<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2307667</hangar_id>
 <dok_id>GO03140</dok_id>
 <rm>2000/01</rm>
 <beteckning>140</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 2000/01:140</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Socialdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>140</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2001-05-23 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:07:20</systemdatum>
 <publicerad>2001-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Reformerade regler för bostadstillägg till pensionärer m.fl. Prop. 2000/01:140</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GO03140/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GO03140</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GO03140</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;2000/01:140&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Reformerade regler för bostadstillägg till&lt;br&gt;pensionärer m.fl.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03140/prop_200001__140-1.png" style="width:37pt;height:46pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000/01:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 23 maj 2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingela Thalén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Socialdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 och med ålderspensionsreformen avskaffas det särskilda grundavdraget&lt;br&gt;för pensionärer. För att kompensera för detta kommer bruttopensionerna&lt;br&gt;att höjas, vilket leder till att nuvarande system för bostadstillägg till pen-&lt;br&gt;sionärer måste anpassas till de höjda bruttopensionema. Det över-&lt;br&gt;gripande syftet med de föreslagna förändringarna är att bostadstillägget&lt;br&gt;skall göras om så att det fungerar på ett likvärdigt sätt med de nya&lt;br&gt;systemen för ålderspension, efterlevandepension och sjuk- och aktivitets-&lt;br&gt;ersättning som med de nuvarande pensionssystemen. Därvid är ut-&lt;br&gt;gångspunkten dels en likartad fördelningsprofil med den som gäller idag,&lt;br&gt;dels oförändrade kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En översyn har samtidigt gjorts i syfte att modernisera det bostads-&lt;br&gt;tilläggssystem som i sina huvuddelar har varit oförändrat sedan 1962.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstilläggets karaktär av individinriktat grundskydd betonas lik-&lt;br&gt;som avgränsningen gentemot bostadsbidraget. Detta motiverar att syste-&lt;br&gt;men för de två bostadsstöden även fortsättningsvis är skilda åt, medan&lt;br&gt;enskilda regler så långt möjligt bör vara enhetliga. I propositionen före-&lt;br&gt;slås ett nytt inkomstbegrepp för det reformerade bostadstillägget, som i&lt;br&gt;princip är likvärdigt med det för bostadsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya bostadstillägget skall vara tidsbestämt. Utgångspunkten är att&lt;br&gt;beslut om bostadstillägg skall gälla ett år. Är förhållandena okomplicera-&lt;br&gt;de kan beslutsperioden istället vara upp till tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I huvudsak är personkretsen densamma som för nuvarande bostads-&lt;br&gt;tillägg. Den tidigare absoluta knytningen till pension (folkpension)&lt;br&gt;kommer dock inte längre att finnas kvar. Istället är utgångspunkten för&lt;br&gt;rätt till bostadstillägg att man har en huvudsaklig och långsiktig för-&lt;br&gt;sörjning av pension eller uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning. Person-&lt;br&gt;kretsen blir därmed något snävare. Partiell ålderspension och omställ-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen2000/01. 1 saml. Nrl40&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningspension kommer inte att grunda rätt till det nya bostadstillägget. Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;Inte heller änkepension till kvinnor födda 1945 eller senare som grundar&lt;br&gt;sig på dödsfall efter utgången av 2002, föreslås ge rätt till bostadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadskostnad för gift bidragstagare, vars make inte är berättigad till&lt;br&gt;bostadstillägg föreslås beräknas till hälften av makamas totala bostads-&lt;br&gt;kostnad - till skillnad mot nuvarande regler där bostadstillägget beräknas&lt;br&gt;efter hela bostadskostnaden. Samtidigt införs ett fribelopp vid inkomstbe-&lt;br&gt;räkningen för den make som saknar rätt till bostadstillägg, vilket delvis&lt;br&gt;neutraliserar försämringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstbegreppet kommer i huvudsak att följa skattelagstiftningen&lt;br&gt;med vissa tillägg. Som inkomst räknas inkomst av tjänst och närings-&lt;br&gt;verksamhet samt inkomst av kapital. Därtill läggs 15 procent av för-&lt;br&gt;mögenhet överstigande 100 000 kronor per person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomst av tjänst och näringsverksamhet beräknas utifrån en förväntad&lt;br&gt;framtida inkomst, medan uppgifter om förmögenhet och inkomst av&lt;br&gt;kapital hämtas från senast kända uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan den bidragsgrundande inkomsten fastställts räknas denna om till&lt;br&gt;en reduceringsinkomst. Detta innebär att vissa inkomster viktas samt att&lt;br&gt;ett fribelopp dras från inkomsten. Bostadstillägget minskas därefter med&lt;br&gt;62 procent av reduceringsinkomsten upp till ett prisbasbelopp och med&lt;br&gt;50 procent däröver. Reglerna om viktning och avräkning är en teknisk&lt;br&gt;konstruktion för att uppnå neutralitet gentemot nuvarande inkomst-&lt;br&gt;prövningsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fribeloppet skall svara mot ett grundläggande konsumtionsbehov och&lt;br&gt;föreslås i huvudsak knytas till basnivåerna för allmän ålderspension&lt;br&gt;respektive sjuk- och aktivitetsersättning. Fribeloppet är till skillnad mot&lt;br&gt;dagens regler inte individuellt beräknat, vilket är en betydande för-&lt;br&gt;enkling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det särskilda bostadstillägget föreslås i stort oförändrade regler. En&lt;br&gt;skillnad är dock att bidragstagarens disponibla inkomst, som avgör rätten&lt;br&gt;till särskilt bostadstillägg, skall beräknas efter i princip faktiska skatte-&lt;br&gt;regler, till skillnad mot dagens starkt schabloniserade skatteberäkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna föreslås träda ikraft den 1 januari 2003. Av främst&lt;br&gt;administrativa skäl föreslås att övergången till det nya bostadstilläggs-&lt;br&gt;systemet sker successivt. Samtliga bostadstillägg som utges vid utgången&lt;br&gt;av 2002 skall räknas om tidigast den 1 januari och senast den 30 juni&lt;br&gt;2003. Fram till omprövning betalas decemberbeloppet ut i bostadstillägg.&lt;br&gt;Bidragstagare med förmån som inte längre grundar rätt till bostadstillägg,&lt;br&gt;far behålla bostadstillägget t.o.m. juni 2003. Särskilda övergångsregler&lt;br&gt;vid beräkning av bostadskostnad gäller även för förmånstagare vars make&lt;br&gt;saknar rätt till bostadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition förslås även att i beräkningsunderlaget för garanti-&lt;br&gt;pension för personer födda 1937 eller tidigare skall, som huvudregel,&lt;br&gt;ingå det tjänstepensionsbelopp som ingår i taxeringen året före det år&lt;br&gt;under vilket garantipensionen betalas ut.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...........................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext.............................................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om bostadstillägg till pensionärer m.fl......7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (2000:781) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1998:708) om upphävande av lagen&lt;br&gt;(1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppbär folkpension...........................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:708) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upphävande av lagen om hustrutillägg i vissa fall då&lt;br&gt;make uppbär folkpension ................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1999:332) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning till steriliserade i vissa fall...............................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om bostadsbidrag.............................................................. 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (2001:000)&amp;nbsp;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i socialförsäkringslagen (1999:799)....................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1999:1229)......................................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (2000:798)&amp;nbsp;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i lagen (1998:702) om garantipension................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning...........................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande bestämmelser om statligt bostadsstöd, m.m...................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning..........................................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bostadstilläggssystemet (BTP-systemet).........................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund .........................................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Närmare om bostadstillägg..............................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beräkning av boendekostnad ..........................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beräkningsunderlaget, m.m..............................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilt bostadstillägg till pensionärer ............................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunalt kompletteringsbelopp..................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bostadsbidragssystemet (BOB-systemet)........................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund .........................................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Närmare om bostadsbidraget...........................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beräkning av boendekostnad...........................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beräkningsunderlaget, m.m.............................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samordning av bostadstillägg till pensionärer&amp;nbsp;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsbidrag...................................................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattande jämförelser............................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Betänkandet SOU 1997:85 .............................................. 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna överväganden.................................................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Principer för ett reformerat bostadstilläggssystem..........32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagreglering och ikraftträdande ......................................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kvalifikationskrav för det reformerade bostadstillägget................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna pensionsförmåner som kvalifikationsgrunder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för det reformerade bostadstillägget................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Generellt om kvalifikationskravet...................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ålderspension..................................................................39 &amp;nbsp;Prop.&amp;nbsp;2000/01:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Efterlevandepension i form av omställningspension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och särskild efterlevandepension.....................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Änkepension....................................................................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hustrutillägg....................................................................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• 6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmän sjukförsäkringsförmån i form av aktivitets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller sjukersättning som kvalifikationsgrund for det&lt;br&gt;reformerade bostadstillägget ...........................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Aktivitets- och sjukersättning..........................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kvalifikationskravet för det reformerade bostadstillägget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid vilande aktivitets- och sjukersättning........................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förmån som betalas ut från stat inom Europeiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;unionen (EU) eller Europeiska ekonomiska samarbets-&lt;br&gt;området (EES) som kvalifikationsgrund för det&lt;br&gt;reformerade bostadstillägget............................................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Betydelsen av avkortad eller reducerad pensions- eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukförsäkringsförmån......................................................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bostadstilläggets storlek och omfattning samt den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidragsgrundande bostadskostnaden, m.m.....................................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bostadstilläggets omfattning............................................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fördelning av bostadskostnaden mellan makar...............56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samordning av bostadstillägg till pensionärer m.fl. och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsbidrag....................................................................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bostadstilläggets storlek..................................................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inkomstberäkning för bostadstillägg..............................................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inkomstbegreppet.............................................................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inkomst av tjänst och näringsverksamhet samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utlandsinkomster, m.m....................................................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förmögenhetens inverkan på bostadstillägget.................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitalinkomster.............................................................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inkomsttillägg för förmögenhet, m.m.............................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skall den sammanlagda bidragsgrundande inkomsten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundas på uppskattad eller faktisk inkomst?..................68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tidsperioder för inkomstberäkningen..............................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gifta och sammanboende i bostadstilläggs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanhang.....................................................................71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bestämmande av reduceringsinkomst............................................73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning..........................................................................73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgångspunkten för inkomstprövning av bostads-&lt;br&gt;tillägg till pensionärer m.fl..............................................74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Reduceringsinkomst och särskild viktning av vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomster.........................................................................76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förbehåll för fribelopp vid omräkning till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reduceringsinkomst..........................................................79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avräkningsprocent ..........................................................83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inkomstprövningen av hustrutillägg, m.m......................95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Särskilt bostadstillägg....................................................................86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Processuella bestämmelser, m.m....................................................90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ansökan om bostadstillägg..............................................91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beviljande av bostadstillägg.............................................91 Prop. 2000/01:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utbetalning av reformerat bostadstillägg.........................94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anmälningsskyldighet vid ändrade förhållanden.............94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Omprövning av beslut om bostadstillägg, m.m...............95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Återbetalning av bostadstillägg och uppgifts-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyldighet ........................................................................97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överklagande...................................................................98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga bestämmelser.......................................................99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;Övergångsbestämmelser...............................................................100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilda bestämmelser om bostadstillägg under en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övergångsperiod ............................................................100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ändrade förhållanden under tid som bostadstillägg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utges under en övergångsperiod.....................................101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;Konsekvenser................................................................................104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnads-och individeffekter .......................................104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Administrativa konsekvenser.........................................107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;Uppgift om tjänstepension för beräkning av garantipension för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personer födda 1937 eller tidigare................................................ 107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 &amp;nbsp;Författningskommentar.................................................................111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om bostadstillägg till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionärer m.fl..............................................................111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:781) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1998:708) om upphävande av lagen&lt;br&gt;(1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppbär folkpension.........................................................128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:708) om&lt;br&gt;upphävande av lagen (1994:309) om hustrutillägg i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa fall då make uppbär folkpension...........................128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:332) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning till steriliserade i vissa fall.............................129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsbidrag..................................................................129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:000) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i socialförsäkringslagen (1999:799).................. 129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1999:1229).................................................................... 129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:798)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ändring i lagen (1998:702) om garantipension........130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;betänkandet Inkomstprövning av bostadstillägg till&lt;br&gt;pensionärer (SOU 1999:52)................................................ 132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag...............................................133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;Lagrådets yttrande...............................................................150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokollet vid regeringssammanträde den 23 maj 2001 ..... 154&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om bostadstillägg till pensionärer m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (2000:781) om ändring i lagen (1998:708)&lt;br&gt;om upphävande av lagen (1994:309) om hustrutillägg i vissa fall&lt;br&gt;då make uppbär folkpension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1998:708) om upphävande av lagen&lt;br&gt;(1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folk-&lt;br&gt;pension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i&lt;br&gt;vissa fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (2001:000) om ändring i socialförsäkrings-&lt;br&gt;lagen (1999:799),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (2000:798) om ändring i lagen (1998:702)&lt;br&gt;om garantipension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om bostadstillägg till pensionärer&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;m.fl.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rätten till bostadstillägg, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som&lt;br&gt;omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestäm-&lt;br&gt;melser om förmåner vid utlandsvistelse och om handläggning av ären-&lt;br&gt;den, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Bostadstillägg enligt denna lag kan utges till den som uppbär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hel ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension eller garantipension enligt lagen (1998:702) om garanti-&lt;br&gt;pension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. änkepension enligt lagen (2000:461) om efterlevandepension och&lt;br&gt;efterlevandestöd till barn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. änkepension enligt lagen (2000:462) om införande av lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. särskild efterlevandepension enligt lagen om införande av lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. hustrutillägg enligt lagen (1998:708) om upphävande av lagen&lt;br&gt;(1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. pension eller invaliditetsförmån enligt lagstiftningen i en stat som&lt;br&gt;ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, under förutsättning att&lt;br&gt;förmånen motsvarar svensk pension eller ersättning enligt 1-6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg kan också utges till en änka som enbart på grund av be-&lt;br&gt;stämmelserna i 1 kap. 6 § tredje stycket lagen om efterlevandepension&lt;br&gt;och efterlevandestöd till bam inte uppbär änkepension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg kan också utges till den vars sjukersättning eller aktivi-&lt;br&gt;tetsersättning har vilandeförklarats enligt 16 kap. 16 § lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Bostadstillägg utges trots bestämmelserna i 2 § inte till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en pensionär som enbart uppbär ålderspension för tid före den&lt;br&gt;månad då han eller hon fyller 65 år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en kvinna som beviljats änkepension på grund av dödsfall efter&lt;br&gt;utgången av år 2002 och som är född år 1945 eller senare, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en kvinna som enbart uppbär änkepension för tid från och med den&lt;br&gt;månad då hon fyller 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Särskilt bostadstillägg kan utges enligt 20 och 21 §§ till den som Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;uppbär bostadstillägg enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En bidragsberättigad som är gift men stadigvarande lever åtskild&lt;br&gt;från sin make skall likställas med ogift person, om inte särskilda skäl&lt;br&gt;talar mot detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bidragsberättigad som stadigvarande sammanbor med någon med&lt;br&gt;vilken han eller hon har varit gift eller har eller har haft bam skall lik-&lt;br&gt;ställas med gift person. Om inte skäl visas för annat skall detsamma gälla&lt;br&gt;i fråga om en vuxen person som lever tillsammans med en annan vuxen&lt;br&gt;person, utan att de är gifta med varandra, om de är folkbokförda på&lt;br&gt;samma adress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § 1 denna lag avses med prisbasbelopp det enligt 1 kap. 6 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring fastställda prisbasbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Bostadstillägg utges endast för den bostad där den bidragsberättigade&lt;br&gt;har sitt huvudsakliga boende (permanentbostaden). För bostad i särskild&lt;br&gt;boendeform lämnas bostadstillägg endast för boende i lägenhet eller för&lt;br&gt;boende i en- och tvåbäddsrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bidragsberättigad som vistas eller bor i en särskild boendeform eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ett liknande boende är berättigad till bostadstillägg för sin ursprungliga&lt;br&gt;permanentbostad under högst sex månader från det att försäkringskassan&lt;br&gt;har bedömt vistelsen eller boendet i den särskilda boendeformen som&lt;br&gt;stadigvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Bostadstillägg utges inte för sådan bostadskostnad som fastställs&lt;br&gt;med beaktande av den bidragsberättigades inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bostadstilläggets storlek&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Bostadstillägg utges för 91 procent av bostadskostnaden per månad&lt;br&gt;av den del som inte överstiger 4 500 kronor för den som är ogift och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 250 kronor för den som är gift. För var- och en av makarna skall bo-&lt;br&gt;stadskostnaden beräknas till hälften av deras sammanlagda bostadskost-&lt;br&gt;nad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg utges inte för bostadskostnad till den del den överstiger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 250 kronor per månad för var och en av de boende vid boende i två-&lt;br&gt;bäddsrum i särskild boendeform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Storleken på det bostadstillägg som skall utges är beroende av den&lt;br&gt;sökandes, och om sökanden är gift även makens, bidragsgrundande in-&lt;br&gt;komst och reduceringsinkomst. Med bidragsgrundande inkomst avses i&lt;br&gt;denna lag den inkomst, för år räknat, som någon kan antas komma att få&lt;br&gt;under den närmaste tiden. Med reduceringsinkomst avses den inkomst&lt;br&gt;som återstår efter det att beräkning gjorts enligt 18 och 19 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Bostadstillägget skall minskas med 62 procent av reducerings-&lt;br&gt;inkomsten till den del den inte överstiger ett prisbasbelopp. Till den del&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reduceringsinkomsten överstiger detta belopp minskas bostadstillägget Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;med 50 procent av inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beräkning av bidragsgrundande inkomst&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § Den bidragsgrundande inkomsten beräknas med utgångspunkt i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett uppskattat överskott i inkomstslaget tjänst enligt 10 kap. 16 § in-&lt;br&gt;komstskattelagen (1999:1229),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett uppskattat överskott i inkomstslaget näringsverksamhet beräknat&lt;br&gt;enligt 13 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. överskott i inkomstslaget kapital beräknat enligt 14 § för året före&lt;br&gt;det år bostadstillägget avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de sammanlagda beräknade överskotten skall läggas belopp enligt&lt;br&gt;15-17§§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om en bidragsberättigad som är gift beräknas den bidragsgrun-&lt;br&gt;dande inkomsten för den bidragsberättigade och hans eller hennes make&lt;br&gt;var för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Överskottet eller underskottet av en näringsverksamhet beräknat&lt;br&gt;enligt 14 kap. 21 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall ökas respektive&lt;br&gt;minskas med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- avdrag enligt 16 kap. 32 § inkomstskattelagen för utgift för egen&lt;br&gt;pension till den del det inte överstiger ett halvt prisbasbelopp, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- avdrag för underskott från tidigare beskattningsår enligt 40 kap. in-&lt;br&gt;komstskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Överskottet eller underskottet i inkomstslaget kapital beräknat en-&lt;br&gt;ligt 41 kap. 12 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall ökas respektive&lt;br&gt;minskas med gjorda avdrag i inkomstslaget med undantag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- avdrag för kapitalförluster till den del de motsvarar kapitalvinster&lt;br&gt;som tagits upp som intäkt enligt 42 kap. 1 § inkomstskattelagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- uppskovsavdrag enligt 47 kap. inkomstskattelagen vid byte av bo-&lt;br&gt;stad, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- avdrag för negativ räntefördelning enligt 33 kap. inkomstskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten skall göras för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inkomst som på grund av 3 kap. 9-14 §§ inkomstskattelagen&lt;br&gt;(1999:1229) eller skatteavtal inte skall tas upp som intäkt i inkomstslaget&lt;br&gt;näringsverksamhet, tjänst eller kapital,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. studiemedel i form av studiebidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skattefria stipendier till den del de överstiger 3 000 kronor per&lt;br&gt;månad, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ersättning från avtalsgruppsjukförsäkringar för sjukfall som inträffat&lt;br&gt;före år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten skall göras för för-&lt;br&gt;mögenhet beräknad per den 31 december året före det år bostadstillägget&lt;br&gt;avser enligt vad som anges i denna paragraf och 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som förmögenhet räknas den skattepliktiga förmögenheten enligt&lt;br&gt;lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt, beräknad med bortseende&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från värdet av sådan privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt som Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;avses i 2 kap. 13 respektive 18 § inkomstskattelagen (1999:1229) och&lt;br&gt;som utgör den sökandes permanentbostad samt skulder med säkerhet i&lt;br&gt;denna egendom. För sökande som har sin bostad i särskild boendeform&lt;br&gt;skall detsamma gälla i fråga om värdet av privatbostadsfastighet eller&lt;br&gt;privatbostadsrätt som utgör permanentbostad för den sökandes make.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall finns be-&lt;br&gt;stämmelser om beräkning av förmögenhet för den som har fått ersättning&lt;br&gt;enligt den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten skall göras med 15&lt;br&gt;procent av den sammanlagda förmögenhet som överstiger 100 000&lt;br&gt;kronor för den som är ogift och 200 000 kronor för makar. Det framräk-&lt;br&gt;nade förmögenhetsbeloppet avrundas nedåt till helt tusental kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om makar skall värdet av förmögenhet för var och en av dem&lt;br&gt;beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda förmögenhet efter avdrag&lt;br&gt;enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beräkning av reduceringsinkomst&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;18 § Reduceringsinkomsten utgörs av summan av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- pension, sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- pension eller invaliditetsförmån som utges enligt utländsk lagstift-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- inkomst av kapital enligt 12 § första stycket 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-tillägg till den bidragsgrundande inkomsten enligt 16 och 17 §§, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 80 procent av övriga delar av den bidragsgrundande inkomsten,&lt;br&gt;minskad med ett fribelopp enligt 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Det fribelopp som avses i 18 § skall motsvara 2,17 gånger prisbas-&lt;br&gt;beloppet för den som är ogift och 1,935 gånger prisbasbeloppet för den&lt;br&gt;som är gift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbär den bidragsberättigade sjukersättning eller aktivitetsersättning&lt;br&gt;enligt 7 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring eller motsvarande&lt;br&gt;utländsk förmån skall i stället för vad som anges i första stycket ett&lt;br&gt;avdrag göras med ett belopp som motsvarar garantinivån för hel sådan&lt;br&gt;ersättning enligt 9 kap. 8 och 9 §§ lagen om allmän försäkring. Detta&lt;br&gt;gäller dock längst till och med månaden före den då den bidrags-&lt;br&gt;berättigade fyller 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den bidragsberättigade uppbär mer än en förmån som enligt 2 §&lt;br&gt;berättigar till bostadstillägg, skall avdrag enligt ovan göras med det be-&lt;br&gt;lopp som är mest förmånligt för den bidragsberättigade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsten efter reducering enligt första eller andra stycket är den bi-&lt;br&gt;dragsberättigades reduceringsinkomst. I fråga om makar skall reduce-&lt;br&gt;ringsinkomsten för var och en av dem beräknas utgöra hälften av deras&lt;br&gt;sammanlagda reduceringsinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beräkning av särskilt bostadstillägg &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:140&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;20 § Särskilt bostadstillägg skall utges med det belopp som den bidrags-&lt;br&gt;berättigades inkomster efter avdrag för skälig bostadskostnad understiger&lt;br&gt;en skälig levnadsnivå, allt räknat per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skälig levnadsnivå enligt första stycket skall anses motsvara en&lt;br&gt;tolftedel av 1,294 gånger prisbasbeloppet för den som är ogift och en&lt;br&gt;tolftedel av 1,084 gånger prisbasbeloppet för den som är gift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bostadskostnad som uppgår till högst 5 700 kronor för den som är&lt;br&gt;ogift och 2 850 kronor för den som är gift, skall anses som skälig bo-&lt;br&gt;stadskostnad enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Vid tillämpning av 20 § skall följande inkomster beaktas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 12 § första&lt;br&gt;stycket 1 och 2 efter avdrag för den skatte- och avgiftssats som följer av&lt;br&gt;tillämplig skattetabell enligt 11 kap. 6 § skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483). Om det för den bidragsberättigade inte kan beslutas någon&lt;br&gt;tillämplig skattetabell skall den skatte- och avgiftssats användas som&lt;br&gt;följer av den skattetabell som skulle ha varit tillämplig om sådant beslut&lt;br&gt;hade kunnat fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 12 § första&lt;br&gt;stycket 3 efter avdrag med 30 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 16 och&lt;br&gt;17§§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Bostadstillägg enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsterna enligt första stycket 1-3 skall sammanlagda alltid anses&lt;br&gt;utgöra lägst en tolftedel av det för den bidragsberättigade gällande be-&lt;br&gt;loppet enligt 19 § efter avdrag för beräknad preliminär skatt enligt första&lt;br&gt;stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansökan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;22 § Bostadstillägg betalas ut efter ansökan. Sådan ansökan skall göras&lt;br&gt;skriftligen hos den allmänna försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan skall innehålla de uppgifter som behövs för att bedöma&lt;br&gt;sökandens rätt till bostadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om faktiska förhållanden skall lämnas på heder och samvete&lt;br&gt;av sökanden och, om han eller hon är gift, av hans eller hennes make.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utbetalning av bostadstillägg&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;23 § Bostadstillägg utges från och med den månad som anges i ansökan.&lt;br&gt;Bostadstillägg får dock inte utges för längre tid tillbaka än tre månader&lt;br&gt;före ansökningsmånaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg får beviljas för en tid av tolv månader. Om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl får bostadstillägg beviljas för längre tid, dock längst för en&lt;br&gt;tid av 36 månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Bostadstillägg skall betalas ut månadsvis. Årsbeloppet skall avrun- Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;das till närmaste hela krontal som är delbart med tolv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg som understiger 25 kronor per månad betalas inte ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilt bostadstillägg ingår skall dock bostadstillägget alltid betalas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Vid utbetalning av bostadstillägg for förfluten tid till en bidragsbe-&lt;br&gt;rättigad, vars make har uppburit bostadstillägg för samma tid, skall bo-&lt;br&gt;stadstillägget minskas på sådant sätt att det sammanlagda beloppet under&lt;br&gt;denna tid motsvarar de bostadstillägg som skulle ha utgivits om beslut&lt;br&gt;om båda ersättningarna hade förelegat samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ändrade förhållanden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;26 § Den som uppbär bostadstillägg enligt denna lag är skyldig att utan&lt;br&gt;oskäligt dröjsmål anmäla till försäkringskassan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om de inkomster som avses i 12 § första stycket 1 och 2 samt 15 §&lt;br&gt;väsentligt har ökat för bidragstagaren eller dennes make,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om han eller hon byter bostad eller om boendeförhållandena ändras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om han eller hon gifter sig eller äktenskapet upplöses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Bostadstillägget skall omprövas när något förhållande som be-&lt;br&gt;stämmer tilläggets storlek har ändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägget får räknas om utan föregående underrättelse om den&lt;br&gt;del av årsinkomsten ändras som utgörs av en förmån som betalas ut av&lt;br&gt;den allmänna försäkringskassan, pension enligt utländsk lagstiftning,&lt;br&gt;avtalspension eller motsvarande ersättning som följer av kollektivavtal.&lt;br&gt;Detsamma skall gälla när sådant belopp som avses i 19 § ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § En ändring av bostadstillägget skall gälla från och med månaden&lt;br&gt;efter den månad då anledningen till ändring har uppkommit. En ändring&lt;br&gt;av bostadstillägget skall dock gälla från och med den månad under vilken&lt;br&gt;de förhållanden har uppkommit som föranleder ändringen, om förhållan-&lt;br&gt;dena avser hela den månaden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppgiftsskyldighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;29 § Banker och andra penninginrättningar skall på begäran lämna dom-&lt;br&gt;stol, Riksförsäkringsverket eller den allmänna försäkringskassan sådana&lt;br&gt;uppgifter om en namngiven person som gäller förhållanden av betydelse&lt;br&gt;för tillämpningen av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Återbetalning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;30 § Den allmänna försäkringskassan skall besluta om återbetalning av&lt;br&gt;bostadstillägg, om den som uppburit bostadstillägget genom att lämna&lt;br&gt;oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller&lt;br&gt;anmälningsskyldighet har orsakat att bostadstillägget har lämnats felak-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tigt eller med ett för högt belopp. Detsamma gäller om bostadstillägg i Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;annat fall har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp och den som&lt;br&gt;uppburit bostadstillägget har insett eller skäligen borde ha insett detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl far försäkringskassan helt eller delvis&lt;br&gt;efterge krav på återbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Avdrag på bostadstillägg far göras med skäligt belopp om den bi-&lt;br&gt;dragsberättigade enligt beslut av en allmän försäkringskassa är återbetal-&lt;br&gt;ningsskyldig för en ersättning som har utgetts på grund av denna lag eller&lt;br&gt;en annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Omprövning och överklagande m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;32 § Bestämmelserna i 20 kap. 10-13 §§ lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring om omprövning och ändring av försäkringskassas beslut samt&lt;br&gt;överklagande av försäkringskassas beslut och domstols beslut samt om&lt;br&gt;Riksförsäkringsverkets uppgifter skall tillämpas i ärenden om bostads-&lt;br&gt;tillägg enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;33 § Följande bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;skall också tillämpas på bostadstillägg enligt denna lag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 17 kap. 1 § om sammanträffande av förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 18 kap. 46 och 47 §§ om Riksförsäkringsverkets tillsyn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 20 kap. 2 a § om provisoriska beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 20 kap. 3 § tredje stycket om indragning eller nedsättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 20 kap. 5 § om preskription,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 20 kap. 6 § första stycket andra meningen om förbud mot överlåtelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 20 kap. 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 20 kap. 9 § om uppgiftsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Genom lagen upphävs&lt;br&gt;lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionä-&lt;br&gt;rer gäller fortfarande för bostadstillägg som avser tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den som är berättigad till bostadstillägg enligt lagen (1994:308) om&lt;br&gt;bostadstillägg till pensionärer vid utgången av år 2002 skall ha rätt att&lt;br&gt;fortsätta att få bostadstillägget utbetalt även om sådan rätt inte finns en-&lt;br&gt;ligt den nya lagen, dock längst till och med juni 2003. Detta gäller dock&lt;br&gt;endast så länge den försäkrade uppbär sådan förmån som berättigar till&lt;br&gt;bostadstillägg enligt bestämmelserna i den gamla lagen eller motsvaran-&lt;br&gt;de förmån. Vad nu sagts skall även gälla särskilt bostadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Bostadstillägget far under den tid som avses i punkten 3 betalas ut&lt;br&gt;med samma belopp som betalades ut till den försäkrade för december&lt;br&gt;2002. Om förhållandena ändras av sådan anledning som anges i 26 §&lt;br&gt;eller om bostadstillägget skall omprövas av någon annan anledning under&lt;br&gt;tiden den 1 januari-30 juni 2003, skall de nya bestämmelserna tillämpas.&lt;br&gt;Bostadstillägget far dock inte dras in enbart av den anledningen att bi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dragstagaren inte uppfyller kraven i de nya bestämmelserna i 2 § för rätt Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;till bostadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. För den som för december 2002 är berättigad till bostadstillägg&lt;br&gt;enligt de bestämmelser som gäller för gift pensionsberättigad, men vars&lt;br&gt;make inte är berättigad till bostadstillägg skall följande gälla. I stället för&lt;br&gt;vad som anges i 9 § får bestämmelserna i 4 § lagen (1994:308) om bo-&lt;br&gt;stadstillägg till pensionärer tillämpas. Detta gäller längst till och med&lt;br&gt;månaden före den då maken fyller 65 år eller dessförinnan börjar uppbära&lt;br&gt;sådan förmån som enligt 2 § berättigar till bostadstillägg. Om de äldre&lt;br&gt;bestämmelserna tillämpas skall inte sådant avdrag som avses i 19 § göras&lt;br&gt;vid beräkning av makens reduceringsinkomst. Om bostadstillägget har&lt;br&gt;börjat utges helt enligt de nya bestämmelserna, får inte de äldre&lt;br&gt;bestämmelserna tillämpas därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:781) om Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;ändring i lagen (1998:708) om upphävande av lagen&lt;br&gt;(1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make&lt;br&gt;uppbär folkpension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkten 1 i ikraftträdande- och övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna till lagen (1998:708) om upphävande av lagen (1994:309)&lt;br&gt;om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension i stället för dess&lt;br&gt;lydelse enligt lagen (2000:781) om ändring i nämnda lag skall ha följan-&lt;br&gt;de lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den&lt;br&gt;1 januari 2003. Äldre bestäm-&lt;br&gt;melser gäller dock fortfarande för&lt;br&gt;hustrutillägg som avser tid före&lt;br&gt;upphörandet av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den&lt;br&gt;1 januari 2003. Äldre bestäm-&lt;br&gt;melser gäller dock fortfarande för&lt;br&gt;hustrutillägg som avser tid före&lt;br&gt;upphörandet av lagen. För tiden&lt;br&gt;den 1 januari~30 juni 2003 gäller&lt;br&gt;punkterna 3 och 4 i övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(2001:000) om bostadstillägg till&lt;br&gt;pensionärer m.fl. på motsvarande&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:708) om Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;upphävande av lagen (1994:309) om hustrutillägg i&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;vissa fall då make uppbär folkpension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om ikraftträdande- och övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna till lagen (1998:708) om upphävande av lagen (1994:309)&lt;br&gt;om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att punkten 3 skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det skall införas en ny punkt, punkt 4, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vid tillämpning av lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommu-&lt;br&gt;nalt bostadstillägg till folkpension för hustrutillägg till kvinna vars make&lt;br&gt;uppbär ålderspension skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) vad som gäller för folkpen-&lt;br&gt;sion i form av ålderspension enligt&lt;br&gt;1 § första stycket och 5 § första&lt;br&gt;stycket femte meningen i stället&lt;br&gt;gälla ålderspension enligt lagen&lt;br&gt;(1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension eller garantipension&lt;br&gt;enligt lagen (1998:702) om garan-&lt;br&gt;tipension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) hustrutillägg enligt 1 § andra&lt;br&gt;stycket, för år räknat motsvara&lt;br&gt;1,67 gånger prisbasbeloppet enligt&lt;br&gt;1 kap. 6 § lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring, om inte annat&lt;br&gt;följer av vad som föreskrivs i 1 §&lt;br&gt;tredje stycket eller 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) vad som gäller för folkpen-&lt;br&gt;sion i form av ålderspension enligt&lt;br&gt;1 § tredje stycket i stället gälla den&lt;br&gt;andel av oavkortad garantipension&lt;br&gt;som mannen enligt 3 kap. 6 §&lt;br&gt;lagen (1998:702) om garantipen-&lt;br&gt;sion är berättigad till eller skulle&lt;br&gt;vara berättigad till om förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för rätt till garantipension&lt;br&gt;hade förelegat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) vad som gäller för folkpen-&lt;br&gt;sion och tilläggspension enligt 5 §&lt;br&gt;första stycket andra meningen i&lt;br&gt;stället gälla pension enligt lagen&lt;br&gt;om inkomstgrundad ålderspension&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) vad som gäller för folkpen-&lt;br&gt;sion i form av ålderspension enligt&lt;br&gt;1 § första stycket i stället gälla&lt;br&gt;ålderspension enligt lagen&lt;br&gt;(1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension eller garantipension&lt;br&gt;enligt lagen (1998:702) om garan-&lt;br&gt;tipension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) hustrutillägg enligt 1 § andra&lt;br&gt;stycket, för år räknat motsvara&lt;br&gt;1,67 gånger prisbasbeloppet enligt&lt;br&gt;1 kap. 6 § lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring, om inte annat&lt;br&gt;följer av vad som föreskrivs i 1 §&lt;br&gt;tredje stycket eller 4 §. Vid&lt;br&gt;tillämpningen av 4 § första stycket&lt;br&gt;skall hustrutillägget minskas med&lt;br&gt;60 procent av den pensionsbe-&lt;br&gt;rättigades reduceringsinkomst&lt;br&gt;enligt punkten d,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) vad som gäller för folkpen-&lt;br&gt;sion i form av ålderspension enligt&lt;br&gt;1 § tredje stycket i stället gälla den&lt;br&gt;andel av oavkortad garantipension&lt;br&gt;som mannen enligt 4 kap. 6 §&lt;br&gt;lagen (1998:702) om garantipen-&lt;br&gt;sion är berättigad till eller skulle&lt;br&gt;vara berättigad till om förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för rätt till garantipension&lt;br&gt;hade förelegat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;vid beräkning av hustru-&lt;br&gt;tillägg i stället för vad som anges&lt;br&gt;som årsinkomst i 5 § gälla vad&lt;br&gt;som föreskrivs i 12-19 §§ lagen&lt;br&gt;(2001:000) om bostadstillägg till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och garantipension enligt lagen &amp;nbsp;pensionärer m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om garantipension till den del&lt;br&gt;sådan pension sammanlagt inte&lt;br&gt;uppgår till 1,9 gånger prisbasbe-&lt;br&gt;loppet enligt 1 kap. 6 § lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring eller om dessa&lt;br&gt;pensionsförmåner utges med viss&lt;br&gt;andel, motsvarande andel av 1,9&lt;br&gt;gånger samma prisbasbelopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) vad som gäller för tilläggspension enligt 6 § andra stycket i stället&lt;br&gt;gälla pension enligt lagen om inkomstgrundad ålderspension eller garan-&lt;br&gt;tipension enligt lagen om garantipension, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) vad som gäller för folkpension i form av ålderspension enligt 13 § i&lt;br&gt;stället gälla garantipension enligt lagen om garantipension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. I stället för vad som anges i&lt;br&gt;4 § i den upphävda lagen&lt;br&gt;(1994:309) om hustrutillägg i&lt;br&gt;vissa fall då make uppbär folk-&lt;br&gt;pension skall bestämmelserna i 5 §&lt;br&gt;och 22-33 §§ lagen (2001:000)&lt;br&gt;om bostadstillägg till pensionärer&lt;br&gt;m.fl. tillämpas på motsvarande&lt;br&gt;sätt i fråga om hustrutillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:332) om Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;ersättning till steriliserade i vissa fall&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 a § lagen (1999:332) om ersättning till&lt;br&gt;steriliserade i vissa fall skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 2000/01:80 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som har fått ersättning enligt denna lag skall tillgångar upp-&lt;br&gt;gående till ett belopp om etthundrasjuttiofemtusen (175 000) kr anses&lt;br&gt;som förmögenhet och inte beaktas vid tillämpning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 5 § lagen (1994:308) om bo- 1.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;16 och 17&amp;nbsp;&amp;nbsp;§§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stadstillägg till pensionärer, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(2001:000) om bostadstillägg till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionärer m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 5 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 4 kap. 1 § och 8 kap. 2 § socialtjänstlagen (2001:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 26 § hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;lagen (1982:763),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 19 § lagen (1993:387) om&lt;br&gt;stöd och service till vissa funk-&lt;br&gt;tionshindrade, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. 16 § lagen (1962:382) an-&lt;br&gt;gående införande av lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt 8 § första&lt;br&gt;stycket lagen om bostadstillägg till&lt;br&gt;pensionärer behöver inte göras på&lt;br&gt;grund av ersättning som har ut-&lt;br&gt;getts enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 26 § hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;lagen (1982:763), sam/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 19 § lagen (1993:387) om&lt;br&gt;stöd och service till vissa funk-&lt;br&gt;tionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om&lt;br&gt;bostadsbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12' §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till bostadsbidrag har den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har fyllt 18 år men inte 29 år och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bor i en bostad som han eller hon äger eller innehar med hyres- eller&lt;br&gt;bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag enligt första stycket lämnas inte om sökanden eller&lt;br&gt;dennes make&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har bam som berättigar till bostadsbidrag till barnfamiljer eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. far bostadstillägg enligt lagen&lt;br&gt;(1994:308) om bostadstillägg till&lt;br&gt;pensionärer eller på grund av be-&lt;br&gt;stämmelserna om inkomstpröv-&lt;br&gt;ning inte får sådant tillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har sökandens make fyllt 29 år lämnas inte bostadsbidrag enligt första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. far bostadstillägg enligt lagen&lt;br&gt;(2001:000) om bostadstillägg till&lt;br&gt;pensionärer m.fl. eller på grund av&lt;br&gt;bestämmelserna om inkomstpröv-&lt;br&gt;ning inte far sådant tillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre bestämmelser&lt;br&gt;tillämpas fortfarande beträffande bostadsbidrag som avser tid före ikraft-&lt;br&gt;trädandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:473.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:000) om Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;ändring i socialförsäkringslagen (1999:799)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 § socialförsäkringslagen (1999:799)&lt;br&gt;i stället för dess lydelse enligt lagen (2001:000) om ändring i nämnda lag&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligtprop. 2000/01:96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är bosatt i Sverige omfattas även av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om bilstöd till handi-&lt;br&gt;kappade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska bam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till ålderspension för&lt;br&gt;långvarig vård av sjukt eller handikappat bam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lagen (1993:389) om assistansersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lagen (1993:737) om bostadsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lagen (1994:308) om bostads- 9. lagen (2001:000) om bostads-&lt;br&gt;tillägg till pensionärer, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tillägg till pensionärer m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lagen (1996:1030) om underhållsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. lagen (1998:702) om garantipension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till&lt;br&gt;barn i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- garantipension till omställningspension och änkepension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- efterlevandestöd till bam, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- pension enligt 6 kap. 5 § första stycket 2 samma lag eller enligt 4 §&lt;br&gt;andra stycket 2 eller 6 § tredje stycket 2 lagen (2000:462) om införande&lt;br&gt;av lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam, beräknad&lt;br&gt;i förhållande till det antal år som har tillgodoräknats som bosättningstid i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:140&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1999:1229)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 10 § inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bidrag är skattefria:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;bostadstillägg enligt lagen - bostadstillägg enligt lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:308) om bostadstillägg till (2001:000) om bostadstillägg till&lt;br&gt;pensionärer, och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;pensionärer m.fl., och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kommunalt bostadstillägg till handikappade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre bestämmelser&lt;br&gt;tillämpas fortfarande beträffande bostadstillägg som avser tid före ikraft-&lt;br&gt;trädandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (2000:798) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1998:702) om garantipension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:702) om garantipension&lt;br&gt;dels att 2 kap. 6 § och 6 kap. 6 § lagen i stället för deras lydelse enligt&lt;br&gt;lagen (2000:798) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i övergångsbestämmelserna till lagen (2000:798) om änd-&lt;br&gt;ring i nämnda lag skall införas en ny punkt, punkt 7, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tjänstepension enligt 4 § 2 och 4 avses dels pension som betalas&lt;br&gt;ut på grund av sådan tjänstepensionsförsäkring som avses i 58 kap. 7 §&lt;br&gt;inkomstskattelagen (1999:1229), dels pension som betalas ut på grund av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidigare tjänst på annat sätt än genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstepension skall i under-&lt;br&gt;laget enligt 4 § ingå med ett be-&lt;br&gt;lopp som motsvarar den årliga&lt;br&gt;pensionen beräknad efter den&lt;br&gt;tjänstepension som avser&lt;br&gt;december månad föregående år.&lt;br&gt;Upphör eller tillkommer därefter&lt;br&gt;en tjänstepension, skall beräk-&lt;br&gt;ningsunderlagets belopp för tjäns-&lt;br&gt;tepension justeras på motsvarande&lt;br&gt;sätt. Detsamma gäller om en&lt;br&gt;tjänstepension ändras på grund av&lt;br&gt;att en annan beräkningsgrund&lt;br&gt;skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstepension skall i under-&lt;br&gt;laget enligt 4 § ingå med det be-&lt;br&gt;lopp som framgår av taxeringen&lt;br&gt;året före det år garantipensionen&lt;br&gt;avser. Tillkommer därefter en&lt;br&gt;tjänstepension till efterlevande&lt;br&gt;skall beräkningsunderlagets be-&lt;br&gt;lopp för tjänstepension justeras&lt;br&gt;med hänsyn till den tillkommande&lt;br&gt;pensionen från och med månaden&lt;br&gt;efter den då försäkringskassan fick&lt;br&gt;kännedom om den pensionen.&lt;br&gt;Detsamma skall gälla när en&lt;br&gt;tjänstepension tillkommer i sam-&lt;br&gt;band med att ålderspension enligt&lt;br&gt;denna lag beviljas. Detta belopp&lt;br&gt;skall, om inte tredje stycket skall&lt;br&gt;tillämpas, ingå i beräkningsunder-&lt;br&gt;laget till dess uppgifterna vid&lt;br&gt;taxeringen avser tjänstepensionen&lt;br&gt;för helt år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör eller minskar tjänste-&lt;br&gt;pensionen skall beräkningsunder-&lt;br&gt;lagets belopp för tjänstepension&lt;br&gt;efter anmälan av den pensions-&lt;br&gt;berättigade justeras från och med&lt;br&gt;den månad då försäkringskassan&lt;br&gt;jick kännedom om ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den som är född år 1937 eller&lt;br&gt;tidigare och som uppbär sådan&lt;br&gt;tjänstepension som avses i 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är född år 1937 eller&lt;br&gt;tidigare skall på begäran lämna&lt;br&gt;den allmänna försäkringskassan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § skall varje år, senast vid den&lt;br&gt;tidpunkt som regeringen före-&lt;br&gt;skriver, lämna uppgift om tjänste-&lt;br&gt;pensionens storlek för december&lt;br&gt;månad. Om tjänstepensionsbe-&lt;br&gt;loppet för december inte är känt&lt;br&gt;när uppgiften skall lämnas, skall&lt;br&gt;det i stället anges vad tjänstepen-&lt;br&gt;sionen med hänsyn till den senaste&lt;br&gt;utbetalningen och övriga omstän-&lt;br&gt;digheter kan beräknas komma att&lt;br&gt;uppgå till för nämnda månad.&lt;br&gt;Upphör eller tillkommer en tjäns-&lt;br&gt;tepension efter att en uppgift har&lt;br&gt;lämnats enligt första stycket, skall&lt;br&gt;en ny uppgift lämnas. Detsamma&lt;br&gt;gäller om en tjänstepension änd-&lt;br&gt;ras på grund av att beräkning görs&lt;br&gt;efter en annan beräkningsgrund.&lt;br&gt;Uppgiften skall i dessa fall avse&lt;br&gt;pensionens årliga belopp. Den nya&lt;br&gt;uppgiften skall lämnas inom fjor-&lt;br&gt;ton dagar efter det att pensions-&lt;br&gt;tagaren fick kännedom om föränd-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgift om tjänstepensionens Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. För år 2003 skall tjänstepen-&lt;br&gt;sion för den som är född år 1936&lt;br&gt;eller 1937 ingå i underlaget enligt&lt;br&gt;2 kap. 4 § med ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar den årliga pensionen&lt;br&gt;beräknad efter den tjänstepension&lt;br&gt;som avser oktober månad 2002&lt;br&gt;eller, om någon tjänstepension&lt;br&gt;inte utgetts för denna månad, be-&lt;br&gt;räknad efter tjänstepensionen den&lt;br&gt;första månaden sådan utgetts. För&lt;br&gt;den som är född år 1937 skall&lt;br&gt;detta belopp även gälla för år&lt;br&gt;2004. Vid tillämpning av denna&lt;br&gt;punkt skall även 2 kap. 6 § tredje&lt;br&gt;stycket gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Från och med den 1 januari 2001 har det reformerade ålderspensions-&lt;br&gt;systemet trätt i kraft. Till och med utgången av 2002 kommer dock utbe-&lt;br&gt;talning att fortsätta att ske från det tidigare ålderspensionssystemet.