<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2286519</hangar_id>
 <dok_id>GO0313</dok_id>
 <rm>2000/01</rm>
 <beteckning>13</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 2000/01:13</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>13</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2000-09-28 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:06:29</systemdatum>
 <publicerad>2001-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ändringar i patentlagen m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GO0313/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GO0313</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GO0313</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;2000/01:13&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Ändringar i patentlagen m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO0313/prop_200001__13-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000/01:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 28 september 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Britta Lejon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas vissa frågor om patent och växtförädlarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första föreslås vissa ändringar i de bestämmelser i patentlagen&lt;br&gt;(1967:837) och växtförädlarrättslagen (1997:306) som reglerar i vilken&lt;br&gt;utsträckning utländska sökande av patent respektive växtförädlarrätter&lt;br&gt;måste företrädas av ombud. Det föreslås att de båda lagarnas ombudskrav&lt;br&gt;samordnas. Patent- och registreringsverket respektive Växtsortnämnden&lt;br&gt;skall i fortsättningen kunna kräva att en utländsk sökande skaffar ett om-&lt;br&gt;bud i Sverige för att ta emot delgivningar, men inte för något annat än-&lt;br&gt;damål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare behandlas några frågor om s.k. prioritet. Det föreslås att det i&lt;br&gt;både patentlagen och växtförädlarrättslagen uttryckligen skall föreskrivas&lt;br&gt;att prioritet skall medges för ansökningar som har gjorts i en stat eller ett&lt;br&gt;område som är medlem i Världshandelsorganisationen (World Trade Or-&lt;br&gt;ganization, WTO). Det föreslås också att de föreskrifter om de närmare&lt;br&gt;förutsättningarna för rätten till prioritet som i dag finns i patentkungörel-&lt;br&gt;sen (1967:838) och växtförädlarrättsförordningen (1997:383) förs över&lt;br&gt;till patentlagen respektive växtförädlarrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslås, för att förbereda införandet av elektronisk ingivning&lt;br&gt;av patentansökningar, att patentlagens krav på att en patentansökan skall&lt;br&gt;vara skriftlig tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De först nämnda lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;2001 och den sist nämnda vid den tidpunkt regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 2000/01. 1 samt. Nr 13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring&amp;nbsp;i patentlagen&amp;nbsp;(1967:837).........4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring&amp;nbsp;i växtförädlarrättslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1997:306)........................................................................ 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund.........................................................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Industriellt rättsskydd.......................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konventionsåtaganden......................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;EG.....................................................................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Svensk lag.........................................................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ombudskrav....................................................................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande ordning...........................................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Reformbehovet.................................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag..............................................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prioritet............................................................................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande ordning...........................................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Reformbehovet.................................................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag..............................................................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skriftlighetskravet för ansökningar om patent................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande ordning...........................................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Reformbehov och förslag.................................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande m.m..........................................................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader........................................................................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Författningskommentar...................................................................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i patentlagen&amp;nbsp;(1967:837).... 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i växtförädlarrättslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1997:306)........................................................................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Promemorians huvudsakliga innehåll...................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Promemorians lagförslag.......................................................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig över&lt;br&gt;promemorian Ombudskrav, prioritet och elektronisk ingivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- några frågor om patent och växtförädlarrätt (Ds 2000:30). 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag.................................................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Lagrådets yttrande.................................................................60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 september 2000 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad...........................................................................................63&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i patentlagen (1967:837),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1997:306).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i patentlagen (1967:837)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om patentlagen (1967:837)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 6, 8, 12, 24, och 33 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas sju nya paragrafer, 6 a-6 g §§, av föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om patent på uppfin-&lt;br&gt;ning, vilken inom tolv månader&lt;br&gt;före ansökningsdagen angivits i&lt;br&gt;ansökan avseende patent här i ri-&lt;br&gt;ket eller patent, uppfinnarcertifikat&lt;br&gt;eller skydd som nyttighetsmodell i&lt;br&gt;främmande stat som är ansluten&lt;br&gt;till Pariskonventionen den 20 mars&lt;br&gt;1883 för skydd av den industriella&lt;br&gt;äganderätten, skall vid tillämpning&lt;br&gt;av 2 § första, andra och fjärde&lt;br&gt;styckena samt 4 § anses gjord&lt;br&gt;samtidigt med den tidigare&lt;br&gt;ansökningen, om sökanden yrkar&lt;br&gt;det. Sådan prioritet må åtnjutas&lt;br&gt;även från ansökan om skydd som&lt;br&gt;icke avser stat som är ansluten till&lt;br&gt;konventionen, om motsvarande&lt;br&gt;prioritet från svensk patentansökan&lt;br&gt;medges där den tidigare ansök-&lt;br&gt;ningen gjorts och om där gällande&lt;br&gt;lagstiftning i huvudsak överens-&lt;br&gt;stämmer med konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om patent på en&lt;br&gt;uppfinning, som inom tolv måna-&lt;br&gt;der före ansökningsdagen har an-&lt;br&gt;getts i en tidigare ansökan om pa-&lt;br&gt;tent i Sverige, skall vid tillämp-&lt;br&gt;ningen av 2 § första, andra och&lt;br&gt;fjärde styckena samt 4 § anses&lt;br&gt;gjord samtidigt med den tidigare&lt;br&gt;ansökan, om sökanden yrkar det&lt;br&gt;(prioritet). Detsamma gäller en&lt;br&gt;ansökan om patent på en uppfin-&lt;br&gt;ning, som inom tolv månader före&lt;br&gt;ansökningsdagen har angetts i en&lt;br&gt;tidigare ansökan om patent, upp-&lt;br&gt;finnarcertifikat eller skydd som&lt;br&gt;nyttighetsmodell antingen i en&lt;br&gt;främmande stat som är ansluten&lt;br&gt;till Pariskonventionen den 20 mars&lt;br&gt;1883 för skydd av den industriella&lt;br&gt;äganderätten (Pariskonventionen),&lt;br&gt;eller i en stat som är ansluten eller&lt;br&gt;ett område som är anslutet till av-&lt;br&gt;talet om upprättandet av Världs-&lt;br&gt;handelsorganisationen (WTO).&lt;br&gt;Sådan prioritet får åtnjutas också&lt;br&gt;från en ansökan om skydd som&lt;br&gt;avser någon annan stat eller något&lt;br&gt;annat område, om motsvarande&lt;br&gt;prioritet från en svensk patentan-&lt;br&gt;sökan medges där den tidigare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1978:149.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansökan gjorts och om där gäl- Prop. 2000/01:13&lt;br&gt;lande lagstiftning i huvudsak över-&lt;br&gt;ensstämmer med Pariskonventio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bestämmande, patentmyndig-&lt;br&gt;heten föreskriver i vilken ordning&lt;br&gt;yrkande om prioritet skall fram-&lt;br&gt;ställas och vilka handlingar som&lt;br&gt;skola inges till stöd för yrkandet.&lt;br&gt;Iakttages ej vad sålunda föreskri-&lt;br&gt;vits, må prioritet icke åtnjutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökanden skall inom tre måna-&lt;br&gt;der från den dag då ansökan gjor-&lt;br&gt;des eller skall anses gjord begära&lt;br&gt;prioritet. Sökanden skall därvid&lt;br&gt;lämna uppgifter om var och när&lt;br&gt;den åberopade ansökan gjordes.&lt;br&gt;Sökanden skall också, så snart det&lt;br&gt;kan ske, uppge numret på den tidi-&lt;br&gt;gare ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är fråga om en interna-&lt;br&gt;tionell patentansökan enligt&lt;br&gt;3 kap., skall prioritet begäras&lt;br&gt;inom fyra månader från den inter-&lt;br&gt;nationella ingivningsdagen. Sö-&lt;br&gt;kanden skall därvid lämna upp-&lt;br&gt;gifter om var och när den åbero-&lt;br&gt;pade ansökan gjordes samt, om&lt;br&gt;denna är en internationell ansö-&lt;br&gt;kan, vilken mottagande myndighet&lt;br&gt;den gavs in till. Sökanden skall&lt;br&gt;vidare inom sexton månader från&lt;br&gt;den dag från vilken prioritet be-&lt;br&gt;gärs lämna uppgifter om den åbe-&lt;br&gt;ropade ansökans nummer till den&lt;br&gt;mottagande myndigheten för den&lt;br&gt;internationella patentansökan el-&lt;br&gt;ler till den internationella byrå&lt;br&gt;som anges i 35 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan delas med stöd&lt;br&gt;av 11 § denna lag och 22 § patent-&lt;br&gt;kungörelsen (1967:838), skall en&lt;br&gt;begäran om prioritet för den ur-&lt;br&gt;sprungliga ansökan utan särskilt&lt;br&gt;yrkande gälla också för en ny an-&lt;br&gt;sökan som uppkommer genom del-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sökande som har yrkat prio-&lt;br&gt;ritet skall inom sexton månader&lt;br&gt;från den dag från vilken prioritet&lt;br&gt;begärs ge in följande handlingar&lt;br&gt;till patentmyndigheten i fråga om&lt;br&gt;den tidigare ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ett bevis om sökandens namn&lt;br&gt;och om ingivningsdagen utfärdat&lt;br&gt;av den myndighet som har motta-&lt;br&gt;git ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En av samma myndighet be-&lt;br&gt;styrkt kopia av ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är fråga om en interna-&lt;br&gt;tionell patentansökan enligt&lt;br&gt;3 kap., gäller andra-fjärde&lt;br&gt;styckena såvitt avser en sökandes&lt;br&gt;skyldigheter enligt 6 b §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökanden skall ge in det bevis&lt;br&gt;som avses i 6b § 1 endast om&lt;br&gt;patentmyndigheten förelägger sö-&lt;br&gt;kanden att göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökanden får i stället enligt re-&lt;br&gt;gel 17.1 i tillämpningsföreskrift-&lt;br&gt;erna till den i Washington den 19&lt;br&gt;juni 1970 avslutade konventionen&lt;br&gt;om patentsamarbete ge in kopian&lt;br&gt;av den tidigare ansökan till den i&lt;br&gt;35 § angivna internationella byrån&lt;br&gt;eller till den mottagande myndig-&lt;br&gt;heten, eller begära att den över-&lt;br&gt;förs till den internationella byrån&lt;br&gt;enligt samma regel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en kopia av den tidigare an-&lt;br&gt;sökan har kommit in till den inter-&lt;br&gt;nationella byrån enligt den regel&lt;br&gt;som anges i tredje stycket, får pa-&lt;br&gt;tentmyndigheten kräva en kopia&lt;br&gt;och en översättning av en sådan&lt;br&gt;kopia endast i enlighet med regel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.2 i de tillämpningsföreskrifter&lt;br&gt;som anges i tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6d§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioritet kan grundas endast på&lt;br&gt;den första ansökan som uppfin-&lt;br&gt;ningen har angetts i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som har gjort den första&lt;br&gt;ansökan eller hans eller hennes&lt;br&gt;rättsinnehavare senare till samma&lt;br&gt;myndighet har gett in en ansökan&lt;br&gt;som avser samma uppfinning, för&lt;br&gt;den senare ansökan åberopas som&lt;br&gt;prioritetsgrundande. Detta gäller&lt;br&gt;dock bara om den tidigare ansö-&lt;br&gt;kan när den senare ansökan ges in&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har återkallats, avskrivits el-&lt;br&gt;ler avslagits utan att ha blivit all-&lt;br&gt;mänt tillgänglig och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inte kvarlämnar någon rätt&lt;br&gt;som grundas på den eller har ut-&lt;br&gt;gjort grund för någon rätt till pri-&lt;br&gt;oritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon har fått prioritet på&lt;br&gt;grund av en senare ansökan enligt&lt;br&gt;andra stycket, får den tidigare an-&lt;br&gt;sökan inte längre åberopas som&lt;br&gt;grund för prioritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra och tredje styckena gäller&lt;br&gt;på motsvarande sätt för en paten-&lt;br&gt;tansökan vars löpdag har förskju-&lt;br&gt;tits enligt 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6e§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sökande kan få prioritet för&lt;br&gt;en del av en ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioritet kan för en och samma&lt;br&gt;ansökan åberopas från flera tidi-&lt;br&gt;gare ansökningar. Detta gäller&lt;br&gt;även om de tidigare ansökning-&lt;br&gt;arna avser olika länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6f§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, patentmyndig-&lt;br&gt;heten föreskriver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i vilken form en begäran om&lt;br&gt;prioritet skall framställas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i vilken form bevis och kopior&lt;br&gt;som avses i 6b § skall ges in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, patentmyndig-&lt;br&gt;heten får förskriva om undantag i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa fall från skyldigheten enligt Prop. 2000/01:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 b-6 c §§ att ge in bevis och&lt;br&gt;kopior.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6g§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om patent göres skrift-&lt;br&gt;ligen hos patentmyndigheten eller,&lt;br&gt;i fall som avses i 3 kap., hos pa-&lt;br&gt;tentmyndighet i främmande stat&lt;br&gt;eller hos internationell organisa-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningen skall innehålla be-&lt;br&gt;skrivning av uppfinningen, inne-&lt;br&gt;fattande även ritningar om sådana&lt;br&gt;behövas, samt bestämd uppgift om&lt;br&gt;vad som sökes skyddat genom pa-&lt;br&gt;tentet (patentkrav). Den omstän-&lt;br&gt;digheten att uppfinningen avser&lt;br&gt;kemisk förening medför icke att&lt;br&gt;bestämd användning måste anges i&lt;br&gt;patentkravet. Beskrivningen skall&lt;br&gt;vara så tydlig, att en fackman med&lt;br&gt;ledning därav kan utöva uppfin-&lt;br&gt;ningen. En uppfinning som avser&lt;br&gt;ett mikrobiologiskt förfarande eller&lt;br&gt;ett alster av ett sådant förfarande&lt;br&gt;skall i de fall som anges i 8 a §&lt;br&gt;anses tillräckligt tydligt angiven&lt;br&gt;endast om dessutom villkoren i&lt;br&gt;den paragrafen är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningen skall dessutom in-&lt;br&gt;nehålla ett sammandrag av be-&lt;br&gt;skrivning och patentkrav. Sam-&lt;br&gt;mandraget skall tjäna enbart som&lt;br&gt;teknisk information och må icke&lt;br&gt;tillmätas betydelse i annat avse-&lt;br&gt;ende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ansökningen skall uppfinna-&lt;br&gt;rens namn anges. Sökes patent av&lt;br&gt;annan än uppfinnaren, skall sö-&lt;br&gt;kanden styrka sin rätt till uppfin-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om föreskrifterna i 6 a-6 e §§&lt;br&gt;inte iakttas, gäller inte rätten till&lt;br&gt;prioritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om patent skall gö-&lt;br&gt;ras hos patentmyndigheten eller, i&lt;br&gt;fall som avses i 3 kap., hos pa-&lt;br&gt;tentmyndigheten i en främmande&lt;br&gt;stat eller hos en internationell or-&lt;br&gt;ganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan skall innehålla en be-&lt;br&gt;skrivning av uppfinningen, inne-&lt;br&gt;fattande även ritningar om sådana&lt;br&gt;behövs, samt bestämda uppgifter&lt;br&gt;om vad som söks skyddat genom&lt;br&gt;patentet (patentkrav). Den om-&lt;br&gt;ständigheten att uppfinningen av-&lt;br&gt;ser en kemisk förening medför inte&lt;br&gt;att en bestämd användning måste&lt;br&gt;anges i patentkravet. Beskriv-&lt;br&gt;ningen skall vara så tydlig, att en&lt;br&gt;fackman med ledning av den kan&lt;br&gt;utöva uppfinningen. En uppfinning&lt;br&gt;som avser ett mikrobiologiskt för-&lt;br&gt;farande eller ett alster av ett sådant&lt;br&gt;förfarande skall i de fall som anges&lt;br&gt;i 8 a § anses tillräckligt tydligt&lt;br&gt;angiven endast om dessutom vill-&lt;br&gt;koren i den paragrafen är upp-&lt;br&gt;fyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan skall dessutom inne-&lt;br&gt;hålla ett sammandrag av beskriv-&lt;br&gt;ning och patentkrav. Sammandra-&lt;br&gt;get skall tjäna enbart som teknisk&lt;br&gt;information och får inte tillmätas&lt;br&gt;betydelse i något annat avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ansökan skall uppfinnarens&lt;br&gt;namn anges. Om patent söks av&lt;br&gt;någon arman än uppfinnaren, skall&lt;br&gt;sökanden styrka sin rätt till upp-&lt;br&gt;finningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1983:433.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökanden skall erlägga fast-&lt;br&gt;ställd ansökningsavgift. För an-&lt;br&gt;sökningen skall också erläggas&lt;br&gt;fastställd årsavgift for varje av-&lt;br&gt;giftsår, som börjar innan ansök-&lt;br&gt;ningen slutligt avgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsår enligt denna lag om-&lt;br&gt;fattar ett år och räknas, första&lt;br&gt;gången från den dag då ansökning-&lt;br&gt;en gjordes eller skall anses gjord&lt;br&gt;och därefter från motsvarande dag&lt;br&gt;efter kalendern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökande som ej har hemvist här&lt;br&gt;i riket skall ha ett här bosatt om-&lt;br&gt;bud, som äger företräda honom i&lt;br&gt;allt som rör ansökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökanden skall betala en ansök- Prop. 2000/01:13&lt;br&gt;ningsavgift. För ansökan skall sö-&lt;br&gt;kanden också betala en årsavgift&lt;br&gt;för varje avgiftsår som börjar in-&lt;br&gt;nan ansökan slutligt har avgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avgiftsår enligt denna lag&lt;br&gt;omfattar ett år och räknas från den&lt;br&gt;dag då ansökan gjordes eller skall&lt;br&gt;anses gjord och därefter från mot-&lt;br&gt;svarande dag efter kalendern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patentmyndigheten får före-&lt;br&gt;lägga en sökande som inte har&lt;br&gt;hemvist i Sverige att för sig ställa&lt;br&gt;ett ombud med behörighet att ta&lt;br&gt;emot delgivning i ärendet och med&lt;br&gt;hemvist här i landet, samt att an-&lt;br&gt;mäla ombudet hos myndigheten.&lt;br&gt;Om sökanden inte följer föreläg-&lt;br&gt;gandet, får delgivning ske genom&lt;br&gt;att handlingen sänds med posten&lt;br&gt;till sökanden under dennes senaste&lt;br&gt;kända adress. Delgivning skall&lt;br&gt;anses ha skett när detta har blivit&lt;br&gt;fullgjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en får göra invändning mot ett meddelat patent. En invändning&lt;br&gt;skall göras skriftligen hos patentmyndigheten inom nio månader från den&lt;br&gt;dag då patentet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patentmyndigheten skall under-&lt;br&gt;rätta patenthavaren om invänd-&lt;br&gt;ningen och ge denne tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig. Vad som sägs i 12 § skall&lt;br&gt;också tillämpas på patenthavaren&lt;br&gt;under invändningsförfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallas invändningen, får invändningsförfarandet ändå fullföljas om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patentmyndigheten skall under-&lt;br&gt;rätta patenthavaren om invänd-&lt;br&gt;ningen och ge denne tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har internationell patentansökan&lt;br&gt;fullföljts enligt 31 §, gäller i fråga&lt;br&gt;om ansökningen och dess hand-&lt;br&gt;läggning 2 kap., om ej annat sägs i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en internationell patentan-&lt;br&gt;sökan fullföljts enligt 31 §, gäller&lt;br&gt;2 kap. i fråga om ansökan och dess&lt;br&gt;handläggning, om inte annat sägs i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1406.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:433.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna paragraf eller 34-37 §§.&lt;br&gt;Ansökningen må endast på fram-&lt;br&gt;ställning av sökanden upptagas till&lt;br&gt;prövning före utgången av frist&lt;br&gt;som gäller enligt 31 § första eller&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet enligt 12 § att ha ett&lt;br&gt;här bosatt ombud inträder först då&lt;br&gt;ansökningen må upptagas till&lt;br&gt;prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 22 § andra&lt;br&gt;och tredje styckena blir tillämpliga&lt;br&gt;redan innan ansökningen fullföljts&lt;br&gt;så snart sökanden fullgjort sin&lt;br&gt;skyldighet enligt 31 § att inge&lt;br&gt;översättning av ansökningen eller,&lt;br&gt;om ansökningen är avfattad på&lt;br&gt;svenska, så snart sökanden ingivit&lt;br&gt;en avskrift av den till patentmyn-&lt;br&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om internationell patent-&lt;br&gt;ansökan skall vid tillämpning av&lt;br&gt;48, 56 och 60 §§ vad där sägs om&lt;br&gt;att handlingarna i ansökningsä-&lt;br&gt;rendet blivit tillgängliga enligt&lt;br&gt;22 § i stället avse att handlingarna&lt;br&gt;blivit tillgängliga enligt 22 § med&lt;br&gt;iakttagande av tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppfyller patentansökningen de&lt;br&gt;krav rörande form och innehåll&lt;br&gt;som föreskrivas i konventionen om&lt;br&gt;patentsamarbete och tillämp-&lt;br&gt;ningsföreskrifterna till denna, skall&lt;br&gt;den godtagas i dessa avseenden.