Utredningen förordar därför att riksdagen fattar ett<br>principbeslut om en övergång till ett sådant system.</p>
<p>Uppgiften att svara för registreringarna avseende de bolag som inte har<br>avstämningsförbehåll bör enligt utredningens mening anförtros PRV.</p>
<p>PRV:s aktieägarregister bör enligt utredningens uppfattning omfatta<br>samtliga aktier i de bolag som inte har avstämningsförbehåll liksom<br>teckningsrätter vid ny- och fondemissioner i sådana bolag. Frågan, om<br>registreringen även bör omfatta konvertibla skuldebrev och skuldebrev<br>förenade med optionsrätt till nyteckning, får övervägas närmare under<br>det fortsatta arbetet.</p>
<p>I fråga om ägarregistrets närmare innehåll förordar utredningen att<br>motsvarande uppgifter skall registreras som de som enligt aktiekonto-<br>lagens bestämmelser skall anges i avstämningsregister för avstämnings-<br>bolag.</p>
<p>Som redan torde ha framgått anser utredningen att de rättsverkningar<br>som för närvarande är knutna till innehavet av ett aktiebrev i ett bolag<br>som inte har avstämningsförbehåll i stället bör knytas till registreringen i<br>PRV:s aktieägarregister. Härvid bör samma principer tillämpas som de<br>som för närvarande gäller för avstämningsbolag enligt 6 kap. aktiekonto-<br>lagen.</p>
<p>Utredningen förordar att uppgifterna i PRV:s aktieägarregister blir<br>offentliga. Innehållet i en utskrift av aktieboken bör dock begränsas till<br>att avse endast aktieposter som svarar mot minst en viss angiven andel av<br>bolagets registrerade aktiekapital. Denna begränsningsregel bör ha<br>generell räckvidd och alltså omfatta även bolag med avstämnings-<br>förbehåll. Det finns enligt utredningens uppfattning anledning att under<br>det fortsatta beredningsarbetet överväga ett förtydligande av de regler<br>som gäller för VPC:s uppgiftslämnande beträffande annat än ägarför-<br>hållanden.</p>
<p>Enligt utredningens uppfattning bör motsvarande skadeståndsansvar<br>som gäller för VPC och kontoförande institut enligt 7 kap. aktiekonto-<br>lagen gälla för staten i ett system där PRV svarar för registreringarna.</p>
<p>Eftersom införandet av ett ägarregister framför allt syftar till att öka<br>möjligheten till insyn bör någon motsvarighet till institutet förvaltar-<br>registrering i den utformning detta har för närvarande inte införas i det<br>förordade systemet för ägarregistrering.</p>
<p>En central fråga vid en reform av aktuellt slag är hur övergången till<br>det nya systemet skall ske. Utredningen förordar att en övergångstid om<br>två år får förflyta från antagnadet av ny lagstiftning om ägarregistrering<br>till dess att denna börjar tillämpas. Vid övergångtidens slut bör aktierna i<br>samtliga bolag som då saknar avstämningsförbehåll omedelbart genom<br>lagen bli registerbaserade. Utredningen anser vidare att det bör vara en<br>förutsättning att ett aktiebrev i ett befintligt bolag företes för att inne-<br>havaren skall kunna registreras som ägare.</p>
<p>När det gäller den författningstekniska lösningen förordar utredningen<br>att det av PRV administrerade registreringssystemet och rättsverkning-<br>arna av registrering i detta system regleras i aktiebolagslagen.</p>
<p>Kostnaderna för att utveckla och driva det av utredningen förordade<br>systemet med obligatorisk aktieägarregistrering bör täckas av avgifter</p>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>153</p>
<p>som PRV har att ta ut av de berörda bolagen. Några kostnader i denna del<br>skulle alltså enligt utredningens bedömning inte komma att belasta det<br>allmänna.</p>
<p>Ett nytt system med obligatorisk aktieägarregistrering måste tillgodose<br>särskilt höga krav på säkerhet, eftersom registreringen kommer att bli<br>avgörande för aktieägares och panthavares rätt. Det är angeläget att<br>säkerhetsfrågorna bearbetas metodiskt vid systemutvecklingen. Enligt<br>utredningens mening skulle det vidare vara en fordel om säkerhets- och<br>sårbarhetsfrågoma med jämna mellanrum granskades av fristående<br>konsultföretag som erhållit certifiering for ändamålet.</p>
<p>När det gäller frågans vidare behandling förordar utredningen att<br>principerna för en övergång till ett system med obligatorisk aktieägar-<br>registrering först läggs fast av riksdagen och att PRV därefter får upp-<br>draget att utarbeta ett systemförslag. Eftersom det kan förutsättas att ett<br>obligatoriskt registeringssystem kommer att innebära ett väsentligt ökat<br>antal avstämningsbolag, bör även VPC få i uppdrag att redovisa sina<br>överväganden med anledning av ett sådant system.</p>
<p>De författningsändringar som behövs bör utarbetas först sedan det står<br>klart hur systemet skall utformas i sina detaljer. Utredningen har för sin<br>del inte ansett det meningsfullt att på frågans nuvarande stadium utarbeta<br>några författningsförslag.</p>
<p>Hinder mot att kringgå näringsförbud</p>
<p>Utredningen har också haft att överväga vilka regelförändringar eller<br>andra åtgärder som bör vidtas för att hindra att ett meddelat närings-<br>förbud kringgås genom användning av bulvaner eller på annat sätt. 1<br>direktiven framhålls att särskild uppmärksamhet därvid bör ägnas åt det i<br>dessa sammanhang förekommande bruket av generalfullmakter och<br>andra typer av fullmakter.</p>
<p>Näringsförbudsutredningen tog i sitt betänkande Ett renodlat närings-<br>förbud (SOU 1995:1) upp problemet med kringgående av näringsförbud<br>genom användning av generalfullmakt. Näringsförbudsutredningens<br>överväganden utmynnade i ett förslag om att den som meddelats närings-<br>förbud skulle vara förbjuden att ha generell fullmakt att företräda juridisk<br>person. Förslaget ledde i denna del inte till lagstiftning. Som skäl för sitt<br>ställningstagande anförde regeringen i huvudsak att termen generell full-<br>makt inte hade någon entydig definition i bolagsrättslig eller i annan<br>associationsrättslig lagstiftning och därför kunde ge upphov till tolk-<br>ningsproblem samt att ett förbud mot att företräda juridisk person med<br>hjälp av generell fullmakt lätt skulle kunna kringgås genom att en eller<br>flera fullmakter ställs ut som inte blir att beteckna som generella men<br>som ändå ger ett vidsträckt utrymme för den förbudsålagde att verka<br>genom bulvan.</p>
<p>Enligt vår uppfattning är det knappast möjligt att skapa invändnings-<br>fria kriterier enligt vilka tillämpningsområdet för en förbudsregel kan<br>avgränsas, om förbudet enbart skall träffa fullmakter som i en eller annan<br>mening kan sägas ha generell karaktär. Vi har kommit till den slutsatsen,<br>att om man vill hindra den som meddelats näringsförbud från att inneha<br>fullmakt som möjliggör ett kringgående av näringsförbudet, så måste en</p>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>154</p>
<p>ordning införas enligt vilken denne mera generellt förbjuds att inneha Prop. 2000/01:150<br>fullmakt för näringsidkare. Bilaga 4</p>
<p>Utredningen gör den bedömningen att övervägande skäl talar för att<br>införa en förbudsregel av ovan angivet slag. Utredningen föreslår alltså<br>att den som ålagts näringsförbud skall vara förbjuden att inneha fullmakt<br>att företräda en enskild näringsidkare eller en sådan juridisk person i vars<br>styrelse han enligt 6 § första stycket 4 näringsförbudslagen är förhindrad<br>att ingå. När det gäller fullmakt att företräda en enskild näringsidkare<br>föreslås att förbudet begränsas till att avse fullmakt som ger den<br>förbudsålagde behörighet att företräda näringsidkaren i dennes närings-<br>verksamhet. Förslaget innebär vidare att förbudsregeln inte omfattar s.k.<br>ställningsfullmakt.</p>
<p>Utredningen har inte funnit skäl att föreslå några ytterligare åtgärder<br>för att hindra kringgående av näringsförbud.</p>
<p>Rådgivningslagen</p>
<p>Till förebyggande av onödiga gränsdragningssvårigheter föreslår ut-<br>redningen att rådgivningslagens bestämmelser skall omfatta allt slags<br>yrkesmässigt biträde i juridiska och ekonomiska angelägenheter.</p>
<p>Förutsättningarna för meddelande av rådgivningsförbud regleras i 3 §<br>rådgivningslagen. En första förutsättning för ett sådant beslut är att<br>rådgivaren har gjort sig skyldig till brott, som inte är ringa. För att ett<br>brottsligt förfarande skall kunna läggas till grund för ett förbud fordras<br>dessutom att det har skett i rådgivningsverksamheten. Brott som inte har<br>samband med vederbörandes agerande just som rådgivare kan alltså inte<br>beaktas i detta sammanhang.</p>
<p>Det har förekommit fall då den som ägnat sig åt rådgivningsverk-<br>samhet har begått brott under sådana förhållanden att det kan vara<br>föremål för tvekan om det skett i rådgivningsverksamheten. Omständlig-<br>heterna torde i allmänhet vara sådana att det sakligt sett borde vara<br>likgiltigt om brottet skett i eller i anslutning till rådgivningsverksamheten<br>- vare sig det förehåller sig på det ena eller andra sättet föreligger skäl för<br>rådgivningsförbud. Men lagen medger i gällande lydelse bara att förbud<br>meddelas om brottet begåtts i rådgivningsverksamheten. Till före-<br>byggande av avgränsningssvårigheter på denna punkt föreslår utredning-<br>en att förbud skall få meddelas om brottet har begåtts vid rådgivnings-<br>verksamhet. Detta bör läsas så att brottet skall ha begåtts i anslutning till<br>denna verksamhet.</p>
<p>Utredningen föreslår vidare att det införs en regel i vilken det anges att<br>domstolen vid bedömande av om rådgivningsförbud bör meddelas skall<br>beakta brottslighetens straffvärde och om den som förbudstalan avser<br>tidigare gjort sig skyldig till brott vid rådgivningsverksamhet.</p>
<p>För att säkerställa att rådgivningsförbud regelmässigt meddelas i de<br>fall där rådgivaren har gjort sig skyldig till grov brottslighet föreslår<br>utredningen att det införs en särskild presumtionsregel av den innebörden<br>att rådgivningsförbud skall anses påkallat med hänsyn till brottets<br>straffvärde, om den som talan om rådgivningsförbud avser har gjort sig<br>skyldig till brott för vilket det lägsta föreskrivna straffet är fängelse i sex<br>månader.</p>
<p>155</p>
<p>I fråga om förbudstiden föreslår utredningen att maximitiden höjs från Prop. 2000/01:150<br>nuvarande fem år till tio år. Vi föreslår också att ansvaret för registret Bilaga 4<br>över rådgivningsförbud förs över från Riksskatteverket till PRV samt att<br>rådgivningsförbud skall kungöras av PRV. Slutligen föreslår vi att det av<br>lagtexten skall framgå att förbudstiden skall förlängas vid en överträdelse<br>av ett rådgivningsförbud, om det inte finns särskilda skäl att underlåta<br>förlängning.</p>
<p>Bulvanlagen och tillsynen över de finansiella företagen</p>
<p>De lagregler om ägarprövning i banker och andra finansiella företag som<br>har införts under senare år aktualiserar frågan om det är påkallat med<br>särskilda åtgärder mot att dessa regler kringgås med hjälp av bulvan-<br>arrangemang.</p>
<p>Reglerna om lämplighetsprövning av ägare i banker och andra<br>finansiella företag syftar till att förhindra att den som är olämplig att ha<br>ett väsentligt inflytande över verksamheten i ett sådant företag får tillfälle<br>att äga aktierposter eller andelar som ger ett sådant inflytande. Med<br>hänsyn till de finansiella företagens centrala betydelse för samhälls-<br>ekonomin har lagstiftaren valt att ställa förhållandevis stränga krav på<br>större ägare i dessa företag.</p>
<p>För den som söker kringgå en regleringen av det slag som här är i fråga<br>torde det ligga nära till hands att begagna sig av någon form av<br>bulvanarrangemang. Även om illojala bulvanskap hitintills inte tycks ha<br>utgjort något praktiskt problem i sammanhanget, finns det därför enligt<br>utredningens uppfattning skäl att uppmärksamma risken för sådana<br>kringgåenden.</p>
<p>Utredningen föreslår att reglerna om ägarprövning i finansiella företag<br>skall omfattas av den nuvarande lagen (1985:277) om vissa bulvan-<br>förhållanden. Om ett bulvanförhållande används för att kringgå reglerna<br>om ägarprövning i finansiella företag, skall alltså huvudmannen och<br>bulvanen kunna straffas och bulvanförhållandet upplösas tvångsvis såvitt<br>avser de aktier eller andelar som medför att ett kringgående föreligger.</p>