&lt;br&gt;Garantipensionen, som utgör en del av grundskyddet i det reformerade&lt;br&gt;ålderspensionssystemet, kommer inte heller att kunna utges förrän tidi-&lt;br&gt;gast 2003. Reformeringen medför nya principer för beräkningen av&lt;br&gt;ålderspensionsförmånema. Detta har medfört ett reformerings- och an-&lt;br&gt;passningsbehov även av de andra typerna av allmänna pensionsförmåner&lt;br&gt;och av tilläggsförmånerna till de nuvarande pensionsförmånerna. En av&lt;br&gt;dessa förmåner är bostadstillägget till pensionärer som syftar till att ge&lt;br&gt;förutsättning för pensionärer med låga inkomster att ha tillgång till en&lt;br&gt;bostad av god kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande bestämmelserna om bostadstillägg till pensionärer&lt;br&gt;(BTP) finns i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer (BTPL)&lt;br&gt;och i föreskrifter som meddelats av Riksförsäkringsverket (RFV). BTP&lt;br&gt;kan betalas ut till den som uppbär ålderspension fr.o.m. 65 års ålder,&lt;br&gt;sjukbidrag/förtidspension, omställningspension, förlängd omställnings-&lt;br&gt;pension, särskild efterlevandepension, änkepension och hustrutillägg en-&lt;br&gt;ligt övergångsbestämmelser samt pension enligt lagstiftning i en stat som&lt;br&gt;ingår i Europeiska unionen (EU) eller Europeiska ekonomiska sam-&lt;br&gt;arbetsområdet (EES). Enligt de nu gällande bestämmelserna är BTP, lik-&lt;br&gt;som hustrutillägget, en helt inkomstprövad tilläggsförmån till allmän&lt;br&gt;pension. BTP är, i princip, en individinriktad förmån, som tillsammans&lt;br&gt;med folkpension, pensionstillskott och särskilt grundavdrag för pensio-&lt;br&gt;närer utgör det grundläggande skyddet i det hittillsvarande allmänna pen-&lt;br&gt;sionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 18 december 1997 bemyndigade regeringen det&lt;br&gt;statsråd som hade till uppgift att föredra ärenden rörande allmän försäk-&lt;br&gt;ring med vissa undantag att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att&lt;br&gt;göra en översyn av systemet för inkomstprövning av bostadstillägg till&lt;br&gt;pensionärer m.m. Utredningen, som antog namnet BTP-utredningen&lt;br&gt;(S 1997:25), överlämnade i april 1999 betänkandet Inkomstprövning av&lt;br&gt;bostadstillägg till pensionärer (SOU 1999:52).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-&lt;br&gt;serna finns i bilaga 1. Remissyttrandena samt en remissammanställning&lt;br&gt;finns tillgängliga i Socialdepartementet (S 1999/4403/SF).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en komplettering till BTP-utredningens förslag i betänkandet&lt;br&gt;SOU 1999:52 lämnades i departementspromemoriorna Sjukersättning i&lt;br&gt;stället för förtidspension - Ersättning och ålderspensionsrätt vid lång-&lt;br&gt;varig eller varaktig medicinskt grundad nedsättning av arbetsförmågan&lt;br&gt;(Ds 2000:39) och Aktivitetsersättning - Nytt försäkringsstöd för unga&lt;br&gt;med långvarig medicinskt grundad nedsättning av arbetsförmågan&lt;br&gt;(Ds 2000:40) förslag till principer för det framtida bostadstillägget till de&lt;br&gt;allmänna sjukförsäkringsförmånerna i form av aktivitets- och sjukersätt-&lt;br&gt;ning som i samma promemorior föreslogs ersätta nuvarande förtidspen-&lt;br&gt;sionsförmåner. Förslag om regler för aktivitets- och sjukersättning har&lt;br&gt;sedan lämnats i regeringens proposition Sjukersättning och aktivitetser-&lt;br&gt;sättning i stället för förtidspension (prop. 2000/01:96). I propositionen&lt;br&gt;lämnades emellertid inga förslag när det gäller bostadstillägg till dessa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmåner. De båda nämnda departementspromemoriorna har remissbe- Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;handlats. Remissammanställningar finns tillgängliga i Socialdeparte-&lt;br&gt;mentet (S2000/4480/SF och S2000/4481/SF). För att inte onödigt tynga&lt;br&gt;framställningen presenteras i fortsättningen i denna proposition de före-&lt;br&gt;slagna förmånerna sjukersättning och aktivitetsersättning som om för-&lt;br&gt;slagen i prop. 2000/01:96 antagits av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen (S 1996:06) för översyn av inkomstbegreppet inom bi-&lt;br&gt;drags- och socialförsäkringssystemen (IBIS-utredningen) har också läm-&lt;br&gt;nat förslag i fråga om beräkningen av bostadstillägg i sitt betänkande&lt;br&gt;Samordnat inkomstbegrepp för bostadsstöden och nya kvalifikations-&lt;br&gt;regler för rätt till sjukpenninggrundad inkomst (SOU 1997:85). Även&lt;br&gt;detta betänkande har utgjort underlag vid beredningen av de i denna pro-&lt;br&gt;position lämnade förslagen. Betänkandet har remissbehandlats.&lt;br&gt;Remissvaren finns tillgängliga i Socialdepartementet (S1997/4928/SF).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan BTP-utredningen presenterat sitt betänkande har Utredningen&lt;br&gt;om socialförsäkringsförmåner vid institutionsvistelse i november 2000&lt;br&gt;och Familjeutredningen den 28 februari i år överlämnat sina slutbe-&lt;br&gt;tänkanden Pension på institution (SOU 2000:112) respektive Ur fattig-&lt;br&gt;domsfällan (SOU 2001:24). I betänkandena lämnas inga förslag avseende&lt;br&gt;BTP, men väl principiella bedömningar om dels vad som skall gälla för&lt;br&gt;rätt till bostadstillägg för den som avtjänar straff, dels hur bostadsbi-&lt;br&gt;draget skulle kunna konstrueras i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beredningsarbetet inom Socialdepartementet med Ö-garpsutred-&lt;br&gt;ningens betänkande Garantipension och Bosättningstillägg för personer&lt;br&gt;födda år 1937 eller tidigare (SOU 1999:17) konstaterades att remiss-&lt;br&gt;instanserna riktat skarp kritik mot Ö-garpsutredningens förslag att den&lt;br&gt;pensionsberättigade själv skulle lämna uppgifter om t.ex. tjänstepensio-&lt;br&gt;ner som skall ingå i beräkningsunderlaget för garantipensionen för per-&lt;br&gt;soner födda år 1937 eller tidigare. Kritiken gick i huvudsak ut på att upp-&lt;br&gt;giftsskyldigheten i många fall skulle komma att gälla äldre personer som&lt;br&gt;kan ha svårt att lämna de önskade uppgifterna och att det kan medföra ett&lt;br&gt;betydande merarbete för de allmänna försäkringskassorna att vid om-&lt;br&gt;läggningen hantera uppgifter från ett stort antal personer. Remissinstan-&lt;br&gt;serna pekade därvid på möjligheten att i stället inhämta uppgifter om&lt;br&gt;tjänstepensioner direkt från utbetalaren. Mot denna bakgrund utarbetades&lt;br&gt;det inom Socialdepartementet ett förslag om att uppgifter om tjänstepen-&lt;br&gt;sioner skall lämnas av tjänstepensionsutbetalaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnda förslag presenterades i Promemoria om särskild uppgiftsskyl-&lt;br&gt;dighet angående tjänstepensioner (S2000/2244/SF) jämte ett tillägg till&lt;br&gt;den nyss nämnda promemorian. Promemorian respektive tillägget pre-&lt;br&gt;senterades i skriftlig form den 27 mars respektive den 3 april 2000. Pro-&lt;br&gt;memorian jämte tillägg remissbehandlades. Remissyttrandena samt&lt;br&gt;remissammanställning finns tillgängliga i Socialdepartementet&lt;br&gt;(S2000/2718/SF).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredningsarbetet med Ö-garpsutredningens betänkande och den&lt;br&gt;nämnda promemoriorna jämte tillägg mynnade ut i propositionen Garan-&lt;br&gt;tipension för personer födda år 1937 eller tidigare (prop. 1999/2000:127).&lt;br&gt;I propositionen konstaterades att frågan om på vilket sätt uppgifter om&lt;br&gt;tjänstepension för personer födda år 1937 eller tidigare skulle hämtas in&lt;br&gt;behövde beredas ytterligare. Till följd härav lämnades i propositionen&lt;br&gt;inte något förslag om uppgiftslämnandet avseende tjänstepensionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I juni 2000 gav regeringen Riksförsäkringsverket (RFV) i uppdrag att i Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;samråd med Statskontoret bl.a. ta fram förslag till hur uppgift om&lt;br&gt;tjänstepension för personer födda 1937 eller tidigare skulle kunna hämtas&lt;br&gt;in. RFV redovisade uppdraget den 14 december 2000 i rapporten Han-&lt;br&gt;tering av tjänstepensioner vid beräkning av garantipension till äldre&lt;br&gt;ålderspensionärer (Dnr S2000/8418/SF). I rapporten redogjordes för&lt;br&gt;olika alternativ för att hämta in uppgifter om tjänstepensioner samt en&lt;br&gt;analys avseende vilka konsekvenser de olika alternativen medförde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 26 april 2001 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 2. Lagrådets yttrande finns i bilaga&lt;br&gt;3. Vi har i denna proposition i allt väsentligt följt Lagrådets förslag till&lt;br&gt;justeringar. Dessutom har vissa redaktionella ändringar gjorts av lag-&lt;br&gt;texten. Lagrådets synpunkter behandlas under respektive paragraf i&lt;br&gt;författningskommentaren och i avsnitt 8.6 och 11.1.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande bestämmelser om statligt&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;bostadsstöd, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det finns i dag två huvudtyper av statligt bostadsstöd. Den ena typen är&lt;br&gt;ett individinriktat bostadsstöd i form av bostadstillägg till pensionärer&lt;br&gt;(BTP). Den andra typen är ett hushållsinriktat bostadsstöd kallat bostads-&lt;br&gt;bidrag (BOB). Båda typerna av bostadsstöd är inkomstprövade. Därut-&lt;br&gt;över finns även ett statligt bostadsstöd som, under vissa förutsättningar,&lt;br&gt;utges i form av bostadsbidrag till personer som fullgör totalförsvarsplikt&lt;br&gt;enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. Detta bostadsstöd kom-&lt;br&gt;mer inte att behandlas i det följande. 1 detta avsnitt ges en kortfattad&lt;br&gt;sammanfattning av BTP- och BOB-systemen samt en översiktlig sam-&lt;br&gt;manfattning av IBIS-utredningens betänkande Förmån efter inkomst -&lt;br&gt;Samordnat inkomstbegrepp för bostadsstöden och nya kvalifikationsreg-&lt;br&gt;ler för rätt till sjukpenninggrundad inkomst (SOU 1997:85).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bostadstilläggssystemet (BTP-systemet)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;När det kommunala bostadstillägget (K.BT) 1995 ersattes av bostads-&lt;br&gt;tillägg till pensionärer (BTP) hade kommunala bostadstillägg funnits i&lt;br&gt;drygt 40 år. Kommunala bostadstillägg tillkom när det allmänna pen-&lt;br&gt;sionssystemet byggdes upp. Det blev därmed en del av det grund-&lt;br&gt;läggande skyddet för folkpensionärer och var således en del av det all-&lt;br&gt;männa pensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att folkpensionerna förbättrades 1948 höjdes också de&lt;br&gt;maximala pensionsbeloppen genom att ett särskilt kommunalt bostads-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillägg, (KBT), tillskapades, vilket skulle kunna betalas ut utöver de&lt;br&gt;generella bostadstilläggen. Under de följande decennierna gjordes&lt;br&gt;väsentliga förändringar i KBT-systemet för att förbättra och utjämna&lt;br&gt;strukturen på förmånerna och göra dem följsamma till kostnadsutveck-&lt;br&gt;lingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KBT blev för många pensionärer ett väsentligt tillskott till pensionen.&lt;br&gt;Eftersom folkpensionen och pensionstillskottet inte var tillräckliga för att&lt;br&gt;täcka levnadsomkostnaderna och en normal hyra ansågs det lämpligast&lt;br&gt;att se bostadsstödet som en del av det allmänna pensionssystemet för&lt;br&gt;vilket staten har ett helhetsansvar. Det ansågs då inte acceptabelt att det&lt;br&gt;allmänna pensionssystemet gav olika utfall beroende på var i Sverige&lt;br&gt;man bodde. Av denna anledning föreslog regeringen i propositionen Bo-&lt;br&gt;stadstillägg till pensionärer (prop. 1993/94:173) att staten borde ta an-&lt;br&gt;svaret för bostadsstödet och föreslog att KBT skulle ersättas av BTP.&lt;br&gt;Förslaget som godtogs av riksdagen trädde i kraft 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för BTP-systemet är att, oberoende av bostadsort, ge&lt;br&gt;pensionären möjlighet att efterfråga och bibehålla en bostad med till-&lt;br&gt;fredsställande standard också i nyproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:140&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.2 Närmare om bostadstillägg&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg till pensionärer (BTP) är ett inkomstprövat tillägg till vissa&lt;br&gt;pensionsförmåner. Bostadstilläggets storlek påverkas av bostadskostna-&lt;br&gt;den och inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg kan betalas ut till den som är bosatt i Sverige och har en&lt;br&gt;pensionsförmån i form av ålderspension fr.o.m. 65 års ålder, förtidspen-&lt;br&gt;sion/sjukbidrag, änkepension enligt övergångsbestämmelser, omställ-&lt;br&gt;ningspension, förlängd omställningspension, särskild efterlevandepen-&lt;br&gt;sion eller hustrutillägg enligt övergångsbestämmelser. Även den som har&lt;br&gt;en pension från ett annat land inom Europeiska unionen (EU) eller Euro-&lt;br&gt;peiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) kan få BTP. Den som gör&lt;br&gt;tidigt uttag av ålderspension har dock inte på grund av denna rätt till&lt;br&gt;BTP. Däremot har en person med vilande förtidspension rätt till BTP&lt;br&gt;under det första året pensionen är vilande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns två huvudformer av statligt bostadstillägg: bostadstillägg till&lt;br&gt;pensionärer (BTP) och särskilt bostadstillägg till pensionärer (SBTP).&lt;br&gt;Båda formerna av bostadstillägg är skattefria. En person som har rätt till&lt;br&gt;vilande förtidspension har inte rätt till SBTP. Varje enskild kommun har&lt;br&gt;dessutom möjlighet att betala ut ett kommunalt kompletteringsbelopp&lt;br&gt;(KKB) till BTP. Denna möjlighet upphör dock fr.o.m. år 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. den 1 januari 2001 utgör BTP maximalt 90 procent av den del&lt;br&gt;av bostadskostnaden som inte överstiger 4 500 kronor per månad. Det&lt;br&gt;högsta bostadstillägg som kan betalas ut är alltså 4 050 kronor i&lt;br&gt;månaden. Pensionär som bor i tvåbäddsrum i särskild boendeform får&lt;br&gt;tillgodoräkna sig en bostadskostnad om högst 2 000 kronor i månaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BTP kan endast beviljas för permanentbostad i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av boendekostnad &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna för beräkning av den del av boendekostnaden som&lt;br&gt;grundar rätt till bostadstillägg till pensionärer (BTP) ges i Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av bostadskost-&lt;br&gt;nad. Beräkningsreglema är olika beroende på vilken boendeform som är&lt;br&gt;aktuell för den sökande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beräkningsunderlaget, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av hur inkomsten påverkar bostadstillägget till pensionärer&lt;br&gt;(BTP) sker enligt särskilda regler. Mot bakgrund av den faktiska bo-&lt;br&gt;stadskostnaden beräknas högsta möjliga bostadstillägg för den som an-&lt;br&gt;söker om bidrag. Från detta belopp görs avdrag beroende på hur hög in-&lt;br&gt;komsten är. Vad som blir över är det bostadstillägg som skall betalas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande inkomstprövningsreglema är detaljerade och innebär i&lt;br&gt;princip att alla inkomster, som inte nämns som undantag i lagen&lt;br&gt;(1994:308) om bostadstillägg till pensionärer (BTPL), ingår i inkomst-&lt;br&gt;underlaget för BTP. De undantag som finns inskrivna i BTPL är i princip&lt;br&gt;skattefria inkomster som t.ex. barnbidrag och socialbidrag. När det gäller&lt;br&gt;förmögenhet, beräknas en schablonmässig avkastning om fem procent&lt;br&gt;som läggs till övriga inkomster. För den del av tillgångarna som - efter&lt;br&gt;avdrag för skulder - överstiger 75 000 kronor för ensamstående och&lt;br&gt;120 000 kronor för makar gemensamt räknas ytterligare tio procent som&lt;br&gt;inkomst. Privatbostadsfastighet som pensionären bebor eller avkastning&lt;br&gt;av sådan fastighet skall inte tas upp som tillgång. Däremot skall&lt;br&gt;privatbostadsfastighet som pensionären inte bebor tas upp som tillgång&lt;br&gt;vid förmögenhetsberäkningen med taxeringsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilt bostadstillägg till pensionärer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Särskilt bostadstillägg till pensionärer (SBTP) betalas ut till den som har&lt;br&gt;BTP. Som framgått tidigare är SBTP, liksom BTP, inkomstprövat.&lt;br&gt;Förmånen betalas ut i de fall den förmånsberättigades inkomst, efter av-&lt;br&gt;drag för skälig boendekostnad, understiger skälig levnadsnivå. Som&lt;br&gt;skälig levnadsnivå för år 2001 räknas 47 749 kronor för ogift och 40 000&lt;br&gt;kronor för den som är gift. Följande inkomster påverkar SBTP. In-&lt;br&gt;komster i form av folkpension, pensionstillskott och viss del av tilläggs-&lt;br&gt;pension, BTP och hälften av den årsinkomst som den allmänna för-&lt;br&gt;säkringskassan har fastställt vid beräkningen av BTP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krävs ingen särskild ansökan för SBTP. Den allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassan räknar ut SBTP för den som har BTP.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.6 Kommunalt kompletteringsbelopp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Under 1995-2002 kan varje enskild kommun besluta att betala ut ett&lt;br&gt;kompletterande belopp (KKB) till BTP. Beloppet betalas ut tillsammans&lt;br&gt;med BTP och någon särskild ansökan behövs inte från den förmåns-&lt;br&gt;berättigades sida. Eftersom förmånen är ett frivilligt åtagande från kom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;munens sida bestämmer varje enskild kommun dels ersättningsnivån, Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;dels vem som skall vara berättigad till förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bostadsbidragssystemet (BOB-systemet)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidraget har vuxit fram genom en serie reformer. Dess uppgift är&lt;br&gt;att ge ekonomiskt svaga hushåll möjligheter att hålla sig med goda och&lt;br&gt;tillräckligt rymliga bostäder. Bidraget ingår vidare som en viktig del i det&lt;br&gt;ekonomiska familjestödet, som främst syftar till att ge en ekonomisk&lt;br&gt;grundtrygghet för barnfamiljer under den period de har stor försörjnings-&lt;br&gt;börda. Familjer med bam är generellt sett unga och har ofta låga in-&lt;br&gt;komster. Bostadsbidragen omfördelar resurser från de familjer som inte&lt;br&gt;har bam till de familjer som har bam. Genom att bostadsbidragsförmånen&lt;br&gt;är inkomstprövad gynnar förmånen särskilt de hushåll som har de lägsta&lt;br&gt;inkomsterna. En stor del av dessa hushåll består av en ensamstående för-&lt;br&gt;älder med bam.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3.2 Närmare om bostadsbidraget&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Barnfamiljer och ungdomar, som fyllt 18 år men inte 29 år, kan få bo-&lt;br&gt;stadsbidrag. Hur stort bidrag som kan erhållas beror bl.a. av hur många&lt;br&gt;personer hushållet består av, hushållets inkomst och bostadskostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidraget består av två delar, dels ett bidrag för bostadskostna-&lt;br&gt;der, dels ett särskilt bidrag för hemmavarande bam. Barnfamiljer med&lt;br&gt;hemmavarande bam kan fa bidraget för bostadskostnader och det sär-&lt;br&gt;skilda bidraget för bamen. Barnfamiljer med enbart bam som tidvis bor i&lt;br&gt;hushållet (umgängesbam) kan bara fa bidraget för bostadskostnader.&lt;br&gt;Ungdomar som fyllt 18 men inte 29 år utan bam kan fa bidrag för bo-&lt;br&gt;stadskostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidraget är preliminärt och betalas ut varje månad. Det preli-&lt;br&gt;minära bostadsbidraget bestäms efter den inkomst som uppskattningsvis&lt;br&gt;beräknas utges under hela kalenderåret. Bostadsbidrag kan beviljas&lt;br&gt;tidigast från och med ansökningsmånaden och längst tolv månader. Det&lt;br&gt;slutliga bostadsbidraget bestäms i efterhand när inkomsttaxeringen för&lt;br&gt;året är klar. Då jämförs det preliminära och det slutliga bidraget. Det&lt;br&gt;slutliga bidraget beräknas på den taxerade inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få bostadsbidrag skall man vara bosatt i Sverige och i regel&lt;br&gt;skall man också vara folkbokförd i den bostad som bidragsansökan avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Makar som lever tillsammans skall ansöka om bostadsbidrag gemen-&lt;br&gt;samt. Den som är gift eller lever i ett registrerat partnerskap, men söker&lt;br&gt;om bostadsbidrag som ensamstående, måste styrka att han eller hon inte&lt;br&gt;lever tillsammans med make eller sin registrerade partner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnfamiljer delas in i två grupper, nämligen barnfamiljer med hem-&lt;br&gt;mavarande bam och barnfamiljer med bam som tidvis bor hemma. Bam&lt;br&gt;får räknas in i hushållet till och med den månad då barnet fyller 18 år.&lt;br&gt;Bam över 18 år räknas in i hushållet om han eller hon har studiehjälp&lt;br&gt;eller förlängt barnbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av boendekostnad &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna för beräkning av de boendekostnader som grundar rätt&lt;br&gt;till bostadsbidrag ges i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS&lt;br&gt;1998:9) om beräkning av bostadskostnad.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beräkningsunderlaget, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den inkomst som används för beräkning av bostadsbidraget kallas&lt;br&gt;bidragsgrundande inkomst. Den motsvarar summan av inkomst av tjänst,&lt;br&gt;inkomst av näringsverksamhet, inkomst av kapital och vissa övriga in-&lt;br&gt;komster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminärt bostadsbidrag beräknas efter en uppskattad inkomst för ett&lt;br&gt;kalenderår. Det är således i princip den inkomst som tas upp i den all-&lt;br&gt;männa självdeklarationen, med vissa tillägg och avdrag, som utgör den&lt;br&gt;bidragsgrundande inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag för bostadskostnaderna är en viss procent av bostadskostnaden&lt;br&gt;mellan en nedre och en övre gräns. Den som har hemmavarande bam har&lt;br&gt;också rätt till särskilt bidrag för barnen. Storleken på bidraget beror på&lt;br&gt;antalet hemmavarande barn och är oberoende av hushållets bostadskost-&lt;br&gt;nad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidraget är, som nämnts, inkomstprövat. Det gäller både bi-&lt;br&gt;draget för bostadskostnader och det särskilda bidraget för hemmavarande&lt;br&gt;bam.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samordning av bostadstillägg till pensionärer och&lt;br&gt;bostadsbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande bestämmelser i lagen (1993:737) om bostadsbidrag&lt;br&gt;(BOBL) och lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer (BTPL)&lt;br&gt;samt Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av&lt;br&gt;bostadskostnad kan en person med bam beviljas såväl bostadsbidr ag som&lt;br&gt;BTP. En samordning sker mellan de båda förmånerna på sådant sätt att&lt;br&gt;den beräknade bostadskostnaden som ligger till grund för BTP minskas&lt;br&gt;med det preliminära bostadsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang kan anmärkas att ungdomar utan bam inte kan fa&lt;br&gt;bostadsbidrag om de uppbär BTP. Detsamma gäller om BTP inte betalas&lt;br&gt;ut på grund av bestämmelserna om inkomstprövning av BTP. En pensio-&lt;br&gt;när som inte sökt BTP, har dock möjlighet att fa bostadsbidrag oberoen-&lt;br&gt;de av möjligheterna att fa BTP.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattande jämförelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom den lämnade redogörelsen ovan framgår att de två statliga&lt;br&gt;huvudsystemen för bostadsstöd, dvs. systemet för bostadstillägg till pen-&lt;br&gt;sionärer respektive systemet för bostadsbidrag, båda syftar till att till-&lt;br&gt;godose de förmånsberättigades behov av en tillfredsställande bostad.&lt;br&gt;Dock är de båda systemen uppbyggda utifrån olika principiella grunder&lt;br&gt;och har tillskapats för att tillgodose olika kategorier av personer. BTP är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett individinriktat bostadsstöd av grundskyddskaraktär som utgör en del Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;av det allmänna pensionssystemet, medan bostadsbidraget är ett hus-&lt;br&gt;hållsinriktat bostadsstöd av högkostnadsskyddskaraktär. Således kan det&lt;br&gt;hävdas att BTP-systemet är tillskapat för att tillvarata pensionärers behov&lt;br&gt;av ett tillfredsställande boende, medan bostadsbidragssystemet är till-&lt;br&gt;skapat för att tillgodose motsvarande behov hos yngre förvärvsarbetande&lt;br&gt;hushåll.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 Betänkandet SOU 1997:85&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som kommer att framgå i denna proposition avviker i vissa delar rege-&lt;br&gt;ringens förslag från de förslag som BTP-utredningen lämnat i sitt be-&lt;br&gt;tänkande. Eftersom BTP-utredningens förslag i vissa delar bygger på vad&lt;br&gt;IBIS-utredningen i betänkandet Förmån efter inkomst - Samordnat in-&lt;br&gt;komstbegrepp för bostadsstöden och nya kvalifikationsregler för rätt till&lt;br&gt;sjukpenninggrundad inkomst (SOU 1997:85) angett om inkomstbe-&lt;br&gt;greppet i bidrags- och socialförsäkringssammanhang, anser vi att det är&lt;br&gt;lämpligt att även kortfattat redogöra för huvuddragen i detta betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IBIS-utredningen ansåg det vara både angeläget och möjligt att sam-&lt;br&gt;ordna bostadstilläggssystemet och bostadsbidragssystemet, eftersom det&lt;br&gt;finns många pensionärshushåll, främst bland förtidspensionärerna, som&lt;br&gt;är berättigade till bostadsstöd från båda systemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet föreslogs att inkomstunderlaget för bostadstillägg till&lt;br&gt;pensionärer (BTP) skulle omfatta samma tidsrymd som inkomst-&lt;br&gt;underlaget för bostadsbidrag och att BTP skulle beräknas kalenderårsvis&lt;br&gt;med en slutlig avstämning mot taxerad inkomst för bidragsåret. Dock&lt;br&gt;skulle, enligt förslaget, pensionärer som endast har pensionsinkomst och&lt;br&gt;ingen eller små kapitalinkomster kunna erhålla BTP genom slutligt beslut&lt;br&gt;vid beviljandet av BTP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IBIS-utredningen föreslog att samordningen mellan de båda bostads-&lt;br&gt;stödssystemen vad gällde vilka inkomster som skall beaktas vid bestäm-&lt;br&gt;mandet av BTP skulle lösas genom att inkomster av tjänst, näringsverk-&lt;br&gt;samhet och kapital i princip skulle beräknas enligt samma regler som&lt;br&gt;inom bostadsbidragssystemet. Dock föreslogs i betänkandet att ett sär-&lt;br&gt;skilt förmögenhetstillägg skulle beräknas för pensionärer vid sidan om&lt;br&gt;den faktiska kapitalinkomsten. Dessutom föreslog IBIS-utredningen att&lt;br&gt;det i bostadstilläggssystemet, liksom i bostadsbidragssystemet, skulle&lt;br&gt;föras in en s.k. generalklausul innebärande att BTP inte skulle kunna&lt;br&gt;beviljas om den enskilde på grund av ekonomiska resurser uppenbart inte&lt;br&gt;hade något behov av bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslog IBIS-utredningen att fördelningen av bostadskostna-&lt;br&gt;den skulle ske på samma sätt oavsett om BTP-tagarens make uppbär pen-&lt;br&gt;sion eller inte, d.v.s. endast den del av bostadskostnaden som hänför sig&lt;br&gt;till pensionären skulle grunda rätt till BTP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Allmänna överväganden &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:14O&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Principer för ett reformerat bostadstilläggssystem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För personer bosatta i Sverige skall det även i&lt;br&gt;framtiden finnas ett allmänt bostadsstöd av samma karaktär som det&lt;br&gt;nuvarande bostadstillägget till pensionärer. I likhet med det nuvarande&lt;br&gt;bostadstillägget skall det framtida bostadstillägget omfattas av be-&lt;br&gt;stämmelserna i socialförsäkringslagen (1999:799). Det framtida bo-&lt;br&gt;stadstillägget skall, liksom det nuvarande bostadstillägget, beräknas&lt;br&gt;och fastställas slutligt direkt vid beviljandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslog att bostadstillägget skulle&lt;br&gt;beräknas slutligt direkt vid beviljandet för de förmånstagare som, utöver&lt;br&gt;sådan pension som är bestämd för året, har högst 10 000 kronor per år i&lt;br&gt;inkomster från tjänst och näringsverksamhet samt högst 150 000 kronor i&lt;br&gt;nettoförmögenhet. För övriga förmånsberättigade föreslog utredningen&lt;br&gt;att bostadstillägget skulle beräknas preliminärt med en slutlig avstämning&lt;br&gt;mot taxerad inkomst. Utredningen föreslog även att bostadstillägget år-&lt;br&gt;ligen skulle prövas om för samtliga förmånstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett stort antal remissinstanser har yttrat sig över&lt;br&gt;utredningens förslag såvitt avser slutlig respektive preliminär beräkning&lt;br&gt;av bostadstillägget vid beviljandet. Flera av dessa remissinstanser är i&lt;br&gt;och för sig positivt inställda till utredningens principiella uppfattning att&lt;br&gt;preliminär beräkning av bostadstillägget skall ske och att bostadstillägget&lt;br&gt;sedan skall stämmas av mot taxerad inkomst. Dock är det endast någon&lt;br&gt;enstaka remissinstans som helt tillstyrker utredningens förslag. Det är&lt;br&gt;även flera remissinstanser som i olika grad och med varierande skäl ut-&lt;br&gt;tryckt tveksamhet till det föreslagna systemet med preliminära och slut-&lt;br&gt;ligt fastställda bostadstillägg. Vissa av dessa remissinstanser avstyrker&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Behovet av en reformering av bostadstilläggssystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det är angeläget att grundtrygghetsprincipen för den enskilde&lt;br&gt;alltjämt upprätthålls även i det reformerade ålderspensionssystemet, och i&lt;br&gt;det anpassade efterlevandepensionssystemet, skall det även fortsättnings-&lt;br&gt;vis finnas ett grundskydd för personer som av olika skäl inte har rätt till&lt;br&gt;någon inkomstrelaterad allmän pension. Även inom aktivitets- eller sjuk-&lt;br&gt;ersättningssystemet skall det finnas ett grundskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande regelverket för bostadstillägg till pensionärer (BTP) är&lt;br&gt;en del av pensionssystemet och bostadstillägget är dessutom en be-&lt;br&gt;ståndsdel av det grundläggande skyddet för pensionärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det reformerade ålderspensionssystemet ersätts det nuvarande grund-&lt;br&gt;skyddet i form av folkpension, pensionstillskott och det särskilda grund-&lt;br&gt;avdraget för pensionärer av en utfyllnadsförmån i form av garantipension&lt;br&gt;till den inkomstrelaterade pensionen. Garantipensionens basnivå har be-&lt;br&gt;stämts utifrån att det även i framtiden skall finnas ett allmänt bostadsstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till pensionärer. De anpassade efterlevandepensionsbestämmelsema, och Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;de nya bestämmelserna om aktivitets- och sjukersättning liknar i stora&lt;br&gt;delar garantipensionskonstruktionen inom den reformerade ålderspensio-&lt;br&gt;neringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som nyss anförts anser regeringen det vara rim-&lt;br&gt;ligt att det jämte pensionsförmånerna och de nya aktivitets- och sjuker-&lt;br&gt;sättningsförmånema skall kunna utges någon form av bostadsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundskyddet inom det reformerade ålderspensionssystemet, och inom&lt;br&gt;det anpassade efterlevandepensionssystemet består av en garantipension&lt;br&gt;som utgör utfyllnad till den inkomstrelaterade pensionen. Eftersom det&lt;br&gt;särskilda grundavdraget för pensionär vid beskattning för framtiden av-&lt;br&gt;skaffas, kommer den beskattade garantipensionen att utges från en högre&lt;br&gt;bruttonivå än vad som gällt för folkpensions- och pensionstillskottsför-&lt;br&gt;månen. Vad som nu anförts skall gälla även för aktivitets- och sjukersätt-&lt;br&gt;ningsförmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande bostadstillägget, vilket framgått i avsnitt 4, beräknas&lt;br&gt;utifrån bruttopension. Eftersom de nya bestämmelserna innebär att pen-&lt;br&gt;sion och aktivitets- eller sjukersättning kommer att betalas ut från betyd-&lt;br&gt;ligt högre bruttonivåer än de nuvarande pensionsförmånerna, kan inte det&lt;br&gt;nuvarande bostadstilläggssystemet användas i framtiden. Systemet måste&lt;br&gt;därför göras om. Innan ett nytt system presenteras, måste dock ställning&lt;br&gt;tas till om det även i framtiden skall finnas ett individinriktat grund-&lt;br&gt;skyddssystem som motsvarar det nuvarande BTP-systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BTP och bostadsbidraget har, som framgått i avsnitt 4, som gemensamt&lt;br&gt;syfte att ge ekonomiska möjligheter för vissa grupper att ha en god bo-&lt;br&gt;stad. Trots detta föreligger det skillnader mellan systemen. Det hushålls-&lt;br&gt;inriktade bostadsstödet, dvs. bostadsbidraget, är ett högkostnadsskydd&lt;br&gt;och det individinriktade bostadsstödet, dvs. BTP, är en del av det grund-&lt;br&gt;läggande skyddet inom den allmänna pensioneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformeringen av ålderspensionssystemet och anpassningen av efter-&lt;br&gt;levandepensionssystemet samt de nya bestämmelserna om aktivitets- och&lt;br&gt;sjukersättning innebär bl.a. en förändrad syn på syftet och funktionen av&lt;br&gt;vissa av de nuvarande enskilda pensionsförmånerna. Som exempel på&lt;br&gt;detta kan nämnas omställningspension. Denna pensionsform föreslås i&lt;br&gt;framtiden på ett mer renodlat sätt ses som en kompletterande inkomst i&lt;br&gt;stället för en huvudsaklig inkomstkälla för den enskilde förmånstagaren.&lt;br&gt;Även änkepension som kommer att beviljas kvinnor födda 1945 eller&lt;br&gt;senare på grund av dödsfall efter utgången av 2002 kan ses som ett kom-&lt;br&gt;plement till förvärvsinkomst snarare än som en huvudsaklig inkomst-&lt;br&gt;källa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna förändrade syn på vissa av de nuvarande pensionsförmånerna&lt;br&gt;kan föranleda ett ifrågasättande av om det även i framtiden bör finnas ett&lt;br&gt;grundskyddsinriktat bostadsstöd liknande det nuvarande bostadstillägget.&lt;br&gt;Emellertid innebär inte samtliga gjorda och föreslagna ändringar att det&lt;br&gt;avseende alla nuvarande pensionsförmåner kan ifrågasättas om det även i&lt;br&gt;framtiden skall finnas ett grundskyddsinriktat bostadsstöd. Detta gäller&lt;br&gt;t.ex. ålderspensionen där starka skäl talar för att det även i framtiden bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen2000/01. 1 saml. Nrl40&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finnas ett individinriktat allmänt bostadsstöd av samma karaktär som Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;dagens BTP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framtida statliga bostadsstödet kan konstrueras utifrån tre olika&lt;br&gt;huvudalternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett alternativ är att bibehålla ett individinriktat bostadsstöd som, lik-&lt;br&gt;som det nuvarande bostadstillägget, kommer att vara en del av det&lt;br&gt;grundläggande skyddet till samtliga personer med allmän pension eller&lt;br&gt;aktivitets- eller sjukersättning. Samma krets av personer som i dag kan&lt;br&gt;kvalificera sig for BTP skulle kunna kvalificera sig for det framtida bo-&lt;br&gt;stadstillägget oberoende av om de uppbär allmän pension eller aktivitets-&lt;br&gt;eller sjukersättning. Med andra ord innebär detta alternativ i princip att&lt;br&gt;det nuvarande BTP-systemet endast anpassas till de nya pensionsbe-&lt;br&gt;stämmelserna och de nya aktivitets- och sjukersättningsbestämmelsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat alternativ är att pensionstagarna skall ha rätt till ett individin-&lt;br&gt;riktat bostadsstöd av BTP-karaktär, medan personer som kommer att ha&lt;br&gt;rätt till aktivitets- eller sjukersättning endast skall ha rätt till ett hushålls-&lt;br&gt;inriktat bostadsstöd av bostadsbidragskaraktär. Ett sådant alternativ&lt;br&gt;skulle således betyda att kretsen personer som skulle kunna kvalificera&lt;br&gt;sig for det framtida bostadstillägget skulle göras mindre än den person-&lt;br&gt;krets som kan kvalificera sig for bostadstillägg i det nuvarande BTP-&lt;br&gt;systemet. Rätten till bostadstillägg begränsas då till personer som uppbär&lt;br&gt;allmän pensionsförmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tredje alternativ är att konstruera ett individinriktat bostadsstöd med&lt;br&gt;grundskyddsinriktning till vilket personer som kommer att uppbära all-&lt;br&gt;män pension eller aktivitets- eller sjukersättning som ett komplement till&lt;br&gt;förvärvsinkomster inte skall vara kvalificerade. Ett sådant system innebär&lt;br&gt;således även det en insnävning av den nuvarande BTP-förmånen. In-&lt;br&gt;snävningen bygger dock inte endast på den övergripande klassificeringen&lt;br&gt;av förmånerna som skall utges, utan på vilken materiell betydelse varje&lt;br&gt;typ av förmån generellt sett har för de olika kategorierna pensions-&lt;br&gt;respektive aktivitets- eller sjukersättningsberättigade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sistnämnda alternativet, som tar sikte på ett individinriktat och&lt;br&gt;allmänt bostadsstödssystem av samma karaktär som det nuvarande BTP-&lt;br&gt;systemet framstår som ett lämpligt val när det gäller att reformera och&lt;br&gt;anpassa det nuvarande BTP-systemet till de nya pensionsbestämmelserna&lt;br&gt;och de nya aktivitets- och sjukersättningsförmånema. Alternativet inne-&lt;br&gt;bär att personer, som av olika anledningar har små förutsättningar att&lt;br&gt;förändra sin ekonomiska situation och till följd därav i princip permanent&lt;br&gt;är beroende av allmän pensions- eller sjukförsäkringsförmån för sin för-&lt;br&gt;sörjning, kommer att vara kvalificerade för ett individinriktat grundskydd&lt;br&gt;som motsvarar det nuvarande bostadstillägget. Däremot kommer vissa&lt;br&gt;personkategorier, som kommer att uppbära allmän pensionsförmån mer&lt;br&gt;som ett komplement till förvärvsinkomst, inte att vara kvalificerade för&lt;br&gt;ett individinriktat allmänt bostadsstöd av grundskyddskaraktär. Rege-&lt;br&gt;ringen återkommer i avsnitt 6 till dessa personkategorier. Personer till-&lt;br&gt;höriga dessa personkategorier kommer i Stället, om de uppfyller förut-&lt;br&gt;sättningarna för sådan förmån, att vara kvalificerade för bostadsbidrag.&lt;br&gt;Ett framtida individinriktat bostadsstödssystem med en sådan inriktning&lt;br&gt;som den nyss beskrivna, kommer således att på ett naturligt sätt kom-&lt;br&gt;plettera pensions-, aktivitets- och sjukersättningsförmånema när dessa&lt;br&gt;förmåner är avsedda att antingen utgöra förmånstagarnas huvudsakliga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försörjning eller i väsentlig mån utgöra ett betydande permanent tillskott Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;till försörjningen för vissa personkategorier. Det är således regeringens&lt;br&gt;uppfattning att det inte skall vara den övergripande klassificeringen av&lt;br&gt;förmånen som skall vara avgörande för om förmånstagaren bör vara be-&lt;br&gt;rättigad för det reformerade bostadstillägget, utan vad ersättning såväl&lt;br&gt;generellt sett som materiellt sett är avsedd att utgöra ersättning för hos&lt;br&gt;den enskilde förmånstagaren. Mot bakgrund av det anförda föreslår vi att&lt;br&gt;det även i framtiden skall finnas ett individinriktat allmänt bostadsstöd av&lt;br&gt;samma karaktär som det nuvarande bostadstillägget. Regeringen åter-&lt;br&gt;kommer i avsnitt 6 till vad detta innebär när det gäller vilken krets per-&lt;br&gt;soner som skall kunna kvalificera sig för det framtida bostadstillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på bosättning, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I socialförsäkringslagen (1999:799) anges vem som omfattas av en&lt;br&gt;socialförsäkringsförmån som grundar sig på bosättning eller förvärvs-&lt;br&gt;arbete i Sverige. Det nuvarande bostadstillägget är en socialförsäkrings-&lt;br&gt;förmån som utges endast till den som är bosatt här. Vem som omfattas av&lt;br&gt;bostadstillägget regleras därför i socialförsäkringslagen. Liksom det nu-&lt;br&gt;varande bostadstillägget bör även det framtida bostadstillägget vara en&lt;br&gt;socialförsäkringsförmån som utges endast till den som är bosatt i&lt;br&gt;Sverige. Regeringen föreslår således att det framtida bostadstillägget&lt;br&gt;skall utges till den som är bosatt i Sverige och att det framtida bostads-&lt;br&gt;tillägget skall omfattas av bestämmelserna i socialförsäkringslagen&lt;br&gt;(1999:799).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminärt eller slutligt beräknat bostadstillägg vid beviljandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande bostadstillägget beviljas vid ansökan genom ett slutligt&lt;br&gt;beslut. Den enskilde bidragstagaren vet således vilket bostadstillägg som&lt;br&gt;han eller hon kontinuerligt kommer att vara berättigad till vid i princip&lt;br&gt;oförändrade ekonomiska och personliga förhållanden. Bostadstillägget&lt;br&gt;betalas dessutom ut tillsammans med övrig allmän pension. Vissa för-&lt;br&gt;ändringar av ekonomisk eller personlig karaktär som påverkar bostads-&lt;br&gt;tillägget åligger det den enskilde förmånstagaren att anmäla, medan&lt;br&gt;andra förändringar får den enskilde förmånstagaren anmäla om han eller&lt;br&gt;hon vill att de skall påverka bostadstillägget. Fråga är om samma regler&lt;br&gt;skall gälla för det reformerade bostadstillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan hävdas att det reformerade bostadstillägget vid beviljandet bör&lt;br&gt;meddelas genom preliminärt beslut om bostadstillägg som i efterhand&lt;br&gt;stäms av mot taxerad inkomst. En sådan ordning skulle innebära att det&lt;br&gt;framtida grundskyddsinriktade bostadsstödet skulle beviljas på ett lik-&lt;br&gt;nande sätt som gäller för bostadsbidrag. Det huvudsakliga skälet för att&lt;br&gt;det reformerade bostadstillägget skulle beviljas på sådant sätt är att det är&lt;br&gt;en grundläggande rättvisefråga att en inkomstprövning av en förmån på&lt;br&gt;ett korrekt och likvärdigt sätt fångar upp och värderar de olika inkomster&lt;br&gt;som skall ingå i beräkningen, oavsett om de i princip är fasta och lätt&lt;br&gt;beräknade eller varierar och svåra att beräkna i förväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har, som framgått ovan, föreslagit att det framtida bostads-&lt;br&gt;tillägget, liksom det nuvarande bostadstillägget, skall vara en individin-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riktad grundskyddsförmån. Detta innebär att bostadstillägget även i Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;framtiden skall vara en del av det grundläggande skyddet för personer&lt;br&gt;som får pensionsersättning eller sjuk- eller aktivitetsersättning inte endast&lt;br&gt;som ett komplement till förvärvsinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett individinriktat bidrag av grundskyddskaraktär skall i princip endast&lt;br&gt;utges till personer som är i behov av förmånen för att klara sin huvud-&lt;br&gt;sakliga försörjning och ett acceptabelt boende. Enligt regeringens upp-&lt;br&gt;fattning ligger det mer eller mindre i sakens natur att det då skall be-&lt;br&gt;stämmas slutligen redan vid beviljandet av förmånen. När det gäller så-&lt;br&gt;dana förmåner är det för den enskilde förmånstagaren väsentligt att&lt;br&gt;denne verkligen kan lita på att han eller hon får &amp;quot;behålla&amp;quot; det bostads-&lt;br&gt;tillägg som beslutats. Till det anförda kan även tilläggas att enligt de nya&lt;br&gt;pensionsbestämmelsema respektive aktivitets- och sjukersättnings-&lt;br&gt;bestämmelsema skall dessa förmåner, till vilka det framtida bostads-&lt;br&gt;tillägget skall utgöra ett kompletterande grundskydd i framtiden, be-&lt;br&gt;stämmas slutligen vid beviljandet av respektive förmån. Regeringen före-&lt;br&gt;slår således att det framtida bostadstillägget, liksom det nuvarande bo-&lt;br&gt;stadstillägget, vid beviljande av förmånen skall meddelas genom slutligt&lt;br&gt;beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu anförts behöver dock inte betyda att beslut om bostads-&lt;br&gt;tillägg i framtiden, till skillnad från vad som gäller i det nuvarande BTP-&lt;br&gt;systemet, inte kan begränsas att gälla för viss tid. Regeringen kommer i&lt;br&gt;avsnitt 8.5 och 11.2 nedan att utveckla sina ståndpunkter beträffande&lt;br&gt;denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motstridiga mål för inkomstprövningen av det reformerade&lt;br&gt;bostadstillägget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning är det övergripande målet vid konstruk-&lt;br&gt;tionen av det reformerade bostadstilläggssystemet att inkomstprövningen&lt;br&gt;av förmånen leder till en rimlig fördelningsprofil, så att bidragstagare&lt;br&gt;med låga inkomster kan efterfråga en rimlig bostad. Vi anser att det nu-&lt;br&gt;varande BTP-systemet på ett tillfredsställande sätt uppfyller ett sådant&lt;br&gt;mål. Utgångspunkten för förslaget till det reformerade bostadstilläggs-&lt;br&gt;systemet är därför att den nuvarande fördelningsprofilen och den nu-&lt;br&gt;varande kostnadsramen för BTP-systemet skall vara vägledande även för&lt;br&gt;ett reformerat bostadstilläggssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver det övergripande målet finns, generellt sett, mer eller mindre&lt;br&gt;outtalade mål eller krav beträffande fördelningen av den aktuella grund-&lt;br&gt;skyddsförmånen och därmed hur inkomstprövningen skall ske i ett re-&lt;br&gt;formerat bostadstilläggssystem. Alla dessa mål kan inte uppfyllas sam-&lt;br&gt;tidigt, eftersom de delvis är oförenliga. Eftersom dessa mål inte är direkt&lt;br&gt;uttalade, sker fokuseringen gärna på ett mål i taget. Detta riskerar att leda&lt;br&gt;till för snäva slutsatser om åtgärder som bör vidtagas, vilket i sin tur&lt;br&gt;leder till att ett av målen uppfylls på bekostnad av de andra målen. Vid&lt;br&gt;konstruktionen av ett reformerat bostadstilläggssystem är det därför&lt;br&gt;väsentligt att dessa mål anges. Konstruktionen av det reformerade bo-&lt;br&gt;stadstilläggssystemet bör sedan bedömas samlat mot dessa mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De mål eller krav som åsyftas ovan och vilka alltså bör bedömas till-&lt;br&gt;sammans är - förutom att nuvarande kostnadsram för BTP-systemet skall&lt;br&gt;vara vägledande - att det reformerade bostadstillägget skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ha en sådan nivå att en förmånstagare med endast inkomst i form av Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;allmän pension i form av garantipension eller garantiersättning till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktivitets- eller sjukersättning skall kunna erhålla ett rimligt boen-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;betalas ut till personer som har ett ekonomiskt behov därav och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;inte bidra till höga marginaleffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ovan angetts är dessa mål i hög grad oförenliga. De står även till&lt;br&gt;viss del i ett motsatsförhållande till varandra. Om man vill att det re-&lt;br&gt;formerade bostadstillägget skall betalas ut från en hög grundnivå, sam-&lt;br&gt;tidigt som det reformerade bostadstillägget inte skall betalas ut till perso-&lt;br&gt;ner med höga inkomster, måste bostadstillägget vid inkomstprövningen&lt;br&gt;trappas av relativt kraftigt. Detta leder till att marginaleffekten tillsam-&lt;br&gt;mans med skatten blir mycket hög - i praktiken över 90 procent. Om&lt;br&gt;istället en lägre marginaleffekt prioriteras, samtidigt som det reformerade&lt;br&gt;bostadstillägget betalas ut från en hög grundnivå, måste avtrappningen av&lt;br&gt;det reformerade bostadstillägget vid inkomstprövningen ske långsamt.&lt;br&gt;Detta leder till att det reformerade bostadstillägget kommer att kunna&lt;br&gt;betalas ut till personer med mycket höga inkomster. I praktiken skulle ett&lt;br&gt;sådant system komma att innebära att flertalet pensions-, aktivitets- eller&lt;br&gt;sjukersättningsberättigade skulle komma i åtnjutande av det reformerade&lt;br&gt;bostadstillägget i någon omfattning. Detta leder i sin tur ofrånkomligen&lt;br&gt;till att kostnaderna för det reformerade bostadstilläggssystemet kommer&lt;br&gt;att bli avsevärt högre än för det nuvarande bostadstilläggssystemet. Det&lt;br&gt;sistnämnda visar att målkonflikten inte kan lösas genom att mer pengar&lt;br&gt;tillförs systemet. Om man i stället i ett reformerat bostadstilläggssystem&lt;br&gt;prioriterar dels låga marginaleffekter, dels att det reformerade bostads-&lt;br&gt;tillägget inte skall betalas ut till personer med höga inkomster, måste&lt;br&gt;avtrappningen i systemet vara så långsam att grundnivån på det reforme-&lt;br&gt;rade bostadstillägget måste ligga på en nivå som är lägre än i det nu-&lt;br&gt;varande BTP-systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av resonemanget ovan framgår att det inte går att konstruera ett refor-&lt;br&gt;merat bostadstilläggssystem som uppfyller samtliga mål. Det framgår&lt;br&gt;också av resonemanget att ytterligare prioritering av något av målen le-&lt;br&gt;der till försämrad måluppfyllelse för åtminstone något av de andra målen.&lt;br&gt;Regeringen har vid prioriteringen av målen ovan för det reformerade bo-&lt;br&gt;stadstilläggssystemet i princip valt att följa den prioritering som varit&lt;br&gt;vägledande för det nuvarande BTP-systemet. Således har vi vid kon-&lt;br&gt;struktionen av det reformerade bostadstilläggssystemet prioriterat att det&lt;br&gt;reformerade bostadstillägget skall utges från en grundnivå som ger&lt;br&gt;bidragsstagare med endast låga inkomster möjlighet att erhålla ett rimligt&lt;br&gt;boende och att möjligheterna för personer med höga inkomster att erhålla&lt;br&gt;det reformerade bostadstillägget skall begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Lagreglering och ikraftträdande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelserna om bostadstillägg skall samlas&lt;br&gt;i en ny särskild lag om bostadstillägg till pensionärer m.fl. som skall&lt;br&gt;träda i kraft den 1 januari 2003. Vid samma tidpunkt skall lagen&lt;br&gt;(1994:308) om bostadstillägg till pensionärer upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen lämnade inte något förslag till att Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer (BTPL) skulle upp-&lt;br&gt;hävas och ersättas med en ny lag, utan föreslog att de nya bestämmel-&lt;br&gt;serna om bostadstillägg skulle föras in i den nu gällande lagen. Vidare&lt;br&gt;föreslog utredningen att de nya reglerna skulle träda i kraft den 1 oktober&lt;br&gt;2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser har yttrat sig när det gäller&lt;br&gt;tidpunkten för ikraftträdandet, vilken de antingen ifrågasätter eller av-&lt;br&gt;styrker. Många remissinstanser vill flytta fram tidpunkten för ikraft-&lt;br&gt;trädande till den 1 januari 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringens förslag om det framtida&lt;br&gt;bostadstilläggets konstruktion innebär en hel del grundläggande föränd-&lt;br&gt;ringar jämfört med det nuvarande systemet. De nya bestämmelserna om&lt;br&gt;bostadstillägg innebär så genomgripande förändringar av regelverket att&lt;br&gt;det är angeläget att samla bestämmelserna i en ny lag. Regeringen före-&lt;br&gt;slår därför att reglerna om bostadstillägg tas upp i en ny särskild lag;&lt;br&gt;lagen om bostadstillägg till pensionärer m.fl. Vi föreslår vidare att den&lt;br&gt;nya lagen skall träda i kraft den 1 januari 2003 och att den nuvarande&lt;br&gt;lagen om bostadstillägg skall upphävas vid samma tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår i avsnitt 6 föreslår vi att vissa personkategorier som i dag&lt;br&gt;är kvalificerade för och uppbär BTP i framtiden inte skall vara kvali-&lt;br&gt;ficerade för bostadstillägg. För att skapa administrativa möjligheter till&lt;br&gt;en övergång till det nya bostadstilläggssystemet föreslår vi i avsnitt 12&lt;br&gt;vissa bestämmelser för hur övergången från det nuvarande bostads-&lt;br&gt;tilläggssystemet till det framtida bostadstilläggssystemet skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om den nya lagen kommer att omfatta andra personkategorier än&lt;br&gt;personer med allmän pension, anser regeringen inte att tillräckliga skäl&lt;br&gt;föreligger att ändra benämningen av förmånen. Detta beror på att benäm-&lt;br&gt;ningen bostadstillägg till pensionärer är ett väl inarbetat begrepp. För-&lt;br&gt;månen bör därför i det framtida bostadstilläggssystemet benämnas bo-&lt;br&gt;stadstillägg till pensionärer m.fl. (BTP).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kvalifikationskrav för det reformerade&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;bostadstillägget&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna pensionsförmåner som&lt;br&gt;kvalifikationsgrunder för det reformerade&lt;br&gt;bostadstillägget&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Generellt om kvalifikationskravet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Personer som har sin huvudsakliga försörjning i&lt;br&gt;form av allmän pension skall vara kvalificerade för det reformerade&lt;br&gt;bostadstillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslog att rätten till bostads-&lt;br&gt;tillägg i princip borde begränsas till att omfatta personer som varaktigt&lt;br&gt;har sin huvudsakliga försörjning från allmän pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser tillstyrker utredningens för- Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;slag. Riksförsäkringsverket (RFV) menar att en begränsning till personer&lt;br&gt;som har sin huvudsakliga försörjning från allmän pension är bra då dessa&lt;br&gt;personers anknytning till pensionssystemet är starkare och mer varaktig.&lt;br&gt;RFV framhåller att detta även är en rimlig konsekvens vid jämförelse&lt;br&gt;med låginkomsttagare utan pension som inte heller är berättigade till bo-&lt;br&gt;stadsbidrag. Det finns även flera remissinstanser som avvisar förslaget.&lt;br&gt;Riksförbundet PensionärsGemenskap (RPG) anser att det i utredningen&lt;br&gt;inte ges någon övertygande argumentering för den insnävning av nu&lt;br&gt;gällande bestämmelser som föreslagits. RPG menar vidare att med för-&lt;br&gt;slaget kommer säkerligen ett stort antal personer med reducerad pension&lt;br&gt;och låga inkomster att uteslutas från möjligheten att efterfråga bostäder&lt;br&gt;med god kvalitet. Till följd härav förordar därför RPG att nuvarande&lt;br&gt;regler i princip bibehålls. Västra Götalands läns allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassa anser att principen att personer som har sin huvudsakliga försörj-&lt;br&gt;ning från den allmänna pensionen har rätt till bostadstillägg till pensionä-&lt;br&gt;rer (BTP) är bra. Dock bör rätten till BTP även omfatta personer med en&lt;br&gt;kombination av förtidspension och ålderspension upp till en hel förmån.&lt;br&gt;Skälet härför är enligt försäkringskassan att det finns personer som medi-&lt;br&gt;cinskt inte är berättigade till hel förtidspension, men som inte orkar ar-&lt;br&gt;beta utan tar ut ålderspension på resterande del. Dessa personer bör inte&lt;br&gt;komma i ett sämre läge än övriga BTP-tagare. En av grundtankarna med&lt;br&gt;det nya pensionssystemet är att det blir en rörlig pensionsålder, vilket&lt;br&gt;också enligt försäkringskassan talar för att rätt till BTP skall kunna före-&lt;br&gt;ligga för denna grupp från 61 års ålder. Socialstyrelsen, som i och för sig&lt;br&gt;delar utredningens uppfattning, understryker vikten av att fungerande&lt;br&gt;lösningar utreds för de grupper som eventuellt mister sin rätt till BTP.&lt;br&gt;Vidare anser Socialstyrelsen att förslagets eventuella konsekvenser för&lt;br&gt;socialbidragsberoende och socialbidragskostnader också bör utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Bostadstillägg till pensionärer betalas&lt;br&gt;i dag ut till personer som uppbär allmän pension i någon form. Pensions-&lt;br&gt;förmånen kan dock i vissa fall utgöra endast en mindre del av förmåns-&lt;br&gt;tagarens inkomst. Exempel på detta är när en person med normal arbets-&lt;br&gt;inkomst även uppbär omställningspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller allmänna pensionsförmåner är regeringen av den upp-&lt;br&gt;fattningen att endast pensionsförmån som, generellt sett, kan sägas utgöra&lt;br&gt;den enskildes huvudsakliga försörjning bör kvalificera honom eller&lt;br&gt;henne för bostadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.1.2 Ålderspension&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En person som uppbär all ålderspension som&lt;br&gt;han eller hon enligt lag är berättigad till, skall fr.o.m. den månad han&lt;br&gt;eller hon fyller 65 år vara kvalificerad för det reformerade bostads-&lt;br&gt;tillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Gotlands läns allmänna försäkringskassa ifråga-&lt;br&gt;sätter varför en ålderspensionär med tre fjärdedels ålderspension inte&lt;br&gt;skall vara berättigad till bostadstillägg. I övrigt har ingen remissinstans,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förutom vad som i avsnitt 6.1.1 angetts avseende Västra Götalands läns Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;allmänna försäkringskassa, särskilt yttrat sig i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt det reformerade ålderspen-&lt;br&gt;sionssystemet kan man ta ut inkomstgrundad ålderspension fr.o.m. 61 års&lt;br&gt;ålder. Inkomstgrundad ålderspension kan tas ut som hel, tre fjärdedels,&lt;br&gt;halv eller en fjärdedels förmån. Någon rätt att vid 61 års ålder ta ut&lt;br&gt;ålderspension i form av garantipension föreligger emellertid inte. Sådan&lt;br&gt;rätt inträder först vid 65 års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det reformerade bostadstillägget skall utgöra ett individinriktat grund-&lt;br&gt;skydd. I detta avseende liknar det reformerade bostadstillägget garanti-&lt;br&gt;pensionsförmånen, som den enskilde kan ta ut tidigast fr.o.m. den månad&lt;br&gt;han eller hon fyllt 65 år. Att tidpunkten för rätt till garantipension be-&lt;br&gt;stämts på angivet sätt beror på bl.a. att den enskilde fram till denna tid-&lt;br&gt;punkt far anses tillhöra kategorin yrkesverksamma (jfr sid. 43 i proposi-&lt;br&gt;tionen Garantipension, m.m. (prop. 1997/98:152)). Redan med hänsyn&lt;br&gt;härtill framstår det naturligt att knyta kvalificeringen för det reformerade&lt;br&gt;bostadstillägget till den tidpunkt då garantipensionen kan tas ut. Fram till&lt;br&gt;denna tidpunkt skall, generellt sett, den enskilde i ålderspensions-&lt;br&gt;sammanhang anses tillhöra kategorin yrkesverksamma och således anses&lt;br&gt;ha sin huvudsakliga försörjning i form av någon form av förvärvsarbete.&lt;br&gt;Om en person vid 65 års ålder väljer att endast ta ut t.ex. tre fjärdedels&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension, kan sägas att personen frivilligt avstått&lt;br&gt;från att ta ut den ålderspension som han eller hon är berättigad till, efter-&lt;br&gt;som han eller hon ansett sig alltjämt vara i förvärvsaktiv ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det reformerade bostadstillägget bör ses som ett komplement till den&lt;br&gt;inkomst i form av ålderspension som den enskilde pensionären uppbär&lt;br&gt;för det fall inkomsten inte är tillräcklig för att förutom försörjning täcka&lt;br&gt;även bostadskostnaden. Innan sådant komplement kommer i fråga är det&lt;br&gt;rimligt att pensionären i första hand försöker klara sin försörjning och&lt;br&gt;boendekostnad själv, dvs. att pensionären först tar ut hela den pension&lt;br&gt;som han eller hon är berättigad till. Om en person, som uppbär ålders-&lt;br&gt;pension under andra förutsättningar än som nyss beskrivits, skulle vara&lt;br&gt;kvalificerad för det reformerade bostadstillägget, finns en risk för att&lt;br&gt;förmånen skulle kunna utnyttjas för att subventionera ett senare och&lt;br&gt;högre uttag av ålderspension. Personen i fråga kan då inte heller anses ha&lt;br&gt;sin huvudsakliga försörjning i form av ålderspension och bör således inte&lt;br&gt;heller vara kvalificerad för det reformerade bostadstillägget. Samma&lt;br&gt;resonemang kan föras om en ålderspensionär, t.ex. ett år efter 65 års&lt;br&gt;ålder, väljer att helt eller delvis stoppa utbetalningen av ålderspension,&lt;br&gt;eftersom han eller hon i stället skall förvärvsarbeta på hel- eller deltid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är alltså först sedan en ålderspensionär tar ut hela den ålderspen-&lt;br&gt;sion som han eller hon är berättigade till, dvs. i förekommande fall all&lt;br&gt;inkomstrelaterad ålderspension och garantipension, som man kan hävda&lt;br&gt;att han eller hon har sin huvudsakliga försörjning i form av ålderspen-&lt;br&gt;sion. Mot bakgrund av det anförda föreslår således regeringen att en&lt;br&gt;ålderspensionär skall vara kvalificerad för det reformerade bostads-&lt;br&gt;tillägget fr.o.m. den månad han eller hon fyller 65 år endast om han eller&lt;br&gt;hon uppbär all den ålderspension som han eller hon är berättigad till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.3&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Efterlevandepension i form av omställningspension och Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;särskild efterlevandepension&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Personer som uppbär särskild efterlevandepen-&lt;br&gt;sion skall, fiam till den månad de fyller 65 år eller till dess rätten till&lt;br&gt;särskild efterlevandepension på annat sätt upphör, vara kvalificerade&lt;br&gt;for det reformerade bostadstillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen lämnade inte något forslag om att&lt;br&gt;personer med särskild efterlevandepension i framtiden skulle vara kvali-&lt;br&gt;ficerade för bostadstillägg, utan gjorde den bedömningen att varken per-&lt;br&gt;soner som uppbar omställningspension eller särskild efterlevandepension&lt;br&gt;skulle ha rätt till bostadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Östergötlands läns allmänna försäkringskassa&lt;br&gt;anser att även de personer som uppbär omställningspension eller särskild&lt;br&gt;efterlevandepension bör omfattas av reglerna for bostadstillägg.