2284738GO031462000/01146propproppropProposition 2000/01:146PropositionPropositionJULU14602001-06-27 00:00:002021-04-06 21:52:122001-06-27 00:00:00Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhetdigitaliseradhtmlskarvenhttps://data.riksdagen.se/dokument/GO03146/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GO03146https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GO03146
<h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition</h1>
<h1>2000/01:146</h1>
<h2>Oberoende, ägande och tillsyn i<br>revisionsverksamhet</h2>
<p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p>
<p>Stockholm den 14 juni 2001</p>
<p>Ingela Thalén</p>
<p>Britta Lejon<br>(Justitiedepartementet)</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03146/prop_200001__146-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/>
<p>Prop.</p>
<p>2000/01:146</p>
<h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2>
<p>I propositionen föreslås att lagen (1995:528) om revisorer ersätts med en<br>ny revisorslag. Den nya lagen innebär bl.a. följande nyheter.</p>
<p>Innebörden av begreppet revisionsverksamhet slås fast i lagen. Med re-<br>visionsverksamhet skall huvudsakligen avses sådan granskning av för-<br>valtning eller ekonomisk information som skall utföras enligt författning,<br>stadgar eller avtal och som skall utmynna i en rapport, ett intyg eller<br>någon annan handling som är avsedd även för andra än uppdragsgivaren.</p>
<p>En revisor skall vara skyldig att för varje uppdrag i revisionsverksam-<br>heten pröva om det finns omständigheter som kan rubba förtroendet för<br>hans eller hennes opartiskhet eller självständighet. Om det finns någon<br>sådan omständighet, skall revisorn avböja eller avsäga sig uppdraget, så-<br>vida det inte i det enskilda fallet finns sådana omständigheter eller har<br>vidtagits sådana åtgärder som medför att det inte finns anledning att<br>ifrågasätta hans eller hennes opartiskhet eller självständighet.</p>
<p>En revisor skall inte fa bedriva annan verksamhet än revisionsverksam-<br>het eller verksamhet som har ett naturligt samband med revisionsverk-<br>samhet, om den andra verksamheten är av sådan art eller omfattning att<br>den kan rubba förtroendet för revisorn.</p>
<p>Utövar en revisor revisionsverksamhet som enskild näringsidkare,<br>skall han eller hon hålla annan verksamhet som saknar naturligt samband<br>med revisionsverksamheten avskild.</p>
<p>Om revisionsverksamheten utövas i ett handelsbolag eller ett aktie-<br>bolag, far bolaget inte bedriva annan verksamhet än sådan som har ett<br>naturligt samband med revisionsverksamhet. Bolag som bedriver revi-<br>sionsverksamhet skall, som huvudregel, ägas av revisorer. Ägandet skall<br>kunna ha formen av indirekt ägande genom bolag.</p>
<p>1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 146</p>
<p>Revisorsnämnden skall i fortsättningen kunna ingripa disciplinärt mot Prop. 2000/01:146<br>den revisor som uppsåtligen gör orätt i sin revisionsverksamhet men inte<br>när handlandet avser verksamheten i övrigt. Liksom i dag skall dock<br>nämnden alltid kunna ingripa mot en revisor som förfar oredligt. Nämnd-<br>en ges vidare möjlighet att vidta disciplinåtgärder mot revisorer som har<br>åsidosatt sina skyldigheter som företrädare för revisionsföretag.</p>
<p>Revisorer som har godkänts enligt den nya lagen eller den nuvarande<br>revisorslagen - men inte revisorer som har godkänts enligt äldre be-<br>stämmelser - skall ha samma behörighet att utföra lagstadgad revision<br>som auktoriserade revisorer.</p>
<p>Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2002.</p>
<h2>Innehållsförteckning</h2>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut..................................................................5</p>
<p>2 Lagtext...............................................................................................6</p>
<p>2.1 Förslag till revisorslag.........................................................6</p>
<p>2.2 Förslag till lag om ändring i revisorslagen (2001:000).....16</p>
<p>2.3 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen</p>
<p>(1975:1385).......................................................................18</p>
<p>2.4 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen</p>
<p>(1987:617).........................................................................20</p>
<p>2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om</p>
<p>ekonomiska föreningar......................................................22</p>
<p>2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om</p>
<p>värdepappersrörelse...........................................................24</p>
<p>2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om</p>
<p>finansieringsverksamhet....................................................25</p>
<p>2.8 Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)...26</p>
<p>2.9 Förslag till lag om ändring i revisionslagen</p>
<p>(1999:1079).......................................................................28</p>
<p>3 Ärendet och dess beredning.............................................................30</p>
<p>4 Revision och revisorer; en bakgrund...............................................31</p>
<p>5 Godkända revisorers behörighet......................................................33</p>
<p>5.1 Godkända och auktoriserade revisorer..............................33</p>
<p>5.2 Revisorer som har godkänts efter avläggande av</p>
<p>revisorsexamen..................................................................34</p>
<p>5.3 Revisorer som har godkänts enligt äldre bestämmelser....36</p>
<p>5.4 Revisorer som har godkänts enligt</p>
<p>övergångsbestämmelserna till 1995 års revisorslag..........38</p>
<p>6 Begreppet revisionsverksamhet.......................................................38</p>
<p>6.1 Behöver innebörden av begreppet revisionsverksamhet</p>
<p>klarläggas?.........................................................................38</p>
<p>6.2 Vad bör innefattas i revisionsverksamhet?.......................39</p>
<p>7 Tillsyn..............................................................................................43</p>
<p>7.1 Tillsynens omfattning........................................................43</p>
<p>7.2 Vilka skall stå under tillsyn?.............................................45</p>
<p>7.3 Revisionsverksamhet och discipliningripande..................45</p>
<p>8 Vissa frågor om Revisorsnämndens befogenheter..........................48</p>
<p>8.1 Undersökning hos ett revisionsföretag..............................48</p>
<p>8.2 Skyldighet for vissa foretag att lämna upplysningar till</p>
<p>Revisorsnämnden..............................................................49</p>
<p>8.3 Underrättelseskyldighet om andra företag i en</p>
<p>revisionsgrupp...................................................................50</p>
<p>9 Annan verksamhet än revisionsverksamhet....................................51</p>
<p>9.1 Bör en revisor få biträda revisionsklienter med andra</p>
<p>uppdrag än revisionsverksamhet?.....................................51</p>
<p>9.2 Förtroenderubbande sidoverksamhet................................53</p>
<p>10 Hot mot revisorns opartiskhet och självständighet..........................56 Prop. 2000/01:146</p>
<p>10.1 Ett krav på opartiskhet, självständighet och objektivitet ..56</p>
<p>10.2 Organisatoriska förutsättningar.........................................57</p>
<p>10.3 Identifiering och undanröjande av förtroendeskadliga</p>
<p>förhållanden.......................................................................58</p>
<p>10.4 En skyldighet att dokumentera uppdrag i</p>
<p>revisionsverksamhet..........................................................65</p>
<p>10.5 En maximigräns för rådgivningsarvoden eller andra</p>
<p>arvoden?............................................................................67</p>
<p>10.6 Upplysningar i årsredovisningen.......................................68</p>
<p>11 Verksamhetsformer och ägande......................................................69</p>
<p>11.1 Regler om verksamhetsformer och ägande bör finnas</p>
<p>i lag....................................................................................69</p>
<p>11.2 Bör alla revisionsföretag registreras?................................69</p>
<p>11.3 Begränsningar i formerna för utövande av</p>
<p>revisionsverksamhet..........................................................71</p>
<p>11.4 Regler om ägande av revisionsföretag..............................73</p>
<p>12 Undantag från kraven på bosättning och yrkesverksamhet.............76</p>
<p>12.1 Undantag från bosättningskravet vid ansökan om</p>
<p>godkännande eller auktorisation.......................................76</p>
<p>12.2 Undantag från kravet på yrkesverksamhet i vissa fall......77</p>
<p>13 F örsäkringsplikt...............................................................................78</p>
<p>14 Kostnader.........................................................................................79</p>
<p>14.1 Kostnader för det allmänna...............................................79</p>
<p>14.2 Konsekvenser för små företag...........................................79</p>
<p>15 Ikraftträdande...................................................................................82</p>
<p>16 Författningskommentar...................................................................83</p>
<p>16.1 Förslaget till revisorslag....................................................83</p>
<p>16.2 Övriga lagförslag.............................................................115</p>
<p>Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet Oberoende, ägande och</p>
<p>tillsyn i revisionsverksamhet (SOU 1999:43).....................117</p>
<p>Bilaga 2 Lagförslag i betänkandet (SOU 1999:43)............................122</p>
<p>Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig över</p>
<p>betänkandet (SOU 1999:43)................................................144</p>
<p>Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag................................................145</p>
<p>Bilaga 5 Lagrådets yttrande...............................................................169</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 juni 2001 .........182</p>
<p>Rättsdatablad..........................................................................................183</p>
<h2>1 Förslag till riksdagsbeslut</h2>
<p>Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till</p>
<p>1. revisorslag (2001:000),</p>
<p>2. lag om ändring i revisorslagen (2001:000)</p>
<p>3. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),</p>
<p>4. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),</p>
<p>5. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,</p>
<p>6. lag om ändring i lagen (1981:981) om värdepappersrörelse,</p>
<p>7. lag om ändring i lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet,</p>
<p>8. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220), och</p>
<p>9. lag om ändring i revisionslagen (1999:1078).</p>
<h2>Lagtext</h2>
<p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p>
<h3>2.1 Förslag till revisorslag</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>Allmänna bestämmelser</p>
<p>1 § Denna lag innehåller bestämmelser om</p>
<p>1. Revisorsnämnden (3 §),</p>
<p>2. godkännande och auktorisation av revisorer (4-7 §§),</p>
<p>3. revisionsföretag (8-12 §§),</p>
<p>4. registrering av revisionsbolag (13-16 §§),</p>
<p>5. huvudansvarig i revisionsverksamhet (17 §),</p>
<p>6. giltighetstid för godkännande, auktorisation och registrering (18 §),</p>
<p>7. revisorns skyldigheter (19-27 §§),</p>
<p>8. uppgiftsskyldighet m.m. (28-31 §§),</p>
<p>9. disciplinära åtgärder m.m. (32-35 §§), samt</p>
<p>10. överklagande, straffansvar m.m. (36^41 §§).</p>
<p>2 § I denna lag avses med</p>
<p>1. revisor: en godkänd eller auktoriserad revisor,</p>
<p>2. godkänd revisor: en revisor som har godkänts enligt 4 §,</p>
<p>3. auktoriserad revisor: en revisor som har auktoriserats enligt 5 §,</p>
<p>4. revisionsföretag: en enskild näringsidkare som utövar revisions-<br>verksamhet eller ett enkelt bolag, handelsbolag eller aktiebolag som en<br>revisor utövar sådan verksamhet i,</p>
<p>5. registrerat revisionsbolag: ett revisionsföretag som har registrerats<br>enligt 13 eller 14 §,</p>
<p>6. revisionsgrupp: en grupp av företag i vilken minst ett revisions-<br>företag ingår och som på grund av ägarförhållanden, avtal eller administ-<br>rativt samarbete eller av annan anledning far anses ingå i samma affärs-<br>mässiga gemenskap,</p>
<p>7. revisionsverksamhet:</p>
<p>a) verksamhet som består i sådan granskning av förvaltning eller eko-<br>nomisk information som följer av författning, bolagsordning, stadgar<br>eller avtal och som utmynnar i en rapport eller någon annan handling<br>som är avsedd att utgöra bedömningsunderlag även för någon annan än<br>uppdragsgivaren, samt</p>
<p>b) rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid<br>granskning enligt a.</p>
<p>Revisorsnämnden</p>
<p>3 § Revisorsnämnden skall</p>
<p>1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt<br>denna lag,</p>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>2. utöva tillsyn över revisionsverksamhet samt över revisorer och Prop. 2000/01:146<br>registrerade revisionsbolag,</p>
<p>3. pröva frågor om disciplinära och andra åtgärder mot revisorer och<br>registrerade revisionsbolag, samt</p>
<p>4. ansvara for att god revisorssed och god revisionssed utvecklas på ett<br>ändamålsenligt sätt.</p>
<p>Närmare bestämmelser om Revisorsnämnden meddelas av regeringen.</p>
<p>Godkännande och auktorisation av revisorer</p>
<p>4 § En godkänd revisor skall</p>
<p>1. yrkesmässigt utöva revisionsverksamhet,</p>
<p>2. vara bosatt i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska ekono-<br>miska samarbetsområdet,</p>
<p>3. varken vara i konkurs, ha näringsförbud, ha förvaltare enligt 11 kap.</p>
<p>7 § föräldrabalken, vara förbjuden att lämna juridiskt eller ekonomiskt<br>biträde enligt 3 § lagen (1985:354) om förbud mot juridiskt eller ekono-<br>miskt biträde i vissa fall eller vara föremål för någon motsvarande rådig-<br>hetsinskränkning i en annan stat,</p>
<p>4. ha den utbildning och erfarenhet som behövs för revisionsverksam-<br>heten,</p>
<p>5. hos Revisorsnämnden ha avlagt revisorsexamen, och</p>
<p>6. vara redbar och i övrigt lämplig att utöva revisionsverksamhet.</p>
<p>Om det finns särskilda skäl, får Revisorsnämnden bevilja undantag<br>från kraven i första stycket 1 och 2.</p>
<p>5 § En auktoriserad revisor skall uppfylla de krav som anges i 4 § första<br>stycket 1-4 och 6 samt hos Revisorsnämnden ha avlagt högre revisors-<br>examen.</p>
<p>Om det finns särskilda skäl, får Revisorsnämnden bevilja undantag<br>från kraven i 4 § första stycket 1 och 2.</p>
<p>6 § Det krav på revisorsexamen som ställs upp i 4 § första stycket 5 skall<br>anses uppfyllt också av den som</p>
<p>1. innehar ett sådant utländskt examensbevis som krävs för att få utföra<br>lagstadgad revision i någon stat inom Europeiska ekonomiska samarbets-<br>området, och</p>
<p>2. hos Revisorsnämnden har genomgått ett särskilt lämplighetsprov.</p>
<p>7 § Det krav på högre revisorsexamen som ställs upp i 5 § skall anses<br>uppfyllt också av den som</p>
<p>1. innehar ett sådant utländskt examensbevis som krävs för att utan<br>behörighetsbegränsning få utföra lagstadgad revision i någon stat inom<br>Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och</p>
<p>2. hos Revisorsnämnden har genomgått ett särskilt lämplighetsprov.</p>
<h4>Revisionsföretag</h4>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>Tillåtna verksamhetsformer</p>
<p>8 § En revisor far utöva revisionsverksamhet endast som enskild närings-<br>idkare, i enkelt bolag med annan revisor eller i handelsbolag eller aktie-<br>bolag.</p>
<p>Revisorsnämnden får tillåta att en revisor som är verksam i Sverige<br>utövar revisionsverksamhet i en annan stat inom Europeiska ekonomiska<br>samarbetsområdet trots att villkoret i första stycket inte är uppfyllt.</p>
<p>Verksamhet som enskild näringsidkare eller i enkelt bolag</p>
<p>9 § En revisor som utövar revisionsverksamhet som enskild närings-<br>idkare eller i enkelt bolag skall hålla annan verksamhet som inte har ett<br>naturligt samband med revisionsverksamhet tydligt avskild från denna.</p>
<p>Endast en revisor får vara prokurist i revisionsverksamheten.</p>
<p>Verksamhet i handelsbolag eller aktiebolag</p>
<p>10 § Om revisionsverksamheten utövas i ett handelsbolag eller ett aktie-<br>bolag, far ingen annan verksamhet utövas i bolaget än sådan som har ett<br>naturligt samband med revisionsverksamhet. Bolaget far inte heller inne-<br>ha andelar i andra företag än revisionsföretag och sådana företag som<br>avses i 11 § andra stycket.</p>
<p>11 § En revisor far utöva revisionsverksamhet i ett handelsbolag eller i<br>ett aktiebolag endast om följande tre villkor är uppfyllda:</p>
<p>1. Bolaget är inte i konkurs eller likvidation.</p>
<p>2. Bolaget ägs av revisorer.</p>
<p>3. Bolagets styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, verkställande direk-<br>tör, vice verkställande direktör, firmatecknare och prokurister är revisor-<br>er.</p>
<p>Vid tillämpningen av första stycket 2 skall med en revisors direkta<br>ägande jämställas indirekt ägande genom ett eller flera handelsbolag eller<br>aktiebolag som uppfyller följande tre villkor (ägarbolag)-.</p>
<p>1. Bolaget ägs av revisorer eller av andra ägarbolag.</p>
<p>2. Bolaget utövar inte någon annan verksamhet än</p>
<p>a) revisionsverksamhet,</p>
<p>b) verksamhet som har ett naturligt samband med revisionsverksamhet<br>eller</p>
<p>c) ägande av revisionsföretag eller annat ägarbolag.</p>
<p>3. Bolagets styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, verkställande direk-<br>tör, vice verkställande direktör, firmatecknare och prokurister är revisor-<br>er.</p>
<p>Trots vad som sägs i första och andra styckena far revisionsverksamhet<br>också bedrivas enligt de villkor för registrerade revisionsbolag som före-<br>skrivs i 13 och 14 §§.</p>
<p>Vad som sägs i första stycket 3 och andra stycket 3 avser inte styrelse- Prop. 2000/01:146<br>ledamöter och styrelsesuppleanter som är utsedda enligt lagen<br>(1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.</p>
<p>Revisors anställning</p>
<p>12 § En revisor får vara anställd endast hos ett revisionsföretag eller ett<br>sådant bolag som avses i 11 § andra stycket.</p>
<p>Om det finns särskilda skäl, far Revisorsnämnden bevilja undantag<br>från föreskriften i första stycket.</p>
<h4>Registrering av revisionsbolag</h4>
<p>Handelsbolag</p>
<p>13 § Ett handelsbolag som utövar revisionsverksamhet far registreras<br>som revisionsbolag, om det uppfyller villkoren i 10 och 11 §§.</p>
<p>Om det finns särskilda skäl, far Revisorsnämnden beträffande viss<br>bolagsman, firmatecknare eller prokurist bevilja undantag från villkoren i<br>11 §. En majoritet av bolagsmännen skall dock alltid utgöras av revisor-<br>er. Om det finns endast två bolagsmän, måste minst en av dem vara revi-<br>sor.</p>
<p>Aktiebolag</p>
<p>14 § Ett aktiebolag som utövar revisionsverksamhet far registreras som<br>revisionsbolag, om det uppfyller villkoren i 10 och 11 §§.</p>
<p>Om följande fyra förutsättningar är uppfyllda, far ett aktiebolag regist-<br>reras som revisionsbolag, trots att villkoren i 11 § första stycket 2 och 3<br>inte är uppfyllda:</p>
<p>1. Minst tre fjärdedelar av aktierna med minst tre fjärdedelar av röste-<br>talet ägs av revisorer.</p>
<p>2. Övriga aktier i bolaget ägs av personer som är yrkesverksamma i<br>bolaget eller i ett företag som på grund av ägarförhållanden ingår i<br>samma revisionsgrupp som bolaget.</p>
<p>3. Minst tre fjärdedelar av styrelseledamöterna och minst tre fjärdedel-<br>ar av styrelsesuppleantema samt den verkställande direktören är revisor-<br>er.</p>
<p>4.1 bolagsordningen föreskrivs att styrelsen är beslutför endast om mer<br>än hälften av de närvarande ledamöterna är revisorer.</p>
<p>15 § Vid tillämpningen av 14 § andra stycket 1 skall med revisors direkta<br>ägande jämställas indirekt ägande genom ett eller flera ägarbolag enligt<br>11 § andra stycket. Om ägarbolaget är ett aktiebolag, behöver dock<br>endast tre fjärdedelar av aktierna med minst tre fjärdedelar av röstetalet<br>ägas av revisorer eller av andra ägarbolag och endast tre fjärdedelar av<br>styrelseledamöterna och tre fjärdedelar av styrelsesuppleantema och den<br>verkställande direktören vara revisorer.</p>
<p>Vid tillämpningen av 14 § andra stycket 2 skall med direkt ägande Prop. 2000/01:146<br>jämställas indirekt ägande genom ett eller flera bolag som inte utövar<br>någon annan verksamhet än revisionsverksamhet, verksamhet som har ett<br>naturligt samband med revisionsverksamhet, ägande av revisionsföretag<br>eller ägande av bolag av samma slag.</p>
<p>Trots bestämmelserna i första och andra styckena far ett aktiebolag<br>registreras som revisionsbolag endast om revisorernas direkta eller in-<br>direkta ägande i bolaget motsvarar minst tre fjärdedelar av aktierna i<br>bolaget.</p>
<p>16 § Om det finns särskilda skäl, far Revisorsnämnden bevilja undantag<br>från villkoren i 14 § andra stycket om vem som far äga aktier i bolaget<br>och om styrelsens sammansättning. En majoritet av styrelseledamöterna<br>och en majoritet av styrelsesuppleantema skall dock alltid utgöras av<br>revisorer och mer än hälften av aktierna och röstetalet skall alltid till-<br>komma revisorer eller ägarbolag enligt 11 § andra stycket.</p>
<p>Huvudansvarig i revisionsverksamhet</p>
<p>17 § Ett handelsbolag eller aktiebolag i vilket revisionsverksamhet<br>utövas skall för varje uppdrag som det åtar sig och som utgör revisions-<br>verksamhet utse en av de i bolaget yrkesverksamma revisorerna att vara<br>huvudansvarig. Den huvudansvarige skall vara auktoriserad revisor eller<br>godkänd revisor som avlagt revisorsexamen, om det behövs för att<br>uppfylla föreskrifter i lag eller annan författning. Bolaget skall utan<br>dröjsmål underrätta uppdragsgivaren om vem som är huvudansvarig.</p>
<p>Den huvudansvarige skall underteckna revisionsberättelser och andra<br>utlåtanden. Om en berättelse eller ett utlåtande undertecknas av flera<br>revisorer, skall det anges vem som är huvudansvarig.</p>
<p>Giltighetstid för godkännande, auktorisation och registrering</p>
<p>18 § Godkännande, auktorisation och registrering gäller i fem år. Har en<br>ansökan om fortsatt godkännande, auktorisation eller registrering gjorts<br>före giltighetstidens utgång fortsätter godkännandet, auktorisationen eller<br>registreringen att gälla till dess att beslut i saken har vunnit laga kraft.</p>
<p>Revisorsnämnden eller, efter överklagande, en domstol får bestämma'<br>att ett beslut om avslag på en ansökan som avses i första stycket skall<br>gälla omedelbart.</p>
<p>Revisorns skyldigheter</p>
<p>God revisorssed</p>
<p>19 § En revisor skall iaktta god revisorssed.</p>
<p>Om arbete som hänför sig till ett uppdrag i revisionsverksamheten<br>utförs av ett biträde till revisorn, är revisorn skyldig att se till att även<br>biträdet iakttar god revisorssed.</p>
<p>10</p>
<p>Revisorns opartiskhet och självständighet Prop. 2000/01:146</p>
<p>20 § En revisor skall i revisionsverksamheten utföra sina uppdrag med<br>opartiskhet och självständighet samt vara objektiv i sina ställningstag-<br>anden. Revisionsverksamheten skall organiseras så att revisorns opartisk-<br>het, självständighet och objektivitet säkerställs.</p>
<p>21 § En revisor skall för varje uppdrag i revisionsverksamheten pröva om<br>det finns omständigheter som kan rubba förtroendet för hans eller hennes<br>opartiskhet eller självständighet. Revisorn skall avböja eller avsäga sig<br>ett sådant uppdrag,</p>
<p>1. om han eller hon eller någon annan i den revisionsgrupp där han<br>eller hon är verksam</p>
<p>a) har ett direkt eller indirekt ekonomiskt intresse i uppdragsgivarens<br>verksamhet,</p>
<p>b) vid rådgivning som inte utgör revisionsverksamhet har lämnat råd i<br>en fråga som till någon del omfattas av granskningsuppdraget,</p>
<p>c) uppträder eller har uppträtt till stöd för eller mot uppdragsgivarens<br>ståndpunkt i någon rättslig eller ekonomisk angelägenhet,</p>
<p>d) har nära personliga relationer till uppdragsgivaren eller till någon<br>person i dennes ledning,</p>
<p>e) utsätts för hot eller någon annan påtryckning som är ägnad att inge<br>obehag, eller</p>
<p>2. om det föreligger något annat förhållande av sådan art att det kan<br>rubba förtroendet för revisorns opartiskhet eller självständighet.</p>
<p>Revisorn behöver dock inte avböja eller avsäga sig uppdraget, om det i<br>det enskilda fallet föreligger sådana särskilda omständigheter eller har<br>vidtagits sådana åtgärder som medför att det inte finns anledning att<br>ifrågasätta hans eller hennes opartiskhet eller självständighet.</p>
<p>22 § Revisorsnämnden skall på ansökan av en revisor meddela förhands-<br>besked om huruvida en viss särskild omständighet är sådan som avses i<br>21 § första stycket och, om så är fallet, huruvida omständigheter i det<br>enskilda fallet eller vidtagna åtgärder medför att revisorn ändå inte be-<br>höver avböja eller avsäga sig uppdraget.</p>
<p>När ett förhandsbesked har vunnit laga kraft, är det bindande för<br>nämnden i förhållande till revisorn. Förhandsbeskedet upphör att gälla<br>vid förändrade förutsättningar eller vid författningsändringar som på-<br>verkar den fråga som beskedet avser.</p>
<p>23 § Bestämmelserna i 20-22 §§ gäller i tillämpliga delar även ett regist-<br>rerat revisionsbolag.</p>
<p>Dokumentation</p>
<p>24 § Revisorer och registrerade revisionsbolag skall dokumentera sina<br>uppdrag i revisionsverksamheten. Dokumentationen skall innehålla sådan<br>information som är väsentlig för att revisorns arbete samt hans eller<br>hennes opartiskhet och självständighet skall kunna bedömas i efterhand.</p>
<p>Dokumentationen skall ha färdigställts när revisionsberättelsen eller<br>annat utlåtande avges.</p>
<p>11</p>
<p>Förtroenderubbande sidoverksamhet</p>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>25 § En revisor far inte utöva annan verksamhet än revisionsverksamhet<br>eller verksamhet som har ett naturligt samband därmed, om</p>
<p>1. utövandet är av sådan art eller omfattning att det kan rubba för-<br>troendet för revisorns opartiskhet eller självständighet, eller</p>
<p>2. utövandet på annat sätt är oförenligt med den ställning som följer av<br>behörigheten att utföra lagstadgad revision.</p>
<p>Revisorsnämnden skall på ansökan av en revisor meddela förhands-<br>besked om huruvida en viss verksamhet är förenlig med kravet i första<br>stycket. För ett sådant förhandsbesked gäller bestämmelserna i 22 §<br>andra stycket.</p>
<p>Tystnadsplikt</p>
<p>26 § En revisor far inte, till fördel för sig själv eller till skada eller nytta<br>för någon annan, använda uppgifter som revisorn har fatt i sin yrkesutöv-<br>ning. Revisorn far inte heller obehörigen röja sådana uppgifter. Revisorn<br>skall se till att biträde till honom eller henne iakttar dessa föreskrifter.</p>
<p>I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekre-<br>tesslagen (1980:100).</p>
<p>Försäkring m. m.</p>
<p>27 § Revisorer och registrerade revisionsbolag skall teckna försäkring<br>eller hos Revisorsnämnden ställa säkerhet för den ersättningsskyldighet<br>som revisorn eller bolaget kan ådra sig i sin revisionsverksamhet.</p>
<p>Om det finns särskilda skäl, far Revisorsnämnden bevilja undantag<br>från kravet på försäkring eller säkerhet.</p>
<h4>Uppgiftsskyldighet m.m.</h4>
<p>28 § Revisorer och registrerade revisionsbolag är skyldiga att låta Revi-<br>sorsnämnden vid sin tillsyn granska akter, bokföring och övriga hand-<br>lingar som hör till verksamheten och att lämna nämnden de uppgifter<br>som behövs för tillsynen.</p>
<p>29 § Ett företag som har en särskilt stark affärsmässig anknytning till ett<br>revisionsföretag skall, efter föreläggande från Revisorsnämnden, lämna<br>nämnden upplysningar om rådgivning eller annat biträde åt dem som gett<br>revisionsföretaget eller en i revisionsföretaget verksam revisor i uppdrag<br>att utföra revisionsverksamhet.</p>
<p>Ett föreläggande enligt första stycket får förenas med vite.</p>
<p>30 § Ingår ett revisionsföretag i en revisionsgrupp, skall företaget<br>underrätta Revisorsnämnden om vilka övriga företag som ingår i grupp-<br>en. Om gruppens sammansättning ändras, skall företaget anmäla ändring-<br>en till nämnden.</p>
<p>Underrättelser enligt första stycket skall lämnas utan dröjsmål.</p>
<p>12</p>
<p>31 § Om en skattemyndighet eller Riksskatteverket i fråga om en revisor Prop. 2000/01:146<br>eller ett registrerat revisionsbolag uppmärksammar någon omständighet,</p>
<p>som kan vara av betydelse för Revisorsnämndens verksamhet, skall<br>myndigheten underrätta nämnden. Detta gäller dock inte omständigheter<br>som en skattemyndighet har fatt kännedom om i verksamhet enligt lagen<br>(1997:1024) om skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar.</p>
<h4>Disciplinära åtgärder m.m.</h4>
<p>32 § Om en revisor uppsåtligen gör orätt i sin revisionsverksamhet eller<br>på annat sätt förfar oredligt eller om en revisor inte betalar sådan avgift<br>som avses i 39 §, skall godkännandet eller auktorisationen upphävas. Om<br>det finns förmildrande omständigheter, far i stället varning meddelas.</p>
<p>Om en revisor på annat sätt åsidosätter sina skyldigheter som revisor<br>eller som ställföreträdare för revisionsföretag, får varning meddelas. Om<br>det är tillräckligt, får Revisorsnämnden i stället meddela en erinran. Är<br>omständigheterna synnerligen försvårande, far godkännandet eller auk-<br>torisationen upphävas.</p>
<p>Om det uppkommer en fråga om upphävande, varning eller erinran,<br>skall revisorn genom skriftlig underrättelse ges tillfälle att yttra sig om<br>vad som anförs i ärendet.</p>
<p>En revisor som tilldelas varning far, om det finns särskilda skäl, även<br>åläggas att betala en straffavgift till staten med lägst ettusen och högst<br>tjugofemtusen kronor.</p>
<p>Varning eller erinran får inte meddelas om det som läggs revisorn till<br>last har inträffat mer än fem år innan revisorn fick underrättelse i ärendet.</p>
<p>33 § Om en godkänd revisor inte längre uppfyller kraven i 4 § eller en<br>auktoriserad revisor inte längre uppfyller kraven i 5 §, skall godkännan-<br>det eller auktorisationen upphävas.</p>
<p>Om det för en revisor inträder någon omständighet som innebär hinder</p>
<p>för godkännande eller auktorisation, skall revisorn genast anmäla detta<br>till Revisorsnämnden.</p>
<p>34 § Föreskrifterna i 32 § gäller även för registrerade revisionsbolag.<br>Vad som sägs där om upphävande av godkännande eller auktorisation<br>skall i stället avse upphävande av registrering.</p>
<p>Om ett registrerat revisionsbolag inte längre uppfyller de för bolaget<br>gällande kraven i 10, 11, 13 och 14 §§, skall registreringen upphävas.</p>
<p>Om det för ett registrerat revisionsbolag inträder någon omständighet<br>som innebär hinder för registrering, skall bolaget genast anmäla detta till<br>Revisorsnämnden.</p>
<p>35 § Revisorsnämnden eller, efter överklagande, en domstol får vid sin<br>prövning av frågor om åtgärder enligt 32-34 §§ bestämma att ett beslut<br>att upphäva godkännande, auktorisation eller registrering skall gälla<br>omedelbart.</p>
<p>Nämndens beslut om straffavgift verkställs, sedan det har vunnit laga<br>kraft, som domstols dom.</p>
<p>13</p>
<h4>Övriga bestämmelser</h4>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>Överklagande m.m.</p>
<p>36 § Revisorsnämndens beslut enligt denna lag far överklagas hos allmän<br>förvaltningsdomstol.</p>
<p>Beslut som rör examination enligt 4 § första stycket 5 eller 5 § eller<br>särskild lämplighetsprövning enligt 6 eller 7 § far dock inte överklagas.</p>
<p>Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.</p>
<p>37 § Har Revisorsnämnden i ett ärende om ansökan om godkännande,<br>auktorisation eller registrering inte meddelat beslut inom fyra månader<br>efter det att ansökan gavs in, far sökanden begära förklaring av kammar-<br>rätten att ärendet onödigt uppehålls. Om nämnden inte meddelat beslut<br>inom en månad efter det att en sådan förklaring avgetts, skall det anses<br>som om ansökan har avslagits.</p>
<p>Straffansvar</p>
<p>38 § Den som obehörigen utger sig för att vara godkänd eller auktori-<br>serad revisor döms till böter.</p>
<p>Avgifter</p>
<p>39 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får<br>meddela föreskrifter om avgifter i ärenden enligt denna lag.</p>
<p>Register</p>
<p>40 § Revisorsnämnden skall föra ett register över revisorer och registre-<br>rade revisionsbolag. Närmare föreskrifter om registret meddelas av rege-<br>ringen.</p>
<p>Bemyndiganden</p>
<p>41 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får<br>meddela ytterligare föreskrifter om godkännande, auktorisation och<br>registrering samt om villkor för verksamheten. Föreskrifterna får inne-<br>hålla undantag från bestämmelserna i 24 §.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002, då lagen (1995:528) om<br>revisorer skall upphöra att gälla.</p>
<p>2. Under år 2002 skall verksamhet som utövas vid ikraftträdandet inte<br>beaktas vid tillämpningen av bestämmelserna i</p>
<p>a) 9 § om att visst slag av verksamhet måste hållas tydligt avskild,</p>
<p>b) 10 § om att visst slag av verksamhet inte får utövas i revisionsbolag,<br>samt</p>
<p>c) 11 § andra stycket och 15 § första och andra styckena om att där<br>avsedda bolag får utöva enbart visst slag av verksamhet.</p>
<p>14</p>
<p>3. En fråga om discipliningripande mot en revisor på grund av en Prop. 2000/01:146<br>åtgärd eller underlåtenhet före lagens ikraftträdande prövas enligt äldre</p>
<p>bestämmelser, om inte en prövning enligt de nya bestämmelserna är<br>förmånligare för revisorn.</p>
<p>4. En revisor som är godkänd eller auktoriserad enligt äldre bestäm-<br>melser skall anses som godkänd respektive auktoriserad enligt denna lag.</p>
<p>5. Ett revisionsbolag som är registrerat enligt 9 § lagen (1995:528) om<br>revisorer skall anses som registrerat enligt denna lag.</p>
<p>6. Ett revisionsbolag som är godkänt eller auktoriserat enligt äldre<br>bestämmelser skall anses som registrerat till den tidpunkt som Revisors-<br>nämnden har bestämt.</p>
<p>7. Den som den 1 juli 1995 genomgick revisorsutbildning, som inte<br>uppfyller de villkor för godkännande av revisor som föreskrivs i 4 §, far<br>t.o.m. utgången av år 2002 godkännas enligt de bestämmelser som gällde<br>vid utgången av juni 1995 under förutsättning att han eller hon har<br>genomgått en kompletterande teoretisk utbildning i enlighet med vad<br>regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer närmare före-<br>skriver.</p>
<p>8. Den som den 1 juli 1995 genomgick revisorsutbildning, som inte<br>uppfyller de villkor för auktorisation av revisor som föreskrivs i 5 §, får<br>t.o.m. utgången av år 2002 auktoriseras enligt de bestämmelser som<br>gällde vid utgången av juni 1995.</p>
<p>15</p>
<p>2.2</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i revisorslagen (2001:000) Prop. 2000/01:146</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 4 och 6-8 §§ revisorslagen (2001:000) skall<br>ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>4§</p>
<p>En godkänd revisor skall</p>
<p>1. yrkesmässigt utöva revisionsverksamhet,</p>
<p>2. vara bosatt i Sverige eller i en 2. vara bosatt i Sverige, i en</p>
<p>annan stat inom Europeiska ekono- annan stat inom Europeiska ekono-<br>miska samarbetsområdet, miska samarbetsområdet eller i</p>
<p>Schweiz,</p>
<p>3. varken vara i konkurs, ha näringsförbud, ha förvaltare enligt 11 kap.<br>7 § föräldrabalken, vara förbjuden att lämna juridiskt eller ekonomiskt<br>biträde enligt 3 § lagen (1985:354) om förbud mot juridiskt eller eko-<br>nomiskt biträde i vissa fall eller vara föremål för någon motsvarande<br>rådighetsinskränkning i en annan stat,</p>
<p>4. ha den utbildning och erfarenhet som behövs för revisionsverksam-<br>het,</p>
<p>5. hos Revisorsnämnden ha avlagt revisorsexamen, och</p>
<p>6. vara redbar och i övrigt lämplig att utöva revisionsverksamhet.</p>
<p>Om det finns särskilda skäl, far Revisorsnämnden bevilja undantag<br>från kraven i första stycket 1 och 2.</p>
<p>6§</p>
<p>Det krav på revisorsexamen som ställs upp i 4 § första stycket 5 skall</p>
<p>anses uppfyllt också av den som</p>
<p>1. innehar ett sådant utländskt<br>examensbevis som krävs för att fa<br>utföra lagstadgad revision i någon<br>stat inom Europeiska ekonomiska<br>samarbetsområdet, och</p>
<p>1. innehar ett sådant utländskt<br>examensbevis som krävs för att fa<br>utföra lagstadgad revision i någon<br>stat inom Europeiska ekonomiska<br>samarbetsområdet eller i Schweiz,<br>och</p>
<p>2. hos Revisorsnämnden har genomgått ett särskilt lämplighetsprov.</p>
<p>7§</p>
<p>Det krav på högre revisorsexamen som ställs upp i 5 § skall anses<br>uppfyllt också av den som</p>
<p>1. innehar ett sådant utländskt 1. innehar ett sådant utländskt<br>examensbevis som krävs för att examensbevis som krävs för att</p>
<p>utan behörighetsbegränsning fa ut-<br>föra lagstadgad revision i någon stat<br>inom Europeiska ekonomiska sam-<br>arbetsområdet, och<br></p>
<p>2. hos Revisorsnämnden har genomgått ett särskilt lämplighetsprov.</p>
<p>utan behörighetsbegränsning fa ut-<br>föra lagstadgad revision i någon stat<br>inom Europeiska ekonomiska sam-<br>arbetsområdet eller i Schweiz, och</p>
<p>16</p>
<p>8§</p>
<p>En revisor får utöva revisionsverksamhet endast som enskild närings-<br>idkare, i enkelt bolag med annan revisor eller i handelsbolag eller aktie-<br>bolag.</p>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>Revisorsnämnden far tillåta att en<br>revisor som är verksam i Sverige<br>utövar revisionsverksamhet i en<br>annan stat inom Europeiska eko-<br>nomiska samarbetsområdet trots att<br>villkoret i första stycket inte är<br>uppfyllt.</p>
<p>Revisorsnämnden far tillåta att en<br>revisor som är verksam i Sverige<br>utövar revisionsverksamhet i en<br>annan stat inom Europeiska eko-<br>nomiska samarbetsområdet eller i<br>Schweiz trots att villkoret i första<br>stycket inte är uppfyllt.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.</p>
<p>17</p>
<p>2.3</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen<br>(1975:1385)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 10 kap. 12, 14, 15 och 18 §§ aktiebolags-<br>lagen (1975:1385)’ skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>10 kap.</p>
<p>12 §<sup>2</sup></p>
<p>Minst en av bolagsstämman ut- Minst en av bolagsstämman ut-<br>sedd revisor skall vara auktoriserad sedd revisor skall vara auktoriserad<br>revisor om revisor eller godkänd revisor som</p>
<p>avlagt revisorsexamen, om</p>
<p>1. tillgångarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de två<br>senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000<br>gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som<br>gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår,</p>
<p>2. antalet anställda hos bolaget under de två senaste räkenskapsåren i<br>medeltal har överstigit 200, eller</p>
<p>3. bolagets aktier eller skuldebrev är noterade vid en börs eller en<br>auktoriserad marknadsplats.</p>
<p>För ett bolag som omfattas av<br>bestämmelserna i 12 § 1 eller 2<br>eller 13 § får regeringen eller den<br>myndighet som regeringen bestäm-<br>mer besluta att bolaget får utse en<br>viss godkänd revisor i stället för en<br>auktoriserad revisor. Ett sådant be-<br>slut gäller i högst fem år.</p>
<p>14 §<sup>3</sup></p>
<p>För ett bolag som omfattas av<br>bestämmelserna i 12 § 1 eller 2<br>eller 13 § får regeringen eller den<br>myndighet som regeringen bestäm-<br>mer besluta att bolaget i stället för<br>en auktoriserad revisor eller en<br>godkänd revisor som avlagt revi-<br>sorsexamen får utse en viss annan<br>godkänd revisor. Ett sådant beslut<br>gäller i högst fem år.</p>
<p>I andra bolag än de som avses i<br>12 och 13 §§ skall en auktoriserad<br>revisor utses, om ägare till minst en<br>tiondel av samtliga aktier begär det<br>vid den bolagsstämma där revisors-<br>val skall ske.</p>
<p>15 §<sup>4</sup></p>
<p>I andra bolag än de som avses i<br>12 och 13 §§ skall en auktoriserad<br>revisor eller en godkänd revisor<br>som avlagt revisorsexamen utses,<br>om ägare till minst en tiondel av<br>samtliga aktier begär det vid den<br>bolagsstämma där revisorsval skall<br>ske.</p>
<p>' Lagen omtryckt 1993:150.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1998:760.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1998:760.</p>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse 1998:760.</p>
<p>18</p>
<p>18 §<sup>5</sup></p>
<p>Till revisor far även ett registrerat revisionsbolag utses.</p>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>Bestämmelser om vem som får<br>vara huvudansvarig för revisionen<br>när ett revisionsbolag utses att vara<br>revisor och om underrättelseskyl-<br>dighet finns i 12 § lagen (1995:528)<br>om revisorer. Följande bestämmel-<br>ser i detta kapitel tillämpas på den<br>huvudansvarige:</p>
<p>16 § om jäv,</p>
<p>17 § om anlitande av biträde,</p>
<p>36 § om rätt att närvara vid<br>bolagsstämma och</p>
<p>43 § om registrering.</p>
<p>Bestämmelser om vem som får<br>vara huvudansvarig för revisionen<br>när ett revisionsbolag utses att vara<br>revisor och om underrättelseskyl-<br>dighet finns i 17 § revisorslagen<br>(2001:000). Följande bestämmelser<br>i detta kapitel tillämpas på den<br>huvudansvarige:</p>
<p>16 § om jäv,</p>
<p>17 § om anlitande av biträde,</p>
<p>36 § om rätt att närvara vid<br>bolagsstämma och</p>
<p>43 § om registrering.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.</p>
<p><sup>5</sup> Senaste lydelse 1998:760.</p>
<p>19</p>
<p>2.4</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen<br>(1987:617)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 3 kap. 3, 4 och 7 §§ bankrörelselagen<br>(1987:617) skall ha följande lydelse</p>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>3 kap.</p>
<p>3§<sup>f</sup></p>
<p>Den som är i konkurs eller underkastad näringsförbud eller som har<br>förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken far inte vara revisor i en spar-<br>bank eller i en medlemsbank.</p>
<p>Endast den som är auktoriserad eller godkänd revisor far vara revisor i<br>en sparbank eller i en medlemsbank.</p>
<p>En revisor skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och eko-<br>nomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av bank-<br>ens verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.</p>
<p>Till revisor kan utses även ett Till revisor kan utses även ett</p>
<p>registrerat revisionsbolag. Bestäm-<br>melser om vem som kan vara<br></p>
<p>huvudansvarig för revisionen och<br>om underrättelseskyldighet finns i<br>12 § lagen (1995:528) om revi-<br>sorer. Bestämmelserna i 5 § om<br>behörighet, i 8 a § om rapport-<br>eringsskyldighet och i 13 § om rätt<br>att närvara på stämma tillämpas på<br>den huvudansvarige.<br></p>
<p>registrerat revisionsbolag. Bestäm-<br>melser om vem som kan vara<br></p>
<p>huvudansvarig för revisionen och<br>om underrättelseskyldighet finns i<br>17 § revisorslagen (2001:000).<br>Bestämmelserna i 5 § om behörig-<br>het, i 8 a § om rapporteringsskyl-<br>dighet och i 13 § om rätt att när-<br>vara på stämma tillämpas på den<br>huvudansvarige.</p>
<p>I en sparbank eller i en med-<br>lemsbank skall minst en revisor</p>
<p>I en sparbank eller i en med-<br>lemsbank skall minst en revisor</p>
<p>som stämman utsett vara aukto-<br></p>
<p>som stämman utsett vara aukto-</p>
<p>riserad revisor.</p>
<p>riserad revisor eller godkänd re-<br>visor som avlagt revisorsexamen.</p>
<p>7§<sup>3</sup></p>
<p>Styrelsen skall, om inte rättelse utan dröjsmål sker genom den som<br>utser revisor, göra anmälan hos Finansinspektionen om</p>
<p>1. auktoriserad revisor inte är 1. en sådan revisor som sägs i</p>
<p>utsedd enligt 4 §, 4 § inte är utsedd,</p>
<p>2. en revisor är obehörig enligt 3 § första eller andra stycket eller 5 §<br>eller enligt stadgarna, eller</p>
<p>3. en bestämmelse i denna lag eller stadgarna om antalet revisorer har<br>åsidosatts.</p>
<p>Var och en kan göra anmälan enligt första stycket.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1999:911.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1999:911.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1999:911.</p>
<p>20</p>
<p>Bestämmelser om Finansinspektionens möjligheter att åstadkomma Prop. 2000/01:146<br>rättelse finns i 7 kap.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.</p>
<p>21</p>
<h3>2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om Prop. 2000/01:146<br>ekonomiska föreningar</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 8 kap. 3 och 5 §§ lagen (1987:667) om eko-</p>
<p>nomiska föreningar skall ha följande lydelse</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>8 kap.</p>
<p>3§<sup>f</sup></p>
<p>Revisorer som inte är auktoriserade eller godkända skall vara bosatta<br>inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte regeringen<br>eller den myndighet som regeringen bestämmer i särskilda fall tillåter<br>annat. Vad som sagts nu gäller dock inte, om även en auktoriserad eller<br>godkänd revisor deltar i revisionen. Den som är underårig, i konkurs eller<br>underkastad näringsförbud eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 §<br>föräldrabalken far inte vara revisor.</p>
<p>Revisorerna skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och<br>ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av<br>föreningens verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.</p>
<p>revisor kan utses även ett<br>registrerat revisionsbolag. Bestäm-<br>melser om vem som kan vara<br>huvudansvarig för revisionen och<br>om underrättelseskyldighet finns i<br>12 § lagen (1995:528) om revisor-<br>er. Bestämmelserna i 7 och 15 §§ i<br>detta kapitel tillämpas på den hu-<br>vudansvarige.</p>
<p>Till revisor i dotterföretag bör i<br>revisorer, om det kan ske.</p>
<p>. Till revisor kan utses även ett<br>registrerat revisionsbolag. Bestäm-<br>melser om vem som kan vara<br>huvudansvarig för revisionen och<br>om underrättelseskyldighet finns i<br>17 § revisorslagen (2001:000). Be-<br>stämmelserna i 7 och 15 §§ i detta<br>kapitel tillämpas på den huvudan-<br>svarige.</p>
<p>ses minst en av moderföreningens</p>
<p>5§<sup>2</sup></p>
<p>Minst en revisor skall vara auk- Minst en revisor skall vara auk-<br>toriserad, om toriserad revisor eller godkänd re-</p>
<p>visor som avlagt revisorsexamen,<br></p>
<p>om</p>
<p>1. tillgångarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de två<br>senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000<br>gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som<br>gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår, eller</p>
<p>2. antalet anställda hos föreningen under de två senaste räkenskapsåren<br>i medeltal har överstigit 200.</p>
<p>Regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer kan i<br>fråga om förening som avses i<br>första stycket forordna att en viss</p>
<p>Regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer kan i<br>fråga om förening som avses i<br>första stycket besluta att det i</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1995:537.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1996:1142.</p>
<p>22</p>
<p>godkänd revisor får utses i stället<br>för en auktoriserad revisor. Sådana<br>beslut är giltiga i högst fem år.</p>
<p>stället för en auktoriserad revisor Prop. 2000/01:146<br>eller en godkänd revisor som<br>avlagt revisorsexamen får utses en<br>viss annan godkänd revisor. Ett<br>sådant beslut gäller i högst fem år.</p>
<p>Första och andra styckena gäller även för en moderförening i en<br>koncern, om</p>
<p>1. nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt fastställda<br>koncembalansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger det<br>gränsbelopp som anges i första stycket,</p>
<p>2. antalet anställda vid koncernföretagen under den tid som anges i 1 i<br>medeltal överstigit 200, eller</p>
<p>3. moderföreningen inte upprättar koncernredovisning och nettovärdet<br>av koncernföretagens tillgångar, enligt fastställda balansräkningar för<br>koncernföretagens två senaste räkenskapsår, på moderföreningens<br>balansdag överstiger det gränsbelopp som anges i första stycket.</p>
<p>I andra föreningar än som avses i första eller tredje stycket skall en<br>auktoriserad eller en godkänd revisor utses, om minst en tiondel av<br>samtliga röstberättigade begär det vid en föreningsstämma där revisors-<br>val skall ske.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.</p>
<p>23</p>
<h3>2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om<br>värdepappersrörelse</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4§ lagen (1991:981) om värde-<br>pappersrörelse skall ha följande lydelse</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>2 kap.</p>
<p>4§<sup>f</sup></p>
<p>Ett värdepappersbolag skall ha en styrelse med minst fem ledamöter.<br>Bolaget skall ha en verkställande direktör.</p>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>I ett värdepappersbolag skall<br>minst en av stämman utsedd revi-<br>sor vara auktoriserad revisor.<br>Annan revisor skall vara auktori-<br>serad eller godkänd revisor. Till<br>revisor kan även ett registrerat<br>revisionsbolag utses. Bestämmelser<br>om vem som kan vara huvud-<br>ansvarig för revisionen och om<br>underrättelseskyldighet finns i 12 §<br>lagen (1995:528) om revisorer.</p>
<p>För varje värdepappersbolag skall</p>
<p>I ett värdepappersbolag skall<br>revisorerna vara auktoriserade<br>eller godkända revisorer. Minst en<br>av de av stämman utsedda revi-<br>sorerna skall vara auktoriserad<br>revisor eller godkänd revisor som<br>avlagt revisorsexamen. Till revisor<br>kan även ett registrerat revisions-<br>bolag utses. Bestämmelser om vem<br>som kan vara huvudansvarig för<br>revisionen och om underrättelse-<br>skyldighet finns i 17 § revisors-<br>lagen (2001:000).</p>
<p>finnas ett huvudkontor i Sverige.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.</p>
<p>Senaste lydelse 1998:763.</p>
<p>24</p>
<p>Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om Prop. 2000/01:146<br>finansieringsverksamhet</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 § lagen (1992:1610) om<br>finansieringsverksamhet skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>I ett kreditmarknadsföretag skall<br>minst en av stämman utsedd revi-<br>sor vara auktoriserad revisor.<br>Annan revisor skall vara auktori-<br>serad revisor eller godkänd revi-<br>sor. Till revisor kan även ett<br>registrerat revisionsbolag utses.<br>Bestämmelser om vem som kan<br>vara huvudansvarig för revisionen<br>och om underrättelseskyldighet<br>finns i 12 § lagen (1995:528) om<br>revisorer.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>2 kap.</p>
<p>6§<sup>f</sup></p>
<p>I ett kreditmarknadsföretag skall<br>revisorerna vara auktoriserade<br>eller godkända revisorer. Minst en<br>av de av stämman utsedda revi-<br>sorerna skall vara auktoriserad<br>revisor eller godkänd revisor som<br>avlagt revisorsexamen. Till revisor<br>kan även ett registrerat revisions-<br>bolag utses. Bestämmelser om vem<br>som kan vara huvudansvarig för<br>revisionen och om underrättelse-<br>skyldighet finns i 17 § revisors-<br>lagen (2001:000).</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1998:764.</p>
<p>25</p>
<p>2.8</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i stiftelselagen<br>(1994:1220)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3 och 4 §§ stiftelselagen (1994:1220)<br>skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>4 kap.</p>
<p>3 §*</p>
<p>Den som är underårig, i konkurs eller underkastad näringsförbud eller<br>som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken far inte vara revisor.</p>
<p>En revisor skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och eko-<br>nomiska förhållanden som med hänsyn till stiftelsens ändamål samt arten<br>och värdet av stiftelsens tillgångar fordras för uppdragets fullgörande.</p>
<p>Till revisor kan även ett regist- Till revisor kan även ett regis-<br>rerat revisionsbolag utses. Bestäm- trerat revisionsbolag utses. Bestäm-<br>melser om vem som kan vara hu- melser om vem som kan vara</p>
<p>vudansvarig för revisionen och om<br>underrättelseskyldighet finns i 12 §<br>lagen (1995:528) om revisor. Be-<br>stämmelserna i 6 § i detta kapitel<br>tillämpas på den huvudansvarige.</p>
<p>Till revisor i dotterföretag bör m<br>utses, om det kan ske.</p>
<p>4§<sup>2</sup></p>
<p>Minst en revisor skall vara auktoriserad eller godkänd revisor, om<br>stiftelsen enligt bokföringslagen (1999:1078) är skyldig att upprätta</p>
<p>årsredovisning.</p>
<p>Minst en revisor skall vara<br>auktoriserad revisor om</p>
<p>1. nettovärdet av stiftelsens till-<br>gångar enligt balansräkningarna<br>för de två senaste räkenskapsåren<br>överstiger ett gränsbelopp som<br>motsvarar 1 000 gånger det pris-<br>basbelopp enligt lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring som gällde<br>under den sista månaden av res-<br>pektive räkenskapsår, eller</p>
<p>2. antalet anställda i stiftelsen<br>under de två senaste räkenskaps-<br>åren i medeltal har överstigit 200.<br></p>
<p>huvudansvarig för revisionen och<br>om underrättelseskyldighet finns i<br>17 § revisorslagen (2001:000). Be-<br>stämmelserna i 6 § i detta kapitel<br>tillämpas på den huvudansvarige,<br>tst en av moderstiftelsens revisorer</p>
<p>Minst en revisor skall vara<br>auktoriserad revisor eller godkänd<br>revisor som avlagt revisors-<br>examen, om</p>
<p>1. nettovärdet av stiftelsens till-<br>gångar enligt balansräkningarna<br>för de två senaste räkenskapsåren<br>överstiger ett gränsbelopp som<br>motsvarar 1 000 gånger det pris-<br>basbelopp enligt lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring som gällde<br>under den sista månaden av res-<br>pektive räkenskapsår, eller</p>
<p>2. antalet anställda i stiftelsen<br>under de två senaste räkenskaps-<br>åren i medeltal har överstigit 200.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1995:540.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1999:1106.</p>
<p>26</p>
<p>Bestämmelserna i andra stycket gäller även för moderstiftelse i en Prop. 2000/01:146<br>koncern om</p>
<p>1. nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt koncembalans-<br>räkningama för de två senaste räkenskapsåren överstiger det gränsbelopp<br>som anges i andra stycket 1,</p>
<p>2. antalet anställda hos koncernföretagen under den tid som anges i 1 i<br>medeltal har överstigit 200, eller</p>
<p>3. moderstiftelsen inte upprättar koncernredovisning och nettovärdet<br>av koncernföretagens tillgångar, enligt balansräkningar för koncernföre-<br>tagens två senaste räkenskapsår, på moderstiftelsens balansdag överstiger<br>det gränsbelopp som anges i andra stycket 1.</p>
<p>Regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer kan i<br>fall som avses i andra och tredje<br>styckena besluta att en viss<br>godkänd revisor far utses i stället<br>för en auktoriserad revisor. Så-<br>dana beslut meddelas för högst<br>fem år i följd.</p>
<p>Regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer kan i<br>fall som avses i andra och tredje<br>styckena besluta att det i stället för<br>en auktoriserad revisor eller en<br>godkänd revisor som avlagt revi-<br>sorsexamen far utses en viss<br>annan godkänd revisor. Ett sådant<br>beslut gäller i högst fem år.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.</p>
<p>27</p>
<h3>2.9 Förslag till lag om ändring i revisionslagen<br>(1999:1079)</h3>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 13, 15 och 19 §§ revisionslagen (1999:1079)<br>skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Minst en revisor skall vara<br>auktoriserad revisor om</p>
<p>1. nettovärdet av företagets till-<br>gångar enligt balansräkningarna<br>för de två senaste räkenskapsåren<br>överstiger ett gränsbelopp som<br>motsvarar 1 000 gånger det pris-<br>basbelopp enligt lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring som gällde<br>under den sista månaden av res-<br>pektive räkenskapsår, eller</p>
<p>2. antalet anställda hos företaget<br>under de två senaste räkenskaps-<br>åren i medeltal har överstigit 200.</p>
<p>För ett företag som omfattas av<br>bestämmelserna i 13 eller 14 § far<br>regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer besluta<br>att företaget får utse en viss<br>godkänd revisor i stället för en<br>auktoriserad revisor. Ett sådant<br>beslut gäller i högst fem år.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>§</p>
<p>Minst en revisor skall vara<br>auktoriserad revisor eller godkänd<br>revisor som avlagt revisorsexa-<br>men, om</p>
<p>1. nettovärdet av företagets till-<br>gångar enligt balansräkningarna<br>för de två senaste räkenskapsåren<br>överstiger ett gränsbelopp som<br>motsvarar 1 000 gånger det pris-<br>basbelopp enligt lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring som gällde<br>under den sista månaden av res-<br>pektive räkenskapsår, eller</p>
<p>2. antalet anställda hos företaget<br>under de två senaste räkenskaps-<br>åren i medeltal har överstigit 200.</p>
<p>i§</p>
<p>För ett företag som omfattas av<br>bestämmelserna i 13 eller 14 § får<br>regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer besluta<br>att företaget i stället för en auk-<br>toriserad revisor eller en godkänd<br>revisor som avlagt revisorsexamen<br>far utse en viss annan godkänd<br>revisor. Ett sådant beslut gäller i<br>högst fem år.</p>
<p>19 §</p>
<p>Till revisor får även ett registrerat revisionsbolag utses.</p>
<p>Bestämmelser om vem som får Bestämmelser om vem som får<br>vara huvudansvarig för revisionen vara huvudansvarig för revisionen<br>när ett revisionsbolag utses att vara när ett revisionsbolag utses att vara<br>revisor och om underrättelse- revisor och om underrättelse-<br>skyldighet finns i 12 § lagen skyldighet finns i 17 § revisors-<br>(1995:528) om revisorer. Följande lagen (2001:000). Följande bestäm-<br>bestämmelser i detta kapitel till- melser i denna lag tillämpas på den<br>lämpas på den huvudansvarige: huvudansvarige:</p>
<p>17 gom jäv, och 17 gom jäv, och</p>
<p>28</p>
<p>18 § om anlitande av biträde.</p>
