<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2222564</hangar_id>
 <dok_id>GO03130</dok_id>
 <rm>2000/01</rm>
 <beteckning>130</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 2000/01:130</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Miljödepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>130</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2001-04-26 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:07:20</systemdatum>
 <publicerad>2001-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier Prop. 2000/01:130 </titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GO03130/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GO03130</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GO03130</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;2000/01:130&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 26 april 2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kjell Larsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Miljödepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i denna proposition innebär att det konkreta miljöarbetet&lt;br&gt;förstärks kraftfullt de kommande åren. Förslagen avser att leda till&lt;br&gt;omfattande miljöförbättringar och en betydande ekologisk modernisering&lt;br&gt;i vårt land inom den kommande tioårsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens övergripande miljöpolitiska mål är att till nästa generation&lt;br&gt;lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta.&lt;br&gt;Arbetet med att nå en hållbar utveckling fortsätter. De&lt;br&gt;15 miljökvalitetsmålen, som riksdagen i bred enighet antagit, gör den&lt;br&gt;ekologiska dimensionen i begreppet hållbar utveckling tydlig. De är&lt;br&gt;formulerade utifrån den miljöpåverkan naturen tål och definierar det&lt;br&gt;tillstånd för den svenska miljön som miljöarbetet skall sikta mot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen vidareutvecklar den miljömålsstruktur som riksdagen i&lt;br&gt;april 1999 fattade beslut om (bet. 1998/99MJU:6, rskr. 1998/99:183). På&lt;br&gt;riksdagens begäran lämnar regeringen nu ett samlat förslag till delmål,&lt;br&gt;åtgärder och strategier för att nå miljökvalitetsmålen. Regeringen föreslår&lt;br&gt;att den nya miljömålsstrukturen skall ersätta de miljömål som riksdagen&lt;br&gt;antagit inom ramen för miljöpolitiken före beslutet om propositionen&lt;br&gt;1997/98:145 (bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen lämnas förslag till delmål och åtgärdsstrategier för 14&lt;br&gt;av de 15 miljökvalitetsmålen. Målet Begränsad klimatpåverkan kommer&lt;br&gt;att behandlas i en särskild proposition under hösten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av respektive miljökvalitetsmål i ett generationsperspektiv&lt;br&gt;återges i ett antal punkter som närmare anger vilken miljökvalitet som&lt;br&gt;skall ha nåtts inom en generation. Till varje miljökvalitetsmål föreslås&lt;br&gt;mellan tre och åtta delmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandet mellan miljökvalitetsmålen och delmålen kan beskrivas&lt;br&gt;så att miljökvalitetsmålen definierar det tillstånd för den svenska miljön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 130&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som miljöarbetet skall sikta mot, medan delmålen anger inriktning och Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;tidsperspektiv i det fortsatta konkreta miljöarbetet. Delmålen avser i de&lt;br&gt;flesta fall läget år 2010. I några fall har en annan tidpunkt valts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmålen kan i sin tur vara av olika karaktär. De kan avse en viss&lt;br&gt;miljökvalitet som skall vara uppnådd eller vissa förändringar, beträffande&lt;br&gt;t.ex. utsläpp, som skall vara genomförda i enlighet med delmålet.&lt;br&gt;Regeringen föreslår ett uppföljningssystem baserat på bl.a. indikatorer. I&lt;br&gt;detta sammanhang föreslår regeringen att ett särskilt miljömålsråd knutet&lt;br&gt;till Naturvårdsverket bör inrättas. Miljömålsrådet bör ansvara för att följa&lt;br&gt;upp och rapportera till regeringen hur miljömålsarbetet fortskrider inför&lt;br&gt;den redovisning av miljömålsarbetet som regeringen regelbundet skall ge&lt;br&gt;riksdagen. Regeringen föreslår att innevarande års anslag till&lt;br&gt;miljöövervakning m.m. skall få användas för sådan uppföljning och&lt;br&gt;rapportering. Regeringen anser att det är viktigt att miljöarbetet ses&lt;br&gt;dynamiskt och i ett globalt perspektiv. Erfarenheter visar att det är svårt&lt;br&gt;att förutse framtida miljöproblem. Nya och i dag okända eller&lt;br&gt;underskattade miljöproblem kan komma att bli aktuella allt eftersom&lt;br&gt;tiden går och kunskaperna ökar och ny, miljöanpassad teknik&lt;br&gt;introduceras. Det innebär att mål och medel så långt möjligt är utformade&lt;br&gt;så att de kan anpassas till nya förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens uppfattning att en tydlig miljömålsstruktur, i&lt;br&gt;kombination med ett tydligt uppföljningssystem, gör en effektiv mål- och&lt;br&gt;resultatstymingsprocess möjlig. Det är viktigt att utnyttja åtgärder som&lt;br&gt;kan bidra till att uppnå flera miljökvalitetsmål på samma gång och som&lt;br&gt;bidrar till att uppfylla även andra politiska mål. Som exempel på detta&lt;br&gt;föreslår regeringen tre åtgärdsstrategier som skall vara vägledande för det&lt;br&gt;framtida miljöarbetet. Dessa är effektivisering av energianvändning och&lt;br&gt;transporter, giftfria och resurssnåla kretslopp samt hushållning med&lt;br&gt;mark, vatten och bebyggd miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens miljöproblem medför avsevärda kostnader. De tar sig uttryck i&lt;br&gt;form av produktionsförluster och materialförstöring, försämrad hälsa och&lt;br&gt;förluster av kulturarv och biologisk mångfald. Värdet av en&lt;br&gt;hälsosammare livsmiljö kan speglas i ett minskat antal vårddagar,&lt;br&gt;minskad läkemedelskonsumtion, färre sjukskrivningar och&lt;br&gt;sjukpensioneringar. Att nå en ekologiskt hållbar utveckling ger också&lt;br&gt;positiva välfärdseffekter som en god livsmiljö, bevarad biologisk&lt;br&gt;mångfald och skydd av natur- och kulturlandskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen godkänner protokollet av den&lt;br&gt;1 december 1999 angående minskning av försurning, övergödning och&lt;br&gt;marknära ozon till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande&lt;br&gt;luftföroreningar (det s.k. Göteborgsprotokollet). Regeringen föreslår&lt;br&gt;vidare att riksdagen godkänner 1999 års justeringar och ändringar av&lt;br&gt;Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut..................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning...............................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Miljömålskommittén...........................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Klimatkommittén och Kemikalieutredningen.....................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nationella folkhälsokommittén...........................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Miljövårdsberedningens dialog med näringslivet...............8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Miljöbalkskommittén..........................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inomhusmiljön och radonfrågor behandlas senare.............9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konventionen om långväga gränsöverskridande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;luftföroreningar...................................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Montrealprotokollet...........................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;En tydlig målstruktur för den ekologiska dimensionen i hållbar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utveckling........................................................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hållbar utveckling - den ekologiska dimensionen...........11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Målstruktur........................................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Det nya miljöarbetet........................................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det frivilliga miljöarbetet..................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sektorsansvar för miljön och miljöledning hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigheterna...................................................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning och utveckling..................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utbildning.........................................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Internationellt miljöarbete...............................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samspelet mellan det nationella och det internationella&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljöarbetet.......................................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hållbarhetsstrategier för EU:s politikområden.................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvidgningen av EU..........................................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det nordiska samarbetet och Östersjösamarbetet.............32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Miljömålsarbete i ett globalt perspektiv............................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Strategi för uppbyggnad av förhandlingsunderlag i det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;internationella konventionsarbetet....................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Begränsad klimatpåverkan...............................................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Frisk luft...........................................................................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bara naturlig försurning...................................................................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Giftfri miljö......................................................................................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Skyddande ozonskikt.......................................................................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Säker strålmiljö................................................................................72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;Ingen övergödning...........................................................................79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;Levande sjöar och vattendrag..........................................................90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;Grundvatten av god kvalitet..........................................................102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 &amp;nbsp;Hav i balans samt levande kust och skärgård................................112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 &amp;nbsp;Myllrande våtmarker.....................................................................125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 &amp;nbsp;Levande skogar.............................................................................137 Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 &amp;nbsp;Ett rikt odlingslandskap.................................................................148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 &amp;nbsp;Storslagen fjällmiljö......................................................................159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 &amp;nbsp;God bebyggd miljö........................................................................171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 &amp;nbsp;Strategier för att uppnå miljökvalitetsmålen.................................196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Strategier.........................................................................196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En strategi&amp;nbsp;för effektivare energianvändning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;transporter.......................................................................198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En strategi&amp;nbsp;för giftfria och resurssnåla kretslopp............209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En strategi för hushållning med mark, vatten och bebyggd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljö................................................................................213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 &amp;nbsp;Lagstiftning m.m...........................................................................218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 &amp;nbsp;Uppföljning och utvärdering.........................................................223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett system för nationell och regional uppföljning..........223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett miljömålsråd..............................................................228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansiering....................................................................229&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Redovisning till riksdagen..............................................230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 &amp;nbsp;Länsstyrelser och kommuner........................................................232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Länsstyrelserna...............................................................232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konsekvenser av förslagen.............................................237&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunerna..................................................................238&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konsekvenser av förslagen.............................................241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 &amp;nbsp;Sammanfattning av ekonomiska konsekvenser och effekter i ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;generationsperspektiv....................................................................242&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Effekter i ett generationsperspektiv................................242&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser..............................................244&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 &amp;nbsp;Godkännande av 1999 års protokoll angående minskning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försurning, övergödning och marknära ozon till konventionen om&lt;br&gt;långväga gränsöverskridande luftföroreningar m.m.....................250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 &amp;nbsp;1999 års ändringar av Montrealprotokollet om ämnen som bryter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ned ozonskiktet..............................................................................253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Inledning och sammanfattning av Miljömålskommitténs&lt;br&gt;betänkande Framtidens miljö - allas vårt ansvar (SOU&lt;br&gt;2000:52)...................................................................................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanserna avseende&lt;br&gt;Miljömålskommitténs betänkande Framtidens miljö -&lt;br&gt;allas vårt ansvar (SOU 2000:52)...........................................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Inbjudan till regeringens remissmöte med ungdomar den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 september 2000 om Miljömålskommitténs betänkande&lt;br&gt;Framtidens miljö - allas vårt ansvar jämte förteckning över&lt;br&gt;inbjudna ungdomsorganisationer..........................................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Protokoll angående minskning av försurning, övergödning&lt;br&gt;och marknära ozon (bilaga till avsnitt 26).............................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Förteckning över remissinstanser avseende förslag&lt;br&gt;om Sveriges godkännande av 1999 års protokoll&lt;br&gt;angående minskning av försurning, övergödning och&lt;br&gt;marknära ozon.....................................................................124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 &amp;nbsp;1999 års justeringar och ändringar av Montrealprotokollet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ämnen som bryter ned ozonskiktet&lt;br&gt;(bilaga till avsnitt 27)...........................................................125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 Kallelse till hearing om ratificering av 1999 års ändringar&lt;br&gt;av Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozon-&lt;br&gt;skiktet och sammanställning över remissinstanserna&lt;br&gt;avseende ratificering av protokollet....................................139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8 En samlad målstruktur.........................................................141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 april 2001 .......158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels godkänner regeringens förslag om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. delmål för de 15 miljökvalitetsmål (avsnitt 7-20) som tidigare&lt;br&gt;antagits av riksdagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels godkänner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att den nya miljömålsstrukturen skall ersätta de miljömål som&lt;br&gt;riksdagen antagit inom ramen för miljöpolitiken före beslutet om&lt;br&gt;propositionen 1997/98:145 (bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183)&lt;br&gt;(avsnitt 3.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels godkänner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vägledande strategier för att uppnå miljökvalitetsmålen&lt;br&gt;(avsnitt 21.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels godkänner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård&lt;br&gt;uppförda ramanslaget 34:2 Miljöövervakning m.m. för år 2001 används&lt;br&gt;för uppföljning och rapportering av miljökvalitetsmålen i enlighet med&lt;br&gt;vad regeringen har anfört (avsnitt 23.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels godkänner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. protokollet av den 1 december 1999 angående minskning av&lt;br&gt;försurning, övergödning och marknära ozon till 1979 års konvention om&lt;br&gt;långväga gränsöverskridande luftföroreningar (avsnitt 26),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. 1999 års justeringar och ändringar av Montrealprotokollet om&lt;br&gt;ämnen som bryter ned ozonskiktet (avsnitt 27).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På förslag av regeringen i propositionen 1997/98:145 Svenska miljömål&lt;br&gt;- miljöpolitik för ett hållbart Sverige fattade riksdagen i april 1999 beslut&lt;br&gt;om en ny struktur i arbetet med miljömål och fastställde 15 nationella&lt;br&gt;miljökvalitetsmål (bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183). I sitt betän-&lt;br&gt;kande anförde Miljö- och jordbruksutskottet att det är delmålen snarare&lt;br&gt;än de allmänt formulerade miljökvalitetsmålen som kommer att utgöra&lt;br&gt;underlag för miljöpolitiska åtgärder och prioriteringar inom olika&lt;br&gt;samhällssektorer. Mot den bakgrunden borde det enligt utskottets mening&lt;br&gt;ankomma på riksdagen att ta ställning till hur målsättningen för detta&lt;br&gt;arbete skulle formuleras (bet. 1998/99:MJU6 s. 34). Med anledning av&lt;br&gt;vad utskottet anfört begärde riksdagen att regeringen skulle återkomma&lt;br&gt;till riksdagen med redovisning och förslag angående delmålen under vart&lt;br&gt;och ett av de nya miljökvalitetsmålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i denna proposition har utformats i samarbete med miljö-&lt;br&gt;partiet och vänsterpartiet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Miljömålskommittén&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I maj 1998 tillkallade regeringen en parlamentarisk beredning om mål i&lt;br&gt;miljöpolitiken (dir. 1998:45). Beredningens uppdrag var att - mot&lt;br&gt;bakgrund av propositionen 1997/98:145 Svenska miljömål och riks-&lt;br&gt;dagens kommande beslut om den - göra en samlad översyn av vilka&lt;br&gt;delmål som behövs för att Sveriges nationella miljökvalitetsmål, med&lt;br&gt;undantag för målet Begränsad klimatpåverkan, skulle kunna nås inom en&lt;br&gt;generation. I uppdraget ingick bl.a. att utvärdera de miljömässiga och&lt;br&gt;samhällsekonomiska konsekvenserna av delmål och åtgärder som reger-&lt;br&gt;ingen eller myndigheterna föreslagit. Den parlamentariska beredningen&lt;br&gt;antog namnet Miljömålskommittén (M 1998:07).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I november 1999 fick Miljömålskommittén genom tilläggsdirektiv i&lt;br&gt;uppdrag att föreslå hur miljömålen, inklusive delmål och åtgärds-&lt;br&gt;strategier, skall följas upp och vid behov revideras (dir. 1999:96). I upp-&lt;br&gt;draget ingick även att föreslå nya eller förändrade styrmedel som enligt&lt;br&gt;kommitténs bedömning behövs för att uppnå delmålen. Kommittén&lt;br&gt;skulle i sitt fortsatta arbete beakta riksdagens uttalande om att riksdagen&lt;br&gt;bör ta ställning till utformningen av delmålen. I uppdraget ingick vidare&lt;br&gt;att studera det pågående regionala och lokala miljömålsarbetet och redo-&lt;br&gt;visa behovet av ytterligare åtgärder på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömålskommittén överlämnade i juni 2000 sitt slutbetänkande&lt;br&gt;Framtidens miljö - allas vårt ansvar (SOU 2000:52). En sammanfattning&lt;br&gt;av betänkandet finns i bilaga 1. Betänkandet har remissbehandlats och&lt;br&gt;remissinstanserna är förtecknade i bilaga 2. En sammanställning av&lt;br&gt;remissyttrandena finns hos Miljödepartementet (dnr M2000/2362/Mk).&lt;br&gt;Ett remissmöte med ungdomar ägde rum den 13 september 2000 då&lt;br&gt;inbjudna representanter från olika ungdomsorganisationer fick möjlighet&lt;br&gt;att ge synpunkter på betänkandet (bilaga 3). En deltagarförteckning och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanställning av diskussionsprotokollen från mötet finns hos Miljö- Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;departementet (dnr M2000/2362/Mk).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Klimatkommittén och Kemikalieutredningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Miljömålskommitténs uppdrag har haft nära samband med uppdragen till&lt;br&gt;två andra kommittéer, Klimatkommittén (M 1998:06) och Kemikalie-&lt;br&gt;utredningen (M 1998:09), vilkas arbete också ligger till grund för förslag&lt;br&gt;från regeringen under år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Således har Klimatkommittén haft i uppdrag att lägga fram förslag till&lt;br&gt;en samlad svensk strategi och ett åtgärdsprogram för att begränsa och&lt;br&gt;reducera utsläppen av koldioxid och vissa andra växthusgaser (dir.&lt;br&gt;1998:40). Denna kommitté har i betänkandet Förslag till svensk klimat-&lt;br&gt;strategi (SOU 2000:23) redovisat förslag om miljökvalitetsmålet Begrän-&lt;br&gt;sad klimatpåverkan och mål i skilda tidsperspektiv för minskning av&lt;br&gt;utsläppen av växthusgaser för Sverige. Regeringen avser att behandla&lt;br&gt;förslagen till delmål i en särskild proposition om en svensk klimatstrategi&lt;br&gt;hösten 2001. Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan redovisas&lt;br&gt;dock i den övergripande miljömålsstrukturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kemikalieutredningen har haft i uppdrag att lämna förslag till genom-&lt;br&gt;förande av nya riktlinjer inom kemikaliepolitiken (dir. 1998:91 och dir.&lt;br&gt;2000:41). Denna kommitté har redovisat sitt uppdrag i betänkandet Varor&lt;br&gt;utan faror (SOU 2000:53). Vissa av Miljömålskommitténs förslag om&lt;br&gt;delmål för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö (avsnitt 9) bygger på Kemi-&lt;br&gt;kalieutredningens arbete. Regeringen har behandlat huvuddelen av&lt;br&gt;förslagen till delmål i propositionen 2000/01:65 Kemikaliestrategi för&lt;br&gt;Giftfri miljö. Frågan om delmål beträffande förorenade områden&lt;br&gt;behandlas dock i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nationella folkhälsokommittén&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nationella folkhälsokommittén (S 1995:14) har haft i uppdrag att&lt;br&gt;utarbeta nationella mål för folkhälsoutvecklingen (dir. 1995:158 och dir.&lt;br&gt;1997:89). I oktober 2000 presenterade kommittén slutbetänkandet Hälsa&lt;br&gt;på lika villkor - nationella mål för folkhälsan (SOU 2000:91). De&lt;br&gt;prioriteringar som Folkhälsokommittén har redovisat för miljö och hälsa&lt;br&gt;stämmer väl överens med prioriteringarna i Miljömålskommitténs och&lt;br&gt;Kemikalieutredningens betänkanden. Folkhälsokommittén ställer sig&lt;br&gt;därmed bakom de delmål som Miljömålskommittén har föreslagit under&lt;br&gt;miljökvalitetsmålen Frisk luft (avsnitt 7), Giftfri miljö (avsnitt 9), Säker&lt;br&gt;strålmiljö (avsnitt 11) och God bebyggd miljö (avsnitt 20). Frågan om&lt;br&gt;samordning av aktiviteter inom områdena miljö och folkhälsa behandlas i&lt;br&gt;avsnitt 23 Uppföljning och utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Miljövårdsberedningens dialog med näringslivet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A), som är regeringens råd i miljö-&lt;br&gt;frågor, har regeringens uppdrag att medverka i arbetet med att ta fram&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strategier för utveckling av ett ekologiskt hållbart näringsliv genom att Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;föra en dialog med delar av näringslivet om hållbar utveckling (dir.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998:65). Den 11 december 2000 presenterades resultatet av Miljövårds-&lt;br&gt;beredningens två näringslivsdialoger Bygga/Bo och Framtida handel.&lt;br&gt;Dialogerna har resulterat i visioner, mål och strategier för en hållbar&lt;br&gt;bygg- och fastighetssektor och för en hållbar handel med dagligvaror.&lt;br&gt;Delar av resultatet behandlas i denna proposition under rubriken Det nya&lt;br&gt;miljöarbetet (avsnitt 4). Miljövårdsberedningen har i mars 2001 redovisat&lt;br&gt;sitt uppdrag att ta fram strategier för utveckling av ett ekologiskt hållbart&lt;br&gt;näringsliv i sitt betänkande Tänk nytt, tänk hållbart! - dialog och&lt;br&gt;samverkan för hållbar utveckling (SOU 2001:20). Betänkandet innehåller&lt;br&gt;bl.a. förslag till riktlinjer för hur frivilliga överenskommelser och&lt;br&gt;dialoger med näringslivet kan användas i miljöarbetet. Regeringen avser&lt;br&gt;att remittera betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Miljöbalkskommittén&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalkskommittén (M 1999:03) är en parlamentariskt sammansatt&lt;br&gt;kommitté med uppdrag att utvärdera tillämpningen av miljöbalken och&lt;br&gt;lämna förslag till nödvändiga reformer. Enligt sina direktiv (dir.&lt;br&gt;1999:109, dir. 2001:25) skall kommittén bl.a. ägna särskilt intresse åt&lt;br&gt;tillämpningen av miljöbalkens allmänna hänsynsregler hos domstolar och&lt;br&gt;myndigheter. Kommittén lade i december 2000 fram ett delbetänkande&lt;br&gt;Uppföljning av miljöbalken - Vissa lagtekniska frågor (SOU 2000:116).&lt;br&gt;Senast den 1 juli 2002 skall kommittén lämna förslag till de mer&lt;br&gt;omfattande ändringar av lagstiftningen som uppdraget kan medföra och&lt;br&gt;samtidigt redovisa de dittills gjorda erfarenheterna av miljöbalkens&lt;br&gt;hänsynsregler. I sitt slutbetänkande, senast den 31 december 2003, skall&lt;br&gt;kommittén redovisa en fullständigare bild av hur miljöbalken fått&lt;br&gt;genomslag i den praktiska tillämpningen liksom andra frågor som rör&lt;br&gt;uppföljningen av de centrala instrumenten i balken.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inomhusmiljön och radonfrågor behandlas senare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (avsnitt 20) innefattar både inom-&lt;br&gt;hus- och utomhusmiljön. I föreliggande proposition behandlas främst&lt;br&gt;frågor som rör vår utomhusmiljö, men även vissa inomhusmiljöfrågor&lt;br&gt;som t.ex. energieffektivisering. Regeringen avser att behandla övriga&lt;br&gt;frågor om inomhusmiljön inklusive fastställande av delmål för radon&lt;br&gt;med flera frågor i en särskild proposition.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konventionen om långväga gränsöverskridande luft-&lt;br&gt;föroreningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar under-&lt;br&gt;tecknades i Geneve den 13 november 1979 och trädde i kraft den 16 mars&lt;br&gt;1983. Konventionen har hittills tillträtts av 45 medlemsstater inom FN:s&lt;br&gt;Ekonomiska kommission för Europa samt Europeiska gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom europeiska länder omfattar konventionen även Förenta staterna&lt;br&gt;och Kanada. Konventionen är av ramkaraktär. Överenskommelser om&lt;br&gt;särskilda åtgärder träffas genom protokoll till konventionen. Sverige&lt;br&gt;ratificerade konventionen den 12 februari 1981. Sju protokoll till&lt;br&gt;konventionen har tidigare förhandlats fram. Samtliga protokoll har rati-&lt;br&gt;ficerats av Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar 1995 gav konventionens verkställande organ ett mandat till arbets-&lt;br&gt;gruppen för strategier, Working Group on Strategies (WGS), att&lt;br&gt;förhandla fram ett protokoll om att minska effekterna av försurning,&lt;br&gt;övergödning och marknära ozon. Kort därefter inleddes förhandlings-&lt;br&gt;arbetet under svenskt ordförandeskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokollet undertecknades vid ett möte i Göteborg den 1 december&lt;br&gt;1999. Hittills har 31 länder undertecknat protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ikraftträdande krävs att minst löparter ratificerar, godtar eller&lt;br&gt;godkänner protokollet. Protokollet har upprättats på engelska, franska&lt;br&gt;och ryska. I bilaga 4 finns den svenska översättningen och den engelska&lt;br&gt;texten av protokollet med bilagor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokollet har remissbehandlats (dnr M2000/738/Mk). En förteckning&lt;br&gt;av remissinstanserna finns i bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Montrealprotokollet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Parterna till Montrealprotokollet har vid sitt elfte möte som ägde rum i&lt;br&gt;Beijing i december 1999 beslutat om ytterligare justeringar och ändringar&lt;br&gt;i protokollet {bilaga 6). Ändringarna innebär skärpta åtgärder för&lt;br&gt;produktion av väteklorfluorkarboner (HCFC) i såväl industri- som&lt;br&gt;utvecklingsländer. Ändringarna kräver ratificering av parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver beslutades vid partsmötet vissa justeringar som innebär&lt;br&gt;ytterligare skärpningar i avvecklingsplanema för ämnen som omfattas av&lt;br&gt;protokollets bestämmelser. Sådana justeringar är direkt bindande för&lt;br&gt;partema och kräver ingen ratificering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har ingen produktion av kontrollerade ämnen. Ändringarna i&lt;br&gt;Montrealprotokollet föranleder inte några lagstiftningsåtgärder. I den&lt;br&gt;mån ändringarna inte kommer att regleras genom revidering av Europa-&lt;br&gt;parlamentets och rådets förordning 2037/2000, kan nödvändiga ändringar&lt;br&gt;göras i förordningen (1995:636) om ämnen som bryter ned ozonskiktet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokollet har remissbehandlats vid ett remissmöte den 23 november&lt;br&gt;2000 (dnr M2000/3174/Kn). En förteckning av remissinstanserna finns i&lt;br&gt;kallelsen till mötet (se bilaga 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;En tydlig målstruktur för den ekologiska&lt;br&gt;dimensionen i hållbar utveckling&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Hållbar utveckling - den ekologiska dimensionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Miljökvalitetsmålen tydliggör den ekolo-&lt;br&gt;giska dimensionen i begreppet hållbar utveckling. De beskriver den&lt;br&gt;kvalitet eller det tillstånd för den svenska miljön och dess natur- och&lt;br&gt;kulturresurser som är långsiktigt ekologiskt hållbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål till miljökvalitetsmålen och åtgärder för att nå dem bör&lt;br&gt;utformas med utgångspunkt i följande fem grundläggande värden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Människors hälsa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den biologiska mångfalden och naturmiljön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. En god hushållning med naturresurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömålskommitténs bedömning: Överensstämmer med regering-&lt;br&gt;ens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser anser det viktigt att klar-&lt;br&gt;göra kopplingarna mellan de grundläggande fem värdena, miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmålen och en ekologiskt hållbar utveckling. Relationen mellan&lt;br&gt;begreppen hållbar utveckling och ekologiskt hållbar utveckling bör också&lt;br&gt;tydliggöras. Flera remissinstanser framhåller att en hållbar utveckling&lt;br&gt;förutsätter ett helhetstänkande och ett samordnat och integrerat arbetssätt&lt;br&gt;över sektors- och nationsgränserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: En hållbar utveckling är en&lt;br&gt;samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra&lt;br&gt;kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov (Brundt-&lt;br&gt;landkommissionen 1988). FN:s konferens i Rio de Janeiro år 1992&lt;br&gt;betonade sambandet mellan social, kulturell, ekonomisk och ekologisk&lt;br&gt;utveckling. Riodeklarationens första princip lyder: ”1 strävan mot en&lt;br&gt;hållbar utveckling står människan i centrum. Hon har rätt till ett hälso-&lt;br&gt;samt och rikt liv i samklang med naturen.” Som underlag för det vidare&lt;br&gt;arbetet med en hållbar utveckling behöver mål utvecklas för de olika&lt;br&gt;dimensionerna i begreppet hållbar utveckling - den ekologiska, den&lt;br&gt;ekonomiska och den sociala dimensionen. De 15 miljökvalitetsmålen&lt;br&gt;tydliggör den ekologiska dimensionen i begreppet hållbar utveckling. De&lt;br&gt;beskriver den kvalitet eller det tillstånd för den svenska miljön och dess&lt;br&gt;natur- och kulturresurser som är långsiktigt ekologiskt hållbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Historiskt sett har de ekonomiska och sociala politikområdena haft en&lt;br&gt;högre prioritet än miljöområdet. Ekonomisk tillväxt och social trygghet&lt;br&gt;prioriterades före en god miljö. Prioriteringen var ursprungligen omed-&lt;br&gt;veten i så måtto att vår kunskap om vilka konsekvenser industriali-&lt;br&gt;seringen fick på miljön var dålig. I dag är vi inte längre okunniga om&lt;br&gt;sambanden. Vi måste agera för att skapa jämvikt mellan tillväxt, syssel-&lt;br&gt;sättning, trygghet och god miljö. Möjligheterna att nå de miljöpolitiska&lt;br&gt;målen är på samma sätt beroende av utvecklingen inom de ekonomiska&lt;br&gt;och sociala politikområdena. Ambitionen är att de olika dimensionerna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall samverka med varandra för att åstadkomma en hållbar utveckling. Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;En sådan utveckling kan dock inte ses enbart utifrån ett perspektiv som&lt;br&gt;sätter människan i centrum. Detta uttrycks i miljöbalkens portalparagraf,&lt;br&gt;där en hållbar utveckling sägs bygga på insikten att naturen har ett&lt;br&gt;skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är&lt;br&gt;förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl (miljöbalken 1 kap. 1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för att uppnå miljökvalitetsmålen är en viktig del av arbetet&lt;br&gt;för en hållbar utveckling. För att målen skall kunna nås behöver åtgärder&lt;br&gt;vidtas inom alla politikområden. Miljöaspekter måste integreras i alla&lt;br&gt;beslut. Sektorsansvaret behandlar ansvarsfördelningen i vårt arbete med&lt;br&gt;att förverkliga det ekologiskt hållbara samhället och möjliggör ett arbets-&lt;br&gt;sätt där miljöhänsyn vägs in i alla beslut. Beslut inom olika politik-&lt;br&gt;områden skall bidra till en hållbar utveckling. Det innebär att över-&lt;br&gt;väganden skall göras om avvägningar mellan de olika dimensionerna i&lt;br&gt;hållbar utveckling där miljökvalitetsmålen beskriver den ekologiska&lt;br&gt;dimensionen. Metoder för att ta hänsyn till kostnader för miljöpåverkan&lt;br&gt;måste därför byggas in i de ekonomiska och sociala beslutsmodellerna.&lt;br&gt;Kunskaperna om miljön måste öka och miljökvalitetsmålen göras tydliga&lt;br&gt;och användbara för beslutsfattare inom samhällets alla områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att utnyttja åtgärder som kan bidra till att uppnå flera&lt;br&gt;miljökvalitetsmål på samma gång och som bidrar till att uppfylla även&lt;br&gt;andra politiska mål. Som exempel på detta föreslår regeringen i denna&lt;br&gt;proposition tre åtgärdsstrategier. Dessa är: effektivare energianvändning&lt;br&gt;och transporter, giftfria och resurssnåla kretslopp samt hushållning med&lt;br&gt;mark, vatten och bebyggd miljö. Varje strategi utgör en kombination av&lt;br&gt;åtgärder och styrmedel som preciseras närmare i avsnitt 21. Strategierna&lt;br&gt;är väsentliga för miljökvalitetsmålens infriande och ger bättre förut-&lt;br&gt;sättningar för en god kostnadseffektivitet än om åtgärderna bedöms mål&lt;br&gt;för mål. Strävan skall vara att åtgärder som leder till den minst kostnads-&lt;br&gt;krävande måluppfyllelsen skall vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöarbetet måste ses dynamiskt och i ett globalt perspektiv. Erfaren-&lt;br&gt;heten visar att det är svårt att förutse framtida miljöproblem. Nya och&lt;br&gt;i dag okända eller underskattade miljöproblem kan komma att bli&lt;br&gt;aktuella allteftersom tiden går och kunskaperna ökar. Det innebär att mål&lt;br&gt;och medel så långt möjligt bör utformas så att de kan anpassas till nya&lt;br&gt;förutsättningar. Uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen kan&lt;br&gt;medföra att dessa behöver förändras även av andra skäl såsom samhälls-&lt;br&gt;ekonomiska effekter eller det statsfinansiella läget. De samhälls-&lt;br&gt;ekonomiska övervägandena måste dock ske i ljuset av åtagandet att de&lt;br&gt;stora miljöproblemen skall vara lösta inom loppet av en generation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försiktighetsprincipen skall gälla så som den uttrycks i miljöbalken,&lt;br&gt;dvs. för en verksamhet eller åtgärd där det finns skäl att anta att denna&lt;br&gt;kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön skall&lt;br&gt;skyddsåtgärder utföras, begränsningar iakttas och försiktighetsmått vidtas&lt;br&gt;för att förhindra detta (miljöbalken 2 kap. 3 §). En ekologiskt hållbar&lt;br&gt;utveckling i en del av världen får inte nås på bekostnad av miljö och väl-&lt;br&gt;färd i en annan del av världen. En förbättrad resurshushållning med&lt;br&gt;effektiviserad resursförbrukning kan bidra till att öka förutsättningarna&lt;br&gt;för en ekologiskt hållbar utveckling, både i ett nationellt och i ett globalt&lt;br&gt;perspektiv. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för resurseffektivitet.&lt;br&gt;Ekologisk hållbarhet uppnås genom att miljön skyddas så att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föroreningar inte skadar människors hälsa, kulturarvet eller naturens Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;förmåga att ta emot och bryta ner dem, genom att energi och andra&lt;br&gt;resurser används effektivt, genom att ekosystemens långsiktiga produk-&lt;br&gt;tionsförmåga säkras och genom ett varsamt brukande av vår kulturmiljö.&lt;br&gt;En framgångsrik strategi för ekologiskt hållbar utveckling måste baseras&lt;br&gt;på en ansvarsfull förvaltning av vår naturmiljö och vårt gemensamma&lt;br&gt;kulturarv. Den måste också vara förenlig med en positiv social och&lt;br&gt;ekonomisk utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålen och de nu föreslagna delmålen bygger på fem&lt;br&gt;grundläggande värden som innebär: att främja människors hälsa, värna&lt;br&gt;den biologiska mångfalden och naturmiljön, ta till vara kulturmiljön och&lt;br&gt;de kulturhistoriska värdena, bevara ekosystemens långsiktiga&lt;br&gt;produktionsförmåga och trygga en god hushållning med naturresurserna.&lt;br&gt;Dessa värden överensstämmer med innehållet i den nyss nämnda&lt;br&gt;definitionen av ekologisk hållbarhet och med det miljöarbete som&lt;br&gt;bedrivits hittills. De krav som ställs på miljöbalkens tillämpning i dess&lt;br&gt;1 kap. 1 § utgår från motsvarande värden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fem värdena för miljökvalitetsmålen utgör de grundläggande krav&lt;br&gt;som miljökvalitetsmålen måste svara mot för att kvalificeras som just&lt;br&gt;miljökvalitetsmål. Regeringen delar den syn som Miljömålskommittén&lt;br&gt;redovisar vad avser de fem grundläggande värdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fem grundläggande värdena för miljökvalitetsmålen får inte upp-&lt;br&gt;fattas som enskilda storheter. De är beroende av varandra och samspelar.&lt;br&gt;Alla dessa värden bör beaktas så att människomas upplevelse av miljön&lt;br&gt;berikas, förståelsen av dess uppbyggnad fördjupas och förmågan att&lt;br&gt;vårda och använda den på ett hållbart sätt utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Målstruktur&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De 15 miljökvalitetsmål som riksdagen har fast-&lt;br&gt;ställt och de delmål som nu föreslås skall utgöra en samlad mål-&lt;br&gt;struktur. Det övergripande målet för miljöpolitiken åskådliggörs&lt;br&gt;genom denna målstruktur. Delmålen skall beslutas av riksdagen. De&lt;br&gt;15 miljökvalitetsmålen och de delmål som fastställs för dessa skall&lt;br&gt;ersätta de miljömål av skilda slag och för olika nivåer som riksdagen&lt;br&gt;tidigare före beslutet om propositionen 1997/98:145 Svenska miljömål&lt;br&gt;(bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183) har antagit inom ramen för&lt;br&gt;miljöpolitiken. Nya mål kan tillföras målstrukturen och beslutade mål&lt;br&gt;kan revideras efter särskilt riksdagsbeslut. Detta kan ske i samband&lt;br&gt;med den utvärdering som beskrivs i avsnitt 23 eller på grund av&lt;br&gt;Sveriges internationella åtaganden. Regionala och lokala mål samt&lt;br&gt;sektorsmål utvecklas vid behov med utgångspunkt i mål beslutade av&lt;br&gt;riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målstrukturen skall vara:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Miljökvalitetsmålen - för närvarande 15 till antalet - som defi-&lt;br&gt;nierar det tillstånd för den svenska miljön som miljöarbetet skall&lt;br&gt;sikta mot. Miljökvalitetsmålen fastställs av riksdagen som även&lt;br&gt;skall fastställa eventuella ändringar av och tillägg till miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Delmål för miljökvalitetsmålen som anger att en viss miljökvalitet&lt;br&gt;skall vara uppnådd eller att förändringar skall vara genomförda vid&lt;br&gt;en viss tidpunkt för att miljökvalitetsmålen skall kunna uppnås&lt;br&gt;inom en generation. Även delmålen skall fastställas av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömålskommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens förslag. Kommittén använder dock benämningen etappmål&lt;br&gt;där regeringen i denna proposition använder benämningen delmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker kommitténs&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det övergripande målet för miljö-&lt;br&gt;politiken är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de&lt;br&gt;stora miljöproblemen i Sverige är lösta. I samband med 1999 års miljö-&lt;br&gt;politiska beslut fastställde riksdagen en ny struktur i arbetet med miljö-&lt;br&gt;mål och 15 nationella miljökvalitetsmål (prop. 1997/98:145, bet.&lt;br&gt;1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183). De 15 miljökvalitetsmålen beskriver&lt;br&gt;den kvalitet eller det tillstånd för miljön och dess natur- och kultur-&lt;br&gt;resurser som är långsiktigt ekologiskt hållbar. De är utgångspunkten för&lt;br&gt;ett målsystem som skall styra ett brett upplagt miljöarbete med deltagare&lt;br&gt;inom alla samhällsområden (se avsnitt 4.1). Miljökvalitetsmålen är&lt;br&gt;sektorsövergripande och bildar utgångspunkter för fortsatt precisering&lt;br&gt;samt sektorsvis och geografisk anpassning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition föreslås delmål som behövs för det fortsatta arbetet&lt;br&gt;med att nå miljökvalitetsmålen (se avsnitt 7-20). Delmålen ingår i mål-&lt;br&gt;strukturen och är utgångspunkter för att i ett nästa steg precisera miljö-&lt;br&gt;strategier inom olika samhällssektorer och på skilda nivåer. Ansvaret för&lt;br&gt;att, där det är lämpligt, precisera sektorsmål med utgångspunkt i del-&lt;br&gt;målen ligger på de olika samhällssektorerna (se avsnitt 4.2). Läns-&lt;br&gt;styrelserna har det övergripande ansvaret för de regionala anpassningar&lt;br&gt;av de nationella målen som kan behövas (se avsnitt 24.1). Kommunerna&lt;br&gt;ansvarar för sådana lokala anpassningar av de nationella målen som de&lt;br&gt;finner nödvändiga (se avsnitt 24.3). Ett system för uppföljning och&lt;br&gt;utvärdering av arbetet för att nå miljökvalitetsmålen redovisas i&lt;br&gt;avsnitt 23.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad riksdagen har uttalat skall delmål till miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmålen beslutas av riksdagen (bet. 1998/99:MJU6 s. 34). Förhål-&lt;br&gt;landet mellan miljökvalitetsmålen och delmålen kan beskrivas så att&lt;br&gt;miljökvalitetsmålen definierar det tillstånd för den svenska miljön som&lt;br&gt;miljöarbetet skall sikta mot, medan delmålen skall ange inriktning och&lt;br&gt;tidsperspektiv i det fortsatta konkreta miljöarbetet. Innebörden av&lt;br&gt;respektive miljökvalitetsmål i ett generationsperspektiv återges i ett antal&lt;br&gt;punkter under regeringens bedömning av miljökvalitetsmålet. Dessa&lt;br&gt;punkter anger närmare vilken miljökvalitet som skall ha nåtts inom en&lt;br&gt;generation. Miljökvalitetsmålet sett i ett generationsperspektiv grundar&lt;br&gt;sig, så långt möjligt, på dagens kunskap och kan komma att korrigeras&lt;br&gt;när ny kunskap motiverar detta. Delmålen avser läget år 2010 eller annan&lt;br&gt;tidpunkt som valts i skilda fall. Delmålen kan i sin tur vara av olika&lt;br&gt;karaktär. De kan avse en viss miljökvalitet som skall vara uppnådd eller&lt;br&gt;vissa förändringar, t.ex. beträffande utsläpp, som skall genomföras i&lt;br&gt;enlighet med delmålet. De kan också avse en process som krävs för att&lt;br&gt;målet skall kunna nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet miljökvalitetsmål är för närvarande 15 till antalet. I många av Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;förslagen till delmål behandlas frågor rörande biologisk mångfald. Flera&lt;br&gt;förslag till delmål gäller skydd av hotade arter. Ett 16:e miljökvalitetsmål&lt;br&gt;om biologisk mångfald skulle kunna komplettera dagens miljökvalitets-&lt;br&gt;mål och ge en tydligare målstruktur eftersom många arter är beroende av&lt;br&gt;flera biotoper. Regeringen avser därför, efter att berörda myndigheter&lt;br&gt;analyserat utformningen av ett sådant mål, att återkomma till riksdagen&lt;br&gt;senast år 2005 med förslag på ett 16:e miljökvalitetsmål för biologisk&lt;br&gt;mångfald. I den uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen med&lt;br&gt;tillhörande delmål som kommer att göras kontinuerligt avser regeringen&lt;br&gt;att noga följa utvecklingen av miljötillståndet. För de miljökvalitetsmål&lt;br&gt;där det redan i dagsläget kan råda viss osäkerhet om målet nås med&lt;br&gt;föreslagna delmål avser regeringen att följa utvecklingen särskilt noga&lt;br&gt;och inhämta nya kunskaper nationellt och från omvärlden. Utvärdering-&lt;br&gt;arna kan sedan leda till att regeringen snarast återkommer med förslag till&lt;br&gt;nya åtgärder för att delmålen skall nås eller att delmålen revideras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom medlemskapet i Europeiska unionen (EU) är Sverige sedan år&lt;br&gt;1995 bundet av den rättsordning som gäller inom Europeiska gemen-&lt;br&gt;skaperna (EG). I många fall innehåller EG-rätten skyldighet för&lt;br&gt;medlemsstaterna att vidta åtgärder i syfte att uppnå en viss miljöeffekt.&lt;br&gt;Flera sådana åtgärder kan på ett naturligt sätt inordnas i miljömåls-&lt;br&gt;strukturen. Det råder dock en begränsad valfrihet för Sveriges del beträf-&lt;br&gt;fande utformningen av sådana mål som grundar sig på kraven enligt EG:s&lt;br&gt;bindande rättsakter, eftersom medlemsstaterna är skyldiga att genomföra&lt;br&gt;dessa. Sverige kan därmed inte sätta upp mindre ambitiösa mål för egen&lt;br&gt;del. Däremot finns, när det rör sig om s.k. minimidirektiv, möjligheten&lt;br&gt;att under vissa förutsättningar sätta upp mål som sträcker sig längre (se&lt;br&gt;avsnitt 5.1). Regeringen redogör i respektive målavsnitt för vilka delmål&lt;br&gt;som utgör EG-rättsliga skyldigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålen skall kunna utvecklas i takt med att erfarenheter&lt;br&gt;och kunskap erhålls om hur miljön skall förbättras. Nya delmål bör&lt;br&gt;kunna utformas när det behövs för det fortsatta arbetet med att nå miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmålen. I likhet med vad som gäller för de delmål som regeringen&lt;br&gt;nu föreslår skall sådana framtida delmål fastställas av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya strukturen skall ersätta de miljömål av skilda slag och för&lt;br&gt;olika nivåer som riksdagen före beslutet om propositionen 1997/98:145&lt;br&gt;Svenska miljömål (bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183) har antagit&lt;br&gt;inom ramen för miljöpolitiken (se prop. 1997/98:145 s. 39 och&lt;br&gt;bilaga 57). Det är således miljökvalitetsmålen med delmål som skall vara&lt;br&gt;vägledande för statliga och andra samhällsaktörers åtgärder på miljö-&lt;br&gt;området. Vissa av de tidigare målen inlemmas i den nya strukturen,&lt;br&gt;medan andra numera saknar aktualitet. Regeringen föreslår att riksdagen&lt;br&gt;beslutar att den nya strukturen skall ersätta de tidigare miljömålen. För-&lt;br&gt;slaget innefattar inte sådana s.k. sektorsmål som har beslutats inom&lt;br&gt;särskilda politikområden såsom jordbrukspolitiken, kulturpolitiken,&lt;br&gt;skogspolitiken, rennäringspolitiken och transportpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bilaga 8 redovisas en översiktlig sammanställning av den föreslagna&lt;br&gt;nya miljömålsstrukturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har eftersträvat att uppfylla följande kriterier när det gäller&lt;br&gt;delmålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. De skall vara tydliga och överskådliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De skall vara uppföljningsbara på kort och lång sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De skall ingå i en heltäckande struktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. De skall kunna tjäna som underlag för regionalt och lokalt miljö- och&lt;br&gt;målarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmålen kan få stor betydelse i skilda sammanhang i samhället. De kan&lt;br&gt;vara till ledning vid tillämpningen av lagstiftningen på miljöområdet. De&lt;br&gt;kan också utgöra en grund för regionalt och lokalt målarbete och&lt;br&gt;användas som grund för sektorsmål och mål som sätts upp inom ramen&lt;br&gt;för miljöledningssystem. Det regionala och lokala miljömålsarbetet inne-&lt;br&gt;bär både att belysa vilka åtgärder som behöver vidtas på regional och&lt;br&gt;lokal nivå för att nå miljömålen och att vid behov utveckla regionala och&lt;br&gt;lokala miljömål som ger konkreta riktningsangivelser för miljöarbetet (se&lt;br&gt;avsnitt 24). Sektorsmålen skall, där de bedöms vara effektiva och till&lt;br&gt;hjälp, utformas så att de leder till att delmål och nationella miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmål kan nås. Delmålen kommer också att ha betydelse för&lt;br&gt;Sveriges ställningstaganden i internationella förhandlingar. I den nya&lt;br&gt;strukturen för arbetet med miljömål ger miljökvalitetsmålen och del-&lt;br&gt;målen vägledning för allt miljöarbete som bedrivs inom olika samhälls-&lt;br&gt;sektorer och på skilda nivåer av aktörer inom alla samhällsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målstrukturen har så långt möjligt utformats så att ny kunskap och nya&lt;br&gt;miljöproblem kan tas om hand utan att hela strukturen behöver rubbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöpolitiken har under flera decennier arbetat mot flera mål. Arbetet&lt;br&gt;med att nå dessa mål har dock inte bedrivits på ett systematiskt sätt. Den&lt;br&gt;uppföljning och utvärdering som gjorts har inte varit konsekvent utfor-&lt;br&gt;mad för att ge konkreta svar på om de vidtagna åtgärderna gett avsedd&lt;br&gt;effekt. Miljömålsstrukturen måste därför kompletteras med ett effektivt&lt;br&gt;och enkelt system för uppföljning, utvärdering och rapportering (se&lt;br&gt;avsnitt 23). Alla berörda parter skall kunna bedöma om de vidtagna&lt;br&gt;åtgärderna och strategierna för att nå miljökvalitetsmålen är effektiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Det nya miljöarbetet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Det frivilliga miljöarbetet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: För att klara av dagens stora miljöproblem&lt;br&gt;inom en generation krävs medverkan av alla som verkar i samhället,&lt;br&gt;inom alla samhällsområden och på alla nivåer. Den nya strukturen för&lt;br&gt;arbete med miljömål ger förutsättningar för ett mer effektivt arbete för&lt;br&gt;ett hållbart Sverige. Miljöarbetet bör integreras i alla verksamheter&lt;br&gt;och var och en måste ta sin del av ansvaret. Det gäller såväl myndig-&lt;br&gt;heter och kommuner som företag, organisationer och enskilda.&lt;br&gt;Ekonomiska och rättsliga styrmedel, med miljöbalken som central&lt;br&gt;lagstiftning, bildar tillsammans med myndigheternas arbete utgångs-&lt;br&gt;punkter och en stomme för miljöarbetet i den nya strukturen. Sektors-&lt;br&gt;ansvaret för miljön behöver utvecklas liksom tvärsektoriella arbetssätt.&lt;br&gt;Olika former för miljöarbete som användning av miljöledningssystem,&lt;br&gt;miljövarudeklarationer, miljömärkning, utveckling av miljöteknik och&lt;br&gt;miljöinriktad upphandling bör utvecklas och fördjupas. Lagstiftning&lt;br&gt;och ekonomiska styrmedel kan kompletteras med frivilliga överens-&lt;br&gt;kommelser och en dialog mellan staten och näringslivet. Det miljö-&lt;br&gt;arbete som under lång tid bedrivits av frivilligorganisationer bör&lt;br&gt;uppmärksammas och stödjas av myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömålskommitténs bedömning: Överensstämmer med regering-&lt;br&gt;ens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Naturvårdsverket konstaterar att arbetet med&lt;br&gt;miljömål hos myndigheter, kommuner och organisationer i hela landet&lt;br&gt;utgör dels ett ordentligt kliv framåt i miljöarbetet, dels ett steg framåt i&lt;br&gt;hela arbetet med att styra in samhällsutvecklingen med sikte på ett håll-&lt;br&gt;bart samhälle. Fiskeriverket delar uppfattningen att miljöarbetet bör&lt;br&gt;integreras i alla verksamheter och att det förebyggande arbetet skall&lt;br&gt;prioriteras. Svenska Jägareförbundet anser att det är av största vikt att det&lt;br&gt;konkreta arbetet med att genomföra miljökvalitetsmålen i framtiden&lt;br&gt;involverar alla aktörer: myndigheter, organisationer, näringsliv och&lt;br&gt;enskilda. LRF Ungdomen anser att ansvaret för att uppnå miljömålen bör&lt;br&gt;flyttas från myndigheter och politiker till den näring som berörs. Man bör&lt;br&gt;utnyttja de intresseorganisationer och andra grupperingar som finns för&lt;br&gt;att sprida kunskap, delaktighet och ansvar om miljömålen bland enskilda&lt;br&gt;personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket påpekar att införandet av miljöledningssystem inte&lt;br&gt;nödvändigtvis behöver innebära att företaget eller myndigheten kommer&lt;br&gt;att agera mer miljöanpassat än tidigare. Systemen visar dock att organi-&lt;br&gt;sationen arbetar med miljöfrågor på ett strukturerat sätt. Industri-&lt;br&gt;förbundet för fram att Sverige är det land i världen som har flest miljö-&lt;br&gt;ledningssystem i förhållande till landets storlek. Målstyrningen i dessa&lt;br&gt;system kan ha ledning av miljökvalitetsmålen på den övergripande nivå&lt;br&gt;som har beslutats av riksdagen. Riksantikvarieämbetet anser det viktigt&lt;br&gt;att kulturmiljöaspektema i miljölednings- och certifieringssystemen&lt;br&gt;utvecklas vidare. Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) anser&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att miljömålen kan och bör fungera som vägledning åt företag. Enligt Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;NUTEK förutsätter detta att delmål konkretiseras och anpassas efter de&lt;br&gt;olika företagens förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Målet att klara av dagens stora&lt;br&gt;miljöproblem inom en generation kommer att kräva medverkan av alla&lt;br&gt;aktörer i samhället, inom alla samhällsområden och på alla nivåer. Det&lt;br&gt;gäller såväl myndigheter och kommuner som företag, organisationer och&lt;br&gt;enskilda. Enbart lagstiftning och myndighetsarbete räcker inte för att&lt;br&gt;genomföra uppgiften att till nästa generation lämna över ett samhälle där&lt;br&gt;de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Var och en måste ta sin del av&lt;br&gt;ansvaret. En bred medverkan av alla aktörer ökar hänsynstagandet till&lt;br&gt;miljöfrågor och hållbar utveckling i alla beslut i samhället som har&lt;br&gt;relevans för dessa frågor. Många små beslut påverkar miljön vilket ökar&lt;br&gt;behovet av information, utbildning och uppföljning. Samsyn och&lt;br&gt;samverkan behövs för att åstadkomma långsiktigt hållbara lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya strukturen för arbete med miljömål ger förutsättningar för ett&lt;br&gt;brett upplagt, effektivt miljöarbete med deltagare inom alla samhälls-&lt;br&gt;områden. En gemensam målbild anger riktningen för arbetet i ett mål-&lt;br&gt;och resultatstymingssystem med syfte att uppnå ett ekologiskt hållbart&lt;br&gt;samhälle. Ekonomiska och rättsliga styrmedel, med miljöbalken som&lt;br&gt;central lagstiftning, bildar tillsammans med myndigheternas arbete&lt;br&gt;utgångspunkter och en stomme för miljöarbetet i den nya strukturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett hållbart samhälle förutsätter inte bara en ekologiskt hållbar utveck-&lt;br&gt;ling utan också utveckling av ekonomi och välfärd. Miljö- och resurs-&lt;br&gt;frågorna måste därför hanteras samordnat med samhällsutvecklingen i&lt;br&gt;övrigt och på ett naturligt sätt integreras i arbetet för en långsiktigt&lt;br&gt;hållbar ekonomisk och social utveckling. Sektorsansvaret behöver&lt;br&gt;utvecklas liksom tvärsektoriella arbetssätt. Olika former för miljöarbete&lt;br&gt;som användning av miljöledningssystem, miljövarudeklarationer, miljö-&lt;br&gt;märkning, utveckling av miljöteknik, miljöinriktad upphandling, frivil-&lt;br&gt;liga överenskommelser och dialog mellan staten och näringslivet behöver&lt;br&gt;utvecklas och fördjupas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika former för miljöarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alltfler engagerar sig i arbetet med att förbättra miljön. Den enskilde kan&lt;br&gt;delta på många olika sätt i miljöarbetet. Det kan ske t.ex. genom att ställa&lt;br&gt;krav på och välja miljöanpassade produkter, att välja miljöanpassade&lt;br&gt;transportsätt, att köra miljöanpassat, att spara energi i bostaden och att&lt;br&gt;hantera avfall miljöanpassat. Det finns olika stort intresse och engage-&lt;br&gt;mang hos olika människor för att delta i miljöarbetet. Skilda ekonomiska,&lt;br&gt;sociala och andra förutsättningar som medför att bidraget till miljö-&lt;br&gt;belastningen är olika mellan grupper och mellan individer. Det finns&lt;br&gt;såväl ett socialt/ekonomiskt som ett jämställdhetsperspektiv på det frivil-&lt;br&gt;liga engagemanget i miljöarbetet. Sociala och ekonomiska skillnader och&lt;br&gt;möjligheter för olika individer måste beaktas när man talar om förut-&lt;br&gt;sättningar. Ekonomiska styrmedel, utbildning och information är&lt;br&gt;exempel på åtgärder som kan bidra till att fördela ansvaret efter miljö-&lt;br&gt;belastning och öka förutsättningarna för att alla skall kunna bidra i miljö-&lt;br&gt;arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kundtryck och marknadskrav är ofta lika viktiga drivkrafter för företag Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;som lagar och andra styrmedel. Många företag och markägare är aktiva i&lt;br&gt;sitt miljöledningsarbete. För närvarande sker en snabb utveckling av&lt;br&gt;olika metoder för att uppmärksamma miljöfrågorna i näringslivets sätt att&lt;br&gt;arbeta och i valet av produkter. Miljöledning och miljöcertifiering av&lt;br&gt;företag, organisationer och myndigheter leder till att miljöeffekterna av&lt;br&gt;verksamheten uppmärksammas på ett tydligt sätt. Flera företag upplever&lt;br&gt;ett starkt tryck från sina kunder att fortlöpande förbättra miljöförhål-&lt;br&gt;landena inom sitt företag. Kundkraven omfattar produkter, processer,&lt;br&gt;system och synsätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöledningssystem är ett instrument för att integrera miljö och håll-&lt;br&gt;bar utveckling i planering och beslut där samhällets miljömål ger inrikt-&lt;br&gt;ning för målformuleringen. Inom det internationella systemet ISO 14001&lt;br&gt;och EU:s system EM AS ställs krav på att företagen skall ange sitt arbete&lt;br&gt;i förhållande till nationella mål. Svenska företag har en högre procentuell&lt;br&gt;anslutning till dessa system än företagen i något annat land. Alltfler&lt;br&gt;branscher och företag följer utvecklingen och ställer upp mål för sitt&lt;br&gt;miljöarbete. Det finns ofta ett tydligt koncern- och ledningsintresse för&lt;br&gt;miljöledningssystem på grund av marknadskrav eller förväntade konkur-&lt;br&gt;rensfördelar. Utvecklingen drivs på av att krav ställs på leverantörer och&lt;br&gt;underleverantörer till certifierade företag. Införandet av miljölednings-&lt;br&gt;systemen har medfört en helhetssyn på miljöfrågorna även om arbetet&lt;br&gt;hittills främst har varit kopplat till den egna verksamhetens utsläpp till&lt;br&gt;luft och vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftning och ekonomiska styrmedel kan kompletteras med andra&lt;br&gt;former för miljöarbete som frivilliga överenskommelser och dialog&lt;br&gt;mellan staten och näringslivet. Dialogen kan skapa en samsyn om&lt;br&gt;utvecklingen och om de strategier som driver arbetet i riktning mot&lt;br&gt;målen. Överenskommelser kan slutas för att nå längre än med befintlig&lt;br&gt;lagstiftning, eller i stället för en rättslig reglering. Sådana arbetssätt inne-&lt;br&gt;bär att berörda företag och sektorer tar ett stort eget ansvar för ett aktivt&lt;br&gt;miljöarbete. De får möjlighet att utforma specifika åtgärder på effektivast&lt;br&gt;möjliga sätt. Ett exempel är de dialoger om hållbar utveckling inom&lt;br&gt;bygg- och fastighetssektorn och inom dagligvaruhandeln som Miljö-&lt;br&gt;vårdsberedningen har fört på regeringens uppdrag. Överenskommelser&lt;br&gt;som träffas med olika företag och sektorer bör utformas inom ramen för&lt;br&gt;den nya strukturen för arbete med miljömål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivilligorganisationer i Sverige har under decennier drivit ett&lt;br&gt;förtjänstfullt och framgångsrikt miljöarbete. Tusentals enskilda har lagt&lt;br&gt;ner mycket tid och kraft, tidvis utan större intresse och stöd från myndig-&lt;br&gt;heter och samhället i övrigt. Inom många områden har miljöorganisa-&lt;br&gt;tionerna gått i spetsen för utvecklingen av miljöarbetet. Naturvården och&lt;br&gt;miljömärkningen är exempel på sådana områden. Fristående, aktiva och&lt;br&gt;radikala miljöorganisationer, nätverk och andra organisationsstrukturer&lt;br&gt;med en verksamhet baserad på frivilligt engagemang, kommer enligt&lt;br&gt;regeringens mening att spela en viktig roll i miljöarbetet även i fram-&lt;br&gt;tiden. Miljöorganisationerna bör även fortsättningsvis verka själv-&lt;br&gt;ständigt, fristående från samhällets institutioner men med stöd från&lt;br&gt;myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljövarudeklarationer och miljömärkning ger underlag och incita-&lt;br&gt;ment för både konsumenter och inköpare att välja bästa produkt med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hänsyn till miljö och hållbar utveckling. Regeringen avser att på olika Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;sätt uppmuntra en ökad användning av sådana system. En ökad sam-&lt;br&gt;ordning kan minska kostnaderna för systemen och samtidigt minska&lt;br&gt;riskerna för att de verkar som handelshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I början av 1970-talet hade svenskt näringsliv ett försprång inom&lt;br&gt;utvecklingen av miljöteknik, vilket till stor del berodde på den i ett inter-&lt;br&gt;nationellt perspektiv hårda miljölagstiftningen i Sverige. Genom att driva&lt;br&gt;på omställningen mot en ekologiskt hållbar utveckling och satsa på&lt;br&gt;miljöanpassning av produkter och tjänster kan svenskt näringsliv återta&lt;br&gt;sin ledande position på den internationella miljöteknikmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Numera finns det särskilda krav i bokföringslagen (1999:1078) på att&lt;br&gt;viss miljöinformation skall ingå i företagens årsredovisning. Åtskilliga&lt;br&gt;företag omfattas av kravet på obligatorisk årlig miljörapport enligt&lt;br&gt;26 kap. 20 § miljöbalken. Många arbetar därutöver med särskilda miljö-&lt;br&gt;redovisningar på frivillig bas. I EM AS och ISO 14001 ingår redovisning&lt;br&gt;och uppföljning av miljöledningssystem. En del kommuner arbetar med&lt;br&gt;miljöbokslut. Syftet är att miljöfrågorna skall synas i arbetet med den&lt;br&gt;övriga verksamheten. Det är angeläget att detta arbete fortsätter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Sektorsansvar för miljön och miljöledning hos&lt;br&gt;myndigheterna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Genom sektorsansvaret fördelas ansvaret&lt;br&gt;för att uppnå miljökvalitetsmålen inom samhällets alla sektorer, dvs.&lt;br&gt;att myndigheter, företag och andra organisationer inom olika&lt;br&gt;samhällssektorer tar ansvar för miljöfrågor inom sina&lt;br&gt;verksamhetsområden. Miljökvalitetsmålen med delmål och strategier&lt;br&gt;kommer att fungera som en del av underlaget för beslutsfattandet i&lt;br&gt;olika sektorer. Sektorsansvaret för miljön innebär därmed att&lt;br&gt;miljöhänsyn vägs in i besluten inom sektorn. Avvägningar mellan&lt;br&gt;sektorer måste ske med sektorsövergripande beslut. Införandet av&lt;br&gt;miljöledning hos myndigheterna innebär också en integrering av&lt;br&gt;miljöhänsyn. Miljöledningssystem är ett ledningsverktyg för företags&lt;br&gt;och andra organisationers miljöarbete och innebär att arbetet blir&lt;br&gt;strukturerat och systematiserat. Utvecklingen av sektorsansvaret för&lt;br&gt;miljön, införandet av miljöledning och arbetet med att nå&lt;br&gt;miljökvalitetsmålen är sammankopplade och kompletterar varandra.&lt;br&gt;Tillsammans utgör de förutsättningar för en decentraliserad och&lt;br&gt;systematiserad mål- och resultatstyrd miljöpolitik där ansvaret för&lt;br&gt;miljön successivt integreras i samhällets sektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samspelet mellan arbetet med miljömål, miljöledningssystem och&lt;br&gt;sektorsansvar för miljön bör stärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De statliga myndigheternas ansvar för miljöfrågor bör göras mer&lt;br&gt;tydligt, bl.a. genom att deras sektorsansvar för miljön preciseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömålskommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna är övervägande positiva till&lt;br&gt;kommitténs förslag. Statskontoret understryker betydelsen av att sektors-&lt;br&gt;ansvaret utvecklas och att detta sker på ett nyanserat sätt som beaktar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varje myndighets speciella förutsättningar. Sektorsansvaret bör förtyd- Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;ligas både i myndighetens instruktioner och i regleringsbreven. Stats-&lt;br&gt;kontoret anför vidare att utvecklingen av mål, ansvar och miljöledning&lt;br&gt;bör samordnas i större utsträckning. Ekonomistyrningsverket anser det&lt;br&gt;riktigt att utveckla myndigheternas ansvar i instruktioner och betonar&lt;br&gt;även vikten av att det i regleringsbrev ytterligare tydliggörs vad som för-&lt;br&gt;väntas av myndigheten. Riksrevisionsverket framhåller att det faktum att&lt;br&gt;myndigheterna kan ha svaga mandat att agera inom sin sektor bör&lt;br&gt;beaktas vid överväganden om sektorsans varets möjligheter. En annan&lt;br&gt;omständighet som verket anser betydelsefull är att det kan finnas mål-&lt;br&gt;konflikter mellan miljömålen och myndigheternas huvuduppgifter. Dessa&lt;br&gt;omständigheter gör enligt verkets uppfattning att det är särskilt viktigt att&lt;br&gt;sektorsansvaret definieras. Riksantikvarieämbetet framhåller att det är&lt;br&gt;viktigt att rollerna för de myndigheter som har miljö som huvudverk-&lt;br&gt;samhet specificeras. Naturvårdsverket tillstyrker i huvudsak kommitténs&lt;br&gt;förslag angående sektorsansvaret och lyfter särskilt fram väsentligheten&lt;br&gt;av samarbete mellan verket och sektorsmyndighetema. Närings- och&lt;br&gt;teknikutvecklingsverket (NUTEK) tillstyrker att det klargörs vad sektors-&lt;br&gt;ansvaret faktiskt innebär för de olika aktörerna och inom vilka ramar&lt;br&gt;detta arbete avses bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Sektorsansvaret, dvs. att myn-&lt;br&gt;digheter, företag och andra organisationer inom olika samhällssektorer&lt;br&gt;tar ansvar för miljöfrågor inom sina verksamhetsområden, har slagits fast&lt;br&gt;som ett viktigt arbetssätt i svensk miljöpolitik vid olika tillfällen under&lt;br&gt;det senaste decenniet. I propositionen 1987/88:85 Miljöpolitiken inför&lt;br&gt;90-talet gavs sektorsansvaret för miljöfrågor en stor tyngd. Där betonades&lt;br&gt;att alla samhällssektorer har ett miljöansvar inom sitt verksamhets-&lt;br&gt;område. Enligt propositionen borde varje samhällssektor ansvara för att&lt;br&gt;nya miljöproblem undviks och att existerande problem i möjligaste mån&lt;br&gt;löses. I propositionen 1990/91:90 En god livsmiljö angavs ökat sektors-&lt;br&gt;ansvar och ökad decentralisering som en av huvudlinjerna för den fort-&lt;br&gt;satta miljöpolitiken. Det angavs också att de då gällande generella&lt;br&gt;miljömålen skulle omformas till sektorsmål för olika verksamheter.&lt;br&gt;Enligt propositionen skulle ansvar för miljö och resurshushållning prägla&lt;br&gt;samhällslivets alla områden. Det skulle ingå i sektorsansvaret att utarbeta&lt;br&gt;sektorsplaner och åtgärdsprogram med preciserade mål för miljövården&lt;br&gt;och naturskyddet. I sektorsansvaret skulle även ingå att ta hänsyn till&lt;br&gt;kulturvården i de miljöer som berördes av sektororganens verksamhet. I&lt;br&gt;flera utredningar har därefter innebörden av sektorsansvaret övervägts&lt;br&gt;och utvecklats. Frågor som har behandlats har för myndigheternas del&lt;br&gt;gällt bl.a. förhållandet mellan ansvar och befogenheter samt preci-&lt;br&gt;seringen av det myndighetsspecifika sektorsansvaret i instruktioner och&lt;br&gt;regleringsbrev. Vad gäller sektorsansvaret i övrigt behöver fortfarande&lt;br&gt;tydliggöras vad som är en sektor och vilka som är dess ansvariga aktörer.&lt;br&gt;Vidare behöver incitamenten för aktörerna att ta sitt ansvar stärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sektorsansvaret har utgjort en del av grunden för det miljöpolitiska&lt;br&gt;arbetet som bedrivits under 1990-talet. Det gäller exempelvis både för&lt;br&gt;lagstiftningen och för utvecklingen av styrmedel i kretsloppspolitiken,&lt;br&gt;såsom producentansvar för varuslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalkens portalparagrafer och allmänna hänsynsregler riktar sig till&lt;br&gt;alla och envar och lagfäster det vidgade perspektivet där främjandet av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hållbar utveckling kan sägas ha ersatt rent miljöskydd och naturvård. Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;Miljöbalken skärper därmed verksamhetsutövarens ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sektorsansvaret har även lyfts fram internationellt. Sektorsintegrering&lt;br&gt;framhölls som betydelsefull vid FN-konferensen om miljö och hållbar&lt;br&gt;utveckling i Rio de Janeiro år 1992. Inom EU innebar Amsterdam-&lt;br&gt;fördraget år 1997 krav på att integrera miljöaspekter i EU:s olika politik-&lt;br&gt;områden. Myndigheternas ansvar för ekologiskt hållbar utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheternas ansvar för den ekologiska dimensionen i hållbar&lt;br&gt;utveckling är en viktig del av frågan om sektorsansvar. I verksförord-&lt;br&gt;ningen (1995:1322) har statliga myndigheters ansvar för att bidra till en&lt;br&gt;ekologiskt hållbar utveckling lagts fast. Införandet av den nya strukturen&lt;br&gt;för arbetet med miljömål har stärkt myndigheternas sektorsansvar ytter-&lt;br&gt;ligare. Riksdagen beslutade att miljökvalitetsmålen med tillhörande&lt;br&gt;delmål är utgångspunkter för att precisera mål och strategier inom olika&lt;br&gt;samhällssektorer och på skilda nivåer. Genom beslut av regeringen har&lt;br&gt;24 sektorsmyndigheter givits ett särskilt ansvar för ekologiskt hållbar&lt;br&gt;utveckling inom sina sektorer. I huvudsak samma myndigheter har fått i&lt;br&gt;uppdrag att formulera delmål och åtgärder för den framtida miljö-&lt;br&gt;politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har regeringen i samband med förslag till riksdagen om rikt-&lt;br&gt;linjer för vissa politikområden som är av särskilt stor betydelse för miljön&lt;br&gt;redovisat sin syn på miljöansvar inom respektive område. Så har skett&lt;br&gt;bl.a. i propositionerna 1992/93:226 En ny skogspolitik, 1996/97:84 En&lt;br&gt;uthållig energiförsörjning, 1997/98:56 Transportpolitik för en hållbar&lt;br&gt;utveckling, 1997/98:2 Hållbart fiske och jordbruk, 1997/98:158 Uppfölj-&lt;br&gt;ning av skogspolitiken och 1998/99:114 Kulturarv - kulturmiljöer och&lt;br&gt;kulturföremål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda sektorsansvaret för ekologiskt hållbar utveckling innebär&lt;br&gt;att myndigheten har ett ansvar för att driva arbetet för en ekologiskt håll-&lt;br&gt;bar utveckling framåt i sin sektor. Ansvaret innefattar att identifiera&lt;br&gt;sektorsmyndighetens roll och hur sektorns verksamheter påverkar&lt;br&gt;utvecklingen mot ekologisk hållbarhet, att ta fram underlag i form av&lt;br&gt;tänkbara sektorsmål och åtgärder samt beskriva dessa åtgärders&lt;br&gt;samhällsekonomiska konsekvenser, att verka för att åtgärder genomförs,&lt;br&gt;att fortlöpande följa utvecklingen inom ansvarsområdet och att samarbeta&lt;br&gt;med och informera om arbetet till andra som är verksamma inom&lt;br&gt;sektorn. Arbetet med underlag skall utgöra en grund för hur sektorsmålen&lt;br&gt;skall kvantifieras, i de fall det är lämpligt att ha sektorsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan år 1996 pågår införande av miljöledningssystem inom myndig-&lt;br&gt;heter och i Regeringskansliet. Hittills har 138 myndigheter fått regering-&lt;br&gt;ens uppdrag att införa miljöledningssystem. Miljöledningssystem är ett&lt;br&gt;verktyg för att systematisera miljöarbetet och ge det tydliga riktlinjer och&lt;br&gt;mål i centrala styrdokument, klargöra ansvarsförhållanden samt att skapa&lt;br&gt;rutiner för uppföljning och redovisning av resultat. Miljöledningsarbetet&lt;br&gt;hos myndigheterna bygger på samma principer som inom näringslivet.&lt;br&gt;För statsförvaltningen innebär det att miljöhänsyn och resurshushållning&lt;br&gt;integreras i myndigheternas verksamhet såväl vid myndighetsutövning,&lt;br&gt;inklusive upphandling, som i den egna administrativa verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med miljöledningssystem skall följas upp, utvärderas och&lt;br&gt;redovisas. Avsikten är att kontinuerligt höja ambitionsnivån och sätta&lt;br&gt;upp nya mål för det fortsatta arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sektorsansvarets och miljöledningssystemets roll i miljömålsarbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda sektorsansvaret innebär att myndigheten har ett ansvar för&lt;br&gt;att driva arbetet för en ekologiskt hållbar utveckling framåt i sin sektor.&lt;br&gt;Miljökvalitetsmålen anger inriktningen för arbetet inom sektorn. I de fall&lt;br&gt;sektorsmål utformas skall alltså miljökvalitetsmålen med tillhörande&lt;br&gt;delmål och strategier vara en utgångspunkt. Införandet av&lt;br&gt;miljöledningssystem hos myndigheterna innebär också en integrering av&lt;br&gt;miljöhänsyn i myndigheternas verksamheter och ett verktyg för att&lt;br&gt;systematiskt styra miljöarbetet. Vid utveckling av miljömål enligt miljö-&lt;br&gt;ledningssystemet skall miljökvalitetsmålen med tillhörande delmål och&lt;br&gt;strategier vara en utgångspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Integrering av miljöhänsyn via sektorsansvaret och införandet av&lt;br&gt;miljöledningssystem möjliggör därmed en decentralisering av miljö-&lt;br&gt;ansvar till myndigheternas verksamheter och sektorer. Verksamheterna&lt;br&gt;och sektorerna anpassas härmed på ett tidigt stadium till arbetet med att&lt;br&gt;nå miljökvalitetsmålen, och hänsyn till miljön kan tas redan vid besluts-&lt;br&gt;fattandet i stället för att åtgärdas i efterhand. Härigenom kan man uppnå&lt;br&gt;en förebyggande effekt avseende miljöpåverkan vilket innebär många&lt;br&gt;fördelar. Minsta möjliga miljöpåverkan kan ibland uppnås direkt.&lt;br&gt;Målkonflikter med andra politiska mål kan behandlas med större ekono-&lt;br&gt;misk rationalitet. Överblick och ekonomisk effektivitet i verksamheten&lt;br&gt;gynnas. Många små beslut inriktas mot en hållbar utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att öka samspelet mellan utvecklingen av miljömål, miljölednings-&lt;br&gt;system och sektorsansvar är väsentligt för att få en god struktur, syste-&lt;br&gt;matik och effektivitet i det samlade miljöarbetet och arbetet för ekologisk&lt;br&gt;hållbarhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvägningar mellan sektorer måste ske med sektorsövergripande&lt;br&gt;beslut av riksdagen och regeringen. Det handlar t.ex. om fördelning av&lt;br&gt;statliga medel, lagstiftning som måste vara lika i hela samhället eller om&lt;br&gt;styrmedel som har till syfte att uppnå samhällsekonomiskt optimal&lt;br&gt;fördelning mellan sektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur myndigheternas sektorsansvar bör vidareutvecklas för att kunna vara&lt;br&gt;ett redskap för att uppfylla miljömålen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av bl.a. riksdagens beslut om riktlinjer för vissa politik-&lt;br&gt;områden och regeringens uppdrag till myndigheterna om särskilt sektors-&lt;br&gt;ansvar, miljöledning och miljömål har blivit ett omfattande arbete för&lt;br&gt;ekologisk hållbarhet hos myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målformuleringar angående minskning av miljöbelastning återfinns&lt;br&gt;numera i flera av myndigheternas instruktioner och regleringsbrev.&lt;br&gt;Samarbete och nätverk utvecklas inom olika sektorer, kunskap byggs upp&lt;br&gt;och informations- och erfarenhetsutbyte sprids. Mål, handlingsprogram&lt;br&gt;och uppföljningssystem upprättas på flera håll. Miljöledningssystem&lt;br&gt;används av många myndigheter som ett ledningsverktyg för deras miljö-&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom myndigheternas förutsättningar för arbetet med miljöhänsyn&lt;br&gt;skiljer sig åt blir resultaten olika. Myndigheterna verkar i olika slags&lt;br&gt;sektorer och har olika huvuduppgifter. De 24 myndigheter som har ett&lt;br&gt;särskilt sektorsansvar för miljön lämnade i oktober 1999 till regeringen&lt;br&gt;en lägesredovisning som belyser hur de har definierat sin roll, arbetets&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omfattning, eventuella hinder och hur arbetet med ekologisk hållbarhet Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;kan integreras i respektive myndighets verksamhet. I Regeringskansliets&lt;br&gt;beredning av lägesredovisningama har ett antal kärnfrågor identifierats&lt;br&gt;som är avgörande för framgången och vidareutvecklingen av sektors-&lt;br&gt;ansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana frågor är bl.a. avgränsningen av respektive sektor, myndig-&lt;br&gt;hetens roll inom sektorn och myndighetens relationer till sektorns övriga&lt;br&gt;aktörer. Det handlar även om myndighetens mandat och formella ställ-&lt;br&gt;ning att driva frågan om ekologiskt hållbar utveckling vidare inom sin&lt;br&gt;sektor samt myndighetens kompetens och kapacitet att göra detta. De&lt;br&gt;grundläggande incitamenten för sektoms aktörer och de berörda politik-&lt;br&gt;områdenas målstruktur och lagstiftning bestämmer i mycket förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för sektorsmyndigheten att utöva sektorsansvaret. De styrmedel&lt;br&gt;statsmakterna ställer till förfogande kan vara avgörande, men sektors-&lt;br&gt;myndighetens egna initiativ och drivkraft är väl så väsentlig för myndig-&lt;br&gt;hetens samlade möjligheter att påverka utvecklingen i hållbar riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rollfördelningen mellan de myndigheter som arbetar mycket med&lt;br&gt;miljöfrågor och sektorsmyndighetema tillhör också kärnfrågorna. Rollen&lt;br&gt;för dessa myndigheter handlar vad gäller sektorsansvaret bl.a. om att&lt;br&gt;stödja sektorsmyndighetema, bistå med expertkunnande och att följa upp&lt;br&gt;resultatet av arbetet mot miljömålen. Naturvårdsverket bör ha en central,&lt;br&gt;stödjande roll i myndigheternas arbete med sektorsansvar för miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheterna som arbetar mycket med miljöfrågor måste särskilja&lt;br&gt;sina roller, å ena sidan rollen som utfärdare och tillämpare av regler och&lt;br&gt;å andra sidan rollen som stöd i en process som leder till integration av&lt;br&gt;miljöfrågor hos andra myndigheter, organisationer och företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att se sektorsansvaret som en process som successivt&lt;br&gt;utvecklas. Kärnfrågorna som vi här har pekat på kan inte lösas omgående&lt;br&gt;och en gång för alla utan de bör bearbetas successivt allt eftersom&lt;br&gt;berörda aktörer erhåller kunskap och erfarenhet. Viktiga nyckelord här är&lt;br&gt;lärande, erfarenhetsutbyte och ständiga förbättringar. För att&lt;br&gt;miljökvalitetsmålen med tillhörande delmål och strategier skall kunna&lt;br&gt;utvecklas och integreras fullt ut i beslutsfattandet inom myndigheternas&lt;br&gt;sektorer måste myndigheterna ha ett tydligt ansvar när det gäller&lt;br&gt;ekologiskt hållbar utveckling. Regeringen gör därför den samlade&lt;br&gt;bedömningen att det är angeläget med en fortsatt utveckling av&lt;br&gt;sektorsansvaret för miljön. Kompletteringar och förändringar av&lt;br&gt;myndighetsansvar behöver successivt aktualiseras och förtydligas.&lt;br&gt;Därvid bör de individuella förutsättningar som varje myndighet har&lt;br&gt;beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppföljning och utvärdering av myndigheternas arbete med sektors-&lt;br&gt;ansvar bör integreras på lämpligt sätt med den centrala uppföljningen och&lt;br&gt;utvärderingen av miljömålsarbetet (se avsnitt 23).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga upphandlingen är av stor omfattning. En miljöinriktad&lt;br&gt;inköpspolitik kan bli ett kraftfullt instrument i miljöarbetet. Vid sidan av&lt;br&gt;varans egenskaper är transporter, resursåtgång, energislag och skrotning&lt;br&gt;viktiga parametrar i ett livscykelperspektiv. Regeringen anser att en&lt;br&gt;produkts negativa påverkan på människors hälsa och miljön skall&lt;br&gt;minimeras under produktens hela livscykel. Detta synsätt kan dock med&lt;br&gt;nuvarande lagstiftning vara komplicerat att tillämpa på offentlig&lt;br&gt;upphandling, där det krävs transparenta och entydiga upphandlingskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige är bundet av EG:s direktiv om offentlig upphandling och möjlig-&lt;br&gt;heten att ställa miljökrav är reglerad på gemenskapsnivå. Det råder dock&lt;br&gt;en allmän uppfattning att EG:s regelverk är otydligt beträffande möjlig-&lt;br&gt;heterna att ställa miljökrav. Inom kommissionen pågår arbete med att ta&lt;br&gt;fram ett tolkningsmeddelande som skall klargöra vilka miljökrav som&lt;br&gt;kan ställas med hänsyn till gällande upphandlingsdirektiv. Om inte detta&lt;br&gt;leder till önskat resultat bör Sverige verka för att direktivet ändras så att&lt;br&gt;höga krav på miljöanpassning kan ställas vid upphandling. Delegationen&lt;br&gt;för ekologiskt hållbar upphandling (M 1998:01) har till uppgift att&lt;br&gt;analysera hur offentliga organ aktivt skall kunna arbeta för att den&lt;br&gt;offentliga upphandlingen skall bli ett instrument för att åstadkomma en&lt;br&gt;ekologiskt hållbar utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Forskning och utveckling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Väl fungerande forskning och utvecklings-&lt;br&gt;verksamhet är av avgörande betydelse för att kunna upptäcka problem&lt;br&gt;och för att ständigt pröva och ifrågasätta valda lösningar och upp-&lt;br&gt;ställda mål. Forskningen om hållbar utveckling bör samordnas och bör&lt;br&gt;omfatta både grundläggande och problemorienterad forskning. Ett&lt;br&gt;fortsatt aktivt deltagande i den internationella forskningen är en förut-&lt;br&gt;sättning för att Sverige skall kunna ha stort inflytande i de interna-&lt;br&gt;tionella överenskommelser som måste nås för att avvärja miljöhoten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Forskningen om hållbar utveck-&lt;br&gt;ling och miljömålen handlar om att identifiera miljöhot och kvantifiera&lt;br&gt;deras betydelse liksom att hitta lösningar på kända miljöproblem. Den&lt;br&gt;omfattar frågeställningar av både grundläggande och mera omedelbart&lt;br&gt;tillämpad karaktär. Den spänner över ett stort antal vetenskapliga&lt;br&gt;discipliner från teknik och naturvetenskap till ekonomi, humaniora och&lt;br&gt;samhällsvetenskap. Den har relevans för alla samhällssektorer.&lt;br&gt;Långsiktig kunskapsuppbyggnad och identifikation av i dag okända&lt;br&gt;miljöhot kräver ett stort inslag av grundläggande forskning som&lt;br&gt;utvärderas efter inomvetenskapliga kriterier, samtidigt som lösningen av&lt;br&gt;akuta miljöproblem kräver tillämpade och ofta tvärvetenskapliga&lt;br&gt;angreppssätt. De framgångar Sverige haft i det internationella miljö-&lt;br&gt;arbetet har i stor utsträckning kunnat baseras på forskning där svenska&lt;br&gt;forskare haft avsevärd betydelse. Klimatkonventionen, EU:s takdirektiv&lt;br&gt;och konventionen om biologisk mångfald kan nämnas som exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning om miljökvalitetsmålen är därför ett ansvar för nästan alla&lt;br&gt;forskningsfinansiärer och forskningsutövare. Enligt riksdagens nyligen&lt;br&gt;fattade beslut om forskningspolitiken (prop. 2000/01:3, bet.&lt;br&gt;2000/01 :UbU6, rskr. 2000/01:98) skall forskning om miljö och hållbar&lt;br&gt;utveckling samt forskning som underlag för miljökvalitetsmålen vara&lt;br&gt;prioriterade forskningsområden. Ett särskilt ansvar för att finansiera&lt;br&gt;forskning och utvecklingsverksamhet till stöd för arbetet att nå miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmålen och för hushållning med mark och vatten samt med energi&lt;br&gt;och råvaror har Naturvårdsverket och det nya Forskningsrådet för miljö,&lt;br&gt;areella näringar och samhällsbyggande (Formas) som inrättades den&lt;br&gt;1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2001 års ekonomiska vårproposition aviseras förslag om att ytter- Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;ligare medel anslås till forskning om biologisk mångfald och ekologiskt&lt;br&gt;hållbar utveckling. Anslagen skall fördelas på utgiftsområdena 16,&lt;br&gt;20 och 23. Resursförstärkningen omfattar bl.a. ett miljöforsknings-&lt;br&gt;program för biologisk mångfald och ekologiskt hållbar utveckling.&lt;br&gt;Forskningen skall bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås. Vidare tillförs&lt;br&gt;medel för att ge Artdatabanken möjlighet att förstärka kompetensen och&lt;br&gt;utveckla verksamheten i syfte att ta fram en nationell fauna och flora.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Små och medelstora företag kan ha behov av hjälp för att på bästa sätt&lt;br&gt;miljöanpassa sin produktion och sina produkter. Aktiva insatser i olika&lt;br&gt;former från samhället kan vara av stor betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Utbildning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En god, allsidig såväl teoretisk som prak-&lt;br&gt;tisk utbildning i frågor om ett hållbart samhälle är en förutsättning för&lt;br&gt;att miljökvalitetsmålen skall kunna nås. Utbildning och information&lt;br&gt;behövs för att sprida kunskap om hur naturliga kretslopp fungerar,&lt;br&gt;specifik utbildning och information behövs om vissa miljöfrågor där&lt;br&gt;den enskildes handlande och livsstil har särskilt stor betydelse, t.ex.&lt;br&gt;beträffande val av färdmedel, körsätt, energianvändning och kemi-&lt;br&gt;kaliehantering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Grundläggande kunskaper om&lt;br&gt;miljöfrågor hos den enskilde har avgörande betydelse för att främja en&lt;br&gt;hållbar utveckling. Utbildning är en investering både för den enskildes&lt;br&gt;personliga utveckling och för samhällets framtid. Sådana kunskaper&lt;br&gt;måste dels omfatta en grundläggande förståelse för hur naturliga krets-&lt;br&gt;lopp fungerar, dels en kunskap om vilka som är vår tids allvarliga miljö-&lt;br&gt;hot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrdokumenten för utbildningssystemet är utformade på ett sådant sätt&lt;br&gt;att betydelsen av strävan mot hållbar utveckling tydligt framgår. Många&lt;br&gt;skolor arbetar framgångsrikt med dessa frågor. Miljöskolor har inrättats&lt;br&gt;och miljöledningssystem inrättas nu också inom utbildningsområdet.&lt;br&gt;Grundläggande förståelse för naturen och dess kretslopp som delges&lt;br&gt;inom grundskolan är avgörande för att skapa ett intresse för dessa frågor&lt;br&gt;inom den högre utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet att integrera miljöfrågor i universitetens utbildningsprogram&lt;br&gt;måste fortsätta. Alla studenter bör under sin utbildning få kunskap om&lt;br&gt;grundläggande miljöfrågor, inklusive kulturmiljö, liksom kunskap om sitt&lt;br&gt;eget verksamhetsområdes betydelse för en hållbar utveckling. Framför&lt;br&gt;allt är detta viktigt inom lärarutbildningen på alla stadier eftersom&lt;br&gt;kommande generationers engagemang i dessa frågor är viktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresset för naturvetenskap och teknik måste uppmuntras och stödjas.&lt;br&gt;Dagens vikande intresse för utbildningar inom dessa fält är oroande och&lt;br&gt;kan hota en hållbar utveckling. Kunskaper om de biologiska förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för livet på jorden liksom den utmaning människan står inför i&lt;br&gt;skapandet av ett långsiktigt hållbart samhälle måste in tidigt i under-&lt;br&gt;visningen. Genom aktiva satsningar inom utbildningen i samarbete med&lt;br&gt;olika aktörer som företag, naturskolor, unga forskare och Science centers&lt;br&gt;kan intresset för naturvetenskap och teknik stimuleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbildning är av stor betydelse genom att dess verksamhet även kan Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;nå ut till personer som inte söker sig till formella utbildningsvägar. Här&lt;br&gt;kan också det breda Agenda 21-perspektivet vidareutvecklas och studie-&lt;br&gt;cirkeln användas för en bred dialog om lokala åtgärder för att nå miljö-&lt;br&gt;målen. Det av riksdagen nyligen beslutade s.k. gröna kunskapslyftet&lt;br&gt;(prop. 2000/01:1 utg.omr. 18 s. 46, bet. 2000/01 :BoUl, rskr. 2000/01:89)&lt;br&gt;har som syfte att öka kunskaperna och insikterna hos allmänheten om&lt;br&gt;behovet av att ställa om samhället i hållbar riktning samt visa hur den&lt;br&gt;enskilde i vardagen kan bidra i den processen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Internationellt miljöarbete&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Samspelet mellan det nationella och det&lt;br&gt;internationella miljöarbetet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Många miljöföroreningar är gränsöverskridande till sin natur. Därför&lt;br&gt;krävs såväl nationellt miljöarbete som internationellt samarbete och&lt;br&gt;bindande överenskommelser för att de svenska miljökvalitetsmålen skall&lt;br&gt;kunna nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationellt miljösamarbete sker dock under delvis andra villkor än&lt;br&gt;nationellt miljöarbete. Olika traditioner, värderingar och synsätt liksom&lt;br&gt;andra angreppssätt mot föroreningar ställer samarbetet inför stora&lt;br&gt;utmaningar. De resultat som nås ligger inte alltid i nivå med&lt;br&gt;förväntningarna. Samtidigt ger det internationella miljösamarbetet med&lt;br&gt;dess erfarenhetsutbyte positiva impulser till det nationella arbetet. Det&lt;br&gt;internationella miljösamarbetet och det nationella kompletterar varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU-arbetet och stora delar av arbetet med internationella&lt;br&gt;miljökonventioner är av avgörande betydelse för att Sverige skall kunna&lt;br&gt;klara ett flertal av miljökvalitetsmålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom medlemskapet i EU är Sverige sedan 1995 bundet av den&lt;br&gt;rättsordning som gäller för Europeiska gemenskapen (EG). EG:s direktiv&lt;br&gt;kan kräva en fullständig harmonisering av medlemsstaternas nationella&lt;br&gt;regler men kan också ange endast de minimikrav som måste garanteras&lt;br&gt;(s.k. minimidirektiv). Att rättsakten kräver en fullständig harmonisering&lt;br&gt;på ett område innebär i princip att den gemensamma kravnivå som&lt;br&gt;föreskrivs måste genomföras i alla medlemsstater. Den rättsliga grunden&lt;br&gt;för detta slag av direktiv är artiklarna 94 och 95 i EG-fördraget (tidigare&lt;br&gt;artiklarna 100 och 100a) som syftar till upprättandet av den inre&lt;br&gt;marknaden med dess krav på fri rörlighet för varor och tjänster. I&lt;br&gt;artikel 95 i EG-fördraget finns den s.k. miljögarantin som under vissa&lt;br&gt;förutsättningar ger en medlemsstat möjlighet att besluta om strängare&lt;br&gt;regler än dem som angetts i direktiv som grundar sig på denna artikel.&lt;br&gt;Hur långt miljögarantin i praktiken sträcker sig är svårt bedöma, då&lt;br&gt;någon praxis ännu inte vuxit fram. Minimidirektiven innebär att&lt;br&gt;medlemsstaterna har möjlighet att anta strängare regler än de som anges i&lt;br&gt;direktiven. Sveriges medlemskap i EU inverkar inte på möjligheterna att&lt;br&gt;anta nationella mål för miljön. Eftersom flertalet rättsakter på&lt;br&gt;miljöområdet är minimidirektiv finns det möjligheter till mer&lt;br&gt;långtgående åtgärder i syfte att nå miljökvalitetsmålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska miljömålsarbetet bedrivs i ett dynamiskt samspel med&lt;br&gt;EU:s miljöpolitik. Regeringen har lagt fast ett antal svenska&lt;br&gt;prioriteringar för Sveriges miljöarbete inom EU. Dessa är kamp mot&lt;br&gt;försurning och klimatförändringar, arbete för en miljöorienterad&lt;br&gt;produktpolitik, bevarande av biologisk mångfald och en ny&lt;br&gt;kemikaliepolitik. Utfallet av EU:s miljöpolitik på dessa områden&lt;br&gt;påverkar givetvis möjligheterna att nå svenska miljömål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel på detta samspel utgör arbetet mot luftföroreningarna, i&lt;br&gt;synnerhet de försurande utsläppen. Sådana föroreningar är gränsöver-&lt;br&gt;skridande. Ett genomförande av EU:s olika luftföroreningsdirektiv blir&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därför en nödvändig förutsättning för att de svenska luftkvalitetsmålen Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;skall nås. Sverige lyckades år 1995 få till stånd ett uppdrag till kommis-&lt;br&gt;sionen att utveckla en strategi för att bekämpa försurningen. Rådet ställde&lt;br&gt;sig år 1997 bakom kommissionens förslag till strategi. På grundval av&lt;br&gt;den_har sedan kommission utarbetat ett antal förslag till rättsakter för att&lt;br&gt;nå de mål som fastlagts i strategin. För närvarande pågår t.ex. förhand-&lt;br&gt;lingar om ett direktiv som fastställer nationella utsläppstak för försurande&lt;br&gt;och ozonbildande ämnen (det s.k. takdirektivet). Sveriges bidrag till&lt;br&gt;utformningen av detta direktiv har varit betydande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare ett exempel på samspelet mellan det svenska miljömåls-&lt;br&gt;arbetet och EU:s miljöpolitik är EG:s ramdirektiv för vatten&lt;br&gt;(2000/60/EG). Genom detta direktiv läggs grunden till ett regelverk för&lt;br&gt;att skydda inlandsytvatten, kustvatten och grundvatten. Direktivet&lt;br&gt;beskrivs närmare under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vatten-&lt;br&gt;drag (avsnitt 13). När direktivet införts i svensk lagstiftning år 2003&lt;br&gt;kommer det att utgöra ett stöd för att genomföra de åtgärder som krävs&lt;br&gt;för att uppnå miljökvalitetsmålen i de svenska vattenområdena. Också&lt;br&gt;övriga medlemsstaters åtgärder med anledning av ramdirektivet påverkar&lt;br&gt;den svenska miljön, även om vattenföroreningar inte är särskilt gräns-&lt;br&gt;överskridande. I direktivet fastställs även mål för medlemsstaterna att&lt;br&gt;uppnå för vattenkvaliteten i olika vattenområden. Direktivet påverkar&lt;br&gt;därigenom direkt det svenska miljömålsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En följd av dynamiken i samspelet är att det svenska miljömålsarbetet,&lt;br&gt;inklusive delmålen, kommer att utgöra underlag för initiativ och ställ-&lt;br&gt;ningstaganden i det internationella miljöarbetet, inte bara inom EU. Ett&lt;br&gt;offensivt miljöarbete på nationell nivå skapar trovärdighet när Sverige&lt;br&gt;ställer krav på andra länder i internationella sammanhang. Regeringen&lt;br&gt;anser att Sverige skall vara ett föregångsland på miljöområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av avsnitten 7-20 om de svenska miljökvalitetsmålen&lt;br&gt;lämnas förslag till hur målen skall nås, inklusive det internationella&lt;br&gt;samarbetets roll i denna process. Av avsnitten framgår också att det&lt;br&gt;internationella samarbetet i flera fall är av avgörande betydelse. I&lt;br&gt;avsnitt 21 lämnas förslag till hur olika åtgärdsstrategier skall utnyttjas i&lt;br&gt;miljömålsarbetet. Där framgår de särskilda krav som åtgärdsstrategiema&lt;br&gt;ställer på det internationella miljösamarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera viktiga processer inom EU, närområdet och globalt har betydelse&lt;br&gt;för Sveriges möjlighet att nå miljökvalitetsmålen. Nedan redogörs för&lt;br&gt;några av dessa processers bidrag till miljömålsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Hållbarhetsstrategier för EU:s politikområden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Arbetet med att integrera miljöhänsyn i&lt;br&gt;EU:s olika politikområden för att främja en hållbar utveckling bör&lt;br&gt;breddas och fördjupas. En avgörande aspekt i detta sammanhang är att&lt;br&gt;verka för en hållbar utveckling inom alla sektorer. Sveriges nationella&lt;br&gt;erfarenheter kan ge värdefulla bidrag. Regeringen kommer att verka&lt;br&gt;för att EU:s sjätte miljöhandlingsprogram medför ett tydliggörande av&lt;br&gt;EU:s miljöpolitiska mål, vilket bl.a. kan främja det fortsatta arbetet&lt;br&gt;med att integrera miljöhänsyn inom EU:s olika politikområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömålskommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Naturvårdsverket anser att Sverige bör arbeta för&lt;br&gt;att alla EU:s miljödirektiv samlas till ett sammanhållet ramverk som&lt;br&gt;främjar hållbar utveckling och som gör regelsystemet mer. överblickbart.&lt;br&gt;Vidare föreslår verket att Sverige skall vara pådrivande för att främja en&lt;br&gt;hållbar utveckling inom alla sektorer där EU:s stöd motverkar en sådan&lt;br&gt;utveckling. Stödet till infrastrukturutbyggnad och jordbruket anförs som&lt;br&gt;exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen instämmer i princip&lt;br&gt;med Naturvårdsverket. Regeringen ser dock för närvarande inget behov&lt;br&gt;av att arbeta för ett sammanhållet ramverk för EU:s miljödirektiv. Det&lt;br&gt;nya miljöhandlingsprogrammet kommer att bli ett sådant&lt;br&gt;sammanhållande instrument för att främja och driva på hållbar&lt;br&gt;utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har sedan medlemskapets början varit ett av de pådrivande&lt;br&gt;länderna på miljöpolitikens område. Framsteg har gjorts inom EU:s&lt;br&gt;miljöpolitik sedan år 1995. Genom Amsterdamfördraget har miljö-&lt;br&gt;politiken givits en mer framträdande plats genom att fördraget bl.a.&lt;br&gt;fastlägger att hållbar utveckling nu är ett av de grundläggande målen för&lt;br&gt;EU-samarbetet och att kravet på integrering av miljöhänsyn i andra&lt;br&gt;politikområden har förtydligats. Hållbar utveckling inbegriper även&lt;br&gt;ekonomiska och sociala frågor. Det är därför viktigt att erinra om&lt;br&gt;Amsterdamfördragets förstärkning av alla dimensionerna i begreppet&lt;br&gt;hållbar utveckling inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter Amsterdamfördragets ikraftträdande tog Sverige initiativ till ett&lt;br&gt;arbete på bred front med att integrera miljöhänsyn och hållbar utveckling&lt;br&gt;i andra politikområden inom EU, den s.k. Cardiffprocessen. Inför&lt;br&gt;Europeiska rådets möte i Helsingfors i december 1999 hade nio olika&lt;br&gt;rådskonstellationer utformat, eller fått i uppdrag att utforma, strategier&lt;br&gt;för integrering av miljöhänsyn och hållbar utveckling inom respektive&lt;br&gt;politikområde. Det gällde råden för energi, transport, jordbruk, inre&lt;br&gt;marknad, industri, utvecklingssamarbete, fiske och ekonomiska frågor,&lt;br&gt;samt allmänna frågor och externa relationer. Vid mötet i Helsingfors&lt;br&gt;uppmanades kommissionen att utarbeta ett förslag till EU-strategi för en&lt;br&gt;ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer att verka för att det arbete som bedrivs inom&lt;br&gt;området integrering av miljöhänsyn och hållbar utveckling breddas och&lt;br&gt;fördjupas. Genom en övergripande strategi för hållbar utveckling ges en&lt;br&gt;möjlighet att förbättra samstämmigheten mellan EU-politiken inom de&lt;br&gt;ekonomiska och sociala områdena och miljöområdet. Avgörande för att&lt;br&gt;denna strategi skall lyckas är att verka för en hållbar utveckling inom de&lt;br&gt;samhällssektorer som medverkar till en hög miljöbelastning såsom&lt;br&gt;energi-, transport- och jordbrukssektorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är av betydelse att integrationen av&lt;br&gt;miljöhänsyn och hållbar utveckling fortgår inom alla relevanta delar av&lt;br&gt;EU:s politik. Samtidigt måste miljöpolitiken utformas med hänsyn till de&lt;br&gt;ekonomiska och sociala dimensionerna i en hållbar utveckling. De&lt;br&gt;sektorsstrategier för integrering av miljöhänsyn och hållbar utveckling&lt;br&gt;som redan utarbetats inom Cardiffprocessen utgör en god grund för det&lt;br&gt;fortsatta arbetet med en långsiktigt hållbar utveckling inom respektive&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;politikområde. EU:s nya miljöhandlingsprogram bör bli ett viktigt Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;instrument i arbetet för en hållbar utveckling genom att det anger vilka&lt;br&gt;miljöpolitiska mål som unionen bör sträva mot under de kommande åren&lt;br&gt;och genom att underlätta det sektorsvisa arbetet med att integrera&lt;br&gt;miljöhänsyn och hållbar utveckling i EU:s olika politikområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arbetet med att bredda och fördjupa miljöintegrationen i olika&lt;br&gt;politikområden inom EU kommer även Sveriges och EU:s arbete med att&lt;br&gt;driva miljö- och hållbarhetsaspektema inom Världshandelsorganisa-&lt;br&gt;tionen (WTO) att vara av stor vikt. Globaliseringen, där en ökad liberali-&lt;br&gt;sering av världshandeln är en viktig komponent, ställer krav på ökat&lt;br&gt;hänsynstagande till globala miljöproblem.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Utvidgningen av EU&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: EU:s utvidgning kan innebära förbättrade&lt;br&gt;möjligheter att uppnå de svenska miljökvalitetsmålen, bl.a. Frisk luft,&lt;br&gt;Bara naturlig försurning och Ingen övergödning, som i hög grad är&lt;br&gt;beroende av åtgärder mot gränsöverskridande föroreningar. En snabb&lt;br&gt;ekonomisk utveckling i kandidatländerna kan dock vara ett hot mot en&lt;br&gt;förbättrad miljö, t.ex. genom stora trafikökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kandidatländerna är skyldiga att genomföra hela EG:s gemen-&lt;br&gt;samma lagstiftning. De övergångslösningar som kan komma att&lt;br&gt;beviljas kandidatländerna och som påverkar miljön bör vara så få och&lt;br&gt;kortfristiga som möjligt, särskilt vad gäller lagstiftning som reglerar&lt;br&gt;gränsöverskridande föroreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömålskommitténs bedömning: Överensstämmer med regering-&lt;br&gt;ens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans har kommenterat kommitténs&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Utvidgningen av EU kommer att&lt;br&gt;få konsekvenser bl.a. för hur miljökvalitetsmålen kan uppnås. De&lt;br&gt;utsläppsminskningar inom vissa områden som skett i kandidatländerna&lt;br&gt;på senare år har haft stor betydelse även utanför dessa länder när det&lt;br&gt;gäller såväl luftbuma föroreningar som föroreningar till Östersjön. Denna&lt;br&gt;minskning berodde till en början på att anpassningen till marknads-&lt;br&gt;ekonomin ledde till en väsentligt minskad produktion. De senaste åren&lt;br&gt;har dock aktiva miljöåtgärder fått genomslag, inte minst när det gäller&lt;br&gt;utsläppen till luft. Många av de stora förbränningsanläggningarna har&lt;br&gt;utrustats med rökgasrening. För utsläpp till vatten är framgångarna mera&lt;br&gt;begränsade. Det gäller framför allt utsläpp av gödande ämnen, även om&lt;br&gt;betydande investeringar och förbättringar har gjorts i de baltiska&lt;br&gt;ländema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett EU-medlemskap kommer sannolikt att leda till ekonomisk tillväxt i&lt;br&gt;kandidatländerna. Om planerna på en utbyggnad av transportinfrastruk-&lt;br&gt;turen i och till dessa länder förverkligas kommer detta att leda till stora&lt;br&gt;trafikökningar. Samtidigt kommer dessa länder att omfattas av EU:s&lt;br&gt;stränga miljökrav. Det är angeläget att åtgärder vidtas för att så snabbt&lt;br&gt;som möjligt anpassa anläggningar och fordon till EU:s bestämmelser. Så&lt;br&gt;få och så kortfristiga övergångslösningar som möjligt bör tillåtas, i&lt;br&gt;synnerhet för utsläppskällor som leder till gränsöverskridande effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En möjlig, mera långsiktig följd av EU:s utvidgning är att ett större antal Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;medlemsländer med olika förutsättningar kan komma att försvåra arbetet&lt;br&gt;med att vidareutveckla och stärka EG:s miljölagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Det nordiska samarbetet och Östersjösamarbetet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det svenska miljömålsarbetet kan stärka&lt;br&gt;Sveriges insatser i det nordiska samarbetet och Östersjösamarbetet.&lt;br&gt;Inom det nordiska samarbetet har ett miljöhandlingsprogram och en&lt;br&gt;strategi för hållbar utveckling i Norden antagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsöverskridande föroreningar minskar sannolikt till följd av&lt;br&gt;miljösamarbete i närområdet och kommer i stor utsträckning att bidra&lt;br&gt;till att det blir lättare att uppfylla de svenska miljökvalitetsmålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Det nordiska miljösamarbetet&lt;br&gt;grundas på uppfattningen att ett samarbete medför större nordisk nytta än&lt;br&gt;ett enskilt agerande i varje land. Principen om nordisk nytta omfattar&lt;br&gt;även nordiskt agerande i internationella sammanslutningar som i lämp-&lt;br&gt;liga delar sker samordnat eller gemensamt. Miljöfrågorna har ett stort&lt;br&gt;utrymme i det nordiska samarbetet. Detta har i sin tur stor betydelse för&lt;br&gt;Sveriges närområde. Minskade gränsöverskridande föroreningar till följd&lt;br&gt;av miljösamarbete i närområdet bidrar till uppfyllandet av de svenska&lt;br&gt;miljökvalitetsmålen. Ett exempel är minskade svaveldioxidutsläpp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det nordiska samarbetet har ett nytt miljöhandlingsprogram och&lt;br&gt;en strategi för hållbar utveckling i Norden antagits. Genom strategin för&lt;br&gt;hållbar utveckling kommer det tvärsektoriella samarbetet att öka. Det&lt;br&gt;nordiska miljösamarbetet syftar till att bevara den biologiska mångfalden&lt;br&gt;och väma landskapet och kulturmiljön, att nå en hållbar användning av&lt;br&gt;naturresurserna och att minska föroreningar och utsläpp under kritiska&lt;br&gt;belastningsgränser. Miljöhandlingsprogrammet skall styra inriktningen&lt;br&gt;av det nordiska miljösamarbetet och konkretisera hållbarhetsstrategin i&lt;br&gt;relevanta delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östersjösamarbetet bygger på fördelar av regionalt samarbete och kan&lt;br&gt;sägas utgå från ett väl definierat behov av samarbete inom olika&lt;br&gt;områden, inte minst miljöområdet. En utgångspunkt för det svenska&lt;br&gt;miljöstödet är Helsingforskommissionens (HELCOM) åtgärdsprogram&lt;br&gt;för Östersjön. Samarbetet i Östersjöregionen har stor betydelse för&lt;br&gt;närmandet av kandidatländerna till EU. Inom ramen för Östersjösam-&lt;br&gt;arbetet pågår också ett omfattande arbete om hållbar utveckling,&lt;br&gt;Baltic21. Baltic21 är nu inne i en fas där man upprättar sektoriella&lt;br&gt;arbetsprogram för transporter, energi, industri, jordbruk och skogsbruk,&lt;br&gt;fiske och turism.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Miljömålsarbete i ett globalt perspektiv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Genom att under år 2001 utveckla en&lt;br&gt;nationell strategi och verka för en EU-strategi för hållbar utveckling&lt;br&gt;medverkar Sverige till att förverkliga målet att alla länder och världs-&lt;br&gt;delar skall bidra med konkreta strategier till FN:s världstoppmöte i&lt;br&gt;Sydafrika år 2002 om hållbar utveckling. Sverige arbetar och bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fortsätta att arbeta för en stärkt global miljöförvaltning, med målet att&lt;br&gt;skapa ett sammanhållet och kraftfullt system. För att säkerställa att&lt;br&gt;miljökonventionerna efterlevs krävs både en förstärkt internationell&lt;br&gt;miljörätt och ökat stöd till utvecklingsländernas miljöarbete. Sverige&lt;br&gt;bör också verka för att FN skall ge hållbar utveckling lika hög priori-&lt;br&gt;tet, beslutskraft och anseende som arbetet för fred och säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöfrågan bör tydligare integreras i fattigdomsbekämpningen.&lt;br&gt;Genom FN:s miljöprogram (UNEP) kommer regeringen att arbeta för&lt;br&gt;att stärka miljöfrågans integrering i fattigdomsbekämpningen. Under&lt;br&gt;en femårsperiod byggs kapacitet upp för internationell konsekvens-&lt;br&gt;analys av handelsöverenskommelser med sikte på att pröva alla nya&lt;br&gt;multilaterala handelsavtals inverkan på hållbar utveckling från år&lt;br&gt;2006.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelen miljö- och rättvisemärkta importvaror bör öka. Svenska&lt;br&gt;erfarenheter ligger till grund för vårt bidrag till en utveckling av FN:s&lt;br&gt;utformning och tillämpning av indikatorer för hållbar utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Miljökvalitetsmål skall inte&lt;br&gt;uppnås i Sverige på bekostnad av andra länders miljökvalitet. Risken för&lt;br&gt;det finns om miljöförbättringar hos oss nås genom att miljöförstörande&lt;br&gt;produktion flyttas utomlands, medan vi själva fortsätter att konsumera&lt;br&gt;det som produceras. På samma sätt som vi önskar och kräver miljö-&lt;br&gt;hänsyn av utländska företag verksamma i vårt land, har vi ett ansvar för&lt;br&gt;att export av svenska varor och etablering av svenska företag bidrar till&lt;br&gt;hållbar utveckling i andra delar av världen. Miljöanpassad svensk teknik,&lt;br&gt;produktionsprocesser och svensk miljöanpassad samhällsplanering och&lt;br&gt;lagstiftning är också system som genom olika former av export och sam-&lt;br&gt;arbete bidrar till en internationell hållbar utveckling. En otillräckligt&lt;br&gt;beaktad del av handelns miljöpåverkan rör underleverantörernas ansvar.&lt;br&gt;Denna och andra aspekter behöver belysas tydligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sambanden mellan å ena sidan konsumtion och livsstil i Sverige och å&lt;br&gt;andra sidan internationell handel och miljöförhållanden i andra länder är&lt;br&gt;komplexa. Kunskaperna om dessa samband och instrumenten för att&lt;br&gt;styra ekonomin i riktning mot en hållbar utveckling är otillräckliga.&lt;br&gt;Statistiska centralbyrån (SCB) arbetar med svenska miljöräkenskaper,&lt;br&gt;men motsvarande kunskap i ett internationellt perspektiv är fragmen-&lt;br&gt;terad. De industrialiserade ländernas samarbetsorganisation OECD kan&lt;br&gt;genom sin expertis bidra till kunskap om medlemsländernas påverkan på&lt;br&gt;hållbar utveckling i syd. I Sverige kan myndigheter som Styrelsen för&lt;br&gt;internationellt utvecklingssamarbete (Sida) och Naturvårdsverket, institut&lt;br&gt;som Stockholm Environment Institute och Fair Trade Center samt frivil-&lt;br&gt;ligorganisationer som Naturskyddsföreningen bistå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN:s generalsekreterare tog år 1999 initiativet Global Compact för att&lt;br&gt;öka det privata näringslivets ansvarstagande för miljö, mänskliga rättig-&lt;br&gt;heter och arbetsrätt. Ett femtiotal stora företag har genom samarbete med&lt;br&gt;FN åtagit sig att följa nio principer i centrala FN-deklarationer. Reger-&lt;br&gt;ingen stöder initiativet och välkomnar deltagandet av företag som&lt;br&gt;Ericsson, ABB och Volvo. Det svenska miljömålsarbetet kan bidra till att&lt;br&gt;utveckla initiativet. Tack vare märkningssystem, branschstandarder,&lt;br&gt;villkor i kreditgivningen och krav på efterlevnad av miljölagstiftningen&lt;br&gt;förstärks incitamenten för minskad miljöpåverkan. Regeringen kommer i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 130&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN att verka för att dessa metoder kan föras in i organisationens sam- Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;arbete med den privata sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige har vi dragit lärdomen att utbildning på alla nivåer är&lt;br&gt;avgörande för att öka medvetandet och förståelsen för miljöfrågorna.&lt;br&gt;Även folkrörelsearbete spelar en nyckelroll för att öka informationen till&lt;br&gt;medborgare och konsumenter. Eftersom de internationella regelverken på&lt;br&gt;miljöområdet fortfarande är svaga kommer det frivilliga arbetet och&lt;br&gt;informativa styrmedel att under överskådlig tid vara centrala i arbetet för&lt;br&gt;att minska varje lands internationella miljöpåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Goda nationella och regionala förberedelser kan lägga grunden till ett&lt;br&gt;framgångsrikt FN-toppmöte om hållbar utveckling i Sydafrika i septem-&lt;br&gt;ber 2002, tio år efter Riokonferensen. Regeringen kommer med hjälp av&lt;br&gt;en parlamentariskt sammansatt nationalkommitté (M 2000:02) att lämna&lt;br&gt;en nationalrapport till FN. Genom att toppmötet förbereds nationellt och&lt;br&gt;regionalt samt genom nya partnerskap med näringslivet och det övriga&lt;br&gt;samhället skapas förutsättningar för att omsätta i praktiska handlings-&lt;br&gt;program insikten att utvecklingen måste vändas i hållbar riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste åren har klyftan mellan rika och fattiga länder växt. En&lt;br&gt;avgörande förutsättning för att en hållbar utveckling skall komma till&lt;br&gt;stånd i alla länder är att det sker en global ekonomisk utjämning. De&lt;br&gt;rikas konsumtionsvanor som kännetecknas av hög energi- och resurs-&lt;br&gt;förbrukning måste förändras samtidigt som utvecklingsländerna ges en&lt;br&gt;möjlighet att hantera sina akuta miljöproblem som förstärks av en&lt;br&gt;utbredd fattigdom. Regeringen anser därför att fattigdomsbekämpning&lt;br&gt;och en övergång till hållbara konsumtions- och produktionsmönster är&lt;br&gt;centrala frågor inför toppmötet i Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige verkar inom EU för att kraftigt förstärka de globala institu-&lt;br&gt;tionerna för miljösamarbete. Viktiga inslag i detta arbete är en förstärkt&lt;br&gt;internationell miljörätt, en stabilare finansiering av UNEP och ett konse-&lt;br&gt;kvent genomförande av fattade beslut. Regeringens mål är att FN:s arbete&lt;br&gt;för hållbar utveckling på sikt skall få samma status och kraft som det för&lt;br&gt;fred och säkerhet. Ett led i detta arbete är att Sverige verkar för att dc&lt;br&gt;internationella konventioner som finns på miljöområdet och interna-&lt;br&gt;tionella handelsavtal skall vara ömsesidigt stödjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal FN-aktiviteter pågår för att bättre tillgodose sociala och&lt;br&gt;ekologiska aspekter i samband med handelsavtal. UNEP, FN:s utveck-&lt;br&gt;lingsprogram (UNDP) och FN:s konferens för handel och utveckling&lt;br&gt;(UNCTAD) bidrar bl.a. till kunskaps- och kapacitetsuppbyggnad. EU&lt;br&gt;arbetar med hållbarhetsbedömningar inför framtida handelsförhandlingar&lt;br&gt;inom Världshandelsorganisationen (WTO), i syfte att förutse ekono-&lt;br&gt;miska, sociala och ekologiska konsekvenser av kommande avtal. Reger-&lt;br&gt;ingen avser att ge stöd till metodutveckling och kapacitetsuppbyggnad&lt;br&gt;för liknande konsekvensbedömningar i utvecklingsländer genom ett&lt;br&gt;projekt i regi av Världsnaturfonden (WWF). Målet är att dessa metoder&lt;br&gt;skall vara etablerade inom fem år, så att konsekvensanalyser görs av alla&lt;br&gt;multilaterala handelsavtal fr.o.m. år 2006.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strategi för uppbyggnad av förhandiingsunderlag i Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;det internationella konventionsarbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det internationella konventionsarbetet är i&lt;br&gt;många fall ett effektivt sätt att åtgärda miljöproblem, i synnerhet de&lt;br&gt;gränsöverskridande. Detta förutsätter bl.a. att beslut, överenskommel-&lt;br&gt;ser och uppföljning grundas på ett bra förhandiingsunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömålskommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Sverige har anslutit sig till ett&lt;br&gt;25-tal internationella konventioner inom miljöområdet. Flera av dessa&lt;br&gt;konventioner berör svenska närområden som Östersjön (Helsingforskon-&lt;br&gt;ventionen, HELCOM) och Nordsjön och Nordostatlanten (Oslo-Paris-&lt;br&gt;konventionen, OSPAR) och är därigenom väsentliga för möjligheterna&lt;br&gt;att nå de svenska miljökvalitetsmålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan Riokonferensen år 1992 har fyra nya konventioner tillkommit:&lt;br&gt;Konventionen om biologisk mångfald (CBD), Ökenspridningskonven-&lt;br&gt;tionen, Klimatkonventionen och Konventionen om förhandsgodkännande&lt;br&gt;av handel med farliga kemikalier (PIC). Därtill kommer ett antal tillägg&lt;br&gt;och protokoll (Montrealprotokollet, tillägg till Baselkonventionen,&lt;br&gt;Kyotoprotokollet). Förhandlingar om en konvention om åtgärder för att&lt;br&gt;eliminera vissa långlivade organiska föroreningar (POP) har vidare slut-&lt;br&gt;förts under år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att de internationella miljöavtalen skall få den avsedda effekten på&lt;br&gt;den globala miljön krävs att de åtgärder som skall genomföras är base-&lt;br&gt;rade på en gedigen kunskap om miljöeffekter och vetenskapligt bak-&lt;br&gt;grundsmaterial inom såväl naturvetenskapliga och tekniska som socio-&lt;br&gt;ekonomiska områden. Regeringen har i propositionen 2000/01:3 Forsk-&lt;br&gt;ning och förnyelse redovisat exempel på specifika forskningsområden&lt;br&gt;som bör prioriteras mot bakgrund av pågående internationella miljö-&lt;br&gt;förhandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också väsentligt att de fördragsslutande parterna kan arbeta för&lt;br&gt;en snabb ratificering av konventioner och protokoll så att dessa kan träda&lt;br&gt;i kraft inom rimlig tid, vilket ytterligare understryker vikten av ett väl&lt;br&gt;underbyggt förhandiingsunderlag. Med konventionsåtagandena följer&lt;br&gt;också ett uppföljnings- och utvärderingsarbete för att bl.a. kunna säker-&lt;br&gt;ställa efterlevnaden av konventionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I takt med det ökande antalet internationella miljöavtal ökar behovet av&lt;br&gt;samstämmighet och samordning mellan konventioner så att återkom-&lt;br&gt;mande frågeställningar om handel, finansiering, ansvar, utvecklings-&lt;br&gt;samarbete, tvistlösningar m.m. kan hanteras konventionsövergripande.&lt;br&gt;En ökad konventionssamordning skulle också kunna förenkla de ofta&lt;br&gt;omfattande rapporteringskraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överväger därför att mot bakgrund av miljömålstänkandet&lt;br&gt;och ovannämnda frågeställningar utarbeta en strategi för att stärka upp-&lt;br&gt;byggnaden av förhandiingsunderlag för milj ökon ven tionsarbetet. Detta är&lt;br&gt;av stor betydelse för att Sverige på ett framgångsrikt sätt skall kunna&lt;br&gt;påverka och vara en drivande kraft i arbetet med gränsöverskridande och&lt;br&gt;internationella miljöfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Begränsad klimatpåverkan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Av riksdagen fastställt miljökvalitetsmål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ram-&lt;br&gt;konvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att&lt;br&gt;människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall upp-&lt;br&gt;nås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden&lt;br&gt;bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar&lt;br&gt;utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett&lt;br&gt;ansvar för att det globala målet kan uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Delmål för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Miljökvalitetsmålet bör preciseras och&lt;br&gt;kompletteras bl.a. med delmål som avser utsläpp av koldioxid och&lt;br&gt;andra växthusgaser samt med förslag till strategi på klimatområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan bör i ett genera-&lt;br&gt;tionsperspektiv enligt regeringens bedömning innebära bl.a. följande:&lt;br&gt;• Åtgärdsarbetet inriktas på att halten av koldioxid i atmosfären&lt;br&gt;stabiliseras på en halt lägre än 550 ppm samt att halterna av övriga&lt;br&gt;växthusgaser i atmosfären inte ökar. Målets uppfyllande är till&lt;br&gt;avgörande del beroende av insatser i alla länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I den nya strukturen för miljö-&lt;br&gt;målsarbetet som beslutades av riksdagen år 1999 (prop. 1997/98:145,&lt;br&gt;bet.l998/99:MJU6, rskr.l998/99:183) ingick bl.a. miljökvalitetsmålet&lt;br&gt;Begränsad klimatpåverkan. Det förutsattes att regeringen skulle åter-&lt;br&gt;komma till riksdagen med förslag till kompletteringar av miljökvalitets-&lt;br&gt;målet med delmål avseende bl.a. utsläpp av koldioxid och andra växt-&lt;br&gt;husgaser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 7 maj 1998 bemyndigade regeringen chefen för Miljödeparte-&lt;br&gt;mentet att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppgift&lt;br&gt;att presentera förslag till en samlad svensk strategi och ett åtgärds-&lt;br&gt;program på klimatområdet. Kommitténs slutbetänkande Förslag till&lt;br&gt;svensk klimatstrategi (SOU 2000:23) överlämnades till regeringen den&lt;br&gt;11 april 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klimatinvesteringsprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av de centrala förslagen i Klimatkommitténs förslag är att inrätta ett&lt;br&gt;budgetanslag för klimatinvesteringsprogram. Anslaget skall enligt&lt;br&gt;kommittén användas till investeringar i åtgärder som bidrar till att&lt;br&gt;utsläppen av klimatpåverkande gaser minskar. Detta är en åtgärd som&lt;br&gt;inte bara är av betydelse för att nå målet om Begränsad klimatpåverkan&lt;br&gt;utan kan också vara av stor betydelse för målen Frisk luft (avsnitt 7),&lt;br&gt;Bara naturlig försurning (avsnitt 8) och Ingen övergödning (avsnitt 12).&lt;br&gt;Regeringen gör vidare bedömningen att detta är en åtgärd som kan ge&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;positiva synergieffekter och den bör därför vara en högt prioriterad Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;åtgärd i effektiviseringsstrategin (se avsnitt 21). Regeringen beräknar&lt;br&gt;därför 400 miljoner kronor för år 2004 för klimatinvesteringar i årets&lt;br&gt;ekonomiska vårproposition. Därutöver kan medel från de lokala&lt;br&gt;investeringsprogrammen för åren 2002 och 2003 användas till klimat-&lt;br&gt;investeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan kommer att behandlas i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en särskild proposition om en svensk klimatstrategi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Frisk luft&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Av riksdagen fastställt miljökvalitetsmål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och&lt;br&gt;kulturvärden inte skadas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Delmål för miljökvalitetsmålet Frisk luft&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Halten 5 mikrogram/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; för svaveldioxid som årsmedelvärde skall&lt;br&gt;vara uppnådd i samtliga kommuner år 2005.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Halterna 20 mikrogram/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; som årsmedelvärde och&lt;br&gt;100 mikrogram/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; som timmedelvärde för kvävedioxid skall i&lt;br&gt;huvudsak vara uppnådda år 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Halten marknära ozon skall inte överskrida 120 mikrogram/m&lt;sup&gt;3&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;som åtta timmars medelvärde år 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. År 2010 skall utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) i&lt;br&gt;Sverige, exklusive metan, ha minskat till 241 000 ton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Luftkvaliteten i tätorterna har förbättrats&lt;br&gt;under de senaste decennierna och kommer sannolikt att bli ännu bättre&lt;br&gt;i takt med att utsläppen minskar. Det gäller framför allt svaveldioxid,&lt;br&gt;kvävedioxid, partiklar och bensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare åtgärder för att uppnå generationsmålet kommer dock att&lt;br&gt;behövas. Åtgärder på lokal nivå är viktiga för att begränsa utsläppen&lt;br&gt;av kväveoxider, partiklar och cancerframkallande ämnen. När det&lt;br&gt;gäller ozon är det viktigt att Sveriges grannländer vidtar åtgärder för&lt;br&gt;att minska utsläppen. Syftet är att den föreslagna halten beträffande&lt;br&gt;kvävedioxid på sikt skall fastställas som miljökvalitetsnorm. Även de&lt;br&gt;ämnen som finns i tabell 7.1 skall, där det är lämpligt, på sikt fast-&lt;br&gt;ställas som miljökvalitetsnormer. De senare årens forskning har visat&lt;br&gt;att halten och antalet partiklar mindre än 2,5 mikrometer (PM 2,5) är&lt;br&gt;av väsentlig betydelse för hälsopåverkan. I dagsläget saknas kunskap&lt;br&gt;för att fastställa långsiktiga mål för dessa partiklar. Inom EU pågår ett&lt;br&gt;arbete med att ta fram mål för PM 2,5 till år 2003 och regeringen&lt;br&gt;avser att återkomma med delmål när arbetet är färdigt. Regeringens&lt;br&gt;målsättning är att det senast år 2005 skall fastställas ett delmål för&lt;br&gt;PM 2,5. Regeringen avser också att senast år 2002 fastställa en miljö-&lt;br&gt;kvalitetsnorm för bensen som också kan ligga till grund för ett delmål&lt;br&gt;för bensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålet Frisk luft bör i ett generationsperspektiv enligt&lt;br&gt;regeringens bedömning innebära bl.a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för&lt;br&gt;cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på&lt;br&gt;växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med&lt;br&gt;hänsyn till personer med överkänslighet och astma (se tabell 7.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömålskommitténs förslag: Överensstämmer i stort med regering- Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;ens förslag och bedömning. Delmål 4 har dock justerats i enlighet med&lt;br&gt;Sveriges åtaganden i EU:s kommande takdirektiv. Ambitionsnivån i&lt;br&gt;regeringens föreslagna delmål 4 är högre än i kommitténs förslag på&lt;br&gt;grund av förändringar i de utsläppssiffror som låg till grund för kom-&lt;br&gt;mitténs beräkningar. Kommitténs delmål för flyktiga organiska ämnen&lt;br&gt;(VOC) skulle med de reviderade utsläppssiffroma och med de nya&lt;br&gt;bedömningarna av vilken reduktion redan fattade beslut ger motsvara ca&lt;br&gt;270 000-290 000 ton år 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser stöder kommitténs för-&lt;br&gt;slag till delmål. Många remissinstanser pekar på behovet av interna-&lt;br&gt;tionellt agerande eftersom vi inte kan lösa våra problem med bl.a. mark-&lt;br&gt;nära ozon på egen hand. Naturvårdsverket understryker vikten av att&lt;br&gt;regeringen och riksdagen fattar tydliga beslut om styrmedel och åtgärder&lt;br&gt;för att Sverige skall kunna leva upp till kraven i takdirektivet och Göte-&lt;br&gt;borgsprotokollet. Ett antal instanser framhåller betydelsen av att partik-&lt;br&gt;lars hälsomässiga konsekvenser uppmärksammas och betonar att det för&lt;br&gt;framtiden är viktigt att prioritera det området. Riksantikvarieämbetet&lt;br&gt;pekar på att kunskaperna om luftföroreningars inverkan på kulturarvet är&lt;br&gt;bristfälliga och på behovet av fortsatt forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till miljökvalitetsmålet Frisk luft: Luftföroreningar i tät-&lt;br&gt;orter är ett betydande hälsoproblem. De orsakar en ökad risk för cancer,&lt;br&gt;hjärt- och lungsjukdomar. De medför också besvärsreaktioner som t.ex.&lt;br&gt;irritationer på andningsvägar och ögon samt försämring av tillståndet för&lt;br&gt;astmatiker och allergiker. Antalet cancerfall till följd av föroreningar i&lt;br&gt;tätortsluften i Sverige uppskattas till 200 per år. Ytterligare ca 300 fall&lt;br&gt;orsakas av intag av vegetabilier som har utsatts för luftföroreningar.&lt;br&gt;Därtill kommer att mellan 90 och 360 personer årligen måste behandlas&lt;br&gt;på sjukhus för andningsbesvär till följd av för höga halter av marknära&lt;br&gt;ozon. Luftföroreningar orsakar också skador på skog, grödor och den&lt;br&gt;biologiska mångfalden samt påskyndar nedbrytningen av kulturföremål&lt;br&gt;och material. Många kulturföremål har skadats allvarligt och kommer att&lt;br&gt;vara omöjliga att restaurera om inte trenden bryts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftföroreningar uppstår vid förbränning och kan bildas genom&lt;br&gt;atmosfärskemiska reaktioner. Bidragen till luftföroreningar i svenska&lt;br&gt;tätorter kommer från transporter (ca 60 %), arbetsmaskiner (ca 20 %) och&lt;br&gt;förbränning av biobränslen, främst vid småskalig vedeldning (20-25 %).&lt;br&gt;Föroreningssituationen beror också på att luftföroreningar förs med&lt;br&gt;vindarna från andra länder. De höga haltema av marknära ozon i Sverige&lt;br&gt;beror till 90 % på utsläpp från andra europeiska länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige arbetar internationellt för att åstadkomma utsläppsbegräns-&lt;br&gt;ningar inom EU och genom konventionen om långväga gränsöver-&lt;br&gt;skridande luftföroreningar som tillkom inom FN:s Ekonomiska kommis-&lt;br&gt;sion för Europa (ECE). Inom EU håller ett antal direktiv på att utformas&lt;br&gt;som syftar till att förbättra luftkvaliteten i framför allt tätorter. Hittills&lt;br&gt;omfattas svaveldioxid, kvävedioxid, bly, partiklar, bensen, kolmonoxid&lt;br&gt;och ozon av detta arbete. Ett annat direktiv är det s.k. takdirektivet som&lt;br&gt;skall sätta nationella utsläppstak för försurande och ozonbildande ämnen.&lt;br&gt;En gemensam ståndpunkt har antagits i ministerrådet och direktivet&lt;br&gt;behandlas nu för andra gången i parlamentet. Inom ramen för konven-&lt;br&gt;tionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar undertecknades&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Göteborg i december 1999 ett protokoll (Göteborgsprotokollet) som Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;också det fastställer nationella utsläppstak för försurande och ozon-&lt;br&gt;bildande ämnen (se avsnitt 26).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige har regeringen fastställt miljökvalitetsnormer enligt 5 kap.&lt;br&gt;miljöbalken för svaveldioxid, kvävedioxid och bly. Genom normerna&lt;br&gt;anges vissa föroreningsnivåer som inte får överskridas efter en viss tid-&lt;br&gt;punkt. Arbetet med miljökvalitetsnormer för fler ämnen pågår. Miljö-&lt;br&gt;kvalitetsnormerna kompletterar miljökvalitetsmålet Frisk luft och&lt;br&gt;bestäms utifrån den miljökvalitet som eftersträvas i miljökvalitetsmålet.&lt;br&gt;Miljökvalitetsmålet är ett övergripande generationsmål medan miljö-&lt;br&gt;kvalitetsnormer fastställs med årtal som ligger närmare i tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftkvaliteten i våra tätorter har i vissa avseenden förbättrats under de&lt;br&gt;senaste decennierna. Svaveldioxidhaltema har minskat och ligger i dag&lt;br&gt;långt under gällande miljökvalitetsnormer. Kvävedioxidhaltema i tät-&lt;br&gt;orterna har också minskat även om det fortfarande behövs ytterligare&lt;br&gt;minskningar för att miljökvalitetsmålet skall nås. Halterna av ozon, par-&lt;br&gt;tiklar och cancerframkallande ämnen är alltjämt för höga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På förslag av regeringen i propositionen 1997/98:145 Svenska miljö-&lt;br&gt;mål fattade riksdagen år 1999 beslut om en ny struktur för miljömåls-&lt;br&gt;arbetet (bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183). De mål som tidigare&lt;br&gt;fanns på området skulle i möjligaste mån ersättas eller införlivas i den&lt;br&gt;nya strukturen. I denna ingick bl.a. miljökvalitetsmålet Frisk luft. Det&lt;br&gt;förutsattes att regeringen skulle återkomma till riksdagen med förslag till&lt;br&gt;kompletteringar av miljökvalitetsmålet med delmål avseende bl.a.&lt;br&gt;utsläpp av cancerframkallande ämnen och flyktiga organiska ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Att skydda människors hälsa är ett av de fem grundläggande värdena&lt;br&gt;som utgör utgångspunkten för utformningen av miljökvalitetsmålen. Det&lt;br&gt;innebär att miljörelaterade hälsorisker såsom luftföroreningar som skadar&lt;br&gt;människors hälsa skall bekämpas. Luftföroreningar skadar också många&lt;br&gt;kulturobjekt. Oersättliga värden kan gå förlorade om inte föroreningarna&lt;br&gt;åtgärdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De från miljö- och hälsosynpunkt allvarligaste luftföroreningarna är&lt;br&gt;kväveoxider, ozon, partiklar, svaveldioxid (SO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;), polycykliska aroma-&lt;br&gt;tiska kolväten (PAH) och flyktiga organiska ämnen (VOC). VOC reage-&lt;br&gt;rar med kväveoxider i utomhusluft och bildar ozon på regional nivå&lt;br&gt;under vissa betingelser, bl.a. vid starkt solljus. VOC består av ett stort&lt;br&gt;antal gasformiga organiska ämnen. Vissa av dem är cancerframkallande,&lt;br&gt;t.ex. bensen, eten, propen och butadien. Andra är irriterande på luft-&lt;br&gt;vägarna, t.ex. aldehyder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömålet Frisk luft handlar i första hand om luftkvalitet i tätorter och&lt;br&gt;avgränsas till att gälla luftkvalitet utomhus. Målet har ett nära samband&lt;br&gt;med andra miljökvalitetsmål som Bara naturlig försurning (avsnitt 8),&lt;br&gt;Giftfri miljö (avsnitt 9), Ingen övergödning (avsnitt 12) och God bebyggd&lt;br&gt;miljö (avsnitt 20) genom att vissa luftföroreningar påverkar möjlig-&lt;br&gt;heterna att nå dessa mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att de fyra delmål som kommittén har föreslagit&lt;br&gt;skapar goda förutsättningar för att miljökvalitetsmålet Frisk luft, med&lt;br&gt;vissa justeringar som föranleds av synpunkter från remissinstanserna,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall kunna nås inom en generation. När det gäller skyddet för personer Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;med överkänslighet och astma tolkas innebörden av miljökvalitetsmålet i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett generationsperspektiv enligt tabell 7.1 nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 7.1. Generationsmål för luftkvalitet&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förorening&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Halt som inte&lt;br&gt;bör överskridas&lt;br&gt;(mikrogram/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medelvärdestid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bensen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;År&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bens(a)pyren&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;År&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Eten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;År&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Formaldehyd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timme&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Partiklar &amp;lt;10 mikrometer, PM 10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dygn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;År&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;År&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;År&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ozon&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timme&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sommarhalvåret&lt;br&gt;(april-okt)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åttatimmarsmedelvärde&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;De i tabellen angivna riktvärdena är satta med dagens kunskap. Det är&lt;br&gt;nödvändigt att följa upp och utvärdera dem i takt med att ny kunskap om&lt;br&gt;luftföroreningar och hälsorisker kommer fram. I samband med att miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmålen följs upp kan riktvärdena revideras och utökas till att gälla&lt;br&gt;fler ämnen. Regeringen avser också att återkomma, där det är lämpligt,&lt;br&gt;med förslag till delmål för ämnena i tabell 7.1. Syftet är att det på sikt för&lt;br&gt;de ämnen där det är lämpligt skall fastställas miljökvalitetsnormer som&lt;br&gt;då blir juridiskt bindande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För partiklar finns inget delmål föreslaget. Däremot finns det ett gene-&lt;br&gt;rationsmål för PM 10 i tabell 7.1. Anledningen till att regeringen&lt;br&gt;avvaktar med att fastställa ett delmål för partiklar är att kunskapen om&lt;br&gt;nivåer och hälsorisker inte är tillräcklig. De senare årens forskning har&lt;br&gt;visat på att halten och antalet partiklar mindre än 2,5 mikrometer&lt;br&gt;(PM 2,5) är av väsentlig betydelse för hälsopåverkan. Partiklar kan vara&lt;br&gt;cancerframkallande i sig. De kan även vara bärare av cancerframkallande&lt;br&gt;ämnen. I dagsläget saknas kunskap för att fastställa långsiktiga mål för&lt;br&gt;dessa små partiklar. Inom EU håller gränsvärden för små partiklar på att&lt;br&gt;tas fram. Det sker inom ramen för arbetet med luftkvalitetsdirektiven.&lt;br&gt;Kommissionen väntas lägga fram förslag om gränsvärden för små par-&lt;br&gt;tiklar år 2003. Naturvårdsverket är aktivt i detta arbete och kommer att ta&lt;br&gt;fram underlag för bedömningar av PM 2,5, aktuella nivåer, hälsoeffekter&lt;br&gt;och åtgärdsalternativ. Regeringen avser att återkomma om delmål för&lt;br&gt;PM 2,5 när detta arbete är färdigt och regeringens avsikt är att ett delmål&lt;br&gt;skall kunna fastställas senast år 2005. Regeringen avser också att senast&lt;br&gt;år 2002 återkomma med förslag till delmål för bensen i samband med att&lt;br&gt;en miljökvalitetsnorm för bensen fastställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor andel av de cancerframkallande ämnena som förekommer i&lt;br&gt;samhället finns i de petroleumbaserade bränslena. Regeringen har i&lt;br&gt;propositionen 2000/01:65 Kemikaliestrategi för Giftfri miljö aviserat ett&lt;br&gt;uppdrag åt Naturvårdsverket att tillsammans med Kemikalieinspektionen&lt;br&gt;och Energimyndigheten utreda frågan om förändringar av användningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och sammansättningen av petroleumbaserade bränslen i syfte att få fram Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;underlag för fortsatt agerande inom EU och nationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En måluppfyllelse på nationell nivå behöver följas upp med mål och&lt;br&gt;åtgärdsstrategier på regional och lokal nivå när så är påkallat. Dessa mål&lt;br&gt;och åtgärdsstrategier bör utarbetas i samråd mellan länsstyrelser,&lt;br&gt;kommuner och andra regionala och lokala aktörer. Viktiga uppgifter för&lt;br&gt;länsstyrelser och kommuner är information, rådgivning, tillsyn och upp-&lt;br&gt;följning. Åtgärder som kan genomföras på regional och lokal nivå inom&lt;br&gt;transportsektorn för att minska utsläppen av luftföroreningar berör främst&lt;br&gt;trafikens omfattning, lokalisering och bedrivande. Andelen miljö-&lt;br&gt;anpassade transporter inte minst gång- och cykeltrafik bör öka. Inom&lt;br&gt;energi- och industrisektorerna är det främst fråga om åtgärder som&lt;br&gt;minskar energianvändningen, tekniska åtgärder för att rena utsläppen och&lt;br&gt;åtgärder som innebär byte av uppvärmningsform eller energislag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna bör stödja kommunernas arbete och samordna regio-&lt;br&gt;nala aspekter. Den kommunala energiplaneringen bör knytas närmare&lt;br&gt;miljömålen. De kommunala energirådgivamas uppgift bör bli mer lång-&lt;br&gt;siktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att korrekt kunna bedöma behovet av utsläppsminskningar för att&lt;br&gt;nå miljökvalitetsmålen behöver Sverige förbättra den nationella utsläpps-&lt;br&gt;statistiken när det gäller både historiska data och nya inventeringar. I den&lt;br&gt;nationella uppföljningen av miljökvalitetsmålen (se avsnitt 23) bör för&lt;br&gt;miljökvalitetsmålet Frisk luft särskild tonvikt läggas vid förbättrade&lt;br&gt;utsläppsdata för VOC, nya riskbedömningar av vissa cancerframkallande&lt;br&gt;ämnen såsom 1,3-butadien samt partiklar och deras hälsoeffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 1 och 2 (halter för svaveldioxid och kvävedioxid)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärdet för svaveldioxid kommer enligt Naturvårdsverkets bedömning&lt;br&gt;att nås i samtliga kommuner år 2005.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan beslutade åtgärder främst inom vägtrafiken bedöms leda till&lt;br&gt;avsevärda förbättringar av tätortsmiljön då det gäller kvävedioxid-&lt;br&gt;haltema. För att nå delmålet för kvävedioxid kommer dock ytterligare&lt;br&gt;åtgärder att behöva vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsnormer för kvävedioxid som skall vara uppfyllda den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 januari 2006 är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- för timme: 90 mikrogram/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; (får överskridas 175 timmar per år)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- för dygn: 60 mikrogram/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; (får överskridas 7 dygn per år)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- för år:&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;40 mikrogram/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsnormema uttrycks för timme och dygn av mättekniska skäl&lt;br&gt;som värden där ett visst antal timmars överskridande tillåts, s.k. percen-&lt;br&gt;tilvärden. 90 mikrogram/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; med en 98-percentil innebär att värdet får&lt;br&gt;överskridas 2 procent av tiden vilket motsvarar 175 timmar. Om man i&lt;br&gt;stället uttryckte miljökvalitetsnormen för kvävedioxid per timme som ett&lt;br&gt;högsta värde skulle det innebära att värdet skulle vara 200 mikro-&lt;br&gt;gram/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna delmålet för kvävedioxid innebär därför en halvering av&lt;br&gt;miljökvalitetsnormen eftersom delmålet uttrycks som ett högsta värde&lt;br&gt;och inte som ett percentilvärde. Delmålet skall dock uppnås först år&lt;br&gt;2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungefär 90 % av landets kommuner kommer enligt Naturvårdsverkets Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;bedömning att nå det föreslagna delmålet. Ytterligare åtgärder behöver&lt;br&gt;dock vidtas. Det gäller framför allt lokala åtgärder och åtgärder för att&lt;br&gt;minska utsläppen från vägtrafiken, främst tunga fordon och arbets-&lt;br&gt;maskiner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att följande åtgärder är viktiga för att delmålet för&lt;br&gt;kvävedioxid skall uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Vägtrafikbeskattningen ses över i syfte att öka miljöstyrningen. I&lt;br&gt;budgetpropositionen 2001 (prop. 2000/01:1 finansplanen s. 228-231)&lt;br&gt;har regeringen aviserat att den som ett led i skatteväxlingen avser att&lt;br&gt;låta göra en sådan översyn. Regeringen har nyligen givit en utredare i&lt;br&gt;uppdrag (dir. 2001:12) att se över vägtrafikbeskattningen. Utredaren&lt;br&gt;skall enligt direktiven analysera om effekterna av att införa ett inci-&lt;br&gt;tament för tunga fordon i form av ett styrmedel är motiverat och, om&lt;br&gt;så är fallet, föreslå en utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Upphandlingskraven för arbetsmaskiner, tunga fordon och arbets-&lt;br&gt;redskap bör utvecklas. Delegationen för ekologiskt hållbar upphand-&lt;br&gt;ling (M 1998:01) arbetar med att ta fram ett intemetbaserat verktyg&lt;br&gt;med samordnade krav för hela den offentliga förvaltningen. Reger-&lt;br&gt;ingen kommer att följa delegationens arbete och i den mån det behövs&lt;br&gt;återkomma med uppdrag baserat på dess arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Miljöklassystemet för arbetsmaskiner uppdateras i enlighet med&lt;br&gt;kommande EU-krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Kommunerna ges möjlighet att införa trängselavgifter. Hälsoeffekter&lt;br&gt;som orsakas av biltrafik skulle kunna mildras genom att trängsel-&lt;br&gt;avgifter införs i tätort. Frågan avses behandlas i den aviserade propo-&lt;br&gt;sitionen Infrastrukturinriktning för omställning till ett hållbart&lt;br&gt;transportssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Stimulera en frivillig introduktion, i förtid, av fordon och arbets-&lt;br&gt;maskiner som uppfyller EU:s framtida avgaskrav med hjälp av&lt;br&gt;ekonomiska och andra styrmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. En kilometerskatt kan vara en viktig åtgärd för att bidra till en hållbar&lt;br&gt;utveckling av vägtrafiksektorn. I den nyss nämnda utredningen om&lt;br&gt;vägtrafikbeskattningen kommer för- och nackdelar med en kilo-&lt;br&gt;meterskatt att utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de angivna åtgärderna kommer delmålet för kvävedioxid sannolikt&lt;br&gt;att nås. Det finns dock ett antal osäkra faktorer som påverkar möjlig-&lt;br&gt;heterna att nå delmålet. Exempel på sådana faktorer är tidpunkten för&lt;br&gt;skrotning av gamla bilar, andelen dieselbilar i fordonsparken, den fram-&lt;br&gt;tida trafikvolymen och verkliga effekter av skärpta avgaskrav. En nyli-&lt;br&gt;gen beslutad ändring i bilskrotningslagen (1975:343) innebär att skrot-&lt;br&gt;ningspremien höjs och gäller alla bilar. Detta kommer sannolikt att&lt;br&gt;påverka takten i skrotningen av gamla bilar. Det är därför viktigt att&lt;br&gt;konsekvenserna av de åtgärder som nämns ovan bevakas i samband med&lt;br&gt;den kommande uppföljningen och utvärderingen av miljömålen (se&lt;br&gt;avsnitt 23). Utvärderingen kan resultera i att ytterligare åtgärder föreslås&lt;br&gt;eller att delmålet revideras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 3 (halten av marknära ozon)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmålet överensstämmer med kommitténs förslag. Gränsvärdet bygger&lt;br&gt;på en rekommendation från Världshälsoorganisationen (WHO) om att&lt;br&gt;skydda människors hälsa. Ozon bidrar till ett flertal miljöproblem. I&lt;br&gt;marknära luftlager sker en ozonbildning som orsakas av utsläpp av&lt;br&gt;kväveoxider och flyktiga organiska ämnen (VOC) och påverkan från&lt;br&gt;solljuset. Marknära ozon påverkar människors hälsa negativt, har skad-&lt;br&gt;liga effekter på växter och åstadkommer korrosion av material. För att&lt;br&gt;ozonhaltema skall kunna reduceras i vårt land behövs rejäla minskningar&lt;br&gt;av kväveoxid- och VOC-utsläppen i hela Europa. För att få ned ozon-&lt;br&gt;förekomsterna till nivåer som varken påverkar människor eller känsliga&lt;br&gt;växter måste dessa utsläpp sammantaget minskas med 75-80 %. I&lt;br&gt;Sverige har utsläppen av ozonbildande ämnen minskat med ca 30 %&lt;br&gt;sedan 1980-talet, bl.a. tack vare att alla nya bilar är försedda med kataly-&lt;br&gt;satorrening. Läckaget av flyktiga kolväten har också reducerats genom&lt;br&gt;att bensinstationerna har utrustats med påfyllningsmuffar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmålet överensstämmer delvis med målet i ett kommande EG-direk-&lt;br&gt;tiv om ozon i luften (det s.k. ozondirektivet). Ozondirektivet tillåter dock&lt;br&gt;ett antal dagars överskridande av delmålet och sätter ingen tidsgräns för&lt;br&gt;när det långsiktiga målet om inget överskridande skall vara uppnått.&lt;br&gt;Många länder i Europa har mycket större svårigheter att åstadkomma en&lt;br&gt;minskning av marknära ozon än Sverige. Det är med hänsyn till dessa&lt;br&gt;länder som det kommande ozondirektivet väntas tillåta 20-25 dagars&lt;br&gt;överskridande av målet år 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ozonkoncentrationen skall kunna minskas krävs att delmål 2 för&lt;br&gt;kvävedioxid och delmål 4 för utsläpp av VOC uppnås. En ytterligare&lt;br&gt;förutsättning är att EU-ländema och de länder som anslutit sig till Göte-&lt;br&gt;borgsprotokollet inom FN-konventionen om långväga gränsöver-&lt;br&gt;skridande luftföroreningar fullgör sina åtaganden att minska utsläppen av&lt;br&gt;kväveoxider och flyktiga organiska ämnen. Man räknar med att nå en&lt;br&gt;begränsning av ozonnivåema med 67 % eller mer i Europa jämfört med&lt;br&gt;situationen år 1990 om länderna fullgör sina åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom delmålet i hög grad är beroende av att åtgärder vidtas i andra&lt;br&gt;länder krävs en aktiv svensk insats i bl.a. EU:s miljöarbete. Det före-&lt;br&gt;slagna delmålet kommer därför att vara en viktig förutsättning för&lt;br&gt;svenska ställningstaganden om utsläppsbegränsningar och åtgärder i&lt;br&gt;Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Naturvårdsverkets bedömning kommer delmålet för ozon-&lt;br&gt;koncentrationen i Sverige att uppnås år 2010 om länderna i Europa full-&lt;br&gt;gör sina åtaganden. Eftersom Sverige är omvärldsberoende när det gäller&lt;br&gt;detta mål måste delmålet nogsamt följas upp med hänsyn till vilka&lt;br&gt;utsläppsminskningar som görs i Europa och kunna revideras om det&lt;br&gt;anses lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 4 (utsläpp av flyktiga organiska ämnen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flyktiga organiska ämnen (VOC) är ett samlingsnamn för ett flertal gas-&lt;br&gt;formiga ämnen varav vissa är cancerframkallande och andra irriterande&lt;br&gt;för andningsvägar och ögon. Delmålet att minska utsläppen av VOC är&lt;br&gt;därför av stor betydelse för luftkvaliteten. Merparten av de svenska&lt;br&gt;utsläppen av VOC härrör från biltrafik och byggnadsuppvärmning, dvs.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från förbränningsprocesser, men flyktiga organiska ämnen når också ut i Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;luften genom avdunstning från exempelvis bensin och lösningsmedel. De&lt;br&gt;minskningar som hittills nåtts beror på katalysatorreningen hos nyare&lt;br&gt;bilar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 7.1. Utsläpp av flyktiga organiska ämnen från olika typer av källor&lt;br&gt;1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Drivmedels-&lt;br&gt;hantering&lt;br&gt;4%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmaskiner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7%&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03130/prop_200001__130-1.png" style="width:129pt;height:128pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Industri-&lt;br&gt;processer&lt;br&gt;5%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Sveriges officiella rapportering till&lt;br&gt;Klimatkonventionen (FCCC)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmålet för utsläppen av VOC till år 2010 följer det svenska åtagandet&lt;br&gt;enligt Göteborgsprotokollet och det kommande takdirektivet inom EU.&lt;br&gt;Utsläppen av VOC uppgick år 1999 till 430 000 ton. Med redan beslu-&lt;br&gt;tade åtgärder bedöms utsläppen minska till 290 000 ton år 2010. För att&lt;br&gt;målet 241 000 ton skall nås måste Sverige alltså vidta ytterligare&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor utsläppskälla är småskalig vedeldning, som uppskattningsvis&lt;br&gt;står för 20-25 % av de totala VOC-utsläppen. Vedeldning i dagens&lt;br&gt;befintliga pannor, som till stor del består av vedpannor med föråldrad&lt;br&gt;teknik, medför stora utsläpp av bl.a. VOC, polycykliska aromatiska&lt;br&gt;kolväten och partiklar. De luftföroreningar som uppkommer vid ved-&lt;br&gt;eldning är både cancerframkallande och luftvägsirriterande. Installation&lt;br&gt;av ackumulatortank förbättrar förbränningsprestandan avsevärt. Utsläp-&lt;br&gt;pen av VOC från en vedpanna som kompletteras med en ackumulator-&lt;br&gt;tank minskar med 60-70 %. Ett samtidigt byte till miljögodkänd panna&lt;br&gt;reducerar utsläppen ytterligare, till 90-99 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag finns utsläppsgränser inskrivna i Boverkets byggregler för ny-&lt;br&gt;installation av vedpannor och lokaleldstäder i tätort. Regeringen anser att&lt;br&gt;dessa bör kompletteras och gälla också för glesbygden. De ändringar&lt;br&gt;som behövs kan genomföras i Boverkets byggregler. Syftet med de krav&lt;br&gt;som gäller för samtliga nyinstallationer i såväl tätort som glesbygd är att&lt;br&gt;få bort icke miljötestade och icke miljögodkända pannor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna kan också med stöd av miljöbalken och kommunala&lt;br&gt;föreskrifter m.m. utfärda tillfälligt förbud mot småskalig vedeldning med&lt;br&gt;fasta bränslen inom särskilt angivna områden om det behövs för att&lt;br&gt;hindra att olägenheter för människors hälsa uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under våren 2001 kommer tre förslag som om de genomförs leder till&lt;br&gt;sänkta utsläpp av VOC att behandlas i EU:s ministerråd och Europa-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;parlamentet. Det gäller skärpta avgaskrav för motorcyklar, särskilda kall- Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;startskrav för bensindrivna lätta lastbilar och bussar samt avgaskrav för&lt;br&gt;bensindrivna arbetsmaskiner. De föreslagna kraven skapar nya möjlig-&lt;br&gt;heter att minska utsläppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För terrängskotrar finns i dag inga avgaskrav. De svarar för ca 4 % av&lt;br&gt;de nationella utsläppen av kolväten. Miljöklassutredningen föreslog i sitt&lt;br&gt;betänkande Miljöklassning av snöskotrar (SOU 1995:97) att ett frivilligt&lt;br&gt;miljöklassystem med avgas- och bullerkrav skulle införas för terräng-&lt;br&gt;skotrar. Det förslag till avgaskrav för bensindrivna arbetsmaskiner och&lt;br&gt;arbetsredskap som inom kort skall behandlas inom EU innebär att avgas-&lt;br&gt;krav för terrängskotrar faller inom det område där EU- gemensamma&lt;br&gt;regler skall tas fram. Regeringen avser att arbeta för att säkerställa att&lt;br&gt;Sverige ges möjlighet att införa avgaskrav. Under miljökvalitetsmålet&lt;br&gt;Storslagen fläl Imiljö (avsnitt 19) behandlas frågan om ett tillfälligt miljö-&lt;br&gt;klassystem för terrängskotrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är osäkert om vi med dessa åtgärder når det reduktionsmål som&lt;br&gt;takdirektivet kräver. Uppskattningarna av VOC-utsläppen är dock rela-&lt;br&gt;tivt osäkra. Naturvårdsverket har för avsikt att under år 2001 se över&lt;br&gt;utsläppen av VOC och insamlingen av data. Underlaget måste förbättras&lt;br&gt;för att kunna bedöma vad som måste åtgärdas för att nå delmålet. Ett&lt;br&gt;bättre underlag gör det lättare att bestämma nödvändiga åtgärder för att&lt;br&gt;nå delmålet. I den uppföljning som regeringen avser att göra av miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmålen bör Naturvårdsverkets översyn av utsläppsdata för VOC&lt;br&gt;följas upp och utvärderas i relation till delmålet. Utifrån det kan reger-&lt;br&gt;ingen återkomma med förslag om ytterligare åtgärder och eventuella&lt;br&gt;revideringar av målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålet Frisk luft i ett generationsperspektiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens bedömning av miljökvalitetsmålet i ett generations-&lt;br&gt;perspektiv har beskrivningen ändrats något i förhållande till vad som&lt;br&gt;redovisades i propositionen 1997/98:145 Svenska miljömål men inne-&lt;br&gt;börden är densamma. Det nya förslaget kommer från Miljömåls-&lt;br&gt;kommittén med kompletteringar från Naturvårdsverket.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Luftföroreningar ger upphov till betydande hälsoproblem. Beräkningar&lt;br&gt;av den totala ohälsan till följd av luftföroreningar saknas i dagsläget. De&lt;br&gt;utredningar som sökt kvantifiera hälsoförluster inbegriper endast den&lt;br&gt;allra mest påtagliga sjukligheten i form av vård på sjukhus. Under&lt;br&gt;antagandet av 5-10 vårddagar per sjukintag på sjukhus beräknas antalet&lt;br&gt;totala vårddagar uppgå till ca 20 000-100 000 per år med dagens luft-&lt;br&gt;föroreningssituation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dåvarande Försvarets forskningsanstalt (FOA) har uppskattat kost-&lt;br&gt;naden för hälsoeffekter av luftföroreningar till 2,2 miljarder kronor per&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det produktionsbortfall som orsakas av marknära ozon och som&lt;br&gt;drabbar det svenska jordbruket har i tidigare undersökningar värderats till&lt;br&gt;minst en miljard kronor per år. Även barrträd påverkas av ozon, men det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är oklart i vilken omfattning detta inverkar på skogsbrukets ekonomi. Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;Ozon påskyndar därtill nedbrytningen av vissa organiska material såsom&lt;br&gt;gummi och plaster. Ämnet hör också till de växthusgaser som kan&lt;br&gt;inverka på jordens klimat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vittring och korrosion av kulturminnen och kulturföremål orsakar&lt;br&gt;samhället kostnader och oersättliga värden går förlorade. Dessa kost-&lt;br&gt;nader har inte uppskattats men vi vet att underhåll av fastigheter fördyras&lt;br&gt;och att konserveringskostnadema har ökat. En sänkning av förorenings-&lt;br&gt;nivåema innebär att de onaturliga nedbrytningsprocesserna bromsas.&lt;br&gt;Fortsatt forskning om luftföroreningarnas påverkan på kulturarvet är&lt;br&gt;angelägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De trängselavgifter som kommunerna bör ges möjlighet att införa&lt;br&gt;kommer att generera intäkter för kommunerna. Upphandlingskrav för&lt;br&gt;arbetsmaskiner ger upphov till marginella kostnader i form av dyrare&lt;br&gt;maskiner, men dessa kostnader vägs till viss del upp av att maskinerna är&lt;br&gt;effektivare. De andra trafikrelaterade åtgärderna kommer inte att orsaka&lt;br&gt;offentliga utgifter eftersom de planeras att genomföras inom ramen för&lt;br&gt;skatteväxlingen eller på annat statsfinansiellt neutralt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de delmål som föreslås uppnås kommer luftföroreningssituationen&lt;br&gt;att förbättras avsevärt. Risken för framtida cancerfall på grund av luft-&lt;br&gt;föroreningar kommer enligt Naturvårdsverkets bedömning att kunna&lt;br&gt;minst halveras. Målet för kvävedioxidhalter klaras i de flesta kommuner&lt;br&gt;redan år 2010, vilket bör betyda en avsevärd förbättring för astmatiker.&lt;br&gt;Problemet med partiklar minskar något. Grödornas avkastning beräknas&lt;br&gt;öka och tillväxtförlusten för skog avta genom att halterna av marknära&lt;br&gt;ozon beräknas minska kraftigt inom en generation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statsfinansiella kostnaden för att nå alla delmål under miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmålet uppskattas till totalt ca 30 miljoner kronor under perioden&lt;br&gt;2001-2010. För innevarande år beräknar regeringen att göra vissa&lt;br&gt;omprioriteringar av resurser inom 2001 års utgiftsram. Regeringen&lt;br&gt;bedömer att ingen ytterligare finansiering av föreslagna åtgärder behövs i&lt;br&gt;jämförelse med 2001 års utgiftsnivå för delmålen (se vidare avsnitt 25).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bara naturlig försurning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Av riksdagen fastställt miljökvalitetsmål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall under-&lt;br&gt;skrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande&lt;br&gt;ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniskt material eller&lt;br&gt;kulturföremål och byggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Delmål för miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. År 2010 skall högst 5 % av antalet sjöar och högst 15 % av&lt;br&gt;sträckan rinnande vatten i landet vara drabbade av försurning som&lt;br&gt;orsakats av människan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Före år 2010 skall trenden mot ökad försurning av skogsmarken&lt;br&gt;vara bruten i områden som försurats av människan och en åter-&lt;br&gt;hämtning skall ha påbörjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. År 2010 skall utsläppen i Sverige av svaveldioxid till luft ha&lt;br&gt;minskat till 60 000 ton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. År 2010 skall utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha&lt;br&gt;minskat till 148 000 ton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Utsläppen av försurande föroreningar har&lt;br&gt;minskat de senaste 15 åren, vilket på lång sikt också bör leda till&lt;br&gt;minskad försurning av mark och vatten. För att miljökvalitetsmålet&lt;br&gt;skall nås krävs dock att utsläppen av försurande ämnen fortsätter att&lt;br&gt;minska i Sverige och övriga Europa. De nya internationella överens-&lt;br&gt;kommelserna om utsläppsreduktioner av försurande ämnen kommer&lt;br&gt;att kunna leda till att utsläppen från länderna i Europa minskar avse-&lt;br&gt;värt fram till år 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmålet som avser utsläppsbegränsningar av kväveoxider är satt så&lt;br&gt;att det överensstämmer med Sveriges åtaganden i EU:s kommande&lt;br&gt;s.k. takdirektiv. Det är mycket viktigt att alla berörda länder fullgör&lt;br&gt;sina åtaganden och att effekterna av begräsningama kontinuerligt följs&lt;br&gt;upp eftersom depositionen fortfarande kommer att överskrida den&lt;br&gt;kritiska belastningen år 2010. För att generationsmålet skall kunna nås&lt;br&gt;krävs strukturella förändringar där den omställning av transportarbetet&lt;br&gt;och energianvändningen som beskrivs i avsnitt 21 är central. Det är&lt;br&gt;viktigt att de i avsnitt 21 beskrivna strategierna får ett snabbt genom-&lt;br&gt;slag. Även om utsläppen minskar till hållbara nivåer kvarstår en lång&lt;br&gt;återhämtningstid innan resultaten kan skönjas i marken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning bör i ett generations-&lt;br&gt;perspektiv enligt regeringens bedömning innebära bl.a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Depositionen av försurande ämnen överskrider inte den kritiska&lt;br&gt;belastningen för mark och vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Onaturlig försurning av marken motverkas så att den naturgivna&lt;br&gt;produktionsförmågan, arkeologiska föremål och den biologiska&lt;br&gt;mångfalden bevaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Markanvändningens bidrag till försurning av mark och vatten mot-&lt;br&gt;verkas genom att skogsbruket anpassas till växtplatsens försur-&lt;br&gt;ningskänslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömålskommitténs förslag: Överensstämmer delvis med regering-&lt;br&gt;ens förslag och bedömning. Ambitionsnivån i delmål 3 har höjts och&lt;br&gt;innebär att utsläppen av svaveldioxid skall minska med ytterligare ca&lt;br&gt;10% jämfört med kommitténs förslag. Delmål 4 har anpassats till&lt;br&gt;Sveriges åtaganden i EU:s kommande takdirektiv. Avvikelser i fråga om&lt;br&gt;utsläppsreduktionema i delmål 3 och 4 kan till viss del hänföras till att&lt;br&gt;det har skett förändringar i de utsläppssiffror som låg till grund för&lt;br&gt;kommitténs beräkningar. Ambitionsnivån i regeringens föreslagna&lt;br&gt;delmål 4 är samma som i kommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna anser att&lt;br&gt;kommitténs förslag till delmål är bra. Industriförbundet avstyrker före-&lt;br&gt;slagna delmål då förbundet anser att delmålen skall ses som riktnings-&lt;br&gt;visare. Ett antal instanser påpekar behovet av internationell samordning&lt;br&gt;för att uppnå miljökvalitetsmålet. Naturvårdsverket understryker vikten&lt;br&gt;av att regeringen och riksdagen fattar tydliga beslut om styrmedel och&lt;br&gt;åtgärder för att Sverige skall kunna leva upp till kraven i takdirektivet&lt;br&gt;och Göteborgsprotokollet. Jordbruksverket anser att bättre metoder för&lt;br&gt;att fastställa kritisk belastning behöver utvecklas för att det skall vara&lt;br&gt;möjligt att besluta om utsläppsminskningar som är kopplade till kritisk&lt;br&gt;belastning. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) är&lt;br&gt;tveksamt till om delmålet om återhämtning är realistiskt eftersom åter-&lt;br&gt;hämtningen tar lång tid. Vissa instanser pekar på behovet av fortsatt&lt;br&gt;kalkning för att uppnå målen. Flera remissinstanser betonar att skogs-&lt;br&gt;bruket är en viktig aktör i försumingssammanhang och några efterlyser&lt;br&gt;delmål kopplat till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning: Sedan&lt;br&gt;industrialismens genombrott har utsläppen av försurande ämnen ökat&lt;br&gt;kraftigt. Föroreningarna utgörs av svavel- och kväveföreningar som har&lt;br&gt;sitt ursprung i utsläpp från trafik, sjöfart, energianläggningar, industri,&lt;br&gt;arbetsmaskiner och jordbruk. De försurande föroreningarna sprids i&lt;br&gt;luften och deponeras i form av gas, som luftbuma partiklar eller lösta i&lt;br&gt;regnvatten eller snö. Större delen av de utsläppta svavel- och kväve-&lt;br&gt;oxiderna stannar kvar i atmosfären i flera dagar och kan med vindarna&lt;br&gt;transporteras flera tusental kilometer innan de faller ned och orsakar&lt;br&gt;försurning av mark och vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett långt tidsperspektiv är försurning en naturlig process. Den natur-&lt;br&gt;liga försurningen orsakas bl.a. av markmineralemas långsamma vittring.&lt;br&gt;Vid sekelskiftet 1900 accelererade försurningen på grund av att det sura&lt;br&gt;nedfallet ökade, vilket har lett till att marken i många områden åldrats&lt;br&gt;motsvarande tusentals år under det gångna seklet. Försurningen yttrar sig&lt;br&gt;först som en kraftig utlakning av markens mineralnäringsämnen, därefter&lt;br&gt;som sjunkande pH-värden och förhöjda aluminiumhalter i sjöar och&lt;br&gt;vattendrag. I dag är ca 14 000 svenska sjöar drabbade med omfattande&lt;br&gt;skador på växt- och djurliv som följd. Den svenska berggrunden har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom sin naturliga surhet dålig buffringsförmåga, dvs. förmåga att Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;neutralisera sur nederbörd. Länder med basiska bergarter som kalksten&lt;br&gt;klarar försurning på ett bättre sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När marken försuras utlakas viktiga näringsämnen, vilket försämrar&lt;br&gt;markens produktionsförmåga genom att många arter som är känsliga för&lt;br&gt;pH-förändringar försvinner, t.ex. de för träden så viktiga mykhorizza-&lt;br&gt;svampama. På lång sikt kan detta innebära minskad tillväxt i våra skogar&lt;br&gt;och ökat behov av kalkning för jordbruksmark. Dessutom sker en utlös-&lt;br&gt;ning av metalljoner, som kan skada såväl nedbrytningsprocessen i&lt;br&gt;marken som fåglar och däggdjur högre upp i näringskedjorna, inklusive&lt;br&gt;människan. Många hotade arter i såväl mark som vatten är mycket&lt;br&gt;känsliga inte bara för försurning, utan även för giftiga metaller som&lt;br&gt;aluminium. Detta ger negativa effekter på ekosystemet och den bio-&lt;br&gt;logiska mångfalden trängs tillbaka. Korrosionen påskyndas starkt av&lt;br&gt;svaveldioxid och kväveoxider, vilket leder till att kulturföremål som t.ex.&lt;br&gt;hällristningar, fornfynd och byggnadsdetaljer påverkas och efter hand&lt;br&gt;förstörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1999 uppgick de totala svenska svaveldioxidutsläppen till&lt;br&gt;66 000 ton. Däri ingår inte 17 000 ton utsläpp från s.k. internationell&lt;br&gt;bunkring, dvs. bränsle som sålts i Sverige för användning inom interna-&lt;br&gt;tionell sjöfart. År 1999 uppgick de totala svenska kväveoxidutsläppen till&lt;br&gt;263 000 ton (exklusive bunkring). Bidraget från bunkring uppgick till&lt;br&gt;41 000 ton. Utländska källor bidrog år 1995 till ca 90 % av svavel-&lt;br&gt;nedfallet och till ca 80 % av kvävenedfallet totalt över Sverige. Den&lt;br&gt;svenska ”exporten” av kväveföreningar är dock nästan lika stor som&lt;br&gt;”importen”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedfallet av försurande ämnen har minskat kraftigt de senaste 15 åren.&lt;br&gt;I Sverige har vi framgångsrikt använt ekonomiska styrmedel, svavel-&lt;br&gt;skatten och kväveoxidavgiften, för att minska utsläppen. Svavelskatten&lt;br&gt;infördes år 1991 och tas ut på svavelinnehållet i samtliga energi- och&lt;br&gt;koldioxidskattepliktiga bränslen. Svavelskatten beräknas ha svarat för ca&lt;br&gt;30 % av den totala minskningen av svaveldioxidutsläppen under perio-&lt;br&gt;den 1990-1995, motsvarande 19 000 ton svaveldioxid. Kväveoxid-&lt;br&gt;avgiften, som infördes år 1992, är en avgift på utsläpp av kväveoxider&lt;br&gt;vid energiproduktion i fasta förbränningsanläggningar. Incitamentet till&lt;br&gt;utsläppsminskningar i avgiftssystemet bygger på att det totala inbetalade&lt;br&gt;beloppet återbetalas till de avgiftspliktiga i proportion till deras andel av&lt;br&gt;den nyttiggjorda energin. Naturvårdsverkets utvärdering visar att även&lt;br&gt;kväveoxidavgiften väl fyllt sitt syfte. Ca 50 % av utsläppsminskningama&lt;br&gt;inom den avgiftsskyldiga sektorn har berott på avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella överenskommelser om utsläppsbegränsningar är&lt;br&gt;avgörande eftersom problemet är gränsöverskridande. Inom EU håller ett&lt;br&gt;direktiv på att utformas som skall fastställa nationella utsläppstak för&lt;br&gt;försurande och ozonbildande ämnen (det s.k. takdirektivet). I december&lt;br&gt;1999 undertecknades ett protokoll (Göteborgsprotokollet) inom FN-kon-&lt;br&gt;ventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar. Om direk-&lt;br&gt;tivet och protokollet genomförs och efterlevs antas de områden i Sverige&lt;br&gt;där den kritiska belastningen överskrids komma att minska. Med kritisk&lt;br&gt;belastning avses gränsen för naturmiljöns förmåga att ta emot förore-&lt;br&gt;ningar utan att skadliga effekter uppstår på känsliga delar av miljön.&lt;br&gt;Denna gräns kommer att överskridas även efter år 2010. Det kommer att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krävas utsläppsreduktioner i Europa utöver de åtaganden som nu finns&lt;br&gt;för att nedfallet av försurande ämnen skall underskrida kritisk belastning&lt;br&gt;i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återhämtning från försurning är förlopp som spänner över lång tid&lt;br&gt;eftersom försurningen till stor del är kopplad till vittring. Återhämtnings-&lt;br&gt;processen i mark- och vattenekosystem kan påbörjas när belastningen av&lt;br&gt;försurande ämnen minskar till hållbara nivåer. Dessa naturliga processer&lt;br&gt;går dock långsamt och det kan ta åtskilliga decennier innan en fullständig&lt;br&gt;återhämtning har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemet med försurning uppmärksammades tidigt i den svenska&lt;br&gt;miljöpolitiken. Redan på 1980-talet infördes mål för minskning av&lt;br&gt;svaveldioxidutsläppen och därefter har fler mål tillkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya strukturen för miljömålsarbetet som beslutades av riksdagen&lt;br&gt;år 1999 (prop.l997/98:145, bet.l998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183) ingick&lt;br&gt;bl.a. miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning. De mål som tidigare&lt;br&gt;fanns på området skulle i möjligaste mån ersättas eller införlivas i den&lt;br&gt;nya strukturen. Det förutsattes att regeringen skulle återkomma till riks-&lt;br&gt;dagen med förslag till kompletteringar av miljökvalitetsmålet med&lt;br&gt;delmål avseende bl.a. utsläpp av försurande ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslagen till delmål baseras på förslag i Miljömålskommitténs betän-&lt;br&gt;kande. Delmålen är satta med utgångspunkten att det skall vara möjligt&lt;br&gt;att nå miljökvalitetsmålet inom en generation. Eftersom det tar lång tid&lt;br&gt;för marken att återhämta sig från försurning innebär det att det är ange-&lt;br&gt;läget att åtgärder vidtas snarast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det internationella arbetet är nödvändigt för att miljökvalitetsmålet för&lt;br&gt;försurning skall kunna nås. Arbetet med att begränsa utsläppen inom&lt;br&gt;Europa bedrivs dels i EU, dels inom ramen för FN-konventionen om&lt;br&gt;långväga gränsöverskridande luftföroreningar. För att delmålen skall&lt;br&gt;kunna uppnås krävs att utsläppsreduktionema i Europa anpassas till nivå-&lt;br&gt;erna i det kommande EG-direktivet om nationella utsläppstak (takdirek-&lt;br&gt;tivet) eller, såvitt avser länder utanför EU, till de nivåer som fastställts i&lt;br&gt;Göteborgsprotokollct. Mål för ammoniak som också finns i takdirektivet&lt;br&gt;och Göteborgsprotokollet behandlas under miljökvalitetsmålet Ingen&lt;br&gt;övergödning (avsnitt 12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att Göteborgsprotokollet skyndsamt ratificeras av ett&lt;br&gt;tillräckligt antal signatärstater så att det kan träda i kraft. Regeringen&lt;br&gt;återkommer till denna fråga (se avsnitt 26).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömålskommittén har pekat på att markanvändningens bidrag till&lt;br&gt;försurningen kan motverkas genom att skogsbruket anpassas till växt-&lt;br&gt;platsens försumingskänslighet. För en sådan anpassning krävs exempel-&lt;br&gt;vis åtgärder som dämpar kraftigt näringsläckage i samband med föryng-&lt;br&gt;ringsavverkning i områden som har högt kvävenedfall. Under miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmålet Levande skogar (avsnitt 17) föreslås bl.a. att arealen mark&lt;br&gt;som föryngras med lövskog skall öka för att förstärka och bevara bio-&lt;br&gt;logisk mångfald. Anlagd lövskog kan på lämplig mark bidra till att mot-&lt;br&gt;verka skogsbrukets bidrag till försurningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En måluppfyllelse på nationell nivå behöver följas upp med mål och&lt;br&gt;åtgärdsstrategier på regional och lokal nivå när så är lämpligt. Dessa mål&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och åtgärdsstrategier bör utarbetas i samråd mellan länsstyrelser, Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;kommuner och andra regionala och lokala aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att miljökvalitetsmålet skall kunna nås måste depositionen av för-&lt;br&gt;surande ämnen reduceras ytterligare efter år 2010. Eftersom återhämt-&lt;br&gt;ningen kan ta flera decennier är det angeläget att nedfallet så snart som&lt;br&gt;möjligt kan underskrida gränsen för kritisk belastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att detta skall vara möjligt är att vi fortsätter att&lt;br&gt;vara aktiva i det internationella arbetet. Sverige har varit pådrivande i&lt;br&gt;arbetet med att åstadkomma bindande överenskommelser om att minska&lt;br&gt;utsläppen av försurande ämnen såväl i EU som inom ramen för konven-&lt;br&gt;tionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar. Det är viktigt&lt;br&gt;att Sverige bibehåller sin initiativkraft i internationella beslutande för-&lt;br&gt;samlingar genom att ta fram underlag för konkreta åtgärder i miljön och&lt;br&gt;förmå andra länder i Europa att minska sina utsläpp av försurande&lt;br&gt;ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både takdirektivet och Göteborgsprotokollet skall revideras år 2004.&lt;br&gt;Revideringen av takdirektivet kommer att ske inom ramen för en luft-&lt;br&gt;kvalitetsstrategi, Clean Air For Europé (CAFE), som EG-kommissionen&lt;br&gt;planerar att lägga fram förslag om år 2004. Denna strategi skall ligga till&lt;br&gt;grund för en översyn av gemenskapens luftkvalitetsmål, för förslag till&lt;br&gt;nya sådana samt utveckling av genomförandestrategier som säkerställer&lt;br&gt;att dessa mål uppnås. Strategin kommer att omfatta bl.a. frågor som rör&lt;br&gt;gränsöverskridande föroreningar, behovet av reviderade mål för luft-&lt;br&gt;kvalitet, försurning och övergödning, nuvarande luftkvalitet och trender&lt;br&gt;fram till år 2010 samt utrymme för att ytterligare begränsa utsläpp från&lt;br&gt;relevanta källor med beaktande av teknisk genomförbarhet och kostnads-&lt;br&gt;effektivitet. Sverige bör även i fortsättningen delta aktivt i utformningen&lt;br&gt;av denna strategi så att miljökvalitetsmålen Frisk luft (avsnitt 7), Bara&lt;br&gt;naturlig försurning och Levande sjöar och vattendrag (avsnitt 13) kan&lt;br&gt;uppnås inom en generation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 1 och 2 (försurning av vatten och skogsmark)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De första två delmålen beskriver en miljökvalitet som skall vara uppnådd&lt;br&gt;till år 2010. I dag beräknas ungefär en tredjedel av vattendragen och&lt;br&gt;närmare 20 % av alla sjöar vara påverkade av försurning orsakad av&lt;br&gt;människan. Av dessa 17 300 sjöar kalkas i dag ca 7 000, vilket motsvarar&lt;br&gt;ca 40 %, dock med en sjöyta motsvarande 89 %. Av de försurande&lt;br&gt;vattendragen kalkas i dag ca 12 800 km, ca 11 %. Den biologiska mål-&lt;br&gt;uppfyllelsen av kalkning är enligt Naturvårdsverkets bedömning god. För&lt;br&gt;att kunna följa upp det långsiktiga målet om inget överskridande av&lt;br&gt;kritiska belastningar är det viktigt att sätta dessa delmål som etappmål för&lt;br&gt;miljökvaliteten. De två delmål som föreslås är omvärldsberoende och&lt;br&gt;satta utifrån vad som anses möjligt att uppnå till år 2010 mot bakgrund&lt;br&gt;av de nyligen ingångna internationella överenskommelserna. Förutsätt-&lt;br&gt;ningen för att nå delmålen är alltså att de länder som ställt sig bakom&lt;br&gt;överenskommelserna fullgör sina åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts bidrog utländska källor år 1995 till ca 90 % av&lt;br&gt;svavelnedfallet och till ca 80 % av kvävenedfallet totalt över Sverige.