<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2230495</hangar_id>
 <dok_id>GO03129</dok_id>
 <rm>2000/01</rm>
 <beteckning>129</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 2000/01:129</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>FI</organ>
 <mottagare>KU</mottagare>
 <nummer>129</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2001-05-30 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2021-04-06 21:52:05</systemdatum>
 <publicerad>2001-05-30 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ökat informationsutybyte mellan  arbetslöshetsförsäkringen, socialförsäkringen och studiestödet</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GO03129/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GO03129</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GO03129</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;2000/01:129&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Ökat informationsutbyte mellan arbetslöshets-&lt;br&gt;försäkringen, socialförsäkringen och studiestödet&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03129/prop_200001__129-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 23 maj 2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bosse Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(F inansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vissa lagändringar i syfte att möjliggöra ett ökat&lt;br&gt;informationsutbyte mellan de allmänna försäkringskassorna, Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket (RFV), Centrala studiestödsnämnden (CSN), läns-&lt;br&gt;arbetsnämnderna och arbetslöshetskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis föreslås att arbetslöshetskassorna anges i bilagan till&lt;br&gt;sekretesslagen. Därmed blir reglerna om handlingsoffentlighet och&lt;br&gt;sekretess tillämpliga i arbetslöshetskassornas hantering av arbetslöshets-&lt;br&gt;ersättning. En särskild sekretessbestämmelse föreslås till skydd för&lt;br&gt;enskildas personliga förhållanden. Sekretessen föreslås gälla med ett rakt&lt;br&gt;skaderekvisit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås en uppgiftsskyldighet för länsarbetsnämnderna, de&lt;br&gt;allmänna försäkringskassorna, RFV och CSN gentemot arbetslöshets-&lt;br&gt;kassorna och en uppgiftsskyldighet för arbetslöshetskassorna gentemot&lt;br&gt;de nämnda myndigheterna och de allmänna försäkringskassorna. De&lt;br&gt;uppgifter som omfattas av uppgiftsskyldigheten skall lämnas ut utan&lt;br&gt;hinder av sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslås ändringar i den särskilda lagstiftning som reglerar&lt;br&gt;behandling av personuppgifter i länsarbetsnämndernas, de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassornas och RFV:s verksamhet. Ändringarna innebär att det&lt;br&gt;blir möjligt för länsarbetsnämnderna, de allmänna försäkringskassorna&lt;br&gt;och RFV att lämna ut uppgifter till övriga aktörer i informationsutbytet&lt;br&gt;på elektronisk väg och att dessa övriga aktörer har direktåtkomst till&lt;br&gt;informationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 129&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut..................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetslöshetsförsäkring........................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:459) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsformedlingsregister....................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i socialförsäkrings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registerlagen (1997:934)...................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmän försäkring..............................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1986:378) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förlängt barnbidrag............................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstgrundad ålderspension..........................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning.............................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund..........................................................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetslöshetsförsäkrings-, socialförsäkrings- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studiestödssystemen..........................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetslöshetsförsäkringen...............................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Socialförsäkringen..........................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Studiestödet.....................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Handlingsoffentlighet och sekretess.................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Handlingsoffentlighet.....................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sekretessreglernas utformning........................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sekretess mellan myndigheter........................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Undantag från sekretess mellan myndig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heter.................................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sekretess i ärenden om arbetsförmedling.......24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Socialförsäkringssekretess..............................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Studiestödssekretess........................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Behov av ett ökat utbyte av information i elektronisk form............28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den personliga integriteten..............................................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Handlingsoffentlighet och sekretess i arbetslöshetsförsäkringen.... 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Handlingsoffentlighet och sekretess.................................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sekretess i ärenden om arbetslöshetsersättning................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppgiftsskyldighet...........................................................................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Införandet av bestämmelser om uppgiftsskyldighet.........55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utformningen av uppgiftsskyldigheten.............................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ändringar i gällande uppgiftsskyldighet...........................64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Anpassning till personuppgiftslagen...............................................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Överföring av information på ADB-medium..................................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Direktåtkomst till elektroniskt lagrad&amp;nbsp;information..........................73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;Ikraftträdande...................................................................................82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser...............................................................83 &amp;nbsp;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;F örfattningskommentar...................................................................84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:100).........................................................................84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:238) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetslöshetsförsäkring......................................................86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:459) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsformedlingsregister..................................................88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialforsäkringsregisterlagen (1997:934)........................89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmän försäkring..............................................................90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:378) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förlängt barnbidrag............................................................90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:674) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstgrundad ålderspension..........................................90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av Informationsutbytesutredningens&lt;br&gt;betänkande Rätt underlag - rätt beslut, Ökat&lt;br&gt;informationsutbyte mellan de allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassorna, Riksförsäkringsverket, Centrala&lt;br&gt;studiestödsnämnden, länsarbetsnämnderna och&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna (SOU 2000:97)...................................92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Författningsförslagen i betänkandet Rätt underlag -&lt;br&gt;rätt beslut, Ökat informationsutbyte mellan de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna, Riksförsäkringsverket, Centrala&lt;br&gt;studiestödsnämnden, länsarbetsnämnderna och&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna (SOU 2000:97).................................100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betänkandet Rätt underlag — rätt beslut, Ökat&lt;br&gt;informationsutbyte mellan de allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassorna, Riksförsäkringsverket, Centrala&lt;br&gt;studiestödsnämnden, länsarbetsnämnderna och&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna (SOU 2000:97).................................118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag................................................119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande...............................................................131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 2001.........133&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1997:23 8) om arbetslöshetsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1994:459) om arbetsformedlingsregister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i socialforsäkringsregisterlagen (1997:934),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålders-&lt;br&gt;pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 10 § sekretesslagen (1980:100)' och&lt;br&gt;bilagan till lagen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om&lt;br&gt;arbetsförmedling eller yrkesväg-&lt;br&gt;ledning för uppgift om enskilds&lt;br&gt;personliga förhållanden, om det&lt;br&gt;inte står klart att uppgiften kan&lt;br&gt;röjas utan att den enskilde eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider&lt;br&gt;men. Motsvarande sekretess gäller&lt;br&gt;i ärende om arbetsvärd, antagning&lt;br&gt;till arbetsmarknadsutbildning,&lt;br&gt;hjälp och stöd vid arbetslöshet&lt;br&gt;eller andra åtgärder i anställnings-&lt;br&gt;främjande syfte eller för att främja&lt;br&gt;enskilds anpassning till arbetslivet.&lt;br&gt;Sekretessen gäller dock inte beslut&lt;br&gt;i ärende som avses i detta stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende hos allmän försäkringskassa, Riksförsäkringsverket eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om&lt;br&gt;arbetsförmedling eller yrkesväg-&lt;br&gt;ledning för uppgift om enskilds&lt;br&gt;personliga förhållanden, om det&lt;br&gt;inte står klart att uppgiften kan&lt;br&gt;röjas utan att den enskilde eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider&lt;br&gt;men. Motsvarande sekretess gäller&lt;br&gt;i ärende om arbetsvärd, antagning&lt;br&gt;till arbetsmarknadsutbildning,&lt;br&gt;hjälp och stöd vid arbetslöshet&lt;br&gt;eller andra åtgärder i anställnings-&lt;br&gt;främjande syfte eller för att främja&lt;br&gt;enskilds anpassning till arbetslivet.&lt;br&gt;Sekretessen gäller dock inte beslut&lt;br&gt;i ärende som avses i detta stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning enligt la-&lt;br&gt;gen (1997:238) om arbetslöshets-&lt;br&gt;försäkring för uppgift om enskilds&lt;br&gt;personliga förhållanden, om det&lt;br&gt;kan antas att den enskilde eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider&lt;br&gt;men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domstol gäller 7 § i stället för första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i&lt;br&gt;tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som&lt;br&gt;nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos&lt;br&gt;organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till&lt;br&gt;numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd&lt;br&gt;av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besiktningsorganen Aktiebolaget fordonskontroll (SFS 1994:2043)&lt;br&gt;Svensk Bilprovning, SMP Svensk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maskinprovning Aktiebolag och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAQ Kontroll Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i&lt;br&gt;tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som&lt;br&gt;nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos&lt;br&gt;organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till&lt;br&gt;numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd&lt;br&gt;av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetskassor enligt lagen&lt;br&gt;(1997:239) om arbetslöshets-&lt;br&gt;kassor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prövning av ärenden om arbets-&lt;br&gt;löshetsersättning (SFS 1997:238)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besiktningsorganen Aktiebolaget fordonskontroll (SFS 1994:2043)&lt;br&gt;Svensk Bilprovning, SMP Svensk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maskinprovning Aktiebolag och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAQ Kontroll Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1215.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1997:238) om arbetslöshets-&lt;br&gt;försäkring skall införas fem nya paragrafer, 48 a—48 e §§, samt närmast&lt;br&gt;före 48 a § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En länsarbetsnämnd skall till en&lt;br&gt;arbetslöshetskassa lämna de upp-&lt;br&gt;gifter om en arbetssökande som&lt;br&gt;har betydelse för tillämpningen av&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetslöshetskassa skall till&lt;br&gt;en länsarbetsnämnd lämna de&lt;br&gt;uppgifter om ersättning enligt&lt;br&gt;denna lag som har betydelse i ett&lt;br&gt;ärende om arbetsförmedling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmän försäkringskassa,&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket och Centra-&lt;br&gt;la studiestödsnämnden skall till en&lt;br&gt;arbetslöshetskassa lämna de upp-&lt;br&gt;gifter om förmån, ersättning eller&lt;br&gt;annat stöd åt enskild som har&lt;br&gt;betydelse för tillämpningen av&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 d§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetslöshetskassa skall till&lt;br&gt;en allmän försäkringskassa, Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket och Centrala&lt;br&gt;studiestödsnämnden lämna de&lt;br&gt;uppgifter om ersättning enligt&lt;br&gt;denna lag som har betydelse hos&lt;br&gt;mottagaren i ett ärende om&lt;br&gt;förmån, ersättning eller annat stöd&lt;br&gt;åt enskild.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;48 e§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen meddelar ytterligare&lt;br&gt;föreskrifter om vilka uppgifter som&lt;br&gt;skall lämnas ut enligt 48 a-&lt;br&gt;48d§§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:459) om Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;arbetsformedlingsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:459) om arbets-&lt;br&gt;förmedlingsregister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 16 och 17 §§ samt rubriken närmast före 16 § skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 2 a och 16 a §§, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Terminalåtkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast den offentliga arbets-&lt;br&gt;förmedling eller det arbetsmark-&lt;br&gt;nadsinstitut som enligt 1 § får föra&lt;br&gt;ett arbetsformedlingsregister far ha&lt;br&gt;terminalåtkomst till registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast Arbetsmarknadsstyrelsen&lt;br&gt;får ha terminalåtkomst till styrel-&lt;br&gt;sens centrala statistikregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter i ett arbetsförmed-&lt;br&gt;lingsregister får behandlas av&lt;br&gt;länsarbetsnämnder för tillhanda-&lt;br&gt;hållande av information som&lt;br&gt;behövs i Riksförsäkringsverkets,&lt;br&gt;de allmänna försäkringskassornas,&lt;br&gt;Centrala studiestödsnämndens och&lt;br&gt;arbetslöshetskassornas verksam-&lt;br&gt;het som underlag för beslut om&lt;br&gt;och kontroll av förmåner,&lt;br&gt;ersättningar och andra stöd åt&lt;br&gt;enskild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktåtkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast den offentliga arbetsför-&lt;br&gt;medling eller det arbetsmarknads-&lt;br&gt;institut som enligt 1 § får föra ett&lt;br&gt;arbetsformedlingsregister får ha&lt;br&gt;direktåtkomst till registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast Arbetsmarknadsstyrelsen&lt;br&gt;får ha direktåtkomst till styrelsens&lt;br&gt;centrala statistikregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket, de all-&lt;br&gt;männa försäkringskassorna, Cen-&lt;br&gt;trala studiestödsnämnden och&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna får ha&lt;br&gt;direktåtkomst till uppgifter som&lt;br&gt;avses i 5 och 11 §§ om det behövs&lt;br&gt;för ändamål som avses i 2 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen meddelar föreskrif-&lt;br&gt;ter om vilka uppgifter direkt-&lt;br&gt;åtkomst enligt första stycket får&lt;br&gt;omfatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter i ett arbetsformedlingsregister far lämnas ut på medium for&lt;br&gt;automatisk databehandling till en annan offentlig arbetsförmedling eller&lt;br&gt;ett annat arbetsmarknadsinstitut, om den registrerade anmäls som&lt;br&gt;arbetssökande vid den förmedlingen eller skrivs in vid det institutet.