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna paragraf eller i 34-37 §§.&lt;br&gt;Ansökan får endast på framställ-&lt;br&gt;ning av sökanden tas upp till&lt;br&gt;prövning före utgången av den&lt;br&gt;frist som gäller enligt 31 § första&lt;br&gt;eller andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande enligt 12 § får&lt;br&gt;inte meddelas före den tidpunkt då&lt;br&gt;patentmyndigheten har rätt att ta&lt;br&gt;upp ansökan till prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 22 § andra&lt;br&gt;och tredje styckena blir tillämpliga&lt;br&gt;redan innan ansökan har fullföljts&lt;br&gt;så snart sökanden har fullgjort sin&lt;br&gt;skyldighet enligt 31 § att inge en&lt;br&gt;översättning av ansökan eller, om&lt;br&gt;ansökan är skriven på svenska, så&lt;br&gt;snart sökanden har ingivit en av-&lt;br&gt;skrift av den till patentmyndighe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om en internationell pa-&lt;br&gt;tentansökan skall vid tillämpning&lt;br&gt;av 48, 56 och 60 §§ vad som där&lt;br&gt;sägs om att handlingarna i ansök-&lt;br&gt;ningsärendet har blivit tillgängliga&lt;br&gt;enligt 22 § i stället avse att&lt;br&gt;handlingarna har blivit tillgängliga&lt;br&gt;enligt 22 § med iakttagande av&lt;br&gt;tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppfyller patentansökan de krav&lt;br&gt;när det gäller form och innehåll&lt;br&gt;som föreskrivs i konventionen om&lt;br&gt;patentsamarbete och tillämp-&lt;br&gt;ningsföreskrifterna till denna, skall&lt;br&gt;den godtas i dessa avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i fråga om 8 § i kraft den dag regeringen bestämmer&lt;br&gt;och i övrigt den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i växtförädlarrättslagen Prop. 2000/01:13&lt;br&gt;(1997:306)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om växtförädlarrättslagen (1997:306)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 6 § och 5 kap. 4 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 3 kap. 6 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Har sökanden eller någon från&lt;br&gt;vilken sökanden härleder sin rätt&lt;br&gt;tidigare ansökt om skydd för&lt;br&gt;växtsorten i någon stat som är an-&lt;br&gt;sluten till den internationella kon-&lt;br&gt;ventionen den 2 december 1961&lt;br&gt;för skydd av växtförädlingspro-&lt;br&gt;dukter och söks registrering här i&lt;br&gt;landet inom tolv månader från den&lt;br&gt;dag då ansökan gjordes i den&lt;br&gt;främmande staten, skall vid till-&lt;br&gt;lämpningen av 2-5 §§ den här&lt;br&gt;ingivna ansökan anses gjord sam-&lt;br&gt;tidigt med ansökan i den främ-&lt;br&gt;mande staten, om sökanden yrkar&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan prioritet får även medges&lt;br&gt;från en ansökan om skydd som har&lt;br&gt;gjorts i en annan främmande stat,&lt;br&gt;om motsvarande prioritet från en&lt;br&gt;svensk ansökan om skydd för&lt;br&gt;växtsort medges i den staten och&lt;br&gt;om den där gällande lagstiftningen&lt;br&gt;i huvudsak stämmer överens med&lt;br&gt;konventionen. Om skydd har sökts&lt;br&gt;i flera främmande stater, räknas&lt;br&gt;tolvmånadersfristen från den dag&lt;br&gt;då den första ansökan om skydd&lt;br&gt;gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sökanden eller någon från&lt;br&gt;vilken sökanden härleder sin rätt&lt;br&gt;tidigare har ansökt om skydd för&lt;br&gt;en växtsort antingen i någon stat&lt;br&gt;som är ansluten till den internatio-&lt;br&gt;nella konventionen den&lt;br&gt;2 december 1961 för skydd av&lt;br&gt;växtförädlingsprodukter, eller i&lt;br&gt;någon stat som är ansluten eller&lt;br&gt;något område som är anslutet till&lt;br&gt;avtalet om upprättandet av&lt;br&gt;Världshandelsorganisationen&lt;br&gt;(WTO), och sedan ansöker om&lt;br&gt;registrering av växtsorten här i&lt;br&gt;landet inom tolv månader från da-&lt;br&gt;gen för den tidigare ansökan, skall&lt;br&gt;vid tillämpningen av 2-5 §§ den&lt;br&gt;här ingivna ansökan anses gjord&lt;br&gt;samtidigt med den tidigare ansö-&lt;br&gt;kan, om sökanden yrkar det&lt;br&gt;(prioritet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan prioritet får även medges&lt;br&gt;från en ansökan om skydd som&lt;br&gt;avser någon annan stat eller något&lt;br&gt;annat område, om motsvarande&lt;br&gt;prioritet från en svensk ansökan&lt;br&gt;om skydd för växtsort medges där&lt;br&gt;den tidigare ansökan gjorts och&lt;br&gt;om den där gällande lagstiftningen&lt;br&gt;i huvudsak stämmer överens med&lt;br&gt;konventionen. Om skydd har sökts&lt;br&gt;i flera stater eller områden, räknas&lt;br&gt;tolvmånadersfristen från den dag&lt;br&gt;då den första ansökan om skydd&lt;br&gt;gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;föreskriva i vilken ordning ett yr-&lt;br&gt;kande om prioritet skall framstäl-&lt;br&gt;las och vilka handlingar som skall&lt;br&gt;ges in till stöd for yrkandet. Om&lt;br&gt;dessa föreskrifter inte iakttas,&lt;br&gt;gäller inte rätten till prioritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sökande som vill få prioritet&lt;br&gt;enligt 6 § skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. begära prioritet samtidigt&lt;br&gt;som ansökan görs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inom tre månader från dagen&lt;br&gt;för ansökan ge in en kopia till&lt;br&gt;Växtsortnämnden av den tidigare&lt;br&gt;ansökan samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inom fem år från dagen för&lt;br&gt;den tidigare ansökan ge in de yt-&lt;br&gt;terligare handlingar och det mate-&lt;br&gt;rial till Växtsortnämnden som be-&lt;br&gt;hövs för att prioritetsfrågan skall&lt;br&gt;kunna prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kopian som avses i första&lt;br&gt;stycket 2 skall vara bestyrkt av den&lt;br&gt;myndighet som tog emot den tidi-&lt;br&gt;gare ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den tidigare ansökan har&lt;br&gt;avslagits eller återkallats, får&lt;br&gt;Växtsortnämnden bestämma en&lt;br&gt;annan frist än den som sägs i&lt;br&gt;första stycket 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om föreskrifterna i första-tredje&lt;br&gt;styckena inte iakttas, gäller inte&lt;br&gt;rätten till prioritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växtsortnämnden far förelägga&lt;br&gt;en sökande som inte har hemvist i&lt;br&gt;Sverige att för sig ställa ett ombud&lt;br&gt;som har hemvist inom Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet och&lt;br&gt;att anmäla detta hos nämnden.&lt;br&gt;Ombudet skall ha behörighet att ta&lt;br&gt;emot delgivning i ärendet. Under-&lt;br&gt;låter sökanden att följa föreläg-&lt;br&gt;gandet, får delgivning ske genom&lt;br&gt;att handlingen med posten sänds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växtsortnämnden får förelägga&lt;br&gt;en sökande som inte har hemvist i&lt;br&gt;Sverige att för sig ställa ett ombud&lt;br&gt;med behörighet att ta emot delgiv-&lt;br&gt;ning i ärendet och med hemvist&lt;br&gt;här i landet, samt att anmäla om-&lt;br&gt;budet hos nämnden. Om sökanden&lt;br&gt;inte följer föreläggandet, får del-&lt;br&gt;givning ske genom att handlingen&lt;br&gt;sänds med posten till sökanden&lt;br&gt;under dennes senaste kända adress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till sökanden under dennes senaste Delgivning skall anses ha skett när Prop. 2000/01:13&lt;br&gt;kända adress. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;detta har blivit fullgjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. För ansökningar som har gjorts före ikraftträdandet gäller 5 kap. 4 §&lt;br&gt;i sin äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Europeiska kommissionen överlämnade den 6 juni 1998 till Sverige en&lt;br&gt;formell underrättelse, i vilken kommissionen angav att vissa bestämmel-&lt;br&gt;ser i patentlagen om ombudskrav är oförenliga med EG-fördragets be-&lt;br&gt;stämmelser om fri rörlighet för tjänster och etableringsfrihet. Denna fråga&lt;br&gt;tas upp i en departementspromemoria som utarbetades inom Justitiede-&lt;br&gt;partementet under våren 2000, Ombudskrav, prioritet och elektronisk&lt;br&gt;ingivning - några frågor om patent och växtförädlarrätt (Ds 2000:30). I&lt;br&gt;promemorian behandlas frågan om regleringen av ombudskravet i pa-&lt;br&gt;tentlagen (1967:837) och växtförädlarrättslagen (1997:306).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian behandlas också utformningen av patentlagens och&lt;br&gt;växtförädlarrättslagens bestämmelser om prioritet i ljuset av det s.k.&lt;br&gt;TRIP:s-avtalets allmänna bestämmelser om nationell behandling och&lt;br&gt;mest-gynnad-nationsbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av behovet att möjliggöra ingivning av patentansök-&lt;br&gt;ningar på elektronisk väg diskuteras i promemorian slutligen frågan om&lt;br&gt;innebörden av patentlagens krav på skriftlighet för patentansökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians lagförslag bifogas som bilaga 1. Promemorian har re-&lt;br&gt;missbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2.&lt;br&gt;Remissyttrandena finns tillgängliga i Justitiedepartementet (dnr&lt;br&gt;Ju2000/2305/L3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås lagändringar inom de berörda områdena, alltså&lt;br&gt;avseende dels ombudskrav och prioritet, dels skriftlighetskravet för pa-&lt;br&gt;tentansökningar. I propositionen behandlas inte varumärken och möns-&lt;br&gt;terskydd. Bakgrunden till detta är att dessa rättighetstyper är föremål för&lt;br&gt;pågående utredningar som omfattar de aktuella frågeställningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 7 september 2000 att inhämta Lagrådets ytt-&lt;br&gt;rande över lagförslagen. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Lagrådet har&lt;br&gt;föreslagit vissa tillägg och lämnat synpunkter därutöver. Regeringen har&lt;br&gt;följt förslagen samt gjort justeringar och tillägg med anledning av syn-&lt;br&gt;punkterna. Vi återkommer till Lagrådets synpunkter i avsnitt 6.3 samt i&lt;br&gt;författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Industriellt rättsskydd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriellt rättsskydd är ett samlingsbegrepp för rättighetstyper som&lt;br&gt;skyddar intellektuella prestationer och kännetecken inom ramen för verk-&lt;br&gt;samheter som bedrivs industriellt (i vid mening). Till det industriella&lt;br&gt;rättsskyddet räknas bl.a. patent och växtförädlarrätt samt mönster-, varu-&lt;br&gt;märkes- och firmarätt. Det industriella rättsskyddet har en grundläggande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;funktion och är av central betydelse för utvecklingen inom stora delar av&lt;br&gt;näringslivet. Rättsområdet präglas av att frågor och problem måste stude-&lt;br&gt;ras och lösas i ett internationellt sammanhang. Av betydelse för utveck-&lt;br&gt;lingen på området för närvarande är bl.a. verkningarna av Världshan-&lt;br&gt;delsorganisationens (World Trade Organization, WTO) tillkomst och&lt;br&gt;konsekvenserna av EG:s inre marknad. En viktig förändringsfaktor är&lt;br&gt;vidare utvecklingen när det gäller informationsteknik och kommunika-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas några frågor om patent och växtförädlarrätt.&lt;br&gt;I detta bakgrundsavsnitt redogörs inledningsvis för grunddragen hos&lt;br&gt;dessa rättighetstyper (4.1). Till bakgrunden hör också de viktigaste kon-&lt;br&gt;ventionerna på området (4.2), EG-rättens betydelse i sammanhanget (4.3)&lt;br&gt;samt en redovisning av relevant svensk lag (4.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att varumärkesrätten och mönsterskyddet inte tas upp här hänger&lt;br&gt;samman med att det för närvarande arbetar utredningar inom dessa områ-&lt;br&gt;den (dir. 1997:118 och 1999:27). Utredningarna kommer att beröra de&lt;br&gt;sakfrågor som aktualiseras i lagrådsremissen. Övervägandena i denna&lt;br&gt;proposition behandlar alltså endast patentlagen och växtförädlarrättsla-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patent kan kortfattat beskrivas som en ensamrätt att i vissa avseenden&lt;br&gt;utnyttja en teknisk uppfinning. För att patent skall beviljas krävs att ett&lt;br&gt;antal förutsättningar är uppfyllda. De grundläggande materiella kraven&lt;br&gt;innefattar krav på nyhet och på uppfinningshöjd. Nyhetskravet innebär att&lt;br&gt;uppfinningen måste vara ny i förhållande till vad som var känt innan an-&lt;br&gt;sökningen om patent gjordes. Kravet på uppfinningshöjd innebär att&lt;br&gt;uppfinningen väsentligen måste skilja sig från vad som var känt vid&lt;br&gt;nämnda tidpunkt. Andra grundläggande krav för att en uppfinning skall&lt;br&gt;vara patenterbar är att den har teknisk karaktär och teknisk effekt samt är&lt;br&gt;reproducerbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patent beviljas efter ansökan hos patentmyndigheten. Patent som gäller&lt;br&gt;i Sverige meddelas av antingen Patent- och registreringsverket (PRV)&lt;br&gt;eller det europeiska patentverket (EPO). Ansökningsförfarandet innefatt-&lt;br&gt;ar prövning av en rad formella eller materiella krav. En ansökan måste&lt;br&gt;bl.a. innehålla en bestämd uppgift om vad skyddet skall avse, uttryckt i&lt;br&gt;ett eller flera så kallade patentkrav. En ansökan måste också innefatta en&lt;br&gt;beskrivning av uppfinningen samt ett sammandrag av patentkraven och&lt;br&gt;beskrivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växtförädlarrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom växtförädlarrätt är det möjligt att fa en viss ensamrätt att yrkes-&lt;br&gt;mässigt utnyttja en växtsort som förädlats fram. Växtsorter som sådana&lt;br&gt;kan inte patenteras. Det är däremot möjligt att patentera exempelvis ett&lt;br&gt;gentekniskt förfarande med en växt eller en växtsort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växtförädlarrätter med giltighet i Sverige kan efter ansökan om regist-&lt;br&gt;rering meddelas av Statens växtsortnämnd eller EG:s växtsortmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de allmänna förutsättningarna för att skydd skall kunna meddelas Prop. 2000/01:13&lt;br&gt;hör att krav på nyhet, särskillnad, enhetlighet och stabilitet är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på nyhet är inte uppfyllt om exempelvis försäljning skett tidigare&lt;br&gt;än viss tid före ansökan om registrering. Särskillnadskravet tar sikte på&lt;br&gt;förhållandet mellan den sort för vilken växtförädlarrätt söks och andra&lt;br&gt;sorter. Enhetlighetskravet rör frågan om hur stora variationer mellan en-&lt;br&gt;skilda individer inom en växtsort som kan accepteras. Stabilitetskravet&lt;br&gt;innebär att en sort efter förökning måste behålla sina särskiljande känne-&lt;br&gt;tecken.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Konventionsåtaganden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Pariskonventionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pariskonventionen för industriellt rättsskydd (PK) omfattar industriellt&lt;br&gt;rättsskydd över huvud taget, dock inte växtförädlarrätt. Till konventionen&lt;br&gt;är för närvarande 157 stater anslutna, däribland Sverige. Huvudprinci-&lt;br&gt;perna i PK är territorialitet, nationell behandling och minimiskydd. Ter-&lt;br&gt;ritorial itetsprincipen innebär att nationella lagars giltighet begränsas till&lt;br&gt;respektive stats territorium. Enligt principen om nationell behandling&lt;br&gt;(art. 2) måste varje konventionsstat tillerkänna medborgare i andra kon-&lt;br&gt;ventionsstater rättsskydd och rättsmedel som åtminstone motsvarar vad&lt;br&gt;som tillerkänns statens egna medborgare. Det viktigaste minimiskyddet&lt;br&gt;enligt PK är när det gäller patent bestämmelserna om prioritet. Innebör-&lt;br&gt;den av prioritet och konventionens bestämmelser på denna punkt be-&lt;br&gt;handlas nedan i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionen om patentsamarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PK innebär ingen möjlighet till ett världsomfattande patentskydd. Något&lt;br&gt;så kallat världspatent finns inte. Ett patent gäller endast i varje land för&lt;br&gt;sig. Bortsett från vad som gäller enligt den Europeiska patentkonventio-&lt;br&gt;nen (European Patent Convention, EPC, se nedan i detta avsnitt) måste&lt;br&gt;man också ansöka om patent i varje land för sig. Konventionen om pa-&lt;br&gt;tentsamarbete (Patent Cooperation Treaty, PCT) innehåller dock be-&lt;br&gt;stämmelser om en så kallad internationell ansökan som gör det lättare att&lt;br&gt;ansöka om patent i flera länder samtidigt. Förfarandet med en sådan an-&lt;br&gt;sökan innefattar en centraliserad, internationell nyhetsgranskning och en&lt;br&gt;möjlighet till en internationell förberedande patenterbarhetsprövning. För&lt;br&gt;att patent skall meddelas måste dock en internationell ansökan alltid&lt;br&gt;fullföljas vid den nationella patentmyndigheten, som självständigt gör&lt;br&gt;den slutliga prövningen enligt nationell rätt. Sverige ratificerade PCT i&lt;br&gt;samband med ikraftträdandet 1978. 108 stater har för närvarande anslutit&lt;br&gt;sig till konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska patentkonventionen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EPC innefattar bestämmelser om europeiska patent, som meddelas av det&lt;br&gt;europeiska patentverket (EPO). EU-ländema samt Cypern, Liechtenstein,&lt;br&gt;Monaco och Schweiz omfattas av konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EPC innehåller bestämmelser om ansökningsförfarandet och förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för att meddela patent. Ett patent som meddelas av EPO är gil-&lt;br&gt;tigt i de länder som designerats i ansökningen. Patentet är dock giltigt&lt;br&gt;enligt respektive lands nationella patenträtt. Det är alltså inte fråga om ett&lt;br&gt;europeiskt patent utan om ett knippe av nationella patent. Grunderna för&lt;br&gt;att ett patent kan förklaras ogiltigt bestäms visserligen i konventionen.&lt;br&gt;Men EPC innefattar inte någon gemensam jurisdiktion för ogiltighets-&lt;br&gt;och intrångsffågor. Det finns alltså inte några garantier för att meddelade&lt;br&gt;patent bedöms likformigt; prövningen i domstol kan falla ut olika i olika&lt;br&gt;stater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Världshandelsorganisationen; TRJP.s och GATS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till avtalet om Världshandelsorganisationen (World Trade Organization,&lt;br&gt;WTO) hör överenskommelser om dels immaterialrätten och dess handels-&lt;br&gt;relaterade aspekter (Agreement on Trade-Related Aspects of Intellectual&lt;br&gt;Property Rights, TRIP:s-avtalet), dels handeln med tjänster (General Ag-&lt;br&gt;reement on Trade in Services, GATS-avtalet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TRIP:s-avtalet omfattar i princip alla kategorier av immaterialrätt, bl.a.&lt;br&gt;patent, varumärkesrätt och mönsterskydd. Avtalet innehåller dock inte&lt;br&gt;något särskilt avsnitt om växtförädlarrätt. I artikel 27, som behandlar pa-&lt;br&gt;tent, anges dock bl.a. att WTO-medlemmar skall ge skydd för växtsorter&lt;br&gt;antingen genom patent eller genom ett verksamt särskilt skyddssystem av&lt;br&gt;eget slag (”an effective sui generis system”) eller genom en kombination&lt;br&gt;härav (artikel 27.3 b). I prop. 1996/97:128 Ny växtförädlarrättslag anförs&lt;br&gt;att växtförädlarrätt således inte synes omfattas av de angivna avsnitten i&lt;br&gt;TRIP:s-avtalet, utan endast nämns som ett alternativ till patent i det av-&lt;br&gt;snitt som handlar om patent, varför avtalets allmänna bestämmelser inte&lt;br&gt;torde vara tillämpliga på växtförädlarrätt (s. 83). Samtidigt påpekas att&lt;br&gt;den anförda uppfattningen är föremål för diskussion på det internationella&lt;br&gt;planet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de grundläggande bestämmelserna i TRIP:s-avtalet hör artiklarna 3&lt;br&gt;om nationell behandling och 4 om mest-gynnad-nationsbehandling. Prin-&lt;br&gt;cipen om nationell behandling innebär att andra WTO-medlemmars rätts-&lt;br&gt;subjekt inte skall behandlas mindre förmånligt än den egna statens rätts-&lt;br&gt;subjekt. Principen om mest-gynnad-nationsbehandling innebär att rättig-&lt;br&gt;heter etc. som tillerkänns rättssubjekt från en medlemsstat också skall&lt;br&gt;medges rättssubjekt från andra medlemsstater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om nationell behandling och mest-gynnad-nationsbe-&lt;br&gt;handling hör till kärnan också i GATS-avtalet. Det avtalet öppnar dock&lt;br&gt;stora möjligheter för medlemsstaterna att göra undantag från bestämmel-&lt;br&gt;serna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växtförädlarrättskonventionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionen för skydd av växtförädlingsprodukter (Convention Inter-&lt;br&gt;nationale pour la Protection des Obtentions Végétales) bygger på princi-&lt;br&gt;pen om nationell behandling och anger som grundläggande krav for&lt;br&gt;skydd nyhet, särskiljbarhet, enhetlighet (likformighet) och stabilitet. De&lt;br&gt;stater som har tillträtt konventionen bildar en union, 1’Union Internatio-&lt;br&gt;nale pour la Protection des Obtentions Végétales (UPOV). Sverige har&lt;br&gt;ratificerat konventionen, som reviderades senast 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patenträttskonventionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patenträttskonventionen (Patent Law Treaty, PLT) innebär åtaganden om&lt;br&gt;avreglering och viss harmonisering av bestämmelser om formalia kring&lt;br&gt;patentansökningar. Konventionen, som antogs i juni 2000, har ännu inte&lt;br&gt;ratificerats av Sverige och inte heller trätt i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 EG&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;EG-fördraget innehåller bl.a. bestämmelser av grundläggande betydelse&lt;br&gt;för skapandet och upprätthållandet av EG:s inre marknad. Fördraget har&lt;br&gt;stor inverkan på utformningen och tillämpningen av nationell rätt på om-&lt;br&gt;rådet för det industriella rättsskyddet. Av särskild vikt är artikel 12 (f.d.