<p>18 § om anlitande av biträde.</p>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.</p>
<p>29</p>
<h2>Ärendet och dess beredning</h2>
<p>Regeringen beslöt den 12 december 1996 att tillkalla en särskild utredare<br>för att se över vissa frågor som rör revisorer. I utredningsuppdraget in-<br>gick bl.a. att se över de regler i lagen (1995:528) om revisorer som reg-<br>lerar ägandet av de registrerade revisionsbolagen, att klarlägga innebörd-<br>en i begreppet revisionsverksamhet och att pröva om det finns anledning<br>att begränsa revisorers deltagande i verksamheter som saknar samband<br>med revision (dir. 1996:106). Utredaren skulle vidare göra en översyn av<br>de regler om att auktoriserade revisorer skall delta vid revisionen som<br>finns i bl.a. aktiebolagslagen (1975:1385).</p>
<p>Utredningen, som antog namnet Revisionsbolagsutredningen, avläm-<br>nade i mars 1999 betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisions-<br>verksamhet (SOU 1999:43). En sammanfattning av betänkandet finns i<br>bilaga 1. Utredningens lagförslag finns i bilaga 2.</p>
<p>Betänkandet har remissbehandlats. Bilaga 3 innehåller en förteckning<br>över remissinstanserna. En sammanställning över remissvaren finns till-<br>gänglig i lagstiftningsärendet (Jul999/1890/Ll).</p>
<p>Ett utkast till lagrådsremiss har behandlats vid ett remissmöte i mars<br>2001. De inbjudna myndigheterna och organisationerna har dessutom<br>getts tillfälle att yttra sig skriftligt. Anteckningar från remissmötet och<br>skriftliga remissynpunkter finns tillgängliga i ärendet.</p>
<p>Inom EU pågår för närvarande ett arbete om vissa revisorsfrågor, bl.a.<br>om revisorernas oberoende. Arbetet kan komma att påverka tillämpning-<br>en av vissa av de bestämmelser som föreslås i denna proposition. Med<br>hänsyn till den osäkerhet som råder om när EU:s arbete kan avslutas har<br>vi dock ansett att slutförandet av detta lagstiftningsprojekt inte bör anstå<br>ytterligare.</p>
<p>Vi kommer nu att behandla de frågor som har tagits upp i betänkandet.</p>
<p>Lagrådet</p>
<p>Regeringen beslutade den 26 april 2001 att inhämta Lagrådets yttrande<br>över de lagförslag som finns i bilaga 4.</p>
<p>Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.</p>
<p>Vi kommer att behandla Lagrådets synpunkter i avsnitten 7.3, 10.3 och<br>11.3 samt i författningskommentaren. Lagrådets synpunkter har föranlett<br>flera ändringar i förhållande till lagrådsremissens förslag. Därutöver har<br>vi gjort vissa andra ändringar, huvudsakligen av redaktionell natur.</p>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>30</p>
<h2>Revision och revisorer; en bakgrund</h2>
<p>Lagstadgad revision</p>
<p>I ett aktiebolag skall räkenskaperna och styrelsens förvaltning fortlöp-<br>ande granskas av en eller flera revisorer (se 10 kap. 1 och 3 §§ aktie-<br>bolagslagen, 1975:1385). Revisorn skall varje år upprätta en revisions-<br>berättelse, där resultatet av granskningen redovisas. Revisionsberättelsen<br>skall lämnas till bolagsstämman och senare också offentliggöras genom<br>ingivande till registreringsmyndigheten. Revisorn förutsätts också löp-<br>ande lämna företagsledningen erinringar och påpekanden om sådant som<br>han eller hon anser bör komma till dess kännedom men som inte behöver<br>tas upp i revisionsberättelsen (se 10 kap. 6 § aktiebolagslagen).</p>
<p>Aktiebolagslagens bestämmelser om revision har varit förebild för<br>motsvarande bestämmelser för andra associationsformer. Det finns så-<br>lunda bestämmelser om revision för bl.a. ekonomiska föreningar (se<br>8 kap. lagen, 1987:667, om ekonomiska föreningar [föreningslagen]),<br>stiftelser (se 4 kap. stiftelselagen, 1994:1220) och vissa handelsbolag (se<br>revisionslagen, 1999:1079). Bestämmelserna i revisionslagen omfattar<br>bl.a. även vissa ideella föreningar och enskilda näringsidkare.</p>
<p>Revisionens stora betydelse har framhållits i flera lagstiftningsärenden<br>(se senast prop. 1997/98:99 s. 133 och prop. 1998/99:130 s. 365). Till att<br>börja med motiverades kravet på revision huvudsakligen av hänsynen till<br>aktieägarna. För dem är det viktigt att bolagets verksamhet och ställning<br>kontrolleras av ett sakkunnigt och självständigt organ. Sedermera har det<br>i olika sammanhang framhållits att revisionen är av värde också för<br>andra. Företagsledningen kan dra nytta av en kompetent granskning.<br>Även företagets borgenärer, anställda och det allmänna har intresse av en<br>ändamålsenlig kontroll av att bolagets affärer sköts på ett lagenligt och<br>korrekt sätt och att dess ställning och resultat redovisas riktigt.</p>
<p>Också i andra europeiska länder förekommer allmänt krav på företags-<br>revision. Sådana krav finns också i EG-rätten. Enligt artikel 51.1 i rådets<br>fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 grundat på artikel 54.3 g<br>i fördraget, om årsbokslut i vissa typer av bolag (Celex 31978L0660; det<br>fjärde bolagsrättsliga direktivet) skall upprättade årsbokslut bli föremål<br>för revision. Direktivet gäller bl.a. för alla aktiebolag. Medlemsstaterna<br>far dock befria mindre bolag från revisionsplikten. Revisionen skall ut-<br>föras av personer med den kompetens som anges i rådets åttonde direktiv<br>84/253/EEG av den 10 april 1984 grundat på artikel 54.3 g i fördraget,<br>om godkännande av personer som har ansvar för lagstadgad revision av<br>räkenskaper (Celex 71984L0253; det åttonde bolagsrättsliga direktivet).</p>
<p>Bestämmelser om revisorer</p>
<p>Sedan länge finns det en strävan att garantera revisionens kvalitet genom<br>att uppställa särskilda krav på revisorernas kompetens. Dessa kompetens-<br>krav upprätthålls i Sverige genom ett system där de personer som utför<br>revisionen först måste godkännas eller auktoriseras som revisorer.</p>
<p>År 1917 fick samtliga handelskamrar i riket statlig behörighet att anta<br>auktoriserade revisorer. För auktorisation uppställdes krav på viss eko-<br></p>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>31</p>
<p>nomisk examen samt väl vitsordad tjänstgöring hos auktoriserad revisor. Prop. 2000/01:146<br>En ny kategori revisorer, s.k. godkända granskningsmän, skapades år<br>1930. Kraven på teoretisk utbildning och praktik ställdes inte lika högt.</p>
<p>År 1973 beslutades om ett statligt system för auktorisation och god-<br>kännande av revisorer. Uppgiften att auktorisera och godkänna revisorer<br>överfördes till Kommerskollegium. För auktorisation uppställdes krav på<br>ekonomexamen eller motsvarande utbildning på högskolenivå samt fem<br>års yrkeserfarenhet. För godkännande var kravet på yrkeserfarenhet det-<br>samma men kravet på teoretisk utbildning lägre.</p>
<p>Sveriges närmande till Europeiska gemenskapen gjorde det nödvändigt<br>att anpassa de svenska reglerna till EG:s åttonde bolagsrättsliga direktiv.<br>Bl.a. höjdes kraven på teoretisk utbildning för den som vill bli godkänd<br>revisor.</p>
<p>Anpassningen till EG-rätten skedde bl.a. genom en ny lag som trädde i<br>kraft den 1 juli 1995, lagen (1995:528) om revisorer (i fortsättningen<br>benämnd 1995 års revisorslag). Lagen innehåller bestämmelser om god-<br>kännande och auktorisation av revisorer, registrering av revisionsbolag,<br>revisorers och revisionsbolags verksamhet samt tillsyn över och discip-<br>linära åtgärder mot auktoriserade eller godkända revisorer. I samband<br>med lagens ikraftträdande inrättades en ny myndighet, Revisorsnämnden,<br>som tog över Kommerskollegiets uppgifter i fråga om auktorisation och<br>godkännande av revisorer. Revisorsnämnden tog även över kollegiets<br>tillsynsuppgifter på revisorsområdet. Lagen kompletteras av förordning-<br>en (1995:665) om revisorer samt av Revisorsnämndens föreskrifter<br>(RNFS 1997:1 m.fl.). Det nya regelverket innebär bl.a. att kraven på<br>teoretisk utbildning har höjts för båda revisorskategoriema.</p>
<p>Internationellt arbete i revisorsfrågor</p>
<p>EG-kommissionen lade år 1996 fram en grönbok angående revisorers<br>roll, ställning och ansvar (KOM 96 338 slutlig). Bakgrunden är den be-<br>tydelse som, enligt kommissionen, en harmonisering av reglerna om<br>revision och revisorer har för att genomföra den inre marknaden. Kom-<br>missionen menar att en förutsättning för att intressenterna i medlems-<br>staterna skall kunna lägga reviderade redovisningar till grund för investe-<br>ringar m.m. är att revisionen uppfyller vissa gemensamma krav. Över-<br>synen av regelverket har framför allt inriktats på revisionsstandarder,<br>beivrandet av bedrägeri, kvalitetskontroll, oberoendefrågor och kompe-<br>tensfrågor (jfr Kommissionens meddelande om lagenlig revision,<br>OJ 98/C 143/03). Ett led i arbetet har varit inrättandet av en kommitté för<br>revisorsfrågor med representanter för medlemsstaterna och revisors-<br>professionen. Kommissionen har, efter samråd med kommittén, utfärdat<br>en rekommendation om kvalitetskontroll vid revision (Kommissionens<br>rekommendation av den 15 november 2000, Kvalitetssäkring av lag-<br>stadgad revision i EU: minimikrav). Även en rekommendation om obero-<br>endefrågor är under utarbetande. Enligt kommissionens tidsplan, som<br>flera gånger har förskjutits, kommer denna rekommendation att vara klar<br>tidigast under andra halvåret 2001.</p>
<p>Liknande utvecklingsarbete bedrivs inom revisorsorganisationema.<br>Den europeiska revisorsfederationen FEE (Fédération des Experts Comp-<br></p>
<p>32</p>
<p>tables Européens) överlämnade 1998 till kommissionen ett utkast till Prop. 2000/01:146<br>europeiska oberoenderegler (Statutory Audit Independence and Objec-<br>tivity, Common Core of Principles For the Guidance of the European<br>Profession, Initial Recommendation). Utkastet finns intaget i utredning-<br>ens betänkande, bilaga 5.</p>
<p>Också i USA är revisorsfrågor föremål för stor uppmärksamhet. År<br>1997 tillsattes en särskild kommission (Independence Standards Board,<br>ISB) med uppgift att utarbeta oberoendestandarder för revisorer. Bakom<br>ISB står bl.a. den amerikanska finansinspektionen, SEC. Eftersom de<br>amerikanska normerna kan antas bli faktiskt bindande för de europeiska<br>bolag som vill komma in på den amerikanska kapitalmarknaden, torde<br>dessa standarder fa stor betydelse också för den europeiska revisors-<br>normeringen. Det kan särskilt anmärkas att SEC nyligen har presenterat<br>ett reviderat regelverk om revisorers oberoende.</p>
<h2>5 Godkända revisorers behörighet</h2>
<h3>5.1 Godkända och auktoriserade revisorer</h3>
<p>Såsom har framgått av avsnitt 4 görs i Sverige sedan länge en åtskillnad<br>mellan auktoriserade och godkända revisorer. 1995 års revisorslag ställer<br>något strängare krav för auktorisation som revisor än för godkännande.</p>
<p>För att bli godkänd revisor fordras att sökanden har avlagt kandidat-<br>examen med företagsekonomisk inriktning eller med godkänt resultat har<br>genomgått annan likvärdig utbildning. Enligt Revisorsnämndens före-<br>skrifter om utbildning och prov skall utbildningen omfatta minst 120<br>poäng i ämnena företagsekonomi, juridik, ADB, nationalekonomi, stati-<br>stik och matematik. Vidare fordras att sökanden har genomgått praktisk<br>utbildning i revisorsyrket under minst tre år, motsvarande minst tre års<br>heltidsarbete. Den teoretiska och praktiska utbildningen avslutas med en<br>särskild prövning, revisorsexamen (se 4 § i 1995 års revisorslag och 5 §<br>förordningen om revisorer).</p>
<p>Före 1995 års revisorslags ikraftträdande ställdes något lägre teoretiska<br>krav för godkännande. Enligt övergångsbestämmelserna till lagen skall<br>den som vid lagens ikraftträdande, den 1 juli 1995, var godkänd revisor<br>enligt äldre bestämmelser anses som godkänd enligt de nya bestämmel-<br>serna. Den som vid lagens ikraftträdande genomgick revisorsutbildning<br>för godkännande som revisor far enligt punkten 4 i övergångsbestäm-<br>melserna fram till utgången av år 2002 godkännas enligt äldre bestäm-<br>melser, dock endast om han eller hon har genomgått kompletterande<br>teoretisk utbildning.</p>
<p>Vad som nu har sagts innebär att de godkända revisorerna kan grup-<br>peras enligt följande:</p>
<p>• revisorer som är godkända med tillämpning av 4 § i 1995 års<br>revisorslag,</p>
<p>• revisorer som är godkända enligt punkten 4 i 1995 års lags över-<br>gångsbestämmelser, och</p>
<p>• revisorer som är godkända enligt äldre bestämmelser.</p>
<p>33</p>
<p>2 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 146</p>
<p>För att bli auktoriserad revisor fordras att sökanden har avlagt kandi- Prop. 2000/01:146<br>datexamen om minst 160 poäng. Minst 120 poäng skall ha den inriktning<br>och fördelning som gäller för den som skall bli godkänd revisor. Övriga<br>40 poäng får inhämtas inom valfria ämnesområden. Vad gäller den<br>praktiska utbildningen i revisorsyrket krävs - utöver den treåriga utbild-<br>ning som fordras för godkännande - två års utbildning med minst 1 000<br>timmar revision. Härav måste mer än 500 timmar omfatta kvalificerad<br>medverkan vid revision av företag som på grund av sin storlek eller av<br>annan anledning är svåra att revidera. Den teoretiska och praktiska ut-<br>bildningen avslutas med en särskild prövning, högre revisorsexamen (se<br>5 § i 1995 års revisorslag och 6 § förordningen om revisorer).</p>
<p>Tidigare gällde något lägre krav för auktorisation. Den som, när 1995<br>års lag trädde i kraft, var auktoriserad revisor enligt äldre bestämmelser<br>skall dock, enligt övergångsbestämmelserna till lagen, anses som auktori-<br>serad revisor enligt de nya bestämmelserna.</p>
<p>Den uppdelning i godkända revisorer och auktoriserade revisorer som<br>finns i 1995 års lag återspeglas i annan lagstiftning. I skilda lagar finns<br>t.ex. bestämmelser om att godkända eller auktoriserade revisorer måste<br>delta i revisionen.</p>
<p>Av särskild betydelse i detta sammanhang är de bestämmelser enligt<br>vilka auktoriserade revisorer måste delta i revisionen, dvs. bestämmelser<br>om att revisionen i vissa angivna fall inte far utföras enbart av godkända<br>revisorer. Som exempel kan nämnas bestämmelserna i 10 kap. 12-15 §§<br>aktiebolagslagen. Utgångspunkten för dessa bestämmelser är att samtliga<br>revisorer måste vara godkända eller auktoriserade revisorer. I vissa fall<br>krävs därutöver att minst en av bolagsstämman utsedd revisor är auktori-<br>serad. Detta gäller dels om nettovärdet av bolagets tillgångar enligt fast-<br>ställda balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger<br>1 000 basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (f.n. cirka<br>37 miljoner kr), dels om antalet anställda hos bolaget under de senaste<br>två räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200, dels om bolagets aktier<br>eller skuldebrev är noterade vid en börs eller en auktoriserad marknads-<br>plats (se 10 kap. 12 § aktiebolagslagen). Bestämmelserna gäller även för<br>moderbolag i koncerner som överskrider gränsvärdena (se 10 kap. 13 §).<br>Även i andra bolag skall auktoriserad revisor utses, om ägare till minst en<br>tiondel av samtliga aktier begär det vid den bolagsstämma där revisorsval<br>skall ske (se 10 kap. 15 §). Bestämmelser av detta slag benämns i det föl-<br>jande begränsningsregler.</p>
<p>I det följande kommer vi att behandla frågan om det finns skäl att<br>behålla sådana begränsningsregler eller om godkända revisorer i fortsätt-<br>ningen bör jämställas med auktoriserade revisorer vad gäller behörighet-<br>en att revidera större företag och börsföretag.</p>
<h3>5.2 Revisorer som har godkänts efter avläggande av<br>revisorsexamen</h3>
<p>Regeringens förslag: Bestämmelserna i 10 kap. 12 § aktiebolagslagen<br>och liknande bestämmelser i andra lagar ändras så att revisorer som har<br>godkänts enligt de sedan år 1997 gällande bestämmelserna jämställs med<br>auktoriserade revisorer.</p>
<p>34</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag Prop. 2000/01:146<br>(betänkandet s. 202-206).</p>
<p>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget<br>eller har inte haft några invändningar mot det. Åklagarmyndigheten i<br>Västerås har dock ifrågasatt om inte nuvarande bestämmelser bör be-<br>hållas. Enligt Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet hade<br>det varit lämpligare att först utreda möjligheterna att i regleringen av<br>revisorers verksamhet avskaffa skillnaderna mellan auktoriserade revi-<br>sorer och sådana godkända revisorer som har avlagt revisorsexamen<br>enligt 4 § 4 i 1995 års revisorslag.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Intresset av en kompetent revision<br>gör sig givetvis särskilt starkt gällande när det gäller de största företagen<br>och de företag vars värdepapper är föremål för allmän omsättning. Detta<br>kan synas tala för att auktoriserade revisorer - som normalt har högre<br>teoretisk kompetens och oftast också mera erfarenhet av revision i större<br>företag - alltid bör ta del i revisionen av dessa företag.</p>
<p>Enligt vår uppfattning väger emellertid detta argument numera, efter<br>de förändringar i kompetenskraven som har skett genom 1995 års revi-<br>sorslag, mindre tungt. Skillnaderna mellan de båda revisorskategoriema<br>är i dag förhållandevis små. Den yrkesinriktade obligatoriska teoretiska<br>utbildningen är ganska lika. Den som skall auktoriseras som revisor<br>måste visserligen läsa ytterligare 40 poäng men både valet av ämne och<br>den teoretiska nivån avgörs av vederbörande själv. För auktorisation<br>ställs vidare särskilda krav på praktisk utbildning när det gäller stora eller<br>svårreviderade företag. Denna skillnad har dock inte alltid så stor be-<br>tydelse i praktiken, eftersom det inte sker någon fortlöpande obligatorisk<br>prövning av att den auktoriserade revisorn upprätthåller sin kompetens.</p>
<p>Den relativa likheten i kompetens hos de båda revisorskategoriema<br>understryks av det förhållandet att flertalet auktoriserade revisorer - auk-<br>toriserade vid tidpunkter då kraven på auktorisation var lägre än i dag -<br>har en utbildning som ligger på samma nivå som eller på en nivå som är<br>endast något högre än den som efter den 1 januari 1997 krävs för att bli<br>godkänd som revisor.</p>
<p>I sammanhanget bör också beaktas att den nationella lagstiftningen i<br>flera av EU:s medlemsstater uppställer kompetenskrav som inte är högre<br>än vad som i Sverige krävs för godkännande som revisor. En revisor som<br>innehar ett examensbevis som räcker för att utföra lagstadgad revision i<br>ett annat land inom EES har rätt att - efter särskilt lämplighetsprov - i<br>Sverige erhålla auktorisation utan att avlägga svensk revisorsexamen (se<br>7 § i 1995 års revisorslag). Utländska revisorer har i dag alltså rätt att<br>erhålla svensk auktorisation utan att uppfylla alla revisorslagens krav.<br>Det framstår då som mindre lämpligt att begränsa behörigheten för i<br>Sverige godkända revisorer.</p>
<p>Vad som nu har sagts kan synas tala för att man helt borde ta bort den<br>svenska uppdelningen i två revisorskategorier. Vi är emellertid f.n. inte<br>beredda att förorda detta. Under en övergångsperiod kommer det också<br>att finnas svenska godkända revisorer som inte når upp till de kompetens-<br>krav som uppställs i EG:s revisorsdirektiv.</p>
<p>I stället föreslår vi att begränsningsreglema i bl.a. 10 kap. 12 § aktie-<br>bolagslagen ändras så att revisorer som har godkänts enligt de sedan år<br>1997 gällande reglerna - dvs. efter avläggande av en revisorsexamen -<br></p>
<p>35</p>
<p>far samma behörighet att utföra lagstadgad revision som auktoriserade Prop. 2000/01:146<br>revisorer.</p>
<p>På sikt kan det emellertid finnas anledning att ställa upp enhetliga<br>kompetenskrav och därmed också upphäva den nuvarande kategoriindel-<br>ningen (jfr bet. 1994/95:NU 23). Närmare överväganden om detta bör<br>dock ske först sedan de kvalifikationskrav som infördes med 1995 års<br>revisorslag har fatt ett tillräckligt genomslag i revisorskåren, något som<br>blir fallet först någon gång efter år 2003.</p>
<h3>5.3 Revisorer som har godkänts enligt äldre<br>bestämmelser</h3>
<p>Regeringens bedömning: Revisorer som har godkänts enligt äldre be-<br>stämmelser, dvs. revisorer som inte har avlagt revisorsexamen, bör inte<br>jämställas med auktoriserade revisorer vid tillämpningen av 10 kap. 12 §<br>aktiebolagslagen m.fl. bestämmelser.</p>
<p>De gränsbelopp som avgör när en auktoriserad revisor eller en revisor<br>som har godkänts enligt nyare bestämmelser måste delta i revisionen bör<br>för närvarande inte justeras uppåt.</p>
<p>Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm-<br>ning (betänkandet s. 206-209).</p>
<p>Remissinstanserna: Remissinstanserna har godtagit utredningens be-<br>dömning. FAR (tidigare Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR) och<br>Svenska Revisorsamfundet SRS har dock ansett att gränsbeloppen som<br>avgör när en auktoriserad revisor eller en revisor som har godkänts enligt<br>4 § i 1995 års revisorslag måste delta i revisionen bör justeras uppåt.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning</p>
<p>Bör revisorer som har godkänts enligt äldre bestämmelser jämställas med<br>auktoriserade revisorer?</p>
<p>Revisorer som har godkänts före den 1 januari 1997, dvs. enligt äldre<br>regler, uppfyller normalt inte de formella kompetenskrav som uppställs i<br>EG:s åttonde bolagsrättsliga direktiv. Enligt vår mening är det naturligt<br>att man, vad gäller kompetensen att på egen hand revidera större företag<br>och börsföretag, drar gränsen vid de kompetenskrav som direktivet upp-<br>ställer och som på sikt kommer att bli de allmänt tillämpade inom EES.<br>Revisorer som inte har avlagt sådan revisorsexamen som enligt revisors-<br>lagen utgör en förutsättning för godkännande bör därför, i fråga om<br>revision av större företag och börsföretag, inte ha samma behörighet som<br>auktoriserade revisorer.</p>
<p>En positiv effekt av detta, om än inte av avgörande betydelse för vårt<br>ställningstagande, är att det kommer att påskynda övergången till den<br>högre kompetensnivå som de nya revisorsreglema kräver. Revisorer som<br>har godkänts enligt äldre regler och vill ägna sig åt revision av större<br>företag tvingas att avlägga revisorsexamen enligt de nya reglema.</p>
<p>36</p>
<p>Bör behörigheten for dessa revisorer vidgas på annat sätt? Prop. 2000/01:146</p>
<p>Om revisorer som har godkänts enligt äldre bestämmelser i detta sam-<br>manhang inte jämställs med revisorer som har godkänts enligt 4 § i 1995<br>års revisorslag, måste begränsningsregler av det slag som finns i bl.a.<br>10 kap. 12 § aktiebolagslagen finnas kvar, fastän de i fortsättningen<br>kommer att fa betydelse enbart för revisorer som har godkänts enligt<br>äldre bestämmelser. Det ger anledning att fråga sig om avgränsningen av<br>de företag där särskild revisorskompetens fordras är lämpligt utformad.<br>Det finns omständigheter som talar för en höjning av de gränsvärden som<br>begränsningsreglema innefattar i syfte att något utvidga behörigheten för<br>revisorer som har godkänts enligt äldre bestämmelser. Ett förhållande<br>som talar i den riktningen är de tidigare successiva höjningar av utbild-<br>ningskraven för godkända revisorer som har skett sedan nuvarande<br>gränsvärden fastställdes. Ett annat förhållande som pekar i samma rikt-<br>ning är att förändringar i redovisningsreglerna - liksom det förhållandet<br>att prisbasbeloppet inte har följt penningvärdesutvecklingen - i praktiken<br>har medfört att godkända revisorer i dag inte kan revidera jämförelsevis<br>lika stora bolag som när begränsningsreglema kom till.</p>
<p>Enligt vår mening bör emellertid en sådan ändring av begränsnings-<br>reglemas utformning ske i ett större sammanhang, där hänsyn tas även<br>till de krav på redovisning m.m. som ställs på olika företag. Vi har i prop.<br>1998/99:130 s. 311 uttalat vår uppfattning att det bör göras en samlad<br>översyn av förekommande gränsvärden i bokförings- och årsredovis-<br>ningslagama. Inom Regeringskansliet har nyligen arbetet på en sådan<br>översyn inletts. Vi är mot den bakgrunden f.n. inte beredda att förorda<br>någon höjning av de nu aktuella gränsbeloppen.</p>
<p>Ökade möjligheter att avlägga revisorsexamen</p>
<p>Bland de revisorer som har godkänts enligt äldre bestämmelser finns<br>många med mångårig yrkeserfarenhet och därav följande praktisk kom-<br>petens. Det är värdefullt om också dessa avlägger revisorsexamen så att<br>deras kompetens kan tas till vara i större utsträckning.</p>
<p>Nuvarande regler förutsätter emellertid att den som har godkänts enligt<br>äldre regler utan tillämpning av punkten 4 i övergångsbestämmelserna<br>till 1995 års revisorslag först genomgår viss teoretisk utbildning. Den<br>godkände revisorn har därvid inte möjlighet att tillgodoräkna sig tidigare<br>teoretisk utbildning på lägre nivå än högskolenivå. En komplettering av<br>den teoretiska utbildningen är inte alltid praktiskt möjlig.</p>
<p>Vi anser därför att det bör öppnas ett visst utrymme för avläggande av<br>revisorsexamen även om nuvarande krav på teoretisk utbildning inte är<br>uppfyllda. Enligt EG:s åttonde bolagsrättsliga direktiv är det möjligt att<br>godkänna personer för att utföra lagstadgad revision om de, utan att upp-<br>fylla alla de krav som ställs på teoretisk och praktisk utbildning, ändå<br>under lång tid genom yrkesmässig verksamhet har fatt tillräcklig erfaren-<br>het inom ekonomi-, juridik- och redovisningsområdena. Om de har ge-<br>nomgått praktisk utbildning, måste de ha minst sju års yrkesverksamhet<br>bakom sig.</p>
<p>Mot denna bakgrund avser vi att i förordningen (1995:665) om reviso-<br>rer ta in en bestämmelse om att en revisor som har godkänts enligt äldre<br></p>
<p>37</p>
<p>bestämmelser och som efter godkännandet har varit yrkesverksam under Prop. 2000/01:146<br>sju år skall anses kvalificerad for att fa avlägga revisorsexamen även om<br>han eller hon inte uppfyller det krav på kandidatexamen eller motsvar-<br>ande utbildning som annars gäller.</p>
<h3>5.4 Revisorer som har godkänts enligt övergångs-<br>bestämmelserna till 1995 års revisorslag</h3>
<p>Regeringens bedömning: Revisorer som har blivit godkända med stöd<br>av punkten 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1995:528) om revi-<br>sorer bör inte jämställas med auktoriserade revisorer vid tillämpningen<br>av 10 kap. 12 § aktiebolagslagen m.fl. bestämmelser.</p>
<p>Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm-<br>ning (betänkandet s. 206).</p>
<p>Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte invänt mot utredning-<br>ens bedömning.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Inte heller revisorer som god-<br>känns med stöd av punkten 4 i övergångsbestämmelserna till 1995 års<br>revisorslag har alltid den formella kompetens som EG:s åttonde bolags-<br>rättsliga direktiv (revisorsdirektivet) som huvudregel kräver. Skillnaden i<br>formell kompetens är visserligen liten. Såsom vi har uttalat i föregående<br>avsnitt är det emellertid naturligt att man, vad gäller kompetensen att på<br>egen hand revidera större företag och börsföretag, drar gränsen vid de<br>kompetenskrav som direktivet uppställer. Inte heller revisorer som har<br>godkänts enligt övergångsbestämmelserna till 1995 års lag bör därför<br>jämställas med auktoriserade revisorer.</p>
<h2>6 Begreppet revisionsverksamhet</h2>
<h3>6.1 Behöver innebörden av begreppet<br>revisionsverksamhet klarläggas?</h3>
<p>Regeringens bedömning: Innebörden av begreppet revisionsverk-<br>samhet bör slås fast i lagen.</p>
<p>Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm-<br>ning (betänkandet s. 97-99).</p>
<p>Remissinstanserna: Remissinstanserna har instämt i eller inte haft<br>några invändningar mot utredningens bedömning.</p>
<p>Bakgrund: Begreppet revisionsverksamhet förekommer i flera cent-<br>rala bestämmelser i 1995 års revisorslag. Revisorsnämnden kan förbjuda<br>en revisor att utöva en verksamhet som inte utgör revisionsverksamhet<br>om dess utövande rubbar förtroendet till revisorns opartiskhet eller själv-<br>ständighet (se 15 §). Verksamhet som utgör revisionsverksamhet kan<br>däremot inte förbjudas på denna grund. Begreppet revisionsverksamhet<br>har också betydelse vid nämndens bedömning av om en person kan bli<br></p>
<p>38</p>
<p>godkänd eller auktoriserad revisor. En av förutsättningarna för god- Prop. 2000/01:146<br>kännande eller auktorisation är nämligen att sökanden yrkesmässigt<br>utövar revisionsverksamhet (se 4 och 5 §§). Ett annat exempel på<br>begreppets betydelse gäller revisorns skyldighet att ha en försäkring. En<br>sådan försäkring skall omfatta den ersättningsskyldighet som revisorn<br>kan ådra sig i revisionsverksamhet (se 19 §). I 20 § kopplas nämndens<br>tillsyn till revisorers och revisionsbolags ”verksamhet”. Därmed torde<br>avses detsamma som med ”revisionsverksamhet” i de nyss nämnda<br>paragraferna.</p>
<p>Varken av lagen eller dess förarbeten framgår emellertid vad som<br>avses med revisionsverksamhet. Den s.k. Auktorisationsutredningen<br>lämnade på 1970-talet en definition som därefter har kommit att åter-<br>speglas i tillsynspraxis. Enligt Auktorisationsutredningen skulle med<br>revisionsverksamhet förstås revision, redovisning, organisation samt där-<br>med sammanhängande rådgivning, däribland skattekonsultation. Be-<br>greppet borde, sades det, tolkas ganska vidsträckt (jfr Ds H 1971:3 s. 116<br>och 126 samt prop. 1973:26 s. 30). Begreppet revisionsverksamhet har<br>också definierats av revisorsorganisationema FAR och Svenska Revi-<br>sorsamfundet SRS. Deras definitioner avviker från Auktorisations-<br>utredningens definition. Till revisionsverksamhet räknar exempelvis<br>FAR rådgivning inom andra revisorsyrket näraliggande områden, där<br>ledamoten eller dennes byrå besitter kompetens. Detta kan tolkas som att<br>branschorganisationerna ger begreppet en vidare innebörd än Auktori-<br>sationsutredningen.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Det nuvarande regelverket<br>bygger i hög grad på att innebörden i begreppet revisionsverksamhet<br>skall utvecklas genom praxis. Förarbetena till 1995 års revisorslag inne-<br>håller emellertid inte några kriterier som kan ligga till grund för en<br>praxisutveckling. Som en följd härav har uttrycket kommit att bli oklart.<br>Det är enligt vår mening otillfredsställande att ett i lagen så grundlägg-<br>ande begrepp som revisionsverksamhet är oklart.</p>
<p>Det oklara rättsläget medför bl.a. att Revisorsnämnden ställs inför svå-<br>ra avvägningar vid tillämpningen av bestämmelser där uttryck som<br>”revisionsverksamhet” eller ”revisors verksamhet” används. Behovet av<br>ett klarläggande är särskilt tydligt mot bakgrund av den utveckling som<br>har skett inom revisorsbranschen under de senaste åren och som innebär<br>att revisionsbyråer erbjuder ett allt större utbud av tjänster utanför egent-<br>lig revision.</p>
<p>Mot den nu angivna bakgrunden är det enligt vår mening nödvändigt<br>att i lagen klarlägga vad som menas med revisionsverksamhet.</p>
<h3>6.2 Vad bör innefattas i revisionsverksamhet?</h3>
<p>Regeringens förslag: Med revisionsverksamhet skall avses sådan<br>granskning av förvaltning eller ekonomisk information som skall utföras<br>enligt författning, bolagsordning, stadgar eller avtal och som skall ut-<br>mynna i en rapport, ett intyg eller någon annan handling som är avsedd<br>även för andra än uppdragsgivaren. Såsom revisionsverksamhet skall<br>avses även rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser<br>vid ett granskningsuppdrag (2 § 7 i förslaget till revisorslag).</p>
<p>39</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med rege- Prop. 2000/01:146<br>ringens förslag (betänkandet s. 99-104).</p>
<p>Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig har i huvud-<br>sak tillstyrkt utredningens förslag.</p>
<p>Revisorsnämnden och Riksskatteverket har anfört att utredningens<br>förslag bör förtydligas så att det framgår att också uppdrag som avser<br>enbart granskning av ekonomisk information omfattas av definitionen.<br>Svenska Revisorsamfundet SRS har ifrågasatt om inte benämningen bör<br>vara revisionsutövning.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: När man definierar begreppet revi-<br>sionsverksamhet är det enligt vår mening naturligt att utgå från det som<br>måste anses som revisorernas traditionella kärnverksamhet, nämligen<br>olika slag av granskning och verksamhet som har ett nära samband med<br>granskning. Vid den närmare avgränsningen av begreppet bör hänsyn<br>dessutom tas till den funktion som begreppet bör ha i lagen, nämligen<br>som beteckning på sådan verksamhet som det finns anledning att författ-<br>ningsreglera. Det är då naturligt att till revisionsverksamhet hänföra<br>sådana granskningsuppgifter som från ett samhällsperspektiv framstår<br>som särskilt skyddsvärda och som därmed är i behov av tillsyn från sam-<br>hällets sida, i första hand revision som följer av lag eller annan författ-<br>ning. Härutöver kan det finnas anledning att till revisionsverksamhet<br>hänföra även vissa andra tjänster som har anknytning till den av samhäll-<br>et givna kvalifikationen som godkänd eller auktoriserad revisor och som<br>har samma karaktär som lagstadgad revision. Andra verksamheter där de<br>nu angivna kriterierna saknas bör däremot inte anses som revisions-<br>verksamhet, inte ens om det är fråga om verksamhet som en revisor ofta<br>tar del i.</p>
<p>Hur detta principiella synsätt bör komma till uttryck i praktiken ut-<br>vecklar vi i det följande.</p>
<p>Lagstadgad revision</p>
<p>I skilda lagar, t.ex. aktiebolagslagen, föreningslagen och revisionslagen,<br>finns krav på revision. Syftet med revisionen är att säkerställa riktigheten<br>av och förtroendet för den reviderade ekonomiska informationen. För att<br>detta syfte skall tillgodoses är det väsentligt att revisorernas kompetens<br>och oberoende kan garanteras. Det är därför naturligt att begreppet revi-<br>sionsverksamhet omfattar utförandet av lagstadgad revision.</p>
<p>Revisionsrådgivning</p>
<p>När en revisor utför lagstadgad revision åt en revisionsklient (med<br>”revisionsklient” avses här och i det följande den som uppdrar åt någon<br>annan att utföra revisionsverksamhet) har han eller hon inte bara en rätt<br>utan också en skyldighet att lämna råd och förslag till förbättringar med<br>avseende på bolagets redovisning och förvaltning (se prop. 1975:103<br>s. 434 och SOU 1995:44 s. 223). Sådan rådgivning kan benämnas revi-<br>sionsrådgivning. Att en sådan på revisionsuppdraget grundad rådgiv-<br>ningsverksamhet är både nödvändig och önskvärd torde stå utom diskus-<br>sion. Revisionsrådgivningen bör ses som en del av revisionsuppdraget<br></p>
<p>40</p>
<p>och, som en konsekvens av detta, omfattas av begreppet revisionsverk- Prop. 2000/01:146<br>samhet.</p>
<p>Annan granskning än lagstadgad revision</p>
<p>En revisor kan ibland utföra granskningsuppgifter som inte är lagstad-<br>gade men som i sak väsentligen överensstämmer med lagstadgad revi-<br>sion. Revisorn kan t.ex. fa i uppdrag att revidera bokföringen och förvalt-<br>ningen i en ideell förening som inte omfattas av någon lagstadgad revi-<br>sionsplikt. Att karaktärisera ett sådant granskningsuppdrag som annat än<br>revisionsverksamhet framstår som främmande. Granskningen är revi-<br>sionsliknande i så måtto att revisorn utnyttjar olika slag av revisions-<br>tekniker. Ofta är den också en följd av ett rättsligt bindande beslut, såsom<br>stadgeföreskrifter eller stämmobeslut. Rapporten över granskningen är<br>avsedd för bl.a. tredje man (i det angivna exemplet i första hand före-<br>ningens medlemmar). Sannolikt anlitas revisorn som regel just på grund<br>av sin kvalifikation som auktoriserad eller godkänd revisor och den som<br>tar emot granskningsrapporten värderar dess innehåll på visst sätt just<br>därför att den har granskats av en kvalificerad revisor.</p>
<p>Vi anser därför att också granskning av nu angivet slag bör omfattas av<br>begreppet revisionsverksamhet. Om revisorn vid ett sådant gransknings-<br>uppdrag åtar sig att utföra tilläggsuppdrag som motsvarar den ovan<br>beskrivna revisionsrådgivningen, bör även dessa anses utgöra revisions-<br>verksamhet.</p>
<p>Lagstadgade tilläggsuppdrag</p>
<p>Det finns i flera författningar, bl.a. aktiebolagslagen, bestämmelser om<br>att vissa handlingar skall granskas av bolagets revisor. Som exempel kan<br>nämnas granskning av kontrollbalansräkning (se 13 kap. 2 § aktiebolags-<br>lagen) och emissionsprospekt (se 4 kap. 18 § aktiebolagslagen). I andra<br>fall föreskrivs att revisorn skall avge ett yttrande som är avsett att ligga<br>till grund för beslut som avser företaget. Sådana yttranden skall bl.a.<br>avges inför beslut om nyemission, fondemission och emission av konver-<br>tibla skuldebrev (se 4 och 5 kap. aktiebolagslagen).</p>
<p>I samtliga fall rör det sig om uppdrag som grundar sig på författnings-<br>bestämmelser. Syftet med granskningarna och yttrandena är att ge före-<br>tagets delägare och tredje man underlag för att bedöma ekonomisk in-<br>formation från företaget. Uppdragen har alltså i huvudsak samma karak-<br>tär som rena revisionsuppdrag. Mot den bakgrunden är det naturligt att<br>också dessa uppdrag omfattas av begreppet revisionsverksamhet.</p>
<p>Avtalsmässiga tilläggsuppdrag</p>
<p>Det är inte ovanligt att revisorer utför granskningsarbete som sker med<br>anledning av ett avtal mellan revisionsklienten och någon utomstående. I<br>den mån en sådan granskning resulterar i en rapport eller liknande som -<br>i likhet med en revisionsberättelse - är avsedd för flera än endast revi-<br>sionsklienten bör denna granskningsverksamhet bedömas som revisions-<br>verksamhet.</p>
<p>41</p>
<p>Ett typexempel på ett sådant avtal är Stockholmsbörsens noterings- Prop. 2000/01:146<br>avtal. Enligt avtalet skall i det noterade bolagets halvårs- och andra<br>delårsrapporter lämnas upplysning om huruvida revisorn har granskat<br>rapporten. Enligt börsens riktlinjer, som kan ses som en del av avtalet,<br>gäller vidare att den valda revisorn skall granska även noteringsprospekt.<br>Information av detta slag utgör beslutsunderlag för aktörerna på aktie-<br>marknaden.</p>
<p>Verksamheter som inte bör anses som revisionsverksamhet</p>
<p>Det är inte ovanligt att en revisor bedriver verksamhet där han eller hon<br>varken uppträder som granskare eller använder sig av traditionella revi-<br>sionstekniker. Exempel på sådan verksamhet utgör rådgivning i redo-<br>visnings-, skatte- och organisationsfrågor. I sådana fall har uppdraget inte<br>någon omedelbar betydelse för omvärldens förtroende för revisorns nyss<br>nämnda granskningsarbete. Enligt vår mening finns det inte anledning att<br>låta begreppet revisionsverksamhet omfatta dessa slag av uppdrag.</p>
<p>Det förekommer även att revisorer bedriver verksamhet som innefattar<br>granskning men där resultatet av granskningsuppdraget inte är avsett att<br>användas i förhållande till tredje man. Det kan t.ex. vara fråga om olika<br>slag av intemrevision som är avsedd enbart för företagsledningens inter-<br>na bruk. Även om sådan verksamhet ibland kan ligga den lagstadgade<br>revisionen nära finns här inte samma samhälleliga skyddsintresse. Vi<br>anser därför att inte heller detta slag av verksamhet bör omfattas av be-<br>greppet revisionsverksamhet.</p>
<p>Självfallet bör begreppet revisionsverksamhet inte heller omfatta upp-<br>drag som en revisor åtar sig utanför sin yrkesverksamhet, t.ex. som leda-<br>mot i en förenings styrelse, eller som annars har privat karaktär.</p>
<p>Sammanfattning</p>
<p>Vi föreslår mot den nu angivna bakgrunden att revisionsverksamhet i<br>lagen definieras som verksamhet som består i sådan granskning av för-<br>valtning eller ekonomisk information som följer av författning, bolags-<br>ordning m.m. och som utmynnar i en handling som är avsedd att utgöra<br>bedömningsunderlag även för annan än uppdragsgivaren. Begreppet revi-<br>sionsverksamhet bör vidare omfatta rådgivning eller annat biträde som<br>föranleds av iakttagelser vid granskning av nu angivet slag.</p>
<p>I några av de ovan nämnda situationerna kan givetvis gränsen mellan<br>revisionsverksamhet och sådan verksamhet som inte utgör revisions-<br>verksamhet vara något otydlig. Främst gäller detta gränsen mellan sådana<br>förslag till förbättringar av företagets redovisning och förvaltning som<br>lämnas i anslutning till utförandet av revisionsuppdraget, dvs. s.k. revi-<br>sionsrådgivning, och annan rådgivning. Exakt hur denna gräns skall dras<br>går inte att reglera i lag. Frågor av detta slag bör i stället lösas genom en<br>utveckling av god revisors- och revisionssed, dvs. ytterst genom domstol-<br>arnas praxis.</p>
<p>42</p>
<h3>7.1</h3>
<h2>Tillsyn</h2>
<h3>Tillsynens omfattning</h3>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>Regeringens bedömning: Revisorsnämnden bör liksom hittills utöva<br>tillsyn över revisorers och registrerade revisionsbolags verksamhet.</p>
<p>Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att Revisors-<br>nämndens tillsynsuppgift begränsas till revisionsverksamhet i den före-<br>slagna, begränsade betydelsen (betänkandet s. 167-172).</p>
<p>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt utredning-<br>ens förslag eller har inte haft några invändningar mot det. Riksåklagaren<br>och Ekobrottsmyndigheten har dock avstyrkt begränsningen av Revisors-<br>nämndens tillsynsuppgifier. Sveriges advokatsamfund har ansett att all<br>verksamhet inom en revisionskoncem bör stå under tillsyn. Bl.a. Kam-<br>marrätten i Stockholm har ansett att innebörden i förslaget bör klar-<br>läggas.</p>
<p>Bakgrund: Enligt 3 § i 1995 års revisorslag skall Revisorsnämnden<br>utöva tillsyn över revisorer och revisionsbolag samt pröva frågor om<br>disciplinära åtgärder. Nämndens tillsynsuppgift anses därmed omfatta all<br>verksamhet som ryms inom ramen för den mycket vida definition av<br>begreppet revisionsverksamhet som hittills har tillämpats. Nämndens<br>skyldigheter avspeglas i bestämmelserna om discipliningripande (jfr<br>22 §). Det innebär att nämnden är skyldig att övervaka att en revisor inte<br>uppsåtligen gör orätt i sin verksamhet och att han eller hon inte på annat<br>sätt förfar oredligt eller i övrigt åsidosätter sina skyldigheter som revisor.<br>De krav som en revisor enligt god revisorssed skall iaktta gäller i princip<br>alla revisorns uppdrag - revision, rådgivning och annan verksamhet -<br>och i praktiken också revisorns uppträdande utanför yrkesutövningen.<br>När det gäller verksamheter som inte utgör revisionsverksamhet anses<br>Revisorsnämndens tillsyn dock inte omfatta kvaliteten i utförda uppdrag.</p>
<p>Riksdagens revisorer har nyligen granskat Revisorsnämnden. Resultat-<br>et av granskningen redovisas i rapporten (1999/2000:4) Revisorsnämnd-<br>en - en tillsynsmyndighet. Rapporten har sedermera utmynnat i ett för-<br>slag till riksdagen (Förslag 1999/2000:11). Riksdagens revisorer föreslår<br>bl.a. att regeringen utvecklar sin redovisning och analys till riksdagen av<br>Revisorsnämndens uppnådda resultat, att regeringen överväger samman-<br>sättningen av Revisorsnämnden med avseende på ledamöternas kompe-<br>tens samt att regeringen ser över formuleringen av verksamhetsmålen för<br>nämndens handläggningstider. Förslaget har föranlett en motion till riks-<br>dagen (1999/2000:L22).</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: En del av den verksamhet som<br>revisorer utövar tjänar väsentliga samhällsintressen. I synnerhet gäller<br>detta verksamhet som består i lagstadgad revision och liknande revi-<br>sionsuppgifter. Det är viktigt att säkra kvaliteten i och tilltron till sådan<br>verksamhet. Det står därför alldeles klart att Revisorsnämndens tillsyn<br>fyller en viktig funktion såvitt gäller den del av en revisors verksamhet<br>som utgör revision eller sådant biträde som föranleds av iakttagelser vid<br>revision (”revisionsverksamhet" enligt den terminologi som vi förordar,<br>se avsnitt 6.2). Enligt vår mening bör nämndens tillsyn på detta område<br>avse revisorernas efterlevnad av de normer som uppställs för revisions-<br></p>
<p>43</p>
<p>verksamhet. En del av dessa normer avser kvaliteten i det arbete som Prop. 2000/01:146<br>revisorn utför (god revisionssed), medan andra normer snarast är av etisk<br>art och avser sådant som revisorns yrkesmässiga uppträdande och opart-<br>iskhet vid fullgörandet av revisionsuppdragen (god revisorssed). Det är<br>av stor vikt att nämndens tillsynsverksamhet i denna del innefattar även-<br>en systematisk och uppsökande tillsyn, dvs. en aktiv tillsyn utan något<br>direkt samband med anmälningar mot de granskade revisorerna.</p>
<p>Vad gäller verksamhet som inte utgör revisionsverksamhet gör sig<br>behovet av tillsyn inte lika tydligt gällande.</p>
<p>Å ena sidan präglas sådan verksamhet inte av samma starka samhälls-<br>intresse som revisionsverksamheten och några särskilda kvalitetsnormer,<br>motsvarande god revisionssed, har inte uppställts för verksamheten. Från<br>samhällets synpunkt är för övrigt behovet av kvalitetstillsyn, vad gäller<br>annan verksamhet än revisionsverksamhet, inte större när verksamheten<br>utövas av en revisor än när verksamheten utövas av exempelvis en redo-<br>visningskonsult eller en skatterådgivare. De sistnämnda yrkeskategorier-<br>na omfattas i dag inte av någon offentlig kvalitetstillsyn. Det kan till-<br>läggas att det skulle vara nödvändigt att tillföra Revisorsnämnden ytter-<br>ligare resurser, om nämnden skall ha praktiska möjligheter att utöva en<br>effektiv kvalitetsgranskning av annan verksamhet än revisionsverksam-<br>het.</p>
<p>Å andra sidan måste det konstateras att tillsyn skulle vara av värde<br>även i fråga om verksamhet som inte utgör revisionsverksamhet. Såsom<br>Ekobrottsyndigheten har varit inne på skulle tillsyn sannolikt ge bättre<br>garantier för att revisorn i annan verksamhet, t.ex. fristående rådgivning,<br>alltid uppfyller höga etiska krav. Det kan inte heller uteslutas att — såsom<br>Riksåklagaren har gjort gällande - en sådan tillsyn skulle vara av viss<br>betydelse från brottsbekämpningssynpunkt. Från uppdragsgivarens ut-<br>gångspunkt kan det också synas onaturligt att i detta sammanhang göra<br>skillnad på revisionsverksamhet och annan verksamhet. Revisorn har ju<br>ofta anlitats för exempelvis ett rådgivningsuppdrag just därför att han<br>eller hon är vald revisor eller därför att auktorisationen eller god-<br>kännandet ger en viss garanti för kompetens, redbarhet och oberoende.</p>
<p>Vår slutsats är att övervägande skäl talar mot att begränsa Revisors-<br>nämndens tillsyn till revisionsverksamhet. Det är viktigt att nämnden<br>verkar för att revisorer alltid följer de yrkesetiska normer som gäller för<br>revisorer. Bryter en revisor mot dessa slag av normer - vare sig det sker i<br>revisionsverksamhet eller i annan verksamhet - är det ägnat att påverka<br>omgivningens förtroende för revisionsverksamheten. Nämndens tillsyn,<br>såvitt gäller annan verksamhet än revisionsverksamhet, bör emellertid<br>enligt vår mening ges en annan innebörd än tillsynen över revisions-<br>verksamheten. Såsom vi angett ovan är samhällsintresset av en kvalitets-<br>tillsyn begränsat och samhället har inte uppställt några kvalitetsnormer,<br>motsvarande god revisionssed, för verksamheten. Verksamheten står inte<br>under tillsyn när den utövas av andra yrkesgrupper. Tillsynen bör därför<br>inte innefatta någon särskild kvalitetstillsyn.</p>
<p>Revisorsnämndens tillsyn bör alltså inte vara begränsad till revisions-<br>verksamhet utan avse efterlevnaden av alla de normer som särskilt gäller<br>för revisorer (vad som brukar sammanfattas under benämningarna ”god<br>revisorssed” och ”god revisionssed”).</p>
<p>44</p>
<p>Vi återkommer i avsnitt 7.3 till vilka möjligheter Revisorsnämnden har Prop. 2000/01:146<br>att ingripa med disciplinåtgärder.</p>
<p>Vi delar inte Sveriges advokatsamfunds uppfattning att all verksamhet<br>som bedrivs i ett revisionsföretag eller den koncern i vilken företaget<br>ingår bör stå under tillsyn. Med vårt förslag kommer emellertid Revisors-<br>nämnden alltid att ha möjlighet att ingripa när det framkommer att revi-<br>sorn bedriver verksamhet som ger anledning att ifrågasätta hans eller<br>hennes oberoende, liksom när revisorn på något annat sätt bryter mot god<br>revisorssed.</p>
<p>Slutligen kan det nämnas att vi redan har vidtagit vissa åtgärder med<br>anledning av Riksdagens revisorers ovan nämnda rapport. I budget-<br>propositionen för 2001 (prop. 2000/2001:1 utgiftsområde 24 s. 59 och<br>60) förbättrade vi resultatredovisningen till riksdagen och i reglerings-<br>brevet för budgetåret 2001 avseende Revisorsnämnden stramades verk-<br>samhetsmålet avseende handläggningstidema för disciplinärenden upp.</p>
<h3>7.2 Vilka skall stå under tillsyn?</h3>
<p>Regeringens bedömning: Liksom hittills bör endast godkända revi-<br>sorer, auktoriserade revisorer och registrerade revisionsbolag stå under<br>tillsyn (3 § 2 i förslaget till revisorslag).</p>
<p>Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm-<br>ning (betänkandet s. 172).</p>
<p>Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte berört frågan.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: I dag står godkända och auktori-<br>serade revisorer samt registrerade revisionsbolag under Revisorsnämnd-<br>ens tillsyn. Detta är enligt vår mening naturligt och bör gälla även i fort-<br>sättningen. Det har diskuterats om tillsynen borde omfatta även icke-<br>registrerade revisionsbolag. Att dessa bolag i dag inte står under tillsyn<br>innebär bl.a. att nämnden inte kan rikta några disciplinära påföljder mot<br>bolagen.</p>
<p>Enligt vår mening finns det inte anledning att göra icke-registrerade<br>revisionsbolag till föremål för tillsyn. Behovet av övervakning kan till-<br>godoses genom den tillsyn som nämnden utövar över de enskilda revi-<br>sorerna i bolagen.</p>
<h3>7.3 Revisionsverksamhet och discipliningripande</h3>
<p>Regeringens förslag: Möjligheten till discipliningripande mot en revisor<br>som uppsåtligen gör orätt i sin verksamhet begränsas till sådana fel som<br>revisorn gör i revisionsverksamheten. Disciplinåtgärder skall även kunna<br>vidtas om en revisor har förfarit oredligt eller på annat sätt har åsidosatt<br>sina skyldigheter som revisor eller som företrädare för revisionsföretag<br>(32 § i förslaget till revisorslag).</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens<br>förslag (betänkandet s. 175). Utredningen har dock inte tagit upp frågan</p>
<p>45<br></p>
<p>om discipliningripande när en revisor har åsidosatt sina skyldigheter som Prop. 2000/01:146<br>företrädare for ett revisionsföretag.</p>
<p>Remissinstanserna: Utredningens förslag har tillstyrkts eller inte mött<br>några invändningar. Några remissinstanser har emellertid efterlyst klar-<br>lägganden om i vilken utsträckning disciplinåtgärder kommer att vara<br>möjliga.</p>
<p>FAR har förordat en ordning där disciplinärenden handläggs av en<br>särskild disciplinnämnd inom Revisorsnämnden eller i vart fall av ett<br>icke partssammansatt organ.</p>
<p>Bakgrund: Om en revisor uppsåtligen gör orätt i sin verksamhet, skall<br>godkännandet eller auktorisationen upphävas (22 § första stycket i 1995<br>års revisorslag). Bestämmelsen omfattar inte bara fel som en revisor<br>begår vid revision utan även fel vid exempelvis redovisning eller skatte-<br>rådgivning.</p>
<p>Godkännandet eller auktorisationen skall också upphävas om revisorn<br>”på annat sätt förfar oredligt”. Bestämmelsen har i praxis tillämpats även<br>när det oredliga förfarandet har skett i revisorns privatliv, t.ex. när en<br>revisor under en följd av år har lämnat oriktiga uppgifter i sin själv-<br>deklaration.</p>
<p>Slutligen gäller, enligt 22 § andra stycket, att nämnden skall meddela<br>varning eller erinran, om en revisor på annat sätt åsidosätter sina skyldig-<br>heter som revisor. Om omständigheterna är synnerligen försvårande, får<br>godkännandet eller auktorisationen upphävas även i detta fall.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag</p>
<p>Handläggningen av disciplinärenden</p>
<p>I samband med tillkomsten av 1995 års revisorslag övervägdes en<br>tillsynsmodell där Revisorsnämndens uppgifter delades upp på två organ,<br>en styrelse och en disciplinnämnd. Modellen mötte emellertid kritik<br>under remissbehandlingen. I propositionen uttalades att lösningen var<br>onödigt komplicerad och att kraven på en rättssäker hantering kan<br>tillgodoses även utan en uppdelning på styrelse och disciplinnämnd (se<br>prop. 1994/95:152 s. 61). Någon uppdelning på två skilda organ kom<br>därför inte till stånd.</p>
<p>FAR har - bl.a. under hänvisning till rättssäkerhetsaspekter - förordat<br>en övergång till modellen med en särskild disciplinnämnd. Såsom<br>konstaterades i det förra lagstiftningsärendet blir dock en sådan modell<br>komplicerad. Det finns enligt vår mening inte heller fog för uppfattning-<br>en att rättssäkerheten undergrävs av att Revisorsnämndens kansli initierar<br>och handlägger både disciplinärenden och andra ärenden eller av att<br>kansliet är underordnat nämndens ordförande. En viktig omständighet att<br>ta hänsyn till härvid är självfallet att nämndens beslut kan överklagas till<br>länsrätt.</p>
<p>Det har också hävdats att förtroendet för Revisorsnämnden kan rubbas<br>genom att den är sammansatt av företrädare för revisorskårens intres-<br>senter. Enligt förordningen (1995:666) med instruktion för Revisors-<br>nämnden skall två av Revisorsnämndens ledamöter, utom ordföranden,<br>vara revisorer och övriga skall ha erfarenhet från verksamhet som berörs<br>av revision. Regeringen angav som skäl för denna sammansättning (se<br></p>
<p>46</p>
<p>den ovan nämnda prop. s. 61 och 62) behovet av att nämnden har den Prop. 2000/01:146<br>särskilda kompetens som krävs. Enligt vår mening finns det alltjämt goda<br>skäl för den lösning som valdes vid nämndens tillkomst.</p>
<p>Den nuvarande ordningen, där disciplinärenden handläggs i samma<br>ordning som Revisorsnämndens övriga ärenden, bör därför bestå.</p>
<p>I sammanhanget kan nämnas att Riksdagens revisorer, i det ovan<br>nämnda förslaget, har föreslagit att vi skall överväga sammansättningen<br>av Revisorsnämnden med avseende på ledamöternas kompetens. Denna<br>fråga övervägs för närvarande inom Justitiedepartementet.</p>
<p>Lagrådet har föreslagit att det i revisorslagen tas in en bestämmelse,<br>motsvarande 7 kap. 11 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso-<br>och sjukvårdens område, om att muntlig förhandling inför Revisors-<br>nämnden får förekomma i disciplinärenden. Vi delar uppfattningen att ett<br>muntligt förfarande hos Revisorsnämnden ibland kan vara ändamåls-<br>enligt. Redan gällande lagstiftning ger emellertid möjlighet till ett sådant<br>muntligt förfarande. Enligt 14 § förvaltningslagen (1986:223) gäller så-<br>lunda att en part som vill lämna uppgifter muntligt i ett ärende som avser<br>myndighetsutövning mot någon enskild skall få tillfälle till det, om det<br>kan ske med hänsyn till arbetets behöriga gång. Myndigheten skall,<br>enligt samma paragraf, i andra fall bestämma om handläggningen skall<br>vara muntlig, varvid myndigheten särskilt skall beakta att muntlig hand-<br>läggning kan underlätta för den enskilde att ha med den att göra. I annan<br>likartad lagstiftning saknas som regel bestämmelser av det slag som Lag-<br>rådet har föreslagit (se exempelvis förordningen [1998:1808] med in-<br>struktion för Fastighetsmäklamämnden och lagen [1974:191] om bevak-<br>ningsföretag). Enligt vår uppfattning finns det inte någon anledning att<br>införa en särreglering för Revisorsnämnden. Det finns visserligen exem-<br>pel på en dylik särreglering, bl.a. i lagen om yrkesverksamhet på hälso-<br>och sjukvårdens område och i 43 § stadgarna för Sveriges advokat-<br>samfund. Dessa förfaranderegler är emellertid föranledda av särskilda<br>förhållanden som saknar motsvarighet i Revisorsnämndens verksamhet.<br>Sammanfattningsvis anser vi att det inte har framkommit tillräckligt<br>starka skäl för att i revisorslagen gå längre än vad förvaltningslagen gör<br>med avseende på förutsättningarna för muntlig handläggning.</p>
<p>När bör discipliningripanden kunna komma i fråga?</p>
<p>Revisorsnämnden har i dag möjlighet att besluta om upphävande av<br>auktorisation eller godkännande när en revisor uppsåtligen gör orätt i<br>”verksamheten”. Härmed avses uppsåtliga fel i sådan verksamhet som i<br>dag är att anse som revisionsverksamhet. Bestämmelsen är ett uttryck för<br>att den verksamhet som revisorer bedriver från samhällets sida har<br>ansetts särskilt skyddsvärd. Såsom ovan har framgått anser vi dock att<br>detta skyddsintresse väsentligen gäller verksamhet som består i lag-<br>stadgad revision och liknande granskning. Enligt vår uppfattning talar<br>därför övervägande skäl för att nämndens möjligheter att besluta om upp-<br>hävande av auktorisation eller godkännande på grund av uppsåtliga fel<br>begränsas till fel som revisorn har gjort vid revision eller vid sådant<br>biträde som har föranletts av iakttagelser vid revisionen (dvs. i ”revi-<br>sionsverksamhet”).</p>
<p>47</p>
<p>Liksom tidigare bör Revisorsnämnden kunna besluta om upphävande Prop. 2000/01:146<br>om en revisor ”förfar oredligt”, oavsett om förfarandet har förekommit i<br>eller utanför revisionsverksamheten. Detta ger nämnden möjlighet att<br>fatta ett beslut om upphävande när revisorn exempelvis har gjort sig<br>skyldig till brott som är ägnat att rubba omgivningens förtroende för<br>honom eller henne som revisor.</p>
<p>Vidare bör nämnden, liksom i dag, kunna ingripa med disciplinpåföljd<br>mot en revisor som på annat sätt åsidosätter sina skyldigheter som revi-<br>sor. Detta ger nämnden möjlighet att agera om en revisor genom vårds-<br>löshet missköter revisionsverksamheten. Det ger också nämnden möjlig-<br>het att ingripa mot revisorer som bedriver förtroendeskadlig verksamhet<br>eller på annat sätt bryter mot lagen eller mot god revisorssed.</p>