&lt;br&gt;Uppgifter far även i andra fall lämnas ut till en annan förmedling eller ett&lt;br&gt;annat institut med den registrerades samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som avses i 5 och 9-11 §§ far dessutom, för de ändamål som&lt;br&gt;anges i 2 § 3 och 4, lämnas ut till det centrala kansliet vid den&lt;br&gt;länsarbetsnämnd inom vars ansvarsområde registret förs. Sådana&lt;br&gt;uppgifter far även lämnas till Arbetsmarknadsstyrelsen för det ändamål&lt;br&gt;som anges i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den utsträckning regeringen&lt;br&gt;föreskriver får uppgifter som avses&lt;br&gt;i 5 och 11 §§ lämnas ut på medium&lt;br&gt;för automatisk databehandling&lt;br&gt;även till Riksförsäkringsverket, de&lt;br&gt;allmänna försäkringskassorna och&lt;br&gt;Centrala studiestödsnämnden. Re-&lt;br&gt;geringen far också föreskriva att&lt;br&gt;uppgifter som avses i 5 § 14 och&lt;br&gt;15 och 9 § far lämnas ut till&lt;br&gt;Riksskatteverket eller skattemyn-&lt;br&gt;digheterna på medium for automa-&lt;br&gt;tisk databehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den utsträckning regeringen&lt;br&gt;föreskriver far uppgifter som avses&lt;br&gt;i 5 och 11 §§ lämnas ut på medium&lt;br&gt;för automatisk databehandling&lt;br&gt;även till Riksförsäkringsverket, de&lt;br&gt;allmänna försäkringskassorna,&lt;br&gt;Centrala studiestödsnämnden och&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna. Regeringen&lt;br&gt;far också föreskriva att uppgifter&lt;br&gt;som avses i 5 § 14 och 15 samt 9 §&lt;br&gt;far lämnas ut till Riksskatteverket&lt;br&gt;eller skattemyndigheterna på&lt;br&gt;medium för automatisk databe-&lt;br&gt;handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:355.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:129&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;socialforsäkringsregisterlagen (1997:934)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i socialforsäkringsregisterlagen&lt;br&gt;(1997:934) skall inforas två nya paragrafer, 3 a och 14 a §§, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter i socialförsäkrings-&lt;br&gt;register får behandlas av de all-&lt;br&gt;männa försäkringskassorna och&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket för till-&lt;br&gt;handahållande av information som&lt;br&gt;behövs i Centrala studiestöds-&lt;br&gt;nämndens och arbetslöshets-&lt;br&gt;kassornas verksamhet som under-&lt;br&gt;lag för beslut om och kontroll av&lt;br&gt;förmåner, ersättningar och andra&lt;br&gt;stöd åt enskild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala studiestödsnämnden&lt;br&gt;och arbetslöshetskassorna får ha&lt;br&gt;direkt åtkomst till uppgifter som&lt;br&gt;avses i 6 och 7 §§ om det behövs&lt;br&gt;för ändamål som avses i 3 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen meddelar föreskrif-&lt;br&gt;ter om vilka uppgifter direkt-&lt;br&gt;åtkomst enligt första stycket får&lt;br&gt;omfatta.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 20 kap. 9 a § lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmän försäkringskassa,&lt;br&gt;riksförsäkringsverket och en dom-&lt;br&gt;stol får utan hinder av sekretess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 a §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmän försäkringskassa,&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket och en&lt;br&gt;domstol får utan hinder av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämna ut uppgifter om sådana&lt;br&gt;ersättningar åt enskilda, som&lt;br&gt;utbetalas enligt lagstiftningen om&lt;br&gt;allmän försäkring eller arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkring eller enligt lag-&lt;br&gt;stiftning om annan jämförbar eko-&lt;br&gt;nomisk förmån för enskilda, under&lt;br&gt;förutsättning att en försäkrings-&lt;br&gt;inrättning, ett försäkringsbolag, en&lt;br&gt;arbetslöshetskassa eller en arbets-&lt;br&gt;givare behöver uppgiften för sam-&lt;br&gt;ordning med ersättning därifrån.&lt;br&gt;Till ett utländskt socialförsäkrings-&lt;br&gt;organ får utan hinder av sekretess&lt;br&gt;lämnas sådana uppgifter om en-&lt;br&gt;skilda, som behövs vid tillämp-&lt;br&gt;ningen av en internationell&lt;br&gt;överenskommelse som Sverige har&lt;br&gt;anslutit sig till. Dessa bestämmel-&lt;br&gt;ser gäller även för utlämnande av&lt;br&gt;uppgift från varje annan myndig-&lt;br&gt;het, på vilken det ankommer att&lt;br&gt;handlägga ärenden enligt den&lt;br&gt;lagstiftning som avses i första&lt;br&gt;meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sekretess lämna ut uppgifter om&lt;br&gt;sådana ersättningar åt enskilda,&lt;br&gt;som utbetalas enligt lagstiftningen&lt;br&gt;om allmän försäkring eller arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkring eller enligt lag-&lt;br&gt;stiftning om annan jämförbar&lt;br&gt;ekonomisk förmån för enskilda,&lt;br&gt;under förutsättning att en försäk-&lt;br&gt;ringsinrättning, ett försäkrings-&lt;br&gt;bolag eller en arbetsgivare behöver&lt;br&gt;uppgiften för samordning med&lt;br&gt;ersättning därifrån. En domstol får&lt;br&gt;utan hinder av sekretess lämna ut&lt;br&gt;de uppgifter som avses i första&lt;br&gt;meningen under förutsättning att&lt;br&gt;en arbetslöshetskassa behöver&lt;br&gt;uppgiften för samordning med&lt;br&gt;ersättning därifrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ett utländskt social-&lt;br&gt;försäkringsorgan får utan hinder&lt;br&gt;av sekretess lämnas sådana upp-&lt;br&gt;gifter om enskilda, som behövs vid&lt;br&gt;tillämpningen av en internationell&lt;br&gt;överenskommelse som Sverige har&lt;br&gt;anslutit sig till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och&lt;br&gt;andra styckena gäller även för&lt;br&gt;utlämnande av uppgift från varje&lt;br&gt;annan myndighet, på vilken det&lt;br&gt;ankommer att handlägga ärenden&lt;br&gt;enligt den lagstiftning som avses i&lt;br&gt;första stycket första meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:327.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:378) om Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;förlängt barnbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1986:378) om förlängt&lt;br&gt;barnbidrag skall införas en ny paragraf, 9 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala studiestödsnämnden&lt;br&gt;skall till Riksförsäkringsverket och&lt;br&gt;de allmänna försäkringskassorna&lt;br&gt;lämna uppgifter om vilka stu-&lt;br&gt;derande som beviljats studiehjälp i&lt;br&gt;form av studiebidrag för det andra&lt;br&gt;kvartalet varje år.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 15 kap. 13 och 15 §§ lagen (1998:674) om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga och kommunala myn-&lt;br&gt;digheter samt arbetsgivare, for-&lt;br&gt;säkringsinrättningar och arbets-&lt;br&gt;löshetskassor skall på begäran&lt;br&gt;lämna en skattemyndighet, en&lt;br&gt;allmän försäkringskassa, Premie-&lt;br&gt;pensionsmyndigheten, Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket och en allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol uppgift som avser&lt;br&gt;namngiven person när det gäller&lt;br&gt;förhållande som är av betydelse&lt;br&gt;för tillämpningen av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;15 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga och kommunala myn-&lt;br&gt;digheter samt arbetsgivare och&lt;br&gt;forsäkringsinrättningar skall på&lt;br&gt;begäran lämna en skattemyndig-&lt;br&gt;het, en allmän försäkringskassa,&lt;br&gt;Premiepensionsmyndigheten,&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket och en&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol upp-&lt;br&gt;gift som avser namngiven person&lt;br&gt;när det gäller förhållande som är&lt;br&gt;av betydelse för tillämpningen av&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetskassor skall på be-&lt;br&gt;gäran lämna sådan uppgift till en&lt;br&gt;skattemyndighet, Premiepensions-&lt;br&gt;myndigheten och en allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare som underlåter att fullgöra uppgiftskyldighet enligt första&lt;br&gt;stycket döms till penningböter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en forsäkringsinrättning, ett&lt;br&gt;försäkringsbolag eller en arbets-&lt;br&gt;givare, om uppgiften behövs for&lt;br&gt;samordning med ersättning däri-&lt;br&gt;från, och till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattemyndighet, en allmän försäkringskassa, Premiepensions-&lt;br&gt;myndigheten, Riksförsäkringsverket och en allmän förvaltningsdomstol&lt;br&gt;far utan hinder av sekretess på begäran lämna ut uppgifter om pension&lt;br&gt;enligt denna lag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en forsäkringsinrättning, ett&lt;br&gt;försäkringsbolag, en arbetslöshets-&lt;br&gt;kassa eller en arbetsgivare, om&lt;br&gt;uppgiften behövs för samordning&lt;br&gt;med ersättning därifrån, och till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett utländskt socialförsäkringsorgan, om uppgiften behövs vid&lt;br&gt;tillämpningen av en internationell överenskommelse som Sverige har&lt;br&gt;anslutit sig till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattemyndighet, Premiepen- Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;sionsmyndigheten och en allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol får utan hin-&lt;br&gt;der av sekretess på begäran lämna&lt;br&gt;ut uppgifter om pension enligt&lt;br&gt;denna lag till en arbetslöshets-&lt;br&gt;kassa, om uppgiften behövs för&lt;br&gt;samordning med ersättning&lt;br&gt;därifrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 23 juni 1999 att tillkalla en särskild utredare&lt;br&gt;med uppgift att se över förutsättningarna for ett ökat utbyte av&lt;br&gt;information i elektronisk form mellan Riksförsäkringsverket (RFV),&lt;br&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), Centrala studiestödsnämnden (CSN)&lt;br&gt;och arbetslöshetskassorna (dir. 1999:53). Syftet med ett sådant&lt;br&gt;informationsutbyte skall vara att öka servicen for den enskilde,&lt;br&gt;säkerställa ett korrekt beslutsunderlag samt förebygga felaktiga utbetal-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen skulle undersöka om behovet av ett ökat utbyte av&lt;br&gt;information går att förena med kraven på skydd mot oacceptabla intrång i&lt;br&gt;den personliga integriteten. Om dessa intressen kunde förenas, skulle&lt;br&gt;utredningen lämna de forfattningsförslag som är nödvändiga. Utred-&lt;br&gt;ningen skulle vidare beakta att ett ökat informationsutbyte tillfredsställer&lt;br&gt;kravet på sekretess för uppgifter som lämnas till arbetslöshetskassorna.&lt;br&gt;Den skulle även överväga om det är lämpligt att göra informationen&lt;br&gt;tillgänglig genom direktåtkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen, som antog namnet Informationsutbytesutredningen, över-&lt;br&gt;lämnade i oktober 2000 betänkandet Rätt underlag - rätt beslut, Ökat&lt;br&gt;informationsutbyte mellan de allmänna försäkringskassorna, Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket, Centrala studiestödsnämnden, länsarbetsnämnderna&lt;br&gt;och arbetslöshetskassorna (SOU 2000:97). Utredningens sammanfattning&lt;br&gt;av betänkandet finns i bilaga 1 och utredningens förslag till författnings-&lt;br&gt;text finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet (i fortsättningen bet.) har remissbehandlats. En förteck-&lt;br&gt;ning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena i ärendet&lt;br&gt;finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi2000/3957).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetskassornas Samorganisation (SO), som är en intresse-&lt;br&gt;organisation till vilken samtliga arbetslöshetskassor är anslutna, har efter&lt;br&gt;remissbehandlingen beretts tillfälle att lämna synpunkter på det förslag&lt;br&gt;som AMS lämnat i sitt remissyttrande om att det bör införas en viss&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet för arbetslöshetskassorna gentemot länsarbets-&lt;br&gt;nämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 26 april 2001 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i&lt;br&gt;bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har föreslagit vissa justeringar i lagtexten. Regeringen har&lt;br&gt;följt Lagrådets förslag. Regeringen återkommer till Lagrådets synpunkter&lt;br&gt;i avsnitt 8.1 och i författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetslöshetsförsäkrings-, socialförsäkrings- och&lt;br&gt;studiestödssystemen&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetslöshetsförsäkringen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkringen administreras av arbetslöshetskassorna.&lt;br&gt;Arbetslöshetskassorna, som är 39 stycken till antalet, är inga myn-&lt;br&gt;digheter. De är privata organ, åt vilka förvaltningsuppgift överlämnats&lt;br&gt;enligt 11 kap. 6 § regeringsformen. Arbetslöshetskassorna utgör från&lt;br&gt;staten fristående offentligrättsliga subjekt. I doktrinen har de ansetts&lt;br&gt;tillhöra gruppen offentligrättsliga korporationer (Marcusson, Offentlig&lt;br&gt;förvaltning utanför myndighetsområdet, 1989, s. 261 och 321) och även&lt;br&gt;ansetts utgöra ett slags ekonomiska föreningar (Mallmén, Lagen om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar, 2 uppl., 1995, s. 25, jfr Lagrådets yttrande i prop.&lt;br&gt;1996/97:107 s. 221).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten regleras i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor och i&lt;br&gt;förordningen (1997:836) om arbetslöshetskassor. Där regleras även&lt;br&gt;villkoren för medlemskap i en arbetslöshetskassa. Rätten till arbets-&lt;br&gt;löshetsersättning regleras i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring&lt;br&gt;och i förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring. Lagen komp-&lt;br&gt;letteras av Arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) verkställighets- och tillämp-&lt;br&gt;ningsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ha rättskapacitet måste en arbetslöshetskassa vara registrerad&lt;br&gt;hos AMS. En förening kan registreras som arbetslöshetskassa om den har&lt;br&gt;minst 10 000 medlemmar, har till ändamål att ge medlemmarna&lt;br&gt;ersättning vid arbetslöshet samt har antagit stadgar och utsett styrelse och&lt;br&gt;revisorer i enlighet med lagen om arbetslöshetskassor. En registrerad&lt;br&gt;arbetslöshetskassa kan förvärva rättigheter och ta på sig skyldigheter.&lt;br&gt;Den kan även föra talan vid domstolar och andra myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom arbetslöshetskassorna inte är och inte heller jämställs med&lt;br&gt;myndigheter omfattas de varken av tryckfrihetsförordningen, förvalt-&lt;br&gt;ningslagen (1986:223) eller sekretesslagen (1980:100). Lagen om&lt;br&gt;arbetslöshetskassor och lagen om arbetslöshetsförsäkring innehåller&lt;br&gt;emellertid åtskilliga bestämmelser om överklagande, omprövning och&lt;br&gt;ändring av beslut som på många sätt överensstämmer med reglerna i&lt;br&gt;förvaltningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS utövar tillsyn över arbetslöshetskassornas verksamhet. Arbets-&lt;br&gt;löshetskassorna är enligt 88 § lagen om arbetslöshetskassor skyldiga att&lt;br&gt;samverka med varandra i frågor som rör administration, service,&lt;br&gt;information, utbildning och utveckling av kassornas verksamhet. Detta&lt;br&gt;sker genom Arbetslöshetskassornas Samorganisations (SO) försorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkringen är en lagreglerad trygghetsförsäkring som&lt;br&gt;har till syfte att skydda mot inkomstbortfall vid ofrivillig arbetslöshet.&lt;br&gt;Arbetslöshetsförsäkringen har, förutom det rena försörjningsmotivet,&lt;br&gt;kommit att omfattas av de arbetsmarknadspolitiska målen (prop.&lt;br&gt;1996/97:107 s. 83).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkringen är allmän i det avseendet att den även&lt;br&gt;innefattar - förutom en frivillig inkomstrelaterad försäkring vilken gäller&lt;br&gt;för den som är medlem i eller ansluten till en arbetslöshetskassa och som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varit medlem eller ansluten i minst tolv månader - en grundförsäkring. Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;Grundförsäkringen, som motsvarar det tidigare kontanta arbetsmarknads-&lt;br&gt;stödet (KAS), gäller för den som inte är medlem i eller ansluten till en&lt;br&gt;arbetslöshetskassa eller som är medlem eller ansluten men inte uppfyller&lt;br&gt;villkoren för att fa inkomstrelaterad ersättning från försäkringen.