&lt;br&gt;artikel 6) om förbud mot diskriminering på grund av nationalitet, artikel&lt;br&gt;28 (f.d. artikel 30) om förbud mot kvantitativa importrestriktioner och&lt;br&gt;liknande åtgärder, artikel 30 (f.d. artikel 36) om skydd för industriell&lt;br&gt;äganderätt samt konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 (f.d. artiklarna&lt;br&gt;85 och 86). För den fråga om ombud som behandlas nedan är artikel 49&lt;br&gt;(f.d. artikel 59) om fri rörlighet för tjänster och artikel 43 (f.d. artikel 52)&lt;br&gt;om etableringsfrihet av stor betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG har antagits en rad rättsakter på området för det industriella&lt;br&gt;rättsskyddet. Ingen av dessa rättsakter innehåller dock några bestämmel-&lt;br&gt;ser som har direkt inverkan på de frågor som behandlas i denna proposi-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Svensk lag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Patentlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 § patentlagen (1967:837) finns de grundläggande materiella bestäm-&lt;br&gt;melserna om rätt att få patent på uppfinningar som kan tillgodogöras in-&lt;br&gt;dustriellt. Patent innebär att patenthavaren förvärvar en ensamrätt att ut-&lt;br&gt;nyttja uppfinningen yrkesmässigt. I 2 § anges att en förutsättning för att&lt;br&gt;patent skall meddelas är att uppfinningen är ny i förhållande till vad som&lt;br&gt;var känt före ansökningsdagen och att den ”väsentligen skiljer sig” från&lt;br&gt;vad som var känt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill fa ett patent måste ansöka om detta skriftligen hos Patent-&lt;br&gt;och registreringsverket (7 § och 8 § första stycket). Ansökningen skall&lt;br&gt;innehålla en beskrivning av uppfinningen och en bestämd uppgift&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(patentkrav) om vad som söks skyddat genom patentet (8 § andra Prop. 2000/01:13&lt;br&gt;stycket). Om ansökningen inte uppfyller formkraven i patentlagen skall&lt;br&gt;sökanden föreläggas att vidta rättelse (15 § första stycket). Följer inte&lt;br&gt;sökanden ett sådant föreläggande skall ansökningen avskrivas (15 §&lt;br&gt;andra stycket). Finns det hinder mot att bifalla ansökningen skall denna&lt;br&gt;under vissa förutsättningar avslås (16 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ansökningen är fullständig och det inte finns några hinder mot pa-&lt;br&gt;tent, skall Patent- och registreringsverket bifalla ansökningen och kun-&lt;br&gt;göra beslutet. När kungörandet sker är patentet meddelat (20 §). Inom nio&lt;br&gt;månader från den dag då patentet meddelades far dock var och en göra&lt;br&gt;invändning mot patentet (24 §). Invändningsförfarandet kan medföra att&lt;br&gt;patentet upphävs (se 25 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett meddelat patent kan upprätthållas intill dess att 20 år har förflutit&lt;br&gt;från ansökningsdagen (40 § andra stycket). Under denna tid har var och&lt;br&gt;en möjlighet att väcka talan vid allmän domstol om att patentet skall för-&lt;br&gt;klaras ogiltigt (52 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om skydd för patent är sanktionerade. Det finns bl.a. be-&lt;br&gt;stämmelser om straffansvar och skadeståndsskyldighet för den som upp-&lt;br&gt;såtligen eller av oaktsamhet gör intrång i den ensamrätt som patentet&lt;br&gt;medför (57 och 58 §§). Vidare kan domstol besluta om vissa skydds- och&lt;br&gt;säkerhetsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I patentlagen finns även bestämmelser som rör s.k. internationella pa-&lt;br&gt;tentansökningar, dvs. sådana ansökningar som görs med stöd av PCT,&lt;br&gt;samt om europeiska patent som grundas på EPC (se avsnitt 4.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växtförädlarrättslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växtförädlarrättslagen (1997:306) trädde i kraft den 1 juli 1997. Samti-&lt;br&gt;digt upphävdes den äldre växtförädlarrättslagen (1971:392).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av växtförädlarrättslagens bestämmelser kan den som har&lt;br&gt;framställt en ny växtsort få ensamrätt att utnyttja växtsorten&lt;br&gt;(växtförädlarrätt). I 2 kap. 2 § växtförädlarrättslagen fastslås att innebör-&lt;br&gt;den av en växtförädlarrätt är att ingen utan samtycke av innehavaren av&lt;br&gt;växtförädlarrätten får utnyttja en växtsort eller en annan samling växter&lt;br&gt;som omfattas av växtförädlarrätten genom att t.ex. producera eller bear-&lt;br&gt;beta förökningsmaterial för förökningsändamål eller genom att bjuda ut&lt;br&gt;sådant material till försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 1 § anges de grundläggande förutsättningarna för att en&lt;br&gt;växtsort skall få registreras, nämligen att sorten skall vara ny, särskiljbar,&lt;br&gt;enhetlig med avseende på dess väsentliga kännetecken och stabil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En växtförädlarrätt förvärvas genom att växtsorten registreras (1 kap.&lt;br&gt;1 § femte stycket). Registreringen sker i det växtsortregister som förs av&lt;br&gt;Statens växtsortnämnd. En ansökan om registrering skall göras skriftligen&lt;br&gt;hos Växtsortnämnden. Ansökningen skall innehålla bl.a. en tydlig be-&lt;br&gt;skrivning av sorten och en uppgift om sortens härstamning (5 kap. 2 §).&lt;br&gt;Om ansökningen inte uppfyller formkraven i växtförädlarrättslagen, skall&lt;br&gt;sökanden på motsvarande sätt som gäller enligt patentlagen föreläggas att&lt;br&gt;vidta rättelse. Följer inte sökanden ett sådant föreläggande skall ansök-&lt;br&gt;ningen avskrivas (5 kap. 5 §). Föreligger det hinder mot att bifalla ansök-&lt;br&gt;ningen skall denna under vissa förutsättningar avslås (5 kap. 6 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ansökningen är fullständig och det inte finns något hinder mot re- Prop. 2000/01:13&lt;br&gt;gistrering, skall Växtsortnämnden kungöra ansökningen för att bereda&lt;br&gt;allmänheten tillfälle att framställa invändningar mot den (5 kap. 9 §). När&lt;br&gt;tiden för att framställa invändningar har gått ut skall ansökningen tas upp&lt;br&gt;till fortsatt prövning. Denna prövning innebär bl.a. att Växtsortnämnden&lt;br&gt;normalt låter prova material av växtsorten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ombudskrav&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande ordning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I både patentlagen och växtförädlarrättslagen finns bestämmelser som&lt;br&gt;reglerar i vilken utsträckning sådana sökande och innehavare av patent&lt;br&gt;respektive växtförädlarrätter som saknar hemvist här i riket skall företrä-&lt;br&gt;das av ombud. Motsvarande bestämmelser finns även i mönsterskyddsla-&lt;br&gt;gen och, såvitt avser innehavare, i varumärkeslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i de olika lagarna uppvisar påtagliga skillnader sins-&lt;br&gt;emellan. Det gäller i tre avseenden. För det första är samtliga bestämmel-&lt;br&gt;ser utom den i 5 kap. 4 § växtförädlarrättslagen som avser sökande av en&lt;br&gt;växtförädlarrätt obligatoriska. För det andra skiljer sig bestämmelserna åt&lt;br&gt;vad gäller omfattningen av ombudets behörighet. Medan vissa bestäm-&lt;br&gt;melser föreskriver att ombudet skall vara behörigt att företräda sökan-&lt;br&gt;den/innehavaren i allt som rör ansökningen/ärendet, anges det i andra&lt;br&gt;bestämmelser bara att ombudet skall vara behörigt att ta emot delgivning.&lt;br&gt;För det tredje föreskrivs det i alla bestämmelser utom 5 kap. 4 § växtför-&lt;br&gt;ädlarrättslagen att ombudet skall vara bosatt i Sverige. I växtförädlar-&lt;br&gt;rättslagens bestämmelse föreskrivs att ombudet skall vara bosatt inom&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som angetts i avsnitt 3 berörs inte bestämmelserna i varumärkeslagen&lt;br&gt;och mönsterskyddslagen vidare i denna lagrådsremiss. Det beror på att&lt;br&gt;sittande utredningar kommer att ta upp motsvarande frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patentlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bestämmelse som reglerar i vad mån en patentsökande utan hemvist&lt;br&gt;i Sverige skall företrädas av ett ombud återfinns i 12 § patentlagen. I&lt;br&gt;denna paragraf föreskrivs att en sökande som inte har hemvist här i riket&lt;br&gt;skall ha ett här bosatt ombud, som äger företräda honom i allt som rör&lt;br&gt;ansökningen. Av 15 § andra stycket och 16 § följer att en sökande som&lt;br&gt;inte uppfyller detta krav kan få sin patentansökan avskriven eller avsla-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 12 § patentlagen är således obligatorisk; den lämnar&lt;br&gt;inget utrymme för att avstå från ombudskravet. Vidare ställer den upp&lt;br&gt;krav på att ombudets behörighet skall omfatta att företräda sökanden i allt&lt;br&gt;som rör ansökningen samt att ombudet skall vara bosatt i Sverige. Av&lt;br&gt;förarbetena till patentlagen framgår att det är praktiska hänsyn som ligger&lt;br&gt;bakom bestämmelsen. Det framhålls att de ofta omfattande kontakter som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;äger rum mellan patentmyndigheten och sökanden på ansökningsstadiet Prop. 2000/01:13&lt;br&gt;riskerar att försvåras om patentmyndigheten skulle tvingas stå i direkt-&lt;br&gt;kontakt med en utomlands boende sökande, bl.a. eftersom en sådan ofta&lt;br&gt;kan antas sakna erforderliga språkkunskaper och kännedom om förhål-&lt;br&gt;landena här. Vidare påpekas att det med ett ombudskrav blir lättare för&lt;br&gt;patentmyndigheten att delge sökanden, (se prop. 1966:40 s. 109 f. och&lt;br&gt;Nordisk utredningsserie, NU, 1963:6 s. 194 f.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 71 § första stycket patentlagen finns en bestämmelse om krav på om-&lt;br&gt;bud för utomlands boende patenthavare. Enligt denna skall en patentha-&lt;br&gt;vare som inte har hemvist här i riket ha ett här bosatt ombud med behö-&lt;br&gt;righet att ta emot delgivning av stämning, kallelser och andra handlingar i&lt;br&gt;mål och ärenden rörande patentet med undantag av stämning i brottmål&lt;br&gt;och föreläggande för en part att infinna sig personligen inför domstol.&lt;br&gt;Konsekvensen av att patenthavaren inte uppfyller detta krav är, enligt&lt;br&gt;andra stycket i samma paragraf, att delgivning i stället far ske genom att&lt;br&gt;den handling som skall delges sänds med posten till patenthavaren under&lt;br&gt;dennes i patentregistret antecknade adress. Finns ingen sådan adress an-&lt;br&gt;tecknad i patentregistret far kungörelsedelgivning tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som i 12 § patentlagen föreskrivs i fråga om utom-&lt;br&gt;lands boende patentsökande är bestämmelsen i 71 § första stycket pa-&lt;br&gt;tentlagen obligatorisk. Som framgått skiljer sig emellertid bestämmel-&lt;br&gt;serna åt vad gäller ombudets behörighet. Till skillnad från 12 § patentla-&lt;br&gt;gen, som föreskriver att ombudet skall ha rätt att företräda sökanden i allt&lt;br&gt;som rör ansökningen, har 71 § patentlagen karaktären av en delgivnings-&lt;br&gt;bestämmelse. Detta motiverades i förarbetena med att behovet av ombud&lt;br&gt;för en utomlands boende patenthavare begränsar sig till fall då någon vill&lt;br&gt;föra talan mot patenthavaren vid domstol. Det anfördes bl.a. att det i så-&lt;br&gt;dana situationer av praktiska skäl är erforderligt att det finns någon inom&lt;br&gt;riket som är behörig att ta emot delgivning av stämning och andra med-&lt;br&gt;delanden från domstolen (prop. 1966:40 s. 244 f.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 71 § tredje stycket patentlagen ges regeringen en rätt att under särskilt&lt;br&gt;angivna förutsättningar förordna att kravet på ombud inte skall gälla för&lt;br&gt;patenthavare i vissa stater. Något sådant förordnande har inte meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växtförädlarrättslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om i vilken utsträckning en utländsk sökande av en växtförädlar-&lt;br&gt;rätt skall företrädas av ombud regleras i 5 kap. 4 § växtförädlarrättslagen.&lt;br&gt;Enligt denna bestämmelse far Växtsortnämnden förelägga en sökande att&lt;br&gt;för sig ställa ett ombud som har hemvist inom EES och att anmäla detta&lt;br&gt;hos nämnden. Ombudet skall ha behörighet att ta emot delgivning i ären-&lt;br&gt;det. För det fall sökanden inte följer föreläggandet far delgivning ske ge-&lt;br&gt;nom att handlingen sänds med posten till sökanden under dennes senaste&lt;br&gt;kända adress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av alla bestämmelser om krav på ombud för utländska sökande och&lt;br&gt;innehavare av industriella rättigheter är, som påpekats ovan, 5 kap. 4 §&lt;br&gt;växtförädlarrättslagen den enda som är fakultativ. Bestämmelsen är också&lt;br&gt;ensam om att ange att ombudet skall ha hemvist inom EES. I den äldre&lt;br&gt;växtförädlarrättslagen (SFS 1971:392) fanns i 10 § en bestämmelse av&lt;br&gt;samma innebörd som 12 § patentlagen. Innan den nya växtförädlar-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättslagen trädde i kraft var det således obligatoriskt för utländska sö- Prop. 2000/01:13&lt;br&gt;kande att företrädas av ett ombud. Detta ombud skulle ha hemvist i Sve-&lt;br&gt;rige och vara behörigt att företräda sökanden i allt som rörde ansök-&lt;br&gt;ningen. I förarbetena till den nya växtförädlarrättslagen konstaterades det&lt;br&gt;att det inte alltid finns något behov av ombud, om sökanden själv är lätt&lt;br&gt;att nå och har goda språkkunskaper. Mot den bakgrunden gjordes be-&lt;br&gt;dömningen att en sökande skall vara skyldig att ställa ett ombud för sig&lt;br&gt;endast om Växtsortnämnden finner det motiverat (prop. 1996/97:128 s.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123). Ändringarna såvitt avser kravet på ombudets hemvist motiverades i&lt;br&gt;samma förarbetsuttalande med Sveriges medlemskap i EU. Det påpeka-&lt;br&gt;des att den nya regeln skulle undanröja risken för diskriminering ombud&lt;br&gt;emellan inom EES och risken för hinder mot den fria rörligheten för&lt;br&gt;tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 11 kap. 1 § första stycket växtförädlarrättslagen finns en bestämmelse&lt;br&gt;om ombudskrav för innehavare av växtförädlarrätt som inte har hemvist i&lt;br&gt;Sverige. Innebörden av bestämmelsen motsvarar helt 71 § patentlagen.&lt;br&gt;Även den äldre växtförädlarrättslagen innehöll en motsvarande bestäm-&lt;br&gt;melse. I samband med den nya lagens tillkomst anfördes det att ombudets&lt;br&gt;behörighet enligt bestämmelsen var begränsad till att ta emot delgiv-&lt;br&gt;ningar och att det därför inte fanns skäl att liberalisera bosättningskravet&lt;br&gt;på det sätt som skedde i 5 kap. 4 § (prop. 1996/97 s. 130).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Reformbehovet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Bestämmelsen om ombudskrav i 12 § pa-&lt;br&gt;tentlagen (1967:837) strider mot EG-rätten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;EG-rättens bestämmelser om fri rörlighet för tjänster och etableringsjri-&lt;br&gt;het&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I EG-fördraget finns, som påpekats ovan i avsnitt 4.3, grundläggande&lt;br&gt;bestämmelser om fri rörlighet för tjänster och etableringsfrihet. Alltsedan&lt;br&gt;EES-avtalet trädde i kraft den 1 januari 1994 omfattar dessa bestämmel-&lt;br&gt;ser även EES-statema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om fri rörlighet för tjänster återfinns i tredje kapitlet i&lt;br&gt;EG-fördraget (artiklarna 49-55, f.d. artiklarna 59-61 och 63-66). I arti-&lt;br&gt;kel 49 (f.d. artikel 59) föreskrivs att inom ramen för de övriga artiklarna i&lt;br&gt;kapitlet skall inskränkningar i friheten att tillhandahålla tjänster inom&lt;br&gt;gemenskapen förbjudas beträffande medborgare som har etablerat sig i en&lt;br&gt;annan stat inom gemenskapen än mottagaren av tjänsten. Innebörden av&lt;br&gt;artikeln är således att den som tillhandahåller en tjänst i en medlemsstat&lt;br&gt;skall fa tillhandahålla samma tjänst i övriga medlemsstater under samma&lt;br&gt;förutsättningar som dessa medlemsstaters egna medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 49 har varit föremål för tolkning av EG-domstolen, bl.a. i en&lt;br&gt;dom den 25 juli 1991 i målet C-76/90 Manfred Säger mot Dennemeyer &amp;amp;&lt;br&gt;Co. Ltd., REG 1991, s. 1-4221. Utifrån domstolens resonemang i denna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dom kan bl.a. följande konstateras. Artikel 49 innebär inte bara ett krav Prop. 2000/01:13&lt;br&gt;på att all diskriminering grundad på nationalitet skall avskaffas. Den&lt;br&gt;medför också ett krav på avskaffande av alla restriktioner som har till&lt;br&gt;effekt att förbjuda eller försvåra tillhandahållandet av tjänster för en&lt;br&gt;tjänsteleverantör som är etablerad i en annan medlemsstat. Begränsningar&lt;br&gt;i form av sådana restriktioner far förekomma endast i den utsträckning&lt;br&gt;som dessa är motiverade av tvingande skäl av allmänt intresse. Vidare&lt;br&gt;måste begränsningar av detta slag vara proportionerliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-fördragets bestämmelser om etableringsfrihet finns intagna i för-&lt;br&gt;dragets andra kapitel (artiklarna 43^48, f.d. artiklarna 52 och 54-58).&lt;br&gt;Den grundläggande bestämmelsen i kapitlet är artikel 43.1 denna stadgas&lt;br&gt;ett förbud mot inskränkningar för medborgare i en medlemsstat att fritt&lt;br&gt;etablera sig på en annan medlemsstats territorium. Enligt artikeln skall&lt;br&gt;detta förbud även omfatta inskränkningar för en medborgare i en med-&lt;br&gt;lemsstat som är etablerad i någon medlemsstat att upprätta kontor, filialer&lt;br&gt;eller dotterbolag. EG-domstolen har i målet C-107/83 Onno Klopp, REG&lt;br&gt;1984, s. 2971, slagit fast att artikeln innebär att det skall vara möjligt att&lt;br&gt;under iakttagande av yrkesmässiga regler starta och driva mer än ett&lt;br&gt;verksamhetscentrum inom gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 12 § patentlagen innebär att en patentsökande som&lt;br&gt;saknar hemvist här i riket måste ha ett i Sverige bosatt ombud som äger&lt;br&gt;företräda honom i allt som rör ansökningen. Av detta följer att de paten-&lt;br&gt;tombud som är hemmahörande inom EES men utanför Sverige är för-&lt;br&gt;hindrade att, i vart fall på egen hand, verka som ombud för någon som är&lt;br&gt;bosatt utomlands och söker patent i Sverige. Det kan inte råda någon tve-&lt;br&gt;kan om att detta förhållande utgör en sådan begränsning av möjligheten&lt;br&gt;att tillhandahålla tjänster som omfattas av artikel 49. Som närmare redo-&lt;br&gt;visats ovan är begränsningar av det slaget tillåtna endast i den mån de är&lt;br&gt;motiverade av ett tvingande allmänt intresse. De praktiska skäl som låg&lt;br&gt;bakom införandet av 12 § patentlagen kan inte anses utgöra ett sådant&lt;br&gt;allmänt intresse som gör det motiverat att utestänga utländska patentom-&lt;br&gt;bud från möjligheten att företräda utländska patentsökande här i landet.&lt;br&gt;Det står därmed klart att 12 § patentlagen inte överensstämmer med arti-&lt;br&gt;kel 49 i EG-fördraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombudskravet i 12 § patentlagen kan även ifrågasättas utifrån EG-för-&lt;br&gt;dragets regler om etableringsfrihet. Som påpekats ovan följer av dessa att&lt;br&gt;det skall vara möjligt att starta och driva mer än ett verksamhetscentrum&lt;br&gt;inom gemenskapen. Med den nuvarande ordningen måste ett patentom-&lt;br&gt;bud i en annan EES-stat som vill verka som ombud för utländska sökande&lt;br&gt;i Sverige inte bara starta en filial här i riket utan även etablera ett hemvist&lt;br&gt;här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu har sagts visar att 12 § patentlagen är oförenlig med EG-&lt;br&gt;fördragets bestämmelser om fri rörlighet för tjänster och etableringsfrihet.&lt;br&gt;Bestämmelsen i 12 § patentlagen måste därför ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enhetliga bestämmelser om ombudskrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i allt väsentligt samma skäl som ligger bakom de nu gällande be-&lt;br&gt;stämmelserna om ombudskrav i de olika lagarna på området för det in-&lt;br&gt;dustriella rättsskyddet. Som konstaterats ovan uppvisar emellertid be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmelsema påtagliga skillnader sinsemellan. Skillnaderna avser i vad&lt;br&gt;mån bestämmelserna är obligatoriska eller fakultativa, vilken behörighet&lt;br&gt;som ombudet skall ha samt var ombudet måste ha sitt hemvist. Dessa&lt;br&gt;skillnader gäller såväl för de bestämmelser som reglerar utländska sö-&lt;br&gt;kande som för de bestämmelser som reglerar utländska rättighetsinneha-&lt;br&gt;vare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om ombudskrav bör vara enhetliga i de olika lagarna i den&lt;br&gt;mån det inte finns goda sakliga skäl däremot. Vid den översyn av patent-&lt;br&gt;lagens bestämmelser om ombud för utländska sökande som måste göras&lt;br&gt;bör därför också växtförädlarrättslagens motsvarande regler ses över.&lt;br&gt;Översynen bör behandla inte bara vad som skall gälla för utländska sö-&lt;br&gt;kande utan också de bestämmelser som avser utländska innehavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare sagts kommer motsvarande frågor på varumärkes- och&lt;br&gt;mönsterskyddsområdena att tas upp av respektive utredning. Dessa frågor&lt;br&gt;behandlas därför inte här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det skall inte längre vara obligatoriskt för utländ-&lt;br&gt;ska patentsökande att ha ett ombud med hemvist i Sverige. Men Patent-&lt;br&gt;och registreringsverket skall kunna kräva att sökanden skaffar sig ett om-&lt;br&gt;bud i Sverige för att ta emot delgivningar. Även en sökande enligt växt-&lt;br&gt;förädlarrättslagen (1997:306) skall kunna föreläggas att skaffa ett delgiv-&lt;br&gt;ningsombud i Sverige. Härigenom blir bestämmelserna i patentlagen&lt;br&gt;(1967:837) och växtförädlarrättslagen likadana. Lagarnas bestämmelser&lt;br&gt;om ombud för utländska rättighetsinnehavare behålls oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian föreslås, beträffande både sö-&lt;br&gt;kande och rättighetsinnehavare, att ombudet skall ha hemvist inom EES.&lt;br&gt;I övrigt överensstämmer promemorians förslag med regeringens (se&lt;br&gt;promemorian s. 29 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Så gott som samtliga remissinstanser har instämt i&lt;br&gt;eller förklarat sig inte ha något att erinra mot bedömningen att patentla-&lt;br&gt;gens och växtförädlarrättslagens bestämmelser om ombudskrav bör ges&lt;br&gt;ett enhetligt innehåll. Ett flertal remissinstanser har dock haft synpunkter&lt;br&gt;på förslagets utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patentbesvärsrätten och Svenska Patentombudsföreningen (SPOF) har&lt;br&gt;ställt sig kritiska till att den behörighet som skall få krävas av ett ombud&lt;br&gt;för en sökande inskränks till att ombudet skall fa ta emot delgivningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mönsterutredningen och Sveriges advokatsamfund har ifrågasatt om&lt;br&gt;bestämmelserna om ombudskrav inte bör begränsas till att omfatta sö-&lt;br&gt;kande och rättighetsinnehavare med hemvist utanför EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, bl.a. Svea hovrätt, Juridiska Fakultetsnämnden&lt;br&gt;vid Stockholms universitet, Patent- och registreringsverket, Patentbe-&lt;br&gt;svärsrätten, Varumärkeskommittén och Svenska Föreningen för Industri-&lt;br&gt;ellt Rättsskydd (SFIR), har - under förutsättning att ombudets behörighet&lt;br&gt;inskränks till att ombudet skall fa ta emot delgivningar - varit kritiska till&lt;br&gt;att ändra kravet på ombudets hemvist från att gälla Sverige till att avse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES. Liknande synpunkter har framförts av Mönsterutredningen och Prop. 2000/01:13&lt;br&gt;Sveriges Industriförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patent- och registreringsverket, Juridiska Fakultetsnämnden vid&lt;br&gt;Stockholms universitet, Varumärkeskommittén, Mönsterutredningen och&lt;br&gt;SFIR har ansett att även bestämmelserna om ombud för utländska sö-&lt;br&gt;kande bör vara obligatoriska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser, bl.a. Varumärkeskommittén och Patent- och&lt;br&gt;registreringsverket, har påpekat att såväl fysiska som juridiska personer&lt;br&gt;bör kunna uppträda som ombud.