<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2283947</hangar_id>
 <dok_id>GO03149</dok_id>
 <rm>2000/01</rm>
 <beteckning>149</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 2000/01:149</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>S</organ>
 <mottagare>SoU</mottagare>
 <nummer>149</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2001-07-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2021-04-06 21:52:13</systemdatum>
 <publicerad>2001-07-11 00:00:00</publicerad>
 <titel>Avgifter inom äldre- och handikappomsorg</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GO03149/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GO03149</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GO03149</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;2000/01:149&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Avgifter inom äldre- och handikappomsorg&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03149/prop_200001__149-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000/01:149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 5 juli 2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Engqvist&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Socialdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att ett högkostnadsskydd införs för avgifter för&lt;br&gt;äldre- och handikappomsorg i form av en högsta avgift för hemtjänst,&lt;br&gt;dagverksamhet och avgifter för kommunal hälso- och sjukvård samt en&lt;br&gt;högsta avgift för bostad i sådant särskilt boende som inte omfattas av&lt;br&gt;12 kapitlet jordabalken (hyreslagen). Det högsta beloppet för hemtjänst,&lt;br&gt;dagverksamhet och avgifter för kommunal hälso- och sjukvård anges i&lt;br&gt;enviss andel av prisbasbeloppet och motsvarar i 2001 års prisnivå&lt;br&gt;1 476 kronor per månad och för bostad i särskilt boende 1 537 kronor per&lt;br&gt;månad. Syftet med högkostnadsskyddet är att säkerställa att den enskilde&lt;br&gt;skyddas mot allt för höga avgifter. Reglerna om högsta avgift införs i&lt;br&gt;socialtjänstlagen (2001:453).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om förbehållsbelopp i socialtjänstlagen vid bestämmande av&lt;br&gt;avgift för äldre- och handikappomsorg preciseras. I socialtjänstlagen&lt;br&gt;anges ett lägsta belopp (minimibelopp) som den enskilde som betalar&lt;br&gt;avgift skall ha rätt att förbehålla sig av sina egna medel. Beloppet skall&lt;br&gt;täcka den enskildes normala levnadskostnader, förutom boendekostna-&lt;br&gt;den. Beloppets nivå anges som andel av prisbasbeloppet och innebär i&lt;br&gt;2001 års prisnivå 3 979 kronor per månad för ensamstående och&lt;br&gt;3 333 kronor för var och en av sammanlevande makar och sambor. Nivån&lt;br&gt;föreslås vara densamma som den som gäller vid beräkning av särskilt&lt;br&gt;bostadstillägg enligt lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer.&lt;br&gt;Samma nivå föreslås även gälla vid beräkning av äldreförsörjningsstöd&lt;br&gt;enligt av regeringen tidigare beslutad proposition (prop. 2000/01:136).&lt;br&gt;Under vissa förutsättningar skall kommunen fastställa minimibeloppet&lt;br&gt;till en högre nivå. I vissa speciella fall ges kommunerna möjlighet att&lt;br&gt;fastställa beloppet till en lägre nivå. Den enskilde skall utöver detta&lt;br&gt;belopp förbehållas medel för sin boendekostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att det i socialtjänstlagen regleras vilka inkomstslag Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;som skall ingå i underlaget för bestämmande av förbehållsbelopp och&lt;br&gt;avgift. Avgiftsunderlaget skall beräknas i huvudsak på samma sätt som&lt;br&gt;vid inkomstberäkningen enligt förslaget till lag om bostadstillägg till&lt;br&gt;pensionärer m.fl. (prop. 2000/01:140). Syftet med regleringen är att ange&lt;br&gt;en yttersta ram för beräkningen av avgiftsunderlaget. Kommunerna har&lt;br&gt;dock möjlighet att beräkna avgiftsunderlaget på ett sätt som är mer&lt;br&gt;förmånligt för omsorgstagama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås även att det införs regler som gör det möjligt att överklaga&lt;br&gt;individuella beslut enligt socialtjänstlagen som rör avgifternas storlek&lt;br&gt;genom förvaltningsbesvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om högkostnadsskydd, förbehållsbelopp och överklagande&lt;br&gt;genom förvaltningsbesvär föreslås träda ikraft den 1 juli 2002. Reglerna&lt;br&gt;om beräkning av avgiftsunderlag föreslås träda ikraft den 1 januari 2003.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext..............................................................................................2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2001:453)..........................................................................2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1982:763)........................................................................ 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1987:813) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;homosexuella sambor.......................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgångspunkter för regeringens förslag..........................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Avgifter inom äldre- och handikappomsorg - relevant&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagstiftning......................................................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regerings formen..............................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunallagen (1991:900).............................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Socialtjänstlagen (2001:453)............................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).............................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1993:387) om stöd och service till&amp;nbsp;vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;funktionshindrade.............................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12 kapitlet jordabalken (hyreslagen)..................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunernas äldre- och handikappomsorg - en översikt.............26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Äldre- och handikappomsorgens omfattning...................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunernas taxesy stem................................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunernas förbehållsbelopp.......................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Enskildas ekonomiska situation.......................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;F örbehållsbelopp.............................................................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Högkostnadsskydd..........................................................................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beräkning av avgiftsunderlag.........................................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Ändring av beslutad avgift..............................................................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Överklagande..................................................................................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;Ikraftträdande m.m..........................................................................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser..............................................................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;Uppföljning och utvärdering...........................................................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 &amp;nbsp;F örfattningskommentar...................................................................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2001:453)........................................................................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1982:763)........................................................................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1987:813) om homo-&lt;br&gt;sexuella sambor.................................................................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av kommitténs förslag............................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommitténs lagförslag........................................................72 &lt;sup&gt;Prop&lt;/sup&gt;' &lt;sup&gt;2000/01:149&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Remissinstanser till kommitténs betänkande Bo tryggt -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betala rätt (SOU 1999:33)..................................................82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag...............................................83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande...............................................................90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 juli 2001.............92&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:149&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(2001:453)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen (2001:453)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 8 kap. 2 § och 16 kap. 3 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas sju nya paragrafer, 8 kap. 3-9 §§, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För familjerådgivning, hem-&lt;br&gt;tjänst, verksamhet för barn och&lt;br&gt;ungdom enligt 5 kap. 1 § som inte&lt;br&gt;är stöd- och hjälpinsatser av be-&lt;br&gt;handlingskaraktär, sådant boende&lt;br&gt;som avses i 5 kap 5 § andra&lt;br&gt;stycket eller 7 § tredje stycket eller&lt;br&gt;annan liknande social tjänst får&lt;br&gt;kommunen ta ut skäliga avgifter&lt;br&gt;enligt grunder som kommunen&lt;br&gt;bestämmer. Avgifterna får dock&lt;br&gt;inte överstiga kommunens själv-&lt;br&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För familjerådgivning, verk-&lt;br&gt;samhet för barn och ungdom en-&lt;br&gt;ligt 5 kap. 1 § som inte är stöd-&lt;br&gt;och hjälpinsatser av behandlings-&lt;br&gt;karaktär, hemtjänst, dagverksam-&lt;br&gt;het, bostad i sådant särskilt bo-&lt;br&gt;ende som avses i 5 kap. 5 § andra&lt;br&gt;stycket eller 7 f tredje stycket och&lt;br&gt;som inte omfattas av 12 kap. jor-&lt;br&gt;dabalken eller för annan liknande&lt;br&gt;social tjänst far kommunen ta ut&lt;br&gt;skäliga avgifter enligt grunder&lt;br&gt;som kommunen bestämmer. Av-&lt;br&gt;gifterna far dock inte överstiga&lt;br&gt;kommunens självkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om avgifter för hem-&lt;br&gt;tjänst, dagverksamhet och bostad&lt;br&gt;i särskilt boende finns ytterligare&lt;br&gt;bestämmelser i 3-9 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med prisbasbelopp avses i detta&lt;br&gt;kapitel det prisbasbelopp som&lt;br&gt;fastställs enligt 1 kap. 6 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med avgiftsunderlag avses den&lt;br&gt;inkomst som den enskilde kan&lt;br&gt;antas komma att få under de när-&lt;br&gt;maste tolv månaderna, fördelad&lt;br&gt;med lika belopp per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsten skall beräknas med&lt;br&gt;tillämpning av 21 § första stycket&lt;br&gt;1-3 och 5 lagen (2001:000) om&lt;br&gt;bostadstillägg till pensionärer&lt;br&gt;mfl. Som inkomst skall även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;[2 § andra stycket]&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för hemtjänst får inte,&lt;br&gt;tillsammans med avgifter som av-&lt;br&gt;ses i 26 § tredje stycket hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdslagen (1982:763), uppgå&lt;br&gt;till så stort belopp att den enskilde&lt;br&gt;inte förbehålls tillräckliga medel&lt;br&gt;för sina personliga behov, boen-&lt;br&gt;dekostnader och andra normala&lt;br&gt;levnadskostnader. När avgifterna&lt;br&gt;fastställs skall kommunen försäkra&lt;br&gt;sig om att omsorgstagarens make&lt;br&gt;eller sambo inte drabbas av en&lt;br&gt;oskäligt försämrad ekonomisk si-&lt;br&gt;tuation.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räknas särskilt bostadstillägg&lt;br&gt;enligt 20 § samma lag och&lt;br&gt;bostadsbidrag enligt lagen&lt;br&gt;(1993:737) om bostadsbidrag. En&lt;br&gt;kommun kan i sitt taxebeslut&lt;br&gt;bestämma att inkomsten skall&lt;br&gt;beräknas på ett sätt som är mer&lt;br&gt;fördelaktigt for den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ fråga om makar skall den en-&lt;br&gt;skildes inkomst anses utgöra&lt;br&gt;hälften av makarnas samman-&lt;br&gt;lagda inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enskildes avgifter får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. for hemtjänst och dagverk-&lt;br&gt;samhet, tillsammans med avgifter&lt;br&gt;som avses i 26 § tredje stycket&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763), per månad uppgå till&lt;br&gt;högst en tolftedel av 0,48 gånger&lt;br&gt;prisbasbeloppet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för bostad i särskilt boende&lt;br&gt;per månad uppgå till högst en&lt;br&gt;tolftedel av 0,50 gånger prisbas-&lt;br&gt;beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna enligt 5 § får inte&lt;br&gt;uppgå till ett så stort belopp att&lt;br&gt;den enskilde inte förbehålls&lt;br&gt;tillräckliga medel av sitt&lt;br&gt;avgiftsunderlag för sina&lt;br&gt;personliga behov och andra&lt;br&gt;normala levnadskostnader (förbe-&lt;br&gt;hållsbelopp). När avgifterna fast-&lt;br&gt;ställs skall kommunen dessutom&lt;br&gt;försäkra sig om att omsorgstaga-&lt;br&gt;rens make eller sambo inte&lt;br&gt;drabbas av en oskäligt försämrad&lt;br&gt;ekonomisk situation. Om av-&lt;br&gt;gifterna baseras på den enskildes&lt;br&gt;betalningsförmåga skall avgifts-&lt;br&gt;underlaget beräknas enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall bestämma den&lt;br&gt;enskildes förbehållsbelopp genom&lt;br&gt;att beräkna den enskildes lev-&lt;br&gt;nadskostnader, utom boendekost-&lt;br&gt;naden, med ledning av ett minimi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp. Boendekostnaden skall Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;beräknas för sig och läggas till&lt;br&gt;minimibeloppet. För sådan boen-&lt;br&gt;dekostnad som anges i 5 § skall&lt;br&gt;dock inget förbehåll göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minimibeloppet skall, om inte&lt;br&gt;annat följer av 8 §, alltid per må-&lt;br&gt;nad utgöra lägst en tolftedel av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 1,294 gånger prisbasbeloppet&lt;br&gt;för ensamstående, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 1,084 gånger prisbasbeloppet&lt;br&gt;för var och en av sammanlevande&lt;br&gt;makar och sambor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minimibeloppet enligt första&lt;br&gt;stycket skall täcka normal-&lt;br&gt;kostnader för livsmedel, kläder,&lt;br&gt;skor, fritid, hygien, dagstidning,&lt;br&gt;telefon, TV-avgift, hemförsäkring,&lt;br&gt;öppen hälso- och sjukvård,&lt;br&gt;tandvård, hushållsel, förbruk-&lt;br&gt;ningsvaror, resor, möbler, husge-&lt;br&gt;råd och läkemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall höja minimi-&lt;br&gt;beloppet i skälig omfattning om&lt;br&gt;den enskilde på grund av sär-&lt;br&gt;skilda omständigheter varaktigt&lt;br&gt;har behov av ett inte oväsentligt&lt;br&gt;högre belopp än det som anges i&lt;br&gt;7 £ andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får minska minimi-&lt;br&gt;beloppet i skälig omfattning om&lt;br&gt;den enskilde inte har en kostnad&lt;br&gt;för en sådan post som anges i 7&lt;br&gt;tredje stycket därför att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kostnaden ingår i avgiften för&lt;br&gt;hemtjänst och dagverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kostnaden ingår i avgiften&lt;br&gt;eller hyran för bostad i särskilt&lt;br&gt;boende, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. posten tillhandahålls kost-&lt;br&gt;nadsfritt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall ändra en av-&lt;br&gt;gift om något förhållande som&lt;br&gt;påverkar avgiftens storlek har&lt;br&gt;ändrats. Avgiften får ändras utan&lt;br&gt;föregående underrättelse, om&lt;br&gt;ändringen beror på förändringar i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prisbasbeloppet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ändring av avgiften skall&lt;br&gt;gälla från och med månaden efter&lt;br&gt;den månad då anledning till&lt;br&gt;ändring har uppkommit. En&lt;br&gt;ändring av avgiften skall dock&lt;br&gt;gälla från och med den månad&lt;br&gt;under vilken de förhållanden har&lt;br&gt;uppkommit som föranleder&lt;br&gt;ändringen, om förhållandena av-&lt;br&gt;ser hela den månaden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Socialnämndens beslut får&lt;br&gt;överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol, om nämnden&lt;br&gt;har meddelat beslut i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ansökan enligt 2 kap. 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bistånd enligt 4 kap. 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vägran eller nedsättning av fort-&lt;br&gt;satt försörjningsstöd enligt 4 kap.&lt;br&gt;5§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förbud eller begränsning enligt&lt;br&gt;5 kap. 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- medgivande enligt 6 kap. 6 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- återkallelse av medgivande en-&lt;br&gt;ligt 6 kap. 13 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- samtycke enligt 6 kap. 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämndens beslut far&lt;br&gt;överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol, om nämnden&lt;br&gt;har meddelat beslut i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ansökan enligt 2 kap. 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bistånd enligt 4 kap. 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vägran eller nedsättning av fort-&lt;br&gt;satt försörjningsstöd enligt 4 kap.&lt;br&gt;5§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förbud eller begränsning enligt&lt;br&gt;5 kap. 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- medgivande enligt 6 kap. 6 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- återkallelse av medgivande en-&lt;br&gt;ligt 6 kap. 13 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- samtycke enligt 6 kap. 14 §,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— avgifter eller förbehållsbelopp&lt;br&gt;enligt 8 kap. 4-9 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. En länsrätt&lt;br&gt;eller kammarrätt far dock förordna att dess beslut skall verkställas först&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sedan det har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003 i fråga om 8 kap. 4 § och&lt;br&gt;i övrigt den 1 juli 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I fråga om beslut enligt 8 kap. 2 § som meddelats före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet men som avser tid därefter skall de nya bestämmelserna tillämpas&lt;br&gt;med avseende på tiden efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ett överklagande av ett beslut enligt 8 kap. 2 § som fattats före den&lt;br&gt;1 juli 2002 skall prövas enligt paragrafens äldre lydelse i den del det&lt;br&gt;avser tid före ikraftträdandet. För den del av beslutet som avser tid efter&lt;br&gt;ikraftträdandet skall prövningen göras enligt de nya bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdslagen (1982:763)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 26 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)’&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av patienter får vårdavgifter tas ut enligt grunder som landstinget eller&lt;br&gt;kommunen bestämmer, i den mån inte annat är särskilt föreskrivet. Pati-&lt;br&gt;enter som är bosatta inom landstinget respektive kommunen, liksom&lt;br&gt;patienter som avses i 3 c §, skall därvid behandlas lika. Landstinget får&lt;br&gt;dock för sluten vård fastställa avgiftsnivåer i olika inkomstintervall och&lt;br&gt;besluta om vilka regler om nedsättning av avgiften som skall gälla.&lt;br&gt;Högsta avgiftsbelopp för sluten vård är 80 kronor för varje vårddag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast kommunen får ta ut vårdavgifter för sådan vård som den har&lt;br&gt;betalningsansvar för enligt 2 § lagen (1990:1404) om kommunernas&lt;br&gt;betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Detsamma gäller i fråga&lt;br&gt;om sådan psykiatrisk långtidssjukvård med huvudsaklig omvårdnads-&lt;br&gt;inriktning för vilken kommunen enligt 9 § samma lag har åtagit sig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalningsansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för vård enligt 18 §, för&lt;br&gt;förbrukningsartiklar enligt 18 c §&lt;br&gt;eller för sådan långtidssjukvård&lt;br&gt;som en kommun har betalningsan-&lt;br&gt;svar för enligt 2 eller 9 § lagen&lt;br&gt;(1990:1404) om kommunernas&lt;br&gt;betalningsansvar för viss hälso-&lt;br&gt;och sjukvård får inte, tillsammans&lt;br&gt;med avgifter som avses i 8 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket socialtjänstlagen&lt;br&gt;(2001:453), uppgå till så stort be-&lt;br&gt;lopp att den enskilde inte förbe-&lt;br&gt;hålls tillräckliga medel for sina&lt;br&gt;personliga behov, boendekostnad&lt;br&gt;och andra normala levnadskost-&lt;br&gt;nader. När avgifterna fastställs&lt;br&gt;skall kommunen försäkra sig om&lt;br&gt;att vårdtagarens make eller sambo&lt;br&gt;inte drabbas av en oskäligt försäm-&lt;br&gt;rad ekonomisk situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för vård enligt 18 §, för&lt;br&gt;förbrukningsartiklar enligt 18 c §&lt;br&gt;eller för sådan långtidssjukvård&lt;br&gt;som en kommun har betalningsan-&lt;br&gt;svar för enligt 2 eller 9 § lagen om&lt;br&gt;kommunernas betalningsansvar för&lt;br&gt;viss hälso- och sjukvård får,&lt;br&gt;tillsammans med avgifter för&lt;br&gt;hemtjänst och dagverksamhet&lt;br&gt;enligt 8 kap. 5 § socialtjänstlagen&lt;br&gt;(2001:453), per månad uppgå till&lt;br&gt;högst en tolftedel av 0,48 gånger&lt;br&gt;prisbasbeloppet. Avgifterna får&lt;br&gt;dock inte uppgå till så stort belopp&lt;br&gt;att den enskilde inte förbehålls&lt;br&gt;tillräckliga medel av sitt avgifts-&lt;br&gt;underlag för sina personliga be-&lt;br&gt;hov och andra normala levnads-&lt;br&gt;kostnader (förbehållsbelopp). När&lt;br&gt;avgifterna fastställs skall kommu-&lt;br&gt;nen dessutom försäkra sig om att&lt;br&gt;vårdtagarens make eller sambo&lt;br&gt;inte drabbas av en oskäligt försäm-&lt;br&gt;rad ekonomisk situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsunderlaget och förbe-&lt;br&gt;hållsbeloppet skall beräknas med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:567.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 2001:461.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpning av 8 kap. 3-8 §§ Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;socialtjänstlagen (2001:453).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I fråga om beslut enligt 26 § tredje stycket som meddelats fbre&lt;br&gt;ikraftträdandet men som avser tid därefter skall de nya bestämmelserna&lt;br&gt;tillämpas med avseende på tiden efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ett överklagande av ett beslut enligt 26 § tredje stycket som fattats&lt;br&gt;fore den 1 juli 2002 skall prövas enligt paragrafens äldre lydelse i den del&lt;br&gt;det avser tid före den 1 juli 2002. För den del av beslutet som avser tid&lt;br&gt;efter ikraftträdandet skall prövningen göras enligt de nya bestämmel-&lt;br&gt;serna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:813) om Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;homosexuella sambor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkten 19 i lagen (1987:813) om homosex-&lt;br&gt;uella sambor&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om två personer bor tillsammans i ett homosexuellt förhållande, skall&lt;br&gt;vad som gäller i fråga om sambor enligt följande lagar och bestämmelser&lt;br&gt;tillämpas även på de homosexuella samborna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lagen (1993:737) om bostadsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. 8 kap. 2 § andra stycket 19. 8 kap. 6 § och 7 £ andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialtjänstlagen (2001:453), &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;stycket socialtjänstlagen (2001:453),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. 26 § tredje stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 2001:463.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 2 oktober 1997 att tillkalla en särskild utredare&lt;br&gt;med uppgift att dels analysera olika aspekter av socialtjänstlagens&lt;br&gt;(1980:620) begrepp särskild boendeform, dels föreslå förändringar som&lt;br&gt;leder till bättre samordning mellan författningar inom olika&lt;br&gt;samhällsorgan med anknytning till det särskilda boendet. Utredaren&lt;br&gt;skulle också belysa vissa avgiftsfrågor inom vård- och omsorgsområdet.&lt;br&gt;Som särskild utredare utsågs riksdagsledamoten Mariann Ytterberg. I&lt;br&gt;mars 1999 överlämnade utredaren betänkandet Bo tryggt - Betala rätt&lt;br&gt;(SOU 1999:33) till regeringen. En sammanfattning av förslagen i&lt;br&gt;betänkandet finns i bilaga 1. De lagförslag som lades fram i betänkandet&lt;br&gt;finns i bilaga 2. Betänkandet har remissbehandlats. En remissamman-&lt;br&gt;ställning finns tillgänglig i Socialdepartementet (dnr S1999/2970/ST). En&lt;br&gt;förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition behandlas de delar av betänkandet som rör avgifter&lt;br&gt;inom äldre- och handikappomsorg. Övriga frågor i betänkandet bereds&lt;br&gt;vidare inom Regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i denna proposition om ändringar i socialtjänstlagen avser&lt;br&gt;dess lydelse enligt SFS 2001:453 (prop. 2000/01:80, bet.&lt;br&gt;2000/01:SoU18, rskr. 2000/01:259) om inget annat anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i denna proposition har utformats i samarbete med Miljö-&lt;br&gt;partiet och Vänsterpartiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 7 juni 2001 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i&lt;br&gt;bilaga 5. Regeringen har följt Lagrådets förslag till justeringar. I övrigt&lt;br&gt;har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexterna. Lagrådets synpunk-&lt;br&gt;ter behandlas i kapitel 11 samt i författningskommentarerna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Utgångspunkter för regeringens förslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Målen for äldrepolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett gemensamt ansvar för äldre personer i samhället är en självklar&lt;br&gt;utgångspunkt i ett solidariskt samhälle. Äldres möjligheter till ett tryggt&lt;br&gt;och gott liv är beroende av flera faktorer. Pensionerna skall ge ekono-&lt;br&gt;misk trygghet. Aktiviteter inom kultur- och föreningsliv, arbetsliv och&lt;br&gt;även andra delar av samhället skall bidra till att ge äldre ett innehållsrikt&lt;br&gt;liv. Det skall vara möjligt att bo kvar i sin bostad så länge som möjligt,&lt;br&gt;ha tillgång till ett gott socialt nätverk, deltaga och vara aktiv i samhälls-&lt;br&gt;livet. Äldreomsorgen skall ge stöd när den egna förmågan sviktar. Hälso-&lt;br&gt;och sjukvården skall finnas tillgänglig när den behövs. Mångfalden av&lt;br&gt;insatser och det faktum att flera huvudmän och andra aktörer ansvarar för&lt;br&gt;eller på annat sätt påverkar äldres livsbetingelser präglar innehållet i och&lt;br&gt;omfattningen av de nationella målen för äldrepolitiken, (jfr prop.&lt;br&gt;1997/98:113, bet. 1997/98:SoU24, rskr. 1997/98:307).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nationella målen för äldrepolitiken innebär att äldre skall: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vardag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;bemötas med respekt, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ha tillgång till god vård och omsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målen för handikappolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nationella handlingsplanen för handikappolitiken anges de värde-&lt;br&gt;ringar som skall ligga till grund för samhällets insatser för funktionshind-&lt;br&gt;rade personer (prop. 1999/2000:79). Handlingsplanens titel Från patient&lt;br&gt;till medborgare markerar att personer med funktionshinder är med-&lt;br&gt;borgare med samma rättigheter och skyldigheter som andra medborgare.&lt;br&gt;Regeringen anser att samhället måste byggas med insikten om att alla&lt;br&gt;människor är lika mycket värda, har samma grundläggande behov och&lt;br&gt;skall behandlas med samma respekt, att mångfald berikar och att varje&lt;br&gt;människa med sin kunskap och erfarenhet är en tillgång för samhället.&lt;br&gt;Personer med funktionshinder skall ha samma möjligheter som andra&lt;br&gt;personer att röra sig i samhället. Alla skall ha lika möjligheter att ta del&lt;br&gt;av information och göra sig hörda. Alla skall ha lika möjligheter och&lt;br&gt;skyldigheter att bidra till samhällets utveckling (jfr prop. 1999/2000:79,&lt;br&gt;bet. 1999/2000:SoU14, rskr. 1999/2000:240).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nationella målen för handikappolitiken är:&lt;br&gt;en samhällsgemenskap med mångfald som grund,&lt;br&gt;att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla&lt;br&gt;åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män&lt;br&gt;med funktionshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det handikappolitiska arbetet skall särskilt inriktas på:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället&lt;br&gt;för människor med funktionshinder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att förebygga och bekämpa diskriminering av personer med&lt;br&gt;funktionshinder, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att ge barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder&lt;br&gt;förutsättningar för självständighet och självbestämmande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att genomföra de äldre- och handikappolitiska målen skall&lt;br&gt;ske inom alla samhällsektorer, bl.a. inom vård och omsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för äldre och funktionshindrade inom vård och omsorg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1990-talet har äldre och funktionshindrade personers situation&lt;br&gt;inom vård och omsorg i många avseenden förbättrats bl.a. som ett resul-&lt;br&gt;tat av de tre stora reformerna under detta decennium - Ädelreformen,&lt;br&gt;Handikappreformen samt Psykiatrireformen (effekterna av dessa redo-&lt;br&gt;visas bl.a. i Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 1996:2, 1997:4,&lt;br&gt;1999:1 respektive 2000:4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av dessa stora reformer har många andra frågeställningar av&lt;br&gt;betydelse för äldre och funktionshindrade personer belysts ingående, bl.a.&lt;br&gt;inom ramen för ett antal statliga utredningar. Det gäller t.ex. frågor om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bemötande inom vård och omsorg där det funnits och alltjämt finns Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;brister som drabbar såväl äldre som personer med funktionshinder (SOU&lt;br&gt;1997:170 samt SOU 1999:21). Inom sjukvården har bl.a. frågor om&lt;br&gt;prioriteringar (SOU 1995:5 samt SOU 2001:8) samt patientinflytande&lt;br&gt;(SOU 1997:154) varit särskilt prioriterade. Av betydelse for äldre och&lt;br&gt;funktionshindrade personers situation inom vård och omsorg är också&lt;br&gt;personalfrågor som belysts vid ett antal tillfallen (bl.a. Ds. 1999:44). I&lt;br&gt;förlängningen av dessa och andra utredningar och studier har också&lt;br&gt;reformer genomförts som på olika sätt syftat till att förbättra olika&lt;br&gt;förhållanden för äldre och funktionshindrade personer inom vård och&lt;br&gt;omsorg. Av stor betydelse för personer med funktionshinder är att&lt;br&gt;tillgänglighetsfrågoma fått ökad uppmärksamhet, bl.a. inom ramen för&lt;br&gt;den nationella handlingsplanen för handikappolitiken. Som ett led i detta&lt;br&gt;arbete har riksdagen nyligen beslutat om ändringar i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10, jfr prop. 2000/01:48). Statliga satsningar har vidare skett bl.a.&lt;br&gt;inom områdena habilitering och rehabilitering. Rätten till personlig&lt;br&gt;assistans har vidgats så att den som har insatsen också har rätt att behålla&lt;br&gt;den efter 65-årsdagen. Förslagen i regeringens proposition Sjukersättning&lt;br&gt;och aktivitetsersättning i stället för förtidspension (prop. 2000/01:96)&lt;br&gt;antogs av riksdagen i juni 2001. På äldreområdet har bl.a.&lt;br&gt;boendestandarden i de särskilda boendeformerna förbättrats. Vidare har&lt;br&gt;den enskildes rättssäkerhet inom vård och omsorg stärkts samt&lt;br&gt;situationen för anhöriga som vårdar äldre och personer med&lt;br&gt;funktionshinder förbättrats. Nämnas bör också att Socialstyrelsen och&lt;br&gt;länsstyrelserna har fatt ökade resurser för att förstärka tillsynen inom&lt;br&gt;äldre- och handikappomsorgen. Samtidigt har emellertid andelen äldre&lt;br&gt;som får vård och omsorg minskat och i vissa fall har också äldre- och&lt;br&gt;handikappomsorgens kvalitet försämrats till följd bl.a. av den ansträngda&lt;br&gt;ekonomiska situation som många kommuner befunnit sig i under 1990-&lt;br&gt;talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Solidarisk finansiering av vård och omsorg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att ett gott samhälle för alla åldrar med respekt för&lt;br&gt;varje människas lika värde och rättigheter måste bygga på solidaritetens&lt;br&gt;grund. I ett sådant samhälle blir det gemensamma ansvarstagandet för&lt;br&gt;varje människas möjligheter att leva ett gott liv en sammanhållande kraft&lt;br&gt;mellan generationerna och ett gemensamt mål för hela befolkningen. För&lt;br&gt;att kunna leva upp till denna målsättning anser regeringen att samhället&lt;br&gt;och dess utveckling måste vila på några självklara grundpelare, bl.a. till-&lt;br&gt;gång till en god vård och omsorg som är solidariskt finansierad och styrd&lt;br&gt;utifrån demokratiska principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den solidariska finansieringen är grunden i ett välfärdssamhälle där&lt;br&gt;var och en bidrar till vårdens och omsorgernas kostnader genom att&lt;br&gt;betala skatt och får stöd och hjälp efter behov - oberoende av personlig&lt;br&gt;ekonomi, social bakgrund, kön eller ålder. Den demokratiska kontrollen&lt;br&gt;över vård och omsorg är nödvändig för att utvecklingen inom denna&lt;br&gt;sektor skall kunna ske i enlighet med det allmännas intresse och med&lt;br&gt;hänsyn till särskilt utsatta grupper. Regeringen utgår i sina förslag från&lt;br&gt;att äldre- och handikappomsorgen även i fortsättningen skall vara solida-&lt;br&gt;riskt finansierad med skattemedel och tillgänglig efter behov och inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;köpkraft. Detta innebär bl.a. att avgifterna inte primärt skall användas Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;som en finansieringskälla för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Solidaritetsprincipen har under decennier haft ett betydande genomslag&lt;br&gt;inom såväl hälso- och sjukvården som äldre- och handikappomsorgen.&lt;br&gt;Inom båda dessa sektorer sker finansieringen till helt övervägande del&lt;br&gt;genom direkta och indirekta skatter. Landstingsskatten är den primära&lt;br&gt;inkomstkällan inom hälso- och sjukvården. Staten bidrar - utöver det&lt;br&gt;generella statsbidraget - med vissa medel bl.a. inom ramen för de s.k.&lt;br&gt;Dagmaröverenskommelsema samt inom ramen för läkemedelsförmånen.&lt;br&gt;Inom äldre- och handikappomsorgen är kommunalskatten den primära&lt;br&gt;inkomstkällan. Därtill kommer bidrag från staten bl.a. via det generella&lt;br&gt;statsbidragssystemet. Även specialdestinerade bidrag förekommer, fram-&lt;br&gt;för allt inom handikappområdet. Avgiftsfinansieringsgraden inom äldre-&lt;br&gt;och handikappomsorgen uppgår till cirka fem procent. Inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården är avgifternas betydelse som finansieringsinstrument lägre.