&lt;br&gt;Grundförsäkringen utbetalas för icke-medlemmar från Arbetslöshets-&lt;br&gt;kassan Alfa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggningen, dvs. förberedande åtgärder och beslut i enskilda&lt;br&gt;ärenden om arbetslöshetsersättning, är att betrakta som myndighets-&lt;br&gt;utövning (jfr JO ärende nr 780-2000). Besluten kan därför överklagas till&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol. Kassorna står när det gäller handläggningen&lt;br&gt;av ärenden under tillsyn av JO och Justitiekanslem (JK). De anställda&lt;br&gt;kan vid myndighetsutövning ställas till ansvar för tjänstefel och åtnjuter&lt;br&gt;samtidigt ett förhöjt straffskydd. Vidare är staten skadeståndsskyldig för&lt;br&gt;felaktiga åtgärder av kassornas personal i myndighetsutövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkringen finansieras helt med statliga medel över&lt;br&gt;anslag på statsbudgeten. Arbetslöshetskassorna bidrar dock till finansie-&lt;br&gt;ringen genom finansieringsavgifter motsvarande för närvarande cirka nio&lt;br&gt;procent av kostnaderna för arbetslöshetsförsäkringen. Arbetslöshets-&lt;br&gt;kassornas administration finansieras av kassorna själva genom medlems-&lt;br&gt;avgifter från medlemmar och anslutna. Arbetslöshetsersättning till dem&lt;br&gt;som inte är medlemmar i eller anslutna till någon arbetslöshetskassa&lt;br&gt;finansieras helt med statsmedel i form av grundbelopp. Arbetslöshets-&lt;br&gt;kassan Alfa, som ombesörjer utbetalning av ersättning till dessa, erhåller&lt;br&gt;ett särskilt statsbidrag för att täcka kostnaderna för den administrationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetskassorna betalar även ut arbetslöshetsersättning till dem&lt;br&gt;som deltar i offentligt tillfälligt arbete, enligt 14 § förordningen&lt;br&gt;(1996:1100) om aktivitetsstöd, och ersättning i form av tillfällig avgångs-&lt;br&gt;ersättning som beviljats vissa personer under hösten 1997 med stöd av&lt;br&gt;bestämmelsen i 3 b § i den nu upphävda lagen (1973:370) om&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring. På förfrågan av de allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassorna, Riksförsäkringsverket (RFV) och Centrala studiestödsnämnden&lt;br&gt;(CSN) gör arbetslöshetskassorna vidare beräkningar av den dagpenning&lt;br&gt;en person som inte är aktuell i arbetslöshetsersättning skulle vara&lt;br&gt;berättigad till från arbetslöshetsförsäkringen. Beräkningen ligger till&lt;br&gt;grund för de allmänna försäkringskassornas beslut om aktivitetsstöd&lt;br&gt;(tidigare benämnt utbildningsbidrag) och CSN:s beslut om vuxen-&lt;br&gt;studiestöd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.2 Socialförsäkringen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringen och anslutande bidragssystem administreras av RFV&lt;br&gt;och de allmänna försäkringskassorna. Socialförsäkringens administration&lt;br&gt;regleras i lagen (1962:381) om allmän försäkring, förordningen&lt;br&gt;(1998:739) med instruktion för Riksförsäkringsverket samt i förord-&lt;br&gt;ningen (1998:562) med vissa bemyndiganden för RFV att meddela&lt;br&gt;föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV är central förvaltningsmyndighet och ansvarar inom social-&lt;br&gt;försäkringens administration för bl.a. tillsyn av de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna, normering, ekonomistyrning och systemägarskap.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV har enligt 20 kap. 12 § lagen om allmän försäkring att verka for att Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;bestämmelserna om den allmänna försäkringen tillämpas likformigt och&lt;br&gt;rättvist. Det finns en allmän försäkringskassa i varje län, sammanlagt 21&lt;br&gt;stycken. De allmänna försäkringskassorna har ansvar för handläggning&lt;br&gt;och utbetalning av socialförsäkringar och bidrag samt för samhällets&lt;br&gt;samordning av arbetslivsinriktad rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassornas verksamhet regleras i lagen om allmän försäk-&lt;br&gt;ring och finansieras helt med statliga medel. Försäkringskassorna har inte&lt;br&gt;några medlemmar. Styrelsen och direktören för en försäkringskassa utses&lt;br&gt;av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassorna anses utgöra från staten fristående offentlig-&lt;br&gt;rättsliga organ som vid myndighetsutövning kan betraktas som förvalt-&lt;br&gt;ningsmyndigheter (SOU 1996:64, prop. 1996/97:63, bet. 1996/97:SfU12,&lt;br&gt;rskr. 1996/97:273 och prop. 1997/98:41, bet. 1997/98:SfU8,&lt;br&gt;rskr. 1997/98:153).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassornas handläggning och beslut är att betrakta som&lt;br&gt;myndighetsutövning. I praxis har de i vissa sammanhang betraktats som&lt;br&gt;myndigheter (RÅ 1965 ref. 1, RÅ 1968 ref. 42, RÅ 1974 ref. 98 och&lt;br&gt;RÅ 1981 2:23) och i andra inte (RÅ 1984 2:80). Till skillnad från vad&lt;br&gt;som gäller för arbetslöshetskassorna anses såväl förvaltningslagen som&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen (jfr RÅ 1968 ref. 42) och sekretesslagen (jfr&lt;br&gt;RÅ 81 2:23) tillämpliga för de allmänna försäkringskassornas ärende-&lt;br&gt;handläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringen är en obligatorisk och allmän statlig försäkring.&lt;br&gt;Den omfattar ett femtiotal olika slag av försäkrings- och bidragsärenden&lt;br&gt;som är indelade i verksamhetsområdena ekonomiskt stöd till barn-&lt;br&gt;familjer, ersättning vid sjukdom och handikapp, ersättning vid ålderdom,&lt;br&gt;annan utbetalning och åtgärder mot ohälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna försäkringen gäller, enligt lagen om allmän försäkring&lt;br&gt;bl.a. sjukförsäkring, sjukpenning, havandeskapspenning, föräldra-&lt;br&gt;penning, folkpensionering och försäkring för tilläggspension. Övriga&lt;br&gt;socialförsäkringsförmåner regleras i särskilda författningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.3 Studiestödet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;CSN är central förvaltningsmyndighet för studiefinansiella och studie-&lt;br&gt;sociala frågor. Dess verksamhet regleras av förordningen (1996:502)&lt;br&gt;med instruktion för Centrala studiestödsnämnden. CSN är geografiskt&lt;br&gt;indelad i tre regioner, med ett varierande antal lokalkontor i varje region.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiestödssystemet består i dag av 14 olika stödformer och tre olika&lt;br&gt;låneformer. I den nuvarande studiestödslagen (1973:349) regleras rätten&lt;br&gt;till studiehjälp, studiemedel, korttidsstudiestöd, intematbidrag och sär-&lt;br&gt;skilt vuxenstudiestöd s.k. SVUX. CSN administrerar också särskilt&lt;br&gt;vuxenstudiestöd för arbetslösa, s.k. SVUXA, som regleras i lagen&lt;br&gt;(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa och förordningen&lt;br&gt;(1983:1031) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Vidare&lt;br&gt;administrerar CSN särskilt utbildningsbidrag, s.k. UBS, som regleras i&lt;br&gt;förordningen (1996:1654) om särskilt utbildningsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiemedel består av studiebidrag och studielån och omfattar två&lt;br&gt;grupper studerande. Den ena gruppen är studerande på högskola och i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan eftergymnasial utbildning. Den andra gruppen omfattar studerande Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;som deltar i utbildning på grundskolenivå eller gymnasienivå, från och&lt;br&gt;med det andra kalenderhalvåret efter det år den studerande fyllt 20 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet innefattar en inkomstprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vuxenstudiestöden SVUX, SVUXA och UBS riktar sig till dem som&lt;br&gt;arbetat viss tid innan studiernas påbörjande. Stödet avser i huvudsak&lt;br&gt;studier på grundskolenivå eller gymnasienivå men kan även ges för&lt;br&gt;orienteringskurser. SVUX kan utgå till dem som arbetat minst fyra år&lt;br&gt;innan studiestarten och tar studieledigt från arbete eller är arbetslös.&lt;br&gt;SVUXA kan utgå till den som är arbetslös och anmäld på arbets-&lt;br&gt;förmedlingen, är minst 21 år och har arbetat minst tre år innan studierna&lt;br&gt;börjar. UBS kan utgå till studerande mellan 25 och 55 år. Stödet utgår&lt;br&gt;främst till arbetslösa men kan även utgå till arbetstagare. Vuxenstudie-&lt;br&gt;stöden är knutna till det förhållandet att den sökande är anmäld som&lt;br&gt;arbetssökande vid arbetsförmedlingen och till arbetslöshetsförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 2001 träder ett nytt studiestödssystem i kraft. Studiestödet&lt;br&gt;regleras i den nya studiestödslagen (1999:1395) och omfattar i princip&lt;br&gt;alla som studerar i reguljär utbildning. I det nya systemet ersätts dagens&lt;br&gt;studiemedel, SVUX och SVUXA, med ett nytt sammanhållet studiestöd.&lt;br&gt;Reglerna bygger till stor del på det nuvarande studiemedelssystemet och&lt;br&gt;stödet kommer att kallas studiemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller studiemedel för vissa vuxna har regeringen i&lt;br&gt;propositionen (prop. 2000/01:72) Vuxnas lärande och utvecklingen av&lt;br&gt;vuxenutbildningen angett att UBS skall ersättas med ett nytt och&lt;br&gt;förbättrat studiemedel för dessa personer inom ramen för det samordnade&lt;br&gt;studiestödssystemet. Regeringen skall återkomma med nödvändiga&lt;br&gt;lagförslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya studiestödet är inte som dagens vuxenstudiestöd knutet till att&lt;br&gt;den sökande är anmäld som arbetssökande vid arbetsförmedlingen eller&lt;br&gt;till nivån på dagpenningen från arbetslöshetsförsäkringen. Genom det&lt;br&gt;nya systemet införs ett nytt återbetalningssystem. Studiestöden&lt;br&gt;korttidsstudiestöd, intematbidrag, timersättning samt s.k. Lärar-SVUX&lt;br&gt;och NT-SVUX avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt övergångsreglerna till nya studiestödslagen skall äldre bestäm-&lt;br&gt;melser gälla till och med den 30 juni 2003 i fråga om studiestöd som&lt;br&gt;avser tid före ikraftträdandet för studerande som påbörjat en utbildning&lt;br&gt;och för den utbildningen beviljats SVUX eller SVUXA och i vissa fall&lt;br&gt;även för studerande som beviljats studiemedel före den 1 juli 2001. UBS&lt;br&gt;kommer att finnas kvar till utgången av år 2002.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Handlingsoffentlighet och sekretess&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Handlingsoffentlighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I svensk rätt gäller sedan länge offentlighetsprincipen. Denna princip&lt;br&gt;innebär en möjlighet till medborgerlig kontroll av den offentliga för-&lt;br&gt;valtningen. Den kommer till uttryck på olika håll i lagstiftningen, t.ex. i&lt;br&gt;bestämmelserna i 2 kap. tryckfrihetsförordningen om allmänhetens rätt&lt;br&gt;att ta del av allmänna handlingar. Bestämmelserna gäller i princip endast&lt;br&gt;handlingar hos myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingsoffentlighet gäller i princip endast i det allmännas verksam- Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;het. Förutom riksdag och beslutande kommunal församling avses därmed&lt;br&gt;myndigheter. Med myndighet förstås regeringen och varje organ som&lt;br&gt;ingår i den offentligrättsliga statliga och kommunala organisationen.&lt;br&gt;Försäkringskassorna anses i detta sammanhang utgöra myndigheter (jfr&lt;br&gt;prop. 1975/76:160 s. 135, bet. 1975/76:KU48, rskr. 1975/76:324 och&lt;br&gt;RÅ 81 2:23). Andra organ, vare sig de är offentligrättsliga eller privat-&lt;br&gt;rättsliga juridiska personer, är inte att betrakta som myndigheter även om&lt;br&gt;de anfortrotts uppgifter som innefattar myndighetsutövning. Arbets-&lt;br&gt;löshetskassor betraktas inte som myndigheter vid tillämpning av&lt;br&gt;sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelserna i 2 kap. tryckfrihetsförordningen får begräns-&lt;br&gt;ningar i rätten att ta del av allmänna handlingar göras endast i särskild&lt;br&gt;lag eller i lag till vilken den särskilda lagen hänvisar. Den särskilda lag&lt;br&gt;som åsyftas är sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att ta del av allmänna handlingar enligt tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;är endast en rätt för den enskilde medborgaren. Den ger inte stöd för en&lt;br&gt;myndighets begäran om utlämnande av uppgift från annan myndighet.&lt;br&gt;En sådan begäran får bedömas i enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;sekretesslagen och förvaltningslagen (1986:223).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.2 Sekretessreglernas utformning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sekretesslagen reglerar såväl förbud att lämna ut uppgifter i allmänna&lt;br&gt;handlingar som tystnadsplikt för offentliga funktionärer. Begreppet&lt;br&gt;sekretess definieras i 1 kap. 1 § andra stycket sekretesslagen som förbud&lt;br&gt;att röja uppgift, vare sig det sker muntligen, genom att allmän handling&lt;br&gt;lämnas ut eller på annat sätt. Sekretess gäller såväl mot enskilda som mot&lt;br&gt;andra myndigheter. Sekretess gäller även mellan olika verksamhets-&lt;br&gt;grenar inom en myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de särskilda sekretessbestämmelserna anges vilka intressen bestäm-&lt;br&gt;melserna avser att skydda. Bestämmelserna är utformade så att de&lt;br&gt;antingen skyddar karaktären av de sekretessbelagda uppgifterna eller är&lt;br&gt;mer begränsade till att avse visst ärende, en viss verksamhet eller en viss&lt;br&gt;myndighet. De sekretessbestämmelser som är av intresse här är de för&lt;br&gt;respektive myndighet gällande bestämmelserna som avser skydd för&lt;br&gt;enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Med begreppet&lt;br&gt;personliga förhållanden avses i regel även uppgifter av ekonomisk art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessreglerna är uppbyggda så att sekretessen avser uppgifter i ett&lt;br&gt;visst ärende, viss verksamhet eller en viss myndighet, det s.k. primära&lt;br&gt;sekretessområdet. Det finns inte någon generell bestämmelse om över-&lt;br&gt;föring av sekretess i samband med lämnande av en uppgift från en&lt;br&gt;myndighet till en annan. Sekretessen följer således inte med när informa-&lt;br&gt;tion som är hemlig i ett ärende överförs till en annan myndighet. Även&lt;br&gt;om sekretessen i allmänhet inte följer en handling eller muntlig&lt;br&gt;information utanför det primära sekretessområdet finns det särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om s.k. sekundär sekretess i särskilt angivna fall. I 11-13&lt;br&gt;kap. sekretesslagen finns bestämmelser om överföring av sekretess till&lt;br&gt;regering, riksdag, JO, JK, domstolar och till vissa andra myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet att lämna ut en uppgift är i regel inte ovillkorligt, utan knutet Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;till ett skaderekvisit som kan vara rakt eller omvänt. Det raka skade-&lt;br&gt;rekvisitet innebär att sekretess föreligger endast om det kan antas att en&lt;br&gt;viss skada uppkommer om uppgiften röjs, dvs. en presumtion för&lt;br&gt;offentlighet. Det omvända skaderekvisitet innebär att sekretess gäller om&lt;br&gt;det inte står klart att uppgiften kan röjas utan skada, dvs. en presumtion&lt;br&gt;för sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De rekvisit som finns i de här aktuella sekretessbestämmelserna inne-&lt;br&gt;håller begreppen skada eller men. Med skada avses ekonomisk skada.&lt;br&gt;Begreppet men avser i första hand integritetskränkningar och personligt&lt;br&gt;obehag på annat sätt. Det kan även inbegripa ekonomiska konsekvenser&lt;br&gt;för en enskild. Men föreligger om ett utlämnande är till påtaglig nackdel&lt;br&gt;för den berörde. Så kan förhållandet vara även om utlämnandet är fullt&lt;br&gt;rättsenligt och i övrigt acceptabelt (prop. 1979/80:2, del A s. 83, bet.&lt;br&gt;1979/80:KU37, rskr. 1979/80:179). I förarbetena till sekretesslagen&lt;br&gt;nämndes som exempel på sådana fall att någon blivit föremål för fram-&lt;br&gt;gångsrika indrivningsåtgärder eller att någon blivit satt i fängelse,&lt;br&gt;intagen för sluten psykiatrisk vård eller ställd under övervakning (Ds&lt;br&gt;Ju 1977:11, Del 1 s. 136).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det raka skaderekvisitet innebär att skadebedömningen kan göras inom&lt;br&gt;ganska vida ramar (a. prop. del A s. 80 och 81). Avsikten är att skade-&lt;br&gt;bedömningen i huvudsak skall kunna göras med utgångspunkt i själva&lt;br&gt;uppgiften. Någon bedömning behöver inte ske av skaderisken i ett enskilt&lt;br&gt;fall. Avgörande är om uppgiften som sådan är av den arten att ett&lt;br&gt;utlämnande typiskt sett kan vara ägnat att medföra skada för det intresse&lt;br&gt;som skall skyddas genom bestämmelsen. Om uppgiften är sådan att den&lt;br&gt;genomsnittligt sett måste betraktas som harmlös skall den normalt anses&lt;br&gt;falla utanför sekretessen. Skulle uppgiften å andra sidan vara av sådant&lt;br&gt;slag att den lätt kan komma att missbrukas skall den anses vara omfattad&lt;br&gt;av sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid s.k. massuttag, dvs. där uppgifter efterfrågas beträffande ett stort&lt;br&gt;antal personer, kan utlämnaren inte göra någon bedömning av den&lt;br&gt;särskilda skaderisk som kan vara förbunden med en enskild uppgift. I&lt;br&gt;regel har utlämnaren kännedom om beställarens identitet och om&lt;br&gt;avsikten med beställningen. Dessa kunskaper i förening med en bedöm-&lt;br&gt;ning av den skaderisk som typiskt sett är förbunden med de uppgifter&lt;br&gt;som efterfrågas bör enligt förarbetena i de flesta fall vara ett tillräckligt&lt;br&gt;underlag för bedömningen av om uppgifterna kan lämnas ut eller ej (a.&lt;br&gt;prop. del A s. 81).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det omvända skaderekvisitet utgår från att sekretess är huvudregel.&lt;br&gt;Utlämnaren har ett begränsat utrymme för sin bedömning. I praktiken&lt;br&gt;innebär detta att uppgifter inte kan lämnas ut om det saknas kännedom&lt;br&gt;om mottagarens identitet och om dennes avsikter med uppgiften (a. prop.&lt;br&gt;del A s. 82).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet mot utlämnande är inte ovillkorligt. I princip gäller sekretess&lt;br&gt;för en uppgift endast om skaderekvisiten i bestämmelsen är uppfyllda.&lt;br&gt;Om rekvisiten är uppfyllda och förbud mot utlämnande föreligger på&lt;br&gt;grund av sekretess, kan det emellertid finnas undantag från sekretessen.&lt;br&gt;Ett sådant undantag kan finnas angiven i själva sekretessbestämmelsen,&lt;br&gt;t.ex. beträffande socialförsäkringssekretess i 7 kap. 7 § fjärde stycket&lt;br&gt;sekretesslagen. Även i 14 kap. 1-3 §§ sekretesslagen finns bestämmelser&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om överföring av uppgifter mellan myndigheter utan hinder av sekretess. Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;Enligt 14 kap. 4 § sekretesslagen bryts sekretess om den for vilken&lt;br&gt;sekretess gäller medger det. Detta innebär att uppgifter kan lämnas ut&lt;br&gt;sedan den enskilde samtyckt till att detta sker. Ett samtycke kan lämnas&lt;br&gt;på förhand (a. prop. del A s. 331).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall någon uttrycklig uppgiftsskyldighet inte föreligger kan en&lt;br&gt;myndighet lämna ut sekretessbelagda uppgifter enligt en allmän bestäm-&lt;br&gt;melse i 1 kap. 5 § sekretesslagen. Bestämmelsen är tillämplig endast när&lt;br&gt;uppgiftslämnande är en nödvändig förutsättning för att den uppgifts-&lt;br&gt;lämnande myndigheten skall kunna fullgöra sitt åtagande. Ett utlämnande&lt;br&gt;far inte ske i syfte att höja myndighetens effektivitet (a. prop. del A&lt;br&gt;s. 465 och 494).