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enhetliga bestämmelser om ombudskrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare har framhållits att patentlagen och växtförädlarrättslagen uppvi-&lt;br&gt;sar påtagliga olikheter sinsemellan i fråga om krav på ombud för utländ-&lt;br&gt;ska sökande och rättighetsinnehavare. Som framgår av avsnitt 4.4 är pa-&lt;br&gt;tentlagen och växtförädlarrättslagen (och även varumärkeslagen och&lt;br&gt;mönsterskyddslagen, vilka dock inte behandlas i detta sammanhang)&lt;br&gt;uppbyggda på i stort sett samma sätt vad gäller erhållandet och upprätt-&lt;br&gt;hållandet av en ensamrätt. Såväl patentlagen som växtförädlarrättslagen&lt;br&gt;utgår från att den som vill få en ensamrätt måste ansöka om att få sin&lt;br&gt;uppfinning respektive växtsort registrerad. Patentlagens och växtförädlar-&lt;br&gt;rättslagens grundläggande bestämmelser om detta ansöknings- och regist-&lt;br&gt;reringsförfarande uppvisar stora likheter. Vidare ger både patentlagen&lt;br&gt;och växtförädlarrättslagen utomstående rättssubjekt en möjlighet att&lt;br&gt;väcka ogiltighetstalan vid allmän domstol under den tid som ensamrätten&lt;br&gt;gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skäl som ligger bakom bestämmelserna i de båda lagarna om om-&lt;br&gt;bud för utländska sökande och innehavare är i allt väsentligt desamma&lt;br&gt;och det är svårt att finna något rimligt skäl att ha olika regler i de båda&lt;br&gt;lagarna. Bestämmelserna om ombudskrav bör därför ges ett enhetligt&lt;br&gt;innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av ombud för utländska sökande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det helt övervägande antalet remissinstanser har instämt i eller förklarat&lt;br&gt;sig inte ha något att erinra mot att kravet på ombudets behörighet i fråga&lt;br&gt;om patentsökande på motsvarande sätt som gäller enligt växtförädlar-&lt;br&gt;rättslagen begränsas till att ombudet skall få ta emot delgivningar i ären-&lt;br&gt;det. Patentbesvärsrätten och SPOF har emellertid riktat invändningar mot&lt;br&gt;att kravet på ombudets behörighet begränsas på detta sätt. Enligt Patent-&lt;br&gt;besvärsrätten skulle en sådan begränsning medföra att bestämmelsen tap-&lt;br&gt;par sin väsentliga betydelse att underlätta den sakliga diskussionen i&lt;br&gt;ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller ombudets behörighet går 12 § patentlagen längre än 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § växtförädlarrättslagen genom att den kräver att ombudet skall vara&lt;br&gt;behörigt att företräda sökanden i allt som rör ansökningen. Som framgår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av avsnitt 4.1 har bestämmelsen i patentlagen motiverats med i första Prop. 2000/01:13&lt;br&gt;hand praktiska hänsyn. Ombudskravet är tänkt att dels underlätta kon-&lt;br&gt;takterna mellan sökanden och patentmyndigheten, dels göra det lättare&lt;br&gt;för patentmyndigheten att delge sökanden. Som ett par remissinstanser&lt;br&gt;har framhållit går emellertid utvecklingen inom området för det industri-&lt;br&gt;ella rättsskyddet mot att såväl utländska sökande som utländska rättig-&lt;br&gt;hetsinnehavare själva får ta ett allt större ansvar för att bevaka sina rät-&lt;br&gt;tigheter. Den uppmjukning som skett av kravet på ombudets behörighet&lt;br&gt;enligt 5 kap. 4 § växtförädlarrättslagen är ett exempel på detta. Det torde&lt;br&gt;endast i undantagsfall förekomma att en utländsk patentsökande själv inte&lt;br&gt;vidtar de åtgärder som behövs för att den sakliga diskussionen med re-&lt;br&gt;gistreringsmyndigheten skall fungera tillfredsställande. Med hänsyn till&lt;br&gt;att svensk rätt inte uppställer något auktorisationskrav för patentombud&lt;br&gt;kan det även konstateras att patentlagens krav på en oinskränkt behörig-&lt;br&gt;het hos ombudet inte medför någon garanti för att den sakliga diskussio-&lt;br&gt;nen mellan patentmyndigheten och sökanden underlättas. Mot denna&lt;br&gt;bakgrund finns det enligt regeringens mening inte skäl att behålla kravet i&lt;br&gt;patentlagen på att ombudet skall vara behörigt att företräda sökanden i&lt;br&gt;allt som rör ansökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som emellertid alltjämt gör sig gällande i fråga om utländska sö-&lt;br&gt;kande är, vilket även framhållits av ett flertal remissinstanser, att svenska&lt;br&gt;myndigheter i allmänhet har sämre förutsättningar att delge de rättssub-&lt;br&gt;jekt som har hemvist utomlands än de som är hemmahörande i Sverige.&lt;br&gt;För att säkerställa registreringsmyndighetemas intresse av att ärenden&lt;br&gt;med utländska sökande skall kunna handläggas på ett effektivt sätt finns&lt;br&gt;det därför ett behov av att, i enlighet med vad som nu gäller enligt 5 kap.&lt;br&gt;4 § växtförädlarrättslagen, utländska sökande företräds av ett ombud som&lt;br&gt;har behörighet att ta emot delgivning i ärendet. Ett motsvarande krav kan&lt;br&gt;enligt 33 kap. 8 § rättegångsbalken ställas på en utländsk part i allmän&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda bör kravet på ombudets behörighet i 12 §&lt;br&gt;patentlagen anpassas till 5 kap. 4 § växtförädlarrättslagen och således&lt;br&gt;begränsas till att ombudet skall kunna ta emot delgivningar i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av ombud för utländska rättighetsinnehavare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en utländsk rättighetsinnehavare bör vara företrädd av ett ombud mo-&lt;br&gt;tiveras huvudsakligen av andra intressen än dem som gäller beträffande&lt;br&gt;utländska sökande. En ensamrätt gäller under en förhållandevis lång tid.&lt;br&gt;De i patentlagen och växtförädlarrättslagen föreskrivna giltighetsperio-&lt;br&gt;dema uppgår till 20 respektive 25 eller 30 år. Under den tid som ensam-&lt;br&gt;rätten gäller har utomstående rättssubjekt en möjlighet att väcka ogiltig-&lt;br&gt;hetstalan mot innehavaren vid allmän domstol. Dessa rättssubjekts in-&lt;br&gt;tresse av att innehavaren i sådana fall kan nås för delgivning av stämning&lt;br&gt;gör det motiverat att ställa upp ett ombudskrav även för innehavare. Det&lt;br&gt;är också i dessa situationer tillräckligt att ombudets behörighet omfattar&lt;br&gt;att ta emot delgivningar. Mot denna bakgrund bör de nu gällande kraven&lt;br&gt;på ombudets behörighet enligt 71 § första stycket patentlagen och 11 kap.&lt;br&gt;1 § första stycket växtförädlarrättslagen behållas oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bör alla utländska rättssubjekt omfattas av bestämmelserna om om-&lt;br&gt;budskrav?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mönsterutredningen och Sveriges advokatsamfund har ifrågasatt om be-&lt;br&gt;stämmelserna om ombudskrav inte bör begränsas till att avse sådana ut-&lt;br&gt;ländska rättssubjekt som har hemvist utanför EES. Mönsterutredningen&lt;br&gt;har härvid anfört att det enligt utredningens mening inte är avsevärt svå-&lt;br&gt;rare att delge de rättssubjekt som har hemvist i en annan EES-stat jämfört&lt;br&gt;med de rättssubjekt som har hemvist i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår ovan är det regeringens uppfattning att svenska myndig-&lt;br&gt;heter i allmänhet far anses ha sämre förutsättningar att delge de rättssub-&lt;br&gt;jekt som har hemvist utomlands jämfört med dem som har hemvist i Sve-&lt;br&gt;rige. Detta synsätt gör sig gällande även i fråga om sådana rättssubjekt&lt;br&gt;som har hemvist i andra EES-stater. Det finns ännu inte något sådant del-&lt;br&gt;givningssamarbete inom EES, eller ens inom EU, att förutsättningarna&lt;br&gt;för delgivning från Sverige i de andra länderna ens tillnärmelsevis kan&lt;br&gt;jämställas med förutsättningarna för att delge här hemma. Det finns där-&lt;br&gt;för inte skäl att av hänsyn till delgivningsförutsättningar begränsa be-&lt;br&gt;stämmelsernas räckvidd till att omfatta endast rättssubjekt med hemvist&lt;br&gt;utanför EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om även utländska rättssubjekt med hemvist&lt;br&gt;inom EES skall omfattas av bestämmelserna om ombudskrav är vidare&lt;br&gt;EG-fördragets artikel 12 (f.d. artikel 6) om förbud mot diskriminering på&lt;br&gt;grund av nationalitet av intresse. Sveriges Advokatsamfund har i detta&lt;br&gt;sammanhang erinrat om att det inte ansetts förenligt med EG-fördraget&lt;br&gt;att kräva säkerhet för rättegångskostnader av en utländsk kärande som är&lt;br&gt;bosatt inom EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I EG-fördragets artikel 12 fastslås att all diskriminering på grund av&lt;br&gt;nationalitet skall vara förbjuden. Artikeln innebär vidare att det inte hel-&lt;br&gt;ler är tillåtet att förvandla krav på nationalitet till krav på bosättning eller&lt;br&gt;språkkunskaper, om detta inte på rent objektiva grunder kan försvaras (se&lt;br&gt;bl.a. Allgårdh m.fl., EU och EG-rätten, andra uppl., 1995). En bestäm-&lt;br&gt;melse av innebörd att det, till skillnad mot vad som gäller för sökande&lt;br&gt;och innehavare med hemvist i Sverige, ställs ett ombudskrav på sökande&lt;br&gt;och innehavare som har hemvist utanför Sverige men inom EES träffas&lt;br&gt;således i och för sig av diskrimineringsförbudet. Som framgår ovan är&lt;br&gt;emellertid ombudskravet motiverat av dels myndigheternas, dels de ut-&lt;br&gt;omstående rättssubjektens intresse av att det skapas så goda förutsätt-&lt;br&gt;ningar som möjligt för delgivning. Eftersom förutsättningarna för&lt;br&gt;svenska myndigheter att delge rättssubjekt som har hemvist inom övriga&lt;br&gt;EES är sämre jämfört med vad som gäller för rättssubjekt som har hem-&lt;br&gt;vist i Sverige, måste det enligt regeringens mening anses att ombudskra-&lt;br&gt;vet är försvarbart på en sådan objektiv grund som kan motivera ett avsteg&lt;br&gt;från artikel 12. Av bestämmelsen i 33 kap. 8 § rättegångsbalken framgår&lt;br&gt;att en motsvarande bedömning har gjorts i fråga om ombudskrav för ut-&lt;br&gt;ländska parter vid allmän domstol. Det är också att märka att Europeiska&lt;br&gt;kommissionen inte anmärkt mot 12 § patentlagen i det hänseende som vi&lt;br&gt;nu diskuterat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda anser regeringen att bestämmelserna i&lt;br&gt;patentlagen och växtförädlarrättslagen om ombud för utländska sökande&lt;br&gt;och rättighetshavare även fortsättningsvis bör omfatta samtliga rättssub-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jekt som inte har hemvist i Sverige, således även de som har hemvist i Prop. 2000/01:13&lt;br&gt;någon annan EES-stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om var ombudet skall ha sitt hemvist&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal remissinstanser har varit kritiska mot promemorians förslag att&lt;br&gt;i 12 och 71 §§ patentlagen samt 11 kap. 1 § växtförädlarrättslagen ändra&lt;br&gt;kravet på ombudets hemvist till att avse EES, förutsatt att kravet på om-&lt;br&gt;budets behörighet begränsas till att avse delgivning. Dessa remissinstan-&lt;br&gt;ser har framhållit bl.a. att bestämmelserna blir effektivare om det ställs ett&lt;br&gt;krav på att ett ombud som bara skall användas för delgivning skall ha&lt;br&gt;hemvist i Sverige, detta särskilt mot bakgrund av att svenska myndigheter&lt;br&gt;har bättre förutsättningar att delge de personer som har hemvist här. En-&lt;br&gt;ligt samma remissinstansers mening lägger gemenskapsrätten inte heller&lt;br&gt;hinder i vägen för en sådan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare framgått innebär det nuvarande kravet i 5 kap. 4 § växt-&lt;br&gt;förädlarrättslagen att ombudet skall ha hemvist inom EES. Bestämmelsen&lt;br&gt;överensstämmer i det avseendet med 33 kap. 8 § rättegångsbalken. För&lt;br&gt;rättighetsinnehavare gäller däremot enligt både 71 § första stycket pa-&lt;br&gt;tentlagen och 11 kap. 1 § växtförädlarrättslagen att ombudet skall ha&lt;br&gt;hemvist i Sverige. Samma krav på ombudets hemvist gäller enligt 12 §&lt;br&gt;patentlagen i fråga om utländska patentsökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian sägs i fråga om 12 § patentlagen (s. 31) att det möjligen&lt;br&gt;kan hävdas att en inskränkning i kravet på ombudets behörighet till att&lt;br&gt;avse endast delgivning medför att bestämmelsen blir förenlig med EG-&lt;br&gt;fördraget. Vidare uttalas emellertid att det oavsett detta finns skäl som&lt;br&gt;talar för att, med 5 kap. 4 § växtförädlarrättslagen som förebild, ändra&lt;br&gt;hemvistkravet i 12 § patentlagen till att omfatta EES. Det påpekas att alla&lt;br&gt;inom EES verkande patentombud härigenom tillförsäkras en möjlighet att&lt;br&gt;uppträda som ombud i svenska registreringsärenden under samma villkor&lt;br&gt;och i samma utsträckning som svenska ombud, samt att en sådan lösning&lt;br&gt;också överensstämmer med vad som föreskrivs i 33 kap. 8 § rättegångs-&lt;br&gt;balken. I promemorian föreslås av samma skäl att det även i fråga om&lt;br&gt;innehavare skall räcka att ombudet har hemvist inom EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har ovan instämt i promemorians bedömning att det av så-&lt;br&gt;väl utländska sökande som utländska rättighetsinnehavare skall kunna&lt;br&gt;krävas att dessa företräds av ombud med behörighet att ta emot delgiv-&lt;br&gt;ningar. Samtidigt anser regeringen, i likhet med flertalet remissinstanser,&lt;br&gt;att det är angeläget att bestämmelserna utformas på ett sätt som gör dem&lt;br&gt;så effektiva och praktiska som möjligt. Denna aspekt gör sig särskilt gäl-&lt;br&gt;lande på området för det industriella rättsskyddet där ensamrättigheter -&lt;br&gt;och därmed ett behov av goda förutsättningar för delgivning - kan bestå&lt;br&gt;under mycket långa tidsperioder. Som flera remissinstanser har påpekat&lt;br&gt;skulle syftet att säkerställa bättre förutsättningar för delgivning vidare&lt;br&gt;kunna gå förlorat i vissa fall, om det inte ställs upp ett krav på hemvist i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer därför i remissinstansernas bedömning att en&lt;br&gt;ordning enligt vilken det krävs att ombudet skall ha hemvist i Sverige är&lt;br&gt;att föredra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett krav på att ombudet skall ha hemvist i Sverige medför vissa nack- Prop. 2000/01:13&lt;br&gt;delar för såväl utländska sökande och innehavare som utländska ombud.&lt;br&gt;Med regeringens förslag kommer det att stå utländska sökande och inne-&lt;br&gt;havare fritt att låta sig företrädas av ett utländskt ombud. Men ett krav på&lt;br&gt;att utländska sökande och innehavare skall vara företrädda av ett här&lt;br&gt;hemmahörande ombud med behörighet att ta emot delgivning medför att&lt;br&gt;utländska sökande och innehavare som företräds av ett utländskt ombud&lt;br&gt;tvingas att anlita ytterligare ett ombud, med en mer begränsad behörighet.&lt;br&gt;Utländska ombud drabbas av nackdelen att inte kunna tjänstgöra som&lt;br&gt;”delgivningsombud”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu nämnda negativa effekterna för å ena sidan utländska sökande&lt;br&gt;och rättighetsinnehavare och å andra sidan utländska ombud torde med-&lt;br&gt;föra att ett krav på att ombudet skall ha hemvist här Sverige i och för sig&lt;br&gt;träffas av EG-fördragets bestämmelser om diskrimineringsförbud och&lt;br&gt;förbud mot åtgärder vars effekt utgör ett hinder för den fria rörligheten&lt;br&gt;för tjänster. Som tidigare redovisats finns det emellertid utrymme för un-&lt;br&gt;dantag från dessa bestämmelser. Förutsättningen för att en åtgärd skall&lt;br&gt;omfattas av undantaget är att den är motiverad av tvingande skäl av all-&lt;br&gt;mänt intresse och därmed försvarbar på objektiva grunder. Vidare gäller&lt;br&gt;att åtgärden måste vara nödvändig och proportionerlig (se t.ex det i av-&lt;br&gt;snitt 5.2 nämnda rättsfallet C-76/90 Manfred Säger mot Dennemyer &amp;amp;&lt;br&gt;Co. Ltd., REG 1991, s. 1-4221, samt Bemitz m.fl., Europarättens grunder,&lt;br&gt;1999, s. 103 f. och s. 211 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I linje med vad som tidigare har framhållits måste enligt regeringens&lt;br&gt;mening det behov av att säkerställa goda förutsättningar för delgivning&lt;br&gt;som ligger bakom bestämmelserna om ombudskrav anses utgöra ett så-&lt;br&gt;dant tvingande skäl av allmänt intresse som gör det objektivt försvarbart&lt;br&gt;med ett avsteg från EG-fördragets diskrimineringsförbud och förbud mot&lt;br&gt;åtgärder vars effekt utgör ett hinder för den fria rörligheten för tjänster.&lt;br&gt;Ett sådant avsteg far bedömas nödvändigt och det kan inte anses opro-&lt;br&gt;portionerligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda delar regeringen remissinstansernas&lt;br&gt;uppfattning att gemenskapsrätten inte lägger hinder i vägen för att kräva&lt;br&gt;att ombudet skall ha hemvist i Sverige. Det kan i anslutning till detta&lt;br&gt;nämnas att Europeiska kommissionen i sin formella underrättelse inte har&lt;br&gt;haft något att anmärka mot 71 § patentlagen, i vilken det redan i dag fö-&lt;br&gt;reskrivs att ombudet skall ha hemvist i Sverige och att ombudets behö-&lt;br&gt;righet skall omfatta att ta emot delgivningar. Vidare kan det noteras, som&lt;br&gt;några remissinstanser har framhållit, att det även i rättegångsbestämmel-&lt;br&gt;sema för Europeiska gemenskapernas domstol finns en regel av motsva-&lt;br&gt;rande innebörd (artikel 38.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av det ovan anförda bör det enligt såväl patentlagens som&lt;br&gt;växtförädlarrättslagens bestämmelser om ombudskrav gälla att ombudet&lt;br&gt;skall ha hemvist i Sverige. Regeringen föreslår därför en ändring av&lt;br&gt;5 kap. 4 § växtförädlarrättslagen i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fakultativa eller obligatoriska bestämmelser?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal remissinstanser har varit kritiska mot promemorians förslag att&lt;br&gt;utforma de mot utländska sökande riktade ombudskraven som fakultativa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelser i enlighet med vad som nu gäller enligt 5 kap. 4 § växtför- Prop. 2000/01:13&lt;br&gt;ädlarrättslagen. Enligt dessa remissinstanser bör det i syfte att åstad-&lt;br&gt;komma en så effektiv ordning som möjligt råda ett obligatoriskt om-&lt;br&gt;budskrav även for sökande. Flera av remissinstanserna har anfört att en&lt;br&gt;obligatorisk bestämmelse for sökande inte kan anses särskilt betungande,&lt;br&gt;om det samtidigt råder ett obligatoriskt ombudskrav så snart en rättighet&lt;br&gt;beviljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare framhållits delar regeringen uppfattningen att det är an-&lt;br&gt;geläget att bestämmelserna om ombudskrav utformas på ett sätt som gör&lt;br&gt;dem så effektiva och praktiska som möjligt. Bestämmelserna far emeller-&lt;br&gt;tid inte, särskilt mot bakgrund av gemenskapsrättens krav på proportio-&lt;br&gt;nalitet, ställa mer omfattande krav än vad som är nödvändigt för att till-&lt;br&gt;godose de behov som gör det motiverat med ett ombudskrav. Bakom be-&lt;br&gt;hovet av att utländska sökande skall företrädas av i Sverige hemmahö-&lt;br&gt;rande ombud med behörighet att ta emot delgivning i ärendet ligger som&lt;br&gt;ovan nämnts registreringsmyndighetemas intresse av att ärenden med&lt;br&gt;utländska sökande skall kunna handläggas på ett effektivt sätt. Behovet&lt;br&gt;av ombud för rättighetsinnehavare är föranlett av andra intressen. Som&lt;br&gt;flera remissinstanser har framhållit torde det endast i undantagsfall före-&lt;br&gt;komma att en utländsk sökande själv inte medverkar till att delgivnings-&lt;br&gt;förfarandet i ansökningsärendet fungerar tillfredsställande. En obligato-&lt;br&gt;risk bestämmelse skulle således medföra att merparten av utländska sö-&lt;br&gt;kande påtvingades ett ombudskrav i onödan. Mot denna bakgrund delar&lt;br&gt;regeringen promemorians bedömning att bestämmelserna om om-&lt;br&gt;budskrav för utländska sökande bör vara fakultativa. Regeringen föreslår&lt;br&gt;därför att 12 § patentlagen i detta hänseende anpassas till 5 kap. 4 §&lt;br&gt;växtförädlarrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakom behovet av ombudskrav för utländska innehavare ligger som&lt;br&gt;ovan sagts utomstående rättssubjekts intresse av att en innehavare under&lt;br&gt;den långa tid som en rättighet gäller kan nås för delgivning av stämning.&lt;br&gt;Med hänsyn till dessa utomstående intressen och till de långa tidsperioder&lt;br&gt;under vilka rättigheterna består bör bestämmelserna om ombudskrav för&lt;br&gt;utländska rättighetsinnehavare även fortsättningsvis vara obligatoriska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några övriga frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följden av att en sökande inte följer ett föreläggande att ställa ett ombud&lt;br&gt;för sig bör, i enlighet med vad som nu gäller enligt 5 kap. 4 § växtföräd-&lt;br&gt;larrättslagen, vara att delgivning får ske genom att handlingen sänds med&lt;br&gt;posten till sökanden under dennes senaste kända adress. En sådan ord-&lt;br&gt;ning överensstämmer också i huvudsak med vad som enligt 71 § andra&lt;br&gt;stycket patentlagen och 11 kap. 1 § andra stycket växtförädlarrättslagen&lt;br&gt;gäller för en rättighetsinnehavare som inte uppfyller det obligatoriska&lt;br&gt;ombudskrav som gäller för denne. I de två sistnämnda bestämmelserna&lt;br&gt;finns regler om när delgivning i dessa fall skall anses ha skett. Som Sve-&lt;br&gt;riges advokatsamfund har påpekat bör det även i de bestämmelser som&lt;br&gt;avser sökande, 12 § patentlagen och 5 kap. 4 § växtförädlarrättslagen,&lt;br&gt;införas sådana regler. Dessa bör lämpligen utformas på samma sätt som&lt;br&gt;de gjorts i 71 § andra stycket patentlagen och 11 kap. 1 § andra stycket&lt;br&gt;växtförädlarrättslagen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser, bl.a. Varumärkeskommittén och Patent- och re- Prop. 2000/01:13&lt;br&gt;gistreringsverket, har gett uttryck för åsikten att såväl fysiska som juri-&lt;br&gt;diska personer bör kunna godtas som ombud i de nu aktuella samman-&lt;br&gt;hangen. Regeringen vill i denna del framhålla att de nuvarande bestäm-&lt;br&gt;melserna om ombudskrav inte hindrar att juridiska personer godtas som&lt;br&gt;ombud (se t.ex. Jacobsson m.fl., Patentlagstiftningen - En kommentar,&lt;br&gt;1980, s. 173 f.). Inte heller förvaltningslagens eller förvaltningsprocess-&lt;br&gt;lagens bestämmelser om ombud utgör något hinder mot detta (se rätts-&lt;br&gt;fallet R 1981 ref 1:72). De nu föreslagna ändringarna är inte avsedda att&lt;br&gt;påverka denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prioritet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande ordning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Allmänt om prioritet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med prioritet avses i immaterialrättsliga sammanhang en rätt att fa en&lt;br&gt;ansökan om skydd behandlad som om den hade gjorts samtidigt som en&lt;br&gt;tidigare ansökan beträffande samma skyddsföremål. Bakgrunden till&lt;br&gt;principen om prioritet är bl.a. att en förutsättning för skydd för ett antal&lt;br&gt;rättighetstyper är att skyddsföremålet uppfyller ett krav på nyhet. Utan&lt;br&gt;möjligheten att åberopa prioritet skulle en tidigare ansökan vara nyhets-&lt;br&gt;skadlig för en senare och därmed ett hinder mot bifall till den senare an-&lt;br&gt;sökningen. Bestämmelser om prioritet gör det också möjligt för en sö-&lt;br&gt;kande att avvakta nyhetsgranskningen i en stat innan han eller hon går&lt;br&gt;vidare med ansökningar i flera stater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paris- och växtförädlarrättskonventionernas bestämmelser om prioritet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pariskonventionens (PK) bestämmelser om prioritet (art. 4) omfattar pa-&lt;br&gt;tent, bruksmodellskydd, mönster och varumärken. Bestämmelserna anger&lt;br&gt;att en ansökan i en konventionsstat grundar en prioritetsrätt för ansök-&lt;br&gt;ningar som inom en viss tidsfrist görs i andra konventionsstater. Det slås&lt;br&gt;vidare fast att en första ansökan inte skall anses nyhetsskadlig för senare&lt;br&gt;ansökningar om samma sak, förutsatt att de senare ansökningarna sker&lt;br&gt;inom tidsfristen. Inte heller andra handlingar under tidsfristen, som ex-&lt;br&gt;empelvis publiceringen av en uppfinning, skall anses nyhetsskadliga.