<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2286917</hangar_id>
 <dok_id>GO03136</dok_id>
 <rm>2000/01</rm>
 <beteckning>136</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 2000/01:136</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Socialdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>136</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2001-05-31 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:07:20</systemdatum>
 <publicerad>2001-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Äldreförsörjningsstöd Prop. 2000/01:136</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GO03136/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GO03136</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GO03136</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;2000/01:136&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Äldreförsörjningsstöd&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03136/prop_200001__136-1.png" style="width:35pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000/01:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 31 maj 2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm-Wallén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Engqvist&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Socialdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I syfte att återställa socialtjänstens försörjningsstöd till att vara ett indi-&lt;br&gt;viduellt, behovsprövat bistånd som är föranlett av tillfälliga ekonomiska&lt;br&gt;problem, läggs i propositionen förslag om att personer som är bosatta i&lt;br&gt;Sverige och som är 65 år eller äldre skall garanteras en viss lägsta lev-&lt;br&gt;nadsnivå i form av ett äldreförsörjningsstöd. Storleken av det äldreför-&lt;br&gt;sörjningsstöd som lämnas skall vara beroende av den stödberättigades&lt;br&gt;inkomster. Stödet föreslås vara skattefritt, regleras i en särskild lag och&lt;br&gt;finansieras av statsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet föreslås vidare administreras av de allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassorna och betraktas som en socialförsäkringsförmån och hänföras till&lt;br&gt;de bosättningsbaserade försäkringarna i socialförsäkringslagen&lt;br&gt;(1999:799). Regler om beräkning och handläggning av äldreförsörjnings-&lt;br&gt;stödet skall i möjligaste mån anpassas till de regler som regeringen före-&lt;br&gt;slagit i lagen om bostadstillägg till pensionärer m.fl. (prop. 2000/01:140).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall den stödberättigade vistas utanför det Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet (EES) skall äldreförsörjningsstödet utbetalas om ut-&lt;br&gt;landsvistelsen kan antas vara längst tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den stödberättigade skall genom äldreförsörjningsstödet dels till-&lt;br&gt;försäkras en skälig levnadsnivå, dels tillförsäkras medel att täcka de&lt;br&gt;bostadskostnader som inte överstiger 5 700 kronor per månad för den&lt;br&gt;som är ogift och 2 850 kronor per månad för den som är gift. Den skäliga&lt;br&gt;levnadsnivån föreslås vara densamma som vid beräkning av särskilt&lt;br&gt;bostadstillägg enligt förslaget till lag om bostadstillägg till pensionärer&lt;br&gt;m.fl. Det innebär enligt gällande prisbasbelopp 3 979 kronor per månad&lt;br&gt;för den som är ogift och 3 333 kronor per månad för den som är gift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 136&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagförslag.........................................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om äldreförsörjningsstöd............................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (2001:000) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadstillägg till pensionärer m.fl.....................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (2001:000) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i socialförsäkringslagen (1999:799)......................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (2001:000) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i lagen (2001:000) om ändring i&lt;br&gt;socialförsäkringslagen (1999:799)................................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1999:1229)...................................................................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter...............................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Socialbidrag - det yttersta skyddsnätet............................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande pensionsbestämmelser....................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bostadstillägg till pensionärer..........................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag om äldreförsörjningsstöd....................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett äldreförsörjningsstöd införs........................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Äldreförsörjningsstödets administration..........................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagreglering av äldreförsörjningsstödet...........................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Äldreförsörjningsstöd till den som har rätt till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionsförmåner..............................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Äldreförsörjningsstöd vid utlandsvistelse........................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förhållandet till EG-rätten..............................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Äldreförsörjningsstödets storlek.......................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nivån för äldreförsörjningsstödet...................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beräkningen av bostadskostnader..................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inkomstprövningen...........................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Makar och med makar jämställda personer.... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beräkning av förmögenhet.............................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppgiftsskyldighet.........................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ansökan, beslut och utbetalning av äldre-&lt;br&gt;försörjningsstöd ................................................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ansökan om äldreförsörjningsstöd.................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utbetalning av äldreförsörjningsstöd................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anmälningsskyldighet....................................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Återbetalningsskyldighet................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Omprövning, ändring, överklagande................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.10.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Omprövning och ändring av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;äldreförsörjningsstöd......................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.10.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överklagande m.m.........................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga bestämmelser........................................................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sekretessfrågor.................................................................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande och ekonomiska konsekvenser................................41 &amp;nbsp;Prop. 2000/01:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande....................................................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser...............................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar...................................................................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om äldreförsörjningsstöd.......................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:000) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadstillägg till pensionärer m.fl...................................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:000) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i socialförsäkringslagen (1999:799)....................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:000) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i lagen (2001:000) om ändring i social-&lt;br&gt;försäkringslagen (1999:799).............................................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1999:1229)......................................................................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet Socialtjänst i&lt;br&gt;utveckling (SOU 1999:97)................................................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Utredningens lagförslag....................................................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Remissinstanser till betänkandet Socialtjänst i&lt;br&gt;utveckling (SOU 1999:97).............  77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag .......  78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande........................  89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 maj 2001...........91&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om äldreförsörjningsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (2001:000) om bostadstillägg till pensionä-&lt;br&gt;rer m.fl,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (2001:000) om ändring i socialförsäkrings-&lt;br&gt;lagen (1999:799),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (2001:000) om ändring i lagen (2001:000)&lt;br&gt;om ändring i socialförsäkringslagen (1999:799),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagförslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om äldreförsörjningsstöd&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Rätten till äldreförsörjningsstöd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som&lt;br&gt;omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestäm-&lt;br&gt;melser om förmåner vid utlandsvistelse och om handläggning av ären-&lt;br&gt;den, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Äldreförsörjningsstöd enligt denna lag utges från och med den månad&lt;br&gt;då den stödberättigade fyller 65 år. Rätten till äldreförsörjningsstöd&lt;br&gt;respektive stödets storlek är beroende av den stödberättigades, och om&lt;br&gt;han eller hon är gift, även makens inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inkomst avses i denna lag den inkomst, för år räknat, som en&lt;br&gt;stödberättigad kan antas komma att få under den närmaste tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Äldreförsörjningsstöd utges till den som har rätt till inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,&lt;br&gt;till garantipension enligt lagen (1998:702) om garantipension eller till&lt;br&gt;bostadstillägg eller särskilt bostadstillägg enligt lagen (2001:000) om&lt;br&gt;bostadstillägg till pensionärer m.fl. endast om den stödberättigade tar ut&lt;br&gt;samtliga sådana förmåner som han eller hon är berättigad till för samma&lt;br&gt;tid.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beräkning av äldreförsörjningsstödets storlek&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Den stödberättigade skall genom äldreförsörjningsstödet dels tillför-&lt;br&gt;säkras en skälig levnadsnivå, dels tillförsäkras medel för att täcka en&lt;br&gt;skälig bostadskostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skäliga levnadsnivån enligt första stycket skall per månad mot-&lt;br&gt;svara en tolftedel av 1,294 gånger prisbasbeloppet för den som är ogift&lt;br&gt;och en tolftedel av 1,084 gånger prisbasbeloppet för den som är gift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bostadskostnad som uppgår till högst 5 700 kronor per månad för&lt;br&gt;den som är ogift och 2 850 kronor per månad för den som är gift skall&lt;br&gt;anses som en skälig bostadskostnad enligt första stycket. För var och en&lt;br&gt;av makarna skall bostadskostnaden beräknas till hälften av deras sam-&lt;br&gt;manlagda bostadskostnad. För var och en av de boende i tvåbäddsrum i&lt;br&gt;särskild boendeform skall en bostadskostnad som uppgår till högst&lt;br&gt;2 850 kronor per månad anses som en skälig bostadskostnad enligt första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § I denna lag avses med prisbasbelopp det enligt 1 kap. 6 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring fastställda prisbasbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§ Vid beräkning av bostadskostnaderna skall 7 och 8 §§ lagen Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;(2001:000) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. tillämpas på mot-&lt;br&gt;svarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den stödberättigades inkomster skall beräknas enligt 21 § första&lt;br&gt;stycket lagen (2001:000) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. När rät-&lt;br&gt;ten till äldreförsörjningsstöd beräknas skall även det särskilda bostads-&lt;br&gt;tillägget enligt 20 § samma lag samt bostadsbidrag enligt lagen&lt;br&gt;(1993:737) om bostadsbidrag räknas som inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om makar skall inkomsten respektive värdet av förmögenhet för&lt;br&gt;var och en av dem beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda in-&lt;br&gt;komst och förmögenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Äldreförsörjningsstöd skall motsvara det belopp varmed den stöd-&lt;br&gt;berättigades inkomster efter avdrag för skälig bostadskostnad understiger&lt;br&gt;den skäliga levnadsnivå som anges i 4 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utbetalning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Äldreförsörjningsstöd utges från och med den månad då rätt till för-&lt;br&gt;månen inträtt, dock tidigast från och med ansökningsmånaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet kan utges under högst tolv sammanhängande månader på&lt;br&gt;grundval av de uppgifter som den stödberättigade har lämnat i sin ansö-&lt;br&gt;kan. För stöd under tid därefter skall den stödberättigade ge in en ny&lt;br&gt;ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldreförsörjningsstöd utges till och med den månad då den berättigade&lt;br&gt;avlidit eller rätten till förmånen annars har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Äldreförsörjningsstödet betalas ut månadsvis. Årsbeloppet skall&lt;br&gt;avrundas till närmaste hela krontal som är delbart med tolv.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Följande bestämmelser i lagen (2001:000) om bostadstillägg till&lt;br&gt;pensionärer m.fl. gäller i fråga om äldreförsörjningsstöd enligt denna lag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om vem som är likställd med gift person m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § om ansökan m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § om utbetalning av bostadstillägg för förfluten tid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § om anmälningsskyldighet vid ändrade förhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 och 28 §§ om omprövning och ändring av bostadstillägg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § om uppgiftsskyldighet för banker och andra penninginrättningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § om återbetalningsskyldighet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § om avdrag på bostadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Följande bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;skall tillämpas i ärenden enligt denna lag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 1 § om sammanträffande av förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 46 och 47 §§ om Riksförsäkringsverkets tillsyn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 2 a § om provisoriska beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 3 § tredje stycket om indragning eller nedsättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 5 § om preskription, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 6 § första stycket andra meningen om förbud mot överlåtelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 9 § om uppgiftsskyldighet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 10-13 §§ om överklagande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:000) om Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;bostadstillägg till pensionärer m.fl.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 24 § lagen (2001:000) om bostadstillägg till&lt;br&gt;pensionärer m.fl. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 2000/01:140 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;br&gt;Bostadstillägg skall betalas ut månadsvis. Årsbeloppet skall avrundas&lt;br&gt;till närmaste hela krontal som är delbart med tolv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg som understiger&lt;br&gt;25 kronor per månad betalas inte&lt;br&gt;ut. Om särskilt bostadstillägg ingår&lt;br&gt;skall dock bostadstillägget alltid&lt;br&gt;betalas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg som understiger&lt;br&gt;25 kronor per månad betalas inte&lt;br&gt;ut. Om särskilt bostadstillägg ingår&lt;br&gt;eller om äldreförsörjningsstöd en-&lt;br&gt;ligt lagen (2001:000) om äldre-&lt;br&gt;försörjningsstöd betalas ut, skall&lt;br&gt;dock bostadstillägget alltid betalas&lt;br&gt;ut.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:000) om Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;ändring i socialförsäkringslagen (1999:799)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 2 § socialförsäkringslagen (1999:799)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i stället för dess lydelse enligt lagen (2001:000) om ändring i nämnda lag&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 2000/01:96 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmåner får utges om utlands- Förmåner får utges om utlands-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vistelsen kan antas vara längst sex vistelsen kan antas vara längst sex&lt;br&gt;månader. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;månader. Äldreförsörjningsstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får dock utges endast om utlands-&lt;br&gt;vistelsen kan antas vara längst tre&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller ersättning för sjukvård m.m. enligt 3 kap. 1 § 1 tillämpas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda bestämmelser om vård som ges utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmåner enligt 3 kap. 1 § 3 samt 2 § 6, 11 och 13 utges så länge den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkrades bosättning i Sverige består enligt 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:000) om Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;ändring i lagen (2001:000) om ändring i&lt;br&gt;socialförsäkringslagen (1999:799)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 § socialförsäkringslagen (1999:799)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i stället för dess lydelse enligt lagen (2001:000) om ändring i lagen&lt;br&gt;(2001:000)' om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 2000/01:140 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är bosatt i Sverige omfattas även av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om bilstöd till handi-&lt;br&gt;kappade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till ålderspension för&lt;br&gt;långvarig vård av sjukt eller handikappat bam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lagen (1993:389) om assistansersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lagen (1993:737) om bostadsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lagen (2001:000) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lagen (1996:1030) om underhållsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. lagen (1998:702) om garantipension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lagen (1998:703) om handi-&lt;br&gt;kappersättning och vårdbidrag,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lagen (2000:461) om efter-&lt;br&gt;levandepension och efterlevande-&lt;br&gt;stöd till bam i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;garantipension till omställ-&lt;br&gt;ningspension och änkepension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- efterlevandestöd till bam, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- pension enligt 6 kap. 5 § första&lt;br&gt;stycket 2 samma lag eller enligt&lt;br&gt;4 § andra stycket 2 eller 6 § tredje&lt;br&gt;stycket 2 lagen (2000:462) om in-&lt;br&gt;förande av lagen om efterlevan-&lt;br&gt;depension och efterlevandestöd till&lt;br&gt;bam, beräknad i förhållande till&lt;br&gt;det antal år som har tillgodoräk-&lt;br&gt;nats som bosättningstid i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lagen (1998:703) om handi-&lt;br&gt;kappersättning och vårdbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lagen (2000:461) om efter-&lt;br&gt;levandepension och efterlevande-&lt;br&gt;stöd till bam i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;garantipension till omställ-&lt;br&gt;ningspension och änkepension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- efterlevandestöd till bam, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- pension enligt 6 kap. 5 § första&lt;br&gt;stycket 2 samma lag eller enligt&lt;br&gt;4 § andra stycket 2 eller 6 § tredje&lt;br&gt;stycket 2 lagen (2000:462) om in-&lt;br&gt;förande av lagen om efterlevan-&lt;br&gt;depension och efterlevandestöd till&lt;br&gt;bam, beräknad i förhållande till&lt;br&gt;det antal år som har tillgodoräk-&lt;br&gt;nats som bosättningstid i Sverige,&lt;br&gt;oc/z&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lagen (2001:000) om äldre-&lt;br&gt;försörjningsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se prop. 2000/01:96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:136&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1999:1229)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 11 § inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enl. prop 2000/01:80 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bistånd enligt socialtjänstlagen Bistånd enligt socialtjänstlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2001:000) och liknande ersätt- &amp;nbsp;&amp;nbsp;(2001:000) och lagen (2001:000)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningar är skattefria. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om äldreförsörjningsstöd och lik-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nande ersättningar är skattefria.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigade den 25 september 1997 dåvarande statsrådet&lt;br&gt;Margot Wallström att tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra&lt;br&gt;en översyn av vissa frågor om socialtjänstlagen (1980:620) och social-&lt;br&gt;tjänstens uppgifter (dir. 1997:109). I uppdraget ingick bland annat att&lt;br&gt;analysera och lämna förslag angående lagens konstruktion och struktur,&lt;br&gt;socialtjänstens finansiering, socialtjänstens uppgift att främst bistå vid&lt;br&gt;tillfälliga sociala eller ekonomiska problem och formerna för tillsynen&lt;br&gt;över socialtjänsten. I regeringens proposition (1997/98:113) Nationell&lt;br&gt;handlingsplan för äldrepolitiken konstaterade regeringen vidare att frågan&lt;br&gt;om ekonomisk trygghet för vissa äldre invandrare behövde utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut av regeringen den 3 september 1998 lämnades tilläggs-&lt;br&gt;direktiv till utredningen (dir. 1998:70). Detta innebar att utredaren även&lt;br&gt;fick i uppdrag att lämna förslag om hur den ekonomiska tryggheten för&lt;br&gt;vissa äldre invandrare skulle utformas. Den 10 september 1999 överläm-&lt;br&gt;nade socialtjänstutredningen betänkandet Socialtjänst i utveckling (SOU&lt;br&gt;1999:97). Betänkandet innehåller bland annat förslag om införandet av&lt;br&gt;ett äldreförsörjningsstöd. Förslaget har remissbehandlats. En samman-&lt;br&gt;fattning av betänkandet finns i bilaga 1. Utredningens lagförslag i dessa&lt;br&gt;delar finns i bilaga 2. En förteckning över remissinstanserna finns i&lt;br&gt;bilaga 3. En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Social-&lt;br&gt;departementet (dnr S1999/7149/ST).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i denna proposition om att införa ett statligt äldreförsörj-&lt;br&gt;ningsstöd har en stark anknytning till förslagen i den till riksdagen&lt;br&gt;nyligen överlämnade propositionen Reformerade regler för bostadstillägg&lt;br&gt;till pensionärer m.fl. (prop. 2000/01:140).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i denna proposition har tagits fram i samarbete med Miljö-&lt;br&gt;partiet och Vänsterpartiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 26 april 2001 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i&lt;br&gt;bilaga 5. Lagrådet har föreslagit vissa justeringar i lagtexten. Regeringen&lt;br&gt;har följt förslagen. Därutöver har vissa redaktionella ändringar gjorts i&lt;br&gt;lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen återkommer till vissa av Lagrådets synpunkter i författ-&lt;br&gt;ningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det av Lagrådet granskade förslaget till lag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra&lt;br&gt;utlänningar tas inte upp i detta sammanhang. Regeringen avser att åter-&lt;br&gt;komma med förslag i denna del vid ett senare tillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Allmänna utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Socialbidrag - det yttersta skyddsnätet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Så länge som Sverige haft en låg eller mycket låg arbetslöshet har de&lt;br&gt;generella socialförsäkringssystemen på ett effektivt sätt tryggat välfärden&lt;br&gt;och medverkat till att andelen fattiga i Sverige varit betydligt lägre än i&lt;br&gt;de flesta andra länder. Socialbidraget har då kunnat fungera som det&lt;br&gt;yttersta skyddsnät det är avsett att vara. Under 1990-talet har Sverige&lt;br&gt;emellertid genomgått den djupaste ekonomiska krisen sedan 1930-talet.&lt;br&gt;Det har fått till följd att socialbidragssystemet har utsatts för stora på-&lt;br&gt;frestningar, då allt fler människor tvingats söka socialbidrag på grund av&lt;br&gt;försörjningsproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg är arbetet med eko-&lt;br&gt;nomiskt stöd till enskilda och familjer en av de mest omfattande in-&lt;br&gt;satserna, såväl till antal som till kostnader. Över 75 procent av samtliga&lt;br&gt;klienter vid landets socialbyråer ansöker om ekonomiskt bistånd enligt&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kategori som i ökad omfattning erhållit långvarigt försörjningsstöd&lt;br&gt;enligt socialtjänstlagen under 1990-talet, är vissa äldre personer som inte&lt;br&gt;kvalificerat sig för en pension som ger en tillräcklig försörjning. Normalt&lt;br&gt;sett får personer i pensionsåldern sina försörjningsbehov tillgodosedda&lt;br&gt;inom pensionssystemet. Så är dock inte alltid fallet för t.ex. dem som&lt;br&gt;invandrar till Sverige. Eftersom det krävs 40 års bosättningstid i Sverige&lt;br&gt;före fyllda 65 år för att få full folkpension hinner de som bott i Sverige&lt;br&gt;kortare tid inte kvalificera sig för en pension som är tillräcklig att leva&lt;br&gt;på. I många fall blir de därför hänvisade till socialtjänsten för att få sin&lt;br&gt;grundläggande försörjning. Totalt erhöll drygt 10 700 personer som var&lt;br&gt;65 år eller äldre ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen i tio månader&lt;br&gt;eller fler 1998. 94 procent av dem var utrikes födda. 36 procent av bi-&lt;br&gt;dragstagama var män och 64 procent kvinnor. Tre fjärdedelar av dem&lt;br&gt;som erhöll bistånd i tio månader eller fler under denna period saknade&lt;br&gt;pension helt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt regeringens mening viktigt att bryta denna utveckling där&lt;br&gt;socialbidraget tenderat att bli en permanent försörjningskälla för vissa&lt;br&gt;äldre personer och återställa socialtjänstens försörjningsstöd till att vara&lt;br&gt;ett individuellt, behovsprövat bistånd som är föranlett av tillfälliga eko-&lt;br&gt;nomiska problem.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Nuvarande pensionsbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Alla medlemsländer i Europeiska unionen (EU) har någon form av&lt;br&gt;offentligt grundskydd i pensionssystemen för äldre människors försörj-&lt;br&gt;ning. Har en EU-medborgare genom bosättningstid eller intjänande av&lt;br&gt;pensionsrätt kvalificerat sig för pension i ett medlemsland har han eller&lt;br&gt;hon rätt till pension oavsett var inom unionen personen i fråga bosätter&lt;br&gt;sig i ett senare skede.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför genomförandet av EES-avtalet 1993 anpassades de svenska pen-&lt;br&gt;sionsbestämmelsema till EG-rätten, vilket innebar en skärpning av kvali-&lt;br&gt;fikationsreglerna för rätt till folkpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Numera gäller att en person som är försäkrad i Sverige har rätt till Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;folkpension i form av ålderspension om han eller hon har tillgodoräknats&lt;br&gt;antingen minst tre bosättningsår i Sverige eller minst tre år med ATP-&lt;br&gt;poäng, enligt 5 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring. Bestämmel-&lt;br&gt;serna i förordningen (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen&lt;br&gt;för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemed-&lt;br&gt;lemmar flyttar inom gemenskapen innebär att kravet på minsta försäk-&lt;br&gt;ringstid kan uppfyllas genom sammanläggning med försäkringstid som&lt;br&gt;härrör från andra länder inom EU/EES-området. Minst ett år måste dock&lt;br&gt;avse Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tidigare bestämmelser utbetalades folkpension till samtliga&lt;br&gt;svenska medborgare som var bosatta i Sverige utan hänsyn till bosätt-&lt;br&gt;nings- eller försäkringstidens längd. Även utländska medborgare och&lt;br&gt;statslösa som var bosatta i Sverige hade rätt till folkpension på samma&lt;br&gt;villkor och med samma tilläggsförmåner som svenska medborgare. En&lt;br&gt;förutsättning var dock att personen i fråga hade varit bosatt i Sverige en&lt;br&gt;viss minsta tid. För ålderspension krävdes att den försäkrade hade varit&lt;br&gt;bosatt i Sverige sedan minst fem år och efter fyllda 16 år varit bosatt här&lt;br&gt;under sammanlagt minst tio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att rådets förordning (EEG) nr 1408/71 införlivades i&lt;br&gt;svensk rätt konstaterades att stora problem skulle uppkomma inom folk-&lt;br&gt;pensioneringen vid en tillämpning av förordningens principer. Den som&lt;br&gt;en gång beviljats folkpension skulle ha rätt att exportera hela pensionen&lt;br&gt;vid flyttning till ett land inom EU. Denna rättighet skulle gälla såväl för&lt;br&gt;svenska medborgare födda i Sverige som för svenska medborgare födda i&lt;br&gt;ett EU-land eller utanför EU. Konsekvenserna bedömdes bli mycket&lt;br&gt;långtgående och leda till resultat som inte kunde anses vara acceptabla.&lt;br&gt;En följd skulle vara att utgifterna för folkpensionen skulle öka högst&lt;br&gt;väsentligt. Mot bakgrund av överväganden av detta slag tillskapades där-&lt;br&gt;för ett nytt system för intjänande av rätt till folkpension på grundval av&lt;br&gt;tid för bosättning här i landet. För rätt till oavkortad folkpension krävs&lt;br&gt;antingen 40 bosättningsår mellan 16 och 64 års ålder eller 30 år med pen-&lt;br&gt;sionspoäng. Om antalet år är färre reduceras folkpensionen med 1/40&lt;br&gt;respektive 1/30 för varje år som fattas. Folkpensionen beräknas efter det&lt;br&gt;alternativ som är fördelaktigast för den försäkrade. Till en pensionär som&lt;br&gt;helt saknar eller har låg tilläggspension (ATP) utbetalas även ett andels-&lt;br&gt;beräknat pensionstillskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från dessa bosättningsregler gäller dock för personer som&lt;br&gt;erhåller uppehållstillstånd som flykting eller annan särskilt skyddsbe-&lt;br&gt;hövande enligt 3 kap. 2 § eller 3 § utlänningslagen (1989:529). De får&lt;br&gt;tillgodoräkna sig kvalifikationstid i hemlandet och blir på så sätt i regel&lt;br&gt;berättigade till svensk pension. Kvalifikationstid kan dock endast till-&lt;br&gt;godoräknas mellan 16 och 64 års ålder, vilket innebär att dessa personer&lt;br&gt;riskerar att sakna svensk pension om de kommer till Sverige när de är&lt;br&gt;65 år eller äldre. Det ovan beskrivna undantaget gäller även för dem som&lt;br&gt;fram till och med den 1 januari 1997 beviljades uppehållstillstånd som de&lt;br&gt;factoflyktingar. År 1997 ersattes skyddsbegreppet de factoflykting med&lt;br&gt;preciserade regler för vilka utöver konventionsflyktingar som skall få&lt;br&gt;skydd, dvs. skyddsbehövande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen kan nämnas att om en person invandrar från ett land utanför&lt;br&gt;EU som Sverige har ingått en konvention med skall pensionen i regel&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;exporteras till Sverige. En sådan konvention har Sverige bland annat med Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;Chile och Turkiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att mildra de negativa effekterna av 1993 års ändrade pensions-&lt;br&gt;regler infördes övergångsbestämmelser för dem som är födda före 1938.