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller, enligt 7 kap. 16 § sekretesslagen, generellt för person-&lt;br&gt;uppgift hos en myndighet om det kan antas att ett utlämnande skulle&lt;br&gt;medföra att uppgiften behandlas i strid med personuppgiftslagen&lt;br&gt;(1998:204).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessen för uppgifter i allmänna handlingar är i regel begränsad i&lt;br&gt;tiden och framgår av de särskilda sekretessbestämmelserna. Sekretess-&lt;br&gt;tiden är i regel begränsad till 50 eller 70 år när det gäller enskildas&lt;br&gt;personliga förhållanden och till 20 år när det gäller enskildas ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sekretess mellan myndigheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller enligt 1 kap. 3 § sekretesslagen även mellan myndigheter&lt;br&gt;och mellan olika verksamhetsgrenar inom en myndighet. Syftet är i första&lt;br&gt;hand att värna om den enskildes integritet (a. prop. del A s. 90,&lt;br&gt;bet. 1979/80:KU37 s. 12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellan myndigheter gäller dock en allmän samarbetsskyldighet som&lt;br&gt;kommit till uttryck i bl.a. 6 § förvaltningslagen. I 15 kap. 5 §&lt;br&gt;sekretesslagen föreskrivs vidare att en myndighet, på begäran av en&lt;br&gt;annan myndighet, skall lämna uppgifter som den förfogar över, i den&lt;br&gt;mån det inte möter hinder på grund av sekretess eller av hänsyn till&lt;br&gt;arbetets behöriga gång. Mellan myndigheter finns vidare flera sekretess-&lt;br&gt;brytande bestämmelser i sekretesslagen och andra författningar som&lt;br&gt;möjliggör för myndigheterna att fullgöra sin verksamhet på avsett sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Undantag från sekretess mellan myndigheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;När det gäller överföring av uppgifter mellan myndigheter finns det i&lt;br&gt;14 kap. 1-3 §§ sekretesslagen omfattande undantag från den sekretess&lt;br&gt;som annars gäller. Reglerna gäller också för sådana enskilda organ som&lt;br&gt;jämställs med myndigheter enligt 1 kap. 8 § sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 14 kap. 1 § sekretesslagen far en uppgift lämnas från en myn-&lt;br&gt;dighet till en annan om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning.&lt;br&gt;En sådan uppgiftsskyldighet måste vara uttrycklig. Det är inte tillräckligt&lt;br&gt;med allmänt hållna föreskrifter om samarbete mellan myndigheterna för&lt;br&gt;att eventuell sekretess skall brytas. Exempel på föreskrifter som bryter&lt;br&gt;sekretess är 2 och 3 §§ förordningen (1980:995) om skyldighet för de&lt;br&gt;allmänna försäkringskassorna att lämna uppgifter till andra myndigheter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(uppgiftslämnarförordningen) och 20 kap. 9 § lagen (1962:381) om Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;allmän försäkring. I dessa bestämmelser föreskrivs att uppgifter skall&lt;br&gt;lämnas, dvs. det saknas utrymme för utlämnande myndighet att välja om&lt;br&gt;uppgifter skall utlämnas eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som endast föreskriver att en myndighet får lämna&lt;br&gt;uppgifter till annan utgör inte en uppgiftsskyldighet som enligt 14 kap.&lt;br&gt;1 § sekretesslagen bryter sekretess för uppgifterna. En sådan bestäm-&lt;br&gt;melse innebär endast att utlämnande myndighet får, om den bedömer att&lt;br&gt;så kan ske, lämna ut uppgifter och att detta i så fall kan ske utan hinder&lt;br&gt;av sekretess. Frågan om uppgifter kan lämnas ut enligt en sådan&lt;br&gt;bestämmelse får avgöras i varje särskilt fall med tillämpning av&lt;br&gt;sekretessbestämmelsens skaderekvisit och bestämmelsen i 14 kap. 3 §&lt;br&gt;sekretesslagen, se nedan. Exempel på sådana bestämmelser är 20 kap.&lt;br&gt;9 a § lagen om allmän försäkring och 15 kap. 15 § lagen (1998:674) om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension, vilka båda föreskriver att allmänna&lt;br&gt;försäkringskassor får lämna uppgifter till bl.a. arbetslöshetskassor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 14 kap. 2 § sekretesslagen föreskrivs att sekretess inte utgör hinder&lt;br&gt;mot att uppgifter lämnas till andra myndigheter om uppgifterna behövs&lt;br&gt;där för t.ex. förundersökning om brott eller rättegång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 14 kap. 3 § första stycket sekretesslagen, den s.k. general-&lt;br&gt;klausulen, får utöver vad som följer av 14 kap. 1 och 2 §§,&lt;br&gt;sekretessbelagd uppgift lämnas till myndighet om det är uppenbart att&lt;br&gt;intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som&lt;br&gt;sekretessen skall skydda. Generalklausulen kan dock inte tillämpas om&lt;br&gt;utlämnandet strider mot lag eller förordning eller mot föreskrift som&lt;br&gt;meddelats med stöd av personuppgiftslagen. Det förhållandet att det i en&lt;br&gt;lag eller förordning föreskrivits att uppgifter får lämnas ut till en annan&lt;br&gt;myndighet innebär i regel att generalklausulen är tillämplig. Rutin-&lt;br&gt;mässigt informationsutbyte kan ske med stöd av enbart generalklausulen.&lt;br&gt;Sekretesslagen bygger emellertid på att rutinmässiga informations-&lt;br&gt;överföringar i regel skall vara författningsreglerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En författningsreglerad uppgiftsskyldighet innebär att någon sekretess-&lt;br&gt;prövning inte behöver ske. Den prövning som skall ske är i stället vilka&lt;br&gt;uppgifter som skall lämnas ut med stöd av denna författningsreglering. I&lt;br&gt;de fall det inte finns en författningsreglerad uppgiftsskyldighet måste&lt;br&gt;emellertid en sekretessprövning ske. Denna prövning måste vid&lt;br&gt;rutinmässiga informationsöverföringar göras på förhand. Den ut-&lt;br&gt;lämnande myndigheten får vid prövningen av om ett rutinmässigt&lt;br&gt;utlämnande av uppgifter skall ske väga den mottagande myndighetens&lt;br&gt;behov av uppgifterna mot det intresse som sekretesskyddet typiskt sett&lt;br&gt;tillgodoser (a. prop. del A s. 327).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.5 Sekretess i ärenden om arbetsförmedling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sekretessen i ärenden hos AMS och länsarbetsnämnderna avseende&lt;br&gt;offentlig arbetsförmedling m.m. regleras på två olika ställen i&lt;br&gt;sekretesslagen. I 7 kap. 10 § sekretesslagen finns bestämmelser till skydd&lt;br&gt;för enskilds personliga förhållanden medan sekretess för uppgift om&lt;br&gt;enskilds affärs- och driftsförhållanden regleras i 8 kap. 1 &amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sekretesslagen. Här beskrivs endast den förstnämnda bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess för enskilds personliga förhållanden gäller enligt 7 kap. 10 § Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;sekretesslagen i ärenden om arbetsförmedling och andra anställnings-&lt;br&gt;främjande åtgärder, bl.a. i ärenden avseende hjälp och stöd vid arbets-&lt;br&gt;löshet. I förarbetena till bestämmelsen (a. prop. del A s. 200) uttalades att&lt;br&gt;med sådan arbetslöshetshjälp avses dels hjälp bestående av bl.a.&lt;br&gt;beredskapsarbete, dels olika former av stöd, bl.a. kontant arbets-&lt;br&gt;marknadsstöd (KAS). Detta stöd har i princip ersatts av bestämmelserna&lt;br&gt;om ersättning enligt grundförsäkringen i lagen om arbetslöshets-&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS tillämpar bestämmelsen så att uppgifter i alla ärenden om&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning, oavsett om den avser grundförsäkringen eller&lt;br&gt;inkomstbortfallsförsäkringen, omfattas av bestämmelsen när ett sådant&lt;br&gt;ärende förekommer hos AMS. Det kan det göra t.ex. vid överklagande&lt;br&gt;där AMS går in som part i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller enligt bestämmelsen för uppgift om enskildas per-&lt;br&gt;sonliga förhållanden vilket som redan nämnts i regel även avser upp-&lt;br&gt;gifter om en persons ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen föreskriver, till skillnad från sekretessbestämmelserna&lt;br&gt;avseende RFV:s, de allmänna försäkringskassornas och CSN:s verk-&lt;br&gt;samheter, ett omvänt skaderekvisit. Det omvända skaderekvisitet gäller&lt;br&gt;för alla former av ärenden och någon åtskillnad görs inte mellan å ena&lt;br&gt;sidan ärenden om arbetsförmedling och yrkesvägledning och å andra&lt;br&gt;sidan ärenden om arbetsvärd eller hjälp och stöd vid arbetslöshet. Det&lt;br&gt;innebär att sekretess gäller som huvudregel och att ett utlämnande av&lt;br&gt;uppgifter far ske först om det står klart att de kan röjas utan men för den&lt;br&gt;enskilde eller honom närstående. Skälet för detta är att uppgifter i den&lt;br&gt;rent arbetsförmedlande verksamheten lämnas i en förtroendesituation. De&lt;br&gt;skillnader som finns mellan rena arbetsförmedlingsärenden och de övriga&lt;br&gt;ärendeslag som anges i 7 kap. 10 § sekretesslagen har inte ansetts vara så&lt;br&gt;stora att de ansetts motivera skilda skaderekvisit, även om inslagen av&lt;br&gt;myndighetsutövning och behovet av insyn är större i dessa andra ärenden&lt;br&gt;än arbetsförmedlingsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tillgodose intresset av allmän insyn i de fall av myndighets-&lt;br&gt;utövning som förekommer anges i 7 kap. 10 § sekretesslagen generellt att&lt;br&gt;sekretess inte gäller för beslut i ärendet (a. prop. del A s. 200).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsens andra stycke erinras om att bestämmelsen om&lt;br&gt;socialförsäkringssekretess gäller i ärende hos allmän försäkringskassa&lt;br&gt;och RFV för motsvarande uppgifter. Detta är fallet t.ex. för uppgifter i&lt;br&gt;ärenden om aktivitetsstöd, som försäkringskassorna betalar ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessen i 7 kap. 10 § kan brytas på grund av uppgiftsskyldighet i&lt;br&gt;lag eller förordning. En sådan uppgiftsskyldighet finns föreskriven i&lt;br&gt;20 kap. 9 § lagen om allmän försäkring. Det finns även en uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet i förhållande till CSN enligt bestämmelsen i 6 kap. 7 § andra&lt;br&gt;stycket nya studiestödslagen (1999:1395), som träder i kraft den 1 juli&lt;br&gt;2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gentemot arbetslöshetskassorna finns endast en uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;föreskriven. Det är i 16 § förordningen (2000:628) om den arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska verksamheten. Den omfattar endast uppgifter om att&lt;br&gt;den sökande avvisat lämpligt arbete eller ett arbetsmarknadspolitiskt&lt;br&gt;program som erbjuds eller att den sökande på vissa särskilt angivna sätt&lt;br&gt;agerar så att anställningen eller deltagandet i programmet inte påbörjas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller kan fortsätta. Någon författningsreglerad skyldighet att lämna Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;uppgifter om anmälda arbetssökande, avanmälda arbetssökande eller om&lt;br&gt;anvisning till arbetsmarknadspolitiskt program finns dock inte. Uppgifter&lt;br&gt;om detta skickas i dag på elektronisk väg från länsarbetsnämnderna till&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna (se bet. s. 107-109). Sådana uppgifter kan omfattas&lt;br&gt;av sekretess enligt 7 kap. 10 § sekretesslagen. Något beslut fattas i regel&lt;br&gt;inte av länsarbetsnämnderna med anledning av en anmälan eller&lt;br&gt;avanmälan vid arbetsförmedlingen. Inte heller anses något beslut fattas&lt;br&gt;när en sökande anvisas ett arbetsmarknadspolitiskt program (jfr&lt;br&gt;Kammarrättens i Jönköping dom 1998-01-13 i mål nr 4849-1997).&lt;br&gt;Undantaget från sekretess för uppgifter i beslut i 7 kap. 10 §&lt;br&gt;sekretesslagen är därför i princip inte tillämpligt för dessa uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.6 Socialförsäkringssekretess&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sekretessen i socialförsäkringsärenden regleras i 7 kap. 7 § sekretess-&lt;br&gt;lagen. För vissa uppgifter i ärende enligt lagstiftningen om inkomst-&lt;br&gt;grundad ålderspension gäller sekretess hos en allmän försäkringskassa,&lt;br&gt;Premiepensionsmyndigheten, RFV och domstol enligt 9 kap. 25 §&lt;br&gt;sekretesslagen. Här beskrivs endast den förstnämnda bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 kap. 7 § sekretetesslagen gäller sekretess hos allmän&lt;br&gt;försäkringskassa och RFV för uppgifter om enskilds hälsotillstånd eller&lt;br&gt;andra personliga förhållanden i ärende enligt lagstiftningen om allmän&lt;br&gt;försäkring, inkomstgrundad ålderspension eller arbetsskadeförsäkring&lt;br&gt;eller annan jämförbar ekonomisk förmån för enskild. Eftersom begreppet&lt;br&gt;personliga förhållanden, som tidigare nämnts, i regel avser även&lt;br&gt;uppgifter om en persons ekonomi, omfattar bestämmelsen såväl uppgifter&lt;br&gt;om sjukperioder o.d. som uppgifter om en persons ekonomi, exempelvis&lt;br&gt;om sjukpenninggrundande inkomst och sjukpenningens storlek (a. prop.&lt;br&gt;del As. 190).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmelsen gäller ett rakt skaderekvisit.&lt;br&gt;Sekretess gäller endast om den enskilde eller någon denne närstående&lt;br&gt;lider men om uppgiften röjs. Även om sekretess således gäller för&lt;br&gt;enskilds ekonomiska förhållanden är utrymmet för sekretess begränsat&lt;br&gt;med hänsyn till kravet på att ett utlämnande skall vara till men för den&lt;br&gt;enskilde. Avgörande vid bedömningen är om uppgiften som sådan är av&lt;br&gt;den arten att ett utlämnande typiskt sett kan vara ägnat att medföra skada&lt;br&gt;för det intresse som skall skyddas genom bestämmelsen. I förarbetena&lt;br&gt;uttalas angående uppgifter om enskildas sjukskrivningsperioder att det i&lt;br&gt;regel finns skäl anta att det är en sådan risk förenad med ett utlämnande&lt;br&gt;att sekretess skall iakttas. Detta gäller särskilt om den som begär att få&lt;br&gt;del av uppgifterna inte vill tala om ändamålet med sin begäran eller&lt;br&gt;uppträder anonymt (a. prop. del As. 188 och 189). Samtidigt uttalas att&lt;br&gt;även om begreppet men omfattar uppgifter om en persons ekonomi torde&lt;br&gt;det mera sällan kunna hävdas att det medför men för den enskilde att&lt;br&gt;lämna ut sådana uppgifter (a. prop. del A s. 190).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsens fjärde stycke framgår att sekretessen kan brytas i&lt;br&gt;bl.a. lagstiftningen om allmän försäkring och lagstiftningen om inkomst-&lt;br&gt;grundad ålderspension. I dessa fall anses utlämnande vara legitimt även&lt;br&gt;om det kan bli till men för den enskilde. Exempel på sådana&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelser är 20 kap. 9 a § lagen om allmän försäkring och 15 kap. Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;15 § lagen om inkomstgrundad ålderspension där det föreskrivs att&lt;br&gt;uppgifter får lämnas av RFV och allmänna försäkringskassor till bl.a.&lt;br&gt;arbetslöshetskassor för samordning av ersättning därifrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från vad som gäller i arbetsförmedlingsärenden m.m.&lt;br&gt;gäller sekretess även för uppgifter i beslut i socialförsäkringsärenden.&lt;br&gt;Det huvudsakliga skälet till att sekretess gäller även för beslut är att det&lt;br&gt;finns ett behov av sekretess för uppgifter om enskildas sjukperioder.&lt;br&gt;Uppgifter om sjukperioder kan om det inte fyller ett legitimt behov hos&lt;br&gt;beställaren, få stötande konsekvenser för den enskilde och utgöra ett&lt;br&gt;ingrepp i den personliga integriteten. Offentlighetsintresset anses i&lt;br&gt;socialförsäkringsärenden tillgodosett genom utformningen av&lt;br&gt;skaderekvisitet och genom begränsningen av sekretessen till uppgifter&lt;br&gt;om enskilds personliga förhållanden (a. prop. del As. 191, jfr prop.&lt;br&gt;1973:188 s. 10 f).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.7 Studiestödssekretess&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I 9 kap. 5 § andra stycket sekretesslagen föreskrivs sekretess i ärende om&lt;br&gt;bland annat studiestöd för uppgift om enskilds personliga eller ekono-&lt;br&gt;miska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller&lt;br&gt;men om uppgiften röjs. Sekretess gäller således med ett rakt skade-&lt;br&gt;rekvisit och innebär att det stora flertalet uppgifter som förekommer i&lt;br&gt;ärendena och som avser ekonomiska förhållanden får lämnas ut (prop.&lt;br&gt;1979/80:2, del A s. 267). Med undantag för studiestöd under sjukdom&lt;br&gt;gäller inte sekretess för beslut i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före ikraftträdandet av 1980 års sekretesslag var dock såväl ansökan&lt;br&gt;som beslut i utlåningsärende undantagna från sekretess. Eftersom det&lt;br&gt;kunde förekomma känsliga uppgifter i ansökningshandlingar i&lt;br&gt;studiestödsärenden ansåg man det nödvändigt att införa sekretess för&lt;br&gt;uppgifter i sådana handlingar. Med hänsyn bl.a. till vad som gällde även&lt;br&gt;före sekretesslagen undantogs emellertid beslut i ärenden om studiestöd&lt;br&gt;och utlåning samt ansökningshandlingar i ärenden om annat än&lt;br&gt;studiestöd från sekretess (Ds Ju 1977:11/Del 2 s. 563, a. prop. del A&lt;br&gt;s. 267).