&lt;br&gt;Såväl inom hälso- och sjukvården som äldre- och handikappomsorgen&lt;br&gt;styrs tilldelningen av vård och omsorg i huvudsak enligt demokratiska&lt;br&gt;principer. Privata entreprenörer utgör ett litet men ökande inslag inom&lt;br&gt;båda sektorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas avgifter för äldre- och handikappomsorg - omfattning&lt;br&gt;och problem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter (egenavgifter) förekommer inom såväl hälso- och sjukvården&lt;br&gt;som äldre- och handikappomsorgen. Avgifterna inom dessa områden&lt;br&gt;används dels som styrinstrument, dels som finansieringskälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom hälso- och sjukvården förekommer avgifter såväl inom sluten&lt;br&gt;som öppen vård. Avgifter tas också ut för läkemedel. Högkostnadsskydd&lt;br&gt;finns för öppen hälso- och sjukvård samt för läkemedel uppgående till&lt;br&gt;900 respektive 1 800 kronor under en tolvmånadersperiod. Avgifterna&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården är, med något undantag, inte inkomstrelate-&lt;br&gt;rade utan lika för alla. Avgifternas omfattning är i regel begränsade för&lt;br&gt;den enskilde. I vissa landsting är bamsjukvården kostnadsfri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom äldreomsorgen och de delar av handikappomsorgen som regleras&lt;br&gt;i socialtjänstlagen förekommer avgifter på samma sätt som inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvården. Till skillnad från hälso- och sjukvården utgör&lt;br&gt;inkomstdifferentierade avgifter inom äldre- och handikappomsorgen ett&lt;br&gt;betydligt större inslag. Orsaken är främst att socialtjänstlagen (som regle-&lt;br&gt;rar villkoren för avgiftssättning inom äldre- och handikappomsorgen) ger&lt;br&gt;huvudmännen andra möjligheter än hälso- och sjukvårdslagen (som&lt;br&gt;reglerar villkoren för avgiftssättning inom hälso- och sjukvården) att&lt;br&gt;fastställa grunderna för avgiftssättningen. Det är också en förklaring till&lt;br&gt;att avgifterna har mindre betydelse som finansieringsinstrument inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvården jämfört med äldre- och handikappomsorgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun beslutar om de grunder enligt vilka avgifter för äldre-&lt;br&gt;och handikappomsorg får tas ut. Detta har medfört stora skillnader mel-&lt;br&gt;lan kommuner vad beträffar avgifternas nivåer, vilka inkomster som&lt;br&gt;ingår i avgiftsunderlaget samt vilka nivåer förbehållsbelopp och högsta&lt;br&gt;avgift uppgår till. Skillnaderna är också stora beträffande vilka insatser&lt;br&gt;förbehållsbeloppet skall omfatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om kommunerna endast till en liten del finansierar äldre- och Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;handikappomsorgen via intäkter från egenavgifter så ökar förekomsten&lt;br&gt;av inkomstrelaterade avgifter liksom progressiviteten i taxesystemen.&lt;br&gt;Denna utveckling medför att allt fler personer som erhåller vård- och&lt;br&gt;omsorgsinsatser får leva under knappa ekonomiska omständigheter, i&lt;br&gt;vissa fall t.o.m. under nivån för försörjningsstödet enligt socialtjänst-&lt;br&gt;lagen, när hänsyn tagits till de särskilda behov och kostnader som många&lt;br&gt;omsorgstagare har. Särskilt utsatta är äldre ensamstående kvinnor med&lt;br&gt;stora vård- och omsorgsbehov och låga pensionsinkomster. Möjlig-&lt;br&gt;heterna för dessa omsorgstagare att på egen hand kunna ta sig ur denna&lt;br&gt;situation är begränsade då flertalet inte kan påverka sina inkomster. I&lt;br&gt;vissa fall kommer såväl äldre som personer med funktionshinder att vara&lt;br&gt;hänvisade till en mycket låg levnadsnivå för resten av sina liv. Detta kan&lt;br&gt;för den enskilde betyda allt ifrån något eller några år till i vissa fall&lt;br&gt;årtionden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skäl till att en del äldre och funktionshindrade omsorgstagare i dag&lt;br&gt;lever på en låg levnadsnivå är att de debiteras omsorgsavgifter som de&lt;br&gt;inte har ekonomiskt utrymme att betala. Det beror bl.a. på att kommuner&lt;br&gt;i vissa fall brister i sin utredning av enskildas faktiska inkomster och&lt;br&gt;utgifter, vilket får till följd att den enskilde inte har medel kvar som&lt;br&gt;täcker dennes personliga behov och normala levnadskostnader (förbe-&lt;br&gt;hållsbelopp). Som exempel kan nämnas förbehållsbelopp på en nivå som&lt;br&gt;är lägre än vad som skulle kunna utgå enligt reglerna om försörjningsstöd&lt;br&gt;i socialtjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för enskilda omsorgstagare som har relativt goda inkomster kan&lt;br&gt;den allt mer utbredda och progressiva tillämpningen av inkomstre-&lt;br&gt;laterade taxor bli kännbar eftersom någon övre gräns för avgiftens storlek&lt;br&gt;inte finns angiven i lag, bortsett från självkostnadsprincipen i&lt;br&gt;kommunallagen (1991:900). Som exempel kan nämnas att själv-&lt;br&gt;kostnaden för en plats i särskilt boende i dag kan uppgå till mer än&lt;br&gt;30 000 kronor per månad. Även bland omsorgstagare som har relativt&lt;br&gt;goda inkomster finns det därför personer som på grund av avgiften lever&lt;br&gt;på en låg levnadsnivå. Många av de personer som till följd av&lt;br&gt;avsaknaden av en övre gräns för avgifternas storlek drabbas av höga&lt;br&gt;avgifter, har under sin förvärvsaktiva period i livet bidragit med stora&lt;br&gt;skatteinbetalningar till äldre- och handikappomsorgens finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nuvarande lagstiftning saknas bestämmelser för hur enskildas&lt;br&gt;avgiftsunderlag skall beräknas. Kommunerna fastställer vilka inkomster&lt;br&gt;som skall medräknas och på vilket sätt de skall beaktas. Detta har med-&lt;br&gt;fört att personer som har liknande inkomst- och förmögenhetsförhållan-&lt;br&gt;den men som är bosatta i olika kommuner inte sällan betalar olika&lt;br&gt;avgifter för samma typ av insatser. I vissa fall kan dessa avgiftsskillnader&lt;br&gt;vara betydande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter ur ett äldre- och handikappolitiskt perspektiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna för äldre och personer med funktionshinder att leva ett&lt;br&gt;tryggt och oberoende liv beror i mycket hög grad på de enskilda perso-&lt;br&gt;nernas ekonomiska förhållanden. Målen för äldre- och handikappolitiken&lt;br&gt;både syftar till och förutsätter en tryggad ekonomi för dessa grupper. För&lt;br&gt;att kunna ta aktiv del i och påverka samhället och dess utveckling, be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hålla och utveckla sociala kontakter, göra resor, förverkliga egna mål och Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;ambitioner m.m. krävs en god och tryggad ekonomi. Det är också en&lt;br&gt;jämlikhets- och demokratifråga. Inte bara yngre, friska och förvärvs-&lt;br&gt;arbetande skall ha förutsättningar att skapa sig en trygg och ordnad eko-&lt;br&gt;nomisk situation. Alla skall ges förutsättningar att uppnå goda ekono-&lt;br&gt;miska levnadsvillkor, men för att detta mål skall kunna uppfyllas krävs&lt;br&gt;gemensamma insatser över generationsgränserna. För äldre i behov av&lt;br&gt;vård och omsorg är rimliga avgifter många gånger av stor betydelse för&lt;br&gt;möjligheterna att leva ett liv i trygghet och oberoende. För dem som ännu&lt;br&gt;inte har behov av vård och omsorg kan trygghet på ålderdomen vara att.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;veta att om sådana behov uppstår så finns tydliga bestämmelser och&lt;br&gt;regler om vilka avgifter som far tas ut och vilka ekonomiska villkor man&lt;br&gt;som omsorgstagare har rätt till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krävs nya och preciserade avgiftsbestämmelser som tydliggör&lt;br&gt;kommunernas ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare framgått lever många av de personer som erhåller insatser&lt;br&gt;inom äldre- och handikappomsorgen i dag under knappa ekonomiska för-&lt;br&gt;hållanden. Dessa personer finns även inom den lilla grupp omsorgstagare&lt;br&gt;som har relativt goda inkomster. Staten och kommunerna har huvudan-&lt;br&gt;svaret för att skapa bättre ekonomiska förhållanden för alla omsorgsta-&lt;br&gt;gare som har behov av sådana insatser. För statens del handlar det främst&lt;br&gt;om att förbättra villkor i pensionssystem och andra ekonomiska stödsy-&lt;br&gt;stem för äldre och förtidspensionerade, dvs. åtgärder på omsorgstagarnas&lt;br&gt;inkomstsida. Regeringen har också under de senaste åren prioriterat olika&lt;br&gt;grupper av pensionärer i reformarbetet inom pensions- och socialförsäk-&lt;br&gt;ringsområdet. Bl.a. har taket i bostadstillägget (BTP) och det särskilda&lt;br&gt;bostadstillägget (SBTP) till pensionärer höjts (jfr prop. 2000/01:1,&lt;br&gt;utg.omr. 11, bet. 2000/0 l:SfUl, rskr. 2000/01:92).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de personer som erhåller bostadstillägg för pensionärer har cirka&lt;br&gt;12 000 personer även rätt till SBTP. För dessa är höjningen av den i&lt;br&gt;lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer (BTPL) reglerade&lt;br&gt;skäliga levnadsnivå som enskilda skall vara garanterade efter det att&lt;br&gt;boendekostnaden är betald av stor betydelse. Fr.o.m. den 1 januari 2001&lt;br&gt;uppgår denna nivå till 129,4 procent av prisbasbeloppet för den som är&lt;br&gt;ogift vilket är en ökning med 7,4 procentenheter jämfört med år 2000.&lt;br&gt;För den som är gift uppgår den nya nivån till 108,4 procent av prisbas-&lt;br&gt;beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att återkomma med förslag till förändringar i tand-&lt;br&gt;vårdsförsäkringen som syftar till att förbättra situationen för äldre perso-&lt;br&gt;ner. Även fortsättningsvis kommer regeringen att prioritera reformer&lt;br&gt;inom pensionssystem och andra ekonomiska stödsystem för äldre perso-&lt;br&gt;ner och personer som på grund av funktionshinder har svårigheter att&lt;br&gt;klara sin egen försörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid också angeläget att genomföra insatser på omsorgsta-&lt;br&gt;gamas utgiftssida. Regeringen anser att den successivt ökade använd-&lt;br&gt;ningen av inkomstrelaterade taxor inom äldre- och handikappomsorgen&lt;br&gt;kommer att få konsekvenser för den enskilde som inte är förenliga med&lt;br&gt;principen om det solidariska ansvaret för allas rätt till ett gott och tryggt&lt;br&gt;liv där en gemensam finansiering utgör en grundförutsättning. Därtill&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försvårar dessa taxor möjligheterna för samhället att uppnå de av riks- Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;dagen antagna äldre- och handikappolitiska målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har under senare år fattat flera beslut om ökade statsbidrag&lt;br&gt;till kommunsektorn för utveckling av bl.a. kvaliteten inom äldre- och&lt;br&gt;handikappomsorgen. Riksdagen har också beslutat om vissa förändringar&lt;br&gt;i befintlig lagstiftning bl.a. i syfte att reducera de ekonomiska effekterna&lt;br&gt;av kommunernas avgifter i hushåll där ena parten flyttar till ett särskilt&lt;br&gt;boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid ett flertal tillfällen pekat på brister i kommunernas&lt;br&gt;tillämpning av nuvarande lagstiftning, med stöd bl.a. av de uppföljningar&lt;br&gt;på området som genomförts av Socialstyrelsen. För att stödja kommu-&lt;br&gt;nerna i deras arbete med att åtgärda bristerna har Socialstyrelsen utkom-&lt;br&gt;mit med allmänna råd om lagstiftningens tillämpning. Emellertid visar&lt;br&gt;erfarenheterna av de senaste årens utveckling att det krävs ytterligare&lt;br&gt;insatser på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att med kraft fullfölja de intentioner och ambitioner&lt;br&gt;som redovisats i de av riksdagen antagna handlingsplanerna på äldre- och&lt;br&gt;handikappområdet och som uttrycks bl.a. i nationella mål på området.&lt;br&gt;För att komma tillrätta med problem i befintliga avgiftssystem inom&lt;br&gt;äldre- och handikappomsorgen lägger regeringen i denna proposition&lt;br&gt;fram förslag om beräkning av förbehållsbelopp, förslag om högkostnads-&lt;br&gt;skydd i form av en högsta avgift för hemtjänst, dagverksamhet och&lt;br&gt;kommunal hälso- och sjukvård respektive en högsta avgift för sådant&lt;br&gt;särskilt boende som inte omfattas av hyreslagens bestämmelser (kapitel 7&lt;br&gt;och 8). Regeringen föreslår också regler för beräkning av avgiftsunderlag&lt;br&gt;(kapitel 9). Förslagen syftar till att säkerställa att den kvarts miljon&lt;br&gt;människor som erhåller insatser från äldre- och handikappomsorgen&lt;br&gt;skyddas mot för höga avgifter. Förslaget om förbehållsbelopp har främst&lt;br&gt;betydelse för personer i lägre inkomstlägen. Här utgör de äldre kvinnorna&lt;br&gt;en dominerande grupp. Förslagen om högkostnadsskydd har betydelse&lt;br&gt;främst för personer som i dag betalar höga eller mycket höga avgifter för&lt;br&gt;sin vård och omsorg, vanligen personer i högre inkomstlägen. Förslaget&lt;br&gt;om regler för beräkning av avgiftsunderlag är av betydelse för alla&lt;br&gt;omsorgstagare, oavsett inkomstnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser emellertid inte att med förslagen inskränka kommu-&lt;br&gt;nernas möjligheter att differentiera omsorgsavgiftema med utgångspunkt&lt;br&gt;från omsorgstagamas inkomster. Avgifter som helt bortser från inkomst-&lt;br&gt;en (dvs. en enhetstaxa) skulle i princip fa sättas till noll kronor eftersom&lt;br&gt;det även vid mycket låga avgiftsnivåer finns personer som inte har råd att&lt;br&gt;betala avgiften och samtidigt garanteras sitt förbehållsbelopp. För när-&lt;br&gt;varande är cirka tio procent av omsorgstagama befriade från avgift därför&lt;br&gt;att de har för låga inkomster eller höga levnadskostnader (främst bostads-&lt;br&gt;kostnader).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Påpekas bör också att de förslag som regeringen redovisar i denna&lt;br&gt;proposition inte ger kommunerna några ytterligare skyldigheter gentemot&lt;br&gt;enskilda omsorgstagare utöver vad som är möjligt att åstadkomma inom&lt;br&gt;ramen för tillämpningen av avgiftsreglerna. En kommun har t.ex. inte&lt;br&gt;skyldighet att betala ut medel till en omsorgstagare för att han eller hon&lt;br&gt;skall kunna uppnå den i lagen angivna lägsta nivån för minimibeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omsorgstagare med en särskilt svår ekonomisk situation &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare framgått har många omsorgstagare i dag så låga inkomster&lt;br&gt;eller höga kostnader att de inte kan betala avgift för erhållna insatser och&lt;br&gt;samtidigt garanteras sitt förbehållsbelopp. En del av dessa personer har&lt;br&gt;inte sitt förbehållsbelopp kvar trots att de beviljats avgiftsbefrielse.&lt;br&gt;Kommunen har i dessa fall genom s.k. uppsökande verksamhet&lt;br&gt;skyldighet att informera berörda om möjligheterna att ansöka om&lt;br&gt;försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen för att de därigenom skall kunna&lt;br&gt;uppnå en skälig levnadsnivå. I de fall det finns myndigheter som admi-&lt;br&gt;nistrerar bidrags- eller stödsystem relevanta för äldre och funktions-&lt;br&gt;hindrade personer bör kommunen enligt 4 § förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223) hänvisa berörda personer till dessa. Särskilt angeläget är detta&lt;br&gt;om den enskilde är berättigad till bostadstillägg eller liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag i denna proposition reglerar villkoren för den&lt;br&gt;kommunala avgiftssättningen inom äldre- och handikappomsorgen och&lt;br&gt;berör därför i princip inte personer som i dag inte betalar någon avgift.&lt;br&gt;Som ovan konstaterats är cirka 12 000 personer berättigade till särskilt&lt;br&gt;bostadstillägg (SBTP) och omfattas därigenom av bestämmelserna om&lt;br&gt;skälig levnadsnivå i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer.&lt;br&gt;Denna levnadsnivå motsvarar den skäliga levnadsnivå som regeringen&lt;br&gt;föreslår skall utgöra lägsta nivå vid beräkning av förbehållsbelopp för&lt;br&gt;personer som erhåller insatser inom äldre- och handikappomsorgen enligt&lt;br&gt;socialtjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna skall kompenseras ekonomiskt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ekonomiska konsekvenserna för varje enskild kommun till följd av&lt;br&gt;förslagen i denna proposition beror på i vilken utsträckning befintliga&lt;br&gt;kommunala taxor och avgiftsregler respektive regler för beräkning av&lt;br&gt;avgiftsunderlag avviker från regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en lägsta nivå på förbehållsbeloppet fastställs i socialtjänsten&lt;br&gt;innebär ett förtydligande av kommunernas ansvar för att den enskilde har&lt;br&gt;tillräckliga medel för personliga behov och normala levnadskostnader&lt;br&gt;när omsorgsavgiften är betald. Det finns i dag ett visst tolkningsutrymme&lt;br&gt;av vad som är tillräckliga medel. Förslaget om ett fastställt förbehålls-&lt;br&gt;belopp innebär att kommunernas avgiftsintäkter minskar betydligt. Rege-&lt;br&gt;ringen bedömer att det är rimligt att kommunerna vid genomförandet av&lt;br&gt;reformen skall ersättas för det intäktsbortfall som kommer av att man&lt;br&gt;tillämpat ett förbehållsbelopp mellan nivån för försörjningsstödet enligt&lt;br&gt;socialtjänstlagen och det nu föreslagna förbehållsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen om högsta avgift samt regler för beräkning av avgifts-&lt;br&gt;underlag innebär helt nya regleringar som båda medför intäktsbortfall för&lt;br&gt;kommunerna. För dessa förslag skall kommunerna erhålla kompensation&lt;br&gt;motsvarande det beräknade intäktsbortfallet år 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen bör genomföras så snart som möjligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna måste ges rimlig tid att utforma sina avgiftssystem i enlig-&lt;br&gt;het med de regler som regeringen föreslår i denna proposition. Bland&lt;br&gt;annat mot den bakgrunden föreslår regeringen att reglerna om högkost-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nadsskydd och förbehållsbelopp skall träda ikraft den 1 juli 2002. Regler- Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;na om beräkning av avgiftsunderlag föreslås träda ikraft den 1 januari&lt;br&gt;2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill understryka att det inte finns några hinder för kommu-&lt;br&gt;nerna att genomföra förslagen tidigare än då lagstiftningen träder i kraft&lt;br&gt;om det finns förutsättningar för detta. Detta följer av kommunernas&lt;br&gt;befogenhet att med stöd av 8 kap. 2 § socialtjänstlagen (2001:453)&lt;br&gt;bestämma grunderna för avgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avgifter inom äldre- och handikappomsorg -&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;relevant lagstiftning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regeringsformen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala självstyrelsen regleras i 1 kap. 1 och 7 §§ samt 8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § regeringsformen. Begreppet har inte närmare definierats eller precise-&lt;br&gt;rats i regeringsformen. I förarbetena anges att arbets- och befogenhets-&lt;br&gt;fördelningen mellan staten och kommunerna måste kunna ändras i takt&lt;br&gt;med samhällsutvecklingen. Det fastslås dock att begreppet ger uttryck åt&lt;br&gt;principen om en självständig och inom vissa ramar fri bestämmanderätt&lt;br&gt;för kommunerna (prop. 1973:90 s. 190). I 1 kap. 7 § andra stycket reger-&lt;br&gt;ingsformen slås fast att kommunerna far ta ut skatt för skötseln av sina&lt;br&gt;uppgifter. Den kommunala beskattningsrätten är en väsentlig del av den&lt;br&gt;kommunala självstyrelsen. Trots detta innehåller regeringsformen inte&lt;br&gt;några garantier för att beskattningsrätten skall lämnas helt oinskränkt. Av&lt;br&gt;8 kap. 5 § regeringsformen följer dessutom att grunderna för den kom-&lt;br&gt;munala beskattningsrätten skall bestämmas i lag. Detsamma gäller före-&lt;br&gt;skrifter om kommunernas åligganden och befogenheter. Av detta följer&lt;br&gt;sålunda att den kommunala självbestämmanderätten inte är obegränsad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunallagen (1991:900)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Angelägenheter som är av allmänt intresse, och som inte skall handhas&lt;br&gt;av staten, en annan kommun eller ett annat landsting eller någon annan,&lt;br&gt;hör enligt 2 kap. 1 § kommunallagen (1991:900) till kommunens all-&lt;br&gt;männa kompetens. Staten har härutöver genom olika lagar ålagt&lt;br&gt;kommunerna att handha vissa samhällsuppgifter. I 2 kap. 4 § kommu-&lt;br&gt;nallagen erinras om att det på vissa områden finns särskilda föreskrifter&lt;br&gt;om kommunernas och landstingens befogenheter och skyldigheter, den&lt;br&gt;s.k. specialreglerade kompetensen. Ett exempel är socialtjänstlagens&lt;br&gt;(2001:453) reglering om särskilda åligganden för kommunerna inom&lt;br&gt;social tj änstområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas rätt att ta ut avgifter för den verksamhet de bedriver&lt;br&gt;regleras inte i regeringsformen. En förutsättning för att avgifter skall få&lt;br&gt;tas ut är att det finns lagstöd för detta. Av 8 kap. 3 b § kommunallagen&lt;br&gt;följer att kommuner och landsting får ta ut avgifter för tjänster och nyt-&lt;br&gt;tigheter som de tillhandahåller. För tjänster och nyttigheter som kommu-&lt;br&gt;ner och landsting är skyldiga att tillhandahålla far de dock ta ut avgifter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bara om det är särskilt föreskrivet. Ett exempel på en sådan regel är Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;8 kap. 2 § socialtjänstlagen, vilken ger kommunerna möjlighet att&lt;br&gt;avgiftsbelägga vissa sociala tjänster. Som en allmän regel för avgifts-&lt;br&gt;sättningen inom all kommunal verksamhet gäller självkostnadsprincipen&lt;br&gt;i 8 kap. 3 c § kommunallagen. Principen innebär att en kommun inte far&lt;br&gt;ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster och&lt;br&gt;nyttigheter som kommunen eller landstinget tillhandahåller. Finns det&lt;br&gt;emellertid särskilda bestämmelser i speciallagstiftning som t.ex. begrän-&lt;br&gt;sar avgiftsuttaget för viss verksamhet skall de reglerna tillämpas i stället&lt;br&gt;för självkostnadsprincipen (prop. 1993/94:118 s. 82). En annan viktig&lt;br&gt;kommunalrättslig princip som skall beaktas vid bl.a. avgiftssättning är&lt;br&gt;likställighetsprincipen i 2 kap. 2 § kommunallagen. Denna innebär att&lt;br&gt;kommunerna skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns&lt;br&gt;sakliga skäl för något annat.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Socialtjänstlagen (2001:453)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Begreppet hemtjänst m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 3 kap. 6 § socialtjänstlagen (2001:453) framgår att socialnämnden&lt;br&gt;genom hemtjänst, dagverksamheter och liknande social tjänst bör under-&lt;br&gt;lätta för den enskilde att bo hemma och ha kontakt med andra. Före en&lt;br&gt;lagändring år 1999 användes i stället för begreppet hemtjänst uttrycket&lt;br&gt;hjälp i hemmet, service och omvårdnad. I samband med lagändringen&lt;br&gt;ersattes detta uttryck av begreppet hemtjänst. Ändringen innebar inte&lt;br&gt;någon förändring i sak (prop. 1997/98:113 s. 121, bet. 1997/98:SoU24&lt;br&gt;s. 46).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med hemtjänsten är sålunda bl.a. att underlätta den dagliga livs-&lt;br&gt;föringen för enskilda personer. Hemtjänsten är inte enbart förbehållen&lt;br&gt;äldre människor och yngre personer med funktionshinder utan riktar sig&lt;br&gt;även till bl.a. personer med missbruksproblem eller psykisk sjukdom.&lt;br&gt;Den enskilde kan få hemtjänst såväl i ordinärt boende som i särskilt bo-&lt;br&gt;ende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 5 kap. 5 § socialtjänstlagen följer att äldre människor skall ges det&lt;br&gt;stöd och den hjälp i hemmet samt annan lättåtkomlig service som de&lt;br&gt;behöver. I samma paragraf anges vidare att kommunen är skyldig att&lt;br&gt;inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre&lt;br&gt;människor (särskilt boende). I huvudsak motsvarande regler finns för&lt;br&gt;personer med funktionshinder i 5 kap. 7 § samma lag. Där föreskrivs&lt;br&gt;bl.a. att kommunen skall inrätta bostäder med särskild service för&lt;br&gt;personer med funktionshinder (särskilt boende).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enskilde kan med stöd av 4 kap. 1 § första stycket socialtjänst-&lt;br&gt;lagen ha rätt till hemtjänst eller bostad i särskilt boende i form av bistånd&lt;br&gt;beslutad av socialnämnden. En grundläggande förutsättning härför är att&lt;br&gt;den enskilde inte själv kan tillgodose sina behov samt att denne inte hel-&lt;br&gt;ler kan få behoven tillgodosedda på annat sätt. Av 4 kap. 1 § andra&lt;br&gt;stycket socialtjänstlagen följer att den enskilde genom biståndet skall&lt;br&gt;tillförsäkras en skälig levnadsnivå samt att biståndet skall utformas så att&lt;br&gt;det stärker den enskildes resurser att leva ett självständigt liv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemtjänst innefattar dels uppgifter av servicekaraktär, dels uppgifter Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;som är mer inriktade mot personlig omvårdnad. Av tidigare lagstift-&lt;br&gt;ningsärenden framgår det vilka typer av insatser som skall ingå i hem-&lt;br&gt;tjänsten (prop. 1997/98:113 s. 121, prop. 1996/97:124 s. 84 ff., bet.&lt;br&gt;1996/97:SoU18 s. 40 ff., jfr även prop. 1992/93:129 s. 17 f.). Med&lt;br&gt;serviceuppgifter avses bl.a. praktisk hjälp med hemmets skötsel, såsom&lt;br&gt;städning och tvätt, hjälp med inköp, ärenden på post- och bankkontor och&lt;br&gt;hjälp med tillredning av måltider samt distribution av fardiglagad mat.&lt;br&gt;Med personlig omvårdnad avses de insatser som därutöver behövs för att&lt;br&gt;tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov. Det kan handla om hjälp&lt;br&gt;för att kunna äta och dricka, klä och förflytta sig, sköta personlig hygien&lt;br&gt;och i övrigt insatser som behövs för att bryta isolering eller för att den&lt;br&gt;enskilde skall känna sig trygg och säker i det egna hemmet. Vidare ingår&lt;br&gt;i hemtjänstbegreppet även viss ledsagning respektive avlösning av&lt;br&gt;anhörig (bet. 1996/97:SoU18 s. 46 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A vgiftsregleringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan den 1 mars 1993 gäller att en kommun får ta ut avgifter för bl.a.&lt;br&gt;hemtjänst och bostad i särskilt boende (8 kap. 2 § socialtjänstlagen).&lt;br&gt;Kommunen har, inom vissa i lagen angivna ramar, rätt att själv&lt;br&gt;bestämma grunderna för avgiftssystemets utformning, vilket enligt&lt;br&gt;förarbetsuttalanden ger utrymme för kommunerna att differentiera&lt;br&gt;avgifterna på grundval av den enskildes ekonomiska villkor (prop.&lt;br&gt;1979/80:1 s. 547). De begränsningsregler som gäller vid bestämmande av&lt;br&gt;avgifternas storlek är att avgifterna skall vara skäliga, inte överstiga&lt;br&gt;kommunens självkostnader samt att de - tillsammans med sådana&lt;br&gt;kommunala vårdavgifter som anges i 26 § tredje stycket hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdslagen (1982:763) - inte far uppgå till så stort belopp att den&lt;br&gt;enskilde inte förbehålls tillräckliga medel för sina personliga behov.&lt;br&gt;Begreppet självkostnad anses ha samma innebörd som i 8 kap. 3 c §&lt;br&gt;kommunallagen (1991:900). Regleringen i 8 kap. 2 § socialtjänstlagen&lt;br&gt;gäller oavsett om tjänsten lämnas som bistånd eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till 1993 års lagändringar uttalas att den enskilde måste&lt;br&gt;förbehållas tillräckliga medel för att kunna bekosta bl.a. privat utförd&lt;br&gt;städning, hemhandling, snöskottning, fotvård m.fl. tjänster om dessa&lt;br&gt;tjänster inte ryms inom det kommunala åtagandet. Det framhålls vidare&lt;br&gt;att även kostnader för tandvård, läkarvård, läkemedel och hjälpmedel&lt;br&gt;samt resor och övriga kostnader som möjliggör ett aktivt deltagande i&lt;br&gt;samhällslivet bör beaktas. Det betonas att det sistnämnda är särskilt&lt;br&gt;angeläget i fråga om yngre funktionshindrade personer med särskilda&lt;br&gt;behov av service och omvårdnad. Det uttalas även att en funktionshind-&lt;br&gt;rad persons familje- och arbetssituation liksom merkostnader till följd av&lt;br&gt;funktionshindret måste kunna påverka avgiftens storlek (prop.&lt;br&gt;1992/93:129 s. 17 f.). Även i socialutskottets betänkande lyfts de funk-&lt;br&gt;tionshindrades situation fram särskilt. Utskottet framhåller betydelsen av&lt;br&gt;att personer med funktionshinder förbehålls medel för kostnader för&lt;br&gt;andra former av verksamheter och aktiviteter som är rimliga och natur-&lt;br&gt;liga för icke funktionshindrade personer i motsvarande ålder (bet.&lt;br&gt;1992/93:SoU12 s. 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före år 1993 omfattade författningsregleringen av förbehållsbeloppet Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;endast personer bosatta i en särskild boendeform för service och om-&lt;br&gt;vårdnad med helinackordering. Regleringen innebar att avgiften inte fick&lt;br&gt;vara högre än att han eller hon hade kvar minst 30 procent av folkpensio-&lt;br&gt;nen och pensionstillskott samt 20 procent av nettoinkomster överstigande&lt;br&gt;denna nivå (den s.k. 30/20-regeln). I samband med lagändringen år 1993&lt;br&gt;togs denna särreglering bort, eftersom syftet med förändringarna var att&lt;br&gt;införa ett system med en neutral avgiftssättning mellan olika boendefor-&lt;br&gt;mer. Bestämmelsen om förbehållsbelopp utvidgades därför till att om-&lt;br&gt;fatta både särskilt och ordinärt boende. I förarbetena till lagändringen&lt;br&gt;uttalar regeringen att med ”tillräckliga medel för sina personliga behov”&lt;br&gt;avses detsamma som följde av den tidigare 30/20-regeln. Vidare anförs&lt;br&gt;att om den enskilde har andra kostnader än vad som förutsattes vid denna&lt;br&gt;regels tillkomst måste den enskilde förbehållas medel även för dessa&lt;br&gt;kostnader (prop. 1992/93:129 s. 22 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I socialtjänstlagen saknas uttryckliga bestämmelser som ålägger kom-&lt;br&gt;munerna att i vissa situationer sätta ned en avgift som fastställts med stöd&lt;br&gt;av 8 kap. 2 § socialtjänstlagen. I anslutning till de lagändringar som&lt;br&gt;gjordes år 1993 anförde emellertid socialutskottet att de nya avgifts-&lt;br&gt;reglerna inte far ges en schablonmässig tillämpning utan att det alltid&lt;br&gt;måste prövas om en jämkning av avgifterna bör göras med hänsyn till&lt;br&gt;individens behov i det enskilda fallet (bet. 1992/93:SoU12 s. 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en ändring av 8 kap. 2 § socialtjänstlagen, som trädde i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 1999, tydliggjordes att regeln om förbehållsbelopp, förutom&lt;br&gt;kostnader för personliga behov, även omfattar boendekostnad och andra&lt;br&gt;normala levnadskostnader. Vidare tydliggjordes att regeln om förbe-&lt;br&gt;hållsbelopp gäller oavsett om den enskilde bor i ordinärt boende eller i&lt;br&gt;särskilt boende. Det infördes även en tilläggsbestämmelse om att när&lt;br&gt;kommunen fastställer avgifterna skall den försäkra sig om att omsorgs-&lt;br&gt;tagarens make eller sambo inte drabbas av en oskäligt försämrad&lt;br&gt;ekonomisk situation. 1 förarbetena till dessa lagändringar betonas särskilt&lt;br&gt;att det primärt är kommunens ansvar att utreda om avgifterna måste&lt;br&gt;sättas ned men att en förutsättning dock är att kommunen far kunskap om&lt;br&gt;att det föreligger en sådan situation (prop. 1997/98:113 s. 122, SFS&lt;br&gt;1998:855).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Rätten att ta ut avgifter för hälso- och sjukvård regleras i 26 § hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdslagen (1982:763). Enligt huvudregeln får avgifter tas ut enligt&lt;br&gt;de grunder som landstinget eller kommunen bestämmer. Patienter inom&lt;br&gt;landstinget respektive kommunen skall dock behandlas lika. När det&lt;br&gt;gäller sluten vård får landstingen fastställa avgifter i olika inkomstinter-&lt;br&gt;vall. Dessa avgifter får dock aldrig överstiga den i lagen angivna högsta&lt;br&gt;avgiften för sluten vård på 80 kronor per vårddag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 26 § tredje stycket hälso- och sjukvårdslagen följer att vissa kom-&lt;br&gt;munala vårdavgifter, tillsammans med avgift för hemtjänst enligt 8 kap.&lt;br&gt;2 § socialtjänstlagen (2001:453) inte får uppgå till så stort belopp att den&lt;br&gt;enskilde inte förbehålls tillräckliga medel för personliga behov,&lt;br&gt;boendekostnad och andra normala levnadskostnader. Regleringen i nyss&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnda bestämmelser är sålunda helt överensstämmande i fråga om den Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;enskildes rätt till det s.k. förbehållsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommunala vårdavgifter som omfattas av regleringen är dels&lt;br&gt;avgifter för vissa förbrukningsartiklar (sådana som behövs vid bl.a.&lt;br&gt;inkontinensproblem), dels avgifter för sådan långtidssjukvård som en&lt;br&gt;kommun har betalningsansvar för enligt 2 eller 9 §§ lagen (1990:1404)&lt;br&gt;om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Vidare&lt;br&gt;omfattas avgifter för hälso- och sjukvård upp till läkamivå för boende i&lt;br&gt;bl.a. sådan boendeform som avses i 5 kap. 5 § andra stycket och 7 §&lt;br&gt;tredje stycket socialtjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa&lt;br&gt;funktionshindrade&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Beträffande avgifter för viss handikappomsorg gäller i dag enligt lagen&lt;br&gt;(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) att&lt;br&gt;avgift får tas ut av person som beviljats assistansersättning enligt lagen&lt;br&gt;(1993:389) om assistansersättning. Övriga insatser inom ramen för LSS&lt;br&gt;skall i princip vara avgiftsfria för den enskilde. Skäliga avgifter far dock&lt;br&gt;tas ut för bl.a. bostad så länge de inte överstiger kommunens självkostnad&lt;br&gt;eller inkräktar på möjligheterna för den enskilde att tillgodose sina per-&lt;br&gt;sonliga behov.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12 kapitlet jordabalken (hyreslagen)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Hyreslagens tillämplighet vid upplåtelse av bostad i särskilt boende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 12 i jordabalken (hyreslagen) gäller för avtal genom vilka hus&lt;br&gt;eller delar av hus upplåtits till nyttjande mot ersättning. En upplåtelse av&lt;br&gt;bostad i särskilt boende utgör dock inte alltid ett hyresavtal i hyreslagens&lt;br&gt;mening. Avgörande för denna bedömning kan sägas vara om upplåtelsen&lt;br&gt;ingår som ett underordnat moment i vården och/eller servicen eller inte.&lt;br&gt;För att hyreslagen skall vara tillämplig vid en upplåtelse av bostad i sär-&lt;br&gt;skilt boende måste det alltså föreligga ett hyresförhållande. Detta har&lt;br&gt;enligt praxis i princip ansetts vara fallet vid upplåtelse av lägenhet och&lt;br&gt;enbäddsrum. Däremot har upplåtelse av del i rum normalt sett inte&lt;br&gt;ansetts utgöra ett hyresförhållande i hyreslagens mening (se t. ex. Rätts-&lt;br&gt;fall från bostadsdomstolen, RBD 1994:8, och Rättsfall från hovrätterna,&lt;br&gt;RH 1999:10). Om hyreslagens regler inte är tillämpliga på upplåtelsen&lt;br&gt;kan dock kommunen i stället för hyra ta ut avgift för bostaden inom&lt;br&gt;ramen för 8 kap. 2 § socialtjänstlagen (2001:453).