&lt;br&gt;Övergångsreglerna innebär att oavkortad folkpension betalas ut vid&lt;br&gt;sammanlagt 10 års bosättningstid i Sverige efter 16 års ålder. Reglerna&lt;br&gt;reducerar problemet med otillräcklig försörjningsförmåga för dem som är&lt;br&gt;födda före 1938 på så sätt att dessa senast efter 10 år har en egen för-&lt;br&gt;sörjning och därmed inte riskerar att bli beroende av socialtjänstens för-&lt;br&gt;sörjningsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ovan beskrivna bosättningsreglema medför således att vissa in-&lt;br&gt;vandrare som är 65 år eller äldre blivit hänvisade till socialtjänsten för att&lt;br&gt;få sin försörjning tryggad, eftersom de inte hunnit tjäna in tillräcklig&lt;br&gt;pension i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en kategori som uppbär en lägre folkpension till följd av&lt;br&gt;bosättningsreglema är de som är födda i Sverige men som har varit bo-&lt;br&gt;satta utomlands under ett antal år och återvänt till Sverige vid pensions-&lt;br&gt;åldern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns även ett mindre antal personer som har varit bosatta i Sverige&lt;br&gt;i 40 år och därmed har en oavkortad pension men där denna av andra&lt;br&gt;skäl är reducerad. Det rör sig om personer som till följd av förtida uttag&lt;br&gt;av pension eller på grund av bristande eller underlåten avgiftsbetalning&lt;br&gt;får en låg pension. Även personer som får yrkesskadelivränta utbytt mot&lt;br&gt;ett engångsbelopp kan få en lägre pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundskyddet inom det reformerade ålderspensionssystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det reformerade ålderspensionssystemet som träder i kraft den 1 januari&lt;br&gt;2003 ligger hela livsinkomsten till grund för den inkomstgrundande&lt;br&gt;ålderspensionen. Grundskyddet utgörs av en garantipension som betalas&lt;br&gt;ut som en utfyllnad upp till en viss nivå när den inkomstrelaterade pen-&lt;br&gt;sionen är låg eller saknas. Rätt till garantipension kommer att grundas på&lt;br&gt;försäkring stid och pensionen finansieras av statsmedel. För rätt till oav-&lt;br&gt;kortad garantipension krävs 40 års försäkringstid. Vid kortare försäk-&lt;br&gt;ringstid (bosättningstid) skall garantipensionen avkortas proportionellt.&lt;br&gt;Som försäkringstid skall tillgodoräknas den tid då en person anses ha&lt;br&gt;varit bosatt i Sverige enligt socialförsäkringslagen (1999:799). De kvali-&lt;br&gt;fikationsregler som i dag gäller för medborgare inom respektive utanför&lt;br&gt;EU samt för flyktingar och andra skyddsbehövande kommer att kvarstå.&lt;br&gt;För personer födda 1937 eller tidigare gäller särskilda övergångsregler.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Bostadstillägg till pensionärer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förutom folkpension, tilläggspension (ATP) och pensionstillskott finns&lt;br&gt;ett inkomstprövat stöd för boendet enligt lagen (1994:308) om bostads-&lt;br&gt;tillägg till pensionärer (BTPL). Bostadstillägg (BTP) kan betalas ut till&lt;br&gt;dem som uppbär ålderspension, förtidspension, omställningspension,&lt;br&gt;särskild efterlevandepension, änkepension, hustrutillägg eller som får&lt;br&gt;pension enligt lagstiftning i en stat inom Europeiska ekonomiska sam-&lt;br&gt;arbetsområdet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägget syftar till att ge pensionärer möjligheter att ha en bra Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;bostad utan att boendekostnaden minskar möjligheten att i övrigt ha en&lt;br&gt;tillfredställande standard. Bostadstillägget utgör 90 procent av en boen-&lt;br&gt;dekostnad upp till maximalt 4 500 kronor per månad. En ensamstående&lt;br&gt;pensionär boende i tvåbäddsrum i särskilt boende får dock för närvarande&lt;br&gt;bostadstillägg endast för bostadskostnader upp till 2 000 kronor per&lt;br&gt;månad. För boende i flerbäddsrum utges inget BTP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storleken på BTP påverkas av pensionärens årsinkomst. I årsinkoms-&lt;br&gt;ten inräknas främst arbetsinkomster och pensioner förutom folkpension&lt;br&gt;och pensionstillskott. Därutöver ingår 5 procent av förmögenhet samt&lt;br&gt;ytterligare 10 procent av förmögenhet över 75 000 kronor för ogift resp.&lt;br&gt;60 000 kronor för gift. För makar är årsinkomsten hälften av deras&lt;br&gt;gemensamma årsinkomst. BTP reduceras med 40 procent av årsinkoms-&lt;br&gt;ten. Till den del denna årsinkomst överstiger ett och ett halvt prisbas-&lt;br&gt;belopp minskas BTP med 45 procent av inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en pensionärs samlade inkomster efter avdrag för skälig bostads-&lt;br&gt;kostnad understiger en skälig levnadsnivå lämnas även särskilt bostads-&lt;br&gt;tillägg (SBTP) upp till den skäliga nivån enligt samma lag. Skälig&lt;br&gt;levnadsnivå är därvid 1,294 gånger prisbasbeloppet för ogift och&lt;br&gt;1,084 gånger prisbasbeloppet för gift. Skälig bostadskostnad är den&lt;br&gt;verkliga bostadskostnaden upp till 5 700 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 2003 ersätts det särskilda grundavdraget för folkpensio-&lt;br&gt;närer med ett allmänt grundavdrag och samtidigt ersätts folkpension och&lt;br&gt;pensionstillskott av garantipension. Effekten av detta är att skatten blir&lt;br&gt;högre för pensionärerna. För att kompensera detta höjs bruttopensionema&lt;br&gt;i motsvarande mån men detta genererar alltså inte högre nettopensioner.&lt;br&gt;Behovet av BTP för pensionärskollektivet blir därför oförändrat. Efter-&lt;br&gt;som pensionerna höjs skulle detta vid oförändrade BTP-regler leda till&lt;br&gt;lägre BTP. För att förhindra detta måste beräkningsreglema för BTP&lt;br&gt;anpassas. I samband med denna anpassning har även en översyn av reg-&lt;br&gt;lerna gjorts. Regeringen har nyligen till riksdagen överlämnat en propo-&lt;br&gt;sition om reformerade regler för bostadstillägg till pensionärer m.fl.&lt;br&gt;(prop. 2000/01:140).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Förslag om äldreförsörjningsstöd&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Ett äldreförsörjningsstöd införs&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Personer som är bosatta i Sverige skall, från&lt;br&gt;och med den månad då de fyller 65 år, garanteras en viss lägsta lev-&lt;br&gt;nadsnivå i form av ett äldreförsörjningsstöd. Storleken av det äldreför-&lt;br&gt;sörjningsstöd som lämnas beror på den stödberättigades inkomster.&lt;br&gt;Om den stödberättigade är gift eller likställd med gift person påverkar&lt;br&gt;även makens inkomster storleken på stödet. Stödet skall vara skatte-&lt;br&gt;fritt, regleras i en särskild lag och finansieras av statsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens.&lt;br&gt;Utredningen föreslår dock att den som tar ut pension helt eller delvis före&lt;br&gt;65 års ålder samt den som till följd av bristande eller underlåten avgifts-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalning inte har tillgodoräknats pensionsrätt eller vars pension har Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;reducerats av samma skäl, inte skall ha rätt till äldreförsörjningsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: I stort sett samtliga remissinstanser är positiva till&lt;br&gt;förslaget, bland annat Svenska Kommunförbundet. Ett fåtal remissinstan-&lt;br&gt;ser har haft synpunkter på att rätten till äldreförsörjningsstöd skall vara&lt;br&gt;förenat med krav på bosättning. Flera kommuner samt Integrationsverket&lt;br&gt;anser att gränsdragningen vid 65 års ålder är för snäv, eftersom det åter-&lt;br&gt;finns personer med likartade svårigheter att nå upp till en betryggande&lt;br&gt;försöijning även bland dem som beviljats förtidspension. Föreningen&lt;br&gt;Sveriges socialchefer anser att åldersgränsen bör sänkas till 60 år.&lt;br&gt;Statskontoret avstyrker utredningens förslag och anser att man i stället&lt;br&gt;bör överväga möjligheterna att ge mottagarna rätt till någon redan&lt;br&gt;existerande förmån. Riksförsäkringsverket är tveksam till utredningens&lt;br&gt;förslag att äldreförsörjningsstödet skall vara skattefritt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens forslag: För personer som är 65 år eller äldre&lt;br&gt;har arbete i någon form oftast utgjort en stor del av livet. De som för-&lt;br&gt;värvsarbetat i Sverige i 30 år har full ATP och därmed sin försörjning&lt;br&gt;tryggad. Även de som inte förvärvsarbetat i Sverige får normalt sin för-&lt;br&gt;sörjning tryggad genom folkpension och pensionstillskott, förutsatt att de&lt;br&gt;varit bosatta i Sverige under 40 år. De som inte uppfyller något av dessa&lt;br&gt;krav kan genom utländsk pension, besparingar eller på annat sätt ha sin&lt;br&gt;försörjning tryggad under ålderdomen. Ett inte obetydligt antal män-&lt;br&gt;niskor över 65 år som är bosatta i Sverige saknar dock tillräcklig försörj-&lt;br&gt;ning genom intjänad pension eller egna besparingar. Oftast rör det sig om&lt;br&gt;personer som kommit till Sverige sent i livet och tidigare varit bosatta i&lt;br&gt;länder från vilka de inte har rätt till någon pension. I andra fall kan per-&lt;br&gt;sonen visserligen ha rätt till pension men administrativa svårigheter göra&lt;br&gt;det omöjligt att föra över förmånerna från hemlandet. I ovannämnda&lt;br&gt;situationer riskerar de att bli beroende av socialtjänstens försörjningsstöd&lt;br&gt;under återstoden av sina liv. Vissa kostnader för dessa personers uppe-&lt;br&gt;hälle ersätts visserligen genom statsbidrag, men eftersom kommunerna&lt;br&gt;får ersättning av staten bara för en del av kostnaden och endast under en&lt;br&gt;begränsad tid, får de ta ett ekonomiskt ansvar för en åldersgrupp som&lt;br&gt;staten normalt sett borde ta ett ansvar för. Det är därför rimligt att staten&lt;br&gt;står som garant för att dessa invandrare kan leva på en viss lägsta lev-&lt;br&gt;nadsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandringen till Sverige under 1990-talet har till stora delar orsakats&lt;br&gt;av kriget i f.d. Jugoslavien. Det stora flertalet av dem som flytt från oros-&lt;br&gt;härdar i detta område har beviljats uppehållstillstånd i Sverige på huma-&lt;br&gt;nitära grunder. Totalt sett har över 100 000 personer beviljats uppehålls-&lt;br&gt;tillstånd på humanitära grunder under perioden 1990 till 1999. Denna&lt;br&gt;kategori invandrare får enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring inte&lt;br&gt;tillgodoräkna sig kvalifikationstid i hemlandet. Detsamma gäller för&lt;br&gt;anhöriga till flyktingar och anhöriga till dem som beviljats uppehållstill-&lt;br&gt;stånd av humanitära skäl. 1 den mån sådana personer kommer till Sverige&lt;br&gt;i nära anslutning till pensionsåldern riskerar de således att bli helt utan&lt;br&gt;pension. De som kommer i yngre ålder har dessutom begränsade möjlig-&lt;br&gt;heter att kunna uppfylla bosättningskravet för att få en pension som är&lt;br&gt;tillräcklig att leva på. De kan dock arbeta och lägga grunden till en&lt;br&gt;inkomstpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns även personer med svensk bakgrund som till följd av bosätt- Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;ningsreglema får en otillräcklig pension eller ingen pension alls. Det är&lt;br&gt;de s.k. utlandssvenskarna som återvänder till Sverige i pensionsåldern&lt;br&gt;efter en periods bosättning utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen finns det även ett mindre antal personer som trots att de bott i&lt;br&gt;Sverige i minst 40 år och på så sätt uppfyller bosättningskraven, ändå&lt;br&gt;inte har rätt till oreducerad folkpension. Det kan dels vara personer som&lt;br&gt;till följd av förtida uttag får en lägre folkpension, dels de som inte betalat&lt;br&gt;in tillräckliga avgifter och därför blivit omdebiterade och fått en reduce-&lt;br&gt;rad pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långvarigt beroende av socialtjänstens försörjningsstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer som har kvalificerat sig för pension, om än en låg sådan, kan i&lt;br&gt;vissa fall även få bostadstillägg enligt lagen (1994:308) om bostads-&lt;br&gt;tillägg till pensionärer (BTPL). Den sammanlagda inkomsten kan emel-&lt;br&gt;lertid ändå vara så låg att de blir långvarigt beroende av socialtjänstens&lt;br&gt;försörjningsstöd. Så kan vara fallet även om personen i fråga beviljats&lt;br&gt;särskilt bostadstillägg (SBTP). Vid prövning av rätt till SBTP förutsätts&lt;br&gt;nämligen att den sökande har en oavkortad pension. Det innebär att per-&lt;br&gt;soner som har en kvotdelsberäknad pension påförs en inkomst de egent-&lt;br&gt;ligen inte har, vilket i sin tur innebär att de inte blir kompenserade genom&lt;br&gt;SBTP-systemet i samma utsträckning som de som har en oavkortad pen-&lt;br&gt;sion. Denna fiktiva inkomstberäkning berör dels dem som till följd av&lt;br&gt;kortare bosättning i landet får sin pension avkortad, dels dem som till&lt;br&gt;följd av förtida uttag får en lägre folkpension och dels dem som under-&lt;br&gt;låtit att betala in tillräckliga avgifter och därför blivit omdebiterade och&lt;br&gt;fått en reducerad pension. Gemensamt för dessa grupper är att de på&lt;br&gt;grund av sin ålder som regel saknar eller har små möjligheter att förbättra&lt;br&gt;sin ekonomiska situation. Flertalet blir därför långsiktigt och troligen&lt;br&gt;livsvarigt beroende av socialtjänstens försörjningsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldreförsörjningsstöd i stället för socialbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga ansvaret bör enligt regeringens mening omfatta samtliga per-&lt;br&gt;soner som är 65 år eller äldre, oavsett om de uppbär pension eller ej och&lt;br&gt;oavsett vilken pensionsnivå personen i fråga kvalificerat sig för. Huvud-&lt;br&gt;orsaken till att vissa personer över 65 år inte klarar sin egen försörjning&lt;br&gt;är som nämnts att det krävs 40 bosättningsår eller 30 år med ATP-poäng&lt;br&gt;för rätt till oavkortad folkpension. Även i det reformerade ålderspen-&lt;br&gt;sionssystemet fordras att den försäkrade varit bosatt i Sverige i 40 år för&lt;br&gt;rätt till oavkortad garantipension. Dessa regler är anpassade till EG-rätten&lt;br&gt;och bygger på principen att varje land tar ansvar för pensionen i förhål-&lt;br&gt;lande till det antal år en person varit bosatt i landet. Att knyta rätten till&lt;br&gt;en grundpension till svenskt medborgarskap, som gällde före EES-avtalet&lt;br&gt;är således inte längre någon framkomlig väg. Försörjningen för den aktu-&lt;br&gt;ella gruppen kan därför inte lösas genom ändrade regler för folkpension&lt;br&gt;eller garantipension. Det är heller inte lämpligt, enligt regeringens&lt;br&gt;mening, att lösa försörjningen inom ramen för ett pensionssystem som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bygger på intjänande av pensionsrätt. Nuvarande pensionsregler bör ligga Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försörjningen för människor över 65 år bör emellertid inte heller tryg-&lt;br&gt;gas genom socialtjänstens försörjningsstöd. Detta försörjningsstöd utgör&lt;br&gt;samhällets yttersta skyddsnät och är avsett att stödja enskilda människor&lt;br&gt;med tillfälliga sociala eller ekonomiska problem, och inte vara en lång-&lt;br&gt;siktig försöijningskälla. Ur den enskildes synvinkel är det inte heller&lt;br&gt;rimligt att behöva ha en tät kontakt med socialtjänsten för att garanteras&lt;br&gt;en grundläggande försörjning. Med tanke på det långsiktiga behovet bör&lt;br&gt;försörjningen för dessa personer i stället tryggas genom socialförsäk-&lt;br&gt;ringssystemet. För att ge gruppen möjlighet till en trygg försöijning bör&lt;br&gt;därför ett nytt ekonomiskt stöd införas - ett äldreförsörjningsstöd. Stödet&lt;br&gt;föreslås regleras i en särskild lag och finansieras med statliga medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstprövat och skattefritt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldreförsörjningsstödet skall garantera att äldre personer som inte får sin&lt;br&gt;försörjning tryggad genom pensionssystemet och inte heller på annat sätt,&lt;br&gt;kan leva på en skälig levnadsnivå. Stödet föreslås vara inkomstprövat&lt;br&gt;med en i lag fastställd skälig levnadsnivå relaterad till förhållandena i&lt;br&gt;Sverige. Vad som är skälig levnadsnivå framgår vidare i avsnitt 5.6.1.&lt;br&gt;Det är den enskildes inkomster som skall avgöra rätten till äldreförsörj-&lt;br&gt;ningsstöd. En person som saknar eller har otillräckliga pensionsförmåner&lt;br&gt;men som ändå kan försörja sig, bör således inte komma i fråga för äldre-&lt;br&gt;försörjningsstöd. Vidare föreslås att även makens inkomster skall&lt;br&gt;påverka storleken på stödet om den stödberättigade är gift eller likställd&lt;br&gt;med gift person. Inkomstprövningen föreslås i övrigt ske enligt särskilda&lt;br&gt;regler som i stort anknyter till den inkomstprövning som föreslagits i&lt;br&gt;lagen om bostadstillägg till pensionärer m.fl. (prop. 2000/01:140), se&lt;br&gt;vidare i avsnitt 5.7. Stödet skall även utformas så att behov av långvarigt&lt;br&gt;försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen, i dess lydelse enligt prop.&lt;br&gt;2000/01:80, inte kommer att uppstå. Äldreförsörjningsstödet kan på så&lt;br&gt;sätt anses vara ett alternativ till socialtjänstens försörjningsstöd. I enlig-&lt;br&gt;het med vad som gäller för såväl försörjningsstödet som för bostads-&lt;br&gt;tillägg till pensionärer föreslås även äldreförsörjningsstödet vara en&lt;br&gt;skattefri ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bosatta i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med äldreförsörjningsstödet är att garantera personer som är&lt;br&gt;bosatta i Sverige en försörjning. Det statliga ansvaret att trygga den eko-&lt;br&gt;nomiska försörjningen för äldre bör således endast gälla för personer som&lt;br&gt;är bosatta inom landet. Rätten till äldreförsörjningsstöd föreslås av den&lt;br&gt;anledningen vara förenat med krav på bosättning i Sverige. Vem som&lt;br&gt;skall anses vara bosatt i Sverige framgår av avsnitt 5.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åldersgränsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åldersgränsen för rätt till äldreförsörjningsstöd föreslås vara 65 år, vilket&lt;br&gt;motsvarar den åldersgräns som gäller för dagens folkpension och som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer att gälla för rätten till garantipension i det reformerade ålders-&lt;br&gt;pensionssystemet. Äldreförsörjningsstöd kan därmed tidigast utges från&lt;br&gt;och med den månad då en person fyller 65 år. I samband med förslagen&lt;br&gt;till sjukersättning och aktivitetsersättning (prop. 2000/01:96) har rege-&lt;br&gt;ringen även uppmärksammat den grupp invandrare som uppfyller de&lt;br&gt;medicinska kraven för förtidspension men som inte uppfyller bosätt-&lt;br&gt;ningskravet. Dessa personer är yngre än 65 år och kan också bli&lt;br&gt;långvarigt beroende av socialtjänstens försörjningsstöd. Även om många&lt;br&gt;personer inom denna grupp kan anses vara mycket långvarigt och kanske&lt;br&gt;livsvarigt arbetsoförmögna så är de per definition i förvärvsaktiv ålder.&lt;br&gt;De skiljer sig därför som grupp från dem över 65 år, vilka i princip&lt;br&gt;lämnat förvärvsaktiv ålder. Att generellt utvidga äldreförsörjningsstödet&lt;br&gt;till denna grupp är därför ett principiellt större steg. Hur försörjningen för&lt;br&gt;denna grupp skall lösas bör därför enligt regeringens uppfattning beredas&lt;br&gt;vidare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Äldreförsörjningsstödets administration&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Äldreförsörjningsstödet skall administreras av&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna och be-&lt;br&gt;traktas som en socialförsäkringsförmån. Äldreförsörjningsstödet skall&lt;br&gt;hänföras till de bosättningsbaserade försäkringarna i socialförsäk-&lt;br&gt;ringslagen (1999:799). Vem som skall anses bosatt i Sverige i social-&lt;br&gt;försäkringssammanhang framgår av socialförsäkringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. Ut-&lt;br&gt;redningen anser dock att stödet har karaktären av en social hjälpförmån&lt;br&gt;snarare än en trygghetsförmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Nästan samtliga remissinstanser är positivt&lt;br&gt;inställda till att äldreförsörjningsstödet skall administreras av Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket och de allmänna försäkringskassorna, bl.a. Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket. Riksförsäkringsverket anser dock att en kommunal administration&lt;br&gt;bör övervägas om bedömningen av behovet av stödet inte kan ske på ett&lt;br&gt;mer schabloniserat sätt. Jönköpings läns allmänna försäkringskassa&lt;br&gt;anser att finansieringen bör ligga på nationell nivå och att stödet bör ingå&lt;br&gt;som en del i socialförsäkringen. SACO påtalar vissa svårigheter med att&lt;br&gt;lyfta in individuella behovsprövningar inom socialförsäkringsadminist-&lt;br&gt;rationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens forslag: Äldreförsörjningsstödet föreslås vara&lt;br&gt;ett statligt stöd och finansieras med statliga medel. Det skall syfta till att&lt;br&gt;trygga människors försörjning i de fall de inte får sin försörjning tryggad&lt;br&gt;genom pensionssystemets grundskydd och inte heller på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte ändamålsenligt att ett statligt stöd administreras av kommu-&lt;br&gt;nala myndigheter. En sådan ordning skulle kräva en omfattande admi-&lt;br&gt;nistration av statsbidrag. Däremot finns det flera fördelar med att stödet&lt;br&gt;handläggs av de allmänna försäkringskassorna och betraktas som en&lt;br&gt;socialförsäkringsförmån. Först och främst utbetalar kassorna redan i dag&lt;br&gt;pensioner till vissa av dem som i framtiden bedöms bli aktuella för äldre-&lt;br&gt;försörjningsstöd, dvs. de som uppbär en låg ålderspension. Det är även&lt;br&gt;de allmänna försäkringskassorna som handlägger bostadstillägg till pen-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sionärer som föreslås ha nära anknytning till reglerna om äldreförsörj- Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;ningsstöd, se vidare under avsnitt 5.3. Försäkringskassan är vidare den&lt;br&gt;myndighet som har kompetens att bedöma och handlägga utländska och&lt;br&gt;EG-rättsliga pensionsbestämmelser, vilket kommer att bli aktuellt i vissa&lt;br&gt;fall vid fastställandet av rätt till äldreförsörjningsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts föreslås att det statliga ansvaret att trygga&lt;br&gt;försörjningen för äldre endast skall gälla för personer som är bosatta&lt;br&gt;inom landet. Äldreförsörjningsstödet föreslås därför hänföras till de&lt;br&gt;bosättningsbaserade förmånerna i socialförsäkringslagen (1999:799).&lt;br&gt;Vem som skall anses bosatt i Sverige i socialförsäkringssammanhang&lt;br&gt;framgår av socialförsäkringslagen. Enligt huvudregeln anses en person&lt;br&gt;vara bosatt i Sverige om han eller hon har sitt egentliga hemvist i landet.&lt;br&gt;Den som kommer till Sverige och kan antas komma att vistas här under&lt;br&gt;längre tid än ett år skall i regel anses vara bosatt här. Den som är bosatt i&lt;br&gt;Sverige och som lämnar landet skall fortfarande anses bosatt här om&lt;br&gt;utlandsvistelsen kan antas vara längst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Lagreglering av äldreförsörjningsstödet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Regler om beräkning och handläggning av&lt;br&gt;äldreförsörjningsstödet bör i möjligaste mån anpassas till de regler&lt;br&gt;som regeringen föreslagit i lagen om bostadstillägg till pensionärer&lt;br&gt;m.fl. (prop. 2000/01:140), BTPL. Lagen om äldreförsörjningsstöd bör&lt;br&gt;därför omfatta de särbestämmelser som gäller för äldreförsörjnings-&lt;br&gt;stödet och i övrigt hänvisa till vissa bestämmelser i BTPL som skall&lt;br&gt;gälla på motsvarande sätt för äldreförsörjningsstödet. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Utredningen föreslår att skälig levnads-&lt;br&gt;nivå exklusive bostadskostnader fastställs enligt självständiga regler samt&lt;br&gt;att behov av försörjningsstöd för bostadskostnader bestäms enligt reg-&lt;br&gt;lerna i BTP-lagen, oavsett om personen i fråga har kvalificerat sig för&lt;br&gt;pension eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Försäkringskasseförbundet anser att reglerna för&lt;br&gt;äldreförsörjningsstödet bör utformas på likartat sätt som framtida regler&lt;br&gt;för bostadsstöd och övergångsvisa garantipensionen. Domstolsverket&lt;br&gt;anser att äldreförsörjningsstödet bör samordnas med förslaget om över-&lt;br&gt;gångsvis garantipension och BTP-utredningens förslag. Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket anser att inkomstprövningen fullt ut skall följa reglerna för BTP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Eftersom äldreförsörjningsstödet&lt;br&gt;föreslås hänföras till de bosättningsbaserade försäkringarna i social-&lt;br&gt;försäkringslagen (1999:799) har en naturlig utgångspunkt varit att så&lt;br&gt;långt som möjligt hämta grunddrag och principer från redan existerande&lt;br&gt;förmånssystem. Det finns flera fördelar med att anpassa ett nytt system&lt;br&gt;till ett redan befintligt regelverk. Dels underlättas hanteringen och&lt;br&gt;administrationen av stödet, dels bidrar det till att människor behandlas på&lt;br&gt;ett likvärdigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldreförsörjningsstödet kommer att utbetalas både till personer som&lt;br&gt;har kvalificerat sig för pension, om än en låg sådan, och till personer som&lt;br&gt;helt saknar pension. De som uppbär pension omfattas redan av reglerna i&lt;br&gt;lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer (BTPL) i den mån de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppbär bostadstillägg (BTP). Prövningen av rätten till särskilt bostads- Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;tillägg (SBTP) har vidare vissa inslag som kännetecknar ett försörjnings-&lt;br&gt;stöd, då syftet med SBTP är att tillförsäkra en pensionär en skälig lev-&lt;br&gt;nadsnivå sedan en skälig bostadskostnad är betald. Äldreförsörjnings-&lt;br&gt;stödet har således stora likheter med SBTP varför det är logiskt att det får&lt;br&gt;en likartad uppbyggnad. Genom att anknyta reglerna till de som föreslås&lt;br&gt;gälla för BTP och SBTP minimeras också behovet av tillkommande&lt;br&gt;regler. Mot bakgrund av vad som sagts ovan föreslås att reglerna så långt&lt;br&gt;möjligt anpassas till de regler som regeringen föreslagit i propositionen&lt;br&gt;Reformerade regler för bostadstillägg till pensionärer m.fl. (prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000/01:140).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BTPL är emellertid en del i pensionssystemet. Eftersom många av dem&lt;br&gt;som kommer att erhålla äldreförsörjningsstöd inte kvalificerat sig för&lt;br&gt;pension, har det inte bedömts vara en framkomlig väg att fullt ut trygga&lt;br&gt;försörjningen för den aktuella målgruppen inom ramen för ett&lt;br&gt;pensionssystem som bygger på intjänande av pensionsrätt. Som tidigare&lt;br&gt;framkommit anser regeringen att nuvarande pensionsregler bör ligga fast.&lt;br&gt;Lagen om äldreförsörjningsstöd bör därför dels omfatta de sär-&lt;br&gt;bestämmelser som gäller för äldreförsörjningsstödet och dels hänvisa till&lt;br&gt;vissa bestämmelser i BTPL som föreslås gälla på motsvarande sätt för&lt;br&gt;äldreförsörjningsstödet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Äldreförsörjningsstöd till den som har rätt till&lt;br&gt;pensionsförmåner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Äldreförsörjningsstöd utges till den som har rätt&lt;br&gt;till inkomstgrundad ålderspension enligt lagen (1998:674) om in-&lt;br&gt;komstgrundad ålderspension, garantipension enligt lagen (1998:702)&lt;br&gt;om garantipension eller bostadstillägg eller särskilt bostadstillägg&lt;br&gt;enligt den föreslagna lagen om bostadstillägg till pensionärer m.fl. (se&lt;br&gt;prop. 2000/01:140) endast om den stödberättigade tar ut samtliga&lt;br&gt;sådana förmåner som han eller hon är berättigad till för samma tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i stort med regeringens.&lt;br&gt;Utredningen anser att samtliga inkomster skall beaktas vid prövning av&lt;br&gt;rätten till äldreförsörjningsstöd och att den äldre inte skall kunna avstå&lt;br&gt;från en inkomst eller pension som han eller hon har rätt till utan att äldre-&lt;br&gt;försörjningsstödet då minskas i motsvarande utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket delar utredningens förslag&lt;br&gt;att sökandens samtliga inkomster skall beaktas vid prövning av rätt till&lt;br&gt;äldreförsörjningsstöd, men anser att begreppet samtliga inkomster bör&lt;br&gt;förtydligas i lagtexten. Övriga remissinstanser har inte särskilt berört&lt;br&gt;frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Äldreförsörjningsstödet skall vara ett&lt;br&gt;inkomstprövat stöd. Endast i de fall den stödberättigade inte har rätt till&lt;br&gt;pension eller då pensionen är låg och försörjningen inte heller kan till-&lt;br&gt;godoses på annat sätt, skall äldreförsörjningsstöd kunna utges. Det skall&lt;br&gt;således inte vara möjligt att skjuta upp uttaget av den inkomstgrundade&lt;br&gt;ålderspensionen, som därigenom blir högre, och istället under denna&lt;br&gt;period erhålla äldreförsörjningsstöd. Detsamma bör gälla för den som är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;berättigad till garantipension, dvs. även denna förmån skall tas ut innan Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;rätt till äldreförsörjningsstöd kan komma i fråga. För de grupper som&lt;br&gt;omfattas av den föreslagna lagen om bostadstillägg till pensionärer m.fl.&lt;br&gt;skall även bostadstillägg och särskilt bostadstillägg tas i anspråk innan&lt;br&gt;rätten till äldreförsörjningsstöd prövas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Äldreförsörjningsstöd vid utlandsvistelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I de fall den stödberättigade vistas utanför&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) skall äldreförsörj-&lt;br&gt;ningsstödet betalas ut om utlandsvistelsen kan antas vara längst tre&lt;br&gt;månader. Bestämmelserna i socialförsäkringslagen (1999:799) om&lt;br&gt;förmåner vid utlandsvistelse skall kompletteras med en bestämmelse&lt;br&gt;med denna innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens.&lt;br&gt;Utredningen föreslår att en sammanhängande vistelse utanför Sverige på&lt;br&gt;högst tre månader under en tolvmånadersperiod skall tillåtas utan att&lt;br&gt;rätten till stödet upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Sociala missionen och Somalilands Riksförbund&lt;br&gt;tillstyrker utredningens förslag. Riksförsäkringsverket och Försäkrings-&lt;br&gt;kassan i Stockholms län anser att äldreförsörjningsstödet inte skall dras&lt;br&gt;in vid tillfällig utlandsvistelse som överstiger tre månader, med hänvis-&lt;br&gt;ning till att bestämmelsen i praktiken är omöjlig att kontrollera då den&lt;br&gt;inte påverkar folkbokföringen eller rätt till andra socialförsäkringsför-&lt;br&gt;måner. Försäkringskassan i Västra Götalands län avstyrker utredningens&lt;br&gt;förslag om att äldreförsörjningsstödet inte skall kunna utbetalas vid en&lt;br&gt;sammanlagd utlandsvistelse som överstiger tre månader eftersom det är&lt;br&gt;svårt att administrera. Integrationsverket anser att äldre invandrare skall&lt;br&gt;kunna få möjligheter att vistas utomlands under en längre tid än tre&lt;br&gt;månader, utan att rätten till äldreförsörjningsstödet upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som tidigare nämnts bör äldre-&lt;br&gt;försörjningsstödet betraktas som en sådan förmån som skall ingå i social-&lt;br&gt;försäkringen som en bosättningsbaserad förmån enligt socialförsäkrings-&lt;br&gt;lagen (1999:799). Enligt denna lag anses en i Sverige bosatt person som&lt;br&gt;lämnar landet fortfarande vara bosatt här om utlandsvistelsen kan antas&lt;br&gt;vara längst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tid då en försäkrad vistas i ett land som inte ingår i Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet (EES) får enligt huvudregeln i social-&lt;br&gt;försäkringslagen förmåner som grundas på bosättning utges endast om&lt;br&gt;utlandsvistelsen kan antas vara längst sex månader. Bedömningen av&lt;br&gt;utlandsvistelsens längd görs i samband med utresan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldreförsörjningsstödet kan även betraktas som ett alternativ till det&lt;br&gt;försörjningsstöd som utbetalas av socialtjänsten. Detta försörjningsstöd&lt;br&gt;utbetalas efter en individuell behovsprövning utifrån en bedömning av&lt;br&gt;vad som är en skälig levnadsnivå enligt svenska förhållanden. Av den&lt;br&gt;anledningen utbetalas det enbart i de fall den berättigade de facto vistas i&lt;br&gt;landet. I de fall personen i fråga väljer att vistas utomlands upphör det&lt;br&gt;svenska försörjningsansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ha en lika strikt tillämpning för äldreförsörjningsstödet som för det&lt;br&gt;ekonomiska bistånd som utbetalas av socialtjänsten är dock inte lämpligt&lt;br&gt;med tanke på den speciella målgrupp som kommer att komma i fråga för&lt;br&gt;stödet. Personer som invandrat till Sverige vid relativ hög ålder har i&lt;br&gt;regel en starkare anknytning till sitt gamla hemland jämfört med personer&lt;br&gt;som invandrat i unga år. Det vore orimligt om kriterierna för att få äldre-&lt;br&gt;försörjningsstöd skulle göra det omöjligt att besöka anhöriga i hem-&lt;br&gt;landet. Av humanitära skäl bör därför en vistelse utanför EES-området på&lt;br&gt;högst tre månader tillåtas utan att rätten till äldreförsörjningsstöd upphör.&lt;br&gt;4 kap. 2 § socialförsäkringslagen (1999:799) föreslås därför kompletteras&lt;br&gt;med en bestämmelse med denna innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 5 kap. 3 § socialförsäkringslagen framgår att den som lämnar&lt;br&gt;Sverige skall anmäla det till försäkringskassan om vistelsen kan antas ha&lt;br&gt;betydelse för rätten till förmåner enligt 2 eller 4 kap. socialförsäkrings-&lt;br&gt;lagen. Anmälningsskyldighet kommer således att föreligga för den som&lt;br&gt;avser att vistas i ett land utanför EES-området under mer än tre månader.