&lt;br&gt;Nedfallet av svavel- och kväveföreningar bedöms kunna minska med 30-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 % respektive 15-20 % från mitten av 1990-talet till år 2010 om de&lt;br&gt;internationella överenskommelserna efterlevs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddet av biologisk mångfald i många sjöar och rinnande vatten&lt;br&gt;liksom nyttjandet av vattnet kommer att vara beroende av uppehållande&lt;br&gt;åtgärder mot försurning under en lång tid framöver. Regeringen räknar&lt;br&gt;därför med att kalkningen kommer att behöva fortsätta för att minska de&lt;br&gt;biologiska skadorna av försurning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskade utsläpp av försurande ämnen medför att tillståndet i sjöar&lt;br&gt;och vattendrag långsamt förbättras. På lång sikt är målet att inga sjöar&lt;br&gt;eller rinnande vatten skall vara beroende av uppehållande åtgärder i form&lt;br&gt;av kalkning. I budgetpropositionen 2001 (prop. 2000/01:1 utg.omr. 20&lt;br&gt;s. 32) aviserar regeringen att kalkningsverksamheten skall hållas på en&lt;br&gt;nivå av 213 miljoner kronor år 2001. Regeringen bedömer att ytterligare&lt;br&gt;medel bör tillföras från och med 2002 så att samtliga sjöar och vatten-&lt;br&gt;drag i klass 1-3 enligt den nationella kalkningsplanen kan åtgärdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den uppföljning som kommer att göras av miljökvalitetsmålen ger&lt;br&gt;möjlighet att utvärdera målen utifrån ny kunskap om vilka utsläpps-&lt;br&gt;minskningar som åstadkommits i våra grannländer samt tillgängliga&lt;br&gt;resurser (se avsnitt 23). Utvärderingen kan komma att leda till att nya&lt;br&gt;åtgärder för att nå delmålen föreslås eller att delmålen revideras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 3 och 4 (utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I delmålen för svaveldioxid och kväveoxider inkluderas inte utsläpp från&lt;br&gt;utrikes sjö- och luftfart. Den internationella sjöfarten ger upphov till&lt;br&gt;betydande svaveldioxidutsläpp, eftersom den fortfarande är oförhindrad&lt;br&gt;att utnyttja tunga, svavelrika oljor som bränslen. Det är naturligtvis&lt;br&gt;angeläget att också dessa utsläpp minskar. På detta område kan dock inte&lt;br&gt;Sverige enbart på egen hand vidta åtgärder utan måste agera aktivt inter-&lt;br&gt;nationellt för att åstadkomma överenskommelser om minskade utsläpp.&lt;br&gt;Inom Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) skall Sverige verka för&lt;br&gt;att sänka svavelhalten i fartygsbränslen. Sverige skall också driva frågan&lt;br&gt;om minskad svavelhalt i fartygsbränslen inom EU, bl.a. genom att verka&lt;br&gt;för att differentierade sjöfartsavgifter införs. En översyn och utvärdering&lt;br&gt;av det svenska systemet med milj odifferentierade farledsavgifter sker&lt;br&gt;regelbundet. Sjöfartsverket har i sin senaste utvärdering pekat på behovet&lt;br&gt;att skärpa miljödifferentieringen av farledsavgiftema. Godstransport-&lt;br&gt;delegationen genomför för närvarande en översyn av farledsavgiftema.&lt;br&gt;Den utredning där Sjöfartsverket framhåller behovet av att överväga en&lt;br&gt;skärpt miljödifferentiering av farledsavgiftema ingår i delegationens&lt;br&gt;underlag. Regeringens avser återkomma till frågan i den aviserade&lt;br&gt;propositionen Infrastrukturinriktning för omställning till ett hållbart&lt;br&gt;transportsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsläppen år 1999 av svaveldioxid till luft uppgick till ca 66 000 ton.&lt;br&gt;Delmålet är satt till 60 000 ton vilket innebär en reduktion med ca 10 %&lt;br&gt;till år 2010. Det svenska åtagandet i det kommande takdirektivet och&lt;br&gt;Göteborgsprotokollet är 67 000 ton år 2010. Regeringen gör dock&lt;br&gt;bedömningen att ytterligare minskningar till 60 000 ton kan åstad-&lt;br&gt;kommas framför allt genom minskad svavelhalt i marina oljor. Tak-&lt;br&gt;direktivet avses bli ett s.k. minimidirektiv, vilket betyder att medlems-&lt;br&gt;länderna har möjlighet att införa strängare nationella regler än de mini-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miregler som blir obligatoriska. Utsläppsberäkningar är dock relativt Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;osäkra och har sedan kommittén gjorde sina beräkningar förändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att revidera och kvalitetssäkra dessa data pågår. I den upp-&lt;br&gt;följning som regeringen avser att göra av miljökvalitetsmålen (se&lt;br&gt;avsnitt 23) kommer de reviderade utsläppssiffroma att följas upp och&lt;br&gt;utvärderas i relation till delmålet. Utifrån det underlaget kan regeringen&lt;br&gt;återkomma med förslag om ytterligare åtgärder och förslag till föränd-&lt;br&gt;ringar av delmålet för utsläpp av svaveldioxid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 8.1. Svaveldioxidutsläpp i Sverige 1980-1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tusental ton&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03130/prop_200001__130-2.png" style="width:249pt;height:168pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Delmål 4 överensstämmer med Sveriges åtaganden enligt Göteborgs-&lt;br&gt;protokollet och det kommande takdirektivet. Utsläppen av kväveoxider&lt;br&gt;till luft uppgick år 1999 till 263 000 ton. Med redan beslutade åtgärder&lt;br&gt;bedöms utsläppen av kväveoxider minska till 155 000 ton år 2010. För&lt;br&gt;att nå delmålet år 2010 behövs ytterligare utsläppsminskning med&lt;br&gt;7 000 ton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har, liksom många andra länder i Europa, inte varit lika fram-&lt;br&gt;gångsrikt i att minska kväveoxidutsläppen som utsläppen av svavel-&lt;br&gt;dioxid. De svenska utsläppen per capita var år 1990 strax över genom-&lt;br&gt;snittet i EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 8.2. Kväveoxidutsläpp i Sverige 1980-1998&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03130/prop_200001__130-3.png" style="width:252pt;height:171pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för att minska utsläppen från sjöfart, flyg och vägtrafik framför&lt;br&gt;allt tunga fordon och arbetsmaskiner är prioriterade. Det är också inom&lt;br&gt;dessa områden som EU kommer att skärpa kraven ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några av de åtgärder som redovisas nedan återfinns också under&lt;br&gt;miljökvalitetsmålet Frisk luft (avsnitt 7) och avsnitt 21.1 Effektivisering&lt;br&gt;av transporter samt användning och omvandling av energi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Vägtrafikbeskattningen ses över i syfte att öka miljöstyrningen. I&lt;br&gt;budgetpropositionen 2001 (prop. 2000/01:1 finansplanen s. 228-231)&lt;br&gt;har regeringen aviserat att den som ett led i skatteväxlingen avser att&lt;br&gt;låta göra en sådan översyn. Regeringen har nyligen givit en utredare i&lt;br&gt;uppdrag (dir. 2001:12) att se över vägtrafikbeskattningen. Utredaren&lt;br&gt;skall enligt sina direktiv analysera om effekterna av att införa ett&lt;br&gt;incitament för tunga fordon i form av ett styrmedel är motiverat och,&lt;br&gt;om så är fallet, föreslå en utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Miljöklassystemet för arbetsmaskiner uppdateras i enlighet med&lt;br&gt;kommande EU-krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Kväveoxidavgiftssystemet har haft en styrande effekt. De&lt;br&gt;anläggningar som omfattas av systemet får ekonomiska incitament att&lt;br&gt;minska sina utsläpp. Miljömålskommittén har föreslagit att&lt;br&gt;möjligheterna för att få med fler branscher i systemet skall&lt;br&gt;undersökas så att de på ett kostnadseffektivt sätt skall kunna bidra till&lt;br&gt;att Sverige väsentligt minskar sina totala kväveoxidutsläpp.&lt;br&gt;Regeringen kommer att ta initiativ till en översyn av kväve-&lt;br&gt;oxidavgiftens roll för en minskning av utsläppen. Översynen kan&lt;br&gt;ligga till grund för en bedömning av behovet av förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den långsiktiga utvecklingen av framför allt person- och lastbilstrafiken&lt;br&gt;kräver att den traditionella utbudspolitiken (infrastruktur och trafikplane-&lt;br&gt;ring) förändras och kompletteras med åtgärder som syftar till att påverka&lt;br&gt;efterfrågan på transporter. En del i det arbetet är att åstadkomma ett vari-&lt;br&gt;erat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur så att människors&lt;br&gt;behov av dagliga transporter kan minska. En annan del i arbetet är att&lt;br&gt;skapa alternativa transportformer. En minskad bilanvändning skall efter-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strävas där alternativ finns. För att miljökvalitetsmålen skall kunna nås Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;inom en generation är det dessutom angeläget att vidta långsiktiga åtgär-&lt;br&gt;der för att skapa en infrastruktur för hållbar utveckling. Regeringen har&lt;br&gt;för avsikt att återkomma till dessa frågor i den aviserade propositionen&lt;br&gt;Infrastrukturinriktning för omställning till ett hållbart transportsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmålet för kväveoxider bedöms kunna nås med de föreslagna åtgär-&lt;br&gt;derna. Målet är satt till år 2010, vilket innebär att förutsättningarna för att&lt;br&gt;nå målet kommer att kunna förändras under denna tioårsperiod. Den upp-&lt;br&gt;följning som kommer att göras kontinuerligt av målen kommer att kunna&lt;br&gt;ta hänsyn till bl.a. teknisk utveckling, förbättrat underlag för utsläpps-&lt;br&gt;inventering, tillgängliga resurser och synergieffekter med åtgärder på&lt;br&gt;klimatområdet (se avsnitt 23).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppföljningen kommer, om behovet finns, att leda till att ytterligare&lt;br&gt;åtgärder för att målet skall kunna nås kommer att föreslås eller att del-&lt;br&gt;målet revideras. De delmål som är fastslagna i EG-direktiv eller i andra&lt;br&gt;internationella överenskommelser kan Sverige inte på egen hand revi-&lt;br&gt;dera. Det finns dock möjligheter för utvärdering och uppföljning inom&lt;br&gt;ramen för direktiven och överenskommelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utvärdering bör göras i samband med att Sverige skall redovisa hur&lt;br&gt;vi avser att minska våra årliga utsläpp i enlighet med bestämmelser i&lt;br&gt;EU:s kommande takdirektiv. Medlemsländerna skall redovisa åtgärds-&lt;br&gt;program till Kommissionen före utgången av år 2002. Programmen skall&lt;br&gt;omfatta kvantitativa uppskattningar av hur de nationella åtgärderna&lt;br&gt;kommer att påverka utsläppen år 2010. Kommissionen skall utifrån dessa&lt;br&gt;program och ett antal andra faktorer, t.ex. utvidgningsprocessen och ny&lt;br&gt;gemenskapslagstiftning, utvärdera genomförandet av de nationella&lt;br&gt;utsläppstaken och undersöka i vilken omfattning de kan förväntas vara&lt;br&gt;uppfyllda år 2010. En rapport om detta väntas kommissionen lämna till&lt;br&gt;ministerrådet och Europaparlamentet år 2004. Kommissionens rapport&lt;br&gt;kommer också, om det är lämpligt, att åtföljas av nya förslag till åtgärder&lt;br&gt;för att nå taken eller förslag till ändringar av taken. Under år 2006 skall&lt;br&gt;programmen uppdateras och revideras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även enligt Göteborgsprotokollet finns möjlighet för ett land att revi-&lt;br&gt;dera sina åtaganden om det finns speciella omständigheter som gör att&lt;br&gt;landet inte kan uppfylla dem. Detta skall rapporteras till konventionens&lt;br&gt;verkställande organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning i ett generationsperspektiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens bedömning av miljökvalitetsmålet i ett generations-&lt;br&gt;perspektiv är sakinnehållet i den första punkten oförändrat i förhållande&lt;br&gt;till vad som redovisades i propositionen 1997/98:145 Svenska miljömål.&lt;br&gt;Den andra punkten har kompletterats för att också täcka in arkeologiska&lt;br&gt;föremål. Den tredje punkten är en komplettering som har föreslagits av&lt;br&gt;Miljömålskommittén. I propositionen 1997/98:45 fanns ytterligare en&lt;br&gt;punkt som beskrev halterna i luft av försurande luftföroreningar och&lt;br&gt;korrosion på material och kulturföremål. Den har hänförts till miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmålet Frisk luft (avsnitt 7) på förslag av Miljömålskommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Minskade utsläpp av svaveldioxider och kväveoxider kommer att inne-&lt;br&gt;bära positiva effekter - eller snarare uteblivna negativa effekter - för&lt;br&gt;människors hälsa, material och byggnader, kulturarv, grödor samt land-&lt;br&gt;och vattenekosystem. Ett genomförande av föreslagna åtgärder under&lt;br&gt;miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning berör bl.a. jordbruks-,&lt;br&gt;transport-, energi-, skogs-, sjöfarts- och fiskesektorema samt friluftslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå delmål 1 och 2 om minskad försurning av vatten respek-&lt;br&gt;tive skogsmark är vi beroende av att Sveriges grannländer vidtar åtgär-&lt;br&gt;der och fullföljer sina åtaganden i takdirektivet och Göteborgsproto-&lt;br&gt;kollet. Om direktivet och protokollet genomförs och efterlevs antas de&lt;br&gt;områden i Sverige där den kritiska belastningen överskrids minska från&lt;br&gt;över 6 miljoner ha till drygt 1,5 miljoner ha. Dessutom kommer den&lt;br&gt;andel av landarealen där kritisk belastning för övergödning förekommer&lt;br&gt;att minska från 14 % år 1990 till ca 4 % år 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 4 om utsläpp av kväveoxider leder till att hälsoeffekter som&lt;br&gt;orsakas av kväveoxider minskar. Hälsoeffekter som orsakas av luft-&lt;br&gt;föroreningar redovisas under miljökvalitetsmålet Frisk luft (avsnitt 7).&lt;br&gt;Försumingssituationen i sjöekosystem förbättras. Förbättringen i depo-&lt;br&gt;sition av kväve blir mindre relativt svaveldepositionen. Genom minskat&lt;br&gt;nedfall erhålls avsevärda förbättringar i belastningen men återhämt-&lt;br&gt;ningen tar lång tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sänkning av utsläppsnivåema innebär också att den onaturliga vitt-&lt;br&gt;ringen och korrosionen av kulturminnen och kulturföremål bromsas.&lt;br&gt;Kostnaderna har inte uppskattats men det har konstaterats att underhåll&lt;br&gt;av fastigheter har fördyrats och att konserveringskostnadema ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan nämnas att EG-kommissionen har gjort en kostnads-nytto-&lt;br&gt;analys av att genomföra de nationella utsläppstaken i takdirektivet. Kost-&lt;br&gt;naden för Sverige har uppskattats till 87 miljoner euro per år fram till år&lt;br&gt;2010. Kostnaderna bygger på modellberäkningar som bl.a. grundar sig på&lt;br&gt;antagandet om att minskningar av utsläppen enbart åstadkoms genom&lt;br&gt;tekniska åtgärder. Nyttan av förslaget är beräknad utifrån vinsterna (ute-&lt;br&gt;blivna negativa effekter) för människors hälsa, material och byggnader,&lt;br&gt;grödor och skogar. För Sverige har nyttan beräknats till 140-&lt;br&gt;260 miljoner euro per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statsfmansiella kostnaden för att nå delmål 1 och 2 om minskning&lt;br&gt;av försurade områden genom kalkningsåtgärder uppskattas till totalt ca&lt;br&gt;2,3 miljarder kronor under perioden 2001-2010. Regeringen bedömer att&lt;br&gt;det behövs ytterligare resurser för kalkningsåtgärder. Regeringen&lt;br&gt;beräknar därför att tillföra ca 15 miljoner kronor per år från och med&lt;br&gt;2002 i jämförelse med 2001 års utgiftsnivå för delmålen (se vidare&lt;br&gt;avsnitt 25).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder som regeringen anser är angelägna för att nå delmål 3&lt;br&gt;och 4 att minska utsläppen av svaveldioxid och kväveoxider kommer inte&lt;br&gt;att orsaka offentliga utgifter eftersom de kommer att genomföras inom&lt;br&gt;ramen för skatteväxlingen eller på annat kostnadsneutralt sätt samt&lt;br&gt;genom internationella överenskommelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Giftfri miljö&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Av riksdagen fastställt miljökvalitetsmål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvun-&lt;br&gt;nits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska&lt;br&gt;mångfalden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Delmål för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö (såvitt avser&lt;br&gt;förorenade områden)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Förorenade områden skall vara identifierade&lt;br&gt;och för minst 100 av de områden som är mest prioriterade med avse-&lt;br&gt;ende på riskerna för människors hälsa och miljön skall arbetet med&lt;br&gt;sanering och efterbehandling ha påbörjats senast år 2005. Minst 50 av&lt;br&gt;de områden där arbete påbörjats skall dessutom vara åtgärdade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Regeringen avser att verka för att arbetet&lt;br&gt;med sanering och efterbehandling av förorenade områden fortgår i&lt;br&gt;nödvändig omfattning i såväl privat som offentlig regi. Förslaget avser&lt;br&gt;de områden som avses åtgärdas inom ramen för statliga bidrag.&lt;br&gt;Resultatet av inventeringar, undersökningar samt uppföljning och&lt;br&gt;utvärdering av genomförda efterbehandlingsprojekt skall ligga till&lt;br&gt;grund för förslag från regeringen om hur miljökvalitetsmålet skall&lt;br&gt;kunna uppnås i fråga om förorenade områden. Regeringen avser att&lt;br&gt;återkomma med förslag till nya delmål till år 2010 i samband med den&lt;br&gt;utvärdering som beskrivs i avsnitt 23. I utvärderingen är det väsentligt&lt;br&gt;att även inkludera en bedömning av i vilken grad de saneringar som&lt;br&gt;genomförts i privat regi bidragit till en högre måluppfyllelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö bör i ett generationsperspektiv&lt;br&gt;enligt regeringens bedömning innebära bl.a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Halterna av ämnen som förekommer naturligt i miljön är nära bak-&lt;br&gt;grundsnivåerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Halterna av naturfrämmande ämnen i miljön är nära noll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Den sammanlagda exponeringen i arbetsmiljö, yttre miljö och&lt;br&gt;inomhusmiljö för särskilt farliga ämnen är nära noll och för övriga&lt;br&gt;kemiska ämnen inte skadlig för människor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Förorenade områden är undersökta och vid behov åtgärdade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömålskommitténs förslag: Överensstämmer delvis med regering-&lt;br&gt;ens förslag och bedömning. Kommittén föreslog ett delmål av innebör-&lt;br&gt;den att minst 30 % av de områden som utgör mycket stor och stor risk&lt;br&gt;skall ha åtgärdats senast år 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Många remissinstanser, bl.a. Sveriges geologiska&lt;br&gt;undersökning (SGU) samt vissa länsstyrelser och kommuner, påpekar att&lt;br&gt;åtgärder för att sanera förorenade områden är mycket kostnadskrävande&lt;br&gt;och att berörda myndigheter måste ges tillräckliga resurser för att kunna&lt;br&gt;vidta erforderliga åtgärder. Länsstyrelsen i Stockholms län anser att det&lt;br&gt;av kommittén föreslagna delmålet vad gäller antalet efterbehandlade&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;områden år 2010 torde vara svårt att uppnå inom angiven tid. Även SGU Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;menar att det uppsatta delmålet är högt satt mot bakgrund av bristen på&lt;br&gt;kompetens. Boverket framhåller att kommunens bebyggelseplanering och&lt;br&gt;planmonopol samt dess hantering av markanvisnings- och exploaterings-&lt;br&gt;avtal i många fall kan bidra till en snabbare lösning av markförorenings-&lt;br&gt;problemen genom att avgiftning av marken ställs som villkor för plan-&lt;br&gt;läggningen och markanvändningen. Banverket påpekar att förslaget till&lt;br&gt;etappmål om förorenade områden innebär omfattande undersökningar av&lt;br&gt;förorenade markområden inom jämvägssektom och menar att det inte är&lt;br&gt;troligt att detta mål kan uppnås inom ramen för de medel som i dag finns&lt;br&gt;tillgängliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till miljökvalitetsmålet Giftfri miljö (såvitt avser förore-&lt;br&gt;nade områden): Förorenade områden kan utgöra en fara för människors&lt;br&gt;hälsa och för miljön. Föroreningarna finns i mark, grundvatten, sediment,&lt;br&gt;byggnader och anläggningar. De flesta har uppkommit under efterkrigs-&lt;br&gt;tiden och fram till 1980-talet, huvudsakligen genom utsläpp, spill eller&lt;br&gt;olyckshändelser. Många områden måste saneras innan de kan användas&lt;br&gt;för t.ex. bostadsbyggande. I många fall sprids eller riskerar gifter att&lt;br&gt;spridas i naturen och komma in i näringsvävar med risk för anrikning och&lt;br&gt;förgiftning. Läckage förekommer från bl.a. gruvavfall och deponier. Från&lt;br&gt;andra områden, t.ex. gamla industritomter, kan läckaget i dag vara&lt;br&gt;begränsat på grund av buffertmekanismer, fastläggning m.m. Dessa för-&lt;br&gt;hållanden kan dock komma att ändras t.ex. på grund av försurning,&lt;br&gt;kemiska förändringar eller hydrologiska betingelser. Läckagen från de&lt;br&gt;förorenade områdena beräknas därmed öka. Det tillkommer även nya&lt;br&gt;områden som kommer att behöva saneras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Geovetenskaplig kunskap är av grundläggande betydelse eftersom de&lt;br&gt;metaller som kommer ut i miljön måste ställas i relation till de naturliga&lt;br&gt;hal tema i berggrunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om förorenade områden finns i 10 kap. miljöbalken.&lt;br&gt;Enligt dessa bestämmelser är i första hand den som bedriver eller har&lt;br&gt;bedrivit den verksamhet som orsakat föroreningen ansvarig för efter-&lt;br&gt;behandling. Efterbehandlingsansvaret innebär att den ansvarige i skälig&lt;br&gt;omfattning skall utföra eller bekosta de efterbehandlingsåtgärder som&lt;br&gt;behövs för att motverka skador eller olägenheter för hälsa och miljö.&lt;br&gt;Ansvar kan dock utkrävas endast om den faktiska driften vid en miljö-&lt;br&gt;farlig verksamhet har pågått efter den 30 juni 1969.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemen med förorenade mark- och vattenområden har beskrivits&lt;br&gt;närmare i Naturvårdsverkets handlingsprogram för efterbehandling&lt;br&gt;(rapport 4454 från år 1995). Omkring 15 000 förorenade områden är&lt;br&gt;i dag identifierade men Naturvårdsverket beräknar att det totala antalet&lt;br&gt;områden uppgår till ca 22 000. Att återställa dessa områden och omhän-&lt;br&gt;derta giftema är viktiga åtgärder i regeringens ambition att skapa ett håll-&lt;br&gt;bart samhälle. Det är också etiskt och moraliskt viktigt att minska de&lt;br&gt;kostnader för miljöproblem för kommande generationer som dagens och&lt;br&gt;gårdagens generationer orsakat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett systematiskt inventeringsarbete i statlig regi pågår sedan ungefär&lt;br&gt;tio år. Ekonomiskt stöd har också lämnats till ett antal efterbehandlings-&lt;br&gt;projekt. Verksamheten har finansierats från ett särskilt anslag för sane-&lt;br&gt;ring och återställning av förorenade områden. För budgetåret 2001 har&lt;br&gt;riksdagen anvisat ca 152 miljoner kronor för ändamålet, vilket innebär en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dryg fördubbling av anslagsbeloppet (prop. 2000/01:1 utg.omr. 20 s. 33, Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;bet. 2OOO/O1:MJU1, rskr. 2000/01:85). För budgetåren 2002, 2003 och&lt;br&gt;2004 beräknar regeringen att tillföra ytterligare medel, se vidare avsnitt&lt;br&gt;25. Medlen förvaltas av Naturvårdsverket. Statliga bidrag till&lt;br&gt;efterbehandling beviljas endast för sådana projekt där ingen kan göras&lt;br&gt;ansvarig enligt lag eller annan föreskrift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelser och kommuner i samarbete med Naturvårdsverket svarar&lt;br&gt;i huvudsak för verksamheten med stöd till sanering och efterbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverkets uppgift är att ge vägledning åt framför allt läns-&lt;br&gt;styrelser och kommuner i deras arbete med efterbehandling samt att&lt;br&gt;svara för nationell samordning, fördelning av bidrag och tillsynsväg-&lt;br&gt;ledning. Länsstyrelserna ansvarar bl.a. för läns- eller branschtäckande&lt;br&gt;inventeringar, genomförande och stöd när undersökningar utförs och för&lt;br&gt;upprättande av fl erårsplaner för efterbehandling. Därmed har läns-&lt;br&gt;styrelserna, utöver en genomföranderoll, en regionalt samordnande och&lt;br&gt;prioriterande roll. Kommunernas miljönämnder är tillsynsmyndigheter&lt;br&gt;för huvuddelen av de förorenade områdena och fastigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera saneringsprojekt har genomförts. Ett exempel är Jämsjön i Små-&lt;br&gt;land som framgångsrikt sanerats på polyklorerade bifenyler (PCB).&lt;br&gt;Kostnaderna för projektet, totalt 50 miljoner kronor, delades av staten&lt;br&gt;(33 miljoner kronor), MoDo AB (14 miljoner kronor) och Hultsfreds&lt;br&gt;kommun (3 miljoner kronor). Ett annat är Turingeån och sjön Turingen i&lt;br&gt;Nykvarns kommun, där saneringen gällt kvicksilverhaltiga fibermassor,&lt;br&gt;även det en sanering till en kostnad av ca 50 miljoner kronor, där&lt;br&gt;förutom staten (39,4 miljoner kronor), Stockholms läns landsting&lt;br&gt;(2 miljoner kronor), Nykvarns kommun (2 miljoner kronor) även EU:s&lt;br&gt;fond Life Environment bidragit med medel (7,8 miljoner kronor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har även inom ramen för de lokala investeringsprogram-&lt;br&gt;men för ekologisk hållbarhet bidragit till att sanering och efterbehandling&lt;br&gt;har kunnat genomföras i flera kommuner. År 1998 fördelades&lt;br&gt;263,8 miljoner kronor till kommuner för sanering av förorenade områ-&lt;br&gt;den. År 1999 fördelade regeringen ytterligare 90 miljoner kronor och år&lt;br&gt;2000 10,2 miljoner kronor för saneringsprojekt. Åtgärderna avser bl.a.&lt;br&gt;sanering av kvicksilverhaltiga sediment och PCB, kemikalier i jord vid&lt;br&gt;en nickelindustri, arsenikförgiftad mark och en nedlagd skjutbana. Totalt&lt;br&gt;beräknas insatserna leda till att ca 20 förorenade områden saneras inom&lt;br&gt;ramen för de lokala investeringsprogrammen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera fall svarar de berörda statliga myndigheterna eller företagen för&lt;br&gt;efterbehandling av förorenade områden. Således har Sveriges geologiska&lt;br&gt;undersökning (SGU) ansvar för förvaltning och miljösäkring av dels ett&lt;br&gt;30-tal anläggningar som använts för statens civila beredskapslagring av&lt;br&gt;olja, dels det statliga gruvfältet i Adak. Därutöver genomförs inven-&lt;br&gt;teringar och åtgärder på objekt med efterbehandlingsbehov bl.a. av För-&lt;br&gt;svarsmakten, Telia och SJ Fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av efterbehandlingsverksamhet genom statliga insatser pågår&lt;br&gt;saneringar i privat regi. Det mest omfattande projektet bedrivs av olje-&lt;br&gt;bolagen i samarbete med Svenska Kommunförbundet och Naturvårds-&lt;br&gt;verket. Oljebolagen har bildat ett gemensamt bolag SPI Miljösanerings-&lt;br&gt;fond AB (SPIMFAB) med uppgift att undersöka och vid behov sanera de&lt;br&gt;bensinstationer som lagts ner under perioden den 1 juli 1969-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 december 1994. Det rör sig om ca 6 000 objekt med en beräknad&lt;br&gt;ungefärlig kostnad på 2 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I takt med att allt fler företag inför miljöledningssystem görs också en&lt;br&gt;genomgång av behovet av efterbehandlingsåtgärder. I samband med års-&lt;br&gt;redovisningen skall de företag som inför miljöledningssystem redovisa&lt;br&gt;sina förorenade mark- och vattenområden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det av riksdagen antagna miljökvalitetsmålet är formulerat utifrån&lt;br&gt;ambitionen att de stora miljöproblemen skall vara lösta inom en&lt;br&gt;generation. Det finns ett mycket stort antal kemiska ämnen i omlopp i&lt;br&gt;samhället. Många av dessa ämnen kan påverka miljön eller människors&lt;br&gt;hälsa negativt. Ett stort problem när det gäller kemiska ämnen är att det&lt;br&gt;för merparten av alla ämnen som används saknas kunskap om deras&lt;br&gt;miljö- och hälsoeffekter. Det saknas också kunskap om hur ämnena&lt;br&gt;sprids i samhället via olika varor. Utöver behovet av mer kunskap finns&lt;br&gt;det också behov av en mer effektiv hantering av de risker som&lt;br&gt;användningen av kemiska ämnen innebär. 1 propositionen 2000/2001:65&lt;br&gt;Kemikaliestrategi för Giftfri miljö redogör regeringen för sin syn på hur&lt;br&gt;de nya riktlinjerna för kemikaliepolitiken som lades fast i propositionen&lt;br&gt;1997/98:145 Svenska miljömål skall definieras och genomföras.&lt;br&gt;Regeringen begär också i nämnda proposition riksdagens godkännande&lt;br&gt;av fem delmål under miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förorenade områden innebär miljökvalitetsmålet att ett tillstånd&lt;br&gt;skall uppnås där halterna av farliga ämnen är så låga att de inte påverkar&lt;br&gt;människors hälsa eller miljön. Ett första steg är att de områden som utgör&lt;br&gt;en mycket stor eller stor risk för människors hälsa och miljön skall vara&lt;br&gt;åtgärdade inom en generation. Satsningar i budgeten visar att regeringen&lt;br&gt;prioriterar dessa åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en än så länge inte helt komplett indelning i olika riskklasser&lt;br&gt;för förorenade områden där risken för människans hälsa och för miljön&lt;br&gt;bedöms. Dock förändras denna med ökad kunskap och möjlighet att&lt;br&gt;bedöma risker. För en del områden sker, som tidigare angivits, en föränd-&lt;br&gt;ring av betingelser, som gör att områden klassas om. Miljömåls-&lt;br&gt;kommittén har uppskattat antalet områden som bedöms tillhöra riskklass&lt;br&gt;mycket stor eller stor till ca 7 000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag till delmål innebär att senast år 2010 är förorenade&lt;br&gt;områden identifierade och undersökta och att minst 30 % av de områden&lt;br&gt;som utgör mycket stor och stor risk för människors hälsa och miljön då&lt;br&gt;är åtgärdade. Ansvaret för efterbehandling av dessa områden uppskattas&lt;br&gt;ligga till ungefär hälften hos statliga och kommunala myndigheter eller&lt;br&gt;företag och till hälften hos privata företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har i princip fått ett positivt mottagande av remissinstan-&lt;br&gt;serna. Emellertid har flera remissinstanser, bl.a. SGU, Banverket och&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län, pekat på att det kan bli svårt att nå del-&lt;br&gt;målet till år 2010. Regeringen delar denna uppfattning. Hänsyn bör också&lt;br&gt;tas till pågående kunskapsuppbyggnad och teknikutveckling, liksom till&lt;br&gt;den osäkerhet som råder beträffande antalet förorenade områden. Dessa&lt;br&gt;faktorer talar för att delmålet ges en annan utformning än vad kommittén&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har föreslagit i avvaktan på ny kunskap och teknikutveckling. Genera-&lt;br&gt;tionsmålet ligger dock fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det är efterbehandlingsprojekten som ger ökad kunskap och&lt;br&gt;för tekniken framåt är det angeläget att ett antal av de förorenade områ-&lt;br&gt;den som innebär mycket stor risk eller stor risk för människors hälsa och&lt;br&gt;miljön tas om hand på ett tidigt stadium. En rimlig ambitionsnivå är&lt;br&gt;enligt regeringens bedömning att minst 100 sådana områden skall ha&lt;br&gt;undersökts och arbete ha påbörjats år 2005. Dessutom skall minst hälften&lt;br&gt;av dessa ha åtgärdats senast vid utgången av år 2005. Vid samma tid-&lt;br&gt;punkt bör samtliga förorenade områden vara identifierade. Med identifie-&lt;br&gt;ring avses en orienterande studie och riskklassning i enlighet med MIFO-&lt;br&gt;modellens fas 1 (Metodik för Inventering av Förorenade Områden,&lt;br&gt;Naturvårdsverkets rapport 4918). Inventeringarna görs bl.a. för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att översiktligt identifiera och kvantifiera de hälso- och miljörisker&lt;br&gt;som ett förorenat område kan ge upphov till,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att utgöra grund för prioriteringar och beslut om fortsatta undersök-&lt;br&gt;ningar och efterbehandlingsåtgärder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att ge en överblick över problemets omfattning i landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att ge underlag för bedömning av behovet av restriktioner för mark-&lt;br&gt;användning enligt miljöbalkens bestämmelser om miljöriskområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekomsten av förorenade områden varierar mellan olika delar av landet&lt;br&gt;liksom behovet av och förutsättningarna för att genomföra åtgärder. För&lt;br&gt;att delmålet skall kunna nås krävs därför insatser på regional och lokal&lt;br&gt;nivå beträffande åtgärdsprogram och underlag. Arbetet bör bedrivas i&lt;br&gt;samarbete mellan Naturvårdsverket, länsstyrelser och kommuner. Läns-&lt;br&gt;styrelserna bör stödja kommunernas arbete och samordna regionala&lt;br&gt;aspekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arbetet för en giftfri miljö är det betydelsefullt att det finns regionala&lt;br&gt;och lokala program för efterbehandling av mark- och vattenområden.&lt;br&gt;Samtliga länsstyrelser bör utarbeta ett regionalt program för arbetet med&lt;br&gt;efterbehandling och avsättning av miljöriskområden före utgången av år&lt;br&gt;2002. De förorenade områdena skall ha identifierats, genomgått kart- och&lt;br&gt;arkivstudier och riskklassificerats före utgången av år 2005. Medel för&lt;br&gt;länsstyrelsernas administration av efterbehandlingsverksamheten har&lt;br&gt;beräknats under anslaget för sanering och återställning av förorenade&lt;br&gt;områden för budgetåret 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna har en viktig roll i arbetet med att utarbeta lokala priori-&lt;br&gt;teringar och program för efterbehandling av förorenade områden och att&lt;br&gt;redovisa behov av markrestriktioner. I enlighet med vad Boverket fram-&lt;br&gt;håller i sitt yttrande kan kommunen i sin bebyggelseplanering i många&lt;br&gt;fall bidra till en snabbare lösning av markföroreningsproblemen genom&lt;br&gt;att krav på sanering av marken kan ställas innan ett markområde tas i&lt;br&gt;anspråk för t.ex. bebyggelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för de regionala och lokala programmen bör vara att&lt;br&gt;saneringsåtgärder i ökad omfattning genomförs i privat regi. Enligt reg-&lt;br&gt;lerna i 10 kap. miljöbalken kan även tidigare verksamhetsutövare och i&lt;br&gt;vissa fall även fastighetsägare åläggas ansvar för efterbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den teknikutveckling och kunskapsuppbyggnad som pågår kan ha stor&lt;br&gt;betydelse för hur delmålet uppnås. Det är därför viktigt att en uppföljning&lt;br&gt;görs när de förorenade områdena har identifierats, genomgått kart- och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arkivstudier och därefter riskklassificerats. Ett antal demonstrations- Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;projekt bör också ha genomförts. Ett saneringsprojekt tar 2-5 år att&lt;br&gt;genomföra. Resultatet av inventeringar, undersökningar samt uppföljning&lt;br&gt;och utvärdering av genomförda efterbehandlingsprojekt kommer att ge&lt;br&gt;ett säkrare underlag för att ta ställning till hur miljökvalitetsmålet såvitt&lt;br&gt;avser förorenade områden skall kunna uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att återkomma med förslag till nya delmål i samband&lt;br&gt;med att den utvärdering redovisas som beskrivs i avsnitt 23 Uppföljning&lt;br&gt;och utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ungefär hälften av de ca 7 000 områden som bedöms finnas inom&lt;br&gt;riskklass mycket stor eller stor ligger ansvaret att sanera hos enskilda&lt;br&gt;eller företag. Innan miljöbalken trädde i kraft rådde viss osäkerhet om i&lt;br&gt;vilken utsträckning ett saneringsansvar kunde utkrävas. I 10 kap. miljö-&lt;br&gt;balken anges dock i vilken omfattning ett sådant ansvar kan utkrävas.&lt;br&gt;Sådana efterbehandlingskrav kan ställas på verksamhet som pågått efter&lt;br&gt;den 30 juni 1969. Det är viktigt att sanering av sådana områden kommer&lt;br&gt;till stånd för att klara såväl generation smålet som uppsatta delmål. I&lt;br&gt;många fall sker åtgärder, i andra fall måste ansvar utkrävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö i ett generationsperspektiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens bedömning av miljökvalitetsmålet i ett generationsperspek-&lt;br&gt;tiv har förslag såvitt avser kemiska ämnen i miljön, motsvarande de tre&lt;br&gt;första punkterna, behandlats av regeringen i propositionen 2000/2001:65&lt;br&gt;Kemikaliestrategi för Giftfri miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De första två punkterna är oförändrade i förhållande till vad som redo-&lt;br&gt;visades i propositionen 1997/98:145 Svenska miljömål. De två sista&lt;br&gt;punkterna är kompletteringar enligt Miljömålskommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Konsekvenser av förslaget&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sanering av förorenade mark- och vattenområden förhindrar att förore-&lt;br&gt;ningarna sprids i miljön och förgiftar växter, djur och människor.&lt;br&gt;Riskerna för att människor drabbas av t.ex. förgiftning och allergi&lt;br&gt;minskar därmed. Vid utebliven sanering riskerar föroreningar att spridas,&lt;br&gt;vilket fördyrar, försvårar och i många fall omöjliggör efterbehandling.&lt;br&gt;Om förorenade områden efterbehandlas blir de också tillgängliga för&lt;br&gt;bebyggelse eller annan användning, t.ex. som rekreationsområden.&lt;br&gt;Genom att sanera redan exploaterad mark kan behovet av nyexploatering&lt;br&gt;av mark minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för att genomföra saneringsprojekt varierar mycket. Miljö-&lt;br&gt;målskommittén har beräknat en genomsnittskostnad för sanering inklu-&lt;br&gt;sive förberedelser på ca 9 miljoner kronor per objekt antingen saneringen&lt;br&gt;genomförs i offentlig eller privat regi. Kostnadsberäkningen är osäker,&lt;br&gt;men den bygger på den teknik och kunskap som finns i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det av regeringen föreslagna delmålet är utformat med hänsyn till den&lt;br&gt;teknikutveckling och kunskapsuppbyggnad som pågår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statsfinansiella kostnaden för att nå delmålen under miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmålet uppskattas till totalt ca 5,1 miljarder kronor under perio-&lt;br&gt;den 2001-2010. Regeringen bedömer att det behövs ytterligare resurser&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för sanering av förorenad mark men också för myndighetsarbete för att Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;uppnå de delmål under miljökvalitetsmålet som regeringen föreslagit i&lt;br&gt;Kemikaliestrategi för Giftfri miljö (prop. 2000/01:65). Regeringen&lt;br&gt;beräknar därför att, i jämförelse med 2001 års utgiftsnivå för delmålen,&lt;br&gt;tillföra ca 300 miljoner kronor 2002, ca 330 miljoner kronor 2003 och&lt;br&gt;från och med 2004 ca 440 miljoner kronor per år (se vidare avsnitt 25).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Skyddande ozonskikt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Av riksdagen fastställt miljökvalitetsmål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ozonskiktet skall utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig&lt;br&gt;UV-strålning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Delmål för miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: År 2010 skall utsläpp av ozonnedbrytande&lt;br&gt;ämnen till största delen ha upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Användningen av ozonnedbrytande&lt;br&gt;ämnen bör upphöra på sikt även i befintliga anläggningar och inom&lt;br&gt;sektorer som i dag är undantagna, t.ex. försvarssektom och flyget. Det&lt;br&gt;finns ett behov av en kartläggning över befintlig utrustning och&lt;br&gt;produkter med ozonnedbrytande ämnen samt att se över ansvars-&lt;br&gt;fördelningen för hur denna utrustning och dessa produkter skall tas om&lt;br&gt;hand och destrueras på ett miljöriktigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt bör i ett generations-&lt;br&gt;perspektiv enligt regeringens bedömning innebära bl.a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Sverige verkar för att halterna av klor, brom och andra&lt;br&gt;ozonnedbrytande ämnen i stratosfären inte överstiger naturliga&lt;br&gt;nivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Inom loppet av en generation skall användningen av ozonnedbry-&lt;br&gt;tande ämnen i Sverige vara avvecklad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömålskommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens förslag och bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna är i huvudsak positiva till&lt;br&gt;kommitténs förslag till delmål. Naturvårdsverket anser att målet om&lt;br&gt;minskade utsläpp är ambitiöst och menar att det bör preciseras, vilket&lt;br&gt;kräver ytterligare utredning, bl.a. av hur stora mängder ozonnedbrytande&lt;br&gt;ämnen som finns i varor och produkter. Verket påpekar att delmålet bör&lt;br&gt;tolkas så att kostnadseffektiva åtgärder prioriteras. Stockholms kommun&lt;br&gt;och Marks kommun anser att delmålet om utsläpp bör skärpas. Läke-&lt;br&gt;medelsverket anser att CFC även fortsättningsvis bör kunna användas i&lt;br&gt;medicinska drivgaser. Naturvårdsverket anser att det internationella&lt;br&gt;arbetet är helt avgörande för att miljökvalitetsmålet skall kunna nås.&lt;br&gt;Vidare anser verket att det bör vara möjligt att tidigarelägga åtgärder som&lt;br&gt;krävs enligt EG:s förordning om ozonnedbrytande ämnen, t.ex. förbud&lt;br&gt;för export av varor som innehåller eller är beroende av ozonnedbrytande&lt;br&gt;ämnen. Kommerskollegium motsätter sig en sådan tidigareläggning av&lt;br&gt;handelspolitiska skäl. ICA Handlarnas AB framhåller vikten av att ta&lt;br&gt;hänsyn till kostnader för förtida skrotning av kyl- och frysanläggningar&lt;br&gt;som innehåller HCFC. Luftfartsverket anser att höghöjdsflygets påverkan&lt;br&gt;på ozonskiktet är liten och stabil varför det inte finns någon anledning att&lt;br&gt;utreda frågan vidare i dagsläget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;65&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt-. Vissa Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;kemiska ämnen, som klorfluorkarboner (CFC), väteklorfluorkarboner&lt;br&gt;(HCFC), haloner, klorerade lösningsmedel och metylbromid, bryter ned&lt;br&gt;det skyddande ozonskiktet runt jorden. Ett uttunnat ozonskikt leder till att&lt;br&gt;UV-strålning i högre utsträckning når jorden, vilket i sin tur leder till&lt;br&gt;skador på växter, djur och människor. UV-strålningens skadliga effekter&lt;br&gt;behandlas närmare under miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö&lt;br&gt;(avsnitt 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare och nuvarande användning av ozonnedbrytande ämnen i varor&lt;br&gt;och produkter medför ett läckage av dessa ämnen till den omgivande&lt;br&gt;miljön. Ämnenas aggressivitet på ozonskiktet och deras kemiska stabili-&lt;br&gt;tet, dvs. långa livslängd, var inte känd då varorna och produkterna lanse-&lt;br&gt;rades. Det finns inte heller tillförlitlig statistik över den historiska&lt;br&gt;användningen. Historiska utsläpp har därför stor betydelse för den fort-&lt;br&gt;satta uttunningen av ozonskiktet. Omfattningen av problemet med upp-&lt;br&gt;lagrade mängder ozonnedbrytande ämnen i varor och produkter är fort-&lt;br&gt;farande inte fullständigt känd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots detta kan det konstateras att arbetet med att minska använd-&lt;br&gt;ningen av ozonnedbrytande ämnen har varit framgångsrikt i Sverige.&lt;br&gt;Under perioden 1988-1994 avvecklades 93 % av den civila använd-&lt;br&gt;ningen av sådana ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöproblemet med ett uttunnat ozonskikt och ökad UV-strålning är&lt;br&gt;dock inte undanröjt genom den avveckling som redan skett och som fort-&lt;br&gt;sätter enligt plan i Sverige och andra delar av världen. Till följd av&lt;br&gt;utsläppen av ozonnedbrytande ämnen har jordens ozonskikt uttunnats&lt;br&gt;med 5 % de senaste 13 åren. Trots åtgärder minskar ozonlagret under&lt;br&gt;vissa årstider framför allt över områden i närheten av polerna. Problemet&lt;br&gt;har varit störst på södra halvklotet, men finns nu även på det norra. Det&lt;br&gt;finns aktiviteter och sektorer i samhället som fortsatt hotar en återhämt-&lt;br&gt;ning av ozonskiktet till naturliga nivåer ozon. Utvecklingsländernas för-&lt;br&gt;måga att genomföra avvecklingen av ozonnedbrytande ämnen är av sär-&lt;br&gt;skild betydelse för den framtida utvecklingen av ozonskiktet. Ökande&lt;br&gt;internationellt flyg och särskilt ett framtida höghöjdsflyg i överljudsfart&lt;br&gt;är också ett potentiellt hot mot ett skyddande ozonskikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftning, förordningar och föreskrifter har i Sverige spelat en&lt;br&gt;dominerande roll i avvecklingen av ozonnedbrytande ämnen som&lt;br&gt;används som kemikalier och köldmedier. Lagstiftningen har varit mycket&lt;br&gt;effektiv och användningen har minskat kraftigt. Det har krävts en omfat-&lt;br&gt;tande reglering med föreskrifter som omfattat olika sektorer, använd-&lt;br&gt;ningsområden, olika stoppdatum etc. Lagstiftningen har också ställt höga&lt;br&gt;krav på tillsynsmyndigheterna, vilka byggt upp en omfattande tillsyns-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av 14 kap. miljöbalken har föreskrifter meddelats i förord-&lt;br&gt;ningen (1995:636) om ämnen som bryter ned ozonskiktet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förordningen gäller följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kyl-, värme- och klimatanläggningar med CFC skall ha upphört att&lt;br&gt;användas yrkesmässigt från den 1 januari 2000, med visst undantag för&lt;br&gt;små kylanläggningar till utgången av år 2004.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Påfyllning av HCFC i befintliga anläggningar skall ha upphört&lt;br&gt;senast den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-All annan användning av ozonnedbrytande ämnen är i princip Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;förbjuden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska förordningen kompletterar regler som finns inom EU.&lt;br&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2037/2000 av den&lt;br&gt;29 juni 2000 om ämnen som bryter ned ozonskiktet (EGT L 244,&lt;br&gt;29.09.2000, s. 1, Celex 32000R2037) innehåller bl.a. minimiregler för&lt;br&gt;användning, produktion och handel med ozonnedbrytande ämnen.&lt;br&gt;Förordningen har betydelse för att minska användningen och därmed&lt;br&gt;utsläppen inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige är part till de internationella överenskommelserna Wien-&lt;br&gt;konventionen för skydd av ozonskiktet och Montrealprotokollet om&lt;br&gt;ämnen som bryter ned ozonskiktet. Montrealprotokollet kan ses som ett&lt;br&gt;globalt åtgärdsprogram för att minska negativ påverkan på ozonskiktet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige fattades beslut om att avveckla användningen av ozon-&lt;br&gt;nedbrytande ämnen av riksdagen genom 1988 och 1991 års miljö-&lt;br&gt;politiska beslut. Ett antal nationella mål och åtgärder har också införts.&lt;br&gt;Dessa har i stor utsträckning redan uppnåtts. I den nya struktur för&lt;br&gt;miljömålsarbetet som beslutades av riksdagen år 1999 (prop.&lt;br&gt;1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183) ingick bl.a. miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmålet Skyddande ozonskikt. Tidigare mål på området som allt-&lt;br&gt;jämt var aktuella införlivades i den nya strukturen. Det förutsattes att&lt;br&gt;regeringen skulle återkomma till riksdagen med förslag till delmål som&lt;br&gt;komplettering av miljökvalitetsmålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Möjligheterna att nå&lt;br&gt;miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt är i huvudsak beroende av&lt;br&gt;åtgärder som vidtas internationellt. Det internationella arbetet är avgö-&lt;br&gt;rande för hur väl strävandena att avveckla användningen av ozonned-&lt;br&gt;brytande ämnen skall lyckas. Regeringen delar kommitténs bedömning&lt;br&gt;att de svenska insatserna i det internationella arbetet fortsatt bör ha en&lt;br&gt;hög prioritet. Framgångar i det internationella arbetet är av avgörande&lt;br&gt;betydelse för att miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt skall nås.&lt;br&gt;Målet kan emellertid inte nås inom en generation. Halterna av ozonned-&lt;br&gt;brytande ämnen i atmosfären kommer att förbli långt över de naturliga&lt;br&gt;nivåerna under lång tid framöver. Det beror dels på en fortsatt använd-&lt;br&gt;ning av ozonnedbrytande ämnen i såväl industriländer som utvecklings-&lt;br&gt;länder, dels på att många ozonnedbrytande ämnen bryts ned långsamt i&lt;br&gt;atmosfären. Världsmeteorologiska organisationen (WMO) bedömer att&lt;br&gt;den atmosfäriska halten av klor från ozonnedbrytande ämnen till omkring&lt;br&gt;år 2050 kan ha sjunkit till en nivå som motsvarar ungefär den dubbla&lt;br&gt;naturliga nivån, under förutsättning att Montrealprotokollet följs av alla&lt;br&gt;parter samt att inga nya ozonnedbrytande ämnen släpps ut på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att Sverige även fortsättningsvis skall vara pådri-&lt;br&gt;vande i dessa frågor såväl inom EU som i det övriga internationella&lt;br&gt;arbetet. Därvid bör följande insatsområden prioriteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Sverige verkar för att stärka andra länders möjligheter att genomföra&lt;br&gt;nuvarande internationella avtal. Detta kan innebära stöd för att skapa&lt;br&gt;en fungerande lagstiftning för att avveckla ozonnedbrytande ämnen&lt;br&gt;samt stöd för att utöva tillsyn av existerande lagstiftning. Vidare&lt;br&gt;behövs kunskapsöverföring av teknik och alternativa metoder främst&lt;br&gt;inom ramen för Montrealprotokollets multilaterala fond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Sverige verkar för att Montrealprotokollets multilaterala fond utnytt- Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;jas på ett långsiktigt hållbart sätt. Bidrag ur fonden till projekt som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;syftar till att ersätta CFC med HCFC bör därför upphöra eller kraftigt&lt;br&gt;reduceras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Sverige verkar inom EU för att förhindra internationell smuggling av&lt;br&gt;ozonnedbrytande ämnen från länder som fortfarande har en produk-&lt;br&gt;tion av CFC etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Sverige verkar inom EU för en stegvis och snabbare avtrappning av&lt;br&gt;HCFC-produktionen i förhållande till redan tagna beslut för såväl&lt;br&gt;industriländer som utvecklingsländer. En stegvis avtrappning av kon-&lt;br&gt;sumtionen i utvecklingsländerna är ett viktigt inslag i arbetet för att&lt;br&gt;nå miljökvalitetsmålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Sverige verkar inom EU för en avtrappning av produktionen i&lt;br&gt;industriländerna av koltetraklorid och 1-1-1 trikloretan för använd-&lt;br&gt;ning i utvecklingsländer i linje med vad som beslutats för CFC vid&lt;br&gt;Montrealprotokollets elfte partsmöte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Sverige verkar för att nya ozonnedbrytande ämnen kontrolleras inom&lt;br&gt;ramen för Montrealprotokollet samt att ett enklare förfaringssätt för&lt;br&gt;att lägga till nya ämnen i protokollet införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Sverige verkar inom Internationella civila luftfartsorganisationen&lt;br&gt;(ICAO) för att användningen av haloner inom flygsektorn skall&lt;br&gt;avvecklas i takt med att alternativ utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Sverige verkar internationellt för att utsläppen av ozonnedbrytande&lt;br&gt;ämnen från höghöjdsflyg inte ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parallellt med att verka för internationella åtgärder bör emellertid Sverige&lt;br&gt;fortsätta arbetet med att eliminera användningen av ozonnedbrytande&lt;br&gt;ämnen och utsläppen av dessa ämnen från svenska källor. Eftersom&lt;br&gt;Sverige inte har någon produktion av ozonnedbrytande ämnen bör arbetet&lt;br&gt;inriktas mot användningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den återstående användningen av ozonnedbrytande ämnen är i dag&lt;br&gt;endast en bråkdel av användningen på 1980-talet och tekniska alternativ&lt;br&gt;saknas för endast några få tillämpningsområden. Regeringen anser,&lt;br&gt;liksom kommittén, att den återstående användningen av ozonnedbrytande&lt;br&gt;ämnen bör kunna upphöra inom en generation och i de flesta fall redan&lt;br&gt;tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om användningen upphör kommer utsläppen av ozonnedbry-&lt;br&gt;tande ämnen att fortsätta så länge sådana ämnen som finns kvar i sam-&lt;br&gt;hället inte har tagits om hand på ett ansvarsfullt sätt. Åtgärder med sikte&lt;br&gt;på att avveckla användningen av ozonnedbrytande ämnen bör alltså&lt;br&gt;kompletteras med åtgärder för insamling och omhändertagande av mate-&lt;br&gt;rial och varor som innehåller dessa ämnen. För att miljökvalitetsmålet&lt;br&gt;Skyddande ozonskikt skall uppnås behöver enligt regeringens uppfattning&lt;br&gt;delmål sättas upp för utsläpp av ozonnedbrytande ämnen i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna från avvecklingen av användningen av ozonnedbry-&lt;br&gt;tande ämnen pekar tydligt på effektiviteten av lagstiftning kompletterad&lt;br&gt;med information till samhällets aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information till olika nyckelgrupper har varit och är en viktig kompo-&lt;br&gt;nent i åtgärdsarbetet. Vidare har ekonomiska styrmedel, som t.ex.&lt;br&gt;dispensavgifter för användning av CFC, spelat en viss roll i avvecklings-&lt;br&gt;arbetet. Miljöbalken, som trädde i kraft den 1 januari 1999, medger inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dispensavgifter som ekonomiskt styrmedel men ger möjlighet att ta ut Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;sanktionsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt skall nås krävs forsk-&lt;br&gt;ning och utveckling om miljöeffekter av ozonnedbrytande ämnen och ny&lt;br&gt;teknik som ersätter och förhindrar utsläpp av skadliga ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål (utsläpp av ozonnedbrytande ämnen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är viktigt att miljöpåverkan från den historiska&lt;br&gt;användningen av ozonnedbrytande ämnen minskas. Detta innebär att&lt;br&gt;uttjänta varor och produkter skall tas om hand för att de ozonnedbrytande&lt;br&gt;ämnena skall kunna destrueras. I detta sammanhang anser regeringen att&lt;br&gt;en tidsgräns bör sättas för när utsläppen skall ha upphört. Det finns dock&lt;br&gt;svårigheter med att fullständigt identifiera, samla in och destruera de&lt;br&gt;varor och produkter som innehåller ozonnedbrytande ämnen. Regeringen&lt;br&gt;föreslår mot den bakgrunden, i likhet med kommittén, att utsläppen av&lt;br&gt;ozonnedbrytande ämnen till största delen skall ha upphört till år 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen från kommunal verksamhet kan&lt;br&gt;minskas genom direkta åtgärder, t.ex. användning av köldmedier som&lt;br&gt;inte bryter ned ozonskiktet. Länsstyrelserna bör stödja kommunernas&lt;br&gt;arbete och samordna regionala aspekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar kommitténs bedömning att utsläpp från redan existe-&lt;br&gt;rande mängder ozonnedbrytande ämnen i samhället bör kunna minimeras&lt;br&gt;inom loppet av tio år genom att material och varor m.m. med sådana&lt;br&gt;ämnen omhändertas på ett effektivt sätt. Ozonnedbrytande ämnen före-&lt;br&gt;kommer främst i kylanläggningar som köldmedium och i isolering i&lt;br&gt;byggnader, fordon och i ljärrvärmenäten. Ozonnedbrytande ämnen som&lt;br&gt;samlas in på grund av att fortsatt användning är förbjuden är enligt&lt;br&gt;regeringens mening att betrakta som farligt avfall. Detta avfall kommer&lt;br&gt;förr eller senare att medföra utsläpp till atmosfären om det inte destrue-&lt;br&gt;ras. Om avfallet återvinns och säljs till någon annan del av världen för-&lt;br&gt;flyttar vi ett miljöproblem från en plats till en annan. Sverige bör inte&lt;br&gt;medverka till att förlänga tidsperioden för användning av ozonnedbry-&lt;br&gt;tande ämnen oavsett om det gäller nyproducerade ämnen eller återvunna&lt;br&gt;ämnen. En uttunning av ozonskiktet är ett globalt problem där effekten i&lt;br&gt;princip blir densamma oavsett var utsläppet sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser mot den bakgrunden att ett förtydligande av den&lt;br&gt;svenska lagstiftningen är nödvändig för att insamlade mängder av ozon-&lt;br&gt;nedbrytande ämnen skall destrueras på ett miljöriktigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överväger att införa en skyldighet för kommuner eller&lt;br&gt;producenter att vid avveckling omhänderta utrustning och produkter som&lt;br&gt;innehåller CFC, HCFC, halon och andra ozonnedbrytande ämnen på ett&lt;br&gt;miljöriktigt sätt. Som underlag för att bedöma omfattningen av ett sådant&lt;br&gt;krav behövs kompletterande information när det gäller kartläggning av&lt;br&gt;varor och produkter i samhället som kan innehålla ozonnedbrytande&lt;br&gt;ämnen. Regeringen avser att uppdra åt Naturvårdsverket att utreda dessa&lt;br&gt;frågor ytterligare innan ett beslut kan fattas i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmålet om utsläpp av ozonnedbrytande ämnen är komplicerat att&lt;br&gt;följa upp. Regeringen avser att ge Naturvårdsverket i uppdrag att till-&lt;br&gt;sammans med berörda myndigheter och organisationer utveckla metodik&lt;br&gt;för sådan uppföljning. Det bör vara möjligt att följa upp mängden ozon-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nedbrytande ämnen som destruerats eller förts ut ur landet för destruktion Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;i jämförelse med uppskattad mängd som använts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En måluppfyllelse på nationell nivå behöver följas upp med mål och&lt;br&gt;åtgärdsstrategier på regional och lokal nivå. Dessa mål och åtgärdsstrate-&lt;br&gt;gier bör utarbetas i samråd mellan länsstyrelser, kommuner och andra&lt;br&gt;regionala och lokala aktörer. Viktiga uppgifter för länsstyrelser och&lt;br&gt;kommuner är information, rådgivning, tillsyn och uppföljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige bör verka för att risken med ökat flyg i stratosfären med tradi-&lt;br&gt;tionellt flyg och överljudsflyg får ökad uppmärksamhet i internationella&lt;br&gt;organisationer som ICAO och FN:s klimatkonvention UNFCCC.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt i ett generationsperspektiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens beskrivning av miljökvalitetsmålet i ett generationsperspek-&lt;br&gt;tiv är utvecklad i förhållande till vad som redovisades i propositionen&lt;br&gt;1997/98:145 Svenska miljömål med avseende på användningen av ozon-&lt;br&gt;nedbrytande ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser, i likhet med kommittén, att det är viktigt att sätta en&lt;br&gt;tidsgräns för när användningen av ozonnedbrytande ämnen skall vara&lt;br&gt;avvecklad. Tidsgränsen en generation motiveras av att en begränsad&lt;br&gt;användning de närmaste decennierna kan behövas av säkerhetsskäl, t.ex.&lt;br&gt;som halonbrandsläckningsmedel i flygplan. Regeringen anser mot denna&lt;br&gt;bakgrund att användningen av ozonnedbrytande ämnen i Sverige skall&lt;br&gt;vara avvecklad inom loppet av en generation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från år 2002 gäller påfyllnadsstopp för HCFC i befintliga kylanlägg-&lt;br&gt;ningar i Sverige med undantag för nödvändig användning inom För-&lt;br&gt;svarsmakten. Regeringen anser dock att denna bestämmelse behöver&lt;br&gt;kompletteras med en tidpunkt då användningen i befintliga anläggningar&lt;br&gt;helt skall ha upphört. I sammanhanget bör eventuella särskilda behov för&lt;br&gt;att vidmakthålla effektiviteten hos Försvarsmaktens krigsförband beak-&lt;br&gt;tas. Regeringen har därför för avsikt att i förordningen (1995:636) om&lt;br&gt;ämnen som bryter ned ozonskiktet införa föreskrifter om användnings-&lt;br&gt;stopp för HCFC som arbetsmedium i befintliga anläggningar. Regler-&lt;br&gt;ingen bör kombineras med informationskampanjer genom Naturvårds-&lt;br&gt;verkets försorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avveckling av ozonnedbrytande ämnen bör kunna följas upp årligen&lt;br&gt;genom statistik över användningen. Dessa uppgifter finns tillgängliga i&lt;br&gt;Kemikalieinspektionens produktregister och i Statistiska centralbyråns&lt;br&gt;statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En måluppfyllelse på nationell nivå behöver följas upp med mål och&lt;br&gt;åtgärdsstrategier på regional och lokal nivå. Dessa mål och åtgärdsstrate-&lt;br&gt;gier bör utarbetas i samråd mellan länsstyrelser, kommuner och andra&lt;br&gt;regionala och lokala aktörer. Viktiga uppgifter för länsstyrelser och&lt;br&gt;kommuner är information, rådgivning, tillsyn och uppföljning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bruket av ozonnedbrytande ämnen i Sverige kan i stort sett upphöra&lt;br&gt;inom en generation. Sveriges bidrag till de globala utsläppen är dock för-&lt;br&gt;hållandevis små. Eftersom de nuvarande internationella avtalen tillåter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;viss produktion, användning och utsläpp av reglerade ämnen återhämtas Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;ozonskiktet långsamt. Möjligen kan halterna av klorbärande ozonned-&lt;br&gt;brytande ämnen vara åter på 1980 års nivå omkring år 2050. Den natur-&lt;br&gt;liga nivån kan nås tidigast om 100 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ozonnedbrytande ämnen används i dag främst inom försvarssektom&lt;br&gt;där Försvarsmakten genomför en avvecklingsplan inom ramen för ordi-&lt;br&gt;narie verksamhet. Den civila användningen kan enligt kommittén&lt;br&gt;bedömas som förhållandevis låg eftersom 93 % av de civilt använda&lt;br&gt;ozonnedbrytande ämnena redan avvecklats under perioden 1988-1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för utsläppsminskningar kan inte uppskattas eftersom&lt;br&gt;mängden varor som är spridda i samhället och som kan innehålla ozon-&lt;br&gt;nedbrytande ämnen inte är känd. Som ett exempel kan nämnas att ett&lt;br&gt;miljömässigt riktigt omhändertagande och destruktion av CFC eller&lt;br&gt;HCFC från kylmöbler (kylskåp och frysar) ligger på 60 kronor per kilo-&lt;br&gt;gram. En kylmöbel innehåller ca 0,5 kilogram CFC eller HCFC, vilket&lt;br&gt;ger en kostnad på ca 30 kronor per kylmöbel. Om antalet kylmöbler är&lt;br&gt;10-15 miljoner blir den totala kostnaden för omhändertagandet 300-&lt;br&gt;450 miljoner kronor. Utslaget på tidsperioden 2001-2020 blir kostnaden&lt;br&gt;15-25 miljoner kronor per år. Omhändertagandet ger dock även andra&lt;br&gt;positiva effekter såsom fler arbetstillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om målen skall nås måste konsumenter samt ansvariga inom närings-&lt;br&gt;liv och offentlig sektor fortsätta att återlämna kylmöbler och andra varor&lt;br&gt;som innehåller ozonnedbrytande ämnen för omhändertagande och&lt;br&gt;destruktion. Information om åtgärder för att skydda ozonskiktet ingår&lt;br&gt;som en naturlig del i Naturvårdsverkets verksamhet, varför denna kan&lt;br&gt;genomföras inom ramen för ordinarie verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det globala arbetet inom ramen för Montrealprotokollet har kvanti-&lt;br&gt;fieringar gjorts av kostnader och nytta av de åtgärder som hittills har&lt;br&gt;genomförts. Kostnaderna har uppskattats till 200 miljarder euro och&lt;br&gt;nyttan i minskade skador på fiske, jordbruk och material till ca&lt;br&gt;400 miljarder euro. Till detta kommer nytta för människan i form av&lt;br&gt;minskade sjukdomsfall. Det har uppskattats att ca 130 miljoner ytter-&lt;br&gt;ligare fall av hudcancer och 130 miljoner ytterligare fall av starr skulle&lt;br&gt;kunna undvikas om alla länder fullgjorde sina åtaganden enligt Montre-&lt;br&gt;alprotokollet. Generellt kan konstateras att åtgärder med syfte att skydda&lt;br&gt;ozonskiktet är samhällsekonomiskt mycket motiverade i ett globalt per-&lt;br&gt;spektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statsfinansiella kostnaden för att nå alla delmål under miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmålet uppskattas till totalt ca 300 miljoner kronor under perioden&lt;br&gt;2001-2010. Regeringen bedömer att ingen ytterligare finansiering av&lt;br&gt;föreslagna åtgärder behövs i jämförelse med 2001 års utgiftsnivå för&lt;br&gt;delmålen (se vidare avsnitt 25).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Säker strålmiljö&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Av riksdagen fastställt miljökvalitetsmål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot&lt;br&gt;skadliga effekter av strålning i den yttre miljön.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Delmål för miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. År 2010 skall halterna i miljön av radioaktiva ämnen som släpps ut&lt;br&gt;från alla verksamheter vara så låga att människors hälsa och den&lt;br&gt;biologiska mångfalden skyddas. Det individuella dostillskottet till&lt;br&gt;allmänheten skall understiga 0,01 mSv per person och år från varje&lt;br&gt;enskild verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. År 2020 skall antalet årliga fall av hudcancer orsakade av solen&lt;br&gt;inte vara fler än år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Riskerna med elektromagnetiska fält skall kontinuerligt kartläggas&lt;br&gt;och nödvändiga åtgärder skall vidtas i takt med att sådana eventu-&lt;br&gt;ella risker identifieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Ett miljöövervakningsprogram för radio-&lt;br&gt;aktiva ämnen i miljön bör inrättas. Vidare bör forskningen inom&lt;br&gt;området radioekologi stärkas. Informationsinsatser riktade till allmän-&lt;br&gt;heten bör bedrivas för att öka kunskaperna om riskerna i samband&lt;br&gt;med UV-strålning. Kunskapsläget om elektromagnetiska fält bör för-&lt;br&gt;bättras genom forskning för att få underlag till nödvändiga insatser.&lt;br&gt;Regeringen avser att återkomma till riksdagen med delmål beträffande&lt;br&gt;nivåer för radon i inomhusmiljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö bör i ett generationsperspektiv&lt;br&gt;enligt regeringens bedömning innebära bl.a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Stråldoser begränsas så långt det är rimligt möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Den högsta sammanlagda årliga effektiva stråldosen som individer&lt;br&gt;ur allmänheten får utsättas för från verksamheter med strålning&lt;br&gt;överstiger inte 1 millisievert (mSv) per person under ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Allvarliga tillbud och haverier i kärntekniska anläggningar före-&lt;br&gt;byggs. Spridning av radioaktiva ämnen till omgivningen förhind-&lt;br&gt;ras eller begränsas om ett haveri skulle inträffa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Effekterna av UV-strålning begränsas så långt som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Riskerna med elektromagnetiska fält kartläggs så långt som&lt;br&gt;möjligt och nödvändiga åtgärder vidtas i takt med att eventuella&lt;br&gt;risker identifieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömålskommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens förslag och bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser stöder förslagen i stort.&lt;br&gt;Dock finns invändningar mot ambitionsnivåerna. Vissa instanser vill gå&lt;br&gt;längre medan andra anser att de föreslagna delmålen är orealistiska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barsebäck AB, Forsmarks kraftgrupp AB, Ringhals AB m.fl. anser att Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;en gräns på 0,01 mSv per år för det individuella dostillskottet från kärn-&lt;br&gt;kraften inte är möjlig att uppnå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser stöder förslaget om att inrätta ett miljöövervak-&lt;br&gt;ningsprogram för radioaktiva ämnen i miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har välkomnat att även icke-joniserande strålning&lt;br&gt;skall omfattas av miljökvalitetsmålet. Några remissinstanser, t.ex. Före-&lt;br&gt;ningen för El- och Bildskärmsskadade (FEB), vill dock gå längre på detta&lt;br&gt;område med att vidta kraftiga åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö-. Exponering för&lt;br&gt;joniserande strålning är ett allvarligt hot mot människors hälsa eftersom&lt;br&gt;den innebär en ökad risk för cancer och ärftliga skador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Människan och hennes miljö har alltid utsatts för naturligt förekom-&lt;br&gt;mande strålning. Denna s.k. bakgrundsstrålning härrör från radioaktiva&lt;br&gt;ämnen i marken och den egna kroppen samt från kosmisk strålning från&lt;br&gt;rymden och motsvarar i genomsnitt ca 1 mSv per person under ett år.&lt;br&gt;Allmänheten erhåller även stråldoser från radon i byggnader på i genom-&lt;br&gt;snitt ca 2 mSv per person under ett år. Till detta kommer doser från av&lt;br&gt;människan producerade radioaktiva ämnen eller andra strålkällor som i&lt;br&gt;genomsnitt bidrar med ca 1 mSv per år. Den dominerande andelen av&lt;br&gt;denna dos erhålls från medicinska undersökningar eller behandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan radioaktiviteten och röntgenstrålningen upptäcktes i slutet av&lt;br&gt;1800-talet har människan genom olika verksamheter producerat och&lt;br&gt;spridit artificiella radioaktiva ämnen till omgivningen. Störst spridning&lt;br&gt;av sådana ämnen har åstadkommits genom kärnvapenproven i atmos-&lt;br&gt;fären under 1950- och 1960-talen och genom Tjemobylolyckan år 1986.&lt;br&gt;Denna gav i Sverige ett tillfälligt dosbidrag de första åren efter olyckan&lt;br&gt;på 0,1 mSv i genomsnitt per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av radioaktiva ämnen och joniserande strålning har haft&lt;br&gt;mycket stor betydelse inom sjukvården, forskningen och industrin.&lt;br&gt;Redan i början av 1900-talet uppmärksammades dock riskerna med&lt;br&gt;joniserande strålning, vilket bl.a. på svenskt initiativ ledde till att en&lt;br&gt;internationell strålskyddskommission bildades år 1928. Denna kommis-&lt;br&gt;sion, numera benämnd International Commission on Radiation Protec-&lt;br&gt;tion (ICRP), har som sin viktigaste uppgift att utfärda rekommendationer&lt;br&gt;om strålskydd. Dessa rekommendationer ligger till grund för i stort sett&lt;br&gt;all strålskyddsreglering i världen. I Sverige har Statens strålskyddsinstitut&lt;br&gt;(SSI), som är tillsynsmyndighet enligt strålskyddslagen (1988:220),&lt;br&gt;länge baserat sina föreskrifter på ICRP:s rekommendationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt SSI:s föreskrifter skall den sammanlagda exponeringen av indi-&lt;br&gt;vider ur allmänheten (hit räknas inte patienter som genomgår medicinsk&lt;br&gt;undersökning eller behandling) från alla slag av mänsklig verksamhet&lt;br&gt;med joniserande strålning understiga 1 mSv per år. Varje enskild verk-&lt;br&gt;samhet får därför bara bidra till att fylla en bråkdel av gränsvärdet. För&lt;br&gt;kärnkraftverken uppgår denna bråkdel till högst 0,1 mSv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EU bedrivs på grundval av Euratomfördraget ett omfattande&lt;br&gt;arbete med att harmonisera och förstärka normarbetet inom strålskyddet.&lt;br&gt;Också EU:s bestämmelser på området, främst det s.k. BSS-direktivet&lt;br&gt;(Rådets direktiv 96/29/Euratom om fastställandet av grundläggande&lt;br&gt;säkerhetsnormer för skydd av arbetstagarnas och allmänhetens hälsa mot&lt;br&gt;de faror som uppstår till följd av joniserande strålning), grundas på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ICRP.s rekommendationer. Direktivet har genomförts i Sverige genom Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;ändringar i strålskyddslagen och i SSI:s föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strålskyddet har traditionellt fokuserats på skydd av människor. I dag&lt;br&gt;finns en ambition, både nationellt och internationellt, att utvidga strål-&lt;br&gt;skyddet till att omfatta såväl människors hälsa som miljön och eko-&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare tid har ökad uppmärksamhet riktats mot riskerna med&lt;br&gt;icke-joniserande strålning som t.ex. UV-strålning och elektromagnetiska&lt;br&gt;fält (EMF). UV-strålning innebär framför allt risk för hudcancer. Vad&lt;br&gt;beträffar EMF skiljer man mellan lågfrekventa och högfrekventa fält då&lt;br&gt;de har olika fysikaliska egenskaper. Det första avser elektromagnetiska&lt;br&gt;fält från t.ex. högspänningsledare och bildskärmar och det senare elektro-&lt;br&gt;magnetiska fält från t.ex. mobiltelefonsändare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömålskommittén har även föreslagit ett delmål angående radon-&lt;br&gt;halter inomhus. En särskild utredare, Radonutredningen 2000, har nyli-&lt;br&gt;gen i betänkandet Radon - Förslag till statliga insatser mot radon med&lt;br&gt;faktasamlingen Radon - Fakta och lägesrapport om radon (SOU 2001:7)&lt;br&gt;lagt fram förslag om ändamålsenliga och effektiva åtgärder som inom&lt;br&gt;rimlig tid kan få ned radonhalterna under gällande gränsvärden. Reger-&lt;br&gt;ingen avser att i annat sammanhang återkomma till riksdagen med för-&lt;br&gt;slag på delmål som rör problemen med radon.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen for regeringens forslag och bedömning:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö grundas i högre grad än övriga&lt;br&gt;miljökvalitetsmål på internationellt godtagna normer. Såvitt avser utsläpp&lt;br&gt;av radioaktiva ämnen från kämkraftsindustrin nås målet av de flesta&lt;br&gt;anläggningarna redan i dag. Uppgiften blir därför att se till att även andra&lt;br&gt;verksamheter lever upp till de höga miljökraven när det gäller jonise-&lt;br&gt;rande strålning och att dessa krav kan tillgodoses även i framtiden. Enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning är kommitténs förslag till delmål väl ägnade för&lt;br&gt;detta syfte. Förslagen innebär att ambitionen för strålskyddet förtydligas&lt;br&gt;och att miljökvalitetsmålet även omfattar icke-joniserande strålning&lt;br&gt;såsom elektromagnetiska fält och UV-strålning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 1 (utsläpp av radioaktiva ämnen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag innebär att det individuella dostillskottet till allmän-&lt;br&gt;heten från vaije enskild verksamhet skall understiga 0,01 mSv per person&lt;br&gt;och år, jämfört med nuvarande gräns på 0,1 mSv. Enligt regeringens upp-&lt;br&gt;fattning är en sådan höjning av ambitionsnivån för strålskyddet önskvärd&lt;br&gt;och möjlig att uppnå i ett tioårsperspektiv. SSI anser att de flesta kärn-&lt;br&gt;tekniska anläggningarna redan i dag skulle uppfylla ett sådant krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har angett som förutsättning för att delmålet skall kunna&lt;br&gt;nås att det utarbetas ett sammanhållet miljöövervakningsprogram avse-&lt;br&gt;ende radioaktiva ämnen i miljön. Regeringen delar kommitténs uppfatt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att skapa ett sådant miljöövervakningsprogram för radioaktiva&lt;br&gt;ämnen har SSI:s anslag för budgetåret 2001 förstärkts med 2 miljoner&lt;br&gt;kronor (prop. 2000/01:1 utg.omr. 20 s. 39, bet 2000/01:MJU1, rskr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000/01:85). Dessa miljöövervakningsinsatser syftar bl.a. till att följa Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;förändringar av halten av radioaktiva ämnen i miljön över tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en stark koppling mellan forskningen inom radioekologi och&lt;br&gt;miljöövervakning av radioaktiva ämnen. Därför bedömer regeringen att&lt;br&gt;denna forskning och forskningen inom området strålningsbiologi är&lt;br&gt;mycket viktig för att upprätthålla en hög kompetens på området. Reger-&lt;br&gt;ingen har i propositionen 2000/01:3 Forskning och förnyelse påtalat&lt;br&gt;forskningsrådens ansvar för finansieringen av den grundläggande strål-&lt;br&gt;skyddsforskningen. SSI har i regleringsbrevet för år 2001 fått i uppdrag&lt;br&gt;att ha ett samordningsansvar på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fortsatt hög säkerhet vid de svenska kärnkraftverken är en självklar&lt;br&gt;förutsättning för att delmålet skall kunna nås. Ansvaret för säkerheten&lt;br&gt;ligger i första hand på reaktorinnehavama. Det är dock en viktig uppgift&lt;br&gt;för de närmast berörda myndigheterna, dvs. SSI och Statens kärnkraft-&lt;br&gt;inspektion (SKI), att se till att strålskydds- och säkerhetsarbetet vid&lt;br&gt;anläggningarna även fortsättningsvis bedrivs med kraft. Det är också&lt;br&gt;viktigt att den nationella beredskapen i samband med en kärnteknisk&lt;br&gt;olycka ständigt förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att klargöra hur förutsättningarna för säkerhets- och strålskydds-&lt;br&gt;arbetet vid de svenska kärnkraftverken påverkas av bl.a. avregleringen på&lt;br&gt;elmarknaden och den planerade avvecklingen av kärnkraften avser&lt;br&gt;regeringen att göra en översyn av reaktorsäkerheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Miljömålskommittén är en viktig åtgärd för att minimera strål-&lt;br&gt;doserna att produktionen av använt kärnbränsle och annat aktivt avfall&lt;br&gt;minskar genom att kärnkraften avvecklas. I 1997 års energipolitiska&lt;br&gt;beslut framhålls att stränga krav skall ställas på säkerhet och omsorg om&lt;br&gt;hälsa och miljö vid användning och utveckling av all energiteknik. Kärn-&lt;br&gt;kraften skall ersättas med energieffektivisering av elanvändning, kon-&lt;br&gt;vertering till fömybara energislag samt miljömässigt acceptabel el-&lt;br&gt;produktionsteknik. En sådan inriktning har betydelse för att nå delmål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.En av de stora utmaningarna för vår generation är att ta hand om det&lt;br&gt;använda kärnbränslet och annat radioaktivt avfall från de svenska kärn-&lt;br&gt;kraftverken. För närvarande arbetar Svensk Kämbränslehantering AB&lt;br&gt;(SKB) på uppdrag av reaktorinnehavama med att ta fram en säker metod&lt;br&gt;och att hitta en lämplig plats för slutförvaring av det använda kärn-&lt;br&gt;bränslet. SKB har nyligen presenterat sina planer för vidare platsunder-&lt;br&gt;sökningar i tre kommuner. SKI och SSI är de viktigaste gransknings-&lt;br&gt;myndighetema i detta arbete. Det är av stor vikt att myndigheterna kan&lt;br&gt;uppfylla sina skyldigheter i platsvalsprocessen. Förutom den granskning&lt;br&gt;som görs av myndigheterna utförs ett viktigt och demokratiskt väl för-&lt;br&gt;ankrat granskningsarbete i de kommuner som deltar i processen. Om det&lt;br&gt;uppkommer behov av specifika insatser i slutförvarsfrågan bedömer&lt;br&gt;regeringen att sådana insatser kan finansieras med medel från Käm-&lt;br&gt;avfallsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En erfarenhet av Tjemobylolyckan var att radioaktiva ämnen kan&lt;br&gt;transporteras långa sträckor. Därför är det av stor vikt att den svenska&lt;br&gt;beredskapen i händelse av en olycka i Sveriges närhet förblir hög. Samti-&lt;br&gt;digt är det väsentligt att Sverige verkar för att kärnkraftverken i Sveriges&lt;br&gt;omgivning har en så hög säkerhet som möjligt. Regeringen bedömer&lt;br&gt;därför att det behövs fortsatta insatser för att minska risken för olyckor i&lt;br&gt;kärnkraftverken i Central- och Östeuropa. Vid sidan av de framgångsrika&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bilaterala insatserna genom SKI och SSI bidrar Sverige även till inter- Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;nationella insatser genom Europeiska utvecklingsbankens (EBRD)&lt;br&gt;fonder. Dessa är Tjemobylfonden (CSF) som har till uppgift att säker-&lt;br&gt;ställa en sarkofag över den havererade reaktorn, kämsäkerhetsfonden&lt;br&gt;(NSA) som bidrar till säkerhetshöjande insatser vid kärnkraftverk i&lt;br&gt;Central- och Östeuropa samt fonden för avveckling av kärnkraftverket i&lt;br&gt;Ignalina i Litauen (IDSF). Insatserna finansieras över utgiftsområde 7&lt;br&gt;Internationellt bistånd (samarbete med Central- och Östeuropa). I för-&lt;br&gt;handlingarna inför EU-utvidgningen ställs krav på säkerheten vid de&lt;br&gt;kärntekniska anläggningarna i kandidatländerna. Dessa krav går i stort ut&lt;br&gt;på att reaktorerna skall uppgraderas till lika hög säkerhetsnivå som&lt;br&gt;reaktorerna inom EU. De reaktorer som inte går att uppgradera skall&lt;br&gt;stängas. Programmets mål är att minska sannolikheten för att en käm-&lt;br&gt;kraftolycka skall inträffa vid något av kärnkraftverken i samarbets-&lt;br&gt;området, att sätta in sådana åtgärder att uppenbara säkerhetsrisker undan-&lt;br&gt;röjs i de reaktorer som av energibalansskäl inte omedelbart kan stängas&lt;br&gt;samt att stärka de oberoende säkerhetsmyndighetema. Vad avser använt&lt;br&gt;kärnbränsle och radioaktivt avfall är målet att avfallet skall tas om hand,&lt;br&gt;mellanlagras och slutförvaras på ett från säkerhets- och miljösynpunkt&lt;br&gt;acceptabelt sätt. På detta område riktar Sverige särskild uppmärksamhet&lt;br&gt;mot det använda kärnbränslet och det radioaktiva avfallet i nordvästra&lt;br&gt;Ryssland. Regeringen anser att det är viktigt att det svenska samarbets-&lt;br&gt;programmet kan fortsätta tills målen uppnåtts och har därför lämnat för-&lt;br&gt;slag på det fortsatta arbetet fr.o.m. år 2002 i propositionen 2000/01:119&lt;br&gt;Europa i omvandling - Sveriges utvecklingssamarbete med Central- och&lt;br&gt;Östeuropa. Tillräckliga styrmedel för att nå delmål 1 finns i dag i form av&lt;br&gt;lagstiftning och myndighetsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 2 (hudcancer orsakad av solen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet hudcancerfall har ökat kraftigt sedan 1960-talet. I dag är antalet&lt;br&gt;dödsfall 300 400 per år med en ökningstakt på ca 50 fall per år. Dessa&lt;br&gt;cancerformer är framför allt relaterade till UV-strålning från solen. För-&lt;br&gt;ändrade solvanor anses vara huvudskälet till denna ökning. Enligt SSI är&lt;br&gt;kostnaden för insatser relativt låg per räddat liv. Regeringen bedömer att&lt;br&gt;den viktigaste åtgärden är att öka allmänhetens kunskaper om riskerna i&lt;br&gt;samband med UV-strålning. SSI och andra expertmyndigheter bör därför&lt;br&gt;ha ansvar för att sammanställa information om riskerna med solbad och&lt;br&gt;hur allmänheten kan skydda sig mot sådana risker samt att se till att&lt;br&gt;denna information sprids till kommuner, landsting och andra aktörer&lt;br&gt;inom folkhälsoområdet. I detta arbete bör även de risker som kan rela-&lt;br&gt;teras till uttunningen av ozonskiktet beaktas. Erfarenheter från södra&lt;br&gt;halvklotet bör tas tillvara såväl vad gäller information, förebyggande&lt;br&gt;arbete som hälsokontroller. I allt förebyggande arbete bör barns känslig-&lt;br&gt;het och utsatthet för UV-strålning uppmärksammas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 3 (risker med elektromagnetiska fält)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riskerna med elektromagnetiska fält är otillräckligt utredda. Även om&lt;br&gt;det i dag inte finns vetenskapligt stöd för att hälsoeffekter skulle upp-&lt;br&gt;komma vid exponeringsnivåer under rekommenderade gränsvärden finns&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det anledning att ta denna fråga på stort allvar. Antalet mobiltelefoni- Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;sändare har ökat kraftigt under senare år och förväntas fortsätta öka även&lt;br&gt;framöver. Regeringen anser därför att ytterligare forskningsinsatser inom&lt;br&gt;området är nödvändiga för att klargöra sambandet mellan exponering och&lt;br&gt;hälsorisker. Regeringen har i propositionen 2000/01:3 Forskning och&lt;br&gt;förnyelse påtalat vikten av denna fråga. SSI har i regleringsbrevet för år&lt;br&gt;2001 fått ett samordningsansvar inom detta område. Kostnaderna för&lt;br&gt;forskningen belastar statsbudgeten via forskningsråden. Regeringen har&lt;br&gt;även givit Boverket i uppdrag att tillsammans med berörda myndigheter&lt;br&gt;belysa vilken inverkan en utbyggnad av mobiltelenätet kan få för bl.a.&lt;br&gt;intressen som skall tillgodoses enligt miljöbalken och plan- och bygg-&lt;br&gt;lagen. Myndigheterna skall också belysa bl.a. vilka samordningsmöjlig-&lt;br&gt;heter och samordningsproblem som kan aktualiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö i ett generationsperspektiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens bedömning av miljökvalitetsmålet i ett generationsperspek-&lt;br&gt;tiv är de tre första punkterna oförändrade i förhållande till vad som redo-&lt;br&gt;visades i propositionen 1997/98:145 Svenska miljömål. Lydelsen av den&lt;br&gt;andra punkten har dock modifierats något i syfte att klargöra att den&lt;br&gt;angivna högsta stråldosen skall gälla för varje individ ur allmänheten.&lt;br&gt;Den fjärde och femte punkten är kompletteringar som har föreslagits av&lt;br&gt;Miljömålskommittén men formulerats om något.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna delmålet för radioaktiva utsläpp från mänskliga verksam-&lt;br&gt;heter innebär en kraftig minskning under dagens låga nivåer. Genom det&lt;br&gt;nya miljöövervakningsprogrammet hos SSI kommer dessutom kontrollen&lt;br&gt;av utsläppen att skärpas och kunskapen om hur radioaktiva ämnen anri-&lt;br&gt;kas i miljön att förbättras. Programmet ger också möjlighet till en konti-&lt;br&gt;nuerlig uppföljning av delmålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta kärntekniska anläggningar i Sverige klarar redan i dag de&lt;br&gt;låga utsläppsnivåer som delmålet innebär. För övriga anläggningar inne-&lt;br&gt;bär förslaget ökade krav på utsläppskontroll. Genom att använda bästa&lt;br&gt;möjliga teknik bör även dessa anläggningar kunna klara kraven. Detta&lt;br&gt;kan innebära vissa kostnader för anläggningsinnehavama. För anlägg-&lt;br&gt;ningar utanför det kärntekniska området är kunskapen ännu otillräcklig&lt;br&gt;om hur stort problemet är. Antalet anläggningar som skulle behöva vidta&lt;br&gt;åtgärder bedöms ändå som relativt litet. Förslaget om delmål för&lt;br&gt;hudcancer orsakad av UV-strålning innebär ett behov av stöd till centrala&lt;br&gt;och lokala myndigheter för att bedriva informationsinsatser. Kostnaden&lt;br&gt;per räddat liv har beräknats av SSI till ca 600 000 kronor, vilket i andra&lt;br&gt;sammanhang är en mycket låg kostnad. Effekterna av UV-målet kommer&lt;br&gt;inte att kunna konstateras förrän om 10-20 år, vilket är den tid det tar&lt;br&gt;mellan exponering och konstaterad hudcancer. Att följa upp målet på&lt;br&gt;kortare tid kan göras enbart genom studier av hur solvanor har föränd-&lt;br&gt;rats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna delmålet för risker med elektromagnetiska fält är ett&lt;br&gt;kunskapsmål och innebär kostnader för staten genom forskningsråden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmålet följs upp genom att sammanställa de nationella och interna- Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;tionella forskningsresultaten. Senast har Rådet för arbetslivsforskning&lt;br&gt;gjort en sådan sammanställning (Elkänslighet och hälsorisker av elek-&lt;br&gt;tromagnetiska fält) som rapporterades till regeringen den 1 december&lt;br&gt;2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statsfinansiella kostnaden för att nå alla delmål under miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmålet uppskattas till totalt ca 700 miljoner kronor under perioden&lt;br&gt;2001-2010. För innevarande år beräknar regeringen att göra vissa&lt;br&gt;omprioriteringar av resurser inom 2001 års utgiftsram. Regeringen&lt;br&gt;bedömer att ingen ytterligare finansiering av föreslagna åtgärder behövs i&lt;br&gt;jämförelse med 2001 års utgiftsnivå för delmålen (se vidare avsnitt 25).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Ingen övergödning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Av riksdagen fastställt miljökvalitetsmål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Haltema av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ&lt;br&gt;inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald&lt;br&gt;eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Delmål för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens forslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Senast år 2009 skall det finnas åtgärdsprogram enligt EG:s&lt;br&gt;ramdirektiv för vatten som anger hur God ekologisk status skall&lt;br&gt;nås för sjöar och vattendrag samt för kustvatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Fram till år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av&lt;br&gt;fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag&lt;br&gt;och kustvatten ha minskat kontinuerligt från 1995 års nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Senast år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av kväve&lt;br&gt;från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha&lt;br&gt;minskat med minst 30 % från 1995 års nivå till 38 500 ton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Senast år 2010 skall utsläppen av ammoniak i Sverige ha minskat&lt;br&gt;med minst 15 % från 1995 års nivå till 51 700 ton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Senast år 2010 skall utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha&lt;br&gt;minskat till 148 000 ton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: De föreslagna delmålen förutsätter&lt;br&gt;kraftfulla insatser bl.a. inom jordbrukssektorn och av kommunerna.&lt;br&gt;Behovet av effektivare styrmedel kommer att övervägas, bl.a. vid en&lt;br&gt;översyn av skatten på handelsgödsel. Regeringen avser att återkomma&lt;br&gt;med ett kvantitativt och tidsbestämt delmål för fosfor senast år 2005.&lt;br&gt;Med föreslagna delmål 3 och 4 kommer det att bli svårt att nå&lt;br&gt;generationsmålet. I framtiden kan det behövas ytterligare ekonomiska&lt;br&gt;medel för åtgärder inom ramen för landsbygdsförordningen för att&lt;br&gt;detta skall nås. Därför avser regeringen att återkomma med nya&lt;br&gt;delmål i samband med förändringen av landsbygdsförordningen om så&lt;br&gt;är möjligt. Även andra åtgärder kan bli aktuella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålet Ingen övergödning bör i ett&lt;br&gt;generationsperspektiv enligt regeringens bedömning innebära bl.a.&lt;br&gt;följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Belastningen av näringsämnen får inte ha någon negativ inverkan&lt;br&gt;på människors hälsa eller försämra förutsättningarna för biologisk&lt;br&gt;mångfald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Nedfallet av luftbuma kväveföreningar överskrider inte den&lt;br&gt;kritiska belastningen för övergödning av mark och vatten&lt;br&gt;någonstans i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Grundvatten bidrar inte till ökad övergödning av ytvatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Sjöar och vattendrag i skogs- och fjällandskap har ett naturligt&lt;br&gt;näringstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Sjöar och vattendrag i odlingslandskap har ett naturligt tillstånd,&lt;br&gt;vilket högst kan vara näringsrikt eller måttligt näringsrikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Näringsförhållandena i kust och hav motsvarar i stort det tillstånd&lt;br&gt;som rådde under 1940-talet och tillförsel av näringsämnen till&lt;br&gt;havet orsakar inte någon övergödning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Sjöar och vattendrag har God ekologisk status enligt definitionen i&lt;br&gt;EG:s ramdirektiv för vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i&lt;br&gt;EG:s ramdirektiv för vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Skogsmark har ett näringstillstånd som bidrar till att bevara den&lt;br&gt;naturliga artsammansättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Jordbruksmark har ett näringstillstånd som bidrar till att bevara&lt;br&gt;den naturliga artsammansättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömålskommitténs forslag: Överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens förslag och bedömning. Kommitténs förslag till delmål&lt;br&gt;beträffande de svenska vattenburna utsläppen av kväveföreningar från&lt;br&gt;mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav innebär dock en&lt;br&gt;minskning med endast 25 % till år 2010. Delmål 4 har också förändrats i&lt;br&gt;och med att ambitionsnivån har höjts jämfört med kommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller har ingen&lt;br&gt;erinran mot inriktningen av kommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket, Länsstyrelserna i Kalmar och Skåne län, Lunds&lt;br&gt;kommun samt Naturskyddsföreningen påpekar att ambitionsnivåerna för&lt;br&gt;kvävereduktion måste höjas för att åtgärda övergödningen och för att&lt;br&gt;Sverige skall uppfylla sina internationella åtaganden. Kalmar kommun&lt;br&gt;anser att kommitténs förslag är realistiska, medan Skogs- och&lt;br&gt;Jordbruksforskningsrådet (SJFR) hävdar motsatsen. Naturvårdsverket&lt;br&gt;anser att en reduktion av de vattenburna utsläppen av kväve med 30 %&lt;br&gt;till år 2010 är realistisk. Naturskyddsföreningen, Fältbiologerna och&lt;br&gt;Miljöförbundet Jordens Vänner anser att förslaget om ammoniakutsläpp&lt;br&gt;är otillräckligt och pekar på att Jordbruksverket redovisat att det finns&lt;br&gt;potential att minska utsläppen ännu mer. SJFR, Länsstyrelsen i Kalmar&lt;br&gt;län, Sveriges lantbruksuniversitet och Kalmar kommun understryker att&lt;br&gt;de åtgärder som hittills vidtagits inte givit effekt i sjunkande&lt;br&gt;föroreningshalter. Västra Götalands regionförbund, Sundsvall Vatten AB,&lt;br&gt;Stockholms stad, Vatten- och Avloppsreningsverken och&lt;br&gt;Kommunförbundet anser att åtgärder måste vidtas mot det diffusa&lt;br&gt;näringsläckaget från jord- och skogsbruket. Lantbrukarnas Riksförbund&lt;br&gt;(LRF) motsätter sig att skatten på handelsgödsel bibehålls och&lt;br&gt;förespråkar ett system med växtnäringsbalanser. Vid regeringens&lt;br&gt;remissmöte för ungdomar ansåg deltagarna att skatterna på&lt;br&gt;handelsgödsel måste höjas och att det är viktigt att genom skatter och&lt;br&gt;information underlätta för konsumenterna att göra miljövänliga val. Flera&lt;br&gt;länsstyrelser, Ekologiska lantbrukare och Kontrollföreningen för&lt;br&gt;ekologisk odling (KRAV) pekar på att djurtätheten är avgörande för om&lt;br&gt;jordbruksnäringen skall kunna reducera växtnäringsläckaget och&lt;br&gt;efterlyser möjligheten att rikta åtgärder för att balansera denna. SJFR&lt;br&gt;anser att animalisk och vegetabilisk produktion bör särbehandlas och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;påpekar att denitrifikationen måste öka. Flera instanser, bl.a. Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Kalmar län, Lunds kommun och Världsnaturfonden,&lt;br&gt;anser att betydelsen av fler våtmarker bör framhävas och efterlyser&lt;br&gt;möjligheten att styra anläggandet till områden där våtmarkerna är&lt;br&gt;effektivast som närsaltfälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till miljökvalitetsmålet Ingen övergödning-&lt;br&gt;Övergödningen drabbar mark, sjöar och vattendrag och hav. Orsaken är&lt;br&gt;utsläpp av fosfor- och kväveföreningar från mänsklig verksamhet.&lt;br&gt;Effekter av övergödning är bl.a. utarmning av den biologiska mångfalden&lt;br&gt;såväl på land som i sötvatten och i havet, igenväxning av sjöar och&lt;br&gt;vattendrag samt utbredning av grönalgsmattor, algblomning och&lt;br&gt;bottendöd i havet. Kväveföreningar når även grundvattnet och ger ökade&lt;br&gt;halter av nitrat i brunnar och grundvattentäkter. Hälsovådliga nitrathalter&lt;br&gt;förekommer i områden med intensivt jordbruk. Övergödningen har&lt;br&gt;negativ inverkan på förutsättningarna för bad, turism och friluftsliv. Den&lt;br&gt;drabbar även fiskenäringen genom att reproduktionsmöjlighetema för&lt;br&gt;fisk försämras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruket är den största svenska källan till kväveutsläpp som belastar&lt;br&gt;havet. Jordbruket bidrar även med betydande fosforutsläpp. Avlopp och&lt;br&gt;avloppsreningsverk står för ungefär en tredjedel av kvävebelastningen på&lt;br&gt;havet och för nära hälften av fosforutsläppen till vatten. En betydande del&lt;br&gt;av fosforutsläppen men en mindre del av kväveutsläppen kommer från&lt;br&gt;avlopp utanför tätorter, där det finns omkring en halv miljon småhus och&lt;br&gt;en halv miljon fritidshus som inte är anslutna till kommunala&lt;br&gt;avloppsreningsverk. Lokalt kan även fiskodlingar bidra kraftigt till&lt;br&gt;övergödningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedfallet av luftbuma kväveföreningar är den största källan till&lt;br&gt;övergödning av mark och bidrar med ca 14 % av kvävebelastningen på&lt;br&gt;havet. Kvävenedfallet i Sverige orsakas främst av trafik och&lt;br&gt;energianvändning. Det härstammar särskilt i södra Sverige till stor del&lt;br&gt;från utländska källor. Den kritiska belastningsgränsen för övergödning av&lt;br&gt;mark överskrids i dag i hela södra Sverige, vilket medför att&lt;br&gt;kväveföreningar anrikas i marken. Kvävegynnade växter ökar på&lt;br&gt;bekostnad av arter som är anpassade till näringsfattiga miljöer, såväl i&lt;br&gt;skogslandskapet som i ängs- och hagmarker. Detta ger negativa effekter&lt;br&gt;på den biologiska mångfalden och kan medföra ökade kostnader för&lt;br&gt;skogsföryngring. Den successivt ökande kvävemängden i marken medför&lt;br&gt;också risk för kvävemättnad och ökat läckage till sjöar och vattendrag&lt;br&gt;och slutligen till havet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stora mängder kväve och fosfor har lagrats i mark och sediment under&lt;br&gt;åtskilliga decennier. Även om åtgärder sätts in som minskar tillförseln av&lt;br&gt;närsalter kommer det att ta mycket lång tid innan miljötillståndet&lt;br&gt;återställts till acceptabel nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en överenskommelse vid den andra Nordsjökonferensen år 1987&lt;br&gt;skall tillförseln av kväveföreningar till Östersjön och Västerhavet minska&lt;br&gt;med 50 % under perioden 1985-1995. Detta mål har slagits fast genom&lt;br&gt;beslut inom ramen för Oslo- och Pariskonventionen för skydd av&lt;br&gt;Nordostatlanten (OSPAR). I Helsingforskommissionen för skydd av&lt;br&gt;Östersjön (HELCOM) har Sverige åtagit sig att minska den mänskligt&lt;br&gt;orsakade kvävebelastningen på Östersjön söder om Ålands hav med&lt;br&gt;50 % under perioden 1985-2005, vilket motsvarar en minskning med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40% från år 1995. Rapporteringen år 2000 från HELCOM visar att Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;Sverige och Finland är de stater som har längst kvar för att uppfylla&lt;br&gt;åtagandet. Estland och Lettland har nått målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s ramdirektiv 2000/60/EG för vatten, (EGT L 327, 22.12.2000, s.l,&lt;br&gt;Celex 32000L0060) anger att medlemsländernas samtliga vattenområden&lt;br&gt;skall uppfylla normerna för God ekologisk status senast 15 år efter&lt;br&gt;ikraftträdandet, dvs. år 2015. Bland övriga bestämmelser på EU-nivå&lt;br&gt;som berör miljökvalitetsmålet kan nämnas direktivet 91/271/EEG om&lt;br&gt;rening av avloppsvatten (EGT L 135, 30.05.1991, s. 40, Celex&lt;br&gt;31991L0271) och nitratdirektivet 91/676/EEG (EGT L 375, 31.12.1991,&lt;br&gt;s. 1, Celex 31991L0676).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalkens styrmedel har stor betydelse för att uppnå&lt;br&gt;miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Detta gäller särskilt miljö-&lt;br&gt;kvalitetsnormerna och förbättrade möjligheter att ompröva tidigare&lt;br&gt;tillstånd. Kommunerna har möjlighet att motverka övergödning genom&lt;br&gt;översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser enligt plan- och&lt;br&gt;bygglagen (1987:10). Inom ramen för jordbrukets miljö- och&lt;br&gt;landsbygdsprogram, som har redovisats i regeringens skrivelse&lt;br&gt;1999/2000:14 En hållbar utveckling av landsbygden, m.m. lämnas&lt;br&gt;ersättning till åtgärder inom jordbruket som bidrar till att minska&lt;br&gt;växtnäringsförlustema. Åtgärder som motverkar övergödningen ingår&lt;br&gt;också i de lokala investeringsprogrammen för ekologisk hållbarhet.&lt;br&gt;Andra ekonomiska styrmedel för att motverka övergödningen är&lt;br&gt;kväveoxidavgiftema och skatten på handelsgödsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med riksdagens beslut år 1999 om en ny struktur i arbetet&lt;br&gt;med miljömål fastställdes miljökvalitetsmålet Ingen övergödning (prop.&lt;br&gt;1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183). Tidigare mål&lt;br&gt;skulle i möjligaste mån ersättas eller införlivas i den nya strukturen. Det&lt;br&gt;förutsattes att regeringen skulle återkomma till riksdagen med förslag till&lt;br&gt;delmål avseende bl.a. tillförsel av näringsämnen och skydd av&lt;br&gt;vattentäkter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen for regeringens förslag och bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig i huvudsak till kommitténs förslag till delmål,&lt;br&gt;med vissa justeringar i enlighet med synpunkter från remissinstanserna.&lt;br&gt;Regeringen bedömer dock att kommitténs förslag till åtgärder kommer&lt;br&gt;att minska utsläppen av vattenburet kväve med ytterligare 5 % så att den&lt;br&gt;totala minskningen blir 30 %. Ambitionsnivån för delmål 4 (minskade&lt;br&gt;utsläpp av ammoniak) har höjts. Delmålet för utsläpp av kväveoxider till&lt;br&gt;luft har anpassats till det kommande EG-direktivet om nationella&lt;br&gt;utsläppstak för försurande ämnen. Denna fråga behandlas även under&lt;br&gt;miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning (avsnitt 8). Skydd av&lt;br&gt;vattentäkter behandlas under miljökvalitetsmålet Grundvatten av god&lt;br&gt;kvalitet (avsnitt 14).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det är mycket komplicerat att göra rättvisande mätningar av&lt;br&gt;föroreningar från diffusa källor är delmålen kvantifierade och tidsatta&lt;br&gt;utifrån modellberäkningar, grundade på dagens tillgängliga kunskap,&lt;br&gt;underlag och beräkningsmetoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan diskuteras vilka åtgärder som är mest kostnadseffektiva för att&lt;br&gt;minska tillförseln av växtnäringsämnen till havet och i vilka länder&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtgärderna helst bör vidtas. Tillgängliga studier visar att bilden är Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;komplex. Inte i något land runt Östersjön är kostnaderna för åtgärderna&lt;br&gt;genomgående lägre än i något annat land. För flera åtgärder gäller att&lt;br&gt;kostnaderna är lägre i Sverige än i genomsnittet av länder och för&lt;br&gt;kustnära vatten har också de svenska utsläppen störst betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruket bidrar med 45 % av den svenska kvävebelastning på havet&lt;br&gt;som orsakas av människan, medan avlopp och reningsverk bidrar med&lt;br&gt;33 %, nedfall av luftbuma kväveföreningar med 14 %, och övrigt med&lt;br&gt;8 %. Nedfallet av kväveföreningar är dock till stor del orsakat av utsläpp&lt;br&gt;utanför Sverige. Regeringen avser därför att även fortsättningsvis vara&lt;br&gt;pådrivande i internationella sammanhang för att minska övergödningen&lt;br&gt;av Östersjön och Västerhavet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de åtgärder som regeringen bedömer vara nödvändiga för att&lt;br&gt;uppnå delmålen finns den pågående utbyggnaden av kustnära&lt;br&gt;avloppsreningsverk mellan Strömstad och Norrtälje. Avloppslednings-&lt;br&gt;systemen måste också förbättras för att minska inläckage av vatten som&lt;br&gt;orsakar bräddning av obehandlat avloppsvatten i reningsverken.&lt;br&gt;Kvävereduktion och våtmarker kan komplettera dagens reningsverk för&lt;br&gt;att förhindra att kväve når sjöar och hav. Enskilda avlopp behöver&lt;br&gt;förbättras med infiltration, markbäddar eller separerande system. Även&lt;br&gt;här bör ny teknik där näringsämnen tas upp av växter ges ökade&lt;br&gt;möjligheter. Av de omkring en miljon enskilda avloppen anses 50-60 %&lt;br&gt;inte uppfylla miljöbalkens krav. Tillsynen enligt miljöbalken av enskilda&lt;br&gt;avlopp måste därför öka och föreskrifterna för nyanläggning&lt;br&gt;moderniseras. Ansvaret för dessa frågor vilar i huvudsak på&lt;br&gt;kommunerna. Med stöd av de lokala investeringsprogrammen arbetar&lt;br&gt;flera kommuner med att skapa lokala lösningar för omhändertagande av&lt;br&gt;dagvatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom jordbruket har vissa åtgärder vidtagits för att minska&lt;br&gt;punktutsläpp av fosforföreningar från bl.a. mjölkrum, avlopp och&lt;br&gt;läckande gödselvårdsanläggningar. Visst åtgärdsbehov återstår dock.&lt;br&gt;Huvuddelen av jordbrukets utsläpp utgörs dock av s.k. diffusa utsläpp av&lt;br&gt;kväve och fosfor från jordbruksmarken. Inom ramen för Miljö- och&lt;br&gt;landsbygdsprogrammet lämnas ersättning för vissa åtgärder som minskar&lt;br&gt;läckaget från jordbruksmark. Jordbruksverket bedriver också försöks-&lt;br&gt;och utvecklingsverksamhet för att finna metoder som ger mindre&lt;br&gt;växtnäringsförluster. Jordbruksverket ser för närvarande över&lt;br&gt;djurtäthetsbestämmelsema i syfte att minska näringstillförseln till&lt;br&gt;jordbruksmark. Regeringen har i budgetpropositionen 2001 (prop.&lt;br&gt;2000/01:1 finansplanen s. 36 och 225-234) redovisat att den avser att se&lt;br&gt;över skatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel med syfte att&lt;br&gt;förbättra deras effektivitet som miljöstyrmedel. Regeringen kommer&lt;br&gt;därför under året att tillsätta en utredning som bl.a. skall se över hur&lt;br&gt;skatterna kan fungera som effektivare styrmedel på miljöområdet utan att&lt;br&gt;kraven på kostnadseffektivitet eftersätts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens jordbrukspolitik inom EU har medfört en ökad miljöbelastning&lt;br&gt;bl.a. genom läckage av växtnäringsämnen till omgivande miljö. Ett&lt;br&gt;miljöanpassat jordbruk med minskad intensitet skulle minska läckaget av&lt;br&gt;gödande ämnen. Det är därför av största vikt för att nå generationsmålet&lt;br&gt;att EU:s jordbrukspolitik reformeras för att skapa ett långsiktigt hållbart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jordbruk, som bevarar och främjar biologisk mångfald. Detta behandlas Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;också under Ett rikt odlingslandskap (avsnitt 18).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriutsläppen härrör främst från massa- och pappersindustri, jäm-&lt;br&gt;och stålindustri, kemisk industri och livsmedelsindustri. Utsläppen&lt;br&gt;minskar i takt med att företagen moderniserar sina anläggningar och&lt;br&gt;inför nya tekniska lösningar. Naturvårdsverket följer denna utveckling&lt;br&gt;och har tillsammans med länsstyrelserna ansvar för att initiera&lt;br&gt;omprövning av tillstånd enligt miljöbalken i de fall en miljökvalitetsnorm&lt;br&gt;överträds eller väsentliga förbättringar kan uppnås genom ny teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i en forskningspolitisk propositionen 2000/2001:3&lt;br&gt;Forskning och förnyelse betonat behovet av forskning som underlag för&lt;br&gt;att nå miljökvalitetsmålen. Myndigheter som kan finansiera denna&lt;br&gt;forskning är bl.a. Naturvårdsverket och Forskningsrådet för miljö, areella&lt;br&gt;näringar och samhällsbyggande (Formas). Sådan forskning kan förbättra&lt;br&gt;kunskapen om vilka åtgärder som har störst betydelse och är mest&lt;br&gt;kostnadseffektiva för att nå miljökvalitetsmålen. Försöks- och&lt;br&gt;utvecklingsverksamhet är också en viktig förutsättning för att&lt;br&gt;miljökvalitetsmålen skall nås. Även denna form av insatser bör enligt&lt;br&gt;regeringens bedömning i vissa fall kunna finansieras inom ramen för de&lt;br&gt;medel som avsatts för forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 1 (åtgärdsprogram för sjöar, vattendrag och kustvatten)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget överensstämmer med EG:s ramdirektiv för vatten som anger att&lt;br&gt;medlemsländerna skall utarbeta åtgärdsprogram senast år 2009.&lt;br&gt;Åtgärdsprogrammet skall innehålla samtliga de åtgärder som är&lt;br&gt;nödvändiga för att uppnå den miljökvalitet och de normer som anges i&lt;br&gt;direktivet. Vidare skall det finnas en beskrivning av hur nationella lagar&lt;br&gt;och förordningar kommer att bidra till målets uppfyllelse. En utförligare&lt;br&gt;beskrivning av ramdirektivet finns under miljökvalitetsmålet Levande&lt;br&gt;sjöar och vattendrag (avsnitt 13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 2 (minskade utsläpp av fosforföreningar)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i dag inte möjligt att avgöra hur mycket tillförseln av&lt;br&gt;fosforföreningar till sjöar, vattendrag och kustvatten kan minskas, bl.a.&lt;br&gt;beroende på att tidigare utsläpp lagrats i mark och sjöbottnar och där&lt;br&gt;fortsätter att läcka. I enlighet med kommitténs förslag bör därför delmålet&lt;br&gt;formuleras så att utsläppen skall minska kontinuerligt. Inom ramen för&lt;br&gt;rapporteringen till HELCOM arbetar Naturvårdsverket, tillsammans med&lt;br&gt;bl.a. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) med att&lt;br&gt;kvantifiera fosforutsläppen från såväl olika källor som olika geografiska&lt;br&gt;områden. Regeringen avser att uppdra åt Naturvårdsverket att med&lt;br&gt;utgångspunkt i denna redovisning och i samverkan med berörda&lt;br&gt;myndigheter snarast, dock senast år 2005, lämna förslag till precisering&lt;br&gt;av delmålet samt föreslå prioriteringar, åtgärder och finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De största källorna till fosforbelastningen på sjöar och vattendrag&lt;br&gt;utgörs av kommunala och enskilda avlopp. De svarar för närmare hälften&lt;br&gt;av utsläppen, medan jordbruk och industri bidrar med en knapp fjärdedel&lt;br&gt;vardera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver tidigare nämnda åtgärder bör kommunerna genom information Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;förmå hushåll med enskilda avlopp att minska användningen av&lt;br&gt;fosfathaltiga tvättmedel. En annan möjlighet är att använda sorterande&lt;br&gt;system för enskilda hushåll och fastigheter. Förutom de åtgärder som&lt;br&gt;vidtas inom ramen för Miljö- och landsbygdsprogrammet bör jordbruket&lt;br&gt;bättre anpassa användningen av fosfor. Jordbruksverket informerar&lt;br&gt;lantbrukare om lämpliga åtgärder och den kommande utredningen från&lt;br&gt;Naturvårdsverket väntas också leda till förslag om ytterligare åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 3 (minskade utsläpp av kväveföreningar till havet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges åtagande enligt Helsingforskonventionen att till år 2005 minska&lt;br&gt;utsläppen med 50 % från 1985 års nivå motsvarar en minskning med&lt;br&gt;40 % från 1995 års nivå. Miljömålskommittén har bedömt att en sådan&lt;br&gt;minskning kräver långtgående åtgärder och föreslår en lägre&lt;br&gt;ambitionsnivå med en minskning med 25 % till år 2010. Kommittén&lt;br&gt;konstaterar också att generationsmålet inte kommer att nås med denna&lt;br&gt;ambitionsnivå. De åtgärder kommittén föreslår medför dock i realiteten&lt;br&gt;en minskning till år 2010 med ca 30 % från 1995 års nivå, dvs. ned till&lt;br&gt;38 500 ton. Denna bedömning utgår från aktuella uppgifter om&lt;br&gt;omfattningen av industrins åtgärder, från den minskade deposition som&lt;br&gt;skall nås enligt miljökvalitetsmålen Frisk luft (avsnitt 7) och Bara&lt;br&gt;naturlig försurning (avsnitt 8) samt från effekten av anlagda och&lt;br&gt;planerade våtmarker inom ramen för de lokala investeringsprogrammen.&lt;br&gt;Därutöver finns viss potential att vidta ytterligare åtgärder inom bl.a.&lt;br&gt;skogsbruket, fiskodlingen och avloppshanteringen. Att kunna styra&lt;br&gt;anläggandet av våtmarker till de områden där de bäst behövs är också&lt;br&gt;viktigt för att nå målet. Regeringen avser att uppdra åt Naturvårdsverket&lt;br&gt;att utreda möjligheterna att styra anläggandet av våtmarker till de&lt;br&gt;områden där de är effektivast. För att nå målet om minskad&lt;br&gt;kvävebelastning på havet är det också av största vikt att ta fram&lt;br&gt;regionala, avrinningsområdesvisa mål och åtgärdsprogram baserade på&lt;br&gt;de faktiska behoven av kvävereduktion i kustområdena. Sådana mål och&lt;br&gt;åtgärdsprogram ingår i EG:s vattendirektiv som beskrivs i Levande sjöar&lt;br&gt;och vattendrag (avsnitt 13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom att vidta de åtgärder som ersätts inom ramen för Miljö- och&lt;br&gt;landsbygdsprogrammet måste jordbruksföretagen anpassa sin gödsling så&lt;br&gt;att överoptimala givor undviks och så att växtnäringsinnehållet i&lt;br&gt;stallgödsel utnyttjas bättre. Skatten på handelsgödsel ger ett incitament&lt;br&gt;att utnyttja stallgödseln effektivt. Det finns dock potential att ytterligare&lt;br&gt;anpassa gödslingen och därmed öka effektiviteten. Informationsinsatser&lt;br&gt;för att anpassa gödslingen pågår, bl.a. inom ramen för Miljö- och&lt;br&gt;landsbygdsprogrammet. Användning av växtnäringsbalanser på&lt;br&gt;gårdsnivå kan vara ett medel som bidrar till en effektiv&lt;br&gt;växtnäringsanvändning. Frågan kommer även att behandlas i den&lt;br&gt;förestående översynen av de miljöstyrande effekterna av avgifter och&lt;br&gt;skatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denitrifikationen behöver öka, exempelvis genom anläggande av&lt;br&gt;våtmarker eller andra åtgärder som förlänger uppehållstiden för vattnet.&lt;br&gt;Vissa sådana åtgärder har vidtagits inom ramen för Miljö- och&lt;br&gt;landsbygdsprogrammet. Vidare har regeringen under åren 1998-2000&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beviljat medel för närmare 2 000 ha våtmarker inom ramen för de lokala Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;investeringsprogrammen. Regeringen avser att, så länge dessa pågår,&lt;br&gt;intensifiera informationen till kommuner och andra myndigheter om&lt;br&gt;lokala investeringsprogram och våtmarker. Eftersom övergödningen är&lt;br&gt;ett miljöproblem som tar mycket lång tid att komma till rätta med är det&lt;br&gt;viktigt att föreslagna åtgärder kommer till stånd så snart som möjligt. Det&lt;br&gt;behövs också beredskap för att vidta ytterligare åtgärder och utveckla&lt;br&gt;nya styrmedel för att minska växtnäringsanvändningen i jordbruket om&lt;br&gt;inte tillfredsställande resultat nås inom de närmaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom skogsbruket ger de vegetationszoner som enligt skogsvårdslagen&lt;br&gt;(1979:429) skall sparas en minskning av närsaltläckaget vid avverkning.&lt;br&gt;Skogsstyrelsen kommer i sin uppföljning av skogspolitiken att redovisa&lt;br&gt;skogsgödslingens omfattning och betydelse samt effekten av ett&lt;br&gt;eventuellt totalförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 4 (minskade utsläpp av ammoniak)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedfallet av ammoniak bidrar till övergödningen av mark och hav och&lt;br&gt;härrör till 40 % från inhemska källor. De svenska ammoniakutsläppen&lt;br&gt;kommer till ca 90 % från jordbrukets djurhållning samt lagring och&lt;br&gt;spridning av gödsel. Andra källor är vägtrafiken och industri- och&lt;br&gt;energianläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att ambitionsnivån för delmålet bör höjas i&lt;br&gt;förhållande till kommitténs förslag. Ammoniakutsläppen bör således&lt;br&gt;minska med minst 15 % från 1995 års nivå. De åtgärder som enligt&lt;br&gt;regeringens bedömning behöver vidtas inom jordbruket för att nå&lt;br&gt;delmålet är framför allt inriktade på förbättrad lagring och spridning av&lt;br&gt;stallgödsel. För vissa åtgärder finns möjligheter att genom Miljö- och&lt;br&gt;landsbygdsprogrammet ge investeringsstöd till de ökade kostnader&lt;br&gt;kraven medför. Inom programmet sker också en omfattande rådgivning&lt;br&gt;om metoder att minska utsläppen från jordbruket. Det är viktigt att&lt;br&gt;åtgärderna i första hand inriktas på de områden där de ger mest&lt;br&gt;miljönytta, dvs. i Götaland. Ytterligare åtgärder kan behöva vidtas. Vilka&lt;br&gt;dessa är bör bedömas efter översynen år 2005.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbelastningen från transporter på väg måste minska. De krav för&lt;br&gt;kväveoxidrening av tunga fordon som införs inom EU åren 2008-2009&lt;br&gt;kan innebära ett ökat utsläpp av ammoniak om reningstekniken inte&lt;br&gt;utformas med även ammoniakutsläpp i åtanke. Regeringen avser att&lt;br&gt;bevaka utvecklingen och om nödvändigt uppmärksamma EG-&lt;br&gt;kommissionen på förhållandet. Utsläppen bör också motverkas genom&lt;br&gt;bättre samordning och effektivitet i transportarbetet samt utbildning i&lt;br&gt;miljöanpassat körsätt. En närmare redogörelse för detta lämnas i&lt;br&gt;avsnitt 21.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 5 (minskade utsläpp av kväveoxider till luft)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder i syfte att minska kväveoxidutsläppen redovisas under&lt;br&gt;miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning (avsnitt 8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12.1. Sammanfattning av viktigare åtgärder och styrmedel för att Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;nå delmålen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåll/Åtgärd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kväve och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fosfor till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vatten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskad spridning av stallgödsel&lt;br&gt;före sådd av höstsäd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskad gödslingsintensitet,&lt;br&gt;anpassad gödsling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utökad trädesareal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anläggning av våtmarker&lt;br&gt;Utebliven höstbearbetning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anläggning av skyddszoner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anläggning av fånggröda&lt;br&gt;Punktinsatser mot fosfor&lt;br&gt;Översyn djurtäthetsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådgivning, information,&lt;br&gt;alt. miljöbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådgivning, information,&lt;br&gt;skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trädesbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalken&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industri&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förbättrad reningsteknik för&lt;br&gt;avlopp m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbyggnad av reningsverk&lt;br&gt;Åtgärder avseende enskilda avlopp&lt;br&gt;Minskad användning av fosfat-&lt;br&gt;tvättmedel i glesbygd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalken&lt;br&gt;Information&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ammoniak&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jordbruk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nedbrukning av stallgödsel inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 timmar på obevuxen mark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teknik som minskar ammoniak-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalken,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;förlusterna vid spridning av flyt-&lt;br&gt;gödsel och urin i växande gröda&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;investeringsstöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övergång från fast gödsel till flyt-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringsstöd,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;gödsel, tak på urinbehållare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;rådgivning, information&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transporter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anpassning av körsättet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Information&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förbättrad reningsteknik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Generella&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utveckling av teknik/metoder för&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskning och utveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;åtgärder som&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- minskad ammoniakavgång&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;rör flera mål&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- minskade fosforförluster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- precisionsutfodring/gödsling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lokalt anpassade åtgärdsinsatser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EG:s ramdirektiv för&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minskat växtnäringsläckage&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vatten, miljökvalitets-&lt;br&gt;normer, information,&lt;br&gt;utbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålet Ingen övergödning i ett generationsperspektiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens bedömning av miljökvalitetsmålet i ett generationsperspek-&lt;br&gt;tiv överensstämmer den andra punkten med formuleringarna i konven-&lt;br&gt;tionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar. Punkterna sju&lt;br&gt;och åtta anknyter till EG:s ramdirektiv för vatten. Dessa punkter är kom-&lt;br&gt;pletterande beskrivningar som har föreslagits av Miljömålskommittén.&lt;br&gt;Övriga punkter är desamma som redovisades i propositionen&lt;br&gt;1997/98:145 Svenska miljömål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvenser av förslagen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna delmålen och de åtgärder som krävs för att målen skall nås&lt;br&gt;syftar till förbättringar framför allt för land- och vattenekosystemen och&lt;br&gt;deras biologiska mångfald. Detta är även positivt för näringar som&lt;br&gt;utnyttjar dessa. De positiva effekterna medför också ökade möjligheter&lt;br&gt;till friluftsliv, fritidsfiske och bad, vilket dessutom gynnar turistnäringen.&lt;br&gt;Åtgärderna ger också positiva effekter, eller snarare minskade negativa&lt;br&gt;effekter, på människors hälsa, på material och byggnader, och på kultur-&lt;br&gt;arvet. Se även miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning (avsnitt 8),&lt;br&gt;under vilket en uppskattning av nyttovärdet av vissa förslag redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär att åtgärder måste vidtas i flera sektorer.&lt;br&gt;Inom Miljö- och landsbygdsprogrammet finns möjlighet till ersättning&lt;br&gt;för en stor del av dessa åtgärder, medan andra förutsätts genomföras med&lt;br&gt;stöd av miljöbalken eller på frivillig väg. Kommunerna behöver slutföra&lt;br&gt;den redan beslutade utbyggnaden av reningsverk och se över sina befint-&lt;br&gt;liga avloppsanläggningar. Tillsynen enligt miljöbalken av enskilda&lt;br&gt;avlopp och andra utsläppskällor behöver öka. Hushåll med enskilda&lt;br&gt;avlopp som inte uppfyller miljöbalkens krav behöver åtgärda dessa.&lt;br&gt;Industrin måste fortsätta att minska utsläppen i den takt som skett sedan&lt;br&gt;år 1995. Även transportsektorn berörs. För samtliga delmål krävs att&lt;br&gt;länsstyrelserna i samarbete med regionala aktörer regionaliserar de&lt;br&gt;nationella målen till operativa mål för respektive län och för de avrin-&lt;br&gt;ningsdistrikt som kommer att inrättas i samband med att EG:s ram-&lt;br&gt;direktiv för vatten genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utsläppen till havet av kväve från mänsklig verksamhet minskas&lt;br&gt;med ca 30 % till år 2010 i enlighet med det föreslagna delmålet finns det&lt;br&gt;också goda möjligheter att inom en generation reducera utsläppen till den&lt;br&gt;nivå som rådde under 1940-talet Däremot kan det ta flera decennier&lt;br&gt;innan halterna av närsalter i havet når acceptabla nivåer. En minskning&lt;br&gt;av kväveutsläppen till havet ger också en positiv effekt på kvävetillstån-&lt;br&gt;det i grundvattnet. Genom att åtgärderna koncentreras till de län som har&lt;br&gt;störst läckage av kväve, dvs. Skåne, Halland och Blekinge, erhålls störst&lt;br&gt;effekt där förändringsbehoven är störst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mycket svårt att avgöra vilka förbättringar som kan nås genom&lt;br&gt;åtgärder för att minska utsläppen av fosforföreningar. Även om utsläppen&lt;br&gt;av fosfor vid källorna minskar betydligt kommer det troligen att ta&lt;br&gt;mycket lång tid för de mest belastade sjöarna och vattendragen att nå ett&lt;br&gt;naturligt näringstillstånd. De långsamma återhämtningsprocessema inne-&lt;br&gt;bär sannolikt att det för många vatten inte går att nå en God ekologisk&lt;br&gt;status på en generations sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskade utsläpp till luft av kväveoxider och ammoniak påverkar&lt;br&gt;övergödningen av mark i hög grad liksom övergödningen av havet söder&lt;br&gt;om Ålands hav. Arealen där kritisk belastning för övergödning&lt;br&gt;överskrids kommer att minska från 14% år 1990 till ca 4% år 2010,&lt;br&gt;förutsatt att nya överenskommelser inom EU leder till fortsatta minsk-&lt;br&gt;ningar av europeiska kväveutsläpp efter år 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärderna under delmål 2 (minskade utsläpp av fosforföreningar)&lt;br&gt;beräknas ingå i myndigheternas ordinarie arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna åtgärderna för att anlägga och återställa våtmarker i&lt;br&gt;odlingslandskapet under miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(avsnitt 16) bidrar till att minska övergödningen. Regeringen delar Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;kommitténs bedömning att kostnaden för jordbruket blir ca 5 miljoner&lt;br&gt;kronor per år, medan de åtgärder kommunerna och industrin förväntas&lt;br&gt;bekosta bedöms uppgå till ca 90 miljoner kronor per år vardera. Kost-&lt;br&gt;naden för att förbättra enskilda avlopp beräknas av kommittén uppgå till&lt;br&gt;ca 150 miljoner kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbrukssektorns kostnader för samtliga delmål beräknas av&lt;br&gt;kommittén till ca 19 miljoner kronor per år. Jordbruksverkets löpande&lt;br&gt;utvärdering av den gemensamma jordbrukspolitiken, tillämpad försöks-&lt;br&gt;och utvecklingsverksamhet, resultat från forskningen om hur&lt;br&gt;miljökvalitetsmålen skall uppnås samt uppdraget om effektivare avgifter&lt;br&gt;och skatter som beskrivs ovan kan också öka effektiviteten av samhälls-&lt;br&gt;insatserna framöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statsfinansiella kostnaden för att nå alla delmål under miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmålet uppskattas till totalt ca 600 miljoner kronor under perioden&lt;br&gt;2001-2010. Utgifterna har budgeterats i Miljö- och landsbygds-&lt;br&gt;programmet fram till och med 2006. Formuleringen av delmålen bygger&lt;br&gt;på antagandet att åtgärderna i Miljö- och landsbygdsprogrammet förlängs&lt;br&gt;i en kommande programperiod och att Sverige erhåller en finansiering&lt;br&gt;från EU minst i nivå med den nuvarande (se vidare avsnitt 25).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder som föreslås kommer att bidra till att genomföra EG:s&lt;br&gt;ramdirektiv för vatten. Kostnaderna för att genomföra direktivet kommer&lt;br&gt;att kunna bedömas först när utredningen om genomförandet av direktivet&lt;br&gt;är färdig (se avsnitt 13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Levande sjöar och vattendrag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Av riksdagen fastställt miljökvalitetsmål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variations-&lt;br&gt;rika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk&lt;br&gt;mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vatten-&lt;br&gt;hushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för&lt;br&gt;friluftsliv värnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Delmål för miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Senast år 2005 skall berörda myndigheter ha identifierat och tagit&lt;br&gt;fram åtgärdsprogram för särskilt värdefulla natur- och kultur-&lt;br&gt;miljöer som behöver ett långsiktigt skydd i eller i anslutning till&lt;br&gt;sjöar och vattendrag. Senast år 2010 skall minst hälften av de&lt;br&gt;skyddsvärda miljöerna ha ett långsiktigt skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Senast år 2005 skall berörda myndigheter ha identifierat och tagit&lt;br&gt;fram åtgärdsprogram för restaurering av Sveriges skyddsvärda&lt;br&gt;vattendrag eller sådana vattendrag som efter åtgärder har förutsätt-&lt;br&gt;ningar att bli skyddsvärda. Senast till år 2010 skall minst 25 % av&lt;br&gt;de värdefulla och potentiellt skyddsvärda vattendragen ha restaure-&lt;br&gt;rats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Senast år 2009 skall vattenförsörjningsplaner med vattenskydds-&lt;br&gt;områden och skyddsbestämmelser ha upprättats för alla allmänna&lt;br&gt;och större enskilda ytvattentäkter. Med större ytvattentäkter avses&lt;br&gt;ytvatten som nyttjas för vattenförsörjning till fler än 50 personer&lt;br&gt;eller distribuerar mer än 10 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; per dygn i genomsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Senast år 2005 skall utsättning av djur och växter som lever i&lt;br&gt;vatten ske på sådant sätt att biologisk mångfald inte påverkas&lt;br&gt;negativt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Senast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de&lt;br&gt;hotade arter och fiskstammar som har behov av riktade åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Senast år 2009 skall det finnas ett åtgärdsprogram enligt EG:s ram-&lt;br&gt;direktiv för vatten som anger hur God ytvattenstatus skall uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Om miljökvalitetsmålet Levande sjöar och&lt;br&gt;vattendrag skall kunna nås inom en generation måste mycket omfat-&lt;br&gt;tande såväl nationella som internationella åtgärder vidtas enligt vad&lt;br&gt;som redovisas under miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning,&lt;br&gt;Giftfri miljö och Ingen övergödning. Det är också av vikt att utbygg-&lt;br&gt;nad av vattenkraft inte tillåts skada värdefulla vattendrag och att&lt;br&gt;vattenflöden och vattennivåer i vattendrag som påverkas av reglering&lt;br&gt;så långt som möjligt är anpassade för att trygga biologisk mångfald.&lt;br&gt;Utbyggnad av vattenkraft och andra intrång i vattendrag som i&lt;br&gt;huvudsak är opåverkade bör inte ske. Restaureringen av värdefulla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller potentiellt värdefulla vattendrag bör utföras så att även&lt;br&gt;kulturhistoriska värden tas till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att marken i anslutning till vattenmiljöer används på&lt;br&gt;ett sådant sätt att vattnet inte förorenas. Regeringen förutsätter att&lt;br&gt;jord- och skogsbruket medverkar till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s ramdirektiv för vatten skapar goda förutsättningar för att&lt;br&gt;genomföra de flesta åtgärder som är nödvändiga för att förebygga en&lt;br&gt;försämring av statusen i alla ytvattenförekomster. Regeringen avser att&lt;br&gt;snarast vidta åtgärder för att genomföra direktivet i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag bör i ett genera-&lt;br&gt;tionsperspektiv enligt regeringens bedömning innebära bl.a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Belastningen av näringsämnen och föroreningar får inte minska&lt;br&gt;förutsättningarna för biologisk mångfald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan&lt;br&gt;hota biologisk mångfald introduceras inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Sjöars, stränders och vattendrags stora värden för natur- och&lt;br&gt;kulturupplevelser samt bad- och friluftsliv värnas och utvecklas&lt;br&gt;hänsynsfullt och långsiktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Fiskar och andra arter som lever i eller är direkt beroende av sjöar&lt;br&gt;och vattendrag kan fortleva i livskraftiga bestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Anläggningar med stort kulturhistoriskt värde som använder&lt;br&gt;vattnet som resurs kan fortsätta att brukas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;I dagens oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag är&lt;br&gt;naturliga vattenflöden och vattennivåer bibehållna och i vattendrag&lt;br&gt;som påverkas av reglering är vattenflöden så långt möjligt anpas-&lt;br&gt;sade med hänsyn till biologisk mångfald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Gynnsam bevarandestatus upprätthålls för livsmiljöer för hotade,&lt;br&gt;sällsynta eller hänsynskrävande arter samt för naturligt förekom-&lt;br&gt;mande biotoper med bevarandevärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina&lt;br&gt;naturliga utbredningsområden så att långsiktigt livskraftiga popu-&lt;br&gt;lationer säkras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Sjöar och vattendrag har God ytvattenstatus med avseende på art-&lt;br&gt;sammansättning och kemiska och fysikaliska förhållanden enligt&lt;br&gt;EG:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Utsättning av genmodifierad fisk äger inte rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Biologisk mångfald återskapas och bevaras i sjöar och vattendrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömålskommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens förslag och bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För några av delmålen föreslår regeringen i det följande en något&lt;br&gt;ändrad utformning med anledning av remissinstansernas synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positiva till huvud-&lt;br&gt;dragen i kommitténs förslag. Många remissinstanser anser emellertid att&lt;br&gt;det saknas kunskap för att redan nu sätta upp mål för långsiktigt skydd av&lt;br&gt;skyddsvärda miljöer i sjöar och vattendrag. Det råder oklarheter om bl.a.&lt;br&gt;hur kulturmiljövärden och naturvärden skall värderas. Med hänvisning&lt;br&gt;till svårigheterna att ta fram underlag för områdesskydd och att skydda&lt;br&gt;de mest värdefulla områdena delar inte Riksrevisionsverket utredningens&lt;br&gt;bedömning att förutsättningarna att nå delmålen är goda. Även Läns-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styrelsen i Stockholms län och Lantbrukarnas Riksförbund anser det Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;tveksamt om målen kan nås inom utsatt tid med hänsyn till kunskapsläge&lt;br&gt;och ersättningskrav. Naturvårdsverket m.fl. remissinstanser anser att&lt;br&gt;skyddszoner behöver införas till vattenmiljöer men att kostnaderna för&lt;br&gt;dessa och andra nödvändiga åtgärder utmed vattendragen i sin helhet är&lt;br&gt;underskattade. Vägverket påpekar att uppgiften att restaurera vattendrag&lt;br&gt;är gigantisk. Länsstyrelsen i Jämtlands län m.fl. remissinstanser framför&lt;br&gt;att det lagrum som reglerar omprövningar av vattendomar inte är tids-&lt;br&gt;enligt och behöver revideras. Statens energimyndighet anser i samband&lt;br&gt;med miljöanpassningen av vattenkraften att vattenkraft även i framtiden&lt;br&gt;bör utgöra ryggraden i en uthållig eltillförsel och att en elproduktion på&lt;br&gt;64,5 TWh bör eftersträvas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag: De&lt;br&gt;största miljöproblemen i sjöar och vattendrag är fysisk påverkan, över-&lt;br&gt;gödning, försurning och tillförsel av miljögifter. Problemen och åtgär-&lt;br&gt;derna för de tre sistnämnda problemområdena finns beskrivna i ett större&lt;br&gt;sammanhang under miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning&lt;br&gt;(avsnitt 8), Giftfri miljö (avsnitt 9) och Ingen övergödning (avsnitt 12/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exploateringen av vattendrag är det tydligaste exemplet på fysisk&lt;br&gt;påverkan. I flertalet större vattendrag spärrar fördämningar för vatten-&lt;br&gt;kraft vägen för vandrande fisk. Detta har slagit ut flera genetiskt unika&lt;br&gt;stammar av lax och öring. Naturlaxen är i dag hotad. Också andra&lt;br&gt;vattenlevande djur och växtarter påverkas negativt av spridningshinder i&lt;br&gt;vattendragen. Även jord- och skogsbruket har haft stor påverkan på söt-&lt;br&gt;vattensmiljöema, t.ex. genom utdikning och kulvertering av vattendrag&lt;br&gt;samt exploatering av strand- och kantzoner. Den uppsplittring av bioto-&lt;br&gt;per som blir följden av exploateringen har negativt påverkat förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för biologisk mångfald. I sötvattensmiljön finns ca&lt;br&gt;260 rödlistade arter, dvs. arter som är hotade och missgynnade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Introduktionen av främmande arter är ett annat hot mot naturlig biolo-&lt;br&gt;gisk mångfald i sötvatten. Få vatten är opåverkade av detta. Avsiktligt&lt;br&gt;har drygt tio arter introducerats i Sverige. Även omflyttning av arter&lt;br&gt;inom landet är ett hot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intensivt fiske av vissa arter medför att antalet individer av dessa arter&lt;br&gt;minskar. Även bestånds-, ålders- och storleksstrukturen och den gene-&lt;br&gt;tiska sammansättningen hos bestånden förändras på grund av fisket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av landets kommunala yt- och grundvattentäkter är endast ca 65 %&lt;br&gt;skyddade genom skyddsområden och skyddsföreskrifter. Färre ytvatten-&lt;br&gt;täkter än grundvattentäkter är skyddade. Många stora ytvattenverk&lt;br&gt;hämtar sitt råvatten från sjöar som saknar skyddsområden och skydds-&lt;br&gt;föreskrifter. Detta innebär att en stor del av Sveriges befolkning är bero-&lt;br&gt;ende av vatten som kommer från dåligt skyddade ytvattentäkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det främsta hotet mot många vattentäkter är användningen av göd-&lt;br&gt;nings- och bekämpningsmedel på angränsande mark. Inom områden med&lt;br&gt;jord- och skogsbruk där sådana medel används finns således risk för&lt;br&gt;konflikter mellan dessa näringar och dricksvattenförsörjningen. Miljö-&lt;br&gt;farliga transporter är ett annat hot mot en säker dricksvattenförsörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Människor har i årtusenden utnyttjat sjöar och vattendrag för sin för-&lt;br&gt;sörjning, som kraftkälla och som kommunikationsleder. Många kultur-&lt;br&gt;historiskt värdefulla miljöer och anläggningar ligger därför i anslutning&lt;br&gt;till vatten. Dessa miljöer har ofta stor betydelse för traktens särart och för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;turismen, samtidigt som vissa historiska anläggningar hotas av förfall.&lt;br&gt;Boplatslämningar, gravar och hällristningar är mycket gamla spår, medan&lt;br&gt;kvarnar, sågar, kraftverk och dammanläggningar liksom badorter och&lt;br&gt;hamnanläggningar tillkommit senare. Genomgripande förändringar som&lt;br&gt;orsakas av t.ex. rationellt jord- och skogsbruk eller storskaliga infra-&lt;br&gt;struktursatsningar medför påtagliga förändringar av kulturmiljön invid&lt;br&gt;sjöar och vattendrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med 1991 års miljöpolitiska beslut antog riksdagen målet att&lt;br&gt;föroreningar inte skall begränsa användningen av sjöar, vattendrag och&lt;br&gt;grundvatten som vattentäkt. I den nya målstruktur som beslutades av&lt;br&gt;riksdagen år 1999 (prop. 1997/98:145, bet. 1998/99: MJU6, rskr.&lt;br&gt;1998/99:183) ersattes tidigare mål i huvudsak med det nuvarande miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Det förutsattes att miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmålet skulle kompletteras med delmål avseende bl.a. användning&lt;br&gt;av sjöar och vattendrag som dricksvattentäkt, skydd av biotoper som är&lt;br&gt;viktiga för biologisk mångfald samt utbredningen av hotade arter. För&lt;br&gt;grundvatten tillkom ett särskilt miljökvalitetsmål, Grundvatten av god&lt;br&gt;kvalitet (avsnitt 14).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen for regeringens förslag och bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sverige är gynnat i fråga om tillgång till vatten av god kvalitet. Detta är&lt;br&gt;ett resultat av en kombination av ett lågt befolkningstryck, ett relativt&lt;br&gt;stort antal sjöar och vattendrag samt ett långvarigt och framgångsrikt&lt;br&gt;miljöarbete. Utsläppen från punktkällor har reducerats avsevärt under&lt;br&gt;1970- och 1980-talen. Fortfarande kvarstår dock ett antal allvarliga&lt;br&gt;miljöproblem som framför allt orsakas av diffusa föroreningskällor och&lt;br&gt;påverkansformer. Dessa problem ökar fortfarande och berör såväl&lt;br&gt;inlandsvatten som kust och hav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för att komma till rätta med dessa problem redovisas under&lt;br&gt;miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning (avsnitt 8), Giftfri miljö&lt;br&gt;(avsnitt 9) och Ingen övergödning (avsnitt 12). Möjligheten att nå miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag är beroende av de åtgärder&lt;br&gt;som redovisas under dessa miljökvalitetsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsutvecklingen i Sverige har varit starkt knuten till sjöar och&lt;br&gt;vattendrag. Här finns kulturlämningar och anläggningar som visar hur vi&lt;br&gt;nyttjat vattenresurser genom tiderna. Ett representativt urval av dessa bör&lt;br&gt;därför bevaras och utvecklas och lokala särdrag tas tillvara. Det är också&lt;br&gt;av vikt att de är kända och kan beaktas vid exploatering för vatten-&lt;br&gt;regleringar, vindkraft, brobyggen, fiske, fiskodling m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exploatering av stränder och vattendrag kan innebära sämre förutsätt-&lt;br&gt;ningar för rekreation och fiske och har ofta negativa konsekvenser för&lt;br&gt;biologisk mångfald och för naturmiljön. Vattenkraften innebär också en&lt;br&gt;kraftig miljöpåverkan, dels genom reglering av vattennivåer och vatten-&lt;br&gt;flöden, dels genom dammar som bildar vandringshinder. Det råder brist&lt;br&gt;på strömmande vattendrag. Många arter som är beroende av biotopen&lt;br&gt;strömmande vatten återfinns på listan över hotade arter. Utsättning av&lt;br&gt;fisk och kräftor kan hota vilda arter och stammar. Det finns också risk för&lt;br&gt;alltför stora uttag av vissa arter, såväl för kommersiella syften som av&lt;br&gt;rekreationsskäl. Det är enligt regeringens mening av vikt att restaurering&lt;br&gt;av vattendrag liksom bevarande och bruk av historiska anläggningar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såsom dammar, kanaler, farleder, broar och hamnar sker i samverkan Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;mellan natur- och kulturmiljövården. Sektorsansvaret för att miljö-&lt;br&gt;anpassa och vårda olika anläggningar behöver också utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sektorer som närmast berörs av arbetet för att uppnå miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmålet är jord- och skogsbruket, fisket samt energi- och transport-&lt;br&gt;sektorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning är att EG:s ramdirektiv för vatten tillsam-&lt;br&gt;mans med de nationella styrmedel som står till förfogande i stort sett är&lt;br&gt;tillräckliga för att uppnå miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vatten-&lt;br&gt;drag. Bland de nationella styrmedlen finns plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10) som innehåller bestämmelser om att det i varje kommun skall&lt;br&gt;finnas en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen och som&lt;br&gt;skall redovisa både allmänna intressen och de miljö- och riskfaktorer&lt;br&gt;som bör beaktas vid beslut om användning av mark och vattenområden. I&lt;br&gt;miljöbalken finns bestämmelser som kan få stor betydelse för möjlig-&lt;br&gt;heterna att nå miljökvalitetsmålet, däribland de allmänna hänsyns-&lt;br&gt;reglema i kap. 2, bestämmelserna om områdesskydd i kap. 7 och reglerna&lt;br&gt;för godkännande och spridning av bekämpningsmedel i kap. 14.&lt;br&gt;Miljöbalken kan dock behöva kompletteras med regler för att ange&lt;br&gt;områden viktiga för vattenförsörjning som riksintressen. Miljö-&lt;br&gt;målskommittén har föreslagit att förutsättningarna borde utredas för att i&lt;br&gt;3 kap. miljöbalken även föra in bestämmelser med syfte att främja en god&lt;br&gt;hushållning med värdefulla grund- eller ytvattentillgångar som sådana.&lt;br&gt;Naturvårdsverket har i ett nyligen redovisat regeringsuppdrag bl.a. berört&lt;br&gt;frågor om riksintressen för vattenförsörjningen samt intrångsersättning&lt;br&gt;vid inskränkning i pågående markanvändning vid fastställelse av vatten-&lt;br&gt;skyddsområden. Regeringen kommer att överväga dessa frågor. Även&lt;br&gt;länsstyrelsernas och kommunernas möjligheter att utöva tillsyn har stor&lt;br&gt;betydelse för att genomföra målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s ramdirektiv för vatten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av största betydelse för möjligheten att nå alla miljökvalitetsmål som rör&lt;br&gt;vattenfrågor är Europaparlamentets och rådets ramdirektiv för vatten,&lt;br&gt;2000/60/EG av den 23 oktober 2000 (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1, Celex&lt;br&gt;32000L0060). Direktivet trädde i kraft den 22 december 2000. En inte-&lt;br&gt;grerad förvaltning av vattenresurserna, där berörda sektorer medverkar&lt;br&gt;på nationell, regional och lokal nivå, är en förutsättning för att komma&lt;br&gt;till rätta med de problem som uppkommer genom diffus påverkan. EG:s&lt;br&gt;ramdirektiv för vatten utgör grunden för att etablera en sådan integrerad&lt;br&gt;förvaltning. Genom direktivet läggs grunden för ett gemensamt regelverk&lt;br&gt;inom EU för skyddet av inlandsytvatten, kustvatten och grundvatten.&lt;br&gt;Syftet är bl.a. att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hindra ytterligare försämring av tillståndet hos akvatiska ekosystem&lt;br&gt;samt att skydda och förbättra statusen hos dessa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- främja en hållbar vattenanvändning baserad på ett långsiktigt skydd&lt;br&gt;av tillgängliga vattenresurser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- säkerställa en gradvis minskning av förorening av grundvattnet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förhindra ytterligare förorening genom att gradvis minska tillförsel&lt;br&gt;av s.k. prioriterade ämnen och eliminera tillförsel av prioriterade farliga&lt;br&gt;ämnen enligt vad som anges i ramdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av direktivet följer ett antal skyldigheter som medlemsländerna skall Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;fullgöra enligt en fastställd tidplan. Dessa är bl.a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsländerna är skyldiga att identifiera avrinningsdistrikt som&lt;br&gt;följer de hydrologiska vattendelama. Flera avrinningsområden kan&lt;br&gt;ingå i ett distrikt. Grundvatten och angränsande kustområden omfat-&lt;br&gt;tas också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Medlemsländerna skall utforma lämpliga administrativa arrangemang&lt;br&gt;för att genomföra skyldigheterna i direktivet i avrinningsdistrikten&lt;br&gt;och också peka ut s.k. behöriga myndigheter för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. För vissa ämnen, framför allt miljögifter, kommer gemensamma&lt;br&gt;miljökvalitetsnormer att fastställas, medan normer eller mål för bio-&lt;br&gt;logiska faktorer och för relevanta kemiska ämnen kan fastställas i&lt;br&gt;vaije medlemsstat eller av den behöriga myndigheten i enlighet med&lt;br&gt;vissa gemensamma normativa definitioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Medlemsländerna skall se till att ekonomiska styrinstrument inom&lt;br&gt;vattenpolitiken utgör incitament för att uppnå direktivets mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. De behöriga myndigheterna har skyldighet att till år 2009 och&lt;br&gt;därefter vart sjätte år upprätta åtgärdsprogram och åtgärdsplaner som&lt;br&gt;skall omfatta samtliga åtgärder som behövs för att uppnå direktivets&lt;br&gt;mål för vattenkvaliteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppföljning av vattenkvalitet, liksom av genomförandet av program och&lt;br&gt;planer, skall ske regelbundet och redovisas till EG-kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att snarast vidta åtgärder för att genomföra direktivet&lt;br&gt;i Sverige. Som ett led i detta genomförandearbete har&lt;br&gt;Miljöbalkskommittén nyligen fått ett tilläggsuppdrag (dir. 2001:25) som&lt;br&gt;bl.a. innebär att kommittén skall lämna förslag till hur ramdirektivets&lt;br&gt;bestämmelser om miljömål, åtgärdsprogram och utsläpp till vatten skall&lt;br&gt;genomföras i svensk lagstiftning. Uppdraget skall redovisas senast den 1&lt;br&gt;juli 2002. En utredning kommer också att tillsättas som skall klarlägga&lt;br&gt;förutsättningarna för att kunna identifiera lämpliga avrinningsdistrikt och&lt;br&gt;ange de behöriga myndigheter som skall upprätta programmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 1 (åtgärdsprogram för natur- och kulturmiljöer)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det nödvändigt att stärka skyddet mot exploatering och&lt;br&gt;olämplig mark- och vattenanvändning inom områden med höga natur-&lt;br&gt;och kulturvärden. Skyddet bör omfatta miljöer både under vattenytan och&lt;br&gt;i anslutande markområden med kulturlämningar och anläggningar. Ett&lt;br&gt;sätt kan vara att införa generella skyddszoner utmed vattendrag. Skyddet&lt;br&gt;bör även kunna omfatta hela vattensystem med anslutande miljöer. När&lt;br&gt;dessa miljöer skyddas bör deras värde för friluftsliv och rekreation&lt;br&gt;beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser påpekar att det utifrån dagens kunskapsläge är&lt;br&gt;svårt att definiera delmålet. Regeringen anser därför att nya bevarande-&lt;br&gt;strategier bör tas fram som ett första steg. Utifrån dessa bör prioriterade&lt;br&gt;områden för skydd identifieras. Likaså bör åtgärdsprogram för restaure-&lt;br&gt;ring tas fram för de skyddsvärda eller potentiellt skyddsvärda vatten-&lt;br&gt;dragen och anslutande miljöer. Arbetet med strategierna bör även&lt;br&gt;omfatta att utveckla former för att bevara och utveckla kulturhistoriskt&lt;br&gt;intressanta anläggningar. Senast år 2005 bör arbetet med strategier, iden-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tifiering och åtgärdsprogram i huvudsak vara slutfört. År 2010 bör Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;skydds- och restaureringsåtgärdema vara genomförda för minst hälften&lt;br&gt;av de prioriterade områdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De mest värdefulla natur- och kulturmiljöer som i dag är kända bör&lt;br&gt;ingå i en första etapp i skydds- och restaureringsarbetet. Därigenom&lt;br&gt;behöver pågående arbete inte försenas. Enligt regeringens bedömning bör&lt;br&gt;skydd genom reservatsbildning tillämpas först då andra skyddsformer&lt;br&gt;inte är tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att uppdra åt Naturvårdsverket att i samverkan med&lt;br&gt;Artdatabanken och i samråd med berörda myndigheter ta fram en&lt;br&gt;bevarandestrategi för skyddsvärda miljöer i sjöar och vattendrag samt&lt;br&gt;anslutande miljöer som är värdefulla för den biologiska mångfalden.&lt;br&gt;Vidare bör förslag tas fram på hur ett system med generella skyddszoner&lt;br&gt;kan utformas. Naturvårdsverket och Artdatabanken arbetar tillsammans&lt;br&gt;med att ta fram en lista över biotoper och arter som är särskilt skydds-&lt;br&gt;värda i ett nationellt perspektiv. Denna lista kan ligga till grund för att&lt;br&gt;utveckla kriterier för särskilt värdefulla vattenmiljöer. Naturvårdsverket&lt;br&gt;och Artdatabanken kommer även att få i uppdrag att utarbeta bevarande-&lt;br&gt;strategier för hotade arter i vattenmiljöer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser vidare att uppdra åt Riksantikvarieämbetet att i sam-&lt;br&gt;råd med berörda myndigheter utarbeta strategier för att bevara och&lt;br&gt;utveckla kulturhistoriskt värdefulla miljöer i anslutning till sjöar och&lt;br&gt;vattendrag samt att förbättra kunskapsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvariga för genomförandet av åtgärderna under delmål 1 är utöver&lt;br&gt;nämnda myndigheter även kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsorgani-&lt;br&gt;sationen, Fiskeriverket och Statens energimyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 2 (åtgärdsprogram för restaurering av vattendrag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmålet gäller restaurering efter skador som uppkommit genom frag-&lt;br&gt;mentering av känsliga ekosystem. Det kan gälla skador av ingrepp som&lt;br&gt;inte föregåtts av vattendom, t.ex. skador orsakade av mindre vägar och&lt;br&gt;äldre dämmen, men även större skador från exploatering som föregåtts av&lt;br&gt;vattendom, exempelvis vattenkraftutbyggnad. För fiskar och andra djur&lt;br&gt;som rör sig i eller längs med vattendrag utgör vägtrummor och andra&lt;br&gt;konstruktioner ofta hinder eller barriärer. Även om vattnet fortfarande&lt;br&gt;rinner blir vattendragen i biologisk mening fragmenterade. I många&lt;br&gt;vattendrag är det i dag omöjligt för vandrande fiskarter, t.ex. lax, ål och&lt;br&gt;havsöring, att nå sina ursprungliga lekområden. Enligt regeringens upp-&lt;br&gt;fattning bör de möjligheter som numera utvecklas för att miljöanpassa&lt;br&gt;vattenkraften också ge goda möjligheter att förbättra miljön såväl i och&lt;br&gt;omkring befintliga vattenkraftanläggningar som i vattendrag med skador&lt;br&gt;från tidigare vattenregleringar. Vid miljöanpassning av vattenkraften bör&lt;br&gt;utgångspunkten vara att nuvarande produktionskapacitet bibehålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de problem som vattenkraftutbyggnaden medfört bl.a. för vand-&lt;br&gt;rande fiskarter bör även andra försämringar av vattendragens ekologiska&lt;br&gt;kvalitet beaktas vid restaureringar. Det gäller bl.a. industriella verk-&lt;br&gt;samheter som förorenat sjöar, vattendrag och anslutande mark samt&lt;br&gt;sådan markanvändning som påverkat våtmarkerna längs vattendragen. I&lt;br&gt;många fall kan restaurering av sjöar uppströms vara en förutsättning för&lt;br&gt;en lyckad restaurering av vattendrag. Det kan gälla insatser som kalk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning, sanering av förorenade botten sediment eller åtgärder mot övergöd- Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;ning. För dessa typer av åtgärder kan anslaget för sanering och åter-&lt;br&gt;ställande av förorenad mark och i vissa fall de lokala investerings-&lt;br&gt;programmen komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har varit övervägande positiva till kommitténs för-&lt;br&gt;slag men flera har även här, liksom för delmål 1, funnit att det behövs&lt;br&gt;ytterligare kunskaper om värderingen av olika slags miljövärden. Reger-&lt;br&gt;ingen anser att det av kommittén föreslagna delmålet bör kompletteras&lt;br&gt;med att berörda myndigheter som ett första steg identifierar och tar fram&lt;br&gt;åtgärdsprogram för vattendragen i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det underlag som behövs för att nå delmålet erhålls genom de uppdrag&lt;br&gt;som nämnts ovan under delmål 1. Kända och accepterade metoder för&lt;br&gt;miljöanpassning av vattenkraften finns i dag. Åtgärderna gäller bl.a.&lt;br&gt;borttagande av vandringshinder, t.ex. kraftverk och kraftverksdammar,&lt;br&gt;men de kan också innebära återskapande av ursprungligt lopp och natur-&lt;br&gt;lig bottenstruktur i vattendrag. För att initiera åtgärderna kan staten&lt;br&gt;behöva begära omprövning av vattendomar för utbyggda älvar och&lt;br&gt;vattendrag. Analys behöver göras av omprövningsförfarandet och av&lt;br&gt;miljöbalkens kostnads-, ersättnings- och omprövningsregler. Dessa&lt;br&gt;frågor ligger inom ramen för uppdraget till Miljöbalkskommittén (dir.&lt;br&gt;1999:109). Regeringen anser att identifieringen av de miljöer som&lt;br&gt;behöver skyddas bör vara klar senast år 2005.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvariga myndigheter för genomförandet är Kammarkollegiet,&lt;br&gt;Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk, Vägverket, Banverket, Statens&lt;br&gt;energimyndighet, Fiskeriverket, Naturvårdsverket och Riksantikvarie-&lt;br&gt;ämbetet samt länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och kommuner. Medver-&lt;br&gt;kan krävs också från skogsbruks-, jordbruks-, transport- och energisekto-&lt;br&gt;rerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 3 (upprättande av vattenförsörjningsplaner m.m.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser i likhet med kommittén att det finns behov av att&lt;br&gt;skydda områden kring befintliga eller framtida större dricksvattentäkter.&lt;br&gt;Med större vattentäkter avses sådana som används av fler än 50 personer,&lt;br&gt;eller har ett vattenuttag som är större än 10 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; per dygn i enlighet med&lt;br&gt;vad som anges i EG:s ramdirektiv för vatten. I dag har endast ca 60 % av&lt;br&gt;landets kommunala dricksvattentäkter och knappast några enskilda&lt;br&gt;vattentäkter områdesskydd och skyddsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom delmålet pekas också på betydelsen av att det tas fram vatten-&lt;br&gt;försörjningsplaner för att garantera tillgången till dricksvatten på lång&lt;br&gt;sikt. En vattenförsörjningsplan bör även innehålla åtgärder för att effek-&lt;br&gt;tivisera vattenanvändningen och därigenom minska vattenförbrukningen&lt;br&gt;där så erfordras. Kommunerna bör efter inventering upprätta kommunala&lt;br&gt;vattenförsörjningsplaner. Länsstyrelserna - och senare de myndigheter&lt;br&gt;som kommer att utses som ansvariga för framtida avrinningsdistrikt - bör&lt;br&gt;utifrån de kommande planerna upprätta regionala vattenförsörjnings-&lt;br&gt;planer. Planerna kan utgöra en del av de åtgärdsprogram för vattenområ-&lt;br&gt;den som kommer att krävas enligt EG:s ramdirektiv för vatten. De bör&lt;br&gt;därför vara upprättade senast år 2009.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upprättandet av vattenförsörjningsplaner enligt delmål 3 omfattar även&lt;br&gt;tillsyn av områden som i dag har skyddsbestämmelser enligt miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 2000/01. I saml. Nr 130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvariga för genomförandet av vattenförsörjningsplanema är i första Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;hand kommuner och länsstyrelser. För att miljökvalitetsmålet skall nås&lt;br&gt;bör planerna i förekommande fall även omfatta sanering av känsliga&lt;br&gt;områden från föroreningar. Ansvaret för saneringen faller i första hand&lt;br&gt;på utövaren av den verksamhet som har orsakat föroreningen (se&lt;br&gt;avsnitt 9). Vidare är det av vikt att avfallsdeponier anläggs och sköts på&lt;br&gt;ett sådant sätt att de inte förorenar yt- eller grundvatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 4 (utsättning av djur och växter som lever i vatten)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsättning av genmodifierad fisk förekommer inte i Sverige i dag.&lt;br&gt;Utsättning av främmande arter och genetiskt modifierade organismer&lt;br&gt;som kan hota biologisk mångfald i sjöar och vattendrag bör inte före-&lt;br&gt;komma med hänsyn till risken för okontrollerad spridning. Denna starkt&lt;br&gt;restriktiva inställning kommer till uttryck i den andra punkten i miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmålet i ett generationsperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmålet innefattar utsättning av djur och växter både i sjöar och&lt;br&gt;vattendrag och i havet. I de fall utsättning sker i havet gäller det vanligen&lt;br&gt;kompensationsutsättning av vandrande fiskarter som inte längre naturligt&lt;br&gt;kan reproducera sig på grund av vandringshinder i vattendragen. I målet&lt;br&gt;innefattas även rymning av främmande arter och stammar från vatten-&lt;br&gt;bruk. I Östersjön är ca 90 % av laxarna odlade och utsatta. Det sker&lt;br&gt;också en omfattande stödutsättning av ål i Östersjön. I Vänern och&lt;br&gt;Vättem sker utsättning av lax. Utsättningar måste ske på sådant sätt att&lt;br&gt;förändring av lokalt anpassade stammar av vild fisk kan undvikas. Det&lt;br&gt;finns dessutom alltid en risk för spridning av sjukdomar och parasiter i&lt;br&gt;samband med utsättning av fisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket har fastställt en strategi med utgångspunkt i sina regler&lt;br&gt;för utsättning av främmande arter och stammar. Med utgångspunkt i&lt;br&gt;strategin bör Fiskeriverket belysa ekologiska konsekvenser av utsätt-&lt;br&gt;ningar. Fiskeriverket bör även i samarbete med Naturvårdsverket och&lt;br&gt;Artdatabanken samt andra berörda myndigheter utreda möjligheterna att&lt;br&gt;ta fram indikatorer för introducerade främmande arter och förändrad&lt;br&gt;biologisk mångfald. Dessutom behövs för beslut om utsättning ett bättre&lt;br&gt;underlag om skyddsvärden i olika vattensystem. Sådant underlag kan&lt;br&gt;erhållas från åtgärdsprogram enligt delmål 1. Regeringen avser att upp-&lt;br&gt;dra åt berörda myndigheter att genomföra åtgärderna i huvudsak enligt&lt;br&gt;vad som angivits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna tillämpa strategin behövs inventering och klassificering&lt;br&gt;av vatten, bl.a. som underlag för bedömning av lokalisering av vatten-&lt;br&gt;bruk. En sådan inventering görs lämpligen i anslutning till de i delmål 6&lt;br&gt;angivna vattenområdesvisa programmen. Inventeringarna och klassifice-&lt;br&gt;ringarna av vattnen bör utföras i sådan takt att delmålet kan vara uppnått&lt;br&gt;senast år 2005 i enlighet med kommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 5 (åtgärdsprogram för hotade arter och fiskstammar)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmålet syftar till att värna biologisk mångfald och särskilt sådana arter&lt;br&gt;som inte kan återhämta sig på egen hand även om miljön förbättras. I dag&lt;br&gt;arbetar Naturvårdsverket och Fiskeriverket med åtgärdsprogram för tio&lt;br&gt;arter knutna till sjöar och vattendrag, främst fiskarter. Enligt underlag&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från Artdatabanken behöver dessutom mellan två och tio hotade arter Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;knutna till sjöar och vattendrag särskilda insatser under den närmaste&lt;br&gt;tioårsperioden. Åtgärderna bör särskilt ta fasta på arter i EG:s fågel-&lt;br&gt;respektive art- och habitatdirektiv (79/409/EEG respektive 92/43/EEG)&lt;br&gt;så att en gynnsam bevarandestatus upprätthålls för de arter som före-&lt;br&gt;kommer i eller är beroende av naturliga sjöar och vattendrag. Sverige är&lt;br&gt;t.ex. skyldigt enligt art- och habitatdirektivet att vidta åtgärder för&lt;br&gt;bevarande av den vilda laxen. Delmålet innebär att program skall ha&lt;br&gt;inletts före år 2005.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att lämna ett uppdrag till Naturvårdsverket att - i&lt;br&gt;samverkan med Artdatabanken och i samråd med andra myndigheter -&lt;br&gt;upprätta, genomföra och utvärdera åtgärdsprogram för hotade arter. I&lt;br&gt;vilken utsträckning åtgärdsprogram för hotade arter och fiskstammar&lt;br&gt;enligt delmål 5 behövs beror på framgången med de åtgärder som&lt;br&gt;beskrivs under övriga delmål. Programmen syftar till att skydda och&lt;br&gt;bevara biologisk mångfald genom biotop- och områdesskydd och genom&lt;br&gt;hänsynstagande från olika samhällsverksamheter. Ansvariga för genom-&lt;br&gt;förandet är Naturvårdsverket, Fiskeriverket, Artdatabanken, länsstyrelser&lt;br&gt;och kommuner. Det behövs också medverkan från yrkes- och sport-&lt;br&gt;fiskare, fiskevattenägare, markägare och ideella organisationer m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 6 (åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vatten)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt EG:s ramdirektiv för vatten skall ett åtgärdsprogram ha tagits fram&lt;br&gt;senast år 2009. Innebörden av direktivet har redovisats ovan under rubri-&lt;br&gt;ken EG:s ramdirektiv för vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att snarast låta utreda hur ett administrativt system&lt;br&gt;för förvaltning av avrinningsdistrikt i enlighet med ramdirektivet skall&lt;br&gt;utformas. Systemet skall omfatta alla vattenanknutna miljö- och resurs-&lt;br&gt;frågor. Det skall inbegripa påverkan från både punktkällor och diffusa&lt;br&gt;källor samt övrig påverkan på landets vattentillgångar inklusive grund-&lt;br&gt;vatten och kustvatten, vad gäller både kvalitet och kvantitet samt biolo-&lt;br&gt;gisk mångfald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den huvudsakliga utgångspunkten för utformningen av det administ-&lt;br&gt;rativa systemet skall vara kraven i EG:s ramdirektiv för vatten. Åtgärds-&lt;br&gt;programmen utgör en sammanfattning av den information som inhämtats&lt;br&gt;på lokal nivå inom avrinningsdistriktet. Programmen skall enligt direkti-&lt;br&gt;vet ha kommunicerats med allmänhet, sakägare och andra berörda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har enligt 5 kap. miljöbalken rätt att uppdra åt myndigheter&lt;br&gt;eller kommuner att upprätta åtgärdsprogram (5 §) eller åtgärdsplaner&lt;br&gt;(8 §) som krävs till följd av Sveriges medlemskap i EU. Det var bl.a.&lt;br&gt;ramdirektivet för vatten som var bakgrunden till att dessa bestämmelser i&lt;br&gt;balken utformades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag i ett generationsper-&lt;br&gt;spektiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens bedömning av miljökvalitetsmålet i ett generations-&lt;br&gt;perspektiv är punkterna ett, två och fyra oförändrade i förhållande till&lt;br&gt;vad som redovisades i propositionen 1997/98:145 Svenska miljömål.&lt;br&gt;Övriga punkter är i huvudsak kompletteringar enligt Miljömåls-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommitténs förslag. Punkterna tre och sju är något utvecklade jämfört Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;med kommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i samband med miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vatten-&lt;br&gt;drag innebär att hälften av särskilt skyddsvärda natur- och kulturmiljöer i&lt;br&gt;anslutning till sjöar och vattendrag skyddas långsiktigt samt att 25 % av&lt;br&gt;de mest skyddsvärda eller potentiellt skyddsvärda vattendragen restau-&lt;br&gt;reras fram till år 2010. Förslagen innebär också ökat skydd för ytvatten-&lt;br&gt;täkter. Den biologiska mångfalden knuten till sjöar och vattendrag&lt;br&gt;bevaras och förstärks genom en strategi för utsättning av djur och växter&lt;br&gt;samt ett åtgärdsprogram för hotade arter som skall finnas och ha inletts&lt;br&gt;senast år 2005.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel på samhällsekonomiska vinster till följd av uppfyllandet av&lt;br&gt;delmålen är bättre dricksvatten för människor och därmed förbättrad&lt;br&gt;folkhälsa samt säkrad vattentillgång för jordbruket. Skydd och bevarande&lt;br&gt;av vattenresurser leder även till minskat behov av alternativa ytvatten-&lt;br&gt;täkter i dag och nya sådana i framtiden. Förbättrade förhållanden i sjöar&lt;br&gt;och vattendrag har även betydelse för yrkes- och fritidsfiske samt turism.&lt;br&gt;De insatser som sätts in i dag bidrar också till att minska de framtida&lt;br&gt;kostnaderna för restaurering och ger synergieffekter i form av minskat&lt;br&gt;åtgärdsbehov inom andra vattenrelaterade miljökvalitetsmål. Vidare kan&lt;br&gt;åtgärderna antas bidra till att minska kostnaderna för vattenrelaterade&lt;br&gt;olyckor och naturkatastrofer som jorderosion, skred och översvämningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär att åtgärder måste vidtas inom främst jord-&lt;br&gt;och skogsbruket, vattenkraftområdet, transportsektorn, industrin och&lt;br&gt;vattenbruket. Berörda myndigheter kommer under perioden fram till år&lt;br&gt;2005 att behöva utföra inventeringar, verka för kunskapsuppbyggnad och&lt;br&gt;utarbeta strategier och handlingsprogram. Länsstyrelser och kommuner&lt;br&gt;kommer också att behöva utöka sin tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekten av åtgärderna för att uppnå miljökvalitetsmålet Levande sjöar&lt;br&gt;och vattendrag är till stor del beroende av ett effektivt genomförande av&lt;br&gt;åtgärder som i propositionen redovisas under miljökvalitetsmålen Bara&lt;br&gt;naturlig försurning (avsnitt 8), Giftfri miljö (avsnitt 9) och Ingen över-&lt;br&gt;gödning (avsnitt 12). Under de första åren dominerar mindre kostsamma&lt;br&gt;åtgärder som kunskapsinhämtning, inventeringar och arbete med strate-&lt;br&gt;gier. Det mer kostnadsintensiva arbetet med t.ex. restaurering av vatten-&lt;br&gt;drag och omgivande områden samt reservatsbildning ligger i huvudsak&lt;br&gt;senare under perioden fram till år 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom de offentliga kostnaderna för att uppnå miljökvalitetsmålet&lt;br&gt;uppkommer kostnader för företag och enskilda, främst i samband med&lt;br&gt;restaurering av vattendrag enligt delmål 2. Dessa kostnader uppskattas&lt;br&gt;till 125 miljoner kronor och inträffar till största delen efter år 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statsfinansiella kostnaden för att nå alla delmål under&lt;br&gt;miljökvalitetsmålet uppskattas till totalt ca 700 miljoner kronor under&lt;br&gt;perioden 2001-2010. Regeringen bedömer att det behövs ytterligare&lt;br&gt;resurser för bl.a. skydd och restaurering av värdefulla sjöar och&lt;br&gt;vattendrag. Regeringen beräknar därför att, i jämförelse med 2001 års&lt;br&gt;utgiftsnivå för delmålen, tillföra ca 30 miljoner kronor per år 2002-2003,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och från och med 2004 ca 80 miljoner kronor per år (se vidare Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;avsnitt 25). Viss del av medlen skall vid behov fördelas till berörda&lt;br&gt;myndigheter såsom Vägverket och Banverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder som föreslås kommer att bidra till att genomföra EG:s&lt;br&gt;ramdirektiv för vatten. Kostnaderna för att genomföra direktivet kommer&lt;br&gt;att kunna bedömas först när utredningen om genomförandet av direktivet&lt;br&gt;är färdig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Grundvatten av god kvalitet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Av riksdagen fastställt miljökvalitetsmål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt&lt;br&gt;bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Delmål för miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande&lt;br&gt;och framtida vattenförsörjning skall senast år 2010 ha ett långsik-&lt;br&gt;tigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av&lt;br&gt;vattnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Senast år 2010 skall användningen av mark och vatten inte med-&lt;br&gt;föra sådana ändringar av grundvattennivåer som ger negativa kon-&lt;br&gt;sekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur- och&lt;br&gt;växtliv i angränsande ekosystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Senast år 2010 skall alla vattenförekomster som används för uttag&lt;br&gt;av vatten som är avsett att användas som dricksvatten och som ger&lt;br&gt;mer än 10 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än&lt;br&gt;50 personer per år uppfylla gällande svenska normer för dricks-&lt;br&gt;vatten av god kvalitet med avseende på föroreningar orsakade av&lt;br&gt;mänsklig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Senast år 2009 skall det finnas åtgärdsprogram enligt EG:s ram-&lt;br&gt;direktiv för vatten som anger hur God grundvattenstatus skall upp-&lt;br&gt;nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Om miljökvalitetsmålet skall kunna nås&lt;br&gt;inom en generation måste åtgärder vidtas även under miljökvalitets-&lt;br&gt;målen Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Ingen övergödning och&lt;br&gt;God bebyggd miljö. Svårast är grundvattenmålet att nå för vattentäkter&lt;br&gt;belägna i särskilt försumingspåverkade områden och i områden i&lt;br&gt;södra Sverige som har höga nitrathalter. Detsamma gäller för vatten-&lt;br&gt;täkter som nyttjar vatten från grundvattenmagasin där vatten och&lt;br&gt;föroreningar har mycket långa omsättningstider. Likaså kan det vara&lt;br&gt;svårt att komma ned till haltnivåer för God grundvattenstatus enligt&lt;br&gt;EG:s ramdirektiv för vatten som innebär att påverkan på växter och&lt;br&gt;djur undviks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramdirektivet för vatten ger möjligheter att på ett konstruktivt sätt&lt;br&gt;genomföra åtgärder av betydelse för alla miljökvalitetsmål och som&lt;br&gt;påverkar grundvattnet. Regeringen avser att snarast vidta åtgärder för&lt;br&gt;att genomföra direktivet i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet bör i ett genera-&lt;br&gt;tionsperspektiv enligt regeringens bedömning innebära bl.a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Grundvattnets kvalitet påverkas inte negativt av mänskliga aktivi-&lt;br&gt;teter som markanvändning, uttag av naturgrus, tillförsel av förore-&lt;br&gt;ningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Det utläckande grundvattnets kvalitet är sådant att det bidrar till en&lt;br&gt;god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Förbrukning eller annan mänsklig påverkan sänker inte grund-&lt;br&gt;vattennivån så att tillgång och kvalitet äventyras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Grundvattnet har så låga halter av föroreningar orsakade av&lt;br&gt;mänsklig verksamhet att dess kvalitet uppfyller kraven för god&lt;br&gt;dricksvattenkvalitet enligt gällande svenska normer för dricks-&lt;br&gt;vatten och kraven på God grundvattenstatus enligt EG:s ramdirek-&lt;br&gt;tiv för vatten (2000/60/EG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömålskommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens förslag och bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Sveriges geologiska undersökning (SGU) ser&lt;br&gt;positivt på kommitténs förslag om att myndigheten föreslås få ett fortsatt&lt;br&gt;huvudansvar för miljökvalitetsmålet jämte sektorsansvar för natur-&lt;br&gt;resursen grundvatten. Naturvårdsverket, SGU och Livsmedelsverket&lt;br&gt;påpekar att man bör skilja på de föroreningar och halter i grundvattnet&lt;br&gt;som beror på mänsklig påverkan och sådana som är naturligt förekom-&lt;br&gt;mande. Det är inte enbart föroreningar i höga halter som medför att&lt;br&gt;kraven inte uppfylls. Orsaken kan också vara naturligt förekommande&lt;br&gt;ämnen som t.ex. fluorider och radon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser vill fästa uppmärksamhet på jordbrukets inverkan&lt;br&gt;på grundvattnets kvalitet avseende nitrathalter och rester av bekämp-&lt;br&gt;ningsmedel. Så gjordes även vid regeringens remissmöte för ungdomar&lt;br&gt;den 13 september 2000. Vid detta möte framfördes att skatterna borde&lt;br&gt;höjas på bekämpningsmedel och konstgödsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitef. Det&lt;br&gt;finns många källor till föroreningar i grundvattnet. Spridning av&lt;br&gt;bekämpningsmedel, nedfall av luftföroreningar samt läckage från jord-&lt;br&gt;bruks- och skogsmark, förorenad mark och avfallsupplag är några.&lt;br&gt;Åtgärderna för att komma till rätta med grundvattenproblemen samman-&lt;br&gt;faller i stor utsträckning med åtgärder för att nå miljökvalitetsmålen Bara&lt;br&gt;naturlig försurning (avsnitt 8), Giftfri miljö (avsnitt 9), Ingen övergöd-&lt;br&gt;ning (avsnitt 12) och God bebyggd miljö (avsnitt 20). Dessa åtgärder&lt;br&gt;finns därför beskrivna i ett större sammanhang under respektive miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmål. Här beskrivs kort de faktorer som särskilt påverkar grund-&lt;br&gt;vattnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Variationer i grundvattnets nivå är naturliga och beror på klimatvaria-&lt;br&gt;tioner, årstidsbundna variationer eller flerårsvariationer betingade av&lt;br&gt;relativt våta eller torra perioder. Mänskliga ingrepp förändrar dock&lt;br&gt;grundvattennivåns naturliga variationer. Så kan ske genom vattenuttag&lt;br&gt;för dricksvattenförsörjning, energiförsörjning, industriprocesser och&lt;br&gt;utbyggnad av vägar samt bevattning inom jordbruket. Undermarks-&lt;br&gt;byggande av tunnlar, bergrum och djupa grundläggningar kan temporärt&lt;br&gt;eller långsiktigt sänka grundvattennivåema genom att arbetena dränerar&lt;br&gt;grundvattnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förändringar i grundvattnets kvalitet som har störst betydelse för&lt;br&gt;människors hälsa är försurning och höga nitrathalter. I ungefär 5 % av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jordbrunnama har vattnet så höga nitrathalter att det inte bör ges till barn Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;under ett år. Höga nitrathalter i brunnsvattnet förekommer främst i jord-&lt;br&gt;bruksområden i södra Sverige. De kan också orsakas av en avlopps-&lt;br&gt;anläggning i närheten av brunnen. Höga nitrathalter i grundvattnet bidrar&lt;br&gt;även till övergödningen av ytvattnen, eftersom mer än 80 % av ytvattnet&lt;br&gt;kommer från grundvatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I försurade områden ökar utlösningen av aluminium och tungmetaller&lt;br&gt;från marken och tillförs grundvattnet. Surt grundvatten korroderar&lt;br&gt;vattenledningarna och höjer halterna av tungmetaller i kranvattnet. I&lt;br&gt;22 % av jordbrunnama i Sverige är pH-värdet i grundvattnet lägre än 6,0,&lt;br&gt;vilket innebär att grundvattnet har en surhet som är 10 gånger större än&lt;br&gt;grundvatten med neutralt pH-värde på 7,0. Radon förekommer naturligt i&lt;br&gt;enskilda bergbrunnar i stora delar av landet. I ca 66 % av bergbrunnama&lt;br&gt;överstiger radonhalten 100 becquerel per liter (gräns för tjänligt med&lt;br&gt;anmärkning) och i ca 4 % av brunnarna är den högre än 1 000 becquerel&lt;br&gt;per liter (gräns för otjänligt). Radonhaltigt vatten kan orsaka cancer&lt;br&gt;främst genom den radongas som avgår från vattnet vid spolning och&lt;br&gt;duschning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kustnära områden och i områden som tidigare varit täckta av hav kan&lt;br&gt;sjunkande grundvattennivåer medföra att saltvatten tränger in i grund-&lt;br&gt;vattenmagasinen. Den största risken för saltvatteninträngning finns i&lt;br&gt;områden med tät permanent- och fritidsbebyggelse längs kusterna och på&lt;br&gt;öar, men risk finns också i låglänta områden nära sjöar och vattendrag i&lt;br&gt;Mellansverige. Även vägsaltning kan medföra att grundvattnet får ökade&lt;br&gt;kloridhalter som ger otjänligt dricksvatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett internationellt perspektiv är grundvattenförekomstema i Sverige&lt;br&gt;små till både yta och volym. De mest användbara grundvattentillgång-&lt;br&gt;ama finns i de sand- och grusavlagringar som avsattes då inlandsisen&lt;br&gt;smälte. Tillgångarna kan förstärkas genom att ytvatten pumpas upp till&lt;br&gt;bassänger, varifrån det infiltrerar ned till grundvattenmagasinet och&lt;br&gt;bildar s.k. konstgjort grundvatten. Dricksvattenförsörjningen i Sverige är&lt;br&gt;till ca 50 % beroende av naturligt eller konstgjort grundvatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exploateringen av rullstensåsar och andra sand- och grusområden har&lt;br&gt;negativ inverkan på tillgången på grundvatten för bl.a. dricksvatten-&lt;br&gt;försörjning. Merparten av ballastmaterialet för vägbyggen och bygg-&lt;br&gt;nadskonstruktioner har sedan lång tid hämtats ur grusåsama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. miljöbalken finns grundläggande bestämmelser för hushåll-&lt;br&gt;ning med mark- och vattenområden som även rör anläggningar för&lt;br&gt;vattenförsörjning. I 11 kap. miljöbalken finns ett antal bestämmelser om&lt;br&gt;vattenverksamhet och vattenanläggningar. För bl.a. bortledande av&lt;br&gt;grundvatten och utförande av anläggningar för detta behövs det tillstånd,&lt;br&gt;med undantag för vattentäkter för en en- eller tvåfamilj sfastighets eller&lt;br&gt;jordsbruksfastighets husbehovsförbrukning eller värmeförsörjning. I&lt;br&gt;områden där knapphet på sött grundvatten råder eller kan befaras upp-&lt;br&gt;komma får dock kommunen enligt bestämmelserna om hälsoskydd i&lt;br&gt;9 kap. 10 § miljöbalken föreskriva att det skall krävas tillstånd av eller&lt;br&gt;anmälan till kommunen för att inrätta och använda en ny anläggning för&lt;br&gt;grundvattentäkt även om det inte gäller tillståndsplikt enligt 11 kap.&lt;br&gt;Kommunen får också föreskriva anmälningsplikt för sådana anläggningar&lt;br&gt;som redan finns inom angivna områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 kap. miljöbalken finns bestämmelser som ger länsstyrelsen eller Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;kommunen möjlighet att förklara ett mark- eller vattenområde som&lt;br&gt;vattenskyddsområde till skydd för grundvattentillgång som utnyttjas eller&lt;br&gt;kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt. För ett sådant område får&lt;br&gt;meddelas sådana föreskrifter om inskränkningar i rätten att förfoga över&lt;br&gt;fastigheter inom områden som behövs för att tillgodose syftet med&lt;br&gt;området. Även andra bestämmelser i balken har betydelse för skyddet av&lt;br&gt;grundvattentillgångama. Ett exempel är bestämmelserna om spridning av&lt;br&gt;bekämpningsmedel som finns i 14 kap. miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plan- och bygglagen (1987:10) innehåller bestämmelser om att det i&lt;br&gt;varje kommun skall finnas en aktuell översiktsplan som omfattar hela&lt;br&gt;kommunen. Den skall ge vägledning för beslut om användning av mark-&lt;br&gt;och vattenområden, bl.a. om hur kommunen avser att tillgodose riks-&lt;br&gt;intressen som rör vattenförsörjning. Där risk finns för vattenbrist och&lt;br&gt;saltvatteninträngning kan möjligheterna utnyttjas att införa begränsningar&lt;br&gt;för grundvattenuttag enligt plan- och bygglagen och miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för grundvattenfrågoma är fördelat på flera myndigheter.