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälig hyra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller hyressättning av bostadslägenheter för vilken hyreslagens&lt;br&gt;regler är tillämpliga råder det i princip avtalsfrihet. I hyreslagen finns&lt;br&gt;dock vissa regler som syftar till att skydda en hyresgäst mot oskäligt&lt;br&gt;höga hyror (55 och 55 d §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en tvist om hyrans storlek kan hyresvärden eller hyresgästen med Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;stöd av 55 § hyreslagen vända sig till behörig hyresnämnd som då har att,&lt;br&gt;inom vissa i hyreslagen angivna ramar (de s.k. bruksvärdesreglerna),&lt;br&gt;fastställa hyran till skäligt belopp. Nyss nämnda regel gäller emellertid&lt;br&gt;inte om hyresavtalet avser ett möblerat rum och hyresförhållandet inte&lt;br&gt;har varat nio månader i följd (53 § första stycket första punkten hyres-&lt;br&gt;lagen). Däremot görs ingen begränsning i regelns tillämplighet i fråga om&lt;br&gt;andrahandsuthymingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid upplåtelse av ett möblerat rum eller ett omöblerat rum och vid&lt;br&gt;upplåtelse i andra hand av annan bostadslägenhet kan hyresgästen få&lt;br&gt;hyrans skälighet prövad hos hyresnämnd med stöd av bestämmelserna i&lt;br&gt;55 d § hyreslagen. Regleringen innebär att en hyresnämnd kan ålägga en&lt;br&gt;hyresvärd att återbetala hyra i den utsträckning denna inte kan anses ha&lt;br&gt;varit skälig enligt bruksvärdesreglerna i 55 § första och andra styckena&lt;br&gt;hyreslagen. Prövningen i fråga kan endast initieras av hyresgästen, vilken&lt;br&gt;dessutom måste ske senast inom tre månader efter det att hyresgästen har&lt;br&gt;lämnat lägenheten. Med stöd av 55 d § tredje stycket hyreslagen skall&lt;br&gt;hyresnämnden, om sökanden begär det, i ett ärende om återbetalning&lt;br&gt;även fastställa hyrans storlek för den fortsatta uthyrningen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunernas äldre- och handikappomsorg -&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;en översikt&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Äldre- och handikappomsorgens omfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;År 1999 var ungefar 250 000 personer 65 år eller äldre beviljade hem-&lt;br&gt;tjänst i ordinärt boende eller boende i en särskild boendeform. Antalet&lt;br&gt;motsvarade knappt 16,5 procent av åldersgruppen. Ungefär 180 000 per-&lt;br&gt;soner var 80 år eller äldre, vilket motsvarar cirka 40 procent av ålders-&lt;br&gt;gruppen. Något mer än hälften av omsorgstagama fick hemtjänst i&lt;br&gt;ordinärt boendet och resterande andel i särskilt boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de personer som var beviljade hemtjänst eller som var boende i en&lt;br&gt;särskild boendeform den 1 november 1999 var cirka 70 procent kvinnor&lt;br&gt;och 30 procent män. Andelen män respektive kvinnor med omsorgsinsat-&lt;br&gt;ser varierade kraftigt mellan olika åldersgrupper (tabell 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1. Andel personer som den 1 november 1999 var beviljade hemtjänst i&lt;br&gt;ordinärt boende eller boende i en särskild boendeform fördelade på ålders-&lt;br&gt;grupper samt kön (procent)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ålder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Män&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kvinnor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65-79 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80-w år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65-w år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Socialstyrelsen, Vård och omsorg om äldre 1999,2000:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1999 var cirka 20 000 personer yngre än 65 år beviljade hemtjänst i&lt;br&gt;ordinärt boende eller boende i en särskild boendeform enligt social-&lt;br&gt;tjänstlagen. Av dessa var hälften kvinnor och hälften män.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2. Antal personer som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende eller Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;boende i en särskild boendeform den 1 november 1999 fördelade på ålders-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grupper samt kön&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ålder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Män&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kvinnor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0-19 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20-44 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 447&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2413&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 863&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45-64 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 349&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 244&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 596&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 902&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 773&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 675&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Socialstyrelsens statistik avseende insatser till personer med funktionshinder 1999,&lt;br&gt;2000:7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Kommunernas taxesystem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Taxemodeller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas taxemodeller kan översiktligt delas in i fyra huvud-&lt;br&gt;modeller:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enhetstaxa (lika avgift för alla oavsett insatsernas omfattning och&lt;br&gt;den enskildes inkomst),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;insatsrelaterad taxa (avgiften beror på typen/omfattningen av&lt;br&gt;beviljad insats),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstrelaterad taxa (avgiften grundar sig på den enskildes&lt;br&gt;inkomst), samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;insats- och inkomstrelaterad taxa (avgiften baseras på både insats&lt;br&gt;och inkomst).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1990-talet har kommunernas taxor i allt högre utsträckning&lt;br&gt;kommit att baseras på den enskildes inkomst. Samtidigt har enhetstaxor&lt;br&gt;blivit allt ovanligare liksom taxor som enbart tar hänsyn till typen av&lt;br&gt;insats och/eller insatsernas omfattning. Enligt en studie som Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet genomförde under åren 1996 och 1997 tillämpade&lt;br&gt;cirka 80 procent av kommunerna år 1997 någon form av inkomstrelate-&lt;br&gt;rad taxa i ordinärt boende och serviceboende. Även Statistiska Central-&lt;br&gt;byrån och Socialstyrelsen har i en studie vid samma tidpunkt kommit&lt;br&gt;fram till ungefar samma resultat. Motsvarande studie av dessa myndig-&lt;br&gt;heter i maj 1999 visar på en fortsatt ökning av kommuner där inkomsten&lt;br&gt;påverkar avgiften. I 86 procent av kommunerna fanns då någon form av&lt;br&gt;inkomstrelaterad taxa i ordinärt boende och serviceboende. I särskilt&lt;br&gt;boende var det vanligare med inkomstbaserade taxor som inte tog hänsyn&lt;br&gt;till insatsernas omfattning och något mer ovanligt med enbart&lt;br&gt;insatsrelaterade taxor jämfört med ordinärt boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3. Andel kommuner med viss taxetyp i ordinärt respektive särskilt bo-&lt;br&gt;ende i maj 1999 (procent)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Taxetyp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ordinärt boende&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilt boende&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enbart enhetstaxa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enbart insatsrelaterad taxa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enbart inkomstrelaterad taxa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Både insats- och inkomstrelaterad taxa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Annat alternativ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Socialstyrelsen, Taxor och avgifter för värd och omsorg, 2000:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxor för hemtjänst m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna har, såsom redovisats i kapitel 5.3, i enlighet med bestäm-&lt;br&gt;melserna i 8 kap. 2 § socialtjänstlagen (2001:453) rätt att ta ut avgift for&lt;br&gt;bl.a. hemtjänst, boende i särskild boendeform samt boende i bostad med&lt;br&gt;särskild service personer med funktionshinder. I stort sett samtliga&lt;br&gt;kommuner tog år 1999 ut avgift for dessa insatser men tillväga-&lt;br&gt;gångssättet varierade mycket. Varje kommun hade i praktiken ett helt&lt;br&gt;eget avgiftssystem. I många kommuner fanns t.ex. vid sidan av en ordi-&lt;br&gt;narie hemtjänsttaxa en eller flera separata taxor främst for servicein-&lt;br&gt;satser. Bl.a. debiterades hjälp med städning enligt separat taxa i knappt&lt;br&gt;30 procent av kommunerna. Andra tjänster som i varierande utsträckning&lt;br&gt;debiterades enligt separata taxor var trygghetslarm, matdistribution, tvätt,&lt;br&gt;fönsterputs, dagligvaruinköp och matlagning i hemmet. Omfattningen av&lt;br&gt;separata taxor for insatserna städning, tvätt och trygghetslarm samt&lt;br&gt;kostnad for möbler ökade inte mellan åren 1997 och 1999. I ett fåtal&lt;br&gt;kommuner förekom även att avgifter för vissa tjänster, förbruknings-&lt;br&gt;artiklar m.m. i särskilt boende med helinackordering debiterades enligt&lt;br&gt;separata taxor. Det gällde främst insatserna städning, tvätt och trygg-&lt;br&gt;hetslarm samt kostnad för möbler och hygienartiklar. Det förekom också&lt;br&gt;att vissa kommuner inte erbjöd hemtjänstinsatser som bistånd enligt&lt;br&gt;socialtjänstlagen. Det gällde främst insatserna städning, dagligvaruinköp,&lt;br&gt;ledsagning, avlösning av anhörig samt promenader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några mått på avgifternas storlek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cirka 90 procent av samtliga omsorgstagare betalade år 1999 avgift för&lt;br&gt;insatser inom äldreomsorgen. Resterande tio procent hade avgiftsbe-&lt;br&gt;frielse, oftast på grund av att deras inkomster var för låga och/eller&lt;br&gt;boendekostnader för höga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4. Avgift för hemtjänst 9 timmar för ålderspensionärer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maj 1999, kronor per månad&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Låg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hyra 3 400 kr&lt;br&gt;Medel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hög&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Låg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hyra 5 200 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hög&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Percentil 10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;260&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;340&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;330&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Median&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;420&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;810&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;355&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Percentil 90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;690&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 855&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;495&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;685&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 655&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Socialstyrelsen, taxor och avgifter för vård och omsorg, 2000:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av tabell 4 betalade en ålderspensionär med för åldern&lt;br&gt;normal inkomst och normal hyra (3 400 kronor) i maj år 1999 cirka&lt;br&gt;420 kronor per månad för nio timmars hjälp med serviceinsatser (avser&lt;br&gt;medianvärdet i medelkommunen). En låg- respektive höginkomsttagare&lt;br&gt;betalade cirka 300 respektive 810 kronor för samma volym insatser i&lt;br&gt;samma typ av kommun och vid samma hyresnivå. Vid en högre hyres-&lt;br&gt;nivå (5 200 kronor) minskade avgiften för denna volym service med&lt;br&gt;mellan 10-65 kronor per månad beroende på inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5. Avgift för hemtjänst 35 timmar för ålderspensionärer &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maj 1999, kronor per månad&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Låg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hyra 3 400 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hög&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Låg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hyra 5 200 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hög&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Percentil 10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;390&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Median&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;635&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 385&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;285&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;435&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 385&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Percentil 90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;770&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 645&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;565&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;875&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 440&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Socialstyrelsen, Taxor och avgifter för vård och omsorg, 2000:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften för 35 timmars hjälp per månad med service och personlig&lt;br&gt;omsorg uppgick till cirka 635 kronor per månad för en normalinkomst-&lt;br&gt;tagare vid hyresnivån 3 400 kronor per månad (även här avser beloppet&lt;br&gt;medianvärdet i medelkommunen). En låg- och höginkomsttagare i&lt;br&gt;samma typ av kommun och med samma hyra betalade cirka 400 respek-&lt;br&gt;tive 1 385 kronor per månad för samma volym insatser. Vid den högre&lt;br&gt;hyresnivån (5 200 kronor) var avgifterna för låg- och medelinkomst-&lt;br&gt;tagama drygt 100 respektive 200 kronor lägre per månad medan högin-&lt;br&gt;komsttagarens avgift var oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6. Avgifter for heldygnsomsorg och kost för ålderspensionärer i särskilt&lt;br&gt;boende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maj 1999, kronor per månad&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Låg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hyra 2 400 kr&lt;br&gt;Medel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hög&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Låg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hyra 5 200 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hög&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Percentil 10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 330&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 575&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 930&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 650&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 960&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 930&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Median&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 730&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 850&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 285&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 940&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Percentil 90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 750&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 545&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 060&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 965&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Socialstyrelsen, Taxor och avgifter för vård och omsorg, 2000:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kost, vård och omsorg dygnet runt i särskilt boende (exkl. hyra)&lt;br&gt;betalade en person med normal inkomst och en för detta boende normal&lt;br&gt;hyra (2 400 kronor) cirka 2 850 kronor per månad i avgift i medelkom-&lt;br&gt;munen (medianvärdet). Låginkomsttagaren betalade cirka 2 730 kronor&lt;br&gt;per månad och höginkomsttagaren 4 900 kronor per månad. Vid hyresni-&lt;br&gt;vån 5 200 kronor var avgifterna cirka 500-1 000 kronor lägre beroende&lt;br&gt;på inkomst. Dessa avgifter avser insatser som kommunen ger enligt både&lt;br&gt;socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 7. Högsta avgift som kan respektive faktiskt debiteras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maj 1999, kronor per månad&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Enbart hemtjänst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Heldygnsomsorg och kost&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kan deb.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Faktisk deb.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kan deb.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Faktisk deb.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Min&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;394&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;243&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 075&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 070&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Median&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 950&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 850&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 377&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 725&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Max&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 941&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 285&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Socialstyrelsen, Taxor och avgifter för vård och omsorg, 2000:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medianvärdet för den högsta avgift som enligt kommunernas taxeregler&lt;br&gt;kunde debiteras för hemtjänst uppgick år 1999 till 1 950 kronor per&lt;br&gt;månad och för heldygnsomsorg och kost till 5 377 kronor per månad.&lt;br&gt;Inom dessa mediankommuner var skillnaderna mellan (teoretiskt)&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjliga och faktiskt debiterade avgifter mycket liten. Av tabellen fram- Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;går också att skillnaderna var mycket stora mellan högsta möjliga&lt;br&gt;avgiftsnivå och högsta faktiska avgiftsnivå i kommuner med hög&lt;br&gt;maximal avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med år 1997 har kommuner med lägst avgiftstak höjt sina tak&lt;br&gt;fram till maj 1999. Kommuner med de högsta taken har under samma&lt;br&gt;period i huvudsak bibehållit sina nivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boende- och avgiftsutredningen konstaterar i sitt betänkande (SOU&lt;br&gt;1999:33) att många kommuner valt att tillämpa begreppet självkostnad i&lt;br&gt;enlighet med vad som gällde i äldre lagstiftning (socialhjälpslagen).&lt;br&gt;Kostnaden for en viss tjänst får därvid utgöra taket för vad kommunen&lt;br&gt;kan debitera i avgift. Oftast är det självkostnaden definierad på detta sätt&lt;br&gt;som avses med de högsta avgiftsnivåer som anges i kommunernas taxor.&lt;br&gt;Även kommuner som inte anger något belopp för högsta avgift tillämpar&lt;br&gt;i regel denna tolkning av begreppet. Självkostnaden för en plats i särskilt&lt;br&gt;boende kan i dag överstiga 30 000 kronor per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medianvärdet för högsta avgift i korttidsboende uppgick år 1999 till&lt;br&gt;3 090 kronor per månad. Medianavgiftema i de kommuner där avgift&lt;br&gt;togs ut för dagverksamhet, trygghetslarm och kommunal hemsjukvård&lt;br&gt;uppgick till 50, 100 respektive 200 kronor per månad. Avgift för hjälp-&lt;br&gt;medel och/eller utprovning av sådana debiterades i ett mindre antal&lt;br&gt;kommuner. Ingen kommun tog år 1999 ut avgift för inkontinensartiklar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medianvärdet för lägsta avgiftsnivå uppgick år 1999 till 243 kronor per&lt;br&gt;månad i ordinärt boende och 276 kronor per månad i särskilt boende. När&lt;br&gt;även kosten inräknas i det särskilda boendet uppgick medianavgiften för&lt;br&gt;lägsta avgift till 2 570 kronor per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaderna i avgifter inom en kommun mellan personer med hög&lt;br&gt;respektive låg inkomst ökade mellan åren 1997 och 1999. Anledningen&lt;br&gt;är främst att andelen kommuner där inkomstens storlek påverkar avgiften&lt;br&gt;ökade under perioden från 81 till 86 procent samt att inkomstens storlek&lt;br&gt;fatt en större påverkan på avgiften. I kommuner med höga avgiftstak var&lt;br&gt;ibland skillnaderna i avgift för samma insats betydande mellan personer&lt;br&gt;med olika inkomst. Även avgiftsskillnadema mellan kommunerna ökade&lt;br&gt;mellan år 1997 och år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomster och utgifter som beaktas i avgiftssättningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av kommuner med inkomstrelaterade taxor utgick år 1999 en majoritet&lt;br&gt;från aktuella skattepliktiga inkomster. I flertalet kommuner räknades&lt;br&gt;kapitalinkomster in i avgiftsunderlaget. Det var något vanligare att man&lt;br&gt;utgick från taxerade kapitalinkomster jämfört med aktuella kapital-&lt;br&gt;inkomster. Ungefär var tionde kommun tillämpade någon form av scha-&lt;br&gt;blonberäknad intäkt av kapital. En vanlig modell för detta var att kom-&lt;br&gt;munen använde sig av samma regelverk som vid beräkningen av hur&lt;br&gt;förmögenheten påverkar reduceringen av bostadstillägg för pensionärer&lt;br&gt;(BTP). Förmögenheten kunde även påverka avgiftssättningen på annat&lt;br&gt;sätt, t.ex. vid prövning av jämkning. Bortsett från bostadstillägg räknades&lt;br&gt;bidrag och andra ersättningar endast i begränsad utsträckning in i&lt;br&gt;avgiftsunderlaget (Tabell 8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8. Avgiftsgrundande inkomster bland kommuner med inkomstrelate- Prop. 2000/01:149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rad taxa &lt;sup&gt;0&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maj 1999, procent&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomstslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ordinärt boende&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilt boende&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aktuella skattepliktiga inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Taxerad förvärvsinkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aktuella kapitalinkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Taxerade kapitalinkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Schablonberäknad intäkt av kapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handikappersättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattefri del av vårdbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anhörigbidrag/motsvarande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Annat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; Inkomstrelaterade taxor för avgifter i ordinärt boende förekommer i 239 kommuner,&lt;br&gt;motsvarande i särskilt boende är 202 kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Socialstyrelsen,Taxor och avgifter för vård och omsorg, 2000:1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgängliga uppgifter om kommunernas användning av brutto- respek-&lt;br&gt;tive nettoinkomster vid fastställande av avgifter finns endast för år 1997.&lt;br&gt;Det året tillämpades de båda beräkningssätten i ungefär lika stor omfatt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1999 hämtade tre fjärdedelar av kommunerna regelmässigt in upp-&lt;br&gt;gifter om bostadskostnaden vid avgiftssättning, jämfört med en femtedel&lt;br&gt;år 1996. I en majoritet av kommunerna påverkade emellertid bostads-&lt;br&gt;kostnaden avgiften endast inom det särskilda boendet. En femtedel av&lt;br&gt;kommunerna efterfrågade uppgifter om enskildas kostnader för hälso-&lt;br&gt;och sjukvård, tandvård, läkemedel och hjälpmedel i samband med&lt;br&gt;avgiftssättning. Detta skedde dock nästan uteslutande först i samband&lt;br&gt;med prövning om rätt till nedsättning av avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1997 tog cirka 40 procent av kommunerna hänsyn till hela hushål-&lt;br&gt;lets (båda makarnas) ekonomiska situation vid avgiftssättningen när den&lt;br&gt;ena personen bor kvar i den tidigare gemensamma bostaden och den&lt;br&gt;andra har flyttat till en särskild boendeform. Var fjärde kommun beräk-&lt;br&gt;nade år 1999 avgifterna på det sätt som är förmånligast för båda&lt;br&gt;makarna, jämfört med var tionde år 1997. Detta innebär att om det är&lt;br&gt;omsorgstagaren som har den högsta inkomsten så räknas båda makarnas&lt;br&gt;inkomster ihop och delas med två och om det är makens inkomst som är&lt;br&gt;högst så beräknas avgiften enbart på grundval av omsorgstagarens&lt;br&gt;inkomst. I 70 procent av kommunerna togs vid avgiftssättningen hänsyn&lt;br&gt;till make eller sambos situation då den ena av två makar far hemtjänst i&lt;br&gt;det ordinära boendet. De flesta kommuner tog hänsyn till hushållets&lt;br&gt;gemensamma inkomst om båda makarna får hemtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungefär var sjätte kommun hade vidtagit åtgärder med anledning av&lt;br&gt;den nya bestämmelsen i 8 kap. 2 § socialtjänstlagen (2001:453) om&lt;br&gt;kommunernas skyldighet att uppmärksamma situationen för maka eller&lt;br&gt;sambo till person med stort omsorgsbehov. Lika många kommuner&lt;br&gt;planerade någon form av åtgärder. De kommuner som genomfört&lt;br&gt;ändringar i sina taxesystem hade i ungefär hälften av fallen ändrat sina&lt;br&gt;regler för när nedsättning av avgiften kunde ske. År 1999 var det också&lt;br&gt;vanligare att kommunerna själva initierade en ekonomisk prövning av&lt;br&gt;make eller sambos situation jämfört med år 1997. Några kommuner hade&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;infört förbehållsbelopp för kvarboende när maken eller sambon flyttar till Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;särskilt boende. Några kommuner hade också infört förmånligare regler&lt;br&gt;för inkomstberäkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa kommuner beaktade yngre funktionshindrade personers särskilda&lt;br&gt;kostnader på så sätt att förbehållsbeloppet för denna grupp bestämdes till&lt;br&gt;en högre nivå än för andra omsorgstagare alternativt att taxan för denna&lt;br&gt;grupp var lägre (kapitel 6.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen efter år 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgängliga uppgifter tyder på att det enbart skett mindre förändringar av&lt;br&gt;kommunernas taxesystem efter år 1999. De redovisade förhållandena i&lt;br&gt;kapitel 6.2 är således i allt väsentligt aktuella även i dag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Kommunernas förbehållsbelopp&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förbehållsbeloppens storlek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har Socialstyrelsen vid ett antal tillfallen samt även&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet och Statistiska centralbyrån (SCB) följt upp&lt;br&gt;hur kommunerna tillämpar socialtjänstlagens bestämmelser om förbe-&lt;br&gt;hållsbelopp. Den senaste uppföljningen genomfördes av SCB på Social-&lt;br&gt;styrelsens uppdrag och baserar sig på kommunernas taxekonstruktioner i&lt;br&gt;maj år 1999. Redovisningen nedan bygger i allt väsentligt på resultatet&lt;br&gt;från denna undersökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I maj år 1999 hade 82 procent av kommunerna fastställt förbehållsbe-&lt;br&gt;lopp för äldre i ordinärt boende, vilket är en ökning med cirka 2 procent-&lt;br&gt;enheter jämfört med år 1997. Andelen kommuner som hade ett fastställt&lt;br&gt;förbehållsbelopp i särskilt boende uppgick till 96 procent vilket var&lt;br&gt;samma nivå som år 1997. Förbehållsbeloppens nivåer bestämdes på olika&lt;br&gt;sätt. Det var vanligt att kommunen beslutade beloppet till en fastlagd an-&lt;br&gt;del av antingen prisbasbeloppet eller den enskildes inkomst. Många&lt;br&gt;kommuner utgick också ifrån Socialstyrelsens rekommendationer&lt;br&gt;beträffande nivån på försörjningsstödet enligt socialtjänstlagen (ff.o.m. år&lt;br&gt;1998 fastställer regeringen i förordning en riksnorm för socialbidragets&lt;br&gt;nivå för vissa utgifter som den enskilde har). Förbehållsbelopp relaterade&lt;br&gt;till enskildas inkomst var mer vanligt förekommande i särskilt boende&lt;br&gt;jämfört med ordinärt boende. Ett skäl till detta var att många kommuner&lt;br&gt;tillämpade taxor som följer den s.k. 30/20-regeln (se kapitel 5.3) eller&lt;br&gt;andra regler med liknade konstruktion och innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1999 uppgick förbehållsbeloppet för ensamstående (medianen) till&lt;br&gt;3 489 kronor per månad i ordinärt boende och 1 432 kronor per månad i&lt;br&gt;särskilt boende med heldygnsomsorg och kost. För sammanboende per-&lt;br&gt;soner uppgick beloppet till 2 882 kronor per månad i ordinärt boende&lt;br&gt;(inkl, kost) respektive 1 379 kronor per månad i särskilt boende (exkl.&lt;br&gt;kost).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spännvidden mellan kommunerna var stor när det gäller förbehållsbe-&lt;br&gt;loppens nivåer. I ordinärt boende skiljde det cirka 1 200 kronor per&lt;br&gt;månad mellan lägsta och högsta förbehållsbelopp i de fall kost skulle&lt;br&gt;betalas med förbehållsbeloppet. I särskilt boende uppgick skillnaden till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cirka 1 000 kronor per månad i de fall kost inte skulle betalas med förbe- Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;hållsbeloppet. Orsakerna till nivåskillnaderna var varierande. Generellt&lt;br&gt;gällde dock att de endast i begränsad utsträckning kunde förklaras med&lt;br&gt;skillnader i de kostnader beloppen avsågs täcka, skillnader i vad som&lt;br&gt;täcktes av avgiften för hemtjänsten eller skillnader i vad som låg utanför&lt;br&gt;förbehållsbeloppet och därmed kunde leda till att avgiften sattes ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbehållsbeloppens nivåer har ökat endast marginellt under perioden&lt;br&gt;1997-1999 medan de kommunala avgifterna liksom levnadskostnaderna&lt;br&gt;ökat något. Under den tidigare mätperioden 1995-1997 minskade för-&lt;br&gt;behållsbeloppen i ordinärt boende i vissa kommuner. Den sänkta social-&lt;br&gt;bidragsnormen kan vara ett skäl till denna utveckling. I många kommu-&lt;br&gt;ner låg förbehållsbeloppens nivåer i ordinärt boende år 1999 fortfarande&lt;br&gt;under 1995 års nivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbehållsbeloppets innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Variationerna var stora mellan kommunerna beträffande vad förbehålls-&lt;br&gt;beloppet skulle räcka till i såväl ordinärt som särskilt boende. I ordinärt&lt;br&gt;boende skulle dock beloppet i nästan alla kommuner täcka kostnader för&lt;br&gt;färdtjänst, fotvård, tandvård, läkarvård, läkemedel samt möbler. I de&lt;br&gt;flesta kommuner skulle förbehållsbeloppet även täcka kostnader för&lt;br&gt;rehabilitering, hushållsel och fönsterputs. I ett mindre antal kommuner&lt;br&gt;skulle beloppet täcka kostnader för trygghetslarm och tvätt. I särskilt&lt;br&gt;boende skulle beloppet i nästan alla kommuner räcka till läkemedel,&lt;br&gt;läkarbesök, tandvård, fotvård och möbler. I de flesta kommuner skulle&lt;br&gt;beloppet täcka kostnader för rehabilitering och möbler. I ett mindre antal&lt;br&gt;kommuner skulle insatser som tvätt, fönsterputs och trygghetslarm finan-&lt;br&gt;sieras via förbehållsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbehållsbelopp för yngre personer med funktionshinder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av kommunerna hade i maj 1999 cirka 25 procent ett högre förbe-&lt;br&gt;hållsbelopp för yngre personer med funktionshinder i ordinärt boende.&lt;br&gt;Andelen kommuner med högre förbehållsbelopp för denna grupp i ordi-&lt;br&gt;närt boende ökade med 12 procentenheter under perioden 1997-1999. I&lt;br&gt;dessa kommuner hade yngre personer med funktionshinder i ordinärt&lt;br&gt;boende ett förbehållsbelopp som i medeltal var cirka 300 kronor högre än&lt;br&gt;andra gruppers förbehållsbelopp men detta tillägg varierade kraftigt&lt;br&gt;mellan olika kommuner. Jämfört med år 1997 hade yngre funktions-&lt;br&gt;hindade personers förbehållsbelopp ökat mer än förbehållsbeloppen för&lt;br&gt;andra grupper. Förbehållsbeloppen för yngre personer med funktions-&lt;br&gt;hinder omfattade i stort sett samma poster som för äldre omsorgstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett alternativ till högre förbehållsbelopp för yngre personer med funk-&lt;br&gt;tionshinder är lägre avgifter. Sex procent av kommunerna hade år 1999&lt;br&gt;en lägre taxa för funktionshindrade personer under 65 år. Jämfört med år&lt;br&gt;1997 var andelen kommuner med lägre taxa för denna grupp oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen efter år 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgängliga uppgifter tyder på att de redovisade forhållandena vad gäller&lt;br&gt;förbehållsbelopp äger giltighet även for perioden efter år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Enskildas ekonomiska situation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Statistiska Centralbyrån (SCB) har, utöver taxor, avgifter och förbehålls-&lt;br&gt;belopp, även följt utvecklingen av äldreomsorgshushållens ekonomiska&lt;br&gt;situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hjälp av befintliga registerdata har SCB på Socialstyrelsens upp-&lt;br&gt;drag kartlagt äldreomsorgstagamas ekonomiska situation år 1995 i för-&lt;br&gt;hållande till då gällande nivå for försörjningsstödet enligt socialtjänst-&lt;br&gt;lagen. Cirka 22 procent av hemtjänsttagama låg detta år under nivån for&lt;br&gt;forsörjningsstödet när hyran var betald. Skälen till detta var bl.a. att&lt;br&gt;många personer avstått från att söka bostadstillägg för pensionärer (BTP)&lt;br&gt;trots att de varit berättigade till detta stöd, att hyran överstigit högsta&lt;br&gt;hyran i BTP-lagstiftningen eller att BTP har reducerats på grund av för-&lt;br&gt;mögenhet. För många har emellertid också en låg pension i utgångsläget&lt;br&gt;varit en viktig förklaring till att den disponibla inkomsten blivit låg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När äldreomsorgsavgiften var betald ökade andelen personer under&lt;br&gt;nivån for forsörjningsstödet enligt socialtjänstlagen till cirka 34 procent.&lt;br&gt;När hänsyn togs även till kostnader for öppen hälso- och sjukvård samt&lt;br&gt;läkemedel ökade denna andel till 37 procent. I sjukhem, ålderdomshem&lt;br&gt;och gruppboende där den boende betalade avgift såväl for mat som för&lt;br&gt;vård och omsorg hamnade 24 procent av de boende i åldersgrupperna&lt;br&gt;66-84 år under nivån for forsörjningsstödet. I den äldsta åldersgruppen,&lt;br&gt;85 år och uppåt, låg 45 procent under denna nivå efter att ha betalat hyra,&lt;br&gt;avgift for mat samt avgift för vård och omsorg. Jämförbara uppgifter for&lt;br&gt;perioden efter 1995 finns inte att tillgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB har inom ramen for sina uppföljningar visat att det år 1999 var&lt;br&gt;vanligt att den enskilde skulle bekosta såväl läkarbesök, läkemedel och&lt;br&gt;annan sjukvård samt möbler, hushållsel, tandvård och färdtjänst med sitt&lt;br&gt;förbehållsbelopp. Förutsatt att detta förhållande inte har ändrats innebär&lt;br&gt;detta att många äldre personer med vård och omsorg har en levnadsnivå&lt;br&gt;som klart understiger jämförbar nivå i forsörjningsstödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementets analys av ålderspensionärernas ekonomiska situ-&lt;br&gt;ation under 1990-talet redovisas i rapporten Sämre for mig Bättre for oss&lt;br&gt;(Ds 1999:5). Analysen visar att for många enskilda individer minskade&lt;br&gt;inkomsterna under 1990-talet samtidigt som de som grupp betraktad&lt;br&gt;ökade sin inkomststandard, både i absoluta tal och i relation till övriga i&lt;br&gt;samhället. Gruppen ålderspensionärer omfattade cirka 1,5 miljoner&lt;br&gt;personer och var i många avseenden mycket heterogen. Mot den&lt;br&gt;bakgrunden genomfördes inom ramen for denna studie även en analys på&lt;br&gt;delgruppsnivå. Denna visade bl.a. att männen hade betydligt högre&lt;br&gt;inkomster än kvinnorna, att de yngre pensionärerna hade avsevärt högre&lt;br&gt;inkomster än de äldre pensionärerna och att gifta eller sammanboende&lt;br&gt;hade klart högre inkomster än ensamstående (efter justering for&lt;br&gt;hushållsstorlek). Analysen omfattade också vilka effekter kommunernas&lt;br&gt;avgifter för hemtjänst hade på den enskildes ekonomi. Här framgick att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de äldsta pensionärerna, de ensamstående samt kvinnorna var överrepre- Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;senterade bland dem som hade utgifter för hemtjänst. Detta var grupper&lt;br&gt;som redan i utgångsläget har en lägre inkomststandard än genomsnittet&lt;br&gt;för ålderspensionärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen överlämnade i december 2000 en skrivelse till rege-&lt;br&gt;ringen (dnr 65-8676/2000) med anledning av rapporten Avgifter och&lt;br&gt;kostnader för den enskilde personen med funktionshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av Socialstyrelsens rapport framgår att personer med funktionshinder&lt;br&gt;jämförelsevis har:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;större behov av hälso- och sjukvård, tandvård, läkemedel och&lt;br&gt;omsorg, fler och högre kostnader samt färre valmöjligheter,&lt;br&gt;genomsnittligt lägre inkomster samt att ersättningar utifrån&lt;br&gt;funktionshindret inte täcker alla kostnader, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;i större utsträckning än andra dragit ned på eller avstått från hälso-&lt;br&gt;och sjukvård, tandvård och läkemedel. Detta gäller i hög grad famil-&lt;br&gt;jer som har barn med funktionshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till utgifterna för vård och omsorg kommer andra, dolda merkostnader&lt;br&gt;på grund av funktionshindret. Den funktionshindrade kan tvingas till&lt;br&gt;kostsammare alternativ, och har många gånger inte samma valmöjlig-&lt;br&gt;heter som andra. De ändamål för vilka personer med funktionshinder ofta&lt;br&gt;har högre kostnader än befolkningen i stort är boende, husgeråd, förbruk-&lt;br&gt;ningsartiklar, kläder, mat och kommunikationer. Merkostnaderna kan bli&lt;br&gt;höga för främst boende, tandvård, kommunal hemtjänst, god man, hör-&lt;br&gt;hjälpmedel och speciella livsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Förbehållsbelopp&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Reglerna om förbehållsbelopp i socialtjänstlagen&lt;br&gt;(2001:453) vid bestämmande av avgift för äldre- och handikappomsorg&lt;br&gt;preciseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förbehållsbelopp avses det belopp som den enskilde skall ha rätt&lt;br&gt;att behålla av sina egna medel innan avgift far tas ut för hemtjänst,&lt;br&gt;dagverksamhet och kommunal hälso- och sjukvård respektive bostad i&lt;br&gt;sådant särskilt boende som inte omfattas av hyreslagen.