<p>Som regel torde det vara olämpligt att den som kringgått reglerna om<br>ägarprövning far tillfälle att utöva inflytande över verksamheten i<br>företaget under den tid som kan komma att förflyta från det att talan om<br>tvångsförsäljning har väckts till dess att bulvanförhållandet har av-<br>vecklats. Utredningen föreslår därför att domstolen i ett mål om tvångs-<br>försäljning skall kunna besluta att bulvanen vid stämma inte far företräda<br>aktier eller andelar som kan bli föremål för ett förordnande om<br>försäljning. Som förutsättning för ett sådant beslut skall enligt förslaget<br>gälla att det visas sannolika skäl för att ett kringgående genom bulvan av<br>ägarprövningsreglema föreligger.</p>
<p>Ett förbud att rösta för aktier eller andelar kan ibland vara förenat med<br>olägenheter även för andra än bulvanen och huvudmannen. Blir röst-<br>förbud avseende en större aktiepost bestående under en längre tid kan<br>detta leda till en osäkerhet i företagets ledning, majoritetsförhållandena<br>vid stämman kan komma att förändras på ett drastiskt sätt osv. Med<br>hänsyn härtill föreslår utredningen att domstolen skall ha möjlighet att</p>
<p>156</p>
<p>förordna en förvaltare med uppdrag att företräda aktier eller andelar som Prop. 2000/01:150<br>bulvanen på grund av domstolens beslut inte far företräda. Bilaga 4</p>
<p>Genomförande</p>
<p>Utredningens förslag - bortsett från förslaget beträffande ägarregister -<br>bör kunna träda i kraft den 1 januari 1999. Enligt utredningens be-<br>dömning medför förslagen inte några statsfinansiella konsekvenser av<br>betydelse.</p>
<p>157</p>
<h2>Bulvanutredningens lagförslag (SOU 1998:47)</h2>
<h3>Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (1975:1385)<br>dels att 8 kap. 4 och 6 §§ samt 19 kap. 1 § skall skall ha följande<br>lydelse,</p>
<p>dels att det i lagen skall inforas en ny paragraf, 8 kap. 16 §, av följande<br>lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>8 kap.</p>
<p>4§</p>
<p>Verkställande direktören och minst halva antalet styrelseledamöter skall<br>vara bosatta inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om ej<br>regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer för särskilt fall<br>tillåter annat. Den som är underårig eller i konkurs eller som har<br>förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken kan ej vara styrelseledamot<br>eller verkställande direktör. Att detsamma gäller den som är underkastad<br>näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud.</p>
<p>Styrelseledamot och verkställ-<br>ande direktör skall ha sådan insikt<br>och erfarenhet som med hänsyn till<br>arten och omfånget av bolagets<br>verksamhet samt omständigheterna<br>i övrigt fordras för uppdragets<br>fullgörande enligt denna lag. Den<br>som inte avser att ta del i sådan<br>verksamhet som enligt denna lag<br>ankommer på styrelsen eller<br>verkställande direktör får inte utan<br>godtagbart skäl åta sig sådant<br>uppdrag.</p>
<p>6§</p>
<p>Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets<br>angelägenheter. Finnes verkställande direktör, skall han handha den<br>löpande förvaltningen enligt riktlinjer och anvisningar som styrelsen<br>meddelar. Verkställande direktör får därjämte utan styrelsens bemyndig-<br>ande vidtaga åtgärd som med hänsyn till omfattningen och arten av<br>bolagets verksamhet är av osedvanlig beskaffenhet eller stor betydelse,<br>om styrelsens beslut ej kan avvaktas utan väsentlig olägenhet för<br>bolagets verksamhet. I sådant fall skall styrelsen så snart som möjligt<br>underrättas om åtgärden.</p>
<p>Styrelsen skall tillse att organisationen beträffande bokföringen och<br>medelsförvaltningen även innefattar en tillfredsställande kontroll.<br>Verkställande direktör skall sörja för att bolagets bokföring fullgöres i<br>överensstämmelse med lag och att medelsförvaltningen skötes på ett<br>betryggande sätt.</p>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>158</p>
<p>Det ansvar och den tillsyns- Prop. 2000/01:150<br>skyldighet som enligt första och Bilaga 5<br>andra stycket åvilar styrelsen kan<br>styrelsen inte överlåta på annan.</p>
<p>16 §</p>
<p>Fullmakt eller annat bemyndig-<br>ande för den som inte är styrelse-<br>ledamot eller verkställande direk-<br>tör att företräda bolaget och att<br>teckna dess firma som lämnats utan<br>annan inskränkning än sådan som<br>avses i 11 § tredje stycket första<br>meningen medför ej behörighet att<br>företräda bolaget, förrän bemynd-<br>igandet har registrerats.</p>
<p>19 kap.</p>
<p>1 §</p>
<p>Till böter eller fängelse i högst ett år dömes den som</p>
<p>1. uppsåtligen bryter mot 1 kap. 4 §,</p>
<p>2. uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att enligt denna lag föra<br>aktiebok, förteckning enligt 3 kap. 12 § eller hålla aktiebok tillgänglig,</p>
<p>3. uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 3 kap. 12 § tredje<br>stycket, 8 kap. 8 § andra stycket andra meningen eller 9 § första stycket<br>andra eller tredje meningen,</p>
<p>4. uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot 12 kap. 7 eller 9 §.</p>
<p>Till straff som anges i första<br>stycket döms också deltagare i<br>bolagsstämma eller styrelseleda-<br>mot som i otillbörligt syfte utser<br>någon till styrelseledamot eller<br>verkställande direktör med insikt<br>om att hinder för detta möter enligt<br>8 kap. 4 §. Detsamma gäller den<br>som uppsåtligen och i otillbörligt<br>syfte åtar sig sådant uppdrag i<br>strid med 8 kap 4 § andra stycket<br>andra meningen.</p>
<p>Utan hinder av 35 kap. 1 § brottsbalken far påföljd för brott enligt<br>första stycket 4 mot 12 kap. 7 § ådömas, om den misstänkte häktats eller<br>erhållit del av åtal för brottet inom fem år från brottet.</p>
<p>I fall som avses i 10 kap. 13 § första stycket skall inte följa ansvar<br>enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>159</p>
<h2>Remissinstanser som yttrat sig över Bulvan-<br>utredningens betänkande (SOU 1998:47)</h2>
<h3>Remissinstanser som har yttrat sig</h3>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>Bilaga 6</p>
<p>Justitiekanslem, Riksdagens ombudsmän, Hovrätten över Skåne och<br>Blekinge, Stockholms tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, Malmö tingsrätt,<br>Jönköpings tingsrätt, Kammarrätten i Stockholm, Länsrätten i Göteborg,<br>Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Riksskatteverket, Generaltullstyrels-<br>en, Riksrevisionsverket, Statskontoret, Domstolsverket, Brottsförebygg-<br>ande rådet, Finansinspektionen, Datainspektionen, Patent- och registrer-<br>ingsverket, Konkurrensverket, Närings- och teknikutvecklingsverket<br>NUTEK, Konkursförvaltarkollegiemas förening, Juridiska fakulteten vid<br>Uppsala universitet, Svenska Bankföreningen, Sveriges Industriförbund,<br>Sveriges advokatförbund, Föreningen Auktoriserade Revisorer, Svenska<br>Revisorsamfundet, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, Revisors-<br>nämnden, Företagarnas Riksorganisation, ALMI Företagspartner AB,<br>Kooperativa Förbundet KF, Sveriges Försäkringsförbund, Svenska<br>Kreditmannaföreningen, Sveriges Allmänna Hypoteksbank, Finans-<br>bolagens Förening, StyrelseAkademien Västsverige, Värdepappers-<br>centralen VPC AB, Upplysningscentralen UC AB, Svenska Inkasso-<br>föreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska Arbetsgivare-<br>föreningen SAF, Hotell och Restaurang Facket HRF och Ekobrotts-<br>myndigheten.</p>
<h3>Remissinstanser som inte inkommit med yttrande</h3>
<p>Svensk Handel, Tjänstemännens Centralorganisation TCO, Lands-<br>organisationen i Sverige LO, Fristående Sparbankers Riksförbund,<br>Sveriges Inkassoorganisation, Dun & Bradstreet Soliditet AB, Svensk<br>Upplysningstjänst och Stockholms Handelskammare</p>
<p>160</p>
<h2>Lagrådsremissens lagförslag</h2>
<p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)<br>Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (1975:1385)'<br>dels att 13 kap.<sup>2</sup> skall upphöra att gälla,</p>
<p>dels att 3 kap. 4 §, 7 kap. 4 §, 8 kap. 3, 9 och 27 §§, 9 kap. 31 §, 14<br>kap. 2 och 20 §§, 18 kap. 2, 4, 7 och 8 §§ och 19 kap. 1 § skall ha<br>följande lydelse,</p>
<p>dels att det i lagen skall införas ett nytt kapitel, 13 kap., av följande<br>lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<h4>3 kap.</h4>
<p>4 §*</p>
<p>Aktiebrev skall ställas till viss man. Det far utlämnas endast till<br></p>
<p>aktieägare som är införd i aktieboken och först när full betalning erlagts<br>för den eller de aktier brevet lyder på. Vidare fordras</p>
<p>1. att bolaget registrerats, om aktien tecknats vid bolagets bildande,</p>
<p>2. att nyemission eller fondemission registrerats, om aktien tillkommit<br>på grund av emissionen, eller</p>
<p>3. att registrering skett enligt 5 kap. 14 §, om aktien tillkommit på<br>grund av utbyte eller nyteckning enligt 5 kap.</p>
<p>Aktiebrev skall undertecknas av Aktiebrev skall undertecknas av</p>
<p>styrelsen eller enligt styrelsens<br>fullmakt av bank. Namnteckning<br>far återges genom tryckning eller<br>på annat liknande sätt. Brevet skall<br>ange bolagets firma, ordnings-</p>
<p>styrelsen eller enligt styrelsens<br>fullmakt av bank. Namnteckning<br>får återges genom tryckning eller<br>på annat liknande sätt. Brevet skall<br>ange bolagets firma, ordnings-</p>
<p><sup>1</sup> Omtryck 1993:150.<br>Senaste lydelse av</p>
<p>13 kap. 1 § 1994:1826</p>
<p>13 kap. 3 § 1995:1555</p>
<p>13 kap. 4 § 1993:1495</p>
<p>13 kap. 4 a§ 2000:66</p>
<p>13 kap. 5 § 1993:1495</p>
<p>13 kap. 5 a§ 1993:1495</p>
<p>13 kap. 5 b § 1993:1495</p>
<p>13 kap. 6 § 1994:1826</p>
<p>13 kap. 6 a§ 1995:1555</p>
<p>13 kap. 7 § 1995:1620</p>
<p>13 kap. 9 § 1995:1555</p>
<p>13 kap. 12 § 1999:1088</p>
<p>13 kap. 14 § 1998:760</p>
<p>13 kap. 15 § 1998:760</p>
<p>13 kap. 17 § 1994:1826</p>
<p>13 kap. 19 § 1994:1826</p>
<p>13 kap. 20 § 1996:771.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 2000:32.</p>
<p>161</p>
<p>6 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 150</p>
<p>nummer på den eller de aktier varå<br>brevet lyder, akties nominella<br>belopp och dagen för utfärdandet.<br>Kan när aktiebrev utges aktier av<br>olika slag finnas enligt bolags-<br>ordningen, skall aktieslaget anges i<br>brevet. Om bolagsordningen inne-<br>håller förbehåll enligt 1 § sjätte<br>stycket, 3 §, 8 § eller 6 kap. 8 §,<br>skall tydlig uppgift därom intagas i<br>brev på aktie som avses med<br>förbehållet. Uppgiften kan ges i<br>förkortad form. Förkortningsformer<br>fastställs av regeringen eller myn-<br>dighet som regeringen bestämmer.</p>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>nummer på den eller de aktier varå<br>brevet lyder, akties nominella<br>belopp och dagen för utfärdandet.<br>Kan när aktiebrev utges aktier av<br>olika slag finnas enligt bolags-<br>ordningen, skall aktieslaget anges i<br>brevet. Om bolagsordningen inne-<br>håller förbehåll enligt 1 § fjärde<br>stycket, 3 §, 8 § eller 6 kap. 8 §,<br>skall tydlig uppgift därom intagas i<br>brev på aktie som avses med<br>förbehållet. Uppgiften kan ges i<br>förkortad form. Förkortningsformer<br>fastställes av regeringen eller myn-<br>dighet som regeringen bestämmer.</p>
<p>När utbetalning görs vid inlösning av aktie eller minskning av dess<br>nominella belopp eller vid skifte av bolagets tillgångar, skall aktiebrevet<br>förses med påskrift om utbetalningen. Påskrift skall även göras så snart<br>det kan ske när aktie dragits in utan återbetalning. En påskrift skall också<br>göras när det nominella beloppet har ändrats, dock inte när ändringen<br>görs på grund av beslut om att aktiekapitalet skall vara bestämt i annan<br>valuta än tidigare.</p>
<p>Aktiebrev, som i samband med dödning eller vid utbyte utges i stället<br>för annat, skall innehålla uppgift därom. Utbytes aktiebrev mot ett eller<br>flera andra aktiebrev skall det äldre aktiebrevet jämte därtill hörande<br>kupongark makuleras på betryggande sätt.</p>
<p>Emissionsbevis samt skuldebrev och optionsbevis, som avses i 5 kap.,<br>skall undertecknas på sätt som anges i andra stycket.</p>
<h4>7 kap.</h4>
<p>4/</p>
<p>Aktiebolag far</p>
<p>1. förvärva egna aktier för vilka ersättning inte skall betalas,</p>
<p>2. förvärva egna aktier som ingår i en affärsrörelse som bolaget<br>övertar,</p>
<p>3. lösa in egna aktier enligt 3. lösa in egna aktier enligt</p>
<p>13 kap. 3 §, och 13 kap. 21 §, och</p>
<p>4. på auktion ropa in egna aktier som har utmätts för bolagets fordran.</p>
<h4>8 kap.</h4>
<p>3 §*</p>