&lt;br&gt;Den som underlåter att fullgöra en sådan anmälningsskyldighet kan bli&lt;br&gt;återbetalningsskyldig för det felaktigt erhållna beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.5.1 Förhållandet till EG-rätten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Äldreförsörjningsstödet är en förmån som&lt;br&gt;bedöms omfattas av förordningen (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni&lt;br&gt;1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda,&lt;br&gt;egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemen-&lt;br&gt;skapen. Äldreförsörjningsstödet anses vara en sådan särskild icke av-&lt;br&gt;giftsfinansierad förmån som avses i artikel 4.2 a förordningen (EEG)&lt;br&gt;nr 1408/71 och som inte blir exportabel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Utredningen bedömer att förordningen&lt;br&gt;(EEG) nr 1408/71 inte blir tillämplig på äldreförsörjningsstödet, och&lt;br&gt;anser att äldreförsörjningsstödet inte bör utformas som en exportabel&lt;br&gt;förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: SACO anser att stödet inte bör utformas som en&lt;br&gt;exportabel socialförsäkringsförmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: För att främja den fria rörlig-&lt;br&gt;heten inom EU finns samordningsregler för personer som rör sig över&lt;br&gt;gränserna eller som på annat sätt har anknytning till mer än ett EU-land.&lt;br&gt;Sådana regler finns bl.a. i förordningen (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni&lt;br&gt;1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda,&lt;br&gt;egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen.&lt;br&gt;Det för trygghetsförmånerna karaktäristiska är att de utgör lagfästa&lt;br&gt;rättigheter anknutna till någon av de grenar för social trygghet som anges&lt;br&gt;i förordningen (EEG) nr 1408/71, t.ex. ålderdom. Vidare utbetalas de på&lt;br&gt;grund av t.ex. anslutning till ett försäkringssystem och efter klart&lt;br&gt;avgränsade villkor för rätt till förmånen. De ger sålunda den som berörs&lt;br&gt;en rättsligt definierad ställning. Enligt regeringens bedömning uppfyller&lt;br&gt;äldreförsörjningsstödet de kriterier som ställs på en social trygghets-&lt;br&gt;förmån och stödet bedöms därför omfattas av förordning (EEG)&lt;br&gt;nr 1408/71.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudprincipen enligt förordningen (EEG) nr 1408/71 är att kontant- Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;förmåner vid bl.a. ålderdom som någon har förvärvat i ett medlemsland&lt;br&gt;skall kunna betalas ut om den berättigade bor eller flyttar till ett annat&lt;br&gt;medlemsland (export av förmån). Från denna huvudregel finns dock vik-&lt;br&gt;tiga undantag dels för de minimiförmåner som är tillägg till pension och&lt;br&gt;som enligt artikel 50 inte behöver exporteras, dels för de särskilda icke&lt;br&gt;avgiftsfinansierade kontantförmåner enligt artikel 4.2 a som enligt artikel&lt;br&gt;10 a inte behöver exporteras. I båda fallen krävs att Ministerrådet enhäl-&lt;br&gt;ligt beslutar att förmånen får upptas i bilaga II a till förordningen (EEG)&lt;br&gt;nr 1408/71 för att undantaget från exportkravet skall gälla. Enligt rege-&lt;br&gt;ringens mening uppfyller äldreförsörjningsstödet de krav som ställs för&lt;br&gt;att hänföra stödet till de särskilda icke avgiftsfinansierade kontant-&lt;br&gt;förmåner som inte behöver exporteras. Äldreförsöijningsstödet anses&lt;br&gt;därför, på samma sätt som bostadstillägg till pensionärer, vara en sådan&lt;br&gt;särskild icke avgiftsfinansierad förmån som avses i artikel 4.2 a för-&lt;br&gt;ordningen (EEG) nr 1408/71. Äldreförsörjningsstödet skall därmed utbe-&lt;br&gt;talas endast till den som är bosatt i Sverige och endast om han eller hon&lt;br&gt;uppfyller de övriga förutsättningarna för stödet. Däremot skall stödet&lt;br&gt;betalas ut vid vistelse inom EU/EES-området på samma sätt som vid&lt;br&gt;vistelse i Sverige, i likhet med vad som gäller för övriga bosättnings-&lt;br&gt;baserade förmåner. Vem som anses vara bosatt i Sverige i socialför-&lt;br&gt;säkringssammanhang regleras i 2 kap. socialförsäkringslagen (1999:799)&lt;br&gt;och framgår ovan i avsnitt 5.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 5 kap. 3 § socialförsäkringslagen framgår att den som lämnar&lt;br&gt;Sverige för en tid som kan antas ha betydelse för rätten till förmåner&lt;br&gt;enligt 2 eller 4 kap. socialförsäkringslagen skall anmäla det till försäk-&lt;br&gt;ringskassan. Bestämmelsen innebär att anmälningsskyldighet föreligger&lt;br&gt;för den som lämnar Sverige för längre tid än ett år. Den som underlåter&lt;br&gt;att fullgöra en sådan anmälningsskyldighet kan bli återbetalningsskyldig&lt;br&gt;för det felaktigt erhållna beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Äldreförsörjningsstödets storlek&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nivån for äldreförsörjningsstödet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den stödberättigade skall genom äldreförsörj-&lt;br&gt;ningsstödet dels tillförsäkras en skälig levnadsnivå, dels tillförsäkras&lt;br&gt;medel att täcka de bostadskostnader som inte överstiger 5 700 kronor&lt;br&gt;per månad för den som är ogift och 2 850 kronor per månad för den&lt;br&gt;som är gift eller likställd med gift person. För boende i tvåbäddsrum i&lt;br&gt;särskild boendeform skall en bostadskostnad som uppgår till högst&lt;br&gt;2 850 kronor per månad för var och en av de boende anses som en&lt;br&gt;skälig bostadskostnad. Den skäliga levnadsnivån skall i likhet med&lt;br&gt;vad som skall gälla vid beräkning av särskilt bostadstillägg till pensio-&lt;br&gt;närer m.fl. per månad motsvara en tolftedel av 1,294 gånger prisbas-&lt;br&gt;beloppet för ogift respektive en tolftedel av 1,084 gånger prisbasbe-&lt;br&gt;loppet för gift och likställd med gift person. Med prisbasbelopp avses&lt;br&gt;det prisbasbelopp som fastställs enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring. Äldreförsörjningsstödet motsvarar det belopp var-&lt;br&gt;med den stödberättigades inkomster efter avdrag för skälig bostads-&lt;br&gt;kostnad understiger en skälig levnadsnivå, allt räknat per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i stort med regeringens för- Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;slag. Utredningen föreslår dock en annorlunda konstruktion som innebär&lt;br&gt;att även personer som inte kvalificerat sig för pension skulle ha rätt till&lt;br&gt;BTP samt SBTP i de fall bostadskostnaderna är särskilt höga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket anser att nivån på stödet&lt;br&gt;avspeglar en rimlig nivå då nivåerna ansluter till reglerna för det sär-&lt;br&gt;skilda bostadstillägget. Konsumentverket anser att basbeloppsanknytning&lt;br&gt;kan innebära att stödets nivå förlorar kopplingen till den verkliga kost-&lt;br&gt;nadsförändringen för hushållen, och att stödet i stället bör utgå från&lt;br&gt;Konsumentverkets beräkningar av skäliga levnadskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Utgångspunkten vid fastställande av&lt;br&gt;den skäliga levnadsnivå som skall gälla för äldreförsörjningsstödet är att&lt;br&gt;personer som beviljas stödet inte skall behöva ansöka om försörjnings-&lt;br&gt;stöd enligt socialtjänstlagen, i dess lydelse enligt regeringens proposition&lt;br&gt;2000/01:80, för att klara sin grundläggande försörjning. För att undvika&lt;br&gt;ett framtida beroende av försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen kan&lt;br&gt;äldreförsörjningsstödet därför inte vara lägre än den riksnorm som fast-&lt;br&gt;ställs i socialtjänstlagen. Riksnormen är dock avsedd för tillfälliga hjälp-&lt;br&gt;behov och erbjuder endast en ganska knapp, om än skälig, levnadsnivå&lt;br&gt;för dem med ett flerårigt behov av stöd. Begreppet skälig levnadsnivå för&lt;br&gt;äldreförsörjningsstödet bör därför i stället relateras till en nivå som är&lt;br&gt;rimlig för att tillförsäkra den enskilde en grundläggande försörjning&lt;br&gt;under en längre tidsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av det särskilda bostadstillägget till pensionärer (SBTP)&lt;br&gt;har den skäliga levnadsnivån per månad föreslagits uppgå till en tolftedel&lt;br&gt;av 1,294 gånger prisbasbeloppet för ensamstående och en tolftedel av&lt;br&gt;1,084 gånger prisbasbeloppet för gifta eller sammanboende. Syftet med&lt;br&gt;SBTP är att tillförsäkra en pensionär en skälig levnadsnivå sedan en skä-&lt;br&gt;lig bostadskostnad är betald, vilket som tidigare nämnts har stora likheter&lt;br&gt;med syftet med äldreförsörjningsstödet. Den för SBTP fastställda skäliga&lt;br&gt;levnadsnivån torde därför vara relevant även för äldreförsörjningsstödet.&lt;br&gt;Denna nivå bedöms möjliggöra för äldre personer att kunna få sina behov&lt;br&gt;tillgodosedda både vad gäller de nödvändiga vardagsutgifter som ingår i&lt;br&gt;den schabloniserade riksnormen och för skäliga kostnader för hushållsel,&lt;br&gt;hemförsäkring, läkarvård och läkemedel upp till högkostnadsskyddet,&lt;br&gt;viss tandvård samt skäliga kostnader för resor samt nyanskaffning av&lt;br&gt;möbler och husgeråd. Att knyta an till en för äldre människor redan&lt;br&gt;etablerad skälig levnadsnivå ger också administrativa fördelar och bidrar&lt;br&gt;till en enhetlighet som ur rättvisesynpunkt är av vikt. Genom att knyta&lt;br&gt;äldreförsörjningsstödets skäliga levnadsnivå till den prisbasbelopps-&lt;br&gt;anknutna skäliga levnadsnivå som föreslagits i lagen om bostadstillägg&lt;br&gt;till pensionärer m.fl. (prop. 2000/01:140) säkerställs även att nivån på&lt;br&gt;äldreförsörjningsstödet kommer att följa den allmänna prisutvecklingen&lt;br&gt;på samma sätt som är fallet inom pensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som sagts ovan föreslås att den skäliga levnads-&lt;br&gt;nivån, i likhet med vad som föreslagits vid beräkning av särskilt bostads-&lt;br&gt;tillägg till pensionärer, skall vara en tolftedel av 1,294 gånger prisbas-&lt;br&gt;beloppet för den som är ogift (3 979 kronor/månad enligt gällande bas-&lt;br&gt;belopp) och en tolftedel av 1,084 gånger prisbasbeloppet för den som är&lt;br&gt;gift (3 333 kronor/månad enligt gällande basbelopp). Vem som är att be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trakta som gift respektive likställd med gift person framgår närmare av Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;avsnitt 5.7.1 nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldreförsöijningsstödet föreslås lämnas med det belopp varmed den&lt;br&gt;stödberättigades inkomster efter avdrag för godtagbar bostadskostnad&lt;br&gt;understiger en skälig levnadsnivå, allt räknat per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall den som är berättigad till äldreförsörjningsstöd har behov av&lt;br&gt;ekonomiskt stöd utöver vad som tillgodoses inom äldreförsörjnings-&lt;br&gt;stödet, är han eller hon hänvisad till att söka ekonomiskt bistånd hos&lt;br&gt;socialtjänsten. Införandet av äldreförsöijningsstödet medför således inte&lt;br&gt;någon förändring av socialtjänstens yttersta ansvar för medborgarnas&lt;br&gt;försöijning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldreförsörjningsstödet skall även tillförsäkra de sökande täckning för&lt;br&gt;vissa bostadskostnader. Som tidigare nämnts har de som uppbär svensk&lt;br&gt;allmän pension samt de som uppbär pension enligt lagstiftning i en stat&lt;br&gt;som ingår i Europeiska unionen rätt till bostadstillägg till pensionärer&lt;br&gt;(BTP) under vissa förutsättningar. Bostadstillägget utbetalas med&lt;br&gt;90 procent av bostadskostnaden upp till 4 500 kronor per månad för den&lt;br&gt;som är ogift och 2 250 kronor per månad för den som är gift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en pensionärs samlade inkomster efter avdrag för skälig bostads-&lt;br&gt;kostnad understiger en skälig levnadsnivå lämnas även särskilt bostads-&lt;br&gt;tillägg upp till den skäliga nivån enligt samma lag. Skälig bostadskostnad&lt;br&gt;får inte överstiga 5 700 kronor per månad för den som är ogift och&lt;br&gt;2 850 kronor per månad för den som är gift. För de flesta pensionärer&lt;br&gt;finns således en statligt garanterad miniminivå efter att hyran är betald.&lt;br&gt;En mindre grupp bland dessa kan till följd av beräkningsreglema ändå&lt;br&gt;hamna på en så låg nivå att personen i fråga blir beroende av social-&lt;br&gt;tjänstens försörjningsstöd. Detta beror på den tidigare beskrivna fiktiva&lt;br&gt;inkomst som påförs pensionären vid beräkning av rätt till särskilt&lt;br&gt;bostadstillägg i de fall grundpensionen inte uppgår till motsvarande folk-&lt;br&gt;pension och pensionstillskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som helt saknar svensk pension eller EES-pension får varken&lt;br&gt;bostadstillägg eller någon garanterad miniminivå efter att hyran är betald.&lt;br&gt;I många fall finns inte heller andra inkomster av betydelse varför många&lt;br&gt;blir långvarigt beroende av socialtjänstens försörjningsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det inte vara rimligt att personer över 65 år som är&lt;br&gt;bosatta i Sverige särbehandlas i denna utsträckning. Även personer som&lt;br&gt;har en låg pension eller helt saknar pension bör därför tillförsäkras medel&lt;br&gt;att täcka sina bostadskostnader så att de inte till följd av boendet blir&lt;br&gt;beroende av försörjningsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningar har visat att de flesta som beräknas komma i fråga för&lt;br&gt;äldreförsörjningsstödet har en bostadskostnad som väsentligt understiger&lt;br&gt;den högsta godtagbara bostadskostnaden för särskilt bostadstillägg enligt&lt;br&gt;förslaget till lag om bostadstillägg till pensionärer m.fl. dvs. 5 700 kronor&lt;br&gt;per månad. Det kan emellertid inte uteslutas att en antal personer boende&lt;br&gt;i särskild boendeform i nyproduktion har en förhållandevis hög&lt;br&gt;bostadskostnad. Regeringen föreslår därför att även den som är&lt;br&gt;berättigad till äldreförsörjningsstöd skall tillförsäkras medel att täcka de&lt;br&gt;bostadskostnader som inte överstiger 5 700 kronor per månad för den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som är ogift och 2 850 kronor per månad för den som är gift och likställd Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;med gift person. För boende i tvåbäddsrum i särskild boendeform skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en bostadskostnad som uppgår till högst 2 850 kronor per månad för var&lt;br&gt;och en av de boende anses som en skälig bostadskostnad när andra än&lt;br&gt;makar eller med dem likställda bor tillsammans.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.6.2 Beräkningen av bostadskostnader&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I likhet med vad som föreslagits i lagen om&lt;br&gt;bostadstillägg till pensionärer m.fl. (prop. 2000/01:140) skall följande&lt;br&gt;gälla vid beräkning av bostadskostnader:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Äldreförsörjningsstöd skall utges endast för den bostad där den&lt;br&gt;stödberättigade har sitt huvudsakliga boende (permanentbostaden).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- För bostad i särskild boendeform skall äldreförsörjningsstöd utges&lt;br&gt;endast för boende i lägenhet eller för boende i en- eller tvåbäddsrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En stödberättigad som vistas eller bor i en särskild boendeform skall&lt;br&gt;vara berättigad till äldreförsörjningsstöd för sin ursprungliga perma-&lt;br&gt;nentbostad under högst sex månader från det att allmän försäkrings-&lt;br&gt;kassa har bedömt vistelsen eller boendet i den särskilda boendeformen&lt;br&gt;som stadigvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Äldreförsörjningsstöd skall inte lämnas för sådan bostadskostnad&lt;br&gt;som fastställs med beaktande av den stödberättigades inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- För makar och med dem likställda skall bostadskostnaden, oavsett&lt;br&gt;om den andre maken får äldreförsörjningsstöd, beräknas till hälften av&lt;br&gt;deras sammanlagda bostadskostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i stort med regeringens.&lt;br&gt;Utredningen föreslår att bostadskostnaderna för olika former av boende&lt;br&gt;bestäms enligt samma principer som grundar rätt till BTP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Försäkringskasseförbundet anser att försörj-&lt;br&gt;ningsstöd för bostadskostnaderna skall bestämmas enligt samma regler&lt;br&gt;som gäller för BTP. Riksförsäkringsverket anser att inkomstprövningen&lt;br&gt;fullt ut skall följa reglerna för BTP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De regler för beräkning av&lt;br&gt;bostadskostnader som föreslagits i lagen om bostadstillägg till pensionä-&lt;br&gt;rer m.fl. (prop. 2000/01:140) bedöms även vara tillämpbara vid prövning&lt;br&gt;av rätten till äldreförsörjningsstöd. Av den anledningen föreslås att&lt;br&gt;samma regler används vid beräkning av bostadskostnader enligt lagen&lt;br&gt;om äldreförsörjningsstöd. Det innebär följande. För makar och med dem&lt;br&gt;likställda skall bostadskostnaden beräknas till hälften av deras samman-&lt;br&gt;lagda bostadskostnad. Den stödberättigade kan få äldreförsörjningsstöd&lt;br&gt;för kostnader för permanentboende i såväl hyresrätt, bostadsrätt som i&lt;br&gt;egen fastighet. Även boende på sjukhem, i servicehus och gruppbostad är&lt;br&gt;exempel på boendekostnader som grundar rätt till äldreförsörjningsstöd.&lt;br&gt;Dock lämnas äldreförsörjningsstöd för bostad i särskild boendeform&lt;br&gt;endast för boende i lägenhet eller i en- eller tvåbäddsrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldreförsörjningsstöd lämnas för den bostad som den stödberättigade&lt;br&gt;faktiskt bor i. Om den stödberättigade på grund av hälsoskäl inte kan bo&lt;br&gt;kvar i sin permanentbostad utan i stället vistas eller bor i en särskild&lt;br&gt;boendeform eller likartad inrättning, utges äldreförsörjningsstöd för den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ursprungliga permanentbostaden under högst sex månader. Fristen om Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;sex månader räknas från det att allmän försäkringskassa bedömt vistelsen&lt;br&gt;eller boendet i den särskilda boendeformen som stadigvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslår regeringen att äldreförsörjningsstödet inte skall lämnas&lt;br&gt;för sådan bostadskostnad som är bestämd utifrån den stödberättigades&lt;br&gt;inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.7 Inkomstprövningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Storleken av äldreförsörjningsstödet skall vara&lt;br&gt;beroende av den stödberättigades, och om han eller hon är gift, även&lt;br&gt;makens inkomst. I likhet med vad som föreslagits i lagen om bostads-&lt;br&gt;tillägg till pensionärer m.fl. (prop. 2000/01:140), BTPL, skall även för&lt;br&gt;äldreförsörjningsstödet gälla att det för gifta personer, samt dem som&lt;br&gt;är att anse som likställda med gifta personer, är makarnas samlade&lt;br&gt;ekonomiska situation som skall avgöra rätten till äldreförsörjnings-&lt;br&gt;stöd. Makarnas inkomster respektive förmögenhet skall läggas sam-&lt;br&gt;man och därefter fördelas med hälften på vardera maken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inkomst avses den inkomst, för år räknat, som någon kan antas&lt;br&gt;komma att få under den närmaste tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsten skall beräknas enligt 21 § första stycket BTPL med det&lt;br&gt;tillägget att särskilt bostadstillägg samt bostadsbidrag enligt lagen&lt;br&gt;(1993:737) om bostadsbidrag också skall räknas som inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår att försörjningsstöd till&lt;br&gt;levnadsomkostnader skall lämnas efter en individuell behovsbedömning&lt;br&gt;där sökandes samtliga inkomster beaktas i enlighet med den prövning&lt;br&gt;som görs när rätten till socialbidrag prövas samt att försörjningsstöd till&lt;br&gt;bostadskostnaderna samordnas med inkomstbegreppen i BTP-systemet. I&lt;br&gt;övrigt hänvisar utredningen till de förslag till förändringar på området&lt;br&gt;som lagts fram av BTP-utredningen (SOU 1999:52) och anser att in-&lt;br&gt;komstprövningen avseende förvärvs- och kapitalinkomster bör preciseras&lt;br&gt;närmare under den kommande beredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket förordar att äldreförsörj-&lt;br&gt;ningsstödet inledningsvis skall schabloniseras och vara lika för alla och&lt;br&gt;ligga på samma nivå som gäller vid beräkning av särskilt bostadstillägg&lt;br&gt;till pensionärer m.fl. och att inkomstprövningen fullt ut ska följa reglerna&lt;br&gt;för bostadstillägg till pensionärer. Begreppet samtliga inkomster bör&lt;br&gt;förtydligas. Utredningens förslag till detaljutformning av regelverket&lt;br&gt;innebär en delvis komplicerad handläggning som medför administrativt&lt;br&gt;merarbete. Om utredningens förslag om behovsprövning bibehålls blir&lt;br&gt;anknytningen till socialtjänstens administration av ekonomiskt bistånd&lt;br&gt;större än till socialförsäkringsadministrationen och äldreförsötjnings-&lt;br&gt;stödet bör då administreras av kommunerna och inte av de allmänna för-&lt;br&gt;säkringskassorna. Om försäkringskassorna skall administrera stödet bör&lt;br&gt;inkomstprövningen fullt ut följa reglerna i BTP. Länsrätten i Örebro&lt;br&gt;anser att det måste klargöras vilket inkomstbegrepp som skall användas.&lt;br&gt;Försäkringskassan i Västra Götalands län anser att det inte framgår av&lt;br&gt;utredningens förslag vilka inkomster, pensioner m.m. som skall med-&lt;br&gt;räknas vid behovsprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens forslag: Äldreförsörjningsstödet är ett Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;inkomstprövat ekonomiskt stöd som skall prövas utifrån sökandes totala&lt;br&gt;ekonomiska situation. Som tidigare nämnts bör en person som saknar&lt;br&gt;eller har otillräckliga pensionsförmåner, men ändå har en ekonomi som&lt;br&gt;garanterar en skälig levnadsnivå, inte ha rätt till äldreförsörjningsstöd.&lt;br&gt;Att helt schablonisera äldreförsörjningsstödet har av den anledningen&lt;br&gt;inte varit en framkomlig väg. Inkomstprövningen innebär att rätten till&lt;br&gt;äldreförsörjningsstöd är beroende av den stödberättigades eller båda&lt;br&gt;makarnas inkomster och förmögenhet samt bostadskostnaden. Makar och&lt;br&gt;registrerade partners har en inbördes lagreglerad underhållsskyldighet där&lt;br&gt;det framgår att de var och en efter sin förmåga skall bidra till det under-&lt;br&gt;håll som behövs för att deras gemensamma och personliga behov skall&lt;br&gt;tillgodoses. Av den anledningen bör makars och registrerade partners&lt;br&gt;inkomster räknas som gemensamma vid bedömningen av behovet av&lt;br&gt;äldreförsörjningsstöd. Även två vuxna personer som lever tillsammans&lt;br&gt;utan att de är gifta med varandra bedöms ingå i samma hushållsgemen-&lt;br&gt;skap, om de är folkbokförda på samma adress. Deras sammanlagda&lt;br&gt;inkomster skall därför också ligga till grund för beräkningen av äldre-&lt;br&gt;försörjningsstödets storlek. Med inkomst avses den inkomst, för år&lt;br&gt;räknat, som någon kan antas komma att få under den närmaste tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstprövningen föreslås i huvudsak ske enligt de regler som&lt;br&gt;föreslagits i lagen om bostadstillägg’ till pensionärer m.fl. (prop.&lt;br&gt;2000/01:140), BTPL. Inkomstbegreppet enligt BTPL anknyter till det&lt;br&gt;skatterättsliga inkomstbegreppet, med vissa tillägg. Som inkomst&lt;br&gt;medräknas inkomst av tjänst, inkomst av näringsverksamhet samt&lt;br&gt;inkomst av kapital. Därtill läggs 15 procent av förmögenhet överstigande&lt;br&gt;100 000 kronor per person. Barns förmögenhet och inkomster medräknas&lt;br&gt;inte. Inkomst av tjänst och näringsverksamhet grundas på uppskattad&lt;br&gt;inkomst för bidragsperioden. Uppgifter om förmögenhet och inkomst av&lt;br&gt;kapital grundas på faktiskt inkomst per den 31 december året före bi-&lt;br&gt;dragsperioden. Vid beräkning av förmögenhet bortses från värdet av&lt;br&gt;sådan privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt som utgör den stöd-&lt;br&gt;berättigades permanentbostad, samt skulder med säkerhet i denna. För&lt;br&gt;sökande som har sin bostad i särskild boendeform skall detsamma gälla&lt;br&gt;ifråga om värdet av privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt som&lt;br&gt;utgör permanentbostad för den sökandes make. Vidare bortses från ett&lt;br&gt;belopp om 175 000 kronor för den som fått ersättning enligt lagen&lt;br&gt;(1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall. De närmare reg-&lt;br&gt;lerna om beräkning av förmögenhet framgår i avsnitt 5.7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av rätt till äldreförsörjningsstöd skall även det särskilda&lt;br&gt;bostadstillägget enligt BTPL samt bostadsbidrag enligt lagen (1993:737)&lt;br&gt;om bostadsbidrag räknas som inkomst i den mån sådant har utbetalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.7.1&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Makar och med makar jämställda personer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En stödberättigad som är gift men stadig-&lt;br&gt;varande lever åtskild från sin make skall vid tillämpning av lagen om&lt;br&gt;äldreförsörjningsstöd likställas med ogift person om inte särskilda skäl&lt;br&gt;talar emot det. En stödberättigad som stadigvarande sammanbor med&lt;br&gt;någon med vilken han eller hon har varit gift eller har eller har haft&lt;br&gt;bam skall likställas med gift person. Om inte skäl visas för annat skall&lt;br&gt;som likställda med gifta personer även anses två vuxna personer som&lt;br&gt;lever tillsammans, utan att de är gifta med varandra, om de är folkbok-&lt;br&gt;förda på samma adress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i princip med regeringens.&lt;br&gt;Utredningen föreslår att makars och därmed likställdas inkomster och&lt;br&gt;tillgångar bör betraktas som gemensamma när behovet av stöd prövas&lt;br&gt;eftersom de är skyldiga att efter förmåga bidra till den gemensamma för-&lt;br&gt;sörjningen. Utredningen går däremot inte närmare in på vem som skall&lt;br&gt;likställas med gift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Haninge kommun anser att reglerna för situa-&lt;br&gt;tioner där endast den ena maken finns i Sverige bör ses över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I den föreslagna lagen om bostads-&lt;br&gt;tillägg till pensionärer m.fl. (prop. 2000/01:140) finns reglerat vem som&lt;br&gt;är att betrakta som gift respektive likställd med gift person. Vidare regle-&lt;br&gt;ras vem som är att betrakta som likställd med ogift person. Dessa regler&lt;br&gt;föreslås gälla även för äldreförsörjningsstödet. Det innebär bl.a. följande.&lt;br&gt;Den som är gift men stadigvarande lever åtskild från sin make skall lik-&lt;br&gt;ställas med ogift person, om inte särskilda skäl talar mot det. I dessa fall&lt;br&gt;skall den stödberättigades årsinkomst beräknas enbart med hänsyn till&lt;br&gt;egen inkomst och förmögenhet. En stödberättigad som stadigvarande&lt;br&gt;sammanbor med någon med vilken han eller hon har varit gift eller har&lt;br&gt;eller har haft bam skall likställas med gift person. Dessutom likställs med&lt;br&gt;gifta en vuxen person som lever tillsammans med en annan vuxen per-&lt;br&gt;son, utan att de är gifta med varandra, om de är folkbokförda på samma&lt;br&gt;adress, om inte skäl visas för annat. Av lagen (1994:1117) om registrerat&lt;br&gt;partnerskap följer redan att två personer av samma kön som registrerat&lt;br&gt;partnerskap skall betraktas som makar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns situationer när två vuxna personer sammanbor då det inte är&lt;br&gt;motiverat att betrakta dem som makar. Exempel på detta är när mor och&lt;br&gt;son, syskon eller andra som är nära släkt bor tillsammans. I vissa fall kan&lt;br&gt;även den ena personen anses som inneboende. Det får då ankomma på&lt;br&gt;den stödberättigade att visa att det inte är fråga om ett samboförhållande.&lt;br&gt;För att undvika att tillämpningen upplevs som stötande, bör det dock inte&lt;br&gt;ställas alltför stora krav på den stödberättigade för att visa detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.7.2&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Beräkning av förmögenhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Reglerna för beräkning av förmögenhet och om&lt;br&gt;förmögenhetens betydelse för rätten till äldreförsörjningsstöd skall&lt;br&gt;vara desamma som de regler som föreslagits vid beräkning av förmö-&lt;br&gt;genhet i samband med prövningen av rätten till bostadstillägg enligt&lt;br&gt;den föreslagna lagen om bostadstillägg till pensionärer m.fl. (prop.&lt;br&gt;2000/01:140). Det innebär följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Förmögenhet som beräknats med utgångspunkt i den förmögen-&lt;br&gt;hetsskatterättsliga lagstiftningen skall vid inkomstprövningen påverka&lt;br&gt;rätten till äldreförsörjningsstöd. Vid bestämmande av inkomsten skall,&lt;br&gt;utöver den på inkomstskatterättsliga grunder bestämda kapital-&lt;br&gt;inkomsten, räknas in ett tillägg om 15 procent av nettoförmögenheten&lt;br&gt;över 100 000 kronor för ensamstående stödberättigad och för vardera&lt;br&gt;av makar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vid beräkning av förmögenhet skall det dock bortses från privat-&lt;br&gt;bostadsfastighet eller bostadsrättslägenhet som utgör den sökandes&lt;br&gt;permanentbostad. Detsamma gäller skulder i sådan egendom. För en&lt;br&gt;stödberättigad som har sitt boende i särskild boendeform skall det&lt;br&gt;gälla även beträffande privatbostadsfastighet eller bostadsrättslägenhet&lt;br&gt;som utgör permanentbostad för den stödberättigades make.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår att äldreförsörjningsstöd&lt;br&gt;inte skall lämnas i det fall den enskildes förmögenhet, undantaget värdet&lt;br&gt;av permanentbostaden, överstiger för gift 60 000 kronor och för&lt;br&gt;ensamstående 75 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket anser att äldreförsörjnings-&lt;br&gt;stöd skall kunna beviljas även om förmögenheten uppgår till visst belopp&lt;br&gt;men att avkastningen på förmögenheten skall ingå i inkomstprövningen.&lt;br&gt;Försäkringskasseförbundet anser att värdet av permanentbostaden bör&lt;br&gt;räknas in, då förmögenhet över en viss nivå alltid bör disponeras innan&lt;br&gt;samhällets inkomstprövade stöd kan bli aktuella. Konsumentverket anser&lt;br&gt;att de av utredningen föreslagna fribeloppen bör värdesäkras genom att&lt;br&gt;de knyts till någon form av index. Integrationsverket anser att de fast-&lt;br&gt;lagda fribeloppen slår hårt mot dem som avyttrat sitt permanentboende&lt;br&gt;och mot dem som förvärvat arv samt att fribeloppen bör knytas till den&lt;br&gt;allmänna försäkringens basbelopp. Haninge kommun, Tyresö kommun&lt;br&gt;och Lidköpings kommun anser att nivån på förmögenhetsgränsen bör&lt;br&gt;knyta an till de bedömningar som görs vid prövning av socialbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Personer som kommer att bli aktuella&lt;br&gt;för äldreförsörjningsstöd är en ålderskategori som lämnat förvärvsaktiv&lt;br&gt;ålder och som endast i begränsad omfattning kan förväntas kunna&lt;br&gt;påverka sin ekonomiska situation. Trots knappa omständigheter är det&lt;br&gt;dock inte ovanligt att äldre människor lyckats spara ihop ett sparkapital.&lt;br&gt;Ett sådant sparkapital har stor betydelse för äldres trygghet. Det ger&lt;br&gt;också utrymme för att klara eventuella utgiftstoppar och förebygger där-&lt;br&gt;med behov av att ansöka om ekonomiskt bistånd hos socialtjänsten. Det&lt;br&gt;vore orimligt att kräva att äldre personer som redan lever på marginalen&lt;br&gt;skall behöva använda hela sitt sparkapital innan de kan få äldre-&lt;br&gt;försörjningsstöd. Om avräkning av inkomster skulle göras fullt ut skulle&lt;br&gt;merparten dessutom behöva ansöka om ekonomiskt bistånd hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialtjänsten så snart oförutsedda utgifter uppkommer, vilket i sin tur Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;skulle motverka syftet med reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då äldreförsörjningsstödet kan anses vara ett alternativ till socialtjäns-&lt;br&gt;tens försörjningsstöd bedöms flertalet av dem som kommer att komma&lt;br&gt;ifråga för stödet inte ha någon förmögenhet. I den mån den sökande fak-&lt;br&gt;tiskt har det är det dock inte rimligt att helt bortse från detta vid prövning&lt;br&gt;av rätten till äldreförsörjningsstöd. Regeringen föreslår därför att samma&lt;br&gt;regler som föreslagits vid beräkning av förmögenhet i samband med&lt;br&gt;prövningen av rätten till bostadstillägg till pensionärer m.fl. (prop.&lt;br&gt;2000/01:140) även skall tillämpas vid prövning av rätten till äldre-&lt;br&gt;försörjningsstöd. Det innebär att den förmögenhet som är beräknad med&lt;br&gt;utgångspunkt i den förmögenhetsskatterättsliga lagstiftningen bör ingå i&lt;br&gt;inkomstprövningen och påverka rätten till äldreförsörjningsstöd. Vid&lt;br&gt;inkomstprövningen skall därför ett tillägg om 15 procent av förmögenhet&lt;br&gt;som överstiger 100 000 kronor för en ensamstående och med&lt;br&gt;100 000 kronor för vardera av makarna räknas in, utöver den på inkomst-&lt;br&gt;skatterättsliga grunder bestämda kapitalinkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av förmögenhet skall dock bortses från privatbostads-&lt;br&gt;fastighet eller bostadsrättslägenhet för vilken bidrag söks. Detsamma&lt;br&gt;föreslås för skulder i sådan egendom. För stödberättigad som har sitt&lt;br&gt;boende i särskild boendeform föreslås att det skall gälla även beträffande&lt;br&gt;privatbostadsfastighet eller bostadsrättslägenhet som utgör permanent-&lt;br&gt;bostad för dennes make.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.7.3 Uppgiftsskyldighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Banker och andra penninginrättningar skall på&lt;br&gt;begäran lämna domstol, Riksförsäkringsverket eller den allmänna för-&lt;br&gt;säkringskassan uppgifter om namngiven person när det gäller förhål-&lt;br&gt;landen som är av betydelse för tillämpningen av lagen om äldreför-&lt;br&gt;sörjningsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket tillstyrker utredningens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: För att pröva en ansökan om äldre-&lt;br&gt;försörjningsstöd är försäkringskassan beroende av uppgifter dels från den&lt;br&gt;sökande, dels sådana som kassan själv förfogar över. I de fall den sökan-&lt;br&gt;de uppbär pension har kassan redan de för pensionsprövningen nöd-&lt;br&gt;vändiga uppgifterna. Den sökande kan även vara berättigad till andra&lt;br&gt;socialförsäkringsförmåner som kan påverka rätten till försörjningsstödet&lt;br&gt;och som kassan har uppgifter om. Vid inkomstprövningen kan även upp-&lt;br&gt;gifter från banker och andra penningförvaltande inrättningar ha bety-&lt;br&gt;delse. Motsvarande bestämmelser om uppgiftsskyldighet för banker och&lt;br&gt;andra penninginrättningar som finns för prövning av bostadstillägg enligt&lt;br&gt;den föreslagna lagen om bostadstillägg till pensionärer m.fl. (prop.