&lt;br&gt;Förbehållsbeloppet skall enligt regeringens förslag beräknas med ledning&lt;br&gt;av ett minimibelopp i fråga om kostnader för personliga behov och&lt;br&gt;övriga normala levnadskostnader utom boendekostnaden. I social-&lt;br&gt;tjänstlagen anges en lägsta nivå på minimibeloppet samt vilka&lt;br&gt;levnadskostnader som det i lagen angivna beloppet skall täcka. Detta&lt;br&gt;belopp uppgår per månad till en tolftedel av 129,4 procent av&lt;br&gt;prisbasbeloppet för ensamstående och 108,4 procent för var och en av&lt;br&gt;sammanlevande makar eller sambor. Kommunen skall i vissa situationer&lt;br&gt;bestämma minimibeloppet till en högre nivå och får i vissa andra&lt;br&gt;situationer bestämma minimibeloppet till en lägre nivå. Till minimi-&lt;br&gt;beloppet skall den enskildes boendekostnad läggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lagändringar införs i 8 kap. 6-8 §§ socialtjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommitténs förslag överensstämmer i stort med&lt;br&gt;regeringens förslag beträffande principerna för hur förbehållsbeloppet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall beräknas, hur nivån på förbehållsloppet skall justeras samt vilka Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;kostnader som normalt bör finansieras av den enskilde via förbe-&lt;br&gt;hållsbeloppet. I regeringens förslag till beräkning av förbehållsbeloppet&lt;br&gt;ingår dock - till skillnad från utredningens förslag - kostnader för kost,&lt;br&gt;resor, möbler och husgeråd samt förbrukningsvaror i förbehållsbeloppet&lt;br&gt;för alla kategorier av omsorgstagare. Vissa möjligheter lämnas dock för&lt;br&gt;kommunerna att hantera dessa och andra kostnader på annat sätt. Till&lt;br&gt;skillnad från utredningens förslag skall enligt regeringens förslag&lt;br&gt;merkostnader som den enskilde har beaktas redan i samband med att&lt;br&gt;avgiften fastställs. Kommitténs utgångspunkt när förslag till riktvärden&lt;br&gt;för förbehållsbeloppets nivå har utarbetats har varit vad som enligt lagen&lt;br&gt;(1994:308) om bostadstillägg till pensionärer (BTPL) utgör skälig&lt;br&gt;levnadsnivå när särskilt bostadstillägg utbetalas. Denna nivå har höjts&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 januari 2001. Regeringen utgår från denna nya nivå i BTPL&lt;br&gt;i förslaget till beräkning av förbehållsbelopp för personer med äldre- och&lt;br&gt;handikappomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svenska Kommunförbundet delar kommitténs&lt;br&gt;uppfattning att äldre skall förbehållas tillräckliga medel för personliga&lt;br&gt;behov samt att kommunerna behöver bli bättre på att tillämpa befintlig&lt;br&gt;lagstiftning inom avgiftsområdet. Förbundet avvisar dock kommitténs&lt;br&gt;förslag till nationell reglering av nivån på förbehållsbeloppet bl.a. med&lt;br&gt;motiveringen att vad som kan anses vara tillräckliga medel varierar&lt;br&gt;mellan olika individer. Vidare anförs att vilka tjänster som ska bekostas&lt;br&gt;inom ramen för förbehållsbeloppet varierar liksom kostnadsläget i&lt;br&gt;kommunerna. Förbundet menar också att det finns en risk för en&lt;br&gt;schablonmässig tillämpning av nivåer som fastställs i lag eller förord-&lt;br&gt;ning. Flertalet kommuner avstyrker förslaget med liknande argument&lt;br&gt;som grund. Bland myndigheterna tillstyrker bl.a. Socialstyrelsen och&lt;br&gt;Konsumentverket i stort kommitténs förslag. Samtliga länsstyrelser till-&lt;br&gt;styrker förslagen liksom pensionärsorganisationerna och de fackliga&lt;br&gt;organisationerna. Vissa handikapporganisationer är dock kritiska till för-&lt;br&gt;slaget framför allt av det skälet att funktionshindrades förhållanden inte&lt;br&gt;anses vara tillräckligt väl belysta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som framgår av redovisningen i&lt;br&gt;kapitel 6.4 var det år 1995 inte ovanligt att äldre och personer med funk-&lt;br&gt;tionshinder levde på en nivå som motsvarade eller t.o.m. understeg jäm-&lt;br&gt;förbar nivå i forsörjningsstödet enligt socialtjänstlagen (1980:620) när&lt;br&gt;skatt och boendekostnad hade betalats. Av redovisningen i kapitel 6.4&lt;br&gt;framgår också att kommunerna detta år, genom sina avgifts- och&lt;br&gt;taxesystem inom äldre- och handikappomsorgen, bidrog till att ytterligare&lt;br&gt;en stor grupp äldre hamnade på en levnadsnivå som endast motsvarade&lt;br&gt;eller understeg jämförbar nivå i forsörjningsstödet enligt socialtjänst-&lt;br&gt;lagen när de hade betalat sina omsorgsavgifter. Detta trots att en majori-&lt;br&gt;tet av kommunerna angivit att de har taxesystem där den enskilde kan få&lt;br&gt;sin avgift jämkad om han/hon har mindre kvar än motsvarande nivå på&lt;br&gt;forsörjningsstödet när avgiften är betald. Forsörjningsstödet är avsett som&lt;br&gt;ett grundläggande skyddsnät vid mer kortvariga perioder av inkomst-&lt;br&gt;bortfall. Insatser från äldre- och handikappomsorgen däremot har den&lt;br&gt;enskilde ofta under flera år och i vissa fall decennier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I många kommuner gjordes år 1999 ingen heltäckande individuell&lt;br&gt;prövning av individens ekonomiska situation i samband med att avgiften&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastställdes, även om betydligt fler kommuner jämfört med år 1997 Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;inhämtade uppgifter om bl.a. bostadskostnaden som för det stora flertalet&lt;br&gt;omsorgstagare utgör den största utgiftsposten. Emellertid är det sannolikt&lt;br&gt;att betydligt färre kommuner än vad som framgår av Statistiska&lt;br&gt;Centralbyråns undersökning gör en sådan heltäckande prövning eftersom&lt;br&gt;många kommuner fortfarande tillämpar taxerad inkomst (dvs. historiska&lt;br&gt;uppgifter) när avgiften fastställs. Socialstyrelsen har dessutom tidigare&lt;br&gt;visat att fa kommuner frågar den enskilde om han eller hon har&lt;br&gt;omfattande kostnader för sjukvård, tandvård eller liknande. En del kom-&lt;br&gt;muner tar heller inte hänsyn till båda makamas ekonomiska situation vid&lt;br&gt;avgiftssättningen när den ena personen flyttar till en särskild boendeform&lt;br&gt;även om lagändringen den 1 januari 1999 medfört att kommunerna har&lt;br&gt;blivit något bättre på att uppmärksamma kvarboendes situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kommunen skall kunna bestämma en avgift som inte inkräktar&lt;br&gt;på förbehållsbeloppet krävs att uppgifter finns om bl.a. aktuell inkomst&lt;br&gt;och boendekostnad. Som framgått bl.a. i kapitel 6 förekommer det att&lt;br&gt;såväl aktuella som historiska uppgifter ligger till grund för beräkning av&lt;br&gt;enskildas avgiftsunderlag. Skillnaderna mellan kommunerna beträffande&lt;br&gt;vilka inkomstslag som medräknas är stora. Regeringen lägger i kapitel 9&lt;br&gt;fram förslag till nationell reglering av de inkomster som får medräknas i&lt;br&gt;avgiftsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kommunen finner att den enskilde inte har det förbehållsbelopp&lt;br&gt;han eller hon har rätt till skall avgiften sättas ned. Socialstyrelsen har i&lt;br&gt;tidigare uppföljningar av kommunernas taxebestämmelser kunnat kon-&lt;br&gt;statera att bestämmelserna i detta avseende många gånger är summariska.&lt;br&gt;Ofta framgår t.ex. inte vem som skall ta initiativ till att avgiften verkligen&lt;br&gt;sätts ned. Regeringen har bl.a. i propositionen Nationell handlingsplan&lt;br&gt;för äldrepolitiken (prop. 1997/98:113) angivit att det primärt är kommu-&lt;br&gt;nens ansvar att utreda om avgifterna behöver sättas ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Situationen för såväl personer med funktionshinder i allmänhet som&lt;br&gt;yngre personer med funktionshinder uppmärksammas inte i någon större&lt;br&gt;utsträckning bland kommunerna när förbehållsbeloppet fastställs, trots att&lt;br&gt;dessa grupper ofta har särskilda behov och förutsättningar som måste&lt;br&gt;beaktas. Såväl beloppets storlek som dess innehåll avviker inte påtagligt&lt;br&gt;från vad som gäller för äldreomsorgstagare i allmänhet. Detta är enligt&lt;br&gt;regeringens bedömning inte tillfredställande. Denna fråga uppmärk-&lt;br&gt;sammades särskilt av såväl regeringen som riksdagens socialutskott i&lt;br&gt;samband med behandlingen av förslaget om de nya reglerna för&lt;br&gt;avgiftssättning inom äldre- och handikappomsorgen som trädde i kraft år&lt;br&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de år som gått sedan de nya bestämmelserna om förbehålls-&lt;br&gt;beloppet trädde i kraft har Socialstyrelsen vid ett flertal tillfallen upp-&lt;br&gt;märksammat kommunerna på bristerna i tillämpningen av bestämmel-&lt;br&gt;serna. Regeringen har i mars 1997 i en proposition till riksdagen&lt;br&gt;redogjort för betydelsen av att kommunerna följer de riktlinjer för hand-&lt;br&gt;läggning av avgiftsfrågor som infördes år 1993 (prop. 1996/97:124).&lt;br&gt;Socialstyrelsen har vidare utkommit med allmänna råd avseende tillämp-&lt;br&gt;ningen av nuvarande lagstiftning (SOSFS 1998:1). Som tidigare nämnts&lt;br&gt;har regeringen också inom ramen för den nationella handlingsplanen för&lt;br&gt;äldrepolitiken år 1998 lagt fram förslag om bl.a. ökat skydd för maka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller make till person med omsorgsinsatser. Denna lagändring beslutades Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;av riksdagen i juni samma år och trädde i kraft den 1 januari år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till foljd av regeringens, riksdagens och Socialstyrelsens insatser samt.&lt;br&gt;kommunernas egna åtgärder liksom informations- och utbildningsinsat-&lt;br&gt;ser bl.a. i Svenska Kommunförbundets regi har vissa förbättringar i&lt;br&gt;kommunernas tillämpning av avgiftsbestämmelsema successivt kunnat&lt;br&gt;uppnås. Regeringen kan dock konstatera att utvecklingen går mycket&lt;br&gt;långsamt. Fortfarande är det så att kommuner ibland tar ut avgifter som&lt;br&gt;inkräktar på den enskildes förbehållsbelopp. Den varierade tillämpningen&lt;br&gt;inom och mellan kommunerna ger också upphov till olika ekonomiska&lt;br&gt;utfall för den enskilde for likartade insatser vilket regeringen inte anser är&lt;br&gt;försvarbart i ett samhälle som bygger på en solidarisk finansiering av&lt;br&gt;vård och omsorg. Därtill försvårar avgiftsskillnadema möjligheterna för&lt;br&gt;kommunerna att bidra till måluppfyllelsen med avseende på de av riks-&lt;br&gt;dagen fastlagda äldre- och handikappolitiska målen. Mot denna bakgrund&lt;br&gt;samt svårigheterna att med informations- och utbildningsinsatser komma&lt;br&gt;tillrätta med de problem och brister som finns inom avgiftsområdet anser&lt;br&gt;regeringen att nuvarande regler om förbehållsbelopp bör förtydligas på så&lt;br&gt;sätt att en lägsta nivå på förbehållsbeloppet for personer som erlägger&lt;br&gt;avgift for äldre- och handikappomsorg anges i socialtjänstlagen.&lt;br&gt;Regeringen lägger i denna proposition fram ett förslag med detta&lt;br&gt;innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkterna när regeringen har beräknat forbehållsbeloppets&lt;br&gt;lägsta nivå har varit den nivå (skälig levnadsnivå) som pensionärer&lt;br&gt;berättigade till särskilt bostadstillägg enligt lagen (1994:308) om&lt;br&gt;bostadstillägg till pensionärer (BTPL) skall erhålla genom bidraget. Skä-&lt;br&gt;lig levnadsnivå i BTPL uppgår till 129,4 procent av prisbasbeloppet för&lt;br&gt;ogifta och 108,4 procent for gifta. Regeringens förslag innebär således att&lt;br&gt;äldre och funktionshindrade personer som betalar avgift for äldre- och&lt;br&gt;handikappomsorg i enlighet med föreslagna bestämmelser garanteras en&lt;br&gt;lagstadgad lägsta skälig levnadsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är viktigt att kommunernas avgiftssystem är&lt;br&gt;utformade så att den enskilde omsorgstagaren kan fa information om dels&lt;br&gt;vilka poster som skall finansieras via förbehållsbeloppet, dels vad som&lt;br&gt;ingår i den avgift han eller hon erlägger for hemtjänst i ordinärt och&lt;br&gt;särskilt boende. Den enskilde måste också ha möjlighet att bedöma om&lt;br&gt;nivån på förbehållsbeloppet är rätt med hänsyn till dessa förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Precisering av forbehållsbeloppets nivå och innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer som beviljats insatser inom äldre- och handikappomsorgen&lt;br&gt;utgör ingen homogen grupp. Ungefar hälften far hjälp genom hemtjäns-&lt;br&gt;ten i ordinärt boende. En lika stor andel bor i särskilt boende, med eller&lt;br&gt;utan helinackordering. Yngre personer med funktionshinder har särskilda&lt;br&gt;förutsättningar och behov som måste beaktas. Gifta och sammanboende&lt;br&gt;har vanligen andra ekonomiska förutsättningar än ensamstående.&lt;br&gt;Kommunerna har också valt olika sätt att hantera kostnader for bl.a. kost,&lt;br&gt;möbler, hushållsel, forbrukningsvaror m.m. I vissa kommuner ingår&lt;br&gt;dessa kostnader i avgiften, i andra ligger de utanför. Kostnaderna kan&lt;br&gt;även hanteras olika mellan omsorgstagare i en kommun, beroende på om&lt;br&gt;omsorgstagaren bor i ordinärt eller särskilt boende. I vissa kommuner är &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3 g&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hemsjukvården kommunal medan det i andra kommuner är landstinget Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;som svarar för denna verksamhet. Dessa och andra skillnader betyder att&lt;br&gt;kostnadsbilden inom ramen för förbehållsbeloppet ser olika ut i olika&lt;br&gt;kommuner samt för olika kategorier av omsorgstagare. Av dessa skäl&lt;br&gt;behöver forbehållsbeloppets innehåll och nivå till viss del variera mellan&lt;br&gt;olika kommuner och olika grupper av omsorgstagare. Härutöver måste&lt;br&gt;kommunerna i sin avgiftssättning beakta att flertalet omsorgstagare&lt;br&gt;betalar sin boendekostnad på annat sätt än via omsorgsavgiften varför&lt;br&gt;också medel för detta ändamål måste förbehållas omsorgstagaren. Många&lt;br&gt;omsorgstagare har också utgifter för individuella personliga behov som&lt;br&gt;är av den karaktären att medel kan behöva förbehållas för dessa behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots de skillnader som finns mellan omsorgstagare av bl.a. ovan&lt;br&gt;redovisade skäl anser regeringen att samtliga omsorgstagare skall förbe-&lt;br&gt;hållas ett visst lägsta medelsutrymme för sina personliga behov och&lt;br&gt;andra normala levnadskostnader (förbehållsbelopp) innan omsorgsavgift&lt;br&gt;får tas ut. Förbehållsbeloppet (exkl. boendekostnaden) skall beräknas&lt;br&gt;med ledning av ett i lag fastställt s.k. minimibelopp. Till minimibeloppet&lt;br&gt;skall sedan läggas den faktiska, aktuella boendekostnaden. Minimi-&lt;br&gt;beloppet - som omfattar schabloniserade normala kostnadsposter i ett&lt;br&gt;hushåll - bör per månad bestämmas till motsvarande nivå som gäller för&lt;br&gt;skälig levnadsnivå enligt BTPL, dvs. en tolftedel av 1,294 gånger gäl-&lt;br&gt;lande prisbasbelopp för ensamstående och en tolftedel av 1,084 gånger&lt;br&gt;gällande prisbasbelopp för var och en av sammanlevande makar och&lt;br&gt;sambor. Detta innebär, i 2001 års prisnivå, 3 979 kronor per månad för&lt;br&gt;ensamstående och 3 333 kronor per månad för sammanboende. Beloppet&lt;br&gt;omfattar följande poster:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;livsmedel, alla måltider,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;kläder och skor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fritid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;hygien,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;forbrukningsvaror,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dagstidning, telefon, TV-avgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;möbler och husgeråd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;hemförsäkring,&lt;br&gt;hushållsel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;resor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;tandvård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;öppen hälso- och sjukvård, samt&lt;br&gt;läkemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minimibeloppet har huvudsakligen beräknats med ledning av uppgifter&lt;br&gt;från Konsumentverkets hushål Isbudget avseende hushållskostnader för&lt;br&gt;ensamboende och sammanboende personer 61 år och äldre. Posterna för&lt;br&gt;hälso- och sjukvård samt läkemedel har beräknats som en tolftedel av&lt;br&gt;årskostnaden för personer som betalar upp till nivån för respektive&lt;br&gt;högkostnadsskydd. Därutöver har skattningar gjorts av vissa poster&lt;br&gt;utifrån andra tillgängliga uppgifter om levnadskostnader för äldre och&lt;br&gt;personer med funktionshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Understrykas bör att detta i lag angivna lägsta medelsutrymme, mini-&lt;br&gt;mibeloppet, således avser schabloniserade s.k. normalkostnader för per-&lt;br&gt;soner 61 år och äldre och inte enskilda äldres faktiska levnadskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan finnas situationer när en enskild omsorgstagare har fördyrade Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;levnadskostnader inom ramen för de poster som det lagstadgade minimi-&lt;br&gt;beloppet avser att täcka. Det kan också förekomma att enskilda därutöver&lt;br&gt;av olika skäl har andra levnadskostnader än dessa. Kommunen skall - i&lt;br&gt;båda dessa fall av uppkomna merkostnader - höja nivån på minimibe-&lt;br&gt;loppet i skälig omfattning under förutsättning att kostnaderna är av den&lt;br&gt;karaktären att de bör tillgodoses inom ramen för förbehållsbeloppet. Det&lt;br&gt;krävs vidare att kostnaderna är av varaktig karaktär samt att behovet&lt;br&gt;avser ett inte oväsentligt belopp. Det kan exempelvis gälla följande&lt;br&gt;kostnader:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fördyrad kost, t.ex. på grund av att maten erhålls via hemtjänsten i&lt;br&gt;ordinärt eller särskilt boende eller i dagverksamhet eller på grund av&lt;br&gt;att omsorgstagaren är yngre och därför av det skälet normalt har en&lt;br&gt;högre kostnad för sin matkonsumtion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;äldre och funktionshindrade personers familj e- och arbetssituation,&lt;br&gt;t.ex. underhållskostnad för minderåriga barn, arbetsresor samt andra&lt;br&gt;kostnader som behövs för en familjs underhåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader till följd av funktionshinder, bl.a. för rehabilitering/habi-&lt;br&gt;litering inkl, resor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;yngre funktionshindrade personers rätt till fritidsaktiviteter som är&lt;br&gt;naturliga för yngre personer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yngre funktionshindrade personers behov av medel för att bosätt-&lt;br&gt;ning, familjebildning etc., samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;kostnader för god man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen bör också beakta kostnader som följer av andra aktiviteter&lt;br&gt;eller ändamål som den enskilde av olika anledningar inte kan eller bör&lt;br&gt;avstå ifrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prövningen av enskildas merkostnader är kommunen inte skyldig att&lt;br&gt;beakta tillfälliga kostnader av mindre storlek. Sådana kostnader avses&lt;br&gt;den enskilde finansiera inom ramen för det lagstadgade minimibeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i första hand kommunens ansvar att utreda om den enskilde har&lt;br&gt;behov av ett högre minimibelopp och om avgiften därför måste sättas&lt;br&gt;ned. Den enskilde måste dock vara behjälplig med att lämna kommunen&lt;br&gt;uppgifter till grund för denna prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I några undantagsfall far kommunen bestämma minimibeloppet till en&lt;br&gt;lägre nivå än vad som framgår av lagen. Detta får dock ske endast om en&lt;br&gt;omsorgstagare inte har en kostnad som minimibeloppet skall täcka därför&lt;br&gt;att denna kostnad antingen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;ingår i avgiften för hemtjänst eller dagverksamhet eller,&lt;br&gt;ingår i avgiften eller hyran för bostad i särskilt boende eller,&lt;br&gt;tillhandahålls kostnadsfritt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel kan nämnas att i vissa kommuner ingår någon eller några&lt;br&gt;av kostnadsposterna kost, möbler, hushållsel, forbrukningsvaror i&lt;br&gt;avgiften för särskilt boende eller tillhandahålls helt utan kostnad för den&lt;br&gt;enskilde. Även inom korttidsboendet kan det förekomma att den enskilde&lt;br&gt;betalar en avgift som inkluderar kosten. Det är då rimligt att kommunen i&lt;br&gt;dessa fall ges möjlighet att minska minimibeloppet i skälig omfattning.&lt;br&gt;Om kostnadsposten som föranleder minskningen ingår i Konsument-&lt;br&gt;verkets beräkningar för hushållsbudget bör dessa, mot bakgrund av att&lt;br&gt;den schabloniserade delen av minimibeloppet i huvudsak grundas på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dessa beräkningar, utgöra grunden vid bestämmande av minskningens Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;storlek. Som exempel kan nämnas att om kost ingår i avgiften för en&lt;br&gt;ensamstående äger kommunen rätt att per månad, beräknat utifrån&lt;br&gt;2001 års hushållsbudget, minska den enskildes minimibelopp med&lt;br&gt;1 150 kronor och om samtliga forbrukningsvaror ingår med 190 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yngre personer med funktionshinder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grupp omsorgstagare vars behov särskilt bör framhållas är yngre per-&lt;br&gt;soner med funktionshinder. Denna grupp har ofta merkostnader på grund&lt;br&gt;av funktionshindret som skall beaktas i skälig omfattning. Hur mycket&lt;br&gt;medel utöver det av regeringen föreslagna minimibeloppet som dessa bör&lt;br&gt;få förbehålla sig kan på grund av deras varierade behov inte belopps-&lt;br&gt;mässigt anges i lag utan måste avgöras efter en individuell prövning.&lt;br&gt;Några har också i vissa fall högre kostnader i förhållande till andra&lt;br&gt;omsorgstagare enbart av det skälet att de är yngre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det finns anledning att framhålla två situationer&lt;br&gt;när kommunerna bör höja nivån på det i lagen angivna minimibeloppet&lt;br&gt;av detta skäl. Den ena situationen gäller kost. 1 regeringens förslag till&lt;br&gt;minimibelopp har kostnaden för kost beräknats på grundval av vad som&lt;br&gt;är en normal månadskonsumtion för personer 61 år och äldre. Normal-&lt;br&gt;konsumtionen för personer 60 år och yngre är dock högre och därmed&lt;br&gt;även kostnaderna. Kommunerna skall beakta denna merkostnad så att&lt;br&gt;yngre personer med funktionshinder förbehålls ett högre belopp för livs-&lt;br&gt;medelskostnaden än äldre personer. Vägledande för beräkning av denna&lt;br&gt;merkostnad bör även i detta fall vara Konsumentverkets beräkning av&lt;br&gt;livsmedelskostnader för olika åldersgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra situationen som regeringen vill framhålla avser yngre&lt;br&gt;funktionshindrade omsorgstagares behov av medel för att möjliggöra&lt;br&gt;bosättning och familjebildning etc. Kommunerna måste ta hänsyn till att&lt;br&gt;denna grupp normalt sett under längre tidsperioder har större behov av&lt;br&gt;sådana medel jämfört med äldre omsorgstagare. Med bosättning och&lt;br&gt;familjebildning avses bl.a. mindre hushållsinvesteringar av olika slag&lt;br&gt;samt inköp av olika artiklar som normalt behövs i en familj med barn.&lt;br&gt;Med ledning av yngre funktionshindrades merkostnader för dessa ända-&lt;br&gt;mål, vilka bl.a. kartlagts inom ramen för den statliga Avgiftsutredningen&lt;br&gt;(SOU 1995:35), bedömer regeringen att yngre funktionshindrades mini-&lt;br&gt;mibelopp bör beräknas till en nivå som överstiger äldre omsorgstagares&lt;br&gt;minimibelopp med upp till tio procent. Eftersom behoven av medel för&lt;br&gt;att möjliggöra bosättning och familjebildning med därtill anknutna&lt;br&gt;kostnader av förklarliga skäl rimligen varierar med den funktions-&lt;br&gt;hindrades ålder anser emellertid regeringen att en individuell prövning av&lt;br&gt;nivån på tillägget för personer i denna grupp alltid måste göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justering av minimibeloppen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de föreslagna lagreglerna om beräkning av förbehållsbelopp följer att&lt;br&gt;minimibeloppet skall justeras av kommunen i samband med förändringar&lt;br&gt;i prisbasbeloppets nivå (se kapitel 10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Högkostnadsskydd&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett högkostnadsskydd infors i socialtjänstlagen&lt;br&gt;(2001:453) i form av en högsta avgift for insatser inom ramen for hem-&lt;br&gt;tjänst i ordinärt och särskilt boende, dagverksamhet och kommunal&lt;br&gt;hälso- och sjukvård. Avgiften far per månad uppgå till högst en tolftedel&lt;br&gt;av 0,48 gånger prisbasbeloppet, vilket motsvarar 1 476 kronor (2001 års&lt;br&gt;prisnivå).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det infors vidare ett högkostnadsskydd i socialtjänstlagen i form av en&lt;br&gt;högsta avgift for bostaden i särskilt boende som får debiteras i de fall&lt;br&gt;boendekostnaden inte skall fastställas som hyra. Boendeavgiften får per&lt;br&gt;månad uppgå till högst en tolftedel av 0,50 gånger prisbasbeloppet, vilket&lt;br&gt;motsvarar 1 537 kronor (2001 års prisnivå).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lagändring infors i 8 kap. 5 § socialtjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i stort med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Myndigheter och länsstyrelser är i huvudsak&lt;br&gt;positiva till förslagen. Positiva är också de fackliga organisationerna&lt;br&gt;samt pensionärs- och handikapporganisationerna. Från några håll, bl.a.&lt;br&gt;från TCO, DHR och HSO framförs att den nivå som föreslås för högsta&lt;br&gt;avgift för vård, omsorg och service bör sättas lägre än vad kommittén&lt;br&gt;föreslår. Svenska Kommunförbundet avvisar förslagen liksom ungefar&lt;br&gt;hälften av kommunerna. Förbundet anser bl.a. att förslagen innebär ett&lt;br&gt;avsteg från principen om den kommunala självbestämmanderätten.&lt;br&gt;Förbundet menar också att ett genomförande av förslagen endast&lt;br&gt;marginellt kommer att reducera incitamenten till avgiftsplanering bland&lt;br&gt;omsorgstagama. Bland de kommuner som helt eller delvis är positiva till&lt;br&gt;förslagen finns ett antal större kommuner bl.a. Stockholm, Malmö,&lt;br&gt;Norrköping, och Örebro liksom några mindre bl.a. Ockelbo, Ystad och&lt;br&gt;Simrishamn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Regeringen anser att det finns flera&lt;br&gt;skäl för att i lag införa ett högkostnadsskydd i form av en högsta avgift&lt;br&gt;för äldre- och handikappomsorg vad avser dels hemtjänstinsatser i&lt;br&gt;ordinärt och särskilt boende samt insatser i dagverksamhet, dels bostad i&lt;br&gt;sådant särskilt boende som inte omfattas av hyreslagens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avgörande skäl för en sådan åtgärd är att det genom nuvarande&lt;br&gt;taxesättning sker en orimligt stor inkomstomfördelning mellan personer&lt;br&gt;med olika ekonomiska förutsättningar inom en mycket begränsad grupp&lt;br&gt;äldre och personer med funktionshinder. Sammanlagt 270 000 personer,&lt;br&gt;varav drygt 20 000 är 65 år eller yngre, erhåller insatser inom ramen för&lt;br&gt;den kommunala äldre- och handikappomsorgen. Detta motsvarar cirka&lt;br&gt;sex procent av personer i åldrama 65-79 år och cirka 40 procent av per-&lt;br&gt;soner 80 år och äldre. Som framgått av redovisningen i kapitel 6.2 kan&lt;br&gt;det inom denna grupp i vissa kommuner skilja mer än 20 000 kronor i&lt;br&gt;avgift för samma typ av vård, omsorg och service beroende på omsorgs-&lt;br&gt;tagarens inkomst. Även avgiftsskillnadema mellan omsorgstagare i olika&lt;br&gt;kommuner är i vissa fall betydande. För enskilda omsorgstagare i särskilt&lt;br&gt;boende kan det i vissa fall skilja mer än 100 000 kronor per år i avgift&lt;br&gt;mellan en kommun med låga avgifter och en kommun med höga avgifter.&lt;br&gt;Dessa skillnader inom och mellan kommuner upplevs i dag många&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gånger som djupt orättvisa av dem som betalar höga avgifter för sin Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;äldre- och handikappomsorg och/eller sin bostad i särskilt boende trots&lt;br&gt;att de under decennier bidragit till äldre- och handikappomsorgens&lt;br&gt;finansiering genom stora skatteinbetalningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som ovan anförts anser regeringen också att det är otill-&lt;br&gt;fredsställande att skyddet mot höga bostadskostnader i särskilt boende är&lt;br&gt;sämre för vissa omsorgstagare än andra därför att skyddsreglema i&lt;br&gt;12 kapitlet jordabalken (hyreslagen) i detta avseende inte omfattar deras&lt;br&gt;boende. Såsom angetts i kapitel 5.6 finns nämligen möjligheter att med&lt;br&gt;stöd av hyreslagen få hyrans storlek skälighetsprövad. Med regeringens&lt;br&gt;förslag om en högsta avgift för bostad i sådant särskilt boende som inte&lt;br&gt;omfattas av hyreslagens bestämmelser skapas ett skydd mot oskäligt&lt;br&gt;höga bostadskostnader även för denna grupp omsorgstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande avgiftsskillnader inom och mellan kommuner för liknande&lt;br&gt;insatser riskerar enligt regeringens bedömning att försämra människors&lt;br&gt;förtroende för kommunernas äldre- och handikappomsorg. Skillnaderna&lt;br&gt;kan också i vissa fall uppmuntra till aktiv avgiftsplanering. Att äldre&lt;br&gt;flyttar till kommuner med förmånligare omsorgs- och/eller boendeavgif-&lt;br&gt;ter är än så länge ovanligt men förekommer bl.a. i storstadsregionerna&lt;br&gt;där många ytmässigt små kommuner angränsar till varandra. Vanligare är&lt;br&gt;att äldre söker hitta vägar att omplacera förmögenheter så att den avgifts-&lt;br&gt;grundande avkastningen på kapital kan minimeras. Om hänsyn tas till&lt;br&gt;förmögenhet vid avgiftssättningen ökar dessa problem. I kommuner med&lt;br&gt;höga omsorgs- och/eller boendeavgifter finns det också en risk att perso-&lt;br&gt;ner i behov av vård och omsorg väljer att helt eller delvis avstå från att&lt;br&gt;efterfråga sådana insatser på grund av avgiftens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har i samband med tidigare uppföljningar av kommu-&lt;br&gt;nernas taxor för äldre- och handikappomsorg konstaterat att taxornas&lt;br&gt;nivåer inte samvarierar med vare sig kommuntyp, kommunernas skatte-&lt;br&gt;satser eller deras finansiella ställning rent allmänt, vilket enligt regering-&lt;br&gt;ens bedömning ytterligare understryker behovet av ett högkostnadsskydd&lt;br&gt;för avgifter för hemtjänst och dagverksamhet respektive för vissa&lt;br&gt;bostäder i särskilt boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att behovet av att införa ett högkostnadsskydd för&lt;br&gt;avgifter för hemtjänst, dagverksamhet och sådan bostad i särskilt boende&lt;br&gt;som inte omfattas av hyreslagens bestämmelser också skall ses mot bak-&lt;br&gt;grund av de förhållanden som råder inom hälso- och sjukvården samt för&lt;br&gt;vissa omsorgsinsatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till&lt;br&gt;vissa funktionshindrade (LSS). Som redovisats i kapitel 5 är i dag&lt;br&gt;möjligheterna för kommuner och landsting att inom dessa områden ta ut&lt;br&gt;såväl höga avgifter som varierande avgifter för likartade tjänster&lt;br&gt;begränsade. När det gäller öppen hälso- och sjukvård samt läkemedel har&lt;br&gt;staten lagt fast högkostnadsskydd för att skydda personer med&lt;br&gt;omfattande behov från alltför höga avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det bör finnas tydliga begränsningar för avgifter-&lt;br&gt;nas storlek inom all vård och omsorg som samhället tillhandahåller, oav-&lt;br&gt;sett insatsernas karaktär och oavsett vem som är huvudman för dem. När&lt;br&gt;det gäller äldre- och handikappomsorg är dock regeringen av den upp-&lt;br&gt;fattningen att kommunerna även fortsättningsvis skall ha rätt att ta ut&lt;br&gt;inkomstrelaterade avgifter. Som framgår av kapitel 4 är detta nödvändigt&lt;br&gt;för att de skall kunna garantera omsorgstagare som betalar avgift de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbehållsbelopp som de har rätt till. Regeringen anser dock att det därut- Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;över finns så stora principiella likheter mellan den äldre- och handi-&lt;br&gt;kappomsorg som kommuner efter behov skall tillhandahålla sina&lt;br&gt;invånare inom ramen för socialtjänstlagen (2001:453) och de insatser&lt;br&gt;som kommunen skall tillhandahålla med stöd av hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;lagen (1982:763) respektive lagen om stöd och service till vissa&lt;br&gt;funktionshindrade (1993:387) att det finns skäl att även i socialtjänst-&lt;br&gt;lagen införa tydliga begränsningar av möjligheterna för kommunerna att&lt;br&gt;ta ut höga avgifter för utförda insatser inom området. Regeringen&lt;br&gt;bedömer att de två föreslagna högsta avgiftsnivåerna for den enskildes&lt;br&gt;utgifter for hemtjänst, dagverksamhet respektive bostad i sådant särskilt&lt;br&gt;boende som inte omfattas av hyreslagens bestämmelser tillsammans med&lt;br&gt;reglerna för beräkning av avgiftsunderlag kommer att ge omsorgstagaren&lt;br&gt;det kompletterade skydd mot höga avgifter som saknas i nuvarande&lt;br&gt;lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högsta avgift för hemtjänst och dagverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom äldre- och handikappomsorgen utfor kommunerna många gånger&lt;br&gt;insatser som innehåller inslag av såväl vård, omsorg, omvårdnad samt&lt;br&gt;service. Det är inte alltid möjligt och ej heller meningsfullt att försöka&lt;br&gt;särskilja de olika insatserna. Mot den bakgrunden anser regeringen att&lt;br&gt;samtliga insatser av vård-, omsorgs-, och servicekaraktär som förekom-&lt;br&gt;mer inom en kommun oavsett hur de benämns eller enligt vilken taxa de&lt;br&gt;debiteras bör omfattas av bestämmelsen om högsta avgift for hemtjänst,&lt;br&gt;dagverksamhet samt kommunal hälso- och sjukvård. Det skall heller inte&lt;br&gt;spela någon roll om det är kommunen, en privat entreprenör eller en&lt;br&gt;enskild vårdgivare som på kommunens uppdrag utfor tjänsten. Avgiften&lt;br&gt;skall inte heller påverkas av på vilket sätt som avgiften debiteras den&lt;br&gt;enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag till högsta avgift för hemtjänst och dagverksamhet&lt;br&gt;täcker in i princip samtliga omvårdnads-, omsorgs-, och serviceinsatser&lt;br&gt;som ges till äldre och funktionshindrade inom kommunernas äldre- och&lt;br&gt;handikappomsorg enligt socialtjänstlagen (for en redovisning av de&lt;br&gt;insatser som omfattas av hemtjänstbegreppet, se kapitel 5.3). Inom ramen&lt;br&gt;for den högsta avgiften skall även rymmas de insatser som anges i 26 §&lt;br&gt;tredje stycket hälso- och sjukvårdslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskildas utgifter för kost omfattas inte av den föreslagna högsta&lt;br&gt;avgiften. Kommunen är visserligen enligt socialtjänstlagen skyldig att via&lt;br&gt;hemtjänst vid behov bistå den enskilde med matdistribution, dagligvaru-&lt;br&gt;inköp samt i förekommande fall tillredning av måltider. I många&lt;br&gt;särskilda boenden tillhandahålls samtliga måltider av vårdgivaren.