<p>Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av<br>bolagets angelägenheter.</p>
<p>Styrelsen skall se till att bolagets organisation är utformad så att<br>bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden<br>i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.</p>
<p>Senaste lydelse 2000:66.</p>
<p>Senaste lydelse 1998:760.</p>
<p>162</p>
<p>Styrelsen skall i skriftliga instruktioner ange arbetsfördelningen mellan Prop. 2000/01:150<br>å ena sidan styrelsen och å andra sidan den verkställande direktören och Bilaga 7<br>de andra organ som styrelsen inrättar.</p>
<p>Styrelsens ansvar och tillsyns-<br>skyldighet enligt denna paragraf<br>kan inte överlåtas på någon<br>annan.</p>
<p>9§<sup>6</sup></p>
<p>Den som är underårig eller i konkurs eller som har en förvaltare enligt</p>
<p>11 kap. 7 § föräldrabalken kan inte vara styrelseledamot. Att detsamma<br>gäller den som har näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om<br>näringsförbud.</p>
<p>Till styrelseledamot får inte utses<br>någon som inte avser att ta del i<br>sådan verksamhet som enligt denna<br>lag ankommer på styrelsen.</p>
<p>27 §<sup>7</sup></p>
<p>Den som är underårig eller i konkurs eller som har en förvaltare enligt</p>
<p>11 kap. 7 § föräldrabalken kan inte vara verkställande direktör. Att<br>detsamma gäller den som har näringsförbud följer av 6 § lagen<br>(1986:436) om näringsförbud.</p>
<p>Till verkställande direktör får<br>inte utses någon som inte avser att<br>ta del i sådan verksamhet som<br>enligt denna lag ankommer på den<br>verkställande direktören.</p>
<h4>9 kap.</h4>
<p>31 §<sup>8</sup></p>
<p>I följande fall är ett beslut om ändring av bolagsordningen giltigt<br>endast om det har biträtts av samtliga aktieägare som är närvarande vid<br>bolagsstämman och dessa tillsammans företräder minst nio tiondelar av<br>samtliga aktier i bolaget, nämligen om beslutet när det gäller redan<br>utgivna aktier innebär att</p>
<p>1. aktieägarnas rätt till bolagets 1. aktieägarnas rätt till bolagets<br>vinst eller övriga tillgångar mins- vinst eller övriga tillgångar mins-<br>kas genom en bestämmelse enligt kas genom en bestämmelse enligt</p>
<p>12 kap. 1 § andra stycket, 12 kap. 1 § tredje stycket,</p>
<p>2. rätten att förvärva aktier i bolaget inskränks genom ett förbehåll en-<br>ligt 3 kap. 3 §, eller</p>
<p>3. rättsförhållandet mellan aktier rubbas.</p>
<p><sup>6</sup> Senaste lydelse 1998:760.</p>
<p><sup>7</sup> Senaste lydelse 1998:760.</p>
<p><sup>8</sup> Senaste lydelse 1998:760.</p>
<p>163</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>13 kap. Likvidation och konkurs</p>
<p>Frivillig likvidation</p>
<p>Bolagsstämmans beslut om likvidation</p>
<p>1 § Bolagsstämman kan besluta att bolaget skall gå i likvidation.</p>
<p>Förslag till beslut</p>
<p>2 § Om bolagsstämman skall pröva en fråga om likvidation, skall<br>styrelsen eller, om förslaget väcks av någon arman, förslagsställaren<br>upprätta ett förslag till beslut.</p>
<p>I förslaget till beslut skall följande uppgifter anges:</p>
<p>1. skälen för att bolaget skall gå i likvidation och vilka alternativ till<br>likvidation som finns,</p>
<p>2. från vilken dag bolaget föreslås gå i likvidation,</p>
<p>3. den beräknade tidpunkten för skifte,</p>
<p>4. skifteslikvidens beräknade storlek, samt</p>
<p>5. i förekommande fall, vem som föreslås till likvidator i en anmälan<br>enligt 7 §.</p>
<p>3 § Om årsredovisningen inte skall behandlas på bolagsstämman, skall<br>följande handlingar fogas till förslaget till beslut:</p>
<p>1. en kopia av den årsredovisning som innehåller de senast fastställda<br>balans- och resultaträkningarna, försedd med en anteckning om bolags-<br>stämmans beslut om bolagets vinst eller förlust,</p>
<p>2. en kopia av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser,</p>
<p>3. en av styrelsen undertecknad redogörelse för sådana händelser av<br>väsentlig betydelse för bolagets ställning som har inträffat efter det att<br>årsredovisningen lämnades, samt</p>
<p>4. ett yttrande från bolagets revisor över den redogörelse som avses i 3.</p>
<p>Kallelsens innehåll</p>
<p>4 § Kallelsen till bolagsstämman skall ange det huvudsakliga innehållet i<br>förslaget till beslut om likvidation.</p>
<p>Tillhandahållande av förslaget till beslut</p>
<p>5 § Förslaget till beslut om likvidation, i förekommande fall tillsammans<br>med handlingar som avses i 3 §, skall hållas tillgängligt för aktieägarna<br>under minst två veckor före den bolagsstämma där frågan om likvidation<br>skall prövas. Kopior av handlingarna skall genast sändas till den<br>aktieägare som begär det och uppger sin postadress.</p>
<p>Handlingarna skall läggas fram på stämman.</p>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>164</p>
<p>Majoritetskrav</p>
<p>6 § Ett beslut av bolagsstämman om likvidation är giltigt om det har<br>biträtts av aktieägare med mer än hälften av de avgivna rösterna.</p>
<p>Första stycket gäller inte, om annat föreskrivs i bolagsordningen. Även<br>om det i bolagsordningen föreskrivs kvalificerad majoritet för beslut om<br>likvidation, fattas dock ett sådant beslut med sådan majoritet som anges i<br>första stycket, när det finns grund för tvångslikvidation enligt 10, 11 eller<br>16 §.</p>
<p>Registrering</p>
<p>7 § När bolagsstämman har fattat beslut om likvidation, skall stämman se<br>till att beslutet genast anmäls för registrering.</p>
<p>Tidpunkt då beslutet om likvidation börjar gälla</p>
<p>8 § Bolagsstämmans beslut om likvidation gäller omedelbart eller från<br>och med den dag bolagsstämman bestämmer. Om inte bolagsordningen<br>föreskriver en senare dag, far dagen inte sättas senare än det närmast<br>följande räkenskapsårets första dag. När det finns grund för tvångs-<br>likvidation enligt 10, 11 eller 16 §, gäller beslutet alltid omedelbart.</p>
<h4>Allmänt om tvångslikvidation</h4>
<p>9 § I 10 § finns bestämmelser om att registreringsmyndigheten i vissa fall<br>skall besluta om likvidation. I 11, 16, 20, 49 och 50 §§ finns<br>bestämmelser om att rätten i vissa fall skall besluta om likvidation.</p>
<p>Ett beslut som avses i första stycket skall registreras.</p>
<h4>Tvångslikvidation på grund av registreringsmyndighetens beslut</h4>
<p>10 § Registreringsmyndigheten skall besluta att bolaget skall gå i<br>likvidation, om</p>
<p>1. bolaget inte på föreskrivet sätt har kommit in med anmälan till<br>registreringsmyndigheten om sådan behörig styrelse, verkställande<br>direktör, särskild delgivningsmottagare eller revisor som skall finnas<br>enligt denna lag,</p>
<p>2. bolaget inte till registreringsmyndigheten har kommit in med års-<br>redovisning och revisionsberättelse enligt 8 kap. 3 § första stycket<br>årsredovisningslagen (1995:1554) eller, i förekommande fall, koncern-<br>redovisning och koncemrevisionsberättelse enligt 8 kap. 16 § samma lag<br>inom elva månader från räkenskapsårets utgång,</p>
<p>3. bolaget efter beslut om att aktiekapitalet skall vara bestämt i kronor i<br>stället för i euro har ett registrerat aktiekapital eller minimikapital som<br>inte står i överensstämmelse med 1 kap. 3 § andra stycket och bolaget<br>inte inom sex månader från det att beslutet fick verkan har anmält<br>nödvändiga beslut om ändring i bolagsordningen och om ökning av<br>aktiekapitalet för registrering, eller</p>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>165</p>
<p>7 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 150</p>
<p>4. bolaget på grund av bestämmelserna i 7 kap. 5 eller 10 § är skyldigt Prop. 2000/01:150<br>att sätta ned aktiekapitalet till ett belopp som understiger lägsta tillåtna Bilaga 7<br>aktiekapital enligt 1 kap. 3 §.</p>
<p>Beslut om likvidation skall dock inte meddelas, om likvidations-<br>grunden har upphört under ärendets handläggning hos registrerings-<br>myndigheten och avgift som har påförts enligt 25 § har betalats.</p>
<p>En fråga om likvidation enligt första stycket tas upp av registre-<br>ringsmyndigheten självmant eller på ansökan av styrelsen, en styrelse-<br>ledamot, den verkställande direktören, en aktieägare, en borgenär eller, i<br>fall som avses i första stycket 1, någon annan vars rätt är beroende av att<br>det finns någon som kan företräda bolaget.</p>
<p>Beslutet om likvidation gäller omedelbart.</p>
<h4>Tvångslikvidation på grund av bestämmelse i bolagsordningen</h4>
<p>11 § Rätten skall besluta att bolaget skall gå i likvidation, om bolaget<br>enligt bolagsordningen är skyldigt att gå i likvidation.</p>
<p>En fråga om likvidation enligt första stycket prövas på anmälan av<br>registreringsmyndigheten eller på ansökan av styrelsen, en styrelse-<br>ledamot, den verkställande direktören eller en aktieägare.</p>
<p>Beslutet om likvidation gäller omedelbart.</p>
<h4>Tvångslikvidation på grund av kapitalbrist m.m.</h4>
<p>Skyldighet att upprätta kontrollbalansräkning</p>
<p>12 § Styrelsen skall genast upprätta och låta bolagets revisor granska en<br>kontrollbalansräkning</p>
<p>1. när det finns skäl att anta att bolagets eget kapital, beräknat enligt</p>
<p>13 §, understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, eller</p>
<p>2. när det vid verkställighet enligt 4 kap. utsökningsbalken har visat<br>sig att bolaget saknar utmätningsbara tillgångar.</p>
<p>Kontrollbalansräkningens innehåll</p>
<p>13 § En kontrollbalansräkning skall upprättas enligt tillämplig lag om<br>årsredovisning. Vid beräkningen av det egna kapitalets storlek får<br>följande justeringar göras.</p>
<p>1. Tillgångar far tas upp till ett högre värde och avsättningar och<br>skulder tas upp till ett lägre värde än i den ordinarie redovisningen, om<br>de värderingsprinciper som används vid upprättande av kontrollbalans-<br>räkningen är förenliga med god redovisningssed. Pensionsåtaganden som<br>enligt 8 a § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelser m.m.<br>har redovisats under en delpost under rubriken Avsättningar för<br>pensioner och liknande förpliktelser far dock inte tas upp till lägre belopp<br>än vad som är tillåtet enligt 7 § samma lag.</p>
<p>2. Tillgångar far redovisas till nettoförsäljningsvärdet.</p>
<p>3. Skulder på grund av statligt stöd för vilket återbetalningsskyldig-<br>heten är beroende av bolagets ekonomiska ställning behöver inte</p>
<p>166</p>
<p>redovisas, om stödet, i händelse av konkurs eller likvidation, skall betalas Prop. 2000/01:150<br>tillbaka först sedan övriga skulder har betalats. Bilaga 7</p>
<p>Obeskattade reserver skall delas upp på eget kapital och uppskjuten<br>skatteskuld.</p>
<p>Justeringar enligt första och andra styckena skall redovisas särskilt.<br>Kontrollbalansräkningen skall undertecknas av styrelsen.</p>
<p>Första kontrollstämman</p>
<p>14 § Om kontrollbalansräkningen visar att bolagets eget kapital<br>understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, skall styrelsen<br>snarast möjligt utfärda kallelse till en bolagsstämma som skall pröva om<br>bolaget skall gå i likvidation (första kontrollstämman). I fråga om<br>beslutsunderlag och kallelse skall bestämmelserna i 2-5 §§ tillämpas.</p>
<p>Kontrollbalansräkningen och ett yttrande av revisorn över denna skall<br>läggas fram på stämman.</p>
<p>Andra kontrollstämman</p>
<p>15 § Om den kontrollbalansräkning som har lagts fram vid den första<br>kontrollstämman inte utvisar att det egna kapitalet, beräknat enligt 13 §,<br>vid tiden för stämman uppgick till minst det registrerade aktiekapitalet<br>och stämman inte har beslutat att bolaget skall gå i likvidation, skall<br>bolagsstämman inom åtta månader från den första kontrollstämman på<br>nytt pröva frågan om bolaget skall gå i likvidation (andra kontroll-<br>stämman). I fråga om beslutsunderlag och kallelse skall bestämmelserna<br>i 2-5 §§ tillämpas.</p>
<p>Styrelsen skall inför den andra kontrollstämman upprätta en ny<br>kontrollbalansräkning enligt 13 § och låta bolagets revisor granska den.<br>Den nya kontrollbalansräkningen och ett yttrande av revisorn över denna<br>skall läggas fram på stämman.</p>
<p>Beslut om tvångslikvidation</p>
<p>16 § Rätten skall besluta att bolaget skall gå i likvidation, om</p>
<p>1. någon andra kontrollstämma inte hålls inom den tid som anges i</p>
<p>15 § första stycket, eller</p>
<p>2. den kontrollbalansräkning som har lagts fram vid den andra<br>kontrollstämman inte utvisar att det egna kapitalet, beräknat enligt 13 §,<br>vid tiden för stämman uppgick till minst det registrerade aktiekapitalet<br>och stämman inte har beslutat att bolaget skall gå i likvidation.</p>