&lt;br&gt;Västernorrlands läns allmänna försäkringskassa menar att de personer&lt;br&gt;som beviljas särskild efterlevandepension oftast inte har någon annan&lt;br&gt;inkomst än denna pensionsinkomst. Därför bör även denna grupp, enligt&lt;br&gt;försäkringskassan, ges möjlighet till bostadstillägg, vilket också skulle&lt;br&gt;vara i linje med utredningens uppfattning att endast de som har sin&lt;br&gt;huvudsakliga försörjning från allmän pension skall kunna få bostads-&lt;br&gt;tillägg till pensionärer (BTP). Sveriges Pensionärers Riksförbund (SPRF)&lt;br&gt;anser att alla vuxna med efterlevandeformåner, med hänsyn till likabe-&lt;br&gt;handlingsprincipen, skall ha rätt till BTP. Eftersom BTP är inkomst-&lt;br&gt;prövat saknas, enligt SPRF, skäl for att utesluta vissa kategorier av pen-&lt;br&gt;sionärer med efterlevandeformåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringen förslag: Enligt nuvarande bestämmelser kan&lt;br&gt;BTP utges till personer med änkepension, omställningspension, forlängd&lt;br&gt;omställningspension eller särskild efterlevandepension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de personer som i mars 2001 uppbar omställningspension var det&lt;br&gt;11 personer som jämte sådan förmån uppbar BTP och av de personer&lt;br&gt;som uppbar förlängd omställningspension var det vid samma tidpunkt&lt;br&gt;203 personer som jämte sådan förmån uppbar BTP. I mars 2001 var det&lt;br&gt;dessutom 28 personer som jämte särskild efterlevandepension uppbar&lt;br&gt;BTP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare om omställningspension och förlängd omställningspension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omställningspension och förlängd omställningspension har i dag i&lt;br&gt;huvudsak till syfte att, under en omställningstid, bidra till att minska den&lt;br&gt;ökade ekonomiska börda som uppstår vid makens frånfålle, särskilt då&lt;br&gt;den efterlevande maken har den faktiska vårdnaden om bam under viss&lt;br&gt;ålder. Förmånerna skall ge ekonomiskt bistånd i situationer som för den&lt;br&gt;efterlevande typiskt sett är förenade med ekonomiska svårigheter. Den&lt;br&gt;väsentligaste kostnaden som omställningspensionen skall bidra till att&lt;br&gt;ersätta torde vara boendekostnaden. Generellt sett kan således hävdas att&lt;br&gt;omställningspensionen och bostadstillägget skall ersätta samma kostna-&lt;br&gt;der. Syftet med omställningspension och förlängd omställningspension&lt;br&gt;skall, enligt de nya bestämmelserna som träder i kraft den 1 januari 2003,&lt;br&gt;i framtiden vara detsamma som i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En efterlevande make som far omställningspension eller förlängd om- Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;ställningspension är, till skillnad mot en ålderspensionär som uppbär hel&lt;br&gt;ålderspension, i förvärvsaktiv ålder. Övervägande skäl talar därmed för&lt;br&gt;att inte låta personer som är eller kommer att bli berättigade till omställ-&lt;br&gt;ningspension och förlängd omställningspension vara kvalificerade för det&lt;br&gt;reformerade bostadstillägget. Hur de personer som beviljats BTP till om-&lt;br&gt;ställningspension och förlängd omställningspension före utgången av&lt;br&gt;2002 skall behandlas återkommer regeringen till i avsnitt 12. Det kan i&lt;br&gt;detta sammanhang även vara på sin plats att påpeka att personer som är&lt;br&gt;berättigade till omställningspension i många fall även är berättigade till&lt;br&gt;bostadsbidrag enligt bestämmelserna i lagen (1993:737) om bostads-&lt;br&gt;bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare om särskild efterlevandepension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsförmånen särskild efterlevandepension skall avskaffas för fram-&lt;br&gt;tiden. Dock skall den som vid utgången av 2002 uppbär eller då är berät-&lt;br&gt;tigad till särskild efterlevandepension ha fortsatt rätt till sådan pension&lt;br&gt;fram till 65 års ålder eller till dess rätten på annat sätt upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda efterlevandepensionen utges enligt nuvarande bestäm-&lt;br&gt;melser först efter det att rätten till omställningspension och förlängd om-&lt;br&gt;ställningspension har upphört. En ytterligare förutsättning för rätt till sär-&lt;br&gt;skild efterlevandepension är att den efterlevandes förutsättningar och&lt;br&gt;möjligheter att bereda sig inkomst genom ett för denne lämpligt arbete är&lt;br&gt;nedsatta och har så varit allt sedan makens död. Vidare krävs att nedsätt-&lt;br&gt;ningen beror på arbetsmarknadsmässiga skäl, nedsatt hälsa eller annan&lt;br&gt;därmed jämförlig omständighet samt att den inte kan antas vara endast&lt;br&gt;kortvarig. Nedsättningen skall i princip ha bestått oavbrutet fram till den&lt;br&gt;tidpunkt rätten till omställningspension upphör, vilket är den tidpunkt då&lt;br&gt;rätten till särskild efterlevandepension inträder. Sammanfattningsvis kan&lt;br&gt;således sägas att det skall finnas ett samband mellan dödsfallet och de&lt;br&gt;svårigheter som den efterlevande har att på egen hand svara för sin för-&lt;br&gt;sörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till förmånen upphör när förmånstagaren fyller 65 år eller dess-&lt;br&gt;förinnan börjar ta ut egen ålderspension. Förmånen kan begränsas till&lt;br&gt;viss tid och skall under alla förhållanden omprövas minst en gång vart&lt;br&gt;tredje år. Omprövningen far emellertid inte medföra höjning av beviljad&lt;br&gt;särskild efterlevandepension, men kan medföra att förmånen inte längre&lt;br&gt;skall beviljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kategori personer som uppbär särskild efterlevandepension har&lt;br&gt;små möjligheter att påverka sin ekonomiska situation och de har i en hel&lt;br&gt;del fall uppburit särskild efterlevandepension och BTP under lång tid. Att&lt;br&gt;avskära dessa personer från möjligheten till bostadstillägg skulle, enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning, i många fall tvinga dem att söka socialbidrag i&lt;br&gt;stället. Det är regeringens uppfattning att det inte är lämpligt att i väsent-&lt;br&gt;lig mån försämra levnadsvillkoren för en, generellt sett, ekonomiskt svag&lt;br&gt;grupp personer som dessutom vid ikraftträdandet uppbär eller då är kva-&lt;br&gt;lificerade för BTP. Det finns därför enligt vår mening skäl att göra avsteg&lt;br&gt;för denna grupp från de generella riktlinjer som vi angett för kvalifika-&lt;br&gt;tionskravet för det reformerade bostadstillägget i avsnitt 6.1.1 ovan. Den&lt;br&gt;omständigheten att personer med särskild efterlevandepension i vissa fall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även kan vara berättigade till bostadsbidrag enligt bestämmelserna i Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;lagen (1993:737) om bostadsbidrag utgör inte tillräckliga skäl för att på-&lt;br&gt;verka regeringens ställningstagande i nu aktuellt avseende. Vi föreslår&lt;br&gt;således att personer som vid utgången av 2002 uppbär eller då är berät-&lt;br&gt;tigade till särskild efterlevandepension skall vara kvalificerade för det&lt;br&gt;reformerade bostadstillägget fram till den månad de fyller 65 år eller till&lt;br&gt;dess rätten till särskild efterlevandepension på annat sätt upphör.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.1.4 Änkepension&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En kvinna som uppbär änkepension på grund av&lt;br&gt;dödsfall som inträffat före 2003, skall fram till den månad hon fyller&lt;br&gt;65 år vara kvalificerad för det reformerade bostadstillägget. Det-&lt;br&gt;samma skall gälla för en kvinna född 1944 eller tidigare som uppbär&lt;br&gt;änkepension på grund av dödsfall som inträffar efter utgången av&lt;br&gt;2002. En kvinna född 1945 eller senare, som kommer att uppbära&lt;br&gt;änkepension på grund av dödsfall som inträffar efter utgången av&lt;br&gt;2002, skall inte vara kvalificerad för det reformerade bostadstillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalas till en kvinna född 1945 eller senare - som beviljats änke-&lt;br&gt;pension och omställningspension på grund av dödsfall som inträffat&lt;br&gt;före 2003 - till följd av samordningsbestämmelserna endast omställ-&lt;br&gt;ningspension, skall kvinnan vara kvalificerad för det reformerade bo-&lt;br&gt;stadstillägget fram till den månad hon fyller 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslog att endast kvinnor som&lt;br&gt;uppbär garantipension till änkepension skall vara berättigade till bo-&lt;br&gt;stadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Sveriges Pensionärers Riksförbund (SPRF) anser&lt;br&gt;att alla vuxna med efterlevandeformåner, med hänsyn till likabehand-&lt;br&gt;lingsprincipen, skall ha rätt till bostadstillägg till pensionärer (BTP).&lt;br&gt;Eftersom BTP är inkomstprövat saknas, enligt SPRF, skäl för att utesluta&lt;br&gt;vissa kategorier av pensionärer med efterlevandeformåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Av de kvinnor som i mars 2001 upp-&lt;br&gt;bar änkepension var det 2 235 kvinnor som jämte sådan förmån uppbar&lt;br&gt;BTP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg till kvinnor som beviljats eller kommer att beviljas&lt;br&gt;änkepension på grund av dödsfall före 2003&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl de nu gällande bestämmelserna som de bestämmelser om änkepen-&lt;br&gt;sion som skall gälla efter utgången av 2002 är mycket komplicerade och&lt;br&gt;svåra att överblicka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till lagen (2000:461) om efterlevandepension och efter-&lt;br&gt;levandestöd till bam, propositionen Efterlevandepensioner och efter-&lt;br&gt;levandestöd till bam (prop. 1999/2000:91), konstateras att många&lt;br&gt;kvinnor som i dag uppbär änkepension under lång tid har uppburit för-&lt;br&gt;månen. Dessa kvinnor har i många fall även, med hänsyn till arbetslivs-&lt;br&gt;erfarenhet och utbildning, svårt att hävda sig på dagens arbetsmarknad.&lt;br&gt;Till följd härav utgör änkepensionen i många fall den huvudsakliga och&lt;br&gt;enda inkomsten för dessa kvinnor. Det är i huvudsak mot den nu be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skrivna bakgrunden som man för de kvinnor som beviljats eller kommer Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;att beviljas änkepension på grund av dödsfall före den 1 januari 2003 i&lt;br&gt;princip endast anpassat de nuvarande änkepensionsbestämmelsema till&lt;br&gt;det reformerade ålderspensionssystemet. De nya änkepensionsbestäm-&lt;br&gt;melserna innebär att fr.o.m. den 1 januari 2003 skall kvinnor, som be-&lt;br&gt;viljats eller kommer att beviljas änkepension på grund av dödsfall före&lt;br&gt;utgången av 2002, vara berättigade till såväl inkomstrelaterad änkepen-&lt;br&gt;sion som garantipension till änkepension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att änkepension för kvinnor som beviljats eller kom-&lt;br&gt;mer att beviljas sådan pension på grund av dödsfall som inträffat före&lt;br&gt;2003 skall ses som en huvudsaklig inkomstkälla, bör sådan änkepension&lt;br&gt;kvalificera förmånstagarna för det reformerade bostadstillägget. Dock&lt;br&gt;bör den tid begränsas under vilken änkepensionen kvalificerar förmåns-&lt;br&gt;tagaren för det reformerade bostadstillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 6.1.2 framgår att en person kan ta ut all den ålderspension han&lt;br&gt;eller hon har rätt till, dvs. både hel inkomstgrundad ålderspension och&lt;br&gt;ålderspension i form av garantipension, först fr.o.m. den månad han eller&lt;br&gt;hon fyller 65 år. Det är således först vid denna tidpunkt som det, gene-&lt;br&gt;rellt sett, kan hävdas att personen i fråga har sin huvudsakliga försörjning&lt;br&gt;i form av ålderspension. Om en änka av någon anledning skulle välja att&lt;br&gt;inte ta ut hela den ålderspension hon har rätt till vid 65 års ålder, skulle&lt;br&gt;hon minska sin allmänna pensionsförmån i betydande omfattning efter-&lt;br&gt;som både tillägget om 90 procent av prisbasbeloppet till änkepensionen&lt;br&gt;(90-procentstillägget) och garantipension i form av änkepension inte&lt;br&gt;längre skall betalas ut fr.o.m. den månad änkan fyller 65 år. Detta skulle&lt;br&gt;leda till att hon minskar den inkomst som påverkar det reformerade bo-&lt;br&gt;stadstillägget och far ett högre bostadstillägg. Starka rättviseskäl talar&lt;br&gt;därför för att änkepensionen skall kvalificera för det reformerade&lt;br&gt;bostadstillägget fram till dess änkan fyller 65 år. Om änkan därefter&lt;br&gt;önskar erhålla det reformerade bostadstillägget måste hon ta ut hela den&lt;br&gt;ålderspension hon har rätt till för att fa bostadstillägg. Regeringen&lt;br&gt;föreslår således att en kvinna som uppbär änkepension, på grund av&lt;br&gt;dödsfall som inträffat före 2003, skall vara kvalificerad för det&lt;br&gt;reformerade bostadstillägget fram till den månad hon fyller 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg till kvinnor som kommer att beviljas änkepension på&lt;br&gt;grund av dödsfall efter utgången av 2002&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1999/2000:91 konstateras att utvecklingen på arbetsmarknaden&lt;br&gt;och samhällsutvecklingen i övrigt talar för att män och kvinnor har ett&lt;br&gt;mer likvärdigt behov av efterlevandeskydd. Det huvudsakliga motivet&lt;br&gt;som ursprungligen fanns för införandet av änkepensioneringen, nämligen&lt;br&gt;att ge efterlevande kvinnor möjlighet till ekonomisk försörjning om&lt;br&gt;mannen avled, konstaterades således med förändringarna i samhälls-&lt;br&gt;strukturen och förvärvsvillkoren generellt sett ha försvagats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emellertid konstateras i propositionen att förhållandena alltjämt är&lt;br&gt;sådana att kvinnor arbetar deltid i högre utsträckning än män. Dessutom&lt;br&gt;finns det kvinnor, företrädesvis födda under 1930-talet eller början av&lt;br&gt;1940-talet, som när de bildade familj påtog sig uppgiften att sköta&lt;br&gt;familjen och hemmet. Dessa kvinnor har inte haft samma möjligheter&lt;br&gt;som män att i ett tidigt skede av sina liv etablera sig på arbetsmarknaden&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller att skaffa sig någon högre utbildning. Till följd härav har de, gene- Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;rellt sett, alltjämt ett större behov av efterlevandeskydd än män. Mot&lt;br&gt;bakgrund bl.a. härav skall därför kvinnor födda 1944 eller tidigare kunna&lt;br&gt;beviljas såväl inkomstrelaterad änkepension som garantipension till&lt;br&gt;änkepension på grund av dödsfall som inträffat efter utgången av 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller yngre kvinnor konstateras i propositionen att den breda&lt;br&gt;politiska överenskommelse som träffades i samband med reformarbetet&lt;br&gt;under 1980-talet, och som ledde fram till 1990 års efterlevandepensions-&lt;br&gt;reform, innebar att det för framtiden ansågs viktigt att även tillförsäkra&lt;br&gt;kvinnor födda 1945 eller senare, och som beviljas änkepension efter&lt;br&gt;1989, en rätt till mannens intjänade pension t.o.m. 1989. Även om det,&lt;br&gt;särskilt med hänsyn till den fortsatta samhällsutvecklingen, kan ifråga-&lt;br&gt;sättas om det även i framtiden skall kunna beviljas änkepension ansåg&lt;br&gt;regeringen i prop. 1999/2000:91 att hänsyn bör tas till att det endast är ett&lt;br&gt;tiotal år sedan de nuvarande änkepensionsreglema beslutades efter ett&lt;br&gt;omfattande utredningsarbete och under bred politisk enighet på området.&lt;br&gt;Mot bl.a. denna bakgrund skall kvinnor födda 1945 och senare kunna&lt;br&gt;beviljas änkepension på grund av dödsfall som inträffat efter utgången av&lt;br&gt;2002. Dessa kvinnor skall i framtiden inte längre vara berättigade till&lt;br&gt;annat än inkomstrelaterad änkepension, som skall grunda sig på den pen-&lt;br&gt;sionsrätt deras män tjänat in t.o.m. 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan sägas att änkepensionen till kvinnor födda&lt;br&gt;1945 eller senare, som kommer att beviljas änkepension på grund av&lt;br&gt;dödsfall efter utgången av 2002, mer skall ses som en kompletterande&lt;br&gt;inkomst till förvärvsinkomst än som en huvudsaklig inkomst. När det&lt;br&gt;gäller kvinnor födda 1944 eller tidigare skall däremot änkepension som&lt;br&gt;beviljas på grund av dödsfall efter utgången av 2002 alltjämt ses som en&lt;br&gt;huvudsaklig inkomstkälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått skall kvinnor födda 1944 eller tidigare på grund av döds-&lt;br&gt;fall efter utgången av 2002 kunna beviljas såväl inkomstrelaterad änke-&lt;br&gt;pension som garantipension i form av änkepension. Detta hänger sam-&lt;br&gt;man med att dessa kvinnor anses ha ett större skyddsbehov än övriga&lt;br&gt;vuxna efterlevande, eftersom de - generellt sett - kommer att ha sin&lt;br&gt;huvudsakliga försörjning från den allmänna änkepensionen. Därmed&lt;br&gt;framstår det som lämpligt att även dessa kvinnor bör kunna vara kvalifi-&lt;br&gt;cerade för det reformerade bostadstillägget. Härigenom kommer de i&lt;br&gt;framtiden att kunna erhålla förmåner som motsvarar de förmåner som de&lt;br&gt;i dag kan erhålla i form av allmänna pensionsförmåner, det särskilda&lt;br&gt;grundavdraget för pensionärer och det nuvarande bostadstillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den yngre kategorin kvinnor, dvs. de kvinnor som är&lt;br&gt;födda 1945 eller senare, som grundar sin rätt till änkepension på dödsfall&lt;br&gt;efter utgången av 2002, bör änkepensionen, enligt vad som anförts ovan,&lt;br&gt;ses som en kompletterande inkomst till förvärvsinkomster. Änkepensio-&lt;br&gt;nen bör därför inte kunna kvalificera dessa änkor för det reformerade&lt;br&gt;bostadstillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår således sammanfattningsvis att endast en kvinna&lt;br&gt;född 1944 eller tidigare, som uppbär änkepension på grund av dödsfall&lt;br&gt;som inträffat efter utgången av 2002, skall vara kvalificerad för det re-&lt;br&gt;formerade bostadstillägget fram till den månad hon fyller 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg vid samordning av omställningspension eller särskild ef- Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;terlevandepension och änkepension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnor födda 1945 eller senare skall efter utgången av 2002, i likhet&lt;br&gt;med vad som gäller i dag, kunna få såväl änkepension som omställnings-&lt;br&gt;pension eller särskild efterlevandepension. För tid då änkan kan ha rätt&lt;br&gt;till både änkepension och omställningspension eller särskild efterlevan-&lt;br&gt;depension skall förmånerna samordnas på så sätt att änkepension betalas&lt;br&gt;ut bara i den mån den överstiger omställningspensionen eller den sär-&lt;br&gt;skilda efterlevandepensionen. Enligt regeringens förslag i avsnitt 6.1.3&lt;br&gt;skulle detta betyda att en änka inte är kvalificerad för det reformerade&lt;br&gt;bostadstillägget om samordningen mellan änkepension och omställ-&lt;br&gt;ningspension medför att endast omställningspension betalas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att inte komplicera regelverket i för hög grad, och då ifrågavarande&lt;br&gt;problem endast kan uppstå för kvinnor födda 1945 eller senare som är&lt;br&gt;berättigade till änkepension på grund av dödsfall före 2003, anser rege-&lt;br&gt;ringen att övervägande skäl talar för att kvinnor som har rätt till änkepen-&lt;br&gt;sion och omställningspension bör vara kvalificerade för det reformerade&lt;br&gt;bostadstillägget oberoende om änkepension till följd av samordningsbe-&lt;br&gt;stämmelsema betalas ut eller inte. Regeringen föreslår således att en&lt;br&gt;kvinna som är född 1945 eller senare och som beviljats änkepension på&lt;br&gt;grund av dödsfall före 2003 skall vara kvalificerad för det reformerade&lt;br&gt;bostadstillägget även om hon - till följd av samordningsbestämmelsema i&lt;br&gt;lagen om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och&lt;br&gt;efterlevandestöd till bam - endast får utbetalt omställningspension.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.1.5 Hustrutillägg&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som uppbär hustrutillägg skall vara kvalifi-&lt;br&gt;cerad för det reformerade bostadstillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans har särskilt yttrat sig över&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I april 2001 var det 46 kvinnor som&lt;br&gt;uppbar hustrutillägg. 29 av dessa kvinnor uppbar även bostadstillägg till&lt;br&gt;pensionärer (BTP). Endast 17 förmånstagare hade så hög inkomst att de&lt;br&gt;inte erhöll BTP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1998:708) om upphävande av lagen (1994:308) om hustru-&lt;br&gt;tillägg i vissa fall då make uppbär folkpension, som innebär att hustru-&lt;br&gt;tillägget avskaffas för framtiden, träder i kraft den 1 januari 2003. Enligt&lt;br&gt;ikraftträdande- och övergångsbestämmelser gäller dock alltjämt äldre&lt;br&gt;bestämmelser. Detta betyder att hustrutillägg kommer att kunna utges&lt;br&gt;även efter ikraftträdandet av den nya lagen om bostadstillägg. Dock kan&lt;br&gt;sedan 1999 hustrutillägg inte nybeviljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hustrutillägget betalas, enligt nuvarande bestämmelser, ut till en&lt;br&gt;hustru, som är bosatt i Sverige, om mannen uppbär folkpension i form av&lt;br&gt;förtidspension/sjukbidrag eller har fyllt 65 år och har ålderspension,&lt;br&gt;under förutsättning att hustrun inte själv får folkpension i form av ålders-&lt;br&gt;pension, hustrun har fyllt 60 år och makarna varit gifta i minst fem år.&lt;br&gt;Om det finns särskilda skäl får hustrutillägg utges även om hustrun inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fyllt 60 år eller makarna varit gifta i fem år. Numera utges hustrutillägg Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;endast till den som beviljats förmånen av sådana särskilda skäl. Enligt&lt;br&gt;lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer lämnas BTP till den&lt;br&gt;som uppbär hustrutillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hustrutillägget är, liksom det nuvarande bostadstillägget, en inkomst-&lt;br&gt;prövad förmån som trappas av med hänsyn till förmånstagarens inkomst.&lt;br&gt;Vid avtrappningen minskas först bostadstillägget av förmånstagarens&lt;br&gt;inkomst och därefter minskar inkomsten hustrutillägget. Om kvinnan&lt;br&gt;erhåller bostadstillägg får hon alltså helt hustrutillägg. Om den förmåns-&lt;br&gt;berättigade kvinnan har för hög inkomst, och till följd därav inte kan fa&lt;br&gt;bostadstillägg, minskas hustrutillägget med 60 procent av den del av in-&lt;br&gt;komsten som inte har minskat bostadstillägget. Om mannen endast har&lt;br&gt;rätt till avkortad folkpensionsförmån, minskas även tilläggen till pension&lt;br&gt;på samma sätt som folkpensionen. För hustrutillägget gäller att förmånen&lt;br&gt;betalas ut med lika många 30- eller 40-delar som mannen har i folkpen-&lt;br&gt;sion. Hustrutillägget är en skattepliktig förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått är hustrutillägget en förmån som är under avveckling.&lt;br&gt;Därmed finns det enligt regeringens uppfattning inte skäl att ändra de&lt;br&gt;nuvarande bestämmelserna om möjlighet att jämte hustrutillägg uppbära&lt;br&gt;bostadstillägg. Regeringen föreslår därför att den som uppbär&lt;br&gt;hustrutillägg skall vara kvalificerad för det reformerade bostadstillägget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Allmän sjukförsäkringsförmån i form av aktivitets-&lt;br&gt;eller sjukersättning som kvalifikationsgrund för det&lt;br&gt;reformerade bostadstillägget&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.2.1 Aktivitets- och sjukersättning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Personer som uppbär aktivitets- eller sjukersätt-&lt;br&gt;ning skall vara kvalificerade för det reformerade bostadstillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslog att den som uppbär hel&lt;br&gt;eller tre ljärdedels förtidspension skall ha rätt till bostadstillägg till pen-&lt;br&gt;sionärer (BTP).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen i promemorian Ds 2000:39: I promemorian gjordes&lt;br&gt;den bedömningen att personer som uppbär tre fjärdedels eller hel sjuker-&lt;br&gt;sättning borde vara berättigade till ett bostadsstöd av samma slag som det&lt;br&gt;bostadstillägg till pensionärer som enligt nuvarande bestämmelser kan&lt;br&gt;utges jämte förtidspension och sjukbidrag. Vidare gjordes den bedöm-&lt;br&gt;ningen att bostadsstödet borde kallas bostadstillägg till sjukersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen i promemorian Ds 2000:40: I promemorian gjordes&lt;br&gt;den bedömningen att personer som vid nedsatt arbetsförmåga på grund&lt;br&gt;av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska presta-&lt;br&gt;tionsförmågan uppbär tre fjärdedels eller hel aktivitetsersättning borde&lt;br&gt;vara berättigade till ett bostadsstöd av samma slag som det bostadstillägg&lt;br&gt;till pensionärer som kan utges jämte förtidspension och sjukbidrag.&lt;br&gt;Vidare gjordes den bedömningen att bostadsstödet borde kallas bostads-&lt;br&gt;tillägg till aktivitetsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet SOU 1999:52 (Utredningens betänkande)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östergötlands läns allmänna försäkringskassa, Jönköpings läns&lt;br&gt;allmänna försäkringskassa, Gotlands läns allmänna försäkringskassa,&lt;br&gt;Dalarnas läns allmänna försäkringskassa och Riksförsäkringsverket&lt;br&gt;(RFV) tillstyrker utredningens förslag. RFV anger bl.a. att begränsningen&lt;br&gt;till personer som har sin huvudsakliga försörjning från allmän pension är&lt;br&gt;bra, eftersom dessa personers anknytning till pensionssystemet är stark&lt;br&gt;och varaktig. Dock finns det även flera remissinstanser som avvisar&lt;br&gt;förslaget. En del av dessa har, på grund av utformningen av deras&lt;br&gt;remissvar, redovisats ovan under avsnitt 6.1.1. Handikappförbundens&lt;br&gt;Samarbetsorgan (HSO) anser att förtidspensionärernas ekonomiska&lt;br&gt;standard skall jämföras med personer i motsvarande åldersgrupper och&lt;br&gt;inte med ålderspensionärer. Vidare anser HSO att även pensionärer med&lt;br&gt;halv eller en fjärdedels förtidspension skall vara berättigade till&lt;br&gt;bostadstillägg, eftersom många av dessa förtidspensionärer har låga&lt;br&gt;inkomster till följd av att de inte kan arbeta full tid. HSO framhåller&lt;br&gt;vidare att funktionshindrade ofta har låga inkomster och betydande&lt;br&gt;merkostnader samt att denna grupp, på grund av brister i tillgängligheten,&lt;br&gt;många gånger är hänvisade till dyrare bostadsalternativ.&lt;br&gt;Landsorganisationen (LO) ser inget sakligt skäl för att inte sjukbidrag&lt;br&gt;skall kunna berättiga till bostadstillägg. Svenska Kommunförbundet&lt;br&gt;påpekar att en inskränkning av målgruppen skulle medföra att personer&lt;br&gt;med delvis förtidspension eller sjukbidrag kan bli beroende av&lt;br&gt;kompletterande socialbidrag för sin försörjning. Förutom den indivi-&lt;br&gt;duella och principiella betydelsen av att människor blir beroende av ett&lt;br&gt;bidrag som är avsett för tillfälliga försörjningsproblem, bidrar inskränk-&lt;br&gt;ningen till ökade kostnader i kommunerna. Om denna inriktning skulle&lt;br&gt;fullföljas förutsätter förbundet att staten kommer att kompensera kom-&lt;br&gt;munerna för en sådan kommunal kostnadsökning. Därutöver har Västra&lt;br&gt;Götalands läns allmänna försäkringskassa yttrat sig i enlighet med vad&lt;br&gt;som angetts i avsnitt 6.1.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ds 2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast RFV instämmer i bedömningen. Övriga remissinstanser som ytt-&lt;br&gt;rat sig är kritiska. De Handikappades Riksförbund (DHR) anser att det&lt;br&gt;inte är acceptabelt med några som helst försämringar av bostadstillägget&lt;br&gt;och menar att systemet i stället behöver reformeras och förbättras.&lt;br&gt;Handikappsombudsmannen är kritisk till förslaget att begränsa person-&lt;br&gt;kretsen. 1 vart fall anser ombudsmannen att konsekvenserna i form av&lt;br&gt;socialbidragsberoende och socialbidragskostnader bör utredas närmare.&lt;br&gt;Handikappsförbundens samarbetsorgan (HSO) är kritiskt till att bostads-&lt;br&gt;tillägg inte skall kunna utges till den som har halv eller en kvarts sjuker-&lt;br&gt;sättning. Denna uppfattning delas av Neurologiskt Handikappades Riks-&lt;br&gt;förbund (NHR), Riksförbundet för hiv-positiva (RFHP) och Riksför-&lt;br&gt;bundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ds 2000:40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen av de remissinstanser som yttrat sig över förslaget har varit kritiska&lt;br&gt;mot bedömningen av att aktivitetsersättningsberättigade skall vara berät-&lt;br&gt;tigade till ett individinriktat bostadsstöd av grundskyddskaraktär liknande&lt;br&gt;det nuvarande bostadstillägget till pensionärer (BTP). Dock anser majo-&lt;br&gt;riteten av remissinstanserna att alla aktivitetsersättningsberättigade bör&lt;br&gt;ha rätt att bli prövade för bostadstillägg. Endast en remissinstans,&lt;br&gt;Sveriges Pensionärers Riksförbund (SPRF), ansluter sig till bedöm-&lt;br&gt;ningen i departementspromemorian. Statskontoret är tveksamt till be-&lt;br&gt;hovet av att skapa ett särskilt bostadstillägg för personer med aktivi-&lt;br&gt;tetsersättning. Vidare är Statskontoret även tveksamt till om det skall&lt;br&gt;vara skillnad i möjligheterna att fa bostadstillägg mellan den som har&lt;br&gt;aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång och den som har&lt;br&gt;aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De allmänna sjukförsäkringsförmånerna i form av aktivitets- och sjuker-&lt;br&gt;sättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om aktivitets- och sjukersättning föreslås föras in i&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) och förmånerna skall er-&lt;br&gt;sätta den nuvarande allmänna förtidspensionen och sjukbidragsförmånen.&lt;br&gt;Aktivitetsersättning skall kunna utges till en försäkrad som är under 30 år&lt;br&gt;om dennes arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan nedsättning&lt;br&gt;av den fysiska eller psykiska hälsan är nedsatt med minst en fjärdedel&lt;br&gt;och nedsättning kan antas förbli nedsatt under minst ett år. Även en för-&lt;br&gt;säkrad under 30 år, som på grund av funktionshinder har förlängd skol-&lt;br&gt;gång på grundskole- eller gymnasienivå, skall ha rätt till aktivitetsersätt-&lt;br&gt;ning. Förmånen skall kunna utges för längst tre år åt gången och skall&lt;br&gt;kunna beviljas tidigast från och med det andra halvåret det år den försäk-&lt;br&gt;rade fyller 19 år. Förmånen kommer således inte att kunna lämnas tills&lt;br&gt;vidare. Som antytts ovan skall förmånen kunna utges i nivåerna hel, tre&lt;br&gt;fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukersättning skall kunna utges till personer i åldern 30-64 år vars ar-&lt;br&gt;betsförmåga, på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska&lt;br&gt;eller psykiska prestationsförmågan, bedöms vara varaktigt nedsatt. Kan&lt;br&gt;nedsättningen av arbetsförmågan inte anses som varaktig, men kan den&lt;br&gt;antas bli bestående för en tid av minst ett år, skall personen ha rätt till&lt;br&gt;tidsbegränsad sjukersättning. De båda formerna av sjukersättning skall&lt;br&gt;kunna utges i nivåerna hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer som vid ikraftträdandet uppbär förtidspension/sjukbidrag&lt;br&gt;skall i princip även efter ikraftträdandet erhålla sådana förmåner enligt&lt;br&gt;nuvarande materiella regler. Dock skall i förekommande fall respektive&lt;br&gt;förmån omvandlas så att utbetalning skall ske i form av sjukersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för att aktivitets- och sjukersättning skall kvalificera &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jörmånstagarna för det reformerade bostadstillägget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan hävdas att personer som är berättigade till aktivitetsersättning&lt;br&gt;kommer att ha en anknytning till det allmänna sjukförsäkringssystemet&lt;br&gt;som är svagare och mindre varaktig än vad en förtidspensionär har till&lt;br&gt;det allmänna pensionssystemet enligt nuvarande bestämmelser. Dessa&lt;br&gt;personer kommer ekonomiskt sett att vara mer jämförbara med andra&lt;br&gt;grupper i samhället. Vidare står aktivitetsersättning närmare sjukpen-&lt;br&gt;ningsförmånen enligt AFL, vilken enligt nuvarande regler inte kvalifice-&lt;br&gt;rar förmånstagaren för BTP. Till skillnad mot aktivitetsersättningen skall&lt;br&gt;dock sjukpenning, enligt huvudregeln, utges vid tillfällig nedsättning av&lt;br&gt;arbetsförmågan på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den psy-&lt;br&gt;kiska eller fysiska hälsan. Med andra ord skall sjukpenning, generellt&lt;br&gt;sett, utges när nedsättningen av arbetsförmågan endast är kortvarig, dvs.&lt;br&gt;understiger ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I gruppen aktivitetsersättningsberättigade kommer det att finnas ett inte&lt;br&gt;obetydligt antal personer som av olika anledningar kommer att ha en&lt;br&gt;långvarig, men kanske inte bestående, nedsättning av arbetsförmågan.&lt;br&gt;För att skapa incitament för den enskilde att få ett mer aktivt liv är det,&lt;br&gt;enligt regeringens uppfattning, särskilt viktigt att ge dessa personer sig-&lt;br&gt;nalen att ersättningen är tidsbegränsad. Det kommer i gruppen aktivitets-&lt;br&gt;ersättningsberättigade att finnas personer som, liksom i dag, bor i någon&lt;br&gt;form av särskilt boende, t.ex. gruppboende. Dessa boendeformer är inte&lt;br&gt;sällan dyrare än de boendeformer som unga normalt bor i. Detta talar för&lt;br&gt;att det generella högkostnadsskyddsinriktade bostadsstöd som bostads-&lt;br&gt;bidragssystemet erbjuder, inte kan bidra till boendet på samma sätt som&lt;br&gt;för övriga unga personer. Visserligen finns det i vissa kommuner kom-&lt;br&gt;pletterande bostadsstöd som riktar sig till bl.a. funktionshindrade. Olik-&lt;br&gt;heter förekommer dock mellan olika kommuner och förmånerna är inte&lt;br&gt;rikstäckande. Vad som nu anförts talar enligt regeringens uppfattning för&lt;br&gt;att det är principiellt rimligare att dessa personer tillgodoses inom ramen&lt;br&gt;för ett generellt rikstäckande grundskyddssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan vidare inte uteslutas att den för den förmånsberättigade mest&lt;br&gt;positiva aktivitetsåtgärden kan komma att påverka den förmånsberättiga-&lt;br&gt;des boende. Med andra ord är boendet en viktig del av den förmånsbe-&lt;br&gt;rättigades livssituation och därmed också en viktig del av den förmånsbe-&lt;br&gt;rättigades grundtrygghet. Som tidigare angetts har dock aktivitetsersätt-&lt;br&gt;ningen vissa likheter med sjukpenningsförmånen i AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en sammanvägning av vad som nyss anförts framstår skälen för att&lt;br&gt;låta aktivitetsersättningsberättigade personer ha rätt till ett individinriktat&lt;br&gt;bostadsstöd av samma karaktär som det nuvarande BTP-systemet väga&lt;br&gt;tyngre än skälen mot en sådan slutsats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De argument som anförts om förutsättningarna för att aktivitetsersätt-&lt;br&gt;ning skall kvalificera förmånstagaren för reformerat bostadstillägg har&lt;br&gt;bärkraft även för personer som kommer att ha sjukersättning. Till det&lt;br&gt;anförda kan även läggas att sjukersättningsförmånema i stora delar liknar&lt;br&gt;nuvarande förtidspensions- och sjukbidragsförmån, vilket talar för att&lt;br&gt;sjukersättning skall kunna kvalificera förmånstagaren för det reformerade&lt;br&gt;bostadstillägget. Även sjukersättningsbcrättigade personer bör därför&lt;br&gt;vara kvalificerade för ett bostadsstöd av samma karaktär som det nu-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varande bostadstillägget. Någon anledning att i detta sammanhang be- Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;handla de två kategorierna av sjukersättning på olika sätt föreligger inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästa fråga att ta ställning till är om samtliga personer med aktivitets-&lt;br&gt;eller sjukersättning bör vara berättigade till det reformerade bostads-&lt;br&gt;tillägget. Som framgått i avsnitt 4 utges BTP i dag enbart till personer om&lt;br&gt;uppbär någon form av allmän pension eller sjukbidrag. För vissa grupper&lt;br&gt;är dock pensionen endast en mindre del av personens inkomst. En person&lt;br&gt;med t.ex. en fjärdedels förtidspension kan jämte förtidspensionen ha en&lt;br&gt;arbetsinkomst om tre fjärdedelar av normal inkomst. En sådan person är&lt;br&gt;enligt gällande bestämmelser berättigad till BTP. En låginkomsttagare,&lt;br&gt;som inte har rätt till allmän pension, kan däremot inte fa BTP även om&lt;br&gt;dennes inkomst understiger vad en förtidspensionär enligt det nyss&lt;br&gt;nämnda exemplet totalt har i inkomst. En sådan låginkomsttagare kan&lt;br&gt;endast erhålla bostadsbidrag om han eller hon uppfyller förutsättningarna&lt;br&gt;för den förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beskrivna skillnaden kan inte sakligt motiveras. I de båda nämnda&lt;br&gt;exemplen ligger huvudansvaret för försörjningen utanför det allmänna&lt;br&gt;pensionssystemet. Detta talar för att behovet av bostadsstöd bör bedömas&lt;br&gt;utan särskilt hänsynstagande till att en viss del av försörjningen kommer&lt;br&gt;från den allmänna sjukförsäkringen. Det kan därför sättas i fråga om per-&lt;br&gt;soner som uppbär partiell aktivitets- eller sjukersättning skall kunna kva-&lt;br&gt;lificera sig för det reformerade bostadstillägget. Emellertid kommer par-&lt;br&gt;tiell aktivitets- eller sjukersättning i många fall att utgöra antingen för-&lt;br&gt;månstagarens huvudsakliga försörjning eller i väsentlig mån utgöra ett&lt;br&gt;betydande tillskott till försörjningen. Effekterna av en begränsning av&lt;br&gt;möjligheterna att jämte partiell aktivitets- eller sjukersättning uppbära&lt;br&gt;bostadstillägg kan således komma att medföra betydande konsekvenser&lt;br&gt;på individnivå. Inte minst med hänsyn härtill måste därför frågan grund-&lt;br&gt;ligt utredas innan ett förslag kan läggas fram om någon form av begräns-&lt;br&gt;ningsregel avseende möjligheterna att jämte partiell aktivitets- eller sjuk-&lt;br&gt;ersättning uppbära bostadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis föreslår således regeringen att personer som&lt;br&gt;kommer att uppbära någon form av aktivitets- eller sjukersättning skall&lt;br&gt;vara kvalificerade för det reformerade bostadstillägget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.2 Kvalifikationskravet för det reformerade bostadstillägget&lt;br&gt;vid vilande aktivitets- och sjukersättning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En sjukersättningsberättigad som far hela sin&lt;br&gt;sjukersättning vilandeförklarad skall kunna få bostadstillägg under&lt;br&gt;som längst tolv månader när sjukersättningen är vilande. En aktivitets-&lt;br&gt;ersättningsberättigad som får hela sin aktivitetsersättning vilandeför-&lt;br&gt;klarad skall kunna få bostadstillägg under hela den tid aktivitetsersätt-&lt;br&gt;ningen är vilandeförklarad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen lämnade inte något förslag i detta&lt;br&gt;avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande bestämmelser om&lt;br&gt;bostadstillägg kan den som fått hela sin förtidspension vilandeförklarad&lt;br&gt;få bostadstillägg under de första tolv månaderna med vilandeförklarad&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förtidspension. För det fall den försäkrade efter dessa månader fortsätter Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;att förvärvsarbeta, och hela förtidspensionen även fortsatt är vilande&lt;br&gt;upphör rätten till bostadstillägg. Detta betyder att rätten till bostadstillägg&lt;br&gt;endast föreligger om förtidspensionen förklarats vilande enligt nu&lt;br&gt;tillämpliga bestämmelser i 16 kap. 16 § lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring (AFL). Skälen till den nuvarande regeln om bostadstillägg till&lt;br&gt;den som har vilande förtidspension är i korthet följande. Om bostads-&lt;br&gt;tillägget skulle dras in när någon får hela sin förtidspension vilandeför-&lt;br&gt;klarad skulle detta kunna medföra väsentliga marginaleffekter, som&lt;br&gt;skulle kunna utgöra ett hinder för den försäkrade att börja arbeta. För-&lt;br&gt;farandet skulle således motverka att förtidspensionären tog sig ut i för-&lt;br&gt;värvslivet. Efter det första året med vilande förtidspension är dock situa-&lt;br&gt;tionen en annan. Förtidspensionärens situation kan då jämföras med&lt;br&gt;övriga personer som förvärvsarbetar. En fortsatt utbetalning av bostads-&lt;br&gt;tillägg till den som inte uppbär förtidspension är därför inte lämplig då&lt;br&gt;det skulle kunna uppfattas som orättvist och stötande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande reglerna om vilande förtidspension skall i framtiden&lt;br&gt;gälla på motsvarande sätt såvitt avser aktivitets- eller sjukersättning. En&lt;br&gt;försäkrad som får aktivitetsersättning, och som provar på att förvärvs-&lt;br&gt;arbeta, skall dock - enligt 16 kap. 16 § AFL i dess lydelse fr.o.m. den 1&lt;br&gt;januari 2003 - kunna få aktivitetsersättningen vilande under återstoden&lt;br&gt;av den period som den beviljats för, utan att den då uppvisade arbetsför-&lt;br&gt;mågan får läggas till grund för indragning eller minskning av ersätt-&lt;br&gt;ningen. Skälen till de generösare reglerna för vilandeförklaring avseende&lt;br&gt;aktivitetsersättning är att unga personer, som till följd av svåra funk-&lt;br&gt;tionshinder och långvariga sjukdomar i regel aldrig haft ett förvärvs-&lt;br&gt;arbete, generellt sett kan vara i behov av en längre tid än andra för att&lt;br&gt;prova ett arbete, utan att rätten till försörjningen från socialförsäkringen&lt;br&gt;riskeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att motiven bakom den nu tillämpliga bestämmelsen&lt;br&gt;om möjligheterna att få bostadstillägg när förtidspension har förklarats&lt;br&gt;helt vilande, har bärighet även avseende möjligheterna att erhålla refor-&lt;br&gt;merat bostadstillägg vid vilande aktivitets- eller sjukersättning. Med&lt;br&gt;andra ord anser vi att den som fått sin aktivitets- eller sjukersättning helt&lt;br&gt;vilandeförklarad, skall vara kvalificerad för det reformerade bostads-&lt;br&gt;tillägget på motsvarande sätt som den som fått sin förtidspension helt&lt;br&gt;vilandeförklarad. Dock bör även den som, enligt 16 kap. 16 § AFL i dess&lt;br&gt;framtida lydelse, får hela sin aktivitetsersättning vilandeförklarad för en&lt;br&gt;längre tidsperiod vara kvalificerad för det reformerade bostadstillägget&lt;br&gt;under hela den tid aktivitetsersättningen är vilande. Detta innebär att den&lt;br&gt;som får hela sin sjukersättning vilandeförklarad kan komma att vara&lt;br&gt;kvalificerad för bostadstillägg under som längst tolv månader, medan den&lt;br&gt;som får hela sin aktivitetsersättning vilandeförklarad kan få bostads-&lt;br&gt;tillägg för som längst under hela den tid för vilken aktivitetsersättningen&lt;br&gt;är beviljad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår således sammanfattningsvis att en aktivitets- eller&lt;br&gt;sjukersättningsberättigad som - till följd av vilandeförklaring enligt 16&lt;br&gt;kap. 16 § AFL i dess lydelse fr.o.m. den 1 januari 2003 - inte kommer att&lt;br&gt;uppbära aktivitets- eller sjukersättningsförmån skall vara kvalificerad för&lt;br&gt;det reformerade bostadstillägget under den tid aktivitets- eller sjukersätt-&lt;br&gt;ningen är vilande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmån som betalas ut från stat inom Europeiska&lt;br&gt;unionen (EU) eller Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet (EES) som kvalifikationsgrund&lt;br&gt;för det reformerade bostadstillägget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som uppbär allmän pensions- eller inva-&lt;br&gt;liditetsförmån enligt lagstiftningen i en stat som ingår i Europeiska&lt;br&gt;unionen (EU) eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)&lt;br&gt;och är bosatt här, skall vara kvalificerad för det reformerade bostads-&lt;br&gt;tillägget. För att EU/EES-förmån skall kvalificera förmånstagaren för&lt;br&gt;bostadstillägg i framtiden, skall det dock krävas att förmånen mot-&lt;br&gt;svarar någon av de svenska allmänna pensionsförmåner eller de all-&lt;br&gt;männa sjukförsäkringsförmåner som kvalificerar en förmånstagare för&lt;br&gt;bostadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Norrbottens läns allmänna försäkringskassa&lt;br&gt;anser att rätten till bostadstillägg för personer som uppbär utländsk&lt;br&gt;pension bör förtydligas. 1 övrigt har ingen remissinstans yttrat sig särskilt&lt;br&gt;över förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Bostadstillägg till pensionärer (BTP)&lt;br&gt;är en förmån som i och för sig omfattas av Förordningen (EEG) nr&lt;br&gt;1408/71 om tillämpning av systemen för social trygghet när anställda,&lt;br&gt;egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen.&lt;br&gt;Bostadstillägget är emellertid en sådan särskild, icke avgiftsfinansierad&lt;br&gt;förmån som avses i artikel 4.2a förordningen 1408/71. Med hänsyn här-&lt;br&gt;till, och då lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer (BTPL)&lt;br&gt;finns förtecknad i bilaga Ila till förordningen 1408/71, utbetalas enligt&lt;br&gt;artikel 10a i förordningen förmånen endast till förmånstagare som är bo-&lt;br&gt;satta i Sverige och endast i enlighet med bestämmelser i BTPL. Enligt&lt;br&gt;nuvarande BTPL betalas BTP ut till personer bosatta i Sverige som upp-&lt;br&gt;bär bl.a. pension enligt lagstiftningen i en stat som ingår i Europeiska&lt;br&gt;unionen (EU) eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).&lt;br&gt;Någon anledning att ändra på de nuvarande förhållandena finns inte.&lt;br&gt;Regeringen föreslår därför att den som är bosatt här och uppbär pensions-&lt;br&gt;eller invaliditetsförmån enligt lagstiftningen i en stat som ingår i EU/EES&lt;br&gt;skall vara kvalificerad för det reformerade bostadstillägget. Vidare före-&lt;br&gt;slår vi att endast sådana EU/EES-förmåner som motsvarar någon av de&lt;br&gt;svenska förmånerna som kvalificerar den enskilde förmånstagaren för det&lt;br&gt;reformerade bostadstillägget skall anses uppfylla kvalifikationsvillkoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom den nya lagen om bostadstillägg till pensionärer m.fl.&lt;br&gt;kommer att ersätta nuvarande BTPL krävs det förhandlingar inom&lt;br&gt;EU/EES för att fa den nya lagen om bostadstillägg till pensionärer m.fl.&lt;br&gt;antecknad i bilaga Ila till förordningen 1408/71.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Betydelsen av avkortad eller reducerad pensions- Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;eller sjukförsäkringsförmån&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid bestämmandet av om pensionsförmånen&lt;br&gt;eller aktivitetsersättnings- eller sjukersättningsförmånen som sådan&lt;br&gt;skall kvalificera förmånstagaren för det reformerade bostadstillägget,&lt;br&gt;skall det sakna betydelse om förmånen är avkortad. Det skall vidare&lt;br&gt;inte påverka kvalifikationen för bostadstillägget om ålderspension, till&lt;br&gt;följd av omdebiteringar därför att egenföretagare betalat in för låg&lt;br&gt;eller ingen pensionsavgift, betalas ut med lägre belopp än vad som&lt;br&gt;annars skulle varit fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ovanstående skall gälla även för förmån som betalas ut från en&lt;br&gt;annan stat som är medlem i Europeiska unionen (EU) eller som ingår i&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans har särskilt yttrat sig över&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen har tidigare i detta avsnitt&lt;br&gt;föreslagit att det skall vara allmänna pensions- eller sjukförsäkringsför-&lt;br&gt;måner som i princip utgör förmånstagarens huvudsakliga försörjning&lt;br&gt;eller som åtminstone har en väsentlig betydelse för försörjningen, som&lt;br&gt;skall kvalificera honom eller henne för det reformerade bostadstillägget.&lt;br&gt;Om samma princip skulle tillämpas på förmånstagare som uppbär av-&lt;br&gt;kortad pensionsförmån eller aktivitets- eller sjukersättningsförmån, dvs.&lt;br&gt;att förmånen som betalas ut är andelsberäknad med hänsyn till försäk-&lt;br&gt;ringstid, skulle den som har en låg pension eller aktivitets- eller sjuker-&lt;br&gt;sättning till följd av att han eller hon inte kan tillgodoräkna sig full sådan&lt;br&gt;försäkringstid, endast få avkortat bostadstillägg. Principen skulle t.o.m.&lt;br&gt;kunna innebära att förmånstagaren inte var kvalificerad för bostads-&lt;br&gt;tillägg. Sistnämnda skulle gälla i de fall avkortningen av huvudförmånen&lt;br&gt;är sådan att denna förmån inte kan anses utgöra den huvudsakliga eller&lt;br&gt;väsentliga delen av försörjningen. Frågan om rätt till bostadstillägg före-&lt;br&gt;ligger kommer således att få bedömas i varje fall för sig. Ett sådant&lt;br&gt;system skulle inte uppfylla de krav på förutsägbarhet som bör kunna&lt;br&gt;ställas på ett modernt bostadstilläggssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning är det tillhörigheten till det allmänna&lt;br&gt;pensionssystemet, och den allmänna sjukförsäkringen genom aktivitets-&lt;br&gt;eller sjukersättning, som bör vara avgörande för om personen i fråga&lt;br&gt;skall uppfylla kvalifikationsvillkoren för det reformerade bostads-&lt;br&gt;tillägget. Det förhållandet att pensionsförmånen eller aktivitets- eller&lt;br&gt;sjukersättningen utges i oavkortad eller avkortad omfattning är något&lt;br&gt;som den enskilde förmånstagaren inte kan påverka. Regeringen föreslår&lt;br&gt;därför att det inte skall spela någon roll om förmånen utges som oavkor-&lt;br&gt;tad eller avkortad förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom ett liknande resonemang kan föras om förmånstagaren gjort&lt;br&gt;tidigt uttag av ålderspension, eller om omdebitering av sådan pensions-&lt;br&gt;förmån skett för egenföretagare som inte betalt in eller betalt in för låg&lt;br&gt;pensionsavgift, föreslår vi att sådana omständigheter inte heller skall på-&lt;br&gt;verka kvalifikationen för det reformerade bostadstillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu sagts skall gälla även för förmån av motsvarande slag som Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;utges från annat land inom EU/EES-området.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bostadstilläggets storlek och omfattning samt&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;den bidragsgrundande bostadskostnaden,&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Bostadstilläggets omfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det nya bostadstillägget skall svara för en del&lt;br&gt;av bidragstagarens bostadskostnad och lämnas endast för den bostad i&lt;br&gt;vilken han eller hon har sitt huvudsakliga boende (permanentbo-&lt;br&gt;staden).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bostad i särskild boendeform skall bostadstillägg lämnas endast&lt;br&gt;för boende i lägenhet eller för boende i en- eller tvåbäddsrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsberättigad som vistas eller bor i en särskild boendeform eller&lt;br&gt;liknande inrättning skall vara berättigad till bostadstillägg för sin ur-&lt;br&gt;sprungliga permanentbostad under högst sex månader från det att för-&lt;br&gt;säkringskassan bedömt vistelsen eller boendet i den särskilda boende-&lt;br&gt;formen som stadigvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg skall inte lämnas för sådan bostadskostnad som fast-&lt;br&gt;ställs med beaktande av bidragstagarens inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Stämmer i princip överens med regeringens&lt;br&gt;förslag. Utredningen föreslog att de två bostadsstöden borde så långt&lt;br&gt;möjligt ha enhetliga regler, framför allt när det gäller beräkning av in-&lt;br&gt;komst och bostadskostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett tiotal remissinstanser har yttrat sig särskilt&lt;br&gt;över förslaget i denna del. Flertalet av de remissinstanser som yttrat sig&lt;br&gt;över förslaget om enhetliga regler avseende bostadsbidrag och bostads-&lt;br&gt;tillägg tillstyrker det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I det nuvarande systemet för bo-&lt;br&gt;stadstillägg till pensionärer skall bostadstillägget bidra till att täcka bo-&lt;br&gt;stadskostnader, oberoende av vilken form boendet har. Detta betyder att&lt;br&gt;permanentboendc i såväl hyresrätt, bostadsrätt, andelslägenhet som i&lt;br&gt;egen fastighet som boende på sjukhem, servicehus och i gruppbostad är&lt;br&gt;exempel på boende som kvalificerar bidragstagaren för bostadstillägg.&lt;br&gt;Dock lämnas bostadstillägg för bostad i särskild boendeform endast om&lt;br&gt;den bidragsberättigade bor i lägenhet eller i en- eller tvåbäddsrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun har enligt socialtjänstlagen (1980:620) skyldighet att&lt;br&gt;inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre per-&lt;br&gt;soner med behov av ett särskilt stöd. Vidare är kommunerna skyldiga att&lt;br&gt;inrätta bostäder med särskild service till personer med funktionshinder.&lt;br&gt;Syftet är att likställa boendet i de särskilda boendeformerna med boende i&lt;br&gt;enskilt hem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att det nya bostadstillägget, liksom det nuvarande,&lt;br&gt;skall svara för en del av bidragstagarens boendekostnad och lämnas&lt;br&gt;endast för den bostad i vilken han eller hon har sitt huvudsakliga boende&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(permanentbostaden). Vidare föreslår vi att de nuvarande reglerna för bo- Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;stadstillägg för bostad i särskild boendeform skall föras över till den nya&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den bidragsberättigade på grund av omvårdnad eller vård helt eller&lt;br&gt;till övervägande del vistas eller bor i särskild boendeform eller likartad&lt;br&gt;bostad, utbetalas bostadstillägg enligt nuvarande bestämmelser för per-&lt;br&gt;manentbostaden under högst sex månader. Fristen om sex månader räk-&lt;br&gt;nas från det att försäkringskassan bedömt vistelsen eller boendet som&lt;br&gt;stadigvarande. Bestämmelsen medför ofta en betydande minskning eller&lt;br&gt;indragning av bostadstillägg och i förlängningen att den gamla bostaden&lt;br&gt;inte kan behållas. Av det skälet har bidragstagaren getts ett rådrum om&lt;br&gt;sex månader från det att försäkringskassan fattat beslut, innan beslutet&lt;br&gt;om indragning eller minskning verkställs. Denna undantagsregel bör,&lt;br&gt;enligt regeringens uppfattning, överföras till det nya systemet. Rege-&lt;br&gt;ringen föreslår vidare att det nya bostadstillägget, i likhet med vad som&lt;br&gt;gäller för nuvarande bostadstillägg, inte skall lämnas för sådan bostads-&lt;br&gt;kostnad som är bestämd utifrån den bidragsberättigades inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill avslutningsvis påpeka att det principiellt kan ifråga-&lt;br&gt;sättas om särskilt boende i tvåbäddsrum bör anses som en permanent-&lt;br&gt;bostad. Det kan också av principiella skäl ifrågasättas om den nuvarande&lt;br&gt;sexmånadersgränsen vid vistelse utanför permanentbostaden är ända-&lt;br&gt;målsenlig. Dessa frågor hänger dock delvis samman med de frågor som&lt;br&gt;behandlas i betänkandet Pension på institution (SOU 2000:112), som&lt;br&gt;bereds inom Socialdepartementet. Dessa frågor bör därför behandlas vid&lt;br&gt;den fortsatta beredningen av det nyss nämnda betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nu gällande bestämmelser om bostadstillägg får regeringen, eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer, besluta om vilka kostnader&lt;br&gt;som skall hänföras till bostadskostnader och hur dessa skall beräknas. Då&lt;br&gt;det skulle föra för långt att i lag närmare ange detta, får det även för det&lt;br&gt;nya systemet ankomma på regeringen, eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer, att meddela närmare föreskrifter i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Fördelning av bostadskostnaden mellan makar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För gift person som är kvalificerad för det nya&lt;br&gt;bostadstillägget, och som delar bostad med sin make, skall bostads-&lt;br&gt;kostnaden - oavsett om den andre maken är kvalificerad för bostads-&lt;br&gt;tillägg eller inte - delas lika mellan makarna. Den del av bostadskost-&lt;br&gt;naden som efter delningen hänförs till den bidragsberättigade skall&lt;br&gt;därvid grunda rätt till bostadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förlag: Stämmer delvis överens med regeringens för-&lt;br&gt;slag. Utredningen föreslog även att för bam under 18 år, eller barn som&lt;br&gt;uppbär förlängt barnbidrag eller studiebidrag, skulle ingen andel av bo-&lt;br&gt;stadskostnaden beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett flertal remissinstanser har yttrat sig över för-&lt;br&gt;slaget. Majoriteten av dessa tillstyrker förslaget. Riksförsäkringsverket&lt;br&gt;(RFV) tillstyrker förslaget med den inskränkningen att regeln om delade&lt;br&gt;bostadskostnader mellan makar endast bör gälla nytillkomna ärenden.&lt;br&gt;Denna inställning delas av Värmlands läns allmänna försäkringskassa.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Pensionärers Riksförbund (SPRF) avstyrker forslaget i den mån Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;det medför minskat bostadsstöd för nuvarande bidragstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt Riksförsäkringsverkets före-&lt;br&gt;skrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av bostadskostnad skall bostads-&lt;br&gt;kostnaden för en pensionär, som delar bostad med sin make och vars&lt;br&gt;make har pensionsförmån, denna utgöra hälften av den totala bostads-&lt;br&gt;kostnaden. För pensionär, vars make inte har pensionsförmån, skall&lt;br&gt;däremot makamas gemensamma bostadskostnad utgöra bidragstagarens&lt;br&gt;bostadskostnad. När det gäller inkomstprövningen i samma situation,&lt;br&gt;skall årsinkomsten däremot för var och en av makarna beräknas utgöra&lt;br&gt;hälften av deras sammanlagda årsinkomst. För den make som inte är&lt;br&gt;pensionär räknas hela inkomsten med i årsinkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande reglerna för bostadskostnadsberäkning har sitt ursprung&lt;br&gt;i en tid då det bl.a. var vanligt med endast en förvärvsarbetande i en&lt;br&gt;familj. Sedan reglernas tillkomst har detta förändrats och även samhälls-&lt;br&gt;utvecklingen i övrigt gör att regeln, enligt regeringens uppfattning, spelat&lt;br&gt;ut sin roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens regler är ofta förmånliga i det enskilda fallet, när bidragstaga-&lt;br&gt;rens make inte är bidragsberättigad. En effekt av detta blir dock att när&lt;br&gt;även den andra maken blir pensionär, dvs. bostadskostnaden fördelas på&lt;br&gt;båda makarna och bådas inkomster ingår helt - med undantag av folk-&lt;br&gt;pensionsförmånerna - i inkomstunderlaget för bostadstillägget, kan&lt;br&gt;bostadstillägget bli helt eller delvis bortreducerat. Trots lägre samman-&lt;br&gt;lagd inkomst minskar således förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det i de fall som beskrivits ovan är lämpligare att,&lt;br&gt;i likhet med vad som föreslås om reduceringsinkomst (avsnitt 9), endast&lt;br&gt;låta hälften av makamas gemensamma bostadskostnad påföras den make&lt;br&gt;som är berättigad till bostadstillägg. Effekten av en sådan fördelning av&lt;br&gt;bostadskostnaden i det nya bostadstilläggssystemet blir mindre än om&lt;br&gt;den hade införts i det nuvarande systemet. Detta beror på den&lt;br&gt;konstruktion av fribeloppsberäkningen som föreslås i avsnitt 9. Rege-&lt;br&gt;ringen föreslår därför att för gift bidragsberättigad som delar bostad med&lt;br&gt;sin make skall bostadskostnaden delas lika mellan makarna, oavsett om&lt;br&gt;den andre maken är kvalificerad för bostadstillägg eller inte. Den del av&lt;br&gt;bostadskostnaden som efter delningen hänförs till den bidragsberättigade&lt;br&gt;maken skall grunda rätt till bostadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nu gällande föreskrifter sker en beräkning av hur stor del av bo-&lt;br&gt;stadskostnaden som skall läggas till grund för beräkningen av det bo-&lt;br&gt;stadstillägg den sökande har rätt till. Vid en sådan fördelningsberäkning&lt;br&gt;kan en förälder som sammanbor med bam i vissa fall tillgodoräkna sig&lt;br&gt;ytterligare andelar av boendekostnaden. Detta gäller när bamet är under&lt;br&gt;18 år eller far studiehjälp eller förlängt barnbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1 utgiftsområde 11,&lt;br&gt;3.6.2) anges att möjligheterna att höja åldersgränsen från 18 år till 20 år&lt;br&gt;för när ett bam skall anses vara självförsörjande i bostadstilläggs-&lt;br&gt;sammanhang skulle beredas. Då frågan om vilken åldersgräns som skall&lt;br&gt;tillämpas i detta sammanhang inte bör ses isolerad, utan samstämmas&lt;br&gt;med åldersgränser i andra trygghetssystem, bör den beredas ytterligare.&lt;br&gt;Regeringen får därför återkomma med förslag senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens anser att det för för långt att i lag reglera samtliga för-&lt;br&gt;hållanden om hur förekomsten av bam och inneboende och olika former&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av sammanboende bör påverka fördelningen av bostadskostnaden. När- Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;mare föreskrifter om fördelningen av bostadskostnader, med ovan an-&lt;br&gt;givet undantag, bör därför meddelas av regeringen, eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Samordning av bostadstillägg till pensionärer m.fl.&lt;br&gt;och bostadsbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: För den som har både bostadsbidrag och&lt;br&gt;bostadstillägg bör bostadsbidrag inte lämnas för bostadskostnad till&lt;br&gt;den del denna motsvaras av bostadstillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslog att bostadstillägg inte&lt;br&gt;skall lämnas i de fall pensionären samtidigt uppbär bostadsbidrag enligt&lt;br&gt;lagen (1993:737) om bostadsbidrag. Utredningen ansåg att den som upp-&lt;br&gt;fyller villkoren för både bostadsbidrag och bostadstillägg bör, bl.a. med&lt;br&gt;stöd av uppgifter om ersättningsbeloppen från respektive stödform, välja&lt;br&gt;en av dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket (RFV) delar utredningens&lt;br&gt;uppfattning att bostadstillägget inte skall kunna utbetalas samtidigt med&lt;br&gt;annat bostadsstöd. Skåne läns allmänna försäkringskassa anser att den&lt;br&gt;enskildes möjlighet att välja mellan bostadsbidrag och bostadstillägg bör&lt;br&gt;framgå av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt 4 a § lagen (1994:308) om&lt;br&gt;bostadstillägg till pensionärer (BTPL) lämnas bostadstillägg inte för den&lt;br&gt;del av bostadskostnaden som motsvaras av bostadsbidrag. Enligt Riks-&lt;br&gt;försäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av bostads-&lt;br&gt;kostnad skall den beräknade bostadskostnaden minskas med preliminärt&lt;br&gt;bostadsbidrag. Skälet för den nuvarande samordningen är att båda for-&lt;br&gt;merna av bostadsstöd avser att utgöra ersättning för bostadskostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mars 2001 betalades både bostadstillägg och bostadsbidrag ut till un-&lt;br&gt;gefär 15 500 personer, varav 14 000 var förtidspensionärer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som regeringen lämnat i denna proposition innebär att vissa&lt;br&gt;personer som föreslås vara kvalificerade för bostadstillägg i framtiden&lt;br&gt;även kommer att vara kvalificerade för bostadsbidrag. Eftersom båda&lt;br&gt;förmånerna avser att ersätta i princip samma bostadskostnad, kan det&lt;br&gt;ifrågasättas om en person som är berättigad till ett individinriktat grund-&lt;br&gt;skydd i form av bostadstillägg dessutom skall vara berättigad till ett&lt;br&gt;hushållsinriktat högkostnadsskydd i form av bostadsbidrag. Även om de&lt;br&gt;båda förmånerna avser att ersätta samma bostadskostnad, utges de med&lt;br&gt;olika utgångspunkter. Den gemensamma nämnaren för förmånerna är att&lt;br&gt;förmånstagama inom varje system skall tillförsäkras ett acceptabelt bo-&lt;br&gt;ende. Det nya bostadstillägget är närmast att anse som en komplettering&lt;br&gt;till allmän pension eller aktivitets- eller sjukersättning. Syftet med för-&lt;br&gt;månen är således att tillförsäkra bidragstagare med låg inkomst ett ac-&lt;br&gt;ceptabelt boende. Bostadsbidrag är närmast att se som en tilläggsförmån&lt;br&gt;till förvärvsinkomst och skall som sådan i princip tillförsäkra barn-&lt;br&gt;familjer ett acceptabelt boende. Eftersom det, generellt sett, kommer att&lt;br&gt;finnas bidragstagare som i större eller mindre omfattning jämte sådan&lt;br&gt;förmån som kvalificerar dem för bostadstillägg kommer att dels ha en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvärvsinkomst, dels ha minderåriga bam, anser regeringen övervägande Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;skäl talar för att en person som är berättigad till bostadstillägg även skall&lt;br&gt;kunna få bostadsbidrag. Dock bör dessa samordnas så att inte högre bi-&lt;br&gt;drag än bostadskostnaden kan betalas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det reformerade bostadstillägget skall, liksom det nuvarande&lt;br&gt;bostadstillägget, vara ett individinriktat bidrag av grundskyddskaraktär,&lt;br&gt;medan bostadsbidraget är ett hushållsinriktat högkostnadsskydd. Detta&lt;br&gt;talar för att beslut om med vilket belopp det reformerade bostadstillägget&lt;br&gt;skall betalas ut, bör fattas före det att beslut om bostadsbidrag meddelas.&lt;br&gt;För en sådan ordning talar även det förhållandet att bostadsbidraget be-&lt;br&gt;viljas genom preliminärt beslut som stäms av i efterhand. Den nuvarande&lt;br&gt;samordningen mellan bostadstillägg och bostadsbidrag kan således&lt;br&gt;ifrågasättas. Enligt regeringens bedömning bör samordningen, när den&lt;br&gt;nya lagen träder i kraft, ske på så sätt att bostadsbidrag inte skall lämnas&lt;br&gt;för bostadskostnad till den del denna motsvaras av bostadstillägget. En&lt;br&gt;sådan omläggning kan såväl för de enskilda bidragstagama som för&lt;br&gt;administrationen få konsekvenser som i dag inte kan överblickas. Därför&lt;br&gt;måste frågan utredas grundligt innan ett förslag kan läggas fram om en&lt;br&gt;förändring av de nuvarande samordningsbestämmelsema. Regeringen&lt;br&gt;avser att återkomma med förslag i denna del under hösten 2001.