&lt;br&gt;Kostnaderna for sådana insatser skall rymmas inom den föreslagna&lt;br&gt;högsta avgiften för hemtjänst och dagverksamhet. Kostnaden for själva&lt;br&gt;kosten (råvarorna eller redan färdiglagad mat) är dock en sådan utgift&lt;br&gt;som den enskilde - om denne har en insats som kommunen får&lt;br&gt;avgiftsbelägga - normalt sett har att bekosta via sitt förbehållsbelopp.&lt;br&gt;Om en kommun har ett taxesystem som innebär att kostnaden for kosten&lt;br&gt;ingår i avgiften for hemtjänst eller dagverksamhet så skall denna kostnad&lt;br&gt;beräknas så att den ryms inom ramen för den föreslagna högsta avgiften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för dessa verksamheter. Kommunen får dock i en sådan situation minska Prop. 2000/01': 149&lt;br&gt;minimibeloppet i skälig omfattning (se kapitel 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom avgifter för äldre- och handikappomsorg normalt debiteras&lt;br&gt;per månad anser regeringen att insatser inom ramen för den högsta&lt;br&gt;avgiften bör omfatta denna tidsperiod. I de fall debiterade insatser&lt;br&gt;omfattar kortare perioder än en månad som fallet kan vara bl.a. inom&lt;br&gt;korttidsboende bör nivån på den högsta avgiften anpassas till den&lt;br&gt;aktuella volymen insatser på ett proportionerligt sätt. Även i andra&lt;br&gt;situationer där en månadsvis fastställd högsta avgift inte ger den enskilde&lt;br&gt;ett relevant skydd i förhållande till debiterade insatser måste detta&lt;br&gt;beaktas av respektive kommun vid utformningen av dess taxeregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har övervägt olika alternativ när det gäller vilken nivå den&lt;br&gt;högsta avgiften för hemtjänst och dagverksamhet skall bestämmas till.&lt;br&gt;Som Boende- och avgiftskommittén har redovisat i sitt betänkande (SOU&lt;br&gt;1999:33) ger olika nivåer upphov till olika konsekvenser. En låg nivå&lt;br&gt;skulle omfatta ett stort antal omsorgstagare samtidigt som marginal-&lt;br&gt;effekterna begränsas. En sådan högsta nivå medför omfattande intäkts-&lt;br&gt;bortfall för kommunerna, vilket kan medföra stora problem på kort sikt.&lt;br&gt;En hög nivå däremot begränsar kommunernas intäktsbortfall. Marginal-&lt;br&gt;effekterna kan emellertid i vissa fall bli besvärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att en högsta avgiftsnivå för hemtjänst och dagverk-&lt;br&gt;samhet bör bestämmas så att den förhindrar orimligt stora variationer i&lt;br&gt;avgift för liknande insatser. Samtidigt bör beaktas eventuella nackdelar&lt;br&gt;som på kort sikt kan uppstå för kommunerna i form av minskade intäkter.&lt;br&gt;Mot denna bakgrund föreslår regeringen att denna högsta nivå skall&lt;br&gt;bestämmas till 48 procent av prisbasbeloppet per år delat med tolv, vilket&lt;br&gt;per månad motsvarar 1 476 kronor i 2001 års prisnivå. Nivån begränsar i&lt;br&gt;viss mån marginaleffekterna i taxesystemen. Utöver dessa fördelar&lt;br&gt;bedömer regeringen att nivån också kommer att medföra minskade&lt;br&gt;incitament till avgiftsplanering bland enskilda omsorgstagare. Högkost-&lt;br&gt;nadsskyddets nivå skall kunna omprövas av riksdagen. Regeringen anser&lt;br&gt;att det är rimligt att en avstämning av nivån görs inom en femårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högsta avgift för bostad i sådant särskilt boende som inte omfattas av&lt;br&gt;hyreslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redovisades i kapitel 5.6 är bestämmelserna i hyreslagen i dag&lt;br&gt;normalt sett tillämpliga för boende i lägenhet och enbäddsrum inom det&lt;br&gt;särskilda boendet men ej för boende i två- och flerbäddsrum. I det&lt;br&gt;förstnämnda fallet skyddas hyresgästen mot oskäliga hyresnivåer genom&lt;br&gt;bestämmelser i hyreslagen. Vidare gäller här att den enskilde dessutom&lt;br&gt;skall förbehållas medel för hyreskostnaden via förbehållsbeloppet enligt&lt;br&gt;socialtjänstlagen. I det senare fallet betalar de allra flesta omsorgstagare&lt;br&gt;sin boendekostnad i form av avgift inom ramen för 8 kap. 2 § social-&lt;br&gt;tjänstlagen (2001:453). Någon gräns för storleken på avgiften för&lt;br&gt;bostaden, utöver självkostnaden, anges inte i detta lagrum. För att skydda&lt;br&gt;denna grupp mot oskäligt höga boendeavgifter föreslår regeringen att en&lt;br&gt;högsta nivå fastställs för avgiften i sådant särskilt boende som inte&lt;br&gt;omfattas av hyreslagens regler. Med ledning bl.a. av en kartläggning som&lt;br&gt;Socialstyrelsen genomfört av dessa kostnader föreslår regeringen att&lt;br&gt;denna högsta nivå skall bestämmas till 50 procent av prisbasbeloppet per&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna högsta nivå skall bestämmas till 50 procent av prisbasbeloppet per Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;år delat med tolv, vilket per månad motsvarar 1 537 kronor i 2001 års&lt;br&gt;prisnivå. Under denna nivå förutsätts avgiften variera med hänsyn till&lt;br&gt;befintlig standard i boendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justering av högsta avgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av reglerna om högsta avgift för hemtjänst, dagverksamhet och&lt;br&gt;kommunal hälso- och sjukvård respektive för bostad i sådant särskilt&lt;br&gt;boende som inte regleras i hyreslagen följer att avgifterna far justeras i&lt;br&gt;samband med förändringar i prisbasbeloppets nivå (se kap. 10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala självstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har pekat på att en reglering med avgiftstak (i&lt;br&gt;regeringens förslag benämnt högkostnadsskydd i form av högsta avgift)&lt;br&gt;innebär ett avsteg från principen om den kommunala självstyrelsen. Den&lt;br&gt;föreslagna regleringen med en nationellt fastställd högsta avgift medför&lt;br&gt;att kommunernas handlingsutrymme i förhållande till den nuvarande ord-&lt;br&gt;ningen kommer att minska. Det är dock regeringens bedömning att den&lt;br&gt;enskildes rätt att fa äldre- och handikappomsorg till en rimlig och över&lt;br&gt;landet likvärdig kostnad är av så stor betydelse att de föreslagna ändring-&lt;br&gt;arna är motiverade.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Beräkning av avgiftsunderlag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: När den enskildes förbehållsbelopp enligt social-&lt;br&gt;tjänstlagen (2001:453) bestäms skall avgiftsunderlaget beräknas utifrån&lt;br&gt;aktuella förvärvs- och kapitalinkomster som är skattepliktiga enligt&lt;br&gt;inkomstskattelagstiftningen med tillägg av vissa typer av ersättningar&lt;br&gt;som är undantagna från beskattning i Sverige. Bostadsbidrag,&lt;br&gt;bostadstillägg och särskilt bostadstillägg skall anses som inkomst.&lt;br&gt;Förmögenhet skall inte påverka avgiftsunderlagets storlek. Om omsorgs-&lt;br&gt;tagaren är gift skall makarnas samlade inkomster avgöra avgifts-&lt;br&gt;underlagets storlek. Makarnas inkomster skall läggas samman och där-&lt;br&gt;efter fördelas med hälften på vardera maken. En kommun får i sitt&lt;br&gt;taxebeslut bestämma att inkomsten skall beräknas på ett sätt som är mer&lt;br&gt;fördelaktigt för den enskilde. Om avgiften baseras på den enskildes&lt;br&gt;betalningsförmåga skall avgiftsunderlaget beräknas på samma sätt som&lt;br&gt;vid fastställande av förbehållsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lagändring införs i 8 kap. 4 § socialtjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens&lt;br&gt;förslag. Enligt regeringens förslag skall dock bostadsbidrag, bostads-&lt;br&gt;tillägg och särskilt bostadstillägg räknas som inkomst. Vidare skall ma-&lt;br&gt;kars inkomst läggas ihop och fördelas med hälften på vardera maken.&lt;br&gt;Regeringens förslag till reglering av avgiftsunderlaget utgår ifrån försla-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;get till reglering av inkomstbegreppet enligt propositionen Reformerade Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;regler för bostadstillägg till pensionärer m.fl. (prop. 2000/01:140).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanser, däribland&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet och flera kommuner, ser positivt på förslaget&lt;br&gt;att reglera vilka inkomster som skall få läggas till grund för avgifts-&lt;br&gt;beräkningen. Flera remissinstanser, däribland Skurups kommun,&lt;br&gt;Landskrona kommun, Enköpings kommun, Munkedals kommun och&lt;br&gt;Sveriges Pensionärsförbund, anser att det är aktuella inkomster som skall&lt;br&gt;ligga till grund för avgiftsberäkningen. Katrineholms kommun menar att&lt;br&gt;det är att föredra att avgiften fastställs efter aktuell inkomst trots att detta&lt;br&gt;förfarande blir administrativt krävande. Simrishamns kommun,&lt;br&gt;Göteborgs kommun och Malmö kommun anser däremot att insamlandet&lt;br&gt;av aktuella uppgifter innebär en alltför stor ökning av kommunens admi-&lt;br&gt;nistration i förhållande till nyttan. De anser att det är bättre att använda&lt;br&gt;taxerad inkomst och att en omprövning av avgiften istället görs om&lt;br&gt;inkomstförhållandena har ändrats. Riksförsäkringsverket anser att det vid&lt;br&gt;bestämmande av avgifterna är lämpligt att använda sig av de regler som&lt;br&gt;gäller för beräkning av inkomster enligt lagen (1994:308) om bostads-&lt;br&gt;tillägg till pensionärer. Verket menar dels att administrationen under-&lt;br&gt;lättas om man knyter inkomstberäkningen till ett befintligt regelsystem,&lt;br&gt;dels att personer som uppbär bostadstillägg känner igen beräkningssättet.&lt;br&gt;Flera instanser motsätter sig utredningens förslag att förmögenhet inte&lt;br&gt;skall tillåtas påverka avgiftsunderlaget på annat sätt än via avkastning av&lt;br&gt;kapital. Några av instanserna, bland annat Oskarhamns kommun, Ystads&lt;br&gt;kommun och Simrishamns kommun, framhåller att metoderna vid&lt;br&gt;beräkning av inkomsterna enligt lagen om bostadstillägg till pensionärer&lt;br&gt;och den avgiftsgrundande inkomsten bör överensstämma. De anser att&lt;br&gt;effekten av att olika beräkningsmodeller används blir en&lt;br&gt;kostnadsövervältring från stat till kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Såsom framgår av kapitel 5.3 får&lt;br&gt;avgifter för hemtjänst, dagverksamhet och särskilt boende enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i socialtjänstlagen (2001:453) beräknas med beaktande&lt;br&gt;av den enskildes betalningsförmåga. Såsom angivits i kapitel 8 föreslås&lt;br&gt;ingen ändring i det avseendet. Utgångspunkten för de nya avgiftsreglerna&lt;br&gt;är alltså att kommunerna även fortsättningsvis skall ha rätt att&lt;br&gt;differentiera avgifterna på grundval av den enskildes betalningsförmåga.&lt;br&gt;Framhållas bör dock att det inte finns något som hindrar en kommun från&lt;br&gt;att avstå från att differentiera avgifter. Den kommunrättsliga&lt;br&gt;likställighetsprincipen måste dock tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av Boende- och avgiftsutredningens betänkande (SOU 1999:33)&lt;br&gt;framgår att sättet på vilket kommunerna beräknar den enskildes&lt;br&gt;avgiftsunderlag i stor utsträckning varierar mellan kommunerna. I vissa&lt;br&gt;kommuner räknas t.ex. avkastning av kapital till den avgiftsgrundande&lt;br&gt;inkomsten, i andra kommuner beräknas avkastning på förmögenhet enligt&lt;br&gt;en fiktiv beräkningsmetod och i vissa kommuner används taxerade&lt;br&gt;uppgifter, dvs. två år gamla uppgifter, vid beräkningen av avgiftens och&lt;br&gt;forbehållsbeloppets storlek. Flera remissinstanser, däribland Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet och ett stort antal kommuner, är positivt inställda till&lt;br&gt;att inkomstbegreppet (i regeringens förslag avgiftsunderlag) regleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är viktigt att underlaget som används vid fast-&lt;br&gt;ställande av den enskildes förbehållsbelopp och avgift (i de fall kommu-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nen använder differentierade avgifter) beräknas på ett så likartat sätt som Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;möjligt mellan olika kommuner samt att beräkningen sker utifrån så&lt;br&gt;aktuella uppgifter om den enskildes ekonomi som möjligt. Om inaktuella&lt;br&gt;uppgifter används är risken stor att förbehållsbeloppet och avgiften fast-&lt;br&gt;ställs till felaktiga belopp. Regeringen föreslår därför att det i lag anges&lt;br&gt;hur den enskildes avgiftsunderlag skall beräknas. Utgångspunkten för&lt;br&gt;regleringen bör vara att underlaget beräknas utifrån den enskildes aktu-&lt;br&gt;ella ekonomiska förhållanden. Det bör vidare ges utrymme för kommu-&lt;br&gt;nerna att använda sig av ett för omsorgstagama mer förmånligt sätt att&lt;br&gt;beräkna avgiftsunderlaget än det som anges i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl Boende- och avgiftsutredningen som vissa remissinstanser har&lt;br&gt;förordat att det inkomstbegrepp som gäller vid beräkning av särskilt&lt;br&gt;bostadstillägg enligt lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer&lt;br&gt;används vid beräkning av avgift för hemtjänst, dagverksamhet och sär-&lt;br&gt;skilt boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nyligen i en proposition lämnat förslag till en ny lag&lt;br&gt;om bostadstillägg till pensionärer m.fl. (prop. 2000/01:140). Inkomst-&lt;br&gt;begreppet i det förslaget anknyter till det skatterättsliga inkomst-&lt;br&gt;begreppet med tillägg av vissa inkomster. Med inkomst avses den&lt;br&gt;inkomst, per år räknat, som någon kan antas komma att få under den&lt;br&gt;närmaste tiden. Som inkomst medräknas överskott av inkomst i&lt;br&gt;inkomstslagen tjänst, näringsverksamhet och kapital. Förmögenhet skall&lt;br&gt;beaktas på så sätt att 15 procent av förmögenhet överstigande&lt;br&gt;100 000 kronor per person räknas som inkomst. När det gäller barns&lt;br&gt;förmögenhet och inkomster skall dessa inte medräknas. Inkomst av tjänst&lt;br&gt;och näringsverksamhet skall grundas på uppskattat överskott i de&lt;br&gt;inkomstslagen under bidragsperioden. Beräkning av överskottet i&lt;br&gt;inkomstslaget kapital skall grundas på den faktiska inkomsten per den&lt;br&gt;31 december året innan bidragsperioden. Detsamma skall gälla för övrig&lt;br&gt;förmögenhet. Som inkomst skall inte räknas ett belopp om 175 000 kro-&lt;br&gt;nor för den som fått ersättning enligt lagen (1999:332) om ersättning till&lt;br&gt;steriliserade i vissa fall. Inkomsten vid beräkning av särskilt bostads-&lt;br&gt;tillägg skall enligt förslaget även inkludera bostadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i juni 2001 i en till riksdagen överlämnad proposition&lt;br&gt;(prop. 2001/01:136) föreslagit en lag om äldreförsörjningsstöd. Storleken&lt;br&gt;av äldreförsörjningsstödet skall vara beroende av den stödberättigades&lt;br&gt;och i förekommande fall dennes makes inkomst. I propositionen föreslås&lt;br&gt;att inkomstunderlaget skall beräknas i enlighet med förslaget om&lt;br&gt;inkomstberäkning i förslaget till ny lag om bostadstillägg till pensionärer&lt;br&gt;m.fl. (BTPL). Bostadstillägg och särskilt bostadstillägg skall ingå i&lt;br&gt;inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen menar att det även vid beräkning av avgiftsunderlaget vid&lt;br&gt;fastställande av avgift för äldre- och handikappomsorg är lämpligt att&lt;br&gt;tillämpa de regler för som föreslås gälla vid inkomstberäkning enligt&lt;br&gt;BTPL. Det finns flera fördelar med att använda sig av samma regler, t.ex.&lt;br&gt;vid information till den enskilde, administration och utbildning av perso-&lt;br&gt;nal. Inkomstreglema i BTPL utgår vidare från den enskildes aktuella&lt;br&gt;inkomstförhållanden, vilket direkt påverkar avgiftsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har ansett att. det vid fastställande av avgift är&lt;br&gt;rimligt att beakta förmögenhetsinnehav på samma sätt som inom BTPL-&lt;br&gt;systemet. Regeringen anser att det är fullt rimligt att beakta den stödbe-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättigades förmögenhet i ett bidragssystem. Däremot när det gäller Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;avgifter för insatser inom de solidariskt finansierade välfärdssystemen,&lt;br&gt;såsom äldre- och handikappomsorg, anser regeringen att den enskildes&lt;br&gt;förmögenhet inte skall påverka avgiftens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med avgiftsunderlag skall avses den inkomst som någon kan antas&lt;br&gt;komma att få under de närmaste tolv månaderna, fördelad med lika&lt;br&gt;belopp per månad. Utgångspunkten vid beräkningen av avgiftsunderlaget&lt;br&gt;skall vara överskott av inkomster i inkomstslagen tjänst, näringsverk-&lt;br&gt;samhet och kapital, som är skattepliktiga enligt inkomstskattelagstift-&lt;br&gt;ningen. Därtill skall i likhet med BTPL vissa inkomster som inte är skat-&lt;br&gt;tepliktiga i Sverige, bland annat utländsk inkomst och stipendier, räknas&lt;br&gt;in i avgiftsunderlaget. I likhet med förslaget till lag om äldreförsörj-&lt;br&gt;ningsstöd skall bostadstillägg och särskilt bostadstillägg ingå i avgifts-&lt;br&gt;underlaget. Detsamma skall gälla bostadsbidrag i de fall sådant utgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller makar och registrerade partners är det skäligt, med hän-&lt;br&gt;syn till den inbördes lagreglerade underhållsskyldigheten dem emellan,&lt;br&gt;att deras inkomster räknas som gemensamma vid bestämmande av&lt;br&gt;omsorgstagarens avgiftsunderlag (jfr RÅ 1995 ref. 86). När det gäller&lt;br&gt;barns inkomster skall dessa inte medräknas i avgiftsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Ändring av beslutad avgift&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Avgift enligt 8 kap. 2 § socialtjänstlagen&lt;br&gt;(2001:453) för hemtjänst och dagverksamhet eller bostad i sådant särskilt&lt;br&gt;boende som inte omfattas av bestämmelserna i 12 kapitlet jordabalken&lt;br&gt;(hyreslagen) skall ändras om något förhållande som påverkar avgiftens&lt;br&gt;storlek har ändrats. Avgifterna får räknas om utan föregående&lt;br&gt;underrättelse om ändringen föranleds av förändringar i prisbasbeloppet.&lt;br&gt;En ändrad avgift skall gälla från och med månaden efter den månad när&lt;br&gt;anledning till ändring uppkom. En ändring av avgiften skall dock gälla&lt;br&gt;från och med samma månad som anledning till ändringen uppkom, om&lt;br&gt;ändringen avser hela den månaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lagändring införs i 8 kap. 9 § socialtjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Regeringens förslag om ändring av en avgift&lt;br&gt;avser fallet då något förhållande har ändrats som påverkar avgiftens&lt;br&gt;storlek. Utredningens förslag om omprövning avser däremot omprövning&lt;br&gt;av det ursprungliga avgiftsbeslutet för att få ett beslut som skall kunna&lt;br&gt;överklagas genom förvaltningsbesvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Avgift för hemtjänst och dagverk-&lt;br&gt;samhet respektive avgift för bostad i särskilt boende skall ändras om&lt;br&gt;något förhållande som påverkar avgiftens storlek ändras. En avgifts-&lt;br&gt;ändring kan bli aktuell i flera olika situationer, t.ex. om inkomstför-&lt;br&gt;hållandena ändras, om äktenskap ingås eller upplöses, om behov av&lt;br&gt;högre förbehållsbelopp uppkommer eller om bostadstillägg eller liknande&lt;br&gt;bidrag beviljas eller upphör att utgå. Avgiftsändring bör få ske såväl till&lt;br&gt;fördel som till nackdel för den enskilde. Av de föreslagna avgiftsreglerna&lt;br&gt;följer att en del av förbehållsbeloppet skall fastställas med tillämpning av&lt;br&gt;gällande prisbasbelopp. Detta innebär att avgiften kan behöva justeras i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;takt med att prisbasbeloppet förändras. Regeringen anser att det är rimligt Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;att kommunen får vidta en sådan ändring av avgiften utan föregående&lt;br&gt;underrättelse till den enskilde. Kommunen bör dock försäkra sig om att&lt;br&gt;den enskilde får information på ett sådant sätt att det tydligt framgår vad&lt;br&gt;ändringen beror på. Huvudregeln är att en ändring av avgiften skall ske&lt;br&gt;månaden efter den månad då förhållandena som påverkar avgiften har&lt;br&gt;ändrats. Om ändringen hänför sig till hela månaden skall dock ändringen&lt;br&gt;gälla från och med den månaden.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Överklagande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En kommunal nämnds beslut i frågor som rör&lt;br&gt;avgiftens storlek för hemtjänst och dagverksamhet samt avgift för bostad&lt;br&gt;i särskilt boende i det enskilda fallet skall kunna överklagas till allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol genom s.k. förvaltningsbesvär. Prövningstillstånd&lt;br&gt;skall krävas vid överklagande till kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lagändring införs i 16 kap. 3 § socialtjänstlagen&lt;br&gt;(2001:453),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Enligt kommitténs förslag skall ett individuellt&lt;br&gt;avgiftsbeslut kunna omprövas samt en beslutad avgift, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl, kunna sättas ned genom ett beslut om jämkning.&lt;br&gt;Omprövningsbeslutet skall kunna överprövas genom laglighetsprövning&lt;br&gt;och jämkningsbeslutet genom förvaltningsbesvär. Enligt regeringens&lt;br&gt;förslag skall, till skillnad från kommitténs förslag, samtliga delar i indivi-&lt;br&gt;duella avgiftsbeslut kunna överklagas genom förvaltningsbesvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svenska Kommunförbundet samt ungefar hälften&lt;br&gt;av kommunerna avstyrker förslaget om införande av förvaltningsbesvär&lt;br&gt;främst då de anser att den enskildes rättssäkerhet tillgodoses inom ramen&lt;br&gt;för den nuvarande regleringen. Övriga kommuner tillstyrker i princip&lt;br&gt;förslaget. De anser att den enskildes rättssäkerhet stärks genom införande&lt;br&gt;av en möjlighet att överklaga ett avgiftsbeslut genom förvaltningsbesvär,&lt;br&gt;vilket de ställer sig positiva till. Socialstyrelsen och Konsumentverket&lt;br&gt;tillstyrker kommitténs förslag. Länsrätten i Göteborg anser att ett&lt;br&gt;avgiftsbeslut endast bör kunna överklagas genom förvaltningsbesvär.&lt;br&gt;Enligt länsrätten skulle nuvarande begreppsförvirring kvarstå om&lt;br&gt;kommitténs förslag att anvisa två olika vägar för att pröva ett&lt;br&gt;avgiftsbeslut införs. Denna synpunkt delas av Länsrätten i Östergötlands&lt;br&gt;län. Såväl pensionärsorganisationerna som handikapporganisationerna är&lt;br&gt;positiva till förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande regler kan&lt;br&gt;kommunfullmäktiges beslut om avgiftstaxa och det på taxan grundande&lt;br&gt;beslutet att debitera en viss avgift i det enskilda fallet endast bli föremål&lt;br&gt;för laglighetsprövning enligt kommunallagen (1991:900). Laglighets-&lt;br&gt;prövningen är begränsad till lagligheten av ett beslut. En sådan prövning&lt;br&gt;kan initieras av alla kommunmedlemmar. Prövningen kan mynna ut i att&lt;br&gt;ett beslut upphävs men kan inte resultera i att ett beslut ersätts med ett&lt;br&gt;annat. När det gäller överklagande till allmän förvaltningsdomstol genom&lt;br&gt;s.k. förvaltningsbesvär är rätten att överklaga begränsad till den som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslutet rör. Inom detta förfarande kan både laglighets- och lämplig- Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;hetsfrågor prövas och vid bifall till överklagandet kan ett nytt beslut&lt;br&gt;ersätta det överklagade beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de inslag av skälighets- och lämplighetsbedömningar&lt;br&gt;som kan komma att bli nödvändiga att göra vid tillämpningen av de&lt;br&gt;föreslagna avgiftsreglerna bör, såsom Lagrådet har förordat, de indivi-&lt;br&gt;duella beslut som rör avgifternas storlek kunna överklagas genom för-&lt;br&gt;valtningsbesvär. En liknande ordning finns redan i fråga om individuella&lt;br&gt;avgiftsbeslut enligt lagen (1997:736) om färdtjänst. Härigenom kommer&lt;br&gt;den enskildes rättssäkerhet att tryggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt regeringens bedömning osäkert i vilken riktning och&lt;br&gt;omfattning måltillströmningen vid de allmänna förvaltningsdomstolarna&lt;br&gt;kommer att förändras till följd av de nya och preciserade bestämmelserna&lt;br&gt;om högkostnadsskydd, förbehållsbelopp och beräkning av avgiftsunder-&lt;br&gt;lag i kombination med möjligheten för den enskilde att överklaga&lt;br&gt;individuella avgiftsbeslut med förvaltningsbesvär. Det är därmed också&lt;br&gt;svårt att dra några slutsatser om eventuella förändringar i resursbehov vid&lt;br&gt;domstolarna. Det är emellertid av flera skäl, inte minst rättsäkerhetsskäl,&lt;br&gt;angeläget att staten försäkrar sig om att domstolarna har den kapacitet&lt;br&gt;och de resurser som krävs för att kunna hantera eventuella tillskott i&lt;br&gt;måltillströmningen. Mot den bakgrunden avser regeringen att noga följa&lt;br&gt;utvecklingen av antalet mål om överklagade avgiftsbeslut vid&lt;br&gt;förvaltningsdomstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Ikraftträdande m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Författningsförslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2002, med undantag&lt;br&gt;av den nya 8 kap. 4 § socialtjänstlagen (2001:453), som föreslås träda i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 2003. Skälet till att den senare bestämmelsen föreslås&lt;br&gt;träda ikraft vid en senare tidpunkt är att bestämmelserna i förslaget till&lt;br&gt;lag om bostadstillägg till pensionärer m.fl. som skall tillämpas vid&lt;br&gt;beräkning av avgiftsunderlag föreslås träda ikraft den 1 januari 2003&lt;br&gt;(prop. 2000/01:140). De föreslagna tidpunkterna för reformens ikraft-&lt;br&gt;trädande ger kommunerna tid att se över sina avgiftssystem och förbe-&lt;br&gt;reda genomförandet. Under perioden fram till tidpunkterna för ikraft-&lt;br&gt;trädandet har kommunerna med stöd av 8 kap. 2 § socialtjänstlagen rätt&lt;br&gt;att själva bestämma grunderna för avgiftsuttaget. Regeringen anser dock&lt;br&gt;att det är till fördel om kommunerna redan under den perioden successivt&lt;br&gt;kan anpassa sina taxesystem till de nya avgiftsreglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna skall tillämpas på redan meddelade beslut i&lt;br&gt;fråga om tid efter ikraftträdandet. När det gäller tid före ikraftträdandet&lt;br&gt;bör nuvarande regler fortsätta att gälla. Ändringarna i socialtjänstlagen&lt;br&gt;och hälso- och sjukvårdslagen bör därför omfattas av övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelser som innebär att äldre bestämmelser skall gälla i fråga om&lt;br&gt;redan meddelade avgiftsbeslut när det gäller tid före tidpunkterna för&lt;br&gt;ikraftträdandet och att nya bestämmelser skall tillämpas för tiden där-&lt;br&gt;efter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller överklagade beslut enligt 8 kap. 2 § socialtjänstlagen&lt;br&gt;som meddelats före ikraftträdandet skall överklagandena prövas i enlig-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het med paragrafens äldre lydelse såvitt avser tid före ikraftträdandet och Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;i enlighet med den föreslagna lydelsen såvitt avser tid därefter.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Konsekvenser på individnivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av kapitel 6.1 var ungefär 270 000 personer år 1999 bevil-&lt;br&gt;jade hemtjänst i ordinärt boende eller boende i en särskild boendeform&lt;br&gt;enligt socialtjänstlagen. Av dessa var cirka 250 000 personer 65 år eller&lt;br&gt;äldre. I denna proposition föreslår regeringen preciserade regler för&lt;br&gt;beräkning av förbehållsbelopp, regler om högkostnadsskydd och regler&lt;br&gt;för beräkning av avgiftsunderlag. Samtliga förslag syftar till att skydda&lt;br&gt;den enskilde mot för höga avgifter. Förslagen innebär att drygt 50 pro-&lt;br&gt;cent av de äldre omsorgstagare som betalar avgift för sina insatser får en&lt;br&gt;bättre ekonomisk situation jämfört med i dag. De nya reglerna om en&lt;br&gt;lägsta nivå för förbehållsbeloppet kommer att förbättra situationen för&lt;br&gt;cirka 45 procent av de äldre omsorgstagare som betalar avgift för sina&lt;br&gt;insatser. Reglerna om högkostnadsskydd medför att avgiften sänks för&lt;br&gt;ungefar 6 procent av de äldre omsorgstagare som betalar avgift för sina&lt;br&gt;insatser. Ungefär 5 procent av de äldre kommer att få en lägre avgift till&lt;br&gt;följd av reglerna om beräkning av avgiftsunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Situationen för de ungefär 20 000 yngre personer med funktionshinder&lt;br&gt;som år 1999 var beviljade hemtjänst i ordinärt boende eller boende i en&lt;br&gt;särskild boendeform och som betalade avgifter för sina insatser kommer&lt;br&gt;att förändras på ett liknande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På lång sikt kommer de nya bestämmelserna att omfatta betydligt fler,&lt;br&gt;eftersom sannolikheten att äldre personer någon gång behöver insatser&lt;br&gt;inom ramen för kommunens äldreomsorg är stor. När det gäller personer&lt;br&gt;som är 80 år eller äldre tyder tillgängliga undersökningar på att de flesta&lt;br&gt;någon gång far hjälp från kommunernas äldreomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fördelningspolitisk analys visar att regeringens förslag har störst&lt;br&gt;betydelse för omsorgstagare med de allra lägsta inkomsterna. Bland&lt;br&gt;dessa dominerar ensamboende kvinnor som är 80 år eller äldre. Därtill&lt;br&gt;bidrar regeringens förslag till att minska inkomstklyftorna mellan äldre&lt;br&gt;omsorgstagare och övriga ålderspensionärer. I dag uppgår omsorgs-&lt;br&gt;tagares genomsnittliga inkomstnivå före erlagd avgift för vård, service&lt;br&gt;och omsorg till cirka 80 procent av inkomsten för dem som inte är i&lt;br&gt;behov av äldreomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelen berörda av högsta kostnad för bostaden i särskilt boende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt senast tillgängliga uppgifter (Hushållens Ekonomi 1998 [SCB])&lt;br&gt;bodde cirka 2 200 omsorgstagare i flerbäddsrum med en hyra över-&lt;br&gt;stigande den föreslagna högsta avgiften för bostad i sådant särskilt&lt;br&gt;boende som inte omfattas av hyreslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska konsekvenser på kort sikt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att de nuvarande reglerna om förbehållsbelopp för-&lt;br&gt;tydligas och preciseras genom att det i socialtjänstlagen anges ett mini-&lt;br&gt;mibelopp till grund för beräkning av förbehållsbeloppet. Nivån på detta&lt;br&gt;belopp skall motsvara skälig levnadsnivå. Regeringen föreslår också&lt;br&gt;regler om högsta avgift för hemtjänst i ordinärt och särskilt boende och&lt;br&gt;dagverksamhet respektive bostad i särskilt boende som inte omfattas av&lt;br&gt;hyreslagens bestämmelser. Därutöver föreslår regeringen regler om&lt;br&gt;beräkning av den enskildes avgiftsunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen kommer att medföra ett bortfall av avgiftsintäkter för många&lt;br&gt;kommuner. Konsekvenserna för varje enskild kommun beror på i vilken&lt;br&gt;utsträckning kommunernas nuvarande taxor och avgifter avviker från&lt;br&gt;dessa förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har beräknat det samlade intäktsbortfallet för förslagen till&lt;br&gt;1 250 miljoner kronor år 2002. Intäktsbortfallet utgörs av skillnaden&lt;br&gt;mellan kommunernas avgiftsintäkter inom äldre- och handikappomsor-&lt;br&gt;gen vid nu gällande taxesystem i respektive kommun och de avgiftsin-&lt;br&gt;täkter som kommunerna skulle få vid tillämpning av regeringens förslag i&lt;br&gt;denna proposition. Av detta bortfall är 1 miljard kronor hänförligt till&lt;br&gt;förslaget om precisering av reglerna om förbehållsbelopp och 250 miljo-&lt;br&gt;ner kronor till förslagen om högsta avgift samt regler för beräkning av&lt;br&gt;avgiftsunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den del av kommunernas intäktsbortfall som är relaterat till förslaget&lt;br&gt;om beräkning av om förbehållsbelopp förklaras till största delen av hur&lt;br&gt;kommunerna tillämpar nuvarande regler. Förslaget innebär en precise-&lt;br&gt;ring och ett förtydligande av kommunernas ansvar för att den enskilde&lt;br&gt;har tillräckliga medel kvar för personliga behov och normala levnadsom-&lt;br&gt;kostnader när han eller hon har betalat sin omsorgsavgift. En genomgång&lt;br&gt;av och jämförelse mellan de tidigare propositionerna om avgifter inom&lt;br&gt;äldre- och handikappomsorgen (prop. 1992/93:129, s. 17 f., prop.&lt;br&gt;1996/97:124, s. 135 och prop. 1997/98:113, s. 81) visar att samtliga pos-&lt;br&gt;ter som det nu föreslagna förbehållsbeloppet skall täcka är nämnda i&lt;br&gt;såväl den ursprungliga propositionen (prop. 1992/93:129) som de efter-&lt;br&gt;följande. Att en lägsta nivå för förbehållsbeloppet fastställs i socialtjänst-&lt;br&gt;lagen innebär ett förtydligande av kommunens ansvar för att den enskilde&lt;br&gt;har tillräckliga medel för personliga behov och normala levnadskost-&lt;br&gt;nader när omsorgsavgiften är betald. De nuvarande reglerna kan emeller-&lt;br&gt;tid ge ett visst utrymme för en vidare tolkning. Det är dock enligt&lt;br&gt;regeringens mening inte möjligt att tolka de nuvarande reglerna om&lt;br&gt;förbehållsbelopp på ett sådant sätt att nivån skulle kunna understiga&lt;br&gt;nivån för forsörjningsstödet enligt socialtjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska konsekvenser på lång sikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagens ekonomiska konsekvenser på lång sikt är svårbedömda,&lt;br&gt;främst på grund av att många av de faktorer som på sikt påverkar äldres&lt;br&gt;behov av vård och omsorg inte kan prognostiseras med någon större&lt;br&gt;säkerhet. Därmed kan heller inte eventuella framtida inkomstbortfall&lt;br&gt;beräknas på ett tillförlitligt sätt. Enligt Statistiska Centralbyråns&lt;br&gt;befolkningsprognos 2000 kommer antalet personer i åldersgruppen 65-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79 år att öka med 164 000 mellan år 2002 och år 2010. Motsvarande Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;ökning i åldersgruppen 80 år och äldre är 18 000. Om andelen&lt;br&gt;omsorgstagare skulle vara oförändrad år 2010 kommer det att finnas&lt;br&gt;cirka 25 000 fler omsorgstagare jämfört med i dag. Resursbehoven inom&lt;br&gt;äldre- och handikappomsorgen påverkas dock inte enbart av den&lt;br&gt;demografiska utvecklingen. Hälsa och funktionsförmåga, boende-&lt;br&gt;standard, tillgång till informell omsorg, medicinsk och teknisk&lt;br&gt;utveckling, läkemedel, tekniska hjälpmedel och tillgänglighet när det&lt;br&gt;gäller t.ex. kommunikationer och information är andra faktorer som&lt;br&gt;påverkar behoven av vård och omsorg och därmed kostnaderna. En&lt;br&gt;annan faktor som kan påverka förslagens ekonomiska konsekvenser på&lt;br&gt;lång sikt är pensionärsgruppens inkomster. Dessa förväntas öka under&lt;br&gt;perioden 2000-2020. Den viktigaste förklaringen är att de 65-åringar&lt;br&gt;som inträder i pensionärsgruppen i genomsnitt har högre ATP-poäng,&lt;br&gt;och därmed högre inkomster än de som redan finns i gruppen eller&lt;br&gt;lämnar gruppen. Detta kommer att medföra ökade skatteintäkter för&lt;br&gt;kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som redovisats i kapitel 12 föreslås reglerna om hög-&lt;br&gt;kostnadsskydd och förbehållsbelopp träda i kraft den 1 juli 2002 och&lt;br&gt;reglerna om beräkning av avgiftsunderlag den 1 januari 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För genomförandet av regeringens förslag om högkostnadsskydd för&lt;br&gt;hemtjänst i ordinärt och särskilt boende och dagverksamhet, respektive&lt;br&gt;bostad i sådant särskilt boende som inte omfattas av hyreslagens&lt;br&gt;bestämmelser samt förslagen om regler för beräkning av avgiftsunderlag&lt;br&gt;bör kommunerna ersättas med 250 miljoner kronor enligt finansierings-&lt;br&gt;principen, då förslagen innebär helt nya åtaganden för kommunerna. För&lt;br&gt;år 2002 utgår 125 miljoner kronor. Dessa förslag kommer att finansieras&lt;br&gt;inom Utgiftsområde 9 och tillföras det generella statsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För genomförandet av regeringens förslag om beräkning av förbe-&lt;br&gt;hållsbelopp bör kommunerna ersättas med 650 miljoner kronor år 2002&lt;br&gt;och 650 miljoner kronor år 2003. Regeringen har i 2001 års ekonomiska&lt;br&gt;vårproposition (prop. 2000/01:100) lämnat förslag om en ökning av det&lt;br&gt;generella statsbidraget till kommunerna med 650 miljoner kronor från&lt;br&gt;och med år 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill understryka att det inte finns några hinder för en&lt;br&gt;kommun att genomföra förslagen tidigare än ikraftträdandet om förutsätt-&lt;br&gt;ningar för detta finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För finansieringen av denna reform tillförs det generella statsbidraget&lt;br&gt;till kommunerna 775 miljoner kronor år 2002 och ytterligare 125 miljo-&lt;br&gt;ner kronor år 2003, dvs. totalt 900 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer, som tidigare anförts, att noga följa kostnads-&lt;br&gt;utvecklingen vid de allmänna förvaltningsdomstolarna till följd av för-&lt;br&gt;slagen i denna proposition och om så visar sig vara nödvändigt åter-&lt;br&gt;komma med de förslag till åtgärder som kan vara motiverade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Uppföljning och utvärdering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Regeringen avser att ge Socialstyrelsen i&lt;br&gt;uppdrag att följa upp och utvärdera konsekvenser och effekter av&lt;br&gt;denna reform. Uppföljningen och utvärderingen skall omfatta såväl&lt;br&gt;kommunernas taxesystem som enskildas situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition lägger regeringen fram förslag som syftar till att&lt;br&gt;skydda omsorgstagare som erhåller insatser inom äldre- och&lt;br&gt;handikappomsorgen enligt socialtjänstlagen från allt för höga avgifter.