<p>En särskild fråga som Revisorsnämnden har tagit upp är i vilken ut-<br>sträckning disciplinåtgärder bör kunna komma i fråga när en revisor har<br>försummat någon skyldighet mot det allmänna, t.ex. deklarations-<br>skyldighet eller skyldighet att betala in skatt. Om revisorn har gjort sig<br>skyldig till detta slag av försummelser såsom privatperson, bör enligt vår<br>uppfattning disciplinåtgärder inte kunna komma i fråga annat än i mera<br>grava fall, nämligen när försummelsen framstår som ett oredligt bete-<br>ende. Något annorlunda förhåller det sig om försummelsen, t.ex. en<br>underlåtenhet att avge deklaration, avser det företag som revisionsverk-<br>samheten bedrivs i. Visserligen kan inte heller i det fallet försummelsen<br>anses hänförlig till ”revisionsverksamhet”, såsom vi föreslår att be-<br>greppet definieras. Försummelser som avser revisionsföretaget är emel-<br>lertid, oavsett om de utgör ett oredligt beteende eller ej, inte förenliga<br>med rollen som revisor. Vi förordar därför att Revisorsnämnden far möj-<br>lighet att ingripa med disciplinpåföljd när en revisor åsidosätter sina<br>skyldigheter som företrädare för ett revisionsföretag.</p>
<h2>8 Vissa frågor om Revisorsnämndens befogen-</h2>
<h2>heter</h2>
<h3>8.1 Undersökning hos ett revisionsföretag</h3>
<p>Regeringens bedömning: Revisorsnämnden bör inte ges rätt att på<br>plats genomföra undersökning hos ett revisionsföretag utan revi-<br>sionsföretagets samtycke.</p>
<p>Utredningens bedömning: Utredningen har föreslagit att Revisors-<br>nämnden ges rätt att på plats genomföra undersökning hos ett revisions-<br>företag (betänkandet s. 191).</p>
<p>Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig i denna del<br>har, med undantag för Riksåklagaren och Revisorsnämnden, avstyrkt för-<br>slaget. Riksåklagaren har förespråkat att ytterligare överväganden görs.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Revisorer och revisionsbolag är<br>skyldiga att låta Revisorsnämnden vid tillsyn granska akter, bokföring<br>och övriga handlingar som hör till verksamheten samt lämna de uppgifter<br>som behövs för tillsynen (se 20 § i 1995 års revisorslag). Någon be-<br></p>
<p>48</p>
<p>fogenhet att på plats inspektera förhållandena hos ett revisionsföretag har<br>nämnden inte. Sådana inspektioner genomförs i dag efter överenskom-<br>melse med revisorn eller revisionsföretaget. De utgör en väsentlig del i<br>nämndens tillsynsverksamhet och kan inte alltid ersättas av en gransk-<br>ning av handlingar.</p>
<p>Det kan antas att en befogenhet för Revisorsnämnden att genomföra<br>inspektioner av detta slag utan revisorns eller revisionsföretagets sam-<br>tycke i vissa fall skulle vara av värde. Samtidigt måste konstateras att en<br>sådan tvångsinspektion skulle utgöra en ingripande tvångsåtgärd av ett<br>slag som normalt bör komma i fråga endast då behovet framstår som<br>särskilt angeläget. Införandet av regler om en sådan inspektionsrätt skulle<br>dessutom kräva avsevärt mer ingående överväganden än vad som har<br>kunnat göras i detta lagstiftningsärende (jämför reglerna i lagen<br>[1994:466] om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet, 3 kap.<br>8—12 a §§ taxeringslagen [1990:324] och 47-53 §§ konkurrenslagen<br>[1993:20]). Vi är därför inte beredda att nu föreslå några regler av det<br>slag som utredningen har föreslagit i denna del. Om det skulle visa sig att<br>avsaknaden av sådana regler ger upphov till problem i tillsynsverksam-<br>heten, kan det dock finnas skäl att på nytt överväga frågan.</p>
<h3>8.2 Skyldighet för vissa företag att lämna upplysningar<br>till Revisorsnämnden</h3>
<p>Regeringens förslag: Företag med en särskilt stark affärsmässig<br>anknytning till ett revisionsföretag skall vara skyldiga att efter<br>föreläggande lämna Revisorsnämnden upplysningar om rådgivning<br>eller annat biträde som företagen har tillhandahållit revisionsföretagets<br>klienter. Nämnden skall kunna förelägga vite (29 § i förslaget till<br>revisorslag).</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens<br>förslag (betänkandet s. 192). Utredningen har dock inte föreslagit någon<br>vitessanktion. - Ett förslag till en vitesbestämmelse har behandlats vid<br>remissmötet den 13 mars 2001.</p>
<p>Remissinstanserna: Revisorsnämnden har tillstyrkt utredningens för-<br>slag. Övriga remissinstanser har inte haft några invändningar mot för-<br>slaget.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Revisorer och registrerade revisions-<br>bolag är skyldiga att lämna Revisorsnämnden de uppgifter som behövs<br>för nämndens tillsyn. Andra revisionsföretag liksom andra företag som<br>ingår i samma revisionsgrupp har inte någon motsvarande uppgifts-<br>skyldighet.</p>
<p>I avsnitt 10.3 föreslår vi att man vid bedömningen av om det föreligger<br>omständigheter som kan rubba förtroendet för en revisor skall ta hänsyn<br>inte bara till revisorns och revisionsföretagets egna förhållanden utan<br>även till förhållanden hänförliga till andra företag i revisionsgruppen.<br>Vårt förslag innebär bl.a. att en revisor kan vara förhindrad att åta sig ett<br>revisionsuppdrag om ett annat företag i samma revisionsgrupp har lämnat<br>revisionsklienten omfattande rådgivning. Med revisionsgrupp avser vi<br>inte enbart den koncern där revisionsföretaget ingår utan också andra<br></p>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>49</p>
<p>företagsgrupper där det ingår ett revisionsföretag och där företagen har Prop. 2000/01:146<br>en affärsmässig gemenskap grundad på ägarförhållanden, avtal eller<br>administrativt samarbete e.d.</p>
<p>Det blir Revisorsnämndens uppgift att, inom ramen för sin tillsyns-<br>verksamhet, bevaka att de nyssnämnda reglerna efterlevs. För att under-<br>lätta Revisorsnämndens tillsyn i detta avseende föreslår vi att företag<br>med en särskilt stark affärsmässiga anknytning till ett revisionsföretag<br>åläggs att lämna Revisorsnämnden upplysningar om rådgivning och<br>annat biträde som de lämnat till revisionsföretagets klienter. Det skulle<br>föra för långt att låta en sådan upplysningsskyldighet omfatta samtliga<br>företag i en revisionsgrupp. Bestämmelsen om upplysningsskyldighet bör<br>därför omfatta endast företag där den affärsmässiga anknytningen till<br>revisionsföretaget är särskilt stark. Vi återkommer i författningskom-<br>mentaren till vad som lämpligen bör krävas i detta avseende.</p>
<p>Under lagstiftningsarbetet har det hävdats att en upplysningsplikt av<br>det aktuella slaget kan komma i konflikt med den tystnadsplikt som<br>gäller för bl.a. advokater. I dag torde det emellertid i den krets av företag<br>som kommer att omfattas av bestämmelsen inte finnas några advokat-<br>byråer. Om förhållandena i framtiden skulle förändras, far bestämmel-<br>sens utformning omprövas.</p>
<p>I detta sammanhang kan det också finnas skäl att erinra om att rege-<br>ringen med stöd av 8 kap. 6 § sekretesslagen (1980:100) har föreskrivit<br>att sekretess skall gälla hos Revisorsnämnden för bl.a. uppgift om en-,<br>skilds affärsförhållanden. De uppgifter som lämnas till Revisorsnämnden<br>och som kan vara av känslig natur blir därför inte offentliga (jfr 8 kap.<br>6 § första stycket 2 sekretesslagen).</p>
<p>För att bestämmelserna om underrättelseskyldighet skall bli effektiva<br>är det viktigt att det finns sanktioner mot dem som inte följer bestäm-<br>melserna. Vi föreslår därför att Revisorsnämnden, när den infordrar upp-<br>lysningar, skall kunna förelägga vite.</p>
<h3>8.3 Underrättelseskyldighet om andra företag i en<br>revisionsgrupp</h3>
<p>Regeringens förslag: Revisionsföretag skall vara skyldiga att själv-<br>mant underrätta Revisorsnämnden om vilka övriga företag som ingår i<br>revisionsgruppen (30 § i förslaget till revisorslag).</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag<br>(betänkandet s. 193). Utredningen har dock angett att skyldigheten bör<br>åvila revisorer och registrerade revisionsbolag.</p>
<p>Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invänd-<br>ningar mot utredningens förslag.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I dag är revisorer och registrerade<br>revisionsbolag skyldiga att till Revisorsnämnden anmäla omständigheter<br>som innebär hinder för godkännande, auktorisation eller registrering.</p>
<p>En särskild svårighet i Revisorsnämndens tillsynsverksamhet är att<br>revisionsföretag ofta ingår i företagsgrupper med komplicerade struktur-<br>er. För att underlätta tillsynsverksamheten föreslår vi att det införs en<br>skyldighet att underrätta Revisorsnämnden om förändringar i den revi-<br></p>
<p>50</p>
<p>sionsgrupp som revisionsföretaget ingår i. Skyldigheten bör lämpligen Prop. 2000/01:146<br>åvila revisionsforetagen enligt den definition som vi föreslår. Med<br>revisionsgrupp avser vi — såsom vi har nämnt i föregående avsnitt - en<br>grupp av företag, varav minst ett revisionsföretag, vilka har en affärs-<br>mässig gemenskap grundad på ägarförhållanden, avtal, administrativt<br>samarbete e.d. Revisorsnämnden behöver detta slag av information för<br>att kunna granska efterlevnaden av de oberoenderegler som vi kommer<br>att behandla i avsnitt 10.3.</p>
<h2>9 Annan verksamhet än revisionsverksamhet</h2>
<h3>9.1 Bör en revisor få biträda revisionsklienter med andra<br>uppdrag än revisionsverksamhet?</h3>
<p>Regeringens bedömning: Det bör inte införas något generellt förbud for<br>revisorer att tillhandahålla revisionsklienter rådgivning och andra tjänster<br>som inte utgör revisionsverksamhet.</p>
<p>Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm-<br>ning (betänkandet s. 116-131).</p>
<p>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har godtagit utredning-<br>ens bedömning. Sveriges advokatsamfund har dock ansett att det bör in-<br>föras ett förbud mot s.k. fristående rådgivning. Statskontoret och Sve-<br>riges Redovisningskonsulters Förbund SRF har redovisat liknande upp-<br>fattningar. Finansinspektionen har menat att en strängare syn bör över-<br>vägas i fråga om bolagsstämmovalda revisorer i större företag.</p>
<p>Bakgrund: Frågan om en revisor bör kunna biträda en revisionsklient<br>med verksamhet som inte utgör revision är omdiskuterad. Diskussionen<br>har oftast kommit att handla om lämpligheten från oberoendesynpunkt av<br>att revisorn biträder revisionsklienten med rådgivning. Det finns i detta<br>sammanhang anledning att skilja mellan å ena sidan rådgivning som<br>sammanhänger med revisionen (revisionsrådgivning) och å andra sidan<br>annan rådgivning (s.k. fristående rådgivning).</p>
<p>Revisionsrådgivning ligger inom ramen for begreppet revisionsverk-<br>samhet. Den är alltid tillåten. Av revisorns skyldighet att fullfölja sitt<br>revisionsuppdrag under iakttagande av god revisors- och revisionssed<br>följer rentav en skyldighet att lämna råd och förslag till förbättringar av<br>den granskades redovisning och förvaltning.</p>
<p>Huruvida en revisor far tillhandahålla revisionsklienter annan rådgiv-<br>ning än revisionsrådgivning framgår inte uttryckligen av 1995 års<br>revisorslag. Lagen innehåller dock vissa principer som kan fa betydelse i<br>sammanhanget. Enligt 14 § andra stycket skall en revisor avböja eller<br>avsäga sig ett revisionsuppdrag, om det finns någon särskild omständig-<br>het som kan rubba förtroendet till revisorns opartiskhet eller själv-<br>ständighet. Bestämmelsen gäller även for revisionsbolag. Därutöver<br>gäller, enligt 15 § första stycket, att godkända eller auktoriserade revisor-<br>er och revisionsbolag inte får utöva annan verksamhet än revisions-<br>verksamhet, om utövandet kan rubba förtroendet till deras opartiskhet<br>eller självständighet. Bestämmelsen syftar till att garantera att revisorer<br></p>
<p>51</p>
<p>står fria från sidointressen och bindningar som skulle kunna komma i Prop. 2000/01:146<br>konflikt med ett riktigt fullgörande av uppdraget. Med stöd av bestäm-<br>melsen kan Revisorsnämnden förbjuda en revisor att utöva verksamhet<br>som inte är att anse som revisionsverksamhet.</p>
<p>I viss utsträckning begränsas en revisors möjlighet att åta sig uppdrag<br>åt revisionsklienter också av bestämmelser i andra författningar. Av jävs-<br>bestämmelsema i 10 kap. 16 § aktiebolagslagen följer t.ex. att den som<br>biträder vid bolagets bokföring eller medelsförvaltning eller bolagets<br>kontroll däröver inte kan vara revisor. Till revisor kan inte heller utses<br>den som är anställd hos eller på annat sätt intar en underordnad eller<br>beroende ställning till någon som biträder bolaget vid grundbokföringen<br>eller medelsförvaltningen eller bolagets kontroll däröver. Liknande be-<br>stämmelser finns i andra lagar. Dessa bestämmelser kompletteras av<br>bestämmelser i Revisorsnämndens föreskrifter (RNFS 1997:1) om villkor<br>för godkända och auktoriserade revisorers och revisionsbolags verksam-<br>het m.m.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Utgångspunkten i diskussionen<br>om revisorers rådgivningsverksamhet är att rådgivning som en revisor<br>lämnar åt en revisionsklient kan komma att påverka revisorns möjligheter<br>att uppträda som en opartisk och självständig granskare. Därmed kan<br>rådgivningen också försämra tilltron till den reviderade informationen.</p>
<p>Särskilt två förhållanden brukar framhållas. Det ena är att revisorn<br>genom rådgivningen får en affärsförbindelse med revisionsklienten vil-<br>ken till sin natur inte avviker från andra affärsförbindelser. Revisorn<br>riskerar härigenom att få ett direkt eller indirekt ekonomiskt intresse i<br>revisionsklienten (”egenintresse”). Detta kan gå ut över granskningens<br>tillförlitlighet eller i vart fall rubba omgivningens tilltro till gransk-<br>ningen. Det andra förhållandet är att revisorn inom ramen för revisions-<br>uppdraget kommer att granska resultatet av eget utfört arbete eller gjorda<br>bedömningar (”självgranskning”). I diskussionen kring dessa frågor på-<br>pekas ibland att en omfattande rådgivning kan leda till att revisorn får ett<br>påtagligt inflytande över det företag som han eller hon skall granska,<br>något som är ägnat att påverka revisorns möjlighet att iaktta objektivitet<br>vid granskningen liksom omgivningens förtroende för revisionen. Ibland<br>påtalas också utvecklingen på revisions- och konsultmarknaden med dess<br>alltmera pressade prisvillkor; den sägs medföra en risk för att revisions-<br>byråer underprissätter revisionsuppdragen för att förbättra sina möjlig-<br>heter att få de mera lönsamma konsultuppdragen. Den konkurrens-<br>snedvridning som detta kan medföra är, har det sagts, i längden skadlig<br>för revisionens kvalitet.</p>
<p>Det kan därför synas finnas goda skäl för att - såsom bl.a. Sveriges<br>advokatsamfund har förordat - införa ett förbud för revisorer att biträda<br>revisionsklienten med andra uppdrag än revision och revisionsrådgiv-<br>ning.</p>
<p>Det finns emellertid omständigheter som, enligt vår mening, talar mot<br>införandet av ett förbud av det slag som Sveriges advokatsamfund har<br>förordat.</p>
<p>För det första kan det även från revisionssynpunkt ha vissa fördelar att<br>revisorn biträder företaget med annat än ren revisionsverksamhet. Genom<br>de löpande kontakter med företaget som sådant biträde innebär förbättras<br>revisorns kännedom om företaget. Detta kan ge revisorn större möjlighet-<br></p>
<p>52</p>
<p>er att identifiera problem i företaget och bättre insikter om var riskerna Prop. 2000/01:146<br>för fel i redovisning, förvaltning m.m. ligger.</p>
<p>Till detta kommer att också revisionens intressenter - aktieägare, bor-<br>genärer, de anställda och det allmänna - kan ha ett intresse av att före-<br>tagen far kompetent rådgivning från någon med nära insyn i företagets<br>förhållanden. Sålunda har Svenska Bankföreningen understrukit värdet<br>från bankernas perspektiv av att revisorerna kan ge råd till företagen även<br>på områden som inte omfattas av den egentliga revisionen.</p>
<p>Av viss betydelse är också att många mindre och medelstora företag<br>saknar egen företagsekonomisk kompetens och därför är i behov av<br>extern kompetens i frågor om exempelvis redovisning, organisation och<br>beskattning. För företaget självt är det värdefullt att revisionen och det<br>övriga biträdet kan samlas hos en och samma person. Den valde revisorn<br>är många gånger, på grund av sin kompetens och den kunskap som han<br>eller hon har om företaget och dess verksamhet, väl skickad att biträda<br>företaget med rådgivning. För företaget kan det därför innebära en kost-<br>nadsbesparing att vända sig till revisorn för att fa råd. För ett företag i<br>glesbygd finns det ibland inte några realistiska alternativ till den rådgiv-<br>ning som företagets egen revisor kan ge.</p>
<p>Förhållanden av nu nämnda slag bör givetvis inte föranleda att man gör<br>avkall på grundläggande krav på oberoende och objektivitet hos revisorn.<br>De ger emellertid anledning att noga pröva om inte revisorns oberoende<br>hellre bör säkerställas genom andra åtgärder än ett generellt förbud för<br>revisorer att biträda revisionsklienten med annat än revisionsverksamhet.</p>
<p>Vid en samlad bedömning anser vi att det inte finns tillräckliga skäl för<br>ett generellt förbud mot sådan rådgivning.</p>
<p>Enligt vår mening är det lämpligare att liksom hittills värna revi-<br>sorernas oberoende genom ett förbud för revisorer att utöva sidoverksam-<br>het som kan rubba förtroendet för deras opartiskhet eller självständighet.<br>Hur detta förbud framdeles bör vara utformat kommer vi att diskutera i<br>följande avsnitt (avsnitt 9.2). Förbudet bör kompletteras med en lagfäst<br>skyldighet för revisorn att avböja eller avsäga sig revisionsuppdrag, om<br>omständigheterna är sådana att det finns anledning att ifrågasätta revi-<br>sorns opartiskhet eller självständighet. Till den frågan återkommer vi i<br>avsnitt 10.3.</p>
<h3>9.2 Förtroenderubbande sidoverksamhet</h3>
<p>Regeringens förslag: En revisor skall inte fa bedriva annan verksam-<br>het än revisionsverksamhet eller verksamhet som har ett naturligt sam-<br>band med denna</p>
<p>- om verksamheten är av sådan art eller omfattning att det kan<br>rubba förtroendet för revisorn, eller</p>
<p>- om verksamheten på annat sätt är oförenlig med den ställning som<br>följer av behörigheten att utföra lagstadgad revision (25 § i förslaget<br>till revisorslag).</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (be<br>tänkandets. 164-166).</p>
<p>53</p>
<p>Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har motsatt sig utred- Prop. 2000/01:146<br>ningens förslag. FAR och Svenska Revisorsamfundet SRS har betonat att<br>gränsdragningen mellan verksamhet som har ett naturligt samband med<br>revisionsverksamhet och annan verksamhet måste ge utrymme för för-<br>ändringar över tiden.</p>
<p>Bakgrund: Som tidigare har nämnts får, enligt 15 § i 1995 års revi-<br>sorslag, revisorer och revisionsbolag inte utöva annan verksamhet än<br>revisionsverksamhet, om utövandet kan rubba förtroendet för deras<br>opartiskhet eller självständighet. Syftet med bestämmelsen är att en revi-<br>sor i största möjliga utsträckning skall stå fri från ovidkommande affärs-<br>intressen (sidoverksamheter) som kan komma i konflikt med ett riktigt<br>fullgörande av revisionsutövningen. Med den vida definition som be-<br>greppet ”revisionsverksamhet” hittills har haft har sådana rådgivnings-<br>tjänster som redovisnings-, organisations- och skattekonsultationer inte<br>fallit in under paragrafens tillämpningsområde. Sådana verksamheter har<br>därför en revisor alltid kunnat utöva, så länge det inte har stått i strid med<br>god revisorssed.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Det är av största betydelse att omgiv-<br>ningen har förtroende för revisorernas förmåga att fullgöra revisions-<br>verksamhet med opartiskhet, självständighet och objektivitet. Detta för-<br>troende kan rubbas av att revisorn ägnar sig åt annan verksamhet, efter-<br>som det kan ge intryck av att revisorn inte längre står fri från andra<br>affärsintressen. I föregående avsnitt har vi behandlat frågan om detta bör<br>föranleda ett generellt förbud mot s.k. fristående rådgivning. Såsom där<br>har framgått anser vi att den frågan bör besvaras med nej. I det följande<br>tar vi upp frågan i vilken utsträckning revisorn skall vara förhindrad att<br>bedriva verksamhet som inte utgör revisionsverksamhet och som till följd<br>av sin natur eller sin omfattning kan vara förtroenderubbande.</p>
<p>Bestämmelsen i 15 § i 1995 års revisorslag förbjuder revisorer att<br>utöva annan verksamhet än revisionsverksamhet, om utövandet kan<br>rubba förtroendet för deras opartiskhet eller självständighet. Enligt vår<br>mening är bestämmelsen ägnad att motverka de förtroenderisker som<br>annars kan uppkomma vid revision. Det är naturligt att även i framtiden<br>uppställa ett förbud av detta slag.</p>
<p>Vad gäller förbudets omfattning kan emellertid konstateras att det i dag<br>gäller inom ”annan verksamhet än revisionsverksamhet”. I avsnitt 6.2<br>ovan har vi föreslagit en ny, begränsande definition av begreppet revi-<br>sionsverksamhet. Detta innebär att en del verksamhet som hittills har<br>ansetts som ”revisionsverksamhet” i fortsättningen kommer att rymmas<br>under ”annan verksamhet” (däribland redovisnings-, organisations- och<br>skattekonsultationstjänster). Såsom 15 § nu är utformad skulle därmed<br>utrymmet för att bedriva sidoverksamhet kunna minska. En sådan för-<br>ändring skulle i och för sig kunna motiveras med hänvisning till de<br>förtroenderisker som tillhandahållandet av dessa tjänster i enskilda fall<br>kan medföra. Vi är emellertid inte övertygade om att en sådan förändring<br>är önskvärd. Tjänster med bl.a. nu nämnt innehåll faller inom området<br>för en revisors kärnkompetens. Samhällsintresset talar för att denna kom-<br>petens skall kunna tas till vara även utanför revisionsverksamheten,<br>förutsatt att det inte rubbar förtroendet för revisorns opartiskhet och<br>självständighet i det enskilda revisionsuppdraget. Den analysmodell och<br>de därtill kopplade krav som vi återkommer till i avsnitt 10.3 bör<br></p>
<p>54</p>
<p>väsentligen kunna neutralisera flertalet av de oberoende- och förtroende- Prop. 2000/01:146<br>problem som kan uppkomma. Mot den bakgrunden föreslår vi att en<br>revisor alltid bör ha rätt att bedriva verksamhet som har ett naturligt<br>samband med revisionsverksamhet, såsom redovisnings-, organisations-<br>och skatterådgivningsverksamhet. Det slaget av verksamhet bör alltså<br>aldrig anses som sidoverksamhet i den mening som vi fortsättningsvis<br>ger begreppet.</p>
<p>Ett par remissinstanser har särskilt tagit upp frågor kring gränsdrag-<br>ningen mellan ”naturligt-samband-verksamhet” och sidoverksamhet. Vi<br>återkommer till den frågan i författningskommentaren.</p>
<p>Vad gäller sådan verksamhet som - med den nu föreslagna avgräns-<br>ningen - kommer att ha karaktär av sidoverksamhet finns det enligt vår<br>uppfattning anledning att något precisera när revisorn inte får ägna sig åt<br>den därför att den är ”förtroenderubbande”.</p>
<p>Den verksamhet som i dag anses ägnad att rubba förtroendet för revi-<br>sorn och som därmed omfattas av 15 § torde i allmänhet utgöras av<br>”privat” verksamhet med affärsmässiga inslag vilka förr eller senare<br>leder till att revisorn blir jävig i ett revisionsuppdrag. Den praxis som<br>Revisorsnämnden har utvecklat vad gäller synen på sådan verksamhet är<br>restriktiv. Även verksamhet med begränsat affärsmässigt inslag har<br>bedömts medföra risk för att förtroendet för revisorn skall kunna rubbas i<br>enskilda revisionsuppdrag.</p>
<p>Vi anser, liksom utredningen, att det för framtiden finns anledning till<br>en något mindre restriktiv inställning. De regler som vi föreslår (se<br>avsnitt 10.3) om skyldighet för en revisor att avböja eller avsäga sig<br>revisionsuppdrag om det finns anledning att ifrågasätta revisorns opart-<br>iskhet eller självständighet torde, tillsammans med en lagfäst skyldighet<br>för revisorn att dokumentera den egna oberoendeanalysen (se avsnitt<br>10.4), minska riskerna med att revisorer driver sidoverksamhet. Förbudet<br>mot förtroenderubbande sidoverksamhet bör därför ges en något annor-<br>lunda utformning. Det är emellertid angeläget att det även framdeles är<br>möjligt att förhindra sidoverksamhet vars art eller omfattning innebär att<br>förtroendet kan rubbas trots de nyss nämnda reglerna. Så kan exempelvis<br>sidoverksamhet i form av omfattande affärsverksamhet, t.ex. styrelse-<br>uppdrag i en bank, innebära en risk för revisorns oberoende. Revisionens<br>intressenter bör över huvud taget inte behöva räkna med att en revisor<br>har sidouppdrag som kan gå ut över eller komma i konflikt med revi-<br>sionsuppdraget. Tillsynsmyndigheten bör därför alltid kunna ingripa om<br>revisorns sidoverksamhet är av sådan art eller omfattning att det kan<br>rubba förtroendet för revisorns opartiskhet.</p>
<p>För att förtroendet för revisorskåren skall kunna upprätthållas är det<br>givetvis också angeläget att revisorer inte bedriver verksamhet som upp-<br>fattas som oseriös eller från legala utgångspunkter tveksam. Förbudet<br>mot förtroendeskadlig sidoverksamhet bör därför även omfatta verksam-<br>het som är oförenlig med den ställning som följer av behörigheten att<br>utföra lagstadgad revision.</p>
<p>55</p>
<p>10</p>
<h2>Hot mot revisorns opartiskhet och själv-<br>ständighet</h2>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<h3>10.1 Ett krav på opartiskhet, självständighet och<br>objektivitet</h3>
<p>Regeringens förslag: I lagen infors ett uttryckligt krav på att en revi-<br>sor skall vara opartisk och självständig samt objektiv i sina ställnings-<br>taganden (20 § i förslaget till revisorslag).</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag<br>(betänkandet s. 137-142).</p>
<p>Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har yttrat sig i<br>denna del har tillstyrkt utredningens förslag eller inte haft någon invänd-<br>ning mot det.</p>
<p>Bakgrund: Intresset av att revisorer är opartiska och självständiga i<br>förhållande till dem de skall granska kommer i lagstiftningen till uttryck<br>dels i aktiebolagslagens m.fl. lagars bestämmelser om jäv för revisorer<br>(se t.ex. 10 kap. 16 § aktiebolagslagen), dels i en bestämmelse om opart-<br>iskhet och självständighet i 14 § i 1995 års revisorslag.</p>
<p>I de ”jävskataloger” som finns i aktiebolagslagen och andra lagar<br>anges de fall då en person är jävig som revisor. Exempel på jäv är att den<br>aktuella personen själv är delägare eller styrelseledamot i företaget, eller<br>att han eller hon medverkar vid företagets bokföring eller medels-<br>förvaltning. Om jäv föreligger, får han eller hon över huvud taget inte<br>utses till revisor i bolaget. Om vederbörande redan är utsedd till revisor,<br>blir han eller hon till följd av jävet obehörig att fortsätta uppdraget. Jäven<br>i aktiebolagslagen och andra associationsrättsliga lagar kan inte avhjälpas<br>genom några åtgärder från revisorns eller revisionsföretagets sida.</p>
<p>I 14 § andra stycket i 1995 års lag föreskrivs att en revisor skall avböja<br>eller avsäga sig uppdraget, om det finns någon särskild omständighet<br>som kan rubba förtroendet för revisorns opartiskhet eller självständighet.<br>Innebörden i kravet på opartiskhet och självständighet är att revisorn<br>skall stå fri och självständig mot den som granskas liksom mot andra<br>som har intresse av resultatet av revisionen. I lagens förarbeten har detta<br>uttryckts så att en revisor skall utöva sin verksamhet med självständighet<br>och objektivitet och stå fri från sidointressen (se prop. 1994/95:152<br>s. 52).</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Den ekonomiska information som<br>företagen riktar mot delägare och tredje man är av avgörande betydelse-<br>för ett fungerande näringsliv. Det är därför viktigt att det finns en allmän<br>och befogad tilltro till informationen. Den lagstadgade revisionens funk-<br>tion är att tillhandahålla en granskning av informationen, i första hand<br>företagens års- och koncernredovisningar, och därmed skapa det nöd-<br>vändiga förtroendet för den.</p>
<p>Det är mot denna bakgrund av största betydelse att företagets intres-<br>senter kan lita på att revisionen utförs på ett objektivt sätt. Opartiskhet<br>och självständighet är, vid sidan av yrkeskompetensen, revisorns huvud-<br>sakliga medel för att garantera revisionens kvalitet.</p>
<p>56</p>
<p>Med opartiskhet och självständighet menar vi bl.a. revisorns ”faktiska” Prop. 2000/01:146<br>opartiskhet och självständighet, dvs. hans eller hennes förmåga att ta<br>hänsyn till samtliga omständigheter som är av betydelse för gransknings-<br>uppdraget men inte ta hänsyn till några andra. Detta motsvarar i huvud-<br>sak vad som i den internationella branschorganisationen International<br>Federation of Accountants (IFAC) Code of Ethics for Professional<br>Accountants betecknas som ”independence in fact”. I detta ligger givet-<br>vis bl.a. att revisorn bör iaktta största möjliga objektivitet.</p>
<p>I kravet på opartiskhet och självständighet måste emellertid läggas<br>också ett krav på vad som kan beskrivas som ”synbar” opartiskhet och<br>självständighet (”independence in appearance” enligt den nyss nämnda<br>Code of Ethics). För revisionens funktion i näringsliv och samhälle<br>skulle det vara förödande om omgivningen saknade tilltro till revisionen.<br>Det är därför viktigt att det inte förekommer några omständigheter som<br>föranleder omvärlden att ifrågasätta revisorns förmåga till objektivitet.<br>Sådana omständigheter kan vara vissa slag av ekonomiska engagemang<br>hos revisionsklienten, parallella tjänster, släktskap m.m. Vi återkommer i<br>avsnitt 10.3 till de olika slag av förtroenderisker som torde ha störst<br>betydelse.</p>
<p>Vad som nu har sagts om opartiskhet och självständighet bör enligt vår<br>mening komma till tydligare uttryck i lagen än det hittills har gjort. Vi<br>föreslår därför att det införs en uttrycklig bestämmelse om att revisorer<br>skall vara opartiska och självständiga när de utför sina uppdrag i revi-<br>sionsverksamheten och att de skall vara objektiva i sina ställningstag-<br>anden. Såsom vi återkommer till i det följande bör dessa krav på faktisk<br>opartiskhet och självständighet kompletteras med bestämmelser som så<br>långt möjligt också garanterar revisorns synbara opartiskhet och själv-<br>ständighet.</p>
<h3>10.2 Organisatoriska förutsättningar</h3>
<p>Regeringens förslag: Revisionsverksamhet skall organiseras så att revi-<br>sorns opartiskhet, självständighet och objektivitet kan säkerställas (20 § i<br>förslaget till revisorslag).</p>
<p>Utredningens bedömning: Utredningen har gjort ett uttalande av<br>samma innehåll som regeringens förslag men har inte föreslagit någon<br>författningsbestämmelse.</p>
<p>Remissinstanserna: Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala univer-<br>sitet har ifrågasatt om inte utredningens uttalande kan få negativa kon-<br>sekvenser för de mindre revisionsföretagen. I övrigt har utredningens<br>bedömning inte mött någon invändning. - Vid den hearing som Justitie-<br>departementet höll den 13 mars 2001 behandlades bl.a. ett lagförslag som<br>i huvudsak överensstämmer med regeringens förslag. Förslaget mötte<br>inte några invändningar, men en remissinstans menade att bestämmelsen<br>borde avslutas med ”i skälig grad kan säkerställas”.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För att revisorernas opartiskhet och<br>självständighet skall kunna säkerställas är det nödvändigt att ställa vissa<br>grundläggande krav på organisationen av revisionsbyrån. Framför allt<br>fordras allmänt kvalitetssäkrande åtgärder som gör att faktiska och syn-<br></p>
<p>57</p>
<p>bara hot mot objektiviteten upptäcks, dokumenteras och åtgärdas. Ett Prop. 2000/01:146<br>krav på åtgärder av detta slag ligger väl i linje med den kvalitetskontroll<br>av ledamöterna som branschorganisationerna SRS och FAR sedan några<br>år bedriver.</p>
<p>I större byråer kan behovet av kvalitetssäkring tillgodoses genom olika<br>slag av byråintema åtgärder. För små revisionsbyråer med en eller två<br>verksamma revisorer finns det däremot i praktiken endast begränsade<br>möjligheter att vidta den här typen av inre åtgärder. Ett organiserat sam-<br>arbete mellan flera mindre byråer med ömsesidiga kvalitetskontroller,<br>tillsammans med vägledning från byråns branschorganisation, bör dock<br>ge utrymme för en motsvarande kvalitetssäkring.</p>
<p>Utredningen har inte ansett att kravet på en god byråorganisation bör<br>framgå av lagen och har härvid främst hänvisat till att det i praktiken är<br>svårt att närmare precisera kravet. Vi anser emellertid att det ligger ett<br>pedagogiskt värde i att principen om en god byråorganisation kommer<br>till uttryck i lagen. Inriktningen bör, enligt vår uppfattning, vara att byrå-<br>organisationen skall säkra en oberoende revision. Att sätta kravet lägre<br>än så skulle kunna ge intryck av att grundläggande oberoendekrav ibland<br>måste få stå tillbaka för andra intressen. Juridiska fakultetsnämnden vid<br>Uppsala universitet har befarat att ett krav av det aktuella slaget skulle<br>kunna leda till kostnadsökningar för mindre revisionsbyråer. Vi vill inte<br>utesluta att det kan uppkomma begränsade kostnadsökningar i enstaka<br>fall men anser att detta måste accepteras. Vi föreslår alltså att det i lagen<br>tas in en bestämmelse om att revisionsverksamhet skall organiseras så att<br>revisorns opartiskhet, självständighet och objektivitet kan säkerställas.</p>
<h3>10.3 Identifiering och undanröjande av förtroendeskadliga<br>förhållanden</h3>
<p>Regeringens förslag: En revisor skall för varje uppdrag i revisions-<br>verksamheten pröva om det förekommer omständigheter som kan rubba<br>förtroendet för revisorns opartiskhet eller självständighet. Revisorn skall<br>avböja eller avsäga sig uppdraget, om han eller hon eller någon annan i<br>den revisionsgrupp där han eller hon är verksam</p>
<p>- har ett direkt eller indirekt ekonomiskt intresse i uppdragsgivarens<br>verksamhet,</p>
<p>- vid rådgivning som inte utgör revisionsverksamhet har lämnat råd i<br>en fråga som till någon del omfattas av granskningsuppdraget,</p>
<p>- uppträder eller har uppträtt till stöd för eller mot uppdragsgivarens<br>ståndpunkt i någon rättslig eller ekonomisk angelägenhet,</p>
<p>- har nära personliga relationer till uppdragsgivaren eller till någon<br>person i dennas ledning,</p>
<p>- utsätts för hot eller annan påtryckning som är ägnad att inge obehag.</p>
<p>Revisorn skall även avböja eller avsäga sig uppdraget om det före-<br>ligger något annat förhållande av sådan art att det kan rubba förtroendet<br>för revisorns opartiskhet eller självständighet.</p>
<p>Revisorn får dock acceptera eller behålla uppdraget, om det i det<br>enskilda fallet föreligger sådana särskilda omständigheter eller har vid-<br>tagits sådana åtgärder som medför att det inte finns anledning att ifråga-<br></p>
<p>58<br></p>
<p>sätta hans eller hennes opartiskhet eller självständighet (21 § i förslaget<br>till revisorslag).</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens<br>förslag (betänkandet s. 142-156). Utredningen ansåg dock att hot mot en<br>revisors oberoende skall anses föreligga också när en revisor tidigare<br>under granskningsarbetet har gjort ställningstaganden vars riktighet<br>måste prövas som ett led i granskningsuppdraget. I utredningens förslag<br>fanns dessutom en uttrycklig bestämmelse om att revisorn i de angivna<br>fallen måste ”visa” att uppdraget ändå kan fullgöras utan att förtroendet<br>för revisorns opartiskhet eller självständighet rubbas.</p>
<p>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslagen i<br>deras väsentliga delar. Några har dock haft synpunkter i enskilda delar.<br>Åklagarmyndigheten i Västerås har riktat kritik mot modellens utform-<br>ning och Sveriges advokatsamfund har ansett den vara otillräcklig. Revi-<br>sorsnämnden har ansett att granskning av tidigare ställningstaganden<br>under granskningsuppdraget inte bör anges som ett hot mot revisorns<br>oberoende. Bl.a. Revisorsnämnden och FAR har begärt klarlägganden av<br>i vilken utsträckning förtroenderubbande förhållanden kan balanseras<br>genom intern kontroll på revisorns sida. Även Riksrevisionsverket har<br>efterlyst klarlägganden i vissa avseenden. Företagarnas Riksorganisation<br>har förordat att modellen inte tillämpas i fråga om revisorer i privata<br>aktiebolag.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag</p>
<p>En "analysmodell"</p>
<p>Såsom vi har framhållit i föregående avsnitt är det väsentligt att omvärld-<br>ens förtroende för revisorerna upprätthålls. Det räcker därför inte att revi-<br>sorer iakttar opartiskhet och självständighet i objektiv bemärkelse. Det är<br>dessutom viktigt att revisorer inte åtar sig revisionsuppdrag när det före-<br>kommer förhållanden som gör att deras opartiskhet eller självständighet<br>kan ifrågasättas.</p>
<p>Om det förekommer omständigheter som kan rubba förtroendet för att<br>en revisor förmår utföra sitt uppdrag med opartiskhet, självständighet och<br>objektivitet, bör revisorn därför vara skyldig att avböja eller avsäga sig<br>uppdraget, såvida det inte i det enskilda fallet går att tydligt undanröja<br>förtroenderisken. För att garantera att en sådan regel inte enbart blir<br>tomma ord bör det i revisorslagen införas en ”analysmodell” som ålägger<br>revisorn att i varje uppdrag särskilt granska förekomsten av förhållanden<br>som kan rubba tilltron till revisorns opartiskhet, självständighet och<br>objektivitet. För att ge analysregeln ytterligare verkan bör den förenas<br>med en skyldighet för revisorn att dokumentera den gjorda analysen.<br>Detta ger Revisorsnämnden möjlighet att i efterhand kontrollera om en<br>tillfredsställande analys har gjorts.</p>
<p>Bestämmelserna bör utformas så att de ålägger revisorn att granska<br>sina möjligheter att genomföra uppdrag som utgör revisionsverksamhet<br>och att, när det förekommer omständigheter som kan antas rubba förtro-<br>endet för revisorn, avböja eller avsäga sig sådana uppdrag. Indirekt kom-<br>mer emellertid bestämmelserna att fa betydelse även för revisorns möj-<br></p>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>59</p>
<p>ligheter att vid sidan av revisionsuppdragen åta sig andra uppdrag. Det Prop. 2000/01:146<br>kan ju uppenbarligen förekomma situationer då innehav av andra<br>uppdrag kan rubba förtroendet för revisionen (utan att det är fråga om<br>sådan förtroenderubbande sidoverksamhet som vi har behandlat i avsnitt</p>
<p>9.2). I en sådan situation innebär vårt förslag att det - om förtroendehotet<br>inte kan undanröjas på lämpligt sätt - kan bli nödvändigt för revisorn att<br>välja mellan revisionsuppdraget och det andra uppdraget.</p>
<p>Vad som nu har sagts ligger i linje med vad som redan i dag utgör god<br>revisorssed. Det är dock angeläget att de nya bestämmelserna ger tydlig-<br>are riktlinjer för revisorn. Samtidigt bör regelverket ge Revisorsnämnden<br>utrymme att anpassa sin praxis i tillsynsverksamheten till förändringar av<br>bl.a. revisorns granskningsuppgifter.</p>
<p>Som Ekobrottsmyndigheten har påpekat förutsätter den nya modellen,<br>om den skall fylla sitt syfte, utbildning av revisorerna. Vi anser att det<br>inte finns anledning att räkna med annat än att revisorskåren, framförallt<br>genom branschorganisationernas försorg, väl kommer att klara denna<br>angelägna uppgift.</p>
<p>En allmän skyldighet att avböja eller avsäga sig uppdrag när det finns<br>anledning att ifrågasätta revisorns opartiskhet och självständighet</p>
<p>Enligt vår mening är det inte möjligt att i lag eller förarbeten uttöm-<br>mande precisera vilka förhållanden som är ägnade att rubba förtroendet<br>för revisorns förmåga att iaktta opartiskhet, självständighet och objekti-<br>vitet. Huruvida det finns anledning att räkna med att förtroendet för revi-<br>sorns opartiskhet och självständighet kan rubbas måste avgöras från fall<br>till fall. I revisorslagen bör emellertid, såsom vi nyss har varit inne på,<br>slås fast att revisorn i samband med varje revisionsuppdrag skall granska<br>om omständigheterna är sådana att förtroendet för revisorns opartiskhet<br>och självständighet kan rubbas. Finner revisorn därvid - efter en analys<br>av de förtroenderisker som föreligger jämte de möjligheter som finns att<br>balansera dessa risker genom särskilda åtgärder - att omgivningen kan ha<br>anledning att sätta revisorns opartiskhet och självständighet i fråga, bör<br>han eller hon vara skyldig att avböja eller avsäga sig uppdraget.</p>
<p>En presumtionsregel</p>
<p>Det kan dock antas att enbart en allmän bestämmelse om att en revisor<br>måste avböja eller avsäga sig ett uppdrag när det finns anledning att<br>ifrågasätta hans eller hennes opartiskhet eller självständighet inte skulle<br>bli tillräckligt effektiv. Det torde ofta vara svårt att i den enskilda situa-<br>tionen säkert fastslå om det finns skäl att ifrågasätta revisorns opartiskhet<br>eller självständighet eller ej. Enligt vår mening bör den nya bestämmel-<br>sen därför utformas som en presumtionsregel. Utgångspunkten för denna<br>bör vara att revisorn skall vara skyldig att avböja eller avsäga sig<br>uppdraget så snart det förekommer omständigheter av sådan art som<br>medför att förtroendet för revisorn kan rubbas. Förekomsten av sådana<br>omständigheter bör alltså ge upphov till en presumtion för att det finns<br>anledning att ifrågasätta revisorns opartiskhet eller självständighet. För<br>att presumtionen skall kunna brytas och revisorn kunna acceptera eller<br></p>
<p>60</p>
<p>behålla uppdraget bör fordras att omständigheterna klart ger vid handen Prop. 2000/01:146<br>att det i det enskilda fallet inte finns anledning att ifrågasätta revisorns<br>opartiskhet eller självständighet.</p>
<p>I lagrådsremissens förslag kom detta till uttryck i en bestämmelse om<br>att revisorn måste ”visa” att det inte finns anledning att ifrågasätta hans<br>eller hennes opartiskhet eller självständighet. Lagrådet har invänt mot<br>detta under hänvisning till att uttrycket ”visa” kan ge intryck av att det i<br>samband med att revisorn åtar sig eller utför ett uppdrag skall förekomma<br>något slags förfarande i vilket revisorn skall presentera bevisning. Vi<br>instämmer i vad Lagrådet har anfört i denna del och förordar alltså att<br>uttrycket ”visa” inte kommer till användning i lagtexten. Det är emeller-<br>tid naturligt att revisorn, i de fall oberoendeanalysen utmynnar i att han<br>eller hon kan åta sig eller utföra ett uppdrag, måste vara beredd att, om<br>Revisorsnämnden begär det, lägga fram utredning som visar att det inte<br>finns anledning att sätta hans eller hennes opartiskhet eller självständig-<br>het i fråga.</p>
<p>För att ytterligare underlätta bestämmelsernas tillämpning bör det i<br>lagen anges vissa omständigheter som typiskt sett är ägnade att rubba<br>förtroendet för revisorn. I utredningens lagförslag har det angetts att vissa<br>omständigheter ”särskilt skall beaktas” vid oberoendeprövningen. Utred-<br>ningen synes härmed ha avsett att de angivna omständigheterna alltid<br>skall anses som sådana förtroendehot som ger anledning att tillämpa pre-<br>sumtionsregeln (se betänkandet s. 143 f. och 229 f.). Flera remissinstans-<br>er har framhållit vikten av att analysmodellen ges en tydlig utformning.<br>Mot den bakgrunden är det enligt vår uppfattning lämpligast att utforma<br>bestämmelserna så att presumtionsregeln skall tillämpas så snart någon<br>av vissa i lagen angivna omständigheter är för handen.</p>
<p>En sådan omständighet är att revisorn eller någon annan i revisions-<br>gruppen har ett direkt eller indirekt ekonomiskt intresse i revisionsklient-<br>ens verksamhet (”egenintresse”). Detta ekonomiska intresse kan bero på<br>att revisorn har ”affärsmässiga band” till revisionsklienten. Om dessa<br>band är av någon omfattning, sedda i relation till revisorns förhållanden i<br>övrigt, är detta regelmässigt ägnat att rubba förtroendet för revisorns<br>opartiskhet och självständighet. Så blir t.ex. fallet om revisorn till följd<br>av fristående rådgivning eller liknande biträde åt revisionsklienten er-<br>håller ersättningar som i relation till revisorns eller revisionsbyråns totala<br>inkomster framstår som betydande. Det kan också finnas situationer där<br>revisorns egna ekonomiska intressen i sådan omfattning sammanfaller<br>med revisionsklientens att förtroendet för revisorns opartiskhet och själv-<br>ständighet gentemot denne kan bli svårt att upprätthålla, t.ex. deltagande<br>i gemensamma projekt, gemensamma investeringar eller andra liknande<br>förehavanden. Ett ”egenintressehot’’ föreligger, enligt vår mening, också<br>när någon revisorn närstående har ett ekonomiskt intresse av någon<br>betydelse i revisionsklienten. I situationer av de nu nämnda slagen bör<br>det därför alltid gälla en presumtion för att revisorn inte kan genomföra<br>revisionen på ett förtroendeingivande sätt.</p>
<p>En annan omständighet är att den som skall göra granskningen i ett<br>annat sammanhang har tagit befattning med saken på ett sådant sätt att<br>det är ägnat att rubba trovärdigheten i granskningen (”självgranskning”).<br>Två principiellt olika slag av självgranskning kan förekomma.</p>
<p>61</p>
<p>Ett slag av självgranskning föreligger om revisorn själv eller någon Prop. 2000/01:146<br>annan i revisionsgruppen tidigare under arbetet med granskningsupp-<br>draget eller vid ett annat granskningsuppdrag har gjort ställningstaganden<br>vars riktighet revisorn måste pröva som ett led i granskningsuppdraget.<br>Utredningen har förordat att förekomsten av detta slag av självgransk-<br>ning alltid skall anses som ett sådant oberoendehot som medför att<br>presumtionsregeln blir tillämplig. Vi vill emellertid inte förorda detta.<br>Självgranskning till följd av revisionsuppdraget eller andra gransknings-<br>uppdrag är, såsom Revisorsnämnden har påpekat, något som i grunden<br>måste godtas. Enligt vår mening kan sådan självgranskning enbart under<br>särskilda omständigheter anses rubba förtroendet för revisorn. Presum-<br>tionsregeln bör därför inte vara generellt tillämplig vid detta slag av<br>självgranskning utan gälla först om omständigheterna i det enskilda fallet<br>är sådana att förtroendet för revisorn kan rubbas. En sådan omständighet<br>kan vara att revisorn har anledning att anta att ett ställningstagande som<br>han eller hon tidigare har gjort är felaktigt.</p>
<p>Annorlunda förhåller det sig vid självgranskning i andra fall, nämligen<br>om revisorn själv eller någon annan i revisionsgruppen vid s.k. fristående<br>rådgivning har lämnat råd eller liknande biträde i en fråga som revisorn<br>under granskningsuppdraget kan bli tvungen att ta ställning till. Denna<br>situation innebär typiskt sett ett hot mot revisorns opartiskhet och själv-<br>ständighet. Har detta slag av biträde förekommit, bör presumtionsregeln<br>därför alltid tillämpas.</p>
<p>Svenska Revisorsamfundet SRS har påpekat att en revisor ofta lämnar<br>upplysningar om gällande regler och rekommendationer och svarar på<br>frågor om hur dessa regler skall tillämpas i en konkret situation. Sam-<br>fundet har menat att sådan verksamhet inte utgör rådgivning och att pre-<br>sumtionsregeln inte bör tillämpas på den. Enligt vår uppfattning kan dock<br>även verksamhet av detta slag ge upphov till självgranskningshot. Om<br>rådgivningen har varit av okomplicerat slag, torde emellertid revisorn<br>oftast enkelt kunna visa att någon förtroenderisk inte föreligger eller att<br>förtroenderisken kan balanseras genom förhållandevis enkla åtgärder.<br>Och i så fall blir revisorn - såsom vi strax återkommer till - inte skyldig<br>att avgå eller avböja uppdraget.</p>
<p>Om en revisor uppträder till stöd för eller mot revisionsklientens stånd-<br>punkt i en rättslig eller ekonomisk fråga, är det givetvis också ägnat att<br>rubba förtroendet för hans eller hennes opartiskhet. Som exempel kan<br>nämnas det fallet att revisorn företräder eller uppträder som biträde åt<br>klienten vid kontakter med skattemyndigheten eller i en skatteprocess.<br>Även i situationer av detta slag bör enligt vår mening presumtionsregeln<br>alltid gälla.</p>
<p>Har revisorn nära personliga relationer med revisionsklienten och<br>riskerar han eller hon därför att bli alltför välvilligt inställd till dennes<br>intressen, är detta självfallet också ägnat att minska förtroendet för revi-<br>sorns opartiskhet och självständighet. Detsamma gäller om revisorn har<br>nära personliga relationer med personer i revisionsklientens ledning. En-<br>ligt vår mening bör presumtionsregeln vara tillämplig även i dessa fall.</p>
<p>Det kan också förekomma att en revisor uppfattar att han eller hon<br>utsätts för hot eller andra hårda påtryckningar från revisionsklienten eller<br>någon annan. Om så är fallet, är det givetvis ägnat att rubba förtroendet<br>för revisorns förmåga till opartiskhet och självständighet. Också i dessa<br></p>
<p>62</p>
<p>situationer bör det därför gälla en presumtion för att revisionen inte går Prop. 2000/01:146<br>att fullgöra på ett förtroendeingivande sätt.</p>
<p>Det är emellertid inte möjligt att uttömmande beskriva alla de situa-<br>tioner som är ägnade att skada förtroendet för revisorn. I stället bör, i<br>enlighet med vad Lagrådet har förordat, uppräkningen kompletteras med<br>en generalklausul av innebörd att revisorn skall avböja eller avsäga sig<br>uppdraget, om det föreligger något annat förhållande av sådan art att det<br>kan rubba förtroendet för revisorns opartiskhet eller självständighet.</p>
<p>En presumtion av det slag som vi nu har förordat medför att revisorn i<br>de aktuella situationerna blir skyldig att avböja eller avsäga sig uppdrag-<br>et, om inte i det enskilda fallet uppdraget likväl går att fullgöra utan att<br>det finns anledning att ifrågasätta revisorns opartiskhet och självständig-<br>het. Vi återkommer i det följande till vad som bör krävas för att presum-<br>tionen skall hävas.</p>
<p>Vilka personer skall beaktas vid tillämpningen av presumtionsregeln?</p>
<p>En särskild fråga är om man vid prövningen av om något förtroendehot<br>förekommer skall beakta enbart förhållanden hänförliga till revisorn<br>själv, eller om även förhållanden hänförliga till andra i revisionsföretaget<br>eller andra företag, anknutna till revisionsföretaget, bör beaktas.</p>
<p>Det står till att börja med helt klart att det inte enbart är när revisorn<br>själv har en anknytning till revisionsklienten som förtroendet för revi-<br>sionen kan påverkas negativt. Ett förtroendehot kan också uppkomma om<br>revisorn anlitar biträde av någon med anknytning till revisionsklienten.<br>Omvärldens förtroende för revisionen kan även påverkas negativt om<br>revisorn har någon kollega på revisionsbyrån som har anknytning till<br>revisionsklienten, t.ex. genom omfattande rådgivningsuppdrag. Enligt<br>vår uppfattning bör presumtionsregeln därför utformas så att den beaktar<br>också förtroendehot hänförliga till andra personer som är verksamma på<br>samma revisionsbyrå som den aktuella revisorn.</p>
<p>Det är vanligt med samarbete mellan revisionsföretag. Ibland ingår<br>revisionsföretagen i koncerner. Ibland grundar sig samarbetet på sam-<br>arbetsavtal. Ofta kommer samarbetet till uttryck i något slag av namn-<br>gemenskap. Företagsgrupper av dessa slag kallar vi i det följande för<br>revisionsgrupper (jfr avsnitt 8.2). En viktig fråga är om presumtions-<br>regeln bör utformas så att också förhållanden hänförliga till andra perso-<br>ner inom revisionsgruppen måste beaktas. Svenska Revisorsamfundet<br>SRS har menat att en sådan ordning skulle föra alltför långt. Liksom<br>utredningen anser vi emellertid att förhållanden som har att göra med en<br>medarbetare i en revisionsgrupp kan påverka förtroendet för en revision<br>som utförs av någon i en annan del av revisionsgruppen. Också sådana<br>förhållanden bör därför beaktas vid tillämpningen av analysmodellen.</p>
<p>Omständigheter som kan bryta presumtionen</p>
<p>Den presumtion som vi föreslår skall gälla så snart det finns omständig-<br>heter som kan rubba förtroendet för revisorn bör kunna brytas.</p>
<p>För det första bör presumtionen brytas om omständigheterna i det en-<br>skilda fallet är sådana att det faktiskt inte finns anledning att ifrågasätta<br></p>
<p>63</p>
<p>revisorns opartiskhet eller självständighet. Som exempel kan nämnas den Prop. 2000/01:146<br>situationen då någon annan person i revisionsgruppen äger aktier i revi-<br>sionsklienten men det står alldeles klart att varken revisorn eller andra<br>som deltar i revisionsuppdraget har någon faktisk anknytning till denna<br>person.</p>
<p>För det andra bör presumtionen kunna brytas om det står klart att vid-<br>tagna eller planerade åtgärder kan säkerställa förtroendet för revisorns<br>opartiskhet och självständighet.</p>
<p>Vilken eller vilka åtgärder som skall räcka för att bryta presumtionen<br>måste givetvis bero av det hot som föreligger i den konkreta situationen.<br>Det är naturligt att ju starkare hotet är, desto kraftigare motåtgärder ford-<br>ras. I vissa situationer kan det räcka med byråintema åtgärder, såsom<br>kontrollåtgärder utförda av andra personer inom revisionsgruppen. I<br>andra situationer är sådana interna kontrollåtgärder inte tillräckliga. Det<br>är då nödvändigt att vidta något slag av extern kontrollåtgärd för att ba-<br>lansera hotet, exempelvis så att en yrkesrevisor utanför revisionsgruppen<br>gör en fullständig eller partiell genomgång av uppdraget och avger en<br>s.k. second opinion.</p>
<p>I författningskommentaren kommer vi att behandla valet av motåtgärd-<br>er något närmare. Enligt vår mening är det dock inte möjligt att i vare sig<br>lag eller förarbeten uttömmande ange vilka slag av åtgärder som fordras.<br>Detta måste prövas inom ramen för god revisorssed, dvs. genom den<br>normering som utvecklas genom revisorsorganisationemas uttalanden<br>och slutligen bestäms av tillsynsmyndighetens praxis och domstolarnas<br>avgöranden.</p>
<p>Det bör tilläggas att det givetvis förekommer fall då hotet mot revi-<br>sorns opartiskhet, självständighet och objektivitet är så allvarligt att det<br>finns anledning att ifrågasätta revisorns opartiskhet eller självständighet<br>oavsett vilka motåtgärder som vidtas. I sådana fall kommer revisorn med<br>vårt förslag alltid att vara skyldig att avböja eller avsäga sig uppdraget.</p>
<p>Bl.a. Riksrevisionsverket har menat att interna och externa kontroll-<br>åtgärder ger upphov till sekretessproblem. Enligt vår uppfattning skiljer<br>sig den därvid uppkomna situationen inte från den situation som redan i<br>dag uppkommer när en revisor anlitar biträde av någon utomstående<br>expert. Revisorn måste då på något sätt, vanligen genom avtal, försäkra<br>sig om att experten är bunden av tystnadsplikt. Så bör frågan om sekre-<br>tess kunna hanteras också när någon intern eller extern kontrollåtgärd<br>vidtas.</p>
<p>Olika regler för olika slag av företag?</p>
<p>En särskild fråga är om man i detta sammanhang bör göra skillnad<br>mellan större och mindre företag. Det kan hävdas att mindre företag har<br>särskilda behov av att kunna utnyttja sin revisor för andra uppgifter än<br>revisionsverksamhet och att kravet på oberoende därför bör vara mindre<br>strängt i fråga om revisorer i dessa bolag. Företagarnas Riksorganisation<br>har på denna grund förordat att revisorer i privata aktiebolag undantas<br>från den nu aktuella regleringen, medan Svenska Revisorsamfundet SRS<br>har uttalat att man i fråga om mindre företag bör tolerera något större hot<br>och ställa lägre krav på motåtgärder. Det kan på motsvarande sätt hävdas</p>
<p>64</p>
<p>- såsom Finansinspektionen har gjort - att kraven på oberoende med Prop. 2000/01:146<br>hänsyn till ett större allmänintresse bör sättas särskilt höga i fråga om<br>revisorer i större foretag.</p>
<p>Enligt vår mening gör sig intresset av att revisionen utförs på ett<br>objektivt och gentemot omvärlden förtroendeskapande sätt gällande<br>också i mindre företag, där revision förekommer. Att tillåta någon form<br>av undantag för mindre företag skulle f.ö. också vara ägnat att under-<br>gräva tilltron till revisionen i större företag. Vi kan därför inte ställa oss<br>bakom förslaget att revisorer i privata aktiebolag skall undantas från de<br>nyss föreslagna reglerna utan anser att minimikraven i fråga om revisorns<br>oberoende bör vara desamma i samtliga slag av företag. En annan sak är<br>att särskilt höga krav måste ställas på revisorer i större bolag, och i<br>synnerhet på revisorer i noterade bolag.</p>
<p>Förhandsbesked i oberoendefrågor</p>
<p>I dag finns det en möjlighet för revisorer att ansöka hos Revisorsnämnd-<br>en om förhandsbesked om huruvida en viss verksamhet kan rubba för-<br>troendet för deras opartiskhet eller självständighet. För att underlätta<br>användningen av analysmodellen bör, som utredningen har föreslagit,<br>denna möjlighet utökas så att revisorer och registrerade revisionsbolag<br>också kan fa förhandsbesked om huruvida en viss omständighet kan<br>rubba förtroendet för revisorns opartiskhet och självständighet och, om<br>så är fallet, huruvida situationen vid en samlad bedömning är sådan att<br>revisorn ändå inte behöver avböja eller avsäga sig uppdraget.</p>
<h3>10.4 En skyldighet att dokumentera uppdrag i</h3>
<h3>revisionsverksamhet</h3>
<p>Regeringens förslag: Revisorer och registrerade revisionsbolag skall<br>dokumentera varje uppdrag i revisionsverksamheten. I dokumentationen<br>skall information om andra uppdrag ingå i den mån informationen är<br>väsentlig för att revisorns arbete, opartiskhet och självständighet vid<br>utövandet av revisionsverksamheten skall kunna bedömas i efterhand.<br>Dokumentationen skall ha färdigställts när revisionsberättelse eller annat<br>utlåtande avges. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm-<br>mer skall kunna föreskriva om undantag från dokumentationsskyldighet-<br>en (24 och 41 §§ i förslaget till revisorslag).</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens<br>förslag (betänkandet s. 156-158). Utredningens förslag innehåller dock<br>inte något om undantag från dokumentationsskyldigheten.</p>
<p>Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller<br>inte haft några invändningar mot det.</p>
<p>/■/!/? och Svenska Revisorsamfundet SRS har tagit upp dokumentations-<br>kravets omfattning vid s.k. spontan rådgivning. Enligt organisationerna<br>bör kravet på dokumentation för detta slag av rådgivning inte ställas lika<br>högt som för andra uppdrag.</p>
<p>3 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 146</p>
<p>Bakgrund: Revisorer är skyldiga att låta Revisorsnämnden granska Prop. 2000/01:146<br>akter, bokföring och övriga handlingar i samband med nämndens tillsyn<br>(se 20 § i 1995 års revisorslag).</p>