&lt;br&gt;2000/01:140) föreslås därför införas i lagen om äldreförsörjningsstöd.&lt;br&gt;Försäkringskassan föreslås således få möjlighet att hämta in uppgifter&lt;br&gt;från banker och andra penningförvaltande inrättningar som rör en namn-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 136&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;given person, om förhållanden som har betydelse för tillämpningen av Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ansökan, beslut och utbetalning av&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;äldreförsörjningsstöd&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ansökan om äldreförsörjningsstöd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I likhet med vad som skall gälla vid ansökan&lt;br&gt;om bostadstillägg enligt den föreslagna lagen om bostadstillägg till&lt;br&gt;pensionärer m.fl. (prop. 2000/01:140) skall ansökan om äldreförsörj-&lt;br&gt;ningsstöd göras skriftligt hos försäkringskassan och innehålla de upp-&lt;br&gt;lysningar som är nödvändiga för bedömningen av den stödberättigades&lt;br&gt;rätt till förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om faktiska förhållanden skall lämnas på heder och sam-&lt;br&gt;vete av den stödberättigade och, om han eller hon är gift, av hans eller&lt;br&gt;hennes make.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens.&lt;br&gt;Utredningen anser dock att ansökan skall inlämnas personligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket avstyrker förslaget om att&lt;br&gt;ansökan skall lämnas in personligen. Försäkringskassan i Stockholms län&lt;br&gt;och Justitieombudsmannen ställer sig tveksamma till det formella kravet&lt;br&gt;att den enskilde måste infinna sig personligen hos myndigheten för att&lt;br&gt;lämna in en ansökan. Försäkringskassan i Västra Götalands län anser att&lt;br&gt;det bör övervägas om personligt besök skall vara nödvändigt för att få&lt;br&gt;äldreförsörjningsstöd. Försäkringskasseförbundet anser att ansökan skall&lt;br&gt;lämnas personligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I likhet med vad som föreslås gälla&lt;br&gt;vid ansökan om bostadstillägg enligt den föreslagna lagen om bostads-&lt;br&gt;tillägg till pensionärer m.fl. (prop. 2000/01:140) skall den som vill&lt;br&gt;erhålla äldreförsörjningsstöd lämna in en skriftlig ansökan till försäk-&lt;br&gt;ringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna i ansökan skall lämnas på heder och samvete. Ansök-&lt;br&gt;ningshandlingarna bör utformas så att den sökande blir skyldig att uppge&lt;br&gt;alla de inkomster och ersättningar som han eller hon är berättigad till&lt;br&gt;oavsett om de är beviljade i Sverige eller kommer från ett annat land.&lt;br&gt;Vidare skall samtliga tillgångar och skulder anges. Försäkringskassan bör&lt;br&gt;upplysa om att den i sin utredning förbehåller sig rätten att närmare&lt;br&gt;utreda om någon pensionsliknande förmån kan erhållas från ett tidigare&lt;br&gt;hemland. Ansökningsblanketterna bör utformas så att de kan ligga till&lt;br&gt;grund för både prövning av rätten till äldreförsörjningsstöd och rätten till&lt;br&gt;bostadstillägg samt särskilt bostadstillägg, eftersom uppgifterna i allt&lt;br&gt;väsentligt är desamma. Det bör också klart framgå att stödet endast läm-&lt;br&gt;nas vid bosättning i Sverige och att utlandsvistelse kan begränsa stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 och med att äldre personer kommer att få sin försörjning tryggad&lt;br&gt;genom ett äldreförsörjningsstöd som kan beviljas för en tidsperiod upp&lt;br&gt;till ett år, i stället för genom socialtjänstens försörjningsstöd där ansökan&lt;br&gt;görs månadsvis, kommer kontakten med den utbetalande myndigheten att&lt;br&gt;minska väsentligt. Det innebär att den enskilde kommer att få färre till-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fallen att ställa frågor och skaffa sig information om det regelverk som Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;styr utbetalningarna. Då målgruppen i huvudsak är äldre invandrare som&lt;br&gt;kan ha bristande kunskaper i det svenska språket, ställer det särskilda&lt;br&gt;krav på försäkringskassan att anpassa informationsinsatserna till denna&lt;br&gt;personkategori. Försäkringskassan bör därför kontinuerligt säkerställa att&lt;br&gt;de sökande har tillgodogjort sig den information som behövs och vid&lt;br&gt;behov vara behjälplig vid ansökningsförfarandet. Det är viktigt att kassan&lt;br&gt;vid behov anlitar tolk.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.9 Utbetalning av äldreförsörjningsstöd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Äldreförsörjningsstödet skall betalas ut&lt;br&gt;månadsvis. Årsbeloppet skall avrundas till närmaste krontal som är&lt;br&gt;delbart med tolv. Äldreförsörjningsstödet kan tidigast beviljas från&lt;br&gt;och med ansökningsmånaden och för högst tolv månader i taget. För&lt;br&gt;tid därefter krävs ny ansökan. Äldreförsörjningsstöd utges till och med&lt;br&gt;den månad då den berättigade avlidit eller rätten till förmånen annars&lt;br&gt;har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utbetalning för förfluten tid till en stödberättigad, vars make fått&lt;br&gt;äldreförsörjningsstöd för samma tid, skall stödet minskas på sådant&lt;br&gt;sätt att det sammanlagda beloppet under denna tid motsvarar det äldre-&lt;br&gt;försörjningsstöd som skulle ha betalats ut om det hade funnits beslut&lt;br&gt;om båda stöden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om bostadstillägg till pensionärer m.fl. (prop.&lt;br&gt;2000/01:140) skall kompletteras med en regel om att bostadstillägg&lt;br&gt;enligt den lagen oavsett bostadstilläggets storlek alltid skall betalas ut&lt;br&gt;om äldreförsörjningsstöd betalas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. Ut-&lt;br&gt;redningen föreslår dock att äldreförsörjningsstöd skall kunna utges för&lt;br&gt;högst en månad retroaktivt om det finns särskilda skäl för detta. Utred-&lt;br&gt;ningen föreslår vidare att äldreförsörjningsstöd på begäran av social-&lt;br&gt;nämnden får betalas ut till annan lämplig person eller till socialnämnden&lt;br&gt;om det föreligger synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svenska Kommunförbundet ifrågasätter om det är&lt;br&gt;nödvändigt att inkomma med ny ansökan varje år samt ställer sig&lt;br&gt;frågande till om det är nödvändigt att ompröva beslutet var tolfte månad&lt;br&gt;och anser det önskvärt att finna andra former för att kontrollera bosätt-&lt;br&gt;ningskravet. Riksförsäkringsverket anser att äldreförsörjningsstödet skall&lt;br&gt;beviljas efter ansökan och avse en period om högst tolv månader. Där-&lt;br&gt;emot avstyrks utredningens förslag att äldreförsörjningsstödet skall&lt;br&gt;kunna utbetalas för högst en månad retroaktivt. Även Försäkringskassan&lt;br&gt;i Västra Götalands län avstyrker utredningens förslag att äldre-&lt;br&gt;försörjningsstödet skall kunna utbetalas för högst en månad retroaktivt.&lt;br&gt;De handikappades Riksförbund och Handikappförbundens samarbets-&lt;br&gt;organ anser att äldreförsörjningsstödet bör kunna beviljas för längre tid&lt;br&gt;än 12 månader. Stockholms stad bifaller förslaget att äldreförsörj-&lt;br&gt;ningsstödet skall kunna beviljas för högst tolv månader i taget, eftersom&lt;br&gt;det minskar administrationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som tidigare nämnts skall äldreför- Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;sörjningsstödet tillförsäkra den berättigade en grundläggande försörjning&lt;br&gt;under återstoden av livet. Med hänsyn till att det är fråga om äldre perso-&lt;br&gt;ner vars inkomster inte förändras på samma sätt som för förvärvsverk-&lt;br&gt;samma personer torde behovet av att ompröva stödet till följd av ändrade&lt;br&gt;inkomstförhållanden bli mycket begränsat. Efter att nivån på stödet fast-&lt;br&gt;ställts kommer de ekonomiska förhållandena i regel att vara oförändrade.&lt;br&gt;Mot denna bakgrund skulle äldreförsörjningsstödet i princip kunna beta-&lt;br&gt;las ut till den enskilde utan förnyad prövning. Det strider dock mot prin-&lt;br&gt;ciperna för ett inkomstprövat försörjningsstöd. Både ekonomiska förut-&lt;br&gt;sättningar och familjeförhållanden kan förändras i ett längre tidsperspek-&lt;br&gt;tiv. En kontinuerlig avstämning bör därför göras. Regeringen anser att en&lt;br&gt;lämplig avvägning innebär att äldreförsörjningsstöd kan beviljas för&lt;br&gt;högst tolv månader i taget. För tid därefter föreslås att ny ansökan krävs.&lt;br&gt;Äldreförsörjningsstödet skall vidare betalas ut månadsvis. Årsbeloppet&lt;br&gt;skall avrundas till närmaste krontal som är delbart med tolv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer i den aktuella målgruppen som anser sig vara i behov av&lt;br&gt;ekonomiskt stöd för sin livsföring kan när som helst under året komma in&lt;br&gt;med en ansökan om såväl äldreförsörjningsstöd som ekonomiskt bistånd&lt;br&gt;enligt socialtjänstlagen i dess lydelse enligt regeringens proposition&lt;br&gt;2000/01:80. Någon risk för att en person skall stå utan medel för sin&lt;br&gt;försörjning kan därför inte anses föreligga. Regeringen anser med hänsyn&lt;br&gt;till detta att det inte finns behov av att betala ut äldreförsörjningsstöd för&lt;br&gt;tid före ansökningstillfället. Äldreförsörjningsstöd skall därför tidigast&lt;br&gt;kunna beviljas från och med ansökningsmånaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utbetalning av äldreförsörjningsstöd till annan än den&lt;br&gt;stödberättigade har det i propositionen Sjukersättning istället för förtids-&lt;br&gt;pension (prop. 2000/01:96) föreslagits att motsvarande bestämmelse i&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring, 16 kap. 12 § om utbetalning till&lt;br&gt;annan, skall upphöra att gälla den 1 januari 2003. Bestämmelsen har&lt;br&gt;ansetts återspegla en äldre tids förhållanden och värderingar och inte&lt;br&gt;längre fylla någon funktion. Regeringen anser att någon sådan regel inte&lt;br&gt;heller bör införas i lagen om äldreförsörjningsstöd. Äldreförsörjnings-&lt;br&gt;stödet skall således endast betalas ut till den stödberättigade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldreförsörjningsstödet föreslås utbetalas till och med den månad då&lt;br&gt;den berättigade avlidit eller rätten till förmånen annars har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som föreslagits gälla i lagen om bostadstillägg till&lt;br&gt;pensionärer m.fl. (prop. 2000/01:140) bör vid utbetalning för förfluten tid&lt;br&gt;till bidragsberättigad, vars make har uppburit äldreförsörjningsstöd för&lt;br&gt;samma tid, beloppet minskas på sådant sätt att det sammanlagda beloppet&lt;br&gt;under denna tid motsvarar det äldreförsörjningsstöd som skulle ha utbe-&lt;br&gt;talats om beslut om båda ersättningar hade förelegat samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget till lag om bostadstillägg till pensionärer m.fl. skall&lt;br&gt;bostadstillägg som understiger 25 kronor per månad inte betalas ut. Om&lt;br&gt;särskilt bostadstillägg ingår skall dock bostadstillägget alltid betalas ut&lt;br&gt;eftersom det särskilda bostadstillägget är konstruerat på sådant sätt att&lt;br&gt;förmånstagaren aldrig skall hamna på en inkomstnivå understigande en&lt;br&gt;skälig levnadsnivå. Detsamma bör gälla även i de fall äldreförsörj-&lt;br&gt;ningsstöd betalas ut. För att tillförsäkra detta skall ett tillägg göras i 24 §&lt;br&gt;förslaget till lag om bostadstillägg till pensionärer m.fl. Om särskilt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd betalas ut skall därmed bostads- Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;tillägget oavsett dess storlek alltid betalas ut.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.9.1 Anmälningsskyldighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den stödberättigade skall, i likhet med vad som&lt;br&gt;föreslagits i lagen om bostadstillägg till pensionärer rn.fl. (prop. 2000/01:140)&lt;br&gt;vara skyldig att utan oskäligt dröjsmål anmäla till försäkringskassan&lt;br&gt;om hans eller hennes eller om makens inkomster väsentligt har ökat.&lt;br&gt;Anmälningsskyldigheten skall inte gälla ökad inkomst av kapital eller&lt;br&gt;ökning av förmögenhet. Den stödberättigade skall vidare utan oskäligt&lt;br&gt;dröjsmål vara skyldig att till försäkringskassan anmäla om han eller&lt;br&gt;hon byter bostad eller om boendeförhållandena ändras eller om han&lt;br&gt;eller hon ingår äktenskap eller om äktenskapet upplöses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i stort med regeringens.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket tillstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den som uppbär äldreförsörjnings-&lt;br&gt;stöd skall i likhet med vad som föreslagits i lagen om bostadstillägg till&lt;br&gt;pensionärer m.fl. (prop. 2000/01:140) åläggas en anmälningsskyldighet&lt;br&gt;vid ändrade förhållanden. Anmälningsskyldigheten omfattar väsentligt&lt;br&gt;ökade inkomster för den stödberättigade eller dennes make, om han eller&lt;br&gt;hon byter bostad eller om boendeförhållandena ändras eller om han eller&lt;br&gt;hon ingår äktenskap eller om äktenskapet upplöses. När det gäller för-&lt;br&gt;ändring av inkomst av kapital och förmögenhet under pågående bidrags-&lt;br&gt;period föreligger däremot inte någon anmälningsskyldighet. Det beror på&lt;br&gt;att beräkningen av äldreförsörjningsstödet i dessa avseenden bygger på&lt;br&gt;den faktiska inkomsten per den 31 december året före ansökningsåret.&lt;br&gt;Förändring av inkomst av kapital och förmögenhet under löpande&lt;br&gt;bidragsperiod påverkar inte rätten till och storleken av stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 kap. 3 § socialförsäkringslagen (1999:799) finns kompletterande&lt;br&gt;regler om anmälningsskyldighet till försäkringskassan vid utlandsvistelse&lt;br&gt;som kommer att gälla i ärenden om äldreförsörjningsstöd (se ovan i&lt;br&gt;avsnitt 5.5 samt 5.5.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts är det av vikt att försäkringskassan kontinuerligt&lt;br&gt;säkerställer att de sökande har tillgodogjort sig den information som&lt;br&gt;behövs i samband med ansökan. Det är särskilt viktigt att information ges&lt;br&gt;om både anmälningsskyldigheten vid ändrade förhållanden och åter-&lt;br&gt;betalningsskyldigheten vid felaktigt erhållet stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.9.2 Återbetalningsskyldighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Har den stödberättigade genorr, att lämna orik-&lt;br&gt;tiga uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller&lt;br&gt;anmälningsskyldighet orsakat att äldreförsörjningsstöd har lämnats&lt;br&gt;felaktigt eller med för högt belopp skall försäkringskassan besluta om&lt;br&gt;att äldreförsörjningsstödet skall betalas tillbaka helt eller delvis. Det-&lt;br&gt;samma skall gälla om äldreförsörjningsstöd i annat fall lämnats felak-&lt;br&gt;tigt eller med ett för högt belopp och den som uppburit stödet har&lt;br&gt;insett eller skäligen bort inse detta. Om det finns särskilda skäl får för-&lt;br&gt;säkringskassan helt eller delvis efterge krav på återbetalning. Om den&lt;br&gt;stödberättigade enligt beslut av en allmän försäkringskassa är åter-&lt;br&gt;betalningsskyldig får avdrag på äldreförsörjningsstödet göras med&lt;br&gt;skäligt belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket tillstyrker förslaget.&lt;br&gt;Skälen för regeringens förslag: Det finns regler om återbetalnings-&lt;br&gt;skyldighet både i lagen (1962:381) om allmän försäkring och i social-&lt;br&gt;tjänstlagen (1980:620). Så bör även vara fallet vid utbetalning av äldre-&lt;br&gt;försörjningsstöd. Har den stödberättigade genom att lämna oriktiga&lt;br&gt;uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldighet orsakat att äldreförsörjningsstöd har lämnats felaktigt&lt;br&gt;eller med för högt belopp skall försäkringskassan kunna besluta om&lt;br&gt;återbetalning av äldreförsörjningsstödet. Detsamma bör gälla om äldre-&lt;br&gt;försörjningsstöd i annat fall lämnats felaktigt eller med ett för högt&lt;br&gt;belopp och den som uppburit stödet har insett eller skäligen borde ha&lt;br&gt;insett detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan bör dock ha möjlighet att helt eller delvis efterge&lt;br&gt;återbetalningsskyldigheten om det finns särskilda skäl. Vid prövningen&lt;br&gt;bör kassan överväga om det belopp som skall återbetalas kan avräknas&lt;br&gt;vid senare utbetalning. Eftersom det är fråga om ett grundläggande för-&lt;br&gt;sörjningsstöd kan avräkning inte komma ifråga om det innebär att den&lt;br&gt;enskilde blir ur stånd att klara sin försörjning. I de fall den enskilde&lt;br&gt;obehörigen uppbär stöd med angivande av falska uppgifter är det möjligt&lt;br&gt;att väcka åtal mot den misstänkte enligt brottsbalkens bestämmelser om&lt;br&gt;t.ex. bedrägeri och samtidigt yrka återbetalning av obehörigen uppburet&lt;br&gt;stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Omprövning, ändring, överklagande&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.10.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Omprövning och ändring av äldreförsörjningsstöd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Äldreförsörjningsstödet skall omprövas när&lt;br&gt;något förhållande som bestämmer stödets storlek har ändrats. Äldre-&lt;br&gt;försörjningsstödet får räknas om utan föregående underrättelse när en&lt;br&gt;förmån som betalas ut av den allmänna försäkringskassan ändras. Det-&lt;br&gt;samma skall gälla vid ändring av pension enligt utländsk lagstiftning&lt;br&gt;eller av avtalspension eller motsvarande ersättning som följer av kol-&lt;br&gt;lektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ändring av äldreförsörjningsstödet skall gälla från och med&lt;br&gt;månaden efter den när anledningen till ändringen uppkommit. En änd-&lt;br&gt;ring av äldreförsörjningsstödet skall dock gälla från och med samma&lt;br&gt;månad som den när anledningen till ändringen uppkom, om ändringen&lt;br&gt;avser hela den månaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens.&lt;br&gt;Utredningen föreslår dock att omprövning inte kan ske till den enskildes&lt;br&gt;nackdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket tillstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som tidigare nämnts kan både&lt;br&gt;ekonomiska förutsättningar och familjeförhållanden förändras över tiden.&lt;br&gt;Det är därför rimligt att äldreförsörjningsstödet omprövas enligt samma&lt;br&gt;regler som föreslagits i lagen om bostadstillägg till pensionärer m.fl.&lt;br&gt;(prop. 2000/01:140) när förhållanden som påverkar stödets storlek&lt;br&gt;ändras. Omprövningen bör göras utan ansökan och får ske både när&lt;br&gt;inkomsten ökar och när inkomsten minskar. Äldreförsörjningsstödet får&lt;br&gt;omprövas utan föregående underrättelse när förmån som betalas ut av&lt;br&gt;den allmänna försäkringskassan, t.ex. utgående pension, ändras. Det-&lt;br&gt;samma skall gälla för pension enligt utländsk lagstiftning, avtalspension&lt;br&gt;eller motsvarande ersättning som följer av kollektivavtal. Grundprincipen&lt;br&gt;är att en ändring av äldreförsöijningsstödet skall ske månaden efter den&lt;br&gt;månad då förhållandena som påverkar bidraget har ändrats. Ett undantag&lt;br&gt;finns dock, nämligen om de ändrade förhållandena avser hela månaden.&lt;br&gt;Då skall ändringen av äldreförsörjningsstödet gälla från och med den&lt;br&gt;månaden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.10.2 Överklagande m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelserna i 20 kap. 10-13 §§ lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring om omprövning, ändring och över-&lt;br&gt;klagande av försäkringskassas beslut och domstols beslut skall tilläm-&lt;br&gt;pas i ärenden om äldreförsörjningsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår att motsvarande bestäm-&lt;br&gt;melser som i lagen (1962:381) om allmän försäkring om överklagande&lt;br&gt;skall införas i lagen om äldreförsörjningsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket tillstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De för försäkringskassan gängse Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;reglerna om omprövning, ändring och överklagande av beslut enligt&lt;br&gt;20 kap. 10-13 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring skall gälla även&lt;br&gt;för äldreförsörjningsstödet. Bestämmelserna innebär bl.a. att ett beslut&lt;br&gt;om äldreförsörjningsstöd får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;br&gt;Vid överklagande till kammarrätten krävs prövningstillstånd. Försäk-&lt;br&gt;ringskassans beslut om äldreförsörjningsstöd skall gälla omedelbart om&lt;br&gt;något annat inte föreskrivits i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.11 Övriga bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Följande bestämmelser i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring skall tillämpas på äldreförsörjningsstödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap 1 § om sammanträffande av förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 46-47 §§ om Riksförsäkringsverkets tillsyn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap 2 a § om provisoriska beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 3 § tredje stycket om indragning eller nedsättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 5 § om preskription,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 6 § första stycket andra meningen om förbud mot över-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;låtelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 9 § om uppgiftsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket tillstyrker utredningens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Äldreförsörjningsstödets handlägg-&lt;br&gt;ning skall i så stor utsträckning som möjligt samordnas med de bestäm-&lt;br&gt;melser som försäkringskassorna redan i dag tillämpar enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring och andra författningar. Regeringen&lt;br&gt;anser att de angivna bestämmelserna skall tillämpas på motsvarande sätt i&lt;br&gt;ärenden om äldreförsörjningsstöd. De angivna bestämmelserna är 17 kap.&lt;br&gt;1 § om sammanträffande av förmåner, 18 kap. 46 och 47 §§ om Riksför-&lt;br&gt;säkringsverkets tillsyn, 20 kap. 2 a § om provisoriska beslut, 20 kap. 3 §&lt;br&gt;tredje stycket om indragning eller nedsättning av ersättning, 20 kap. 5 §&lt;br&gt;om preskription av bidrag, 20 kap. 6 § första stycket andra meningen om&lt;br&gt;förbud mot överlåtelse av ersättning, 20 kap. 8 § fjärde stycket om utred-&lt;br&gt;ningsåtgärder, 20 kap. 9 § om uppgiftsskyldighet för statliga myndig-&lt;br&gt;heter, arbetsgivare m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.12 Sekretessfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Uppgifter om enskilds personliga för-&lt;br&gt;hållanden kommer vid handläggningen av ärenden om äldreförsörj-&lt;br&gt;ningsstöd att omfattas av sekretess enligt 7 kap. 7 § sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att ett tillägg skall Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;göras i 7 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100) som innebär att sekretess&lt;br&gt;även gäller i ärenden enligt lagen om äldreförsörjningsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket tillstyrker utredningens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Hos försäkringskassan gäller&lt;br&gt;enligt 7 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100) sekretess för uppgifter om&lt;br&gt;enskilds personliga förhållanden vid handläggningen av bl.a. ärenden&lt;br&gt;enligt lagstiftningen om allmän försäkring, allmän ålderspension, arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkring eller handikappersättning och vårdbidrag eller enligt&lt;br&gt;lagstiftning om annan jämförbar ekonomisk förmån för enskild, eller&lt;br&gt;enligt lagstiftning om läkarvårdsersättning eller ersättning för sjukvårds-&lt;br&gt;gymnastik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de ursprungliga förarbetena till bestämmelsen angavs att genom&lt;br&gt;uttrycket &amp;quot;annan jämförbar ekonomisk förmån&amp;quot; inbegreps sekretessen i&lt;br&gt;ärenden enligt bl.a. lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag, lagen&lt;br&gt;(1962:329) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpen-&lt;br&gt;sion samt lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring (prop. 1979/80:2&lt;br&gt;s. 189). Det angavs vidare att sekretessregleringen skulle komma att gälla&lt;br&gt;även ärenden enligt annan då gällande eller framtida reglering av samma&lt;br&gt;karaktär. I sammanhanget nämndes att även ärenden enligt lagen&lt;br&gt;(1964:143) om bidragsförskott och lagen (1977:265) om statligt person-&lt;br&gt;skadeskydd omfattades av bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ovan nämnda lagar har i vissa fall ersatts av nya lagar med huvudsak-&lt;br&gt;ligen samma syfte som den äldre regleringen. Ekonomiska förmåner&lt;br&gt;enligt dessa nya lagar omfattas av uttrycket &amp;quot;annan jämförbar ekonomisk&lt;br&gt;förmån&amp;quot; (jfr Regner m.fl. Sekretesslagen, s. 7:39 f.). Ytterligare ett exem-&lt;br&gt;pel på ärenden som omfattas av sistnämnda uttryck är ärenden om bilstöd&lt;br&gt;till handikappade och ärenden om underhållsstöd (jfr aa s 7:40).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att äldreförsörjningsstödet är en sådan ekonomisk&lt;br&gt;ersättning som faller under begreppet &amp;quot;annan jämförbar ekonomisk för-&lt;br&gt;mån för enskild&amp;quot;. Någon lagstiftningsåtgärd för att tillförsäkra enskilda&lt;br&gt;sekretess för uppgifter om deras personliga förhållanden vid handlägg-&lt;br&gt;ningen av ärenden om äldreförsörjningsstöd bedöms därför inte vara&lt;br&gt;nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande och ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen om äldreförsörjningsstöd föreslås samordnas med ikraftträdandet&lt;br&gt;av den nya pensionsreformen och bör därför träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;2003.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Merkostnaden för att införa ett statligt äldreförsörjningsstöd beräknas till&lt;br&gt;96 miljoner kronor år 2003 och därefter 82 miljoner kronor per år.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befintliga kostnader för socialbidrag beräknas uppgå till 635 miljoner Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;kronor. Beloppet är baserat på faktiskt utbetalt socialbidrag 1998 för&lt;br&gt;personer som är 65 år och äldre och som beräknas komma i fråga för&lt;br&gt;äldreförsörjningsstödet. 1998 års belopp har uppräknats enligt Finans-&lt;br&gt;departementets KPI-prognos för år 2003. De befintliga kostnaderna före-&lt;br&gt;slås finansieras dels genom en minskning av det riktade statsbidraget till&lt;br&gt;kommunerna för flyktingmottagandet, dels genom en minskning av det&lt;br&gt;generella statsbidraget till kommunerna. Merkostnaden föreslås finansie-&lt;br&gt;ras genom medel antagna i 2001 års ekonomiska vårproposition (prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000/01:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det riktade statsbidraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att införa ett särskilt statligt försörjningsstöd för äldre personer&lt;br&gt;som i dag erhåller långvarigt försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620) avlastas kommunerna motsvarande kostnader för personer&lt;br&gt;som är 65 år eller äldre. För dem som omfattas av det kommunala flyk-&lt;br&gt;tingmottagandet får kommunerna i dag ersättning av staten. Statsbidraget&lt;br&gt;utbetalas i form av ett schablonbelopp för varje mottagen person och&lt;br&gt;skall täcka kommunens genomsnittliga kostnader för svenskundervisning&lt;br&gt;och försörjning under introduktionsperioden samt vissa andra mer-&lt;br&gt;kostnader som följer av flyktingmottagandet. Cirka hälften av dem som&lt;br&gt;kommer att få äldreförsörjningsstöd bedöms omfattas av det kommunala&lt;br&gt;flyktingmottagandet. Den statliga schablonersättningen beräknas genom-&lt;br&gt;snittligt täcka kostnaderna för de äldre under de 20 första månaderna.&lt;br&gt;Därefter kan kommunerna återsöka de faktiska kostnaderna för utgivet&lt;br&gt;socialbidrag och introduktionsersättning fram till tidpunkten då per-&lt;br&gt;sonerna i fråga blir svenska medborgare, lämnar landet eller avlider. När&lt;br&gt;äldreförsörjningsstödet införs bör schablonersättningen för personer över&lt;br&gt;65 år minskas så att den fortsättningsvis endast täcker de kostnader som&lt;br&gt;inte hänförs till försörjningen. Detta beräknas minska statens kostnader&lt;br&gt;för nämnda schablonersättning med ca 20 miljoner kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den direkta statliga ersättningen till kommunerna för utbetalat bistånd&lt;br&gt;enligt socialtjänstlagen (1980:620) till flyktingar över 65 år uppgick 1999&lt;br&gt;till ca 310 miljoner kronor. De totalt 330 miljoner kronor som på detta&lt;br&gt;sätt frigörs inom anslaget 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmot-&lt;br&gt;tagande skall användas som delfinansiering av äldreförsörjningsstödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande statsbidragsregler innebär att kommunerna återsöker ut-&lt;br&gt;givet socialbidrag kalenderårsvis i efterskott och att det ovan nämnda&lt;br&gt;anslaget belastas året efter det att kommunernas kostnader uppstått. Kon-&lt;br&gt;sekvensen av detta är att av de totalt 330 miljonerna, kan 20 miljoner&lt;br&gt;kronor överföras år 2003 och 310 miljoner kronor överföras först&lt;br&gt;år 2004. År 2003 överförs därför engångsvis 310 miljoner kronor från&lt;br&gt;utgiftsområde 25, anslaget 91:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa&lt;br&gt;kommuner och landsting, till utgiftsområde 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagna förändringar medför behov av ändringar i Förordningen&lt;br&gt;(1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. Rege-&lt;br&gt;ringen avser att återkomma med förslag till konkreta förändringar i&lt;br&gt;ersättningsreglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generella statsbidraget &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då staten tar över försörjningskostnadema för dem som kommer att&lt;br&gt;omfattas av äldreförsörjningsstödet föreslås återstoden av de befintliga&lt;br&gt;kostnaderna 305 miljoner kronor, finansieras genom en minskning av det&lt;br&gt;generella statsbidraget till kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Merkostnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom äldreförsörjningsstödets skäliga levnadsnivå ligger på en högre&lt;br&gt;nivå jämfört med den nivå som gäller för socialbidrag uppkommer en&lt;br&gt;merkostnad. Därutöver beräknas de allmänna försäkringskassorna få en&lt;br&gt;initial administrationskostnad på 21 miljoner kronor. När systemet väl är&lt;br&gt;etablerat uppskattas administrationskostnaderna till cirka 7 miljoner&lt;br&gt;kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis föreslås att äldreförsörjningsstödet finansieras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 330 mkr överförs från Uo 8, anslag 10:3 till Uo 11, varav 20 mkr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år 2003 och ytterligare 310 mkr år 2004.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 305 mkr överförs från Uo 25, anslag 91:1 till Uo 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 310 miljoner kronor överförs engångsvis år 2003 från anslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91:2,Uo 25 till Uo 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 75 mkr tillförs Uo 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 21 mkr tillförs Uo 10 år 2003 och därefter 7 mkr per år.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om äldreförsörjningsstöd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om äldreförsörjningsstöd överensstämmer i stora delar&lt;br&gt;med förslaget till lag om bostadstillägg till pensionärer m.fl. (BTPL) som&lt;br&gt;regeringen nyligen överlämnat till riksdagen (prop. 2000/01:140). Stödet&lt;br&gt;skall administreras av försäkringskassorna och ha en likartad konstruk-&lt;br&gt;tion och hantering som gäller för BTPL. Lagen om äldreförsörjningsstöd&lt;br&gt;har därför endast kommit att omfatta de särbestämmelser som gäller för&lt;br&gt;äldreförsörjningsstödet. I övrigt görs hänvisningar till angivna bestäm-&lt;br&gt;melser i BTPL som skall tillämpas på motsvarande sätt i ärenden om äld-&lt;br&gt;reförsörjningsstöd. Beträffande innebörden av dessa bestämmelser hän-&lt;br&gt;visas till författningskommentaren till BTPL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagen inleds med en hänvisning till socialförsäkringslagen (1999:799),&lt;br&gt;SofL. Vissa för socialförsäkringarna generella bestämmelser, som är&lt;br&gt;tillämpliga på bl.a. äldreförsörjningsstödet, finns i den lagen. I SofL an-&lt;br&gt;ges de grundläggande villkoren för att en person skall vara försäkrad för&lt;br&gt;förmåner enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller omfattas av&lt;br&gt;de särskilda förmånslagar, till vilka bl.a. den nu föreslagna lagen om&lt;br&gt;äldreförsörjningsstöd kommer att höra, och som hänförs till socialförsäk-&lt;br&gt;ringarna. Bedömningen av om en person uppfyller grundvillkoren för att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingå i den skyddade personkretsen skall således göras med tillämpning Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;av bestämmelserna i SofL. Beträffande det närmare innehållet i SofL&lt;br&gt;hänvisas till författningskommentaren till den lagen (jfr. prop.&lt;br&gt;1998/99:119).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldreförsörjningsstöd skall endast utges till den som är bosatt i&lt;br&gt;Sverige. Ett tillägg skall göras i 3 kap. 2 § SofL så att äldreförsörjnings-&lt;br&gt;stödet hänförs till den bosättningsbaserade grenen av socialförsäk-&lt;br&gt;ringarna. Se närmare i författningskommentaren till den ändringen,&lt;br&gt;nedan i avsnitt 7.4. I SofL finns också bestämmelser om i vilka situatio-&lt;br&gt;ner en person skall anses bosatt i Sverige och således ingå i den person-&lt;br&gt;krets som kan vara berättigad till äldreförsörjningsstöd. För att sådant&lt;br&gt;stöd skall lämnas krävs därutöver att de materiella villkoren i denna lag&lt;br&gt;är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I SofL finns även bestämmelser om utbetalning av förmåner vid ut-&lt;br&gt;landsvistelse. 