<p>I fall som avses i första stycket skall styrelsen ansöka hos rätten om<br>beslut om likvidation. Ansökan skall göras inom två veckor från den<br>andra kontrollstämman eller, om en sådan inte har hållits, från den<br>tidpunkt då den senast skulle ha hållits. Frågan om likvidation kan även<br>prövas på ansökan av en styrelseledamot, den verkställande direktören,<br>en revisor i bolaget eller en aktieägare.</p>
<p>Beslut om likvidation skall inte meddelas, om det under ärendets<br>handläggning vid tingsrätten visas att bolagsstämman har fastställt en</p>
<p>167</p>
<p>kontrollbalansräkning som utvisar att det egna kapitalet uppgår till minst Prop. 2000/01:150<br>det registrerade aktiekapitalet. Bilaga 7</p>
<p>Beslutet om likvidation gäller omedelbart.</p>
<p>Personligt betalningsansvar för bolagets företrädare</p>
<p>17 § Om styrelsen har underlåtit att</p>
<p>1. i enlighet med 12 § upprätta och låta bolagets revisor granska en<br>kontrollbalansräkning enligt 13 §,</p>
<p>2. i enlighet med 14 § sammankalla en första kontrollstämma,</p>
<p>3. i enlighet med 16 § ansöka hos rätten om att bolaget skall gå i<br>likvidation,</p>
<p>svarar styrelsens ledamöter solidariskt för de förpliktelser som upp-<br>kommer för bolaget under den tid som underlåtenheten består.</p>
<p>Den som med vetskap om styrelsens underlåtenhet handlar på bolagets<br>vägnar svarar solidariskt med styrelsens ledamöter för de förpliktelser<br>som därigenom uppkommer för bolaget.</p>
<p>Ansvaret enligt första och andra styckena gäller inte för den som visar<br>att han eller hon inte har varit försumlig.</p>
<p>I fall som avses i 12 § 1 gäller ansvaret enligt första stycket 1 endast<br>om borgenären visar att bolagets eget kapital, beräknat enligt 13 §, vid<br>den tidpunkt då styrelsens skyldighet att upprätta kontrollbalansräkning<br>uppkom understeg hälften av bolagets registrerade aktiekapital. Om, i ett<br>sådant fall, den mot vilken det personliga betalningsansvaret görs<br>gällande, visar att bolagets eget kapital efter den angivna tidpunkten men<br>innan kontrollbalansräkningen senast skulle vara upprättad hade stigit<br>över denna gräns, svarar han eller hon inte för de förpliktelser som har<br>uppkommit för bolaget efter den tidpunkt då gränsen passerades.</p>
<p>Personligt betalningsansvar for aktieägare</p>
<p>18 § En aktieägare som med vetskap om att bolaget är skyldigt att gå i<br>likvidation enligt 16 § första stycket deltar i ett beslut att fortsätta<br>bolagets verksamhet ansvarar solidariskt med dem som svarar enligt 17 §<br>för de förpliktelser som uppkommer för bolaget efter den tidpunkt som<br>anges i 16 § andra stycket.</p>
<p>Ansvarsperiodens slut</p>
<p>19 § Ansvar enligt 17 och 18 §§ gäller inte för förpliktelser som<br>uppkommer sedan</p>
<p>1. en ansökan enligt 16 § andra stycket har gjorts,</p>
<p>2. en kontrollbalansräkning som utvisar att bolagets eget kapital<br>uppgår till det registrerade aktiekapitalet har granskats av bolagets revi-<br>sor och lagts fram på bolagsstämma, eller</p>
<p>3. bolagsstämman, registreringsmyndigheten eller rätten har beslutat<br>om likvidation.</p>
<p>168</p>
<h4>Tvångslikvidation och inlösen på grund av majoritetsmissbruk</h4>
<p>Likvidation</p>
<p>20 § Har en aktieägare uppsåtligen genom missbruk av sitt inflytande i<br>bolaget medverkat till en överträdelse av denna lag, tillämplig lag om<br>årsredovisning eller bolagsordningen, kan rätten på talan av ägare till en<br>tiondel av samtliga aktier besluta att bolaget skall gå i likvidation, om det<br>finns särskilda skäl till det på grund av missbrukets långvarighet eller<br>någon annan anledning.</p>
<p>Om en aktieägare, sedan en talan enligt första stycket har väckts, för<br>sin del återkallar talan, kan övriga aktieägare som har väckt talan<br>fullfölja denna.</p>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>Inlösen av aktier</p>
<p>21 § I det fall som avses i 20 § kan rätten på yrkande av bolaget i stället<br>för att besluta om likvidation ålägga bolaget att inom viss tid lösa in<br>kärandens aktier. Om bolaget inte löser in aktierna inom den tid som<br>rätten har fastställt, skall rätten på talan av den vars aktier skulle ha lösts<br>in besluta att bolaget skall gå i likvidation.</p>
<p>När rätten prövar om den skall besluta om likvidation eller om inlösen<br>av aktier, skall den ta särskild hänsyn till de anställdas och borgenärernas<br>intressen. Inlösen får inte ske om bolagets eget kapital, beräknat enligt<br>13 §, efter inlösen skulle understiga hälften av det registrerade aktie-<br>kapitalet.</p>
<p>Förordnande av syssloman</p>
<p>22 § Om talan har väckts enligt 20 § och det finns en påtaglig risk att<br>fortsatt missbruk väsentligt skadar kärandens rätt, får rätten förordna en<br>eller flera sysslomän att i styrelsens och den verkställande direktörens<br>ställe förvalta bolaget till dess att rättens beslut i frågan om likvidation<br>har laga kraft. Beslutet att förordna en syssloman gäller omedelbart.<br>Beslutet skall registreras.</p>
<h4>Handläggningen av frågor om likvidation</h4>
<p>Handläggning hos registreringsmyndigheten</p>
<p>23 § I ett ärende enligt 10 § skall registreringsmyndigheten förelägga<br>bolaget samt aktieägare och borgenärer som vill yttra sig i ärendet att<br>komma in med ett skriftligt yttrande eller efterfrågade handlingar till<br>myndigheten inom en viss tid. Föreläggandet skall delges bolaget. Del-<br>givning skall, om det är möjligt, ske på annat sätt än enligt 15-17 §§<br>delgivningslagen (1970:428). Registreringsmyndigheten skall låta kun-<br>göra föreläggandet i Post- och Inrikes Tidningar minst en månad före<br>utgången av den utsatta tiden.</p>
<p>169</p>
<p>Handläggning hos rätten</p>
<p>24 § I ett ärende enligt 11 eller 16 § skall rätten förelägga bolaget samt<br>aktieägare och borgenärer som vill yttra sig i ärendet att komma in med<br>ett skriftligt yttrande till rätten inom en viss tid. Föreläggandet skall<br>delges bolaget. Delgivning skall, om det är möjligt, ske på annat sätt än<br>enligt 15-17 §§ delgivningslagen (1970:428). Registreringsmyndigheten<br>skall låta kungöra föreläggandet i Post- och Inrikes Tidningar minst en<br>månad före utgången av den utsatta tiden.</p>
<p>Jvgz/r</p>
<p>25 § Om registreringsmyndigheten självmant meddelar bolaget ett lik-<br>vidationsföreläggande på den grund som anges i 10 § första stycket 1,<br>skall bolaget förpliktas att betala en särskild avgift för kostnaderna i<br>likvidationsärendet.</p>
<p>Bolaget far förpliktas att betala en avgift enligt första stycket endast<br>om registreringsmyndigheten senast sex veckor innan föreläggandet<br>meddelades har skickat en påminnelse till bolaget på dess senast anmälda<br>postadress om den brist som föreläggandet avser. Påminnelsen skall<br>innehålla en upplysning om att bolaget kan bli skyldigt att betala en<br>avgift om bristen inte avhjälps.</p>
<p>Om det i likvidationsärendet framkommer att det inte fanns grund för<br>tvångslikvidation när föreläggandet meddelades, skall avgiftsbeslutet<br>upphävas.</p>
<p>Regeringen far meddela föreskrifter om avgiftens storlek.</p>
<p>26 § En avgift enligt 25 § skall efterges, om den underlåtenhet som har<br>föranlett avgiften framstår som ursäktlig med hänsyn till omständigheter<br>som bolaget inte har kunnat råda över. Avgiften skall också efterges om<br>det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut den.</p>
<p>Bestämmelserna om eftergift skall beaktas även om något yrkande om<br>detta inte har framställts, om det föranleds av vad som har förekommit i<br>ärendet.</p>
<p>Om en avgift inte har betalats efter betalningsuppmaning, skall<br>avgiften lämnas för indrivning. Regeringen får föreskriva att indrivning<br>inte behöver begäras för ringa belopp.</p>
<p>Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning<br>av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet enligt<br>utsökningsbalken ske.</p>
<h4>Förordnande och entledigande av likvidator</h4>
<p>Förordnande av likvidator</p>
<p>27 § Ett bolag som är i likvidation skall ha en eller flera likvidatorer.</p>
<p>En domstol skall förordna likvidatorer när den beslutar om likvidation.</p>
<p>Registreringsmyndigheten skall förordna likvidatorer</p>
<p>5. när den beslutar om likvidation,</p>
<p>6. när den har registrerat en anmälan enligt 7 §, och</p>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>170</p>
<p>7. när ett bolag i likvidation i annat fall saknar en till registret anmäld Prop. 2000/01:150<br>behörig likvidator. Bilaga 7</p>
<p>Ett förordnande av en likvidator skall registreras.</p>
<p>Den som förordnas till likvidator skall vara lämplig för uppdraget. Den<br>som har ingått i bolagets ledning eller som genom aktieinnehav har<br>utövat ett bestämmande inflytande över bolaget får förordnas till<br>likvidator endast om det finns särskilda skäl.</p>
<p>Entledigande av likvidator</p>
<p>28 § En likvidator kan entledigas av domstol eller, om likvidatom har<br>förordnats av registreringsmyndigheten och själv begär att bli entledigad,<br>av registreringsmyndigheten.</p>
<p>En ansökan om att domstol skall besluta om entledigande kan göras av<br>registreringsmyndigheten, likvidatom, en aktieägare eller någon annan<br>vars rätt är beroende av likvidationen.</p>
<p>Den som entledigar en likvidator skall genast förordna en ny. Detta<br>gäller dock inte om det finns någon annan likvidator och det inte kan<br>anses nödvändigt att förordna en ny likvidator i den entledigades ställe.</p>
<h4>Genomförandet av likvidationen</h4>
<p>Likvidatorns ställning</p>
<p>29 § En likvidator träder i styrelsens och den verkställande direktörens<br>ställe och har i uppdrag att genomföra likvidationen. Bestämmelserna om<br>styrelse och styrelseledamöter i denna lag och tillämplig lag om års-<br>redovisning gäller även i fråga om likvidatom, om inte annat följer av<br>detta kapitel.</p>
<p>Om bolagsstämman har beslutat att bolaget skall gå i likvidation,<br>företräds bolaget av styrelsen och, i förekommande fall, den verk-<br>ställande direktören till dess att en likvidator har förordnats.</p>
<p>Revision och annan granskning under likvidationen</p>
<p>30 § Uppdrag att vara revisor, lekmannarevisor eller särskild granskare<br>upphör inte genom att bolaget går i likvidation. Bestämmelserna i 10 och<br>11 kap. skall tillämpas under likvidationen.</p>
<p>Revisorn skall i revisionsberättelsen uttala sig om huruvida likvida-<br>tionen fördröjs i onödan.</p>
<p>Bolagsstämmans ställning under likvidationen</p>
<p>31 § Bestämmelserna i denna lag om bolagsstämma gäller även under<br>likvidationen, om inte annat följer av bestämmelserna i detta kapitel eller<br>av ändamålet med likvidationen.</p>
<p>171</p>
<p>Redovisning för tiden före förordnandet av likvidator</p>
<p>32 § När bolaget har gått i likvidation och en likvidator har förordnats,<br>skall styrelsen och den verkställande direktören genast redovisa för sin<br>förvaltning av bolagets angelägenheter under den tid för vilken<br>redovisningshandlingar inte förut har lagts fram på bolagsstämma.<br>Redovisningen skall läggas fram på bolagsstämma så snart det kan ske.<br>Bestämmelserna om årsredovisning i tillämplig lag om årsredovisning<br>samt om revisionsberättelse enligt denna lag skall tillämpas.</p>
<p>Om den tid som redovisningen skall avse omfattar även föregående<br>räkenskapsår, skall det upprättas en särskild redovisning för det året och,<br>om bolaget är ett moderbolag som är skyldigt att upprätta<br>koncernredovisning, en särskild koncernredovisning.</p>
<p>Kallelse på okända borgenärer</p>
<p>33 § Likvidatom skall genast ansöka om kallelse på bolagets okända<br>borgenärer.</p>
<p>Avvecklingen av rörelsen</p>
<p>34 § Så snart det kan ske skall likvidatom genom försäljning på offentlig<br>auktion eller på annat lämpligt sätt förvandla bolagets egendom till<br>pengar, i den mån det behövs för likvidationen, samt betala bolagets<br>skulder. Bolagets rörelse får fortsättas, om det behövs för en ändamåls-<br>enlig avveckling eller för att de anställda skall få skälig tid att skaffa sig<br>ny anställning.</p>
<p>Obestånd</p>
<p>35 § Om bolaget är på obestånd och inte kan betala likvidations-<br>kostnadema, skall likvidatom ansöka om att bolaget försätts i konkurs.</p>