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessen viker vid uppgiftslämnande till de allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassorna enligt t.ex. bestämmelserna i 20 kap. 9 § lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring och i 15 kap. 13 § lagen om inkomstgrundad ålderspension. I&lt;br&gt;dessa bestämmelser föreskrivs en uppgiftsskyldighet för myndigheter&lt;br&gt;mot de allmänna försäkringskassorna som medför att uppgifter får&lt;br&gt;lämnas ut med stöd av bestämmelsen i 14 kap. 1 § sekretesslagen utan&lt;br&gt;hinder av sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Behov av ett ökat utbyte av information i&lt;br&gt;elektronisk form&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det finns behov av ett ökat elektroniskt&lt;br&gt;informationsutbyte. Detta leder till en effektivare ärendehantering,&lt;br&gt;förbättrad service för den enskilde, en stärkt kontroll av statliga medel&lt;br&gt;och förebyggande av felaktiga utbetalningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser delar utredningens&lt;br&gt;bedömning av behovet av ett informationsutbyte eller har inget att&lt;br&gt;invända mot den. Centrala studiestödsnämnden (CSN) anser att&lt;br&gt;utredningen väl beskrivit den nuvarande situationen vad gäller dels&lt;br&gt;CSN:s behov av information, dels CSN:s utlämnande av uppgifter till&lt;br&gt;övriga aktörer. Försäkringskasseförbundet (FKF), som är försäkrings-&lt;br&gt;kassornas intresse-, arbetsgivar- och serviceorganisation, anser att ett&lt;br&gt;ökat elektroniskt informationsutbyte kan minska handläggningstidema&lt;br&gt;och medföra att beslut kan fattas snabbare. Arbetslöshetskassornas&lt;br&gt;Samorganisation, (SO), som är en intresseorganisation till vilka samtliga&lt;br&gt;arbetslöshetskassor är anslutna, anser att servicen för den enskilde&lt;br&gt;förbättras i och med att handläggningstidema minskar samtidigt som&lt;br&gt;eventuellt fusk eller missbruk kan upptäckas och förebyggas. LO anser&lt;br&gt;att det föreligger ett starkt behov av ett ökat utbyte av information för att&lt;br&gt;undvika att den enskilde får ersättning från flera håll. Riksrevisionsverket&lt;br&gt;anser att den samlade syn som presenteras i utredningen är väl förankrad&lt;br&gt;i de informations- och samverkansbehov som finns. Ekobrottsmyndig-&lt;br&gt;heten menar att förutom en bättre kontroll av utbetalade medel så innebär&lt;br&gt;förslagen också en större förutsägbarhet och rättssäkerhet för den&lt;br&gt;enskilde medborgaren och att brottslighet i form av fusk med olika&lt;br&gt;bidrag, i första och övervägande hand bedrägeri, i större utsträckning kan&lt;br&gt;förebyggas och upptäckas. Länsrätten i Stockholms län anser att ett&lt;br&gt;informationsutbyte mellan myndigheterna och arbetslöshetskassorna är&lt;br&gt;en förutsättning för ett effektivt och riktigt beslutsfattande samt for en&lt;br&gt;bättre service till den enskilde. JO anför att han i sin tillsynsverksamhet&lt;br&gt;kunnat konstatera att handläggningen av ersättningsärenden hos arbets-&lt;br&gt;löshetskassorna i vissa fall stoppas upp eller blir utdragen just på grund&lt;br&gt;av svårigheter att få in erforderliga uppgifter i ärendena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Utredningen har närmare be-&lt;br&gt;skrivit vad som i detta sammanhang avses med ökat informationsutbyte.&lt;br&gt;Det avser framfor allt att arbetslöshetskassorna skall få information från&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket (RFV) och de allmänna försäkringskassorna samt&lt;br&gt;från CSN, vilket närmare utvecklas nedan. Det avser även att forfatt-&lt;br&gt;ningsreglera de informationsöverföringar som i dag sker utan en sådan&lt;br&gt;reglering. Det sistnämnda gäller information från länsarbetsnämnderna&lt;br&gt;till arbetslöshetskassorna (bet. s. 107-109) från arbetslöshetskassorna till&lt;br&gt;CSN (bet. s. 110-112), från CSN till arbetslöshetskassorna (bet. s. 112-&lt;br&gt;113), från länsarbetsnämnderna och arbetslöshetskassorna till RFV och&lt;br&gt;de allmänna försäkringskassorna (bet. s. 113-114) samt från arbets-&lt;br&gt;löshetskassorna till RFV och de allmänna försäkringskassorna (bet.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s. 115-117). Det avser slutligen möjligheterna att utbyta information Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;genom direktåtkomst till elektroniskt lagrad information hos utlämnaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En effektiv ärendehantering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen och regeringen har vid ett flertal tillfällen under senare år&lt;br&gt;ställt krav på en effektivare ärendehantering inom framfor allt social-&lt;br&gt;försäkringssystemet men även inom studiestödssystemet. Möjligheten för&lt;br&gt;riksdagen och regeringen att ställa krav på en effektivisering av&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen är begränsad eftersom den administreras av&lt;br&gt;privaträttsliga organ. Insatserna har från statsmaktens sida därför&lt;br&gt;begränsats till en förstärkning av Arbetsmarknadsstyrelsens (AMS)&lt;br&gt;tillsynsfunktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För såväl myndigheterna som de allmänna försäkringskassorna och&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna ställer en önskan om effektiv ärendehantering krav&lt;br&gt;på att utredningen i ärendena har en hög kvalitet och att besluten blir&lt;br&gt;riktiga. Det krävs vidare att handläggningen är snabb. Bland annat stats-&lt;br&gt;makternas krav på en effektiv ärendehantering har fatt till följd att&lt;br&gt;myndigheter och andra organ som hanterar statliga medel har ett ökat&lt;br&gt;behov av att på ett rationellt och enkelt sätt inhämta nödvändiga&lt;br&gt;uppgifter såväl från den enskilde som från andra. Utvecklingen av&lt;br&gt;informationsteknologin och av elektroniska tjänster över Internet har i&lt;br&gt;det sammanhanget öppnat nya möjligheter att förenkla ärendehante-&lt;br&gt;ringen. Utvecklingen går mot en helt elektronisk förvaltning med ärende-&lt;br&gt;hanteringssystem där alla handlingar i ett ärende hanteras och lagras&lt;br&gt;elektroniskt, där handläggningen sker med hjälp av datorstöd och där&lt;br&gt;beslut i vissa fall fattas på automatiserad väg. Denna utveckling är svår&lt;br&gt;att förena med dagens rutiner, som ofta innebär att skriftliga intyg&lt;br&gt;utfärdas av en myndighet och av den enskilde ges in till den beslutande&lt;br&gt;myndigheten. Enligt regeringen måste de möjligheter till ett ökat&lt;br&gt;elektroniskt informationsutbyte som dagens teknik medger i ökad&lt;br&gt;utsträckning tas till vara. Detta leder till att resurser som tas i anspråk för&lt;br&gt;rutinärenden kan frigöras för andra angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett utökat informationsutbyte finns goda möjligheter att&lt;br&gt;avsevärt öka effektiviteten hos framför allt arbetslöshetskassorna men&lt;br&gt;även hos de allmänna försäkringskassorna, länsarbetsnämnderna och&lt;br&gt;CSN. Pappershantering kan ersättas med en modem elektronisk&lt;br&gt;förvaltning. Tidskrävande telefonsamtal kan ersättas med elektroniskt&lt;br&gt;informationsutbyte. Utredningen har redovisat hur handläggningstidema&lt;br&gt;kan förkortas genom tidsbesparande och enkla rutiner for informa-&lt;br&gt;tionsutbyte med andra (se bet. s. 195-196).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbättrad service för den enskilde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett ökat informationsutbyte kan handläggningstidema för ett ärende&lt;br&gt;förkortas och beslut om skilda förmåner fattas snabbare. Servicen till den&lt;br&gt;enskilde kan därigenom förbättras. Vidare kan antalet återkravsärenden&lt;br&gt;reduceras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bidrags- och ersättningsärenden är behovet av skyndsam&lt;br&gt;handläggning särskilt angeläget. För en sökande kan det vara mycket&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;besvärande att behöva vänta i flera veckor på den första utbetalningen av Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning eller studiestöd. Utredningen har gett konkreta&lt;br&gt;exempel på hur elektroniska informationsöverföringar leder till en effek-&lt;br&gt;tivare handläggning av ärendena varvid ersättning kan utbetalas snabbare&lt;br&gt;(se bet. s. 196-197).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den enskilde kan det innebära en fördel att själv slippa ombesörja&lt;br&gt;att myndigheter, allmänna försäkringskassor eller arbetslöshetskassor har&lt;br&gt;en fullständig utredning i ärendet och att uppgifterna kontinuerligt&lt;br&gt;uppdateras så att beslutsunderlaget vid varje tidpunkt är aktuellt. Den&lt;br&gt;tekniska utvecklingen gör att människor vänjer sig vid helt andra vägar&lt;br&gt;för informationsöverföringar. Med tiden lär det kännas alltmer otidsenligt&lt;br&gt;för den enskilde att behöva rekvirera intyg från en myndighet för att ge in&lt;br&gt;det till en annan myndighet, i synnerhet om det krävs ett personligt besök&lt;br&gt;vid någon av myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utökat elektroniskt informationsutbyte minskar just behovet av att&lt;br&gt;få in intyg från den enskilde. Detta är i sin tur en nödvändig förutsättning&lt;br&gt;för en ökad användning av elektroniska ansökningsblanketter och&lt;br&gt;ansökningar över Internet. Utöver den förbättrade service som detta i sig&lt;br&gt;leder till, uppnår man även andra förbättringar. Genom ett elektroniskt&lt;br&gt;blankettstöd, t.ex. det som redan i dag finns hos arbetsförmedlingarna för&lt;br&gt;ifyllande på elektronisk väg av blanketten Anmälan om arbetslöshet eller&lt;br&gt;hos vissa arbetslöshetskassor för ifyllande av elektroniska kassakort, kan&lt;br&gt;den enskilde försäkra sig om att ha fyllt i blanketten på ett korrekt sätt&lt;br&gt;och därmed få ersättning utbetalad snabbare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektroniska rutiner för inhämtande av information i skilda förmåns-&lt;br&gt;ärenden ligger i linje med den utveckling av elektroniska tjänster som&lt;br&gt;sker inom den offentliga förvaltningen såväl i Sverige som i många av&lt;br&gt;våra grannländer. Den enskildes kontakt med en myndighet förenklas&lt;br&gt;genom möjligheten att när som helst på dygnet kunna besöka&lt;br&gt;myndighetens webb-plats. Inom en snar framtid kan det t.ex. vara möjligt&lt;br&gt;att anmäla arbetslöshet, ansöka om socialförsäkringsförmåner samt&lt;br&gt;lämna in en försäkran om studier över Internet. Hos de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna är det redan i dag möjligt att via Internet göra&lt;br&gt;anmälningar om vissa socialförsäkringsförmåner, t.ex. anmälan om&lt;br&gt;föräldrapenning och sjukanmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontroll av statliga medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ser mycket allvarligt på fusk och missbruk i väl-&lt;br&gt;färdssystemen. Kontroll av statliga medel är därför ett prioriterat område&lt;br&gt;för regeringens arbete. Det är mycket angeläget för de olika systemens&lt;br&gt;legitimitet att medborgarna kan vara förvissade om att systemen fungerar&lt;br&gt;effektivt och att pengarna fördelas till dem de är avsedda för. Riksdagen&lt;br&gt;och regeringen har under senare år vid upprepade tillfallen och i olika&lt;br&gt;sammanhang ställt krav på en förbättrad kontroll av utbetalning av&lt;br&gt;statliga medel från framför allt socialförsäkringssystemet men även från&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkrings- och studiestödssystemen. Bakgrunden till att&lt;br&gt;sådana krav framställts är att kontrollen i systemen av olika anledningar&lt;br&gt;brustit, vilket bl.a. resulterat i att felaktiga utbetalningar skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har vad gäller socialförsäkringen uttryckt att det är viktigt&lt;br&gt;att systemen utformas så att möjligheterna till kontroll förbättras&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samtidigt som drivkrafter till felaktigt eller ej avsett utnyttjande Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;minimeras (jfr prop. 1996/97:121, bet. 1996/97:SfU10, rskr.&lt;br&gt;1996/97:231). Riksdagen förklarade i samband med behandlingen av&lt;br&gt;budgetpropositionen för 2000 att den fortsättningsvis utgår från att&lt;br&gt;regeringen noga följer utvecklingen inom socialförsäkrings-&lt;br&gt;administrationen och att RFV och de allmänna försäkringskassorna&lt;br&gt;fortsatt utvecklar långsiktiga metoder för att komma tillrätta med fusk&lt;br&gt;och missbruk av ersättningar och bidrag (bet. 1999/2000:SfUl, rskr.&lt;br&gt;1999/2000:98).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har vad gäller arbetslöshetsförsäkringen uttalat att den anser&lt;br&gt;att det finns anledning att ingripa kraftfullt mot de personer som fuskar&lt;br&gt;sig till ersättning och att det är av utomordentlig vikt för hela systemets&lt;br&gt;legitimitet att ersättning inte betalas ut till den som inte är berättigad till&lt;br&gt;detta. Enligt riksdagen förutsätter systemets trovärdighet inte bara&lt;br&gt;kännbara reaktioner för den som ertappas med fusk utan också att det&lt;br&gt;finns ett effektivt system för att upptäcka detta (prop. 1995/96:25, bet.&lt;br&gt;1995/96:FiUl, rskr. 1995/96:132).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På initiativ av riksdagen gjordes i mitten av 1990-talet en första&lt;br&gt;kartläggning av systembrister och fusk inom social- och arbetslöshets-&lt;br&gt;försäkringen. I de s.k. fuskrapportema (RRV 1995:32-34), som&lt;br&gt;utredningen närmare redogjort för, bedömde Riksrevisionsverket (RRV)&lt;br&gt;att det totala beloppet av felaktiga utbetalningar på grund av fusk,&lt;br&gt;överutnyttjande och systembrister årligen uppgår till 5-7 miljarder kronor&lt;br&gt;(se bet. s. 160-163). Till största delen är det sådant fusk som innebär att&lt;br&gt;den enskilde uppbär en förmån och samtidigt har en arbetsinkomst, vare&lt;br&gt;sig detta är svart arbete eller vitt arbete. Detta fusk kan inte upptäckas&lt;br&gt;och förhindras genom det informationsutbyte som är aktuellt i detta&lt;br&gt;sammanhang. Det fusk som kan upptäckas genom ett utökat elektroniskt&lt;br&gt;informationsutbyte är framför allt det fusk som består av dubbla&lt;br&gt;utbetalningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller omfattningen av sistnämnda form av fusk finns inga&lt;br&gt;undersökningar som omfattar samtliga aktuella system. Det finns endast&lt;br&gt;vissa begränsade studier avseende arbetslöshetsförsäkringen. Utred-&lt;br&gt;ningen har beskrivit olika studier som försökt beräkna det fusk som&lt;br&gt;förekommer i arbetslöshetsförsäkringen och som innebär att&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning utbetalas samtidigt med en socialförsäkrings-&lt;br&gt;förmån. Enligt studierna är denna form av fusk visserligen inte särskilt&lt;br&gt;omfattande i relation till det fusk som RRV antagit förekommer med&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning och inkomst från svart arbete. Fusket är inte&lt;br&gt;heller särskilt omfattande i relation till de totala kostnaderna för&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen, som svarar för cirka 10 procent av de totala&lt;br&gt;utbetalningarna från de system som är aktuella i detta sammanhang.&lt;br&gt;Enligt studierna uppgår fusket i arbetslöshetsförsäkringen till cirka&lt;br&gt;2 promille av utbetalade belopp, eller cirka 65-80 miljoner kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Felaktiga utbetalningar kan ha många orsaker som effektivt kan&lt;br&gt;förhindras genom ett utökat elektroniskt informationsutbyte. En orsak&lt;br&gt;kan vara fusk med dubbla utbetalningar. Men det finns många andra&lt;br&gt;orsaker till att utbetalningar av förmåner, ersättningar och stöd inte sker&lt;br&gt;med rätt belopp. Felaktiga utbetalningar kan ha sin grund i exempelvis&lt;br&gt;bristfälligheter i ärendehanteringen och att uppgifter som utbyts i olika&lt;br&gt;system inte är jämförbara. Bakgrunden kan även vara att den sökande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oavsiktligt lämnat oriktiga uppgifter. Det kan många gånger vara svårt Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;för den enskilde att känna till de olika ersättningssystemens regler och&lt;br&gt;deras förhållande till varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Felaktiga utbetalningar kan också bero på att en omständighet inträffat&lt;br&gt;i ett annat system utan att det är fråga om utbetalning av en annan&lt;br&gt;förmån. Exempel på detta är att den sökande under tiden som denne&lt;br&gt;uppbär arbetslöshetsersättning påbörjar studier utan att det finns rätt till&lt;br&gt;det med bibehållen arbetslöshetsersättning eller att den som uppbär sådan&lt;br&gt;ersättning blir avanmäld från arbetsförmedlingen och därmed inte längre&lt;br&gt;har rätt till arbetslöshetsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Felaktiga utbetalningar kan även förekomma på grund av att uppgifter&lt;br&gt;som en gång lämnats inte kontinuerligt uppdateras. När den enskilde&lt;br&gt;själv är ansvarig för att lämna in uppgifter om ändrade förhållanden kan&lt;br&gt;felaktigheter bero på att han eller hon inte lämnar sådana ändrings-&lt;br&gt;uppgifter. Skälet till att uppgifterna inte uppdateras av den sökande själv&lt;br&gt;behöver nödvändigtvis inte vara att denne avsiktligen försöker fuska med&lt;br&gt;bidrag utan kan givetvis bero på okunskap, glömska, slarv eller lättja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur stor omfattningen är av de felaktiga utbetalningar som redogjorts&lt;br&gt;för ovan går inte att säga utifrån de studier som finns. Från de system&lt;br&gt;som är aktuella i detta sammanhang fattas det varje år miljontals beslut&lt;br&gt;och betalas det årligen ut cirka 300 miljarder kronor, vilket motsvarar&lt;br&gt;cirka 40 procent av utgiftstaket för staten inklusive ålderspensions-&lt;br&gt;systemet. Även mycket låga promilletal, vad gäller undvikande av fel-&lt;br&gt;aktiga utbetalningar, leder därför till avsevärda belopp i besparingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dem som är berättigade till bidrag och för medborgarna i allmänhet&lt;br&gt;framstår fusk självfallet som stötande. En grundläggande förutsättning&lt;br&gt;för att upprätthålla allmänhetens respekt för välfärdssystemen och den&lt;br&gt;allmänna samhällsmoralen är givetvis att systemen kan garantera att&lt;br&gt;förmåner, ersättningar och bidrag endast betalas ut till dem de är avsedda&lt;br&gt;för. Ur den synvinkeln är det viktigt att möjligheten till kontroll ökar och&lt;br&gt;att drivkrafterna till felaktigt och ej avsett utnyttjande minimeras.&lt;br&gt;Felaktiga utbetalningar kan vidare långsiktigt urholka möjligheterna till&lt;br&gt;finansiering av välfärdssystemen. Detta kan i sin tur fa till följd att&lt;br&gt;ersättningsnivåerna för skilda förmåner måste sänkas alternativt att&lt;br&gt;skatteintäkterna måste ökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökade informationsmöjligheter i syfte att fa ett korrekt beslutsunderlag&lt;br&gt;och som möjliggör en effektiv kontroll är närmast en förutsättning för att&lt;br&gt;kunna åtgärda de typer av felaktiga utbetalningar som här har nämnts.