&lt;br&gt;Sveriges geologiska undersökning (SGU) har huvudansvaret för&lt;br&gt;kunskapsförsörjningen och Boverket för vattenförsörjningen i samhälls-&lt;br&gt;planeringen. Naturvårdsverket ansvarar för frågor om föroreningspåver-&lt;br&gt;kan av grundvatten och utformar dessutom skyddsföreskrifter för&lt;br&gt;vattentäkter. Livsmedelsverket har ansvar för grundvatten som pumpats&lt;br&gt;upp i syfte att användas som dricksvatten. Det finns inget centralt&lt;br&gt;myndighetsansvar för enskild vattenförsörjning. Länsstyrelserna har ett&lt;br&gt;samordningsansvar vad gäller de mellankommunala vattenförsörjnings-&lt;br&gt;ffågoma. De bör också sammanställa uppgifter om de framtida regionala&lt;br&gt;vattenförsörjningsbehoven. Dessa behövs som underlag vid ställnings-&lt;br&gt;taganden i frågor om exploatering, natur- och miljövård samt material-&lt;br&gt;försörjningsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av problemen med grundvattnets kvalitet har grund-&lt;br&gt;vattenfrågoma under 1990-talet fått ökad uppmärksamhet i miljöarbetet.&lt;br&gt;I den nya målstruktur som beslutades av riksdagen år 1999 (prop.&lt;br&gt;1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183) ingick därför ett&lt;br&gt;särskilt miljökvalitetsmål för grundvatten, Grundvatten av god kvalitet.&lt;br&gt;Det förutsattes att regeringen skulle återkomma till riksdagen med för-&lt;br&gt;slag till kompletteringar av miljökvalitetsmålet med delmål avseende&lt;br&gt;bl.a. påverkan från markexploatering och avfallsdeponier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Miljökvalitetsmålet&lt;br&gt;Grundvatten av god kvalitet syftar till att säkra tillgången på vatten av&lt;br&gt;god kvalitet och i tillräcklig mängd för samhällets totala behov samtidigt&lt;br&gt;som ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga och den biologiska&lt;br&gt;mångfalden bevaras. Kommittén har utifrån den status opåverkat grund-&lt;br&gt;vatten har sökt klarlägga de nuvarande problemen på området, deras&lt;br&gt;orsaker och behovet av förändringar för att miljökvalitetsmålet skall&lt;br&gt;kunna nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergödningen och försurningen, som orsakas bl.a. av transport- och&lt;br&gt;energisektorerna, jordbruk och avlopp, har de största negativa effekterna&lt;br&gt;på grundvattnet. Metaller och organiska miljögifter kommer främst från&lt;br&gt;industrier, deponier och förorenad mark. Andra orsaker till problemen är&lt;br&gt;olika former av byggande och exploatering. Det finns en betydande risk&lt;br&gt;för att det i framtiden uppstår brist på dricksvattenresurser, dels på grund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av att grundvattnet inte uppfyller kravet på god dricksvattenkvalitet eller&lt;br&gt;god grundvattenstatus, dels för att grundvattennivån förändras negativt,&lt;br&gt;med konsekvenser för vattenförsörjning och markstabilitet samt växt-&lt;br&gt;och djurliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har i allt väsentligt godtagit kommitténs problem-&lt;br&gt;formuleringar och förslag till delmål och åtgärder. Också regeringen&lt;br&gt;finner kommitténs analyser och förslag om grundvattenfrågoma väl&lt;br&gt;underbyggda. De fyra delmål som regeringen nu föreslår ansluter alltså&lt;br&gt;nära till kommitténs förslag, med vissa ändringar baserade bl.a. på syn-&lt;br&gt;punkter från remissinstanserna. Allmänt bör vattenförsörjningsfrågoma&lt;br&gt;enligt regeringens uppfattning få en mer central roll i samhällsplane-&lt;br&gt;ringen. Skyddet av viktiga vattenförsörjningsområden bör stärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalken kan behöva kompletteras med regler för att skydda områ-&lt;br&gt;den viktiga för vattenförsörjningen som riksintressen. Enligt nuvarande&lt;br&gt;regler i 3 kap. miljöbalken kan områden som är särskilt lämpliga för&lt;br&gt;anläggningar för vattenförsörjning komma i fråga för sådant skydd.&lt;br&gt;Miljömålskommittén har föreslagit att förutsättningarna borde utredas för&lt;br&gt;att i 3 kap. även föra in bestämmelser med syfte att främja en god hus-&lt;br&gt;hållning med värdefulla grund- eller ytvattentillgångar som sådana.&lt;br&gt;Regeringen kommer att överväga denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 1 (skydd av geologiska formationer)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långsiktiga övergripande planer för att trygga en hållbar vattenförsörj-&lt;br&gt;ning finns inte i vårt land. Geologiska formationer som kan komma att&lt;br&gt;nyttjas för uttag av dricksvatten är i dag inte utpekade. Det finns därför&lt;br&gt;risk för att sådana formationer skadas vid olika typer av exploatering.&lt;br&gt;Regeringen anser att det är nödvändigt att nu och för framtiden säker-&lt;br&gt;ställa möjligheten att för dricksvattenändamål nyttja naturligt grund-&lt;br&gt;vatten eller grundvatten som har förstärkts genom konstgjord infiltration&lt;br&gt;i geologiska formationer. Detta bör ske genom att lämpliga geologiska&lt;br&gt;formationer ges ett lagligt skydd senast år 2010. SGU har i detta arbete&lt;br&gt;ansvaret för att tillhandahålla ett geologiskt underlagsmaterial som&lt;br&gt;behandlar grundvattentillgångar. I enlighet med vad Miljömålskommittén&lt;br&gt;har föreslagit bör SGU därtill ha ansvar för naturresursen grundvatten.&lt;br&gt;Regeringen avser att tydliggöra detta ansvar genom en ändring i SGU:s&lt;br&gt;instruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att målet skall kunna nås avser regeringen att ge berörda myndig-&lt;br&gt;heter i uppdrag att identifiera de geologiska formationer som anses bety-&lt;br&gt;delsefulla för vattenförsörjningen, att undersöka Sveriges tätortsregioner&lt;br&gt;liksom närliggande viktiga grundvattenförekomster med hjälp av detalje-&lt;br&gt;rad hydrogeologisk information och att föreslå de geologiska formationer&lt;br&gt;som behöver ges ett lagligt skydd. Dessa uppgifter bör genomföras i nära&lt;br&gt;samverkan mellan myndigheterna på lokal, regional och central nivå. En&lt;br&gt;viktig förutsättning för att delmålet skall nås är att kommunerna senast år&lt;br&gt;2005 har inventerat bl.a. tätorternas och glesbygdens vattenbehov, till-&lt;br&gt;gång på lämpliga vattenresurser och brister i vattenförsörjningen. För att&lt;br&gt;kunna skydda geologiska formationer, som i framtiden kan komma att&lt;br&gt;utnyttjas för uttag av dricksvatten, är det av vikt att sådana formationer i&lt;br&gt;vissa fall kan anges som ett riksintresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 2 (förändringar i grundvattennivån)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med delmålet är att begränsa skador som uppkommer på vatten-&lt;br&gt;försörjning, markstabilitet eller växt- och djurliv genom mänskliga&lt;br&gt;ingrepp, som uttag av grundvatten och ovarsamma byggnadsprojekt. Vid&lt;br&gt;olika typer av byggnadsprojekt, både i och utanför tätorter, finns risk att&lt;br&gt;grundvattennivåerna sjunker. Det gäller t.ex. undermarksbyggande som&lt;br&gt;väg- och järnvägstunnlar och avledning av dagvatten i tätbebyggda&lt;br&gt;områden. Genom sådana ingrepp begränsas möjligheten att ta ut de&lt;br&gt;vattenmängder som annars hade varit tillgängliga. Markens geotekniska&lt;br&gt;egenskaper försämras också, vilket påverkar bl.a. byggnaders grundlägg-&lt;br&gt;ning. Ändringar av grundvattennivåer påverkar såväl byggnader och&lt;br&gt;anläggningar som växt- och djurliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att målet skall nås avser regeringen att uppdra åt berörda myndig-&lt;br&gt;heter att ta fram en handbok med metoder och underlag för vattenplane-&lt;br&gt;ring, att utpeka de regionala mark-, yt- och grundvattenresurser som&lt;br&gt;bedöms vara av riksintresse för vattenförsörjningen och att upprätta&lt;br&gt;regionala vattenhushållningsprogram. Delmålet och uppdragen förut-&lt;br&gt;sätter, liksom för delmål 1 (skydd av geologiska formationer), samarbete&lt;br&gt;mellan myndigheterna på lokal, regional och central nivå. Givetvis är&lt;br&gt;också det underlag om vattenförsörjningsfrågor som kommunerna tar&lt;br&gt;fram av största betydelse i sammanhanget. Det gäller bl.a. mark- och&lt;br&gt;vatteninventeringar som genomförts med avseende på tätorternas och&lt;br&gt;glesbygdens långsiktiga vattenbehov, tillgången på lämpliga vatten-&lt;br&gt;resurser, brister i vattenförsörjningen samt markområden och system som&lt;br&gt;är känsliga för förändringar i grundvattennivå och grundvattenflöde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts ovan överväger regeringen att utreda förutsättningarna för&lt;br&gt;att i 3 kap. miljöbalken föra in bestämmelser med syfte att främja en god&lt;br&gt;hushållning med värdefulla grund- eller ytvattentillgångar som sådana.&lt;br&gt;Regeringen kommer att närmare överväga frågorna om eventuella lag-&lt;br&gt;ändringar och utformningen av styrmedel i syfte att skydda naturresursen&lt;br&gt;grundvatten. Sådana åtgärder kan komma att påverkas av arbetet med att&lt;br&gt;införliva EG:s ramdirektiv för vatten i svensk rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 3 (kvalitetskrav för grundvatten)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömålskommitténs analyser har visat att åtgärder måste sättas in för&lt;br&gt;att förbättra grundvattnets kvalitet. Om detta inte sker kommer grund-&lt;br&gt;vattnet även i fortsättningen att ha föroreningshalter som får negativa&lt;br&gt;effekter på människors hälsa och på vattenkvaliteten i sjöar, vattendrag&lt;br&gt;och hav. Bland de allvarligaste föroreningarna är nitrat som bidrar till&lt;br&gt;övergödning och som dessutom medför hälsorisker. Det senare gäller&lt;br&gt;även för rester av bekämpningsmedel. Lokalt, främst i och kring tätorter,&lt;br&gt;kommer grundvattnet att vara förorenat av metaller och organiska&lt;br&gt;föroreningar som långsamt tillförs angränsande ytvatten och påverkar&lt;br&gt;växt- och djurliv. Utläckage av föroreningar ökar som följd av försur-&lt;br&gt;ningen. Dessa hot mot grundvattnets kvalitet kan avvärjas, främst genom&lt;br&gt;sådana åtgärder som redovisas under miljökvalitetsmålen Bara naturlig&lt;br&gt;försurning (avsnitt 8), Ingen övergödning (avsnitt 12) och God bebyggd&lt;br&gt;miljö (avsnitt 20).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av bekämpningsmedel kan medföra att rester av sådana&lt;br&gt;återfinns i grundvattnet. Regler för hur bekämpningsmedel får användas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och spridas finns i föreskrifter från bl.a. Kemikalieinspektionen och Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;Naturvårdsverket. Kunskapen om hur användningen och spridningen av&lt;br&gt;bekämpningsmedlen påverkar grundvattnet bör förbättras. Miljöövervak-&lt;br&gt;ningen vad avser förekomsten av bekämpningsmedel i grundvatten är&lt;br&gt;inte tillfredsställande i dag. Både de näringar som använder bekämp-&lt;br&gt;ningsmedlen och tillsynsmyndigheterna ansvarar för att miljöövervak-&lt;br&gt;ningen av grundvattnet är tillfredställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att bekämpningsmedel hanteras på ett sådant sätt att&lt;br&gt;miljö- och hälsoriskerna minimeras. Ett led i detta arbete är att minska&lt;br&gt;användningen genom olika åtgärder och styrmedel. I detta sammanhang&lt;br&gt;kan nämnas det uppdrag som regeringen har givit Jordbruksverket och&lt;br&gt;Kemikalieinspektionen att utarbeta ett förslag till fortsatt handlings-&lt;br&gt;program för användningen av bekämpningsmedel i jordbruks-och träd-&lt;br&gt;gårdsnäringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radon i dricksvatten kan också vara en hälsorisk. Hälsoriskerna med&lt;br&gt;radon i bostäder och vissa lokaler har analyserats av Radonutred-&lt;br&gt;ningen 2000 som nyligen har lämnat sitt betänkande Radon - Förslag till&lt;br&gt;statliga insatser mot radon med faktasamlingen Radon- Fakta och läges-&lt;br&gt;rapport om radon (SOU 2001:7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saltvatteninträngning av havsvatten eller relikt saltvatten och saltning&lt;br&gt;av vägar är andra lokala problem. Grundvattnets kvalitet kan också för-&lt;br&gt;sämras genom otillfredsställande lukt, smak, grumlighet eller färg samt&lt;br&gt;tekniskt genom vattnets beredning eller distribution, även om detta inte&lt;br&gt;innebär effekter skadliga för hälsan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I föreskrifter från Statens livsmedelsverk (SLV FS 1993:35) är angivet&lt;br&gt;vad som gäller för hantering och kontroll av dricksvatten för att garantera&lt;br&gt;konsumenterna ett dricksvatten av god kvalitet. De ovan angivna&lt;br&gt;orsakerna till förorening av grundvattnet har medfört att grundvattnets&lt;br&gt;kvalitet på vissa platser är så försämrat att Livsmedelsverkets normer för&lt;br&gt;dricksvatten av god kvalitet inte kan nås med avseende på föroreningar&lt;br&gt;som orsakas av mänsklig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning bör som ett delmål för kvaliteten på&lt;br&gt;grundvattnet gälla att grundvatten som används för att täcka behovet hos&lt;br&gt;ett relativt stort antal människor skall uppfylla vissa minimikrav.&lt;br&gt;Kommitténs förslag till formulering utgör en lämplig sådan kravnivå.&lt;br&gt;Regeringen anser att förslaget bör antas. Det föreslagna kvalitetskravet&lt;br&gt;för grundvatten är anpassat till EG:s ramdirektiv för vatten. För att målet&lt;br&gt;skall kunna nås avser regeringen att ge berörda myndigheter i uppdrag att&lt;br&gt;bl.a. revidera Naturvårdsverkets Allmänna råd för skyddsområden och&lt;br&gt;skyddsföreskrifter och anpassa dem till ramdirektivet, att på hydrogeolo-&lt;br&gt;giska grunder fastställa skyddsområden där sådana i dag saknas, att&lt;br&gt;utarbeta ett åtgärdsprogram enligt förslaget från Grundvattenutredningen&lt;br&gt;i betänkandet Grundvattenskydd (SOU 1995:45) och att utarbeta råd och&lt;br&gt;riktlinjer för vattenborrning respektive energiborming. Trots åtgärderna&lt;br&gt;finns risk för att målet inte nås för försumingspåverkade vattentäkter&lt;br&gt;med höga kvävehalter i södra Sverige. För att klara de sistnämnda har&lt;br&gt;takten i omställningen av jordbruket stor betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningen för att delmålet skall kunna nås är att kommunerna&lt;br&gt;inventerar enskilda vattentäkter som distribuerar mer än 10 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; dricks-&lt;br&gt;vatten per dygn eller betjänar mer än 50 personer med syfte att klarlägga&lt;br&gt;behovet av skyddsområden med skyddsföreskrifter. Kommunerna bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;senast år 2010 fastställa sådana områden. Till samma tidpunkt bör Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;befintliga skyddsområden och skyddsföreskrifter revideras i den mån de&lt;br&gt;inte anses uppfylla kraven för fullgott skydd enligt Naturvårdsverkets&lt;br&gt;allmänna råd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 4 (åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vatten)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s ramdirektiv för vatten kommer att ha stor betydelse för möjlig-&lt;br&gt;heterna att nå alla miljökvalitetsmål som rör vattenfrågor, således även&lt;br&gt;grundvattenfrågor. Innehållet i ramdirektivet redovisas närmare under&lt;br&gt;miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag (avsnitt 13). Åtgärds-&lt;br&gt;program för grundvatten enligt direktivet kommer att omfatta alla åtgär-&lt;br&gt;der som har betydelse för att nå miljökvalitetsmålet Grundvatten av god&lt;br&gt;kvalitet, således även åtgärder som redovisas under miljökvalitetsmålen&lt;br&gt;Bara naturlig försurning (avsnitt 8), Giftfri miljö (avsnitt 9), Ingen över-&lt;br&gt;gödning (avsnitt 12) och God bebyggd miljö (avsnitt 20). Möjligheterna&lt;br&gt;att nå grundvattenmålet är beroende av att åtgärderna genomförs inom&lt;br&gt;alla berörda miljökvalitetsmål. Enligt direktivet skall åtgärdsprogram och&lt;br&gt;åtgärdsplaner upprättas senast år 2009 och därefter vart sjätte år. De skall&lt;br&gt;omfatta samtliga åtgärder som behövs för att uppnå direktivets mål för&lt;br&gt;vattenkvaliteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ramdirektivet har länderna 15 år på sig från det att direktivet&lt;br&gt;trätt i kraft att nå god grundvattenstatus. De vattenförekomster vars&lt;br&gt;vattenkvalitet är särskilt svår att komma till rätta med kan emellertid få&lt;br&gt;ytterligare en tidsfrist på 12 år. Det kan t.ex. gälla grundvatten på stort&lt;br&gt;djup eller i stora magasin där återhämtningen kan ta flera tiotals år sedan&lt;br&gt;åtgärder vidtagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärdsprogrammen utgör en sammanfattning av den information som&lt;br&gt;inhämtats på lokal nivå inom s.k. avrinningsdistrikt. Programmen skall&lt;br&gt;enligt direktivet ha kommunicerats med allmänheten, sakägare och andra&lt;br&gt;berörda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att snarast vidta åtgärder för att genomföra ram-&lt;br&gt;direktivet för vatten i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet i ett generationsperspektiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens bedömning av miljökvalitetsmålet i ett generationsperspek-&lt;br&gt;tiv är de första tre punkterna oförändrade i förhållande till vad som redo-&lt;br&gt;visades i propositionen 1997/98:145 Svenska miljömål. Den fjärde&lt;br&gt;punkten är en komplettering som har föreslagits av Miljömålskommittén.&lt;br&gt;Lydelsen har modifierats något med hänsyn bl.a. till att EG:s ramdirektiv&lt;br&gt;för vatten nu har trätt i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En långsiktigt tryggad dricksvattenförsörjning utgör en förutsättning för&lt;br&gt;en hållbar samhällsutveckling. Riklig tillgång på grundvatten av hög&lt;br&gt;kvalitet innebär bättre dricksvatten och därmed bättre folkhälsa. En bättre&lt;br&gt;kvalitet på grundvattnet förbättrar även livsbetingelserna för växter och&lt;br&gt;djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmålen 1 (skydd av geologiska formationer) och 2 (förändringar i Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;grundvattennivån) som rör grundvattnets kvantitativa tillstånd innebär att&lt;br&gt;bevarandet av viktiga vattenresurser ges ökad vikt och att resurserna ges&lt;br&gt;ett skydd bl.a. för framtida behov. Delmål 3 (kvalitetskrav för grund-&lt;br&gt;vatten), som syftar till att skapa god dricksvattenkvalitet, ger positiva&lt;br&gt;effekter på folkhälsan på grund av minskade halter av nitrat, metaller och&lt;br&gt;andra föroreningar. Åtgärderna under delmål 4 (EG:s ramdirektiv för&lt;br&gt;vatten) leder till att flera av de övriga delmålen kan uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppfyllande av delmålen kan antas ge betydande samhällsekono-&lt;br&gt;miska vinster. Det kommer att medföra minskade kostnader vad gäller&lt;br&gt;behov av alternativa grundvattentäkter i dag, samt nya grundvattentäkter&lt;br&gt;i framtiden. Synergieffekter vad gäller minskat åtgärdsbehov inom andra&lt;br&gt;vattenrelaterade miljökvalitetsmål kommer att uppnås. Vidare blir resul-&lt;br&gt;tatet minskade kostnader för underhåll av gator, vägar och ledningar på&lt;br&gt;grund av färre sättningar i mark, framför allt i urban miljö, minskade&lt;br&gt;kostnader för grundförstärkning av byggnader samt minskade kostnader i&lt;br&gt;fråga om korrosion på material under mark. Långsiktigt kan god vatten-&lt;br&gt;kvalitet bli en viktig lokaliseringsfaktor vid etablering av företag i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att uppnå miljökvalitetsmålet är att en inventering&lt;br&gt;genomförs av grundvattenförhållanden och förhållanden som påverkar&lt;br&gt;grundvattnet. Inventeringen bör utföras i nära samverkan mellan&lt;br&gt;myndigheter på lokal, regional och central nivå. Kommunerna har en&lt;br&gt;viktig del i arbetet. För att en god grundvattenkvalitet skall kunna uppnås&lt;br&gt;bör bl.a. kunskapen om vad som påverkar grundvattnet förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförandet av EG:s ramdirektiv för vatten kommer att påverka&lt;br&gt;utformningen av skyddet av grundvattenförekomster, vilket även omfat-&lt;br&gt;tar beslut om skyddsområden för vattentäkter. Inrättandet av vatten-&lt;br&gt;skyddsområden kan komma att innebära vissa restriktioner vad gäller&lt;br&gt;markanvändning, transporter och lokalisering av miljöstörande verk-&lt;br&gt;samheter. Näringar som använder bekämpningsmedel och tillsyns-&lt;br&gt;myndigheterna ansvarar tillsammans för att miljöövervakningen av&lt;br&gt;grundvattnet är tillfredställande. Åtgärdsprogram för grundvatten enligt&lt;br&gt;EG-direktivet kommer att omfatta alla åtgärder som redovisas under&lt;br&gt;miljökvalitetsmålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De samhällsekonomiska kostnaderna för att åtgärda brister i vatten-&lt;br&gt;försörjningen är svåra att överblicka. De största kostnaderna för anpass-&lt;br&gt;ning inom sektorerna, i syfte att förebygga framtida problem i dricks-&lt;br&gt;vattenförsörjningen, uppkommer för åtgärderna under miljökvalitets-&lt;br&gt;målen Bara naturlig försurning (avsnitt 8), Giftfri miljö (avsnitt 9), Ingen&lt;br&gt;övergödning (avsnitt 12) och God bebyggd miljö (avsnitt 20). Ett flertal&lt;br&gt;samhällssektorer berörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För alla delmålen under miljökvalitetsmålet Grundvatten av god&lt;br&gt;kvalitet, utom delmål 4 om åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för&lt;br&gt;vatten, uppskattas kostnaderna per år fram till år 2010 uppgå till ca&lt;br&gt;46 miljoner kronor för kommunerna. Den uppföljning som skall göras&lt;br&gt;kommer att innebära att miljökvalitetsmål och delmål utvärderas utifrån&lt;br&gt;ny kunskap, teknisk utveckling och tillgängliga resurser (se avsnitt 23).&lt;br&gt;Detta kan bl.a. medföra att nya åtgärder föreslås för att uppnå delmålen&lt;br&gt;eller att delmål och miljökvalitetsmål revideras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statsfinansiella kostnaden för att nå alla delmål under miljö- Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;kvalitetsmålet uppskattas till totalt ca 100 miljoner kronor under perioden&lt;br&gt;2001-2010. Regeringen bedömer att det behövs ytterligare resurser för&lt;br&gt;bland annat skydd av vattentäkter och utveckling av regionala vatten-&lt;br&gt;hushållningsprogram. För innevarande år beräknar regeringen att göra&lt;br&gt;vissa omprioriteringar av resurser inom 2001 års utgiftsram. Regeringen&lt;br&gt;beräknar vidare att från och med 2004 tillföra ca 10 miljoner kronor per&lt;br&gt;år i jämförelse med 2001 års utgiftsnivå för delmålen (se vidare&lt;br&gt;avsnitt 25). Regeringen bedömer att resursbehovet kommer att minska&lt;br&gt;något under den senare delen av perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder som föreslås kommer att bidra till att genomföra EG:s&lt;br&gt;ramdirektiv för vatten. Kostnaderna för att genomföra direktivet kommer&lt;br&gt;att kunna bedömas först när utredningen om genomförandet av direktivet&lt;br&gt;är färdig (se avsnitt 13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P- 2000/01 :i30&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Av riksdagen fastställt miljökvalitetsmål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt hållbar produktions-&lt;br&gt;förmåga och den biologiska mångfalden skall bevaras. Kust och skärgård&lt;br&gt;skall ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt&lt;br&gt;natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav,&lt;br&gt;kust och skärgård skall bedrivas så att en hållbar utveckling främjas.&lt;br&gt;Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra stör-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Delmål för miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust&lt;br&gt;och skärgård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Senast år 2010 skall minst 50 % av skyddsvärda marina miljöer&lt;br&gt;och minst 70 % av kust- och skärgårdsområden med höga natur-&lt;br&gt;och kulturvärden ha ett långsiktigt skydd. Senast år 2005 skall&lt;br&gt;ytterligare fem marina områden vara skyddade som reservat och&lt;br&gt;berörda myndigheter skall ha tagit ställning till vilka övriga&lt;br&gt;områden i marin miljö som behöver ett långsiktigt skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Senast år 2005 skall en strategi finnas för hur kustens och skär-&lt;br&gt;gårdens kulturarv och odlingslandskap kan bevaras och brukas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Senast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de&lt;br&gt;hotade marina arter och fiskstammar som har behov av riktade&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Senast år 2010 skall de årliga totala bifångstema av marina dägg-&lt;br&gt;djur uppgå till maximalt 1 % av respektive bestånd. Bifångstema&lt;br&gt;av sjöfåglar och oönskade fiskarter skall ha minimerats till nivåer&lt;br&gt;som inte har negativ påverkan på populationema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Uttaget av fisk, inklusive bifångster av ungfisk, skall senast år&lt;br&gt;2008 vara högst motsvarande återväxten, så att fiskbestånden kan&lt;br&gt;fortleva och, om så är nödvändigt, återhämta sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Buller och andra störningar från båttrafik skall vara försumbara&lt;br&gt;inom särskilt känsliga och utpekade skärgårds- och kustområden&lt;br&gt;senast år 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Genom skärpt lagstiftning och ökad övervakning skall utsläppen&lt;br&gt;av olja och kemikalier från fartyg minimeras och vara försumbara&lt;br&gt;senast år 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Senast år 2009 skall det finnas åtgärdsprogram enligt EG:s ram-&lt;br&gt;direktiv för vatten så att God ytvattenstatus kan uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: För att uppnå miljökvalitetsmålet att den&lt;br&gt;långsiktigt hållbara produktionsförmågan och biologiska mångfalden i&lt;br&gt;Västerhavet och Östersjön skall bevaras och en levande skärgård&lt;br&gt;bevaras och utvecklas krävs stora insatser, såväl nationella som&lt;br&gt;internationella. En förutsättning är att de åtgärder som föreslås under&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljökvalitetsmålen Frisk luft, Giftfri miljö, Ingen övergödning,&lt;br&gt;Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Levande skogar&lt;br&gt;och Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö genomförs. EG:s&lt;br&gt;ramdirektiv för vatten ger möjligheter att på ett konstruktivt sätt&lt;br&gt;genomföra åtgärder inom alla berörda miljökvalitetsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård&lt;br&gt;bör i ett generationsperspektiv enligt regeringens bedömning innebära&lt;br&gt;bl.a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Hotade arter och stammar har möjlighet att sprida sig till nya loka-&lt;br&gt;ler inom sina naturliga utbredningsområden så att långsiktigt livs-&lt;br&gt;kraftiga populationer säkras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Gynnsam bevarandestatus upprätthålls för livsmiljöer för hotade,&lt;br&gt;sällsynta och hänsynskrävande arter samt för naturligt förekom-&lt;br&gt;mande biotoper med bevarandevärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Kust- och skärgårdslandskapets naturskönhet, naturvärden, kultur-&lt;br&gt;miljövärden, biologiska mångfald och variation bibehålls genom&lt;br&gt;ett fortsatt varsamt brukande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Fiske, sjöfart och annat nyttjande av hav och vattenområden,&lt;br&gt;liksom bebyggelse och annan exploatering i kust- och skärgårds-&lt;br&gt;områden sker med hänsyn till vattenområdenas produktions-&lt;br&gt;förmåga, biologiska mångfald, natur- och kulturmiljövärden samt&lt;br&gt;värden för friluftslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Låg bullernivå eftersträvas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Kust- och skärgårdslandskapets byggnader och bebyggelsemiljöer&lt;br&gt;med särskilda värden värnas och utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Samtliga kustvatten har God ytvattenstatus med avseende på art-&lt;br&gt;sammansättning samt kemiska och fysikaliska förhållanden enligt&lt;br&gt;EG:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömålskommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens förslag och bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna ansluter sig i huvudsak till&lt;br&gt;kommitténs förslag om delmål. Flera remissinstanser anser dock att&lt;br&gt;målet behöver en vidare behandling utifrån de förslag som presenteras i&lt;br&gt;Miljövårdsberedningens betänkande Levande skärgård (SOU 2000:67).&lt;br&gt;Naturvårdsverket betonar att de ekologiska sambanden i marina miljöer&lt;br&gt;är mer komplexa än vad som framgår av Miljömålskommitténs betän-&lt;br&gt;kande och att behovet av ökade kunskaper är mycket stort. Sportfiskarna&lt;br&gt;understryker vikten av att fisket anpassas till långsiktigt hållbart nytt-&lt;br&gt;jande innan det är för sent. Sveriges Fiskares Riksförbund konstaterar att&lt;br&gt;den bästa vägen för att nå en bättre marin miljö är enighet mellan olika&lt;br&gt;aktörer. Förbundet avvisar emellertid tanken på nationalparker och&lt;br&gt;marina reservat med fiskeförbud. Fiskeriverket anser att det är viktigt att&lt;br&gt;delmålen också innefattar skydd av reproduktions- och uppväxtområden&lt;br&gt;för fisk, eftersom exploateringen av grunda havsområden utgör ett all-&lt;br&gt;varligt hot mot ett flertal fiskarter. Världsnaturfonden (JVWF) anser att en&lt;br&gt;nationell inventering av den biologiska mångfalden i havet bör priorite-&lt;br&gt;ras. Flera remissinstanser menar att kostnaderna för åtgärderna har&lt;br&gt;underskattats av kommittén och att åtgärderna inte är tillräckligt långt&lt;br&gt;gående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;och skärgård-. Västerhavets och Östersjöns marina miljö- och kust-&lt;br&gt;områden utsätts för ökande belastning på grund av olika mänskliga akti-&lt;br&gt;viteter. Utvecklingen av vårt samhälle tillåts påverka naturen och dess&lt;br&gt;förutsättningar att bibehålla fungerande ekologiska system. Eko-&lt;br&gt;systemens status och biologiska mångfald i Västerhavet och Östersjön&lt;br&gt;bestäms i stor utsträckning av fysikaliska faktorer som salthalt, hydrogra-&lt;br&gt;fiska förhållanden, bottnens beskaffenhet och genomströmningen av ljus.&lt;br&gt;Salthalten i Skagerrak är 30 %o. Där lever ca 2 000 arter av marina djur. I&lt;br&gt;södra Östersjön är salthalten 10 %c och där lever endast ca 150 arter av&lt;br&gt;marina djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheterna i vårt samhälle påverkar och förändrar de fysikaliska&lt;br&gt;faktorerna och de biologiska förutsättningarna både direkt och indirekt.&lt;br&gt;Haven utsätts för negativ påverkan både från land och luft. Eftersom&lt;br&gt;havsmiljön i sig är känslig blir effekterna därför förhållandevis stora.&lt;br&gt;Detta gäller speciellt Östersjön med dess unika brackvattensystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hoten mot de marina ekosystemen är kända. Det gäller överexploate-&lt;br&gt;ring av vissa arter eller områden och försämring eller förluster av olika&lt;br&gt;biotoper. Hög närsaltsbelastning och utsläpp av giftiga ämnen som&lt;br&gt;anrikas i näringskedjorna är stora hot mot den biologiska mångfalden i&lt;br&gt;marina ekosystem. Påverkan av detta slag resulterar i att artsammansätt-&lt;br&gt;ningen förändras, vilket ger återverkningar även på andra organismer på&lt;br&gt;olika nivåer i näringskedjorna. Tillförseln av närsalter till svenska havs-&lt;br&gt;områden har orsakat storskaliga förändringar både på art- och eko-&lt;br&gt;systemnivå. Därtill kommer utsläpp av miljögifter samt nyttjanden i olika&lt;br&gt;former som t.ex. fiske och sjöfart. Påverkan av dessa slag resulterar i att&lt;br&gt;artsammansättningen i olika biotoper förändras. Därmed påverkas även&lt;br&gt;organismer på andra nivåer i näringskedjorna. Olika slag av stabila orga-&lt;br&gt;niska ämnen och metaller som tillförs havet anrikas oftast i organismer&lt;br&gt;med resultatet att arter högt upp i näringskedjorna, däribland människan,&lt;br&gt;berörs speciellt av detta hot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Havet nyttjas av olika näringar som fiske och sjöfart. Hamnutbygg-&lt;br&gt;nader, vägbyggen, grustäkt och fritidsverksamhet utgör hot mot arter och&lt;br&gt;biotoper. Kustzonernas miljöer är speciellt känsliga för både yttre påver-&lt;br&gt;kan och nyttjandet av kustområdena eftersom dessa bl.a. utgör viktiga&lt;br&gt;uppväxtområden för arter, däribland fisk. Vidare utgör dessa miljöer&lt;br&gt;rekreationsmöjligheter för människan. Områden med ostördhet och tyst-&lt;br&gt;nad är viktiga för upplevelsekvaliteten. Dessutom finns viktiga häck-&lt;br&gt;ningsplatser för sjöfåglar i skärgården som har begränsningar i tillträde.&lt;br&gt;En låg bullernivå under häckningsperioden är väsentlig. Även säl&lt;br&gt;behöver tidvis ostördhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fisket har under det gångna seklet haft den största direkta biologiska&lt;br&gt;påverkan på de marina ekosystemen. Fiskeflottans effektivitet har under&lt;br&gt;de senaste decennierna ökat samtidigt som fiskarkåren minskat. Ett&lt;br&gt;omfattande fiske har lett till att ett flertal bestånd överutnyttjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I slutet av 1980-talet var det s.k. foderfiskets andel av Sveriges totala&lt;br&gt;fiskfångst 25 %. I dag är den 75 %. För flera arter, t.ex. torsk, skarpsill&lt;br&gt;och sill, är i dag fisket av en sådan omfattning att det inte är långsiktigt&lt;br&gt;hållbart. Detta har haft och kommer fortsättningsvis att ha negativa&lt;br&gt;konsekvenser för de marina ekosystemen och fiskesektom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skärgårds- och kustområdenas särpräglade natur- och kulturmiljö har Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;ett stort nationellt värde. De traditionella näringarna i skärgårds- och&lt;br&gt;kustområden som fiske, jordbruk, kustsjöfart och varvsverksamhet har&lt;br&gt;minskat och därmed även möjligheterna för den bofasta befolkningen att&lt;br&gt;försörja sig. Hittills har såväl de utpräglade fiskebygdema i Bohuslän,&lt;br&gt;Skåne och Blekinge som Östersjöns skärgårdsområden drabbats. Utflytt-&lt;br&gt;ningen kan få negativa konsekvenser för kust- och skärgårdsmiljöerna då&lt;br&gt;betade marker växer igen och byggnader förfaller eller omvandlas på ett&lt;br&gt;ovarsamt sätt. Aktivt fiske och jordbruk är en förutsättning för att hålla&lt;br&gt;skärgården levande. Bibehållandet av balansen och produktionsförmågan&lt;br&gt;i de marina ekosystemen är därför av central betydelse för att möjliggöra&lt;br&gt;en levande skärgård. Kust- och skärgårdsmiljöerna riskerar att utarmas&lt;br&gt;om inte de traditionella näringarna fortsättningsvis kan bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med 1991 års miljöpolitiska beslut (prop. 1990/91:90, bet.&lt;br&gt;1990/91 :JoU30, rskr. 1990/91:338) antog riksdagen vissa riktlinjer för&lt;br&gt;skyddet av mark- och vattenområden med särskilt höga naturvärden&lt;br&gt;jämte ekologiskt särskilt känsliga områden. Sådana områden skulle så&lt;br&gt;långt möjligt undantas från exploatering. I det fortsatta miljöarbetet&lt;br&gt;borde naturligt förekommande arter i havs- och vattenområden kunna&lt;br&gt;bevaras i livskraftiga bestånd. Den biologiska mångfalden och den gene-&lt;br&gt;tiska variationen borde säkerställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med den marina miljön bygger i stor utsträckning på interna-&lt;br&gt;tionell samverkan. Genom att delta i den gemensamma fiskeripolitiken&lt;br&gt;inom EU och annat internationellt samarbete kan Sverige aktivt verka för&lt;br&gt;att fisket bedrivs på ett hållbart sätt. Ett hållbart nyttjande förutsätter att&lt;br&gt;försiktighetsprincipen tillämpas och att den biologiska mångfalden säker-&lt;br&gt;ställs. Beslut om åtgärder kan fattas såväl inom EU som inom mellan-&lt;br&gt;statliga regionala fiskeförvaltningar, t.ex. Fiskerikommissionen för&lt;br&gt;Östersjön, liksom genom bilaterala överenskommelser. Dessa beslut&lt;br&gt;grundas på rekommendationer av Internationella havsforskningsrådet&lt;br&gt;(ICES). Åtgärder som nu vidtas men som kan förstärkas och byggas ut är&lt;br&gt;fleråriga fiskekvoter och fleråriga förvaltningsplaner, införande av nya&lt;br&gt;tekniska åtgärder för att framför allt förbättra fiskets selektivitet samt&lt;br&gt;begränsningar eller stopp av fisket i vissa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige verkar även internationellt för bevarandet av den marina&lt;br&gt;miljön i Västerhavet inom Oslo-Pariskommissionen (OSPAR) och i&lt;br&gt;Östersjön genom Helsingforskommissionen (HELCOM). Genomförandet&lt;br&gt;av HELCOM:s Östersjöstrategi för att komma till rätta med utsläpp av&lt;br&gt;avfall från fartyg har lett till att ett harmoniserat regelsystem har etable-&lt;br&gt;rats för hela Östersjöregionen. Trots detta upptäcks ca 400 illegala olje-&lt;br&gt;utsläpp vaije år. Östersjöstrategin utgjorde också modell för utarbetandet&lt;br&gt;av ett EG-direktiv som ytterligare harmoniserar regelverket i Europa.&lt;br&gt;Vidare är arbetet inom Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) av&lt;br&gt;stor vikt för måluppfyllelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nationella styrmedel som har störst betydelse i detta sammanhang&lt;br&gt;är bestämmelserna i 7 kap. miljöbalken om skydd av områden samt i&lt;br&gt;fiskelagen (1993:787). Det bör särskilt pekas på möjligheten för reger-&lt;br&gt;ingen eller den myndighet regeringen bestämmer att med stöd av 7 kap.&lt;br&gt;19 § miljöbalken förklara större vattenområden som miljöskydds-&lt;br&gt;områden, om det krävs särskilda föreskrifter därför att området eller en&lt;br&gt;del av det är utsatt för föroreningar eller annars inte uppfyller en miljö-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kvalitetsnorm. I fråga om mindre vattenområden som utgör livsmiljö för Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;hotade djur- eller växtarter kan regeringen, eller den myndighet reger-&lt;br&gt;ingen bestämmer, förklara området som biotopskyddsområde med stöd&lt;br&gt;av 7 kap. 11 § miljöbalken. Med stöd av 19 och 20 §§ fiskelagen kan&lt;br&gt;regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, meddela före-&lt;br&gt;skrifter för fiskevården även från allmän naturvårdssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya struktur för arbetet med miljömål som beslutades av riks-&lt;br&gt;dagen år 1999 (prop. 1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6, rskr.&lt;br&gt;1998/99:183) ingick miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust&lt;br&gt;och skärgård. Det förutsattes att regeringen skulle återkomma till riks-&lt;br&gt;dagen med förslag om komplettering av det nya miljökvalitetsmålet med&lt;br&gt;delmål bl.a. avseende skydd av värdefulla biotoper, lägre bullernivåer,&lt;br&gt;hållbart fiske samt minskade oljeutsläpp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag och bedömning: Miljökvalitetsmålen&lt;br&gt;skall nås inom en generation. Det är emellertid av största vikt att arbetet&lt;br&gt;inleds omgående. Detta gäller inte minst beträffande miljökvalitetsmålet&lt;br&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård. Västerhavets och Öster-&lt;br&gt;sjöns ekologiska balans är allvarligt rubbad och kustens och skärgårdar-&lt;br&gt;nas särpräglade natur och kulturmiljöer hotas av utarmning. De delmål&lt;br&gt;som regeringen nu föreslår syftar till att åstadkomma en tydlig&lt;br&gt;förbättring av ekosystemens balans, ta till vara miljöns kulturvärden,&lt;br&gt;säkra den biologiska mångfalden och därmed även tillåta återhämtning&lt;br&gt;av speciellt utsatta arter och bestånd i den marina miljön. Regeringen&lt;br&gt;behandlar dock inte förslagen i Miljövårdsberedningens betänkande&lt;br&gt;Levande skärgård i denna proposition utan avser att återkomma till&lt;br&gt;frågan i ett annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många marina livsmiljöer har påverkats negativt av bl.a. övergödning,&lt;br&gt;exploatering och fiske. Förändringar av algbälten och ålgräsängar för-&lt;br&gt;sämrar förutsättningarna för fiskeproduktion på grunda bottnar. Det är&lt;br&gt;synnerligen viktigt för bevarande av den biologiska mångfalden att dessa&lt;br&gt;livsmiljöer skyddas och tillåts återhämta sig. Kunskapsbristen är dock i&lt;br&gt;dag påtaglig vad gäller biologisk mångfald i haven. Eutrofiering har lett&lt;br&gt;till igenslamning av hårdbottnar, ökning av mängden organiskt material&lt;br&gt;på mjukbottnar, igenväxning av grunda vikar och återkommande blom-&lt;br&gt;ning av giftiga alger. Bottentrålning kan påverka fisk och kräftdjur nega-&lt;br&gt;tivt. Syrebrist har ökat antalet döda bottnar. Allt fler marina organismer&lt;br&gt;hamnar på listan över hotade arter. De marina ekosystemens återhämt-&lt;br&gt;ningsförmåga är avgörande för när miljökvalitetsmålet kan uppnås i sin&lt;br&gt;helhet. Det kan befaras att t.ex. torskbeståndet trots åtgärder inte kommer&lt;br&gt;att kunna återhämta sig inom en generation. Måluppfyllelse uppnås bäst&lt;br&gt;genom att kombinera kunskapsinhämtning med tydliga strategier för att&lt;br&gt;skydda de marina miljöerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet av skyddsform för känsliga områden är beroende av hotbilden.&lt;br&gt;Ett delmål kan uppnås genom områdesskydd enligt miljöbalken men&lt;br&gt;också genom en reglering av fisket enligt fiskerilagstiftningen eller i&lt;br&gt;vissa fall genom samverkan mellan myndigheter och lokala fiskare och&lt;br&gt;övriga berörda. Självfallet måste nationella åtgärder kompletteras med&lt;br&gt;åtgärder i samverkan med andra länder. Sveriges agerande och förhåll-&lt;br&gt;ningssätt i internationella organisationer är mycket viktigt för målupp-&lt;br&gt;fyllelsen. Kunskaperna behöver också förbättras om vilka natur- och&lt;br&gt;kulturvärden knutna till landskapet och den bebyggda miljön som är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hotade och vilka styrmedel som påverkar möjligheterna till utveckling&lt;br&gt;och bevarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet är till stor del beroende av&lt;br&gt;insatser på andra områden, inte minst inom miljökvalitetsmålen Ingen&lt;br&gt;övergödning (avsnitt 12), Levande sjöar och vattendrag (avsnitt 13) och&lt;br&gt;Giftfri miljö (avsnitt 9). Åtgärderna är också av den karaktären att de&lt;br&gt;nödvändiggör ett brett samarbete mellan nationella myndigheter, regio-&lt;br&gt;nala och lokala intresseorganisationer och näringsrepresentanter.&lt;br&gt;Sektorsansvar och ett decentraliserat beslutsfattande är viktiga element i&lt;br&gt;detta samarbete. De regionala miljö- och hushållningprogrammens arbete&lt;br&gt;visar hur ett regionalt samarbete kan vara organiserat. Ett bra exempel är&lt;br&gt;arbetet med att skydda Koster-Väderöfjorden. I ett forum mellan katego-&lt;br&gt;rier av fiskare, myndigheter och forskare har man lyckats uppnå en&lt;br&gt;konstruktiv dialog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer sammanfattningsvis att befintlig lagstiftning,&lt;br&gt;främst miljöbalken, kulturminneslagen och fiskerilagstiftningen, i huvud-&lt;br&gt;sak är tillräcklig för att delmålen 1-5 skall kunna nås. För delmålen 6&lt;br&gt;och 7 krävs ytterligare åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 1 (skydd för kust- och skärgårdsområden)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmålet syftar till att säkra skydd för värdefulla miljöer och områden,&lt;br&gt;både i den marina miljön och på land, senast år 2010. Skyddet är i många&lt;br&gt;miljöer beroende av ett fortsättningsvis varsamt nyttjande. Målet uppnås&lt;br&gt;bäst genom en kombination av olika typer av åtgärder som områdes-&lt;br&gt;skydd, kunskapsinhämtning och strategier. Det är viktigt att skydda regi-&lt;br&gt;onalt unika och sällsynt förekommande miljötyper och att motverka&lt;br&gt;utarmningen av kulturmiljöer. Kommunerna har här ett stort ansvar. De&lt;br&gt;måste bl.a. säkra att grunda havsvikar och andra känsliga marina miljöer&lt;br&gt;skyddas så långt möjligt från exploatering. Områden som bedöms ha&lt;br&gt;särskild betydelse som reproduktionslokaler eller för uppväxt av enskilda&lt;br&gt;arter bör också ges ett skydd. Det är viktigt att områdena utgör ett repre-&lt;br&gt;sentativt urval med en skiftande sammansättning och utbredning natio-&lt;br&gt;nellt. Betade strandängar är av stor betydelse för många arter. Sådana&lt;br&gt;biotoper tillhör de mest hotade. Stora fartyg i trånga farleder kan leda till&lt;br&gt;ökad stranderosion, vilket är ett problem som hotar biologisk mångfald.&lt;br&gt;Frågan om hur erosionsskador undviks i framtiden kommer att behandlas&lt;br&gt;i den aviserade propositionen Infrastrukturinriktning för omställning till&lt;br&gt;ett hållbart transportsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddet av stränderna är en nationell angelägenhet för att trygga förut-&lt;br&gt;sättningarna för allmänhetens friluftsliv och för att bevara goda livs-&lt;br&gt;villkor för växter och djur. De orörda stränderna är även regionalt och&lt;br&gt;lokalt av stor betydelse, både i dag och i framtiden. För att nå delmålet är&lt;br&gt;det betydelsefullt att kommuner och länsstyrelser restriktivt tillämpar&lt;br&gt;möjligheterna enligt 7 kap. 18 § miljöbalken att ge dispens från strand-&lt;br&gt;skyddsbestämmelserna. Regeringen har givit Naturvårdsverket i uppdrag&lt;br&gt;att kartlägga och analysera bestämmelserna om strandskydd. I uppdraget&lt;br&gt;ingår att kartlägga hur dessa bestämmelser har kommit att fungera i&lt;br&gt;praktiken. Utredningen skall också se över möjligheterna att stärka&lt;br&gt;strandskyddet i områden med starkt bebyggelsetryck. Uppdraget skall&lt;br&gt;redovisas till regeringen senast den 1 februari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med kommitténs förslag ingår det i delmålet att ytterligare&lt;br&gt;fem marina områden snarast bör skyddas. Dessa bör skyddas som&lt;br&gt;reservat. Det är viktigt att följa den biologiska mångfalden i jämförbara&lt;br&gt;områden med olika typer av skydd. Därför avser regeringen att uppdra åt&lt;br&gt;Fiskeriverket och Naturvårdsverket att utreda möjligheten för att det i ett&lt;br&gt;av de fem föreslagna marina områdena skall råda fiskeförbud till år 2010,&lt;br&gt;varefter effekterna av detta skydd utvärderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket har till regeringen nyligen redovisat ytterligare för-&lt;br&gt;slag till områden att ingå i Natura 2000. I enlighet med det s.k. art- och&lt;br&gt;habitatdirektivet (92/43/EEG) skall arter och naturtyper som betraktas&lt;br&gt;som skyddsvärda bevaras och ingå i det sammanhängande ekologiska&lt;br&gt;nätverket. Bland de föreslagna områdena finns Hoburgs bank som är&lt;br&gt;beläget i den ekonomiska zonen söder om Gotland. Regeringen har ännu&lt;br&gt;inte tagit ställning till förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsmotiven i marina områden varierar beroende på naturvärden&lt;br&gt;och hotbild. Det bör därför avgöras från fall till fall vilka skydds-&lt;br&gt;instrument som är de optimala. Bl.a. kan fiskerilagstiftning användas.&lt;br&gt;Områdesskyddet skall vidare integreras med internationella överens-&lt;br&gt;kommelser och miljökonventioner. Genomförandet av Sveriges åtagan-&lt;br&gt;den för skyddade områden inom ramen för Helsingforskommissionen&lt;br&gt;(HELCOM) skall prioriteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 2 (strategi för hur kustens och skärgårdens kulturarv och odlings-&lt;br&gt;landskap kan bevaras och brukas)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmålet syftar till att hejda utarmningen av kustens och skärgårdens&lt;br&gt;kulturmiljöer. För att målet skall nås krävs fortsatt bruk och utveckling&lt;br&gt;av värdefulla kulturmiljöer inklusive det öppna och varierade odlings-&lt;br&gt;landskapet i kust och skärgård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mångsyssleri och småskalighet har av tradition karaktäriserat näring-&lt;br&gt;arna i skärgården. De odlade markerna har av naturliga skäl varit små&lt;br&gt;och splittrade. Rationaliseringar och storskalig drift har därför drabbat&lt;br&gt;skärgårdarna hårt. Antalet permanentboende har minskat drastiskt liksom&lt;br&gt;antalet sysselsatta inom jordbruk, fiske, sjöfart m.m. Tillgången på fisk&lt;br&gt;och skaldjur har successivt minskat samtidigt som kraven på storskalig&lt;br&gt;hantering av fisken ökat. Förutsättningarna för att bedriva kustfiske i&lt;br&gt;liten skala har försämrats och antalet lokalt verksamma fiskare har&lt;br&gt;minskat. Antalet verksamma jordbrukare har minskat och tidigare&lt;br&gt;brukade och betade marker växer igen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast på några få platser i världen finns skärgårdar liknande de&lt;br&gt;svenska havs-och insjöskärgårdama. Kusternas och skärgårdens traditio-&lt;br&gt;nella bebyggelse och anläggningar berättar om hur jordbruk, fiske,&lt;br&gt;handel, sjöfart, stenindustri, turism och försvar bedrivits genom tiderna.&lt;br&gt;För en god hushållning är det av stort värde att dessa miljöer ännu&lt;br&gt;brukas. En strategi för hur kustens och skärgårdens kulturarv och&lt;br&gt;odlingslandskap kan bevaras och brukas bör därför tas fram till år 2005.&lt;br&gt;Arbetet bör utföras av Riksantikvarieämbetet i samverkan med berörda&lt;br&gt;myndigheter, länsstyrelser, länsmuséer och organisationer. De läns-&lt;br&gt;styrelser som utarbetat regionala miljö- och hushållningsprogram bör i&lt;br&gt;enlighet med Miljövårdsberedningens förslag i betänkandet Levande&lt;br&gt;skärgård (SOU 2000:67) till år 2003 följa upp och till regeringen redo-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;visa vilka åtgärder som genomförts av olika aktörer utifrån förslagen i Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;respektive program. År 2005 bör en genomgripande analys göras för att&lt;br&gt;värdera hur utvecklingen fortskridit. Länsstyrelserna redovisar då också&lt;br&gt;till regeringen vilka ytterligare åtgärder som behövs för en hållbar&lt;br&gt;utveckling i respektive skärgårdsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 3 (åtgärder för hotade marina arter)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet syftar till att värna om den biologiska mångfalden och särskilt de&lt;br&gt;arter som är så sällsynta och tillbakaträngda att de inte kan återhämta sig&lt;br&gt;på egen hand även om miljön förbättras. Artdatabanken har pekat på&lt;br&gt;17 hotade arter knutna till marin miljö och stränder som omedelbart&lt;br&gt;behöver särskilda insatser. Bland dessa finns slätrocka i Kattegatt liksom&lt;br&gt;ett flertal arter om vilka kunskapen är alltför bristfällig för att möjliggöra&lt;br&gt;en klassificering. Effektiva åtgärdsprogram är betydelsefulla verktyg för&lt;br&gt;att kunna systematisera åtgärder för de mest hotade artema. Målet inne-&lt;br&gt;bär emellertid inte enbart att program skall finnas utan också att de&lt;br&gt;snarast skall genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskapen om arter i den marina miljön är mycket begränsad och&lt;br&gt;därför är fortsatt forskning och inventeringar för att identifiera hotade&lt;br&gt;arter viktiga åtgärder. En förbättrad kunskapsbas kan uppnås genom en&lt;br&gt;förbättrad samverkan på forskarnivå mellan disciplinerna marin miljö&lt;br&gt;och fiskeområdet. Detta kan möjliggöras genom att det nyligen inrättade&lt;br&gt;Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande&lt;br&gt;(Formas) verkar för utvecklandet av tvärsektoriella forskningsprojekt där&lt;br&gt;dessa discipliner samverkar. En annan åtgärd är att länsstyrelserna bidrar&lt;br&gt;till kunskapsinhämtning. Flera av dem har i sina remissyttranden under-&lt;br&gt;strukit vikten av rikstäckande kartläggning av marina biotoper. I vilken&lt;br&gt;utsträckning åtgärdsprogram behöver upprättas beror på hur framgångs-&lt;br&gt;rika de åtgärder är som beskrivs under övriga delmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 4 (minskning av bifångster)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet syftar till att minska bifångster av tumlare, säl och olika sjöfåglar.&lt;br&gt;Även fångster av andra fiskarter än målarten faller under detta delmål,&lt;br&gt;medan fångst av ungfisk av målarten ingår i delmål 5 (anpassning av&lt;br&gt;uttaget av fisk).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid i princip alla typer av fiske får man även en viss mängd ej önskad&lt;br&gt;fångst. Det rör sig dels om andra arter, dels ungfisk av målarten. Att&lt;br&gt;kvantifiera mängderna av olika arter och storlekar i bifångstema är en&lt;br&gt;viktig åtgärd för att kunna följa upp resultaten av arbetet med att utveckla&lt;br&gt;selektiva fiskeredskap. Vidare bör de ekonomiska och biologiska konse-&lt;br&gt;kvenserna av ett eventuellt dumpningsförbud utredas. Regeringen avser&lt;br&gt;att ge Fiskeriverket i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett sådant&lt;br&gt;förbud och belysa det både från ett nationellt perspektiv och från ett EU-&lt;br&gt;perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tumlare liksom sjöfågel har kvantifierbara mål formulerats. För de&lt;br&gt;fiskarter som förekommer i bifångster måste målen sättas utifrån förhål-&lt;br&gt;landena i de olika fiskena. För att kunna nå målet krävs initialt bättre&lt;br&gt;information om bifångstema av tumlare och säl liksom om populationer-&lt;br&gt;nas storlek. Den huvudsakliga vägen för att minska bifångster är att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utveckla selektiva redskap, t.ex. sälsäkra redskap, och att se till att regel- Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;verket anpassas så att användningen av dessa stimuleras. Internationella&lt;br&gt;valfångstkommissionens vetenskapliga råd rekommenderar att bifångsten&lt;br&gt;inte får överstiga halva den årliga reproduktionen, vilket beräknas till ca&lt;br&gt;4 %. I detta sammanhang är det viktigt att belysa effekterna av fiske med&lt;br&gt;drivgam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom populationema av de marina däggdjuren i Östersjön och&lt;br&gt;Västerhavet är starkt påverkade av olika miljöfaktorer bedömer reger-&lt;br&gt;ingen att bifångsten av marina däggdjur bör uppgå till maximalt 1 % av&lt;br&gt;respektive bestånd år 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 5 (anpassning av uttaget av fisk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta delmål syftar till att fisket skall anpassas till de biologiska förut-&lt;br&gt;sättningarna för varje art. En grundläggande princip är att havens lång-&lt;br&gt;siktiga produktionsförmåga skall säkras och att den biologiska mång-&lt;br&gt;falden skall bevaras. Endast genom att vidta kraftfulla gemensamma&lt;br&gt;åtgärder kan de marina beståndens återväxt garanteras. Mot den bak-&lt;br&gt;grunden skall Sverige i internationella kvotförhandlingar tillämpa&lt;br&gt;försiktighetsprincipen, beakta vetenskapliga råd samt verka för att fler-&lt;br&gt;åriga förvaltningsplaner utarbetas. För vissa arter överstiger uttaget av&lt;br&gt;fisk och skaldjur i Västerhavet och Östersjön arternas möjlighet att åter-&lt;br&gt;hämta sig, dvs. återfå sin karaktäristiska struktur, funktion, produktivitet&lt;br&gt;och genetiska variation. Ett sådant uttag hotar såväl bestånden och den&lt;br&gt;biologiska mångfalden som ett uthålligt nyttjande av resursen. Fångster&lt;br&gt;av t.ex. ungfisk som inte haft möjlighet att reproducera sig ökar risken&lt;br&gt;för överexploatering av viktiga bestånd. För att komma till rätta med&lt;br&gt;detta problem har selektiva redskap utvecklats och regelverk för använd-&lt;br&gt;ningen av dessa utarbetats. Sådana åtgärder har givit goda resultat och&lt;br&gt;bör därför tillämpas i större utsträckning. Regeringen avser att uppdra åt&lt;br&gt;Fiskeriverket att driva på utvecklingen av selektiva redskap samt utfor-&lt;br&gt;mandet av regler för användning av dessa, dels nationellt genom att&lt;br&gt;utarbeta ett åtgärdsprogram, dels i det internationella arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett intensivt fiske medför dels att tätheten av de beskattade arterna&lt;br&gt;minskar, dels att ålders- och storleksstrukturen i bestånden samt den&lt;br&gt;genetiska sammansättningen förändras, i regel mot yngre och mindre&lt;br&gt;fiskar och en lägre genetisk diversitet. Dessutom kan detta innebära att&lt;br&gt;fiskbestånden inte längre återfinns i hela sitt naturliga utbrednings-&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningar av uttaget av fisk är en nödvändig åtgärd i synnerhet för&lt;br&gt;torskbeståndens möjligheter att återhämta sig. Västerhavets och Öster-&lt;br&gt;sjöns torskbestånd anses nu befinna sig utanför biologiskt säkra gränser,&lt;br&gt;dvs. uttaget av fisk ligger högre än den nivå som anses inte böra&lt;br&gt;överskridas om återväxten av beståndet skall säkras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att komma till rätta med situationen för torsken i Östersjön verkar&lt;br&gt;Sverige inom EU i första hand för att de berörda strandstatema skall&lt;br&gt;komma överens om ökade minimimått för fångst av torsk. Överuttag av&lt;br&gt;ung, ännu inte lekmogen torsk har bidragit till minskningen av beståndet.&lt;br&gt;I de fall det råder osäkerhet om beståndens storlek eller om hur stor&lt;br&gt;beskattning bestånden tål, skall försiktighetsprincipen tillämpas. I andra&lt;br&gt;hand kommer Sverige att verka för en fortsatt minskning av kvotema&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller möjligen ett tillfälligt stopp för hela torskfisket så att populationema Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;i hela utbredningsområdet kan återhämta sig. Sverige kommer bl. a. inom&lt;br&gt;EU att verka för att stor hänsyn tas till ICES vetenskapliga expert-&lt;br&gt;kommittéers rekommendationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid dagens laxfiske i främst Östersjön fångas en betydande del av de&lt;br&gt;vilda (dvs. icke odlade) laxbestånden från Sveriges oreglerade eller bara&lt;br&gt;delvis reglerade älvar. Fångst av vild lax måste minska i syfte att&lt;br&gt;bedrivas på en långsiktigt hållbar nivå. Detta kan enligt internationella&lt;br&gt;aktionsplaner för lax ske genom märkning av all odlad lax och riktat s.k.&lt;br&gt;terminalfiske utanför respektive bestånds hemälvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellanstatliga regionala förvaltningsformer för fiske bör stödjas.&lt;br&gt;Utformandet av förvaltningsplaner i enlighet med försiktighetsprincipen&lt;br&gt;och fastställandet av biologiska tröskel- och gränsvärden för arter som&lt;br&gt;ligger utanför biologiskt säkra gränser är viktiga åtgärder som inletts och&lt;br&gt;som bör fortsätta. Vidare bör långsiktiga förvaltningsmodeller för viktiga&lt;br&gt;bestånd i svenskt yrkesmässigt havs- och kustfiske utvecklas. Kontrollen&lt;br&gt;av efterlevnaden av fastställda fiskekvoter till sjöss och i hamnar måste&lt;br&gt;säkerställas på en sådan nivå att kvoterna inte överskrids. I enlighet med&lt;br&gt;dessa riktlinjer deltar Sverige aktivt i det pågående arbetet med att&lt;br&gt;komma till rätta med minskningen av torskbeståndet i Nordsjön, där&lt;br&gt;kraftiga begränsningar av fiskekvoterna nyligen genomförts. En&lt;br&gt;utveckling mot beståndsbevarande fiske måste prioriteras. Regeringen&lt;br&gt;anser det angeläget att fiskets effekter på ekosystemen klarläggs. Av&lt;br&gt;särskilt intresse är effekterna på ekosystemen i våra närbelägna havs-&lt;br&gt;områden som Östersjön och Västerhavet. I dessa områden bör effekterna&lt;br&gt;av uttagen av sill, skarpsill och torsk noggrant uppmärksammas. I dessa&lt;br&gt;sammanhang har fiskerikontrollen fått en allt viktigare uppgift och&lt;br&gt;regeringen har för avsikt att tillse att fiskerikontrollen i framtiden inriktas&lt;br&gt;allt starkare mot att fiskeresursen skall bevaras och att efterlevnaden av&lt;br&gt;fastställda fiskekvoter förbättras. Sverige bör vidare kraftfullt verka för&lt;br&gt;att skonsamma selektiva fiskemetoder används i större utsträckning så att&lt;br&gt;fångsten av juvenila och oönskade fiskarter minimeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig förutsättning för ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart fiske&lt;br&gt;är att havet i högre grad ses som ett ekosystem. Utifrån en sådan syn är&lt;br&gt;det självklart att fisket inte skall få hindra skyddet av hotade marina&lt;br&gt;organismer och deras biotoper. Därför bör trålfisket bedrivas längre ut&lt;br&gt;från kusten för att minska påverkan på lek- och uppväxtplatser. Kunska-&lt;br&gt;pen om hur kraftigt bottenekosystemen påverkas av att regelbundet&lt;br&gt;utsättas för bottentrålning behöver förbättras. Eftersom ekosystemen på&lt;br&gt;havsbotten kan påverkas negativt bör Fiskeriverket få i uppdrag att&lt;br&gt;utreda betydelsen av bottentrålning för det marina ekosystemen och före-&lt;br&gt;slå områden där bottentrålning förbjuds. Fiskeriverket har redan reger-&lt;br&gt;ingens uppdrag att bl.a. analysera vilka förvaltningsåtgärder som kan&lt;br&gt;genomföras i syfte att ge det småskaliga kustfisket möjlighet att bedriva&lt;br&gt;sin verksamhet under så stor del av fiskeåret som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är angeläget med en utveckling av miljö-&lt;br&gt;märkning av fisk för att ytterligare stimulera en utveckling mot ett håll-&lt;br&gt;bart utnyttjande av havsresursema. Regeringen arbetar bl. a. inom det&lt;br&gt;nordiska samarbetet för att främja en sådan märkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 6 (störningar från båttrafiken)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmålet syftar till att begränsa båttrafiken i vissa områden genom att&lt;br&gt;reglera hastighet, buller, tillträde etc. Skärgården är en förhållandevis tyst&lt;br&gt;och orörd miljö. Många öar i havsbandet är dessutom viktiga häcknings-&lt;br&gt;platser för sjöfåglar. Även säl behöver tidvis ostördhet. Inrättandet av&lt;br&gt;bullerfria områden med ingen eller begränsad motorbåtstrafik i kombi-&lt;br&gt;nation med särskilda farleder för fritidsbåtar är en viktig åtgärd, liksom&lt;br&gt;en uppföljning av de åtgärder som vidtagits för att minska buller-&lt;br&gt;störningar från motorbåtstrafiken. Detta förutsätter att länsstyrelserna&lt;br&gt;tillsammans med kommunerna föreslår områden där bullerstörningar från&lt;br&gt;båttrafik bör begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 7 (utsläpp från fartyg)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet avser s.k. operationella utsläpp från fartyg, dvs. medvetna utsläpp&lt;br&gt;som sker vid fartygens normala drift vid t. ex. rengöring av lasttankar.&lt;br&gt;Uppgifter finns främst om oljeutsläpp, men det kan inte uteslutas att&lt;br&gt;också andra kemikalier släpps ut på detta sätt. Det finns ett väl utvecklat&lt;br&gt;system av internationella regler som förbjuder utsläpp och en ständigt&lt;br&gt;ökande kapacitet att ta hand om förorenat vatten i svenska hamnar. Trots&lt;br&gt;detta registrerar Kustbevakningen ca 400 illegala oljeutsläpp varje år.&lt;br&gt;Delmålet kan uppnås genom en effektiv lagstiftning på området.&lt;br&gt;Bristerna i den nuvarande lagstiftningen har redovisats i Oljeutsläpps-&lt;br&gt;utredningens betänkande Att komma åt oljeutsläppen (SOU 1998:158).&lt;br&gt;Regeringen avser att under våren 2001 lägga fram förslag för att komma&lt;br&gt;till rätta med dessa brister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kustbevakningen understryker i sitt remissyttrande att en stor upp-&lt;br&gt;täcktsrisk och en effektiv lagföring har hög preventiv verkan. Så länge&lt;br&gt;upptäcktsrisken inte är tillräckligt stor kommer mindre nogräknade sjö-&lt;br&gt;farande att väga kostnaderna för att ligga något längre i hamn för att&lt;br&gt;lämna av olja mot risken att bli upptäckt och lagförd för ett olagligt&lt;br&gt;utsläpp. Övervakningen till havs bör enligt Kustbevakningen skärpas i&lt;br&gt;kombination med utökad satellitövervakning. En uppfattning som&lt;br&gt;regeringen delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör det internationella arbetet med att införa transpondrar på&lt;br&gt;fartyg för att främja övervakning prioriteras. Detta mål påverkar också&lt;br&gt;miljökvalitetsmålet Giftfri miljö (avsnitt 9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 8 (åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vatten)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) har närmare beskrivits under&lt;br&gt;miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag (avsnitt 13).&lt;br&gt;Medlemsländerna skall till år 2003 redovisa vilka administrativa former&lt;br&gt;som valts för upprättandet av s.k. behöriga myndigheter för de olika&lt;br&gt;vattendistrikten, hur dessa geografiskt avgränsas samt hur direktivet&lt;br&gt;genomförts i den nationella lagstiftningen. Åtgärdsprogram och förvalt-&lt;br&gt;ningsplaner skall var upprättade senast år 2009. Ramdirektivet är av&lt;br&gt;primär betydelse för havsmiljön och det slutliga resultatet, God ytvatten-&lt;br&gt;status, kan endast nås om miljökvalitetsmålen för Ingen övergödning&lt;br&gt;(avsnitt 12), Levande sjöar och vattendrag (avsnitt 13) och Grundvatten&lt;br&gt;av god kvalitet (avsnitt 14) uppfylls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård i ett Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;generationsperspektiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens bedömning av miljökvalitetsmålet i ett generationsperspek-&lt;br&gt;tiv är den första punkten en sammanfattning av sakinnehållet i tre av de&lt;br&gt;elva punkter som redovisades i propositionen 1997/98:145 Svenska&lt;br&gt;miljömål. Skillnaden är att denna punkt beskriver en övergripande miljö-&lt;br&gt;kvalitet och inte ett flertal specifika mål. Den andra punkten har utveck-&lt;br&gt;lats jämfört med propositionen 1997/98:145. Den tredje punkten är något&lt;br&gt;reviderad jämfört med samma proposition. De fjärde och femte punk-&lt;br&gt;terna är oförändrade från propositionen 1997/98:145. Den sjätte och&lt;br&gt;sjunde punkten är kompletteringar som föreslagits av Miljömåls-&lt;br&gt;kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver dessa punkter angavs ytterligare fyra i propositionen&lt;br&gt;1997/98:145 Svenska miljömål. Effekterna av ökad närsaltsbelastning på&lt;br&gt;hav och kustmiljö är omfattande. Åtgärderna för att komma till rätta med&lt;br&gt;problemen måste huvudsakligen genomföras på land och därför har de&lt;br&gt;tre punkter som behandlade näringsämnen förts till miljökvalitetsmålet&lt;br&gt;Ingen övergödning (avsnitt 12). Tre av punkterna föreslås som delmål för&lt;br&gt;miljökvalitetsmålet enligt ovan. En punkt om bl.a. lokalisering av vind-&lt;br&gt;kraftverk har utgått.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett genomförande av föreslagna åtgärder ger goda förutsättningar för att&lt;br&gt;nå miljökvalitetsmålet för havs-, kust- och skärgårdsmiljöerna i Väster-&lt;br&gt;havet och Östersjön inom en generation. Effekten av åtgärderna beror i&lt;br&gt;hög grad på ett effektivt genomförande av åtgärder för att nå flera andra&lt;br&gt;miljökvalitetsmål, bl.a. Giftfri miljö (avsnitt 9), Ingen övergödning&lt;br&gt;(avsnitt 12) och Ett rikt odlingslandskap (avsnitt 18). Dessa tre mål berör&lt;br&gt;belastningen av kväve, fosfor och miljögifter på havsmiljön. Effektiv&lt;br&gt;uppfyllelse av miljökvalitetsmålen Frisk luft (avsnitt 7), Myllrande våt-&lt;br&gt;marker (avsnitt 16) och Levande skogar (avsnitt 17) bidrar också till&lt;br&gt;havsmiljöns återhämtning och bevarande. Sammantaget kommer åtgärder&lt;br&gt;för att nå dessa mål att ha en positiv påverkan på förutsättningarna för&lt;br&gt;återhämtningen av havets och kustens ekosystem. Möjligheterna att fort-&lt;br&gt;sätta och utveckla kust- och skärgårdsområdenas natur- och kulturmiljöer&lt;br&gt;är även beroende av åtgärder för att nå målen Ett rikt odlingslandskap&lt;br&gt;(avsnitt 18) och En god bebyggd miljö (avsnitt 20).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskerinäringen är beroende av att den långsiktiga produktionen upp-&lt;br&gt;rätthålls och den har därmed allt att vinna på att miljökvalitetsmålen nås.&lt;br&gt;Fisket kännetecknas av att de ekonomiska förutsättningarna för vissa&lt;br&gt;typer av fiske under lång tid blivit allt sämre, medan andra fiskeföretag&lt;br&gt;har god lönsamhet. Genom att begränsa överfisket kan de ekonomiska&lt;br&gt;förutsättningarna för många fiskeföretag förbättras. Dock kan sådana&lt;br&gt;begränsningar krävas av fiskeinsatsen att ekonomiska problem för vissa&lt;br&gt;typer av fiskeföretag kan uppstå. Begränsningar av fisket för att upprätt-&lt;br&gt;hålla dels fiskbestånden, dels det småskaliga kustfisket kan sannolikt inte&lt;br&gt;klaras utan en reduktion av den havsbaserade fiskeflottan, vilket lokalt&lt;br&gt;kan få konsekvenser för sysselsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kustbevakningens ökade övervakningsinsats och satellitspaning till Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;havs för att spåra olje- och kemikalieutsläpp kan även medverka till en&lt;br&gt;förbättrad fiskerikontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statsfinansiella kostnaden för att nå alla delmål under miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmålet uppskattas till totalt ca 800 miljoner kronor under perioden&lt;br&gt;2001-2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under utgiftsområde 17 Kultur har regeringen, i den ekonomiska vår-&lt;br&gt;propositionen 2001 beräknat ökade anslag för att bilda kulturreservat&lt;br&gt;vilket beräknas täcka behoven för den strategi som avses under delmål 2.&lt;br&gt;Riksantikvarieämbetet avsätter ca 0,75 miljoner per år för programarbete,&lt;br&gt;dels genom enskilda stöd, dels genom stöd för vård via landsbygds-&lt;br&gt;programmet. Regeringen bedömer att det behövs ytterligare resurser för&lt;br&gt;bl.a. skydd av värdefulla miljöer, skydd av hotade arter, fiskevård och&lt;br&gt;åtgärder mot olje- och kemikalieutsläpp. För innevarande år beräknar&lt;br&gt;regeringen att göra vissa omprioriteringar av resurser inom 2001 års&lt;br&gt;utgiftsram. Regeringen beräknar vidare att, i jämförelse med 2001 års&lt;br&gt;utgiftsnivå för delmålen, tillföra ca 20 miljoner kronor per år 2002-2003&lt;br&gt;och från och med 2004 ca 60 miljoner kronor per år (se vidare&lt;br&gt;avsnitt 25).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder som föreslås kommer att bidra till att genomföra EG:s&lt;br&gt;ramdirektiv för vatten. Kostnaderna för att genomföra direktivet kommer&lt;br&gt;att kunna bedömas först när utredningen om genomförandet av direktivet&lt;br&gt;är färdig (se avsnitt 13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;16 Myllrande våtmarker&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Av riksdagen fastställt miljökvalitetsmål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet&lt;br&gt;skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Delmål för miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. En nationell strategi för skydd och skötsel av våtmarker och sump-&lt;br&gt;skogar skall tas fram senast till år 2005.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Samtliga våtmarksområden i Myrskyddsplan för Sverige skall ha&lt;br&gt;ett långsiktigt skydd senast år 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Senast år 2004 skall inte skogsbilvägar byggas över våtmarker&lt;br&gt;med höga natur- eller kulturvärden eller så att dessa våtmarker&lt;br&gt;påverkas negativt på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. I odlingslandskapet skall minst 12 000 ha våtmarker och småvatten&lt;br&gt;anläggas eller återställas fram till år 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Åtgärdsprogram skall senast till år 2005 finnas och ha inletts för de&lt;br&gt;hotade arter som har behov av riktade åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Med de förslag till delmål som nu läggs&lt;br&gt;fram är förutsättningarna goda för att miljökvalitetsmålet skall kunna&lt;br&gt;nås inom en generation. För att de åtgärder som behövs skall få&lt;br&gt;avsedd effekt krävs bl.a. ökad kunskap om storleken på de områden&lt;br&gt;som behöver restaureras och nyanläggas och de olika värden, bl.a.&lt;br&gt;kulturvärden, som berörs i våtmarker av varierande slag. Myrskydds-&lt;br&gt;planen bör också kompletteras med ett större urval sumpskogar och&lt;br&gt;resultatet av våtmarksinventeringen i Norrbottens län. För att miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmålet skall nås förutsätts medverkan från jord- och skogs-&lt;br&gt;bruket. Även andra sektorer måste visa den hänsyn som krävs. Stats-&lt;br&gt;finansiella kostnader uppkommer främst för skydd och anläggande av&lt;br&gt;våtmarker. I framtiden kan det behövas ytterligare ekonomiska medel&lt;br&gt;för anläggande av våtmarker. Därför avser regeringen att återkomma&lt;br&gt;med nya delmål i samband med förändring av landsbygdsförordningen&lt;br&gt;om så är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker bör i ett generations-&lt;br&gt;perspektiv enligt regeringens bedömning innebära bl.a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;I hela landet finns våtmarker av varierande slag, med bevarad bio-&lt;br&gt;logisk mångfald och bevarade kulturhistoriska värden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina&lt;br&gt;naturliga utbredningsområden så att långsiktigt livskraftiga popu-&lt;br&gt;lationer säkras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan&lt;br&gt;hota den biologiska mångfalden introduceras inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Torvbrytning sker på lämpliga platser med hänsyn till natur- och&lt;br&gt;kulturmiljön och den biologiska mångfalden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Våtmarker skyddas så långt möjligt mot dränering, torvtäkter, väg-&lt;br&gt;byggen och annan exploatering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Våtmarkernas värde för friluftsliv värnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömålskommitténs förslag: Överensstämmer delvis med regering-&lt;br&gt;ens förslag och bedömning. Ambitionsnivån i regeringens förslag till&lt;br&gt;delmål 2, 3 och 4 är högre jämfört med kommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser, bl.a. Naturvårdsverket,&lt;br&gt;anser att reglerna för anläggande av skogsbilvägar bör skärpas. Natur-&lt;br&gt;vårdsverket föreslår att en generell samrådsplikt för byggande av skogs-&lt;br&gt;bilvägar förs in i förordningen (1998:904) om täkter och anmälan för&lt;br&gt;samråd. Länsstyrelsen i Stockholms län framhåller att samrådsplikt bör&lt;br&gt;gälla även i de fall mindre traktorvägar förbättras för att uppnå standard&lt;br&gt;som skogsbilväg. Svenska Naturskyddsföreningen och flera länsstyrelser&lt;br&gt;m.fl. förespråkar ett generellt markavvattningsförbud. Lantbrukarnas&lt;br&gt;Riksförbund däremot anser att nuvarande regelverk med prövning i vissa&lt;br&gt;fall bör behållas. Sveriges Skogsindustrier föreslår att målen formuleras&lt;br&gt;så att skogsbilvägar inte påtagligt skadar våtmarker med höga kultur-&lt;br&gt;värden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens energimyndighet, Naturskyddsföreningen och flera läns-&lt;br&gt;styrelser berör frågan om konflikter mellan våtmarkens bevarande och&lt;br&gt;brytning av torv för energiändamål, varvid Naturskyddsföreningens&lt;br&gt;inställning är att torvbrytning för energiändamål bör upphöra helt.&lt;br&gt;Svenska Torvproducentföreningen framhåller att föreningen, med vissa&lt;br&gt;förbehåll, är beredd att medverka till att miljökvalitetsmålet uppnås&lt;br&gt;genom att verka för att medlemsföretagen inte prospekterar myrar som är&lt;br&gt;upptagna i myrskyddsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsstyrelsen understryker att våtmarker bör kunna nyanläggas även i&lt;br&gt;skogsmark och pekar på att inskränkningar i möjligheten att dra skogs-&lt;br&gt;bilvägar över våtmarker kan leda till krav på ersättning eller inlösen.&lt;br&gt;Sveriges lantbruksuniversitet framhåller våtmarkernas betydelse som&lt;br&gt;naturresurs och för vattenkvaliteten. Stockholms stad framhåller att&lt;br&gt;anlagda våtmarker även kan ha ett högt rekreationsvärde. Svenska Jäga-&lt;br&gt;reförbundet ställer i utsikt att förbundets kunnande kan tas i anspråk vid&lt;br&gt;utbildning och rådgivning m.m. Sveriges Jordägareförbund pekar på&lt;br&gt;möjligheten att skydda våtmarker genom naturvårdsavtal med enskilda&lt;br&gt;markägare. Naturvårdsverket efterlyser en strategi för hantering av våt-&lt;br&gt;marken som närsaltfälla utan att målet biologisk mångfald motverkas.&lt;br&gt;Världsnaturfonden anser att ett särskilt delmål borde beröra restaure-&lt;br&gt;ringsbehovet vad gäller torvtäkter med syfte att ta fram en strategi för&lt;br&gt;skadade myrar så att den naturliga myrbildningsprocessen kan åter-&lt;br&gt;skapas. Riksantikvarieämbetet framhåller att delmålet som gäller anläg-&lt;br&gt;gande och återställande av våtmarker även skall innehålla restaurering av&lt;br&gt;dessa. Arbetet med en komplettering av våtmarksinventeringen med&lt;br&gt;kulturhistoriska data kommer att bli tids- och resurskrävande och kan&lt;br&gt;inte vara genomfört till 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker: Våtmark är&lt;br&gt;ett samlingsnamn för olika naturtyper som har det gemensamt att det&lt;br&gt;under större delen av året finns en fri vattenspegel eller rörligt vatten&lt;br&gt;nära markytan. Myrar, sumpskogar och långgrunda stränder är de största&lt;br&gt;huvudgrupperna. Våtmarkernas roll för den biologiska mångfalden är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betydande i hela det svenska landskapet. En lång rad växter och djur är Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;helt knutna till olika typer av våtmarker som livsmiljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De torvbildande våtmarkerna har stor betydelse för att lägga fast&lt;br&gt;humus och närsalter som annars skulle rinna ut i haven. Sumpskogarna&lt;br&gt;upptar ungefär 15 % av Sveriges produktiva skogsmark. Sumpskogarna&lt;br&gt;utgör dock inte någon enhetligt naturtyp. Våta granskogar, tallbevuxna&lt;br&gt;myrar, alkärr och strandskogar med al, viden och hägg är exempel på&lt;br&gt;sumpskogar. Sumpskogarna står för en stor del av skogslandskapets art-&lt;br&gt;rikedom och hyser t.ex. många hotade snäckor, sniglar och insekter.&lt;br&gt;Många arter som i övriga Europa betraktas som hotade eller försvunna&lt;br&gt;har sina sista starka fästen i de svenska våtmarkerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt uppgår Sveriges våtmarksyta till omkring 12 miljoner ha, eller&lt;br&gt;närmare en fjärdedel av landytan. En tredjedel av våtmarksytan bedöms&lt;br&gt;vara helt opåverkad medan resten utsatts för ingrepp som lett till föränd-&lt;br&gt;ringar i yt- och grundvattenförhållanden. Under 1800-talet och fram till&lt;br&gt;1990-talet försvann ungefär en fjärdedel av de ursprungliga våtmarkerna&lt;br&gt;genom dränering. Ca 900 000 ha våtmarker har sammantaget försvunnit i&lt;br&gt;Sverige under den senaste 100-årsperioden. I delar av södra Sverige åter-&lt;br&gt;står endast 10 % av den ursprungliga våtmarksarealen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våtmarkerna har länge haft stor betydelse för människomas försörj-&lt;br&gt;ning. De bär spår efter utvinning av myrmalm och torv, foderinsamling&lt;br&gt;och samfärdsel. Våtmarkernas historiska betydelse återspeglas av folk-&lt;br&gt;liga traditioner och platsnamn som knutits till dem. I våtmarksområden&lt;br&gt;kan förekomma lämningar av förhistoriska boplatser, offerfynd m.m. där&lt;br&gt;markens konserverande egenskaper bidragit till bevarandet. Nyanlägg-&lt;br&gt;ning av skogsbilvägar och pågående torvbrytning är exempel på aktivi-&lt;br&gt;teter som i dag påverkar våtmarkernas hydrologi och därmed en av förut-&lt;br&gt;sättningarna för biologisk mångfald och som riskerar att förstöra&lt;br&gt;lämningar från förhistorisk tid. Av de 4 120 rödlistade artema före-&lt;br&gt;kommer 620, eller 15 %, i våtmarker. Exploatering har försämrat livs-&lt;br&gt;betingelserna och fragmentering har försvårat spridningsmöjlighetema&lt;br&gt;för artema. Nedfall av luftföroreningar och markavvattning har lett till&lt;br&gt;igenväxning, en effekt som förstärkts med upphörandet av våtmarks-&lt;br&gt;slåtter och betesdrift. Igenväxningen, som bl.a. hotar den av hävdad mark&lt;br&gt;beroende flora som utvecklats där, behandlas även under miljökvalitets-&lt;br&gt;målet Ingen övergödning (avsnitt 12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevarandet av biologisk mångfald är en viktig fråga såväl nationellt&lt;br&gt;som internationellt. Konventionen om biologisk mångfald (CBD), en&lt;br&gt;överenskommelse som slöts inom ramen för FN år 1992, trädde i kraft år&lt;br&gt;1993. Konventionen syftar till att komma till rätta med det stora problem&lt;br&gt;som förlust av ekosystem, arter och gener utgör. Hittills har drygt&lt;br&gt;170 stater, inklusive Sverige och övriga EU-länder, anslutit sig till kon-&lt;br&gt;ventionen. Denna har tre övergripande mål, bevarande av biologisk&lt;br&gt;mångfald, hållbart nyttjande av mångfaldens beståndsdelar och rättvis&lt;br&gt;fördelning av den nytta som kan utvinnas ur genetiska resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionstexten pekar på en rad behov av nationella åtaganden och&lt;br&gt;åtgärder, bl.a. utveckling av nationella strategier, planer eller program för&lt;br&gt;biologisk mångfald, engagerande av berörda samhällssektorer i arbetet&lt;br&gt;med dessa strategier, identifiering och övervakning av biologisk mång-&lt;br&gt;fald, bevarande av biologisk mångfald i naturlig livsmiljö, t.ex. genom&lt;br&gt;inrättande av skyddade områden, bevarande av biologisk mångfald utan-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för den naturliga livsmiljön, t.ex. i genbanker, utveckling av långsiktigt Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;hållbara brukningsmetoder, etablering av styrmedel, forskning, utbild-&lt;br&gt;ning och allmän medvetenhet om biologisk mångfald, konsekvens-&lt;br&gt;bedömning och minimering av skadliga effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våtmarkskonventionen, som undertecknades i Ramsar i Iran år 1971&lt;br&gt;och som trädde i kraft år 1973 (Ramsarkonventionen), är en global över-&lt;br&gt;enskommelse som särskilt avser att skydda våtmarkerna som livsmiljöer.&lt;br&gt;Sverige har varit part sedan år 1973 och har även i detta sammanhang&lt;br&gt;åtagit sig att väma om våtmarkerna så att de nyttjas på ett ekologiskt&lt;br&gt;uthålligt sätt. Enligt konventionen skall varje part anmäla minst ett&lt;br&gt;område till den s.k. Ramsarlistan, även kallad CW-listan. Sverige har&lt;br&gt;anmält 30 områden till listan, med en total yta om ungefär 380 000 ha.&lt;br&gt;De utpekade områdena skall skyddas mot påverkan som förändrar områ-&lt;br&gt;denas karaktär. Det är för närvarande aktuellt att utöka listan med ett 20-&lt;br&gt;tal nya områden samt att utvidga vissa redan upptagna områden.&lt;br&gt;Konventionen kräver förutom rapporter om tillståndet i anmälda områ-&lt;br&gt;den även rapporter om hur konventionen införlivats i nationell lagstift-&lt;br&gt;ning samt om brister i konventionens tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I miljöbalken regleras skyddet av våtmarkerna främst genom bestäm-&lt;br&gt;melserna om områdesskydd i 7 kap. och reglerna om markavvattning i&lt;br&gt;11 kap. Länsstyrelsen eller kommunen får bl.a. bilda naturreservat för att&lt;br&gt;bevara biologisk mångfald eller för att vårda och bevara värdefulla&lt;br&gt;naturmiljöer. Bland andra skyddsformer som kan komma i fråga bör&lt;br&gt;nämnas biotopskyddsområde, djur- och växtskyddsområde, strand-&lt;br&gt;skyddsområde och särskilt skydds- eller bevarandeområde. Enligt för-&lt;br&gt;ordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. har&lt;br&gt;Skogsvårdsstyrelsen, inom områden som omfattas av bestämmelserna i&lt;br&gt;skogsvårdslagen (1979:429), möjlighet att förklara särskilt våtmarker&lt;br&gt;som biotopskyddsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 kap. 28 § miljöbalken kan regeringen förklara ett område som&lt;br&gt;särskilt skyddsområde om området enligt rådets direktiv 79/409/EEG av&lt;br&gt;den 2 april 1979 (EGT L 103, 25.4.1979, s. 1, Celex 31979L0409) om&lt;br&gt;bevarande av vilda fåglar, senast ändrat genom kommissionens direktiv&lt;br&gt;97/49/EG (EGT L 223, 13.8.1997, s. 9, Celex 31997L049), är särskilt&lt;br&gt;betydelsefullt för skyddet av sådana fåglar. Vidare skall regeringen för-&lt;br&gt;klara som särskilt bevarandeområde sådana områden som av kommis-&lt;br&gt;sionen och medlemsstaten valts ut som område av intresse för gemen-&lt;br&gt;skapen enligt rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 (EGT&lt;br&gt;L 206, 22.7.1992, s. 7, Celex 31992L0043) om bevarande av livsmiljöer&lt;br&gt;samt vilda djur och växter, senast ändrat genom rådets direktiv 97/62/EG&lt;br&gt;(EGTL305, 8.11.1997, s. 42, Celex 31997L0062), det s.k. art- och&lt;br&gt;habitatdirektivet. De områden som pekas ut kommer, under förutsättning&lt;br&gt;att kommissionen beslutar så, att ingå i det europeiska ekologiska nät-&lt;br&gt;verket Natura 2000. De nationella myndigheterna skall prioritera skydds-&lt;br&gt;arbetet för ett sådant område mot bakgrund av den betydelse området har&lt;br&gt;för att möjliggöra att en gynnsam bevarandestatus bibehålls eller åter-&lt;br&gt;ställs för berörda livsmiljöer och arter. För Sveriges del har närmare&lt;br&gt;regler tagits in i 16 och 17 §§ förordningen (1998:1252) om områdes-&lt;br&gt;skydd. Regeringen har nyligen dessutom föreslagit vissa ändringar i&lt;br&gt;framför allt miljöbalken i syfte att tydliggöra genomförandet av direkti-&lt;br&gt;vet (prop. 2000/01:111).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om markavvattning finns i 11 kap. miljöbalken. Markavvatt- Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;ning får inte utföras utan tillstånd och regeringen får förbjuda mark-&lt;br&gt;avvattning som skulle kräva tillstånd i områden där det är särskilt ange-&lt;br&gt;läget att våtmarkerna bevaras. Tillstånd behövs inte för markavvattning i&lt;br&gt;samband med torvtäkt om koncession har lämnats enligt lagen&lt;br&gt;(1985:620) om vissa torvfyndigheter. Frågan om att införa markavvatt-&lt;br&gt;ningsförbud i delar av Västerbottens och Västemorrlands län samt att&lt;br&gt;utvidga förbudet till att omfatta hela Jönköpings och Hallands län har&lt;br&gt;nyligen utretts och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våtmarkerna i odlingslandskapet kan fylla en dubbel funktion genom&lt;br&gt;att dels förbättra förutsättningarna för biologisk mångfald, dels fungera&lt;br&gt;som närsaltsfälla. Många arter som är beroende av diken och våtmarker i&lt;br&gt;odlingslandskapet har gått tillbaka, t.ex. grodor och vissa fågelarter.&lt;br&gt;Även om anläggande av våtmarker i odlingslandskap kan innebära att&lt;br&gt;dessa arter kan etablera sig på nytt har vissa arter speciella krav som inte&lt;br&gt;kan tillgodoses i alla typer av våtmarker. I anslutning till tidigare&lt;br&gt;miljömål har det betonats vikten av återhållsamhet och hänsynstagande&lt;br&gt;vid nyttjande av våtmarkerna som resurs. Dessa mål ersattes av&lt;br&gt;miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker i samband med riksdagens&lt;br&gt;beslut år 1999 om en ny miljömålstruktur (prop. 1997/98:145, bet.&lt;br&gt;1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183). Det förutsattes då att miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmålet skulle kompletteras med delmål för skydd av bl.a. myr-&lt;br&gt;marker och hotade arter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag och bedömning: Våtmarkerna, som&lt;br&gt;tillhör de mest produktiva livsmiljöer människan känner till, har en&lt;br&gt;nyckelroll för hydrologi och biologisk mångfald i både skogs- och&lt;br&gt;odlingsbygd. Våtmarkerna är viktiga såväl för arter knutna till dem som&lt;br&gt;för arter knutna till kringliggande ekosystem och för rastande flyttfåglar.&lt;br&gt;Förekomsten av våtslåttermarker med tillhörande kulturelement visar&lt;br&gt;samspelet mellan människa och natur. Trots att så stora arealer våtmarker&lt;br&gt;försvunnit, så tillhör Sverige de länder i världen som har flest våtmarker&lt;br&gt;och vi har därför, med hänsyn till våra våtmarkers delvis unika karaktär,&lt;br&gt;ett särskilt ansvar gentemot omvärlden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevarande av biologisk mångfald är en förutsättning för hållbar&lt;br&gt;utveckling. Att slå vakt om biologisk mångfald handlar om att bevara en&lt;br&gt;resursbas för framtida generationers utveckling och välbefinnande. Med&lt;br&gt;växter, djur och fungerande ekosystem i våtmarkerna bevarar vi även en&lt;br&gt;god livsmiljö för människan. Ett varierat landskap med olika miljöer,&lt;br&gt;även myrar och sumpskogar, ger människan möjlighet att uppleva olika&lt;br&gt;naturtyper och arter. I dag ökar våtmarkernas betydelse för friluftslivet,&lt;br&gt;vilket har visat sig inte minst vid nyanläggning av våtmarker. Våtmarker&lt;br&gt;fungerar också som närsaltfällor genom att vattnets uppehållstid förlängs&lt;br&gt;innan det når haven och denitrifikationsprocessen gynnas därmed.&lt;br&gt;Anläggningen av våra nya våtmarker kan därmed också utgöra ett&lt;br&gt;väsentligt bidrag till att uppnå målet Ingen övergödning (avsnitt 12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker syftar till att våtmarkens&lt;br&gt;funktioner skall bevaras och i viss mån återställas i de delar av landet där&lt;br&gt;de har försämrats eller gått förlorade. De av Miljömålskommittén&lt;br&gt;föreslagna delmålen innebär en väsentlig ambitionshöjning när det gäller&lt;br&gt;bevarandet av våtmarkerna. Regeringen bedömer dock att en ytterligare&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;129&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ambitionshöjning är nödvändig och föreslår en högre ambitionsnivå än&lt;br&gt;kommittén har gjort för tre av de fem delmålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att befintlig lagstiftning, främst miljöbalken, är&lt;br&gt;tillräcklig för att delmålen skall kunna nås. Anläggande av skogsbilvägar&lt;br&gt;omfattas av reglerna i 12 kap. miljöbalken om samrådsskyldighet och i&lt;br&gt;vissa fall av tillståndsplikt enligt balken. Dessa regler är alltså en del av&lt;br&gt;miljöbalkssystemet och faller in under den granskning av miljöbalken&lt;br&gt;som nu genomförs av Miljöbalkskommittén (dir. 1999:109).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information, rådgivning och utbildning inom jord- och skogsbruket är&lt;br&gt;av stor betydelse för att miljökvalitetsmålet skall kunna nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 1 (strategiför skydd och skötsel)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmålet innebär att en nationell strategi skall utformas för skydd och&lt;br&gt;skötsel av våtmarker och sumpskogar. Strategin anger omfattningen och&lt;br&gt;inriktningen av de åtgärder som behöver vidtas och fördelar ansvaret för&lt;br&gt;dessa. Den kan tjäna som underlag vid tillståndsgivning och andra beslut&lt;br&gt;om mark- och vattenutnyttjande. En sådan strategi är i många fall en&lt;br&gt;förutsättning för att det skall fattas beslut på regional och lokal nivå som&lt;br&gt;uppfyller miljökvalitetsmålets krav. Ju snabbare strategin tas fram desto&lt;br&gt;mindre blir risken att beslut fattas på felaktiga grunder. Berörda&lt;br&gt;samhällssektorer och verksamheter behöver i samverkan utarbeta&lt;br&gt;åtgärdsstrategier som innehåller och tar hänsyn till de olika förutsätt-&lt;br&gt;ningar som råder inom respektive område. Ett sådant heltäckande mate-&lt;br&gt;rial är ett nödvändigt underlag för en nationell våtmarksstrategi. Ingrepp i&lt;br&gt;tidigare opåverkade våtmarker eller i objekt som är högt klassade i den&lt;br&gt;nationella våtmarksinventeringen skall så långt möjligt undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom jord- och skogsbruket berörs torvutvinningen, transport-&lt;br&gt;sektorn och försvaret. Verksamheter inom jord- och skogsbruket måste&lt;br&gt;anpassas så att hydrologisk och fysisk påverkan på våtmarkerna mini-&lt;br&gt;meras. Häri ligger även ett delansvar för användningen av våtmarker som&lt;br&gt;närsaltfälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Torvbrytning måste bedrivas med största hänsyn till såväl de hydro-&lt;br&gt;logiska konsekvenserna som påverkan på den biologiska mångfalden och&lt;br&gt;de kulturhistoriska värden som är knutna till myrområdena. Med&lt;br&gt;gällande miljölagstiftning kommer inte de mest värdefulla våtmarkerna i&lt;br&gt;fråga för torvbrytning. När en torvkoncession upphör skall koncessions-&lt;br&gt;havaren, enligt 34 § lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter, ta bort&lt;br&gt;anläggningar och vidta andra åtgärder för återställning, om detta är moti-&lt;br&gt;verat från allmän eller enskild synpunkt. Om inte sådan skyldighet har&lt;br&gt;bestämts genom villkor i koncessionen skall frågan prövas av läns-&lt;br&gt;styrelsen i samband med att koncessionen upphör. Svenska Torvprodu-&lt;br&gt;centföreningen har förklarat sig beredd att medverka vid framtagande av&lt;br&gt;den nationella strategin för skydd och skötsel av våtmarker, vilket bör ge&lt;br&gt;goda förutsättningar för att på ett tidigt stadium slå fast vilka åtgärder&lt;br&gt;som kan och bör vidtas. När det gäller frågan om framtida torvbrytning&lt;br&gt;för energiändamål behandlar Utredningen om torvens roll i ett uthålligt&lt;br&gt;energisystem (dir. 2000:110) bl.a. frågan om torvens samlade miljö-&lt;br&gt;effekter. Utredningen (N 2000:10) beräknas ha slutfört sitt arbete den&lt;br&gt;31 december 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten bedriver verksamhet på stora våtmarksområden och&lt;br&gt;har därmed ansvar för att verksamheten bedrivs på ett sådant sätt att&lt;br&gt;skyddsvärda våtmarker uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna har ansvar för att uppgifter om skyddsvärda våtmarker&lt;br&gt;införlivas i översiktsplanen i kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga skogsvårdsorganisationen, dvs. Skogsstyrelsen och de&lt;br&gt;regionala skogsvårdsstyrelsema, har åren 1990-1998 inventerat,&lt;br&gt;beskrivit och kartlagt ca 130 000 sumpskogsobjekt med en sammanlagd&lt;br&gt;areal på ca 1 miljon ha med avseende på naturvärden och skogliga&lt;br&gt;produktionsvärden. Den genomförda sumpskogsinventeringen är därmed&lt;br&gt;landets mest omfattande naturtypsinventering. Mellan 5 och 10 % av&lt;br&gt;sumpskogarna, motsvarande 50 000-100 000 ha, bedömdes efter inven-&lt;br&gt;teringen ha så höga naturvärden att de bör undantas från skogsbruk. På&lt;br&gt;betydligt större arealer krävs anpassad skogsskötsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en nationell åtgärdsstrategi för våtmarker skall utvecklas bör&lt;br&gt;kunskapsunderlaget förbättras genom att berörda myndigheter granskar&lt;br&gt;och kompletterar innehållet i de inventeringar och undersökningar som&lt;br&gt;utförs med avseende på våtmarkerna. I arbetet behövs också markägarnas&lt;br&gt;medverkan. De viktigaste åtgärderna är att komplettera våtmarks-&lt;br&gt;inventeringen vad gäller kulturhistoriska värden, att göra databasen över&lt;br&gt;våtmarksinventeringen tillgänglig samt att ta fram en delstrategi för&lt;br&gt;skydd av sumpskogar. Ansvariga för genomförandet är i olika delar&lt;br&gt;Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Riksantikvarie-&lt;br&gt;ämbetet, Statens energimyndighet, skogsvårdsstyrelser och länsstyrelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det långsiktiga skyddet av vissa sumpskogar åstadkoms även genom&lt;br&gt;åtgärder som beskrivs närmare under miljökvalitetsmålet Levande skogar&lt;br&gt;(avsnitt 17).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 2 (långsiktigt skydd för våtmarker)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Myrskyddsplan för Sverige har Naturvårdsverket angett ett urval av&lt;br&gt;landets mest värdefulla myrar och prioriterat vilka områden som bör&lt;br&gt;skyddas inom de närmaste 15 åren. Urvalet, som gjordes år 1994, baseras&lt;br&gt;på en i stort sett rikstäckande våtmarksinventering som inom kort&lt;br&gt;kommer att kompletteras med en inventering av myrarna i Norrbottens&lt;br&gt;län. Syftet med planen är att systematiskt säkerställa naturtypen så att ett&lt;br&gt;nätverk av skyddade myrar bildas. Den innehåller för närvarande inte&lt;br&gt;några uppgifter om myrarnas kulturhistoriska värden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Urvalet av sumpskogar är medvetet snävt i myrskyddsplanen. Endast&lt;br&gt;sumpskogar som har mycket speciella naturvärden och som utan tvekan&lt;br&gt;uppfyller kraven för att kunna bli naturreservat har tagits med i planen.&lt;br&gt;Anledningen till det restriktiva urvalet var Naturvårdsverkets bedömning&lt;br&gt;att resultatet av sumpskoginventeringen borde sammanställas innan ett&lt;br&gt;slutligt urval görs för sumpskogarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att en reviderad myrskyddsplan bör läggas till grund&lt;br&gt;för bedömningen av vilken omfattning myrskyddet bör ha. Regeringen&lt;br&gt;bedömer att samtliga objekt som upptas i planen skall ha ett långsiktigt&lt;br&gt;skydd senast år 2010. Regeringen bedömer att detta är ett betydelsefullt&lt;br&gt;och nödvändigt steg inte minst mot bakgrund av kraven i EG-direktiv&lt;br&gt;och Sveriges åtaganden enligt flera internationella konventioner.&lt;br&gt;Beskrivningarna av objekten i myrskyddsplanen behöver granskas och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kompletteras bl.a. vad gäller kulturhistoriska värden. Planen kan t.ex. Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;ange vilka hävdade våtslåttermarker och karaktärsgivande landskaps-&lt;br&gt;element som bör bevaras och skötas. Resultatet av sumpskogsinventer-&lt;br&gt;ingen bör införlivas i planen med stöd av den strategi för skydd och&lt;br&gt;skötsel som utformas enligt delmål 1 (strategi för skydd och skötsel).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder som måste vidtas består dels av komplettering av våt-&lt;br&gt;marksinventeringen - vilket även ingår i delmål 1 - och revidering av&lt;br&gt;myrskyddsplanen till år 2005, dels av skydd genom reservatsbildning&lt;br&gt;eller i annan lämplig form. Skötsel- eller restaureringsåtgärder kan&lt;br&gt;behövas för våtmarker där slåtter tidigare bedrivits. Dessa åtgärder kan i&lt;br&gt;viss utsträckning finansieras genom Miljö- och landsbygdsprogrammet&lt;br&gt;för jordbruket och strukturfondsmedel, dvs. de två Mål 1-programmen&lt;br&gt;som i huvudsak täcker landets norra delar. Översynen av myrskydds-&lt;br&gt;planen kan leda till att nya områden inkluderas i planen men också att&lt;br&gt;områden i dagens plan inte längre kan anses prioriterade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att samtliga våtmarksområden i myrskyddsplanen&lt;br&gt;bör skyddas vilket innebär att ytterligare ca 240 områden ges skydd.&lt;br&gt;Kostnadsberäkningen för åtgärderna bygger på att områdena skall&lt;br&gt;skyddas som reservat. Det är möjligt att andra skyddsformer, t.ex. natur-&lt;br&gt;vårdsavtal, kan användas i många fall. Ansvaret för att skydda våra våt-&lt;br&gt;marker vilar på såväl staten och kommunerna som enskilda markägare&lt;br&gt;och näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvariga för genomförandet är i första hand Naturvårdsverket,&lt;br&gt;Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Jordbruksverket samt läns-&lt;br&gt;styrelser och skogsvårdsstyrelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Markägarnas medverkan är viktig. Särskilt bör nämnas ansvaret för&lt;br&gt;den mark som förvaltas av Fortifikationsverket för Försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 3 (skogsbilvägar över våtmarker)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anläggande av skogsbilvägar, men även andra ingrepp i samband med&lt;br&gt;skogsbruk, på våtmarker eller i avrinningsområdet till våtmarker kan&lt;br&gt;medföra en väsentlig, icke önskvärd, inverkan på våtmarkens hydrologi&lt;br&gt;och därmed försämra villkoren för biologisk mångfald och den vatten-&lt;br&gt;hushållande funktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Skogsstyrelsens föreskrifter skall en skogsbilväg byggas på ett&lt;br&gt;sådant sätt att skador på natur- och kulturmiljön undviks eller begränsas.&lt;br&gt;Enligt 12 kap. 6§ miljöbalken och förordningen (1998:904) om täkter&lt;br&gt;och anmälan för samråd har Skogsvårdsstyrelsen även möjlighet att före-&lt;br&gt;skriva om anmälningsskyldighet för samråd för anläggande av skogs-&lt;br&gt;bilvägar. Skogsvårdsstyrelsen får även i andra fall föreskriva anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldighet i fråga om särskilda slag av verksamheter eller åtgärder&lt;br&gt;som kan medföra skada på naturmiljön om verksamheten eller åtgärden&lt;br&gt;skall utföras på mark som omfattas av skogsvårdslagen (1979:429) och&lt;br&gt;avser avverkning, hyggesbehandling, beståndsanläggning, beståndsvård,&lt;br&gt;uttag av skogsbränsle, skogsgödsling, skogsmarkskalkning eller andra&lt;br&gt;skogsbruksåtgärder. I alla övriga fall kan länsstyrelsen förskriva anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera länsstyrelser har fört fram att det finns behov av att skärpa&lt;br&gt;regleringen, bl.a. mot bakgrund av att vissa delar av landet inte omfattas&lt;br&gt;av det generella markavvattningsförbudet. Naturvårdsverket har pekat på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjligheten att införa en generell samrådsplikt medan en del läns- Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;styrelser har föreslagit ett generellt markavvattningsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att de åtgärder som måste vidtas för att uppfylla&lt;br&gt;delmålet i första hand är att åstadkomma en dragning av vägama i&lt;br&gt;terrängen så att inte våtmarker med höga natur- eller kulturvärden berörs.&lt;br&gt;Det handlar dels om att välja den lämpligaste vägdragningen, dels om att&lt;br&gt;tillämpa skonsamma vägbyggnadsmetoder och att eventuellt använda&lt;br&gt;alternativa eller tillfälliga vägkonstruktioner. Det gäller även att iaktta&lt;br&gt;försiktighet avseende vägar på intilliggande marker vars avrinning kan&lt;br&gt;påverka den skyddsvärda våtmarken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på skogsbruket är redan i dag sådana att områden med höga&lt;br&gt;natur- och kulturvärden skall bevaras vid skogsbruk. Skogsstyrelsen&lt;br&gt;ansvarar för att kraven uppfylls. Regeringen bedömer att det med den&lt;br&gt;nuvarande lagstiftningen är möjligt att nå målet, men att den avsedda&lt;br&gt;tillämpningen kan behöva ytterligare tid för att få genomslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om markavvattningsförbud har regeringen i för-&lt;br&gt;ordningen (1998:1388) om vattenverksamhet m.m. utfärdat ett generellt&lt;br&gt;förbud mot markavvattning i södra Sverige där våtmarkerna tidigare har&lt;br&gt;utsatts för störst påverkan. Grunden för införande av markavvattnings-&lt;br&gt;förbud är framför allt att det i ett område finns förhållandevis få opåver-&lt;br&gt;kade våtmarker kvar. Så är inte fallet i övriga delar av landet varför det i&lt;br&gt;dagsläget inte är aktuellt att införa ett generellt förbud. Frågan om mark-&lt;br&gt;avvattningsförbud skall införas i vissa delar av i Västemorrlands och&lt;br&gt;Västerbottens län och om det skall utvidgas i Jönköpings och Hallands&lt;br&gt;län kommer att prövas av regeringen inom kort. Regeringen avser att&lt;br&gt;senare återkomma i frågan om behov finns av att införa ett generellt&lt;br&gt;markavvattningsförbud och ytterligare restriktioner beträffande skogs-&lt;br&gt;bilvägar, något som även behandlas i avsnitt 17.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 4 (anläggning och återställning av våtmarker)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I hundratals år har våtmarker omvandlats till andra marktyper. Det&lt;br&gt;viktigaste syftet har varit att åstadkomma odlingsbar mark. Ungefär&lt;br&gt;900 000 ha våtmarker har försvunnit i Sverige under de senaste hundra&lt;br&gt;åren. För att säkra och skapa förutsättningar för biologisk mångfald och&lt;br&gt;vårda eller återskapa kulturhistoriska värden och samband samt för att&lt;br&gt;minska näringsläckaget är det nödvändigt att både återställa tidigare och&lt;br&gt;anlägga nya våtmarker i odlingslandskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I många fall går det inte att återskapa en våtmark på grund av att&lt;br&gt;vattennivån i hela landskapet inklusive grundvattennivån har förändrats. I&lt;br&gt;första hand bör våtmarker anläggas och återställas i bygder där de i stort&lt;br&gt;sett har utplånats. Strävan skall vara att återskapa naturliga våtmarker&lt;br&gt;med naturlig hydrologi på ett sådant sätt att de även berikar kulturmiljön&lt;br&gt;genom att ansluta till landskapets kulturhistoriska strukturer. De marker&lt;br&gt;som kan bli aktuella bör vara sådana som saknar eller har låga kända&lt;br&gt;natur- eller kulturvärden. Detta kan även tillföra området ett högre&lt;br&gt;rekreationsvärde särskilt i storstadsområden. För att minska närings-&lt;br&gt;läckaget kan våtmarker med fördel anläggas i kustområden. Regeringen&lt;br&gt;ansluter sig till kommitténs förslag att delmålet utformas med inriktning&lt;br&gt;på anläggning och återställning av våtmarker i odlingslandskapet. När&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtgärderna vidtas är det viktigt att inga fomlämningar skadas samt att Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;utformningen sker med hänsyn även till platsens kulturhistoriska värden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utpekade åtgärderna är i sig inte tillräckliga för att den stora mängd&lt;br&gt;organismer som är knutna till våtmarker säkert skall kunna överleva och&lt;br&gt;spridas mellan de alltmer fragmenterade våtmarkerna. Flera remiss-&lt;br&gt;instanser har fört fram att det finns ett behov av liknande åtgärder även i&lt;br&gt;skogsmark. Det är angeläget att åtgärder vidtas i samtliga landskapstyper&lt;br&gt;där våtmarker har varit naturligt förekommande. Regeringen bedömer&lt;br&gt;dock att anläggning och återställning av våtmarker i odlingslandskapet&lt;br&gt;bör prioriteras i detta skede.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan finnas en konflikt mellan att använda en våtmark som närsalt-&lt;br&gt;fälla och önskemålet om förbättrade förutsättningar för biologisk mång-&lt;br&gt;fald. Regeringen avser att noga följa utvecklingen och den forskning som&lt;br&gt;bedrivs på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder som är aktuella är dels att utforma en strategi för att&lt;br&gt;utveckla kvalitetskriterier, dels att utföra konkreta anläggnings- och åter-&lt;br&gt;ställningsprojekt. Ansvariga för genomförandet är i första hand Natur-&lt;br&gt;vårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Jordbruksverket, länsstyrelser och&lt;br&gt;kommuner, med medverkan av markägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller kommunernas medverkan kan erinras om möjligheterna att&lt;br&gt;finansiera anläggning av våtmarker med bidrag enligt lagen (1997:1323)&lt;br&gt;om rätt för kommuner att ge stöd till åtgärder i lokala investerings-&lt;br&gt;program som ökar den ekologiska hållbarheten i samhället och förord-&lt;br&gt;ningen (1998:23) om statliga bidrag till lokala investeringsprogram som&lt;br&gt;ökar den ekologiska hållbarheten i samhället. Delar av målet bör kunna&lt;br&gt;uppnås med detta stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 5 (åtgärdsprogram för hotade arter)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmålet syftar till att värna om den biologiska mångfalden och särskilt&lt;br&gt;de arter som är så sällsynta och tillbakaträngda i dag att de inte kan åter-&lt;br&gt;hämta sig på egen hand även om miljön förbättras. Med hotade arter&lt;br&gt;avses främst de arter som enligt Artdatabanken är akut eller starkt&lt;br&gt;hotade. Många kärlväxter hör till de arter som påverkas negativt genom&lt;br&gt;eutrofiering av våtmarker. I dag arbetar Naturvårdsverket med&lt;br&gt;åtgärdsprogram för ca 6 arter knutna till våtmarker (främst grod- och&lt;br&gt;paddarter). Mellan 3 och 19 hotade arter knutna till våtmarker kan&lt;br&gt;behöva särskilda insatser under den närmaste tioårsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vilken utsträckning åtgärdsprogram behöver inledas beror på hur&lt;br&gt;framgångsrika åtgärderna är som beskrivs under övriga mål och delmål.&lt;br&gt;En art bör komma i fråga för ett åtgärdsprogram om den förmodas inte&lt;br&gt;överleva utan speciella åtgärder och kan befaras försvinna inom en snar&lt;br&gt;framtid. Särskild hänsyn bör också tas till arter i EG:s tidigare nämnda&lt;br&gt;fågeldirektiv (79/409/EEG) och art- och habitatdirektiv (92/43/EEG).&lt;br&gt;Ansvariga för genomförandet är Naturvårdsverket, Jordbruksverket,&lt;br&gt;Skogsstyrelsen, länsstyrelser och kommuner. Det arbete som utförs av&lt;br&gt;markägare och frivilligorganisationer är mycket värdefullt i detta sam-&lt;br&gt;manhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker i ett generationsperspektiv &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens bedömning av miljökvalitetsmålet i ett generations-&lt;br&gt;perspektiv är de två första punkterna kompletteringar till Miljömåls-&lt;br&gt;kommitténs förslag. Övriga punkter är i huvudsak oförändrade i förhål-&lt;br&gt;lande till vad som redovisades i propositionen 1997/98:145 Svenska&lt;br&gt;miljömål. Den tidigare hänvisningen till våtmarkens kulturmiljövärden&lt;br&gt;har dock strukits med hänsyn till lydelsen av den första punkten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag till delmål syftar bl.a. till att ge ökad kunskap om&lt;br&gt;våtmarkerna. Förslagen leder till att tydliga strategier för bevarande,&lt;br&gt;användning och skydd utformas och till att utpekade områden skyddas.&lt;br&gt;Strategierna ger goda förutsättningar för myndigheter, företag och&lt;br&gt;enskilda att värna om våtmarkerna. Berörda sektorer kommer att tillämpa&lt;br&gt;långsiktigt hållbara brukningsmetoder. Genom utbildning och allmän&lt;br&gt;medvetenhet om biologisk mångfald och kulturvärden i våtmarkerna&lt;br&gt;minimeras skadliga effekter. De mest kostnadskrävande åtgärderna för&lt;br&gt;miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker är skyddet av våtmarker samt&lt;br&gt;anläggande och återställande av ytterligare våtmarker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar kommitténs uppfattning om vikten av en hög ambi-&lt;br&gt;tionsnivå så att miljökvalitetsmålet kan nås inom en generation. Med en&lt;br&gt;hög ambitionsnivå skyddas bl.a. samtliga områden i myrskyddsplanen&lt;br&gt;och en avsevärd areal våtmarker i odlingslandskapet anläggs och åter-&lt;br&gt;ställs. Även för att nå miljökvalitetsmålet Ingen övergödning (avsnitt 12)&lt;br&gt;behöver förmodligen fler våtmarker anläggas på längre sikt. Regeringen&lt;br&gt;delar kommitténs bedömningar att det även efter år 2010 kommer att&lt;br&gt;finnas behov av ytterligare insatser. Som framgår av avsnitt 18 Ett rikt&lt;br&gt;odlingslandskap avser regeringen att överväga en utökning av Miljö- och&lt;br&gt;landsbygdsprogrammet bl.a. vad avser områdena biologisk mångfald och&lt;br&gt;övergödning vari anläggande av våtmarker och småvatten ingår. Hittills&lt;br&gt;har anläggandet av omkring 1 800 ha våtmarker delvis finansierats&lt;br&gt;genom de lokala investeringsprogrammen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kostnader som uppkommer genom produktionsbortfall i skogs- och&lt;br&gt;jordbruket är svåra att kvantifiera. Arealer kan komma att tas ur produk-&lt;br&gt;tion och ersättningen är begränsad. När det t.ex. gäller merkostnaden för&lt;br&gt;att anlägga och underhålla skogsbilvägar på ett miljöanpassat sätt med&lt;br&gt;hänsyn till våtmarkernas höga natur- och kulturvärden (delmål 3) kan&lt;br&gt;följande räkneexempel ge viss ledning. Om våglängden ökar med 5 %&lt;br&gt;eller ca 75 km och anläggningskostnaden per meter uppgår till 95 kronor&lt;br&gt;så ökar anläggningskostnaden med 7,1 miljoner kronor per år. Till detta&lt;br&gt;skall läggas en underhållskostnad om 0,2 miljoner kronor per år vilket&lt;br&gt;skulle ge en totalkostnad för sektorn på ca 7,3 miljoner kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statsfinansiella kostnaden för att nå alla delmål under miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmålet uppskattas till totalt ca 1,9 miljarder kronor under perio-&lt;br&gt;den 2001-2010. Huvuddelen av åtgärderna i delmål 4 för anläggande av&lt;br&gt;våtmarker finansieras inom ramen för Miljö- och landsbygdsprogrammet&lt;br&gt;fram till och med 2006. Formuleringen av delmålet bygger på antagandet&lt;br&gt;att åtgärderna i Miljö- och landsbygdsprogrammet förlängs i en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommande programperiod och att Sverige erhåller en finansiering från Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;EU minst i nivå med den nuvarande. Regeringen bedömer att det behövs&lt;br&gt;ytterligare resurser för bl.a. skydd och anläggande av våtmarker. Reger-&lt;br&gt;ingen beräknar därför att, i jämförelse med 2001 års utgiftsnivå för&lt;br&gt;delmålen, tillföra ca 30 miljoner kronor per år 2002-2003, och från och&lt;br&gt;med 2004 ca 130 miljoner kronor per år (se vidare avsnitt 25).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;17&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Levande skogar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Av riksdagen fastställt miljökvalitetsmål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas&lt;br&gt;samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljö-&lt;br&gt;värden och sociala värden värnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Delmål för miljökvalitetsmålet Levande skogar&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Ytterligare 900 000 ha skyddsvärd skogsmark skall undantas från&lt;br&gt;skogsproduktion till år 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Mängden död ved, arealen äldre lövrik skog och gammal skog&lt;br&gt;skall bevaras och förstärkas till år 2010 på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- mängden hård död ved skall öka med minst 40 % i hela landet&lt;br&gt;och med avsevärt mer i områden där den biologiska mångfalden är&lt;br&gt;särskilt hotad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- arealen äldre lövrik skog skall öka med minst 10 %,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- arealen gammal skog skall öka med minst 5 %,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- arealen mark föryngrad med lövskog skall öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Skogsmarken skall brukas på sådant sätt att fomlämningar inte&lt;br&gt;skadas och så att skador på övriga kända värdefulla kultur-&lt;br&gt;lämningar är försumbara senast år 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Senast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för&lt;br&gt;hotade arter som har behov av riktade åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: De föreslagna delmålen leder till att miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmålet Levande skogar kan nås inom en generation och att det&lt;br&gt;nu finns resurser som möjliggör bevarande av landets urskogar och&lt;br&gt;urskogsliknande naturskogar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålet Levande skogar bör i ett generationsperspektiv&lt;br&gt;enligt regeringens bedömning innebära bl.a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga bevaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Skogsekosystemets naturliga funktioner och processer upprätt-&lt;br&gt;hålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Naturlig föryngring används på för metoden lämpliga marker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Skogarnas naturliga hydrologi värnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Brändemas påverkan på skogarna bibehålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Skötselkrävande skogar med höga natur- och kulturmiljövärden&lt;br&gt;vårdas så att värdena bevaras och förstärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Skogar med hög grad av olikåldrighet och stor variation i&lt;br&gt;trädslagssammansättning värnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Kulturminnen och kulturmiljöer värnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv tas till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Hotade arter och naturtyper skyddas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Inhemska växt- och djurarter fortlever under naturliga betingelser&lt;br&gt;och i livskraftiga bestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina&lt;br&gt;naturliga utbredningsområden så att livskraftiga populationer&lt;br&gt;säkras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan&lt;br&gt;hota den biologiska mångfalden introduceras inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömålskommitténs förslag: Överensstämmer i stort med regering-&lt;br&gt;ens förslag och bedömning. Ambitionsnivån i regeringens förslag till&lt;br&gt;delmål 1 och delvis i delmål 2 är högre jämfört med kommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Skogsindustrierna och Lantbrukarnas Riksför-&lt;br&gt;bund (LRF) anser att det är möjligt att nå målet att ytterligare 800 000 ha&lt;br&gt;skyddsvärd skogsmark undantas från skogsproduktion till år 2010. Flera&lt;br&gt;remissinstanser framhåller att de frivilliga avsättningarnas framtid är&lt;br&gt;osäker och att det krävs aktiv rådgivning och information till skogs-&lt;br&gt;ägarna. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) anser att målnivån bör delas&lt;br&gt;upp så att det statliga åtagandet blir ett mål i sig. SLU anser vidare att&lt;br&gt;omfattningen av och ambitionen för de frivilliga avsättningarna är oklar&lt;br&gt;och att frågan bör lämnas öppen. Naturvårdsverket är kritiskt till att&lt;br&gt;kommittén har sänkt ambitionsnivån jämfört med rapportunderlaget från&lt;br&gt;Skogsstyrelsen genom att föreslå en halvering av målet för död ved.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, däribland LRF och Statens fastighetsverk, är&lt;br&gt;tveksamma till möjligheterna att inom stipulerad tid nå målet. Man pekar&lt;br&gt;bl.a. på att kulturmiljövärdena i skogen ofta är otillräckligt kända. Riks-&lt;br&gt;antikvarieämbetet framhåller att fomlämningar redan i dag har ett starkt&lt;br&gt;lagskydd genom kulturminneslagen Ämbetet påpekar också att certifie-&lt;br&gt;ringsprogram och gröna skogsbruksplaner behöver utvecklas vad avser&lt;br&gt;kulturmiljön. Flera remissinstanser, däribland Naturvårdsverket, anser att&lt;br&gt;år 2010 är alltför sent som startår för åtgärdsprogram för särskilt åtgärds-&lt;br&gt;behövande hotade arter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Skogsindustrierna förespråkar ett&lt;br&gt;särskilt delmål om skogens mångbruk. Dessa remissinstanser framhåller&lt;br&gt;att hänsyn måste tas till skogens rekreationsvärden och att jakt och vilt-&lt;br&gt;vård skall bedrivas så att det råder balans mellan klövviltstammarna och&lt;br&gt;fodertillgången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till miljökvalitetsmålet Levande skogar: Omkring 95 %&lt;br&gt;av den svenska skogen brukas. Skogen och skogsmarken påverkas dock&lt;br&gt;inte bara av skogsbruket och många andra brukare utan även av luften,&lt;br&gt;vattnet och klimatet. Omvänt har skogen och skogsbruket stor betydelse&lt;br&gt;för miljön i form av samspel med klimatet, vattenmiljön och luften.&lt;br&gt;Skogar som innehåller grova träd, gott om död och döende ved, är gamla&lt;br&gt;eller har hög andel lövträd har ofta en stor biologisk mångfald. Skogen är&lt;br&gt;en viktig inkomstkälla för landet i och med att den ger fömybara råvaror.&lt;br&gt;Den ger också människor natur- och kulturupplevelser och dess betydelse&lt;br&gt;i ett hållbart samhälle växer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att många naturtyper och arter och deras livsmiljöer är hotade på såväl&lt;br&gt;nationell som regional nivå är väl dokumenterat. Antalet kulturspår i&lt;br&gt;landskapet minskar till följd av ändrat markutnyttjande. Skogar med lång&lt;br&gt;kontinuitet och skogar som brukats utan att bli slutavverkade vid en viss&lt;br&gt;ålder och återplanterade blir alltmer sällsynta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 års skogspolitiska beslut, som bekräftades av riksdagen år 1998, Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;bygger på principen om en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar&lt;br&gt;utveckling som lanserades vid FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro år&lt;br&gt;1992. Skogspolitiken har två jämställda mål fastställda av riksdagen, ett&lt;br&gt;miljömål och ett produktionsmål. Miljömålet innebär att skogsmarkens&lt;br&gt;naturgivna produktionsförmåga skall bevaras. Biologisk mångfald och&lt;br&gt;genetisk variation i skogen skall säkras. Skogen skall brukas så att växt-&lt;br&gt;och djurarter som naturligt hör hemma där ges förutsättningar att fortleva&lt;br&gt;under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och&lt;br&gt;naturtyper skall skyddas. Skogens kulturmiljövärden och dess estetiska&lt;br&gt;och sociala värden skall värnas. Produktionsmålet innebär att skogen och&lt;br&gt;skogsmarken skall utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en&lt;br&gt;uthålligt god avkastning. Skogsproduktionens inriktning skall ge hand-&lt;br&gt;lingsfrihet i fråga om användningen av vad skogen producerar. De av&lt;br&gt;riksdagen antagna målen, som bygger på principen om en ekonomiskt,&lt;br&gt;socialt och ekologiskt hållbar utveckling, ligger fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med beslutet år 1999 om en ny struktur i arbetet med&lt;br&gt;miljömål fastställde riksdagen miljökvalitetsmålet Levande skogar (prop.&lt;br&gt;1997/98:145, bet,1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183). Miljökvalitetsmålet&lt;br&gt;täcker väl in vad riksdagen beslutat i fråga om det skogspolitiska miljö-&lt;br&gt;målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten främjar en hållbar utveckling av skogsbruket genom rådgivning,&lt;br&gt;information och utbildning och med hjälp av ekonomiska medel beslu-&lt;br&gt;tade inom ramen för skogspolitiken samt via insatser för att bevara&lt;br&gt;skogens biologiska mångfald, t.ex. förvärv, intrångsersättning och skötsel&lt;br&gt;av naturreservat. Skogsvårdslagen (1979:429), och vissa bestämmelser i&lt;br&gt;miljöbalken, anger rättsliga ramar för skogsbruket, t.ex. regler om&lt;br&gt;naturreservat, kulturreservat, biotopskyddsområden och&lt;br&gt;vattenskyddsområden (7 kap. miljöbalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stora satsningar har gjorts de senaste åren i statens budget för att lång-&lt;br&gt;siktigt bevara och främja skogens biologiska mångfald såväl genom&lt;br&gt;avsättning av större skogsområden som naturreservat som skydd av&lt;br&gt;mindre objekt genom biotopskydd. De medel som står till förfogande för&lt;br&gt;intrångsersättning och inköp av mark och reservatsbildning ryms inom&lt;br&gt;ramen för anslaget 34:3 Åtgärder för att bevara biologisk mångfald&lt;br&gt;(utgiftsområde 20). Skogsstyrelsen disponerar medel för naturvårdsavtal&lt;br&gt;och biotopskydd inom ramen för anslaget 41:2 Insatser för skogsbruket&lt;br&gt;(utgiftsområde 23).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungefär 47 % av den brukade skogsmarken på ca 23 miljoner ha är för&lt;br&gt;närvarande ansluten till miljöcertifieringssystem av skogsbruket. Det&lt;br&gt;innebär att 5 % eller ca 540 000 ha med höga bevarandevärden skall&lt;br&gt;undantas från skogsproduktion i enlighet med markägarens åtaganden&lt;br&gt;inom ramen för dessa system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biologisk mångfald är en förutsättning för skogsekosystemets långsik-&lt;br&gt;tiga bärkraft. God naturvård, bevarande av arter och biotoper på veten-&lt;br&gt;skaplig grund och uthålligt nyttjande av skogen är centrala inslag i&lt;br&gt;skogspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Miljökvalitetsmålet&lt;br&gt;Levande skogar syftar till att upprätthålla ekosystemens funktion, bevara&lt;br&gt;den i våra skogar naturligt förekommande biologiska mångfalden och&lt;br&gt;värna om skogens sociala och kulturhistoriska värden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning är de delmål som kommittén föreslagit Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;tillfyllest för att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation utom i&lt;br&gt;två fall. Det gäller arealmålet för skyddsvärd skogsmark som bör höjas&lt;br&gt;från föreslagna 800 000 ha till 900 000 ha och mängden hård död ved&lt;br&gt;som bör ökas från föreslagna 25 % till 40 % i hela landet i syfte att ytter-&lt;br&gt;ligare stärka bevarandet av biologisk mångfald i skogslandskapet.&lt;br&gt;Kommittén föreslår förutom delmål en rad särskilda åtgärder för att&lt;br&gt;stärka den biologiska mångfalden och skyddet för värdefulla kultur-&lt;br&gt;miljöer i det svenska skogslandskapet. Skogens betydelse för närmiljön&lt;br&gt;och ett aktivt friluftsliv och dess roll som bärare av kulturvärden är&lt;br&gt;viktiga utgångspunkter för såväl de skogspolitiska målen som för miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmålet Levande skogar. Därför bör skogens sociala och kulturella&lt;br&gt;dimensioner utvecklas liksom dess betydelse för friluftsliv och eko-&lt;br&gt;turism. Om markägaren själv får förvalta skyddade områden ökar enga-&lt;br&gt;gemanget i naturvårds- och kulturmiljövårdsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska skogsbruket har under senare år utvecklats i rätt riktning&lt;br&gt;genom att miljöfrågorna fått större utrymme inom skogssektorn.&lt;br&gt;Kunskapsläget har förbättrats. Skogsbruket har anpassats så att de skogs-&lt;br&gt;politiska målen i högre grad samverkar med de miljöpolitiska. Det&lt;br&gt;moderna ståndortsanpassade skogsbruket ger på sikt ett mer småskaligt&lt;br&gt;och varierat skogslandskap. Inom ramen för gällande skogspolitik finns&lt;br&gt;det handlingsutrymme som sektorsansvaret avser. Att flertalet skogs-&lt;br&gt;bolag och många mindre markägare har valt att miljöcertifieras är ett&lt;br&gt;bland många goda exempel i denna riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots den positiva utvecklingen kan det inte uteslutas att värdefulla&lt;br&gt;skogsmiljöer fortsätter att utarmas och på sikt försvinner. En fortgående&lt;br&gt;fragmentering av skogslandskapet och minskning av värdefulla natur-&lt;br&gt;typer och skogsmiljöer utarmar den biologiska mångfalden. Andelen&lt;br&gt;gammal skog minskar liksom inslaget av äldre lövträd. Mängden död ved&lt;br&gt;minskar. Mer än en tredjedel av landets sumpskogar är dikade. Skogs-&lt;br&gt;bränderna blir med modem övervakning allt färre. Vissa skogstyper har&lt;br&gt;därmed blivit ovanliga. Vid avverkning, transporter, vägbyggen, mark-&lt;br&gt;beredning etc. kan vattenmiljön i skogen ta skada. Introduktion av nya&lt;br&gt;arter och genmodifierade organismer kan skapa både oförutsedda och&lt;br&gt;oönskade problem. Regeringen bedömer därför att fortsatta satsningar på&lt;br&gt;långsiktigt skydd av skogsmark är nödvändigt för att urskogar och&lt;br&gt;produktiva representativa skogar med höga biologiska värden bevaras för&lt;br&gt;framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skonsamma skogsbruksmetoder som inte förstör det kulturhistoriska&lt;br&gt;arvet behöver utvecklas. Även frånvaro av skogsbruk och skötselinsatser&lt;br&gt;kan utarma kulturmiljövärdena i skogen. Vidare finns det behov av att&lt;br&gt;inventera kulturvärdena i skogsmark och att informera skogsägarna om&lt;br&gt;dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många arter i skogslandskapet är akut eller starkt utrotningshotade. I&lt;br&gt;det svenska skogslandskapet är 12-48 hotade arter i behov av särskilda&lt;br&gt;insatser under den närmaste tioårsperioden. Av de 4 120 rödlistade&lt;br&gt;artema förekommer drygt hälften i skogslandskapet. Av dessa är 33 %&lt;br&gt;missgynnade, 27 % sårbara, 21 % starkt eller akut hotade medan 6 % har&lt;br&gt;försvunnit. Beträffande resterande 13 % rödlistade arter i skogen är&lt;br&gt;kunskaperna bristfälliga. Varje enskild skogsbruksåtgärd är därför av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betydelse för att uppnå miljökvalitetsmålet Levande skogar. Skogs- Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;brukets produktionsmetoder går att förbättra och vidareutveckla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots goda intentioner och en hög ambitionsnivå finns det fortfarande&lt;br&gt;en rad problem att lösa om önskat miljötillstånd för skogsekosystemet&lt;br&gt;skall nås inom en generation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konflikter mellan olika former av markutnyttjande kan utgöra ett hot&lt;br&gt;mot den biologiska mångfalden. I norra Sverige utgör renarnas bete i&lt;br&gt;skogslandskapet en av förutsättningarna för rennäringen samtidigt som&lt;br&gt;renarna åstadkommer skador i skogsplanteringar. Det moderna skogs-&lt;br&gt;brukets markutnyttjande står i konflikt med renskötselns djurhållning.&lt;br&gt;Motsvarande konflikt råder mellan å ena sidan skogsbrukets intressen&lt;br&gt;och å andra sidan jaktens och viltvårdens intressen avseende älg- och&lt;br&gt;rådjursstammamas utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har nyligen tagit ställning till regeringens förslag om&lt;br&gt;jaktens villkor (prop. 1999/2000:73, bet. 1999/2000:MJU17, rskr.&lt;br&gt;1999/2000: 253). I det sammanhanget behandlades bl.a. frågor om hur&lt;br&gt;jakt och viltvård skall administreras och behov av samråd mellan berörda&lt;br&gt;myndigheter och organisationer. Vissa remissinstanser, bl.a. Naturvårds-&lt;br&gt;verket, Skogsstyrelsen och Skogsindustrierna, har efterlyst ett särskilt&lt;br&gt;delmål beträffande mångbruk av skogsresursen med hänsyn till relatio-&lt;br&gt;nen mellan skogsbruket och andra intressen som jakt, viltvård och rekre-&lt;br&gt;ation. Frågan behandlades i kommittén som emellertid inte ansåg det&lt;br&gt;nödvändigt att föreslå ett sådant delmål, med motiveringen att Natur-&lt;br&gt;vårdsverket bör utforma sektorsmål för jakt- och viltvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar denna bedömning. Frågan om förhållandet mellan&lt;br&gt;skogsbruket och rennäringen utreds för närvarande av Rennärings-&lt;br&gt;politiska kommittén (Jo 1998:03) som skall lämna sina förslag före&lt;br&gt;utgången av år 2001 (dir. 1997:102). Det finns därför ingen anledning att&lt;br&gt;i detta sammanhang särskilt behandla frågor om mångbruk av skogen&lt;br&gt;med avseende på jakt, viltvård eller rennäringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådgivning, information och utbildning utgör i dag de främsta styr-&lt;br&gt;medlen för att skogsbruket skall uppfylla det skogspolitiska målet. Stat-&lt;br&gt;ligt ekonomiskt stöd till skogsbruket är begränsat till åtgärder som går&lt;br&gt;utöver de minimikrav som staten ställer på skogsbruket genom skogs-&lt;br&gt;vårdslagstiftningen. Genom civilrättsliga naturvårdsavtal mellan staten&lt;br&gt;och markägaren kan åtgärder som gagnar naturvårdens intressen säker-&lt;br&gt;ställas långsiktigt - ända upp till 50 år - genom att avtalen kan göras&lt;br&gt;gällande mot ny ägare. Även skogsägarnas frivilliga insatser spelar en&lt;br&gt;allt viktigare roll för måluppfyllelsen. Miljöcertifiering av skogsbruk och&lt;br&gt;skogsprodukter kan vara kraftfulla frivilliga instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att de föreslagna delmålen skall uppnås krävs främst åtgärder från&lt;br&gt;skogsägare, skogsvårdsstyrelser, länsstyrelser och kommuner. Behovet&lt;br&gt;inom skogsbruket av regionala mål är stort till följd av att miljöförhål-&lt;br&gt;landena och skogsbrukets förutsättningar varierar kraftigt mellan olika&lt;br&gt;delar av landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bättre underlag behövs för att tydligt beskriva och göra informa-&lt;br&gt;tionen om skogslandskapets natur- och kulturmiljövärden tillgänglig för&lt;br&gt;alla och för att kunna tillgodose dessa värden vid bl.a. överväganden om&lt;br&gt;mark- och vattenanvändningen. I detta sammanhang är såväl skogsvårds-&lt;br&gt;styrelsemas regionala aktionsplaner som länsstyrelsernas planerings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underlag av stort värde. Dessa myndigheter har även ett särskilt ansvar&lt;br&gt;för rådgivningen i skogs- respektive jordbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den miljöinriktade rådgivningen som skogsvårdsstyrelsema ger har&lt;br&gt;lyfts fram i det av EU mcdfinansierade Miljö- och landsbygdsprogram-&lt;br&gt;met. Sverige har genom konventionen om biologisk mångfald åtagit sig&lt;br&gt;att bevara ekosystem och livsmiljöer och att återställa livskraftiga popu-&lt;br&gt;lationer av arter i deras naturliga miljöer. Näringssektoremas eget ansvar&lt;br&gt;för bevarande och hållbart nyttande av naturresursen utgör även här ett&lt;br&gt;viktigt element i strategin för det nationella genomförandet. EG:s fågel-&lt;br&gt;direktiv och art- och habitatdirektiv (79/409/EEG och 92/43/EEG) utgör&lt;br&gt;grunden för det europeiska nätverket Natura 2000, som inrättas till skydd&lt;br&gt;för arter och naturtyper som bedöms skyddsvärda på europeisk bas. Flera&lt;br&gt;av de naturtyper och arter som anges i direktiven finns i det svenska&lt;br&gt;skogslandskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa naturvårdsinriktade åtgärder som bidrar till att etablera Natura&lt;br&gt;2000-områden har under de senaste fem åren kunnat medfinansieras&lt;br&gt;inom ramen för EU:s miljöprogram Life Natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning är befintlig lagstiftning - främst skogs-&lt;br&gt;vårdslagen, miljöbalken, jordabalken och lagen om kulturminnen - i&lt;br&gt;huvudsak tillräcklig för att målet Levande skogar skall kunna nås genom&lt;br&gt;de åtgärder som kommer att vidtas för att nå de föreslagna delmålen.&lt;br&gt;Regeringen avser dock att pröva möjligheten att införa generell samråds-&lt;br&gt;plikt för skogsbilvägar. En översyn av myndigheternas föreskrifter för&lt;br&gt;tillämpningen kommer att ske inom ramen för den återkommande utvär-&lt;br&gt;deringen av skogspolitiken. Därtill behövs det rådgivnings- och informa-&lt;br&gt;tionsinsatser samt inventering av skyddsvärda områden. Bättre kunskap&lt;br&gt;om hur omfattande bränder behöver vara för att ge ett bra naturvårds-&lt;br&gt;resultat behövs. Naturvårdsverket har för avsikt att inleda ett arbete med&lt;br&gt;att ta fram en policy för naturvårdsbränning i samråd med berörda intres-&lt;br&gt;senter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis bedömer regeringen att miljökvalitetsmålet&lt;br&gt;Levande skogar med dessa delmål kan nås inom en generation. Det förut-&lt;br&gt;sätter dock att berörda sektorer och samhället i övrigt lever upp till de&lt;br&gt;krav på hänsyn till miljön som kommer till uttryck i de föreslagna del-&lt;br&gt;målen. Den fortlöpande utvärderingen och konsekvensbedömningen får&lt;br&gt;visa om detta är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål l (långsiktigt skydd av skogsmark)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för miljökvalitetsmålet Levande skogar är regeringens&lt;br&gt;ställningstaganden i propositionen 1997/98:145 Svenska miljömål om&lt;br&gt;ansvarsfördelningen för ett förstärkt skydd för skogsekosystemet.&lt;br&gt;Regeringen uppdrog åt Miljömålskommittén att överväga när delmålet&lt;br&gt;om skydd för ytterligare arealer skogsmark borde vara uppnått. Reger-&lt;br&gt;ingen bedömde att initialt behöver ytterligare ca 275 000 ha skogsmark&lt;br&gt;statligt skydd. Ambitionsnivån överensstämde med ett tidigare förslag&lt;br&gt;från Miljövårdsberedningen om att staten bör ta ansvar för att skydda&lt;br&gt;250 000 ha som naturreservat och 25 000 ha genom biotopskydd eller&lt;br&gt;genom naturvårdsavtal. Förslaget byggde på ett delat ansvar mellan&lt;br&gt;staten och skogsnäringen som förväntades frivilligt undanta ca&lt;br&gt;425 000 ha från skogsproduktion. Enligt Miljövårdsberedningens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedömning borde därutöver 200 000 ha skog brukas med förstärkt natur- Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;vårdshänsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag till delmål omfattar skydd av ytterligare&lt;br&gt;900 000 ha mark, jämfört med den skyddsnivå som uppnåtts t.o.m. år&lt;br&gt;1998. Statens ansvar för skydd uppskattas till ca 400 000 ha. Skyddsvärd&lt;br&gt;skogsmark undantas från skogsproduktion och skyddas antingen genom&lt;br&gt;miljöbalkens bestämmelser eller genom långsiktiga civilrättsliga avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning bör 320 000 ha avsättas som natur-&lt;br&gt;reservat, 30 000 ha som biotopskyddsområden och 50 000 ha skyddas&lt;br&gt;genom naturvårdsavtal. Förutom statens del bygger delmålet på att&lt;br&gt;skogsbolag och enskilda markägare frivilligt skyddar skogsmark med&lt;br&gt;höga natur- och kulturvärden. Förslaget är således ambitiösare än Miljö-&lt;br&gt;målskommitténs förslag och bedömning av vilken lägsta ambitionsnivå&lt;br&gt;som krävs för att generationsmålet skall kunna nås Genom de resurs-&lt;br&gt;förstärkningar som nu görs skapas förutsättningar för att i större&lt;br&gt;utsträckning än tidigare inrätta naturreservat i storleksordningen 5-25 ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet skall uppnås under en tioårsperiod. En avstämning bör göras&lt;br&gt;efter fem år för att utvärdera måluppfyllelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär också en höjd ambitionsnivå för det stat-&lt;br&gt;liga åtagandet jämfört med bedömningen i propositionen 1997/98:145&lt;br&gt;Svenska miljömål. Även om bevarande av biologisk mångfald är&lt;br&gt;huvudinriktningen i den svenska naturvårdsstrategin är det viktigt för&lt;br&gt;måluppfyllelsen att hänsyn tas även till skogens betydelse för närmiljön,&lt;br&gt;för ett aktivt friluftsliv och för dess roll som bärare av kulturvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppfylla miljökvalitetsmålet behöver dessutom åtgärder vidtas&lt;br&gt;för att nå samtliga fyra delmål som föreslagits, eftersom de främst tar&lt;br&gt;sikte på att hejda utarmningen av skogens biologiska mångfald och dess&lt;br&gt;kulturhistoriska arv. I södra Sverige t.ex. har praktiskt taget all skogs-&lt;br&gt;mark någon gång använts för agrar produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktuella statliga skyddsformer är främst nationalparker, natur- och&lt;br&gt;kulturreservat, biotopskyddsområden och naturvårdsavtal. Därutöver&lt;br&gt;krävs insatser för vård och skötsel av den skyddade skogen. Regeringen&lt;br&gt;har i budgetpropositionen 2001 (prop. 2000/01:1 utg.omr. 20 s. 26)&lt;br&gt;utvecklat de prioriteringar som bör gälla för skyddet av natur- och&lt;br&gt;kulturlandskapet. I första hand är de statliga insatserna ägnade att lång-&lt;br&gt;siktigt säkerställa de mest skyddsvärda skogarna och bevara biologisk&lt;br&gt;mångfald. Insatserna för områdesskydd bör som hittills integreras med&lt;br&gt;Natura 2000-processen och vara baserade på art- och habitatdirektivet&lt;br&gt;(92/43/EEG) och fågeldirektivet (79/409/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdens sociala dimension, de skyddade områdenas betydelse för&lt;br&gt;friluftslivet och det ökade behovet att bevara tätortsnära natur bör dock&lt;br&gt;fortsättningsvis väga tungt när ett områdes skyddsvärde skall bedömas.&lt;br&gt;Även skogens kulturmiljövärden skall vägas in i bedömningen av ett&lt;br&gt;områdes skyddsvärde. Regeringen anser således att bevarandevärdena för&lt;br&gt;friluftslivets intressen, tätortsnära miljö, skogens kulturmiljöer m.m. i&lt;br&gt;möjligaste mån skall samordnas med skyddet av den biologiska mång-&lt;br&gt;falden i skogslandskapet för att uppnå synergieffekter i bevarandearbetet.&lt;br&gt;Vad den slutliga kostnaden blir beror i hög grad på vilket instrument som&lt;br&gt;används för att uppnå skyddet, varvid den mest kostnadseffektiva lös-&lt;br&gt;ningen alltid bör väljas. Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och skogs-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vårdsstyrelsema, Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna ansvarar för&lt;br&gt;genomförandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att miljökvalitetsmålet Levande skogar skall kunna nås inom en&lt;br&gt;generationär det angeläget att skogsbolag och enskilda markägare fort-&lt;br&gt;sätter att frivilligt skydda skogsmark av hänsyn till höga natur- och&lt;br&gt;kulturmiljövärden och av sociala skäl. Delmålet att skydda ytterligare&lt;br&gt;900 000 ha förutsätter ett frivilligt ansvarstagande för skydd av minst&lt;br&gt;500 000 ha skogsmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De frivilliga avsättningarna uppgick enligt kommitténs redovisning till&lt;br&gt;230 000 ha år 1998. Dessa insatser förutsätter att de höga naturvärden&lt;br&gt;som det oftast handlar om faktiskt har bevarats och går att återfinna. Det&lt;br&gt;kan på goda grunder antas att skogsbruket på frivillig väg fortsätter att&lt;br&gt;skydda kulturhistoriskt intressanta miljöer. Frivilligt ansvarstagande för&lt;br&gt;att undanta mark från skogsproduktion har hittills gett goda resultat och&lt;br&gt;utvecklingen följs upp vart fjärde år av Skogsstyrelsen. Den miljöcertifi-&lt;br&gt;ering av skogsbruk som nu sker på bred front underlättar ytterligare&lt;br&gt;möjligheterna till en fortsatt positiv utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 2 (förstärkt biologisk mångfald)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krävs en rad åtgärder i fråga om sättet att sköta och bruka skogen.&lt;br&gt;Insatserna för att öka mängden död ved i hela landet består främst av för-&lt;br&gt;bättrad hänsyn i skogsbruket, dvs. att lämna grov död ved och ”döende”&lt;br&gt;träd vid avverkning, spara lövträd vid röjning och gallring och skapa död&lt;br&gt;ved i form av högstubbar. I vissa områden behövs extra insatser för att&lt;br&gt;bevara och förstärka den biologiska mångfalden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar kommitténs uppfattning att en höjning av ambi-&lt;br&gt;tionsnivån beträffande död ved är angelägen. Regeringen föreslår därför&lt;br&gt;att mängden hård död ved skall ökas med minst 40 % i stället för 25 % i&lt;br&gt;hela landet som kommittén föreslagit. Åtgärden bör bli föremål för upp-&lt;br&gt;följning och utvärdering inom ramen för den återkommande utvärde-&lt;br&gt;ringen av skogspolitiken. Arealen äldre lövrik skog bör öka i hela landet.&lt;br&gt;Vad som avses med äldre varierar i landet. Syftet är att i första hand för-&lt;br&gt;stärka och bevara biologisk mångfald särskilt på marker som tidigare&lt;br&gt;präglats av lövskog, t.ex. äldre jordbruksbygd. Åtgärderna bör även ta&lt;br&gt;sikte på landskapets kulturhistoriska strukturer. En generell strävan bör&lt;br&gt;vidare vara att förstärka andelen gammal skog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsmarkens naturliga produktionsförmåga riskerar att försämras,&lt;br&gt;främst på grund av luftföroreningar men även till följd av skogsbruks-&lt;br&gt;åtgärder. Ett naturligt inslag av lövskog och blandskog bidrar till stabila&lt;br&gt;skogliga ekosystem med ökad motståndskraft mot yttre stressfaktorer&lt;br&gt;som luftföroreningar m.m. Problemet med atmosfäriskt nedfall behandlas&lt;br&gt;under miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning (avsnitt 8). Den lång-&lt;br&gt;siktiga produktionsförmågan främjas genom lämpliga skogsbruks-&lt;br&gt;metoder som fortsatt ståndortsanpassning av skogsbruket och ökad&lt;br&gt;användning av naturlig föryngring. Ansvariga myndigheter är främst&lt;br&gt;Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att delmålet skall nås krävs rådgivning och information från&lt;br&gt;skogsvårdsorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 3 (skyddför kulturmiljövärden)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsmark skall brukas på sådant sätt att fomlämningar inte skadas och&lt;br&gt;att skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar är försumbara&lt;br&gt;senast år 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fomlämningar skyddas bl.a. enligt lagen (1988:950) om kulturminnen.&lt;br&gt;Undersökningar visar emellertid att sådana lämningar i skogen ofta tar&lt;br&gt;skada i samband med avverkning och markberedning. Antalet fora- och&lt;br&gt;kulturlämningar i skogsmarkerna uppgår till mellan 43 000 och 53 000.&lt;br&gt;Förekomsten av kulturmiljöer i skogslandskapet är enligt regeringens&lt;br&gt;bedömning inte tillräckligt väl kartlagd eller synliggjord. Ökade kun-&lt;br&gt;skaper skulle medföra större hänsyn i skogsbruket och bromsa utarm-&lt;br&gt;ningen av det agrara, skogliga och industriella kulturarvet. Ansvariga&lt;br&gt;myndigheter bör gemensamt genomföra inventerings- och informations-&lt;br&gt;åtgärder. Ansvaret åvilar i första hand Skogsstyrelsen och Riks-&lt;br&gt;antikvarieämbetet gemensamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultaten från inventeringen bör ge tillräckligt underlag för att&lt;br&gt;bedöma behovet av hänsyn till kulturmiljön och åtgärder till skydd för&lt;br&gt;fom- och kulturlämningar. Resultaten bör göras tillgängliga för mark-&lt;br&gt;ägare som har kulturvärden på sina skogsmarker. Modem informations-&lt;br&gt;teknologi bör utnyttjas. Underlaget bör kunna integreras med skogs-&lt;br&gt;sektorns egna planeringsinstrument som gröna skogsbruksplaner eller&lt;br&gt;utnyttjas vid landskapsekologisk planering. Skogsbrukets åtgärder kan&lt;br&gt;därefter anpassas och skonsammare metoder utvecklas, t.ex. för ålders-&lt;br&gt;blandade skogar. I vissa fall är det nödvändigt att skydda särskilt värde-&lt;br&gt;fulla kulturmiljöer genom att anpassa skogsbruket. Oftast räcker den&lt;br&gt;hänsyn som föreskrivs i skogsvårdslagen men ibland är det nödvändigt&lt;br&gt;att avstå från skogsbruk. Aktiva insatser för underhåll och skötsel av&lt;br&gt;kulturvärdena är ofta nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för detta delmål krävs rådgivning och information från berörda&lt;br&gt;myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 4 (åtgärdsprogram för hotade arter)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmålet innebär att åtgärdsprogram skall finnas och ha inletts senast år&lt;br&gt;2005 för de hotade arter som har behov av riktade åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet är att värna skogens biologiska mångfald och särskilt de arter&lt;br&gt;som är så sällsynta att de inte kan återhämta sig på egen hand även om&lt;br&gt;miljön förbättras. Redan i dag arbetar Naturvårdsverket med åtgärds-&lt;br&gt;program för åtminstone två arter som förekommer i skogslandskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av särskilda åtgärdsprogram för hotade arter är avhängigt&lt;br&gt;åtgärder under andra delmål och målen för skogsbruket i övrigt. Många&lt;br&gt;hotade arter i skogen är t.ex. beroende av död ved. Biologisk mångfald&lt;br&gt;bevaras effektivast genom hänsyn vid brukandet eller genom olika&lt;br&gt;former av bevarandeområden. Regeringen bedömer likväl att ett fåtal&lt;br&gt;arter som hör till skogslandskapet kan vara beroende av särskilda&lt;br&gt;åtgärdsprogram för sin överlevnad. Det kan gälla grupper av arter och&lt;br&gt;speciella hotade livsmiljöer. Flera naturliga skogsbiotoper, särskilt i&lt;br&gt;landets södra hälft, genomgår så starka förändringar att de nu hotar att&lt;br&gt;försvinna. Förslaget innebär att ett strategiskt åtgärdsprogram till skydd&lt;br&gt;för ett trettiotal arter i skogen skall tas fram. Särskild hänsyn bör tas till&lt;br&gt;arter som är listade i EG: s fågeldirektiv (79/409/EEG) och art- och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;habitatdirektivet (92/43/EG). Därutöver bör Naturvårdsverket och Art- Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;databanken bedöma i vilka fall det behövs åtgärdsprogram för hotade&lt;br&gt;arter och speciella livsmiljöer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har för avsikt att ge Naturvårdsverket i uppdrag att i sam-&lt;br&gt;verkan med Artdatabanken och övriga berörda myndigheter upprätta,&lt;br&gt;genomföra och utvärdera programmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar remissinstansernas bedömning att åtgärdsprogram-&lt;br&gt;men bör starta så snart det är möjligt. De bör tillämpas successivt under&lt;br&gt;hela tioårsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålet Levande skogar i ett generationsperspektiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens bedömning av miljökvalitetsmålet i ett generationsper-&lt;br&gt;spektiv är sju av punkterna oförändrade i förhållande till redovisningen i&lt;br&gt;propositionen 1997/98:145 Svenska miljömål. De övriga sex punkterna&lt;br&gt;är kompletterande beskrivningar som har föreslagits av Miljömåls-&lt;br&gt;kommittén i syfte att ytterligare belysa innebörden av miljökvalitets-&lt;br&gt;målet. Beskrivningen av målet i ett generationsperspektiv avser väsent-&lt;br&gt;liga faktorer för biologisk mångfald och värdefulla natur- och kultur-&lt;br&gt;miljöer i hela skogslandskapet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under senare tid har förutsättningarna för det statliga områdesskyddet&lt;br&gt;utvecklats genom att regeringen budgeterat medel som möjliggör en suc-&lt;br&gt;cessivt ökad satsning på att skydda de mest värdefulla och skyddsvärda&lt;br&gt;skogarna. Delmålet att 900 000 ha skyddsvärd skogsmark skall undantas&lt;br&gt;från skogsproduktion innebär en tydlig ambitionshöjning och att lång-&lt;br&gt;siktiga förutsättningar för planering av verksamheten skapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivilliga åtaganden sker i många fall som ett medel för bättre kon-&lt;br&gt;kurrens men kan också beräknas som en kostnad för skogsägaren. De&lt;br&gt;beräkningar Miljömålskommittén gör visar att det produktionsbortfall&lt;br&gt;som blir resultatet av att skogsmarken undantas från skogsproduktion&lt;br&gt;motsvarar 30-600 miljoner kronor per år i tio år. Med tanke på inrikt-&lt;br&gt;ningen att genom hög grad av frivillighet nå miljökvalitetsmålet har&lt;br&gt;rådgivning och information fortsatt väsentlig betydelse.&lt;br&gt;Skogsvårdsorganisationen har här en central roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den nya nivån på områdesskyddet bedöms även vissa områden&lt;br&gt;kunna skyddas som kombinerar värden för rekreation och friluftslivet&lt;br&gt;med höga biologiska värden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att inventera kulturlämningar i skogslandskapet och göra de mest&lt;br&gt;skyddsvärda objekten kända för berörda myndigheter och markägare är&lt;br&gt;en angelägen fråga under delmål 3. Genom det fornminnesprojekt som&lt;br&gt;nu bedrivs på Riksantikvarieämbetet kommer informationen från inven-&lt;br&gt;teringarna att kunna digitaliseras och därmed bli lättare tillgängliga. Det&lt;br&gt;ankommer i första hand på Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet att&lt;br&gt;gemensamt utföra åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skogssektorn innebär kravet på att öka andelen hård död ved i&lt;br&gt;skogen en beräknad merkostnad på ca 320 miljoner kronor per år i 10 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statsfinansiella kostnaden för att nå alla delmål under miljö- Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;kvalitetsmålet uppskattas till totalt ca 9,7 miljarder kronor under perio-&lt;br&gt;den 2001-2010. Under år 2000 har ca 20 miljoner kronor använts till&lt;br&gt;inventering av fomlämningar i skogen och till projektet Skog och histo-&lt;br&gt;ria. Finansieringen har skett via Riksantikvarieämbetets sakanslag men&lt;br&gt;även med arbetsmarknadsmedel. För att uppnå delmål 3 krävs ökade&lt;br&gt;insatser. Regeringen har i regleringsbrevet för 2001 till Riksantikvarie-&lt;br&gt;ämbetet anvisat särskilda medel för kunskapsuppbyggnad som täcker&lt;br&gt;delar av denna ökade kostnad. Regeringen bedömer för närvarande att&lt;br&gt;dessa medel är tillräckliga för att nå delmålet till år 2010. Regeringen&lt;br&gt;bedömer att det behövs ytterligare resurser för bl.a. skydd av värdefull&lt;br&gt;skogsmark samt rådgivning och information. För innevarande år beräk-&lt;br&gt;nar regeringen att göra vissa omprioriteringar av resurser inom 2001 års&lt;br&gt;utgiftsram. Regeringen beräknar vidare att, i jämförelse med 2001 års&lt;br&gt;utgiftsnivå för delmålen, tillföra ca 90 miljoner kronor 2002, ca&lt;br&gt;110 miljoner kronor 2003 och från och med 2004 ca 520 miljoner kronor&lt;br&gt;per år (se vidare avsnitt 25).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;18&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Ett rikt odlingslandskap&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/h4&gt;
&lt;h3&gt;Av riksdagen fastställt miljökvalitetsmål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk&lt;br&gt;produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den&lt;br&gt;biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Delmål för miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Senast år 2010 skall samtliga ängs- och betesmarker bevaras och&lt;br&gt;skötas på ett sätt som bevarar deras värden. Arealen hävdad ängs-&lt;br&gt;mark skall utökas med minst 5 000 ha och arealen hävdad betes-&lt;br&gt;mark av de mest hotade typerna skall utökas med minst 13 000 ha&lt;br&gt;till år 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Mängden småbiotoper i odlingslandskapet skall bevaras i minst&lt;br&gt;dagens omfattning i hela landet. Senast till år 2005 skall en strategi&lt;br&gt;finnas för hur mängden småbiotoper i slättbygden skall kunna öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Mängden kulturbärande landskapselement som vårdas skall öka till&lt;br&gt;år 2010 med ca 70 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Senast år 2010 skall det nationella programmet för växtgenetiska&lt;br&gt;resurser vara utbyggt och det skall finnas ett tillräckligt antal indi-&lt;br&gt;vider för att långsiktigt säkerställa bevarandet av inhemska hus-&lt;br&gt;djursraser i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Senast år 2006 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de&lt;br&gt;hotade arter som har behov av riktade åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Senast år 2005 skall ett program finnas för hur lantbrukets kultur-&lt;br&gt;historiskt värdefulla ekonomibyggnader kan tas till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Med de delmål som presenteras är förut-&lt;br&gt;sättningarna goda att nå miljökvalitetsmålet inom en generation. Ett&lt;br&gt;stort ansvar vilar på länsstyrelserna att samordna insatserna inom olika&lt;br&gt;politikområden. För att målen skall nås krävs att Miljö- och lands-&lt;br&gt;bygdsprogrammet ersätts med ett motsvarande program efter år 2006.&lt;br&gt;Ändringar i jordbrukets lönsamhet eller EU:s gemensamma jord-&lt;br&gt;brukspolitik kan förändra förutsättningarna såväl positivt som nega-&lt;br&gt;tivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap bör i ett generations-&lt;br&gt;perspektiv enligt regeringens bedömning innebära bl.a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Åkermarken har ett välbalanserat näringstillstånd, bra markstruktur&lt;br&gt;och mullhalt samt så låg föroreningshalt att ekosystemens funk-&lt;br&gt;tioner och människors hälsa inte hotas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Odlingslandskapet brukas på sådant sätt att negativa miljöeffekter&lt;br&gt;minimeras och den biologiska mångfalden gynnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Jorden brukas på ett sådant sätt att markens långsiktiga&lt;br&gt;produktionsförmåga upprätthålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Odlingslandskapet är öppet och variationsrikt med betydande&lt;br&gt;inslag av småbiotoper och vattenmiljöer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Biologiska och kulturhistoriska värden i odlingslandskapet som&lt;br&gt;uppkommit genom lång, traditionsenlig skötsel bevaras eller för-&lt;br&gt;bättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Odlingslandskapets byggnader och bebyggelsemiljöer med&lt;br&gt;särskilda värden bevaras och utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Hotade arter och naturtyper samt kulturmiljöer skyddas och&lt;br&gt;bevaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Odlingslandskapets icke-domesticerade växt- och djurarter har&lt;br&gt;sina livsmiljöer och spridningsvägar säkerställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Den genetiska variationen hos domesticerade djur och växter&lt;br&gt;bevaras. Kulturväxter bevaras så långt möjligt på sina historiska&lt;br&gt;platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan&lt;br&gt;hota den biologiska mångfalden introduceras inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömålskommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens förslag och bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser instämmer med eller har&lt;br&gt;ingen invändning mot inriktningen i kommitténs förslag till delmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, däribland Riksantikvarieämbetet, Läns-&lt;br&gt;styrelserna i Västra Götalands och Dalarnas län, Naturskyddsföreningen&lt;br&gt;och Sveriges Hembygdsförbund anser att delmålen är viktiga men att de&lt;br&gt;inte täcker alla aspekter på odlingslandskapet, vilket kan leda till frag-&lt;br&gt;mentering. De föreslår därför att ett mål för helheten i odlingslandskapet&lt;br&gt;sätts. Riksantikvarieämbetet föreslår ett delmål om fortsatt jordbruk i&lt;br&gt;Norrland och skogsbygd. Jordbruksverket föreslår ett delmål om&lt;br&gt;kadmium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, bl.a. Naturvårdsverket, Länsstyrelserna i Stock-&lt;br&gt;holms, Gotlands, Hallands och Norrbottens län samt Naturskydds-&lt;br&gt;föreningen anser att ambitionsnivån för delmålet om ängs- och betes-&lt;br&gt;marker bör höjas. Flera länsstyrelser och Naturskyddsföreningen påpekar&lt;br&gt;att målen för betesmarker och landskapselement endast utrycks i arealer&lt;br&gt;och saknar hänvisning till önskad kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En majoritet av de remissinstanser som har yttrat sig i frågan anser att&lt;br&gt;de åtgärder kommittén har föreslagit inte är tillräckliga för att målen skall&lt;br&gt;nås. Framför allt pekar man på att de föreslagna åtgärderna inte kan&lt;br&gt;styras till de värdefullaste områdena, att ersättningarna är otillräckliga,&lt;br&gt;att samordningen mellan olika styrmedel är dålig och att styrmedlen inte&lt;br&gt;förmår uppväga de negativa konsekvenserna av EU:s gemensamma jord-&lt;br&gt;brukspolitik. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Blekinge län framhåller att måluppfyllelsen i hög grad är beroende av&lt;br&gt;jordbruks- och regionalpolitiken, lönsamheten i näringen och den övriga&lt;br&gt;samhällsutvecklingen. Enligt bl.a. Naturvårdsverket, Naturskyddsföre-&lt;br&gt;ningen, Stockholms universitet och Borlänge kommun bör regeringen&lt;br&gt;verka för att alla delar av den gemensamma jordbrukspolitiken bidrar till&lt;br&gt;att nå miljömålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap:&lt;br&gt;Odlingslandskapet är resultatet av människans brukande och omformning&lt;br&gt;av naturen under lång tid för att möjliggöra livsmedelsproduktion.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landskapet utgör livsmiljö för många djur- och växtarter och är en viktig Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;del av vårt kulturarv. Byggnader, landskapselement och samman-&lt;br&gt;sättningen av arter och naturtyper berättar om hur kulturarvet nyttjats&lt;br&gt;genom tiderna och har även satt spår i konst, litteratur och musik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Odlingslandskapets natur- och kulturvärden hotas i dag av den snabba&lt;br&gt;specialiseringen och nedläggningen av jordbruk. Utvecklingen i jord-&lt;br&gt;bruket har medfört att landskapselement som stenmurar, åkerholmar,&lt;br&gt;dikesrenar och småvatten har tagits bort, framför allt i slättbygderna,&lt;br&gt;vilket minskat förutsättningarna för den biologiska mångfalden och&lt;br&gt;utarmat de kulturhistoriska värdena. Arealen åkermark har minskat med&lt;br&gt;en miljon ha eller ungefär en fjärdedel under 1900-talet. Nedläggningen&lt;br&gt;har varit koncentrerad till Norrland och södra Sveriges skogsbygder.&lt;br&gt;Under samma period har arealen naturliga fodermarker, dvs. ängs- och&lt;br&gt;hagmarker, minskat till en bråkdel. Vid sekelskiftet 1900 var stora delar&lt;br&gt;av Norrlands skogar och så gott som hela södra Sveriges skogar, hedar&lt;br&gt;och skärgårdsöar betade och det fanns ca 1 500 000 ha hävdad ängsmark.&lt;br&gt;I dag finns endast enstaka exempel på dessa produktionsformer. Ängs-&lt;br&gt;markerna har odlats upp eller i viss utsträckning omförts till betesmark.&lt;br&gt;Stora delar av de tidigare betesmarkerna har planterats eller spontant&lt;br&gt;vuxit igen. Bete sker numera huvudsakligen på betesmark som tidigare&lt;br&gt;varit åkermark och som förlorat en stor del av sitt naturliga artinnehåll.&lt;br&gt;Ytterligare en viktig förändring är att det mångfacetterade markutnytt-&lt;br&gt;jandet inom i stort sett hela odlingslandskapet har ersatts av en strikt&lt;br&gt;uppdelning mellan livsmedelsproduktion på åker och skogsproduktion på&lt;br&gt;skogsmark. Dessa förändringar har tillsammans med ändrade odlings-&lt;br&gt;metoder medfört att ungefär 2 000 av odlingslandskapets djur- och växt-&lt;br&gt;arter har rödlistats, dvs. löper risk att försvinna från landet. Detta mot-&lt;br&gt;svarar ungefär hälften av landets rödlistade arter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett allt intensivare utnyttjande av åkerarealer och användningen av&lt;br&gt;bekämpningsmedel minskar livsutrymmet för arter som är beroende av&lt;br&gt;åkermiljön och kantzonen mellan åker och andra naturtyper. Även arter&lt;br&gt;som är beroende av odlingslandskapets vattenmiljöer påverkas negativt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna har också medfört att många av odlingslandskapets&lt;br&gt;byggnader, i synnerhet ekonomibyggnaderna, har blivit överflödiga för&lt;br&gt;lantbrukets behov och på sikt kommer att försvinna. Byggnaderna har&lt;br&gt;betydelse för upplevelsen av landskapet och är värdefulla för den regio-&lt;br&gt;nala utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har i konventionen om biologisk mångfald (CBD) förbundit&lt;br&gt;sig bl.a. att bevara ekosystem och naturliga livsmiljöer samt att bibehålla&lt;br&gt;livskraftiga populationer av arter i deras naturliga miljö. Konventionens&lt;br&gt;parter skall också integrera bevarandet och det hållbara nyttjandet av&lt;br&gt;biologisk mångfald i alla relevanta sektorer. En redogörelse för&lt;br&gt;innehållet i konventionen har lämnats under miljökvalitetsmålet&lt;br&gt;Myllrande våtmarker (avsnitt 16).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt EG:s art- och habitatdirektiv (92/43/EEG, EGT L 206,&lt;br&gt;22.07.1992, s. 7, Celex 31992L0043) och fågeldirektiv (79/409/EEG,&lt;br&gt;EGT L 103, 25.04.1979, s. 1, Celex 31979L0409) skall Sverige skydda&lt;br&gt;och bevara ett urval av olika biotoper, däribland en stor del som tillhör&lt;br&gt;odlingslandskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att långsiktigt bevara odlingslandskapets natur-&lt;br&gt;och kulturmiljövärden är ett fortsatt jordbruk med djurhållning. Viktiga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medel för att bevara dessa värden i odlingslandskapet är information och Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;utbildningsinsatser samt ekonomisk ersättning till lantbrukare för utförda&lt;br&gt;miljötjänster. De tidigare programmen Naturvård i odlingslandskapet&lt;br&gt;(NOLA) och för landskapsvårdande åtgärder, som infördes år 1986&lt;br&gt;respektive år 1990, syftade till att bevara ett urval av de värdefullaste&lt;br&gt;odlingslandskapen. Efter EU-inträdet ersattes dessa program med ett&lt;br&gt;miljöersättningsprogram som till hälften finansierades med EU-medel.&lt;br&gt;Det nyligen antagna Miljö- och landsbygdsprogrammet, som refereras i&lt;br&gt;regeringens skrivelse (1999/2000:14) En hållbar utveckling av lands-&lt;br&gt;bygden, m.m., innebär en utvidgning av åtgärderna och skall stimulera&lt;br&gt;lantbrukarna till åtgärder som bevarar den biologiska mångfalden samt&lt;br&gt;miljöanpassade och resurshushållande produktionsformer. Det finns&lt;br&gt;också regionala stödformer som bl.a. syftar till att bevara jordbruket&lt;br&gt;inom områden med sämre ekonomiska förutsättningar, t.ex. skogs- och&lt;br&gt;mellanbygder och skärgårdsområden. EU:s gemensamma jordbruks-&lt;br&gt;politik leder dock i vissa avseenden till att de från miljösynpunkt nega-&lt;br&gt;tiva trenderna i jordbrukets utveckling förstärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det generella biotopskyddet i 7 kap. 11 § miljöbalken innebär ett gene-&lt;br&gt;rellt förbud mot att ta bort alléer, pilevallar, källor, småvatten, åker-&lt;br&gt;holmar, odlingsrösen och stenmurar samt ger möjligheter för läns-&lt;br&gt;styrelserna att avgränsa mindre skyddsområden. Odlingsmarker kan&lt;br&gt;dessutom avsättas som naturreservat eller kulturreservat med stöd av&lt;br&gt;miljöbalken. De allmänna hänsynsreglema, reglerna för utsättning och&lt;br&gt;utplantering av djur och växtarter och reglerna för användning av&lt;br&gt;bekämpningsmedel är andra delar av miljöbalken som väntas bidra till att&lt;br&gt;miljökvalitetsmålet kan nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De av riksdagen tidigare beslutade sektorsmålen för jordbruks- och&lt;br&gt;livsmedelspolitiken - att slå vakt om ett rikt och varierat odlingslandskap&lt;br&gt;och dess kulturvärden och att bevara den biologiska mångfalden - är väl&lt;br&gt;förenliga med miljökvalitetsmålet och fortsätter att gälla. I samband med&lt;br&gt;riksdagens beslut år 1999 om en ny struktur i arbetet med miljömål fast-&lt;br&gt;ställdes miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap (prop. 1997/98:145,&lt;br&gt;bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183). Det förutsattes att regeringen&lt;br&gt;skulle återkomma till riksdagen med förslag till delmål avseende bl.a.&lt;br&gt;våtmarker, bevarande av hotade arter samt stärkande av jordbrukets&lt;br&gt;positiva effekter och minimering av dess negativa miljöeffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Regeringen ansluter&lt;br&gt;sig i huvudsak till kommitténs förslag till delmål, med vissa justeringar i&lt;br&gt;enlighet med synpunkter från remissinstanserna. Våtmarker behandlas&lt;br&gt;under miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker (avsnitt 16). Fortsatt&lt;br&gt;jordbruk i Norrland och i skogsbygderna är en naturlig följd av upp-&lt;br&gt;nåendet av de föreslagna delmålen liksom av de mål som regeringen&lt;br&gt;angett i samband med redovisningen av Miljö- och landsbygdsprogram-&lt;br&gt;met (skr. 1999/2000:14). Regeringen bedömer det därför inte i dagsläget&lt;br&gt;nödvändigt med ett särskilt delmål i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer i vad remissinstanserna har anfört om att det är&lt;br&gt;viktigt att beakta helheten i odlingslandskapet. Emellertid anser reger-&lt;br&gt;ingen inte att det är möjligt att utforma ett operativt och uppföljningsbart&lt;br&gt;delmål för helheten i odlingslandskapet. Naturvårdsverkets arbete med&lt;br&gt;den nationella bevarandeplanen för odlingslandskapet präglas av ett&lt;br&gt;sådant helhetstänkande som remissinstanserna efterlyser och arbetet bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt regeringens uppfattning fullföljas. Ett ansvar vilar på läns- Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;styrelserna att ha denna helhetssyn och att utnyttja och samordna de&lt;br&gt;medel som finns att tillgå inom olika politikområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ökad ekologisk odling kan ge förutsättningar för en ökad biologisk&lt;br&gt;mångfald, framför allt genom att bekämpningsmedel inte används och&lt;br&gt;genom att en större del av marken används till vallodling för foder-&lt;br&gt;produktion, bete och gröngödsling. Regeringen har i skrivelse&lt;br&gt;(1999/2000:14) En hållbar utveckling av landsbygden, m.m. angett att&lt;br&gt;den ekologiskt odlade arealen bör utgöra 20 % år 2005. Regeringen anser&lt;br&gt;att även därefter bör den ekologiska produktionen fortsätta att öka.&lt;br&gt;Regeringen har vidare angett att den ekologiska animalieproduktionen&lt;br&gt;bör öka så att 10 % av antalet mjölkkor och slaktdjur av nöt och lamm&lt;br&gt;bör finnas i ekologisk produktion till år 2005. För att skyddsvärda&lt;br&gt;områden skall kunna bevaras på lång sikt måste förutsättningar skapas&lt;br&gt;för ett livskraftigt jordbruk och en livskraftig landsbygd. Ett sätt att öka&lt;br&gt;lönsamheten för jordbrukare som producerar på ett sätt som bevarar och&lt;br&gt;stärker biologisk mångfald i jordbruket är att öka konsumtionen av livs-&lt;br&gt;medel som producerats på sådant sätt. Delegationen för ekologiskt håll-&lt;br&gt;bar upphandling (dir. 1998:8, tilläggsdir. 2000:54) har tagit fram kriterier&lt;br&gt;för offentlig upphandling av naturbeteskött och andra livsmedel som&lt;br&gt;främjar omställningen till ett hållbart samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fjällnära jordbruket kräver särskilda insatser för att kunna bevaras.&lt;br&gt;Därför bereds för närvarande inom Regeringskansliet frågan om en viss&lt;br&gt;höjning av det nationella stödet till produktion av mjölk från ko och get i&lt;br&gt;det fjällnära området i norra Sverige. Åtgärder för utveckling av det&lt;br&gt;fjällnära jordbruket är dessutom prioriterade i de båda mål 1-program-&lt;br&gt;men inom ramen för EU:s strukturfonder under perioden 2000-2006.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande inriktningen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik&lt;br&gt;motverkar delvis målet att skydda och bevara natur- och kulturvärden i&lt;br&gt;odlingslandskapet. Jordbrukspolitiken kommer att utvärderas år 2003 och&lt;br&gt;ses över senast år 2006. Jordbruksverket har tillsammans med Natur-&lt;br&gt;vårdsverket och Riksantikvarieämbetet ett uppdrag att följa och utvärdera&lt;br&gt;miljöeffekterna av den gemensamma jordbrukspolitiken och lämna för-&lt;br&gt;slag till ändringar av regelverket som kan leda till bättre måluppfyllelse&lt;br&gt;av framför allt miljömålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i skrivelsen 1999/2000:14 En hållbar utveckling av&lt;br&gt;landsbygden m.m. uttalat att det är angeläget att arbeta för en fortsatt&lt;br&gt;reformering av den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU. Reger-&lt;br&gt;ingen avser bl.a. att utarbeta förslag till hur denna kan utformas för att&lt;br&gt;integrera miljöaspekterna och stärka bevarandet av natur- och kultur-&lt;br&gt;miljövärden i odlingslandskapet. Regeringen avser vidare att studera&lt;br&gt;möjligheten att ytterligare styra de bevarandeorienterade åtgärderna till&lt;br&gt;de värdefullaste områdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i den forskningspolitiska propositionen 2000/2001:3&lt;br&gt;Forskning och förnyelse betonat behovet av forskning som underlag för&lt;br&gt;att nå miljökvalitetsmålen. Ansvariga myndigheter för att finansiera&lt;br&gt;denna forskning är bl.a. Naturvårdsverket och Forskningsrådet för miljö,&lt;br&gt;areella näringar och samhällsbyggande (Formas). Sådan forskning kan&lt;br&gt;förbättra kunskapen om vilka åtgärder som har störst betydelse och är&lt;br&gt;mest kostnadseffektiva för att nå miljökvalitetsmålen. Försöks- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvecklingsverksamhet är också en viktig förutsättning för att nå miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med kommitténs förslag och remissinstansernas synpunkter&lt;br&gt;avser regeringen att se över de samlade styrmedlenas effekter på jord-&lt;br&gt;brukssektorn i syfte att minimera målkonflikter och samtidigt öka&lt;br&gt;möjligheterna att uppnå miljökvalitetsmålet och andra mål liksom för att&lt;br&gt;långsiktigt säkra ett variationsrikt och dynamiskt odlingslandskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 1 (skötsel av ängs- och betesmarker)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det nuvarande Miljö- och landsbygdsprogrammet hävdas ca&lt;br&gt;4 000 ha ängsmark och ca 400 000 ha kultiverad och naturlig betesmark.&lt;br&gt;Naturvårdsverket och Riksrevisionsverket har pekat på att det finns&lt;br&gt;värdefulla arealer som inte hävdas och att en del av dessa behöver restau-&lt;br&gt;reras. I dessa ohävdade arealer ingår bl.a. områden som föreslagits till&lt;br&gt;Natura 2000 enligt EG:s art- och habitatdirektiv (92/43/EEG) och som&lt;br&gt;Sverige därmed har förpliktigat sig att bevara. Speciellt ängsmarker,&lt;br&gt;betesmarker i Norrland samt betesmarker på utmark, såsom alvar, ljung-&lt;br&gt;hed, skogs- och fäbodbete, utgör endast en spillra av arealen vid sekel-&lt;br&gt;skiftet 1900. Enligt länsstyrelsen på Gotland saknar mer än hälften av&lt;br&gt;arealen naturbetesmark på Gotland miljöstöd och hotas av igenväxning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Orsakerna till att ängs- och hagmarker inte hävdas i större utsträckning&lt;br&gt;är flera. Specialisering, dålig lönsamhet i jordbruket och stora invester-&lt;br&gt;ingsbehov vid generationsskiften med följande nedläggning av lantbruk&lt;br&gt;samt inverkan från andra delar av EU:s gemensamma jordbrukspolitik är&lt;br&gt;troligen de viktigaste. Andra svårigheter i sammanhanget kan vara att det&lt;br&gt;lokalt råder brist på betesdjur eller att djuren betar på vall i stället för på&lt;br&gt;naturbetesmark. Kunskapsunderlaget vad gäller de faktiska förhållandena&lt;br&gt;är bristfälligt i dessa avseenden men undersöks för närvarande i samband&lt;br&gt;med den löpande utvärderingen av EU:s gemensamma jordbrukspolitiks&lt;br&gt;(CAP) miljöeffekter. Resultatet av denna undersökning får visa om det&lt;br&gt;finns behov av ytterligare styrning. Regeringen kommer i sådant fall att&lt;br&gt;låta utreda hur betesmarkerna kan nyttjas på ett från naturvårdssynpunkt&lt;br&gt;bättre sätt. Den osäkerhet om hur de nya stöden kunde användas som&lt;br&gt;rådde vid introduktionen av nya stödformer i samband med medlem-&lt;br&gt;skapet utgör dock inte längre något problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag till delmål innebär att samtliga ängs- och betes-&lt;br&gt;marker skall kunna hävdas till år 2010. Vidare skapas förutsättningar för&lt;br&gt;att arealen hävdade ängsmarker skall kunna fördubblas och att arealen&lt;br&gt;betesmarker i Norrland samt utmarksbeten skall kunna öka med ca 20 %&lt;br&gt;till år 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och landsbygdsprogrammets ersättningar för hävd respektive&lt;br&gt;restaurering av värdefulla ängs- och betesmarker är tillsammans med&lt;br&gt;informationsinsatser de viktigaste verktygen för att uppnå delmålet. Där-&lt;br&gt;utöver kan restaureringar ske med hjälp av de lokala investerings-&lt;br&gt;programmen, så länge programmet löper, och Naturvårdsverkets anslag&lt;br&gt;för skötsel av naturreservat. Bland ängsmarkerna är bl.a. hävden av våt-&lt;br&gt;slåttermarker viktig. Miljö- och landsbygdsprogrammet ger också&lt;br&gt;möjlighet till ersättning för bl.a. miljövänliga investeringar, marknads-&lt;br&gt;föring och nyföretagande. Tillsammans med övriga statliga och kommu-&lt;br&gt;nala program ger Miljö- och landsbygdsprogrammet de förutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för specialisering och kombinationer av olika näringsfång som medger en&lt;br&gt;fortsatt hävd av dessa marker. Enligt regeringens bedömning är en förut-&lt;br&gt;sättning för att uppnå delmålet att länsstyrelserna aktivt söker upp mark-&lt;br&gt;ägare, informerar om och samordnar insatser och medel från såväl Miljö-&lt;br&gt;och landsbygdsprogrammet som strukturfondsprogrammet, lokala inve-&lt;br&gt;steringsprogrammet och andra program. I arbetet med den Nationella&lt;br&gt;bevarandeplanen för odlingslandskapet är lokal förankring och lokalt&lt;br&gt;deltagande viktiga framgångsfaktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 2 (bevarande och nyskapande av småbiotoper i odlingslandskapet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småbiotoper som åkerholmar, dikesrenar, småvatten, alléer, odlingsrösen&lt;br&gt;och stenmurar är livsmiljö för värdefulla arter och utgör spridningslinjer&lt;br&gt;för arter med dålig spridningsförmåga. De bidrar också till den variation i&lt;br&gt;odlingslandskapet som många arter kräver. Småbiotopema är därför nöd-&lt;br&gt;vändiga för att populationer inte skall isoleras och därmed bli än mer&lt;br&gt;sårbara för genetiska och andra slumpfaktorer. De utgör ofta också&lt;br&gt;värdefulla kulturelement som är viktiga för odlingslandskapets karaktär.&lt;br&gt;För många arter är dessa marker de refugier som möjliggör att de kan&lt;br&gt;finnas kvar. I många fall kan tillfälligt sparade åkerkanter ge ökade&lt;br&gt;möjligheter för biologisk mångfald i odlingslandskapet. Avsikten med&lt;br&gt;bevarandet och återskapandet är att vända den negativa trend som&lt;br&gt;Artdatabanken redovisat för arter knutna till odlingslandskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksrationaliseringama de senaste hundra åren har inneburit att&lt;br&gt;en stor del av ovan nämnda småbiotoper har avlägsnats eller inte längre&lt;br&gt;hävdas och därmed växer igen. Längst har försvinnandet gått i&lt;br&gt;slättbygderna men det finns även andra bygder där det råder brist på&lt;br&gt;småbiotoper. I de utpräglade slättbygderna har utarmningen gått så långt&lt;br&gt;att det behöver skapas nya småbiotoper. Erfarenheter från Danmark,&lt;br&gt;Storbritannien och Tyskland visar att det med relativt enkla medel går att&lt;br&gt;snabbt öka den biologiska mångfalden i ett enahanda åkerlandskap&lt;br&gt;genom att anlägga ytor med avvikande vegetation på strategiska platser.&lt;br&gt;Sådana nya småbiotoper kan komplettera de befintliga men inte ersätta&lt;br&gt;dem. då nyskapade miljöer sällan är lämpliga för krävande arter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biotopskyddet har tillsammans med jordbrukets miljö- och lands-&lt;br&gt;bygdsprogram bromsat men inte helt stoppat försvinnandet av småbio-&lt;br&gt;toper. Delmålet innebär enligt regeringens bedömning att dispenser från&lt;br&gt;biotopskydd enligt 7 kap. 11 § miljöbalken i allmänhet skall åtföljas av&lt;br&gt;krav på att sökanden vidtar kompensationsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att i enlighet med Jordbruksverkets och kommitténs&lt;br&gt;förslag uppdra åt Jordbruksverket att tillsammans med andra berörda&lt;br&gt;myndigheter ta fram en strategi för hur mängden småbiotoper i slätt-&lt;br&gt;bygden skall kunna öka samt utveckla metodik för att följa utvecklingen.&lt;br&gt;Strategin bör även uppmärksamma slättbygdens kulturhistoriska värden.&lt;br&gt;Det är önskvärt att strategin kan färdigställas inför utvärderingen av&lt;br&gt;delmålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns behov avser regeringen att senare uppdra åt Jordbruks-&lt;br&gt;verket att även klarlägga i vilka regioner som bristen på småbiotoper&lt;br&gt;utgör ett hinder för bevarandet och spridningen av odlingslandskapets&lt;br&gt;biologiska mångfald samt ta fram en strategi för hur mängden småbio-&lt;br&gt;toper kan ökas i dessa regioner. Genom uppdraget bör det klarläggas i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilka regioner som bristen på småbiotoper utgör ett hinder för bevarandet Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;och spridningen av odlingslandskapets biologiska mångfald. Vid behov&lt;br&gt;bör det även tas fram en strategi för hur mängden småbiotoper kan ökas i&lt;br&gt;dessa regioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägrenar är småbiotoper som i vissa fall hyser stor biologisk mång-&lt;br&gt;fald. Vägens omgivning innehåller dessutom ofta andra värdefulla små-&lt;br&gt;biotoper såsom alléer, stenmurar och milstenar. Vägverket bör fortsätta&lt;br&gt;arbetet med att dels säkerställa artrikedomen och kulturelementen i de&lt;br&gt;natur- och kulturhistoriskt värdefulla vägrenarna, dels utveckla artrike-&lt;br&gt;domen i övriga vägrenar, särskilt i slättlandskapet. Vägverket bör också&lt;br&gt;fortsätta utvecklingen av metoder för att tillvarata det slagna gräset för&lt;br&gt;användning i komposterings-, rötnings- eller förbränningsanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 3 (skötsel av kulturbärande landskapselement)&lt;br&gt;Odlingslandskapets kulturbärande landskapselement som t.ex. fom-&lt;br&gt;lämningar, alléer, gärdesgårdar och stenmurar är en omistlig del av vårt&lt;br&gt;kulturella och historiska arv, samtidigt som de har ett stort upplevelse-&lt;br&gt;värde för många människor. De har också betydelse för den biologiska&lt;br&gt;mångfalden genom att utgöra livsmiljöer för sällsynta och hotade djur-&lt;br&gt;och växtarter. Det är därför viktigt att beakta helheten i odlingsland-&lt;br&gt;skapet vid inrättande av kulturreservat enligt 7 kap 9 § miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landskapselementen behöver hävdas för att på sikt finnas kvar. Kun-&lt;br&gt;skapen om hur de traditionellt hävdas håller dock på att försvinna. Att&lt;br&gt;vända denna utveckling är ett nödvändigt steg för att uppnå delmålet.&lt;br&gt;Miljö- och landsbygdsprogrammet är ett viktigt verktyg för att nå&lt;br&gt;delmålet och ger möjligheter att integrera natur- och kulturmiljöaspekter&lt;br&gt;i bevarandearbetet. Målet för delprogrammet för skötsel av landskaps-&lt;br&gt;element har utökats och antalet landskapselement som kan hävdas beräk-&lt;br&gt;nas öka med ca 70 %. Det finns också möjlighet till ersättning för beva-&lt;br&gt;rande av vissa överloppsbyggnader, dvs. byggnader som hör samman&lt;br&gt;med tidigare markanvändning, exempelvis ängslador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 4 (genetiska resurser hos domesticerade växt- och djurarter)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionen om biologisk mångfald omfattar även det hållbara nytt-&lt;br&gt;jandet och bevarandet av domesticerade växt- och djurarter samt de&lt;br&gt;genetiska resurser som dessa är bärare av. Många av dessa kulturväxter,&lt;br&gt;lantsorter och lantraser har egenskaper som gått förlorade i konven-&lt;br&gt;tionella växtsorter och husdjur men som visat sig viktiga att genetiskt&lt;br&gt;bevara. Det kan gälla resistens hos växter eller sundhet och god fertilitet&lt;br&gt;hos djur. Gamla kulturväxter och lantraser bär ofta på arvsanlag och&lt;br&gt;egenskaper som dels utgör ett viktigt underlag för framtida växtförädling&lt;br&gt;och husdjursavel, dels har funktioner för övrig biologisk mångfald. Så är&lt;br&gt;exempelvis flera kulturväxter värdväxter för hotade insekter. Betesdjur&lt;br&gt;av lantrasema har också egenskaper som gör dem speciellt lämpade för&lt;br&gt;landskapsvård såsom härdighet, låga krav på betesmarken och förmåga&lt;br&gt;att försvara sig mot rovdjur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har den 7 december 2000 (dnr. Jo 1998/2885, Jo 1999/429)&lt;br&gt;beslutat att inrätta ett nationellt program för växtgenetiska resurser. Jord-&lt;br&gt;bruksverket skall ansvara för programmets genomförande, uppföljning&lt;br&gt;och utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordiska genbanken för husdjur samlar information om och samordnar Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;viss verksamhet som rör ett urval av odlingslandskapets husdjursraser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Husdjurs- och avelsföreningar och några djurparker, däribland Nordens&lt;br&gt;Ark, bedriver avelsarbete och informerar om de raser de arbetar med. De&lt;br&gt;enskilda djurhållama behöver emellertid såväl ökad avelsgenetisk&lt;br&gt;kunskap som ekonomiskt stöd. I dag finns genom Miljö- och lands-&lt;br&gt;bygdsprogrammet stöd till avelsföreningamas information samt ett&lt;br&gt;begränsat ekonomiskt stöd till den som håller vissa hotade husdjursraser.