<p>Ytterligare föreskrifter om dokumentationsskyldighet finns i Revisors-<br>nämndens föreskrifter (RNFS 1997:1). Där sägs att revisorns dokument-<br>ation skall innehålla sådan information som är väsentlig för att revisorns<br>arbete skall kunna bedömas i efterhand. Om en revisor biträder vid en re-<br>visionsklients redovisning såsom rådgivare eller om revisorn i andra fall<br>utför rådgivningsuppdrag för en revisionsklients räkning, gäller enligt<br>nämndens föreskrifter i tillämpliga delar samma krav på dokumentation<br>som vid revisionsuppdrag.</p>
<p>Föreskrifter om dokumentation av revisionsuppdrag överensstämmer i<br>sak med de krav som gäller för godkända och auktoriserade revisorer en-<br>ligt FAR:s och Svenska Revisorsamfundet SRS:s rekommendationer (jfr<br>FAR:s rekommendation Revisionsprocessen).</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Syftet med den analysmodell som vi<br>har föreslagit i föregående avsnitt är att spåra de hot som kan föreligga<br>mot revisorns förmåga att genomföra en objektiv revision eller som är<br>ägnade att rubba omvärldens förtroende för denna förmåga. Analys-<br>modellen är också ägnad att klargöra för revisorn vilka åtgärder som är<br>nödvändiga för att balansera eventuella förtroenderisker.</p>
<p>Enligt vår mening bör analysmodellen kombineras med en skyldighet<br>för revisorn att dokumentera de överväganden som han eller hon har<br>gjort vid analysen. En sådan dokumentationsskyldighet ger tillsyns-<br>myndigheten möjlighet att i efterhand kontrollera att analysen är gjord på<br>ett tillfredsställande sätt.</p>
<p>Dokumentationsskyldigheten är av sådan grundläggande betydelse att<br>den bör komma till uttryck i lagen. Där bör framgå att revisorn skall<br>dokumentera varje uppdrag i revisionsverksamheten. Dokumentationen<br>bör innefatta upplysning om varje förhållande av betydelse för tillämp-<br>ningen av analysmodellen. Av revisorns dokumentation bör t.ex. framgå<br>vilka förtroenderubbande omständigheter som har identifierats. Där bör<br>också framgå vilka åtgärder som har vidtagits för att undanröja eller<br>neutralisera eventuella förtroendehot.</p>
<p>I lagen bör detta komma till uttryck i en bestämmelse om att doku-<br>mentationen skall innehålla den information som är väsentlig för bedöm-<br>ningen av revisorns arbete, opartiskhet och självständighet vid utövandet<br>av revisionsverksamheten.</p>
<p>Enligt vår uppfattning finns det inte anledning att ålägga revisorer<br>någon motsvarande skyldighet att upprätta dokumentation i samband<br>med uppdrag som inte utgör revisionsverksamhet. Om en revisor har<br>utfört ett sådant uppdrag åt en revisionsklient, kan det emellertid vara<br>ägnat att påverka revisorns oberoende eller i vart fall omvärldens för-<br>troende för revisionen. Därför bör dokumentationen av revisionsuppdrag-<br>et innefatta uppgifter om de övriga uppdrag för revisionsklienten som<br>revisorn - och, så långt möjligt, annan i revisionsgruppen - har, i den<br>mån uppgifterna behövs för en bedömning av revisorns arbete, opartisk-<br>het och självständighet vid utövandet av revisionsverksamheten.</p>
<p>En särskild fråga är om det bör göras undantag från dokumentations-<br>skyldigheten beträffande sådan rådgivning av enklare slag som en revisor<br>återkommande lämnar revisionsklienten. Både FAR och Svenska Revi-<br></p>
<p>66</p>
<p>sorsamfundet SRS har förordat att kraven på dokumentation sätts lägre Prop. 2000/01:146<br>när det gäller detta slag av arbete. Vi delar den bedömningen. Regeringen<br>eller den myndighet som regeringen bestämmer bör därför ges möjlighet<br>att meddela föreskrifter om undantag från dokumentationsskyldigheten.</p>
<p>En annan fråga är när dokumentationen skall vara färdigställd. En tidig<br>dokumentation ger de bästa förutsättningarna för att den information som<br>sparas är korrekt. Mot den bakgrunden bör utgångspunkten vara att<br>dokumentationen sker fortlöpande. Den dokumentation som är hänförlig<br>till ett visst uppdrag bör färdigställas i vart fall i samband med att revi-<br>sorn avger det utlåtande som granskningen mynnar ut i.</p>
<p>Enligt vår mening bör regeringen eller den myndighet som regeringen<br>bestämmer kunna meddela ytterligare föreskrifter om hur dokumenta-<br>tionsskyldigheten skall fullgöras. Detta fordrar dock inte några nya lag-<br>regler utan kan ske med stöd av det normgivningsbemyndigande som<br>finns i 13 § andra stycket i 1995 års revisorslag (jfr 41 § i vårt förslag).</p>
<h3>10.5 En maximigräns för rådgivningsarvoden eller andra<br>arvoden?</h3>
<p>Regeringens bedömning: Det bör inte införas någon bestämd maximi-<br>gräns för rådgivningsarvoden eller andra arvoden till en revisor.</p>
<p>Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm-<br>ning (betänkandet s. 128 och 129).</p>
<p>Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invänd-<br>ningar mot utredningens bedömning.</p>
<p>Bakgrund: Det kan synas som att en revisor som erhåller ett stort<br>arvode från en revisionsklient eller en större del av sina sammanlagda<br>intäkter från en revisionsklient riskerar att komma i ett beroendeförhåll-<br>ande till denne. I några länder har det därför införts gränser för hur stort<br>arvode som en revisor får uppbära från en och samma revisionsklient.<br>Gränsen bestäms vanligen så att arvodet från en revisionsklient far utgöra<br>högst en viss procentandel av revisorns totala omsättning. De gräns-<br>värden som används ligger mellan fem och 20 procent. I Sverige före-<br>kommer inte någon bestämmelse av det slaget. Revisorsutredningen<br>diskuterade i betänkandet Revisorerna och EU (SOU 1993:69) om en<br>sådan bestämmelse borde införas. Utredningen ansåg dock att det skulle<br>möta betydande tillämpningsproblem, bl.a. i samband med att en revi-<br>sionsverksamhet påbörjas liksom vid förändringar i klientsammansätt-<br>ningen.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Särskilt mot bakgrund av de<br>tillämpningsproblem som Revisorsutredningen pekade på vill vi inte<br>förorda några begränsningar vad gäller storleken på rådgivningsarvoden<br>eller andra arvoden. De risker för revisors oberoende som det kan inne-<br>bära att revisorns intäkter härrör från några enstaka klienter motverkas<br>genom de bestämmelser vi föreslår i avsnitt 9.2 och 10.3. Under de<br>diskussioner som förs inom EU angående revisors oberoende har emel-<br>lertid frågan om särskilda arvodesgränser kommit upp. Detta kan ge<br>anledning att längre fram återkomma till frågan.</p>
<p>67</p>
<h3>10.6 Upplysningar i årsredovisningen</h3>
<p>Regeringens bedömning: Årsredovisningen bör på samma sätt som i<br>dag innehålla upplysningar om av företaget utbetalda arvoden och<br>andra ersättningar till revisorn.</p>
<p>Det bör inte införas något krav på upplysning om uppdragens art.</p>
<p>Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att det i årsredovis-<br>ningen skall lämnas upplysning om, utöver storleken av ersättningen till<br>revisorn och dess fördelning mellan revision och övriga uppdrag, upp-<br>dragens art (betänkandet s. 158-160).</p>
<p>Remissinstanserna: Remissutfallet är blandat. Några remissinstanser,<br>däribland Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Svenska<br>Bankföreningen och Sveriges Industriförbund, har tillstyrkt utredningens<br>förslag eller har inte haft någon erinran mot det. Andra, såsom Riks-<br>revisionsverket och Patent- och registreringsverket, har avstyrkt för-<br>slaget.</p>
<p>Bakgrund: Den ersättning som en revisor erhåller från revisions-<br>klienten på grund av revisionsuppdraget och för utförda konsulttjänster<br>speglar revisorns förhållande till revisionsklienten och därmed revisorns<br>förmåga att genomföra en i alla avseenden oberoende granskning. För att<br>ett aktiebolags intressenter skall få bättre möjlighet att själva bedöma<br>revisorns oberoende föreskrivs därför i 5 kap. 21 § årsredovisningslagen<br>(1995:1554) att aktiebolaget i årsredovisningen skall lämna uppgift om<br>vad som har betalats ut till revisorn i- revisionsarvoden och andra arvo-<br>den.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Bestämmelsen i årsredovisnings-<br>lagen om att aktiebolag i årsredovisningen skall lämna upplysningar om<br>revisionsarvoden och andra arvoden syftar till att ge bolagets intressenter<br>möjlighet att själva bedöma revisorns oberoende i förhållande till bolag-<br>et. Bestämmelsen, som i förlängningen torde motverka situationer där<br>revisorn står i ekonomiskt beroendeförhållande till bolaget, bör enligt vår<br>mening finnas kvar.</p>
<p>Det kan - såsom utredningen har varit inne på - synas som att be-<br>stämmelsen i sin nuvarande utformning inte ger all information som i och<br>för sig skulle vara av värde. Den ger enbart information om att andra<br>uppdrag har förekommit jämte viss information om deras omfattning.<br>Upplysningar om uppdragens art skulle, kan det hävdas, ge intressenterna<br>ytterligare information som kan ligga till grund för deras egna bedöm-<br>ningar om revisorns oberoende.</p>
<p>Vi vill inte ifrågasätta utredningens uppfattning att ett utvidgat infor-<br>mationskrav skulle kunna vara av värde för revisionsklientens intressent-<br>er. Det är emellertid tveksamt om värdet av ett ökat upplysningskrav står<br>i proportion till de ytterligare kostnader som varje ökat upplysningskrav<br>innebär för företagen. Härtill kommer att det knappast är lämpligt att<br>ställa krav på detaljerade uppgifter om övriga uppdrag, eftersom det<br>skulle kunna skada revisionsklienten, t.ex. genom att bolagets konkur-<br>renter fick kännedom om pågående affarsförhandlingar. Mera begränsad<br>information om uppdragens art riskerar å andra sidan att bli ganska intet-<br>sägande, t.ex. ”organisationsrådgivning”.</p>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>68</p>
<p>Enligt vår mening bör därför den nuvarande upplysningsskyldigheten Prop. 2000/01:146<br>enligt 5 kap. 21 § årsredovisningslagen för närvarande inte utvidgas.</p>
<p>Det kan tilläggas att frågan om ett upplysningskrav av detta slag<br>diskuteras i EG-kommissionens pågående arbete med en rekommenda-<br>tion om revisorns oberoende. Sedan rekommendationen har utfärdats kan<br>det finnas skäl att på nytt överväga om det finns behov av några lag-<br>stiftningsåtgärder.</p>
<h2>11 Verksamhetsformer och ägande</h2>
<h3>11.1 Regler om verksamhetsformer och ägande bör finnas<br>i lag</h3>
<p>Regeringens förslag: I lagen tas in regler om vilken verksamhet revi-<br>sionsföretag får utöva och vilka som får äga sådana företag.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (be-<br>tänkandet s. 182-184).</p>
<p>Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invänd-<br>ningar mot förslaget.</p>
<p>Bakgrund: Av 16 § första stycket i 1995 års revisorslag framgår att en<br>revisor får bedriva revisionsverksamhet såsom enskild näringsidkare eller<br>i handelsbolag eller aktiebolag. Lagen innehåller också regler om ägande,<br>ledning m.m. för registrerade revisionsbolag. Den saknar däremot be-<br>stämmelser om ägande, ledning och förvaltning av revisionsbolag som<br>inte är registrerade. I stället har Revisorsnämnden meddelat föreskrifter<br>som bl.a. innehåller huvudregeln att endast revisor får vara aktieägare,<br>styrelseledamot och verkställande direktör i ett aktiebolag i vilket en<br>revisor bedriver sin yrkesverksamhet.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Föreskrifter om näringsverksamhet<br>hör normalt till sådan offentligrättslig lagstiftning som enligt 8 kap. 3 §<br>regeringsformen meddelas genom lag. Med tillämpning av 8 kap. 7 §<br>regeringsformen får dock riksdagen i viss utsträckning bemyndiga rege-<br>ringen att genom förordning meddela föreskrifter i ämnet.</p>
<p>Föreskrifter som begränsar den enskilde revisorns handlingsfrihet i<br>fråga om ägande m.m. av ett revisionsföretag är av ingripande slag. De<br>bör därför ges i lag, oavsett om revisionsföretaget är registrerat eller inte.</p>
<h3>11.2 Bör alla revisionsföretag registreras?</h3>
<p>Regeringens bedömning och förslag: Det bör inte införas något allmänt<br>krav på registrering av revisionsföretag.</p>
<p>Ett bolag i vilket revisionsverksamhet utövas skall för varje uppdrag<br>som det åtar sig och som utgör revisionsverksamhet utse en i bolaget<br>yrkesverksam revisor som huvudansvarig (17 § i förslaget till revisors-<br>lag).</p>
<p>69</p>
<p>Utredningens bedömning och forslag: Överensstämmer i sak med Prop. 2000/01:146<br>regeringens bedömning och förslag (betänkandet s. 189-191).</p>
<p>Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invänd-<br>ningar mot utredningens bedömning och förslag.</p>
<p>Bakgrund: Revisorer far bedriva revisionsverksamhet inte bara som<br>enskild näringsidkare utan också i handelsbolag eller i aktiebolag. För det<br>fall att revisorn väljer bolagsformen gäller att bolaget inte får utöva<br>annan verksamhet än sådan som är förenlig med en revisors yrkes-<br>utövning.</p>
<p>I 1995 års revisorslag görs en åtskillnad mellan registrerade revi-<br>sionsbolag och icke-registrerade revisionsbolag. Varje revisionsbolag<br>avgör självt om det vill ansöka om registrering. Ett registrerat revisions-<br>bolag kan - till skillnad från ett icke registrerat revisionsbolag - utses till<br>revisor (se t.ex. 10 kap. 18 § aktiebolagslagen). Endast registrerade<br>revisionsbolag står under tillsyn. Vad gäller icke-registrerade revisions-<br>bolag står endast de i bolaget verksamma revisorerna under tillsyn.</p>
<p>För att ett handelsbolag skall få registreras som revisionsbolag skall<br>det framgå av bolagsavtalet att bolagsmännen skall vara godkända eller<br>auktoriserade revisorer (10 § i 1995 års lag). För att ett aktiebolag skall<br>få registreras krävs bl.a. att minst tre ljärdedelar av aktierna med minst<br>tre Värdedelar av röstetalet ägs av godkända eller auktoriserade revisorer<br>och att övriga aktier ägs av personer som är verksamma i bolaget (11 §).</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning och förslag: Det förhållandet att<br>icke-registrerade revisionsbolag inte står under tillsyn innebär bl.a. att<br>Revisorsnämnden inte kan ingripa disciplinärt mot ett sådant revisions-<br>företag. Detta väcker frågan om det bör införas ett krav på att alla revi-<br>sionsföretag skall registreras och därmed ställas under tillsyn. Ett sådant<br>krav skulle, kan det hävdas, förbättra nämndens möjligheter att ingripa<br>mot missförhållanden i revisionsföretag.</p>
<p>I förarbetena till 1995 års revisorslag angavs som skäl till att Revisors-<br>nämnden skulle kunna ingripa disciplinärt mot ett registrerat revisions-<br>bolag - och inte enbart mot revisorerna - att det reellt sett är svårt att<br>göra en enskild revisor ansvarig för en medhjälpares försummelse vid<br>fullgörandet av uppdrag som faller utanför revisionsuppdrag (se prop.<br>1994/95:152 s. 55). Vi har i avsnitt 7.1 förordat att Revisorsnämndens<br>tillsyn ges karaktären av en normtillsyn som väsentligen gäller revisorer-<br>nas iakttagande av god revisorssed och god revisionssed. Därmed kom-<br>mer nämndens tillsyn, såvitt gäller kvaliteten i utförda uppdrag i prak-<br>tiken att vara begränsad till revisionsuppdrag och liknande uppdrag och<br>Revisorsnämnden kommer inte att kunna ingripa mot kvalitetsbrister i<br>andra uppdrag. Behovet av att utvidga kravet på registrering till samtliga<br>revisionsföretag har därmed i stor utsträckning försvunnit. Vi föreslår<br>därför inte någon sådan utvidgning.</p>
<p>Även på det område som kommer att vara föremål för tillsyn kan det<br>dock ibland vara svårt att utkräva ansvar därför att den försumlige inte<br>omfattas av tillsynen. Inte sällan utförs ett granskningsuppdrag - som i<br>och för sig omfattas av tillsyn - av andra specialister inom revisionsföre-<br>taget än revisorer. Särskilt i stora revisionsföretag med många delägare<br>och anställda kan detta försvåra ansvarsutkrävande. Både registrerade<br>och icke registrerade revisionsföretag bör därför vara skyldiga att för</p>
<p>70<br></p>
<p>varje uppdrag i sin revisionsverksamhet utse en av de i företaget yrkes- Prop. 2000/01:146<br>verksamma revisorerna att vara huvudansvarig.</p>
<h3>11.3 Begränsningar i formerna för utövande av revisions-<br>verksamhet</h3>
<p>Regeringens förslag: En revisor skall fa utöva revisionsverksamhet<br>endast i vissa i lagen angivna former. Revisorn skall kunna utöva verk-<br>samheten som enskild näringsverksamhet eller i enkelt bolag. Han eller<br>hon skall också kunna bedriva verksamheten i handelsbolag eller i aktie-<br>bolag.</p>
<p>Om revisorn utövar revisionsverksamhet som enskild näringsidkare,<br>skall han eller hon hålla annan verksamhet som inte har ett naturligt sam-<br>band med revisionsverksamhet tydligt avskild. Utövas revisionsverksam-<br>heten i handelsbolag eller i aktiebolag, får bolaget bedriva endast revi-<br>sionsverksamhet och verksamhet som har ett naturligt samband med<br>revisionsverksamhet. Bolaget får inte inneha andelar i andra foretag vilka<br>bedriver annan verksamhet än revisionsverksamhet och verksamhet som<br>har ett naturligt samband därmed. Revisionsverksamhet skall inte heller<br>fa utövas i ett bolag som är i konkurs eller likvidation (8-11 §§ i förslag-<br>et till revisorslag).</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens<br>förslag (betänkandet s. 187 och 188). Utredningen har dock inte lämnat<br>något förslag om verksamheten i företag som revisionsbolaget äger<br>andelar i. Inte heller innehåller utredningens förslag någon regel om att<br>revisionsverksamhet inte skall fa utövas i bolag som är i konkurs eller<br>likvidation.</p>
<p>Remissinstanserna: Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet har<br>anmärkt att den föreslagna lagtexten bör förtydligas så att det framgår att<br>begränsningen av verksamhet i revisionsbolag gäller även dotterbolag till<br>revisionsbolag. Övriga remissinstanser har inte invänt mot utredningens<br>förslag.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag</p>
<p>I vilka former skall revisionsverksamhet få bedrivas?</p>
<p>Revisionsuppdragets personliga karaktär har inte ansetts utgöra något<br>hinder mot att en revisor utövar verksamheten i bolag. I lagstiftningen<br>finns inte heller på andra områden något förbud mot att driva verksam-<br>heter av personlig karaktär, exempelvis advokatverksamhet, i bolags-<br>form. Utgångspunkten bör alltså vara att en revisor, i likhet med varje<br>annan företagare, har rätt att själv bestämma företagsform. Den nuvar-<br>ande bestämmelsen om att en revisor far bedriva revisionsverksamhet<br>som enskild näringsidkare eller i handelsbolag eller aktiebolag bör alltså<br>bestå.</p>
<p>Det är numera möjligt att bedriva näringsverksamhet som enkelt bolag.<br>Enkelt bolag är därför en tänkbar företagsform även för revisionsverk-<br>samhet. Detta bör lämpligen komma till uttryck i lagtexten.</p>
<p>71</p>
<p>Ett aktiebolag eller ett handelsbolag kan i dag inte registreras som Prop. 2000/01:146<br>revisionsbolag om det är i konkurs eller likvidation. Däremot finns det<br>inte något allmänt förbud mot att utöva revisionsverksamhet i ett aktie-<br>bolag eller ett handelsbolag som är i konkurs eller likvidation. Lagrådet<br>har ifrågasatt om det inte bör införas ett sådant förbud. Enligt vår mening<br>är det inte lämpligt att revisionsverksamhet utövas i ett bolag som är i<br>konkurs eller likvidation. Skälen till det är framför allt att revisorerna<br>genom konkursen eller likvidationen förlorar sitt bestämmande inflyt-<br>ande över bolaget. Vi förordar därför ett allmänt förbud mot att utöva<br>revisionsverksamhet i bolag som är i konkurs eller likvidation.</p>
<p>Vilken verksamhet skall få förekomma i ett revisionsföretag?</p>
<p>Vi har i avsnitt 9.1 och 9.2 redogjort för vår uppfattning om vilken<br>verksamhet en revisor bör fa bedriva utöver revisionsverksamhet. Såsom<br>där har framgått anser vi att det bör vara möjligt för en revisor att<br>parallellt med revisionsverksamheten bedriva verksamhet som har ett<br>naturligt samband med revisionsverksamhet. Det bör också finnas ett<br>visst utrymme för revisorn att driva verksamhet som saknar naturligt<br>samband med revisionsverksamhet (”sidoverksamhet”).</p>
<p>I den utsträckning en revisor bör få bedriva sidoverksamhet är det dock<br>angeläget att den bedrivs åtskilt från revisionsverksamheten. Om revi-<br>sionsverksamhet och sidoverksamhet sammanblandas inom ramen för ett<br>och samma företag, kan det skada omgivningens tilltro till revisorns<br>självständighet. I den dagliga verksamheten kan hänsynen till sido-<br>verksamheten gå ut över företagets revisionsverksamhet. I värsta fall kan<br>de affårsrisker, som sidoverksamheten kan vara förenad med, vålla revi-<br>sionsverksamheten skada. Till detta kommer att tillsynsmyndighetens<br>tillsyn kan försvåras, bl.a. genom att redovisningen för de olika verksam-<br>hetsgrenarna blandas samman. Vi anser därför att revisionsverksamhet<br>och sidoverksamhet över huvud taget inte bör få bedrivas inom en och<br>samma rörelse eller inom en och samma juridiska person.</p>
<p>Särskilt om revisorer som utövar revisionsverksamhet som enskilda<br>näringsidkare</p>
<p>Vad som nyss har sagts kan synas tala för att en revisor som utövar<br>revisionsverksamhet som enskild näringsidkare över huvud taget inte<br>borde få bedriva sidoverksamhet. En sådan ordning framstår dock som<br>ett alltför långtgående ingrepp i näringsfriheten. Revisorn bör emellertid<br>vara skyldig att hålla sidoverksamheten avskild från revisionsverk-<br>samheten, dvs. sidoverksamheten skall utövas i en separat rörelse. Detta<br>är ägnat att stärka tilltron till revisorns självständighet och oberoende i<br>revisionsverksamheten och ger också bättre förutsättningar för tillsyns-<br>myndighetens arbete. Att revisionsverksamhet och sidoverksamhet måste<br>utövas i två separata rörelser överensstämmer med den praxis som har<br>utvecklats i tillsynen när det gäller revisors utövande av sidoverksamhet.</p>
<p>En verksamhet som har ett naturligt samband med revisionsverksamhet<br>- såsom redovisning och rådgivning i skattefrågor - bör revisorn däremot</p>
<p>72<br></p>
<p>få bedriva i samma rörelse som revisionsverksamheten. Detta överens- Prop. 2000/01:146<br>stämmer väsentligen med vad som gäller i dag.</p>
<p>Särskilt om verksamheten i revisionsbolag</p>
<p>När revisionsverksamhet utövas i ett handels- eller aktiebolag tillgodoses<br>intresset av att revisionsverksamhet och sidoverksamhet hålls i sär bäst<br>genom att revisionsverksamheten utövas i ett separat bolag.</p>
<p>Om revisorn driver verksamheten i bolag, bör bolaget därför, förutom<br>revisionsverksamhet, fa utöva endast verksamhet som har ett naturligt<br>samband med revisionsverksamhet. Sidoverksamhet bör bolaget alltså<br>inte fa utöva.</p>
<p>De hot mot revisorns oberoende som uppkommer om det i ett och<br>samma bolag bedrivs både revisionsverksamhet och sidoverksamhet kan<br>uppkomma också när sidoverksamheten bedrivs i ett annat bolag som<br>revisionsbolaget helt eller delvis äger. Särskilt om sidoverksamheten i<br>det andra bolaget är omfattande, finns det en risk för att hänsynen till<br>denna verksamhet går ut över revisionsverksamheten i revisionsbolaget.<br>Tillsynsmyndighetens möjligheter att ingripa är också begränsade, efter-<br>som det andra bolaget inte står under tillsyn. Övervägande skäl talar<br>därför för att ett revisionsbolag inte heller skall kunna inneha andelar i<br>andra företag i vilka det bedrivs sidoverksamhet.</p>
<h3>11.4 Regler om ägande av revisionsföretag</h3>
<p>Regeringens förslag: Bolag i vilka revisionsverksamhet utövas skall<br>ägas av revisorer. Ägandet skall kunna ha formen av indirekt ägande<br>genom bolag. För ett sådant, mellan revisorn och revisionsbolaget in-<br>skjutet, bolag skall gälla samma krav i fråga om verksamheten som för<br>ett revisionsbolag. Det inskjutna bolaget skall dock inte behöva driva<br>någon egen revisionsverksamhet. Vidare skall vissa ledande befattningar<br>i inskjutna bolag förbehållas revisorer. Även andra än revisorer skall,<br>direkt eller genom bolag, fa äga en begränsad andel av sådana bolag som<br>registreras som revisionsbolag (11, 13-16 §§ i förslaget till revisorslag).</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer i väsentliga delar med rege-<br>ringens förslag (betänkandet s. 184-189).</p>
<p>Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig i denna del<br>har tillstyrkt utredningens förslag. FAR har dock anfört att förslaget med-<br>för icke avsedda restriktioner avseende ägar- och anställningsförhåll-<br>anden.</p>
<p>Svenska Revisorsamfundet SRS har uttalat att regleringen av det in-<br>direkta ägandet inte bör förhindra att verksamhet, förenlig med revisions-<br>verksamhet, bedrivs i ett i förhållande till revisionsföretaget sidoordnat<br>bolag i samma koncern.</p>
<p>73</p>
<p>Skälen för regeringens förslag</p>
<p>Vilka skall kunna ingå i ägarkretsen för ett revisionsföretag?</p>
<p>För att kvaliteten i revisionsverksamheten skall upprätthållas är det<br>viktigt att det bestämmande inflytandet i ett revisionsföretag förbehålls<br>personer med insikt i de villkor som gäller för revisionsverksamhet. Det<br>är också väsentligt att för revisionen ovidkommande intressen inte tillåts<br>influera verksamheten i revisionsföretaget. Särskilt betydelsefullt är det<br>givetvis att revisionsklienter inte ges möjlighet att påverka verksamheten<br>i revisionsföretaget. Mot den nu angivna bakgrunden är det enligt vår<br>mening en naturlig utgångspunkt att ägandet av revisionsföretagen för-<br>behålls revisorer.</p>
<p>För registrerade revisionsaktiebolag gäller i dag att en viss mindre<br>andel av aktierna far innehas av andra personer än revisorer. Detta bör<br>enligt vår mening gälla även i fortsättningen. Också dessa personer bör<br>dock ha anknytning till verksamheten i bolaget. Av lagen bör därför<br>framgå att ägare som inte är revisorer skall vara yrkesverksamma i<br>revisionsbolaget eller i ett annat företag som på grund av ägarförhåll-<br>anden ingår i samma revisionsgrupp som revisionsbolaget.</p>
<p>En remissinstans har förordat att samma regler skall gälla för icke re-<br>gistrerade revisionsbolag som för registrerade revisionsbolag, dvs. viss<br>andel av ägarna skall kunna utgöras av andra än revisorer. I lagstiftnings-<br>ärendet har emellertid inte framkommit några särskilda skäl för detta.<br>Tvärtom talar det förhållandet att icke-registrerade bolag inte står under<br>tillsyn för att nuvarande ordning bör bestå. Vi är därför inte beredda att i<br>detta sammanhang föreslå någon sådan förändring.</p>
<p>Indirekt ägande</p>
<p>Revisorsnämnden har i ett uppmärksammat avgörande konstaterat att -<br>med den utformning som lagen om revisorer i dag har - kravet att revi-<br>sionsföretag skall ägas av revisorer kan uppfyllas endast genom direkt<br>ägande. Det innebär att det är inte möjligt att skjuta in en juridisk person<br>mellan den fysiska personen och revisionsbolaget (s.k. indirekt ägande).<br>Frågan är om denna ordning också är sakligt motiverad.</p>
<p>Det kan hävdas att sådant indirekt ägande riskerar att minska Revisors-<br>nämndens möjligheter att utöva en effektiv tillsyn. Svåröverskådliga<br>ägarförhållanden skapar ett större administrativt arbete vid kontrollen av<br>ägarförhållanden och verksamhet. Vidare kan indirekt ägande leda till att<br>revisorernas ägarinflytande ”späds ut”, något som skulle kunna påverka<br>revisionsverksamhetens kvalitet.</p>
<p>Utredningen har emellertid angett några i och för sig legitima skäl för<br>revisionsbolag att organisera verksamheten i flera juridiska personer. Av<br>dessa skäl kan nämnas behovet av s.k. namnskydd, pensionsreglemas<br>utformning samt intresset av att på ett enkelt sätt kunna ändra kretsen av<br>delägare. Till detta kommer att de risker som indirekt ägande medför kan<br>motverkas genom att särskilda krav ställs på de bolag som skjuts in<br>mellan revisorn och revisionsbolaget. Så kan t.ex. samma regler om<br>ägande appliceras på de inskjutna bolagen som på revisionsbolag. Det<br>bör också kunna krävas att flertalet av de ledande befattningarna i de<br></p>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>74</p>
<p>inskjutna bolagen skall förbehållas revisorer. Om det ställs sådana krav<br>på de inskjutna bolagen, kommer det alltid att vara revisorer som har det<br>bestämmande inflytandet över verksamheten i revisionsbolaget. Vi före-<br>slår därför att det i lagen lämnas utrymme för indirekt ägande av revi-<br>sionsbolag.</p>
<p>Enligt de i dag gällande reglerna får även andra än revisorer i viss<br>utsträckning äga aktier i registrerade revisionsbolag, under den<br>förutsättningen att ägarna är verksamma i revisionsbolaget. Enligt vår<br>mening finns det inte några bärande skäl för att den nyss föreslagna<br>möjligheten att skjuta in ett eller flera bolag mellan delägare och<br>revisionsbolag inte skulle gälla även sådana icke-revisorer.</p>
<p>Verksamhet i ägarbolag</p>
<p>En särskild fråga är vilka krav som skall ställas på verksamheten i ett<br>inskjutet ägarbolag.</p>
<p>Att en revisionsverksamhet genom ägande underordnas en annan verk-<br>samhet som är av helt annat slag än revisionsverksamhet framstår som<br>principiellt olämpligt, vare sig ägarbolaget i sin tur ägs av revisorer eller<br>av andra. Ett villkor för att någon skall kunna äga en andel i ett regist-<br>rerat revisionsbolag och göra detta genom ett inskjutet bolag bör därför<br>vara att det inskjutna bolaget inte bedriver någon sidoverksamhet. Detta<br>innebär att ett ägarbolag inte skall få bedriva annan verksamhet - utöver<br>själva ägandet av revisionsbolag — än revisionsverksamhet och verksam-<br>het som har ett naturligt samband med revisionsverksamhet.</p>
<p>Utredningen har ansett att ägarbolag inte skall kunna bedriva, utöver<br>verksamhet som består i ägandet av revisionsbolag, enbart verksamhet<br>som har ett naturligt samband med revisionsverksamhet. Som skäl har<br>utredningen angett att revisionsverksamhet inte bör vara underordnad<br>konsultverksamhet. Enligt vår mening framstår emellertid ett sådant för-<br>bud inte som lika angeläget som ett förbud för ägarbolag att bedriva sido-<br>verksamhet, särskilt som det med vårt förslag inte kommer att finnas<br>några begränsningar i möjligheterna för revisorer och revisionsbolag att<br>själva ägna sig åt verksamhet som har ett naturligt samband med revi-<br>sionsverksamhet. Det finns alltså inte tillräckliga skäl att förbjuda ägar-<br>bolag att bedriva enbart verksamhet som har ett naturligt samband med<br>revisionsverksamhet.</p>
<p>En annan fråga är om ett ägarbolag även bör få äga andelar i andra<br>företag (som i så fall blir ”systerföretag” till revisionsbolaget). Något<br>hinder mot att ägarbolaget äger andra revisionsbolag bör uppenbarligen<br>inte finnas. Det finns enligt vår mening inte heller skäl att förhindra<br>ägarbolag att äga bolag med verksamhet som har ett naturligt samband<br>med revisionsverksamhet. Mera tveksamt är om ägarbolag bör ha möjlig-<br>het att äga andelar i företag i vilka förekommer verksamhet som varken<br>är revisionsverksamhet eller verksamhet som har ett naturligt samband<br>med revisionsverksamhet. Verksamheten i den koncern, där revisions-<br>bolaget ingår som dotterföretag, kan därigenom få sådan inriktning på<br>sidoverksamhet att detta går ut över revisionsverksamheten. Eftersom<br>varken ägarbolaget eller dotterföretaget kommer att stå under tillsyn<br>kommer tillsynsmyndighetens möjligheter att ingripa mot missförhåll-<br></p>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>75</p>
<p>anden av det slaget att vara begränsade. Vi föreslår därför att ägarbolag Prop. 2000/01:146<br>inte skall kunna inneha andelar i företag som bedriver annan verksamhet<br>än revisionsverksamhet eller verksamhet som har ett naturligt samband<br>med revisionsverksamhet.</p>
<p>Det bör här påpekas att mindre kapital- och fastighetsförvaltning, med<br>anknytning till revisionsverksamheten, enligt vår uppfattning utgör sådan<br>verksamhet som har ett naturligt samband med revisionsverksamhet (se<br>avsnitt 9.2). Vårt förslag förhindrar därför normalt inte att förvaltningen<br>av den fastighet där revisionsverksamheten bedrivs förläggs till ett<br>särskilt ”systerbolag” till revisionsbolaget.</p>
<p>Andra gränser för koncernuppbyggnader</p>
<p>Enligt vår mening finns det inte skäl att begränsa revisionsbolagens<br>möjligheter att bygga upp koncernstrukturer utöver vad som följer av<br>ovan angivna begränsningar för verksamhetsformer och ägande. Till-<br>synsmyndigheten bör alltså inte kunna ingripa enbart på den grunden att<br>en koncernstruktur är komplicerad och därmed försvårar en effektiv<br>tillsyn. Tillsynens behov bör i stället tillgodoses genom den i avsnitt 8.2<br>och 8.3 föreslagna upplysningsskyldigheten.</p>
<h2>12 Undantag från kraven på bosättning och<br>yrkesverksamhet</h2>
<h3>12.1 Undantag från bosättningskravet vid ansökan om<br>godkännande eller auktorisation</h3>
<p>Regeringens förslag: Revisorsnämnden skall redan i samband med<br>beslut om godkännande eller auktorisation kunna besluta om undantag<br>från revisorslagens krav på att revisorn skall vara bosatt i en stat inom<br>Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (4 § andra stycket och 5 §<br>andra stycket i förslaget till revisorslag).</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens<br>förslag (betänkandet s. 211 och 212).</p>
<p>Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft<br>några invändningar mot utredningens förslag.</p>
<p>Bakgrund: För att bli godkänd eller auktoriserad revisor måste sökan-<br>den vara bosatt i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska sam-<br>arbetsområdet, EES (se 4 § första stycket 2 och 5 § 1995 års revisorslag).<br>Sökanden får följaktligen inte vara bosatt utanför EES när ansökan skall<br>behandlas. Däremot kan Revisorsnämnden medge att en revisor, som<br>redan är godkänd eller auktoriserad, vid bosättning utanför EES far be-<br>hålla godkännandet eller auktorisationen för viss tid (se 8 §).</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt vår mening bör man i en<br>reglering av ifrågavarande slag - rätt att utöva viss verksamhet - inte</p>
<p>76<br></p>
<p>utan skäl göra åtskillnad mellan dem som redan har rätt att utöva verk- Prop. 2000/01:146<br>samheten och dem som ansöker om att få en sådan rätt.</p>
<p>De nuvarande reglerna kan ge upphov till oskäliga effekter för per-<br>soner som tjänstgör på en revisionsbyrå utanför EES, t.ex. hos en revi-<br>sionsbyrås samarbetspartner i USA, vid den tidpunkt då de når upp till de<br>krav som lagen ställer för godkännande eller auktorisation. Så länge den<br>aktuelle personen bor i USA kan han eller hon inte fa godkännande eller<br>auktorisation som revisor. Dispens från bosättningskravet kan ges först<br>om han eller hon flyttar tillbaka till Sverige, beviljas godkännande eller<br>auktorisation och därefter flyttar tillbaka till USA. Sådana effekter kan<br>undvikas om Revisorsnämnden far möjlighet att lämna undantag från<br>bosättningskravet redan i samband med att en ansökan om godkännande<br>eller auktorisation beviljas. Vi anser att det bör införas en sådan möjlig-<br>het.</p>
<h3>12.2 Undantag från kravet på yrkesverksamhet i vissa fall</h3>
<p>Regeringens förslag: Om det finns särskilda skäl, skall Revisors-<br>nämnden kunna besluta om undantag från revisorslagens krav på att<br>en revisor yrkesmässigt skall utöva revisionsverksamhet (4 § andra<br>stycket och 5 § andra stycket i förslaget till revisorslag).</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag<br>(betänkandet s. 213 och 214).</p>
<p>Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller<br>inte haft några invändningar mot det.</p>
<p>Bakgrund: För att bli godkänd eller auktoriserad revisor måste sökan-<br>den yrkesmässigt utöva revisionsverksamhet (se 4 § första stycket 1 och<br>5 § i 1995 års revisorslag). En godkänd eller auktoriserad revisor som<br>upphör att utöva revisionsverksamhet yrkesmässigt skall anmäla detta till<br>Revisorsnämnden. Nämnden har då att ompröva godkännandet eller<br>auktorisationen (se 23 §). Bestämmelserna syftar till att garantera att den<br>som har godkänts eller auktoriserats som revisor upprätthåller viss<br>kompetens. Bestämmelserna har konkretiserats i Revisorsnämndens före-<br>skrifter. Den som vill bli godkänd eller auktoriserad revisor eller fa fort-<br>satt godkännande eller auktorisation måste enligt dessa föreskrifter under<br>de fem senaste åren ha utövat yrkesmässig revision under minst 1 500<br>timmar (se 18 § RNFS 1997:1).</p>
<p>Liknande bestämmelser gällde innan lagen trädde i kraft (se 2 § första<br>stycket 1 och 15 § första stycket 1 samt 24 § förordningen, 1973:221, om<br>auktorisation och godkännande av revisorer). Regeringen hade möjlighet<br>att ge dispens från bestämmelserna. Detta gjordes också, bl.a. när det<br>gällde företrädare för FAR. Någon motsvarande dispensmöjlighet finns<br>inte i 1995 års revisorslag.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Vi delar den grundsyn som lagen ger<br>uttryck för, nämligen att endast den som yrkesmässigt utövar revisions-<br>verksamhet bör kunna vara auktoriserad eller godkänd revisor. I vissa fall<br>kan det emellertid vara motiverat att göra undantag från detta krav.</p>
<p>77</p>
<p>Sådana undantag kan bl.a. vara motiverade i fråga om personer som Prop. 2000/01:146<br>arbetar på Revisorsnämndens kansli. För att Revisorsnämnden skall<br>kunna fullgöra sin tillsynsverksamhet är det givetvis viktigt att nämnden<br>kan anställa bl.a. personer med erfarenhet från revisionsverksamhet, dvs.<br>godkända och auktoriserade revisorer (jfr Riksdagens Revisorers rapport<br>1999/2000:4 Revisorsnämnden - en tillsynsmyndighet s. 35). Sådana an-<br>ställningar försvåras uppenbarligen om dessa personer i och med an-<br>ställningen förlorar godkännande eller auktorisation som revisorer.</p>
<p>Undantag kan också vara motiverade i fråga om personer som är verk-<br>samma inom revisorsorganisationema. För FAR och SRS är det av<br>betydelse att organisationerna kan företrädas av personer som är<br>auktoriserade eller godkända revisorer. På samma sätt som gäller för<br>Revisorsnämnden skulle sannolikt rekryteringen av erfarna revisorer till<br>olika befattningar inom organisationerna underlättas om det fanns en<br>möjlighet att göra undantag från kravet på yrkesverksamhet. Detta är i<br>sin tur ägnat att ge bättre förutsättningar för den kvalitetsutveckling av<br>revisionsbranschen som organisationerna själva bedriver.</p>
<p>Mot denna bakgrund föreslår vi att det i lagen införs en möjlighet för<br>Revisorsnämnden att, när det finns särskilda skäl, göra undantag från<br>kravet på yrkesverksamhet.</p>
<h2>13 Försäkringsplikt</h2>
<p>Regeringens förslag: Kravet på att en revisor skall ha försäkring avse-<br>ende den ersättningsskyldighet som han eller hon kan ådra sig begränsas<br>till sådan verksamhet som utgör revisionsverksamhet (27 § i förslaget till<br>revisorslag).</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag<br>(betänkandet s. 172-174).</p>
<p>Remissinstanserna: Företagarnas Riksorganisation har motsatt sig att<br>försäkringsplikten begränsas till revisionsverksamhet. Förslaget har i<br>övrigt inte mött några invändningar.</p>
<p>Bakgrund: En revisor och ett registrerat revisionsbolag skall enligt<br>19 § i 1995 års revisorslag teckna försäkring eller hos Revisorsnämnden<br>ställa säkerhet för den ersättningsskyldighet som revisorn eller bolaget<br>kan ådra sig i sin revisionsverksamhet. Systemet förutsätter således att<br>den tecknade försäkringen - eller den ställda säkerheten - kan täcka inte<br>bara förmögenhetsskador som kan uppkomma vid revision utan också<br>skador som kan uppkomma vid annan verksamhet som faller in under<br>den nuvarande, vidsträckta, definitionen av revisionsverksamhet, t.ex.<br>rådgivning i redovisnings- eller skattefrågor. I praktiken fungerar system-<br>et så att det är innehavaren av revisionsrörelsen eller revisionsbolaget<br>som tecknar försäkring kollektivt för samtliga som är sysselsatta i<br>rörelsen eller bolaget. Revisorsnämnden har fastställt en skala som anger<br>det lägsta försäkringsbelopp som skall gälla per år för revisionsföretag<br>med olika antal verksamma revisorer. För revisionsföretag i vilket antalet<br>verksamma revisorer överstiger fem men understiger 50 skall försäkring-<br></p>
<p>78<br></p>
<p>en gälla med ett försäkringsbelopp om lägst 200 basbelopp per skada och Prop. 2000/01:146<br>400 basbelopp per försäkringsår.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Huvudsyftet med kravet på försäk-<br>ring eller ställande av säkerhet är givetvis att täcka förmögenhetsskada<br>vid revision. Med den ordning som nu gäller omfattar emellertid, såsom<br>ovan har redovisats, kravet på försäkring även vissa andra verksamheter.</p>
<p>Det kan emellertid ifrågasättas om det är motiverat att i lag uppställa<br>krav på försäkring eller säkerhet för andra verksamheter än ”revisions-<br>verksamhet” (definierat på det sätt som vi har föreslagit i avsnitt 6.2).<br>Det särskilda samhällsintresse som kan motivera ett sådant lagkrav före-<br>ligger enbart i fråga om lagstadgad revision samt sådan rådgivning som<br>har ett omedelbart samband med den (revisionsrådgivning). Visserligen<br>kan det för såväl revisorn som uppdragsgivaren vara värdefullt att ett<br>motsvarande ekonomiskt skydd finns även i anslutning till annat slag av<br>verksamhet, t.ex. redovisningstjänster och skattekonsultationer. Från<br>samhällssynpunkt är emellertid behovet avsevärt mindre. I sammanhang-<br>et bör också understrykas att det inte förekommer någon försäkringsplikt<br>när exempelvis en redovisnings- eller skattekonsult lämnar biträde av<br>motsvarande slag.</p>
<p>Företagarnas Riksorganisation har motsatt sig en begränsning av revi-<br>sorernas revisionsplikt under hänvisning till att många revisionsklienter<br>kommer att utgå från att revisorernas försäkringar gäller för revisorernas<br>hela verksamhet. Enligt vår uppfattning utgör vad organisationen har an-<br>fört inte tillräckligt skäl att behålla en generell försäkringsplikt för revi-<br>sorer.</p>
<p>Vår slutsats är att kravet på försäkring eller säkerhet bör begränsas till<br>verksamhet som utgör revisionsverksamhet enligt den definition som vi<br>nu föreslår, dvs. revision och revisionsrådgivning.</p>
<h2>14 Kostnader</h2>
<h3>14.1 Kostnader för det allmänna</h3>
<p>Förslagen kan inte antas medföra några ökade kostnader för det allmän-<br>na. Ikraftträdandet av de nya reglerna kan i och för sig medföra mer-<br>arbete för Revisorsnämnden för framtagande av nya föreskrifter m.m.<br>Därtill kommer ett visst merarbete i nya ärenden om förhandsbesked.<br>Detta bör emellertid kunna hanteras inom ramen för befintliga resurser.<br>Något behov av ytterligare resurser till nämnden torde alltså inte upp-<br>komma.</p>
<h3>14.2 Konsekvenser för små företag</h3>
<p>I lagstiftningsärendet har gjorts en konsekvensanalys av de föreslagna<br>reglernas effekter för små företags villkor. Analysen finns tillgänglig i<br>ärendet. Deltagarna i remissmötet den 13 mars 2001 har getts tillfälle att<br>lämna synpunkter på analysen.</p>
<p>79</p>
<p>Upplysningspl ikt</p>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>En nyhet i förslaget är att företag som ingår i samma koncern som ett<br>revisionsföretag skall vara skyldiga att efter begäran lämna Revisors-<br>nämnden upplysningar om rådgivning eller annat biträde som företagen<br>har tillhandahållit revisionsklienter. Det kan visserligen noteras att Revi-<br>sorsnämnden redan inom ramen för gällande tillsynsregler kan begära<br>upplysningar av detta slag från revisionsföretag. I det enskilda fallet kan<br>dock den föreslagna regeln innebära ett visst merarbete för företaget.</p>
<p>Vidare föreslås att revisorer och registrerade revisionsbolag skall vara<br>skyldiga att självmant underrätta Revisorsnämnden om vilka övriga före-<br>tag som ingår i revisionsgruppen. En sådan bestämmelse torde ge upphov<br>till visst merarbete när de nya reglerna träder i kraft men därefter enbart<br>vid omstruktureringar inom revisionsgruppen. De mindre revisionsbolag-<br>en ingår sällan i några större eller skiftande revisionsgrupper och torde<br>därför knappast beröras av förslaget.</p>
<p>Rådgivningsverksamhet</p>
<p>Ett förbud mot rådgivning utöver den egentliga revisionsverksamheten<br>skulle kunna innebära att de små företagen fick ökade kostnader, efter-<br>som de i så fall skulle tvingas köpa motsvarande tjänster från konsulter<br>som inte redan känner företaget och dess verksamhet. I propositionen<br>görs det ställningstagandet att revisorer skall ha möjlighet att vid sidan av<br>revisionsverksamheten i viss utsträckning ägna sig åt fristående rådgiv-<br>ning. Revisionsföretag kommer alltså att ha samma möjligheter som i<br>dag att kombinera revisionsverksamhet med viss annan verksamhet (se<br>dock nedan angående analysmodellen). De förslag som läggs fram i<br>denna del innebär inte några kostnadsökningar för mindre företag.</p>
<p>Analysmodellen</p>
<p>I förslaget tydliggörs att en revisor skall vara objektiv och självständig.<br>Kravet kombineras med en analysmodell som ålägger en revisor att<br>analysera sitt oberoende och att avgå från uppdraget om det finns om-<br>ständigheter som ger anledning att ifrågasätta revisorns oberoende.</p>
<p>Svenska Revisorsamfundet SRS har menat att tillämpningen av de nya<br>reglerna kan göra mindre rådgivningsuppdrag (förfrågningar) olönsam-<br>ma. Om revisorn åläggs att analysera och dokumentera oberoende-<br>situationen i sådana fall, kan det leda till att revisorn avböjer uppdraget.<br>Detta kan leda till att klienten vänder sig till en annan konsult, med<br>ökade kostnader som följd. Om analysmodellen inte innebär någon änd-<br>ring av gällande rätt, bör dock kostnaden inte bli så stor.</p>
<p>FAR har framhållit att det är viktigt att lagstiftaren verkligen poäng-<br>terar att analysmodellen inte innehåller annat än en systematisering av<br>och tydligare riktlinjer för oberoendeprövningen. Annars kan kostnads-<br>konsekvenser uppkomma.</p>
<p>Enligt vår mening skiljer sig de nya reglerna i denna del från hittills<br>gällande rätt enbart genom sin större tydlighet. Ibland kan den föreslagna<br>analysen visserligen leda till att revisorn inte kan tillhandahålla en viss<br>fristående rådgivning. Enligt vår bedömning torde dock de föreslagna<br></p>
<p>80</p>
<p>lagreglerna sammantagna inte annat än marginellt förändra de mindre Prop. 2000/01:146<br>företagens möjligheter att använda sig av revisorernas sakkunskap i<br>frågor som ligger utanför den egentliga revisionsverksamheten.</p>
<p>Organisatoriska förutsättningar</p>
<p>I förslaget ingår en allmänt hållen regel enligt vilken revisionsverksam-<br>het skall organiseras så att revisorns opartiskhet, självständighet och<br>objektivitet kan säkerställas.</p>
<p>Svenska Revisorsamfundet SRS har menat att kravet får betydelse för<br>revisionsbyråerna, men inte i någon särskilt stor omfattning.</p>
<p>Vi kan konstatera att regler om revisorers oberoende förutsätter kvali-<br>tetssäkrande åtgärder av olika slag. För små revisionsföretag kan det röra<br>sig om att rådgöra med revisorer som är verksamma i andra revisions-<br>företag och att ordna ömsesidiga kvalitetskontroller. Detta ligger i linje<br>med EG-kommissionens rekommendation om kvalitetssäkring av lag-<br>stadgad revision samt den rekommendation om revisorers oberoende som<br>är under utarbetande. Förslaget ligger också väl i linje med befintlig god<br>revisorssed. Det kan dock inte uteslutas att kravet på kontrollåtgärder i<br>enskilda fall leder till kostnadsökningar för mindre revisionsföretag, sär-<br>skilt sådana som enbart består av någon enstaka revisor. Storleken av<br>dessa kostnader är enligt vår bedömning inte möjlig att precisera.</p>
<p>Dokumentationsskyldighet</p>
<p>Vi föreslår en ny lagbestämmelse om att en revisor skall dokumentera<br>sina uppdrag i revisionsverksamheten. Dokumentationen skall innehålla<br>den information som krävs för att revisorns arbete, opartiskhet och själv-<br>ständighet skall kunna bedömas i efterhand. Bestämmelsen har en direkt<br>motsvarighet i den ovan nämnda EG-rättsliga rekommendationen. Rege-<br>ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall kunna före-<br>skriva om undantag.</p>
<p>I praktiken innebär förslaget att en redan i dag gällande doku-<br>mentationsskyldighet utvidgas till att avse förhållanden som är av betyd-<br>else för oberoendeprövningen. De datorstödda s.k. arbetsprogram, som<br>utgör ett vanligt hjälpmedel för revisorerna i deras arbete, innehåller<br>rutiner för dokumentation. Bl.a. mot den bakgrunden bedömer vi att den<br>utökade dokumentationsskyldigheten inte får några mer betydande<br>kostnadskonsekvenser för företagen. Såsom har berörts i avsnitt 10.4 är<br>det vår avsikt att det skall kunna göras undantag från kraven på doku-<br>mentation när det gäller rådgivning av enklare slag.</p>
<p>Sammanfattning</p>
<p>Enligt vår mening kan förslagen inte antas få några beaktansvärda kost-<br>nadskonsekvenser. I några delar kan vissa merkostnader komma att<br>uppstå för revisionsföretagen, kostnader som kan komma att påverka det<br>pris som revisionsklienten betalar för revisorstjänster. Företagens revi-<br>sionskostnader kan dock inte antas komma att öka annat än i marginell<br>omfattning.</p>
<p>81</p>
<h2>15</h2>
<h2>Ikraftträdande</h2>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>De nya reglerna bör träda i kraft så snart som möjligt, lämpligen den<br>1 januari 2002. Vi återkommer i författningskommentaren till frågan om<br>behovet av övergångsbestämmelser.</p>
<p>82</p>
<h2>16 F örfattningskommentar <sup>Pro</sup>P-<sup>2000/01:146</sup></h2>
<h3>16.1 Förslaget till revisorslag</h3>
<p>Med hänsyn till omfattningen av de ändringar som föreslås har det<br>ansetts lämpligast att ersätta den nuvarande lagen (1995:528) om revisor-<br>er med en helt ny lag. Åtskilliga bestämmelser i den nya lagen överens-<br>stämmer dock i sak med 1995 års lag (se beträffande dessa bestämmelser<br>prop. 1994/95:152 Regler för godkända och auktoriserade revisorer).</p>
<p>Lagrådsremissens förslag innehöll en bestämmelse (23 §) enligt vilken<br>en revisor är skyldig att iaktta de bestämmelser om revisorsjäv som finns<br>i andra författningar (s.k. lagliga jäv; se exempelvis 10 kap. 16 § aktie-<br>bolagslagen). Bestämmelsen motsvarade 14 § andra stycket första me-<br>ningen i 1995 års lag. Lagrådet har ansett att en bestämmelse av detta<br>slag är obehövlig. Den har därför inte tagits med i propositionens lag-<br>förslag. Lagrådet har i och för sig uttalat att det kan finnas skäl att i lagen<br>erinra om att bestämmelser om jäv finns i andra författningar. I proposi-<br>tionsarbetet har emellertid ansetts att en sådan bestämmelse inte skulle<br>tillföra något.</p>
<p>I lagrådsremissens förslag fanns också en bestämmelse (8 §) som gav<br>Revisorsnämnden möjlighet att tillåta en revisor att under viss tid behålla<br>godkännande eller auktorisation vid bosättning utanför Europeiska eko-<br>nomiska samarbetsområdet. På Lagrådets inrådan har bestämmelsen<br>tagits bort, eftersom ett sådant tillstånd kan meddelas med stöd av de nya<br>bestämmelserna i 4 § andra stycket och 5 § andra stycket.</p>
<h4>Allmänna bestämmelser</h4>
<p>1§</p>
<p>Denna lag innehåller bestämmelser om</p>
<p>1. Revisorsnämnden (3 §),</p>
<p>2. godkännande och auktorisation av revisorer (4-7 §§),</p>
<p>3. revisionsföretag (8-12 §§),</p>
<p>4. registrering av revisionsbolag (13-16 §§),</p>
<p>5. huvudansvarig i revisionsverksamhet (17 §),</p>
<p>6. giltighetstid för godkännande, auktorisation och registrering (18 §),</p>
<p>7. revisorns skyldigheter (19-27 §§),</p>
<p>8. uppgiftsskyldighet m.m. (28-31 §§),</p>
<p>9. disciplinära åtgärder m.m. (32-35 §§), samt</p>
<p>10. överklagande, straffansvar m.m. (36-41 §§).</p>
<p>(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)</p>
<p>Paragrafen motsvarar 1 § i 1995 års lag. Texten har genomgått vissa<br>ändringar i syfte att den bättre skall återge revisorslagens huvudsakliga<br>innehåll.</p>
<p>2§</p>
<p>I denna lag avses med</p>
<p>1. revisor: en godkänd eller auktoriserad revisor,</p>
<p>2. godkänd revisor: en revisor som har godkänts enligt 4 §,</p>
<p>3. auktoriserad revisor: en revisor som har auktoriserats enligt 5 §,</p>
<p>83</p>
<p>4. revisionsföretag: en enskild näringsidkare som utövar revisions- Prop. 2000/01:146<br>verksamhet eller ett enkelt bolag, handelsbolag eller aktiebolag som en</p>
<p>revisor utövar sådan verksamhet i,</p>
<p>5. registrerat revisionsbolag: ett revisionsföretag som har registrerats<br>enligt 13 eller 14 §,</p>
<p>6. revisionsgrupp: en grupp av foretag i vilken minst ett revisions-<br>företag ingår och som på grund av ägarförhållanden, avtal eller administ-<br>rativt samarbete eller av annan anledning far anses ingå i samma affärs-<br>mässiga gemenskap,</p>
<p>7. revisionsverksamhet:</p>
<p>a) verksamhet som består i sådan granskning av förvaltning eller<br>ekonomisk information som följer av författning, bolagsordning, stadgar<br>eller avtal och som utmynnar i en rapport eller någon annan handling<br>som är avsedd att utgöra bedömningsunderlag även för någon annan än<br>uppdragsgivaren, samt</p>
<p>b) rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid<br>granskning enligt a.</p>
<p>(Jfr 2 § i utredningens förslag.)</p>
<p>Paragrafen, som delvis motsvarar 2 § i 1995 års lag, innehåller ett antal<br>definitioner. Vid utformningen av paragrafen har Lagrådets synpunkter<br>beaktats.</p>
<p>Punkterna 1-3 har inte genomgått någon förändring i förhållande till</p>
<p>1995 års lag.</p>
<p>Punkten 5 innehåller en definition av ”registrerat revisionsbolag.”</p>
<p>Begreppet revisionsföretag</p>
<p>I punkten 4 definieras vad som är ett revisionsföretag. Den nya defini-<br>tionen motsvarar vad som avses med revisionsföretag enligt 1 § 3 jäm-<br>förd med 1 § 2 i Revisorsnämndens föreskrifter (RNFS 1997:1) om vill-<br>kor för revisorers och revisionsbolags verksamhet samt om godkännande,<br>auktorisation och registrering. I lagtexten har klargjorts att revisionsverk-<br>samhet även kan bedrivas i enkelt bolag (om enkelt bolag, se 1 kap. 3 §<br>lagen [1980:1102] om handelsbolag och enkla bolag).</p>
<p>Begreppet revisionsgrupp</p>
<p>I punkten 6 definieras begreppet revisionsgrupp. Begreppet återkommer<br>bl.a. i bestämmelserna om revisors skyldighet att avgå eller avböja revi-<br>sionsuppdrag i 21 §. Begreppets betydelse ligger bl.a. däri att också<br>omständigheter som är hänförliga till personer inom revisionsgruppen<br>måste beaktas vid bedömningen av om revisorn är skyldig att avgå eller<br>avböja uppdraget.</p>
<p>Enligt definitionen, som i huvudsak motsvarar vad som avses med<br>revisionsorgan enligt 1 § 4 i Revisorsnämndens föreskrifter (RNFS<br>1997:1), avses med revisionsgrupp en grupp av företag som ”får anses”<br>stå i visst nära förhållande till varandra. Det i Revisorsnämndens före-<br>skrifter använda uttrycket ”kan uppfattas” har bytts ut mot ”far anses” för<br>att markera att mindre vikt än tidigare skall fästas vid det intryck som<br>viss anknytning mellan olika företag ger utåt. Minst ett av företagen som<br>bildar en revisionsgrupp måste utgöra ett revisionsföretag (jfr punkten 4).</p>
<p>84</p>
<p>En grundläggande förutsättning för att det skall anses föreligga en Prop. 2000/01:146<br>revisionsgrupp är att det finns en viss faktisk anknytning mellan före-<br>tagen. Det är aldrig tillräckligt att det finns en synbar anknytning mellan<br>företagen. Däremot kan förekomsten av synbara anknytningar mellan<br>företagen ha betydelse vid bedömningen av om en viss faktisk anknyt-<br>ning är tillräckligt stark för att konstituera en revisionsgrupp.</p>
<p>Anknytningen mellan företagen kan bestå i gemensamt ägande. Ett<br>tydligt exempel på en revisionsgrupp är när ett revisionsföretag och<br>andra företag ingår i en koncern. Också när företagen är i huvudsak<br>gemensamt ägda utan att det är fråga om ett koncemförhållande, före-<br>ligger en revisionsgrupp. En revisionsgrupp föreligger också när det<br>råder nära släktskap mellan ägarna till två företag, t.ex. när två makar<br>äger en revisionsbyrå respektive en bokföringsbyrå.</p>
<p>Anknytningen mellan företagen kan också grunda sig på avtal, i första<br>hand avtal om samarbete mellan företagen med åligganden för partema<br>att ömsesidigt förmedla uppdrag och att dela på arvoden eller resultatet.<br>Även andra slag av avtal som innebär att företagen i ekonomiskt hän-<br>seende kommer att framstå som en enhet kan medföra att företagen far<br>anses ingå i samma revisionsgrupp.</p>
<p>Det är inte nödvändigt att avtalet har formaliserats, getts skriftlig form<br>eller löpt under någon längre tid. Även om avtalet enbart kommer till<br>uttryck i ett faktiskt samarbete kan det alltså i vissa fall leda till att de<br>berörda företagen anses som en revisionsgrupp. Enbart det förhållandet<br>att ett revisionsföretag reviderar redovisning som har upprättats av ett<br>annat revisionsföretag som i sin tur reviderar redovisning som det först-<br>nämnda revisionsföretaget har upprättat innebär dock inte att företagen<br>ingår i samma revisionsgrupp. En annan sak är att sådana omständigheter<br>ändå kan vara ägnade att rubba tilltron till revisorns opartiskhet och<br>självständighet och därför nödvändiggöra särskilda åtgärder (jfr 21 §).<br>Inte heller det förhållandet att ett revisionsföretag under en längre tid har<br>anlitat ett advokatföretag för olika uppdrag kan ensamt leda till att<br>revisionsföretaget och advokatrörelsen skall anses utgöra en revisions-<br>grupp.</p>
<p>Anknytningen mellan företagen kan också utgöras av administrativt<br>samarbete, t.ex. gemensamma ledningsfunktioner eller olika former för<br>kontorsgemenskap vilka i det enskilda fallet ger en utomstående intrycket<br>av att det rör sig om ett enda företag. Om två företag regelmässigt delar<br>på personal för rådgivning och granskning eller har gemensamt telefon-<br>nummer och gemensam reception, torde regelmässigt föreligga en revi-<br>sionsgrupp.</p>