&lt;br&gt;Prioritetsffisten anges för patent och bruksmodellskydd till tolv månader&lt;br&gt;samt för varumärken och mönster till sex månader. Det bör nämnas att&lt;br&gt;också Konventionen om patentsamarbete (PCT) och den Europeiska pa-&lt;br&gt;tentkonventionen (EPC) bygger på principen om konventionsprioritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt växtförädlarrättskonventionen (artikel 11) far på motsvarande&lt;br&gt;sätt som vid patent en förädlare som i en stat ansökt om skydd för en&lt;br&gt;växtsort under en tid av tolv månader en prioritetsrätt för att ge in en an-&lt;br&gt;sökan om skydd i en annan konventionsstat. Det slås också fast att sö-&lt;br&gt;kanden inte skall lida någon rättsförlust på grund av händelser som in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;träffar mellan den första ansökningen och senare ansökningar inom tolv- Prop. 2000/01:13&lt;br&gt;månadersfristen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioritetsbestämmelser i svensk rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om prioritet finns i patentlagen (1967:837), växtförädlar-&lt;br&gt;rättslagen (1997:306), förordningen (1970:495) om utländska varumär-&lt;br&gt;ken och mönsterskyddsförordningen (1970:486).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande bestämmelserna om prioritet när det gäller patent&lt;br&gt;finns i 6 § patentlagen. Enligt bestämmelsens första stycke skall, om sö-&lt;br&gt;kanden begär det, en ansökan om patent vid tillämpningen av lagens be-&lt;br&gt;stämmelser om bl.a. nyhet anses gjord samtidigt som en tidigare ansökan&lt;br&gt;om samma uppfinning, förutsatt att den tidigare ansökningen gjorts inom&lt;br&gt;tolv månader före ansökningsdagen. Prioritetsrätten kan till att börja med&lt;br&gt;grundas på en tidigare patentansökan som avser patent i Sverige. En så-&lt;br&gt;dan ansökan kan vara såväl en nationell ansökan, som bara avser skydd i&lt;br&gt;Sverige, som en internationell eller en europeisk ansökan som omfattar&lt;br&gt;Sverige (alltså en ansökan enligt de förfaranden som grundas på PCT&lt;br&gt;respektive EPC). Prioritet kan vidare grundas på en ansökan om patent&lt;br&gt;eller om vissa andra skyddsformer i en främmande stat som är ansluten&lt;br&gt;till Pariskonventionen. Dessa båda situationer framgår av första me-&lt;br&gt;ningen. Enligt andra meningen i första stycket kan prioritet slutligen&lt;br&gt;också grundas på en ansökan om skydd ”som icke avser stat” som är an-&lt;br&gt;sluten till Pariskonventionen, om motsvarande prioritet från en svensk&lt;br&gt;patentansökan medges där den tidigare ansökningen gjorts och om där&lt;br&gt;gällande lagstiftning i huvudsak överensstämmer med konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemet med denna bestämmelse är att en rätt till prioritet inte kan&lt;br&gt;grundas omedelbart på det förhållandet att den prioritetsgrundande an-&lt;br&gt;sökningen avser skydd i en stat som är medlem i Världshandelsorganisa-&lt;br&gt;tionen (WTO). Problemet förklaras närmare under den följande under-&lt;br&gt;rubriken. När den prioritetsgrundande ansökningen inte avser skydd vare&lt;br&gt;sig i Sverige eller i en stat som är ansluten till Pariskonventionen, krävs&lt;br&gt;ju att förutsättningarna i 6 § första stycket andra meningen är uppfyllda.&lt;br&gt;Det krävs alltså reciprocitet och lagstiftning som i huvudsak överens-&lt;br&gt;stämmer med konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om prioritet när det gäller växtförädlarrätt finns i 3 kap.&lt;br&gt;6 § växtförädlarrättslagen. Bestämmelserna innebär att en senare ansökan&lt;br&gt;vid tillämpning av lagens bestämmelser om nyhet, särskiljbarhet, enhet-&lt;br&gt;lighet och stabilitet skall anses gjord samtidigt som en tidigare, priori-&lt;br&gt;tetsgrundande ansökan. Prioritetsfristen är tolv månader. Enligt första&lt;br&gt;stycket kan prioritet grundas på en ansökan om skydd för växtsorten i en&lt;br&gt;stat som är ansluten till växtförädlarrättskonventionen. I andra stycket&lt;br&gt;anges att prioritet också far medges från en ansökan om skydd som har&lt;br&gt;gjorts i en annan främmande stat, om motsvarande prioritet från en&lt;br&gt;svensk ansökan om skydd för växtsort medges i den staten och om den&lt;br&gt;där gällande lagstiftningen i huvudsak stämmer överens med konventio-&lt;br&gt;nen. Om skydd har sökts i flera främmande stater, räknas prioritetsfristen&lt;br&gt;från den dag då den första ansökan om skydd gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om WTO finns här möjligen samma problem som beträffande&lt;br&gt;patent. Inte heller enligt 3 kap. 6 § växtförädlarrättslagen kan prioritet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundas omedelbart på det förhållandet att den prioritetsgrundande an- Prop. 2000/01:13&lt;br&gt;sökningen avser registrering i en stat som är medlem i WTO. Se i det&lt;br&gt;följande angående tolkningen av det s.k. TRIP:s-avtalet i fråga om växt-&lt;br&gt;förädlarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 § andra stycket patentlagen anges att regeringen, eller efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande Patent- och registreringsverket (PRV), föreskriver&lt;br&gt;i vilken ordning yrkanden om prioritet skall framställas och vilka hand-&lt;br&gt;lingar som skall inges till stöd för yrkandet. Föreskrifter av detta slag&lt;br&gt;finns i 10— 13 §§ patentkungörelsen (1967:838). I 6§ andra stycket&lt;br&gt;patentlagen fastslås att rätten till prioritet inte gäller om dessa föreskrifter&lt;br&gt;inte iakttas. Bestämmelser med motsvarande innebörd när det gäller&lt;br&gt;växtförädlarrätt finns 3 kap. 6 § andra stycket växtförädlarrättslagen och&lt;br&gt;7 § växtförädlarrättsförordningen (1997:383).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artiklarna 3 och 4 i TRIP:s-avtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av TRIP:s-avtalets bestämmelser om nationell behandling&lt;br&gt;och mest-gynnad-nationsbehandling (se ovan avsnitt 4.2) har när det&lt;br&gt;gäller prioritet från varumärkes- och patentansökningar varit föremål för&lt;br&gt;diskussioner i TRIP:s-rådet inom WTO. Vid diskussionerna har fram-&lt;br&gt;kommit att bestämmelserna genomgående synes tolkas så att medlems-&lt;br&gt;staterna erkänner prioritet grundad på varumärkes- och patentansök-&lt;br&gt;ningar i andra WTO-stater som gjorts av någon som är medborgare i en&lt;br&gt;WTO-stat. Tolkningen innebär i praktiken att prioritet måste medges från&lt;br&gt;ansökningar som gjorts i andra WTO-stater. Det kan nämnas att änd-&lt;br&gt;ringar i syfte att uppfylla detta krav har gjorts i bl.a. de danska, norska&lt;br&gt;och finska patentlagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redovisats ovan (se avsnitt 4.2) gjordes i förarbetena till den nya&lt;br&gt;växtförädlarrättslagen bedömningen att TRIP:s-avtalets allmänna be-&lt;br&gt;stämmelser inte torde vara tillämpliga på växtförädlarrätt (prop.&lt;br&gt;1996/97:128 s. 83). Samtidigt påpekades att den anförda uppfattningen&lt;br&gt;var föremål för diskussion på det internationella planet. När det gäller&lt;br&gt;lagens reglering av frågan om vem som kan förvärva växtförädlarrätt&lt;br&gt;(växtförädlarrättens subjekt) valdes en lösning som sammanfattningsvis&lt;br&gt;innebär att lagen omfattar bl.a. den som framställt en växtsort i eller är&lt;br&gt;medborgare eller har hemvist i en stat som är ansluten till växtförädlar-&lt;br&gt;rättskonventionen (1 kap. 1 §). I 1 kap. 2 § andra stycket bemyndigas&lt;br&gt;vidare regeringen att föreskriva om lagens tillämpning med avseende på&lt;br&gt;andra länder under förutsättning av ömsesidighet eller om det följer av ett&lt;br&gt;sådant avtal med en främmande stat eller en mellanfolklig organisation&lt;br&gt;som riksdagen har godkänt. I propositionen anfördes att regeringen ge-&lt;br&gt;nom bemyndigandet kommer att ha formell kompetens att meddela de&lt;br&gt;föreskrifter som är eller visar sig bli nödvändiga till följd av bl.a. TRIP:s-&lt;br&gt;avtalet. I författningskommentaren (se prop. s. 111) anförs att bestäm-&lt;br&gt;melsen ger regeringen det handlingsutrymme som är nödvändigt för att&lt;br&gt;uppfylla åtagandena enligt TRIP:s-avtalet, om diskussionerna kring av-&lt;br&gt;talets tillämpning på växtförädlarrättsområdet skulle leda till en allmän&lt;br&gt;uppfattning att principen om nationell behandling gäller även skyddet för&lt;br&gt;växtsorter. Regeringen har med stöd av bemyndigandet ännu endast&lt;br&gt;meddelat en bestämmelse om att medborgare i ett land som ingår i Euro-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 13&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;peiska ekonomiska samarbetsområdet vid tillämpning av 1 kap. Prop. 2000/01:13&lt;br&gt;1 § växtförädlarrättslagen skall behandlas som en svensk medborgare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1 § växtförädlarrättsförordningen [1997:383]).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Reformbehovet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Patent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi sett i föregående avsnitt är den allmänna uppfattningen att&lt;br&gt;TRIP:s-avtalet medför en skyldighet för medlemsstaterna att medge prio-&lt;br&gt;ritet från en ansökan om patent eller motsvarande som gjorts i en WTO-&lt;br&gt;stat. Eftersom det kan hävdas att den svenska patentlagen inte föreskriver&lt;br&gt;någon tillräckligt tydlig skyldighet på denna punkt bör lagens bestämmel-&lt;br&gt;ser om prioritet ses över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växtförädlarrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av föregående avsnitt är det ännu oklart vilken skyldighet&lt;br&gt;att medge prioritet för växtsortansökningar som kan följa av TRIP:s-av-&lt;br&gt;talet. Redan denna oklarhet ger anledning att överväga om prioritetsbe-&lt;br&gt;stämmelsema i växtförädlarrättslagen bör ändras. Om patentlagens regler&lt;br&gt;ändras kan detta i sig vara ett skäl att även ändra bestämmelserna i växt-&lt;br&gt;förädlarrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varumärkesrätt och mönsterskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;WTO-avtalet ger anledning att överväga prioritetsbestämmelsema även&lt;br&gt;när det gäller varumärken och mönster. Som tidigare sagts arbetar för&lt;br&gt;närvarande utredningar på båda dessa områden. Utredningarna kommer&lt;br&gt;att behandla den nu aktuella frågan, varför den inte berörs vidare i här.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I patentlagen och växtförädlarrättslagen anges ut-&lt;br&gt;tryckligen att prioritet skall medges också från ansökningar som gjorts i&lt;br&gt;en stat som är ansluten till eller ett område som är anslutet till Världshan-&lt;br&gt;delsorganisationen (WTO). De föreskrifter om de närmare förutsättning-&lt;br&gt;arna för rätten till prioritet som i dag finns i patentkungörelsen&lt;br&gt;(1967:838) och växtförädlarrättsförordningen (1997:383) förs över till&lt;br&gt;patentlagen respektive växtförädlarrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;Promemorian innehåller inte något förslag om att ge vissa befintliga be-&lt;br&gt;stämmelser lagform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har tillstyrkt eller i huvudsak inte haft några in-&lt;br&gt;vändningar mot promemorians förslag. Ett par remissinstanser har haft&lt;br&gt;synpunkter på några detaljer när det gäller utformningen av förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § patentlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När prioritet åberopas i fråga om en patentansökan som har gjorts i en&lt;br&gt;stat som inte är ansluten till Pariskonventionen (PK) men är medlem i&lt;br&gt;Världshandelsorganisationen, måste förutsättningarna i 6 § första stycket&lt;br&gt;andra meningen patentlagen vara uppfyllda för att prioritet skall medges.&lt;br&gt;För att ansökan skall vara prioritetsgrundande krävs alltså att motsva-&lt;br&gt;rande prioritet från en svensk patentansökan medges där ansökningen har&lt;br&gt;gjorts. Vidare krävs att där gällande lagstiftning i huvudsak överens-&lt;br&gt;stämmer med PK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan visserligen göras gällande att dessa förutsättningar alltid är&lt;br&gt;uppfyllda när det är fråga om ansökningar som gjorts i WTO-stater. En-&lt;br&gt;ligt artikel 2.1 i TRIP:s-avtalet krävs nämligen att medlemsstaterna upp-&lt;br&gt;fyller relevanta regler i PK. Det kan dock finnas fall där det kan anses&lt;br&gt;tveksamt om förutsättningarna i 6 § första stycket andra meningen pa-&lt;br&gt;tentlagen är uppfyllda i fråga om en WTO-stat. Om det i bestämmelsen i&lt;br&gt;stället uttryckligen angavs att prioritet skall medges från en ansökan som&lt;br&gt;avser skydd i en sådan stat, skulle sådana oklarheter undvikas. Ett sådant&lt;br&gt;förtydligande skulle också undanröja eventuella tvivel om patentlagens&lt;br&gt;prioritetsbestämmelsers förenlighet med TRIP:s-avtalet. Ändringar med&lt;br&gt;motsvarande syfte har gjorts i de danska, norska och finska patentlagarna.&lt;br&gt;Sådana ändringar synes också stå i överensstämmelse med uppfattningen&lt;br&gt;hos övriga medlemsstater i EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att det torde vara en folkrättslig skyldighet att medge&lt;br&gt;prioritet för ansökningar i WTO-stater finns inte något bärande skäl emot&lt;br&gt;ett sådant förtydligande i lagen som nu har sagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till vad som nu har anförts bör alltså i 6 § första stycket&lt;br&gt;första meningen patentlagen uttryckligen anges att prioritet skall medges&lt;br&gt;från en ansökan som avser skydd i en stat som är medlem i Världshan-&lt;br&gt;delsorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom inte enbart stater utan också ett par områden (t.ex. Hong&lt;br&gt;Kong) är anslutna till WTO bör bestämmelsen utformas så att också så-&lt;br&gt;dana områden omfattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 6 § växtförädlarrättslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår ovan har regeringen ännu inte med stöd av bemyndigandet i&lt;br&gt;1 kap. 2 § andra stycket växtförädlarrättslagen föreskrivit om lagens till-&lt;br&gt;lämpning på WTO-stater. Regleringen av växtförädlarrätten i artikel&lt;br&gt;27.3 b TRIP:s-avtalet är vidare för närvarande föremål för diskussioner.&lt;br&gt;Oavsett om TRIP:s-avtalets allmänna bestämmelser skall anses tillämp-&lt;br&gt;liga på växtförädlarrätt eller inte, och oavsett utgången av diskussionerna&lt;br&gt;om regleringen av växtförädlarrätten i TRIP:s-avtalet, bedömer rege-&lt;br&gt;ringen det vara lämpligt att regleringen av prioritet i växtförädlarrättsla-&lt;br&gt;gen när det gäller ansökningar i WTO-stater överensstämmer med regle-&lt;br&gt;ringen i patentlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot detta synsätt kan möjligen anföras att det inte finns ett tillräckligt Prop. 2000/01:13&lt;br&gt;behov av att vidga möjligheterna till prioritet utöver vad som följer av&lt;br&gt;nuvarande reglering. Vi bedömer dock inte att det finns några betydande&lt;br&gt;nackdelar med en sådan för sökanden generösare reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som nu har anförts bör, i likhet med vad som&lt;br&gt;ovan har förordats när det gäller 6 § patentlagen, i 3 kap. 6 § växtföräd-&lt;br&gt;larrättslagen uttryckligen anges att prioritet skall medges från en ansökan&lt;br&gt;som avser skydd i en stat som är medlem i Världshandelsorganisationen.&lt;br&gt;Av samma skäl som anförts när det gäller utformningen av patentlagens&lt;br&gt;bestämmelser på denna punkt bör 3 kap. 6 § växtförädlarrättslagen också&lt;br&gt;omfatta områden som inte är stater men som är anslutna till Världshan-&lt;br&gt;delsorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om de närmare förutsättningarna för rätten till prioritet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har mot bakgrund av regeringsformens bestämmelser anfört att&lt;br&gt;det är ett ofrånkomligt krav att föreskrifterna om de villkor som en sö-&lt;br&gt;kande skall uppfylla för att fa rätt till prioritet finns i lag. Synpunkten&lt;br&gt;grundar sig på den omständigheten att påföljden av att föreskrifterna inte&lt;br&gt;iakttas är av civilrättslig art och av stor betydelse för sökanden; rätten till&lt;br&gt;prioritet går förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att det i ett tidigare lagstiftningsärende gjordes&lt;br&gt;bedömningen att de ifrågavarande föreskrifterna inte behövde ges lag-&lt;br&gt;form (se prop. 1977/78:1, Del A, s. 207). Regeringen delar ändå Lagrå-&lt;br&gt;dets uppfattning och föreslår att bestämmelserna i patentkungörelsen&lt;br&gt;(1967:838) och växtförädlarrättsförordningen (1997:383) på denna punkt&lt;br&gt;förs in i patentlagen respektive växtförädlarrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skriftlighetskravet för ansökningar om patent&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande ordning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om patent skall enligt 8 § första stycket patentlagen&lt;br&gt;(1967:837) göras skriftligen hos patentmyndigheten. Enligt 77 § patent-&lt;br&gt;lagen meddelar regeringen, eller efter regeringens bemyndigande patent-&lt;br&gt;myndigheten, närmare bestämmelser om bl. a. ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § andra stycket patentkungörelsen (1967:838) ställs krav bl.a. på att&lt;br&gt;ansökan skall vara underskriven.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Reformbehov och förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För att förbereda införandet av elektronisk ingiv-&lt;br&gt;ning av ansökningar om patent slopas kravet i lagen att en patentansökan&lt;br&gt;skall vara skriftlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Formerna för ansökan om patent bör i sin&lt;br&gt;helhet regleras i patentkungörelsen (1967:838). Regeringen avser där&lt;br&gt;meddela föreskrifter som på lämpligt sätt reglerar såväl skriftlighetskrav&lt;br&gt;som ansökningar i elektronisk form. Någon allmän bedömning av skrift-&lt;br&gt;lighetskravets innebörd i olika avseenden görs alltså inte här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: I promemorian bedöms det inte finnas&lt;br&gt;något behov av att ta bort kravet på skriftlighet i 8 § första stycket pa-&lt;br&gt;tentlagen (1967:837) i syfte att möjliggöra elektronisk ingivning av an-&lt;br&gt;sökningar om patent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Justitieombudsmannen (JO) har invänt mot pro-&lt;br&gt;memorians uttalanden om rättsläget. JO och Svea hovrätt har anfört att&lt;br&gt;frågan bör belysas i ett större sammanhang. Flertalet remissinstanser har&lt;br&gt;dock instämt i eller inte haft några invändningar mot den bedömning som&lt;br&gt;görs i promemorian. Patent- och registreringsverket (PRV) har vidhållit&lt;br&gt;sin uppfattning i en framställning till regeringen (se nedan) att kravet på&lt;br&gt;skriftlighet i 8 § patentlagen kan strykas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Patent- och registreringsverket (PRV) har i en framställning till rege-&lt;br&gt;ringen föreslagit att ordet ”skriftligen” stryks i 8 § första sycket patentla-&lt;br&gt;gen. Som skäl för förslaget har myndigheten anfört att det finns en osä-&lt;br&gt;kerhet om i vad mån kravet på skriftlighet inrymmer en skyldighet att ge&lt;br&gt;in handlingen i pappersform och att denna osäkerhet bör undanröjas.&lt;br&gt;Bakgrunden till framställningen är att system för ingivning av patentan-&lt;br&gt;sökningar genom elektronisk post förbereds och att det anses angeläget&lt;br&gt;att eventuella lagliga hinder mot sådan ingivning tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian konstateras att kravet på skriftlighet utan tvekan ute-&lt;br&gt;sluter muntliga rutiner (s. 41). Vidare anförs att elektroniska rutiner där-&lt;br&gt;emot kan anses uppfylla ett krav på skriftlighet. I promemorian hänvisas&lt;br&gt;på denna punkt till IT-utredningens betänkande (se Elektronisk doku-&lt;br&gt;menthantering, SOU 1996:40, s. 93 med hänvisningar). IT-utredningen&lt;br&gt;behandlade bl.a. behovet av ändringar i förvaltningslagen (1971:291)&lt;br&gt;(FL) för att möjliggöra elektronisk dokumenthantering. I promemorian&lt;br&gt;(s. 42) redovisas också att det vid patentlagens tillkomst klargjordes att&lt;br&gt;kravet på skriftlighet i 8 § patentlagen inte uteslöt att en ansökan över-&lt;br&gt;sänds telegrafiskt (prop. 1966:40 s. 323 f. och s. 360). Av detta dras slut-&lt;br&gt;satsen att innebörden av kravet därmed torde få anses vara att endast&lt;br&gt;muntliga rutiner utesluts. I promemorian anförs vidare att det knappast&lt;br&gt;finns skäl att avvika från denna bedömning av kravets innebörd när det&lt;br&gt;gäller de elektroniska rutiner som förekommer idag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JO framhåller att IT-utredningens förslag till ändringar i förvaltnings-&lt;br&gt;lagen inte har blivit föremål för lagstiftning. JO pekar vidare på uttalan-&lt;br&gt;den i lagkommentaren till Nya förvaltningslagen (Hellners och Malm-&lt;br&gt;qvist, Nya förvaltningslagen med kommentarer, 5:e uppl., 1999) om bl.a.