&lt;br&gt;Detta är särskilt tydligt i arbetslöshetsförsäkringen. I rapporten Fusk -&lt;br&gt;systembrister och fusk i välfärdssystemen (1995:32) fann RRV att&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna endast uppmärksammat felaktiga utbetalningar i&lt;br&gt;tio procent av de ärenden där felaktiga utbetalningar senare kunde&lt;br&gt;konstateras ha utgått. Med ökade informationsmöjligheter kan, enligt&lt;br&gt;regeringens bedömning, dessa felaktiga utbetalningar reduceras avsevärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om arbetslöshetskassornas behov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring är uppbyggd utifrån&lt;br&gt;förutsättningen att det är den sökande som ansvarar för att arbets-&lt;br&gt;löshetskassan far kännedom om sådana förhållanden som kan påverka&lt;br&gt;rätten till och storleken på ersättningen. Trots det har arbetslöshets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kassorna behov av att på egen hand kunna komplettera de uppgifter som Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;är hänförliga till ärenden hos andra, t.ex. hos de allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassorna och CSN.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt är arbetslöshetskassornas möjligheter att inhämta informa-&lt;br&gt;tion på egen hand från myndigheter eller andra organ mycket begränsade.&lt;br&gt;Det saknas t.ex. bestämmelser om uppgiftsskyldighet för myndigheter&lt;br&gt;och allmänna försäkringskassor gentemot arbetslöshetskassorna. Arbets-&lt;br&gt;löshetskassorna saknar också möjligheter att på annat sätt kontrollera&lt;br&gt;uppgifter, t.ex. att den sökande står till arbetsmarknadens förfogande&lt;br&gt;genom att göra hembesök.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast om den sökande själv i anmälningsblanketten angett att denne&lt;br&gt;är sjuk, föräldraledig, studerar eller av annat skäl är förhindrad att arbeta&lt;br&gt;sker en kontroll av att inte socialförsäkringsförmåner eller studiestöd&lt;br&gt;utgår for samma period som arbetslöshetsersättningen avser. Kontrollen&lt;br&gt;är dock begränsad till de intyg som den enskilde gett in till arbets-&lt;br&gt;löshetskassan från arbetsgivare, CSN och de allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassorna. Arbetslöshetskassorna har, i princip, inte några möjligheter att&lt;br&gt;göra rutinmässiga kontroller på egen hand av lämnade uppgifter med&lt;br&gt;andra myndigheter än länsarbetsnämnderna. Möjligheten till kontroll av&lt;br&gt;den enskildes uppgifter är begränsad eftersom myndigheter i regel inte är&lt;br&gt;uppgiftsskyldiga mot arbetslöshetskassorna och att myndigheter dess-&lt;br&gt;utom är förhindrade att lämna uppgifter på grund av bestämmelser i&lt;br&gt;sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag sker följaktligen i princip ingen kontroll hos arbetslöshets-&lt;br&gt;kassorna av de uppgifter som den sökande lämnar i samband med&lt;br&gt;ansökan om ersättning. Den kontroll som sker är att redovisade uppgifter&lt;br&gt;stämmer med de intyg som den sökande på egen hand inhämtat for att&lt;br&gt;därefter ge in till arbetslöshetskassan. Men har den sökande inte uppgivit&lt;br&gt;någon omständighet som föranleder krav på intyg, sker ingen som helst&lt;br&gt;kontroll. För den som avser att fuska ligger det självfallet nära till hands&lt;br&gt;att inte uppge en sådan omständighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förklaringen till att arbetslöshetskassorna har mycket begränsade&lt;br&gt;utredningsmöjligheter är att de uppgifter arbetslöshetskassorna har behov&lt;br&gt;av att inhämta från t.ex. allmänna försäkringskassor och CSN i regel&lt;br&gt;omfattas av sekretess och att motsvarande sekretesskydd inte finns för&lt;br&gt;uppgifterna om de lämnas ut till arbetslöshetskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens bestämmelser om uppgiftsskyldighet för myndigheter och&lt;br&gt;allmänna försäkringskassor har visat sig vara otillräckliga för att möta&lt;br&gt;arbetslöshetskassornas behov av uppgifter i ärendehanteringen. Uppgifts-&lt;br&gt;lämnandet från de allmänna försäkringskassorna och CSN till&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna sker, med undantag for uppgifter från CSN i&lt;br&gt;ärenden om vuxenstudiestöd, manuellt och inte rutinmässigt utan först&lt;br&gt;efter en prövning i varje enskilt fall. De uppgifter som lämnas ut kan&lt;br&gt;därför variera mellan olika ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väl fungerande och effektiv arbetslöshetsförsäkring förutsätter att&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna kan bedriva sin ärendehantering så att den&lt;br&gt;sökandes uppgifter kan kompletteras med eller kontrolleras mot uppgifter&lt;br&gt;från CSN och allmänna försäkringskassor. Genom ökade informations-&lt;br&gt;möjligheter kan arbetslöshetskassorna tillgodose det växande kravet på&lt;br&gt;service gentemot enskilda och på en utvecklad elektronisk kommunika-&lt;br&gt;tion som följer av den allmänna IT-utvecklingen i samhället. De skäl som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 2000/01. 1 samt. Nr 129&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finns för ett ökat utbyte av information i elektronisk form - effektiv Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;ärendehantering, möjligheten till ökad service för den enskilde och&lt;br&gt;förebyggande av felaktiga utbetalningar - gör sig således särskilt starkt&lt;br&gt;gällande för arbetslöshetskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetskassorna har behov av information om beviljade social-&lt;br&gt;försäkringsförmåner för att, enligt vad som föreskrivs i lagen om&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring, bedöma om arbetslöshetsersättning kan utgå och&lt;br&gt;i sådant fall för vilken tid och med vilket belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en socialförsäkringsförmån, t.ex. sjukpenning eller föräldra-&lt;br&gt;penning, inte utgår med helt belopp utan med en fjärdedel, hälften eller&lt;br&gt;tre fjärdedelar kan arbetslöshetsersättning utgå för resterande del. Om en&lt;br&gt;socialförsäkringsförmån utgår med helt belopp kan arbetslöshets-&lt;br&gt;ersättning över huvud taget inte utgå för samma period. Uppgifter om&lt;br&gt;bl.a. omfattningen av en beviljad socialförsäkringsförmån är därför av&lt;br&gt;betydelse både för samordning med utgående arbetslöshetsersättning och&lt;br&gt;för att förhindra dubbla utbetalningar. Om rätt till arbetslöshetsersättning&lt;br&gt;föreligger har uppgifter från de allmänna försäkringskassorna betydelse&lt;br&gt;för bestämmande av normalarbetstid och dagsförtjänst och därmed för&lt;br&gt;bestämmande med vilket belopp arbetslöshetsersättning skall betalas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV och de allmänna försäkringskassorna lämnar i dag inte någon&lt;br&gt;information i elektronisk form till arbetslöshetskassorna. Skälet är att&lt;br&gt;uppgifterna hos de allmänna försäkringskassorna omfattas av social-&lt;br&gt;försäkringssekretess enligt bestämmelsen i 7 kap. 7 § sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) och att det inte finns någon skyldighet för de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna att utan hinder av sekretess lämna ut uppgifter till&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 20 kap. 9 a § lagen (1962:381) om allmän försäkring och&lt;br&gt;15 kap. 15 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension får&lt;br&gt;RFV och de allmänna försäkringskassorna, om de bedömer att det kan&lt;br&gt;ske, lämna ut uppgifter till arbetslöshetskassorna för samordning med&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning. Det finns hänvisningar till bestämmelserna i&lt;br&gt;vissa av de övriga regelverk som reglerar socialförsäkringsförmåner. Vad&lt;br&gt;som avses med samordning är oklart eftersom det inte finns någon&lt;br&gt;dokumentation av försäkringskassornas praxis vad gäller uppgifts-&lt;br&gt;lämnande till arbetslöshetskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV anser att begränsningen till samordning innebär att uppgifter inte&lt;br&gt;far lämnas ut av en allmän försäkringskassa om uppgifterna begärs för att&lt;br&gt;arbetslöshetskassan skall bestämma rätten till arbetslöshetsersättning.&lt;br&gt;Uppgifter far enligt RFV endast lämnas ut när rätten till ersättning redan&lt;br&gt;har fastställts och då i syfte att arbetslöshetskassan skall kunna beräkna i&lt;br&gt;vilken utsträckning arbetslöshetsersättning, med hänsyn till utgående&lt;br&gt;socialförsäkringsförmåner, kan utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom en elektronisk rutin inte ger någon möjlighet att sortera ut&lt;br&gt;förfrågningar som avser samordning med ersättning och sådana som&lt;br&gt;avser rätten till ersättningen som sådan har RFV bedömt att en&lt;br&gt;elektronisk informationsöverföring inte kan ske med stöd av nämnda&lt;br&gt;bestämmelser. Arbetslöshetskassorna har i stället anmodat den sökande&lt;br&gt;att begära in ett intyg från försäkringskassan som den sökande sedan&lt;br&gt;själv skickar in till arbetslöshetskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning är ett uppgiftslämnande som är&lt;br&gt;begränsat till samordning av arbetslöshetsersättning inte en lämplig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lösning for att tillgodose arbetslöshetskassornas behov av information Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;från de allmänna försäkringskassorna. Detta gäller särskilt mot bakgrund&lt;br&gt;av att sekretess inte gäller for uppgifter sedan de överlämnats till&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att fatta ett korrekt beslut vad gäller rätten till arbetslöshets-&lt;br&gt;ersättning behöver arbetslöshetskassorna också få kännedom om&lt;br&gt;pågående studier. CSN kan visserligen lämna uppgift om den sökande&lt;br&gt;ansökt om studiestöd men har inte möjlighet att lämna information om&lt;br&gt;dem som studerar utan studiestöd eller om de som beviljats studiestöd&lt;br&gt;fortfarande bedriver studier. Eftersom majoriteten av alla studier sker&lt;br&gt;med studiestöd ger informationen från CSN en viss uppfattning av om&lt;br&gt;studier bedrivs eller inte. Dessutom kan en person som söker&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning i undantagsfall beviljas arbetslöshetsersättning&lt;br&gt;även om han eller hon studerar, nämligen i de fall särskilda skäl&lt;br&gt;föreligger. Uppgifterna från CSN kan därför utgöra ett bra hjälpmedel&lt;br&gt;vid bedömning av ersättningsärenden i arbetslöshetsförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten for arbetslöshetskassorna att få uppgifter från CSN styrs&lt;br&gt;helt av reglerna i sekretesslagen, eftersom det saknas bestämmelser om&lt;br&gt;uppgiftslämnande för CSN till arbetslöshetskassorna. Uppgifterna hos&lt;br&gt;CSN kan omfattas av studiestödssekretess i 9 kap. 5 § sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CSN lämnar i dag, som utredningen närmare beskrivit (se bet. s. 112-&lt;br&gt;113), utan författningsstöd uppgifter på elektronisk väg till arbets-&lt;br&gt;löshetskassorna i ärenden om vuxenstudiestöd. De uppgifter arbets-&lt;br&gt;löshetskassorna på detta sätt får från CSN är enbart en konsekvens av&lt;br&gt;funktionen hos det tekniska system som i sin tur syftar till att ge CSN&lt;br&gt;uppgifter från arbetslöshetskassorna (se bet. s. 110-112).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppgiftslämnande som sker till följd av CSN:s eget infor-&lt;br&gt;mationsbehov är självfallet inte en ändamålsenlig lösning av arbets-&lt;br&gt;löshetskassornas informationsbehov. Förutom att uppgiftslämnandet är&lt;br&gt;mycket begränsat, eftersom det endast omfattar vuxenstudiestöd, upphör&lt;br&gt;informationsutbytet att gälla med anledning av det nya studiestöd som&lt;br&gt;införs den 1 juli 2001. Enligt övergångsreglerna till den nya&lt;br&gt;studiestödslagen (1999:1395) upphör de äldre studiestöden att gälla&lt;br&gt;senast den 30 juni 2003. I vart fall från denna senare tidpunkt kommer&lt;br&gt;CSN inte längre att ha något behov av att inhämta uppgifter från&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna och arbetslöshetskassorna kommer från denna&lt;br&gt;tidpunkt inte ens att få den begränsade information i elektronisk form de&lt;br&gt;får i dag, i vart fall inte beträffande särskilt vuxenstudiestöd och särskilt&lt;br&gt;vuxenstudiestöd för arbetslösa. Vad gäller särskilt utbildningsbidrag så&lt;br&gt;kommer det att bibehållas så länge det s.k. Kunskapslyftet finns kvar,&lt;br&gt;dvs. till utgången av 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetskassorna har behov av information även efter det att&lt;br&gt;CSN:s informationsbehov upphört. Arbetslöshetskassorna har även&lt;br&gt;behov av att få uppgifter om studier i de fall den sökande är aktuell för&lt;br&gt;studiemedel. Uppgifter i studiemedelsärenden lämnas inte till arbets-&lt;br&gt;löshetskassorna i det system som finns utarbetat mellan dem och CSN i&lt;br&gt;dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetskassornas behov av att få in grundläggande uppgifter för&lt;br&gt;sitt beslutsfattande om sökande som är anmälda och avanmälda vid&lt;br&gt;arbetsförmedlingen samt uppgift om personer som anvisats ett&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiskt program har lett till att länsarbetsnämnderna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rutinmässigt och på eget initiativ redan i dag lämnar sådana uppgifter till Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;kassorna på elektronisk väg (se bet. s. 107-109). Dessa uppgifter&lt;br&gt;omfattas dock av sekretess enligt 7 kap. 10 § sekretesslagen. Sekretess&lt;br&gt;gäller enligt denna paragraf med ett omvänt skaderekvisit, dvs.&lt;br&gt;huvudregeln är att sekretess gäller. Endast om det står klart att uppgiften&lt;br&gt;kan röjas utan men för den enskilde eller denne närstående far&lt;br&gt;uppgifterna lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i dag inte någon föreskrift i lag eller förordning som innebär&lt;br&gt;att länsarbetsnämnderna är skyldiga att utan hinder av sekretess lämna&lt;br&gt;nämnda uppgifter till arbetslöshetskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna i samband med anmälan vid arbetsförmedlingen är av&lt;br&gt;avgörande betydelse för att arbetslöshetskassorna skall kunna besluta om&lt;br&gt;rätt till arbetslöshetsersättning eftersom grundvillkoret för ersättningen är&lt;br&gt;att den sökande står till arbetsmarknadens förfogande. Ett utlämnande av&lt;br&gt;en uppgift om anmälan vid arbetsförmedlingen kan förmodligen inte&lt;br&gt;anses utgöra men för den enskilde eftersom det ligger i dennes intresse&lt;br&gt;att arbetslöshetskassorna far uppgift om att sådan anmälan skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot är det, som utredningen närmare utvecklat (se bet. s. 206-&lt;br&gt;207), mer tveksamt om uppgift om avanmälan från arbetsförmedlingen&lt;br&gt;eller om anvisning om ett arbetsmarknadspolitiskt program kan lämnas ut&lt;br&gt;utan hinder av sekretess. När arbetslöshetskassan i fråga mottar en sådan&lt;br&gt;uppgift stoppas nämligen fortsatta utbetalningar från arbetslöshets-&lt;br&gt;försäkringen. Det finns därför ett behov av att författningsreglera den&lt;br&gt;informationsöverföring som sker i dag från länsarbetsnämnderna till&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens informationsutbyte mellan arbetslöshetskassor och myndig-&lt;br&gt;heter respektive allmänna försäkringskassor innebär att arbetslöshets-&lt;br&gt;kassorna lämnar uppgifter, även rutinmässigt på elektronisk väg, utan att&lt;br&gt;de har någon författningsenlig skyldighet att göra detta (se bet. s. 110-&lt;br&gt;117). Det är endast på ett område som det finns en skyldighet i detta&lt;br&gt;hänseende för arbetslöshetskassorna och det är mot allmänna för-&lt;br&gt;säkringskassor och endast i ärenden om ålderspension enligt 15 kap. 13 §&lt;br&gt;lagen om inkomstgrundad ålderspension. Det är enligt regeringen otill-&lt;br&gt;fredsställande att ett så viktigt informationsutbyte som det mellan&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna och de allmänna försäkringskassorna och CSN&lt;br&gt;bygger på arbetslöshetskassornas goda vilja. I avsaknad av en&lt;br&gt;författningsreglerad uppgiftsskyldighet kan arbetslöshetskassorna som&lt;br&gt;privaträttsliga organ givetvis själva bestämma om de skall lämna ut&lt;br&gt;efterfrågade uppgifter. De har också frihet att upphöra med ett sådant&lt;br&gt;utlämnande.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Den personliga integriteten&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Ett ökat utbyte av information i elektronisk&lt;br&gt;form går att förena med kraven på skydd mot oacceptabla intrång i&lt;br&gt;den personliga integriteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna instämmer i eller har inget att Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;erinra mot utredningens bedömning att kraven på skydd mot oacceptabla&lt;br&gt;intrång i den personliga integriteten kan förenas med de i utredningen&lt;br&gt;framlagda förslagen om ökat informationsutbyte. Datainspektionen anser&lt;br&gt;att man vid bedömningen av om intrånget i den enskildes integritet vid&lt;br&gt;informationsöverföring mellan här aktuella aktörer är acceptabel måste&lt;br&gt;beakta att behovet av informationsutbyte tycks vara en konsekvens av&lt;br&gt;hur de aktuella förmånssystemen är utformade. Mot den bakgrunden&lt;br&gt;anser Datainspektionen att ett elektroniskt informationsutbyte mellan&lt;br&gt;aktörerna kan accepteras under förutsättning att, som föreslås i&lt;br&gt;utredningen, endast ett begränsat antal uppgifter som behövs för&lt;br&gt;handläggningen av ärendet hos mottagaren omfattas av överföringen.