<p>Redovisning under likvidationen</p>
<p>36 § Likvidatom skall för varje räkenskapsår upprätta en årsredovisning,<br>som skall läggas fram på ordinarie bolagsstämma. I fråga om stämman<br>och redovisningen skall följande bestämmelser inte tillämpas:</p>
<p>9 kap. 7 § andra stycket 2 denna lag,</p>
<p>2 kap. 1 § andra stycket, 5 kap. 18-25 §§, 6 kap. 2 och 5 §§<br>årsredovisningslagen (1995:1554), samt</p>
<p>5 kap. 2 § 3 och 6 kap. 3 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i<br>kreditinstitut och värdepappersbolag.</p>
<p>I balansräkningen skall det egna kapitalet tas upp i en post.<br>Aktiekapitalet skall anges särskilt, i förekommande fall fördelat på olika<br>aktieslag.</p>
<p>En tillgång far inte tas upp till högre värde än den beräknas inbringa<br>efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas<br>inbringa ett väsentligt högre belopp än det värde som tas upp i<br>balansräkningen, skall det beräknade beloppet anges särskilt vid<br></p>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>172</p>
<p>tillgångsposten. Om en skuld eller likvidationskostnad kan beräknas Prop. 2000/01:150<br>kräva ett belopp som väsentligt avviker från redovisad skuld, skall det Bilaga 7<br>beräknade beloppet anges vid skuldposten.</p>
<p>Bestämmelserna i 7 och 9 kap. årsredovisningslagen skall inte<br>tillämpas på ett bolag i likvidation.</p>
<p>Skifte</p>
<p>37 § När den anmälningstid som har satts ut i kallelsen på okända<br>borgenärer har löpt ut och alla kända skulder har betalats, skall<br>likvidatom skifta bolagets återstående tillgångar. Om det råder tvist om<br>en skuld eller om en skuld inte har förfallit till betalning eller av annan<br>orsak inte kan betalas, skall pengar sättas av till betalning av skulden och<br>återstoden skiftas.</p>
<p>Klander av skifte</p>
<p>38 § En aktieägare som vill klandra skiftet skall väcka talan mot bolaget<br>senast tre månader efter det att slutredovisning enligt 39 § lades fram på<br>bolagsstämma.</p>
<p>Slutredovisning</p>
<p>39 § När uppdraget som likvidator har fullgjorts, skall likvidatom så<br>snart som möjligt lämna slutredovisning för förvaltningen genom en<br>förvaltningsberättelse som avser likvidationen i dess helhet. Berättelsen<br>skall även innehålla en redogörelse för skiftet. Till berättelsen skall<br>redovisningshandlingar för hela likvidationstiden fogas.</p>
<p>Berättelsen och redovisningshandlingarna skall lämnas till bolagets<br>revisor. Revisorn skall inom en månad därefter lämna en<br>revisionsberättelse över slutredovisningen och förvaltningen under<br>likvidationen.</p>
<p>När revisionsberättelsen har lämnats till likvidatom, skall denne genast<br>kalla aktieägarna till en bolagsstämma för granskning av slut-<br>redovisningen. Förvaltningsberättelsen med bifogade redovisningshand-<br>lingar och revisionsberättelsen skall hållas tillgängliga hos bolaget för<br>aktieägarna. Kopior av handlingarna skall sändas till de aktieägare som<br>begär det och uppger sin postadress. Handlingarna skall läggas fram på<br>stämman.</p>
<p>Bolagsstämman skall fatta beslut om ansvarsfrihet för likvidatom. I<br>fråga om beslutet gäller bestämmelserna i 9 kap. 9 § andra stycket.</p>
<p>Bolagets upplösning</p>
<p>40 § När likvidatom har lagt fram slutredovisning, är bolaget upplöst.<br>Detta skall genast anmälas för registrering. Till anmälan skall bestyrkta<br>kopior av de handlingar som anges i 39 § tredje stycket fogas.</p>
<p>173</p>
<p>Preskription av rätt till andel i tillgångarna Prop. 2000/01:150</p>
<p>41 § En aktieägare som inte inom fem år efter det att slutredovisningen ?</p>
<p>lades fram på bolagsstämma anmäler sig för att lyfta vad han eller hon</p>
<p>har fått vid skiftet, förlorar sin rätt till andel i de skiftade tillgångarna.<br>Med tillämpning av 43 § skall kvarvarande tillgångar då skiftas mellan<br>bolagets övriga aktieägare. Om tillgångarna är av obetydligt värde, kan<br>rätten på anmälan av likvidatom besluta att tillgångarna skall tillfalla<br>Allmänna arvsfonden.</p>
<p>Skadeståndstalan</p>
<p>42 § Trots vad som sägs i 40 § kan ägare till en tiondel av samtliga aktier<br>hos likvidatom begära bolagsstämma för behandling av en fråga om talan<br>enligt 15 kap. 7 §. Bestämmelsen i 9 kap. 12 § andra stycket skall då<br>tillämpas.</p>
<p>Fortsatt likvidation</p>
<p>43 § Om en tillgång framkommer för bolaget efter dess upplösning enligt</p>
<p>39 § eller om talan väcks mot bolaget eller det av annat skäl uppkommer<br>behov av en likvidationsåtgärd, skall likvidationen fortsätta.</p>
<p>Likvidatom skall genast anmäla den fortsatta likvidationen för regist-<br>rering. Kallelse till den första bolagsstämman efter återupptagandet skall<br>ske enligt bolagsordningen. Dessutom skall skriftlig kallelse sändas till<br>varje aktieägare vars postadress är införd i aktieboken eller på annat sätt<br>känd för bolaget.</p>
<p>Om den tillgång som avses i första stycket är av obetydligt värde, kan<br>rätten på anmälan av likvidatom besluta att tillgången skall tillfalla<br>Allmänna arvsfonden.</p>
<p>Upphörande av likvidation</p>
<p>44 § Om bolaget har gått i likvidation på grund av bolagsstämmans<br>beslut eller, i fall som avses i 16 § och 50 § första stycket, på grund av<br>rättens beslut, kan stämman sedan bolagets revisor har yttrat sig besluta<br>att likvidationen skall upphöra och bolagets verksamhet återupptas. Ett<br>sådant beslut far dock inte fattas, om</p>
<p>1. det finns grund för tvångslikvidation enligt 10 eller 11 §,</p>
<p>2. bolagets eget kapital, beräknat enligt 13 §, enligt revisorns yttrande</p>
<p>inte uppgår till det registrerade aktiekapitalet, eller</p>
<p>3. utskiftning har ägt rum.</p>
<p>När bolagsstämman beslutar att likvidationen skall upphöra, skall den<br>samtidigt välja styrelse.</p>
<p>Likvidatom skall se till att beslutet om att likvidationen skall upphöra<br>och valet av styrelse genast anmäls för registrering. Beslutet far inte<br>verkställas förrän det har registrerats.</p>
<p>45 § Om ett likvidationsbeslut som har gått i verkställighet har blivit<br>upphävt genom en domstols dom eller beslut som har laga kraft, skall</p>
<p>174</p>
<p>likvidatom genast anmäla detta för registrering och kalla till bolags- Prop. 2000/01:150<br>stämma för val av styrelse. Bilaga 7</p>
<p>46 § När en likvidation har upphört enligt 44 eller 45 §, skall 39 §<br>tillämpas. Kopior av de handlingar som anges i 39 § tredje stycket skall<br>ges in till registreringsmyndigheten.</p>
<h4>Konkurs</h4>
<p>Registrering</p>
<p>47 § Beslut om konkurs och beslut om företagsrekonstruktion skall<br>registreras.</p>
<p>Företrädare för bolaget i dess egenskap av konkursgäldenär</p>
<p>48 § Under konkursen företräds bolaget som konkursgäldenär av den<br>styrelse och verkställande direktör eller de likvidatorer som fanns vid<br>konkursens början. Dock gäller även under konkursen bestämmelserna i<br>denna lag om rätt att avgå, om entledigande och om nytillsättning.</p>
<p>Bolagets upplösning efter konkurs</p>
<p>49 § Om bolaget är försatt i konkurs och denna avslutas utan överskott,<br>är bolaget upplöst när konkursen avslutas. Finns det efter konkursens<br>avslutande kvar tillgångar som inte omfattas av konkursen, skall rätten på<br>ansökan av den vars rätt berörs besluta om likvidation. Ett sådant beslut<br>gäller omedelbart. Kallelse till den första bolagsstämman efter beslutet<br>skall ske enligt 43 § andra stycket.</p>
<p>Likvidation efter överskottskonkurs m.m.</p>
<p>50 § Om en konkurs avslutas med överskott eller läggs ned efter frivillig<br>uppgörelse eller om egendomen i konkursboet återställs till bolaget till<br>följd av att ackord har fastställts, skall rätten i samband med att<br>konkursen avslutas besluta att bolaget skall gå i likvidation. Ett sådant<br>beslut gäller omedelbart.</p>
<p>Var bolaget i likvidation när det försattes i konkurs, skall likvidationen<br>fortsätta enligt 43 §, om konkursen avslutas på sätt som anges i första<br>stycket.</p>
<p>175</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>Bilaga 7</p>
<h4>14 kap.</h4>
<p>2§<sup>9</sup></p>
<p>Fusion far ske utan hinder av att överlåtande bolag har trätt i<br>likvidation, under förutsättning att skifte av bolagets tillgångar inte har</p>
<p>påbörjats.</p>
<p>I fall som avses i första stycket<br>skall likvidatorema, när en fu-<br>sionsplan har upprättats enligt 4 §,<br>avge slutredovisning över sin för-<br>valtning. Slutredovisningen skall,<br>sedan fusionsplanen har blivit<br>gällande i bolaget, framläggas på<br>stämma. För slutredovisningen och<br>dess granskning gäller i övrigt vad<br>som föreskrivs i 13 kap. 14 §.</p>
<p>Likvidationen skall anses av-</p>
<p>I fall som avses i första stycket<br>skall likvidatorn, när en fu-<br>sionsplan har upprättats enligt 4 §,<br>avge slutredovisning över sin för-<br>valtning. Slutredovisningen skall,<br>sedan fusionsplanen har blivit gäl-<br>lande i bolaget, framläggas på en<br>stämma. För slutredovisningen och<br>dess granskning gäller i övrigt vad<br>som föreskrivs i 13 kap. 39 §.</p>
<p>Likvidationen skall anses av-</p>
<p>slutad när anmälan enligt 19 § har<br>registrerats eller registrering enligt<br>28 § har skett.</p>
<p>slutad när en anmälan enligt 19 §<br>har registrerats eller registrering<br>enligt 28 § har skett.</p>
<p>20 §<sup>10</sup></p>
<p>När en anmälan enligt 19 § har registrerats, är överlåtande bolag<br>upplöst. Överlåtande bolags tillgångar och skulder med undantag för</p>
<p>skadeståndsanspråk enligt 15 kap.<br>övertagande bolaget och aktieägare<br>ingår i fusionsvederlaget, aktieägare<br>Ägare till minst en tiondel av<br>samtliga aktier i ett överlåtande<br>bolag kan trots bestämmelserna i<br>första stycket hos styrelsen begära<br>att det hålls bolagsstämma för<br>behandling av fråga om talan<br>enligt 15 kap. 7 §. Därvid skall 9<br>kap. 12 § andra stycket tillämpas.<br>Om sådan talan väcks, gäller 13<br>kap. 16 § i tillämpliga delar.</p>
<p>1-3 §§ övergår samtidigt till det<br>i överlåtande bolag blir, om aktier<br>det övertagande bolaget.</p>
<p>Ägare till minst en tiondel av<br>samtliga aktier i ett överlåtande<br>bolag kan trots bestämmelserna i<br>första stycket hos styrelsen begära<br>att det hålls en bolagsstämma för<br>behandling av fråga om talan<br>enligt 15 kap. 7 §. Därvid skall<br>9 kap. 12 § andra stycket</p>
<p>tillämpas. Om sådan talan väcks,<br>gäller 13 kap. 43 § i tillämpliga<br>delar.</p>
<h4>18 kap.</h4>
<p>Registreringsmyndigheten skall<br>utan dröjsmål i Post- och Inrikes<br>Tidningar kungöra vad som<br>införes i aktiebolagsregistret med<br>undantag av registrering av</p>
<p>2§</p>
<p>Registreringsmyndigheten skall<br>utan dröjsmål i Post- och Inrikes<br>Tidningar kungöra vad som införs<br>i aktiebolagsregistret med undan-<br>tag av registrering enligt 13 kap.</p>
<p><sup>9</sup> Senaste lydelse 1994:802.</p>
<p><sup>10</sup> Senaste lydelse 1998:760.</p>
<p>176</p>
<p>underrättelse enligt 13 kap. 20 §.<br>En kungörelse som avser ändring i<br>ett förhållande som tidigare har<br>införts i registret skall endast ange<br>ändringens art.</p>
<p>47 §. En kungörelse som avser Prop. 2000/01:150<br>ändring i ett förhållande som Bilaga 7<br>tidigare har införts i registret skall<br>endast ange ändringens art.</p>
<p>4§“</p>
<p>Har sökande vid anmälan för registrering ej iakttagit vad som är<br>föreskrivet om anmälan, skall sökanden föreläggas att inom viss tid avge<br>yttrande eller vidtaga rättelse. Detsamma gäller, om registrerings-<br>myndigheten finner att beslut som anmäles för registrering eller handling<br>som bifogas anmälningen ej har tillkommit i behörig ordning eller till sitt<br>innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen<br>eller har i något viktigare hänseende otydlig eller vilseledande avfattning.<br>Underlåter sökanden att efterkomma föreläggandet, skall anmälningen<br>avskrivas. Underrättelse om denna påföljd skall intagas i föreläggande.<br>Föreligger även efter det yttrande avgivits hinder för registrering och har<br>sökanden haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall registrering vägras,<br>om anledning ej förekommer att ge sökanden nytt föreläggande.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket hindrar inte registrering av ett<br>bolagsstämmobeslut, om rätten till talan mot beslutet har gått förlorad<br>enligt 9 kap. 40 § första stycket.</p>