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Bostadstilläggets storlek&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För en ensamstående bidragstagare skall bo-&lt;br&gt;stadstillägg lämnas med 91 procent av bostadskostnaden till den del&lt;br&gt;denna inte överstiger 4 500 kronor per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gift bidragstagare som sammanbor med sin make skall ha rätt till&lt;br&gt;bostadstillägg med 91 procent av sin del av bostadskostnaden till den&lt;br&gt;del denna inte överstiger 2 250 kronor per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en bidragsberättigad som bor i tvåbäddsrum i särskild boende-&lt;br&gt;form skall bostadstillägg inte lämnas för bostadskostnad som över-&lt;br&gt;stiger 2 250 kronor per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslog inte någon ändring av&lt;br&gt;bostadstilläggets storlek, dvs. 90 procent av bostadskostnaden mellan&lt;br&gt;100 kronor och 4 000 kronor i månaden skulle ersättas av bostadstillägg&lt;br&gt;till pensionärer (BTP). Dock påtalade utredningen att det fanns behov av&lt;br&gt;justering av bostadskostnadsgränsen, men att utredningen enligt utred-&lt;br&gt;ningsdirektiven var förhindrad att lämna förslag som innebar ökade kost-&lt;br&gt;nader för bostadstilläggssystemet. Utredningen föreslog inte någon höj-&lt;br&gt;ning av bostadskostnadstaket för bidragsberättigad boende i tvåbäddsrum&lt;br&gt;i särskild boendeform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Många remissinstanser har särskilt yttrat sig över&lt;br&gt;förslaget i denna del. I princip samtliga påtalar att bostadskostnads-&lt;br&gt;gränsen bör ses över. Statistiska Centralbyrån (SCB) anser att om en&lt;br&gt;översyn skall ske av reglerna för bostadskostnadsberäkningen, bör sam-&lt;br&gt;råd med SCB ske i syfte att skapa möjligheter till jämförelse med den&lt;br&gt;statistik som beskriver bostadskostnaderna. Majoriteten av remissinstan-&lt;br&gt;serna ger även egna förslag till hur bostadskostnadsgränsen bör bestäm-&lt;br&gt;mas. Sveriges Pensionärsförbund (SPF) anser att samma gräns bör gälla&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för BTP som för det särskilda bostadstillägget för pensionärer (SBTP). Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;Svenska Kommunalpensionärers Förbund (SKPF) anser att bostadskost-&lt;br&gt;nadsgränsen till att börja med bör höjas till 4 500 kronor i månaden och&lt;br&gt;därefter till 5 000 kronor i månaden. Skälet till detta är enligt SKPF att&lt;br&gt;pensionärerna skall ges möjlighet att efterfråga nyare boendeformer.&lt;br&gt;Andra remissinstanser har framfört liknande synpunkter. Riksförbundet&lt;br&gt;för änkor och änkemän motsätter sig att inkomstprövning av änkepension&lt;br&gt;fortsätter att kopplas ihop med BTP-beräkningen. Om denna samman-&lt;br&gt;koppling skall bestå anser Riksförbundet att samma gräns för boende-&lt;br&gt;kostnad bör gälla för BTP och SBTP. Pensionärernas Riksorganisation&lt;br&gt;(PRO) tar särskilt upp frågan om hur hyrans fastställs i särskild boende-&lt;br&gt;form. Även Socialstyrelsen framför att det föreligger behov av höjning&lt;br&gt;av bostadskostnadsgränsen såvitt avser pensionärer boende i särskild&lt;br&gt;boendeform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Sedan den 1 januari 2001 lämnas bo-&lt;br&gt;stadstillägg med 90 procent av bostadskostnaden upp till 4 500 kronor i&lt;br&gt;månaden. Regeringen har i 2001 års ekonomiska vårproposition (prop.&lt;br&gt;2000/01:100) aviserat en höjning av ersättningsnivån för 2002 till 91&lt;br&gt;procent. Vi lämnar dock inte i denna proposition något förslag om höj-&lt;br&gt;ning av ersättniningsnivån i den nu gällande lagen (1994:308) om bo-&lt;br&gt;stadstillägg till pensionärer. Förslag om en sådan höjning kommer i&lt;br&gt;stället att lämnas i budgetpropositionen hösten 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått ovan i avsnitt 5.2 föreslår regeringen att den nya lagen&lt;br&gt;om bostadstillägg till pensionärer m.fl. skall träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;2003. Från och med denna tidpunkt föreslår vi att bostadstillägg skall&lt;br&gt;kunna lämnas till dels en ensamstående bidragstagare med 91 procent av&lt;br&gt;bostadskostnaden till den del denna inte överstiger 4 500 kronor per&lt;br&gt;månad, dels en gift bidragstagare som sammanbor med sin make för&lt;br&gt;dennes del av bostadskostnaden till den del denna inte överstiger 2 250&lt;br&gt;kronor per månad. Sistnämnda kommer då att gälla även för personer&lt;br&gt;som likställs med sammanlevande makar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller makar och därmed likställda som lever tillsammans, har&lt;br&gt;regeringen i avsnitt 7.2 föreslagit att bostadskostnaden skall delas lika&lt;br&gt;mellan dem. Redan med hänsyn till detta framstår det naturligt att endast&lt;br&gt;hälften av bostadskostnadstaket skall tillgodoräknas en make som är&lt;br&gt;kvalificerad för bostadstillägg, om han eller hon delar bostad med den&lt;br&gt;andre maken. Detta ligger även i linje med den allmänna principen att&lt;br&gt;vardera maken, efter sin förmåga, skall bidra till det underhåll som be-&lt;br&gt;hövs för att deras gemensamma och personliga behov skall tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande bestämmelser finns en begränsning när det gäller be-&lt;br&gt;räkningen av bostadstillägget. För pensionärer som bor i tvåbäddsrum i&lt;br&gt;särskild boendeform beräknas bostadstillägget på en övre gräns om 2 000&lt;br&gt;kronor per månad. Begränsningen gäller inte för makar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller boende i särskild boendeform anser regeringen det vara&lt;br&gt;skäligt att höja bostadskostnadstaket till 2 250 kronor i månaden per&lt;br&gt;person. Härigenom kommer bostadskostnadstaket för boende i särskild&lt;br&gt;boendeform att motsvara hälften av det bostadskostnadstak om 4 500&lt;br&gt;kronor i månaden som gäller för övriga boendeformer. Vi föreslår&lt;br&gt;således att för bidragsberättigade boende i tvåbäddsrum i särskild&lt;br&gt;boendeform skall bostadstillägg inte lämnas för bostadskostnad som&lt;br&gt;överstiger 2 250 kronor i månaden per person. Denna begränsning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslås gälla för var och en av de boende i särskilt boende, vilket Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;innebär att den också gäller för en gift person som bor i sådan&lt;br&gt;boendeform. Taket för bostadskostnaden kommer då att vara detsamma&lt;br&gt;för den som är gift, oavsett boendeform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även med hänsyn till de nu lämnade förslagen är det dock, enligt vår&lt;br&gt;uppfattning, viktigt att även fortsättningsvis kontinuerligt följa den eko-&lt;br&gt;nomiska utvecklingen för såväl pensionärer som aktivitets- eller sjuker-&lt;br&gt;sättningsberättigade, så att bl.a. bostadstilläggets storlek anpassas till&lt;br&gt;förändringar i den ekonomiska situationen för dessa grupper.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inkomstberäkning för bostadstillägg&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inkomstbegreppet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Inkomstprövningen av bostadstillägget skall&lt;br&gt;utgå från sådana förvärvs- och kapitalinkomster som är skattepliktiga&lt;br&gt;enligt inkomstskattelagstiftningen, med tillägg av vissa typer av er-&lt;br&gt;sättningar som är undantagna från beskattning i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även bidragstagarens förmögenhet, beräknad på visst sätt med ut-&lt;br&gt;gångspunkt i den förmögenhetsskatterättsliga lagstiftningen, skall vid&lt;br&gt;inkomstprövningen påverka rätten till bostadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som yttrat sig till-&lt;br&gt;styrker utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De nuvarande reglerna om beräkning&lt;br&gt;av inkomstunderlaget för att fastställa bostadstillägg till pensionärer&lt;br&gt;(BTP) innebär att i princip alla inkomster räknas med oavsett om de är&lt;br&gt;skattepliktiga eller inte. Från denna grundprincip finns dock ett flertal i&lt;br&gt;lagen uppräknade undantag, varav de viktigaste är folkpension och pen-&lt;br&gt;sionstillskott. Vidare finns undantag för bl.a. barnbidrag och social-&lt;br&gt;bidrag. I BTP-utredningens betänkande anges att försäkringskassorna&lt;br&gt;samfällt anser att de nuvarande inkomstprövningsreglema är både svår-&lt;br&gt;överskådliga och komplicerade och svåra att förklara för pensionärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund är det angeläget att finna ett inkomstbegrepp som&lt;br&gt;underlättar förståelsen för regelverket och som är enklare att administre-&lt;br&gt;ra. En lösning är att knyta inkomstberäkningen för bostadstillägget till&lt;br&gt;skattesystemets bestämmelser om skattepliktig inkomst på liknande sätt&lt;br&gt;som gäller för bostadsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om regeringen inte anser att det finns tillräckliga skäl att ha ett&lt;br&gt;gemensamt system för statligt bostadsstöd till alla grupper av personer,&lt;br&gt;kan det vara lämpligt att använda i princip samma regelverk för beräk-&lt;br&gt;ningen av inkomsten i båda bostadsstödssystemen. Genom ett sådant för-&lt;br&gt;farande kan man uppnå de eftersträvade fördelarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till detta föreslår regeringen att man vid inkomstpröv-&lt;br&gt;ningen av bostadstillägget skall utgå från en inkomstskatterättsligt be-&lt;br&gt;räknad inkomst. Det innebär att utgångspunkten för inkomstberäkningen&lt;br&gt;kommer att vara de inkomster av tjänst, näringsverksamhet och kapital&lt;br&gt;som är skattepliktiga enligt inkomstskattelagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom bostadstillägget skall vara ett individinriktat bidrag av Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;grundskyddskaraktär, är det doek bidragstagarens samlade ekonomi som&lt;br&gt;bör vara avgörande för rätten till bostadstillägg. Det innebär att även bi-&lt;br&gt;dragstagarens förmögenhet bör påverka rätten till bostadstillägget.&lt;br&gt;Vidare är det rimligt att också vissa typer av inkomster som inte är före-&lt;br&gt;mål för inkomstbeskattning i Sverige skall ingå i inkomstberäkningen&lt;br&gt;och därmed påverka bostadstillägget. En närmare redogörelse för förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i sistnämnda hänseende lämnas i avsnitt 8.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för hur förmögenhet skall påverka inkomstprövningen&lt;br&gt;för bostadstillägget bör vara hur förmögenheten beräknas enligt förmög-&lt;br&gt;enhetsskattelagstiftningen. De närmare övervägandena och förslagen till&lt;br&gt;hur förmögenheten skall påverka bostadstillägget i framtiden lämnas i&lt;br&gt;avsnitt 8.3.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Inkomst av tjänst och näringsverksamhet samt&lt;br&gt;utlandsinkomster, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Förvärvsinkomst skall beräknas med utgångs-&lt;br&gt;punkt i de bestämmelser som gäller för inkomstslagen tjänst respek-&lt;br&gt;tive näringsverksamhet enligt 10 kap. 16 § respektive 14 kap. 21 § in-&lt;br&gt;komstskattelagen (1999:1229).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet skall korrigeringar&lt;br&gt;göras på så sätt att inkomsten av näringsverksamhet skall ökas med&lt;br&gt;avdrag för tidigare års underskott i förvärvskällan och för avdrag för&lt;br&gt;kostnader för näringsidkarens egen pension till den del den inte över-&lt;br&gt;stiger ett halvt prisbasbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All utländsk inkomst som inte beskattas i Sverige, studiemedel i&lt;br&gt;form av studiebidrag och skattefria stipendier till den del de överstiger&lt;br&gt;3 000 kronor i månaden skall också ingå i den bidragsgrundande&lt;br&gt;inkomsten. Detsamma skall gälla ersättning från avtalsgruppsjuk-&lt;br&gt;försäkringar (AGS) oavsett när försäkringsfallet har inträffat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett stort antal remissinstanser har yttrat sig över&lt;br&gt;förslaget. Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig instämmer i&lt;br&gt;utredningens förslag. Några remissinstanser anser dock att ersättning från&lt;br&gt;avtalsgruppsjukförsäkringar (AGS-ersättningar) inte bör ingå i inkomst-&lt;br&gt;underlaget eller ifrågasätter varför AGS-ersättningar och skattefri&lt;br&gt;yrkesskadelivränta inte behandlas på samma sätt i bostadstilläggssam-&lt;br&gt;manhang. Vidare påtalar några remissinstanser att det finns svårigheter&lt;br&gt;med att kontrollera förekomsten av utländska pensioner och inkomster.&lt;br&gt;Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) avstyrker förslaget såvitt avser&lt;br&gt;inkomst av näringsverksamhet. LRF har bl.a. hävdat att det är fel att&lt;br&gt;tidigare års underskott i näringsverksamhet inte skall få påverka den&lt;br&gt;bidragsgrundande inkomsten. Östergötlands läns allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassa påpekar att de som i dag har vårdbidrag och får bostadstillägg&lt;br&gt;kommer att få en försämring av bostadstillägget då skattepliktig inkomst&lt;br&gt;skall ligga till grund för inkomstberäkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det är bidragstagarens samlade eko-&lt;br&gt;nomiska situation som bör vara avgörande för rätten till det reformerade&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadstillägget. Utgångspunkten för inkomstberäkningen bör vara en Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;skatterättsligt beräknad inkomst. Till detta bör läggas sådana inkomster&lt;br&gt;eller ersättningar som visserligen inte är skattepliktiga, men som ändå&lt;br&gt;måste bedömas påverka bidragstagarens samlade ekonomiska situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomst av tjänst, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt inkomstskattelagen (1999:1229) räknas till inkomstslaget tjänst&lt;br&gt;inkomster och utgifter på grund av tjänst till den del de inte skall räknas&lt;br&gt;till inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital. Som inkomst av tjänst&lt;br&gt;behandlas även vissa typer av ersättningar som t.ex. pension, sjukpen-&lt;br&gt;ning, livränta och i vissa fall vårdbidrag enligt lagen (1998:703) om&lt;br&gt;handikappersättning och vårdbidrag. Vissa andra ersättningar är däremot&lt;br&gt;undantagna från beskattning, exempelvis vissa typer av stipendier,&lt;br&gt;studiemedel i form av studiebidrag och avtalsgruppsjukförsäkringar&lt;br&gt;(AGS-ersättningar). Dessa skattefria ersättningar kan, enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning, i det nu aktuella sammanhanget likställas med skattepliktiga&lt;br&gt;ersättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att den bidragsberättigades förvärvsinkomst skall&lt;br&gt;beräknas enligt reglerna om inkomst av tjänst enligt 10 kap. 16 § in-&lt;br&gt;komstskattelagen, med vissa tillägg. De tillägg som skall göras är in-&lt;br&gt;komst i form av skattefria stipendier till den del de överstiger 3 000&lt;br&gt;kronor i månaden, studiemedel i form av studiebidrag, och AGS-&lt;br&gt;ersättningar. Genom att låta dessa inkomster ingå i beräkningsunderlaget&lt;br&gt;kommer den enskilde bidragstagarens sammantagna ekonomiska&lt;br&gt;situation att ligga till grund för rätten till det nya bostadstillägget. Inom&lt;br&gt;bostadsbidragssystemet gäller motsvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det valda inkomstmåttet betyder att allmänna avdrag inte kommer att&lt;br&gt;påverka inkomsten. Härigenom upprätthålls även den likhet, vad gäller&lt;br&gt;beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten i bostadsstödssystemen,&lt;br&gt;som regeringen, inte minst av administrativa och förklaringsmässiga&lt;br&gt;skäl, anser eftersträvansvärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att vårdbidrag i framtiden, till skillnad mot i dag,&lt;br&gt;skall påverka bostadstillägget till den del bidraget utgör skattepliktig in-&lt;br&gt;komst av tjänst. Vårdbidrag utgör dock endast skattepliktig inkomst av&lt;br&gt;tjänst i de fall eller till den del bidraget utgör kompensation för inkomst-&lt;br&gt;bortfall som barnets omvårdnad kan medföra om förälder måste avstå&lt;br&gt;från förvärvsarbete. Därmed behandlas inkomst i form av vårdbidrag på&lt;br&gt;samma sätt som inkomst av förvärvsarbete. Till den del vårdbidraget ut-&lt;br&gt;gör ersätttning för merutgifter är bidraget skattefritt och skall således inte&lt;br&gt;påverka bostadstillägget. Denna ordning motiveras av, som vi anfört i&lt;br&gt;avsnitt 8.1, att inkomstprövningen av bostadstillägget skall bygga på det&lt;br&gt;skatterättsliga inkomstbegreppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomst av näringsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstberäkningen för det nuvarande bostadstillägget utgår från den&lt;br&gt;beräknade nettointäkten av näringsverksamhet. Som underlag för beräk-&lt;br&gt;ningen används underlaget för preliminär skatt eller de inkomstuppgifter&lt;br&gt;som lagts till grund för den senaste taxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förståelsen för systemet, och av administrativa skäl, är det lämpligt Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;att i framtiden även här ha samma regler för inkomstberäkningen i de&lt;br&gt;båda bostadsstödssystemen. Regeringen föreslår därför att bidragstaga-&lt;br&gt;rens inkomst av näringsverksamhet skall beräknas enligt 14 kap. 21 §&lt;br&gt;inkomstskattelagen (1999:1229). Det är dock endast överskott som skall&lt;br&gt;ingå i den bidragsgrundande inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt skattereglerna skall underskott i förvärvskällan kunna sparas till&lt;br&gt;påföljande år för att kunna kvittas mot det innevarande årets överskott.&lt;br&gt;Om ett sådant underskott tillåts reducera inkomsten skulle det inte ge en&lt;br&gt;rättvisande bild av de aktuella inkomstförhållandena. Regeringen anser&lt;br&gt;därför att ett sådant sparat underskott inte bör medföra att den bidrags-&lt;br&gt;grundande inkomsten för beräkningen av bostadstillägget reduceras ett&lt;br&gt;senare år. Motsvarande gäller inom bostadsbidragssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för kostnader för egen pension bör begränsas. Utgift för egen&lt;br&gt;pension har mer karaktären av frivillig disposition än nödvändig omkost-&lt;br&gt;nad och bör liksom allmänna avdrag inte minska den bidragsgrundande&lt;br&gt;inkomsten. Genom en sådan begränsning av avdragsrätten får man dess-&lt;br&gt;utom en likabehandling mellan inkomstslagen inkomst av tjänst och in-&lt;br&gt;komst av näringsverksamhet. Regeringen föreslår därför att den beräk-&lt;br&gt;nade inkomsten av näringsverksamhet skall korrigeras på så sätt att av-&lt;br&gt;drag för tidigare års underskott, och avdrag för kostnader för egen pen-&lt;br&gt;sion till den del det inte överstiger ett halvt prisbasbelopp, skall öka den&lt;br&gt;beräknade inkomsten av näringsverksamhet. Detta innebär att ett even-&lt;br&gt;tuellt överskott i en näringsverksamhet kommer att öka genom återlägg-&lt;br&gt;ning av ovan angivna avdrag, medan ett eventuellt underskott kommer att&lt;br&gt;minska genom återläggning av ovan angivna avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska inkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom skattelagstiftningen använder Sverige, i likhet med många andra&lt;br&gt;länder, hemvistprincipen som huvudmetod vid beskattningen. Detta&lt;br&gt;innebär att den som är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige är oin-&lt;br&gt;skränkt skattskyldig här, dvs. skattskyldighet föreligger för all inkomst&lt;br&gt;oavsett om inkomsten förvärvats inom eller utom Sverige. För att und-&lt;br&gt;vika att inkomster beskattas både i utbetalarlandet och hemvistlandet har&lt;br&gt;Sverige tecknat dubbelbeskattningsavtal med ett stort antal andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anförts ovan anser regeringen att det är bidragstagarens samlade&lt;br&gt;ekonomi som skall vara avgörande för rätten till bostadstillägg. Det är då&lt;br&gt;också rimligt att utländsk pension och invaliditetsförmån som betalas ut&lt;br&gt;till bidragstagaren ingår i inkomstberäkningen, oavsett om ersättningen&lt;br&gt;beskattas i Sverige eller inte. Motsvarande bör även gälla för andra ut-&lt;br&gt;landsinkomster som inte beskattas här. Regeringen föreslår således att&lt;br&gt;inkomstunderlaget för bostadstillägg skall innefatta all utländsk inkomst&lt;br&gt;som, bl.a. på grund av dubbelbeskattningsavtal, inte beskattas i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förmögenhetens inverkan på bostadstillägget&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;8.3.1 Kapitalinkomster&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Sådana inkomster som utgör kapitalinkomster&lt;br&gt;enligt inkomstskattelagen (1999:1229) skall efter det att gjorda avdrag&lt;br&gt;har återlagts ingå i den bidragsgrundande inkomsten. Dock skall inte&lt;br&gt;uppskovsavdrag vid byte av bostad, avdrag för negativ räntefördelning&lt;br&gt;och realisationsförlust som minskat realisationsvinst under beskatt-&lt;br&gt;ningsåret återläggas vid bestämmandet av den bidragsgrundande in-&lt;br&gt;komsten såvitt avser inkomst av kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: I princip samtliga remissinstanser som yttrat sig&lt;br&gt;över förslaget tillstyrker detsamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande bestämmelser om&lt;br&gt;bostadstillägg till pensionärer görs en schablonberäkning som innebär att&lt;br&gt;man beräknar en ränteavkastning om 5 procent på all förmögenhet.&lt;br&gt;Denna schablonberäkning har i olika sammanhang kritiserats. Det fram-&lt;br&gt;hålls att det inte är ovanligt att den faktiska avkastningen på förmögen-&lt;br&gt;heten inte överensstämmer med schablonen. Regeringen anser att in-&lt;br&gt;komstprövningen i huvudsak skall grundas på de inkomster som tas upp&lt;br&gt;till beskattning. När det gäller kapitalinkomster innebär detta att den fak-&lt;br&gt;tiska avkastningen såsom räntor och utdelningar på aktieinnehav etc. bör&lt;br&gt;beaktas vid inkomstprövningen, i stället för en fiktiv avkastning. Det är&lt;br&gt;dock endast överskott som skall ingå i den bidragsgrundande inkomsten.&lt;br&gt;Regeringen anser vidare att det bör göras undantag för sådana avdrag&lt;br&gt;som faktiskt minskar den egentliga förmögenheten eller direkt påverkar&lt;br&gt;boendekostnaden. Uppskovsavdrag vid byte av bostad, eller avdrag för&lt;br&gt;negativ räntefördelning, bör av detta skäl inte återläggas vid beräkningen&lt;br&gt;av den bidragsgrundande inkomsten av kapital. Detsamma bör också&lt;br&gt;gälla om realisationsvinst har minskats med realisationsförlust uppkom-&lt;br&gt;men under beskattningsåret. Det föreslagna innebär att ett eventuellt&lt;br&gt;överskott i inkomstslaget kapital kommer att öka genom återläggning av&lt;br&gt;andra än nu nämnda gjorda avdrag, medan ett eventuellt underskott&lt;br&gt;kommer att minska genom återläggning av sådana gjorda avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.3.2 Inkomsttillägg för förmögenhet, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Beräkningen av förmögenhet skall ske enligt&lt;br&gt;reglerna för skattepliktig förmögenhet i lagen (1997:323) om statlig&lt;br&gt;förmögenhetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten skall, utöver&lt;br&gt;den på inkomstskatterättsliga grunder bestämda kapitalinkomsten,&lt;br&gt;räknas in ett tillägg om 15 procent av nettoförmögenheten över&lt;br&gt;100 000 kronor för en ensamstående bidragsberättigad och över&lt;br&gt;200 000 kronor för makar. För makar delas förmögenheten över detta&lt;br&gt;belopp lika mellan dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framräknade förmögenhetsbeloppet skall avrundas nedåt till&lt;br&gt;helt tusental kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen2000/01. 1 saml. Nrl40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av inkomsttillägget för förmögenhet i den bidrags-&lt;br&gt;grundande inkomsten skall bortses från privatbostadsfastighet eller&lt;br&gt;bostadsrättslägenhet för vilken bidrag söks. Detsamma skall gälla för&lt;br&gt;skulder med säkerhet i sådan egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en sökande som har sitt boende i särskild boendeform skall vad&lt;br&gt;som ovan angetts gälla även för värdet av privatbostadsfastighet eller&lt;br&gt;bostadsrättslägenhet som utgör permanentbostad för den sökandes&lt;br&gt;make.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Stämmer delvis överens med regeringens för-&lt;br&gt;slag. Utredningen föreslog att endast pensionärer som vid ikraftträdandet&lt;br&gt;av de nya bestämmelserna får bostadstillägg, vid förmögenhetsberäk-&lt;br&gt;ningen skulle få bortse från privatbostadsfastighet eller bostadsrätts-&lt;br&gt;lägenhet för vilket bostadstillägg söks och från skulder för vilka sådan&lt;br&gt;egendom utgör säkerhet. För nya bidragstagare föreslog utredningen att&lt;br&gt;privatbostadsfastighet eller bostadsrättslägenhet, för vilken bostadstillägg&lt;br&gt;söks, skulle tas upp med 50 procent av taxeringsvärdet till den del det&lt;br&gt;överstiger 100 000 kronor, efter det att skulder med säkerhet i bostaden&lt;br&gt;räknats av. Vid beräkning av förmögenhet föreslog utredningen att även&lt;br&gt;andra noterade aktier än de som är noterade på Stockholmsbörsens A-&lt;br&gt;lista skulle tas upp med 80 procent. För näringsverksamhet eller i fråga&lt;br&gt;om delägare i fåmansföretag föreslog utredningen att värdet av&lt;br&gt;innehavda andelar eller aktiernas värde av företagets eget kapital enligt&lt;br&gt;balansräkning eller enligt självdeklaration skulle tas upp som för-&lt;br&gt;mögenhetsvärde. Vidare föreslog utredningen att hemmavarande barns&lt;br&gt;kapitalinkomster och förmögenhet skulle beaktas vid inkomstprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett tjugotal remissinstanser har yttrat sig över&lt;br&gt;förslaget. En stor majoritet av de remissinstanser som uttalar sig&lt;br&gt;avstyrker förslaget, särskilt när det gäller att privatbostadsfastighet skall&lt;br&gt;ingå i den förmögenhet som skall påverka bostadstillägget. Vissa&lt;br&gt;remissinstanser vänder sig mot att de som redan har bostadstillägg skall&lt;br&gt;behandlas förmånligare än de som efter ikraftträdandet kommer att&lt;br&gt;beviljas bostadstillägg. Flertalet av remissinstanserna anser att den&lt;br&gt;procentsats varmed förmögenhetstillägget skall beräknas är för hög.&lt;br&gt;Många remissinstanser anser att den bör bestämmas till 10 procent.&lt;br&gt;Vidare riktas omfattande kritik mot fribeloppsgränsen för förmögenhet&lt;br&gt;som anses vara för låg. Riksförsäkringsverket (RFV) påtalar att det är&lt;br&gt;önskvärt att det införs en allmän regel om värdcringstidpunkten för för-&lt;br&gt;mögenheten. Svenska kommunförbundet påtalar att beräkningsmetoden&lt;br&gt;får betydande konsekvenser för kommunernas möjligheter att ta ut av-&lt;br&gt;gifter för vård och omsorg. Kommunförbundet förutsätter att staten kom-&lt;br&gt;penserar kommunsektorn för det intäktsbortfall som blir följden av att det&lt;br&gt;införs ett inkomsttillägg för förmögenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Utgångspunkten för beräkning av&lt;br&gt;förmögenhet bör vara reglerna för skattepliktig förmögenhet i lagen&lt;br&gt;(1997:323) om statlig förmögenhetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av inkomsttillägg för förmögenhet i det nuvarande&lt;br&gt;systemet gäller Riksförsäkringsverket föreskrifter (RFFS 1998:18) om&lt;br&gt;inkomstberäkning enligt lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensio-&lt;br&gt;närer. Där anges att en förmögenhetsavkastning om 5 procent schablon-&lt;br&gt;mässigt beräknas för all förmögenhet. För förmögenhet över 75 000&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kronor för ensamstående och 120 000 kronor för makar gemensamt be- Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;räknas enligt nuvarande bestämmelser i lagen om bostadstillägg till pen-&lt;br&gt;sionärer ytterligare 10 procents avkastning. Den på så sätt beräknade&lt;br&gt;årsinkomsten av kapital läggs till den övriga årsinkomsten som ligger till&lt;br&gt;grund för inkomstprövningen av bostadstillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning är det rimligt att det inte enbart är&lt;br&gt;kapitalavkastningen utan även själva förmögenhetsinnehavet som far&lt;br&gt;påverka den bidragsberättigades behov av ett individinriktat grundskydd&lt;br&gt;av sådan karaktär som det reformerade bostadstillägget. Vi anser här att&lt;br&gt;det är lämpligt att samma procentsats som i dag gäller för beräkning av&lt;br&gt;tillägg för förmögenhet i bostadsbidragssystemet, även skall gälla vid&lt;br&gt;förmögenhetsberäkningen i det reformerade bostadstilläggssystemet.&lt;br&gt;Regeringen föreslår därför att den bidragsgrundande inkomsten skall på-&lt;br&gt;föras ett tillägg om 15 procent av förmögenhet som överstiger 100 000&lt;br&gt;kronor för en ensamstående bidragstagare och med 200 000 kronor för&lt;br&gt;makar, utöver den på inkomstskatterättsliga grunder bestämda kapitalin-&lt;br&gt;komsten. För makar skall den sammanlagda förmögenhet som överstiger&lt;br&gt;200 000 kronor delas lika mellan dem när tillägget beräknas. Vi föreslår&lt;br&gt;även att det framräknade förmögenhetsbeloppet skall avrundas nedåt till&lt;br&gt;helt tusental kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Privata pensionsförsäkringar som bidragstagaren personligen tecknat&lt;br&gt;och individuellt pensionssparande (1PS)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att den inkomst, som skall ligga till grund för beräkningen av&lt;br&gt;bostadstillägget, beräknas på sätt som vi föreslagit ovan, kommer inte&lt;br&gt;avsättningar till privata, personligt tecknade pensionsförsäkringar och&lt;br&gt;IPS att i bostadstilläggssammanhang påverka den beräknade inkomsten&lt;br&gt;av förvärvsarbete. Det har tidigare i detta avsnitt föreslagits att för-&lt;br&gt;mögenheten skall beräknas enligt bestämmelserna i lagen om statlig för-&lt;br&gt;mögenhetsskatt. Regeringen anser inte att det finns tillräckliga skäl att&lt;br&gt;göra avsteg från de förmögenhetsskatterättsliga bestämmelserna när det&lt;br&gt;gäller behandlingen av det kapitaliserade värdet av privata pensionsför-&lt;br&gt;säkringar eller IPS-sparande, vid beräkningen av bostadstillägget. Dessa&lt;br&gt;bör därför inte ingå i beräkningen av inkomsttillägget för förmögenhet.&lt;br&gt;Som framgått kommer erlagda premier inte heller att påverka den beräk-&lt;br&gt;nade inkomsten av tjänst. När väl utbetalning sker från privata pensions-&lt;br&gt;försäkringar och IPS-konton, kommer emellertid utbetalningen att ingå i&lt;br&gt;den beräknade inkomsten av tjänst som skall ligga till grund för beräk-&lt;br&gt;ningen av bostadstillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av den bostadsfastighet eller bostadsrättslägenhet m.m. som&lt;br&gt;ansökan om bostadstillägget avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de skatterättsliga reglerna för förmögenhet skall fastighet tas upp&lt;br&gt;till taxeringsvärdet. Enligt nuvarande regler om bostadstillägg, skall&lt;br&gt;värdet av den privatbostadsfastighet eller bostadsrättslägenhet, för vilken&lt;br&gt;bostadstillägg söks, inte tas med vid förmögenhetsberäkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar remissinstansernas uppfattning och anser att värdet&lt;br&gt;av permanentbostaden inte till någon del skall ingå när inkomsttillägget&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;for förmögenhet skall beräknas. Om taxeringsvärdet skulle ingå, skulle Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;det fa konsekvenser som inte kan anses vara acceptabla. Regeringen&lt;br&gt;föreslår därför att nuvarande särbestämmelser skall föras över till den&lt;br&gt;nya lagen om bostadstillägg till pensionärer m.fl. Följaktligen skall inte&lt;br&gt;heller skulder, för vilka sådan egendom utgör säkerhet, påverka för-&lt;br&gt;mögenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande föreslås gälla för sökande som har sin bostad i särskild&lt;br&gt;boendeform i fråga om värdet av privatbostadsfastighet eller bostads-&lt;br&gt;rättslägenhet som utgör permanentbostad för den andre maken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemmavarande barns kapitalinkomster och förmögenhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det nuvarande bostadstilläggssystemet påverkar varken ett hemma-&lt;br&gt;varande barns inkomst eller förmögenhet inkomstunderlaget, när en för-&lt;br&gt;älder ansöker om bostadstillägg. Däremot gäller inom bostadsbidrags-&lt;br&gt;systemet att till den bidragsgrundande inkomsten läggs barns inkomst av&lt;br&gt;kapital över 1 000 kronor och bams förmögenhet. Med bam avses den&lt;br&gt;som är under 18 år eller som far förlängt barnbidrag eller studiehjälp.&lt;br&gt;Som framgått ovan skall det reformerade bostadstillägget, liksom det nu-&lt;br&gt;varande, vara ett individinriktat bostadsstöd av grundskyddskaraktär.&lt;br&gt;Genom att låta hemmavarande bams kapitalinkomst och förmögenhet&lt;br&gt;påverka bidragstagaren rätt till bostadstillägg, torde detta mer fa karak-&lt;br&gt;tären av ett hushållsinriktat bostadsstöd. En sådan ordning kan, enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning, framstå som svår att förklara med hänsyn till de&lt;br&gt;grundläggande motiven bakom det reformerade bostadstilläggssystemet.&lt;br&gt;Till följd av att bostadstillägget är individinriktat påverkar inte heller&lt;br&gt;hemmavarande bam beräkningen av bostadskostnaden. Med hänsyn till&lt;br&gt;det anförda, anser regeringen, att övervägande skäl talar för att inte låta&lt;br&gt;hemmavarande bams kapitalinkomster eller förmögenhet påverka för-&lt;br&gt;månstagarens bostadstillägg. Vi förslår således att bams kapitalinkomster&lt;br&gt;och förmögenhet skall behandlas på samma sätt i det reformerade bo-&lt;br&gt;stadstilläggssystemet som i det nuvarande systemet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 Skall den sammanlagda bidragsgrundande inkomsten&lt;br&gt;grundas på uppskattad eller faktisk inkomst?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den bidragsgrundande inkomst, som skall ligga&lt;br&gt;till grund för beräkningen av bostadstillägget, skall grundas dels på&lt;br&gt;uppskattad inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet för&lt;br&gt;bidragsperioden, dels på faktisk inkomst såvitt avser inkomst av kapi-&lt;br&gt;tal och inkomsttillägg för förmögenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslog att beräknad inkomst för&lt;br&gt;det kommande kalenderåret skall ligga till grund för inkomstprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast två remissinstanser, som båda tillstyrker&lt;br&gt;förslaget, har yttrat sig över förslaget i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som framgått i avsnitt 5 föreslår&lt;br&gt;regeringen att bostadstillägget, i likhet med nuvarande bostadstillägg till&lt;br&gt;pensionärer, skall meddelas genom slutligt beslut. För att ett relevant&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut om bostadstillägg skall kunna meddelas är det av vikt att de upp- Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;gifter på vilket beslutet grundar sig, på ett så tillförlitligt sätt som möjligt,&lt;br&gt;speglar bidragstagarens aktuella ekonomiska situation. För att uppnå&lt;br&gt;detta finns två vägar att utgå från när det gäller att bestämma den&lt;br&gt;bidragsgrundande inkomsten, nämligen uppskattad inkomst eller faktiskt&lt;br&gt;fastställd inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskattad inkomst innebär att en beräkning görs av vilken skatte-&lt;br&gt;pliktig inkomst bidragstagaren kommer att ha under den aktuella bi-&lt;br&gt;dragsperioden. Inkomstprövningen görs med ledning av bl.a. senast till-&lt;br&gt;gängliga uppgifter om faktiskt fastställda inkomster under tidigare bi-&lt;br&gt;dragsperiod eller under tid som föregått den tid ansökan avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant beräkningssätt kan vara behäftat med stor osäkerhet bero-&lt;br&gt;ende på hur den bidragsberättigades inkomstförhållanden ser ut. Om&lt;br&gt;förmögenheten består av t.ex. enbart aktier på Stockholmsbörsens A-lista&lt;br&gt;är det inte möjligt att i förväg ange varken aktiernas värde över tiden,&lt;br&gt;eller vilken aktieutdelning som kan erhållas. För ett bostadstilläggs-&lt;br&gt;system som renodlat bygger på uppskattad inkomst, torde fordras att bo-&lt;br&gt;stadstillägget beviljas genom preliminära beslut som stäms av mot den&lt;br&gt;sedermera faktiskt taxerade inkomsten. Eftersom regeringen, som fram-&lt;br&gt;gått i avsnitt 5, föreslår att det reformerade bostadstillägget, liksom det&lt;br&gt;nuvarande, skall meddelas genom slutliga beslut, är det inte lämpligt att&lt;br&gt;använda ett renodlat sådant beräkningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Faktiskt fastställd inkomst innebär att den taxerade inkomsten läggs till&lt;br&gt;grund för inkomstprövningen. Bostadstillägget kommer därmed att&lt;br&gt;prövas mot ungefar två år gamla inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system som är uppbyggt på detta sätt skulle i och för sig vara enkelt&lt;br&gt;att förklara för den enskilde bidragstagaren, och det skulle även vara en-&lt;br&gt;kelt att administrera. Ett system som renodlat bygger på faktiskt fastställd&lt;br&gt;inkomst kommer dock inte att återspegla bidragstagamas ekonomiska&lt;br&gt;situation under den tid han eller hon får bostadstillägg. Även om den&lt;br&gt;ekonomiska situationen för många bidragstagare kommer att vara stabil&lt;br&gt;över tiden, kommer ändå en del att ha stora variationer i inkomstför-&lt;br&gt;hållandena. Enligt regeringens uppfattning är det därför inte lämpligt att&lt;br&gt;använda ett underlag som bygger på ett renodlat system av faktiskt fast-&lt;br&gt;ställd inkomst som beräkningsunderlag för bostadstillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning är det naturligt att grunda årsinkomst-&lt;br&gt;beräkningen på den uppskattade inkomsten, när det gäller inkomst av&lt;br&gt;tjänst och näringsverksamhet enligt skattelagstiftningen, med ovan an-&lt;br&gt;givna tillägg. Den dominerande inkomstkällan för de som kommer att&lt;br&gt;kvalificera sig för bostadstillägg kommer att vara ålderspension, aktivi-&lt;br&gt;tetsersättning eller sjukersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller inkomst av kapital och förmögenhetstillägget gör sig&lt;br&gt;andra skäl gällande. Eftersom banksparandet minskar och sparande i&lt;br&gt;olika typer av värdepapper och värdepappersfonder ökar, kommer antalet&lt;br&gt;personer som har svårt att på ett rimligt sätt i förväg kunna uppskatta dels&lt;br&gt;sin inkomst av kapital, dels värdet på sin skattepliktiga förmögenhet, att&lt;br&gt;öka. I stället för en i högsta grad osäker uppskattning, kan det då vara&lt;br&gt;lämpligare att använda de uppgifter som ändå finns att tillgå. Istället för&lt;br&gt;att använda den faktiskt fastställda inkomsten, dvs. den taxerade&lt;br&gt;inkomsten, bör istället utgångspunkten vara de faktiska inkomst-&lt;br&gt;uppgifterna som skall ligga till grund för taxeringen det år för vilket an-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sökan om bostadstillägg avser. Med andra ord avser vi deklarationsupp- Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;giftema per den 31 december året före den tidsperiod ansökan om bo-&lt;br&gt;stadstillägg avser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.5 Tidsperioder för inkomstberäkningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Storleken av det reformerade bostadstillägget&lt;br&gt;skall vara beroende av sökandens årsinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstunderlaget för bostadstillägg skall, såvitt avser inkomst av&lt;br&gt;tjänst och näringsverksamhet beräknad enligt inkomstskattelagstift-&lt;br&gt;ningen jämte föreslagna tillägg och ändringar, beräknas med utgångs-&lt;br&gt;punkt i vad den sökande kan antas få i inkomst under den närmaste&lt;br&gt;tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller inkomst av kapital, beräknad enligt inkomstskattelag-&lt;br&gt;stiftningen, och inkomsttillägget för förmögenhet beräknat enligt för-&lt;br&gt;mögenhetsskattelagstifiningen, skall inkomstunderlaget för bostads-&lt;br&gt;tillägg beräknas till deklarationsvärdena per den 31 december året före&lt;br&gt;det år ansökan om bostadstillägg avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslog att inkomstunderlaget för&lt;br&gt;bostadstillägg skall beräknas per kalenderår och omprövas årligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett par remissinstanser tillstyrker förslaget och ett&lt;br&gt;par avstyrker förslaget. Riksskatteverket (RSV) påpekar att det i utred-&lt;br&gt;ningens förslag till författningstext saknas uppgift om vilket kalenderår&lt;br&gt;som avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det nuvarande bostadstilläggssyste-&lt;br&gt;met innebär att pensionären vid valfri tidpunkt under året kan lämna in&lt;br&gt;en ansökan om bostadstillägg. I ansökan anges de vid ansökningstillfället&lt;br&gt;aktuella uppgifterna om bostadskostnad och inkomster. När försäkrings-&lt;br&gt;kassan beslutat i ärendet gäller beslutet löpande till dess en ny ansökan&lt;br&gt;lämnas in eller försäkringskassan av annan anledning finner att för-&lt;br&gt;hållandena ändrats i något avseende. En automatisk omräkning av bo-&lt;br&gt;stadstillägg görs dock alltid fr.o.m. januari månad varje år, med hänsyn&lt;br&gt;till att pensionen då som regel höjs. Då beaktas även ändringar av kom-&lt;br&gt;munala och statliga tjänstepensioner, men inte höjningar av privata&lt;br&gt;tjänstepensioner. Om bidragstagaren inte anmäler ändrade förhållanden,&lt;br&gt;eller försäkringskassan inte gör någon efterkontroll, fortsätter bostads-&lt;br&gt;tillägget att betalas ut enligt det tidigare beslutet. Bostadstillägg kan så-&lt;br&gt;ledes, enligt nuvarande bestämmelser, utbetalas under flera år, utan att&lt;br&gt;andra inkomster än allmän pension och viss tjänstepension justeras till&lt;br&gt;aktuell nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det reformerade bostadstillägget, liksom det nu-&lt;br&gt;varande, skall bestämmas slutligt för att det skall kunna anses utgöra ett&lt;br&gt;grundskydd i ordets rätta betydelse. Dock anser vi, liksom BTP-utred-&lt;br&gt;ningen, att det inte är lämpligt, att ett beviljat bostadstillägg utges tills&lt;br&gt;vidare. Vi föreslår därför i avsnitt 11 att räckvidden av ett beslut om&lt;br&gt;bostadstillägg skall begränsas i tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller tidsperioden, under vilken den bidragsgrundande in-&lt;br&gt;komsten skall beräknas, är följande att beakta. Inkomst av kapital och&lt;br&gt;inkomsttillägg för förmögenhet, skall bygga på faktisk inkomst. Rege-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringen anser det rimligt att bestämma sådan faktisk inkomst med ut- Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;gångspunkt i kapitalinkomsten och förmögenhetsvärdet per den 31&lt;br&gt;december året före det år ansökan om bostadstillägget avser. Förvalt-&lt;br&gt;ningsinstitut av olika slag skickar ut uppgifter om deklarationsvärde på&lt;br&gt;bl.a. aktier och värdepappersfonder per den 31 december varje år. Den&lt;br&gt;som ansöker om bostadstillägg kommer alltså att kunna använda de upp-&lt;br&gt;gifter som ligger till grund för taxeringen för inkomståret före det år bo-&lt;br&gt;stadstilläggsansökan avser. Det bör därför bli enkelt att ta reda på dessa&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att bostadstillägget, vilket utvecklas närmare i avsnitt&lt;br&gt;11, vanligen kommer att beviljas för en period om tolv månader från an-&lt;br&gt;sökningstillfället, bör inkomsten uppskattas för en tidsrymd om tolv&lt;br&gt;månader framåt i tiden. Emellertid föreslår vi i avsnitt 11 att det även i&lt;br&gt;framtiden skall vara möjligt att meddela beslut om bostadstillägg för&lt;br&gt;förfluten tid, dvs. för tid före ansökningstidpunkten. I avsnitt 11 lämnar&lt;br&gt;vi även förslag om att det skall vara möjligt att meddela beslut om&lt;br&gt;bostadstillägg som såväl överstiger som understiger en tid om tolv&lt;br&gt;månader. Vi föreslår därför att inkomstunderlaget för bostadstillägget,&lt;br&gt;såvitt avser inkomst av tjänst och näringsverksamhet, skall beräknas med&lt;br&gt;utgångspunkt i uppskattade inkomster under den närmaste tiden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.6 Gifta och sammanboende i&lt;br&gt;bostadstilläggssammanhang&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Är den som är berättigad till bostadstillägg gift,&lt;br&gt;skall makamas gemensamma ekonomi vara avgörande för rätten till&lt;br&gt;bostadstillägg. Den bidragsgrundande inkomsten skall emellertid be-&lt;br&gt;räknas för makarna var för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av inkomsttillägget för förmögenhet skall vardera&lt;br&gt;makes erhållna förmögenhet läggas samman. Från den erhållna total-&lt;br&gt;summan av förmögenheten skall avdrag göras om 200 000 kronor,&lt;br&gt;varefter den erhållna differensen fördelas med hälften på vardera&lt;br&gt;maken. De erhållna kvotdelarna skall utgöra vardera makes underlag&lt;br&gt;för beräkning av inkomsttillägg för förmögenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bidragsberättigad som är gift och som stadigvarande lever åt-&lt;br&gt;skild från sin make eller maka, skall likställas med ogift person, om&lt;br&gt;inte särskilda skäl talar emot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med gift bidragsberättigad likställs den som stadigvarande bor ihop&lt;br&gt;med någon som han eller hon varit gift med eller har eller har haft&lt;br&gt;bam tillsammans med. Om inte skäl visas för annat, skall detsamma&lt;br&gt;gälla i fråga om en vuxen person som lever tillsammans med en annan&lt;br&gt;vuxen person, utan att de är gifta med varandra, om de är folkbokförda&lt;br&gt;på samma adress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens&lt;br&gt;förslag. Utredningen lämnade dock inte något förslag om att två vuxna&lt;br&gt;personer av samma kön som lever tillsammans i bostadstilläggssamman-&lt;br&gt;hang skall behandlas på samma sätt som två vuxna personer av motsatt&lt;br&gt;kön som lever tillsammans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans har särskilt yttrat sig över Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Enligt nuvarande bestämmelser om&lt;br&gt;bostadstillägg till pensionärer är storleken av det bostadstillägg som läm-&lt;br&gt;nas beroende av pensionärens årsinkomst, beräknad på visst sätt. I fråga&lt;br&gt;om makar skall årsinkomsten för var och en av dem beräknas utgöra&lt;br&gt;hälften av deras sammanlagda årsinkomst. Tillräckliga skäl att helt ändra&lt;br&gt;på denna ordning finns inte, enligt regeringens uppfattning. Enligt 6 kap.&lt;br&gt;1 § äktenskapsbalken skall makar, var och en efter sin förmåga, bidra till&lt;br&gt;det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga be-&lt;br&gt;hov skall tillgodoses. En naturlig följd av detta är, enligt regeringens me-&lt;br&gt;ning, att makamas samlade ekonomi skall påverka rätten till bostads-&lt;br&gt;tillägget för den make som kvalificerat sig för förmånen, även om inte&lt;br&gt;den andre maken också har gjort det. För att fa ett nytt bostadstilläggs-&lt;br&gt;system som i stort sett är neutralt i förhållande till det nuvarande, bör&lt;br&gt;emellertid den bidragsgrundande inkomsten beräknas for makarna var för&lt;br&gt;sig. Med hänsyn till detta föreslås att det är makarnas gemensamma eko-&lt;br&gt;nomi som skall vara avgörande för rätten till bostadstillägg. Dock före-&lt;br&gt;slår vi att den bidragsgrundande inkomsten skall beräknas för makarna&lt;br&gt;var för sig. Vad som nu sagts om makar gäller, enligt lagen (1994:1117)&lt;br&gt;om registrerat partnerskap, även för två personer av samma kön som låtit&lt;br&gt;registrera sitt partnerskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att ett avsteg från denna regel måste göras. Vi före-&lt;br&gt;slår att när inkomstillägget för förmögenhet beräknas för vardera maken,&lt;br&gt;skall förmögenheten, exklusive avdrag om 100 000 kronor, beräknas se-&lt;br&gt;parat för vardera maken. Därefter skall vardera makens förmögenhet&lt;br&gt;läggas samman. Från deras totala förmögenhet skall sedan avdrag göras&lt;br&gt;med 200 000 kronor, varefter differensen skall fördelas med hälften på&lt;br&gt;vardera maken. Vi föreslår slutligen att de erhållna kvotdelarna skall ut-&lt;br&gt;göra makes underlag för beräkning av inkomsttillägg för förmögenhet.&lt;br&gt;Det föreslagna undantaget är föranlett av att makar, i förhållande till en-&lt;br&gt;samstående, i många fall annars inte kommer att ha möjlighet att fullt ut&lt;br&gt;utnyttja det föreslagna avdraget om 100 000 kronor för envar av två&lt;br&gt;makar. Makar skulle generellt sett komma att missgynnas jämfört med&lt;br&gt;ensamstående bidragstagare, om inte denna särreglering införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även de nya regler som nu föreslås för makar kommer att gälla for&lt;br&gt;registrerade partner i enlighet med lagen (1994:1117) om registrerat&lt;br&gt;partnerskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 § lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer (BTPL)&lt;br&gt;skall en bidragsberättigad pensionär som är gift, och som stadigvarande&lt;br&gt;lever åtskild från sin make eller maka, likställas med ogift person, om&lt;br&gt;inte särskilda skäl talar mot detta. Om en gift pensionär skall likställas&lt;br&gt;med ogift sådan pensionär, skall hans eller hennes årsinkomst beräknas&lt;br&gt;endast med hänsyn till egen inkomst eller förmögenhet. (Angående sist-&lt;br&gt;nämnda förhållande, se även Regeringsrättens dom den 5 oktober 2000 i&lt;br&gt;mål 3617-1997.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med makar likställs personer som tidigare varit gifta med varandra&lt;br&gt;eller har eller har haft bam tillsammans och som stadigvarande bor till-&lt;br&gt;sammans. Dessutom likställs, sedan den 1 januari 1998, man och kvinna&lt;br&gt;som, utan att vara gifta med varandra, lever tillsammans och är folkbok-&lt;br&gt;förda på samma adress, om inte skäl visas för annat. Enligt förarbetena&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till den nyss nämnda lagändringen (prop. 1997/98:1 volym 6 utgiftsom- Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;råde 11) finns det situationer när en man och kvinna sammanbor, utan att&lt;br&gt;det är motiverat att betrakta dem som makar. Exempel på detta är när&lt;br&gt;mor och son, syskon eller andra som är nära släkt bor tillsammans. Lika-&lt;br&gt;så kan det finnas fall när en man och en kvinna sammanlever men ändå&lt;br&gt;inte är att betrakta som gifta. Ett sådant fall kan, enligt nämnda förar-&lt;br&gt;beten, vara när en man och en kvinna visserligen sammanlever, men där&lt;br&gt;det av omständigheterna visas att den ena personen också kan ses som&lt;br&gt;inneboende. Det far då ankomma på bidragstagaren att visa att det inte är&lt;br&gt;fråga om ett samboförhållande. För att undvika att tillämpningen upplevs&lt;br&gt;som stötande, bör det inte ställas alltför stora krav på den enskilde for att&lt;br&gt;visa detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då det i dagsläget inte är aktuellt med någon genomgripande föränd-&lt;br&gt;ring, anser regeringen, att det i den nya lagen bör införas en bestämmelse&lt;br&gt;som i stort motsvarar 3 § BTPL. Dock bör sambor av samma kön lik-&lt;br&gt;ställas med sambor av motsatt kön. Regeringen föreslår således att en för&lt;br&gt;bostadstillägg kvalificerad person som är gift, och som stadigvarande&lt;br&gt;lever åtskild från sin make eller maka eller därmed likställd person skall&lt;br&gt;likställas med ogift person, om inte särskilda skäl talar mot detta. Dess-&lt;br&gt;utom föreslår vi att med gift, bidragsberättigad likställs den som stadig-&lt;br&gt;varande bor ihop med någon som han eller hon varit gift med eller har&lt;br&gt;eller har haft bam tillsammans med, om inte särskilda skäl talar däremot.&lt;br&gt;Detsamma bör - under förutsättning att skäl inte visas för annan bedöm-&lt;br&gt;ning - gälla i fråga om en vuxen person som lever tillsammans med en&lt;br&gt;annan vuxen person, utan att de är gifta med varandra, om de är folkbok-&lt;br&gt;förda på samma adress. När det gäller personer av samma kön bör detta,&lt;br&gt;som Lagrådet föreslagit, komma till uttryck direkt i den nya lagen och&lt;br&gt;inte som en hänvisning från lagen (1987:813) om homosexuella sambor.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bestämmande av reduceringsinkomst&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i avsnitt 8 lämnat förslag till hur den bidragsgrundande&lt;br&gt;inkomst som skall ligga till grund för det reformerade bostadstillägget&lt;br&gt;skall beräknas. För att anpassa den bidragsgrundande inkomstens på-&lt;br&gt;verkan på bostadstillägget till de nya allmänna pensionsbestämmelsema,&lt;br&gt;de nya allmänna sjukförsäkringsbestämmelsema om aktivitets- respek-&lt;br&gt;tive sjukersättning samt de nya skattereglerna, behöver dock den bi-&lt;br&gt;dragsgrundande inkomsten räknas om till en reduceringsinkomst innan&lt;br&gt;den påverkar storleken på bostadstillägget. Detta behövs även för att för-&lt;br&gt;delningsprofilen i det nya systemet skall var likartad med fördelnings-&lt;br&gt;profilen i det nuvarande bostadstilläggssystemet. Regeringen lämnar i&lt;br&gt;detta avsnitt förslag till hur en sådan reduceringsinkomst skall bestäm-&lt;br&gt;mas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har tidigare föreslagit att för makar som lever tillsammans, och för&lt;br&gt;personer som likställs med makar, skall makamas gemensamma ekonomi&lt;br&gt;vara avgörande för rätten till bostadstillägg. Vi lämnar i detta avsnitt för-&lt;br&gt;slag om hur den för vardera maken framräknade bidragsgrundande in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komsten skall konverteras till reduceringsinkomst. Regeringens förslag Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;till hur reduceringsinkomsten skall bestämmas för var och en av makarna&lt;br&gt;kan åskådliggöras enligt följande schematiska skiss, vilken även åskåd-&lt;br&gt;liggör hur reduceringsinkomsten skall bestämmas för ensamstående bi-&lt;br&gt;dragstagare.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Make 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Make 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A. Avsnitt 8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ Inkomst av tjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;+ Inkomst av näringsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;+ Inkomst av kapital&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;+ Inkomsttillägg för förmögenhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ Inkomst av tjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;+ Inkomst av näringsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;+ Inkomst av kapital&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;+ Inkomsttillägg för förmögenhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;= Bidragsgrundande inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;= Bidragsgrundande inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;B. Avsnitt 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktning av bidrags-&lt;br&gt;grundande inkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Fribelopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B, Avsnitt 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktning av bidrags-&lt;br&gt;grundande inkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Fribelopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;= Differens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;= Differens&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03140/prop_200001__140-2.png" style="width:16pt;height:16pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03140/prop_200001__140-3.png" style="width:16pt;height:16pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Totalsumma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på vardera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;maken&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03140/prop_200001__140-4.png" style="width:86pt;height:18pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Reduceringsinkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reduceringsinkomst&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Utgångspunkten för inkomstprövning av&lt;br&gt;bostadstillägg till pensionärer m.fl.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Inkomstprövningen av bostadstillägget skall&lt;br&gt;utgå från den sökandes bidragsgrundande inkomst så som den beräk-&lt;br&gt;nas enligt 12-17 §§ i den föreslagna lagen om bostadstillägg till pen-&lt;br&gt;sionärer m.fl. Inkomstprövningen av bostadstillägget för en sökande&lt;br&gt;som är gift skall, under förutsättning att makarna lever tillsammans, i&lt;br&gt;princip utgå från makarnas gemensamma bidragsgrundande inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag. Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser tillstyrker förslaget. Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket (RFV) anför att utredningens förslag gör det lättare att&lt;br&gt;förstå hur inkomsten beräknas, samtidigt som det underlättar administra-&lt;br&gt;tionen vid försäkringskassorna. Kammarrätten i Sundsvall anser att de&lt;br&gt;föreslagna reglerna inte medför att det blir lättare för den enskilde att&lt;br&gt;själv kunna beräkna storleken på bostadstillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I ålderspensionssystemet har det be-&lt;br&gt;tydelse för pensionens storlek vid vilken ålder som den enskilde börjar ta&lt;br&gt;ut sin pension. Pensionen blir lägre ju tidigare den tas ut. Först då per-&lt;br&gt;sonen fyller 65 år kan garantipension böija utbetalas. Den som har låg&lt;br&gt;ålderspension som en följd av tidigt uttag kan dock korrigera detta&lt;br&gt;genom att begära uppehåll i pensionsutbetalningama under en period&lt;br&gt;eller genom att tjäna in pensionsrätt genom förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya pensionsbestämmelsema, tillsammans med de nya beskatt-&lt;br&gt;ningsreglerna, medför att inkomstförändringar, av bl.a. den karaktär som&lt;br&gt;nyss beskrivits för ålderspensionärer, får något större betydelse i det nya&lt;br&gt;bostadstilläggssystemet än i det nuvarande systemet. Detta beror på att&lt;br&gt;garantipension, eller aktivitets- eller sjukersättning i form av garantier-&lt;br&gt;sättning, till skillnad mot folkpension i det nuvarande bostadstilläggssy-&lt;br&gt;stemet, räknas in i den bidragsgrundande inkomsten för det reformerade&lt;br&gt;bostadstillägget. Regeringen menar dock att den påverkan av pensionsin-&lt;br&gt;komsten som följer av tidigt eller sent uttag av ålderspension inte är av&lt;br&gt;sådant slag att den ger anledning till att införa några särskilda regler vid&lt;br&gt;inkomstberäkningen. Sådana regler skulle göra redan komplexa regler&lt;br&gt;ännu mer komplexa och komplicerade. Enligt vår uppfattning bör in-&lt;br&gt;komstprövningen av bostadstillägget, med vissa justeringar och tillägg,&lt;br&gt;utgå från den bidragsgrundande inkomsten oberoende av vilka om-&lt;br&gt;ständigheter som påverkat denna. Med en sådan utgångspunkt kan dess-&lt;br&gt;utom regelverket för det nya bostadstilläggssystemet konstrueras på ett&lt;br&gt;enklare sätt som gör det lättare att förstå för den enskilde och lättare att&lt;br&gt;administrera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som har anförts om effekterna av tidigt eller sent uttag av ålders-&lt;br&gt;pension bör även gälla effekterna av de omdebiteringar som görs för&lt;br&gt;egenföretagare som inte betalat sin egenavgift. Sådana omdebiteringar&lt;br&gt;leder till att den framtida ålderspensionen blir lägre än den skulle ha&lt;br&gt;blivit om avgiftsskyldigheten fullgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 8 har regeringen, för makar som lever tillsammans, föreslagit&lt;br&gt;att det skall vara makarnas samlade ekonomiska situation som skall vara&lt;br&gt;avgörande för rätten till det reformerade bostadstillägget. Med hänsyn&lt;br&gt;härtill föreslår vi att inkomstprövningen av bostadstillägget för samman-&lt;br&gt;levande makar skall utgå från deras gemensamma bidragsgrundande in-&lt;br&gt;komst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 Reduceringsinkomst och särskild viktning av vissa Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;inkomster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Före reduceringen av bostadstillägget skall den&lt;br&gt;beräknade bidragsgrundande årsinkomsten räknas om (viktas) till en&lt;br&gt;reduceringsinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid omräkningen till en reduceringsinkomst skall den del av den&lt;br&gt;bidragsgrundande inkomsten som utgörs av allmän pension,&lt;br&gt;sjukersättning eller aktivitetsersättning tas upp med 100 procent.&lt;br&gt;Detsamma skall gälla för utländsk pension eller invaliditetsförmån&lt;br&gt;enligt utländsk lagstiftning. Även kapitalinkomst och för-&lt;br&gt;mögenhetstillägg skall tas upp med 100 procent. Övriga delar av den&lt;br&gt;bidragsgrundande inkomsten tas upp med 80 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För makar som lever tillsammans skall beräkning enligt ovan alltid&lt;br&gt;ske för vardera maken även om endast en av dem är kvalificerad för&lt;br&gt;bostadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Stämmer delvis överens med regeringens för-&lt;br&gt;slag. Utredningen föreslog dock att för ålderspensionärer födda 1937&lt;br&gt;eller tidigare skulle tjänstepensioner vid omräkningen läggas in med fullt&lt;br&gt;belopp i reduceringsinkomsten. Vidare föreslogs att inkomst av kapital&lt;br&gt;skulle läggas in med 80 procent i reduceringsinkomsten vid omräk-&lt;br&gt;ningen. Utredningen lämnade inte något förslag om omräkning av den&lt;br&gt;bidragsgrundande inkomsten för de personer som kommer att få aktivi-&lt;br&gt;tets- eller sjukersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett tiotal remissinstanser har särskilt yttrat sig&lt;br&gt;över förslaget. En majoritet av dessa är allmänna försäkringskassor.&lt;br&gt;Flertalet av remissinstanserna riktar kritik mot förslaget att behandla&lt;br&gt;ålderspensionärer födda före 1938 respektive efter 1937 olika vid omräk-&lt;br&gt;ningen av årsinkomsten till reduceringsinkomst. Huvuddelen av kritiken&lt;br&gt;går ut på att bestämmelserna blir komplicerade och svåra att förklara för&lt;br&gt;den enskilde och därför efterlyses enklare regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I avsnitt 8 har regeringen lämnat för-&lt;br&gt;slag om vilka inkomster som skall ingå vid beräkningen av den års-&lt;br&gt;inkomst som föreslås utgöra den bidragsgrundande inkomst som skall&lt;br&gt;påverka storleken på bostadstillägget. De inkomster som tas upp kan&lt;br&gt;grovt delas in i pension från det allmänna pensionssystemet, allmän sjuk-&lt;br&gt;försäkringsförmån i form av aktivitetsersättning eller sjukersättning,&lt;br&gt;övriga inkomstskattepliktiga inkomster samt inkomsttillägg för för-&lt;br&gt;mögenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekten av att inkomstrelaterad allmän pension och inkomstrelaterad&lt;br&gt;aktivitetsersättning eller sjukersättning först reducerar garantiförmånema&lt;br&gt;inom dessa system blir att det endast är en del av förmånen som därefter&lt;br&gt;”går vidare” och reducerar bostadstillägget. Andra typer av inkomster&lt;br&gt;som inte reducerar garantiförmånema, som t.ex. arbetsinkomster, går&lt;br&gt;direkt in i inkomstberäkningen för reduktionen av bostadstillägget. Detta&lt;br&gt;leder till att olika typer av inkomster får olika marginaleffekt vid bo-&lt;br&gt;stadstilläggsberäkningen. För att neutralisera dessa skillnader, behöver&lt;br&gt;olika avräkningsprocent användas mot olika inkomstslag. För att lösa&lt;br&gt;detta tekniskt föreslår regeringen att den bidragsgrundande inkomsten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räknas om till en särskild reduceringsinkomst, som skall användas vid Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;den direkta beräkningen av bostadstillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens principiella uppfattning bör de delar av den bi-&lt;br&gt;dragsgrundande inkomsten som reducerar garantiförmånema samt ga-&lt;br&gt;rantiförmånema tas upp med hela värdet vid beräkningen av reducer-&lt;br&gt;ingsinkomsten. De delar av den bidragsgrundande inkomsten som inte&lt;br&gt;påverkar de allmänna pensions- eller sjukförsäkringsförmånema bör&lt;br&gt;däremot endast tas upp till 80 procent vid omräkningen till reducerings-&lt;br&gt;inkomsten. Vad avser inkomst av kapital är sådan inkomst inte att lik-&lt;br&gt;ställa med förvärvsinkomst eller inkomst som ersätter förvärvsinkomst.&lt;br&gt;Detsamma kan anföras beträffande inkomsttillägget for förmögenhet.