&lt;br&gt;Detta stöd utgår dock inte för alla raser, exempelvis inte för fjäderfäraser,&lt;br&gt;och är inte tillräckligt för att ensamt säkra bevarandet av de hotade&lt;br&gt;raserna. Regeringen har påbörjat arbetet med en strategi för husdjurs-&lt;br&gt;genetiska resurser som tillsammans med utvärderingen av den gemen-&lt;br&gt;samma jordbrukspolitiken år 2003 och Jordbruksverkets översyn av&lt;br&gt;Miljö- och landsbygdsprogrammet kommer att klarlägga om det finns&lt;br&gt;behov av ytterligare stöd till dem som håller hotade husdjursraser. De&lt;br&gt;insatser som görs av dem som håller hotade husdjursraser är nödvändiga&lt;br&gt;för att säkerställa ett långsiktigt bevarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 5 (åtgärdsprogram för hotade arter och biotoper)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För allt fler arter knutna till odlingslandskapet minskar populationema.&lt;br&gt;Enligt Artdatabanken gäller detta arter knutna till hävdade sandmarker&lt;br&gt;och fuktmarker som strandängar men även arter knutna till naturbetes-&lt;br&gt;marker och arter beroende av dynga. Målet syftar till att väma de arter&lt;br&gt;som är så sällsynta att de inte kan återhämta sig på egen hand även om&lt;br&gt;förutsättningar skapas genom restaurering och återskapande av poten-&lt;br&gt;tiella livsmiljöer. Det gäller främst de arter som i rödlistan anges som&lt;br&gt;akut eller starkt hotade. I odlingslandskapet är 15-80 hotade arter i behov&lt;br&gt;av särskilda insatser under den närmaste tioårsperioden. Det exakta&lt;br&gt;antalet beror av hur andra insatser lyckas tillgodose arternas behov.&lt;br&gt;Regeringen bedömer att ca 50 åtgärdsprogram behöver genomföras till år&lt;br&gt;2010. Särskild hänsyn bör tas till arter och biotoper som är listade i EG:s&lt;br&gt;art- och habitatdirektiv (92/93/EEG) och fågeldirektiv (79/409/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som första steg behövs i några fall fortsatt inventeringsarbete för att&lt;br&gt;hitta lokaler för de aktuella arterna. För åtskilliga arter är dock kun-&lt;br&gt;skapen redan i dag så god att åtgärdsprogram snabbt bör kunna tas fram&lt;br&gt;och börja tillämpas. För övriga arter bör åtgärdsprogrammen börja&lt;br&gt;tillämpas successivt under den närmaste tioårsperioden. Regeringen&lt;br&gt;avser att uppdra åt Naturvårdsverket att i samverkan med berörda&lt;br&gt;myndigheter, kommuner, markägare och frivilligorganisationer utforma&lt;br&gt;och genomföra åtgärdsprogrammen. Vid ekologisk produktion förbättras&lt;br&gt;förutsättningarna för biologisk mångfald i odlingslandskapet. Åtgärder&lt;br&gt;för att öka andelen ekologiskt odlad mark är därför av betydelse för att&lt;br&gt;kunna nå delmålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 6 (lantbrukets ekonomibyggnader)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmålet syftar till att utarbeta ett program för hur de äldre karaktärs-&lt;br&gt;givande ekonomibyggnaderna kan underhållas och om möjligt fortsätta&lt;br&gt;att nyttjas. Till år 2005 skall ett sådant program finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den traditionella bebyggelsen är av stor betydelse för landskapets&lt;br&gt;karaktär och regionala särart. Upplevelsen och förståelsen av den&lt;br&gt;svenska historien och det svenska kulturlandskapets omdaning och&lt;br&gt;utveckling levandegörs då kulturmiljöer bevaras. Även bebyggelsens&lt;br&gt;värde för regional utveckling och marknadsföring har understrukits i bl.a.&lt;br&gt;Miljö- och landsbygdsprogrammet. Delmålet fokuserar på odlingsland-&lt;br&gt;skapets ekonomibyggnader eftersom det är dessa som är mest hotade.&lt;br&gt;Det bidrar även till att utveckla den helhetssyn på odlingslandskapet som&lt;br&gt;många remissinstanser efterlyst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap i ett generationsperspektiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens bedömning av miljökvalitetsmålet i ett generations-&lt;br&gt;perspektiv bygger den ljärde punkten på Miljömålskommitténs förslag&lt;br&gt;till beskrivningar av skogs- och mellanbygderna respektive slättbyg-&lt;br&gt;derna. Även sjätte och åttonde punkten bygger på en kompletterande&lt;br&gt;beskrivning föreslagen av kommittén. Den nionde punkten har komplet-&lt;br&gt;terats för att omfatta även kulturmiljöaspekten. I övrigt är punkterna&lt;br&gt;desamma som redovisades i propositionen 1997/98:145 Svenska miljö-&lt;br&gt;mål.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär att jordbrukare som redan i dag bedriver ett&lt;br&gt;hållbart jordbruk som bevarar natur- och kulturvärden ges möjlighet att&lt;br&gt;fortsätta driften samtidigt som incitamentet att ytterligare inrikta driften&lt;br&gt;mot hållbart brukande ökar för samtliga jordbruksföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna behöver fortsätta sitt arbete med att informera mark-&lt;br&gt;ägare och brukare om odlingslandskapets värden och stärka arbetet med&lt;br&gt;att samordna de olika ersättningsformer som finns, främst Miljö- och&lt;br&gt;landsbygdsprogrammet, strukturstöd och lokala investeringsbidrag.&lt;br&gt;Länsstyrelserna och kommunerna kommer att behöva intensifiera arbetet&lt;br&gt;med att samordna sina resurser. Samhällsinsatserna inom området&lt;br&gt;kommer därmed att bli effektivare. För delmålen 1-3, samt 6 krävs att&lt;br&gt;länsstyrelsen i samarbete med regionala aktörer, regionaliserar de natio-&lt;br&gt;nella målen till operativa mål för länet och för de naturgeografiska och&lt;br&gt;kulturhistoriska regionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär att en stor del av odlingslandskapets bio-&lt;br&gt;logiska mångfald gynnas, att natur- och kulturhistoriska värden stärks&lt;br&gt;och att det öppna varierade landskapet behålls samtidigt som en del av&lt;br&gt;jordbrukets negativa miljöeffekter på biologisk mångfald motverkas. Det&lt;br&gt;varierade landskapet har stort värde för friluftsliv och rekreation och&lt;br&gt;medför också positiva effekter för turistnäringen. Ett bevarat odlings-&lt;br&gt;landskap med ängar, hagar och traditionell bebyggelse är positivt för&lt;br&gt;bygdens identitet och människors trygghet och förankring. De ökade&lt;br&gt;möjligheterna till diversifiering och utveckling av nya produkter har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;positiva effekter på sysselsättningen i glesbygd och möjligheterna till en Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;levande landsbygd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skrivelsen En hållbar utveckling av landsbygden, m.m. (skr.&lt;br&gt;1999/2000:14), har regeringen förklarat sin avsikt att se över Miljö- och&lt;br&gt;landsbygdsprogrammet år 2002. Regeringen avser att efter översynen&lt;br&gt;och efter att ha övervägt förutsättningar för utökad EG-finansiering&lt;br&gt;genom tillförsel av ytterligare medel från EG-budgeten eller genom&lt;br&gt;modulering, överväga en utökning av programmet. Behovet av åtgärder&lt;br&gt;och utvecklingen av programmet bör vara avgörande för hur en sådan&lt;br&gt;utbyggnad bör se ut. Jordbruksverkets löpande utvärdering av den&lt;br&gt;gemensamma jordbrukspolitiken, utvärderingen av EU:s jordbrukspolitik&lt;br&gt;år 2003 samt forskningsresultat kan också leda till ett effektivare utnytt-&lt;br&gt;jande av insatta medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statsfinansiella kostnaden för att nå alla delmål under miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmålet uppskattas till totalt ca 16,6 miljarder kronor under perio-&lt;br&gt;den 2001-2010. Utgifterna för huvuddelen av de föreslagna åtgärderna&lt;br&gt;har budgeterats i Miljö- och landsbygdsprogrammet fram till och med&lt;br&gt;2006. Formuleringen av delmålen bygger på antagandet att åtgärderna i&lt;br&gt;Miljö- och landsbygdsprogrammet förlängs i en kommande program-&lt;br&gt;period och att Sverige erhåller en finansiering från EU minst i nivå med&lt;br&gt;den nuvarande. Regeringen bedömer att det behövs ytterligare resurser&lt;br&gt;för bl.a. utveckling av program för växtgenetiska resurser och skydd av&lt;br&gt;hotade arter. Regeringen beräknar därför att, i jämförelse med 2001 års&lt;br&gt;utgiftsnivå för delmålen, tillföra ca 10 miljoner kronor per år 2002-2003,&lt;br&gt;och från och med 2004 ca 20 miljoner kronor per år (se vidare&lt;br&gt;avsnitt 25).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;19&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Storslagen fjällmiljö&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Av riksdagen fastställt miljökvalitetsmål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fjällen skall ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mång-&lt;br&gt;fald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i&lt;br&gt;fjällen skall bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar&lt;br&gt;utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot&lt;br&gt;ingrepp och andra störningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Delmål för miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Skador på mark och vegetation orsakade av mänsklig verksamhet&lt;br&gt;skall vara försumbara senast år 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Buller i fjällen från motordrivna fordon i terräng och luftfartyg&lt;br&gt;skall minska och uppfylla följande specifikation, nämligen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- minst 60% av terrängskotrar i trafik senast år 2015 skall&lt;br&gt;uppfylla högt ställda bullerkrav (lägre än 73 dBA),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- buller från luftfartyg senast år 2010 skall vara försumbart både&lt;br&gt;inom regleringsområde klass A enligt terrängkömingsförordningen&lt;br&gt;(1978:594) och inom minst 90 % av nationalparksarealen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Senast år 2010 skall merparten av områden med representativa&lt;br&gt;höga natur- och kulturvärden i fjällområdet ha ett långsiktigt skydd&lt;br&gt;som vid behov omfattar skötsel och restaurering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Senast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de&lt;br&gt;hotade arter som har behov av riktade åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Miljökrav bör införas för terrängskotrar. 1&lt;br&gt;avvaktan på obligatoriska buller- och avgaskrav bör ett system för&lt;br&gt;frivillig miljöklassning av nya terrängskotrar utvecklas och införas.&lt;br&gt;Ett sådant system bör kompletteras med styrmedel för att påskynda&lt;br&gt;introduktionen av miljöanpassade terrängskotrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett regionalt miljö- och hushållningsprogram för fjällområdet kan&lt;br&gt;ge ytterligare underlag för arbetet att nå miljökvalitetsmålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö bör i ett generations-&lt;br&gt;perspektiv enligt regeringens bedömning innebära bl.a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Fjällens karaktär av betespräglat storslaget landskap med vid-&lt;br&gt;sträckta sammanhängande områden bibehålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Fjällens biologiska mångfald bevaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan&lt;br&gt;hota den biologiska mångfalden introduceras inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Kulturmiljövärden, särskilt det samiska kulturarvet, bevaras och&lt;br&gt;utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Rennäring, turism, jakt, fiske och annat nyttjande av fjällen liksom&lt;br&gt;bebyggelse och annan exploatering bedrivs med hänsyn till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;naturens långsiktiga produktionsförmåga, biologisk mångfald,&lt;br&gt;natur- och kulturmiljövärden samt värden för friluftsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Låg bullernivå eftersträvas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Förslitningen av fjällvegetationen minskar och lavtäckets utbred-&lt;br&gt;ning ökar i omfång och tjocklek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Hotade arter och arter som drabbats av stark tillbakagång har&lt;br&gt;möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga utbred-&lt;br&gt;ningsområden så att långsiktigt livskraftiga populationer säkras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Lokala bestånd av fisk och andra vattenlevande arter i fjällens&lt;br&gt;sjöar och vattendrag bibehålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Arealen områden med stora upplevelsevärden eller höga natur- och&lt;br&gt;kulturvärden som är fria från buller och andra störningar ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömålskommitténs forslag: Överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens förslag och bedömning. Kommittén föreslog för delmålet om&lt;br&gt;buller i fjällen ett något snabbare utbyte av äldre terrängskotrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker kommitténs&lt;br&gt;förslag till delmål. Invändningarna rör främst delmålet om skador på&lt;br&gt;mark och vegetation. Flera remissinstanser, bl.a. Länsstyrelserna i&lt;br&gt;Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, Svenska Naturskydds-&lt;br&gt;föreningen och Svenska Turistföreningen (STF), anser att delmålet om&lt;br&gt;skador på mark och vegetation inte är realistiskt. Svenska Samernas&lt;br&gt;Riksförbund anser att delmålet blir provisoriskt i avvaktan på Rennär-&lt;br&gt;ingspolitiska kommitténs arbete. Länsstyrelsen i Jämtlands län är tvek-&lt;br&gt;sam till en begränsning av turism och renskötsel för att minska nyttjandet&lt;br&gt;av fjällen. Sametinget anför att underlag saknas för dra säkra slutsatser&lt;br&gt;beträffande vegetationstäcket. Sametinget anser att målen är vagt formu-&lt;br&gt;lerade och därmed svåra att följa upp. Jordbruksverket framhåller att&lt;br&gt;rennäringens påverkan på de betespräglade växterna och den biologiska&lt;br&gt;mångfalden i första hand bestäms av slaktuttaget. Vägverket betonar att&lt;br&gt;EG:s maskindirektiv för närvarande inte medger att bullerkrav ställs på&lt;br&gt;snöskotrar. Sveriges Snöskoterägares Riksorganisation anser att buller-&lt;br&gt;krav för terrängskotrar måste vara rimliga och samordnas med utveck-&lt;br&gt;lingen på världsmarknaden. Remissinstanserna är positiva till utarbe-&lt;br&gt;tandet av ett regionalt miljö- och hushållningsprogram för fjällområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö-. Fjällen till-&lt;br&gt;hör Sveriges och Europas mest opåverkade miljöer och har mycket höga&lt;br&gt;natur- och upplevelsevärden. Människor har levt i fjällmiljön under flera&lt;br&gt;tusen år och fjällen har därför betydande kulturmiljövärden. Ekosyste-&lt;br&gt;men innehåller relativt få arter och klimatet karakteriseras av kalla&lt;br&gt;vintrar och korta somrar. Produktionsförmågan är i allmänhet låg i både&lt;br&gt;mark- och vattenekosystemen och känsligheten för yttre störningar är&lt;br&gt;ofta stor. I princip hela fjällområdet omfattas av rennäringen som bedrivs&lt;br&gt;av den samiska befolkningen. Fjällområdet är samtidigt attraktivt för&lt;br&gt;rekreation och friluftsliv i olika former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har tidigare beslutat att avsätta vissa områden i fjällen som&lt;br&gt;nationalparker och att fjällvärlden utgör område av riksintresse enligt&lt;br&gt;3 och 4 kap. miljöbalken med hänsyn till områdets natur- och kultur-&lt;br&gt;värden. Mark- och vattenområden som har betydelse för rennäringen&lt;br&gt;skyddas enligt 3 kap. miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att främja en hållbar utveckling i fjällen redovisades i proposi- Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;tionen 1995/96:226 Hållbar utveckling i landets fjällområden ett samlat&lt;br&gt;förslag till åtgärder rörande planering, miljöanpassning av terräng-&lt;br&gt;köming, rennäring, flyg, mineralutvinning och turism. Riksdagen beslu-&lt;br&gt;tade år 1996 om vissa åtgärder med anledning av propositionen (bet.&lt;br&gt;1996/97:JoU5, rskr. 1996/97:63). I 65 a § rennäringslagen (1971:437)&lt;br&gt;sägs att rennäringen skall bedrivas med bevarande av naturbetes-&lt;br&gt;markemas långsiktiga produktionsförmåga så att dessa ger en uthålligt&lt;br&gt;god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med införandet av en ny struktur i arbetet med miljömål&lt;br&gt;beslutade riksdagen år 1999 om miljökvalitetsmålet Storslagen fäll miljö&lt;br&gt;(prop. 1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183). Det förut-&lt;br&gt;sattes därvid att regeringen skulle återkomma till riksdagen med förslag&lt;br&gt;till delmål avseende bl.a. hotade arter i fjällmiljön samt trafik med&lt;br&gt;motordrivna fordon i terräng och flyg.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens forslag och bedömning:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;På grundval av förslag från Miljömålskommittén föreslår regeringen -&lt;br&gt;utöver de delmål som riksdagen har efterfrågat - ytterligare två delmål:&lt;br&gt;att begränsa skador på mark och vegetation samt att stärka skyddet för&lt;br&gt;främst områden med höga kulturvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige finns olika områden med miljö- och hushållningsproblem av&lt;br&gt;regional räckvidd som det finns skäl att uppmärksamma också i ett riks-&lt;br&gt;perspektiv. Inom samhällsplaneringen för en hållbar utveckling har läns-&lt;br&gt;styrelserna att bevaka att riksintressen i fråga om mark- och vatten-&lt;br&gt;användningen tillgodoses, att de nationella miljökvalitetsmålen får&lt;br&gt;genomslag i planeringen och att statlig sektorsplanering inom olika&lt;br&gt;områden ges en regional anpassning och samordnas i hållbar riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns mot den bakgrunden skäl att på regional nivå behandla miljö-&lt;br&gt;och hushållningsfrågoma mer sektorsövergripande. Med ett sådant arbete&lt;br&gt;kan dessa frågor ges ökad tyngd i den lokala och regionala samhälls-&lt;br&gt;planeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljösituationen i fjällområdet bör analyseras i ett regionalt perspektiv&lt;br&gt;samtidigt som en strategi och åtgärder tas fram för en bättre miljö fram-&lt;br&gt;för allt för de mest känsliga områdena i fjällen. Regeringen avser att ge&lt;br&gt;berörda länsstyrelser i uppdrag att upprätta ett regionalt miljö- och hus-&lt;br&gt;hållningsprogram för fjällområdet. Ett sådant arbete kan med utgångs-&lt;br&gt;punkt i de regionala miljöstrategierna, nationella miljökvalitetsmål och&lt;br&gt;riksintressen enligt miljöbalken ta till vara de utvecklingsmöjligheter och&lt;br&gt;den potential för sysselsättning och tillväxt som ligger i resurshushåll-&lt;br&gt;ning och miljöanpassning inom ett visst område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis bedömer regeringen att miljökvalitetsmålet Stor-&lt;br&gt;slagen fällmiljö kan nås inom en generation. Det förutsätter dock att&lt;br&gt;berörda sektorer och samhället i övrigt lever upp till de krav på hänsyn&lt;br&gt;till miljön som kommer till uttryck i de föreslagna delmålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 1 (begränsa skador på mark och vegetation)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjällmiljön är särskilt känslig och ett alltför intensivt nyttjande leder till&lt;br&gt;skador på mark och vegetation. Extrema klimatförhållandena i sam-&lt;br&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 130&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkan med låg produktionsförmåga ger växtligheten sämre betingelser Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;för återhämtning. Miljömålskommittén framhöll betydelsen av att täck-&lt;br&gt;ningsgraden hos främst lavtäcket i bottenskiktet skall vara av minst&lt;br&gt;samma omfattning som i dag och att den inte får försämras genom&lt;br&gt;mänsklig påverkan som renskötsel, turism eller luftbuma föroreningar.&lt;br&gt;Lokalt och regionalt behövs ökad täckningsgrad hos vegetationstäcket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har påverkan från bl.a. terrängkörningen och rennär-&lt;br&gt;ingen ökat i omfattning. Även påverkan från turistnäringen har medfört&lt;br&gt;skador på mark och vegetation. Miljökvaliteten har successivt försämrats&lt;br&gt;sett över en längre period och vissa områden i fjällen uppvisar långt&lt;br&gt;gångna skador. Ett överutnyttjande av betesresursen har förekommit&lt;br&gt;lokalt. Samtidigt är renbetet en förutsättning för att bevara såväl bio-&lt;br&gt;logisk mångfald som betesresursen. Begränsningar av skador på mark&lt;br&gt;och vegetation förutsätter minskad barmarksköming, bättre lokal regler-&lt;br&gt;ing av antalet renar och ökad hänsyn i turistnäringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att behålla vegetationstäcket på kalfjället och förhindra&lt;br&gt;erosionsskador föreslog kommittén som delmål att skador på mark och&lt;br&gt;vegetation orsakade av mänsklig verksamhet senast år 2010 är försum-&lt;br&gt;bara. Flera remissinstanser anser att kommitténs delmål inte är realistiskt.&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Västerbottens län anför bl.a. att fjällandskapet i hög grad&lt;br&gt;är ett kulturlandskap som under lång tid har påverkats av renbetning.&lt;br&gt;Renskötseln kommer så länge den pågår att fortsätta att sätta sin prägel&lt;br&gt;på fjällområdet och den liksom annan näringsverksamhet orsakar tids-&lt;br&gt;begränsade skador. Regeringen gör samma bedömning som länsstyrelsen&lt;br&gt;men vill ändå uppmärksamma de problem som på vissa platser före-&lt;br&gt;kommer och som kan härledas till ett lokalt ökat betestryck. Delmålet bör&lt;br&gt;framför allt ta sikte på nya, varaktiga skador sedan olika åtgärder har&lt;br&gt;vidtagits och fått verka en tid. Det gäller t.ex. införande av terräng-&lt;br&gt;kömingsplaner och utveckling av nya, mindre miljöskadande terräng-&lt;br&gt;fordon. Det är angeläget att dessa åtgärder inte förtas av en ökad terräng-&lt;br&gt;köming.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att inriktningen bör vara att nya varaktiga skador&lt;br&gt;på mark och vegetation orsakade av terrängköming och annan mänsklig&lt;br&gt;verksamhet skall vara försumbara senast år 2010. Resultat från bl.a.&lt;br&gt;utveckling av mindre miljöskadande terrängfordon och kommande för-&lt;br&gt;slag från Rennäringspolitiska kommittén (dir. 1997:102) kan medföra att&lt;br&gt;delmål och åtgärder bör bli föremål för ytterligare överväganden.&lt;br&gt;Rennäringspolitiska kommittén (Jo 1998:03) väntas komma med sitt&lt;br&gt;betänkande före utgången av år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berörda länsstyrelser har haft regeringens uppdrag att i samråd med&lt;br&gt;berörda samebyar upprätta åtgärdsprogram för överbetade områden i&lt;br&gt;fjällen som underlag för att vidta bl.a. lämpliga åtgärder för att renbetet&lt;br&gt;snabbt skall återhämta sig. Uppdraget redovisades till Jordbruksverket&lt;br&gt;under år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket har i uppdrag att ta fram en ny metod för renbetes-&lt;br&gt;inventering. Uppdraget har visat sig vara oväntat komplicerat. Reger-&lt;br&gt;ingen avser att verka för att det slutförs snarast möjligt och att inventer-&lt;br&gt;ingar kan påbörjas med utgångspunkt i resultat av detta arbete. I samband&lt;br&gt;med den svensk-norska renbeteskommissionens arbete med en ny&lt;br&gt;renbeteskonvention undersöks hur betestillgångama bör utnyttjas för att&lt;br&gt;ge ett långsiktigt underlag för en ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bärkraftig rennäring. Materialet bör också kunna utnyttjas för renbetes- Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;inventeringar. Med stöd av MISTRA (Stiftelsen för miljöstrategisk&lt;br&gt;forskning) bedrivs forskning rörande olika aspekter avseende fjällen&lt;br&gt;(Fjällmistra). Ett av programområdena rör renskötsel, ett annat rör natur-&lt;br&gt;vård, vari man bl.a. studerar hur ekologiska processer kan påverkas av&lt;br&gt;mänskliga aktiviteter. Resultaten från detta arbete bör kunna ge ökad&lt;br&gt;kunskap om hur delmålet kan uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller barmarksköming har vissa motordrivna terrängfordon&lt;br&gt;som används inom rennäringen, t.ex. terrängmotorcyklar, större påverkan&lt;br&gt;än andra. Rennäringen bör samtidigt kunna bedrivas rationellt och med&lt;br&gt;hjälp av modem teknik inom ramen för den hänsyn som krävs för att&lt;br&gt;uppfylla näringens miljömål i rennäringslagen. Det är dock angeläget att&lt;br&gt;de fordon som ger de största negativa effekterna ersätts med nya, mindre&lt;br&gt;miljöskadande fordon eller andra hjälpmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket har haft i uppdrag att lämna förslag för att minska&lt;br&gt;markskador från barmarksfordon. I rapporten Barmarksköming på kal-&lt;br&gt;fjäll (rapport 4845) lämnas förslag om bl.a. utformning av motordrivna&lt;br&gt;fordon i kalfjällsområdet, utvecklingsprojekt för ”lågskadande” terräng-&lt;br&gt;fordon, begränsad användning av fordon på kalfjällsområdet, terräng-&lt;br&gt;kömingsplan och avvecklingspremie. Rapporten har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det behövs en utveckling och introduktion av&lt;br&gt;mindre miljöskadande terrängfordon för barmarksköming samtidigt som&lt;br&gt;alternativa metoder utvecklas i rennäringen. Ett sådant utvecklingsarbete&lt;br&gt;av terrängfordon bör bedrivas i nära samråd med branschen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att bättre kunna reglera barmarkskömingen kommer regeringen&lt;br&gt;att införa krav på terrängkömingsplaner i terrängkömingsförordningen&lt;br&gt;(1978:594). En sådan plan, som bör upprättas av sameby i samråd med&lt;br&gt;länsstyrelsen, skall vara en överenskommelse om barmarkskömingens&lt;br&gt;omfattning och ange körstråk för regelbunden trafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sametinget har föreslagit att samebyarna skall upprätta miljöprogram&lt;br&gt;innehållande en strategi för hur skador på mark och vegetation skall&lt;br&gt;undvikas. Även restaureringsåtgärder bör kunna behandlas i de fall&lt;br&gt;skador har uppkommit. Regeringen anser att sådana program kan fylla en&lt;br&gt;viktig funktion när det gäller åtgärder för att begränsa skador från såväl&lt;br&gt;renbete som barmarksköming. Regeringen anser i likhet med Miljömåls-&lt;br&gt;kommittén att det behövs en fortsatt utveckling av alternativa metoder i&lt;br&gt;rennäringen för att begränsa skador på mark och vegetation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att viss terrängköming i fjällen måste godtas även i&lt;br&gt;fortsättningen. Det gäller försvaret, räddningstjänsten och annan&lt;br&gt;samhällsviktig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ökande nationell och internationell turism i fjällområdet med olika&lt;br&gt;typer av anspråk medför ökade risker för att områden med natur- och&lt;br&gt;kulturmiljövärden utsätts för slitage och andra skador. Det är angeläget&lt;br&gt;att turismen i ökad utsträckning styrs till sådana former som bidrar till att&lt;br&gt;främja ett hållbart nyttjande av fjällen. Turistdelegationen har getts ett&lt;br&gt;tydligt sektorsmål för miljön när det gäller turismen. Kommunerna har&lt;br&gt;samtidigt en viktig roll genom att de i sin fysiska planering kan ge förut-&lt;br&gt;sättningar för en hållbar turism. Naturvårdsverket har dessutom att utvär-&lt;br&gt;dera de föreskrifter som utfärdas med stöd av nationalparksförordningen&lt;br&gt;(1987:938).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 2 (minskat buller i fjällen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjällen är områden med ostördhet särskilt viktiga och tystnaden utgör&lt;br&gt;normalt en grundläggande upplevelsekvalitet. Många människor söker&lt;br&gt;sig till fjällen för att den bullerfria miljön uppskattas. Även relativt låga&lt;br&gt;bullernivåer kan här upplevas som störande. Användningen av motorise-&lt;br&gt;rade färdmedel i fjällen har ökat markant under de senaste decennierna.&lt;br&gt;Framför allt gäller detta användningen av terrängskotrar, i första hand&lt;br&gt;snöskotrar. Flygtrafiken utgör en av bullerkällorna i fjällen. Den ökade&lt;br&gt;trafiken med motordrivna fordon i terrängen och med flyg har inneburit&lt;br&gt;att buller och andra störningar har ökat påtagligt. Det blir allt svårare att&lt;br&gt;finna av motortrafik ostörda områden i fjällen. Regeringen anser att&lt;br&gt;bullerstörningar från motordrivna fordon i terrängen och från flyg bör&lt;br&gt;begränsas i ljällen. Det kan ske genom dels restriktioner för använd-&lt;br&gt;ningen inom vissa områden, dels åtgärder vid själva bullerkällan. Genom&lt;br&gt;åtgärder vid bullerkällan uppnås en allmän sänkning av bullernivån men&lt;br&gt;också en arealmässig minskning av det område som påverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1997 infördes skärpta regler i terrängkömingslagen (1975:1313) för&lt;br&gt;användningen av motordrivna färdmedel i regleringsområden, tidigare&lt;br&gt;allmänt benämnda skoterförbudsområden. Regeringen har därefter&lt;br&gt;inrättat ytterligare regleringsområden i fjällen med skärpta restriktioner&lt;br&gt;för trafik med motordrivna fordon i terrängen samt med en klassificering&lt;br&gt;av områdena. Av propositionen 1995/96:226 Hållbar utveckling i landets&lt;br&gt;fjällområden framgår att kvaliteten i fråga om tystnad och orördhet inom&lt;br&gt;ett område bl.a. bestäms av i vilken utsträckning länsstyrelsen beslutar&lt;br&gt;om undantag från skoterförbudet och tillåter skoterleder. Regeringen har&lt;br&gt;vid prövning av överklagade ärenden gett uttryck för en restriktiv syn på&lt;br&gt;möjligheten att tillåta skotertrafik inom regleringsområden (se t.ex.&lt;br&gt;M 2000/951/Na som rörde regleringsområdet Kebnekaise).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna har dessutom getts möjlighet att besluta om reglerings-&lt;br&gt;områden. Statliga medel har avsatts t.o.m. år 2001 som bidrag till att&lt;br&gt;anlägga allmänna skoterleder och andra anläggningar för skotertrafik i&lt;br&gt;syfte att åstadkomma en bättre kanalisering av skotertrafiken och på så&lt;br&gt;sätt minska bullerstörningar och konflikter med andra intressen. En&lt;br&gt;hastighetsbegränsning för terrängskotrar har införts bl.a. för att minska&lt;br&gt;bullerstörningarna. Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att&lt;br&gt;senast den 1 mars 2002 göra en samlad redovisning och utvärdering av&lt;br&gt;lokalt och regionalt arbete med regleringen av färdseln med fordon i&lt;br&gt;terrängen i de svenska fjällen. Om problemen då i allt väsentligt skulle&lt;br&gt;visa sig kvarstå kan regeringen komma att överväga en skärpning av&lt;br&gt;regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att begränsa bullret föreslog Miljömålsommittén som delmål att&lt;br&gt;buller från motordrivna fordon och flyg i fjällen minskar och uppfyller&lt;br&gt;vissa specifikationer senast år 2010. Om miljökvalitetsmålet skall kunna&lt;br&gt;nås förutsätts samtliga terrängskotrar successivt ha bytts ut mot tystare&lt;br&gt;skotrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande skall terrängmotorfordon enligt Vägverkets föreskrifter&lt;br&gt;(VVFS 1993:17) vara så ljuddämpade att de avger en bullernivå som inte&lt;br&gt;överstiger 85 dBA. De svenska bulleremissionsnormema har varit&lt;br&gt;gällande i ca 25 år. Bullernivåerna för terrängmotorfordon är betydligt&lt;br&gt;högre än motsvarande gränsvärden för t.ex. bilar och motorcyklar.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att denna bullernivå är alltför hög för att delmålet skall Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;kunna nås. Regeringen anser därför att bulleremissionema från terräng-&lt;br&gt;skotrar bör begränsas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom direktiv 2000/14/EG (EGT L 162, 3.7.2000, s. 1, Celex&lt;br&gt;32000L0014) antogs inom EU gemensamma bullerkrav för viss utrust-&lt;br&gt;ning som är avsedd att användas utomhus. Terrängskotrar omfattas av&lt;br&gt;direktivet men inga gränsvärden läggs fast för terrängskotrar. Mot bak-&lt;br&gt;grund av att det här är fråga om ett s.k. harmoniserat direktiv (se&lt;br&gt;avsnitt 5.1) är det endast frivilliga krav som kan tillämpas i Sverige.&lt;br&gt;Sverige kommer dock inom EU att verka för att också gränsvärden avse-&lt;br&gt;ende buller för terrängskotrar kommer att införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Terrängskotrar berörs i dag inte av några avgaskrav. Samtidigt svarar&lt;br&gt;skotrar för ca 60 % av kolväteutsläppen från arbetsmaskiner i Sverige.&lt;br&gt;Miljöklassutredningen föreslog i sitt betänkande Miljöklassning av snö-&lt;br&gt;skotrar (SOU 1995:97) att ett miljöklassystem med avgas- och bullerkrav&lt;br&gt;skulle införas för terrängskotrar. År 1996 anmälde Sverige en lagstiftning&lt;br&gt;om detta till EU. I avvaktan bl.a. på att USA, som är den dominerande&lt;br&gt;terrängskotermarknaden, skall införa avgaskrav har införandet av avgas-&lt;br&gt;krav inom EU skjutits upp. Det förslag till avgaskrav för bensindrivna&lt;br&gt;arbetsmaskiner och arbetsredskap som för närvarande behandlas inom&lt;br&gt;EU innebär att avgaskrav för bensindrivna arbetsmaskiner hamnar inom&lt;br&gt;det område inom vilket det krävs harmoniserade regler. Problemet är&lt;br&gt;dock att terrängskotrar används i större skala endast i Sverige och&lt;br&gt;Finland, varför merparten medlemsländer knappast ser något behov av&lt;br&gt;regler. Regeringen avser därför att driva frågan om att Sverige måste ges&lt;br&gt;möjlighet att införa sådana krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att miljökvalitetsmålet skall kunna nås inom en generation anser&lt;br&gt;regeringen, i avvaktan på obligatoriska miljökrav, att ett system för fri-&lt;br&gt;villig miljöklassning av terrängskotrar bör utvecklas och införas. Reger-&lt;br&gt;ingen avser därför att ge Naturvårdsverket i uppdrag att i samarbete med&lt;br&gt;Vägverket och Arbetarskyddsstyrelsen se över frågan om ett miljö-&lt;br&gt;klassystem för att öka införandet av miljöanpassade skotrar. I uppdraget&lt;br&gt;kommer att ingå att det i de frivilliga miljöklasserna skall uppställas&lt;br&gt;särskilda krav på bulleremissioner. Kraven bör samordnas med buller-&lt;br&gt;kraven i direktiv 2000/14/EG samt med förslag till avgaskrav inom EU&lt;br&gt;för bensindrivna arbetsmaskiner och arbetsredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer mot denna bakgrund att introduktionen av miljö-&lt;br&gt;anpassade skotrar inledningsvis kommer att gå långsammare än vad&lt;br&gt;kommittén antog. Regeringen föreslår därför som delmål att buller från&lt;br&gt;motordrivna fordon i fjällen minskar och uppfyller specifikationen att&lt;br&gt;minst 60 % av terrängskotrama uppfyller högt ställda bullerkrav (lägre&lt;br&gt;än 73 dBA) senast år 2015. Med införande av frivilliga kriterier för&lt;br&gt;miljöklassning och därefter obligatoriska miljökrav bedöms samtliga&lt;br&gt;terrängskotrar i trafik vara miljöanpassade år 2020-2025. Om utbytes-&lt;br&gt;takten av terrängskotrar vid framtida uppföljning av delmålet skulle visa&lt;br&gt;sig bli lägre kan regeringen komma att behöva överväga även andra&lt;br&gt;åtgärder i syfte att begränsa bullret i känsliga fjällområden, t.ex. sänkt&lt;br&gt;hastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller begränsning av buller från flyget föreslår regeringen i&lt;br&gt;likhet med kommittén ett delmål om att buller från luftfartyg i fjällen&lt;br&gt;minskar. Som ett mått på minskningen anges att buller från luftfartyg&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;senast år 2010 är försumbart både inom skoterregleringsområde klass A Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;enligt terrängkömingsförordningen (1978:594) och inom minst 90 % av&lt;br&gt;nationalparksarealen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket har haft i uppdrag att, i samarbete med Naturvårds-&lt;br&gt;verket, Försvarsmakten och berörda länsstyrelser, göra en översyn av&lt;br&gt;restriktioner beträffande överflygning av och landning med luftfartyg i&lt;br&gt;känsliga fjällområden. Uppdraget har redovisats våren 2000. Regeringen&lt;br&gt;anser i likhet med kommittén att de av Luftfartsverket föreslagna åtgär-&lt;br&gt;derna tillgodoser det föreslagna delmålet avseende buller från flyget.&lt;br&gt;Regeringen avser med utgångspunkt i dessa förslag att införa förbud för&lt;br&gt;starter och landningar med luftfartyg i olika regleringsområden enligt&lt;br&gt;terrängkömingslagstiftningen och i områden med skydd enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i 7 kap. miljöbalken. Restriktionerna kommer dock inte att&lt;br&gt;gälla s.k. nyttoflyg. Överflygning över sådana områden understigande&lt;br&gt;viss höjd över marken eller hinder på visst avstånd kommer att förbjudas&lt;br&gt;utom i samband med start och landning. Regeringen överväger även att&lt;br&gt;införa anmälningsplikt enligt 12 kap. 6 § miljöbalken för all organiserad&lt;br&gt;flygverksamhet i fjällen. Regeringen kommer även att mot bakgrund av&lt;br&gt;nämnda utredning och Miljömålskommitténs överväganden, se över&lt;br&gt;förhållandet mellan olika regleringar vad avser flyg i känsliga fjäll-&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 3 (skydd av områden med höga natur- och kulturvärden)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjällområdet har från såväl nationella som internationella utgångspunkter&lt;br&gt;stora natur- och kulturvärden som ställer höga krav på hänsyn och lång-&lt;br&gt;siktigt skydd. Fjällen är ett natur- och kulturlandskap där människor levt&lt;br&gt;och verkat under lång tid. Samspelet mellan människor och fjällens&lt;br&gt;naturresurser har inte bara varit en förutsättning för överlevnad utan även&lt;br&gt;skapat biologiskt och kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Nu ställs många&lt;br&gt;nya anspråk på fjällområdet samtidigt som traditionella näringar har en&lt;br&gt;vikande lönsamhet. Strukturomvandling och konkurrerande intressen&lt;br&gt;påverkar fjällens natur- och kulturmiljöer. Det är viktigt att fjällbygderna&lt;br&gt;kan fortleva och att rennäring jämte andra traditionella verksamheter kan&lt;br&gt;leva vidare och utvecklas. Rennäringen har också stor betydelse för upp-&lt;br&gt;rätthållandet av natur- och kulturmiljövärdena. Möjligheterna att bevara&lt;br&gt;fjällens helhetsvärden påverkas av hur anspråken från olika former av&lt;br&gt;exploateringar hanteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar i likhet med kommittén att behovet av varsamt&lt;br&gt;brukande och ett långsiktigt skydd i fjällen i första hand rör områden&lt;br&gt;med höga kulturvärden. Många av dessa områden innehåller även höga&lt;br&gt;naturvärden som är beroende av fortsatt hävd. Samiska och agrara&lt;br&gt;miljöer samt äldre turistanläggningar är viktiga kulturmiljöer att slå vakt&lt;br&gt;om. Det långsiktiga skyddet kan åstadkommas genom t.ex. att bilda&lt;br&gt;kulturreservat men framför allt genom att stödja verksamheter som&lt;br&gt;förvaltar miljöerna. Fjällvärlden består av områden som med hänsyn till&lt;br&gt;sina natur- och kulturvärden är av riksintresse enligt 3 och 4 kap. miljö-&lt;br&gt;balken. Flertalet områden med höga naturvärden i fjällen har redan skydd&lt;br&gt;med stöd av 7 kap. miljöbalken som nationalparker och naturreservat.&lt;br&gt;Dessa områden rymmer även många kulturhistoriskt värdefulla&lt;br&gt;lämningar och miljöer. Arbetet med Natura 2000 omfattar också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fjällandskapet liksom arbetet inom Arktiska rådet med att bevara arktisk Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;flora och fauna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår som delmål att merparten av områden med repre-&lt;br&gt;sentativa höga natur- och kulturvärden i fjällområdet senast år 2010 har&lt;br&gt;ett långsiktigt skydd som vid behov innefattar skötsel och restaurering.&lt;br&gt;Målet syftar främst till att områden som har höga kulturvärden kan&lt;br&gt;fortleva och utvecklas. För att fjällens kulturhistoriska särprägel skall&lt;br&gt;kunna bevaras krävs att traditionella verksamheter fortsatt bedrivs och att&lt;br&gt;nya verksamheter varsamt fogas till den befintliga kulturmiljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För arbetet på att nå detta mål krävs ett kompletterande kunskaps-&lt;br&gt;underlag om fjällens fom- och kulturlämningar. Regeringen förutsätter&lt;br&gt;att ansvariga myndigheter tar fram ett sådant underlag i samverkan med&lt;br&gt;berörda aktörer. Underlaget är samtidigt viktigt för en kommande över-&lt;br&gt;syn av riksintressen för kulturmiljövården enligt 3 kap. miljöbalken och&lt;br&gt;för att utveckla de värdebeskrivningar som finns för områden som med&lt;br&gt;hänsyn till sina kulturvärden i sin helhet är av riksintresse enligt 4 kap.&lt;br&gt;miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer att förutsättningslöst diskutera den inventering&lt;br&gt;och klassificering av befintliga fjällägenheter som genomfördes åren&lt;br&gt;1995-1996, med utgångspunkt i deras natur- och kulturvärden, bl.a. för&lt;br&gt;att tydligare klarlägga skyddsbehov och behov av medel för drift och&lt;br&gt;underhåll. Regeringen kommer att överväga särskilda insatser för att slå&lt;br&gt;vakt om de natur- och kulturvärden som är knutna till det fjällnära jord-&lt;br&gt;bruket. Sådana insatser avses dock inte genomföras inom ramen för jord-&lt;br&gt;brukspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sametinget har föreslagit att samebyarna bör upprätta särskilda miljö-&lt;br&gt;program. Regeringen anser i likhet med Miljömålskommittén att en&lt;br&gt;strategi för kunskapsuppbyggnad och bevarande av det samiska kultur-&lt;br&gt;arvet lämpligen bör ingå i miljöprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om minerallagen, markägarna och miljön har nyligen&lt;br&gt;överlämnat sitt slutbetänkande Minerallagen, markägarna och miljön&lt;br&gt;(SOU 2000:89). Utredningen har bl.a. övervägt frågor om skyddet för&lt;br&gt;värdefull miljö vid undersökningsarbeten. Utredningens förslag kommer&lt;br&gt;att övervägas efter remissbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 4 (åtgärdsprogram för hotade arter)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjällens ekosystem innehåller relativt få arter och känsligheten för yttre&lt;br&gt;störningar är stor. Vissa arter eller stammar är så utsatta att de är akut&lt;br&gt;eller starkt hotade. Antalet rödlistade arter med hemvist i fjällkedjan har&lt;br&gt;ökat enligt Artdatabanken. En viktig faktor för biologisk mångfald - de&lt;br&gt;periodiska smågnagarcyklema - har försvunnit, något som även får&lt;br&gt;effekt på smågnagamas predatorer. I regeringens proposition 2000/01:57&lt;br&gt;Sammanhållen rovdjurspolitik belyses problematiken för de stora rov-&lt;br&gt;djuren och åtgärder föreslås för att dessa skall bli kvar i fjällmiljön. Det&lt;br&gt;är väsentligt att klarlägga bakgrunden till förändringarna i smågnagar-&lt;br&gt;tillgången, vilket kräver ytterligare forskning om ljällens ekologi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hotade arter skyddas ofta genom generella åtgärder för att nå natur-&lt;br&gt;vårdsmålen i stort, exempelvis områdesskydd och anpassning av skogs-&lt;br&gt;och jordbruksmetoder. För vissa arter krävs dock artvis utformade&lt;br&gt;åtgärder. Det kan gälla arter som kan komma i direkt konflikt med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;människors verksamheter eller intressen, t.ex. de stora rovdjuren. Det kan Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;även vara fråga om arter som av andra skäl har särskilda behov vilka inte&lt;br&gt;kan tillgodoses genom generella åtgärder. För sådana arter krävs&lt;br&gt;särskilda åtgärdsprogram som klargör behov av åtgärder och samtidigt&lt;br&gt;fördelar ansvar och kostnader för åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arter som i första hand kan komma i fråga för åtgärdsprogram är ofta&lt;br&gt;akut hotade arter för vilka kunskapsläget är tillräckligt för att sätta in&lt;br&gt;åtgärder. Även lokala fiskstammar kan i vissa områden vara hotade. En&lt;br&gt;viktig åtgärd kan vara att förbättra kunskapen om en art som underlag för&lt;br&gt;fortsatta åtgärder. Målet bör vara att värna den biologiska mångfalden&lt;br&gt;och de särskilda arter som är så sällsynta och tillbakaträngda att de inte&lt;br&gt;kan återhämta sig på egen hand även om miljön förbättras. Särskild&lt;br&gt;hänsyn bör också tas till arter som återfinns i EG:s art- och habitat-&lt;br&gt;direktiv 92/43/EEG (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7, Celex 31992L0043)&lt;br&gt;eller fågeldirektiv 79/409/EEG (EGT L 103, 25.4.1979, s. 1, Celex&lt;br&gt;31979L0409) och som förekommer i denna miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i likhet med kommittén ett delmål om att åtgärds-&lt;br&gt;program skall inledas senast år 2005 för de hotade arter som har behov&lt;br&gt;av riktade åtgärder. Regeringen avser att ge ett uppdrag till&lt;br&gt;Naturvårdsverket att, i samverkan med Artdatabanken och i samråd med&lt;br&gt;andra myndigheter, upprätta, genomföra och utvärdera åtgärdsprogram&lt;br&gt;för hotade arter. Regeringen anser att det samtidigt är angeläget att&lt;br&gt;Fiskeriverket gör en översyn av fritidsfiskets och husbehovsfiskets&lt;br&gt;påverkan på fiskbestånden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige skall aktivt agera internationellt för att nå delmålet bl.a. inom&lt;br&gt;ramen för Konventionen om biologisk mångfald, Konventionen om&lt;br&gt;bevarande av hotade djur och växter i Europa (Bemkonventionen) samt&lt;br&gt;Konventionen om skydd av flyttande vilda djur (Bonnkonventionen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö i ett generationsperspektiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens bedömning av miljökvalitetsmålet i ett generations-&lt;br&gt;perspektiv är de första sex punkterna oförändrade i förhållande till vad&lt;br&gt;som redovisades i propositionen 1997/98:145 Svenska miljömål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sista fyra punkterna är kompletteringar som har föreslagits av&lt;br&gt;Miljömålskommittén. Lydelsen av de två sista av dessa har modifierats&lt;br&gt;något.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett genomförande av föreslagna åtgärder för miljökvalitetsmålet Stor-&lt;br&gt;slagen fjällmiljö berör främst samer, skoteranvändare, turister och andra&lt;br&gt;som utövar friluftsliv. Verksamheter som berörs är i första hand ren-&lt;br&gt;näringen, turistnäringen och flyget. Det är svårt att beräkna de samhälls-&lt;br&gt;ekonomiska kostnaderna för åtgärderna. Regeringen bedömer att före-&lt;br&gt;slagna åtgärder kan vidtas utan ökade offentliga utgifter t.o.m. år 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevarandet av de svenska fjällens ursprunglighet, deras mycket höga&lt;br&gt;upplevelsevärden samt stora natur- och kulturvärden är avgörande för en&lt;br&gt;utvecklad svensk turism i fjällen. Allemansrätten ger alla tillträde till&lt;br&gt;fjällen. Den enskilde markägaren kan erhålla intäkter för service eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat som denne anordnar för friluftslivet. Samtidigt har en utvecklad Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;turistnäring ett stort ansvar för fjällens miljövärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för att begränsa barmarkskömingens markskador får vissa&lt;br&gt;kostnadskonsekvenser. Utvecklingsprojekt för mindre miljöskadliga&lt;br&gt;terrängfordon kan genomföras med stöd av befintliga forskningsmedel.&lt;br&gt;Sektorns kostnad - främst för samema - för inköp av tekniskt förbättrade&lt;br&gt;motorcyklar och fyrhjulingar i renskötseln bedöms uppgå till ca&lt;br&gt;900 000 kronor per år t.o.m. år 2010. Studier av konsekvenser för ren-&lt;br&gt;näringen ingår emellertid inte. Åtgärderna för att begränsa skador på&lt;br&gt;mark och vegetation innebär viktiga steg mot en hållbar rennäring och en&lt;br&gt;långsiktigt bevarad produktionsförmåga. Samtidigt erhålls positiva&lt;br&gt;effekter för friluftslivet och för biologisk mångfald. Bättre terrängfordon&lt;br&gt;ger också minskade fysiska skador på förare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Störst ekonomiska konsekvenser får utbytet av äldre terrängskotrar till&lt;br&gt;mer miljöanpassade skotrar som följer av delmål 2 (buller i fjällen).&lt;br&gt;Införandet av miljökrav på terrängskotrar innebär ökade kostnader för&lt;br&gt;enskilda vid köp av ny skoter. Vid den i delmålet antagna utbytestakten&lt;br&gt;beräknas sektorns sammanlagda merkostnad - främst för inköp av miljö-&lt;br&gt;anpassade skotrar - uppgå till 50-55 miljoner kronor per år t.o.m. år&lt;br&gt;2010. För åren efter år 2010 och när obligatoriska miljökrav har införts&lt;br&gt;bedöms merkostnaden till ca 90 miljoner kronor per år. Miljöanpassade&lt;br&gt;skotrar tillsammans med införd skärpt reglering av terrängkömingen,&lt;br&gt;bl.a. regleringsområden, minskar bullret och utsläppen av kolväten m.m.&lt;br&gt;samtidigt som arealen områden fria från buller ökar. Konflikterna mellan&lt;br&gt;det rörliga friluftslivet och skoteranvändama bedöms samtidigt minska.&lt;br&gt;Det blir positiva effekter för turism och friluftsliv liksom bättre hälsa för&lt;br&gt;skoteranvändare. Minskad besöksfrekvens i känsliga områden genom&lt;br&gt;förbud mot landning med flyg minskar störningar på växter och djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med regionala miljö- och hushållningsprogram för fjällområdet&lt;br&gt;kan ge underlag för att ta till vara de utvecklingsmöjligheter och den&lt;br&gt;potential för sysselsättning och tillväxt som ligger i resurshushållning&lt;br&gt;och miljöanpassning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inventeringar av fom- och kulturlämningar samt skydd och vård av&lt;br&gt;byggnader i fjällen bör på sikt ge positiva effekter för bevarandet av&lt;br&gt;kulturmiljö värden och för turistnäringen. Ett förbättrat kunskapsunderlag&lt;br&gt;medför att också exploateringar kan genomföras med större hänsyn till&lt;br&gt;miljön. Förbättrad kunskap om det samiska kulturarvet ger goda förut-&lt;br&gt;sättningar att skydda och förvalta arvet. Fjällägenheter och fjälljordbruk&lt;br&gt;kan också hållas levande. Flera nationalparker och skydd av andra&lt;br&gt;områden skulle leda till positiva effekter för turistnäringen och för&lt;br&gt;bevarandet av den biologiska mångfalden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter ger tillsammans med&lt;br&gt;övriga åtgärder inom miljökvalitetsmålet bättre förutsättningar för den&lt;br&gt;biologiska mångfalden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statsfinansiella kostnaden för att nå alla delmål under miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmålet uppskattas till totalt ca 100 miljoner kronor under perioden&lt;br&gt;2001-2010. Inventeringar av fom- och kulturlämningar samt skydd och&lt;br&gt;vård av byggnader i fjällen, med en beräknad kostnad om ca 5 miljoner&lt;br&gt;kronor per år, kan utföras inom ramen för berörda myndigheters anslag.&lt;br&gt;Regeringen har i budgetpropositionen för 2001 föreslagit ökat anslag till&lt;br&gt;kulturreservat med 5 miljoner kronor per år. Regeringen bedömer att det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behövs ytterligare resurser för bl.a skydd av värdefulla miljöer. Reger- Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;ingen beräknar därför att från och med 2004 tillföra ca 10 miljoner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kronor per år i jämförelse med 2001 års utgiftsnivå för delmålen (se&lt;br&gt;vidare avsnitt 25).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;20&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;God bebyggd miljö&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Av riksdagen fastställt miljökvalitetsmål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälso-&lt;br&gt;sam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö.&lt;br&gt;Natur- och kulturvärden skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och&lt;br&gt;anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och&lt;br&gt;så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser&lt;br&gt;främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Delmål för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Planeringsunderlag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Senast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande grun-&lt;br&gt;das på program och strategier för:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och&lt;br&gt;kultur kan åstadkommas så att bilanvändningen kan minska och&lt;br&gt;förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter&lt;br&gt;förbättras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hur kulturhistoriska och estetiska värden skall tas till vara och&lt;br&gt;utvecklas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden&lt;br&gt;skall bevaras och utvecklas och andelen hårdgjord yta inte ökas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hur energianvändningen skall effektiviseras, hur fömybara&lt;br&gt;energiresurser skall tas till vara och hur utbyggnad av produk-&lt;br&gt;tionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vind-&lt;br&gt;kraft skall främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen skall senast år 2010&lt;br&gt;vara identifierad och ett program finnas för skydd av dess värden.&lt;br&gt;Samtidigt skall minst 25 % av den värdefulla bebyggelsen vara&lt;br&gt;långsiktigt skyddad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Buller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Antalet människor som utsätts för trafikbullerstömingar över-&lt;br&gt;stigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i&lt;br&gt;bostäder skall ha minskat med 5 % till år 2010 jämfört med år&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttag av naturgrus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. År 2010 skall uttaget av naturgrus i landet vara högst 12 miljoner&lt;br&gt;ton per år och andelen återanvänt material utgöra minst 15 % av&lt;br&gt;ballastanvändningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Mängden deponerat avfall exklusive gruvavfall skall minska med&lt;br&gt;minst 50 % till år 2005 räknat från 1994 års nivå samtidigt som&lt;br&gt;den totala mängden genererat avfall inte ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Samtliga avfallsdeponier har senast år 2008 uppnått enhetlig stan-&lt;br&gt;dard och uppfyller högt uppställda miljökrav enligt EU:s beslutade&lt;br&gt;direktiv om deponering av avfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energianvändning m.m. i byggnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler&lt;br&gt;minskar och är lägre år 2010 än år 1995. Detta skall bl.a. ske&lt;br&gt;genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på&lt;br&gt;sikt minska.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens bedömning:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Planeringsunderlag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fysiska planeringen bör användas som styrmedel för att uppnå en&lt;br&gt;god bebyggd miljö. Utveckling av program och strategier för frågor&lt;br&gt;om miljöanpassade transporter, natur- och kulturvärden och miljö-&lt;br&gt;anpassad energiförsörjning ger underlag och utgångspunkter för en&lt;br&gt;fysisk planering och ett samhällsbyggande som kan bidra till att nå&lt;br&gt;miljökvalitetsmålet. Det ger också bättre förutsättningar för sam-&lt;br&gt;ordning mellan olika samhällssektorer och samverkan mellan berörda&lt;br&gt;aktörer när det gäller åtgärder i miljöarbetet. Kommunerna och läns-&lt;br&gt;styrelserna har tillsammans med andra berörda myndigheter viktiga&lt;br&gt;roller i arbetet med att utveckla program och strategier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns goda förutsättningar att nå delmålet om den kulturhistoriskt&lt;br&gt;värdefulla bebyggelsen. Intresset för de kvaliteter som denna bebyg-&lt;br&gt;gelse representerar har ökat, inte minst hos allmänheten. Kulturmiljön&lt;br&gt;ses numera inte enbart som ett arv som skall vårdas utan som en&lt;br&gt;värdefull tillgång som skall användas och utvecklas. Kulturmiljö-&lt;br&gt;vårdens byggnadsregister, som nyligen utvecklats, medverkar också&lt;br&gt;till förbättrade möjligheter att ta hand om och utvärdera den värdefulla&lt;br&gt;bebyggelsen. Ansvaret för genomförandet ligger framför allt på de&lt;br&gt;kulturvårdande myndigheterna och på kommunerna. Ytterligare&lt;br&gt;utredningsarbete behövs för att kunna formulera delmål för vilka&lt;br&gt;kulturvärden i den byggda miljön som är centrala för en hållbar&lt;br&gt;utveckling och hur den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen kan få&lt;br&gt;ett förbättrat långsiktigt skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Buller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmålet om buller fokuserar på trafikbuller som är det bullerslag som&lt;br&gt;stör flest människor. De riktlinjer som riksdagen ställt sig bakom&lt;br&gt;speglar en hög ambitionsnivå. Under pågående planperiod genomför&lt;br&gt;trafikverken och Försvarsmakten bullerskyddsåtgärder för att minska&lt;br&gt;de allvarligaste störningarna. Med en fortsatt statlig finansiering och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett fördjupat kommunalt engagemang och nya förutsättningar för&lt;br&gt;kommunal planering bedömer regeringen att delmålet kommer att&lt;br&gt;uppnås. För att miljökvalitetsmålet skall kunna uppnås krävs dels ett&lt;br&gt;framgångsrikt arbete på nationellt och internationellt plan för att&lt;br&gt;minska bullret från källorna, dels åtgärder för att minska annat buller&lt;br&gt;än trafikbuller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttag av naturgrus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att minska uttaget av naturgrus och att öka andelen åter-&lt;br&gt;använt material bör fortsätta i samarbete med branschen. Sveriges&lt;br&gt;geologiska undersökning (SGU) bör få i uppdrag att tillsammans med&lt;br&gt;berörda intressenter och sektorsmyndigheter utveckla frivilliga över-&lt;br&gt;enskommelser. En utvärdering bör sedan tjäna som underlag för&lt;br&gt;vidare överväganden. I uppdraget bör ingå att utveckla kravspecifika-&lt;br&gt;tioner och metoder för att avgöra vilka hushållnings- och miljöaspek-&lt;br&gt;ter som bör gälla för användningen av naturgrus och alternativa&lt;br&gt;material.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omställningen till ett ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall&lt;br&gt;bör fortsätta enligt tidigare riktlinjer, dvs. mängden avfall för slutlig&lt;br&gt;behandling och avfallets farlighet bör minska samtidigt som avfallet&lt;br&gt;bör behandlas utifrån dess inneboende egenskaper. Den totala mäng-&lt;br&gt;den genererat avfall bör inte heller öka. Regeringen gör bedömningen&lt;br&gt;att det finns goda möjligheter att nå delmålet att skapa säkra deponier&lt;br&gt;med enhetlig standard. Styrinstrumentet för detta mål finns redan i&lt;br&gt;form av EG-direktiv för deponering av avfall. Regeringen anser att&lt;br&gt;redan vidtagna åtgärder i övrigt kommer att räcka för att bidra till att&lt;br&gt;målet kan nås. Det behövs dock en utvärdering och analys av de&lt;br&gt;ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av att införa en skatt&lt;br&gt;på förbränning av avfall. När det gäller delmålet att den totala mäng-&lt;br&gt;den genererat avfall inte bör öka gör regeringen bedömningen att före-&lt;br&gt;slagna åtgärder under strategin för giftfria och resurssnåla kretslopp,&lt;br&gt;som omfattar en miljöorienterad produktpolitik (se avsnitt 21),&lt;br&gt;kommer att bidra till att delmålet uppfylls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energianvändning m.m. i byggnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energianvändningen i byggnader bör minska i både nya och befintliga&lt;br&gt;byggnader. Användningen av fossil energi i bostäder och lokaler skall&lt;br&gt;minska kontinuerligt. Miljömålskommittén har lämnat förslag till&lt;br&gt;delmål även beträffande inomhusmiljön. Inomhusmiljön och energi-&lt;br&gt;användningen i byggnader påverkar varandra ömsesidigt, varför dessa&lt;br&gt;frågor bör belysas ytterligare. Regeringen avser att senare återkomma&lt;br&gt;till riksdagen med sina överväganden i dessa frågor. I det samman-&lt;br&gt;hanget kommer regeringen också att ta upp radonfrågorna, som av&lt;br&gt;kommittén har redovisats under miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö&lt;br&gt;(avsnitt 11). Vad gäller frågan om direktverkande elvärme bör&lt;br&gt;följande noteras. Effekterna av ett eventuellt förbud mot direkt-&lt;br&gt;verkande elvärme i nya byggnader år 2005 bör analyseras liksom&lt;br&gt;effekterna av att begränsa möjligheterna till sådan värme i nya fritids-&lt;br&gt;hus. Energi- och miljödeklarationer av byggnader är åtgärder som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;syftar till att bl.a. minska energianvändningen. Frågan ingår i det&lt;br&gt;pågående regeringsuppdraget till Boverket att bedriva en försöksverk-&lt;br&gt;samhet med att deklarera byggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återföring av fosfor till kretsloppet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fosfor från organiskt avfall och avloppsslam bör ingå i kretsloppet&lt;br&gt;mellan stad och land och återföras till jordbruksmark eller annan&lt;br&gt;produktiv mark utan risk för hälsa och miljö. För närvarande saknas&lt;br&gt;dock det tekniska underlag som möjliggör ett kvantitativt och tidsatt&lt;br&gt;delmål för denna fråga. Som en konsekvens av uppfyllelsen av miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmålet En giftfri miljö bör dock även avloppsslam på sikt bli så&lt;br&gt;rent att det kan återföras till jordbruksmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny teknik bör utvecklas och införas för att skapa rena och effektiva&lt;br&gt;kretslopp av fosfor. Naturvårdsverket bör få i uppdrag att tillsammans&lt;br&gt;med berörda parter ta fram en långsiktig strategi för återföring av&lt;br&gt;fosfor till åkermark. Regeringen avser att senast år 2005 återkomma&lt;br&gt;med förslag till delmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö bör i ett generations-&lt;br&gt;perspektiv enligt regeringens bedömning innebära bl.a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Den bebyggda miljön ger skönhetsupplevelser och trevnad samt&lt;br&gt;har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur&lt;br&gt;så att alla människor ges möjlighet till ett rikt och utvecklande liv&lt;br&gt;och så att omfattningen av människors dagliga transporter kan&lt;br&gt;minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av bygg-&lt;br&gt;nader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap med&lt;br&gt;särskilda värden värnas och utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;En långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur utvecklas, både vid&lt;br&gt;nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och&lt;br&gt;vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyg-&lt;br&gt;gelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Boende- och fritidsmiljön, samt så långt möjligt arbetsmiljön, upp-&lt;br&gt;fyller samhällets krav på gestaltning, frihet från buller, tillgång till&lt;br&gt;solljus, rent vatten och ren luft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Natur- och grönområden med närhet till bebyggelsen och med god&lt;br&gt;tillgänglighet värnas så att behovet av lek, rekreation, lokal odling&lt;br&gt;samt ett hälsosamt lokalklimat kan tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Transporter och transportanläggningar lokaliseras och utformas så&lt;br&gt;att skadliga intrång i stads- eller naturmiljön begränsas och så att&lt;br&gt;de inte utgör hälso- eller säkerhetsrisker eller i övrigt är störande&lt;br&gt;för miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Miljöanpassade kollektivtrafiksystem av god kvalitet finns&lt;br&gt;tillgängliga och förutsättningarna för säker gång- och cykeltrafik&lt;br&gt;är goda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, bullerstör-&lt;br&gt;ningar, skadliga radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller&lt;br&gt;säkerhetsrisker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Mark- och vattenområden är fria från gifter, skadliga ämnen och&lt;br&gt;andra föroreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Användningen av energi, vatten och andra naturresurser sker på ett&lt;br&gt;effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt och främst för-&lt;br&gt;nybara energikällor används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Naturgrus nyttjas endast när ersättningsmaterial inte kan komma i&lt;br&gt;fråga med hänsyn till användningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Naturgrusavlagringar med stort värde för dricksvattenförsörj-&lt;br&gt;ningen och för natur- och kulturlandskapet bevaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Den totala mängden avfall och avfallets farlighet minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Avfall och restprodukter sorteras så att de kan behandlas efter sina&lt;br&gt;egenskaper och återföras i kretsloppet i ett balanserat samspel&lt;br&gt;mellan bebyggelsen och dess omgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Miljömålskommitténs förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Planeringsunderlag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag förutom att&lt;br&gt;avgränsningen 'äldre’ har utgått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Buller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överensstämmer delvis med regeringens förslag och bedömning.&lt;br&gt;Kommitténs förslag till delmål för år 2010 var en minskning av trafik-&lt;br&gt;bullerstörningar med 10% jämfört med år 1998. Kommittén hade även ett&lt;br&gt;delmål för år 2020.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttag av naturgrus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överensstämmer i stort med regeringens förslag och bedömning.&lt;br&gt;Kommittén hade dock ett kvantifierat mål för uttaget av naturgrus år&lt;br&gt;2020.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överensstämmer i stort med regeringens förslag såvitt gäller deponering&lt;br&gt;av avfall och den totala mängden genererat avfall. Kommittén föreslog&lt;br&gt;ytterligare ett delmål som handlar om att mängden material och energi&lt;br&gt;som varor och tjänster (funktioner) förbrukar under sin livscykel skall&lt;br&gt;minska till år 2010 jämfört med år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energianvändning m.m. i byggnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överensstämmer delvis med regeringens förslag. Kommittén föreslog att&lt;br&gt;det i delmålet skulle sättas en övre gräns för energianvändningen i nya&lt;br&gt;byggnader för år 2010 samt ett delmål för den totala energianvändningen.&lt;br&gt;I förslaget gavs vidare delmålet en annan formulering vad avser direkt-&lt;br&gt;verkande elvärme och användningen av fossila energikällor. Kommittén&lt;br&gt;föreslog också delmål vad avser inomhusmiljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återföring av fosfor till kretsloppet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överensstämmer inte med regeringens bedömning. Kommittén föreslog&lt;br&gt;ett delmål som innebär dels att minst 75 % av fosforn från avfall och&lt;br&gt;avlopp senast år 2010 ingår i kretsloppet mellan stad och land, dels att&lt;br&gt;den beslutade kvantiteten kan återföras till jordbruksmark eller annan&lt;br&gt;produktiv mark utan risk för hälsa och miljö.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Planeringsunderlag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket, Boverket och flertalet länsstyrelser m.fl. är positiva till&lt;br&gt;förslaget. Många remissinstanser, bl.a. Svenska Kommunförbundet,&lt;br&gt;dåvarande Byggforskningsrådet, Stockholms kommun och Boverket anser&lt;br&gt;det dock motsägelsefullt att lyfta fram samhällsplanering som styrmedel&lt;br&gt;utan att samtidigt behandla hållbar utveckling i hela dess bredd, dvs.&lt;br&gt;såväl ekonomisk och social som ekologisk hållbarhet. Dessa remiss-&lt;br&gt;instanser efterlyser dessutom en diskussion om målkonflikter, priorite-&lt;br&gt;ringar och avvägningar såväl mellan miljömålen som mot andra&lt;br&gt;samhällsmål och mellan sektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser, bl.a. Svenska Kommunförbundet, Läns-&lt;br&gt;styrelsen i Stockholms län och Göteborgs kommun, ifrågasätter delmålet&lt;br&gt;med motiveringen att det är fråga om medel och inte mål, att det avser&lt;br&gt;frivilliga lokala åtgärder och att det inte går att följa upp och utvärdera.&lt;br&gt;Riksantikvarieämbetet m.fl. anser att målet behöver vidareutvecklas i&lt;br&gt;väsentliga delar, bl.a. utifrån vad som framgår av Handlingsprogrammet&lt;br&gt;för arkitektur, formgivning och design (prop. 1997/98:117).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksantikvarieämbetet m.fl. remissinstanser anser att förslaget om&lt;br&gt;inventering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse inte bör begränsas&lt;br&gt;till den äldre bebyggelsen utan inriktas mot den hotade bebyggelsen och&lt;br&gt;att ett program för skydd bör finnas senast år 2005. Ämbetet föreslår&lt;br&gt;även en viss omformulering av delmålet i övrigt. Sveriges Lantbruks-&lt;br&gt;universitet m.fl. menar att målet bör inriktas mot bebyggelsemiljöer och&lt;br&gt;inte mot byggnader. Länsstyrelsen i Södermanlands län pekar på bebyg-&lt;br&gt;gelsemiljöema som tillgångar i den regionala utvecklingen. Läns-&lt;br&gt;styrelsen i Västerbottens län framhåller vikten av att samtliga kommuner&lt;br&gt;utarbetar kulturmiljöprogram som redovisar kulturhistoriskt värdefull&lt;br&gt;bebyggelse men anser att bebyggelsen kan registreras i 'enklare’ register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Buller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är i stort positiva till Miljömålskommitténs förslag.&lt;br&gt;Flertalet remissinstanser anser det riktigt att inrikta etappmålet på trafik-&lt;br&gt;buller. Några, däribland Folkhälsoinstitutet och Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Jönköpings län, anser dock att det också borde finnas mål för andra typer&lt;br&gt;av buller, som t.ex. lågfrekvent buller från industriverksamheter.&lt;br&gt;Kommitténs målförslag stöds av flera instanser, däribland Naturvårds-&lt;br&gt;verket, Chalmers tekniska högskola och Institutet för miljömedicin.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några anser att ambitionsnivån fram till år 2010 är för låg. Denna syn- Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;punkt framförs av Vägverket och Statens Institut för Kommunikations-&lt;br&gt;analys (SIKA) m.fl. Andra, t.ex. länsstyrelserna i Kronobergs, Örebro&lt;br&gt;och Värmlands län, bedömer däremot att målsättningen, framför allt för&lt;br&gt;perioden fram till år 2020, är för hög eller orealistisk. Flera remiss-&lt;br&gt;instanser påpekar också att det krävs både styrmedel och ekonomiskt&lt;br&gt;stöd för att klara målet. Några remissinstanser, däribland Vägverket,&lt;br&gt;SIKA och Byggforskningsrådet, understryker betydelsen av att s.k. rela-&lt;br&gt;tivt tysta områden, även utanför skärgården och fjällvärlden, värnas i&lt;br&gt;planeringen. Försvarets forskningsanstalt och Banverket anser att det är&lt;br&gt;olyckligt att det inte finns något etappmål för riktvärden för buller vid&lt;br&gt;fasad eller uteplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttag av naturgrus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Få remissinstanser har yttrat sig över kommitténs förslag till delmål om&lt;br&gt;minskat uttag av naturgrus. De som yttrat sig är positiva till målsätt-&lt;br&gt;ningen men har olika syn på vilka åtgärder som är nödvändiga för att nå&lt;br&gt;målet. Sveriges geologiska undersökning (SGU) anser att myndigheten&lt;br&gt;bör få i uppgift att inventera naturgrusförekomstema i landet. Läns-&lt;br&gt;styrelsen i Västra Götalands län anser att det endast är motiverat med en&lt;br&gt;grusinventering fokuserad på värdet för vattenproduktion. Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Uppsala län finner att kommitténs delmål om att begränsa uttaget av&lt;br&gt;naturgrus i landet till högst 3 miljoner ton per år blir svårt att uppfylla&lt;br&gt;och att målet förutsätter registrering av husbehovstäkter. Någon ny&lt;br&gt;naturgrusinventering är enligt länsstyrelsen inte befogad utan resurser&lt;br&gt;bör i stället koncentreras på kunskap om återanvändning och ersätt-&lt;br&gt;ningsmaterial. Grus- och Makadamföreningen ansluter sig till kommit-&lt;br&gt;téns målsättning under etappmål 6 under förutsättning att kommitténs&lt;br&gt;förslag om frivillighet kommer att gälla. Föreningen har uppmanat&lt;br&gt;branschen att minska uttaget av naturgrus. Statens geotekniska institut&lt;br&gt;(SGI) påpekar vikten av stöd till handläggarna på miljömyndigheterna för&lt;br&gt;att de skall kunna bedöma möjligheterna att i stället för naturgrus&lt;br&gt;använda olika ersättningsmaterial. Jernkontoret anser att kommitténs&lt;br&gt;förslag om återanvändning av ”rent” material ger ett felaktigt intryck av&lt;br&gt;återanvändbart material och restprodukter och föreslår i stället benäm-&lt;br&gt;ningen ”andelen kvalitetskontrollerat återanvänt material”. På så sätt ges&lt;br&gt;bättre möjlighet att bedöma användning av ersättningsmaterial vad avser&lt;br&gt;både funktion och miljöpåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av de remissinstanser som har yttrat sig över avfallsfrågorna är&lt;br&gt;positiva till kommitténs förslag. Naturvårdsverket anser att det är viktigt&lt;br&gt;att en ökad återvinningskapacitet skapas för att målet skall kunna nås.&lt;br&gt;Byggsektorns Kretsloppsråd påpekar problemen med att följa upp&lt;br&gt;deponimängdema. Statistiska centralbyrån framhåller dock att den har&lt;br&gt;kompetens att bedriva ett sådant arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energianvändning m.m. i byggnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggsektorns Kretsloppsråd anser att formulerade delmål är dåligt för-&lt;br&gt;ankrade i praktisk erfarenhet. Rådet anger att en rad orsaker kan leda till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fukt- och mögelskador och att underlag saknas för att bedöma hur Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;skadorna uppkommit. Byggforskningsrådet anser att det av kommittén&lt;br&gt;föreslagna delmålet om innemiljön kräver ytterligare kunskaper om&lt;br&gt;systemsamband och genomförande, bl.a. om livsstilsförändringar. Bygg-&lt;br&gt;forskningsrådet pekar på att energianvändningsnivån för år 2050 kan&lt;br&gt;komma i konflikt med kulturhistoriska värden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens energimyndighet betonar bl.a. vikten av att resurseffektivitet,&lt;br&gt;klimat- och miljöfrågor ses i ett brett system- och livscykelanalys-&lt;br&gt;perspektiv (LCA). Falu kommun påpekar att delmål som berör bygg-&lt;br&gt;nader måste samordnas så att inte åtgärderna motverkar varandra. Natur-&lt;br&gt;vårdsverket, som anser att kommitténs förslag till delmål är väl avvägda,&lt;br&gt;framhåller att energieffektivisering i bebyggelse kräver kraftiga styr-&lt;br&gt;medel. Den sistnämnda uppfattningen delas av bl.a. Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Västra Götalands län. Byggsektorns kretsloppsråd anser att det är rimligt&lt;br&gt;att samhället formulerar krav beträffande energianvändningen vid ny-&lt;br&gt;byggnad och vid om- och tillbyggnad. Att nu formulera långtgående mål&lt;br&gt;för år 2050 betecknas emellertid av rådet som mindre meningsfullt.&lt;br&gt;Svenska Kraftverksföreningen och Sveriges Elleverantörer ställer sig helt&lt;br&gt;bakom förslagen att effektivisera energianvändningen i byggnader, men&lt;br&gt;vill samtidigt peka på det motsatsförhållande som ligger i att å ena sidan&lt;br&gt;sätta upp mål för en kraftig sänkning av energianvändningen i nya bygg-&lt;br&gt;nader och å andra sidan förbjuda direktverkande elvärme. Det sist-&lt;br&gt;nämnda betecknar föreningarna som olyckligt. Kretsloppsrådet är berett&lt;br&gt;att göra åtaganden beträffande energieffektivisering i den befintliga&lt;br&gt;bebyggelsen, men avvisar bestämt alla förslag som kan utgöra grund för&lt;br&gt;att ställa retroaktiva och tvingande krav på den befintliga bebyggelsen.&lt;br&gt;Svenska Fjärrvärmeföreningen, som menar att energieffektiviserings-&lt;br&gt;åtgärder bör ses i ett helhetsperspektiv, pekar på inkonsekvensen i att&lt;br&gt;statliga bidrag lämnas till konvertering av småhus från direktei till&lt;br&gt;vattenburen värme samtidigt som det byggs nya hus med direktverkande&lt;br&gt;elvärme. Svenska Gasföreningen understryker vikten av att det i energi-&lt;br&gt;effektivitetssträvandena ingår att undanröja hinder för ökad användning&lt;br&gt;av kraftvärme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återföring av fosfor till kretsloppet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har ifrågasatt hur realistiskt delmålet är, bl.a. med&lt;br&gt;tanke på de problem som finns i dag vad gäller återföring av avloppsslam&lt;br&gt;till åkermark.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bakgrund till miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I samband med att riksdagen år 1999 fastställde miljökvalitetsmålet God&lt;br&gt;bebyggd miljö (prop. 19997/98:145, bet. 1998/99:MJU6, rskr.&lt;br&gt;1998/99:183) förutsattes det att regeringen skulle återkomma till riks-&lt;br&gt;dagen med förslag till komplettering av miljökvalitetsmålet med delmål&lt;br&gt;avseende bl.a. trafikbuller, grönområden, kulturhistoriska värden, avfall&lt;br&gt;och naturgrus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsunderlag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om att utveckla en god och hälsosam livsmiljö i städer, tätorter&lt;br&gt;och annan bebyggd miljö är av central betydelse för samhällsplaneringen&lt;br&gt;och förutsätter samordning mellan olika samhällssektorer och samverkan&lt;br&gt;mellan berörda aktörer. Det gäller särskilt miljökvalitetsmålets precise-&lt;br&gt;ringar av natur- och kulturmiljö, biologisk mångfald, transporter och&lt;br&gt;energianvändning, där åtgärderna för att uppnå målen berör många verk-&lt;br&gt;samhetsfält och ofta är sinsemellan beroende. Utvecklade program och&lt;br&gt;strategier för sådana frågor ger underlag och utgångspunkter för en fysisk&lt;br&gt;planering och ett samhällsbyggande som bidrar till att nå miljökvalitets-&lt;br&gt;målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bebyggda miljön är bärare av kulturhistoriska och konstnärliga&lt;br&gt;värden och utgör en del av samhällets identitet och kulturarv. Hur den&lt;br&gt;byggda miljön förändras och förvaltas är därför av avgörande betydelse&lt;br&gt;för utvecklingen av ett hållbart samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadernas kulturhistoriska värden med inriktning på den hotade&lt;br&gt;bebyggelsen måste betonas och bebyggelsefrågoma skall kännetecknas&lt;br&gt;av ett helhetstänkande på miljön och samverkan mellan natur och kultur.&lt;br&gt;För att kunna formulera delmål för vilka kulturvärden i den byggda&lt;br&gt;miljön som är centrala för en hållbar utveckling behövs ytterligare utred-&lt;br&gt;ningsarbete. Dessutom bör analyseras hur den kulturhistoriskt värdefulla&lt;br&gt;bebyggelsen kan få ett förbättrat långsiktigt skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Buller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Buller definieras som oönskat eller störande ljud. Människor reagerar&lt;br&gt;olika på ljud; t.ex. kan ljud från väg- respektive järnväg uppfattas olika&lt;br&gt;även om ljudnivån är densamma. Buller kan ge upphov till koncentra-&lt;br&gt;tionssvårigheter, sömnproblem, otrivsel m.m. Mycket höga ljudnivåer&lt;br&gt;vid t.ex. musikkonserter kan ge bestående hörselskador. Det finns i dag&lt;br&gt;forskning om trafikbuller som visar att sådant buller också kan leda till&lt;br&gt;allvarliga hälsoproblem, bl.a. hjärt- och kärlsjukdomar. I dag bedöms ca&lt;br&gt;2 miljoner människor vara utsatta för bullernivåer från flyg-, väg- och&lt;br&gt;järnvägstrafik över de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom. Av&lt;br&gt;dessa är ca 1,6 miljoner störda av vägtrafikbuller. Med beslutade och&lt;br&gt;planerade insatser i form av t.ex. bullerskydd bedöms ca 1,4 miljoner&lt;br&gt;personer vara utsatta för bullernivåer över riktvärdena år 2010. Vägver-&lt;br&gt;ket gör bedömningen att om inga insatser skulle göras skulle antalet&lt;br&gt;personer utsatta för vägtrafikbuller över riktvärdena komma att öka från&lt;br&gt;ca 1,6 miljoner i dag till ca 1,8 miljoner år 2011 och till 2,0 miljoner år&lt;br&gt;2020. Vid planering och byggande kan brister i bullerhänsyn leda till&lt;br&gt;ökning av antalet personer utsatta för bullernivåer över riktvärdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade 1997 om etappmål för buller (prop. 1996/97:53,&lt;br&gt;bet. 1996/97:TU7, rskr. 1996/97:174). Etappmålen utgick från följande&lt;br&gt;riktvärden för trafikbuller, som normalt inte bör överskridas vid nybygg-&lt;br&gt;nad av bostäder eller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av&lt;br&gt;trafikinfrastruktur:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 30 dB A ekvivalentnivå (medelljudsnivå) inomhus&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 45 dBA maximalnivå (högsta ljudnivån) inomhus nattetid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 55 dBA ekvivalentnivå utomhus vid fasad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utomhusnivån avses för flygbuller FBN (flygbullemivån, uttryckt&lt;br&gt;som ekvivalentnivån under ett år) 55 dBA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid järnväg eller annan spåranläggning avser riktvärdet för buller&lt;br&gt;utomhus 55 dBA ekvivalentnivå vid uteplats och 60 dBA ekvivalentnivå&lt;br&gt;i bostadsområdet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av riktvärden vid åtgärder i trafikinfrastrukturen bör&lt;br&gt;hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de&lt;br&gt;fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inrikt-&lt;br&gt;ningen vara att inomhusvärdena inte överskrids.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bullerproblemen behandlades i riksdagens transportpolitiska beslut år&lt;br&gt;1998 (prop. 1997/98:56, bet. 1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266 och 267).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttag av naturgrus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturgrusavlagringar har ett stort värde för bl.a. dricksvattenförsörj-&lt;br&gt;ningen. Inom vissa områden i landet är försörjningen med dricksvatten&lt;br&gt;nästan uteslutande beroende av naturgrusförekomstema. Rullstensåsama&lt;br&gt;har en viktig funktion som ytvattenrenare och är genom sina natur- och&lt;br&gt;kulturvärden också värdefulla inslag i landskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1994 gjorde Sveriges geologiska undersökning (SGU) bedöm-&lt;br&gt;ningen att naturgrustillgångama i ett 80-tal kommuner skulle vara för-&lt;br&gt;brukade inom 30 år. Bedömningen gjordes mot bakgrund av den för-&lt;br&gt;brukningstakt som då var aktuell. För ett 40-tal av dessa kommuner&lt;br&gt;skulle naturgruset vara slut redan inom 10 år. Produktionen av ballast-&lt;br&gt;material var 1994 totalt ca 83 miljoner ton fördelat på 53 % naturgrus,&lt;br&gt;35 % bergkross och 12 % annat material. Därefter har användningen av&lt;br&gt;naturgrus minskat till ca 30 miljoner ton år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt att minska uttaget av naturgrus och främja användningen av&lt;br&gt;ersättningsmaterial är att använda ekonomiska styrmedel. För att åstad-&lt;br&gt;komma en bättre hushållning med naturgrus beslutade riksdagen att&lt;br&gt;införa en lag om skatt på naturgrus (prop. 1995/96:87, bet.&lt;br&gt;1995/96:SkU18, rskr. 1995/96:122). Lagen trädde i kraft den 1 juli 1996&lt;br&gt;och innebär att skatt tas ut med 5 kronor per ton naturgrus. I rapporten&lt;br&gt;Naturgrusskatten, utvärdering av skatteeffekterna (rapport 5077) har&lt;br&gt;Naturvårdsverket nyligen sett över hur skatten på naturgrus fungerat för&lt;br&gt;att nå miljökvalitetsmålen. Enligt rapporten ökade priset på naturgrus&lt;br&gt;med ca 11 % när skatten infördes 1996 och andelen naturgrus av den&lt;br&gt;totala mängden bergkross och naturgrus minskade med 5-15 %. Skatten&lt;br&gt;har enligt Naturvårdsverket haft effekt på användningen av naturgrus och&lt;br&gt;bidragit till hushållning med naturgrus. Utvärderingen kan dock enligt&lt;br&gt;verket inte besvara frågan om regleringen är samhällsekonomiskt&lt;br&gt;effektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under lång tid var avfallshanteringen främst inriktad att lägga avfallet på&lt;br&gt;deponi utan utsortering av fraktioner för återvinning och utan krav på att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undvika negativa effekter på-människors hälsa och på miljön. Avfall som&lt;br&gt;deponeras ger emellertid upphov till miljöproblem. Det handlar framför&lt;br&gt;allt om att föroreningar i avfallet sprids i deponin samt i marken och i&lt;br&gt;grundvattnet närmast deponin vilket bidrar till övergödning och försur-&lt;br&gt;ning av sjöar och vattendrag. Gifter kan också läcka ut. Det handlar även&lt;br&gt;om att bl.a. metangas bildas i deponin vilket bidrar till växthuseffekten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att minska de negativa effekterna med deponeringen av avfall är&lt;br&gt;det angeläget att införa högt ställda miljökrav på existerande och&lt;br&gt;kommande deponier. Det är också angeläget att minska mängden avfall&lt;br&gt;som deponeras. Detta följer av den s.k. avfallshierarkin för hantering av&lt;br&gt;avfall som gäller inom EU. Hierarkin innebär att avfallets uppkomst i&lt;br&gt;första hand skall förebyggas och att det avfall som trots detta uppkommer&lt;br&gt;skall vara så ofarligt som möjligt. Uppkommet avfall skall återanvändas,&lt;br&gt;material återvinnas eller utnyttjas för energiproduktion i så hög grad som&lt;br&gt;möjligt. Materialåtervinning skall i första hand prioriteras framför&lt;br&gt;energiutvinning när detta är miljömässigt motiverat. I sista hand skall&lt;br&gt;avfallet bortskaffas på ett säkert sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har under senare år vidtagit flera åtgärder. Sedan år 1994&lt;br&gt;finns producentansvar för förpackningar, returpapper och däck. År 1998&lt;br&gt;infördes producentansvar för bilar och den 1 juli 2001 träder producent-&lt;br&gt;ansvar för elektriska och elektroniska produkter i kraft. Producent-&lt;br&gt;ansvaret infördes för att öka miljöanpassningen av produkterna och&lt;br&gt;minska mängden avfall som deponeras för att i stället omhänderta avfall&lt;br&gt;genom återanvändning eller återvinning. På de fem angivna områdena&lt;br&gt;regleras producentansvaret genom förordningar. År 1997 åtog sig&lt;br&gt;kontorspappersbranschen att frivilligt samla in och materialåtervinna&lt;br&gt;50 % av kontorspapperet till år 2000. Byggsektorns Kretsloppsråd åtog&lt;br&gt;sig samtidigt att till år 2000 halvera mängden bygg- och rivningsavfall&lt;br&gt;som sänds till deponi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I april 2000 tillkallades en särskild utredare (M 2000:01) för att göra&lt;br&gt;en bred översyn av producentansvaret samt utreda hur garantier för&lt;br&gt;producentansvarets fullföljande och funktion skulle kunna utformas. I&lt;br&gt;uppdraget (dir. 2000:28) ingår även att utvärdera de frivilliga åtagandena&lt;br&gt;om bygg- och rivningsavfall respektive kontorspapper. Utredaren skall&lt;br&gt;redovisa sitt uppdrag till regeringen senast den 31 december 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen 1996/97:172 Hanteringen av uttjänta varor i ett ekolo-&lt;br&gt;giskt hållbart samhälle - ett ansvar för alla redovisade regeringen förslag&lt;br&gt;till flera åtgärder för att styra avfallet bort från deponering till åter-&lt;br&gt;användning, materialåtervinning, biologisk behandling eller förbränning&lt;br&gt;med energiutnyttjande. Med stöd av riksdagens bemyndigande (bet.&lt;br&gt;1997/98: JoU7, rskr. 1997/98:55) beslutade regeringen senare om dessa&lt;br&gt;förslag bl.a. genom ändringar i renhållningsförordningen (1998:902). I&lt;br&gt;enlighet med besluten träder ett förbud om deponering av utsorterat&lt;br&gt;brännbart avfall i kraft den 1 januari 2002 och ett generellt förbud mot&lt;br&gt;deponering av organiskt avfall den 1 januari 2005. Den 1 januari 2002&lt;br&gt;införs också ett krav på att brännbart avfall skall förvaras och transporte-&lt;br&gt;ras bort skilt från annat avfall. Naturvårdsverket arbetar med särskilda&lt;br&gt;föreskrifter om sortering av avfall i enlighet med detta krav. Ett förslag&lt;br&gt;till föreskrifter har remitterats från Naturvårdsverket som innebär att&lt;br&gt;även sådant avfall som inte är lämpligt att förbränna skall sorteras ut från&lt;br&gt;övrigt avfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att öka de ekonomiska incitamenten att behandla avfall på ett från Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;miljö- och naturresurssynpunkt bättre sätt beslöt riksdagen (prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998/99:84, bet. 1998/99:SKU20, rskr. 1998/99:258) att en skatt på&lt;br&gt;avfall skulle införas. Den 1 januari 2000 trädde lagen (1999:673) om&lt;br&gt;skatt på avfall i kraft. Skatten betalas för avfall som förs in till en avfalls-&lt;br&gt;anläggning där farligt avfall eller annat avfall till en mängd av mer än&lt;br&gt;50 ton per år slutligt förvaras (deponeras) eller förvaras under längre tid&lt;br&gt;än tre år. Skattesatsen är 250 kronor per ton avfall. Avfallsskatten tas ut&lt;br&gt;efter en nettodeponeringsmetod. Detta innebär att skatt tas ut för i princip&lt;br&gt;allt avfall som förs in till en skattepliktig anläggning. För avfall som&lt;br&gt;sedan förs ut från anläggningen medges avdrag. Skattskyldig är den som&lt;br&gt;bedriver verksamhet på anläggningen. Regeringen beslutade den&lt;br&gt;15 februari 2001 att en särskild utredare skulle tillkallas för att se över&lt;br&gt;vissa avfallsskattefrågor. I uppdraget (dir. 2001:13) ingår att analysera&lt;br&gt;vilka styreffekter avfallsskatten tillsammans med energibeskattningen&lt;br&gt;har haft på olika former av omhändertagande av avfall. Utredaren skall&lt;br&gt;även analysera hur systemet med avfallsbeskattningen förhåller sig till&lt;br&gt;redan uppställda mål inom avfallspolitiken. Dessutom skall utredaren&lt;br&gt;analysera hur avfallsskattens effekter påverkas av andra beslutade styr-&lt;br&gt;medel. Utredaren skall vidare utvärdera och analysera de ekonomiska&lt;br&gt;och miljömässiga konsekvenserna av att införa en skatt på förbränning av&lt;br&gt;avfall. Utredaren skall redovisa sitt uppdrag till regeringen senast den&lt;br&gt;1 december 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energianvändning m.m. i byggnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggsektorn svarar för en stor del av användningen av naturresurser och&lt;br&gt;energi. Detta är bl.a. en följd av höga krav på boendekomfort och stora&lt;br&gt;bostads- och lokalytor. Den uppvärmda bostads- respektive lokalytan&lt;br&gt;utgör vardera i genomsnitt ca 48 kvm per person. Energianvändningen,&lt;br&gt;inte minst i förvaltningsskedet, bidrar till en negativ miljöpåverkan. Den&lt;br&gt;kan bl.a. ge upphov till luftföroreningar. Merparten av de byggnader som&lt;br&gt;finns för närvarande kommer också att användas om 50 år och måste&lt;br&gt;rustas på olika sätt för att successivt uppfylla förändrade krav med&lt;br&gt;beaktande av ekonomiska, sociala och allsidiga miljöaspekter. Använd-&lt;br&gt;ningen av byggnaderna och brukarnas roll måste därvid betonas. Behovet&lt;br&gt;av att effektivisera energianvändningen och samtidigt tillgodose kraven&lt;br&gt;på bra inomhusluft och inomhusmiljö utan fukt- och mögelskador, drag&lt;br&gt;och buller m.m. ställer stora krav på kunskap och helhetssyn. Den&lt;br&gt;tekniska utvecklingen vad gäller installationer och driftstyrning m.m.&lt;br&gt;samt användning av kontorsutrustning ökar elanvändningen. Samman-&lt;br&gt;taget förutsätter en långsiktigt hållbar och resurseffektiv utveckling när&lt;br&gt;det gäller byggande och förvaltning av byggnader och anläggningar en&lt;br&gt;rad avvägningar som kan inbegripa målkonflikter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återföring av fosfor till kretsloppet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fosfor är en ändlig naturresurs som i dag till stor del försvinner ut ur&lt;br&gt;kretsloppet från stad till land på grund av att de avfallsslag som fosfor&lt;br&gt;ingår i inte tillvaratas i tillräckligt stor utsträckning. Näringsämnen,&lt;br&gt;primärt fosfor, från dessa avfallsslag skall ingå i kretsloppet mellan stad&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och land och kunna återföras till jordbruksmark eller annan produktiv Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;mark utan risk för hälsa och miljö. De avfallsslag som är aktuella utgörs&lt;br&gt;framför allt av avfall från livsmedelsindustrin och avloppsslam, men&lt;br&gt;även av vissa andra komponenter i mindre omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen for regeringens förslag och bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Delmål 1 (planeringsunderlag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med kommittén anser regeringen att det finns anledning att lägga&lt;br&gt;ökad vikt vid att ta fram planeringsunderlag av särskild betydelse för den&lt;br&gt;ekologiska dimensionen i arbetet för en hållbar utveckling. Detta ger&lt;br&gt;förutsättningar för att miljökvalitetsmålen tillsammans med andra natio-&lt;br&gt;nella mål skall kunna vägleda fysisk planering och samhällsbyggande i&lt;br&gt;enlighet med riksdagens beslut om riktlinjer för samhällsplaneringen&lt;br&gt;(prop. 1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183). Planerings-&lt;br&gt;processen som arbetsmetod kan därigenom användas som ett instrument&lt;br&gt;för att främja miljökvalitetsmål med en geografisk dimension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Program och strategier behöver utvecklas för miljöanpassade trans-&lt;br&gt;portsystem, för hur grön- och vattenområden jämte kulturhistoriska och&lt;br&gt;estetiska värden skall tas till vara och utvecklas samt för miljöanpassning&lt;br&gt;av energiförsörjningen. Delmålet gäller i tillämpliga delar både stad och&lt;br&gt;landsbygd. Lokal anpassning utifrån platsens och regionens förutsätt-&lt;br&gt;ningar är av stor betydelse. Det är således i första hand en uppgift för&lt;br&gt;kommuner och länsstyrelser att med stöd av centrala myndigheter ta fram&lt;br&gt;sådana program och strategier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De exempel på utgångspunkter som kommittén redovisar i betänkandet&lt;br&gt;kan ge en viss ledning för arbetet. Lokala trafikomställningsplaner kan&lt;br&gt;vara ett viktigt bidrag för att miljökvalitetsmålen skall nås senast år 2020.&lt;br&gt;Lund är ett exempel på en kommun som utarbetat en plan för att miljö-&lt;br&gt;anpassa transporterna, LundaMaTs. Kommunen har beslutat om ett antal&lt;br&gt;strategier som sammantaget syftar till att ställa om transporterna för att&lt;br&gt;klara miljökvalitetsmålen. En kraftfull satsning för att öka cykeltrans-&lt;br&gt;portemas andel av de totala transporterna är en av de strategier som&lt;br&gt;utvecklats inom ramen för denna plan. Ett kvantitativt och kvalitativt&lt;br&gt;förbättrat utbud av kollektivtrafik är en annan strategi för att minska&lt;br&gt;antalet bilresor. Ett mobilitetskontor har inrättats för att lösa transport-&lt;br&gt;problem genom samordning mellan olika trafikslag, effektivisering och&lt;br&gt;andra lösningar som inte ökar biltrafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som många remissinstanser påpekar innebär fysisk planering, såväl&lt;br&gt;som det bredare begreppet samhällsplanering, prioriteringar och avväg-&lt;br&gt;ningar mellan olika mål och intressen. En hållbar utveckling innefattar&lt;br&gt;såväl de ekonomiska och sociala dimensionerna som den ekologiska&lt;br&gt;dimensionen. Det har emellertid inte ingått i Miljömålskommitténs upp-&lt;br&gt;drag att anlägga ett så brett perspektiv. Kommitténs arbete har i enlighet&lt;br&gt;med uppdraget inriktats på att ta fram förslag med inriktning att främja&lt;br&gt;den ekologiska dimensionen i hållbar utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser har ifrågasatt delmålet som sådant bl.a. därför&lt;br&gt;att det anses vara fråga om medel snarare än mål. Mot detta vill reger-&lt;br&gt;ingen framhålla att den arbetsprocess som krävs för att ta fram de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;angivna programmen och strategierna är så väsentlig att den i sig motive- Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;rar delmålet. Regeringen vill i sammanhanget betona betydelsen av att&lt;br&gt;det utvecklas arbetsformer som innebär att de angivna programmen och&lt;br&gt;strategierna tas fram i dialog mellan berörda parter och sektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En starkt bidragande orsak till dagens miljöproblem i den bebyggda&lt;br&gt;miljön är sektoriseringen och bristen på helhetssyn och strukturtänkande&lt;br&gt;på såväl nationell som regional och lokal nivå samt bristen på koordine-&lt;br&gt;ring mellan nivåerna. Det behövs stimulans och stöd för att få i gång ett&lt;br&gt;brett sektorsövergripande arbete. Kommittén har föreslagit att ett natio-&lt;br&gt;nellt samråd genomförs senast år 2003. Ett sådant samråd skulle enligt&lt;br&gt;kommittén skapa möjligheter att tillvarata erfarenheterna med lokala&lt;br&gt;Agenda 21, nyttiggöra forskningsresultat samt identifiera behov av&lt;br&gt;kunskapsuppbyggnad, metodutveckling och försöksverksamhet. Reger-&lt;br&gt;ingen anser i likhet med kommittén att insatser behövs för att åstad-&lt;br&gt;komma bättre helhetssyn och samordning, både nationellt och regionalt.&lt;br&gt;Formerna för sådana insatser bör dock övervägas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationellt pågår en utveckling av planeringsprocessen som&lt;br&gt;arbetsmetod. Flera länder inom EU använder sig av samlade nationella&lt;br&gt;strategier för sin utvecklingsplanering, något som för närvarande saknas i&lt;br&gt;Sverige. Det är angeläget att Sverige deltar aktivt i EU:s arbete med&lt;br&gt;regional utvecklingsplanering liksom i det samarbete med våra grann-&lt;br&gt;länder som sker med stöd av EU:s strukturfonder (Interreg). Syftet är att&lt;br&gt;uppnå en balanserad och hållbar utveckling av EU i dess helhet. Det är&lt;br&gt;ett utvecklingsarbete som prövar nya strategier och samarbetsformer och&lt;br&gt;som utvärderas fortlöpande. Regeringen bedömer att det är en plattform&lt;br&gt;för erfarenhetsutbyte och kunskapsuppbyggnad där Sverige både kan&lt;br&gt;bidra och lära ifråga om planering som en sektorsövergripande arbets-&lt;br&gt;metod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Program och strategier enligt delmålet skall tjäna som underlag för&lt;br&gt;fysisk planering och samhällsbyggande senast år 2010. Den långa tids-&lt;br&gt;perioden motiveras av ett stort behov av såväl kunskapsuppbyggnad som&lt;br&gt;utveckling av nya samarbetsformer. Användningen av strategiska miljö-&lt;br&gt;bedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar behöver utvecklas som&lt;br&gt;underlag för analys och utvärdering av alternativa program och strate-&lt;br&gt;gier. Kommittén har föreslagit att Boverket ges i uppdrag att år 2005 till&lt;br&gt;regeringen lägesredovisa länsstyrelsernas och kommunernas arbete med&lt;br&gt;delmålet. Regeringen delar uppfattningen att det under perioden behövs&lt;br&gt;en utvärdering på nationell nivå för att kunna överväga behovet av ytter-&lt;br&gt;ligare åtgärder för att uppnå delmålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att befintlig lagstiftning, främst miljöbalken och&lt;br&gt;plan- och bygglagen (1987:10), utgör viktiga instrument i arbetet för att&lt;br&gt;nå delmålet. Som framgår av avsnitt 21 och 22 anser regeringen att tiden&lt;br&gt;nu är mogen för en översyn av plan- och bygglagen. Kommittén har före-&lt;br&gt;slagit att ansvariga centrala myndigheter mot bakgrund av miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmålen skall se över urval och avgränsningar av riksintresse-&lt;br&gt;områden enligt 3 kap. miljöbalken och utveckla underlag för tolkning av&lt;br&gt;bestämmelserna i 4 kap. miljöbalken. Regeringen delar uppfattningen att&lt;br&gt;detta är en angelägen uppgift i miljömålsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 2 (kulturhistoriskt värdefull bebyggelse)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns enligt Miljömålskommittén goda förutsättningar för att nå del-&lt;br&gt;målet om den äldre kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen. Regeringen&lt;br&gt;delar den bedömningen. Flera remissinstanser har pekat på att även&lt;br&gt;senare tiders byggnader är i särskilt behov av uppmärksamhet men att&lt;br&gt;kunskapen om denna bebyggelse är otillräcklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänhetens intresse för de kvaliteter som den äldre bebyggelsen&lt;br&gt;representerar har ökat. Kulturmiljövårdens bebyggelseregister har&lt;br&gt;utvecklats. Plan- och bygglagen (1987:10) förutsätter att kulturhistoriska&lt;br&gt;och estetiska värden tas till vara vid ändring av befintlig bebyggelse.&lt;br&gt;Möjligheterna att skydda värdefulla byggnader kan dock behöva stärkas.&lt;br&gt;Regeringen skall, som angetts i propositionen 1998/99:114 Kulturarv,&lt;br&gt;Kulturmiljöer och Kulturföremål, tillkalla en särskild utredare för att&lt;br&gt;lämna förslag om ett förbättrat skydd för kulturhistoriskt värdefull&lt;br&gt;bebyggelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att ge Riksantikvarieämbetet i uppdrag att i sam-&lt;br&gt;verkan med berörda myndigheter utveckla ett breddat underlag för for-&lt;br&gt;mulering av ytterligare delmål avseende kulturvärden i den byggda&lt;br&gt;miljön samt ge Riksantikvarieämbetet i uppdrag att tillsammans med&lt;br&gt;Boverket utarbeta ett program för hur arbetet för att nå delmålet bör&lt;br&gt;bedrivas och följas upp. Uppdraget innefattar även att belysa vilka bygg-&lt;br&gt;nader som är mest angelägna att få med i registret och möjliga finansie-&lt;br&gt;ringsformer för arbetet innefattande även revidering och registrering av&lt;br&gt;befintliga inventeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 3 (buller)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på att bullerproblemen hela tiden ökar, bl.a. på grund av den&lt;br&gt;ökande trafiken, gäller det att vidta åtgärder så att färre människor utsätts&lt;br&gt;för buller överskridande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom.&lt;br&gt;För att nå delmålet bedömer regeringen att det krävs både statliga och&lt;br&gt;kommunala insatser och ett aktivt förebyggande arbete. För att verkligen&lt;br&gt;nå framgång i arbetet med att minska antalet bullerstörda människor&lt;br&gt;krävs insatser både på nationell och internationell nivå för att minska&lt;br&gt;bullret vid källan. På lång sikt väntas de stora förbättringarna&lt;br&gt;åstadkommas med hjälp av teknikutveckling och genom åtgärder i den&lt;br&gt;fysiska planeringen som bl.a. syftar till att miljöanpassa transporterna.&lt;br&gt;Direkta bullerskyddsåtgärder, som är viktiga för att minska bullret vid de&lt;br&gt;mest utsatta miljöerna, kommer bara att utgöra en mindre del av insat-&lt;br&gt;serna. Bidragsstödet till kommunerna för miljö- och trafiksäkerhets-&lt;br&gt;förbättringar längs befintliga vägar och järnvägar är en viktig del av&lt;br&gt;programmet eftersom den stora andelen bullerexponerade människor i&lt;br&gt;dag bor vid det kommunala vägnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att det arbete som planeras att genomföras bl.a. på&lt;br&gt;EU-nivå för att bekämpa bullret vid källorna, dvs. arbetet med att få ner&lt;br&gt;bullernivåerna från bl.a. fordon och däck, inte kommer att få genomslag&lt;br&gt;förrän efter år 2010. Även vissa nationella åtgärder, såsom en successiv&lt;br&gt;sänkning av ljudnivån från tåg, kommer inte att få effekt på buller-&lt;br&gt;nivåerna förrän under nästa decennium. Miljömålskommitténs bedöm-&lt;br&gt;ning var att detta skulle leda till att antalet trafikbullerstörda människor&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulle ha minskat med 80 % till år 2020 jämfört med år 1998. Reger- Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;ingen bedömer att det i dagsläget är för tidigt att fastställa ett mål för år&lt;br&gt;2020. Även kommitténs föreslagna nivå om 10% för år 2010 är i dags-&lt;br&gt;läget för tidig att fastställa. Regeringen menar dock att arbetet bör&lt;br&gt;sträva mot detta mål. I detta sammanhang bör framhållas att förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för att kunna nå ett högre delmål delvis är beroende av kommu-&lt;br&gt;nernas ambitionsnivå beträffande bullersanering vid de vägar där&lt;br&gt;kommunen är väghållare. Regeringen anser att det är angeläget att fler&lt;br&gt;kommuner aktivt arbetar med frågan. Regeringen följer utvecklingen och&lt;br&gt;avser att återkomma med ytterligare delmål för buller efter den första&lt;br&gt;uppföljningen av miljömålen (se avsnitt 23).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har påpekat vikten av att det finns ett handlings-&lt;br&gt;program även för trafikbuller i andra miljöer samt för andra typer av&lt;br&gt;buller än trafikbuller. Regeringen har för avsikt att ge Naturvårdsverket i&lt;br&gt;uppdrag att tillsammans med övriga berörda myndigheter utarbeta ett&lt;br&gt;sådant handlingsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tätortsnära bullerfria områden är värdefulla och bör därför tas till vara.&lt;br&gt;De är emellertid i dag dåligt kartlagda. Ett arbete för att identifiera och&lt;br&gt;kartlägga dessa områden bör startas. I rollen som samordnande myndig-&lt;br&gt;het för bullerfrågor har Naturvårdsverket ett särskilt ansvar för att se över&lt;br&gt;de definierade riktvärdena och, om det behövs, föreslå ytterligare rikt-&lt;br&gt;värden för buller i andra miljöer än de som finns uttryckta i dagens fast-&lt;br&gt;ställda riktvärden. Regeringen avser att ge Naturvårdsverket ett tydligt&lt;br&gt;samordnings- och uppföljningsansvar för arbetet med att nå bullermålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning är genomförandet av de åtgärdsprogram&lt;br&gt;som redan tagits fram för trafikverken och Försvarsmakten av stor&lt;br&gt;betydelse för att delmålet skall kunna nås. För trafikverken innefattar&lt;br&gt;åtgärdsprogrammen såväl bullerskyddsåtgärder som insatser för att&lt;br&gt;minska bullret vid källan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att behandla trafikbullerfrågoma vidare i en&lt;br&gt;kommande proposition om infrastrukturinriktning för omställning till ett&lt;br&gt;hållbart transportsystem. En teknikutveckling kan förväntas ske under&lt;br&gt;kommande år som gör att det går att både snabbare och effektivare&lt;br&gt;åtgärda bullerproblemen. Mot bakgrund av ovanstående gör regeringen&lt;br&gt;den bedömningen att man i dag med tillgängliga kunskaper och resurser&lt;br&gt;endast kan uppnå en minskning av bullret med 5 % fram till år 2010. Det&lt;br&gt;blir svårt att nå generationsmålet med denna ambitionsnivå. Regeringen&lt;br&gt;kommer dock noga att följa utvecklingen genom det föreslagna uppfölj-&lt;br&gt;ningssystemet och ambitionen är att kunna nå ett delmål om en minsk-&lt;br&gt;ning med 10 % till år 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att Sverige bör medverka aktivt i EU:s och Världs-&lt;br&gt;hälsoorganisationens (WHO) arbete på bullerområdet. Inom EU bör&lt;br&gt;arbetet inriktas på att påskynda den tekniska utvecklingen mot minskat&lt;br&gt;buller från fordon, däck och vägbeläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter hand som erfarenheter av tillämpningen av miljöbalken och&lt;br&gt;anknuten lagstiftning med vägledning av miljö- och transportmålen har&lt;br&gt;vunnits kan behov av eventuella ytterligare förändringar av lagstiftningen&lt;br&gt;övervägas. Eventuella behov av lagstiftning för att minska andra buller-&lt;br&gt;störningar än trafikbuller bör också uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 4 (uttag av naturgrus)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid ett flertal tillfällen framhållit betydelsen av en miljö-&lt;br&gt;mässigt hållbar användning och hushållning med naturresurserna. Detta&lt;br&gt;gäller särskilt för de icke fömybara naturresurserna. I propositionen&lt;br&gt;1997/98:145 Svenska miljömål framhöll regeringen att naturgrus skall&lt;br&gt;nyttjas endast när ersättningsmaterial inte kan komma i fråga med hänsyn&lt;br&gt;tagen till användningsområdet. Eftersom tillgången är begränsad är det&lt;br&gt;angeläget att naturgrus endast används för de ändamål som det ound-&lt;br&gt;gängligen behövs för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att erhålla en långsiktigt hållbar hushållning med naturgrus föreslår&lt;br&gt;regeringen som ett delmål att uttaget av naturgrus i landet år 2010 är&lt;br&gt;högst 12 miljoner ton per år och andelen återanvänt material utgör minst&lt;br&gt;15 % av ballastanvändningen. Regeringen bedömer således att delmålet&lt;br&gt;vad gäller andelen återanvänt material kan sättas något högre än vad&lt;br&gt;kommittén ansåg. Däremot föreslår regeringen nu inget delmål för&lt;br&gt;uttaget av naturgrus att uppnås till år 2020, utan avser att återkomma&lt;br&gt;senare i den delen. År 2020 bör emellertid uttaget av naturgrus ha&lt;br&gt;minskat ytterligare jämfört med år 2010 och andelen återanvänt material&lt;br&gt;som bedömts lämpligt från miljösynpunkt vara högre än år 2010. Det&lt;br&gt;innebär att förbrukningen av naturgrus minskar med drygt 50 % till år&lt;br&gt;2010 i förhållande till 1997 års förbrukning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att, som Jemkontoret påpekat, det återanvända mate-&lt;br&gt;rialet utgörs av sådant material som bedömts vad gäller bl.a. miljö-&lt;br&gt;påverkan. Det måste således vara rent i den meningen att det inte bidrar&lt;br&gt;till att förorena mark och vatten. Detta behöver dock, enligt regeringens&lt;br&gt;mening, inte särskilt uttalas i delmålet. En annan aspekt att beakta är att&lt;br&gt;förutsättningarna för att återanvända material skiljer sig åt mellan olika&lt;br&gt;regioner. I framför allt de norra delarna av Sverige finns större mängder&lt;br&gt;material att återanvända. Om detta material transporteras lång väg måste&lt;br&gt;nyttan av återanvändningen vägas mot ett ökat transportarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De styrmedel som finns för att begränsa uttaget av naturgrus är&lt;br&gt;närmare beskrivna under miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet&lt;br&gt;(avsnitt 14). I förhållande till de krav som tidigare gällde om prövning av&lt;br&gt;grustäkter har tillkomsten av miljöbalken med de nu allmänna hänsyns-&lt;br&gt;reglema i 2 kap. gjort det möjligt att bättre än tidigare skydda naturgrus-&lt;br&gt;förekomsterna. En höjning av naturgrusskatten från 5 till 10 kronor per&lt;br&gt;ton torde innebära att konkurrenskraften skulle öka för alternativa&lt;br&gt;material som krossberg och morän. Enligt det ovannämnda kommitté-&lt;br&gt;direktivet rörande vissa avfallsskattefrågor (dir. 2001:13) bör utvärde-&lt;br&gt;ringen av avfallsskattefrågor omfatta kopplingen mellan avfallsskatten&lt;br&gt;och naturgrusskattens framtida utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges geologiska undersökning (SGU) bör få i uppdrag att till-&lt;br&gt;sammans med berörda intressenter och sektorsmyndigheter utveckla&lt;br&gt;frivilliga överenskommelser som fördelar ansvaret för att nå delmålet till&lt;br&gt;år 2010. SGU bör även få i uppgift att utvärdera resultatet av arbetet och&lt;br&gt;gällande regelverks effekter. För att uppnå målet behöver kunskaperna&lt;br&gt;öka framför allt om vilka typer av material som kan återanvändas liksom&lt;br&gt;användningen av ersättningsmaterial. Inventeringar görs redan i dag på&lt;br&gt;regional nivå av SGU i samarbete med länsstyrelser och kommuner.&lt;br&gt;Dessa kan tjäna som ett underlag inför det fortsatta arbetet för att nå del-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;målet om att minska uttaget av naturgrus och främja återanvändningen Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;och användningen av ersättningsmaterial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 5 och 6 (avfall)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen 1997/98:145 Svenska miljömål angav regeringen som&lt;br&gt;övergripande riktlinje för avfallshanteringen att mängden avfall för&lt;br&gt;slutlig behandling skall minskas, att avfallets farlighet skall minskas och&lt;br&gt;att avfallet skall behandlas utgående från dess inneboende egenskaper.&lt;br&gt;Att mängderna avfall till deponering minskas är av avgörande betydelse&lt;br&gt;från såväl resurs- som miljösynpunkt. Stora delar av hushållsavfallet, det&lt;br&gt;icke branschspecifika avfallet samt bygg- och rivningsavfall utgörs av&lt;br&gt;material som bör kunna utnyttjas på olika sätt i stället för att deponeras.&lt;br&gt;Regeringen anser att denna riktlinje skall fortsätta att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När förslagen om att införa förbud mot deponering av vissa avfallsslag&lt;br&gt;redovisades i propositionen 1996/97:172 Hantering av uttjänta varor i ett&lt;br&gt;ekologiskt hållbart samhälle gjorde regeringen bedömningen att denna&lt;br&gt;åtgärd tillsammans med lagen (1999:673) om skatt på avfall och andra&lt;br&gt;vidtagna åtgärder skulle leda till en halvering av mängden avfall som&lt;br&gt;deponeras till år 2005 räknat från 1994 års nivå. Detta förutsatte att gruv-&lt;br&gt;avfallet blev undantaget från mängderna. Det av kommittén föreslagna&lt;br&gt;delmålet stämmer väl överens med regeringens tidigare bedömning.&lt;br&gt;Regeringen föreslår därför att delmålet nu fastställs av riksdagen.&lt;br&gt;Regeringen föreslår även som mål att den totala mängden genererat&lt;br&gt;avfall samtidigt inte ökar. Regeringen har valt att inordna samtliga&lt;br&gt;åtgärder för att minska produkters påverkan på människors hälsa och&lt;br&gt;miljön under hela deras livscykel i en strategi. En redovisning har&lt;br&gt;lämnats till riksdagen i skrivelsen En miljöorienterad produktpolitik (skr.&lt;br&gt;1999/2000:114). Ett centralt inslag i strategin är att genereringen av&lt;br&gt;avfall skall minskas. Regeringen anser att denna strategi kommer att&lt;br&gt;bidra till att delmålet uppfylls. Dessutom redogör regeringen för vissa&lt;br&gt;ytterligare åtgärder i strategiavsnittet under strategier för giftfria och&lt;br&gt;resurssnåla kretslopp som innefattar en miljöorienterad produktpolitik (se&lt;br&gt;avsnitt 21).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EU har gemensamma regler om deponering av avfall beslutats i&lt;br&gt;rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall&lt;br&gt;(EGTL 182, 16.7.1999, s. 1 Celex 31999L0031). Direktivet skall vara&lt;br&gt;genomfört i den nationella lagstiftningen senast den 16 juli 2001. Direk-&lt;br&gt;tivet kommer att innebära att en enhetlig standard införs med högt upp-&lt;br&gt;ställda miljökrav på deponier. De specificerade krav som deponiema&lt;br&gt;måste uppfylla gäller bl.a. lokalisering, vattenkontroll, lakvatten-&lt;br&gt;hantering, åtgärder till skydd av mark och vatten samt omhändertagande&lt;br&gt;och kontroll av deponigas. Enligt direktiven skall deponigasen insamlas&lt;br&gt;från alla deponier som tar emot biologiskt nedbrytbart avfall. Deponi-&lt;br&gt;gasen skall behandlas och utnyttjas. Om den insamlade gasen inte kan&lt;br&gt;användas för energiproduktion skall den facklas. Dessa nya krav medför&lt;br&gt;positiva effekter på mark, grundvatten samt sjöar och vattendrag i anslut-&lt;br&gt;ning till deponiema eftersom risken för läckage av föroreningar minskar.&lt;br&gt;Mot denna bakgrund gör regeringen bedömningen att delmålet om att&lt;br&gt;samtliga avfallsdeponier senast år 2008 har uppnått en enhetlig standard&lt;br&gt;och uppfyller högt ställda miljökrav enligt EU:s beslutade direktiv om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;deponering av avfall kan uppnås och föreslår därför inte några ytterligare Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av de förslag som regeringen lade fram i propositionen&lt;br&gt;1998/99:84 om lag om skatt på avfall begärde riksdagen&lt;br&gt;(bet. 1998/99:SkU20, rskr. 1998/99:258), sedan det i tre motioner yrkats&lt;br&gt;att avdragsrätt för omhändertagen deponigas borde medges, att reger-&lt;br&gt;ingen skyndsamt skulle återkomma till riksdagen med förslag som syftar&lt;br&gt;till att stimulera användningen av deponigas för energiutvinning&lt;br&gt;(Fil999/2246). Regeringen anser till följd av de krav som det nyss-&lt;br&gt;nämnda EG-direktivet uppställer på skyldighet att omhänderta och&lt;br&gt;utnyttja deponigasen - om möjligt genom energiutvinning - att riks-&lt;br&gt;dagens önskemål om att användningen av deponigas för energiut-&lt;br&gt;vinnning skall stimuleras kommer att tillgodoses i och med att direktivet&lt;br&gt;inom kort genomförs. Regeringen anser vidare att de nya kraven i direk-&lt;br&gt;tivet ger kommunerna ett incitament till att utarbeta lokalt och miljö-&lt;br&gt;mässigt lämpliga lösningar för att omhänderta deponigasen, att forskning&lt;br&gt;om och utveckling av återvinningsmetoder för såväl energi som närings-&lt;br&gt;ämnen snarare uppmuntras än försvåras samt att miljömässigt godtagbara&lt;br&gt;behandlingsmetoder för nyttiggörande av deponigasen främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 21 december 2000 beslutade regeringen att ge ett uppdrag till&lt;br&gt;Naturvårdsverket om ett ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall.&lt;br&gt;Uppdraget syftar till att kartlägga hur omställningen fortgår och redovisa&lt;br&gt;en handlingsplan för att uppnå ett ekologiskt hållbart omhändertagande&lt;br&gt;av avfall. Verket skall även redovisa om det finns behov av en förändring&lt;br&gt;av styrmedel för att uppnå de övergripande målen för avfallshanteringen.&lt;br&gt;Uppdraget skall även innehålla en översyn av avfallsplaneringen och&lt;br&gt;ansvarsfördelningen för olika avfallsslag. Uppdraget skall redovisas&lt;br&gt;senast den 1 november 2001 till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har även beslutat om ett utredningsdirektiv (dir. 2001:13)&lt;br&gt;för att se över vissa avfallsskattefrågor. I uppdraget ingår att analysera&lt;br&gt;vilka styreffekter avfallsskatten tillsammans med energibeskattningen&lt;br&gt;har haft på olika former av omhändertagande av avfall. Utredaren skall&lt;br&gt;även analysera hur systemet med avfallsbeskattningen förhåller sig till&lt;br&gt;redan uppställda mål inom avfallspolitiken. Dessutom skall utredaren&lt;br&gt;analysera hur avfallsskattens effekter påverkas av andra beslutade styr-&lt;br&gt;medel. Utredaren skall vidare utvärdera och analysera de ekonomiska&lt;br&gt;och miljömässiga konsekvenserna av att införa en skatt på förbränning av&lt;br&gt;avfall. Utredaren skall redovisa sitt uppdrag till regeringen senast den&lt;br&gt;1 december 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 21 behandlas olika strategier för att uppnå miljökvalitets-&lt;br&gt;målen. Strategin avseende giftfria och resurssnåla kretslopp bidrar till att&lt;br&gt;förbättra avfallshanteringen. Kommittén föreslår ett delmål om minskade&lt;br&gt;mängder material och energi som varor och tjänster (funktioner) förbru-&lt;br&gt;kar under sin livscykel. Regeringen anser att syftet med kommitténs för-&lt;br&gt;slag tillgodoses av de strategier som beskrivs i avsnitt 21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att föreslagna samt vidtagna åtgärder är tillräck-&lt;br&gt;liga för att delmålen skall nås och föreslår därför inga nya åtgärder. Den&lt;br&gt;fortlöpande utvärderingen får visa om målet behöver revideras eller om&lt;br&gt;ytterligare åtgärder behöver vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmål 7 (energianvändning m.m. i byggnader)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energianvändningen i byggnader uppgick år 1995 till ca 158 TWh. Av&lt;br&gt;detta svarade uppvärmning för ca 99 TWh med fördelning enligt&lt;br&gt;följande: småhus 45 TWh, flerbostadshus 29 TWh och lokaler 25 TWh.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sektorn bostäder, service m.m. svarar för 40 % av utsläppen av kol-&lt;br&gt;dioxid och bidrar därmed i betydande omfattning till miljöbelastningen. I&lt;br&gt;sammanhanget bör också noteras hur uppvärmningen skedde år 1995.&lt;br&gt;Olja och elvärme bidrog därvid med vardera 25 TWh, fjärrvärme med&lt;br&gt;38 TWh samt ved, flis och gas med sammanlagt 11 TWh.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det främst är förbränning av fossila bränslen som bidrar till&lt;br&gt;miljöbelastningen måste användningen effektiviseras och också minska i&lt;br&gt;omfattning. Enligt tillgängliga uppgifter var den slutliga användningen&lt;br&gt;av energi ungefär densamma år 1997 som år 1970 trots nettotillskott av&lt;br&gt;byggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser mot denna bakgrund att det är rimligt att miljö-&lt;br&gt;belastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler minskar och&lt;br&gt;är lägre år 2010 än år 1995. Detta bör vara möjligt bl.a. genom att den&lt;br&gt;totala energianvändningen effektiviseras för att på sikt minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bebyggelsen och användningen av byggnader och anläggningar har&lt;br&gt;betydelse också för möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen Begränsad&lt;br&gt;klimatpåverkan (avsnitt 6), Frisk luft (avsnitt 7), Giftfri miljö (avsnitt 9)&lt;br&gt;och Säker strålmiljö (avsnitt 11). Det är nödvändigt att anlägga en&lt;br&gt;systemsyn på byggnader för att de bästa helhetslösningarna skall kunna&lt;br&gt;nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill i likhet med Miljömålskommittén betona vikten av att&lt;br&gt;arbetet med att kontinuerligt minska energianvändningen påbörjas omgå-&lt;br&gt;ende hos alla berörda inom byggområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller frågan om direktverkande elvärme bör följande noteras.&lt;br&gt;Direktverkande elvärme finns i ca 27 % av småhusen och utgör 35 % av&lt;br&gt;elanvändningen för uppvärmning. Totalt uppgick år 1997 användningen&lt;br&gt;av elvärme i bostads- och fritidshus, inräknat vattenburen värme, till&lt;br&gt;20,7 TWh. Direktverkande elvärme är för närvarande ett kostnads-&lt;br&gt;effektivt uppvärmningssätt med låga installations- och underhållskost-&lt;br&gt;nader. El är å andra sidan en högvärdig energiform som rent tekniskt inte&lt;br&gt;kan ersättas i andra användningsområden än vid uppvärmning. Enligt&lt;br&gt;energipolitiska beslut skall energipolitiken underlätta omställningen till&lt;br&gt;ett ekologiskt uthålligt samhälle. Som följd av det energipolitiska beslu-&lt;br&gt;tet år 1997 lämnades till utgången av år 1999 statligt ekonomiskt stöd för&lt;br&gt;att bl.a. främja övergång från uppvärmning med direktverkande el i&lt;br&gt;befintliga bostadshus till andra former av uppvärmning, däribland&lt;br&gt;vattenburna uppvärmningssystem. Regeringen gör bedömningen att nya&lt;br&gt;låsningar till direktverkande elvärme, som minskar möjligheterna att&lt;br&gt;använda t.ex. förnyelsebara energikällor, bör undvikas. Regeringen avser&lt;br&gt;därför att analysera konsekvenserna av ett eventuellt förbud mot upp-&lt;br&gt;värmning med direktverkande el i nya byggnader liksom effekterna av att&lt;br&gt;begränsa direktelvärme i nya fritidshus. Regeringen anser att de precise-&lt;br&gt;ringar som kommittén angett beträffande användningen av fossila&lt;br&gt;energikällor inte bör fastställas nu utan formuleras så att användningen&lt;br&gt;av fossila energikällor successivt skall minska. De sammantagna miljö-&lt;br&gt;effekterna av det av kommittén föreslagna delmålet är oklar. En över-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäng från användning av olja till ved i värmepannor med denna funktion Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;skulle sannolikt kunna leda till ökade utsläpp av flyktiga organiska&lt;br&gt;ämnen om inga åtgärder vidtas för att minska dessa utsläpp från små-&lt;br&gt;skalig vedeldning. Regeringen har dock föreslagit ett delmål om att&lt;br&gt;minska utsläppen av flyktiga organiska ämnen under miljökvalitetsmålet&lt;br&gt;Frisk luft (avsnitt 7) där ett antal åtgärder föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De exakta förhållandena avseende användningen av vedpannor&lt;br&gt;behöver därför klarläggas innan beslut om preciseringar av delmålet om&lt;br&gt;minskning av fossila energikällor fattas. Om det behövs kommer reger-&lt;br&gt;ingen därför att återkomma med förslag till ytterligare delmål när kun-&lt;br&gt;skap inhämtats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har föreslagit ett antal åtgärder för att minska energi-&lt;br&gt;användningen i bebyggelsen, bl.a. individuella mätningar av energi-&lt;br&gt;användningen för olika ändamål samt miljö- och energideklarationer av&lt;br&gt;byggnader m.m. Regeringen har i maj år 2000 uppdragit åt Boverket att&lt;br&gt;genomföra en försöksverksamhet med deklarering av bostäder, skolor&lt;br&gt;och förskolor. Bakgrunden till uppdraget är en begäran från riksdagen&lt;br&gt;om kvalitetsdeklaration av bostäder (bet. 1995/96:BoUl, mom. 35, rskr.&lt;br&gt;1995/96). Boverket har presenterat ett förslag till utformning av en sådan&lt;br&gt;deklaration. Förslaget har vid remissbehandling mottagits positivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i försöksverksamheten ingående deklarationen innehåller upp-&lt;br&gt;gifter om hela fastigheten såsom tekniska data om t.ex. ventilation,&lt;br&gt;värme, radon, buller och vatten. Uppgifter om resursanvändning i bygg-&lt;br&gt;naden noteras också, t.ex. el, värme, vatten, miljöstörande ämnen,&lt;br&gt;avfallshantering och fastighetsägarens miljöarbete. I uppdraget ingår att&lt;br&gt;klarlägga omfattningen av uppgifter som bör ingå för att deklarationerna&lt;br&gt;skall få en ändamålsenlig utformning. Vidare skall referensvärden beträf-&lt;br&gt;fande energianvändningen m.m. anges. En redovisning av kostnaderna&lt;br&gt;för att upprätta och uppdatera deklarationerna skall lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket skall ta till vara erfarenheterna av pågående verksamhet med&lt;br&gt;att upprätta skilda slag av deklarationer. Ett av skälen för regeringens&lt;br&gt;beslut var att det både i Sverige och i andra länder pågår arbete inom&lt;br&gt;byggområdet med att från olika utgångspunkter och för olika ändamål&lt;br&gt;upprätta deklarationer av skilda slag, benämnda kvalitetsdeklarationer,&lt;br&gt;miljödeklarationer, energideklarationer, miljövarudeklarationer etc. I&lt;br&gt;försöksverksamheten ingår vidare att med berörda målgrupper tillämpa&lt;br&gt;deklarationerna i praktiken och lämna en redovisning av hur en intro-&lt;br&gt;duktion av deklarationerna kan ske i större skala. Uppdraget skall redo-&lt;br&gt;visas till regeringen senast den 30 juni 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning skapar dessa deklarationer underlag för&lt;br&gt;att stegvis öka medvetandet och förståelsen hos olika parter om sam-&lt;br&gt;banden mellan brukarvanor, kostnader, teknisk utformning, drift och&lt;br&gt;underhåll. Uppgifterna om byggnaderna kan utökas t.ex. med besikt-&lt;br&gt;ningar av olika slag allt eftersom någon part finner det angeläget och är&lt;br&gt;villig att svara för eventuella kostnader som är förenliga med komplette-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för det omfattande arbetet inom EU att i olika sektorer&lt;br&gt;inarbeta aspekter för hållbar utveckling pågår även ett sådant beträffande&lt;br&gt;byggsektorn. I detta arbete har noterats mångfalden av deklarationer från&lt;br&gt;olika utgångspunkter och behovet av samordning för att undvika onödiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader för att upprätta deklarationer och för att undvika möjliga Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;handelshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning om återföring av fosfor till kretsloppet&lt;br&gt;Regeringen anser att det på sikt är av allra största vikt att se till att&lt;br&gt;avloppsslammet är rent från början. För att uppnå detta är det nödvändigt&lt;br&gt;att användningen av kemikalier som är cancerframkallande, långlivade&lt;br&gt;och bioackumulerande upphör. Denna fråga behandlas vidare under&lt;br&gt;miljökvalitetsmålet Giftfri miljö (avsnitt 9) och i propositionen&lt;br&gt;2000/01:65 Kemikaliestrategi för Giftfri miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avloppsslammet innehåller i dag ibland olika typer av föroreningar&lt;br&gt;vilka överskrider gällande gränsvärden och som därmed begränsar&lt;br&gt;möjligheten till spridning på jordbruksmark. År 1999 återfördes 54 % av&lt;br&gt;fosforn från de olika avfallsslagen till åkermark. Under år 2000 har dock&lt;br&gt;återföringen av avloppsslam minskat vilket innebär att även totalsiffran&lt;br&gt;för återföring av fosfor minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya rön har visat att det kan finnas andra skadliga metaller än de som&lt;br&gt;nu mäts samt organiska miljögifter i avloppsslammet. Därför behöver&lt;br&gt;kravspecifikationen utvidgas. Det krävs att kvalitetssäkringen förbättras&lt;br&gt;när det gäller alla typer av föroreningar som kan finnas i slammet. En del&lt;br&gt;av det avloppsslam som produceras under den närmaste tidsperioden bör&lt;br&gt;sannolikt kunna bli föremål för spridning på jordbruksmark, under förut-&lt;br&gt;sättning att det klarar även de nya och utvidgade kvalitetskraven. För&lt;br&gt;annat avloppsslam kan dock problemen att klara dessa krav vara större,&lt;br&gt;under överskådlig tid. För att undvika att stora mängder av fosforrikt&lt;br&gt;slam och annat avfall måste förbrännas utan fosforåtervinning då depone-&lt;br&gt;ringsförbudet för organiskt avfall träder i kraft år 2005, krävs att ytter-&lt;br&gt;ligare alternativ utvecklas för att rena fosforn i slam och annat avfall.&lt;br&gt;Regeringen anser därför att det är av största vikt att ny teknik utvecklas&lt;br&gt;och införs för att skapa rena och effektiva fosforkretslopp. Redan i dag&lt;br&gt;testas och utvecklas olika tekniker i olika skala för separering vid källan&lt;br&gt;och för att utvinna fosfor och andra ämnen ur slammet direkt eller ur&lt;br&gt;aska av förbränt slam. För närvarande saknas dock det tekniska underlag&lt;br&gt;som möjliggör ett kvantitativt och tidsatt delmål för återföring av fosfor&lt;br&gt;till åkermark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att ge Naturvårdsverket i uppdrag att tillsammans&lt;br&gt;med berörda parter ta fram en långsiktig strategi för återföring av fosfor&lt;br&gt;till åkermark. En sådan strategi skall innehålla ett kvantitativt och tidsatt&lt;br&gt;delmål för återföring av fosfor till åkermark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö i ett generationsperspektiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens bedömning av miljölkvalitetsmålet i ett generationsper-&lt;br&gt;spektiv överensstämmer flertalet punkter med dem som redovisades i&lt;br&gt;propositionen 1997/98:145 Svenska miljömål. Den tredje och fjärde&lt;br&gt;punkten är kompletterande beskrivningar som har föreslagits av Miljö-&lt;br&gt;målskommittén, med något modifierad lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsunderlag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till delmål innebär att det utvecklas underlag om viktiga frågor&lt;br&gt;för en ekologiskt hållbar utveckling av den byggda miljön som till-&lt;br&gt;sammans med underlag beträffande andra nationella mål kan ge väg-&lt;br&gt;ledning för fysisk planering och samhällsbyggande. De konkreta miljö-&lt;br&gt;mässiga konsekvenserna av att nå delmålet kan inte bedömas förrän&lt;br&gt;planerna förverkligats. Allmänt gäller att en hälsosam, funktionell och&lt;br&gt;tilltalande bebyggelsemiljö, såväl för boende som för arbete och fritid,&lt;br&gt;ökar attraktiviteten och därmed potentialen för en gynnsam utveckling av&lt;br&gt;välfärd, sysselsättning och ekonomi. Framsynt fysisk planering och&lt;br&gt;samhällsbyggande grundat på genomtänkta program och strategier kan&lt;br&gt;bidra till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med program och strategier bör kunna utveckla de allmänna&lt;br&gt;förutsättningarna för ett effektivt och framgångsrikt miljöarbete. Det&lt;br&gt;gäller exempelvis utveckling av kunskap, arbetsformer, former för sam-&lt;br&gt;ordning mellan olika samhällssektorer och samverkan mellan berörda&lt;br&gt;aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om fysisk planering och samhällsbyggande ligger till stor del&lt;br&gt;inom det kommunala ansvarsområdet. Det regionala perspektivet är&lt;br&gt;emellertid av stor betydelse för de frågor som berörs av delmålet. Läns-&lt;br&gt;styrelserna har en viktig roll med sitt övergripande ansvar för det regio-&lt;br&gt;nala mål- och uppföljningsarbetet i dialog med kommunerna och med&lt;br&gt;andra regionala organ och myndigheter. Länsstyrelsernas och kommu-&lt;br&gt;nernas miljömålsarbete behandlas närmare i avsnitt 24.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tidsperiod på tio år som föreslås för att uppnå delmålet är väl till-&lt;br&gt;tagen. Under perioden skall dessutom en nationell utvärdering göras så&lt;br&gt;att behovet av åtgärder för att uppnå delmålet skall kunna övervägas på&lt;br&gt;nytt. För transportsektorn pågår redan visst arbete. Berörda centrala&lt;br&gt;statliga myndigheter, med Boverket som huvudansvarig myndighet,&lt;br&gt;ansvarar för att ge erforderligt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturmiljöer med kulturhistoriskt värdefull bebyggelse lockar till sig&lt;br&gt;företag och är en grund för utveckling av kulturturism. De bidrar också&lt;br&gt;till att skapa en god livsmiljö för människor, en miljö som är stimule-&lt;br&gt;rande och attraktiv att verka och leva i. Ansvaret för att genomföra del-&lt;br&gt;målet om den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen ligger framför allt&lt;br&gt;på de planerande och kulturvårdande myndigheterna och inte minst på&lt;br&gt;kommunerna. De kommuner som satsat på inventeringar av värdefull&lt;br&gt;bebyggelse har finansierat verksamheten bl.a. via arbetsmarknadsmedel&lt;br&gt;och EU-bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Buller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskat buller innebär förhöjd livskvalitet för människor och medför&lt;br&gt;samtidigt att samhällets kostnader för bullerrelaterad sjukvård minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet för att nå bullermålet kan bidra till att uppnå andra mål. Sam- Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;tidigt kan i vissa fall konflikter uppstå med andra mål. Till exempel&lt;br&gt;minskar trafikbullret vid lägre fordonshastigheter samtidigt som trafik-&lt;br&gt;säkerheten ökar medan framkomligheten kan försämras. En förbättrad&lt;br&gt;fasadisolering kan bidra till lägre energianvändning. En utveckling av&lt;br&gt;samhället som medför minskade transporter bidrar förutom till att uppnå&lt;br&gt;bullermålet också till att uppnå målen Begränsad klimatpåverkan&lt;br&gt;(avsnitt 6), Frisk luft (avsnitt 7) och Bara naturlig försurning (avsnitt 8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet för att nå bullermålet bedrivs till största delen inom ramen för&lt;br&gt;trafikverkens och Försvarsmaktens långsiktiga åtgärdsprogram mot&lt;br&gt;buller. Även kommuner arbetar med frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttag av naturgrus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiven för en begränsning av uttaget av naturgrus är huvudsakligen&lt;br&gt;resurshushållning, bevarande av värdefulla natur- och kulturvärden och&lt;br&gt;en hållbar vattenförsörjning. Förekomsten av naturgrus är ojämnt för-&lt;br&gt;delad över landet liksom utnyttjandet. Eftersom vattenförsörjningen inom&lt;br&gt;vissa områden i landet nästan uteslutande är beroende av naturgrusföre-&lt;br&gt;komster kan fortsatt uttag i nuvarande takt försvåra för kommande gene-&lt;br&gt;rationers vattenförsörjning. Täktverksamheten ändrar också landskaps-&lt;br&gt;bilden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiskt kan en övergång till att använda ersättningsmaterial för&lt;br&gt;grus innebära ökade produktionskostnader för materialet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår inga nya åtgärder för att nå delmålen. Bedömningen&lt;br&gt;är att redan vidtagna åtgärder kommer att räcka för att bidra till att målen&lt;br&gt;kan nås. Konsekvenser av tidigare föreslagna åtgärder finns beskrivna i&lt;br&gt;prop. 1996/97:172 Hanteringen av uttjänta varor i ett ekologiskt hållbart&lt;br&gt;samhälle - ett ansvar för alla, prop. 1997/98:145 Svenska miljömål och&lt;br&gt;prop. 1998/99:84 Lag om skatt på avfall. Regeringen har beslutat om ett&lt;br&gt;utredningsdirektiv för att se över vissa avfallsskattefrågor. I direktivet&lt;br&gt;ingår att utredaren skall utvärdera och analysera de ekonomiska och&lt;br&gt;miljömässiga konsekvenserna av att införa en skatt på förbränning av&lt;br&gt;avfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energianvändning m.m. i byggnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av att effektivisera och också minska energianvändningen i&lt;br&gt;byggnader berör alla ägare av byggnader och brukare, dvs. staten, lands-&lt;br&gt;ting, kommuner, företag, kommunala och statliga bolag, allmännyttiga&lt;br&gt;bostadsbolag, kooperativa bostadsföretag, privata byggnadsägare, små-&lt;br&gt;husägare samt bostadsrättshavare och hyresgäster. Investeringar i åtgär-&lt;br&gt;der i byggnader som påverkar energianvändningen och inomhusmiljön&lt;br&gt;belastar de nyss nämnda grupperna. Den del av energianvändningen som&lt;br&gt;är att hänföra till brukarvanor och livsstil, såsom förbrukningen av varm-&lt;br&gt;vatten, hushållsel, vald temperatur inomhus samt vädring berör oss alla&lt;br&gt;som enskilda individer. Behov föreligger därvid av förbättrade uppgifter&lt;br&gt;om bl.a. energianvändning för olika ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sektorn bostäder, service m.m. svarar för 40% av utsläppen av kol- Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;dioxid och svarar för en tredjedel av landets totala energianvändning.&lt;br&gt;Energin används för uppvärmning av luft och tappvarmvatten, hushållsel&lt;br&gt;samt till drift av installationer såsom ventilationssystem och styr- och&lt;br&gt;reglertekniska installationer. Volymen hushållsel ökar fortlöpande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energianvändningen i byggnader inriktas på att minska i både nya och&lt;br&gt;befintliga byggnader. Användningen av fossilenergikällor i bostäder och&lt;br&gt;lokaler skall minska kontinuerligt. Behovet av att tillföra energi för upp-&lt;br&gt;värmning kan i betydande omfattning påverkas genom tekniska förbätt-&lt;br&gt;ringar av byggnadernas klimatskärm, såsom fönster, väggar och tak,&lt;br&gt;förutsatt att inte omfattande fönstervädring sker. Användningen av tapp-&lt;br&gt;varmvatten är däremot nästan uteslutande beroende av beteendet och&lt;br&gt;brukarvanor liksom även användningen av hushållsel. Enligt vissa utred-&lt;br&gt;ningsrapporter kan betydande minskningar av energianvändningen&lt;br&gt;åstadkommas genom ändring av brukarvanor och utan tekniska åtgärder.&lt;br&gt;Regeringen bedömer att miljöbelastningen från energianvändningen i&lt;br&gt;bostäder och lokaler kan minska under de närmaste åren genom ändring&lt;br&gt;av brukarvanor. Förutsättningarna för att genom informationsinsatser&lt;br&gt;påverka vanor bör därvid analyseras. Det föreslagna delmålet att miljö-&lt;br&gt;belastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler skall minska&lt;br&gt;och lägre år 2010 än år 1995 innebär bl.a. att den totala energianvänd-&lt;br&gt;ningen måste effektiviseras och på sikt minska. Detta förutsätter senare&lt;br&gt;under målperioden också investeringar i tekniska åtgärder i befintliga&lt;br&gt;byggnader för att den totala energianvändningen skall minska trots till-&lt;br&gt;kommande nya byggnader. Regeringen följer utvecklingen i olika avse-&lt;br&gt;enden av de hithörande frågorna och redovisar situationen vid kommande&lt;br&gt;utvärdering av delmålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsfinansiella kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statsfinansiella kostnaden för att nå alla delmål under miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmålet uppskattas till totalt ca 3,1 miljarder kronor under perio-&lt;br&gt;den 2001-2010. Regeringen bedömer att det behövs ytterligare resurser&lt;br&gt;för bl.a. kunskapsutveckling om naturgrusanvändning. Regeringen&lt;br&gt;beräknar därför att från och med år 2002 tillföra ca 10 miljoner kronor&lt;br&gt;per år i jämförelse med 2001 års utgiftsnivå för delmålen (se vidare&lt;br&gt;avsnitt 25). Regeringen bedömer att resursbehovet kommer att minska&lt;br&gt;något under den senare delen av perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strategier för att uppnå miljökvalitetsmålen &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 2000/01:13O&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;21.1 Strategier&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Följande strategier skall vara vägledande i&lt;br&gt;arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. En strategi för effektivare energianvändning och transporter - för&lt;br&gt;att minska utsläppen från energi- och transportsektorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En strategi för giftfria och resurssnåla kretslopp som innefattar en&lt;br&gt;miljöorienterad produktpolitik - för att skapa energi- och material-&lt;br&gt;snåla kretslopp och för att minska de diffusa utsläppen av miljö-&lt;br&gt;gifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. En strategi för hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö -&lt;br&gt;för ökad hänsyn till biologisk mångfald, kulturmiljö och&lt;br&gt;människors hälsa, för god hushållning med mark och vatten,&lt;br&gt;miljöanpassad fysisk planering och hållbar bebyggelsestruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Alla i samhället har ett ansvar för arbetet&lt;br&gt;för en ekologiskt hållbar utveckling och för strävan att uppnå de&lt;br&gt;nationella miljökvalitetsmålen. Ett fåtal aktiviteter - transporter,&lt;br&gt;energianvändning, flöden av material, kemikalier och varor, exploa-&lt;br&gt;tering och ett icke hållbart nyttjande av mark, vatten och den&lt;br&gt;bebyggda miljön - ger upphov till flertalet av dagens miljöproblem.&lt;br&gt;För att de uppställda målen skall nås är det viktigt att de åtgärder som&lt;br&gt;vidtas är samordnade och effektiva. Prioritet bör ges till sådana&lt;br&gt;åtgärder som ger synergieffekter och som bidrar till att uppnå flera av&lt;br&gt;miljökvalitetsmålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömålskommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens förslag och bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett fåtal remissinstanser har uttalat sig om strate-&lt;br&gt;gierna. Naturvårdsverket menar att de tre åtgärdsstrategiema ger en god&lt;br&gt;översikt över hur olika miljöfrågor har ett samband och väl sammanfattar&lt;br&gt;tillgängliga åtgärder och styrmedel. Länsstyrelsen i Värmlands län upp-&lt;br&gt;fattar resonemanget om de tre åtgärdsstrategiema som tämligen svagt där&lt;br&gt;mycket lämnas till vidare utredningar. Länsstyrelsen anser också att det&lt;br&gt;vore önskvärt att man redan i åtgärdsstrategiema redovisade målkonflik-&lt;br&gt;ter för att på så sätt tydliggöra var särskilda insatser behövs. Vidare&lt;br&gt;anförs att det i strategiarbetet är väsentligt att betona de regionala sär-&lt;br&gt;arterna. Vid regeringens remissmöte för ungdomar den 13 september&lt;br&gt;2000 framkom synpunkter på att en hållbar utveckling kräver en föränd-&lt;br&gt;ring av människors sätt att leva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag och bedömning: För att miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmålen skall nås inom en generation är det viktigt att de aktivite-&lt;br&gt;ter som i huvudsak orsakar dagens miljöproblem förändras så att de&lt;br&gt;bidrar till en hållbar utveckling. Regeringen har därför gmpperat aktivi-&lt;br&gt;teter som är viktiga att förändra och föreslår tre åtgärdsstrategier för att&lt;br&gt;åstadkomma denna förändring. De tre strategierna är en strategi för&lt;br&gt;effektivare energianvändning och transporter, en strategi för giftfria och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resurssnåla kretslopp som innefattar en miljöorienterad produktpolitik Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;och en strategi för hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö.&lt;br&gt;Åtgärdsstrategiema motiveras av att en åtgärd kan bidra till flera miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmål och av att ett styrmedel kan ge samhällets sektorer incita-&lt;br&gt;ment att vidta många olika miljöbefrämjande åtgärder. En förutsättning&lt;br&gt;för att miljön skall förbättras och för att miljökvalitetsmålen och en eko-&lt;br&gt;logiskt hållbar utveckling skall nås är att alla delar av samhället tar ett&lt;br&gt;ökat ansvar. Det krävs ett brett engagemang och deltagande i det fortsatta&lt;br&gt;arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalken och plan- och bygglagen (1987:10) utgör en grund för&lt;br&gt;åtgärdsstrategiema. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler gäller för alla&lt;br&gt;verksamheter som kan leda till miljöpåverkan. Utöver lagstiftning har&lt;br&gt;riksdagen beslutat om riktlinjer som också utgör en viktig grand för detta&lt;br&gt;arbete. Det kan särskilt pekas på riktlinjerna för en effektiv och lång-&lt;br&gt;siktigt hållbar material- och energianvändning (prop. 1997/98:145, bet.&lt;br&gt;1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183). Vid samma tillfälle beslutade riks-&lt;br&gt;dagen om riktlinjer för samhällsplaneringen som bl.a. innebär att statliga&lt;br&gt;och kommunala myndigheter genom samarbete över sektorsgränsema&lt;br&gt;skall främja en ekologiskt hållbar utveckling. Vidare redovisade reger-&lt;br&gt;ingen vissa riktlinjer för kemikaliepolitiken i propositionen 1997/98:145&lt;br&gt;Svenska miljömål. Dessa riktlinjer vidareutvecklas i propositionen&lt;br&gt;2000/01:65 Kemikaliestrategi för Giftfri miljö som nyligen lagts fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annat betydelsefullt underlag för åtgärdsstrategiema finns i de av riks-&lt;br&gt;dagen år 1998 beslutade riktlinjerna för energipolitiken (prop.&lt;br&gt;1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:212) samt i regeringens&lt;br&gt;skrivelse 1999/2000:114 En miljöorienterad produktpolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att nå miljökvalitetsmålen ökar om det inom ramen för&lt;br&gt;åtgärdsstrategiema finns ett brett spektrum av effektiva styrmedel. Styr-&lt;br&gt;medel kan definieras som de verktyg som staten och kommunerna m.fl.&lt;br&gt;förfogar över för att påverka beteendet hos näringslivet, enskilda och den&lt;br&gt;offentliga sektom. Styrmedlen kan grovt indelas i följande kategorier:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Normativa styrmedel som är n sammanfattande benämning av fast-&lt;br&gt;ställda generella normer såsom lagar, förordningar och myndighets-&lt;br&gt;föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ekonomiska styrmedel är ett samlingsbegrepp för marknads-&lt;br&gt;anpassade instrument som miljörelaterade skatter och avgifter, över-&lt;br&gt;låtbara utsläppskvoter samt panter, bidrag, subventioner, av dragsmöjlig-&lt;br&gt;heter och ersättningar för utförda miljötjänster. Generella ekonomiska&lt;br&gt;styrmedel är bäst lämpade för att reglera miljöeffekter som är likartade&lt;br&gt;oavsett var utsläppen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Informativa styrmedel är styrmedel för att påverka ett särskilt bete-&lt;br&gt;ende utan att ställa några krav på faktiska förändringar. Det är också ett&lt;br&gt;medel för att sprida kännedom om andra styrmedel. Information kan&lt;br&gt;användas vid olika typer av miljöbelastningar och utnyttjas bäst i kom-&lt;br&gt;bination med andra styrmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Det finns också andra typer av styrmedel såsom frivilliga överens-&lt;br&gt;kommelser och dialoger mellan staten och näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har bedrivit ett aktivt arbete med att främja en rad olika Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;styrmedel som ryms inom de tre åtgärdsstrategiema. Ett viktigt syfte med&lt;br&gt;strategierna är att samordna och optimera dessa styrmedel och bättre&lt;br&gt;kunna bedöma behovet och effekterna av ytterligare styrmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att miljökvalitetsmålen skall kunna nås behövs insatser inom&lt;br&gt;många politikområden och av olika aktörer i samhället. I avsnitt 4 ges en&lt;br&gt;rad exempel på pågående arbete. Det frivilliga miljöarbetet som bedrivs&lt;br&gt;både av näringslivet, ideella organisationer och av andra delar av sam-&lt;br&gt;hället, t.ex. hushållen, är betydelsefullt och bör stärkas ytterligare. Detta&lt;br&gt;kan t.ex. ske genom att tillgången på miljörelaterad information förbätt-&lt;br&gt;ras eller att de ekonomiska styrmedlen utformas så att miljökostnaderna&lt;br&gt;blir synliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatter, avgifter och bidrag har i flera fall en sådan utformning att de&lt;br&gt;indirekt får effekter för miljön, även om detta inte har varit ett primärt&lt;br&gt;syfte. Mot den bakgrunden är det enligt regeringens uppfattning viktigt&lt;br&gt;att systemen för beskattning, avgifter och bidrag utformas så att de leder&lt;br&gt;till anpassningar som är förenliga med en hållbar utveckling. I samband&lt;br&gt;med eventuella översyner av dessa system bör strävan vara att de inte&lt;br&gt;skall ge upphov till negativa miljöeffekter. I detta sammanhang är det&lt;br&gt;också av betydelse att möjligheterna att ta bort miljöskadliga sub-&lt;br&gt;ventioner identifieras och belyses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På många områden behövs också mer kunskap om faktiska förhållan-&lt;br&gt;den, innovationer och forskning som ger underlag för avvägningar och&lt;br&gt;prioriteringar. Ökad kunskap behövs också för att motivera människor att&lt;br&gt;genomföra de förändringar som krävs. Värdet och nödvändigheten av&lt;br&gt;forskning, utveckling och utbildning bör understrykas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska miljökvalitetsmålen kan i många fall inte nås utan ett aktivt&lt;br&gt;internationellt arbete. Miljöarbetet i Sverige är beroende av miljöarbetet&lt;br&gt;inom övriga EU men också inom internationella organ och i länder utan-&lt;br&gt;för EU, liksom andra länder är beroende av det miljöarbete vi bedriver i&lt;br&gt;Sverige (se avsnitt 5).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;21.2 En strategi för effektivare energianvändning och&lt;br&gt;transporter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Strategin för effektivare energianvändning&lt;br&gt;och transporter bidrar främst till att uppnå miljökvalitetsmålen Frisk&lt;br&gt;luft, Bara naturlig försurning och Begränsad klimatpåverkan samt&lt;br&gt;vissa delmål under Ingen övergödning och God bebyggd miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyngdpunkten bör ligga på kostnadseffektiva åtgärder som effekti-&lt;br&gt;viserar användningen av energi och främjar användningen av ny&lt;br&gt;teknik med goda miljöegenskaper. För att ge incitament till effektivi-&lt;br&gt;seringar av energi och transporter behövs en förändrad och ökad&lt;br&gt;användning av ekonomiska styrmedel utformade så att miljökost-&lt;br&gt;naderna tydliggörs. Ett medel för detta är fortsatt grön skatteväxling.&lt;br&gt;Regeringen har i 2000 års ekonomiska vårproposition aviserat en&lt;br&gt;skatteväxling för perioden 2001-2010 i storleksordningen 30 miljarder&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den långsiktiga utvecklingen av framför allt person- och lastbils-&lt;br&gt;trafiken kräver att den traditionella utbudspolitiken (infrastruktur och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trafikplanering) förändras och kompletteras med åtgärder som syftar&lt;br&gt;till att påverka efterfrågan på transporter i miljöanpassad riktning. En&lt;br&gt;del i det arbetet är att åstadkomma ett varierat utbud av bostäder,&lt;br&gt;arbetsplatser, service och kultur så att människors behov av dagliga&lt;br&gt;transporter kan minska. En annan del i arbetet är att skapa alternativa&lt;br&gt;transportformer. En minskad bilanvändning skall eftersträvas där&lt;br&gt;alternativ finns. För att miljökvalitetsmålen skall kunna nås inom en&lt;br&gt;generation är det dessutom angeläget att vidta långsiktiga åtgärder för&lt;br&gt;att skapa en infrastruktur för hållbar utveckling. Regeringen har för&lt;br&gt;avsikt att återkomma till dessa frågor i den aviserade propositionen&lt;br&gt;Infrastrukturinriktning för omställning till ett hållbart transportsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska styrmedel bör användas för att förhindra att resurs-&lt;br&gt;vinster genom bl.a. ny teknik motverkas av ökad konsumtion som&lt;br&gt;leder till ökad miljöpåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömålskommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans som har kommenterat strate-&lt;br&gt;gierna har invänt vare sig mot tanken på strategin eller mot dess inrikt-&lt;br&gt;ning. Konjunkturinstitutet stöder kommitténs förslag om reformering av&lt;br&gt;energiskattesystemet och om ett avgiftssystem för de energiintensiva&lt;br&gt;företagen. Sveriges Skogsindustrier delar uppfattningen att energi-&lt;br&gt;beskattningssystemet inte är idealt uppbyggt, men anser inte en ny total&lt;br&gt;översyn vara befogad. De avvisar grön skatteväxling som ett medel att&lt;br&gt;förverkliga en hållbar utveckling och motsätter sig att nivån på kväve-&lt;br&gt;oxidavgiften ses över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens fastighetsverk delar inte Miljömålskommitténs uppfattning att&lt;br&gt;energikostnaden är för låg. Statens energimyndighet bör därför ges i&lt;br&gt;uppdrag, parallellt med den föreslagna informationskampanjen, att inten-&lt;br&gt;sifiera stödprogrammet för energieffektivisering av lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket förordar en förtida introduktion med hjälp av eko-&lt;br&gt;nomiska styrmedel av arbetsmaskiner som möter framtida avgaskrav..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid regeringens remissmöte för ungdomar den 13 september 2000&lt;br&gt;framfördes att, på de sträckor där det miljöanpassade alternativet är&lt;br&gt;likvärdigt, det mer utsläppsintensiva färdmedlet skall ersättas med det&lt;br&gt;miljöanpassade. Det framfördes också att bilen inte är så viktig för&lt;br&gt;dagens ungdomar som tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: För miljökvalitetsmålen Begrän-&lt;br&gt;sad klimatpåverkan (avsnitt 6), Frisk luft (avsnitt 7), Bara naturlig för-&lt;br&gt;surning (avsnitt 8) samt delvis Ingen övergödning (avsnitt 12) och God&lt;br&gt;bebyggd miljö (avsnitt 20) delar regeringen Miljömålskommitténs&lt;br&gt;bedömning att det behövs en sammanhållen effektiviseringsstrategi. Med&lt;br&gt;en sådan strategi minskar risken för konflikter mellan miljökvalitets-&lt;br&gt;målen medan kostnadseffektiviteten ökar. Som ett exempel på en&lt;br&gt;konflikt målen emellan nämner Miljömålskommittén att en ökad diesel-&lt;br&gt;drift minskar utsläppen av koldioxid men samtidigt gör det svårare att nå&lt;br&gt;andra miljökvalitetsmål. Tanken är att minska utsläppen från energi- och&lt;br&gt;transportsektorerna genom att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- effektivisera energianvändningen vid byggande och förvaltning av&lt;br&gt;byggnader och i näringslivet samt främja ny teknik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- styra energitillförseln till en samhällsekonomiskt gynnsam blandning Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;av energislag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- främja miljöanpassade transporter, minskad bilanvändning där alter-&lt;br&gt;nativ finns och ny teknik för fordon och samverkan mellan transport-&lt;br&gt;slagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- främja ny teknik för arbetsmaskiner och arbetsredskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- uppnå långsiktiga avtal mellan staten och industrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen Effektiv användning av naturresurser (SOU: 2001:2)&lt;br&gt;lämnade i december 2000 sitt slutbetänkande. I betänkandet behandlas&lt;br&gt;sambanden mellan ekonomisk tillväxt, naturresursförbrukning och miljö-&lt;br&gt;påverkan. Utredningen har även genomfört en översyn av behovet av&lt;br&gt;åtgärder för en effektiv användning av naturresurser för att nå en hållbar&lt;br&gt;utveckling. I utredningen visas att effektivitetssträvanden vad gäller&lt;br&gt;energianvändningen måste kompletteras med andra strategier om miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmålen skall nås. Miljövinsterna av effektivisering har i många&lt;br&gt;fall ätits upp av en total volymökning. Som exempel kan nämnas den&lt;br&gt;motortekniska utvecklingen som har lett till större bränsleeffektivitet. De&lt;br&gt;positiva följdeffekterna av detta har emellertid förtagits av att fordonens&lt;br&gt;genomsnittliga motorstyrka har ökat. Eftersom transportvolymema dess-&lt;br&gt;utom ständigt växer blir transportsektorns sammanlagda påverkan på&lt;br&gt;miljön allt större. De åtgärder som står till buds för att stimulera teknik-&lt;br&gt;utveckling och effektivisering inom energi- och transportsystemen är&lt;br&gt;lagkrav, information samt ekonomiska och andra styrmedel som miljö-&lt;br&gt;märkning och upphandlingskrav. Valet av åtgärder bör utgå från kost-&lt;br&gt;nadseffektivitet och möjlighet att nå reella utsläppsminskningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att vidareutveckla&lt;br&gt;och prioritera bland förslagen till åtgärder för att främja en mer rationell&lt;br&gt;energianvändning. Gruppen kommer att utgå bl.a. från Statens energi-&lt;br&gt;myndighets strategi för rationell energianvändning, som är en svensk&lt;br&gt;variant av EU:s energibesparingsprogram (Save-programmet), EG-&lt;br&gt;kommissionens handlingsplan för effektivare energianvändning samt&lt;br&gt;betänkandena Förslag till Svensk Klimatstrategi (SOU 2000:23) från&lt;br&gt;Klimatkommittén, Framtidens miljö - allas vårt ansvar! (SOU 2000:52)&lt;br&gt;från Miljömålskommittén och Resurseffektivitetsutredningens betän-&lt;br&gt;kande Effektiv användning av naturresurser (SOU 2001:2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effektiv teknik och energianvändning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effektivare teknik är viktig för att nå de långsiktiga miljökvalitetsmålen&lt;br&gt;och klara de utmaningar som samhället står inför genom omställningen&lt;br&gt;mot hållbarhet. Ny teknik ger emellertid inte de önskvärda förbättring-&lt;br&gt;arna om den utnyttjas till ökad konsumtion. Dessutom tar det tid innan ny&lt;br&gt;teknik slår igenom. Inom i stort sett varje sektor finns exempel på hur&lt;br&gt;energieffektivisering riskerar att motverkas av konsumtionsökning.&lt;br&gt;Införandet av en ny teknik bör därför kombineras med åtgärder som&lt;br&gt;medför att effektiviseringen leder till reella förbättringar miljömässigt.&lt;br&gt;Det är samtidigt angeläget att de olika styrmedlen utformas så att fortsatt&lt;br&gt;teknikutveckling stimuleras. Vilka styrmedel som fungerar bäst varierar&lt;br&gt;från fall till fall. Information kan t.ex. vara effektiv i vissa fall, men ha&lt;br&gt;dålig effekt i andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Orsaken till att vissa energieffektiviseringsåtgärder i bostäder och Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;lokaler inte genomförs kan vara informationsbrist, att de ekonomiska&lt;br&gt;vinsterna inte inom rimlig tid kan täcka kapitalkostnaden eller att till-&lt;br&gt;gängliga medel behövs för andra angelägna behov. En betydande del av&lt;br&gt;energianvändningen i byggnader beror på livsstils- och brukarvanor,&lt;br&gt;faktorer som framför allt torde kunna påverkas genom information,&lt;br&gt;skatter och avgifter. Jämfört med andra länder har Sverige en effektiv&lt;br&gt;uppvärmning av bostäder men eftersom den genomsnittliga bostadsytan&lt;br&gt;per invånare är bland de största i världen blir den totala energianvänd-&lt;br&gt;ningen per capita hög.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller möjligheterna till effektivisering av transportarbetet är&lt;br&gt;hindren sannolikt de samma, dvs. en kombination av bristande informa-&lt;br&gt;tion och svaga ekonomiska incitament att anpassa transportbeteendet.&lt;br&gt;Dessutom ger det befintliga transportsystemet inte alltid förutsättningar&lt;br&gt;för miljöanpassade transporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivets arbete med miljöledningssystem kan lämna väsentliga&lt;br&gt;bidrag till att miljömålen uppnås genom energieffektivisering av&lt;br&gt;processer och hjälpsystem och genom de produkter man producerar och&lt;br&gt;transporterar. På liknande sätt kan den offentliga sektorns miljölednings-&lt;br&gt;system få positiva effekter. Den offentliga upphandlingen kan ge&lt;br&gt;incitament till miljöanpassning genom att ställa krav på fordons och&lt;br&gt;entreprenadmaskiners avgasprestanda, energieffektiva produkter etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska styrmedel och grön skatteväxling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ekonomiska styrmedel som påverkar energi- och transportsektorerna&lt;br&gt;är bl.a. energiskatten på bränslen och el, koldioxidskatten på fossila&lt;br&gt;bränslen, svavelskatten, kväveoxidavgiften, effektskatten på kärnkraft,&lt;br&gt;avgiften på kämbränsleavfall och radioaktivt avfall samt skatter och&lt;br&gt;avgifter på bilar. För att effektivisera energianvändning och transporter&lt;br&gt;har Miljömålskommittén förordat en förändrad och ökad användning av&lt;br&gt;ekonomiska styrmedel i kombination med information som tydliggör&lt;br&gt;sambandet mellan konsumtionsmönster och miljökvalitetsmålen. Den har&lt;br&gt;dock inte lämnat några detaljerade förslag på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1 finansplanen s. 35)&lt;br&gt;har regeringen presenterat en strategi för en fortsatt grön skatteväxling.&lt;br&gt;Det främsta syftet med grön skatteväxling är att öka miljörelateringen av&lt;br&gt;skattesystemet. Höjda skatter på energi och utsläpp av miljöpåverkande&lt;br&gt;ämnen balanseras med en sänkning av andra skatter, främst på arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen är att kombinera en reformering av energiskattesystemet&lt;br&gt;med en grön skatteväxling i storleksordningen 30 miljarder kronor fram&lt;br&gt;till år 2010. Som ett första steg i skatteväxlingen förändras energi-&lt;br&gt;skatterna och skatterna på arbete för år 2001 med en total omslutning på&lt;br&gt;3,3 miljarder kronor. Energiskatterna förändras och höjs genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;koldioxidskatten ges en ökad tyngd i förhållande till energiskatten&lt;br&gt;genom att höjas med 25 % medan energiskatten på el och bränslen sänks&lt;br&gt;med 8 %,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;koldioxidskatten höjs med ytterligare 15 % vilket ger ett skatteuttag&lt;br&gt;på 53 öre per kg koldioxid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;energiskatten på el höjs med 1,9 öre per kWh och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;skatten på dieselolja höjs med 11,7 öre per liter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med undantag för den höjda skatten på dieselolja påverkar inte åtgär- Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;dema transporter, tillverkningsindustrin och jordbruket. Skattehöjning-&lt;br&gt;arna påverkar således främst hushållens användning av bränslen för upp-&lt;br&gt;värmning och el. Incitamenten för energieffektiviserande åtgärder samt&lt;br&gt;energisparande i hushållen ökar därmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1 finansplanen s. 225-&lt;br&gt;234) aviserade regeringen även ett antal utredningsuppdrag som följer&lt;br&gt;intentionerna i Miljömålskommitténs förslag. Följande tre uppdrag är&lt;br&gt;relevanta för effektiviseringsstrategin:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Utformningen av systemet för nedsättning av energiskatten för&lt;br&gt;tillverkningsindustrin samt jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruks-&lt;br&gt;näringama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Fördjupad analys av alternativa ekonomiska styrmedel.&lt;br&gt;Utredningsuppdraget är främst relevant för klimatpolitiken, men har&lt;br&gt;även betydelse för utsläppen av försurande och övergödande ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. En ökad miljörelatering av vägtrafikbeskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömålskommittén har bedömt att utformningen av systemet för ener-&lt;br&gt;gibeskattning är av avgörande betydelse för möjligheterna att uppnå&lt;br&gt;miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan (avsnitt 6), Frisk luft&lt;br&gt;(avsnitt 7), Bara naturlig försurning (avsnitt 8) och God bebyggd miljö&lt;br&gt;(avsnitt 20).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar denna bedömning. Ett energibeskattningssystem kan&lt;br&gt;dock inte lösa alla frågor utan måste kompletteras på en rad punkter med&lt;br&gt;hänsyn till bl.a. lokala förutsättningar. Detta gäller för t.ex. energieffekti-&lt;br&gt;viseringar varvid t.ex. förhållande beträffande inomhusmiljön i utgångs-&lt;br&gt;läget måste beaktas. Miljöskadliga subventioner måste identifieras och i&lt;br&gt;möjligaste mån minimeras. Samtidigt måste uppsatta mål inom andra&lt;br&gt;politikområden beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kväveoxidavgiften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet med kväveoxidavgifter för energiproduktionsanläggningar&lt;br&gt;innebär att en avgift tas ut i relation till utsläppens storlek för att sedan&lt;br&gt;återföras till producenterna i relation till energiproduktionens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet har enligt flera remissinstanser haft positiva effekter, särskilt&lt;br&gt;då det inte har medfört någon påtaglig kostnadsökning för branschen i&lt;br&gt;dess helhet. För att gynna en effektiv energiomvandling anser Miljö-&lt;br&gt;målskommittén att kväveoxidavgiften bl.a. bör stämma överens med den&lt;br&gt;aktuella kostnaden för att vidta erforderliga reningsåtgärder som behövs&lt;br&gt;för att de berörda miljökvalitetsmålen skall kunna nås. Avgiften skall&lt;br&gt;enligt kommittén visa inte enbart vad som gäller för de förbrännings-&lt;br&gt;anläggningar som ingår i avgiftskollektivet, utan också vilka åtgärds-&lt;br&gt;kostnader som är rimliga för andra aktörer. Regeringen kommer att ta&lt;br&gt;initiativ till en översyn av kväveoxidavgiftens roll för en minskning av&lt;br&gt;utsläppen. Översynen kan ligga till grund för en bedömning av behovet&lt;br&gt;av förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnader och förvaltning av byggnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energibehovet i byggnader är knutet till uppvärmning, tappvarmvatten&lt;br&gt;samt drifts- och hushållsel. För uppvärmning och installationer kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behovet påverkas med tekniska åtgärder, medan t.ex. förbrukningen av Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;varmvatten och el påverkas av enskilda brukares vanor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömålskommittén har funnit det angeläget att det utvecklas ett&lt;br&gt;system för miljö- och energideklarationer av hus. Boverket samordnar&lt;br&gt;arbetet med frågan. Miljömålskommittén har bedömt att fastighetsägare&lt;br&gt;har svaga incitament för att investera i förbättrad teknik eller förbättrat&lt;br&gt;underhåll i värmesystem och pannor. Andra investeringar ter sig då mer&lt;br&gt;lönsamma. Incitamenten för byggherrar och fastighetsägare att effektivi-&lt;br&gt;sera energianvändningen behöver enligt kommittén därför stärkas.&lt;br&gt;Klimatkommittén har kommit till samma uppfattning. I uppdraget till den&lt;br&gt;nyligen tillsatta arbetsgruppen med uppdrag att främja en mer rationell&lt;br&gt;energianvändning (se ovan i Skälen för regeringens bedömning) ingår att&lt;br&gt;lämna förslag om hur dessa incitament kan stärkas och hur samordningen&lt;br&gt;och lagstiftningen inom område kan förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att stimulera till effektivare energianvändning i fastigheter som&lt;br&gt;används av näringslivet och den offentliga sektorn har Miljömålskom-&lt;br&gt;mittén och Klimatkommittén föreslagit att information och rådgivning&lt;br&gt;utvecklas. Frågan bereds för närvarande i Regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bygg- och förvaltningssektom står för 40 % av den totala energi-&lt;br&gt;förbrukningen. Den nya bebyggelsen är betydligt energieffektivare än det&lt;br&gt;befintliga beståndet. Det finns dock hinder för att nya fastigheter förses&lt;br&gt;med bästa tillgängliga teknik eller med energisystem som baseras på för-&lt;br&gt;nybara energikällor. Till hindren för detta är bl.a. högre investeringskost-&lt;br&gt;nader. Dagens byggregler innebär inte någon detaljreglering av utförande&lt;br&gt;utan ställer funktionskrav. De mer detaljerade samhällskraven utformas i&lt;br&gt;Boverkets byggregler. Regeringen anser att den ekologiska aspekten bör&lt;br&gt;tydliggöras ytterligare i byggreglerna och avser att ge Boverket i uppdrag&lt;br&gt;att belysa detta. Boverket bör undersöka möjligheterna att komplettera&lt;br&gt;bygglagstiftningen med regler för tillämpning av beprövad teknik när det&lt;br&gt;gäller hållbara kretsloppslösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket skall senast den 30 juni 2001 redovisa resultatet av en&lt;br&gt;försöksverksamhet med miljö- och kvalitetsdeklaration av bostäder.&lt;br&gt;Deklarationerna utarbetades av Boverket år 1998. Vidare pågår en utred-&lt;br&gt;ning om producentansvar. Regeringen avser därför att när underlag finns&lt;br&gt;återkomma till riksdagen med förslag till mål och åtgärder när det gäller&lt;br&gt;energianvändning och klimatpåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om direktverkande elvärme behandlas under miljökvalitets-&lt;br&gt;målet God Bebyggd Miljö (avsnitt 20).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbeskattningskommittén har i sitt betänkande Likformig och&lt;br&gt;neutral fastighetsbeskattning (SOU 2000:34) sett på effekterna av miljö-&lt;br&gt;investeringar på beskattningen av fastigheter. Enligt kommitténs uppfatt-&lt;br&gt;ning - vilken uppfattning delas av Miljömålskommittén - skall miljöin-&lt;br&gt;vesteringar som höjer taxeringsvärdet inte påverka underlaget för den&lt;br&gt;löpande beskattningen under de första tio åren. För andra typer av&lt;br&gt;miljöinvesteringar har kommittén förordat riktade bidrag som stimulans-&lt;br&gt;åtgärd. Regeringen avser att se över frågan i samband med att Fastig-&lt;br&gt;hetsbeskattningskommitténs betänkande bereds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klimatinvesteringsprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av de centrala förslagen i klimatkommittén förslag är att inrätta ett&lt;br&gt;anslag för klimatinvesteringsprogram. Anslaget skall enligt kommittén&lt;br&gt;användas till investeringar i åtgärder som bidrar till att utsläppen av&lt;br&gt;klimatpåverkande gaser minskar. Detta är en åtgärd som inte bara är av&lt;br&gt;betydelse för att nå målet om Begränsad klimatpåverkan (avsnitt 6) utan&lt;br&gt;kan också vara av stor betydelse för målen Frisk luft (avsnitt 7), Bara&lt;br&gt;naturlig försurning (avsnitt 8) och Ingen övergödning (avsnitt 12).&lt;br&gt;Regeringen gör bedömningen att detta är en åtgärd som kan ge positiva&lt;br&gt;synergieffekter och den bör därför vara en högt prioriterad åtgärd i&lt;br&gt;effektiviseringsstrategin. Regeringen beräknar därför 400 miljoner&lt;br&gt;kronor för år 2004 för klimatinvesteringar i årets ekonomiska vårproposi-&lt;br&gt;tion. Därutöver kan medel från de lokala investeringsprogrammen för&lt;br&gt;åren 2002 och 2003 användas till klimatinvesteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transporter, arbetsmaskiner och arbetsredskap — övergripande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns många beröringspunkter mellan bilar, arbetsmaskiner och&lt;br&gt;arbetsredskap, varför de åtgärdsmässigt kan behandlas som en enhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med läget i mitten av 1980-talet har vägtrafikens utsläpp av&lt;br&gt;kväveoxider, kolväten, kolmonoxid och avgaspartiklar minskat påtagligt.&lt;br&gt;Orsaken är de avgaskrav som införts för både lätta och tunga bilar och&lt;br&gt;som sedan successivt skärpts. Dessutom har miljökraven för bränslen lett&lt;br&gt;till ytterligare sänkta utsläpp. Även utan andra åtgärder än de som redan&lt;br&gt;beslutats kommer minskningen att fortsätta eftersom den äldre bilparken&lt;br&gt;successivt skrotas. Däremot har inte utsläppen från arbetsmaskiner och&lt;br&gt;arbetsredskap minskat. Totalt sett blir därför minskningen för liten för att&lt;br&gt;miljökvalitetsmålen knutna till utsläpp av dessa luftföroreningar skall&lt;br&gt;nås. Minskningen gäller inte heller utsläppen av koldioxid, eftersom de&lt;br&gt;är proportionella mot bränsleförbrukningen. Därför behövs ytterligare&lt;br&gt;åtgärder:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. En utveckling av ekonomiska och andra styrmedel för fordon, arbets-&lt;br&gt;maskiner och arbetsredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Lagstiftningen om avgaskrav breddas till att omfatta fler grupper av&lt;br&gt;fordon, arbetsmaskiner och arbetsredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. En kvalitativ utveckling av avgas- och bränslekraven som säkerställer&lt;br&gt;låga utsläpp i praktiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Ett minskat bilberoende där alternativ finns samt långsiktiga åtgärder&lt;br&gt;för att skapa en infrastruktur för hållbar utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utveckling av ekonomiska och andra incitament&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1 finansplanen s. 228-&lt;br&gt;231) har regeringen som ett led i skatteväxlingen aviserat att den avser&lt;br&gt;att låta se över vägtrafikbeskattningen i syfte att öka miljöstyrningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikbeskattningen är delvis miljöstyrande. De generella skattenivå-&lt;br&gt;erna påverkar trafikvolymerna och därmed utsläpp m.m. Genom att&lt;br&gt;skattesatserna för bränslen är differentierade utifrån deras miljöegen-&lt;br&gt;skaper gynnas miljömässigt bättre alternativ. EG-kommissionen har&lt;br&gt;nyligen i ett meddelande, Genomgång av andra fordons- och olje-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;programmet, Auto/Oil II, (KOM(2000)626 slutlig) funnit att differentie- Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;rad beskattning troligen har större miljöstyrande effekt på bilparkens&lt;br&gt;sammansättning än den allmänna skattenivån. Denna slutsats bekräftas&lt;br&gt;av uppgifter från Volvo och SAAB om försäljningen av fordon i miljö-&lt;br&gt;klass 1. Regeringen kan också konstatera att de svenska miljö-&lt;br&gt;klassystemen och den differentierade beskattningen som varit knuten till&lt;br&gt;dessa i flera fall tillsammans med andra förutsättningar har haft positiv&lt;br&gt;miljöeffekt. Det gäller bl.a. miljöklassystemen för dieselbränsle och för&lt;br&gt;lätta bilar. När så är tekniskt möjligt och åtgärden är kostnadseffekti v bör&lt;br&gt;ekonomiska styrmedel därför användas för att gynna renare bilar och&lt;br&gt;arbetsmaskiner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall är det tekniskt svårt att införa differentierad beskattning.&lt;br&gt;Det gäller stora grupper av arbetsmaskiner och arbetsredskap. Vägverket&lt;br&gt;och vissa större kommuner har infört upphandlingskrav som premierar&lt;br&gt;arbetsmaskiner och lastbilar med låga utsläpp. Dessutom har Delega-&lt;br&gt;tionen för ekologiskt hållbar upphandling (EKU-delegationen) tagit fram&lt;br&gt;förslag till upphandlingskrav för tunga bilar. Väl fungerande upphand-&lt;br&gt;lingskrav har, som i fallet med Vägverket, en påtaglig styreffekt.&lt;br&gt;Styreffekten kan dock äventyras av att olika aktörer ställer krav som&lt;br&gt;motverkar varandra. EKU-delegationen arbetar med att ta fram ett inter-&lt;br&gt;netbaserat verktyg med samordnade krav för hela den offentliga förvalt-&lt;br&gt;ningen. Regeringen anser att det är viktigt att upphandlingskraven för&lt;br&gt;arbetsmaskiner, tunga fordon och arbetsredskap utvecklas. Regeringen&lt;br&gt;kommer att följa EKU-delegationens arbete och i den mån det behövs&lt;br&gt;vidta åtgärder på grundval av dess förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen Avgasrening 2000 föreslog i sitt betänkande Avgasrening&lt;br&gt;2000 (SOU 2000:12) en omläggning av miljöklassystemen för bilar och&lt;br&gt;arbetsmaskiner som syftar till att göra systemen mer pedagogiska och&lt;br&gt;lättare att administrera. Utredningen har remissbehandlats. Regeringen&lt;br&gt;avser att under år 2001 lägga fram ett förslag om uppdatering av&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EU har det antagits nya kravnivåer för tunga bilar som kan gyn-&lt;br&gt;nas med ekonomiska styrmedel genom direktiv 1999/96/EG (EGT L 44,&lt;br&gt;16.02.2000, s. 1, Celex 31999L0096). 1 direktivet fastläggs kravnivåer&lt;br&gt;som blir obligatoriska åren 2001, 2006 respektive 2009 samt en frivillig&lt;br&gt;kravnivå för tätortsfordon med mycket låga utsläpp, EEV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nyligen gett en utredare (Fi 2001:00) i uppdrag att se&lt;br&gt;över vägtrafikbeskattningen. Utredaren skall enligt sina direktiv (dir.&lt;br&gt;2001:12) analysera om effekterna av att införa ett incitament i form av ett&lt;br&gt;styrmedel är motiverat och, om så är fallet, föreslå en utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägavgifter för tunga fordon och miljöstyrande avgifter i tätorter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system med miljöstyrande avgifter i tätorter kan potentiellt utvecklas&lt;br&gt;till styrmedel som bidrar till miljöanpassning av vägtrafiken. Regeringen&lt;br&gt;avser att återkomma till riksdagen om miljöstyrande avgifter i tätorter i&lt;br&gt;samband med att förslag om den framtida klimatpolitiken presenteras.&lt;br&gt;En kilometerskatt kan vara en viktig åtgärd för att bidra till en hållbar&lt;br&gt;utveckling av vägtrafiksektorn. I den nyssnämnda utredningen om väg-&lt;br&gt;trafikbeskattning kommer för- och nackdelar med en kilometerskatt att&lt;br&gt;utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Introduktion av förnybara drivmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att stimulera en fortsatt introduktion av alternativa drivmedel, dvs.&lt;br&gt;andra drivmedel än bensin och diesel, avser regeringen att till sommaren&lt;br&gt;år 2001 fastlägga en strategi för hur skattenedsättningen för dessa driv-&lt;br&gt;medel skall ske. Strategin skall bygga på i förväg särskilt uppställda&lt;br&gt;kriterier, såsom att de aktuella projekten skall avse teknologisk utveck-&lt;br&gt;ling och resultera i processer eller produkter som är miljöanpassade&lt;br&gt;alternativ till konventionella drivmedel. Nedsättningama skall ske genom&lt;br&gt;en begränsning av det sammanlagda uttaget av energi- och kol-&lt;br&gt;dioxidskatt. De skall på ett kostnadseffekti vt sätt bidra till ökad miljö-&lt;br&gt;nytta och till samhällsekonomiskt effektiva lösningar på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmaskiner och arbetsredskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU:s avgaskrav för arbetsmaskiner framgår av det så kallade arbets-&lt;br&gt;maskinsdirektivet, direktiv 97/68/EG (EGT L 59, 27.2.1998, s. 1, Celex&lt;br&gt;319997L0068). Med direktivet påbörjade EU en process som innebär att&lt;br&gt;avgaskrav införs för en av de viktigaste källorna till luftföroreningar med&lt;br&gt;hälso- och miljöpåverkan, nämligen arbetsmaskinerna. Hittills har avgas-&lt;br&gt;krav endast införts för vissa större dieseldrivna arbetsmaskiner. Närmast&lt;br&gt;i tur står jordbruks- och skogsbrukstraktorer, för vilka krav börjar införas&lt;br&gt;under år 2001 genom direktiv 2000/25/EG (EGTL 173, 12.07.2000, s.l&lt;br&gt;Celex 32OOOLOO25). Under år 2001 påbörjas behandlingen i&lt;br&gt;ministerrådet och Europaparlamentet av förslaget om avgaskrav för&lt;br&gt;bensindrivna och mindre dieseldrivna arbetsmaskiner och arbetsredskap.&lt;br&gt;Utgångspunkten för kommissionen är att finna de mest kostnadseffektiva&lt;br&gt;åtgärderna för att förbättra luftkvaliteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Terrängskotrar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För terrängskotrar finns i dag vare sig avgas- eller bullerkrav. De svarar&lt;br&gt;för ungefär 4 % av de svenska utsläppen av kolväten. Därtill är buller-&lt;br&gt;nivåerna höga. Miljöklassutredningen föreslog i sitt betänkande Miljö-&lt;br&gt;klassning av snöskotrar (SOU 1995:97) att ett miljöklassystem med&lt;br&gt;avgas- och bullerkrav skulle införas för terrängskotrar. 1 avvaktan på bl.a.