<p>Registreringsmyndigheten skall<br>genast skriftligen underrätta bo-<br>laget när registreringsmyndigheten<br>fattar beslut enligt 4 kap. 13 §<br>andra stycket, 6 kap. 7 § tredje<br>stycket, 13 kap. 6 a eller 18 §, 14<br>kap. 15 § första stycket, 21 eller<br>29 § eller 19 kap. 2 §.</p>
<p>Registreringsmyndigheten skall<br>genast skriftligen underrätta bo-<br>laget när registreringsmyndigheten<br>fattar beslut enligt 4 kap. 13 §<br>andra stycket, 6 kap. 7 § tredje<br>stycket, 13 kap. 25 §, 14 kap. 15 §<br>första stycket, 21 eller 29 § eller<br>19 kap. 2 §.</p>
<p>7§<sup>12</sup></p>
<p>En myndighets beslut i tillståndsärende enligt 2 kap. 1 §, 8 kap. 8, 26<br>eller 31 §, 10 kap. 14 § eller 12 kap. 8 § far överklagas till regeringen.<br>Finansinspektionens beslut enligt 7 kap. 7 § första stycket 2 och 18 §<br>första stycket 2 får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.</p>
<p>Länsstyrelsens beslut enligt<br>denna lag i annat fall än enligt<br>första stycket far överklagas hos<br>allmän förvaltningsdomstol.</p>
<p>Ett beslut av registreringsmyn-<br>digheten att avskriva anmälan eller<br>vägra registrering enligt 4 § första<br>stycket far överklagas hos allmän<br>förvaltningsdomstol inom två<br>månader från beslutets dag. Det-<br>samma gäller ett sådant beslut av<br>registreringsmyndigheten som</p>
<p>Länsstyrelsens beslut enligt<br>denna lag får överklagas hos<br>allmän förvaltningsdomstol.</p>
<p>Ett beslut av registreringsmyn-<br>digheten att avskriva en anmälan<br>eller vägra registrering enligt 4 §<br>första stycket far överklagas hos<br>allmän förvaltningsdomstol inom<br>två månader från beslutets dag.<br>Detsamma gäller ett sådant beslut<br>av registreringsmyndigheten som</p>
<p><sup>11</sup> Senaste lydelse 1998:760.</p>
<p><sup>12</sup> Senaste lydelse 2000:66.</p>
<p>177</p>
<p>avses i 4 a §, 4 kap. 13 § andra<br>stycket, 6 kap. 7 § tredje stycket,<br>13 kap. 18 §, 14 kap. 15 § första<br>stycket, 21 och 29 §§ samt 19 kap.<br>2§-</p>
<p>avses i 4 a §, 4 kap. 13 § andra<br>stycket, 6 kap. 7 § tredje stycket,<br>14 kap. 15 § första stycket, 21 och<br>29 §§ samt 19 kap. 2 §.</p>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.</p>
<p>Beslut av registreringsmyndig-<br>heten i ärende enligt 13 kap. 4 a<br>eller 7 § överklagas till tingsrätten<br>i den ort där bolagets styrelse har<br>sitt säte. Skrivelsen med över-<br>klagandet skall ges in till regist-<br>reringsmyndigheten inom tre<br>veckor från dagen for beslutet.</p>
<p>Vid överklaganden av regist-<br>reringsmyndighetens beslut i ären-<br>den enligt 13 kap. 4 a eller 7 £<br>gäller lagen (1996:242) om dom-<br>stolsärenden.</p>
<p>13</p>
<p>Beslut av registreringsmyndig-<br>heten i ärende enligt 13 kap. 10,</p>
<p>27 eller 28 § överklagas till tings-<br>rätten i den ort där bolagets<br>styrelse har sitt säte. Skrivelsen<br>med överklagandet skall ges in till<br>registreringsmyndigheten inom tre<br>veckor från dagen för beslutet.</p>
<p>Vid överklaganden av regist-<br>reringsmyndighetens beslut i<br>ärenden enligt 13 kap. 10, 27 eller</p>
<p>28 § gäller lagen (1996:242) om<br>domstolsärenden.</p>
<p>19 kap.</p>
<p>i r</p>
<p>Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som</p>
<p>4. uppsåtligen bryter mot 1 kap. 4 §,</p>
<p>5. uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att enligt denna lag föra<br>aktiebok, förteckning enligt 3 kap. 12 § eller hålla aktiebok tillgänglig,</p>
<p>6. uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 3 kap. 12 § tredje<br>stycket, 8 kap. 15 § andra meningen, 17 § första stycket eller 18 § andra<br>stycket,</p>
<p>8. uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot 12 kap. 7 eller 9 §.<br>Till straff som anges i första<br>stycket döms också den som<br>uppsåtligen medverkar till ett<br>beslut att utse en styrelseledamot,<br>styrelsesuppleant, verkställande<br>direktör eller vice verkställande<br>direktör i strid med 8 kap. 9 §<br>andra stycket eller 27 § andra<br>stycket, om åtgärden är ägnad att<br>otillbörligen dölja vem eller vilka<br>som utövar den faktiska ledningen<br>av bolaget.</p>
<p>Utan hinder av 35 kap. 1 § brottsbalken far påföljd för brott enligt<br>första stycket 4 mot 12 kap. 7 § ådömas, om den misstänkte häktats eller<br>erhållit del av åtal för brottet inom fem år från brottet.</p>
<p><sup>13</sup> Senaste lydelse 1996:256.</p>
<p><sup>14</sup> Senaste lydelse 1998:760.</p>
<p>178</p>
<p>I fall som avses i 10 kap. 37 § och 11 kap. 17 § skall inte följa ansvar Prop. 2000/01:150<br>enligt 20 kap. 3 § brottsbalken. Bilaga 7</p>
<p>4. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.</p>
<p>5. En kontrollbalansräkning som har upprättats före lagens ikraft-<br>trädande enligt äldre bestämmelser skall anses upprättad enligt den nya<br>13 kap. 13 §.</p>
<p>6. Om ett bolag är försatt i konkurs och konkursen har avslutats före<br>ikraftträdandet, gäller 13 kap. 4 a § första stycket 1 och 19 § andra<br>stycket i sin äldre lydelse.</p>
<p>179</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 4 kap. 14 § och 8 kap. 7 § årsredovisningslagen<br>(1995:1554) skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<h4>4 kap.</h4>
<p>14 §'<br>Egna aktier får inte tas upp som tillgång.</p>
<p>Vid värdering av ett moder-<br>bolags andelar i ett dotterföretag<br>skall andelar som dotterföretaget<br>äger i moderbolaget inte anses ha<br>något värde.</p>
<p>Vid värdering av ett moder-<br>företags andelar i ett dotterföretag<br>skall andelar som dotterföretaget<br>äger i moderföretaget inte anses ha<br>något värde.</p>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>Bilaga 7</p>
<h4>8 kap.</h4>
<p>Har registrering skett av beslut<br>om att bolaget försatts i konkurs<br>eller trätt i likvidation, får beslut<br>om förseningsavgift inte meddelas.</p>
<p>§</p>
<p>Om ett beslut om att bolaget har<br>försatts i konkurs har registrerats,<br>får beslut om förseningsavgift inte<br>meddelas.</p>
<p>Om ett beslut om att bolaget har<br>gått i likvidation har registrerats,<br>får beslut om förseningsavgift inte<br>meddelas när det gäller redo-<br>visning för tiden före likvidations-<br>beslutet.</p>
<p>3. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.</p>
<p>4. De nya bestämmelserna i 8 kap. 7 § tillämpas beträffande<br>årsredovisningar och revisionsberättelser för räkenskapsår som avslutas<br>den 31 december 2001 eller senare.</p>
<p>Senaste lydelse 2000:73.</p>
<p>180</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617) Prop. 2000/01:150</h3>
<p>Bilaga 7</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 9 kap. 19 och 20 §§ bankrörelselagen<br>(1987:617) skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Förutom i fall som anges i<br>13 kap. 3 och 4 §§ aktiebolags-<br>lagen (1975:1385) skall rätten<br>förordna att ett bankaktiebolag<br>skall träda i likvidation om<br>oktrojen har återkallats.</p>
<p>9 kap.</p>
<p>19 §'</p>
<p>Förutom i fall som anges i<br>13 kap. 11, 16, 20, 49 och 50 §§<br>aktiebolagslagen (1975:1385) skall<br>rätten förordna att ett bankaktie-<br>bolag skall gå i likvidation om<br>oktrojen har återkallats.</p>
<p>Anmälan om likvidation enligt<br>19 § detta kapitel eller 13 kap. 2 §<br>aktiebolagslagen (1975:1385) kan<br>också göras av Finansinspek-<br>tionen.</p>
<p>20 §<sup>2</sup></p>
<p>Ansökan om likvidation enligt<br>19 § detta kapitel eller 13 kap.<br>16§ aktiebolagslagen (1975:1385)<br>kan också göras av Finansinspek-<br>tionen.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.</p>
<p>Senaste lydelse 1998:1500.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1998:1500.</p>
<p>181</p>
<p>Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)</p>
<p>Prop. 2000/01:150<br>Bilaga 7</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 7 kap. 15 § konkurslagen (1987:672) skall ha<br>följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<h4>7 kap.</h4>
<p>15 §</p>
<p>Förvaltaren skall snarast upprätta en skriftlig berättelse om boets<br>tillstånd och om orsakerna till gäldenärens obestånd, såvitt de har kunnat<br>utrönas, och om möjligt ange vid vilken tidpunkt obeståndet kan antas ha<br>inträtt. Berättelsen skall vidare innehålla</p>
<p>1. en översikt över tillgångar och skulder av olika slag,</p>
<p>2. en uppgift om huruvida det har förekommit något sådant förhållande<br>som kan föranleda återvinning till konkursboet,</p>
<p>3. en uppgift om huruvida det finns skälig anledning att anta att någon<br>enligt bestämmelserna i aktiebolagslagen (1975:1385) eller lagen<br>(1987:667) om ekonomiska föreningar är skyldig att återbära olovlig<br>vinstutdelning eller annan olovlig utbetalning eller att enligt dessa lagar<br>eller lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag utge<br>skadestånd till aktiebolag, ekonomisk förening eller handelsbolag,</p>
<p>4. en uppgift i förekommande<br>fall om vid vilken tidpunkt skyl-<br>dighet enligt 13 kap. 2 § aktie-<br>bolagslagen att upprätta särskild<br>balansräkning kan antas ha inträtt,<br>om denna tidpunkt kan utrönas,</p>
<p>4. en uppgift i förekommande<br>fall om vid vilken tidpunkt<br>skyldighet enligt 13 kap. 12 §<br>aktiebolagslagen att upprätta en<br>kontrollbalansräkning kan antas<br>ha inträtt, om denna tidpunkt kan<br>utrönas,</p>
<p>5. en uppgift i förekommande fall om att misstanke om brott som avses<br>i 11 kap. brottsbalken eller om sådant förfarande som kan föranleda<br>näringsförbud enligt 2 § lagen (1986:436) om näringsförbud har anmälts<br>till åklagaren,</p>
<p>6. en uppgift om vilket bokföringssystem en gäldenär som är eller<br>under det senaste året före konkursansökningen har varit bokförings-<br>skyldig har tillämpat och hur bokföringsskyldigheten har fullgjorts.</p>
<p>Berättelsen skall snarast och senast sex månader från konkursbeslutet<br>skickas till rätten, tillsynsmyndigheten och varje borgenär som begär det.<br>När det finns särskilda omständigheter far rätten medge anstånd med -<br>avlämnandet av berättelsen. Har gäldenären varit bokföringsskyldig,<br>skall den av gäldenären senast uppgjorda balansräkningen bifogas<br>berättelsen.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.</p>
<p>182</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och Prop. 2000/01:150<br>clearingverksamhet Bilaga 7</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 11 kap. 7 § lagen (1992:543) om börs- och<br>clearingverksamhet skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<h4>11 kap.</h4>
<p>7§‘</p>
<p>Auktorisation eller tillstånd som enligt denna lag har lämnats ett<br>företag skall återkallas av Finansinspektionen om</p>
<p>1. företaget genom att överträda denna lag eller någon föreskrift som<br>har meddelats med stöd av lagen eller på annat sätt visat sig olämpligt att<br>utöva sådan verksamhet som auktorisationen eller tillståndet avser,</p>
<p>2. företaget inte bedriver sådan verksamhet som auktorisationen eller<br>tillståndet avser,</p>
<p>3. såvitt avser svenskt aktiebolag, bolagets egna kapital understiger två<br>tredjedelar av det registrerade aktiekapitalet och bristen inte har täckts<br>inom tre månader från det att den blev känd för bolaget, eller</p>
<p>4. någon som ingår i företagets styrelse eller är verkställande direktör<br>eller dennes ställföreträdare inte uppfyller de krav som anges i 2 kap. 2 §<br>första stycket 4 eller 8 kap. 2 § första stycket 4.</p>
<p>Om det är tillräckligt får inspektionen i de fall som anges i första<br>stycket 1 meddela varning i stället för att återkalla auktorisationen eller<br>tillståndet.</p>
<p>Vid tillämpning av första<br>stycket 3 skall det egna kapitalet<br>beräknas enligt 13 kap. 13 §<br>aktiebolagslagen (1975:1385).</p>
<p>får auktorisationen eller tillståndet</p>
<p>Vid tillämpning av första<br>stycket 3 skall det egna kapitalet<br>beräknas enligt 13 kap. 2 § tredje<br>stycket aktiebolagslagen</p>
<p>(1975:1385).</p>
<p>I fall som avses i första stycket 4</p>
<p>återkallas bara om Finansinspektionen först invänt mot att personen ingår<br>i styrelsen eller är verkställande direktör eller dennes ställföreträdare och<br>om han eller hon, efter en av inspektionen bestämd tid av högst tre<br>månader, fortfarande finns kvar i styrelsen eller är verkställande direktör<br>eller dennes ställföreträdare.</p>
<p>Vid återkallelse av ett tillstånd att driva clearingverksamhet far<br>inspektionen besluta om hur rörelsen skall avvecklas.</p>