&lt;br&gt;När det gäller inkomsttillägget för förmögenhet kan dessutom anföras att&lt;br&gt;detta är en fiktivt beräknad ”inkomst”, där viss reduktion av förmögen-&lt;br&gt;heten redan skett. Det saknas därför skäl att i ett senare led ytterligare&lt;br&gt;reducera den förmögenhet som skall påverka bostadstillägget. Med hän-&lt;br&gt;syn till det anförda anser således regeringen att såväl inkomst av kapital&lt;br&gt;som inkomsttillägget för förmögenhet skall tas upp till 100 procent vid&lt;br&gt;omräkningen till reduceringsinkomst. Om beräkning av reducerings-&lt;br&gt;inkomsten inte sker på beskrivet sätt, neutraliseras inte de tidigare&lt;br&gt;nämnda marginaleffekterna mellan de olika typer av förvärvsrelaterade&lt;br&gt;inkomster som skall påverka bostadstillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om allmänna pensioner och tjänstepensioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens utgångspunkt är således att den del av den bidragsgrundan-&lt;br&gt;de inkomst som utgörs av ersättning som reducerar garantipension eller&lt;br&gt;garantiersättning samt garantipensionen eller garantiersättningen skall tas&lt;br&gt;upp med 100 procent vid beräkningen av reduceringsinkomst. Det kan&lt;br&gt;dock ifrågasättas om olika regler skall gälla beroende på när ålderspen-&lt;br&gt;sionären är född. Om samma regler gäller för ålderspensionärer födda&lt;br&gt;1937 eller tidigare som för dem födda 1938 eller senare skulle den först-&lt;br&gt;nämnda gruppen i flertalet fall komma att fa en något fördelaktigare be-&lt;br&gt;räknad reduceringsinkomst än pensionärer födda 1938 eller senare. Detta&lt;br&gt;beror på att ålderspensionärer födda 1937 eller tidigare är berättigade till&lt;br&gt;s.k. övergångsvis garantipension. Denna beräknas med utgångspunkt i ett&lt;br&gt;beräkningsunderlag, som fastställs enligt särskilda regler. I detta beräk-&lt;br&gt;ningsunderlag ingår enligt huvudregeln bl.a. svenska tjänstepensioner.&lt;br&gt;Om beräkningsunderlaget inte överstiger 0,27 prisbasbelopp skall dock&lt;br&gt;beräkningsunderlaget minskas med bl.a. svensk tjänstepension. Det-&lt;br&gt;samma gäller om beräkningsunderlaget överstiger antingen 3,093 pris-&lt;br&gt;basbelopp för den som är ogift eller 2,772 prisbasbelopp för den som är&lt;br&gt;gift. Det är följaktligen endast om beräkningsunderlaget ligger inom in-&lt;br&gt;tervallet 0,27 - 3,093 prisbasbelopp respektive 0,27 - 2,772 prisbasbe-&lt;br&gt;lopp som svensk tjänstepension kommer att påverka ålderspensionen.&lt;br&gt;Detta talar för att tjänstepension, i de fall denna påverkar garantipensio-&lt;br&gt;nen, borde tas upp med fullt belopp, när reduceringsinkomsten bestäms.&lt;br&gt;En sådan regel blir dock tekniskt svår att tillämpa och förstå. I många fall&lt;br&gt;skulle det vara nästintill omöjligt för en pensionär att räkna ut eller kon-&lt;br&gt;trollera beräkningen. Därtill är det som angetts ovan olyckligt att vid in-&lt;br&gt;komstberäkningen hantera tjänstepensioner olika beroende på pensionä-&lt;br&gt;rens födelseår. Av nämnda skäl bör tjänstepensioner viktas på samma&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sätt, oavsett om de påverkar garantipensionen eller inte. Regeringen före- Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;slår därför att tjänstepension skall tas upp till 80 procent vid omräk-&lt;br&gt;ningen till reduceringsinkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som får änkepension, eller särskild efterlevandepension eller&lt;br&gt;änkepension tillsammans med antingen omställningspension eller sär-&lt;br&gt;skild efterlevandepension, finns inte skäl att bestämma reducerings-&lt;br&gt;inkomsten på annat sätt än för ålderspensionärer. Regeringen föreslår&lt;br&gt;därför att motsvarande regler som har föreslagits vid omräkningen av den&lt;br&gt;bidragsgrundande inkomsten till reduceringsinkomst för ålderspensionä-&lt;br&gt;rer även skall gälla för den som har ovan nämnda efterlevandepensions-&lt;br&gt;förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om aktivitetsersättning och sjukersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkrad som saknar eller har låg inkomstrelaterad sjukersättning har&lt;br&gt;rätt till garantiersättning upp till en garantinivå om 2,4 prisbasbelopp. En&lt;br&gt;försäkrad som saknar eller har låg inkomstrelaterad aktivitetsersättning&lt;br&gt;har rätt till garantiersättning upp till en åldersberoende garantinivå. Om&lt;br&gt;ersättningen understiger garantinivån för respektive förmån, kommer den&lt;br&gt;årliga garantiersättningen att uppgå till ett belopp som motsvarar skillna-&lt;br&gt;den mellan garantinivån och den årliga inkomstrelaterade ersättningen.&lt;br&gt;Invaliditetsförmån som betalas ut enligt utländsk lag likställs med in-&lt;br&gt;komstrelaterad aktivitets- eller sjukersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det som föreslagits för de allmänna pensionsför-&lt;br&gt;månerna även bör gälla de delar av den bidragsgrundande inkomsten som&lt;br&gt;utgörs av aktivitets- eller sjukersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska förmåner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom svenska inkomstrelaterade pensionsförmåner respektive aktivi-&lt;br&gt;tets- och sjukersättningsförmåner påverkas garantipension respektive&lt;br&gt;garantiersättning på visst sätt av motsvarande utländska förmåner. I stort&lt;br&gt;innebär detta att garantiförmånema reduceras av sådana utländska för-&lt;br&gt;måner som inte är av utfyllnadskaraktär, men att också inkomstrelaterad&lt;br&gt;sjuk- eller aktivitetsersättning påverkas av förekomsten av motsvarande&lt;br&gt;utländska förmåner. Enligt regeringens uppfattning är det inte rimligt att&lt;br&gt;vid bestämmandet av reduceringsinkomsten göra någon åtskillnad mellan&lt;br&gt;de utländska förmånerna utifrån deras eventuella påverkan på den&lt;br&gt;svenska förmånen. De bör därför alltid tas upp till 100 procent oavsett&lt;br&gt;om de faktiskt har påverkat garantiersättningen eller ej. Det kan i detta&lt;br&gt;sammanhang också noteras att det när det gäller förmåner från annat land&lt;br&gt;inom Europeiska unionen (EU) eller Europeiska ekonomiska samarbets-&lt;br&gt;området (EES) finns begränsningar när det gäller möjligheter till avräk-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Makar och personer som likställs med makar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 9.2 föreslår regeringen att det är makarnas gemensamma in-&lt;br&gt;komst som skall ha betydelse för inkomstprövningen. Detta betyder att&lt;br&gt;vad som ovan sagts om viktning av inkomst av naturliga skäl kommer att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gälla för var och en av makarna, om de båda är kvalificerade för bo- Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;stadstillägg. För att inte skapa ett alltför komplicerat och svåröverskåd-&lt;br&gt;ligt regelverk anser vi att de föreslagna reglerna om viktning av inkomst&lt;br&gt;skall tillämpas på båda makarna, även om endast en av dem är kvalifice-&lt;br&gt;rad för bostadstillägg. Regeringen föreslår således att för makar, och per-&lt;br&gt;soner som är likställda med makar, skall viktning av inkomst alltid ske&lt;br&gt;för vardera maken, oberoende av om båda eller endast en av dem är kva-&lt;br&gt;lificerad för bostadstillägg. En förutsättning för en sådan tillämpning är&lt;br&gt;naturligtvis att makarna lever tillsammans. I annat fall skall de behandlas&lt;br&gt;som ogifta bidragsberättigade.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.3.1 Förbehåll för fribelopp vid omräkning till&lt;br&gt;reduceringsinkomst&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid omräkningen av den bidragsgrundande in-&lt;br&gt;komsten till reduceringsinkomst skall det efter viktning av inkomst&lt;br&gt;göras avdrag med ett fribelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som kvalificerat sig för bostadstillägg genom pensionsför-&lt;br&gt;mån skall fribeloppet motsvara oreducerad basnivå av garantipension&lt;br&gt;för ålderspension för personer födda 1937 eller tidigare - 2,17 pris-&lt;br&gt;basbelopp för ogift och 1,935 för gift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som kvalificerat sig för bostadstillägg genom aktivitets-&lt;br&gt;eller sjukersättning skall fribeloppet motsvara den oavkortade garanti-&lt;br&gt;nivå för sådan förmån som gäller för den sökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är sökanden berättigad till mer än en pensionsförmån eller aktivi-&lt;br&gt;tets- eller sjukersättning skall, om förmånerna var för sig berättigar till&lt;br&gt;bostadstillägg, ffibeloppet motsvara oreducerad basnivå för den för-&lt;br&gt;mån som är mest förmånlig för den sökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den bidragsgrundande förmånen en förmån som betalas ut från&lt;br&gt;annat land inom Europeiska unionen (EU) eller Europeiska ekono-&lt;br&gt;miska samarbetsområdet (EES) skall fribeloppet alltid bestämmas på&lt;br&gt;samma sätt som för den svenska förmån som EU/EES-förmånen skall&lt;br&gt;motsvara för att kvalificera bidragstagaren för bostadstillägg. För det&lt;br&gt;fall EU/EES-förmånen är en invaliditetsförmån, som motsvarar svensk&lt;br&gt;sjukersättningsförmån, skall dock fribeloppet för sådan förmån&lt;br&gt;motsvara fribeloppet för svensk sjukersättningsförmån längst t.o.m.&lt;br&gt;månaden före den månad förmånstagaren fyller 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För makar som lever tillsammans skall, om endast en make är kvali-&lt;br&gt;ficerad för bostadstillägg, den andre maken få tillgodoräkna sig ett fri-&lt;br&gt;belopp som motsvarar 1,935 prisbasbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan vardera maken från sin viktade bidragsgrundande inkomst&lt;br&gt;gjort avdrag med fribelopp, skall inkomsterna läggas samman. Makar-&lt;br&gt;nas sammanlagda inkomster skall därefter fördelas med hälften på&lt;br&gt;vardera maken. De erhållna andelarna skall utgöra vardera makens re-&lt;br&gt;duceringsinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslog att i samband med om-&lt;br&gt;räkningen av årsinkomsten till reduceringsinkomst skulle den sistnämnda&lt;br&gt;minskas med ett fribelopp som i princip motsvarade nivån på oreducerad&lt;br&gt;garantipension. För ålderspensionärer skulle fribeloppet uppgå till 2,15&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prisbasbelopp för ogifta, respektive 1,915 prisbasbelopp för gifta. För Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;änkor med rätt till änkegarantipension skulle fribeloppet uppgå till 2,04&lt;br&gt;prisbasbelopp och för den som far hustrutillägg skulle ffibeloppet uppgå&lt;br&gt;till 1,915 prisbasbelopp. Utredningen lämnade inget förslag om hur fri-&lt;br&gt;beloppet skulle bestämmas om den bidragsberättigade var berättigad till&lt;br&gt;mer än en förmån som ger rätt till bostadstillägg, om den bidrags-&lt;br&gt;grundande förmånen är en EU/EES-förmån eller om den bidrags-&lt;br&gt;grundande förmånen utgörs av aktivitets- eller sjukersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Många remissinstanser har yttrat sig över utred-&lt;br&gt;ningens förslag i denna del. En majoritet tillstyrker eller har inget att in-&lt;br&gt;vända mot förslaget. Dalarnas läns allmänna försäkringskassa delar&lt;br&gt;emellertid inte utredningens uppfattning att det skall vara olika fribelopp&lt;br&gt;för olika pensionsförmåner. Försäkringskassan föreslår ett krontalsbe-&lt;br&gt;lopp, lika för alla förmåner, som fribelopp. Pensionärernas Riks-&lt;br&gt;organisation (PRO) påtalar att förslaget om att andelsberäknade för-&lt;br&gt;måner skall ge rätt till helt fribelopp bör samordnas med kommande för-&lt;br&gt;slag från Socialtjänstutredningens förslag om hur den ekonomiska trygg-&lt;br&gt;heten för vissa äldre invandrare skall utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I det nuvarande bostadstilläggs-&lt;br&gt;systemet räknas folkpension, pensionstillskott (PTS) samt den del av&lt;br&gt;tilläggspensionen som reducerar PTS inte med i den inkomst som redu-&lt;br&gt;cerar bostadstillägget. Enligt regeringens uppfattning är det viktigt att&lt;br&gt;även det nya systemet för bostadstillägg i stort sett är neutralt i förhållan-&lt;br&gt;de till det nuvarande systemet. För att uppnå neutralitet bör därför ett&lt;br&gt;fribelopp som motsvarar garantiersättning för respektive förmån som&lt;br&gt;grundar rätt till bostadstillägg räknas av från den bidragsgrundande in-&lt;br&gt;komsten, när reduceringsinkomsten beräknas. Det är också rimligt att&lt;br&gt;bidragstagaren får tillgodoräkna sig ett belopp för grundläggande kon-&lt;br&gt;sumtionsbehov, innan bostadstillägget börjar reduceras. I annat fall&lt;br&gt;skulle den som är kvalificerad för bostadstillägg, och som har enbart ga-&lt;br&gt;rantipension eller garantiersättning, få ett reducerat bostadstillägg. I&lt;br&gt;praktiken skulle ingen bidragstagare kunna få fullt bostadstillägg. Fråga&lt;br&gt;är dock hur nivån på ffibeloppet skall bestämmas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avkortad pensions- eller sjukförsäkringsförmån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan 1993 gäller att för rätt till oavkortad folkpension krävs antingen att&lt;br&gt;pensionären varit bosatt i Sverige i 40 år eller tillgodoräknats pensions-&lt;br&gt;poäng för 30 år. Om antalet bosättningsår eller år med intjänad pensions-&lt;br&gt;poäng är färre, avkortas folkpensionen i förhållande till de år som saknas.&lt;br&gt;Detsamma gäller vid utbetalande av folkpension inom efterlevandepen-&lt;br&gt;sioneringen, där bidragstagarens rätt grundar sig på den avlidnes på nyss&lt;br&gt;beskrivet sätt beräknade folkpension. Då det gäller beräkningen av fri-&lt;br&gt;beloppet för den som nu har en på sådant sätt avkortad pension kan även&lt;br&gt;konstateras att vissa pensionärer endast har denna låga pension att leva&lt;br&gt;på, och blir därför ofta beroende av socialbidrag. Det kan i detta&lt;br&gt;sammanhang nämnas att regeringen i lagrådsremissen I stället för&lt;br&gt;socialbidrag - äldreförsörjningsstöd och introduktionsersättning lämnat&lt;br&gt;förslag till hur problemet med socialbidragsberoende för personer över&lt;br&gt;65 år skall lösas. Regeringen avser att under våren till riksdagen lämna&lt;br&gt;förslag till hur det nämnda problemet skall lösas. För andra pensionärer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan gälla att de, utöver den avkortade svenska pensionen, har en utländsk Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;pension av sådan storlek att den sammanlagda pensionen i praktiken&lt;br&gt;motsvarar oavkortad eller högre svensk folkpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i avsnitt 8 och 9.2 föreslagit att det reformerade bo-&lt;br&gt;stadstillägget skall baseras på bidragstagarens totala ekonomi och utgå&lt;br&gt;från hans eller hennes bidragsgrundande inkomst, oberoende av vilka&lt;br&gt;omständigheter som bidragit till den. Detta ställningstagande innebär att&lt;br&gt;för den som har avkortad pension, bör avdrag göras med ett helt fribe-&lt;br&gt;lopp på de inkomster som påverkar bostadstilläggets storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu anförts bör gälla även för den som har avkortad aktivitets-&lt;br&gt;eller sjukersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fribeloppsnivå, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som kvalificerar sig för bostadstillägg genom aktivitets- eller&lt;br&gt;sjukersättning, är den oavkortade garantinivån konstruerad på sådant sätt&lt;br&gt;att respektive förmån som huvudsaklig inkomst skall kunna försörja bi-&lt;br&gt;dragstagaren. Sistnämnda under förutsättning av att bidragstagaren far&lt;br&gt;hel aktivitets- eller sjukersättning. Mot denna bakgrund föreslår rege-&lt;br&gt;ringen att för dessa bidragstagare skall fribeloppet motsvara oavkortad&lt;br&gt;garantinivå för hel förmån i form av sjukersättning eller aktivitetsersätt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande pensionsförmånerna är det, inte minst med hänsyn till sy-&lt;br&gt;stemens komplexitet, lämpligt att bestämma fribeloppet på samma sätt&lt;br&gt;för samtliga förmåner. Fribeloppet bör därför bestämmas på samma sätt&lt;br&gt;som för ålderspensionen. Garantipensionens basnivå för ålderspensionä-&lt;br&gt;rer är konstruerad på så sätt att en pensionär som helt saknar inkomst-&lt;br&gt;grundad ålderspension skall kunna klara sitt uppehälle, exklusive boende,&lt;br&gt;på en oavkortad sådan förmån. Dock är inte garantipensionen konstrue-&lt;br&gt;rad på samma sätt för alla och den utgår inte från samma basnivå för&lt;br&gt;samtliga ålderspensionärer som är berättigade till oavkortad garantipen-&lt;br&gt;sion. Som framgår av bestämmelserna i lagen (1998:702) om garantipen-&lt;br&gt;sion uppgår de oavkortade basnivåerna av garantipensionen för ogift&lt;br&gt;respektive gift ålderspensionär inte till samma belopp för personer födda&lt;br&gt;före 1938 respektive efter 1937. Enligt regeringens uppfattning motiverar&lt;br&gt;inte den ringa skillnaden skilda fribelopp i bostadstilläggssammanhang&lt;br&gt;för dessa båda kategorier pensionärer. Med hänsyn härtill, och för att&lt;br&gt;undvika komplicerade särbestämmelser, anser regeringen att samma fri-&lt;br&gt;belopp bör gälla för ogift respektive gift ålderspensionär oberoende av&lt;br&gt;när han eller hon är född. Eftersom det är förmånligast för den enskilde&lt;br&gt;bör fribeloppet bestämmas till de nivåer som gäller för ålderspensionärer&lt;br&gt;födda 1937 eller tidigare. Regeringen föreslår således att om den förmån&lt;br&gt;som grundar rätt till det reformerade bostadstillägget utgörs av allmän&lt;br&gt;pension, skall fribeloppet för ogift respektive gift pensionär bestämmas&lt;br&gt;till 2,17 respektive 1,935 prisbasbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När fribeloppet skall bestämmas anser regeringen, som ovan framgått,&lt;br&gt;att det är den enskildes grundläggande konsumtionsbehov som bör vara&lt;br&gt;avgörande. Därför bör det vara den oavkortade garantipensionen eller&lt;br&gt;garantiersättningen som skall utgöra fribelopp. Härigenom kommer för-&lt;br&gt;ändringarna i förhållande till det nuvarande systemet att bli små och en-&lt;br&gt;dast de inkomster som överstiger en miniminivå kommer att minska bo-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stadstillägget. Genom att konstruera regelverket på detta sätt kan detta Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;hållas mindre komplext, samtidigt som de grundläggande principerna för&lt;br&gt;det nya bostadstilläggssystemet upprätthålls. Samma resonemang har&lt;br&gt;bärighet även för den som erhåller partiell aktivitets- eller sjukersätt-&lt;br&gt;ningsförmån. Med andra ord skall även i dessa fall helt fribelopp utges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att fribeloppet alltid bestäms efter hel förmån, förenklas hand-&lt;br&gt;läggningen på så sätt att den beräkning av ett så kallat mellanskillnads-&lt;br&gt;belopp - som finns i det nuvarande bostadstilläggssystemet - inte behövs&lt;br&gt;i det reformerade systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan hända att bidragstagaren är berättigad till mer än en förmån&lt;br&gt;som grundar rätt till bostadstillägg. Under sådana förhållanden föreslår&lt;br&gt;regeringen att ffibeloppet skall bestämmas till en nivå som motsvarar den&lt;br&gt;som är mest förmånlig för den bidragsberättigade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnda fribelopp kommer således att användas vid beräkning av bo-&lt;br&gt;stadstillägg för alla bidragstagare med någon form av pensions- respek-&lt;br&gt;tive aktivitets- eller sjukersättningsförmån som berättigar till bostads-&lt;br&gt;tillägg i framtiden. Detta innebär att även de personer som far förmåner&lt;br&gt;som endast under en övergångstid kommer att kvalificera bidragstagaren&lt;br&gt;för bostadstillägg, under vissa förhållanden, kan komma i åtnjutande av&lt;br&gt;fribeloppskonstruktionema. Regeringen återkommer i avsnitt 12 om vad&lt;br&gt;som särskilt skall gälla om bostadstillägg under en övergångstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fribeloppet vid förmån från annat land inom EU/EES&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den bidragsgrundande förmånen en EU/EES-förmån kan denna för-&lt;br&gt;mån antingen vara högre eller lägre än motsvarande svensk förmån. Det&lt;br&gt;nya bostadstillägget skall vara en förmån som avser att bidra till bi-&lt;br&gt;dragstagarens boendekostnader för en bostad i Sverige. Systemet är så-&lt;br&gt;ledes konstruerat med utgångspunkt i bl.a. det svenska kostnadsläget&lt;br&gt;både vad gäller skälig levnadsnivå och boendestandard. Med hänsyn till&lt;br&gt;detta, anser regeringen, att fribeloppet alltid måste beräknas utifrån&lt;br&gt;svenska förhållanden. Regeringen föreslår därför att om den bidrags-&lt;br&gt;grundande förmånen är en EU/EES-förmån skall fribeloppet bestämmas&lt;br&gt;på samma sätt som för den svenska förmån som EU/EES-förmånen skall&lt;br&gt;motsvara för att kvalificera bidragstagaren för bostadstillägget. För det&lt;br&gt;fall EU/EES-förmånen är en invaliditetsförmån som motsvaras av svensk&lt;br&gt;sjukersättningsförmån, föreslår vi dock att fribeloppet skall motsvara&lt;br&gt;fribeloppet för svensk sjukersättningsförmån längst t.o.m. månaden före&lt;br&gt;den månad förmånstagaren fyller 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Makar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har ovan föreslagit att den som kvalificerat sig för bostads-&lt;br&gt;tillägg skall vara berättigad till ett fribelopp, som i princip motsvarar ett&lt;br&gt;förbehållsbelopp för egen försörjning. När två makar lever tillsammans&lt;br&gt;har den andre maken, även om denne inte skulle vara kvalificerad för&lt;br&gt;bostadstillägg, ett behov av medel för sin egen försörjning som bör be-&lt;br&gt;aktas vid beräkningen av bostadstillägget. För att inte komplicera regel-&lt;br&gt;verket bör förbehållsbeloppet för make, om denne inte är kvalificerad för&lt;br&gt;bostadstillägg, bestämmas på samma sätt oberoende av vilken förmån&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den bidragsberättigade maken har rätt till. Regeringen föreslår därför att Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;då endast en make är kvalificerad för bostadstillägg, skall den andre&lt;br&gt;maken få tillgodoräkna sig ett fribelopp som motsvarar 1,935 prisbasbe-&lt;br&gt;lopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att fribelopp räknats från den viktade inkomsten, skall en&lt;br&gt;sammanläggning av makarnas inkomster ske. Därefter skall den sam-&lt;br&gt;manlagda inkomsten delas med hälften på vardera maken. De erhållna&lt;br&gt;andelarna föreslås utgöra vardera makens reduceringsinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den föreslagna fribeloppskonstruktionen blir bostadstilläggs-&lt;br&gt;systemet mer lättadministrerat. Konstruktionen medför bl.a. att någon&lt;br&gt;motsvarighet till den nuvarande administrativt tunga bestämmelsen i 5a §&lt;br&gt;i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer inte behöver tas in i&lt;br&gt;den nya lagen. Vidare finns inte längre behov av en särskild regel om&lt;br&gt;viss reducering av den yrkesskadelivränta som skall ingå i beräkningen&lt;br&gt;av den bidragsgrundande inkomsten. En annan konsekvens är att fribe-&lt;br&gt;loppet, till skillnad mot i det nuvarande systemet, är lika stort för alla&lt;br&gt;som kvalificerat sig för bostadstillägg. Det reformerade systemet fram-&lt;br&gt;står därmed som rättvisare i den bemärkelsen att lika inkomst ger ett lika&lt;br&gt;stort bostadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.4 Avräkningsprocent&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det bostadstillägg som följer av den bidrags-&lt;br&gt;grundande bostadskostnaden skall räknas av med 62 procent av redu-&lt;br&gt;ceringsinkomsten upp till ett prisbasbelopp och med 50 procent av den&lt;br&gt;reduceringsinkomst som överstiger denna nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslog att det bostadstillägg som&lt;br&gt;följer av den bidragsgrundande bostadskostnaden skulle avräknas med 60&lt;br&gt;procent av reduceringsinkomsten upp till ett prisbasbelopp och med 50&lt;br&gt;procent av reduceringsinkomsten som översteg den nivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett par remissinstanser har särskilt yttrat sig över&lt;br&gt;förslaget. Västra Götalands allmänna försäkringskassa anser att det ur&lt;br&gt;informationssynpunkt aldrig är bra med olika nivåer, även om det är&lt;br&gt;nödvändigt ur rättvisesynpunkt. Vidare anför försäkringskassan att det är&lt;br&gt;svårt för den bidragsberättigade att räkna ut bostadstillägget, eftersom&lt;br&gt;han eller hon måste veta var brytpunkten i inkomst finns för att kunna&lt;br&gt;räkna ut bidraget. Dalarnas läns allmänna försäkringskassa tillstyrker&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande regler minskas bo-&lt;br&gt;stadstillägget till pensionärer med 40 procent av inkomsten - exklusive&lt;br&gt;folkpension och pensionstillskott samt den del av tilläggspensionen som&lt;br&gt;reducerar pensionstillskottet - upp till ett och ett halvt prisbasbelopp. För&lt;br&gt;inkomster över ett och ett halvt prisbasbelopp minskas bostadstillägget&lt;br&gt;med 45 procent. Från och med den 1 januari 2003 införs nya pensionsbe-&lt;br&gt;stämmelser och nya sjukförsäkringsförmåner i form av aktivitets- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukersättning. Dessutom avskaffas det särskilda grundavdraget för folk- Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;pensionärer (SGA). Dessa förändringar medför att pensioner och aktivi-&lt;br&gt;tets- eller sjukersättning kommer att utbetalas med högre bruttobelopp än&lt;br&gt;motsvarade förmåner i det nuvarande pensionssystemen. Detta betyder i&lt;br&gt;sin tur att den bruttoinkomst som skall ligga till grund för det nya bo-&lt;br&gt;stadstillägget är högre än den bruttoinkomst som ligger till grund för det&lt;br&gt;nuvarande bostadstillägget. Med oförändrade avräkningsregler skulle&lt;br&gt;detta leda till att många skulle ha rätt till ett högre bostadstillägg. Även&lt;br&gt;antalet bidragsberättigade skulle kunna öka. Förutom en kostnadsökning&lt;br&gt;skulle även systemets fördelningspolitiska träffsäkerhet försämras. För&lt;br&gt;att det reformerade bostadstillägget skall reduceras i samma hastighet&lt;br&gt;som idag och för att dels den fördelningspolitiska profilen skall bibe-&lt;br&gt;hållas, dels kostnadsökningarna för systemet som helhet inte skall bli&lt;br&gt;oacceptabla, måste avräkningstakten i det nya bostadstilläggssystemet&lt;br&gt;vara högre än i det nuvarande bostadstilläggssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få en rimlig överensstämmelse med det nuvarande bostads-&lt;br&gt;tilläggssystemet bör avräkningsprocenten för det nya bostadstillägget,&lt;br&gt;generellt sett, höjas i lägre inkomstintervall, där den inkomstrelaterade&lt;br&gt;pensionen respektive aktivitets- eller sjukersättningen reducerar de&lt;br&gt;garanterade nivåerna inom respektive system. Vid en sammantagen be-&lt;br&gt;dömning finner regeringen att det är rimligt att avräkningen av bostads-&lt;br&gt;tillägget sker med 62 procent i det lägre inkomstintervallet och med 50&lt;br&gt;procent i det övre inkomstintervallet. Härigenom kommer marginal-&lt;br&gt;effekterna i princip vara lika i det nya och i det nuvarande bostads-&lt;br&gt;tilläggssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brytpunkten mellan inkomstintervallen, dvs. de två olika procentsat-&lt;br&gt;serna för avräkningen av bostadstillägget, bör ligga vid den inkomstnivå&lt;br&gt;där garantipensionen eller garantiersättningsnivåema i aktivitets- och&lt;br&gt;sjukersättningssystemet är helt bortreducerad av inkomstgrundad pension&lt;br&gt;respektive inkomstrelaterad aktivitets- eller sjukersättning. Denna bryt-&lt;br&gt;punkt är inte enhetlig i de olika systemen och den varierar i en del fall&lt;br&gt;också beroende på om bidragstagaren är gift eller ogift. Skillnaderna i&lt;br&gt;nivåerna är dock förhållandevis små. Därför anser regeringen att bryt-&lt;br&gt;punkten mellan de två avräkningsprocentsatsema bör läggas på en enhet-&lt;br&gt;lig nivå. Härigenom kan man även undvika att skapa ett tekniskt kompli-&lt;br&gt;cerat och detaljerat regelverk som är svårt att förklara för den enskilde&lt;br&gt;bidragstagaren. Regeringen föreslår därför att det bostadstillägg som&lt;br&gt;följer av den bidragsgrundande bostadskostnaden skall avräknas med 62&lt;br&gt;procent av reduceringsinkomst upp till ett prisbasbelopp och med 50 pro-&lt;br&gt;cent av reduceringsinkomst över denna nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär att den bidragsgrundade bostadskostna-&lt;br&gt;den, beräknad enligt bestämmelserna i avsnitt 7, skall räknas av mot bi-&lt;br&gt;dragstagarens reduceringsinkomst, beräknad enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;detta avsnitt. Vårt förslag kan åskådliggöras enligt följande skiss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsgrundande bostadskostnad:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskning med reduceringsinkomst:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Max. 91 procent av 4 500 kr per&lt;br&gt;månad x 12 månader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 62 procent av red.inkomsten&lt;br&gt;upp till ett prisbasbelopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 50 procent av red.inkomsten&lt;br&gt;över ett prisbasbelopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg att betala ut:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Differens; årligt bostadstillägg&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.5 Inkomstprövningen av hustrutillägg, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Hustrutillägget skall inkomstprövas enligt de&lt;br&gt;regler som skall gälla för inkomstprövning av det reformerade bo-&lt;br&gt;stadstillägget för gifta personer som får ålderspension. Dock skall&lt;br&gt;hustrutillägget avräknas med 60 procent av reduceringsinkomsten. Vid&lt;br&gt;inkomstprövningen av bostadstillägget skall för den som får hustru-&lt;br&gt;tillägg samtliga regler i den nya lagen vara tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslog att hustrutillägget skulle&lt;br&gt;inkomstprövas enligt de regler som utredningen föreslog skulle gälla för&lt;br&gt;inkomstprövning av bostadstillägg till ålderspensionärer födda 1938 eller&lt;br&gt;senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans har särskilt yttrat sig över&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Eftersom hustrutillägget kommer att&lt;br&gt;finnas kvar under lång tid framöver, om än för en liten grupp, måste&lt;br&gt;också reglerna för inkomstprövning av hustrutillägget anpassas till re-&lt;br&gt;geringens förslag om inkomstprövning av bostadstillägg. Med hänsyn till&lt;br&gt;att antalet personer som får hustrutillägg kommer att bli allt färre, och för&lt;br&gt;att underlätta administrationen, anser regeringen att reglerna för in-&lt;br&gt;komstprövning av hustrutillägg så långt möjligt skall vara desamma som&lt;br&gt;för inkomstprövningen av bostadstillägget. Därför föreslår regeringen att&lt;br&gt;hustrutillägget skall inkomstprövas enligt samma regler som föreslås&lt;br&gt;gälla för inkomstprövning av bostadstillägget för gifta ålderspensionärer&lt;br&gt;som är kvalificerade för bostadstillägg. Vi föreslår dock att hustru-&lt;br&gt;tillägget skall räknas av med samma procentsats som i dag, dvs. med 60&lt;br&gt;procent av den reduceringsinkomst som återstår när bostadstillägget är&lt;br&gt;bortreducerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Särskilt bostadstillägg&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Särskilt bostadstillägg skall kunna utges till den&lt;br&gt;som uppbär bostadstillägg och som har en hög bostadskostnad samt en&lt;br&gt;i förhållande till bostadskostnaden låg disponibel inkomst. Särskilt bo-&lt;br&gt;stadstillägg skall utges när den disponibla inkomsten understiger&lt;br&gt;1,294 prisbasbelopp för en ogift bidragstagare respektive 1,084 pris-&lt;br&gt;basbelopp för en gift bidragstagare efter det att en bostadskostnad upp&lt;br&gt;till maximalt 5 700 kronor per månad för en ogift respektive 2 850&lt;br&gt;kronor per månad för en gift bidragstagare har frånräknats. Särskilt&lt;br&gt;bostadstillägg utges därvid som en utfyllnad upp till nämnda gränser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den disponibla inkomsten skall utgöras av den bidragsgrundande&lt;br&gt;inkomsten beräknad på samma sätt som gäller för det föreslagna bo-&lt;br&gt;stadstillägget, dock med den skillnaden att avdrag skall göras för&lt;br&gt;skatter m.m. Avdraget för den del av den bidragsgrundande inkomsten&lt;br&gt;som utgörs av inkomst av tjänst eller näringsverksamhet skall beräk-&lt;br&gt;nas med ledning av skattetabeller och avdraget för den del som utgörs&lt;br&gt;av överskott i inkomstslaget kapital skall beräknas till 30 procent. Till&lt;br&gt;den disponibla inkomsten skall bostadstillägget läggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den disponibla inkomsten utöver bostadstillägg och förmögenhets-&lt;br&gt;tillägg skall alltid anses utgöra lägst ett belopp motsvarande samma&lt;br&gt;fribelopp som beräknas för bostadstillägget, dock efter avdrag för&lt;br&gt;ovan angivna skatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i stort med regeringens för-&lt;br&gt;slag. Utredningen föreslog dock att inkomsten alltid skulle utgöras av&lt;br&gt;den bidragsgrundande inkomsten oavsett hur låg denna är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett tiotal remissinstanser har yttrat sig över för-&lt;br&gt;slaget. Flertalet av dessa är försäkringskassor och en stor majoritet av&lt;br&gt;dessa samt Riksförbundet PensionärsGemenskap och Sveriges Pensionä-&lt;br&gt;rers Riksförbund avstyrker förslaget och menar att bostadskostnadsgrän-&lt;br&gt;sen för bostadstillägg till pensionärer (BTP) istället borde höjas till en&lt;br&gt;sådan nivå som innebär att reglerna för särskilt bostadstillägg till pensio-&lt;br&gt;närer (SBTP) kan slopas. En av kassorna samt Riksförsäkringsverket&lt;br&gt;tillstyrker uttryckligen förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I avsnitt 7.4 föreslås att det reforme-&lt;br&gt;rade bostadstillägget skall utges med 91 procent av en bostadskostnad&lt;br&gt;upp till 4 500 kronor per månad. Detta tillägg ger en tillfredsställande&lt;br&gt;ekonomisk hjälp till de flesta bidragstagare med låg inkomst. Det innebär&lt;br&gt;ändå att bidragstagare med låg inkomst och en bostadskostnad över&lt;br&gt;nämnda gräns kan hamna på en oskäligt låg levnadsnivå när bostadskost-&lt;br&gt;naden är reglerad. Många remissinstanser menar att behovet av SBTP&lt;br&gt;skulle undanröjas om den övre bostadskostnadsgränsen höjdes tillräckligt&lt;br&gt;mycket. En högre övre bostadskostnadsgräns, eller en högre ersättnings-&lt;br&gt;grad i ersättningsreglerna, skulle visserligen motverka eller undanröja&lt;br&gt;behovet av SBTP, men skulle å andra sidan ge negativa effekter. En&lt;br&gt;högre ersättningsgrad minskar drivkrafterna för att välja ett billigare bo-&lt;br&gt;ende framför ett dyrare och verkar således långsiktigt kostnadsdrivande.&lt;br&gt;Vad gäller en högre bostadskostnadsgräns bidrar den till de målkonflikter&lt;br&gt;som vi redogjort för i avsnitt 5.1. Antingen leder det till att bostadstillägg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalas ut i relativt höga inkomstlägen eller också kommer marginal- Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;effekten att pressas upp emot nära 100 procent. Sammantaget anser&lt;br&gt;regeringen att de föreslagna ersättningsnivåerna är väl avvägda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att ersättningsreglerna successivt har förbättrats under senare år&lt;br&gt;finns det som nämnts bidragstagare med höga boendekostnader som ändå&lt;br&gt;riskerar att hamna under en skälig levnadsnivå. Det är inte tillfreds-&lt;br&gt;ställande. Det motiv för särskilt bostadstillägg som finns i nuvarande&lt;br&gt;system finns fortfarande. Regeringen föreslår därför att det även i det nya&lt;br&gt;systemet för bostadstillägg skall finnas ett särskilt bostadstillägg (SBTP)&lt;br&gt;som fungerar som utfyllnad upp till en skälig levnadsnivå. Visserligen&lt;br&gt;blir regelverket för bostadstillägg mer komplicerat om det innehåller&lt;br&gt;SBTP men värdet av denna garanti väger här tyngre än komplexiteten i&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller normen för den skäliga levnadsnivån, liksom normen för&lt;br&gt;skälig bostadskostnad, finner regeringen inte skäl att ompröva dessa&lt;br&gt;normer. Normen för skälig levnadsnivå föreslås således vara 1,294 pris-&lt;br&gt;basbelopp för ogift och 1,084 prisbasbelopp för gift. Normen för skälig&lt;br&gt;bostadskostnad föreslås alltjämt vara 5 700 kronor per månad för ogift&lt;br&gt;men för gift föreslås den vara 2 850 kronor per månad. Detta som en&lt;br&gt;följd av den nya hälftendelningen mellan makar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsat socialbidragsberoende bland pensionärer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mars 2001 fick drygt 12 000 pensionärer med BTP en utfyllnad i form&lt;br&gt;av SBTP, vilket motsvarar 2,7 procent av dessa eller ca en halv procent&lt;br&gt;av pensionärskollektivet. Den genomsnittliga utbetalningen är 340&lt;br&gt;kronor per månad. Behovet av SBTP är i första hand beroende av BTP-&lt;br&gt;reglema - högre BTP ger motsvarande lägre SBTP. I och med att BTP&lt;br&gt;har förbättrats under senare år har antalet SBTP-tagare också sjunkit.&lt;br&gt;Även andra faktorer, som nivån på den skäliga bostadskostnaden liksom&lt;br&gt;bostadskostnadsutvecklingen och pensionärernas boendesituation, på-&lt;br&gt;verkar behovet av SBTP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stort fungerar systemet med SBTP bra. Till en relativt sett begränsad&lt;br&gt;kostnad förhindrar systemet i princip att pensionärer blir långvarigt be-&lt;br&gt;roende av socialbidrag. Beroendet av socialbidrag för gruppen över 65 år&lt;br&gt;är också både nationellt och internationellt mycket lågt. Under 1998 upp-&lt;br&gt;bar drygt 10 000 personer över 65 år socialbidrag under minst 10 måna-&lt;br&gt;der. Det stora flertalet av dessa har till följd av reglerna om beräkning av&lt;br&gt;folkpension ingen pension alls och har därmed inte heller rätt till BTP&lt;br&gt;eller SBTP. Dessa pensionärer är som regel livsvarigt beroende av&lt;br&gt;socialhjälp för såväl allmänna levnadsomkostnader som för täckande av&lt;br&gt;boendekostnader. Sammantaget några tusen av dessa 10 000 personer har&lt;br&gt;svensk pension och BTP och eventuellt SBTP men når ändå inte upp till&lt;br&gt;en skälig levnadsnivå. Det beror på att beräkningen av SBTP alltid utgår&lt;br&gt;från att pensionären har en inkomst som motsvarar grundnivån av folk-&lt;br&gt;pension och pensionstillskott. Det handlar här om personer med avkortad&lt;br&gt;pension till följd av få bosättningsår i Sverige, personer med förtida uttag&lt;br&gt;av ålderspension och personer som till följd av underlåtna avgifts-&lt;br&gt;inbetalningar har en reducerad pension. I dessa fall fungerar social-&lt;br&gt;bidraget som en utfyllnad upp till socialbidragsnivån för det som inte&lt;br&gt;täcks av pensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av nära 1,6 miljoner ålderspensionärer så var det 1998 mindre än 2 Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;promille som var långsiktigt beroende av socialbidrag. Det visar att&lt;br&gt;SBTP fyller en viktig funktion. Att 10 000 äldre personer är långsiktigt&lt;br&gt;beroende av socialbidrag är dock inte tillfredsställande, eftersom dessa&lt;br&gt;normalt sett har små möjligheter att påverka sin ekonomiska situation.&lt;br&gt;Det stora flertalet av dessa är beroende av. socialbidrag eftersom de inte&lt;br&gt;har intjänad svensk pension. Regeringen anser emellertid inte att detta&lt;br&gt;problem bör lösas inom ramen för ålderspensionssystemet eller till detta&lt;br&gt;anknutna system. I detta sammanhang kan nämnas att regeringen i&lt;br&gt;lagrådsremissen I stället för socialbidrag - äldreförsörjningsstöd och in-&lt;br&gt;troduktionsersättning har lämnat förslag om att ett särskilt äldreförsörj-&lt;br&gt;ningsstöd skall införas för personer över 65 år. Äldreförsörjningsstödet&lt;br&gt;föreslås täcka in ett grundläggande försörjningsbehov för dem som av&lt;br&gt;olika skäl inte når upp till grundnivån i pensionssystemet. I första hand&lt;br&gt;handlar det om personer som inte har svensk pension men även ett antal&lt;br&gt;personer med låg pension kan som nämnts ovan komma i fråga. För det&lt;br&gt;fall äldreförsörjningsstödet införs, vilket är regeringens avsikt, kommer&lt;br&gt;behovet av socialbidrag att bortfalla för de allra flesta av de drygt 10 000&lt;br&gt;äldre socialbidragstagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformerade regler för särskilt bostadstillägg till pensionärer m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som helhet är nuvarande regler för SBTP enligt regeringens uppfattning&lt;br&gt;ändamålsenliga. 1 huvudsak innebär vårt förslag till nya regler för SBTP&lt;br&gt;därför en anpassning till de nya pensions-, aktivitets- och sjukersättnings-&lt;br&gt;reglema. SBTP skall därför utges när den disponibla inkomsten, efter det&lt;br&gt;att en skälig bostadskostnad är betald, understiger den skäliga levnads-&lt;br&gt;nivå som gäller enligt nuvarande regler för SBTP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inslag i nuvarande regler för beräkning av den disponibla in-&lt;br&gt;komsten som gör att den beräknade inkomsten avviker från den faktiska&lt;br&gt;inkomsten, vilket kan minska träffsäkerheten. Dessa avvikelser är ibland&lt;br&gt;avsedda och ibland en effekt av schabloniserade regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett väsentligt undantag vid beräkningen är att inkomst av folkpension&lt;br&gt;alltid tas upp till lägst 1,529 prisbasbelopp för ogift resp. 1,354 prisbas-&lt;br&gt;belopp för gift, vilket motsvarar nivån för hel oavkortad ålderspension. I&lt;br&gt;de fall den verkliga pensionen är lägre påförs alltså en fiktiv inkomst som&lt;br&gt;överstiger den faktiska inkomsten. Konsekvensen blir i sådana fall att&lt;br&gt;pensionärens inkomst, trots att SBTP betalas ut, inte når upp till den skä-&lt;br&gt;liga nivån. Denna fiktiva inkomstberäkning berör dels dem som till följd&lt;br&gt;av förtida uttag far en lägre folkpension, dels dem som underlåtit att be-&lt;br&gt;tala in tillräckliga avgifter och därför blivit omdebiterade och fått en re-&lt;br&gt;ducerad pension och dels dem som till följd av att de endast arbetat eller&lt;br&gt;bott en kort tid i Sverige får sin pension reducerad med ett antal 30- eller&lt;br&gt;40-delar. Om den fiktiva beräkningen inte fanns skulle personer med&lt;br&gt;mycket låg pension få SBTP som en utfyllnad till pensionen, dvs. SBTP&lt;br&gt;skulle i dessa fall täcka mer än bostadskostnaden och bli en förtäckt&lt;br&gt;pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser inte heller att ett nytt SBTP skall kunna täcka annat&lt;br&gt;än bostadskostnad och vi föreslår därför att det även i det nya systemet&lt;br&gt;skall gälla att inkomsten skall tas upp till ett visst lägsta belopp. Nivån&lt;br&gt;behöver dock anpassas till de höjda bruttoersättningar som ett avskaffan-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de av det särskilda grundavdraget för pensionärer vid beskattning (SGA) Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;medför. Regeringen föreslår att det lägsta beloppet skall motsvara de&lt;br&gt;fribelopp som tillämpas vid beräkningen av BTP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln för fiktiv inkomst bör emellertid ges en något annorlunda och&lt;br&gt;generösare utformning. Enligt nuvarande regler skall folkpensionen tas&lt;br&gt;upp med ett belopp motsvarande minst grundnivån - detta oavsett om&lt;br&gt;annan pension eller inkomst överstiger detta belopp. Vi föreslår nu&lt;br&gt;istället att den bidragsgrundande inkomsten tas upp med ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar fribeloppet för respektive förmån. Det innebär att man i beräk-&lt;br&gt;ningen utgår ifrån att bidragstagaren har en total inkomst motsvarande&lt;br&gt;oavkortad garantipension eller garantiersättning men att denna inkomst&lt;br&gt;även kan bestå av kapitalinkomst, arbetsinkomst, inkomstgrundad pen-&lt;br&gt;sion, tjänstepension eller inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning.&lt;br&gt;Effekten av denna förändring blir att något fler kan komma ifråga för&lt;br&gt;SBTP och att beloppen kan bli något högre. Å andra sidan blir belast-&lt;br&gt;ningen på det föreslagna anslaget för äldreförsörjningsstöd lägre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts avser regeringen även att lämna förslag till ett&lt;br&gt;äldreförsörjningsstöd. Detta stöd, som är ett försörjningsstöd även för&lt;br&gt;annat än boendekostnader, kommer, enligt förslaget i den tidigare om-&lt;br&gt;nämnda lagrådsremissen, vid behov att kunna kompensera för den fiktiva&lt;br&gt;inkomsten. I ett begränsat antal fall skulle således både SBTP och äldre-&lt;br&gt;försöijningsstöd kunna komma att betalas ut. Eftersom flera parallella&lt;br&gt;förmåner ökar komplexiteten har regeringen i samband med beredningen&lt;br&gt;av förslaget om SBTP i denna proposition och förslaget om äldreför-&lt;br&gt;sörjningsstöd i den nämnda lagrådsremissen i första hand strävat efter att&lt;br&gt;skapa en gemensam förmån för de likartade behov som dessa förmåner&lt;br&gt;bör täcka. I grunden skiljer sig dock syftena på så sätt att det i ena fallet&lt;br&gt;är fråga om tillägg för att täcka en hög boendekostnad och i andra fallet&lt;br&gt;en grundläggande försörjning. Därutöver skiljer sig målgrupperna åt&lt;br&gt;genom att SBTP även omfattar personer som är yngre än 65 år. Rege-&lt;br&gt;ringen har därför inte ansett det lämpligt att sammanföra förmånerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den schablonberäknade skatten i nuvarande system ger visserligen en&lt;br&gt;relativt god approximation i de förhållandevis vanliga fall där rätt till&lt;br&gt;SGA finns och där kapitalinkomsterna samtidigt är begränsade. Det finns&lt;br&gt;dock flera felkällor som gör att schablonen i andra fall kan avvika vä-&lt;br&gt;sentligt från verklig skatt för en inte obetydlig grupp. Enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning är schablonen i dessa fall alltför grov för en förmån som fun-&lt;br&gt;gerar som en miniminivå och där varje krona kan ha betydelse. Rege-&lt;br&gt;ringen föreslår därför att skatteberäkningen skall göras mer exakt men att&lt;br&gt;den av administrativa skäl fortfarande skall innehålla vissa inslag av&lt;br&gt;schablonisering. För den del av den bidragsgrundande inkomsten som&lt;br&gt;utgörs av inkomst av tjänst, bör skatten beräknas enligt den skattetabell&lt;br&gt;som är tillämplig för bidragstagaren för det år som bostadstillägget skall&lt;br&gt;betalas ut. För den som endast har inkomst av näringsverksamhet fast-&lt;br&gt;ställs det inte någon tillämplig skattetabell. Avdraget bör därför för denna&lt;br&gt;kategori beräknas med ledning av den skattetabell som skulle ha varit&lt;br&gt;tillämplig om sådan tabell fastställts. Den föreslagna beräkningen innebär&lt;br&gt;en viss schablonisering, såtillvida att vissa skattefria inkomster finns med&lt;br&gt;i beräkningen liksom att skattetabellen inte exakt avspeglar den slutliga&lt;br&gt;skatten. En sådan schablonisering är dock motiverad av administrativa&lt;br&gt;skäl. För inkomst av kapital skall skatten beräknas till 30 procent av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överskottet i inkomstslaget kapital medan det för förmögenhetstillägget Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;inte skall beräknas någon skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är bidragstagaren gift skall beräkningen göras på samma sätt som vi&lt;br&gt;föreslår skall gälla enligt de nya reglerna för BTP. Bostadskostnaden&lt;br&gt;skall därför i dessa fall bestämmas till hälften av makarnas gemensamma&lt;br&gt;bostadskostnad, dock högst hälften av 5 700 kronor i månaden. In-&lt;br&gt;komsten skall beräknas till hälften av makarnas gemensamma inkomst.&lt;br&gt;Den lägsta inkomst som skall tas upp skall dock avse bidragstagarens&lt;br&gt;fribelopp utan hänsyn till makes fribelopp.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Processuella bestämmelser, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;11.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ansökan om bostadstillägg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ansökan om bostadstillägg skall göras skrift-&lt;br&gt;ligen hos allmän försäkringskassa och innehålla nödvändiga uppgifter&lt;br&gt;för bedömningen av den sökandes rätt till förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan skall innehålla en av den sökande och, om han eller hon är&lt;br&gt;gift, makes underskriven förklaring på heder och samvete att de läm-&lt;br&gt;nade upplysningarna är korrekta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslog särskild reglering av-&lt;br&gt;seende ansökan om den sökande var omyndig eller hade god man eller&lt;br&gt;förvaltare. För det fall ansökan om bostadstillägg skulle vara så ofull-&lt;br&gt;ständig att den inte skulle kunna läggas till grund för prövning av bo-&lt;br&gt;stadstillägget, föreslog utredningen vidare att försäkringskassan skulle ha&lt;br&gt;möjlighet att förelägga sökanden att inom viss tid avhjälpa bristen vid&lt;br&gt;påföljd att ansökan annars skulle kunna komma att avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig över förslaget&lt;br&gt;såvitt avser möjligheterna att avvisa en ofullständig ansökan tillstyrker&lt;br&gt;detsamma. Dock menar ett par remissinstanser att frågan om avvisning&lt;br&gt;bör avgöras av socialförsäkringsnämnd och inte av enskild tjänsteman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag Enligt bestämmelserna om bostads-&lt;br&gt;tillägg i den nu gällande lagen om bostadstillägg till pensionärer skall&lt;br&gt;ansökan om bostadstillägg vara skriftlig och ansökan skall undertecknas&lt;br&gt;på heder och samvete av sökanden och i förekommande fall sökandes&lt;br&gt;make. Detta innebär att den som lämnar osann uppgift eller förtiger san-&lt;br&gt;ningen i ansökningshandlingen kan fållas till ansvar enligt brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande bestämmelser skall ansökan om bostadstillägg också&lt;br&gt;innehålla nödvändiga upplysningar för bedömande av den sökandes rätt&lt;br&gt;till förmånen. För det fall en sökande är omyndig eller har god man eller&lt;br&gt;förvaltare enligt föräldrabalken skall förklaringen på att lämnade upp-&lt;br&gt;gifter i ansökan stämmer överens med sanningen avges av förmyndaren,&lt;br&gt;eller om det kan anses följa av uppdraget, av gode mannen eller förvalta-&lt;br&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skäl att för det reformerade bostadstillägget införa andra bestämmelser&lt;br&gt;än vad som i dag gäller för ansökningsförfarandet föreligger enligt re-&lt;br&gt;geringens uppfattning inte. Dock är det inte erforderligt att särskilt i den&lt;br&gt;nya lagen reglera vad som skall gälla om sökanden är omyndig eller har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;god man eller förvaltare eftersom det följer direkt av bestämmelserna i Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagförslaget i den lagrådsremiss som föregått denna proposition, finns&lt;br&gt;en bestämmelse som ger försäkringsksassa möjlighet att under vissa för-&lt;br&gt;utsättningar skriftligen förelägga sökanden att inom viss tid avhjälpa&lt;br&gt;brister i en ofullständig ansökan vid påföljd att ansökningen annars kan&lt;br&gt;komma att avvisas. Lagrådet har påtalat att genom bestämmelsen forma-&lt;br&gt;liseras förfarandet på så sätt att kassan genom sitt avvisningsbeslut kan&lt;br&gt;ge upphov till en självständig process i en ren förfarandefråga. En sökan-&lt;br&gt;de som får sin talan avvisad kan nämligen begära rättelse, men processen&lt;br&gt;kommer då inte att gälla hans eller hennes rätt till ersättning utan enbart&lt;br&gt;hans eller hennes rätt att få sin ansökan prövad i sak. Om en förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol skulle bifalla sökandens överklagande, blir utgången att&lt;br&gt;målet återförvisas till försäkringskassan för prövning i sak. Den enskilde&lt;br&gt;kan få ägna tid och ork åt att föra talan i förvaltningsdomstol i syfte att&lt;br&gt;återfå rätten till en sakprövning av sin ursprungliga ansökning. Det kan&lt;br&gt;dessutom dröja lång tid, innan avvisningsffågan blir definitivt avgjord.&lt;br&gt;Enligt Lagrådet kan avvisningsmöjligheten förlänga den tid inom vilken&lt;br&gt;en enskild får ett slutligt svar på sin ansökning. Lagrådet anser att den&lt;br&gt;föreslagna bestämmelsen i lagförslaget i lagrådsremissen gör förfarandet&lt;br&gt;onödigt komplicerat, särskilt för den enskilde. Om en ansökning inte&lt;br&gt;kompletteras efter försäkringskassans anvisningar och försäkringskassan&lt;br&gt;inte själv kan utreda förhållandena, är den naturliga åtgärden inom för-&lt;br&gt;valtningsförfarandet att ansökningen avslås. Genom ett avslagsbeslut får&lt;br&gt;den enskilde ett svar på sin ansökning och erhåller möjlighet att få saken&lt;br&gt;omprövad och därefter överprövad av förvaltningsdomstol. Med hänsyn&lt;br&gt;till det anförda förordar Lagrådet att paragrafen utgår ur lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om möjlighet för försäkringskassan att avvisa en&lt;br&gt;ansökan om bostadstillägg kan i detta sammanhang påpekas att bl.a.&lt;br&gt;denna fråga ingår i det uppdrag som utredningen (S 1998:6) om översyn&lt;br&gt;av processuella regler inom socialförsäkringen, m.m. (dir 1998:73 och&lt;br&gt;tilläggsdir. 2000:17) har fått sig tilldelat. Med hänsyn härtill och med&lt;br&gt;beaktande av Lagrådets uppfattning anser regeringen inte lämpligt att i&lt;br&gt;denna proposition lämna förslag om en särskild bestämmelse som under&lt;br&gt;vissa förutsättningar ger en försäkringskassa möjlighet att avvisa en an-&lt;br&gt;sökan om bostadstillägg till pensionärer m.fl. Den kommande bered-&lt;br&gt;ningen av den nyss nämnda utredningens betänkande får utvisa om&lt;br&gt;regeringen senare återkommer i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 Beviljande av bostadstillägg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bostadstillägg skall utges från och med den&lt;br&gt;månad som skall anges i ansökan. Dock får bostadstillägget inte utges&lt;br&gt;för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden. För att&lt;br&gt;beslut om bostadstillägg för retroaktiv tid skall få meddelas skall&lt;br&gt;yrkande härom framgå av ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägget får beviljas för en tid av som längst tolv månader.&lt;br&gt;Om det finns särskilda skäl får emellertid bostadstillägget beviljas för&lt;br&gt;en längre tid än tolv månader. Ett beslut om bostadstillägg får dock&lt;br&gt;aldrig avse längre tid än trettiosex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslog att nuvarande regler för Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;förstagångsansökan om bostadstillägg i huvudsak skulle behållas. Vidare&lt;br&gt;föreslog utredningen att bostadstillägg som beviljas under bidragsåret&lt;br&gt;skulle beslutas för tiden fram till bidragsårets slut och att bostadstillägg&lt;br&gt;skulle beviljas från ansökningsmånaden. För det fall den första bidrags-&lt;br&gt;perioden avsåg del av bidragsåret skulle bostadstillägget alltid beräknas&lt;br&gt;slutligt. Slutligen föreslog utredningen att bidragsåret skulle avse perio-&lt;br&gt;den mars-februari månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett stort antal remissinstanser har särskilt yttrat&lt;br&gt;sig över utredningens förslag såvitt avser förslaget om bidragsår. Några&lt;br&gt;av dessa tillstyrker uttryckligen förslaget. Majoriteten av remissinstan-&lt;br&gt;serna påpekar dock att förslaget kan vara svårt att förklara för allmän-&lt;br&gt;heten. En del av remissinstanserna påpekar dessutom bl.a. att förslaget&lt;br&gt;leder till ökad administration och merarbete för de allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassorna. När det gäller övriga delar av förslaget tillstyrker majoriteten&lt;br&gt;av de remissinstanser som yttrat sig särskilt detsamma. Några remiss-&lt;br&gt;instanser poängterar att informationen om bostadstillägg i samband med&lt;br&gt;att pension beviljas måste vara tydlig för att den enskilde pensionären&lt;br&gt;inte skall gå miste om några månaders bostadstillägg. Socialstyrelsen,&lt;br&gt;som tillstyrker förslaget, vill dock även lyfta fram frågan om automatisk&lt;br&gt;prövning av bostadstillägg i samband med att pension beviljas. Social-&lt;br&gt;styrelsen anser att det finns skäl som talar för detta. Ett starkt vägande&lt;br&gt;skäl härför är att bostadstillägget syftar till att komplettera den allmänna&lt;br&gt;pensionens grundnivå. Sveriges Pensionärers Riksförbund (SPRF) anser&lt;br&gt;att bostadstillägget även fortsättningsvis skall kunna beviljas för tre&lt;br&gt;månader retroaktivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Bostadstillägget skall betalas ut efter&lt;br&gt;ansökan och beslutet om bostadstillägget skall vara slutligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det reformerade bostadstillägget utgör en kompletterande förmån till&lt;br&gt;vissa allmänna pensions- och sjukförsäkringsförmåner. Med hänsyn här-&lt;br&gt;till är det enligt regeringens uppfattning naturligt att förmånen bör kunna&lt;br&gt;utges från och med den månad rätten till förmånen uppkom, d.v.s. den&lt;br&gt;månad när den enskilde erhöll någon av de huvudförmåner som utgör&lt;br&gt;förutsättning för att han eller hon skall kunna kvalificera sig för det re-&lt;br&gt;formerade bostadstillägget. Eftersom den enskilde kan få del av för-&lt;br&gt;månen först efter en ansökan anser vi även lämpligt att begränsa beslutets&lt;br&gt;räckvidd bakåt i tiden. Enligt de nya änkepensionsbestämmelsema och&lt;br&gt;de nya bestämmelserna om aktivitets- och sjukersättning kan dessa för-&lt;br&gt;måner betalas ut retroaktivt för en tid om tre månader från ansökningstill-&lt;br&gt;fället. Eftersom ansökan om det reformerade bostadstillägget i många fall&lt;br&gt;kommer att ges in samtidigt med ansökan om t.ex. änkepension, framstår&lt;br&gt;det som lämpligt att även ansökan om bostadstillägg skall kunna beviljas&lt;br&gt;för en retroaktiv tid om tre månader. Regeringen anser dock att så stora&lt;br&gt;krav bör ställas på sökanden att han eller hon i ansökan om det reforme-&lt;br&gt;rade bostadstillägget skall ange från och med vilken månad ansökan om&lt;br&gt;bostadstillägget avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsramen för beslut om bostadstillägg &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till värt förslag om bl.a. hur inkomstunderlaget för bostads-&lt;br&gt;tillägget skall beräknas framstår det som lämpligt att som huvudregel&lt;br&gt;bevilja bostadstillägget för en tid om tolv månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att begränsa den tidsram som bostadstillägget kan utges till&lt;br&gt;tolv månader, kommer bostadstillägget att kunna betalas ut utifrån för-&lt;br&gt;hållandevis aktuella uppgifter. Sistnämnda gäller inte minst mot bak-&lt;br&gt;grund av de inkomst- och förmögenhetsförhållanden som en stor majori-&lt;br&gt;tet av ålderspensionärerna har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna beräkningsunderlaget kan dock i vissa situationer med-&lt;br&gt;föra konsekvenser som kan framstå som orättvisa om bostadstillägget&lt;br&gt;beviljas för en tolvmånadersperiod. Följande exempel kan nämnas. En&lt;br&gt;ansökan om bostadstillägg beviljas fr.o.m. november månad. Bostads-&lt;br&gt;tillägget kommer därvid att beviljas med utgångspunkt i förhållandevis&lt;br&gt;gamla uppgifter. En mer än ett år gammal realisationsvinst av aktieför-&lt;br&gt;säljning kan komma att påverka det beviljade bostadstillägget i betydan-&lt;br&gt;de utsträckning. I det nyss beskrivna exemplet framstår det som önskvärt&lt;br&gt;att bestämma tidsramen för bostadstillägget till en tid som väsentligen&lt;br&gt;understiger tolv månader. Detta hänger samman med att löpande föränd-&lt;br&gt;ringar av förmögenhetsmassan och av kapitalinkomsterna inte beaktas&lt;br&gt;under löpande utbetalningsperiod. Genom att bevilja bostadstillägget för&lt;br&gt;en tid väsentligen understigande tolv månader fångas förändringen av&lt;br&gt;förmögenhetsmassan och inkomsten av kapital upp vid beräkningen av&lt;br&gt;bostadstillägget för den efterföljande perioden. En förutsättning härför är&lt;br&gt;givetvis att förmånstagaren ansöker och beviljas bostadstillägg för en ny&lt;br&gt;tidsperiod. Det beskrivna exemplet visar att det bör finnas utrymme för&lt;br&gt;att meddela beslut om bostadstillägg som omfattar en kortare tidsrymd än&lt;br&gt;tolv månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid även situationer när den bidragsberättigades eko-&lt;br&gt;nomiska och personliga situation är sådan att det framstår som lämpligt&lt;br&gt;att ha möjlighet att meddela beslut om bostadstillägg för en längre tid än&lt;br&gt;tolv månader. Exempel på en sådan situation är om en ensamstående&lt;br&gt;ålderspensionär utan förmögenhet, som endast är berättigad till garanti-&lt;br&gt;pension till ålderspension och som bor i en hyreslägenhet ansöker om&lt;br&gt;bostadstillägg. I fall som det beskrivna, framstår det enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning som lämpligt att bostadstillägg skall kunna beviljas för en tid&lt;br&gt;överstigande tolv månader. För att ett beslut skall omfatta längre tid än&lt;br&gt;tolv månader bör det dock krävas särskilda skäl. Med särskilda skäl&lt;br&gt;menar vi att den enskilde förmånstagarens ekonomiska och personliga&lt;br&gt;förhållanden skall vara av enkel och okomplicerad beskaffenhet. Sanno-&lt;br&gt;likheten för att den enskilde förmånstagarens förhållanden över tiden&lt;br&gt;drastiskt ändras skall således vara liten. För att bostadstilläggssystemet i&lt;br&gt;viss mån skall vara självkontrollerande bör även i sådana fall som nyss&lt;br&gt;berörts, bostadstillägget inte beviljas för alltför lång tid. Regeringen an-&lt;br&gt;ser med hänsyn härtill det vara lämpligt att införa en absolut tidsgräns för&lt;br&gt;beslutets räckvidd om trettiosex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.2.1 Utbetalning av reformerat bostadstillägg&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det reformerade bostadstillägget skall betalas ut&lt;br&gt;månadsvis. Årsbeloppet skall avrundas till närmaste krontal som är&lt;br&gt;delbart med tolv. Om det reformerade bostadstillägget understiger&lt;br&gt;tjugofem kronor per månad skall det inte betalas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fall särskilt bostadstillägg ingår skall dock bostadstillägg&lt;br&gt;alltid betalas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Principerna för utbetalning stämmer överens&lt;br&gt;med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans har särskilt yttrat sig över&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande bestämmelser om&lt;br&gt;bostadstillägg till pensionärer betalas bostadstillägget ut månadsvis och&lt;br&gt;årsbeloppet avrundas till närmaste krontal som är jämt delbart med tolv.