&lt;br&gt;För att noga kunna följa upp konsekvenser och effekter av dessa förslag&lt;br&gt;avser regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att följa upp och&lt;br&gt;utvärdera reformen. Detta arbete skall fokusera på såväl kommunernas&lt;br&gt;taxesystem som effekterna för enskilda omsorgstagare.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;15.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(2001:453)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;8 kap&lt;br&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafens första stycke läggs för det första dagverksamhet till de&lt;br&gt;uppräknade sociala tjänsterna för vilka kommuner får ta ut avgifter. Detta&lt;br&gt;är endast en precisering av redan gällande uttryck annan liknande tjänst.&lt;br&gt;För det andra klargörs att uttrycket sådant boende som avses i 5 kap. 5 §&lt;br&gt;andra stycket och 7 § tredje stycket, dvs. särskilda boendeformer för&lt;br&gt;äldre eller bostäder med särskild service för funktionshindrade, endast&lt;br&gt;avser bostaden och inte de omsorgs- och serviceinsatser som&lt;br&gt;tillhandahålls inom detta. Sådana insatser omfattas av begreppet&lt;br&gt;hemtjänst. Vidare införs ordet särskilt i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett tillägg i paragrafens första stycke tydliggörs även att 8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § inte är tillämplig på en upplåtelse av bostad i särskilt boende som&lt;br&gt;omfattas av 12 kapitlet jordabalken (hyreslagen). Avgörande för den&lt;br&gt;bedömningen är om upplåtelsen kan anses utgöra ett hyresförhållande i&lt;br&gt;hyreslagens mening eller inte. Enligt hittillsvarande rättspraxis har det&lt;br&gt;vanligtvis ansetts vara fråga om ett hyresförhållande vid upplåtelse av&lt;br&gt;lägenhet och rum i särskilt boende. Så har däremot inte ansetts vara fallet&lt;br&gt;vid upplåtelse av del i rum (se Rättsfall från bostadsdomstolen, RBD&lt;br&gt;1994:8, och Rättsfall från hovrätterna, RH 1999:10). Frågan om&lt;br&gt;hyreslagens tillämplighet vid upplåtelse av bostad i särskilt boende får&lt;br&gt;även fortsättningsvis avgöras med ledning av praxis.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger att med prisbasbelopp avses det prisbasbelopp som&lt;br&gt;fastställs enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om beräkning av den Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;enskildes avgiftsunderlag. Paragrafen har behandlats i kapitel 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsunderlaget skall fastställas för att användas vid bestämmande&lt;br&gt;av den enskildes förbehållsbelopp och, for det fall kommunerna baserar&lt;br&gt;avgiften på den enskildes betalningsförmåga, vid bestämmande av&lt;br&gt;avgiftens storlek. I första stycket anges vad som avses med avgifts-&lt;br&gt;underlag. Med avgiftsunderlag förstås den inkomst som den enskilde kan&lt;br&gt;antas komma att få under de närmaste tolv månaderna. Tolvmånaders-&lt;br&gt;perioden skall börja löpa från och med den månad då den enskilde skall&lt;br&gt;börja betala avgift. Mot bakgrund av att förbehållsbeloppet och de högsta&lt;br&gt;lagreglerade avgifterna anges per månad skall även den uppskattade&lt;br&gt;årsinkomsten räknas om till en månadsinkomst. Årsinkomsten skall&lt;br&gt;därvid fördelas med lika belopp per månad. Månadsinkomsten utgör den&lt;br&gt;enskildes avgiftsunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket regleras hur inkomsten enligt första stycket skall&lt;br&gt;beräknas dvs. vilka inkomstslag som får ingå i den enskildes avgifts-&lt;br&gt;underlag. Inkomsterna skall beräknas med utgångspunkt i det skatterätts-&lt;br&gt;liga inkomstbegreppet. Beräkningen skall ske med tillämpning av 21 §&lt;br&gt;första stycket 1-3 och 5 lagen (2001:000) om bostadstillägg till&lt;br&gt;pensionärer m.fl (BTPL, jfr prop. 2000/01:140). Detta innebär att&lt;br&gt;uppskattat överskott efter avdrag for preliminär skatt i inkomstslaget&lt;br&gt;tjänst och näringsverksamhet kommer att ligga till grund för beräkning&lt;br&gt;av avgiftsunderlaget. Därutöver skall läggas överskott i inkomstslaget&lt;br&gt;kapital, beräknat till den faktiska nettoinkomsten den 31 december året&lt;br&gt;innan det år som den insats som avgiften utgör betalning for hänför sig&lt;br&gt;till. Därtill kommer att det särskilda bostadstillägget enligt 20 § BTPL&lt;br&gt;skall räknas som inkomst. Detsamma skall gälla om den enskilde uppbär&lt;br&gt;bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag. Förmögenhet&lt;br&gt;enligt 16-17 §§ BTPL skall däremot inte påverka avgiftsunderlagets&lt;br&gt;storlek. Avgiftsunderlaget kommer sålunda att utgöras av nettoinkomster&lt;br&gt;enligt 12 § första stycket 1-3 i BTPL, inkomster som avses i 15 § BTPL&lt;br&gt;samt bostadstillägg, särskilt bostadstillägg och bostadsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med regeln om beräkning av avgiftsunderlaget är att slå fast den&lt;br&gt;yttersta ramen för beräkningen. I andra stycket anges därför att en&lt;br&gt;kommun i sitt taxebeslut kan bestämma att inkomsten skall beräknas på&lt;br&gt;ett sätt som är mer fördelaktigt för den enskilde. Regeln tar inte sikte på&lt;br&gt;enskilda fall utan på kollektivet av omsorgstagare och hänsyn måste tas&lt;br&gt;till likställighetsprincipen i 2 kap. 2 § kommunallagen (1991:900).&lt;br&gt;Självfallet får endast de typer av inkomster som ingår i avgiftsunderlaget&lt;br&gt;användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om makar och registrerade partners skall enligt vad som före-&lt;br&gt;skrivs i tredje stycket inkomsten beräknas utgöra hälften av deras sam-&lt;br&gt;manlagda inkomster. Motsvarande gäller inte sambors inkomster, då det&lt;br&gt;inte finns någon lagstadgad underhållsskyldighet mellan dem.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehöll tidigare även vissa regler om förbehållsbelopp och&lt;br&gt;beräkning av avgiftsunderlag men dessa har nu, i enlighet med Lagrådets&lt;br&gt;synpunkter, tagits in i en egen paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i paragrafen är nytt. Paragrafen har behandlats i kapitel 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första punkten anges det högsta månadsbelopp som avgifter for&lt;br&gt;hemtjänst och dagverksamhet tillsammans med avgifter for kommunal&lt;br&gt;hälso- och sjukvård får uppgå till. I den andra punkten anges det högsta&lt;br&gt;månadsbelopp for avgiften for bostad i sådant särskilt boende som inte&lt;br&gt;utgör ett hyresförhållande. De lagreglerade högsta avgifterna är knutna&lt;br&gt;till nivån for gällande prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;forsäkring. Om en kommunal insats utgår under en kortare tidsperiod än&lt;br&gt;en månad bör nivån på avgiften anpassas därefter på ett proportionerligt&lt;br&gt;sätt. Genom de högsta avgifterna skapas ett skydd för den enskilde mot&lt;br&gt;for höga kostnader for insatserna i fråga. Därtill gäller redan enligt 8 kap.&lt;br&gt;2 § att avgifterna skall vara skäliga och att de inte far överstiga&lt;br&gt;kommunens självkostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya konstruktionen med två separata lagreglerade högsta avgifter&lt;br&gt;far till följd att en kommun som i dag tillämpar ett taxesystem som inne-&lt;br&gt;bär att den enskilde betalar avgift för bostad i särskilt boende, hemtjänst&lt;br&gt;och dagverksamhet via en och samma avgift måste ändra sitt system så&lt;br&gt;att detta anpassas till den nya uppbyggnaden av avgiftsreglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av avgörande betydelse för tillämpningen av den nya regeln om&lt;br&gt;högsta avgift för hemtjänst och dagverksamhet är tolkningen av begrep-&lt;br&gt;pet hemtjänst. Regeringen samt socialutskottet har i tidigare lagstift-&lt;br&gt;ningsärenden uttalat vilka typer av insatser som en kommun bör tillhan-&lt;br&gt;dahålla via hemtjänsten. En genomgång av begreppets innebörd finns i&lt;br&gt;kapitel 5.3. Framhållas bör att även de omvårdnads- och serviceinsatser&lt;br&gt;som tillhandahålls inom särskilt boende, inklusive s.k. korttidsboende,&lt;br&gt;faller in under begreppet hemtjänst. Även dessa insatser omfattas alltså&lt;br&gt;av den lagstadgade högsta avgiften for hemtjänst och dagverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;På Lagrådets inrådan har bestämmelserna i förevarande paragraf, som&lt;br&gt;tidigare återfanns i 5 §, utformats till en egen paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första och andra mening, som motsvaras av nuvarande 8&lt;br&gt;kap. 2 § andra stycket, görs vissa ändringar. Innehållet i paragrafens&lt;br&gt;tredje mening är helt nytt. Paragrafen har delvis behandlats i kapitel 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tidigare uppräkningen av personliga behov, boendekostnad och&lt;br&gt;andra normala levnadskostnader har ändrats så att ordet boendekostnad&lt;br&gt;har tagits bort i lagtexten. Boendekostnad är en normal levnadskostnad&lt;br&gt;och innefattas sålunda i det begreppet. Ändringen medför alltså ingen&lt;br&gt;förändring i sak. Såsom angetts i tidigare lagstiftningsärende kan kostnad&lt;br&gt;för boende vara hyra, bostadsrättsavgift eller kostnad for egen&lt;br&gt;bostadsfastighet (jfr prop. 1997/98:113 s. 121). Om den enskilde betalar&lt;br&gt;sin boendekostnad såsom avgift, dvs. om bestämmelsen om högsta boen-&lt;br&gt;deavgift i första stycket är tillämplig på boendet, skall inget förbehåll&lt;br&gt;göras for boendekostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning for att en kommun skall kunna avgöra hur stor del av&lt;br&gt;den enskildes medel som är disponibelt for avgiftsuttag är att kommunen&lt;br&gt;först har fastställt den enskildes förbehållsbelopp och avgiftsunderlag. I&lt;br&gt;första meningen görs ett tillägg med den innebörden att förbehålls-&lt;br&gt;beloppet skall beräknas med utgångspunkt från den enskildes avgifts-&lt;br&gt;underlag. De närmare reglerna om beräkningen av avgiftsunderlaget och&lt;br&gt;förbehållsbeloppet finns i 8 kap. 4 och 7-8 §§. Om den del av den&lt;br&gt;enskildes medel som är disponibelt för avgiftsuttag inte är tillräckligt stor&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att täcka avgifterna följer det av regeln om förbehållsbelopp att Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;kommunen måste sätta ner avgifterna. Betalar den enskilde avgift för&lt;br&gt;såväl hemtjänst och dagverksamhet som bostad i särskilt boende innebär&lt;br&gt;regleringen i andra stycket att avgifterna sammantaget inte får inkräkta&lt;br&gt;på den enskildes förbehållsbelopp. Inom denna ram bestämmer varje&lt;br&gt;kommun själv hur avgifterna skall sättas ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en kommun fastställer avgifterna med beaktande av den enskildes&lt;br&gt;betalningsförmåga skall avgiftsunderlaget enligt vad som föreskrivs i&lt;br&gt;tredje meningen beräknas enligt bestämmelsen i 8 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och reglerar hur kommunen skall fastställa den enskil-&lt;br&gt;des förbehållsbelopp. Den föreslagna lagtexten utgår i lagteknisk mening&lt;br&gt;från reglerna om beräkning av förbehållsbelopp enligt 7 kap. 3 § föräld-&lt;br&gt;rabalken vid fastställande av underhållsbidrag och 7 kap. 5 § utsöknings-&lt;br&gt;balken vid fastställande av utmätningsbart belopp vid utmätning av lön.&lt;br&gt;Paragrafen har behandlats i kapitel 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket föreskrivs att boendekostnaden skall beräknas för sig&lt;br&gt;och övriga normala levnadskostnader med ledning av ett särskilt belopp,&lt;br&gt;ett s.k. minimibelopp. Den enskildes förbehållsbelopp uppgår till&lt;br&gt;summan av den enskildes minimibelopp och dennes boendekostnad. Om&lt;br&gt;8 kap. 5 § första stycket är tillämplig på boendekostnaden, dvs. om den&lt;br&gt;enskilde betalar avgift för boendet, skall den enskilde inte förbehållas&lt;br&gt;medel för denna kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enskilde skall ha rätt att förbehålla sig medel för den faktiska&lt;br&gt;boendekostnaden. Vid boende i egen bostadsfastighet eller bostadsrätts-&lt;br&gt;lägenhet bör räntekostnader för bostadslån som inte är avdragsgilla anses&lt;br&gt;ingå i boendekostnaden. Likaså bör i förekommande fall driftskostnader,&lt;br&gt;fastighetsskatt och tomträttsavgäld anses utgöra en del av boende-&lt;br&gt;kostnaden. Om den enskilde får bostadsbidrag, bostadstillägg eller&lt;br&gt;särskilt bostadstillägg skall detta räknas in i avgiftsunderlaget och inte&lt;br&gt;beaktas vid fastställande av bostadskostnaden. Om omsorgstagaren delar&lt;br&gt;bostad med en annan vuxen person som har egen inkomst bör&lt;br&gt;omsorgstagaren normalt få tillgodoräkna sig högst halva bostadskostna-&lt;br&gt;den. Den enskilde bör även fortsättningsvis, under en rimlig övergångs-&lt;br&gt;period efter flyttning till särskilt boende, äga rätt att förbehålla sig medel&lt;br&gt;för boendekostnaden för den tidigare bostaden (se prop. 1992/93:129&lt;br&gt;s. 23).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges storleken på minimibeloppet för ensamstående&lt;br&gt;respektive för var och en av sammanlevande makar och sambor. Med&lt;br&gt;begreppet sambor avses, liksom på övriga ställen i lagen, personer som&lt;br&gt;omfattas av den definition av sambor som finns i lagen (1987:232) om&lt;br&gt;sambors gemensamma hem. Även homosexuella sambor omfattas av&lt;br&gt;bestämmelsen genom hänvisning i lagen (1987:813) om homosexuella&lt;br&gt;sambor Om makar lever i skilda hushåll, t.ex. när den ena maken har&lt;br&gt;flyttat till särskilt boende, skall de betraktas som ensamstående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regler innebärande att en kommun i vissa fall skall höja och i&lt;br&gt;andra fall får sänka de i andra stycket angivna nivåerna finns i den nya&lt;br&gt;8 kap. 8 §. Minimibeloppen, som anges i andra stycket, har kopplats till&lt;br&gt;prisbasbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med den nya regleringen är inte att infora ett enhetligt förbe- Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;hållsbelopp för alla omsorgstagare liknande det som gäller enligt 7 kap.&lt;br&gt;5 § utsökningsbalken vid utmätning av lön. Avsikten är i stället att garan-&lt;br&gt;tera den enskilde omsorgstagaren en viss miniminivå på förbehållsbelop-&lt;br&gt;pet. Lagregleringens karaktär av minimireglering innebär dessutom att&lt;br&gt;det inte finns något hinder för en kommun att fastställa ett högre belopp&lt;br&gt;än det lagstadgade minimibeloppet, dock under förutsättning att det sker&lt;br&gt;inom ramen för likställighetsprincipen i 2 kap. 2 § kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket räknas de kostnadsposter upp som de i andra stycket&lt;br&gt;angivna beloppen är beräknade att täcka. Posterna är av generell karak-&lt;br&gt;tär. Uttrycket normalkostnader används för att markera att det är fråga&lt;br&gt;om schabloniserade kostnader, vilka i huvudsak grundar sig på Konsu-&lt;br&gt;mentverkets beräkningar för hushållsbudget. Med posten resor avses&lt;br&gt;kostnader för lokalresor med kollektivtrafik, inklusive färdtjänst och&lt;br&gt;sjukresor. Posten tandvård är beräknad att täcka kostnaden för en årlig&lt;br&gt;tandundersökning samt mindre omfattande behandlingsåtgärder. Posterna&lt;br&gt;dagstidning, telefon och TV-avgift avser att täcka kostnader för en pre-&lt;br&gt;numeration på en daglig tidning, abonnemangs- och samtalsavgifter för&lt;br&gt;telefon samt avgifter för TV-innehav. När det gäller livsmedel är denna&lt;br&gt;post inte beräknad att täcka kostnaden för måltider som den enskilde&lt;br&gt;köper via hemtjänsten i ordinärt eller särskilt boende eller liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;br&gt;Paragrafen är ny. Hur paragrafen närmare är tänkt att tillämpas har redo-&lt;br&gt;visats i kapitel 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omsorgstagares faktiska kostnader för de poster som anges i 8 kap.&lt;br&gt;7 § tredje stycket kan av olika skäl vara så höga att det i lagen angivna&lt;br&gt;beloppet inte räcker till för att täcka kostnaderna. Det måste därför finnas&lt;br&gt;utrymme för den enskilde att i viss utsträckning få förbehålla sig extra&lt;br&gt;medel för sådana merkostnader. Detsamma gäller om denne har andra&lt;br&gt;levnadskostnader som denne rimligen bör få förbehålla sig medel för. I&lt;br&gt;första stycket föreskrivs därför att en kommun i vissa fall skall bestämma&lt;br&gt;den enskildes minimibelopp till en högre nivå än vad som anges i 8 kap.&lt;br&gt;7 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel på särskilda omständigheter som bör berättiga till ett högre&lt;br&gt;minimibelopp är om den enskilde har underhållskostnad för barn,&lt;br&gt;fördyrade kostnader för resor, t.ex. arbets- och sjukresor, eller kostnader&lt;br&gt;för god man. Ytterligare exempel är om den enskilde har merkostnader&lt;br&gt;till följd av funktionshinder, t.ex. för rehabilitering, habilitering, och&lt;br&gt;resor. Vidare kan minimibeloppet behöva höjas om den enskilde har&lt;br&gt;merkostnader för livsmedel, t.ex. på grund av att denne köper viss kost&lt;br&gt;via hemtjänsten i ordinärt eller i särskilt boende eller dagverksamheten.&lt;br&gt;Den faktiska merkostnaden bör godtas om den inte är oskäligt hög.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att den enskilde skall ha rätt till ett högre minimi-&lt;br&gt;belopp är att behovet av ytterligare medel är av varaktig karaktär och att&lt;br&gt;behovet avser ett inte oväsentligt högre belopp. Utgångspunkten bör vara&lt;br&gt;att kostnaden i vart fall uppgår till ett par hundra kronor per månad. Med&lt;br&gt;en kostnad av varaktig karaktär förstås en kostnad som är regelbundet&lt;br&gt;återkommande under i vart fall större delen av ett år. Däremot behöver&lt;br&gt;den inte återkomma årsvis. Regleringens syfte är alltså inte att tillfälliga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;merkostnader eller regelbundet återkommande kostnader av mindre Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;storlek skall berättiga den enskilde till ett högre minimibelopp. Sådana&lt;br&gt;kostnader får den enskilde finansiera inom ramen för det i 8 kap. 7 §&lt;br&gt;andra stycket angivna beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller yngre personer med funktionshinder bör de vidare för-&lt;br&gt;behållas extra medel för att de skall ges möjlighet att sätta bo, bilda&lt;br&gt;familj och liknande. Behovet av detta medelstillägg varierar utifrån ålder&lt;br&gt;och nivån måste därför avgöras efter en individuell prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den enskilde genom bidrag eller annan förmån redan har kompen-&lt;br&gt;serats för en viss merkostnad, exempelvis genom handikappersättning,&lt;br&gt;har den enskilde inte behov av en höjning av miniminivån. Kommunen&lt;br&gt;är då inte skyldig att höja den i 8 kap. 7 § andra stycket angivna nivån på&lt;br&gt;minimibeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är primärt kommunens ansvar att vid fastställande av avgifterna i&lt;br&gt;det enskilda fallet utreda om den enskilde har behov av ett förhöjt mini-&lt;br&gt;mibelopp samt om avgifterna måste sättas ned. Uppgifter om de indivi-&lt;br&gt;duella behoven måste dock den enskilde själv bidra med. Det är därför av&lt;br&gt;största vikt att kommunen i sin kontakt med den enskilde upplyser denne&lt;br&gt;om avgiftssystemets konstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får vidare enligt andra stycket i vissa fall, vilka anges&lt;br&gt;uttömmande i lagtexten, minska nivån på minimibeloppen. Bestämmel-&lt;br&gt;sen är fakultativ, dvs. kommunen far men måste inte sänka nivån. Dock&lt;br&gt;gäller även här att kommunen måste beakta likställighetsprincipen i&lt;br&gt;kommunallagen. Regeln kan tillämpas om en kommun har ett taxesystem&lt;br&gt;där kostnaden för någon post som räknas upp i 8 kap. 7 § tredje stycket&lt;br&gt;ingår i avgiften för t.ex. hemtjänst och dagverksamhet. Som exempel kan&lt;br&gt;nämnas det fallet att kostnaden för kost i särskilt boende ingår i&lt;br&gt;omsorgsavgiften, s.k. helinackordering. Detsamma kan gälla om kostna-&lt;br&gt;den för hushållsel ingår i avgiften eller hyran. Beloppen far minskas i&lt;br&gt;skälig omfattning. Om kostnadsposten som föranleder minskningen ingår&lt;br&gt;i Konsumentverkets beräkningar för hushållsbudget bör dessa, mot&lt;br&gt;bakgrund av att den schabloniserade delen av minimibeloppet i huvudsak&lt;br&gt;grundas på dessa beräkningar, utgöra grunden vid bestämmande av&lt;br&gt;minskningens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och har behandlats i kapitel 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket föreskrivs att kommunen skall ändra ett individuellt&lt;br&gt;beslut om avgift om något förhållande som påverkar avgiftens storlek har&lt;br&gt;ändrats. Det kan både avse det fallet att den enskildes avgiftsutrymme&lt;br&gt;har minskat, t.ex. på grund av lägre inkomster eller behov av ett högre&lt;br&gt;förbehållsbelopp, eller det fallet att den enskildes avgiftsutrymme har&lt;br&gt;ökat på grund av förbättrade inkomster. Förbehållsbeloppet (minimi-&lt;br&gt;beloppet) skall vidare ändras i takt med förändringarna i prisbasbeloppet.&lt;br&gt;När det gäller högkostnadsskyddet får kommunen själv avgöra om den&lt;br&gt;vill höja nivåerna i enlighet med prisbasbeloppets förändring. Kommu-&lt;br&gt;nen får ändra ett avgiftsbeslut utan att dessförinnan underrätta den&lt;br&gt;enskilde, om ändringen enbart beror på förändringar i prisbasbeloppet.&lt;br&gt;Kommunen bör dock försäkra sig om att den enskilde får information på&lt;br&gt;ett sådant sätt att det tydligt framgår vad ändringen beror på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning for att en kommun skall få kunskap om ändrade för- Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;hållanden av individuell natur som kan ha betydelse för avgiftens storlek&lt;br&gt;är att den enskilde lämnar den informationen till kommunen. Varje&lt;br&gt;kommun får själv avgöra på vilket sätt den skall kunna få del av denna&lt;br&gt;information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket regleras frågan från vilken tidpunkt en ändrad avgift&lt;br&gt;skall gälla. Det finns inga bestämmelser som reglerar huruvida ett&lt;br&gt;individuellt avgiftsbeslut skall meddelas för viss tid eller tills vidare.&lt;br&gt;Kommunen får själv bestämma vilken typ av beslut som bör meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har vissa ändringar gjorts. Ändringarna har behandlats i&lt;br&gt;kapitel 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På Lagrådets inrådan har den ändringen gjorts i första stycket att även&lt;br&gt;vissa individuella beslut enligt 8 kap. rörande avgifternas storlek kan&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvaltningsdomstol genom s.k. förvaltnings-&lt;br&gt;besvär. Det gäller beslut om avgift och avgiftsändring samt beslut om&lt;br&gt;beräkning av avgiftsunderlag, boendekostnad och minimibelopp.&lt;br&gt;Kommunens taxebeslut, dvs. den av kommunfullmäktige beslutade&lt;br&gt;avgiftstaxan, kan dock endast bli föremål för laglighetsprövning enligt&lt;br&gt;10 kap. kommunallagen (1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna har behandlats i kapitel 12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första punkten anges att de nya bestämmelserna träder ikraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 juli 2002. I fråga om beräkningen av avgiftsunderlag gäller dock att&lt;br&gt;den regeln, dvs. 8 kap. 4 §, träder i kraft den 1 januari 2003. Skälet till&lt;br&gt;detta är att bestämmelserna i förslaget till lag om bostadstillägg till&lt;br&gt;pensionärer m.fl. som skall tillämpas vid beräkningen av avgifts-&lt;br&gt;underlaget föreslås träda i kraft först då (jfr prop. 2000/01:140). Under&lt;br&gt;den övergångsperiod som uppstår äger kommunerna, med stöd av regeln&lt;br&gt;i 8 kap. 2 § om att kommunen själv bestämmer grunderna för avgifts-&lt;br&gt;uttaget, rätt att själva fastställa hur avgiftsunderlaget skall beräknas. Det&lt;br&gt;finns sålunda ingenting som hindrar att kommunerna redan innan den&lt;br&gt;1 januari 2003 börjar beräkna avgiftsunderlaget på sätt som föreskrivs i&lt;br&gt;8 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i andra punkten skall de nya bestämmelserna&lt;br&gt;tillämpas ifråga om beslut som meddelats före tidpunkterna för ikraftträ-&lt;br&gt;dande men som avser tid därefter. För tid dessförinnan skall nuvarande&lt;br&gt;regler fortsätta att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje punkten följer att ett överklagat beslut som fattats före&lt;br&gt;ikraftträdandet med stöd av 8 kap. 2 § socialtjänstlagen skall prövas&lt;br&gt;enligt paragrafens nuvarande lydelse i fråga om tid före ikraftträdandet&lt;br&gt;och enligt den föreslagna lydelsen för tid därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdslagen (1982:763)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:149&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;26 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens tredje stycke ändras så att innehållet överensstämmer med&lt;br&gt;innehållet i den nya 8 kap. 5 § socialtjänstlagen (2001:453) i fråga om&lt;br&gt;det högsta månadsbelopp som en kommuns avgift for kommunal vård&lt;br&gt;tillsammans med avgift för hemtjänst och dagverksamhet får uppgå till.&lt;br&gt;Dessutom ändras uttrycket personliga behov, boendekostnad och andra&lt;br&gt;normala levnadskostnader på motsvarande sätt som i 8 kap. 6 § social-&lt;br&gt;tjänstlagen, dvs. att ordet boendekostnad utgår. Någon ändring i sak är&lt;br&gt;inte avsedd. Vidare föreskrivs i jjärde stycket att avgiftsunderlaget och&lt;br&gt;förbehållsbeloppet skall beräknas i enlighet med de nya reglerna i 8 kap.&lt;br&gt;3-8 §§ socialtjänstlagen. Beträffande tillämpningen av dessa bestämmel-&lt;br&gt;ser, se författningskommentaren till ändringarna i socialtjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 1-3 punkterna i övergångsbestämmelserna följer att samma över-&lt;br&gt;gångsbestämmelser skall gälla för ändringarna i förevarande paragraf&lt;br&gt;som för ändringarna i 8 kap. 2 § socialtjänstlagen. Ifråga om tillämp-&lt;br&gt;ningen av dessa, se kommentaren till ikraftträdande- och övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna i anslutning till ändringarna i socialtjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:813) om&lt;br&gt;homosexuella sambor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I punkten 19 görs, förutom redaktionella ändringar, ett tillägg, i vilket&lt;br&gt;hänvisas till den nya bestämmelsen i 8 kap. 7 § andra stycket socialtjänst-&lt;br&gt;lagen (2001:453) som anger nivån på minimibelopp för bl.a. sambor.&lt;br&gt;Hänvisningen innebär att vad som gäller i fråga om sambor skall&lt;br&gt;tillämpas även beträffande homosexuella sambor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av kommitténs förslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P- 2000/01:149&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;U tredningsupp draget&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har enligt direktiven (se bil. 1) två huvudarbetsuppgifter -&lt;br&gt;att analysera begreppet särskilda boendeformer och dess tillämpning i&lt;br&gt;olika lagstiftningar och att kartlägga avgifterna inom äldre- och handi-&lt;br&gt;kappomsorgen. Utredaren skall föreslå forändringar bl.a. i syfte att få&lt;br&gt;mer enhetliga regler i olika forfattningar vad gäller särskilda boende-&lt;br&gt;former. I uppdraget ingår att lägga forslag beträffande avgifter for äldre-&lt;br&gt;och handikappomsorgen i den mån kartläggningen visar på att det finns&lt;br&gt;behov av detta, samt att därvid bedöma forslagen utifrån kommunal-&lt;br&gt;ekonomiska konsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Särskilda boendeformer i socialtjänstlagen (1980:620, SoL)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall i sin äldreomsorg erbjuda god omsorg efter den enskil-&lt;br&gt;des önskemål och behov. När omsorg och vård inte längre kan tillgodo-&lt;br&gt;ses i den enskildes hem skall kommunen kunna erbjuda ett boende an-&lt;br&gt;passat för den enskilde individens behov. Inom det särskilda boendet&lt;br&gt;skall den enskilde kunna erbjudas trygghet, omsorg och service samt&lt;br&gt;hälso- och sjukvård av personal med rätt kompetens. En äldre person&lt;br&gt;skall inte behöva flytta mellan olika boenden för att fa tillgång till mer&lt;br&gt;kvalificerad vård, t.ex. behöva flytta från ett &amp;quot;servicehus&amp;quot; till ett &amp;quot;sjuk-&lt;br&gt;hem&amp;quot; för att få tillgång till hälso- och sjukvård dygnet runt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet särskilda boendeformer används både som samlingsbegrepp&lt;br&gt;och som benämning på boende för äldre jämlikt 20 § SoL. Jag föreslår att&lt;br&gt;särskilda boendeformer enbart används som gemensamt begrepp för äld-&lt;br&gt;reboende, bostäder med särskild service för funktionshindrade samt kort-&lt;br&gt;tidsboende. Det särskilda boendet för äldre jämlikt 20 § SoL föreslås be-&lt;br&gt;nämnas äldreboende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet äldreboende bör genom precisering i socialtjänstlagen göras&lt;br&gt;mer tydligt avgränsat i förhållande till ordinärt boende. Jag föreslår där-&lt;br&gt;för bl.a. att det markeras att äldreboende avser bostäder för personer med&lt;br&gt;stort omsorgsbehov samtidigt som behoven kan se mycket olika ut och&lt;br&gt;därför kräver flexibla lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Korttidsboende&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Med korttidsboende avses vård och boende vid tillfälliga behov, som&lt;br&gt;t.ex. vid svikt, behov av avlösning av anhörig, växelvård, behov av mer&lt;br&gt;vård och omsorg efter sjukhusvistelse och vård i livets slutskede. Kort-&lt;br&gt;tidsboenden ingår i dag i begreppet särskilt boende, men bör enligt min&lt;br&gt;mening regleras som en särskild insats inom särskilda boendeformer.&lt;br&gt;Kommunernas skyldighet att erbjuda korttidsboende tydliggörs genom&lt;br&gt;ett tillägg i 20 § SoL. Kommunerna har hälso- och sjukvårdsansvaret upp&lt;br&gt;till läkamivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bostäder med god tillgänglighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna har ett generellt ansvar för att det finns bostäder som&lt;br&gt;genom bl.a. tillgänglighet, fysisk anpassning och närhet till service upp-&lt;br&gt;fyller äldre människors särskilda behov. Uttryck för sådana krav finns i&lt;br&gt;plan och- bygglagen (PBL) samt i socialtjänstlagen. I socialtjänstlagen&lt;br&gt;föreslås ett tydliggörande av att det i kommunens ansvar ingår att hjälpa&lt;br&gt;äldre att erhålla bostäder med god tillgänglighet såväl i själva bostaden,&lt;br&gt;fastigheten som helhet som i den yttre miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Särskilda boendeformer&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Hyreslagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av rättspraxis framgår att hyreslagen är tillämplig vid i stort sett all&lt;br&gt;upplåtelse av lägenhet och rum i särskilt boende. Hyreslagen har däremot&lt;br&gt;inte ansetts tillämplig vid upplåtelse av del av rum i särskilt boende där&lt;br&gt;den boende har begränsad dispositionsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening tas den enskildes rättssäkerhet bättre tillvara genom&lt;br&gt;att hyreslagstiftningen tillämpas för hyressättning än att avgift för boen-&lt;br&gt;dekostnaden prövas inom ramen för socialtjänstlagen. Hyreslagen ger&lt;br&gt;den enskilde trygghet i sitt boende vilket är önskvärt även i särskilt&lt;br&gt;boende. För hyreslagen finns en väl utvecklad rättspraxis. En ändring av&lt;br&gt;hyreslagens utformning i syfte att göra den tillämplig även för två- och&lt;br&gt;flerbäddsrum skulle dock enligt min mening innebära övervägande nack-&lt;br&gt;delar. Jag föreslår därför inte några sådana ändringar Det finns dock skäl&lt;br&gt;att göra vissa ändringar i hyreslagen för att tydliggöra det i sig självklara&lt;br&gt;att man inte har bytesrätt i särskilt boende. Vidare kan det vara lämpligt&lt;br&gt;att klarlägga att möjlighet att begära upprustningsföreläggande inte är&lt;br&gt;adekvat i särskilt boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För boende i två- och flerbäddsrum föreslås ett skydd mot oskälig&lt;br&gt;boendeavgift genom att i 35 § SoL införa ett högsta belopp som får&lt;br&gt;debiteras. Detta föreslås till 50 procent av basbeloppet, för 1999 innebär&lt;br&gt;det 1 520 kr per månad och person.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagen om bostadstillägg till pensionärer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg till pensionärer (BTP) kan utgå för hyra eller boendeavgift&lt;br&gt;i särskilda boendeformer förutom för flerbäddsrum. En förutsättning för&lt;br&gt;att BTP skall utgå är att boendeavgiften inte är inkomstrelaterad. Jag&lt;br&gt;föreslår ingen förändring i lagen om BTP.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övrig lagstiftning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tidigare skillnader mellan serviceboende och sjukhem har lett till att&lt;br&gt;dessa särskilda boendeformer behandlats olika i annan lagstiftning. Då&lt;br&gt;det idag inte längre finns så stora skillnader mellan olika former av sär-&lt;br&gt;skilda boendeformer är uppdelningen i annan lagstiftning inte längre&lt;br&gt;adekvat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den åtskillnad som för närvarande görs i Boverkets byggregler vad Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;gäller brandskydd i olika former av särskilda boendeformer bör ändras så Bilaga 1&lt;br&gt;att samma brandskyddsregler gäller för alla särskilda boendeformer för&lt;br&gt;äldre. Att servicehus behandlas på annat sätt än övriga särskilda boende-&lt;br&gt;former i fastighetstaxeringslagen bör likaså ses över. Ett förslag om detta&lt;br&gt;har överlämnats till fastighetstaxeringsutredningen. Lagen om TV-licens&lt;br&gt;bör tydliggöras så att det klart framgår att den enskilde som bor i sär-&lt;br&gt;skilda boendeformer har samma skyldigheter att ha TV-licens om man&lt;br&gt;har egen TV som hushåll i ordinärt boende.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Avgifter for äldre- och handikappomsorg, en beskrivning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Stora skillnader mellan individer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den genomsnittliga avgiften för vård och omsorg i ordinärt och särskilt&lt;br&gt;boende är cirka 450 kr per månad. Skillnaderna i avgift för samma insats&lt;br&gt;kan dock vara stora. I drygt fyra femtedelar av landets kommuner påver-&lt;br&gt;kar inkomsten avgiften. I kommuner med höga avgiftstak kan det bli stor&lt;br&gt;skillnad i avgift för samma hjälp mellan personer med olika inkomster.&lt;br&gt;Det finns exempel på att det kan skilja över 20 000 kr per månad i avgift&lt;br&gt;för vården och omsorgen för personer som får likartade insatser på&lt;br&gt;samma äldreboende. För hemtjänst är skillnaderna inte så extrema. En&lt;br&gt;studie Socialstyrelsen genomförde 1996 visade dock på skillnader inom&lt;br&gt;samma kommun på upp till drygt 3 500 kr per månad för hjälp cirka 35&lt;br&gt;timmar per månad för personer med enbart folkpension och pensionstill-&lt;br&gt;skott respektive en månadsinkomst om 16 000 kr. Vid högre inkomster&lt;br&gt;kan skillnaderna bli ännu högre, beroende på var kommunen satt sitt&lt;br&gt;&amp;quot;tak&amp;quot; för avgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Stora skillnader mellan kommunerna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inga kommuner har helt lika taxesystem. Såväl regler som avgiftsnivåer&lt;br&gt;skiljer. Kommunerna har olika sätt att ta hänsyn till inkomst, kapital,&lt;br&gt;insatsens omfattning, reduktion när hjälpen inte nyttjas etc. Skillnaderna i&lt;br&gt;avgift för samma insats kan vara betydande mellan olika kommuner.&lt;br&gt;Skillnaderna mellan olika kommuners högsta avgift, &amp;quot;tak&amp;quot;, är mycket&lt;br&gt;kraftiga. I diagrammet redovisas högsta avgift (kr/månad) som kan debi-&lt;br&gt;teras för omsorg och service i ordinärt boende respektive särskilt boende,&lt;br&gt;förutsatt att någon äldreomsorgstagare har tillräckligt hög inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 149&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03149/prop_200001__149-2.png" style="width:210pt;height:128pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Lägsta = lägsta avgiftstak någon kommun tillämpar, l:a kvartil = 25 procent av&lt;br&gt;kommunerna har lägre tak, 3 :e kvartil = 75 procent av kommunerna har lägre tak, högsta =&lt;br&gt;högsta avgiftstak någon kommun tillämpar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sjunkande förbehållsbelopp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den enskildes skydd mot höga avgifter är främst stadgandet i 35 § SoL&lt;br&gt;som innebär att den enskilde skall förbehållas tillräckliga medel för sina&lt;br&gt;personliga behov, boendekostnad och andra normala levnadskostnader. I&lt;br&gt;diagrammet redovisas förbehållsbeloppet (kr/månad) i ordinärt boende år&lt;br&gt;1995 och 1997. Nivåerna har sjunkit 1997 jämfört med 1995, trots kritik&lt;br&gt;från Socialstyrelsen att flertalet av kommunernas förbehållsbelopp 1995&lt;br&gt;var för låga.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03149/prop_200001__149-3.png" style="width:224pt;height:92pt;"/&gt;