&lt;br&gt;att USA - som är den dominerande snöskotermarknaden - skall införa&lt;br&gt;avgaskrav har införandet av svenska regler skjutits upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom direktiv 2000/14/EG (EGTL 162, 03.05.2000, s.l, Celex&lt;br&gt;32000L0014) antogs gemensamma bullerkrav för arbetsmaskiner inom&lt;br&gt;EU. Terrängskotrar omfattas av direktivet, men några gränsvärden fast-&lt;br&gt;läggs inte. Mot den bakgrunden kan endast frivilliga krav tillämpas i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen har nyligen antagit ett förslag (KOM2000(840)ftnal)&lt;br&gt;om avgaskrav för mindre arbetsmaskiner och arbetsredskap. Förslaget&lt;br&gt;omfattar inte terrängskotrar. Eftersom terrängskotrar endast används i&lt;br&gt;större skala i Sverige och Finland ser merparten av medlemsländerna&lt;br&gt;knappast något behov av regler. Kommissionen ser dock en möjlighet att&lt;br&gt;komplettera regelverket på denna punkt. EU:s avgaskrav för arbets-&lt;br&gt;maskiner är vanligen samordnade med USA:s. USA förbereder nu&lt;br&gt;införande av avgaskrav för terrängskotrar. Ett förslag skall preliminärt&lt;br&gt;presenteras i september. Regeringen avser därför att verka för att sådana&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krav införs i Sverige. Under miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;(avsnitt 19) behandlas frågan om ett miljöklassystem för terrängskotrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten är att ett system med en frivillig klass för terrängskotrar&lt;br&gt;med bättre miljöegenskaper skall införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöfart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att det saknas internationellt antagna avgasnormer för&lt;br&gt;fartyg är farledsavgiftema sedan den 1 januari 1998 differentierade med&lt;br&gt;avseende på fartygens utsläpp av svavel och kväveoxider. En förstärk-&lt;br&gt;ning av det differentierade farledsavgiftssystemets styreffekt, alternativt&lt;br&gt;införande av samma typ av styrsystem i andra länder, är en förutsättning&lt;br&gt;för att målet om reduktion med 75 % av svavel- och kväveoxidutsläppen&lt;br&gt;från sjöfarten i Sverige skall kunna uppnås. Sjöfartsverket har i rapporten&lt;br&gt;Översyn av farledsavgiftema (rapport N2000/575/TP), som överlämna-&lt;br&gt;des till regeringen i januari 2000, utvärderat systemet för&lt;br&gt;miljöavgiftsdifferentiering. Sjöfartsverket har i den utredningen pekat på&lt;br&gt;behovet att skärpa miljödifferentieringen av farledsavgiftema.&lt;br&gt;Godstransportdelegationen genomför för närvarande en översyn av&lt;br&gt;farledsavgiftema. Den utredning där Sjöfartsverket framhåller behovet av&lt;br&gt;att överväga en skärpt miljödifferentiering av farledsavgiftema ingår i&lt;br&gt;delegationens underlag. Regeringens avser återkomma till frågan i den&lt;br&gt;aviserade propositionen Infrastrukturinriktning för omställning till ett&lt;br&gt;hållbart transportsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket bör fortsatt prioritera arbetet med att utveckla systemet&lt;br&gt;med miljödifferentierade farledsavgifter och verka för att motsvarande&lt;br&gt;system införs i andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom att aktivt arbeta med att sprida systemet med miljödifferen-&lt;br&gt;tierade farledsavgifter så driver Sverige också på internationellt för att&lt;br&gt;skapa gemensamma minimikrav på utsläppsbegränsningar för sjöfarten&lt;br&gt;på internationell nivå. Sverige kommer även i fortsättningen att vara&lt;br&gt;pådrivande i de olika internationella organisationerna och inom EU för&lt;br&gt;att åstadkomma överenskommelser om minskade utsläpp från sjöfarten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftfart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige släppte flyget år 1998 ut 2,9 Mton CO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; eller ca 5% av de totala&lt;br&gt;CO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; utsläppen (baserat på flygbränsle bunkrat i Sverige). Flyget är dock&lt;br&gt;det trafikslag som snabbast ökar sina utsläpp av koldioxid. Ökningen av&lt;br&gt;flygtrafiken leder till att miljömålen blir svårare att uppnå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EU väntas volymen flygtransporter fördubblas inom 10-12 år.&lt;br&gt;Globalt räknar man också med stora ökningar. Flyget bidrar också till&lt;br&gt;utsläpp av kväveoxider och kolväten. Sverige tillämpar sedan den&lt;br&gt;1 januari 1998 ett avgiftssystem med intäktsneutrala start- och landnings-&lt;br&gt;avgifter baserat på utsläpp av kväveoxider och kolväten under luft-&lt;br&gt;fartygens start- och landningscykel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för flyget hindrar branschens internationella struktur och det&lt;br&gt;internationella regelverket att nationella bindande avgaskrav införs. Luft-&lt;br&gt;fartsverket bör fortsatt vara pådrivande i det internationella arbetet inom&lt;br&gt;Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) för att öka använd-&lt;br&gt;ningen av motorer och flygplan med låga utsläpp. Det bör också arbeta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;internationellt för att begränsa påverkan på ozonskiktet från höghöjds- Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;flyget, förkorta flygvägar och minimera köbildning i flygtrafiken. Verket&lt;br&gt;bör också arbeta vidare med att begränsa civilflygets miljöpåverkan&lt;br&gt;genom att ytterligare utveckla systemet med differentierade landnings-&lt;br&gt;avgifter, speciellt när det gäller utsläpp av koldioxid. Regeringen avser&lt;br&gt;att återkomma till detta i en särskild proposition om en svensk klimat-&lt;br&gt;strategi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen Infrastrukturinriktning för omställning till ett hållbart&lt;br&gt;transportsystem som regeringen har för avsikt att lägga har ett trans-&lt;br&gt;portslagsövergripande synsätt och kommer att behandla hela transport-&lt;br&gt;sektorns miljöpåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalitativ utveckling av avgaskraven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tekniska utvecklingen av motortekniken möjliggör att de utsläpps-&lt;br&gt;krav som gäller för olika typer av bilar, arbetsmaskiner eller arbets-&lt;br&gt;redskap skärps med ett par års intervall. I en sådan utveckling är det&lt;br&gt;viktigt att kravskärpningama även leder till reella utsläppsminskningar i&lt;br&gt;praktiken. För att så skall ske krävs att utrustningen är konstruerad för att&lt;br&gt;utsläppen skall vara låga även efter långvarigt bruk. Sverige har därför&lt;br&gt;med högsta prioritet drivit frågan om att ett hållbarhetskrav med tillver-&lt;br&gt;karansvar efter svensk förebild skall föras in i EU:s lagstiftning. Reger-&lt;br&gt;ingen kan nu konstatera att en viktig svensk profilfråga nu är införd i EG-&lt;br&gt;rätten, trots hårt initialt motstånd. För lätta bilar träder systemet i kraft&lt;br&gt;successivt fram till den 1 januari 2002 genom direktiv 98/69/EG&lt;br&gt;(EGTL 350, 12.28.1998, s.l, Celex 31998L0069). Den 1 oktober 2006&lt;br&gt;införs det för tunga bilar (direktiv 99/96/EG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett problem är att det i vissa fall är relativt enkelt för tillverkarna att&lt;br&gt;styra motorerna så att de klarar avgaskraven vid provning, samtidigt som&lt;br&gt;utsläppen särskilt av kväveoxider blir väsentligt högre när motorerna&lt;br&gt;används i lämplig drift. Motivet är en ambition att minska&lt;br&gt;bränsleförbrukningen, vilket är attraktivt för kunderna. Förhållandet har&lt;br&gt;uppmärksammats av USA:s miljömyndighet Environment Protection&lt;br&gt;Agency och EG-kommissionen som arbetar med frågan. Regeringen&lt;br&gt;avser att med hög prioritet driva att EU:s avgaskrav skall utformas så att&lt;br&gt;utsläppen blir låga i praktiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av likartade skäl bör EU:s lagstiftning om avgaskrav för arbetsmaski-&lt;br&gt;ner och arbetsredskap kompletteras med krav som säkerställer att de har&lt;br&gt;låga utsläpp under hela sin livstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utveckling av transportsystemet — övergripande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har antagit målet att säkerställa en samhällsekonomiskt&lt;br&gt;effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och&lt;br&gt;näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett framtida hållbart transportsystem förutsätter att alternativa trans-&lt;br&gt;portformer skapas och att ett minskat bilberoende eftersträvas där alter-&lt;br&gt;nativ finns. Det är dessutom angeläget att vidta långsiktiga åtgärder för&lt;br&gt;att skapa en infrastruktur för hållbar utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sin studie Genomgång av andra fordons- och oljeprogrammet&lt;br&gt;(KOM(2000)626 slutlig) har EG-kommissionen bedömt att det främsta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medlet pä gemenskapsnivå för att minska utsläppen från vägtrafiken är Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;tekniska avgaskrav. Icke-tekniska åtgärder ses främst som en fråga på&lt;br&gt;kommun- eller regionnivå. Likväl bedömer regeringen att det är viktigt&lt;br&gt;att utnyttja möjligheterna till förändrade transportmönster för att bidra till&lt;br&gt;att miljökvalitetsmålen och de föreslagna delmålen kan nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godstransporter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens godstransportsystem har negativa konsekvenser för miljön.&lt;br&gt;Orsakerna står att finna i den internationella marknadens krav i kombi-&lt;br&gt;nation med brister i befintlig infrastruktur och fordonens prestanda.&lt;br&gt;Miljöanpassning kan uppnås genom effektivisering, överföring av gods&lt;br&gt;till mer miljövänliga transportalternativ (t.ex. från väg till järnväg),&lt;br&gt;renare bränslen samt rening av utsläpp. Några av de viktigaste faktorerna&lt;br&gt;som påverkar överföringen av gods från väg till järnväg är tillgänglig&lt;br&gt;järn vägskapacitet, den gränsöverskridande spårtrafikens funktion och&lt;br&gt;kostnaden för att transportera gods på väg jämfört med järnväg samt&lt;br&gt;effektivitet i omlastningen mellan transportslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns åtskilliga hinder för utvecklingen av de gränsöverskridande&lt;br&gt;järnvägstransporterna inom EU, såväl organisatoriska hinder som höga&lt;br&gt;banavgifter. Regeringen är därför pådrivande i EU:s arbete för att effek-&lt;br&gt;tivisera de gränsöverskridande järnvägstransporterna. I dessa frågor möts&lt;br&gt;transportsektorns och miljövårdens intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många åtgärder som normalt genomförs av rent företagsekonomiska&lt;br&gt;skäl, t.ex. en höjning av lastfaktorn och samverkan i distributionsledet,&lt;br&gt;har även positiva miljöeffekter. På ett övergripande plan kan en ökad&lt;br&gt;samverkan mellan de olika transportslagen få positiva effekter.&lt;br&gt;Godstransportdelegationen (K1998:06) prioriterar frågan om samverkan&lt;br&gt;mellan de olika transportslagen och om sektorns effektivisering. Delega-&lt;br&gt;tionen väntas lägga fram sitt slutbetänkande före utgången av juni 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Persontransporter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några av de viktigaste hindren för att miljöanpassa persontransporterna&lt;br&gt;är att de miljöanpassade transportslagen ofta inte kan uppfylla resenärer-&lt;br&gt;nas krav på korta restider och hög bekvämlighet. Även inom person-&lt;br&gt;transportområdet finns mycket att vinna på ökad effektivisering. Det kan&lt;br&gt;handla om effektivisering i form av ett miljöanpassat körsätt eller om&lt;br&gt;ökad samåkning. För att stärka kollektivtrafiken avser regeringen att ta&lt;br&gt;initiativ till fördjupat samarbete med kollektivtrafikbranschen för att&lt;br&gt;identifiera problem och möjligheter inom området. Avsikten är att en&lt;br&gt;kommitté skall tillsättas i detta syfte.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;21.3 En strategi för giftfria och resurssnåla kretslopp&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Regeringen avser att fortsätta det arbete för&lt;br&gt;giftfria och resurssnåla kretslopp som bl.a. påbörjats i enlighet med&lt;br&gt;regeringens skrivelse om en miljöorienterad produktpolitik. Reger-&lt;br&gt;ingen har uppdragit åt Naturvårdsverket att presentera underlag för en&lt;br&gt;vidareutveckling av den milj öori en terade produktpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strategin för giftfria och resurssnåla kretslopp bidrar främst till att&lt;br&gt;uppnå miljökvalitetsmålen Giftfri miljö, Ingen övergödning, Begrän-&lt;br&gt;sad klimatpåverkan och Skyddande ozonskikt. Den bidrar även till att&lt;br&gt;uppnå vissa delmål under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.&lt;br&gt;Strategin bör vidare ses som ett komplement till kemikalie-, avfalls-&lt;br&gt;och klimatstrategin samt som en viktig del i strategin för hållbar&lt;br&gt;utveckling och i sektorsstrategiema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömålskommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera av remissinstanserna är positiva till för-&lt;br&gt;slaget om delmål avseende resurseffektivisering. Länsstyrelsen i Västra&lt;br&gt;Götalands län anser att tillståndspliktiga verksamheter som lämnar&lt;br&gt;miljörapport årligen bör redovisa uppgifter om återvinning och åter-&lt;br&gt;användning för att göra det möjligt att följa upp arbetet. Institutet för&lt;br&gt;miljömedicin anser att det krävs styrmedel i form av kriterier och lös-&lt;br&gt;ningar för god teknikupphandling, miljömärkning, förbättrad miljöinfor-&lt;br&gt;mation m.m. för att utveckla material- och energisnåla varor och tjänster.&lt;br&gt;Naturvårdsverket anser att förslaget förutsätter att marknader skapas för&lt;br&gt;mer miljöanpassade varor och tjänster och för återvunnet material och att&lt;br&gt;detta bör ske på Europanivå. Miljömålskommittén framhåller främst&lt;br&gt;mjuka styrmedel, medan Naturvårdsverket även lyfter fram tillämp-&lt;br&gt;ningen av miljöbalken för att främja utvecklingen av material- och&lt;br&gt;energisnåla varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Många av dagens miljöproblem&lt;br&gt;beror på det sätt resurser utnyttjas. Hushållning med naturresurser,&lt;br&gt;material och energi samt giftfria kretslopp och en miljöanpassad&lt;br&gt;hantering av uttjänta varor är viktiga förutsättningar för omställningen till&lt;br&gt;ett hållbart samhälle. En samlad strategi behövs för att öka resurseffekti-&lt;br&gt;viteten och för att minska läckagen av gifter och näringsämnen. Denna&lt;br&gt;strategi bör ses som ett komplement till avfalls-, kemikalie-, och klimat-&lt;br&gt;strategierna samt som en viktig del i strategin för hållbar utveckling och i&lt;br&gt;sektorsstrategiema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rad mjuka och hårda styrmedel har införts i Sverige under de&lt;br&gt;senaste 20-30 åren för att åstadkomma ett giftfritt och resurseffektivt&lt;br&gt;kretslopp. Åtgärderna skulle emellertid bli effektivare med ett mer samlat&lt;br&gt;angreppssätt och ett mer strategiskt livscykeltänkande. De nedan&lt;br&gt;beskrivna åtgärderna skall tillsammans bidra till skapandet av giftfria och&lt;br&gt;resurssnåla kretslopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En miljöorienteradproduktpolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i skrivelsen En miljöorienterad produktpolitik (skr.&lt;br&gt;1999/2000:114, bet. 2000/01 :MJU3, rskr. 2000/01:52) presenterat en&lt;br&gt;strategi för det fortsatta arbetet med att i ett livscykelperspektiv minska&lt;br&gt;produkters negativa påverkan på människors hälsa och på miljön och att&lt;br&gt;öka resurseffektiviseringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt syfte med en miljöorienterad produktpolitik är att samordna&lt;br&gt;och optimera olika produktrelaterade styrmedel så att de var för sig och i&lt;br&gt;samverkan ger snabb och effektiv omställning till ett hållbart samhälle.&lt;br&gt;Syftet är också att visa på de målkonflikter som kan finnas mellan olika&lt;br&gt;styrmedel och att försöka överbrygga dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har uppdragit åt Naturvårdsverket att ta fram underlag för Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;vidare utveckling av den miljöorienterade produktpolitiken (reglerings-&lt;br&gt;brev för år 2001, regeringsbeslut 18, 2000-12-21). I uppdraget ingår att&lt;br&gt;analysera vilka styrmedel som är bäst lämpade för att öka resurshus-&lt;br&gt;hållningen och att minska påverkan från farliga kemikalier på&lt;br&gt;människans hälsa och miljön. Verket skall även analysera hur dessa&lt;br&gt;styrmedel kan effektiviseras och samordnas så att möjliga synergieffekter&lt;br&gt;tas till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-kommissionen presenterade den 7 februari 2001 en Grönbok om&lt;br&gt;den produktrelaterade miljöpolitikens bidrag till hållbar utveckling&lt;br&gt;(KOM(2001)68 slutlig). Regeringen har nu tagit upp grönboken till&lt;br&gt;behandling under Sveriges ordförandeskap i Europeiska rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att verka för en miljöorienterad produktpolitik såväl&lt;br&gt;nationellt som inom EU och globalt. En internationellt etablerad miljö-&lt;br&gt;orienterad produktpolitik kan bidra till en väl fungerande inre marknad,&lt;br&gt;konkurrensfördelar för Europa samt minskade handelshinder globalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordning och integrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att arbetet med strategin för giftfria och resurssnåla&lt;br&gt;kretslopp samordnas med andra områden som tar sikte på miljöanpass-&lt;br&gt;ning av kretsloppen, såsom avfalls- och kemikalieområdet. Genom att&lt;br&gt;man inom EU enas om gemensamma strategier på dessa områden läggs&lt;br&gt;grunden för att fortsätta utforma gemensamma regler som säkerställer&lt;br&gt;centrala hälso- och miljökrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att verka för att EU:s sjätte miljöhandlingsprogram&lt;br&gt;stödjer utarbetandet av en strategi för giftfria och resurssnåla kretslopp.&lt;br&gt;Regeringen anser vidare att det är viktigt att beakta behoven av ökad&lt;br&gt;kunskap för att nå målet med giftfria och resurssnåla kretslopp i arbetet&lt;br&gt;med EU:s kommande program för forskning och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framgång kan endast nås genom att strategin integreras i flera sektorer&lt;br&gt;såsom miljö, näringsliv, handel, finans- och försäkring, jordbruk och&lt;br&gt;forskning. Hushållen har också en avgörande roll. Regeringen avser&lt;br&gt;därför att verka för att integrera strategin i de sektorsstrategier för hållbar&lt;br&gt;utveckling som utarbetas inom EU. Ministerråden för i första hand&lt;br&gt;industri, inre marknad, konsument, jordbruk och turism och forskning&lt;br&gt;måste därför engageras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kemikalieanvändningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens kemikalieanvändning är ett hinder för att sluta kretsloppen. Ett&lt;br&gt;exempel på detta är förorenat slam som hindrar återföringen av fosfor till&lt;br&gt;jordbruksmark. Regeringen avser att ge Naturvårdsverket i uppdrag att&lt;br&gt;tillsammans med berörda parter ta fram en långsiktig strategi för återf-&lt;br&gt;öring av fosfor till åkermark (se vidare avsnitt 20). Riskerna med&lt;br&gt;kemiska ämnen bör begränsas kraftfullt genom utfasning av ämnen med&lt;br&gt;särskilt farliga egenskaper och genom förbättrad riskhantering. Många&lt;br&gt;kemiska ämnen som används i varor kan ha effekter på miljön under alla&lt;br&gt;stadier i varornas livscykel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att nå framgång inom kemikalieområdet måste EU-gemensamma&lt;br&gt;system och regelverk eftersträvas. Kommissionen presenterade i februari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2001 en Vitbok om en gemensam kemikaliestrategi för EU. Det är nöd- Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;vändigt med en samordning mellan produktstrategin och kemikalie-&lt;br&gt;strategin. Regeringen har i propositionen 2001/01:65 Kemikaliestrategi&lt;br&gt;för Giftfri miljö närmare redogjort för sin syn på innehållet i en EU-&lt;br&gt;gemensam kemikaliestrategi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energi- och materialeffektiva kretslopp av varor och tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Material som är förorenade av kemikalier och varor som är konstruerade&lt;br&gt;på ett sätt som försvårar återvinning utgör hinder för ett energi- och&lt;br&gt;materialeffektivt kretslopp. Ett annat hinder är att efterfrågan på miljö-&lt;br&gt;anpassade produkter och produkter tillverkade av återvunnet material är&lt;br&gt;liten på grund av höga kostnader för dessa. För att öka efterfrågan kan&lt;br&gt;den offentliga upphandlingen i kombination med näringslivets miljö-&lt;br&gt;arbete och upphandling bli en effektiv åtgärd. För detta behövs en&lt;br&gt;entydig lagstiftning inom EU och nationellt avseende upphandling.&lt;br&gt;Miljövarudeklarationer, miljömärkning och annan miljöinformation&lt;br&gt;behöver utvecklas liksom standardiserade metoder för att göra livscykel-&lt;br&gt;analyser. Välinformerade och miljömedvetna konsumenter kan genom&lt;br&gt;sitt agerande på marknaden utöva ett stort inflytande över miljöanpass-&lt;br&gt;ningen av varor och tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tillsatte i maj 1999 en särskild delegation för att driva på&lt;br&gt;ekologiskt hållbar upphandling (dir. 2000:54). Delegationen kommer att&lt;br&gt;redovisa sitt uppdrag till regeringen i augusti 2001. Resurseffektivitets-&lt;br&gt;utredningen (Fi 1999:02) presenterade betänkandet Effektiv användning&lt;br&gt;av naturresurser (SOU 2001:2) i december 2000.1 betänkandet behandlas&lt;br&gt;sambanden mellan ekonomisk tillväxt, naturresursförbrukning och miljö-&lt;br&gt;påverkan. Utredningen har även genomfört en översyn av behovet av&lt;br&gt;åtgärder för en effektivare användning av naturresurser för att nå en&lt;br&gt;hållbar utveckling. Riksdagen godkände år 1997 regeringens förslag i&lt;br&gt;propositionen En uthållig energiförsörjning ett program för ett ekologiskt&lt;br&gt;och ekonomiskt uthålligt energisystem (prop 1996/97:84, bet.&lt;br&gt;1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272). I programmet ingår bl.a. en rad&lt;br&gt;åtgärder för utveckling av ny energiteknik, ett effektivare utnyttjande av&lt;br&gt;energin och en ökad användning av fömybara energikällor. Dessa åtgär-&lt;br&gt;der kan bidra till att flera av miljökvalitetsmålen nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskad deponering och säkrare deponier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många av dagens produkter innehåller farliga material och ämnen och&lt;br&gt;skapar därför miljöproblem i avfallsledet. Avfallsområdet har under&lt;br&gt;många år stått i fokus för regeringens arbete med produkters miljöbelast-&lt;br&gt;ning. Regeringen angav i propositionen 1997/98:145 Svenska miljömål&lt;br&gt;som en övergripande riktlinje för avfallshanteringen att minska mängden&lt;br&gt;avfall för slutlig behandling, att minska avfallets farlighet samt att&lt;br&gt;behandla avfallet utifrån dess inneboende egenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige har en rad åtgärder vidtagits för att styra mot ett bättre&lt;br&gt;omhändertagande av avfallet, bl.a. har förbud införts mot deponering av&lt;br&gt;vissa avfallsslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kretslopp och minimala förluster av växtnäringsämnen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växtnäringen, dvs. alla ämnen som växterna behöver för att bygga upp&lt;br&gt;sin biomassa består till 90 % av kol, syre och väte som tas upp från&lt;br&gt;marken eller vattnet. Resten av biomassan består av kväve, fosfor,&lt;br&gt;kalium och kalcium som tas upp ifrån marken. Dessa är ofta begränsande&lt;br&gt;för tillväxten. I ett naturligt ekosystem råder tidvis jämvikt. Genom&lt;br&gt;mänsklig aktivitet påverkas dock bl.a. kvävetillförseln till ekosystemen&lt;br&gt;genom deposition av kväveföreningar. Utsläppskälloma är framför allt&lt;br&gt;ammoniak från djurstallar, kväveoxider främst från förbränningsmotorer,&lt;br&gt;gödsling samt utsläpp från avlopp. När det gäller påverkan från kommu-&lt;br&gt;nala avloppsutsläpp regleras de av kraven i miljöbalken. En omfattande&lt;br&gt;utbyggnad av de kommunala reningsverken kommer att ske fram till år&lt;br&gt;2010. När anslutning till konventionella reningsverk inte är ekonomiskt&lt;br&gt;realiserbar kan våtmarker, reaktiva barriärer eller andra metoder för&lt;br&gt;upptag av näringsämnen erbjuda lösningar. Även när det gäller enskilda&lt;br&gt;avlopp skall miljöbalken och dess föreskrifter tillämpas och tillsyn över&lt;br&gt;enskilda avlopp måste genomföras konsekvent. Även föreskrifterna för&lt;br&gt;nyanläggning av enskilda avlopp bör ses över. Det är väsentligt att i detta&lt;br&gt;sammanhang också uppmärksamma möjligheten att använda sorterande&lt;br&gt;system för enskilda hushåll och fastigheter t.ex. kan svartvatten från&lt;br&gt;toaletter och bad-, disk- och tvättvatten behandlas var för sig och&lt;br&gt;näringsrika restprodukter kan återföras till marken utan risk för att de&lt;br&gt;förorenas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för att minimera förlusterna av växtnäringsämnen genom att&lt;br&gt;sluta kretsloppen är en del av strategin för giftfria och resurssnåla krets-&lt;br&gt;lopp.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;21.4 En strategi för hushållning med mark, vatten och&lt;br&gt;bebyggd miljö&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Strategin för hushållning med mark, vatten&lt;br&gt;och bebyggd miljö bidrar främst till att uppnå miljökvalitetsmålen&lt;br&gt;Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans&lt;br&gt;samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar,&lt;br&gt;Ett rikt odlingslandskap, Storslagen jjällmiljö och God bebyggd miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållningsstrategin bygger i huvudsak på tre olika beståndsdelar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ett varsamt brukande av mark- och vattenområden för att värna&lt;br&gt;natur- och kulturvärden i miljön och goda produktionsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Skydd av särskilt värdefulla miljöer och resurser samt skapande av&lt;br&gt;en rik kultur- och naturmiljö där representativa delar av vårt kulturarv är&lt;br&gt;bevarade liksom den biologiska mångfalden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Miljöanpassad fysisk planering och byggande för att skapa en håll-&lt;br&gt;bar bebyggelsestruktur och nya anläggningar av hög kvalitet, för ett&lt;br&gt;balanserat uttag av naturresurser och för en god hushållning med mark,&lt;br&gt;vatten och bebyggd miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömålskommitténs forslag: Överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har uttalat sig särskilt Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;om hushållningsstrategin. Några remissinstanser har tagit upp frågan om&lt;br&gt;betydelsen av den fysiska planeringen. Boverket menar att kommittén har&lt;br&gt;underskattat den fysiska planeringens möjlighet att i en översiktsplane-&lt;br&gt;process väga olika intressen mot varandra. Vid regeringens remissmöte&lt;br&gt;med ungdomar den 13 september 2000 framkom synpunkten att plane-&lt;br&gt;ringen är avgörande för om vi når målen eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Naturresurserna omfattar mark-&lt;br&gt;och vattenresurser med ämnen och mineral och den fysiska miljön i&lt;br&gt;övrigt. Hushållning med naturresurser handlar om hur man för olika&lt;br&gt;ändamål använder resurser på ett sätt som möjliggör ett långsiktigt&lt;br&gt;brukande av resurserna, men också förnyelse och återanvändning av&lt;br&gt;dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praktiken innebär strategin att befintliga värden skall tas till vara.&lt;br&gt;Långsiktiga intressen skall väga tyngre än kortsiktiga. Den innebär också&lt;br&gt;varsam förvaltning och bruk av miljöns naturgivna och människoskapade&lt;br&gt;resurser. Hushållningsstrategin är av betydelse vid såväl nya som gamla&lt;br&gt;verksamheter. Eftersom den innehåller element av både bevarande och&lt;br&gt;utveckling krävs ett brett och väl utvecklat samråd mellan olika intressen&lt;br&gt;i syfte att nå det på lång sikt bästa hållbara nyttjandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande beståndsdelar i strategin finns på flera håll i lagstift-&lt;br&gt;ningen. Både i miljöbalken och i planlagstiftningen finns ett antal&lt;br&gt;hänsynskrav som i sig styr mot en tillämpning enligt hushållnings-&lt;br&gt;strategin. Miljöbalken skall tillämpas så att mark, vatten och fysisk miljö&lt;br&gt;i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhälls-&lt;br&gt;ekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas. En god hus-&lt;br&gt;hållning med naturresurser utgör dessutom ett av de fem grundläggande&lt;br&gt;värdena som är utgångspunkter i arbetet med att formulera delmål. Andra&lt;br&gt;styrmedel är ekonomiska styrmedel där miljöersättning enligt Miljö- och&lt;br&gt;landsbygdsprogrammet är av stor betydelse för att nå miljökvalitets-&lt;br&gt;målen. Frivilliga åtaganden spelar också en stor roll, framför allt inom&lt;br&gt;skogsbruket där miljöcertifiering används i stor utsträckning. Miljöcerti-&lt;br&gt;fiering förekommer även inom jordbrukssektorn genom den s.k. sigill-&lt;br&gt;märkningen som bygger på kvalitets- och miljökrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållningsstrategin bidrar främst till att uppnå målen Levande sjöar&lt;br&gt;och vattendrag (avsnitt 13), Grundvatten av god kvalitet (avsnitt 14),&lt;br&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård (avsnitt 15), Myllrande&lt;br&gt;våtmarker (avsnitt 16), Levande skogar (avsnitt 17), Ett rikt odlingsland-&lt;br&gt;skap (avsnitt 18), Storslagen jjällmiljö (avsnitt 19) och God bebyggd&lt;br&gt;miljö (avsnitt 20), dvs. de mål som handlar om mark- och vattenanvänd-&lt;br&gt;ning. Strategin för effektivare energianvändning och transporter och för&lt;br&gt;en miljöorienterad produktpolitik bidrar emellertid också till att dessa&lt;br&gt;mål kan nås på samma gång som hushållningsstrategin samspelar med&lt;br&gt;övriga strategier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varsamt brukande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett varsamt brukande av mark och vatten och den bebyggda miljön&lt;br&gt;innebär att biologisk mångfald värnas samtidigt som produktionsförut-&lt;br&gt;sättningama inte försämras, de historiska värdena tas till vara och irre-&lt;br&gt;versibla skador undviks eller minimeras. På längre sikt är ett varsamt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brukande en förutsättning för en sund ekonomisk utveckling inom Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;respektive sektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är framför allt skogs- och jordbruket, men även andra näringar&lt;br&gt;som t.ex. fisket som berörs i denna del. En ökad medvetenhet om dessa&lt;br&gt;värden kan nås genom rådgivning och information om de åtgärder som&lt;br&gt;krävs i förvaltningen av mark, vatten och den bebyggda miljön. Ekono-&lt;br&gt;miska styrmedel, såsom jordbrukets miljöstöd, är också av stor betydelse&lt;br&gt;för att skapa förutsättningar för ett varsamt brukande. Lagstiftning som&lt;br&gt;reglerar brukandet av mark och vatten och den bebyggda miljön behövs&lt;br&gt;för att garantera att brukandet inte sker på ett sådant sätt att de över-&lt;br&gt;gripande värdena i miljöpolitiken hotas. Det finns skäl att öka kunska-&lt;br&gt;perna om andra tänkbara åtgärder. Ett exempel är att utreda de ekono-&lt;br&gt;miska och biologiska effekterna av ett förbud mot att bifångster dumpas&lt;br&gt;till havs (se avsnitt 15). Ett annat är att utveckla mer skonsamma metoder&lt;br&gt;för anläggning av skog på vissa känsliga marker (se avsnitt 17). Ytter-&lt;br&gt;ligare ett gäller möjligheterna att kanalisera den barmarksköming som&lt;br&gt;förekommer inom renskötseln (se avsnitt 19).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd av särskilt värdefulla miljöer och resurser samt skapande av en rik&lt;br&gt;natur- och kulturmiljö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddet av särskilt värdefulla miljöer innebär att verksamheter av olika&lt;br&gt;slag måste bedrivas med inriktningen att dessa värden skall finnas kvar.&lt;br&gt;Att bevara natur- och kulturmiljön innebär att lokala och regionala sär-&lt;br&gt;drag tas tillvara och utvecklas och att särskilt värdefulla kulturmiljöer&lt;br&gt;skyddas, liksom den biologiska mångfalden. I strategin ingår även att&lt;br&gt;restaurera och återskapa värden som gått förlorade. För biologisk mång-&lt;br&gt;fald krävs åtgärdsprogram för hotade arter liksom långsiktigt skydd av&lt;br&gt;naturområden som representerar olika biotoper. Vid utformning av skydd&lt;br&gt;och andra åtgärder är det viktigt att motverka fragmentering, dvs. att&lt;br&gt;biotoper splittras upp så att spridning av arter försvåras. Det är också&lt;br&gt;viktigt att förebygga att hot uppstår mot arter som i dag inte är hotade.&lt;br&gt;Utökad och kontinuerlig kartläggning av arters situation är en viktig&lt;br&gt;förebyggande åtgärd. Åtgärdsprogram för hotade arter föreslås som&lt;br&gt;delmål under bl.a. miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag&lt;br&gt;(avsnitt 13), Myllrande våtmarker (avsnitt 16) och Storslagen jjällmiljö&lt;br&gt;(avsnitt 19). Regeringen avser dessutom att senast år 2005 återkomma till&lt;br&gt;riksdagen med förslag på ett 16:e miljökvalitetsmål för biologisk mång-&lt;br&gt;fald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskilt viktig resurs, vars skydd bör förbättras, är grund- och&lt;br&gt;ytvattentäktema, både befintliga och framtida. En annan sådan resurs är&lt;br&gt;tystnad, eller snarare frihet från buller. Denna miljökvalitet blir alltmer&lt;br&gt;sällsynt. I syfte att begränsa bullret kan bullerfria områden, i bl.a. vissa&lt;br&gt;skärgårdsområden, inrättas med ingen eller begränsad trafik med t.ex.&lt;br&gt;motorbåtar. Även möjligheterna att begränsa start och landning av flyg i&lt;br&gt;t.ex. känsliga fjällområden kan utnyttjas. Bullerfrågor berör bl.a.&lt;br&gt;miljökvalitetsmålen Hav i balans samt levande kust och skärgård&lt;br&gt;(avsnitt 15), Storslagen jjällmiljö (avsnitt 19) och God bebyggd miljö&lt;br&gt;(avsnitt 20).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en begränsad resurs är naturgrus, där en ökad styrning av&lt;br&gt;uttagen krävs. En ytterligare åtgärd utöver den år 1995 införda skatten på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;naturgrus kan vara s.k. frivilliga åtaganden vad gäller naturgrusuttag. I&lt;br&gt;samband med den utvärdering av avfallsskatten som nu skall ske (se dir.&lt;br&gt;2001:13) skall även avfallsskattens inverkan på användningen av natur-&lt;br&gt;grus utvärderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöanpassadfysisk planering och byggande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöfrågornas betydelse i planering och byggande har alltmer kommit i&lt;br&gt;fokus. Kopplingen mellan markanvändnings- och miljöfrågor har stärkts&lt;br&gt;sedan miljöbalkens tillkomst. Enligt de av riksdagen godkända rikt-&lt;br&gt;linjerna för samhällsplaneringen (prop. 1997/98:145, bet. 1998/99 MJU:6,&lt;br&gt;rskr. 1998/99:183) skall de nationella miljökvalitetsmålen, tillsammans&lt;br&gt;med övriga nationella mål, vara vägledande för fysisk planering och&lt;br&gt;samhällsbyggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svårigheterna att tillgodose hushållningsaspekter och miljöhänsyn vid&lt;br&gt;planering, exploatering och förvaltning är av flera slag. En svårighet kan&lt;br&gt;vara att frågorna inte utreds tillräckligt tidigt i planeringen. Ofta är det i&lt;br&gt;stället tekniska lösningar eller ekonomiska avvägningar som fäller&lt;br&gt;avgörandet. Miljönytta och altemativkostnader diskuteras inte tillräck-&lt;br&gt;ligt. Principen bör dock vara att negativa effekter för miljön bör undvikas&lt;br&gt;eller minimeras och i andra hand motverkas genom kompenserande&lt;br&gt;åtgärder i den omfattning som det är samhällsekonomiskt motiverat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan svårighet kan vara bristande samordning och förutseende vid&lt;br&gt;olika verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramen och därmed förutsättningarna för den hållbara utvecklingen&lt;br&gt;sätts i hög grad av fysisk planering och samhällsbyggande. Läns-&lt;br&gt;styrelserna har det övergripande ansvaret för regional anpassning av de&lt;br&gt;nationella målen. Verktyget för att uppnå samordning kan utgöras av&lt;br&gt;länsstyrelsernas databaserade regionala miljöunderlag, med miljömål,&lt;br&gt;åtgärdsstrategier och kunskapsunderlag på regional nivå. En annan viktig&lt;br&gt;faktor är den kommunala översiktsplaneringen, bl.a. för att åskådliggöra&lt;br&gt;geografiska aspekter av miljömålen. Länsstyrelsernas och kommunernas&lt;br&gt;miljöarbete beskrivs närmare i avsnitt 24.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fysiska planeringen, som har till uppgift att söka den lokalisering&lt;br&gt;eller den fysiska struktur som är lämpligast för olika anläggningar och&lt;br&gt;verksamheter, har stor betydelse för möjligheterna att nå miljömålen. För&lt;br&gt;att säkerställa att så sker, t.ex. för att minska bilanvändningen, anser&lt;br&gt;regeringen därför att tiden är mogen för en översyn av plan- och bygg-&lt;br&gt;lagen i syfte att ge lagen en utformning som bättre främjar en långsiktigt&lt;br&gt;hållbar utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att nå miljökvalitetsmålen krävs att ett brett upplagt arbete bedrivs&lt;br&gt;som skall omsättas i planer och program på olika nivåer. Möjligheter&lt;br&gt;finns därvid att ta till vara erfarenheterna från arbetet med Agenda 21,&lt;br&gt;från forskning och från olika försöksverksamheter. Även myndigheter&lt;br&gt;har ett stort ansvar för åtgärdsprogram av olika slag med betydelse för&lt;br&gt;planeringen. Så bör t.ex. trafikverken och Försvarsmakten genomföra&lt;br&gt;sina program för att minska bullerstörningar. Även annat buller än trafik-&lt;br&gt;buller behöver åtgärdas. Naturvårdsverket bör få det samordnande och&lt;br&gt;uppföljande ansvaret för bullerfrågor i olika sektorer. Transportmyndig-&lt;br&gt;heterna bör fullfölja arbetet med att mäta sektorns påverkan på natur- och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kulturmiljön för att bättre kunna beakta miljö- och resurshushållnings- Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;frågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett EG-direktiv om bedömning av vissa planers och programs inverkan&lt;br&gt;på miljön, dvs. rörande s.k. strategiska miljöbedömningar, är att vänta&lt;br&gt;inom kort. Syftet med direktivet, som är ett minimidirektiv, är att de&lt;br&gt;miljömässiga konsekvenserna av vissa planer och program skall identi-&lt;br&gt;fieras och bedömas innan dessa antas. Detta kommer att innebära bl.a. att&lt;br&gt;sådana bedömningar görs i ett tidigare skede jämfört med vad som är&lt;br&gt;fallet i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;22 Lagstiftning m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det gemensamma, övergripande syftet för&lt;br&gt;miljöbalken och miljökvalitetsmålen är att främja en ekologiskt&lt;br&gt;hållbar utveckling. Frågan om målens knytning till lagstiftningen ryms&lt;br&gt;så långt som det är ändamålsenligt inom ramen för det uppdrag som&lt;br&gt;har getts den parlamentariskt sammansatta kommittén för uppföljning&lt;br&gt;av miljöbalken. Regeringen avser dock att ge Naturvårdsverket ett&lt;br&gt;uppdrag rörande miljökvalitetsnormer, eftersom en utveckling av&lt;br&gt;normerna på ett funktionellt sätt knyter samman miljökvalitetsmålen&lt;br&gt;med miljölagstiftningen. Plan- och bygglagen skall ses över i syfte att&lt;br&gt;ge lagen en utformning som bättre främjar en långsiktigt hållbar&lt;br&gt;utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömålskommitténs förslag: Kommittén ansåg att miljöbalken&lt;br&gt;borde innehålla en närmare koppling till miljömålen. Kommittén föreslog&lt;br&gt;vidare att miljöbalken ändras så att det införs ett obligatoriskt krav på&lt;br&gt;redovisning mot miljömålen i miljömålskonsekvensbeskrivningar.&lt;br&gt;Vidare föreslog kommittén att varje myndighet som skall tillämpa miljö-&lt;br&gt;balken skall se till att det finns ett underlag som belyser frågor om&lt;br&gt;miljömålens innebörd på lokal och regional nivå, samt att länsstyrelserna&lt;br&gt;får i uppdrag att ställa samman underlag som belyser frågor om miljö-&lt;br&gt;målens innebörd på regional nivå. Kommittén föreslog också att plan-&lt;br&gt;och bygglagen (1987:808) ändras så att det förs in ett obligatoriskt krav&lt;br&gt;på att översiktsplaner skall innehålla kommunens syn på vad miljömålen&lt;br&gt;innebär för mark- och vattenanvändningen i kommunen, samt uppgift om&lt;br&gt;hur kommunen avser att verka för att miljömålen skall kunna uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser uttalar sig positivt i den&lt;br&gt;övergripande frågan om en tydligare koppling mellan miljökvalitets-&lt;br&gt;målen och lagstiftningen. Vissa remissinstanser, som Svenska Kommun-&lt;br&gt;förbundet och Industriförbundet, ifrågasätter dock ändamålsenligheten av&lt;br&gt;att lagfästa miljömålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om de av utredningen lämnade lagförslagen råder skilda upp-&lt;br&gt;fattningar. Flertalet remissinstanser motsätter sig kommitténs förslag om&lt;br&gt;obligatorisk redovisning mot miljökvalitetsmålen i miljökonsekvens-&lt;br&gt;beskrivningar. Ett antal remissinstanser, bl.a. Naturvårdsverket, Bover-&lt;br&gt;ket, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Industriförbundet, avstyrker&lt;br&gt;förslaget helt medan andra, t.ex. Svenska Kommunförbundet och flera&lt;br&gt;länsstyrelser, accepterar förslaget under förutsättning att redovisnings-&lt;br&gt;skyldigheten inskränks till verksamheter som kan medföra en betydande&lt;br&gt;miljöpåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även beträffande förslaget till ändringar i plan- och bygglagen råder&lt;br&gt;starkt delade uppfattningar bland remissinstanserna. Svenska Kommun-&lt;br&gt;förbundet, Gislaveds kommun, Karlstads kommun och Boverket motsät-&lt;br&gt;ter sig eller anför tveksamhet mot förslaget på den grunden att plan- och&lt;br&gt;bygglagen redan i dag innehåller regler av innebörd att planläggningen&lt;br&gt;skall främja en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och&lt;br&gt;råvaror samt att planläggningen inte får medverka till att miljökvalitets-&lt;br&gt;normer överträds. Länsstyrelsen i Stockholms län och Stockholms stad&lt;br&gt;motsätter sig förslaget och anför att det finns risk för att förslaget blir&lt;br&gt;onödigt betungande för kommunerna, medan Riksrevisionsverket påpekar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kapacitetsproblem hos lokala miljömyndigheter i dag omöjliggör mer Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;omfattande utredningsinsatser. Miljööverdomstolen samt länsstyrelserna&lt;br&gt;i Gotlands, Västernorrlands, Jönköpings, Skåne och Västra Götalands&lt;br&gt;län tillstyrker förslaget, liksom Fiskeriverket och Riksantikvarieämbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Miljökvalitetsmålen är ett hand-&lt;br&gt;lingsprogram för miljöpolitiken. Miljöbalken innebär i detta samman-&lt;br&gt;hang en anpassning av lagstiftningen till den miljöpolitiska utvecklingen&lt;br&gt;och avsikten är att den skall användas bl.a. för att uppnå de miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmål som riksdagen har antagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till miljöbalken uttalas att av riksdagen fastställda miljö-&lt;br&gt;mål ger ledning vid tillämpningen av balken avseende bedömningen av&lt;br&gt;vad en hållbar utveckling innebär. Sådana miljömål kan avse miljö-&lt;br&gt;kvalitet och kan då ses som en precisering av miljöbalkens mål i ett visst&lt;br&gt;avseende. Miljömålen kan också ange vilka utsläppsbegränsningar eller&lt;br&gt;andra åtgärder som måste genomföras. I sådana fall kan dessa ge ledning&lt;br&gt;beträffande vilka krav som bör ställas på den som bedriver en verk-&lt;br&gt;samhet eller vidtar en åtgärd (prop. 1997/98:45 II, s. 8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har inte ingått i Miljömålskommitténs uppgift att lägga fram lag-&lt;br&gt;förslag men kommittén har ändå fört fram vissa förslag om lagändringar.&lt;br&gt;Förslagen har sin utgångspunkt i att miljömålen i stor utsträckning bör&lt;br&gt;omvandlas till bindande handlingsregler som kan tillämpas i enskilda fall&lt;br&gt;och att miljökvalitetsmålen därför bör kopplas närmare lagstiftningen.&lt;br&gt;Regeringen gör i denna fråga följande bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet med miljöbalken definieras i 1 kap. 1 § första stycket och inne-&lt;br&gt;bär att en hållbar utveckling skall främjas. Enligt andra stycket skall&lt;br&gt;balken tillämpas så att människors hälsa och miljön skyddas mot skador&lt;br&gt;och olägenheter. Vidare skall värdefulla natur- och kulturmiljöer&lt;br&gt;skyddas, den biologiska mångfalden bevaras och mark och vatten-&lt;br&gt;områden användas så att en långsiktigt god hushållning tryggas. Ater-&lt;br&gt;användning och återvinning liksom annan hushållning med material,&lt;br&gt;råvaror och energi skall främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. miljöbalken uppställs grundläggande allmänna hänsynsregler&lt;br&gt;för verksamheter och åtgärder som kan ha miljöpåverkan. Det råder ett&lt;br&gt;samspel mellan hänsynsreglema och reglerna om balkens mål och&lt;br&gt;tillämpning i 1 kap. Om en verksamhet eller åtgärd ryms inom de&lt;br&gt;skyddsintressen som anges i 1 kap. 1 § andra stycket miljöbalken, faller&lt;br&gt;denna verksamhet eller åtgärd också inom balkens tillämpningsområde&lt;br&gt;(prop. 1997/98:45 11, s. 8). Enligt miljöbalkens tillsynsregler i 26 kap.&lt;br&gt;gäller att en tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden och förbud&lt;br&gt;som behövs i ett enskilt fall för att balken och beslut som grundas på&lt;br&gt;balken skall efterlevas. Utgångspunkten är alltså att en överträdelse av en&lt;br&gt;rättsregel ger tillsynsmyndigheten rätt att ingripa med någon form av&lt;br&gt;åtgärd riktad mot verksamhetsutövaren för att åstadkomma att balken&lt;br&gt;efterlevs. Även det straffrättsliga sanktionssystemet har till syfte att&lt;br&gt;främja balkens efterlevnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningen innehåller alltså ett antal rättsregler för att främja en&lt;br&gt;ekologiskt hållbar utveckling. Även miljökvalitetsmålen har till syfte att&lt;br&gt;främja en sådan utveckling. Frågan om miljömålens knytning till lag-&lt;br&gt;stiftningen kan dock inte övervägas utan beaktande av skillnaden i form&lt;br&gt;mellan rättsregler och handlingsregler för miljöpolitiken. Miljömålen är&lt;br&gt;till sin natur politiska målsättningar som skall ligga till grund för den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fortsatta miljöpolitiken. Miljöbalkens regler och anknytande föreskrifter Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;är juridiska verktyg, dvs. rättsregler, för att uppnå detta mål. Det finns&lt;br&gt;ingen motsättning i detta utan fastmer samverkar de olika formerna i det&lt;br&gt;gemensamma syftet, nämligen att nå en ekologiskt hållbar utveckling.&lt;br&gt;Att miljökvalitetsmålen på ett övergripande sätt ger vägledning vid till-&lt;br&gt;lämpningen av miljöbalken har också påpekats av bl.a. Miljööver-&lt;br&gt;domstolen under remissbehandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar kommitténs uppfattning att det med hänsyn till&lt;br&gt;målens övergripande karaktär inte är möjligt att genom lagstiftning göra&lt;br&gt;miljökvalitetsmålen direkt bindande. Regeringen finner för sin del att&lt;br&gt;miljökvalitetsmålen måste omvandlas till krav på konkreta åtgärder för&lt;br&gt;att i rättsligt avseende kunna tillämpas i enskilda fall. Att utfärda miljö-&lt;br&gt;kvalitetsnormer enligt miljöbalken kan bli en ny möjlighet och ett&lt;br&gt;konkret verktyg för att nå miljökvalitetsmålen. Men instrumentet miljö-&lt;br&gt;kvalitetsnormer är i sin nuvarande utformning inte i alla delar tillräckligt&lt;br&gt;för att nå miljömålen. En utveckling av miljökvalitetsnormema till att&lt;br&gt;omfatta ytterligare områden där miljökvaliteter bör regleras författ-&lt;br&gt;ningsmässigt är därför nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor som inrymmer miljökvalitetsmålen och miljöbalken ingår som&lt;br&gt;del av det arbete som pågår i den parlamentariskt sammansatta kommit-&lt;br&gt;tén för uppföljning av miljöbalken, Miljöbalkskommittén (M 1999:03). I&lt;br&gt;kommitténs direktiv (dir. 1999:109) uttalas att miljöbalken skapar bättre&lt;br&gt;förutsättningar för att lagstiftningen används som ett verktyg som styr&lt;br&gt;miljöarbetet mot uppsatta miljökvalitetsmål. I direktiven anges särskilt&lt;br&gt;att kommittén skall utreda miljökvalitetsnormemas betydelse för miljö-&lt;br&gt;arbetet samt normernas tillämpningsområden, liksom miljökonsekvens-&lt;br&gt;beskrivningarnas funktion. Frågan om miljökvalitetsmålen och miljö-&lt;br&gt;balken faller alltså i de mer övergripande delarna redan nu inom ramen&lt;br&gt;för denna kommittés uppdrag så långt som det är ändamålsenligt.&lt;br&gt;Regeringen avser dock att ge Naturvårdsverket i uppdrag att lämna för-&lt;br&gt;slag till ytterligare miljökvalitetsnormer eftersom en utveckling av&lt;br&gt;normerna på ett funktionellt sätt knyter samman miljökvalitetsmålen med&lt;br&gt;miljölagstiftningen. I den fördjupade utvärdering av miljökvalitetsmålen&lt;br&gt;som skall ske vart fjärde år (avsnitt 23.4) ingår även att klarlägga om&lt;br&gt;styrmedlen behöver korrigeras. Om det då framkommer eventuella&lt;br&gt;brister i lagstiftningen kommer regeringen att vidta nödvändiga åtgärder&lt;br&gt;för att avhjälpa dessa brister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ändring i miljöbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har föreslagit ändringar i 6 kap. 7 § samt 6 kap. 11 och 12 §§&lt;br&gt;miljöbalken. Förslaget innebär att det skall åläggas enskilda sökande att i&lt;br&gt;samband med miljökonsekvensbeskrivningar göra en bedömning av&lt;br&gt;verksamhetens förenlighet med berörda miljökvalitetsmål, och att läns-&lt;br&gt;styrelserna till ledning för denna bedömning skall vara skyldiga att ta&lt;br&gt;fram och tillhandahålla underlag som belyser frågor om miljökvalitets-&lt;br&gt;målens innebörd på regional och lokal nivå. Det föreslås vidare att det&lt;br&gt;skall införas en skyldighet för de myndigheter som tillämpar miljöbalken&lt;br&gt;att tillse att sådana underlag finns tillgängliga i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har fått ett blandat mottagande under remissbehandlingen.&lt;br&gt;Som inledningsvis redovisats motsätter sig flertalet remissinstanser att en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan ordning skall vara obligatorisk, varvid somliga avstyrker förslaget Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;helt medan andra accepterar det om redovisningsskyldigheten inskränks&lt;br&gt;till verksamheter som kan medföra en betydande miljöpåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålen är allmänt formulerade och av övergripande&lt;br&gt;karaktär. Flera remissinstanser, bl.a. Länsstyrelsen i Västra Götalands&lt;br&gt;län, har uttalat att det behövs förtydliganden om hur avvägningar skall&lt;br&gt;göras mellan målen och tydligare vägledning om hur de skall tillämpas i&lt;br&gt;enskilda fall. För en enskild sökande kan det vara vanskligt att bedöma&lt;br&gt;den planerade verksamhetens förenlighet med miljökvalitetsmålen och de&lt;br&gt;krav målen kan komma att föranleda vid rättstillämpningen. Rätts-&lt;br&gt;säkerhetsskäl talar för att denna uppgift inte bör åläggas enskilda&lt;br&gt;sökande. Naturvårdsverket och LRF har påpekat att det bör vara en upp-&lt;br&gt;gift för prövningsmyndigheten att bedöma om risken för föroreningar&lt;br&gt;kan förebyggas eller begränsas i sådan mån att verksamheten bör tillåtas&lt;br&gt;med beaktande av miljökvalitetsmålen. Regeringen delar denna uppfatt-&lt;br&gt;ning. I tillståndsprövningen ingår också, av naturliga skäl, andra aspekter&lt;br&gt;än verksamhetens förenlighet med miljökvalitetsmålen. Det är vidare&lt;br&gt;oklart om en sådan redovisningsskyldighet som kommittén föreslår&lt;br&gt;skulle medföra någon praktisk effekt, eftersom det redan i dag krävs att&lt;br&gt;bl.a. de uppgifter som behövs för att bedöma den huvudsakliga verkan på&lt;br&gt;människors hälsa och miljön skall anges i en miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ning. Det sistnämnda har under remissbehandlingen också påpekats av&lt;br&gt;Naturvårdsverket. Kommitténs förslag i denna del bör sålunda inte&lt;br&gt;genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härav följer att det inte heller finns skäl att nu genomföra kommitténs&lt;br&gt;förslag till ändring av 6 kap. 11 och 12 §§ miljöbalken. Detta utesluter&lt;br&gt;dock inte att det i framtiden kan bli aktuellt att föreskriva en skyldighet&lt;br&gt;för de myndigheter som skall tillämpa miljöbalken att se till att det i&lt;br&gt;ärenden enligt denna finns ett underlag som belyser miljökvalitetsmålens&lt;br&gt;innebörd på lokal och regional nivå, liksom en skyldighet för läns-&lt;br&gt;styrelserna att tillhandahålla ett sådant underlag. En sådan åtgärd bör&lt;br&gt;dock inte vidtas förrän arbetet med utveckling av miljökvalitetsmålens&lt;br&gt;innebörd på regional och lokal nivå avancerat längre och kan utvärderas,&lt;br&gt;samt att utvärderingen visar att underlaget i fråga kan ges en sådan kon-&lt;br&gt;kretion att det utgör ett meningsfullt bidrag vid behandlingen av ärenden&lt;br&gt;enligt miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ändring i plan- och bygglagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har vidare föreslagit ändringar i 4 kap. 1 § plan- och bygg-&lt;br&gt;lagen. Förslagen innebär att det skall införas en skyldighet för kommu-&lt;br&gt;nerna att i översiktsplanen redovisa kommunens syn på vad av riksdagen&lt;br&gt;antagna miljökvalitetsmål och delmålen till dessa innebär för den&lt;br&gt;avsedda mark- och vattenanvändningen i kommunen samt hur kommu-&lt;br&gt;nen avser att verka för att miljömålen skall kunna uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 3 § plan- och bygglagen fastslås att varje kommun skall ha en&lt;br&gt;aktuell översiktsplan, som skall ge vägledning för beslut om använd-&lt;br&gt;ningen av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön&lt;br&gt;skall utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är inte bindande för&lt;br&gt;kommuner eller enskilda. I 4 kap. 1 § samma lag redovisas vad en över-&lt;br&gt;siktsplan skall innehålla. Under framtagandet av en översiktsplan skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunen samråda med bl.a. länsstyrelsen, som enligt 4 kap. 5 § har till Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;uppgift att särskilt ta till vara och samordna statens intressen, däribland&lt;br&gt;skyddet av miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att tiden är mogen för en översyn av plan- och&lt;br&gt;bygglagen i syfte att ge lagen en utformning som bättre främjar en lång-&lt;br&gt;siktigt hållbar utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;23&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Uppföljning och utvärdering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;23.1 Ett system för nationell och regional uppföljning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Ett nationellt och ett regionalt&lt;br&gt;uppföljnings- och utvärderingssystem baserat på bl.a. indikatorer bör&lt;br&gt;knytas till miljökvalitetsmålen. Regeringen beslutar vilka myndigheter&lt;br&gt;som skall vara ansvariga för uppföljningen och utvecklingen av de&lt;br&gt;olika miljökvalitetsmålen och vilka myndigheter som skall ha&lt;br&gt;motsvarande ansvar för övergripande miljöfrågor. Ett miljömålsråd&lt;br&gt;knutet till Naturvårdsverket bör ha ett samordnande ansvar för&lt;br&gt;uppföljning och rapportering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömålskommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det råder en stor enighet om vikten av ett natio-&lt;br&gt;nellt, regionalt och lokalt uppföljnings- och utvärderingssystem. Några&lt;br&gt;länsstyrelser, Svenska Kommunförbundet, Statens energimyndighet och&lt;br&gt;Riksrevisionsverket framför farhågor om att uppföljningssystemet riske-&lt;br&gt;rar att bli alltför omfattande så att det tränger undan annat miljöarbete.&lt;br&gt;Statskontoret anser att sambanden mellan mål- och resultatstyrning som&lt;br&gt;den nu utvecklas i den statliga budgetprocessen bör beaktas. Stats-&lt;br&gt;kontoret saknar en tillräckligt tydlig beskrivning av mål- och resultats-&lt;br&gt;tymingmetodikens användning på åtgärdssidan. Naturvårdsverket anser&lt;br&gt;att detaljfrågor om indikatorer inte bör beslutas av riksdagen och reger-&lt;br&gt;ingen. Kommerskollegium anser att uppföljningssystemet bör anpassas&lt;br&gt;till internationella system. Många länsstyrelser anser att statistik-&lt;br&gt;ansvariga myndigheter måste ställa kostnadsfria data till förfogande,&lt;br&gt;anpassade till regionala och lokala förhållanden, som underlag för upp-&lt;br&gt;följningen och att den föreslagna uppföljningen på regional nivå förut-&lt;br&gt;sätter att länsstyrelserna får ökade resurser. Vid regeringens remissmöte&lt;br&gt;för ungdomar den 13 september 2000 framfördes att uppföljningen bör&lt;br&gt;redovisa både resultat i naturen och trender i samhället som engagerar&lt;br&gt;unga människor såsom demokrati, rättvisa och ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: För att kunna bedöma om de&lt;br&gt;föreslagna åtgärderna för att nå miljökvalitetsmålen är effektiva måste&lt;br&gt;arbetet följas upp och utvärderas. Det behövs därför ett system för&lt;br&gt;uppföljning, utvärdering och rapportering. Detta förutsätter ett tydligt&lt;br&gt;ansvar för genomförandet och rapporteringen av uppföljning och utvär-&lt;br&gt;dering. Det behövs också enhetliga och robusta indikatorer och nyckeltal.&lt;br&gt;Arbetet med att följa upp och utvärdera miljökvalitetsmålen bör bedrivas&lt;br&gt;inom ramen för den befintliga myndighetsstrukturen. Det är dock viktigt&lt;br&gt;att arbetet med uppföljning och utvärdering inte blir så omfattande att det&lt;br&gt;tränger undan annat miljöarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nationell uppföljning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömålskommittén har lämnat förslag till hur miljökvalitetsmålen skall&lt;br&gt;följas upp baserat på redovisningar från Naturvårdsverket och ett flertal&lt;br&gt;andra myndigheter. Förslagen till uppföljning baseras framför allt på ett&lt;br&gt;system med att använda indikatorer. Antalet indikatorer per miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmål är mellan 10 och 25 och totalt omfattar förslaget&lt;br&gt;159 indikatorer. De allra flesta av de föreslagna indikatorerna används&lt;br&gt;redan i dag. Inom vissa områden, t.ex. för kulturmiljön, biologisk mång-&lt;br&gt;fald och för planfrågor finns det inga utvecklade indikatorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén presenterar även ett förslag till regionalt uppföljnings- och&lt;br&gt;utvärderingssystem för miljökvalitetsmålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indikatorer är ett sätt att åskådliggöra den mer detaljerade och mångf-&lt;br&gt;acetterade information som kommer från miljöövervakningen, riks-&lt;br&gt;skogstaxeringen, miljöstatistik och andra grunddata. Redovisningen med&lt;br&gt;hjälp av indikatorer är inte heltäckande men visar ett urval av karakteris-&lt;br&gt;tiska frågor på en detalj eringsnivå som i de flesta fall räcker för att&lt;br&gt;åskådliggöra om miljöarbetet går i rätt riktning och i rätt takt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att den nationella uppföljningen av miljökvalitets-&lt;br&gt;målen skall baseras på ett begränsat antal indikatorer per miljökvalitets-&lt;br&gt;mål och att dessa skall belysa alla de grundläggande värden som skall&lt;br&gt;tillgodoses i miljömålsarbetet. Miljömålskommitténs förslag till indika-&lt;br&gt;torer är alltför omfattande i förhållande till regeringens och riksdagens&lt;br&gt;behov. Förslaget behöver förenklas för att en sammanhållen och över-&lt;br&gt;blickbar uppföljning av miljökvalitetsmålen och tillhörande delmål skall&lt;br&gt;kunna ske. Indikatorerna bör också visa utvecklingen av de olika sam-&lt;br&gt;hällssektorernas bidrag till att miljökvalitetsmålen nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att på ett tillfredsställande sätt följa utvecklingen i förhållande till&lt;br&gt;mer komplexa kvalitetsaspekter på miljön krävs ett utvecklingsarbete. En&lt;br&gt;möjlig väg är att arbeta fram index som bygger på ett flertal indikatorer&lt;br&gt;och ett brett dataunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det bör vara en uppgift för ett särskilt miljömåls-&lt;br&gt;råd att tillsammans med mål- och miljöansvariga myndigheter föreslå,&lt;br&gt;kvalitetssäkra och vidmakthålla driften av lämpliga indikatorer för att&lt;br&gt;följa upp miljökvalitetsmålen. Miljömålsrådets uppföljning av miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmålen utgör underlag som regeringen kan använda vid redovis-&lt;br&gt;ningen till riksdagen. Milj ömål srådet bör även utreda om det är lämpligt&lt;br&gt;att utveckla ytterligare index för att förbättra överskådligheten vid upp-&lt;br&gt;följningen av målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gröna nyckeltal - komplement till nationell uppföljning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att på ett effektivt sätt följa upp och utvärdera de&lt;br&gt;15 miljökvalitetsmålen krävs 159 indikatorer enligt kommitténs förslag.&lt;br&gt;Även om antalet indikatorer går att minska kommer fortfarande ett stort&lt;br&gt;antal indikatorer att behövas för uppföljningen. Denna stora informa-&lt;br&gt;tionsmängd gör det svårt för beslutsfattare och andra intresserade att på&lt;br&gt;ett enkelt sätt följa utvecklingen mot miljökvalitetsmålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljövårdsberedningen föreslog år 1999 i rapporten Gröna nyckeltal -&lt;br&gt;följ den ekologiska omställningen (SOU 1999:127) tolv s.k. gröna&lt;br&gt;nyckeltal för att beslutsfattare och andra intresserade skall kunna följa&lt;br&gt;den ekologiska omställningen i Sverige. Regeringen har i de ekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vårpropositionerna för 1999 och 2000 och i budgetpropositionerna för Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;2000 och 2001 presenterat gröna nyckeltal för att beskriva miljöutveck-&lt;br&gt;lingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser också att det är angeläget att arbetet med att nå&lt;br&gt;miljökvalitetsmålen årligen presenteras på ett sätt som är lätt tillgängligt&lt;br&gt;för allmänheten. Miljömålsrådet bör därför komplettera sin årliga&lt;br&gt;rapportering till regeringen med information som på ett överskådligt sätt&lt;br&gt;beskriver resultatet av arbetet med att nå miljökvalitetsmålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De gröna nyckeltalen är indikatorer eller index uppbyggda av flera&lt;br&gt;indikatorer. De flesta gröna nyckeltalen är redan i bruk. Det saknas dock&lt;br&gt;nyckeltal för biologisk mångfald och kulturmiljön. Ett arbete för att&lt;br&gt;utveckla sådana nyckeltal planeras vid Naturvårdsverket och är under&lt;br&gt;planering inom Riksantikvarieämbetet. Nyckeltal bör också utvecklas för&lt;br&gt;miljöns påverkan på hälsan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att gröna nyckeltal är ett viktigt komplement till de&lt;br&gt;indikatorer som utvecklas för att följa upp och utvärdera miljökvalitets-&lt;br&gt;målen. Regeringen anser att miljömålsrådet skall ansvara för att vidare-&lt;br&gt;utveckla gröna nyckeltal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning och utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare forskning och försöks- och utvecklingsverksamhet kan ge&lt;br&gt;underlag för en förbättrad utvärdering av effekterna av insatta åtgärder&lt;br&gt;samt för uppföljning av miljökvalitetsmålen. Ett exempel är forskning&lt;br&gt;om främmande arter och genmodifierade organismer. Det finns också ett&lt;br&gt;behov av forskning och utveckling kring utvärdering och uppföljning av&lt;br&gt;kulturmiljöaspektema i miljökvalitetsmålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen 2000/01:3 Forskning och förnyelse (s. 244) betonar&lt;br&gt;regeringen behovet av forskning som underlag för miljökvalitetsmålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regional och lokal uppföljning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta indikatorer som finns i länsstyrelsernas förslag till regionala&lt;br&gt;uppföljningssystem av miljökvalitetsmålen är också med i kommitténs&lt;br&gt;förslag till nationellt uppföljningssystem. Det visar att det finns goda&lt;br&gt;förutsättningar för att samordna det nationella uppföljningssystemet med&lt;br&gt;en regional och kommunal uppföljning av miljökvalitetsmålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I länsstyrelsernas rapport redovisas indikatorer under varje miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmål men underlaget behöver vidareutvecklas så att även vissa&lt;br&gt;delmål regionaliseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att länsstyrelserna tillsammans med nationella&lt;br&gt;myndigheter, andra regionala organ och kommunerna i de fall det blir&lt;br&gt;aktuellt bör utveckla ett förslag till regionalt uppföljningssystem. För&lt;br&gt;miljökvalitetsmålet Levande skogar (avsnitt 17) har skogsvårdsstyrel-&lt;br&gt;sema ansvaret på regional nivå men skall i sitt målarbete samverka med&lt;br&gt;länsstyrelserna. Miljömålsrådet bör svara för en övergripande samord-&lt;br&gt;ning av arbetet. Hänsyn bör tas till att behovet av regionala indikatorer&lt;br&gt;inte är lika stort för alla miljökvalitetsmål och till att regionala och lokala&lt;br&gt;indikatorer skall fylla en uppgift i det nationella indikatorsystemet. Detta&lt;br&gt;arbete bör bedrivas med stöd från de övriga parter som ingår i det nya&lt;br&gt;miljömålsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsfördelning och samordning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få en tydlig ansvarsfördelning kommer regeringen att utse&lt;br&gt;ansvarig myndighet för vart och ett av de 15 miljökvalitetsmålen.&lt;br&gt;Regeringen kommer även att ge vissa myndigheter ansvar för vissa över-&lt;br&gt;gripande miljöfrågor. De miljömålsansvariga myndigheterna och de&lt;br&gt;myndigheter som får ett övergripande ansvar skall tillsammans med&lt;br&gt;berörda sektorer svara för att lämpliga indikatorer utvecklas, ge en&lt;br&gt;samlad redovisning av måluppfyllelsen, föreslå kompletterande insatser&lt;br&gt;och i övrigt verka för att miljökvalitetsmålen nås. I uppgiften ingår att&lt;br&gt;föreslå nya eller förändrade styrmedel och nya eller förändrade delmål&lt;br&gt;baserade på såväl miljömässiga som samhällsekonomiska konsekvens-&lt;br&gt;analyser. I arbetet bör också ingå att samordna uppföljningen av miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmålen och utvärdera insatta åtgärders effektivitet och olika sek-&lt;br&gt;torers insatser. Ansvaret gäller både gentemot andra myndigheter och&lt;br&gt;utanför myndighetssfären. Arbetet bör bedrivas i samråd med andra&lt;br&gt;berörda. När det gäller ansvaret för miljökvalitetsmålet Begränsad&lt;br&gt;klimatpåverkan (avsnitt 6) avser regeringen att återkomma i frågan i en&lt;br&gt;kommande proposition om en svensk klimatstrategi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ansvariga myndigheternas arbete behöver dock samordnas för att&lt;br&gt;miljömålsarbetet skall bedrivas enhetligt, för att eventuella målkonflikter&lt;br&gt;skall kunna hanteras och för att miljömålsarbetet skall få en samlad upp-&lt;br&gt;följning och rapportering. Samordningsuppgiften bör ligga hos det&lt;br&gt;miljömålsråd som regeringen avser att inrätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ansvariga mål- och miljömyndigheterna framgår av tabellerna 23.1&lt;br&gt;och 23.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 23.1. Ansvariga myndigheter för miljökvalitetsmålen&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmål&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ansvarig myndighet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Frisk luft&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bara naturlig försurning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Giftfri miljö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kemikalieinspektionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skyddande ozonskikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Säker strålmiljö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens strålskyddsinstitut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ingen övergödning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Levande sjöar och vattendrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grundvatten av god kvalitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sveriges geologiska undersökning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hav i balans samt levande kust&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och skärgård&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Myllrande våtmarker&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Levande skogar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skogsstyrelsen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ett rikt odlingslandskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storslagen fjällmiljö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;God bebyggd miljö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Boverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkter i arbetet med att formulera delmål och åtgärder för att nå&lt;br&gt;dem har varit fem grundläggande värden som måste tillgodoses (se även&lt;br&gt;avsnitt 3.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Människans hälsa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den biologiska mångfalden och naturmiljön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. En god hushållning med naturresurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det vara av största vikt att dessa värden tillgodoses i&lt;br&gt;det fortsatta miljömålsarbetet. I detta syfte avser regeringen att utse några&lt;br&gt;myndigheter med ansvar för övergripande horisontella frågor inom&lt;br&gt;ramen för miljömålsarbetet. Dessa myndigheter visas i tabell 23.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 23.2. Ansvariga myndigheter för övergripande miljömålsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övergripande ansvar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Myndighet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övergripande miljömålsfrågor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och naturmiljön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fysisk planering och hushållning med mark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Boverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och vatten samt byggnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kulturmiljön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksantikvarieämbetet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hälsofrågor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regionalt mål- och uppföljningsarbete&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;’För miljökvalitetsmålet Levande skogar har skogsvårdsstyrelserna ansvaret på regional&lt;br&gt;nivå men skall i sitt målarbete samverka med länsstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I uppgiften ingår att tillsammans med de miljömålsansvariga myndig-&lt;br&gt;heterna utveckla lämpliga indikatorer för dessa frågor och i övrigt verka&lt;br&gt;för att målen nås på motsvarande sätt som de målansvariga myndig-&lt;br&gt;heterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är angeläget att samordna aktiviteter inom&lt;br&gt;området för miljö och hälsa. Regeringen kommer att tillse att den upp-&lt;br&gt;följning som kommer att göras inom miljömålsarbetet överensstämmer i&lt;br&gt;tiden med den uppföljning som kommer att bli referenspunkt för de&lt;br&gt;nationella folkhälsomålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheternas redovisning av miljökvalitetsmålen bör, när sådan är&lt;br&gt;aktuell, kunna samordnas med rapporteringen av miljöledningsarbetet&lt;br&gt;och arbetet med särskilt sektorsansvar för hållbar utveckling (se&lt;br&gt;avsnitt 4.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ansvar som regeringen nu avser lägga på vissa myndigheter, som&lt;br&gt;därigenom får miljömålsansvar eller ansvar för övergripande miljömåls-&lt;br&gt;frågor, fråntar dock inte andra myndigheter deras ansvar för miljöarbetet,&lt;br&gt;t.ex. inom ramen för det särskilda sektorsansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behov av ekonomiska medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nationella uppföljningen av miljökvalitetsmålen med indikatorer&lt;br&gt;bedrivs i stor utsträckning redan i dag. En viss utökning behövs dock,&lt;br&gt;inte minst för att kunna följa upp alla de föreslagna delmålen. Riksdagen&lt;br&gt;har på förslag i budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1.&lt;br&gt;utg.omr. 20 s. 30, bet. 2000/01:MJUl, rskr. 2000/01:85) anvisat ökade&lt;br&gt;medel för miljöövervakning, bl.a. för att täcka kostnader för uppföljning&lt;br&gt;av miljökvalitetsmålen. Ökade kostnader för uppföljningen för miljö-&lt;br&gt;målsansvariga myndigheter och myndigheter med ansvar för över-&lt;br&gt;gripande miljömålsfrågor bör därför täckas från detta anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet för att uppnå miljökvalitetsmålen kommer att bedrivas inom Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;alla samhällssektorer och vid många myndigheter. Regeringen avser&lt;br&gt;därför att i budgetpropositionen för 2002 föreslå att en del av de medel&lt;br&gt;som beräknas tillföras utgiftsområde 20 för arbetet med&lt;br&gt;miljökvalitetsmålen överförs till andra utgiftsområden (se vidare&lt;br&gt;avsnitt 25). För att finansiera myndigheternas arbete inom ramen för&lt;br&gt;deras miljömålsansvar beräknar regeringen att inom 2001 års utgiftsram&lt;br&gt;överföra ca 20 miljoner kronor till berörda regionala myndigheter.&lt;br&gt;Regeringen beräknar vidare att tillföra miljömålsansvariga myndigheter&lt;br&gt;ytterligare ca 10 miljoner kronor per år från och med år 2002.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;23.2 Ett miljömålsråd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Ett särskilt miljömålsråd knutet till Natur-&lt;br&gt;vårdsverket bör inrättas, med ansvar för samlad uppföljning och&lt;br&gt;rapportering till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömålskommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Alla remissinstanser är positiva till inrättandet av&lt;br&gt;ett miljömålsråd med undantag av Statskontoret, Industriförbundet och&lt;br&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) som anser att den samlade upp-&lt;br&gt;följningen och rapporteringen ingår i Naturvårdsverkets uppgifter. Flera&lt;br&gt;remissinstanser anser att näringslivet bör vara representerat i ett miljö-&lt;br&gt;målsråd. Förutom av SAF och Industriförbundet, har denna synpunkt&lt;br&gt;framförts av Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Statens&lt;br&gt;energimyndighet och Kemikalieinspektionen. Banverket anser att miljö-&lt;br&gt;påverkande organisationer också bör ingå i rådet. Riksantikvarieämbetet,&lt;br&gt;Kemikalieinspektionen och Kooperativa förbundet anser att miljömåls-&lt;br&gt;rådet bör knytas till ett departement eller till Regeringskansliet. Läns-&lt;br&gt;styrelsen i Värmlands län och Jordbruksverket anser att klimatfrågorna&lt;br&gt;bör ingå i miljömålsrådets ansvarsområde. Naturvårdsverket förordar ett&lt;br&gt;nära samarbete mellan miljömålsrådet och det av klimatkommittén före-&lt;br&gt;slagna klimatrådet, vilket medför att en placering vid Naturvårdsverket är&lt;br&gt;lämplig. Statistiska centralbyrån (SCB) anser att innan någon förändring&lt;br&gt;görs bör en analys av de olika föreslagna rådens ansvars- och roll-&lt;br&gt;fördelning gentemot Naturvårdsverket och gentemot varandra genom-&lt;br&gt;föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid regeringens remissmöte för ungdomar den 13 september 2000&lt;br&gt;framfördes synpunkten att ett miljömålsråd bör vara starkt och obe-&lt;br&gt;roende. Miljömålsrådet bör ha en bred förankring i samhället och frivil-&lt;br&gt;ligorganisationer och ungdomsgrupper bör finnas i referensgrupper till&lt;br&gt;rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Med tanke på de omfattande&lt;br&gt;samordningsuppgifter som miljömålsarbetet innebär anser regeringen att&lt;br&gt;ett särskilt miljömålsråd bör inrättas knutet till Naturvårdsverket. Syftet&lt;br&gt;med inrättandet av rådet är inte att skapa en ny myndighet utan att inrätta&lt;br&gt;en organisation för att samordna arbetet mellan myndigheterna och se till&lt;br&gt;att myndigheternas resurser kan utnyttjas effektivt så att dubbelarbete&lt;br&gt;undviks. Miljömålsrådet skall ha till uppgift att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. göra en samlad enhetlig uppföljning och rapportering till regeringen Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;av utvecklingen mot miljökvalitetsmålen och tillhörande delmål samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belysa eventuella målkonflikter mellan miljökvalitetsmålen och andra&lt;br&gt;samhällsmål som riksdagen har beslutat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. föreslå indikatorer för miljökvalitetsmålen och gröna nyckeltal i sam-&lt;br&gt;råd med de myndigheter som är ansvariga för miljökvalitetsmålen&lt;br&gt;och för övergripande miljömålsfrågor som underlag för regeringens&lt;br&gt;redovisning till riksdagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sammanställa underlag för uppföljning och utvärdering av miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmålen från de ansvariga myndigheterna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. svara för övergripande samordning av den regionala anpassningen av&lt;br&gt;sådana nationella delmål som behöver fördelas regionalt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. samordna det nationella och regionala informationsarbetet kring&lt;br&gt;miljökvalitetsmålen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. fördela medel till utveckling och utredningar som är nödvändiga för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att förbättra uppföljningen av miljökvalitetsmålen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. fullgöra Naturvårdsverkets uppgifter i fråga om miljöövervakning&lt;br&gt;och viss internationell rapportering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet inrättas genom en ändring i Naturvårdsverkets instruktion där&lt;br&gt;rådets uppgifter och roll tydligt preciseras. Rådet bör överta den&lt;br&gt;nuvarande Miljöövervakningsnämndens uppgifter. Rådets kansli bör&lt;br&gt;placeras vid Naturvårdsverket. Miljömålsrådet avses rapportera direkt till&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I miljömålsrådet bör företrädare för de ansvariga mål- och miljö-&lt;br&gt;myndigheterna ingå. I rådet bör också ingå företrädare för länsstyrelser,&lt;br&gt;sektorsmyndigheter, kommuner, frivilligorganisationer och näringslivet.&lt;br&gt;Rådet utses av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;23.3 Finansiering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Anslaget 34:2 Miljöövervakning m.m. inom&lt;br&gt;utgiftsområde 20 för år 2001 skall kunna användas även för&lt;br&gt;uppföljning, utvärdering och redovisning av miljökvalitetsmålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Miljöövervakningsnämnden vid&lt;br&gt;Naturvårdsverket ansvarar i dag för samordning och fördelning av medel&lt;br&gt;till miljöövervakning och dessutom för viss internationell rapportering.&lt;br&gt;Kostnaderna för miljöövervakning finansieras bl.a. från ramanslaget&lt;br&gt;34:2 Miljöövervakning m.m. Miljöövervakning är det främsta medlet för&lt;br&gt;att följa upp miljökvalitetsmålen. I och med att strukturen för uppföljning&lt;br&gt;och rapportering fastställs behöver denna verksamhet få en tydligare&lt;br&gt;styrning. Regeringen anser därför att miljömålsrådet bör överta Miljö-&lt;br&gt;övervakningsnämndens nuvarande ansvar och uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På förslag av regeringen i budgetpropositionen har riksdagen för&lt;br&gt;budgetåret 2001 anvisat 226 495 000 kronor till miljöövervakning m.m.&lt;br&gt;(prop. 2000/2001:1 utg.omr. 20, s. 30, bet. 2000/01:MJU 1,&lt;br&gt;rskr. 2000/01:85) vilket innebär en ökning i förhållande till föregående år&lt;br&gt;med ca 94 miljoner kronor. Ökningen har till viss del föranletts av bl.a.&lt;br&gt;att uppföljningen av miljökvalitetsmålen väntas komma att kräva ökade&lt;br&gt;resurser för miljöövervakningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som följd av att det nya miljömålsrådet vid Naturvårdsverket inrättas Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;och övertar Miljöövervakningsnämndens uppgifter bör anslaget i fort-&lt;br&gt;sättningen användas även för att finansiera rådets verksamhet med upp-&lt;br&gt;följning, utvärdering och redovisning av miljökvalitetsmålen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;23.4 Redovisning till riksdagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Varje år rapporterar regeringen översiktligt&lt;br&gt;till riksdagen hur arbetet med att nå miljökvalitetsmålen fortskrider.&lt;br&gt;Vart fjärde år utförs en fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen i&lt;br&gt;syfte att klarlägga om styrmedel eller mål behöver korrigeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömålskommitténs forslag: Överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera länsstyrelser, Statens energimyndighet,&lt;br&gt;Riksrevisionsverket, Närings- och teknikutvecklingsverket {NUTEK) och&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet anser att uppföljningssystemet riskerar att bli&lt;br&gt;alltför omfattande och föreslår att redovisningen sker i form av index&lt;br&gt;eller gröna nyckeltal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Avsikten med rapportering och&lt;br&gt;uppföljning är att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. identifiera de viktigaste drivkrafterna bakom miljöproblem och vad&lt;br&gt;som orsakar dessa problem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. redovisa om och hur vi närmar oss målen och om takten är tillräcklig&lt;br&gt;för att målen skall nås inom den tid som beslutats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ge underlag för scenarier och prognoser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ge underlag för bedömning om ytterligare åtgärder behövs för att nå&lt;br&gt;målen i rätt tid, om miljökvalitetsmål, delmål och styrmedel behöver&lt;br&gt;ses över, bl.a. mot bakgrund av samhällsekonomiska och statsfinansi-&lt;br&gt;ella effekter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ge underlag för kostnadsberäkningar av åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En årlig redovisning från regeringen till riksdagen behövs för att visa hur&lt;br&gt;arbetet mot miljökvalitetsmålen fortskrider. En sådan redovisning kan ge&lt;br&gt;underlag för beslut om att sätta in åtgärder om det visar sig att förutsätt-&lt;br&gt;ningarna att nå de uppsatta miljökvalitetsmålen inte är tillfredsställande.&lt;br&gt;Redovisningen bör omfatta ett urval av indikatorer som återkommer&lt;br&gt;varje år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De årliga redovisningarna till riksdagen bör med vissa intervall&lt;br&gt;kompletteras med en fördjupad utvärdering. Den principiella skillnaden&lt;br&gt;mellan uppföljning och utvärdering är att uppföljningen visar om ett mål&lt;br&gt;har nåtts eller ej, medan utvärderingen även söker ge en förklaring till det&lt;br&gt;uppnådda resultatet. En utvärdering ger därmed ett betydligt bättre&lt;br&gt;underlag för att föreslå åtgärder och beräkna kostnaderna för dessa. I&lt;br&gt;likhet med Miljömålskommittén anser regeringen att en fördjupad utvär-&lt;br&gt;dering skall redovisas för riksdagen vart fjärde år. Redovisningen bör&lt;br&gt;innehålla kostnadsberäknade förslag om miljökvalitetsmål, delmål eller&lt;br&gt;styrmedel inklusive lagstiftning behöver revideras, bl.a. mot bakgrund av&lt;br&gt;samhällsekonomiska och statsfinansiella effekter eller av effektivitets-&lt;br&gt;skäl. Även uppföljningssystemet inklusive milj ömål srådets roll bör&lt;br&gt;utvärderas och vid behov revideras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömålsrådet skall samordna mål- och miljöansvariga myndigheters Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;arbete och sammanställa för regeringen relevant underlag till den fördju-&lt;br&gt;pade redovisningen och till den årliga rapporteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;231&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;24&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Länsstyrelser och kommuner&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;24.1 Länsstyrelserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Länsstyrelserna har det övergripande&lt;br&gt;ansvaret för regionalt mål- och uppföljningsarbete. Arbetet bör utföras&lt;br&gt;i en sektorsövergripande process i dialog med kommuner, näringsliv&lt;br&gt;och andra aktörer. Det blivande miljömålsrådet skall i samråd med&lt;br&gt;länsstyrelserna samordna arbetet med regional anpassning av sådana&lt;br&gt;nationella delmål som behöver fördelas regionalt så att det nationella&lt;br&gt;målet täcks in. Länsstyrelserna bör utifrån sin övergripande och&lt;br&gt;samordnande roll som regionala miljömyndigheter utveckla sam-&lt;br&gt;arbetet med övriga regionala myndigheter och andra regionala organ i&lt;br&gt;målarbetet, bl.a. för att bättre tillvarata möjligheterna att samordna&lt;br&gt;tillväxt- och sysselsättningsskapande åtgärder med åtgärder för att&lt;br&gt;uppnå miljökvalitetsmålen. Det länsövergripande samarbetet i miljö-&lt;br&gt;och resurshushållningsfrågor bör utvecklas ytterligare. Inriktningen&lt;br&gt;mot en hållbar utveckling bör genomsyra länsstyrelsernas hela verk-&lt;br&gt;samhet och betonas i det fortsatta arbetet med infrastrukturplanering,&lt;br&gt;regionala tillväxtavtal och strukturfondsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att ge Naturvårdsverket i uppdrag att i samverkan&lt;br&gt;med länsstyrelserna och andra berörda myndigheter redovisa närmare&lt;br&gt;behov av och förutsättningar för att samordna och redovisa kunskaps-&lt;br&gt;underlag om miljömål och miljö- och resurshushållningsfrågor på&lt;br&gt;regional nivå samt att stödja länsstyrelsernas arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömålskommitténs forslag: Överensstämmer i stort med regering-&lt;br&gt;ens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Naturvårdsverket anser att regionala och lokala&lt;br&gt;mål behöver utvecklas. En regional anpassning av de nationella miljö-&lt;br&gt;målen är ett naturligt led i arbetet med att utarbeta och genomföra strate-&lt;br&gt;gier för det samlade miljöarbetet. Länsstyrelsen i Västra Götalands län&lt;br&gt;framhåller vikten av att kopplingen mellan de regionala och nationella&lt;br&gt;målen är tydlig för att de regionala målen på sikt inte skall förlora i status&lt;br&gt;och kraft. Alla delmål behöver inte regionaliseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga länsstyrelser är positiva till kommitténs förslag till att läns-&lt;br&gt;styrelserna ges ett särskilt ansvar för att tillhandahålla underlag om&lt;br&gt;miljömål och miljö- och resurshushållningsfrågor på regional nivå. Ett&lt;br&gt;sådant ansvar ses av några länsstyrelser som en naturlig utveckling av&lt;br&gt;länsstyrelsernas tvärsektoriella arbete med miljöfrågor och arbete med&lt;br&gt;Strategi för miljö (STRAM). Vikten av bred dialog och samråd med&lt;br&gt;regionala aktörer och kommuner m.fl. betonas av flera länsstyrelser.&lt;br&gt;Samtliga länsstyrelser framhåller resursbehovet med anledning av den&lt;br&gt;ambitionshöjning som förslaget medför. Länsstyrelserna i Västra Göta-&lt;br&gt;lands, Stockholms och Västernorrlands län anser att det är viktigt att&lt;br&gt;sådana underlag ges en enhetlig grundstruktur för alla län, med möjlighet&lt;br&gt;till regionala anpassningar och kopplingar till lokala förutsättningar. Det&lt;br&gt;är vidare viktigt att grundstrukturen är lätt att förstå, kommunicera och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komplettera, samt att olika centrala myndigheter kostnadsfritt bidrar med Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;länsspecifikt kunskapsunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket tillstyrker förslaget att länsstyrelserna ges ett särskilt&lt;br&gt;ansvar för att tillhandahålla underlag om miljömål och miljö- och resurs-&lt;br&gt;hushållningsfrågor på regional nivå och är positivt till att arbeta med&lt;br&gt;utveckling av innehåll och arbetsformer för regionala miljöunderlag.&lt;br&gt;Verket påpekar vikten av att samordna arbetet med underlag för miljö-&lt;br&gt;målen med andra typer av underlag, som t.ex. det som behövs enligt&lt;br&gt;EG:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG), och framhåller att en särskild&lt;br&gt;process för miljömålsarbetet är onödig. Den bör samordnas med andra&lt;br&gt;processer. Riksantikvarieämbetet understryker vikten av att förslaget om&lt;br&gt;regionala miljöunderlag realiseras. Ämbetet anser att sådana underlag är&lt;br&gt;av stor betydelse för att kunna utveckla miljöhänsyn med hjälp av strate-&lt;br&gt;giska miljöbedömningar, miljökonsekvensbeskrivningar och översiktlig&lt;br&gt;planering. Boverket framhåller vikten av att arbetet med regionala miljö-&lt;br&gt;underlag tar hänsyn till och bedrivs med hög medvetenhet om gällande&lt;br&gt;regler för kunskapsförsörjning i planeringsprocessen enligt plan- och&lt;br&gt;bygglagen och miljöbalken. Socialstyrelsen anser att det är angeläget att&lt;br&gt;hälsofrågorna lyfts fram i det regionala arbetet. Nordregio tillstyrker för-&lt;br&gt;slaget och anser att centrala direktiv bör framhålla betydelsen av att&lt;br&gt;gynna ekologiskt hållbar utveckling i de regionala tillväxtavtalen. Insti-&lt;br&gt;tutet framhåller också betydelsen av de nationella och regionala miljö-&lt;br&gt;målen vid tillämpningen av strategiska miljöbedömningar i processen&lt;br&gt;med EU:s strukturfondsprogram. Miljööverdomstolen och Svea hovrätt&lt;br&gt;tillstyrker förslaget att det bör ankomma på länsstyrelserna att ta fram&lt;br&gt;och hålla tillgängligt underlag för såväl enskilda som myndigheter som&lt;br&gt;belyser frågor om miljömålens innebörd på regional och lokal nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera kommuner, bl.a. Lunds och Borlänge kommuner, framhåller&lt;br&gt;vikten av att staten tillhandahåller bra och samordnade planeringsunder-&lt;br&gt;lag och stöttar kommunerna vid utveckling av lokalt planeringsunderlag.&lt;br&gt;Länsstyrelsens samordnande roll och uppgifter att informera, stödja och&lt;br&gt;förankra kommunernas miljömålsarbete framhålls bl.a. av Kalmar och&lt;br&gt;Falu kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen for regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna har en övergripande och samordnande roll som regionala&lt;br&gt;miljömyndigheter och skall verka för att de nationella miljökvalitets-&lt;br&gt;målen och delmålen får genomslag i länet. De har genom författningar&lt;br&gt;och regeringsuppdrag ett omfattande ansvar för tillståndsprövning, upp-&lt;br&gt;sikt, tillsyn, granskning, samråd, underlag, miljömål och uppföljning&lt;br&gt;inom miljö- och planeringsområdena på regional nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna har det övergripande ansvaret för regionalt mål- och&lt;br&gt;uppföljningsarbete och har regeringens uppdrag (dnr M98/3090/8) att&lt;br&gt;fortlöpande inom ramen för STRAM-arbetet regionalt anpassa, precisera&lt;br&gt;och konkretisera 14 av de 15 nationella miljökvalitetsmålen. För miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmålet Levande skogar (avsnitt 17) har skogsvårdsstyrelsema&lt;br&gt;ansvaret på regional nivå men skall i sitt målarbete samverka med läns-&lt;br&gt;styrelserna. Länsstyrelserna skall också samordna arbetet med anpass-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning av delmål och sektorsmål till sina län i samverkan med centrala och Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;regionala myndigheter samt sektorns övriga aktörer, bl.a. i STRAM-&lt;br&gt;arbetet, och därvid ta de initiativ som behövs för att stimulera miljömåls-&lt;br&gt;arbetet inom olika samhällssektorer och för att målen skall få genomslag&lt;br&gt;i den lokala och regionala samhällsplaneringen. Vidare skall länsstyrel-&lt;br&gt;serna fortlöpande ansvara för och samordna uppföljningen av miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmålen på regional nivå samt stödja kommunerna med underlag&lt;br&gt;för att formulera lokala mål och åtgärdsprogram. Uppdraget skall årligen&lt;br&gt;redovisas till regeringen senast den 1 mars. Länsstyrelserna lämnade den&lt;br&gt;1 oktober 1999 en första lägesredovisning och den 1 mars 2000 den&lt;br&gt;första årliga redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket och länsstyrelserna har i samarbete genomfört&lt;br&gt;MARS-projektet (MiljöArbete i Regional Samverkan) i syfte att utveckla&lt;br&gt;och förbättra det regionala miljöarbetet (rapport 5129, Ny dynamik i det&lt;br&gt;regionala miljöarbetet). I rapporten föreslås bl.a. att länsstyrelserna bör få&lt;br&gt;ett tydligt ansvar för samordningen av statliga myndigheters arbete för en&lt;br&gt;hållbar utveckling på regional nivå, att berörda aktörer bör medverka&lt;br&gt;aktivt i processen med att ta fram regionala och lokala mål samt att stor&lt;br&gt;vikt bör läggas vid att utveckla regionala och lokala mål för att dessa&lt;br&gt;skall kunna användas vid prövning och tillsyn enligt miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsernas miljömålsarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna av regionalt miljömålsarbete visar att det både innebär att&lt;br&gt;belysa vilka åtgärder som behöver vidtas på regional och lokal nivå för&lt;br&gt;att nå miljökvalitetsmålen och att vid behov utveckla regionala miljömål&lt;br&gt;som ger konkreta riktningsangivelser för miljöarbetet. De visar också att&lt;br&gt;många av de nationella miljömålen utan ändrad lydelse fungerar bra som&lt;br&gt;regionala miljömål, medan vissa behöver anpassas för att ge tydligare&lt;br&gt;ledning för miljöarbetet på regional nivå. Genom en sådan anpassning till&lt;br&gt;regionala förhållanden blir det tydligt vilka mål som behöver uppnås och&lt;br&gt;vilka åtgärder som behöver vidtas i regionen för att de nationella miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmålen skall kunna uppnås inom en generation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det regionala miljömålsarbetet bör utföras utifrån de särskilda förut-&lt;br&gt;sättningarna i varje region och med hänsyn bl.a. till miljöbalkens syfte&lt;br&gt;och riksdagens riktlinjer för samhällsplanering och resurseffektivitet&lt;br&gt;(prop. 1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183). I arbetet bör&lt;br&gt;beaktas de fem grundläggande värden som miljökvalitetsmålen och före-&lt;br&gt;slagna delmål grundas på: att främja människors hälsa, värna den biolo-&lt;br&gt;giska mångfalden, ta till vara de kulturhistoriska värdena, bevara eko-&lt;br&gt;systemens långsiktiga produktionsförmåga och trygga en god hushållning&lt;br&gt;med naturresurserna (se avsnitt 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att skapa förutsättningar för en bred regional medverkan&lt;br&gt;och ett brett ansvarstagande i målarbetet. Förankrade regionala miljömål&lt;br&gt;som tydligt anknyter till de av riksdagen antagna nationella miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmålen ger legitimitet, stadga och långsiktighet åt miljöarbetet.&lt;br&gt;En samsyn mellan olika aktörer om mål och åtgärdsstrategier främjar ett&lt;br&gt;framgångsrikt miljöarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsernas miljömålsarbete bör därför genomföras i samverkan&lt;br&gt;med kommunerna, skogsvårdsstyrelsema, landstingen, de regionala&lt;br&gt;självstyrelseorganen och övriga regionala organ, de areella näringarna.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;234&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;transportsektorn, näringslivet och ideella organisationer. Samverkan bör Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;också ske med centrala myndigheter med regional verksamhet. Det är&lt;br&gt;viktigt att denna process drivs med stor öppenhet och att berörda aktörer&lt;br&gt;ges möjlighet att medverka på ett konkret och aktivt sätt. Erfarenheterna&lt;br&gt;från arbetet med Agenda 21 bör tas till vara. Processen är i sig en möjlig-&lt;br&gt;het till informationsspridning och kunskapsuppbyggnad, till att klara ut&lt;br&gt;ansvarsfördelning och till ökad förståelse för hur olika sektorer kan verka&lt;br&gt;för att nå miljömålen. I processen kan samordning ske mellan mål på&lt;br&gt;olika nivåer. Här kan kommunalt målarbete tillgodogöras på regional&lt;br&gt;nivå samtidigt som målens regionala aspekter kan åskådliggöras.&lt;br&gt;Allmänhetens insyn och deltagande i arbetet är viktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall kan samordning på nationell nivå behövas när de föreslagna&lt;br&gt;delmålen skall anpassas till regional nivå. Vissa delmål behöver få en&lt;br&gt;lämplig regional fördelning så att det nationella delmålet täcks in. Det&lt;br&gt;blivande miljömålsrådet skall ha i uppgift att i samråd med läns-&lt;br&gt;styrelserna överväga behovet av och utveckla former för en sådan sam-&lt;br&gt;ordning (se avsnitt 23.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsernas regionala miljöansvar, miljömålsarbete och införande&lt;br&gt;av miljöledning har starka samband (se avsnitt 4.2). Det regionala&lt;br&gt;miljömålsarbetet som utgår från de nationella miljömålen anger rikt-&lt;br&gt;ningen för miljöarbetet i regionen. Miljöledningssystemet är ett viktigt&lt;br&gt;verktyg för att systematiskt styra miljöarbetet. Det regionala myndighets-&lt;br&gt;ansvaret för miljön ger länsstyrelserna ansvar och mandat för att driva&lt;br&gt;miljöarbetet i regionerna. Att utveckla samspelet mellan miljömålsarbete,&lt;br&gt;miljöledningssystem och myndighetsansvar för miljöfrågor kan ge bättre&lt;br&gt;förutsättningar för att utveckla en god struktur, systematik och effekti-&lt;br&gt;vitet i det samlade miljöarbetet och arbetet för ekologisk hållbarhet på&lt;br&gt;regional nivå. Den samordnade länsförvaltningens samlade kompetens&lt;br&gt;inom olika expertområden gör länsstyrelsen särskilt lämplig att svara för&lt;br&gt;samordningen regionalt. Inriktningen mot en hållbar utveckling bör&lt;br&gt;genomsyra länsstyrelsernas hela verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om regional utveckling, regional infrastruktur samt regional-&lt;br&gt;politiska och andra utvecklingsmedel har ofta nära samband med miljö-&lt;br&gt;och planeringsfrågor. Länsstyrelserna har i länet ett ansvar för samord-&lt;br&gt;ningen av fysisk planering och bl.a. regional- och miljöpolitik i sam-&lt;br&gt;arbete med kommunerna. Vissa olikheter i ansvarsförhållandena finns&lt;br&gt;beroende på den pågående regionala försöksverksamheten. I landet finns&lt;br&gt;många regionala myndigheter och andra regionala organ som arbetar&lt;br&gt;med olika aspekter av miljö- och resurshushållningsfrågor på regional&lt;br&gt;och mellankommunal nivå. Exempel är Vägverkets och Banverkets&lt;br&gt;regionala organisationer, arbetsmiljöinspektionema, landsting, regionala&lt;br&gt;självstyrelseorgan, regionplaneorgan, vattenvårdsförbund, luftvårds-&lt;br&gt;förbund, kommunförbund och kommunalförbund. Länsstyrelserna bör&lt;br&gt;utifrån sin övergripande och samordnande roll som regionala miljö-&lt;br&gt;myndigheter utveckla samarbetet med övriga regionala myndigheter och&lt;br&gt;andra regionala organ i målarbetet, bl.a. för att bättre tillvarata möjlig-&lt;br&gt;heterna att samordna tillväxt- och sysselsättningsskapande åtgärder med&lt;br&gt;åtgärder för att uppnå miljökvalitetsmålen. Den regionala anpassningen&lt;br&gt;av miljökvalitetsmål, delmål och sektorsmål ställer krav på geografisk&lt;br&gt;samordning och samverkan mellan kommuner i frågor av regional bety-&lt;br&gt;delse, även över länsgräns. Det länsövergripande samarbetet i miljö- och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resurshushållningsfrågor kommer att behöva utvecklas ytterligare bl.a. i Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;samband med genomförandet av EG:s ramdirektiv för vatten och fortsatt&lt;br&gt;utveckling av regionala miljöanpassade transportsystem. Inriktningen&lt;br&gt;mot en hållbar utveckling bör betonas i det fortsatta arbetet med infra-&lt;br&gt;strukturplanering, regionala tillväxtavtal och strukturfondsprogram.&lt;br&gt;Bland annat bör miljöfrågor lyftas fram som en drivkraft för utveckling&lt;br&gt;och tillväxt. I tre pilotlän skall former utvecklas för arbetet med frågor&lt;br&gt;om hållbar utveckling och miljö i regionala tillväxtavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skilda förutsättningar råder i olika delar av landet både när det gäller&lt;br&gt;miljösituation och möjligheter att genomföra åtgärder för att förbättra&lt;br&gt;miljösituationen. Regionala och lokala åtgärder för att nå miljömålen&lt;br&gt;behöver utformas mot bakgrund av en helhetsbild av miljö- och resurs-&lt;br&gt;hushållningsproblemen i den berörda delen av landet. Miljömålsarbetet&lt;br&gt;innebär både att anpassa de nationella miljömålen till regional nivå och&lt;br&gt;att belysa vilka åtgärder som behöver vidtas på regional nivå för att nå&lt;br&gt;miljömålen. Goda kunskaper om länets miljö- och resurshushållnings-&lt;br&gt;situation är ett nödvändigt underlag för arbetet. En regelbunden uppfölj-&lt;br&gt;ning av de regionala målen visar hur långt miljöarbetet nått och ger&lt;br&gt;underlag för revidering av mål och åtgärder (se avsnitt 23). Sådana&lt;br&gt;samlade kunskaper ger goda förutsättningar för att främja ett effektivt&lt;br&gt;och framgångsrikt regionalt och lokalt miljöarbete med syfte att uppnå&lt;br&gt;milj ökvalitetsmålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskaper på länsnivå som belyser olika aspekter av miljö- och&lt;br&gt;resurshushållningssituationen finns redan i dag. Det gäller bl.a. underlag&lt;br&gt;relaterade till arbetet med STRAM, miljöövervakning, planerings-&lt;br&gt;underlag enligt 6 kap. miljöbalken och i vissa län arbetet med länsöver-&lt;br&gt;gripande regionala miljö- och hushållningsprogram. För att kunna&lt;br&gt;bedöma vilka åtgärder som behöver vidtas på regional och lokal nivå för&lt;br&gt;att nå miljökvalitetsmålen kan kunskapsunderlaget behöva utvecklas. Det&lt;br&gt;gäller främst delmål under de miljökvalitetsmål som handlar om mark&lt;br&gt;och vatten samt bebyggelse, t.ex. beträffande värdefulla sjöar och vatten-&lt;br&gt;drag, grundvatten m.fl. Också det utvecklade EU-samarbetet på miljö-&lt;br&gt;området ställer allt större krav på underlag i form av regionala och&lt;br&gt;nationella analyser. Ett utvecklat samarbete mellan länen i miljö- och&lt;br&gt;resurshushållningsfrågor bör baseras på kunskapsunderlag som har&lt;br&gt;utvecklats i ett länsövergripande perspektiv. Miljömålskommittén&lt;br&gt;föreslår att länsstyrelserna bör ges ett särskilt ansvar för att tillhandahålla&lt;br&gt;underlag om miljömål och miljö- och resurshushållningsfrågor på&lt;br&gt;regional nivå. Sådana regionala miljöunderlag bör enligt kommittén ge&lt;br&gt;en samlad belysning av frågor om miljö, hushållning med mark och&lt;br&gt;vatten och andra resurser i regionen. Underlagen skulle kunna utgöra&lt;br&gt;samlade utgångspunkter för det regionala miljöarbetet och ge underlag&lt;br&gt;för miljömålsbaserade bedömningar vid tillämpning av miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att ge Naturvårdsverket i uppdrag att i samverkan&lt;br&gt;med länsstyrelserna och andra berörda myndigheter redovisa närmare&lt;br&gt;behov av och förutsättningar för att samordna och redovisa kunskaps-&lt;br&gt;underlag om miljömål och miljö- och resurshushållningsfrågor på regio-&lt;br&gt;nal nivå samt att stödja länsstyrelsernas arbete. Naturvårdsverket skall&lt;br&gt;också från Miljöbalkskommittén inhämta de erfarenheter kommittén&lt;br&gt;gjort i frågor om hänsynsreglemas tillämpning. Därvid skall särskilt&lt;br&gt;beaktas vilken betydelse sådant underlag som belyser vad en hållbar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utveckling innebär på regional och lokal nivå har haft för tillämpningen Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;när det gäller ärenden om tillstånd eller motsvarande prövning som följer&lt;br&gt;av miljöbalken liksom i frågor som rör den operativa tillsynen och&lt;br&gt;tillsynsvägledningen enligt förordningen (1998:900) om tillsyn enligt&lt;br&gt;miljöbalken.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;24.2 Konsekvenser av förslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det regionala mål- och uppföljningsarbetet är en del av den nya struk-&lt;br&gt;turen för arbetet med miljömål. Miljömålen får en central ställning som&lt;br&gt;utgångspunkter för miljöarbetet. Länsstyrelsemas miljöarbete anpassas&lt;br&gt;efter hand till den nya strukturen. Genom arbetet förbättras möjligheterna&lt;br&gt;för länsstyrelser, kommuner, näringsliv och andra aktörer att&lt;br&gt;åstadkomma ett effektivt och framgångsrikt regionalt och lokalt miljö-&lt;br&gt;arbete med syfte att uppnå miljökvalitetsmålen. Förutsättningarna för att&lt;br&gt;koordinera och prioritera miljöarbetet på regional och lokal nivå på&lt;br&gt;grundval av samlade och gemensamma kunskaper om miljömål och&lt;br&gt;miljö- och resurshushållningsfrågor i regionen förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera av de åtgärder som föreslås i propositionen skall utföras av eller&lt;br&gt;kräver medverkan av länsstyrelserna. Finansieringen av länsstyrelsernas&lt;br&gt;miljöarbete skall i huvudsak ske via länsstyrelsernas förvaltningsanslag&lt;br&gt;(anslaget 32:1 Länsstyrelserna m.m. inom utgiftsområde 18). För att&lt;br&gt;finansiera länsstyrelsernas arbete inom ramen för deras övergripande&lt;br&gt;ansvar för regionalt mål- och uppföljningsarbete (se avsnitt 23) beräknar&lt;br&gt;regeringen att överföra 20 miljoner kronor per år från och med 2001 till&lt;br&gt;länsstyrelsernas förvaltningsanslag från utgiftsområde 20. Anslaget har&lt;br&gt;vid flera tillfällen tillförts ökade resurser för arbete inom miljöområdet.&lt;br&gt;Under de senaste åren har tillförts 15 miljoner kronor per år för tillsyn&lt;br&gt;inom miljöområdet och 25 miljoner kronor per år för administration av&lt;br&gt;skogsinköp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt budgetpropositionen för 2001 får 65 miljoner kronor från&lt;br&gt;sakanslag inom utgiftsområde 20 användas för länsstyrelsernas kostnader&lt;br&gt;för administration m.m. av anslagsmedel för miljöövervakning,&lt;br&gt;kalkningsverksamhet och sanering och återställning av förorenade&lt;br&gt;områden. Resurserna fördelas nu av Naturvårdsverket. För att underlätta&lt;br&gt;länsstyrelsernas långsiktiga planering av miljöarbetet avser regeringen att&lt;br&gt;överföra dessa medel till länsstyrelsernas förvaltningsanslag (se vidare&lt;br&gt;avsnitt 25).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall kan föreslagna åtgärder medföra behov av särskilda insatser&lt;br&gt;från länsstyrelsernas sida. För sådana insatser beräknar regeringen bl.a.&lt;br&gt;att tillföra länsstyrelserna resurser för att upprätta regionala vatten-&lt;br&gt;hushållningsprogram och för att upprätta regionala miljö- och hushåll-&lt;br&gt;ningsprogram för fjällområdet när dessa program blir aktuella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppföljning av de ekonomiska konsekvenserna för länsstyrelserna&lt;br&gt;av regeringens förslag i propositionen skall ske som underlag för vidare&lt;br&gt;överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;237&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;24.3&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Kommunerna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Lokalt har kommunerna det samlade&lt;br&gt;ansvaret för att åstadkomma en god livsmiljö. Kommunerna har ett&lt;br&gt;övergripande ansvar för lokala anpassningar av de nationella målen.&lt;br&gt;De har viktiga uppgifter i arbetet för att uppnå miljökvalitetsmålen,&lt;br&gt;dels genom sitt myndighetsarbete och åtgärder i den egna verksam-&lt;br&gt;heten, dels genom att lokala mål och åtgärdsstrategier och kommunal&lt;br&gt;samhällsplanering kan ge ramar och underlag för miljöarbetet på lokal&lt;br&gt;nivå. Stödet till lokala investeringsprogram för hållbar utveckling&lt;br&gt;bidrar till att det på kommunal nivå kan genomföras åtgärder som&lt;br&gt;bidrar till att uppnå miljökvalitetsmålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna skall stödja kommunerna med underlag för att&lt;br&gt;formulera lokala mål och åtgärdsprogram. Boverket bör i samverkan&lt;br&gt;med berörda myndigheter utveckla, stödja och följa upp kommunernas&lt;br&gt;arbete med miljömål i samhällsplaneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömålskommitténs forslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta kommuner instämmer i att kommunerna&lt;br&gt;har en viktig roll i miljöarbetet men konstaterar att den ambitionshöjning&lt;br&gt;som föreslås medför behov av resurser på kommunal nivå. Många&lt;br&gt;kommuner framhåller vikten av stöd från länsstyrelserna. Kalmar&lt;br&gt;kommun föreslår att kommunerna ges möjlighet att inom de lokala&lt;br&gt;investeringsprogrammen även söka stöd för utveckling av strategiarbete&lt;br&gt;och arbetsmetoder för lokalt miljömålsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet anser att staten bör stötta kommunerna&lt;br&gt;med resurser och kunskap från centrala myndigheter och länsstyrelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket anser att uppgiften att stödja och följa upp arbetet med&lt;br&gt;miljömål i samhällsplaneringen ligger helt inom verkets myndighets-&lt;br&gt;ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det lokala miljömålsarbetet innebär både att belysa vilka åtgärder som&lt;br&gt;behöver vidtas på lokal nivå för att nå miljökvalitetsmålen och att vid&lt;br&gt;behov utveckla lokala miljömål som ger konkreta riktningsangivelser för&lt;br&gt;miljöarbetet. Avgörande för det fortsatta arbetet med att förankra,&lt;br&gt;utveckla och förverkliga miljökvalitetsmålen, delmålen och sektorsmålen&lt;br&gt;är samarbetet och dialogen mellan samhällets olika aktörer. Här är&lt;br&gt;dialogen på den lokala nivån speciellt viktig. Kommunerna är genom&lt;br&gt;sina olika roller, såväl i expert- och myndighetsrollen som i den politiska&lt;br&gt;rollen, plattformen och motorn i detta arbete. Miljömålsarbetet har också&lt;br&gt;en naturlig koppling till det pågående arbetet med Agenda 21 och hållbar&lt;br&gt;utveckling, men även till det lokala folkhälsoarbetet. Lokalt har&lt;br&gt;kommunerna det samlade ansvaret för att åstadkomma en god livsmiljö.&lt;br&gt;Kommunerna har ett övergripande ansvar för lokala anpassningar av de&lt;br&gt;nationella målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna har viktiga uppgifter i arbetet för att uppnå miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmålen dels genom sitt myndighetsarbete och åtgärder i den egna&lt;br&gt;verksamheten, dels genom att lokala mål och åtgärdsstrategier och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;238&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunal samhällsplanering kan ge ramar och underlag för miljöarbetet Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;på lokal nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna har många myndighetsuppgifter som är av stor betydelse&lt;br&gt;i arbetet för att nå miljömålen, framför allt enligt miljöbalken och plan-&lt;br&gt;och bygglagen. Från resurssynpunkt är det viktigt att notera att miljö-&lt;br&gt;balken ger kommunerna en generell rätt att ta ut avgift för sina kostnader&lt;br&gt;i samband med prövning och tillsyn enligt den lagen. Möjlighet för&lt;br&gt;kommunerna att ta ut avgifter för kostnader finns vidare bl.a. enligt plan-&lt;br&gt;och bygglagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En effektiv tillsyn så att gällande regelsystem efterlevs är nödvändig&lt;br&gt;för att miljökvalitetsmålen skall nås inom en generation. I regerings-&lt;br&gt;beslut den 25 november 1999 fick Naturvårdsverket i uppdrag att utreda&lt;br&gt;bla. hur många kommuner som slagit samman den nämnd som fullgör&lt;br&gt;uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet med andra nämnder samt&lt;br&gt;i vilken utsträckning kommunerna avstått tillsynen till länsstyrelsen i de&lt;br&gt;fall drifts- och tillsynsansvaret över egen miljöfarlig verksamhet ligger&lt;br&gt;inom samma förvaltning. Naturvårdsverket skulle också analysera&lt;br&gt;effekterna för tillsynen över främst miljöfarlig verksamhet av de&lt;br&gt;förekommande kombinationerna av uppgifter för nämnder och&lt;br&gt;förvaltningar och peka på alternativa lösningar, om det förekommer&lt;br&gt;sådana kombinationer som är ägnade att försvåra en effektiv tillsyn eller&lt;br&gt;att minska förtroendet för tillsynen. Naturvårdsverkets rapport är nu ute&lt;br&gt;på remiss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån den fortsatta beredningen ger anledning till förslag om lag-&lt;br&gt;ändring - till en del avhängigt av remissutfallet - kan dessa tidigast&lt;br&gt;komma att läggas fram i den kommande propositionen om ändringar i&lt;br&gt;miljöbalken som skall bygga på Miljöbalkskommitténs första del-&lt;br&gt;betänkande Uppföljning av miljöbalken - vissa lagtekniska frågor (SOU&lt;br&gt;2000:116).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt myndighetsarbete och sin egen verksamhet har kommunerna&lt;br&gt;möjligheter att genomföra åtgärder som bidrar till att uppnå de flesta av&lt;br&gt;miljökvalitetsmålen. För målen Frisk luft (avsnitt 7) och Bara naturlig&lt;br&gt;försurning (avsnitt 8) är det viktigt att den kommunala trafik- och&lt;br&gt;energipolitiken bedrivs så att utsläpp minimeras. För Ingen övergödning&lt;br&gt;(avsnitt 12) har den kommunala utbyggnaden av avlopp en väsentlig&lt;br&gt;betydelse. För Giftfri miljö (avsnitt 9) är det kommunala hälsoskyddet,&lt;br&gt;avloppsfrågoma och renhållningen viktiga. För Levande sjöar och&lt;br&gt;vattendrag (avsnitt 13) och Grundvatten av god kvalitet (avsnitt 14) är&lt;br&gt;det av stor betydelse att kommunerna arbetar med frågorna kring&lt;br&gt;skyddsområden för vattentäkter. För Levande sjöar och vattendrag&lt;br&gt;(avsnitt 13), Hav i balans samt levande kust och skärgård (avsnitt 15),&lt;br&gt;Myllrande våtmarker (avsnitt 16), Levande skogar (avsnitt 17), Ett rikt&lt;br&gt;odlingslandskap (avsnitt 18) och Storslagen jjällmiljö (avsnitt 19) har&lt;br&gt;kommunerna en viktig roll, bl.a. genom att i sin planering ge underlag för&lt;br&gt;en långsiktig hushållning med mark och vatten och bebyggd miljö och&lt;br&gt;genom att genomföra åtgärder för att skydda värdefull natur- och kultur-&lt;br&gt;miljö. För God bebyggd miljö (avsnitt 20) är de kommunala insatserna&lt;br&gt;avgörande. Det gäller bl.a. samhällsplanering, skydd av den kultur-&lt;br&gt;historiskt värdefulla bebyggelsen, avfallsfrågor och bulleråtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna skall stödja kommunerna med underlag för att formu-&lt;br&gt;lera lokala mål och åtgärdsprogram. I länsstyrelsernas miljömålsarbete&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;239&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan samordning ske mellan lokala och nationella miljömål. Här kan det Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;kommunala målarbetet tillgodogöras på regional nivå samtidigt som&lt;br&gt;målens regionala aspekter kan åskådliggöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera kommuner har redan kommit långt i arbetet med att utveckla&lt;br&gt;kommunala miljömål och strategier med utgångspunkt i de nationella&lt;br&gt;miljökvalitetsmålen. Formerna för arbetet varierar, men införande av&lt;br&gt;miljöledningssystem och samordning med det lokala Agenda 21-arbetet&lt;br&gt;är vanligt förekommande. Flera kommuner arbetar också aktivt med att&lt;br&gt;integrera miljömålen i översiktsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Agenda 21-processen kan vara ett verktyg i arbetet med att formulera&lt;br&gt;och förankra kommunala miljömål. Genom att koppla miljömålsarbetet&lt;br&gt;till Agenda 21-arbetet bör det kunna få en bredare förankring i samhället,&lt;br&gt;samtidigt som det lokala Agenda 21-arbetet får en tydligare koppling till&lt;br&gt;det nationella arbetet. Genom att miljömålsarbetet bedrivs inom ramen&lt;br&gt;för en hållbar utveckling, dvs. tillsammans med arbetet för social och&lt;br&gt;ekonomisk hållbarhet, kan samverkanseffekter lättare uppnås och risken&lt;br&gt;för konflikter mellan olika områden förebyggas i ett tidigt skede. Stödet&lt;br&gt;till lokala investeringsprogram ger kommunerna möjlighet att genomföra&lt;br&gt;investeringar som bidrar till omställningen till ett hållbart samhälle.&lt;br&gt;Hittills har 125 kommuner beviljats sammantaget 5,2 miljarder kronor i&lt;br&gt;bidrag till investeringar som minskar miljöbelastningen, ökar effektivi-&lt;br&gt;teten i utnyttjandet av energi eller andra naturresurser, ökar återbruk och&lt;br&gt;återvinning, främjar biologisk mångfald eller bidrar till att återföra&lt;br&gt;näringsämnen till kretsloppet. Investeringar som genomförs med hjälp av&lt;br&gt;stödet till lokala investeringsprogram bidrar till att uppfylla miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömål och samhällsplanering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjerna för samhällsplaneringen har stor relevans för kommunernas&lt;br&gt;fysiska planering, främst genom att de nationella miljökvalitetsmålen till-&lt;br&gt;sammans med övriga nationella mål skall vara vägledande för fysisk&lt;br&gt;planering och samhällsbyggande men också genom att statliga och&lt;br&gt;kommunala myndigheter skall främja en ekologiskt hållbar utveckling&lt;br&gt;med en god livsmiljö för alla genom samverkan över sektorsgränsema i&lt;br&gt;samhällsplaneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av bebyggelse och verksamheter, trafiksystem, energi-&lt;br&gt;och vattenförsörjning och grönområden är exempel på frågor som ofta&lt;br&gt;har stor betydelse för miljön och resurshushållningen och normalt&lt;br&gt;hanteras i den fysiska planeringen. Miljömål i samhällsplaneringen är&lt;br&gt;inte något nytt på regional och lokal nivå, men den nya strukturen för&lt;br&gt;arbete med miljömål understryker att miljömålsarbetet berör alla nivåer&lt;br&gt;och sektorer. Miljökvalitetsmålen och delmålen bör vägas mot andra&lt;br&gt;nationella mål, t.ex. ekonomiska och sociala, i det praktiska&lt;br&gt;planeringsarbetet. Det är ofta genom den kommunala planeringen som&lt;br&gt;det blir möjligt att väga in lokala aspekter på markanvändning,&lt;br&gt;miljöfrågor, sociala och kulturella förhållanden. På kommunal nivå finns&lt;br&gt;förutsättningar att i samverkan mellan berörda parter finna praktiskt&lt;br&gt;fungerande samlade lösningar på miljö- och resurshushållningsproblem&lt;br&gt;och de utvecklingsfrågor som är knutna till lokalsamhällets miljö,&lt;br&gt;organisation och funktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala översiktsplaneringen kan spela en viktig roll i arbetet Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;med att uppnå miljökvalitetsmålen genom att både illustrera geografiska&lt;br&gt;aspekter av miljömålen och åskådliggöra kommunens intentioner på&lt;br&gt;miljöområdet. Översiktsplaneringen är vidare sektorsamordnande till sin&lt;br&gt;karaktär och genomförs i en lagstadgad process som skall garantera&lt;br&gt;medborgarna insyn och inflytande. Att samordna eller integrera delar av&lt;br&gt;processen i översiktsplaneringen med annat lokalt utvecklingsarbete och&lt;br&gt;med Agenda 21 kan vara ett effektivt sätt att ta till vara lokala idéer&lt;br&gt;samtidigt som centrala samhällsfrågor behandlas samlat. Detaljplaner&lt;br&gt;och områdesbestämmelser kan vara viktiga instrument för att förbättra&lt;br&gt;den lokala miljösituationen. De skall utformas med vägledning av över-&lt;br&gt;siktsplanen och ger beslut med bindande verkan. Översiktsplanen enligt&lt;br&gt;plan- och bygglagen har också vägledande funktion för beslut enligt&lt;br&gt;andra lagar som reglerar mark- och vattenanvändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av avsnitt 21 och 22 anser regeringen att tiden nu är&lt;br&gt;mogen för en översyn av plan- och bygglagen i syfte att ge lagen en&lt;br&gt;utformning som bättre främjar en långsiktigt hållbar utveckling. Boverket&lt;br&gt;bör i samverkan med Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och andra&lt;br&gt;berörda myndigheter vidareutveckla, stödja och följa upp arbetet med&lt;br&gt;miljökvalitetsmål i samhällsplaneringen bl.a. mot bakgrund av erfaren-&lt;br&gt;heterna från projektet Samhällsplanering med miljömål i Sverige&lt;br&gt;(SAMS).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;24.4 Konsekvenser av förslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det lokala mål- och uppföljningsarbetet skapar förutsättningar för&lt;br&gt;kommunerna att i samverkan med länsstyrelser, näringsliv och andra&lt;br&gt;aktörer finna praktiskt fungerande samlade lösningar på miljö- och&lt;br&gt;resurshushållningsproblem och de utvecklingsfrågor som är knutna till&lt;br&gt;lokalsamhällets miljö, organisation och funktioner. Den nya strukturen&lt;br&gt;för arbetet med miljömål ger även kommunerna möjlighet att bedriva det&lt;br&gt;lokala mål- och uppföljningsarbetet i ett nationellt perspektiv. Därigenom&lt;br&gt;förbättras kommunernas möjligheter att koordinera och prioritera miljö-&lt;br&gt;arbetet och att åstadkomma ett effektivt och framgångsrikt lokalt miljö-&lt;br&gt;arbete som bidrar till att nå miljökvalitetsmålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av ekonomiska&lt;br&gt;konsekvenser och effekter i ett&lt;br&gt;generationsperspektiv&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;25.1 Effekter i ett generationsperspektiv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Målet för miljöpolitiken är att till nästa generation kunna lämna över ett&lt;br&gt;samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De 15 miljökvalitetsmålen&lt;br&gt;beskriver det tillstånd för miljön och dess natur- och kulturresurser som&lt;br&gt;är långsiktigt ekologiskt hållbart. Att uppnå de delmål som regeringen nu&lt;br&gt;föreslår medför omfattande miljöförbättringar redan inom en tioårsperiod&lt;br&gt;vilket i sin tur innebär goda förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålen&lt;br&gt;inom en generation. Det råder dock osäkerhet inom en rad områden där&lt;br&gt;vi i dag inte har tillräcklig kunskap för att bedöma om de förslag som&lt;br&gt;regeringen lägger räcker för att vända den negativa trenden. Det gäller&lt;br&gt;t.ex. övergödning, buller och gifter lagrade i marken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens miljöproblembild uppvisar både positiva och negativa trender.&lt;br&gt;Utsläppen av klimatgaser ökar inom vissa sektorer och den biologiska&lt;br&gt;mångfalden minskar. Samtidigt minskar utsläppen av försurande ämnen.&lt;br&gt;De svenska ekosystemen är i flera fall extremt känsliga. Det gäller t.ex.&lt;br&gt;brackvattensystemen i Östersjön, fjällens och hällmarksmiljöemas flora.&lt;br&gt;Dagens miljöproblem är ett stort hot mot dessa miljöer och nya miljö-&lt;br&gt;problem kan snabbt försämra hotbilden. Forskning om nya hälso- och&lt;br&gt;miljöfaror måste därför ha hög prioritet. Inom sektorer med låg omställ-&lt;br&gt;ningstakt som skogen eller byggnadsbeståendet tar en anpassning längre&lt;br&gt;tid än en generation även om nyproduktion sker på ett sätt som gynnar en&lt;br&gt;hållbar utveckling. För flera av målen kommer det att ta mer än en gene-&lt;br&gt;ration innan effekterna av det som finns upplagrat i miljön avklingar. Det&lt;br&gt;finns t.ex. betydande mängder fosfor bundet i mark och sjöbottnar. När&lt;br&gt;halterna i vattnet börjar sjunka frigörs den bundna näringen vilket gör att&lt;br&gt;det tar mycket lång tid att återföra en övergödd sjö till ett mer närings-&lt;br&gt;fattigt tillstånd. Vissa trender måste brytas, som t.ex. den ökande trafik-&lt;br&gt;volymen. I flera fall krävs motsvarande insatser på europeisk och global&lt;br&gt;nivå. Inom några områden, som t.ex. klimatförändringar och ozonskiktets&lt;br&gt;uttunning, tar det mycket lång tid att nå en ny jämvikt, varför resultaten&lt;br&gt;kommer att visa sig först långt efter en generation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tekniska och vetenskapliga utvecklingen, effekterna av en ökad&lt;br&gt;miljömedvetenhet och en rad andra faktorer kan å andra sidan leda till en&lt;br&gt;mer positiv utveckling än vad som i dag går att förutse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns goda skäl att tro att omfattande miljöförbättringar kan uppnås&lt;br&gt;redan inom en tioårsperiod. Det bör samtidigt understrykas att miljö-&lt;br&gt;problemen inte är lösta och att stora insatser krävs. Målet att till nästa&lt;br&gt;generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är&lt;br&gt;lösta är därför en stor utmaning och ett uttryck för en stark viljeriktning.&lt;br&gt;Möjligheterna för att klara detta bygger bl.a. på att alla goda krafter i&lt;br&gt;samhället drar åt samma håll och att engagemanget och miljöarbetet hos&lt;br&gt;företag kommuner och hushåll ökar. Kunskapen om målen och vad som&lt;br&gt;krävs för att de skall uppnås måste utvecklas och spridas. Vi känner inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heller i dag till eller kan förutse framtida miljöproblem. Mer kunskap Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;kommer att behövas och försiktighetsprincipen bör gälla som rättesnöre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen mot ekologisk hållbarhet innebär en utmaning för hela&lt;br&gt;samhället. De förslag på delmål som presenteras i denna proposition är&lt;br&gt;möjligen i vissa fall inte tillräckliga för att med god marginal uppnå de&lt;br&gt;olika miljökvalitetsmålen inom en generation. Syftet är dock att med&lt;br&gt;återkommande utvärderingar följa utvecklingen och vid behov revidera&lt;br&gt;mål och åtgärdsförslag. Det understryker behovet av aktiva insatser&lt;br&gt;under hela tidsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fem grundläggande värden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 3 definierar regeringen utgångspunkterna för det nya miljö-&lt;br&gt;arbetet och vad som avses med den ekologiska dimensionen av hållbar&lt;br&gt;utveckling. Följande fem grundläggande värden skall tillgodoses genom&lt;br&gt;att miljökvalitetsmålen uppnås: människors hälsa, den biologiska mång-&lt;br&gt;falden och naturmiljön, kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena,&lt;br&gt;ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga och en god hushållning&lt;br&gt;med naturresurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stora förbättringar kommer att ske när det gäller luftkvaliteten och&lt;br&gt;vissa giftiga ämnen som påverkar människors hälsa positivt. Samtidigt&lt;br&gt;kvarstår hot främst när det gäller buller och en del resterande gifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den biologiska mångfalden kommer områden med höga&lt;br&gt;natur- och kulturvärden att ges ett långsiktigt skydd och vården av&lt;br&gt;viktiga biotoper förstärkas. Regeringen avser dessutom att senast år 2005&lt;br&gt;återkomma till riksdagen med ett 16:e miljökvalitetsmål för biologisk&lt;br&gt;mångfald för att stärka skyddet. Det främsta kvarvarande hotet mot&lt;br&gt;mångfalden är övergödning, gifter och markförsurning då återhämtning i&lt;br&gt;många fall tar mer än en generation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökad hänsyn kommer att tas till kulturmiljön. Samtidigt kvarstår hot&lt;br&gt;mot fjällens, kustens och skärgårdens kulturmiljöer och odlings-&lt;br&gt;landskapet i vissa delar av Sverige, eftersom verksamheterna som upp-&lt;br&gt;rätthåller kulturmiljöer upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller produktionsförmågan i mark och vatten för de areella&lt;br&gt;näringarna kommer det i flera fall att ta lång tid innan den är återställd&lt;br&gt;från tidigare föroreningar och överutnyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För hushållning med naturresurser finns goda förutsättningar att inrikta&lt;br&gt;planering och beslutsfattande på ett sådant sätt att en hållbar utveckling&lt;br&gt;främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskapsuppbyggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i propositionen avser att vara så heltäckande som möjligt.&lt;br&gt;Flera delmål handlar dock om kunskapsuppbyggnad eftersom vi i dag&lt;br&gt;inte på alla områden har den kunskap som behövs för att avgöra vilken&lt;br&gt;nivå som krävs för en hållbar och god livsmiljö. Syftet med dessa mål är&lt;br&gt;att senare under perioden kunna fastställa de åtgärder som behöver vidtas&lt;br&gt;för att nå miljökvalitetsmålet. Det är således bara där vi i dag har till-&lt;br&gt;räcklig kunskap som effekterna och åtgärdsbehoven nu kan uppskattas.&lt;br&gt;Det föreslagna uppföljningssystemet med återkommande utvärderingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;243&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgör ett viktigt instrument för att kunna justera mål och medel i förhål- Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;lande till bl.a. ny kunskap.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;25.2 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Dagens miljöproblem medför avsevärda kostnader. Det tar sig inte bara&lt;br&gt;uttryck i form av produktionsförluster och materialförstöring utan också i&lt;br&gt;form av försämrad hälsa, förluster av kulturarv och biologisk mångfald.&lt;br&gt;Enligt miljömålskommittén kan kostnaderna för dagens miljöförstöring&lt;br&gt;uppskattas till betydligt mer än 20 miljarder kronor om året. I denna&lt;br&gt;uppskattning ingår inte kostnader för miljögiftemas påverkan på miljö&lt;br&gt;och hälsa. Uppskattningen innehåller naturligtvis osäkerheter. Hur stora&lt;br&gt;de verkliga kostnaderna är kan inte fastställas med befintliga metoder&lt;br&gt;och tillgängliga data.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommer att krävas insatser från stat, kommun, hushåll och&lt;br&gt;näringsliv för att uppnå miljökvalitetsmålen. För näringslivets del&lt;br&gt;handlar det om att dels ställa om till en produktion av energieffektiva&lt;br&gt;kretsloppsanpassade varor och tjänster, dels att se över den interna&lt;br&gt;användningen av energi, transporter och kemikalier. För hushållen&lt;br&gt;handlar det om att anpassa såväl transporter och boende som att välja&lt;br&gt;produkter som är bättre från miljösynpunkt. De åtgärder som föreslås i&lt;br&gt;denna proposition uppskattas medföra statliga utgifter på totalt ca&lt;br&gt;45 miljarder kronor för hela perioden 2001-2010. Regeringen bedömer&lt;br&gt;att när åtgärderna genomförs av de olika aktörerna kommer samhällets&lt;br&gt;kostnader för miljörelaterade hälsoproblem, främst sjukvårdskostnader,&lt;br&gt;socialförsäkringskostnader och kostnader för produktionsbortfall, att&lt;br&gt;kunna reduceras. Samhällets kostnader för den materialförstöring som&lt;br&gt;miljöföroreningar orsakar, t.ex. korrosionsskador på infrastruktur och&lt;br&gt;byggnader, kommer också att reduceras. Minskad trängsel till följd av&lt;br&gt;mer miljöanpassade transporter ger också minskade kostnader för&lt;br&gt;samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de&lt;br&gt;stora miljöproblemen är lösta kommer att kräva medverkan av alla&lt;br&gt;aktörer i samhället, inom alla samhällsområden och på alla nivåer. För-&lt;br&gt;slagen i denna proposition syftar till att vända de negativa trenderna och&lt;br&gt;miljöanpassa samhällsaktivitetema. Detta är nödvändigt för att minska&lt;br&gt;belastningen på miljön och skapa förutsättningar för ett hållbart miljö-&lt;br&gt;tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvenser för näringsliv, kommuner och hushåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvenserna för näringslivet, kommuner och hushåll med anledning&lt;br&gt;av förslagen i propositionen, är inte entydiga. När det gäller näringslivet&lt;br&gt;förväntas efterfrågan på miljöanpassade varor och miljökompetens öka&lt;br&gt;genom ökad miljömedvetenhet hos konsumenterna och ett systematiskt&lt;br&gt;miljöarbete i näringslivet. I vissa fall kan produktutveckling för att miljö-&lt;br&gt;anpassa varor och funktioner medföra kostnadsökningar, i andra fall&lt;br&gt;besparingar. Effekterna bedöms dock vara marginella för näringslivet&lt;br&gt;som helhet, även om vissa branscher påverkas mer än andra.&lt;br&gt;Miljömålskommittén uppskattade näringslivets årliga kostnad till ca&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;244&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 miljard kronor. Det faktum att det är kunder och andra företag som Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;driver på företagens miljöarbete tyder på att miljöprofilering kan utgöra&lt;br&gt;ett av flera konkurrensmedel i framtiden. Genom att driva på omställ-&lt;br&gt;ningen mot en ekologiskt hållbar utveckling och satsa på miljöanpass-&lt;br&gt;ning av produkter och tjänster kan svenskt näringsliv inta en ledande&lt;br&gt;position inom utvecklingen av miljöteknik. En genomgång av den&lt;br&gt;svenska resursbasen, som redovisas i slutbetänkandet från&lt;br&gt;Miljöexportutredningen, Sustainable Sweden - a success story (SOU&lt;br&gt;1998:118), visar på komparativa fördelar inom flera olika områden.&lt;br&gt;Miljökrav ställs vid upphandling i myndigheter, kommuner och lands-&lt;br&gt;ting. Svensk miljöforskning intar en tätposition på flera områden.&lt;br&gt;Sveriges näringslivs styrka ligger i en helhetssyn som innebär att ett helt&lt;br&gt;paket av tjänster, såsom miljöpolicies, information, utbildning och råd-&lt;br&gt;givning, kan erbjudas. Inom detta område finns en stor kompetens i&lt;br&gt;konsultföretag. Sverige har hela systemlösningar att visa upp vad gäller&lt;br&gt;hållbara kretslopp för vatten och avfall, materialåtervinning, energi&lt;br&gt;(besparingar och effektiviseringar), byggande och boende samt&lt;br&gt;transporter. Tjänsteföretag kan på många sätt vara spjutspetsar in på nya&lt;br&gt;marknader och en allmänt hög kompetens beträffande miljödriven&lt;br&gt;affärsutveckling inom näringslivet ger också komparativa fördelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom stor frihet lämnas åt aktörerna att anpassa sig på olika sätt till&lt;br&gt;förslagen i propositionen torde omfattande negativa effekter på konkur-&lt;br&gt;renskraften kunna uteslutas. Enligt betänkandet Effektiv användning av&lt;br&gt;naturresurser (SOU 2001:2) finns inte belägg för att ökade&lt;br&gt;miljökostnader leder till att produktion flyttar utomlands på grund av&lt;br&gt;miljökrav. Inte heller finner man belägg för att skärpta miljökrav kan&lt;br&gt;stärka ett lands konkurrenskraft. Anledningen till det är att&lt;br&gt;miljökostnaderna utgör en så liten del av de totala kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökade kommunala kostnader för bland annat avfall och avlopp på&lt;br&gt;grund av EG-direktiv och åtgärder enligt tidigare beslut har av Miljö-&lt;br&gt;målskommittén uppskattats till ca 500 miljoner kronor per år. De ökade&lt;br&gt;kostnaderna kommer att slå igenom i form av prisökning på vissa varor&lt;br&gt;och tjänster till hushållen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållen påverkas totalt sett endast marginellt, vissa grupper dock&lt;br&gt;mer än andra, av att genomföra nödvändiga åtgärder för att bidra till&lt;br&gt;delmålen. Den årliga kostnaden uppskattades av miljömålskommittén till&lt;br&gt;ca 100 miljoner kronor. En miljöanpassning av resor och livsmedels-&lt;br&gt;konsumtion kan leda till besparingar som kompenserar eventuella&lt;br&gt;kostnadsökningar till följd av investeringar i ett miljöanpassat boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av omställningsarbetet mot det hållbara samhället är redan&lt;br&gt;en pågående trend. Det är därför svårt att uppskatta eventuella sysselsätt-&lt;br&gt;ningseffekter. Det är mycket arbete som skall utföras för att ställa om&lt;br&gt;samhället mot hållbarhet t.ex. skall inventeringar göras, energieffektivi-&lt;br&gt;seringsåtgärder genomföras, omodern utrustning bytas och sanering av&lt;br&gt;förorenad mark påbörjas. Detta kommer sannolikt att ge positiva syssel-&lt;br&gt;sättningseffekter men det är svårt att bedöma nettoeffekten eftersom&lt;br&gt;dessa arbeten också kan komma att konkurrera med andra sysselsätt-&lt;br&gt;ningsaltemativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskade samhällskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte några exakta beräkningar av samhällets kostnader för&lt;br&gt;miljörelaterade skador. Därför är det inte möjligt att beräkna det totala&lt;br&gt;värdet av den minskning av miljöskador som följer av att genomföra&lt;br&gt;föreslagna åtgärder i propositionen. Några exempel på&lt;br&gt;skadekostnadsberäkningar som gjorts för hälsoeffekter till följd av&lt;br&gt;miljöföroreningar visar att dagens situation innebär en betydande kostnad&lt;br&gt;för samhället. Dåvarande Försvarets forskningsanstalt (FOA) har&lt;br&gt;kostnadsberäknat hälsoeffekter till följd av luftföroreningar. Med&lt;br&gt;hälsoeffekter avses här bland annat astma, luftvägsbesvär och cancer.&lt;br&gt;Beräkningen bygger på skattningar om sjukvårdskostnader,&lt;br&gt;produktionsbortfall på grund av förtida död, sjukskrivning eller&lt;br&gt;förtidspension. Den totala kostnaden för miljörelaterade hälsoproblem&lt;br&gt;uppskattas till ca 2,2 miljarder kronor per år. Vidare har&lt;br&gt;Konjunkturinstitutet (Kl) räknat på korrosionsskador till följd av miljö-&lt;br&gt;föroreningar. Beräkningen bygger på livslängdsförkortning och repara-&lt;br&gt;tioner på infrastruktur, byggnader och fordon och innefattar såväl statliga&lt;br&gt;som privata kostnader. Den totala kostnaden för miljörelaterade korro-&lt;br&gt;sionsskador uppskattas till ca 2 miljarder kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bättre boendemiljö, hav och sjöar som går att bada i, skogar, fjäll&lt;br&gt;och skärgårdar som ger rika och rogivande rekreationsstunder leder&lt;br&gt;också till att befolkningen får en förbättrad hälsa och ökad produktions-&lt;br&gt;förmåga. Regeringen konstaterar att detta är svårmätbart men ger lång-&lt;br&gt;siktigt en positiv effekt på samhällsekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvenser för myndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De statliga myndigheterna bedriver redan i dag ett omfattande miljö-&lt;br&gt;arbete. Enligt verksförordningen (1995:1322) skall chefen för en statlig&lt;br&gt;myndighet beakta de krav som ställs på verksamheten bl.a. när det gäller&lt;br&gt;en ekologisk utveckling. Dessutom har 24 myndigheter genom uppdrag&lt;br&gt;ett särskilt ansvar för ekologiskt hållbar utveckling inom sin sektor. I den&lt;br&gt;nya strukturen för arbete med miljömål får miljökvalitetsmålen en central&lt;br&gt;ställning som utgångspunkter för miljöarbetet. Efter hand kommer myn-&lt;br&gt;digheternas nuvarande miljöarbete att anpassas till den nya strukturen.&lt;br&gt;Centrala myndigheter kommer att få en viktig roll som samordnare för att&lt;br&gt;få till stånd ett samarbete mellan olika aktörer. Det handlar bl.a. om&lt;br&gt;informationsinsatser för att främja gemensamma lösningar och&lt;br&gt;effektivisering. Samarbete mellan myndigheter behövs för att underlätta&lt;br&gt;detta arbete. Det är också viktigt att de centrala myndigheterna arbetar&lt;br&gt;samordnat gentemot kommuner, företag och enskilda i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsfinansiella konsekvenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De insatser som föreslås i miljömålspropositionen uppskattas medföra&lt;br&gt;statsfinansiella kostnader om ca 45 miljarder kronor för hela perioden&lt;br&gt;2001-2010. Därmed avses kostnader för insatser som finansieras över&lt;br&gt;statsbudgeten. Under de första åren inriktas de insatser som föreslås i&lt;br&gt;propositionen till stor del mot kunskapsuppbyggnad samt strategi- och&lt;br&gt;programutveckling. Därefter inträder en mer resurskrävande åtgärdsfas.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;246&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att kostnaden för de i propositionen föreslagna insatserna Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;ökar under den senare delen av perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De statliga myndigheterna bedriver redan i dag ett omfattande miljö-&lt;br&gt;arbete. Detta innebär att kostnadsberäkningen till stor del omfattar kost-&lt;br&gt;nader för insatser inom redan pågående verksamhet. Som exempel kan&lt;br&gt;nämnas nuvarande miljöarbete under utgiftsområde 20 Allmän miljö-&lt;br&gt;och naturvård för att bevara den biologiska mångfalden, under utgifts-&lt;br&gt;område 22 Kommunikationer för bulleråtgärder, under utgiftsområde 23&lt;br&gt;Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar inom ramen för&lt;br&gt;Miljö- och landsbygdsprogrammet samt under utgiftsområde 17 Kultur,&lt;br&gt;medier, trossamfund och fritid för kulturmiljövården. En viss del av det&lt;br&gt;miljöarbete som redan i dag bedrivs inom ramen för de statliga myndig-&lt;br&gt;heternas ordinarie verksamhet ligger dock utanför kostnadsberäkningen.&lt;br&gt;Omfattningen av detta arbete är svår att kostnadsuppskatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i dag ingen fullständig kunskap om behoven av åtgärder för&lt;br&gt;att uppnå ekologisk hållbarhet inom en generation. Den tekniska och&lt;br&gt;vetenskapliga utvecklingen kan komma att ändra förutsättningarna för&lt;br&gt;miljöarbetet. Det uppföljningssystem som är en del av den nya strukturen&lt;br&gt;för arbetet med miljökvalitetsmålen syftar till att ge bättre underlag för&lt;br&gt;bedömning av åtgärdernas effektivitet. Efter hand kan således miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmål, delmål eller styrmedel komma att revideras. Sådana föränd-&lt;br&gt;ringar kan komma att påverka kostnadsberäkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare reservation när det gäller kostnadsberäkningen rör&lt;br&gt;Miljö- och landsbygdsprogrammet under utgiftsområde 23, som endast är&lt;br&gt;finansierat till och med år 2006. Formuleringen av delmålen under miljö-&lt;br&gt;kvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning samt ett&lt;br&gt;delmål under Myllrande våtmarker bygger på antagandet att åtgärderna i&lt;br&gt;Miljö- och landsbygdsprogrammet förlängs i en kommande program-&lt;br&gt;period och att Sverige erhåller en finansiering från EU minst i nivå med&lt;br&gt;den nuvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 25.1 redovisas en uppskattning av den totala statsfinansella&lt;br&gt;kostnaden för att genomföra de insatser som föreslås i propositionen&lt;br&gt;perioden 2001-2010, fördelad på respektive miljökvalitetsmål samt&lt;br&gt;kostnader för miljöövervakning och miljömålsansvariga myndigheter.&lt;br&gt;Kostnadsberäkningen bygger på en bearbetning av det underlag för&lt;br&gt;beräkning av åtgärdskostnader som Miljömålskommittén presenterade i&lt;br&gt;slutbetänkandet (SOU 2000:52).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurskrävande mål är främst, Giftfri miljö (avsnitt 9), Levande skogar&lt;br&gt;(avsnitt 17), Ett rikt odlingslandskap (avsnitt 18) och God bebyggd miljö&lt;br&gt;(avsnitt 20). Målet Begränsad klimatpåverkan (avsnitt 6) kommer att&lt;br&gt;behandlas i en särskild proposition och är därför inte med i tabellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;247&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 25.1. Statsfinansiella kostnader för genomförandet av miljömåls- Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;propositionen&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmål m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppskattad totalkostnad&lt;br&gt;2001-2010, mkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Frisk Luft&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bara naturlig försurning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Giftfri miljö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skyddande ozonskikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Säker strålmiljö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ingen övergödning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Levande sjöar och vattendrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grundvatten av god kvalitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hav i balans samt levande kust och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skärgård&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Myllrande våtmarker&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Levande skogar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ett rikt odlingslandskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storslagen fjällmiljö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;God bebyggd miljö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöövervakning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöansvariga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 530&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Behov av ytterligare resurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöområdet har vid ett flertal tillfällen under de senaste åren tillförts&lt;br&gt;ökade resurser i samband med beslut om ramarna för den statliga&lt;br&gt;budgeten. Regeringen bedömer att miljöområdet behöver förstärkas&lt;br&gt;ytterligare med anledning av de insatser som föreslås i miljömålspropo-&lt;br&gt;sitionen. Därför föreslår regeringen i 2001 års ekonomiska vårproposi-&lt;br&gt;tion (prop. 2000/01:100) förstärkningar av flera utgiftsområden i jäm-&lt;br&gt;förelse med budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård tillförs 405 miljoner&lt;br&gt;kronor år 2002 och 355 miljoner kronor år 2003. För år 2004 föreslår&lt;br&gt;regeringen att tidigare satsningar om ca 1 170 miljoner kronor&lt;br&gt;förlängs samt att utgiftsområdet tillförs ytterligare 910 miljoner&lt;br&gt;kronor jämfört med år 2003. Den beräknade ramen för utgifts-&lt;br&gt;område 20 uppgår därmed till 2 802 miljoner kronor år 2002,&lt;br&gt;2 937 miljoner kronor år 2003 och 3 847 miljoner kronor år 2004.&lt;br&gt;Förstärkningarna omfattar i första hand marksanering, åtgärder för&lt;br&gt;att bevara den biologiska mångfalden och ett miljöforsknings-&lt;br&gt;program för biologisk mångfald och ekologiskt hållbar utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande&lt;br&gt;näringar tillförs 45 miljoner kronor år 2002 samt 50 miljoner kronor&lt;br&gt;per år 2003 och 2004 för att uppnå ett bättre biotopskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid tillförs&lt;br&gt;120 miljoner kronor per år 2002-2004. Regeringen kommer att före-&lt;br&gt;slå att 40 miljoner kronor av dessa medel används för ökade insatser&lt;br&gt;för kulturmiljövården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förstärkningarna av utgiftsramarna i 2001 års ekonomiska vårproposition&lt;br&gt;kommer till största delen att tillföras arbetet med miljökvalitetsmålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;248&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet för att uppnå miljökvalitetsmålen kommer att bedrivas inom&lt;br&gt;alla samhällssektorer och vid många myndigheter. Regeringen avser&lt;br&gt;därför att i budgetpropositionen för 2002 föreslå att en del av de medel&lt;br&gt;som beräknas tillföras utgiftsområde 20 för arbetet med&lt;br&gt;miljökvalitetsmålen överförs till andra utgiftsområden. För att finansiera&lt;br&gt;vissa myndigheters arbete med föreslagna åtgärder under 2001 beräknar&lt;br&gt;regeringen även att för innevarande år göra vissa omprioriteringar av&lt;br&gt;resurser inom 2001 års utgiftsram. Berörda myndigheter är bl.a. Statens&lt;br&gt;energimyndighet, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sveriges&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;geologiska undersökning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsvårdsorganisationen, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fiskeriverket,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Jordbruksverket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kustbevakningen och Boverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 25.2 redovisas de resurser regeringen beräknar tillföra arbetet&lt;br&gt;med att uppnå respektive miljökvalitetsmål åren 2002-2004 i jämförelse&lt;br&gt;med den utgiftsnivå regeringen beräknar för år 2001. Som framgår av&lt;br&gt;tabellen uppgår den totala resursförstärkningen för arbetet med&lt;br&gt;miljömålen till 515 miljoner kronor år 2002, 565 miljoner kronor år 2003&lt;br&gt;och 1 325 miljoner kronor per år från och med år 2004 i jämförelse med&lt;br&gt;den utgiftsnivå regeringen beräknar för år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 25.2. Beräknade tillförda resurser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmål m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Beräknade tillförda resurser, mkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2003&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2004&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Frisk Luft&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bara naturlig försurning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Giftfri miljö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;330&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;440&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skyddande ozonskikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Säker strålmiljö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ingen övergödning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Levande sjöar och vattendrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grundvatten av god kvalitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hav i balans samt levande kust och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skärgård&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Myllrande våtmarker&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Levande skogar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;520&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ett rikt odlingslandskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storslagen fjällmiljö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;God bebyggd miljö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljöövervakning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Milj oansvariga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;515&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;565&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 325&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;249&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande av 1999 års protokoll&lt;br&gt;angående minskning av försurning,&lt;br&gt;övergödning och marknära ozon till&lt;br&gt;konventionen om långväga gränsöver-&lt;br&gt;skridande luftföroreningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Riksdagen godkänner protokollet av den&lt;br&gt;1 december 1999 angående minskning av försurning, övergödning och&lt;br&gt;marknära ozon till 1979 års konvention om långväga gränsöver-&lt;br&gt;skridande luftföroreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har något att erinra&lt;br&gt;emot att Sverige snarast ratificerar protokollet. Miljödomstolen i&lt;br&gt;Stockholm menar att vissa förordningsändringar kan behövas och att&lt;br&gt;politiska beslut av generell karaktär behövs eftersom utsläppstaken inte&lt;br&gt;kan klaras enbart genom gränsvärden i direktiv eller genom prövning av&lt;br&gt;tillstånd enligt miljöbalken med villkor från fall till fall. Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Västra Götalands län menar att de aviserade utsläppsminskningama till&lt;br&gt;år 2010 är alltför små för att lösa försumingsproblemen i de värst&lt;br&gt;drabbade områdena i Västsverige. Länsstyrelsen i Skåne län är av&lt;br&gt;liknande uppfattning vad gäller nedfallet av de aktuella föroreningarna i&lt;br&gt;Skåne län. Jordbruksverket anser att det svenska utsläppstaket för&lt;br&gt;ammoniak ligger på en rimlig nivå. Till grund för det ställningstagandet&lt;br&gt;ligger beräkningar som verket har gjort (SJV rapport 1999:23). Natur-&lt;br&gt;vårdsverket är av uppfattningen att de nu angivna utsläppstaken för år&lt;br&gt;2010 inte är tillräckliga för att lösa försurnings- och luftvårdsproblemen i&lt;br&gt;Sverige eller i övriga Europa. Naturvårdsverket menar att en noggrann&lt;br&gt;uppföljning av utsläppen från olika källor är nödvändig så att beslut om&lt;br&gt;eventuella ytterligare åtgärder kan fattas i god tid. Beträffande utsläpps-&lt;br&gt;taket för kväveoxider gör Vägverket den bedömningen att det för trans-&lt;br&gt;portsektorn krävs ytterligare åtgärder utöver de som redan har beslutats&lt;br&gt;för att taket skall kunna klaras. Exempel på åtgärder har Vägverket&lt;br&gt;lämnat till regeringen i rapporten Åtgärder och styrmedel för att nå&lt;br&gt;miljömålen (Vägverket publikation 1999:134). Transportsektorns bidrag&lt;br&gt;understiger dock väsentligt utsläppstaken vilket också påpekas av Statens&lt;br&gt;institut för kommunikationsanalys som också menar att transportsektorns&lt;br&gt;möjlighet till ytterligare utsläppsminskningar är begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens forslag: Sverige har spelat en aktiv och&lt;br&gt;pådrivande roll i det internationella samarbetet för att begränsa de gräns-&lt;br&gt;överskridande luftföroreningarnas inverkan på miljön och människors&lt;br&gt;hälsa. De protokoll som Sverige tidigare har ratificerat inom ramen för&lt;br&gt;konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar har haft&lt;br&gt;stor betydelse för att minska utsläppen av svavel- och kväveföreningar,&lt;br&gt;flyktiga organiska ämnen samt långlivade organiska föroreningar och&lt;br&gt;tungmetaller. Tillsammans med andra åtgärder kommer protokollet att&lt;br&gt;leda till avsevärda förbättringar vad gäller problem med försurning,&lt;br&gt;övergödning och exponering för marknära ozon i Sverige och övriga&lt;br&gt;Europa. Regeringen anser därför att Sverige snarast bör ratificera proto-&lt;br&gt;kollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning är att eventuella författningsändringar till Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;följd av protokollet kan vidtas med stöd av miljöbalken. Vidare gör&lt;br&gt;regeringen den bedömningen att ytterligare åtgärder kan behöva vidtas&lt;br&gt;för att uppfylla Sveriges åtagande i protokollet. Se miljökvalitetsmålen&lt;br&gt;Frisk luft (avsnitt 7), Bara naturlig försurning (avsnitt 8) och Ingen&lt;br&gt;övergödning (avsnitt 12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokollets huvudsakliga innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokollet om att minska försurning, övergödning och marknära ozon&lt;br&gt;består av 19 artiklar och 9 bilagor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokollet är uppbyggt på ett sätt som överensstämmer med den&lt;br&gt;struktur som gällt för de övriga protokollen till konventionen. Definitio-&lt;br&gt;ner anges i artikel 1. Målet med protokollet anges i artikel 2. I artikel 3&lt;br&gt;anges de grundläggande skyldigheter som parterna kommit överens om.&lt;br&gt;Detta betyder att parterna till år 2010 skall minska sina utsläpp och&lt;br&gt;vidmakthålla dessa i överensstämmelse med de nationella utsläppstak&lt;br&gt;som anges i protokollets bilaga II. Vidare skall parterna inom angivna&lt;br&gt;tidsramar (bilaga VII) tillämpa gränsvärden för nya och befintliga statio-&lt;br&gt;nära utsläppskällor. Härvid kan en part tillämpa andra utsläppsbegrän-&lt;br&gt;sande strategier för anläggningar om strategierna uppnår likvärdiga&lt;br&gt;utsläppsnivåer som tillämpning av gränsvärden. För befintliga anlägg-&lt;br&gt;ningar kan hänsyn även tas till teknisk och ekonomisk genomförbarhet.&lt;br&gt;Vidare skall parterna tillämpa gränsvärden för nya mobila källor och&lt;br&gt;bränslen enligt bilaga VIII.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artiklarna 4-11 behandlas utbyte av information och teknik&lt;br&gt;(artikel 4), information till allmänheten (artikel 5), strategier, riktlinjer,&lt;br&gt;program och åtgärder och information (artikel 6), rapportering (artikel 7),&lt;br&gt;forskning, utveckling och övervakning (artikel 8), efterlevnad (artikel 9),&lt;br&gt;parternas granskning vid det verkställande organets möten (artikel 10),&lt;br&gt;samt biläggande av tvister (artikel 11). Enligt artikel 12 skall bilagorna&lt;br&gt;till protokollet utgöra en integrerad del av protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I protokollets artikel 13 finns regler för hur ändringar och justeringar&lt;br&gt;kan göras. Efterföljande artiklar behandlar procedurer för underteck-&lt;br&gt;nande, ratificering, ikraftträdande, anslutning och frånträdande m.m. För&lt;br&gt;protokollet gäller att de träder i kraft 90 dagar efter det att minst 16 parter&lt;br&gt;har ratificerat, godtagit, godkänt eller anslutit sig till det. För enskild part&lt;br&gt;träder protokollet dock i kraft tidigast 90 dagar efter det att parten ratifi-&lt;br&gt;cerat, godtagit, godkänt eller anslutit sig till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella åtaganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På europeisk skala innebär protokollet, tillsammans med andra redan&lt;br&gt;beslutade åtgärder, påtagliga utsläppsminskningar. De europeiska utsläp-&lt;br&gt;pen av svaveldioxid och kväveoxider bedöms minska med ungefär 63 %&lt;br&gt;respektive 40 % jämfört med 1990 års utsläpp. För ammoniak och flyk-&lt;br&gt;tiga organiska ämnen är motsvarande siffror 17 % respektive 40 %. I&lt;br&gt;dessa beräkningar ingår inte utsläpp från internationell sjöfart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett resultat av utsläppsminskningama kommer också miljöska-&lt;br&gt;dorna att minska. Arealen av försumingskänsliga ekosystem i Europa&lt;br&gt;utsatta för nedfall som är större än den kritiska belastningen var år 1990&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;251&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;drygt 93 miljoner ha. Till år 2010 förväntas denna areal ha minskat med Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;mer än 80 % till ca 15 miljoner ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande övergödning är förbättringen inte lika stor. Den överbe-&lt;br&gt;lastade arealen förväntas minska med ungefär en tredjedel, från&lt;br&gt;165 miljoner ha till 108 miljoner ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För marknära ozon används två kritiska belastningsgränser. Den ena&lt;br&gt;avser att skydda människors hälsa och är av Världshälsoorganisationen&lt;br&gt;satt till 120 mikrogram per kubikmeter luft (|igm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;) som ett medelvärde&lt;br&gt;över åtta timmar. Den kritiska belastningen för att skydda känslig vege-&lt;br&gt;tation, t.ex. jordbruksgrödor, från ozonskador har en annan konstruktion.&lt;br&gt;I princip innebär den att växterna inte skall utsättas för mer än ett visst&lt;br&gt;antal timmars exponering som överstiger ett gränsvärde på 80 pgm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att illustrera överskridandet av de kritiska belastningsgränserna för&lt;br&gt;ozon har ett s.k. exponeringsindex tagits fram. Enligt detta skall expone-&lt;br&gt;ringen av personer i Europa för skadligt höga ozonhalter minska med&lt;br&gt;ungefär 70 % mellan åren 1990 och 2010. Samtidigt beräknas expone-&lt;br&gt;ringen av känslig vegetation för halter som överskrider kritisk belastning&lt;br&gt;minska med 45 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges åtaganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokollet sätter nationella begränsningar vad gäller de totala utsläppen&lt;br&gt;av svaveldioxid, kvävedioxider, ammoniak och flyktiga organiska&lt;br&gt;ämnen. För Sverige gäller, när protokollet trätt i kraft, att utsläppen inte&lt;br&gt;får överstiga 67 000 ton för svaveldioxid, 148 000 ton för kväveoxider,&lt;br&gt;241 000 ton för flyktiga organiska ämnen och 57 000 ton för ammoniak.&lt;br&gt;Kraven skall vara uppnådda år 2010. Under miljökvalitetsmålen Frisk&lt;br&gt;luft (avsnitt 7), Bara naturlig försurning (avsnitt 8) och Ingen övergöd-&lt;br&gt;ning (avsnitt 12) återfinns Sveriges åtaganden enligt protokollet som&lt;br&gt;delmål för kväveoxider och flyktiga organiska ämnen. För svaveldioxid&lt;br&gt;och ammoniak innebär delmålen mer långtgående utsläppsminskningar. I&lt;br&gt;målavsnitten redovisas hur målen skall kunna uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;252&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Z1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1999 års ändringar av Montrealprotokollet &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 2000/01430&lt;br&gt;om ämnen som bryter ned ozonskiktet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Sverige skall tillträda 1999 års justeringar och&lt;br&gt;ändringar av Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned&lt;br&gt;ozonskiktet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har tillstyrkt förslaget&lt;br&gt;eller lämnat det utan erinran. Protokollet har 175 parter från hela världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Parterna till Montrealprotokollet om&lt;br&gt;ämnen som bryter ned ozonskiktet har i ett möte som ägde rum i Beijing&lt;br&gt;i december 1999 beslutat om justeringar och ändringar i protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet är ett&lt;br&gt;protokoll under Wienkonventionen för skydd av ozonskiktet. Protokollet&lt;br&gt;kan ses som ett åtgärdsprogram för avveckling av ozonnedbrytande&lt;br&gt;ämnen för de anslutna parterna. Sverige ratificerade Wienkonventionen i&lt;br&gt;november 1986 (prop. 1985/86:158, bet. 1985/86:JoU22, rskr.&lt;br&gt;1985/86:250) och Montrealprotokollet i juni 1988 (prop. 1987/88:85, bet.&lt;br&gt;1987/88:JoU23, rskr. 1987/88:373). Senare har Sverige ratificerat de&lt;br&gt;ändringar av protokollet som gjordes i London år 1990, Köpenhamn år&lt;br&gt;1992 och i Montreal år 1997 (prop. 1990/91:90, bet. 1990/9l:JoU30,&lt;br&gt;rskr. 1990/91:343, &amp;nbsp;prop.&amp;nbsp;&amp;nbsp;1992/93:179,&amp;nbsp;&amp;nbsp;bet.&amp;nbsp;&amp;nbsp;1992/93:JoU19,&amp;nbsp;&amp;nbsp;rskr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:361 resp. &amp;nbsp;prop.&amp;nbsp;&amp;nbsp;1997/98:145,&amp;nbsp;&amp;nbsp;bet.&amp;nbsp;&amp;nbsp;1998/99:MJU6,&amp;nbsp;&amp;nbsp;rskr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998/99:183).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapen har, tillsammans med medlemsstaterna,&lt;br&gt;biträtt såväl Wienkonventionen som Montrealprotokollet. Gemenskapens&lt;br&gt;förpliktelser enligt konventionen och protokollet uppfylls genom&lt;br&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2037/2000 av den&lt;br&gt;29 juni 2000 om ämnen som bryter ned ozonskiktet (EGT L 244,&lt;br&gt;29.09.2000, s. 1, Celex 32000R2037). Förordningen har ändrats genom&lt;br&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2038/2000 av den&lt;br&gt;28 september 2000 om ändring av förordning (EG) nr 2037/2000 om&lt;br&gt;ämnen som bryter ned ozonskiktet (EGT L 244, 29.09.2000, s. 25, Celex&lt;br&gt;32000R2038) vad gäller dosaerosoler och läkemedelspumpar samt&lt;br&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2039/2000 av den&lt;br&gt;28 september 2000 om ändring av förordning (EG) nr 2037/2000 om&lt;br&gt;ämnen som bryter ned ozonskiktet (EGT L 244, 29.09.2000, s. 26. Celex&lt;br&gt;32000R2039) vad gäller referensåret för tilldelning av kvoter av&lt;br&gt;klorfluorkolväten (HCFC). I Sverige kompletteras EG-förordningen av&lt;br&gt;den svenska förordningen (1995:636) om ämnen som bryter ned&lt;br&gt;ozonskiktet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mötet i Beijing i december 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna till Montrealprotokollet har vid sitt elfte möte som ägde rum i&lt;br&gt;Beijing i december 1999 beslutat om ytterligare justeringar och ändringar&lt;br&gt;i protokollet (bilaga 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna innebär skärpta åtgärder för produktion av HCFC i såväl&lt;br&gt;industri- som utvecklingsländer. För utvecklingsländerna innebär&lt;br&gt;ändringen att produktionen av HCFC skall frysas år 2004 på 1989 års&lt;br&gt;nivå. På samma sätt innebär ändringen att produktionen av HCFC skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;frysas år 2016 på 2015 års nivå. En produktion om 15 % över basvärdet Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;blir tillåten för att möta nödvändig användning i utvecklingsländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver innebär ändringen att handel med HCFC förbjuds med länder&lt;br&gt;som inte ratificerat ändringen av protokollet från år 1992, vilken&lt;br&gt;introducerade en utfasning av HCFC. Syftet med det senare är att öka&lt;br&gt;incitamentet för länderna att ratificera ändringen från år 1992. Vidare&lt;br&gt;innebär ändringen att produktion och konsumtion av det nya&lt;br&gt;ozonnedbrytande ämnet bromklormetan fasas ut fullständigt i alla länder&lt;br&gt;senast den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu redovisade ändringarna kräver ratificering av parterna.&lt;br&gt;Härutöver beslutades vid partsmötet om vissa justeringar innebärande&lt;br&gt;ytterligare skärpningar i avvecklingsplanema för ämnen som omfattas av&lt;br&gt;protokollets bestämmelser. Sådana justeringar är direkt bindande för&lt;br&gt;parterna och kräver ingen ratificering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justeringarna medför en snabbare och gradvis utfasning av produk-&lt;br&gt;tionen av klorfluorkarboner (CFC), haloner och metylbromid i&lt;br&gt;industriländer för att möta nödvändig användning i utvecklingsländer i&lt;br&gt;takt med att utvecklingsländernas konsumtion reduceras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvenser för Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att Sverige snarast ratificerar ändringarna i&lt;br&gt;Montrealprotokollet som beslutades vid partsmötet i Beijing i december&lt;br&gt;1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har ingen produktion av kontrollerade ämnen. Ändringarna i&lt;br&gt;Montrealprotokollet föranleder inte några lagstiftningsåtgärder. I den&lt;br&gt;mån ändringarna inte kommer att regleras genom revidering av&lt;br&gt;Europaparlamentets och rådets förordning 2037/2000, kan nödvändiga&lt;br&gt;ändringar göras i förordningen (1995:636) om ämnen som bryter ned&lt;br&gt;ozonskiktet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;254&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledning och sammanfattning av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 2000/01:13O&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Miljömålskommitténs betänkande Framtidens miljö - &lt;sup&gt;Blldgd 1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;allas vårt ansvar (SOU 2000:52)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;ALLAS ANSVAR&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med miljömålen vilar på fem grundläggande värden: Vi ska främja&lt;br&gt;människors hälsa, värna om den biologiska mångfalden, ta till vara de&lt;br&gt;kulturhistoriska värdena, bevara ekosystemets långsiktiga produktionsförmåga&lt;br&gt;och trygga en god hushållning med naturresurserna. Det är det vi menar med en&lt;br&gt;ekologiskt hållbar utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för miljöproblemen är avsevärda. Det tar sig inte bara uttryck i&lt;br&gt;form av produktionsförluster och materialförstöring utan också i form av&lt;br&gt;förstörd hälsa, förluster av kulturarv och biologisk mångfald. Vi har låtit&lt;br&gt;uppskatta kostnaderna för dagens miljöförstöring. Dessa kostnader är osäkra&lt;br&gt;men vi bedömer att de ligger på en storleksordning långt över 20 miljarder&lt;br&gt;kronor om året. Vi anser därför att det vore mycket oklokt att skjuta upp&lt;br&gt;åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har i bred enighet beslutat att anta femton miljökvalitetsmål.&lt;br&gt;Riksdagen begärde att få ta ställning i ett sammanhang till alla de delmål som&lt;br&gt;behövs för att kunna nå de femton målen. Därför lägger vi nu ett heltäckande&lt;br&gt;förslag som också innefattar preciseringar, etappmål, strategier och styrmedel.&lt;br&gt;Ett helhetsperspektiv har genomsyrat arbetet och kulturmiljöfrågor och&lt;br&gt;miljöhälsofrågor har fått en större tyngd än tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmaningen har varit att till nästa generation överlämna ett samhälle i&lt;br&gt;hållbar utveckling där de stora miljöfrågorna är lösta. Då måste de långsiktiga&lt;br&gt;målen få påverka dagens beslut. Det är nu som åtgärder måste vidtas för att våra&lt;br&gt;barn och barnbarn skall få en dräglig livsmiljö. Förutsättningarna för att de&lt;br&gt;formulerade målen verkligen skall nås är att alla bidrar. Det krävs att&lt;br&gt;myndigheter, företag, organisationer och enskilda vidtar nödvändiga åtgärder&lt;br&gt;och att lämpliga styrmedel införs. Kunskapen om vad hållbar utveckling kräver&lt;br&gt;måste öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår uppfattning är att miljöarbetet mer och mer ska inriktas på det&lt;br&gt;förebyggande arbetet med att åtgärda orsakerna till miljöproblemen och inte&lt;br&gt;bara symptomen. Våra förslag innebär att miljöarbetet förstärks kraftfullt. Det&lt;br&gt;innebär ett mer aktivt arbete för att bl.a. bevara den biologiska mångfalden,&lt;br&gt;rensa upp från gamla föroreningar, minska utsläpp och satsa på att bevara&lt;br&gt;kulturarvet och naturmiljön. Tillsammans med ett framgångsrikt internationellt&lt;br&gt;arbete för att bland annat begränsa luftbuma föroreningar och ett större intresse&lt;br&gt;än tidigare bland allmänhet och industri bör dessa förslag leda till väsentliga&lt;br&gt;miljöförbättringar. Vi bedömer att stora framsteg kommer att ske för att minska&lt;br&gt;försurningen och förbättra luftkvaliteten. Områden med höga natur- och&lt;br&gt;kulturvärden skyddas. Farliga ämnen stoppas och arbetet med att sanera får&lt;br&gt;ordentlig fart samtidigt som arbetet på ett målinriktat sätt inriktas på att&lt;br&gt;förebygga miljöproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För flera av målen kommer det att ta mer än en generation innan vi blir av&lt;br&gt;med de negativa effekterna av föroreningar i miljön. Detta understryker behovet&lt;br&gt;av åtgärder för att minska belastningen. Våra förslag till etappmål syftar till att&lt;br&gt;vända de negativa trenderna och anpassa samhällsaktivitetema. En anpassning&lt;br&gt;av samhällsaktivitetema är nödvändig för att belastningen på miljön ska kunna&lt;br&gt;minska så mycket att förutsättningar finns att nå ett hållbart miljötillstånd. De&lt;br&gt;kostnadsberäkningar som vi har gjort visar att kostnaderna för åtgärder som sker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i efterhand när skadan redan är skedd är mycket högre än kostnaderna för&lt;br&gt;förebyggande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan ta mycket lång tid för marken, vattnet och atmosfären att återhämta&lt;br&gt;sig från föroreningar som tillförts under många år. Problem med miljökvaliteten&lt;br&gt;kommer att kvarstå på grund av upplagrade föroreningar och näringsämnen i&lt;br&gt;mark, vatten och atmosfär. Detta beror på att återhämtningsförloppen ibland&lt;br&gt;sker mycket långsamt eller att förorenade områden inte hinner saneras. För de&lt;br&gt;globala problemen med uttunningen av ozonskiktet och den av människan&lt;br&gt;förstärkta växthuseffekten är det inte möjligt att lösa miljöproblemen inom en&lt;br&gt;generation. Klimatkommittén har föreslagit mål för 2050 vilket innebär att&lt;br&gt;anpassningen av samhällsaktivitetema för att nå målet Begränsad klimat-&lt;br&gt;påverkan tar ungefär två generationer. För övergödning, miljögifter och&lt;br&gt;försurning finns det heller ingen möjlighet att inom en generation återställa&lt;br&gt;miljöförhållandena till sådana tidigare nivåer som innebär att skador på&lt;br&gt;biologisk mångfald och i vissa fall kulturminnen och hälsa kan undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag känner vi inte heller till eller kan förutse möjliga framtida&lt;br&gt;miljöproblem. För vissa frågor där vi inte har tillräcklig kunskap krävs fortsatt&lt;br&gt;kunskapsuppbyggnad och att nya eller mer preciserade etappmål definieras&lt;br&gt;senare under perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag innebär att riksdagen genom att anta förslagen till delmål skall&lt;br&gt;sätta upp mål för etapper på vägen till en hållbar utveckling och fylla de&lt;br&gt;nationella miljökvalitetsmålen med ett innehåll. Staten skall därvid bidra med&lt;br&gt;insatser från sektorsmyndigheter, med att skapa ekonomiska incitament och&lt;br&gt;goda förutsättningar i övrigt för miljöarbetet. Staten skall också se till att lagar&lt;br&gt;och bestämmelser upprättas och följs. Miljöövervakning och ett kvalificerat&lt;br&gt;uppföljningssystem är också statens ansvar. En av de viktigaste&lt;br&gt;förutsättningarna för att de svenska miljömålen skall nås är ett framgångsrikt&lt;br&gt;EU-arbete och ett aktivt deltagande i det internationella samarbetet kring&lt;br&gt;miljöfrågor. Den nya miljöbalken är ett annat viktigt verktyg för att nå&lt;br&gt;miljökvalitetsmålen. Staten måste också bidra med riktade styrinstrument. En&lt;br&gt;god utbildning i frågor som leder till en hållbar utveckling är viktig, dels för att&lt;br&gt;höja den allmänna kunskapsnivån, dels för att förbereda för högre utbildning på&lt;br&gt;området. Forskning av hög kvalitet är av avgörande betydelse för att upptäcka&lt;br&gt;problem och för att kunna följa upp effekterna på människa och miljö och&lt;br&gt;därigenom ge möjlighet att pröva valda lösningar och uppsatta mål. En&lt;br&gt;högkvalitativ forskning är också avgörande för att Sverige skall kunna vara&lt;br&gt;pådrivande i det internationella arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten kan inte ensidigt reglera fram en hållbar utveckling. Det krävs i allt&lt;br&gt;högre grad att alla bidrar till arbetet: enskilda människor, företag, organisationer&lt;br&gt;och myndigheter. Det handlar om nya livsstilar och enskilt ansvar. Men det&lt;br&gt;gäller också att få till stånd en samhällsutveckling, där forskning och utbildning&lt;br&gt;går hand i hand med en från miljösynpunkt god teknisk utveckling.&lt;br&gt;Miljöfrågorna behöver vävas in i all politik, i vardagsliv, i myndighets- och&lt;br&gt;samhällsarbete. Det är viktigt att miljöarbetet inte lever sitt eget liv, utan&lt;br&gt;kopplas till samhällsutvecklingen i stort för att man ska se möjligheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett aktivt arbete har också inletts hos många företag med miljöledning och&lt;br&gt;certifiering och av många enskilda med att återvinna och handla miljövänligt. I&lt;br&gt;kommunerna har Agenda 21-arbetet engagerat många och förslagen som&lt;br&gt;kommit fram hittills i Agenda 21-arbetet håller nu på att genomföras. Att få en&lt;br&gt;god framtidsmiljö är en fråga för alla. Vi uppmanar kommuner, företag,&lt;br&gt;organisationer och enskilda att fortsätta det framgångsrika miljöarbetet. Endast&lt;br&gt;med gemensamma ansträngningar kan vi nå målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för kommitténs betänkande är regeringens miljö-&lt;br&gt;målsproposition och riksdagens beslut. Förslag till delmål och åtgärder kommer&lt;br&gt;från mer än 20 centrala myndigheter och alla länsstyrelser. De har under de&lt;br&gt;senaste två åren lagt ned ett betydande arbete på att utarbeta förslag till delmål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sektorsmål, åtgärdsstrategier och styrmedel. Många av dem har i sin tur samrått&lt;br&gt;med t.ex. näringsliv, kommuner och organisationer som finns inom deras sfär,&lt;br&gt;sektor eller län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortlöpande under arbetets gång har vi haft kontakt och samråd med dessa&lt;br&gt;myndigheter. Vi har dessutom genomfört fem hearings med myndigheter,&lt;br&gt;näringslivsrepresentanter och intresseorganisationer kring de olika målen i syfte&lt;br&gt;att förankra våra förslag hos sådana som gjort viktigt grundarbete och också har&lt;br&gt;ett stort genomförandeansvar. Tillsammans med Svenska Kommunförbundet&lt;br&gt;har vi arrangerat fyra regionala seminarier. Vi har haft ett nära samarbete med&lt;br&gt;Klimatkommittén och Kemikalieutredningen när det gäller beskrivning av&lt;br&gt;åtgärdspaket och konsekvensanalyser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våra förslag har på detta sätt utarbetats efter en mycket omfattande dialog.&lt;br&gt;Vi vill rikta ett varmt tack till alla som medverkat i denna process och som&lt;br&gt;därmed fört miljömålsarbetet framåt. Tusentals människor har på olika sätt&lt;br&gt;medverkat i arbetet. För första gången har sektorsmyndighetema fått formulera&lt;br&gt;förslagen till miljöpolitikens utformning i grunden. Vi har i några fall ändrat på&lt;br&gt;förslagen från myndigheterna. För oss har det varit angeläget att i dessa fall&lt;br&gt;återförankra förslagen genom dialog och hearings. Våra förslag måste ut på&lt;br&gt;remiss. Det räcker dock inte. Det är av största vikt för arbetet att myndigheterna&lt;br&gt;uppmanas att fullfölja dialogen inom sina respektive områden och att&lt;br&gt;myndigheterna fortsätter att samverka i dessa frågor. För förankringen av målen&lt;br&gt;är det viktigt att såväl kommuner och näringsliv, som organisationer och&lt;br&gt;enskilda medborgare deltar i det fortsatta arbetet. Miljömålsarbetet får inte bli&lt;br&gt;en engångsprocess, utan varje gång mål skall revideras måste de som varit&lt;br&gt;aktiva nu ges möjlighet att få deltaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag innebär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;kompletterande preciseringar till miljökvalitetsmålen som talar om vilken&lt;br&gt;miljökvalitet som skall vara uppnådd inom en generation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;etappmål, oftast för 2010, som visar vad som behöver uppnås i halvtid för att&lt;br&gt;målen skall kunna förverkligas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;åtgärdsstrategier och styrmedel som har syftet att målen skall nås,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;uppföljningssystem som gör det möjligt att veta att vi är på rätt väg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;fördelning av ansvaret mellan de centrala myndigheterna, länsstyrelserna och&lt;br&gt;kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På väg mot generation smålet kan åtgärderna på så vis anpassas efter hand. Vi&lt;br&gt;har ställt stora krav på att våra förslag till mål ska vara tydliga och överskådliga.&lt;br&gt;De ska också vara uppföljningsbara på kort och lång sikt, de ska prioritera de&lt;br&gt;viktigaste frågorna, ingå i en heltäckande struktur och i allmänhet vara möjliga&lt;br&gt;att regionalisera. Det är viktigt att sektorsmål, regionala och lokala mål samt&lt;br&gt;åtgärdsstrategier utvecklas. De preciserade delmålen är mer allmänna till sin&lt;br&gt;karaktär medan större krav på tydlighet ställs på etappmålen. Mot bakgrund av&lt;br&gt;detta har vi fört in de förslag vi fått från olika myndigheter i ett enhetligt&lt;br&gt;system. Vår uppfattning är att miljömålen ska kunna visa vägen för alla. Del-&lt;br&gt;målen ska vara vägledande för såväl centrala politiska beslut om lagar och&lt;br&gt;styrmedel som beslut i kommuner, regioner, företag och organisationer. Målen&lt;br&gt;ska styra både sektorsbeslut och beslut av sektorsövergripande karaktär. Vi&lt;br&gt;anger också vad som krävs av olika aktörer för att uppfylla målen.&lt;br&gt;Länsstyrelserna föreslås bland annat svara för att det finns regionala&lt;br&gt;miljöunderlag som ger samlade utgångspunkter för länsstyrelsernas,&lt;br&gt;kommunernas och andra aktörers miljöarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har så långt det varit möjligt sökt väga de olika förslagen mot deras&lt;br&gt;konsekvenser för enskilda, företagen, staten och samhällsekonomin. Olika&lt;br&gt;ambitionsnivåer har analyserats. Vår strävan har varit att välja ut den&lt;br&gt;kombination av de mest effektiva och lönsamma åtgärderna som leder till målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska miljömålen kan i många fall inte nås utan ett aktivt&lt;br&gt;internationellt arbete. Långdistanstransporterade luftföroreningar, utsläpp i&lt;br&gt;haven från olika länder och produkter som fritt rör sig över gränserna är&lt;br&gt;exempel på frågor vars lösning är avgörande för de svenska miljömålen. EU-&lt;br&gt;arbetet innebär gemensamma regler på en rad områden. Det är därför&lt;br&gt;nödvändigt att fortsätta att kraftfullt driva arbetet med utsläppsbegränsande&lt;br&gt;åtgärder på EU-nivå och med en inriktning mot hållbar utveckling av gemensam&lt;br&gt;EU-politik inom jordbruks-, fiske- och regionalpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tre åtgärdsstrategier behöver förverkligas om det ska bli möjligt att nå&lt;br&gt;miljömålen. För alla dessa strategier är det av grundläggande betydelse med en&lt;br&gt;effektiv tillämpning av miljöbalken, forskning och utbildning samt fortsatt&lt;br&gt;frivilliga åtgärder som miljöledning och miljömärkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;&amp;nbsp;Effektivisering av energi och transporter. Vi måste komma fram till ett&lt;br&gt;energisystem som är långsiktigt hållbart. För att minska utsläppen och&lt;br&gt;behoven av nya dyrbara produktionsanläggningar är det nödvändigt med&lt;br&gt;energihushållning, effektiv energiproduktion och införande av fömybara&lt;br&gt;energikällor. För fordon och arbetsmaskiner handlar denna strategi om att&lt;br&gt;införa nya drivmedel och drivsystem och fortsätta arbetet med avgasrening.&lt;br&gt;Mer trafik måste gå på järnväg, ske kollektivt och via cykel och gångtrafik.