&lt;br&gt;innebörden av ett krav i författning om att t.ex. en ansökan eller ett över-&lt;br&gt;klagande skall göras skriftligen. I lagkommentaren anförs att det i sådana&lt;br&gt;fall inte gärna kan godtas att åtgärden i stället vidtas genom ett elektro-&lt;br&gt;niskt meddelande. Vidare sägs i kommentaren att det kan ligga i service-&lt;br&gt;skyldigheten enligt 4 § FL att myndigheten skall göra en utskrift i stället&lt;br&gt;för att påpeka för avsändaren att han måste ge in ett pappersexemplar för&lt;br&gt;att uppfylla kravet på skriftlig form samt att kravet på skriftlig form då&lt;br&gt;kan anses uppfyllt genom utskriften (a.a. s. 100). JO erinrar också om&lt;br&gt;tullagens (1987:1065) bestämmelser om användande av elektroniska do-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kument, som trädde i kraft den 1 juni 1990 (SFS 1990:138). JO påpekar Prop. 2000/01:13&lt;br&gt;vidare att regeringen i prop. 1999/2000:128 Offentlig upphandling i in-&lt;br&gt;formationssamhället, när det gäller reglerna i lagen (1992:1528) om off-&lt;br&gt;entlig upphandling, utgått från att krav på skriftliga anbud utgör ett hin-&lt;br&gt;der för elektroniskt lämnade anbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JO anför slutligen att uttalandena i promemorian om rättsläget är tvi-&lt;br&gt;velaktiga och anser att frågan bör behandlas samlat och i ett större sam-&lt;br&gt;manhang. Svea hovrätt, som inte har några synpunkter på promemorians&lt;br&gt;tolkning av patentlagens krav på skriftlig ansökan, anser också att frågan&lt;br&gt;bör sättas in i ett större sammanhang där den kan belysas närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PRV anför att verket inte har några invändningar mot promemorians&lt;br&gt;överväganden och slutsatser i denna del. PRV framhåller dock att upp-&lt;br&gt;fattningarna om innebörden av krav på skriftlighet varierar och att det&lt;br&gt;finns behov av tydlighet i författningstexten. Ett grundläggande krav på&lt;br&gt;skriftlighet bör enligt PRV anges i direkt anslutning till föreskrifter om&lt;br&gt;vilka kommunikationsaltemativ som står till buds. Enligt verket finns&lt;br&gt;dock inte anledning att belasta lagtexten med utförliga formaliakrav av&lt;br&gt;detta slag. I stället bör det vara tillräckligt att formkraven framgår av 2 §&lt;br&gt;patentkungörelsen. Skrifilighetskravet i 8 § patentlagen far enligt PRV&lt;br&gt;anses obehövligt redan av den anledningen att regeringen enligt bemyn-&lt;br&gt;digandet i 77 § patentlagen kan utfärda föreskrifter om ansökan om pa-&lt;br&gt;tent och att det är svårt att se skäl varför bemyndigandet inte skulle kunna&lt;br&gt;omfatta ingivningsformen. PRV vidhåller därför att kravet på skriftlighet&lt;br&gt;med fördel kan utmönstras ur 8 § patentlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer det varken möjligt eller lämpligt att i detta be-&lt;br&gt;gränsade sammanhang behandla frågan om innebörden av krav på skrift-&lt;br&gt;lighet mera utförligt. Enligt vår uppfattning är det visserligen mycket&lt;br&gt;som talar för att promemorians bedömning av innebörden av kravet på&lt;br&gt;skriftlighet i 8 § patentlagen är riktig. Det framstår därför i och för sig&lt;br&gt;också som en rimlig slutsats att det inte finns något behov av att ta bort&lt;br&gt;kravet på skriftlighet i syfte att möjliggöra elektronisk ingivning av an-&lt;br&gt;sökningar om patent. Mot bakgrund av remissynpunkterna bedömer rege-&lt;br&gt;ringen dock att formerna för ansökningar om patent bör regleras i patent-&lt;br&gt;kungörelsen enbart. Det bör göras tydligt vad som gäller. Regeringen&lt;br&gt;avser sålunda att i patentkungörelsen meddela föreskrifter som på lämp-&lt;br&gt;ligt sätt ger uttryck för skriftlighetskravet samt reglerar ingivningen av&lt;br&gt;patentansökningar inte bara i pappersform, utan också genom elektronisk&lt;br&gt;överföring. Regeringen gör därmed i detta sammanhang inte någon&lt;br&gt;allmän bedömning av frågan om den närmare innebörden av lagstadgade&lt;br&gt;krav på skriftlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anförs i promemorian förutsätter elektronisk ingivning att det in-&lt;br&gt;förs bestämmelser som gör det tillåtet att uppfylla kravet på underskrift&lt;br&gt;med elektroniska rutiner. Regeringen avser att föra in också sådana be-&lt;br&gt;stämmelser i patentkungörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I linje med det anförda föreslås att kravet att patentansökningar skall&lt;br&gt;göras skriftligen slopas i patentlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ikraftträdande m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagändringarna skall träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;2001. Ändringen i 8 § patentlagen om kravet på skriftlighet skall dock&lt;br&gt;träda i kraft vid den tidpunkt regeringen bestämmer. I fråga om ansök-&lt;br&gt;ningar om växtförädlarrätt som har gjorts före ikraftträdandet skall 5 kap.&lt;br&gt;4 § växtförädlarrättslagen i dess äldre lydelse tillämpas. I övrigt skall de&lt;br&gt;nya föreskrifterna gälla också i pågående mål och ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Promemorians förslag överensstämmer med&lt;br&gt;regeringens såvitt avser de lagändringar som föreslås i promemorian. I&lt;br&gt;promemorian föreslogs dock att ändringen i 8 § patentlagen skulle träda i&lt;br&gt;kraft samtidigt som övriga ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte lämnat några syn-&lt;br&gt;punkter i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det är angeläget att de föreslagna&lt;br&gt;ändringarna i bestämmelserna om ombudskrav och prioritet träder i kraft&lt;br&gt;så snart som möjligt. Det föreslås därför att dessa ändringar träder i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 2001. Ändringen om slopandet av kravet på skriftlighet för&lt;br&gt;patentansökningar bör träda i kraft samtidigt som de ovan aviserade för-&lt;br&gt;ordningsändringama på denna punkt. Ikraftträdandet förutsätter alltså att&lt;br&gt;ett system för elektronisk ingivning av patentansökningar är färdigt att&lt;br&gt;sättas i bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ändringen av 5 kap. 4 § växtförädlarrättslagen innebär&lt;br&gt;en viss skärpning genom att det krävs att ombudet skall ha hemvist här i&lt;br&gt;landet. I fråga om ansökningar om växtförädlarrätt som har gjorts före&lt;br&gt;ikraftträdandet bör därför gälla att 5 kap. 4 § växtförädlarrättslagen i dess&lt;br&gt;äldre lydelse skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya föreskrifterna om ombud i patentlagen medför lättnader för sö-&lt;br&gt;kande. Det finns därför inte något hinder mot att dessa föreskrifter till-&lt;br&gt;lämpas också i fråga om pågående ansökningsförfaranden. Mot den bak-&lt;br&gt;grunden finns det inte något behov av övergångsbestämmelser för dessa&lt;br&gt;föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte heller något hinder mot att de nya föreskrifterna om prio-&lt;br&gt;ritet tillämpas också beträffande ansökningar som har inkommit före&lt;br&gt;ikraftträdandet eller beträffande yrkanden om prioritet som har fram-&lt;br&gt;ställts före men prövas efter denna tidpunkt. Inte heller för dessa be-&lt;br&gt;stämmelser finns det alltså något behov av övergångsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det saknas också behov av övergångsbestämmelser när det gäller den&lt;br&gt;föreslagna ändringen i 8 § patentlagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Kostnader&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att de föreslagna bestämmelserna inte far några&lt;br&gt;kostnadseffekter för berörda myndigheter eller domstolar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa besparingar kan uppkomma för berörda företag genom att ombud&lt;br&gt;ibland inte behövs eller kan hämtas på mera närliggande håll, eller genom&lt;br&gt;att hanteringen av patent- och växtförädlarrättsansökningar i vissa fall&lt;br&gt;kan göras effektivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Författningskommentar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:13&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;10.1 Förslaget till lag om ändring i patentlagen&lt;br&gt;(1967:837)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om patent på en uppfinning, som inom tolv månader före&lt;br&gt;ansökningsdagen har angetts i en tidigare ansökan om patent i Sverige,&lt;br&gt;skall vid tillämpningen av 2 § första, andra och fjärde styckena samt 4 §&lt;br&gt;anses gjord samtidigt med den tidigare ansökan, om sökanden yrkar det&lt;br&gt;(prioritet). Detsamma gäller en ansökan om patent på en uppfinning, som&lt;br&gt;inom tolv månader före ansökningsdagen har angetts i en tidigare ansö-&lt;br&gt;kan om patent, uppfinnarcertifikat eller skydd som nyttighetsmodell an-&lt;br&gt;tingen i en främmande stat som är ansluten till Pariskonventionen den 20&lt;br&gt;mars 1883 för skydd av den industriella äganderätten&lt;br&gt;(Pariskonventionen), eller i en stat som är ansluten eller ett område som&lt;br&gt;är anslutet till avtalet om upprättandet av Världshandelsorganisationen&lt;br&gt;(WTO). Sådan prioritet får åtnjutas också från en ansökan om skydd som&lt;br&gt;avser någon annan stat eller något annat område, om motsvarande prio-&lt;br&gt;ritet från en svensk patentansökan medges där den tidigare ansökan gjorts&lt;br&gt;och om där gällande lagstiftning i huvudsak överensstämmer med Paris-&lt;br&gt;konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om rätt att räkna prioritet från en&lt;br&gt;tidigare ansökan om patent eller liknande skydd för en viss uppfinning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i första stycket innebär att prioritet skall medges också&lt;br&gt;från en ansökan i en stat eller ett område som är medlem i Världshan-&lt;br&gt;delsorganisationen (WTO). Ändringarna har behandlats i avsnitt 6. I öv-&lt;br&gt;rigt föreslås endast språkliga ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket upphävs till följd av de nya bestämmelserna i 6 a-6 g §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökanden skall inom tre månader från den dag då ansökan gjordes eller&lt;br&gt;skall anses gjord begära prioritet. Sökanden skall därvid lämna uppgifter&lt;br&gt;om var och'när den åberopade ansökan gjordes. Sökanden skall också,&lt;br&gt;så snart det kan ske, uppge numret på den tidigare ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är fråga om en internationell patentansökan enligt 3. kap.,&lt;br&gt;skall prioritet begäras inom fyra månader från den internationella ingiv-&lt;br&gt;ningsdagen. Sökanden skall därvid lämna uppgifter om var och när den&lt;br&gt;åberopade ansökan gjordes samt, om denna är en internationell ansökan,&lt;br&gt;vilken mottagande myndighet den gavs in till. Sökanden skall vidare inom&lt;br&gt;sexton månader från den dag från vilken prioritet begärs lämna uppgifter&lt;br&gt;om den åberopade ansökans nummer till den mottagande myndigheten&lt;br&gt;för den internationella patentansökan eller till den internationella byrå&lt;br&gt;som anges i 35 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan delas med stöd av 11 § denna lag och 22 § patentkun-&lt;br&gt;görelsen (1967:838), skall en begäran om prioritet för den ursprungliga&lt;br&gt;ansökan utan särskilt yrkande gälla också för en ny ansökan som upp-&lt;br&gt;kommer genom delningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6b § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sökande som har yrkat prioritet skall inom sexton månader från den&lt;br&gt;dag från vilken prioritet begärs ge in följande handlingar till patentmyn-&lt;br&gt;digheten i fråga om den tidigare ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ett bevis om sökandens namn och om ingivningsdagen utfärdat av&lt;br&gt;den myndighet som har mottagit ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En av samma myndighet bestyrkt kopia av ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är fråga om en internationell patentansökan enligt 3 kap., gäller&lt;br&gt;andra-fjärde styckena såvitt avser en sökandes skyldigheter enligt 6 b §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökanden skall ge in det bevis som avses i 6b § 1 endast om patent-&lt;br&gt;myndigheten förelägger sökanden att göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökanden får i stället enligt regel 17.1 i tillämpningsföreskrifterna till&lt;br&gt;den i Washington den 19 juni 1970 avslutade konventionen om patent-&lt;br&gt;samarbete ge in kopian av den tidigare ansökan till den i 35 § angivna&lt;br&gt;internationella byrån eller till den mottagande myndigheten, eller begära&lt;br&gt;att den överfors till den internationella byrån enligt samma regel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en kopia av den tidigare ansökan har kommit in till den internatio-&lt;br&gt;nella byrån enligt den regel som anges i tredje stycket, får patentmyndig-&lt;br&gt;heten kräva en kopia och en översättning av en sådan kopia endast i en-&lt;br&gt;lighet med regel 17.2 i de tillämpningsföreskrifter som anges i tredje&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6d§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioritet kan grundas endast på den första ansökan som uppfinningen&lt;br&gt;har angetts i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som har gjort den första ansökan eller hans eller hennes&lt;br&gt;rättsinnehavare senare till samma myndighet har gett in en ansökan som&lt;br&gt;avser samma uppfinning, får den senare ansökan åberopas som priori-&lt;br&gt;tetsgrundande. Detta gäller dock bara om den tidigare ansökan när den&lt;br&gt;senare ansökan ges in&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har återkallats, avskrivits eller avslagits utan att ha blivit allmänt&lt;br&gt;tillgänglig och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inte kvarlämnar någon rätt som grundas på den eller har utgjort&lt;br&gt;grund for någon rätt till prioritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon har fått prioritet på grund av en senare ansökan enligt&lt;br&gt;andra stycket, får den tidigare ansökan inte längre åberopas som grund&lt;br&gt;for prioritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra och tredje styckena gäller på motsvarande sätt for en patentan-&lt;br&gt;sökan vars löpdag har forskjutits enligt 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6e §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sökande kan få prioritet for en del av en ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioritet kan for en och samma ansökan åberopas från flera tidigare&lt;br&gt;ansökningar. Detta gäller även om de tidigare ansökningarna avser olika&lt;br&gt;länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6f§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, patentmyndigheten&lt;br&gt;föreskriver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i vilken form en begäran om prioritet skall framställas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i vilken form bevis och kopior som avses i 6 b § skall ges in,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, patentmyndigheten&lt;br&gt;får för skriva om undantag i vissa fall från skyldigheten enligt 6 b-6 c §§&lt;br&gt;att ge in bevis och kopior.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna - som är nya i patentlagen - innehåller föreskrifter om de&lt;br&gt;närmare villkoren för att en sökande skall fa rätt till prioritet. Bestämmel-&lt;br&gt;serna finns i dag i 10-13 §§ patentkungörelsen (1967:838) och förs nu&lt;br&gt;över till patentlagen i enlighet med de synpunkter Lagrådet lämnat om&lt;br&gt;bestämmelsernas placering (se ovan i avsnitt 6.3). Några sakliga änd-&lt;br&gt;ringar är inte avsedda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6g§&lt;br&gt;Om föreskrifterna i 6 a—6 e §§ inte iakttas, gäller inte rätten till prioritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Den motsvarar delvis 6 § andra stycket i den gällande&lt;br&gt;lagen. De närmare villkoren för rätt till prioritet har dock flyttats från&lt;br&gt;patentkungörelsen till de nya 6 a-6 f §§ i lagen. Några sakliga ändringar&lt;br&gt;är inte avsedda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör observeras att en rätt till prioritet inte går förlorad när före-&lt;br&gt;skrifter som avses i 6 f § inte iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om patent skall göras hos patentmyndigheten eller, i fall som&lt;br&gt;avses i 3 kap., hos patentmyndigheten i en främmande stat eller hos en&lt;br&gt;internationell organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan skall innehålla en beskrivning av uppfinningen, innefattande&lt;br&gt;även ritningar om sådana behövs, samt bestämda uppgifter om vad som&lt;br&gt;söks skyddat genom patentet (patentkrav). Den omständigheten att upp-&lt;br&gt;finningen avser en kemisk förening medför inte att en bestämd använd-&lt;br&gt;ning måste anges i patentkravet. Beskrivningen skall vara så tydlig, att en&lt;br&gt;fackman med ledning av den kan utöva uppfinningen. En uppfinning som&lt;br&gt;avser ett mikrobiologiskt förfarande eller ett alster av ett sådant förfa-&lt;br&gt;rande skall i de fall som anges i 8 a § anses tillräckligt tydligt angiven&lt;br&gt;endast om dessutom villkoren i den paragrafen är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan skall dessutom innehålla ett sammandrag av beskrivning och&lt;br&gt;patentkrav. Sammandraget skall tjäna enbart som teknisk information och&lt;br&gt;får inte tillmätas betydelse i något annat avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ansökan skall uppfinnarens namn anges. Om patent söks av någon&lt;br&gt;annan än uppfinnaren, skall sökanden styrka sin rätt till uppfinningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökanden skall betala en ansökningsavgift. För ansökan skall sökan-&lt;br&gt;den också betala en årsavgift för varje avgiftsår som börjar innan ansö-&lt;br&gt;kan slutligt har avgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avgiftsår enligt denna lag omfattar ett år och räknas från den dag då&lt;br&gt;ansökan gjordes eller skall anses gjord och därefter från motsvarande dag&lt;br&gt;efter kalendern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket innebär att ordet ”skriftligen” tas bort. Skälen&lt;br&gt;för ändringen har behandlats i avsnitt 7. Övriga ändringar i första stycket&lt;br&gt;och samtliga ändringar i övriga stycken är endast av språklig karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patentmyndigheten får förelägga en sökande som inte har hemvist i Sve-&lt;br&gt;rige att för sig ställa ett ombud med behörighet att ta emot delgivning i&lt;br&gt;ärendet och med hemvist här i landet, samt att anmäla ombudet hos&lt;br&gt;myndigheten. Om sökanden inte följer föreläggandet, får delgivning ske&lt;br&gt;genom att handlingen sänds med posten till sökanden under dennes se-&lt;br&gt;naste kända adress. Delgivning skall anses ha skett när detta har blivit&lt;br&gt;fullgjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som har behandlats i avsnitt 5, reglerar i vilken utsträckning&lt;br&gt;en patentsökande som inte har hemvist i Sverige måste företrädas av ett&lt;br&gt;ombud. Bestämmelsen har gjorts fakultativ och även i övrigt mjukats upp&lt;br&gt;något. Dess sakliga innebörd överensstämmer med 5 kap. 4 § växtför-&lt;br&gt;ädlarrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krav som patentmyndigheten får ställa på ombudets behörighet är&lt;br&gt;att ombudet skall vara behörigt att ta emot delgivning i ärendet. Patent-&lt;br&gt;myndigheten kan alltså inte som hittills kräva att ombudet skall ha behö-&lt;br&gt;righet att företräda sökanden i allt som rör ansökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är bara om patentmyndigheten finner det motiverat som sökanden&lt;br&gt;kan bli skyldig att ställa ett ombud för sig. För det mesta torde sökanden&lt;br&gt;själv vara lätt att nå med delgivningar. I sådana situationer finns det inte&lt;br&gt;något behov av ett ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet att ombudet skall ha hemvist i Sverige kvarstår oförändrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvensen av att en sökande inte följer ett föreläggande att ställa&lt;br&gt;ett ombud för sig är att delgivning far ske genom att handlingen med&lt;br&gt;posten sänds till sökanden under dennes senaste kända adress. Paragra-&lt;br&gt;fens sista mening innehåller en bestämmelse om när delgivning i dessa&lt;br&gt;fall skall anses ha skett. Denna överensstämmer med den motsvarande&lt;br&gt;bestämmelse som finns i 71 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Lagrådet har påpekat ligger det i sakens natur att det i ett föreläg-&lt;br&gt;gande enligt denna paragraf lämnas en upplysning om följden av att sö-&lt;br&gt;kanden inte följer föreläggandet, dvs. att delgivning då far ske genom att&lt;br&gt;handlingen sänds med posten till sökanden under dennes senaste kända&lt;br&gt;adress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en får göra invändning mot ett meddelat patent. En invändning&lt;br&gt;skall göras skriftligen hos patentmyndigheten inom nio månader från den&lt;br&gt;dag då patentet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patentmyndigheten skall underrätta patenthavaren om invändningen&lt;br&gt;och ge denne tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallas invändningen, får invändningsförfarandet ändå fullföljas om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av de ändringar som gjorts i 12 § patentlagen har andra Prop. 2000/01:13&lt;br&gt;meningen i paragrafens andra stycke utgått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt är paragrafen oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en internationell patentansökan fullföljts enligt 31 §, gäller 2 kap. i&lt;br&gt;fråga om ansökan och dess handläggning, om inte annat sägs i denna pa-&lt;br&gt;ragraf eller i 34-37 §§. Ansökan får endast på framställning av sökanden&lt;br&gt;tas upp till prövning före utgången av den frist som gäller enligt 31 §&lt;br&gt;första eller andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande enligt 12 § får inte meddelas före den tidpunkt då&lt;br&gt;patentmyndigheten har rätt att ta upp ansökan till prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 22 § andra och tredje styckena blir tillämpliga redan&lt;br&gt;innan ansökan har fullföljts så snart sökanden har fullgjort sin skyldighet&lt;br&gt;enligt 31 § att inge en översättning av ansökan eller, om ansökan är skri-&lt;br&gt;ven på svenska, så snart sökanden har ingivit en avskrift av den till pa-&lt;br&gt;tentmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om en internationell patentansökan skall vid tillämpning av 48,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56 och 60 §§ vad som där sägs om att handlingarna i ansökningsärendet&lt;br&gt;har blivit tillgängliga enligt 22 § i stället avse att handlingarna har blivit&lt;br&gt;tillgängliga enligt 22 § med iakttagande av tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppfyller patentansökan de krav när det gäller form och innehåll som&lt;br&gt;föreskrivs i konventionen om patentsamarbete och tillämpningsföre-&lt;br&gt;skrifterna till denna, skall den godtas i dessa avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens andra stycke har anpassats till de ändringar som gjorts i 12 §&lt;br&gt;patentlagen om patentombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga ändringar är redaktionella.