&lt;br&gt;För det fall bostadstillägget understiger tjugofem kronor per månad, be-&lt;br&gt;talas bostadstillägget inte ut. Om särskilt bostadstillägg ingår betalas&lt;br&gt;dock alltid bostadstillägg ut. Det sistnämnda beror på att det särskilda&lt;br&gt;bostadstillägget är konstruerat på sådant sätt att förmånstagaren aldrig&lt;br&gt;skall hamna på en inkomstnivå understigande en skälig levnadsnivå. Till&lt;br&gt;följd härav skall bostadstillägget alltid betalas ut oavsett belopp när rätt&lt;br&gt;till särskilt bostadstillägg föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser inte att det finns skäl att ändra de nuvarande utbetal-&lt;br&gt;ningsbestämmelsema. Dessa bestämmelser bör därför tas in i den nya&lt;br&gt;lagen om bostadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.3 Anmälningsskyldighet vid ändrade förhållanden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som uppbär bostadstillägg skall vara skyl-&lt;br&gt;dig att utan oskäligt dröjsmål anmäla till försäkringskassan om hans&lt;br&gt;eller hennes eller om makes inkomster väsentligt har ökat. Anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldigheten skall inte gälla ökad inkomst av kapital eller ökning&lt;br&gt;av förmögenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppbär bostadstillägg skall vidare utan oskäligt dröjsmål&lt;br&gt;vara skyldig att till allmän försäkringskassa anmäla om han eller hon&lt;br&gt;byter bostad eller om boendeförhållandena ändras eller om han eller&lt;br&gt;hon ingår äktenskap eller om äktenskapet upplöses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens&lt;br&gt;förslag. Utredningen föreslog även att gränsen för inkomstförändring&lt;br&gt;skulle uttryckas i ett fast krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett par remissinstanser, som tillstyrker förslaget,&lt;br&gt;har yttrat sig särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande bestämmelser om&lt;br&gt;bostadstillägg skall den som uppbär bostadstillägg lämna in en ny an-&lt;br&gt;sökan när han eller hon vill ha en höjning av förmånen. Den som uppbär&lt;br&gt;det nuvarande bostadstillägget är vidare skyldig att hos försäkringskassan&lt;br&gt;utan oskäligt dröjsmål anmäla om hans eller hennes eller makes ekono-&lt;br&gt;miska förhållanden väsentligt förbättras, om hans eller hennes boende-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhållanden ändras eller om han eller hon gifter sig eller upplöser äkten- Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;skåpet. Enligt regeringens uppfattning föreligger det inte något skäl att&lt;br&gt;ändra vad som i huvudsak gäller i dag för det nuvarande bostadstillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dock måste en inskränkning göras när det gäller de ekonomiska för-&lt;br&gt;hållandena. Regeringen föreslår därför att den som uppbär bostadstillägg,&lt;br&gt;utan oskäligt dröjsmål skall vara skyldig att till försäkringskassan anmäla&lt;br&gt;om hans eller hennes eller makes inkomster väsentligt ökat. De inkoms-&lt;br&gt;ter som här avses är förvärvsinkomster i inkomstslagen tjänst och när-&lt;br&gt;ingsverksamhet enligt inkomstskattelagen (1999:1229) samt ändrade in-&lt;br&gt;komster i form av utländsk inkomst som inte beskattas i Sverige, studie-&lt;br&gt;medel i form av studiebidrag och skattefria stipendier till den del de&lt;br&gt;överstiger 3 000 kronor i månaden och avtalsgruppsjukförsäkringar&lt;br&gt;(AGS). Någon anmälningsskyldighet såvitt avser förändring av inkomst&lt;br&gt;av kapital och förmögenhet under pågående utbetalningsperiod är inte&lt;br&gt;behövlig. Det hänger samman med att beräkningen av bostadstillägget i&lt;br&gt;dessa hänseenden bygger på den faktiska inkomsten per den 31 december&lt;br&gt;året före ansökningsåret. Förändring av förmögenhetsmassan och in-&lt;br&gt;komst av kapital under pågående utbetalningssperiod kommer således att&lt;br&gt;påverka det reformerade bostadstillägget först vid beräkningen av&lt;br&gt;bostadstillägget för en ny period. Det behövs därför inte någon be-&lt;br&gt;stämmelse avseende anmälningsskyldighet när det gäller förändring av&lt;br&gt;inkomst av kapital och förmögenhet under utbetalningsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning skulle det föra för långt att i lag när-&lt;br&gt;mare reglera när anmälningsskyldigheten föreligger. Någon precisering&lt;br&gt;av gränsen för när inkomsterna skall anses väsentligt ha ökat eller av ut-&lt;br&gt;trycket ”utan oskäligt dröjsmål” görs därför inte. Liksom sker i dag i&lt;br&gt;Riksförsäkringsverkets allmänna råd (1995:4) Bostadstillägg till pensio-&lt;br&gt;närer och hustrutillägg, far Riksförsäkringsverket, i den mån verket anser&lt;br&gt;erforderligt, även beträffande det reformerade bostadstillägget meddela&lt;br&gt;närmare rekommendationer om dessa frågeställningar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.4 Omprövning av beslut om bostadstillägg, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bostadstillägget skall omprövas när något för-&lt;br&gt;hållande som bestämmer tilläggets storlek ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg får räknas om utan föregående underrättelse i de fall&lt;br&gt;den del av årsinkomsten ändras som utgörs av förmån som betalas ut&lt;br&gt;av allmän försäkringskassa, pension enligt utländsk lagstiftning, av-&lt;br&gt;talspension eller motsvarande ersättning som följer av kollektivavtal.&lt;br&gt;Detsamma skall gälla när fribeloppet ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ändring av bostadstillägget skall gälla från och med månaden&lt;br&gt;efter den månad som anledningen till ändring uppkommit. En ändring&lt;br&gt;av bostadstillägget skall dock gälla från och med den månad under&lt;br&gt;vilken de förhållanden har uppkommit som föranleder ändringen, om&lt;br&gt;förhållandena avser hela den månaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utbetalning av bostadstillägg för förfluten tid till bidragsberät-&lt;br&gt;tigad, vars make uppburit bostadstillägg för samma tid, skall bostads-&lt;br&gt;tillägget minskas på sådant sätt att det sammanlagda beloppet under&lt;br&gt;denna tid motsvarar de bostadstillägg som skulle ha lämnats om beslut&lt;br&gt;om båda ersättningarna förelegat samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Stämmer delvis överens med regeringens för- Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;slag. Utredningen föreslog dock att nuvarande andra och tredje stycket i&lt;br&gt;9 § lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer (BTPL) skulle&lt;br&gt;ersättas med en generalklausul av motsvarande innebörd som den gene-&lt;br&gt;ralklausul som återfinns i 27 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag. Ut-&lt;br&gt;redningens förslag skulle således innebära att möjlighet infördes att&lt;br&gt;avslå, dra in eller sätta ner bostadstillägget om det är uppenbart att&lt;br&gt;sökanden på grund av inkomst- eller förmögenhetsförhållanden eller&lt;br&gt;något annat förhållande inte behöver något bostadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser har särskilt yttrat sig över&lt;br&gt;förslaget. Majoriteten av dessa tillstyrker utredningens förslag om in-&lt;br&gt;förande av en generalklausul. Av de som tillstyrker förslaget, är det ett&lt;br&gt;par remissinstanser som påpekar att frågor som omfattas av generalklau-&lt;br&gt;sulen bör handhas av socialförsäkringsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Bostadstillägget, till skillnad mot bo-&lt;br&gt;stadsbidraget, utgör en individinriktad grundskyddsförmån. Detta för-&lt;br&gt;hållande talar för att den som är berättigad till bostadstillägg, så långt&lt;br&gt;möjligt, skall kunna förutse dels under vilka förutsättningar som bo-&lt;br&gt;stadstillägget beviljas, dels vilka faktorer som påverkar storleken på&lt;br&gt;tillägget och dels under vilka förutsättningar ett beviljat bostadstillägg&lt;br&gt;skall eller far omprövas. En generalklausul av den modell som återfinns i&lt;br&gt;bostadsbidragssystemet uppfyller inte dessa krav på förutsägbarhet. Med&lt;br&gt;hänsyn bl.a. härtill anser regeringen att det inte är lämpligt att för en in-&lt;br&gt;dividinriktad grundskyddsförmån, av sådan karaktär som bostads-&lt;br&gt;tillägget, införa en generalklausul av motsvarande innebörd som den som&lt;br&gt;återfinns i 27 § lagen om bostadsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser det vara lämpligare att i det nya bostadstilläggssystemet ha en&lt;br&gt;omprövningsregel som i princip stämmer överens med nuvarande be-&lt;br&gt;stämmelse i BTPL. Detta innebär att huvudregeln, liksom i dag, skall&lt;br&gt;vara att omräkning av det reformerade bostadstillägget får ske om den&lt;br&gt;förmånsberättigade först underrättats därom. Enligt regeringens uppfatt-&lt;br&gt;ning är det även lämpligt att den nuvarande bestämmelsen om att omräk-&lt;br&gt;ning av bostadstillägget i vissa fall får ske utan föregående kommunika-&lt;br&gt;tion, förs över till den nya lagen om bostadstillägg. Vi anser dock att den&lt;br&gt;nuvarande bestämmelsen bör utvidgas till att omfatta samtliga förmåner&lt;br&gt;som betalas ut av allmän försäkringskassa. Enligt regeringens uppfatt-&lt;br&gt;ning är det logiskt att en sådan utvidgning sker. Härigenom kommer alla&lt;br&gt;förmåner som betalas ut av försäkringskassan att behandlas lika i det nya&lt;br&gt;bostadstilläggssystemet. En omräkning utan föregående kommunikation&lt;br&gt;bör även få göras i de fall fribeloppet ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom gäller i det nuvarande bostadstilläggssystemet bör grundprin-&lt;br&gt;cipen alltjämt vara att ändring av det reformerade bostadstillägget skall&lt;br&gt;ske månaden efter den månad då förhållandena som påverkar bidraget&lt;br&gt;ändras. Vidare bör även det nuvarande undantaget i bostadstilläggs-&lt;br&gt;systemet - att en ändring av bostadstillägget skall gälla från och med&lt;br&gt;månaden den uppkom, om förhållandet som föranleder ändringen avser&lt;br&gt;hela månaden - föras över till den nya lagen om bostadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.5 Återbetalning av bostadstillägg och&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som genom att lämna oriktig uppgift, eller&lt;br&gt;genom underlåtenhet att fullgöra en uppgifts- eller anmälnings-&lt;br&gt;skyldighet har orsakat att bostadstillägg har lämnats felaktigt eller&lt;br&gt;med för högt belopp, skall återbetala det felaktigt utbetalda beloppet.&lt;br&gt;Detsamma skall gälla om den som uppburit bostadstillägget i annat&lt;br&gt;fall har insett eller skäligen borde ha insett att det reformerade bo-&lt;br&gt;stadstillägget har lämnats felaktigt eller har utgetts med för högt be-&lt;br&gt;lopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det föreligger särskilda skäl skall återbetalningsskyldigheten&lt;br&gt;helt eller delvis kunna efterges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon ålagts återbetalningsskyldighet för reformerat bostads-&lt;br&gt;tillägg eller annan ersättning som beslutats av allmän försäkringskassa&lt;br&gt;skall det kunna vara möjligt att vid senare utbetalning av reformerat&lt;br&gt;bostadstillägg innehålla ett skäligt belopp i avräkning på vad som be-&lt;br&gt;talats ut för mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banker eller andra penninginrättningar skall på begäran lämna dom-&lt;br&gt;stol, Riksförsäkringsverket eller allmän försäkringskassa uppgift om&lt;br&gt;namngiven person rörande förhållande som är av betydelse för&lt;br&gt;tillämpningen av den nya lagen om bostadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans har särskilt yttrat sig över&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den nuvarande bestämmelsen om&lt;br&gt;återbetalningsskyldighet i 13 § lagen (1994:308) om bostadstillägg till&lt;br&gt;pensionärer (BTPL) är uppbyggd efter mönster av 20 kap. 4 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring (AFL). Enligt 13 § BTPL föreligger&lt;br&gt;återbetalningsskyldighet av bostadstillägg i två fall, nämligen dels när&lt;br&gt;någon genom oriktig uppgift eller genom att underlåta att fullgöra en&lt;br&gt;uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt förorsakat att&lt;br&gt;bostadstillägg utgått obehörigen eller med för högt belopp, dels om&lt;br&gt;någon obehörigen eller med för högt belopp uppburit bostadstillägg,&lt;br&gt;vilket han eller hon skäligen bort inse. I det sistnämnda fallet kan således&lt;br&gt;den som uppburit bostadstillägget inte åläggas återbetalningsskyldighet&lt;br&gt;om han eller hon var i god tro, medan i det förra fallet föreligger&lt;br&gt;återbetalningsskyldighet oberoende av ond eller god tro. Om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl får återbetalningsskyldigheten sättas ned helt eller delvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om försäkringskassan fattat beslut om återkrav och beslutet sänts ut&lt;br&gt;till den betalningsskyldige har denne viss tid på sig att reglera kravet. Om&lt;br&gt;återbetalningsskyldighet ålagts någon får vid senare utbetalning av bo-&lt;br&gt;stadstillägg eller annan ersättning som betalas ut av allmän försäkrings-&lt;br&gt;kassa ett skäligt belopp innehållas i avräkning på vad som betalats ut för&lt;br&gt;mycket. Vid sådan kvittning bör i det enskilda fallet hänsyn tas till för-&lt;br&gt;säkringsersättningens betydelse för den försäkrade och hans familjs för-&lt;br&gt;sörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning finns det inte skäl att helt ändra vad&lt;br&gt;som i dag gäller angående återbetalningsskyldigheten av det nuvarande&lt;br&gt;bostadstillägget. De nuvarande återbetalningsbestämmelsema bör i prin-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen2000/01. 1 saml. Nr 140&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cip gälla även i det nya bostadstilläggssystemet. Vi anser dock inte att Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;13 § första stycket BTPL i dess helhet skall föras över till den nya lagen&lt;br&gt;om bostadstillägg. Enligt den nuvarande bestämmelsen föreskrivs att&lt;br&gt;återbetalningsskyldighet föreligger bl.a. när den som uppburit&lt;br&gt;bostadstillägg ”på annat sätt” än genom att lämna oriktiga uppgifter eller&lt;br&gt;genom att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet,&lt;br&gt;har orsakat att bostadstillägg lämnats felaktigt. Den nämnda föreskriften&lt;br&gt;har i praxis inte kommit till användning i någon omfattning av betydelse.&lt;br&gt;Med hänsyn härtill och med beaktande av att det torde vara svårt att finna&lt;br&gt;situationer när en sådan föreskrift skulle kunna bli tillämplig, anser&lt;br&gt;regeringen att den nyss beskrivna föreskriften inte bör föras in i den nya&lt;br&gt;lagen om bostadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta försäkringskassans möjligheter att stävja missbruk&lt;br&gt;och upptäcka felaktigheter, föreslår vi att nuvarande bestämmelse i&lt;br&gt;BTPL om att banker och andra penninginrättningar skall på begäran av&lt;br&gt;domstol, Riksförsäkringsverket eller allmän försäkringskassa lämna upp-&lt;br&gt;gift för namngiven person rörande förhållande som kan vara av betydelse&lt;br&gt;för tillämpningen av BTPL, skall foras över till den nya lagen om bo-&lt;br&gt;stadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.6 Överklagande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelserna i lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring om omprövning och ändring av försäkringskassas beslut&lt;br&gt;och domstols beslut skall tillämpas i ärenden om bostadstillägg enligt&lt;br&gt;den nya lagen om bostadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans har särskilt yttrat sig över&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande bestämmelser i&lt;br&gt;lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer skall omprövning och&lt;br&gt;överklagande av beslut om bostadstillägg ske i den ordning som anges i&lt;br&gt;20 kap. 10-13 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser inte att det finns skäl att ändra på vad som i dag&lt;br&gt;gäller lör omprövning, ändring och överklagande av allmän försäkrings-&lt;br&gt;kassas eller domstols beslut om det reformerade bostadstillägget. Be-&lt;br&gt;stämmelserna bör därför föras in i den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.7 Övriga bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Följande bestämmelser i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän forsäkring skall tillämpas på bostadstillägg enligt den nya&lt;br&gt;lagen om bostadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 1 § om sammanträffande av förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 46 och 47 §§ om Riksförsäkringsverkets tillsyn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 2 a § om provisoriska beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 3 § tredje stycket om indragning och nedsättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 5 § om preskription,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 6 § första stycket andra meningen om förbud mot över-&lt;br&gt;låtelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 9 § om uppgiftsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens&lt;br&gt;förslag och bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans har särskilt yttrat sig över&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Bostadstillägg till&lt;br&gt;pensionärer (BTP) är i dag nära anknutet till det allmänna pensions-&lt;br&gt;system från vilket pension alltjämt betalas ut. Med hänsyn härtill har det&lt;br&gt;varit lämpligt att låta vissa bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring (AFL) vara tillämpliga även på det nuvarande bostadstillägget.&lt;br&gt;Sålunda är i dag följande bestämmelser i AFL tillämpliga: 16 kap. 12 §&lt;br&gt;om utbetalning till annan, 17 kap. 1 § om sammanträffande av förmåner,&lt;br&gt;18 kap. 46 och 47 §§ om Riksförsäkringsverkets tillsyn, 20 kap. 2 a § om&lt;br&gt;provisoriska beslut, 20 kap. 3 § tredje stycket om indragning eller ned-&lt;br&gt;sättning av ersättning, 20 kap. 5 § om preskription av bidrag, 20 kap. 6 §&lt;br&gt;om förbud mot utmätning och om överlåtelse av ersättning, 20 kap. 8 §&lt;br&gt;fjärde stycket om utredningsåtgärder, 20 kap. 9 § om uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;för statliga myndigheter, arbetsgivare m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de förslag som regeringen lämnar i denna proposition, kommer&lt;br&gt;bostadstillägget i framtiden att vara en individinriktad förmån som utgör&lt;br&gt;en del av det grundläggande skyddet inom det allmänna pensionssyste-&lt;br&gt;met och det allmänna sjukförsäkringssystemet såvitt avser aktivitets- och&lt;br&gt;sjukersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det nya bostadstillägget i framtiden kommer att vara en&lt;br&gt;tilläggsförmån till bl.a. två allmänna sjukförsäkringsförmåner, som regle-&lt;br&gt;ras i AFL, bör den nuvarande hänvisningen i 15 § lagen (1994:308) om&lt;br&gt;bostadstillägg till pensionärer (BTPL) bibehållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att regeringen i propositionen Sjukersättning i stället&lt;br&gt;för förtidspension (prop. 2000/01:96) föreslagit att bestämmelsen i 16&lt;br&gt;kap. 12 § AFL om utbetalning till annan skall upphöra att gälla den&lt;br&gt;1 januari 2003, bör denna bestämmelse utmönstras. Vidare är det inte&lt;br&gt;nödvändigt att i den nya lagen om bostadstillägg ha en hänvisning till be-&lt;br&gt;stämmelsen om förbud mot utmätning i 20 kap. 6 § AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör i detta sammanhang även påpekas att den tidigare nämnda ut-&lt;br&gt;redningen (S 1998:6) om översyn av processuella regler inom socialför-&lt;br&gt;säkringen, m.m. har att generellt se över bestämmelser av nu ifråga-&lt;br&gt;varande slag. I avvaktan på att den utredningen redovisar sitt arbete bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;några större förändringar av de processuella reglerna inom socialförsäk- Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;ringen inte vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det anförda föreslår regeringen därför att nuvarande&lt;br&gt;hänvisning i 15 § BTPL till bestämmelser i AFL i huvudsak skall över-&lt;br&gt;föras till den nya lagen om bostadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övergångsbestämmelser&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;12.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilda bestämmelser om bostadstillägg under en&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;övergångsperiod&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som före utgången av 2002 har rätt till bo-&lt;br&gt;stadstillägg enligt nuvarande bestämmelser om bostadstillägg skall,&lt;br&gt;under en övergångsperiod om som längst sex månader fr.o.m. den 1&lt;br&gt;januari t.o.m. den 30 juni 2003, få ett månatligt bostadstillägg med det&lt;br&gt;belopp som enligt de nuvarande bestämmelserna om bostadstillägg ut-&lt;br&gt;ges eller skulle ha utgetts per december månad 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten till huvudförmånen som berättigar till bostadstillägg en-&lt;br&gt;ligt nuvarande bestämmelser upphör före den 30 juni 2003, skall det&lt;br&gt;generella övergångsvisa bostadstillägget upphöra vid samma tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslog att de nya bestämmel-&lt;br&gt;serna om bostadstillägg skulle börja tillämpas först på beslut som avsåg&lt;br&gt;tiden tre månader efter bestämmelsernas ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans har särskilt yttrat sig över&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som ovan framgått i avsnitt 6 kom-&lt;br&gt;mer vissa personkategorier som enligt nuvarande regler är berättigade till&lt;br&gt;bostadstillägg inte att kunna kvalificera sig för det nya bostadstillägget.&lt;br&gt;Dessa är ålderspensionärer som uppbär partiell ålderspension, personer&lt;br&gt;som är berättigade till omställningspension eller förlängd omställnings-&lt;br&gt;pension samt kvinnor födda 1945 eller senare som kommer att beviljas&lt;br&gt;änkepension på grund av makes dödsfall efter utgången av 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg beviljas, enligt vad som framgår av avsnitt 11, efter an-&lt;br&gt;sökan om sådan förmån. De förändringar som föreslås i denna proposi-&lt;br&gt;tion av det nuvarande bostadstillägget är omfattande. De nya bestämmel-&lt;br&gt;serna avser såväl förändringar av kretsen förmånsberättigade som av de&lt;br&gt;materiella reglerna för hur det framtida bostadstillägget skall beräknas.&lt;br&gt;Det saknas därför skäl att inte kräva ansökan också för dem som vid&lt;br&gt;ikraftträdandet redan uppbär bostadstillägg. Detta innebär att såväl den&lt;br&gt;som redan uppbär bostadstillägg enligt nuvarande bestämmelser som den&lt;br&gt;som kommer att vara kvalificerad för bostadstillägg först under 2003,&lt;br&gt;måste ansöka om bostadstillägg enligt den nya lagen om bostadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som uppbär bostadstillägg skall under året före ikraftträdandet av&lt;br&gt;de nya bestämmelserna få information om dessa. Med hänsyn till att för-&lt;br&gt;ändringarna av bostadstilläggssystemet är väsentliga för många enskilda&lt;br&gt;individer, är det viktigt att informationen om vad det nya systemet för&lt;br&gt;bostadstillägg kommer att innebära i god tid når ut till allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det är över 400 000 bostadstilläggsärenden som skall hante- Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;ras vid årsskiftet 2002/2003 är det motiverat att införa en generell be-&lt;br&gt;stämmelse av den innebörden att personer som vid ikraftträdandet uppbär&lt;br&gt;eller har rätt till bostadstillägg skall fortsätta att få sådan förmån för en&lt;br&gt;period om som längst sex månader räknat fr.o.m. den 1 januari 2003.&lt;br&gt;Enligt regeringens uppfattning är en sådan bestämmelse till fördel för de&lt;br&gt;enskilda förmånstagama, inte minst med hänsyn till att en hel del av&lt;br&gt;dessa personer haft bostadstillägg under lång tid och att detta är en del av&lt;br&gt;grundskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att den enskilde förmånstagaren skall veta med vilket belopp bo-&lt;br&gt;stadstillägget utges under övergångstiden, samtidigt som systemet inte&lt;br&gt;skall bidra till ett alltför omfattande administrativt arbete, är det enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning lämpligt att bestämma det månatliga tillägget till&lt;br&gt;det belopp om betalas ut eller skulle ha betalats ut per december månad&lt;br&gt;2002. De personer som kommer att vara kvalificerade för det nya bo-&lt;br&gt;stadstillägget har då god tid på sig att ansöka om bostadstillägg enligt de&lt;br&gt;nya reglerna. Vidare kommer de personer som inte är kvalificerade för&lt;br&gt;det nya bostadstillägget att få en rimligt tid att anpassa sig till att de i&lt;br&gt;framtiden inte längre kommer att vara berättigade till bostadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även personer som har rätt till bostadstillägg enligt nuvarande be-&lt;br&gt;stämmelser eller blir beviljade eller ansöker om bostadstillägg för tiden&lt;br&gt;före ikraftträdandet först under början av 2003, skall vara berättigade till&lt;br&gt;det övergångsvisa bostadstillägget. Samma skall gälla för den som upp-&lt;br&gt;bär hustrutillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom det övergångsvisa bostadstillägget avser regeringen att framför&lt;br&gt;allt bereda de personer som under lång tid uppburit förmånen antingen en&lt;br&gt;successiv infasning i det nya bostadstilläggssystemet eller en successiv&lt;br&gt;utfasning ur bostadstilläggssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att det övergångsvisa bostadstillägget skall utges&lt;br&gt;till bidragstagaren under dessa sex månader är av naturliga skäl att han&lt;br&gt;eller hon uppbär en huvudförmån som enligt nuvarande bestämmelser&lt;br&gt;om bostadstillägg berättigar honom eller henne till bostadstillägg. Om&lt;br&gt;sådan huvudförmån upphör att utges till förmånstagaren skall han eller&lt;br&gt;hon inte längre vara kvalificerad till det övergångsvisa bostadstillägget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.2 Ändrade förhållanden under tid som bostadstillägg&lt;br&gt;utges under en övergångsperiod&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som är kvalificerad för bostadstillägg&lt;br&gt;under en övergångsperiod skall under tiden han eller hon är berättigad&lt;br&gt;till sådan förmån omfattas av bestämmelserna i den nya lagen om bo-&lt;br&gt;stadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en gift person som har rätt till bostadstillägg vid utgången av&lt;br&gt;2002 och vars make inte är berättigad till någon form av bostadstillägg&lt;br&gt;skall dock gälla särskilda bestämmelser vid omräkning av bostads-&lt;br&gt;tillägg. Först skall bostadstillägget beräknas helt enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i den nya lagen om bostadstillägg. Därefter skall en alternativ&lt;br&gt;beräkning göras där dels något fribelopp inte skall beräknas för den&lt;br&gt;make som inte är kvalificerad för bostadstillägg, dels de nuvarande&lt;br&gt;bestämmelserna om fördelning av bostadskostnaden skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om beräkningen enligt den alternativa regeln leder till ett högre bo-&lt;br&gt;stadstillägg än beräkningen enligt de nya bestämmelserna, skall det&lt;br&gt;omräknade bostadstillägget bestämmas enligt den alternativa beräk-&lt;br&gt;ningsmodellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den alternativa beräkningsregeln får tillämpas längst till och med&lt;br&gt;månaden före den månad maken fyller 65 år eller dessförinnan börjar&lt;br&gt;uppbära förmån som berättigar till bostadstillägg enligt den nya lagen&lt;br&gt;om bostadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bostadstillägget vid en tidigare omräkning bestämts enligt de&lt;br&gt;reformerade bestämmelserna om bostadstillägg, får ytterligare omräk-&lt;br&gt;ning av bostadstillägget inte ske enligt den alternativa beräknings-&lt;br&gt;regeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen lämnade inte något förslag i nu&lt;br&gt;aktuellt hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Förslaget om bostadstillägg under en&lt;br&gt;övergångsperiod kan enklast beskrivas som att samtliga personer som&lt;br&gt;beviljats bostadstillägg enligt de nuvarande bestämmelserna om bostads-&lt;br&gt;tillägg kommer att vara kvalificerade för bostadstillägg under som längst&lt;br&gt;de första sex månaderna under 2003 oavsett om de skulle ha varit&lt;br&gt;kvalificerade för sådant tillägg enligt de reformerade reglerna om bo-&lt;br&gt;stadstillägg eller ej. Detta bostadstillägg skall dock, för att underlätta&lt;br&gt;administrationen under övergångsperioden utges med ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar månadsbeloppet för december 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna skall, samtidigt som de skall utgöra en&lt;br&gt;trygghet för de enskilda förmånstagama, inte vara onödigt svårhanterliga&lt;br&gt;för försäkringskassorna. Regeringen har därför strävat efter att göra dessa&lt;br&gt;bestämmelser så enkla som möjligt. Vi föreslår därför att personer som är&lt;br&gt;kvalificerade för det övergångsvisa bostadstillägget skall, under tid som&lt;br&gt;de uppbär det övergångsvisa bostadstillägget, omfattas av bestämmel-&lt;br&gt;serna i den nya lagen om bostadstillägg. Detta innebär bl.a. att bestäm-&lt;br&gt;melserna om anmälningsskyldighet vid ändrade förhållanden och beräk-&lt;br&gt;ningsreglerna blir tillämpliga på det övergångsvisa bostadstillägget även&lt;br&gt;om det i en del enskilda fall kan få stora konsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare om makar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna konstruktionen av bostadskostnadsfördelningen mellan&lt;br&gt;makar och med makar likställda personer är en konsekvens av de före-&lt;br&gt;slagna förändringarna när det gäller beräkningen av den bidragsgrundan-&lt;br&gt;de inkomsten och reduceringsinkomsten. Dessa regler kommer tillsam-&lt;br&gt;mans med reglerna om fribelopp vid beräkningen av reduceringsin-&lt;br&gt;komsten att ha omfördelande effekter. Ett exempel på detta är, när det&lt;br&gt;gäller beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten, ett gift par som&lt;br&gt;delar bostad där den ena maken under 2003 kommer att vara berättigad&lt;br&gt;till en fjärdedels sjukersättning och den andre maken förvärvsarbetar&lt;br&gt;heltid. En inkomstökning för den heltidsarbetande maken medför en an-&lt;br&gt;mälningsskyldighet avseende ändrade förhållanden och en omräkning av&lt;br&gt;det övergångsvisa bostadstillägget enligt de nya bestämmelserna om bo-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stadstillägg. En sådan omräkning kommer i det beskrivna fallet att leda Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;till en sänkning av bostadstillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ikraftträdandet av det nya bostadstilläggssystemet kommer det att&lt;br&gt;finnas ett inte obetydligt antal makar som lever tillsammans, där endast&lt;br&gt;en av makarna är berättigade till bostadstillägg. I en hel del fall har bo-&lt;br&gt;stadstillägget för dessa personer under lång tid utgjort ett permanent bi-&lt;br&gt;drag för bostadskostnaderna som makarna inrättat sitt liv och boende&lt;br&gt;efter. Regeringen anser att det för dessa personer inte framstår som&lt;br&gt;lämpligt att den nya bestämmelsen om bostadskostnadsfördelningen,&lt;br&gt;med omfördelande effekt, ovillkorligen tillämpas för bestämmandet av&lt;br&gt;bostadstillägg vid en omräkning av bostadstillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt att minska effekterna i fall som ovan angetts är därför att infora&lt;br&gt;en bestämmelse om att fördelningen av bostadskostnaden samt fördel-&lt;br&gt;ningen av bostadskostnadstaket enligt de nya bostadstilläggsbestämmel-&lt;br&gt;sema inte tillämpas i dessa fall. För att regelverket inte skall bli kompli-&lt;br&gt;cerat och svåröverskådligt bör en sådan undantagsregel vara generell.&lt;br&gt;Även likabehandlingsprincipen talar för en generell undantagsregel. För&lt;br&gt;att ytterligare anpassa infasningen av det nya bostadstilläggssystemet för&lt;br&gt;dessa personer anser vi dessutom att undantagsregeln bör tillämpas vid&lt;br&gt;bestämmande av bostadstillägg under en längre tid än den tid under&lt;br&gt;vilket det i avsnitt 12.1 angivna generella övergångsvisa bostadstillägget&lt;br&gt;skall utges. Med andra ord anser vi att undantagsregeln bör tillämpas&lt;br&gt;även för tiden efter den 30 juni 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En generell undantagsregel från de nya bestämmelserna om bostads-&lt;br&gt;tillägg leder dock inte alltid till ett bättre resultat för den enskilde för-&lt;br&gt;månstagaren än vad beräkningsreglema enligt det nya bostadstilläggs-&lt;br&gt;systemet medför. Med hänsyn härtill bör därför undantagsregeln vara en&lt;br&gt;altemativregel som skall tillämpas endast om den leder till ett bättre re-&lt;br&gt;sultat för den enskilde förmånstagaren än vad en beräkning helt enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i den nya lagen om bostadstillägg ger. Regeringen före-&lt;br&gt;slår således att för det fall bostadstillägget av något skäl skall räknas om&lt;br&gt;för en gift person som är kvalificerad för det övergångsvisa bostads-&lt;br&gt;tillägget och som delar bostad med sin make som i sin tur inte är berät-&lt;br&gt;tigad till bostadstillägg, skall följande gälla. Bostadstillägget skall först&lt;br&gt;beräknas enligt de nya reglerna om bostadstillägg. Därefter skall bo-&lt;br&gt;stadstillägget beräknas enligt en alternativ metod som utgår från de re-&lt;br&gt;formerade bestämmelserna om bostadstillägg men där dels bostadskost-&lt;br&gt;naden beräknas enligt nuvarande bestämmelser om bostadstillägg, dels&lt;br&gt;något fribelopp inte beräknas för den make som inte är kvalificerad för&lt;br&gt;bostadstillägg. Om bostadstillägget blir högre enligt den alternativa be-&lt;br&gt;räkningsregeln, skall bostadstillägget utges enligt denna regel. Om bo-&lt;br&gt;stadstillägget i stället blir högre enligt en beräkning enligt de nya be-&lt;br&gt;stämmelserna, skall bostadstillägget utges helt enligt dessa nya regler. Vi&lt;br&gt;föreslår vidare att den alternativa beräkningsregeln far tillämpas längst&lt;br&gt;till och med månaden före den månad maken fyller 65 år eller dessför-&lt;br&gt;innan börjar uppbära förmån som berättigar till bostadstillägg enligt den&lt;br&gt;nya lagen om bostadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fall ytterligare omräkningar av bostadstillägget skall ske, före-&lt;br&gt;slår regeringen att samma beräkningsförfarande skall tillämpas endast&lt;br&gt;om bostadstillägget har bestämts med den alternativa beräkningsregeln.&lt;br&gt;Om ändringen av bostadstillägget skett med stöd av de reformerade bo-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stadstilläggsbestämmelsema, skall endast dessa regler användas vid Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;eventuellt kommande omprövningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna for att den alternativa beräkningsregeln skall tilläm-&lt;br&gt;pas kan sammanfattas enligt följande. Den bidragsberättigade maken&lt;br&gt;skall dels ha haft rätt till bostadstillägg vid utgången av 2002, dels konti-&lt;br&gt;nuerligt från och med denna tidpunkt ha fatt eller haft rätt till bostads-&lt;br&gt;tillägg beräknat enligt den alternativa beräkningsregeln. Vidare far den&lt;br&gt;alternativa beräkningsregeln användas som längst till och med månaden&lt;br&gt;före den månad den andre maken fyller 65 år eller dessförinnan börjar&lt;br&gt;uppbära förmån som berättigar till bostadstillägg enligt den nya lagen om&lt;br&gt;bostadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;13.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnads- och individeffekter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Budgeteffekterna har analyserats med hjälp av mikrosimulerings-&lt;br&gt;modellen FASIT, som utvecklats av Statistiska Centralbyrån i samarbete&lt;br&gt;med Regeringskansliet. I denna modell efterbildas gällande skatte- och&lt;br&gt;bidragsregler. För varje individ och hushåll i databasen görs individuella&lt;br&gt;beräkningar av skatt och bidrag så att en disponibel inkomst för vart och&lt;br&gt;ett av hushållen kan beräknas. Man kan säga att ett omfattande bok-&lt;br&gt;föringsschema utförs för varje individ och hushåll som ingår i urvalet.&lt;br&gt;Resultaten räknas därför upp för att avse hela befolkningen. I beräk-&lt;br&gt;ningarna beaktas inte de eventuella förändringar i individens beteende,&lt;br&gt;t.ex. vad gäller ansökningsffekvens, arbete och sparande som regeländ-&lt;br&gt;ringarna kan ge upphov till. Detta beror på att det råder osäkerhet om&lt;br&gt;vilka beteendeförändringar som kan uppträda för olika grupper, hur om-&lt;br&gt;fattande dessa ändringar kan bli samt när i tiden de kan uppkomma. Er-&lt;br&gt;farenhetsmässigt har det visat sig att regeljusteringar, av det slag som&lt;br&gt;föreslås här, först på lång sikt leder till att nya pensionärer söker bo-&lt;br&gt;stadstillägg till pensionärer (BTP). Beräkningarna omfattar därför enbart&lt;br&gt;BTP-tagare enligt dagens system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga inkomststatistiken redovisas med ett par års eftersläp-&lt;br&gt;ning, eftersom den grundas bl.a. på självdeklarationer och kontrollupp-&lt;br&gt;gifter. Beräkningarna är därför baserade på statistiska uppgifter och&lt;br&gt;intervjuer för 1998 för de ca 16 000 hushåll som ingår i SCB:s inkomst-&lt;br&gt;fördclningsundcrsökning för 1998 (HINK 98).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna är gjorda i 2002 års ekonomiska miljö, som åstadkom-&lt;br&gt;mits genom en ffamskrivning av löner, arbetslöshet, kapitalinkomster,&lt;br&gt;förmögenhet m.m. Kapitalinkomster och förmögenhet är särskilt besvär-&lt;br&gt;liga att prognostisera, vilket kan ha inverkan på resultaten. Hänsyn har&lt;br&gt;också tagits till den ”mognad” av systemet för tilläggspension (ATP-&lt;br&gt;systemet), som förväntas ske mellan 1998 och 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för det nya systemet för bostadstillägg till pensionärer&lt;br&gt;m.fl. (BTP-systemet) har beräknats enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Rätten till det särskilda grundavdraget för pensionärer (SGA) tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den övergångsvisa garantipensionen för ålderspensionärer införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Omvandling av förtidspension/sjukbidrag beviljade före 2003 till Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;sjukersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Införandet av det nya BTP-systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna visar således kostnaderna för att i det gamla pensions-&lt;br&gt;systemet avskaffa SGA, samt införa nödvändiga korrigeringar i pen-&lt;br&gt;sionssystemet och BTP-systemet så att den disponibla inkomsten inte&lt;br&gt;skall påverkas i någon högre grad. 1 det nya BTP-systemet införs även&lt;br&gt;vissa ändringar som är motiverade av andra sakliga skäl. Med denna&lt;br&gt;beräkning ser man dock ej effekten av framtida förändringar i pensions-&lt;br&gt;fördelningen eller av hur regler för nyinträdande aktivitets- eller sjuk-&lt;br&gt;ersättningsfall kommer att påverka inkomstfördelning och BTP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushåll, där någon enbart har änkepension som BTP-grundande in-&lt;br&gt;komst, ingår ej i beräkningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för BTP beräknas 2002 uppgå till drygt 10 miljarder&lt;br&gt;kronor. Med de förslag som lämnas i denna proposition och med de me-&lt;br&gt;toder som redogjorts för ovan, beräknas kostnaderna för det nya BTP-&lt;br&gt;systemet i stort sett bli oförändrade jämfört med det nuvarande BTP-&lt;br&gt;systemet. Förslaget medför därför inga justeringar av anslagsbeloppet.&lt;br&gt;För de flesta pensionärshushåll med BTP blir skillnaden mellan det nya&lt;br&gt;och gamla pensionssystemet relativt liten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare 70 procent av de hushåll som har BTP kommer att fa&lt;br&gt;oförändrat eller högre BTP till följd av de nya reglerna. Cirka 20 procent&lt;br&gt;får en minskning med som mest 2 000 kronor per år, medan 2 procent av&lt;br&gt;pensionärshushållen får en minskning på minst 10 000 kronor per år. Vid&lt;br&gt;en granskning av den sistnämnda gruppen finner man att de flesta av dem&lt;br&gt;har faktiska kapitalinkomster som med betydande belopp överstiger den&lt;br&gt;schablonavkastning som tillämpas i det nuvarande BTP-systemet. I allt&lt;br&gt;väsentligt torde detta bero på de realisationsvinster som uppstår vid för-&lt;br&gt;säljning av värdepapper och fastigheter. I gruppen återfinns fler kvinnor&lt;br&gt;än män. Detta beror på att kvinnorna har högre kapitalinkomster och&lt;br&gt;realisationsvinster än männen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaderna i utfallet för kvinnor och män är små. Bland ensamståen-&lt;br&gt;de ålderspensionärer får männen, i genomsnitt, en höjning på drygt 500&lt;br&gt;kronor per år medan motsvarande siffra för kvinnorna är 300 kronor per&lt;br&gt;år. Även om de genomsnittliga förändringarna är små kan förändringarna&lt;br&gt;i enskilda fall bli stora.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalinkomster och förmögenhet är svåra att prognostisera och kan&lt;br&gt;vara föremål för kraftiga förändringar. Dessa förändringar kan initieras&lt;br&gt;av stora prisjusteringar på aktier av den typ som är aktuella just nu.&lt;br&gt;Effekten av vissa ändringar på detta område har därför studerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Höjning respektive sänkning av de faktiska kapitalinkomsterna med&lt;br&gt;10 procent och 20 procent, varvid det visar sig att BTP-utgiftema&lt;br&gt;ändras med ca 30 miljoner kronor per år för varje 10-procentig för-&lt;br&gt;ändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den föreslagna metoden för kapital/förmögenhetsberäkning byts&lt;br&gt;mot den schablonmetod på kapitalavkastning och förhöjd kapital-&lt;br&gt;avkastning som används enligt gällande regler. Vid en sådan för-&lt;br&gt;ändring minskar BTP-utgiftema med cirka 250 miljoner kronor per&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ålderspensionärer som är födda 1937 eller tidigare och som har&lt;br&gt;SGA får fr.o.m. januari 2003 höjd bruttopension på grund av att SGA&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försvinner och pensionen blir beskattad på samma sätt som arbets- Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;inkomster. De som helt saknar ATP, eller har så låg ATP-pension att&lt;br&gt;pensionstillskott betalas ut till dem, kommer från denna tidpunkt att fa&lt;br&gt;hela pensionen i form av garantipension. Pensionen höjs för dessa per-&lt;br&gt;soner, varav 85 procent är kvinnor, från 1,529 till 2,17 prisbasbelopp för&lt;br&gt;en ogift ålderspensionär och från 1,354 till 1,935 prisbasbelopp för en&lt;br&gt;gift ålderspensionär. Trots att pensionen ökar blir bostadstillägget något&lt;br&gt;högre för de allra flesta. Den främsta anledningen till detta är att fri-&lt;br&gt;beloppet i det reformerade BTP-systemet är högre än motsvarande&lt;br&gt;”belopp” i dagens system. Det belopp i dagens system som motsvarar fri-&lt;br&gt;beloppet utgörs av summan av folkpension, pensionstillskott och den del&lt;br&gt;av ATP-pensionen som har minskat pensionstillskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ålderspensionärer som är födda 1937 eller tidigare och som före&lt;br&gt;januari 2003 har för hög pension för att kunna få SGA kommer inte att få&lt;br&gt;någon förändrad bruttopension fr.o.m. januari 2003. Även dessa pensio-&lt;br&gt;närer får ett högre bostadstillägg från och med januari 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fribeloppet i det reformerade systemet motsvarar alltid oreducerad&lt;br&gt;basnivå för hel garantipension vid ålderspension och hel garantiersätt-&lt;br&gt;ning vid sjukersättning eller aktivitetsersättning. Detta innebär ett förbätt-&lt;br&gt;rat bostadstillägg för, framför allt, dem som i dag har en avkortad eller&lt;br&gt;reducerad folkpension. Detta gäller t.ex. när ålderspensionen är reduce-&lt;br&gt;rad därför att man tagit ut den före 65 års ålder eller om pensionen är&lt;br&gt;avkortad på grund av att man inte har tjänat in minst 30 år med ATP-&lt;br&gt;poäng eller på grund av att man inte har varit bosatt i Sverige i minst 40&lt;br&gt;år. Det är något fler män som har reducerad pension på grund av att de&lt;br&gt;har tagit ut ålderspension före 65 års ålder medan det är något fler&lt;br&gt;kvinnor som har en avkortad pension på grund av att de inte har 30 år&lt;br&gt;med ATP-poäng eller 40 bosättningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en förändring avseende beräkning av reduce-&lt;br&gt;ringsinkomst för makar som lever tillsammans och där endast en av&lt;br&gt;makarna har en förmån som kvalificerar honom eller henne för det&lt;br&gt;reformerade bostadstillägget. Även i dessa fall ska ett fribelopp avräknas&lt;br&gt;från vardera makens inkomst. I dagens system avräknas enbart det&lt;br&gt;belopp som motsvarar fribeloppet för den make som har pension medan&lt;br&gt;ingen motsvarande avräkning görs för den make som inte har pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås också att den maximala bostadskostnaden som&lt;br&gt;kan ersättas med BTP skall delas även för de makar som lever till-&lt;br&gt;sammans och där enbart den ena maken har pension. Den föreslagna änd-&lt;br&gt;ringen innebär att de flesta av dessa får ett lägre BTP i det reformerade&lt;br&gt;systemet. Effekten motverkas dock till viss del av förslaget att även den&lt;br&gt;make som inte har pension ska kunna avräkna ett fribelopp från sin&lt;br&gt;inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa inkomster, t.ex. tjänstepension och inkomst av tjänst skall enligt&lt;br&gt;förslaget inte tas upp till sitt fulla värde vid omräkningen av den&lt;br&gt;bidragsgrundande inkomsten till reduceringsinkomst. Dessa inkomster&lt;br&gt;skall endast tas upp med 80 procent av det belopp som de ingår med i&lt;br&gt;den i avsnitt 8 föreslagna bidragsgrundande inkomsten. Detta är ytter-&lt;br&gt;ligare en anledning till att bostadstillägget kan bli högre fr.o.m. 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av bl.a. den nuvarande låga bankräntan på sparkonton inne-&lt;br&gt;bär även förändringen att det är den faktiska avkastningen på förmögen-&lt;br&gt;heten som ska påverka bostadstillägget en förbättring av bostadstillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.2&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Administrativa konsekvenser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla beslut om det nya bostadstillägget ska vara tidsbestämda. Utgångs-&lt;br&gt;punkten är att ett beslut skall gälla i ett år. 1 okomplicerade fall kan&lt;br&gt;beslutet dock avse en tid om som längst tre år. Möjligheten finns även att&lt;br&gt;meddela beslut för en tid understigande ett år. Vad som nu anförts kan&lt;br&gt;innebära att antalet ansökningar om bostadstillägg som skall handläggas&lt;br&gt;av försäkringskassorna ökar. Samtidigt medför den föreslagna inkomst-&lt;br&gt;prövningen ett enklare system. Den föreslagna metoden för att fastställa&lt;br&gt;inkomst av kapital innebär också en ökad möjlighet att via ADB-media&lt;br&gt;hämta in uppgifter som kan förtryckas på ansökningsblanketterna. Sam-&lt;br&gt;mantaget är vår bedömning därför att det nya systemet för bostadstillägg,&lt;br&gt;utöver själva omläggningsarbetet och utarbetandet av nya ADB-lös-&lt;br&gt;ningar, inte kommer att kräva mer resurser än dagens system.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Uppgift om tjänstepension för beräkning av&lt;br&gt;garantipension för personer födda 1937 eller&lt;br&gt;tidigare&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I beräkningsunderlaget för garantipension för&lt;br&gt;personer födda 1937 eller tidigare skall ingå den tjänstepension som&lt;br&gt;framgår av taxeringen året före det år för vilken garantipensionen be-&lt;br&gt;talas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall en tjänstepension tillkommer efter taxeringen, till följd av&lt;br&gt;makes dödsfall eller när ålderspension beviljas, skall denna tjänste-&lt;br&gt;pension, uppräknad till ett årsbelopp, ingå i beräkningsunderlaget med&lt;br&gt;sitt faktiska belopp från och med månaden efter den försäkringskassan&lt;br&gt;fatt kännedom om tjänstepensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beräkningsunderlaget för 2003 skall, för personer födda 1936 eller&lt;br&gt;1937, tjänstepensionen för oktober 2002, uppräknad till ett årsbelopp,&lt;br&gt;användas. För personer födda 1937 skall det tjänstepensionsbelopp&lt;br&gt;som använts för beräkning av garantipension för 2003 även användas&lt;br&gt;vid beräkning av garantipension för 2004.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör eller minskar tjänstepensionen, och detta anmäls till försäk-&lt;br&gt;ringskassan, skall den aktuella tjänstepensionen, uppräknad till ett års-&lt;br&gt;belopp, användas istället för den taxerande uppgiften från och med&lt;br&gt;den månad som anmälan görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vid beräkning av garantipension för&lt;br&gt;personer födda 1937 eller tidigare skall hänsyn tas till bl.a. svensk och&lt;br&gt;utländsk tjänstepension. Det belopp som enligt nu gällande bestämmelser&lt;br&gt;därvid skall användas är tjänstepensionen för december månad, uppräk-&lt;br&gt;nad till årsbelopp, året före det år som garantipensionen skall betalas ut. 1&lt;br&gt;de fall beloppet senare ändras på annat sätt än genom indexuppräkning&lt;br&gt;eller motsvarande, skall det nya tjänstepensionsunderlaget istället an-&lt;br&gt;vändas. Nämnda bestämmelser innebär således att för beräkning av&lt;br&gt;garantipensionens storlek 2003 skall den tjänstepension som betalades ut&lt;br&gt;i december 2002, uppräknad till årsbelopp, användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande sättet att hämta in uppgift om tjänstepension lämnades i Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;propositionen Garantipension till personer födda år 1937 eller tidigare&lt;br&gt;(prop. 1999/2000:127) inte något förslag. Dock gjorde regeringen den&lt;br&gt;bedömningen att pensionsutbetalaren borde lämna uppgift om tjänstepen-&lt;br&gt;sionen till Riksförsäkringsverket (RFV). Samtidigt konstaterades att den&lt;br&gt;närmare utformningen av uppgiftslämnandet borde beredas ytterligare.&lt;br&gt;Orsaken härtill var att det förslag till lösning som presenterats i en&lt;br&gt;promemoria (Särskild uppgiftsskyldighet angående tjänstepension,&lt;br&gt;S2000/2244/SF, samt tillägg, S2000/2718/SF) blev föremål för kritik i&lt;br&gt;fråga om kostnadskonsekvenser och praktiskt genomförande. Eftersom&lt;br&gt;uppgift om tjänstepension även behövs för hanteringen av bostads-&lt;br&gt;tilläggen bör bedömningen av frågan om uppgiftsskyldighet göras samlat&lt;br&gt;med förslag om ändrade regler för bostadstillägg. Regeringen ansåg där-&lt;br&gt;för att frågan borde beredas ytterligare och ske i samverkan mellan RFV&lt;br&gt;och berörda institutioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 29 juni 2000 gav regeringen RFV i uppdrag att i samråd med&lt;br&gt;Statskontoret ta fram förslag till hur uppgift om pensionsberättigads&lt;br&gt;tjänstepension kan hämtas in samt att göra en analys över förslagens kon-&lt;br&gt;sekvenser. Av uppdraget framgick även att alla intressenter skulle in-&lt;br&gt;bjudas att delta i arbetet. RFV redovisade den 14 december 2000 en&lt;br&gt;rapport till regeringen (Hantering av tjänstepensioner vid beräkning av&lt;br&gt;garantipension till äldre ålderspensionärer, Dnr S2000/8418/SF). I&lt;br&gt;rapporten redogjordes för olika alternativ för att hämta in uppgift om&lt;br&gt;tjänstepension och konstaterades att inget av alternativen kunde anses&lt;br&gt;helt tillfredsställande. RFV föreslog istället att garantipension inte skall&lt;br&gt;samordnas med tjänstepension och att omräkning av ålderspension enligt&lt;br&gt;äldre bestämmelser till nya förmånsregler skulle ske vid ett tillfälle. Det&lt;br&gt;huvudsakliga motivet för förslaget var att detta bedömdes ha stora&lt;br&gt;administrativa fördelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av främst RFV:s rapport konstaterar regeringen att det i&lt;br&gt;huvudsak finns fyra alternativ till hur frågan kan lösas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. RFV.s förslag. Förslaget innebär som ovan nämnts att garantipensio-&lt;br&gt;nen inte samordnas med tjänstepension och att därmed uppgift om&lt;br&gt;tjänstepension inte behöver tas in för detta ändamål. Enligt förslaget&lt;br&gt;görs omräkning en gång och med utgångspunkt från den pension som&lt;br&gt;respektive ålderspensionär har i december 2002. Metoden anknyter&lt;br&gt;till metoden för omräkning av förtidspension till sjukersättning. Om-&lt;br&gt;räkning föreslås därvid ske med avseende på skattesatsen i den kom-&lt;br&gt;mun där den pensionsberättigade är bosatt vid årsskiftet 2002/2003.&lt;br&gt;Förslaget innebär förenklingar i två avseenden. Dels slipper man&lt;br&gt;hanteringen med att ta in och hantera samordningen med tjänstepen-&lt;br&gt;sioner, dels görs omräkningen en gång för alla. Förslaget ökar dock&lt;br&gt;initialt kostnaderna med ca 300 - 400 mkr. Merkostnaden minskar&lt;br&gt;dock successivt över åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Uppgift om tjänstepension lämnas av pensionären. Metoden innebär&lt;br&gt;att ca 800 000 pensionärer under hösten 2002 skall lämna uppgift om&lt;br&gt;aktuellt belopp. När väl ett system har etablerats finns alternativa sätt&lt;br&gt;att underhålla systemet, antingen genom att uppgifter begärs in år-&lt;br&gt;ligen eller att förändringar skall anmälas eller att man använder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;. samma belopp år efter år. Metoden är densamma som föreslås gälla&lt;br&gt;för det nya bostadstillägget och har den fördelen att pensionären&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;automatiskt känner till vilken uppgift som används vid samordningen. Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;Detta alternativ innebär dock ett omfattande administrativt arbete,&lt;br&gt;mycket beroende på att det kommer att vara svårt att fa in uppgifter&lt;br&gt;från alla eftersom det till skillnad från BTP inte krävs någon ansökan&lt;br&gt;för beräkningen av garantipension. Skall en uppgift hämtas in bör det&lt;br&gt;rimligen finnas en sanktionsmöjlighet för dem som inte lämnar upp-&lt;br&gt;giften. En sanktion innebärande att innehålla garantipensionen torde&lt;br&gt;dock vara direkt oskälig eftersom sanktionen i många fall knappast&lt;br&gt;står i rimlig proportion till uppgiftens värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Utbetalarna lämnar uppgift årligen. Metoden innebär att utbetalama i&lt;br&gt;slutet av varje år åläggs att lämna uppgift om förväntat årsbelopp som&lt;br&gt;skall betalas ut under det närmast kommande året. Metoden ansluter&lt;br&gt;till det förslag som lämnades i den tidigare promemorian Särskild&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet angående tjänstepension. Metoden har kritiserats&lt;br&gt;kraftigt av försäkringsbranschen, som framhåller att det fordras&lt;br&gt;omfattande systemlösningar för att klara detta. Vissa utbetalare är&lt;br&gt;dessutom små pensionsstiftelser med enstaka pensionärer för vilka&lt;br&gt;kravet på uppgiftslämnande skulle leda till besvärande merarbete. Att&lt;br&gt;istället undanta små utbetalare från uppgiftsskyldigheten skulle strida&lt;br&gt;mot kravet på likabehandling. I praktiken kan det också vara svårt&lt;br&gt;eller omöjligt att förutsäga årsbeloppet. Detta gäller dels fond-&lt;br&gt;försäkringar som varierar i värde, dels när det förekommer återbäring&lt;br&gt;mot slutet av året. Skyldighet kan bara åläggas svenska utbetalare&lt;br&gt;medan det för utländska utbetalare blir fråga om ett frivilligt uppgifts-&lt;br&gt;lämnande. Det blir därmed inte fråga om likabehandling för dem med&lt;br&gt;svensk resp, utländsk pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Uppgift hämtas från taxerade uppgifter. Utgångspunkten är här att&lt;br&gt;senast lämnade kontrolluppgift används. Eftersom kontrolluppgift&lt;br&gt;lämnas under januari så måste utbetalningen av garantipension i&lt;br&gt;januari 2003 grundas på kontrolluppgift avseende 2001. Tidigast från&lt;br&gt;mars 2003 skulle beloppet för 2002 kunna användas, men eftersom&lt;br&gt;ett byte av tjänstepensionsunderlag under löpande kalenderår&lt;br&gt;knappast är rimligt, skulle utbetalning av garantipension under hela&lt;br&gt;2003 i praktiken komma att styras av tjänstepensionen för 2001. För&lt;br&gt;att uppgiften skall hålla så god kvalitet som möjligt bör emellertid&lt;br&gt;belopp från den fastställda taxeringen användas istället för belopp&lt;br&gt;enligt kontrolluppgift. Metoden är enkel så tillvida att en redan färdig&lt;br&gt;och etablerad uppgift används, vilket generellt leder till en smidig&lt;br&gt;administration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstepension som framgår av taxeringen som grundför beräkning av&lt;br&gt;garantipension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att avskaffa samordningen som RFV föreslår är i flera avseenden en&lt;br&gt;attraktiv lösning. Praktiska och ekonomiska skäl talar dock mot ett sådant&lt;br&gt;alternativ. Förslaget förutsätter dessutom ett omfattande utrednings- och&lt;br&gt;analysarbete. Enligt regeringens uppfattning är RFV:s förslag därför inte&lt;br&gt;möjligt att genomföra utan att tidsplanen för genomförandet äventyras.&lt;br&gt;Därtill leder förslaget initialt till merkostnader. Sammantaget anser&lt;br&gt;regeringen att de administrativa fördelarna med RFV:s förslag är till-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;talande men inte tillräckliga med tanke på de risker och kostnader det Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande regler innebär att det är beloppet för december månad året&lt;br&gt;innan som skall ligga till grund för beräkningen av garantipensionen.&lt;br&gt;Detta förutsätter att uppgiften hämtas från pensionstagaren eller från pen-&lt;br&gt;sionsutbetalaren. Vad gäller förslagen om att hämta in uppgifterna på&lt;br&gt;något av dessa sätt har det i bl.a. RFV:s rapport framkommit att meto-&lt;br&gt;derna har avgörande praktiska och kvalitativa nackdelar. Visserligen blir&lt;br&gt;uppgiften aktuellare än med uppgift från taxeringen, men det kommer&lt;br&gt;istället att vara svårt att få in alla uppgifter och för de uppgifter som läm-&lt;br&gt;nas kommer kvaliteten i en hel del fall att kunna ifrågasättas. Mot bak-&lt;br&gt;grund av att dessa alternativ också torde vara administrativt dyrast, gör&lt;br&gt;regeringen den bedömningen att uppgifternas större aktualitet inte upp-&lt;br&gt;väger nackdelarna. Regeringen föreslår därför att den tjänstepension som&lt;br&gt;skall ligga till grund för beräkningen av garantipension skall hämtas från&lt;br&gt;taxeringen året före det år för vilken garantipension betalas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av garantipension för januari 2003 sker i december 2002.&lt;br&gt;Den senaste taxeringsuppgiften avser då taxeringen för 2002, dvs. in-&lt;br&gt;komståret 2001. Regeringen anser det vara rimligt att denna uppgift&lt;br&gt;ligger till grund för beräkning av garantipensionen för hela 2003. Således&lt;br&gt;skall ingen ytterligare beräkning göras under 2003 när taxeringen för&lt;br&gt;2003 är fastställd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom kontrolluppgiften visar pensionen med en viss eftersläpning&lt;br&gt;så motsvarar beloppen i taxeringen inte exakt vad som faktiskt betalas ut&lt;br&gt;när garantipensionen skall beräknas. Avvikelsen är oftast en indexupp-&lt;br&gt;räkning och därför av mindre betydelse. Den taxerade uppgiften är därför&lt;br&gt;i de allra flesta fall i stort sett likvärdig med det aktuella beloppet. Det&lt;br&gt;finns dock situationer då avvikelsen kan vara betydande och det finns&lt;br&gt;därför skäl att i vissa fall avvika från den taxerade uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall tjänstepensionen beviljats under det år taxeringen avser eller&lt;br&gt;under året därefter så ingår tjänstepensionen endast till en viss del eller&lt;br&gt;inte alls i den taxerade uppgiften. Den taxerade uppgiften blir då direkt&lt;br&gt;missvisande. De här föreslagna reglerna gäller dock endast för personer&lt;br&gt;födda 1937 eller tidigare och majoriteten av dessa har 2003 haft pension&lt;br&gt;så länge att tjänstepensionen till fullo ingår i senaste taxeringsuppgift. I&lt;br&gt;praktiken är en missvisande uppgift till följd av en nybeviljad pension i&lt;br&gt;stort sett endast ett problem för dem som beviljats pension under 2001&lt;br&gt;och 2002, dvs. huvudsakligen för personer födda 1936 och 1937. Per-&lt;br&gt;soner födda 1937 fyller 65 år under 2002, vilket innebär att 2002 är det&lt;br&gt;sista år under vilket kontrolluppgifterna annat än i enstaka fall är&lt;br&gt;ofullständiga. För dem som är födda 1936 eller 1937 skall därför istället&lt;br&gt;för den taxerade uppgiften en aktuellare uppgift användas för beräkning&lt;br&gt;av garantipensionen 2003. Att använda beloppet för december 2002 är av&lt;br&gt;administrativa skäl mindre lämpligt. Regeringen föreslår istället att&lt;br&gt;tjänstepensionen för oktober 2002, uppräknad till ett årsbelopp, skall&lt;br&gt;användas. I de fall tjänstepensionen beviljas efter oktober skall beloppet&lt;br&gt;för den första månaden tjänstepension betalas ut istället användas. För&lt;br&gt;dem som är födda 1937 skall samma belopp även användas för beräkning&lt;br&gt;av garantipensionen för 2004. Det ankommer i nämnda fall på försäk-&lt;br&gt;ringskassan att hämta in uppgiften. Av detta skäl finns en skyldighet för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionstagaren att på begäran lämna uppgift om den aktuella tjänste- Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;pensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tjänstepension kan tillkomma vid andra tidpunkter än vid 65 års&lt;br&gt;ålder. Exempel på detta kan vara vid ett senare uttag av ålderspension&lt;br&gt;eller vid makes dödsfall. Det är även i dessa fall rimligt att detta får&lt;br&gt;genomslag omedelbart och att därför använda en aktuell uppgift om&lt;br&gt;tjänstepension istället för den taxerade uppgiften. För att undvika retro-&lt;br&gt;aktiva beräkningar skall justering av garantipensionen till följd av en till-&lt;br&gt;kommande tjänstepension göras från och med månaden efter den månad&lt;br&gt;då försäkringskassan fick kännedom om denna pension. Någon anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldighet för pensionären eller pensionsutbetalaren föreslås inte&lt;br&gt;utan det bör istället vara försäkringskassans uppgift att i dessa fall hämta&lt;br&gt;in aktuella uppgift. Det administrativa merarbetet för detta torde dock&lt;br&gt;vara begränsat eftersom försäkringskassan känner till när en pension be-&lt;br&gt;viljas och aviseras vid ändrat civilstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett antal fall kommer tjänstepensionen att ha minskat eller upphört&lt;br&gt;sedan taxeringen. Som regel är det då fråga om att tjänstepensionen till&lt;br&gt;följd av avtal minskar vid t.ex. 70 års ålder. I de fall en påtaglig minsk-&lt;br&gt;ning av tjänstepensionen sker, kommer garantipensionen under ett par år&lt;br&gt;att beräknas till ett för lågt belopp. Detta kan inte anses acceptabelt då&lt;br&gt;det är fråga om ett grundskydd. Det bör därför finnas en möjlighet att&lt;br&gt;göra avsteg från att använda den taxerade uppgiften även i dessa fall.&lt;br&gt;Regeringen föreslår därför att den tjänstepension som faktiskt betalas ut&lt;br&gt;skall användas som underlag vid beräkningen av garantipension i de fall&lt;br&gt;den aktuella tjänstepensionen är lägre än den i kontrolluppgiften. Detta&lt;br&gt;förutsätter att pensionstagaren anmäler det lägre beloppet till försäk-&lt;br&gt;ringskassan. Av administrativa skäl skall retroaktiv omräkning av garan-&lt;br&gt;tipensionen begränsas. Det är dock rimligt att en pensionär får anmäla ett&lt;br&gt;lägre belopp samma månad som tjänstepensionen betalas ut. Det innebär&lt;br&gt;att garantipensionen för en viss månad skall beräknas för samma månads&lt;br&gt;tjänstepension förutsatt att tjänstepensionen är lägre och att den anmälts&lt;br&gt;senast under samma månad. Det innebär också att garantipensionen av&lt;br&gt;nämnda skäl kan räknas om när som helst under året. När en lägre pen-&lt;br&gt;sion på detta sätt anmäls skall det nya beloppet avse all tjänstepension,&lt;br&gt;dvs. om tjänstepension från flera utbetalare finns skall det aktuella be-&lt;br&gt;loppet från alla utbetalare jämföras med beloppet i kontrolluppgiften. Det&lt;br&gt;är då pensionstagarens ansvar att uppge och vid behov visa vilka belopp&lt;br&gt;han eller hon vid detta tillfälle uppbär.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;15.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om bostadstillägg till pensionärer&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;m.fl.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Denna lag innehåller bestämmelser om bostadstillägg till pensionärer&lt;br&gt;m.fl. Lagen ersätter lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer&lt;br&gt;(BTPL) (i kommentaren benämnd den gamla lagen). Den nya lagen är&lt;br&gt;föranledd av att det nya ålderspensionssystemet träder i kraft fullt ut den&lt;br&gt;1 januari 2003, då grundskyddsförmånema folkpension, pensionstillskott&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och det särskilda grundavdraget for pensionärer (SGA) ersätts av garan- Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;tipension. Bostadstillägg skall även i fortsättningen utges till olika pen-&lt;br&gt;sionsförmåner. Även personer som i dag uppbär förtidspension eller&lt;br&gt;sjukbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) skall&lt;br&gt;kunna få bostadstillägg enligt den nya lagen. Eftersom sjukersättning och&lt;br&gt;aktivitetsersättning som ersätter dessa förmåner fr.o.m. 2003 inte kom-&lt;br&gt;mer att vara pensionsförmåner utan i stället kommer att utgöra en del av&lt;br&gt;sjukförsäkringssystemet i AFL benämns den nya lagen Bostadstillägg till&lt;br&gt;pensionärer m.tl.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rätten till bostadstillägg m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som&lt;br&gt;omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestäm-&lt;br&gt;melser om förmåner vid utlandsvistelse och om handläggning av ären-&lt;br&gt;den, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 1 a § i den gamla lagen och anger att det i social-&lt;br&gt;försäkringslagen (SofL) finns bestämmelser om vem som omfattas av&lt;br&gt;lagen. 