&lt;br&gt;Såväl JO som Datainspektionen anser dock att föreskrifter om&lt;br&gt;kommunicering i ärenden om arbetslöshetsersättning bör övervägas mot&lt;br&gt;bakgrund av att uppgifter i många fall kommer att inhämtas av&lt;br&gt;arbetslöshetskassan från andra än den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Den ökade mängden information&lt;br&gt;i register och andra databaser och det ökade flödet av personuppgifter&lt;br&gt;väcker frågor om vilka risker för obehöriga intrång i den personliga&lt;br&gt;integriteten som upprättandet av databaser och elektroniska överföringar&lt;br&gt;kan medföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvägningen mellan de skäl som talar för ökade möjligheter till&lt;br&gt;informationsutbyte mellan myndigheter och andra organ och de&lt;br&gt;integritetsskäl som talar mot detta skall i första hand göras vid&lt;br&gt;utformningen av reglerna om sekretess och sekretessgenombrott (se&lt;br&gt;kapitel 7 och 8). I detta kapitel tar regeringen dock på ett samlat sätt&lt;br&gt;ställning till dessa frågor. Myndigheters behandling av personuppgifter i&lt;br&gt;form av utlämnande genom direktåtkomst kräver särskilda överväganden&lt;br&gt;ur integritetssynpunkt. Till detta återkommer regeringen i kapitel 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nackdelar med ett automatiserat informationsutbyte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Automatiserad behandling av personuppgifter kan innebära nackdelar&lt;br&gt;från integritetskyddssynpunkt, och detta gäller särskilt vid myndighets-&lt;br&gt;utövning. Myndigheters behandling av stora informationsmängder som&lt;br&gt;är samlade så att uppgifter är enkelt sökbara på elektronisk väg innebär&lt;br&gt;en risk för att enskilda personer skall utsättas för oacceptabla intrång i&lt;br&gt;den personliga sfären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med modem teknik har det blivit möjligt att sammanföra och&lt;br&gt;överblicka stora informationsmängder. Även förhållandevis oförargliga&lt;br&gt;uppgifter kan om de samlas tillsammans med andra sådana uppgifter&lt;br&gt;skapa en totalbild av en människas enskilda förhållanden som i sin tur&lt;br&gt;kan innebära ett otillbörligt intrång i den personliga integriteten. Detta&lt;br&gt;gäller särskilt om uppgifter ur olika informationssystem sambearbetas&lt;br&gt;även om uppgifterna i grunden inte är jämförliga sinsemellan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personlig integritet - inte en absolut rättighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett argument mot att över huvud taget införa datoriserade&lt;br&gt;myndighetsregister eller mot att tillåta sambearbetning mellan sådana&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;register är att statens kontroll över medborgarna därigenom ökar. Mot Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;detta kan anföras att ett utvecklat samhälle svårligen kan klara sig utan&lt;br&gt;datoriserade myndighetsregister och vissa sambearbetningar. Situationen&lt;br&gt;är den att det i dag hos varje myndighet finns datoriserade register och på&lt;br&gt;många håll tillåts även sambearbetning. Frågan är i stället vilka&lt;br&gt;sambearbetningar som kan tillåtas och hur man skall förfara för att detta&lt;br&gt;skall kunna ske under betryggande former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på skydd mot otillbörliga intrång i den personliga integriteten&lt;br&gt;vid informationsöverföringar tillgodoses i viss mån vid utformningen av&lt;br&gt;sekretessreglerna. I debatten i början av 1970-talet gjordes emellertid&lt;br&gt;gällande att reglerna om sekretess för olika uppgifter hos myndigheter&lt;br&gt;inte räckte för att skydda integriteten i ett datoriserat samhälle. Detta var&lt;br&gt;ett skäl för att sekretessreglerna kompletterades med insyns- och&lt;br&gt;kontrollmöjligheter för allmänheten gentemot dem som använder sig av&lt;br&gt;automatiserad behandling av personuppgifter genom införandet av&lt;br&gt;datalagen (1973:289) och registerlagstiftning för skilda verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enskildes integritet skyddas i dag bl.a. av de krav som ställs på&lt;br&gt;behandlingen av personuppgifter i personuppgiftslagen (1998:204) och&lt;br&gt;den särlagstiftning som finns för behandlingen av personuppgifter i en&lt;br&gt;viss verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till personlig integritet är dock inte en absolut rättighet. I&lt;br&gt;lagstiftningen har denna rättighet fatt vägas mot andra intressen. I&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100) finns t.ex. en möjlighet att lämna ut&lt;br&gt;sekretessbelagda uppgifter efter en prövning av skaderisken vid ett&lt;br&gt;utlämnande och i rättegångsbalken finns bestämmelser angående&lt;br&gt;tvångsmedel som innebär att den enskildes integritet kan få vika för&lt;br&gt;behovet av en effektiv straffprocess. På samma sätt finns det i&lt;br&gt;registerlagstiftningen angivet i vilka fall myndigheter får behandla&lt;br&gt;uppgifter i personregister eller uppgiftssamlingar och under vilka&lt;br&gt;förutsättningar uppgifter får lämnas ut från sådana register eller&lt;br&gt;uppgiftssamlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddet för den personliga integriteten skall vägas mot de viktiga&lt;br&gt;allmänintressen som motiverar ett ökat informationsutbyte. Ett ökat&lt;br&gt;informationsutbyte leder till en ökad effektivitet hos myndigheter,&lt;br&gt;allmänna försäkringskassor och inte minst hos arbetslöshetskassor, ger&lt;br&gt;den enskilde bättre service och behövs för att välfärdssystemen inte skall&lt;br&gt;undergrävas av fusk och överutnyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett informationsutbyte pågår redan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i dag finns det ett väl utvecklat elektroniskt informationsutbyte&lt;br&gt;mellan Centrala studiestödsnämnden (CSN), länsarbetsnämnderna, de&lt;br&gt;allmänna försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket (RFV).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationsutbytet mellan myndigheterna och de allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassorna är i huvudsak författningsreglerat. Dessa elektroniska&lt;br&gt;informationsöverföringar har inte ansetts innebära oacceptabla intrång i&lt;br&gt;den personliga integriteten. Det utökade informationsutbyte som är&lt;br&gt;aktuellt här syftar framför allt till att arbetslöshetskassorna skall få&lt;br&gt;tillgång till ett liknande informationssystem. Hade arbetslöshets-&lt;br&gt;försäkringen administrerats av en myndighet är det svårt att tänka sig att&lt;br&gt;denna myndighet inte skulle haft tillgång till ett omfattande informa- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;38&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionsutbyte inte bara som i dag med länsarbetsnämnderna utan även med Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;de allmänna försäkringskassorna, RFV och CSN.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att dagens informationsutbyte mellan länsarbets-&lt;br&gt;nämnderna, RFV, de allmänna försäkringskassorna och CSN utökas&lt;br&gt;något, så att det även omfattar arbetslöshetskassorna, kan, enligt&lt;br&gt;regeringen, inte anses innebära ett oacceptabelt intrång i den enskildes&lt;br&gt;integritet. Skulle man göra en annan bedömning ligger det nära till hands&lt;br&gt;att anse att redan det författningsreglerade informationsutbyte som i dag&lt;br&gt;sker mellan de nämnda myndigheterna och de allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassorna är oacceptabelt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det stora behov av uppgifter som finns hos myndigheterna, de&lt;br&gt;allmänna försäkringskassorna och arbetslöshetskassorna har närmast&lt;br&gt;successivt tvingat fram olika informationsöverföringar (se bet. s. 107-&lt;br&gt;117). Dessa överföringar har sällan föregåtts av aktiva ställningstaganden&lt;br&gt;från statsmakternas sida. I stället sker överföringarna utan stöd av en&lt;br&gt;författningsreglering och, vad gäller arbetslöshetskassorna, på frivillig&lt;br&gt;grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En författningsreglering av nuvarande informationsöverföringar är,&lt;br&gt;enligt regeringen, nödvändig och kan inte anses utgöra en försämring&lt;br&gt;utan snarare en förbättring ur integritetssynpunkt jämfört med dagens&lt;br&gt;situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sambearbetning har förutsatts vid förmånsreglernas utformning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sambearbetning kan när det gäller skilda förmåner vara en förutsättning&lt;br&gt;för att den beslutande myndigheten skall kunna fa det underlag som&lt;br&gt;behövs för att kunna fatta beslut i ett ärende. De materiella&lt;br&gt;bestämmelserna i regelverken för skilda förmåner förutsätter t.o.m. i&lt;br&gt;vissa fall att beslutande myndighet eller organ får uppgifter från ett annat&lt;br&gt;system. Ett exempel är att regelverken för vuxenstudiestöden är&lt;br&gt;utformade så att de förutsätter att CSN får uppgifter från arbetslöshets-&lt;br&gt;kassorna om den sökandes dagpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationsutbytet mellan de allmänna försäkringskassorna, RFV,&lt;br&gt;CSN, länsarbetsnämnderna och arbetslöshetskassorna är till stor del en&lt;br&gt;konsekvens av utformningen av de regelverk som reglerar de i&lt;br&gt;informationsutbytet ingående förmånerna. Grunderna för respektive&lt;br&gt;förmånssystem har beslutats av riksdagen och, beträffande vissa&lt;br&gt;förmåner, av regeringen. Sådana inslag i administrationen som är en&lt;br&gt;nödvändig följd av förmånssystemens utformning kan inte anses medföra&lt;br&gt;ett intrång i någons personliga integritet som är att anse som&lt;br&gt;oacceptabelt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle man anse att det nu pågående informationsutbytet och de&lt;br&gt;förslag som lämnas här såvitt avser arbetslöshetskassornas behov av&lt;br&gt;information, inte går att förena med kraven på skydd mot oacceptabla&lt;br&gt;intrång i den personliga integriteten tvingas man som en konsekvens av&lt;br&gt;detta ändra utformningen av många förmånssystem, främst på det&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationsutbytet avser ett begränsat antal uppgifter i ett ärende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationsutbytet avser i princip endast uppgifter om att en ansökan&lt;br&gt;eller anmälan har lämnats in, vilken förmån som har beslutats,&lt;br&gt;omfattningen av denna samt utbetalat belopp. Informationen från&lt;br&gt;länsarbetsnämnderna avser endast uppgifter om att den sökande är&lt;br&gt;anmäld vid arbetsförmedlingen, avanmäld därifrån eller att denne&lt;br&gt;anvisats ett arbetsmarknadspolitiskt program. Vid en bedömning av om&lt;br&gt;informationsutbytet är förenligt med kraven på skydd av den enskildes&lt;br&gt;integritet är det viktigt att ha klart för sig att informationsutbytet inte&lt;br&gt;avser de övriga och mer integritetskänsliga uppgifter om den enskilde&lt;br&gt;som kan finnas i ett ärende, t.ex. om den sökandens sjukdomstillstånd,&lt;br&gt;anledningen till en persons arbetslöshet eller skälen för att en person valt&lt;br&gt;att studera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tekniska utvecklingen har medfört att det i dag finns&lt;br&gt;förutsättningar att på ett tekniskt säkert sätt överföra skiktad information,&lt;br&gt;dvs. särskilt utvalda uppgifter. Den myndighet eller det organ som har&lt;br&gt;behov av vissa uppgifter i sin verksamhet, t.ex. om uppburen&lt;br&gt;sjukpenning eller arbetslöshetsersättning, kan därför på elektronisk väg&lt;br&gt;få del av dessa uppgifter utan att de övriga uppgifter som finns lagrade&lt;br&gt;elektroniskt i ärendet, t.ex. sjukdomsbilden eller anledningen till&lt;br&gt;arbetslösheten, behöver lämnas ut. Ett begränsat antal uppgifter kan&lt;br&gt;således i dag överföras från en verksamhet till en annan på såväl&lt;br&gt;elektronisk väg som manuellt per telefon, brev eller fax.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En författningsreglering stärker den enskildes integritet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningen har framkommit att stora mängder information överförs på&lt;br&gt;elektronisk väg trots att mottagaren endast behöver en viss eller vissa av&lt;br&gt;dessa uppgifter (se bet. s. 216). De uppgifter mottagaren behöver är i&lt;br&gt;dessa fall sådana uppgifter som kan erhållas först efter en tolkning av den&lt;br&gt;överförda informationen. Vissa system är uppbyggda så att mottagaren&lt;br&gt;får göra denna tolkning i stället för att utlämnaren gör den innan&lt;br&gt;utlämning sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning är det av hänsyn till den enskildes&lt;br&gt;integritet viktigt att endast de uppgifter som mottagaren behöver i ett&lt;br&gt;ärende lämnas ut. Varken utlämnaren eller mottagaren har rätt att&lt;br&gt;behandla, t.ex. samla in, bearbeta eller lämna ut, andra uppgifter än de&lt;br&gt;som framgår av den författning som reglerar behandlingen av&lt;br&gt;personuppgifter i utlämnarens eller mottagarens verksamhet eller som&lt;br&gt;framgår av den ändamålsbeskrivning som upprättats för behandlingen av&lt;br&gt;personuppgifter i verksamheten. Vidare kan uppgifter som inte omfattas&lt;br&gt;av en uttrycklig uppgiftsskyldighet endast lämnas ut efter det att en&lt;br&gt;sekretessprövning gjorts. Det sagda innebär att utlämnande myndighet&lt;br&gt;inför upprättandet av en elektronisk förbindelse med någon annan har att&lt;br&gt;pröva och tolka de uppgifter som finns i de egna registren och därefter&lt;br&gt;överföra endast resultatet av denna tolkning till mottagaren. Det finns&lt;br&gt;således behov av en skärpning i detta avseende såvitt gäller vissa&lt;br&gt;informationsöverföringar. Enligt regeringens bedömning är detta möjligt&lt;br&gt;endast genom en författningsreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen bygger på att endast de konkreta uppgifter som är Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;föreskrivna i lag och förordning skall få överföras utan hinder av&lt;br&gt;sekretess. Annan information kan överföras endast efter en&lt;br&gt;sekretessprövning enligt den for respektive verksamhet gällande&lt;br&gt;sekretessbestämmelsen och efter en prövning av bestämmelserna i&lt;br&gt;1 kap. 5 § och 14 kap. 3 § sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elektronisk informationsöverföring kan förutses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med ett manuellt informationsutbyte, som innebär att&lt;br&gt;information överförs muntligen eller skriftligen, har ett elektroniskt&lt;br&gt;informationsutbyte den fördelen att det för den enskilde är möjligt att&lt;br&gt;förutse exakt vilka uppgifter som kommer att överföras från en&lt;br&gt;verksamhet till en annan. För all slags överföring gäller att de uppgifter&lt;br&gt;som överförs skall framgå av ett på förhand bestämt ändamål for&lt;br&gt;behandling av personuppgifter i en viss verksamhet. Den registrerade har&lt;br&gt;rätt att få information om detta ändamål. Till skillnad från manuella&lt;br&gt;överföringar kan en elektronisk överföring endast avse för-&lt;br&gt;programmerade uppgifter. Därigenom har den enskilde möjlighet att få&lt;br&gt;kännedom om exakt vilka konkreta uppgifter som överförs från en&lt;br&gt;verksamhet till en annan. Denna begränsning i informationsöverföringen&lt;br&gt;finns inte vid ett manuellt informationsutbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informations- och kommunikationsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett informationsutbyte mellan de allmänna försäkringskassorna, RFV,&lt;br&gt;CSN, länsarbetsnämnderna och arbetslöshetskassorna skall givetvis&lt;br&gt;föregås av tydlig information till de registrerade om att uppgifter&lt;br&gt;kommer att utbytas mellan systemen och syftet med detta. En sådan&lt;br&gt;informationsskyldighet kan anses följa redan av personuppgiftslagen men&lt;br&gt;bör även preciseras i registerlagstiftningen. Bestämmelser om detta kan&lt;br&gt;utformas på ett sådant sätt att exempelvis den som ansöker om en&lt;br&gt;socialförsäkringsförmån i samband därmed får information om att de&lt;br&gt;uppgifter som denne lämnar kan komma att kontrolleras mot uppgifter&lt;br&gt;som finns elektroniskt lagrade hos andra myndigheter och organ. När&lt;br&gt;särskild lagstiftning saknas för behandlingen av personuppgifter i en viss&lt;br&gt;verksamhet skall det framgå av ändamålsbeskrivningen för sådan&lt;br&gt;behandling till vilka myndigheter och organ personuppgifter lämnas ut&lt;br&gt;och från vilka myndigheter och organ personuppgifter hämtas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett informationsutbyte med andra än den sökande i ett arbetslöshets-&lt;br&gt;ersättningsärende förutsätter vidare att arbetslöshetskassorna kommuni-&lt;br&gt;cerar de inkomna uppgifterna med den sökande innan ärendet avgörs.&lt;br&gt;Reglerna i förvaltningslagen (1986:223), däribland reglerna i 16-17 §§&lt;br&gt;som syftar till att garantera den enskildes insyn i ett ärende, gäller för&lt;br&gt;myndigheter och allmänna försäkringskassor men inte för arbetslöshets-&lt;br&gt;kassorna. Enligt huvudregeln i 16 § förvaltningslagen har en sökande rätt&lt;br&gt;att få ta del av det som tillförts ärendet om det avser myndighetsutövning&lt;br&gt;mot någon enskild. Enligt 17 § förvaltningslagen får ett ärende i regel&lt;br&gt;inte avgöras utan att part har underrättats om en uppgift som har tillförts&lt;br&gt;ärendet genom någon annan än honom själv och han har fått tillfälle att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yttra sig över den om ärendet avser myndighetsutövning mot någon&lt;br&gt;enskild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna rättsgrundsatser som avser t.ex. kommunikationsprincipen&lt;br&gt;eller motiveringsskyldigheten för beslut kan visserligen sägas vara&lt;br&gt;tillämpliga även för arbetslöshetskassorna (jfr Marcusson, Offentlig&lt;br&gt;förvaltning utanför myndighetsområdet, s. 397). Arbetsmarknads-&lt;br&gt;styrelsen (AMS) rekommenderar arbetslöshetskassorna att tillämpa&lt;br&gt;nämnda principer. Detta sker i dag i viss utsträckning exempelvis i de fall&lt;br&gt;då kassorna inhämtat uppgifter från andra än den sökande i den del av&lt;br&gt;ärendehanteringen som rör omprövning av ett beslut om rätt till&lt;br&gt;ersättning eller när den sökandes rätt till ersättning kan ifrågasättas.