&lt;br&gt;För att förverkliga denna strategi är det viktigt med en kombination av&lt;br&gt;information och ekonomiska styrmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;&amp;nbsp;Giftfria och effektiva kretslopp. Särskilt farliga ämnen ska fasas ut och&lt;br&gt;tillåtna kemiska ämnen i produkter ska märkas ut. Sanering måste ske av&lt;br&gt;sådana skadliga föroreningar som finns lagrade i marken. Varukretsloppen&lt;br&gt;måste bli effektivare och återanvändning och återvinning regel. Förstärkta&lt;br&gt;åtgärder mot övergödning behövs inom jordbruket, beträffande allmänna&lt;br&gt;avloppsanläggningar och enskilda avlopp. För att förverkliga denna strategi&lt;br&gt;är det viktigt med en kombination av lagstiftning och stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hushållning med mark, vatten och den bebyggda miljön. Värdefulla&lt;br&gt;områden ska skyddas, biologiska mångfalden bevaras och hänsyn till natur-&lt;br&gt;och kulturvärden tas vid exploatering. Stödet inom jordbruket behöver&lt;br&gt;inriktas mot ökat skydd för dessa värden. Natur- och kulturvärdena måste&lt;br&gt;förvaltas och vårdas kontinuerligt. Ett varsamt brukande och&lt;br&gt;miljöanpassning av samhällsplanering och byggande är viktiga inslag i&lt;br&gt;strategin. För denna strategi behövs en kombination av stödinsatser och&lt;br&gt;lagregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förstärkta och ytterligare styrmedel behövs för att genomföra strategierna. På&lt;br&gt;den korta tid som stått till utredningens förfogande har vi inte hunnit göra en&lt;br&gt;djup analys av olika styrmedel och en färdig prioritering av dem. Vi föreslår&lt;br&gt;därför en rad kompletterande utredningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår bedömning är att om dessa strategier kan genomföras så finns goda&lt;br&gt;förutsättningar att genomföra en förändring av samhällsaktivitetema. I flera fall&lt;br&gt;har vi inte färdiga förslag. Vi föreslår då kompletterande utredningar. Dessa bör&lt;br&gt;bedrivas skyndsamt eftersom åtgärderna behöver inledas de närmaste åren och&lt;br&gt;ett förstärkt miljöarbete är nödvändigt för att nå en ekologiskt hållbar&lt;br&gt;utveckling. Vi vill understryka att kompletterande åtgärder behövs för att nå&lt;br&gt;även en social och ekonomiskt hållbar utveckling. Det har inte varit vår uppgift&lt;br&gt;att föreslå sådana åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns flera frågor där våra förslag blir otillräckliga eller där vi på grund&lt;br&gt;av kunskapsbrist inte vet om de räcker. För vissa frågor krävs att nya eller mer&lt;br&gt;preciserade etappmål definieras senare under perioden. Vi bedömer att&lt;br&gt;ytterligare åtgärder och styrmedel utöver dem vi föreslagit kommer att behövas&lt;br&gt;för att nå ända fram. Det kommer att krävas betydande insatser efter år 2010 för&lt;br&gt;att nå målen. För hälsan bedömer vi att kvarstående problem kan komma att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara bl.a. giftiga ämnen och det finns också risk för att problem kvarstår när det&lt;br&gt;gäller inomhusklimat och buller. Den biologiska mångfalden hotas fortfarande&lt;br&gt;efter en generation av övergödning, gifter och markförsurning. För kulturmiljön&lt;br&gt;kommer bl.a. markförsurningen att leda till att nedbrytningen av arkeologiskt&lt;br&gt;material fortsätter under lång tid. När det gäller produktionsförmågan i mark&lt;br&gt;och vatten för de areella näringarna kommer anpassningen att ta lång tid. För&lt;br&gt;hushållning med naturresurser finns det goda förutsättningar att inrikta&lt;br&gt;planering och beslutsfattande på att skapa en hållbar utveckling och på att nå&lt;br&gt;miljökvalitetsmålen. Varje enskilt beslut har betydelse. Det bör dock&lt;br&gt;understrykas att stora förbättringar kommer att åstadkommas för alla de fem&lt;br&gt;grundläggande värdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att samhällsaktivitetema ska leda till hållbar utveckling behövs insatser i&lt;br&gt;hela samhället och att arbetet inom många politikområden inriktas på att nå&lt;br&gt;målen. Åtgärderna måste inriktas så att man undviker att nya problem uppstår.&lt;br&gt;Nya miljöproblem kan få mycket stora konsekvenser eftersom många miljöer i&lt;br&gt;Sverige är särskilt känsliga för påverkan. Forskning för att analysera nya hälso-&lt;br&gt;och miljöfaror är en väsentlig del av arbetet för en hållbar utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömålsarbetet har hittills varit ett brett upplagt arbete där man sökt få så&lt;br&gt;stor enighet som möjligt om uppsatta mål. Vi vill vädja till er som tar hand om&lt;br&gt;våra förslag att se till att andan i denna process kan bevaras för framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gäller att med stor beslutsamhet förverkliga strategierna för hållbar&lt;br&gt;utveckling. Vi kan inte räkna med att miljöproblemen kommer att kunna lösas&lt;br&gt;utan stora insatser. Det finns dock tecken på att mycket av miljöarbetet är&lt;br&gt;lönsamt både för företag och hushåll och att Sverige har goda förutsättningar att&lt;br&gt;bli ett framgångsrikt föregångsland. Många människor har en stark känsla för&lt;br&gt;naturen och är därmed motiverade för miljöarbete. Allt fler kommuner ser nu i&lt;br&gt;likhet med många företag miljöfrågan som strategiskt kvalitetsfråga och inte&lt;br&gt;bara som en ökad kostnad. Det är viktigt att målmedvetet arbeta för att hålla&lt;br&gt;uppe kraften i denna utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;FÖRSLAG TILL MÅL&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;FRISK LUFT&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;RIKSDAGENS BESLUTADE MÅL:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;”Luften skall vara så ren att människors hälsa, samt djur, växter och&lt;br&gt;kulturvärden inte skadas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålet innebär:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Halterna av luftföroreningar överskrider inte fastställda lågrisknivåer för&lt;br&gt;cancer, överkänslighet och allergi eller för sjukdomar i luftvägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Halterna av marknära ozon överskrider inte de gränsvärden som satts för att&lt;br&gt;hindra skador på människors hälsa, djur, växter, kulturvärden och material.”&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;KOMMITTÉNS FÖRSLAG TILL DELMÅL&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vi förslår att de två preciseringarna i målet ändras till:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Haltema av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller&lt;br&gt;riktvärden för skydd mot sjukdomar i luftvägarna eller påverkan på växter,&lt;br&gt;material och kulturvärden. Riktvärdena ska sättas med hänsyn till&lt;br&gt;överkänslighet och allergi.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förorening&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Halt som inte bör&lt;br&gt;överskridas&lt;br&gt;[mikrogram/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;]&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medelvärdestid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bensen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;År&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bens(a)pyren&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;År&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Eten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;År&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Formaldehyd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timme&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Partiklar&amp;lt; 10 mikrometer, PM 10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dygn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;År&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;År&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svaveldioxid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;År&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kvävedioxid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timme&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;År&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ozon&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timme&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sommarhalvåret (apr-okt)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till etappmål:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Halterna för svaveldioxid och kvävedioxid, enligt tabell, är i huvudsak&lt;br&gt;uppnådda i samtliga kommuner redan år 2005 respektive år 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Halten av marknära ozon överskrider inte 120 mikrogram/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; som 8-&lt;br&gt;timmarsmedelvärde, i samtliga kommuner år 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;År 2010 har utsläppen av flyktiga organiska ämnen i Sverige, exklusive&lt;br&gt;metan, minskat med minst 55 procent från 1995 års nivå till 220 000 ton&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Senast år 2005 ska ett etappmål för partiklar mindre än 2,5 mikrometer&lt;br&gt;(PM 2,5) fastställas. Vid samma tidpunkt ska också en första revidering ske&lt;br&gt;av generationsmålen för luftkvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;VILKA ÄR PROBLEMEN - OCH HUR KAN DE LÖSAS?&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ökad risk för cancer, sjukdomar på hjärta och lungor, besvär för allergiker och&lt;br&gt;astmatiker är bara några exempel på hälsoeffekter som utsläpp av&lt;br&gt;luftföroreningar orsakar, framför allt i tätorterna. Förhöjda halter av ozon på&lt;br&gt;landsbygden ger minskade skördar och minskad tillväxt för växter. Förhöjda&lt;br&gt;halter av ozon, men också svaveldioxid och kvävedioxid i tätorter bryter&lt;br&gt;successivt ner kulturföremål och material.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftkvaliteten i tätorterna har förbättrats under de senaste decennierna;&lt;br&gt;svavelhaltema ligger långt under miljökvalitetsnormen och&lt;br&gt;även kvävedioxidhaltema har minskat. Däremot är halterna av ozon, partiklar&lt;br&gt;och cancerframkallande ämnen fortfarande för höga. Ett problem är att man i&lt;br&gt;dag vet för lite om hur partikelutsläppen påverkar hälsan, men flera studier talar&lt;br&gt;för att halten av och antalet mindre partiklar (PM 2,5 - mindre än 2,5&lt;br&gt;mikrometer) påverkar hälsan negativt. Det saknas tillräcklig kunskap för att&lt;br&gt;fastställa ett långsiktigt mål för mindre partiklar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om luftkvaliteten förbättrats i takt med minskade utsläpp, behövs fler&lt;br&gt;åtgärder för att uppnå generationsmålen för luftkvaliteten. Utsläppen från&lt;br&gt;småskalig vedeldning måste minska liksom från transporter och arbetsmaskiner.&lt;br&gt;Åtgärder på lokal nivå blir viktiga, särskilt när det gäller begränsning av&lt;br&gt;kväveoxidutsläpp, partiklar och cancerframkallande ämnen. Forskning och&lt;br&gt;utveckling för att klarlägga samband med hälsorisker och allergier är viktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur nå målen? Se nästa avsnitt, gemensamt för Frisk luft och Bara naturlig&lt;br&gt;försurning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattar utsläpp från utrikes sjö- och luftfart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BARA NATURLIG FÖRSURNING&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;RIKSDAGENS BESLUTADE MÅL:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida&lt;br&gt;gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller&lt;br&gt;inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och&lt;br&gt;byggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålet innebär:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Onaturlig försurning av marken motverkas så att den naturgivna&lt;br&gt;produktionsförmågan och den biologiska mångfalden bevaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Sverige verkar för att depositionen av försurande ämnen på lång sikt inte&lt;br&gt;överskrider den kritiska belastningen för mark och vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Halterna i luft understiger 5 mikrogram svaveldioxid/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; och 20 mikrogram&lt;br&gt;kvävedioxid/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; (årsmedelvärden) för att skydda tekniska material.”&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;KOMMITTÉNS FÖRSLAG TILL DELMÅL&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att en ny kompletterande precisering fogas till riksdagens beslut:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Markanvändningens bidrag till försurningen av mark och vatten motverkas&lt;br&gt;genom att skogsbruket anpassas till växtplatsens försumingskänslighet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till etappmål:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;År 2010 är högst 5 procent av antalet sjöar respektive 15 procent av&lt;br&gt;sträckan rinnande vatten i landet drabbad av försurning som orsakats av&lt;br&gt;människan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Före år 2010 är trenden mot ökad försurning bruten i områden som&lt;br&gt;försurats av människan och en återhämtning har påbörjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;År 2010 har utsläppen i Sverige av svaveldioxid till luft minskat med minst&lt;br&gt;25 procent från 1995 års nivå till 72 000 ton.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;År 2010 har utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft minskat med minst&lt;br&gt;55 procent från 1995 års nivå till 155 000 ton.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;VILKA ÄR PROBLEMEN - OCH HUR KAN DE LÖSAS?&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Försurade sjöar och vattendrag, surt grundvatten, ökad surhet i skogs- och&lt;br&gt;jordbruksmark - det är konsekvenserna av nedfall av försurande ämnen. Därtill&lt;br&gt;kommer hälsorisker och skador på t.ex. byggnader och andra delar av&lt;br&gt;kulturarvet. Nedfallet härrör från en mängd olika källor, t.ex. vägtrafik och&lt;br&gt;transporter, industri, jordbruk och arbetsmaskiner. Nedfallet av försurande&lt;br&gt;ämnen kommer till 80-90 procent från kontinenten men de svenska utsläppen&lt;br&gt;påverkar också andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de nya internationella avtalen kommer utsläppen på kontinenten att&lt;br&gt;minska avsevärt och det finns skäl att vara optimistisk inför utvecklingen av&lt;br&gt;försurningen. Men arbete återstår innan generationsmålet är uppnått. En&lt;br&gt;förutsättning för att målen ska nås är ett samordnat internationellt arbete från&lt;br&gt;svensk sida, liksom att ingångna avtal följs upp på ett fullgott sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om utsläppen minskar till hållbara nivåer är återhämtningstiden lång&lt;br&gt;innan det ger resultat i miljön. Det krävs särskild uppmärksamhet på att den&lt;br&gt;biologiska försurningen blir alltmer dominerande i skogsmarken, i takt med att&lt;br&gt;nedfallet av försurande ämnen minskar. Det är därför inte enbart åtgärder som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattar utsläpp från utrikes sjö- och luftfart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begränsar utsläppen som har betydelse för att motverka försuringsprocessema.&lt;br&gt;Det är angeläget att skogsbrukets anpassas till skogsmarkens försumings-&lt;br&gt;känslighet. Kalhuggning försurar mer än konventionell stamskörd. Inblandning&lt;br&gt;av vissa lövträd såsom björk, dämpar markförsurningen.&lt;br&gt;Kompensationsgödsling kan bli nödvändigt på vissa marker för att minska&lt;br&gt;näringsförlustema i samband med skörd. Vid uttag av skogsbränslen bör askan&lt;br&gt;återföras till skogsmarken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HUR NÅ ETAPPMÅLEN ?&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;ÅTGÄRDER&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I dag beräknas ungefär en tredjedel av vattendragen och närmare 20 procent av&lt;br&gt;alla sjöar i Sverige vara påverkade av försurning orsakad av människan. För att&lt;br&gt;nå delmålet år 2010 krävs utsläppsbegränsningar i Europa enligt nyligen&lt;br&gt;ingångna internationella avtal. Vi behöver också fortsätta med kalkning i den&lt;br&gt;utsträckning som det är biologiskt motiverat. För att kunna spåra förändringar&lt;br&gt;av skogsmarkens kemiska egenskaper krävs ofta längre tidsperioder än tio år,&lt;br&gt;men kompensationsgödsling och kalkning är nödvändiga åtgärder på lång sikt.&lt;br&gt;När utsläppen minskat tillräckligt bör kalkningen kunna minskas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det internationella samarbetet för att begränsa utsläppen av försurande&lt;br&gt;ämnen är avgörande för att nå målen, särskilt eftersom så stor del av nedfallen&lt;br&gt;kommer från andra länder. Framför allt krävs ett aktivt internationellt arbete för&lt;br&gt;att minska ozonhalten i både tätorter och på landsbygden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder måste vidtas när det gäller trafikens omfattning, lokalisering och&lt;br&gt;bedrivande. Det kan handla om t.ex. hastighetsbegränsning, jämnare&lt;br&gt;körmönster, bättre samordning och effektivitet i godstransporterna, mer cykel-&lt;br&gt;och spårbunden trafik. En fortsatt teknisk utveckling av fordon för lägre utsläpp,&lt;br&gt;renare drivmedel och på sikt andra drivsystem är en annan nödvändighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsläppen av bensen och andra cancerframkallande ämnen kan minskas&lt;br&gt;genom flera åtgärder, t.ex. effektivare katalysatorteknik, renare bränslen och&lt;br&gt;skydd mot avdunstning av bensin. Nya avgaskrav för kallstart vid kall&lt;br&gt;temperatur från 2002 beräknas halvera bl a bensenutsläppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För alla typer av dieseldrivna och bensindrivna arbetsmaskiner, liksom&lt;br&gt;arbetsredskap (snöskotrar, motorsågar, gräsklippare) krävs förbättringar, dels&lt;br&gt;genom skärpta avgaskrav på nya maskiner, dels genom eftermontering av&lt;br&gt;reningsutrustning på befintliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energianvändningen inom industrin måste bli effektivare, och även tekniska&lt;br&gt;åtgärder för att rena kväveoxid- och svavelutsläpp är viktiga Byte av&lt;br&gt;uppvärmningsform eller energislag, t.ex. att fossila bränslen och elvärme ersätts&lt;br&gt;med bioenergi och energieffektivisering, behövs i bostäder och lokaler framför&lt;br&gt;allt för att minska utsläppen av koldioxid.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;STYRMEDEL&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Dagens beskattningssystem för bränslen, elenergi och drivmedel har brister.&lt;br&gt;Reglerna för beskattning varierar mellan å ena sidan el- och värmeproduktion&lt;br&gt;och å andra sidan mellan tillverkningsindustrin och fjärrvärme/hushållssektom.&lt;br&gt;Det finns en tendens att bränslen flyttas mellan sektorer eller&lt;br&gt;användningsområden och att potentialen för en rationell energianvändning eller&lt;br&gt;teknikutveckling inte utnyttjas. Energianvändningen i flerbostadshus måste&lt;br&gt;också uppmärksammas mer och taxor för el och fjärrvärme bör i mycket större&lt;br&gt;utsträckning baseras på den faktiska energiförbrukningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av ekonomiska styrmedel är en viktig del för att nå ekologisk&lt;br&gt;hållbar utveckling. Viktiga aspekter då man utformar styrmedlen är att de ska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stimulera till teknisk utveckling, effektivisering och snabba på utbytet av Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;gammal teknik. Inom flera områden behöver styreffekten stärkas, t ex: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Den samlade energibeskattningen ses över för att miljömålen ska uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Kommuner bör ges möjlighet att införa vägavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Sedan kväveoxidavgiften infördes har utsläppen minskat kraftigt, och det&lt;br&gt;finns därför skäl att se över vilka nya branscher skulle kunna omfattas av&lt;br&gt;avgiften. Avgiften har varit oförändrad från starten och dess nivå bör därför&lt;br&gt;ses över så att etappmålen för kväveoxiden kan klaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Fordons- och försäljningsskatter bör ses över med syfte att stärka den&lt;br&gt;sammantagna styrningen mot både användning av fordon och av bränslen&lt;br&gt;som ger betydligt lägre utsläpp än de som uppfyller obligatoriska krav. Det&lt;br&gt;är viktigt att styrmedel inte motverkar varandras syften. Det bör också&lt;br&gt;utredas hur man kan utforma ekonomiska styrmedel som kan kopplas till&lt;br&gt;miljöklassning av arbetsmaskiner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Den rörliga kostnaden för den dieseldrivna tunga trafiken måste snarast&lt;br&gt;anpassas så att det blir en effektiv miljöstyrning. Sverige bör arbeta aktivt&lt;br&gt;inom EU för att ändra EG-lagstiftningen så att den möjliggör införande av&lt;br&gt;ett från miljösynpunkt effektivt kilometerskattesystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Sverige bör aktivt driva att auto-oildirektivet ändras för att möjliggöra ökad&lt;br&gt;inblandning av fömybara drivmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Det är viktigt att förstärka de fömybara drivmedlens konkurrenskraft i&lt;br&gt;förhållande till fossila bränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom alla sektorer finns det stort utrymme för att effektivisera energi-&lt;br&gt;användningen. Det finns teknik och kunnande, men det brister i genomförandet.&lt;br&gt;Samhällets signaler måste bli mer entydiga, och en grundläggande förutsättning&lt;br&gt;för att informationen ska fungera är att det finns både möjlighet för hushållning&lt;br&gt;och acceptans för budskapet. Ett exempel är energianvändningen i&lt;br&gt;flerbostadshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att individuell värmemätning i flerbostadshus bör genomföras inom&lt;br&gt;vissa demonstrationsområden. Boverket bör få i uppdrag att tillsammans med&lt;br&gt;Energimyndigheten utreda och lämna förslag till åtgärder för att stimulera&lt;br&gt;byggherrar och fastighetsförvaltare att effektivisera energianvändningen.&lt;br&gt;Boverket bör tillsammans med Energimyndigheten och branschorganisationer&lt;br&gt;även ta fram ett system som kopplar samman en fastighets energianvändning&lt;br&gt;och dess miljöbelastning. Miljö- och energideklaration av hus bör införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommunala energirådgivamas uppgifter bör bli mer långsiktiga och&lt;br&gt;omfatta även den kommunala transportförsörjningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också mycket viktigt att Sverige håller en fortsatt hög profil vad gäller&lt;br&gt;forskning inom försurnings- och luftkvalitetsområdet. Det behövs dessutom en&lt;br&gt;sektorsövergripande svensk strategi för det fortsatta internationella arbetet med&lt;br&gt;att begränsa utsläppen av försurande ämnen. En sådan strategi bör integrera&lt;br&gt;hälso-, miljö- och klimataspektema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INGEN ÖVERGÖDNING&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;RIKSDAGENS BESLUTADE MÅL:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;”Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon&lt;br&gt;negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk&lt;br&gt;mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålet innebär bl.a.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Belastningen av näringsämnen får inte ha någon negativ inverkan på&lt;br&gt;människors hälsa eller minska förutsättningar för biologisk mångfald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Grundvatten bidrar inte till ökad övergödning av ytvatten.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Sjöar och vattendrag i skogs- och ljällandskap har ett naturligt Bilaga 1&lt;br&gt;näringstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Sjöar och vattendrag i odlingslandskap har ett naturligt tillstånd, vilket högst&lt;br&gt;kan vara näringsrikt eller måttligt näringsrikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Näringsförhållandena i kust och hav motsvarar i stort det tillstånd som rådde&lt;br&gt;under 1940-talet och tillförsel av näringsämnen till havet orsakar inte någon&lt;br&gt;övergödning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Skogsmark har ett näringstillstånd som bidrar till att bevara den naturliga&lt;br&gt;artsammansättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Jordbruksmark har ett näringstillstånd som bidrar till att bevara den naturliga&lt;br&gt;artsammansättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inomen generation.”&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;KOMMITTÉNS FÖRSLAG TILL DELMÅL&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslag till kompletterande preciseringar av miljökvalitetsmålet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Sjöar och vattendrag har God ekologisk status enligt definitionen i EU:s&lt;br&gt;kommande ramdirektiv för vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Svenska kust- och havsvatten har God ekologisk status enligt definitionen i&lt;br&gt;EU:s kommande ramdirektiv för vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Nedfallet av luftbuma kväveföreningar överskrider inte den kritiska&lt;br&gt;belastningen för övergödning av mark och vatten någonstans i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till etappmål:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;År 2010 finns åtgärdsprogram enligt EU:s kommande ramdirektiv för&lt;br&gt;vatten som anger hur God ekologisk status ska nås för sjöar och vattendrag&lt;br&gt;samt för kustvatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Fram till år 2010 har de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar&lt;br&gt;från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten minskat&lt;br&gt;kontinuerligt jämfört med 1995 års nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;År 2010 har de svenska vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig&lt;br&gt;verksamhet till haven söder om Ålands hav minskat med minst 25 procent&lt;br&gt;från 1995 års nivå till 40 500 ton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;År 2010 har utsläppen av ammoniak i Sverige minskat med minst 12&lt;br&gt;procent från 1995 års nivå till 53 400 ton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;År 2010 har utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft minskat med minst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55 procent från 1995 års nivå till 155 000 ton.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; (Se Frisk luft och Bara&lt;br&gt;naturlig försurning)&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;VILKA ÄR PROBLEMEN - OCH HUR KAN DE LÖSAS?&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nedfallet av kväveföroreningar som kväveoxider och ammoniak överskrider&lt;br&gt;den kritiska belastningen för övergödning av mark i hela södra Sverige i dag.&lt;br&gt;Både den biologiska mångfalden och människans hälsa påverkas negativt, t.ex.&lt;br&gt;genom nitrat i grundvatten och brunnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sjöar och vattendrag är det framför allt fosfor som bidrar till över-&lt;br&gt;gödningen. Problemen är störst i södra Sverige, men har de senaste 20 åren&lt;br&gt;tilltagit även i norra och mellersta Sverige. En sjättedel av Sveriges sjöar och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattar utsläpp från utrikes sjö- och luftfart.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;många vattendrag är övergödda, vilket får konsekvenser för den biologiska&lt;br&gt;mångfalden och produktionsförmågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både fosfor och kväve är orsakerna till övergödningen av havet och följden&lt;br&gt;blir syrebrist, utarmad biologisk mångfald, algblomning m.m. Tidigare uppsatta&lt;br&gt;miljömål har inte nåtts. Fosforhalterna har varit oförändrade under perioden&lt;br&gt;1981-1995, och halterna av kväve har först ökat något men börjat sjunka efter&lt;br&gt;1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemen med övergödning varierar starkt i olika delar av landet och&lt;br&gt;behovet av åtgärder och styrmedel är allra störst i Götaland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De miljömål som satts under de senaste femton åren har inte nåtts, och&lt;br&gt;förslagen till etappmål har därför lagts på en ambitionsnivå så att de ska kunna&lt;br&gt;nås inom utsatt tid. De viktigaste grundpelarna för att nå målet är miljöbalken&lt;br&gt;och EU:s kommande ramdirektiv för vatten. Därutöver krävs miljöersättning till&lt;br&gt;jordbruket men också åtgärder för rening av enskilda avlopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HUR NÅ ETAPPMÅLEN ?&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;ÅTGÄRDER&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För att komma till rätta med utsläppen via avlopp behövs en rad åtgärder för&lt;br&gt;reningsverk, och till exempel bör den pågående utbyggnaden av kustnära&lt;br&gt;reningsverk från Strömstad till Norrtälje fullföljas. Hushållen måste bygga ut&lt;br&gt;enskilda avlopp med infiltration, alternativt markbäddar, eller ersätta befintliga&lt;br&gt;system med separerande sådana, eller annan ny teknik med motsvarande effekt.&lt;br&gt;Dessutom krävs att användningen av fosfatfria tvättmedel ökar, särskilt i&lt;br&gt;glesbygd. Av kommunerna krävs att de förbättrar sina avloppsledningssystem&lt;br&gt;och skapar lokala lösningar för att ta hand om dagvatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller jordbruket är det viktigt att ta vara på och stimulera den&lt;br&gt;utveckling som inletts inom näringen mot ett miljöanpassat jordbruk. För att&lt;br&gt;minska kväve- och fosforutsläppen ytterligare behövs många åtgärder som t.ex.&lt;br&gt;att brukama anpassar gödslingen och undviker överoptimala givor. Andra&lt;br&gt;åtgärder är att inte sprida stallgödsel inför sådd av höstsäd, öka arealen till&lt;br&gt;flerårig bevuxen träda, öka andelen fånggrödor genom insådd i vårsäd. Nya&lt;br&gt;våtmarker i kustlänen, skyddszoner för att minska fosforläckaget och en&lt;br&gt;översyn av djurtäthetsbestämmelserna är andra förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att minska utsläppen av ammoniak inom jordbruket bör nedbrukning av&lt;br&gt;flytgödsel och urin på obevuxen mark ske inom fyra timmar från spridningen.&lt;br&gt;Tak på urinbehållare och proteinutfodring anpassad till djurens behov är&lt;br&gt;exempel på andra tänkbara åtgärder liksom användning av teknik som minskar&lt;br&gt;ammoniakförluster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att minska kväve- och fosforutsläpp inom industrin måste man hitta&lt;br&gt;alternativa tekniska lösningar inom branscher som massa- och pappers-, järn&lt;br&gt;och stål- samt kemi- och livsmedelsindustrin. För minskade ammoniakutsläpp&lt;br&gt;krävs bättre reningsteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige bör bidra till att verkningsfulla åtgärder sätts in i andra länder runt&lt;br&gt;Östersjön.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;STYRMEDEL&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För arbetet mot övergödningen har miljöbalken stor betydelse. Att införa&lt;br&gt;generella föreskrifter och miljökvalitetsnormer, tillståndsprövning och tillsyn är&lt;br&gt;bara några exempel på de möjligheter som miljöbalken erbjuder. För att uppnå&lt;br&gt;en tillfredsställande vattenkvalitet i sjöar, vattendrag och vid kusterna är EG-&lt;br&gt;direktivet om rening av avloppsvatten och EU:s kommande ramdirektiv för&lt;br&gt;vatten viktiga styrmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera ekonomiska styrmedel är nödvändiga. Inom jordbruket behövs stöd,&lt;br&gt;t.ex. miljöersättning för anläggning av våtmarker och skyddszoner, insådd av&lt;br&gt;fånggröda och utebliven höstbearbetning. Medel behövs också till utbildning,&lt;br&gt;rådgivning och information. De miljöstyrande effekterna av avgifter och skatter&lt;br&gt;på jordbruket behöver förstärkas i syfte att nå målet om reduktion av&lt;br&gt;näringsläckaget. Olika alternativa utformningar bör övervägas för att&lt;br&gt;åstadkomma nödvändiga miljöförbättringar på mest effektiva sätt till lägsta&lt;br&gt;kostnad. Systemet bör utformas så att de ekonomiska förutsättningarna för&lt;br&gt;lantbrukarna beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna att införa ett bidrag för att åtgärda enskilda avlopp bör&lt;br&gt;utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig utbildningsinsats är grundutbildning för myndighetspersoner på&lt;br&gt;avrinningsdistrikts-, läns- och kommunal nivå kring EU:s vattendirektiv. Den&lt;br&gt;bör genomföras av bl.a. Sveriges geologiska undersökning (SGU), Boverket&lt;br&gt;och Naturvårdsverket och vara genomförd 2004.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att reda ut osäkerheter kring vilka kväve- och fosforhalter i vattnet som&lt;br&gt;ger en långsiktig balans behövs mer forskning. Det finns också behov av ett&lt;br&gt;program för försöks- och utvecklingsverksamhet inom jordbruket i syfte att&lt;br&gt;utveckla åtgärder för minskade näringsförluster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fortsatta internationella arbetet är av största vikt och bör inriktas mot att&lt;br&gt;följa upp effekterna av internationella överenskommelser och lagstiftning inom&lt;br&gt;EU, men också att få fram en samlad europeisk strategi för hur nedfall av&lt;br&gt;kväveföreningar ska underskrida de kritiska belastningarna i hela Europa.&lt;br&gt;Vidare bör Sverige bidra till insatser runt Östersjön genom kunskapsöverföring&lt;br&gt;och ekonomiskt stöd. En annan viktig del av det internationella arbetet är att&lt;br&gt;fortsätta samarbetet med de baltiska länderna och Polen genom bl.a. tekniskt&lt;br&gt;bistånd för bättre vattenrening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GIFTFRI MILJÖ&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;RIKSDAGENS BESLUTADE MÅL:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;”Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av&lt;br&gt;samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålet innebär:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Halterna av ämnen som förekommer naturligt i miljön är nära bak-&lt;br&gt;grundsnivåerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Halterna av naturfrämmande ämnen i miljön är nära noll.”&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;KOMMITTÉNS FÖRSLAG TILL DELMÅL&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslag till kompletterande preciseringar av miljökvalitetsmålet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Den sammanlagda exponeringen i arbetsmiljö, yttre miljö och inomhusmiljö&lt;br&gt;är, för särskilt farliga ämnen är nära noll och för övriga kemiska ämnen inte&lt;br&gt;skadlig för människor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Förorenade områden är undersökta och vid behov åtgärdade.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till etappmål:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. År 2010 har alla avsiktligt framställda eller utvunna kemiska ämnen som&lt;br&gt;hanteras på marknaden data motsvarande de krav som ställs på nya ämnen.&lt;br&gt;För ämnen som hanteras i höga respektive medelhöga volymer bör data&lt;br&gt;finnas redan år 2005 respektive år 2009.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;År 2010 är varor försedda med hälso- och miljöinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Nyproducerade varor är i huvudsak fria från;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande ämnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;senast år 2007,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- mycket långlivade och mycket bioackumulerande ämnen senast år 2010,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- långlivade och bioackumulerande ämnen senast år 2015,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kvicksilver senast år 2003 samt kadmium och bly senast år 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana ämnen används inte heller i produktionsprocesser på ett sådant sätt att&lt;br&gt;hälsa och miljö kan komma till skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Hälso- och miljöriskerna med användningen av kemiska ämnen har&lt;br&gt;minskat fortlöpande fram till 2010 enligt indikatorer/nyckeltal som&lt;br&gt;fastställts av berörda myndigheter, liksom förekomst och användning av&lt;br&gt;kemiska ämnen som försvårar återvinning av material.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;För minst 100 utvalda kemiska ämnen, som inte omfattas av etappmål 3,&lt;br&gt;finns år 2010 riktvärden fastlagda av berörda myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;Förorenade områden är identifierade samt undersökta och minst 30 procent&lt;br&gt;av områdena av riskklass mycket stor och stor är åtgärdade senast år 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Etappmål 1 och 3 bygger huvudsakligen på Kemikalieutredningens förslag&lt;br&gt;(Varor utan faror SOU 2000:53).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;VILKA ÄR PROBLEMEN - OCH HUR KAN DE LÖSAS?&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett stort hinder för att nå en giftfri miljö är bristen på kunskap om kemiska&lt;br&gt;ämnen. Det är därför av yttersta vikt att klarlägga kemiska ämnens egenskaper,&lt;br&gt;hur ämnen samverkar, förekomst i framför allt varor, flöden och hur människor&lt;br&gt;och miljö påverkas av dem samt hur hantering och användning bör ske för att&lt;br&gt;minska riskerna. Spridning av kemiska ämnen kan ske från andra länder via luft,&lt;br&gt;vatten och transporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föroreningar i mark, grundvatten, sediment, byggnader och anläggningar är&lt;br&gt;ett annat problem. De flesta har uppkommit genom utsläpp, spill eller&lt;br&gt;olyckshändelser under efterkrigstiden fram till 1980-talet. Antalet förorenade&lt;br&gt;områden i landet beräknas vara 22 000, varav hälften är identifierade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att nå målen behövs en mycket offensiv satsning, nationellt,&lt;br&gt;internationellt och i EU. Gemensamma system och regelverk inom EU är&lt;br&gt;mycket betydelsefulla. Dessutom behövs en sanering av förorenade områden,&lt;br&gt;men det är tveksamt om allt kan ske på en generations sikt: Vi gör bedömningen&lt;br&gt;att en giftfri miljö inte kan uppnås inom en generation. För det krävs fortsatta&lt;br&gt;insatser. Däremot finns det förutsättningar att uppnå ett miljötillstånd där&lt;br&gt;halterna av farliga ämnen är så låga att de inte märkbart påverkar hälsa eller&lt;br&gt;biologisk mångfald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HUR NÅ ETAPPMÅLEN?&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;ÅTGÄRDER&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För att nå det första etappmålet måste Sverige verka för att det senast år 2005&lt;br&gt;finns ett EU-gemensamt system som kräver att industrin tar fram data om&lt;br&gt;existerande ämnen. Därutöver bör Sverige verka i OECD för att testmetoder&lt;br&gt;utvecklas och standardiseras, bl.a. för att identifiera förekomst av oavsiktligt&lt;br&gt;bildade ämnen. Ett viktigt arbete är också att få alternativa testmetoder&lt;br&gt;utvecklade och internationellt accepterade - för att minska behovet av&lt;br&gt;djurtester.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att nå etappmål 2 måste Sverige arbeta för att det senast år 2007 finns ett&lt;br&gt;EU-gemensamt system för utformning av hälso- och miljöinformation för varor&lt;br&gt;som inte är kemiska produkter. I avvaktan på ett sådant system är det viktigt att&lt;br&gt;näringslivet tar fram information om kemiska ämnens egenskaper och varors&lt;br&gt;livscykelanalyser för att omsätta dem i miljövarudeklarationer. Företag inom&lt;br&gt;branscher som har varor med stor spridning i samhället bör, genom frivilliga&lt;br&gt;åtaganden, år 2005 tillhandahålla varudeklarationer som inkluderar hälso- och&lt;br&gt;miljöinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyproducerade varor ska år 2010 vara fria från t.ex. kvicksilver, kadmium&lt;br&gt;och bly och av människan framställda ämnen som är långlivade och&lt;br&gt;bioackumulerbara, samt ämnen som är cancerframkallande,&lt;br&gt;arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande för att det tredje etappmålet&lt;br&gt;ska nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fjärde etappmålet kräver bl.a. att tillverkare, importörer och andra&lt;br&gt;leverantörer av kemiska produkter och varor tar ansvar för dessa under hela&lt;br&gt;livslängden. Användare måste undvika att använda hälso- och miljöfarliga&lt;br&gt;produkter och varor om de kan ersättas med mindre farliga. Användare och&lt;br&gt;andra hanterare måste också vidta åtgärder så att exponering av människa och&lt;br&gt;miljö för kemiska ämnen minskar fortlöpande. År 2005 ska system för&lt;br&gt;miljöledning och relevant miljöarbete omfatta anvisningar om kemiska ämnen&lt;br&gt;så att hälso- och miljörisker och avfallsaspekter av dessa beaktas av varor i hela&lt;br&gt;livscykeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det femte etappmålet siktar till att ta fram riktvärden för kemiska ämnen&lt;br&gt;som fortfarande kommer att vara tillåtna på lång sikt, t.ex. metaller som&lt;br&gt;förekommer naturligt i miljön. Vissa bekämpningsmedel är andra exempel. För&lt;br&gt;att nå målet ska berörda myndigheter år 2002 ha utarbetat ett fungerande system&lt;br&gt;för att ta fram bedömningsgrunder och riktvärden. Samma år ska det finnas en&lt;br&gt;första lista på riktvärden för ämnen med farliga egenskaper. Därefter tas&lt;br&gt;riktvärden fram fortlöpande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rad åtgärder måste vidtas för att det sjätte etappmålet ska kunna nås. Före&lt;br&gt;utgången av 2002 måste t.ex. alla länsstyrelser ha ett regionalt program för&lt;br&gt;arbetet med efterbehandling och markrestriktioner för förorenade områden.&lt;br&gt;Varje kommun måste ha kompletterat sin avfallsplan med ett program för&lt;br&gt;efterbehandling av förorenade områden och redovisning av behov av&lt;br&gt;markrestriktioner. Förorenade områden ska vara identifierade och riskklassade&lt;br&gt;och ett antal demonstrationsprojekt vara genomförda. Före utgången av 2005&lt;br&gt;måste kommunerna ha redovisat de förorenade områdena i sina översiktsplaner&lt;br&gt;och vid behov angivit riktlinjer för markanvändningen. Före utgången av 2010&lt;br&gt;ska de förorenade områden som tidigare bedömts innebära en stor risk eller&lt;br&gt;mycket stor risk ha undersökts översiktligt. Ca 7 000 områden tillhör dessa&lt;br&gt;riskkategorier och etappmålet innebär att 30 procent av dessa ska vara&lt;br&gt;undersökta och åtgärdade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;STYRMEDEL&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det behövs en kraftfull satsning på både normativa och informativa styrmedel.&lt;br&gt;De marknadsdrivna krafterna är viktiga för att få till stånd ett systematiskt&lt;br&gt;riskminskningsarbete. Företagens arbete med miljövarudeklarationer och positiv&lt;br&gt;miljömärkning är exempel på detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett mycket viktigt styrmedel är svenskt deltagande i EU-arbetet och andra&lt;br&gt;internationella sammanhang. Under de närmaste åren gäller det framför allt för&lt;br&gt;svenska myndigheter att vara med och skapa EU-gemensamma system och&lt;br&gt;regelverk, t.ex. krav på att varor förses med hälso- och miljöinformation enligt&lt;br&gt;ett gemensamt system och förbud att använda kemiska ämnen med särskilt&lt;br&gt;farliga egenskaper i konsumentvaror. Vidare är information och utbildning&lt;br&gt;viktiga styrmedel för att minska riskerna vid användning av kemiska ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortsatt arbete i befintliga EU-program om klassificering och märkning är&lt;br&gt;också angeläget, liksom att kräva utfasning av användningen av vissa ämnen.&lt;br&gt;Insatser måste också göras för att Sverige inte ska behöva tillåta tidigare&lt;br&gt;förbjudna ämnen till följd av harmoniseringar inom EU, t.ex. vad gäller&lt;br&gt;bekämpningsmedel. I båda dessa fall bör Sverige offensivt utnyttja&lt;br&gt;möjligheterna att hävda rätten att behålla eller införa nationella förbud. Andra&lt;br&gt;områden som kräver internationell samverkan är att minska spridningen av&lt;br&gt;långväga transporterade föroreningar, liksom internationellt&lt;br&gt;standardi seringsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån åtgärder inte vidtas på EU-nivå i önskad takt för att miljömålen&lt;br&gt;ska kunna uppnås, bör Sverige så långt det är möjligt gå före med hårdare krav.&lt;br&gt;Ekonomiska styrmedel i form av skatter och avgifter bör t.ex. övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forsknings- och utbildningsinsatser behövs inom en rad områden, t.ex. kring&lt;br&gt;samband mellan dos och respons, samverkanseffekter mellan flera ämnen och&lt;br&gt;utveckling av alternativa testmetoder för att minska djurförsöken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också behov av samhällsvetenskaplig forskning, t.ex. kring olika&lt;br&gt;styrmedels effektivitet för att nå målet giftfri miljö, liksom forskning kring hur&lt;br&gt;attityder och beteende påverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ökad samverkan måste komma till stånd, t.ex. mellan företag, men också&lt;br&gt;mellan myndigheter, näringsliv och andra intressenter. En viktig förutsättning är&lt;br&gt;att aktörerna enas om en gemensam problembild för ett lyckat internationellt&lt;br&gt;agerande. Ansvariga myndigheter som behöver samverka mer är&lt;br&gt;Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetarskyddsstyrelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkesinspektionen, länsstyrelserna och kommunerna. Detta mål är avstämt med&lt;br&gt;Kemikalieutredningen som arbetar med kriterier för farliga ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SKYDDANDE OZONSKIKT&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;RIKSDAGENS BESLUTADE MÅL:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;”Ozonskiktet skall utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-&lt;br&gt;strålning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålet innebär:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Sverige verkar för att halterna av klor, brom och andra ozonnedbrytande&lt;br&gt;ämnen i stratosfären inte överstiger naturliga nivåer.”&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;KOMMITTÉNS FÖRSLAG TILL DELMÅL&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslag till precisering av miljökvalitetsmålet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Användning av ozonnedbrytande ämnen i Sverige är avvecklad inom loppet&lt;br&gt;av en generation.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till etappmål:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen har till största delen upphört fram till&lt;br&gt;år 2010.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;VILKA ÄR PROBLEMEN - OCH HUR KAN DE LÖSAS?&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom lagstiftning och information har användningen av ozonnedbrytande&lt;br&gt;ämnen minskat avsevärt i Sverige. Arbetet har varit framgångsrikt och mellan&lt;br&gt;1988-1994 avvecklades 93 procenet av användningen av ozonnedbrytande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ämnen i Sverige. Ändå kvarstår problemet och det krävs fortsatta och&lt;br&gt;kompletterande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordens ozonskikt har tunnats ut med fem procent under de senaste tretton&lt;br&gt;åren, och orsakerna är flera, t.ex. en fortsatt användning av ozonuttunnande&lt;br&gt;ämnen (CFC, HCFC, haloner, klor m.fl.) eftersom bra alternativ saknas.&lt;br&gt;Dessutom vet man för lite om vilka produkter som innehåller dessa ämnen och&lt;br&gt;systemen för omhändertagande är bristfälliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat allvarligt hot mot ett skyddande ozonskikt är ett ökat framtida flyg&lt;br&gt;i stratosfären. De negativa effekterna för ozonskiktet ökar successivt med&lt;br&gt;flyghöjd och hastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varor och produkter i samhället som kan innehålla ozonnedbrytande ämnen&lt;br&gt;måste fortsätta att kartläggas, och behovet av att utreda flygets effekter på&lt;br&gt;ozonskiktet är stort. Det internationella arbetet har stor betydelse och de svenska&lt;br&gt;insatserna här är viktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HUR NÅ ETAPPMÅLEN?&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;ÅTGÄRDER&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För att användningen av ozonnedbrytande ämnen ska vara avvecklad inom&lt;br&gt;loppet av en generation, krävs flera åtgärder, förutom den förordning som redan&lt;br&gt;gäller:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Export av varor, produkter och utrustning som innehåller eller är beroende&lt;br&gt;av CFC eller andra ozonnedbrytande ämnen måste upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Användning av HCFC i befintliga kyl-, frys- och klimatanläggningar måste&lt;br&gt;upphöra efter visst datum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Användning av CFC/HCFC, haloner m.fl. ämnen måste upphöra även inom&lt;br&gt;sektorer som i dag är undantagna, t.ex. försvarssektom och flyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förhindra utsläpp av ozonnedbrytande ämnen anser vi att Natur-&lt;br&gt;vårdsverket bör få i uppdrag att kartlägga varor och produkter som finns&lt;br&gt;utspridda i samhället och ta fram en plan över vad som ska tas om hand för&lt;br&gt;destruktion. Utifrån en framtagen plan ska kommuner, producenter och andra&lt;br&gt;ansvariga ta hand om och förstöra ozonuttunnande ämnen, t.ex. avfall från&lt;br&gt;industri-, transport- och byggsektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill särskilt betona riskerna med ett framtida höghöjdsflyg. Det är&lt;br&gt;angeläget att agera förebyggande och vi anser att Luftfartsverket utreder och&lt;br&gt;senast 2001 lämnar ett förslag på hur föroreningsutsläpp som påverkar&lt;br&gt;ozonskiktet kan förhindras att öka för att även fortsättningsvis hållas på en låg&lt;br&gt;nivå. Både nationella strategier och hur Sverige kan driva på internationellt är&lt;br&gt;viktiga förslag från en sådan utredning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;STYRMEDEL&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En fortsatt satsning på lagstiftning och information är de viktigaste styrmedlen,&lt;br&gt;och för att minska användningen av ozonuttunnande ämnen behövs:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Användningsstopp för HCFC som arbetsmedium i befintliga anläggningar&lt;br&gt;genom lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Återinförande av dispensavgift alternativt sanktionsavgift. I dag medger inte&lt;br&gt;Miljöbalken dispensavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Generellt förbud mot export av varor/utrustning som innehåller eller är&lt;br&gt;beroende av ozonnedbrytande ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att minska utsläppen av ozonnedbrytande ämnen föreslår vi följande&lt;br&gt;styrmedel:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Reglering, alternativt förtydligande av nuvarande lagstiftning så att&lt;br&gt;insamlade mängder av CFC, haloner och andra förbjudna ämnen lämnas till&lt;br&gt;destruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Att lagstiftningen för halon revideras så att existerande mängder i befintliga&lt;br&gt;anläggningar tas om hand på ett miljöriktigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Skyldighet för kommuner, alternativt producenter, att omhänderta all&lt;br&gt;utrustning och produkter med CFC, HCFC, halon och andra&lt;br&gt;ozonnedbrytande ämnen på ett miljöriktigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsområden som vi särskilt vill framhålla är flygets påverkan på&lt;br&gt;ozonskiktet, samverkan mellan ozonnedbrytande processer och växthuseffekt&lt;br&gt;samt effekter på hälsa och miljö av ökad UV-strålning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att nå miljökvalitetsmålet är det internationella arbetet avgörande.&lt;br&gt;Sveriges roll är viktig inom en rad insatsområden, både inom EU och det&lt;br&gt;internationella arbetet i stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÄKER STRÅLMILJÖ&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;RIKSDAGENS BESLUTADE MÅL:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;”Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga&lt;br&gt;effekter av strålning i den yttre miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålet innebär:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Stråldoser begränsas så långt det är rimligt möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Den högsta sammanlagda årliga effektiva stråldosen som allmänheten får&lt;br&gt;utsättas för från verksamheter med strålning, ska inte överstiga i genomsnitt&lt;br&gt;en millisievert per person under ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Allvarliga tillbud och haverier i kärntekniska anläggningar förebyggs.&lt;br&gt;Spridning av radioaktiva ämnen till omgivningen förhindras eller begränsas&lt;br&gt;om ett haveri skulle inträffa.”&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;KOMMITTÉNS FÖRSLAG TILL DELMÅL&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslag till kompletterande preciseringar av miljökvalitetsmålet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Riskerna med ultraviolett strålning och elektromagnetiska fält begränsas så&lt;br&gt;långt möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Radonhalten inomhus i alla bostäder, förskolor, fritidshem och skolor&lt;br&gt;underskrider 200 Bq/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; år 2020. På längre sikt bör ingen individ utsättas för&lt;br&gt;radonhalter överstigande 50 Bq/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;. Radonhalten i samtliga enskilda brunnar&lt;br&gt;är lägre än 1 000 Bq/liter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till etappmål:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;År 2010 är halterna i miljön av radioaktiva ämnen som släpps ut från alla&lt;br&gt;verksamheter så låga att människors hälsa och den biologiska mångfalden&lt;br&gt;skyddas. Det individuella dostillskottet till allmänheten ska därvid&lt;br&gt;understiga 0,01 mSv per person och år, från varje enskild verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;År 2020 är antalet årliga fall av hudcancer orsakade av solen inte fler än år&lt;br&gt;2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Senast år 2005 är alla skolor, förskolor och fritidshem med radonhalter i&lt;br&gt;inomhusluften överstigande 400 Bq/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; och hälften av alla enskilda brunnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med dricksvatten över 1 000 Bq/liter åtgärdade. År 2010 är alla bostäder&lt;br&gt;med radonhalter överstigande 400 Bq/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; åtgärdade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Riskerna med elektromagnetiska fält är så klarlagda år 2010 att&lt;br&gt;myndigheterna kan planera att vidta konkreta åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;VILKA ÄR PROBLEMEN - OCH HUR KAN DE LÖSAS?&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Människan och miljön har alltid utsatts för naturlig bakgrundsstrålning, och&lt;br&gt;skadorna från strålning kan aldrig försvinna helt. Däremot kan och måste&lt;br&gt;riskerna från utsläpp av radioaktiva ämnen, radonhalterna i inomhusluft och&lt;br&gt;dricksvatten, UV-strålning från solen och riskerna med elektromagnetiska fälten&lt;br&gt;elimineras så långt det är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av de viktigaste inslagen i miljöarbetet är att förebygga radiologiska&lt;br&gt;olyckor och att lösa frågan om slutförvaringen av använt kärnbränsle.&lt;br&gt;Säkerheten vid de svenska kämkraftsanläggningama måste hållas på en fortsatt&lt;br&gt;hög nivå och de säkerhetshöjande insatserna för kärnkraftverken i öst måste&lt;br&gt;fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radonet i inomhusluft och dricksvatten innebär ett mycket allvarligt&lt;br&gt;hälsoproblem och ger upphov framför allt till lung- men även andra former av&lt;br&gt;cancer. Viktigt är också att få bukt med den kraftigt ökade förekomsten av&lt;br&gt;hudcancer som orsakas av solens UV-strålning. Mindre exponering för UV-&lt;br&gt;strålningen och försiktigare solvanor är rätt väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en precisering av miljökvalitetsmålet har vi också valt att ta upp de&lt;br&gt;elektromagnetiska fälten, vars effekter är angelägna att klarlägga. Av den&lt;br&gt;kunskap som finns i dag går det inte att avgöra vilka hälsorisker de&lt;br&gt;elektromagnetiska fälten skulle kunna medföra, men vi anser att man redan nu&lt;br&gt;bör tillämpa försiktighetsprincipen och samtidigt intensifiera forskningen på&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HUR NÅ ETAPPMÅLEN?&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;ÅTGÄRDER&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För att minska halterna av radioaktiva ämnen enligt det första etappmålet är det&lt;br&gt;nödvändigt att förbättra och samordna miljöövervakningen. Det behövs ett&lt;br&gt;sammanhållet miljöövervakningsprogram för att övervaka halterna av&lt;br&gt;radioaktiva ämnen i miljön, och programmet ska ge en nödvändig bas för hälso-&lt;br&gt;och miljöskyddsarbetet inom strålningsområdet. Till exempel ska det ge&lt;br&gt;underlag för åtgärder för att begränsa stråldoser till människan och ge kunskap&lt;br&gt;för att fastställa kriterier för skydd av den biologiska mångfalden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen över verksamheter med joniserande strålning behöver också&lt;br&gt;upprätthållas och förstärkas för att målet ska kunna nås, och vi måste få ökad&lt;br&gt;kunskap genom forskning och utveckling om strålkällor och risker förknippade&lt;br&gt;med utsläppta radioaktiva ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktionen av använt kärnbränsle och annat aktivt avfall minskar genom&lt;br&gt;att kärnkraften avvecklas. Energieffektivisering och fömybara energislag är av&lt;br&gt;stor betydelse även för att nå detta mål. Kämkraftavvecklingen får inte innebära&lt;br&gt;att användningen av fossila bränslen ökar. Stöd till avveckling av kärnkraft i&lt;br&gt;Östeuropa och förbättringar och införande av ny teknik är viktig för att höja&lt;br&gt;säkerhetsnivån och här kan internationell samverkan via EU och IAEA ge extra&lt;br&gt;tyngd åt arbetet. I de svenska kärnkraftverken är det viktigt att t.ex. säkerhets-&lt;br&gt;systemen moderniseras och förbättras fortlöpande. Ökade insatser behövs också&lt;br&gt;för att förbättra den nationella beredskapen i samband med en eventuell&lt;br&gt;kärnteknisk olycka. Reaktorägama har det fulla ansvaret att finna ett slutförvar&lt;br&gt;för använt kärnbränsle. SSI och SKI har viktiga funktioner för granskning,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;information m.m. av det pågående arbetet. Kämbränsleavfallet är vårt ansvar&lt;br&gt;och ska inte transporteras utanför landets gränser, vare sig för slutförvaring eller&lt;br&gt;upparbetning. Inriktningen bör vara att kärnkraften bär sina egna kostnader. Det&lt;br&gt;bör utredas hur detta skall gå till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att minska antalet hudcancerfall enligt etappmål 2 är informa-&lt;br&gt;tionsinsatser nödvändiga, dels genom särskilda kampanjer, dels genom en större&lt;br&gt;folkbildningsinsats. Det förebyggande arbetet behandlas under Skyddande&lt;br&gt;ozonskikt. Kontinuerliga mätningar av UV-strålning vars resultat delges&lt;br&gt;allmänheten, är en annan åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att sänka radonhalterna och nå etappmål 3 är att&lt;br&gt;medvetenheten om hälsoriskerna ökar. Även här behövs omfattande&lt;br&gt;informationsinsatser och andra insatser för att motivera egnahems- och&lt;br&gt;fastighetsägare att vidta åtgärder. Kommunerna har en viktig roll, till exempel&lt;br&gt;genom att spåra hus och brunnar med höga radonhalter. Kommunernas insatser&lt;br&gt;är helt avgörande och därför är mer utbildning nödvändig för både kommunala&lt;br&gt;tjänstemän och politiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fjärde etappmålet är ett kunskapsmål och för att få kunskap om&lt;br&gt;effekterna av elektromagnetiska fält behövs ett nationellt tvärvetenskapligt&lt;br&gt;forskningsprogram. Problemområdet berör frågeställningar inom biologi, fysik,&lt;br&gt;medicin, beteendevetenskap och teknik och därför föreslår vi att det i den nya&lt;br&gt;forskningsorganisationen tillskapas en sammanhållande instans för denna&lt;br&gt;forskning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;STYRMEDEL&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillräckliga styrmedel för att nå etappmål 1 finns i form av lagstiftning.&lt;br&gt;Miljöövervakning av radioaktiva ämnen behöver däremot förbättras och&lt;br&gt;erforderliga resurser behöver avsättas för detta arbete liksom för forskning och&lt;br&gt;utveckling om effekterna av radioaktiva ämnen. Vi bedömer också att medel&lt;br&gt;behövs till myndigheterna för att kunna fullgöra arbetet vad gäller slutförvar av&lt;br&gt;använt kärnbränsle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att minska antalet fall av hudcancer anser vi att en ökad folkbildning och&lt;br&gt;attitydförändring till solbad bör genomföras av Socialstyrelsen i samråd med&lt;br&gt;berörda myndigheter. Förebilder kan finnas i tidigare upplysningskampanjer&lt;br&gt;mot tobak och rökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om vilka regelverk och övriga styrmedel som behövs för sänkta&lt;br&gt;radonhalter behandlas av en särskild utredning, ”Radon i bostäder och vissa&lt;br&gt;lokaler m.m. - reformbehov” och ska vara klar senast den 1 november 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom den samordnade nationella forskningsinsats kring elektro-&lt;br&gt;magnetiska fält som vi föreslår ovan, krävs ett internationellt samarbete inom&lt;br&gt;detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;RIKSDAGENS BESLUTADE MÅL:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;”Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra&lt;br&gt;till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålet innebär:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Grundvattnets kvalitet påverkas inte negativt av mänskliga aktiviteter som&lt;br&gt;markanvändning, uttag av naturgrus, tillförsel av föroreningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Det utläckande grundvattnets kvalitet är sådant att det bidrar till en god&lt;br&gt;livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Förbrukning eller annan mänsklig påverkan sänker inte grundvattennivån så&lt;br&gt;att tillgång och kvalitet äventyras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;KOMMITTÉNS FÖRSLAG TILL DELMÅL&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslag till precisering av miljökvalitetsmålet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Grundvattnet har så låga halter av föroreningar att dess kvalitet uppfyller&lt;br&gt;kraven för god dricksvattenkvalitet enligt Livsmedelsverkets&lt;br&gt;dricksvattenföreskrifter och kraven på God grundvattenstatus enligt EU:s&lt;br&gt;kommande ramdirektiv för vatten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till etappmål:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Grundvattenförande geologiska avlagringar av vikt för nuvarande och&lt;br&gt;framtida vattenförsörjning har senast år 2010 ett långsiktigt skydd mot&lt;br&gt;exploatering som begränsar användningen av vattnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Långsiktiga förändringar av grundvattennivån påverkar inte&lt;br&gt;vattenförsörjningen, markstabilitet eller växt- och djurliv i angränsande&lt;br&gt;ekosystem år 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;År 2010 uppfyller grundvatten som nyttjas för vattenförsörjning till mer än&lt;br&gt;50 personer eller distribuerar mer än 10 kubikmeter per dygn kraven i&lt;br&gt;Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;År 2010 finns åtgärdsprogram enligt EU:s kommande ramdirektiv för&lt;br&gt;vatten som anger hur God grundvattenstatus ska kunna uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;VILKA ÄR PROBLEMEN - OCH HUR KAN DE LÖSAS?&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I jämförelse med övriga Europa är grundvattenkvaliteten i Sverige mycket bra,&lt;br&gt;men det krävs ytterligare åtgärdsinsatser för att nå målen. Till exempel har&lt;br&gt;övergödning medfört att höga halter av nitrat förekommer i jordbruksområden&lt;br&gt;och metallhalterna i dricksvatten har ökat genom det försurade grundvattnets&lt;br&gt;korrosion på ledningsnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgången på vatten är förhållandevis god, men det finns problemområden,&lt;br&gt;som sydöstra Sverige och de södra kustregionerna. Där kan t.ex. exploatering av&lt;br&gt;bebyggelse inom områden med begränsade vattentillgångar leda till vattenbrist&lt;br&gt;och det finns risk för saltvatteninträngning. Det finns också en risk att&lt;br&gt;geologiska formationer som i framtiden skulle kunna användas som&lt;br&gt;dricksvattensresurser utnyttjas av exploateringsintressen eftersom formationerna&lt;br&gt;saknar lagligt skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna att nå de uppsatta målen för dricksvattenkvalitet och tillgång&lt;br&gt;på grundvatten är goda. Svårare att nå är målet för god ekologisk&lt;br&gt;grundvattenstatus. I delar av Skånes och Sydvästsveriges jordbruksområden&lt;br&gt;krävs det mycket långtgående åtgärder för att minska nitrathaltema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nationella beslut räcker för att nå målen och det finns både teknik och&lt;br&gt;normativa styrmedel för att genomföra åtgärderna. Däremot är insatserna&lt;br&gt;resurskrävande för både länsstyrelser och kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HUR NÄ ETAPPMÅLEN?&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;ÅTGÄRDER&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkra kommunernas behov av grundvatten i framtiden måste geologiska&lt;br&gt;avlagringar skyddas. Fram till 2010 då det lagliga skyddet ska vara fastställt&lt;br&gt;krävs det flera insatser t.ex. måste geologiska avlagringar som är betydelsefulla&lt;br&gt;för vattenförsörjningen vara inventerade och utvalda senast 2003. Senast 2005&lt;br&gt;måste kommunerna redovisa resultat av vatteninventeringar som visar&lt;br&gt;vattenbehov, tillgång på vattenresurser och brister i vattenförsörjningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas vatteninventeringar är också ett viktigt redskap för att nå det&lt;br&gt;andra etappmålet. Med hjälp av dem bör länsstyrelserna senast 2007 upprätta&lt;br&gt;regionala vattenhushållningsprogram. Dessutom krävs det att kommunerna&lt;br&gt;senast 2010 upprättar vattenförsörjningsplaner, dvs. att de redovisar&lt;br&gt;vattenresurser och viktiga geologiska bildningar för vattenförsörjningen i sina&lt;br&gt;översiktsplaner. För detta arbete är det viktigt att Boverket, SGU och&lt;br&gt;Naturvårdsverket senast 2003 tagit fram en nationell handbok med metoder och&lt;br&gt;underlag för vattenplanering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att de flesta grundvatten som nyttjas för vattenförsörjning år 2010 ska&lt;br&gt;uppfylla Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter måste myndigheterna få ett&lt;br&gt;bättre underlag för sina ställningstaganden. Det kräver att Naturvårdsverket&lt;br&gt;reviderar sina allmänna råd för skyddsområden och skyddsföreskrifter och&lt;br&gt;anpassar dem till bl.a. EU:s kommande ramdirektiv och miljöbalken.&lt;br&gt;Kommunerna ska ange de områden där God grundvattenstatus inte kan uppnås&lt;br&gt;inom angiven tid, trots vidtagna åtgärder. Tillsammans med länsstyrelserna ska&lt;br&gt;de också, före 2005, på hydrogeologiska grunder fastställa skyddsområden för&lt;br&gt;allmänna vattenintäkter. Andra uppgifter för kommunerna blir att inventera&lt;br&gt;enskilda vattentäkter och revidera skyddsområden och skyddsföreskrifter som&lt;br&gt;inte uppfyller kraven för fullgott skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för att utarbeta åtgärdsprogram för att nå God grundvattenstatus&lt;br&gt;ligger på respektive avrinningsmyndighet. Programmen kommer att bygga på&lt;br&gt;underlag som föreslås ovan, t.ex. vattenförsörjningsplanema och skydd av&lt;br&gt;vattentäkter. Fram till 2010 krävs det dessutom ett stort antal åtgärder för att&lt;br&gt;minska föroreningar från jordbruk, läckande avlopp, förorenad mark, försurande&lt;br&gt;utsläpp m.m. Åtgärderna redovisas i avsnitten Ingen övergödning, Giftfri miljö,&lt;br&gt;Bara naturlig försurning och God bebyggd miljö.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;STYRMEDEL&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I miljöbalken och plan- och byggnadslagstiftningen finns i huvudsak redan&lt;br&gt;styrmedel för att nå målet Grundvatten av god kvalitet bl. a. bestämmelser om&lt;br&gt;miljökvalitetsnormer. Därtill kommer de författningsändringar som krävs för att&lt;br&gt;införliva det kommande ramdirektivet för vatten från EU. Direktivet blir ett av&lt;br&gt;de viktigaste instrumenten för att alla delmål ska kunna nås. En anpassning av&lt;br&gt;Naturvårdsverkets allmänna råd för skyddsområden och skyddsföreskrifter är&lt;br&gt;därför viktig för att ge länsstyrelser och kommuner underlag för&lt;br&gt;åtgärdsinsatsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa ändringar krävs i miljöbalken för att uppnå det första etappmålet. Vi&lt;br&gt;vill också peka på möjligheter som miljöbalken ger, men som inte används fullt&lt;br&gt;ut. Till exempel finns det stöd för att införa begränsningar för grundvattenuttag i&lt;br&gt;områden där brist och saltvatteninträngning kan uppstå. Miljöbalken medger&lt;br&gt;också inskränkningar i möjligheterna att använda mark och vatten såsom&lt;br&gt;begränsningar av antalet djur, försiktighetsmått för gödselhantering och&lt;br&gt;bekämpningsmedelsanvändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag får brunnsborrning utföras av vem som helst utan förkunskaper och vi&lt;br&gt;vill betona vikten av det program som nu tas fram av SGU i samarbete med bl.a.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brunnsborramas branschorganisationer. Det syftar till att borrentreprenörema&lt;br&gt;ska vara ackrediterade för vatten- och energiborming senast 2005.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundutbildning kring EU:s kommande ramdirektiv för vatten för&lt;br&gt;myndighetspersoner på avrinningdistrikts, läns- och kommunal nivå bör vara&lt;br&gt;genomförd 2004 (se även Ingen övergödning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning och utveckling behövs kring flera områden så t.ex. behöver&lt;br&gt;modeller utvecklas för att analysera effekter av åtgärder i markanvändningen.&lt;br&gt;Ett annat forskningsområde är hur uttag av berg och jord och sanering av&lt;br&gt;förorenad mark påverkar grundvattnets status.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom myndighetsansvaret när det gäller grundvattnet är mycket splittrat,&lt;br&gt;föreslår vi också att SGU får ett författningsenligt ansvar för naturresursen&lt;br&gt;grundvatten, vilket innebär ett särskilt ansvar för att arbetet med ekologisk&lt;br&gt;hållbar utveckling förs framåt inom sektorn naturresursutvinning. SGU:s&lt;br&gt;verksamhet på grundvattenområdet ska vara ett stöd för Naturvårdsverkets&lt;br&gt;sektorsövergripande ansvar för miljö- och hushållningsfrågor. Livsmedelsverket&lt;br&gt;ska ha ett ansvar för frågor som gäller dricksvattnets kvalitet och beredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;RIKSDAGENS BESLUTADE MÅL:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;”Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika&lt;br&gt;livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald,&lt;br&gt;kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion&lt;br&gt;skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålet innebär:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Belastningen av näringsämnen och föroreningar får inte minska för-&lt;br&gt;utsättningarna för den biologiska mångfalden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota den&lt;br&gt;biologiska mångfalden introduceras inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Sjöars, stränders och vattendrags stora värden för natur- och kultur-&lt;br&gt;upplevelser samt bad- och friluftsliv värnas så långt möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Fiskar och andra arter som lever i eller är direkt beroende av sjöar och&lt;br&gt;vattendrag kan fortleva i livskraftiga bestånd.”&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;KOMMITTÉNS FÖRSLAG TILL DELMÅL&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslag till kompletterande preciseringar av miljökvalitetsmålet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• I dagens oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag bibehålls&lt;br&gt;naturliga vattenflöden och vattennivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Kultur- och naturmiljöer som visar sjöarnas och vattendragens betydelse för&lt;br&gt;människans bosättning, försörjning och transporter är bevarade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga&lt;br&gt;utbredningsområden så att långsiktigt livskraftiga populationer säkras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Sjöar och vattendrag har god ytvattenstatus med avseende på art-&lt;br&gt;sammansättning och kemiska och fysikaliska förhållanden enligt EU:s&lt;br&gt;kommande ramdirektiv för vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Biotoper som är unika skyddas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Utsättning av genmodifierad fisk får inte äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till etappmål:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Senast 2010 har minst 50 procent av skyddsvärda miljöer i sjöar och&lt;br&gt;vattendrag och anslutande värdefulla natur- och kulturmiljöer ett&lt;br&gt;långsiktigt skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Senast till 2010 har minst 25 procent av värdefulla eller potentiellt&lt;br&gt;värdefulla vattendrag restaurerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Senast 2010 har kommunala vattenförsörjningsplaner med vat-&lt;br&gt;tenskyddsområden och skyddsbestämmelser för alla allmänna samt större&lt;br&gt;enskilda ytvattentäkter upprättats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Senast 2005 sker utsättning av fisk, kräftdjur och blötdjur på ett sådant sätt&lt;br&gt;att den biologiska och genetiska mångfalden inte påverkas negativt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;Senast 2005 har åtgärdsprogram inletts för de hotade arter och fiskstammar&lt;br&gt;som har särskilt stora behov av riktade åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;VILKA ÄR PROBLEMEN - OCH HUR KAN DE LÖSAS?&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De problem med försurning, miljögifter och övergödning som tas upp i tidigare&lt;br&gt;avsnitt, påverkar i hög grad de biologiska förutsättningarna i sjöar och&lt;br&gt;vattendrag, och insatserna inom dessa områden är avgörande för den biologiska&lt;br&gt;mångfalden, produktionsförmågan och möjligheterna att använda ytvattnet som&lt;br&gt;dricksvatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exploatering av stränder och vattendrag minskar förutsättningarna för&lt;br&gt;rekreation och fiske och har ofta negativa konsekvenser för biologisk mångfald&lt;br&gt;och för natur- och kulturmiljön. Vattenkraften innebär också en kraftig&lt;br&gt;miljöpåverkan, dels genom reglering av vattennivåer och vattenflöden, dels&lt;br&gt;genom dammar som bildar vandringshinder. Utsättning av fisk och kräftor kan&lt;br&gt;hota vilda arter och stammar och det finns risk för överfiske av vissa&lt;br&gt;kommersiellt intressanta fiskar. Bristande underhåll av historiska anläggningar&lt;br&gt;är ett problem och kanaler, farleder, broar och hamnar riskerar att förfalla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för att nå etappmålen, liksom generationsmålet, är goda.&lt;br&gt;Möjligtvis behöver etappmålen revideras när kunskaperna blivit bättre om de&lt;br&gt;värden som hotas och nya etappmål formuleras för perioden efter 2010. Statliga&lt;br&gt;myndigheter, tillsammans med kommunerna, har ett stort ansvar. De största&lt;br&gt;utgifterna kommer att ligga på inrättande av reservat, restaurering av vattendrag&lt;br&gt;och upprättande av vattenförsörjningsplaner med skyddsbestämmelser för&lt;br&gt;vattentäkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruket, energi- och transportsektorerna, liksom skogsbruket och fisket&lt;br&gt;måste också ta sitt ansvar. Dessutom krävs det ny kunskap och inventering av&lt;br&gt;vattenområden och anslutande kultur- och naturmiljöer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HUR NÅ ETAPPMÅLEN?&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;ÅTGÄRDER&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett första steg för att undvika exploatering och olämplig användning av mark&lt;br&gt;och vatten i områden med höga natur- och kulturvärden och för att skydda&lt;br&gt;kulturhistoriskt värdefulla miljöer är att klara ut vilka dessa områden är.&lt;br&gt;Naturvårdsverket har börjat arbetet med att ta fram en lista över biotoper och&lt;br&gt;arter som är särskilt skyddsvärda. När detta arbete blir klart bör det följas upp&lt;br&gt;med en bevarandestrategi av de centrala myndigheterna. Riksantikvarieämbetet&lt;br&gt;bör utarbeta en motsvarande strategi för utveckling av kulturhistoriskt&lt;br&gt;värdefulla miljöer. Ett aktivt stöd till befintliga eller nya verksamheter som&lt;br&gt;vidmakthåller kulturmiljöerna är viktigt för att kulturupplevelser ska kunna&lt;br&gt;erbjudas långs våra sjöar och vattendrag även fortsättningsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inventeringar och bevarandestrategier bör också utarbetas för skadade,&lt;br&gt;värdefulla vattendrag. Skadorna på dessa kan ha orsakats av t.ex. mindre vägar,&lt;br&gt;men också genom större arbeten som vattenkraftsutbyggnad. Ett par&lt;br&gt;forskningsprojekt kring teknik och miljö för vattenkraften pågår för närvarande&lt;br&gt;och förväntas ge ett förbättrat underlag för bl.a. ökad miljöanpassning av&lt;br&gt;vattenkraften. De miljöförbättrande åtgärderna i reglerade vattendrag bör&lt;br&gt;påbörjas så snart det är möjligt. Ett verktyg för att få förändringar till stånd kan&lt;br&gt;vara att staten begär omprövning av vattendomar för utbyggda älvar och&lt;br&gt;vattendrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast 60 procent av de kommunala dricksvattentäktema och knappast inga&lt;br&gt;enskilda täkter har i dag områdesskydd och skyddsföreskrifter. Alla&lt;br&gt;dricksvattentäkter bör ha skydd och viktiga åtgärder är därför att upprätta&lt;br&gt;vattenförsörjningsplaner och att inrätta vattenskyddsområden. En översyn av&lt;br&gt;redan beslutade områden och skyddsbestämmelser kan behöva göras. Ansvaret&lt;br&gt;vilar på i första hand kommuner och länsstyrelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsättning av fisk, kräftdjur och blötdjur i sjöar, vattendrag och hav bör ske&lt;br&gt;med stor försiktighet för att förhindra negativa effekter på den biologiska och&lt;br&gt;genetiska mångfalden. Det handlar om att tillämpa försiktighetsprincipen samt&lt;br&gt;Fiskeriverkets policy och regler för utsättningen. Dessutom behövs ett bättre&lt;br&gt;underlag om skyddsvärda vatten för att kunna ta ställning till utsättning.&lt;br&gt;Utsättning av genmodifierad fisk anser vi inte bör äga rum överhuvudtaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av åtgärdsprogram för hotade arter och fiskstammar är avhängigt av&lt;br&gt;hur framgångsrika de ovan beskrivna åtgärderna blir. Program bör utarbetas&lt;br&gt;endast för arter som inte kan överleva utan speciella åtgärder och som riskerar&lt;br&gt;att försvinna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;STYRMEDEL&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Befintlig lagstiftning, främst miljöbalken och fiskerilagstiftningen, är i stort sett&lt;br&gt;tillräcklig för att genomföra målen. Ett förslag är att miljöbalken kompletteras&lt;br&gt;med regler för att ange viktiga områden för vattenförsörjningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalkskommittén (M 1999:03) bör särskilt analysera ompröv-&lt;br&gt;ningsförfarandet av vattendomar och föreslå hur det kan underlättas. Den bör&lt;br&gt;bl.a. också se över hur inrättandet av vattenskyddsområden genomförs i&lt;br&gt;praktiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s kommande ramdirektiv för vatten blir ett viktigt styrinstrument.&lt;br&gt;Länsstyrelser och kommuner bör lägga särskild vikt vid tillsynsarbetet, och&lt;br&gt;resurserna till tillsynsorganisationema har stor betydelse för att målen ska kunna&lt;br&gt;nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökad information och rådgivning krävs bl.a. om utsättning och förflyttning&lt;br&gt;av fisk och om kultur- och naturvårdshänsyn i jordbruk, skogsbruk och fiske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MYLLRANDE VÅTMARKER&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;RIKSDAGENS BESLUTADE MÅL:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;”Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall&lt;br&gt;bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålet innebär:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Det finns våtmarker av varierande slag med bevarad biologisk mångfald i&lt;br&gt;hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Våtmarker skyddas så långt möjligt mot dränering, torvtäkter, vägbyggen&lt;br&gt;och annan exploatering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota den&lt;br&gt;biologiska mångfalden introduceras inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Torvbrytning sker på lämpliga platser och med hänsyn till miljön och den&lt;br&gt;biologiska mångfalden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Våtmarkernas kulturmiljövärden samt värde för friluftsliv värnas.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;KOMMITTÉNS FÖRSLAG TILL DELMÅL&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslag till kompletterande preciseringar av miljökvalitetsmålet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga&lt;br&gt;utbredningsområden så att långsiktigt livskraftiga populationer säkras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;I hela landet finns våtmarker av varierande slag, med bevarad biologisk&lt;br&gt;mångfald och bevarade kulturhistoriska värden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till etappmål:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;En nationell strategi för skydd och skötsel av våtmarker och sumpskogar&lt;br&gt;tas fram senast till år 2005.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Senast 2010 har minst 95 procent av våtmarksområdena i myrskyddsplanen&lt;br&gt;ett långsiktigt skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Senast 2005 byggs inte skogsbilvägar över våtmarker med höga natur- eller&lt;br&gt;kulturvärden eller så att de negativt påverkar dessa våtmarker på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;I odlingslandskapet anläggs minst 10 000 ha våtmarker och småvatten fram&lt;br&gt;till 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Senast till 2005 har åtgärdsprogram inletts för de hotade arter som har&lt;br&gt;särskilt stora behov av riktade åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;VILKA ÄR PROBLEMEN - OCH HUR KAN DE LÖSAS?&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med övriga Europa, och även i ett internationellt perspektiv, har Sverige&lt;br&gt;en god tillgång på relativt opåverkade våtmarker, men i odlingslandskapet har&lt;br&gt;de hävdade våtmarkerna i stort sett försvunnit. Av naturliga och anlagda&lt;br&gt;slåttermarker i södra Sverige finns det bara obetydliga rester kvar. Det är en&lt;br&gt;livsmiljö och en brukningsform som på många ställen är hotad och om inga&lt;br&gt;ytterligare åtgärder sätts in kommer utarmningen av landskapet och de negativa&lt;br&gt;effekterna av tidigare dräneringar och vattenregleringar att bestå. En stor del av&lt;br&gt;våtmarkerna har uppodlats och skogsplanterats efter utdikning respektive&lt;br&gt;markavvattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Markavvattning inom skogsbruket är regionalt ett problem, liksom&lt;br&gt;torvbrytning. Ett annat problem är den bristande skötseln av våtslåttermarker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns goda förutsättningar att nå etappmålen och det bör även vara&lt;br&gt;möjligt att nå generationsmålet. Framför allt behövs det mer kunskap om vilka&lt;br&gt;våtmarker som hävdats och hur stora arealer som är i behov av restaurering.&lt;br&gt;Särskilt jord- och skogsbruket måste ta sitt ansvar för att genomföra åtgärderna.&lt;br&gt;Överhuvudtaget måste stor hänsyn tas när våtmarker nyttjas och eventuellt&lt;br&gt;exploateras, t.ex. vid väg- och järnvägsbygge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HUR NÅ ETAPPMÅLEN?&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;ÅTGÄRDER&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För att finna en strategi för skydd av våtmarker och sumpskogar måste&lt;br&gt;kunskapen öka. Ett led i detta bör vara att göra den nationella våt-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marksinventeringen tillgänglig i databasform och kompletterad med nya&lt;br&gt;uppgifter, i första hand om kulturhistoriska värden. Kommunerna bör också föra&lt;br&gt;in uppgifter om skyddsvärda våtmarker i sina översiktsplaner. En annan viktig&lt;br&gt;åtgärd är att Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket får i uppgift att ta fram en&lt;br&gt;strategi för skydd av sumpskogarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Komplettering av våtmarksinventeringen är nödvändig även för att kunna&lt;br&gt;revidera myrskyddsplanen, vars syfte är att ange våtmarker som behöver ett&lt;br&gt;långsiktigt skydd. Ett utvidgat och riktat stöd krävs för att kunna upprätta eller&lt;br&gt;återta skötseln av våtslåtterängar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för att bygga skogsbilvägar på ett skonsamt sätt ligger i första hand&lt;br&gt;på skogsägarna. Den verksamheten berörs inte av miljöbalkens generella&lt;br&gt;markavvattningsförbud och kräver oftast inte tillstånd. Vägarna måste dras så&lt;br&gt;att inte våtmarker med höga natur- eller kulturvärden berörs och för miljön&lt;br&gt;skonsamma byggnadsmetoder användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att nå störst miljönytta behöver minst 10 000 hektar nya våtmarker och&lt;br&gt;små vatten anläggas fram till 2010. För detta krävs att en plan tas fram över&lt;br&gt;vilka prioriteringar eller avvägningar man bör göra när våtmarker restaureras&lt;br&gt;och anläggs. Vi anser att i första hand bör våtmarker anläggas i bygder där de i&lt;br&gt;stort sett försvunnit. Det är också viktigt att våtmarker anläggs i kustområden&lt;br&gt;där de har stor betydelse för att fånga upp näring som annars skulle läcka ut i&lt;br&gt;havet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi bedömer att ett tiotal hotade arter som är knutna till våtmarker behöver&lt;br&gt;särskilda insatser under den närmaste tioårsperioden. Åtgärderna för samtliga&lt;br&gt;etappmål är viktiga för dessa arters överlevnad och åtgärdsprogram behöver tas&lt;br&gt;fram bara för dem som inte kan överleva utan speciella åtgärder eller som&lt;br&gt;befaras försvinna ur landet inom en snar framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;STYRMEDEL&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I stort sett är befintlig lagstiftning tillräcklig för att genomföra målen. Vi vill&lt;br&gt;dock peka särskilt på det hot mot våtmarkerna som anläggandet av&lt;br&gt;skogsbilvägar utgör och föreslår att Miljöbalkskommittén (M 1999:03) särskilt&lt;br&gt;uppmärksammar systemet med samrådsplikt och hur det fungerar i den här&lt;br&gt;typen av ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser också att det finns behov av särskilda informations-, rådgivnings-&lt;br&gt;och utbildningsinsatser inom jord- och skogsbruket. Bidrag via miljö- och&lt;br&gt;landsbygdsprogrammet krävs för att nå etappmålet om anläggning av våtmarker&lt;br&gt;och småvatten i odlingslandskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HAV I BALANS SAMT LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;RIKSDAGENS BESLUTADE MÅL:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;”Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga&lt;br&gt;och den biologiska mångfalden skall bevaras. Kust och skärgård skall ha en hög&lt;br&gt;grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden.&lt;br&gt;Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård skall&lt;br&gt;bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall&lt;br&gt;skyddas mot ingrepp och andra störningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålet innebär:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Belastning av näringsämnen och föroreningar samt fysisk påverkan&lt;br&gt;försämrar inte förutsättningarna för den biologiska mångfalden eller den&lt;br&gt;marina miljöns produktionsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Fiske, sjöfart och annat nyttjande av hav och vattenområden, liksom&lt;br&gt;bebyggelse och annan exploatering i kust- och skärgårdsområden sker med&lt;br&gt;hänsyn till vattenområdenas produktionsförmåga, biologiska mångfald,&lt;br&gt;natur- och kulturmiljövärden samt värden för friluftslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Marina biotoper som är unika skyddas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Skärgårdslandskapets naturskönhet, kulturmiljövärden och variation&lt;br&gt;bibehålls genom att vatten-, jord- och skogsbruk samt turism bedrivs med&lt;br&gt;hänsyn till miljö, kulturmiljö och biologisk mångfald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota den&lt;br&gt;biologiska mångfalden introduceras inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Massförekomster av växtplankton orsakade av mänsklig påverkan&lt;br&gt;förekommer inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Utbredning och artantal av växter och djur förändras inte negativt genom&lt;br&gt;mänsklig påverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Tångbältets djuputbredning i Östersjön och Västerhavets skärgårdar har&lt;br&gt;återhämtats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Syrebrist orsakad av övergödning från mänsklig verksamhet är mycket&lt;br&gt;sällsynt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Låg bullernivå eftersträvas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Lokalisering av vindkraftverk sker med hänsyn tagen till bl.a. natur- och&lt;br&gt;kulturmiljö, friluftsliv samt landskapsbild.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;KOMMITTÉNS FÖRSLAG TILL DELMÅL&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslag till kompletterande preciseringar av miljökvalitetsmålet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Hotade arter och stammar har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom&lt;br&gt;sina naturliga utbredningsområden så att långsiktigt livskraftiga populationer&lt;br&gt;säkras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Kust- och skärgårdslandskapets karaktäristiska bebyggelsemönster och&lt;br&gt;odlingslandskap upprätthålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Samtliga kustvatten har God ytvattenstatus med avseende på art-&lt;br&gt;sammansättning och kemiska och fysikaliska förhållanden enligt EU:s&lt;br&gt;kommande ramdirektiv för vatten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till etappmål:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Senast 2010 har minst 35 procent av skyddsvärda marina miljöer och minst&lt;br&gt;70 procent av kust- och skärgårdsområden med höga natur- och&lt;br&gt;kulturvärden ett långsiktigt skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Senast till 2005 finns en strategi för hur kustens och skärgårdens kulturarv&lt;br&gt;och odlingslandskap kan bevaras och brukas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Senast 2010 har åtgärdsprogram inletts för de hotade arter och fiskstammar&lt;br&gt;som har särskilt stora behov av riktade åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Bifångstema av marina däggdjur, sjöfåglar och oönskade fiskarter&lt;br&gt;minimeras till 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Uttaget av fisk, inklusive bifångster av ungfisk, i svensk ekonomisk zon, är&lt;br&gt;senast 2008 högst motsvarande återväxten så att fiskbestånden kan fortleva&lt;br&gt;och, där så är nödvändigt, återhämta sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;Buller och andra störningar från båttrafik är försumbara inom särskilt&lt;br&gt;känsliga och utpekade skärgårds- och kustområden senast 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utsläpp av olja och kemikalier från fartyg upphör senast 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;VILKA ÄR PROBLEMEN - OCH HUR KAN DE LÖSAS?&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Fisket är den verksamhet som har störst direkt biologisk inverkan på havet.&lt;br&gt;Hoten består i bl.a. överfiske av t.ex. Östersjötorsk samt bifångster av däggdjur,&lt;br&gt;sjöfåglar, oönskade fiskarter och ungfisk. Olje- och kemikalieutsläpp är ett&lt;br&gt;annat stort problem som inte upphört trots strikta regler och förbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemen med övergödning och utsläpp av miljögifter måste lösas och de&lt;br&gt;insatser som beskrivs för målen Ingen övergödning och Giftfri miljö är&lt;br&gt;nödvändiga för att bevara den biologiska mångfalden och den långsiktiga&lt;br&gt;produktionsförmågan i Östersjön och Västerhavet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår kustkultur har gett upphov till speciella kulturmiljöer. Vissa kust- och&lt;br&gt;skärgårdsområden måste få ett långsiktigt skydd, för i dag är hoten flera mot&lt;br&gt;skyddsvärda områden, t.ex. exploatering genom bebyggelse, turistverksamhet&lt;br&gt;och etablering av vindkraft. För att kunna ta till vara kustens och skärgårdarnas&lt;br&gt;karaktär krävs en ökad medvetenhet om de värden som står på spel. Dålig&lt;br&gt;lönsamhet och strukturomvandling i traditionella verksamheter som t.ex. fiske,&lt;br&gt;kustsjöfart och sjöbevakning gör att befolkningen minskar. Det i sin tur kan få&lt;br&gt;till följd att kulturlandskapet utarmas och byggnader förfaller eller omvandlas&lt;br&gt;på ett ovarsamt sätt. Vi har endast delvis behandlat frågor som berör för-&lt;br&gt;utsättningarna för att bo, verka och bedriva näringsverksamhet i kust- och&lt;br&gt;skärgårdsområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns goda förutsättningar att nå miljökvalitetsmålet inom en generation&lt;br&gt;om de åtgärder vi föreslår vidtas. Statliga myndigheter och kommunerna, men&lt;br&gt;också fiskerinäringen har här ett stort ansvar. Stöd till utveckling av nya&lt;br&gt;redskap, förvaltningsplaner m.m. kan behövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HUR NÅ ETAPPMÅLEN?&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;ÅTGÄRDER&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Fler nationalparker och natur- och kulturreservat är den viktigaste åtgärden för&lt;br&gt;att skydda unika natur- och kulturlandskap, men även undervattensmiljöer i&lt;br&gt;kust- och skärgårdsområden. Detta skydd måste kompletteras med&lt;br&gt;byggnadsminnen och biotopskyddsområden. Kommunerna har ett stort ansvar&lt;br&gt;bl.a. för att strandskyddet upprätthålls, för att kvalitetssäkra&lt;br&gt;bebyggelseutvecklingen och för att grunda havsvikar inte exploateras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arbetet med att ta fram en strategi för hur kustens och skärgårdens kulturarv&lt;br&gt;och odlingslandskap kan bevaras och utvecklas är en inventering av fiskelägen,&lt;br&gt;fyrar, lotsplatser, varv, badorter m.m. ett första steg. Viktigt är också att ett&lt;br&gt;nationellt bevarandeprogram för kust och skärgård upprättas. Arbetet bör&lt;br&gt;utföras av Riksantikvarieämbetet i samverkan med berörda verk och&lt;br&gt;länsstyrelser och bör ta tillvara erfarenheter från arbetet med de regionala miljö-&lt;br&gt;och hushållningsprogrammen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskapen om marina arter och hotet mot dem är begränsad. Forskning och&lt;br&gt;inventeringar är därför nödvändiga. Åtminstone ett tiotal marina arter och arter&lt;br&gt;knutna till stränder behöver åtgärdsprogram. Vi tror dock att behovet av&lt;br&gt;åtgärdsprogram är underskattat och arbetet behöver påbörjas och genomföras&lt;br&gt;snarast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket och fiskerinäringen tillsammans har ett ansvar för att&lt;br&gt;bifångstema av t.ex. säl, tumlare och sjöfåglar kan minimeras. Den viktigaste&lt;br&gt;åtgärden är att utveckla och använda selektiva fiskeredskap. Samma aktörer har&lt;br&gt;ansvar för att åtgärder vidtas mot överfiske. Förvaltningsplaner måste utvecklas&lt;br&gt;och genomföras, fiskeflottans storlek och sammansättning måste anpassas.&lt;br&gt;Dessutom krävs det internationellt arbete och forsknings- och utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också behov att utveckla formerna för en regional&lt;br&gt;kustzonsförvaltning av havets resurser. I det arbetet bör länsstyrelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommuner, representanter för olika näringsverksamheter bl.a. fiskare samt Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;intresseorganisationer delta. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att etappmålet om buller och andra störningar från båttrafik ska vara nått&lt;br&gt;2010 föreslår vi att länsstyrelserna i kust- och skärgårdslänen, tillsammans med&lt;br&gt;båtlivets organisationer utreder möjligheten att inrätta bullerfria områden med&lt;br&gt;ingen eller begränsad motorbåtstrafik samt ger förslag till sådana områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket och Sjöfartsverket bör följa upp vilka åtgärder som&lt;br&gt;vidtagits för att minska bullerstörningar från motorbåtstrafiken. En utvidgning&lt;br&gt;av vattenskoterförbudet till att gälla fler liknande vattenfordon bör också&lt;br&gt;övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots internationella regler som förbjuder utsläpp av olja och kemikalier sker&lt;br&gt;ca 400 oljeutsläpp varje år och mörkertalet anses vara minst lika stort.&lt;br&gt;Sanktioner vid överträdelser av bestämmelserna är en viktig åtgärd liksom&lt;br&gt;övervakning som kräver ökade insatser. För att nå målet krävs också att alla&lt;br&gt;länder i Sveriges närområde har mottagningsanordningar för förorenat vattnet.&lt;br&gt;Mottagningsstationer finns i dag i alla svenska hamnar, men saknas fortfarande i&lt;br&gt;en del andra östersjöhamnar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;STYRMEDEL&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den befintliga lagstiftningen; miljöbalken , fiskerilagstiftningen och de krav&lt;br&gt;som ställs i EG-direktiv är i stort sett tillräcklig för att genomföra målen.&lt;br&gt;Resurserna för tillsynen har stor betydelse för genomförandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att minska bifångstema som kastas överbord, föreslår vi att Fiskeriverket&lt;br&gt;får i uppdrag att utreda hur ett dumpningsförbud skulle kunna utformas och&lt;br&gt;vilka konsekvenser det kan tänkas få, både ur biologisk och ekonomisk&lt;br&gt;synvinkel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat förslag till styrmedel är att en översyn görs av riksintressena för&lt;br&gt;kulturmiljövården, friluftslivet och fisket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med utredningen om bullerfria områden (se ovan) anser vi att&lt;br&gt;man också bör belysa vilken tillsyn som krävs och hur efterlevnaden ska följas.&lt;br&gt;Vi vill också betona att behovet av forskning och mer kunskap om den marina&lt;br&gt;miljöns biologiska mångfald är stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ge förutsättningar för boende och verksamhet i kust- och&lt;br&gt;skärgårdsområden kan också andra styrmedel av regionalpolitisk karaktär&lt;br&gt;behövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LEVANDE SKOGAR&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;RIKSDAGENS BESLUTADE MÅL:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;”Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas&lt;br&gt;samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och&lt;br&gt;sociala värden värnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålet innebär:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga bevaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Skogsekosystemets naturliga funktioner och processer upprätthålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Inhemska växt- och djurarter fortlever under naturliga betingelser och i&lt;br&gt;livskraftiga bestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Hotade arter och naturtyper skyddas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota den&lt;br&gt;biologiska mångfalden introduceras inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Kulturminnen och kulturmiljöer värnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Skogens betydelse för naturupplevelser samt friluftsliv tas till vara.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;KOMMITTÉNS FÖRSLAG TILL DELMÅL&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslag till kompletterande preciseringar av miljökvalitetsmålet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga&lt;br&gt;utbredningsområden så att livskraftiga populationer säkras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Skötselkrävande skogar med höga natur- och kulturmiljövärden vårdas så att&lt;br&gt;värdena bevaras och förstärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Skogar med hög grad av olikåldrighet och stor variation i trädslags-&lt;br&gt;sammansättning värnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Skogarnas naturliga hydrologi värnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Brändernas påverkan på skogarna bibehålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Naturlig föryngring används på för metoden lämpliga marker.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till etappmål:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Ytterligare 800 000 ha skyddsvärd skogsmark undantas från&lt;br&gt;skogsproduktion till år 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Mängden död ved, arealen äldre lövrik skog och gammal skog bevaras och&lt;br&gt;förstärks enligt nedanstående specifikation till år 2010:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- mängden hård död ved ökar med minst 25 procent i hela landet och med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avsevärt mer i områden där den biologiska mångfalden är särskilt hotad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- arealen äldre lövrik skog ökar med minst 10 procent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- arealen gammal skog ökar med minst 5 procent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- arealen mark föryngrad med lövskog ökar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Skogsmarken ska senast 2005 brukas på sådant sätt att fomlämningar inte&lt;br&gt;skadas och att skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar är&lt;br&gt;försumbara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Senast 2010 har åtgärdsprogram inletts för de hotade arter som har särskilt&lt;br&gt;stora behov av riktade åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;VILKA ÄR PROBLEMEN - OCH HUR KAN DE LÖSAS?&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Skogsbrukets miljöhänsyn har förbättrats under senare år. En viktig princip är&lt;br&gt;de jämställda produktions- och miljömålen för skogsbruket som beslutats av&lt;br&gt;riksdagen. En hel del återstår dock fortfarande att göra. De mest angelägna&lt;br&gt;problemen att ta itu med är utarmningen av den biologiska mångfalden och&lt;br&gt;skogens kulturarv. Orsakerna till problemen är flera; Skog med lång kontinuitet&lt;br&gt;och skog som skötts genom selektiv huggning minskar. Vissa skogstyper, t.ex.&lt;br&gt;gammelskog och äldre lövträd, har blivit sällsynta. Liten mängd död ved, färre&lt;br&gt;bränder, dikning och torrläggning är ännu några exempel på orsaker till att&lt;br&gt;många arter hotas både regionalt och i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de kvarvarande resterna av urskogsartad naturskog inte undantas från&lt;br&gt;skogsbruk riskerar de att avverkas och försvinna på sikt. Skogens kulturarv&lt;br&gt;hotas av t.ex. minskat antal kulturlämningar, minskad variation när det gäller&lt;br&gt;trädslag och skogens ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortfarande ger skogsbruket skador på fomlämningar i stor utsträckning,&lt;br&gt;bl.a. beroende på kunskapsbrist. Åtgärder behövs för att dessa skador, orsakade&lt;br&gt;av bl.a. markberedning, ska upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De viktigaste åtgärderna för att nå målen är att utveckla ett hållbart&lt;br&gt;skogsbruk som tar större hänsyn till skogens biologiska mångfald och det&lt;br&gt;kulturarv som finns i skogen. Särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer måste&lt;br&gt;undantas från skogsproduktion och förvaltas och vårdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I våra förslag har vi fokuserat på skyddet av skogslandskapet och den hänsyn&lt;br&gt;som skogsbruket måste ta. Ett hållbart skogsbruk kan till största del uppnås&lt;br&gt;inom en generation om skogsbruket och samhället i övrigt följer de föreslagna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delmålen. På sikt krävs det dock en större mängd död ved. Eftersom det tar lång&lt;br&gt;tid innan förändrade beteenden i skogsbruket ger resultat, kommer inte all&lt;br&gt;skogsmark att ha nått hållbarhet inom en generation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HUR NÅ ETAPPMÅLEN?&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;ÅTGÄRDER&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Till och med 1998 är 865 000 hektar produktiv skogsmark skyddad enligt lag.&lt;br&gt;För att ytterligare 800 000 hektar ska kunna skyddas fram till 2010 jämfört med&lt;br&gt;1999 krävs flera åtgärder. Den frivilliga avsättningen har varit framgångsrik och&lt;br&gt;det finns anledning att förvänta sig ytterligare resultat där. År 2005 görs bland&lt;br&gt;annat mot denna bakgrund en förnyad bedömning av om målet är tillräckligt för&lt;br&gt;att nå avsedd effekt. Inrättande av natur- och kulturreservat genom markinköp&lt;br&gt;eller intrångsersättning måste bli en åtgärd. Här har länsstyrelserna, Natur-&lt;br&gt;vårdsverket och Riksantikvarieämbetet ett ansvar. Dessutom måste&lt;br&gt;biotopskyddsområden inrättas och det bör i ökad omfattning upprättas&lt;br&gt;civilrättsliga naturvårdsavtal mellan staten och markägare. Urskog och&lt;br&gt;urskogsliknande naturskog prioriteras när det gäller skyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att öka mängden hård död ved, äldre lövrik skog och gammal skog krävs&lt;br&gt;det förbättrad hänsyn i skogsbruket genom att död ved och ”döende” träd&lt;br&gt;lämnas vid avverkning, att lövträd sparas vid röjning och gallring och att&lt;br&gt;slutavverkning begränsas i äldre skogsbestånd. Dessutom krävs att mer lövträd&lt;br&gt;används vid föryngring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förebygga skador på fomlämningar och andra kulturlämningar är ett&lt;br&gt;skonsamt skogsbruk allra viktigast. Dessutom måste all skogsmark omfattas av&lt;br&gt;den reviderade fornminnesinventeringen och resultatet av denna finnas&lt;br&gt;tillgängligt i digitalform. Det är angeläget att fullfölja de inventeringar som&lt;br&gt;Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet bedriver. Begränsningar,&lt;br&gt;restriktioner och skonsamma metoder för markberedning måste införas.&lt;br&gt;Utbildning och information är andra nödvändiga åtgärder. Vi konstaterar också&lt;br&gt;att det behövs ett utökat anslag för anpassad skötsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkra den biologiska mångfalden och undanröja hoten för vissa&lt;br&gt;utrotningshotade arter är det viktigast att hänsyn tas från olika&lt;br&gt;samhällsverksamheter och att områdes- och biotopskydd beslutas. Därutöver&lt;br&gt;bedömer vi att åtgärdsprogram behöver påbörjas för att skydda cirka 30 hotade&lt;br&gt;arter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;STYRMEDEL&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Befintliga styrmedel i t.ex. miljöbalken, kulturminneslagen, jordabalken och&lt;br&gt;skogsvårdslagen är i huvudsak tillräckliga. Skogsvårdslagen med föreskrifter&lt;br&gt;och allmänna råd kan dock behöva ses över för att förstärka möjligheterna att&lt;br&gt;lämna död ved. Men det krävs ett stort frivilligt engagemang från skogsbruket,&lt;br&gt;kompletterat med statliga åtgärder, för att nå målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på betydelsen av de frivilliga åtgärderna är rådgivning,&lt;br&gt;information och utbildning särskilt viktiga instrument. Skogsnäringens egna&lt;br&gt;styrmedel som miljöledning, certifiering, intem fortbildning, gröna&lt;br&gt;skogsbruksplaner m.m. har stor betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning och utveckling behövs inom flera områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Etappmål 2 om ökning med minst 25 procent av mängden död ved bör&lt;br&gt;revideras senast 2005. En höjning av målets ambitionsnivå är angelägen på sikt&lt;br&gt;för att öka den biologiska mångfalden. Uppföljning och utvärdering av&lt;br&gt;insektsskador och mängden död ved bör ske fortlöpande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;RIKSDAGENS BESLUTADE MÅL:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;”Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och&lt;br&gt;livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden&lt;br&gt;och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålet innebär bl a:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Åkermarken har ett välbalanserat näringstillstånd, bra markstruktur och&lt;br&gt;mullhalt samt så låg föroreningshalt att ekosystemens funktioner och&lt;br&gt;människors hälsa inte hotas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Odlingslandskapet brukas på sådant sätt att negativa miljöeffekter minimeras&lt;br&gt;och den biologiska mångfalden gynnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Den genetiska variationen hos domesticerade djur och växter bevaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota den&lt;br&gt;biologiska mångfalden introduceras inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Biologiska och kulturhistoriska värden i odlingslandskapet som uppkommit&lt;br&gt;genom lång, traditionsenlig skötsel bevaras eller förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Hotade arter och naturtyper samt kulturmiljöer skyddas och bevaras.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;KOMMITTÉNS FÖRSLAG TILL DELMÅL&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Våra kompletterande preciseringar av miljökvalitetsmålet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Odlingslandskapets vilda växt- och djurarter har sina livsmiljöer och&lt;br&gt;spridningsvägar säkerställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Odlingslandskapets byggnader och gårdsmiljöer är bevarade och vårdade i&lt;br&gt;tillräcklig omfattning för att landskapet ska bibehålla sin karaktär och&lt;br&gt;kulturarvet kunna upplevas och förstås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Ett öppet och varierat odlingslandskap bibehålls i skogs- och mellanbygder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Odlingslandskapet i slättbygderna är variationsrikt med betydande inslag av&lt;br&gt;småbiotoper och vattenmiljöer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Jorden brukas på ett sådant sätt att markens långsiktiga produktionsförmåga&lt;br&gt;upprätthålls.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till etappmål:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Nuvarande areal (år 2000) hävdade ängs- och betesmarker bevaras och&lt;br&gt;sköts. Arealen särskilt värdefulla betesmarkstyper utökas med minst&lt;br&gt;25 procent (ca 13 000 ha) och arealen hävdad ängsmark med minst&lt;br&gt;100 procent (ca 5 000 ha) till 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Mängden småbiotoper i eller i anslutning till åkermark bevaras i minst&lt;br&gt;dagens omfattning i hela landet och senast till 2005 tas en strategi fram för&lt;br&gt;hur mängden småbiotoper i slättbygden ska ökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Mängden kulturbärande landskapselement som vårdas ökar till 2010 med&lt;br&gt;ca 70 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Lantbrukets äldre kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnader är&lt;br&gt;bevarade i den utsträckning som krävs för att bibehålla odlingslandskapets&lt;br&gt;karaktär. Senast år 2004 finns ett program för omfattning och inriktning av&lt;br&gt;bevarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Senast 2010 är det nationella programmet för växtgenetiska resurser fullt&lt;br&gt;utbyggt. Senast 2010 finns det tillräckligt antal individer för att långsiktigt&lt;br&gt;säkerställa överlevnaden av de flesta inhemska husdjursraser i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Senast 2010 har åtgärdsprogram inletts för de hotade arter som har särskilt&lt;br&gt;stora behov av riktade åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;VILKA ÄR PROBLEMEN - OCH HUR KAN DE LÖSAS?&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De stora förändringar av brukningsmetoder inom jordbruket som skett under&lt;br&gt;1900-talet, men också ökad internationell konkurrens och dålig lönsamhet som&lt;br&gt;leder till rationaliseringar och nedläggning av jordbruk, omvandlar&lt;br&gt;odlingslandskapet i en allt snabbare takt. Slåttermarker är nästan helt försvunna,&lt;br&gt;betesmarkerna har minskat kraftigt och många av gårdarnas ekonomibyggnader&lt;br&gt;har blivit överflödiga. I skogs- och mellanbygder planteras stora ytor&lt;br&gt;jordbruksmark med skog eller lämnas att växa igen. Särskilt i slättbygderna&lt;br&gt;försvinner diken, småvatten och åkerholmar på grund av jordbrukets&lt;br&gt;rationaliseringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnader och gårdsmiljöer är viktiga för odlingslandskapets karaktär och&lt;br&gt;människors identitet. I dessa miljöer finns också ofta en rik, kulturbetingad&lt;br&gt;biologisk mångfald. Även för fäbodarna och fäbodkulturen krävs stödåtgärder.&lt;br&gt;Landsbygdsprogrammet och tidigare ersättningsformer, t.ex. NOLA-stödet, har&lt;br&gt;haft positiva effekter på odlingslandskapet. Ett ökat samhällsstöd till jordbruket&lt;br&gt;krävs för t.ex. skötsel och vård av marker, kulturhistoriskt värdefulla inslag i&lt;br&gt;landskapet och äldre karaktärsbyggnader. Med utökat stöd bedömer vi att det&lt;br&gt;finns goda förutsättningar att nå etappmålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parallellt med de åtgärder som beskrivs nedan måste forskning och&lt;br&gt;utveckling bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HUR NÄ ETAPPMÅLEN?&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;ÅTGÄRDER&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Fortsatt skötsel av den befintliga arealen hävdade ängs- och betesmarker är den&lt;br&gt;viktigaste åtgärden för att bevara den biologiska mångfalden och det agrara&lt;br&gt;kulturarvet. Det är väsentligt att hagar, strandängar, alvarmarker och andra&lt;br&gt;naturbetesmarker fortsatt hävdas och att hävden återupptas på igenväxande&lt;br&gt;betesmarker. Detta gäller både i slättbygder och skogs- och mellanbygder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skötseln måste inriktas på de områden som klassats högt i Naturvårdsverkets&lt;br&gt;bevarandeplan. En kompletterande inventering behövs, bl.a. för att förbättra&lt;br&gt;kunskapen om slätter- och betesmarkernas kulturhistoriska värden och totala&lt;br&gt;utbredning. Inventeringen bör leda till en revidering av den nationella&lt;br&gt;bevarandeplanen. För att nå det första etappmålet krävs även en god tillgång på&lt;br&gt;betesdjur. Vissa typer av marker har blivit så ovanliga att restaurering och&lt;br&gt;utökning behövs. Det gäller särskilt naturbetesmark i norra Sverige, ljunghedar&lt;br&gt;och skogs-, fäbod- och alvarbete samt slåtteräng.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt i slättbygderna behövs en större mängd småbiotoper, t.ex.&lt;br&gt;vattenmiljöer, dikes- och åkerrenar för vilda växter och djur. Vi föreslår att&lt;br&gt;Jordbruksverket tillsammans med andra berörda myndigheter får i uppdrag att ta&lt;br&gt;fram en strategi för hur mängden småbiotoper kan öka i dessa bygder. Vi vill&lt;br&gt;också betona de äldre vägarnas och vägkanternas betydelse för kulturhistoria&lt;br&gt;och biologisk mångfald, liksom parkers och trädgårdars värde för&lt;br&gt;kulturlandskapet och som livsmiljö för växter och djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturbärande element i landskapet kan vara fomlämningar, alléer,&lt;br&gt;stenmurar, fägator, åkerholmar, hamlade träd och mycket mer. Vi anser att&lt;br&gt;förutsättningarna för vård av sådana speciella kulturvärden behöver förbättras.&lt;br&gt;Här är information och kompetensutveckling viktiga inslag, och vi föreslår att&lt;br&gt;Jordbruksverket, Riksantikvarieämbetet och Lantbruksuniversitetet får ett&lt;br&gt;gemensamt ansvar för insatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet äldre ekonomibyggnader som skapar karaktär hos landskapet men&lt;br&gt;som inte längre behövs eller används inom jordbruket ökar i rask takt. Särskilt&lt;br&gt;ladugårdarna är en hotad byggnadskategori. Fortsatt användning av dem bör&lt;br&gt;underlättas och stödjas. För att bevara dessa hotade ekonomibyggnader behövs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;investeringsstöd till ombyggnad och ersättning för underhåll av värdefulla&lt;br&gt;byggnader som inte längre används. Det är i dag osäkert hur stort behovet är,&lt;br&gt;dvs. vad som krävs för att landskapet inte ska utarmas. Ett nytt etappmål bör&lt;br&gt;formuleras när sådan kunskap finns, från 2005.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att på lång sikt nå ett tillräckligt stort antal renrasiga avelsdjur, enligt det&lt;br&gt;femte etappmålet, måste miljöersättning utgå till djurägare som håller dessa&lt;br&gt;raser. Även ideella organisationer kan göra viktiga insatser. Det är också&lt;br&gt;väsentligt att det nationella programmet för växtgenetiska resurser genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevarande och skötsel av odlingslandskapets livsmiljöer är avgörande för&lt;br&gt;överlevnaden av de mellan 15 och 80 hotade arter i odlingslandskapet som&lt;br&gt;behöver särskilda insatser. Behovet av åtgärdsprogram är avhängigt av hur&lt;br&gt;framgångsrika ovan beskrivna åtgärder blir.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;STYRMEDEL&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Offentligt finansierade ersättningar via miljö- och landsbygdsprogrammet är det&lt;br&gt;viktigaste styrmedlet för att nå målet Ett rikt odlingslandskap. När det gäller&lt;br&gt;finansiering av anläggning av småbiotoper i slättbygderna och skötsel av äldre&lt;br&gt;ekonomibyggnader behövs en översyn av miljö- och landsbygdsprogrammet&lt;br&gt;inför nästa programperiod. Viktiga styrmedel är även utbildning,&lt;br&gt;informationsinsatser och försöks- och utvecklingsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrinstrument av regionalpolitisk karaktär kan krävas när det gäller att&lt;br&gt;stödja brukare på små och medelstora gårdar i skogs- och mellanbygder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett forskningsprogram är också angeläget för att förbättra kunskapen om&lt;br&gt;vilka åtgärder som har störst betydelse för att bevara biologisk mångfald och är&lt;br&gt;mest kostnadseffektiva. Mer kunskap behövs också om vilken betydelse&lt;br&gt;ekologisk produktion kan ha för att nå miljömålen och om riskerna med&lt;br&gt;genetiskt modifierade organismer. Miljökvalitetsmålet som det fastställts av&lt;br&gt;riksdagen anger att genetiskt modifierade organismer inte skall sättas ut om det&lt;br&gt;hotar biologisk mångfald. Det finns även andra risker. Frågan utreds för&lt;br&gt;närvarande av kommittén om biotekniken i samhället (U 1998:01). Målet bör&lt;br&gt;ses över mot bakgrund av förslagen från även denna kommitté.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STORSLAGEN FJÄLLMILJÖ&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;RIKSDAGENS BESLUTADE MÅL:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;”Fjällen skall ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald,&lt;br&gt;upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen skall&lt;br&gt;bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas.&lt;br&gt;Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålet innebär bl.a.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Fjällens karaktär av betespräglat storslaget landskap med vidsträckta&lt;br&gt;sammanhängande områden bibehålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Fjällens biologiska mångfald bevaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota den&lt;br&gt;biologiska mångfalden introduceras inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Kulturmiljövärden, särskilt det samiska kulturarvet, bevaras och utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Rennäring, turism, jakt, fiske och annat nyttjande av fjällen liksom&lt;br&gt;bebyggelse och annan exploatering bedrivs med hänsyn till naturens&lt;br&gt;långsiktiga produktionsförmåga, biologisk mångfald, natur- och&lt;br&gt;kulturmiljövärden samt värden för friluftsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Låg bullernivå eftersträvas.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KOMMITTÉNS FÖRSLAG TILL DELMÅL &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till kompletterande preciseringar av miljökvalitetsmålet: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Lokala bestånd av fisk i fjällens sjöar och vattendrag svarar för reproduktion&lt;br&gt;och återväxt samt har bibehållen genetisk mångfald och funktion i&lt;br&gt;ekosystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga&lt;br&gt;utbredningsområden så att långsiktigt livskraftiga populationer säkras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Vegetationstäcket på kalfjället minskar inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Arealen tysta områden ökar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till etappmål:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Skador på mark och vegetation orsakade av mänsklig verksamhet är senast&lt;br&gt;2010 försumbara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Buller från motordrivna fordon och flyg i fjällen minskar och uppfyller&lt;br&gt;senast 2010 nedanstående specifikation:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- flygbuller är försumbart både inom skoterregleringsområden klass A och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom minst 90 procent av nationalparksarealen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- minst 50 procent av terrängskotrama uppfyller högt ställda bullerkrav (lägre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;än 73 dBA)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Senast 2010 har merparten av områden med representativa kultur- och&lt;br&gt;naturvärden i fjällområdet ett långsiktigt skydd, som vid behov innefattar&lt;br&gt;skötsel och restaurering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Senast 2005 har åtgärdsprogram inletts för de hotade arter som har särskilt&lt;br&gt;stora behov av riktade åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;VILKA ÄR PROBLEMEN - OCH HUR KAN DE LÖSAS?&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För att bevara fjällens karaktär av betespräglat landskap är det väsentligt att&lt;br&gt;renskötsel kan bedrivas även i fortsättningen. Om inga särskilda åtgärder vidtas&lt;br&gt;kommer dock antalet renskötselföretag att minska. Samtidigt måste rennäringen&lt;br&gt;bedrivas på ett långsiktigt hållbart sätt och antalet renar anpassas till de&lt;br&gt;naturliga förutsättningarna. Strukturförändringarna i det samiska samhället&lt;br&gt;innebär också att äldre, traditionella samiska kulturmiljöer som t.ex. visten,&lt;br&gt;renvallar och andra lämningar efter renskötseln förfaller. För att motverka en&lt;br&gt;utarmning av fjällbygden måste både rennäringen och jordbruket kunna&lt;br&gt;bedrivas även fortsättningsvis och värdefulla miljöer skyddas och vårdas. Nya&lt;br&gt;verksamheter ska utövas i samklang med den befintliga miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökat markslitage och risk för erosion är ett av de problem som den känsliga&lt;br&gt;fjällmiljön är utsatt för. Terrängköming, hårt bete och tramp från ren samt ökad&lt;br&gt;turism är några av orsakerna. På grund av t.ex. utbyggd infrastruktur,&lt;br&gt;energianläggningar, mineralutvinning och turistanläggningar minskar också de&lt;br&gt;obrutna fjällområdena i storlek och fjällens karaktär och upplevelsevärden&lt;br&gt;påverkas negativt. Buller från flygtrafik och terrängköming är ytterligare ett&lt;br&gt;problem. Det är angeläget att verksamheterna i fjällen anpassas till&lt;br&gt;kulturmiljöns och ekosystemets förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de föreslagna delmålen följs och stor hänsyn tas till miljön, bedömer vi&lt;br&gt;att hållbarhet kan nås inom en generation. Rennäringspolitiska kommittén har&lt;br&gt;en viktig uppgift, bl.a. när det gäller miljösektorsmål för rennäringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HUR NÅ ETAPPMÅLEN?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÅTGÄRDER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna bibehålla ett obrutet vegetationstäcke på kalfjället och förhindra&lt;br&gt;erosionsskador krävs det förbättringar av terrängfordonen. I vissa känsliga&lt;br&gt;områden måste användningen begränsas. En strategi för hur skador på mark och&lt;br&gt;vegetation kan undvikas är nödvändig, och där handlar det både om att anpassa&lt;br&gt;antalet renar till vad marken tål och att begränsa körningen med&lt;br&gt;barmarksfordon. Alternativa metoder i rennäringen måste fortsätta att utvecklas.&lt;br&gt;Rennäringspolitiska kommitténs slutbetänkande 2001 bör ge ett fördjupat&lt;br&gt;underlag om åtgärder för rennäringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag finns det 140 000 skotrar och antalet ökar. Vi anser att alla skotrar&lt;br&gt;successivt bör bytas ut mot mer tystgående för att minska bullret. Flertalet har&lt;br&gt;tvåtaktsmotorer och ett utbyte till fyrtaktsmotorer med katalysator skulle ge&lt;br&gt;både god ljuddämpning och mindre utsläpp av kolväten och partiklar. Minskat&lt;br&gt;buller från flygtrafik kräver att flygrutterna och landningsplatserna i fjällen&lt;br&gt;anpassas till skoterregleringsområdena och nationalparkerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att slå vakt om natur- och kulturvärden som är knutna till och beroende&lt;br&gt;av renskötsel och ett fjällnära jordbruk är det viktigt att traditionella&lt;br&gt;verksamheter kan bedrivas även fortsättningsvis. Vissa områden kan behöva ett&lt;br&gt;särskilt skydd, t.ex. de sista resterna av de miljöer som vittnar om den gamla&lt;br&gt;jakt- och fångstbaserade resurshushållningen. En översyn av de samlade kultur-&lt;br&gt;och naturvärdena och en översyn av riksintressen för kulturmiljövården enligt&lt;br&gt;miljöbalken bör genomföras. Även en fortsatt systematisk inventering av fom-&lt;br&gt;och kulturlämningar i fjällen är angelägen. Länsstyrelserna och kommunerna&lt;br&gt;har viktiga roller; de berörda länsstyrelserna bör få i uppdrag att utveckla&lt;br&gt;regionala miljö- och hushållningsprogram. Kommunerna bör ange&lt;br&gt;förutsättningarna för en hållbar utveckling i sin fysiska planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi bedömer att åtgärdsprogram behövs för en handfull hotade arter i&lt;br&gt;fjällområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STYRMEDEL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En teknisk utveckling av terrängfordonen är nödvändig och för att påskynda och&lt;br&gt;stödja utvecklingen bör en höjd skatt på äldre fordon övervägas. Ett tidigare&lt;br&gt;förslag om en differentierad försäljningsskatt med skattebefrielse för miljöklass&lt;br&gt;1 bör också beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya EG-direktivet om buller från arbetsmaskiner och arbetsredskap&lt;br&gt;innehåller inga gränsvärden för snöskotrar, och vi anser att Sverige på nytt bör&lt;br&gt;ta upp frågan om bullerkrav med EU-kommissionen för att få till stånd&lt;br&gt;harmoniserade regler inom EU. Vi föreslår att Naturvårdsverket ges i uppdrag&lt;br&gt;att utreda ekonomiska styrmedel som kan kopplas till miljöklassning av&lt;br&gt;arbetsmaskiner och framtida avgas- och bullerkrav på skotrar. Verket bör&lt;br&gt;dessutom analysera idén om införande av en skrotningspremie för äldre skotrar&lt;br&gt;och hur miljömärkning och frivilliga åtaganden kan bidra till att målet nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare reglering av köming med fordon på barmark i fjällområdet bör&lt;br&gt;övervägas. Vilket lagutrymme som bör användas för att reglera flygets start och&lt;br&gt;landning i känsliga områden behöver också ses över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerställande enligt plan- och bygglagen och miljöbalken samt miljöstöd&lt;br&gt;och andra bidrag behövs för att väsentliga delar av den fjällnära traditionella&lt;br&gt;bebyggelsen och natur- och kulturlandskapet ska ha möjlighet att överleva och&lt;br&gt;utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GOD BEBYGGD MILJÖ&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;RIKSDAGENS BESLUTADE MÅL:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam&lt;br&gt;livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och&lt;br&gt;kulturvärden skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall&lt;br&gt;lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god&lt;br&gt;hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsmålet innebär:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Den bebyggda miljön ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett&lt;br&gt;varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur så att alla&lt;br&gt;människor ges möjlighet till ett rikt och utvecklande liv och så att&lt;br&gt;omfattningen av människors dagliga transporter kan minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av byggnader och&lt;br&gt;bebyggelsemiljöer samt platser och landskap med särskilda värden värnas&lt;br&gt;och utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Natur- och grönområden med närhet till bebyggelsen och med god&lt;br&gt;tillgänglighet värnas så att behovet av lek, rekreation, lokal odling samt ett&lt;br&gt;hälsosamt lokalklimat kan tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Transporter och transportanläggningar lokaliseras och utformas så att&lt;br&gt;skadliga intrång i stads- eller naturmiljön begränsas och så att de inte utgör&lt;br&gt;hälso- eller säkerhetsrisker eller i övrigt är störande för miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Miljöanpassade kollektivtrafiksystem av god kvalitet finns tillgängliga och&lt;br&gt;förutsättningarna för säker gång- och cykeltrafik är goda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, bullerstörningar,&lt;br&gt;skadliga radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Mark- och vattenområden är fria från gifter, skadliga ämnen och andra&lt;br&gt;föroreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Användningen av energi, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt,&lt;br&gt;resursbesparande och miljöanpassat sätt och främst fömybara energikällor&lt;br&gt;används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Naturgrus nyttjas endast när ersättningsmaterial inte kan komma i fråga med&lt;br&gt;hänsyn till användningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Naturgrusavlagringar med stort värde för dricksvattenförsörjningen och för&lt;br&gt;natur- och kulturlandskapet bevaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Den totala mängden avfall och avfallets farlighet minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Avfall och restprodukter sorteras så att de kan behandlas efter sina&lt;br&gt;egenskaper och återföras i kretsloppet i ett balanserat samspel mellan staden&lt;br&gt;och dess omgivning.”&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;KOMMITTÉNS FÖRSLAG TILL DELMÅL&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslag till kompletterande preciseringar av miljökvalitetsmålet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;En långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur utvecklas, både vid lokalisering av&lt;br&gt;nytillkommande bebyggelse och verksamheter och omvandling av befintlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Boende- och fritidsmiljön, utom- och inomhus, uppfyller höga krav på frihet&lt;br&gt;från buller, tillgång till solljus och ren luft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till etappmål:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Planering och buller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;&amp;nbsp;Senast 2010 grundas den statliga och kommunala planeringen på program&lt;br&gt;och strategier för:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en utveckling av trafiksystemet som anger hur miljöanpassade och resurssnåla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;transportsätt ska stärkas och fossilbränsledrivna transporter minskas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hur kulturhistoriska och estetiska värden ska bevaras och utvecklas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden ska bevaras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och utvecklas och andelen hårdgjord yta inte ökas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hur fömybara energiresurser och förutsättningar för utbyggnad av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi och vindkraft ska tas till&lt;br&gt;vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;&amp;nbsp;Antalet människor som utsätts för trafikbullerstömingar överstigande de&lt;br&gt;riktvärden som riksdagen beslutat om för buller i bostäder har minskat med&lt;br&gt;10 procent till år 2010 och med 80 procent till år 2020 jämfört med 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den äldre kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen ska senast 2010 vara&lt;br&gt;identifierad och ett program för skydd av dess värden finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;&amp;nbsp;Senast år 2015 har byggnader en tillfredsställande inomhusmiljö , vilket&lt;br&gt;innebär att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- olägenheter som föranleds av fukt- och mögelskador är avhjälpta. Ärligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återkommande skadefall är 1/10 av nivån år 2000,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- inomhusluften är av fullgod kvalitet och ventilationen är ändamålsenlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;&amp;nbsp;I nya byggnader får energianvändningen år 2010 vara högst 90 kWh/m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;/år.&lt;br&gt;Från år 2005 används direktverkande elvärme i nybebyggelse endast i&lt;br&gt;fritidshus. Energianvändningen i det totala byggnadsbeståndet - bostäder&lt;br&gt;och lokaler - minskar och är lägre år 2010 än år 1995 för att minst halveras&lt;br&gt;till år 2050. Andelen fossila energikällor i bostäder och lokaler minskar och&lt;br&gt;utgör högst 20 procent år 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurshushållning och kretslopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;&amp;nbsp;År 2010 är uttaget av naturgrus i landet högst 12 miljoner ton/år och&lt;br&gt;andelen rent återanvänt material utgör minst 10 procent av&lt;br&gt;ballastanvändningen. År 2020 är uttaget av naturgrus högst 3 miljoner&lt;br&gt;ton/år och andelen rent återanvänt material högre än 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;&amp;nbsp;Samtliga avfallsdeponier har senast år 2008 uppnått en enhetlig standard&lt;br&gt;och uppfyller högt uppställda miljökrav enligt EU:s beslutade direktiv om&lt;br&gt;deponering av avfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den totala mängden deponerat avfall exklusive gruvavfall har minskat med&lt;br&gt;minst 50 procent till år 2005 räknat från 1994 års nivå och den totala&lt;br&gt;mängden genererat avfall exklusive gruvavfall har minskat under samma&lt;br&gt;tidsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;&amp;nbsp;Senast år 2010 ingår minst 75 procent av fosfor från avfall och avlopp i&lt;br&gt;kretsloppet och kan återföras till jordbruksmark eller annan produktiv mark&lt;br&gt;utan risk för hälsa och miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;&amp;nbsp;Mängden material och energi som varor och tjänster (funktioner) använder&lt;br&gt;under sin livscykel har minskat till år 2010 jämfört med år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmålen gäller den bebyggda miljön i såväl städer och tätorter som på&lt;br&gt;landsbygden, och berör även andra kvalitetsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;VILKA ÄR PROBLEMEN - OCH HUR KAN DE LÖSAS?&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den bebyggda miljön, dvs. bebyggelse, kommunikationsleder, anläggningar och&lt;br&gt;teknisk infrastruktur har genomgått en stor förändring under industrisamhället&lt;br&gt;och särskilt under den senare delen av 1900-talet. Påfrestningarna på miljö och&lt;br&gt;människor har blivit mycket stora och listan över problem kan göras lång:&lt;br&gt;Luftföroreningar som ger hälsoproblem och skador på byggnader, buller som&lt;br&gt;orsakar hälso- och sömnproblem, fukt och mögelskador i ”sjuka hus”, dålig&lt;br&gt;inomhusluft etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknisk utveckling, bullersanering, avvägningar mellan ventilation och&lt;br&gt;uppvärmning, kvalitetsdeklarationer och miljömärkning av bostäder och&lt;br&gt;byggnadsmaterial är några exempel på åtgärder för att komma till rätta med&lt;br&gt;dessa problem. Många åtgärder är dessutom gemensamma för flera av&lt;br&gt;miljökvalitetsmålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bebyggda miljön brottas även med en rad andra problem. Det handlar&lt;br&gt;t.ex. om biltrafikens negativa effekter. Här måste en förändring ske för att både&lt;br&gt;utöka kollektivtrafiken och utveckla miljöanpassade och resurssnåla&lt;br&gt;transportsätt. Det handlar också om kulturmiljövärden som hotas av&lt;br&gt;exploatering och strukturomvandling. Det kan vara exempelvis hamnområden,&lt;br&gt;bangårdar och äldre industriområden eller byggnader som sjukhus och skolor.&lt;br&gt;En ökad hänsyn måste tas till kulturmiljön och komma in tidigt i planeringen för&lt;br&gt;att motverka en utarmning av den byggda miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för grön- och vattenområden är det viktigt att nya planerings- och&lt;br&gt;förvaltningsmodeller utvecklas. Allt mer parkmark används i dag för&lt;br&gt;bebyggelse och trafikanläggningar. Ytterligare ett problem är den för höga och&lt;br&gt;ineffektiva energianvändningen. Energieffektivisering och främjande av&lt;br&gt;fömybara energikällor är därför nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under resurshushållning tar vi upp riskerna med att naturgruset kan ta slut&lt;br&gt;om inga åtgärder vidtas. Vi uppmärksammar också bl.a. problemen med&lt;br&gt;avfallsdeponier som läcker föroreningar och kräver stora utrymmen, behovet av&lt;br&gt;att minska kemiska utsläpp och ohållbara uttag av både ändliga och fömybara&lt;br&gt;resurser. Ändliga resurser som fosfor och metaller är prioriterade områden.&lt;br&gt;Mycket är kvar att göra innan kretsloppen har slutits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HUR NÅ ETAPPMÅLEN?&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;ÅTGÄRDER&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Planering och buller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att vi använder marken, bygger hus, vägar och andra anläggningar&lt;br&gt;på ett sådant sätt att det positivt påverkar människors livsmiljö och hälsa men&lt;br&gt;även natur- och kulturmiljön. Miljökvalitetsmålet har stor betydelse för hela&lt;br&gt;samhällsplaneringen och förutsätter samordning mellan olika samhällssektorer&lt;br&gt;och samverkan mellan berörda aktörer. De frågor som berörs ligger till stor del&lt;br&gt;inom kommunernas ansvarsområden och hanteras ofta i den kommunala plane-&lt;br&gt;ringen. En viktig uppgift för både kommuner och statliga myndigheter är att&lt;br&gt;utveckla program och strategier för de olika områden som anges i första&lt;br&gt;etappmålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att utveckla ett miljöanpassat och resurssnålt trafiksystem ger vi olika&lt;br&gt;exempel till ledning för utveckling av program och strategier, bl.a. om&lt;br&gt;konsekvensbedömningar när byggande sker på icke exploaterad mark, att ny&lt;br&gt;bebyggelse, offentlig förvaltning och privat service förläggs till platser där&lt;br&gt;kollektivtrafik redan är utbyggd och att kollektivtrafikens infrastruktur byggs ut&lt;br&gt;så att behovet av biltrafik minskar. Andra exempel är att gång-, cykel- och&lt;br&gt;kollektivtrafik bör prioriteras i städernas centra samt att vägavgifter och&lt;br&gt;miljözoner kan användas för att minska och miljöanpassa trafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller hur kulturhistoriska och estetiska värden ska bevaras och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvecklas bör planeringsunderlaget ta sin utgångspunkt i respekt för dessa &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värden när nya byggnader och anläggningar uppförs, underhålls och förvaltas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt i större tätorter är det angeläget att sammanhängande och varierande&lt;br&gt;grön- och vattenområden bevaras och utvecklas, och i planeringen bör t.ex.&lt;br&gt;områden för rekreation ingå i en medveten struktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I program och strategier för hur fömybara energiresurser som vindkraft och&lt;br&gt;solenergi samt fjärrvärme kan tas till vara kan utgångspunkterna bl.a. vara att&lt;br&gt;främja en bebyggelselokalisering som möjliggör fjärrvärmeanläggningar med&lt;br&gt;hög grad av rening och att bebyggelse lokaliseras med hänsyn till lokala&lt;br&gt;förhållanden för att bättre ta tillvara alternativa energikällor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafiken är den främsta stömingskällan när det gäller buller. Ett utvidgat&lt;br&gt;rikstäckande handlingsprogram för trafikbuller bör därför tas fram och utvidgas&lt;br&gt;med utvecklade riktvärden för olika miljöer. Ett sådant program bör samordnas&lt;br&gt;med ett rikstäckande handlingsprogram även för annat buller. Ett fortsatt arbete&lt;br&gt;med att minska bullret vid källan, t.ex. genom åtgärder på fordon, däck och&lt;br&gt;vägbeläggningar samt genom flyttning av trafik är viktigt. Därutöver behövs&lt;br&gt;teknikutveckling och möjligheter att ställa bullerkrav på fordon, maskiner,&lt;br&gt;byggnader m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi behöver ha ökad kunskap om den äldre bebyggelse som är kulturhistoriskt&lt;br&gt;värdefull. Varsamhetskraven behöver bli kända för fastighetsägarna. Vi föreslår&lt;br&gt;att Riksantikvarieämbetet får i uppdrag att arbeta med detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sambanden mellan en god inomhusmiljö, graden av ventilation och kemiska&lt;br&gt;ämnen i byggmaterial och inomhusmiljö är inte tillräckligt kända och vi anser&lt;br&gt;att det behövs mer uppmärksamhet kring dessa frågor för att lämpliga åtgärder&lt;br&gt;ska kunna vidtas. Vid nybyggnation fmns det i dag kostnadseffektiva metoder&lt;br&gt;som förbättrar inomhusklimatet utan att öka energiförbrukningen. Det kan gälla&lt;br&gt;fläktsystem, behovsstyrd ventilation, solavskärmningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för god luftkvalitet inomhus är isolerade och täta hus som&lt;br&gt;gör att till- och frånluft kan styras med hänsyn till bl.a. hälsokrav. Viktigt att se&lt;br&gt;över är om det finns t.ex. byggmaterial, textilier och möbler som kan avge&lt;br&gt;kemiska ämnen. Nyproducerade småhus och flerfamiljshus behöver isoleras&lt;br&gt;mer för att målet för energianvändningen ska uppnås, t.ex. kan fönster med&lt;br&gt;extra isolering minska energiförlustema radikalt. En bättre kontroll av gällande&lt;br&gt;byggnorm är viktig, liksom valet av t.ex. energisnål belysning, ventilation och&lt;br&gt;vitvaror. Införande av individuell mätning av värmen i flerfamiljshus är ett&lt;br&gt;viktigt medel för energihushållningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen av fossila bränslen med bioenergi och andra fömybara bränslen&lt;br&gt;måste fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurshushållning och kretslopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttaget av naturgrus bör minska successivt och ersättningsmaterial användas i&lt;br&gt;allt högre grad. Mer kunskap behövs om tillgång och behov av naturgrus,&lt;br&gt;liksom om möjligheter till återanvändning och ersättningsmaterial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regionala inventeringar som utförs av SGU i samarbete med länsstyrelser&lt;br&gt;och kommuner behöver i många fall kompletteras med kvalitetsklassning och&lt;br&gt;information om motstående intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån inventeringarna bör också materialförsörjningsplaner tas fram av&lt;br&gt;kommunerna i samarbete med länsstyrelserna. Planerna ska visa materialtillgångar&lt;br&gt;av olika kvaliteter, motstående intressen, nuvarande produktion och prognoser för&lt;br&gt;framtida behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Etappmålet om avfallsdeponiemas standard och miljökrav styrs av EU:s&lt;br&gt;beslutade direktiv och kommer att vara lagstadgade år 2001. Året efter ska en&lt;br&gt;omställningsplan för varje anläggning vara inlämnad till tillsynsmyndigheten,&lt;br&gt;och under åren fram till 2008 görs ansökan om tillstånd, avslutning och&lt;br&gt;omställning av deponiema för att uppfylla kraven. Förslag till åtgärder för att&lt;br&gt;minska mängden deponerat avfall har redan tagits av riksdagen och vi föreslår&lt;br&gt;att en utvärdering av målet sker inför år 2005.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att så långt som möjligt kunna sluta fosforkretsloppet krävs flera&lt;br&gt;åtgärder; dels ny teknik för att skapa rena och effektiva fosforkretslopp, dels att&lt;br&gt;användningen och läckaget av kemiska ämnen som förorenar organiska&lt;br&gt;restprodukter begränsas kraftigt. En ny kravspecifikation, kompletterad med fler&lt;br&gt;metaller och vissa organiska miljögifter, bör tas fram i samråd mellan&lt;br&gt;Lantbrukarnas Riksförbund, Vatten- och avloppsverksföreningen,&lt;br&gt;Naturvårdsverket m fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller målet att minska energi- och materialåtgången för varor och&lt;br&gt;tjänster under deras livscykel hänvisar vi till rapporteringen från den&lt;br&gt;expertgrupp för materialflöden som varit knuten till Miljömålskommittén samt&lt;br&gt;till Resurseffektiviseringsutredningen som också tar upp frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;STYRMEDEL&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Planering och buller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi bedömer att befintlig lagstiftning, främst miljöbalken och plan- och&lt;br&gt;bygglagen är tillräcklig för att genomföra föreslagna åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska styrmedel bör användas för att stärka miljöanpassade och&lt;br&gt;resurssnåla transportsätt och begränsa fossilbränsledrivna transporter. Även&lt;br&gt;former och metoder för trafikekonomiska kalkyler och olika former av&lt;br&gt;ekonomiska stöd som statliga subventioner, sysselsättningsmedel och lokala&lt;br&gt;investeringsprogram bör ses över och utvecklas så att konsekvenser för kultur-,&lt;br&gt;natur- och andra miljövärden tas i beaktande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arbetet med att utveckla program och strategier bör centrala myndigheter&lt;br&gt;som Boverket, Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket bistå med&lt;br&gt;vägledningar och rådgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av utbildning bland de grupper som har hand om städernas&lt;br&gt;grönstruktur är stort. Ett program för både grundutbildning och vidareutbildning&lt;br&gt;för såväl planerare, arkitekter som ingenjörer bör utarbetas. Det finns också&lt;br&gt;behov av forskning inom flera områden, t.ex. kring stadsekologi, men också om&lt;br&gt;sambanden mellan gröna miljöer, kulturmiljöer och hälsa, barns utveckling etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att nå målet och komma till rätta med bullerstörningar anser vi att&lt;br&gt;möjligheten till miljörelaterade vägavgifter och miljözoner även för personbilar&lt;br&gt;bör utvärderas. Miljörelaterade bulleravgifter på däck kan vara en annan åtgärd.&lt;br&gt;Tystare och miljövänligare körsätt är ännu en - och här behövs&lt;br&gt;utbildningsinsatser. Riktvärden och åtgärdsprogram för trafikbuller och annat&lt;br&gt;buller i olika miljöer behöver utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket bör ges ett tydligt samordnings- och uppföljningsans var på&lt;br&gt;bullerområdet. Trafikverken och försvarsmakten bör ges ett fortsatt tydligt&lt;br&gt;sektorsansvar i arbetet med bullersanering i befintlig miljö i samarbete med bl.a.&lt;br&gt;regioner och kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsvårdscentra behövs i alla delar av landet och utbildningen av&lt;br&gt;byggsektorn vad gäller byggnadsvård utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det behövs en bättre samordning av kontrollsystemet för ventilation,&lt;br&gt;inomhusmiljö och energihushållning och vi föreslår att Boverket i samråd med&lt;br&gt;Statens energimyndighet och Socialstyrelsen får i uppdrag att komma med&lt;br&gt;förslag till åtgärder för att förbättra samordningen och lagstiftningen inom detta&lt;br&gt;område. I samband med detta bör man överväga om även frågan om radon bör&lt;br&gt;ingå i arbetet samt undersöka hur stora problemen med inomhusmiljö,&lt;br&gt;ventilation, fukt- och mögelskador är i våra hus i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket bör också ges i uppdrag att utforma program för olika&lt;br&gt;informationsinsatser, dels till allmänheten om bl.a. ventilationsfrågor, dels till&lt;br&gt;universitet, tekniska skolor, yrkesskolor, konsult- och byggbransch m.fl. om&lt;br&gt;fuktförhållandenas betydelse för hälsan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnormen är från 1992 och behöver nu ställas på en sådan nivå att den&lt;br&gt;följer de senaste årens utveckling av material och teknik. Vi anser också att&lt;br&gt;byggbranschen måste stimuleras att fokusera mer på helhetslösningar än på viss&lt;br&gt;teknik för olika delsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggherrar och fastighetsägare behöver stimuleras för att investera i bättre&lt;br&gt;teknik för en effektivare energianvändning, både vad gäller nyproduktion och&lt;br&gt;underhåll. Boverket tillsammans med Energimyndigheten bör utreda och lämna&lt;br&gt;förslag till åtgärder inom det här området. Tillsammans med&lt;br&gt;branschorganisationer bör de även utreda bl.a. ett system för byggherrar att ge&lt;br&gt;garantier för klimatskalets effektivitet, genom miljö- och energideklarationer&lt;br&gt;och utökat producentansvar. Deklarationen bör bl.a. avse förhållanden som rör&lt;br&gt;inomhusmiljön, sunda material, ljudnivå och kvalitetssäkring av byggprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortsatt forskning kring sambandet är viktig och bör ta upp medicinska,&lt;br&gt;kemiska, byggnadstekniska och beteendevetenskapliga aspekter. Det är också&lt;br&gt;angeläget att Sverige deltar aktivt i det arbete som EU och andra internationella&lt;br&gt;organ gör inom området, och då särskilt prioriterar t.ex. kunskap om orsaker till&lt;br&gt;allergier och överkänslighet, samordning av miljö- och energimärkning och&lt;br&gt;utfasning av kemikalier i byggmaterial och inomhusmiljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurshushållning och kretslopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att berörda intressenter och sektorsmyndigheter samarbetar och&lt;br&gt;genom frivilliga överenskommelser fördelar ansvaret för att nå etappmålet om&lt;br&gt;naturgrus till år 2010. SGU bör få i uppdrag att utveckla sådana&lt;br&gt;överenskommelser och utvärdera resultatet senast 2005. Utvärderingen ska&lt;br&gt;också behandla frågan om ekonomiska styrmedel behöver användas i ökad&lt;br&gt;utsträckning för att minska uttaget av naturgrus och stimulera användningen av&lt;br&gt;ersättningsmaterial. SGU bör även utveckla handledningar för upprättande av&lt;br&gt;materialförsörjningsplaner tillsammans med berörda myndigheter och&lt;br&gt;branschen. Utbildningar kring hushållning med naturgrus för branschens&lt;br&gt;medlemsföretag är ett annat viktigt verktyg, liksom forskning och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya lagar, förordningar och föreskrifter som rör minskade mängder avfall&lt;br&gt;och som tillkommit i slutet på 1990-talet är bra och viktiga verktyg för att nå&lt;br&gt;etappmålen om avfall. Ytterligare ett medel att minska avfallsmängderna är&lt;br&gt;reglerade renhållningsavgifter, där kommunerna genom lägre avgifter kan&lt;br&gt;premiera hushåll som komposterar och källsorterar. Forskning och utveckling&lt;br&gt;behövs om design liksom för att kunna framställa produkter som i högre grad än&lt;br&gt;i dag är återvinningsbara. Vidare bör ett utvidgat producentansvar övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya metoder behöver utvecklas för att förhindra att slam förgiftas av&lt;br&gt;tungmetaller och organiska miljögifter. Utvecklingen av bl.a. separarerande&lt;br&gt;avloppssystem måste fortsätta. Tekniken för att rena förorenat slam behöver&lt;br&gt;också utvecklas vidare. Rening av slam, rötrester m.m. kräver också utbyggnad&lt;br&gt;av reningsverken, och här kan samverkan mellan olika kommuner vara ett sätt&lt;br&gt;att minska kostnaderna. Regionala avfallsplaner kan utgöra ett bra&lt;br&gt;planeringsunderlag. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att utveckla material- och energisnåla varor och tjänster krävs mjuka&lt;br&gt;styrmedel som teknikupphandling, miljömärkning, ökad miljöinformation och&lt;br&gt;miljöledningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;TRE STRATEGIER&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flera av våra miljöproblem har gemensamma orsaker: utsläpp från transporter&lt;br&gt;och energianvändningen inom samhällets alla sektorer, flöden av material och&lt;br&gt;varor vars effekter på miljö och hälsa i många fall är okända samt ett icke-&lt;br&gt;hållbart nyttjande av mark, vatten och den bebyggda miljön. Det krävs därför&lt;br&gt;samordnade och gemensamma åtgärder och för att miljömålsarbetet ska ge&lt;br&gt;resultat. En åtgärd kan bidra till att flera mål uppnås och ett styrmedel kan&lt;br&gt;sporra till att många olika åtgärder vidtas inom flera samhällssektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför föreslår vi tre strategier: Effektiviseringsstrategin, kretsloppsstrategin&lt;br&gt;och hushållningsstrategin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effektiviseringsstrategin syftar till en effektivare användning av energi och&lt;br&gt;transporter samt att främja fömybara energikällor och ny teknik för rening av&lt;br&gt;utsläpp. Målen Frisk luft, Bara naturlig försurning, Begränsad klimatpåverkan&lt;br&gt;och i viss mån Ingen övergödning och God bebyggd miljö kan nås genom&lt;br&gt;strategin. Den innehåller i huvudsak en kombination av information och&lt;br&gt;ekonomiska styrmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktigt är att energibeskattningssystemet får en långsiktig utformning där&lt;br&gt;hållbar utveckling utgör utgångspunkt bland annat genom att skatterna&lt;br&gt;medverkar till att miljömålen uppfylls. Vidare bör trafikbeskattningen ses över&lt;br&gt;så att bränslesnål teknik och fömybara drivmedel gynnas. En översyn krävs av&lt;br&gt;kväveoxidavgiften, transportstödets miljöstyrande effekter, styrmedel för&lt;br&gt;introduktion av fömybara drivmedel och alternativa drivtekniker m.m.&lt;br&gt;Möjlighet att införa vägavgifter behöver finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att klara effektiviseringsstrategin föreslår vi bland annat att Statens&lt;br&gt;energimyndighet t.ex. utformar informationskampanjer och underlagsmaterial&lt;br&gt;för energirådgivning i bostäder och lokaler. Boverket bör bl.a. få i uppdrag att&lt;br&gt;utarbeta system för individuell värmemätning i flerbostadshus och utveckla&lt;br&gt;system för energi- och miljödeklarationer av hus. Vägverket, Sjöfartsverket,&lt;br&gt;Luftfartsverket, Banverket och Naturvårdsverket har andra viktiga uppgifter i&lt;br&gt;effektiviseringsstrategin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kretsloppsstrategin går ut på att skapa energi- och material snåla kretslopp och&lt;br&gt;att minska utsläppen av miljögifter och näringsämnen. Strategin berör i första&lt;br&gt;hand målen Giftfri miljö, Ingen övergödning, Skyddande ozonskikt och de mål&lt;br&gt;som rör avfall och resurshushållning i God bebyggd miljö. Den åstadkoms&lt;br&gt;främst genom en kombination av lagar, förordningar och information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbalken, EG-direktivet om rening av avloppsvatten och det kommande&lt;br&gt;ramdirektivet för vatten samt miljöersättning till jordbruket är styrmedel som&lt;br&gt;reglerar övergödningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För avfall finns en rad nyligen beslutade eller planerade regler som vi&lt;br&gt;bedömer vara tillräckliga för att nå etappmålen. Det är bl.a. nya EG-direktiv om&lt;br&gt;förbränning och deponering av avfall samt miljöbalken och dess föreskrifter&lt;br&gt;bl.a. i renhållningsförordningen. Deponeringsförbud för utsorterat brännbart&lt;br&gt;avfall gäller från år 2002 och förbud mot deponering av organiskt avfall&lt;br&gt;generellt från år 2005.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa styrmedel bör kompletteras med information för att uppnå giftfria och&lt;br&gt;resurssnåla materialflöden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör utredas vilka nya och förändrade miljörelaterade skatter, avgifter och&lt;br&gt;panter som behövs för att effektivisera flödena av varor, produkter och material&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i samhället. Dessutom bör möjligheterna till bidrag för att åtgärda enskilda&lt;br&gt;avlopp ses över, liksom möjligheterna att i ökad utsträckning utnyttja de lokala&lt;br&gt;investeringsprogrammen för att ge kommunerna stöd till fosforåtervinning.&lt;br&gt;Frågan om skatter och avgifter på gödsling bör ses över för att öka den&lt;br&gt;miljöstyrande effekten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt farliga ämnen bör förbjudas. Användningen av ämnen som saknar&lt;br&gt;minimidata bör förbjudas från år 2010. Åtgärderna mot övergödningen måste&lt;br&gt;förstärkas. Förorenad mark ska saneras. Vi föreslår bl.a. att&lt;br&gt;Kemikalieinspektionen och NUTEK ges i uppdrag att samordna och stödja de&lt;br&gt;små och medelstora företagens miljöarbete. Naturvårdsverket bör få i uppdrag&lt;br&gt;att utreda hur man kan stimulera produktionen av varor med resurssnåla&lt;br&gt;livscykler. En kraftsamling krävs i arbetet med EU-gemensamma system dels&lt;br&gt;för krav på minimidata för kemiska ämnen, dels för hälso- och miljöinformation&lt;br&gt;för varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållningsstrategin ska bidra till att skapa en god hushållning med mark,&lt;br&gt;vatten och den bebyggda miljön. Vi måste sträva efter ett varsamt brukande och&lt;br&gt;en miljöanpassning av samhällsplanering och byggande som leder till&lt;br&gt;hushållning med befintliga värden och skyddar känsliga värden. Strategin berör&lt;br&gt;i första hand målen Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag,&lt;br&gt;Myllrande våtmarker, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Levande&lt;br&gt;skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö och God bebyggd miljö.&lt;br&gt;Den bygger på lagstiftning och olika ekonomiska styrmedel m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållningsstrategin baseras på kunskapsuppbyggnad, befintlig lagstiftning&lt;br&gt;och dagens miljöstöd till jordbruket i kombination med bl.a.&lt;br&gt;informationskampanjer till de areella näringarna från respektive myndighet.&lt;br&gt;Frivilliga åtaganden har också stor betydelse. De ekonomiska ersättningar som&lt;br&gt;utgår till bl.a. jordbruket måste utformas så att de ger stor miljönytta. Ett fortsatt&lt;br&gt;arbete med skyddet för värdefulla grund- och ytvattentillgångar är nödvändigt.&lt;br&gt;En översyn behövs dessutom bl.a. av möjligheterna att begränsa överfisket och&lt;br&gt;hur lagstiftningen kan användas för att skapa och bevara bullerfria områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kopplingen mellan miljömålen och lagstiftningen bör förtydligas. Vi lämnar&lt;br&gt;förslag om ändringar i miljöbalken och plan- och bygglagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;KONSEKVENSER FÖR NÄRINGSLIV, HUSHÅLL OCH&lt;br&gt;OFFENTLIG VERKSAMHET&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;NÄRINGSLIV&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Industri och handel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För näringslivet i stort gäller det att ställa om till effektiv energianvändning,&lt;br&gt;minskat behov av transporter och resor, avfallshantering anpassad till&lt;br&gt;kretsloppet och en minimering av utsläpp av gifter och miljöförstörande ämnen.&lt;br&gt;Vidare behöver de varor man producerar och säljer vara giftfria och resurssnåla&lt;br&gt;i ett livscykelperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det här är en process som redan pågår till stor del genom frivilligt arbete&lt;br&gt;men behöver skyndas på. Här är dialog med näringslivet av stort värde.&lt;br&gt;Företagens miljösatsningar kan ge försprång som på sikt ger stärkt&lt;br&gt;konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett inledningsskede kan näringslivet drabbas av höjda kostnader för t.ex.&lt;br&gt;investeringar och utbildning, men efter förändringarna blir driftskostnaderna i&lt;br&gt;många fall oförändrade och i andra fall görs besparingar. Störst blir&lt;br&gt;konsekvenserna för de mindre företagen som har begränsat med tid, kompetens&lt;br&gt;och ekonomiska resurser. Det gäller t.ex. för verkstadsindustrin som i första&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hand måste effektivisera transporterna och arbeta med att fasa ut och ersätta&lt;br&gt;farliga kemiska ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsindustrin är mycket energikrävande och även här behövs utveckling&lt;br&gt;och nytänkande. Massa- och pappersindustrin står för nästan hälften av&lt;br&gt;industrins totala energianvändning och en dryg tredjedel av elanvändningen.&lt;br&gt;Skogsindustrins lastbilstransporter kräver också mycket energi. Även inom&lt;br&gt;livsmedelsindustrin är transporterna mycket omfattande och kräver nya&lt;br&gt;lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom handel och andra tjänsteföretag krävs det effektivisering av både&lt;br&gt;energianvändning, t.ex. ventilation, värme och belysning, och av transporter.&lt;br&gt;Återanvändningen av material måste kretsloppsanpassas. De finansiella&lt;br&gt;företagen har dessutom en mycket viktig roll eftersom de indirekt, vid&lt;br&gt;kapitalplaceringar och kredit- och försäkringsgivning kan ställa krav som&lt;br&gt;påskyndar omställningsarbetet. För att öka medvetenheten hos personalen krävs&lt;br&gt;utbildning och information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöindustrin, slutligen, spänner över ett stort fält och här bör antalet&lt;br&gt;arbetstillfällen öka. Här inryms t.ex. återvinning, handel med avfallsprodukter,&lt;br&gt;avfallshantering men också konsultverksamhet, företag inriktade på fömybar&lt;br&gt;energi, ekoturism, kulturturism, byggnadsvård m.m. Vi har studerat en del&lt;br&gt;effekter för näringslivet men konsekvenserna behöver analyseras i större detalj&lt;br&gt;för att ge en tydligare bild av vilka effekter våra förslag får i enskilda fall.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Energiproduktion&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I den energiproducerande sektorn innefattar vi företag som driver fristående&lt;br&gt;kraftverk, kraftvärmeverk och fjärrvärmeverk. De har alla ett direkt ansvar för&lt;br&gt;att uppnå målen som gäller restaurering av vattendrag, utsläpp av radioaktiva&lt;br&gt;ämnen, utsläpp av kväveoxider m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fortsatt minskning av kväveoxidutsläppen från kraftproduktionen är&lt;br&gt;nödvändig. Säkerheten i kärnkraftverken bör bibehållas på samma nivå som i&lt;br&gt;dag. Forskning och utveckling krävs för att få fram säkra metoder för slutförvar&lt;br&gt;av använt kärnbränsle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Restaureringen av skyddsvärda vattendrag kan ge kostnader för&lt;br&gt;kraftbolagen. Störst konsekvenser för sektorn får emellertid klimatmålet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Byggande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I byggsektorn innefattar vi byggherrar och fastighetsägare, arkitektföretag,&lt;br&gt;tekniska konsulter, byggmaterialindustrin och byggindustri/&lt;br&gt;byggentreprenörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de viktigaste insatserna för denna sektor blir att effektivisera&lt;br&gt;energianvändningen i både gamla och nya hus. För byggherrarna innebär det&lt;br&gt;ökade kostnader för t.ex. byggmaterial med lägre energianvändning och bättre&lt;br&gt;isolering och för mer noggrann kvalitetssäkring. Kostnaderna ökar också för&lt;br&gt;förbättrad avgasrening på arbetsmaskiner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fastighetsägarna kan konsekvenserna innebära att de måste skaffa sig&lt;br&gt;mer kvalificerad personal för drift och underhåll samt att kostnaderna ökar för&lt;br&gt;nya uppvärmningssystem och radonsanering. De ökade kostnaderna kan å andra&lt;br&gt;sidan kompenseras av minskade utgifter för energiförbrukningen. En annan&lt;br&gt;viktig uppgift för byggsektorn är att utveckla kunnandet om byggnadsvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt sett bedömer vi att sysselsättningen inom byggsektorn kommer att öka&lt;br&gt;till följd av satsningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Areella näringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;När det gäller jordbruket är det viktigt att ta till vara och stimulera den&lt;br&gt;utveckling som inletts inom näringen mot ett miljöanpassat jordbruk.&lt;br&gt;Ytterligare insatser krävs för att minska kväve- och ammoniakutsläpp. Närmare&lt;br&gt;90 procent av ammoniakutsläppen härrör från jordbruket. Nya tekniska&lt;br&gt;lösningar behövs för att begränsa ammoniakutsläppen och för att minska&lt;br&gt;kväveläckaget måste åtgärder vidtas när det gäller gödsling och&lt;br&gt;gödselhantering, fånggrödor och våtmarker m.m. En förbättrad rening av&lt;br&gt;avgaser från traktorer och andra arbetsmaskiner krävs för att minska&lt;br&gt;kväveoxidutsläppen. Dessutom måste riskerna med användningen av&lt;br&gt;bekämpningsmedel minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruket har också ett ansvar för att olika markslag, miljöer och&lt;br&gt;bebyggelse med stora natur- eller kulturvärden bevaras. För detta erhåller&lt;br&gt;jordbruket redan i dag ersättning och konsekvenserna därutöver blir små. I&lt;br&gt;bygder med höga natur- och kulturvärden kan ersättningen för att vårda&lt;br&gt;landskapet bidra till jordbruksföretagens överlevnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget bedömer vi att konsekvenserna blir mycket varierande för&lt;br&gt;olika jordbruksföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skogsbruket har markägarna det yttersta ansvaret och det frivilliga&lt;br&gt;miljöarbetet har stor betydelse. Miljömedvetenheten är stor inom skogssektorn,&lt;br&gt;men hänsynen till kulturmiljön behöver öka. Avsättningar av mark med höga&lt;br&gt;natur- och kulturvärden ger kostnader i form av produktionsbortfall. För mindre&lt;br&gt;skogsfastigheter med höga naturvärden kan konsekvenserna bli kännbara. Precis&lt;br&gt;som inom jordbruket är det angeläget att minska utsläppen av kväveoxider från&lt;br&gt;arbetsmaskiner och fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På rennäringen ligger ett stort ansvar för att t.ex. minska markskador och&lt;br&gt;påverkan från terrängfordon och att bevara värdefulla natur- och kulturmiljöer.&lt;br&gt;Många av målen och åtgärderna syftar till att skydda och bevara markens och&lt;br&gt;vattnets produktionsförmåga. Konsekvenserna bör i huvudsak vara positiva för&lt;br&gt;rennäringen. Hårdare krav på terrängfordon kan emellertid medföra kostnader&lt;br&gt;för näringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskerinäringen är beroende av att den långsiktiga produktionsförmågan i&lt;br&gt;hav och sjöar upprätthålls, och har därmed på lång sikt mycket att vinna på att&lt;br&gt;miljökvalitetsmålen nås. Fisket kännetecknas av att de företagsekonomiska&lt;br&gt;förutsättningarna för vissa typer av fisken under lång tid blivit allt sämre, medan&lt;br&gt;andra typer av fiskeföretag har god lönsamhet. Genom att begränsa överfisket&lt;br&gt;kan de ekonomiska förutsättningarna för fler fiskeföretag förbättras. Dock krävs&lt;br&gt;det begränsningar av fisket innan de positiva långsiktiga effekterna har&lt;br&gt;uppnåtts, vilket kan medföra ekonomiska problem för vissa typer av&lt;br&gt;fiskeföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;HUSHÅLL&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med många andra länder finns ett högt miljömedvetande i de svenska&lt;br&gt;hushållen. Vi har kommit långt när det gäller t.ex. avfallshantering och inköp av&lt;br&gt;miljömärkta varor, och bidrar redan nu till att förverkliga kretsloppsstrategin.&lt;br&gt;Krafttag behövs däremot när det gäller effektiviserings- och&lt;br&gt;hushållningsstrategiema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till exempel fortsätter resandet att öka och sjunkande elpriser har knappast&lt;br&gt;bidragit till en effektivare energianvändning. Buller och slitage i välbesökta&lt;br&gt;naturområden är andra problem som har ökat. Det krävs alltså förändringar av&lt;br&gt;våra levnadsmönster som rör i första hand boendet, transporterna och&lt;br&gt;livsmedelskonsumtionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rad åtgärder i bostäderna är nödvändiga, inte minst för att minska&lt;br&gt;energianvändningen och miljöanpassa uppvärmningssystemen. Det kan handla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om individuell värmemätning i flerfamiljshus, åtgärder för att minska&lt;br&gt;värmeförluster från fönster, tilläggsisolering och byten av ineffektiva vedpannor&lt;br&gt;till mer miljövänliga system. Radonsanering är en annan angelägen åtgärd. När&lt;br&gt;det gäller transporter måste vi inrikta oss på en energisnål körstil, lägre&lt;br&gt;hastigheter, att så långt möjligt, övergå från bil till kollektiva färdmedel och&lt;br&gt;åstadkomma en ökad cykel- och gångtrafik samt att för bilresor använda en&lt;br&gt;energisnål körstil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förändrad livsmedelskonsumtion är ett led i miljöarbetet och där kan&lt;br&gt;hushållen bidra med att öka konsumtionen av spannmål, baljväxter, frukt och&lt;br&gt;grönsaker samtidigt som köttkonsumtionen minskas, handla KRAV-märkta&lt;br&gt;produkter, närproducerade och frilandsodlade varor m.m. Fortsatt källsortering&lt;br&gt;och återvinning, köp av miljömärkta varor och förbättrad avloppsrening är&lt;br&gt;andra beteenden och åtgärder som krävs av hushållen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta behöver inte öka hushållens kostnader markant. Miljövänligare&lt;br&gt;bilkörning och övergång till mer vegetabilier minskar kostnaderna. Våra förslag&lt;br&gt;leder inte till att de energibesparande åtgärderna i bostäder behöver innebära en&lt;br&gt;total fördyring av boendet. De små hushållen, ensamstående utan barn och&lt;br&gt;ålderpensionärer har de sämsta ekonomiska förutsättningarna för att genomföra&lt;br&gt;alla åtgärder. Det kan behövas ekonomiska styrmedel för vissa åtgärder som rör&lt;br&gt;boendet och som är dyra. Stöd till åtgärder för enskilda avlopp och&lt;br&gt;radonsanering behövs om målen ska nås. Med de åtgärder som vi föreslår höjs&lt;br&gt;livskvaliteten och folkhälsan har mycket goda förutsättningar att förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;OFFENTLIG VERKSAMHET&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorn - riksdag, regering, myndigheter, landsting och&lt;br&gt;kommuner - har ett stort ansvar som både producent och konsument på vägen&lt;br&gt;mot ett hållbart samhälle. Sektom kan på flera sätt fungera som föregångare,&lt;br&gt;både inom den egna organisationen och i kontakterna med omvärlden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett mycket viktigt instrument är att ställa miljökrav vid offentlig&lt;br&gt;upphandling. Det kan gälla tjänster som transporter, lokalvård, hotellboende och&lt;br&gt;konferensarrangemang. Det gäller också upphandling av alla slags varor. Den&lt;br&gt;offentliga sektorns verksamhet har miljöanpassats alltmer, och det är angeläget&lt;br&gt;att miljöledningssystem och miljöprogram fortsätter att utvecklas. Tjänsteresor,&lt;br&gt;transporter och lokaler kan miljöanpassas i allt större utsträckning, och precis&lt;br&gt;som hushållen måste den offentliga sektom sträva efter t.ex. en ökad andel&lt;br&gt;ekologiskt odlade produkter i sina inköp, större användning av fömybara&lt;br&gt;resurser och en hög grad av källsortering och återanvändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att det i ett längre perspektiv ofta går att driva en miljöanpassad&lt;br&gt;verksamhet till oförändrade eller minskade kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;UPPFÖLJNING OCH REVIDERING&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Att miljömålen följs upp regelbundet och vid behov revideras är viktiga&lt;br&gt;förutsättningar för att generationsmålet ska kunna nås. För detta krävs ett enkelt&lt;br&gt;och överblickbart system som speglar de väsentligaste frågorna. Under vart och&lt;br&gt;ett av miljökvalitetsmålen har vi därför skisserat ett förslag till uppföljning med&lt;br&gt;hjälp av indikatorer och gröna nyckeltal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår indikatorer som grundstenar i uppföljningsarbetet, men som&lt;br&gt;komplement behövs det t.ex. löpande analyser för att bedöma om målen kan&lt;br&gt;nås. Även prognoser för den framtida miljöutvecklingen är viktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att regeringen pekar ut myndigheter som får ett&lt;br&gt;övergripande ansvar för vart och ett av miljökvalitetsmålen. Deras uppgift bör&lt;br&gt;vara att redovisa hur arbetet med genomförandet fortlöper, att föreslå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kompletterande insatser, nya eller förändrade styrmedel, nya eller förändrade&lt;br&gt;etappmål etc. Under det pågående miljömålsarbetet har det successivt utvecklats&lt;br&gt;en ansvarsfördelning. Vi föreslår att den kvarstår och att sammanlagt sju&lt;br&gt;myndigheter får ett huvudansvar för vart och ett av de 15 miljökvalitetsmålen.&lt;br&gt;Fyra myndigheter får ett huvudansvar för tvärgående aspekter på alla mål vad&lt;br&gt;gäller kulturmiljö, hälsa, planering och naturmiljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För samordningen av rapporteringen med uppföljning och revidering föreslår&lt;br&gt;vi att ett miljömålsråd inrättas och placeras hos Naturvårdsverket. I detta råd bör&lt;br&gt;de ansvariga verken och myndigheterna ingå, tillsammans med några&lt;br&gt;sektorsmyndigheter, länsstyrelser och kommuner. Regeringen bör överväga om&lt;br&gt;även näringslivet bör vara representerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje målansvarig myndighet, myndigheter med tvärsgående ansvar, och&lt;br&gt;även länsstyrelserna, bör varje år via miljömålsrådet rapportera om sitt&lt;br&gt;uppföljningsarbete och vidtagna åtgärder. Miljömålsrådet bör sedan i sin tur&lt;br&gt;årligen redovisa en rapport till regeringen om hur miljömålsarbetet fortskrider.&lt;br&gt;En gång per mandatperiod bör regeringen presentera en samlad utvärdering för&lt;br&gt;att riksdagen ska kunna ta ställning till om styrmedel eller mål behöver&lt;br&gt;korrigeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanserna avseende&lt;br&gt;Miljömålskommitténs betänkande Framtidens miljö -&lt;br&gt;allas vårt ansvar (SOU 2000:52)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Miljööverdomstolen, Svea hovrätt, Kommerskollegium, Statskontoret,&lt;br&gt;Statistiska centralbyrån, Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets&lt;br&gt;materielverk, Kustbevakningen, Statens räddningsverk, Försvarets&lt;br&gt;forskningsanstalt, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Smittskydds-&lt;br&gt;institutet, Folkhälsoinstitutet, Statens fastighetsverk, Ekonomistymings-&lt;br&gt;verket, Riksrevisionsverket, Konjunkturinstitutet, Nämnden for offentlig&lt;br&gt;upphandling, Konsumentverket, Länsstyrelsen i Stockholms län, Läns-&lt;br&gt;styrelsen i Uppsala län, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Länsstyrel-&lt;br&gt;sen i Östergötlands län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Kronobergs län, Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen i Gotlands&lt;br&gt;län, Länsstyrelsen i Blekinge län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrel-&lt;br&gt;sen i Hallands län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Värmlands län, Länsstyrelsen i Örebro län, Länsstyrelsen i Västmanlands&lt;br&gt;län, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Läns-&lt;br&gt;styrelsen i Västemorrlands län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Läns-&lt;br&gt;styrelsen i Västerbottens län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Forsk-&lt;br&gt;ningsrådsnämnden, Naturvetenskapliga forskningsrådet, Stockholms&lt;br&gt;universitet, Institutet för miljömedicin, Linköpings universitet, Lunds&lt;br&gt;universitet, Umeå universitet, Chalmers tekniska högskola AB, Statens&lt;br&gt;jordbruksverk, Statens livsmedelsverk, Fiskeriverket, Skogs- och jord-&lt;br&gt;brukets forskningsråd, Sametinget, Sveriges lantbruksuniversitet, Riks-&lt;br&gt;antikvarieämbetet, Naturhistoriska riksmuseet, Naturvårdsverket, Kemi-&lt;br&gt;kalieinspektionen, Statens strålskyddsinstitut, Statens kämkraftinspek-&lt;br&gt;tion, Kämavfallsfondens styrelse, Statens geotekniska institut, Sveriges&lt;br&gt;meteorologiska och hydrologiska institut, Boverket, Fonden för fukt- och&lt;br&gt;mögelskador, Lantmäteriverket, Byggforskningsrådet, Centrum för&lt;br&gt;kunskap om ekologisk hållbarhet, Banverket, Vägverket, Kommunika-&lt;br&gt;tionsforskningsberedningen, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Statens&lt;br&gt;institut för kommunikationsanalys, Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetar-&lt;br&gt;skyddsstyrelsen, Närings- och teknikutvecklingsverket, Sveriges geo-&lt;br&gt;logiska undersökning, Skogsstyrelsen, Glesbygdsverket, Statens energi-&lt;br&gt;myndighet, Stockholms kommun, Gislaveds kommun, Kalmar kommun,&lt;br&gt;Lunds kommun, Göteborgs kommun, Marks kommun, Karlstads&lt;br&gt;kommun, Örebro kommun, Borlänge kommun, Falu kommun,&lt;br&gt;Ömsköldsviks kommun, Kiruna kommun, Pajala kommun, Stockholms&lt;br&gt;läns landsting, Västemorrlands läns landsting, Sveriges Hembygds-&lt;br&gt;förbund, Museernas samarbetsråd, Handikappföreningarnas Samarbets-&lt;br&gt;organ, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Svenska&lt;br&gt;Samers Riksförbund, Svenska Naturskyddsföreningen, Svenska&lt;br&gt;Jägareförbundet, Sveriges Industriförbund, Kooperativa Förbundet,&lt;br&gt;Lantbrukarnas Riksförbund, Svenska Vatten- och Avloppsverks-&lt;br&gt;föreningen, Svenska Kraftverksföreningen, Svenska Fjärrvärme-&lt;br&gt;föreningen, Svenska Turistföreningen, Landsorganisationen i Sverige,&lt;br&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen, Astma- och Allergiförbundet,&lt;br&gt;Bilindustriföreningen, Byggsektorns Kretsloppsråd, Ekologiska Lant-&lt;br&gt;brukarna, Fältbiologerna, Greenpeace, Svensk Handel, Grus och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Makadamföreningen, Hyresgästernas Riksförbund, ICA Handlarnas AB, Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Kemikontoret, Kontrollföreningen för Bilaga 2&lt;br&gt;ekologisk odling (KRAV), Miljöförbundet Jordens Vänner,&lt;br&gt;Motormännens riksförbund, Plast- och Kemibranschema, SIS Miljö-&lt;br&gt;märkning AB, Sjunde AP-fonden, Sportfiskarna, Sågverkens Riks-&lt;br&gt;förbund, Svenska bioenergiföreningen, Sveriges elleverantörer, Svenska&lt;br&gt;Gruvföreningen, Svenska lokaltrafikföreningen, Svenska Renhållnings-&lt;br&gt;verksföreningen, Svenska torvproducentföreningen, Svenska Åkeri-&lt;br&gt;förbundet, Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Fiskares&lt;br&gt;Riksförbund, Sveriges Jordägareförbund, Sveriges livsmedels-&lt;br&gt;industri förbund, Sveriges skogsindustrier, Sveriges snöskoterägares&lt;br&gt;riksorganisation, Sveriges verkstadsindustrier, Vattenbrukamas Riks-&lt;br&gt;förbund, Villaägarnas Riksförbund, Svenska världsnaturfonden,&lt;br&gt;Nordegio, Regionförbundet i Kalmar län, Region Skåne, Regionstyrelsen&lt;br&gt;i Västra Götaland, Näringslivets nämnd för regelgranskning, Institutet för&lt;br&gt;psykosocial medicin, Sveriges nötköttsproducenter, Hörselskadades&lt;br&gt;riksförbund, Miljö- och hälsovårdsinspektörernas tjänstemannaförening,&lt;br&gt;Ringhals, Föreningen för el- och bildskärmsskadade, OKG AB,&lt;br&gt;Analysgruppen vid KSU, Forsmarks kraftgrupp, Svenska Gasföreningen,&lt;br&gt;Jemkontoret, Färgelanda kommun, Fritidsodlingens Riksorganisation,&lt;br&gt;Sveriges biodlares riksförbund, Pinnab inneklimat AB HHM-teknik,&lt;br&gt;Föreningen för Jämtlands läns fjällbygd, Sveriges Limleverantörers&lt;br&gt;förening m.fl., Motorföramas helnykterhetsförbund, Föreningen för&lt;br&gt;elektricitetens rationella användning, Fenix - Tvärkårens Miljöutskott&lt;br&gt;Malmö högskola, Barsebäck kraft AB, Sundsvall Vatten AB, Saab&lt;br&gt;automobile, Skärgårdarnas Riksförbund, Godstransportdelegationen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Botaniska Föreningen, Friluftsfrämjandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Inbjudan till remissmöte om Miljömålskommitténs&lt;br&gt;betänkande Framtidens miljö - allas vårt ansvar&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;Vill du vara med och påverka regeringens miljöpolitik?