<p>En revisionsgrupp föreligger också när företagen ”av annan anledning”<br>far anses ingå i samma affärsmässiga gemenskap. I första hand avses<br>härmed de fall då företagen associeras med varandra på grund av firma-<br>gemenskap. Ett exempel är när det dominerande ordet i företagets firma<br>kombineras med revision och olika slag av konsultverksamhet, t.ex.<br>Waterhouse (revisionsbyrån) och Waterhouse Konsulter. Gemensam<br>marknadsföring och annat gemensamt agerande på marknaden kan också<br>utgöra sådan ”annan anledning” som sägs i lagtexten.</p>
<p>Även om ingen av de hittills nämnda faktorerna, beaktade var för sig,<br>ger anledning att bedöma företagen som en revisionsgrupp, kan företagen</p>
<p>85<br></p>
<p>ändå anses utgöra en revisionsgrupp om de vid en samlad bedömning Prop. 2000/01:146<br>framstår som en enhet.</p>
<p>Begreppet revisionsverksamhet</p>
<p>I punkten 7 definieras begreppet revisionsverksamhet. Definitionen har<br>behandlats i avsnitt 6.2.</p>
<p>Definitionen av begreppet revisionsverksamhet är snävare än de defini-<br>tioner som tidigare har varit gängse. Med revisionsverksamhet avses en-<br>dast vissa slag av granskningsuppdrag jämte visst annat biträde (”revi-<br>sionsrådgivning”) som anknyter till sådana granskningsuppdrag.</p>
<p>För att ett granskningsuppdrag skall omfattas av definitionen fordras<br>att det avser granskning av förvaltning eller granskning av ekonomisk<br>information. Granskningen skall vara föreskriven i författning, bolags-<br>ordning, stadgar eller avtal. Den skall utmynna i en rapport, ett intyg eller<br>någon annan handling. Denna handling skall vara avsedd att utgöra be-<br>dömningsunderlag även för annan än uppdragsgivaren. Samtliga dessa<br>rekvisit är givetvis uppfyllda i fråga om lagstadgad revision enligt t.ex.<br>aktiebolagslagen eller föreningslagen och i fråga om allmän och särskild<br>granskning enligt aktiebolagslagen. Bland andra granskningsuppdrag<br>som också regelmässigt faller in under begreppet revisionsverksamhet<br>kan följande nämnas</p>
<p>• lagstadgade tilläggsuppdrag enligt aktiebolagslagen, Finansinspek-<br>tionens föreskrifter m.fl. författningar,</p>
<p>• tilläggsuppdrag som grundas på avtal mellan det granskade företaget<br>och någon annan än revisorn (t.ex. Stockholmsbörsens noteringsavtal),</p>
<p>• andra uppdrag som följer av att revisionsklienten i förhållande till<br>tredje man har åtagit sig att låta revisor eller annan granska visst eller<br>vissa förhållanden i företaget, t.ex. s.k. revisorsintyg,</p>
<p>• andra liknande granskningsuppdrag som fullgörs i enlighet med före-<br>skrifter i revisionsklientens stadgar.</p>
<p>Med ”stadgar” avses bl.a. stadgar för ekonomiska och ideella förening-<br>ar, avtal som ligger till grund för handelsbolag samt stiftelseförordnan-<br>den.</p>
<p>Om revisorns utlåtande är avsett endast för uppdragsgivarens interna<br>bruk, omfattas uppdraget inte av begreppet revisionsverksamhet. Intern-<br>revision och liknande granskningsverksamhet som sker på uppdrag av<br>företagsledningen och enbart kommer att redovisas till företagsledningen<br>faller således utanför begreppet. Det gäller även om granskningsrapport-<br>en senare, på grund av tillkommande omständigheter, används externt.<br>Är utlåtandet däremot redan från början avsett att utgöra bedömnings-<br>underlag även för andra än uppdragsgivaren, omfattas uppdraget av be-<br>greppet.</p>
<p>Till revisionsverksamhet räknas också rådgivning eller annat biträde<br>som föranleds av iakttagelser vid granskningen. Bakgrunden är att det av<br>revisorns skyldighet att fullfölja sitt granskningsuppdrag under iakttag-<br>ande av god revisors- och revisionssed följer inte bara en rätt utan också<br>en skyldighet att lämna råd och förslag till förbättringar avseende bolag-<br>ets redovisning och förvaltning. Rådgivning och övrigt biträde som en<br>revisor lämnar i anslutning till granskningen och som har ett på detta sätt<br></p>
<p>86</p>
<p>nödvändigt samband med granskningsuppdraget är alltså att anse som Prop. 2000/01:146<br>revisionsverksamhet.</p>
<p>Av definitionen följer motsatsvis att s.k. fristående rådgivning och an-<br>nat biträde utan nära samband med ett av revisorn utövat gransknings-<br>uppdrag inte utgör revisionsverksamhet.</p>
<h4>Revisorsnämnden</h4>
<p>3§</p>
<p>Revisorsnämnden skall</p>
<p>1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt<br>denna lag,</p>
<p>2. utöva tillsyn över revisionsverksamhet samt över revisorer och<br>registrerade revisionsbolag,</p>
<p>3. pröva frågor om disciplinära och andra åtgärder mot revisorer och<br>registrerade revisionsbolag, samt</p>
<p>4. ansvara för att god revisorssed och god revisionssed utvecklas på ett<br>ändamålsenligt sätt.</p>
<p>Närmare bestämmelser om Revisorsnämnden meddelas av regeringen.</p>
<p>(Jfr 3 § i utredningens förslag.)</p>
<p>Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, redo-<br>visar de åligganden som Revisorsnämnden har. Uppräkningen är full-<br>ständig.</p>
<p>Första stycket 1 överensstämmer med hittills gällande rätt.</p>
<p>I punkten 2 regleras Revisorsnämndens tillsynsansvar. Den frågan har<br>behandlats i avsnitt 7. Revisorsnämndens tillsynsansvar avser efter-<br>levnaden av alla normer som särskilt gäller för revisionsverksamhet och<br>för revisorer, dvs. vad som utgör god revisionssed och god revisorssed<br>(se nedan om punkten 4). Revisorsnämndens uppgift är alltså att tillse att<br>revisorer utför uppdrag i revisionsverksamhet (jfr 2 § 7) med den kvalitet<br>som god revisionssed kräver och att revisorer och registrerade revisions-<br>bolag följer de väsentligen yrkesetiska normer som utgör god revisors-<br>sed.</p>
<p>Vad gäller verksamhet som inte utgör revisionsverksamhet - exempel-<br>vis skatterådgivning - avser Revisorsnämndens tillsyn enbart att revisor-<br>er följer de yrkesetiska normer som gäller för dem (god revisorssed). En<br>följd av detta är att tillsynen i den delen normalt inte innefattar någon<br>kvalitetsgranskning. I likhet med vad som redan i dag anses vara fallet<br>kan tillsynen under särskilda omständigheter ta sikte även på revisorns<br>privata förhållanden.</p>
<p>Bestämmelserna om discipliningripanden i 32 § ger Revisorsnämnden<br>utrymme att agera när revisorn har åsidosatt sina skyldigheter som revi-<br>sor, t.ex. genom att bryta mot revisorslagen. Revisorsnämndens skyldig-<br>heter på detta område kommer till uttryck i punkten 3.</p>
<p>I punkten 4 behandlas Revisorsnämndens ansvar för god revisorssed<br>och god revisionssed. Enligt 3 § i 1995 års lag har Revisorsnämnden att<br>utveckla och främja god revisorssed. Vad som avses med uttrycket ”ut-<br>veckla och främja” har dock varit oklart. I den nya paragrafen används i<br>stället uttrycket ”ansvara för att god revisorssed och god revisionssed<br>utvecklas på ett ändamålsenligt sätt”. Avsikten är att den goda seden på<br></p>
<p>87</p>
<p>området liksom hittills skall utvecklas bl.a. genom rekommendationer Prop. 2000/01:146<br>och liknande uttalanden från revisorsorganisationema. Revisorsnämnden<br>skall emellertid, i egenskap av statens organ på revisorsområdet, genom<br>föreskrifter, uttalanden och beslut i enskilda ärenden ansvara for att nor-<br>meringen på området utvecklas på ett lämpligt sätt. Revisorsnämnden får<br>härigenom ett tolkningsföreträde vad gäller innehållet i god revisionssed<br>och god revisorssed. Ytterst bestäms dock innehållet i god revisorssed<br>och god revisionssed av domstol.</p>
<p>God revisorssed syftar främst på normer - såväl författningsbestäm-<br>melser som i praxis utvecklade normer - för revisorernas yrkesmässiga<br>uppträdande (etiska normer), medan god revisionssed avser motsvarande<br>normer för hur revisionsuppdrag skall utföras. Det brukar anses att god<br>revisorssed omfattar även god revisionssed. För att undvika missförstånd<br>anges i den nya lagtexten båda begreppen.</p>
<p>I andra stycket, som överensstämmer med 3 § andra stycket i 1995 års<br>lag, erinras om regeringens möjlighet att meddela närmare bestämmelser<br>om Revisorsnämnden.</p>
<h4>Godkännande och auktorisation av revisorer</h4>
<p>4§</p>
<p>En godkänd revisor skall</p>
<p>1. yrkesmässigt utöva revisionsverksamhet,</p>
<p>2. vara bosatt i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska ekono-</p>
<p>miska samarbetsområdet,</p>
<p>3. varken vara i konkurs, ha näringsförbud, ha förvaltare enligt 11 kap.</p>
<p>7 § föräldrabalken, vara förbjuden att lämna juridiskt eller ekonomiskt<br>biträde enligt 3 § lagen (1985:354) om förbud mot juridiskt eller ekono-<br>miskt biträde i vissa fall eller vara föremål för någon motsvarande rådig-<br>hetsinskränkning i en annan stat,</p>
<p>4. ha den utbildning och erfarenhet som behövs för revisionsverksam-<br>heten,</p>
<p>5. hos Revisorsnämnden ha avlagt revisorsexamen, och</p>
<p>6. vara redbar och i övrigt lämplig att utöva revisionsverksamhet.</p>
<p>Om det finns särskilda skäl, far Revisorsnämnden bevilja undantag</p>
<p>från kraven i första stycket 1 och 2.</p>
<p>(Jfr 4 § i utredningens förslag.)</p>
<p>Första stycket motsvarar 4 § i 1995 års lag. På Lagrådets inrådan har<br>bestämmelsen utformats så att det numera framgår att de angivna kraven<br>skall vara uppfyllda inte bara vid tiden för godkännandet utan även fort-<br>sättningsvis. Dessutom har tillagts ett krav på att revisorn har den utbild-<br>ning och erfarenhet som erfordras för revisionsverksamhet. Vid avfatt-<br>ningen av punkten 3 har hänsyn tagits till av riksdagen nyligen beslutade<br>lagändringar avseende förbud mot juridiskt eller ekonomiskt biträde (se<br>prop. 2000/01:105 och bet. 2000/01:LU21).</p>
<p>I andra stycket, som saknar tidigare motsvarighet, ges en möjlighet att<br>göra undantag från kraven på yrkesverksamhet respektive bosättning i<br>första stycket 1 och 2. Frågan har behandlats i avsnitten 12.1 och 12.2.<br>Bestämmelsen omfattar också den dispenssituation som hittills har be-<br>handlats i 8 § i 1995 års lag.</p>
<p>88</p>
<p>Möjligheten till undantag från kravet på yrkesverksamhet är avsedd att Prop. 2000/01:146<br>kunna tillämpas på personer som, trots att de inte yrkesmässigt utövar<br>revisionsverksamhet, i stor utsträckning sysslar med utvecklandet av och<br>information om revision och redovisning. Härigenom blir det t.ex. möj-<br>ligt för de båda branschorganisationerna FAR och SRS att låta sig före-<br>trädas av personer som är godkända revisorer. Bestämmelsen ger också<br>utrymme för en svensk revisor att ta anställning hos någon internationell<br>revisorsorganisation utan att han eller hon behöver förlora sitt god-<br>kännande. Undantag bör också kunna göras för personer som anställs hos<br>Revisorsnämnden eller Bokföringsnämnden.</p>
<p>Det bör erinras om att det för en revisor även gäller andra krav, se t.ex.</p>
<p>12 § om anställning. En dispens enligt förevarande paragraf innebär inte<br>utan vidare att avsteg får göras från dessa krav.</p>
<p>Möjligheten att göra undantag från kravet på bosättning är avsedd att<br>kunna tillämpas på bl.a. personer som är verksamma på en revisionsbyrå<br>utanför EES.</p>
<p>Det finns självfallet inget hinder mot att tillämpa andra stycket på<br>personer som vid tiden för bestämmelsens ikraftträdande redan har för-<br>lorat sitt godkännande som revisor därför att det hittills har saknats en<br>bestämmelse av detta slag.</p>
<p>5#</p>
<p>En auktoriserad revisor skall uppfylla de krav som anges i 4 § första<br>stycket 1-4 och 6 samt hos Revisorsnämnden ha avlagt högre revisors-<br>examen.</p>
<p>Om det finns särskilda skäl, får Revisorsnämnden medge undantag<br>från kraven i 4 § första stycket 1 och 2.</p>
<p>(Jfr 5 § i utredningens förslag.)</p>
<p>Första stycket motsvarar 5 § i 1995 års lag. Den har ändrats på samma<br>sätt som 4 § (se vidare kommentaren till den paragrafen).</p>
<p>I andra stycket, som inte har någon tidigare motsvarighet, ges en möj-<br>lighet att göra undantag från kraven på yrkesverksamhet och bosättning<br>(jfr kommentaren till 4 § andra stycket).</p>
<p>6§</p>
<p>Det krav på revisorsexamen som ställs upp i 4 § första stycket 5 skall<br>anses uppfyllt också av den som</p>
<p>1. innehar ett sådant utländskt examensbevis som krävs för att få utföra<br>lagstadgad revision i någon stat inom Europeiska ekonomiska samarbets-<br>området, och</p>
<p>2. hos Revisorsnämnden har genomgått ett särskilt lämplighetsprov.</p>
<p>(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)</p>
<p>Paragrafen överensstämmer med 6 § i 1995 års lag.</p>
<p>7§</p>
<p>Det krav på högre revisorsexamen som ställs upp i 5 § skall anses upp-<br>fyllt också av den som</p>
<p>89</p>
<p>1. innehar ett sådant utländskt examensbevis som krävs för att utan Prop. 2000/01:146<br>behörighetsbegränsning få utföra lagstadgad revision i någon stat inom<br>Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och</p>
<p>2. hos Revisorsnämnden har genomgått ett särskilt lämplighetsprov.</p>
<p>(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)</p>
<p>Paragrafen överensstämmer med 7 § i 1995 års lag.</p>
<h4>Revisionsföretag</h4>
<p>Tillåtna verksamhetsformer</p>
<p>8§</p>
<p>En revisor far utöva revisionsverksamhet endast som enskild närings-<br>idkare, i enkelt bolag med annan revisor eller i handelsbolag eller aktie-<br>bolag.</p>
<p>Revisorsnämnden får tillåta att en revisor som är verksam i Sverige<br>utövar revisionsverksamhet i en annan stat inom Europeiska ekonomiska<br>samarbetsområdet trots att villkoret i första stycket inte är uppfyllt.</p>
<p>(Jfr 8 a och 16 §§ i utredningens förslag.)</p>
<p>Paragrafen motsvarar delvis 16 § första stycket i 1995 års lag.</p>
<p>I första stycket ges en uttömmande uppräkning av de företagsformer i<br>vilka revisionsverksamhet (jfr 2 § 4) far bedrivas. I lagtexten klargörs<br>bl.a. att en revisor far bedriva revisionsverksamhet också i enkelt bolag. I<br>så fall måste emellertid också de övriga bolagsmännen vara revisorer.</p>
<p>Andra stycket motsvarar 16 § andra stycket i 1995 års lag. På Lagråd-<br>ets förslag har bestämmelsen placerats i anslutning till huvudregeln i<br>första stycket.</p>
<p>Verksamhet som enskild näringsidkare eller i enkelt bolag</p>
<p>9§</p>
<p>En revisor som utövar revisionsverksamhet som enskild näringsidkare<br>eller i enkelt bolag skall hålla annan verksamhet som inte har ett naturligt<br>samband med revisionsverksamhet tydligt avskild från denna.</p>
<p>Endast en revisor får vara prokurist i revisionsverksamheten.</p>
<p>(Jfr 8 b § i utredningens förslag.)</p>
<p>Paragrafen saknar tidigare motsvarighet.</p>
<p>Första stycket innehåller en bestämmelse om att revisionsverksamhet<br>skall hållas tydligt avskild från annan verksamhet som revisorn bedriver<br>och som saknar naturligt samband med revisionsverksamheten. Skälen<br>till bestämmelsen har behandlats i avsnitt 11.3.</p>
<p>Bestämmelsen är tillämplig på revisorer som bedriver verksamhet som<br>enskilda näringsidkare eller tillsammans med andra revisorer i enkelt<br>bolag. Liknande bestämmelser för verksamhet som bedrivs i aktiebolag<br>eller handelsbolag finns i 10 §.</p>
<p>Paragrafen reglerar inte i vilken utsträckning en revisor över huvud<br>taget kan ägna sig åt annan verksamhet än revisionsverksamhet; de<br></p>
<p>90</p>
<p>begränsningar som gäller i det avseendet finns i stället i 25 §. I den mån Prop. 2000/01:146<br>revisorn bedriver verksamhet som inte utgör revisionsverksamhet och<br>som inte heller har ett naturligt samband med revisionsverksamhet måste<br>han eller hon dock, enligt förevarande paragraf, under alla förhållanden<br>hålla den verksamheten avskild från revisionsverksamheten, såväl syn-<br>bart som faktiskt. Bedriver revisorn de båda verksamheterna parallellt i<br>samma byggnad, skall det av lokaler, skyltning, annonsering m.m. fram-<br>gå för en utomstående att det är fråga om två skilda verksamheter (jfr<br>ordet ”tydligt” i lagtexten). Bokföring och redovisning skall skiljas åt så<br>långt detta är förenligt med god redovisningssed (jfr 6 kap. 4 § bok-<br>föringslagen [1999:1078]).</p>
<p>Verksamheter som ”har ett naturligt samband med” revisionsverksam-<br>het kan förenas i samma rörelse som revisionsverksamheten. För att en<br>verksamhet skall ha ett naturligt samband med revisionsverksamhet ford-<br>ras inte att den har anknytning till den revisionsverksamhet som revisorn<br>bedriver. Den måste emellertid vara av sådan karaktär att det är naturligt<br>att en revisor i allmänhet sysslar med den. Hit hör t.ex. rådgivning inom<br>områdena redovisning och beskattning. Vid bedömningen av vilka verk-<br>samheter som har ett naturligt samband med revisionsverksamhet är det<br>naturligt att utgå från revisorns kärnområde, den lagstadgade revisionen,<br>och till detta lägga vissa av de ytterligare verksamhetsområden som en<br>auktoriserad eller godkänd revisor till följd av de lagstadgade kraven på<br>teoretisk och praktisk utbildning är särskilt skickad för. Därvid måste<br>också den fortlöpande yrkesutvecklingen beaktas, såväl nationellt som<br>internationellt. Utvecklingen på IT-området utgör ett exempel på hur ny<br>teknik har inneburit avsevärda förändringar av revisorns gransknings-<br>uppgifter, t.ex. behov av specialistkompetens vad gäller granskning av<br>tillförlitligheten i datorbaserade redovisningssystem. Rådgivning och lik-<br>nande verksamhet inom IT-området med nära koppling till redovisning<br>och revision utgör därmed också exempel på verksamhet som kan anses<br>ha ”ett naturligt samband” med revisionsverksamhet. En liknande<br>utveckling kan också förutses på andra områden, t.ex. i frågor om miljö-<br>redovisning och miljörevision. Ett annat exempel på en verksamhet som<br>kan anses ha ett nära samband med revisionsverksamhet är utgivning av<br>egenproducerade skrifter inom revision, redovisning och beskattning.<br>Ytterligare exempel är programutveckling och utbildning inom de<br>nämnda områdena. Ligger verksamheten vid sidan av en revisors natur-<br>liga verksamhetsområde kan den däremot inte anses ha ”ett naturligt<br>samband” med revisionsverksamhet. Det gäller även om den rymmer<br>enstaka moment där en revisor i allmänhet har särskild kompetens.</p>
<p>Kapital- och fastighetsförvaltning av mindre omfattning med en reell<br>anknytning till revisionsföretaget får anses ha ett naturligt samband med<br>revisionsverksamhet. Åtgärder som en revisor vidtar för att förvalta lik-<br>vida rörelsetillgångar eller den fastighet där revisionsverksamheten be-<br>drivs kan alltså ske inom ramen för den verksamhet i vilken revisions-<br>verksamheten bedrivs.</p>
<p>I andra stycket föreskrivs att endast en revisor far vara prokurist i revi-<br>sionsverksamheten. Bestämmelser om prokura (handelsfullmakt) åter-<br>finns i prokuralagen (1974:158).</p>
<p>91</p>
<p>Verksamhet i handelsbolag eller aktiebolag</p>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>W</p>
<p>Om revisionsverksamheten utövas i ett handelsbolag eller ett aktiebolag,<br>får ingen annan verksamhet utövas i bolaget än sådan som har ett natur-<br>ligt samband med revisionsverksamhet. Bolaget får inte heller inneha an-<br>delar i andra foretag än revisionsföretag och sådana foretag som avses i<br>11 § andra stycket.</p>
<p>(Jfr 8 c § första stycket i utredningens förslag.)</p>
<p>Paragrafen innehåller den grundläggande bestämmelsen om vilken<br>verksamhet som far bedrivas i ett revisionsföretag som är handelsbolag<br>eller aktiebolag. Bestämmelsen, som är ny och har behandlats i avsnitt<br>11.3, avser såväl registrerade som icke registrerade revisionsbolag.<br>Gränsdragningen - mellan å ena sidan revisionsverksamhet och annan<br>verksamhet som har ett naturligt samband med revisionsverksamhet och<br>å andra sidan annan verksamhet (”sidoverksamhet”) - är densamma som<br>i föregående paragraf (se kommentaren till 9 §). Bestämmelsen är inte<br>avsedd att hindra normal förvaltning av de tillgångar som revisions-<br>företaget innehar och som hänför sig till rörelsen.</p>
<p>Såsom framgår av andra meningen får ett revisionsbolag inte heller<br>inneha andelar i andra företag än revisionsföretag och sådana företag<br>som avses i 11 § andra stycket.</p>
<p>11 §</p>
<p>En revisor far utöva revisionsverksamhet i ett handelsbolag eller i ett<br>aktiebolag endast om följande tre villkor är uppfyllda:</p>
<p>1. Bolaget är inte i konkurs eller likvidation.</p>
<p>2. Bolaget ägs av revisorer.</p>
<p>3. Bolagets styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, verkställande direk-<br>tör, vice verkställande direktör, firmatecknare och prokurister är revi-<br>sorer.</p>
<p>Vid tillämpningen av första stycket 2 skall med en revisors direkta<br>ägande jämställas indirekt ägande genom ett eller flera handelsbolag eller<br>aktiebolag som uppfyller följande tre villkor {ägarbolag)'.</p>
<p>1. Bolaget ägs av revisorer eller av andra ägarbolag.</p>
<p>2. Bolaget utövar inte någon annan verksamhet än</p>
<p>a) revisionsverksamhet,</p>
<p>b) verksamhet som har ett naturligt samband med revisionsverksamhet<br>eller</p>
<p>c) ägande av revisionsföretag eller annat ägarbolag.</p>
<p>3. Bolagets styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, verkställande direk-<br>tör, vice verkställande direktör, firmatecknare och prokurister är revi-<br>sorer.</p>
<p>Trots vad som sägs i första och andra styckena far revisionsverksamhet<br>också bedrivas enligt de villkor för registrerade revisionsbolag som före-<br>skrivs i 13 och 14 §§.</p>
<p>Vad som sägs i första stycket 3 och andra stycket 3 avser inte styrelse-<br>ledamöter och styrelsesuppleanter som är utsedda enligt lagen<br>(1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.</p>
<p>(Jfr 8 c § andra och tredje styckena i utredningens förslag.)</p>
<p>92</p>
<p>Paragrafen behandlar bl.a. ägandet av aktiebolag och handelsbolag där Prop. 2000/01:146<br>revisionsverksamhet utövas. Den överensstämmer delvis med de före-<br>skrifter som Revisorsnämnden tidigare har meddelat på detta område.</p>
<p>Enligt första stycket får revisionsverksamhet inte bedrivas i ett<br>handelsbolag eller aktiebolag som är i konkurs eller likvidation. Vidare<br>får, som huvudregel, endast revisorer vara delägare respektive ställföre-<br>trädare för revisionsbolag. Av 13 och 14 §§ följer att det i registrerade<br>revisionsbolag kan göras visst avsteg från denna regel.</p>
<p>Såsom framgår av andra stycket är det i viss utsträckning också möj-<br>ligt för en juridisk person att vara ägare till ett revisionsföretag (s.k.<br>indirekt ägande). En första förutsättning för det är att ägarbolaget i sin tur<br>ägs, direkt eller genom bolag, av revisorer. Någon begränsning av antalet<br>sådana ägarbolag som får sättas in mellan revisorn och revisionsverksam-<br>heten har inte uppsatts. Detta framgår av uttryckssättet ”ägande genom<br>ett eller flera handelsbolag eller aktiebolag”. Vidare fordras att ägar-<br>bolaget uppfyller verksamhetsvillkoren i 10 §, dvs. ägarbolaget får inte<br>driva någon annan verksamhet än revisionsverksamhet och sådan verk-<br>samhet som har ett naturligt samband med revisionsverksamhet. Härut-<br>över får ägarbolaget inneha - och därmed också förvalta - andelar i<br>andra företag, men det får i så fall enbart vara fråga om andelar i revi-<br>sionsföretag eller annat ägarbolag som uppfyller de krav som ställs på<br>ägarbolag. Slutligen förutsätts att vissa ledande befattningar i de över-<br>ordnade bolagen innehas av revisorer.</p>
<p>Vad som nu har sagts innebär för det första att ett bolag som självt<br>driver sidoverksamhet inte kan vara ägare till ett revisionsföretag, oavsett<br>om samtliga delägare eller bolagsmän är revisorer. Endast revisionsverk-<br>samhet, verksamhet som har ett naturligt samband med revisionsverk-<br>samhet samt innehav och förvaltning av andelar i revisionsföretag eller<br>”ägarbolag” får förekomma.</p>
<p>Bestämmelserna innebär för det andra att andra än revisorer inte får<br>vara delägare eller bolagsmän i de koncemuppbyggnader som i och för<br>sig är möjliga. I den delen gäller dock enligt 13 och 14 §§ särskilda<br>regler för registrerade revisionsbolag. Andra än revisorer kan sålunda äga<br>del i revisionsföretag och ägarbolag i den utsträckning de nämnda lag-<br>rummen eller, i förekommande fall, Revisorsnämnden tillåter det.</p>
<p>I tredje stycket, som har tillkommit på Lagrådets inrådan, erinras om<br>att det gäller särskilda regler för de bolag som väljer att låta sig regist-<br>reras enligt 13 och 14 §§.</p>
<p>Genom fjärde stycket undantas styrelseledamöter och styrelsesupp-<br>leanter som är utsedda enligt lagen om styrelserepresentation för de<br>privatanställda från tillämpningen av första och andra styckena. Skälet<br>till det är att revisionsbolaget inte råder över huruvida sådana styrelse-<br>ledamöter och styrelsesuppleanter är revisorer eller inte.</p>
<p>Revisors anställning</p>
<p>12 §</p>
<p>En revisor får endast vara anställd hos ett revisionsföretag eller ett sådant<br>bolag som avses i 11 § andra stycket.</p>
<p>Om det finns särskilda skäl, får Revisorsnämnden bevilja undantag Prop. 2000/01:146<br>från föreskriften i första stycket.</p>
<p>(Jfr 17 § i utredningens forslag.)</p>
<p>Paragrafen motsvarar 17 § i 1995 års lag. Den har dock kompletterats<br>så att det framgår att en revisor får vara anställd även i ett ”ägarbolag”.<br>Övriga ändringar är av redaktionellt slag.</p>
<h4>Registrering av revisionsbolag</h4>
<p>Handelsbolag</p>
<p>13 §</p>
<p>Ett handelsbolag som utövar revisionsverksamhet får registreras som<br>revisionsbolag, om det uppfyller villkoren i 10 och 11 §§.</p>
<p>Om det finns särskilda skäl, får Revisorsnämnden beträffande viss<br>bolagsman, firmatecknare eller prokurist bevilja undantag från villkoren i<br>11 §. En majoritet av bolagsmännen skall dock alltid utgöras av revi-<br>sorer. Om det finns endast två bolagsmän, måste minst en av dem vara<br>revisor.</p>
<p>(Jfr 9 § i utredningens förslag.)</p>
<p>Paragrafen innehåller bestämmelser om villkoren för att ett handels-<br>bolag som bedriver revisionsverksamhet skall få registreras.</p>
<p>Första stycket motsvarar i sak 9 och 10 §§ i 1995 års lag. I 10 § i 1995<br>års lag är villkoren för registrering delvis knutna till innehållet i bolags-<br>avtalet. Denna anknytning till bolagsavtalet återfinns inte i den nya lag-<br>texten, eftersom den inte har ansetts fylla någon praktisk funktion. Av-<br>görande för om registrering far ske är de faktiska förhållandena och inte<br>vad som anges i bolagsavtalet.</p>
<p>Första meningen i paragrafens andra stycke motsvarar i huvudsak 10 §<br>andra stycket i 1995 års lag. Genom de sista två meningarna, som saknar<br>motsvarighet i 1995 års lag, begränsas Revisorsnämndens möjligheter att<br>tillåta undantag från huvudregeln. Bestämmelsen kommer härigenom att<br>motsvara vad som gäller för registrerade aktiebolag (jfr 14 §).</p>
<p>Aktiebolag</p>
<p>14 §</p>
<p>Ett aktiebolag som utövar revisionsverksamhet far registreras som<br>revisionsbolag, om det uppfyller villkoren i 10 och 11 §§.</p>
<p>Om följande fyra förutsättningar är uppfyllda, får ett aktiebolag regist-<br>reras som revisionsbolag, trots att villkoren i 11 § första stycket 2 och 3<br>inte är uppfyllda:</p>
<p>1. Minst tre fjärdedelar av aktierna med minst tre fjärdedelar av röste-<br>talet ägs av revisorer.</p>
<p>2. Övriga aktier i bolaget ägs av personer som är yrkesverksamma i<br>bolaget eller i ett företag som på grund av ägarförhållanden ingår i<br>samma revisionsgrupp som bolaget.</p>
<p>94</p>
<p>3. Minst tre fjärdedelar av styrelseledamöterna och minst tre fjärdedel- Prop. 2000/01:146<br>ar av styrelsesuppleantema samt den verkställande direktören är revisor-<br>er.</p>
<p>4.1 bolagsordningen föreskrivs att styrelsen är beslutför endast om mer<br>än hälften av de närvarande ledamöterna är revisorer.</p>
<p>(Jfr 10 § i utredningens förslag.)</p>
<p>Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka villkor som gäller för att<br>ett aktiebolag som driver revisionsverksamhet skall få registreras.</p>
<p>Första stycket motsvarar i sak den bestämmelse som hittills har funnits<br>i 9 § i 1995 års lag.</p>
<p>Andra stycket motsvarar väsentligen de bestämmelser som hittills har<br>funnits i 11 § i 1995 års lag. I den paragrafen har funnits bestämmelser<br>om att bolagsordningen i ett registrerat revisionsaktiebolag måste ha visst<br>innehåll. I de nya bestämmelserna saknas, med ett mindre undantag,<br>anknytningen till bolagsordningen. Avgörande för om registrering kan<br>ske är inte bolagsordningens innehåll utan om de faktiska förhållandena<br>motsvarar vad som sägs i paragrafen.</p>
<p>När det gäller andra ägare än revisorer har begränsningen i 1995 års<br>lag att dessa skall vara ”verksamma i bolaget” gjorts mindre restriktiv.<br>Andra ägare än revisorer måste enligt den nya bestämmelsen vara yrkes-<br>verksamma i ett företag som på grund av ägarförhållanden ingår i samma<br>revisionsgrupp som revisionsaktiebolaget. Härigenom blir det möjligt för<br>den som inte är revisor att vara delägare i ett registrerat revisionsaktie-<br>bolag utan att vara anställd i revisionsaktiebolaget. Delägaren kan vara<br>anställd i ett inskjutet ägarbolag, som säljer dennes tjänster till revisions-<br>bolaget.</p>
<p>15 §</p>
<p>Vid tillämpningen av 14 § andra stycket 1 skall med revisors direkta<br>ägande jämställas indirekt ägande genom ett eller flera ägarbolag enligt<br>11 § andra stycket. Om ägarbolaget är ett aktiebolag, behöver dock<br>endast tre fjärdedelar av aktierna med minst tre fjärdedelar av röstetalet<br>ägas av revisorer eller av annat ägarbolag och endast tre fjärdedelar av<br>styrelseledamöterna och tre fjärdedelar av styrelsesuppleantema och den<br>verkställande direktören vara revisorer.</p>
<p>Vid tillämpningen av 14 § andra stycket 2 skall med direkt ägande<br>jämställas indirekt ägande genom ett eller flera bolag som inte utövar<br>någon annan verksamhet än revisionsverksamhet, verksamhet som har ett<br>naturligt samband med revisionsverksamhet, ägande av revisionsföretag<br>eller ägande av bolag av samma slag.</p>
<p>Trots bestämmelserna i första och andra styckena far ett aktiebolag<br>registreras som revisionsbolag endast om revisorernas direkta eller in-<br>direkta ägande i bolaget motsvarar minst tre fjärdedelar av aktierna i<br>bolaget.</p>
<p>(Jfr 10 § i utredningens förslag.)</p>
<p>Paragrafen innehåller anvisningar om hur 14 § skall tillämpas.</p>
<p>I första och andra styckena, som saknar tidigare motsvarighet, fastslås<br>i vilken utsträckning de krav som uppställs i 14 § andra stycket 1 och 2<br>vad gäller bolagets ägarkrets kan tillgodoses genom indirekt ägande, dvs.<br>genom att de i andra stycket angivna personerna skjuter in ett eller flera<br>bolag mellan sig och revisionsbolaget.</p>
<p>95</p>
<p>Första stycket behandlar revisorers indirekta ägande. Bestämmelserna Prop. 2000/01:146<br>skall ses mot bakgrund av 14 § andra stycket 1 som innebär att minst tre<br>fjärdedelar av revisionsbolaget måste ägas av revisorer. Vid tillämp-<br>ningen av den bestämmelsen skall också andelar som revisorer äger in-<br>direkt, genom inskjutna bolag, anses ägas av revisorer. Detta förutsätter<br>dock att de inskjutna bolagen uppfyller vissa i lagen angivna krav.<br>Utgångspunkten är att de inskjutna bolagen skall uppfylla de villkor som<br>i 11 § andra stycket 2 och 3 uppställs för s.k. ägarbolag. Det innebär att<br>de inskjutna bolagen skall ägas helt och hållet av revisorer, att de inte far<br>bedriva annan verksamhet än revisionsverksamhet, verksamhet som har<br>ett naturligt samband därmed eller ägande av revisionsbolag samt att<br>deras styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, verkställande direktör, vice<br>verkställande direktör, firmatecknare och prokurister är revisorer. Kravet<br>på att revisorer skall äga bolaget hindrar dock inte att det inskjutna<br>bolaget helt eller delvis ägs av ett annat inskjutet bolag under förut-<br>sättning att även det bolaget uppfyller de i bestämmelsen angivna vill-<br>koren för inskjutna bolag. Om ett inskjutet bolag äger ett annat inskjutet<br>bolag som i sin tur äger ett revisionsbolag, måste villkoren för inskjutna<br>bolag vara uppfyllda såväl av det bolag som befinner sig ”överst” i<br>koncernstrukturen som av övriga inskjutna bolag.</p>
<p>Om det inskjutna bolaget är ett handelsbolag gäller de i 11 § angivna<br>villkoren om ägare, verksamhet och befattningshavare generellt. Är det<br>inskjutna bolaget i stället ett aktiebolag, medger lagen att en viss andel av<br>bolagets ägare respektive befattningshavare inte är revisorer (se andra<br>meningen).</p>
<p>Andra stycket reglerar i vilken utsträckning andra som har möjlighet<br>att äga del i ett revisionsbolag (jfr 14 § andra stycket 2) kan göra det-<br>genom ett eller flera inskjutna bolag. Det eller de inskjutna bolagen<br>måste i så fall uppfylla i allt väsentligt samma villkor för verksamheten<br>som gäller enligt 11 § andra stycket 2. Bolagen får alltså inte bedriva<br>annan verksamhet än revisionsverksamhet, verksamhet som har ett natur-<br>ligt samband därmed eller ägande av revisionsbolag. Något krav på att de<br>skall ägas av revisorer till viss del eller att revisorer skall sitta i styrelsen<br>uppställs inte.</p>
<p>I tredje stycket har i förtydligande syfte tillagts att reglerna om indirekt<br>ägande i första och andra styckena aldrig får medföra att revisorernas<br>ägarinflytande späds ut så att revisorernas direkta eller indirekta ägar-<br>andel inte motsvarar fullt tre fjärdedelar av aktierna i revisionsbolaget.</p>
<p>Följande exempel kan ges. I samtliga fall förutsätts att det inskjutna<br>bolaget inte bedriver någon sidoverksamhet.</p>
<p>• Ett registrerat revisionsbolag ägs med hälften var av två andra bolag,<br>A och B. A ägs till 80 procent av en revisor och till 20 procent av en<br>skattekonsult, medan B till 75 procent ägs av en revisor och till 25<br>procent av en skattekonsult. Samtliga revisorer och konsulter är yrkes-<br>verksamma i revisionsbolaget eller i något av ägarbolagen. Styrelserna i<br>A och B består enbart av revisorer. Ägarstrukturen motsvarar lagens<br>krav.</p>
<p>• Ett registrerat revisionsbolag ägs till 75 procent av bolaget A och till<br>25 procent av bolaget B. A ägs av en revisor och B av en redovis-<br>ningskonsult. Revisorn är ensam styrelseledamot i A, medan redovis-<br></p>
<p>96</p>
<p>ningskonsulten är ensam styrelseledamot i B. Båda två är yrkesverk- Prop. 2000/01:146<br>samma i revisionsbolaget. Ägarstrukturen motsvarar lagens krav.</p>
<p>• Ett registrerat revisionsbolag ägs av ett annat bolag. Detta ägs i sin<br>tur av revisorer och redovisningskonsulter som alla är yrkesverksamma i<br>revisionsbolaget. 75 procent av aktierna i ägarbolaget ägs av revisorerna,<br>återstående 25 procent av redovisningskonsultema. En fjärdedel av sty-<br>relseledamöterna är konsulter. Ägarstrukturen motsvarar lagens krav.</p>
<p>• Ett registrerat revisionsbolag ägs av fyra andra bolag, A-D. Varje<br>bolag äger 25 procent av aktierna i revisionsbolaget. Bolagen A och B<br>ägs helt av revisorer. C ägs till 67 procent av revisorer och till 33 procent<br>av en skattekonsult, medan D till 50 procent ägs av revisorer och till 50<br>procent av två redovisningskonsulter. Samtliga ägare är yrkesverksamma<br>i revisionsbolaget. Ägarstrukturen uppfyller inte lagens krav, eftersom<br>endast 50 procent av bolaget ägs av bolag som uppfyller kraven i första<br>stycket.</p>
<p>• Ett registrerat revisionsbolag ägs till 75 procent av bolaget A och till<br>25 procent av en redovisningskonsult. A ägs till 75 procent av en revisor<br>och till 25 procent av en skattekonsult. Revisorn är ensam styrelseleda-<br>mot i A. Ägarstrukturen uppfyller inte lagens krav, eftersom revisorns<br>andel i revisionsbolaget enbart uppgår till ca 56 procent (0,75x0,75).</p>
<p>Om det finns särskilda skäl, far Revisorsnämnden bevilja undantag från<br>villkoren i 14 § andra stycket om vem som får äga aktier i bolaget och<br>om styrelsens sammansättning. En majoritet av styrelseledamöterna och<br>en majoritet av styrelsesuppleantema skall dock alltid utgöras av revi-<br>sorer och mer än hälften av aktierna och röstetalet skall alltid tillkomma<br>revisorer eller ägarbolag enligt 11 § andra stycket.</p>
<p>(Jfr 11 § i utredningens forslag.)</p>
<p>Paragrafen motsvarar 11 § tredje stycket i 1995 års lag. Möjligheten<br>för Revisorsnämnden att bevilja undantag avseende verkställande direk-<br>tör i revisionsbolag har emellertid tagits bort såsom onödig. Vidare har<br>bestämmelsen anpassats till bestämmelserna i 11 § andra stycket om in-<br>direkt ägande genom s.k. ägarbolag.</p>
<h4>Huvudansvarig i revisionsverksamhet</h4>
<p>17 §</p>
<p>Ett handelsbolag eller aktiebolag i vilket revisionsverksamhet utövas<br>skall för varje uppdrag som det åtar sig och som utgör revisionsverk-<br>samhet utse en av de i bolaget yrkesverksamma revisorerna att vara<br>huvudansvarig. Den huvudansvarige skall vara auktoriserad revisor eller<br>godkänd revisor som avlagt revisorsexamen, om det behövs för att upp-<br>fylla föreskrifter i lag eller annan författning. Bolaget skall utan dröjsmål<br>underrätta uppdragsgivaren om vem som är huvudansvarig.</p>
<p>Den huvudansvarige skall underteckna revisionsberättelser och andra<br>utlåtanden. Om en berättelse eller ett utlåtande undertecknas av flera<br>revisorer, skall det anges vem som är huvudansvarig.</p>
<p>4 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 146</p>
<p>(Jfr 8 c § första stycket andra meningen och 12 § i utredningens förslag.) Prop. 2000/01:146<br>Paragrafen motsvarar 12 § i 1995 års lag.</p>
<p>I första stycket har lagtexten ändrats så att paragrafen inte längre är<br>tillämplig enbart på ”revisionsbolag” - varmed hittills har avsetts endast<br>registrerade revisionsbolag - utan på alla handelsbolag och aktiebolag<br>som revisionsverksamhet utövas i. Skälen till att bestämmelserna om<br>huvudansvarig har utvidgats till att gälla även icke-registrerade revisions-<br>bolag har behandlats i avsnitt 11.2. I första meningen av första stycket<br>har ”varje revisionsuppdrag” ändrats till ”varje uppdrag...som utgör revi-<br>sionsverksamhet”. Därmed kan bestämmelsen tillämpas på samtliga upp-<br>drag som faller in under definitionen av revisionsverksamhet i 2 § 7,<br>också sådana som inte avser revision. Av orden ”som det åtar sig” följer<br>att kravet på utseende av en huvudansvarig gäller enbart när det är bolag-<br>et som uppträder som part. Om granskningsuppdraget lämnas till någon<br>av de i bolaget verksamma revisorerna personligen, behöver alltså någon<br>huvudansvarig inte utses. I första meningen har vidare ordet ”verksam-<br>ma” i klargörande syfte bytts ut mot ”yrkesverksamma”. Att den huvud-<br>ansvarige revisorn måste vara yrkesverksam i bolaget innebär inte att han<br>eller hon också måste vara anställd i bolaget.</p>
<p>Andra meningen har anpassats till vad som har föreslagits i avsnitt 5.2.<br>Revisorer som har godkänts med tillämpning av 4 § skall alltså ha sam-<br>ma revisionsbehörighet som auktoriserade revisorer. Även revisorer som<br>har godkänts med tillämpning av 4 § i 1995 års lag skall härvid anses<br>som godkända. På Lagrådets förslag kommer detta i lagtexten till uttryck<br>genom en hänvisning till ”revisor som avlagt revisorsexamen”.</p>
<p>I andra stycket har klargjorts att den huvudansvarige alltid skall under-<br>teckna det eller de utlåtande som utfärdas under uppdraget, oavsett om<br>det, såsom i ett revisionsuppdrag, rör sig om en revisionsberättelse eller<br>något annat slag av handling.</p>
<h4>Giltighetstid för godkännande, auktorisation och registrering</h4>
<p>Godkännande, auktorisation och registrering gäller i fem år. Har en<br>ansökan om fortsatt godkännande, auktorisation eller registrering gjorts<br>före giltighetstidens utgång fortsätter godkännandet, auktorisationen eller<br>registreringen att gälla till dess att beslut i saken har vunnit laga kraft.</p>
<p>Revisorsnämnden eller, efter överklagande, en domstol får bestämma<br>att ett beslut om avslag på en ansökan som avses i första stycket skall<br>gälla omedelbart.</p>
<p>(Jfr 13 § i utredningens förslag.)</p>
<p>Paragrafens första stycke, som behandlar giltighetstiden av ett god-<br>kännande, en auktorisation eller en registrering, har formulerats i enlighet<br>med Lagrådets förslag. Bestämmelsen motsvarar i huvudsak 13 § första<br>stycket i 1995 års lag. I den nya lydelsen av andra meningen klargörs vad<br>som gäller för det fall att en ansökan om fortsatt godkännande m.m., som<br>har gjorts före femårsperiodens utgång, inte hinner behandlas förrän<br>femårsperioden har gått ut. Godkännandet m.m. fortsätter då att gälla till<br>dess att ett lagakraftvunnet beslut föreligger i ärendet.</p>
<p>98</p>
<p>Av andra stycket framgår att Revisorsnämnden eller, efter överklagan- Prop. 2000/01:146<br>de, rätten alltid kan besluta om att ett beslut om avslag skall gälla<br>omedelbart.</p>
<h4>Revisorns skyldigheter</h4>
<p>God revisorssed</p>
<p>19 §</p>
<p>En revisor skall iaktta god revisorssed.</p>
<p>Om arbete som hänför sig till ett uppdrag i revisionsverksamheten<br>utförs av ett biträde till revisorn, är revisorn skyldig att se till att även<br>biträdet iakttar god revisorssed.</p>
<p>(Jfr 14 § i utredningens förslag.)</p>
<p>Första stycket, som motsvarar en bestämmelse som hittills har funnits i</p>
<p>14 § i 1995 års lag, innehåller ett krav på iakttagande av god revisorssed.<br>Detta överensstämmer med hittills gällande rätt. Begreppet ”god revi-<br>sorssed” har behandlats i anslutning till 3 §.</p>
<p>En motsvarighet till bestämmelsen i andra stycket har hittills funnits i</p>
<p>14 § tredje stycket i 1995 års lag. Enligt den tidigare gällande bestäm-<br>melsen svarar revisorn för arbete som utförs av biträde till honom eller<br>henne. Lagrådet har anmärkt att bestämmelsens innebörd har varit alltför<br>vag och oklar. Bestämmelsen har därför utformats annorlunda och revi-<br>sorns ansvar har uttryckligen begränsats till att se till att revisorns<br>biträden iakttar god revisorssed. Revisorn är alltså skyldig att övervaka<br>att hans eller hennes biträden iakttar gällande normer.</p>
<p>Det kan anmärkas att det finns en bestämmelse med liknande innebörd</p>
<p>i 10 § i Sveriges advokatsamfunds vägledande regler om god advokatsed.<br>Enligt den bestämmelsen är en advokat skyldig att, i den utsträckning<br>som rimligen kan begäras, övervaka att bl.a. biträdande jurister fullgör<br>sina skyldigheter.</p>
<p>Revisorns opartiskhet och självständighet</p>
<p>20 §</p>
<p>En revisor skall i revisionsverksamheten utföra sina uppdrag med opart-<br>iskhet och självständighet samt vara objektiv i sina ställningstaganden.<br>Revisionsverksamheten skall organiseras så att revisorns opartiskhet,<br>självständighet och objektivitet säkerställs.</p>
<p>(Jfr 14 § i utredningens förslag.)</p>
<p>Paragrafen innehåller de grundläggande kraven på revisorers faktiska<br>oberoende. Den har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. I jorsta<br>meningen, som motsvarar bestämmelser som hittills har funnits i 14 § i<br>1995 års lag, föreskrivs att en revisor skall iaktta opartiskhet, själv-<br>ständighet och objektivitet. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 10.1.<br>Vad som utgör revisionsverksamhet framgår av 2 § 7. Avgränsningen till</p>
<p>99<br></p>
<p>uppdrag i revisionsverksamhet innebär i förhållande till vad som hittills Prop. 2000/01:146<br>har gällt en begränsning av bestämmelsens tillämpningsområde. Andra<br>näraliggande uppdrag, såsom fristående rådgivning inom exempelvis<br>redovisnings-, organisations- och skatteområdena, omfattas därmed inte.</p>
<p>I kravet på opartiskhet, självständighet och objektivitet ligger att revi-<br>sorn vid utförandet av revisionsuppdraget skall ta hänsyn till samtliga<br>omständigheter som är av betydelse för uppdraget men inte till några<br>andra omständigheter. Att närmare konkretisera begreppen torde inte<br>vara möjligt men allmänt kan sägas att revisorn måste försäkra sig om att<br>han eller hon kan genomföra sitt uppdrag utan sidoblickar på förhåll-<br>anden som är ovidkommande för uppdraget. Häri ligger givetvis också<br>att revisorn måste stå så fri gentemot revisionsklienten och andra intres-<br>senter att hans eller hennes handlingsutrymme är helt obeskuret.</p>
<p>I andra meningen, som saknar motsvarighet i utredningens förslag och<br>i 1995 års lag, fastslås att revisionsverksamhet skall organiseras så att<br>revisorns oberoende kan säkerställas. Frågan har behandlats i avsnitt<br>10.2.</p>
<p>En god byråorganisation kännetecknas framför allt av att hot mot<br>revisorns faktiska och synbara oberoende upptäcks, dokumenteras och,<br>så långt möjligt, åtgärdas. Vilken organisation som är den lämpligaste<br>och vilka åtgärder som måste vidtas får avgöras med hänsyn till om-<br>ständigheterna i det enskilda revisionsföretaget. Allmänt sett handlar det<br>dock om att tillskapa ett återkommande övervakat och dokumenterat<br>kontrollsystem, rutiner för samråd inom byrån i oberoendefrågor, skrift-<br>ligt dokumenterade interna och externa kvalitetssäkringssystem samt en<br>organisationsstruktur där revisionsverksamhet hålls åtskild från eventu-<br>ellt förekommande sidoverksamhet.</p>
<p>21 §</p>
<p>En revisor skall för varje uppdrag i revisionsverksamheten pröva om det<br>finns omständigheter som kan rubba förtroendet för hans eller hennes<br>opartiskhet eller självständighet. Revisorn skall avböja eller avsäga sig<br>ett sådant uppdrag,</p>
<p>1. om han eller hon eller någon annan i den revisionsgrupp där han<br>eller hon är verksam</p>
<p>a) har ett direkt eller indirekt ekonomiskt intresse i uppdragsgivarens<br>verksamhet,</p>
<p>b) vid rådgivning som inte utgör revisionsverksamhet har lämnat råd i<br>en fråga som till någon del omfattas av granskningsuppdraget,</p>
<p>c) uppträder eller har uppträtt till stöd för eller mot uppdragsgivarens<br>ståndpunkt i någon rättslig eller ekonomisk angelägenhet,</p>
<p>d) har nära personliga relationer till uppdragsgivaren eller till någon<br>person i dennes ledning,</p>
<p>e) utsätts för hot eller någon annan påtryckning som är ägnad att inge<br>obehag, eller</p>
<p>2. om det föreligger något annat förhållande av sådan art att det kan<br>rubba förtroendet för revisorns opartiskhet eller självständighet.</p>
<p>Revisorn behöver dock inte avböja eller avsäga sig uppdraget, om det i<br>det enskilda fallet föreligger sådana särskilda omständigheter eller har<br>vidtagits sådana åtgärder som medför att det inte finns anledning att<br>ifrågasätta hans eller hennes opartiskhet eller självständighet.</p>
<p>(Jfr 14 a och 14 b §§ i utredningens förslag.)</p>
<p>100</p>
<p>Paragrafen är ny och i väsentliga delar avfattad i enlighet med Lag- Prop. 2000/01:146<br>rådets förslag. Den uppställer bestämmelser till tryggande av revisorns<br>”synbara” (se avsnitt 10.1) oberoende.</p>
<p>Enligt första stycket är revisorn skyldig att för varje uppdrag i revi-<br>sionsverksamheten göra en prövning av om det förekommer några om-<br>ständigheter som gör att hans eller hennes opartiskhet eller självständig-<br>het kan sättas i fråga. Denna fråga har behandlats i avsnitt 10.3. Pröv-<br>ningen skall ske inför ett nytt uppdrag och, när det finns anledning till<br>det, fortlöpande under uppdraget. Revisorn skall dokumentera resultatet<br>av prövningen (se 24 § första stycket). Beträffande innebörden i begrepp-<br>et revisionsverksamhet, se 2 § 7.</p>
<p>I första stycket 1 återfinns vidare en uppräkning av omständigheter<br>som medför att revisorn måste avböja eller avsäga sig uppdraget. De<br>omnämnda omständigheterna anses alltid kunna rubba förtroendet för<br>revisorns opartiskhet och självständighet och de medför därför alltid,<br>oavsett omständigheterna i det enskilda fallet, en presumtion för att revi-<br>sorn måste avböja eller avsäga sig uppdraget. De fem uppräknade typ-<br>situationerna kompletteras med en generalklausul i första stycket 2,<br>vilken tar sikte på varje annan situation där förtroendet för revisorns<br>opartiskhet och självständighet kan rubbas.</p>
<p>Första stycket 1 a behandlar s.k. egenintressehot. Ett sådant hot före-<br>ligger när revisorn eller någon annan person i den revisionsgrupp där<br>revisorn är verksam har direkta ekonomiska intressen i revisionsklientens<br>verksamhet. Så är fallet när revisorn har affärsmässiga relationer med<br>revisionsklienten utöver vad som följer med revisionsuppdraget. Exem-<br>pel på detta är innehav av eller handel med revisionsklientens värde-<br>papper eller deltagande i gemensamma projekt eller investeringar. Ett<br>annat exempel är när revisorn eller någon revisorn närstående har gett lån<br>till revisionsklienten eller gått i borgen för dennes skulder.</p>
<p>Till egenintressehoten hör vidare att revisorn eller revisionsbyrån står i<br>ett visst ekonomiskt beroendeförhållande till revisionsklienten. Så kan<br>exempelvis bli fallet när revisions- och konsultarvodena är betydande i<br>förhållande till revisorns eller byråns övriga intäkter. Av betydelse är<br>också om revisorn till följd av fristående rådgivning åt revisionsklienten<br>erhåller ersättningar som i absoluta tal framstår som betydande. Om det<br>arvode som revisorn far är relaterat till företagets resultat, föreligger det<br>regelmässigt ett egenintressehot, särskilt när arvodet hänför sig till revi-<br>sionsverksamheten. Ett sådant hot föreligger vidare om revisorn eller<br>någon i revisorns omgivning har planer på eller har fått erbjudanden om<br>att ta anställning hos revisionsklienten.</p>
<p>Med direkta egenintressehot jämställs indirekta egenintressehot. Exem-<br>pel på sådana indirekta hot är när en revisorn närstående person har nära<br>affärsrelationer till revisionsklienten. Ett annat exempel på ett indirekt<br>hot är när revisorn har ekonomiska intressen i ett företag som äger<br>andelar i revisionsklienten.</p>
<p>I första stycket 1 b behandlas vissa slag av s.k. självgranskningshot.<br>Med självgranskning avses att den som skall göra granskningen redan i<br>något annat sammanhang har tagit ställning till de förhållanden som skall<br>granskas. I en sådan situation kan det ofta synas omöjligt för revisorn att<br>göra den nya granskningen på ett - i förhållande till tidigare ställnings-<br>tagande - helt opartiskt och självständigt sätt. Bestämmelsen blir tillämp-<br></p>
<p>101</p>
<p>lig om revisionsuppdraget skulle göra det nödvändigt att granska en fråga Prop. 2000/01:146<br>i vilken revisorn — eller någon annan i revisionsgruppen - har lämnat råd<br>eller annat biträde i samband med s.k. fristående rådgivning. Själv-<br>granskningshot föreligger också när revisorn tidigare har haft anställning<br>hos revisionsklienten.</p>
<p>Även indirekta självgranskningshot måste beaktas, såsom att en revi-<br>sorn närstående person ingår i revisionsklientens ledning eller på annat<br>sätt har deltagit i det arbete som revisorn har att granska.</p>
<p>Ett slag av självgranskning som normalt måste accepteras är att en<br>revisor granskar ett förhållande i en årsredovisning vilket han eller hon<br>har granskat redan i samband med föregående räkenskapsårs årsredovis-<br>ning. Bestämmelserna i första stycket 1 b omfattar därför inte det slaget<br>av självgranskning. Ibland kan omständigheterna kring en sådan själv-<br>granskning vara sådana att generalklausulen i första stycket 2 aktuali-<br>seras. Så kan exempelvis bli fallet om revisorn vid föregående gransk-<br>ning har gjort någon missbedömning av större betydelse. I så fall kan det<br>åligga revisorn att neutralisera förtroenderisken genom särskilda åtgärder<br>eller, om detta inte är möjligt, avsäga sig uppdraget.</p>
<p>I första stycket 1 c behandlas s.k. partsställningshot. Det rör sig här om<br>den situationen då revisorn - eller någon annan inom revisionsgruppen -<br>uppträder eller har uppträtt till stöd för eller emot revisionsklientens<br>ståndpunkt i en rättslig eller ekonomisk fråga där det råder meningsskilj-<br>aktigheter eller intressemotsättningar. Ett exempel på detta är när revi-<br>sorn företräder eller uppträder som biträde åt revisionsklienten vid<br>dennes kontakter med skattemyndigheten. Ett annat exempel är när<br>revisorn företräder eller uppträder som biträde åt klienten i förhandlingar<br>om förvärv eller försäljning av i företaget redovisade tillgångar. I ut-<br>trycket ”uppträder till stöd för” ligger dock att regeln blir tillämplig först<br>om revisorn har eller har haft i uppdrag att tala i revisionsklientens sak.<br>Enbart det förhållandet att revisorn på revisionsklientens uppdrag vidare-<br>befordrar uppgifter till skattemyndigheten medför sålunda inte att pre-<br>sumtionsregeln slår till.</p>
<p>Första stycket 1 d behandlar det fallet då det finns nära personliga<br>relationer mellan revisorn - eller annan i revisionsgruppen - och revi-<br>sionsklientens ledning. Med revisionsklientens ledning avses också styr-<br>else, VD och andra ledande befattningshavare (t.ex. ekonomichef) hos<br>revisionsklienten. Den nära personliga relationen kan yttra sig i mång-<br>åriga vänskapsband eller ofta återkommande sociala kontakter. Med<br>direkta personliga kontakter bör jämställas indirekta kontakter genom<br>någon nära anhörig. Ett särskilt slag av oberoendehot kan uppkomma om<br>revisorn eller någon av revisorns medhjälpare har innehaft uppdrag för<br>revisionsklienten under en lång följd av år.</p>
<p>Första stycket 1 e behandlar ”skrämselhot”. Härmed avses något slag<br>av påtryckningar från revisionsklienten eller annan, riktade mot revisorn,<br>och utformade på ett sådant sätt att de är ägnade att inge revisorn obehag..<br>Vanliga ifrågasättanden av revisorns ställningstaganden hör dock inte hit.</p>
<p>Lagrådet har ansett att den sistnämnda punkten borde kunna utgå.<br>Under propositionsarbetet har emellertid ansetts att ett omnämnande av<br>hot- och påtryckningssituationen kan ha ett klargörande värde. Det för-<br>tjänar också att nämnas att hot och påtryckning i den pågående europeis-<br></p>
<p>102<br></p>
<p>ka diskussionen kring oberoendefrågor regelmässigt nämns vid sidan av Prop. 2000/01:146<br>de ovan nämnda situationerna.</p>
<p>I första stycket 2 återfinns en generalklausul som täcker alla andra<br>omständigheter som kan rubba förtroendet för revisorns opartiskhet.<br>Enligt bestämmelsen skall det råda en presumtion för att revisorn skall<br>avböja eller avsäga sig uppdraget om det - även om förutsättningarna<br>enligt någon av punkterna i första stycket 1 inte är uppfyllda - föreligger<br>något förhållande av sådan art att det kan rubba förtroendet för revisorns<br>opartiskhet eller självständighet.</p>
<p>Utvecklingen av god revisorssed torde komma att ge ytterligare rikt-<br>linjer för vilka omständigheter som träffas av första stycket 2. Det är<br>också naturligt att bestämmelsen, liksom övriga punkter i första stycket,<br>tillämpas under beaktande av det framtida resultatet av den pågående<br>diskussionen kring oberoendefrågor inom EU.</p>
<p>Av första stycket 1 framgår att det vid prövningen av om någon av de<br>där nämnda situationerna föreligger åligger revisorn att beakta inte bara<br>sina egna mellanhavanden med revisionsklienten utan även de mellan-<br>havanden som någon annan i revisionsgruppen (jfr 2 § 6) har med<br>revisionsklienten. Paragrafens bestämmelser aktualiseras t.ex. när någon<br>annan i revisionsgruppen har tillhandahållit revisionsklienten redovis-<br>ningstjänster eller annan rådgivning eller deltar i revisionsklientens<br>beslutsfattande. Bestämmelserna aktualiseras också när någon i revi-<br>sionsgruppen har ekonomiska intressen i revisionsklienten eller nära<br>personliga relationer med någon i revisionsklientens ledning.</p>
<p>Även om omständigheterna är sådana som sägs i första stycket behöver<br>revisorn, enligt andra stycket, inte avböja eller avsäga sig uppdraget, om<br>omständigheterna i det aktuella fallet är sådana att det inte finns anled-<br>ning att ifrågasätta hans eller hennes oberoende. Förekomsten av affärs-<br>transaktioner mellan revisorn och revisionsklienten kan normalt godtas,<br>så länge det är fråga om transaktioner av vardaglig och ordinär karaktär<br>som ingås på samma villkor som gäller för andra. Tidigare anställning<br>hos revisionsklienten behöver inte diskvalificera revisorn, om anställ-<br>ningen ligger några år tillbaka i tiden eller har avsett en befattning utan<br>anknytning till det som revisionen avser. Och det förhållandet att någon<br>annan i samma revisionsgrupp har nära personliga relationer med någon i<br>revisionsklientens ledning behöver inte föranleda revisorns avgång, om<br>det kan konstateras att denna person saknar all anknytning till revisions-<br>uppdraget liksom möjligheter att påverka dess utförande.</p>
<p>Inte heller behöver revisorn avböja eller avsäga sig uppdraget om revi-<br>sorn kan visa att det går att vidta motåtgärder - eller har vidtagits mot-<br>åtgärder - som gör att uppdraget kan genomföras utan att granskningen<br>ifrågasätts. Vilka motåtgärder som krävs måste avgöras från fall till fall.<br>Generellt kan sägas att ju starkare hot mot oberoendet som har identifie-<br>rats, desto starkare motåtgärder krävs. I en del enklare fall kan informa-<br>tiva åtgärder vara tillräckliga, t.ex. så att ett självgranskningshot balans-<br>eras genom att revisorn i granskningsutlåtandet särskilt redogör för sitt<br>ställningstagande i den aktuella frågan och skälen för det. I andra fall, där<br>förtroenderisken är större men fortfarande framstår som mindre allvarlig,<br>kan goda byrårutiner med interna kvalitetssäkringssystem vara tillräck-<br>liga. För att minska risken för att revisorn kommer under påverkan av<br>andra inom revisionsgruppen kan det vara nödvändigt att dra tydliga<br></p>
<p>103</p>
<p>gränser mellan foretag inom revisionsgruppen och mellan olika verk- Prop. 2000/01:146<br>samhetsgrenar i respektive foretag. I en del fall kan förtroenderisken<br>neutraliseras genom att någon annan revisor på samma byrå upprättar en<br>”second opinion”. I andra fall torde emellertid dylika interna kontroll-<br>åtgärder inte vara tillräckliga. Så blir t.ex. normalt fallet om revisorn,<br>eller någon annan inom samma revisionsgrupp, vid ett fristående rådgiv-<br>ningsuppdrag har lämnat råd i en fråga som till någon del omfattas av<br>granskningsuppdraget och som är av väsentlig betydelse for revisions-<br>klienten. I sådana fall torde endast externa motåtgärder, nämligen komp-<br>letterande granskning genom någon utanför revisionsgruppen, kunna<br>neutralisera förtroendehotet. Behovet av externa motåtgärder är särskilt<br>stort när frågan som revisorn har lämnat råd i innefattar skönsmässiga<br>bedömningar och valet mellan möjliga lösningar har en stor betydelse för<br>revisionsklientens ställning och resultat. Rådgivning av enkel och<br>rutinmässig karaktär som, om den hade föranletts av revisorns iakttag-<br>elser vid granskningsuppdraget, hade varit att anse som revisionsrådgiv-<br>ning (se avsnitt 6.2), torde däremot sällan göra det nödvändigt att vidta<br>externa åtgärder.</p>