1 SofL anges de grundläggande villkoren för att en person skall&lt;br&gt;vara försäkrad för förmåner enligt lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring eller omfattas av särskilda förmånslagar, bl.a. lagen om bostads-&lt;br&gt;tillägg till pensionärer m.fl., som hänförs till socialförsäkringarna. Be-&lt;br&gt;dömningen av om en person uppfyller grundvillkoren för att ingå i den&lt;br&gt;skyddade personkretsen skall således göras med tillämpning av bestäm-&lt;br&gt;melserna i SofL. Enligt 3 kap. 2 § 9 SofL tillhör bostadstillägget den bo-&lt;br&gt;sättningsbaserade grenen av socialförsäkringarna. I SofL regleras också i&lt;br&gt;vilka situationer en person skall anses vara bosatt i Sverige och således&lt;br&gt;ingå i den personkrets som kan vara berättigad till bostadstillägg. För att&lt;br&gt;bostadstillägg skall kunna utges krävs dessutom att de materiella villko-&lt;br&gt;ren i denna lag är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om vilken försäkringskassa som är behörig att fatta be-&lt;br&gt;slut finns i 5 kap. SofL. Vidare finns det i SofL bestämmelser om för-&lt;br&gt;måner vid utlandsvistelse och handläggning av ärenden, m.m. Beträffan-&lt;br&gt;de det närmare innehållet i SofL hänvisas till propositionen Socialförsäk-&lt;br&gt;ringens personkrets (prop. 1998/99:119).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Bostadstillägg enligt denna lag kan utges till den som uppbär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hel ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension eller garantipension enligt lagen (1998:702) om garanti-&lt;br&gt;pension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. änkepension enligt lagen (2000:461) om efterlevandepension och&lt;br&gt;efterlevandestöd till bam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. änkepension enligt lagen (2000:462) om införande av lagen&lt;br&gt;(2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. särskild efterlevandepension enligt lagen om införande av lagen&lt;br&gt;(2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. hustrutillägg enligt lagen (1998:708) om upphävande av lagen&lt;br&gt;(1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. pension eller invaliditetsförmån enligt lagstiftningen i en stat som&lt;br&gt;ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, under förutsättning att&lt;br&gt;förmånen motsvarar svensk pension eller ersättning enligt 1-6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg kan också utges till en änka som enbart på grund av be- Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;stämmelsema i 1 kap. 6 § tredje stycket lagen om efterlevandepension&lt;br&gt;och efterlevandestöd till bam inte uppbär änkepension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg kan också utges till den vars sjukersättning eller aktivi-&lt;br&gt;tetsersättning nar vilandeförklarats enligt 16 kap. 16 § lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf anges vilka kategorier som kan få bostadstillägg. I av-&lt;br&gt;snitt 6 behandlas närmare målgrupperna för det nya bostadstillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket 1 utges bostadstillägg till den som har hel ålders-&lt;br&gt;pension från det allmänna ålderspensionssystemet. Till skillnad från nu-&lt;br&gt;varande bostadstilläggssystem där rätt till bostadstillägg föreligger även&lt;br&gt;vid uttag av partiell ålderspension krävs enligt de nya reglerna att den&lt;br&gt;försäkrade tar ut hel ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkten 2 skall förmånerna sjukersättning och aktivitetsersätt-&lt;br&gt;ning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL), vilka för-&lt;br&gt;måner fr.o.m. år 2003 ersätter nuvarande förtidspension/sjukbidrag i&lt;br&gt;AFL, berättiga till bostadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkterna 3 och 4 motsvarar i princip 1 § första stycket 3 i den gamla&lt;br&gt;lagen med det undantaget att en kvinna som är född år 1945 eller senare&lt;br&gt;och som blir änka efter år 2002 inte är berättigad till bostadstillägg enligt&lt;br&gt;de nya reglerna. Detta anges i 3 § 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkten 5 skall bostadstillägg, liksom i dag, utges till efter-&lt;br&gt;levande som uppbär pensionsförmånen särskild efterlevandepension en-&lt;br&gt;ligt 8 § lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efter-&lt;br&gt;levandepension och efterlevandestöd till bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 6 motsvarar i princip 1 § första stycket 2 i den gamla lagen&lt;br&gt;om bostadstillägg. Detta innebär att de kvinnor som har rätt till&lt;br&gt;hustrutillägg enligt övergångsbestämmelser till lagen (1998:708) om&lt;br&gt;upphävande av lagen (1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make&lt;br&gt;uppbär folkpension också har rätt till bostadstillägg enligt de nya be-&lt;br&gt;stämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 7 motsvarar i stort 1 § första stycket 4 i den gamla lagen. Be-&lt;br&gt;stämmelsen innebär att även en i Sverige bosatt person som saknar rätt&lt;br&gt;till någon av de förmåner som anges i de övriga punkterna får rätt till&lt;br&gt;bostadstillägg om han eller hon uppbär pension eller invaliditetsförmån&lt;br&gt;enligt lagstiftningen i en stat som ingår i Europeiska ekonomiska samar-&lt;br&gt;betsområdet. En pensionär med utländsk pension som omfattas av för-&lt;br&gt;ordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social&lt;br&gt;trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar&lt;br&gt;flyttar inom gemenskapen har rätt till bostadstillägg även utan bestäm-&lt;br&gt;melsen i denna punkt. Denna punkt har därför endast betydelse för såda-&lt;br&gt;na personer som inte omfattas av förordningen men som har pension från&lt;br&gt;ett EU- eller EES-land. (Se vidare prop. 1995/96:69, avsnitt 5.2.1). För&lt;br&gt;rätt till bostadstillägg krävs emellertid - i motsats till vad som gäller idag&lt;br&gt;- att den utländska förmånen skall motsvara sådan svensk pension eller&lt;br&gt;ersättning som berättigar till bostadstillägg. Det antal personer som be-&lt;br&gt;rörs av denna punkt torde vara få.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket innebär att bostadstillägg kan beviljas en&lt;br&gt;änka som inte uppbär änkepension på grund av samordningsreglerna i 1&lt;br&gt;kap. 6 § tredje stycket lagen (2000:461) om efterlevandepension och&lt;br&gt;efterlevandestöd till bam. Denna bestämmelse avser änkor som är födda&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år 1945 eller senare och som är berättigade till såväl omställningspension Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;som änkepension, men där änkepension bara betalas ut om och till den&lt;br&gt;del den överstiger omställningspensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges att bostadstillägg också skall utges till den vars&lt;br&gt;sjukersättning eller aktivitetsersättning har vilandeförklarats enligt 16&lt;br&gt;kap. 16 § AFL. Denna bestämmelse motsvarar i princip 1 § andra stycket&lt;br&gt;i den gamla lagen. Såvitt gäller sjukersättning har den försäkrade endast&lt;br&gt;rätt till bostadstillägg under det första året med vilandeförklarad sjuker-&lt;br&gt;sättning, dvs. när sjukersättningen vilandeförklarats enligt 16 kap. 16 §&lt;br&gt;första stycket AFL (prop.2000/01:96 Sjukersättning och aktivitetsersätt-&lt;br&gt;ning i stället för förtidspension). För den som har vilandeförklarad akti-&lt;br&gt;vitetsersättning (enligt 16 kap. 16 § andra stycket) kan bostadstillägg&lt;br&gt;utges i två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Bostadstillägg utges trots bestämmelserna i 2 § inte till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en pensionär som enbart uppbär ålderspension för tid före den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;månad da han eller hon fyller 65 år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en kvinna som beviljats änkepension på grund av dödsfall efter&lt;br&gt;utgången av år 2002 och som är föda år 1945 eller senare, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en kvinna som enbart uppbär änkepension för tid från och med den&lt;br&gt;månad då hon fyller 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkten 1 framgår att en pensionär som uppbär endast ålderspension&lt;br&gt;för tid före den månad då han eller hon fyller 65 år inte kan få bostads-&lt;br&gt;tillägg. Pensionär som samtidigt har någon annan av de förmåner som&lt;br&gt;nämns i 2 § är således berättigad till bostadstillägg även om han eller hon&lt;br&gt;inte har fyllt 65 år. Denna punkt motsvarar 1 § tredje stycket i den gamla&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 2 i paragrafen innebär att bostadstillägg inte utges till en&lt;br&gt;kvinna som är född år 1945 eller senare och som blivit berättigad till&lt;br&gt;änkepension på grund av dödsfall som inträffat efter utgången av år&lt;br&gt;2002. (Se 2 § 3 och 4). Punkten har i förtydligande syfte ändrats efter&lt;br&gt;Lagrådets granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kvinna som väljer att inte ta ut sin ålderspension vid 65 år och där-&lt;br&gt;för enbart uppbär änkepension har inte heller rätt till bostadstillägg. Detta&lt;br&gt;framgår av punkten 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Särskilt bostadstillägg kan utges enligt 20 och 21 §§ till den som&lt;br&gt;uppbär bostadstillägg enligt denna Tag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt bostadstillägg kan utges till den som uppbär bostadstillägg enligt&lt;br&gt;lagen. Särskilt bostadstillägg är en utfyllnad till bostadstillägget och&lt;br&gt;storleken av detta tillägg skall prövas av försäkringskassan utan att sär-&lt;br&gt;skild ansökan behöver inges till kassan. Bestämmelserna om hur sådant&lt;br&gt;tillägg beräknas finns i 20 och 21 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En bidragsberättigad som är gift men stadigvarande lever åtskild från&lt;br&gt;sin make skall likställas med ogift person, om inte särskilda skäl talar&lt;br&gt;mot detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bidragsberättigad som stadigvarande sammanbor med någon med&lt;br&gt;vilken han eller hon har varit gift eller har eller har haft bam skall lik-&lt;br&gt;ställas med gift person. Om inte skäl visas för annat skall detsamma gälla&lt;br&gt;i fråga om en vuxen person som lever tillsammans med en annan vuxen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;person, utan att de är gifta med varandra, om de är folkbokförda på Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;samma adress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har sin motsvarighet 3 § i den gamla lagen. Av paragrafen&lt;br&gt;framgår bl.a. att en vuxen person som lever tillsammans med en annan&lt;br&gt;vuxen person och som inte är gifta med varandra men lever tillsammans&lt;br&gt;och är folkbokförda på samma adress skall betraktas som makar i bo-&lt;br&gt;stadstilläggssammanhang, om inte skäl visas för annat. 1 förhållande till&lt;br&gt;3 § andra stycket andra meningen i den gamla lagen görs nu bestäm-&lt;br&gt;melsen könsneutral. Det finns emellertid situationer då två vuxna per-&lt;br&gt;soner sammanbor då det inte är motiverat att betrakta dem som makar.&lt;br&gt;Exempel på detta är mor och son, syskon eller andra som är nära släkt. I&lt;br&gt;dessa fall kan personerna aldrig vara gifta varför de inte heller bör&lt;br&gt;betraktas som gifta i BTP-sammanhang. Ett annat exempel kan vara när&lt;br&gt;två vuxna visserligen bor tillsammans med där det av omständigheterna&lt;br&gt;visas att den ena personen även kan ses om inneboende. Det far då&lt;br&gt;ankomma på den bidragsberättigade att visa att det är fråga om ett sådant&lt;br&gt;förhållande. För att undvika att tillämpningen upplevs som stötande bör&lt;br&gt;det inte ställas alltför stora krav på den bidragsberättigade för att visa&lt;br&gt;detta. Paragrafen har formulerats i enlighet med Lagrådets förslag. Till&lt;br&gt;följd härav kan den i lagrådsremissen föreslagna ändringen i lagen&lt;br&gt;(1987:813) om homosexuella sambor utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap följer att vad som&lt;br&gt;sägs om makar skall tillämpas på motsvarande sätt för två personer av&lt;br&gt;samma kön som registrerat sitt partnerskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § I denna lag avses med prisbasbelopp det enligt 1 kap. 6 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring fastställda prisbasbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger att med prisbasbelopp enligt denna lag skall avses det&lt;br&gt;prisbasbelopp som beräknas och fastställs enligt 1 kap. 6 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring. Paragrafen klarlägger endast vilket&lt;br&gt;prisbasbelopp som används vid beräkningarna i lagen och den innebär&lt;br&gt;ingen ändring i materiellt hänseende i förhållande till bestämmelserna i&lt;br&gt;den gamla lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Bostadstillägg utges endast för den bostad där den bidragsberättigade&lt;br&gt;har sitt huvudsakliga boende (permanentbostaden). För bostad i särskild&lt;br&gt;boendeform lämnas bostadstillägg endast för boende i lägenhet eller för&lt;br&gt;boende i en- och tvåbäddsrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bidragsberättigad som vistas eller bor i en särskild boendeform eller&lt;br&gt;i ett liknande boende är berättigad till bostadstillägg för sin ursprungliga&lt;br&gt;permanentbostad under högst sex månader från det att försäkringskassan&lt;br&gt;nar bedömt vistelsen eller boendet i den särskilda boendeformen som&lt;br&gt;stadigvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i princip 2 § första och andra styckena i den gamla&lt;br&gt;lagen. I första stycket har den del av första meningen som anger att bo-&lt;br&gt;stadstillägg skall svara för del av pensionärens bostadskostnad tagits&lt;br&gt;bort. Detta får anses framgå av bestämmelserna i 9 § som anger hur stor&lt;br&gt;del av bostadskostnaden som kan ersättas med bostadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har uttrycket ”en liknande inrättning” bytts ut mot ”ett&lt;br&gt;liknande boende”. Någon ändring i sak avses inte därmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Bostadstillägg utges inte för sådan bostadskostnad som fastställs med Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;beaktande av den bidragsberättigades inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 2 § tredje stycket i den gamla lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bostadstilläggets storlek&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Bostadstillägg utges för 91 procent av bostadskostnaden per månad&lt;br&gt;av den del som inte överstiger 4 500 kronor för den som är ogift och&lt;br&gt;2 250 kronor för den som är gift. För var och en av makarna skall bo-&lt;br&gt;stadskostnaden beräknas till hälften av deras sammanlagda bostads-&lt;br&gt;kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg utges inte för bostadskostnad till den del den överstiger&lt;br&gt;2 250 kronor per månad för var och en av de boende vid boende i två-&lt;br&gt;bäddsrum i särskild boendeform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf finns bestämmelser om bostadstilläggets storlek. Den&lt;br&gt;motsvarar 4 § i den gamla lagen, dock med vissa ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke anges att bostadstillägg utges med 91&lt;br&gt;procent av bostadskostnaden per månad av den del som inte överstiger&lt;br&gt;4 500 kronor för den som är ogift och med 2 250 kronor för den som är&lt;br&gt;gift. Vidare anges i stycket att bostadskostnaden för var och en av makar&lt;br&gt;skall beräknas till hälften av deras sammanlagda bostadskostnad. Detta&lt;br&gt;innebär en ändring i förhållande till nuvarande regler på så sätt att den&lt;br&gt;som är gift inte kan få högre bostadstillägg än 91 procent av 2 250 kronor&lt;br&gt;per månad och aldrig mer än 91 procent av halva verkliga bostadskostna-&lt;br&gt;den. Ersättningsnivån 90 procent har efter Lagrådets granskning höjts till&lt;br&gt;91 procent med anledning av den aviserade höjningen till denna nivå i&lt;br&gt;2001 års ekonomiska vårproposition (prop. 2000/01:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har den övre bostadskostnadsgränsen för boende i två-&lt;br&gt;bäddsrum i särskild boendeform höjts från 2 000 kronor till 2 250 kronor&lt;br&gt;per månad. Denna gräns gäller per person och därmed behövs inte längre&lt;br&gt;någon särregel för makar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Storleken på det bostadstillägg som skall utges är beroende av den&lt;br&gt;sökandes, och om sökanden är gift även makens, bidragsgrundande in-&lt;br&gt;komst och reduceringsinkomst. Med bidragsgrundande inkomst avses i&lt;br&gt;denna lag den inkomst, för år räknat, som någon kan antas komma att få&lt;br&gt;under den närmaste tiden. Med reduceringsinkomst avses den inkomst&lt;br&gt;som återstår efter det att beräkning gjorts enligt 18 och 19 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att bostadstillägget är beroende av den sökandes bi-&lt;br&gt;dragsgrundande inkomst och reduceringsinkomst. Om den sökande är&lt;br&gt;gift skall även hans eller hennes makes inkomster påverka storleken av&lt;br&gt;bostadstillägget. Den bidragsgrundande inkomsten är den inkomst som&lt;br&gt;någon kan antas komma att få under den närmaste tiden, uppräknat till ett&lt;br&gt;årsbelopp, och skall beräknas på sätt som närmare anges i 12-17 §§. Den&lt;br&gt;bidragsgrundande inkomsten skall räknas om till en reduceringsinkomst,&lt;br&gt;vilket sker genom att vissa inkomster inte tas upp till sitt fulla belopp&lt;br&gt;(viktning av inkomsterna, 18 §) och att ett s.k. fribelopp (19 §) skall dras&lt;br&gt;ifrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Bostadstillägget skall minskas med 62 procent av reducerings-&lt;br&gt;inkomsten till den del den inte överstiger ett prisbasbelopp. Till den del&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reduceringsinkomsten överstiger sådant belopp minskas bostadstillägget Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;med 50 procent av inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i princip 6 § första stycket i den gamla lagen. Den&lt;br&gt;anger hur den bidragsberättigades beräknade reduceringsinkomst skall&lt;br&gt;minska det högsta möjliga bostadstillägg som i det enskilda fallet kan&lt;br&gt;komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beräkning av bidragsgrundande inkomst&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § Den bidragsgrundande inkomsten beräknas med utgångspunkt i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett uppskattat överskott i inkomstslaget tjänst enligt 10 kap. 16 § in-&lt;br&gt;komstskattelagen (1999:1229),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett uppskattat överskott i inkomstslaget näringsverksamhet beräknat&lt;br&gt;enligt 13 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. överskott i inkomstslaget kapital beräknat enligt 14 § för året före&lt;br&gt;det år bostadstillägget avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de sammanlagda beräknade överskotten skall läggas belopp enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15-17 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om en bidragsberättigad som är gift beräknas den bidragsgrun-&lt;br&gt;dande inkomsten för den bidragsberättigade och hans eller hennes make&lt;br&gt;var för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bidragsgrundande inkomsten skall beräknas på i princip samma sätt&lt;br&gt;som i bostadsbidragssystemet dvs. med utgångspunkt från det skatte-&lt;br&gt;rättsliga inkomstbegreppet. Det är alltså inkomster av i huvudsak skatte-&lt;br&gt;pliktig natur som skall läggas till grund för inkomstprövningen av bo-&lt;br&gt;stadstillägg. Det centrala för beräkningen är då de tre inkomstslagen&lt;br&gt;tjänst, näringsverksamhet och kapital enligt skattelagstiftningen. Vid be-&lt;br&gt;räkning av inkomst av tjänst och näringsverksamhet skall därvid en upp-&lt;br&gt;skattning av inkomsten göras med ledning av de skatterättsliga reglerna.&lt;br&gt;Vid beräkning av överskottet i inkomstslaget kapital är det däremot redan&lt;br&gt;kända uppgifter som skall tas upp, dvs. de skatterättsliga inkomsterna,&lt;br&gt;ökade med gjorda avdrag enligt 14 §, per den 31 december året före det&lt;br&gt;år BTP avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det valda inkomstmåttet innebär att de allmänna avdragen inte på-&lt;br&gt;verkar årsinkomsten. Däremot gäller att avdrag i en förvärvskälla far&lt;br&gt;sådan effekt. Undantag från denna huvudregel finns, för förvärvskällor i&lt;br&gt;inkomstslagen näringsverksamhet och kapital, i 13 och 14 §§. Till den&lt;br&gt;bidragsgrundande inkomsten skall även läggas vissa i 15 § angivna in-&lt;br&gt;komster som inte är skattepliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bidragsgrundande inkomsten skall för den som är gift beräknas&lt;br&gt;separat för var och en av makarna. Det tillägg till den bidragsgrundande&lt;br&gt;inkomsten som skall göras enligt 16 och 17 §§ för förmögenhet skall&lt;br&gt;emellertid beräknas för makarna gemensamt för att därefter delas lika&lt;br&gt;mellan makarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Överskottet eller underskottet av en näringsverksamhet beräknat&lt;br&gt;enligt 14 kap. 21 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall ökas respektive&lt;br&gt;minskas med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- avdrag enligt 16 kap. 32 § inkomstskattelagen för utgift för egen&lt;br&gt;pension till den del det inte överstiger ett halvt prisbasbelopp, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- avdrag för underskott från tidigare beskattningsår enligt 40 kap. in-&lt;br&gt;komstskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar del av 4 a § lagen (1993:737) om bostadsbidrag. Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;Vid inkomstberäkningen skall de i paragrafen angivna avdragsposterna i&lt;br&gt;inkomstslaget näringsverksamhet återläggas. Utgift for egen pension har&lt;br&gt;mer karaktären av frivillig disposition än nödvändig omkostnad, och bör&lt;br&gt;liksom allmänna avdrag inte minska den bidragsgrundande inkomsten.&lt;br&gt;Härmed likabehandlas inkomster av näringsverksamhet med inkomster&lt;br&gt;av tjänst. Begränsningen till ett halvt prisbasbelopp i fråga om kostnader&lt;br&gt;för pensionspremier har utformats for att så nära som möjligt motsvara&lt;br&gt;vad som gäller för löntagare. Även avdrag för underskott från tidigare&lt;br&gt;inkomstår skall läggas till den bidragsgrundande inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Överskottet eller underskottet i inkomstslaget kapital beräknat enligt&lt;br&gt;41 kap. 12 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall ökas respektive&lt;br&gt;minskas med gjorda avdrag i inkomstslaget med undantag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- avdrag för kapitalförluster till den del de motsvarar kapitalvinster&lt;br&gt;som tagits upp som intäkt enligt 42 kap. 1 § inkomstskattelagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- uppskovsavdrag enligt 47 kap. inkomstskattelagen vid byte av bo-&lt;br&gt;stad, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- avdrag för negativ räntefördelning enligt 33 kap. inkomstskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 4 b § första stycket lagen om bostadsbidrag.&lt;br&gt;Genom denna paragraf begränsas verkan av avdrag från inkomst av&lt;br&gt;kapital till tre fall. I dessa fall återläggs således inte gjorda avdrag. De två&lt;br&gt;första gäller realisationsvinster som inte tidigare har ingått i bidragsgrun-&lt;br&gt;dande inkomst. Kvittning tillåts här mot realisationsförluster under&lt;br&gt;samma inkomstår, och minskning av kapitalinkomsten tillåts genom upp-&lt;br&gt;skovsavdrag enligt 47 kap. inkomstskattelagen vid byte av bostad. Att&lt;br&gt;näringsidkares avdrag för negativ räntefördelning inte återläggs beror på&lt;br&gt;att beloppet, vilket beskattas som intäkt i näringsverksamhet, då skulle&lt;br&gt;ingå dubbelt i den bidragsgrundande inkomsten. Övriga avdrag från in-&lt;br&gt;komst av kapital än de som anges i paragrafen skall läggas till. Den bi-&lt;br&gt;dragsgrundande inkomsten skall därvid ökas med de belopp som nämnda&lt;br&gt;avdrag har minskat kapitalinkomst. Härmed avses avdragens inkomst-&lt;br&gt;minskande verkan ned till noll, inte uppkomsten av underskott. Avdrag&lt;br&gt;skall således inte återläggas till den del de överstiger de inkomster de&lt;br&gt;skall jämföras med. Samma förhållande gäller för näringsverksamhet.&lt;br&gt;Konstruktionen är uppbyggd på samma sätt för såväl näringsverksamhet&lt;br&gt;som kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten skall göras för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inkomst som på grund av 3 kap. 9-14 §§ inkomstskattelagen&lt;br&gt;(1999:1229) eller skatteavtal inte skall tas upp som intäkt i inkomstslaget&lt;br&gt;näringsverksamhet, tjänst eller kapital,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. studiemedel i form av studiebidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skattefria stipendier till den del de överstiger 3 000 kronor per&lt;br&gt;månad, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ersättning från avtalsgruppsjukförsäkringar för sjukfall som inträffat&lt;br&gt;före år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen anges att den bidragsgrundande inkomsten skall ökas med&lt;br&gt;vissa andra inkomster som inte är skattepliktiga. Punkterna 1-3 i para-&lt;br&gt;grafen motsvarar 4 § tredje stycket 1-3 i lagen om bostadsbidrag. Punk-&lt;br&gt;ten 1 avser sådana inkomster som på grund av dubbelbeskattningsavtal&lt;br&gt;m.m. inte är skattepliktiga. Detsamma gäller för andra utländska in-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komster som inte tagits upp till beskattning i Sverige. Punkterna 2 och 3 Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;avser studiemedel i form av studiebidrag och skattefria stipendier till den&lt;br&gt;del de överstiger 3 000 kronor per månad. I punkten 4 anges att&lt;br&gt;ersättning från avtalsgruppsjukförsäkringar för sjukfall som inträffat före&lt;br&gt;år 1991 skall läggas till den bidragsgrundande inkomsten. Anledningen&lt;br&gt;härtill är att sådana ersättningar enligt övergångsbestämmelser är&lt;br&gt;skattefria.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten skall göras för för-&lt;br&gt;mögenhet beräknad per den 31 december året före det år bostadstillägget&lt;br&gt;avser enligt vad som anges i denna paragraf och 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som förmögenhet räknas den skattepliktiga förmögenheten enligt&lt;br&gt;lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt, beräknad med bortseende&lt;br&gt;fran värdet av sådan privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt som&lt;br&gt;avses i 2 kap. 13 respektive 18 § inkomstskattelagen (1999:1229) och&lt;br&gt;som utgör den sökandes permanentbostad samt skulder med säkerhet i&lt;br&gt;denna egendom. För sökande som har sin bostad i särskild boendeform&lt;br&gt;skall detsamma gälla i fråga om värdet av privatbostadsfastighet eller&lt;br&gt;privatbostadsrätt som utgör permanentbostad för den sökandes make.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall finns be-&lt;br&gt;stämmelser om beräkning av förmögenhet för den som har fått ersättning&lt;br&gt;enligt den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf och i 17 § anges att tillägg skall göras till den bidrags-&lt;br&gt;grundande inkomsten på visst sätt för förmögenhet. Till skillnad från nu-&lt;br&gt;varande regler skall förmögenheten beräknas utifrån skatterättsliga reg-&lt;br&gt;ler. Anknytningen till den statliga förmögenhetsbeskattningen skall ske&lt;br&gt;på så sätt att beräkningen av förmögenhet i princip grundas på skatte-&lt;br&gt;pliktig förmögenhet per den 31 december året före det år bostadstillägget&lt;br&gt;avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom enligt nuvarande bestämmelser om bostadstillägg skall inte&lt;br&gt;värdet av privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt som utgör den&lt;br&gt;sökandes permanentbostad räknas med som förmögenhet och till följd&lt;br&gt;härav inte heller skulder med säkerhet i denna egendom. Om den sökan-&lt;br&gt;de har sin bostad i särskild boendeform skall inte heller värdet av privat-&lt;br&gt;bostad som bebos permanent av den sökandes make tas upp som för-&lt;br&gt;mögenhet (jmf. prop. 1997/98:1, utg.område 11). En motsvarighet till&lt;br&gt;bestämmelserna i andra stycket finns i 5 § andra stycket lagen om bo-&lt;br&gt;stadsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelserna i 3 a § lagen (1999:332) om ersättning till ste-&lt;br&gt;riliserade i vissa fall skall tillgångar som uppgår till 175 000 kronor anses&lt;br&gt;som förmögenhet och inte beaktas vid tillämpning av bl.a. BTPL för den&lt;br&gt;som har fått ersättning enligt den först nämnda lagen. Sista stycket i&lt;br&gt;paragrafen är endast en upplysning om att dessa bestämmelser finns och&lt;br&gt;innebär därför ingen ändring i sak i förhållande till vad som gäller enligt&lt;br&gt;nuvarande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten skall göras med 15&lt;br&gt;procent av den sammanlagda förmögenhet som överstiger 100 000&lt;br&gt;kronor för den som är ogift och 200 000 kronor för makar. Det framräk-&lt;br&gt;nade förmögenhetsbeloppet avrundas nedåt till helt tusental kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om makar skall värdet av förmögenhet för var och en av dem&lt;br&gt;beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda förmögenhet efter avdrag&lt;br&gt;enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke anges att tillägg till den bidragsgrundande Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;inkomsten skall göras med 15 procent av den sammanlagda förmögenhet&lt;br&gt;som överstiger 100 000 kronor för den som är ogift och 200 000 kronor&lt;br&gt;för makar. Det är makarnas gemensamma förmögenhet som skall be-&lt;br&gt;räknas innan avdraget görs. Därefter skall förmögenhetsbeloppet av-&lt;br&gt;rundas nedåt till närmaste helt tusental kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att det enligt första stycket framräknade för-&lt;br&gt;mögenhetsbeloppet skall delas lika mellan makarna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beräkning av reduceringsinkomst&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;18 § Reduceringsinkomsten utgörs av summan av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- pension, sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- pension eller invaliditetsförmån som utges enligt utländsk lagstift-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- inkomst av kapital enligt 12 § första stycket 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tillägg till den bidragsgrundande inkomsten enligt 16 och 17 §§, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 80 procent av övriga aelar av den bidragsgrundande inkomsten,&lt;br&gt;minskad med ett fribelopp enligt 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 denna paragraf och den följande anges hur den framräknade bidrags-&lt;br&gt;grundande inkomsten skall räknas om till en reduceringsinkomst. Om-&lt;br&gt;räkning av den bidragsgrundande inkomsten till en reduceringsinkomst&lt;br&gt;görs bl.a. för att neutralisera olikheter i marginaleffekter som annars&lt;br&gt;skulle uppstå för olika inkomsttyper beroende på om de ingår i avräk-&lt;br&gt;ningen av garantipension eller sjuk- eller aktivitetsersättning i form av&lt;br&gt;garantiersättning eller inte. Paragrafen har i huvudsak formulerats i en-&lt;br&gt;lighet med Lagrådets förslag, vilket bl.a. innebär att 18 § i lagråds-&lt;br&gt;remissen kan utgå. Lagrådet lämnade två alternativa förslag till ut-&lt;br&gt;formning av denna paragraf, varefter delar av dessa förslag har följts.&lt;br&gt;Lagrådets intention torde dock ha efterföljts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 princip är det den del av den bidragsgrundande årsinkomsten som re-&lt;br&gt;ducerat garantipensionen eller garantiersättningen som skall tas upp med&lt;br&gt;100 procent i reduceringsinkomsten. Även avkastning av kapital och in-&lt;br&gt;komsttillägget för förmögenhet skall dock tas upp med hela beloppet,&lt;br&gt;dvs. 100 procent. Övriga inkomster (t.ex. tjänstepension, privata pen-&lt;br&gt;sionsförsäkringar, arbetsinkomster och inkomster av näringsverksamhet)&lt;br&gt;skall tas upp till 80 procent av det belopp som ingår i den bidragsgrun-&lt;br&gt;dande inkomsten. Tjänstepension skall alltså tas upp med 80 procent&lt;br&gt;även i de fall tjänstepensionen har reducerat garantipensionen i det nya&lt;br&gt;ålderspensionssystemet. Sådan pension eller invaliditetsförmån som ut-&lt;br&gt;ges enligt utländsk lagstiftning skall precis som motsvarande svenska&lt;br&gt;förmåner alltid tas upp med 100 procent oavsett om dessa minskat&lt;br&gt;garantipension eller garantiersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Det fribelopp som avses i 18 § skall motsvara 2,17 gånger prisbas-&lt;br&gt;beloppet för den som är ogift och 1,935 gånger prisbasbeloppet för den&lt;br&gt;som är gift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbär den bidragsberättigade sjukersättning eller aktivitetsersättning&lt;br&gt;enligt 7 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring eller motsvarande&lt;br&gt;utländsk förmån skall i stället för vad som anges i första stycket ett&lt;br&gt;avdrag göras med ett belopp som motsvarar garantinivån för hel sådan&lt;br&gt;ersättning enligt 9 kap. 8 och 9 §§ lagen om allmän försäkring. Detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller dock längst till och med månaden före den då den bidrags-&lt;br&gt;berättigade fyller 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den bidragsberättigade uppbär mer än en förmån som enligt 2 §&lt;br&gt;berättigar till bostadstillägg, skall avdrag enligt ovan göras med aet be-&lt;br&gt;lopp som är mest förmånligt för den bidragsberättigade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsten efter reducering enligt första eller andra stycket är den bi-&lt;br&gt;dragsberättigades reduceringsinkomst. I fråga om makar skall reduce-&lt;br&gt;ringsinkomsten för var och en av dem beräknas utgöra hälften av deras&lt;br&gt;sammanlagda reduceringsinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från den sökandes inkomst enligt föregående paragraf skall avräknas ett&lt;br&gt;fribelopp. Detta skall i princip motsvara de basnivåer som gäller för&lt;br&gt;garantipension respektive garantiersättning som gäller inom pensions-&lt;br&gt;systemen och de nya aktivitets- och sjukersättningarna. Paragrafen har&lt;br&gt;formulerats i enlighet med Lagrådets förslag dock med vissa tillägg i&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som huvudregel gäller enligt första stycket att fribeloppet för den som&lt;br&gt;är ogift skall motsvara 2,17 procent av prisbasbeloppet och 1,935 procent&lt;br&gt;av prisbasbeloppet för den som är gift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att fribeloppet för den som uppbär aktivitets-&lt;br&gt;eller sjukersättning skall motsvara garantinivån för hel sådan garanti-&lt;br&gt;ersättning som kan utges till respektive förmån. Fribeloppet skall alltid&lt;br&gt;utgöra hela garantinivån även om den bidragsberättigade uppbär partiell&lt;br&gt;ersättning. Efter Lagrådets granskning har tillagts dels ”eller mot-&lt;br&gt;svarande utländsk förmån” dels en ny sista mening. Detta innebär att för&lt;br&gt;den som har en utländsk invaliditetsförmån som berättigar till BTP skall&lt;br&gt;fribeloppet utgöra samma belopp som gäller för den som uppbär sjuk-&lt;br&gt;eller aktivitetsersättning. Från och med den månad den bidrags-&lt;br&gt;berättigade fyller 65 år skall dock fribeloppet alltid motsvara något av de&lt;br&gt;belopp som anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges att avdrag med fribelopp skall göras med det be-&lt;br&gt;lopp som är förmånligast för den bidragsberättigade i de fall han eller&lt;br&gt;hon uppbär två eller flera ersättningar som var och en för sig berättigar&lt;br&gt;till bostadstillägg, t.ex. halv sjukersättning och änkepension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket anges att den sökandes reduceringsinkomst är den in-&lt;br&gt;komst som återstår efter reducering enligt första eller andra stycket. Om&lt;br&gt;den sökande är gift skall dock sökandens och makens reducerings-&lt;br&gt;inkomster läggas samman för att sedan fördelas lika mellan dem.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beräkning av särskilt bostadstillägg&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;20 § Särskilt bostadstillägg skall utges med det belopp som den bidrags-&lt;br&gt;berättigades inkomster efter avdrag för skälig bostadskostnad understiger&lt;br&gt;en skälig levnadsnivå, allt räknat per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skälig levnadsnivå enligt första stycket skall anses motsvara en&lt;br&gt;tolftedel av 1,294 gånger prisbasbeloppet för den som är ogift och en&lt;br&gt;tolftedel av 1,084 gånger prisbasbeloppet för den som är gift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bostadskostnad som uppgår till högst 5 700 kronor för den som är&lt;br&gt;ogift och 2 850 kronor för oen som är gift, skall anses som skälig bo-&lt;br&gt;stadskostnad enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I princip skall samma inkomstprövningsregler gälla vid beräkning av det&lt;br&gt;särskilda bostadstillägget (SBTP) som vid inkomstprövningen för BTP.&lt;br&gt;Första stycket motsvarar 7 § första stycket andra meningen i den gamla&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen med vissa redaktionella ändringar. Första meningen har slopats Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;eftersom en ansökan om BTP automatiskt innebär en prövning av om rätt&lt;br&gt;till SBTP föreligger (se 4 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar 7 § tredje stycket i den gamla lagen, som an-&lt;br&gt;ger nivån på vad som skall anses vara en skälig levnadsnivå. Någon änd-&lt;br&gt;ring beträffande denna nivå har inte gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt sista stycket skall en bostadskostnad som uppgår till högst 5 700&lt;br&gt;kronor per månad för den som är ogift och 2 850 kronor för den som är&lt;br&gt;gift anses som skälig bostadskostnad. Som en följd av de nya bestäm-&lt;br&gt;melserna i 9 § om hälftendelning av bostadskostnaden för makar skall en&lt;br&gt;sådan hälftendelning också göras vid beräkning av SBTP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Vid tillämpning av 20 § skall följande inkomster beaktas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 12 § första&lt;br&gt;stycket 1 och 2 efter avdrag för den skatte- och avgiftssats som följer av&lt;br&gt;tillämplig skattetabell enligt 11 kap. 6 § skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483). Om det för den bidragsberättigade inte kan beslutas någon&lt;br&gt;tillämplig skattetabell skall den skatte- och avgiftssats användas som&lt;br&gt;följer av den skattetabell som skulle ha varit tillämplig om sådant beslut&lt;br&gt;hade kunnat fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 12 § första&lt;br&gt;stycket 3 efter avdrag med30 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 16 och&lt;br&gt;17§§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Bostadstillägg enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsterna enligt första stycket 1-3 skall sammanlagda alltid anses&lt;br&gt;utgöra lägst en tolftedel av det för den bidragsberättigade gällande be-&lt;br&gt;loppet enligt 19 § efter avdrag för beräknad preliminär skatt enligt första&lt;br&gt;stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges vilka inkomster som skall beaktas vid beräkningen&lt;br&gt;av särskilt bostadstillägg. Förändringarna i förhållande till motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser i den gamla lagen är en följd av de nya inkomstprövnings-&lt;br&gt;reglema för bostadstillägg. I princip är det den bidragsgrundande in-&lt;br&gt;komsten efter avdrag för preliminär skatt på inkomst av tjänst och när-&lt;br&gt;ingsverksamhet och avdrag för skatt på kapitalinkomster som skall be-&lt;br&gt;räknas. Därutöver skall bostadstillägget enligt 11 § läggas till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även bestämmelserna i andra stycket har anpassats på grund av de nya&lt;br&gt;inkomstprövningsreglema (7 § fjärde stycket i den gamla lagen). Det är&lt;br&gt;den bidragsberättigades inkomster enligt punkterna 1-3 i första stycket&lt;br&gt;som alltid skall anses utgöra lägst en tolftedel av det ffibelopp som gäller&lt;br&gt;för den enskilde enligt 19 § efter det att preliminär skatt för inkomst av&lt;br&gt;tjänst och näringsverksamhet har dragits av.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansökan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;22 § Bostadstillägg betalas ut efter ansökan. Sådan ansökan skall göras&lt;br&gt;skriftligen hos den allmänna försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan skall innehålla de uppgifter som behövs för att bedöma&lt;br&gt;sökandens rätt till bostadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om faktiska förhallanden skall lämnas på heder och samvete&lt;br&gt;av sökanden och, om han eller hon är gift, av hans eller hennes make.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i princip bestämmelserna i 11 § första stycket Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;första och andra meningarna i den gamla lagen. Endast redaktionella änd-&lt;br&gt;ringar har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utbetalning av bostadstillägg&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;23 § Bostadstillägg utges från och med den månad som anges i ansökan.&lt;br&gt;Bostadstillägg får dock inte utges för längre tid tillbaka än tre månader&lt;br&gt;före ansökmngsmånaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg får beviljas för en tid av tolv månader. Om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl får bostadstillägg beviljas för längre tid, dock längst för en&lt;br&gt;tid av 36 månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke anges att bostadstillägg utges från och med&lt;br&gt;den månad som anges i ansökan. Vidare anges att bostadstillägg inte får&lt;br&gt;utges för längre tid tillbaka än tre månader före ansökmngsmånaden.&lt;br&gt;Dessa bestämmelser innebär att försäkringskassan inte schablonmässigt&lt;br&gt;skall bevilja bostadstillägg med tre månaders retroaktivitet. Det krävs att&lt;br&gt;den sökande i ansökningen anger att han eller hon vill ha en sådan pröv-&lt;br&gt;ning. Vad nu sagts innebär en viss förändring i förhållande till vad som&lt;br&gt;tidigare gällt (11 § andra stycket i den gamla lagen), då BTP mer eller&lt;br&gt;mindre regelmässigt beviljades retroaktivt, dvs. tre månader före ansök-&lt;br&gt;ningsmånaden. Naturligtvis under förutsättning att den sökande upp-&lt;br&gt;fyllde villkoren för rätt till BTP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket, som saknar motsvarighet i den gamla lagen, anges att&lt;br&gt;BTP får beviljas för en tid av tolv månader och att det får beviljas för&lt;br&gt;längre tid om det finns särskilda skäl. BTP får dock inte beviljas för&lt;br&gt;längre tid än 36 månader. Ett beslut om BTP skall alltså alltid tidsbegrän-&lt;br&gt;sas och som huvudregel beviljas för en tid av ett år. Som särskilda skäl&lt;br&gt;att bevilja BTP för längre tid bör det räcka med att den sökande har&lt;br&gt;okomplicerade inkomst- och boendeförhållanden och att det inte bedöms&lt;br&gt;att några större förändringar kommer att ske under den tiden som BTP&lt;br&gt;beviljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Bostadstillägg skall betalas ut månadsvis. Årsbeloppet skall avrun-&lt;br&gt;das till närmaste nela krontal som är delbart med tolv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg som understiger 25 kronor per månad betalas inte ut.&lt;br&gt;Om särskilt bostadstillägg ingår skall dock bostadstillägget alltid betalas&lt;br&gt;ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i stort 6 § andra stycket i den gamla lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att bostadstillägg som understiger 25 kronor per&lt;br&gt;månad inte betalas ut. Bostadstillägg skall dock alltid betalas ut om sär-&lt;br&gt;skilt bostadstillägg ingår. Andra meningen har ändrats efter Lagrådets&lt;br&gt;granskning på grund av att den planerade propositionen om äldreförsörj-&lt;br&gt;ningsstöd inte överlämnas till riksdagen samtidigt som denna propo-&lt;br&gt;sition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Vid utbetalning av bostadstillägg för förfluten tid till en bidragsbe-&lt;br&gt;rättigad, vars make har uppburit bostadstillägg för samma tid, skall bo-&lt;br&gt;stadstillägget minskas på sadant sätt att det sammanlagda beloppet under&lt;br&gt;denna tid motsvarar de bostadstillägg som skulle ha utgivits om beslut&lt;br&gt;om båda ersättningarna hade förelegat samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 9 § sista stycket i den gamla lagen. Paragrafen Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;torde inte komma till användning i någon större omfattning med hänsyn&lt;br&gt;till de nya reglerna om hälftendelning av bostadskostnaden. Det kan dock&lt;br&gt;inte uteslutas att paragrafen kan fylla ett behov i vissa situationer, t.ex.&lt;br&gt;om andra maken beviljas en sjukersättning för retroaktiv tid och detta&lt;br&gt;påverkar inkomstberäkningen betydligt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ändrade förhållanden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;26 § Den som uppbär bostadstillägg enligt denna lag är skyldig att utan&lt;br&gt;oskäligt dröjsmål anmäla till försäkringskassan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om de inkomster som avses i 12 § första stycket 1 och 2 samt 15 §&lt;br&gt;väsentligt har ökat för bidragstagaren eller dennes make,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om han eller hon byter bostad eller om boendeförhållandena ändras,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om han eller hon gifter sig eller äktenskapet upplöses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarigheten till denna paragraf finns i 8 § första stycket i den gamla&lt;br&gt;lagen, dock med den ändringen att anmälningsskyldighet inte längre&lt;br&gt;föreligger vid väsentligt ändrade förhållanden beträffande kapitalföränd-&lt;br&gt;ringar. Anledningen härtill är att beräkningen av bidragsgrundande in-&lt;br&gt;komst av kapital alltid skall ske med utgångspunkt från överskott i denna&lt;br&gt;inkomstkälla per den 31 december året före det år bostadstillägget avser.&lt;br&gt;Någon skyldighet att anmäla förändringar av förmögenhetstillgångar be-&lt;br&gt;hövs därför inte längre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 8 § andra stycket i den gamla lagen har inte över-&lt;br&gt;förts till den nya lagen. Den anmälningsskyldighet som enligt den gamla&lt;br&gt;lagen åligger förmyndare, god man eller förvaltare har utmönstrats, efter-&lt;br&gt;som de situationer där anmälningsskyldighet föreligger följer direkt av&lt;br&gt;bestämmelserna i föräldrabalken. Även den anmälningsskyldighet som&lt;br&gt;förelåg för den myndighet eller person som tog emot bostadstillägget i&lt;br&gt;stället för den bidragsberättigade har utmönstrats. Anledningen härtill är&lt;br&gt;att bestämmelsen i 16 kap. 12 § lagen om allmän försäkring om utbetal-&lt;br&gt;ning till annan än den pensionsberättigade upphävs fr.o.m. den 1 januari&lt;br&gt;2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Bostadstillägget skall omprövas när något förhållande som be-&lt;br&gt;stämmer tilläggets storlek har ändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägget far räknas om utan föregående underrättelse om den&lt;br&gt;del av årsinkomsten ändras som utgörs av en förmån som betalas ut av&lt;br&gt;den allmänna försäkringskassan, pension enligt utländsk lagstiftning,&lt;br&gt;avtalspension eller motsvarande ersättning som följer av kollektivavtal.&lt;br&gt;Detsamma skall gälla när sådant belopp som avses i 19 § ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke motsvarar 9 § första stycket i den gamla lagen.&lt;br&gt;I andra stycket har en utvidgning skett i förhållande till vad som gäller&lt;br&gt;enligt 9 § andra stycket i den gamla lagen. I stället för att räkna upp de&lt;br&gt;förmåner som far föranleda omräkning av bostadstillägget utan före-&lt;br&gt;gående underrättelse anges nu att sådan omräkning får göras i de fall då&lt;br&gt;den del av årsinkomsten ändras som utgörs av en förmån som betalas ut&lt;br&gt;av försäkringskassan. Omräkning får således göras även när någon annan&lt;br&gt;ersättning som betalas ut av försäkringskassan ändras än sådana basbe-&lt;br&gt;loppsanknutna pensioner och sjuk- eller aktivitetsersättningar som tidiga-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;re medfört omräkning vid årsskiftet. Bostadstillägget far också räknas om Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;utan föregående underrättelse när fribeloppet (19 §) ändras. Eftersom&lt;br&gt;garantiersättningen till den som uppbär aktivitetsersättning är åldersbero-&lt;br&gt;ende förändras också det fribelopp som anges i 19 § andra stycket vart-&lt;br&gt;annat år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § En ändring av bostadstillägget skall gälla från och med månaden&lt;br&gt;efter den månaa då anledningen till ändring har uppkommit. En ändring&lt;br&gt;av bostadstillägget skall dock gälla från och med den månad under vilken&lt;br&gt;de förhållanden har uppkommit som föranleder ändringen, om förhållan-&lt;br&gt;dena avser hela den månaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 9 § fjärde stycket i den gamla lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppgiftsskyldighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;29 § Banker och andra penninginrättningar skall på begäran lämna dom-&lt;br&gt;stol, Riksförsäkringsverket eller den allmänna försäkringskassan sådana&lt;br&gt;uppgifter om en namngiven person som gäller förhållanden av betydelse&lt;br&gt;för tillämpningen av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 12 § i den gamla lagen med vissa redaktionella&lt;br&gt;ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Återbetalning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;30 § Den allmänna försäkringskassan skall besluta om återbetalning av&lt;br&gt;bostadstillägg, om den som uppburit bostadstillägget genom att lämna&lt;br&gt;oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller&lt;br&gt;anmälningsskyldighet har orsakat att bostadstillägget har lämnats fel-&lt;br&gt;aktigt eller med ett för högt belopp. Detsamma gäller om bostadstillägg i&lt;br&gt;annat fall har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp och den som&lt;br&gt;uppburit bostadstillägget har msett eller skäligen borde ha insett detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl får försäkringskassan helt eller delvis&lt;br&gt;efterge krav på återbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i princip 13 § första stycket i den gamla lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens första stycke skall försäkringskassan besluta att bo-&lt;br&gt;stadstillägg som betalats ut felaktigt under vissa förutsättningar skall&lt;br&gt;återbetalas. Till skillnad från reglerna i 13 § i den gamla lagen föreskrivs&lt;br&gt;här inte att återbetalningsskyldighet föreligger när den som uppburit BTP&lt;br&gt;”på annat sätt” än genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att&lt;br&gt;underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet har orsakat&lt;br&gt;att BTP har lämnats felaktigt. Den nämnda bestämmelsen har såvitt kun-&lt;br&gt;nat utrönas inte kommit till användning i någon omfattning av betydelse&lt;br&gt;och det torde vara svårt att finna situationer när en sådan föreskrift skulle&lt;br&gt;bli tillämplig för BTP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket föreskrivs att försäkringskassan får, på samma sätt som&lt;br&gt;enligt motsvarande bestämmelse i 13 § i den gamla lagen, helt eller del-&lt;br&gt;vis efterge krav på återbetalning. För detta krävs det dock särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Avdrag på bostadstillägg får göras med skäligt belopp om den&lt;br&gt;bidragsberättigade enligt beslut av en allmän försäkringskassa är återbe-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;talningsskyldig för en ersättning som har utgetts på grund av denna lag Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;eller en annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i princip 13 § andra stycket i den gamla lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett beslut om återkrav fattats av en allmän försäkringskassa får&lt;br&gt;belopp som skall återbetalas dras av från framtida utbetalningar enligt&lt;br&gt;denna lag. Avdrag får göras såväl för en ersättning som skall återbetalas&lt;br&gt;enligt denna lag som en ersättning som har betalats ut på grund av en&lt;br&gt;annan författning om försäkringskassan har beslutat om återkrav av den&lt;br&gt;ersättningen. I förarbetena till motsvarande bestämmelse i 20 kap. 4 §&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring (se prop. 1962:90, s. 384) under-&lt;br&gt;ströks att möjligheterna till kvittning måste användas med urskillning och&lt;br&gt;att skälig hänsyn i varje särskilt fall måste tas till den ersättningsberät-&lt;br&gt;tigades och dennes familjs försörjning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Omprövning och överklagande m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;32 § Bestämmelserna i 20 kap. 10-13 §§ lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring om omprövning och ändring av försäkringskassas beslut samt&lt;br&gt;överklagande av försäkringskassas beslut och domstols beslut samt om&lt;br&gt;Riksförsäkringsverkets uppgifter skall tillämpas i ärenden om bostads-&lt;br&gt;tillägg enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har sin motsvarighet i 14 § i den gamla lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;33 § Följande bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;skall också tillämpas på bostadstillägg enligt denna lag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 17 kap. 1 § om sammanträffande av förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 18 kap. 46 och 47 §§ om Riksförsäkringsverkets tillsyn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 20 kap. 2 a § om provisoriska beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 20 kap. 3 § tredje stycket om indragning eller nedsättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 20 kap. 5 § om preskription,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 20 kap. 6 § första stycket andra meningen om förbud mot överlåtelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 20 kap. 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 20 kap. 9 § om uppgiftsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 15 § i den gamla lagen med vissa ändringar. Hän-&lt;br&gt;visningen i den gamla lagen till 16 kap. 12 § lagen om allmän försäkring&lt;br&gt;om utbetalning till annan har utmönstrats. Den paragrafen skall upphöra&lt;br&gt;att gälla den 1 januari 2003 enligt förslag i propositionen Sjukersättning&lt;br&gt;och aktivitetsersättning i stället för förtidspension (prop. 2000/01:96).&lt;br&gt;Vidare har hänvisningen i 15 § i den gamla lagen till bestämmelserna om&lt;br&gt;förbud mot utmätning och om överlåtelse av ersättning i 20 kap. 6 § AFL&lt;br&gt;ändrats på så sätt att hänvisning endast görs till 20 kap. 6 § första stycket&lt;br&gt;andra meningen om förbud mot överlåtelse av ersättning. Fordran på&lt;br&gt;BTP inträder först vid ansökan om sådan förmån. Någon intjänad rättig-&lt;br&gt;het finns således inte beträffande BTP. Utsökningsbalkens regler om ut-&lt;br&gt;mätning gäller därför fordran på BTP fullt ut och någon särskild be-&lt;br&gt;stämmelse om utmätning motsvarande den som idag finns i 20 kap. 6 §&lt;br&gt;AFL behövs inte. Däremot bör en regel, motsvarande den som gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;idag, om förbud mot att överlåta BTP innan det är tillgängligt för lyftning Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;fortfarande finnas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Genom lagen upphävs&lt;br&gt;lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionä-&lt;br&gt;rer gäller fortfarande för bostadstillägg som avser tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den som är berättigad till bostadstillägg enligt lagen (1994:308) om&lt;br&gt;bostadstillägg till pensionärer vid utgången av år 2002 skall ha rätt att&lt;br&gt;fortsätta att få bostadstillägget utbetalt även om sådan rätt inte finns en-&lt;br&gt;ligt den nya lagen, dock längst till och med juni 2003. Detta gäller dock&lt;br&gt;endast så länge den försäkrade uppbär sådan förmån som berättigar till&lt;br&gt;bostadstillägg enligt bestämmelserna i den gamla lagen eller motsvaran-&lt;br&gt;de förmån. Vad nu sagts skall även gälla särskilt bostadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Bostadstillägget får under den tid som avses i punkten 3 betalas ut&lt;br&gt;med samma belopp som betalades ut till den försäkrade för december&lt;br&gt;2002. Om förhållandena ändras av sådan anledning som anges i 26 §&lt;br&gt;eller om bostadstillägget skall omprövas av någon annan anledning under&lt;br&gt;tiden den 1 januari-30 juni 2003, skall de nya bestämmelserna tillämpas.&lt;br&gt;Bostadstillägget får dock inte dras in enbart av den anledningen att bi-&lt;br&gt;dragstagaren inte uppfyller kraven i de nya bestämmelserna i 2 § för rätt&lt;br&gt;till bostadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. För den som för december 2002 är berättigad till bostadstillägg en-&lt;br&gt;ligt de bestämmelser som gäller för gift pensionsberättigad, men vars&lt;br&gt;make inte är berättigad till bostadstillägg skall följande gälla. I stället för&lt;br&gt;vad som anges i 9 § får bestämmelserna i 4 § lagen (1994:308) om bo-&lt;br&gt;stadstillägg till pensionärer tillämpas. Detta gäller längst till och med&lt;br&gt;månaden före den då maken fyller 65 år eller dessförinnan börjar uppbära&lt;br&gt;sådan förmån som enligt 2 § berättigar till bostadstillägg. Om de äldre&lt;br&gt;bestämmelserna tillämpas skall inte sadant avdrag som avses i 19 § göras&lt;br&gt;vid beräkning av makens reduceringsinkomst. Om bostadstillägget har&lt;br&gt;börjat utges helt enligt de nya bestämmelserna, får inte de äldre&lt;br&gt;bestämmelserna tillämpas därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 3 anges att den som är berättigad till BTP enligt den gamla&lt;br&gt;lagen för december månad 2002 skall ha rätt att få BTP fortsatt utbetalt&lt;br&gt;även om sådan rätt inte föreligger enligt den nya lagen. Detta innebär att&lt;br&gt;det inte bara är den som uppbär BTP i december 2002 som har sådan rätt.&lt;br&gt;Även den som ansöker om BTP senare, dock senast i mars 2003, för tid&lt;br&gt;före årsskiftet enligt bestämmelserna i den gamla lagen har rätt att få&lt;br&gt;BTP fortsatt utbetalt. Vad som nu sagts gäller längst t.o.m. juni månad&lt;br&gt;2003 och så länge bidragstagaren har en huvudförmån som berättigar till&lt;br&gt;BTP enligt den gamla lagen. Har bidragstagaren en tidsbegränsad sjuker-&lt;br&gt;sättning som upphör tidigare upphör också rätten att få BTP utbetalt.&lt;br&gt;Detta gäller även för särskilt bostadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 4 anger att BTP får betalas ut med samma belopp som gällde&lt;br&gt;för december 2002 under den tid som avses i punkten 3. Någon omräk-&lt;br&gt;ning vid årsskiftet på grund av ändrat prisbasbelopp m.m. skall således&lt;br&gt;inte göras. Här anges också vad som skall gälla i vissa fall vid ändrade&lt;br&gt;förhållanden. Ändras förhållandena på sådant sätt som avses i 26 §, dvs.&lt;br&gt;sådana ändrade förhållanden som den bidragsberättigade är skyldig att&lt;br&gt;anmäla skall BTP prövas om enligt bestämmelserna i den nya lagen. Det-&lt;br&gt;samma gäller om bostadstillägget skall prövas om av annan anledning,&lt;br&gt;t.ex. på grund av en ansökan om förhöjt BTP på grund av ökade bostads-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader. Vid tillämpning av de nya reglerna tär BTP under den aktuella Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;tiden, januari-juni 2003, inte dras in enbart av den anledningen att rätt&lt;br&gt;inte föreligger till BTP enligt 2 § (huvudförmånen utgörs t.ex. av om-&lt;br&gt;ställningspension).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av de nya reglerna skall dock vissa särregler gälla för&lt;br&gt;beräkning av BTP till den som är gift och där maken inte är berättigad till&lt;br&gt;BTP. De äldre reglerna om fördelning av bostadskostnad far fortfarande&lt;br&gt;tillämpas, dvs. hälftendelning av bostadskostnaden mellan makarna skall&lt;br&gt;inte göras. Om denna äldre regel tillämpas skall emellertid inte heller&lt;br&gt;något fribelopp dras från makens bidragsgrundande inkomst. Om bo-&lt;br&gt;stadstillägget har prövats om med tillämpning av de nya reglerna fullt ut&lt;br&gt;- för att dessa gett ett förmånligare resultat för den enskilde - får&lt;br&gt;emellertid inte de äldre reglerna om beräkning av bostadskostnad på nytt&lt;br&gt;tillämpas. Detta framgår av punkten 5. Denna punkt har ändrats efter&lt;br&gt;Lagrådets granskning på så sätt att övergångsperioden förlängts till dess&lt;br&gt;maken fyller 65 år eller dessförinnan börjar uppbära sådan förmån som&lt;br&gt;berättigar till bostadstillägg enligt 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:781) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1998:708) om upphävande av lagen&lt;br&gt;(1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make&lt;br&gt;uppbär folkpension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hustrutillägget är en inkomstprövad förmån och utges fortfarande till ett&lt;br&gt;litet antal personer enligt övergångsbestämmelser till lagen (1998:708)&lt;br&gt;om upphävande av lagen (1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make&lt;br&gt;uppbär folkpension. Den som har rätt till hustrutillägg har också rätt till&lt;br&gt;bostadstillägg. Inkomstprövningen sker samtidigt för de båda förmånerna&lt;br&gt;på så sätt att inkomsterna först reducerar BTP och därefter hustru-&lt;br&gt;tillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 1 ändras på så sätt att det även för hustrutillägget införs sär-&lt;br&gt;skilda regler under en övergångsperiod, januari-juni 2003. Under denna&lt;br&gt;tid skall punkterna 3 och 4 i ikraftträdande- och övergångsbestämmel-&lt;br&gt;serna till lagen (2001:000) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.&lt;br&gt;(BTPL) tillämpas på motsvarande sätt på hustrutillägg (se kommentaren&lt;br&gt;till lagförslag 15.1 övergångsbestämmelser).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:708) om&lt;br&gt;upphävande av lagen (1994:309) om hustrutillägg i&lt;br&gt;vissa fall då make uppbär folkpension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i punkten 3 a är en följd av att de inkomster som skall redu-&lt;br&gt;cera hustrutillägget skall beräknas enligt 12-20 §§ i den nya BTPL och&lt;br&gt;inte enligt 5 § i den upphävda lagen (1962:392) om hustrutillägg och&lt;br&gt;kommunalt bostadstillägg till folkpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 3 b anges att minskningen av hustrutillägg skall ske med 60&lt;br&gt;procent av reduceringsinkomsten enligt punkten d. Denna ändring är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också en följd av att inkomstbegreppet i den nya BTPL skall användas Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;vid reduceringen av hustrutillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i punkten 3 c är endast en följd av att ett nytt kapitel införs i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1998:702) om garantipension fr.o.m. 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 3 d anges att bestämmelserna i 12-19 §§ den nya BTPL skall&lt;br&gt;tillämpas vid beräkning av hustrutillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 4 är ny och är en konsekvensändring med anledning av att den&lt;br&gt;gamla BTPL upphävs. Hänvisning görs nu i stället till motsvarande para-&lt;br&gt;grafer i den nya BTPL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till ytterligare ändringar i denna lag kommer att lämnas vid ett&lt;br&gt;senare tillfälle med ikraftträdande den 1 januari 2003 med anledning av&lt;br&gt;att folkpension i form av förtidspension ersätts av nya regler (prop.&lt;br&gt;2000/01:96).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:332) om&lt;br&gt;ersättning till steriliserade i vissa fall&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket 1 innebär endast att hänvisningen till 5 § i den&lt;br&gt;gamla lagen byts ut mot motsvarande bestämmelser i den nya lagen (15&lt;br&gt;och 16 §§). Punkten 6 utmönstras eftersom 16 § lagen (1962:382) angå-&lt;br&gt;ende införande av lagen om allmän försäkring har upphävts fr.o.m den&lt;br&gt;1 januari 2003 (SFS 2000:464).