4 kap. 2 § SofL skall kompletteras med en särskild regel&lt;br&gt;om att äldreförsörjningsstöd får utges om en vistelse utanför EES-&lt;br&gt;området kan antas vara längst tre månader. Se närmare i författnings-&lt;br&gt;kommentaren till den ändringen, nedan i avsnitt 7.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SofL innehåller även regler om handläggning av ärenden m.m.&lt;br&gt;Bestämmelser om vilken försäkringskassa som är behörig att fatta beslut&lt;br&gt;finns i 5 kap. SofL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SofL innehåller även bestämmelser om anmälningsskyldighet till för-&lt;br&gt;säkringskassan vid vissa utlandsvistelser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlas i avsnitten 5.1 och 5.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunderna för rätten till äldreförsörjningsstöd framgår av första stycket&lt;br&gt;av paragrafen. Att bosättning i Sverige är en förutsättning för rätt till&lt;br&gt;äldreförsörjningsstöd framgår av 1 § genom hänvisningen till socialför-&lt;br&gt;säkringslagen (1999:799).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldreförsörjningsstöd kommer att kunna utges först från och med den&lt;br&gt;månad då den stödberättigade fyller 65 år. Den som före den månaden&lt;br&gt;inte själv kan tillgodose sitt behov av försörjning kommer att vara hänvi-&lt;br&gt;sad till socialtjänsten för prövning av rätt till ekonomiskt bistånd enligt&lt;br&gt;socialtjänstlagen i dess lydelse enligt prop. 2000/01:80. Från och med&lt;br&gt;den månad då personen fyller 65 år skall behovet i första hand tillgodo-&lt;br&gt;ses genom äldreförsörjningsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldreförsörjningsstödet skall vara inkomstprövat. Rätten till äldreför-&lt;br&gt;sörjningsstöd och stödets storlek är beroende av den stödberättigades,&lt;br&gt;och om han eller hon är gift, även makens inkomster. Vem som är att&lt;br&gt;betrakta som gift samt likställd med gift framgår av avsnitt 5.7.1 ovan.&lt;br&gt;Inkomstprövningen sker enligt särskilda regler som i stort anknyter till&lt;br&gt;den inkomstprövning som föreslagits i lagen om bostadstillägg till pen-&lt;br&gt;sionärer m.fl. (prop. 2000/01:140). Den närmare innebörden av inkomst-&lt;br&gt;prövningen framgår av 7 § förslaget till lag om äldreförsörjningsstöd, se&lt;br&gt;nedan i författningskommentaren till den paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket avses med inkomst den inkomst, för år räknat,&lt;br&gt;som någon kan antas komma att erhålla under den närmaste tiden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlas i avsnitt 5.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär att äldreförsörjningsstöd endast utges om den Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;stödberättigade tar ut samtliga sådana förmåner som han eller hon har rätt&lt;br&gt;till i form av inkomstgrundad ålderspension enligt lagen (1998:674) om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension, garantipension enligt lagen (1998:702)&lt;br&gt;om garantipension eller bostadstillägg eller särskilt bostadstillägg enligt&lt;br&gt;den föreslagna lagen om bostadstillägg till pensionärer m.fl. (prop.&lt;br&gt;2000/01:140). Det skall således inte vara möjligt att avstå från dessa&lt;br&gt;förmåner och istället erhålla äldreförsörjningstöd för samma tid.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlas i avsnitt 5.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om äldreförsörjningsstödets nivå&lt;br&gt;och innehåll. Äldreförsörjningsstödet skall enligt första stycket dels till-&lt;br&gt;försäkra den stödberättigade en skälig levnadsnivå, dels tillförsäkra den&lt;br&gt;stödberättigade medel för att täcka en skälig bostadskostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket anger vad som avses med begreppet skälig levnadsnivå&lt;br&gt;enligt lagen. Den skäliga levnadsnivån skall per månad motsvara en&lt;br&gt;tolftedel av 1,294 gånger prisbasbeloppet för den som är ogift och&lt;br&gt;1,084 gånger prisbasbeloppet för den som är gift. Nivån är densamma&lt;br&gt;som den som skall gälla för beräkning av särskilt bostadstillägg enligt&lt;br&gt;den föreslagna lagen om bostadstillägg till pensionärer m.fl. (prop.&lt;br&gt;2000/01:140). Den skäliga levnadsnivån är fastställd med hänsyn till att&lt;br&gt;de som är permanent beroende av äldreförsörjningsstöd kommer att vara&lt;br&gt;det under en inte alltför kort tidsperiod utan möjligheter till annan&lt;br&gt;försörjning. Nivåbestämningen innebär att äldreförsörjningsstöd aldrig&lt;br&gt;kan lämnas med högre belopp än den del av prisbasbeloppet som lagen&lt;br&gt;anger. Nivån för äldreförsörjningsstödet är beräknad att täcka de&lt;br&gt;kostnader som ingår i riksnormen enligt socialtjänstlagen i dess lydelse&lt;br&gt;enligt regeringens proposition 2000/01:80 samt därutöver skäliga kostna-&lt;br&gt;der för hushållsel, hemförsäkring, läkarvård och läkemedel upp till hög-&lt;br&gt;kostnadsskydd, viss tandvård, resor och nyanskaffning av möbler och&lt;br&gt;husgeråd. Utgångspunkten vid fastställande av nivån för äldreförsörj-&lt;br&gt;ningsstöd har varit att personer som beviljas stödet inte skall behöva&lt;br&gt;ansöka om ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen för sin grund-&lt;br&gt;läggande försörjning. I undantagsfall kan den sökande ha andra god-&lt;br&gt;tagbara kostnader än vad som ingår i äldreförsöijningsstödet eller ha&lt;br&gt;särskilt höga kostnader för någon ingående post. I dessa fall är han eller&lt;br&gt;hon hänvisad till att söka ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen. Det&lt;br&gt;ankommer då på socialtjänsten att pröva om den sökande är i behov av&lt;br&gt;bistånd enligt socialtjänstlagen för att uppnå en skälig levnadsnivå i&lt;br&gt;socialtjänstlagens mening. Äldreförsörjningsstödet innebär således inte&lt;br&gt;någon förändring av det yttersta ansvaret för medborgarnas försörjning&lt;br&gt;enligt socialtjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges nivån för den högsta godtagbara bostadskostna-&lt;br&gt;den, 5 700 kronor per månad för den som är ogift och 2 850 kronor för&lt;br&gt;den som är gift. För boende i tvåbäddsrum i särskilt boende skall en&lt;br&gt;bostadskostnad som för var och en av de boende uppgår till högst&lt;br&gt;2 850 kronor per månad anses som en skälig bostadskostnad. Denna&lt;br&gt;regel blir tillämplig när andra än makar är bosatta i tvåbäddsrum i särskilt&lt;br&gt;boende. Nivån överensstämmer med vad som skall gälla för beräkning av&lt;br&gt;särskilt bostadstillägg enligt den föreslagna lagen om bostadstillägg till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionärer m.fl. För makar och med dem likställda skall bostads- Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;kostnaden beräknas till hälften av deras sammanlagda bostadskostnad.&lt;br&gt;Detta innebär att den som är gift kan få äldreförsörjningsstöd för bostads-&lt;br&gt;kostnaden med högst 2 850 kronor och aldrig mer än halva verkliga&lt;br&gt;bostadskostnaden. Vem som är att betrakta som gift respektive likställd&lt;br&gt;med gift framgår ovan av avsnitt 5.7.1.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av lagen om äldreförsörjningsstöd avses med prisbas-&lt;br&gt;belopp det enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring fast-&lt;br&gt;ställda prisbasbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlas i avsnitt 5.6.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger att vissa bestämmelser i den föreslagna lagen om&lt;br&gt;bostadstillägg till pensionärer m.fl. (prop. 2000/01:140) skall tillämpas&lt;br&gt;på motsvarande sätt vid beräkning av godtagbara bostadskostnader för&lt;br&gt;rätt till äldreförsörjningsstöd. Dessa bestämmelser innebär följande.&lt;br&gt;Äldreförsörjningsstöd utges endast för kostnad för bostad där den stöd-&lt;br&gt;berättigade har sitt huvudsakliga boende (permanentbostaden). För&lt;br&gt;bostad i särskild boendeform utges äldreförsörjningsstöd endast för&lt;br&gt;boende i lägenhet eller för boende i en- och tvåbäddsrum. Den som vistas&lt;br&gt;eller bor i en särskild boendeform eller i ett liknande boende har rätt till&lt;br&gt;äldreförsörjningsstöd för sin ursprungliga permanentbostad under högst&lt;br&gt;sex månader från det att försäkringskassan bedömt vistelsen eller boendet&lt;br&gt;i den särskilda boendeformen som stadigvarande. Äldreförsörjningsstöd&lt;br&gt;utges inte för sådan bostadskostnad som fastställts med beaktande av den&lt;br&gt;stödberättigades inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har utformats i enlighet med vad Lagrådet föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlas i avsnitt 5.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket innehåller bestämmelser om hur den sökandes inkoms-&lt;br&gt;ter påverkar rätten till äldreförsörjningsstöd. Beräkningen av den stöd-&lt;br&gt;berättigades inkomster skall ske enligt 21 § första stycket förslaget till&lt;br&gt;lag om bostadstillägg till pensionärer m.fl. (prop. 2000/01:140), BTPL.&lt;br&gt;Vid beräkning av rätt till äldreförsörjningsstöd skall vidare även det sär-&lt;br&gt;skilda bostadstillägget enligt 20 § BTPL samt bostadsbidrag enligt lagen&lt;br&gt;(1993:737) om bostadsbidrag räknas som inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som inkomst vid prövning av rätt till äldreförsörjningsstöd skall enligt&lt;br&gt;21 § första stycket BTPL således hänföras inkomster enligt 12 § första&lt;br&gt;stycket 1-3 BTPL efter avdrag för skatt, inkomster som avses i 15-17 §§&lt;br&gt;BTPL samt bostadstillägg enligt BTPL. Därtill skall även särskilt&lt;br&gt;bostadstillägg samt bostadsbidrag räknas som inkomst, om sådant utbe-&lt;br&gt;talats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår för den som är gift eller likställd med gift&lt;br&gt;person att inkomsterna respektive värdet av förmögenhet skall beräknas&lt;br&gt;utgöra hälften av deras sammanlagda inkomster. Vem som är att betrakta&lt;br&gt;som gift respektive likställd med gift framgår ovan av avsnitt 5.7.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlas i avsnitt 5.6.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger med vilket belopp äldreförsörjningsstöd skall utges.&lt;br&gt;Den stödberättigade skall garanteras medel för att dels täcka sin faktiska&lt;br&gt;boendekostnad, upp till den angivna högsta godtagbara nivån, dels till-&lt;br&gt;försäkras en skälig levnadsnivå. Hänsyn skall därefter tas till de inkoms-&lt;br&gt;ter den stödberättigade har, beräknade enligt 7 §. Äldreförsörjningsstödet&lt;br&gt;skall därefter motsvara mellanskillnaden mellan den garanterade nivån&lt;br&gt;och de inkomster den stödberättigade har.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlas i avsnitt 5.8.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket lämnas äldreförsörjningsstöd från och med den&lt;br&gt;månad då rätt till förmånen inträtt, dock tidigast från och med ansök-&lt;br&gt;ningsmånaden. Det innebär, till skillnad mot vad som föreslås gälla för&lt;br&gt;bostadstillägg och särskilt bostadstillägg enligt den föreslagna lagen om&lt;br&gt;bostadstillägg till pensionärer m.fl. (prop. 2000/01:140), att äldreförsöij-&lt;br&gt;ningsstöd inte kan utgå för tid före ansökningsmånaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket kan äldreförsörjningsstöd betalas ut under högst&lt;br&gt;tolv sammanhängande månader. Därefter krävs en ny ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket framgår att rätten till äldreförsörjningsstöd upphör&lt;br&gt;månaden efter att den berättigade avlidit eller då rätten till stödet annars&lt;br&gt;har upphört. Bestämmelsen motsvarar i sak 16 kap. 9 § lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring om när pensionsförmån upphör.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlas i avsnitt 5.9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen skall äldreförsörjningsstöd betalas ut månadsvis.&lt;br&gt;Årsbeloppet skall avrundas till närmaste hela krontal som är delbart med&lt;br&gt;tolv.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;H§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen hänvisar till regler i den föreslagna lagen om bostadstillägg&lt;br&gt;till pensionärer m.fl. (prop. 2000/01:140), BTPL, som skall tillämpas på&lt;br&gt;motsvarande sätt i ärenden om äldreförsörjningsstöd. Beträffande till-&lt;br&gt;lämpningen av dessa regler hänvisas till författningskommentaren till den&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 5 § BTPL framgår vem som är att betrakta som gift, likställd med&lt;br&gt;gift person och likställd med ogift person vid tillämpningen av lagen om&lt;br&gt;äldreförsörjningsstöd (bestämmelsen behandlas ovan i avsnitt 5.7.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § BTPL innehåller bestämmelser om vad en ansökan skall innehålla&lt;br&gt;och var den skall lämnas (bestämmelsen behandlas ovan i avsnitt 5.8.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § BTPL reglerar utbetalning av bostadstillägg för förfluten tid&lt;br&gt;(bestämmelsen behandlas ovan i avsnitt 5.9.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 26 § BTPL framgår i vilka situationer den enskilde är anmälnings-&lt;br&gt;skyldig till försäkringskassan vid ändrade förhållanden. Sådan anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldighet föreligger vid väsentligt ökade inkomster av vissa an-&lt;br&gt;givna slag, vid bostadsbyte eller ändrade boendeförhållanden eller om&lt;br&gt;den stödberättigade gifter sig eller äktenskapet upplöses. Bestämmelsen&lt;br&gt;är införd efter Lagrådets synpunkter. I 5 kap. 3 § socialförsäkringslagen&lt;br&gt;(1999:799), SofL, finns kompletterande regler om anmälningsskyldighet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som blir tillämpliga i ärenden om äldreförsörjningsstöd. Detta framgår av Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;hänvisningen i 1 § till SofL. Enligt 5 kap. 3 § SofL skall den som lämnar&lt;br&gt;Sverige för en tid som kan antas ha betydelse för rätten till förmåner&lt;br&gt;enligt 2 eller 4 kap. anmäla detta till försäkringskassan. Bestämmelsen&lt;br&gt;innebär bl.a. att anmälningsskyldighet föreligger för den som lämnar&lt;br&gt;Sverige för längre tid än ett år samt för den som avser att vistas i ett land&lt;br&gt;utanför EES-området under mer än tre månader (bestämmelserna&lt;br&gt;behandlas ovan i avsnitt 5.5, 5.5.1 och 5.9.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 27 och 28 §§ BTPL finns bestämmelser om omprövning och ändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av bostadstillägg (bestämmelserna behandlas ovan i avsnitt 5.10.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 29 § BTPL finns bestämmelser om uppgiftsskyldighet för banker och&lt;br&gt;andra penninginrättningar (bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.7.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 och 31 §§ BTPL reglerar återbetalningsskyldighet och avdrag på&lt;br&gt;bostadstillägg (bestämmelserna behandlas ovan i avsnitt 5.9.2).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att vissa bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring (AFL) skall tillämpas på motsvarande sätt vid tillämpningen&lt;br&gt;av lagen om äldreförsörjningsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 17 kap. 1 § AFL framgår bl.a. att socialnämnden från försäkrings-&lt;br&gt;kassan får uppbära retroaktivt beviljad periodisk ersättning till den del&lt;br&gt;den motsvarar vad socialnämnden sammanlagt har betalat ut till dennes&lt;br&gt;samt hans makes och minderåriga barns försörjning för den tid som den&lt;br&gt;retroaktiva ersättningen avser, om någon i väsentlig mån har fått sin för-&lt;br&gt;sörjning genom ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (1980:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 18 kap. 46-47 §§ AFL finns bestämmelser om Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verkets tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. AFL innehåller bestämmelser om provisoriska beslut, om pre-&lt;br&gt;skription av bidrag, om utredningsåtgärder, indragning och nedsättning&lt;br&gt;av ersättning, om förbud mot överlåtelse av ersättning och om uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet. Dessa bestämmelser skall tillämpas även i ärenden om äldre-&lt;br&gt;försörjningsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 20 kap. 10-13 §§ AFL finns bestämmelser om omprövning, ändring&lt;br&gt;samt överklagande av beslut som skall tillämpas i ärenden om&lt;br&gt;äldreförsörjningsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:000) om&lt;br&gt;bostadstillägg till pensionärer m.fl.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;24 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen skall kompletteras med att bostadstillägg enligt förslaget till&lt;br&gt;lag om bostadstillägg till pensionärer m.fl. oavsett bostadstilläggets stor-&lt;br&gt;lek alltid skall betalas ut om äldreförsörjningsstöd betalas ut. Ändringen&lt;br&gt;är en följd av att propositionerna Reformerade regler för bostadstillägg&lt;br&gt;till pensionärer m.fl. och äldreförsörjningsstöd inte lämnats samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:000) om Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;ändring i socialförsäkringslagen (1999:799)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger utgivande av bosättningsbaserade förmåner vid vistelse&lt;br&gt;utanför EES-området. Enligt första stycket får sådana förmåner endast&lt;br&gt;utges om utlandsvistelsen kan antas vara längst sex månader. Första&lt;br&gt;stycket skall kompletteras med en bestämmelse om att äldreförsörjnings-&lt;br&gt;stödet endast får utges om utlandsvistelsen kan antas vara längst tre&lt;br&gt;månader. Bedömningen av utlandsvistelsens längd skall göras i samband&lt;br&gt;med utresan. Bedöms vistelsen vara längre än tre månader kan äldre-&lt;br&gt;försörjningsstöd inte utges under utlandsvistelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:000) om&lt;br&gt;ändring i lagen (2001:000) om ändring i&lt;br&gt;socialförsäkringslagen (1999:799)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges den lagstiftning utanför lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring om bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner som en i&lt;br&gt;Sverige bosatt person omfattas av. Äldreförsörjningsstödet skall utgöra&lt;br&gt;en bosättningsbaserad socialförsäkringsförmån och skall därför förteck-&lt;br&gt;nas i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1999:1229)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Äldreförsörjningsstödet skall, på samma sätt som gäller för ekonomiskt&lt;br&gt;bistånd enligt socialtjänstlagen (1980:620) och bostadstillägg till pensio-&lt;br&gt;närer m.fl., vara en skattefri ersättning. Inkomstskattelagen skall&lt;br&gt;kompletteras med en sådan regel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet Socialtjänst i&lt;br&gt;utveckling (SOU 1999:97)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Hösten 1997 fick jag regeringens uppdrag att se över vissa frågor om&lt;br&gt;socialtjänstlagen, dess uppgifter och tillsynen över den. Mot bakgrund av&lt;br&gt;de lagändringar och organisatoriska eller ekonomiska förändringar som&lt;br&gt;skett i samhället under 1990-talet skulle förslag lämnas om bl.a. lagens&lt;br&gt;struktur och konstruktion, sambandet mellan socialbidrag och övriga&lt;br&gt;trygghetssystem, socialtjänstens finansiering och tillsynen över social-&lt;br&gt;tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom tilläggsdirektiv utvidgades uppdraget till att även lämna förslag&lt;br&gt;till hur den ekonomiska tryggheten för'vissa äldre invandrare ska ut-&lt;br&gt;formas. Vidare uppdrog regeringen i december 1998 åt utredningen att&lt;br&gt;överväga en tydligare reglering av anhörigstödet och att analysera&lt;br&gt;effektiviteten i tillsynen av vård, service och stöd till psykiskt störda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som stöd i utredningsarbetet har förutom sekretariatet funnits sak-&lt;br&gt;kunniga och experter. Flera departement, myndigheter och intresseorga-&lt;br&gt;nisationer har varit representerade. Till största delen råder enighet om de&lt;br&gt;förslag som läggs. I vissa delar har dock särskilda yttranden lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Grundläggande principer för socialtjänsten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Översyn av socialtjänstlagen och socialtjänstens uppgifter har skett med&lt;br&gt;utgångspunkten att grundläggande målsättningar och värderingar för&lt;br&gt;socialtjänsten ska ligga fast. Detta anges i direktiven. Det gäller princi-&lt;br&gt;perna om helhetssyn, det förebyggande perspektivet och att den enskildes&lt;br&gt;resurser ska tas tillvara. Men förutsättningarna för kommunala verk-&lt;br&gt;samheter är i dag annorlunda än när förarbetena till socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:682) utarbetades. Det gäller såväl ansvarsfördelning som organisa-&lt;br&gt;toriska och ekonomiska förhållanden. Med hänsyn till detta har ut-&lt;br&gt;redningen funnit skäl att närmare analysera begreppet helhetssyn, som&lt;br&gt;har varit ett centralt begrepp när vårdsektorn successivt har reformerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När socialtjänstreformen genomfördes i början av 1980-talet innebar&lt;br&gt;helhetssynen ett uppbrott från den traditionella socialvårdens arbets-&lt;br&gt;metoder med dess uppdelning på olika funktioner. Helhetssynen innebär&lt;br&gt;att en individs totala situation och omgivning ska beaktas i skilda&lt;br&gt;behandlings- och servicesammanhang. För att underlätta ett sådant för-&lt;br&gt;hållningssätt skulle huvudansvaret för socialtjänsten ligga på en nämnd.&lt;br&gt;Socialtjänstens indelning i verksamhetsnivåer - individinriktade, allmänt&lt;br&gt;inriktade och strukturinriktade insatser - var också ett uttryck för det&lt;br&gt;inflytande helhetssynen hade, liksom socialtjänstlagens karaktär av&lt;br&gt;ramlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan år 1992 har kommunerna stor frihet att själva utforma sin&lt;br&gt;nämnd- och förvaltningsorganisation. Det är t.ex. inte längre obligato-&lt;br&gt;riskt att ha en socialnämnd. Att ansvarsfördelningen mellan landsting och&lt;br&gt;kommuner förändrats under 1990-talet har också bidragit till organisa-&lt;br&gt;toriska förändringar. Helhetssynen som organisatorisk princip har därför&lt;br&gt;inte samma tyngd som tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots detta är utredningen av den uppfattningen att en helhetssyn med Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;fokus på den enskildes behov fortfarande är en grundläggande utgångs- Bilaga 1&lt;br&gt;punkt för det sociala arbetet. Socialtjänsten ska ha ett brett perspektiv på&lt;br&gt;enskilda människors situation, problem och resurser. Det gäller att förstå&lt;br&gt;den enskildes situation i förhållande till det sammanhang och den&lt;br&gt;omgivning som han eller hon ingår i eller är en del av. De stödinsatser&lt;br&gt;som behövs ska också ges på sådant sätt att den enskilde kan ta tillvara&lt;br&gt;och utveckla sina egna resurser. Principen om att ta tillvara den enskildes&lt;br&gt;egna resurser äger alltså fortfarande stor giltighet liksom principen om&lt;br&gt;det förebyggande perspektivet i socialt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Socialtjänstlagens struktur och konstruktion&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under utredningsarbetet har socialtjänstlagens struktur och konstruktion&lt;br&gt;ingående diskuterats och analyserats. Den slutsats utredningen kommit&lt;br&gt;fram till är densamma som socialtjänstkommitténs (SOU 1994:139),&lt;br&gt;nämligen att socialtjänstlagens grundläggande struktur och konstruktion&lt;br&gt;inte bör förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dess grundläggande karaktär av ramlag ska alltså behållas. De främsta&lt;br&gt;skälen för detta är att den öppna karaktären på bestämmelser i en sådan&lt;br&gt;lag ger utrymme för att anpassa tillämpningen av den till såväl&lt;br&gt;omständigheterna i det enskilda fallet som till samhällsutvecklingen och&lt;br&gt;huvudmannens inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men socialtjänstlagen är ingen renodlad ramlag. Den innehåller också&lt;br&gt;bestämmelser som är mer styrande och formella till sin karaktär. Att ha&lt;br&gt;sådana bestämmelser i en ramlag har ibland ifrågasatts med hän visning&lt;br&gt;till det kommunala självbestämmandet. Behov från regeringens och&lt;br&gt;riksdagens sida att särskilt framhålla och genomdriva en viss viljein-&lt;br&gt;riktning eller skapa ett särskilt skydd för vissa personer eller värden&lt;br&gt;kommer dock alltid att finnas. Men också detta är uttryck för den&lt;br&gt;demokratiska process som kommer till uttryck i lagstiftningen. Det bör&lt;br&gt;inte i sig ge anledning till att överge ramlagstekniken och de fördelar den&lt;br&gt;ger så länge inslagen av detaljerad styrning är begränsad. En ramlag för&lt;br&gt;socialtjänsten som anger övergripande ambitioner och mål för vissa&lt;br&gt;verksamheter i socialtjänsten och stödet till vissa grupper i samhället är&lt;br&gt;alltså enligt socialtjänstutredningen att föredra framför en detaljreglering.&lt;br&gt;En sådan lag ger möjligheter att anpassa tillämpningen efter lokala behov&lt;br&gt;och förutsättningar. Men det finns också nackdelar såsom att lagen&lt;br&gt;tillämpas på olika sätt, dvs. med bristande likvärdighet, i skilda delar av&lt;br&gt;landet. En aktiv tillsyn, uppföljning och utvärdering kan motverka och&lt;br&gt;utjämna sådana nackdelar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;En särskild lag om socialbidrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En förändring i socialtjänstlagens konstruktion bör ändå göras. Social-&lt;br&gt;bidragshanteringen ska visserligen även fortsättningsvis vara en del av&lt;br&gt;socialtjänstens verksamhet, men utredningen föreslår att bestämmelserna&lt;br&gt;om ekonomiskt bistånd i form av socialbidrag lyfts ut ur socialtjänstlagen&lt;br&gt;och regleras i en särskild lag om socialbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det främsta skälet för ett sådant förslag är att socialbidraget under Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;1990-talet mist sin karaktär av tillfälligt ekonomiskt stöd. Antalet perso- Bilaga 1&lt;br&gt;ner som är långvarigt beroende av socialbidrag har flerdubblats under&lt;br&gt;detta decennium. Oberoende av konjunkturläget tyder också utveck-&lt;br&gt;lingen på att fler människor än för ett tiotal år sedan kommer att vara&lt;br&gt;beroende av socialbidrag för mer varaktiga behov. Socialbidraget kan då&lt;br&gt;också förväntas få en svagare koppling till renodlade sociala problem,&lt;br&gt;medan dess koppling till bristande fotfäste på arbetsmarknad eller utbild-&lt;br&gt;ning förstärks. Det blir alltså människors försörjningsproblem som står i&lt;br&gt;fokus. Mer generella lösningar som alternativ till socialbidrag torde&lt;br&gt;åtminstone på kort sikt anses alltför kostsamma för att vara reella&lt;br&gt;alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många verksamhetsföreträdare har länge förespråkat att socialbidraget&lt;br&gt;organisatoriskt skiljs ut från övrigt socialt arbete. Detta är också vanligt i&lt;br&gt;länder utanför Norden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på helhetssyn är inget hinder för en särskild lag om&lt;br&gt;socialbidrag. Det är viktigt att slå fast att de grundläggande värderingar,&lt;br&gt;som gäller för socialtjänstens arbete och som kommer till uttryck i&lt;br&gt;socialtjänstlagens portalparagraf, fortfarande ska ha giltighet för social-&lt;br&gt;bidraget. Dessutom föreslås en övergripande bestämmelse, som anger&lt;br&gt;målinriktningen för lagens tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialbidraget är och ska vara det yttersta ekonomiska skyddsnätet för&lt;br&gt;medborgarna. En viktig uppgift för socialtjänsten är att i nära samverkan&lt;br&gt;med arbetsmarknadsmyndigheter och försäkringskassor stödja enskilda&lt;br&gt;att efter förmåga ta ansvar för sin och sin familjs försörjning. Social-&lt;br&gt;bidraget ska träda in när det inte finns några andra möjligheter till&lt;br&gt;försörjning. Denna princip upprätthålls i dag genom kravet på individuell&lt;br&gt;behovsprövning. Den fyller väl sin funktion och ska gälla också&lt;br&gt;framöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den individuella behovsbedömningen har i vissa fall uppfattats om&lt;br&gt;åldersrelaterad. Exempelvis finns det skäl att ha en särskilt restriktiv&lt;br&gt;hållning vad gäller socialbidrag till ungdomar. Samhällets insatser för&lt;br&gt;unga människor bör koncentreras på områden som stödjer positiva&lt;br&gt;attityder till och ger möjligheter till egenförsörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna för socialbidraget föreslås utformas som rättighets-&lt;br&gt;bestämmelser. Beslut om socialbidrag ska alltså kunna överklagas med&lt;br&gt;förvaltningsbesvär. Detta är i huvudsak fallet redan i dag och gäller även&lt;br&gt;för socialförsäkringsförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningen till socialbidrag för akut tandvård upphör. Det ska vara&lt;br&gt;möjligt att få socialbidrag också för annan tandvård.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;En samlad lag om vård och omsorg fordrar en särskild översyn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Äldreomsorg är inget entydigt begrepp. Det används ibland för att be-&lt;br&gt;teckna de sociala insatser för äldre som ryms i socialtjänstlagens&lt;br&gt;reglering. Men det är också ett samlande begrepp för olika insatser i form&lt;br&gt;av vård och omsorg som ges till äldre. Det omfattar då både allmänna&lt;br&gt;och individinriktade insatser och såväl sociala som medicinska insatser. I&lt;br&gt;denna betydelse är äldreomsorgen en verksamhet som regleras av två&lt;br&gt;lagar, socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Att samla de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelser som i dag reglerar äldreomsorgen i en särskild vård- och Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;omsorgslag har i olika sammanhang framförts som ett alternativ. Under Bilaga 1&lt;br&gt;utredningsarbetet har möjligheterna till en sådan lag analyserats. Men&lt;br&gt;socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen har principiellt olika&lt;br&gt;strukturer och konstruktioner. En förändring i riktning mot en särskild&lt;br&gt;vård- och omsorgslag är en så komplex och omfattande förändring att&lt;br&gt;den fordrar en särskild översyn.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ändringar i och omredigering av socialtjänstlagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I socialtjänstlagen regleras socialnämndens (motsvarande) uppgifter i&lt;br&gt;samma omfattning som tidigare med undantag av behovet av ekonomiskt&lt;br&gt;stöd till grundläggande försörjning. Ekonomiskt stöd till vård- och&lt;br&gt;behandlingsinsatser ska alltså prövas enligt socialtjänstlagen. Några&lt;br&gt;förändringar när det gäller socialtjänstens uppgifter att verka för att&lt;br&gt;människor ska ha goda levnadsförhållanden och svara för enskildas&lt;br&gt;behov av upplysningar, råd, stöd, omsorg och vård föreslås i princip inte.&lt;br&gt;Likaså kvarstår bestämmelserna som reglerar omsorg om bam och&lt;br&gt;ungdomar, äldre och personer med funktionshinder och åtgärder för&lt;br&gt;missbrukare. Däremot behöver socialtjänstlagen redigeras om. Detta är&lt;br&gt;en följd av såväl denna utrednings förslag om regleringen av&lt;br&gt;socialbidraget och vissa preciseringar i socialtjänstlagen som tidigare&lt;br&gt;ändringar som gjorts i lagen under årens lopp.