&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Miljödepartementet inbjuder, i samarbete med Fältbiologerna och&lt;br&gt;Svenska Ekodemiker, till en heldags remissmöte där du har möjlighet att&lt;br&gt;ta del av parlamentarikernas syn på framtidens miljöpolitik och framföra&lt;br&gt;dina synpunkter direkt till miljöminister Kjell Larsson. Mötet kommer att&lt;br&gt;ha sin utgångspunkt i Miljömålskommitténs betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminärt program:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Miljömålskommittén presenterar sitt betänkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Några av kommitténs parlamentariker ger sin syn på miljömålsarbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Påverkanstorg med temadiskussioner om framtidens miljöpolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Gemensam lunch&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Några av kommitténs intresseorganisationer ger sin syn på miljömåls-&lt;br&gt;arbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Miljöminister Kjell Larsson deltar under mötets avslutande del för att&lt;br&gt;ta del av slutsatserna från temadiskussionema och svara på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömålskommittén har nyligen överlämnat sitt betänkande Framtidens&lt;br&gt;miljö - allas vårt ansvar (SOU 2000:52) till miljöminister Kjell Larsson.&lt;br&gt;Där lämnas bl.a. förslag till delmål, åtgärdsstrategier och uppföljnings-&lt;br&gt;system för att inom en generation uppnå de av riksdagen fastslagna&lt;br&gt;miljökvalitetsmålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under hösten avser regeringen att skriva en miljömålsproposition. Den&lt;br&gt;planeras vara klar till årsskiftet 2000/2001. Miljömålskommitténs&lt;br&gt;betänkande och remissinstansernas synpunkter på detta kommer att&lt;br&gt;utgöra huvuddelen i regeringens underlag i propositionsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av detta vill vi inbjuda er till en diskussion kring&lt;br&gt;betänkandet. Sammanfattningen av Miljömålskommitténs betänkande&lt;br&gt;kommer att utgöra underlag för denna diskussion och bifogas detta brev i&lt;br&gt;fyra exemplar. Hela betänkandet, jämte sammanfattningen på svenska&lt;br&gt;och engelska, finns på regeringens webbsida: &lt;a href="http://www.miljo.regeringen.se"&gt;www.miljo.regeringen.se&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissmötet äger rum i Stockholm i riksdagens förstakammarsal&lt;br&gt;(ingång Riksplan/Norrbro) onsdagen den 13 september 2000 klockan&lt;br&gt;09.00 - ca 16.30. Miljödepartementet bjuder på lunch. Er anmälan (per&lt;br&gt;mejl: &lt;a href="mailto:eva.qvist@environment.ministry.se"&gt;eva.qvist@environment.ministry.se&lt;/a&gt; eller telefon: 08-405 20 39) vill&lt;br&gt;vi ha senast den 31 augusti. Program med dagordning och viktiga frågor&lt;br&gt;för mötet kommer att skickas ut under vecka 36 till alla som anmält sig. I&lt;br&gt;det ordinarie remissutskicket finns exempel på riktade frågor. Remiss-&lt;br&gt;listan bifogas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissmötet kombineras med möjligheten att lämna skriftliga syn-&lt;br&gt;punkter. Dessa skall vara Miljödepartementet tillhanda senast den&lt;br&gt;29 september.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Välkomna!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Christina Lindbäck,&lt;br&gt;Departementsråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över ungdomsorganisationer inbjudna &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 2000/01:130&lt;br&gt;till remissmöte med ungdomar den 13 september&lt;br&gt;2000 avseende Miljömålskommitténs betänkande&lt;br&gt;Framtidens miljö - allas vårt ansvar (SOU 2000:52)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fältbiologerna i Umeå, Lund, Växjö, Herrljunga, Linköping, Örebro,&lt;br&gt;Stockholm och Falun, Svenska Ekodemiker, Landsrådet för Sveriges&lt;br&gt;Ungdomsorganisationer (LSU), LRF Ungdomen, Förbundet djurens rätt,&lt;br&gt;Socialekologisk aktion, Ungdomens Miljöriksdag, Alnarps miljöföre-&lt;br&gt;ning, GUMF, MASK, Hållbart Universitet, Miljöföreningen vid LTH,&lt;br&gt;Fenix, UMAM, CEMUS, Sveriges 4 H, Sveriges Socialdemokratiska&lt;br&gt;Ungdomsförbund, Moderata Ungdomsförbundet, Kristdemokratiska&lt;br&gt;Ungdomsförbundet, Grön Ungdom, Centerpartiets Ungdomsförbund,&lt;br&gt;Ung Vänster, Liberala Ungdomsförbundet, Svenska Samers&lt;br&gt;Riksungdomsförbund (Saminuorra), Röda korsets ungdomsförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga till avsnitt 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll angående minskning av försurning,&lt;br&gt;övergödning och marknära ozon till konventionen&lt;br&gt;om långväga gränsöverskridande luftföroreningar&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Parties,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har föresatt sig att förverkliga konventionen&lt;br&gt;om långväga gränsöverskridande&lt;br&gt;luftföroreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är medvetna om att kväveoxider, svavel,&lt;br&gt;flyktiga organiska föreningar och reducerade&lt;br&gt;kväveföreningar kan ha skadliga effekter på&lt;br&gt;människors hälsa och på miljön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är oroade över att de kritiska&lt;br&gt;belastningsgränserna för försurning och&lt;br&gt;eutrofiering och de för människors hälsa och&lt;br&gt;vegetation kritiska nivåerna för ozon&lt;br&gt;fortfarande överskrids i många delar av&lt;br&gt;regionen för Förenta nationernas&lt;br&gt;ekonomiska kommission för Europa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är också oroade över att utsläpp av&lt;br&gt;kväveoxider, svavel och flyktiga organiska&lt;br&gt;föreningar samt sekundära föroreningar&lt;br&gt;såsom ozon och reaktionsprodukter av&lt;br&gt;ammoniak sprids i atmosfären över långa&lt;br&gt;sträckor och kan ha skadliga&lt;br&gt;gränsöverskridande effekter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inser att utsläpp från parterna inom regionen&lt;br&gt;för Förenta nationernas ekonomiska&lt;br&gt;kommission för Europa bidrar till&lt;br&gt;luftföroreningar i hemisfärisk och global&lt;br&gt;skala och inser potentialen för spridning&lt;br&gt;mellan kontinenter och behovet av&lt;br&gt;ytterligare studier av denna potential,&lt;br&gt;är också medvetna om att Kanada och&lt;br&gt;Förenta staterna för närvarande förhandlar&lt;br&gt;bilateralt om att minska utsläppen av&lt;br&gt;kväveoxider och flyktiga organiska&lt;br&gt;föreningar för att kunna motverka ozonets&lt;br&gt;gränsöverskridande effekter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är dessutom medvetna om att Kanada&lt;br&gt;kommer att åta sig ytterligare minskningar&lt;br&gt;av svavelutsläpp fram till år 2010 genom att&lt;br&gt;genomföra Strategin för sur nederbörd för&lt;br&gt;hela Kanada efter år 2000 och att Förenta&lt;br&gt;staterna har åtagit sig att genomföra ett&lt;br&gt;program för minskning av utsläpp av&lt;br&gt;kväveoxider i landets östra del och att&lt;br&gt;minska utsläppen i den utsträckning som&lt;br&gt;behövs för att uppfylla landets nationella&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Determined to implement the Convention on&lt;br&gt;Long-range Transboundary Air Pollution,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aware that nitrogen oxides, sulphur, volatile&lt;br&gt;organic compounds and reduced nitrogen&lt;br&gt;compounds have been associated with&lt;br&gt;adverse effects on human health and the&lt;br&gt;environment,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Concerned that critical loads of&lt;br&gt;acidification, critical loads of nutrient&lt;br&gt;nitrogen and critical levels of ozone for&lt;br&gt;human health and vegetation are still&lt;br&gt;exceeded in many areas of the United&lt;br&gt;Nations Economic Commission for Europe’s&lt;br&gt;region,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Concerned also that emitted nitrogen oxides,&lt;br&gt;sulphur and volatile organic compounds, as&lt;br&gt;well as secondary pollutants such as ozone&lt;br&gt;and the reaction products of ammonia, are&lt;br&gt;transported in the atmosphere over long&lt;br&gt;distances and may have adverse&lt;br&gt;transboundary effects,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Recognizing that emissions from Parties&lt;br&gt;within the United Nations Economic&lt;br&gt;Commission for Europe’s region contribute&lt;br&gt;to air pollution on the hemispheric and&lt;br&gt;global scales, and recognizing the potential&lt;br&gt;for transport between continents and the&lt;br&gt;need for further study with regard to that&lt;br&gt;potential,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Recognizing also that Canada and the United&lt;br&gt;States of America are bilaterally negotiating&lt;br&gt;reductions of emissions of nitrogen oxides&lt;br&gt;and volatile organic compounds to address&lt;br&gt;the transboundary ozone effect,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Recognizing furthermore that Canada will&lt;br&gt;undertake further reductions of emissions of&lt;br&gt;sulphur by 2010 through the implementation&lt;br&gt;of the Canada-wide Acid Rain Strategy for&lt;br&gt;Post-2000, and that the United States is&lt;br&gt;committed to the implementation of a&lt;br&gt;nitrogen oxides reduction programme in the&lt;br&gt;eastern United States and to the reduction in&lt;br&gt;emissions necessary to meet its national&lt;br&gt;ambient air quality standards for particulate&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;luftkvalitetsnormer avseende partiklar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har beslutat sig för att tillämpa en strategi&lt;br&gt;inriktad på flera olika effekter och&lt;br&gt;föroreningar för att förhindra eller minimera&lt;br&gt;överskridandena av kritiska&lt;br&gt;belastningsgränser och kritiska nivåer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tar hänsyn till utsläppen från vissa befintliga&lt;br&gt;verksamheter och anläggningar som svarar&lt;br&gt;för de nuvarande luftföroreningsnivåerna&lt;br&gt;och till utvecklingen av framtida&lt;br&gt;verksamheter och anläggningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är medvetna om att tekniker och metoder&lt;br&gt;finns för att minska utsläppen av dessa&lt;br&gt;ämnen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är fast beslutna att vidta åtgärder för att&lt;br&gt;förebygga, förhindra eller minimera&lt;br&gt;utsläppen av dessa ämnen i enlighet med&lt;br&gt;princip 15 i Riodeklarationen om miljö och&lt;br&gt;utveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bekräftar på nytt att stater, i enlighet med&lt;br&gt;Förenta nationernas stadga och&lt;br&gt;grundsatserna i internationell lag, har&lt;br&gt;suverän rätt att nyttja sina egna resurser i&lt;br&gt;enlighet med sin egen miljö- och&lt;br&gt;utvecklingspolitik och ansvar för att&lt;br&gt;aktiviteter inom den egna jurisdiktionen eller&lt;br&gt;som de råder över inte skadar miljön i andra&lt;br&gt;stater eller i områden utanför den nationella&lt;br&gt;jurisdiktionens gränser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är medvetna om behovet av&lt;br&gt;kostnadseffektiva regionala metoder för&lt;br&gt;bekämpning av luftföroreningar som tar&lt;br&gt;hänsyn till variationer mellan länder när det&lt;br&gt;gäller effekter och kostnader för att minska&lt;br&gt;utsläppen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;noterar de betydelsefulla bidragen från den&lt;br&gt;privata och den icke-statliga sektorn när det&lt;br&gt;gäller kunskap om de effekter som är&lt;br&gt;förenade med dessa ämnen och tillgängliga&lt;br&gt;utsläppsbegränsande tekniker samt deras&lt;br&gt;medverkan vid minskning av utsläpp i&lt;br&gt;atmosfären,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är uppmärksamma på att åtgärder som vidtas&lt;br&gt;för att minska utsläpp av svavel,&lt;br&gt;kväveoxider, ammoniak och flyktiga&lt;br&gt;organiska föreningar inte bör utgöra ett&lt;br&gt;instrument for godtycklig eller otillbörlig&lt;br&gt;diskriminering mot eller förtäckt&lt;br&gt;begränsning av internationell konkurrens&lt;br&gt;och handel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beaktar bästa tillgängliga vetenskapliga och&lt;br&gt;tekniska kunskap och information om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;matter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resolved to apply a multi-effect, multi-&lt;br&gt;pollutant approach to preventing or&lt;br&gt;minimizing the exceedances of critical loads&lt;br&gt;and levels,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taking into account the emissions from&lt;br&gt;certain existing activities and installations&lt;br&gt;responsible for present air pollution levels&lt;br&gt;and the development of future activities and&lt;br&gt;installations,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aware that techniques and management&lt;br&gt;practices are available to reduce emissions&lt;br&gt;of these substances,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resolved to take measures to anticipate,&lt;br&gt;prevent or minimize emissions of these&lt;br&gt;substances, taking into account the&lt;br&gt;application of the precautionary approach as&lt;br&gt;set forth in principle 15 of the Rio&lt;br&gt;Declaration on Environment and&lt;br&gt;Development,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reaffirming that States have, in accordance&lt;br&gt;with the Charter of the United Nations and&lt;br&gt;the principles of international law, the&lt;br&gt;sovereign right to exploit their own&lt;br&gt;resources pursuant to their own&lt;br&gt;environmental and developmental policies,&lt;br&gt;and the responsibility to ensure that&lt;br&gt;activities within their jurisdiction or control&lt;br&gt;do not cause damage to the environment of&lt;br&gt;other States or of areas beyond the limits of&lt;br&gt;national jurisdiction,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Conscious of the need for a cost-effective&lt;br&gt;regional approach to combating air pollution&lt;br&gt;that takes account of the variations in effects&lt;br&gt;and abatement costs between countries,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Noting the important contribution of the&lt;br&gt;private and non-governmental sectors to&lt;br&gt;knowledge of the effects associated with&lt;br&gt;these substances and available abatement&lt;br&gt;techniques, and their role in assisting in the&lt;br&gt;reduction of emissions to the atmosphere,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bearing in mind that measures taken to&lt;br&gt;reduce emissions of sulphur,&lt;br&gt;nitrogen oxides, ammonia and volatile&lt;br&gt;organic compounds should not constitute a&lt;br&gt;means of arbitrary or unjustifiable&lt;br&gt;discrimination or a disguised restriction on&lt;br&gt;international competition and trade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taking into consideration best available&lt;br&gt;scientific and technical knowledge and data&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utsläpp, atmosfäriska processer och&lt;br&gt;ovannämnda ämnens effekter på människors&lt;br&gt;hälsa och på miljön samt om kostnaderna for&lt;br&gt;utsläppsminskning och erkänner behovet av&lt;br&gt;fortlöpande vetenskapligt och tekniskt&lt;br&gt;samarbete för att öka förståelsen av dessa&lt;br&gt;frågor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konstaterar att det redan i protokollet om&lt;br&gt;begränsning av utsläpp av kväveoxider och&lt;br&gt;deras gränsöverskridande flöden som antogs&lt;br&gt;i Sofia den 31 oktober 1988 och protokollet&lt;br&gt;om begränsning av utsläpp av flyktiga&lt;br&gt;organiska föreningar och deras&lt;br&gt;gränsöverskridande flöden som antogs i&lt;br&gt;Geneve den 18 november 1991 finns&lt;br&gt;bestämmelser om begränsning av utsläpp av&lt;br&gt;kväveoxider och flyktiga organiska&lt;br&gt;föreningar och att de tekniska bilagorna till&lt;br&gt;båda dessa protokoll redan innehåller&lt;br&gt;teknisk vägledning för hur dessa utsläpp&lt;br&gt;skall minskas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konstaterar också att det redan i protokollet&lt;br&gt;om ytterligare minskning av svavelutsläpp&lt;br&gt;som antogs i Oslo den 14 juni 1994 finns&lt;br&gt;bestämmelser om minskning av&lt;br&gt;svavelutsläpp i syfte att bidra till&lt;br&gt;minskningen av surt nedfall genom att&lt;br&gt;minska överskridandena av kritiska&lt;br&gt;depositioner av svavel, härledda ur de&lt;br&gt;kritiska belastningsgränserna för försurning&lt;br&gt;på grundval av de oxiderade&lt;br&gt;svavelföreningarnas bidrag till det totala&lt;br&gt;sura nedfallet år 1990,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konstaterar dessutom att detta protokoll är&lt;br&gt;den första överenskommelse enligt&lt;br&gt;konventionen som särskilt avser reducerade&lt;br&gt;kväveföreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är uppmärksamma på att en minskning av&lt;br&gt;utsläppen av dessa ämnen kan ge ytterligare&lt;br&gt;fördelar när det gäller att begränsa utsläpp&lt;br&gt;av andra föroreningar, särskilt&lt;br&gt;gränsöverskridande sekundära&lt;br&gt;aerosolpartiklar, som bidrar till effekter på&lt;br&gt;människors hälsa till följd av exponering för&lt;br&gt;luftburna partiklar,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är också uppmärksamma på behovet av att i&lt;br&gt;möjligaste mån undvika att vidta åtgärder för&lt;br&gt;att uppnå målen i detta protokoll som&lt;br&gt;förvärrar andra hälso- och miljörelaterade&lt;br&gt;problem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konstaterar att hänsyn bör tas, när åtgärder&lt;br&gt;vidtas för att minska utsläpp av kväveoxider&lt;br&gt;och ammoniak, till hela det biogeokemiska&lt;br&gt;kretsloppet för kväve, och att åtgärderna bör&lt;br&gt;i möjligaste mån inte leda till ökade utsläpp&lt;br&gt;av reaktivt kväve, inklusive dikväveoxid,&lt;br&gt;vilket skulle kunna förvärra andra&lt;br&gt;kväverelaterade problem,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;on emissions, atmospheric processes and&lt;br&gt;effects on human health and the environment&lt;br&gt;of these substances, as well as on abatement&lt;br&gt;costs, and acknowledging the need to&lt;br&gt;improve this knowledge and to continue&lt;br&gt;scientific and technical cooperation to&lt;br&gt;further understanding of these issues.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Noting that under the Protocol concerning&lt;br&gt;the Control of Emissions of Nitrogen Oxides&lt;br&gt;or their Transboundary Fluxes, adopted at&lt;br&gt;Sofia on 31 October 1988, and the Protocol&lt;br&gt;concerning the Control of Emissions of&lt;br&gt;Volatile Organic Compounds or their&lt;br&gt;Transboundary Fluxes, adopted at Geneva&lt;br&gt;on 18 November 1991, there is already&lt;br&gt;provision to control emissions of nitrogen&lt;br&gt;oxides and volatile organic compounds, and&lt;br&gt;that the technical annexes to both those&lt;br&gt;Protocols already contain technical guidance&lt;br&gt;for reducing these emissions,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Noting also that under the Protocol on&lt;br&gt;Further Reduction of Sulphur Emissions,&lt;br&gt;adopted at Oslo on 14 June 1994, there is&lt;br&gt;already provision to reduce sulphur&lt;br&gt;emissions in order to contribute to the&lt;br&gt;abatement of acid deposition by diminishing&lt;br&gt;the exceedances of critical sulphur&lt;br&gt;depositions, which have been derived from&lt;br&gt;critical loads of acidity according to the&lt;br&gt;contribution of oxidized sulphur compounds&lt;br&gt;to the total acid deposition in 1990,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Noting furthermore that this Protocol is the&lt;br&gt;first agreement under the Convention to deal&lt;br&gt;specifically with reduced nitrogen&lt;br&gt;compounds,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bearing in mind that reducing the emissions&lt;br&gt;of these substances may provide additional&lt;br&gt;benefits for the control of other pollutants,&lt;br&gt;including in particular transboundary&lt;br&gt;secondary particulate aerosols, which&lt;br&gt;contribute to human health effects associated&lt;br&gt;with exposure to airborne particulates,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bearing in mind also the need to avoid, in so&lt;br&gt;far as possible, taking measures for the&lt;br&gt;achievement of the objectives of this&lt;br&gt;Protocol that aggravate other health and&lt;br&gt;environment-related problems,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Noting that measures taken to reduce the&lt;br&gt;emissions of nitrogen oxides and ammonia&lt;br&gt;should involve consideration of the full&lt;br&gt;biogeochemical nitrogen cycle and, so far as&lt;br&gt;possible, not increase emissions of reactive&lt;br&gt;nitrogen including nitrous oxide which could&lt;br&gt;aggravate other nitrogen-related problems,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är medvetna om att utsläpp av metan och&lt;br&gt;koloxid till följd av mänsklig aktivitet i&lt;br&gt;närvaro av kväveoxider och flyktiga&lt;br&gt;organiska föreningar bidrar till bildning av&lt;br&gt;troposfäriskt ozon, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är också medvetna om de åtaganden som&lt;br&gt;parterna har gjort enligt Förenta nationernas&lt;br&gt;ramkonvention om klimatförändringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har kommit överens om följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;br&gt;DEFINITIONER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aware that methane and carbon monoxide&lt;br&gt;emitted by human activities contribute, in&lt;br&gt;the presence of nitrogen oxides and volatile&lt;br&gt;organic compounds, to the formation of&lt;br&gt;tropospheric ozone, and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aware also of the commitments that Parties&lt;br&gt;have assumed under the United Nations&lt;br&gt;Framework Convention on Climate Change,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Have agreed as follows:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DEFINITIONS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta protokoll avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the purposes of the present Protocol,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. konvention: Konventionen om långväga&lt;br&gt;gränsöverskridande luftföroreningar, som&lt;br&gt;antogs i Geneve den 13 november 1979,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. EMEP: samarbetsprogrammet för&lt;br&gt;övervakning och utvärdering av den&lt;br&gt;långväga spridningen av luftföroreningar i&lt;br&gt;Europa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. verkställande organ: konventionens&lt;br&gt;verkställande organ, som inrättades enligt&lt;br&gt;artikel 10.1 i konventionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. kommission: Förenta nationernas&lt;br&gt;ekonomiska kommission för Europa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. parter: om inte annat framgår av&lt;br&gt;sammanhanget, parterna i detta protokoll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. EMEP:s geografiska räckvidd: det&lt;br&gt;område som definieras i artikel 1.4 i&lt;br&gt;protokollet till 1979 års konvention om&lt;br&gt;långväga gränsöverskridande&lt;br&gt;luftföroreningar angående den långsiktiga&lt;br&gt;finansieringen av samarbetsprogrammet för&lt;br&gt;övervakning och utvärdering av den&lt;br&gt;långväga spridningen av luftföroreningar i&lt;br&gt;Europa (EMEP), vilket antogs i Geneve den&lt;br&gt;28 september 1984,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. utsläpp: utsläpp av ett ämne i atmosfären,&lt;br&gt;från ett ställe eller från flera olika ställen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. kväveoxider: kväveoxid och kvävedioxid,&lt;br&gt;uttryckt som kvävedioxid (NO2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. reducerade kväveföreningar: ammoniak&lt;br&gt;och dess reaktionsprodukter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. svavel: alla svavelföreningar, uttryckt&lt;br&gt;som svaveldioxid (SO2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;quot;Convention&amp;quot; means the Convention on&lt;br&gt;Long-range Transboundary Air Pollution,&lt;br&gt;adopted at Geneva on 13 November 1979;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;quot;EMEP&amp;quot; means the Cooperative&lt;br&gt;Programme for Monitoring and Evaluation&lt;br&gt;of Long-range Transmission of Air Pollu-&lt;br&gt;tants in Europé;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;quot;Executive Body” means the Executive&lt;br&gt;Body for the Convention constituted under&lt;br&gt;article 10, paragraph 1, of the Convention;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;quot;Commission&amp;quot; means the United Nations&lt;br&gt;Economic Commission for Europé;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;quot;Parties” means, unless the context&lt;br&gt;otherwise requires, the Parties to the present&lt;br&gt;Protocol;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;quot;Geographical scope of EMEP&amp;quot; means the&lt;br&gt;area defined in article 1, paragraph 4, of the&lt;br&gt;Protocol to the 1979 Convention on Long-&lt;br&gt;range Transboundary Air Pollution on Long-&lt;br&gt;term Financing of the Cooperative&lt;br&gt;Programme for Monitoring and Evaluation&lt;br&gt;of the Long-range Transmission of Air&lt;br&gt;Pollutants in Europé (EMEP), adopted at&lt;br&gt;Geneva on 28 September 1984;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;quot;Emission&amp;quot; means the release of a&lt;br&gt;substance from a point or diffuse source into&lt;br&gt;the atmosphere;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;quot;Nitrogen oxides&amp;quot; means nitric oxide and&lt;br&gt;nitrogen dioxide, expressed as nitrogen&lt;br&gt;dioxide (NO2);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;quot;Reduced nitrogen compounds” means&lt;br&gt;ammonia and its reaction products;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;quot;Sulphur&amp;quot; means all sulphur compounds,&lt;br&gt;expressed as sulphur dioxide (SO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 {.flyktiga organiska föreningar (VOC): om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;quot;Volatile organic compounds&amp;quot;, or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;inte annat anges, samtliga organiska ämnen&lt;br&gt;av antropogen natur utom metan som i&lt;br&gt;närvaro av solljus kan bilda fotokemiska&lt;br&gt;oxidanter genom reaktioner med&lt;br&gt;kväveoxider,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;VOCs&amp;quot;, means, unless otherwise specified, Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;all organic compounds of an anthropogenic &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilasa 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nature, other than methane, that are capable &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;of producing photochemical oxidants by&lt;br&gt;reaction with nitrogen oxides in the presence&lt;br&gt;of sunlight;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12. kritisk belastningsgräns: ett beräknat&lt;br&gt;tröskelvärde för exponering för en eller flera&lt;br&gt;föroreningar under vilket, såvitt för&lt;br&gt;närvarande är känt, det inte uppstår några&lt;br&gt;väsentliga skadliga effekter i fråga om&lt;br&gt;specificerade utsatta delar av miljön,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12. &amp;quot;Critical load&amp;quot; means a quantitative&lt;br&gt;estimate of an exposure to one or more&lt;br&gt;pollutants below which significant harmful&lt;br&gt;effects on specified sensitive elements of the&lt;br&gt;environment do not occur, according to&lt;br&gt;present knowledge;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13. kritiska nivåer: den koncentration av&lt;br&gt;föroreningar i atmosfären över vilken, såvitt&lt;br&gt;för närvarande är känt, direkta skadliga&lt;br&gt;effekter på sådana receptorer som&lt;br&gt;människor, växter, ekosystem eller material&lt;br&gt;kan uppstå,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13. &amp;quot;Critical levels&amp;quot; means concentrations of&lt;br&gt;pollutants in the atmosphere above which&lt;br&gt;direct adverse effects on receptors, such as&lt;br&gt;human beings, plants, ecosystems or&lt;br&gt;materials, may occur, according to present&lt;br&gt;knowledge;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;\A. förvaltningsområde för utsläpp av&lt;br&gt;föroreningar (PEMA): ett område som anges&lt;br&gt;i bilaga III i enlighet med villkoren i artikel&lt;br&gt;3.9,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14. &amp;quot;Pollutant emissions management area”,&lt;br&gt;or &amp;quot;PEMA&amp;quot;, means an area designated in&lt;br&gt;annex III under the conditions laid down in&lt;br&gt;article 3, paragraph 9;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15. stationär källa: en fast byggnad,&lt;br&gt;anläggning, anordning, installation eller&lt;br&gt;utrustning som släpper ut, eller kan släppa&lt;br&gt;ut, svaveldioxid, kväveoxider, flyktiga&lt;br&gt;organiska föreningar eler ammoniak direkt&lt;br&gt;eller indirekt i atmosfären,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15. &amp;quot;Stationary source&amp;quot; means any fixed&lt;br&gt;building, structure, facility, installation or&lt;br&gt;equipment that emits or may emit sulphur,&lt;br&gt;nitrogen oxides, volatile organic compounds&lt;br&gt;or ammonia directly or indirectly into the&lt;br&gt;atmosphere;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16. ny stationär källa: en stationär källa vars&lt;br&gt;uppförande eller väsentliga modifiering&lt;br&gt;påbörjats mer än två år efter detta protokolls&lt;br&gt;ikraftträdande. Det åligger de behöriga&lt;br&gt;nationella myndigheterna att avgöra om en&lt;br&gt;modifiering är väsentlig eller inte med&lt;br&gt;beaktande av sådana faktorer som&lt;br&gt;modifieringens miljömässiga nytta.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16. &amp;quot;New stationary source&amp;quot; means any&lt;br&gt;stationary source of which the construction&lt;br&gt;or substantial modification is commenced&lt;br&gt;after the expiry of one year from the date of&lt;br&gt;entry into force of the present Protocol. It&lt;br&gt;shall be a matter for the competent national&lt;br&gt;authorities to decide whether a modification&lt;br&gt;is substantial or not, taking into account such&lt;br&gt;factors as the environmental benefits of the&lt;br&gt;modification.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MÅL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Article 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OBJECTIVE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Målet med detta protokoll är att begränsa&lt;br&gt;och minska utsläpp av svavel, kväveoxider,&lt;br&gt;ammoniak och flyktiga organiska föreningar&lt;br&gt;som orsakas av mänskliga aktiviteter och&lt;br&gt;som kan ge upphov till skadliga effekter på&lt;br&gt;människors hälsa, naturliga ekosystem,&lt;br&gt;material och grödor på grund av försurning,&lt;br&gt;övergödning eller marknära ozon till följd av&lt;br&gt;långväga gränsöverskridande spridning samt&lt;br&gt;att på lång sikt i möjligaste mån säkerställa,&lt;br&gt;med tillämpning av en stegvis metod och&lt;br&gt;med beaktande av vetenskapliga framsteg,&lt;br&gt;att depositioner eller koncentrationer inte&lt;br&gt;överskrider följande gränser:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;The objective of the present Protocol is to&lt;br&gt;control and reduce emissions of sulphur,&lt;br&gt;nitrogen oxides, ammonia and volatile&lt;br&gt;organic compounds that are caused by&lt;br&gt;anthropogenic activities and are likely to&lt;br&gt;cause adverse effects on human health,&lt;br&gt;natural ecosystems, materials and crops, due&lt;br&gt;to acidification, eutrophication or ground-&lt;br&gt;level ozone as a result of long-range&lt;br&gt;transboundary atmospheric transport, and to&lt;br&gt;ensure, as far as possible, that in the long&lt;br&gt;term and in a stepwise approach, taking into&lt;br&gt;account advances in scientific knowledge,&lt;br&gt;atmospheric depositions or concentrations&lt;br&gt;do not exceed:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;a) För parter inom EMEP:s geografiska&lt;br&gt;räckvidd och Kanada, de kritiska&lt;br&gt;belastningsgränser för försurning som anges&lt;br&gt;i bilaga I.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(a) For Parties within the geographical scope Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;of EMEP and Canada, the critical loads of &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rilaea 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;acidity, as described in annex I; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;°&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;b) För parter inom EMEP:s geografiska&lt;br&gt;räckvidd, de kritiska belastningsgränser för&lt;br&gt;eutrofiering som anges i bilaga I.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(b) For Parties within the geographical scope&lt;br&gt;of EMEP, the critical loads of nutrient&lt;br&gt;nitrogen, as described in annex I; and&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c) För ozon:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(c) For ozone:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i) för parter inom EMEP:s geografiska&lt;br&gt;räckvidd, de kritiska belastningsgränser för&lt;br&gt;ozon som anges i bilaga I,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(i) For Parties within the geographical scope&lt;br&gt;of EMEP, the critical levels of ozone, as&lt;br&gt;given in annex I;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ii) för Kanada, den för hela Kanada gällande&lt;br&gt;normen för ozon, och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(ii) For Canada, the Canada-wide Standard&lt;br&gt;for ozone; and&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;iii) för Förenta staterna, den nationella&lt;br&gt;luftkvalitetsnormen för ozon.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(iii) For the United States of America, the&lt;br&gt;National Ambient Air Quality Standard for&lt;br&gt;ozone.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GRUNDLÄGGANDE SKYLDIGHETER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Varje part för vilken ett utsläppstak anges&lt;br&gt;i en tabell i bilaga II skall minska och sedan&lt;br&gt;vidmakthålla sina årliga utsläpp i&lt;br&gt;överensstämmelse med det tak och de&lt;br&gt;tidsramar som anges i bilagan. Varje part&lt;br&gt;skall som ett minimikrav begränsa sina&lt;br&gt;årliga utsläpp av föroreningar i enlighet med&lt;br&gt;de skyldigheter som anges i bilaga II.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Varje part skall inom de i bilaga VII&lt;br&gt;angivna tidsramarna tillämpa de gränsvärden&lt;br&gt;som anges i bilagorna IV, V och VI för varje&lt;br&gt;ny stationär källa inom en kategori av&lt;br&gt;stationära källor som anges i dessa bilagor.&lt;br&gt;Alternativt får en part tillämpa andra&lt;br&gt;utsläppsbegränsande strategier som uppnår&lt;br&gt;likvärdiga totala utsläppsnivåer för alla&lt;br&gt;kategorier av källor tillsammans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Varje part skall, i den mån det är tekniskt&lt;br&gt;och ekonomiskt genomförbart och efter en&lt;br&gt;bedömning av kostnaderna och nyttan, inom&lt;br&gt;de i bilaga VII angivna tidsramarna tillämpa&lt;br&gt;de gränsvärden som anges i bilagorna IV, V&lt;br&gt;och VI på varje befintlig stationär källa inom&lt;br&gt;en kategori av stationära källor som anges i&lt;br&gt;dessa bilagor. Alternativt får en part tillämpa&lt;br&gt;andra utsläppsbegränsande strategier som&lt;br&gt;uppnår likvärdiga totala utsläppsnivåer för&lt;br&gt;alla kategorier av källor tillsammans eller,&lt;br&gt;för parter utanför EMEP:s geografiska&lt;br&gt;räckvidd, som är nödvändiga för att uppnå&lt;br&gt;nationella eller regionala mål för minskning&lt;br&gt;av försurning och för att uppfylla&lt;br&gt;luftkvalitetsnormer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Gränsvärdena för nya och befintliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BASIC OBLIGATIONS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Each Party having an emission ceiling in&lt;br&gt;any table in annex II shall reduce and&lt;br&gt;maintain the reduction in its annual&lt;br&gt;emissions in accordance with that ceiling&lt;br&gt;and the timescales specified in that annex.&lt;br&gt;Each Party shall, as a minimum, control its&lt;br&gt;annual emissions of polluting compounds in&lt;br&gt;accordance with the obligations in annex II.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Each Party shall apply the limit values&lt;br&gt;specified in annexes IV, V and VI to each&lt;br&gt;new stationary source within a stationary&lt;br&gt;source category as identified in those&lt;br&gt;annexes, no later than the timescales&lt;br&gt;specified in annex VII. As an alternative, a&lt;br&gt;Party may apply different emission&lt;br&gt;reduction strategies that achieve equivalent&lt;br&gt;overall emission levels for all source&lt;br&gt;categories together.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Each Party shall, in so far as it is&lt;br&gt;technically and economically feasible and&lt;br&gt;taking into consideration the costs and&lt;br&gt;advantages, apply the limit values specified&lt;br&gt;in annexes IV, V and VI to each existing&lt;br&gt;stationary source within a stationary source&lt;br&gt;category as identified in those annexes, no&lt;br&gt;later than the timescales specified in annex&lt;br&gt;VII. As an alternative, a Party may apply&lt;br&gt;different emission reduction strategies that&lt;br&gt;achieve equivalent overall emission levels&lt;br&gt;for all source categories together or, for&lt;br&gt;Parties outside the geographical scope of&lt;br&gt;EMEP, that are necessary to achieve&lt;br&gt;national or regional goals for acidification&lt;br&gt;abatement and to meet national air quality&lt;br&gt;standards.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Limit values for new and existing boilers&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värmepannor och förbränning i processer&lt;br&gt;inom industrin med en tillförd effekt på över&lt;br&gt;50 MW,&lt;sub&gt;h&lt;/sub&gt; och för nya tunga fordon skall&lt;br&gt;senast två år efter detta protokolls&lt;br&gt;ikraftträdande utvärderas av parterna vid ett&lt;br&gt;möte i verkställande organet som har till&lt;br&gt;syfte att ändra bilagorna IV, V och VIII.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Varje part skall tillämpa de gränsvärden&lt;br&gt;för bränslen och nya mobila källor som&lt;br&gt;anges i bilaga VIII inom de i bilaga VII&lt;br&gt;angivna tidsramarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Varje part bör tillämpa bästa tillgängliga&lt;br&gt;teknik på mobila källor och varje ny eller&lt;br&gt;befintlig stationär källa med beaktande av&lt;br&gt;riktlinjedokumenten I-V, som antogs av&lt;br&gt;verkställande organet vid sitt sjuttonde möte&lt;br&gt;(beslut nr 1999/1) samt eventuella tillägg&lt;br&gt;därtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Varje part skall vidta lämpliga åtgärder på&lt;br&gt;grundval bland annat av vetenskapliga och&lt;br&gt;ekonomiska kriterier för att minska utsläpp&lt;br&gt;av flyktiga organiska föreningar som uppstår&lt;br&gt;vid användning av produkter som inte är&lt;br&gt;medtagna i bilaga VI eller VIII. I syfte att&lt;br&gt;anta en bilaga om produkter, inklusive&lt;br&gt;kriterier för valet av sådana produkter, skall&lt;br&gt;parterna senast vid verkställande organets&lt;br&gt;andra möte efter detta protokolls&lt;br&gt;ikraftträdande överväga gränsvärden för&lt;br&gt;innehållet av flyktiga organiska föreningar i&lt;br&gt;produkter som inte är medtagna i bilaga VI&lt;br&gt;eller VIII samt tidsramar för tillämpningen&lt;br&gt;av gränsvärdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Om inte annat följer av punkt 10 skall&lt;br&gt;varje part,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) som ett minimikrav, vidta de åtgärder för&lt;br&gt;att begränsa utsläpp av ammoniak som anges&lt;br&gt;i bilaga IX, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) om den anser det lämpligt, tillämpa bästa&lt;br&gt;tillgängliga teknik för att hindra och minska&lt;br&gt;ammoniakutsläpp enligt riklinjedokument V,&lt;br&gt;som antogs av verkställande organet vid sitt&lt;br&gt;sjuttonde möte (beslut nr 1999/1) samt&lt;br&gt;eventuella tillägg därtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Punkt 10 skall gälla för varje part&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) vars totala landområde är större än 2&lt;br&gt;miljoner kvadratkilometer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) vars årliga utsläpp av svavel,&lt;br&gt;kväveoxider, ammoniak och/eller flyktiga&lt;br&gt;organiska föreningar som bidrar till&lt;br&gt;försurning, övergödning eller ozonbildning i&lt;br&gt;områden inom en eller flera andra parters&lt;br&gt;jurisdiktion huvudsakligen kommer från ett&lt;br&gt;område inom partens jurisdiktion som anges&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;and process heaters with a rated thermal&lt;br&gt;input exceeding 50 MWth and new heavy-&lt;br&gt;duty vehicles shall be evaluated by the&lt;br&gt;Parties at a session of the Executive Body&lt;br&gt;with a view to amending annexes IV, V and&lt;br&gt;VIII no later than two years after the date of&lt;br&gt;entry into force of the present Protocol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Each Party shall apply the limit values for&lt;br&gt;the fuels and new mobile sources identified&lt;br&gt;in annex VIII, no later than the timescales&lt;br&gt;specified in annex VII.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Each Party should apply best available&lt;br&gt;techniques to mobile sources and to each&lt;br&gt;new or existing stationary source, taking into&lt;br&gt;account guidance documents I to V adopted&lt;br&gt;by the Executive Body at its seventeenth&lt;br&gt;session (decision 1999/1) and any&lt;br&gt;amendments thereto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Each Party shall take appropriate&lt;br&gt;measures based, inter alia, on scientific and&lt;br&gt;economic criteria to reduce emissions of&lt;br&gt;volatile organic compounds associated with&lt;br&gt;the use of products not included in annex VI&lt;br&gt;or VIII. The Parties shall, no later than at&lt;br&gt;the second session of the Executive Body&lt;br&gt;after the entry into force of the present&lt;br&gt;Protocol, consider with a view to adopting&lt;br&gt;an annex on products, including criteria for&lt;br&gt;the selection of such products, limit values&lt;br&gt;for the volatile organic compound content of&lt;br&gt;products not included in annex VI or VIII, as&lt;br&gt;well as timescales for the application of the&lt;br&gt;limit values.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Each Party shall, subject to paragraph 10:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) Apply, as a minimum, the ammonia&lt;br&gt;control measures specified in annex IX; and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) Apply, where it considers it appropriate,&lt;br&gt;best available techniques for preventing and&lt;br&gt;reducing ammonia emissions, as listed in&lt;br&gt;guidance document V adopted by the&lt;br&gt;Executive Body at its seventeenth session&lt;br&gt;(decision 1999/1) and any amendments&lt;br&gt;thereto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Paragraph 10 shall apply to any Party:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) Whose total land area is greater than 2&lt;br&gt;million square kilometres;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) Whose annual emissions of sulphur,&lt;br&gt;nitrogen oxides, ammonia and/or volatile&lt;br&gt;organic compounds contributing to&lt;br&gt;acidification, eutrophication or ozone&lt;br&gt;formation in areas under the jurisdiction of&lt;br&gt;one or more other Parties originate&lt;br&gt;predominantly from within an area under its&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;som ett PEMA i bilaga III, och som parten&lt;br&gt;har dokumenterat för detta ändamål enligt c,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;jurisdiction that is listed as a PEMA in &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annex III, and which has presented &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaea 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;documentation in accordance with &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;°&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;subparagraph (c) to this effect;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c) som vid undertecknande, ratifikation,&lt;br&gt;godtagande eller godkännande av, eller&lt;br&gt;anslutning till, detta protokoll har lämnat en&lt;br&gt;beskrivning av den geografiska räckvidden&lt;br&gt;av ett eller flera PEMA för en eller flera&lt;br&gt;föroreningar, med dokumentation till stöd&lt;br&gt;för detta, för att införas i bilaga III, och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(c) Which has submitted upon signature,&lt;br&gt;ratification, acceptance or approval of, or&lt;br&gt;accession to, the present Protocol a&lt;br&gt;description of the geographical scope of one&lt;br&gt;or more PEMAs for one or more pollutants,&lt;br&gt;with supporting documentation, for&lt;br&gt;inclusion in annex III; and&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;d) som vid undertecknande, ratifikation,&lt;br&gt;godtagande eller godkännande av, eller&lt;br&gt;anslutning till, detta protokoll har deklarerat&lt;br&gt;sin avsikt att verka i enlighet med denna&lt;br&gt;punkt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(d) Which has specified upon signature,&lt;br&gt;ratification, acceptance or approval of, or&lt;br&gt;accession to, the present Protocol its&lt;br&gt;intention to act in accordance with this&lt;br&gt;paragraph.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10. En part som omfattas av denna punkt&lt;br&gt;skall,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10. A Party to which this paragraph applies&lt;br&gt;shall:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;a) om den ligger inom EMEP:s geografiska&lt;br&gt;räckvidd, vara skyldig att följa&lt;br&gt;bestämmelserna i denna artikel och bilaga II&lt;br&gt;endast inom ifrågavarande PEMA för varje&lt;br&gt;förorening för vilken ett PEMA inom dess&lt;br&gt;jurisdiktion är medtaget i bilaga III, eller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(a) If within the geographical scope of&lt;br&gt;EMEP, be required to comply with the&lt;br&gt;provisions of this article and annex II only&lt;br&gt;within the relevant PEMA for each pollutant&lt;br&gt;for which a PEMA within its jurisdiction is&lt;br&gt;included in annex III; or&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;b) om den inte ligger inom EMEP:s&lt;br&gt;geografiska räckvidd, vara skyldig att följa&lt;br&gt;bestämmelserna i punkt 1, 2, 3, 5, 6 och 7&lt;br&gt;och bilaga II endast inom ifrågavarande&lt;br&gt;PEMA för varje förorening (kväveoxider,&lt;br&gt;svavel och/eller flyktiga organiska&lt;br&gt;föreningar) för vilken ett PEMA inom&lt;br&gt;partens jurisdiktion är medtaget i bilaga III&lt;br&gt;och skall inte vara skyldig att följa&lt;br&gt;bestämmelserna i punkt 8 någonstans inom&lt;br&gt;sin jurisdiktion.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(b) If not within the geographical scope of&lt;br&gt;EMEP, be required to comply with the&lt;br&gt;provisions of paragraphs 1, 2, 3, 5. 6 and 7&lt;br&gt;and annex II, only within the relevant PEMA&lt;br&gt;for each pollutant (nitrogen oxides, sulphur&lt;br&gt;and/or volatile organic compounds) for&lt;br&gt;which a PEMA within its jurisdiction is&lt;br&gt;included in annex III, and shall not be&lt;br&gt;required to comply with paragraph 8&lt;br&gt;anywhere within its jurisdiction.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11. Kanada och Förenta staterna skall vid&lt;br&gt;undertecknande, ratifikation, godtagande&lt;br&gt;eller godkännande av, eller anslutning till,&lt;br&gt;detta protokoll underrätta verkställande&lt;br&gt;organet om sina respektive åtaganden i fråga&lt;br&gt;om minskning av utsläpp av svavel,&lt;br&gt;kväveoxider och flyktiga organiska&lt;br&gt;föreningar för att dessa automatiskt skall&lt;br&gt;införas i bilaga II.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11. Canada and the United States of America&lt;br&gt;shall, upon their ratification, acceptance or&lt;br&gt;approval of, or accession to, the present&lt;br&gt;Protocol, submit to the Executive Body their&lt;br&gt;respective emission reduction commitments&lt;br&gt;with respect to sulphur, nitrogen oxides and&lt;br&gt;volatile organic compounds for automatic&lt;br&gt;incorporation into annex II.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12. Parterna skall, om inte annat följer av&lt;br&gt;resultatet av den första granskning som&lt;br&gt;föreskrivs i artikel 10.2, senast ett år efter&lt;br&gt;det att granskningen har avslutats inleda&lt;br&gt;förhandlingar om ytterligare skyldigheter att&lt;br&gt;minska utsläpp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12. The Parties shall, subject to the outcome&lt;br&gt;of the first review provided for under article&lt;br&gt;10, paragraph 2, and no later than one year&lt;br&gt;after completion of that review, commence&lt;br&gt;negotiations on further obligations to reduce&lt;br&gt;emissions.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INFORMATIONS- OCH&lt;br&gt;TEKNIKUTBYTE&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Article 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EXCHANGE OF INFORMATION AND&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TECHNOLOGY&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1. Varje part skall, så långt det är förenligt&lt;br&gt;med dess lagar, bestämmelser och praxis&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1. Each Party shall, in a manner consistent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;with its laws, regulations and practices and &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5Q&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;och i enlighet med dess skyldigheter enligt&lt;br&gt;detta protokoll, skapa goda förutsättningar&lt;br&gt;för att underlätta informations- och&lt;br&gt;teknikutbyte i syfte att minska utsläpp av&lt;br&gt;svavel, kväveoxider, ammoniak och flyktiga&lt;br&gt;organiska föreningar, bland annat genom att&lt;br&gt;främja&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) utveckling och uppdatering av databaser&lt;br&gt;om bästa tillgängliga teknik, inklusive teknik&lt;br&gt;som förbättrar energieffektiviteten, brännare&lt;br&gt;med låga utsläpp och miljöanpassade&lt;br&gt;jordbruksmetoder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) utbyte av information och erfarenheter vid&lt;br&gt;utveckling av mindre förorenande&lt;br&gt;transportsystem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) direkta industriella kontakter och&lt;br&gt;samarbete, inklusive samriskföretag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) tillhandahållande av teknisk hjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid främjandet av de verksamheter som&lt;br&gt;anges i punkt 1 skall parterna skapa goda&lt;br&gt;förutsättningar för underlättande av&lt;br&gt;kontakter och samarbete mellan lämpliga&lt;br&gt;organisationer och personer i den privata och&lt;br&gt;den offentliga sektorn som kan bidra med&lt;br&gt;teknik, konstruktörs- och ingenjörstjänster,&lt;br&gt;utrustning eller finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;br&gt;INFORMATION TILL ALLMÄNHETEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Varje part skall, så långt del är förenligt&lt;br&gt;med dess lagar, bestämmelser och praxis,&lt;br&gt;främja tillhandahållandet av information till&lt;br&gt;allmänheten, inbegripet information om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) nationella årliga utsläpp av svavel,&lt;br&gt;kväveoxider, ammoniak och flyktiga&lt;br&gt;organiska föreningar och framsteg när det&lt;br&gt;gäller att inte överskrida de nationella&lt;br&gt;utsläppstaken eller att fullgöra andra&lt;br&gt;åtaganden enligt artikel 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) depositioner och koncentrationer av&lt;br&gt;föroreningarna i fråga och i förekommande&lt;br&gt;fall om dessa depositioner och&lt;br&gt;koncentrationer i förhållande till de kritiska&lt;br&gt;belastningsgränser och nivåer som avses i&lt;br&gt;artikel 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) nivåer av troposfäriskt ozon, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) strategier och åtgärder som tillämpas,&lt;br&gt;eller skall tillämpas, för att minska de&lt;br&gt;luftföroreningsproblem som omfattas av&lt;br&gt;detta protokoll och som anges närmare i&lt;br&gt;artikel 6.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;in accordance with its obligations in the&lt;br&gt;present Protocol, create favourable&lt;br&gt;conditions to facilitate the exchange of&lt;br&gt;information, technologies and techniques,&lt;br&gt;with the aim of reducing emissions of&lt;br&gt;sulphur, nitrogen oxides, ammonia and&lt;br&gt;volatile organic compounds by promoting&lt;br&gt;inter alia:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) The development and updating of&lt;br&gt;databases on best available techniques,&lt;br&gt;including those that increase energy&lt;br&gt;efficiency, low-emission burners and good&lt;br&gt;environmental practice in agriculture;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) The exchange of information and&lt;br&gt;experience in the development of less&lt;br&gt;polluting transport systems;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) Direct industrial contacts and&lt;br&gt;cooperation, including joint ventures; and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) The provision of technical assistance.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. In promoting the activities specified in&lt;br&gt;paragraph 1, each Party shall create&lt;br&gt;favourable conditions for the facilitation of&lt;br&gt;contacts and cooperation among appropriate&lt;br&gt;organizations and individuals in the private&lt;br&gt;and public sectors that are capable of&lt;br&gt;providing technology, design and&lt;br&gt;engineering services, equipment or finance.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PUBLIC AWARENESS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Each Party shall, in a manner consistent&lt;br&gt;with its laws, regulations and practices,&lt;br&gt;promote the provision of information to the&lt;br&gt;general public, including information on:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) National annual emissions of sulphur,&lt;br&gt;nitrogen oxides, ammonia and volatile&lt;br&gt;organic compounds and progress towards&lt;br&gt;compliance with the national emission&lt;br&gt;ceilings or other obligations referred to in&lt;br&gt;article 3;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) Depositions and concentrations of the&lt;br&gt;relevant pollutants and, where applicable,&lt;br&gt;these depositions and concentrations in&lt;br&gt;relation to critical loads and levels referred&lt;br&gt;to in article 2;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) Levels of tropospheric ozone; and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) Strategies and measures applied or to be&lt;br&gt;applied to reduce air pollution problems&lt;br&gt;dealt with in the present Protocol and set out&lt;br&gt;in article 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Dessutom får varje part göra information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Furthermore, each Party may make&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänt tillgänglig i syfte att minimera&lt;br&gt;utsläpp, inklusive information om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;information widely available to the public&lt;br&gt;with a view to minimizing emissions,&lt;br&gt;including information on:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) mindre förorenande bränslen, fömybara&lt;br&gt;energikällor och energieffektivitet, inklusive&lt;br&gt;användningen av dessa vid transport,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) flyktiga organiska föreningar i produkter,&lt;br&gt;inklusive märkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) alternativ för hantering av avfall som&lt;br&gt;innehåller flyktiga organiska föreningar och&lt;br&gt;som produceras av allmänheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) lämpliga jordbruksmetoder som minskar&lt;br&gt;utsläppen av ammoniak,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) hälso- och miljöeffekter som orsakas av&lt;br&gt;de föroreningar som omfattas av detta&lt;br&gt;protokoll, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) åtgärder som kan vidtas av enskilda och&lt;br&gt;industrier för att bidra till att minska utsläpp&lt;br&gt;av de föroreningar som omfattas av detta&lt;br&gt;protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STRATEGIER, RIKTLINJER, PROGRAM,&lt;br&gt;ÅTGÄRDER OCH INFORMATION&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. För att underlätta fullgörandet av sina&lt;br&gt;åtaganden enligt artikel 3 skall varje part,&lt;br&gt;när det är nödvändigt och i enlighet med&lt;br&gt;välgrundade vetenskapliga och ekonomiska&lt;br&gt;kriterier,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) anta strategier, riktlinjer och program i&lt;br&gt;detta syfte utan onödigt dröjsmål efter det att&lt;br&gt;detta protokoll har trätt i kraft för parten i&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) vidta åtgärder för att begränsa och minska&lt;br&gt;sina utsläpp av svavel, kväveoxider,&lt;br&gt;ammoniak och flyktiga organiska&lt;br&gt;föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) vidta åtgärder för att stimulera ökad&lt;br&gt;energieffektivitet och användning av&lt;br&gt;förnybar energi,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) vidta åtgärder för att minska användning&lt;br&gt;av förorenande bränslen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) utveckla och införa mindre förorenande&lt;br&gt;transportsystem och främja&lt;br&gt;trafikstyrningssystem för att minska de&lt;br&gt;totala utsläppen från vägtrafiken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) vidta åtgärder för att stimulera utveckling&lt;br&gt;och införande av processer och produkter&lt;br&gt;som förorenar mindre, med beaktande av&lt;br&gt;riktlinjedokumenten I-V, som antogs av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) Less polluting fuels, renewable energy&lt;br&gt;and energy efficiency, including their use in&lt;br&gt;transport;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) Volatile organic compounds in products,&lt;br&gt;including labelling;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) Management options for wastes&lt;br&gt;containing volatile organic compounds that&lt;br&gt;are generated by the public;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) Good agricultural practices to reduce&lt;br&gt;emissions of ammonia;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(e) Health and environmental effects&lt;br&gt;associated with the pollutants covered by the&lt;br&gt;present Protocol; and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(f) Steps which individuals and industries&lt;br&gt;may take to help reduce emissions of the&lt;br&gt;pollutants covered by the present Protocol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 6&lt;br&gt;STRATEGIES, POLICIES,&lt;br&gt;PROGRAMMES, MEASURES AND&lt;br&gt;INFORMATION&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Each Party shall, as necessary and on the&lt;br&gt;basis of sound scientific and economic&lt;br&gt;criteria, in order to facilitate the&lt;br&gt;implementation of its obligations under&lt;br&gt;article 3:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) Adopt supporting strategies, policies and&lt;br&gt;programmes without undue delay after the&lt;br&gt;present Protocol enters into force for it;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) Apply measures to control and reduce its&lt;br&gt;emissions of sulphur, nitrogen oxides,&lt;br&gt;ammonia and volatile organic compounds;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) Apply measures to encourage the&lt;br&gt;increase of energy efficiency and the use of&lt;br&gt;renewable energy;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) Apply measures to decrease the use of&lt;br&gt;polluting fuels;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(e) Develop and introduce less polluting&lt;br&gt;transport systems and promote traffic&lt;br&gt;management systems to reduce overall&lt;br&gt;emissions from road traffic;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(f) Apply measures to encourage the&lt;br&gt;development and introduction of low-&lt;br&gt;polluting processes and products, taking into&lt;br&gt;account guidance documents I to V adopted&lt;br&gt;by the Executive Body at its seventeenth&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkställande organet vid sitt sjuttonde möte&lt;br&gt;(beslut nr 1999/1) samt eventuella tillägg&lt;br&gt;därtill,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) uppmuntra genomförandet av program för&lt;br&gt;att minska utsläppen, inklusive frivilliga&lt;br&gt;program, och tillämpningen av ekonomiska&lt;br&gt;styrmedel, med beaktande av&lt;br&gt;riktlinjedokument VI, som antogs av&lt;br&gt;verkställande organet vid sitt sjuttonde möte&lt;br&gt;(beslut nr 1999/1) samt eventuella tillägg&lt;br&gt;därtill,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) genomföra och vidareutveckla riktlinjer&lt;br&gt;och åtgärder med hänsyn till deras speciella&lt;br&gt;förhållanden, till exempel en gradvis&lt;br&gt;minskning eller avveckling av&lt;br&gt;marknadsbrister, ekonomiska styrmedel,&lt;br&gt;skatte- och tullbefrielse och subventioner&lt;br&gt;inom alla sektorer där det förekommer&lt;br&gt;utsläpp av svavel, kväveoxider, ammoniak&lt;br&gt;och flyktiga organiska föreningar som&lt;br&gt;motverkar protokollets målsättning, samt&lt;br&gt;tillämpa marknadsinstrument, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) vidta åtgärder, om de är kostnadseffektiva,&lt;br&gt;för att minska utsläpp från avfallsprodukter&lt;br&gt;som innehåller flyktiga organiska&lt;br&gt;föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Varje part skall samla in och fortlöpande&lt;br&gt;uppdatera information om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) de faktiska nivåerna på utsläpp av svavel,&lt;br&gt;kväveoxider, ammoniak och flyktiga&lt;br&gt;organiska föreningar och koncentrationer&lt;br&gt;och depositioner i omgivningen av dessa&lt;br&gt;föreningar samt ozon, varvid de parter som&lt;br&gt;ligger inom EMEPis geografiska räckvidd&lt;br&gt;skall ta hänsyn till EMEP:s arbetsplan, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) effekterna av koncentrationer och&lt;br&gt;depositioner i omgivningen av svavel,&lt;br&gt;kväveföreningar, ammoniak och flyktiga&lt;br&gt;organiska föreningar samt ozon på&lt;br&gt;människors hälsa, land- och&lt;br&gt;vattenekosystem och material.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Varje part får vidta strängare åtgärder än&lt;br&gt;de som krävs enligt detta protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;br&gt;RAPPORTERING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om inte annat följer av partens lagar och&lt;br&gt;bestämmelser och i enlighet med dess&lt;br&gt;skyldigheter enligt detta protokoll gäller&lt;br&gt;följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Varje part skall genom kommissionens&lt;br&gt;sekretariatschef, på regelbunden basis och&lt;br&gt;enligt vad som bestäms av parterna vid ett&lt;br&gt;möte i verkställande organet, rapportera till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;session (decision 1999/1) and any&lt;br&gt;amendments thereto;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(g) Encourage the implementation of&lt;br&gt;management programmes to reduce&lt;br&gt;emissions, including voluntary programmes,&lt;br&gt;and the use of economic instruments, taking&lt;br&gt;into account guidance document VI adopted&lt;br&gt;by the Executive Body at its seventeenth&lt;br&gt;session (decision 1999/1) and any&lt;br&gt;amendments thereto;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(h) Implement and further elaborate policies&lt;br&gt;and measures in accordance with its national&lt;br&gt;circumstances, such as the progressive&lt;br&gt;reduction or phasing-out of market&lt;br&gt;imperfections, fiscal incentives, tax and duty&lt;br&gt;exemptions and subsidies in all sectors that&lt;br&gt;emit sulphur, nitrogen oxides, ammonia and&lt;br&gt;volatile organic compounds which run&lt;br&gt;counter to the objective of the Protocol, and&lt;br&gt;apply market instruments; and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) Apply measures, where cost-effective, to&lt;br&gt;reduce emissions from waste products&lt;br&gt;containing volatile organic compounds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Each Party shall collect and maintain&lt;br&gt;information on:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) Actual levels of emissions of sulphur,&lt;br&gt;nitrogen compounds and volatile organic&lt;br&gt;compounds, and of ambient concentrations&lt;br&gt;and depositions of these compounds and&lt;br&gt;ozone, taking into account, for those Parties&lt;br&gt;within the geographical scope of EMEP, the&lt;br&gt;work plan of EMEP; and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) The effects of ambient concentrations&lt;br&gt;and of the deposition of sulphur, nitrogen&lt;br&gt;compounds, volatile organic compounds and&lt;br&gt;ozone on human health, terrestrial and&lt;br&gt;aquatic ecosystems and materials.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Any Party may take more stringent&lt;br&gt;measures than those required by the present&lt;br&gt;Protocol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 7&lt;br&gt;REPORTING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Subject to its laws and regulations and in&lt;br&gt;accordance with its obligations under the&lt;br&gt;present Protocol:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) Each Party shall report, through the&lt;br&gt;Executive Secretary of the Commission, to&lt;br&gt;the Executive Body, on a periodic basis as&lt;br&gt;determined by the Parties at a session of the&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;verkställande organet om de åtgärder som&lt;br&gt;parten vidtagit för att förverkliga detta&lt;br&gt;protokoll. Därutöver gäller att,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Executive Body, information on the &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;measures that it has taken to implement the &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilatia 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;present Protocol. Moreover: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;®&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i) om en part tillämpar andra&lt;br&gt;utsläppsbegränsande strategier enligt artikel&lt;br&gt;3.2 och 3.3, skall den dokumentera de&lt;br&gt;tillämpade strategierna och &amp;quot;huruvida de&lt;br&gt;uppfyller kraven i dessa punkter,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(i) Where a Party applies different emission&lt;br&gt;reduction strategies under article 3,&lt;br&gt;paragraphs 2 and 3, it shall document the&lt;br&gt;strategies applied and its compliance with&lt;br&gt;the requirements of those paragraphs;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ii) om en part bedömer att vissa gränsvärden&lt;br&gt;som anges i artikel 3.2 inte är tekniskt och&lt;br&gt;ekonomiskt genomförbara med hänsyn till&lt;br&gt;kostnaderna och nyttan, skall den anmäla&lt;br&gt;och motivera detta.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(ii) Where a Party judges certain limit&lt;br&gt;values, as specified in accordance with&lt;br&gt;article 3, paragraph 3, not to be technically&lt;br&gt;and economically feasible, taking into&lt;br&gt;consideration the costs and advantages, it&lt;br&gt;shall report and justify this;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;b) Varje part inom EMEP:s geografiska&lt;br&gt;räckvidd skall genom kommissionens&lt;br&gt;sekretariatschef, på regelbunden basis enligt&lt;br&gt;vad som bestäms av EMEP:s styrande organ&lt;br&gt;och godkänns av parterna vid ett möte i&lt;br&gt;verkställande organet, rapportera följande&lt;br&gt;information:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(b) Each Party within the geographical scope&lt;br&gt;of EMEP shall report, through the Executive&lt;br&gt;Secretary of the Commission, to EMEP, on a&lt;br&gt;periodic basis to be determined by the&lt;br&gt;Steering Body of EMEP and approved by&lt;br&gt;the Parties at a session of the Executive&lt;br&gt;Body, the following information:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i) Utsläppsnivåerna för svavel, kväveoxider,&lt;br&gt;ammoniak och flyktiga organiska föreningar&lt;br&gt;med användande som ett minimikrav av de&lt;br&gt;metoder och den tidsmässiga och&lt;br&gt;geografiska fördelning som anges av&lt;br&gt;EMEP:s styrande organ.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(i) Levels of emissions of sulphur, nitrogen&lt;br&gt;oxides, ammonia and volatile organic&lt;br&gt;compounds using, as a minimum, the&lt;br&gt;methodologies and the temporal and spatial&lt;br&gt;resolution specified by the Steering Body of&lt;br&gt;EMEP;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ii) Utsläppsnivåerna för varje ämne under&lt;br&gt;referensåret (1990), med användande av&lt;br&gt;samma metoder och samma tidsmässiga och&lt;br&gt;geografiska fördelning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(ii) Levels of emissions of each substance in&lt;br&gt;the reference year (1990) using the same&lt;br&gt;methodologies and temporal and spatial&lt;br&gt;resolution;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;iii) Information om beräknade utsläpp och&lt;br&gt;gällande planer för minskning av dessa.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(iii) Data on projected emissions and current&lt;br&gt;reduction plans; and&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;iv) Om den finner det lämpligt, speciella&lt;br&gt;omständigheter som motiverar utsläpp som&lt;br&gt;tillfälligt är högre än de tak som fastställts&lt;br&gt;för parten för en eller flera föroreningar.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(iv) Where it deems it appropriate, any&lt;br&gt;exceptional circumstances justifying&lt;br&gt;emissions that are temporarily higher than&lt;br&gt;the ceilings established for it for one or more&lt;br&gt;pollutants; and&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c) Parter i områden utanför EMEP:s&lt;br&gt;geografiska räckvidd skall lämna&lt;br&gt;information liknande den som avses i b om&lt;br&gt;verkställande organet kräver det.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(c) Parties in areas outside the geographical&lt;br&gt;scope of EMEP shall make available&lt;br&gt;information similar to that specified in&lt;br&gt;subparagraph (b), if requested to do so by&lt;br&gt;the Executive Body.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2. Den information som skall rapporteras&lt;br&gt;enligt punkt 1 a skall överensstämma med&lt;br&gt;ett beslut beträffande format och innehåll&lt;br&gt;som skall antas av parterna vid ett möte i&lt;br&gt;verkställande organet. Vid behov skall&lt;br&gt;bestämmelserna i detta beslut ses över för att&lt;br&gt;utröna behovet av kompletteringar i fråga&lt;br&gt;om format och innehåll för information som&lt;br&gt;skall inkluderas i rapporten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2. The information to be reported in&lt;br&gt;accordance with paragraph 1 (a) shall be in&lt;br&gt;conformity with a decision regarding format&lt;br&gt;and content to be adopted by the Parties at a&lt;br&gt;session of the Executive Body. The terms of&lt;br&gt;this decision shall be reviewed as necessary&lt;br&gt;to identify any additional elements regarding&lt;br&gt;the format or the content of the information&lt;br&gt;that is to be included in the reports.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3. EMEP skall i god tid inför verkställande&lt;br&gt;organets årliga möte tillhandahålla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3. In good time before each annual session&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;of the Executive Body, EMEP shall provide &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;£4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;information om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) koncentrationer och depositioner av&lt;br&gt;svavel- och kväveföreningar i omgivningen&lt;br&gt;samt, om uppgifter finns, om&lt;br&gt;koncentrationer av flyktiga organiska&lt;br&gt;föreningar och ozon i omgivningen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) beräkningar av svavelbudgetar och&lt;br&gt;budgetar för oxiderat och reducerat kväve&lt;br&gt;samt relevant information om långväga&lt;br&gt;spridning av ozon och dess förelöpare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parter i områden utanför EMEP:s&lt;br&gt;geografiska räckvidd skall lämna liknande&lt;br&gt;information om verkställande organet kräver&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;information on:&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) Ambient concentrations and depositions&lt;br&gt;of sulphur and nitrogen compounds as well&lt;br&gt;as, where available, ambient concentrations&lt;br&gt;of volatile organic compounds and ozone;&lt;br&gt;and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) Calculations of sulphur and oxidized and&lt;br&gt;reduced nitrogen budgets and relevant&lt;br&gt;information on the long-range transport of&lt;br&gt;ozone and its precursors.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parties in areas outside the geographical&lt;br&gt;scope of EMEP shall make available similar&lt;br&gt;information if requested to do so by the&lt;br&gt;Executive Body.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 enlighet med artikel 10.2 b i&lt;br&gt;konventionen skall verkställande organet&lt;br&gt;låta ta fram information om effekterna av&lt;br&gt;deposition av svavel- och kväveföreningar&lt;br&gt;samt ozonkoncentrationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. The Executive Body shall, in accordance&lt;br&gt;with article 10, paragraph 2 (b), of the&lt;br&gt;Convention, arrange for the preparation of&lt;br&gt;information on the effects of depositions of&lt;br&gt;sulphur and nitrogen compounds and&lt;br&gt;concentrations of ozone.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Vid möten i verkställande organet skall&lt;br&gt;parterna ordna så att reviderad information&lt;br&gt;tas fram med jämna mellanrum om beräknad&lt;br&gt;och internationellt optimerad fördelning av&lt;br&gt;utsläppsminskningar i staterna inom EMEP:s&lt;br&gt;geografiska räckvidd, med hjälp av&lt;br&gt;integrerade beräkningsmodeller, inklusive&lt;br&gt;modeller för spridning i luften, eller&lt;br&gt;alternativa beräkningsmetoder som godkänts&lt;br&gt;av parterna vid ett möte i verkställande&lt;br&gt;organet, för att i enlighet med artikel 3.1 i&lt;br&gt;detta protokoll ytterligare minska skillnaden&lt;br&gt;mellan den faktiska depositionen av svavel-&lt;br&gt;och kväveföreningar och kritiska&lt;br&gt;belastningsgränsvärden samt skillnaden&lt;br&gt;mellan de faktiska ozonkoncentrationerna&lt;br&gt;och de kritiska nivåer för ozon som anges i&lt;br&gt;bilaga I.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FORSKNING, UTVECKLING OCH&lt;br&gt;ÖVERVAKNING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna skall uppmuntra forskning,&lt;br&gt;utveckling, övervakning och samarbete med&lt;br&gt;avseende på följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Internationell harmonisering av metoder&lt;br&gt;för beräkning och bedömning av de skadliga&lt;br&gt;effekterna hos de ämnen som omfattas av&lt;br&gt;detta protokoll för att användas vid&lt;br&gt;fastställande av kritiska belastningsgränser&lt;br&gt;och kritiska nivåer samt, när det är lämpligt,&lt;br&gt;vidareutveckling av förfaranden för sådan&lt;br&gt;harmonisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Förbättring av utsläppsdatabaser, särskilt&lt;br&gt;sådana för ammoniak och flyktiga organiska&lt;br&gt;föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. The Parties shall, at sessions of the&lt;br&gt;Executive Body, arrange for the preparation,&lt;br&gt;at regular intervals, of revised information&lt;br&gt;on calculated and internationally optimized&lt;br&gt;allocations of emission reductions for the&lt;br&gt;States within the geographical scope of&lt;br&gt;EMEP, using integrated assessment models,&lt;br&gt;including atmospheric transport models,&lt;br&gt;with a view to reducing further, for the&lt;br&gt;purposes of article 3, paragraph 1, the&lt;br&gt;difference between actual depositions of&lt;br&gt;sulphur and nitrogen compounds and critical&lt;br&gt;load values as well as the difference between&lt;br&gt;actual ozone concentrations and the critical&lt;br&gt;levels of ozone specified in annex I, or such&lt;br&gt;alternative assessment methods as approved&lt;br&gt;by the Parties at a session of the Executive&lt;br&gt;Body.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RESEARCH, DEVELOPMENT AND&lt;br&gt;MONITORING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Parties shall encourage research,&lt;br&gt;development, monitoring and cooperation&lt;br&gt;related to:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) The international harmonization of&lt;br&gt;methods for the calculation and assessment&lt;br&gt;of the adverse effects associated with the&lt;br&gt;substances addressed by the present Protocol&lt;br&gt;for use in establishing critical loads and&lt;br&gt;critical levels and, as appropriate, the&lt;br&gt;elaboration of procedures for such&lt;br&gt;harmonization;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) The improvement of emission databases,&lt;br&gt;in particular those on ammonia and volatile&lt;br&gt;organic compounds;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Förbättring av metoder och system för&lt;br&gt;övervakning och av modellberäkningar av&lt;br&gt;spridning, koncentrationer och depositioner&lt;br&gt;av svavel, kväveoxider, ammoniak och&lt;br&gt;flyktiga organiska föreningar samt bildning&lt;br&gt;av ozon och sekundära partiklar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Ökad vetenskaplig förståelse för det som&lt;br&gt;händer på sikt med utsläppen och deras&lt;br&gt;inverkan på hemisfäriska&lt;br&gt;bakgrundskoncentrationer av svavel, kväve,&lt;br&gt;flyktiga organiska föreningar, ozon och&lt;br&gt;partiklar, med särskild tonvikt på den fria&lt;br&gt;troposfärens kemi och potentialen för flödet&lt;br&gt;av föroreningar mellan kontinenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) Vidareutveckling av en samlad strategi för&lt;br&gt;att minska de skadliga effekterna av&lt;br&gt;försurning, övergödning och fotokemiska&lt;br&gt;föroreningar, inklusive synergieffekter och&lt;br&gt;kombinerade effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) Strategier för ytterligare minskning av&lt;br&gt;utsläppen av svavel, kväveoxider, ammoniak&lt;br&gt;och flyktiga organiska föreningar grundade&lt;br&gt;på kritiska belastningsgränser och kritiska&lt;br&gt;nivåer och på den tekniska utvecklingen och&lt;br&gt;strategier för förbättring av integrerade&lt;br&gt;bedömningsmodeller för beräkning av&lt;br&gt;internationellt optimerad fördelning av&lt;br&gt;utsläppsminskningar, varvid hänsyn skall tas&lt;br&gt;till behovet av att undvika att någon part får&lt;br&gt;orimliga kostnader för detta. Särskild tonvikt&lt;br&gt;bör läggas på utsläpp från jordbruks- och&lt;br&gt;transportsektorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) Kartläggning av långsiktiga trender och&lt;br&gt;forskningsrön om effekterna i ett vidare&lt;br&gt;perspektiv av utsläpp av svavel, kväve och&lt;br&gt;flyktiga organiska föreningar samt&lt;br&gt;fotokemiska föroreningar på människors&lt;br&gt;hälsa, inklusive deras bidrag till&lt;br&gt;koncentrationer av partiklar, på miljön,&lt;br&gt;särskilt försurning och övergödning, och på&lt;br&gt;material, särskilt historiska och kulturella&lt;br&gt;minnesmärken, med beaktande av&lt;br&gt;förhållandet mellan svaveloxider,&lt;br&gt;kväveoxider, ammoniak, flyktiga organiska&lt;br&gt;föreningar och troposfäriskt ozon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) Tekniker för utsläppsminskning och&lt;br&gt;tekniker och metoder för att förbättra&lt;br&gt;energieffektivitet och energisparande och&lt;br&gt;utveckla användningen av förnybar energi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) Effektiviteten hos metoder för att begränsa&lt;br&gt;ammoniakutsläpp inom jordbruket och deras&lt;br&gt;inverkan på lokal och regional deposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) Styrning av transportefterfrågan och&lt;br&gt;utveckling och främjande av mindre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) The improvement of monitoring&lt;br&gt;techniques and systems and of the modelling&lt;br&gt;of transport, concentrations and depositions&lt;br&gt;of sulphur, nitrogen compounds and volatile&lt;br&gt;organic compounds, as well as of the&lt;br&gt;formation of ozone and secondary&lt;br&gt;particulate matter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) The improvement of the scientific&lt;br&gt;understanding of the long-term fate of&lt;br&gt;emissions and their impact on the&lt;br&gt;hemispheric background concentrations of&lt;br&gt;sulphur, nitrogen, volatile organic&lt;br&gt;compounds, ozone and particulate matter,&lt;br&gt;focusing, in particular, on the chemistry of&lt;br&gt;the free troposphere and the potential for&lt;br&gt;intercontinental flow of pollutants;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(e) The further elaboration of an overall&lt;br&gt;strategy to reduce the adverse effects of&lt;br&gt;acidification, eutrophication and&lt;br&gt;photochemical pollution, including&lt;br&gt;synergisms and combined effects;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(f) Strategies for the further reduction of&lt;br&gt;emissions of sulphur, nitrogen oxides,&lt;br&gt;ammonia and volatile organic compounds&lt;br&gt;based on critical loads and critical levels as&lt;br&gt;well as on technical developments, and the&lt;br&gt;improvement of integrated assessment&lt;br&gt;modelling to calculate internationally&lt;br&gt;optimized allocations of emission reductions&lt;br&gt;taking into account the need to avoid&lt;br&gt;excessive costs for any Party. Special&lt;br&gt;emphasis should be given to emissions from&lt;br&gt;agriculture and transport;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(g) The identification of trends over time&lt;br&gt;and the scientific understanding of the wider&lt;br&gt;effects of sulphur, nitrogen and volatile&lt;br&gt;organic compounds and photochemical&lt;br&gt;pollution on human health, including their&lt;br&gt;contribution to concentrations of particulate&lt;br&gt;matter, the environment, in particular&lt;br&gt;acidification and eutrophication, and&lt;br&gt;materials, especially historic and cultural&lt;br&gt;monuments, taking into account the&lt;br&gt;relationship between sulphur oxides,&lt;br&gt;nitrogen oxides, ammonia, volatile organic&lt;br&gt;compounds and tropospheric ozone;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(h) Emission abatement technologies, and&lt;br&gt;technologies and techniques to improve&lt;br&gt;energy efficiency, energy conservation and&lt;br&gt;the use of renewable energy;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) The efficacy of ammonia control&lt;br&gt;techniques for farms and their impact on&lt;br&gt;local and regional deposition;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(j) The management of transport demand&lt;br&gt;and the development and promotion of less&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förorenande transportsätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k) Kvantifiering och, om det är möjligt,&lt;br&gt;ekonomisk utvärdering av de fördelar för&lt;br&gt;miljön och människors hälsa som en&lt;br&gt;minskning av utsläppen av svavel,&lt;br&gt;kväveoxider, ammoniak och flyktiga&lt;br&gt;organiska föreningar skulle medföra.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;polluting modes of transport;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(k) The quantification and, where possible,&lt;br&gt;economic evaluation of benefits for the&lt;br&gt;environment and human health resulting&lt;br&gt;from the reduction of emissions of sulphur,&lt;br&gt;nitrogen oxides, ammonia and volatile&lt;br&gt;organic compounds; and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) Utveckling av instrument som kan göra de&lt;br&gt;metoder och resultat som tas fram under&lt;br&gt;arbetet allmänt användbara och tillgängliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1) The development of tools for making the&lt;br&gt;methods and results of this work widely&lt;br&gt;applicable and available.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9&lt;br&gt;EFTERLEVNAD&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 9&lt;br&gt;COMPLIANCE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskning av hur varje part fullgör sina&lt;br&gt;skyldigheter enligt detta protokoll skall ske&lt;br&gt;med jämna mellanrum. Den&lt;br&gt;genomförandekommitté som bildades&lt;br&gt;genom verkställande organets beslut nr&lt;br&gt;1997/2 vid dess femtonde möte skall utföra&lt;br&gt;sådana granskningar och rapportera till&lt;br&gt;parterna vid ett möte i verkställande organet&lt;br&gt;i enlighet med villkoren i bilagan till detta&lt;br&gt;beslut samt eventuella tillägg därtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PARTERNAS GRANSKNING VID&lt;br&gt;VERKSTÄLLANDE ORGANETS MÖTEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Vid verkställande organets möten skall&lt;br&gt;parterna, i enlighet med artikel 10.2 a i&lt;br&gt;konventionen, granska de uppgifter som&lt;br&gt;lämnats av parterna, EMEP och andra&lt;br&gt;underordnade organ, information om&lt;br&gt;effekterna av koncentrationer och deposition&lt;br&gt;av svavel- och kväveföreningar och av&lt;br&gt;fotokemiska föroreningar samt rapporterna&lt;br&gt;från den genomförandekommitté som avses i&lt;br&gt;artikel 9 ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. a) Vid verkställande organets möten skall&lt;br&gt;parterna granska de skyldigheter som&lt;br&gt;föreskrivs i detta protokoll, inklusive&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) åtagandena beträffande parternas&lt;br&gt;beräknade och internationellt optimerade&lt;br&gt;fördelning av utsläppsminskningar enligt&lt;br&gt;artikel 7.5 ovan, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) huruvida åtagandena och de framsteg som&lt;br&gt;gjorts för att uppnå målen med detta&lt;br&gt;protokoll är tillräckliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Vid granskningarna skall hänsyn tas till&lt;br&gt;bästa tillgängliga vetenskapliga information&lt;br&gt;om försurning, övergödning och&lt;br&gt;fotokemiska föroreningar, inklusive&lt;br&gt;bedömningar av alla hälsoeffekter av&lt;br&gt;betydelse, till kritiska belastningsgränser och&lt;br&gt;kritiska nivåer, utveckling och förbättring av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Compliance by each Party with its&lt;br&gt;obligations under the present Protocol shall&lt;br&gt;be reviewed regularly. The Implementation&lt;br&gt;Committee established by decision 1997/2&lt;br&gt;of the Executive Body at its fifteenth session&lt;br&gt;shall carry out such reviews and report to the&lt;br&gt;Parties at a session of the Executive Body in&lt;br&gt;accordance with the terms of the annex to&lt;br&gt;that decision, including any amendments&lt;br&gt;thereto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;REVIEWS BY THE PARTIES AT&lt;br&gt;SESSIONS OF THE EXECUTIVE BODY&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. The Parties shall, at sessions of the&lt;br&gt;Executive Body, pursuant to article 10,&lt;br&gt;paragraph 2 (a), of the Convention, review&lt;br&gt;the information supplied by the Parties,&lt;br&gt;EMEP and subsidiary bodies of the&lt;br&gt;Executive Body, the data on the effects of&lt;br&gt;concentrations and depositions of sulphur&lt;br&gt;and nitrogen compounds and of&lt;br&gt;photochemical pollution as well as the&lt;br&gt;reports of the Implementation Committee&lt;br&gt;referred to in article 9 above.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. (a) The Parties shall, at sessions of the&lt;br&gt;Executive Body, keep under review the&lt;br&gt;obligations set out in the present Protocol,&lt;br&gt;including:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) Their obligations in relation to their&lt;br&gt;calculated and internationally optimized&lt;br&gt;allocations of emission reductions referred&lt;br&gt;to in article 7, paragraph 5, above; and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) The adequacy of the obligations and the&lt;br&gt;progress made towards the achievement of&lt;br&gt;the objective of the present Protocol;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) Reviews shall take into account the best&lt;br&gt;available scientific information on the&lt;br&gt;effects of acidification, eutrophication and&lt;br&gt;photochemical pollution, including&lt;br&gt;assessments of all relevant health effects,&lt;br&gt;critical levels and loads, the development&lt;br&gt;and refinement of integrated assessment&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;integrerade bedömningsmodeller, den&lt;br&gt;tekniska utvecklingen, förändrade&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden, de framsteg som&lt;br&gt;gjorts när det gäller utsläppsdatabaser och&lt;br&gt;teknik för utsläppsminskning, särskilt vad&lt;br&gt;gäller ammoniak och flyktiga organiska&lt;br&gt;föreningar, och till hur skyldigheterna i fråga&lt;br&gt;om utsläppsnivåer har fullgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Förfarandena, metoderna och valet av&lt;br&gt;tidpunkt för sådana granskningar skall anges&lt;br&gt;av parterna vid ett möte i verkställande&lt;br&gt;organet. Den första granskningen av detta&lt;br&gt;slag skall inledas senast ett år efter detta&lt;br&gt;protokolls ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 11&lt;br&gt;BILÄGGANDE AV TVISTER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om en tvist uppkommer mellan två eller&lt;br&gt;flera parter om tolkningen eller&lt;br&gt;tillämpningen av detta protokoll, skall de&lt;br&gt;berörda parterna söka bilägga tvisten genom&lt;br&gt;förhandlingar eller genom andra fredliga&lt;br&gt;medel efter eget val. Parterna i tvisten skall&lt;br&gt;underrätta verkställande organet om tvisten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En part som inte är en regional&lt;br&gt;organisation för ekonomisk integration får&lt;br&gt;när den ratificerar, godtar, godkänner eller&lt;br&gt;ansluter sig till detta protokoll, eller när som&lt;br&gt;helst därefter, förklara i ett skriftligt&lt;br&gt;dokument som överlämnas till depositarien&lt;br&gt;att den, i fall en tvist uppkommer om&lt;br&gt;tolkningen eller tillämpningen av&lt;br&gt;konventionen, gentemot varje part som&lt;br&gt;godtar samma förpliktelse, utan vidare och&lt;br&gt;utan särskilt avtal, accepterar en eller båda&lt;br&gt;av följande metoder för biläggande av en&lt;br&gt;tvist:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) hänskjutning av tvisten till Internationella&lt;br&gt;domstolen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) skiljedom i överensstämmelse med de&lt;br&gt;förfaranden som skall antas av parterna vid&lt;br&gt;ett möte i verkställande organet, så snart det&lt;br&gt;är praktiskt möjligt, i en bilaga om&lt;br&gt;skiljedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En part som är en regional organisation för&lt;br&gt;ekonomisk integration får framställa en&lt;br&gt;förklaring med motsvarande verkan i&lt;br&gt;förhållande till skiljedom i&lt;br&gt;överensstämmelse med de förfaranden som&lt;br&gt;avses i b.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. En förklaring som framställts enligt punkt&lt;br&gt;2 skall förbli i kraft intill dess att den löper&lt;br&gt;ut i enlighet med dess bestämmelser eller&lt;br&gt;intill tre månader efter deponering av en&lt;br&gt;skriftlig underrättelse om uppsägning av&lt;br&gt;förklaringen hos depositarien.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;models, technological developments,&lt;br&gt;changing economic conditions, progress&lt;br&gt;made on the databases on emissions and&lt;br&gt;abatement techniques, especially related to&lt;br&gt;ammonia and volatile organic compounds,&lt;br&gt;and the fulfilment of the obligations on&lt;br&gt;emission levels;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) The procedures, methods and timing for&lt;br&gt;such reviews shall be specified by the&lt;br&gt;Parties at a session of the Executive Body.&lt;br&gt;The first such review shall commence no&lt;br&gt;later than one year after the present Protocol&lt;br&gt;enters into force.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 11&lt;br&gt;SETTLEMENT OF DISPUTES&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. In the event of a dispute between any two&lt;br&gt;or more Parties concerning the interpretation&lt;br&gt;or application of the present Protocol, the&lt;br&gt;parties concerned shall seek a settlement of&lt;br&gt;the dispute through negotiation or any other&lt;br&gt;peaceful means of their own choice. The&lt;br&gt;parties to the dispute shall inform the&lt;br&gt;Executive Body of their dispute.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. When ratifying, accepting, approving or&lt;br&gt;acceding to the present Protocol, or at any&lt;br&gt;time thereafter, a Party which is not a&lt;br&gt;regional economic integration organization&lt;br&gt;may declare in a written instrument&lt;br&gt;submitted to the Depositary that, in respect&lt;br&gt;of any dispute concerning the interpretation&lt;br&gt;or application of the Protocol, it recognizes&lt;br&gt;one or both of the following means of&lt;br&gt;dispute settlement as compulsory ipso facto&lt;br&gt;and without special agreement, in relation to&lt;br&gt;any Party accepting the same obligation:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) Submission of the dispute to the&lt;br&gt;International Court of Justice;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) Arbitration in accordance with&lt;br&gt;procedures to be adopted by the Parties at a&lt;br&gt;session of the Executive Body, as soon as&lt;br&gt;practicable, in an annex on arbitration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A Party which is a regional economic&lt;br&gt;integration organization may make a&lt;br&gt;declaration with like effect in relation to&lt;br&gt;arbitration in accordance with the&lt;br&gt;procedures referred to in subparagraph (b).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. A declaration made under paragraph 2&lt;br&gt;shall remain in force until it expires in&lt;br&gt;accordance with its terms or until three&lt;br&gt;months after written notice of its revocation&lt;br&gt;has been deposited with the Depositary.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. En ny förklaring, en underrättelse om&lt;br&gt;uppsägning eller upphörandet av en&lt;br&gt;förklaring skall inte på något sätt inverka på&lt;br&gt;pågående förhandlingar inför Internationella&lt;br&gt;domstolen eller skiljedomstolen såvida inte&lt;br&gt;parterna i tvisten kommit överens om annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Utom i det fall då parterna i en tvist har&lt;br&gt;godtagit samma metod för tvistens&lt;br&gt;biläggande enligt punkt 2 skall, tolv&lt;br&gt;månader efter det att en part har underrättat&lt;br&gt;en annan part om att det har uppstått en tvist&lt;br&gt;mellan dem som de berörda parterna inte har&lt;br&gt;kunnat lösa med de medel som anges i punkt&lt;br&gt;1, tvisten hänskjutas till förlikning på&lt;br&gt;anmodan av någon av parterna i tvisten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Vad avser punkt 5 skall en&lt;br&gt;förlikningskommission upprättas.&lt;br&gt;Kommissionen skall bestå av ett antal&lt;br&gt;medlemmar, av vilka varje part, eller, när&lt;br&gt;parterna i en förlikning delar samma&lt;br&gt;intresse, den grupp som delar detta intresse,&lt;br&gt;utsett lika många och av en ordförande som&lt;br&gt;väljs gemensamt av de medlemmar som&lt;br&gt;utsetts på detta sätt. Kommissionen skall ge&lt;br&gt;ett utslag som är en rekommendation som&lt;br&gt;parterna förutsättningslöst skall bedöma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 12&lt;br&gt;BILAGOR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagorna till detta protokoll skall utgöra en&lt;br&gt;integrerad del av protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÄNDRINGAR OCH JUSTERINGAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Varje part får föreslå ändringar i detta&lt;br&gt;protokoll. Varje part i konventionen får&lt;br&gt;föreslå att bilaga 11 till detta protokoll&lt;br&gt;justeras så att partens namn läggs till,&lt;br&gt;tillsammans med utsläppsnivåer, utsläppstak&lt;br&gt;och utsläppsminskning i procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Förslag till ändringar och justeringar skall&lt;br&gt;skriftligen tillställas kommissionens&lt;br&gt;sekretariatschef, som skall vidarebefordra&lt;br&gt;dem till alla parter. Parterna skall diskutera&lt;br&gt;de föreslagna ändringarna vid nästa möte i&lt;br&gt;verkställande organet, förutsatt att förslagen&lt;br&gt;har skickats ut av sekretariatschefen till&lt;br&gt;parterna minst 90 dagar före mötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ändringar i detta protokoll och i bilagorna&lt;br&gt;II-IX skall antas enhälligt av de parter som&lt;br&gt;är närvarande vid ett möte i verkställande&lt;br&gt;organet och skall träda i kraft för de parter&lt;br&gt;som har godtagit dem den nittionde dagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. A new declaration, a notice of revocation&lt;br&gt;or the expiry of a declaration shall not in any&lt;br&gt;way affect proceedings pending before the&lt;br&gt;International Court of Justice or the arbitral&lt;br&gt;tribunal, unless the parties to the dispute&lt;br&gt;agree otherwise.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Except in a case where the parties to a&lt;br&gt;dispute have accepted the same means of&lt;br&gt;dispute settlement under paragraph 2, if after&lt;br&gt;twelve months following notification by one&lt;br&gt;party to another that a dispute exists between&lt;br&gt;them, the parties concerned have not been&lt;br&gt;able to settle their dispute through the means&lt;br&gt;mentioned in paragraph 1, the dispute shall&lt;br&gt;be submitted, at the request of any of the&lt;br&gt;parties to the dispute, to conciliation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. For the purpose of paragraph 5, a&lt;br&gt;conciliation commission shall be created.&lt;br&gt;The commission shall be composed of an&lt;br&gt;equal number of members appointed by each&lt;br&gt;party concerned or, where parties in&lt;br&gt;conciliation share the same interest, by the&lt;br&gt;group sharing that interest, and a chairperson&lt;br&gt;chosen jointly by the members so appointed.&lt;br&gt;The commission shall render a&lt;br&gt;recommendatory award, which the parties to&lt;br&gt;the dispute shall consider in good faith.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 12&lt;br&gt;ANNEXES&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The annexes to the present Protocol shall&lt;br&gt;form an integral part of the Protocol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMENDMENTS AND ADJUSTMENTS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Any Party may propose amendments to&lt;br&gt;the present Protocol. Any Party to the&lt;br&gt;Convention may propose an adjustment to&lt;br&gt;annex II to the present Protocol to add to it&lt;br&gt;its name, together with emission levels,&lt;br&gt;emission ceilings and percentage emission&lt;br&gt;reductions.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Proposed amendments and adjustments&lt;br&gt;shall be submitted in writing to the&lt;br&gt;Executive Secretary of the Commission,&lt;br&gt;who shall communicate them to all Parties.&lt;br&gt;The Parties shall discuss the proposed&lt;br&gt;amendments and adjustments at the next&lt;br&gt;session of the Executive Body, provided that&lt;br&gt;those proposals have been circulated by the&lt;br&gt;Executive Secretary to the Parties at least&lt;br&gt;ninety days in advance.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Amendments to the present Protocol,&lt;br&gt;including amendments to annexes II to IX,&lt;br&gt;shall be adopted by consensus of the Parties&lt;br&gt;present at a session of the Executive Body,&lt;br&gt;and shall enter into force for the Parties&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efter den dag då två tredjedelar av parterna&lt;br&gt;har deponerat sina godkännandeinstrument&lt;br&gt;hos depositarien. Ändringar skall träda i&lt;br&gt;kraft för varje annan part den nittionde&lt;br&gt;dagen efter den dag då parten deponerade&lt;br&gt;sitt godkännandeinstrument avseende dessa&lt;br&gt;ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Ändringar i bilagorna till detta protokoll,&lt;br&gt;med undantag av ändringar i de bilagor som&lt;br&gt;avses i punkt 3, skall antas enhälligt av de&lt;br&gt;parter som är närvarande vid ett möte i&lt;br&gt;verkställande organet. Nittio dagar från den&lt;br&gt;dag då kommissionens sekretariatschef&lt;br&gt;delgett alla parter ändringen skall en sådan&lt;br&gt;ändring träda i kraft för de parter som inte&lt;br&gt;har lämnat ett meddelande till depositarien i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i punkt 5,&lt;br&gt;förutsatt att minst sexton parter inte har&lt;br&gt;lämnat ett sådant meddelande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. En part som inte kan godkänna en ändring&lt;br&gt;i en bilaga, utom i en bilaga som avses i&lt;br&gt;punkt 3, skall meddela depositarien skriftligt&lt;br&gt;senast nittio dagar efter meddelandet om att&lt;br&gt;ändringen godtagits. Depositarien skall utan&lt;br&gt;dröjsmål underrätta samtliga parter om&lt;br&gt;mottagandet av varje sådant meddelande. En&lt;br&gt;part kan när som helst ersätta sitt tidigare&lt;br&gt;meddelande med ett godkännande, och när&lt;br&gt;ett godkännandeinstrument har deponerats&lt;br&gt;hos depositarien skall ändringen i en sådan&lt;br&gt;bilaga träda i kraft för parten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Justeringar av bilaga II skall antas&lt;br&gt;enhälligt av de parter som är närvarande vid&lt;br&gt;ett möte i verkställande organet och skall&lt;br&gt;träda i kraft för alla parter i detta protokoll&lt;br&gt;den nittionde dagen efter den dag då&lt;br&gt;kommissionens exekutivsekreterare&lt;br&gt;underrättar dessa parter skriftligt om att&lt;br&gt;ändringen antagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 14&lt;br&gt;UNDERTECKNANDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Detta protokoll skall vara öppet för&lt;br&gt;undertecknande i Göteborg (Sverige) den 30&lt;br&gt;november och den 1 december 1999, och&lt;br&gt;därefter i Förenta nationernas högkvarter i&lt;br&gt;New York till och med den 21 december&lt;br&gt;1998 för stater som är medlemmar av&lt;br&gt;kommissionen liksom för stater med&lt;br&gt;konsultativ status i kommissionen enligt&lt;br&gt;punkt 8 i Ekonomiska och sociala rådets&lt;br&gt;resolution 36 (IV) av den 28 mars 1947 och&lt;br&gt;för regionala organisationer för ekonomisk&lt;br&gt;integration, upprättade av suveräna stater&lt;br&gt;som är medlemmar av kommissionen, som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;which have accepted them on the ninetieth&lt;br&gt;day after the date on which two thirds of the&lt;br&gt;Parties have deposited with the Depositary&lt;br&gt;their instruments of acceptance thereof.&lt;br&gt;Amendments shall enter into force for any&lt;br&gt;other Party on the ninetieth day after the date&lt;br&gt;on which that Party has deposited its&lt;br&gt;instrument of acceptance thereof.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Amendments to the annexes to the present&lt;br&gt;Protocol, other than to the annexes referred&lt;br&gt;to in paragraph 3, shall be adopted by&lt;br&gt;consensus of the Parties present at a session&lt;br&gt;of the Executive Body. On the expiry of&lt;br&gt;ninety days from the date of its&lt;br&gt;communication to all Parties by the&lt;br&gt;Executive Secretary of the Commission, an&lt;br&gt;amendment to any such annex shall become&lt;br&gt;effective for those Parties which have not&lt;br&gt;submitted to the Depositary a notification in&lt;br&gt;accordance with the provisions of paragraph&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5, provided that at least sixteen Parties have&lt;br&gt;not submitted such a notification.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Any Party that is unable to approve an&lt;br&gt;amendment to an annex, other than to an&lt;br&gt;annex referred to in paragraph 3, shall so&lt;br&gt;notify the Depositary in writing within&lt;br&gt;ninety days from the date of the&lt;br&gt;communication of its adoption. The&lt;br&gt;Depositary shall without delay notify all&lt;br&gt;Parties of any such notification received. A&lt;br&gt;Party may at any time substitute an&lt;br&gt;acceptance for its previous notification and,&lt;br&gt;upon deposit of an instrument of acceptance&lt;br&gt;with the Depositary, the amendment to such&lt;br&gt;an annex shall become effective for that&lt;br&gt;Party.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Adjustments to annex II shall be adopted&lt;br&gt;by consensus of the Parties present at a&lt;br&gt;session of the Executive Body and shall&lt;br&gt;become effective for all Parties to the&lt;br&gt;present Protocol on the ninetieth day&lt;br&gt;following the date on which the Executive&lt;br&gt;Secretary of the Commission notifies those&lt;br&gt;Parties in writing of the adoption of the&lt;br&gt;adjustment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 14&lt;br&gt;SIGNATURE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. The present Protocol shall be open for&lt;br&gt;signature at Gothenburg (Sweden) on 30&lt;br&gt;November and 1 December 1999, then at&lt;br&gt;United Nations Headquarters in New York&lt;br&gt;until 30 May 2000, by States members of the&lt;br&gt;Commission as well as States having&lt;br&gt;consultative status with the Commission,&lt;br&gt;pursuant to paragraph 8 of Economic and&lt;br&gt;Social Council resolution 36 (IV) of 28&lt;br&gt;March 1947, and by regional economic&lt;br&gt;integration organizations, constituted by&lt;br&gt;sovereign States members of the&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är behöriga att förhandla, ingå och tillämpa&lt;br&gt;internationella avtal i frågor som omfattas av&lt;br&gt;protokollet, förutsatt att de berörda staterna&lt;br&gt;och organisationerna är parter i&lt;br&gt;konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 frågor inom deras behörighet skall&lt;br&gt;sådana regionala organisationer för&lt;br&gt;ekonomisk integration självständigt utöva de&lt;br&gt;rättigheter och fullgöra de skyldigheter som&lt;br&gt;detta protokoll tillerkänner deras&lt;br&gt;medlemsstater. I sådana fall skall dessa&lt;br&gt;organisationers medlemsstater inte ha rätt att&lt;br&gt;utöva sådana rättigheter var och en för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RATIFIKATION, GODTAGANDE,&lt;br&gt;GODKÄNNANDE OCH ANSLUTNING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Detta protokoll skall ratificeras, godtas&lt;br&gt;eller godkännas av signatärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Detta protokoll skall vara öppet för&lt;br&gt;anslutning från och med den 31 maj 2000 av&lt;br&gt;de stater och organisationer som uppfyller&lt;br&gt;kraven i artikel 14.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ratifikations-, antagande-, godkännande-,&lt;br&gt;eller anslutningsinstrument skall deponeras&lt;br&gt;hos depositarien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 16&lt;br&gt;DEPOSIT ARIE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenta nationernas generalsekreterare skall&lt;br&gt;vara depositarie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 17&lt;br&gt;IKRAFTTRÄDANDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Detta protokoll träder i kraft den nittionde&lt;br&gt;dagen efter den dag då det sextonde&lt;br&gt;ratifikations-, godtagande-, godkännande-&lt;br&gt;eller anslutningsinstrumentet har deponerats&lt;br&gt;hos depositarien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. För varje stat eller organisation som avses&lt;br&gt;i artikel 14.1 som ratificerar, godtar eller&lt;br&gt;godkänner detta protokoll eller ansluter sig&lt;br&gt;till protokollet efter deponering av det&lt;br&gt;sextonde ratifikations-, godtagande-,&lt;br&gt;godkännande- eller anslutningsinstrumentet&lt;br&gt;träder protokollet i kraft den nittionde dagen&lt;br&gt;efter den dag då denna part deponerade sitt&lt;br&gt;ratifikations-, godtagande-, godkännande-&lt;br&gt;eller anslutningsinstrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Commission, which have competence in&lt;br&gt;respect of the negotiation, conclusion and&lt;br&gt;application of international agreements in&lt;br&gt;matters covered by the Protocol, provided&lt;br&gt;that the States and organizations concerned&lt;br&gt;are Parties to the Convention and are listed&lt;br&gt;in annex II.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. In matters within their competence, such&lt;br&gt;regional economic integration organizations&lt;br&gt;shall, on their own behalf, exercise the rights&lt;br&gt;and fulfil the responsibilities which the&lt;br&gt;present Protocol attributes to their member&lt;br&gt;States. In such cases, the member States of&lt;br&gt;these organizations shall not be entitled to&lt;br&gt;exercise such rights individually.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RATIFICATION, ACCEPTANCE,&lt;br&gt;APPROVAL AND ACCESSION&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. The present Protocol shall be subject to&lt;br&gt;ratification, acceptance or approval by&lt;br&gt;Signatories.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. The present Protocol shall be open for&lt;br&gt;accession as from 31 May 2000 by the States&lt;br&gt;and organizations that meet the requirements&lt;br&gt;of article 14, paragraph 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. The instruments of ratification,&lt;br&gt;acceptance, approval or accession shall be&lt;br&gt;deposited with the Depositary.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 16&lt;br&gt;DEPOSITARY&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Secretary-General of the United Nations&lt;br&gt;shall be the Depositary.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 17&lt;br&gt;ENTRY INTO FORCE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. The present Protocol shall enter into force&lt;br&gt;on the ninetieth day following the date on&lt;br&gt;which the sixteenth instrument of&lt;br&gt;ratification, acceptance, approval or&lt;br&gt;accession has been deposited with the&lt;br&gt;Depositary.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. For each State and organization that meets&lt;br&gt;the requirements of article 14, paragraph 1,&lt;br&gt;which ratifies, accepts or approves the&lt;br&gt;present Protocol or accedes thereto after the&lt;br&gt;deposit of the sixteenth instrument of&lt;br&gt;ratification, acceptance, approval or&lt;br&gt;accession, the Protocol shall enter into force&lt;br&gt;on the ninetieth day following the date of&lt;br&gt;deposit by such Party of its instrument of&lt;br&gt;ratification, acceptance, approval or&lt;br&gt;accession.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UPPSÄGNING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 18&lt;br&gt;WITHDRAWAL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter en tid av fem år från det att&lt;br&gt;konventionen trätt i kraft för en part får den&lt;br&gt;parten när som helst säga upp konventionen&lt;br&gt;genom att skriftligt underrätta depositarien.&lt;br&gt;Varje sådan uppsägning skall börja gälla&lt;br&gt;från den nittionde dagen efter den dag då&lt;br&gt;depositarien mottog underrättelsen om&lt;br&gt;uppsägning eller vid senare datum som kan&lt;br&gt;anges i underrättelsen om uppsägning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 19&lt;br&gt;AUTENTISKA TEXTER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Originalet till detta protokoll, vars engelska,&lt;br&gt;franska och ryska texter har samma giltighet,&lt;br&gt;skall deponeras hos Förenta nationernas&lt;br&gt;generalsekreterare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TILL BEKRÄFTELSE HÄRAV har&lt;br&gt;undertecknande, därtill vederbörligen&lt;br&gt;bemyndigade, undertecknat detta protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UPPRÄTTAT i Göteborg (Sverige) den 30&lt;br&gt;november 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;At any time after five years from the date on&lt;br&gt;which the present Protocol has come into&lt;br&gt;force with respect to a Party, that Party may&lt;br&gt;withdraw from it by giving written&lt;br&gt;notification to the Depositary. Any such&lt;br&gt;withdrawal shall take effect on the ninetieth&lt;br&gt;day following the date of its receipt by the&lt;br&gt;Depositary, or on such later date as may be&lt;br&gt;specified in the notification of the&lt;br&gt;withdrawal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 19&lt;br&gt;AUTHENTIC TEXTS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The original of the present Protocol, of&lt;br&gt;which the English, French and Russian texts&lt;br&gt;are equally authentic, shall be deposited with&lt;br&gt;the Secretary-General of the United Nations.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IN WITNESS WHEREOF the undersigned,&lt;br&gt;being duly authorized thereto, have signed&lt;br&gt;the present Protocol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DONE at Gothenburg (Sweden), this&lt;br&gt;thirtieth day of November one thousand nine&lt;br&gt;hundred and ninetynine.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga I&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;KRITISKA BELASTNINGSGRÄNSER OCH&lt;br&gt;KRITISKA NIVÅER&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I. KRITISKA BELASTNINGSNIVÅER FÖR FÖRSURNING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. För parter inom EMEP:s geografiska räckvidd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kritiska belastningsgränser (enligt definitionen i artikel 1) för försurning i ekosystem&lt;br&gt;bestäms i enlighet med konventionens Handbok om metodik och kriterier för kartläggning&lt;br&gt;av kritiska belastningsgränser och kritiska nivåer samt geografiska områden där de&lt;br&gt;överskrids. De motsvarar den största mängd försurande depositioner som ett ekosystem&lt;br&gt;långsiktigt kan tåla utan att skadas. Kritiska belastningsgränser för försurning orsakad av&lt;br&gt;kväve beräknas med hänsyn till kvävereducerande processer i ekosystem (t.ex. upptag&lt;br&gt;genom växter). Så är inte fallet med kritiska belastningsgränser för svavel. I en kombinerad&lt;br&gt;belastningsgräns för försurning beräknad för både svavel och kväve medräknas kvävet&lt;br&gt;endast om depositionen av kväve är större än de kvävereducerande processerna i&lt;br&gt;ekosystemen. Alla kritiska belastningsgränser som rapporteras av parterna summeras för&lt;br&gt;inmatning i den integrerade beräkningsmodell som används för att ge underlag för&lt;br&gt;fastställandet av utsläppstaken i bilaga II.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. För parter i Nordamerika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;För östra Kanada har kritiska belastningsgränser för svavel och kväve tillsammans i&lt;br&gt;skogsekosystem bestämts med vetenskapliga metoder och kriterier (1997 Canadian Acid&lt;br&gt;Rain Assessment) liknande dem i konventionens Handbok om metodik och kriterier för&lt;br&gt;kartläggning av kritiska belastningsgränser och kritiska nivåer samt geografiska områden&lt;br&gt;där de överskrids. De kritiska belastningsgränserna (enligt definitionen i artikel 1) för&lt;br&gt;försurning i östra Kanada gäller för sulfat i nederbörd uttryckt i kg/ha/år. Alberta i västra&lt;br&gt;Kanada, där depositionsnivåema för närvarande ligger under gränsen för vad miljön tål, har&lt;br&gt;antagit de generiska klassificeringssystem för kritiska belastningsgränser som används för&lt;br&gt;potentiell surhetsgrad i europiska jordar. Potentiell surhetsgrad bestäms genom att dra av&lt;br&gt;den totala depositionen (såväl våt som torr) av baskatjoner från den totala depositionen av&lt;br&gt;svavel och kväve. Förutom kritiska belastningsgränser för potentiell surhetsgrad har Alberta&lt;br&gt;fastställt rikt- och kontrollbelastningsgränser för hantering av försurande utsläpp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;För Förenta staterna utvärderas effekterna av försurning utifrån en bedömning av&lt;br&gt;ekosystemens känslighet, den totala belastningen av försurande ämnen i ekosystemen och&lt;br&gt;osäkerheten vad gäller kvävereducerande processer i ekosystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Dessa belastningsgränser och effekter används i integrerade beräkningsmodeller och&lt;br&gt;ger underlag för fastställandet av utsläppstaken och/eller minskningarna för Kanada och&lt;br&gt;Förenta staterna i bilaga II.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. KRITISKA BELASTNINGSGRÄNSER FÖR EUTROFIERING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För parter inom EMEP:s geografiska räckvidd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kritiska belastningsgränser (enligt definitionen i artikel 1) för eutrofiering&lt;br&gt;(övergödning) i ekosystem bestäms i enlighet med konventionens Handbok om metodik och&lt;br&gt;kriterier för kartläggning av kritiska belastningsgränser och kritiska nivåer samt geografiska&lt;br&gt;områden där de överskrids. De motsvarar den största mängd eutrofierande kvävedeposition&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som ett ekosystem långsiktigt kan tåla utan att skadas. Alla kritiska belastningsgränser som&lt;br&gt;rapporteras av partema summeras för att användas i den integrerade beräkningsmodell som&lt;br&gt;används för att ge underlag för fastställandet av utsläppstaken i bilaga II.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;III. KRITISKA NIVÅER FÖR OZON&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. För parter inom EMEP:s geografiska räckvidd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kritiska nivåer (enligt definitionen i artikel 1) för ozon bestäms för att skydda växter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i enlighet med konventionens Handbok om metodik och kriterier för kartläggning av&lt;br&gt;kritiska belastningsgränser och kritiska nivåer samt geografiska områden där de överskrids.&lt;br&gt;De uttrycks som ackumulerad exponering över en tröskelkoncentration av ozon på 40 ppb&lt;br&gt;(miljarddelar). Detta exponeringsindex kallas AOT40 (ackumulerad exponering över en&lt;br&gt;tröskelkoncentration på 40 ppb). AOT40-indexet beräknas som summan av&lt;br&gt;mellanskillnaden mellan timkoncentrationen (i ppb) och 40 ppb för varje timme som&lt;br&gt;koncentrationen överstiger 40 ppb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett AOT40-index på 3000 ppb.timmar för maj-juli (en typisk växtsäsong) för den&lt;br&gt;ljusa delen av dygnet används som långsiktig kritisk nivå för ozon för grödor för att&lt;br&gt;fastställa områden som ligger i farozonen om den kritiska nivån överskrids. En specifik&lt;br&gt;minskning av överskridandena användes i de integrerade beräkningsmodellerna för detta&lt;br&gt;protokoll för att ge underlag för fastställandet av utsläppstaken i bilaga II. Den långsiktiga&lt;br&gt;kritiska nivån för ozon för grödor anses också skydda andra växter, t.ex. träd och naturlig&lt;br&gt;vegetation. Ytterligare forskning pågår för att utveckla en mer nyanserad tolkning av&lt;br&gt;överskridanden av kritiska nivåer för ozon för vegetation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En ozonnivå som är kritisk för människors hälsa motsvaras av nivån för ozon i&lt;br&gt;Världshälsoorganisationens riktlinjer för luftkvalitet, dvs.120 jtg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; som ett medelvärde&lt;br&gt;under 8 timmar. I samarbete med Världshälsoorganisationens regionala kontor för Europa&lt;br&gt;(WHO/EURO) antogs för användning i de integrerade beräkningsmodellerna en kritisk nivå&lt;br&gt;uttryckt som AOT 60 (ackumulerad exponering över en tröskelkoncentration på 60 ppb),&lt;br&gt;dvs. 120 jtg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;, beräknat under 1 år, i stället för Världshälsoorganisationens riktlinje. Detta&lt;br&gt;användes för att avgränsa områden som är i farozonen om den kritiska nivån överskrids. En&lt;br&gt;specifik minskning av överskridandena användes i de integrerade beräkningsmodellerna för&lt;br&gt;detta protokoll för att ge underlag för fastställandet av utsläppstaken i bilaga II.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. För parter i Nordamerika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;För Kanada bestäms kritiska nivåer för ozon för att skydda människors hälsa och&lt;br&gt;miljön, och de används också för att fastställa en norm för ozon för hela Kanada.&lt;br&gt;Utsläppstaken i bilaga II fastställs med hänsyn till den ambitionsnivå som krävs för att&lt;br&gt;uppnå normen för ozon för hela Kanada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;&amp;nbsp;För Förenta staterna bestäms kritiska nivåer för ozon i syfte att skydda folkhälsan&lt;br&gt;med tillräcklig säkerhetsmarginal och för att skydda allmänheten mot kända eller förväntade&lt;br&gt;skadliga effekter, och de används för att fastställa en nationell luftkvalitetsnorm. Integrerade&lt;br&gt;beräkningsmodeller och luftkvalitetsnormen används för att ge underlag för fastställandet av&lt;br&gt;utsläppstaken och/eller minskningar för Förenta staterna i bilaga II.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga II&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;UTSLÄPPSTAK&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De utsläppstak som anges i tabellerna nedan hänför sig till bestämmelserna i artiklarna 3.1&lt;br&gt;och 10 i detta protokoll. Utsläppsnivåerna för 1980 och 1990 och de angivna procentuella&lt;br&gt;utsläppsminskningama anges endast i informationssyfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1. Utsläppstak för svavel (tusental ton SO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; per år)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Part&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Utsläppsnivåer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1980 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utsläppstak för 2010&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utsläppsminskning i procent&lt;br&gt;för 2010 (referensår 1990)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Armenien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Österrike&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-57%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vitryssland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;740&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;637&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;480&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-25%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Belgien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;828&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;372&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-72%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bulgarien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2008&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;856&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-57%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kanada, nationellt a/&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4643&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3236&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PEMA (SOMA)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3135&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1873&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kroatien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-61%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tjeckien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2257&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1876&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;283&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-85%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Danmark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-70%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;584&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;260&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-55%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Frankrike&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3208&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1269&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-68%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tyskland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7514&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5313&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-90%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grekland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;509&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;546&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ungern&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1633&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1010&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-46%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Irland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-76%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Italien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3757&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1651&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-70%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lettland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Liechtenstein&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-27%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Litauen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;311&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-35%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luxemburg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-73%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nederländerna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;490&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-75%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norge&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-58%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Polen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1397&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-56%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Portugal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;266&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;362&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-53%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Republiken Moldova&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;308&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;265&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-49%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rumänien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1055&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1311&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;918&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-30%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ryska federationen b/&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7161&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4460&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PEMA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1062&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1133&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;635&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-44%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Slovakien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;780&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;543&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-80%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Slovenien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-86%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Part&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Utsläppsnivåer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Utsläppstak för 2010&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Utsläppsminskning i procent&lt;br&gt;för 2010 (referensår 1990)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Spanien b/&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2959&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2182&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;774&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-65%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sverige&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;491&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-44%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Schweiz&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-40%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ukraina&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3849&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2782&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1457&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-48%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förenade konungariket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4863&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3731&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;625&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-83%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förenta staterna c/&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26456&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16436&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4059&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-75%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;a/ Vid ratifikation, godtagande eller godkännande av, eller anslutning till, detta&lt;br&gt;protokoll skall Kanada lämna uppgift om ett utsläppstak för svavel, antingen pä nationell&lt;br&gt;nivå eller för dess PEMA, och skall försöka uppge ett tak för 2010. PEMA för svavel blir&lt;br&gt;det förvaltningsområde för svaveloxider (SOMA) som fastställdes enligt bilaga III till&lt;br&gt;protokollet om ytterligare minskning av svavelutsläppen, som antogs i Oslo den 14 juni&lt;br&gt;1994, som SOMA för sydöstra Kanada. Detta är ett område på 1 miljon km&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; som omfattar&lt;br&gt;provinserna Prince Edwards Islands, Nova Scotias och New Brunswicks hela territorium,&lt;br&gt;provinsen Quebecs hela territorium söder om en rak linje mellan Havre-St. Pierre på norra&lt;br&gt;stranden av Saint Lawrence-bukten och den punkt där Quebecs och Ontarios gräns korsar&lt;br&gt;James Bays strandlinje samt provinsen Ontarios hela territorium söder om en rak linje&lt;br&gt;mellan den punkt där Ontarios och Quebecs gräns korsar James Bays strandlinje och&lt;br&gt;Nipigon River nära Lake Superiors norra strand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b/ Siffrorna avser den europeiska delen inom EMEP-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c/ Vid ratifikation, godtagande eller godkännande av, eller anslutning till, detta&lt;br&gt;protokoll skall Förenta staterna lämna följande uppgifter för införande i denna bilaga: a)&lt;br&gt;särskilda åtgärder för utsläppsminskning avseende mobila och stationära källor till&lt;br&gt;svavelutsläpp som skall vidtas antingen på nationell nivå eller inom ett PEMA, om ett&lt;br&gt;PEMA för svavel har anmälts för införande i bilaga III, b) ett värde för totala beräknade&lt;br&gt;svavelutsläppsnivåer för 1990, antingen på nationell nivå eller för dess PEMA, c) ett&lt;br&gt;vägledande värde för totala svavelutsläppsnivåer för 2010, antingen på nationell nivå eller&lt;br&gt;för dess PEMA, och d) därav följande beräkningar av minskningar av svavelutsläpp i&lt;br&gt;procent. Punkt b kommer att införas i tabellen och punkterna a, c och d kommer att införas i&lt;br&gt;en fotnot till tabellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2. Utsläppstak för kväveoxider (tusental ton NO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; per år)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Part&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utsläppsnivåer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utsläppstak för 2010&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utsläppsminskning i procent för 2010&lt;br&gt;(referensår 1990)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Armenien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Österrike&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-45%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vitryssland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;285&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;255&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Belgien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;339&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-47%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bulgarien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;361&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;266&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-26%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kanada a/&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kroatien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tjeckien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;742&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;286&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-61%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Danmark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;282&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-55%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-43%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Frankrike&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1882&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;860&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-54%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tyskland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2693&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1081&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-60%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grekland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;343&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;344&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ungern&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;238&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Irland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-43%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Italien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1938&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-48%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lettland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Liechtenstein&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.63&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-41%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Litauen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-30%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luxemburg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-52%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nederländerna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;580&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;266&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-54%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norge&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-28%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Polen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1280&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;879&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-31%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Portugal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;348&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;260&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-25%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Republiken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Moldova&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rumänien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;546&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;437&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-20%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ryska federationen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;b/&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PEMA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;360&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;265&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-26%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Slovakien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-42%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;S lo venien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-27%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Spanien b/&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1113&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;847&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sverige&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;338&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-56%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Schweiz&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-52%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ukraina&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1888&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1222&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-35%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förenade&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2673&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1181&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-56%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;konungariket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förenta staterna c/&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Europeiska&lt;br&gt;gemenskapen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13161&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6671&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-49%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;a/ Vid ratifikation, godtagande eller godkännande av, eller anslutning till, detta&lt;br&gt;protokoll skall Kanada lämna uppgift om utsläppsnivåer för 1990 och utsläppstak för 2010&lt;br&gt;för kväveoxider, antingen på nationell nivå eller för dess PEMA för kväveoxider, om det&lt;br&gt;har anmält ett sådant PEMA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b/ Siffrorna avser den europeiska delen inom EMEP-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c/ Vid ratifikation, godtagande eller godkännande av, eller anslutning till, detta&lt;br&gt;protokoll skall Förenta staterna lämna följande uppgifter för införande i denna bilaga: a)&lt;br&gt;särskilda åtgärder för utsläppsminskning avseende mobila och stationära källor till&lt;br&gt;kväveoxidutsläpp som skall vidtas antingen på nationell nivå eller inom ett PEMA, om ett&lt;br&gt;PEMA för kväveoxider har anmälts för införande i bilaga III, b) ett värde för totala&lt;br&gt;beräknade nivåer för kväveoxidutsläpp för 1990, antingen på nationell nivå eller för dess&lt;br&gt;PEMA, c) ett vägledande värde för totala kväveoxidutsläppsnivåer för 2010, antingen på&lt;br&gt;nationell nivå eller för dess PEMA, och d) därav följande beräkningar av minskningar av&lt;br&gt;kväveoxidutsläpp i procent. Punkt b kommer att införas i tabellen och punkterna a, c och d&lt;br&gt;kommer att införas i en fotnot till tabellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3. Utsläppstak for ammoniak (tusental ton NH&lt;sub&gt;3&lt;/sub&gt; per år)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Part&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utsläppsnivåer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utsläppstak för 2010&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utsläppsminskning i procent för&lt;br&gt;2010 (referensår 1990)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Armenien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Österrike&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-19%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vitryssland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-28%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Belgien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-31%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bulgarien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-25%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kroatien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-19%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tjeckien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-35%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Danmark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-43%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Frankrike&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;814&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;780&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tyskland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;764&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-28%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grekland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ungern&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-27%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Irland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Italien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;466&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;419&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lettland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Liechtenstein&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Litauen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luxemburg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nederländerna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-43%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norge&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Polen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;508&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;468&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Portugal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Republiken Moldova&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rumänien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-30%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ryska federationen a/&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1191&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PEMA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-20%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Slovakien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-37%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Slovenien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Spanien a/&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;351&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;353&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sverige&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Schweiz&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ukraina&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;729&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;592&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-19%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förenade konungariket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;333&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;297&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Europeiska&lt;br&gt;gemenskapen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3671&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3129&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;a/ Siffrorna avser den europeiska delen inom EMEP-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4. Utsläppstak för flyktiga organiska föreningar (tusental ton VOC per år)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Party&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utsläppsnivåer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utsläppstak för 2010&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utsläppsminskning i procent för 2010&lt;br&gt;(referensår 1990)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Armenien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Österrike&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;351&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-55%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vitryssland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;533&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;309&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-42%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Belgien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;324&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-56%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bulgarien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kanada a/&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2880&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kroatien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tjeckien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;435&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-49%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Danmark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-52%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-38%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Frankrike&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2957&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-63%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tyskland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3195&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-69%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grekland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;373&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;261&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-30%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ungern&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-33%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Irland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-72%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Italien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2213&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1159&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-48%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lettland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Liechtenstein&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-45%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Litauen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luxemburg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-55%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nederländerna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;502&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-62%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norge&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;310&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-37%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Polen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;831&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Portugal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;640&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-68%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Republiken Moldova&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-36%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rumänien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;616&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;523&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ryska federationen b/&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3566&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;PEMA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-19%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Slovakien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Slovenien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Spanien b/&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1094&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;669&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-39%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sverige&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;526&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;241&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-54%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Schweiz&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;292&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-51%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ukraina&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1369&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;797&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-42%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förenade konungariket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2555&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-53%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förenta staterna c/&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15353&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-57%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a/ Vid ratifikation, godtagande eller godkännande av, eller anslutning till, detta&lt;br&gt;protokoll skall Kanada uppge utsläppsnivåer for 1990 och utsläppstak för 2010 för flyktiga&lt;br&gt;organiska föreningar, antingen på nationell nivå eller för dess PEMA för flyktiga organiska&lt;br&gt;föreningar, om det har anmält ett sådant PEMA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b/ Siffrorna avser den europeiska delen inom EMEP-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c/ Vid ratifikation, godtagande eller godkännande av, eller anslutning till, detta&lt;br&gt;protokoll skall Förenta staterna lämna följande uppgifter för införande i denna bilaga: a)&lt;br&gt;särskilda åtgärder för utsläppsminskning avseende mobila och stationära källor till flyktiga&lt;br&gt;organiska föreningar som skall vidtas antingen på nationell nivå eller inom ett PEMA, om&lt;br&gt;ett PEMA för flyktiga organiska föreningar har anmälts för införande i bilaga III, b) ett&lt;br&gt;värde för totala beräknade nivåer för utsläpp av flyktiga organiska föreningar för 1990,&lt;br&gt;antingen på nationell nivå eller för dess PEMA, c) ett vägledande värde för totala&lt;br&gt;utsläppsnivåer för flyktiga organiska föreningar för 2010, antingen på nationell nivå eller&lt;br&gt;för dess PEMA, och d) därav följande beräkningar av minskningar av utsläpp av flyktiga&lt;br&gt;organiska föreningar i procent. Punkt b kommer att införas i tabellen och punkterna a, c och&lt;br&gt;d kommer att införas i en fotnot till tabellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga III&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;PEMA&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Följande PEMA anges för detta protokoll:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PEMA för Ryska federationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Området omfattar oblasten Murmansk, republiken Karelen, oblasten Leningrad (med St.&lt;br&gt;Petersburg), oblasten Pskov, oblasten Novgorod och oblasten Kaliningrad. Gränserna för&lt;br&gt;detta PEMA sammanfaller med de nationella och administrativa gränserna för dessa delar&lt;br&gt;av Ryska federationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga IV&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;GRÄNSVÄRDEN FÖR SVAVELUTSLÄPP FRÅN&lt;br&gt;STATIONÄRA KÄLLOR&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avsnitt A gäller for andra parter än Kanada och Förenta staterna, avsnitt B gäller för&lt;br&gt;Kanada och avsnitt C för Förenta staterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. Parter utom Kanada och Förenta staterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I avsnitt A, utom tabell 2 och punkterna 11 och 12, avses med gränsvärde den mängd&lt;br&gt;gasformiga ämnen i avgaserna från en anläggning som inte får överskridas. Om inte annat&lt;br&gt;anges, skall den beräknas i massa per volym av förorenande ämnen i avgaserna (uttryckt&lt;br&gt;som mg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;), vid standardiserade temperatur- och tryckförhållanden för torrgas (volym vid&lt;br&gt;273,15 K, 101,3 kPa). Vad beträffar syreinnehållet i avgasen gäller de värden som anges i&lt;br&gt;tabellerna nedan för varje kategori av källor. Utspädning i syfte att minska&lt;br&gt;koncentrationerna av förorenande ämnen i avgasen är inte tillåten. Idriflsättning,&lt;br&gt;urdrifttagning samt underhåll av utrustning är undantagna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utsläpp skall övervakas 1/ i samtliga fall. Överensstämmelse med gränsvärden skall&lt;br&gt;kontrolleras. Kontrollmetoderna kan utgöras av kontinuerliga eller icke-kontinuerliga&lt;br&gt;mätningar, typgodkännande eller någon annan fungerande teknisk metod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Provtagning och analys av förorenande ämnen samt referensmätningsmetoder i syfte&lt;br&gt;att kalibrera ett mätningssystem skall utföras i överensstämmelse med de standarder som&lt;br&gt;fastställs av Europeiska kommittén för standardisering (CEN) eller Internationella&lt;br&gt;standardiseringskommissionen (ISO). I avvaktan på att standarder utvecklas av CEN eller&lt;br&gt;ISO skall nationella standarder tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Mätningar av utsläpp bör utföras kontinuerlig när utsläpp av SO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; överstiger 75 Kg/h.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;När kontinuerliga mätningar utförs i nya anläggningar uppnås överensstämmelse&lt;br&gt;med utsläppsgränsvärdena om de beräknade dygnsmedelvärdena inte överskrider&lt;br&gt;gränsvärdet och om inget timvärde överskrider gränsvärdet med 100%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;När kontinuerliga mätningar utförs i befintliga anläggningar uppnås&lt;br&gt;överensstämmelse med utsläppsgränsvärdena om a) inget av medelvärdena för en&lt;br&gt;kalendermånad överstiger gränsvärdena och b) 97 % av alla 48-timmarsmedelvärden uppgår&lt;br&gt;till högst 110 % av gränsvärdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vid icke-kontinuerliga mätningar uppnås som ett minimikrav överensstämmelse med&lt;br&gt;utsläppsgränsvärdena om medelvärdet, grundat på ett lämpligt antal mätningar under&lt;br&gt;representativa förhållanden, inte överstiger utsläppsgränsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Pannor och förbränning i processer inom industrin med en tillförd effekt på över 50&lt;br&gt;MW&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gränsvärden för SOx-utsläpp från värmepannor -&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillförd&lt;br&gt;effekt&lt;br&gt;(MW&lt;sub&gt;th&lt;/sub&gt;)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(mg SO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;/Ntn&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;) -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alternativa&lt;br&gt;avskiljningsgrader för&lt;br&gt;inhemska fasta bränslen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fasta och flytande bränslen, nya&lt;br&gt;anläggningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50- 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100-300&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;850&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;850 - 200&lt;sup&gt;£/&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;(linjär minskning)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90% *&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92% -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fasta bränslen, befintliga&lt;br&gt;anläggningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50- 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100-500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50-150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150-500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000 - 400 (linjär&lt;br&gt;minskning)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 - 90%&lt;br&gt;(linjär ökning)&lt;br&gt;90%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Flytande bränslen, befintliga&lt;br&gt;anläggningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 - 300&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;300 - 500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1700&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1700-400 (linjär&lt;br&gt;minskning)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla gasformiga bränslen, nya och&lt;br&gt;befintliga anläggningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Flytande gas, nya och befintliga&lt;br&gt;anläggningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gaser med lågt värmevärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(t.ex. förgasning av restprodukter&lt;br&gt;från raffinaderier eller förbränning&lt;br&gt;av koksugnsgas)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nya 400&lt;br&gt;befintliga 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Masugnsgas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nya 200&lt;br&gt;befintliga 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nya förbränningsanläggningar i&lt;br&gt;raffinaderier (medelvärde av alla&lt;br&gt;nya förbränningsanläggningar)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; 50 (total&lt;br&gt;raffinaderi-&lt;br&gt;kapacitet)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Befintliga förbränningsanläggningar&lt;br&gt;i raffinaderier (medelvärde av alla&lt;br&gt;befintliga förbränningsanläggningar)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;a/ Gränsvärdena gäller inte bl.a. följande anläggningar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Anläggningar där förbränningsprodukterna används för direktuppvärmning, torkning eller&lt;br&gt;annan behandling av föremål eller material, t.ex. värmeugnar, ugnar för värmebehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Anläggningar för efterbränning, d.v.s. alla tekniska apparater avsedda för avgasrening&lt;br&gt;genom förbränning som inte drivs som en självständig förbränningsanläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Anordningar för regenerering av katalytiska krackningskatalysatorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Anordningar för konvertering av svavelväte till svavel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Reaktorer som används i den kemiska industrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Koksugnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Cowper-apparater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Förbränningsanläggningar för avfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Anläggningar som drivs med diesel-, bensin- eller gasmotorer eller med gasturbiner,&lt;br&gt;oavsett vilket bränsle som används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b/ Referensinnehållet av O&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; är 6% för fasta bränslen och 3% för övriga bränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c/ 400 för tjock eldningsolja där S &amp;lt;0.25%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d/ Om en anläggning når 300 mg/Nm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; SO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;, får den undantas från kravet på&lt;br&gt;reningsgrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Dieselbrännolja:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gränsvärden för svavelhalten i dieselbrännolja&lt;sup&gt;87&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svavelhalt (viktprocent)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dieselbrännolja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt; 0,2 efter den 1 juli 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt; 0,1 efter den 1 januari 2008&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;a/ Med dieselbrännolja avses alla petroleumprodukter inom HS 2710 eller alla&lt;br&gt;petroleumprodukter som på grund av sina destillationsgränser faller inom kategorin&lt;br&gt;mellandestillat avsedda för användning som bränsle och där minst 85 volymprocent,&lt;br&gt;inklusive destillationsförlust, destillerar vid 350° C. Bränslen som används i mobila&lt;br&gt;maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg och jordbruks- eller&lt;br&gt;skogsbrukstraktorer skall också undantas från definitionen. Marin dieselbrännolja omfattas&lt;br&gt;av definitionen om den motsvarar beskrivningen ovan eller om dess viskositet eller densitet&lt;br&gt;faller inom ramen för de gränsvärden för viskositet eller densitet som fastställs för marina&lt;br&gt;destillat i tabell 1 i ISO 8217 (1996).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;&amp;nbsp;CLAUS-anläggning: för anläggningar som släpper ut mer än 50 ton svavel per dag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;99,5% svavelåtervinningsgrad för nya anläggningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;97% svavelåtervinningsgrad för befintliga anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Framställning av titandioxid: i nya och befintliga anläggningar skall utsläppen från&lt;br&gt;förbrännings- och kalcineringssteget vid framställning av titandioxid minskas till ett värde&lt;br&gt;av högst 10 kg SO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;-ekvivalenter per ton producerad titandioxid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Kanada&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Gränsvärdena för begränsning av svaveldioxidutsläpp från nya stationära källor inom&lt;br&gt;följande kategori av stationära källor bestäms på grundval av tillgänglig information om&lt;br&gt;begränsningsteknik och begränsningsnivåer, inklusive gränsvärden som tillämpas i andra&lt;br&gt;länder, och följande dokument: Canada Gazette, Part I. Department of the Environment.&lt;br&gt;Thermal Power Generation Emissions - National Guidelines for New Stationary Sources.&lt;br&gt;May 15, 1993. pp. 1633-1638.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. Förenta staterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Gränsvärdena för begränsning av svaveldioxidutsläpp från nya stationära källor inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följande kategorier av stationära källor anges i följande dokument:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;Electric Utility Steam Generating Units - 40 Code of Federal Regulations (C.F.R.) Part&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60, Subpart D, and Subpart Da.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;Industrial-Commercial-Institutional Steam Generating Units - 40 C.F.R. Part 60,&lt;br&gt;Subpart Db, and Subpart Dc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;Sulphuric Acid Plants - 40 C.F.R. Part 60, Subpart H.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;Petroleum Refmeries - 40 C.F.R. Part 60, Subpart J.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) &amp;nbsp;Primary Copper Smelters - 40 C.F.R. Part 60, Subpart P.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) &amp;nbsp;Primary Zinc Smelters - 40 C.F.R. Part 60, Subpart Q.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) &amp;nbsp;Primary Lead Smelters - 40 C.F.R. Part 60, Subpart R.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) &amp;nbsp;Stationary Gas Turbines - 40 C.F.R. Part 60, Subpart GG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;Onshore Natural Gas Processing - 40 C.F.R. Part 60, Subpart LLL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) &amp;nbsp;Municipal Waste Combustors - 40 C.F.R. Part 60, Subpart Ea, and Subpart Eb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k) &amp;nbsp;Hospital/Medical/Infectious Waste Incinerators - 40 C.F.R. Part 60, Subpart Ec.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Not&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1/ Övervakning skall förstås som en allsidig aktivitet som omfattar utsläppsmätning,&lt;br&gt;massbalanberäkningar etc. Den kan utföras kontinuerligt eller icke-kontinuerligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga V&lt;br&gt;GRÄNSVÄRDEN FÖR KVÄVEOXIDUTSLÄPP&lt;br&gt;FRÅN STATIONÄRA KÄLLOR&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avsnitt A gäller för andra parter än Kanada och Förenta staterna, avsnitt B gäller för&lt;br&gt;Kanada och avsnitt C för Förenta staterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. Parter utom Kanada och Förenta staterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 avsnitt A avses med gränsvärde den mängd gasformiga ämnen i avgaserna från en&lt;br&gt;anläggning som inte får överskridas. Om inte annat anges, skall den beräknas i massa per&lt;br&gt;volym av förorenande ämnen i avgaserna (uttryckt som mg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;), vid standardiserade&lt;br&gt;temperatur- och tryckförhållanden för torrgas (volym vid 273,15 K, 101,3 kPa). Vad&lt;br&gt;beträffar syreinnehållet i avgasen gäller de värden som anges i tabellerna nedan för varje&lt;br&gt;kategori av källor. Utspädning i syfte att minska koncentrationerna av förorenande ämnen i&lt;br&gt;avgasen är inte tillåten. Normalt avser gränsvärdena NO och NO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; tillsammans, vanligen&lt;br&gt;kallade NO„ uttryckt som NO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;. Idriftsättning, urdrifttagning samt underhåll av utrustning är&lt;br&gt;undantagna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utsläpp skall övervakas] / i samtliga fall. Överensstämmelse med gränsvärden skall&lt;br&gt;kontrolleras. Kontrollmetoderna kan utgöras av kontinuerliga eller icke-kontinuerliga&lt;br&gt;mätningar, typgodkännande eller någon annan fungerande teknisk metod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Provtagning och analys av förorenande ämnen samt referensmätningsmetoder i syfte&lt;br&gt;att kalibrera ett mätningssystem skall utföras i överensstämmelse med de standarder som&lt;br&gt;fastställs av Europeiska kommittén för standardisering (CEN) eller Internationella&lt;br&gt;standardiseringskommissionen (ISO). I avvaktan på att standarder utvecklas av CEN eller&lt;br&gt;ISO skall nationella standarder tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Mätningar av utsläpp bör utföras kontinuerlig när utsläpp av NO&lt;sub&gt;X&lt;/sub&gt; överstiger 75 kg/h.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;När kontinuerliga mätningar utförs, utom i befintliga förbränningsanläggningar som&lt;br&gt;omfattas av tabell 1, uppnås överensstämmelse med utsläppsgränsvärdena om de beräknade&lt;br&gt;dygnsmedelvärdena inte överskrider gränsvärdet och om inget timvärde överskrider&lt;br&gt;gränsvärdet med 100%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;När kontinuerliga mätningar utförs i befintliga förbränningsanläggningar som&lt;br&gt;omfattas av tabell 1 uppnås överensstämmelse med utsläppsgränsvärdena om a) inget av&lt;br&gt;medelvärdena för en kalendermånad överstiger gränsvärdena och b) 95 % av alla 48-&lt;br&gt;timmarsmedelvärden uppgår till högst 110 % av gränsvärdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vid icke-kontinuerliga mätningar uppnås som ett minimikrav överensstämmelse med&lt;br&gt;utsläppsgränsvärdena om medelvärdet, grundat på ett lämpligt antal mätningar under&lt;br&gt;representativa förhållanden, inte överstiger utsläppsgränsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Värmepannor och förbränning i processer inom industrin med en tillförd effekt på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' över 50 MW*:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1. Gränsvärden för NOx-utsläpp från pannor -&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärde (mg NOx/Nm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;) &lt;sup&gt;6/&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fasta bränslen, nya anläggningar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Pannor 50 - 100 MW*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Pannor 100 - 300 MW*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Pannor &amp;gt;300 MW*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fasta bränslen, befintliga anläggningar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Fasta bränslen i allmänhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;650&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Fasta bränslen med mindre än 10% flyktiga föreningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Flytande bränslen, nya anläggningar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Pannor 50 - 100 MW*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Pannor 100 - 300 MW*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Pannor &amp;gt;300 MW*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Flytande bränslen, befintliga anläggningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gasformiga bränslen, nya anläggningar:&lt;br&gt;Bränsle: naturgas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Pannor 50 - 300 MW*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Pannor &amp;gt; 300 MW*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bränsle: annan gas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gasformiga bränslen, befintliga anläggningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;a/ Gränsvärdena gäller inte bl.a. följande anläggningar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Anläggningar där förbränningsprodukterna används för direktuppvärmning, torkning eller&lt;br&gt;annan behandling av föremål eller material, t.ex. värmeugnar, ugnar för värmebehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Anläggningar för efterbränning, dvs. alla tekniska apparater avsedda för avgasrening&lt;br&gt;genom förbränning som inte drivs som en självständig förbränningsanläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Anordningar för regenerering av katalytiska krackningskatalysatorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Anordningar för konvertering av svavelväte till svavel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Reaktorer som används i den kemiska industrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Koksugnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Cowper-apparater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Förbränningsanläggningar för avfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Anläggningar som drivs med diesel-, bensin- eller gasmotorer eller med gasturbiner,&lt;br&gt;oavsett vilket bränsle som används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b/ Dessa värden gäller inte för pannor som är i drift mindre än 500 timmar per år.&lt;br&gt;Referensinnehållet av O&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; är 6% för fasta bränslen och 3% för övriga bränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Gasturbiner till lands med en tillförd effekt på över 50 MW&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;: gränsvärdena för&lt;br&gt;utsläpp av NO&lt;sub&gt;X&lt;/sub&gt; uttryckta i mg/Nm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; (O&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;-innehåll på 15%) gäller för enskilda&lt;br&gt;gasturbinenheter. Gränsvärdena i tabell 2 gäller endast vid en belastning på mer än 70 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2. Gränsvärden för NO&lt;sub&gt;x&lt;/sub&gt;-utsläpp från gasturbiner till lands&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; 50 MW&lt;sub&gt;th&lt;/sub&gt; (tillförd effekt vid betingelser enl. ISO)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärde (mg&lt;br&gt;NOx/Nm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nya anläggningar, naturgas &lt;sup&gt;37&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nya anläggningar, flytande bränslen -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Befintliga anläggningar, alla bränslen -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Naturgas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Flytande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;a/ Med naturgas avses naturligt förekommande metan med högst 20 volymprocent&lt;br&gt;ädelgaser och andra beståndsdelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b/ 75 mg/Nm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; i följande fall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Gasturbiner som används i ett kraftvärmesystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Gasturbiner som driver en kompressor för försörjning av ett allmänt gasnät.&lt;br&gt;För gasturbiner som inte omfattas av någon av ovannämnda kategorier, men som har en&lt;br&gt;verkningsgrad på mer än 35 % fastställd vid grundbelastningsbetingelser enligt ISO skall&lt;br&gt;utsläppsgränsvärdet vara 50*n/35, där n är gasturbinens verkningsgrad uttryckt i procent&lt;br&gt;(fastställd vid grundbelastningsbetingelser enl. ISO).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c/ Detta utsläppsgränsvärde gäller endast gasturbiner som drivs med lätta och&lt;br&gt;medeltunga destillat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d/ Gränsvärdena gäller inte för gasturbiner som är i drift mindre än 150 timmar per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Cementproduktion:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3. Gränsvärden för NO&lt;sub&gt;x&lt;/sub&gt;-utsläpp från cementproduktion&lt;sup&gt;37&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärde (mg NOx/Nm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nya anläggningar (10% O&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Torra ugnar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Andra ugnar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Befintliga anläggningar (10% O&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;a/ Anläggningar för produktion av klinker (cement) i roterugn med en&lt;br&gt;produktionskapacitet som överstiger 500 ton per dygn eller i andra typer av ugnar med en&lt;br&gt;produktionskapacitet som överstiger 50 ton per dygn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Stationära motorer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4. Gränsvärden för No&lt;sub&gt;x&lt;/sub&gt;-utsläpp från nya stationära motorer&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapacitet, teknik, bränslespecifikation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärde -&lt;br&gt;(mg NOx/Nm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Motorer med gnisttändning (= Otto), fyrtakts, &amp;gt; 1 M W,&lt;sub&gt;h&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Motorer för magra bränsleblandningar (”lean-bum”)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Övriga motorer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Motorer med kompressionständning (=dieselmotorer),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; 5 MWih&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Bränsle: naturgas (strålmotorer)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapacitet, teknik, bränslespecifikation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärde -&lt;br&gt;(mg NOx/Nm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Bränsle: tung eldningsolja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Bränsle: dieselolja eller dieselbrännolja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;a/ Gränsvärdena gäller inte för gasturbiner som är i drift mindre än 150 timmar per år.&lt;br&gt;Referensinnehållet av O2 är 5%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Produktion och bearbetning av metaller:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5. Gränsvärden för No&lt;sub&gt;x&lt;/sub&gt;-utsläpp från primärproduktion av järn och stål-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapacitet, teknik, bränslespecifikation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärde (mg NOx/Nm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nya och befintliga sinterverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;a/ Produktion och bearbetning av metaller: anläggningar för röstning och sintring av&lt;br&gt;metallhaltig malm, anläggningar för produktion av råjärn eller stål (primär eller sekundär&lt;br&gt;smältning), inklusive utrustning för kontinuerlig gjutning, med en kapacitet som överstiger&lt;br&gt;2,5 ton per timme, anläggningar för behandling av jämbaserade metaller (genom&lt;br&gt;varmvalsning med en kapacitet som överstiger 20 bruttoton stål per timme).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Framställning av saltpetersyra:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6. Gränsvärden för NO&lt;sub&gt;x&lt;/sub&gt;-utsläpp från framställning av saltpetersyra, med undantag av&lt;br&gt;syrakoncentrationsanläggningar&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapacitet, teknik, bränslespecifikation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärde (mg NOx/Nm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Nya anläggningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Befintliga anläggningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;B. Kanada&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Gränsvärdena för begränsning av NO&lt;sub&gt;x&lt;/sub&gt;-utsläpp från nya stationära källor inom&lt;br&gt;följande kategorier av stationära källor bestäms på grundval av tillgänglig information om&lt;br&gt;begränsningsteknik och begränsningsnivåer, inklusive gränsvärden som tillämpas i andra&lt;br&gt;länder, och följande dokument:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) &amp;nbsp;Canadian Council of Ministers of the Environment (CCME). National Emission&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Guidelines for Stationary Förbränning Turbines. December 1992. PN1072.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) &amp;nbsp;Canada Gazette, Part I. Department of the Environment. Thermal Power Generation&lt;br&gt;Emissions - National Guidelines for New Stationary Sources. May 15,1993. pp. 1633-&lt;br&gt;1638.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) &amp;nbsp;CME. National Emission Guidelines for Cement Kilns. March 1998. PN1284.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. Förenta staterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Gränsvärdena för begränsning av NO&lt;sub&gt;x&lt;/sub&gt;-utsläpp från nya stationära källor inom&lt;br&gt;följande kategorier av stationära källor anges i följande dokument:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) &amp;nbsp;Coal-fired Utility Units - 40 Code of Federal Regulations (C.F.R.) Part 76.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) &amp;nbsp;Electric Utility Steam Generating Units - 40 C.F.R. Part 60, Subpart D, and Subpart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Da.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) &amp;nbsp;Industrial-Commercial-Institutional Steam Generating Units - 40 C.F.R. Part 60,&lt;br&gt;Subpart Db.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) &amp;nbsp;Nitric Acid Plants - 40 C.F.R. Part 60, Subpart G.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5) &amp;nbsp;Stationary Gas Turbines - 40 C.F.R. Part 60, Subpart GG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6) &amp;nbsp;Municipal Waste Combustors - 40 C.F.R. Part 60, Subpart Ea, and Subpart Eb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7) &amp;nbsp;Hospital/Medical/Infectious Waste Incinerators - 40 C.F.R. Part 60, Subpart Ec.