&lt;p&gt;l:a kvartil = 25 procent av kommunerna har lägre förbehållsbelopp, median = mittersta&lt;br&gt;värdet, 3:e kvartil = 75 procent av kommunerna har lägre förbehållsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(diagram skall in här)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medianvärdet i landets kommuner i november 1997 var för ensam-&lt;br&gt;stående i ordinärt boende 3 451 kr och i äldreboende med helinackor-&lt;br&gt;dering 1 379 kr per månad.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anhöriga belastas när avgifterna höjs&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna påverkar den enskildes handlande främst i de fall det finns ett&lt;br&gt;reellt alternativ. Detta kan vara fallet om behovet enbart avser hjälp med&lt;br&gt;städning och liknande servicetjänster som - om man har råd - även kan&lt;br&gt;köpas på den öppna marknaden. Mer bekymmersamt är det enligt min&lt;br&gt;mening att flera studier tyder på att såväl äldre personer som yngre funk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionshindrade avstår från hjälp som skulle innebära en avlösning för an- Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;höriga. Avgifterna far då en styreffekt som motverkar riksdagens ambi- Bilaga 1&lt;br&gt;tion att öka stödet till anhöriga som vårdar närstående.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kvinnor påverkas mest av avgifterna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kvinnorna dominerar i äldreomsorgen, såväl bland äldreomsorgstagama&lt;br&gt;som bland anhörigvårdama. Avgifterna är därför inte könsneutrala.&lt;br&gt;Kvinnorna har lägre inkomster än männen och påverkas därmed mer av&lt;br&gt;var nivån på förbehållsbeloppet ligger. Kvinnorna avstår också i större&lt;br&gt;utsträckning på grund av avgifternas storlek från hjälp de anser sig be-&lt;br&gt;höva.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgifterna en liten finansieringskälla&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna för vård och omsorg täcker, trots taxehöjningar under 1990-&lt;br&gt;talet, endast en liten del av kostnaderna för att utföra omsorgen. Säkra&lt;br&gt;uppgifter saknas på nationell nivå, men studier som gjorts av Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet i åtta kommuner i landet, en motsvarande studie i&lt;br&gt;Stockholms stad samt en bedömning av Räkenskapssammandraget för&lt;br&gt;landets kommuner tyder på att avgiftsfinansieringsgraden vanligen är&lt;br&gt;cirka 2-4 procent med ett snitt som sannolikt är lägre än tre procent. En&lt;br&gt;kommun i Svenska Kommunförbundets undersökning hade dock en&lt;br&gt;avgiftsfmansieringsgrad av vård och omsorg om åtta procent. Trots&lt;br&gt;väsentligt högre inkomster för pensionärerna år 2010 än idag beräknas&lt;br&gt;avgiftsfinansieringsgraden med dagens avgiftsregler inte öka mer än från&lt;br&gt;nu cirka 2,5 procent till cirka 3,5 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande har 17 procent av ålderspensionärerna någon form av&lt;br&gt;äldreomsorg. En majoritet har låga inkomster. Eftersom pensionärer med&lt;br&gt;låga inkomster måste skyddas mot för höga avgifter måste avgifterna&lt;br&gt;höjas för de cirka 20 procent av äldreomsorgstagama som har inkomster&lt;br&gt;som kan medge högre avgifter. Detta innebär en kraftfull inkomstomför-&lt;br&gt;delning för en minoritet av pensionärerna. Marginaleffekterna skulle bli&lt;br&gt;betydande, för en majoritet kring 100 procent om intäkterna skall öka&lt;br&gt;mer än marginellt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Pensionärer med låga inkomster måste skyddas&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Riktvärde för förbehållsbelopp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den enligt min bedömning mest angelägna åtgärden är att skydda de&lt;br&gt;pensionärer som har små inkomster, så att de har tillräckliga medel kvar&lt;br&gt;för sina personliga behov när avgiften är betald. Det finns en stor spänn-&lt;br&gt;vidd i bedömningen av vad som anses vara tillräckliga medel mellan lan-&lt;br&gt;dets kommuner. Socialstyrelsen har i sina uppföljningar av hur den nya&lt;br&gt;lagstiftningen tillämpas påtalat att riksnormen, liksom den tidigare&lt;br&gt;socialbidragsnormen, inte är rätt utgångspunkter vid fastställande av för-&lt;br&gt;behållsbelopp, eftersom dessa normer är beräknade efter mer kortvariga&lt;br&gt;inkomstbortfall. Jag delar denna bedömning. För äldreomsorg som kan&lt;br&gt;utgå under decennier är det en bättre utgångspunkt att tillämpa den av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riksdagen fastlagda skäliga levnadsnivå som tillämpas när så kallat sär-&lt;br&gt;skilt bostadstillägg (SBTP) utbetalas enligt lagen om bostadstillägg för&lt;br&gt;pensionärer (BTPL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en god överensstämmelse mellan denna nivå - 122 procent&lt;br&gt;av basbeloppet (för en ensamstående år 1999 är detta 3 700 kr) - och&lt;br&gt;Konsumentverkets beräkning av en hushållsbudget för ett pensionärshus-&lt;br&gt;håll jämte kostnader för vissa övriga utgifter som är särskilt omnämnda i&lt;br&gt;förarbetena till gällande lag. Att precisera ett riktvärde för förbehålls-&lt;br&gt;beloppet innebär således inte att några nya poster eller utgifter tillförs.&lt;br&gt;Förslaget kan därmed inte anses innebära någon ökad ambition vad som&lt;br&gt;skall avses med tillräckliga medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som anges i förarbetena till 35 § SoL bör förbe-&lt;br&gt;hållsbeloppet för yngre funktionshindrade sättas högre, förslagsvis till&lt;br&gt;144 procent av basbeloppet för ensamstående (4 370 kr år 1999). Man&lt;br&gt;kan också jämföra med intentionerna i LSS att funktionshindrade skall&lt;br&gt;tillförsäkras goda levnadsvillkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I äldreboende måste nivån anpassas om den boende betalar en avgift&lt;br&gt;även för kosten. Vid en jämförelse med nivån för ordinärt boende kan&lt;br&gt;57,5 procent av basbeloppet, 1 740 kr i 1999 års nivå för ensamboende,&lt;br&gt;vara rimligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften förutsätts täcka kostnader för personlig omsorg, servicein-&lt;br&gt;satser (såsom städ, tvätt, snöröjning, dagligvaruinköp, matdistribution&lt;br&gt;och ärenden), korttidsboende, biståndsbeslutad dagverksamhet, trygg-&lt;br&gt;hetslarm (såväl teknik, larmbevakning som utryckning), ledsagarservice,&lt;br&gt;avlösning av anhörig/närstående. I särskilda boendeformer med helin-&lt;br&gt;ackordering förutsätts exempelvis tvättmedel, tillgång till lakan och&lt;br&gt;möbler ingå i avgiften. Kommunal hälso- och sjukvård bör erbjudas av-&lt;br&gt;giftsfritt om den enskilde även har annan äldreomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon av dessa poster ligger utanför avgiften och därmed måste&lt;br&gt;täckas av den enskildes förbehållsbelopp skall nivån för förbehållsbe-&lt;br&gt;loppet anpassas uppåt så att det rymmer kostnaden för den aktuella ut-&lt;br&gt;giften. Om en kommun avgiftsfritt tillhandahåller vissa tjänster som den&lt;br&gt;enskilde normalt sett har att bekosta med sitt förbehållsbelopp, t.ex.&lt;br&gt;hushållsel eller läkarvård i särskilt boende, kan förbehållsbeloppet sättas&lt;br&gt;lägre än riktvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall också pröva om det på grund av individuella omstän-&lt;br&gt;digheter finns särskilda skäl för jämkning. Kommunerna skall ta hänsyn&lt;br&gt;till om den enskilde har merkostnader för mat därför att han/hon erhåller&lt;br&gt;fardiglagad mat eller äter vissa mål på exempelvis dagverksamhet. Den&lt;br&gt;enskildes förbehållsbelopp skall då ökas så att han/hon klarar merkostna-&lt;br&gt;den för maten utan att det inkräktar på det förbehållsbelopp som framgår&lt;br&gt;av det nationella riktvärdet. Kommunen skall vidare ta hänsyn till mer-&lt;br&gt;kostnader på grund av funktionshinder. Hänsyn skall också tas till den&lt;br&gt;enskildes möjlighet att klara tillfälliga utgifter såsom omfattande tand-&lt;br&gt;vård eller kostnader för dubbel bosättning vid flytt till särskilt boende.&lt;br&gt;För dessa och liknande kostnader skall alltid göras en individuell pröv-&lt;br&gt;ning liksom för andra kostnader som för viss individ är av särskild vikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarboende make/makas rätt tillgodoses enligt min bedömning genom&lt;br&gt;den ändring av 35 § SoL som trädde i kraft den 1 januari 1999. Det bör&lt;br&gt;klarläggas att avtal om periodiskt underhållsbidrag mellan makar inte&lt;br&gt;skall påverka avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdets syfte är att skydda äldreomsorgstagare med låga pensioner. Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;Kommunerna måste själva i sina taxesystem bevaka att den enskilde får Bilaga 1&lt;br&gt;behålla viss rimlig del av nettoinkomst som överstiger folkpension och&lt;br&gt;pensionstillskott.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rättssäkerheten måste förbättras&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas taxor liksom beslut i ett enskilt fall kan endast laglighets-&lt;br&gt;prövas. En avgiftssättning kan tolkas som ren verkställighet vilket kan&lt;br&gt;inskränka den enskildes möjlighet att få sin avgift prövad. Det har i olika&lt;br&gt;sammanhang framförts att det vore bättre om den enskilde kunde klaga&lt;br&gt;genom förvaltningsbesvär. En invändning mot detta har varit att avgif-&lt;br&gt;ternas och forbehållsbeloppets storlek därigenom skulle komma att&lt;br&gt;beslutas av domstol i stället för av kommunernas fullmäktigeförsam-&lt;br&gt;lingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att den enskildes rättssäkerhet stärks genom att det i 37 §&lt;br&gt;SoL skrivs in en rätt att begära omprövning av avgiftsbeslut. Därmed kan&lt;br&gt;alltid den enskilde erhålla ett beslut som kan laglighetsprövas. Vidare&lt;br&gt;föreslår jag att den enskilde skall kunna begära jämkning. Jämkning&lt;br&gt;avser särskilda skäl med hänsyn till individens merkostnader. Den&lt;br&gt;enskilde skall genom förvaltningsbesvär kunna klaga på jämknings-&lt;br&gt;beslutet, som inte avser avgiftstaxan utan endast de individuella mer-&lt;br&gt;kostnaderna, till domstol. Denna modell kan jämföras med socialbi-&lt;br&gt;dragsnormen och den därtill knutna rätten till förvaltningsbesvär.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tak för högsta avgiftsnivå&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De stora skillnaderna i avgift för vård och omsorg såväl mellan kommu-&lt;br&gt;ner som för samma insats inom en kommun riskerar att minska legitimi-&lt;br&gt;teten i avgiftssystemet och tilltron till en gemensamt finansierad äldre-&lt;br&gt;omsorg. Avgifterna ger såväl nu som i ett femtonårsperspektiv en mycket&lt;br&gt;begränsad täckning av kommunernas kostnader för vård och omsorg.&lt;br&gt;Finansieringen av äldreomsorgen kan därför inte motivera höga avgifter&lt;br&gt;för en mindre grupp av äldreomsorgstagama. Tvärtom är det enligt min&lt;br&gt;mening tveksamt att rikta en inkomstomfördelning endast mot en liten&lt;br&gt;grupp av de äldre. Riksdagen har i sitt beslut om en nationell handlings-&lt;br&gt;plan för äldreomsorgen klart lagt fast att äldreomsorgen skall vara soli-&lt;br&gt;dariskt finansierad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höga avgifter kan vidare leda till att äldre avstår från hjälp på grund av&lt;br&gt;oro för att inte ha råd, oavsett om de själva skulle få betala så mycket. De&lt;br&gt;höga avgifterna kan också ge incitament till olika former av &amp;quot;avgiftspla-&lt;br&gt;nering&amp;quot; såsom placering av kapital så att det ej ger årlig avkastning, vil-&lt;br&gt;ket ytterligare kan undergräva legitimiteten i systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår därför en högsta avgiftsnivå som får debiteras. Nivån kan&lt;br&gt;lämpligen uttryckas som viss andel av basbeloppet. För att undvika allt-&lt;br&gt;för stora skillnader för samma insats och minska problemen med de mar-&lt;br&gt;ginaleffekter som inkomstrelaterade taxor medför bör detta tak inte sättas&lt;br&gt;alltför högt. En lämplig avvägning mellan att å ena sidan ge kommunerna&lt;br&gt;frihet att utforma sina egna taxesystem och att å andra sidan begränsa&lt;br&gt;olikheter mellan kommunerna är att fastställa ett tak för den avgift som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 149&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;far debiteras för vård, omsorg, service, trygghetslarm, dagverksamhet, Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;korttidsboende och liknande insatser till 40 procent av basbeloppet, i Bilaga 1&lt;br&gt;1999 års nivå 1 210 kr per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att kommunerna inte far debitera högre avgift än den&lt;br&gt;genomsnittliga kostnaden för att tillhandahålla insatsen. Beträffande&lt;br&gt;avgift för kost blir detta den enda begränsningen för avgifternas bestäm-&lt;br&gt;mande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kommunerna skall ha frihet att välja om avgiften skall vara&lt;br&gt;inkomst- och insatsrelaterad&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna skall ha rätt att ha inkomstrelaterade avgifter. Detta är&lt;br&gt;nödvändigt för att kunna garantera att den enskilde har sitt förbehålls-&lt;br&gt;belopp kvar. Kommunerna skall vidare ha rätt att välja om insatsens art&lt;br&gt;och omfattning skall påverka avgiftens storlek eller ej. Insatsens omfatt-&lt;br&gt;ning skall bestämmas via biståndsbeslutet. Kommunens taxesystem är ett&lt;br&gt;trubbigt styrinstrument som bör användas med försiktighet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Enhetliga regler för inkomstberäkningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ungefär hälften av landets kommuner använder taxerade, dvs. historiska,&lt;br&gt;inkomster vid beräkningen av vilken avgift som skall debiteras, reste-&lt;br&gt;rande utgår från aktuella inkomster. Vissa kommuner bortser helt från&lt;br&gt;kapital och kapitalinkomster, andra räknar med faktisk avkastning (räntor&lt;br&gt;m.m.), andra åter räknar en fiktiv avkastning på kapitalet. Många kom-&lt;br&gt;muner underlåter att regelmässigt hämta in uppgift om bostadskostnaden.&lt;br&gt;Sammantaget innebär detta uppenbara risker att kommunen inte känner&lt;br&gt;till den enskildes möjlighet att betala avgift. En studie som Socialstyrel-&lt;br&gt;sen genomfört visar att åtskilliga äldreomsorgstagare debiteras avgift&lt;br&gt;trots att de har kvar mindre än förbehållsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta talar för att regeringen bemyndigas utfarda föreskrifter om hur&lt;br&gt;inkomsten skall beräknas. Utgångspunkten är att kommunen när avgift'&lt;br&gt;fastställs skall ha tillräcklig kunskap om den enskildes avgiftsutrymme.&lt;br&gt;Kommunerna skall beakta aktuella inkomster av tjänst som är skatte-&lt;br&gt;pliktiga enligt kommunalskattelagens regler. Kommunerna behöver dock&lt;br&gt;inte ta hänsyn till inkomst av ringa betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna skall beakta de inkomster av kapital som är skatte-&lt;br&gt;pliktiga enligt lagen om statlig inkomstskatt och kan då använda upp-&lt;br&gt;gifter om deklarerade inkomster avseende året före det aktuella. För-&lt;br&gt;mögenhet får inte på annat sätt än via avkastning på kapital påverka av-&lt;br&gt;giftsutrymmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna skall utgå från den enskildes ekonomiska situation efter&lt;br&gt;inkomstskatter. Kommunerna behöver inte ta hänsyn till förmögenhets-&lt;br&gt;skatt. Fastighetsskatt inräknas i boendekostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadskostnad beräknas enligt de regler som gäller för BTP. Kom-&lt;br&gt;munerna skall ta hänsyn till faktisk bostadskostnad och BTP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avgiftssättningen divideras makar/sammanboendes sammanlagda&lt;br&gt;inkomst med två om omsorgstagaren har den högsta inkomsten. Om om-&lt;br&gt;sorgstagaren har den lägsta inkomsten skall bara denna inkomst ligga till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grund för avgiften. Minderåriga barns inkomster skall inte påverka för- Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;åldrarnas avgifter. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viss översyn av socialförsäkringsregisterförordningen krävs för att&lt;br&gt;kommunerna skall få tillgång till samtliga inkomster för pensionärer med&lt;br&gt;BTP via de uppgifter RFV årligen samlar in. För övriga äldreomsorgs-&lt;br&gt;tagare förutsätts RFV och övriga pensionsutbetalare liksom RSV vara&lt;br&gt;behjälpliga att via datamedia tillhandahålla uppgifter för att underlätta för&lt;br&gt;den enskildes uppgiftslämnande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kostnader och finansiering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas intäktsbortfall kan — om dagens taxesystem skall anpassas&lt;br&gt;till de riktvärden för förbehållsbelopp samt avgiftstak utredningen före-&lt;br&gt;slår - beräknas till mellan 500 och 600 mkr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärde för förbehållsbelopp har enligt min mening karaktären av ett&lt;br&gt;förtydligande av redan gällande lagstiftning. Det tillför inga nya kost-&lt;br&gt;nadsposter som kommunerna ska beakta jämfört med vad som anges i&lt;br&gt;förarbetena till 35 § SoL. De ingående posterna är beräknade på gängse&lt;br&gt;sätt, i huvudsak med ledning av Konsumentverkets hushållsbudget. Det&lt;br&gt;finns därför inte tillräckligt vägande skäl att kompensera kommunerna&lt;br&gt;för det intäktsbortfall många kommuner kommer att fa vid en anpassning&lt;br&gt;till det nationella riktvärdet för förbehållsbelopp och riktlinjerna för be-&lt;br&gt;räkning av inkomster och bostadskostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot är förslaget om ett avgiftstak något helt nytt. Intäktsbortfallet&lt;br&gt;med dagens taxeregler och inkomster kan vid ett avgiftstak om 40 pro-&lt;br&gt;cent av basbeloppet beräknas till cirka 140 mkr. Kommunerna kan inte&lt;br&gt;kompensera sig för detta intäktsbortfall inom ramen för avgifterna, varför&lt;br&gt;de bör kompenseras via ökat statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning är att höga avgifter kan minska tilltron till och viljan att&lt;br&gt;skattefinansiera äldreomsorgen. Jag har därför föreslaget ett avgiftstak&lt;br&gt;som på sikt ger begränsningar i kommunernas möjligheter att låta avgif-&lt;br&gt;terna ge mer än ett marginellt tillskott till kostnadstäckningen. Om äldre-&lt;br&gt;omsorgen ökar i takt med befolkningsutvecklingen kommer kommunerna&lt;br&gt;under förra delen av nästa sekel att ställas inför stora problem hur vård,&lt;br&gt;omsorg och service skall kunna finansieras. Denna fråga bör utredas i&lt;br&gt;särskild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kommitténs lagförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P-&lt;sup&gt;2000/01:149&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till Lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 20, 35, 37 och 73 §§ socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden skall verka för&lt;br&gt;att äldre människor får goda bostä-&lt;br&gt;der och ge dem som behöver det&lt;br&gt;stöd och hjälp i hemmet och annan&lt;br&gt;lättåtkomlig service.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall inrätta sär-&lt;br&gt;skilda boendeformer för service&lt;br&gt;och omvårdnad för äldre männi-&lt;br&gt;skor med behov av särskilt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden skall verka för&lt;br&gt;att äldre människor får goda och&lt;br&gt;tillgängliga bostäder och ge dem&lt;br&gt;som behöver det stöd och hjälp i&lt;br&gt;hemmet och annan lättåtkomlig&lt;br&gt;service.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall för äldre män-&lt;br&gt;niskor med behov av särskilt stöd&lt;br&gt;tillhandahålla olika former av äld-&lt;br&gt;reboende för vård, omsorg och&lt;br&gt;service samt korttidsboende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För familjerådgivning, hem-&lt;br&gt;tjänst, verksamhet för barn och&lt;br&gt;ungdom enligt 12 § som inte är&lt;br&gt;stöd- och hjälpinsatser av behand-&lt;br&gt;lingskaraktär, sådant boende som&lt;br&gt;avses i 20 § andra stycket eller 21&lt;br&gt;§ tredje stycket eller annan lik-&lt;br&gt;nande social tjänst får kommunen&lt;br&gt;ta ut skäliga avgifter enligt grun-&lt;br&gt;der som kommunen bestämmer.&lt;br&gt;Avgifterna far dock inte överstiga&lt;br&gt;kommunens självkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för hemtjänst får inte,&lt;br&gt;tillsammans med avgifter som av-&lt;br&gt;ses i 26 § tredje stycket hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdslagen (1982:763), uppgå&lt;br&gt;till så stort belopp att den enskilde&lt;br&gt;inte förbehålls tillräckliga medel&lt;br&gt;för sina personliga behov, boende-&lt;br&gt;kostnad och andra normala lev-&lt;br&gt;nadskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För familjerådgivning, hem-&lt;br&gt;tjänst, verksamhet för barn och&lt;br&gt;ungdom enligt 12 § som inte är&lt;br&gt;stöd- och hjälpinsatser av behand-&lt;br&gt;lingskaraktär, för vård, omsorg,&lt;br&gt;service och kost i sådant boende&lt;br&gt;som avses i 20 § andra stycket&lt;br&gt;eller 21 § tredje stycket eller annan&lt;br&gt;liknande social tjänst får kommu-&lt;br&gt;nen ta ut skäliga avgifter enligt&lt;br&gt;grunder som kommunen bestäm-&lt;br&gt;mer. Avgifterna får dock inte&lt;br&gt;överstiga kommunens genom-&lt;br&gt;snittliga kostnadför insatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för hemtjänst samt&lt;br&gt;vård, omsorg och service i sär-&lt;br&gt;skilda boendeformer får, tillsam-&lt;br&gt;mans med avgifter som avses i&lt;br&gt;26 § tredje stycket hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdslagen (1982:763), uppgå till&lt;br&gt;högst 40 procent av prisbasbe-&lt;br&gt;loppet per år. Avgift för boendet&lt;br&gt;får uppgå till högst 50 procent av&lt;br&gt;prisbasbeloppet per år. Utgör sär-&lt;br&gt;skild boendeform ett hyresför-&lt;br&gt;hållande skall avgift för boende-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:855&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När avgifterna fastställs skall&lt;br&gt;kommunen försäkra sig om att&lt;br&gt;omsorgstagarens make eller sambo&lt;br&gt;inte drabbas av en oskäligt försäm-&lt;br&gt;rad ekonomisk situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnad inte fastställas enligt Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;denna paragraf. Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift enligt andra stycket får&lt;br&gt;inte uppgå till så stort belopp att&lt;br&gt;den enskilde inte förbehålls till-&lt;br&gt;räckliga medel för sina personliga&lt;br&gt;behov, boendekostnad och andra&lt;br&gt;normala levnadskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela före-&lt;br&gt;skrifter om forbehållsbeloppets&lt;br&gt;storlek och vilka inkomster som&lt;br&gt;kan påverka avgiftens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När avgifterna fastställs skall&lt;br&gt;kommunen försäkra sig om att&lt;br&gt;omsorgstagarens make eller sambo&lt;br&gt;inte drabbas av en oskäligt försäm-&lt;br&gt;rad ekonomisk situation. Avgiften&lt;br&gt;kan fastställas utan hänsyn till&lt;br&gt;avtal om underhållsskyldighet&lt;br&gt;mellan makar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;sup&gt;3&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;Socialnämnden får helt eller&lt;br&gt;delvis efterge den ersättningsskyl-&lt;br&gt;dighet som avses i 33 och 33 a §§&lt;br&gt;samt 34 § första och andra stycke-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden far helt eller&lt;br&gt;delvis efterge den ersättningsskyl-&lt;br&gt;dighet som avses i 33 och 33 a §§&lt;br&gt;samt 34 § första och andra stycke-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om avgift jml 35 § andra&lt;br&gt;stycket skall omprövas av social-&lt;br&gt;nämnden om det begärs av en en-&lt;br&gt;skild som beslutet angår. Vid om-&lt;br&gt;prövning efter begäran av den&lt;br&gt;enskilde får beslutet inte ändras&lt;br&gt;till den enskildes nackdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden skall sätta ned&lt;br&gt;en beslutad avgift om det före-&lt;br&gt;ligger särskilda skäl för jämkning.&lt;br&gt;Prövning av jämkning skall alltid&lt;br&gt;ske om det begärs av den som be-&lt;br&gt;slutet angår. Regeringen får med-&lt;br&gt;dela närmare föreskrifter om&lt;br&gt;jämkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämndens beslut får över-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämndens beslut får över-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;klagas hos allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol, om nämnden har med-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;klagas hos allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol, om nämnden har med-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:313&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:384&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delat beslut i fråga om försörj -&lt;br&gt;ningsstöd enligt 6 b §, vägran eller&lt;br&gt;nedsättning av fortsatt försörj-&lt;br&gt;ningsstöd enligt 6 d §, annat bi-&lt;br&gt;stånd enligt 6 f §, ansökan enligt&lt;br&gt;6 h §, medgivande, återkallelse av&lt;br&gt;medgivande eller om samtycke&lt;br&gt;enligt 25 §, eller förbud eller be-&lt;br&gt;gränsning enligt 27 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i fråga om bistånd till&lt;br&gt;annan får inte överklagas enligt&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i frågor som avses i för-&lt;br&gt;sta stycket gäller omedelbart. En&lt;br&gt;länsrätt eller kammarrätt får dock&lt;br&gt;förordna att dess beslut skall verk-&lt;br&gt;ställas först sedan det har vunnit&lt;br&gt;laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delat beslut i fråga om försörj- Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;ningsstöd enligt 6 b §, vägran eller Bilaga 2&lt;br&gt;nedsättning av fortsatt försörj-&lt;br&gt;ningsstöd enligt 6 d §, annat bi-&lt;br&gt;stånd enligt 6 f §, ansökan enligt&lt;br&gt;6 h §, medgivande, återkallelse av&lt;br&gt;medgivande eller om samtycke&lt;br&gt;enligt 25 §, förbud eller begräns-&lt;br&gt;ning enligt 27 § eller jämkning&lt;br&gt;enligt 37 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i fråga om bistånd till&lt;br&gt;annan får inte överklagas enligt&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i frågor som avses i för-&lt;br&gt;sta stycket gäller omedelbart. En&lt;br&gt;länsrätt eller kammarrätt far dock&lt;br&gt;förordna att dess beslut skall verk-&lt;br&gt;ställas först sedan det har vunnit&lt;br&gt;laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring av lagen om stöd och service till&lt;br&gt;vissa funktionshindrade (1993:387)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 19 § lagen om stöd och service till vissa&lt;br&gt;funktionshindrade (1999:381) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av dem som har folkpension i&lt;br&gt;form av hel förtidspension eller&lt;br&gt;hel ålderspension eller som har&lt;br&gt;annan inkomst av motsvarande&lt;br&gt;storlek får skäliga avgifter för bo-&lt;br&gt;stad, fritidsverksamhet och kultu-&lt;br&gt;rella aktiviteter tas ut enligt de&lt;br&gt;grunder som kommunen bestäm-&lt;br&gt;mer. Avgifterna får dock inte över-&lt;br&gt;stiga kommunens självkostnader.&lt;br&gt;Kommunen skall se till att den&lt;br&gt;enskilde far behålla tillräckliga&lt;br&gt;medel för sina personliga behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av dem som har folkpension i&lt;br&gt;form av hel förtidspension eller&lt;br&gt;hel ålderspension eller som har&lt;br&gt;annan inkomst av motsvarande&lt;br&gt;storlek får skäliga avgifter för bo-&lt;br&gt;stad, fritidsverksamhet och kultu-&lt;br&gt;rella aktiviteter tas ut enligt de&lt;br&gt;grunder som kommunen bestäm-&lt;br&gt;mer. Avgifterna får dock inte över-&lt;br&gt;stiga kommunens genomsnittliga&lt;br&gt;kostnad för insatsen. Kommunen&lt;br&gt;skall se till att den enskilde får&lt;br&gt;behålla tillräckliga medel för sina&lt;br&gt;personliga behov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgör det särskilda boendet ett&lt;br&gt;hyresförhållande skall avgift inte&lt;br&gt;tas ut för boendekostnad enligt&lt;br&gt;detta lagrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till Lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 26 § hälso- och sjukvårdslagen (1992:736)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av patienter får vårdavgifter tas ut enligt grunder som landstinget eller&lt;br&gt;kommunen bestämmer, i den mån inte annat är särskilt föreskrivet. Pati-&lt;br&gt;enter som är bosatta inom landstinget respektive kommunen, liksom&lt;br&gt;patienter som avses i 3 b §, skall därvid behandlas lika. Landstinget får&lt;br&gt;dock för sluten vård fastställa avgiftsnivåer i olika inkomstintervall och&lt;br&gt;besluta om vilka regler om nedsättning av avgiften som skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högsta avgiftsbelopp för sluten vård är 80 kronor för varje vårddag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast kommunen får ta ut vårdavgifter för sådan vård som den har&lt;br&gt;betalningsansvar för enligt 2 § lagen (1990:1404) om kommunernas&lt;br&gt;betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Detsamma gäller i fråga&lt;br&gt;om sådan psykiatrisk långtidssjukvård med huvudsaklig omvårdnadsin-&lt;br&gt;riktning för vilken kommunen enligt 9 § samma lag har åtagit sig betal-&lt;br&gt;ningsansvar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till Lag om ändring i jordabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 12 kap. 18 a och 35 §§ jordabalken skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en bostadslägenhet, som&lt;br&gt;hyrs ut av fastighetsägaren till en&lt;br&gt;hyresgäst för annat än fritids-&lt;br&gt;ändamål och som inte utgör del av&lt;br&gt;hyresvärdens egen bostad, inte har&lt;br&gt;lägsta godtagbara standard enligt&lt;br&gt;sjätte och sjunde styckena, får&lt;br&gt;hyresnämnden på hyresgästens&lt;br&gt;ansökan förelägga hyresvärden att&lt;br&gt;vidta åtgärd som behövs för att&lt;br&gt;lägenheten skall uppnå sådan stan-&lt;br&gt;dard (upprustningsföreläggande).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 a §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en bostadslägenhet, som&lt;br&gt;hyrs ut av fastighetsägaren till en&lt;br&gt;hyresgäst för annat än fritids-&lt;br&gt;ändamål och som inte utgör sär-&lt;br&gt;skilda boendeformer motsvarande&lt;br&gt;sådana som avses i 20 och 21 §§&lt;br&gt;socialtjänstlagen eller del av&lt;br&gt;hyresvärdens egen bostad, inte har&lt;br&gt;lägsta godtagbara standard enligt&lt;br&gt;sjätte och sjunde styckena, får&lt;br&gt;hyresnämnden på hyresgästens&lt;br&gt;ansökan förelägga hyresvärden att&lt;br&gt;vidta åtgärd som behövs för att&lt;br&gt;lägenheten skall uppnå sådan stan-&lt;br&gt;dard (upprustningsföreläggande).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:856&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I föreläggandet skall bestämmas inom vilken tid den åtgärd som avses Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;med föreläggandet skall ha vidtagits. Vite får sättas ut i föreläggandet. Bilaga 2&lt;br&gt;Tiden i föreläggandet får förlängas, om det finns särskilda skäl för det&lt;br&gt;och ansökan om förlängd tid görs före utgången av den tidsfrist som&lt;br&gt;gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande får meddelas endast om åtgärden med hänsyn till kost-&lt;br&gt;naden för denna kan beräknas ge skäligt ekonomiskt utbyte. Om den&lt;br&gt;begärda åtgärden innebär att ingrepp måste göras i andra lägenheter i&lt;br&gt;huset, far ett föreläggande meddelas endast om hyresgästerna i dessa&lt;br&gt;lägenheter samtycker till åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 16 § fjärde - sjätte styckena tillämpas också i fråga&lt;br&gt;om upprustningsförelägganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fastighetsägare jämställs innehavare av tomträtt och ägare av&lt;br&gt;byggnad som tillhör annan än ägaren av marken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bostadslägenhet skall anses ha lägsta godtagbara standard, om den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är försedd med anordning inom lägenheten för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kontinuerlig uppvärmning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kontinuerlig tillgång till varmt och kallt vatten för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hushåll och hygien,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avlopp för spillvatten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. personlig hygien, omfattande toalett och tvättställ samt badkar eller&lt;br&gt;dusch,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. försörjning med elektrisk ström för normal hushållsförbrukning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. matlagning, omfattande spis, diskho, kylskåp, förvaringsutrymmen&lt;br&gt;och avställningsytor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som anges i sjätte stycket krävs det för att lägsta godtag-&lt;br&gt;bara standard skall uppnås&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att det finns tillgång både till förrådsutrymmen inom fastigheten och&lt;br&gt;till anordning för hushållstvätt inom fastigheten eller inom rimligt&lt;br&gt;avstånd från den, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att huset inte har sådana brister i fråga om hållfasthet, brandsäkerhet&lt;br&gt;eller sanitära förhållanden som inte skäligen kan godtas. Lag (1997:62).