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rättssäkerheten för den enskilde förstärks&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I socialtjänstlagen införs en bestämmelse om att den enskilde som har&lt;br&gt;behov av stöd och hjälp, service, vård, omsorg och behandling ska ha rätt&lt;br&gt;till bistånd om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Det råder också&lt;br&gt;stor samstämmighet om att frågor om enskilda människors rättsäkerhet&lt;br&gt;ska väga tungt. Hur den enskildes rättssäkerhet ska utformas finns det&lt;br&gt;dock skilda uppfattningar om, vilka också varierar över tid, mellan olika&lt;br&gt;samhällssektorer och mellan skilda politiska uppfattningar. Hur rätts-&lt;br&gt;säkerheten kommer till uttryck beror slutligen alltid på vilka avvägningar&lt;br&gt;som görs mellan skilda intressen och viljor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den prövning och analys som skett inom utredningens ram leder fram&lt;br&gt;till ställningstagandet att den enskildes ställning inom socialtjänsten&lt;br&gt;måste få ett särskilt skydd. Även om lagens materiella bestämmelser är&lt;br&gt;ett skydd i sig för den enskilde, är det inte alltid verkningsfullt i det&lt;br&gt;individuella fallet för att hävda lagens mening mot det offentliga. Det ska&lt;br&gt;därför i alla situationer finnas en möjlighet för enskilda att kunna&lt;br&gt;överklaga biståndsbeslut genom förvaltningsbesvär. För detta talar sär-&lt;br&gt;skilt att socialtjänsten vänder sig till människor, som av olika skäl kan ha&lt;br&gt;svårt att hävda sin rätt i den offentliga debatten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;- och ska vara lika för alla&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Socialtjänstlagen ska alltså innehålla en bestämmelse av&lt;br&gt;rättighetskaraktär för att tillgodose enskildas behov av insatser. Alla&lt;br&gt;medborgare som berörs av lagen ska då också ha samma skydd och rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till stöd. Utredningen kan inte finna några skäl vare sig för att utmönstra Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;några individers behov av stöd och hjälp bara för att de hänförs till någon Bilaga 1&lt;br&gt;särskild grupp eller för att ha olika regler för olika slags insatser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Genom stödet ska den enskilde tillförsäkras en skälig levnadsnivå&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nivån på biståndet har kopplats till begreppet skälig levnadsnivå. Men&lt;br&gt;med ledning av detta begrepp ska inte bara nivån på biståndet, utan också&lt;br&gt;vilken form av insats som kan komma i fråga, bestämmas. Det är inte&lt;br&gt;möjligt att tydligt skilja nivån från innehållet utan att den skäliga lev-&lt;br&gt;nadsnivån blir ett uttryck också för kvaliteten i insatsen och för vilken&lt;br&gt;ambitionsnivå som kan anses vara rimlig i varje enskilt fall mot bakgrund&lt;br&gt;av rättighetsbestämmelsens syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse av detta slag, dvs. att tillförsäkra den enskilde en&lt;br&gt;skälig levnadsnivå, ska kunna användas även om förutsättningarna&lt;br&gt;förändras genom samhällsutvecklingen. Över tiden ändrade ekonomiska&lt;br&gt;och andra förutsättningar, liksom metodutveckling, som medför ändrade&lt;br&gt;arbetsformer, kräver en generell utformning som tillåter en flexibel&lt;br&gt;uttolkning och användning. Även om nackdelarna med en såväl till nivå&lt;br&gt;som innehåll allmänt hållen bestämmelse är kända ser utredningen i dag&lt;br&gt;inget bättre alternativ för att säkerställa den enskildes behov av stöd än&lt;br&gt;en i lag föreskriven individuell rätt till insats för livsföringen i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rättigheter och de kommunala resurserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Både den nya lagen om socialbidrag och den reviderade socialtjänstlagen&lt;br&gt;innebär utökade möjligheter att överklaga för den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För båda lagarna ska enligt utredningens uppfattning gälla att det i det&lt;br&gt;enskilda fallet ska tas rimliga hänsyn till kommunens resurser. Ekono-&lt;br&gt;miska restriktioner är ett legitimt intresse som ska få vägas in vid beslut&lt;br&gt;om bistånd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Stödet för anhöriga/närstående förtydligas i socialtjänstlagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I samband med att vissa förändringar gjordes i socialtjänstlagen år 1998&lt;br&gt;infördes en ny bestämmelse om stöd för anhöriga som vårdar närstående&lt;br&gt;som är långvarigt sjuka, gamla eller funktionshindrade. Detta skedde&lt;br&gt;genom ett tillägg i den paragraf (5 § SoL), som reglerar socialtjänstens&lt;br&gt;uppgifter. Anhöriga och andra närstående gör omfattande och mycket&lt;br&gt;betydelsefulla insatser vid vården av äldre och sjuka personer. Att stödja&lt;br&gt;dem i detta arbete är så viktigt att det bör vara en särskilt reglerad&lt;br&gt;skyldighet för kommunen att göra det. Utredningen föreslår att detta sker&lt;br&gt;genom att en ny paragraf införs i socialtjänstlagen, där skyldigheten&lt;br&gt;förtydligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för anhörigstödet är enligt utredningens mening trehövdat. Det&lt;br&gt;första handlar om att visa anhörigvårdama samhällets uppskattning, det&lt;br&gt;andra är att medverka till anhörigvårdares livskvalitet trots deras vård-&lt;br&gt;åtagande och det tredje är att förebygga utbrändhet. I detta sammanhang&lt;br&gt;är det viktigt att framhålla att skyldigheten för kommunerna att ge stöd&lt;br&gt;inte får bli eller upplevas som krav på anhöriga. Det får heller inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innebära att personer med behov av vård och omsorg känner krav på att Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;ta emot vård av anhöriga. Ömsesidigheten i förtroendet vårdtagare - Bilaga 1&lt;br&gt;vårdgivare kan inte nog betonas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Särskilda stimulansmedel for att främja metodutvecklingen i det&lt;br&gt;sociala arbetet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tidiga insatser i form av social rådgivning och personligt stöd är centrala&lt;br&gt;inslag i ett effektivt och framgångsrikt socialt arbete. Det är viktigt att&lt;br&gt;regering och riksdag främjar en fortsatt metodutveckling inom detta&lt;br&gt;område. Detta kan ske genom att Socialstyrelsen får i uppdrag att fördela&lt;br&gt;särskilda stimulansmedel.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Begreppet skälig levnadsnivå fyller väl sin funktion&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredningsuppdraget har omfattat uppgiften att analysera begreppet&lt;br&gt;skälig levnadsnivå och då behandla frågan om det med hänsyn till den&lt;br&gt;enskildes rättssäkerhet är möjligt att ge kommunerna mer utrymme för&lt;br&gt;lokalt anpassade lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet skälig levnadsnivå avser innehåll och nivåer för alla former&lt;br&gt;av bistånd, inte bara det ekonomiska. Socialnämnden kan utfärda&lt;br&gt;rekommendationer eller riktlinjer till vägledning vid biståndsbedöm-&lt;br&gt;ningar om vad som i den egna kommunen är att betrakta som skälig&lt;br&gt;levnadsnivå. Detta gäller med undantag av de preciseringar som gäller&lt;br&gt;för försörjningsstödet. Men begreppets grundläggande betydelse anges i&lt;br&gt;socialtjänstlagens portalparagraf. Oavsett vilka riktlinjer som finns måste&lt;br&gt;en prövning av rätten till bistånd i varje enskild fall alltid ske utifrån den&lt;br&gt;enskildes behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rättsvetenskaplig undersökning av begreppet skälig levnadsnivå&lt;br&gt;inom socialtjänstlagen och motsvarande begrepp i LSS har nyligen pre-&lt;br&gt;senterats. Efter att ha gått igenom Regeringsrättens domar konstaterar&lt;br&gt;författaren att det från början vaga begreppet skälig levnadsnivå har&lt;br&gt;preciserats genom domstolens avgöranden när det gäller socialbidrag&lt;br&gt;men inte för andra former av bistånd. Utredningens slutsats efter en&lt;br&gt;samlad analys är att lagen i sin nuvarande utformning ger kommunerna&lt;br&gt;ett betydande utrymme för lokalt anpassade lösningar. I detta måste&lt;br&gt;också ligga att domstolarna i valet mellan olika instanser ska ha att väga&lt;br&gt;in kostnadsaspekter när biståndsinsatser vägs mot varandra.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Försörjning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sambandet mellan socialbidraget och övriga trygghetssystem ska, enligt&lt;br&gt;direktiven, analyseras utifrån övergripande förändringar i samhället&lt;br&gt;under 1990-talet, särskilt när det gäller förändringar i de statliga&lt;br&gt;transfereringarna. Dessutom ska förslag lämnas om hur individ- och&lt;br&gt;familjeomsorgen kan förändras så att den bättre stämmer överens med&lt;br&gt;den avsedda funktionen att främst stödja enskilda med ett individuellt&lt;br&gt;bistånd som är föranlett av tillfälliga sociala eller ekonomiska problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen får inte medföra att de sammantagna offentliga åtagandena Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;utökas. Om detta även avser kostnader bör noteras att utredningen inte Bilaga 1&lt;br&gt;kunnat lägga förslag som, utan kostnadskonsekvenser för den offentliga&lt;br&gt;sektom, påtagligt minskar socialbidragsberoendet. Detta beror i huvud-&lt;br&gt;sak på socialbidragets kostnadseffektivitet genom dess träffsäkerhet och&lt;br&gt;den individuella behovsprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Socialbidraget under 1990-talet - en försörjningskälla&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Under 1990-talets första sju år fördubblades kostnaderna, i reala termer,&lt;br&gt;för socialbidraget. Under samma tidsperiod mer än fördubblades den&lt;br&gt;andel hushåll som under flera år var beroende av socialbidrag. Social-&lt;br&gt;bidraget fungerar därmed inte längre enbart som ett yttersta skyddsnät,&lt;br&gt;utan har stor betydelse för många människors försörjning. Den&lt;br&gt;huvudsakliga förklaringen till detta är utvecklingen på arbetsmarknaden&lt;br&gt;med hög arbetslöshet särskilt bland nya invandrare och ungdomar. Att&lt;br&gt;många bland dem inte lyckades etablera sig på arbetsmarknaden&lt;br&gt;medförde i sin tur att de inte omfattades av de försäkringar som byggts&lt;br&gt;upp till skydd för den enskilde vid arbetslöshet och sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektoms svaga budgetssituation till följd av problemen i&lt;br&gt;den svenska ekonomin i början av 1990-talet bidrog också till att&lt;br&gt;socialbidragskostnaderna ökade. Staten tvingades bl.a. sänka nivåerna i&lt;br&gt;socialförsäkringssystemet samtidigt som kommunerna ökade brukarav-&lt;br&gt;giftema, särskilt inom barnomsorgen. Till detta kom att skattepolitiken&lt;br&gt;lades om i början av 1990-talet. Växlingen från direkt till indirekt be-&lt;br&gt;skattning kom att missgynna hushåll med låga inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förtjänar att påpekas att utvecklingen med ökade socialbidrag&lt;br&gt;brutits under de senaste två åren. Kostnaderna för socialbidrag var en&lt;br&gt;miljard kronor lägre år 1998 jämfört med år 1997. Detta beror främst på&lt;br&gt;den förbättrade arbetsmarknaden, men kommunernas möjligheter att&lt;br&gt;kräva deltagande i kompetenshöj ande åtgärder kan också haft en viss&lt;br&gt;inverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av samstämmiga uppgifter från kommunföreträdare är det unga&lt;br&gt;människor med förhållandevis goda förutsättningar som fatt arbete,&lt;br&gt;medan många andra är fortsatt beroende av socialbidrag för sin försörj-&lt;br&gt;ning. Detta gäller särskilt gruppen nya invandrare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett långvarigt beroende av socialbidrag riskerar att påverka den&lt;br&gt;enskildes motivation och förmåga att försörja sig själv. Om det ekono-&lt;br&gt;miska utbytet av arbete uteblir genom höga marginaleffekter eller om&lt;br&gt;den enskildes kunskaper och färdigheter inte utnyttjas ökar risken att den&lt;br&gt;enskilde anpassar sig till ett liv utanför arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oroande i detta sammanhang är att många barnfamiljer är långvarigt&lt;br&gt;beroende av socialbidrag. År 1996 levde 120 000 bam i sådana familjer.&lt;br&gt;Hur deras självbild och attityder påverkas finns skäl att fundera över.&lt;br&gt;Oroande är också att en inte obetydlig grupp människor &amp;quot;faller mellan&amp;quot;&lt;br&gt;arbetsförmedling och socialtjänst. De är arbetslösa men bedöms av&lt;br&gt;arbetsförmedlingen som inte förmedlingsbara och får därför ingen eller&lt;br&gt;begränsad service. Socialtjänsten menar ofta att samma personer står till&lt;br&gt;arbetsmarknadens förfogande och därför bör få del av arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Vägar ut ur beroendet av socialbidrag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:136&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För att minska beroendet av socialbidrag behövs insatser inom flera ^daga&lt;br&gt;politikområden inte bara socialpolitiken. Det förslag och de bedömningar&lt;br&gt;som utredningen gör har en socialpolitisk grund, som inte helt kunnat&lt;br&gt;avvägas mot andra berörda områden. Bedömningarna bör därför närmast&lt;br&gt;ses som en katalog över tänkbara förändringar som behöver beredas&lt;br&gt;ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;- introduktionsersättning i stället för socialbidrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att det ska vara obligatoriskt för kommunerna att&lt;br&gt;betala ut introduktionsersättning i stället för socialbidrag till skydds-&lt;br&gt;behövande och andra som omfattas av det kommunala flyktingmot-&lt;br&gt;tagandet under den tid de introduceras i det svenska samhället. Ofta&lt;br&gt;handläggs det i dag som ett socialbidrag. Men vid handläggningen av&lt;br&gt;introduktionsersättningen ska det vara tydligt att det är en ersättning för&lt;br&gt;det introduktionsprogram den enskilde deltar i och inte ett socialt bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en statlig beskattad introduktionsersättning infördes skulle det bli&lt;br&gt;än tydligare att försörjningsstödet under introduktionstiden inte är ett&lt;br&gt;socialbidrag. Enligt utredningens bedömning finns det skäl att överväga&lt;br&gt;att på längre sikt införa en sådan typ av ersättning till flyktingar som får&lt;br&gt;permanent uppehållstillstånd. Den skulle kunna utbetalas under en&lt;br&gt;tvåårsperiod och inte prövas mot andra inkomster. Ersättningen bör inte&lt;br&gt;kvalificera till ersättningar inom socialförsäkringssystemet eller räknas&lt;br&gt;som kvalifikationstid för arbetslöshetsersättning. En introduktionser-&lt;br&gt;sättning av detta slag skulle stärka flyktingarnas möjlighet att etablera sig&lt;br&gt;på den svenska arbetsmarknaden. Men det är en relativt kostnads-&lt;br&gt;krävande reform.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;- förändringar i vissa transfereringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vissa beräkningar inom ramen för utredningsarbetet&lt;br&gt;bedömer utredningen att förändringar i vissa transfereringar skulle bidra&lt;br&gt;till att minska beroendet av socialbidrag. Att höja studiemedlen till&lt;br&gt;studerande med barn är en sådan förändring. Antalet studenter med bam&lt;br&gt;har ökat under 1990-talet. I dagens studiemedelssystem saknas dock&lt;br&gt;möjligheter att utöka studiemedlen genom extra lån eller bidrag för&lt;br&gt;barnfamiljer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det långvariga socialbidragsberoendet skulle minska påtagligt om de&lt;br&gt;lägsta ersättningarna vid deltagande i arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;br&gt;höjdes. Det är idag stora skillnader i nivå på ersättning till personer som&lt;br&gt;deltar i olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Många tvingas söka&lt;br&gt;kompletterande socialbidrag för att klara sin försörjning. Det torde vara&lt;br&gt;en dålig användning av offentliga resurser att välja nivåer i försörj-&lt;br&gt;ningssystemet så att regelmässigt flera delar av den offentliga för-&lt;br&gt;valtningen engageras vid handläggning av en enskilds försörjning vid&lt;br&gt;studier eller annan kompetenshöj ande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1990-talet försämrades försörjningssituationen för många&lt;br&gt;barnfamiljer. En höjning av barndelen i bostadsbidraget skulle ha en&lt;br&gt;relativt stor effekt på socialbidragskostnadema. En höjning med 300&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kronor per månad skulle till mer än en tredjedel återvinnas genom sänkta Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;socialbidragskostnader. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter for barnomsorg bör inte bekostas med socialbidrag. Men i&lt;br&gt;vissa kommuner tillämpas riktlinjer som innebär att så sker i stället för&lt;br&gt;att hushållet får en nedsatt bamomsorgsavgift. Detta strider mot en&lt;br&gt;tidigare rekommendation från Socialstyrelsen. Barnomsorgen är numera&lt;br&gt;en del av utbildningspolitiken och en sådan rekommendation saknar&lt;br&gt;därför lagstöd. I årets vårproposition förutskickade regeringen en s.k.&lt;br&gt;maximitaxereform. Utredningen vill framhålla att det också ur social-&lt;br&gt;bidragssynpunkt finns behov av sänkta avgifter för barnomsorgen. Därför&lt;br&gt;är det väsentligt att förslaget om maximitaxa utformas på sådant sätt att&lt;br&gt;det väger in marginaleffekterna för hushåll med låga och mycket låga&lt;br&gt;inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också en vidgad användning av lönesubventioner skulle enligt&lt;br&gt;utredningens bedömning kunna minska det långvariga socialbidrags-&lt;br&gt;beroendet. För närvarande ökar lönebidragsanställningar möjligheterna&lt;br&gt;för personer med nedsatt arbetsförmåga, och vissa arbetshandikappade,&lt;br&gt;att få anställning på den öppna marknaden. Våren 1999 var drygt 50 000&lt;br&gt;personer anställda med lönebidrag, vilket är en ökning jämfört med år&lt;br&gt;1997. Men denna utveckling har inte inrymt den grupp som varit&lt;br&gt;långvarigt beroende av socialbidrag, dvs. i regel personer som har stora&lt;br&gt;svårigheter på arbetsmarknaden men oftast varken är arbetshandikappade&lt;br&gt;eller har nedsatt arbetsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvidgade kriterier för anställning med lönesubvention skulle kunna t&lt;br&gt;spela en viktig roll för att underlätta introduktionen på arbetsmarknaden.&lt;br&gt;Kriterierna skulle vara andra än de som gäller för lönebidrag till arbets-&lt;br&gt;handikappade. Det klart uttalade syftet skulle vara att den är en övergång&lt;br&gt;till ordinarie arbetsmarknad. Bristande kunskaper i svenska kan vara ett&lt;br&gt;sådant kriterium.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;- samverkan ger resultat, ytterligare incitament behövs&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Att hjälp och stödåtgärder till en enskild genomförs på ett samordnat sätt&lt;br&gt;är viktigt för att det ska leda till avsett resultat. Många försök med&lt;br&gt;samverkan har genomförts och det är sannolikt att samverkan mellan den&lt;br&gt;offentliga sektorns skilda delar minskar socialbidragsberoendet. Men det&lt;br&gt;kan och bör göras mer för att stimulera samverkan. Så kan t.ex. arbets-&lt;br&gt;förmedlingsnämndernas roll utvidgas och utvecklingsgarantin utvidgas&lt;br&gt;till att omfatta fler kategorier. Redan idag har nämnderna ett uttryckligt&lt;br&gt;ansvar inom ramen för utvecklingsgarantin. En annan uppgift är att&lt;br&gt;ansvara för att en individuell handlingsplan upprättas. Det som utmärker&lt;br&gt;utvecklingsgarantin är gränsöverskridandet mellan utbildning, personlig&lt;br&gt;utveckling och arbete. Den arbetslöses idéer står i centrum och får möj-&lt;br&gt;lighet att utvecklas. Det är naturligt att arbetsförmedlingsnämnderna får&lt;br&gt;ett utökat ansvar i linje med ansvaret inom ramen för utvecklings-&lt;br&gt;garantin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör vara möjligt för en kommun att ordna försörjning via en&lt;br&gt;särskild aktiveringsersättning i stället för socialbidrag till personer som&lt;br&gt;deltar i aktiveringsprogram som ordnas av kommunen eller av kom-&lt;br&gt;munen i samverkan med arbetsförmedlingen. Detta är idag inte möjligt&lt;br&gt;enligt principen om fikabehandling i kommunallagen. Ersättningens nivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör bestämmas av respektive kommun. Det bör också vara möjligt att Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;samordna utbetalningen med t.ex. försäkringskassan. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Organisation av och metoder vid socialbidragshandläggning har&lt;br&gt;betydelse för kostnaderna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Flera studier under senare år har visat att socialbidragskostnadema inte&lt;br&gt;enbart beror på strukturella faktorer. Hur kommunerna organiserar hand-&lt;br&gt;läggningen och vilka arbetsmetoder som tillämpas spelar också in och&lt;br&gt;kan förklara en del av variationerna i socialbidragskostnader mellan&lt;br&gt;skilda kommuner. Dessa frågor bör ägnas ökad uppmärksamhet i kom-&lt;br&gt;munerna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ekonomisk trygghet för vissa äldre invandrare m.fl.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bland människor som till följd av låg eller ingen pension har svårt att&lt;br&gt;försörja sig återfinns de som kommit till Sverige vid relativt hög ålder&lt;br&gt;från länder utanför EU och som beviljats permanent uppehållstillstånd&lt;br&gt;enligt 2 kap. 4 § utlänningslagen. Enligt tilläggsdirektiv (Dir. 1998:70)&lt;br&gt;ska förslag lämnas till hur deras ekonomiska trygghet ska utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tillförsäkra den som är bosatt i Sverige och 65 år eller äldre en&lt;br&gt;grundläggande försörjning föreslås att ett äldreförsörjningsstöd införs.&lt;br&gt;Det ska regleras i en särskild lag och finansieras av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande krav som ställs på äldreförsörjningsstödet och som på-&lt;br&gt;verkat utformningen är att det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;bygger på krav på bosättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;gäller lika för alla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;innebär en individuell behovsprövning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;tillförsäkrar den enskilde en skälig levnadsnivå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;har karaktären av en social hjälpförmån snarare än en trygghets-&lt;br&gt;förmån och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;är enkelt att administrera och kontrollera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om försörjningsstöd till äldre är inte tänkt att kompensera dem&lt;br&gt;som väljer att använda sig av ålderspensionssystemets möjligheter att&lt;br&gt;anpassa pensionsutbetalningarna efter personliga önskemål. Äldreför-&lt;br&gt;sörjningsstödet ska heller inte kunna utnyttjas för att kompensera ett&lt;br&gt;tidigt eller partiellt uttag enligt de möjligheter som pensions-&lt;br&gt;bestämmelsema ger utrymme för. För att förhindra detta måste&lt;br&gt;undantagsbestämmelser fastställas. Den som inte har tillgodoräknats&lt;br&gt;pensionsrätt eller vars pensionspoäng har reducerats på grund av att han&lt;br&gt;eller hon inte betalat sina avgifter fullt ut ska heller inte ha rätt till&lt;br&gt;äldreförsörjningsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldreförsörjningsstödet föreslås administreras av Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket och de allmänna försäkringskassorna. Ansökan om stöd ska&lt;br&gt;lämnas personligen till försäkringskassan, som både prövar och beslutar&lt;br&gt;om ärendet. Stöd kan beviljas för högst tolv sammanhängande månader.&lt;br&gt;För tid därefter krävs en ny ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kort sikt beräknas kostnaderna för äldrestödet uppgå till&lt;br&gt;700 miljoner kronor. Samtidigt beräknas kommunernas socialbidrags-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader minska med 500 miljoner kronor. På något längre sikt be- Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;räknas ytterligare kostnader på mellan 40 och 200 miljoner kronor att Bilaga 1&lt;br&gt;tillkomma. Finansieringsförslag har presenterats.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Socialtjänstens finansiering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I utredningens uppdrag ingår att analysera eventuella behov av att&lt;br&gt;förändra principerna för socialtjänstens finansiering för att få till stånd en&lt;br&gt;mer långsiktig stabilitet i resurserna inom socialtjänstens omsorgs-&lt;br&gt;områden. Några konkreta förslag läggs inte fram när det gäller&lt;br&gt;finansieringsfrågorna. Däremot diskuteras behovet av ett ökat statligt&lt;br&gt;ansvar för socialbidragskostnadema.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ett generellt finansiellt stöd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande princip för statens bidrag till kommunerna är att de&lt;br&gt;inte riktas till någon särskild verksamhet. Skälet för detta är upp-&lt;br&gt;fattningen att kommunala verksamheter bedrivs bättre och effektivare om&lt;br&gt;de så långt möjligt styrs av lokalpolitiska överväganden mot bakgrund av&lt;br&gt;mål som formulerats på nationell nivå. Därför finns det heller ingen&lt;br&gt;statlig finansiering direkt riktad till socialtjänsten. Ett annat viktigt skäl&lt;br&gt;för generella statsbidrag är att de ger en bättre överblick och kontroll&lt;br&gt;över den samlade kommunala verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommunala statsbidrags- och utjämningssystemet består av tre&lt;br&gt;delar; ett invånarbaserat statsbidrag, en långtgående inkomstutjämning&lt;br&gt;och en kostnadsutjämning. Det förstnämnda innebär att knappt 6 000&lt;br&gt;kronor per invånare lämnas till kommunerna. Inkomstutjämningen med-&lt;br&gt;för en omfördelning av medel mellan kommunerna på ca åtta miljarder&lt;br&gt;kronor. Kostnadsutjämningen ska utjämna strukturella behovs- och&lt;br&gt;kostnadsskillnader mellan kommunerna. De ska i princip neutralisera&lt;br&gt;kostnadsskillnader som kommunerna själva inte kan påverka. Det finns&lt;br&gt;15 delmodeller inom kostnadsutjämningen där bl.a. individ- och familje-&lt;br&gt;omsorgen liksom äldreomsorgen ingår.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Vissa riktade statsbidrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall förekommer riktade statsbidrag trots att den generella finan-&lt;br&gt;sieringen är grundprincipen. De riktade bidragen motiveras med att&lt;br&gt;verksamheterna är så speciella att generella finansieringsformer inte&lt;br&gt;anses lämpliga. Ett exempel på detta är flyktingmottagandet. Andra är&lt;br&gt;riktade statsbidrag för arbetsmarknadspolitiska åtgärder, där kommu-&lt;br&gt;nerna har en central roll som arbetsgivare, och med särskilda utbild-&lt;br&gt;ningsinsatser för vuxna, bl.a. kunskapslyftet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kopplingen mellan resurs- och behovsutveckling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vid årliga överläggningar mellan representanter för regeringen och&lt;br&gt;kommunerna bedöms för varje sektor hur stort resursutrymmet är.&lt;br&gt;Däremot finns det i statsbidrags- och utjämningssystemen som sådana&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inga automatiskt verkande mekanismer för att anpassa resurserna till Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;behovsutvecklingen. Den enda automatiskt rörliga delen i det kommu- Bilaga 1&lt;br&gt;nala finansieringssystemet är därför skattebasen. För att öka resurserna&lt;br&gt;på annat sätt krävs alltså särskilda beslut av statsmakterna eller&lt;br&gt;kommunerna själva, t.ex. beslut om att höja anslaget till de generella&lt;br&gt;statsbidragen och beslut om att höja den kommunala skattesatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär bl.a. att det finns ett negativt samband mellan&lt;br&gt;förändringar i skattebasen och förändringar i behovet av socialbidrag.&lt;br&gt;Även om behoven inom övrig individ- och familjeomsorg inte följer&lt;br&gt;samma mönster som socialbidragen påverkas de i viss mån av det&lt;br&gt;samhällsekonomiska tillståndet. Sannolikt finns det också här ett&lt;br&gt;liknande negativt samband som mellan skattebas och socialbidrag. När&lt;br&gt;det gäller äldre- och handikappomsorgerna är det däremot svårt att se&lt;br&gt;några kortsiktiga kopplingar mellan skattebas och behovsutveckling.&lt;br&gt;Istället har demografiska faktorer en kraftig påverkan på behovs-&lt;br&gt;utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är huvudsakligen kostnaderna för socialbidragen som är proble-&lt;br&gt;matiska genom att de inte är stabila i ett kortare tidsperspektiv. I den mån&lt;br&gt;denna instabilitet inte följer tydliga mönster som går att förutse försämras&lt;br&gt;kommunernas planeringsförutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ett ökat statligt ansvar för socialbidragskostnaderna bör övervägas&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det finns skäl att staten och kommunerna bör dela på ansvaret för&lt;br&gt;variationer i kostnaderna för socialbidragen. Det är främst tre skäl som&lt;br&gt;talar för detta. Det första har samband med de förslag som utredningen&lt;br&gt;lägger fram när det gäller lagregleringen av socialbidragen. Det andra&lt;br&gt;skälet är det starka samband som finns mellan det statliga trygghets-&lt;br&gt;systemet och kommunernas kostnader för socialbidragen och det tredje är&lt;br&gt;att variationerna i ekonomin får effekter för socialbidragskostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns olika modeller för hur ett delat ekonomiskt ansvar kan&lt;br&gt;utformas, t.ex. riktade statsbidrag, formaliserade förhandlingar och en&lt;br&gt;&amp;quot;särskild påse&amp;quot; i kombination med formaliserade förhandlingar. Den&lt;br&gt;förstnämnda modellen medför risker för att insatser för att underlätta för&lt;br&gt;långvarigt socialbidragsberoende att bli självförsörjande inte prioriteras.&lt;br&gt;Nackdelarna med denna modell överväger fördelarna. De andra två&lt;br&gt;modellerna har såväl för- som nackdelar, där kopplingen mellan&lt;br&gt;kommunernas kostnader för socialbidragen och statsbidragen är tydligast&lt;br&gt;i den sistnämnda.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Samverkan och gemensamt ansvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det är utredningens uppfattning att frågorna om socialtjänstens finansie-&lt;br&gt;ring till inte oväsentlig del handlar om samordning av de resurser som&lt;br&gt;finns hos flera offentliga aktörer. Socialtjänstens verksamhetsområde&lt;br&gt;tangerar såväl statlig som landstingskommunal verksamhet. En god sam-&lt;br&gt;verkan bör leda till en effektiv användning av de tillgängliga resurserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen i samhället under 1990-talet har dock kommit att&lt;br&gt;innebära att fördelningen av ansvaret inom den offentliga sektorn för&lt;br&gt;försörjningsfrågoma har blivit otydligare. Utredningens bedömning om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett ökat statligt ansvar för socialbidragskostnaderna ska ses mot den Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;bakgrunden. Ett delat ansvar bör öka förutsättningarna för att den Bilaga 1&lt;br&gt;offentliga sektorns olika delar ska uppfatta försörjningsfrågoma som&lt;br&gt;gemensamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemen att på lång sikt finansiera äldreomsorgen måste bedömas&lt;br&gt;som stora. Detta finansieringsproblem bör mötas bl.a. genom lösningar&lt;br&gt;som ger resurser. Därför måste de offentliga styr- och finansierings-&lt;br&gt;systemen vidareutvecklas, med inriktning på samverkan och gemensamt&lt;br&gt;ansvar, så att de bidrar till att ge goda förutsättningar till försörjning&lt;br&gt;genom arbete för befolkningen i yrkesaktie ålder.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Tillsynen över socialtjänsten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen över socialtjänsten utövas av Socialstyrelsen och länsstyrel-&lt;br&gt;serna. Länsstyrelserna har det operativa ansvaret för tillsynen. De ska&lt;br&gt;följa socialnämndens tillämpning av lagen och se till att den fullgör sina&lt;br&gt;uppgifter på ett ändamålsenligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsens tillsynsroll när det gäller socialtjänsten är att sam-&lt;br&gt;ordna, följa upp och utvärdera socialtjänsten. Styrelsen strävar också&lt;br&gt;efter att i samråd med länsstyrelserna utveckla enhetliga tillsynssystem&lt;br&gt;och strukturer för tillsyn. Socialstyrelsen har vidare det direkta ansvaret&lt;br&gt;för tillsynen över hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regering och riksdag har i olika sammanhang uttalat att tillsynen över&lt;br&gt;socialtjänsten behöver effektiviseras. Det gäller framför allt tillsynen&lt;br&gt;över äldreomsorgen och stödet till personer med psykiska funktions-&lt;br&gt;hinder. Socialutskottet har efterlyst en skarpare tillsyn som inriktas på&lt;br&gt;frågor om laglighet och rättssäkerhet och på att säkra kvaliteten i vården&lt;br&gt;och omsorgen (bet. 1996/97:SoU13). Riksdagen har också givit rege-&lt;br&gt;ringen tillkänna att den bör överväga om tillsynen kan läggas på en och&lt;br&gt;samma myndighet för såväl socialtjänsten som hälso- och sjukvården för&lt;br&gt;att på så sätt skapa en slagkraftigare organisation.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillsynsbegreppet förtydligas&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Begreppet tillsyn är inte enhetligt. Det är inte klart avgränsat mot andra&lt;br&gt;närliggande begrepp såsom uppföljning och utvärdering. I detta betän-&lt;br&gt;kande används begreppet tillsyn för att beteckna kontroll av rättssäkerhet&lt;br&gt;och laglighet i individärenden och verksamheter. Tillsynen görs i för-&lt;br&gt;hållande till lagens mål och bestämmelser. Uppföljning är en kontinuer-&lt;br&gt;lig eller regelmässig produktion av data om vissa verksamheter. Utvär-&lt;br&gt;dering är att analysera och värdera resultatet av verksamheten i relation&lt;br&gt;till fastställda mål. Utvärderingen grundas bl.a. på uppgifter från uppfölj-&lt;br&gt;ning och tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att klargöra att tillsyn enligt socialtjänstlagen handlar om kontroll&lt;br&gt;av laglighet och rättssäkerhet i individärenden och verksamheter i för-&lt;br&gt;hållande till lagens mål och bestämmelser föreslås innebörden i be-&lt;br&gt;greppet bli lagreglerad. Laglighetskontrollen ska också omfatta kontroll&lt;br&gt;av att det i verksamheterna finns ett väl fungerande kvalitetssystem med&lt;br&gt;regler för kvalitetssäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Socialstyrelsen ska ha en vägledande roll i tillsynen över socialtjänsten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för utredningsarbetet har olika organisatoriska alternativ för&lt;br&gt;att få en mer samordnad tillsyn över socialtjänst och hälso- och sjukvård&lt;br&gt;skisserats och analyserats. Varje sådant alternativ har sina för och nack-&lt;br&gt;delar. Utredningen är inte beredd att i detta sammanhang föreslå en så&lt;br&gt;omfattande omorganisation av den statliga tillsynen över socialtjänsten&lt;br&gt;och hälso- och sjukvården att all tillsyn över dessa verksamheter sam-&lt;br&gt;ordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lösning utredningen föreslår bygger i stället på att den nuvarande&lt;br&gt;ordningen behålls tills vidare. Länsstyrelserna är alltså operativt ansva-&lt;br&gt;riga för tillsynen över socialtjänsten och Socialstyrelsen operativt ansva-&lt;br&gt;rig för hälso- och sjukvården. Men för att åstadkomma en bättre samord-&lt;br&gt;ning ska Socialstyrelsen ha en tydlig vägledande roll vid tillsynen av&lt;br&gt;socialtjänsten. Det innebär att styrelsen ska ha en formell rätt att styra&lt;br&gt;länsstyrelsernas tillsynsverksamhet på sådant sätt att en reell samordning&lt;br&gt;i praktiken kan ske. Detta är framför allt viktigt när det gäller till-&lt;br&gt;synsinsatser inom boendeformer för äldre, bostäder med särskild service&lt;br&gt;för funktionshindrade och hemtjänst för äldre och personer med funk-&lt;br&gt;tionshinder. På så sätt är det möjligt att tillgodose önskemålen om att&lt;br&gt;samordna tillsynen över socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Såväl&lt;br&gt;kommunen eller den enskilde vårdgivaren som vårdtagaren kan möta en&lt;br&gt;gemensam statlig tillsynsgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillsynsinstrumentcn utökas och förstärks&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår också att en författningsreglerad möjlighet för&lt;br&gt;länsstyrelserna att inspektera all verksamhet inom socialtjänsten införs.