<p>Ett beslut om återkallelse av tillstånd att driva clearingverksamhet får<br>förenas med förbud att fortsätta verksamheten.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.</p>
<p>Senaste lydelse 1998:261.</p>
<p>183</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1479) om kontoföring Prop. 2000/01:150<br>av finansiella instrument Bilaga 7</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 9 kap. 3 § lagen (1998:1479) om kontoföring</p>
<p>av finansiella instrument skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<h4>9 kap.</h4>
<p>3§</p>
<p>Auktorisation som central värdepappersförvarare skall återkallas av<br>Finansinspektionen, om</p>
<p>1. värdepappersförvararen genom att överträda denna lag eller någon<br>föreskrift som har meddelats med stöd av lagen eller på annat sätt visat<br>sig olämplig att utöva verksamheten,</p>
<p>2. värdepappersförvararen inte bedriver sådan verksamhet som<br>auktorisationen avser,</p>
<p>3. såvitt gäller ett svenskt aktiebolag, bolagets egna kapital understiger<br>två tredjedelar av det registrerade aktiekapitalet och bristen inte har<br>täckts inom tre månader från det att den blev känd för bolaget, eller</p>
<p>4. någon som ingår i värdepappersförvararens styrelse eller är<br>verkställande direktör eller dennes ställföreträdare inte uppfyller de krav<br>som anges i 2 kap. 2 § första stycket 4.</p>
<p>Om det är tillräckligt far Finansinspektionen i fall som avses i första<br>stycket 1 meddela varning i stället för att återkalla auktorisationen.</p>
<p>Vid tillämpning av första<br>stycket 3 skall det egna kapitalet<br>beräknas enligt 13 kap. 2 § tredje<br>stycket aktiebolagslagen</p>
<p>(1975:1385).</p>
<p>I fall som avses i första stycket 4 får auktorisationen återkallas bara om<br>Finansinspektionen först invänt mot att personen ingår i styrelsen eller är<br>verkställande direktör eller dennes ställföreträdare och om han, efter en<br>av inspektionen bestämd tid av högst tre månader, fortfarande finns kvar<br>i styrelsen eller är verkställande direktör eller dennes ställföreträdare.</p>
<p>Vid återkallelse av auktorisation far Finansinspektionen besluta om hur<br>verksamheten skall avvecklas.</p>
<p>Vid tillämpning av första stycket 3<br>skall det egna kapitalet beräknas<br>enligt 13 kap. 13 § aktiebolags-<br>lagen (1975:1385).</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.</p>
<p>184</p>
<h2>Lagrådets yttrande</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2001-06-13</p>
<p>Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet</p>
<p>Leif Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.</p>
<p>Enligt en lagrådsremiss den 17 maj 2001 (Justitiedepartementet) har<br>regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till</p>
<p>1. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),</p>
<p>2. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),</p>
<p>3. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),</p>
<p>4. lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet,</p>
<p>5. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),</p>
<p>6. lag om ändring i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella<br>instrument.</p>
<p>Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Johan<br>Danelius.</p>
<p>Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet-,</p>
<h4>Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen</h4>
<p>8 kap. 3 §</p>
<p>Enligt det föreslagna nya fjärde stycket i paragrafen kan styrelsens<br>ansvar och tillsynsskyldighet inte överlämnas till någon annan. Förslaget<br>torde inte innebära någon förändring i förhållande till gällande rätt. Detta<br>synes inte heller vara regeringens mening. Trots det anförda kan<br>naturligtvis bestämmelsen ha ett visst pedagogiskt värde, som en<br>varnande påminnelse om att styrelsen inte kan komma ifrån sitt ansvar<br>genom att ge någon annan i uppdrag att svara för bolaget.</p>
<p>Bestämmelsen gäller enligt sin ordalydelse styrelsens ansvar och<br>tillsynsskyldighet ”enligt denna paragraf’. Lydelsen inbjuder till<br>motsatsslut. Denna risk aktualiseras redan vid tillämpningen av nästa<br>paragraf, som tillsammans med förevarande paragraf utgör ett avsnitt<br>under rubriken ”Styrelsens uppgifter”. Risken kan minskas om än inte<br>uteslutas genom att det citerade uttrycket far utgå. ”Styrelsens ansvar”<br>måste ändå syfta på uppgiften att svara för organisation och förvaltning<br>enligt första stycket och ”tillsynsskyldighet” på vad styrelsen skall se till<br>enligt andra stycket.</p>
<p>8 kap. 9 och 27 §§</p>
<p>Förslagen syftar till att söka förhindra sådana förfaranden som består i att<br>aktieägarna till styrelseledamot eller verkställande direktör i bolaget utser<br>någon som inte har för avsikt att seriöst delta i bolagets verksamhet utan<br>enbart lånar ut sitt namn för att därmed uppfylla lagens formella krav, en<br>s.k. målvakt. Att till sådana befattningar utse någon som inte avser att ta<br>befattning med bolaget strider uppenbarligen mot de principer som bär<br>upp reglerna för aktiebolagets organisation. Enligt förslagen får inte till<br></p>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>Bilaga 8</p>
<p>185</p>
<p>styrelseledamot eller verkställande direktör utses någon som inte avser Prop. 2000/01:150<br>att ta del i sådan verksamhet som enligt aktiebolagslagen ankommer på Bilaga 8<br>styrelsen respektive på den verkställande direktören.</p>
<p>Den valda formuleringen far anses innebära att förbudet träffar endast<br>den som inte över huvud taget avser att ta någon del i verksamheten; det<br>blir en fråga för rättstillämpningen att avgöra vilka åtgärder från<br>ledamotens eller direktörens sida som skulle kunna vara tillräckliga för<br>att förbudet inte skall vara gällande.</p>
<p>Effekten av det föreslagna förbudet är inte reglerad i lagen, och den<br>frågan berörs inte heller i remissens motivering. Som framhålls i<br>Bulvanutredningens betänkande är frågan om de civilrättsliga verkning-<br>arna av en rättshandling som har företagits i strid med ett legalt förbud<br>inte okontroversiell. Någon automatisk ogiltighetsverkan är inte knuten<br>till varje förbud; om ogiltighet skall inträda eller ej far avgöras med<br>beaktande bl.a. av förbudets syfte och av behovet och konsekvenserna av<br>ogiltighetspåföljden. (SOU 1998:47 s. 173 med hänvisningar, jfr NJA<br>1997 s. 93.)</p>
<p>Om regeln i de båda paragrafernas första stycke har det uttalats i<br>litteraturen att ett förordnande i strid med något av de förbuden är ogiltigt<br>och att denna brist inte kan läkas ens om bolagsstämmans beslut inte<br>klandras (Andersson, Johansson och Skog, Aktiebolagslagen. En<br>kommentar, 2000, s. 8:28). Det finns inte anledning att se annorlunda på<br>de nu föreslagna förbuden.</p>
<p>Emellertid uttalas i motiveringen till det remitterade förslaget att vissa<br>fall som skulle träffas av förbudet enligt dess ordalydelse likväl, ”om än<br>olämpliga, inte framstår som straffvärda” och därför inte skall omfattas<br>av den föreslagna straffbestämmelsen i 19 kap. 1 §. Som exempel nämns<br>att en småföretagare - som far antas själv vara styrelseledamot och/eller<br>verkställande direktör och som avser att öppet sköta företaget helt och<br>hållet på egen hand - låter en nära anhörig ta plats i styrelsen endast för<br>att uppfylla aktiebolagslagens krav på styrelsens sammansättning. Men<br>om ett sådant förfarande anses inte vara straffvärt måste det antas att<br>avsikten också är att förfarandet skall godtas. Motsatsen skulle, så som<br>förhållandena i mindre företag är beskaffade, medföra svåröverblickbara<br>konsekvenser, i vart fall om inte avsikten är att framtvinga att sådan<br>företagsamhet i stället skall bedrivas i form av handelsbolag eller under<br>enskild firma. Förfarandet bör då inte heller stämplas som ”olämpligt”,<br>och ordalagen i de föreslagna förbuden bör modifieras så att förbuden<br>inte träffar sådana åtgärder. Enklast sker detta genom att, i enlighet med<br>Bulvanutredningens förslag, orden ”utan godtagbara skäl” förs in mellan<br>orden ”inte” och ”utses”.</p>
<p>13 kap. 6 §</p>
<p>Enligt första stycket är ett beslut om likvidation giltigt om det har biträtts<br>av aktieägare med mer än hälften av de avgivna rösterna. Enligt<br>utredningsbetänkandet (SOU 1999:36 s. 107) är beslut om likvidation ett<br>beslut som avses i 9 kap. 28 § vilket innebär att ordföranden vid lika<br>röstetal har utslagsröst. Innebörden av den föreslagna bestämmelsen -<br>som motsvarar utredningens förslag men inte överensstämmer med 9<br>kap. 28 § — är emellertid den motsatta, nämligen att vid lika röstetal<br></p>
<p>186</p>
<p>förslaget om likvidation förfaller. Föredraganden har upplyst att frågan Prop. 2000/01:150<br>vilken lösning som bör väljas - på vilken fråga Lagrådet inte har någon Bilaga 8<br>synpunkt i sak - kommer att bli föremål för uppmärksamhet under det<br>fortsatta beredningsarbetet i Regeringskansliet.</p>
<p>13 kap. 17 §</p>
<p>I 17 § tredje stycket och i båda meningarna i fjärde stycket används ordet<br>”visar” för att ange vem som har bevisbördan i ett visst fall. Särskilt vad<br>gäller första meningen i ljärde stycket poängteras i författnings-<br>kommentaren att ordet endast syftar till att ange bevisbördans placering<br>och inte säger något om kravet på bevisningens styrka. Det framhålls att<br>det enligt tidigare rättspraxis varit fråga om ett lägre beviskrav än det<br>som normalt gäller i tvistemål och att någon ändring i detta avseende inte<br>är avsedd.</p>
<p>I ordet ”visar” ligger emellertid inte bara en anvisning om<br>bevisbördans placering utan också en upplysning om beviskravets styrka.<br>Med ordet brukar man vilja klargöra att ett högt beviskrav gäller, med<br>andra ord vad som i äldre rätt brukade kallas ”full bevisning”. För lägre<br>beviskrav får andra uttryckssätt användas, såsom att någon skall göra det<br>”sannolikt” eller ”antagligt”.</p>
<p>Avsikten är dock att bestämmelsen i fjärde stycket första meningen<br>över huvud taget inte skall ge några anvisningar om beviskravets styrka.<br>Olyckligt är att det valda ordet ”visar” trots allt implicerar kravets styrka.<br>Som Ekelöf framhållit, förefaller en bevisbörderegel, som inte ger<br>upplysning om beviskravets styrka, vara ganska meningslös. (Se Ekelöf<br>och Boman, Rättegång. Fjärde häftet, 6 uppl. 1992, s. 69 och 140.)<br>Subjektet i den föreslagna meningen är borgenären, vilken i den tilltänkta<br>tvistemålsprocessen kommer att vara kärande. Vad som i praktiken<br>kommer att åvila borgenären från bevissynpunkt följer i viss mån redan<br>av dennes ställning i processen. Det kan därför ifrågasättas om den<br>föreslagna bestämmelsen fyller någon egentlig uppgift. Det kan också<br>noteras att det måste vara en mycket svår uppgift för en borgenär att<br>”visa” att det ifrågavarande bolagets eget kapital vid den angivna<br>tidpunkten understeg hälften av bolagets registrerade aktiekapital. I<br>modem bevisrätt spelar det en viss roll för bevisbördans fördelning vem<br>av partema som har lättast att lägga fram en bevisning.</p>
<p>Enligt Lagrådets mening bör i det fortsatta beredningsarbetet<br>övervägas om den föreslagna bevisregeln i fjärde stycket första meningen<br>skall stå kvar eller ersättas med en materiell regel. Om en bevisregel inte<br>anses kunna undvaras, bör ordet ”visa” bytas ut mot något uttryck som<br>bättre återger avsikten med regeln, t.ex. ”göra det sannolikt”.</p>
<p>Lyckas borgenären med den bevisning som krävs enligt fjärde styc-ket<br>första meningen får den mot vilken betalningsanspråket riktas enligt<br>andra meningen försöka visa att bolagets eget kapital efter den angivna<br>tidpunkten men innan kontrollbalansräkningen ”senast skulle vara<br>upprättad” hade stigit över den kritiska gränsen. I så fall svarar han inte<br>för de förpliktelser som uppkommit för bolaget efter den tidpunkt då<br>gränsen passerades. Den tidpunkt då kontrollbalansräkning senast skulle<br>vara upprättad kan enligt författningskommentaren ligga så sent som en å</p>
<p>187</p>
<p>två månader efter den tidpunkt då skäl fanns att antaga att den kritiska Prop. 2000/01:150<br>gränsen underskridits. Bilaga 8</p>