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresgästen får överlåta hyresrätten till sin bostadslägenhet för att&lt;br&gt;genom byte få en annan bostad, om hyresnämnden lämnar tillstånd till&lt;br&gt;överlåtelsen. Tillstånd skall lämnas, om hyresgästen har beaktansvärda&lt;br&gt;skäl för bytet och detta kan äga rum utan påtaglig olägenhet för hyres-&lt;br&gt;värden samt inte heller andra särskilda skäl talar mot bytet. Tillståndet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan förenas med villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lägenheten hyrs i andra hand,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lägenheten utgör en del av&lt;br&gt;upplåtarens bostad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Lägenheten är belägen i ett&lt;br&gt;enfamiljshus som inte är avsett att&lt;br&gt;hyras ut varaktigt eller i ett två-&lt;br&gt;familj shus,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lägenheten har upplåtits av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lägenheten hyrs i andra hand,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lägenheten utgör en del av&lt;br&gt;upplåtarens bostad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lägenheten är belägen i ett en-&lt;br&gt;familjshus som inte är avsett att&lt;br&gt;hyras ut varaktigt eller i ett två-&lt;br&gt;familjshus,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lägenheten har upplåtits av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:400&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;någon som innehade den med bo-&lt;br&gt;stadsrätt och lägenheten alltjämt&lt;br&gt;innehas med sådan rätt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. hyresavtalet avser ett möble-&lt;br&gt;rat rum eller en lägenhet för fri-&lt;br&gt;tidsändamål och hyresförhållandet&lt;br&gt;inte har varat längre än nio måna-&lt;br&gt;der i följd.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medverkar en kommun till att hyresgästen far en annan bostad genom&lt;br&gt;att anvisa eller förmedla denna, far kommunen ansöka hos hyresnämnde&lt;br&gt;om tillstånd som avses i första stycket. Detta gäller även kommunalför-&lt;br&gt;bund som har hand om bostadsförmedling som är gemensam för två eller&lt;br&gt;flera kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;någon som innehade den med bo-&lt;br&gt;stadsrätt och lägenheten alltjämt&lt;br&gt;innehas med sådan rätt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. hyresavtalet avser ett möble-&lt;br&gt;rat rum eller en lägenhet för fri-&lt;br&gt;tidsändamål och hyresförhållandet&lt;br&gt;inte har varat längre än nio måna-&lt;br&gt;der i följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. hyresavtalet avser särskilda&lt;br&gt;boendeformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:J49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till Lag om ändring i lagen om TV-avgift (1989:41) Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen om TV-avgift (1989:41) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För samtliga TV-mottagare som&lt;br&gt;är avsedda att användas i inne-&lt;br&gt;havarens hushåll betalas en enda&lt;br&gt;TV-avgift. En enda avgift betalas&lt;br&gt;också för samtliga TV-mottagare&lt;br&gt;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. finns på samma butiks- eller&lt;br&gt;demonstrationsställe för motta-&lt;br&gt;gare, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. finns inom samma sjukhus,&lt;br&gt;vårdanstalt eller inrättning av lik-&lt;br&gt;nande slag, om TV-mottagama är&lt;br&gt;avsedda att användas av dem som&lt;br&gt;får vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För samtliga TV-mottagare som&lt;br&gt;är avsedda att användas i inne-&lt;br&gt;havarens hushåll betalas en enda&lt;br&gt;TV-avgift. En enda avgift betalas&lt;br&gt;också för samtliga TV-mottagare&lt;br&gt;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. finns på samma butiks- eller&lt;br&gt;demonstrationsställe för motta-&lt;br&gt;gare, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. finns inom samma sjukhus,&lt;br&gt;särskilda boendeform, vårdanstalt&lt;br&gt;eller inrättning av liknande slag,&lt;br&gt;om TV-mottagama är avsedda att&lt;br&gt;användas av dem som får vård.&lt;br&gt;Boende i särskild boendeform be-&lt;br&gt;talar TV-avgift för de mottagare&lt;br&gt;som denne själv innehar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till Förordning om ändring i socialtjänstforordningen Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;(1981:750) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om socialtjänstförordningen (1981:750)&lt;br&gt;att det i förordningen skall införas nya bestämmelser 46 och 47 §§ av föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift för hemtjänst och vård, omsorg eller service i särskilda boende-&lt;br&gt;former&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När förbehållsbelopp eller avgift som avser hemtjänst samt vård, om-&lt;br&gt;sorg och service i särskilda boendeformer bestäms enligt 35 § social-&lt;br&gt;tjänstlagen är det den enskildes inkomster efter skatt som skall ligga till&lt;br&gt;grund för beräkningen. Uppgifter om inkomster och kostnader skall vara&lt;br&gt;aktuella. Kommunalskattelagens bestämmelser om vad som är skatte-&lt;br&gt;pliktiga inkomster av tjänst och näringsverksamhet skall tilllämpas. Här-&lt;br&gt;utöver får inkomster som beskattats i annat land medräknas. Kommunen&lt;br&gt;har rätt att bortse från inkomster om dessa är av ringa betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande vilka skattepliktiga kapitalinkomster som skall medräknas&lt;br&gt;skall lagen om statlig inkomstskatt tillämpas. Uppgift om kapitalinkomst&lt;br&gt;far inte vara äldre än kontrolluppgift om kaptalinkomst avseende året&lt;br&gt;före avgiftsåret. I övrigt får förmögenhet inte påverka fastställande av&lt;br&gt;avgift. Kommunen far bortse från förmögenhetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsskatt skall räknas som bostadskostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den make, som har hemtjänst eller bor i särskilt boende, har den&lt;br&gt;högsta inkomsten, skall den makens inkomst anses utgöra hälften av&lt;br&gt;makarnas sammanlagda inkomst. Har den som beviljats insatsen den&lt;br&gt;lägsta inkomsten skall den inkomsten ligga till grund för beräkning av&lt;br&gt;förbehållsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomst för minderåriga barn skall inte medräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall, om inget annat följer av andra stycket, bestämma&lt;br&gt;nivå för förbehållsbeloppet så att den enskilde lägst förbehålls för ensam-&lt;br&gt;stående 122 procent av prisbasbeloppet, för makar eller sammanboende&lt;br&gt;vardera 101 procent av prisbasbeloppet. Ingår kost i avgiften skall förbe-&lt;br&gt;hållsbeloppet vara lägst 57,5 procent av prisbasbeloppet för ensam-&lt;br&gt;boende och 100 procent av prisbasbeloppet för makar eller samman-&lt;br&gt;boende med gemensamt boende. För funktionshindrad under 65 år skall&lt;br&gt;förbehållsbeloppet utgöra för ensamstående lägst 144 procent av prisbas-&lt;br&gt;beloppet och för makar eller sammanboende lägst 237 procent av pris-&lt;br&gt;basbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avvikelser från vad som normalt avses ingå i hemtjänst eller i sär-&lt;br&gt;skilda boendeformer föranleder merkostnader för den enskilde skall&lt;br&gt;beloppsnivåema höjas. Förbehållsbeloppet skall även anpassas efter mer-&lt;br&gt;kostnader för kommunalt debiterad avgift för mat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingår i den kommunala servicen avgiftsfri insats som annars skulle ha&lt;br&gt;bekostats inom ramen för förbehållsbeloppet far nivån för förbehålls-&lt;br&gt;belopp sänkas i motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av jämkning enligt 37 § socialtjänstlagen (1980:620) får Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;bortses från vad som i 46 § andra stycket sägs om förmögenhet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissinstanser till kommitténs betänkande Bo tryggt - &lt;sup&gt;Pr0&lt;/sup&gt;P- 2000/01:149&lt;br&gt;Betala rätt (SOU 1999:33) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Bilaga3&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea Hovrätt, Kammarrätten i Stockholm, Länsrätten i Stockholms län,&lt;br&gt;Länsrätten i Göteborgs- och Bohuslän, Länsrätten i Östergötlands län,&lt;br&gt;Bostadsdomstolen, Hyresnämnden i Stockholms län, Hyresnämnden i&lt;br&gt;Göteborgs län, Hyresnämnden i Östergötlands län, Boverket, Handikapp-&lt;br&gt;ombudsmannen, Konsumentverket, Riksförsäkringsverket, Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket, Riksskatteverket, Räddningsverket, Socialstyrelsen,&lt;br&gt;Statistiska Centralbyrån, Länsstyrelsen i Dalarna, Länsstyrelsen i Kalmar&lt;br&gt;län, Länsstyrelsen i Skåne Län, Länsstyrelsen i Västmanland, Läns-&lt;br&gt;styrelsen i Västerbotten, Länsstyrelsen i Stockholms län, Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO),&lt;br&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Landsorganisa-&lt;br&gt;tionen i Sverige (LO), Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund (SKTF),&lt;br&gt;Svenska Kommunalarbetarförbundet (Kommunal), Vårdförbundet,&lt;br&gt;Göteborgs kommun, Malmö kommun, Stockholms kommun,&lt;br&gt;Norrköpings kommun, Örebro kommun, Botkyrka kommun, Kungsbacka&lt;br&gt;kommun, Skurups kommun, Upplands-Väsby kommun, Gävle kommun,&lt;br&gt;Skellefteå kommun, Kiruna kommun, Landskrona kommun, Nässjö&lt;br&gt;kommun, Gnosjö kommun, Oskarshamns kommun, Trollhättans&lt;br&gt;kommun, Kungsörs kommun, Högsby kommun, Ockelbo kommun,&lt;br&gt;Ystads kommun, Bergs kommun, Lycksele kommun, Katrineholms&lt;br&gt;kommun, Malå kommun, Enköpings kommun, Kramfors kommun,&lt;br&gt;Simrishamns kommun, Habo kommun, Munkedals kommun,&lt;br&gt;Ängelholms kommun, Säters kommun, Åmåls kommun,&lt;br&gt;Landstingsförbundet, Gävleborgs läns landsting, Jämtlands läns lands-&lt;br&gt;ting, Kronobergs läns landsting, Skåne läns landsting, Stockholms läns&lt;br&gt;landsting, Pensionärernas Riksorganisation (PRO), Riksförbundet&lt;br&gt;PensionärsGemenskap (RPG), Svenska Kommunalpensionärers förbund,&lt;br&gt;Sveriges Pensionärsförbund (SPF), Sveriges Pensionärers Riksförbund&lt;br&gt;(SPRF), Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO), De handikappa-&lt;br&gt;des riksförbund (DHR), Synskadades Riksförbund (SRF), Sveriges&lt;br&gt;Dövas Riksförbund (SDR), Riksförbundet för dementas rättigheter&lt;br&gt;(Demensförbundet), Reumatikerförbundet, Neurologiskt handikappades&lt;br&gt;Riksförbund (NHR), Anhörigrådet i Sverige, Föreningen Sveriges social-&lt;br&gt;chefer, Riksförbundet Enskild vård, Hyresgästernas riksförbund, Hyres-&lt;br&gt;gästernas Sparkasse- och Byggnadsförening (HSB), Sveriges&lt;br&gt;Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO), Sveriges fastighetsägarförbund,&lt;br&gt;Radiotjänst i Kiruna AB, Riksbyggen (huvudkontoret) Stockholm,&lt;br&gt;Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum, Institutet för Gerontologi i&lt;br&gt;Jönköping.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:000)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen (2001:000)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 8 kap. 2 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas sex nya paragrafer, 8 kap. 3-8 §§, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För familjerådgivning, hem-&lt;br&gt;tjänst, verksamhet för barn och&lt;br&gt;ungdom enligt 5 kap. 1 § som inte&lt;br&gt;är stöd- och hjälpinsatser av be-&lt;br&gt;handlingskaraktär, sådant boende&lt;br&gt;som avses i 5 kap. 5 § andra&lt;br&gt;stycket eller 7 tredje stycket eller&lt;br&gt;annan liknande social tjänst får&lt;br&gt;kommunen ta ut skäliga avgifter&lt;br&gt;enligt grunder som kommunen&lt;br&gt;bestämmer. Avgifterna får dock&lt;br&gt;inte överstiga kommunens själv-&lt;br&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För familjerådgivning, verk-&lt;br&gt;samhet för barn och ungdom en-&lt;br&gt;ligt 5 kap. 1 § som inte är stöd-&lt;br&gt;och hjälpinsatser av behandlings-&lt;br&gt;karaktär, hemtjänst, dagverksam-&lt;br&gt;het, bostad i sådant särskilt bo-&lt;br&gt;ende som avses i 5 kap. 5 § andra&lt;br&gt;stycket eller 7 tredje stycket och&lt;br&gt;som inte omfattas av 12 kap. jor-&lt;br&gt;dabalken eller för annan liknande&lt;br&gt;social tjänst får kommunen ta ut&lt;br&gt;skäliga avgifter enligt grunder&lt;br&gt;som kommunen bestämmer. Av-&lt;br&gt;gifterna får dock inte överstiga&lt;br&gt;kommunens självkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ fråga om avgifter för hem-&lt;br&gt;tjänst, dagverksamhet och bostad&lt;br&gt;i särskilt boende finns ytterligare&lt;br&gt;bestämmelser i 3-8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med prisbasbelopp avses det&lt;br&gt;prisbasbelopp som fastställs enligt&lt;br&gt;1 kap. 6 § lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med avgiftsunderlag avses den&lt;br&gt;inkomst som den enskilde kan&lt;br&gt;antas komma att få under de när-&lt;br&gt;maste tolv månaderna, fördelad&lt;br&gt;med lika belopp per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsten skall beräknas enligt&lt;br&gt;21 § första stycket 1-3 och 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 2000/01:80, bet. 2001/01:SoU18, rskr. 2000/01:259.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (2001:000) om bostads- Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;tillägg till pensionärer m.fl. Som Bilaga 4&lt;br&gt;inkomst skall även räknas särskilt&lt;br&gt;bostadstillägg enligt 20 § samma&lt;br&gt;lag och bostadsbidrag enligt&lt;br&gt;lagen (1993:737) om bostadsbi-&lt;br&gt;drag. Inkomsten får beräknas på ■&lt;br&gt;ett for den enskilde mer fördel-&lt;br&gt;aktigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om makar skall den en-&lt;br&gt;skildes inkomst utgöra hälften av&lt;br&gt;makarnas sammanlagda inkoms-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för hemtjänst får inte,&lt;br&gt;tillsammans med avgifter som av-&lt;br&gt;ses i 26 § tredje stycket hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdslagen (1982:763), uppgå&lt;br&gt;till så stort belopp att den enskilde&lt;br&gt;inte förbehålls tillräckliga medel&lt;br&gt;för sina personliga behov, boen-&lt;br&gt;dekostnad och andra normala lev-&lt;br&gt;nadskostnader. När avgifterna&lt;br&gt;fastställs skall kommunen försäkra&lt;br&gt;sig om att omsorgstagarens make&lt;br&gt;eller sambo inte drabbas av en&lt;br&gt;oskäligt försämrad ekonomisk si-&lt;br&gt;tuation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5#&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enskildes avgifter får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för hemtjänst och dagverk-&lt;br&gt;samhet, tillsammans med avgifter&lt;br&gt;som avses i 26 § tredje stycket&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763), per månad uppgå till&lt;br&gt;högst en tolftedel av 0,48 gånger&lt;br&gt;prisbasbeloppet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. for bostad i särskilt boende&lt;br&gt;per månad uppgå till högst en&lt;br&gt;tolftedel av 0,50 gånger prisbas-&lt;br&gt;beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avgifterna baseras på den&lt;br&gt;enskildes betalningsförmåga skall&lt;br&gt;avgiftsunderlaget beräknas enligt&lt;br&gt;4§-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna får inte uppgå till ett&lt;br&gt;så stort belopp att den enskilde&lt;br&gt;inte förbehålls tillräckliga medel&lt;br&gt;av sitt avgiftsunderlag för sina&lt;br&gt;personliga behov och andra&lt;br&gt;normala levnadskostnader (förbe-&lt;br&gt;hållsbelopp). När avgifterna fast-&lt;br&gt;ställs skall kommunen dessutom&lt;br&gt;försäkra sig om att omsorgstaga-&lt;br&gt;rens make eller sambo inte&lt;br&gt;drabbas av en oskäligt försämrad&lt;br&gt;ekonomisk situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall bestämma den&lt;br&gt;enskildes förbehållsbelopp genom&lt;br&gt;att beräkna den enskildes lev-&lt;br&gt;nadskostnader, utom boendekost-&lt;br&gt;naden, med ledning av ett minimi-&lt;br&gt;belopp. Boendekostnaden skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräknas för sig och läggas till Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;minimibeloppet. För sådan boen- Bilaga 4&lt;br&gt;dekostnad som anges i 5 § första&lt;br&gt;stycket skall dock inget förbehåll&lt;br&gt;göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minimibeloppet skall, om inte&lt;br&gt;annat följer av 7 £ alltid per må-&lt;br&gt;nad utgöra lägst en tolftedel av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 1,294 gånger prisbasbeloppet&lt;br&gt;för ensamstående, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 1,084 gånger prisbasbeloppet&lt;br&gt;för sammanlevande makar och&lt;br&gt;sambor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minimibeloppet skall täcka&lt;br&gt;normalkostnader för livsmedel,&lt;br&gt;kläder, skor, fritid, hygien, dags-&lt;br&gt;tidning, telefon, TV-avgift, hem-&lt;br&gt;försäkring, öppen hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vård, tandvård, hushållsel, för-&lt;br&gt;brukningsvar or, resor, möbler,&lt;br&gt;husgeråd och läkemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall höja minimi-&lt;br&gt;beloppet i skälig omfattning om&lt;br&gt;den enskilde på grund av sär-&lt;br&gt;skilda omständigheter varaktigt&lt;br&gt;har behov av ett inte oväsentligt&lt;br&gt;högre belopp än det som anges i&lt;br&gt;6 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får minska minimi-&lt;br&gt;beloppet i skälig omfattning om&lt;br&gt;den enskilde inte har en kostnad&lt;br&gt;för en sådan post som anges i 6 §&lt;br&gt;tredje stycket därför att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kostnaden ingår i avgiften för&lt;br&gt;hemtjänst och dagverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kostnaden ingår i avgiften&lt;br&gt;eller hyran för bostad i särskilt&lt;br&gt;boende, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. posten tillhandahålls kost-&lt;br&gt;nadsfritt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall ändra en av-&lt;br&gt;gift om något förhållande som&lt;br&gt;påverkar avgiftens storlek har&lt;br&gt;ändrats. Avgiften får ändras utan&lt;br&gt;föregående underrättelse om&lt;br&gt;ändringen beror på förändringar i&lt;br&gt;prisbasbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ändring av avgiften skall Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;gälla från och med månaden efter Bilaga 4&lt;br&gt;den månad då anledning till&lt;br&gt;ändring har uppkommit. En&lt;br&gt;ändring av avgiften skall dock&lt;br&gt;gälla från och med den månad&lt;br&gt;under vilken de förändringar har&lt;br&gt;uppkommit som föranleder&lt;br&gt;ändringen, om förhållandena av-&lt;br&gt;ser hela den månaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003 i fråga om 8 kap. 4 § och&lt;br&gt;i övrigt den 1 juli 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De nya bestämmelserna skall tillämpas även i fråga om beslut enligt&lt;br&gt;8 kap. 2 § som meddelats före ikraftträdandet men avser tid därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ett överklagande av ett beslut enligt 8 kap. 2 § som fattats före den&lt;br&gt;1 juli 2002 skall prövas enligt paragrafens äldre lydelse i den del det&lt;br&gt;avser tid före ikraftträdandet. För den del av beslutet som avser tid efter&lt;br&gt;ikraftträdandet skall prövningen göras enligt de nya bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 26 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)’&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av patienter får vårdavgifter tas ut enligt grunder som landstinget eller&lt;br&gt;kommunen bestämmer, i den mån inte annat är särskilt föreskrivet. Pati-&lt;br&gt;enter som är bosatta inom landstinget respektive kommunen, liksom&lt;br&gt;patienter som avses i 3 c §, skall därvid behandlas lika. Landstinget får&lt;br&gt;dock för sluten vård fastställa avgiftsnivåer i olika inkomstintervall och&lt;br&gt;besluta om vilka regler om nedsättning av avgiften som skall gälla.&lt;br&gt;Högsta avgiftsbelopp för sluten vård är 80 kronor för varje vårddag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast kommunen får ta ut vårdavgifter för sådan vård som den har&lt;br&gt;betalningsansvar för enligt 2 § lagen (1990:1404) om kommunernas&lt;br&gt;betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Detsamma gäller i fråga&lt;br&gt;om sådan psykiatrisk långtidssjukvård med huvudsaklig omvårdnads-&lt;br&gt;inriktning för vilken kommunen enligt 9 § samma lag har åtagit sig&lt;br&gt;betalningsansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för vård enligt 18 §, för&lt;br&gt;förbrukningsartiklar enligt 18 c §&lt;br&gt;eller för sådan långtidssjukvård&lt;br&gt;som en kommun har betalningsan-&lt;br&gt;svar för enligt 2 eller 9 § lagen&lt;br&gt;(1990:1404) om kommunernas&lt;br&gt;betalningsansvar för viss hälso-&lt;br&gt;och sjukvård får inte, tillsammans&lt;br&gt;med avgifter som avses i 8 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket socialtjänstlagen&lt;br&gt;(2001:000), uppgå till så stort be-&lt;br&gt;lopp att den enskilde inte förbe-&lt;br&gt;hålls tillräckliga medel för sina&lt;br&gt;personliga behov, boendekostnad&lt;br&gt;och andra normala levnadskost-&lt;br&gt;nader. När avgifterna fastställs&lt;br&gt;skall kommunen försäkra sig om&lt;br&gt;att vårdtagarens make eller sambo&lt;br&gt;inte drabbas av en oskäligt försäm-&lt;br&gt;rad ekonomisk situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för vård enligt 18 §, för&lt;br&gt;förbrukningsartiklar enligt 18 c §&lt;br&gt;eller för sådan långtidssjukvård&lt;br&gt;som en kommun har betalningsan-&lt;br&gt;svar för enligt 2 eller 9 § lagen&lt;br&gt;(1990:1404) om kommunernas&lt;br&gt;betalningsansvar för viss hälso-&lt;br&gt;och sjukvård får, tillsammans med&lt;br&gt;avgifter för hemtjänst och dag-&lt;br&gt;verksamhet enligt 8 kap. 5 § för-&lt;br&gt;sta stycket socialtjänstlagen&lt;br&gt;(2001:000), per månad uppgå till&lt;br&gt;högst en tolftedel av 0,48 gånger&lt;br&gt;prisbasbeloppet. Avgifterna får&lt;br&gt;dock inte uppgå till så stort belopp&lt;br&gt;att den enskilde inte förbehålls&lt;br&gt;tillräckliga medel av sitt avgifts-&lt;br&gt;underlag för sina personliga be-&lt;br&gt;hov och andra normala levnads-&lt;br&gt;kostnader (förbehållsbelopp). När&lt;br&gt;avgifterna fastställs skall kommu-&lt;br&gt;nen dessutom försäkra sig om att&lt;br&gt;vårdtagarens make eller sambo&lt;br&gt;inte drabbas av en oskäligt försäm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:567.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 2000/01:80, bet. 2001/01:SoU18, rskr. 2000/01:259.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rad ekonomisk situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsunderlaget och forbe-&lt;br&gt;hållsbeloppet skall beräknas enligt&lt;br&gt;8 kap. 3-7 §§ socialtjänstlagen&lt;br&gt;(2001:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I fråga om beslut enligt 26 § tredje stycket som meddelats före&lt;br&gt;ikraftträdandet men som avser tid därefter skall de nya bestämmelserna&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ett överklagande av ett beslut enligt 26 § tredje stycket som fattats&lt;br&gt;före den 1 juli 2002 skall prövas enligt paragrafens äldre lydelse i den del&lt;br&gt;det avser tid före den 1 juli 2002. För den del av beslutet som avser tid&lt;br&gt;efter ikraftträdandet skall prövningen göras enligt de nya bestämmel-&lt;br&gt;serna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1987:813) om&lt;br&gt;homosexuella sambor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkten 19 i lagen (1987:813) om homosex-&lt;br&gt;uella sambor&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om två personer bor tillsammans i ett homosexuellt förhållande, skall&lt;br&gt;vad som gäller i fråga om sambor enligt följande lagar och bestämmelser&lt;br&gt;tillämpas även på de homosexuella samborna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ärvdabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. jordabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 10 kap. 9 § rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 4 kap. 19 § första stycket utsökningsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. inkomstskattelagen (1999:1229),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. bostadsrättslagen (1991:614),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. 5 kap. 18 § tredje stycket fastighetsbildningslagen (1970:988),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. 5 och 12 §§ lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa&lt;br&gt;innehav av finansiella instrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. 14 kap. 3 §, 4 § tredje stycket och 8 § tredje stycket vallagen&lt;br&gt;(1997:157),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. 36 § första stycket lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigeval,&lt;br&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. 4 § lagen (1997:159) om brevröstning i vissa fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. 10 kap. 18 §, 11 kap. 2, 15 och 16 §§, 12 kap. 7 och 8 §§ samt&lt;br&gt;16 kap. 7 och 9 §§ föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. säkerhetsskyddslagen (1996:627),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall&lt;br&gt;vid 1997-2001 års taxeringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lagen (1993:737) om bostadsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. 8 kap. 2 § andra stycket 19. 8 kap. 5 § andra stycket och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialtjänstlagen (2001:000), &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6 § andra stycket socialtjänstlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2001:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. 26 § tredje stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.2 kap. 4 § utlänningslagen (1989:529),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. 12 § första stycket 2 lagen (2001:000) om svenskt medborgarskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsätter dessa lagar eller bestämmelser att samborna skall vara&lt;br&gt;ogifta, gäller det också de homosexuella samborna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 2000/01:80, bet. 2001/01:SoU18, rskr. 2000/01:259.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2001-06-15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet&lt;br&gt;Leif Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 7 juni 2001 (Socialdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn&lt;br&gt;Åsa Hult.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av individuella beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 8 kap. 2 § bibehålls den ordningen att kommunen far ta ut skäliga&lt;br&gt;avgifter enligt grunder som kommunen bestämmer. Det medför att ett&lt;br&gt;avgiftsuttag förutsätter att det finns en av kommunfullmäktige beslutad&lt;br&gt;taxa efter vilken vederbörande nämnd kan debitera avgiften i det enskilda&lt;br&gt;fallet. Både taxebeslutet och ett på taxan grundat debiteringsbeslut kan&lt;br&gt;bli föremål för laglighetsprövning enligt kommunallagen. Förslaget är&lt;br&gt;inte avsett att innebära någon ändring i detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nyhet i förslaget är att i lagen införs bestämmelser som särskilt&lt;br&gt;skall beaktas vid beräkningen av avgiftens storlek i det enskilda fallet.&lt;br&gt;Hit hör bestämmelserna om beräkning av avgiftsunderlag i 4 §, boende-&lt;br&gt;kostnad i 6 § och minimibelopp i 7 § samt bestämmelserna om avgifts-&lt;br&gt;ändring i 8 §. Det framgår inte av förslaget på vilket sätt individuella be-&lt;br&gt;slut i någon av de nämnda frågorna skall kunna överklagas. Utan ut-&lt;br&gt;tryckliga bestämmelser kommer besluten att fa överklagas genom begä-&lt;br&gt;ran om laglighetsprövning enligt kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna är i nästan alla viktiga hänseenden for-&lt;br&gt;mulerade som åligganden för kommunen (”skall”, se 4 § andra stycket,&lt;br&gt;5 § andra stycket, 6 §, 7 § första stycket och 8 §) och ger alltså&lt;br&gt;kommunen inte någon valfrihet i fråga om beräkningen av avgiftens&lt;br&gt;storlek. Från enskilds synpunkt skulle detta kunna uttryckas så att denne&lt;br&gt;kommer att ha en ”rätt” att få sin avgift beräknad på visst sätt. Vidare kan&lt;br&gt;tillämpningen av de ifrågavarande bestämmelserna komma att omfatta&lt;br&gt;uppskattningar och bedömningar av skälighets- eller lämplighetsnatur.&lt;br&gt;Tvister i sådana frågor mellan en kommun och enskild kan över huvud&lt;br&gt;taget inte tas upp inom ramen för en laglighetsprövning. Av betydelse är&lt;br&gt;också att den enskilde genom en sådan prövning inte kan uppnå ett beslut&lt;br&gt;som i sak ersätter kommunens överklagade beslut; ett bifall till hans&lt;br&gt;överklagande kan på sin höjd innebära att kommunens beslut upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening bör de individuella beslut rörande avgiftens&lt;br&gt;storlek som kan meddelas enligt de föreslagna bestämmelserna i 8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunna överklagas medelst anförande av förvaltningsbesvär. Detta skulle Prop. 2000/01:149&lt;br&gt;för den enskilde möjliggöra en fullständig överprövning av kommunens Bilaga 5&lt;br&gt;beslut och kunna resultera i ett för denne gynnande domstolsavgörande i&lt;br&gt;själva saken. Lagrådet förordar därför att de slags beslut varom här är&lt;br&gt;fråga tas upp i den uppräkning av överklagbara beslut som finns i 16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket andra meningen föreslås en regel av innebörd att den en-&lt;br&gt;skilde omsorgstagarens inkomst får beräknas på ett för henne eller ho-&lt;br&gt;nom förmånligare sätt än vad som följer av bestämmelsen i styckets&lt;br&gt;första mening. I författningskommentaren uttalas att hänsyn härvid måste&lt;br&gt;tas till likställighetsprincipen i 2 kap. 2 § kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den valda formuleringen för tanken i första hand till att en kommun i&lt;br&gt;enskilda fall, för en enskild omsorgstagare, far göra en för henne eller&lt;br&gt;honom förmånligare beräkning. Likställighetsgrundsatsen leder till att en&lt;br&gt;sådan förmånligare behandling inte får ske utan att den kommer alla om-&lt;br&gt;sorgstagare till godo på likartat sätt. Under föredragningen inför Lagrådet&lt;br&gt;har emellertid framkommit att avsikten med bestämmelsen inte är att&lt;br&gt;reglera enskilda fall utan att en kommun skall ha frihet att i sitt beslut om&lt;br&gt;att antaga en avgiftstaxa välja beräkningssätt som är förmånligare för den&lt;br&gt;enskilde. I sådana fall är det ett lämpligare uttryckssätt att inkomsten för&lt;br&gt;”de enskilda” [eller: ”omsorgstagama”; jfr 5 §] får beräknas på förmån-&lt;br&gt;ligare sätt. Det har upplysts att det i förslaget använda uttrycket har valts&lt;br&gt;på inrådan av granskningsenheten i Justitiedepartementet för att ett en-&lt;br&gt;hetligt uttryckssätt skulle komma till användning i lagen, som eljest talar&lt;br&gt;om den enskilde omsorgstagaren i singularis. Det sistnämnda synes dock&lt;br&gt;bero på att regeln då avser den enskilde och inte kollektivet av omsorgs-&lt;br&gt;tagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att använda ett formellt kongruent uttryckssätt i strid med det avsedda&lt;br&gt;materiella innehållet i en särskild bestämmelse är inte godtagbart. Lag-&lt;br&gt;rådet förordar att antingen uttrycket ”den enskilde” ersätts av ”de en-&lt;br&gt;skilda” eller ”de enskilda omsorgstagama” eller meningen ges följande&lt;br&gt;lydelse: ”En kommun kan i sitt taxebeslut bestämma att inkomsten skall&lt;br&gt;beräknas på ett sätt som är mer fördelaktigt för den enskilde”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke anges avgiftstaket (”maxtaxan”), en regel av&lt;br&gt;materiell innebörd. Bestämmelsen i det föreslagna tredje stycket är en&lt;br&gt;annan materiell regel enligt vilken avgifterna, efter maximeringen i första&lt;br&gt;stycket, inte får inkräkta på förbehållsbeloppet. Det framstår som lämp-&lt;br&gt;ligt att bestämmelsen får utgöra en egen paragraf, till vilken också som&lt;br&gt;en sista mening kan föras bestämmelsen i andra stycket om beräkningen&lt;br&gt;av avgiftsunderlaget i vissa fall (som troligen kommer att vara normal-&lt;br&gt;fallet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder omnumrering av 6-8 §§ i det remitterade förslaget&lt;br&gt;samt följdändringar i de båda övriga remitterade förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga lagförslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 juli 2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Thalén,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Winberg, Lindh, von Sydow, Messing, Engqvist, Rosengren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Engqvist&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 2000/01:149 Avgifter inom äldre- och&lt;br&gt;handikappomsorg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 61516, Stockholm 2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453),</lydelse>
<lydelse2>1. lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)
2. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
3. lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor.
</lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2001/02:SoU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2001-07-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2001-07-12 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2001-07-27 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2001-09-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2001-09-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2001-10-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:16:36</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GO03149</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:19:34</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:16:36</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GO03149</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_200001__149.pdf</filnamn>
<filstorlek>338317</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Avgifter inom äldre- och handikappomsorg</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/8969585F-AAC4-416E-B3C9-F674A6C6C992</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2001/02:SoU3</uppgift>
<ref_dok_id>GP01SoU3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2001/02</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SoU3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Avgifter inom äldre- och handikappomsorg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo Lundgren m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:149&lt;br/&gt;
Avgifter inom äldre- och handikappomsorg</uppgift>
<ref_dok_id>GP02So3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2001/02</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:149 Avgifter inom äldre- och handikappomsorg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Lundgren m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kenneth Johansson m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:149&lt;br/&gt;
Avgifter inom äldre- och handikappomsorg</uppgift>
<ref_dok_id>GP02So4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2001/02</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:149 Avgifter inom äldre- och handikappomsorg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kenneth Johansson m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kerstin Heinemann m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:149&lt;br/&gt;
Avgifter inom äldre- och handikappomsorg</uppgift>
<ref_dok_id>GP02So1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2001/02</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:149 Avgifter inom äldre- och handikappomsorg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kerstin Heinemann m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sven Brus m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:149&lt;br/&gt;
Avgifter inom äldre- och handikappomsorg</uppgift>
<ref_dok_id>GP02So2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2001/02</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:149 Avgifter inom äldre- och handikappomsorg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sven Brus m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>