&lt;br&gt;Dessutom ska länsstyrelserna få möjlighet att meddela förelägganden för&lt;br&gt;att avhjälpa missförhållanden. När tillsynen gäller sådana verksamheter&lt;br&gt;där sociala och medicinska insatser ges parallellt ska även Socialstyrel-&lt;br&gt;sen kunna ge förelägganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan vårdtagamas medgivande får inspektioner inte ske i deras bostä-&lt;br&gt;der. Vårdrum vid kommunala och enskilda sjukhem liksom rum i andra&lt;br&gt;boendeformer eller bostäder med särskild service räknas som vårdtagar-&lt;br&gt;nas bostäder, varför samtycke krävs. Men detta torde knappast vålla&lt;br&gt;några problem i praktiken. Om den enskilde själv på grund av sitt fysiska&lt;br&gt;eller psykiska tillstånd inte kan lämna sitt medgivande kan en nära&lt;br&gt;anhörig eller god man sannolikt bedöma hur den enskilde skulle vilja ha&lt;br&gt;det om han eller hon själv kunde bestämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i dag har länsstyrelserna med stöd av socialtjänstlagen möjlig-&lt;br&gt;heter att utfärda förelägganden, med eller utan vite, och besluta om att&lt;br&gt;förbjuda verksamheter när det gäller sådana som drivs i enskild regi men&lt;br&gt;också i hem för vård eller boende som drivs av kommunen. Denna&lt;br&gt;möjlighet föreslås nu utvidgas till att gälla hela socialtjänstområdet oav-&lt;br&gt;sett verksamheternas driftform. Det skulle göra det lättare att komma till&lt;br&gt;rätta med missförhållanden som uppdagas i samband med besök eller&lt;br&gt;inspektioner vid särskilda boendeformer för äldre och bostäder med&lt;br&gt;särskild service för funktionshindrade. Föreläggandet föreslås också&lt;br&gt;kunna kombineras med vite i de fall tillsynsmyndigheten anser att det är&lt;br&gt;nödvändigt för att föreläggandet ska bli åtlytt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Särskilda brukarråd inrättas&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna och Socialstyrelsens regionala enheter har i dag god&lt;br&gt;insikt om hur tillsyn bör bedrivas. Men de kan inte ha sådan total över-&lt;br&gt;blick att de alltid upptäcker vad som kan kräva särskild uppmärksamhet&lt;br&gt;från deras sida. Här kan särskilda brukarråd spela en roll. Utredningen&lt;br&gt;föreslår därför att särskilda brukarråd inrättas som kan stödja läns-&lt;br&gt;styrelserna och Socialstyrelsens regionala enheter när det gäller att&lt;br&gt;bedöma vilka verksamheter som kräver särskild uppmärksamhet från&lt;br&gt;staten. Brukarråden ska alltså informera om människors sociala situation&lt;br&gt;och lämna förslag till myndigheterna om områden som kan vara&lt;br&gt;angelägna att granska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Författningsförslag i betänkandet Socialtjänst i&lt;br&gt;utveckling (SOU 1999:97)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om äldreförsörjningsstöd (1999:000)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Äldreförsörjningsstöd utges till den som saknar ekonomiska möjlig-&lt;br&gt;heter att själv eller på annat sätt tillgodose sitt behov av försörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i lagen gäller dem som är 65 år eller äldre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Äldreförsörjningsstöd handhas av Riksförsäkringsverket och de all-&lt;br&gt;männa försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § I denna lag avses med prisbasbelopp det enligt 1 kap. 6 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring fastställda prisbasbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En stödberättigad som är gift men stadigvarande lever åtskild från sin&lt;br&gt;make skall vid tillämpningen av denna lag likställas med ogift person om&lt;br&gt;inte särskilda skäl föranleder annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stödberättigad som stadigvarande sammanbor med någon med vil-&lt;br&gt;ken han eller hon varit gift eller har bam eller haft bam skall vid tillämp-&lt;br&gt;ningen av denna lag likställas med gift person. Om inte skäl visats för&lt;br&gt;annat skall detsamma gälla i fråga om man och kvinna som utan att vara&lt;br&gt;gifta med varandra lever tillsammans och är folkbokförda på samma&lt;br&gt;adress.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rätt till äldreförsörjningsstöd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Endast den som är bosatt i Sverige har rätt till äldreförsörjningsstöd.&lt;br&gt;Vid utlandsvistelse i mer än tre månader under en tolv månaders period&lt;br&gt;kan inte äldreförsörjningsstöd lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Rätt till äldreförsörjningsstöd föreligger inte för den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. före 65 års ålder tar ut inkomstpension, tilläggspension eller premie-&lt;br&gt;pension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tar ut del av inkomstpension, tilläggspension eller premiepension&lt;br&gt;enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. till följd av bristande eller underlåten avgiftsbetalning inte tillgodo-&lt;br&gt;räknats pensionsrätt eller vars pensionspoäng reducerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den stödberättigade skall genom äldreförsörjningsstödet tillförsäkras&lt;br&gt;en skälig levnadsnivå. Den skäliga levnadsnivån skall motsvara 1,22&lt;br&gt;gånger prisbasbeloppet för den som är ogift och 1,01 gånger prisbas-&lt;br&gt;beloppet för den som är gift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldreförsörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för livsmedel,&lt;br&gt;kläder och skor, fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien, dagstidning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;telefon och TV-avgift, hushållsel, resor, hemförsäkring, läkarvård, tand- Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;vård samt glasögon. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den stödberättigade enligt denna lag behov av ekonomiskt stöd för&lt;br&gt;bostadskostnad skall det prövas enligt lagen (1994:308) om bostads-&lt;br&gt;tillägg till pensionärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Äldreförsörjningsstöd lämnas inte i de fall den enskildes förmögenhet&lt;br&gt;överstiger sjuttiofemtusen kronor för den som är ogift och sextiotusen&lt;br&gt;kronor för vardera av två makar. Vid beräkningen av förmögenheten&lt;br&gt;skall inte beaktas värdet av sådan privatbostadsfastighet eller privat-&lt;br&gt;bostad som avses i 5 § kommunalskattelagen (1928:370) och som utgör&lt;br&gt;sökandens permanentbostad.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansökan och utbetalning av äldreförsörjningsstöd m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Ansökan om äldreförsörjningsstöd skall göras skriftligen hos den&lt;br&gt;allmänna försäkringskassan. Ansökan skall innehålla de uppgifter som&lt;br&gt;behövs för att bedöma den sökandens rätt till stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om faktiska förhållanden skall lämnas på heder och samvete&lt;br&gt;av den sökande och, om han är gift, hans maka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan skall lämnas personligen hos den allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den sökande som har god man eller förvaltare enligt föräldrabalken&lt;br&gt;åligger lämnandet och uppgiftsskyldigheten om det kan anses följa av&lt;br&gt;uppdraget, den gode mannen eller förvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Äldreförsörjningsstöd skall betalas ut månadsvis. Äldreförsörjnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stöd lämnas från och med den månad då den bidrags&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;berättigade ansöker om stödet. Stödet får lämnas för en månad före an-&lt;br&gt;sökningsmånaden om särskilda skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldreförsörjningsstöd kan lämnas under högst tolv sammanhängande&lt;br&gt;månader på grundval av de uppgifter som den sökande lämnat i sin ansö-&lt;br&gt;kan. För tid därefter skall den stödberättigade lämna en ny ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Försäkringskassan får på begäran av socialnämnden, om det finns&lt;br&gt;synnerliga skäl, betala ut stödet till lämplig person eller till nämnden för&lt;br&gt;att användas för den enskildes bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Den som uppbär äldreförsörjningsstöd är skyldig att omgående till&lt;br&gt;försäkringskassan anmäla sådana ändringar ifråga om ekonomiska och&lt;br&gt;andra förhållanden som kan antas innebära att den bidragsberättigades&lt;br&gt;behov av äldreförsörjningsstöd upphör eller minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Bankaktiebolag, sparbanker och andra penningförvaltande inrätt-&lt;br&gt;ningar skall på begäran lämna domstol, Riksförsäkringsverket eller den&lt;br&gt;allmänna försäkringskassan uppgift för namngiven person rörande för-&lt;br&gt;hållande som är av betydelse för tillämpning av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Återbetalning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 § Har någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att&lt;br&gt;fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt föror-&lt;br&gt;sakat att äldreförsörjningsstöd utgått obehörigen eller med för högt be-&lt;br&gt;lopp, eller har någon på annat sätt obehörigen eller med för högt belopp&lt;br&gt;uppburit äldreförsöijningsstöd och har han skäligen bort inse detta, skall&lt;br&gt;återbetalning ske av vad som för mycket utbetalats, om inte i särskilt fall&lt;br&gt;anledning föreligger att helt eller delvis efterge återbetalningsskyldig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har återbetalningsskyldighet ålagts någon enligt första stycket, får vid&lt;br&gt;senare utbetalning av äldreförsörjningsstöd eller annan ersättning som&lt;br&gt;betalas ut av allmän försäkringskassa ett skäligt belopp innehållas i av-&lt;br&gt;räkning på vad som betalats ut för mycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;15 § Ett beslut i ärende enligt denna lag skall fattas av den allmänna för-&lt;br&gt;säkringskassa där den sökande är eller skulle varit inskriven enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring vid tidpunkten för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Bestämmelserna i 20 kap. 10-13 a §§ lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring om omprövning och ändring av försäkringskassas beslut samt&lt;br&gt;överklagande av försäkringskassas beslut och domstols beslut skall&lt;br&gt;tillämpas i ärenden om äldreförsörjningsstöd enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;17 § Följande bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;skall tillämpas på äldreförsörjningsstöd enligt denna lag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 1 § om sammanträffande av förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 46 och 47 §§ om Riksförsäkringsverkets tillsyn, 20 kap. 2 a §&lt;br&gt;om provisoriskt beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 3 § tredje stycket om indragning eller nedsättning av ersätt-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 5 § om preskription av bidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om överlåtelse av ersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 9 § om uppgiftsskyldighet för statliga och kommunala myn-&lt;br&gt;digheter, arbetsgivare m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2000 och tillämpas första gången i&lt;br&gt;fråga om beslut om rätt till äldreförsörjningsstöd som avser tid efter den&lt;br&gt;31 december 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om&lt;br&gt;bostadstillägg till pensionärer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 5 och 7 §§ i lagen (1994:308) om bostads-&lt;br&gt;tillägg till pensionärer skall ha följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rätten till bostadstillägg&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg enligt denna lag lämnas till den som är bosatt i Sverige&lt;br&gt;samt uppbär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ålderspension, förtidspension, omställningspension, eller särskild&lt;br&gt;efterlevandepension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hustrutillägg enligt lagen (1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då&lt;br&gt;make uppbär folkpension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. änkepension med stöd av&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till la-&lt;br&gt;gen (1988:881) om ändring i lagen&lt;br&gt;om allmän försäkring eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. pension enligt lagstiftningen i&lt;br&gt;en stat som ingår i Europeiska&lt;br&gt;unionen eller Europeiska ekono-&lt;br&gt;miska samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 änkepension med stöd av över-&lt;br&gt;gångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1988:881) om ändring i lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. pension enligt lagstiftningen i en&lt;br&gt;stat som ingår i Europeiska unio-&lt;br&gt;nen eller Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. äldreförsörjningsstöd enligt la-&lt;br&gt;gen (1999:00) om äldreförsörj-&lt;br&gt;ningsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg lämnas inte till pensionär som enbart uppbär ålderspen-&lt;br&gt;sion för tid före den månad han fyller 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt bostadstillägg kan lämnas enligt 7 § till pensionär som uppbär&lt;br&gt;bostadstillägg enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storleken av det bostadstillägg som lämnas är beroende av pensionä-&lt;br&gt;rens årsinkomst. Med årsinkomst avses i denna lag den inkomst, för år&lt;br&gt;räknat, som någon kan antas komma att erhålla under den närmaste tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som årsinkomst räknas inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. allmänt barnbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. folkpension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den&lt;br&gt;del pensionen föranlett minskning av pensionstillskott enligt 3 § lagen&lt;br&gt;(1969:205) om pensionstillskott eller av bamtillägg enligt 9 kap. 1 § sista&lt;br&gt;stycket lagen om allmän försäkring i detta lagrums lydelse vid utgången&lt;br&gt;av år 1989,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. livränta som avses i 17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring i vad&lt;br&gt;den enligt samma lagrum avdragits från pension eller understöd som&lt;br&gt;någon på grund av släktskap eller svågerlag kan vara föranledd att utge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:1486.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:1313.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349) eller lagen&lt;br&gt;(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. studiehjälp och studiemedel enligt studiestödslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. socialbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;bostadsbidrag enligt lagen&lt;br&gt;(1993:737) om bostadsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. familjebidrag enligt familje-&lt;br&gt;bidragsförordningen (1991:1492),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. äldreförsörjningsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. bostadsbidrag enligt lagen&lt;br&gt;(1993:737) om bostadsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. familjebidrag enligt familje-&lt;br&gt;bidragsförordningen (1991:1492),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. ersättning som avses i lagen (1971:118) om skattefrihet för ersätt-&lt;br&gt;ning till neurosedynskadade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som årsinkomst skall inte heller räknas inkomst som är avsedd att vara&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en kostnadsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag från årsinkomsten får göras på sådant sätt som anges i 33 §&lt;br&gt;1 mom. kommunalskattelagen för kostnader som hänför sig till intäkt av&lt;br&gt;tjänst i den mån sådan inkomst ingår i årsinkomsten samt för underhålls-&lt;br&gt;bidrag till före detta make i den utsträckning som anges i 46 § samma&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som uppbär partiell förtidspension skall vid inkomstberäk-&lt;br&gt;ningen bortses från ett belopp som motsvarar skillnaden mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) ett för den försäkrade beräknat belopp av hel förtidspension jämte&lt;br&gt;däremot svarande pensionstillskott, beloppet i förekommande fall beräk-&lt;br&gt;nat med beaktande av bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen om allmän för-&lt;br&gt;säkring och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) den utgående förtidspensionen jämte pensionstillskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efter regler som fastställs av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avkastning av förmögenhet skall anses utgöra fem procent av förmö-&lt;br&gt;genhetsvärdet för år räknat. Vid beräkning av förmögenhets avkastning&lt;br&gt;skall dock denna höjas med tio procent av det belopp, varmed förmögen-&lt;br&gt;heten överstiger för den som är gift sextiotusen kronor, och för annan&lt;br&gt;sjuttiofemtusen kronor. Vid beräkning av förmögenhet skall värdet av&lt;br&gt;sådan privatbostadsfastighet eller privatbostad som avses i 5 § kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen och som utgör pensionärens permanentbostad inte beak-&lt;br&gt;tas. För pensionär som har sin bostad i särskild boendeform skall det-&lt;br&gt;samma gälla i fråga om värdet av privatbostadsfastighet eller privat-&lt;br&gt;bostad som utgör permanentbostad för pensionärens make.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om makar skall årsinkomsten för envar av dem beräknas utgöra&lt;br&gt;hälften av deras sammanlagda årsinkomst. Vid tillämpning av sjunde&lt;br&gt;stycket skall i sådant fall värdet av förmögenhet beräknas utgöra hälften&lt;br&gt;av deras sammanlagda förmögenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsinkomsten avrundas för envar pensionsberättigad till närmast hela&lt;br&gt;tiotal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beräkning av särskilt bostadstillägg&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till särskilt bostadstillägg prövas utan ansökan. Särskilt bo-&lt;br&gt;stadstillägg lämnas med skillnadsbeloppet, om den pensionsberättigades&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomster efter avdrag för skälig bostadskostnad understiger en skälig Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;levnadsnivå, allt räknat per månad. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första stycket beaktas följande inkomster, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. folkpension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, dock inte&lt;br&gt;handikappersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. pensionstillskott enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott och&lt;br&gt;tilläggspension enligt lagen om allmän försäkring till den del pensionen&lt;br&gt;föranleder minskning av pensionstillskott, det sammanlagda beloppet&lt;br&gt;dock minskat med 25 procent av basbeloppet när fråga är om förtidspen-&lt;br&gt;sion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. särskilt pensionstillägg enligt lagen (1990:773) om särskilt pen-&lt;br&gt;sionstilllägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat&lt;br&gt;bam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;bostadstillägg enligt denna 4. äldreförsörjningsstöd enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lagen (1999:00) om äldreförsörj-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. hälften av den inkomst som 5. bostadstillägg enligt denna&lt;br&gt;medräknas vid bestämmande av lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årsinkomst enligt 5 §. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6. hälften av den inkomst som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medräknas vid bestämmande av&lt;br&gt;årsinkomst enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skälig levnadsnivå enligt första stycket skall alltid anses utgöra&lt;br&gt;lägst 1,22 gånger basbeloppet för den som är ogift och lägst 1,01 gånger&lt;br&gt;basbeloppet för den som är gift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsterna enligt andra stycket 1 och 2 skall sammanlagda alltid&lt;br&gt;anses utgöra lägst 1,515 gånger basbeloppet för den som är ogift och&lt;br&gt;lägst 1,34 gånger basbeloppet för den som är gift. Som skälig bostads-&lt;br&gt;kostnad enligt första stycket skall anses en bostadskostnad som uppgår&lt;br&gt;till högst 5 200 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2000 och tillämpas första&lt;br&gt;gången i fråga om beslut om rätt till bostadstillägg som avser tid efter&lt;br&gt;den 31 december 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 4 och 7 §§ sekretesslagen (1980:100) i&lt;br&gt;stället för dess lydelse enligt lagen (1998:709) om ändring i nämnda lag&lt;br&gt;skall ha följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga&lt;br&gt;förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den&lt;br&gt;enskilde eller någon honom närstående lider men. Sekretessen gäller&lt;br&gt;dock inte beslut om omhändertagande, beslut om vård utan samtycke&lt;br&gt;eller beslut om sluten ungdomsvård. Utan hinder av sekretessen får upp-&lt;br&gt;gift lämnas till enskild som uppnått myndig ålder om förhållanden av&lt;br&gt;betydelse för att denne skall få vetskap om vilka hans biologiska föräld-&lt;br&gt;rar är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom kommunal familjerådgivning gäller sekretess för uppgift som en-&lt;br&gt;skild har lämnat i förtroende eller som har inhämtats i samband med råd-&lt;br&gt;givningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med socialtjänst förstås verk-&lt;br&gt;samhet enligt lagstiftningen om&lt;br&gt;socialtjänst och den särskilda lag-&lt;br&gt;stiftningen om vård av unga och av&lt;br&gt;missbrukare utan samtycke samt&lt;br&gt;verksamhet som i annat fall enligt&lt;br&gt;lag handhas av socialnämnd eller&lt;br&gt;av Statens institutionsstyrelse. Till&lt;br&gt;socialtjänst räknas också verksam-&lt;br&gt;het hos annan myndighet som inne-&lt;br&gt;fattar omprövning av socialnämnds&lt;br&gt;beslut eller särskild tillsyn över&lt;br&gt;nämndens verksamhet samt verk-&lt;br&gt;samhet hos kommunal invandrar-&lt;br&gt;byrå. Med socialtjänst jämställs&lt;br&gt;ärenden om bistånd åt asylsökande&lt;br&gt;och andra utlänningar, ärenden om&lt;br&gt;introduktionsersättning för flyk-&lt;br&gt;tingar och vissa andra utlänningar,&lt;br&gt;ärenden om tillstånd till parkering&lt;br&gt;för rörelsehindrade, ärenden om&lt;br&gt;allmän omvårdnad hos nämnd med&lt;br&gt;uppgift att bedriva patientnämnds-&lt;br&gt;verksamhet samt verksamhet enligt&lt;br&gt;lagstiftningen om stöd och service&lt;br&gt;till vissa funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med socialtjänst förstås verk-&lt;br&gt;samhet enligt lagstiftningen om&lt;br&gt;socialtjänst och den särskilda lag-&lt;br&gt;stiftningen om vård av unga och av&lt;br&gt;missbrukare utan samtycke samt&lt;br&gt;verksamhet som i annat fall enligt&lt;br&gt;lag handhas av socialnämnd eller&lt;br&gt;av Statens institutionsstyrelse. Till&lt;br&gt;socialtjänst räknas också verksam-&lt;br&gt;het hos annan myndighet som inne-&lt;br&gt;fattar omprövning av socialnämnds&lt;br&gt;beslut, särskild tillsyn över nämn-&lt;br&gt;dens verksamhet eller uppföljning&lt;br&gt;och utvärdering hos tillsynsmyn-&lt;br&gt;dighet, samt verksamhet hos kom-&lt;br&gt;munal invandrarbyrå. Med social-&lt;br&gt;tjänst jämställs ärenden om bistånd&lt;br&gt;åt asylsökande och andra utlän-&lt;br&gt;ningar, ärenden om introduktions-&lt;br&gt;ersättning för flyktingar och vissa&lt;br&gt;andra utlänningar, ärenden om till-&lt;br&gt;stånd till parkering för rörelsehind-&lt;br&gt;rade, ärenden om allmän omvård-&lt;br&gt;nad hos nämnd med uppgift att&lt;br&gt;bedriva patientnämndsverksamhet&lt;br&gt;samt verksamhet enligt lagstift-&lt;br&gt;ningen om stöd och service till&lt;br&gt;vissa funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:1658.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i verksamhet som avser omhändertagande av person- Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;akt enligt 70 c § socialtjänstlagen (1980:620) för uppgift om enskilds Bilaga 2&lt;br&gt;personliga förhållanden. Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas&lt;br&gt;till socialnämnd om uppgiften behövs för handläggning av ärende eller&lt;br&gt;genomförande av beslut om stödinsatser, vård eller behandling och det är&lt;br&gt;av synnerlig vikt att uppgiften lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess enligt första stycket gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Beslut i ärenden om ansvar eller behörighet för personal inom&lt;br&gt;kommunal hälso- och sjukvård, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Beslut i fråga om omhändertagande eller återlämnande av personakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande anmälan i ärende om ansvar eller behörighet för personal&lt;br&gt;inom kommunal hälso- och sjukvård gäller sekretess om det kan antas att&lt;br&gt;den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider betydande&lt;br&gt;men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos allmän för-&lt;br&gt;säkringskassa, Premiepensions-&lt;br&gt;myndigheten, Riksförsäkringsver-&lt;br&gt;ket och domstol i ärende enligt lag-&lt;br&gt;stiftningen om allmän försäkring,&lt;br&gt;allmän ålderspension, arbetsskade-&lt;br&gt;försäkring eller handikappersätt-&lt;br&gt;ning och vårdbidrag eller om annan&lt;br&gt;jämförbar ekonomisk förmån för&lt;br&gt;enskild, eller om läkarvårdsersätt-&lt;br&gt;ning eller ersättning för sjukgym-&lt;br&gt;nastik, för uppgift om någons häl-&lt;br&gt;sotillstånd eller andra personliga&lt;br&gt;förhållanden, om det kan antas att&lt;br&gt;den som uppgiften rör eller någon&lt;br&gt;honom närstående lider men om&lt;br&gt;uppgiften röjs. Samma sekretess&lt;br&gt;gäller hos annan myndighet på vil-&lt;br&gt;ken det ankommer att handlägga&lt;br&gt;ärende enligt lagstiftning som nu&lt;br&gt;har nämnts. I fråga om myndighet&lt;br&gt;som anges i 8 § gäller dock be-&lt;br&gt;stämmelserna där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos allmän för-&lt;br&gt;säkringskassa, Premiepensions-&lt;br&gt;myndigheten, Riksförsäkringsver-&lt;br&gt;ket och domstol i ärende enligt lag-&lt;br&gt;stiftningen om allmän försäkring,&lt;br&gt;allmän ålderspension, äldreförsörj-&lt;br&gt;ningsstöd, arbetsskadeförsäkring&lt;br&gt;eller handikappersättning och vård-&lt;br&gt;bidrag eller om annan jämförbar&lt;br&gt;ekonomisk förmån för enskild,&lt;br&gt;eller om läkarvårdsersättning eller&lt;br&gt;ersättning för sjukgymnastik, för&lt;br&gt;uppgift om någons hälsotillstånd&lt;br&gt;eller andra personliga förhållanden,&lt;br&gt;om det kan antas att den som&lt;br&gt;uppgiften rör eller någon honom&lt;br&gt;närstående lider men om uppgiften&lt;br&gt;röjs. Samma sekretess gäller hos&lt;br&gt;annan myndighet på vilken det&lt;br&gt;ankommer att handlägga ärende&lt;br&gt;enligt lagstiftning som nu har&lt;br&gt;nämnts. I fråga om myndighet som&lt;br&gt;anges i 8 § gäller dock bestämmel-&lt;br&gt;serna där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess enligt första stycket gäller också i förhållande till en vård-&lt;br&gt;eller behandlingsbehövande själv i fråga om uppgift om hans hälsotill-&lt;br&gt;stånd, om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen&lt;br&gt;är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos myndighet som avses i första stycket för anmälan&lt;br&gt;eller annan utsaga av enskild om någons hälsotillstånd eller andra per-&lt;br&gt;sonliga förhållanden, om det kan antas att fara uppkommer för att den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:709.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som har gjort anmälan eller avgivit utsagan eller någon honom när- Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;stående utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild enligt vad&lt;br&gt;som föreskrivs i lagstiftningen om allmän försäkring, lagstiftningen om&lt;br&gt;allmän ålderspension, lagstiftningen om handikappersättning och vårdbi-&lt;br&gt;drag och lagstiftningen om sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år eller, i fall som avses i tredje stycket, i högst femtio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 19 § kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 19 §&lt;br&gt;1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Socialbidrag, bistånd enligt&lt;br&gt;lagen (1994:137) om mottagande&lt;br&gt;av asylsökande m.fl., begravnings-&lt;br&gt;hjälp samt underhåll, som har läm-&lt;br&gt;nats intagen i kriminalvårdsanstalt&lt;br&gt;eller patient på sjukhus, samt annan&lt;br&gt;liknande ersättning utgör inte&lt;br&gt;skattepliktig inkomst. Detsamma&lt;br&gt;gäller i fråga om till föreningar&lt;br&gt;influtna medlemsavgifter. Som&lt;br&gt;begravningshjälp behandlas inte&lt;br&gt;tjänstepension avseende tid efter&lt;br&gt;den pensionsberättigades frånfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialbidrag, äldreförsörj-&lt;br&gt;ningsstöd enligt lagen (1999:00)&lt;br&gt;om äldreförsörjningsstöd, bistånd&lt;br&gt;enligt lagen (1994:137) om motta-&lt;br&gt;gande av asylsökande m.fl., be-&lt;br&gt;gravningshjälp samt underhåll, som&lt;br&gt;har lämnats intagen i kriminal-&lt;br&gt;vårdsanstalt eller patient på sjuk-&lt;br&gt;hus, samt annan liknande ersättning&lt;br&gt;utgör inte skattepliktig inkomst.&lt;br&gt;Detsamma gäller i fråga om till&lt;br&gt;föreningar influtna medlemsavgif-&lt;br&gt;ter. Som begravningshjälp be-&lt;br&gt;handlas inte tjänstepension avse-&lt;br&gt;ende tid efter den pensionsberätti-&lt;br&gt;gades frånfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skadeståndsförsäkring förstås försäkring, enligt vilken den försäk-&lt;br&gt;rade äger utfå ersättning för skadestånd vartill han är berättigad på grund&lt;br&gt;av personskada (överfallsskydd o.d.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till följd av personskada som utgår i annan form än perio-&lt;br&gt;disk utbetalning (engångsbelopp) och avser förlorad inkomst av skatte-&lt;br&gt;pliktig natur utgör skattepliktig intäkt såvida icke annat följer av övriga&lt;br&gt;bestämmelser i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om engångsbelopp, som utgår till följd av personskada, utgör ersätt-&lt;br&gt;ning för framtida förlust av skattepliktig inkomst, skall dock 40 procent&lt;br&gt;av beloppet avräknas såsom icke skattepliktig del. Uppbär skattskyldig&lt;br&gt;två eller flera sådana engångsbelopp till följd av samma personskada,&lt;br&gt;skall vad som nu har sagts gälla varje sådant belopp. Vad som avräknas&lt;br&gt;från ett eller flera engångsbelopp under beskattningsåret får emellertid -&lt;br&gt;förekommande fall tillsammans med vad som avräknats tidigare år - för&lt;br&gt;samma personskada sammanlagt icke överstiga femton basbelopp enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring. Härvid skall avräknad del av ett&lt;br&gt;engångsbelopp uttryckas i det basbelopp, som har fastställts för det år&lt;br&gt;under vilket engångsbeloppet blivit tillgängligt för lyftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbytes sådan livränta eller del därav, som utgår till följd av person-&lt;br&gt;skada och utgör skattepliktig intäkt enligt 32 § 1 mom., mot engångs-&lt;br&gt;belopp, gälla bestämmelserna i föregående stycke beträffande sådant en-&lt;br&gt;gångsbelopp. Utbytes annan livränta eller del därav, som utgör skatte-&lt;br&gt;pliktig intäkt enligt 32 § 1 mom., mot engångsbelopp, skall hela en-&lt;br&gt;gångsbeloppet upptagas såsom skattepliktig intäkt. Sker utbyte, helt eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:233.