<p>Enligt 12 § skall styrelsen, när det finns skäl att anta att bolagets eget<br>kapital, beräknat på visst sätt, understiger hälften av det registrerade<br>aktiekapitalet, ”genast” upprätta en kontrollbalansräkning. I gällande<br>lydelse används ordet ”ofördröj ligen” men detta måste anses ha samma<br>innebörd som genast, dvs. omedelbart..</p>
<p>1 rättsfallet NJA 1988 s. 620 anförs på s. 643 och 644: ”Genom den i<br>13 kap. 2 § 1 st. aktiebolagslagen använda lokutionen står klart att<br>styrelsen inte kan förhålla sig passiv till dess den far kunskap om att den<br>kritiska gränsen underskridits. Sålunda måste åtgärder vidtas redan när<br>styrelsen har kännedom om att bolagets ekonomi försämrats och<br>misstanke finns att aktiekapitalet gått förlorat till mer än [två tredjedelar]<br>Om ett bolags eget kapital underskridit den kritiska gränsen men<br>ställningen därefter, fram till dess att kontrollbalansräkning enligt 13 kap.<br>2 § 1 st. första meningen aktiebolagslagen skall ha upprättats, har<br>förbättrats så att kapitalet överstiger gränsen, kan styrelsen inte rimligen<br>vara skyldig att vidta någon i samma stycke angiven åtgärd för att undgå<br>ansvar för bolagets förbindelser.”</p>
<p>Högsta domstolen knyter sina överväganden inte till någon tidrymd för<br>upprättande av kontrollbalansräkning utan direkt till den i lagtexten<br>angivna skyldigheten att ”ofördröjligen” upprätta kontrollbalansräkning.<br>En annan sak är att det uppenbarligen följer av livets regel att viss tid<br>måste åtgå för analys av bolagets ekonomiska ställning (jfr Lindskog,<br>Aktiebolagslagen 12:e och 13 :e kap., 2 uppl. 1995, s. 216). Enligt 13 kap.<br>2 § fjärde stycket andra meningen i dess gällande lydelse undgår en<br>styrelseledamot skadeståndsansvar om han visar att underlåtenheten inte<br>beror på försummelse av honom. Att använda erforderlig tid för analys<br>av bolagets ekonomiska ställning kan inte anses utgöra försummelse, och<br>att inte upprätta kontrollbalansräkning när en sådan bevisligen är<br>obehövlig kan inte heller anses utgöra försummelse.</p>
<p>Som Lagrådet uppfattat regeringens förslag är innebörden på före-<br>varande punkt följande: Personligt ansvar inträder från den tidpunkt då<br>styrelsen hade skäl att antaga att kapitalbrist förelåg, i praktiken från den<br>tidpunkt i fråga om vilken en borgenär kan leda i bevis att kapitalbrist då<br>förelåg. Ansvaret bortfaller helt om en kontrollbalansräkning upprättas<br>när så senast bort ske och därefter övriga erforderliga åtgärder vidtas.<br>Upprättas inte någon kontrollbalansräkning men kan styrelsen bevisa att<br>den kritiska gränsen åter passerats innan en kontrollbalansräkning senast<br>bort upprättas, bortfaller ansvaret för tiden efter den tidpunkt då den<br>kritiska gränsen passerades men kvarstår för tiden dessförinnan.</p>
<p>Lagrådet kan inte inse varför den som tar i anspråk en av lagtexten<br>medgiven tidsfrist för att analysera bolagets ekonomiska situation och<br>efteråt bevisar att före utgången av denna tidsfrist det egna kapitalet<br>passerat den kritiska gränsen skall vara personligt ansvarig för för-<br>pliktelser som uppkommit innan den kritiska gränsen passerades, därför<br>att han inte upprättat en bevisligen obehövlig kontrollbalansräkning.<br>Grunden för skadeståndsskyldigheten är styrelseledamotens passivitet,<br>men någon sådan har han inte ådagalagt förrän han försuttit den tidsfrist<br>som lagstiftaren medgivit. Antingen bör talet om en senaste tidpunkt utgå<br>ur lagtexten och personligt ansvar inträda omedelbart och bestå till<br></p>
<p>188</p>
<p>ansvarsperiodens slut enligt 19 § - något som emellertid för mycket långt Prop. 2000/01:150<br>- eller också får godtas att, om den kritiska gränsen bevisligen Bilaga 8<br>överskridits vid den tidpunkt då kontrollbalansräkning senast skulle vara<br>upprättad, något ansvar inte inträder, oavsett om kontrollbalansräkning<br>faktiskt upprättats eller ej.</p>
<p>Lagrådet föredrar den senare lösningen och förordar att fjärde stycket<br>andra meningen avslutas med orden ”svarar han eller hon inte för<br>bolagets förpliktelser.” Enligt Lagrådets mening är det korrekt att i andra<br>meningen beskriva beviskravet med ordet ”visar”.</p>
<p>13 kap. 28 §</p>
<p>Några skäl som kan föranleda entledigande av en likvidator anges - i<br>motsats till vad som brukar vara fallet i liknande bestämmelser - inte i<br>paragrafen. Denna bör kompletteras med sådana bestämmelser, som<br>lämpligen kan utformas med ledning av 7 kap. 5 § konkurslagen.<br>Lagrådet förordar att en nytt första stycke av förslagsvis följande lydelse<br>införs i paragrafen: ”Om en likvidator begär att fa avgå och visar skäl till<br>det skall likvidatom entledigas. En likvidator skall också entledigas om<br>hon eller han inte är lämplig eller av någon annan orsak bör skiljas från<br>uppdraget.”</p>
<p>I så fall bör ordet ”kan” i inledningen till nuvarande första stycket utgå.</p>
<p>13 kap. 36 §</p>
<p>I paragrafens andra stycke anges, liksom i motsvarande nu gällande<br>bestämmelse, att bolagets eget kapital far tas upp i en enda post i<br>balansräkningen i likvidatoms årsredovisning. Detta sammanhänger med<br>att det inte finns något behov av att under likvidationens gång kunna<br>urskilja vad som skulle kunna vara utdelningsbara medel (se prop.<br>1975:103 s. 511). Sedan anges i förslaget att aktiekapitalet skall anges<br>särskilt. Detta synes strida mot det nyss sagda. Avsikten är emellertid,<br>enligt vad som framkommit vid föredragningen inför Lagrådet, inte att<br>åstadkomma någon ändring i sak utan att undvika det vedertagna<br>uttrycket ”inom linjen” som används i gällande lag. Uttrycket, som<br>används i redovisningssammanhang och inte minst i nu gällande<br>årsredovisningslag, har förtjänsten att undvika en inre motstridighet i<br>bestämmelsen.</p>
<p>Lagrådet förordar att uttrycket ”inom linjen” behålls här och att det<br>används i förslagets tredje stycke, andra och tredje meningarna.</p>
<p>19 kap. 1 §</p>
<p>Enligt Lagrådets mening bör straffpåföljd alltid kunna följa på en åtgärd<br>som är ägnad att dölja vem eller vilka som utövar eller har utövat den<br>verkliga makten i bolaget, om den vidtas uppsåtligen. Att någon, som det<br>sägs i författningskommentaren, inte vill skylta med sitt namn bör inte<br>godtas. Mycket ringa fall bör kunna hanteras med allmänna straffrihets-<br>eller straffbestämningsgrundsatser. Ordet ”otillbörligen” bör därför utgå<br>ur lagtexten. Särskilt gäller det sagda om 8 kap. 9 och 27 §§ ändras på<br>det sätt som Lagrådet föreslagit.</p>
<p>189</p>
<p>I författningskommentaren sägs att den som i strid med de förslagna Prop. 2000/01:150<br>bestämmelserna i 8 kap. 9 och 27 §§ låter sig utses till en där avsedd Bilaga 8<br>funktion kan straffas för medverkan till brottet, om de allmänna<br>förutsättningarna för sådant ansvar är uppfyllda. Som exempel på<br>concursus necessarius, som innebär att undantag i vissa fall görs från<br>medverkansansvaret, nämns i brottbalkskommentaren (L. Holmqvist<br>m.fl., Brottsbalken. En kommentar, s. 23:69) bl.a. det fallet att brottet<br>förutsätter medverkan av annan och denne inte nämns som straffbar;<br>därav anses framgå att han inte skall straffas. I förevarande fall föreslogs<br>i Bulvanutredningens betänkande en bestämmelse om ansvar för den som<br>åtog sig uppdraget men den föreslagna bestämmelsen har uteslutits ur det<br>remitterade förslaget. Under sådana förhållanden talar med hänsyn till<br>straffrättens legalitetsprincip övervägande skäl för att något medverkans-<br>ansvar inte inträder för den utsedde.</p>
<h4>Förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen</h4>
<p>9 kap. 19 och 20 §§</p>
<p>I 19 § finns vissa bestämmelser om när bankaktiebolag skall gå i<br>likvidation. Hänvisning saknas till 13 kap. 10 § aktiebolagslagen.<br>Bestämmelserna i sistnämnda paragraf innebär bl.a. att ett aktiebolag<br>skall försättas i likvidation om bolaget inte till registreringsmyndigheten<br>anmält styrelse m.fl. eller inkommit med årsredovisning och revisions-<br>berättelse enligt 8 kap. 3 § första stycket årsredovisningslagen eller, i<br>förekommande fall, koncernredovisning och koncemrevisionsberättelse<br>enligt 8 kap. 16 § samma lag. Enligt förarbetena till den lagstiftning<br>varigenom bankaktiebolagslagen avskaffades och aktiebolagslagen blev<br>den associationsrättsliga grunden även för bankaktiebolagen ansågs det<br>inte föreligga skäl att genom en särbestämmelse undanta bankaktie-<br>bolagen från de nu behandlade likvidationsgrundema i aktiebolagslagen.<br>Någon hänvisning gjordes emellertid inte till 13 kap. 4 a § aktiebolags-<br>lagen, där dessa likvidationsgrunder behandlades. (Se prop. 1995/96:10<br>s. 299 och prop. 1997/98:166 s. 147 ff. och 153.) En hänvisning till 13<br>kap. 10 § aktiebolagslagen bör, med reservation för vad som sägs i det<br>följande, nu föras in i förevarande 19 §, på samma sätt som en<br>hänvisning föreslås till 13 kap. 16 § aktiebolagslagen trots att det inte nu<br>finns någon hänvisning till 13 kap. 2 § aktiebolagslagen.</p>
<p>Emellertid kan hänvisningen till 13 kap. 10 § aktiebolagslagen inte<br>göras utan särskilda regler för bankaktiebolag, eftersom årsredovisnings-<br>lagen inte gäller för dessa (1 kap. 1 § och 8 kap. 1 § andra stycket lagen<br>om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag). Hur sådana<br>särskilda bestämmelser skall utformas bör övervägas under det fortsatta<br>beredningsarbetet i Regeringskansliet. Det synes emellertid lämpligt att<br>föra in dem i förevarande 19 §. Det är möjligt att därvid hänvisningen till<br>13 kap. 10 § aktiebolagslagen bör ersättas med bestämmelser om en<br>fristående likvidationsgrund för bankaktiebolag. I så fall bör tillses att<br>hänvisningen i 20 § också kommer att omfatta en sådan likvidations-<br>grund.</p>
<p>190</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Övriga lagförslag</p>
<p>Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.</p></td><td>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<p>Bilaga 8</p></td></tr>
</table>
<p>191</p>
<h2>Justitiedepartementet <sup>Pro</sup>P- 2000/01:15O</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 augusti 2001</p>
<p>Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Thalén,</p>
<p>Winberg, Ulvskog, Lindh, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Messing,</p>
<p>Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm,</p>
<p>Bodström</p>
<p>Föredragande: Thomas Bodström</p>
<p>Regeringen beslutar proposition 2000/01:150 Likvidation av aktiebolag<br>m.m.</p>
<h2>192</h2>
<h2>Rättsdatablad</h2>
<p>Prop. 2000/01:150</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Författningsrubrik</p></td><td>
<p>Bestämmelser som Celexnummer för</p>
<p>inför, ändrar, upp- bakomliggande EG-</p>
<p>häver eller upprepar regler</p>
<p>ett normgivnings-<br>bemyndigande</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lag om ändring i<br>aktiebolagslagen<br>(1975:1385)</p></td><td>
<p>3 kap. 4 § andra stycket<br>samt 13 kap. 25 § fjärde<br>stycket och 26 § tredje<br>stycket</p></td></tr>
</table>
<p>193</p>
11att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till1. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)
2. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617)
3. lag om ändring i konkurslagen (1987:672)
4. lag om ändring i lagen (1992:543)
5. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)
6. lag om ändring i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument.
=utskottet2001/02:LU5?11att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till?INLInlämning2001-09-11 00:00:00inträffat60hanteringREGRegistrering2001-09-13 00:00:00inträffat70hanteringBBordläggning2001-09-18 00:00:00inträffat2hanvisningHÄNHänvisning2001-09-20 00:00:00inträffat3hanvisningMOTMotionstid slutar2001-09-28 00:00:00planerat4hanvisningMOTMotionstid slutar2001-10-03 00:00:00inträffat4hanvisninginlamnatavInlämnat avJustitiedepartementet2014-11-24 06:10:16statustextstatustextÄrendet är avslutatGO031502019-05-22 17:19:34tilldelatTilldelatLagutskottet2014-11-24 06:10:16behandlas_i2001/02:LU5GP01LU5bet2001/02LU5Likvidation av aktiebolag m.m.Betänkandeföljdmotionav Christel Anderberg m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 2000/01:150<br/>
Likvidation av aktiebolag m.m.GP02L10mot2001/02L10med anledning av prop. 2000/01:150 Likvidation av aktiebolag m.m.av Christel Anderberg m.fl. (M)Motion