<p>Oberoendehot som beror på att revisionsuppdraget har pågått under en<br>lång följd av år kan ibland mötas genom kompletterande granskning,<br>utförd av någon utanför revisionsgruppen, men kan i andra fall göra ett<br>revisorsbyte nödvändigt. Vissa slag av oberoendehot kan över huvud<br>taget inte balanseras av andra åtgärder, såsom förekomsten av mera be-<br>tydande ekonomiska intressen i revisionsklienten.</p>
<p>I prövningen enligt denna paragraf skall vägas in alla för tredje man<br>kända och okända omständigheter, såsom personliga och ekonomiska<br>mellanhavanden mellan revisorn och den som skall granskas. Vidare<br>skall förtroendestärkande åtgärder, såsom intern kvalitetssäkring eller ex-<br>terna kontrollåtgärder, beaktas. Dessa omständigheter måste sedan hypo-<br>tetiskt prövas mot hur en kunnig och omdömesgill person, med insikt om<br>alla relevanta omständigheter, skulle bedöma revisorns förmåga och vilja<br>att utföra granskningsuppdraget på ett opartiskt och självständigt sätt.</p>
<p>Om Revisorsnämnden i ett tillsynsärende väcker frågan om huruvida<br>det vid ett visst uppdrags utförande har funnits anledning att sätta revi-<br>sorns opartiskhet eller oberoende i fråga, bör det vara revisorn som har<br>att visa att så inte är fallet (jfr Lagrådets yttrande).</p>
<p>22</p>
<p>Revisorsnämnden skall på ansökan av en revisor meddela förhands-<br>besked om huruvida en viss särskild omständighet är sådan som avses i<br>21 § första stycket och, om så är fallet, huruvida omständigheter i det<br>enskilda fallet eller vidtagna åtgärder medför att revisorn ändå inte be-<br>höver avböja eller avsäga sig uppdraget.</p>
<p>När ett förhandsbesked har vunnit laga kraft, är det bindande för<br>nämnden i förhållande till revisorn. Förhandsbeskedet upphör att gälla<br>vid förändrade förutsättningar eller vid författningsändringar som på-<br>verkar den fråga som beskedet avser.</p>
<p>(Jfr 14 d § i utredningens förslag.)</p>
<p>Paragrafen innehåller bestämmelser om förhandsbesked. I 25 § andra<br>stycket (15 § andra stycket i 1995 års lag) finns bestämmelser som ger en<br>104<br></p>
<p>revisor möjlighet att få förhandsbesked om han eller hon kan utöva viss Prop. 2000/01:146<br>sidoverksamhet. Genom förevarande paragraf, som saknar tidigare mot-<br>svarighet, ges en revisor möjlighet att erhålla förhandsbesked i ett annat<br>hänseende, nämligen i fråga om det finns förtroenderubbande omständig-<br>heter som hindrar honom eller henne från att acceptera eller behålla ett<br>revisionsuppdrag.</p>
<p>Enligt första stycket kan Revisorsnämnden ge förhandsbesked i fråga<br>om oberoendehot. Revisorsnämnden kan dels uttala sig om huruvida en<br>viss omständighet eller ett visst uppdrag utgör ett sådant förhållande som<br>enligt 21 § utlöser en presumtion för att revisorn skall avgå eller avböja<br>uppdraget, dels ge besked om huruvida de åtgärder som revisorn avser att<br>vidta för att balansera ett visst hot är tillräckliga för att bevara förtroendet<br>för opartiskheten och självständigheten.</p>
<p>Lagrådet har förordat att bestämmelsen utformas så att nämnden, när<br>den prövar en fråga om förhandsbesked, skall ta ställning till om förtro-<br>endet för revisorn kan rubbas av en sådan omständighet som avses i 21 §.<br>I propositionen har valts en något annorlunda formulering, vilken enligt<br>vår uppfattning ger tydligare uttryck för den prövning i två steg som<br>Revisorsnämnden bör göra.</p>
<p>Andra stycket överensstämmer med 15 § andra stycket andra och tredje<br>meningarna i 1995 års lag.</p>
<p>23 £</p>
<p>Bestämmelserna i 20-22 §§ gäller i tillämpliga delar även ett registrerat<br>revisionsbolag.</p>
<p>(Jfr 14 c § i utredningens förslag.)</p>
<p>Paragrafen, som på förslag från Lagrådet har placerats efter bestäm-<br>melsen om förhandsbesked i föregående paragraf, motsvarar 14 § fjärde<br>stycket i 1995 års lag.</p>
<p>Dokumentation</p>
<p>24 §</p>
<p>Revisorer och registrerade revisionsbolag skall dokumentera sina upp-<br>drag i revisionsverksamheten. Dokumentationen skall innehålla sådan<br>information som är väsentlig för att revisorns arbete samt hans eller<br>hennes opartiskhet och självständighet skall kunna bedömas i efterhand.</p>
<p>Dokumentationen skall ha färdigställts när revisionsberättelsen eller<br>annat utlåtande avges.</p>
<p>(Jfr 14 f § i utredningens förslag.)</p>
<p>Paragrafen innehåller bestämmelser om dokumentationsskyldighet för<br>revisorer och revisionsbolag. Frågan har behandlats i avsnitt 10.4.</p>
<p>Bestämmelser om revisorers dokumentationsskyldighet har hittills fun-<br>nits i Revisorsnämndens föreskrifter (RNFS 1997:1). Med hänsyn till den<br>stora betydelse som dokumentationsskyldigheten har för tillsynen har<br>grundbestämmelsema om dokumentation nu tagits in i lagen. Regeringen<br>eller den myndighet som regeringen bestämmer kan dock meddela<br></p>
<p>105</p>
<p>närmare föreskrifter om vad som skall framgå av dokumentationen, vad Prop. 2000/01:146<br>som skall ingå i den och hur länge den skall förvaras (jfr 41 §), t.ex. att<br>det av dokumentationen skall framgå vilka tänkbara hot mot revisorns<br>opartiskhet eller självständighet som har identifierats, vilka bedömningar<br>av de identifierade hotens påverkan på förtroendet för revisorn som har<br>gjorts och vilka åtgärder som har vidtagits för att balansera hoten. Rege-<br>ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också före-<br>skriva om undantag från dokumentationsskyldigheten, t.ex. att vissa enk-<br>lare slag av rådgivningsuppdrag inte skall omfattas av dokumentations-<br>skyldigheten.</p>
<p>Dokumentationsskyldigheten gäller endast revisionsverksamhet (jfr<br>2 § 7). För uppdrag av andra slag behöver revisorn inte spara något mot-<br>svarande material. För bedömningen av revisorn opartiskhet och själv-<br>ständighet vid utövandet av revisionsverksamhet är emellertid också<br>uppdrag utanför revisionsverksamheten relevanta. Det medför att det i<br>praktiken kan vara nödvändigt att i dokumentationen av revisionsupp-<br>draget ta in upplysningar om de ytterligare uppdrag som revisorn utför åt<br>revisionsklienten. Detsamma gäller uppdrag som andra inom revisions-<br>gruppen utför för revisionsklientens räkning.</p>
<p>Såsom bestämmelsen har utformats kommer revisorn normalt inte att<br>behöva dokumentera uppdrag som han eller hon har för andra än revi-<br>sionsklienten. Om en rådgivningsklient senare övergår till att bli revi-<br>sionsklient, blir dock revisorn skyldig att i sin dokumentation redogöra<br>även för den tidigare rådgivningen. Har rådgivningen ägt rum flera år<br>tillbaka i tiden, får det dock anses tillräckligt med en kortare uppgift om<br>att rådgivning har förekommit.</p>
<p>Förtroenderubbande sidoverksamhet</p>
<p>25 §</p>
<p>En revisor far inte utöva annan verksamhet än revisionsverksamhet eller<br>verksamhet som har ett naturligt samband därmed, om</p>
<p>1. utövandet är av sådan art eller omfattning att det kan rubba för-<br>troendet för revisorns opartiskhet eller självständighet, eller</p>
<p>2. utövandet på annat sätt är oförenligt med den ställning som följer av<br>behörigheten att utföra lagstadgad revision.</p>
<p>Revisorsnämnden skall på ansökan av en revisor meddela förhands-<br>besked om huruvida en viss verksamhet är förenlig med kravet i första<br>stycket. För ett sådant förhandsbesked gäller bestämmelserna i 22 §<br>andra stycket.</p>
<p>(Jfr 15 § i utredningens förslag.)</p>
<p>Paragrafen motsvarar i huvudsak 15 § i 1995 års lag.</p>
<p>Första stycket innehåller bestämmelser som begränsar revisorns möj-<br>ligheter att utöva sidoverksamhet, dvs. annan verksamhet än revisions-<br>verksamhet och sådan verksamhet som har ett naturligt samband med<br>revisionsverksamhet. Frågan har behandlats i avsnitt 9.2. Vilken verk-<br>samhet som kan anses ha ett naturligt samband med revisionsverksamhet<br>har berörts i kommentaren till 9 §. Att även verksamhet som har ett<br>naturligt samband med revisionsverksamhet, liksom sådan sidoverk-<br>samhet som inte omfattas av förbudet i förevarande paragraf, kan vara<br></p>
<p>106</p>
<p>förtroenderubbande när det gäller enskilda revisionsuppdrag framgår av Prop. 2000/01:146<br>21 §.</p>
<p>Av bestämmelsen, som är avsedd att vara något mer liberal än hittills-<br>varande regler, framgår att revisorn inte får utöva sidoverksamhet som är<br>av sådan art och omfattning att dess bedrivande kan rubba förtroendet för<br>revisorns opartiskhet eller självständighet. Revisorn far alltså inte utöva<br>sådan sidoverksamhet som går ut över eller kommer i konflikt med<br>revisionsuppdragen. För att en viss verksamhet skall omfattas av<br>bestämmelsen skall det normalt kunna förutses att den leder till att<br>revisorn mer eller mindre regelmässigt hamnar i situationer där han eller<br>hon måste avsäga sig pågående uppdrag. Bestämmelsen blir alltså inte<br>tillämplig enbart därför att det finns en viss risk for att verksamheten i<br>framtiden kan leda till jäv för revisorn.</p>
<p>Sido verksamhetens ”art” kan leda till att förtroendet for revisorns<br>opartiskhet eller självständighet rubbas, utan att det för den skull är fråga<br>om verksamhet som avses i punkten 2 (se nedan). Bedömningen måste<br>göras mot bakgrund bl.a. av vilken verksamhet som revisionsklientema<br>bedriver. Revisorn bör exempelvis inte ha styrelseuppdrag som kan för-<br>väntas föranleda en typ av ställningstaganden som han eller hon också,<br>men utifrån en granskande utgångspunkt, måste göra i sin revisionsverk-<br>samhet. Så kan bli fallet om revisorn är styrelseledamot i ett bolag som<br>bedriver verksamhet i samma bransch som en revisionsklient. Vissa sty-<br>relseuppdrag, t.ex. i banker och försäkringsbolag, är regelmässigt av den<br>arten att de föranleder förtroendehot. Ofta innebär sådana uppdrag att<br>sidoverksamheten även far en sådan ”omfattning” att förtroendet for revi-<br>sorn kan rubbas. Detsamma kan sägas om andra uppdrag eller verksam-<br>heter som vart och ett eller sammantagna innebär att revisorn engageras i<br>omfattande affärsverksamhet.</p>
<p>Revisorn far vidare inte bedriva sidoverksamhet som är oförenlig med<br>den ställning som följer av behörigheten att utföra lagstadgad revision.<br>Bestämmelsen skall ses mot bakgrund av det särskilda krav på redbarhet<br>som måste ställas på revisorer. En revisor måste alltså avhålla sig från<br>sådan verksamhet som, även om den inte är kriminaliserad, framstår som<br>oseriös eller från legala utgångspunkter tveksam.</p>
<p>Enligt andra stycket kan en revisor inhämta förhandsbesked från Revi-<br>sorsnämnden om huruvida viss verksamhet är förenlig med vad som sägs<br>i första stycket. Bestämmelsen motsvarar i sak 15 § andra stycket i 1995<br>års lag. Utredningen föreslog att möjligheten till förhandsbesked skulle<br>tas bort. Det har emellertid ansetts att en revisor även framdeles kan ha<br>ett stort intresse av att i förväg fa ett bindande besked från Revisors-<br>nämnden om huruvida han eller hon kan utöva viss planerad eller pågå-<br>ende verksamhet.</p>
<p>Tystnadsplikt</p>
<p>26 §</p>
<p>En revisor får inte, till fördel för sig själv eller till skada eller nytta för<br>någon annan, använda uppgifter som revisorn har fått i sin yrkesutöv-<br>ning. Revisorn får inte heller obehörigen röja sådana uppgifter. Revisorn<br>skall se till att biträde till honom eller henne iakttar dessa föreskrifter.</p>
<p>107</p>
<p>I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekre- Prop. 2000/01:146<br>tesslagen (1980:100).</p>
<p>(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)</p>
<p>Paragrafen överensstämmer med 18 § i 1995 års lag.</p>
<p>Försäkring m. m.</p>
<p>27 §</p>
<p>Revisorer och registrerade revisionsbolag skall teckna försäkring eller<br>hos Revisorsnämnden ställa säkerhet för den ersättningsskyldighet som<br>revisorn eller bolaget kan ådra sig i sin revisionsverksamhet.</p>
<p>Om det finns särskilda skäl, får Revisorsnämnden bevilja undantag<br>från kravet på försäkring eller säkerhet.</p>
<p>(Jfr 19 § i utredningens förslag.)</p>
<p>Paragrafen, som motsvarar 19 § i 1995 års lag, innehåller bestäm-<br>melser om försäkringsplikt m.m. Den frågan har behandlats i avsnitt 8.<br>Såsom där har framgått medför den nya definitionen av revisionsverk-<br>samhet (jfr 2 § 7) att skyldigheten att teckna försäkring respektive ställa<br>säkerhet begränsas i förhållande till tidigare.</p>
<p>I första stycket har ordet ”revisionsbolag” ersatts med ”registrerade<br>revisionsbolag”. Någon saklig ändring är inte avsedd. Även ett icke<br>registrerat revisionsföretag kan givetvis teckna försäkring för de revisor-<br>er som är verksamma i företaget.</p>
<h4>Uppgiftsskyldighet m.m.</h4>
<p>28 §</p>
<p>Revisorer och registrerade revisionsbolag är skyldiga att låta Revisors-<br>nämnden vid sin tillsyn granska akter, bokföring och övriga handlingar<br>som hör till verksamheten och att lämna nämnden de uppgifter som<br>behövs för tillsynen.</p>
<p>(Jfr 20 § i utredningens förslag.)</p>
<p>Paragrafen motsvarar 20 § i 1995 års lag. Ordet ”revisionsbolag” har<br>ersatts med ”registrerade revisionsbolag”.</p>
<p>29 §</p>
<p>Ett företag som har en särskilt stark affärsmässig anknytning till ett<br>revisionsföretag skall, efter föreläggande från Revisorsnämnden, lämna<br>nämnden upplysningar om rådgivning eller annat biträde åt dem som gett<br>revisionsföretaget eller en i revisionsföretaget verksam revisor i uppdrag<br>att utföra revisionsverksamhet.</p>
<p>Ett föreläggande enligt första stycket får förenas med vite.</p>
<p>(Jfr 20 a § i utredningens förslag.)</p>
<p>Paragrafen, som saknar tidigare motsvarighet, innehåller bestämmelser<br>om upplysningsskyldighet. Frågan har behandlats i avsnitt 8.2.</p>
<p>108</p>
<p>Lagtexten har delvis utformats i enlighet med vad Lagrådet har för- Prop. 2000/01:146<br>ordat. Det har dock gjorts vissa ytterligare förenklingar i texten. Därvid<br>har också, med anledning av ett påpekande från Lagrådet, upplysnings-<br>skyldigheten gjorts mindre omfattande än i lagrådsremissens förslag.</p>
<p>De företag som är skyldiga att lämna upplysningar enligt paragrafen är<br>i praktiken sådana som ingår i samma revisionsgrupp som ett revisions-<br>företag. Det behöver inte vara fråga om företag som står under Revisors-<br>nämndens tillsyn. Emellertid gäller den begränsningen att det måste<br>finnas en särskilt stark affärsmässig anknytning mellan revisionsföretaget<br>och det företag som Revisorsnämnden begär upplysningar av.</p>
<p>En särskilt stark affärsmässig anknytning föreligger regelmässigt när<br>företagen ingår i samma koncern. Även andra ägarkopplingar mellan<br>företagen kan anses ge upphov till en särskilt stark affärsmässig anknyt-<br>ning, t.ex. när företagen har samma eller en liknande ägarkrets. Upp-<br>lysningar kan således infordras av företag som, direkt eller via bolag, ägs<br>av revisorer vilka också äger ett revisionsföretag. Även namnlikhet kan<br>ge anledning att bedöma att företagen har en särskilt stark affärsmässig<br>anknytning och att de därmed omfattas av upplysningsskyldigheten. Med<br>namnlikhet avses här den typ av namngemenskap som ger ett välgrundat<br>intryck av att det finns organisatoriska kopplingar mellan företagen.</p>
<p>Det är Revisorsnämnden som avgör huruvida det, vid den tillsyn som<br>det åligger nämnden att utöva, finns behov av upplysningar.</p>
<p>Enligt andra stycket kan Revisorsnämnden förelägga vite för fullgör-<br>ande av en begäran enligt första stycket. Härvid skall lagen (1985:206)<br>om viten tillämpas.</p>
<p>30#</p>
<p>Ingår ett revisionsföretag i en revisionsgrupp, skall företaget underrätta<br>Revisorsnämnden om vilka övriga företag som ingår i gruppen. Om<br>gruppens sammansättning ändras, skall företaget anmäla ändringen till<br>nämnden.</p>
<p>Underrättelser enligt första stycket skall lämnas utan dröjsmål.</p>
<p>(Jfr 20 b § i utredningens förslag.)</p>
<p>Paragrafen, som saknar tidigare motsvarighet, innehåller en bestäm-<br>melse om underrättelseskyldighet för revisionsföretag.</p>
<p>Bestämmelsens syfte är att underlätta Revisorsnämndens tillsyns-<br>arbete, särskilt vad gäller efterlevnaden av de regler som avser att säker-<br>ställa revisorns opartiskhet och självständighet. Begreppet revisionsgrupp<br>definieras i 2 § 6. Om revisionsföretaget inte står under tillsyn åvilar<br>skyldigheten i praktiken den eller de revisorer som äger företaget eller<br>innehar ledande befattningar i det. Frågan har behandlats i avsnitt 8.3.</p>
<p>31#</p>
<p>Om en skattemyndighet eller Riksskatteverket i fråga om en revisor eller<br>ett registrerat revisionsbolag uppmärksammar någon omständighet, som<br>kan vara av betydelse för Revisorsnämndens verksamhet, skall myndig-<br>heten underrätta nämnden. Detta gäller dock inte omständigheter som en<br>skattemyndighet har fått kännedom om i verksamhet enligt lagen<br>(1997:1024) om skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar.</p>
<p>109</p>
<p>(Jfr 21 § i utredningens förslag.) Prop. 2000/01:146</p>
<p>Paragrafen motsvarar 21 § i 1995 års lag.</p>
<p>Enligt lagrådsremissens förslag skulle skattemyndigheten underrätta<br>Revisorsnämnden om den uppmärksammade någon anmärkningsvärd<br>omständighet i fråga om en revisors eller ett registrerat revisionsbolags<br>verksamhet. Såsom Lagrådet har uttalat bör emellertid underrättelse-<br>skyldigheten avse endast sådana omständigheter som kan vara av bety-<br>delse för Revisorsnämndens uppgifter. Lagtexten har därför utformats så<br>att detta framgår tydligt. Skattemyndighetens underrättelseskyldighet<br>omfattar följaktligen bara sådant som är av betydelse för nämndens<br>verksamhet och inte förhållanden som ligger utanför nämndens uppgifter.</p>
<p>Vidare har ordet ”revisionsbolag” ersatts med ”registrerat revisions-<br>bolag”. Någon saklig ändring är inte avsedd.</p>
<p>Under propositionsarbetet har Ekobrottsmyndigheten påpekat att det<br>inte är ändamålsenligt att låta underrättelseskyldigheten omfatta skatte-<br>myndigheternas verksamhet enligt lagen (1997:1024) om skattemyndig-<br>heters medverkan i brottsutredningar. Revisorsnämnden har inte haft<br>någon erinran mot att bestämmelsens tillämpningsområde begränsas på<br>det sätt som Ekobrottsmyndigheten har förordat. Bestämmelsen har<br>därför försetts med ett undantag avseende omständigheter som en skatte-<br>myndighet har fått kännedom om i verksamhet enligt lagen om skatte-<br>myndigheters medverkan i brottsutredningar.</p>
<p>Lagrådet har ifrågasatt om inte också Riksskatteverket bör nämnas vid<br>sidan av skattemyndighet, eftersom verket numera är beskattnings-<br>myndighet beträffande punktskatter. Även denna fråga har övervägts<br>under propositionsarbetet. Det har därvid ansetts motiverat att, av skäl<br>som Lagrådet angett, låta bestämmelsen omfatta Riksskatteverket.</p>
<h4>Disciplinära åtgärder m.m.</h4>
<p>32 §</p>
<p>Om en revisor uppsåtligen gör orätt i sin revisionsverksamhet eller på<br>annat sätt förfar oredligt eller om en revisor inte betalar sådan avgift som<br>avses i 39 §, skall godkännandet eller auktorisationen upphävas. Om det<br>finns förmildrande omständigheter, får i stället varning meddelas.</p>
<p>Om en revisor på annat sätt åsidosätter sina skyldigheter som revisor<br>eller som ställföreträdare för revisionsföretag, får varning meddelas. Om<br>det är tillräckligt, får Revisorsnämnden i stället meddela en erinran. Är<br>omständigheterna synnerligen försvårande, får godkännandet eller auk-<br>torisationen upphävas.</p>
<p>Om det uppkommer en fråga om upphävande, varning eller erinran,<br>skall revisorn genom skriftlig underrättelse ges tillfälle att yttra sig om<br>vad som anförs i ärendet.</p>
<p>En revisor som tilldelas varning får, om det finns särskilda skäl, även<br>åläggas att betala en straffavgift till staten med lägst ettusen och högst<br>tjugofemtusen kronor.</p>
<p>Varning eller erinran far inte meddelas om det som läggs revisorn till<br>last inträffat mer än fem år innan revisorn fick underrättelse i ärendet.</p>
<p>(Jfr 22 § i utredningens förslag.)</p>
<p>Paragrafen, som motsvarar 22 § i 1995 års lag, innehåller föreskrifter<br>om disciplinåtgärder.</p>
<p>110</p>
<p>Frågor om disciplinåtgärder och handläggning av disciplinärenden har Prop. 2000/01:146<br>behandlats i avsnitt 7.3.</p>
<p>Paragrafens första stycke behandlar bl.a. Revisorsnämndens möjlighet-<br>er till discipliningripanden mot en revisor som ”uppsåtligen gör orätt”,<br>t.ex. medvetna åsidosättanden av för verksamheten gällande bestäm-<br>melser. För att detta skall kunna föranleda sådana discipliningripanden<br>som sägs i stycket - upphävande av auktorisation eller godkännande<br>eller, i andra hand, varning - måste överträdelsen ha begåtts i ”revisions-<br>verksamhet” (jfr 2 § 7). Åtgärder som ligger utanför själva revisions-<br>verksamheten faller därför utanför bestämmelsen. Eftersom området för<br>discipliningripanden enligt den motsvarande bestämmelsen i 1995 års lag<br>har varit revisorns ”verksamhet” innebär den nya bestämmelsen att ut-<br>rymmet för discipliningripanden i denna del har begränsats.</p>
<p>Liksom tidigare skall auktorisationen eller godkännandet upphävas om<br>revisorn har förfarit oredligt, oavsett om detta har skett i eller utanför<br>revisionsverksamheten.</p>
<p>I paragrafens andra stycke behandlas de övriga fall då disciplin-<br>ingripanden kan komma i fråga. Liksom motsvarande bestämmelse i<br>1995 års lag ger paragrafen möjlighet att ingripa disciplinärt när en revi-<br>sor har åsidosatt sina skyldigheter som revisor. Bestämmelsen kan<br>exempelvis aktualiseras om revisorn på grund av vårdslöshet har utfört<br>revision eller annan granskning på ett bristfälligt sätt. Normalt blir<br>bestämmelsen tillämplig enbart inom ramen för revisionsverksamhet.<br>Den aktualiseras emellertid även om en revisor, vid eller genom ut-<br>övande av annan verksamhet, har överträtt revisorslagens bestämmelser,<br>t. ex. genom att bedriva förtroenderubbande sidoverksamhet. Även andra<br>överträdelser av god revisorssed utanför revisionsverksamheten kan för-<br>anleda att en revisor blir föremål för disciplinära åtgärder enligt detta<br>stycke.</p>
<p>I andra stycket har dessutom klargjorts att Revisorsnämnden kan in-<br>gripa när det framkommer att en revisor har åsidosatt sina skyldigheter<br>som ställföreträdare för revisionsföretag. Bestämmelsen är i första hand<br>avsedd för fall då någon skyldighet mot det allmänna inte har fullgjorts,<br>t.ex. deklaration eller inbetalning av skatt. Revisorsnämnden kan då med-<br>dela varning. Om omständigheterna är synnerligen försvårande, kan auk-<br>torisationen eller godkännandet upphävas. Detta torde kunna bli aktuellt<br>t.ex. om revisorn upprepade gånger har försummat föreläggande att avge<br>deklaration eller kontrolluppgifter eller att betala in skatter.</p>
<p>Vissa regler om förfarandet inför Revisorsnämnden och om straffavgift<br>finns i tredje-femte styckena.</p>
<p>33 §</p>
<p>Om en godkänd revisor inte längre uppfyller kraven i 4 § eller en auktori-<br>serad revisor inte längre uppfyller kraven i 5 §, skall godkännandet eller<br>auktorisationen upphävas.</p>
<p>Om det för en revisor inträder någon omständighet som innebär hinder<br>för godkännande eller auktorisation, skall revisorn genast anmäla detta<br>till Revisorsnämnden.</p>
<p>(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)</p>
<p>111</p>
<p>Paragrafen, som har formulerats i enlighet med Lagrådets förslag, Prop. 2000/01:146<br>motsvarar 23 § i 1995 års lag.</p>
<p>34 £</p>
<p>Föreskrifterna i 32 § gäller även för registrerade revisionsbolag. Vad som<br>sägs där om upphävande av godkännande eller auktorisation skall i stället<br>avse upphävande av registrering.</p>
<p>Om ett registrerat revisionsbolag inte längre uppfyller de för bolaget<br>gällande kraven i 10, 11, 13 och 14 §§, skall registreringen upphävas.</p>
<p>Om det för ett registrerat revisionsbolag inträder någon omständighet<br>som innebär hinder för registrering, skall bolaget genast anmäla detta till<br>Revisorsnämnden.</p>
<p>(Jfr 24 § i utredningens förslag.)</p>
<p>I första stycket, som motsvarar 24 § första stycket i 1995 års lag, har<br>ordet ”revisionsbolag” ersatts med ”registrerat revisionsbolag”. Någon<br>ändring i sak är inte avsedd. Därutöver har, på Lagrådets inrådan, de<br>bestämmelser som hittills har funnits i 24 § andra stycket i 1995 års lag<br>fatt en något annorlunda utformning (se andra och tredje styckena).</p>
<p>35 §</p>
<p>Revisorsnämnden eller, efter överklagande, en domstol far vid sin<br>prövning av frågor om åtgärder enligt 32-34 §§ bestämma att ett beslut<br>att upphäva godkännande, auktorisation eller registrering skall gälla<br>omedelbart.</p>
<p>Nämndens beslut om straffavgift verkställs, sedan det har vunnit laga<br>kraft, som domstols dom.</p>
<p>(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)</p>
<p>Paragrafen motsvarar 25 § i 1995 års lag.</p>
<h4>Övriga bestämmelser</h4>
<p>Överklagande m. m.</p>
<p>36 §</p>
<p>Revisorsnämndens beslut enligt denna lag far överklagas hos allmän för-<br>valtningsdomstol.</p>
<p>Beslut som rör examination enligt 4 § första stycket 5 eller 5 § eller<br>särskild lämplighetsprövning enligt 6 eller 7 § får dock inte överklagas.</p>
<p>Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.</p>
<p>(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)<br>Paragrafen motsvarar 26 § i 1995 års lag. Den har utformats i enlighet<br>med Lagrådets förslag.</p>
<p>37§</p>
<p>Har Revisorsnämnden i ett ärende om ansökan om godkännande, auktori-<br>sation eller registrering inte meddelat beslut inom fyra månader efter det<br></p>
<p>112</p>
<p>att ansökan gavs in, får sökanden begära förklaring av kammarrätten att Prop. 2000/01:146<br>ärendet onödigt uppehålls. Om nämnden inte meddelat beslut inom en<br>månad efter det att en sådan förklaring avgetts, skall det anses som om<br>ansökan har avslagits.</p>
<p>(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)</p>
<p>Paragrafen överensstämmer med 27 § i 1995 års lag.</p>
<p>Straffansvar</p>
<p>38 §</p>
<p>Den som obehörigen utger sig för att vara godkänd eller auktoriserad<br>revisor döms till böter.</p>
<p>(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)</p>
<p>Paragrafen överensstämmer med 28 § i 1995 års lag.</p>
<p>Avgifter</p>
<p>39 §</p>
<p>Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far meddela<br>föreskrifter om avgifter i ärenden enligt denna lag.</p>
<p>(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)</p>
<p>Paragrafen överensstämmer med 29 § i 1995 års lag.</p>
<p>Register</p>
<p>40 §</p>
<p>Revisorsnämnden skall föra ett register över revisorer och registrerade<br>revisionsbolag. Närmare föreskrifter om registret meddelas av regering-</p>
<p>en.</p>
<p>(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)</p>
<p>I paragrafen, som motsvarar 30 § i 1995 års lag, har ordet ”revisions-<br>bolag” ersatts med ”registrerade revisionsbolag”. Någon ändring i sak är<br>inte avsedd.</p>
<p>Bemyndiganden</p>
<p>41 §</p>
<p>Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far meddela<br>ytterligare föreskrifter om godkännande, auktorisation och registrering<br>samt om villkor för verksamheten. Föreskrifterna far innehålla undantag<br>från bestämmelserna i 24 §.</p>
<p>(Jfr 30 a § i utredningens förslag.)</p>
<p>113</p>
<p>Paragrafen motsvarar i huvudsak 13 § andra stycket i 1995 års lag. I Prop. 2000/01:146<br>andra meningen har tillagts en bestämmelse som ger regeringen, eller den<br>myndighet som regeringen bestämmer, möjlighet att föreskriva om<br>undantag från bestämmelserna om dokumentation i 24 §. Motiven till den<br>bestämmelsen har behandlats i avsnitt 10.4.</p>
<p>Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002, då lagen (1995:528) om<br>revisorer skall upphöra att gälla.</p>
<p>Frågan om ikraftträdande har behandlats i avsnitt 15.</p>
<p>2. Under år 2002 skall verksamhet som utövas vid ikraftträdandet inte<br>beaktas vid tillämpningen av bestämmelserna i</p>
<p>a) 9 § om att visst slag av verksamhet måste hållas tydligt avskild,</p>
<p>b) 10 § om att visst slag av verksamhet inte får utövas i revisionsbolag,<br>samt</p>
<p>c) 11 § andra stycket och 15 § första och andra styckena om att där<br>avsedda bolag far utöva enbart visst slag av verksamhet.</p>
<p>Av punkten 2 följer att revisionsbolag inte behöver tillämpa bestäm-<br>melserna om avskiljande av verksamhet som inte har ett naturligt sam-<br>band med revisionsverksamhet (9 och 10 §§) samt bestämmelser om<br>vilken verksamhet revisionsbolag och ägarbolag far utöva (11 § andra<br>stycket och 15 § första och andra styckena) förrän från och med den<br>1 januari 2003. En förutsättning är att den aktuella verksamheten utöva-<br>des redan vid ikraftträdandet. Avsikten är att, i förekommande fall, ge<br>revisionsbolag och revisionskoncemer rimlig tid att avskilja sådan verk-<br>samhet som är att anse som s.k. sidoverksamhet (se avsnitt 9.2). Över-<br>gångsbestämmelsen ger dock givetvis inte rätt att, i någon form, bedriva<br>förtroenderubbande sidoverksamhet.</p>
<p>Det kan tänkas att även de nya reglerna om ägande av registrerade<br>revisionsbolag i 14 § i vissa fall föranleder ändrade koncernstrukturer.<br>Om de berörda bolagen skulle råka i tidsnöd, bör de, om det finns sär-<br>skilda skäl, kunna erhålla tidsbegränsade dispenser från Revisorsnämnd-<br>en enligt 16 §.</p>
<p>3. En fråga om discipliningripande mot en revisor på grund av en åtgärd<br>eller underlåtenhet före lagens ikraftträdande prövas enligt äldre bestäm-<br>melser, om inte en prövning enligt de nya bestämmelserna är förmån-<br>ligare för revisorn.</p>
<p>Reglerna om discipliningripanden har fatt en delvis ny utformning (se<br>32 §). I punkten 3 har därför klargjorts att äldre bestämmelser skall<br>tillämpas såvitt avser en revisors åtgärd eller underlåtenhet före ikraft-<br>trädandet. Efter påpekande från Lagrådet har klargjorts att disciplinära<br>åtgärder inte kan komma i fråga i det fall att lagens nya, något förändrade<br>bestämmelser, inte skulle ge utrymme för detta.</p>
<p>4. En revisor som är godkänd eller auktoriserad enligt äldre bestäm-<br>melser skall anses som godkänd respektive auktoriserad enligt denna lag.</p>
<p>114</p>
<p>Av bestämmelsen, som har tillkommit på Lagrådets forslag, följer att de Prop. 2000/01:146<br>revisorer som har godkänts eller auktoriserats enligt äldre bestämmelser<br>vid tillämpningen av revisorslagen skall jämställas med dem som har<br>godkänts eller auktoriserats enligt de nya bestämmelserna. Med ”äldre<br>bestämmelser” avses inte bara 1995 års lag, utan även 1973 års revisors-<br>förordning. Bestämmelsen har utformats så att den är tillämplig också när<br>uttrycken godkänd och auktoriserad revisor förekommer i annan lagstift-<br>ning.</p>
<p>5. Ett revisionsbolag som är registrerat enligt 9 § lagen (1995:528) om<br>revisorer skall anses som registrerat enligt denna lag.</p>
<p>Bestämmelsen, som har tillkommit på Lagrådets förslag, jämställer de<br>revisionsbolag som har registrerats enligt 1995 års lag med registrerade<br>revisionsbolag enligt de nya bestämmelserna. Bolag som har godkänts<br>eller auktoriserats enligt bestämmelser som föregick 1995 års lag<br>behandlas i punkten 6.</p>
<p>6. Ett revisionsbolag som är godkänt eller auktoriserat enligt äldre be-<br>stämmelser skall anses som registrerat till den tidpunkt som Revisors-<br>nämnden har bestämt.</p>
<p>Bestämmelsen motsvarar punkten 3 i övergångsbestämmelserna till 1995<br>års lag.</p>
<p>7. Den som den 1 juli 1995 genomgick revisorsutbildning, som inte<br>uppfyller de villkor för godkännande av revisor som föreskrivs i 4 §, får<br>t.o.m. utgången av år 2002 godkännas enligt de bestämmelser som gällde<br>vid utgången av juni 1995 under förutsättning att han eller hon har<br>genomgått en kompletterande teoretisk utbildning i enlighet med vad<br>regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer närmare<br>föreskriver.</p>
<p>8. Den som den 1 juli 1995 genomgick revisorsutbildning, som inte upp-<br>fyller de villkor för auktorisation av revisor som föreskrivs i 5 §, får<br>t.o.m. utgången av år 2002 auktoriseras enligt de bestämmelser som<br>gällde vid utgången av juni 1995.</p>
<p>Punkterna 7 och 8 motsvarar i sak punkterna 4 och 5 i övergångsbestäm-<br>melserna till 1995 års lag. Bestämmelserna innebär att den som höll på<br>att utbilda sig till revisor när 1995 års lag trädde i kraft den 1 juli 1995<br>intill utgången av år 2002 kan godkännas respektive auktoriseras enligt<br>de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av 1995 års lag.</p>
<h3>16.2 Övriga lagförslag</h3>
<p>Förslaget till lag om ändring av revisorslagen föranleds av Sveriges för-<br>väntade tillträde till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess<br>medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan. Riksdagen har<br>beslutat om motsvarande ändringar i 1995 års lag (se prop. 2001/01:55,<br>bet. 2000/01:UU06, rskr. 2000/01:137 och SFS 2001:62). Det har över-<br>lämnats åt regeringen att bestämma tidpunkten för ikraftträdandet. Efter-<br>som det för närvarande är osäkert huruvida Sverige kommer att tillträda<br></p>
<p>115</p>
<p>avtalet före kommande årsskiftet - då revisorslagen föreslås träda i kraft Prop. 2000/01:146<br>- bör det finnas en beredskap för att i denna del på nytt överlämna åt<br>regeringen att bestämma tidpunkten för ikraftträdandet. De tillägg i lag-<br>texten som behövs för att jämställa Schweiz med andra stater inom Euro-<br>peiska ekonomiska samarbetsområdet måste därför preliminärt göras<br>genom en lag om ändring av den nya revisorslagen.</p>
<p>Övriga lagändringar är föranledda av förslaget att revisorer som har<br>godkänts enligt nyare bestämmelser - dvs. enligt 4 § revisorslagen eller<br>4 § i 1995 års lag - i fortsättningen skall ha samma kompetens att revi-<br>dera större företag som auktoriserade revisorer. Denna fråga har behand-<br>lats i avsnitt 5.2. Efter förslag från Lagrådet har de avsedda revisorerna<br>angetts i respektive lag genom att det efter ”godkänd revisor” har tillagts<br>”som avlagt revisorsexamen”. Revisorer som har godkänts enligt punkten<br>4 i övergångsbestämmelserna till 1995 års lag, eller enligt andra äldre<br>bestämmelser, jämställs inte med auktoriserade revisorer. Det följer av<br>att dessa revisorer inte har avlagt revisorsexamen.</p>
<p>På Lagrådets inrådan har också vissa mindre redaktionella ändringar<br>företagits i några av de berörda paragraferna.</p>
<p>116</p>
<h2>Sammanfattning av betänkandet Oberoende, ägande<br>och tillsyn i revisionsverksamhet (SOU 1999:43)</h2>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>Bilaga 1</p>
<h4>Begreppet revisionsverksamhet</h4>
<p>Innebörden av begreppet revisionsverksamhet bör klarläggas i revisors-<br>lagen.</p>
<p>Med revisionsverksamhet skall avses utförande av granskningsuppdrag<br>avseende förvaltning och ekonomisk information som följer av för-<br>fattning, bolagsordning, stadgar eller avtal och som utmynnar i en<br>rapport eller ett intyg eller en annan handling som är ägnad för flera än<br>uppdragsgivaren, likaså rådgivning eller annat biträde som föranleds av<br>iakttagelser vid ett granskningsuppdrag.</p>
<p>Rådgivning eller annat biträde till en revisionsklient som inte föranleds<br>av revisorns iakttagelser vid utförandet av ett revisionsuppdrag (fri-<br>stående rådgivning) skall inte längre omfattas av begreppet revisions-<br>verksamhet. Detsamma gäller rådgivning eller annat biträde till en icke-<br>revisionsklient.</p>
<h4>Fristående rådgivning</h4>
<p>Den lagstadgade revisionens primära funktion skall vara avgörande för<br>revisorns möjligheter att utöva sådan verksamhet som saknar samband<br>med revisionsutövning. Detta innebär att samtliga intressenters behov av<br>trovärdig offentlig ekonomisk information måste kunna tillgodoses.</p>
<p>Den oberoendeproblematik som aktualiseras vid fristående rådgivning<br>skiljer sig i princip inte från den problematik som aktualiseras vid revi-<br>sion och revisionsrådgivning. Fristående rådgivning utgör emellertid ett<br>tillkommande, inte ”nödvändigt” hot mot revisorns oberoende.</p>
<p>Revisorernas möjligheter att biträda revisionsklienter med sådan<br>rådgivning som saknar samband med revisionsutövning (fristående råd-<br>givning) begränsas i dag av bestämmelserna om revisorsjäv i aktie-<br>bolagslagen m.fl. lagar och av generalklausulen i revisorslagen. Begräns-<br>ningen innebär att all sådan rådgivning som kan rubba förtroendet till<br>revisorns opartiskhet eller självständighet i revisionsuppdraget inte får<br>tillhandahållas. Motsatsvis får sådan rådgivning som inte kan rubba<br>förtroendet tillhandahållas. Utredningen föreslår ingen ändring i sak. För<br>prövningen av gränsdragningen mellan förtroenderubbande och icke<br>förtroenderubbande rådgivning föreslås en särskild lagfäst analysmodell.<br>Den presenteras i avsnittet Utredningens förslag till analysmodell - en<br>reform.</p>
<h4>Rådgivningen till icke-revisionsklienter</h4>
<p>Någon ytterligare begränsning av den rådgivningsverksamhet m.m. som<br>revisorer tillhandahåller andra än revisionsklienter bör inte införas.</p>
<p>117</p>
<h4>Revisorns oberoende</h4>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>Ett uttryckligt krav på opartiskhet och självständighet</p>
<p>Revisorslagen bör kompletteras med en regel enligt vilken det uttryck-<br>ligen åligger en revisor att utöva sin revisionsverksamhet med opartisk-<br>het och självständighet och att vara objektiv i sina ställningstaganden.</p>
<p>Med uttrycket opartiskhet och självständighet avses dels revisorns fak-<br>tiska opartiskhet och självständighet, vilket avser revisorns förmåga att<br>ta hänsyn till samtliga omständigheter som är av betydelse för gransk-<br>ningsuppdraget (dvs. att avge en objektiv revisionsberättelse) men inte<br>till några andra omständigheter, dels revisorns synbara opartiskhet och<br>självständighet, vilket avser frånvaro av sådana omständigheter som<br>föranleder omvärlden att ifrågasätta revisorns förmåga till objektivitet.<br>Revisorns opartiskhet och självständighet skall därvid relateras till de hot<br>häremot som faktiskt uppkommer eller synes uppkomma, och de åtgärder<br>som revisorn kan vidta för att balansera effekten av förekommande hot.</p>
<h4>En lagfäst analysmodell</h4>
<p>Prövning av opartiskhet och självständighet</p>
<p>En revisor som utövar revisionsverksamhet skall vara skyldig att för<br>varje uppdrag pröva om det föreligger omständigheter som kan rubba<br>förtroendet för hans opartiskhet och självständighet. Föreligger någon<br>sådan omständighet eller är förhållandena eljest sådana att det finns risk<br>för att revisorn inte kan genomföra uppdraget med ett bevarat förtroende,<br>skall revisorn avböja eller avsäga sig uppdraget. Vad som nu sagts om att<br>avböja eller avsäga sig ett uppdrag gäller inte om revisorn kan visa att<br>uppdraget, med hänsyn till förhållandena i det enskilda fallet eller genom<br>att erforderliga åtgärder vidtas av revisorn, kan fullgöras utan att<br>förtroendet rubbas.</p>
<p>Hoten mot opartiskheten och självständigheten</p>
<p>Hot mot revisorns opartiskhet och självständighet skall anses föreligga<br>om revisorn eller någon annan i samma revisionsgrupp som revisorn är<br>verksam i</p>
<p>1. har ett direkt eller indirekt ekonomiskt eller annat intresse revisions-<br>klientens verksamhet (egenintresse),</p>
<p>2. antingen tidigare under arbetet med granskningsuppdraget eller vid<br>ett annat granskningsuppdrag har gjort ställningstaganden vilkas riktighet<br>revisorn måste pröva som ett led i granskningsuppdraget, eller vid ett<br>fristående rådgivningsuppdrag har lämnat råd i fråga som till någon del<br>omfattas av granskningsuppdraget (självgranskning),</p>
<p>3. uppträder eller har uppträtt som talesman för eller mot klienten<br>(partsställning),</p>
<p>4. har en nära personlig relation till klientens ledning (vänskap/förtro-<br>ende) eller känner obehag inför klientens reaktioner (skrämsel).</p>
<p>118</p>
<p>Grundläggande organisatoriska krav m. m. Prop. 2000/01:146</p>
<p>För att i grunden säkerställa revisorns opartiskhet, självständighet och bilaga 1<br>objektivitet måste ställas vissa grundläggande krav på hur verksamheten<br>generellt skall vara organiserad (allmänt kvalitetshöjande åtgärder inklu-<br>sive byråintem kontroll av enskilda uppdrag).</p>
<p>Byråintem kontroll som utförs av en person som i jävshänseende jäm-<br>ställs med revisorn kan inte ersätta extern kontroll för att balansera ett<br>visst hot. Intern kontroll bör dock kunna tillmätas betydelse vid prövning<br>av om förhållandena i det enskilda fallet är sådana, trots förekommande<br>hot, att revisorn skall kunna fullgöra ett granskningsuppdrag utan att<br>behöva vidta ytterligare åtgärder.</p>
<p>Åtgärder som kan balansera hot</p>
<p>Åtgärder som kan balansera hot mot revisorns opartiskhet och själv-<br>ständighet är externa kontrollåtgärder genom en tredje part. Informativa<br>åtgärder kan balansera hot när riktigheten i revisorns ställningstagande i<br>ett granskningsuppdrag ifrågasätts. Det finns dock en gräns. I vissa<br>situationer får man räkna med att ett hot mot revisorns opartiskhet,<br>självständighet och objektivitet är så allvarligt, eller av uppdrags-<br>intressentema upplevs som så allvarligt, att förtroendet för revisorn<br>kräver att han avstår från eller avsäger sig uppdraget.</p>
<p>Uppdragen skall dokumenteras</p>
<p>En lagstadgad skyldighet att dokumentera uppdrag i revisionsverk-<br>samheten införs. Vidare utvidgas dokumentationsskyldigheten att om-<br>fatta även sådan information som är väsentlig för att revisorns<br>opartiskhet och självständighet skall kunna bedömas i efterhand.<br>Dokumentationen skall ha fullgjorts senast innan revisionsberättelse eller<br>annat utlåtande avges.</p>
<p>Av årsredovisningen skall framgå rådgivningsuppdragens art.</p>
<h4>Förtroenderubbande sidoverksamhet</h4>
<p>Den nuvarande möjligheten för revisionsbolag att utöva annan affärs-<br>verksamhet än revisionsverksamhet (sidoverksamhet) slopas. Denna<br>möjlighet förbehålls fortsättningsvis endast revisorn personligen. En viss<br>vidgning av den nuvarande gränsen för vad som inte skall vara förtro-<br>enderubbande verksamhet föreslås också. Men det skall alltid vara<br>möjligt att ingripa om sidoverksamheten är av sådan art eller omfattning<br>att det kan råda osäkerhet om vilka affärs- eller sidointressen revisorn<br>har, likaså om den ofta kan komma att ifrågasättas av revisionens intres-<br>senter. Ett ingripande skall också alltid kunna göras om revisorn utövar<br>sådan verksamhet som anses som skamlig eller skum.</p>
<p>119</p>
<h4>Tillsynen</h4>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>Tillsynens omfattning m.m.</p>
<p>Revisorsnämndens tillsynsuppgift avgränsas. Fullständig tillsyn skall<br>fortsättningsvis omfatta endast sådana granskningsuppdrag som följer av<br>författning, bolagsordning, stadgar eller avtal och som utmynnar i ett<br>intyg eller en rapport eller annan handling som är ägnad att ligga till<br>grund för en utomståendes bedömning, likaså rådgivning eller annat<br>biträde som föranleds av iakttagelser vid ett granskningsuppdrag.</p>
<p>Den nuvarande ordningen med tillsyn över godkända och auktoriser-<br>ade revisorer samt registrerade revisionsbolag behålls. Har revisorn satt<br>sin verksamhet på bolag utan att registrera bolaget som revisionsbolag,<br>skall således som hittills inte bolaget utan revisorn stå under tillsyn.</p>
<h4>Ägande av revisionsbolag</h4>
<p>Regler om ägande m.m. bör finnas i lag</p>
<p>Reglerna för ägande, ledning, förvaltning m.m. av icke-registrerade revi-<br>sionsbolag skall framgå av revisorslagen.</p>
<p>Indirekt ägande</p>
<p>Indirekt ägande av revisionsbolag skall vara tillåtet. Detta innebär att en<br>revisor far direkt eller indirekt genom bolag vara delägare eller bolags-<br>man i ett sådant bolag. Ett sådant inskjutet bolag far dock inte utöva<br>annan verksamhet än revisionsverksamhet och sådan verksamhet som har<br>ett naturligt samband därmed. Något absolut krav på att ägarbolaget skall<br>driva revisionsverksamhet ställs inte upp. Det är tillräckligt att bolaget<br>enbart äger revisionsföretaget. Det är dock inte möjligt att skjuta in ett<br>renodlat konsultbolag som ägarbolag.</p>
<p>Indirekt ägande innebär inte någon konflikt med reglerna om<br>revisorernas ägarinflytande.</p>
<p>Revisorsnämndens rätt att genomfora undersökning hos ett revisionsföretag</p>
<p>Revisorsnämnden skall ha befogenhet att på plats inspektera förhåll-<br>andena hos ett revisionsföretag.</p>
<p>Revisorer och registrerade revisionsbolag skall vara skyldiga att utan<br>begäran underrätta Revisorsnämnden om vilka övriga företag som ingår i<br>revisionsgruppen.</p>
<p>Upplysningsskyldighet för vissa foretag som inte står under tillsyn</p>
<p>Företag som ingår i samma koncern som ett revisionsföretag eller som på<br>grund av ägarförhållanden eller namnlikhet får anses ingå i samma<br>affärsmässiga gemenskap som revisionsföretaget skall vara skyldiga,<br>även om de inte omfattas av Revisorsnämndens tillsyn, att efter begäran<br></p>
<p>120</p>
<p>lämna nämnden upplysningar om sin verksamhet och därmed samman- Prop. 2000/01:146<br>hängande omständigheter som tillsynsmyndigheten behöver för sin till- Bilaga 1<br>syn över revisorer och registrerade revisionsbolag.</p>
<h4>Godkända revisorers behörighet</h4>
<p>10 kap. 12 § ABL m.fl. lagar ändras så att godkänd revisor enligt 4 §<br>revisorslagen jämställs med auktoriserad revisor.</p>
<p>För den som är godkänd revisor enligt äldre bestämmelser skall det bli<br>möjligt att få avlägga revisorsexamen utan att uppfylla kravet på<br>kandidatexamen.</p>
<h4>Övriga frågor</h4>
<p>Ett undantag från bosättningskravet</p>
<p>Det skall bli möjligt för Revisorsnämnden att medge undantag från<br>kravet på att vara bosatt i Sverige eller i en annan stat inom EES vid<br>ansökan om godkännande eller auktorisation om det föreligger särskilda<br>skäl.</p>
<p>Ett undantag från yrkesverksamhetskravet</p>
<p>Det skall bli möjligt för Revisorsnämnden att medge undantag från<br>kravet på att yrkesmässigt utöva revisionsverksamhet, om det föreligger<br>särskilda skäl.</p>
<h4>Konsekvenser av förslagen</h4>
<p>Sammantaget torde inte utredningens förslag innebära några tillkom-<br>mande kostnader i den offentliga tillsynen. Principerna i de förslag till<br>reglering av rådgivningsverksamheten som utredningen lämnar kan redan<br>i dag sägas omfattas av branschorganisationerna inte bara i Sverige utan<br>även internationellt. Utredningens bedömning är att de flesta revisorer<br>och revisionsbyråer redan i dag lägger stor vikt vid opartiskhet och själv-<br>ständighet och att de också kommer att finna sig väl till rätta med utred-<br>ningens förslag. För revisorer och revisionsbyråer måste effekterna av<br>utredningens förslag bedömas som marginella. Förslagen torde därmed<br>inte heller medföra några kostnadsökningar för näringslivet.</p>
<p>121</p>
<h2>Lagförslag i betänkandet (SOU 1999:43)</h2>
<h3>Förslag till lag om ändring i lagen (1995:528) om revisorer</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:528) om revisorer<br>dels att 2-5, 9-17, 19-22, 24 och 30 §§ skall ha följande lydelse,<br>dels att det i lagen skall införas nio nya paragrafer, 8 a-c, 14 a-f, 20 a—<br>b och 30 a §, samt närmast före 8 a, 9, 14, 14 a, 14 c-f, 15-17 och 30 a §<br>nya rubriker av följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>2§</p>
<p>I denna lag avses med</p>
<p>1. revisor: godkänd eller auktoriserad revisor,</p>
<p>2. godkänd revisor: revisor som godkänts enligt 4 §,</p>
<p>3. auktoriserad revisor: revisor som auktoriserats enligt 5 §,</p>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>4. revisionsbolag-, handelsbolag<br>eller aktiebolag som registrerats<br>enligt 10 eller 11 §.</p>
<p>4. revisionsföretag: en enskild<br>näringsverksamhet eller ett han-<br>delsbolag eller ett aktiebolag vari<br>en revisor utövar revisionsverk-<br>samhet.</p>
<p>5. registrerat revisionsbolag: ett<br>revisionsföretag som är handels-<br>bolag eller aktiebolag och som har<br>registrerats enligt 9 eller 10 §§,</p>
<p>6. revisionsgrupp: revisionsfö-<br>retag samt annat företag som på<br>grund av ägarförhållanden, avtal<br>eller administrativt samarbete eller<br>av annan anledning får anses ingå<br>i samma affärsmässiga gemenskap<br>som revisionsföretaget,</p>
<p>7. revisionsverksamhet: utföran-<br>de av granskningsuppdrag avseen-<br>de förvaltning och ekonomisk in-<br>formation som följer av författning,,<br>bolagsordning, stadgar eller avtal<br>som utmynnar i en rapport eller ett<br>intyg eller en annan handling som<br>är ägnad att utgöra bedömnings-<br>underlag för också annan än upp-<br>dragsgivaren, likaså rådgivning<br>eller annat biträde som föranleds<br>av iakttagelser vid ett gransknings-<br>uppdrag,</p>
<p>8. fristående rådgivning: rådgiv-<br>ning eller annat biträde till en revi-<br>sionsklient som inte innefattas i<br>revisionsverksamhet,</p>
<p>122</p>
<p>9. revisionsklient: givare av upp- Prop. 2000/01:146<br>drag, vars utförande utgör revi- Bilaga 2<br>sionsverksamhet.</p>
<p>Frågor om godkännande, aukto-<br>risation och registrering prövas av<br>Revisorsnämnden. Nämnden utö-<br>var också tillsyn över revisorer och<br>revisionsbolag samt prövar frågor<br>om disciplinära åtgärder. Nämnden<br>skall i sin verksamhet utveckla och</p>
<p>3§</p>
<p>Frågor om godkännande, aukto-<br>risation och registrering prövas av<br>Revisorsnämnden. Nämnden utö-<br>var också tillsyn över revisorer och<br>registrerade revisionsbolag samt<br>prövar frågor om disciplinära åtgär-<br>der. Nämnden skall i sin verksam-</p>
<p>främja god revisorssed. het främja utvecklingen av god re-</p>
<p>visionssed och god revisorssed.</p>
<p>Närmare bestämmelser om Revisorsnämnden meddelas av regeringen.</p>
<p>4§</p>
<p>För att bli godkänd revisor skall sökanden</p>
<p>1. yrkesmässigt utöva revisionsverksamhet,</p>
<p>2. vara bosatt i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska<br>ekonomiska samarbetsområdet,</p>
<p>3. varken vara i konkurs, vara underkastad näringsförbud, ha förvaltare<br>enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken, vara förbjuden att utöva rådgivnings-<br>verksamhet enligt 3 § lagen (1985:354) om förbud mot yrkesmässig<br>rådgivning i vissa fall, m. m. eller vara underkastad någon motsvarande<br>rådighetsinskränkning i en annan stat,</p>
<p>4. hos Revisorsnämnden ha avlagt revisorsexamen, och</p>
<p>5. vara redbar och i övrigt lämplig att utöva revisionsverksamhet.</p>
<p>Om det finns särskilda skäl, får<br>Revisorsnämnden medge undantag<br>från kravet i första stycket 1 eller</p>
<p>2.</p>
<p>5§</p>
<p>För att bli auktoriserad revisor skall sökanden uppfylla de krav som<br>anges i 4 § 1-3 och 5 samt hos Revisorsnämnden ha avlagt högre</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>revisorsexamen.</p></td><td>
<p>Om det finns särskilda skäl, får<br>Revisorsnämnden medge undantag<br>från kravet i 4 § första stycket 1<br>eller 2.</p></td></tr>
</table>
<p>Revisionsföretag och registrering</p>
<p>Verksamhetsformer</p>
<p>8a§</p>
<p>En revisor får utöva revisions-<br>verksamhet endast såsom enskild<br>näringsidkare eller i enkelt bolag,<br>handelsbolag eller aktiebolag.</p>
<p>123</p>
<p>8b§</p>
<p>En revisor som utövar revisions-<br>verksamhet såsom enskild närings-<br>idkare skall hålla annan verksam-<br>het som inte har ett naturligt<br>samband därmed avskild från<br>denna.</p>
<p>Endast revisor får vara prokurist<br>eller firmatecknare i revisionsverk-<br>samheten.</p>
<p>8c§</p>
<p>Om en revisor utövar revisions-<br>verksamhet i bolag får verksam-<br>heten i bolaget endast omfatta revi-<br>sionsverksamhet och verksamhet<br>som har ett naturligt samband där-<br>med. För varje uppdrag i revi-<br>sionsverksamheten skall en i bolag-<br>et yrkesverksam revisor vara hu-<br>vudansvarig.</p>
<p>Endast revisor får, direkt eller<br>genom bolag som uppfyller kraven<br>i första stycket första meningen<br>eller som endast äger revisions-<br>företag, vara delägare eller bo-<br>lagsman i bolaget. Endast revisor<br>får vara styrelseledamot, styrelse-<br>suppleant, verkställande direktör,<br>vice verkställande direktör, firma-<br>tecknare eller prokurist i bolagen.</p>
<p>Andra stycket andra meningen<br>gäller inte för styrelseledamöter<br>och styrelsesuppleanter som är ut-<br>sedda enligt lagen (1987:1245) om<br>styrelserepresentation för de pri-<br>vatanställda.</p>
<p>Villkor för registrering</p>
<p>För att bli registrerat revisions- Ett handelsbolag som uppfyller<br>bolag skall ett svenskt handels- villkoren i 8 c § och inte är i kon-<br>bolag eller aktiebolag kurs eller likvidation får registre-</p>
<p>1. driva revisionsverksamhet, ras.</p>
<p>2. uppfylla de särskilda kraven i</p>
<p>10 eller 11 §, och</p>
<p>3. inte vara i konkurs eller likvi-</p>
<p>dation.</p>
<p>Om det finns särskilda skäl får</p>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>124</p>
<p>Revisorsnämnden beträffande viss Prop. 2000/01:146<br>bolagsman göra undantag från Bilaga 2<br>kravet i 8 c § andra stycket. En<br>majoritet av bolagsmännen skall<br>vara revisorer. Om det endast finns<br>två bolagsmän, måste en av dem<br>vara revisor.</p>
<p>10</p>
<p>För registrering av ett handels-<br>bolag krävs att det av bolagsavtalet<br>framgår att</p>
<p>1. bolagets verksamhet inte skall<br>omfatta annat än yrkesmässig re-<br>vision och därmed förenlig verk-<br>samhet, och</p>
<p>2. bolagsmännen skall vara god-<br>kända eller auktoriserade reviso-<br>rer.</p>
<p>Om det finns särskilda skäl, får<br>Revisorsnämnden medge undantag<br>från kravet i första stycket 2 be-<br>träffande viss bolagsman</p>
<p>Ett aktiebolag som uppfyller vill-<br>koren i 8 c § och inte är i konkurs<br>eller likvidation får registreras.</p>
<p>Ett sådant aktiebolag får även<br>registreras med avvikelse från kra-<br>vet i 8 c § andra stycket beträffan-<br>de vem som får äga aktier i bo-<br>laget. Därvid gäller dock att minst<br>tre fjärdedelar av aktierna med<br>minst tre fjärdedelar av röstetalet<br>måste ägas av revisorer, direkt<br>eller genom bolag som uppfyller<br>kraven i 8 c § första stycket eller<br>som endast äger revisionsföretag<br>och att övriga aktier i aktiebolaget<br>måste ägas av personer som är<br>yrkesverksamma i bolaget eller i ett<br>företag som på grund av ägar-<br>förhållanden ingår i samma affärs-<br>mässiga gemenskap som bolaget,<br>direkt eller genom bolag.</p>
<p>Vidare krävs att minst tre fjärde-<br>delar av styrelseledamöterna och<br>minst tre fjärdedelar av styrelse-<br>suppleanterna samt verkställande<br>direktören måste vara revisorer,<br>och att styrelsen enligt bolags-<br>ordningen är beslutfor endast om<br>de närvarande revisorerna tillsam-<br>mans representerar en majoritet av<br>röstetalet vid sammanträdet.</p>
<p>U §<br>För registrering av ett aktiebolag<br>krävs att det av bolagsordningen<br>framgår att</p>
<p>1. bolagets verksamhet inte skall<br>omfatta annat än yrkesmässig re-<br>vision och därmed förenlig verk-<br>samhet,</p>
<p>2. minst tre fjärdedelar av sty-<br>relseledamöterna och minst tre<br></p>
<p>125</p>
<p>fjärdedelar av styrelsesupple-<br>anterna samt verkställande direk-<br>tören skall vara godkända eller<br>auktoriserade revisorer, och</p>
<p>3. styrelsen är beslutför endast<br>om de närvarande godkända eller<br>auktoriserade revisorerna tillsam-<br>mans representerar en majoritet av<br>röstetalet vid sammanträdet.</p>
<p>Vidare krävs för registrering att<br>minst tre fjärdedelar av aktierna<br>med minst tre fjärdedelar av röste-<br>talet ägs av godkända eller aukto-<br>riserade revisorer och att övriga<br>aktier ägs av personer som är verk-<br>samma i bolaget.</p>
<p>Om det finns särskilda skäl, får<br>Revisorsnämnden medge undantag<br>från kraven i första stycket 2 och<br>andra stycket. En majoritet av<br>styrelseledamöterna och en majo-<br>ritet av styrelsesuppleantema skall<br>dock alltid vara godkända eller<br>auktoriserade revisorer och mer än<br>hälften av aktierna och röstetalet<br>skall alltid tillkomma godkända<br>eller auktoriserade revisorer</p>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Om det finns särskilda skäl, får<br>Revisorsnämnden medge undantag<br>från kraven i 10 § andra och tredje<br>styckena beträffande vem som får<br>äga aktier i bolaget och styrelsens<br>sammansättning. En majoritet av<br>styrelseledamöterna och en majo-<br>ritet av styrelsesuppleantema skall<br>dock alltid vara revisorer och mer<br>än hälften av aktierna och röstetalet<br>skall alltid direkt eller genom bolag<br>som uppfyller kraven i 8 c § första<br>stycket eller som endast äger<br>revisionsföretag, tillkomma reviso-<br>rer.</p>
<p>Ett revisionsbolag skall för varje<br>revisionsuppdrag som bolaget åtar<br>sig utse en av de i bolaget verk-<br>samma revisorerna att vara huvud-<br>ansvarig för revisionen. Den hu-<br>vudansvarige skall vara auktori-<br>serad revisor, om det behövs for att<br>uppfylla föreskrift i lag eller annan<br>forfattning om att sådan revisor<br>skall utses, och i andra fall aukto-<br>riserad eller godkänd revisor.<br>Bolaget skall utan dröjsmål under-<br>rätta uppdragsgivaren om vem som<br>är huvudansvarig för revisionen.</p>
<p>Revisionsberättelse skall under-<br>tecknas av den som är huvudan-<br>svarig för revisionen. Undertecknas<br>berättelsen av flera revisorer, skall</p>
<p>12 §</p>
<p>Ett registrerat revisionsbolag<br>skall for varje uppdrag i sin revi-<br>sionsverksamhet utse en av de i bo-<br>laget yrkesverksamma revisorerna<br>att vara huvudansvarig. Den hu-<br>vudansvarige skall vara aukto-<br>riserad revisor eller godkänd revi-<br>sor enligt 4 § denna lag, om det<br>behövs för att uppfylla föreskrift i<br>lag eller annan författning. Bolaget<br>skall utan dröjsmål underrätta upp-<br>dragsgivaren om vem som är hu-<br>vudansvarig.</p>