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delvis, av annan livränta än nu sagts mot engångsbelopp, skall beloppet Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;anses utgöra icke skattepliktig intäkt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lön, som utgår från arbetsgivare i sådana fall, då denne på grund av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 16 § andra eller tredje stycket lagen om allmän försäkring äger&lt;br&gt;uppbära arbetstagaren tillkommande ersättning från allmän försäkrings-&lt;br&gt;kassa, är skattepliktig intäkt. För arbetsgivaren är den av honom i&lt;br&gt;nämnda fall uppburna ersättningen från försäkringskassan ävensom&lt;br&gt;annan därifrån uppburen ersättning i anledning av kostnad för den&lt;br&gt;anställdes räkning att betrakta som skattepliktig inkomst, dock att&lt;br&gt;ersättningen icke är skattepliktig för arbetsgivaren, därest den till den&lt;br&gt;anställde utbetalda lönen eller den för honom havda kostnaden utgör för&lt;br&gt;arbetsgivaren icke avdragsgill utgift i förvärvskälla. Ersättning, som&lt;br&gt;annorledes än i form av pension eller annan livränta utbetalas av&lt;br&gt;arbetsgivare vid yrkesskada eller arbetsskada i de fall, då arbetsgivaren&lt;br&gt;står s.k. självrisk enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller&lt;br&gt;lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, räknas till skattepliktig&lt;br&gt;inkomst enligt de grunder som skulle hava gällt vid försäkring enligt&lt;br&gt;sistnämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteplikt föreligger inte för bidrag från stat eller kommun, som utgår&lt;br&gt;enligt av regeringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser,&lt;br&gt;i samband med utbildning eller omskolning, till arbetslösa och partiellt&lt;br&gt;arbetsföra samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda i den mån&lt;br&gt;bidragen avser traktamente och särskilt bidrag. Flyttningsbidrag som&lt;br&gt;lämnas av en arbetsmarknadsmyndighet utgör inte skattepliktig intäkt i&lt;br&gt;följd varav avdrag inte medges för den kostnad som sådant bidrag eller&lt;br&gt;stöd är avsett att täcka. Skatteplikt föreligger inte heller för bidrag från en&lt;br&gt;allmän försäkringskassa till handikappade eller föräldrar till handikap-&lt;br&gt;pade bam för anskaffning eller anpassning av motorfordon. Utgår bi-&lt;br&gt;draget till en näringsidkare för näringsverksamheten tillämpas bestäm-&lt;br&gt;melserna om näringsbidrag i punkt 9 av anvisningarna till 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteplikt föreligger icke för engångsbidrag som utgår i samband med&lt;br&gt;arbetsplacering som utgör led i Arbetsmarknadsstyrelsens omhänder-&lt;br&gt;tagande av flyktingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteplikt föreligger inte för bidrag som stiftelsen Dag Hammar-&lt;br&gt;skjölds minnesfond till fullföljande av sitt ändamål lämnar för mottaga-&lt;br&gt;rens utbildning. Inte heller föreligger skatteplikt för stipendium som&lt;br&gt;lämnas enligt förordningen (1998:52) om stipendium efter genomfört&lt;br&gt;basår inom gymnasial vuxenutbildning eller bidrag enligt förordningen&lt;br&gt;(1995:667) om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasie-&lt;br&gt;skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteplikt föreligger inte för sådant avdrag på ordinarie hyra som en&lt;br&gt;hyresgäst får för att utföra förvaltningsuppgifter av enklare beskaffenhet&lt;br&gt;på hyresfastighet inom ett öppet system för självförvaltning som be-&lt;br&gt;stämts i en förhandlingsöverenskommelse enligt hyresförhandlingslagen&lt;br&gt;(1978:304) eller i ett annat avtal mellan en hyresvärd och en eller flera&lt;br&gt;hyresgäster. Detta gäller endast till den del hyresavdraget inte överstiger&lt;br&gt;den egna lägenhetens andel av den totala kostnaden för den eller de aktu-&lt;br&gt;ella förvaltningsuppgifterna och under förutsättning att samtliga hyres-&lt;br&gt;gäster som deltar i självförvaltningen får avdrag på hyran med samma&lt;br&gt;belopp. Vad som nu har sagts gäller i motsvarande utsträckning i fråga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om avdrag på avgift i bostadsrättsförening, bostadsförening, bostads- Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;aktiebolag och annan därmed jämförbar sammanslutning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2000 och tillämpas första&lt;br&gt;gången i fråga om beslut om rätt till äldreförsörjningsstöd som avser tid&lt;br&gt;efter den 31 december 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissinstanser till betänkandet Socialtjänst i&lt;br&gt;utveckling (SOU 1999:97)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän (JO), Kammarrätten i Stockholm, Kammarrätten&lt;br&gt;i Göteborg, Kammarrätten i Sundsvall, Länsrätten i Göteborgs och Bohus&lt;br&gt;län, Länsrätten i Jönköpings län, Länsrätten i Örebro län, Kriminal-&lt;br&gt;vårdsstyrelsen, Statskontoret, Statens invandrarverk, Utlänningsnämn-&lt;br&gt;den, Riksförsäkringsverket, Försäkringskasseförbundet, Socialstyrelsen,&lt;br&gt;Folkhälsoinstitutet, Statens institutionsstyrelse, Handikappombuds-&lt;br&gt;mannen, Hjälpmedelsinstitutet, Barnombudsmannen, Riksrevisionsver-&lt;br&gt;ket, Arbetsgivarverket, Konsumentverket, Länsstyrelsen i Stockholms&lt;br&gt;län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Läns-&lt;br&gt;styrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Örebro län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Ungdomsstyrel-&lt;br&gt;sen, Diskrimineringsombudsmannen, Integrationsverket, Landstinget i&lt;br&gt;Stockholms län, Landstinget i Kalmar län, Landstinget i Skåne län,&lt;br&gt;Landstinget i Västerbottens län, Arbetsmarknadsstyrelsen, Haninge kom-&lt;br&gt;mun, Järfälla kommun, Nynäshamns kommun, Stockholms kommun,&lt;br&gt;Tyresö kommun, Oxelösunds kommun, Vingåkers kommun, Ödeshögs&lt;br&gt;kommun, Gnosjö kommun, Jönköpings kommun, Mörbylånga kommun,&lt;br&gt;Hörby kommun, Trelleborgs kommun, Örkelljunga kommun, Burlövs&lt;br&gt;kommun, Malmö kommun, Falkenbergs kommun, Göteborgs kommun,&lt;br&gt;Partilie kommun, Karlsborgs kommun, Marks kommun, Töreboda kom-&lt;br&gt;mun, Ulricehamns kommun, Lidköpings kommun, Mariestads kommun,&lt;br&gt;Karlstads kommun, Degerfors kommun, Hällefors kommun, Örebro&lt;br&gt;kommun, Sala kommun, Skinnskattebergs kommun, Västerås kommun,&lt;br&gt;Avesta kommun, Gagnefs kommun, Malungs kommun, Gävle kommun,&lt;br&gt;Sundsvalls kommun, Skellefteå kommun, Åsele kommun, Haparanda&lt;br&gt;kommun, Luleå kommun, Rädda Barnen, Handikappförbundens Sam-&lt;br&gt;arbetsorgan, De Handikappades Riksförbund, Pensionärernas Riksorga-&lt;br&gt;nisation, Sveriges Pensionärsförbund, Svenska Kommunförbundet,&lt;br&gt;Landstingsförbundet, Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges&lt;br&gt;Akademikers Centralorganisation, Landsorganisationen i Sverige, Aka-&lt;br&gt;demikerförbundet SSR, Familjehemmens Riksförbund, Föreningen&lt;br&gt;Sveriges socialchefer, Grekiska Riksförbundet, Kommunförbundet i&lt;br&gt;Stockholms län, Kommunförbundet i Skåne län, Kommunförbundet i&lt;br&gt;Gävleborgs län, Kommunförbundet i Norrbottens län, Länsstyrelsernas&lt;br&gt;socialtjänstförening, Neurologiskt Handikappades Riksförbund, Reuma-&lt;br&gt;tikerförbundet, Riksförbundet för behandlingshem, Riksförbundet för&lt;br&gt;Hjälp åt Narkotika- och Läkemedelsberoende, Riksförbundet för Mag-&lt;br&gt;och Tarmsjuka, Riksförbundet för Rörelsehindrade Bam och Ungdomar,&lt;br&gt;Riksförbundet för social och mental hälsa, Riksförbundet för utveck-&lt;br&gt;lingsstörda Bam, Riksförbundet PensionärsGemenskap, Samarbetsorgan&lt;br&gt;för invandrarorganisationer, Stadsmissionen, Sverige-finska Riksförbun-&lt;br&gt;det, Sveriges Dövas Riksförbund, Sveriges kommunaltjänstemanna-&lt;br&gt;förbund, Synskadades Riksförbund samt Sällskapet Länkarnas Riksför-&lt;br&gt;bund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om äldreförsörjningsstöd&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Rätten till äldreförsörjningsstöd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som&lt;br&gt;omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestäm-&lt;br&gt;melser om förmåner vid utlandsvistelse och om handläggning av ären-&lt;br&gt;den, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Äldreförsörjningsstöd enligt denna lag utges från och med den månad&lt;br&gt;då den stödberättigade fyller 65 år. Rätten till äldreförsörjningsstöd re-&lt;br&gt;spektive stödets storlek är beroende av den stödberättigades, och om han&lt;br&gt;eller hon är gift, även makens inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inkomst avses i denna lag den inkomst, för år räknat, som en&lt;br&gt;stödberättigad kan antas komma att få under den närmaste tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Äldreförsörjningsstöd till den som har rätt till inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,&lt;br&gt;till garantipension enligt lagen (1998:702) om garantipension eller till&lt;br&gt;bostadstillägg eller särskilt bostadstillägg enligt lagen (2001:000) om&lt;br&gt;bostadstillägg för pensionärer m.fl., utges endast om den stödberättigade&lt;br&gt;gör uttag av sådan förmån för samma tid.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beräkning av äldreförsörjningsstödets storlek&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Den stödberättigade skall genom äldreförsörjningsstödet dels tillför-&lt;br&gt;säkras en skälig levnadsnivå, dels tillförsäkras medel för att täcka en&lt;br&gt;skälig bostadskostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skäliga levnadsnivån skall per månad motsvara en tolftedel av&lt;br&gt;1,294 gånger prisbasbeloppet för den som är ogift och en tolftedel av&lt;br&gt;1,084 gånger prisbasbeloppet för den som är gift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bostadskostnad som uppgår till högst 5 700 kr per månad för den&lt;br&gt;som är ogift och 2 2850 kr per månad för den som är gift skall anses som&lt;br&gt;en skälig bostadskostnad. För var och en av makarna skall bostadskost-&lt;br&gt;naden beräknas till hälften av deras sammanlagda bostadskostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § I denna lag avses med prisbasbelopp det enligt 1 kap. 6 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring fastställda prisbasbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Vid beräkning av bostadskostnaderna skall 7 och 8 §§ och 9 § andra&lt;br&gt;stycket lagen (2001:000) om bostadstillägg för pensionärer m.fl. tilläm-&lt;br&gt;pas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den stödberättigades inkomster skall beräknas enligt 22 § första&lt;br&gt;stycket lagen (2001:000) om bostadstillägg för pensionärer m.fl. När&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätten till äldreförsörjningsstöd beräknas skall även det särskilda bo- Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;stadstillägget enligt 21 § samma lag räknas som inkomst. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om makar skall inkomsten respektive värdet av förmögenhet för&lt;br&gt;var och en av dem beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda&lt;br&gt;inkomst och förmögenhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utbetalning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § Äldreförsörjningsstöd utges med det belopp som den stödberättigades&lt;br&gt;inkomster efter avdrag för skälig bostadskostnad understiger den skäliga&lt;br&gt;levnadsnivå som anges i 4 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Äldreförsörjningsstöd utges från och med den månad då rätt till för-&lt;br&gt;månen inträtt, dock tidigast från och med ansökningsmånaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet kan utges under högst tolv sammanhängande månader på&lt;br&gt;grundval av de uppgifter som den stödberättigade har lämnat i sin ansö-&lt;br&gt;kan. För stöd under tid därefter skall den stödberättigade lämna en ny&lt;br&gt;ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Äldreförsörjningsstöd utges till och med den månad då den berätti-&lt;br&gt;gade avlidit eller rätten till förmånen annars har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anmälningsskyldighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Den stödberättigade är skyldig att anmäla sådant som kan påverka&lt;br&gt;rätten till och storleken av stödet. Anmälan skall göras till försäkrings-&lt;br&gt;kassan så snart den stödberättigade får veta att förhållandena har ändrats&lt;br&gt;eller kommer att ändras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § Följande bestämmelser i lagen (2001:000) om bostadstillägg till&lt;br&gt;pensionärer m.fl. gäller i fråga om äldreförsörjningsstöd enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om vem som är att anse som gift eller likställd med gift person&lt;br&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 och24 §§ om ansökan m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § första stycket om utbetalning av bostadstillägg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § om utbetalning av bostadstillägg för förfluten tid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 och 30 §§ om omprövning och ändring av bostadstillägg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § om uppgiftsskyldighet för banker och andra penninginrättningar,&lt;br&gt;32§ om återbetalningsskyldighet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § om avdrag på bostadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Följande bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;skall tillämpas i ärenden enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 1 § om sammanträffande av förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 46 och 47 §§ om Riksförsäkringsverkets tillsyn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 2 a § om provisoriska beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 3 § tredje stycket om indragning eller nedsättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 5 § om preskription, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 6 § första stycket andra meningen om förbud mot överlåtelse, Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 9 § om uppgiftsskyldighet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 10-13 §§ om överklagande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1068) om&lt;br&gt;introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra&lt;br&gt;utlänningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1-5 §§ lagen (1992:1068) om introduktions-&lt;br&gt;ersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun får bevilja intro-&lt;br&gt;duktionsersättning till flyktingar&lt;br&gt;och vissa andra utlänningar som&lt;br&gt;har tagits emot i kommunen inom&lt;br&gt;ramen för det kommunala flyk-&lt;br&gt;tingmottagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen bestämmer intro-&lt;br&gt;duktionsersättningens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Introduktionsersättning får be-&lt;br&gt;viljas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utlänningar som överförts till&lt;br&gt;Sverige med stöd av ett särskilt&lt;br&gt;regeringsbeslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utlänningar som har fått up-&lt;br&gt;pehållstillstånd efter att ha varit&lt;br&gt;registrerade vid en förläggning för&lt;br&gt;asylsökande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. andra utlänningar som har fått&lt;br&gt;uppehållstillstånd med tillämpning&lt;br&gt;av 2 kap. 3 § eller 4 § första tycket&lt;br&gt;5 utlänningslagen (1989:529) eller&lt;br&gt;motsvarande äldre bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utlänningar som har fått up-&lt;br&gt;pehållstillstånd på grund av sin&lt;br&gt;anknytning till en utlänning som&lt;br&gt;avses under 1-3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flyktingar och vissa andra ut-&lt;br&gt;länningar som har tagits emot i en&lt;br&gt;kommun inom ramen for det kom-&lt;br&gt;munala flyktingmottagandet och&lt;br&gt;som har fyllt 20 men inte 65 år har&lt;br&gt;rätt till introduktionsersättning på&lt;br&gt;de villkor som anges i 3 och 4 §§.&lt;br&gt;Den enskilde skall genom ersätt-&lt;br&gt;ningen garanteras en skälig lev-&lt;br&gt;nadsnivå motsvarande jorsörj-&lt;br&gt;ningsstödet i 4 kap. 3 § social-&lt;br&gt;tjänstlagen (2001:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får därutöver be-&lt;br&gt;stämma introduktionsersättningens&lt;br&gt;storlek och i vilken mån avdrag&lt;br&gt;skall göras för inkomster förvär-&lt;br&gt;vade under introduktionstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till introduktionsersätt-&lt;br&gt;ning gäller för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utlänningar som överförts till&lt;br&gt;Sverige med stöd av ett särskilt&lt;br&gt;regeringsbeslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utlänningar som har fått up-&lt;br&gt;pehållstillstånd efter att ha varit&lt;br&gt;registrerade vid en förläggning för&lt;br&gt;asylsökande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. andra utlänningar som har fått&lt;br&gt;uppehållstillstånd med tillämpning&lt;br&gt;av 2 kap. 3 § eller 4 § första&lt;br&gt;stycket 5 utlänningslagen&lt;br&gt;(1989:529) eller motsvarande äld-&lt;br&gt;re bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utlänningar som har fått up-&lt;br&gt;pehållstillstånd på grund av sin&lt;br&gt;anknytning till en utlänning som&lt;br&gt;avses under 1-3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1996:1383.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt 4 får lämnas&lt;br&gt;endast för en utlänning som ansökt&lt;br&gt;om uppehållstillstånd inom två år&lt;br&gt;från det att den person som han&lt;br&gt;eller hon har anknytning till först&lt;br&gt;togs emot i en kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till ersättning enligt 4 av- Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;ser endast en utlänning som ansökt Bilaga 4&lt;br&gt;om uppehållstillstånd inom två år&lt;br&gt;från det att den person som han&lt;br&gt;eller hon har anknytning till först&lt;br&gt;togs emot i en kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun får, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl till det, bevilja in-&lt;br&gt;troduktionsersättning till andra ny-&lt;br&gt;anlända invandrare än vad som&lt;br&gt;föreskrivs i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun får, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl till det, bevilja in-&lt;br&gt;troduktionsersättning till andra ny-&lt;br&gt;anlända invandrare än dem som&lt;br&gt;har rätt till ersättning enligt 1 och&lt;br&gt;2§§-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett villkor för att introduktions-&lt;br&gt;ersättning skall få beviljas är att&lt;br&gt;utlänningen förbinder sig att följa&lt;br&gt;en introduktionsplan som fast-&lt;br&gt;ställts av kommunen efter samråd&lt;br&gt;med utlänningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett villkor för att en utlänning&lt;br&gt;skall få introduktionsersättning är&lt;br&gt;att han eller hon förbinder sig att&lt;br&gt;följa en introduktionsplan som&lt;br&gt;fastställts av kommunen i samråd&lt;br&gt;med honom eller henne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utlänningen inte följer den&lt;br&gt;upprättade introduktionsplanen får&lt;br&gt;kommunen bestämma att intro-&lt;br&gt;duktionsersättning inte skall beta-&lt;br&gt;las ut för viss tid eller att intro-&lt;br&gt;duktionsersättning helt skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utlänningen inte följer den&lt;br&gt;upprättade introduktionsplanen får&lt;br&gt;kommunen bestämma att intro-&lt;br&gt;duktionsersättning inte skall beta-&lt;br&gt;las ut för viss tid eller att rätten till&lt;br&gt;introduktionsersättning helt skall&lt;br&gt;upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utlänningen önskar flytta till&lt;br&gt;en annan kommun, kan han eller&lt;br&gt;hon få göra det utan avdrag från&lt;br&gt;introduktionsersättningen, om det&lt;br&gt;finns godtagbara skäl för flytten&lt;br&gt;och utflyttnings- och inflyttnings-&lt;br&gt;kommunen är överens om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens beslut i fråga om&lt;br&gt;introduktionsersättning får över-&lt;br&gt;klagas hos allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens beslut att inte be-&lt;br&gt;tala ut introduktionsersättning får&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om introduktionsersätt-&lt;br&gt;ningens storlek får inte överkla-&lt;br&gt;gas..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:1136.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:92. Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_____________________ Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för beslut av en kommun som&lt;br&gt;har fattats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1987:813) om&lt;br&gt;homosexuella sambor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:813) om homosexuella&lt;br&gt;sambor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att punkterna 22 och 23 skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny punkt, punkt 24, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt lagrådsremissen Föreslagen lydelse&lt;br&gt;Reformerade regler för bostads-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillägg till pensionärer m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om två personer bor tillsammans i ett homosexuellt förhållande, skall&lt;br&gt;vad som gäller i fråga om sambor enligt följande lagar och bestämmelser&lt;br&gt;tillämpas även på de homosexuella samborna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ärvdabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. jordabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 10 kap. 9 § rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 4 kap. 19 § första stycket utsökningsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. inkomstskattelagen (1999:1229),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. bostadsrättslagen (1991:614),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. 5 kap. 18 § tredje stycket fastighetsbildningslagen (1970:988),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.5 och 12 §§ lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa&lt;br&gt;innehav av finansiella instrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. 14 kap. 3 §, 4 § tredje stycket och 8 § tredje stycket vallagen&lt;br&gt;(1997:157),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. 36 § första stycket lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigeval,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. 4 § lagen (1997:159) om brevröstning i vissa fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. 10 kap. 18 §, 11 kap. 2, 15 och 16 §§, 12 kap. 7 och 8 §§ samt&lt;br&gt;16 kap. 7 och 9 §§ föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. säkerhetsskyddslagen (1996:627),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall&lt;br&gt;vid 1997-2001 års taxeringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lagen (1993:737) om bostadsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. 8 kap. 2 § andra stycket socialtjänstlagen (2001:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. 26 § tredje stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.2 kap. 4 § utlänningslagen (1989:529),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. 12 § första stycket 2 lagen&lt;br&gt;(2001:82) om svenskt medborgar-&lt;br&gt;skap, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. lagen (2001:000) om bo-&lt;br&gt;stadstillägg för pensionärer m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. 12 § första stycket 2 lagen&lt;br&gt;(2001:82) om svenskt medborgar-&lt;br&gt;skap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. lagen (2001:000) om bo-&lt;br&gt;stadstillägg för pensionärer m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. lagen (2001:000) om äldre-&lt;br&gt;försörjningsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsätter dessa lagar eller bestämmelser att samborna skall vara Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;ogifta, gäller det också de homosexuella samborna. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i socialförsäkringslagen (1999:799) Prop. 2000/01:136&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 2 § socialförsäkringslagen (1999:799)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmåner får utges om utlands- Förmåner får utges om utlands-&lt;br&gt;vistelsen kan antas vara längst sex vistelsen kan antas vara längst sex&lt;br&gt;månader. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;månader. Äldreförsörjningsstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får dock utges om utlandsvistelsen&lt;br&gt;kan antas vara längst tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller ersättning för sjukvård m.m. enligt 3 kap. 1 § 1 tillämpas&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vård som ges utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsförmåner enligt 3 kap. 1 § 3 samt 2 § 2, 6 och 11 utges så&lt;br&gt;länge den försäkrades bosättning i Sverige består enligt 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (2001:000) om ändring i&lt;br&gt;socialförsäkringslagen (1999:799)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 § socialförsäkringslagen (1999:799)&lt;br&gt;i stället för dess lydelse enligt lagen (2001:000) om ändring i nämnda&lt;br&gt;lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt lagrådsremiss Re- Föreslagen lydelse&lt;br&gt;formerade regler för bostadstill-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ägg för pensionärer m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är bosatt i Sverige omfattas även av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om bilstöd till handi-&lt;br&gt;kappade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska bam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till ålderspension för&lt;br&gt;långvarig vård av sjukt eller handikappat bam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lagen (1993:389) om assistansersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lagen (1993:737) om bostadsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lagen (2001:000) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lagen (1996:1030) om underhållsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. lagen (1998:702) om garantipension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lagen (1998:703) om handi-&lt;br&gt;kappersättning och vårdbidrag,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lagen (2000:461) om efter-&lt;br&gt;levandepension och efterlevande-&lt;br&gt;stöd till bam i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;garantipension till omställ-&lt;br&gt;ningspension och änkepension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- efterlevandestöd till bam, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- pension enligt 6 kap. 5 § första&lt;br&gt;stycket 2 samma lag eller enligt&lt;br&gt;4 § andra stycket 2 eller 6 § tredje&lt;br&gt;stycket 2 lagen (2000:462) om&lt;br&gt;införande av lagen om efterlevan-&lt;br&gt;depension och efterlevandestöd till&lt;br&gt;bam, beräknad i förhållande till&lt;br&gt;det antal år som har tillgodoräk-&lt;br&gt;nats som bosättningstid i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lagen (1998:703) om handi-&lt;br&gt;kappersättning och vårdbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lagen (2000:461) om efter-&lt;br&gt;levandepension och efterlevande-&lt;br&gt;stöd till bam i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;garantipension till omställ-&lt;br&gt;ningspension och änkepension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- efterlevandestöd till bam, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- pension enligt 6 kap. 5 § första&lt;br&gt;stycket 2 samma lag eller enligt&lt;br&gt;4 § andra stycket 2 eller 6 § tredje&lt;br&gt;stycket 2 lagen (2000:462) om&lt;br&gt;införande av lagen om efterlevan-&lt;br&gt;depension och efterlevandestöd till&lt;br&gt;bam, beräknad i förhållande till&lt;br&gt;det antal år som har tillgodoräk-&lt;br&gt;nats som bosättningstid i Sverige,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lagen (2001:000) om äldre-&lt;br&gt;försörjningsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 11 § inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enl. prop 2000/01:80 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bistånd enligt socialtjänstlagen Bistånd enligt socialtjänstlagen&lt;br&gt;(2001:000) och liknande ersätt- &amp;nbsp;&amp;nbsp;(2001:000) och lagen (2001:000)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningar är skattefria. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om äldreförsörjningsstöd och lik-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nande ersättningar är skattefria.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.2000/01:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2001-05-15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leif Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 26 april 2001 (Socialdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om äldreförsörjningsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1992:1068) om introduktionsersättning för&lt;br&gt;flyktingar och vissa andra utlänningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i socialförsäkringslagen (1999:799),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (2001:000) om ändring i socialförsäkrings-&lt;br&gt;lagen (1999:799),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Carin Jahn och&lt;br&gt;kammarrättsassessorn Eva Östman Johansson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om äldreförsörjningsstöd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreslås att vid beräkning av bostadskostnaderna skall 7 och&lt;br&gt;8 §§ samt 9 § andra stycket i det samtidigt remitterade förslaget till lag&lt;br&gt;om bostadstillägg till pensionärer m.fl. tillämpas. Lagrådet har uppmärk-&lt;br&gt;sammat att en motsvarande hänvisning saknas i anslutning till de be-&lt;br&gt;stämmelser om särskilt bostadstillägg som upptas i nämnda förslag. Lag-&lt;br&gt;rådet har saknat anledning att ta upp en fråga om införande av en sådan&lt;br&gt;hänvisning i det förslaget. Äldreförsörjningsstödet är till sitt syfte och sin&lt;br&gt;konstruktion nära jämförbart med det särskilda bostadstillägget. Genom&lt;br&gt;den nu föreslagna bestämmelsen uppstår en diskrepans mellan de båda&lt;br&gt;systemen som inte närmare motiverats. Lagrådet vill i vart fall ifrågasätta&lt;br&gt;hänvisningen till 9 § andra stycket den föreslagna lagen om bostads-&lt;br&gt;tillägg till pensionärer m.fl. När enligt 4 § i förevarande lagförslag en&lt;br&gt;bostadskostnad som uppgår till högst 2 850 kr per månad för den som är&lt;br&gt;gift skall anses om en skälig bostadskostnad vore det naturligt att samma&lt;br&gt;belopp ansågs som skäligt för var och en av de boende vid boende i två-&lt;br&gt;bäddsrum i särskild bostadsform, i stället för 2 250 kr som blir resultatet&lt;br&gt;av den föreslagna hänvisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den föreslagna paragrafen är den stödberättigade skyldig att an-&lt;br&gt;mäla sådant som kan påverka rätten till och storleken av stödet; anmälan&lt;br&gt;skall göras till försäkringskassan så snart den stödberättigade får veta att&lt;br&gt;förhållandena har ändrats eller kommer att ändras. Bestämmelsen med-&lt;br&gt;för, genom hänvisningen i 12 § till 32 § i den föreslagna lagen om bo-&lt;br&gt;stadstillägg till pensionärer m.fl., att den stödberättigade oberoende av&lt;br&gt;ond eller god tro blir återbetalningsskyldig, om han genom att underlåta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att fullgöra sin anmälningsskyldighet har orsakat att försörjningsstöd har Prop. 2000/01:136&lt;br&gt;lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp. Att märka är att förslaget Bilaga 5&lt;br&gt;till lag om bostadstillägg till pensionärer m.fl. inte innehåller samma&lt;br&gt;svepande föreskrift om anmälningsskyldighet utan tvärtom noga anger i&lt;br&gt;vilka hänseenden den bidragsberättigade är skyldig att anmäla ändrade&lt;br&gt;förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett tidigare lagstiftningsärende, om garantipension för personer födda&lt;br&gt;år 1937 eller tidigare, invände Lagrådet mot en föreslagen bestämmelse&lt;br&gt;om uppgiftsskyldighet av liknande utformning att det var viktigt för den&lt;br&gt;enskilde att veta, i vilka fall och i vilken omfattning han var skyldig att&lt;br&gt;lämna information. Lagrådet anförde bl.a. att en så diffus uppgiftsskyl-&lt;br&gt;dighet som föreslogs närmast torde leda till uppgivenhet hos enskilda&lt;br&gt;som över huvud taget var medvetna om skyldigheten men inte kunde&lt;br&gt;bedöma vad den omfattade och att, när ett åsidosättande av uppgiftsskyl-&lt;br&gt;digheten kunde få så långtgående rättsverkningar som beskrivits, det var&lt;br&gt;ett rättssäkerhetskrav att den enskilde ur själva lagtexten kunde utläsa, i&lt;br&gt;vilka hänseenden han var skyldig att lämna uppgifter. Lagrådet förordade&lt;br&gt;att uppgiftsskyldigheten i lagtexten begränsades till några få, för pen-&lt;br&gt;sionsrätten särskilt väsenligt förhållanden. (Prop. 1999/2000:127 s. 153.)&lt;br&gt;Regeringen följde Lagrådets förslag (se 6 kap. 4-7 §§ lagen om garanti-&lt;br&gt;pension, ändrad 2000:798).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utformning av anmälningsskyldigheten sådan den Lagrådet föror-&lt;br&gt;dade och regeringen godtog i nämnda lagstiftningsärende ter sig än mer&lt;br&gt;påkallad i förevarande fall. När en väsentlig målgrupp för förslaget är&lt;br&gt;äldre invandrare ter det sig stötande att ålägga dem en anmälningsskyl-&lt;br&gt;dighet som är betydligt mer vidsträckt än den som åligger pensionärer&lt;br&gt;med garantipension eller bostadstillägg. Lagrådet förordar därför att an-&lt;br&gt;mälningsskyldigheten i lagtexten begränsas till några få, för rätten till&lt;br&gt;äldreförsörjningsstöd särskilt viktiga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i sitt yttrande över förslaget till lag om bostadstillägg till&lt;br&gt;pensionärer m.fl. förordat att 24 § i lagförslaget utgår. Om detta förslag&lt;br&gt;följs, måste denna bestämmelse justeras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om homosexuella sambor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Godtas vad Lagrådet föreslagit under 5 § i det samtidigt remitterade för-&lt;br&gt;slaget till lag om bostadstillägg till pensionärer m.fl. - vartill hänvisas i&lt;br&gt;12 § förslaget till lag om äldreförsörjningsstöd - skall förevarande lag-&lt;br&gt;förslag utgå.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga lagförslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;S ocialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 maj 2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Thalén,&lt;br&gt;Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow, Östros, Engqvist,&lt;br&gt;Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Engqvist&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 2000/01:136 Äldreförsörjningsstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 61468, Stockholm 2001&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till </lydelse>
<lydelse2>1. lag om äldreförsörjningsstöd
2. lag om ändring i lagen (2001:000) om bostadstillägg till pensionärer m.fl
3. lag om ändring i lagen (2001:000) om ändring i socialförsäkringslagen (1999:799)
4. lag om ändring i lagen (2001:000) om ändring i lagen (2001:000) om ändring i socialförsäkringslagen (1999:799)
5. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
</lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2001/02:SfU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2001-06-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2001-06-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2001-06-11 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2001-06-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2001-09-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 08:28:20</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GO03136</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:19:33</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialförsäkringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 08:28:20</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2001/02:SfU4</uppgift>
<ref_dok_id>GP01SfU4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2001/02</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Äldreförsörjningsstöd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margit Gennser m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:136&lt;br/&gt;
Äldreförsörjningsstöd</uppgift>
<ref_dok_id>GP02Sf1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2001/02</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:136 Äldreförsörjningsstöd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margit Gennser m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>