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 Förslaget till lag om ändring i växtförädlarrättslagen&lt;br&gt;(1997:306)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sökanden eller någon från vilken sökanden härleder sin rätt tidigare&lt;br&gt;har ansökt om skydd för en växtsort antingen i någon stat som är anslu-&lt;br&gt;ten till den internationella konventionen den 2 december 1961 för skydd&lt;br&gt;av växtförädlingsprodukter, eller i någon stat som är ansluten eller något&lt;br&gt;område som är anslutet till avtalet om upprättandet av Världshandelsor-&lt;br&gt;ganisationen (WTO), och sedan ansöker om registrering av växtsorten&lt;br&gt;här i landet inom tolv månader från dagen för den tidigare ansökan, skall&lt;br&gt;vid tillämpningen av 2-5 §§ den här ingivna ansökan anses gjord samti-&lt;br&gt;digt med den tidigare ansökan, om sökanden yrkar det (prioritet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan prioritet far även medges från en ansökan om skydd som avser&lt;br&gt;någon annan stat eller något annat område, om motsvarande prioritet&lt;br&gt;från en svensk ansökan om skydd för växtsort medges där den tidigare&lt;br&gt;ansökan gjorts och om den där gällande lagstiftningen i huvudsak stäm-&lt;br&gt;mer överens med konventionen. Om skydd har sökts i flera stater eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;områden, räknas tolvmånadersfristen från den dag då den första ansökan Prop. 2000/01:13&lt;br&gt;om skydd gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om rätt att räkna prioritet från en&lt;br&gt;tidigare ansökan om skydd för en växtsort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket innebär att prioritet skall medges också från&lt;br&gt;en ansökan i en stat som är ansluten till eller ett område som är anslutet&lt;br&gt;till Världshandelsorganisationen (WTO). Skälen för ändringen har be-&lt;br&gt;handlats i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i andra stycket är endast av redaktionell karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket upphävs till följd av de nya bestämmelserna i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 a §. Skälet för de nya bestämmelserna har behandlats i avsnitt 6.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sökande som vill få prioritet enligt 6 § skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. begära prioritet samtidigt som ansökan görs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inom tre månader från dagen for ansökan ge in en kopia till&lt;br&gt;Växtsortnämnden av den tidigare ansökan samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inom fem år från dagen för den tidigare ansökan ge in de ytterligare&lt;br&gt;handlingar och det material till Växtsortnämnden som behövs för att&lt;br&gt;prioritetsfrågan skall kunna prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kopian som avses i första stycket 2 skall vara bestyrkt av den myndig-&lt;br&gt;het som tog emot den tidigare ansökan..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den tidigare ansökan har avslagits eller återkallats, får Växtsort-&lt;br&gt;nämnden bestämma en annan frist än den som sägs i första stycket 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om föreskrifterna i forsta-tredje styckena inte iakttas, gäller inte rät-&lt;br&gt;ten till prioritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen - som är ny - innehåller föreskrifter om de närmare villkoren&lt;br&gt;för att en sökande skall fa rätt till prioritet. Bestämmelserna fanns tidigare&lt;br&gt;i 7 § växtförädlarrättsförordningen (1997:383) och har förts över till&lt;br&gt;växtförädlarrättslagen i enlighet med de synpunkter Lagrådet lämnat om&lt;br&gt;bestämmelsernas placering (se ovan i avsnitt 6.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växtsortnämnden far förelägga en sökande som inte har hemvist i Sve-&lt;br&gt;rige att för sig ställa ett ombud med behörighet att ta emot delgivning i&lt;br&gt;ärendet och med hemvist här i landet, samt att anmäla ombudet hos&lt;br&gt;nämnden. Om sökanden inte följer föreläggandet, far delgivning ske ge-&lt;br&gt;nom att handlingen sänds med posten till sökanden under dennes senaste&lt;br&gt;kända adress. Delgivning skall anses ha skett när detta har blivit full-&lt;br&gt;gjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har behandlats i avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på ombudets hemvist har ändrats till att ombudet skall ha hem-&lt;br&gt;vist här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall då en sökande inte följer ett föreläggande att ställa ett ombud&lt;br&gt;för sig, far delgivning ske genom att handlingen med posten sänds till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sökanden under dennes senaste kända adress. Paragrafen har även Prop. 2000/01:13&lt;br&gt;kompletterats med en bestämmelse om när delgivning i dessa fall skall&lt;br&gt;anses ha skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har vissa redaktionella ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer därmed helt med 12 § patentlagen som har&lt;br&gt;kommenterats ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en övergångsbestämmelse skall paragrafen i dess äldre lydelse&lt;br&gt;tillämpas i fråga om ansökningar som har gjorts före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Promemorians huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I promemorian behandlas vissa frågor på området för det industriella&lt;br&gt;rättsskyddet. Ett par av de frågor som tas upp berör såväl patentlagen&lt;br&gt;(1967:837), varumärkeslagen (1960:644) och mönsterskyddslagen&lt;br&gt;(1970:485) som växtförädlarrättslagen (1997:306). Det har varit särskilt&lt;br&gt;angeläget att se över vissa bestämmelser i patentlagen. Varumärkeslagen&lt;br&gt;och mönsterskyddslagen är föremål för översyn i pågående utredningar&lt;br&gt;(dir. 1997:118 och 1999:27). Övervägandena i denna promemoria be-&lt;br&gt;handlar därför endast patentlagen och växtförädlarrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås vissa ändringar av de bestämmelser i patentla-&lt;br&gt;gen och växtförädlarrättslagen som reglerar i vilken utsträckning utländ-&lt;br&gt;ska sökande och innehavare av patent respektive växtförädlarrätter måste&lt;br&gt;företrädas av ombud. Det föreslås att den bestämmelse i patentlagen som&lt;br&gt;innehåller regler om ombud för utländska patentsökande ändras så att den&lt;br&gt;överensstämmer med motsvarande bestämmelse i växtförädlarrättslagen.&lt;br&gt;Det innebär att det ovillkorliga kravet på svenskt ombud slopas men att&lt;br&gt;Patent- och registreringsverket far möjlighet att förelägga sökanden att&lt;br&gt;ställa ett ombud för sig som har hemvist inom Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet (EES). Myndigheten skall inte kunna kräva en mer&lt;br&gt;omfattande behörighet än att ombudet får ta emot delgivningar i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller ombud för utländska rättighetsinnehavare föreslås att både&lt;br&gt;patentlagens och växtförädlarrättslagens bestämmelser ändras på så sätt&lt;br&gt;att ombudet skall ha hemvist inom EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian behandlas vidare några frågor om s.k. prioritet. Det fö-&lt;br&gt;reslås att det i både patentlagen och växtförädlarrättslagen uttryckligen&lt;br&gt;skall föreskrivas att prioritet skall medges för ansökningar som har gjorts&lt;br&gt;i en stat som är medlem i Världshandelsorganisationen (World Trade&lt;br&gt;Organization, WTO).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen tas i promemorian upp frågan om innebörden av kravet på&lt;br&gt;skriftlighet för ansökningar om patent. Det konstateras att någon lagänd-&lt;br&gt;ring inte behövs för att ansökningar skall kunna ges in på elektronisk väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Promemorians lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i patentlagen (1967:837)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om patentlagen (1967:837) att 6, 12,&lt;br&gt;33 och 71 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om patent på uppfin-&lt;br&gt;ning, vilken inom tolv månader&lt;br&gt;före ansökningsdagen angivits i&lt;br&gt;ansökan avseende patent här i ri-&lt;br&gt;ket eller patent, uppfinnarcertifikat&lt;br&gt;eller skydd som nyttighetsmodell i&lt;br&gt;främmande stat som är ansluten till&lt;br&gt;Pariskonventionen den 20 mars&lt;br&gt;1883 för skydd av den industriella&lt;br&gt;äganderätten, skall vid tillläp-&lt;br&gt;ningen av 2 § första, andra och&lt;br&gt;fjärde styckena samt 4 § anses&lt;br&gt;gjord samtidigt med den tidigare&lt;br&gt;ansökningen, om sökanden yrkar&lt;br&gt;det. Sådan prioritet må åtnjutas&lt;br&gt;även från ansökan om skydd som&lt;br&gt;icke avser stat som är ansluten till&lt;br&gt;konventionen, om motsvarande&lt;br&gt;prioritet från svensk patentansökan&lt;br&gt;medges där den tidigare ansök-&lt;br&gt;ningen gjorts och om där gällande&lt;br&gt;lagstiftning i huvudsak överens-&lt;br&gt;stämmer med konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bestämmande, patent-&lt;br&gt;myndigheten föreskriver i vilken&lt;br&gt;ordning yrkande om prioritet skall&lt;br&gt;framställas och vilka handlingar&lt;br&gt;som skola inges till stöd för yrkan-&lt;br&gt;det. Iakttages ej vad sålunda före-&lt;br&gt;skrivits, må prioritet icke åtnjutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om patent på en&lt;br&gt;uppfinning, som inom tolv måna-&lt;br&gt;der före ansökningsdagen har an-&lt;br&gt;givits i en ansökan avseende patent&lt;br&gt;z Sverige eller patent, uppfinnar-&lt;br&gt;certifikat eller skydd som nyttig-&lt;br&gt;hetsmodell i en främmande stat&lt;br&gt;som är ansluten till avtalet om&lt;br&gt;upprättandet av Världshan-&lt;br&gt;delsorganisationen eller till Paris-&lt;br&gt;konventionen den 20 mars 1883&lt;br&gt;för skydd av den industriella ägan-&lt;br&gt;derätten (Pariskonventionen), skall&lt;br&gt;vid tillämpningen av 2 § första,&lt;br&gt;andra och fjärde styckena samt 4 §&lt;br&gt;anses gjord samtidigt med den&lt;br&gt;tidigare ansökningen, om sökan-&lt;br&gt;den yrkar det. Sådan prioritet får&lt;br&gt;åtnjutas också från en ansökan om&lt;br&gt;skydd som inte avser en stat som&lt;br&gt;är ansluten till avtalet om upprät-&lt;br&gt;tandet av Världshandelsorgani-&lt;br&gt;sationen eller till Pariskonventio-&lt;br&gt;nen, om motsvarande prioritet från&lt;br&gt;en svensk patentansökan medges&lt;br&gt;där den tidigare ansökningen&lt;br&gt;gjorts och om där gällande lag-&lt;br&gt;stiftning i huvudsak överensstäm-&lt;br&gt;mer med Pariskonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;föreskriva i vilken ordning ett yr-&lt;br&gt;kande om prioritet skall framstäl-&lt;br&gt;las och vilka handlingar som skall&lt;br&gt;ges in till stöd för yrkandet. Om&lt;br&gt;dessa föreskrifter inte iakttas,&lt;br&gt;gäller inte rätten till prioritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1978:149.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökande som ej har hemvist här&lt;br&gt;i riket skall ha ett här bosatt om-&lt;br&gt;bud, som äger företräda honom i&lt;br&gt;allt som rör ansökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patentmyndigheten får före-&lt;br&gt;lägga en sökande som inte har&lt;br&gt;hemvist i Sverige att för sig ställa&lt;br&gt;ett ombud som har hemvist inom&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska samar-&lt;br&gt;betsområdet och att anmäla detta&lt;br&gt;hos myndigheten. Ombudet skall&lt;br&gt;ha behörighet att ta emot delgiv-&lt;br&gt;ning i ärendet. Underlåter sökan-&lt;br&gt;den att följa föreläggandet, får&lt;br&gt;delgivning ske genom att hand-&lt;br&gt;lingen med posten sänds till sö-&lt;br&gt;kanden under dennes senaste&lt;br&gt;kända adress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har internationell patentansökan&lt;br&gt;fullföljts enligt 31 §, gäller i fråga&lt;br&gt;om ansökningen och dess&lt;br&gt;handläggning 2 kap., om ej annat&lt;br&gt;sägs i denna paragraf eller 34-&lt;br&gt;37 §§. Ansökningen må endast på&lt;br&gt;framställning av sökanden uppta-&lt;br&gt;gas till prövning före utgången av&lt;br&gt;frist som gäller enligt 31 § första&lt;br&gt;eller andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet enligt 12 § att ha ett&lt;br&gt;här bosatt ombud inträder först då&lt;br&gt;ansökningen må upptagas till&lt;br&gt;prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 22 § andra&lt;br&gt;och tredje styckena blir tillämpliga&lt;br&gt;redan innan ansökningen fullföljts&lt;br&gt;så snart sökanden fullgjort sin&lt;br&gt;skyldighet enligt 31 § att inge&lt;br&gt;översättning av ansökningen eller,&lt;br&gt;om ansökningen är avfattad på&lt;br&gt;svenska, så snart sökanden ingivit&lt;br&gt;en avskrift av den till patentmyn-&lt;br&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en internationell patentan-&lt;br&gt;sökan fullföljts enligt 31 §, gäller i&lt;br&gt;fråga om ansökningen och dess&lt;br&gt;handläggning 2 kap., om inte annat&lt;br&gt;sägs i denna paragraf eller&lt;br&gt;34-37 §§. Ansökningen får endast&lt;br&gt;på framställning av sökanden tas&lt;br&gt;upp till prövning före utgången av&lt;br&gt;den frist som gäller enligt 31 §&lt;br&gt;första eller andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande enligt&lt;br&gt;12 § får inte meddelas före den&lt;br&gt;tidpunkt då patentmyndigheten har&lt;br&gt;rätt att ta upp den internationella&lt;br&gt;ansökningen till prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 22 § andra&lt;br&gt;och tredje styckena blir tillämpliga&lt;br&gt;redan innan ansökningen har full-&lt;br&gt;följts så snart sökanden har full-&lt;br&gt;gjort sin skyldighet enligt 31 § att&lt;br&gt;inge en översättning av ansök-&lt;br&gt;ningen eller, om ansökningen är&lt;br&gt;avfattad på svenska, så snart sö-&lt;br&gt;kanden har ingivit en avskrift av&lt;br&gt;den till patentmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1983:433.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patenthavare, som ej har hem-&lt;br&gt;vist här i riket, skall ha ett här&lt;br&gt;bosatt ombud, som äger för honom&lt;br&gt;mottaga delgivning av stämning,&lt;br&gt;kallelser och andra handlingar i&lt;br&gt;mål och ärenden rörande patentet&lt;br&gt;med undantag av stämning i brott-&lt;br&gt;mål och föreläggande för part att&lt;br&gt;infinna sig personligen inför dom-&lt;br&gt;stol. Ombud skall anmälas till pa-&lt;br&gt;tentregistret och antecknas däri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har patenthavaren ej anmält&lt;br&gt;ombud som avses i första stycket,&lt;br&gt;må delgivning i stället ske genom&lt;br&gt;att den handling som skall delges&lt;br&gt;sändes till honom med posten i&lt;br&gt;betalt brev under hans i patentre-&lt;br&gt;gistret antecknade adress. Är full-&lt;br&gt;ständig adress ej antecknad i re-&lt;br&gt;gistret, må delgivning ske genom&lt;br&gt;att handlingen hålles tillgänglig&lt;br&gt;hos patentmyndigheten och genom&lt;br&gt;att meddelande härom och om&lt;br&gt;handlingens huvudsakliga innehåll&lt;br&gt;kungöres i publikation som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer. Delgivningen&lt;br&gt;anses ha skett när vad nu sagts&lt;br&gt;blivit fullgjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen äger under förut-&lt;br&gt;sättning av ömsesidighet förordna,&lt;br&gt;att bestämmelserna i första och&lt;br&gt;andra styckena icke skola äga till-&lt;br&gt;lämpning i fråga om patenthavare&lt;br&gt;som har hemvist i viss främmande&lt;br&gt;stat eller har ett i den staten bosatt&lt;br&gt;ombud, vilket är anmält till paten-&lt;br&gt;tregistret här i riket och äger behö-&lt;br&gt;righet som anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En innehavare av ett patent som&lt;br&gt;inte har hemvist i Sverige skall ha&lt;br&gt;ett ombud som har hemvist inom&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska samar-&lt;br&gt;betsområdet. Ombudet skall ha&lt;br&gt;behörighet att för innehavaren av&lt;br&gt;patentet ta emot delgivning av&lt;br&gt;stämning, kallelser och andra&lt;br&gt;handlingar i mål och ärenden om&lt;br&gt;patentet med undantag av stäm-&lt;br&gt;ning i brottmål och av föreläg-&lt;br&gt;gande för part att infinna sig per-&lt;br&gt;sonligen inför domstol. Ombudet&lt;br&gt;skall anmälas till patentregistret&lt;br&gt;och antecknas där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om patenthavaren inte har an-&lt;br&gt;mält något ombud enligt första&lt;br&gt;stycket, kan delgivning i stället ske&lt;br&gt;genom att den handling som skall&lt;br&gt;delges sänds till honom eller&lt;br&gt;henne under den i patentregistret&lt;br&gt;antecknade adressen. Om någon&lt;br&gt;fullständig adress inte är anteck-&lt;br&gt;nad i registret, får delgivning ske&lt;br&gt;genom att handlingen hålls till-&lt;br&gt;gänglig hos patentmyndigheten&lt;br&gt;och genom att ett meddelande om&lt;br&gt;detta och om handlingens huvud-&lt;br&gt;sakliga innehåll kungörs i en&lt;br&gt;publikation som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer. Delgivningen anses ha&lt;br&gt;skett när det som nu har sagts har&lt;br&gt;blivit fullgjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen för under förutsätt-&lt;br&gt;ning av ömsesidighet förordna, att&lt;br&gt;bestämmelserna i första och andra&lt;br&gt;styckena inte skall tillämpas på en&lt;br&gt;patenthavare som har hemvist i en&lt;br&gt;viss främmande stat eller som har&lt;br&gt;ett i den staten bosatt ombud, som&lt;br&gt;är anmält till patentregistret här i&lt;br&gt;riket och som har en sådan behö-&lt;br&gt;righet som anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1977:700.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i växtförädlarrättslagen&lt;br&gt;(1997:306)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om växtförädlarrättslagen (1997:306)&lt;br&gt;att 3 kap. 6 § och 11 kap. 1 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har sökanden eller någon från&lt;br&gt;vilken sökanden härleder sin rätt&lt;br&gt;tidigare ansökt om skydd för&lt;br&gt;växtsorten i någon stat som är an-&lt;br&gt;sluten till den internationella kon-&lt;br&gt;ventionen den 2 december 1961&lt;br&gt;för skydd av växtförädlingspro-&lt;br&gt;dukter och söks registrering här i&lt;br&gt;landet inom tolv månader från den&lt;br&gt;dag då ansökan gjordes i den&lt;br&gt;främmande staten, skall vid till-&lt;br&gt;lämpningen av 2-5 §§ den här in-&lt;br&gt;givna ansökan anses gjord samti-&lt;br&gt;digt med ansökan i den främmande&lt;br&gt;staten, om sökanden yrkar det.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har sökanden eller någon från&lt;br&gt;vilken sökanden härleder sin rätt&lt;br&gt;tidigare ansökt om skydd för&lt;br&gt;växtsorten i någon stat som är an-&lt;br&gt;sluten till avtalet om upprättandet&lt;br&gt;av Världshandelsorganistionen&lt;br&gt;eller till den internationella kon-&lt;br&gt;ventionen den 2 december 1961&lt;br&gt;för skydd av växtförädlingspro-&lt;br&gt;dukter och söks registrering här i&lt;br&gt;landet inom tolv månader från den&lt;br&gt;dag då ansökan gjordes i den&lt;br&gt;främmande staten, skall vid tilll-&lt;br&gt;lämpningen av 2-5 §§ den här in-&lt;br&gt;givna ansökan anses gjord samti-&lt;br&gt;digt med ansökan i den främmande&lt;br&gt;staten, om sökanden yrkar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan prioritet far även medges från en ansökan om skydd som har&lt;br&gt;gjorts i en annan främmande stat, om motsvarande prioritet från en&lt;br&gt;svensk ansökan om skydd för växtsort medges i den staten och om den&lt;br&gt;där gällande lagstiftningen i huvudsak stämmer överens med konventio-&lt;br&gt;nen. Om skydd har sökts i flera främmande stater, räknas tolvmånaders-&lt;br&gt;fristen från den dag då den första ansökan om skydd gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far före-&lt;br&gt;skriva i vilken ordning ett yrkande om prioritet skall framställas och vilka&lt;br&gt;handlingar som skall ges in till stöd för yrkandet. Om dessa föreskrifter&lt;br&gt;inte iakttas, gäller inte rätten till prioritet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En innehavare av en växtför-&lt;br&gt;ädlarrätt som inte har hemvist i&lt;br&gt;Sverige skall ha ett ombud som är&lt;br&gt;bosatt här i landet. Ombudet skall&lt;br&gt;ha behörighet att för innehavaren&lt;br&gt;av växtförädlarrätten ta emot del-&lt;br&gt;givning av stämning, kallelser och&lt;br&gt;andra handlingar i mål och ären-&lt;br&gt;den om växtförädlarrätt med un-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En innehavare av en växtför-&lt;br&gt;ädlarrätt som inte har hemvist i&lt;br&gt;Sverige skall ha ett ombud som&lt;br&gt;har hemvist inom Europeiska eko-&lt;br&gt;nomiska samarbetsområdet. Om-&lt;br&gt;budet skall ha behörighet att för&lt;br&gt;innehavaren av växtförädlarrätten&lt;br&gt;ta emot delgivning av stämning,&lt;br&gt;kallelser och andra handlingar i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dantag av stämning i brottmål och&lt;br&gt;av föreläggande för part att infinna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sig personligen&lt;br&gt;Ombudet skall&lt;br&gt;växtsortregistret&lt;br&gt;där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför domstol,&lt;br&gt;anmälas till&lt;br&gt;och antecknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mål och ärenden om växtförädlar-&lt;br&gt;rätt med undantag av stämning i&lt;br&gt;brottmål och av föreläggande för&lt;br&gt;part att infinna sig personligen&lt;br&gt;inför domstol. Ombudet skall an-&lt;br&gt;mälas till växtsortregistret och an-&lt;br&gt;tecknas där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om innehavaren av växtförädlarrätten inte har anmält något ombud&lt;br&gt;enligt första stycket, kan delgivning i stället ske genom att den handling&lt;br&gt;som skall delges sänds till honom eller henne under den i växtsortregist-&lt;br&gt;ret antecknade adressen. Om någon fullständig adress inte är antecknad i&lt;br&gt;registret, kan delgivning ske genom att handlingen hålls tillgänglig hos&lt;br&gt;Statens växtsortnämnd och genom att ett meddelande om detta och om&lt;br&gt;handlingens huvudsakliga innehåll kungörs i en publikation som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer. Delgivningen anses ha skett när det som nu har sagts&lt;br&gt;har blivit fullgjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig&lt;br&gt;över promemorian Ombudskrav, prioritet och elek-&lt;br&gt;tronisk ingivning - några frågor om patent och växt-&lt;br&gt;förädlarrätt (Ds 2000:30)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän, Svea hovrätt, Stockholms tingsrätt, Justitie-&lt;br&gt;kanslem, Juridiska fakuitetsnämnden vid Stockholms universitet, Statens&lt;br&gt;växtsortnämnd, Patent- och registreringsverket, Patentbesvärsrätten,&lt;br&gt;Sveriges advokatsamfund, Varumärkeskommittén, Mönsterutredningen,&lt;br&gt;Utredningen om patentprocessen m.m., IT-kommissionen, Sveriges In-&lt;br&gt;dustriförbund, Företagarnas riksorganisation, Svenska patentombudsfo-&lt;br&gt;reningen, Svenska föreningen för industriellt rättsskydd och Svenska in-&lt;br&gt;dustriens patentingenjörers förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i patentlagen (1967:837)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om patentlagen (1967:837) att 6, 8, 12,&lt;br&gt;24, och 33 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om patent på uppfin-&lt;br&gt;ning, vilken inom tolv månader&lt;br&gt;före ansökningsdagen angivits i&lt;br&gt;ansökan avseende patent här i ri-&lt;br&gt;ket eller patent, uppfinnarcertifikat&lt;br&gt;eller skydd som nyttighetsmodell i&lt;br&gt;främmande stat som är ansluten till&lt;br&gt;Pariskonventionen den 20 mars&lt;br&gt;1883 för skydd av den industriella&lt;br&gt;äganderätten, skall vid tillämpning&lt;br&gt;av 2 § första, andra och fjärde&lt;br&gt;styckena samt 4 § anses gjord&lt;br&gt;samtidigt med den tidigare&lt;br&gt;ansökningen, om sökanden yrkar&lt;br&gt;det. Sådan prioritet må åtnjutas&lt;br&gt;även från ansökan om skydd som&lt;br&gt;icke avser stat som är ansluten till&lt;br&gt;konventionen, om motsvarande&lt;br&gt;prioritet från svensk patentansökan&lt;br&gt;medges där den tidigare ansök-&lt;br&gt;ningen gjorts och om där gällande&lt;br&gt;lagstiftning i huvudsak överens-&lt;br&gt;stämmer med konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bestämmande, patentmyndig-&lt;br&gt;heten föreskriver i vilken ordning&lt;br&gt;yrkande om prioritet skall fram-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om patent på en&lt;br&gt;uppfinning, som inom tolv måna-&lt;br&gt;der före ansökningsdagen har an-&lt;br&gt;givits i en tidigare ansökan om&lt;br&gt;patent i Sverige eller om patent,&lt;br&gt;uppfinnarcertifikat eller skydd som&lt;br&gt;nyttighetsmodell antingen i en&lt;br&gt;främmande stat som är ansluten till&lt;br&gt;Pariskonventionen den 20 mars&lt;br&gt;1883 för skydd av den industriella&lt;br&gt;äganderätten (Pariskonventionen),&lt;br&gt;eller i en stat som är ansluten eller&lt;br&gt;ett område som är anslutet till av-&lt;br&gt;talet om upprättandet av Världs-&lt;br&gt;handelsorganisationen, skall vid&lt;br&gt;tillämpningen av 2 § första, andra&lt;br&gt;och fjärde styckena samt 4 § anses&lt;br&gt;gjord samtidigt med den tidigare&lt;br&gt;ansökan, om sökanden yrkar det&lt;br&gt;(prioritet). Sådan prioritet får åt-&lt;br&gt;njutas också från en ansökan om&lt;br&gt;skydd som avser någon annan stat&lt;br&gt;eller något annat område, om&lt;br&gt;motsvarande prioritet från en&lt;br&gt;svensk patentansökan medges där&lt;br&gt;den tidigare ansökan gjorts och om&lt;br&gt;där gällande lagstiftning i huvud-&lt;br&gt;sak överensstämmer med Paris-&lt;br&gt;konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, patentmyndig-&lt;br&gt;heten får föreskriva hur ett yr-&lt;br&gt;kande om prioritet skall framstäl-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1978:149.