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket upphävs eftersom sådan anmälan som avses i det stycket&lt;br&gt;(8 § i den gamla lagen) över huvud taget inte behöver göras beträffande&lt;br&gt;förmögenhetsändringar enligt den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737) om&lt;br&gt;bostadsbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är en följd av att lagen (1994:308) om bostadstillägg till&lt;br&gt;pensionärer upphävs från och med den 1 januari 2003 och ersätts av&lt;br&gt;lagen (2001:000) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:000) om&lt;br&gt;ändring i socialförsäkringslagen (1999:799)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är en följd av att lagen (1994:308) om bostadstillägg till&lt;br&gt;pensionärer upphävs från och med den 1 januari 2003 och ersätts av&lt;br&gt;lagen (2001:000) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1999:1229)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är en följd av att lagen (1994:308) om bostadstillägg till&lt;br&gt;pensionärer upphävs från och med den 1 januari 2003 och ersätts av&lt;br&gt;lagen (2001:000) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen2000/01. 1 saml. Nrl40&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:798) om Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;ändring i lagen (1998:702) om garantipension&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens andra stycke ändras på så sätt att den tjänstepension som&lt;br&gt;skall ingå i beräkningsunderlaget skall vara den tjänstepension som be-&lt;br&gt;talats ut enligt de uppgifter som framgår av taxeringen året före det år&lt;br&gt;beräkningen av garantipensionen skall avse. Beräkningsunderlaget skall&lt;br&gt;justeras när försäkringskassan far kännedom om att pensionstagaren har&lt;br&gt;fatt en tjänstepension såsom efterlevande. Någon anmälningsskyldighet&lt;br&gt;har inte ansetts rimlig att ålägga pensionstagaren utan det får ankomma&lt;br&gt;på försäkringskassan att utreda om pensionstagaren har tillerkänts någon&lt;br&gt;tjänstepension vid makes dödsfall. I det fall en sådan tjänstepension har&lt;br&gt;tillkommit skall försäkringskassan räkna om garantipensionen från och&lt;br&gt;med månaden efter den då kassan fick kännedom om pensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justeringen av beräkningsunderlaget skall dock endast avse den till-&lt;br&gt;kommande pensionen. Beräkningsunderlaget skall också justeras när för-&lt;br&gt;säkringskassan får kännedom om en tjänstepension i samband med att&lt;br&gt;den pensionsberättigade ansöker om ålderspension. Här avses en sådan&lt;br&gt;situation där den pensionsberättigade har skjutit upp sitt uttag av&lt;br&gt;ålderspension och att även tjänstepensionen har skjutits upp och därmed&lt;br&gt;inte framgår av den senaste taxeringen. Det belopp med vilket beräk-&lt;br&gt;ningsunderlaget skall justeras med anledning av tillkommande tjänste-&lt;br&gt;pension skall också ingå i beräkningsunderlaget påföljande år eller så&lt;br&gt;länge tjänstepensionen inte ingår med årsbelopp i taxeringen. Den&lt;br&gt;pensionsberättigade kan dock när som helt anmäla att hans eller hennes&lt;br&gt;tjänstepension har minskat eller upphört vilket skall medföra en justering&lt;br&gt;av beräkningsunderlaget enligt tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt tredje stycke anges att beräkningsunderlagets belopp för&lt;br&gt;tjänstepension skall justeras om tjänstepension upphör eller minskar. En&lt;br&gt;sådan justering av beräkningsunderlaget förutsätter emellertid att pen-&lt;br&gt;sionstagaren anmäler förändringen till försäkringskassan och ändring&lt;br&gt;skall göras med verkan från och med månaden efter det att kassan fick&lt;br&gt;kännedom om den. Vid en sådan justering av beräkningsunderlaget skall&lt;br&gt;hänsyn även tas till förändringar av eventuella andra tjänstepensioner än&lt;br&gt;den som har minskat eller upphört.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ändras på så sätt att den som är född år 1937 eller tidigare&lt;br&gt;endast efter begäran av försäkringskassan är skyldig att lämna uppgift&lt;br&gt;om tjänstepensionens storlek. De nuvarande bestämmelserna i paragrafen&lt;br&gt;om skyldighet att lämna uppgifter om tjänstepensionens storlek behövs&lt;br&gt;inte i och med att den tjänstepension som skall ingå i beräkningsunder-&lt;br&gt;laget i regel skall vara det belopp som framgår av tidigare års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 7 i övergångsbestämmelserna &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny punkt, punkten 7, införs i övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(2000:798) om ändring i lagen (1998:702) om garantipension. Av punk-&lt;br&gt;ten framgår att för år 2003 skall tjänstepension ingå i beräkningsunder-&lt;br&gt;laget med ett belopp som motsvarar den årliga pensionen beräknad efter&lt;br&gt;den tjänstepension som avser oktober månad 2002. Om någon tjänste-&lt;br&gt;pension inte utgetts för den månaden skall beloppet beräknas med&lt;br&gt;utgångspunkt i tjänstepensionens belopp den första månaden sådan&lt;br&gt;pension utgetts. Vid beräkningen av garantipension för år 2003 framgår&lt;br&gt;det i regel inte av taxeringen för föregående år för vilken tid en tjänste-&lt;br&gt;pension för den som är född år 1936 har betalats ut. Inte heller har&lt;br&gt;tjänstepension för den som är född år 1937 i allmänhet betalats ut det&lt;br&gt;året. Bestämmelserna i punkten innebär att försäkringskassan för dessa&lt;br&gt;åldersgrupper genom förfrågan hos pensionstagaren måste utreda detta.&lt;br&gt;Motsvarande skall gälla för år 2004 för den som är född 1937.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;betänkandet Inkomstprövning av bostadstillägg till&lt;br&gt;pensionärer (SOU 1999:52)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över betänkandet Inkomstprövning av bostads-&lt;br&gt;tillägg till pensionärer (SOU 1999:52) angetts av Göta hovrätt, Kammar-&lt;br&gt;rätten i Sundsvall, Länsrätten i Stockholms län, Domstolsverket, Integra-&lt;br&gt;tionsverket, Riksförsäkringsverket, Försäkringskasseförbundet, Social-&lt;br&gt;styrelsen, Statskontoret, Statistiska Centralbyrån, Riksrevisionsverket,&lt;br&gt;Riksskatteverket, Arbetsgivarverket, Statens löne- och pensionsverk,&lt;br&gt;Jämställdhetsombudsmannen, Svenska Kommunförbundet, Landstings-&lt;br&gt;förbundet, Företagarnas Riksorganisation, Lantbrukarnas Riksförbund,&lt;br&gt;Sveriges Försäkringsförbund, Tjänstemännens Centralorganisation,&lt;br&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation, Landsorganisationen i&lt;br&gt;Sverige, Svenska Arbetsgivareföreningen, Handikappförbundens Sam-&lt;br&gt;arbetsorgan, Pensionärernas Riksorganisation, Sveriges Pensionärs-&lt;br&gt;förbund, Sveriges Pensionärers Riksförbund, Riksförbundet Pensionärs-&lt;br&gt;Gemenskap, Svenska KommunalPensionärers Förbund, Kommun-&lt;br&gt;sektorns Pension AB, AMF Pension, Försäkringsanställdas Förbund,&lt;br&gt;Försäkringsbolaget SPP, SIOS - Samarbetsorgan för invandrar-&lt;br&gt;organisationer i Sverige, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, Riks-&lt;br&gt;förbundet för änkor och änkemän, SP1 i Vellinge och Försäkrings-&lt;br&gt;förbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslag i Lagrådsremissen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om bostadstillägg till pensionärer&lt;br&gt;m.fl.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rätten till bostadstillägg, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § 1 socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som&lt;br&gt;omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också be-&lt;br&gt;stämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och om handläggning av&lt;br&gt;ärenden, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Bostadstillägg enligt denna lag kan utges till den som uppbär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hel ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension eller garantipension enligt lagen (1998:702) om garanti-&lt;br&gt;pension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. änkepension enligt lagen (2000:461) om efterlevandepension och&lt;br&gt;efterlevandestöd till bam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. änkepension enligt lagen (2000:462) om införande av lagen&lt;br&gt;(2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. särskild efterlevandepension enligt lagen om införande av lagen&lt;br&gt;(2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. hustrutillägg enligt lagen (1998:708) om upphävande av lagen&lt;br&gt;(1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. pension eller invaliditetsförmån enligt lagstiftningen i en stat som&lt;br&gt;ingår i Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbets-&lt;br&gt;området, under förutsättning att förmånen motsvarar svensk pension eller&lt;br&gt;ersättning enligt 1-6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg kan också utges till en änka som enbart på grund av&lt;br&gt;bestämmelserna i 1 kap. 6 § tredje stycket lagen om efterlevandepension&lt;br&gt;och efterlevandestöd till barn inte uppbär änkepension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg kan också utges till den vars sjukersättning eller&lt;br&gt;aktivitetsersättning har vilandeförklarats enligt 16 kap. 16 § lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Bostadstillägg utges inte till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en pensionär som enbart uppbär ålderspension för tid före den&lt;br&gt;månad han eller hon fyller 65 år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen2000/01. 1 saml. Nrl40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en kvinna som uppbär änkepension enligt 2 § första stycket 3 och Prop. 2000/01:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som är född år 1945 eller senare, eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en kvinna som enbart uppbär änkepension för tid från och med den&lt;br&gt;månad då hon fyller 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Särskilt bostadstillägg kan utges enligt 21 och 22 §§ till den som&lt;br&gt;uppbär bostadstillägg enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En bidragsberättigad som är gift men stadigvarande lever åtskild&lt;br&gt;från sin make skall likställas med ogift person, om inte särskilda skäl&lt;br&gt;talar mot detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bidragsberättigad som stadigvarande sammanbor med någon med&lt;br&gt;vilken han eller hon har varit gift eller har eller har haft barn skall&lt;br&gt;likställas med gift person. Om inte skäl visas för annat skall detsamma&lt;br&gt;gälla i fråga om en man och en kvinna som utan att vara gifta med&lt;br&gt;varandra lever tillsammans och är folkbokförda på samma adress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § I denna lag avses med prisbasbelopp det enligt 1 kap. 6 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring fastställda prisbasbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Bostadstillägg utges endast för den bostad där den bidragsberättigade&lt;br&gt;har sitt huvudsakliga boende (permanentbostaden). För bostad i särskild&lt;br&gt;boendeform lämnas bostadstillägg endast för boende i lägenhet eller för&lt;br&gt;boende i en- och tvåbäddsrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bidragsberättigad som vistas eller bor i en särskild boendeform eller&lt;br&gt;i ett liknande boende är berättigad till bostadstillägg för sin ursprungliga&lt;br&gt;permanentbostad under högst sex månader från det att försäkringskassan&lt;br&gt;har bedömt vistelsen eller boendet i den särskilda boendeformen som&lt;br&gt;stadigvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Bostadstillägg utges inte för sådan bostadskostnad som fastställs&lt;br&gt;med beaktande av den bidragsberättigades inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bostadstilläggets storlek&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Bostadstillägg utges med 90 procent av bostadskostnaden per månad&lt;br&gt;av den del som inte överstiger 4 500 kronor för den som är ogift och 2&lt;br&gt;250 kronor för den som är gift. För var och en av makarna skall&lt;br&gt;bostadskostnaden beräknas till hälften av deras sammanlagda bostads-&lt;br&gt;kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg utges inte för bostadskostnad som överstiger 2 250&lt;br&gt;kronor per månad för var och en av de boende vid boende i tvåbäddsrum&lt;br&gt;i särskild boendeform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Storleken på det bostadstillägg som skall utges är beroende av den&lt;br&gt;sökandes, och om han eller hon är gift även makens, bidragsgrundande&lt;br&gt;inkomst och reduceringsinkomst. Med bidragsgrundande inkomst avses i&lt;br&gt;denna lag den inkomst, för år räknat, som någon kan antas komma att få&lt;br&gt;under den närmaste tiden. Med reduceringsinkomst avses den inkomst&lt;br&gt;som återstår efter det att beräkning gjorts enligt 19 och 20 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Bostadstillägget skall minskas med XX procent av reducerings- Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;inkomsten till den del den inte överstiger ett prisbasbelopp. Till den del Bilaga 2&lt;br&gt;reduceringsinkomsten överstiger detta belopp minskas bostadstillägget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med XX procent av inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beräkning av bidragsgrundande inkomst&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § Den bidragsgrundande inkomsten beräknas med utgångspunkt i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett uppskattat överskott i inkomstslaget tjänst enligt 10 kap. 16 §&lt;br&gt;inkomstskattelagen (1999:1229),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett uppskattat överskott i inkomstslaget näringsverksamhet beräknat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 13 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. överskott i inkomstslaget kapital beräknat enligt 14 § för året före&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det år bostadstillägget avser enligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de sammanlagda beräknade överskotten skall läggas belopp enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15-17 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om en bidragsberättigad som är gift beräknas den bidrags-&lt;br&gt;grundande inkomsten för den bidragsberättigade och hans eller hennes&lt;br&gt;make var för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Överskottet eller underskottet av en näringsverksamhet beräknat&lt;br&gt;enligt 14 kap. 21 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall ökas respektive&lt;br&gt;minskas med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- avdrag enligt 16 kap. 32 § inkomstskattelagen för utgift för egen&lt;br&gt;pension till den del det inte överstiger ett halvt prisbasbelopp, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- avdrag för underskott från tidigare beskattningsår enligt 40 kap.&lt;br&gt;inkomstskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Överskottet eller underskottet i inkomstslaget kapital beräknat&lt;br&gt;enligt 41 kap. 12 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall ökas respektive&lt;br&gt;minskas med gjorda avdrag i inkomstslaget med undantag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- avdrag för kapitalförluster till den del de motsvarar kapitalvinster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som tagits upp som intäkt enligt 42 kap. 1 § inkomstskattelagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- uppskovsavdrag enligt 47 kap. inkomstskattelagen vid byte av&lt;br&gt;bostad, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- avdrag för negativ räntefördelning enligt 33 kap. inkomstskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten skall göras för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inkomst som på grund av 3 kap. 9-14 §§ inkomstskattelagen&lt;br&gt;(1999:1229) eller skatteavtal inte skall tas upp som intäkt i inkomstslaget&lt;br&gt;näringsverksamhet, tjänst eller kapital,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. studiemedel i form av studiebidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skattefria stipendier till den del de överstiger 3 000 kronor per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;månad, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ersättning från avtalsgruppsjukförsäkringar för sjukfall som inträffat&lt;br&gt;före år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten skall göras för&lt;br&gt;förmögenhet beräknad per den 31 december året före det år bostads-&lt;br&gt;tillägget avser enligt vad som anges i denna paragraf och 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som förmögenhet räknas den skattepliktiga förmögenheten enligt Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt, beräknad med bortseende Bilaga 2&lt;br&gt;från värdet av sådan privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt som&lt;br&gt;avses i 2 kap. 13 respektive 18 § inkomstskattelagen (1999:1229) och&lt;br&gt;som utgör den sökandes permanentbostad samt skulder med säkerhet i&lt;br&gt;denna egendom. För sökande som har sin bostad i särskild boendeform&lt;br&gt;skall detsamma gälla i fråga om värdet av privatbostadsfastighet eller&lt;br&gt;privatbostadsrätt som utgör permanentbostad för den sökandes make.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall finns be-&lt;br&gt;stämmelser om beräkning av förmögenhet för den som har fått ersättning&lt;br&gt;enligt den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten skall göras med 15&lt;br&gt;procent av den sammanlagda förmögenhet som överstiger 100 000&lt;br&gt;kronor för den som är ogift och 200 000 kronor för makar. Det fram-&lt;br&gt;räknade förmögenhetsbeloppet avrundas nedåt till helt tusental kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om makar skall värdet av förmögenhet för var och en av dem&lt;br&gt;beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda förmögenhet efter avdrag&lt;br&gt;enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beräkning av reduceringsinkomst&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;18 § Med utgångspunkt från den bidragsgrundande inkomsten skall en&lt;br&gt;reduceringsinkomst räknas fram enligt 19 och 20 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om makar skall reduceringsinkomsten för var och en av dem&lt;br&gt;beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda reduceringsinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Utgångspunkt för beräkning av reduceringsinkomsten är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 100 procent av den del av den bidragsgrundande inkomsten som&lt;br&gt;utgörs av sådan pension, sjukersättning eller aktivitetsersättning som&lt;br&gt;anges i 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 100 procent av den del av den bidragsgrundande inkomsten som ut-&lt;br&gt;görs av sådan pension eller invaliditetsförmån som utges enligt utländsk&lt;br&gt;lagstiftning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 100 procent av den del av den bidragsgrundande inkomsten som ut-&lt;br&gt;görs av inkomst av kapital enligt 12 § första stycket 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 100 procent av sådant tillägg till den bidragsgrundande inkomsten&lt;br&gt;som anges i 16 och 17 §§, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 80 procent av övriga delar av den bidragsgrundande inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Från den inkomst som anges i 19 § skall ett avdrag göras med ett&lt;br&gt;belopp som motsvarar 2,17 gånger prisbasbeloppet för den som är ogift&lt;br&gt;och 1,935 gånger prisbasbeloppet för den som är gift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbär den bidragsberättigade sjukersättning eller aktivitetsersättning&lt;br&gt;enligt 7 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring skall i stället för vad&lt;br&gt;som anges i första stycket ett avdrag göras med ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;garantinivån för hel sådan ersättning enligt 9 kap. 8 och 9 §§ lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den bidragsberättigade uppbär mer än en förmån som enligt 2 § Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;berättigar till bostadstillägg, skall avdrag enligt ovan göras med det Bilaga 2&lt;br&gt;belopp som är mest förmånligt för den bidragsberättigade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsten efter reducering enligt första eller andra stycket är den&lt;br&gt;bidragsberättigades reduceringsinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beräkning av särskilt bostadstillägg&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;21 § Särskilt bostadstillägg skall utges med det belopp som den&lt;br&gt;bidragsberättigades inkomster efter avdrag för skälig bostadskostnad&lt;br&gt;understiger en skälig levnadsnivå, allt räknat per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skälig levnadsnivå skall alltid anses utgöra lägst en tolftedel av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,294 gånger prisbasbeloppet för den som är ogift och lägst en tolftedel&lt;br&gt;av 1,084 gånger prisbasbeloppet för den som är gift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bostadskostnad som uppgår till högst 5 700 kronor per månad för&lt;br&gt;den som är ogift och 2 850 kronor för den som är gift, skall anses som&lt;br&gt;skälig bostadskostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Vid tillämpning av 21 § skall följande inkomster beaktas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 12 § första&lt;br&gt;stycket 1 och 2 efter avdrag för den skatte- och avgiftssats som följer av&lt;br&gt;tillämplig skattetabell enligt 11 kap. 6 § skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483). Om det för den bidragsberättigade inte kan beslutas någon&lt;br&gt;tillämplig skattetabell skall den skatte- och avgiftssats användas som&lt;br&gt;följer av den skattetabell som skulle ha varit tillämplig om sådant beslut&lt;br&gt;hade kunnat fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 12 § första&lt;br&gt;stycket 3 efter avdrag med 30 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 16 och&lt;br&gt;17§§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Bostadstillägg enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsterna enligt första stycket 1-3 skall sammanlagda alltid anses&lt;br&gt;utgöra lägst en tolftedel av det för den bidragsberättigade gällande&lt;br&gt;beloppet enligt 20 § efter avdrag för beräknad preliminär skatt enligt&lt;br&gt;första stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansökan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;23 § Bostadstillägg betalas ut efter ansökan. Sådan ansökan skall göras&lt;br&gt;skriftligen hos den allmänna försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan skall innehålla de uppgifter som behövs för att bedöma den&lt;br&gt;sökandes rätt till bostadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om faktiska förhållanden skall lämnas på heder och samvete&lt;br&gt;av den sökande och, om han eller hon är gift, av hans eller hennes make.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Är ansökan så ofullständig att den inte kan läggas till grund för&lt;br&gt;prövning av bostadstillägget, far försäkringskassan skriftligen förelägga&lt;br&gt;den sökande att inom viss tid avhjälpa bristen vid påföljd att ansökningen&lt;br&gt;annars kan komma att avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalning av bostadstillägg &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Bostadstillägg utges från och med den månad som anges i ansökan.&lt;br&gt;Bostadstillägg far dock inte utges för längre tid tillbaka än tre månader&lt;br&gt;före ansökningsmånaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg får beviljas för en tid av tolv månader. Om det finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl får bostadstillägg beviljas för längre tid, dock längst för en tid&lt;br&gt;av 36 månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Bostadstillägg skall betalas ut månadsvis. Årsbeloppet skall av-&lt;br&gt;rundas till närmaste hela krontal som är delbart med tolv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg som understiger 25 kronor per månad betalas inte ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilt bostadstillägg ingår, eller äldreförsörjningsstöd enligt lagen&lt;br&gt;(2001:000) om äldreförsörjningsstöd betalas ut, skall dock bostads-&lt;br&gt;tillägget alltid betalas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Vid utbetalning av bostadstillägg för förfluten tid till en bidrags-&lt;br&gt;berättigad, vars make har uppburit bostadstillägg för samma tid, skall&lt;br&gt;bostadstillägget minskas på sådant sätt att det sammanlagda beloppet&lt;br&gt;under denna tid motsvarar de bostadstillägg som skulle ha utgivits om&lt;br&gt;beslut om båda ersättningarna hade förelegat samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ändrade förhållanden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;28 § Den som uppbär bostadstillägg enligt denna lag är skyldig att utan&lt;br&gt;oskäligt dröjsmål anmäla till försäkringskassan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om de inkomster som avses i 12 § första stycket 1 och 2 samt 15 §&lt;br&gt;väsentligt har ökat för bidragstagaren eller dennes make,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om han eller hon byter bostad eller om boendeförhållandena ändras,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om han eller hon gifter sig eller äktenskapet upplöses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Bostadstillägget skall omprövas när något förhållande som bestäm-&lt;br&gt;mer tilläggets storlek har ändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägget får räknas om utan föregående underrättelse om den&lt;br&gt;del av årsinkomsten ändras som utgörs av en förmån som betalas ut av&lt;br&gt;den allmänna försäkringskassan, pension enligt utländsk lagstiftning,&lt;br&gt;avtalspension eller motsvarande ersättning som följer av kollektivavtal.&lt;br&gt;Detsamma skall gälla när sådant belopp som avses i 20 § ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § En ändring av bostadstillägget skall gälla från och med månaden&lt;br&gt;efter den månad då anledningen till ändring har uppkommit. En ändring&lt;br&gt;av bostadstillägget skall dock gälla från och med den månad under vilken&lt;br&gt;de förhållanden har uppkommit som föranleder ändringen, om förhållan-&lt;br&gt;dena avser hela den månaden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;U ppgiftssky Idighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;31 § Banker och andra penninginrättningar skall på begäran lämna&lt;br&gt;domstol, Riksförsäkringsverket eller den allmänna försäkringskassan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifter om namngiven person när det gäller forhållanden som är av Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;betydelse for tillämpningen av denna lag. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Återbetalning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;32 § Den allmänna försäkringskassan skall besluta om återbetalning av&lt;br&gt;bostadstillägg, om den som uppburit bostadstillägget genom att lämna&lt;br&gt;oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller&lt;br&gt;anmälningsskyldighet har orsakat att bostadstillägget har lämnats fel-&lt;br&gt;aktigt eller med ett för högt belopp. Detsamma gäller om bostadstillägg i&lt;br&gt;annat fall har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp och den som&lt;br&gt;uppburit bostadstillägget har insett eller skäligen borde ha insett detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl får försäkringskassan helt eller delvis&lt;br&gt;efterge krav på återbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Avdrag på bostadstillägg far göras med skäligt belopp om den&lt;br&gt;bidragsberättigade enligt beslut av en allmän försäkringskassa är åter-&lt;br&gt;betalningsskyldig för en ersättning som har utgetts på grund av denna lag&lt;br&gt;eller en annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;34 § Bestämmelserna i 20 kap. 10-13 §§ lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring om omprövning och ändring av försäkringskassas beslut samt&lt;br&gt;överklagande av försäkringskassas beslut och domstols beslut skall&lt;br&gt;tillämpas i ärenden om bostadstillägg enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;35 § Följande bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;skall också tillämpas på bostadstillägg enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 17 kap. 1 § om sammanträffande av förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 18 kap. 46 och 47 §§ om Riksförsäkringsverkets tillsyn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 20 kap. 3 § tredje stycket om indragning eller nedsättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 20 kap. 5 § om preskription,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 20 kap. 6 § första stycket andra meningen om förbud mot överlåtelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 20 kap. 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 20 kap. 9 § om uppgiftsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Genom lagen upphävs&lt;br&gt;lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensio-&lt;br&gt;närer gäller fortfarande för bostadstillägg som avser tid före ikraft-&lt;br&gt;trädandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den som är berättigad till bostadstillägg enligt lagen (1994:308) om&lt;br&gt;bostadstillägg till pensionärer vid utgången av år 2002 skall ha rätt att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fortsätta att få bostadstillägget utbetalt även om sådan rätt inte finns Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;enligt den nya lagen, dock längst till och med juni 2003. Detta gäller Bilaga 2&lt;br&gt;dock endast så länge den försäkrade uppbär sådan förmån eller mot-&lt;br&gt;svarande förmån som berättigar till bostadstillägg enligt bestämmelserna&lt;br&gt;i den gamla lagen. Vad nu sagts skall även gälla särskilt bostadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Bostadstillägget får under den tid som avses i punkten 3 betalas ut&lt;br&gt;med samma belopp som betalades ut till den försäkrade för december&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2002. Om förhållandena ändras av sådan anledning som anges i 28 §&lt;br&gt;eller om bostadstillägget skall prövas om av en annan anledning under&lt;br&gt;tiden 1 januari-30 juni 2003, skall de nya bestämmelserna tillämpas.&lt;br&gt;Bostadstillägget får dock inte dras in enbart av den anledningen att&lt;br&gt;bidragstagaren inte uppfyller kraven i de nya bestämmelserna i 2 § för&lt;br&gt;rätt till bostadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. För den som för december 2002 är berättigad till bostadstillägg&lt;br&gt;enligt de bestämmelser som gäller för gift pensionsberättigad och maken&lt;br&gt;inte är berättigad till bostadstillägg skall följande gälla. I stället för vad&lt;br&gt;som anges i 9 § får äldre bestämmelser i 4 § lagen (1994:308) om&lt;br&gt;bostadstillägg till pensionärer tillämpas under tiden 1 januari-30 juni&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2003. Om sådana äldre bestämmelser tillämpas skall inte sådant avdrag&lt;br&gt;som avses i 20 § göras vid beräkning av makens reduceringsinkomst. Om&lt;br&gt;bostadstillägget har börjat utges helt enligt de nya bestämmelserna, får&lt;br&gt;inte de äldre bestämmelserna tillämpas därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (2000:781) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1998:708) om upphävande av lagen&lt;br&gt;(1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make&lt;br&gt;uppbär folkpension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkten 1 ikraftträdande- och övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna till lagen (1998:708) om upphävande av lagen&lt;br&gt;(1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension i&lt;br&gt;stället för dess lydelse enligt lagen (2000:781) om ändring i nämnda lag&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den&lt;br&gt;1 januari 2003. Äldre bestäm-&lt;br&gt;melser gäller dock fortfarande för&lt;br&gt;hustrutillägg som avser tid före&lt;br&gt;upphörandet av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den&lt;br&gt;1 januari 2003. Äldre bestämmelser&lt;br&gt;gäller dock fortfarande för hustru-&lt;br&gt;tillägg som avser tid före upp-&lt;br&gt;hörandet av lagen. För tiden den&lt;br&gt;1 januari-30 juni 2003 gäller&lt;br&gt;punkterna 3 och 4 i övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna till lagen (2001:000)&lt;br&gt;om bostadstillägg till pensionärer&lt;br&gt;m.fl. på motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen2000/01. 1 saml. Nrl40&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:708) om Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;upphävande av lagen (1994:309) om hustrutillägg i Bilaga 2&lt;br&gt;vissa fall då make uppbär folkpension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om ikraftträdande- och övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna till lagen (1998:708) om upphävande av lagen&lt;br&gt;(1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att punkten 3 skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det skall införas en ny punkt, punkt 4, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vid tillämpning av lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommu-&lt;br&gt;nalt bostadstillägg till folkpension för hustrutillägg till kvinna vars make&lt;br&gt;uppbär ålderspension skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) vad som gäller för folk-&lt;br&gt;pension i form av ålderspension&lt;br&gt;enligt 1 § första stycket och 5 §&lt;br&gt;första stycket femte meningen i&lt;br&gt;stället gälla ålderspension enligt&lt;br&gt;lagen (1998:674) om inkomstgrun-&lt;br&gt;dad ålderspension eller garanti-&lt;br&gt;pension enligt lagen (1998:702)&lt;br&gt;om garantipension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) hustrutillägg enligt 1 § andra&lt;br&gt;stycket, för år räknat motsvara&lt;br&gt;1,67 gånger prisbasbeloppet enligt&lt;br&gt;1 kap. 6 § lagen (1962:381)) om&lt;br&gt;allmän försäkring, om inte annat&lt;br&gt;följer av vad som föreskrivs i 1 §&lt;br&gt;tredje stycket eller 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) vad som gäller för folkpen-&lt;br&gt;sion i form av ålderspension enligt&lt;br&gt;1 § tredje stycket i stället gälla den&lt;br&gt;andel av oavkortad garantipension&lt;br&gt;som mannen enligt 3 kap. 6 §&lt;br&gt;lagen (1998:702) om garanti-&lt;br&gt;pension är berättigad till eller&lt;br&gt;skulle vara berättigad till om förut-&lt;br&gt;sättningarna för rätt till garanti-&lt;br&gt;pension hade förelegat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) vad som gäller för folk-&lt;br&gt;pension och tilläggspension enligt&lt;br&gt;5 § första stycket andra meningen i&lt;br&gt;stället gälla pension enligt lagen&lt;br&gt;om inkomstgrundad ålderspension&lt;br&gt;och garantipension enligt lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) vad som gäller för folkpension&lt;br&gt;i form av ålderspension enligt 1 §&lt;br&gt;första stycket i stället gälla ålders-&lt;br&gt;pension enligt lagen (1998:674) om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension eller&lt;br&gt;garantipension enligt lagen (1998:702)&lt;br&gt;om garantipension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) hustrutillägg enligt 1 § andra&lt;br&gt;stycket, för år räknat motsvara 1,67&lt;br&gt;gånger prisbasbeloppet enligt 1 kap.&lt;br&gt;6 § lagen (1962:381)) om allmän&lt;br&gt;försäkring, om inte annat följer av&lt;br&gt;vad som föreskrivs i 1 § tredje&lt;br&gt;stycket eller 4 §. Kzc/ tillämpningen&lt;br&gt;av 4 § första stycket skall hustru-&lt;br&gt;tillägget minskas med 60 procent av&lt;br&gt;den pensionsberättigades reduce-&lt;br&gt;ringsinkomst enligt punkten d,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) vad som gäller för folkpension&lt;br&gt;i form av ålderspension enligt 1 §&lt;br&gt;tredje stycket i stället gälla den&lt;br&gt;andel av oavkortad garantipension&lt;br&gt;som mannen enligt 4 kap. 6 § lagen&lt;br&gt;(1998:702) om garantipension är&lt;br&gt;berättigad till eller skulle vara&lt;br&gt;berättigad till om förutsättningarna&lt;br&gt;för rätt till garantipension hade&lt;br&gt;förelegat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) vid beräkning av hustrutillägg&lt;br&gt;i stället för vad som anges som&lt;br&gt;årsinkomst i 5 § gälla vad som före-&lt;br&gt;skrivs i 12-20 §§ lagen (2001:000)&lt;br&gt;om bostadstillägg till pensionärer&lt;br&gt;m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om garantipension till den del &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan pension sammanlagt inte &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgår till 1,9 gånger prisbas-&lt;br&gt;beloppet enligt 1 kap. 6 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;eller om dessa pensionsförmåner&lt;br&gt;utges med viss andel, motsvarande&lt;br&gt;andel av 1,9 gånger samma pris-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;basbelopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) vad som gäller för tilläggspension enligt 6 § andra stycket i stället&lt;br&gt;gälla pension enligt lagen om inkomstgrundad ålderspension eller&lt;br&gt;garantipension enligt lagen om garantipension, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) vad som gäller för folkpension i form av ålderspension enligt 13 § i&lt;br&gt;stället gälla garantipension enligt lagen om garantipension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. I stället för vad som anges i 4 §&lt;br&gt;i den upphävda lagen (1994:309) om&lt;br&gt;hustrutillägg i vissa fall då make&lt;br&gt;uppbär folkpension skall bestäm-&lt;br&gt;melserna i 5 § och 23-35 §§ lagen&lt;br&gt;(2001:000) om bostadstillägg till&lt;br&gt;pensionärer m.fl. tillämpas på mot-&lt;br&gt;svarande sätt i fråga om hustru-&lt;br&gt;tillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1987:813) om&lt;br&gt;homosexuella sambor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:813) om homosexuella&lt;br&gt;sambor&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att punkterna 21 och 22 skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny punkt, punkt 23, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om två personer bor tillsammans i ett homosexuellt förhållande, skall&lt;br&gt;vad som gäller i fråga om sambor enligt följande lagar och bestämmelser&lt;br&gt;tillämpas även på de homosexuella samborna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ärvdabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. jordabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 10 kap. 9 § rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 4 kap. 19 § första stycket utsökningsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. inkomstskattelagen (1999:1229),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. bostadsrättslagen (1991:614),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. 5 kap. 18 § tredje stycket fastighetsbildningslagen (1970:988),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.5 och 12 §§ lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa&lt;br&gt;innehav av finansiella instrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. 14 kap. 3 §, 4 § tredje stycket och 8 § tredje stycket vallagen&lt;br&gt;(1997:157),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. 36 § första stycket lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigeval,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. 4 § lagen (1997:159) om brevröstning i vissa fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. 10 kap. 18 §, 11 kap. 2, 15 och 16 §§, 12 kap. 7 och 8 §§ samt 16&lt;br&gt;kap.7 och 9 §§ föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. säkerhetsskyddslagen (1996:627),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall&lt;br&gt;vid 1997-2001 års taxeringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lagen (1993:737) om bostadsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. 8 kap. 2 § andra stycket socialtjänstlagen (2001:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. 26 § tredje stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. 2 kap. 4 § utlänningslagen&lt;br&gt;(1989:529), samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. 12 § första stycket 2 lagen&lt;br&gt;(2001:82) om svenskt medborgar-&lt;br&gt;skap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. 2 kap. 4 § utlänningslagen&lt;br&gt;(1989:529),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. 12 § första stycket 2 lagen&lt;br&gt;(2001:82) om svenskt medborgar-&lt;br&gt;skap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lagen (2001:000) om&lt;br&gt;bostadstillägg till pensionärer m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1998:1665.&lt;br&gt;Senaste lydelse 2001:92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsätter dessa lagar eller bestämmelser att samborna skall vara Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;ogifta, gäller det också de homosexuella samborna. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:332) om Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;ersättning till steriliserade i vissa fall &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 a § lagen (1999:332) om ersättning till&lt;br&gt;steriliserade i vissa fall skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som har fatt ersättning enligt denna lag skall tillgångar&lt;br&gt;uppgående till ett belopp om etthundrasjuttiofemtusen (175 000) kr anses&lt;br&gt;som förmögenhet och inte beaktas vid tillämpning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 5 § lagen (1994:308) om bo- 1.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;16 och 17&amp;nbsp;&amp;nbsp;§§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stadstillägg till pensionärer, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(2001:000) om bostadstillägg till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionärer m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 5 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 4 kap. 1 § och 8 kap. 2 § socialtjänstlagen (2001:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 26 § hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 19 § lagen (1993:387) om stöd&lt;br&gt;och service till vissa funktions-&lt;br&gt;hindrade, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;16 § lagen (1962:382)&lt;br&gt;angående införande av lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt 8 § första stycket&lt;br&gt;lagen om bostadstillägg till pen-&lt;br&gt;sionärer behöver inte göras på&lt;br&gt;grund av ersättning som har utgetts&lt;br&gt;enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 26 § hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763), samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 19 § lagen (1993:387) om stöd&lt;br&gt;och service till vissa funktions-&lt;br&gt;hindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om&lt;br&gt;bostadsbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till bostadsbidrag har den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har fyllt 18 år men inte 29 år och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bor i en bostad som han eller hon äger eller innehar med hyres- eller&lt;br&gt;bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag enligt första stycket lämnas mte om sökanden eller&lt;br&gt;dennes make&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har bam som berättigar till bostadsbidrag till barnfamiljer eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. får bostadstillägg enligt lagen&lt;br&gt;(1994:308) om bostadstillägg till&lt;br&gt;pensionärer eller på grund av be-&lt;br&gt;stämmelserna om inkomstprövning&lt;br&gt;inte far sådant tillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har sökandens make fyllt 29 år lä&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. får bostadstillägg enligt lagen&lt;br&gt;(2001:000) om bostadstillägg till&lt;br&gt;pensionärer m.fl. eller på grund av&lt;br&gt;bestämmelserna om inkomstpröv-&lt;br&gt;ning inte får sådant tillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nnas inte bostadsbidrag enligt första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre bestämmelser&lt;br&gt;tillämpas fortfarande beträffande bostadsbidrag som avser tid före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:473.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:000) om Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;ändring i socialförsäkringslagen (1999:799) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 § socialförsäkringslagen i stället för&lt;br&gt;dess lydelse enligt lagen (2001:000) om ändring i nämnda lag skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är bosatt i Sverige omfattas även av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om bilstöd till handi-&lt;br&gt;kappade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska bam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till ålderspension för&lt;br&gt;långvarig vård av sjukt eller handikappat bam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lagen (1993:389) om assistansersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lagen (1993:737) om bostadsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;lagen (1994:308) om bo- 9. lagen (2001:000) om bo-&lt;br&gt;stadstillägg till pensionärer, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;stadstillägg till pensionärer m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lagen (1996:1030) om underhållsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. lagen (1998:702) om garantipension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till&lt;br&gt;bam i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- garantipension till omställningspension och änkepension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- efterlevandestöd till bam, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- pension enligt 6 kap. 5 § första stycket 2 samma lag eller enligt 4 §&lt;br&gt;andra stycket 2 eller 6 § tredje stycket 2 lagen (2000:462) om införande&lt;br&gt;av lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn, beräknad&lt;br&gt;i förhållande till det antal år som har tillgodoräknats som bosättningstid i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen&lt;br&gt;(1999:1229)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 10 § inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bidrag är skattefria:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;bostadstillägg enligt lagen - bostadstillägg enligt lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:308) om bostadstillägg till (2001:000) om bostadstillägg till&lt;br&gt;pensionärer, och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;pensionärer m.fl., och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kommunalt bostadstillägg till handikappade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre bestämmelser&lt;br&gt;tillämpas fortfarande beträffande bostadstillägg som avser tid före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2001-05-15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Leif Thorsson,&lt;br&gt;regeringsrådet Rune Lavin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 26 april 2001 (Socialdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;1. lag om bostadstillägg till pensionärer m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 2. lag om ändring i lagen (2000:781) om ändring i lagen (1998:708)&lt;br&gt;om upphävande av lagen (1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då&lt;br&gt;make uppbär folkpension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 3. lag om ändring i lagen (1998:708) om upphävande av lagen&lt;br&gt;(1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 4. lag om ändring&amp;nbsp;i lagen (1987:813)&amp;nbsp;om homosexuella sambor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 5. lag om ändring&amp;nbsp;i lagen (1999:332)&amp;nbsp;om ersättning till steriliserade&amp;nbsp;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. 6. lag om ändring&amp;nbsp;i lagen (1993:737)&amp;nbsp;om bostadsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. 7. lag om ändring&amp;nbsp;i lagen (2001:000)&amp;nbsp;om ändring i socialförsäkrings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1999:799), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. 8. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Elisabeth Lane.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet'.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om bostadstillägg till pensionärer m.fl.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket andra meningen i paragrafen skall, om skäl inte&lt;br&gt;visas för annat, en man och en kvinna som utan att vara gifta med&lt;br&gt;varandra lever tillsammans och är folkbokförda på samma adress lik-&lt;br&gt;ställas med gifta personer. Förslaget kompletteras av förslaget till lag om&lt;br&gt;ändring i lagen om homosexuella sambor. Sistnämnda förslag innebär att,&lt;br&gt;om två personer bor tillsammans i ett homosexuellt förhållande, ”vad&lt;br&gt;som gäller i fråga om sambor” enligt bl.a. förevarande paragraf skall&lt;br&gt;tillämpas även på de homosexuella samborna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förevarande paragraf nämns inte ordet sambor. En genomgång som&lt;br&gt;föredraganden gjort visar att i samtliga lagar eller lagrum vartill lagen om&lt;br&gt;homosexuella sambor hänvisar används ordet sambor med undantag av 4&lt;br&gt;kap. 19 § första stycket utsökningsbalken och lagen om bostadsbidrag.&lt;br&gt;Sistnämnda hänvisning som tillkommit utan lagrådsgranskning (ehuru&lt;br&gt;huvudförslaget i den proposition där hänvisningen föreslogs hade&lt;br&gt;granskats av Lagrådet, se prop. 1998/99:4) lämnas av Lagrådet därhän.&lt;br&gt;Bestämmelsen i utsökningsbalken använder uttrycket att gäldenären&lt;br&gt;”varaktigt sammanbor med annan under äktenskapsliknande förhållan-&lt;br&gt;den”, vilket nära motsvarar definitionen i 1 § andra stycket lagen om&lt;br&gt;sambors gemensamma hem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall en teknik användas vari olika förhållanden för homosexuella Prop. 2000/01:140&lt;br&gt;sambor regleras genom hänvisning till andra lagar eller lagrum är det Bilaga 3&lt;br&gt;önskvärt att i de senare används just ordet sambor. I förevarande fall blir&lt;br&gt;hänvisningen särskilt tvivelaktig, eftersom i den nu föreslagna bestäm-&lt;br&gt;melsen intet antyds om mannens och kvinnas sexuella relationer - detta&lt;br&gt;helt i överensstämmelse med Regeringsrättens avgörande RÅ 1995 ref.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48. Det framstår då som främmande att man i fråga om två samman-&lt;br&gt;boende kvinnor eller två sammanboende män skulle behöva ta ställning&lt;br&gt;till deras eventuella sexuella relationer. Lagrådet förordar därför att andra&lt;br&gt;stycket andra meningen ges följande lydelse. ”Om inte skäl visas för&lt;br&gt;annat skall detsamma gälla i fråga om en vuxen person som lever till-&lt;br&gt;sammans med en annan vuxen person, utan att de är gifta med varandra,&lt;br&gt;om de är folkbokförda på samma adress.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därvid utgår förslaget till lag om ändring i lagen om homosexuella&lt;br&gt;sambor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18—20 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i 18 § första stycket framgår i huvudsak redan av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 10 och 11 § och bör kunna utgå. Bestämmelsen i 18 § andra&lt;br&gt;stycket kan med fördel placeras som en andra mening i 20 § sista stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 19 § skall som underlag för reduceringsinkomsten användas&lt;br&gt;dels vissa uppräknade inkomstposter i sin helhet, dels 80 % av det övriga&lt;br&gt;underlaget. Lokutionen ”100 % av den del av den bidragsgrundande in-&lt;br&gt;komsten som utgörs av” synes kunna undvaras i de särskilda leden, så att&lt;br&gt;texten skulle lyda så:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Utgångspunkt för beräkningen av reduceringsinkomsten är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;pension, sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;pension eller invaliditetsförmån som utges enligt utländsk lagstift-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;inkomst av kapital enligt 12 § första stycket 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tillägg till den bidragsgrundande inkomsten enligt 16 och 17 §§,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;80 procent av övriga delar av den bidragsgrundande inkomsten.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i 19 § kan, om inte den tabellariska uppställningen anses ha ett&lt;br&gt;särskilt värde, emellertid koncentreras ytterligare, så att texten finge föl-&lt;br&gt;jande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Reduceringsinkomsten utgörs av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;summan av dels pension, sjukersättning eller aktivitetsersättning&lt;br&gt;enligt 2 §, pension eller invaliditetsförmån som utges enligt ut-&lt;br&gt;ländsk lagstiftning, inkomst av kapital enligt 12 § första stycket 3&lt;br&gt;och tillägg till den bidragsgrundande inkomsten enligt 16 och&lt;br&gt;17 §§, dels 80 procent av övriga delar av den bidragsgrundande in-&lt;br&gt;komsten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;minskad med ett fribelopp enligt [19] §.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följs sistnämnda förslag bör 20 § första stycket inledas med orden ”Det&lt;br&gt;fribelopp som avses i [18] § skall motsvara 2,17 gånger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse av denna innebörd finns inte i gällande lag om bostads-&lt;br&gt;tillägg till pensionärer. En motsvarighet till bestämmelsen finns i 20 §&lt;br&gt;lagen om bostadsbidrag. Den sistnämnda lagen har dock inte varit före-&lt;br&gt;mål för lagrådsgranskning, varför det är första gången som Lagrådet har&lt;br&gt;möjlighet att anlägga synpunkter på bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sökande är i princip skyldig att visa att han uppfyller kraven för att&lt;br&gt;erhålla den sökta förmånen. Förvaltningsmyndigheten (här: försäkrings-&lt;br&gt;kassan) har att hjälpa den enskilde till rätta och anvisa vilka komplette-&lt;br&gt;ringar som behövs (se 4 § förvaltningslagen). Om sökanden inte skulle&lt;br&gt;prestera tillräcklig utredning, riskerar han att få avslag på sin ansökning.&lt;br&gt;Ett avslagsbeslut medför att den enskilde kan gå vidare med saken&lt;br&gt;genom att begära omprövning och sedan eventuellt överklaga ompröv-&lt;br&gt;ningsbeslutet hos länsrätt. Förvaltningsrättens rättskraftsregler hindrar&lt;br&gt;inte att en ny ansökning prövas i sak trots förekomsten av ett lagakraft-&lt;br&gt;vunnet avslagsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den föreslagna bestämmelsen föreskrivs att försäkringskassan under&lt;br&gt;vissa förutsättningar skriftligen får förelägga sökanden att inom viss tid&lt;br&gt;avhjälpa bristen vid påföljd att ansökningen annars kan komma att av-&lt;br&gt;visas. Genom denna bestämmelse formaliseras förfarandet på så sätt att&lt;br&gt;kassan genom sitt avvisningsbeslut kan ge upphov till en självständig&lt;br&gt;process i en ren förfarandefråga. En sökande som får sin talan avvisad&lt;br&gt;kan nämligen begära rättelse, men processen kommer då inte att gälla&lt;br&gt;hans rätt till ersättning utan enbart hans rätt att få sin ansökning prövad i&lt;br&gt;sak. Om en förvaltningsdomstol skulle bifalla hans överklagande, blir&lt;br&gt;utgången att målet återförvisas till försäkringskassan för prövning i sak.&lt;br&gt;Den enskilde kan med andra ord få ägna tid och ork åt att föra talan i för-&lt;br&gt;valtningsdomstol i syfte att återfå rätten till en sakprövning av sin ur-&lt;br&gt;sprungliga ansökning. Det kan dessutom dröja lång tid, innan avvisnings-&lt;br&gt;frågan blir definitivt avgjord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening kan avvisningsmöjligheten, tvärtemot vad&lt;br&gt;som sägs i motiveringen, förlänga den tid inom vilken en enskild får ett&lt;br&gt;slutgiltigt svar på sin ansökning. Det framgår av motiveringen att det från&lt;br&gt;försäkringskassans synpunkt skulle kunna vara bekvämt att slippa pröva&lt;br&gt;ansökningar i sak genom att avvisa dem. Vad som inte beaktas är att det&lt;br&gt;är högst sannolikt att den enskilde återkommer med en ny ansökning,&lt;br&gt;eftersom den föregående aldrig prövades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet anser att bestämmelsen i 24 § gör förfarandet onödigt kom-&lt;br&gt;plicerat, särskilt för den enskilde. I sammanhanget vill Lagrådet erinra&lt;br&gt;om bestämmelsen i 7 § förvaltningslagen att ett ärende skall handläggas&lt;br&gt;så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts.&lt;br&gt;Om en ansökning inte kompletteras efter försäkringskassans anvisningar&lt;br&gt;och kassan inte själv kan utreda förhållandena, är den naturliga åtgärden&lt;br&gt;inom förvaltnings förfarandet att ansökningen avslås. Genom ett avslags-&lt;br&gt;beslut får den enskilde ett svar på sin ansökning och erhåller möjlighet&lt;br&gt;att få saken omprövad och därefter överprövad av förvaltningsdomstol.&lt;br&gt;Med hänsyn till det anförda förordar Lagrådet att paragrafen utgår ur lag-&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förlaget till lag om ändring i lagen om homosexuella sambor &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:140&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Godtas vad Lagrådet föreslagit under 5 § förslaget till lag om bostads-&lt;br&gt;tillägg till pensionärer m.fl. skall förevarande lagförslag utgå.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga lagförslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden&lt;br&gt;Hjelm-Wallén, Thalén, Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Klingvall,&lt;br&gt;Pagrotsky, Östros, Engqvist, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén,&lt;br&gt;Ringholm, Bodström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Thalén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 2000/01:140 Reformerade regler för&lt;br&gt;bostadstillägg till pensionärer m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Regeringen föreslår att riksdagens antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2>1. lag om bostadstillägg till pensionärer m.fl.
2. lag om ändring i lagen (2000:781) om ändring i lagen (1998:708) om upphävande av lagen (1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension
3. lag om ändring i lagen (1998:708) om upphävande av lagen (1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folk-pension
4. lag om ändring i lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall
5. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag
(6. lag om ändring i lagen (2001:000) om ändring i socialförsäkringslagen (1999:799))
7. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
och 8. lag om ändring i lagen (2000:798) om ändring i lagen (1998:702) om garantipension.
</lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2001/02:SfU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1.1</beteckning>
<lydelse>Regeringen föreslår att riksdagens antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2>1. lag om bostadstillägg till pensionärer m.fl.
2. lag om ändring i lagen (2000:781) om ändring i lagen (1998:708) om upphävande av lagen (1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension
3. lag om ändring i lagen (1998:708) om upphävande av lagen (1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folk-pension
4. lag om ändring i lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall
5. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag
(6. lag om ändring i lagen (2001:000) om ändring i socialförsäkringslagen (1999:799))
7. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
och 8. lag om ändring i lagen (2000:798) om ändring i lagen (1998:702) om garantipension.
</lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2001/02:SfU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2001-05-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2001-05-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2001-05-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2001-06-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 04:08:48</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GO03140</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:19:34</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialförsäkringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 04:08:48</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2001/02:SfU3</uppgift>
<ref_dok_id>GP01SfU3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2001/02</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Reformerade regler för bostadstillägg till pensionärer m.fl.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2001/02:SfU4</uppgift>
<ref_dok_id>GP01SfU4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2001/02</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Äldreförsörjningsstöd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:140&lt;br/&gt;
Reformerade regler för bostadstillägg till pensionärer m.fl.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Sf36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:140 Reformerade regler för bostadstillägg till pensionärer m.fl.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:140&lt;br/&gt;
Reformerade regler för bostadstillägg till pensionärer m.fl.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Sf37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:140 Reformerade regler för bostadstillägg till pensionärer m.fl.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:140&lt;br/&gt;
Reformerade regler för bostadstillägg till pensionärer m.fl.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Sf38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:140 Reformerade regler för bostadstillägg till pensionärer m.fl.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:140&lt;br/&gt;
Reformerade regler för bostadstillägg till pensionärer m.fl.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Sf39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:140 Reformerade regler för bostadstillägg till pensionärer m.fl.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:140&lt;br/&gt;
Reformerade regler för bostadstillägg till pensionärer m.fl.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Sf40</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf40</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:140 Reformerade regler för bostadstillägg till pensionärer m.fl.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo Könberg m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:140&lt;br/&gt;
Reformerade regler för bostadstillägg till pensionärer m.fl.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Sf39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:140 Reformerade regler för bostadstillägg till pensionärer m.fl.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Könberg m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Claes Stockhaus m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:140&lt;br/&gt;
Reformerade regler för bostadstillägg till pensionärer m.fl.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Sf37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:140 Reformerade regler för bostadstillägg till pensionärer m.fl.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Claes Stockhaus m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kenneth Lantz m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:140&lt;br/&gt;
Reformerade regler för bostadstillägg till pensionärer m.fl.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Sf40</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf40</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:140 Reformerade regler för bostadstillägg till pensionärer m.fl.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kenneth Lantz m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kerstin-Maria Stalin (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:140&lt;br/&gt;
Reformerade regler för bostadstillägg till pensionärer m.fl.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Sf38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:140 Reformerade regler för bostadstillägg till pensionärer m.fl.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kerstin-Maria Stalin (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margit Gennser m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:140&lt;br/&gt;
Reformerade regler för bostadstillägg till pensionärer m.fl.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Sf36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:140 Reformerade regler för bostadstillägg till pensionärer m.fl.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margit Gennser m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>