<p>Revisionsberättelse och annat ut-<br>låtande i revisionsverksamhet skall<br>undertecknas av den som är huvud-<br>ansvarig. Undertecknas berättelsen</p>
<p>126</p>
<p>det anges vem som är huvud- eller utlåtandet av flera revisorer, Prop. 2000/01:146<br>ansvarig. skall det anges vem som är huvud- Bilaga 2</p>
<p>ansvarig.</p>
<p>13 §</p>
<p>Godkännande, auktorisation och registrering gäller i fem år eller till<br>dess beslut om avslag på ansökan om fortsatt godkännande, auktorisation<br>eller registrering vunnit laga kraft. Revisorsnämnden far förordna att ett<br>sådant beslut skall gälla omedelbart.</p>
<p>Regeringen eller, efter rege-<br>ringens bemyndigande, Revisor-<br>snämnden får meddela närmare<br>föreskrifter om godkännande,<br>auktorisation och registrering samt<br>om villkor för verksamheten.</p>
<p>God revisorssed</p>
<p>14 §</p>
<p>En revisor skall utföra sina En revisor skall utföra sina<br>uppdrag omsorgsfullt och enligt uppdrag i revisionsverksamheten<br>god revisorssed. med opartiskhet och självständig-</p>
<p>het och vara objektiv i sina ställ-<br>ningstaganden. Revisorn skall i<br>verksamheten iaktta god revisor-<br>ssed.</p>
<p>Revisorn skall noggrant iaktta<br>gällande jävsbestämmelser för re-<br>visorer. Om det i annat fall finns<br>någon särskild omständighet som<br>kan rubba förtroendet till revisorns<br>opartiskhet eller självständighet,<br>skall revisorn avböja eller avsäga<br>sig uppdraget.</p>
<p>Revisorn svarar för det arbete som utförs av biträde till honom.</p>
<p>Bestämmelserna i första-tredje<br>styckena gäller även för revisions-<br>bolag.</p>
<p>Prövning av opartiskhet och</p>
<p>självständighet</p>
<p>14a§</p>
<p>En revisor som utövar revisions-<br>verksamhet är skyldig att för varje<br>uppdrag pröva om det föreligger<br>omständigheter som kan rubba för-<br>troendet för hans opartiskhet och<br>självständighet. Föreligger någon<br>sådan omständighet eller är för-<br>hållandena eljest sådana att det<br></p>
<p>127</p>
<p>finns risk för att revisorn inte kan Prop. 2000/01:146<br>genomföra uppdraget på det sätt Bilaga 2<br>som sägs i 14 §, skall revisorn<br>avböja eller avsäga sig uppdraget.</p>
<p>Vad som sägs i första stycket om<br>att avböja eller avsäga sig ett<br>uppdrag gäller inte om revisorn<br>kan visa att uppdraget med hänsyn<br>till förhållandena i det enskilda<br>fallet eller genom att erforderliga<br>åtgärder vidtas av revisorn, kan<br>fullgöras utan att förtroendet för<br>revisorns opartiskhet eller själv-<br>ständighet rubbas.</p>
<p>14b§</p>
<p>Vid en prövning enligt 14 a §<br>skall revisorn särskilt beakta de hot<br>mot hans opartiskhet och själv-<br>ständighet som uppstår om re-<br>visorn eller någon annan i den<br>revisionsgrupp i vilken revisorn är<br>verksam</p>
<p>1. har ett direkt eller indirekt<br>ekonomiskt eller annat eget in-<br>tresse i revisionsklientens verk-<br>samhet (egenintresse),</p>
<p>2. tidigare under arbetet med<br>granskningsuppdraget eller vid ett<br>annat granskningsuppdrag har<br>gjort ställningstaganden vilkas rik-<br>tighet revisorn måste pröva som ett<br>led i granskningsuppdraget, eller<br>vid ett fristående rådgivningsupp-<br>drag har lämnat råd i fråga som<br>till någon del omfattas av gransk-<br>ningsuppdraget (självgranskning),</p>
<p>3. uppträder eller har uppträtt<br>som talesman for eller mot klienten<br>(partsställning), eller</p>
<p>4. har nära personliga relationer<br>till klientens ledning (vän-<br>skap/fortroende) eller känner obe-<br>hag infor klientens reaktioner<br>(skrämsel).</p>
<p>Registrerade revisionsbolag</p>
<p>14 c §</p>
<p>Bestämmelserna i 14 och 14 a-<br>b §§ gäller i tillämpliga delar även</p>
<p>128</p>
<p>för registrerat revisionsbolag.</p>
<p>Förhandsbesked<br></p>
<p>74c?#</p>
<p>Revisorsnämnden skall på an-<br>sökan av en revisor eller ett re-<br>gistrerat revisionsbolag meddela<br>förhandsbesked om huruvida för-<br>troendet för revisorns eller det re-<br>gistrerade revisionsbolagets opar-<br>tiskhet eller självständighet vid ut-<br>förandet av uppdrag i revisions-<br>verksamheten kan rubbas av ett<br>visst annat uppdrag eller av en viss<br>annan särskild omständighet, och<br>huruvida de åtgärder som sökan-<br>den avser att vidta är tillräckliga<br>för att bevara fortroendet.</p>
<p>Ett förhandsbesked är, om det<br>vunnit laga kraft, bindande för<br>nämnden i förhållande till revisorn<br>eller revisionsbolaget. Förhands-<br>beskedet upphör att gälla vid<br>ändrade förutsättningar eller vid<br>författningsändringar som påver-<br>kar den fråga som beskedet avser.</p>
<p>Revisorsjäv enligt andra för-<br>fattningar</p>
<p>14 e §</p>
<p>Revisorer och registrerade revi-<br>sionsbolag skall även iaktta de be-<br>stämmelser i andra författningar<br>som anger i vilka fall en revisor<br>eller ett revisionsbolag är jävig att<br>utföra ett revisionsuppdrag.</p>
<p>Bestämmelser om revisorsjäv<br>finns i 10 kap. 16 § aktiebolagsla-<br>gen (1975:1385), 4 kap. 4 § lagen<br>(1980:1102) om årsredovisning<br>m.m. i vissa företag, 10 kap. 5 §<br>försäkringsrörelselagen<br>(1982:713), 3 kap. 5§ bankrö-<br>relselagen (1987:617), 8 kap. 7 §<br>lagen (1987:667) om ekonomiska<br>föreningar, 9 kap. 4 § kommu-<br>nallagen (1991:900), 20 kap. 4§<br>kyrkolagen (1992:300), 2 kap. 7 §<br>lagen (1992:1610) om finansi-</p>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>129</p>
<p>5 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 146</p>
<p>eringsverksamhet och 4 kap. 6§ Prop. 2000/01:146<br>stiftelselagen (1994:1220). Bilaga 2</p>
<p>Dokumentation</p>
<p>14f§</p>
<p>En revisor skall dokumentera<br>sina uppdrag i revisionsverksam-<br>heten. Dokumentationen skall inne-<br>hålla sådan information som är<br>väsentlig för att revisorns arbete,<br>opartiskhet och självständighet<br>skall kunna bedömas i efterhand.</p>
<p>Dokumentationen skall ha full-<br>gjorts senast innan revisionsbe-<br>rättelse eller annat utlåtande av-<br>ges.</p>
<p>Förtroenderubbande<br>sidoverksamhet</p>
<p>Revisorer och revisionsbolag får<br>inte utöva annan verksamhet än<br>revisionsverksamhet om utövandet<br>kan rubba förtroendet till deras<br>opartiskhet eller självständighet.</p>
<p>Revisorsnämnden skall på an-<br>sökan av en revisor eller ett revi-<br>sionsbolag meddela förhands-<br>besked om huruvida en viss verk-<br>samhet är förenlig med kravet i<br>första stycket. Ett sådant förhands-<br>besked är, om det vunnit laga kraft,<br>bindande för nämnden i för-<br>hållande till revisorn eller revi-<br>sionsbolaget. Förhandsbeskedet<br>upphör att gälla vid ändrade<br>förutsättningar eller vid författ-<br>ningsändringar som påverkar den<br>fråga som beskedet avser.</p>
<p>15 §</p>
<p>En revisor far inte utöva annan<br>verksamhet än revisionsverksamhet<br>och verksamhet som har ett na-<br>turligt samband därmed om utö-<br>vandet är av sådan art eller om-<br>fattning att det kan rubba för-<br>troendet för revisorns opartiskhet<br>eller självständighet eller på annat<br>sätt är oförenligt med den ställning<br>som följer av behörigheten att<br>utföra lagstadgad revision.</p>
<p>Revisionsverksamhet i en annan<br>stat</p>
<p>16 §</p>
<p>En revisor får driva revisions-<br>verksamhet endast såsom enskild<br>näringsidkare eller i handelsbolag<br>eller aktiebolag som inte utövar<br>annan verksamhet än sådan som är</p>
<p>130</p>
<p>förenlig med en revisors yrkes-<br>utövning.</p>
<p>Revisorsnämnden far tillåta att<br>en revisor som är verksam i Sve-<br>rige driver revisionsverksamhet i<br>en annan stat inom Europeiska eko-<br>nomiska samarbetsområdet även</p>
<p>Revisorsnämnden far tillåta att<br>en revisor som är verksam i Sve-<br>rige utövar revisionsverksamhet i<br>en annan stat inom Europeiska eko-<br>nomiska samarbetsområdet även</p>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>om kravet i första stycket inte är om kraven i 8 a-c SS inte är upp-<br>uppfyllt. fyllda.</p>
<p>Revisors anställning</p>
<p>17 §</p>
<p>En revisor får inte vara anställd En revisor får endast vara an-<br>hos någon annan än revisor, revi- ställd hos revisionsföretag.<br>sionsbolag eller bolag som avses i</p>
<p>16 §.</p>
<p>Om det finns särskilda skäl, får Revisorsnämnden medge undantag<br>från forbudet i första stycket.</p>
<p>19</p>
<p>Revisorer och revisionsbolag<br>skall teckna försäkring eller hos<br>Revisorsnämnden ställa säkerhet<br>för den ersättningsskyldighet som<br>revisorn eller bolaget kan ådra sig i<br>sin revisionsverksamhet.</p>
<p>Revisorer och registrerade revi-<br>sionsbolag skall teckna försäkring<br>eller hos Revisorsnämnden ställa<br>säkerhet för den ersättningsskyl-<br>dighet som revisorn eller bolaget<br>kan ådra sig i sin revisionsverk-<br>samhet.</p>
<p>Om det finns särskilda skäl, får Revisorsnämnden medge undantag<br>från kravet på försäkring eller säkerhet.</p>
<p>20</p>
<p>Revisorer och revisionsbolag är<br>skyldiga att låta Revisorsnämnden<br>vid sin tillsyn granska akter, bok-<br>föring och övriga handlingar som<br>hör till verksamheten samt att<br>lämna de uppgifter som behövs för<br>tillsynen.</p>
<p>Revisorer och registrerade revi-<br>sionsbolag är skyldiga att låta<br>Revisorsnämnden vid sin tillsyn<br>granska akter, bokföring och övriga<br>handlingar som hör till verk-<br>samheten samt att lämna de upp-<br>gifter som behövs för tillsynen.</p>
<p>Revisorsnämnden får genomföra<br>undersökning hos ett revisions-<br>foretag när nämnden anser det<br>nödvändigt</p>
<p>20a§</p>
<p>Om ett revisionsföretag ingår i<br>en koncern skall andra företag i<br>koncernen eller som på grund av<br>ägarförhållanden eller namnlikhet<br>får anses ingå i samma affärs-<br>mässiga gemenskap som revisions-<br></p>
<p>131</p>
<p>företaget, även om de inte omfattas Prop. 2000/01:146<br>av Revisorsnämndens tillsyn, efter Bilaga 2<br>begäran lämna nämnden upp-<br>lysningar om den rådgivning eller<br>annat biträde företagen har till-<br>handahållit revisionsklienter till re-<br>visorer och registrerade revisions-<br>bolag i gemenskapen.</p>
<p>20 b §</p>
<p>Ingår ett revisionsföretag i en re-<br>visionsgrupp skall revisorn eller<br>det registrerade revisionsbolaget<br>underrätta Revisorsnämnden om<br>vilka övriga företag som ingår i<br>gruppen.</p>
<p>Åndras gruppens sammansätt-<br>ning skall revisorn eller det regis-<br>trerade revisionsbolaget anmäla<br>detta till nämnden.</p>
<p>Om en skattemyndighet upp-<br>märksammar någon anmärknings-<br>värd omständighet i fråga om en<br>revisors eller ett revisionsbolags<br>verksamhet, skall myndigheten un-<br>derrätta Revisorsnämnden.</p>
<p>21 §</p>
<p>Om en skattemyndighet upp-<br>märksammar någon anmärknings-<br>värd omständighet i fråga om en<br>revisors eller ett registrerat revi-<br>sionsbolags verksamhet, skall myn-<br>digheten underrätta Revisorsnämn-<br>den.</p>
<p>22 §</p>
<p>Om en revisor uppsåtligen gör<br>orätt i sin verksamhet eller på annat<br>sätt forfar oredligt eller om en re-<br>visor inte betalar föreskriven avgift<br>enligt 29 §, skall godkännandet<br>eller auktorisationen upphävas. Om<br>det föreligger förmildrande om-<br>ständigheter, får i stället varning<br>meddelas.</p>
<p>Om en revisor uppsåtligen gör<br>orätt i sin revisionsverksamhet eller<br>på annat sätt förfar oredligt eller<br>om en revisor inte betalar före-<br>skriven avgift enligt 29 §, skall<br>godkännandet eller auktorisationen<br>upphävas. Om det föreligger för-<br>mildrande omständigheter, får i<br>stället varning meddelas.</p>
<p>Om en revisor på annat sätt åsidosätter sina skyldigheter som revisor,<br>far varning meddelas. Om det är tillräckligt, får Revisorsnämnden i<br>stället meddela en erinran. Är omständigheterna synnerligen försvårande,<br>far godkännandet eller auktorisationen upphävas.</p>
<p>Uppkommer fråga om upphävande, varning eller erinran, skall revisorn<br>genom skriftlig underrättelse ges tillfälle att yttra sig om vad som anförs i<br>ärendet. Varning eller erinran får inte meddelas om det som läggs<br>revisorn till last inträffat mer än fem år innan revisorn fick underrättelse i<br></p>
<p>ärendet.</p>
<p>132</p>
<p>En revisor som tilldelats varning får, om det finns särskilda skäl, även Prop. 2000/01:146<br>åläggas att betala en straffavgift till staten med lägst ettusen och högst Bilaga 2<br>tjugofemtusen kronor.</p>
<p>Bestämmelserna i 22 § gäller<br>även för revisionsbolag. Vad där<br>sägs om upphävande av godkän-<br>nande eller auktorisation skall i<br>stället avse upphävande av regis-<br>trering.</p>
<p>Om ett revisionsbolag träder i<br>likvidation eller försätts i konkurs<br>eller om det för bolaget inträder<br>någon annan omständighet som<br>innebär hinder för registrering,<br>skall bolaget genast anmäla detta<br>till Revisorsnämnden. Registre-<br>ringen skall i sådant fall omprövas.</p>
<p>24 §</p>
<p>Bestämmelserna i 22 § gäller<br>även för registrerade revisionsbo-<br>lag. Vad där sägs om upphävande<br>av godkännande eller auktorisation<br>skall i stället avse upphävande av<br>registrering.</p>
<p>Om ett registrerat revisionsbolag<br>träder i likvidation eller försätts i<br>konkurs eller om det för bolaget<br>inträder någon annan omständighet<br>som innebär hinder för registrering,<br>skall bolaget genast anmäla detta<br>till Revisorsnämnden. Registre-<br>ringen skall i sådant fall omprövas.</p>
<p>30</p>
<p>Revisorsnämnden skall föra ett<br>register över revisorer och revi-<br>sionsbolag. Närmare föreskrifter<br>om inrättandet av registret medde-<br>las av regeringen.</p>
<p>Revisorsnämnden skall föra ett<br>register över revisorer och registre-<br>rade revisionsbolag. Närmare före-<br>skrifter om inrättandet av registret<br>meddelas av regeringen.</p>
<p>Bemyndiganden</p>
<p>30a§</p>
<p>Regeringen eller, efter regerin-<br>gens bemyndigande, Revisors-<br>nämnden får meddela närmare<br>föreskrifter om godkännande, auk-<br>torisation och registrering samt om<br>villkor för verksamheten.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den ...</p>
<p>133</p>
<p>Förslag till förordning om ändring i förordningen (1995:665) Prop. 2000/01:146<br>om revisorer Bilaga 2</p>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1995:528) om re-<br>visorer</p>
<p>dels att 5 § skall ha följande lydelse,<br>dels att det i förordningen skall införas en ny paragraf, 17 a, samt när-<br>mast före paragrafen en ny rubrik av följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>5§</p>
<p>För att få avlägga revisorsexamen fordras att sökanden</p>
<p>1. avlagt kandidatexamen med företagsekonomisk inriktning eller med<br>godkänt resultat genomgått annan likvärdig teoretisk utbildning, och</p>
<p>2. genomgått en praktisk utbildning under minst tre år, som</p>
<p>a) särskilt omfattat revision av årsbokslut och koncernbokslut eller<br>liknande redovisningshandlingar, och</p>
<p>b) sker under handledning av godkänd eller auktoriserad revisor.</p>
<p>Utan hinder av första stycket får<br>den som är godkänd revisor enligt<br>äldre bestämmelser avlägga revi-<br>sorsexamen under förutsättning att<br>han har varit yrkesverksam som<br>revisor under minst sju år efter<br>godkännandet.</p>
<p>Dokumentation av uppdrag</p>
<p>17 a §</p>
<p>Revisorer och registrerade revi-<br>sionsbolag skall dokumentera sina<br>uppdrag i revisionsverksamheten.<br>Dokumentationen skall vara tydlig<br>och sammanställd på ett över-<br>skådligt sätt. Av dokumentationen<br>skall framgå</p>
<p>1. de bedömningar, såsom<br>väsentlighets- och riskbedömning-<br>ar samt den planering som har<br>legat till grund för granskningen,</p>
<p>2. den granskning som har<br>genomförts,</p>
<p>3. de iakttagelser som har gjorts<br>och de slutsatser som har dragits,<br>samt</p>
<p>4. de åtgärder som har vidtagits,</p>
<p>5. vilka tänkbara hot mot opar-<br>tiskheten och självständigheten<br>som har identifierats,</p>
<p>134</p>
<p>6. bedömningen av identifierade Prop. 2000/01:146<br>hots påverkan på opartiskheten och Bilaga 2<br>självständigheten, samt</p>
<p>7. de åtgärder som har vidtagits</p>
<p>för att neutralisera förekommande<br>hot.</p>
<p>Denna forordning träder i kraft den ....</p>
<p>135</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 10 kap. 12 och 14 §§ aktiebolagslagen<br>(1975:1385) skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>10 kap.</p>
<p>12 §</p>
<p>Minst en av bolagsstämman Minst en av bolagsstämman ut-<br>utsedd revisor skall vara aukto- sedd revisor skall vara auktoriserad<br>riserad revisor om revisor eller godkänd revisor enligt</p>
<p>4 § lagen (1995:528) om revisorer<br>om</p>
<p>1. tillgångarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de två<br>senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000<br>gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som<br>gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår,</p>
<p>2. antalet anställda hos bolaget under de två senaste räkenskapsåren i<br>medeltal har överstigit 200, eller</p>
<p>3. bolagets aktier eller skuldebrev är noterade vid en börs eller en<br>auktoriserad marknadsplats.</p>
<p>14 §</p>
<p>För ett bolag som omfattas av<br>bestämmelserna i 12 § 1 eller 2<br>eller 13 § far regeringen eller<br>myndighet som regeringen be-<br>stämmer besluta att bolaget far utse<br>viss godkänd revisor i stället för en<br>auktoriserad revisor. Ett sådant<br>beslut är giltigt i högst fem år.</p>
<p>I andra bolag än de som avses i<br>12 och 13 §§ skall en auktoriserad<br>revisor utses, om ägare till minst en<br>tiondel av samtliga aktier begär det<br>vid den bolagsstämma där revisors-<br>val skall ske.</p>
<p>För ett bolag som omfattas av<br>bestämmelserna i 12 § 1 eller 2<br>eller 13 § får regeringen eller<br>myndighet som regeringen be-<br>stämmer besluta att bolaget far utse<br>viss godkänd revisor i stället för en<br>auktoriserad revisor eller en<br>revisor som har godkänts enligt 4 §<br>lagen (1995:528) om revisorer. Ett<br>sådant beslut är giltigt i högst fem<br>år.</p>
<p>I andra bolag än de som avses i<br>12 och 13 §§ skall en auktoriserad<br>revisor eller en godkänd revisor<br>enligt 4 § lagen (1995:528) om<br>revisorer utses, om ägare till minst<br>en tiondel av samtliga aktier begär<br>det vid den bolagsstämma där<br>revisorsval skall ske.</p>
<p>Denna lag träder i kraft....</p>
<p>136</p>
<p>Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska Prop. 2000/01:146</p>
<p>föreningar Bilaga 2</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 8 kap. 5 § lagen (1987:667) om</p>
<p>ekonomiska föreningar skall ha följande lydelse</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>8 kap.</p>
<p>5§</p>
<p>Minst en revisor skall vara Minst en revisor skall vara</p>
<p>auktoriserad revisor, om</p>
<p>auktoriserad revisor eller godkänd<br>revisor enligt 4 § lagen (1995:528)<br>om revisorer, om</p>
<p>1. tillgångarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de två<br>senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000<br>gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som<br>gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår,</p>
<p>2. antalet anställda hos bolaget under de två senaste räkenskapsåren i<br>medeltal har överstigit 200, eller</p>
<p>Regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer kan i<br>fråga om förening som avses i<br>första stycket förordna att en viss<br>godkänd revisor far utses i stället<br>för en auktoriserad revisor. Sådana</p>
<p>Regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer kan i<br>fråga om förening som avses i<br>första stycket förordna att en viss<br>godkänd revisor får utses i stället<br>för en auktoriserad revisor eller</p>
<p>beslut är giltiga i högst fem år godkänd revisor enligt 4 § lagen</p>
<p>(1995:528) om revisorer. Sådana<br>beslut är giltiga i högst fem år.</p>
<p>Första och andra styckena gäller även för en moderförening i en<br>koncern, om</p>
<p>1. nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt fastställda<br>koncembalansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger det<br>gränsbelopp som anges i första stycket,</p>
<p>2. antalet anställda vid koncernföretagen under den tid som anges i 1 i<br>medeltal överstigit 200, eller</p>
<p>3. moderföreningen inte upprättar koncernredovisning och nettovärdet<br>av koncernföretagens tillgångar, enligt fastställda balansräkningar för<br>koncernföretagens två senaste räkenskapsår, på moderföreningens<br>balansdag överstiger det gränsbelopp som anges i första stycket.</p>
<p>I andra föreningar än som avses i första eller tredje stycket skall en<br>auktoriserad eller en godkänd revisor utses, om minst en tiondel av sam-<br>tliga röstberättigade begär det vid en föreningsstämma där revisorsval<br>skall ske.</p>
<p>Denna lag träder i kraft...</p>
<p>137</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1103) om<br>årsredovisning m.m. i vissa företag</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3§ lagen (1980:1103) om<br>årsredovisning m.m. i vissa företag skall ha följande lydelse</p>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>4 kap.</p>
<p>3</p>
<p>Minst en revisors skall vara Minst en revisor skall vara<br>auktoriserad revisor om auktoriserad revisor eller godkänd</p>
<p>revisor enligt 4 § lagen (1995:528)<br>om revisorer om</p>
<p>tillgångarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de två<br>senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000<br>gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som<br>gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår, eller</p>
<p>antalet anställda i rörelsen under de två senaste räkenskapsåren i<br>medeltal har överstigit 200.</p>
<p>Första stycket gäller även för en moderföretag i en koncern, om</p>
<p>nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt fastställda koncern-<br>balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger det gräns-<br>belopp som anges i första stycket,</p>
<p>antalet anställda vid koncernföretagen under de två senaste räken-<br>skapsåren i medeltal överstigit 200, eller moderföretaget inte upprättar<br>koncernredovisning och nettovärdet av koncernföretagens tillgångar,<br>enligt fastställda balansräkningar för koncernföretagens två senaste<br>räkenskapsår, på moderföretagets balansdag överstiger det gränsbelopp<br>som anges i första stycket.</p>
<p>Regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer kan i<br>fråga om företag som avses i första<br>eller andra stycket förordna att en<br>viss godkänd revisor får utses i<br>stället för en auktoriserad revisor.</p>
<p>Regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer kan i<br>fråga om företag som avses i första<br>eller andra stycket förordna att en<br>viss godkänd revisor far utses i<br>stället för en auktoriserad revisor</p>
<p>Sådana beslut är giltiga i högst fem<br>år.<br></p>
<p>eller godkänd revisor enligt 4 § la-<br>gen (1995:528) om revisorer. Så-<br>dana beslut är giltiga i högst fem<br>år.</p>
<p>I fråga om annat företag får länsstyrelsen, om det är påkallat av sär-<br>skilda omständigheter, besluta att minst en revisor skall vara auktoriserad<br>revisor eller godkänd revisor.</p>
<p>Om det finns skäl till det, får länsstyrelsen samtidigt också förordna en<br>auktoriserad revisor eller en godkänd revisor att med övriga revisorer<br>delta i revisionen. Uppdragstiden för revisorn skall bestämmas så att upp-<br>draget upphör när annan behörig revisor har blivit utsedd i föreskriven<br>ordning.</p>
<p>Innan länsstyrelsen meddelar beslut som avses i fjärde eller femte<br>stycket, skall företaget beredas tillfälle att yttra sig.</p>
<p>Denna lag träder i kraft..</p>
<p>138</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617)</h3>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Härigenom föreskrivs att kap. 3 kap. 4 § bankrörelselagen<br>(1987:617) skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>3 kap.</p>
<p>4§</p>
<p>Minst en av de revisorer som<br>stämman utser i en sparbank eller i<br>en medlemsbank skall vara aukto-<br>riserad revisor.</p>
<p>Minst en av de revisorer som<br>stämman utser i en sparbank eller i<br>en medlemsbank skall vara<br>auktoriserad revisor eller godkänd<br>revisor enligt 4 § lagen (1995:528)<br>om revisorer.</p>
<p>Denna lag träder i kraft...</p>
<p>139</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om värde-<br>pappersrörelse</h3>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § lagen (1991:981) om värde-<br>pappersrörelse skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>2 kap.</p>
<p>4§</p>
<p>Ett värdepappersbolag skall ha en styrelse med minst fem ledamöter.<br>Bolaget skall ha en verkställande direktör.</p>
<p>I ett värdepappersbolag skall<br>minst en av stämman utsedd re-<br>visor vara auktoriserad revisor.<br>Annan revisor skall vara auktori-<br>serad eller godkänd revisor. Till<br>revisor kan även ett registrerat<br>revisionsbolag utses. Bestämmelser<br>om vem som kan vara huvud-<br>ansvarig för revisionen och om<br>underrättelseskyldighet finns i 12 §<br>lagen (1995:528) om revisorer.</p>
<p>För varje värdepappersbolag skall</p>
<p>I ett värdepappersbolag skall<br>minst en av stämman utsedd re-<br>visor vara auktoriserad revisor eller<br>godkänd revisor enligt 4 § lagen<br>(1995:528) om revisorer. Annan<br>revisor skall vara auktoriserad eller<br>godkänd revisor. Till revisor kan<br>även ett registrerat revisionsbolag<br>utses. Bestämmelser om vem som<br>kan vara huvudansvarig för revi-<br>sionen och om underrättelse-<br>skyldighet finns i 12 § lagen<br>(1995:528) om revisorer.</p>
<p>finnas ett huvudkontor i Sverige.</p>
<p>Denna lag träder i kraft ...</p>
<p>140</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om<br>finansieringsverksamhet</h3>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 § lagen (1992:1610) om<br>finansieringsverksamhet skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>I ett kreditmarknadsföretag skall<br>minst en av stämman utsedd re-<br>visor vara auktoriserad revisor.<br>Annan revisor skall vara aukto-<br>riserad revisor eller godkänd<br>revisor. Till revisor kan även ett<br>registrerat revisionsbolag utses.<br>Bestämmelser om vem som kan<br>vara huvudansvarig för revisionen<br>och om underrättelseskyldighet<br>finns i 12 § lagen (1995:528) om<br>revisorer.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>2 kap.</p>
<p>6§</p>
<p>I ett kreditmarknadsföretag skall<br>minst en av stämman utsedd revi-<br>sor vara auktoriserad revisor eller<br>godkänd revisor enligt 4 § lagen<br>(1995:528) om revisorer. Annan<br>revisor skall vara auktoriserad re-<br>visor eller godkänd revisor. Till<br>revisor kan även ett registrerat<br>revisionsbolag utses. Bestämmelser<br>om vem som kan vara huvud-<br>ansvarig för revisionen och om<br>underrättelseskyldighet finns i 12 §<br>lagen (1995:528) om revisorer.</p>
<p>Denna lag träder i kraft...</p>
<p>141</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)</h3>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 4 kap. 4 § stiftelselagen (1994:1220) skall<br>ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>4 kap.</p>
<p>4§</p>
<p>Minst en revisor skall vara auktoriserad eller godkänd revisor, om<br>stiftelsen är skyldig att upprätta årsredovisning enligt denna lag.</p>
<p>Stiftelsen skall ha auktoriserad<br>revisor om stiftelsens tillgångar<br>eller, om stiftelsen är moderstif-<br>telse, koncernens tillgångar, värde-<br>rade med tillämpning av 3 kap. 6 §,<br>vid utgången av de två senaste<br>räkenskapsåren haft ett värde över-<br>stigande ett gränsbelopp som mot-<br>svarar 1 000 gånger det basbelopp<br>enligt lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring som gällde vid utgången<br>av respektive räkenskapsår. Minst<br>en revisor skall vara auktoriserad<br>också om stiftelsen eller koncernen<br>under vart och ett av de två senaste<br>räkenskapsåren i medeltal haft mer<br>än 200 anställda.</p>
<p>Regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer kan i<br>fall om avses i andra stycket be-<br>sluta att en viss godkänd revisor far<br>utses i stället för en auktoriserad<br>revisor. Sådana beslut meddelas för<br>högst fem år i följd.</p>
<p>Stiftelsen skall ha auktoriserad<br>revisor eller godkänd revisor enligt<br>4 § lagen (1995:528) om revisorer<br>om stiftelsens tillgångar eller, om<br>stiftelsen är moderstiftelse, koncer-<br>nens tillgångar, värderade med<br>tillämpning av 3 kap. 6 §, vid ut-<br>gången av de två senaste räken-<br>skapsåren haft ett värde över-<br>stigande ett gränsbelopp som mot-<br>svarar 1 000 gånger det basbelopp<br>enligt lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring som gällde vid utgången<br>av respektive räkenskapsår. Minst<br>en revisor skall vara auktoriserad<br>revisor eller godkänd revisor enligt<br>4 § lagen (1995:528) om revisorer<br>också om stiftelsen eller koncernen<br>under vart och ett av de två senaste-<br>räkenskapsåren i medeltal haft mer<br>än 200 anställda.</p>
<p>Regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer kan i<br>fall om avses i andra stycket be-<br>sluta att en viss godkänd revisor far<br>utses i stället för en auktoriserad<br>revisor eller godkänd revisor enligt<br>4 § lagen (1995:528) om revisorer.<br>Sådana beslut meddelas för högst<br>fem år i följd.</p>
<p>Denna lag träder i kraft ...</p>
<p>142</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) Prop. 2000/01:146</h3>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 5 kap. 19 a § årsredovisningslagen<br>(1995:1544) skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>5 kap.</p>
<p>19a§</p>
<p>I aktiebolag skall upplysning<br>lämnas om den sammanlagda på<br>räkenskapsåret belöpande ersätt-<br>ningen till var och en av bolagets<br>revisorer och de revisionsföretag<br>där revisorer verkar. Särskild upp-<br>gift skall lämnas om hur stor del av<br>ersättningen som avser andra upp-<br>drag än revisionsuppdrag.</p>
<p>I aktiebolag skall upplysning<br>lämnas om den sammanlagda på<br>räkenskapsåret belöpande ersätt-<br>ningen till var och en av bolagets<br>revisorer och de revisionsföretag<br>där revisorer verkar. Särskild upp-<br>gift skall lämnas om hur stor del av<br>ersättningen som avser andra upp-<br>drag än revisionsuppdrag och med<br>angivande av uppdragens art.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den...</p>
<p>143</p>
<h2>Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig <sup>Pro</sup>P- 2000/01:146</h2>
<h2>över betänkandet (SOU 1999:43) Bilaga 3</h2>
<p>Hovrätten för Västra Sverige, Kammarrätten i Stockholm, Länsrätten i<br>Stockholms län, Riksåklagaren, Ekobrottsmyndigheten, Rikspolisstyr-<br>elsen, Revisorsnämnden, Statskontoret, Finansinspektionen, Riksrevi-<br>sionsverket, Riksskatteverket, Bokföringsnämnden, Uppsala Universitet,<br>NUTEK, Konkurrensverket, Patent- och registreringsverket, FAR, Sven-<br>ska Revisorsamfundet SRS, Landsorganisationen i Sverige LO, Svenska<br>Arbetsgivarföreningen, Sveriges Industriförbund, Företagarnas Riksorga-<br>nisation, Tjänstemännens centralorganisation TCO, Sveriges Akademi-<br>kers Centralorganisation SACO, Kooperativa institutet, Svenska Kom-<br>munförbundet, Landstingsförbundet, Sveriges advokatsamfund, Svenska<br>Bankföreningen, Svenska Handelskammarförbundet, Sveriges Försäk-<br>ringsförbund, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF.</p>
<p>Stockholmsbörsen, Svensk Handel, Intemrevisoremas Förening, Sveri-<br>ges Aktiesparares Riksförbund - Aktiespararna och Sveriges Bokförings-<br>och Revisionsbyråers Förbund SBRF har avstått från att yttra sig.</p>
<p>144</p>
<h2>Lagrådsremissens lagförslag</h2>
<p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>Bilaga 4</p>
<h3>Förslag till revisorslag</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<h4>Allmänna bestämmelser</h4>
<p>1 § Denna lag innehåller bestämmelser om</p>
<p>1. Revisorsnämnden (3 §),</p>
<p>2. godkännande och auktorisation av revisorer (4-8 §§),</p>
<p>3. revisionsföretag (9-14 §§),</p>
<p>4. registrering av revisionsbolag (15-18 §§),</p>
<p>5. huvudansvarig i revisionsverksamhet (19 §),</p>
<p>6. giltighetstid för godkännande, auktorisation och registrering (20 §),</p>
<p>7. vad revisorer och registrerade revisionsbolag skall iaktta i verksam-<br>heten (21-31 §§),</p>
<p>8. tillsyn (32-35 §§),</p>
<p>9. upphävande, varning, straffavgift och erinran (36-39 §§), samt</p>
<p>10. överklagande m.m. (40-45 §§).</p>
<p>2 § I denna lag avses med</p>
<p>1. revisor, godkänd eller auktoriserad revisor,</p>
<p>2. godkänd revisor: revisor som har godkänts enligt 4 § eller äldre<br>bestämmelser,</p>
<p>3. auktoriserad revisor: revisor som har auktoriserats enligt 5 § eller<br>äldre bestämmelser,</p>
<p>4. revisionsföretag: en enskild näringsverksamhet, ett enkelt bolag, ett<br>handelsbolag eller ett aktiebolag som en revisor utövar revisionsverk-<br>samhet i,</p>
<p>5. registrerat revisionsbolag: ett revisionsföretag som har registrerats<br>enligt 15 eller 16 § eller enligt lagen (1995:528) om revisorer,</p>
<p>6. revisionsgrupp: en grupp av företag som består av minst ett revi-<br>sionsföretag och minst ett annat företag som på grund av ägarförhåll-<br>anden, avtal eller administrativt samarbete eller av annan anledning får<br>anses ingå i samma affärsmässiga gemenskap som revisionsföretaget,</p>
<p>7. revisionsverksamhet:</p>
<p>a) verksamhet som består i sådan granskning av förvaltning eller<br>ekonomisk information som följer av författning, bolagsordning, stadgar<br>eller avtal och som utmynnar i en rapport eller någon annan handling<br>som är ägnad att utgöra bedömningsunderlag även för någon annan än<br>uppdragsgivaren, samt</p>
<p>b) rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid<br>granskning enligt a),</p>
<p>8. revisionsklient: den som uppdrar åt någon annan att utföra revi-<br>sionsverksamhet.</p>
<p>145</p>
<h4>Revisorsnämnden</h4>
<p>3 § Revisorsnämnden skall</p>
<p>1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt<br>denna lag,</p>
<p>2. utöva tillsyn över revisorer och registrerade revisionsbolag,</p>
<p>3. pröva frågor om disciplinära åtgärder, samt</p>
<p>4. ansvara för att god revisorssed och god revisionssed utvecklas på ett<br>ändamålsenligt sätt.</p>
<p>Ytterligare bestämmelser om Revisorsnämnden får meddelas av rege-<br>ringen.</p>
<h4>Godkännande och auktorisation av revisorer</h4>
<p>4 § För att bli godkänd revisor skall sökanden</p>
<p>1. yrkesmässigt utöva revisionsverksamhet,</p>
<p>2. vara bosatt i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska ekono-<br>miska samarbetsområdet,</p>
<p>3. varken vara i konkurs, ha näringsförbud, ha förvaltare enligt 11 kap.<br>7 § föräldrabalken, vara förbjuden att lämna juridiskt eller ekonomiskt<br>biträde enligt 3 § lagen (1985:354) om förbud mot juridiskt eller ekono-<br>miskt biträde i vissa fall eller vara föremål för någon motsvarande rådig-<br>hetsinskränkning i en annan stat,</p>
<p>4. hos Revisorsnämnden ha avlagt revisorsexamen, och</p>
<p>5. vara redbar och i övrigt lämplig att utöva revisionsverksamhet.</p>
<p>Om det finns särskilda skäl, far Revisorsnämnden bevilja undantag<br>från kraven i första stycket 1 och 2.</p>
<p>5 § För att bli auktoriserad revisor skall sökanden uppfylla de krav som<br>anges i 4 § 1-3 och 5 samt hos Revisorsnämnden ha avlagt högre revi-<br>sorsexamen.</p>
<p>Om det finns särskilda skäl, får Revisorsnämnden bevilja undantag<br>från kraven i 4 § första stycket 1 och 2.</p>
<p>6 § Det krav på revisorsexamen som ställs upp i 4 § 4 skall anses uppfyllt<br>också av den som</p>
<p>1. innehar ett sådant utländskt examensbevis som krävs för att få utföra<br>lagstadgad revision i någon stat inom Europeiska ekonomiska samarbets-<br>området, och</p>
<p>2. hos Revisorsnämnden har genomgått ett särskilt lämplighetsprov.</p>
<p>7 § Det krav på högre revisorsexamen som ställs upp i 5 § skall anses<br>uppfyllt också av den som</p>
<p>1. innehar ett sådant utländskt examensbevis som krävs för att utan<br>behörighetsbegränsning få utföra lagstadgad revision i någon stat inom<br>Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och</p>
<p>2. hos Revisorsnämnden har genomgått ett särskilt lämplighetsprov.</p>
<p>8 § Revisorsnämnden får, om det finns särskilda skäl, tillåta en revisor att<br>under viss tid behålla godkännande eller auktorisation vid bosättning<br>utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.</p>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>146</p>
<h4>Revisionsföretag; verksamhetsformer, verksamhet och ägande Prop. 2000/01:146</h4>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Tillåtna verksamhetsformer</p>
<p>9 § En revisor får utöva revisionsverksamhet endast såsom enskild<br>näringsidkare, i enkelt bolag med annan revisor eller i handelsbolag eller<br>aktiebolag.</p>
<p>Verksamhet i enskild firma eller enkelt bolag</p>
<p>10 § En revisor som utövar revisionsverksamhet såsom enskild närings-<br>idkare eller i enkelt bolag skall hålla annan verksamhet som inte har ett<br>naturligt samband med revisionsverksamhet avskild från denna.</p>
<p>Endast en revisor får vara prokurist i revisionsverksamheten.</p>
<p>Verksamhet i handelsbolag eller aktiebolag</p>
<p>11 § Om revisionsverksamheten utövas i ett handelsbolag eller ett aktie-<br>bolag, far ingen annan verksamhet utövas i bolaget än sådan som har ett<br>naturligt samband med revisionsverksamhet. Bolaget far inte heller<br>inneha andelar i andra foretag än revisionsföretag och sådana företag<br>som avses i 13 § andra stycket.</p>
<p>Revisors anställning</p>
<p>12 § En revisor får vara anställd endast hos ett revisionsföretag eller ett<br>sådant bolag som avses i 13 § andra stycket.</p>
<p>Om det finns särskilda skäl, far Revisorsnämnden bevilja undantag<br>från föreskriften i första stycket.</p>
<p>Ägande av handelsbolag eller aktiebolag</p>
<p>13 § En revisor får, om inte annat följer av 15 eller 16 §, utöva revisions-<br>verksamhet i ett handelsbolag eller i ett aktiebolag endast om följande<br>båda villkor är uppfyllda:</p>
<p>1. Bolaget ägs av revisorer.</p>
<p>2. Bolagets styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, verkställande direk-<br>tör, vice verkställande direktör, firmatecknare och prokurister är revi-<br>sorer.</p>
<p>Vid tillämpningen av första stycket 1 skall med revisors direkta ägande<br>jämställas indirekt ägande genom ett eller flera handelsbolag eller aktie-<br>bolag som uppfyller följande tre villkor (ägarbolag)-.</p>
<p>1. Bolaget ägs av revisorer eller av andra ägarbolag.</p>
<p>2. Bolaget utövar inte någon annan verksamhet än</p>
<p>a) revisionsverksamhet,</p>
<p>b) verksamhet som har ett naturligt samband med revisionsverksamhet</p>
<p>eller</p>
<p>c) ägande av revisionsföretag eller annat ägarbolag.</p>
<p>147</p>
<p>3. Bolagets styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, verkställande direk- Prop. 2000/01:146<br>tör, vice verkställande direktör, firmatecknare och prokurister är revisor- Bilaga 4<br>er.</p>
<p>Vid tillämpningen av första och andra styckena beaktas inte styrelse-<br>ledamöter och styrelsesuppleanter som är utsedda enligt lagen<br>(1987:1245) om styrelserepresentation for de privatanställda.</p>
<p>Revisionsverksamhet i en annan stat</p>
<p>14 § Revisorsnämnden får tillåta att en revisor som är verksam i Sverige<br>utövar revisionsverksamhet i en annan stat inom Europeiska ekonomiska<br>samarbetsområdet trots att villkoren i 10, 11 och 13 §§ inte är uppfyllda.</p>
<h4>Registrering av revisionsbolag</h4>
<p>Handelsbolag</p>
<p>15 § Ett handelsbolag som utövar revisionsverksamhet far registreras<br>som revisionsbolag, om det uppfyller villkoren i 11 och 13 §§ och inte är<br>i konkurs eller likvidation.</p>
<p>Om det finns särskilda skäl, får Revisorsnämnden beträffande viss<br>bolagsman, firmatecknare eller prokurist bevilja undantag från villkoren i<br>13 §. En majoritet av bolagsmännen skall dock alltid utgöras av revisor-<br>er. Om det finns endast två bolagsmän, måste minst en av dem vara revi-<br>sor.</p>
<p>Aktiebolag</p>
<p>16 § Ett aktiebolag som utövar revisionsverksamhet far registreras som<br>revisionsbolag, om det uppfyller villkoren i 11 och 13 §§ och inte är i<br>konkurs eller likvidation.</p>
<p>Om följande fyra förutsättningar är uppfyllda, får ett aktiebolag regist-<br>reras som revisionsbolag, trots att villkoren i 13 § inte är uppfyllda:</p>
<p>1. Minst tre fjärdedelar av aktierna med minst tre fjärdedelar av röste-<br>talet ägs av revisorer.</p>
<p>2. Övriga aktier i bolaget ägs av personer som är yrkesverksamma i<br>bolaget eller i ett företag som på grund av ägarförhållanden ingår i<br>samma affärsmässiga gemenskap som bolaget.</p>
<p>3. Minst tre fjärdedelar av styrelseledamöterna och minst tre fjärdedel-<br>ar av styrelsesuppleantema samt den verkställande direktören är revisor-<br>er.</p>
<p>4.1 bolagsordningen föreskrivs att styrelsen är beslutför endast om mer<br>än hälften av de närvarande ledamöterna är revisorer.</p>
<p>17 § Vid tillämpningen av 16 § andra stycket 1 skall med revisors direkta<br>ägande jämställas indirekt ägande genom ett eller flera ägarbolag enligt<br>13 § andra stycket. Om ägarbolaget är ett aktiebolag, behöver dock<br>endast tre fjärdedelar av aktierna med minst tre fjärdedelar av röstetalet<br>ägas av revisorer eller av andra ägarbolag och endast tre fjärdedelar av</p>
<p>148</p>
<p>styrelseledamöterna och tre fjärdedelar av styrelsesuppleantema och den Prop. 2000/01:146<br>verkställande direktören vara revisorer. Bilaga 4</p>
<p>Vid tillämpningen av 16 § andra stycket 2 skall med direkt ägande<br>jämställas indirekt ägande genom ett eller flera bolag som inte utövar<br>någon annan verksamhet än revisionsverksamhet, verksamhet som har ett<br>naturligt samband med revisionsverksamhet, ägande av revisionsföretag<br>eller ägande av bolag av samma slag.</p>
<p>Trots bestämmelserna i första och andra styckena far ett aktiebolag<br>registreras som revisionsbolag endast om revisorernas direkta eller in-<br>direkta ägande i bolaget motsvarar minst tre fjärdedelar av aktierna i<br>bolaget.</p>
<p>18 § Om det finns särskilda skäl, får Revisorsnämnden bevilja undantag<br>från kraven i 16 § andra stycket om vem som får äga aktier i bolaget och<br>om styrelsens sammansättning. En majoritet av styrelseledamöterna och<br>en majoritet av styrelsesuppleantema skall dock alltid utgöras av revi-<br>sorer och mer än hälften av aktierna och röstetalet skall alltid tillkomma<br>revisorer eller ägarbolag enligt 13 § andra stycket.</p>
<h4>Huvudansvarig i revisionsverksamhet</h4>
<p>19 § Ett handelsbolag eller aktiebolag i vilket revisionsverksamhet<br>utövas skall för vaije uppdrag som det åtar sig och som utgör revisions-<br>verksamhet utse en av de i bolaget yrkesverksamma revisorerna att vara<br>huvudansvarig. Den huvudansvarige skall vara auktoriserad revisor eller<br>ha godkänts som revisor enligt 4 §, om det behövs för att uppfylla före-<br>skrifter i lag eller annan författning. Bolaget skall utan dröjsmål under-<br>rätta uppdragsgivaren om vem som är huvudansvarig.</p>
<p>Den huvudansvarige skall underteckna revisionsberättelser och andra<br>utlåtanden. Om en berättelse eller ett utlåtande undertecknas av flera<br>revisorer, skall det anges vem som är huvudansvarig.</p>
<h4>Giltighetstid för godkännande, auktorisation och registrering</h4>
<p>20 § Godkännande, auktorisation och registrering gäller i fem år eller till<br>dess att beslut om avslag på ansökan om fortsatt godkännande, auktorisa-<br>tion eller registrering har vunnit laga kraft. Revisorsnämnden får be-<br>stämma att ett sådant beslut skall gälla omedelbart.</p>
<h4>God revisorssed</h4>
<p>21 § En revisor skall iaktta god revisorssed.</p>
<p>Revisorn svarar för det arbete som utförs av biträde till honom eller<br>henne.</p>
<p>149</p>
<h4>Revisors opartiskhet och självständighet Prop. 2000/01:146</h4>
<p>22 § En revisor skall utföra uppdrag i revisionsverksamheten med<br>opartiskhet och självständighet samt vara objektiv i sina ställnings-<br>taganden.</p>
<p>23 § En revisor skall iaktta de bestämmelser i andra författningar som<br>anger i vilka fall en revisor på grund av jäv är förhindrad att utföra ett<br>revisionsuppdrag.</p>
<p>24 § En revisor är skyldig att för varje uppdrag i revisionsverksamheten<br>pröva om det finns omständigheter som kan rubba förtroendet för hans<br>eller hennes opartiskhet eller självständighet.</p>
<p>Finns det sådana omständigheter som sägs i första stycket, skall revi-<br>sorn avböja eller avsäga sig uppdraget. Revisorn behöver dock inte av-<br>böja eller avsäga sig uppdraget, om han eller hon kan visa att uppdraget<br>med hänsyn till förhållandena i det enskilda fallet eller på grund av vid-<br>tagna åtgärder kan fullgöras utan att det finns anledning att ifrågasätta<br>hans eller hennes opartiskhet eller självständighet.</p>
<p>Sådana omständigheter som sägs i första stycket skall alltid anses före-<br>ligga, om revisorn eller någon annan i den revisionsgrupp där revisorn är<br>verksam</p>
<p>1. har ett direkt eller indirekt ekonomiskt intresse i revisionsklientens<br>verksamhet,</p>
<p>2. vid rådgivning som inte utgör revisionsverksamhet har lämnat råd i<br>en fråga som till någon del omfattas av granskningsuppdraget,</p>
<p>3. uppträder eller har uppträtt som talesman för eller mot revisions-<br>klienten,</p>
<p>4. har nära personliga relationer till revisionsklienten eller revisions-<br>klientens ledning, eller</p>
<p>5. utsätts för hot eller annan påtryckning som är ägnad att inge obehag.</p>
<p>25 § Revisionsverksamhet skall organiseras så att revisorns opartiskhet,<br>självständighet och objektivitet så långt möjligt kan säkerställas.</p>
<p>26 § Bestämmelserna i 22-25 §§ gäller i tillämpliga delar även för ett<br>registrerat revisionsbolag.</p>
<p>27 § Revisorsnämnden skall på ansökan av en revisor eller ett registrerat<br>revisionsbolag meddela förhandsbesked om huruvida förtroendet för<br>revisorns eller det registrerade revisionsbolagets opartiskhet eller själv-<br>ständighet vid utförandet av ett uppdrag i revisionsverksamheten kan<br>rubbas av ett visst annat uppdrag eller av en viss annan särskild omständ-<br>ighet, och huruvida de åtgärder som sökanden avser att vidta är tillräck-<br>liga för att bevara förtroendet.</p>
<p>Ett förhandsbesked är, om det har vunnit laga kraft, bindande för<br>nämnden i förhållande till revisorn eller revisionsbolaget. Förhands-<br>beskedet upphör att gälla vid ändrade förutsättningar eller vid författ-<br>ningsändringar som påverkar den fråga som beskedet avser.</p>
<p>150</p>
<h4>Dokumentation</h4>
<p>28 § En revisor skall dokumentera sina uppdrag i revisionsverksamheten.<br>Dokumentationen skall innehålla sådan information som är väsentlig för<br>att revisorns arbete, opartiskhet och självständighet skall kunna bedömas<br>i efterhand.</p>
<p>Dokumentationen skall ha fullgjorts i samband med att revisionsberät-<br>telsen eller annat utlåtande avges.</p>
<h4>Förtroenderubbande sidoverksamhet</h4>
<p>29 § En revisor får inte utöva annan verksamhet än revisionsverksamhet<br>eller verksamhet som har ett naturligt samband därmed, om</p>
<p>1. utövandet är av sådan art eller omfattning att det kan rubba för-<br>troendet för revisorns opartiskhet eller självständighet, eller</p>
<p>2. utövandet på annat sätt är oförenligt med den ställning som följer av<br>behörigheten att utföra lagstadgad revision.</p>
<p>Revisorsnämnden skall på ansökan av en revisor meddela förhands-<br>besked om huruvida en viss verksamhet är förenlig med kravet i första<br>stycket. För ett sådant förhandsbesked gäller bestämmelserna i 27 §<br>andra stycket.</p>
<h4>Tystnadsplikt</h4>
<p>30 § En revisor får inte, till fördel för sig själv eller till skada eller nytta<br>för någon annan, använda uppgifter som revisorn har fått i sin yrkesutöv-<br>ning. Revisorn får inte heller obehörigen röja sådana uppgifter. Revisorn<br>skall se till att biträde till honom eller henne iakttar dessa föreskrifter.</p>
<p>I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekre-<br>tesslagen (1980:100).</p>
<h4>Försäkring m.m.</h4>
<p>31 § Revisorer och registrerade revisionsbolag skall teckna försäkring<br>eller hos Revisorsnämnden ställa säkerhet för den ersättningsskyldighet<br>som revisorn eller bolaget kan ådra sig i sin revisionsverksamhet.</p>
<p>Om det finns särskilda skäl, får Revisorsnämnden bevilja undantag<br>från kravet på försäkring eller säkerhet.</p>
<h4>Tillsyn</h4>
<p>32 § Revisorer och registrerade revisionsbolag är skyldiga att låta Revi-<br>sorsnämnden vid sin tillsyn granska akter, bokföring och övriga hand-<br>lingar som hör till verksamheten och att lämna nämnden de uppgifter<br>som behövs för tillsynen.</p>
<p>33 § Om ett revisionsföretag tillsammans med ett eller flera andra företag<br>på grund av koncemanknytning, andra ägarförhållanden eller namnlikhet<br>får anses ingå i samma affärsmässiga gemenskap, skall de andra före-<br>tagen i gemenskapen, efter föreläggande från Revisorsnämnden, lämna<br></p>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>151</p>
<p>nämnden upplysningar om rådgivning eller annat biträde som de har Prop. 2000/01:146<br>tillhandahållit revisionsklienter till revisorer och registrerade revisions- Bilaga 4<br>bolag i gemenskapen.</p>
<p>Ett föreläggande enligt första stycket får förenas med vite.</p>
<p>34 § Ingår ett revisionsföretag i en revisionsgrupp, skall revisorn eller det<br>registrerade revisionsbolaget underrätta Revisorsnämnden om vilka öv-<br>riga företag som ingår i gruppen.</p>
<p>Om gruppens sammansättning ändras, skall revisorn eller det registrer-<br>ade revisionsbolaget anmäla detta till nämnden.</p>
<p>Underrättelser enligt första och andra styckena skall lämnas så snart<br>revisorn eller det registrerade revisionsbolaget får kännedom om förhåll-<br>andet.</p>
<p>35 § Om en skattemyndighet uppmärksammar någon anmärkningsvärd<br>omständighet i fråga om en revisors eller ett registrerat revisionsbolags<br>verksamhet, skall myndigheten underrätta Revisorsnämnden.</p>
<p>Upphävande, varning, straffavgift och erinran</p>
<p>36 § Om en revisor uppsåtligen gör orätt i sin revisionsverksamhet eller<br>på annat sätt förfar oredligt eller om en revisor inte betalar föreskriven<br>avgift enligt 43 §, skall godkännandet eller auktorisationen upphävas.<br>Om det finns förmildrande omständigheter, får i stället varning meddelas.</p>
<p>Om en revisor på annat sätt åsidosätter sina skyldigheter som revisor<br>eller som ställföreträdare för revisionsföretag, får varning meddelas. Om<br>det är tillräckligt, får Revisorsnämnden i stället meddela en erinran. Är<br>omständigheterna synnerligen försvårande, får godkännandet eller auk-<br>torisationen upphävas.</p>
<p>Om det uppkommer en fråga om upphävande, varning eller erinran,<br>skall revisorn genom skriftlig underrättelse ges tillfälle att yttra sig om<br>vad som anförs i ärendet. Varning eller erinran far inte meddelas om det<br>som läggs revisorn till last har inträffat mer än fem år innan revisorn fick<br>underrättelse i ärendet.</p>
<p>En revisor som tilldelas varning far, om det finns särskilda skäl, även<br>åläggas att betala en straffavgift till staten med lägst ettusen och högst<br>tjugofemtusen kronor.</p>
<p>37 § Om det för en revisor inträder en sådan omständighet som avses i 4<br>§ första stycket 1-3, skall revisorn genast anmäla detta till Revisors-<br>nämnden. Godkännandet eller auktorisationen skall i sådant fall om-<br>prövas.</p>
<p>38 § Föreskrifterna i 36 § gäller även för registrerade revisionsbolag.<br>Vad som sägs där om upphävande av godkännande eller auktorisation<br>skall i stället avse upphävande av registrering.</p>
<p>Om ett registrerat revisionsbolag går i likvidation eller försätts i kon-<br>kurs eller om det för bolaget inträder någon annan omständighet som<br>innebär hinder för registrering, skall bolaget genast anmäla detta till<br>Revisorsnämnden. Registreringen skall i sådant fall omprövas.</p>
<p>152</p>
<p>39 § Revisorsnämnden får vid sin prövning av frågor om åtgärder enligt Prop. 2000/01:146<br>36-38 §§ bestämma att ett beslut att upphäva godkännande, auktorisation Bilaga 4</p>
<p>eller registrering skall gälla omedelbart.</p>
<p>Nämndens beslut om straffavgift verkställs, sedan det har vunnit laga<br>kraft, som domstols dom.</p>
<h4>Överklagande m.m.</h4>
<p>40 § Revisorsnämndens beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän<br>förvaltningsdomstol.</p>
<p>Beslut som rör examination enligt 4 § 4 eller 5 § eller särskild lämplig-<br>hetsprövning enligt 6 eller 7 § får dock inte överklagas.</p>
<p>Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.</p>
<p>Vad som sägs i 20 § andra meningen och 39 § första stycket gäller<br>även i fråga om domstol.</p>
<p>41 § Har Revisorsnämnden i ett ärende om ansökan om godkännande,<br>auktorisation eller registrering inte meddelat beslut inom fyra månader<br>efter det att ansökan gavs in, får sökanden begära förklaring av kammar-<br>rätten att ärendet onödigt uppehålls. Om nämnden inte meddelat beslut<br>inom en månad efter det att en sådan förklaring avgetts, skall det anses<br>som om ansökan har avslagits.</p>
<h4>Straffansvar</h4>
<p>42 § Den som obehörigen utger sig för att vara godkänd eller auktori-<br>serad revisor döms till böter.</p>
<h4>Avgifter</h4>
<p>43 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får<br>meddela närmare föreskrifter om avgifter i ärenden enligt denna lag.</p>
<h4>Register</h4>
<p>44 § Revisorsnämnden skall föra ett register över revisorer och regist-<br>rerade revisionsbolag. Närmare föreskrifter om registret får meddelas av<br>regeringen.</p>
<h4>Bemyndiganden</h4>
<p>45 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får<br>meddela ytterligare föreskrifter om godkännande, auktorisation och<br>registrering samt om villkor för verksamheten. Föreskrifterna får inne-<br>hålla undantag från bestämmelserna i 28 §.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002, då lagen (1995:528) om<br>revisorer upphör att gälla.</p>
<p>153</p>
<p>2. I fråga om verksamhet som utövas vid ikraftträdandet skall 10 och<br>11 §§ samt bestämmelserna i 13 § andra stycket och 17 § första och<br>andra styckena om vilken verksamhet där avsedda bolag får utöva till-<br>lämpas först från och med den 1 januari 2003.</p>
<p>3. En fråga om discipliningripande mot en revisor på grund av åtgärd<br>eller underlåtenhet före lagens ikraftträdande prövas enligt äldre bestäm-<br>melser.</p>
<p>4. Vid tillämpningen av 19 § skall revisorer som har godkänts enligt<br>4 § lagen (1995:528) om revisorer anses som godkända enligt 4 § denna<br>lag.</p>
<p>5. Ett revisionsbolag som är godkänt eller auktoriserat enligt äldre<br>bestämmelser skall anses som registrerat till den tidpunkt som Revisors-<br>nämnden har bestämt för ett enskilt fall, dock längst till utgången av år<br>2002.</p>
<p>6. Den som den 1 juli 1995 genomgick revisorsutbildning, som inte<br>uppfyller de villkor för godkännande av revisor som föreskrivs i 4 §, far<br>t.o.m. utgången av år 2002 godkännas enligt de bestämmelser som gällde<br>vid utgången av juni 1995 under förutsättning att han eller hon har<br>genomgått en kompletterande teoretisk utbildning i enlighet med vad<br>regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer närmare<br>föreskriver.</p>
<p>7. Den som den 1 juli 1995 genomgick revisorsutbildning, som inte<br>uppfyller de villkor för auktorisation av revisor som föreskrivs i 5 §, får<br>t.o.m. utgången av år 2002 auktoriseras enligt de bestämmelser som<br>gällde vid utgången av juni 1995.</p>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>154</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i revisorslagen (2001:000)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 4, 6—8 och 14 §§ revisorslagen (2001:000)<br>skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>4§</p>
<p>För att bli godkänd revisor skall sökanden</p>
<p>1. yrkesmässigt utöva revisionsverksamhet,</p>
<p>2. vara bosatt i Sverige eller i en 2. vara bosatt i Sverige, i en</p>
<p>annan stat inom Europeiska ekono- annan stat inom Europeiska ekono-<br>miska samarbetsområdet, miska samarbetsområdet eller i</p>
<p>Schweiz,</p>
<p>3. varken vara i konkurs, ha näringsförbud, ha förvaltare enligt 11 kap.<br>7 § föräldrabalken, vara förbjuden att lämna juridiskt eller ekonomiskt<br>biträde enligt 3 § lagen (1985:354) om förbud mot juridiskt eller eko-<br>nomiskt biträde i vissa fall eller vara föremål för någon motsvarande<br>rådighetsinskränkning i en annan stat,</p>
<p>4. hos Revisorsnämnden ha avlagt revisorsexamen, och</p>
<p>5. vara redbar och i övrigt lämplig att utöva revisionsverksamhet.</p>
<p>Om det finns särskilda skäl, far Revisorsnämnden bevilja undantag<br>från kraven i första stycket 1 och 2.</p>
<p>6§</p>
<p>Det krav på revisorsexamen som ställs upp i 4 § 4 skall anses uppfyllt<br>också av den som</p>
<p>1. innehar ett sådant utländskt<br>examensbevis som krävs för att få<br>utföra lagstadgad revision i någon<br>stat inom Europeiska ekonomiska<br>samarbetsområdet, och</p>
<p>1. innehar ett sådant utländskt<br>examensbevis som krävs för att få<br>utföra lagstadgad revision i någon<br>stat inom Europeiska ekonomiska<br>samarbetsområdet eller i Schweiz,<br>och</p>
<p>2. hos Revisorsnämnden har genomgått ett särskilt lämplighetsprov.</p>
<p>7§</p>
<p>Det krav på högre revisorsexamen som ställs upp i 5 § skall anses<br>uppfyllt också av den som</p>
<p>1. innehar ett sådant utländskt 1. innehar ett sådant utländskt<br>examensbevis som krävs för att examensbevis som krävs för att</p>
<p>utan behörighetsbegränsning fa ut-<br>föra lagstadgad revision i någon stat<br>inom Europeiska ekonomiska sam-<br>arbetsområdet, och</p>
<p>utan behörighetsbegränsning fa ut-<br>föra lagstadgad revision i någon stat<br>inom Europeiska ekonomiska sam-<br>arbetsområdet eller i Schweiz, och</p>
<p>2. hos Revisorsnämnden har genomgått ett särskilt lämplighetsprov.</p>
<p>8§</p>
<p>Revisorsnämnden far, om det Revisorsnämnden får, om det<br>finns särskilda skäl, tillåta en revi- finns särskilda skäl, tillåta en revi-<br>sor att under viss tid behålla god- sor att under viss tid behålla god-</p>
<p>155</p>
<p>kännande eller auktorisation vid kännande eller auktorisation vid Prop. 2000/01:146<br>bosättning utanför Europeiska eko- bosättning utanför Europeiska eko- Bilaga 4<br>nomiska samarbetsområdet. nomiska samarbetsområdet eller</p>
<p>Schweiz.</p>
<p>Revisorsnämnden får tillåta att en<br>revisor som är verksam i Sverige<br>utövar revisionsverksamhet i en<br>annan stat inom Europeiska eko-<br>nomiska samarbetsområdet trots att<br>villkoren i 10, 11 och 13 §§ inte är<br>uppfyllda.</p>
<p>14 §</p>