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställas och vilka handlingar som&lt;br&gt;skola inges till stöd för yrkandet.&lt;br&gt;Iakttages ej vad sålunda föreskri-&lt;br&gt;vits, må prioritet icke åtnjutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;las och vilka handlingar som skall P&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P- 2000/01:13&lt;br&gt;ges in till stöd för yrkandet. Om Bilaga 4&lt;br&gt;dessa föreskrifter inte iakttas,&lt;br&gt;gäller inte rätten till prioritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om patent göres skrift-&lt;br&gt;ligen hos patentmyndigheten eller,&lt;br&gt;i fall som avses i 3 kap., hos pa-&lt;br&gt;tentmyndighet i främmande stat&lt;br&gt;eller hos internationell organisa-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningen skall innehålla be-&lt;br&gt;skrivning av uppfinningen, inne-&lt;br&gt;fattande även ritningar om sådana&lt;br&gt;behövas, samt bestämd uppgift om&lt;br&gt;vad som sökes skyddat genom pa-&lt;br&gt;tentet (patentkrav). Den omstän-&lt;br&gt;digheten att uppfinningen avser&lt;br&gt;kemisk förening medför icke att&lt;br&gt;bestämd användning måste anges i&lt;br&gt;patentkravet. Beskrivningen skall&lt;br&gt;vara så tydlig, att en fackman med&lt;br&gt;ledning därav kan utöva uppfin-&lt;br&gt;ningen. En uppfinning som avser&lt;br&gt;ett mikrobiologiskt förfarande eller&lt;br&gt;ett alster av ett sådant förfarande&lt;br&gt;skall i de fall som anges i 8 a §&lt;br&gt;anses tillräckligt tydligt angiven&lt;br&gt;endast om dessutom villkoren i&lt;br&gt;den paragrafen är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningen skall dessutom in-&lt;br&gt;nehålla ett sammandrag av be-&lt;br&gt;skrivning och patentkrav. Sam-&lt;br&gt;mandraget skall tjäna enbart som&lt;br&gt;teknisk information och må icke&lt;br&gt;tillmätas betydelse i annat avse-&lt;br&gt;ende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ansökningen skall uppfinna-&lt;br&gt;rens namn anges. Sökes patent av&lt;br&gt;annan än uppfinnaren, skall sö-&lt;br&gt;kanden styrka sin rätt till uppfin-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökanden skall erlägga fast-&lt;br&gt;ställd ansökningsavgift. För an-&lt;br&gt;sökningen skall också erläggas&lt;br&gt;fastställd årsavgift för varje av-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om patent skall gö-&lt;br&gt;ras hos patentmyndigheten eller, i&lt;br&gt;fall som avses i 3 kap., hos pa-&lt;br&gt;tentmyndigheten i en främmande&lt;br&gt;stat eller hos en internationell or-&lt;br&gt;ganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan skall innehålla en be-&lt;br&gt;skrivning av uppfinningen, inne-&lt;br&gt;fattande även ritningar om sådana&lt;br&gt;behövs, samt bestämda uppgifter&lt;br&gt;om vad som söks skyddat genom&lt;br&gt;patentet (patentkrav). Den om-&lt;br&gt;ständigheten att uppfinningen av-&lt;br&gt;ser en kemisk förening medför inte&lt;br&gt;att en bestämd användning måste&lt;br&gt;anges i patentkravet. Beskriv-&lt;br&gt;ningen skall vara så tydlig, att en&lt;br&gt;fackman med ledning av den kan&lt;br&gt;utöva uppfinningen. En uppfinning&lt;br&gt;som avser ett mikrobiologiskt för-&lt;br&gt;farande eller ett alster av ett sådant&lt;br&gt;förfarande skall i de fall som anges&lt;br&gt;i 8 a § anses tillräckligt tydligt&lt;br&gt;angiven endast om dessutom vill-&lt;br&gt;koren i den paragrafen är upp-&lt;br&gt;fyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan skall dessutom inne-&lt;br&gt;hålla ett sammandrag av beskriv-&lt;br&gt;ning och patentkrav. Sammandra-&lt;br&gt;get skall tjäna enbart som teknisk&lt;br&gt;information och får inte tillmätas&lt;br&gt;betydelse i något annat avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ansökan skall uppfinnarens&lt;br&gt;namn anges. Om patent söks av&lt;br&gt;någon annan än uppfinnaren, skall&lt;br&gt;sökanden styrka sin rätt till upp-&lt;br&gt;finningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökanden skall betala en ansök-&lt;br&gt;ningsavgift. För ansökan skall sö-&lt;br&gt;kanden också betala en årsavgift&lt;br&gt;för varje avgiftsår som börjar in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1983:433.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;giftsår, som börjar innan ansök-&lt;br&gt;ningen slutligt avgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifitsår enligt denna lag om-&lt;br&gt;fattar ett år och räknas, första&lt;br&gt;gången från den dag då ansökning-&lt;br&gt;en gjordes eller skall anses gjord&lt;br&gt;och därefter från motsvarande dag&lt;br&gt;efter kalendern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nan ansökan slutligt har avgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avgiftsår enligt denna lag&lt;br&gt;omfattar ett år och räknas från den&lt;br&gt;dag då ansökan gjordes eller skall&lt;br&gt;anses gjord och därefter från mot-&lt;br&gt;svarande dag efter kalendern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökande som ej har hemvist här&lt;br&gt;i riket skall ha ett här bosatt om-&lt;br&gt;bud, som äger företräda honom i&lt;br&gt;allt som rör ansökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patentmyndigheten får före-&lt;br&gt;lägga en sökande som inte har&lt;br&gt;hemvist i Sverige att for sig ställa&lt;br&gt;ett ombud med behörighet att ta&lt;br&gt;emot delgivning i ärendet och med&lt;br&gt;hemvist här i landet, samt att an-&lt;br&gt;mäla ombudet hos myndigheten.&lt;br&gt;Om sökanden inte följer föreläg-&lt;br&gt;gandet, får delgivning ske genom&lt;br&gt;att handlingen sänds med posten&lt;br&gt;till sökanden under dennes senaste&lt;br&gt;kända adress. Delgivning skall&lt;br&gt;anses ha skett när detta har blivit&lt;br&gt;fullgjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patentmyndigheten skall under-&lt;br&gt;rätta patenthavaren om invänd-&lt;br&gt;ningen och ge denne tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en far göra invändning mot ett meddelat patent. En invändning&lt;br&gt;skall göras skriftligen hos patentmyndigheten inom nio månader från den&lt;br&gt;dag då patentet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patentmyndigheten skall under-&lt;br&gt;rätta patenthavaren om invänd-&lt;br&gt;ningen och ge denne tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig. Vad som sägs i 12 § skall&lt;br&gt;också tillämpas på patenthavaren&lt;br&gt;under invändningsförfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallas invändningen, far invändningsförfarandet ändå fullföljas om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 S&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har internationell patentansökan&lt;br&gt;fullföljts enligt 31 §, gäller i fråga&lt;br&gt;om ansökningen och dess hand-&lt;br&gt;läggning 2 kap., om ej annat sägs i&lt;br&gt;denna paragraf eller 34-37 §§.&lt;br&gt;Ansökningen må endast på fram-&lt;br&gt;ställning av sökanden upptagas till&lt;br&gt;prövning före utgången av frist&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en internationell patentan-&lt;br&gt;sökan fullföljts enligt 31 §, gäller i&lt;br&gt;fråga om ansökningen och dess&lt;br&gt;handläggning 2 kap., om inte annat&lt;br&gt;sägs i denna paragraf eller&lt;br&gt;34-37 §§. Ansökan får endast på&lt;br&gt;framställning av sökanden tas upp&lt;br&gt;till prövning före utgången av den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1406.&lt;br&gt;&amp;quot; Senaste lydelse 1983:433.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som gäller enligt 31 § första eller&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet enligt 12 § att ha ett&lt;br&gt;här bosatt ombud inträder först då&lt;br&gt;ansökningen må upptagas till&lt;br&gt;prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 22 § andra&lt;br&gt;och tredje styckena blir tillämpliga&lt;br&gt;redan innan ansökningen fullföljts&lt;br&gt;så snart sökanden fullgjort sin&lt;br&gt;skyldighet enligt 31 § att inge&lt;br&gt;översättning av ansökningen eller,&lt;br&gt;om ansökningen är avfattad på&lt;br&gt;svenska, så snart sökanden ingivit&lt;br&gt;en avskrift av den till patentmyn-&lt;br&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om internationell patent-&lt;br&gt;ansökan skall vid tillämpning av&lt;br&gt;48, 56 och 60 §§ vad där sägs om&lt;br&gt;att handlingarna i ansökningsä-&lt;br&gt;rendet blivit tillgängliga enligt&lt;br&gt;22 § i stället avse att handlingarna&lt;br&gt;blivit tillgängliga enligt 22 § med&lt;br&gt;iakttagande av tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppfyller patentansökningen de&lt;br&gt;krav rörande form och innehåll&lt;br&gt;som föreskrivas i konventionen om&lt;br&gt;patentsamarbete och tillämp-&lt;br&gt;ningsföreskrifterna till denna, skall&lt;br&gt;den godtagas i dessa avseenden.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;frist som gäller enligt 31 § första&lt;br&gt;eller andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande enligt 12 § får&lt;br&gt;inte meddelas före den tidpunkt då&lt;br&gt;patentmyndigheten har rätt att ta&lt;br&gt;upp ansökan till prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 22 § andra&lt;br&gt;och tredje styckena blir tillämpliga&lt;br&gt;redan innan ansökan har fullföljts&lt;br&gt;så snart sökanden har fullgjort sin&lt;br&gt;skyldighet enligt 31 § att inge en&lt;br&gt;översättning av ansökan eller, om&lt;br&gt;ansökan är skriven på svenska, så&lt;br&gt;snart sökanden har ingivit en av-&lt;br&gt;skrift av den till patentmyndighe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om en internationell pa-&lt;br&gt;tentansökan skall vid tillämpning&lt;br&gt;av 48, 56 och 60 §§ vad som där&lt;br&gt;sägs om att handlingarna i ansök-&lt;br&gt;ningsärendet har blivit tillgängliga&lt;br&gt;enligt 22 § i stället avse att&lt;br&gt;handlingarna har blivit tillgängliga&lt;br&gt;enligt 22 § med iakttagande av&lt;br&gt;tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppfyller patentansökan de krav&lt;br&gt;när det gäller form och innehåll&lt;br&gt;som föreskrivs i konventionen om&lt;br&gt;patentsamarbete och tillämp-&lt;br&gt;ningsföreskrifterna till denna, skall&lt;br&gt;den godtas i dessa avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i fråga om 8 § i kraft den dag regeringen bestämmer&lt;br&gt;och i övrigt den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i växtförädlarrättslagen&lt;br&gt;(1997:306)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 6 § och 5 kap. 4 § växtförädlarrättsla-&lt;br&gt;gen (1997:306) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har sökanden eller någon från&lt;br&gt;vilken sökanden härleder sin rätt&lt;br&gt;tidigare ansökt om skydd för&lt;br&gt;växtsorten i någon stat som är an-&lt;br&gt;sluten till den internationella kon-&lt;br&gt;ventionen den 2 december 1961&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sökanden eller någon från&lt;br&gt;vilken sökanden härleder sin rätt&lt;br&gt;tidigare har ansökt om skydd för&lt;br&gt;en växtsort antingen i någon stat&lt;br&gt;som är ansluten till den internatio-&lt;br&gt;nella konventionen den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för skydd av växtförädlingspro-&lt;br&gt;dukter och söks registrering här i&lt;br&gt;landet inom tolv månader från den&lt;br&gt;dag då ansökan gjordes i den&lt;br&gt;främmande staten, skall vid tilll-&lt;br&gt;lämpningen av 2-5 §§ den här&lt;br&gt;ingivna ansökan anses gjord sam-&lt;br&gt;tidigt med ansökan i den främ-&lt;br&gt;mande staten, om sökanden yrkar&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 december 1961 för skydd av&lt;br&gt;växtförädlingsprodukter, eller z&lt;br&gt;någon stat som är ansluten eller&lt;br&gt;något område som är anslutet till&lt;br&gt;avtalet om upprättandet av&lt;br&gt;Världshandelsorganisationen, och&lt;br&gt;sedan ansöker om registrering av&lt;br&gt;växtsorten här i landet inom tolv&lt;br&gt;månader från dagen för ansökan i&lt;br&gt;den främmande staten, skall vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpningen av 2-5 §§ den här&lt;br&gt;ingivna ansökan anses gjord sam-&lt;br&gt;tidigt med ansökan i den främ-&lt;br&gt;mande staten, om sökanden yrkar&lt;br&gt;det (prioritet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan prioritet får även medges från en ansökan om skydd som har&lt;br&gt;gjorts i en annan främmande stat, om motsvarande prioritet från en&lt;br&gt;svensk ansökan om skydd för växtsort medges i den staten och om den&lt;br&gt;där gällande lagstiftningen i huvudsak stämmer överens med konventio-&lt;br&gt;nen. Om skydd har sökts i flera främmande stater, räknas tolvmånaders-&lt;br&gt;fristen från den dag då den första ansökan om skydd gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far före-&lt;br&gt;skriva i vilken ordning ett yrkande om prioritet skall framställas och vilka&lt;br&gt;handlingar som skall ges in till stöd för yrkandet. Om dessa föreskrifter&lt;br&gt;inte iakttas, gäller inte rätten till prioritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växtsortnämnden får förelägga&lt;br&gt;en sökande som inte har hemvist i&lt;br&gt;Sverige att för sig ställa ett ombud&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växtsortnämnden far förelägga&lt;br&gt;en sökande som inte har hemvist i&lt;br&gt;Sverige att för sig ställa ett ombud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som har hemvist inom Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet och&lt;br&gt;att anmäla detta hos nämnden.&lt;br&gt;Ombudet skall ha behörighet att ta&lt;br&gt;emot delgivning i ärendet. Under-&lt;br&gt;låter sökanden att följa föreläg-&lt;br&gt;gandet, far delgivning ske genom&lt;br&gt;att handlingen med posten sänds&lt;br&gt;till sökanden under dennes senaste&lt;br&gt;kända adress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med behörighet att ta emot delgiv- P&lt;sup&gt;f0&lt;/sup&gt;P- 2000/01:13&lt;br&gt;ning i ärendet och med hemvist Bilaga 4&lt;br&gt;här i landet, samt att anmäla om-&lt;br&gt;budet hos nämnden. Om sökanden&lt;br&gt;inte följer föreläggandet, far del-&lt;br&gt;givning ske genom att handlingen&lt;br&gt;sänds med posten till sökanden&lt;br&gt;under dennes senaste kända adress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delgivning skall anses ha skett när&lt;br&gt;detta har blivit fullgjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. För ansökningar som har gjorts före ikraftträdandet gäller 5 kap. 4 §&lt;br&gt;i sin äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2000-09-20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet&lt;br&gt;Leif Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 7 september 2000 (Justitiedepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i patentlagen (1967:837),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1997:306).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Magnus&lt;br&gt;Eriksson och hovrättsassessorn Carl Josefsson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i patentlagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoren för att få åtnjuta prioritet är att hänföra till sådana privaträtts-&lt;br&gt;liga föreskrifter som avses i 8 kap.2 § regeringsformen (jfr prop.&lt;br&gt;1977/78:1 Del A s. 207). Det medför att delegation av normgivningsmakt&lt;br&gt;på detta område i princip inte är tillåten. Det bemyndigande som finns i&lt;br&gt;andra stycket saknar således grundlagsstöd. Vad som avses i bestämmel-&lt;br&gt;sen torde dock angå sådana ämnen beträffande vilka regeringen har rätt&lt;br&gt;att besluta föreskrifter med stöd av 8 kap. 13 § regeringsformen. Be-&lt;br&gt;stämmelsen bör under alla förhållanden inte ha formen av ett bemyndi-&lt;br&gt;gande utan i stället innehålla en erinran om förekomsten av dylika regler.&lt;br&gt;Detta kan enklast åstadkommas om orden ”far föreskriva” byts ut mot&lt;br&gt;orden ”meddelar föreskrifter om”. Som kommer att framgå nedan, är det&lt;br&gt;dock en diskutabel sak om föreskrifterna i fråga kan ges på annat sätt än i&lt;br&gt;lagform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns en rättsföljd angiven för den händelse att rege-&lt;br&gt;ringens föreskrifter inte skulle iakttas. Den innebär att rätten till prioritet&lt;br&gt;inte gäller, dvs. en mycket allvarlig negativ verkan för enskild kan in-&lt;br&gt;träda. Den valda konstruktionen medför att de regler som avgör om prio-&lt;br&gt;ritetsrätt skall uppkomma finns i både en förordning, eventuellt patent-&lt;br&gt;myndighetens föreskrifter, och en lag. Tillvägagångssättet påminner i&lt;br&gt;viss mån om det system med s.k. blankettstraffstadgande som på det of-&lt;br&gt;fentligrättsliga området får förekomma enligt 8 kap. 7 § andra stycket&lt;br&gt;regeringsformen. Möjligheten att använda blankettstraffstadganden på det&lt;br&gt;offentligrättsliga området är dock uttryckligen reglerad i regeringsformen&lt;br&gt;och omfattar sådana fall där delegation av normgivningsmakt är tillåten.&lt;br&gt;Privaträtten tillhör det obligatoriska lagområdet, beträffande vilket det&lt;br&gt;anses särskilt viktigt att riksdagen beslutar föreskrifterna (jfr departe-&lt;br&gt;mentschefen i prop. 1973:90 s. 311). Med hänsyn till den föreskrivna&lt;br&gt;rättsföljdens allvarliga karaktär för enskild blir de föreskrifter som åsyftas&lt;br&gt;i bestämmelsen av en högre dignitet än vad föreskrifter enligt 8 kap. 13 §&lt;br&gt;regeringsformen egentligen skall ha. Lagrådet anser därför att det är ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ofrånkomligt krav att de villkor som sökanden skall uppfylla finns upp- Prop. 2000/01:13&lt;br&gt;tagna i lagen, lämpligast i anslutning till själva rättsföljden. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 5&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligen kan det anses som en självklarhet att ett föreläggande skall in-&lt;br&gt;nehålla en upplysning om att om det inte efterkoms delgivning kan&lt;br&gt;komma att ske genom att handlingen sänds med posten till sökanden un-&lt;br&gt;der dennes senast kända adress. Någon uttrycklig regel härom i lagtexten&lt;br&gt;behövs nog inte, men ett uttalande i motiven om att en sådan upplysning&lt;br&gt;bör lämnas kan vara på sin plats.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i växtförädlarrättslagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ändring av paragrafen omfattar inte tredje stycket. Lagrådet&lt;br&gt;vill dock påpeka att vad ovan sagts beträffande det föreslagna andra&lt;br&gt;stycket i 6 § patentlagen har motsvarande tillämpning på detta stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad ovan sagts om tillämpningen av 12 § patentlagen gäller också här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sub&gt;T&lt;/sub&gt; . . &amp;nbsp;,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 september 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Thalén,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Winberg, Lindh, Sahlin, von Sydow, Östros, Engqvist, Rosengren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Larsson, Lejon, Lövdén, Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lejon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 2000/01:13 Ändringar i patentlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författnings rubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för bak-&lt;br&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;omliggande EG-regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar&lt;br&gt;ett normgivnings-be-&lt;br&gt;myndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i patent-&lt;br&gt;lagen (1967:837)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§,6f§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i växt-&lt;br&gt;förädlarrättslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;(1997:306)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 60420, Stockholm 2000&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:LU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-10-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2000-10-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2000-10-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2000-10-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 23:10:09</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GO0313</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:19:32</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Lagutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 23:10:09</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2000/01:LU2</uppgift>
<ref_dok_id>GO01LU2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>LU2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ändringar i patentlagen och växtförädlarrättslagen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>