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Not&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1/ Övervakning skall förstås som en allsidig aktivitet som omfattar utsläppsmätning,&lt;br&gt;massbalanberäkningar etc. Den kan utföras kontinuerligt eller icke-kontinuerligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga VI&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;GRÄNSVÄRDEN FÖR UTSLÄPP AV FLYKTIGA&lt;br&gt;ORGANISKA FÖRENINGAR FRÅN&lt;br&gt;STATIONÄRA KÄLLOR&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avsnitt A gäller for andra parter än Kanada och Förenta staterna, avsnitt B gäller för&lt;br&gt;Kanada och avsnitt C för Förenta staterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. Parter utom Kanada och Förenta staterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I detta avsnitt i bilagan behandlas de stationära källor för utsläpp av flyktiga&lt;br&gt;organiska föreningar utom metan (NMVOC) som anges i punkt 8-21 nedan. Anläggningar&lt;br&gt;eller delar av anläggningar för forskning, utveckling och utprovning av nya produkter och&lt;br&gt;processer är undantagna. Tröskelvärden anges i de sektorspecifika tabellerna nedan. Dessa&lt;br&gt;avser främst lösningsmedelsförbrukning eller utsläppsmassflöden. Om en operatör driver&lt;br&gt;flera verksamheter under samma underrubrik vid samma anläggning och pä samma plats,&lt;br&gt;läggs lösningsmedelförbrukning eller utsläppsmassflödena ihop. Om inget tröskelvärde&lt;br&gt;anges, gäller det angivna gränsvärdet för alla berörda anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I avsnitt A i denna bilaga används följande beteckningar med de betydelser som här&lt;br&gt;anges;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagring och distribution av bensin: lastning av lastbilar, järnvägsvagnar, pråmar och&lt;br&gt;sjögående fartyg vid depåer och utlastninsstationer vid oljeraffinaderier, med undantag av&lt;br&gt;tankning av fordon vid bensinstationer som omfattas av relevanta dokument om mobila&lt;br&gt;källor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Limbeläggning: alla processer som innebär att lim anbringas på en yta, med&lt;br&gt;undantag av limbeläggning och laminering i samband med tryckprocesser och trä- och&lt;br&gt;plastlam inering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Trä- och plastlaminering: alla processer som innebär vidhäftning av trä och/eller&lt;br&gt;plast för framställning av laminatprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ytbeläggningsprocesser: anbringande av metall- eller plastytor på personbilar,&lt;br&gt;lastbilshytter, lastbilar och bussar eller träytor; omfattar alla processer som innebär att ett&lt;br&gt;enkelt eller flera sammanhängande beläggningsskikt anbringas på följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nya fordon, definierade (se nedan) som fordon i kategori Ml och kategori NI,&lt;br&gt;förutsatt att de lackeras i samma anläggning som fordon i kategori Ml.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lastbilshytter, definierade som förarhytter, och alla integrerade höljen för teknisk&lt;br&gt;utrustning i fordon i kategorierna N2 och N3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skåpbilar och lastbilar, definierade som fordon i kategorierna NI, N2 och N3, dock&lt;br&gt;inte lastbilshytter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iv) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bussar, definierade som fordon i kategorierna M2 och M3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;v) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Andra metall- eller plastytor, inbegripet ytor på flygplan, fartyg, tåg osv., träytor,&lt;br&gt;textil-, väv-, folie- och pappersytor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hit räknas inte beläggning av substrat med metall genom elektrofores och kemisk&lt;br&gt;sprutteknik. Om samma artikel under beläggningen också trycks, anses tryckningen som en&lt;br&gt;del av beläggningsprocessen. Tryckning som genomförs som en separat verksamhet ingår&lt;br&gt;dock inte. I denna definition avses med fordon i kategori&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;M1: fordon som används för personbefordran med högst åtta säten utöver förarsätet.&lt;br&gt;M2: fordon som används för personbefordran, med mer än åtta säten utöver&lt;br&gt;förarsätet och en totalvikt som inte överstiger 5 ton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;M3: fordon som används för personbefordran, med mer än åtta säten utöver&lt;br&gt;förarsätet och en totalviktöverstigande 5 ton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NI: fordon som används för godsbefordran, med en totalvikt som inte överstiger 3,5&lt;br&gt;ton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;N2: fordon som används för godsbefordran, med en totalvikt överstigande 3,5 ton&lt;br&gt;men inte överstigande 12 ton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;N3: fordon som används för godsbefordran, med en totalvikt överstigande 12 ton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bandlackering', alla processer där bandstål, rostfritt stål, belagt stål,&lt;br&gt;kopparlegeringar eller aluminiumband beläggs med ett filmbildande skikt eller laminat i en&lt;br&gt;kontinuerlig process.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kemtvätt', all industriella eller kommersiella processer som innebär att flyktiga&lt;br&gt;organiska föreningar används i en anläggning för att rengöra kläder, inredning och liknande&lt;br&gt;konsumtionsvaror med undantag för manuellt borttagande av fläckar i textil- och&lt;br&gt;beklädnadsindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Framställning av beläggningspreparat, lacker, tryckfärg och lim', framställning av&lt;br&gt;beläggningspreparat, lacker, tryckfärg och lim och mellanprodukter, om de senare framställs&lt;br&gt;på samma plats, genom att blanda pigment, hartser och lim med organiska lösningsmedel&lt;br&gt;eller annat bärarmaterial. Denna kategori omfattar även dispergering och predispergering,&lt;br&gt;justering av viskositet och färgton och emballering av slutprodukten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tryckning', alla reproduktionsprocesser för text och/eller bild där tryckfärg med hjälp&lt;br&gt;av en bildbärare överförs till en yta, omfattande följande underprocesser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Flexografi, en tryckprocess i vilken det används en bildbärare av gummi eller&lt;br&gt;elastiska polymerer på vilken tryckområdena på bildbäraren är upphöjda, varvid används&lt;br&gt;flytande tryckfärger som torkar genom avdunstning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rulloffset med heatset-färg, en rulltryckprocess i vilken det används en bildbärare&lt;br&gt;där tryckområdena och icke-tryckområdena är på samma nivå, och rulltryckning innebär att&lt;br&gt;materialet som skall tryckas matas in i maskinen från en rulle och inte som separata ark.&lt;br&gt;Icke-tryckområdet är så behandlat att det absorberar vatten och alltså är färgavvisande.&lt;br&gt;Tryckområdet är så behandlat att det tar upp och överför färg till den yta som skall tryckas.&lt;br&gt;Avdunstning sker i en ugn där varmluft används för att hetta up det tryckta materialet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Djuptryck av publikationer, rotogravyrtryckprocess för tryckning av tidskrifter,&lt;br&gt;broschyrer, kataloger och liknande produkter med hjälp av toluenbaserade tryckfärger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iv) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rotogravyr, en tryckprocess i vilken det används en cylindrisk bildbärare där&lt;br&gt;tryckområdet är nedsänkt under icke-tryckområdet, varvid används flytande tryckfärger som&lt;br&gt;torkar genom avdunstning. Fördjupningarna fylls med färg och överskottsfärgen avlägsnas&lt;br&gt;från icke-tryckområdet innan tryckytan kommer i kontakt med cylindern och färgen i&lt;br&gt;fördjupningarna avsätts på den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;v) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rotationsscreentryck, en rulltryckprocess i vilken färgen överförs till tryckytan&lt;br&gt;genom att den pressas genom en porös bildbärare, där tryckområdet är öppet och icke-&lt;br&gt;tryckområdet är täckt, varvid används flytande färger som torkar endast genom avdunstning.&lt;br&gt;Rulltryckning innebär att materialet som skall tryckas matas in i maskinen från en rulle och&lt;br&gt;inte som separata ark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vi) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Laminering i samband med en tryckprocess, vidhäftning av två eller flera flexibla&lt;br&gt;material för framställning av laminat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lackering, en process i vilken lack eller ett limskikt anbringas på ett flexibelt&lt;br&gt;material för senare förslutning av emballaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Framställning avfarmaceutiska produkter: kemisk syntes, fermentering, extrahering,&lt;br&gt;formulering och färdigställande av farmaceutiska produkter och tillverkning av&lt;br&gt;mellanprodukter, om den utförs på samma plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Omvandling av naturgummi eller syntetiskt gummi: alla processer som innebär&lt;br&gt;blandning, målning, kalandrering, extrudering och vulkanisering av naturgummi eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;syntetiskt gummi och kompletterande processer genom vilka naturgummi eller syntetiskt&lt;br&gt;gummi bearbetas till en färdig produkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ytrengöring: alla processer, med undantag av kemtvätt, men inbegripet avfettning,&lt;br&gt;där föroreningar på materialytor avlägsnas med hjälp av organiska lösningsmedel. En&lt;br&gt;rengöringsprocess i vilken det ingår ett eller flera rengöringssteg före eller efter en annan&lt;br&gt;process skall betraktas som en enda ytrengöringsprocess. Denna process avser rengöring av&lt;br&gt;produktytor och inte rengöring av utrustningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvinning av vegetabiliska oljor och animaliskt fett och raffinering av vegetabiliska&lt;br&gt;oljor, alla processer som gäller utvinning av vegetabiliska oljor från fröer och andra&lt;br&gt;vegetabiliska ämnen, beredning av torra återstoder för framställning av djurfoder och rening&lt;br&gt;av fetter och vegetabiliska oljor utvunna ur fföer, vegetabiliskt material och/eller animaliskt&lt;br&gt;material.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Fordonsreparationslackering: alla industriella eller kommersiella&lt;br&gt;beläggningsprocesser och därtill hörande avfettningsprocesser som innebär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lackering av vägfordon eller delar av dessa i samband med reparation, underhåll eller&lt;br&gt;dekoration och som sker utanför tillverkningsanläggningar, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ursprunglig lackering av vägfordon eller delar av dessa med material som är avsedda&lt;br&gt;för reparationslackering om detta sker på annan plats än den ursprungliga produktionslinjen,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lackering av släpvagnar (inbegripet påhängsvagnar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Träimpregnering: alla processer som innebär att virke konserveras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Standardförhållanden', en temperatur av 273,15 K och ett tryck av 101,3 kPa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16) &amp;nbsp;&amp;nbsp;NMVOC: alla organiska föreningar utom metan som vid 273,15 K har ett ångtryck av&lt;br&gt;minst 0,01 kPa eller som har motsvarande flyktighet under de särskilda&lt;br&gt;användningsförhållandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Avgaser: slutliga gasformiga utsläpp som innehåller NMVOC eller andra&lt;br&gt;förorenande ämnen från en skorsten eller utrustning för utsläppsrening till luften. Det&lt;br&gt;volymetriska gasflödet skall uttryckas i m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;/h under standardförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Flyktiga utsläpp av NMVOC: alla utsläpp, annat än i avgaser, av NMVOC i luft,&lt;br&gt;mark och vatten samt, om inte annat anges, lösningsmedel som finns i någon produkt,&lt;br&gt;inbegripet de ouppsamiade utsläpp som via fönster, dörrar, ventilationskanaler och liknande&lt;br&gt;öppningar kommer ut i utomhusmiljön. Gränsvärden för flyktiga utsläpp beräknas i enlighet&lt;br&gt;med planen för hantering av lösningsmedel (se tillägg I till denna bilaga).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Totala utsläpp av NMVOC: summan av flyktiga utsläpp av NMVOC och utsläpp av&lt;br&gt;NMVOC i avgaser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillförsel: den mängd organiska lösningsmedel och mängden av dessa i de&lt;br&gt;beredningar som används när en process utförs, inklusive återvunna lösningsämnen inuti&lt;br&gt;och utanför anläggningen och som mäts varje gång de används för att bedriva&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utsläppsgränsvärde: den största mängd av ett gasformigt ämne i avgaserna från en&lt;br&gt;anläggning som inte får överskridas under normal drift. Om inte annat anges, skall värdet&lt;br&gt;beräknas som det förorenande ämnets massa i förhållande till volymen avgas (uttryckt i mg&lt;br&gt;C/Nm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; om inte annat anges) vid standardiserade temperatur- och tryckförhållanden för&lt;br&gt;torrgas. För anläggningar som förbrukar lösningsmedel anges utsläppsgränsvärdena som&lt;br&gt;massenhet per karakteristisk enhet för verksamheten i fråga. Gasmängder som tillsätts&lt;br&gt;avgaserna för att kyla eller förtunna dessa skall inte beaktas vid bestämning av&lt;br&gt;masskoncentrationen av det förorenande ämnet i avgaserna. Gränsvärdena omfattar normalt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alla flyktiga organiska föreningar utom metan (utan någon precisering t.ex. vad gäller&lt;br&gt;reaktivitet eller toxicitet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Normal drift: all drifttid med undantag för idriftsättning och urdrifttagning samt&lt;br&gt;underhåll av utrustningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hälsofarliga ämnen indelas inom två kategorier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;halogenerade VOC som medför risk för bestående skador,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;farliga ämnen som är carcinogener, mutagener eller toxiska för reproduktion eller&lt;br&gt;som kan ge cancer, ärftliga genetiska skador, cancer vid inandning, nedsatt&lt;br&gt;fortplantningsförmåga eller fosterskador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Följande krav skall uppfyllas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utsläpp av NMVOC skall övervakas)/ och överensstämmelse med gränsvärdena&lt;br&gt;skall kontrolleras. Kontrollmetoderna kan utgöras av kontinuerliga eller icke-kontinuerliga&lt;br&gt;mätningar, typgodkännande eller någon annan fungerande teknisk metod och skall dessutom&lt;br&gt;vara ekonomiskt genomförbara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Koncentrationerna av luftföroreningar i avgasledningar skall mätas på ett&lt;br&gt;representativ sätt. Provtagning och analys av förorenande ämnen samt&lt;br&gt;referensmätningsmetoder i syfte att kalibrera ett mätningssystem skall utföras i&lt;br&gt;överensstämmelse med de standarder som fastställs av Europeiska kommittén för&lt;br&gt;standardisering (CEN) eller Internationella standardiseringskommissionen (ISO). I avvaktan&lt;br&gt;på att standarder utvecklas av CEN eller ISO skall nationella standarder tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Om mätningar av NMVOC-utsläpp krävs, bör de utföras kontinuerligt om utsläppen&lt;br&gt;överstiger 10 kg av den totala mängden organiskt kol per timme i utsuget från en anläggning&lt;br&gt;för utsläppsrening och om anläggningen är i drift mer än 200 timmar per år. För övriga&lt;br&gt;anläggningar är icke-kontinuerliga mätningar ett minimikrav. Egna metoder får användas&lt;br&gt;för godkännande av överensstämmelse, förutsatt att de uppfyller lika stränga krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;När kontinuerliga mätningar utförs, uppnås överensstämmelse med&lt;br&gt;utsläppsgränsvärdena som ett minimikrav om de beräknade dygnsmedelvärdena inte&lt;br&gt;överskrider gränsvärdet och om inget timvärde överskrider gränsvärdet med 150%. Egna&lt;br&gt;metoder får användas för godkännande av överensstämmelse, förutsatt att de uppfyller lika&lt;br&gt;stränga krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;När icke-kontinuerliga mätningar utförs, uppnås överensstämmelse med&lt;br&gt;utsläppsgränsvärdena som ett minimikrav om medelvärdet för samtliga mätvärden inte&lt;br&gt;överskrider gränsvärdet och om inget timvärde överskrider gränsvärdet med 150%. Egna&lt;br&gt;metoder får användas för godkännande av överensstämmelse, förutsatt att de uppfyller lika&lt;br&gt;stränga krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Alla lämpliga försiktighetsåtgärder skall vidtas för att minimera utsläpp av NMVOC&lt;br&gt;under idriftsättning och urdrifttagande och vid avvikelser från normal drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Mätningar skall inte krävas om en reningsutrustning vid slutet av installationen inte&lt;br&gt;är nödvändig för att uppfylla nedan angivna gränsvärden och det kan visas att gränsvärdena&lt;br&gt;inte har överskridits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Följande utsläppsgränsvärden bör tillämpas för avgaser, om inte annat anges nedan:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20 mg substans/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; för utsläpp av halogenerade flyktiga organiska föreningar (som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har tilldelats riskfrasen ”risk för bestående skador”), om massflödet av summan av&lt;br&gt;substanserna i fråga är större än eller lika med 100 g/h, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) 2 mg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; (uttryckt som den sammanlagda massan av de enskilda föreningarna) för&lt;br&gt;utsläpp av halogenerade flyktiga organiska föreningar (som har tilldelats följande riskfraser:&lt;br&gt;kan ge cancer, ärftliga genetiska skador, cancer vid inandning, fosterskador eller nedsatt&lt;br&gt;fortplantningsförmåga), om massflödet av summan av föreningarna i fråga är större än eller&lt;br&gt;lika med 10 g/h.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;För de kategorier av källor som anges i punkt 9-21 nedan gäller följande&lt;br&gt;revideringar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I stället för att tillämpa de utsläppsgränsvärden för anläggningar som anges nedan får&lt;br&gt;verksamhetsutövama för respektive anläggning genomföra en minskningsplan (se tillägg II&lt;br&gt;till denna bilaga). Syftet med en minskningsplan är att göra det möjligt för operatören att&lt;br&gt;genom andra metoder åstadkomma utsläppsminskningar motsvarande dem som skulle ha&lt;br&gt;uppnåtts om gränsvärdena för utsläpp hade tillämpats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;För flyktiga utsläpp av NMVOC skall de nedan angivna värdena för flyktiga utsläpp&lt;br&gt;tillämpas som gränsvärden. Om det kan påvisas på ett tillfredsställande sätt för den behöriga&lt;br&gt;myndigheten att detta värde inte är tekniskt och ekonomiskt genomförbart för en enskild&lt;br&gt;anläggning, kan den behöriga myndigheten dock bevilja ett undantag för en sådan enskild&lt;br&gt;anläggning, förutsatt att betydande risker för människors hälsa eller miljön inte anses&lt;br&gt;föreligga. För varje undantag måste operatören påvisa på ett tillfredsställande sätt för den&lt;br&gt;behöriga myndigheten att bästa tillgängliga teknik används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gränsvärdena för VOC-utsläpp från de kategorier av källor som definieras i punkt 3&lt;br&gt;skall vara de som anges i punkt 8-21 nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagring och distribution av bensin:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1. Gränsvärden för VOC-utsläpp från lagring och lastning av bensin, med undantag&lt;br&gt;för lastning av sjögående fartyg&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapacitet, metod, ytterligare specifikationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tröskelvärden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärde&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gasåtervinningsanläggning som används i lagrings-&lt;br&gt;och lastningsanläggningar vid raffinaderidepåer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; årlig&lt;br&gt;volymomsättning&lt;br&gt;bensin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 g VOC/Nm&lt;sup&gt;3&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;inklusive metan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Den gas som avgår vid påfyllning av bensincistemer skall gå antingen till andra&lt;br&gt;lagringscistemer eller till reningsutrustning som uppfyller utsläppsgränsvärdena i tabellen&lt;br&gt;ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Limbeläggning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2. Gränsvärden för NMVOC-utsläpp från limbeläggningsprocesser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapacitet, metod, ytterligare&lt;br&gt;specifikationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tröskelvärde för&lt;br&gt;lösningsmedels-&lt;br&gt;förbrukning&lt;br&gt;(ton/år)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärde&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärde för flyktiga&lt;br&gt;utsläpp av NMVOC (%&lt;br&gt;tillförda lösningsmedel)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skotillverkning; nya och befintliga&lt;br&gt;anläggningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 g&lt;br&gt;lösningsmedel&lt;br&gt;per par&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andra limbeläggningsprocesser än&lt;br&gt;skotillverkning; nya och befintliga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5-15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50- mg C/Nm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Kapacitet, metod, ytterligare&lt;br&gt;specifikationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anläggningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tröskelvärde för&lt;br&gt;lösningsmedels-&lt;br&gt;förbrukning&lt;br&gt;(ton/år)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärde&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärde för flyktiga&lt;br&gt;utsläpp av NMVOC (%&lt;br&gt;tillförda lösningsmedel)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; 15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50- mg C/Nm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;a/ Om metoder används som gör det möjligt att återanvända återvunna lösningsmedel,&lt;br&gt;skall gränsvärdet vara 150 mg C/Nm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Trä- och plastlaminering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3. Gränsvärden för NMVOC-utsläpp från trä- och plastlaminering&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapacitet, metod, ytterligare&lt;br&gt;specifikationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tröskelvärde för&lt;br&gt;lösningsmedelsförbrukning&lt;br&gt;(ton/år)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärde för totala&lt;br&gt;utsläpp av NMVOC&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Trä- och plastlaminering; nya och&lt;br&gt;befintliga anläggningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 g NMVOC/m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;11. Lackeringsprocesser (metall- och plastytor i personbilar, lastbilshytter, lastbilar,&lt;br&gt;bussar, träytor):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4. Gränsvärden för NMVOC-utsläpp från lackeringsprocesser i bilindustrin&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapacitet, metod, ytterligare&lt;br&gt;specifikationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tröskelvärde för&lt;br&gt;lösningsmedelsförbrukning&lt;br&gt;(ton/år)*&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärde - för totala&lt;br&gt;utsläpp av NMVOC&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nya anläggningar, billackering (Ml,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;M2)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; 15 (and &amp;gt; 5 000 lackerade&lt;br&gt;enheter per år)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 g NMVOC/m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,3 kg/enhet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 g NMVOC/m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Befintliga anläggningar, billackering&lt;br&gt;(M1,M2)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; 15 (and &amp;gt; 5 000 lackerade&lt;br&gt;enheter per år)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 g NMVOC /m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,9 kg/enhet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 g NMVOC/m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nya och befintliga anläggningar,&lt;br&gt;billackering (Ml, M2)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; 15 (&amp;lt; 5 000 lackerade&lt;br&gt;karosser med skalkonstruktion&lt;br&gt;eller &amp;gt; 3,500 lackerade chassin&lt;br&gt;per år)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 g NMVOC/m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,5 kg/enhet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70 g NMVOC/m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nya anläggningar, lackering av nya&lt;br&gt;lastbilshytter (N1, N2, N3)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; 15 (&amp;lt; 5 000 lackerade enheter&lt;br&gt;per år)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 g NMVOC/m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nya anläggningar, lackering av nya&lt;br&gt;lastbilshytter (N1, N2, N3)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; 15 (&amp;gt; 5 000 lackerade enheter&lt;br&gt;per år)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 g NMVOC/m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Befintliga anläggningar, lackering av&lt;br&gt;nya lastbilshytter (NI, N2, N3)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; 15 (&amp;lt; 5 000 lackerade enheter&lt;br&gt;per år)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85 g NMVOC/m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Befintliga anläggningar, lackering av&lt;br&gt;nya lastbilshytter (NI, N2, N3)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; 15 (&amp;gt; 5 000 lackerade enheter&lt;br&gt;per år)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 g NMVOC/m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nya anläggningar, lackering av nya&lt;br&gt;lastbilar och skåpbilar (utan hytt) (NI,&lt;br&gt;N2, N3)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; 15 (&amp;lt; 2 500 lackerade enheter&lt;br&gt;per år)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 g NMVOC/m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nya anläggningar, lackering av nya&lt;br&gt;lastbilar och skåpbilar (utan hytt) (N1,&lt;br&gt;N2, N3)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; 15 (&amp;gt; 2 500 lackerade enheter&lt;br&gt;per år)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 g NMVOC/m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Befintliga anläggningar, lackering av&lt;br&gt;nya lastbilar och skåpbilar (utan hytt)&lt;br&gt;(N1,N2, N3)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; 15 (&amp;lt; 2 500 lackerade enheter&lt;br&gt;per år)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120 g NMVOC/m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Befintliga anläggningar, lackering av&lt;br&gt;nya lastbilar och skåpbilar (utan hytt)&lt;br&gt;(N1,N2, N3)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; 15 (&amp;gt; 2 500 lackerade enheter&lt;br&gt;per år)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 g NMVOC/m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nya anläggningar, lackering av nya&lt;br&gt;bussar (M3)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; 15 (&amp;lt; 2 000 lackerade enheter&lt;br&gt;per år)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210 g NMVOC/m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nya anläggningar, lackering av nya&lt;br&gt;bussar (M3)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; 15 (&amp;gt; 2 000 lackerade enheter&lt;br&gt;per år)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150 g NMVOC/m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Befintliga anläggningar, lackering av&lt;br&gt;nya bussar (M3)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; 15 (&amp;lt; 2 000 lackerade enheter&lt;br&gt;per år)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;290 g NMVOC/m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Befintliga anläggningar, lackering av&lt;br&gt;nya bussar (M3)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; 15 (&amp;gt; 2 000 lackerade enheter&lt;br&gt;per år)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;225 g NMVOC/m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;a/ Vid en lösningsmedelsförbrukning &amp;lt; 15 ton per år (billackering) gäller tabell 14 om&lt;br&gt;fordonsreparationslackering).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b/ Gränsvärdena for totala utsläpp uttrycks i gram utsläppta lösningsmedel i forhållande&lt;br&gt;till produktens kvadratmeteryta. Ytan på en produkt i nedanstående tabell definieras som&lt;br&gt;den yta som beräknas på den totala genom elektrofores behandlade ytan och ytan på delar&lt;br&gt;som eventuellt tillkommer i senare skeden av beläggningsprocessen och som beläggs med&lt;br&gt;samma material. Ytan på den genom elektrofores behandlade ytan beräknas med hjälp av&lt;br&gt;följande formel: (2 x produkthöljets totalvikt): metallplåtens genomsnittstjocklek x&lt;br&gt;metallplåtens täthet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5. Gränsvärden för NMVOC-utsläpp från ytbeläggningsprocesser inom olika&lt;br&gt;industrisektorer&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapacitet, metod, ytterligare&lt;br&gt;specifikationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tröskelvärde för&lt;br&gt;lösningsmedels-&lt;br&gt;förbrukning&lt;br&gt;(ton/år)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärde&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärde för&lt;br&gt;flyktiga utsläpp av&lt;br&gt;NMVOC (%&lt;br&gt;tillförda&lt;br&gt;lösningsmedel)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Nya och befintliga anläggningar:&lt;br&gt;annan ytbeläggning, inkl, metall,&lt;br&gt;plast, textilier, tyg, folie och papper&lt;br&gt;(exkl. rotationsscreentryck för&lt;br&gt;textilier, se under tryckning)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5-15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 mg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C/Nm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; 15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50/75-&lt;sup&gt;£/ä/&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;mg C/Nm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Nya och befintliga anläggningar:&lt;br&gt;lackering av trä&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15-25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 ~ mg C/Nm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50/75 - mg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C/Nm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;a/ Gränsvärdet gäller för ytbeläggnings- och torkningsprocesser som utförs med&lt;br&gt;inneslutning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b/ Om inneslutning inte är möjlig (båtbygge, lackering av flygplan mm.), kan&lt;br&gt;anläggningar beviljas undantag från dessa värden. I så fall skall minskningsplanen enligt&lt;br&gt;punkt 6 a tillämpas, om det kan påvisas på ett tillfredsställande sätt for den behöriga&lt;br&gt;myndigheten att detta alternativ inte är tekniskt och ekonomiskt genomförbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c/ Det första gränsvärdet gäller för torkningsprocesser, det andra för&lt;br&gt;ytbeläggningsprocesser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d/ Om metoder för beläggning av textilier används som gör det möjligt att återanvända&lt;br&gt;återvunna lösningsmedel, skall gränsvärdet vara 150 mg C/Nm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; för torkning och&lt;br&gt;ytbeläggning tillsammans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Bandlackering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6. Gränsvärden för NMVOC-utsläpp från bandlackering&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapacitet, metod,&lt;br&gt;ytterligare&lt;br&gt;specifikationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tröskelvärde för&lt;br&gt;lösningsmedels-&lt;br&gt;förbrukning (ton/år)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(mg C/Nm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärde för&lt;br&gt;flyktiga utsläpp av&lt;br&gt;NMVOC (% tillförda&lt;br&gt;lösningsmedel)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nya anläggningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 &lt;sup&gt;83&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Befintliga anläggningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a/ Om metoder används som gör det möjligt att återanvända återvunna lösningsmedel,&lt;br&gt;skall gränsvärdet vara 150 mg C/Nm’.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Kemtvätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 7. Gränsvärden för NMVOC-utsläpp från kemtvätt&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapacitet, metod, ytterligare&lt;br&gt;specifikationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tröskelvärde för&lt;br&gt;lösningsmedelsförbrukning&lt;br&gt;(ton/år)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärde&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nya och befintliga anläggningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 gNMVOC/kg&lt;sup&gt;s/&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;a/ Gränsvärdet för totala NMVOC-utsläpp beräknat som massa utsläppta lösningsmedel&lt;br&gt;per massa rengjord och torkat produkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Framställning av beläggningspreparat, lacker, tryckfärg och lim&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8. Gränsvärden för NMVOC-utsläpp från framställning av beläggningspreparat,&lt;br&gt;lacker, tryckfärg och lim&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapacitet, metod,&lt;br&gt;ytterligare&lt;br&gt;specifikationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tröskelvärde för&lt;br&gt;lösningsmedels-&lt;br&gt;förbrukning (ton/år)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(mg C/Nm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärde för flyktiga&lt;br&gt;utsläpp av NMVOC (%&lt;br&gt;tillförda lösningsmedel)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Nya och befintliga&lt;br&gt;anläggningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100- 1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 - -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; 1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;a/ Ett samlat gränsvärde för tillförda lösningsmedel på 5% får användas i stället för&lt;br&gt;gränsvärdet för avgaskoncentrationer och gränsvärdet för flyktiga utsläpp av NMVOC.&lt;br&gt;b/ Ett samlat gränsvärde för tillförda lösningsmedel på 3% får användas i stället för&lt;br&gt;gränsvärdet för avgaskoncentrationer och gränsvärdet för flyktiga utsläpp av NMVOC.&lt;br&gt;c/ 1 gränsvärdet för flyktiga utsläpp ingår inte lösningsmedel som säljs som&lt;br&gt;ingredienser i beredningar i en förseglad behållare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Tryckning (flexografi, rulloffset med heatset-farg, djuptryck av publikationer osv.):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 9. Gränsvärden för NMVOC-utsläpp från tryckningsprocesser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapacitet, metod,&lt;br&gt;ytterligare&lt;br&gt;specifikationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tröskelvärde för&lt;br&gt;lösningsmedels-&lt;br&gt;förbrukning (ton/år)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(mg C/Nm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärde för flyktiga&lt;br&gt;utsläpp av NMVOC (%&lt;br&gt;tillförda lösningsmedel)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Nya och befintliga&lt;br&gt;anläggningar:&lt;br&gt;rulloffset med&lt;br&gt;heatset-färg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15-25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nya anläggningar:&lt;br&gt;djuptryck av&lt;br&gt;publikationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Befintliga&lt;br&gt;anläggningar:&lt;br&gt;djuptryck av&lt;br&gt;publikationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Nya och befintliga&lt;br&gt;anläggningar: andra&lt;br&gt;rotogravyrprocesser,&lt;br&gt;flexografi,&lt;br&gt;rotationsscreentryck,&lt;br&gt;laminering och&lt;br&gt;lackeringsanlägg-&lt;br&gt;ningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15-25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nya och befintliga&lt;br&gt;anläggningar:&lt;br&gt;rotationsscreentryck&lt;br&gt;för textilier, kartong&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;a/ Återstoder av lösningsmedel i färdiga produkter skall inte räknas in i flyktiga&lt;br&gt;NMVOC-utsläpp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Framställning av farmaceutiska produkter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 10. Gränsvärden för NMVOC-utsläpp från framställning av farmaceutiska produkter&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapacitet, metod,&lt;br&gt;ytterligare&lt;br&gt;specifikationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tröskelvärde för&lt;br&gt;lösningsmedels-&lt;br&gt;förbrukning (ton/år)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(mg C/Nm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärde för flyktiga&lt;br&gt;utsläpp av NMVOC (%&lt;br&gt;tillförda lösningsmedel)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nya anläggningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 ~ &lt;sup&gt;v&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;^b/d/&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Befintliga&lt;br&gt;anläggningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15’&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;a/ Om metoder används som gör det möjligt att återanvända återvunna lösningsmedel,&lt;br&gt;skall gränsvärdet vara 150 mg C/Nm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b/ Ett samlat gränsvärde för tillförda lösningsmedel på 5% får användas i stället för&lt;br&gt;gränsvärdet för avgaskoncentrationer och gränsvärdet för flyktiga utsläpp av NMVOC.&lt;br&gt;c/ Ett samlat gränsvärde för tillförda lösningsmedel på 15% får användas i stället för&lt;br&gt;gränsvärdet för avgaskoncentrationer och gränsvärdet för flyktiga utsläpp av NMVOC.&lt;br&gt;d/ I gränsvärdet för flyktiga utsläpp ingår inte lösningsmedel som säljs som&lt;br&gt;ingredienser i beläggningspreparat i en förseglad behållare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Omvandling av naturgummi eller syntetiskt gummi:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 11. Gränsvärden för NMVOC-utsläpp från omvandling av naturgummi eller&lt;br&gt;syntetiskt gummi&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapacitet, metod,&lt;br&gt;ytterligare&lt;br&gt;specifikationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tröskelvärde för&lt;br&gt;lösningsmedels-&lt;br&gt;förbrukning (ton/år)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(mg C/Nm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärde för flyktiga&lt;br&gt;utsläpp av NMVOC (%&lt;br&gt;tillförda lösningsmedel)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nya och befintliga&lt;br&gt;anläggningar:&lt;br&gt;omvandling av&lt;br&gt;naturgummi eller&lt;br&gt;syntetiskt gummi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; 15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;aJ Ett samlat gränsvärde för tillförda lösningsmedel på 25% får användas i stället för&lt;br&gt;gränsvärdet för avgaskoncentrationer och gränsvärdet för flyktiga utsläpp av NMVOC.&lt;br&gt;b/ Om metoder används som gör det möjligt att återanvända återvunna lösningsmedel,&lt;br&gt;skall gränsvärdet vara 150 mg C/Nm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c/ I gränsvärdet för flyktiga utsläpp ingår inte lösningsmedel som säljs som&lt;br&gt;ingredienser i beredningar i en förseglad behållare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 Ytrengöring:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12. Gränsvärden för NMVOC-utsläpp från ytrengöring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapacitet, metoi&lt;br&gt;ytterligare&lt;br&gt;specifikationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tröskelvärde för&lt;br&gt;lösningsmedels-&lt;br&gt;förbrukning (ton/år)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärde&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärde för flyktiga&lt;br&gt;utsläpp av NMVOC (%&lt;br&gt;tillförda lösningsmedel)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Nya och befintliga&lt;br&gt;anläggningar:&lt;br&gt;ytrengöring med&lt;br&gt;ämnen som anges i&lt;br&gt;punkt 3 w&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 -5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 mg&lt;br&gt;substans/Nm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 mg substans&lt;br&gt;/Nm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Nya och befintliga&lt;br&gt;anläggningar: annan&lt;br&gt;ytrengöring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2-10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 mg C/Nm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;sup&gt;27&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; 10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 mg C/Nm&lt;sup&gt;3 27&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;sup&gt;27&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;a/ Anläggningar där det visas för den behöriga myndigheten att medelvärdet för&lt;br&gt;innehållet av organiska lösningsmedel i allt rengöringsmaterial inte överstiger 30&lt;br&gt;viktprocent är undantagna från tillämpning av dessa värden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. Utvinning av vegetabiliska oljor och animaliskt fett och raffinering av vegetabiliska&lt;br&gt;oljor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 13. Gränsvärden för NMVOC-utsläpp från utvinning av vegetabiliska oljor och&lt;br&gt;animaliskt fett och raffinering av vegetabiliska oljor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapacitet, metod,&lt;br&gt;ytterligare&lt;br&gt;specifikationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tröskelvärde för&lt;br&gt;lösningsmedels-&lt;br&gt;förbrukning (ton/år)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Total gränsvärde&lt;br&gt;(kg/ton)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nya och befintliga&lt;br&gt;anläggningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; 10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Djurfett: 1,5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ricin: 3,0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapsfrö: 1,0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Solrosfrö: 1,0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sojaböner (”normalkrossning”): 0,8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sojaböner (”vita flingor”): 1,2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra fröer och vegetabiliskt material: 3,0-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla fraktionerinsprocesser,&lt;br&gt;exkl. avslemning&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;': 1,5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslemning: 4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;a/ Gränsvärden för totala NMVOC-utsläpp från anläggningar för bearbetning av&lt;br&gt;enstaka partier frö eller annat vegetabilisk material skall bestämmas från fall till fall av de&lt;br&gt;behöriga myndigheterna på grundval av bästa tillgängliga teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b/ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rening av oljan från slem, bindemedel osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Fordonsreparationslackering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 14. Gränsvärden för NMVOC-utsläpp från fordonsreparationslackering&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapacitet, metod,&lt;br&gt;ytterligare&lt;br&gt;specifikationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tröskelvärde för&lt;br&gt;lösningsmedels-&lt;br&gt;förbrukning (ton/år)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(mg C/Nm&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärde för flyktiga&lt;br&gt;utsläpp av NMVOC (%&lt;br&gt;tillförda lösningsmedel)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nya och befintliga&lt;br&gt;anläggningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;a/ Överensstämmelse med gränsvärdena skall styrkas genom medelvärden för&lt;br&gt;mätningar som görs med 15 minuters intervall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 Träimpregnering:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 15. Gränsvärden för NMVOC-utsläpp från träimpregnering&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapacitet, metod,&lt;br&gt;ytterligare&lt;br&gt;specifikationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tröskelvärde för&lt;br&gt;lösningsmedels-&lt;br&gt;förbrukning (ton/år)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(mg C/Nm&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärde för flyktiga&lt;br&gt;utsläpp av NMVOC&lt;br&gt;(% tillförda lösningsmedel)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nya och befintliga&lt;br&gt;anläggningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;a/ Gäller inte för impregnering med kreosot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b/ Ett samlat gränsvärde på 11 kg lösningsmedel/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; behandlat trä får tillämpas i stället&lt;br&gt;för gränsvärdet för avgaskoncentration och gränsvärdet för flyktiga NMVOC-utsläpp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Kanada&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gränsvärdena for begränsning av utsläpp av flyktiga organiska föreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från nya stationära källor inom följande kategorier av stationära källor bestäms på grundval&lt;br&gt;av tillgänglig information om begränsningsteknik och begränsningsnivåer, inklusive&lt;br&gt;gränsvärden som tillämpas i andra länder, och följande dokument:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Canadian Council of Ministers of the Environment (CCME). Environmental Code of&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Practice for the Reduction of Solvent Emissions from Dry Cleaning Facilities. December&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992.PN1053.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CCME. Environmental Guideline for the Control of Volatile Organic Compounds Process&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emissions from New Organic Chemical Operations. September 1993. PN1108.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CCME. Environmental Code of Practice for the Measurement and Control of Fugitive VOC&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emissions from Equipment Leaks. October 1993. PN1106.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CCME. A Program to Reduce Volatile Organic Compound Emissions by 40 Percent from&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Adhesives and Sealants. March 1994. PN1116.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CCME. A Plan to Reduce Volatile Organic Compound Emissions by 20 Percent from&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Consumer Surface Coatings. March 1994. PN1114.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CCME. Environmental Guidelines for Controlling Emissions of Volatile Organic&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Compounds from Aboveground Storage Tanks. June 1995. PN1180.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CCME. Environmental Code of Practice for Vapour Recovery during Vehicle Rebränsleing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;at Service Stations and Other Gasoline Dispersing Facilities. (Stage II) April 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PN1184.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CCME. Environmental Code of Practice for the Reduction of Solvent Emissions from&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Commercial and Industrial Degreasing Facilities. June 1995. PN1182.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CCME. New Source Performance Standards and Guidelines for the Reduction of Volatile&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organic Compound Emissions from Canadian Automotive Original Equipment&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Manufacturer (OEM) Coating Facilities. August 1995. PN1234.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CCME. Environmental Guideline for the Reduction of Volatile Organic Compound&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emissions from the Plastics Processing Industry. July 1997. PN1276.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CCME. National Standards for the Volatile Organic Compound Content of Canadian&lt;br&gt;Commercial/Industrial Surface Coating Products - Automotive Refinishing. August 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PN1288.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. Förenta staterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. Gränsvärdena för begränsning av utsläpp av flyktiga organiska föreningar från nya&lt;br&gt;stationära källor inom följande kategorier av stationära källor anges i följande dokument:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storage Vessels for Petroleum Liquids - 40 Code of Federal Regulations (C.F.R.) Part 60,&lt;br&gt;Subpart K, and Subpart Ka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storage Vessels for Volatile Organic Liquids - 40 C.F.R. Part 60, Subpart Kb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Petroleum Refineries - 40 C.F.R. Part 60, Subpart J.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Surface Coating of Metal Fumiture -40 C.F.R. Part 60, Subpart EE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Surface Coating for Automobile and Light Duty Trucks - 40 C.F.R. Part 60, Subpart MM.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Publication Rotogravure Printing - 40 C.F.R. Part 60, Subpart QQ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pressure Sensitive Tape and Label Surface Coating Operations - 40 C.F.R. Part 60, Subpart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Large Appliance, Metal Coil and Beverage Can Surface Coating - 40 C.F.R. Part 60,&lt;br&gt;Subpart SS, Subpart TT and Subpart WW.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bulk Gasoline Terminals - 40 C.F.R. Part 60, Subpart XX.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rubber Tire Manufacturing - 40 C.F.R. Part 60, Subpart BBB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polymer Manufacturing - 40 C.F.R. Part 60, Subpart DDD.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flexible Vinyl and Urethane Coating and Printing - 40 C.F.R. Part 60, Subpart FFF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Petroleum Refinery Equipment Leaks and Wastewater Systems - 40 C.F.R. Part 60, Subpart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GGG and Subpart QQQ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synthetic Fiber Production - 40 C.F.R. Part 60, Subpart HHH.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Petroleum Dry Cleaners - 40 C.F.R. Part 60, Subpart JJJ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Onshore Naturgas Processing Plants - 40 C.F.R. Part 60, Subpart KKK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SOCMI Equipment Leaks, Air Oxidation Units, Distillation Operations and Reactor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Processes - 40 C.F.R. Part 60, Subpart VV, Subpart III, Subpart NNN and Subpart RRR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Magnetic Tape Coating - 40 C.F.R. Part 60, Subpart SSS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrial Surface Coatings - 40 C.F.R. Part 60, Subpart TTT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polymeric Coatings of Supporting Substrates Facilities - 40 C.F.R. Part 60, Subpart VVV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Not&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1/ Övervakning skall förstås som en allsidig aktivitet som omfattar utsläppsmätning,&lt;br&gt;massbalanberäkningar etc. Den kan utföras kontinuerligt eller icke-kontinuerligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägg I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PLAN FÖR HANTERING AV LÖSNINGSMEDEL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Detta tillägg till bilagan om gränsvärden för utsläpp av flyktiga organiska föreningar&lt;br&gt;utom metan (NMVOC) från stationära källor innehåller riktlinjer för upprättande av en plan&lt;br&gt;för hantering av lösningsmedel. Här fastställs en definition av de gällande principerna&lt;br&gt;(punkt 2) och ramarna för massbalansen (punkt 3) samt riktlinjer i fråga om kraven för&lt;br&gt;kontroll av överensstämmelse (punkt 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Syftet med planen för hantering av lösningsmedel är följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Att kontrollera överensstämmelse med kraven enligt artikel 9.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Att fastställa framtida minskningsaltemativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Följande definitioner utgör ramen för bestämning av massbalans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillförda organiska lösningsmedel (I=input, dvs. tillförsel):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Mängden organiska lösningsmedel eller mängden av dem i inköpta beredningar som&lt;br&gt;tillförs processen under den tidsperiod för vilken massbalansen beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Mängden organiska lösningsmedel eller mängden av dem i återvunna och återanvända&lt;br&gt;beredningar som tillförs processen. (Det återvunna lösningsmedlet räknas varje gång det&lt;br&gt;används i verksamheten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utsläppta organiska lösningsmedel (O=output, dvs. utsläpp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;01. Utsläpp av NMVOC i avgaser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;02. Förlust av organiska lösningsmedel i vatten, med hänsyn till behandlingen av spillvatten&lt;br&gt;vid beräkning av 05 om så är lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;03. Mängden organiska lösningsmedel som blir kvar som förorening eller återstod i&lt;br&gt;produkter som framställs i processen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;04. Utsläpp av ouppsamlade organiska lösningsmedel i luften. 1 dessa utsläpp ingår vanlig&lt;br&gt;rumsventilation där luft släpps ut i utomhusmiljön genom fönster, dörrar,&lt;br&gt;ventilationskanaler och liknande öppningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;05. Förlust av organiska lösningsmedel och/eller organiska föreningar på grund av kemiska&lt;br&gt;eller fysiska reaktioner (inklusive sådana som destrueras genom t.ex. förbränning eller&lt;br&gt;arman behandling av avgaser eller spillvatten eller samlas upp, t.ex. genom adsorption,&lt;br&gt;förutsatt att de inte omfattas av 06,07 eller 08).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;06. Organiska lösningsmedel som ingår i uppsamlat avfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;07. Organiska lösningsmedel eller organiska lösningsmedel ingående i beredningar som&lt;br&gt;säljs eller är avsedda att säljas som en produkt med kommersiellt värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;08. Organiska lösningsmedel som ingår i beredningar som återvunnits för återanvändning,&lt;br&gt;men som inte tillförs processen, förutsatt att de inte omfattas av 07.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;09. Organiska lösningsmedel som släpps ut på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjer för användning av planen för hantering av lösningsmedel för kontroll av&lt;br&gt;överensstämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Det sätt på vilket planen för hantering av lösningsmedel kommer att användas beror&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på vilket krav som skall kontrolleras enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kontroll av överensstämmelse med minskningsaltemativet i punkt 6 a i bilagan med&lt;br&gt;ett gränsvärde för totala utsläpp uttryckt i utsläpp av lösningsmedel per produktenhet eller&lt;br&gt;angivet på annat sätt i bilagan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) För alla verksamheter för vilka minskningsaltemativet i punkt 6 a i bilagan skall tillämpas&lt;br&gt;bör planen för hantering av lösningsmedel upprättas årligen för att fastställa förbrukningen&lt;br&gt;(C). Denna kan beräknas enligt följande ekvation:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C = 11 -08&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parallellt med denna skall fasta ämnen som används vid beläggning också beräknas för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;få fram det årliga referensutsläppet och utsläppsmålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) För bedömning av överensstämmelse med ett gränsvärde för totala utsläpp uttryckt i&lt;br&gt;utsläpp av lösningsmedel per produktenhet eller angivet på annat sätt i bilagan skall planen&lt;br&gt;för hantering av lösningsmedel genomföras årligen för bestämning av utsläppen av&lt;br&gt;NMVOC. NMVOC-utsläppen kan beräknas enligt följande ekvation:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E = F + O1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;där F är de flyktiga utsläppen av NMVOC enligt definitionen i punkt b i nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsläppssiffran skall sedan delas med motsvarande produktparameter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bestämning av flyktiga utsläpp av NMVOC för jämförelse med värden för flyktiga&lt;br&gt;utsläpp i bilagan:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Metod: De flyktiga NMVOC-utsläppen kan beräknas enligt följande ekvation:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F = 11 -O1 -05-06-07-08&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F = 02 + 03 + 04 + 09&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna mängd kan bestämmas genom direkt mätning av mängderna. Alternativt kan en&lt;br&gt;motsvarande beräkning utföras på annat sätt, t.ex. med hjälp av processens&lt;br&gt;uppsamlingskapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet för flyktiga utsläpp uttrycks som en del av de tillförda organiska lösningsmedlen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som kan beräknas enligt följande ekvation:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 = 11+12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Frekvens: De flyktiga utsläppen kan bestämmas genom en kort men omfattande serie&lt;br&gt;mätningar. Mätningarna behöver inte upprepas förrän utrustningen ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägg II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MINSKNINGSPLAN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Syftet med minskningsplanen är att göra det möjligt för operatören att genom andra&lt;br&gt;metoder åstadkomma utsläppsminskningar motsvarande dem som skulle ha uppnåtts om&lt;br&gt;gränsvärdena för utsläpp hade tillämpats. I detta syfte får operatören använda en valfri&lt;br&gt;minskningsplan som är särskilt utformad för hans anläggning, förutsatt att en motsvarande&lt;br&gt;minskning av utsläppen uppnås. Partema skall rapportera om de framsteg som görs när det&lt;br&gt;gäller att uppnå denna minskning av utsläppen, inbegripet erfarenheterna av tillämpningen&lt;br&gt;av minskningsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Praktisk tillämpning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Följande plan kan tillämpas vid användning av ytbeläggningar, lack, lim eller&lt;br&gt;tryckfärg. Om följande metod är olämplig kan den behöriga myndigheten tillåta en operatör&lt;br&gt;att tillämpa en alternativ undantagsplan som på tillfredsställande sätt uppfyller de principer&lt;br&gt;som redovisas här. Genom planens utformning tas hänsyn till följande fakta:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Om ersättningsämnen som endast innehåller en liten mängd eller inget lösningsmedel&lt;br&gt;alls fortfarande håller på att utvecklas, skall operatören ges en förlängd frist för att&lt;br&gt;genomföra sina minskningsplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Referenspunkten för minskade utsläpp bör i möjligaste mån motsvara de utsläpp som&lt;br&gt;skulle ha skett om ingen åtgärd hade vidtagits för att minska dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Följande plan skall användas för anläggningar för vilka en konstant halt av fasta&lt;br&gt;ämnen kan förutsättas och användas för att fastställa referenspunkten för minskade utsläpp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Operatören skall lägga fram en minskningsplan för utsläpp som särskilt omfattar&lt;br&gt;minskningar av den genomsnittliga halten av tillförda lösningsmedel och/eller en ökning av&lt;br&gt;effektiviteten vid användning av fasta ämnen för att uppnå en minskning av de totala&lt;br&gt;utsläppen från anläggningen till en bestämd procentsats av de årliga referensutsläppen, det&lt;br&gt;så kallade utsläppsmålet. Detta skall ske inom följande tidsram:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Tidsperiod&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Högsta tillåtna totala&lt;br&gt;årliga utsläpp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nya anläggningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Befintliga anläggningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Senast 31.10.2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Senast 31.10.2005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utsläppsmål x 1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Senast 31.10.2004&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Senast 31.10.2007&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utsläppsmål&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;b) Det årliga referensutsläppet skall beräknas på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den totala massan av fasta ämnen i den årligen konsumerade mängden beläggning&lt;br&gt;och/eller tryckfärg, lack eller lim bestäms. Fasta ämnen är alla ämnen i beläggningar,&lt;br&gt;tryckfärg, lack och lim som blir fasta då vattnet eller de flyktiga organiska föreningarna har&lt;br&gt;avdunstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De årliga referensutsläppen beräknas genom att den massa som bestämts i punkt a&lt;br&gt;multipliceras med motsvarande faktor i nedanstående tabell. De behöriga myndigheterna far&lt;br&gt;justera dessa faktorer för enskilda anläggningar för att återspegla en påvisad&lt;br&gt;effektivitetsökning vid användning av fasta ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Multiplikationsfaktor som&lt;br&gt;skall användas i punkt b ii&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rotogravyrtryck, flexografitryck, laminering i samband med&lt;br&gt;tryckningsverksamhet, tryckning, lackering i samband med&lt;br&gt;tryckningsverksamhet, trälackering, beläggning av textilier, tyg,&lt;br&gt;folie eller papper, limbeläggning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bandlackering; fordonsreparationslackering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beläggning av material avsedda att komma i kontakt med&lt;br&gt;livsmedel, lackering i luft- och rymdfartsindustrin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andra ytbeläggningar och rotationsscreentryck&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;iii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utsläppsmålet är lika med det årliga referensutsläppet multiplicerat med en&lt;br&gt;procentsats motsvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- (gränsvärdet för flyktiga utsläpp + 15) för anläggningar inom följande sektorer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fordonslackering (lösningsmedelsförbrukning &amp;lt; 15 ton/år) och&lt;br&gt;fordonsreparationslackering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- beläggning av metall, plast, textilier, tyg, folie eller papper (lösningsmedelsförbrukning 5-&lt;br&gt;15 ton/år),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- beläggning av träytor (lösningsmedelsförbrukning 15-25 ton/år), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- (gränsvärdet för flyktiga utsläpp + 5) för alla andra anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iv) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kraven är uppfyllda om det faktiska utsläppet av lösningsmedel som fastställs enligt&lt;br&gt;planen för hantering av lösningsmedel är mindre än eller lika med utsläppsmålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga VII&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;TIDSRAMAR ENLIGT ARTIKEL 3&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tidsramarna för tillämpning av de utsläppsgränsvärden som avses i artikel 3 punkt 2&lt;br&gt;och 3 punkt 3 skall vara följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;För nya stationära källor, ett är efter det att detta protokoll har trätt i kraft för den&lt;br&gt;berörda parten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;För befintliga stationära källor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;för en part som inte är ett land med en övergångsekonomi, ett år efter detta&lt;br&gt;protokolls ikraftträdande eller den 31 december 2007, beroende på vilket som inträffar&lt;br&gt;senare, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;för en part som är ett land med en övergångsekonomi, åtta år efter detta protokolls&lt;br&gt;ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tidsramarna för tillämpning av de utsläppsgränsvärden för bränslen och nya mobila&lt;br&gt;källor och de utsläppsgränsvärden för dieselbrännolja som anges i bilaga IV, tabell 2, skall&lt;br&gt;vara följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;för en part som inte är ett land med en övergångsekonomi, den dag då detta protokoll&lt;br&gt;träder i kraft eller de datum som gäller för de i bilaga Vill angivna åtgärderna och för de&lt;br&gt;gränsvärden som anges i bilaga IV, tabell 2, beroende på vilket som inträffar senare, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;för en part som är ett land med en övergångsekonomi, fem år efter detta protokolls&lt;br&gt;ikraftträdande eller fem år efter de datum som gäller för de i bilaga VIII angivna åtgärderna&lt;br&gt;och för gränsvärdena i bilaga IV, tabell 2, beroende pä vilket som inträffar senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa tidsramar skall inte gälla för en part i detta protokoll som omfattas av en kortare&lt;br&gt;tidsram i fråga om dieselbrännolja enligt protokollet om ytterligare minskning av&lt;br&gt;svavelutsläpp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I denna bilaga avses med ett land med en övergångsekonomi en part som&lt;br&gt;tillsammans med sitt ratifikations-, antagande-, godkännande-, eller anslutningsinstrument&lt;br&gt;har avgett en förklaring om att den önskar behandlas som ett land med en&lt;br&gt;övergångsekonomi när det gäller punkterna 1 och/eller 2 i denna bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga VIII&lt;br&gt;UTSLÄPPSGRÄNSVÄRDEN FÖR BRÄNSLEN&lt;br&gt;OCH NYA MOBILA KÄLLOR&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avsnitt A gäller för andra parter än Kanada och Förenta staterna, avsnitt B gäller for&lt;br&gt;Kanada och avsnitt C för Förenta staterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I denna bilaga anges utsläppsgränsvärden för NO&lt;sub&gt;X&lt;/sub&gt;, uttryckt som kvävedioxid (NO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;)-&lt;br&gt;ekvivalenter, och for kolväten, varav de flesta är flytande organiska föreningar, samt&lt;br&gt;miljöspecifikationer för bränslen saluförda för motorfordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tidsramarna för tillämpningen av utsläppsgränsvärdena i denna bilaga anges i bilaga&lt;br&gt;VII.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. Parter utom Kanada och Förenta staterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personbilar och lätta fordon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utsläppsgränsvärden för motordrivna fordon med minst fyra hjul som används för&lt;br&gt;personbefordran (kategori M) och för godsbefordran (kategori N) anges i tabell 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tunga fordon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utsläppsgränsvärdena för motorer i tunga fordon anges i tabellerna 2 eller 3,&lt;br&gt;beroende på vilka provningsmetoder som används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motorcyklar och mopeder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utsläppsgränsvärden för motorcyklar och mopeder anges i tabell 6 och tabell 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordon och maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utsläppsgränsvärden för jordbruks- och skogsbrukstraktorer och andra motorer för&lt;br&gt;fordon/maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg anges i tabellerna 4&lt;br&gt;och 5. Steg I (tabell 4) är baserat på ECE:s föreskrift nr 96, &amp;quot;Enhetliga bestämmelser för&lt;br&gt;godkännande av förbränningsmotorer som installeras i jordbruks- och skogsmaskiner, med&lt;br&gt;avseende på utsläpp av föroreningar från motorn.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bränslekvalitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Miljökvalitetspecifikationer för bensin och diesel bränslen anges i tabell 8-11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1. Gränsvärden för personbilar och lätta fordon&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="9"&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Partiklar -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tf&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Diesel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Z.0‘0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,025&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,025&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,06&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Kolväten och&lt;br&gt;kväveoxider tillsammans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Diesel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98‘0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Os&lt;br&gt;cn&lt;br&gt;cT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bensin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Kväveoxider&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Diesel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bensin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,08&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,08&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Il‘O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Kolväten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;L2 (g/km)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Diesel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bensin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Koloxid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Diesel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,63&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bensin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;br&gt;c-T&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;cn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;r*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,81&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 &lt;sup&gt;/Ä&lt;/sup&gt;'&lt;br&gt;sig&lt;br&gt;&amp;lt;s&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Q&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ai&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■Sö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1305&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;br&gt;&amp;lt;o&lt;br&gt;r*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E&lt;br&gt;v&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O&lt;br&gt;ro&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1760 &amp;lt;m&lt;sub&gt;t&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;br&gt;m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;br&gt;o&lt;br&gt;r-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E&lt;br&gt;v&lt;br&gt;m&lt;br&gt;o&lt;br&gt;m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;br&gt;v&lt;br&gt;o&lt;br&gt;so&lt;br&gt;c-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3" rowspan="4"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillämpas&lt;br&gt;fr.o.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.1.2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.1.2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.1.2002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.1.2002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.1.2006&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.1.2006 &lt;sup&gt;p&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.1.2007&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.1.2007&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Klass&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;S&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;g&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Kategori&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;tJi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Z&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;CD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03130/prop_200001__130-4.png" style="width:10pt;height:24pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03130/prop_200001__130-5.png" style="width:98pt;height:559pt;"/&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillämpas&lt;br&gt;fr.o.m. ~&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Koloxid&lt;br&gt;(g/kWh)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kolväten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(g/kWh)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kväveoxider&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(g/kWh)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Partiklar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(g/kWh)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rök&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(m&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.10.2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,10/0,13^&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.10.2006&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,02&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.10.2009&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,02&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;a/ Frän och med de angivna datumen och med undantag av fordon och motorer avsedda&lt;br&gt;för export till länder som inte är parter i detta protokoll samt utbytesmotorer för fordon som&lt;br&gt;är i bruk skall partema förbjuda registrering, försäljning, ibruktagande eller användning av&lt;br&gt;nya fordon drivna med en kompressionständnings- eller gasmotor samt försäljning och&lt;br&gt;användning av nya kompressionständnings- eller gasmotorer om deras utsläpp inte&lt;br&gt;överensstämmer med respektive gränsvärden. Från och med 12 månader före dessa datum&lt;br&gt;får typgodkännande vägras om gränsvärdena inte efterlevs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b/ För motorer vars slagvolym understiger 0,75 dm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; per cylinder och vars maximala&lt;br&gt;varvtal överstiger 3000 revolutioner per minut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3. Utsläppsgränsvärden för tunga fordon enligt provningsmetoden ETC (European&lt;br&gt;transient cycle) ~&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillämpas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fr.o.m. -&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Koloxid&lt;br&gt;(g/kWh)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Non-methane&lt;br&gt;kolväten&lt;br&gt;(g/kWh)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Methane -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(g/kWh)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kväveoxider&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(g/kWh)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Partiklar -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;br&gt;(2000)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.10.2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,16/0,21^&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2005)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.10.2006&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,03&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B2&lt;br&gt;(2008)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.10.2009&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,03&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;a/ Villkoren för kontroll av ETC- provningarnas godtagbarhet vid mätningar av utsläpp&lt;br&gt;från gasdrivna motorer mot utsläppsgränsvärdena i rad A skall ses över och vid behov&lt;br&gt;ändras i enlighet med det förfarande som anges i artikel 13 i direktiv 70/156/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b/ Från och med de angivna datumen och med undantag av fordon och motorer avsedda&lt;br&gt;för export till länder som inte är parter i detta protokoll samt utbytesmotorer för fordon som&lt;br&gt;är i bruk skall parterna förbjuda registrering, försäljning, ibruktagande eller användning av&lt;br&gt;nya fordon drivna med en kompressionständnings- eller gasmotor samt försäljning och&lt;br&gt;användning av nya kompressionständnings- eller gasmotorer om deras utsläpp inte&lt;br&gt;överensstämmer med respektive gränsvärden. Från och med 12 månader före dessa datum&lt;br&gt;får typgodkännande vägras om gränsvärdena inte efterlevs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c/ Endast för naturgasdrivna motorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d/ Gäller inte för gasdrivna motorer i steg A och stegen B 1 och B 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e/ För motorer vars slagvolym understiger 0,75 dm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; per cylinder och vars maximala&lt;br&gt;varvtal överstiger 3000 revolutioner per minut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4. Utsläppsgränsvärden (steg I) för dieselmotorer för mobila maskiner som inte är&lt;br&gt;avsedda att användas för transporter på väg (mätningsförfarande ISO 8178)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoeffekt (P)&lt;br&gt;(kW)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillämpas&lt;br&gt;fr.o.m. &lt;sup&gt;s/&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Koloxid&lt;br&gt;(g/kWh)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kolväten&lt;br&gt;(g/kWh)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kväve-&lt;br&gt;oxider&lt;br&gt;(g/kWh)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Partiklar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(g/kWh)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130 &amp;lt;P &amp;lt;560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31.12.1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&amp;lt;P&amp;lt;130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31.12.1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&amp;lt;P&amp;lt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31.03.1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;a/ Från och med det angivna datumet och med undantag av fordon och motorer avsedda&lt;br&gt;för export till länder som inte är parter i detta protokoll samt utbytesmotorer för fordon som&lt;br&gt;är i bruk skall parterna skall parterna tillåta registrering, i förekommande fall, och&lt;br&gt;utsläppande på marknaden av nya motorer oavsett om de är installerade i maskiner, endast&lt;br&gt;om de uppfyller de gränsvärden som anges i tabellen. Från och med den 30 juni 1998 skall&lt;br&gt;inte typgodkännande ges för en motortyp eller en motorfamilj som inte uppfyller&lt;br&gt;utsläppsgränsvärdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Dessa utsläppsgränsvärden gäller de avgaser som lämnar motorn och de skall klaras&lt;br&gt;utan att någon anordning för efterbehandling av avgaser satts in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5. Utsläppsgränsvärden (steg II) för dieselmotorer för mobila maskiner som inte är&lt;br&gt;avsedda att användas för transporter på väg (mätningsförfarande ISO 8178)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoeffekt (P)&lt;br&gt;(kW)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillämpas&lt;br&gt;fr.o.m. -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Koloxid&lt;br&gt;(g/kWh)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kolväten&lt;br&gt;(g/kWh)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kväveoxid&lt;br&gt;er (g/kWh)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Partiklar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(g/kWh)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130&amp;lt;P&amp;lt;560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31.12.2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&amp;lt;P&amp;lt; 130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31.12.2002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&amp;lt;P&amp;lt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31.12.2003&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&amp;lt;P&amp;lt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31.12.2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;a/ Från och med det angivna dammet och med undantag av fordon och motorer avsedda&lt;br&gt;för export till länder som inte är parter i detta protokoll samt utbytesmotorer för fordon som&lt;br&gt;är i bruk skall parterna skall parterna tillåta registrering, i förekommande fall, och&lt;br&gt;utsläppande på marknaden av nya motorer oavsett om de är installerade i maskiner, endast&lt;br&gt;om de uppfyller de gränsvärden som anges i tabellen. Från och med den 30 juni 1998 skall&lt;br&gt;inte typgodkännande ges för en motortyp eller en motorfamilj som inte uppfyller&lt;br&gt;utsläppsgränsvärdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6. Utsläppsgränsvärden för motorcyklar och tre- och fyrhjuliga fordon (&amp;gt; 50 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;;&lt;br&gt;&amp;gt; 45 km/h) som skall tillämpas från och med den 17 juni 1999 ~&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Motortyp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tvåtaktsmotorer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CO = 8 g/km&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HC = 4g/km&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NO&lt;sub&gt;X&lt;/sub&gt; = 0,1 g/km&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fyrtaktsmotorer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CO = 13 g/km&lt;br&gt;HC = 3g/km&lt;br&gt;NO&lt;sub&gt;X&lt;/sub&gt; = 0,3 g/km&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;a/ Typgodkännande skall inte ges från det angivna datumet om fordonets utsläpp inte&lt;br&gt;uppfyller gränsvärdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm.: För tre- och fyrhjuliga fordon skall gränsvärdena multipliceras med 1,5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 7. Utsläppsgränsvärde för mopeder (&amp;lt; 50 cm&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;; &amp;lt; 45 km/h)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Steg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Tillämpas fr.o.m. -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CO (g/km)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;HC + NO, (g/km)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17.6.1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0 &lt;sup&gt;h/&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17.6.2002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;l,0&lt;sup&gt;s/&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;a! Typgodkännande skall inte ges från de angivna datumen om fordonets utsläpp inte&lt;br&gt;uppfyller gränsvärdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b/ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;För tre- och fyrhjuliga mopeder, multiplicera med 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c/ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;För tre- och fyrhjuliga mopeder, 3,5 g/km.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8. Miljöspecifikationer för saluförda bränslen som skall användas i fordon som är&lt;br&gt;utrustade med motorer med styrd tändning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Typ: Bensin&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Parameter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Enhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärden -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Provning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minimum&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Maximum&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Metod -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Publice-&lt;br&gt;ringsår&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RON (Research octane number)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EN 25164&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MON (Motor octane number)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EN 25163&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ångtryck (Reid), sommartid -&lt;br&gt;Destillation:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kPa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EN 12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;avdunstad vid 100°C&lt;br&gt;avdunstad vid 150°C&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Analys av kolväten:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;% v/v&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;% v/v&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EN-ISO 3405&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- olefiner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;% v/v&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,0-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ASTM D1319&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- aromatiska kolväten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ASTM D1319&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- bensen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;projekt&lt;br&gt;EN 12177&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Syreinnehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oxygenater:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;% m/m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EN 1601&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Metanol, tillsats av&lt;br&gt;stabiliseringsmedel nödvändig&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;% v/v&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EN 1601&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Etanol, stabiliseringsmedel kan&lt;br&gt;vara nödvändiga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;% v/v&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EN 1601&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Isopropylalkohol&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;% v/v&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EN 1601&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Tertbutylalkohol&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;% v/v&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EN 1601&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Isobutylalkohol&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;% v/v&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EN 1601&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Etrar innehållande 5 eller flera&lt;br&gt;kolatomer per molekyl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;% v/v&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EN 1601&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andra oxygenater&lt;sup&gt;£/&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;% v/v&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EN 1601&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svavelhalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mg/kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;projekt&lt;br&gt;EN-ISO/DIS&lt;br&gt;14596&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;a/ De värden som anges i specifikationen är ”verkliga värden”. Vid fastställandet av&lt;br&gt;gränsvärdena har betingelserna i ISO 4259, ”Petroleumprodukter - bestämning och&lt;br&gt;användning av precisionsdata i förhållande till provningsmetoder”, använts och en minsta&lt;br&gt;skillnad på 2R över noll (R = reproducerbarhet) har beaktats när minimivärdet fastställts.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet för enskilda mätningar skall tolkas på grundval av de kriterier som beskrivs i ISO&lt;br&gt;4259 (utgiven 1995).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b/ EN - European standard, IP - The Institute of Petroleum, DIS - Draft international&lt;br&gt;standard.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c/ Sommartid skall börja senast den 1 maj och sluta tidigast den 30 september. För&lt;br&gt;medlemsstater med arktiska förhållanden skall sommartid börja senast den 1 juni och sluta&lt;br&gt;tidigast den 31 augusti och trycket (Reid) skall begränsas till 70 kPa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d/ Med undantag av blyfri normalbensin (med ett minsta MON på 81 och ett minsta&lt;br&gt;RON på 91) för vilken det högsta innehållet av oljefmer skall vara 21 viktprocent. Dessa&lt;br&gt;gränsvärden skall inte vara något hinder för att annan blyfri bensin med lägre oktantal än&lt;br&gt;dessa införs på en medlemsstats marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e/ Andra monoalkoholer med en destillationsslutpunkt som inte är högre än den&lt;br&gt;destillationsslutpunkt som fastställts i nationella specifikationer eller, i avsaknad av dessa, i&lt;br&gt;industriella specifikationer för motorbränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Parterna skall svara för att bensin får saluföras inom deras territorium efter den 1&lt;br&gt;januari 2000 endast om den motsvarar de miljöspecifikationer som anges i tabell 8. Om en&lt;br&gt;part bedömer att ett förbud mot bensin med en svavelhalt som inte uppfyller&lt;br&gt;specifikationerna för svavelhalt i tabell 8, men som inte överskrider den nuvarande&lt;br&gt;svavelhalten, skulle leda till allvarliga problem för dess industrier att genomföra de&lt;br&gt;nödvändiga förändringarna i sina produktionsanläggningar före den 1 januari 2000, får den&lt;br&gt;förlänga tiden under vilken försäljning av sådan bensin är tillåten inom sitt territorium&lt;br&gt;längst till den 1 januari 2003.1 så fall skall parten ange i en förklaring som deponeras&lt;br&gt;tillsammans med dess ratifikations-, antagande-, godkännande-, eller anslutningsinstrument&lt;br&gt;att den har för avsikt att förlänga tidsperioden och skall lämna en skriftlig upplysning om&lt;br&gt;anledningen till verkställande organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 9. Miljöspecifikationer för saluförda bränslen avsedda för fordon utrustade med&lt;br&gt;motorer med kompressionständning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Typ: Dieselbränsle&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Parameter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Enhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärden -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Provning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minimum&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Maximum&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Metod -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Publiceringsår&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Cetantal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EN-ISO 5165&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Densitet vid 15°C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;845&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EN-ISO 3675&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Destillationspunkt: 95%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;°C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;360&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EN-ISO 3405&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Polycykliska aromatiska kolväten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;% m/m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IP 391&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svavelhalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mg/kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;projekt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EN-ISO/DIS 14596&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;a/ De värden som anges i specifikationen är ”verkliga värden”. Vid fastställandet av&lt;br&gt;gränsvärdena har betingelserna i ISO 4259, ”Petroleumprodukter - bestämning och&lt;br&gt;användning av precisionsdata i förhållande till provningsmetoder”, använts och en minsta&lt;br&gt;skillnad på 2R över noll (R = reproducerbarhet) har beaktats när minimivärdet fastställts.&lt;br&gt;Resultatet för enskilda mätningar skall tolkas på grundval av de kriterier som beskrivs i ISO&lt;br&gt;4259 (utgiven 1995).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b/ EN - European standard, IP - The Institute of Petroleum, DIS - Draft international&lt;br&gt;standard.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Parterna skall svara för att bensin får saluföras inom deras territorium efter den 1&lt;br&gt;januari 2000 endast om den motsvarar de miljöspecifikationer som anges i tabell 9. Om en&lt;br&gt;part bedömer att ett förbud mot bensin med en svavelhalt som inte uppfyller&lt;br&gt;specifikationerna för svavelhalt i tabell 9, men som inte överskrider den nuvarande&lt;br&gt;svavelhalten, skulle leda till allvarliga problem för dess industrier att genomföra de&lt;br&gt;nödvändiga förändringarna i sina produktionsanläggningar före den 1 januari 2000, får den&lt;br&gt;förlänga tiden under vilken försäljning av sådan bensin är tillåten inom sitt territorium&lt;br&gt;längst till den 1 januari 2003.1 så fall skall parten ange i en förklaring som deponeras&lt;br&gt;tillsammans med dess ratifikations-, antagande-, godkännande-, eller anslutningsinstrument&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att den har för avsikt att förlänga tidsperioden och skall lämna en skriftlig upplysning om&lt;br&gt;anledningen till verkställande organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 10. Miljöspecifikationer for saluförda bränslen avsedda för fordon utrustade med&lt;br&gt;motorer med styrd tändning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Typ: Bensin&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Parameter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Enhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärden -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Provning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minimum&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Maximum&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Metod &lt;sup&gt;k/&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Publiceringsår&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RON&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EN 25164&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MON&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EN 5163&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ångtryck (Reid),&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kPa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sommartid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Destillation:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;avdunstad vid 100°C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;% v/v&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;avdunstad vid 150°C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Analys av kolväten:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- olefmer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;% v/v&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- aromatiska kolväten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;% v/v&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ASTMD1319&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- bensen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;% v/v&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Syreinnehåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;% m/m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svavelhalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mg/kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;projekt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EN-ISO/DIS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14596&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;a/ De värden som anges i specifikationen är ”verkliga värden”. Vid fastställandet av&lt;br&gt;gränsvärdena har betingelserna i ISO 4259, ”Petroleumprodukter - bestämning och&lt;br&gt;användning av precisionsdata i förhållande till provningsmetoder”, använts och en minsta&lt;br&gt;skillnad på 2R över noll (R = reproducerbarhet) har beaktats när minimivärdet fastställts.&lt;br&gt;Resultatet för enskilda mätningar skall tolkas på grundval av de kriterier som beskrivs i ISO&lt;br&gt;4259 (utgiven 1995).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b/ EN - European standard, IP - The Institute of Petroleum, DIS - Draft international&lt;br&gt;standard.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Parterna skall svara för att bensin får saluföras inom deras territorium efter den 1&lt;br&gt;januari 2000 endast om den motsvarar de miljöspecifikationer som anges i tabell 10. Om en&lt;br&gt;part bedömer att ett förbud mot bensin med en svavelhalt som inte uppfyller&lt;br&gt;specifikationerna för svavelhalt i tabell 10, men som inte överskrider den nuvarande&lt;br&gt;svavelhalten, skulle leda till allvarliga problem för dess industrier att genomföra de&lt;br&gt;nödvändiga förändringarna i sina produktionsanläggningar före den 1 januari 2000, får den&lt;br&gt;förlänga tiden under vilken försäljning av sådan bensin är tillåten inom sitt territorium&lt;br&gt;längst till den 1 januari 2003.1 så fall skall parten ange i en förklaring som deponeras&lt;br&gt;tillsammans med dess ratifikations-, antagande-, godkännande-, eller anslutningsinstrument&lt;br&gt;att den har för avsikt att förlänga tidsperioden och skall lämna en skriftlig upplysning om&lt;br&gt;anledningen till verkställande organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 11. Miljöspecifikationer för saluförda bränslen avsedda för fordon utrustade med&lt;br&gt;motorer med kompressionständning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Typ: Dieselbränsle&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Parameter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Enhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Gränsvärden -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Provning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minimum&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Maximum&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Metod -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Publiceringsår&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Cetantal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Densitet vid 15°C&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Destillationspunkt: 95%&lt;br&gt;Polycykliska aromatiska&lt;br&gt;kolväten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svavelhalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;°C&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;% m/m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mg/kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;projekt&lt;br&gt;EN-ISO/DIS&lt;br&gt;14596&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;a/ De värden som anges i specifikationen är ”verkliga värden”. Vid fastställandet av&lt;br&gt;gränsvärdena har betingelserna i ISO 4259, ”Petroleumprodukter - bestämning och&lt;br&gt;användning av precisionsdata i förhållande till provningsmetoder”, använts och en minsta&lt;br&gt;skillnad på 2R över noll (R = reproducerbarhet) har beaktats när minimivärdet fastställts.&lt;br&gt;Resultatet för enskilda mätningar skall tolkas på grundval av de kriterier som beskrivs i ISO&lt;br&gt;4259 (utgiven 1995).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b/ EN - European standard, IP - The Institute of Petroleum, DIS - Draft international&lt;br&gt;standard.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Parterna skall svara för att bensin får saluföras inom deras territorium efter den 1&lt;br&gt;januari 2000 endast om den motsvarar de miljöspecifikationer som anges i tabell 11. Om en&lt;br&gt;part bedömer att ett förbud mot bensin med en svavelhalt som inte uppfyller&lt;br&gt;specifikationerna för svavelhalt i tabell 11, men som inte överskrider den nuvarande&lt;br&gt;svavelhalten, skulle leda till allvarliga problem för dess industrier att genomföra de&lt;br&gt;nödvändiga förändringarna i sina produktionsanläggningar före den 1 januari 2000, får den&lt;br&gt;förlänga tiden under vilken försäljning av sådan bensin är tillåten inom sitt territorium&lt;br&gt;längst till den 1 januari 2003.1 så fall skall parten ange i en förklaring som deponeras&lt;br&gt;tillsammans med dess ratifikations-, antagande-, godkännande-, eller anslutningsinstrument&lt;br&gt;att den har för avsikt att förlänga tidsperioden och skall lämna en skriftlig upplysning om&lt;br&gt;anledningen till verkställande organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Kanada&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. Nya utsläppskrav för lätta fordon, lätta lastbilar, tunga fordon, motorer i tunga fordon&lt;br&gt;och motorcyklar: Motor Vehicle Safety Act (och efterföljande lagstiftning), Schedule V of&lt;br&gt;the Motor Vehicle Safety Regulations: Vehicle Emissions (Standard 1100), SOR/97-376,&lt;br&gt;(28 July, 1997), med senare ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Canadian Environmental Protection Act, Diesel Fuel Regulations, SOR/97-110&lt;br&gt;(4 February, 1997, sulphur in diesel bränsle), med senare ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Canadian Environmental Protection Act, Benzene in Gasoline Regulations, SOR/97-&lt;br&gt;493 (6 November, 1997), med senare ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Canadian Environmental Protection Act, Sulphur in Gasoline Regulations, Canada&lt;br&gt;Gazette, Part II, June 4, 1999, med senare ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. Förenta staterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. Genomförande av ett program för begränsning av utsläpp från mobila källor för lätta&lt;br&gt;fordon, lätta lastbilar, tunga lastbilar samt bränslen enligt kraven i paragraferna 202 (a), 202&lt;br&gt;(g) och 202 (h) i Clean Air Act, med tillämpningsföreskrifter i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) 40 Code of Federal Regulations (C.F.R.) Part 80, Subpart D - Reformulated&lt;br&gt;Gasoline,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;40 C.F.R. Part 86, Subpart A - General Provisions for Emission Regulations,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;40 C.F.R. Part 80, section 80.29 — Controls and Prohibitions on Diesel Bränsle&lt;br&gt;Quality.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga IX&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;ÅTGÄRDER FÖR BEGRÄNSNING AV&lt;br&gt;AMMONIAKUTSLÄPP FRÅN KÄLLOR INOM&lt;br&gt;JORDBRUKET&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Parter som omfattas av skyldigheterna i artikel 3.8 a skall vidta de åtgärder som&lt;br&gt;anges i denna bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Varje part skall ta vederbörlig hänsyn till behovet av att minska förluster från hela&lt;br&gt;kvävets kretslopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. Riktlinjer för god iordbrukssed&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inom ett år från det att detta protokoll har trätt i kraft för partens vidkommande skall&lt;br&gt;en part fastställa, offentliggöra och sprida riktlinjer för god jordbrukssed för att begränsa&lt;br&gt;ammoniakutsläpp. Riktlinjerna skall ta hänsyn till de specifika förhållandena inom partens&lt;br&gt;territorium och skall innehålla bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kvävehushållning, med beaktande av kvävets hela kretslopp,&lt;br&gt;utfodringsstrategier vid animalieproduktion,&lt;br&gt;metoder för gödselspridning vilka ger låga utsläpp,&lt;br&gt;system för gödsellagring vilka ger låga utsläpp,&lt;br&gt;system för djurhållning vilka ger låga utsläpp,&lt;br&gt;möjligheter till begränsning av ammoniakutsläpp från användningen av handelsgödsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När parterna namnger riktlinjerna bör de undvika förväxling med andra riktlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Gödselmedel innehållande urea och ammoniumkarbonat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En part skall inom ett år från det att detta protokoll träder i kraft för parten vidta&lt;br&gt;sådana åtgärder som är möjliga för att begränsa ammoniakutsläpp från användningen av&lt;br&gt;fasta ureabaserade gödselmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En part skall inom ett år från det att detta protokoll träder i kraft för parten förbjuda&lt;br&gt;användningen av gödselmedel innehållande ammoniumkarbonat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. Stallgödselspridning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Varje part skall svara för att spridning av flytgödsel sker med metoder (enligt&lt;br&gt;riklinjedokument V, som antogs av verkställande organet vid sitt sjuttonde möte (beslut nr&lt;br&gt;1999/1) samt eventuella tillägg därtill) som har visat sig kunna minska utsläppen med minst&lt;br&gt;30% jämfört med det referensvärde som anges i riktlinjedokumentet i den mån parten anser&lt;br&gt;de lämpliga med hänsyn till lokala markförhållanden och geomorfologiska förhållanden,&lt;br&gt;flytgödseltyp och jordbruksföretagens struktur. Tidsfristerna för genomförandet av dessa&lt;br&gt;åtgärder är: 31 december 2009 för parter med övergångsekonomier och den 31 december&lt;br&gt;2007 för övriga parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inom ett år från det att detta protokoll har trätt i kraft för partens vidkommande skall&lt;br&gt;en part svara för att fastgödsel som sprids på mark som skall plöjas nerbrukas senast inom&lt;br&gt;24 timmar efter spridning, i den mån parten anser en sådan åtgärd lämplig med hänsyn till&lt;br&gt;lokala markförhållanden och geomorfologiska förhållanden och jordbruksföretagens&lt;br&gt;struktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D. Gödsellagring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inom ett år från det att detta protokoll har trätt i kraft för partens vidkommande skall&lt;br&gt;en part för nya flytgödselbehållare på stora jordbruksföretag med mer än 2000 slaktsvin&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller 750 suggor eller 40 000 fjäderfän använda system eller metoder som medför låga&lt;br&gt;utsläpp och som har visat sig minska utsläppen med 40% eller mer jämfört med&lt;br&gt;referensvärdet (enligt det riktlinjedokumentet som avses i punkt 6) eller andra system eller&lt;br&gt;metoder som har visat sig lika effektiva. 2/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;För befintliga flytgödselbehållare på stora jordbruksföretag med mer än 2000&lt;br&gt;slaktsvin eller 750 suggor eller 40 000 fjäderfän skall en part uppnå en utsläppsminskning&lt;br&gt;på 40%, i den mån parten anser de nödvändiga metoderna tekniskt och ekonomiskt&lt;br&gt;genomförbara. 2/ Tidsfristerna för genomförandet av dessa åtgärder är: 31 december 2009&lt;br&gt;för parter med övergångsekonomier och den 31 december 2007 för övriga parter. 1/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E. Djurhållning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inom ett år från det att detta protokoll har trätt i kraft för partens vidkommande skall&lt;br&gt;en part för nya djurstallar på stora jordbruksföretag med mer än 2000 slaktsvin eller 750&lt;br&gt;suggor eller 40 000 fjäderfän använda uppfödningssystem som har visat sig minska&lt;br&gt;utsläppen med 20% eller mer jämfört med referensvärdet (enligt det riktlinjedokumentet&lt;br&gt;som avses i punkt 6) eller andra system eller metoder som har visat sig lika effektiva. 2/&lt;br&gt;Lämpligheten hos sådana system kan vara begränsad med hänsyn till djurskydd, till exempel&lt;br&gt;svinhållning på ströbädd och bur- och frigående system för fjäderfä.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Noter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1/ I denna bilaga avses med ett land med en övergångsekonomi en part som&lt;br&gt;tillsammans med sitt ratifikations-, antagande-, godkännande-, eller anslutningsinstrument&lt;br&gt;har avgett en förklaring om att den önskar behandlas som ett land med en&lt;br&gt;övergångsekonomi när det gäller punkterna 6 och/eller 9 i denna bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2/ Om en part bedömer att andra system eller metoder som har visat sig lika effektiva&lt;br&gt;kan användas för gödsellagring och djurhållning för att uppfylla kraven i punkterna 8 och&lt;br&gt;10, eller om en part bedömer att den minskning av utsläpp från gödsellagring som krävs&lt;br&gt;enligt punkt 9 inte är tekniskt och ekonomiskt genomförbar, skall motsvarande&lt;br&gt;dokumentation rapporteras i enlighet med artikel 7 1 a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser avseende förslag&lt;br&gt;om Sveriges godkännande av 1999 års protokoll&lt;br&gt;angående minskning av försurning, övergödning och&lt;br&gt;marknära ozon till konventionen om långväga&lt;br&gt;gränsöverskridande luftföroreningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt, miljödomstolen, Statskontoret, Kommers-&lt;br&gt;kollegium, Riksrevisionsverket, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen&lt;br&gt;i Västra Götalands län, Karolinska institutet för miljömedicin, Lunds&lt;br&gt;universitet, Göteborgs universitet, Statens jordbruksverk, Sveriges&lt;br&gt;lantbruksuniversitet, Naturvårdsverket, Banverket, Vägverket, Statens&lt;br&gt;väg- och transportforskningsinstitut, Kommunikationsforsknings-&lt;br&gt;beredningen, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Statens institut för&lt;br&gt;kommunikationsanalys, Närings- och teknikutvecklingsverket, Skogs-&lt;br&gt;styrelsen, Statens energimyndighet, Svenska Kommunförbundet,&lt;br&gt;Naturskyddsföreningen, Sveriges Industriförbund, Lantbrukarnas Riks-&lt;br&gt;förbund, Svenska Kraftverksföreningen, Svenska Fjärrvärmeföreningen,&lt;br&gt;Svenska Petroleum Institutet, Sveriges redareförening, Bilindustri-&lt;br&gt;föreningen, Internationella försumingssekretariatet, IVL, Svenska&lt;br&gt;Miljöinstitutet AB, Miljöförbundet Jordens Vänner, Svenska&lt;br&gt;Elverksföreningen, Svenska Lokaltrafikföreningen, Svenska&lt;br&gt;åkeriförbundet, Sveriges Energiföreningars Riksorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga till kapitel 27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1999 års justeringar och ändringar av&lt;br&gt;Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned&lt;br&gt;ozonskiktet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Annex II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ADJUSTMENTS TO THE&lt;br&gt;MONTREAL PROTOCOL ON&lt;br&gt;SUBSTANCES THAT&lt;br&gt;DEPLETE THE OZONE&lt;br&gt;LAYER&lt;br&gt;Adjustments relating to&lt;br&gt;controlled substances in Annex A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Meeting of the Parties decided&lt;br&gt;to adopt, in accordance with the&lt;br&gt;procedure laid down in paragraph 9&lt;br&gt;of Article 2 of the Montreal&lt;br&gt;Protocol and on the basis of the&lt;br&gt;assessments made pursuant to&lt;br&gt;Article 6 of the Protocol, the&lt;br&gt;adjustments regarding the&lt;br&gt;controlled substances in Annex A&lt;br&gt;to the Protocol, as set out in annex&lt;br&gt;II to the report of the Eleventh&lt;br&gt;Meeting of the Parties;&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;A. Article 2A: CFCs&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. The third sentence of paragraph 4&lt;br&gt;of Article 2A of the Protocol shall&lt;br&gt;be replaced by the following&lt;br&gt;sentence:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;However, in order to satisfy the&lt;br&gt;basic domestic needs of the Parties&lt;br&gt;operating under paragraph 1 of&lt;br&gt;Article 5, its calculated level of&lt;br&gt;production may exceed that limit by&lt;br&gt;a quantity equal to the annual&lt;br&gt;average of its production of the&lt;br&gt;controlled substances in Group I of&lt;br&gt;Annex A for basic domestic needs&lt;br&gt;for the period 1995 to 1997&lt;br&gt;inclusive.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JUSTERINGAR AV&lt;br&gt;MONTREALPROTOKOLLET&lt;br&gt;OM ÄMNEN SOM BRYTER&lt;br&gt;NED OZONSKIKTET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justeringar avseende&lt;br&gt;kontrollerade ämnen enligt&lt;br&gt;bilaga A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partskonferensen beslutade i&lt;br&gt;enlighet med förfarandet i artikel 2,&lt;br&gt;punkt 9 och på grundval av de&lt;br&gt;utvärderingar som gjorts enligt&lt;br&gt;artikel 6 i Montrealprotokollet att&lt;br&gt;anta följande justeringar avseende&lt;br&gt;de kontrollerade ämnena i bilaga A&lt;br&gt;till protokollet, vilka redovisats i&lt;br&gt;bilaga II till rapporten från den elfte&lt;br&gt;partskonferensen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;A. Artikel 2A:&lt;br&gt;Klorfluorkolfbreningar (CFC)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Tredje meningen i artikel 2A,&lt;br&gt;punkt 4 i protokollet skall ersättas&lt;br&gt;med följande mening:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tillgodose de grundläggande&lt;br&gt;inhemska behoven hos de parter&lt;br&gt;som avses i artikel 5, punkt 1 får&lt;br&gt;dock en parts beräknade&lt;br&gt;produktionsnivå överstiga denna&lt;br&gt;gräns med en mängd som motsvarar&lt;br&gt;dess genomsnittliga årsproduktion&lt;br&gt;av de kontrollerade ämnen under&lt;br&gt;grupp I i bilaga A för&lt;br&gt;grundläggande inhemska behov&lt;br&gt;under perioden 1995 till 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. The following paragraphs shall&lt;br&gt;be added after paragraph 4 of&lt;br&gt;Article 2A of the Protocol:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Each Party shall ensure that for&lt;br&gt;the twelve-month period&lt;br&gt;commencing on 1 January 2003 and&lt;br&gt;in each twelve-month period&lt;br&gt;thereafter, its calculated level of&lt;br&gt;production of the controlled&lt;br&gt;substances in Group I of Annex A&lt;br&gt;for the basic domestic needs of the&lt;br&gt;Parties operating under paragraph 1&lt;br&gt;of Article 5 does not exceed eighty&lt;br&gt;per cent of the annual average of its&lt;br&gt;production of those substances for&lt;br&gt;basic domestic needs for the period&lt;br&gt;1995 to 1997 inclusive.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Each Party shall ensure that for&lt;br&gt;the twelve-month period&lt;br&gt;commencing on 1 January 2005 and&lt;br&gt;in each twelve-month period&lt;br&gt;thereafter, its calculated level of&lt;br&gt;production of the controlled&lt;br&gt;substances in Group I of Annex A&lt;br&gt;for the basic domestic needs of the&lt;br&gt;Parties operating under paragraph 1&lt;br&gt;of Article 5 does not exceed fifty&lt;br&gt;per cent of the annual average of its&lt;br&gt;production of those substances for&lt;br&gt;basic domestic needs for the period&lt;br&gt;1995 to 1997 inclusive.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Each Party shall ensure that for&lt;br&gt;the twelve-month period&lt;br&gt;commencing on 1 January 2007 and&lt;br&gt;in each twelve-month period&lt;br&gt;thereafter, its calculated level of&lt;br&gt;production of the controlled&lt;br&gt;substances in Group I of Annex A&lt;br&gt;for the basic domestic needs of the&lt;br&gt;Parties operating under paragraph 1&lt;br&gt;of Article 5 does not exceed fifteen&lt;br&gt;per cent of the annual average of its&lt;br&gt;production of those substances for&lt;br&gt;basic domestic needs for the period&lt;br&gt;1995 to 1997 inclusive.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Följande punkter skall läggas till Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;efter artikel 2A, punkt 4 i Bilaga 6&lt;br&gt;protokollet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Varje part skall tillse att under&lt;br&gt;den tolvmånadersperiod som börjar&lt;br&gt;den 1 januari 2003, och under varje&lt;br&gt;tolvmånadersperiod därefter, den&lt;br&gt;beräknade nivån på dess produktion&lt;br&gt;av kontrollerade ämnen under&lt;br&gt;grupp I i bilaga A som är avsedd att&lt;br&gt;tillgodose de grundläggande&lt;br&gt;inhemska behoven hos de parter&lt;br&gt;som avses i artikel 5, punkt 1 inte&lt;br&gt;överstiger 80 procent av partens&lt;br&gt;genomsnittliga årsproduktion av&lt;br&gt;dessa ämnen för grundläggande&lt;br&gt;inhemska behov under perioden&lt;br&gt;1995 till 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Varje part skall tillse att under&lt;br&gt;den tolvmånadersperiod som börjar&lt;br&gt;den 1 januari 2005, och under varje&lt;br&gt;tolvmånadersperiod därefter, den&lt;br&gt;beräknade nivån på dess produktion&lt;br&gt;av kontrollerade ämnen under&lt;br&gt;grupp I i bilaga A som är avsedd att&lt;br&gt;tillgodose de grundläggande&lt;br&gt;inhemska behoven hos de parter&lt;br&gt;som avses i artikel 5, punkt 1 inte&lt;br&gt;överstiger 50 procent av partens&lt;br&gt;genomsnittliga årsproduktion av&lt;br&gt;dessa ämnen för grundläggande&lt;br&gt;inhemska behov under perioden&lt;br&gt;1995 till 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Varje part skall tillse att under&lt;br&gt;den tolvmånadersperiod som börjar&lt;br&gt;den 1 januari 2007, och under varje&lt;br&gt;tolvmånadersperiod därefter, den&lt;br&gt;beräknade nivån på dess produktion&lt;br&gt;av kontrollerade ämnen under&lt;br&gt;grupp I i bilaga A som är avsedd att&lt;br&gt;tillgodose de grundläggande&lt;br&gt;inhemska behoven hos de parter&lt;br&gt;som avses i artikel 5, punkt 1 inte&lt;br&gt;överstiger 15 procent av partens&lt;br&gt;genomsnittliga årsproduktion av&lt;br&gt;dessa ämnen för grundläggande&lt;br&gt;inhemska behov under perioden&lt;br&gt;1995 till 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8. Each Party shall ensure that for&lt;br&gt;the twelve-month period&lt;br&gt;commencing on 1 January 2010 and&lt;br&gt;in each twelve-month period&lt;br&gt;thereafter, its calculated level of&lt;br&gt;production of the controlled&lt;br&gt;substances in Group I of Annex A&lt;br&gt;for the basic domestic needs of the&lt;br&gt;Parties operating under paragraph 1&lt;br&gt;of Article 5 does not exceed zero.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8. Varje part skall tillse att under &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den tolvmånadersperiod som börjar Bilaga 6&lt;br&gt;den 1 januari 2010, och under varje&lt;br&gt;tolvmånadersperiod därefter, den&lt;br&gt;beräknade nivån på dess produktion&lt;br&gt;av kontrollerade ämnen under&lt;br&gt;grupp I i bilaga A som är avsedd att&lt;br&gt;tillgodose de grundläggande&lt;br&gt;inhemska behoven hos de parter&lt;br&gt;som avses i artikel, punkt 1 inte&lt;br&gt;överstiger noll.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9. For the purposes of calculating&lt;br&gt;basic domestic needs under&lt;br&gt;paragraphs 4 to 8 of this Article, the&lt;br&gt;calculation of the annual average of&lt;br&gt;production by a Party includes any&lt;br&gt;production entitlements that it has&lt;br&gt;transferred in accordance with&lt;br&gt;paragraph 5 of Article 2, and&lt;br&gt;excludes any production&lt;br&gt;entitlements that it has acquired in&lt;br&gt;accordance with paragraph 5 of&lt;br&gt;Article 2.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9. Vid beräkningen av de&lt;br&gt;grundläggande inhemska behoven&lt;br&gt;enligt punkterna 4 till 8 i denna&lt;br&gt;artikel skall produktionsrätter som&lt;br&gt;en part har överfort i enlighet med&lt;br&gt;artikel 2, punkt 5 tas med i&lt;br&gt;beräkningen av partens&lt;br&gt;genomsnittliga årsproduktion, men&lt;br&gt;inte produktionsrätter som den har&lt;br&gt;förvärvat i enlighet med artikel 2,&lt;br&gt;punkt 5.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B. Article 2B: Halons&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B. Artikel 2B: Haloner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1. The third sentence of paragraph 2&lt;br&gt;of Article 2B of the Protocol shall&lt;br&gt;be replaced by the following&lt;br&gt;sentence:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1. Tredje meningen i artikel 2B&lt;br&gt;punkt 2 i protokollet skall ersättas&lt;br&gt;med följande mening:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;However, in order to satisfy the&lt;br&gt;basic domestic needs of the Parties&lt;br&gt;operating under paragraph 1 of&lt;br&gt;Article 5, its calculated level of&lt;br&gt;production may, until 1 January&lt;br&gt;2002 exceed that limit by up to&lt;br&gt;fifteen per cent of its calculated&lt;br&gt;level of production in 1986;&lt;br&gt;thereafter, it may exceed that limit&lt;br&gt;by a quantity equal to the annual&lt;br&gt;average of its production of the&lt;br&gt;controlled substances in Group II of&lt;br&gt;Annex A for basic domestic needs&lt;br&gt;for the period 1995 to 1997&lt;br&gt;inclusive.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;För att tillgodose de grundläggande&lt;br&gt;inhemska behoven hos de parter&lt;br&gt;som avses i artikel 5, punkt 1 får&lt;br&gt;dock en parts beräknade&lt;br&gt;produktionsnivå fram till den 1&lt;br&gt;januari 2002 överstiga denna gräns&lt;br&gt;med högst femton procent av dess&lt;br&gt;produktionsnivå år 1986. Därefter&lt;br&gt;far den beräknade produktionsnivån&lt;br&gt;överstiga denna gräns med en&lt;br&gt;mängd som motsvarar partens&lt;br&gt;genomsnittliga årsproduktion av de&lt;br&gt;kontrollerade ämnen under grupp II&lt;br&gt;i bilaga A för grundläggande&lt;br&gt;inhemska behov under perioden&lt;br&gt;1995 till 1997.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2. The following paragraphs shall&lt;br&gt;be added after paragraph 2 of&lt;br&gt;Article 2B of the Protocol:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2. Följande punkter skall läggas till&lt;br&gt;efter artikel 2B, punkt 2 i&lt;br&gt;protokollet:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Each Party shall ensure that for&lt;br&gt;the twelve-month period&lt;br&gt;commencing on 1 January 2005 and&lt;br&gt;in each twelve-month period&lt;br&gt;thereafter, its calculated level of&lt;br&gt;production of the controlled&lt;br&gt;substances in Group II of Annex A&lt;br&gt;for the basic domestic needs of the&lt;br&gt;Parties operating under paragraph 1&lt;br&gt;of Article 5 does not exceed fifty&lt;br&gt;per cent of the annual average of its&lt;br&gt;production of those substances for&lt;br&gt;basic domestic needs for the period&lt;br&gt;1995 to 1997 inclusive.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Each Party shall ensure that for&lt;br&gt;the twelve-month period&lt;br&gt;commencing on 1 January 2010 and&lt;br&gt;in each twelve-month period&lt;br&gt;thereafter, its calculated level of&lt;br&gt;production of the controlled&lt;br&gt;substances in Group II of Annex A&lt;br&gt;for the basic domestic needs of the&lt;br&gt;Parties operating under paragraph 1&lt;br&gt;of Article 5 does not exceed zero.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annex III&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ADJUSTMENTS TO THE&lt;br&gt;MONTREAL PROTOCOL ON&lt;br&gt;SUBSTANCES THAT&lt;br&gt;DEPLETE THE OZONE&lt;br&gt;LAYER&lt;br&gt;Adjustments relating to&lt;br&gt;controlled substances in Annex B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Meeting of the Parties decided&lt;br&gt;to adopt, in accordance with the&lt;br&gt;procedure laid down in paragraph 9&lt;br&gt;of Article 2 of the Montreal&lt;br&gt;Protocol and on the basis of the&lt;br&gt;assessments made pursuant to&lt;br&gt;Article 6 of the Protocol, the&lt;br&gt;adjustments regarding the&lt;br&gt;controlled substances in Annex B to&lt;br&gt;the Protocol, as set out in annex III&lt;br&gt;to the report of the Eleventh&lt;br&gt;Meeting of the Parties;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Varje part skall tillse att under Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;den tolvmånadersperiod som börjar Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 1 januari 2005, och under varje&lt;br&gt;tolvmånadersperiod därefter, den&lt;br&gt;beräknade nivån på dess produktion&lt;br&gt;av de kontrollerade ämnena under&lt;br&gt;grupp II i bilaga A som är avsedd&lt;br&gt;att tillgodose de grundläggande&lt;br&gt;inhemska behoven hos de parter&lt;br&gt;som avses i artikel 5, punkt 1 inte&lt;br&gt;överstiger 50 procent av partens&lt;br&gt;genomsnittliga årsproduktion av&lt;br&gt;dessa ämnen for grundläggande&lt;br&gt;inhemska behov under perioden&lt;br&gt;1995 till 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Varje part skall tillse att under&lt;br&gt;den tolvmånadersperiod som börjar&lt;br&gt;den 1 januari 2010, och under varje&lt;br&gt;tolvmånadersperiod därefter, den&lt;br&gt;beräknade nivån på dess produktion&lt;br&gt;av de kontrollerade ämnena under&lt;br&gt;grupp II i bilaga A som är avsedd&lt;br&gt;att tillgodose de grundläggande&lt;br&gt;inhemska behoven hos de parter&lt;br&gt;som avses i artikel 5, punkt 1 inte&lt;br&gt;överstiger noll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga III&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JUSTERINGAR AV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MONTREALPROTOKOLLET&lt;br&gt;OM ÄMNEN SOM BRYTER&lt;br&gt;NED OZONSKIKTET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justeringar avseende&lt;br&gt;kontrollerade ämnen enligt&lt;br&gt;bilaga B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partskonferensen beslutade i&lt;br&gt;enlighet med förfarandet i artikel 2,&lt;br&gt;punkt 9 och på grundval av de&lt;br&gt;utvärderingar som gjorts enligt&lt;br&gt;artikel 6 i Montrealprotokollet att&lt;br&gt;anta följande justeringar avseende&lt;br&gt;de kontrollerade ämnena i bilaga B&lt;br&gt;till protokollet, vilka redovisats i&lt;br&gt;bilaga III till rapporten från den&lt;br&gt;elfte partskonferensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 2C: Other fully&lt;br&gt;halogenated CFCs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. The third sentence of paragraph 3&lt;br&gt;of Article 2C of the Protocol shall&lt;br&gt;be replaced by the following&lt;br&gt;sentence:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;However, in order to satisfy the&lt;br&gt;basic domestic needs of the Parties&lt;br&gt;operating under paragraph 1 of&lt;br&gt;Article 5, its calculated level of&lt;br&gt;production may, until 1 January&lt;br&gt;2003 exceed that limit by up to&lt;br&gt;fifteen per cent of its calculated&lt;br&gt;level of production in 1989;&lt;br&gt;thereafter, it may exceed that limit&lt;br&gt;by a quantity equal to eighty per&lt;br&gt;cent of the annual average of its&lt;br&gt;production of the controlled&lt;br&gt;substances in Group I of Annex B&lt;br&gt;for basic domestic needs for the&lt;br&gt;period 1998 to 2000 inclusive.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. The following paragraphs shall&lt;br&gt;be added after paragraph 3 of&lt;br&gt;Article 2C of the Protocol:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Each Party shall ensure that for&lt;br&gt;the twelve-month period&lt;br&gt;commencing on 1 January 2007 and&lt;br&gt;in each twelve-month period&lt;br&gt;thereafter, its calculated level of&lt;br&gt;production of the controlled&lt;br&gt;substances in Group I of Annex B&lt;br&gt;for the basic domestic needs of the&lt;br&gt;Parties operating under paragraph 1&lt;br&gt;of Article 5 does not exceed fifteen&lt;br&gt;per cent of the annual average of its&lt;br&gt;production of those substances for&lt;br&gt;basic domestic needs for the period&lt;br&gt;1998 to 2000 inclusive.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Each Party shall ensure that for&lt;br&gt;the twelve-month period&lt;br&gt;commencing on 1 January 2010 and&lt;br&gt;in each twelve-month period&lt;br&gt;thereafter, its calculated level of&lt;br&gt;production of the controlled&lt;br&gt;substances in Group I of Annex B&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;A. Artikel 2C: Andra fullständigt Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;halogenerade klorfluorkarboner Bilaga 6&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Tredje meningen i artikel 2C,&lt;br&gt;punkt 3 i protokollet skall ersättas&lt;br&gt;med följande mening:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tillgodose de grundläggande&lt;br&gt;inhemska behoven hos de parter&lt;br&gt;som avses i artikel 5, punkt 1 far&lt;br&gt;dock en parts beräknade&lt;br&gt;produktionsnivå fram till den 1&lt;br&gt;januari 2003 överstiga denna gräns&lt;br&gt;med högst 15 procent av dess&lt;br&gt;produktionsnivå år 1989. Därefter&lt;br&gt;far den beräknade produktionsnivån&lt;br&gt;överstiga denna gräns med en&lt;br&gt;mängd som motsvarar 80 procent&lt;br&gt;av partens genomsnittliga&lt;br&gt;årsproduktion av de kontrollerade&lt;br&gt;ämnena under grupp I i bilaga B för&lt;br&gt;grundläggande inhemska behov&lt;br&gt;under perioden 1998 till 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Följande punkter skall läggas till&lt;br&gt;efter artikel 2C, punkt 3 i&lt;br&gt;protokollet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Varje part skall tillse att under&lt;br&gt;den tolvmånadersperiod som börjar&lt;br&gt;den 1 januari 2007, och under varje&lt;br&gt;tolvmånadersperiod därefter, den&lt;br&gt;beräknade nivån för dess&lt;br&gt;produktion av de kontrollerade&lt;br&gt;ämnena under grupp I i bilaga B&lt;br&gt;som är avsedd att tillgodose de&lt;br&gt;grundläggande inhemska behoven&lt;br&gt;hos de parter som avses i artikel 5,&lt;br&gt;punkt 1 inte överstiger 15procent av&lt;br&gt;partens genomsnittliga&lt;br&gt;årsproduktion av dessa ämnen för&lt;br&gt;grundläggande inhemska behov&lt;br&gt;under perioden 1998 till 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Varje part skall tillse att under&lt;br&gt;den tolvmånadersperiod som börjar&lt;br&gt;den 1 januari 2010, och under varje&lt;br&gt;tolvmånadersperiod därefter, den&lt;br&gt;beräknade nivån för dess&lt;br&gt;produktion av de kontrollerade&lt;br&gt;ämnena under grupp I i bilaga B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;for the basic domestic needs of the&lt;br&gt;Parties operating under paragraph 1&lt;br&gt;of Article 5 does not exceed zero.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annex IV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ADJUSTMENTS TO THE&lt;br&gt;MONTREAL PROTOCOL ON&lt;br&gt;SUBSTANCES THAT&lt;br&gt;DEPLETE THE OZONE&lt;br&gt;LAYER&lt;br&gt;Adjustments relating to the&lt;br&gt;controlled substance in Annex E&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Meeting of the Parties decided&lt;br&gt;To adopt, in accordance with the&lt;br&gt;procedure laid down in paragraph 9&lt;br&gt;of Article 2 of the Montreal&lt;br&gt;Protocol and on the basis of the&lt;br&gt;assessments made pursuant to&lt;br&gt;Article 6 of the Protocol, the&lt;br&gt;adjustments regarding the&lt;br&gt;controlled substance in Annex E to&lt;br&gt;the Protocol, as set out in annex IV&lt;br&gt;to the report of the Eleventh&lt;br&gt;Meeting of the parties;&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Article 2H: Methyl bromide&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. The third sentence of paragraph 5&lt;br&gt;of Article 2H of the Protocol shall&lt;br&gt;be replaced by the following&lt;br&gt;sentence:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;However, in order to satisfy the&lt;br&gt;basic domestic needs of the Parties&lt;br&gt;operating under paragraph 1 of&lt;br&gt;Article 5, its calculated level of&lt;br&gt;production may, until 1 January&lt;br&gt;2002 exceed that limit by up to&lt;br&gt;fifteen per cent of its calculated&lt;br&gt;level of production in 1991;&lt;br&gt;thereafter, it may exceed that limit&lt;br&gt;by a quantity equal to the annual&lt;br&gt;average of its production of the&lt;br&gt;controlled substance in Annex E for&lt;br&gt;basic domestic needs for the period&lt;br&gt;1995 to 1998 inclusive.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som är avsedd att tillgodose de Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;grundläggande inhemska behoven Bilaga 6&lt;br&gt;hos de parter som avses i artikel 5,&lt;br&gt;punkt 1 inte överstiger noll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga IV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JUSTERINGAR AV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MONTREALPROTOKOLLET&lt;br&gt;OM ÄMNEN SOM BRYTER&lt;br&gt;NED OZONSKIKTET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justeringar avseende&lt;br&gt;kontrollerade ämnen enligt&lt;br&gt;Bilaga E&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partskonferensen beslutade i&lt;br&gt;enlighet med förfarandet i artikel 2,&lt;br&gt;punkt 9 och på grundval av de&lt;br&gt;utvärderingar som gjorts enligt&lt;br&gt;artikel 6 i Montrealprotokollet att&lt;br&gt;anta följande justeringar avseende&lt;br&gt;det kontrollerade ämnet i bilaga E&lt;br&gt;till protokollet, vilka redovisats i&lt;br&gt;bilaga IV till rapporten från den&lt;br&gt;elfte partskonferensen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;A. Artikel 2H: Metylbromid&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Tredje meningen i artikel 2H&lt;br&gt;punkt 5 i protokollet skall ersättas&lt;br&gt;med följande mening:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tillgodose de grundläggande&lt;br&gt;inhemska behoven hos de parter&lt;br&gt;som avses i artikel 5, punkt 1 får&lt;br&gt;dock en parts beräknade&lt;br&gt;produktionsnivå fram till den 1&lt;br&gt;januari 2002 överstiga denna gräns&lt;br&gt;med högst 15 procent av dess&lt;br&gt;produktionsnivå år 1991. Därefter&lt;br&gt;får den beräknade produktionsnivån&lt;br&gt;överstiga denna gräns med en&lt;br&gt;mängd som motsvarar partens&lt;br&gt;genomsnittliga årsproduktion av de&lt;br&gt;kontrollerade ämnena under grupp I&lt;br&gt;i bilaga E för grundläggande&lt;br&gt;inhemska behov under perioden&lt;br&gt;1995 till 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. The following paragraphs shall&lt;br&gt;be added after paragraph 5 of&lt;br&gt;Article 2H of the Protocol:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 bis. Each Party shall ensure that&lt;br&gt;for the twelve-month period&lt;br&gt;commencing on 1 January 2005 and&lt;br&gt;in each twelve-month period&lt;br&gt;thereafter, its calculated level of&lt;br&gt;production of the controlled&lt;br&gt;substance in Annex E for the basic&lt;br&gt;domestic needs of the Parties&lt;br&gt;operating under paragraph 1 of&lt;br&gt;Article 5 does not exceed eighty per&lt;br&gt;cent of the annual average of its&lt;br&gt;production of the substance for&lt;br&gt;basic domestic needs for the period&lt;br&gt;1995 to 1998 inclusive.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 ter. Each Party shall ensure that&lt;br&gt;for the twelve-month period&lt;br&gt;commencing on 1 January 2015 and&lt;br&gt;in each twelve-month period&lt;br&gt;thereafter, its calculated level of&lt;br&gt;production of the controlled&lt;br&gt;substance in Annex E for the basic&lt;br&gt;domestic needs of the Parties&lt;br&gt;operating under paragraph 1 of&lt;br&gt;Article 5 does not exceed zero.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Följande punkter skall läggas till Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;efter artikel 2H, punkt 5 i &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;protokollet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 bis. Varje part skall tillse att under&lt;br&gt;den tolvmånadersperiod som börjar&lt;br&gt;den 1 januari 2005, och under varje&lt;br&gt;tolvmånadersperiod därefter, den&lt;br&gt;beräknade nivån för dess produktion&lt;br&gt;av det kontrollerade ämnet i bilaga&lt;br&gt;E som är avsedd att tillgodose de&lt;br&gt;grundläggande inhemska behoven&lt;br&gt;hos de parter som avses i artikel 5,&lt;br&gt;punkt 1 inte överstiger 80 procent&lt;br&gt;av partens genomsnittliga&lt;br&gt;årsproduktion av dessa ämnen för&lt;br&gt;grundläggande inhemska behov&lt;br&gt;under perioden 1995 till 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 ter. Varje part skall tillse att under&lt;br&gt;den tolvmånadersperiod som börjar&lt;br&gt;den 1 januari 2015, och under varje&lt;br&gt;tolvmånadersperiod därefter, den&lt;br&gt;beräknade nivån för dess produktion&lt;br&gt;av det kontrollerade ämnet i bilaga&lt;br&gt;E som är avsedd att tillgodose de&lt;br&gt;grundläggande inhemska behoven&lt;br&gt;hos de parter som avses i artikel 5,&lt;br&gt;punkt 1 inte överstiger noll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMENDMENT TO THE&lt;br&gt;MONTREAL PROTOCOL ON&lt;br&gt;SUBSTANCES THAT&lt;br&gt;DEPLETE THE OZONE&lt;br&gt;LAYER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 1: Amendment&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;A. Article 2, paragraph 5&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;In paragraph 5 of Article 2 of the&lt;br&gt;Protocol, for the words: Artides 2A&lt;br&gt;to 2E there shall be substituted:&lt;br&gt;Artides 2A to 2F&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Article 2, paragraphs 8(a) and&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;In paragraphs 8(a) and 11 of Article&lt;br&gt;2 of the Protocol, for the words:&lt;br&gt;Artides 2A to 2H there shall be&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÄNDRING AV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MONTREALPROTOKOLLET&lt;br&gt;OM ÄMNEN SOM BRYTER&lt;br&gt;NED OZONSKIKTET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1: Ändring&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;A. Artikel 2, punkt 5&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I artikel 2, punkt 5 i protokollet&lt;br&gt;skall orden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;artiklarna 2A till 2E&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;artiklarna 2A till 2F&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;B. Artikel 2, punkt 8 (a) och&lt;br&gt;punkt 11&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I artikel 2, punkt 8 (a) och punkt 11&lt;br&gt;i protokollet skall orden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 2000/01. 1 samt. Nr 130&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;substituted: Articles 2A to 21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;artiklarna 2A till 2H &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;br&gt;ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;artiklarna 2A till 21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C. Article 2F, paragraph 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The following paragraph shall be&lt;br&gt;added after paragraph 7 of Article&lt;br&gt;2F of the Protocol:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C. Artikel 2F, punkt 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande punkt skall läggas till efter&lt;br&gt;artikel 2F, punkt 7 i protokollet:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Each Party producing one or more&lt;br&gt;of these substances shall ensure that&lt;br&gt;for the twelve-month period&lt;br&gt;commencing on 1 January 2004,&lt;br&gt;and in each twelve-month period&lt;br&gt;thereafter, its calculated level of&lt;br&gt;production of the controlled&lt;br&gt;substances in Group I of Annex C&lt;br&gt;does not exceed, annually, the&lt;br&gt;average of:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varje part som producerar ett eller&lt;br&gt;flera av dessa ämnen skall tillse att&lt;br&gt;under den tolvmånadersperiod som&lt;br&gt;börjar den 1 januari 2004, och under&lt;br&gt;varje tolvmånadersperiod därefter,&lt;br&gt;dess beräknade nivå avseende&lt;br&gt;produktion av kontrollerade ämnen&lt;br&gt;under grupp I i bilaga C inte&lt;br&gt;överstiger medeltalet for&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(a) The sum of its calculated level&lt;br&gt;of consumption in 1989 of the&lt;br&gt;controlled substances in Group I of&lt;br&gt;Annex C and two point eight per&lt;br&gt;cent of its calculated level of&lt;br&gt;consumption in 1989 of the&lt;br&gt;controlled substances in Group I of&lt;br&gt;Annex A; and&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(a) summan av den beräknade&lt;br&gt;forbrukningsnivån år 1989 avseende&lt;br&gt;de kontrollerade ämnena under&lt;br&gt;grupp I i bilaga C, och 2,8 procent&lt;br&gt;av den beräknade forbrukningsnivån&lt;br&gt;år 1989 avseende de kontrollerade&lt;br&gt;ämnena under grupp I i bilaga A,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(b) The sum of its calculated level&lt;br&gt;of production in 1989 of the&lt;br&gt;controlled substances in Group I of&lt;br&gt;Annex C and two point eight per&lt;br&gt;cent of its calculated level of&lt;br&gt;production in 1989 of the controlled&lt;br&gt;substances in Group I of Annex A.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(b) summan av den beräknade&lt;br&gt;produktionsnivån år 1989 avseende&lt;br&gt;de kontrollerade ämnena under&lt;br&gt;grupp I i bilaga C, och 2,8 procent&lt;br&gt;av den beräknade produktionsnivån&lt;br&gt;år 1989 avseende de kontrollerade&lt;br&gt;ämnena under grupp I i bilaga A.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;However, in order to satisfy the&lt;br&gt;basic domestic needs of the Parties&lt;br&gt;operating under paragraph 1 of&lt;br&gt;Article 5, its calculated level of&lt;br&gt;production may exceed that limit by&lt;br&gt;up to fifteen per cent of its&lt;br&gt;calculated level of production of the&lt;br&gt;controlled substances in Group I of&lt;br&gt;Annex C as defined above.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;För att tillgodose de grundläggande&lt;br&gt;inhemska behoven hos de parter&lt;br&gt;som avses i artikel 5.1 får dock en&lt;br&gt;parts beräknade produktionsnivå&lt;br&gt;överstiga denna gräns med högst 15&lt;br&gt;procent av den beräknade&lt;br&gt;produktionsnivån avseende de&lt;br&gt;kontrollerade ämnena under grupp I&lt;br&gt;i bilaga C.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;D. Article 21&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;The following Article shall be&lt;br&gt;inserted after Article 2H of the&lt;br&gt;Protocol:&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;D. Artikel 21&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Följande artikel skall inforas efter&lt;br&gt;artikel 2H i protokollet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 21: Bromochloromethan&lt;br&gt;Each Party shall ensure that for the&lt;br&gt;twelve-month period commencing&lt;br&gt;on 1 January 2002, and in each&lt;br&gt;twelve-month period thereafter, its&lt;br&gt;calculated level of consumption and&lt;br&gt;production of the controlled&lt;br&gt;substance in Group III of Annex C&lt;br&gt;does not exceed zero. This&lt;br&gt;paragraph will apply save to the&lt;br&gt;extent that the Parties decide to&lt;br&gt;pennit the level of production or&lt;br&gt;consumption that is necessary to&lt;br&gt;satisfy uses agreed by them to be&lt;br&gt;essential.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;E. Article 3&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;In Article 3 of the Protocol, for the&lt;br&gt;words:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artides 2, 2A to 2H there shall be&lt;br&gt;substituted:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artides 2, 2A to 21&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;F. Article 4, paragraphs 1 quin&lt;br&gt;and 1 sex&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;The following paragraphs shall be&lt;br&gt;added to Article 4 of the Protocol&lt;br&gt;after paragraph 1 qua:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 quin. As of 1 January 2004, each&lt;br&gt;Party shall ban the import of the&lt;br&gt;controlled substances in Group I of&lt;br&gt;Annex C from any State not party&lt;br&gt;to this Protocol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 sex. Within one year of the date&lt;br&gt;of entry into force of this&lt;br&gt;paragraph, each Party shall ban the&lt;br&gt;import of the controlled substance&lt;br&gt;in Group III of Annex C from any&lt;br&gt;State not party to this Protocol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 21: Bromklormetan&lt;br&gt;Varje part skall tillse att under den&lt;br&gt;tolvmånadersperiod som börjar den&lt;br&gt;1 januari 2002, och under varje&lt;br&gt;tolvmånadersperiod därefter, dess&lt;br&gt;beräknade produktions- eller&lt;br&gt;förbrukningsnivå avseende det&lt;br&gt;kontrollerade ämnet under grupp III&lt;br&gt;i bilaga C inte överstiger noll.&lt;br&gt;Denna punkt skall tillämpas utom i&lt;br&gt;den utsträckning som parterna&lt;br&gt;beslutar att tillåta den produktions-&lt;br&gt;eller förbrukningsnivå som är&lt;br&gt;nödvändig för att tillgodose&lt;br&gt;användningsområden som de enats&lt;br&gt;om är oumbärliga.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;E. Artikel 3&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I artikel 3 i protokollet skall orden:&lt;br&gt;artiklarna 2, 2A till 2H&lt;br&gt;ersättas med följande:&lt;br&gt;artiklarna 2, 2A till 21&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;F. Artikel 4, punkterna 1 quin och&lt;br&gt;1 sex&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Följande punkter skall läggas till i&lt;br&gt;artikel 4 i protokollet efter punkt 1&lt;br&gt;qua i protokollet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 quin. Från den 1 januari 2004&lt;br&gt;skall varje part förbjuda import av&lt;br&gt;de kontrollerade ämnena under&lt;br&gt;grupp I i bilaga C från varje stat&lt;br&gt;som inte är part i detta protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 sex. Inom ett år efter det att denna&lt;br&gt;punkt trätt i kraft skall varje part&lt;br&gt;förbjuda import av det kontrollerade&lt;br&gt;ämnet under grupp III i bilaga C&lt;br&gt;från varje stat som inte är part i&lt;br&gt;detta protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G. Article 4, paragraphs 2 quin&lt;br&gt;and 2 sex&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The following paragraphs shall be&lt;br&gt;added to Article 4 of the Protocol&lt;br&gt;after paragraph 2 qua:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G. Artikel 4, punkterna 2 quin &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 2 sex &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande punkter skall läggas till i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;artikel 4 efter punkt 2 qua i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;protokollet:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 quin. As of 1 January 2004, each&lt;br&gt;Party shall ban the export of the&lt;br&gt;controlled substances in Group I of&lt;br&gt;Annex C to any State not party to&lt;br&gt;this Protocol.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 quin. Från den 1 januari 2004&lt;br&gt;skall varje part förbjuda export av&lt;br&gt;de kontrollerade ämnena under&lt;br&gt;grupp I i bilaga C till varje stat som&lt;br&gt;inte är part i detta protokoll.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 sex. Within one year of the date&lt;br&gt;of entry into force of this&lt;br&gt;paragraph, each Party shall ban the&lt;br&gt;export of the controlled substance&lt;br&gt;in Group III of Annex C to any&lt;br&gt;State not party to this Protocol.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 sex. Inom ett år efter det att denna&lt;br&gt;punkt trätt i kraft skall varje part&lt;br&gt;förbjuda export av det kontrollerade&lt;br&gt;ämnet under grupp III i bilaga C till&lt;br&gt;varje stat som inte är part i detta&lt;br&gt;protokoll.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H. Article 4, paragraphs 5 to 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In paragraphs 5 to 7 of Article 4 of&lt;br&gt;the Protocol, for the words:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H. Artikel 4, punkterna 5 till 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 4, punkterna 5 till 7 i&lt;br&gt;protokollet skall orden:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Annexes A and B, Group II of&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annex C and Annex E there shall&lt;br&gt;be substituted:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bilagorna A och B, grupp II i bilaga&lt;br&gt;C och bilaga E&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Annexes A, B, C and E&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ersättas med följande:&lt;br&gt;bilagorna A, B, C och E&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I. Article 4, paragraph 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In paragraph 8 of Article 4 of the&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protocol, for the words:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I. Artikel 4, punkt 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 4, punkt 8 i protokollet&lt;br&gt;skall orden:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Artides 2A to 2E, Artides 2G and&lt;br&gt;2H there shall be substituted:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;artiklarna 2A till 2E, 2G och 2H&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Artides 2A to 21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;artiklarna 2A till 21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;J. Article 5, paragraph 4&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;In paragraph 4 of Article 5 of the&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protocol, for the words:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artides 2A to 2H there shall be&lt;br&gt;substituted: Artides 2A to 21&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;K. Article 5, paragraphs 5 and 6&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;In paragraphs 5 and 6 of Article 5&lt;br&gt;of the Protocol, for the words:&lt;br&gt;Artides 2A to 2E&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;there shall be substituted:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artides 2A to 2E and Article 21&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;J. Artikel 5, punkt 4&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I artikel 5, punkt 4 i protokollet&lt;br&gt;skall orden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;artiklarna 2A till 2H&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;artiklarna 2A till 21&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;K. Artikel 5, punkterna 5 och 6&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I artikel 5, punkterna 5 och 6 i&lt;br&gt;protokollet skall orden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;artiklarna 2A till 2E&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;artiklarna 2A till 2E och 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;L. Article 5, paragraph 8 ter (a)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;The following sentence shall be&lt;br&gt;added at the end of subparagraph 8&lt;br&gt;ter (a) of Article 5 of the Protocol:&lt;br&gt;As of 1 January 2016 each Party&lt;br&gt;operating under paragraph 1 of this&lt;br&gt;Article shall comply with the&lt;br&gt;control measures set out in&lt;br&gt;paragraph 8 of Article 2F and, as&lt;br&gt;the basis for its compliance with&lt;br&gt;these control measures, it shall use&lt;br&gt;the average of its calculated levels&lt;br&gt;of production and consumption in&lt;br&gt;2015;&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;L. Artikel 5, punkt 8 ter (a)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Följande mening skall läggas till i&lt;br&gt;slutet av artikel 5.8 ter (a) i&lt;br&gt;protokollet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med den 1 januari 2016&lt;br&gt;skall varje part som avses i punkt 1 i&lt;br&gt;denna artikel fullgöra de&lt;br&gt;kontrollåtgärder som avses i artikel&lt;br&gt;2F, punkt 8 och skall basera&lt;br&gt;fullgörandet på medeltalet för dess&lt;br&gt;beräknade produktions- och&lt;br&gt;konsumtionsnivåer år 2015,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 130&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;M. Article 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;M. Artikel 6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;In Article 6 of the Protocol, for the&lt;br&gt;words: Artides 2A to 2H there shall&lt;br&gt;be substituted:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I artikel 6 i protokollet skall orden: Bilaga 6&lt;br&gt;artiklarna 2A till 2H&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Artides 2A to 21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;artiklarna 2A till 21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;N. Article 7, paragraph 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In paragraph 2 of Artide 7 of the&lt;br&gt;Protocol, for the words: Annexes B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;N. Artikel 7, punkt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 7, punkt 2 i protokollet&lt;br&gt;skall orden:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;and C there shall be substituted:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annex B and Groups I and II of&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annex C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bilagorna B och C&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bilaga B och grupperna I och II i&lt;br&gt;bilaga C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O. Article 7, paragraph 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The following sentence shall be&lt;br&gt;added after the first sentence of&lt;br&gt;paragraph 3 of Article 7 of the&lt;br&gt;Protocol:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O. Artikel 7, punkt 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande mening skall läggas till&lt;br&gt;efter första meningen i artikel 7,&lt;br&gt;punkt 3 i protokollet:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Each Party shall provide to the&lt;br&gt;Secretariat statistical data on the&lt;br&gt;annual amount of the controlled&lt;br&gt;substance listed in Annex E used&lt;br&gt;for quarantine and pre-shipment&lt;br&gt;applications.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varje part skall till sekretariatet&lt;br&gt;lämna statistiska uppgifter om den&lt;br&gt;årliga mängd av det kontrollerade&lt;br&gt;ämnet i bilaga E som används för&lt;br&gt;karantänsbehandling och vid&lt;br&gt;förberedelser för utförsel.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;P. Article 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In paragraph 1 of Article 10 of the&lt;br&gt;Protocol, for the words: Artides 2A&lt;br&gt;to 2E there shall be substituted:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artides 2A to 2E and Article 21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;P. Artikel 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 10, punkt 1 i protokollet&lt;br&gt;skall orden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;artiklarna 2A till 2E&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;artiklarna 2A till 2E och artikel 21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Q. Article 17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Q. Artikel 17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;In Artide 17 of the Protocol, for the&lt;br&gt;words: Artides 2A to 2H there shall&lt;br&gt;be substituted: Artides 2A to 21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I artikel 17 i protokollet skall orden:&lt;br&gt;artiklarna 2A till 2H&lt;br&gt;ersättas med följande:&lt;br&gt;artiklarna 2A till 21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;R. Annex C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;R. Bilaga C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;The following group shall be added&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Följande grupp skall läggas till i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;to Annex C to the Protocol:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bilaga C i protokollet:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Group &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Group III&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grupp &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Grupp III&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Substance CH&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;BrCl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ämne &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;CH&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;BrCl&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bromochloromethane&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bromklormetan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Number of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Isomers &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;isomerer &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ozone-Depleting&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ozonnedbrytande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Potential &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0,12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;potential &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;0,12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Article 2: Relationship to the&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2: Förhållandet till de&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997 amendment&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ändringar som beslutades 1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;No State or regional economic&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ingen stat eller organisation för&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;integration organization may&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;regional ekonomisk integration får&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;deposit an instrument of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;deponera ett ratifikations-,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ratification, acceptance or approval&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;godtagande-, godkännande- eller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of or accession to this Amendment&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;anslutningsinstrument avseende&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;unless it has previously, or&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;detta ändringsdokument såvida den&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;simultaneously, deposited such an&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;inte tidigare, eller samtidigt, har&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;instrument to the Amendment&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;deponerat ett sådant instrument&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;adopted at the Ninth Meeting of the&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;avseende det ändringsdokument&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Parties in Montreal, 17 September&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;som antogs vid parternas nionde&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;möte i Montreal den 17 september&lt;br&gt;1997.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Article 3: Entry into force&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3: Ikraftträdande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1. This Amendment shall enter into&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1. Detta ändringsdokument skall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;force on 1 January 2001, provided&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;träda i kraft den 1 januari 2001,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;that at least twenty instruments of&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;förutsatt att minst 20 ratifikations-,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ratification, acceptance or approval&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;godtagande- eller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of the Amendment have been&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;godkännandeinstrument avseende&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;deposited by States or regional&lt;br&gt;economic integration organizations&lt;br&gt;that are Parties to the Montreal&lt;br&gt;Protocol on Substances that Deplete&lt;br&gt;the Ozone Layer. In the event that&lt;br&gt;this condition has not been fulfilled&lt;br&gt;by that date, the Amendment shall&lt;br&gt;enter into force on the ninetieth day&lt;br&gt;following the date on which it has&lt;br&gt;been fulfilled.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändringarna har deponerats av stater Prop. 2000/01:130&lt;br&gt;eller organisationer för regional Bilaga 6&lt;br&gt;ekonomisk integration som är parter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Montrealprotokollet om ämnen&lt;br&gt;som bryter ned ozonskiktet. Om&lt;br&gt;detta villkor inte är uppfyllt&lt;br&gt;ovannämnda dag, träder ändringarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i kraft på den nittionde dagen efter&lt;br&gt;den dag då villkoret har uppfyllts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. For the purposes of paragraph 1,&lt;br&gt;any such instrument deposited by a&lt;br&gt;regional economic integration&lt;br&gt;organization shall not be counted as&lt;br&gt;additional to those deposited by&lt;br&gt;member States of such&lt;br&gt;organization.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. After the entry into force of this&lt;br&gt;Amendment, as provided under&lt;br&gt;paragraph 1, it shall enter into force&lt;br&gt;for any other Party to the Protocol&lt;br&gt;on the ninetieth day following the&lt;br&gt;date of deposit of its instrument of&lt;br&gt;ratification, acceptance or approval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid tillämpningen av punkt 1&lt;br&gt;skall ett instrument som deponerats&lt;br&gt;av en organisation för regional&lt;br&gt;ekonomisk integration inte räknas&lt;br&gt;för sig utöver de instrument som&lt;br&gt;deponerats av en sådan&lt;br&gt;organisations medlemsstater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Efter det att detta&lt;br&gt;ändringsdokument trätt i kraft i&lt;br&gt;enlighet med punkt 1 skall det träda&lt;br&gt;i kraft för varje annan part i&lt;br&gt;protokollet på den nittionde dagen&lt;br&gt;efter det att dess ratifikations-,&lt;br&gt;godtagande- eller&lt;br&gt;godkännandeinstrument deponerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kallelse till hearing om ratificering av 1999 års&lt;br&gt;ändringar av Montrealprotokollet om ämnen som&lt;br&gt;bryter ned ozonskiktet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Datum: torsdagen den 23 november 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tid: 9.00-10.00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plats: Miljödepartementet, Tegelbacken 2, sammanträdesrum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Homborgarsjön, plan 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syfte: Regeringen har för avsikt att föreslå riksdagen att Sverige ratificerar&lt;br&gt;1999 års ändringar i Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned&lt;br&gt;ozonskiktet. Hearingen syftar till att remissbehandla förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagor: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1. Utkast till regeringens förslag till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 1999 års ändringar av Montrealprotokollet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var vänlig att anmäla deltagande till Ulla Mickels tfn: 08/405 20 21, e-mail:&lt;br&gt;&lt;a href="mailto:ulla.mickels@environment.ministry.se"&gt;ulla.mickels@environment.ministry.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Välkomna!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Björn Dufva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementsråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning över remissinstanser avseende&lt;br&gt;ratificering av 1999 års justeringar och ändringar av&lt;br&gt;Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned&lt;br&gt;ozonskiktet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljödepartementet anordnade en hearing den 22 november 2000 om&lt;br&gt;förslaget att ratificera 1999 års ändringar av Montrealprotokollet om&lt;br&gt;ämnen som bryter ned ozonskiktet. Följande remissinstanser var kallade&lt;br&gt;till hearingen. Kommerskollegium, Generaltullstyrelsen, Statens natur-&lt;br&gt;vårdsverk, Kemikalieinspektionen, Svenska Naturskyddsföreningen,&lt;br&gt;Industriförbundet, Kemikontoret samt Sveriges Verkstadsindustrier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverket och Kemikalieinspektionen var närvarande vid hearingen.&lt;br&gt;Kommerskollegium inkom med ett skriftligt yttrande över förslaget.&lt;br&gt;Dessa tre remissinstanser stöder en svensk ratificering av 1999 års&lt;br&gt;ändringar av Montrealprotokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;En samlad målstruktur&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 3.2 redovisas målstrukturen översiktligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande presenteras den totala målstrukturen för samtliga av&lt;br&gt;riksdagen fastställda miljökvalitetsmål i ett sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03130/prop_200001__130-6.png" style="width:380pt;height:558pt;"/&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;Z)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;03 C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;u.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;amp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C &lt;sub&gt;w&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;p&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;P&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;u.&lt;br&gt;:o3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C g&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 E&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X w&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;:« +J&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;’E&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt; W&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;u&amp;lt;&lt;br&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;«S &lt;sup&gt;M&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Cl. CS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;q&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;s §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;u&amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;^■2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Q&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;J— :c3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;P &amp;gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;03&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Q&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;£ 5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03130/prop_200001__130-7.png" style="width:32pt;height:205pt;"/&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Q.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Q.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CÄ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03130/prop_200001__130-8.png" style="width:21pt;height:95pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03130/prop_200001__130-9.png" style="width:13pt;height:195pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03130/prop_200001__130-10.png" style="width:89pt;height:223pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Syftet är att riktvärdena på sikt skall&lt;br&gt;fastställas som miljökvalitetsnormer.&lt;br&gt;Förorenade områden skall vara&lt;br&gt;identifierade och for minst 100 av de&lt;br&gt;områden som är mest prioriterade&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03130/prop_200001__130-11.png" style="width:22pt;height:88pt;"/&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03130/prop_200001__130-12.png" style="width:14pt;height:131pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03130/prop_200001__130-13.png" style="width:39pt;height:209pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03130/prop_200001__130-14.png" style="width:73pt;height:214pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03130/prop_200001__130-15.png" style="width:29pt;height:98pt;"/&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03130/prop_200001__130-16.png" style="width:402pt;height:539pt;"/&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03130/prop_200001__130-17.png" style="width:398pt;height:540pt;"/&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03130/prop_200001__130-18.png" style="width:22pt;height:127pt;"/&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03130/prop_200001__130-19.png" style="width:390pt;height:309pt;"/&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;:o3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;03&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;»03&lt;br&gt;Q-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(N&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;Z&amp;gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;u&amp;lt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;03&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ÖO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;»03&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Q&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;__&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i—&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;u.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;°03&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03130/prop_200001__130-20.png" style="width:175pt;height:142pt;"/&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03130/prop_200001__130-21.png" style="width:369pt;height:220pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03130/prop_200001__130-22.png" style="width:22pt;height:96pt;"/&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03130/prop_200001__130-23.png" style="width:22pt;height:97pt;"/&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 7.1. Generationsmål för luftkvalitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Milj ödepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 april 2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, Östros, Messing,&lt;br&gt;Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lövdén, Ringholm,&lt;br&gt;Bodström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Larsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 2000/01:130 Svenska miljömål - delmål&lt;br&gt;och åtgärdsstrategier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab, Stockholm 2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse> att riksdagen godkänner regeringens förslag om delmål för de 15 miljökvalitetsmål (avsnitt 7-20) som tidigare antagits av riksdagen, </lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2001/02:MJU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om delmål för de 15 miljökvalitetsmål (avsnitt 7-20) som tidigare antagits av riksdagen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>dels godkänner
2. att den nya miljömålsstrukturen skall ersätta de miljömål som riksdagen antagit inom ramen för miljöpolitiken före beslutet om propositionen 1997/98:145 (bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183) (avsnitt 3.2),

</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2001/02:MJU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>3. vägledande strategier för att uppnå miljökvalitetsmålen (avsnitt 21.1),</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2001/02:MJU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>4. att det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda ramanslaget 34:2 Miljöövervakning m.m. för år 2001 används för uppföljning och rapportering av miljökvalitetsmålen i enlighet med vad regeringen har anfört (avsnitt 23.3),</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2001/02:MJU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>5. protokollet av den 1 december 1999 angående minskning av försurning, övergödning och marknära ozon till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar (avsnitt 26),</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2001/02:MJU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>6. 1999 års justeringar och ändringar av Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet (avsnitt 27).
</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2001/02:MJU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2001-05-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2001-05-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>REG</kod>
<namn>Registrering</namn>
<datum>2001-05-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>70</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2001-05-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2001-05-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Miljödepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 17:35:07</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GO03130</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:19:33</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Miljö- och jordbruksutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 17:35:07</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2001/02:MJU3</uppgift>
<ref_dok_id>GP01MJU3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2001/02</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJU3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:130&lt;br/&gt;
Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategi</uppgift>
<ref_dok_id>GO02MJ37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:130 Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:130&lt;br/&gt;
Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategi</uppgift>
<ref_dok_id>GO02MJ38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop 2000/01:130 Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:130&lt;br/&gt;
Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategi</uppgift>
<ref_dok_id>GO02MJ39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop 2000/01:130 Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:130&lt;br/&gt;
Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategi</uppgift>
<ref_dok_id>GO02MJ40</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ40</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop 2000/01:130 Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:130&lt;br/&gt;
Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategi</uppgift>
<ref_dok_id>GO02MJ41</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ41</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop 2000/01:130 Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:130&lt;br/&gt;
Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategi</uppgift>
<ref_dok_id>GO02MJ42</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ42</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop 2000/01:130 Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:130&lt;br/&gt;
Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategi</uppgift>
<ref_dok_id>GO02MJ43</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ43</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop 2000/01:130 Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:130&lt;br/&gt;
Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategi</uppgift>
<ref_dok_id>GO02MJ44</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ44</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop 2000/01:130 Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:130&lt;br/&gt;
Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategi</uppgift>
<ref_dok_id>GO02MJ45</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ45</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop 2000/01:130 Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:130&lt;br/&gt;
Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategi</uppgift>
<ref_dok_id>GO02MJ46</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ46</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop 2000/01:130 Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:130&lt;br/&gt;
Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategi</uppgift>
<ref_dok_id>GO02MJ47</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ47</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop 2000/01:130 Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:130&lt;br/&gt;
Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategi</uppgift>
<ref_dok_id>GO02MJ48</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ48</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop 2000/01:130 Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:130&lt;br/&gt;
Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategi</uppgift>
<ref_dok_id>GO02MJ40</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ40</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:130 Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategi</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl-Axel Johansson (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:130&lt;br/&gt;
Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategi</uppgift>
<ref_dok_id>GO02MJ39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:130 Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategi</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl-Axel Johansson (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Eskil Erlandsson m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:130&lt;br/&gt;
Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategi</uppgift>
<ref_dok_id>GO02MJ46</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ46</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:130 Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategi</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Eskil Erlandsson m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:130&lt;br/&gt;
Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategi</uppgift>
<ref_dok_id>GO02MJ47</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ47</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:130 Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategi</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Göte Jonsson m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:130&lt;br/&gt;
Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategi</uppgift>
<ref_dok_id>GO02MJ45</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ45</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:130 Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategi</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Göte Jonsson m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Harald Nordlund och Lennart Kollmats (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:130&lt;br/&gt;
Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategi</uppgift>
<ref_dok_id>GO02MJ44</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ44</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:130 Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategi</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Harald Nordlund och Lennart Kollmats (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inga Berggren och Kent Olsson (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:130&lt;br/&gt;
Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategi</uppgift>
<ref_dok_id>GO02MJ41</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ41</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:130 Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategi</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inga Berggren och Kent Olsson (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jeppe Johnsson (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:130&lt;br/&gt;
Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategi</uppgift>
<ref_dok_id>GO02MJ38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:130 Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategi</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jeppe Johnsson (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jeppe Johnsson (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:130&lt;br/&gt;
Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategi</uppgift>
<ref_dok_id>GO02MJ48</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ48</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:130 Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategi</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jeppe Johnsson (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ronny Olander m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:130&lt;br/&gt;
Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategi</uppgift>
<ref_dok_id>GO02MJ42</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ42</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:130 Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategi</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ronny Olander m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Staffan Werme (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:130&lt;br/&gt;
Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategi</uppgift>
<ref_dok_id>GO02MJ37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:130 Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategi</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Staffan Werme (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Yvonne Ångström (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:130&lt;br/&gt;
Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategi</uppgift>
<ref_dok_id>GO02MJ43</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJ43</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:130 Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategi</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Yvonne Ångström (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>