<p>Revisorsnämnden får tillåta att en<br>revisor som är verksam i Sverige<br>utövar revisionsverksamhet i en<br>annan stat inom Europeiska eko-<br>nomiska samarbetsområdet eller i<br>Schweiz trots att villkoren i 10, 11<br>och 13 §§ inte är uppfyllda.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.</p>
<p>156</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 10 kap. 12, 14, 15 och 18 §§ aktiebolags-<br>lagen (1975:1385)’ skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>10 kap.</p>
<p>12 §<sup>2</sup></p>
<p>Minst en av bolagsstämman ut- Minst en av bolagsstämman ut-<br>sedd revisor skall vara auktoriserad sedd revisor skall vara auktoriserad<br>revisor om revisor eller ha godkänts som revi-<br>sor enligt 4 § revisorslagen</p>
<p>(2001:000), om</p>
<p>1. tillgångarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de två<br>senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000<br>gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som<br>gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår,</p>
<p>2. antalet anställda hos bolaget under de två senaste räkenskapsåren i<br>medeltal har överstigit 200, eller</p>
<p>3. bolagets aktier eller skuldebrev är noterade vid en börs eller en<br>auktoriserad marknadsplats.</p>
<p>För ett bolag som omfattas av<br>bestämmelserna i 12 § 1 eller 2<br>eller 13 § får regeringen eller den<br>myndighet som regeringen bestäm-<br>mer besluta att bolaget får utse en<br>viss godkänd revisor i stället för en<br>auktoriserad revisor. Ett sådant be-<br>slut gäller i högst fem år.</p>
<p>14 §<sup>3</sup></p>
<p>För ett bolag som omfattas av<br>bestämmelserna i 12 § 1 eller 2<br>eller 13 § får regeringen eller den<br>myndighet som regeringen bestäm-<br>mer besluta att bolaget i stället för<br>en auktoriserad revisor eller revi-<br>sor som har godkänts enligt 4 §<br>revisorslagen (2001:000) får utse<br>en annan godkänd revisor. Ett<br>sådant beslut gäller i högst fem år.</p>
<p>I andra bolag än de som avses i<br>12 och 13 §§ skall en auktoriserad<br>revisor utses, om ägare till minst en<br>tiondel av samtliga aktier begär det<br>vid den bolagsstämma där revisors-<br>val skall ske.</p>
<p>15 §<sup>4</sup></p>
<p>I andra bolag än de som avses i<br>12 och 13 §§ skall en auktoriserad<br>revisor eller en revisor som har<br>godkänts enligt 4 § revisorslagen<br>(2001:000) utses, om ägare till<br>minst en tiondel av samtliga aktier<br>begär det vid den bolagsstämma<br>där revisorsval skall ske.</p>
<p><sup>1</sup> Lagen omtryckt 1993:150.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1998:760.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1998:760.</p>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse 1998:760.</p>
<p>157</p>
<p>18 §<sup>5</sup></p>
<p>Till revisor far även ett registrerat revisionsbolag utses.</p>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Bestämmelser om vem som får<br>vara huvudansvarig för revisionen<br>när ett revisionsbolag utses att vara<br>revisor och om underrättelse-<br>skyldighet finns i 12 § lagen<br>(1995:528) om revisorer. Följande<br>bestämmelser i detta kapitel till-<br>lämpas på den huvudansvarige:</p>
<p>16 § om jäv,</p>
<p>17 § om anlitande av biträde,</p>
<p>36 § om rätt att närvara vid<br>bolagsstämma och</p>
<p>43 § om registrering.</p>
<p>Bestämmelser om vem som får<br>vara huvudansvarig för revisionen<br>när ett revisionsbolag utses att vara<br>revisor och om underrättelse-<br>skyldighet finns i 19 § revisors-<br>lagen (2001:000). Följande bestäm-<br>melser i detta kapitel tillämpas på<br>den huvudansvarige:</p>
<p>16 § om jäv,</p>
<p>17 § om anlitande av biträde,</p>
<p>36 § om rätt att närvara vid<br>bolagsstämma och</p>
<p>43 § om registrering.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.</p>
<p>2. Vid tillämpningen av 10 kap. 12, 14 och 15 §§ skall revisorer som<br>har godkänts enligt 4 § lagen (1995:528) om revisorer anses som god-<br>kända enligt 4 § revisorslagen (2001:000).</p>
<p><sup>5</sup> Senaste lydelse 1998:760.</p>
<p>158</p>
<p>Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617) Prop. 2000/01:146</p>
<p>Bilaga 4<br>Härigenom föreskrivs att 3 kap. 3, 4 och 7 §§ bankrörelselagen</p>
<p>(1987:617) skall ha följande lydelse</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>3 kap.</p>
<p>3§°</p>
<p>Den som är i konkurs eller underkastad näringsförbud eller som har<br>förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara revisor i en<br>sparbank eller i en medlemsbank.</p>
<p>Endast den som är auktoriserad eller godkänd revisor far vara revisor i<br>en sparbank eller i en medlemsbank.</p>
<p>En revisor skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och<br>ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av<br>bankens verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.</p>
<p>Till revisor kan utses även ett<br>registrerat revisionsbolag. Bestäm-<br>melser om vem som kan vara<br>huvudansvarig för revisionen och<br>om underrättelseskyldighet finns i<br>12 § lagen (1995:528) om revi-<br>sorer. Bestämmelserna i 5 § om<br>behörighet, i 8 a § om rapporte-<br>ringsskyldighet och i 13 § om rätt<br>att närvara på stämma tillämpas på<br>den huvudansvarige.</p>
<p>4</p>
<p>I en sparbank eller i en med-<br>lemsbank skall minst en revisor<br>som stämman utsett vara auk-<br>toriserad revisor.</p>
<p>Till revisor kan utses även ett<br>registrerat revisionsbolag. Bestäm-<br>melser om vem som kan vara<br>huvudansvarig för revisionen och<br>om underrättelseskyldighet finns i<br>19 § revisorslagen (2001:000).<br>Bestämmelserna i 5 § om be-<br>hörighet, i 8 a § om rapporterings-<br>skyldighet och i 13 § om rätt att<br>närvara på stämma tillämpas på<br>den huvudansvarige.</p>
<p>§<sup>7</sup></p>
<p>I en sparbank eller i en med-<br>lemsbank skall minst en revisor<br>som stämman utsett vara aukto-<br>riserad revisor eller ha godkänts<br>som revisor enligt 4 § revisors-<br>lagen (2001:000).</p>
<p>7§<sup>8</sup></p>
<p>Styrelsen skall, om inte rättelse utan dröjsmål sker genom den som<br>utser revisor, göra anmälan hos Finansinspektionen om</p>
<p>1. auktoriserad revisor inte är 1. en sådan revisor som sägs i</p>
<p>utsedd enligt 4 §, 4 § inte är utsedd,</p>
<p>2. en revisor är obehörig enligt 3 § första eller andra stycket eller 5 §<br>eller enligt stadgarna, eller</p>
<p>3. en bestämmelse i denna lag eller stadgarna om antalet revisorer har<br>åsidosatts.</p>
<p><sup>6</sup> Senaste lydelse 1999:911.</p>
<p><sup>7</sup> Senaste lydelse 1999:911.</p>
<p><sup>8</sup> Senaste lydelse 1999:911.</p>
<p>159</p>
<p>Var och en kan göra anmälan enligt första stycket.</p>
<p>Bestämmelser om Finansinspektionens möjligheter att åstadkomma<br>rättelse finns i 7 kap.</p>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.</p>
<p>2. Vid tillämpningen av de nya bestämmelserna skall revisorer som har<br>godkänts enligt 4 § lagen (1995:528) om revisorer anses som godkända<br>enligt 4 § revisorslagen (2001:000).</p>
<p>160</p>
<p>Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska Prop. 2000/01:146</p>
<p>föreningar Bilaga 4</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 8 kap. 3 och 5 §§ lagen (1987:667) om</p>
<p>ekonomiska föreningar skall ha följande lydelse</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>8 kap.</p>
<p>3 §*</p>
<p>Revisorer som inte är auktoriserade eller godkända skall vara bosatta<br>inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte regeringen<br>eller den myndighet som regeringen bestämmer i särskilda fall tillåter<br>annat. Vad som sagts nu gäller dock inte, om även en auktoriserad eller<br>godkänd revisor deltar i revisionen. Den som är underårig, i konkurs eller<br>underkastad näringsförbud eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 §<br>föräldrabalken får inte vara revisor.</p>
<p>Revisorerna skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och<br>ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av<br>föreningens verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.</p>
<p>revisor kan utses aven ett<br>registrerat revisionsbolag. Bestäm-<br>melser om vem som kan vara<br>huvudansvarig för revisionen och<br>om underrättelseskyldighet finns i<br>12 § lagen (1995:528) om revisor-<br>er. Bestämmelserna i 7 och 15 §§ i<br>detta kapitel tillämpas på den<br>huvudansvarige.</p>
<p>Till revisor i dotterföretag bör i<br>revisorer, om det kan ske.</p>
<p>revisor kan utses aven<br>registrerat revisionsbolag. Bestäm-<br>melser om vem som kan vara<br>huvudansvarig för revisionen och<br>om underrättelseskyldighet finns i<br>19 § revisorslagen (2001:000). Be-<br>stämmelserna i 7 och 15 §§ i detta<br>kapitel tillämpas på den<br>huvudansvarige.</p>
<p>ses minst en av moderföreningens</p>
<p>5§<sup>2</sup></p>
<p>Minst en revisor skall vara Minst en revisor skall vara<br>auktoriserad, om auktoriserad revisor eller ha god-</p>
<p>känts som revisor enligt 4 §<br>revisorslagen (2001:000), om</p>
<p>1. tillgångarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de två<br>senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000<br>gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som<br>gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår, eller</p>
<p>2. antalet anställda hos föreningen under de två senaste räkenskapsåren<br>i medeltal har överstigit 200.</p>
<p>Regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer kan i<br>fråga om förening som avses i<br>första stycket förordna att en viss</p>
<p>Regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer kan i<br>fråga om förening som avses i<br>första stycket besluta att det i</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1995:537.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1996:1142.</p>
<p>161</p>
<p>6 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 146</p>
<p>godkänd revisor får utses i stället<br>for en auktoriserad revisor. Sådana<br>beslut är giltiga i högst fem år.</p>
<p>stället for en auktoriserad revisor<br>eller revisor som har godkänts<br>enligt 4 § revisorslagen (2001:000)<br>om revisorer får utses en annan<br>godkänd revisor. Ett sådant beslut<br>är giltigt i högst fem år.</p>
<p>Första och andra styckena gäller även för en moderförening i en<br>koncern, om</p>
<p>1. nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt fastställda<br>koncembalansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger det<br>gränsbelopp som anges i första stycket,</p>
<p>2. antalet anställda vid koncernföretagen under den tid som anges i 1 i<br>medeltal överstigit 200, eller</p>
<p>3. moderföreningen inte upprättar koncernredovisning och nettovärdet<br>av koncernföretagens tillgångar, enligt fastställda balansräkningar för<br>koncernföretagens två senaste räkenskapsår, på moderföreningens<br>balansdag överstiger det gränsbelopp som anges i första stycket.</p>
<p>I andra föreningar än som avses i första eller tredje stycket skall en<br>auktoriserad eller en godkänd revisor utses, om minst en tiondel av<br>samtliga röstberättigade begär det vid en föreningsstämma där revisors-<br>val skall ske.</p>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.</p>
<p>2. Vid tillämpningen av 8 kap. 5 § skall revisorer som har godkänts<br>enligt 4 § lagen (1995:528) om revisorer anses som godkända enligt 4 §<br>revisorslagen (2001:000).</p>
<p>162</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om<br>värdepappersrörelse</h3>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4§ lagen (1991:981) om värde-<br>pappersrörelse skall ha följande lydelse</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>2 kap.</p>
<p>4 §’</p>
<p>Ett värdepappersbolag skall ha en styrelse med minst fem ledamöter.<br>Bolaget skall ha en verkställande direktör.</p>
<p>I ett värdepappersbolag skall I ett värdepappersbolag skall<br>minst en av stämman utsedd revi- minst en av stämman utsedd revi-</p>
<p>sor vara auktoriserad revisor.<br>Annan revisor skall vara auktori-<br>serad eller godkänd revisor. Till<br>revisor kan även ett registrerat<br>revisionsbolag utses. Bestämmelser<br>om vem som kan vara huvud-<br>ansvarig för revisionen och om<br>underrättelseskyldighet finns i 12 §<br>lagen (1995:528) om revisorer.</p>
<p>För varje värdepappersbolag skall</p>
<p>sor vara auktoriserad revisor eller<br>ha godkänts som revisor enligt 4 §<br>revisorslagen (2001:000). Annan<br>revisor skall vara auktoriserad eller<br>godkänd revisor. Till revisor kan<br>även ett registrerat revisionsbolag<br>utses. Bestämmelser om vem som<br>kan vara huvudansvarig för revi-<br>sionen och om underrättelse-<br>skyldighet finns i 19 § revisors-<br>lagen (2001:000).</p>
<p>finnas ett huvudkontor i Sverige.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.</p>
<p>2. Vid tillämpningen av den nya bestämmelsen skall revisorer som har<br>godkänts enligt 4 § lagen (1995:528) om revisorer anses som godkända<br>enligt 4 § revisorslagen (2001:000).</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1998:763.</p>
<p>163</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om<br>finansieringsverksamhet</h3>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 § lagen (1992:1610) om<br>finansieringsverksamhet skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>I ett kreditmarknadsföretag skall<br>minst en av stämman utsedd revi-<br>sor vara auktoriserad revisor.<br>Annan revisor skall vara auktori-<br>serad revisor eller godkänd revisor.<br>Till revisor kan även ett registrerat<br>revisionsbolag utses. Bestämmelser<br>om vem som kan vara huvud-<br>ansvarig för revisionen och om<br>underrättelseskyldighet finns i 12 §<br>lagen (1995:528) om revisorer.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>2 kap.</p>
<p>6§<sup>f</sup></p>
<p>I ett kreditmarknadsföretag skall<br>minst en av stämman utsedd revi-<br>sor vara auktoriserad revisor eller<br>ha godkänts som revisor enligt 4 §<br>revisorslagen (2001:000). Annan<br>revisor skall vara auktoriserad<br>revisor eller godkänd revisor. Till<br>revisor kan även ett registrerat<br>revisionsbolag utses. Bestämmelser<br>om vem som kan vara huvud-<br>ansvarig för revisionen och om<br>underrättelseskyldighet finns i 19 §<br>revisorslagen (2001:000).</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.</p>
<p>2. Vid tillämpningen av den nya bestämmelsen skall revisorer som har<br>godkänts enligt 4 § lagen (1995:528) om revisorer anses som godkända<br>enligt 4 § revisorslagen (2001:000).</p>
<p>Senaste lydelse 1998:764.</p>
<p>164</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3 och 4 §§ stiftelselagen (1994:1220)<br>skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>4 kap.</p>
<p>3 §*</p>
<p>Den som är underårig, i konkurs eller underkastad näringsförbud eller<br>som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken far inte vara revisor.</p>
<p>En revisor skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och eko-<br>nomiska förhållanden som med hänsyn till stiftelsens ändamål samt arten<br>och värdet av stiftelsens tillgångar fordras för uppdragets fullgörande.</p>
<p>Till revisor kan även ett regist-<br>rerat revisionsbolag utses. Bestäm-<br>melser om vem som kan vara hu-<br>vudansvarig för revisionen och om<br>underrättelseskyldighet finns i 12 §<br>lagen (1995:528) om revisor. Be-<br>stämmelserna i 6 § i detta kapitel<br>tillämpas på den huvudansvarige.</p>
<p>Till revisor i dotterföretag bör m<br>utses, om det kan ske.</p>
<p>Till revisor kan även ett regis-<br>trerat revisionsbolag utses. Bestäm-<br>melser om vem som kan vara<br>huvudansvarig för revisionen och<br>om underrättelseskyldighet finns i<br>19 § revisorslagen (2001:000). Be-<br>stämmelserna i 6 § i detta kapitel<br>tillämpas på den huvudansvarige,<br>tst en av moderstiftelsens revisorer</p>
<p>4§<sup>2</sup></p>
<p>Minst en revisor skall vara auktoriserad eller godkänd revisor, om<br>stiftelsen enligt bokföringslagen (1999:1078) är skyldig att upprätta<br>årsredovisning.</p>
<p>Minst en revisor skall vara<br>auktoriserad revisor om</p>
<p>1. nettovärdet av stiftelsens till-<br>gångar enligt balansräkningarna<br>för de två senaste räkenskapsåren<br>överstiger ett gränsbelopp som<br>motsvarar 1 000 gånger det pris-<br>basbelopp enligt lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring som gällde<br>under den sista månaden av<br>respektive räkenskapsår, eller</p>
<p>2. antalet anställda i stiftelsen<br>under de två senaste räkenskaps-<br>åren i medeltal har överstigit 200.</p>
<p>Bestämmelserna i andra stycket<br>koncern om</p>
<p>Minst en revisor skall vara<br>auktoriserad revisor eller ha god-<br>känts som revisor enligt 4 § revi-<br>sorslagen (2001:000), om</p>
<p>1. nettovärdet av stiftelsens till-<br>gångar enligt balansräkningarna<br>för de två senaste räkenskapsåren<br>överstiger ett gränsbelopp som<br>motsvarar 1 000 gånger det pris-<br>basbelopp enligt lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring som gällde<br>under den sista månaden av<br>respektive räkenskapsår, eller</p>
<p>2. antalet anställda i stiftelsen<br>under de två senaste räkenskaps-<br>åren i medeltal har överstigit 200.</p>
<p>gäller även för moderstiftelse i en</p>
<p>Senaste lydelse 1995:540.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1999:1106.</p>
<p>165</p>
<p>1. nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt koncembalans-<br>räkningama för de två senaste räkenskapsåren överstiger det gränsbelopp<br>som anges i andra stycket 1,</p>
<p>2. antalet anställda hos koncernföretagen under den tid som anges i 1 i<br>medeltal har överstigit 200, eller</p>
<p>3. moderstiftelsen inte upprättar koncernredovisning och nettovärdet<br>av koncernföretagens tillgångar, enligt balansräkningar för koncernföre-<br>tagens två senaste räkenskapsår, på moderstiftelsens balansdag överstiger<br>det gränsbelopp som anges i andra stycket 1.</p>
<p>Regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer<br>fall som avses i andra och<br>styckena besluta att en<br>godkänd revisor far utses i<br></p>
<p>för en auktoriserad revisor. Sådana<br>beslut meddelas för högst fem år i<br>följd.</p>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>kan i<br>tredje<br>viss<br>stället</p>
<p>Regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer kan i<br>fall som avses i andra och tredje<br>styckena besluta att det i stället för<br>en auktoriserad revisor eller revi-<br>sor som har godkänts enligt 4 §<br>revisorslagen (2001:000) får utses<br>en annan godkänd revisor. Sådana<br>beslut meddelas för högst fem år i<br>följd.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.</p>
<p>2. Vid tillämpningen av 4 kap. 4 § skall revisorer som har godkänts<br>enligt 4 § lagen (1995:528) om revisorer anses som godkända enligt 4 §<br>revisorslagen (2001:000).</p>
<p>166</p>
<p>Förslag till lag om ändring i revisionslagen (1999:1079) Prop. 2000/01:146</p>
<p>Bilaga 4<br>Härigenom föreskrivs att 13, 15 och 19 §§ revisionslagen (1999:1079)<br>skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Minst en revisor skall vara<br>auktoriserad revisor om</p>
<p>1. nettovärdet av företagets till-<br>gångar enligt balansräkningarna<br>för de två senaste räkenskapsåren<br>överstiger ett gränsbelopp som<br>motsvarar 1 000 gånger det pris-<br>basbelopp enligt lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring som gällde<br>under den sista månaden av res-<br>pektive räkenskapsår, eller</p>
<p>2. antalet anställda hos företaget<br>under de två senaste räkenskaps-<br>åren i medeltal har överstigit 200.</p>
<p>13 §</p>
<p>Minst en revisor skall vara<br>auktoriserad revisor eller ha god-<br>känts som revisor enligt 4 § revi-<br>sorslagen (2001:000), om</p>
<p>1. nettovärdet av företagets till-<br>gångar enligt balansräkningarna<br>för de två senaste räkenskapsåren<br>överstiger ett gränsbelopp som<br>motsvarar 1 000 gånger det pris-<br>basbelopp enligt lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring som gällde<br>under den sista månaden av res-<br>pektive räkenskapsår, eller</p>
<p>2. antalet anställda hos företaget<br>under de två senaste räkenskaps-<br>åren i medeltal har överstigit 200.</p>
<p>För ett företag som omfattas av<br>bestämmelserna i 13 eller 14 § får<br>regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer besluta<br>att företaget får utse en viss<br>godkänd revisor i stället för en<br>auktoriserad revisor. Ett sådant<br>beslut gäller i högst fem år.</p>
<p>15 §</p>
<p>För ett företag som omfattas av<br>bestämmelserna i 13 eller 14 § far<br>regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer besluta<br>att företaget i stället för en auk-<br>toriserad revisor eller revisor som<br>har godkänts enligt 4 § revisors-<br>lagen (2001:000) får utse en<br>annan godkänd revisor. Ett sådant<br>beslut gäller i högst fem år.</p>
<p>19 §</p>
<p>Till revisor far även ett registrerat revisionsbolag utses.</p>
<p>Bestämmelser om vem som får Bestämmelser om vem som får<br>vara huvudansvarig för revisionen vara huvudansvarig för revisionen<br>när ett revisionsbolag utses att vara när ett revisionsbolag utses att vara<br>revisor och om underrättelse- revisor och om underrättelse-<br>skyldighet finns i 12 § lagen skyldighet finns i 19 § revisors-<br>(1995:528) om revisorer. Följande lagen (2001:000). Följande bestäm-<br>bestämmelser i detta kapitel till- melser i denna lag tillämpas på den<br>lämpas på den huvudansvarige: huvudansvarige:</p>
<p>17 § om jäv, och 17 § om jäv, och</p>
<p>18 § om anlitande av biträde. 18 § om anlitande av biträde.</p>
<p>167</p>
<p>_____________________ Prop. 2000/01:146<br>Bilaga 4</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.</p>
<p>2. Vid tillämpningen av 13 och 15 §§ skall revisorer som har godkänts<br>enligt 4 § lagen (1995:528) om revisorer anses som godkända enligt 4 §<br>revisorslagen (2001:000).</p>
<p>168</p>
<h2>Lagrådets yttrande</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2001-05-18</p>
<p>Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Susanne<br>Billum, justitierådet Göran Regner.</p>
<p>Enligt en lagrådsremiss den 26 april 2001 (Justitiedepartementet) har<br>regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till</p>
<p>1. revisorslag (2001:000),</p>
<p>2. lag om ändring i revisorslagen (2001:000),</p>
<p>3. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),</p>
<p>4. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),</p>
<p>5. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,</p>
<p>6. lag om ändring i lagen (1981:981) om värdepappersrörelse,</p>
<p>7. lag om ändring i lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet,</p>
<p>8. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220), och</p>
<p>9. lag om ändring i revisionslagen (1999:1078).</p>
<p>Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Jacob<br>Aspegren.</p>
<p>Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:</p>
<p>Förslaget till revisorslag</p>
<p>2§</p>
<p>1 punkterna 2 och 3 finns definitioner av godkänd revisor respektive auk-<br>toriserad revisor. I definitionerna hänvisas till dels 4 och 5 §§ i den nya<br>revisorslagen, dels äldre bestämmelser varmed åsyftas 1995 års lag om<br>revisorer och 1973 års förordning om revisorer. Det är normal lag-<br>stiftningsteknik att inte i en författning hänvisa till upphävda bestäm-<br>melser på detta sätt utan i stället ta in regler härom i övergångs-<br>bestämmelser. Lagrådet förordar att ”eller äldre bestämmelser” tas bort i</p>
<p>2 §. Av samma skäl bör hänvisningen i punkten 5 till 1995 års lag utgå ur<br>paragrafen. Som en följd härav krävs en övergångsbestämmelse om att<br>revisorer som auktoriserats eller godkänts enligt äldre bestämmelser är<br>att anse som auktoriserade respektive godkända revisorer även vid<br>tillämpning av den nya lagen. Lagrådet återkommer till frågan hur man<br>bör reglera ställningen för sådana revisorer som godkänts enligt äldre<br>bestämmelser samt till motsvarande fråga beträffande registrerade revi-<br>sionsbolag.</p>
<p>I punkten 4 finns en definition av begreppet revisionsföretag. Med detta<br>begrepp avses enligt förslaget en enskild näringsverksamhet, ett enkelt<br>bolag, ett handelsbolag eller ett aktiebolag som en revisor utövar<br>revisionsverksamhet i. Definitionen synes bli mera konsekvent om den<br>får avse ”en enskild näringsidkare som utövar revisionsverksamhet eller<br>ett enkelt bolag, ett handelsbolag eller ett aktiebolag som en revisor<br>utövar sådan verksamhet i”.</p>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>169</p>
<p>7 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 146<br></p>
<p>Punkten 6 innehåller en definition av begreppet revisionsgrupp. Härmed Prop. 2000/01:146<br>åsyftas enligt förslaget en grupp av företag som består av minst ett Bilaga 5<br>revisionsföretag och minst ett annat företag som på grund av ägar-<br>förhållanden, avtal eller administrativt samarbete eller av annan anled-<br>ning får anses ingå i samma affärsmässiga gemenskap som revisions-<br>företaget. Med den angivna definitionen kommer en grupp av företag<br>som består av enbart revisionsföretag att falla utanför begreppet revi-<br>sionsgrupp, något som inte är avsikten enligt vad som upplysts vid<br>lagrådsföredragningen. Lagrådet föreslår därför att definitionen avfattas<br>enligt följande:</p>
<p>”en grupp av företag i vilken minst ett revisionsföretag ingår och som på<br>grund av ägarförhållanden, avtal eller administrativt samarbete eller av<br>annan anledning får anses ingå i samma affärsmässiga gemenskap”.</p>
<p>I punkten 7 definieras revisionsverksamhet. I delpunkten a) talas om<br>verksamhet som består i viss granskning och som utmynnar i en rapport<br>eller annan handling som är ”ägnad” att utgöra bedömningsunderlag även<br>för någon annan än uppdragsgivaren. Det citerade ordet bör bytas ut mot<br>”avsedd” för att lagtexten skall stämma överens med vad som enligt<br>författningskommentaren är åsyftat.</p>
<p>Punkten 8 upptar en definition av ”revisionsklient”. Begreppet anges som<br>”den som uppdrar åt någon annan att utföra revisionsverksamhet”.<br>Definitionen far betraktas som vag. Eftersom begreppet sedan i lagen<br>används i bara två paragrafer, 24 och 33 §§, synes det inte nödvändigt att<br>föra in ett särskilt begrepp bland definitionerna.</p>
<p>3§</p>
<p>I paragrafens första stycke anges i fyra punkter Revisorsnämndens<br>uppgifter. Punkten 2 gäller nämndens tillsyn. Enligt Lagrådets mening<br>blir beskrivningen där mera fyllig om den avfattas ”utöva tillsyn över<br>revisionsverksamhet samt över revisorer och registrerade revisions-<br>bolag”. I punkten 3 talas om ”frågor om disciplinära åtgärder”. Därmed<br>torde avses sådana åtgärder som regleras i 36 och 38 §§. För att det<br>klarare skall framgå att även en sådan åtgärd som vidtas mot ett regist-<br>rerat revisionsbolag omfattas av punkten 3 förordar Lagrådet att denna<br>avslutas med orden ”disciplinära och andra åtgärder mot revisorer och<br>registrerade revisionsbolag”.</p>
<p>I andra stycket av paragrafen finns ett bemyndigande, formulerat<br>”Ytterligare bestämmelser om Revisorsnämnden far meddelas av rege-<br>ringen”. Vad som avses torde emellertid inte vara ett bemyndigande<br>enligt 8 kap. 7 § regeringsformen utan en erinran om att regeringen enligt<br>8 kap. 13 § regeringsformen kan meddela föreskrifter med stöd av sin<br>s.k. restkompetens. Lagrådet förordar förför att bemyndigandet avfattas<br>som motsvarande regel i 1995 års lag, alltså enligt följande:<br></p>
<p>'Närmare bestämmelser om Revisorsnämnden meddelas av regeringen.”</p>
<p>170</p>
<p>4§</p>
<p>I paragrafen anges vilka krav en sökande skall uppfylla för att kunna bli<br>godkänd revisor. De olika kraven preciseras i fem punkter i första<br>stycket. I andra stycket finns en bestämmelse om att Revisorsnämnden,<br>om det finns särskilda skäl, far bevilja undantag från de två först angivna<br>kraven. Dessa avser att den sökande skall yrkesmässigt utöva revisions-<br>verksamhet respektive att den sökande skall vara bosatt i Sverige eller i<br>en annan stat inom EES-området.</p>
<p>Paragrafen ger vid handen att de angivna kraven skall vara uppfyllda då<br>beslut fattas om godkännande. Den utvisar emellertid inte i vad mån<br>kraven måste uppfyllas också efter det att godkännande meddelats. Att<br>vissa krav måste uppfyllas även fortsättningsvis framgår emellertid in-<br>direkt av andra bestämmelser i lagförslaget (37 §). Enligt Lagrådets<br>mening är det därför lämpligt att utforma 4 § så att paragrafen anger de<br>allmänna kraven på en godkänd revisor. Dessa kommer då att avse såväl<br>tiden för ansökan om godkännande som tiden därefter.</p>
<p>Av lagrådsremissen framgår vidare att det ställs höga krav i fråga om<br>såväl teoretisk utbildning som praktisk yrkeserfarenhet för att bli god-<br>känd revisor. Enligt Lagrådets mening bör Revisorsnämndens föreskrift-<br>er i detta hänseende ges stöd i lagtexten. Detta kan förslagsvis ske genom<br>att en ny punkt 4 infogas i första stycket, med krav på att revisorn har<br>den utbildning och erfarenhet som erfordras för revisionsverksamheten.</p>
<p>Paragrafen kommer då att i aktuella delar få följande lydelse:</p>
<p>”En godkänd revisor skall</p>
<p>1. yrkesmässigt utöva revisionsverksamhet,</p>
<p>4. ha den utbildning och erfarenhet som erfordras för revisions-<br>verksamheten,</p>
<p>5. hos Revisorsnämnden ha avlagt revisorsexamen, och</p>
<p>6. vara redbar och i övrigt lämplig att utöva revisionsverksamhet.</p>
<p>Om det finns---1 och 2.”</p>
<p>Förslaget föranleder mindre följdändringar i 6 och 40 §§.</p>
<p>5§</p>
<p>Lagrådet hänvisar till vad som anförts under 4 § och föreslår att första<br>stycket avfattas på följande sätt:</p>
<p>”En auktoriserad revisor skall uppfylla de krav som anges i 4 § första<br>stycket 1-4 och 6 samt hos Revisorsnämnden ha avlagt högre revisors-<br>examen.”</p>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>171</p>
<p>8§</p>
<p>Om Lagrådets förslag beträffande 4 och 5 §§ följs blir bestämmelsen<br>onödig och kan utgå.</p>
<p>13 §</p>
<p>I 13 § första stycket anges villkor som skall vara uppfyllda för att en<br>revisor skall fa utöva revisionsverksamhet i ett handelsbolag eller aktie-<br>bolag ”om inte annat följer av 15 eller 16 §”. Regleringen innebär att<br>villkoren enligt 13 § delvis inte behöver vara uppfyllda om ett handels-<br>bolag eller aktiebolag registrerats som revisionsbolag enligt någon av de<br>två sistnämnda paragraferna. Detta skulle framgå klarare om de citerade<br>orden utgår och det i ett nytt tredje stycke sägs att en revisor far utöva<br>revisionsverksamhet i ett registrerat revisionsbolag, även om villkoren<br>enligt första och andra styckena inte är uppfyllda.</p>
<p>I det remitterade lagförslagets 13 § tredje stycket finns en bestämmelse<br>om att styrelseledamöter och styrelsesuppleanter som är utsedda enligt<br>lagen om styrelserepresentation för de privatanställda inte skall beaktas<br>vid tillämpning av första och andra styckena i paragrafen. Enligt Lagråd-<br>ets mening vore det mera adekvat om bestämmelsen anger att det som<br>sägs i första stycket 2 och andra stycket 3 inte avser styrelseledamöter<br>och styrelsesuppleanter av angivet slag.</p>
<p>I 15 och 16 §§ finns regler om att ett handelsbolag eller aktiebolag inte<br>får registreras som revisionsbolag, om det är i konkurs eller i likvidation.<br>Reglerna ger anledning till frågan om en revisor över huvud taget bör få<br>utöva revisionsverksamhet i ett handelsbolag eller aktiebolag som är i<br>konkurs eller i likvidation.</p>
<p>14 §</p>
<p>I paragrafen finns en bestämmelse om att Revisorsnämnden får tillåta att<br>en revisor som är verksam i Sverige utövar revisionsverksamhet i en<br>annan stat inom EES-området trots att villkoren i 10, 11 och 13 §§ inte är<br>uppfyllda. Innebörden av bestämmelsen är något svårförståelig. Vid<br>lagrådsföredragningen har emellertid upplysts att avsikten är att möjlig-<br>göra för en revisor som är verksam i Sverige att också utöva revisions-<br>verksamhet i något annat EES-land där associationsformerna inte svarar<br>mot svenska förhållanden. Mot denna bakgrund anser Lagrådet att<br>bestämmelsen bör tas in som ett andra stycke i 9 § och formuleras som<br>en möjlighet för Revisorsnämnden att bevilja undantag från föreskriften i<br>första stycket.</p>
<p>19 §</p>
<p>Enligt andra meningen i paragrafen skall en huvudansvarig revisor vara<br>auktoriserad revisor eller ha godkänts som revisor enligt 4 §, om det<br>behövs för att uppfylla föreskrifter i lag eller annan författning. Det följer<br>vidare av punkt 4 i övergångsbestämmelserna att med sådan revisor skall<br></p>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>172</p>
<p>jämställas en revisor som godkänts enligt 4 § i 1995 års lag. Det betyder Prop. 2000/01:146<br>att en revisor som godkänts enligt de bestämmelser som gällde före 1995 Bilaga 5<br>års lag inte far vara huvudansvarig revisor enligt 19 §. Regleringen torde<br>bli klarare om det i andra meningen i paragrafen föreskrivs att den<br>huvudansvarige skall vara auktoriserad revisor eller godkänd revisor som<br>avlagt revisorsexamen. I så fall kan föreskriften i punkt 4 i övergångs-<br>bestämmelserna utgå. Motsvarande lösning kan användas i de följdänd-<br>ringar i andra lagar som upptas i remissen och som avser motsvarande<br>avgränsning av vilka godkända revisorer som skall vara behöriga. Lag-<br>rådet återkommer till dessa följdändringar.</p>
<p>20 §</p>
<p>I paragrafen finns bestämmelser om giltighetstid för godkännande, aukto-<br>risation och registrering. Enligt förslaget gäller sådana beslut i fem år<br>eller till dess att beslut om avslag på fortsatt godkännande, auktorisation<br>eller registrering har vunnit laga kraft. Revisorsnämnden far bestämma<br>att ett sådant beslut skall gälla omedelbart.</p>
<p>Det kan konstateras att den föreslagna paragrafen lämnar öppet vad som<br>gäller i det fall femårstiden gått ut utan att något beslut meddelats.</p>
<p>Det är tydligt att inte bara Revisorsnämnden utan också, efter över-<br>klagande, domstol skall kunna bestämma att ett avslagsbeslut skall gälla<br>omedelbart. För att undvika varje möjlighet till missförstånd finner Lag-<br>rådet att bestämmelsen bör avfattas så att den inte enbart tar sikte på<br>Revisorsnämnden. Detta kan enklast ske genom en generell föreskrift om<br>att det får bestämmas att ett beslut skall gälla omedelbart, varvid det<br>måste anses klart att det är det organ som har att fatta beslut i ärendet<br>som också kan bestämma om sådan omedelbar giltighet av beslutet.</p>
<p>Lagrådet föreslår att paragrafen utformas enligt följande:</p>
<p>”Godkännande, auktorisation och registrering gäller i fem år. Har an-<br>sökan om fortsatt godkännande, auktorisation eller registrering gjorts<br>före giltighetstidens utgång fortsätter godkännandet, auktorisationen eller<br>registreringen att gälla till dess att beslut i saken har vunnit laga kraft.</p>
<p>I ett beslut om avslag på ansökan som avses i första stycket får bestäm-<br>mas att beslutet skall gälla omedelbart.”</p>
<p>21 §</p>
<p>I paragrafen, som gäller god revisorssed, anges i andra stycket att<br>revisorn svarar för det arbete som utförs av biträde till honom eller<br>henne. Vad detta innebär är knappast klart. En möjlig tolkning är att revi-<br>sorn skall se till att biträdet iakttar god revisorssed (jfr 30 § i remiss-<br>förslaget) och att han kan ställas till ansvar om han underlåter detta. En<br>annan tolkning är att det här är fråga om ett längre gående ansvar för<br>revisorn så att han kan ställas till ansvar även då han inte brustit i<br>övervakning av biträdet. Här bör även observeras bestämmelserna i 36 §<br></p>
<p>173</p>
<p>om åtgärder vid oredliga förfaranden och andra uppsåtliga överträdelser. Prop. 2000/01:146<br>Frågan måste ställas hur dessa bestämmelser skall tillämpas vid upp- Bilaga 5<br>såtliga överträdelser som begåtts av biträdet utan revisorns vetskap. En-<br>ligt Lagrådets mening är den angivna bestämmelsen alltför vag. Dess<br>utformning bör övervägas i det fortsatta lagstiftningsarbetet.</p>
<p>22 och 25 §§</p>
<p>Enligt den föreslagna bestämmelsen i 22 § skall en revisor utföra upp-<br>drag i revisionsverksamheten med opartiskhet och självständighet samt<br>vara objektiv i sina ställningstaganden. En mindre omformulering synes<br>böra komma till stånd för att klargöra att hela bestämmelsen gäller enbart<br>revisionsverksamheten.</p>
<p>Den föreslagna bestämmelsen i 25 § har ett nära samband med 22 § och<br>kan lämpligen, efter en mindre justering, överföras till denna paragraf<br>som en andra mening. Härefter skulle 22 § få följande lydelse:</p>
<p>”En revisor skall i revisionsverksamheten utföra sina uppdrag med<br>opartiskhet och självständighet samt vara objektiv i sina ställnings-<br>taganden. Revisionsverksamheten skall organiseras så att revisorns opart-<br>iskhet, självständighet och objektivitet säkerställs.”</p>
<p>23 §</p>
<p>I paragrafen anges att en revisor skall iaktta de bestämmelser om jäv för<br>revisorer som finns i andra författningar. Sådana bestämmelser finns i 10<br>kap. 16 § aktiebolagslagen och i åtskilliga andra lagar, och det är tydligt<br>att dessa bestämmelser är bindande för revisorer. Något ytterligare krav<br>på att jävsregler i andra författningar skall iakttas av revisorer synes inte<br>behöva införas i revisorslagen. Däremot kan det i tydlighetens intresse<br>finnas skäl att i denna lag erinra om att det på andra håll finns föreskrifter<br>om jäv. Bestämmelsen i 23 § skulle därför kunna få följande lydelse:</p>
<p>”Bestämmelser om jäv för revisorer finns i andra författningar.”</p>
<p>24 §</p>
<p>I den nya 24 § behandlas omständigheter som medför att förtroendet för<br>en revisor kan rubbas och som därför normalt bör föranleda att revisorn<br>avböjer eller avsäger sig sitt uppdrag. Liksom i andra sammanhang inne-<br>bär kravet på opartiskhet och självständighet här dels att revisorn rent<br>faktiskt skall utföra sitt uppdrag utan att ta ovidkommande hänsyn (den<br>subjektiva aspekten), dels att andra personer inte skall ha grundad anled-<br>ning att betvivla revisorns opartiskhet och självständighet (den objektiva<br>aspekten).</p>
<p>Enligt paragrafens första stycke skall det åligga en revisor att pröva om<br>det finns omständigheter som kan rubba förtroendet för hans eller hennes<br>opartiskhet eller självständighet. Föreligger sådana omständligheter, skall<br>enligt andra stycket som huvudregel gälla att revisorn måste avsäga sig<br></p>
<p>174</p>
<p>uppdraget. Undantag föreslås dock gälla för det fall att revisorn kan visa Prop. 2000/01:146<br>att uppdraget med hänsyn till förhållandena i det enskilda fallet eller på Bilaga 5<br>grund av vidtagna åtgärder kan fullgöras utan att det finns skäl att<br>ifrågasätta hans eller hennes opartiskhet eller självständighet. Slutligen<br>uppräknas i tredje stycket i fem olika punkter vissa omständigheter som<br>skall anses kunna rubba förtroendet för en revisor.</p>
<p>Paragrafen har fått en relativt komplicerad utformning, och den språkliga<br>logiken i texten kan ifrågasättas. Sålunda är utgångspunkten i andra<br>stycket att det i ett visst fall rent faktiskt finns omständigheter som kan<br>rubba förtroendet för revisorns opartiskhet eller självständighet, men<br>detta anses inte hindra att revisorn i vissa sådana fall visar att det saknas<br>anledning att ifrågasätta hans eller hennes opartiskhet eller själv-<br>ständighet.</p>
<p>Uppräkningen i tredje stycket är av exemplifierande art, varför det inte är<br>nödvändigt att söka beskriva alla de situationer som typiskt sett är ägnade<br>att skada förtroendet för revisorn. Det är exempelvis tydligt att inte bara<br>revisorns egna utan också hans eller hennes nära anhörigas ekonomiska<br>intressen eller personliga relationer kan vara av betydelse för att avgöra<br>om det finns skäl att ifrågasätta revisorns opartiskhet och självständighet.</p>
<p>Det kan vidare ifrågasättas om vissa av kriterierna i tredje stycket är helt<br>adekvata. Det är exempelvis inte tydligt vad som menas med att revisorn<br>har uppträtt som ”talesman” för eller mot revisionsklienten. Även krite-<br>riet att ett hot eller en påtryckning skall vara ”ägnad att inge obehag”<br>synes alltför obestämt och subjektivt för att lämpa sig som grund för<br>bedömningen.</p>
<p>Bestämmelsen i andra stycket om att det skall åligga revisorn att "visa"<br>att det vid ett visst uppdrag inte finns anledning att ifrågasätta hans eller<br>hennes opartiskhet eller självständighet kan ge intryck av att det i sam-<br>band med att han eller hon åtar sig eller utför ett uppdrag skall före-<br>komma något slags rättsligt förfarande i vilket bevisning skall före-<br>bringas och prövas. I själva verket behöver en revisor inte framlägga<br>någon bevisning i denna fråga annat än i de säkert fåtaliga fall då det<br>uppkommer en tvist om hans eller hennes opartiskhet eller själv-<br>ständighet, och en sådan tvist kan uppkomma långt efter det att uppdrag-<br>et fullgjorts. Att bevisbördan i sådana fall åtminstone i huvudsak skall<br>åvila revisorn far anses framgå av dels att det i de fall som avses i andra<br>stycket är fråga om ett undantag från en huvudregel om att revisorn skall<br>avböja eller avsäga sig ett uppdrag, dels att revisorn enligt första stycket<br>skall pröva om det finns omständigheter som kan rubba förtroendet för<br>hans eller hennes opartiskhet eller självständighet, dels också att revisorn<br>enligt 28 § skall dokumentera sina uppdrag på sådant sätt att opartisk-<br>heten och självständigheten skall kunna bedömas i efterhand.</p>
<p>Sammanfattningsvis vill Lagrådet förorda att paragrafen omformuleras<br>förslagsvis på följande sätt:</p>
<p>175</p>
<p>”En revisor skall för varje uppdrag i revisionsverksamheten pröva om det Prop. 2000/01:146<br>finns omständigheter som kan rubba förtroendet för hans eller hennes Bilaga 5<br>opartiskhet eller självständighet och skall avböja eller avsäga sig ett<br>sådant uppdrag,</p>
<p>1. om han eller hon eller någon annan i den revisionsgrupp där han<br>eller hon är verksam har ett direkt eller indirekt ekonomiskt intresse i<br>uppdragsgivarens verksamhet,</p>
<p>2. om han eller hon eller någon annan i den revisionsgrupp där han<br>eller hon är verksam vid rådgivning som inte utgör revisionsverksamhet<br>har lämnat råd i en fråga som till någon del omfattas av gransknings-<br>uppdraget,</p>
<p>3. om han eller hon eller någon annan i den revisionsgrupp där han<br>eller hon är verksam uppträder eller har uppträtt till stöd för eller mot<br>uppdragsgivarens ståndpunkt i någon rättslig eller ekonomisk angelägen-<br>het,</p>
<p>4. om han eller hon eller någon annan i den revisionsgrupp där han<br>eller hon är verksam har nära personliga relationer till uppdragsgivaren<br>eller till någon person i dennes ledning, eller</p>
<p>5. om det föreligger något annat förhållande av sådan art att det kan<br>rubba förtroendet för revisorns opartiskhet eller självständighet.</p>
<p>Revisorn behöver dock inte avböja eller avsäga sig uppdraget, om det i<br>det enskilda fallet föreligger sådana särskilda omständigheter eller har<br>vidtagits sådana åtgärder som medför att det inte finns anledning att<br>ifrågasätta hans eller hennes opartiskhet eller självständighet.”</p>
<p>26 och 27 §§</p>
<p>I 27 § behandlas förhandsbesked som meddelas av Revisorsnämnden.<br>Det anges att sådana besked skall avse frågor om huruvida förtroendet<br>för en revisors opartiskhet eller självständighet vid utförandet av ett upp-<br>drag kan rubbas av ett visst annat uppdrag eller av viss annan särskild<br>omständighet. Det synes lämpligt att här genom en hänvisning till 24 §<br>anknyta till alla där angivna omständigheter som kan rubba förtroendet<br>för en revisor.</p>
<p>I 26 § anges att vad som sägs i 22-25 §§ om revisor i tillämpliga delar<br>skall gälla även ett registrerat revisionsbolag. Eftersom även 27 § inne-<br>håller en bestämmelse som är tillämplig på såväl revisor som registrerat<br>revisionsbolag, synes det lämpligt att 26 § och 27 § byter plats och att<br>hänvisningen i den nya 27 § (26 § i det remitterade förslaget) utvidgas till<br>att omfatta också den nya 26 § (27 § i det remitterade förslaget). Som en<br>följd härav kan vad som i den nya 26 § sägs om revisionsbolag utgå.</p>
<p>Efter dessa justeringar skulle 26 och 27 §§ fa följande lydelse:</p>
<p>”26 § Revisorsnämnden skall på ansökan av en revisor meddela för-<br>handsbesked om huruvida förtroendet för revisorns opartiskhet eller<br>självständighet vid utförandet av ett uppdrag i revisionsverksamheten<br>kan rubbas av någon sådan omständighet som avses i 24 § och huruvida</p>
<p>176</p>
<p>de åtgärder som revisorn avser att vidta är tillräckliga för att bevara för- Prop. 2000/01:146<br>troendet. Bilaga 5</p>
<p>När ett förhandsbesked har vunnit laga kraft, är det bindande för nämnd-<br>en i förhållande till revisorn. Förhandsbeskedet upphör att gälla vid<br>förändrade förutsättningar eller vid författningsändringar som påverkar<br>den fråga som beskedet avser.</p>
<p>27 § Bestämmelserna i 22-26 §§ gäller i tillämpliga delar även ett<br>registrerat revisionsbolag.”</p>
<p>33 §</p>
<p>I 33 § behandlas skyldigheten för andra företag än revisionsföretag att<br>lämna upplysningar till Revisorsnämnden på grund av att de ingår i en<br>affärsmässig gemenskap med ett revisionsföretag. Eftersom det här rör<br>sig om företag som inte är underkastade Revisorsnämndens tillsyn, bör<br>skyldigheten att lämna upplysningar hållas inom snäva gränser. Det bör<br>därför inte vara tillräckligt att de tillsammans med ett revisionsföretag<br>utgör en revisionsgrupp enligt den definition som detta begrepp har i 2 §,<br>utan det bör krävas att den affärsmässiga gemenskapen är av särskilt<br>stark art. Det synes å andra sidan svårt att i lagtexten på ett uttömmande<br>sätt ange de omständigheter som skall kunna konstituera en sådan särskilt<br>stark gemenskap. Lagrådet förordar att paragrafen får följande lydelse:</p>
<p>”Om ett eller flera revisionsföretag och ett eller flera andra företag ingår i<br>en revisionsgrupp, skall även ett sådant företag som inte är revisions-<br>företag men som har en särskilt stark affärsmässig anknytning till något<br>av revisionsföretagen, efter föreläggande av Revisorsnämnden, lämna<br>nämnden upplysningar om rådgivning eller annat biträde åt dem som<br>givit revisionsföretag i gemenskapen i uppdrag att utföra revisionsverk-<br>samhet.</p>
<p>Ett föreläggande enligt första stycket får förenas med vite."</p>
<p>Enligt både det remitterade förslaget och Lagrådets förslag kommer upp-<br>lysningsskyldigheten att omfatta uppgifter om biträde åt klienter till alla<br>revisionsföretag i gemenskapen. Frågan kan ställas om skyldigheten<br>borde begränsas till att avse revisionsföretag till vilket det andra företaget<br>har en särskilt stark affärsmässig anknytning.</p>
<p>35 §</p>
<p>Enligt paragrafen skall en skattemyndighet, som uppmärksammar någon<br>anmärkningsvärd omständighet i fråga om en revisors eller ett registrerat<br>revisionsbolags verksamhet, underrätta Revisorsnämnden. Bestämmelsen<br>synes ha fatt en alltför vag utformning, eftersom underrättelseskyldig-<br>heten bör avse endast sådana omständigheter som kan vara av betydelse<br>för nämndens verksamhet och inte förhållanden som ligger utanför<br>nämndens uppgifter. Lagrådet föreslår att paragrafen avfattas enligt följ-<br>ande:</p>
<p>177</p>
<p>”Om en skattemyndighet i fråga om en revisors eller ett registrerat revi- Prop. 2000/01:146<br>sionsbolags verksamhet uppmärksammar någon omständighet, som kan Bilaga 5<br>vara av betydelse for Revisorsnämndens verksamhet, skall myndigheten<br>underrätta nämnden.”</p>
<p>Lagrådet vill tillägga att det förtjänar att övervägas om inte också Riks-<br>skatteverket bör nämnas vid sidan av skattemyndighet, eftersom verket<br>numera (se prop. 1999/2000:105 och SFS 2000:467) är beskattnings-<br>myndighet beträffande punktskatter.</p>
<p>36 §</p>
<p>Lagrådet har ingen erinran mot det allmänna innehållet i denna paragraf,<br>som i väsentliga delar motsvarar vad som föreskrivits beträffande ad-<br>vokater i 8 kap. 7 § rättegångsbalken.</p>
<p>I första stycket bör emellertid "föreskriven avgift enligt 43 §" utbytas<br>mot "sådan avgift som avses i 43 §".</p>
<p>Paragrafen bör också innehålla en erinran om att ett muntligt förfarande<br>inför Revisorsnämnden kan förekomma i vissa disciplinärenden. I 7 kap.</p>
<p>II § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens<br>område finns en bestämmelse om att förfarandet inför Hälso- och sjuk-<br>vårdens ansvarsnämnd är skriftligt men att muntlig förhandling får<br>förekomma, när det kan antas vara till fördel för utredningen. En mot-<br>svarande bestämmelse bör infogas i 36 §, varvid det dock, med beakt-<br>ande av rättsutvecklingen när det gäller synen på parts rätt att fa fram-<br>träda inför beslutsfattande organ, kan vara lämpligt att särskilt fästa upp-<br>märksamheten vid parts intresse av att få muntligt framlägga sin sak inför<br>Revisorsnämnden.</p>
<p>I 36 § skulle därför tredje stycket lämpligen kunna formuleras på följ-<br>ande sätt:</p>
<p>"Om det uppkommer en fråga om upphävande, varning eller erinran,<br>skall revisorn genom skriftlig underrättelse ges tillfälle att yttra sig om<br>vad som anförs i ärendet. Förfarandet i ärendet är skriftligt, men muntlig<br>förhandling inför Revisorsnämnden får förekomma, när detta kan antas<br>vara av betydelse för parts möjligheter att föra sin talan inför nämnden<br>eller annars vara till fördel för utredningen."</p>
<p>Den sista meningen i tredje stycket, som gäller en femårig preskriptions-<br>tid, kan därvid lämpligen överföras till ett nytt femte stycke.</p>
<p>37 §</p>
<p>I paragrafen finns bestämmelser om att en revisor skall anmäla till Revi-<br>sorsnämnden om det för honom eller henne inträder någon sådan om-<br>ständighet som anges i 4 § första stycket 1-3. Godkännandet eller aukto-<br>risationen skall i sådant fall omprövas.</p>
<p>178</p>
<p>Lagrådet, som hänvisar till vad som anförts under 4 §, föreslår att 37 § Prop. 2000/01:146<br>utformas enligt följande: Bilaga 5</p>
<p>”Om en godkänd revisor inte längre uppfyller kraven i 4 § eller en auk-<br>toriserad revisor inte längre uppfyller kraven i 5 §, skall godkännandet<br>eller auktorisationen upphävas.</p>
<p>Om det för en revisor inträder någon omständighet som innebär hinder<br>för godkännande eller auktorisation, skall revisorn genast anmäla detta<br>till Revisorsnämnden.”</p>
<p>38 §</p>
<p>Beträffande andra stycket hänvisar Lagrådet till vad som anförts under<br>37 §.</p>
<p>Lagrådet vill dessutom påpeka att formuleringen ”gå i likvidation” i<br>stället för ”träda i likvidation” inte synes ha någon motsvarighet i hittills-<br>varande lagstiftning.</p>
<p>39 och 40 §§</p>
<p>I konsekvens med vad Lagrådet anfört under 20 § kan första stycket i<br>39 § avfattas utan att Revisorsnämnden nämns. Vidare kan fjärde stycket<br>i 40 § utgå.</p>
<p>Övergångsbestämmelserna</p>
<p>Som Lagrådet påpekat i anslutning till 2 § bör en övergångsbestämmelse<br>införas om att revisorer som auktoriserats eller godkänts enligt äldre<br>bestämmelser är att anse som auktoriserade respektive godkända revisor-<br>er även vid tillämpning av den nya lagen. Bestämmelsen kan lämpligen<br>fa följande avfattning:</p>
<p>”Vid tillämpning av denna lag skall som auktoriserad revisor eller god-<br>känd revisor anses även den som auktoriserats respektive godkänts enligt<br>äldre bestämmelser.”</p>
<p>I punkt 3 anges att en fråga om discipliningripande mot en revisor på<br>grund av åtgärd eller underlåtenhet före lagens ikraftträdande prövas en-<br>ligt äldre bestämmelser. Disciplinära åtgärder bör emellertid inte komma<br>i fråga i det fall att de nya bestämmelserna inte skulle ge utrymme för<br>detta (jfr 5 § andra stycket brottsbalkens promulgationslag). Det kan<br>konstateras att den nya lagen medför såväl viss inskränkning som viss<br>utökning av området för disciplinära åtgärder. Lagrådet föreslår mot den<br>bakgrunden att följande tillägg görs till den i remissen föreslagna be-<br>stämmelsen:</p>
<p>”---om inte en prövning enligt de nya bestämmelserna är förmånligare</p>
<p>för revisorn.”</p>
<p>179</p>
<p>I enlighet med vad Lagrådet anfört under 19 § kan föreskriften i punkt 4 Prop. 2000/01:146<br>utgå. I stället kan här tas in en regel om att ett revisionsbolag som Bilaga 5<br>registrerats enligt 1995 års lag skall jämställas med ett sådant bolag som<br>registrerats med stöd av 15 eller 16 § i den nya lagen (jfr ovan under 2 §).</p>
<p>Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen</p>
<p>Av skäl som anförts beträffande 19 § i förslaget till revisorslag förordar<br>Lagrådet att tillägget till 10 kap. 12 § första stycket skall lyda ”eller god-<br>känd revisor som avlagt revisorsexamen”. Av samma skäl bör 10 kap.<br>14 § första stycket lyda: ”För ett — auktoriserad revisor eller en godkänd<br>revisor som avlagt revisorsexamen far utse en viss annan godkänd revi-<br>sor. Ett — fem år”. Också av samma skäl bör tillägget i 10 kap. 15 §<br>första stycket lyda: ”eller en godkänd revisor som avlagt revisors-<br>examen” och övergångsbestämmelsen utgå.</p>
<p>Förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen</p>
<p>Tillägget i 3 kap. 4 § bör utformas i enlighet med vad som sagts angå-<br>ende 10 kap. 12 § aktiebolagslagen. Vidare kan övergångsbestämmelsen<br>utgå även här.</p>
<p>Förslaget till lag om ändring i lagen om ekonomiska föreningar</p>
<p>Tillägget till 8 kap. 5 § första stycket bör utformas i enlighet med vad<br>som sagts angående 10 kap. 12 § aktiebolagslagen och övergångsbestäm-<br>melsen utgå. Vidare bör 8 kap. 5 § andra stycket avfattas enligt följande:</p>
<p>”Regeringen eller — första stycket besluta att det i stället för en auktori-<br>serad revisor eller en godkänd revisor som avlagt revisorsexamen får<br>utses en viss annan godkänd revisor. Ett sådant beslut gäller i högst fem<br>år.”</p>
<p>Förslaget till lag om ändring i lagen om värdepappersrörelse</p>
<p>Tillägget till 2 kap. 4 § första stycket bör utformas i enlighet med vad<br>som sagts angående 10 kap. 12 § aktiebolagslagen. Lagrådet föreslår<br>vidare att första och andra meningarna i stycket får byta plats och av-<br>fattas enligt följande:</p>
<p>”1 ett värdepappersbolag skall revisorerna vara auktoriserade eller<br>godkända revisorer. Minst en av de av stämman utsedda revisorerna skall<br>vara auktoriserad revisor eller godkänd revisor som avlagt revisors-<br>examen.”</p>
<p>Slutligen förordar Lagrådet att övergångsbestämmelsen utgår.</p>
<p>Förslaget till lag om ändring i lagen om finansieringsverksamhet</p>
<p>Tillägget till första meningen i 2 kap. 6 § första stycket bör utformas i<br>enlighet med vad som sagts angående 10 kap. 12 § aktiebolagslagen.</p>
<p>180</p>
<p>Lagrådet föreslår vidare att första och andra meningarna i paragrafen far Prop. 2000/01:146<br>byta plats och avfattas enligt följande: Bilaga 5</p>
<p>”1 ett kreditmarknadsföretag skall revisorerna vara auktoriserade eller<br>godkända revisorer. Minst en av de av stämman utsedda revisorerna skall<br>vara auktoriserad revisor eller godkänd revisor som avlagt revisors-<br>examen.”</p>
<p>Slutligen förordar Lagrådet att övergångsbestämmelsen utgår.</p>
<p>Förslaget till lag om ändring i stiftelselagen</p>
<p>Tillägget till 4 kap. 4 § andra stycket bör utformas i enlighet med vad<br>som sagts angående 10 kap. 12 § aktiebolagslagen och övergångsbestäm-<br>melsen utgå. Vidare bör fjärde stycket lyda: ”Regeringen eller — auk-<br>toriserad revisor eller en godkänd revisor som avlagt revisorsexamen får<br>utses en viss annan godkänd revisor. Ett sådant beslut gäller i högst fem<br>år.”</p>
<p>Förslaget till lag om ändring i revisionslagen</p>
<p>Tillägget till 13 § första stycket bör utformas i enlighet med vad som<br>sagts angående 10 kap. 12 § aktiebolagslagen och övergångsbestäm-<br>melsen utgå. Vidare bör 15 § lyda: ”För ett — att företaget i stället för en<br>auktoriserad revisor eller en godkänd revisor som avlagt revisorsexamen<br>far utse en viss annan godkänd revisor — fem år.”</p>
<p>Förslaget till lag om ändring i revisorslagen</p>
<p>Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.</p>
<p>181</p>
<h2>Justitiedepartementet</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 juni 2001</p>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<p>Närvarande: statsråden Thalén, ordförande, och Winberg, Ulvskog,<br>Sahlin, von Sydow, Klingvall, Messing, Engqvist, Rosengren,<br>Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm</p>
<p>Föredragande: Britta Lejon</p>
<p>Regeringen beslutar proposition 2000/01:146 Oberoende, ägande och<br>tillsyn i revisionsverksamhet</p>
<p>182</p>
<h2>Rättsdatablad</h2>
<p>Prop. 2000/01:146</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Författningsrubrik</p></td><td>
<p>Bestämmelser som Celexnummer för</p>
<p>inför, ändrar, upp- bakomliggande EG-</p>
<p>häver eller upprepar regler</p>
<p>ett normgivnings-<br>bemyndigande</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Revisorslag (2001:000)</p></td><td>
<p>3, 39-41 §§</p>
<p>Punkten 7 i övergångs-<br>bestämmelserna</p></td></tr>
</table>
<p>183</p>
11att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till 1. revisorslag (2001:000)
2. lag om ändring i revisorslagen (2001:000)
3. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)
4. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617)
5. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar
6. lag om ändring i lagen (1981:981) om värdepappersrörelse
7. lag om ändring i lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet
8. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)
9. lag om ändring i revisionslagen (1999:1079).
=utskottet2001/02:LU3?11att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till?INLInlämning2001-06-21 00:00:00planerat60hanteringINLInlämning2001-06-27 00:00:00inträffat60hanteringBBordläggning2001-06-28 00:00:00inträffat2hanvisningHÄNHänvisning2001-06-28 00:00:00inträffat3hanvisningMOTMotionstid slutar2001-09-21 00:00:00inträffat4hanvisninginlamnatavInlämnat avJustitiedepartementet2014-11-24 06:18:29statustextstatustextÄrendet är avslutatGO031462019-05-22 17:19:34tilldelatTilldelatLagutskottet2014-11-24 06:18:29GO03146prop_200001__146.pdf449177pdfOberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhethttps://data.riksdagen.se/fil/E7940ABB-87B5-439D-AC9B-7AAFEC504C68behandlas_i2001/02:LU3GP01LU3bet2001/02LU3RevisorerBetänkande