&lt;br&gt;Genom aktiva tillsynsåtgärder kan AMS vidare följa upp arbets-&lt;br&gt;löshetskassornas ärendehantering i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har påbörjat en översyn av möjligheten att införa regler&lt;br&gt;med motsvarande innehåll som de i 16 och 17 §§ förvaltningslagen för&lt;br&gt;arbetslöshetskassornas hantering av arbetslöshetsersättningsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämförelse med andra länder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I många andra länder i vår närhet sker i regel ett informationsutbyte&lt;br&gt;mellan socialförsäkrings-, studiestöds- och arbetslöshetsförsäkrings-&lt;br&gt;systemen och det även om arbetslöshetsförsäkringen administreras av&lt;br&gt;privata organ (se bet. s. 177-189). I dessa länder har informationsutbytet&lt;br&gt;inte ansetts utgöra ett oacceptabelt intrång i den personliga integriteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utökat informationsutbyte går att förena med kraven på skydd mot&lt;br&gt;oacceptabla intrång i den personliga integriteten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som nu anförts anser regeringen att ett utökat&lt;br&gt;informationsutbyte i elektronisk form mellan arbetslöshetskassorna, de&lt;br&gt;allmänna försäkringskassorna, RFV, CSN och länsarbetsnämnderna går&lt;br&gt;att förena med kraven på skydd mot oacceptabla intrång i den personliga&lt;br&gt;integriteten. Detta förutsätter att informationsutbytet, på sätt som föreslås&lt;br&gt;i denna proposition bygger på en författningsreglerad uppgiftsskyldighet,&lt;br&gt;där de uppgifter som omfattas av denna skyldighet är preciserade. Det&lt;br&gt;förutsätter vidare att den behandling av personuppgifter i elektronisk&lt;br&gt;form som informationsutbytet innebär regleras i en författning eller&lt;br&gt;framgår av ändamålsbeskrivningen för behandlingen av personuppgifter i&lt;br&gt;en viss verksamhet. Det förutsätter även att de registrerade blir tydligt&lt;br&gt;informerade om att de uppgifter som de lämnar kommer att kontrolleras&lt;br&gt;mot elektroniskt lagrade uppgifter hos andra myndigheter och organ och&lt;br&gt;att den enskilde får del av inhämtade uppgifter innan ärendet avgörs. När&lt;br&gt;det gäller regeringens ytterligare överväganden i detta hänseende såvitt&lt;br&gt;avser direktåtkomst, se kapitel 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Handlingsoffentlighet och sekretess i&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;7.1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Handlingsoffentlighet och sekretess&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Reglerna om handlingsoffentlighet och&lt;br&gt;sekretess blir tillämpliga i ärenden om arbetslöshetsersättning genom&lt;br&gt;att arbetslöshetskassorna anges i bilagan till sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om handlingsoffentlighet och sekretess skall däremot inte&lt;br&gt;gälla i arbetslöshetskassornas handläggning av medlemskapsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser, med undantag för LO,&lt;br&gt;Sveriges Arbetares Arbetslöshetskassa och Göteborgs Lokala&lt;br&gt;Samorganisation av Sveriges Arbetares Centralorganisation, tillstyrker&lt;br&gt;eller har inget att erinra mot utredningens förslag. LO anser att det finns&lt;br&gt;ett behov av sekretess för uppgifter som lämnats från en myndighet till&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna men att det kan tillgodoses genom införande av&lt;br&gt;bestämmelser om tystnadsplikt för den som hos arbetslöshetskassan far&lt;br&gt;del av uppgifter. Enligt LO vore det synnerligen olyckligt om det genom&lt;br&gt;handlingsoffentlighet blev möjligt för vem som helst att få uppgifter om&lt;br&gt;en person är medlem i en arbetslöshetskassa, vilket i sin tur indikerar att&lt;br&gt;denne är medlem i en facklig organisation. Det kan, enligt LO,&lt;br&gt;ifrågasättas om en sådan ordning skulle vara förenlig med Internationella&lt;br&gt;arbetsorganisationens (ILO) konventioner om förenings- och&lt;br&gt;förhandlingsrätt. LO menar vidare att om reglerna om sekretess tillämpas&lt;br&gt;på arbetslöshetskassorna så kommer det att förhindra det smidiga och&lt;br&gt;informella samspelet med de fackliga organisationerna. Arbetslöshets-&lt;br&gt;kassornas Samorganisation (SO) delar utredningens uppfattning att det, i&lt;br&gt;den del av kassornas verksamhet som avser myndighetsutövning och&lt;br&gt;med undantag för medlemsärenden, finns ett behov av att tillgodose&lt;br&gt;intresset av en allmän insyn. JO anser att det finns ett starkt intresse av&lt;br&gt;offentlighet i ärenden om arbetslöshetsersättning men att det bör&lt;br&gt;övervägas om det är lämpligt att föreskriva ett undantag från&lt;br&gt;registreringsskyldigheten för arbetslöshetskassorna på motsvarande sätt&lt;br&gt;som föreskrivits för de allmänna försäkringskassorna och&lt;br&gt;länsarbetsnämnderna. JO anför att det i det fortsatta lagstiftningsarbetet&lt;br&gt;bör övervägas om inte handlingsoffentlighet skall införas hos&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna också med avseende på medlemskapsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Arbetslöshetskassorna har svårig-&lt;br&gt;heter att få nödvändig information i handläggningen av arbets-&lt;br&gt;löshetsersättning. Detta sammanhänger med att de inte är myndigheter&lt;br&gt;eller organ som, när det gäller överföring av sekretessbelagd information,&lt;br&gt;jämställs med myndigheter. Även om sekretess som regel gäller även&lt;br&gt;mellan myndigheter och mellan myndigheter och med dem jämställda&lt;br&gt;organ finns det flera undantag som gör det möjligt för myndigheter och&lt;br&gt;sådana organ att i stor utsträckning utbyta information (se avsnitt 4.2.4).&lt;br&gt;Frågan är nu om arbetslöshetskassorna skall få tillgång till ett&lt;br&gt;motsvarande informationsutbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågans tidigare behandling &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om handlingsoffentlighet och sekretess gäller även för vissa&lt;br&gt;privata organ som på statens uppdrag handhar förvaltningsuppgifter som&lt;br&gt;innefattar myndighetsutövning eller liknande. Detta har lagtekniskt skett&lt;br&gt;genom en hänvisning i 1 kap. 8 § andra stycket sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) till bilagan till sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med tillkomsten av bilagan till sekretesslagen och ändringen&lt;br&gt;av 1 kap. 8 § andra stycket sekretesslagen, övervägdes om arbetslöshets-&lt;br&gt;kassorna borde omfattas av handlingsoffentlighet och sekretess.&lt;br&gt;Kommunalföretagskommittén (SOU 1983:61) ansåg att på grund av att&lt;br&gt;arbetslöshetskassornas verksamhet står nära den som bedrivs av de&lt;br&gt;allmänna försäkringskassorna, och att det i huvudsak är allmänna medel&lt;br&gt;som distribueras genom arbetslöshetskassorna, kunde inte bärande skäl&lt;br&gt;anföras mot att ge offentlighetsprincipen samma tillämplighet inom&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen som den har inom socialförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen om ändringar i tryckfrihetsförordningen m.m.&lt;br&gt;(prop. 1986/87:151 s. 152) behandlades frågan om arbetslöshetskassorna&lt;br&gt;skulle omfattas av handlingsoffentlighet utifrån det förhållandet att&lt;br&gt;kassorna fördelar statliga medel. Beträffande sådan verksamhet uttalade&lt;br&gt;regeringen att det föreligger ett starkt intresse av offentlighet och att&lt;br&gt;principiella skäl talade för en utvidgad offentlighetsprincip rörande&lt;br&gt;fördelning av statligt stöd i form av arbetslöshetsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tyngst vägande skälen mot att arbetslöshetskassorna skulle omfattas&lt;br&gt;av handlingsoffentlighet var enligt regeringen att det kunde uppstå ett&lt;br&gt;sekretessbehov och att det av praktiska skäl, sammanhängande med&lt;br&gt;kassornas organisation på lokal nivå, inte var lämpligt med en sådan&lt;br&gt;ordning (a. prop. s. 154).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet ansåg beträffande ställningstagandet i fråga om de organ och&lt;br&gt;verksamheter där offentlighetsprincipen borde gälla, att förslaget&lt;br&gt;präglades av en utomordentlig försiktighet. Med hänsyn till att det då var&lt;br&gt;fråga om endast de första stegen på vad som Lagrådet antog skulle bli en&lt;br&gt;vidare utveckling, ansåg sig Lagrådet kunna godta remissens&lt;br&gt;ställningstaganden (a. prop. s. 309-310). Någon översyn av behovet av&lt;br&gt;insyn i arbetslöshetskassornas verksamhet har därefter inte varit aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skäl för handlingsoffentlighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är viktigt att finna en lösning av&lt;br&gt;sekretessproblematiken som samtidigt kan garantera allmänhetens behov&lt;br&gt;av insyn i verksamheten. Behovet av insyn i den offentliga verksamhet&lt;br&gt;som arbetslöshetsförsäkringen utgör påtalades av Lagrådet i förarbetena&lt;br&gt;till lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:239)&lt;br&gt;om arbetslöshetskassor (jfr Lagrådets uttalande i prop. 1996/97:107&lt;br&gt;bilaga 5 s. 221). Lagrådet konstaterade att det utmärkande draget för&lt;br&gt;arbetslöshetskassornas verksamhet är myndighetsutövning, dvs.&lt;br&gt;administration av allmänna medel enligt regler som i allt väsentligt&lt;br&gt;fastställts av statsmakterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tidigare nämnda ändring av 1 kap. 8 § andra stycket sekretesslagen&lt;br&gt;gjordes offentlighetsprincipen tillämplig på andra organ som på statens&lt;br&gt;uppdrag handhar förvaltningsuppgifter som innefattar myndighets-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utövning. Utgångspunkten var att handlingsoffentlighet skulle tillämpas Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;även när samhällsuppgifter lämnats till organ utanför myndighetssfären.&lt;br&gt;Myndighetsutövning som anförtrotts dessa organ kan ske i form av&lt;br&gt;tekniska kontroller, fördelning av statliga medel, beslutsfattande om&lt;br&gt;statligt reglerade anställningar eller om civilpliktigas förhållanden. I&lt;br&gt;bilagan är således bl.a. Besiktningsbolaget Aktiebolaget Svensk&lt;br&gt;Bilprovning, flera högskolor och stiftelser, Svenska kyrkan och dess&lt;br&gt;organisatoriska delar samt Sveriges Riksidrottsförbund upptagna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetskassornas administration av arbetslöshetsförsäkringen&lt;br&gt;utgör myndighetsutövning och den företer stora likheter med den&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs hos de allmänna försäkringskassorna.&lt;br&gt;Arbetslöshetskassornas verksamhet avser fördelning av statliga medel&lt;br&gt;som ingår i den statliga budgetbehandlingen, varför det föreligger ett&lt;br&gt;starkt intresse av offentlighet (jfr prop. 1986/87:151 s. 152). År 2000&lt;br&gt;uppgick bruttoutgiftema för arbetslöshetsförsäkringen, dvs. för såväl&lt;br&gt;grundförsäkringen som för den inkomstrelaterade försäkringen, till 29,4&lt;br&gt;miljarder kronor. Även om arbetslöshetskassorna bidrar till&lt;br&gt;finansieringen av denna ersättning med för närvarande nio procent av&lt;br&gt;totalt utbetalat belopp, och dessa avgifter i sin tur härrör från&lt;br&gt;medlemsavgifter, betalas all ersättning ut över statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av handlingsoffentlighet är särskilt påtagligt när det gäller&lt;br&gt;grundförsäkringen. Grundförsäkringen kom, i samband med tillkomsten&lt;br&gt;av lagen om arbetslöshetsförsäkring och lagen om arbetslöshetskassor, i&lt;br&gt;princip att ersätta det kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS). KAS&lt;br&gt;administrerades tidigare av länsarbetsnämnderna och administrationen av&lt;br&gt;detta stöd omfattades då av reglerna om handlingsoffentlighet och&lt;br&gt;sekretess. Genom överförandet av administrationen av grundförsäkringen&lt;br&gt;till arbetslöshetskassorna upphörde offentligheten i dessa ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Regeringskansliet pågår för närvarande ett arbete med att se över&lt;br&gt;möjligheten att lägga över administrationen av aktivitetsstödet på&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna. 1 dag är det de allmänna försäkringskassorna som&lt;br&gt;ansvarar för utbetalningen av detta stöd. LO har i sitt remissyttrande&lt;br&gt;framhållit flera fördelar med att ansvaret för stödet förs över på&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna. En förutsättning för att det över huvud taget skall&lt;br&gt;kunna ske är dock enligt regeringen, att den handlingsoffentlighet som i&lt;br&gt;dag gäller i ärenden om aktivitetsstöd i de allmänna försäkringskassornas&lt;br&gt;verksamhet inte skulle upphöra genom att ansvaret för stödet går över på&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetskassorna är visserligen skyldiga att tillhandagå JO med&lt;br&gt;upplysningar och yttranden enligt 12 kap. 6 § andra stycket tredje&lt;br&gt;meningen regeringsformen. Som JO har anfört i sitt remissyttrande&lt;br&gt;underlättas emellertid JO:s tillsynsuppdrag om handlingarna i ärendena&lt;br&gt;blir allmänna handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Starka skäl talar således, enligt regeringens mening, för att arbets-&lt;br&gt;löshetskassorna skall omfattas av reglerna om handlingsoffentlighet och&lt;br&gt;sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att Svenska kyrkan skildes från staten gjordes reglerna&lt;br&gt;om handlingsoffentlighet och sekretess tillämpliga på delar av&lt;br&gt;verksamheten inom kyrkan genom att denna verksamhet fördes in i&lt;br&gt;bilagan till sekretesslagen. Skälet var att det ansågs viktigt att kyrkans&lt;br&gt;verksamhet även i fortsättningen bedrivs under samma öppenhet och att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänheten har tillgång till handlingar i samma utsträckning som Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;tidigare. Efter relationsändringen kom därefter handlingsoffentlighet att&lt;br&gt;gälla i de delar Svenska kyrkan har uppgifter som tillgodoser allmänna&lt;br&gt;samhällsintressen (prop. 1998/99:38, bet. 1998/99:KU18,&lt;br&gt;rskr. 1998/99:176).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att Svenska kyrkan är en medlemsorganisation har&lt;br&gt;inte ansetts hindra handlingsoffentlighet i den verksamhet som utgör&lt;br&gt;myndighetsutövning. Inte heller har det hindrat att samtliga registrerade&lt;br&gt;trossamfund, bolag, föreningar, samfalligheter eller andra enskilda&lt;br&gt;omfattas av handlingsoffentlighet såvitt avser den verksamhet som gäller&lt;br&gt;prövning av frågor om ledighet och förmåner för totalförsvarspliktiga&lt;br&gt;som fullgör civilplikt (prop. 1998/99:124, bet. 1999/2000:KrU3, rskr.&lt;br&gt;1999/2000:52). Det förhållandet att arbetslöshetskassorna är medlems-&lt;br&gt;organisationer utgör, mot denna bakgrund, inte något skäl mot handlings-&lt;br&gt;offentlighet och sekretess i den verksamhet som utgör myndighets-&lt;br&gt;utövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan här anmärkas att LO och Tjänstemännens centralorganisation&lt;br&gt;(TCO) har tagits in i bilagan till sekretesslagen såvitt gäller fördelning av&lt;br&gt;statligt stöd i form av bidrag till studerande vid korttidsstudier. I&lt;br&gt;propositionen uttalade regeringen att intresset av insyn i offentlig&lt;br&gt;verksamhet gör sig gällande med likartad styrka oavsett den yttre form&lt;br&gt;som valts för verksamheten och att offentlighetsprincipen bör tillämpas&lt;br&gt;när ett privaträttsligt subjekt på statens uppdrag utför en&lt;br&gt;förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning såsom t.ex.&lt;br&gt;fördelning av statliga medel (prop. 2000/01:107, bet. 2000/01 :UbU 18,&lt;br&gt;rskr. 2000/01:228).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetskassornas verksamhet har genomgått flera förändringar&lt;br&gt;under 1990-talet som inneburit att ärendehanteringen har formaliserats.&lt;br&gt;Ett exempel är införandet av bestämmelsen i nuvarande 49 § lagen om&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring. Enligt den bestämmelsen skall beslut av en&lt;br&gt;arbetslöshetskassa i ärenden om arbetslöshetsersättning överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol, i stället för som tidigare till Arbets-&lt;br&gt;marknadsstyrelsen (AMS), och därefter till Försäkringsöverdomstolen.&lt;br&gt;Enligt 58 § lagen om arbetslöshetsförsäkring är arbetslöshetskassan&lt;br&gt;motpart vid enskilds överklagande av kassans beslut. Detta innebär att&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna företräder det allmänna i ärendet hos förvaltnings-&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett införande av handlingsoffentlighet och sekretess i arbetslöshets-&lt;br&gt;försäkringen ställer vissa krav på att det finns en tydlig gräns mellan&lt;br&gt;arbetslöshetskassans och närliggande organisationers, dvs. fackförbunds&lt;br&gt;och andra intresseorganisationers, verksamhet. Det tyngst vägande skälet&lt;br&gt;som för 15 år sedan, vid införandet av bilagan till sekretesslagen,&lt;br&gt;åberopades mot att låta arbetslöshetskassorna omfattas av handlings-&lt;br&gt;offentlighet och sekretess, sammanhängde just med arbetslöshets-&lt;br&gt;kassornas organisation på lokal nivå. Ett krav på en tydlig gräns mellan&lt;br&gt;arbetslöshetskassornas och närliggande organisationers verksamhet finns&lt;br&gt;dock redan i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetskassorna är självständiga juridiska personer åt vilka&lt;br&gt;förvaltningsuppgift överlämnats enligt 11 kap. 6 § tredje stycket&lt;br&gt;regeringsformen. Enligt den bestämmelsen får förvaltningsuppgift som&lt;br&gt;innefattar myndighetsutövning överlämnas till enskilt subjekt endast med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stöd av lag. Myndighetsutövning har överlämnats till arbetslöshets- Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;kassorna genom lagen om arbetslöshetsförsäkring. Bestämmelsen i&lt;br&gt;regeringsformen innebär att arbetslöshetskassorna inte i sin tur utan stöd&lt;br&gt;av lag kan överlämna myndighetsutövningen till en annan organisation&lt;br&gt;eller enskild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt remissyttrande har JO refererat till sitt beslut den 27 december&lt;br&gt;2000 (JO 780-200). I beslutet fann JO att förutom själva beslutsfattandet&lt;br&gt;i ärenden rörande arbetslöshetsförsäkring även handläggningen inför&lt;br&gt;beslutsfattandet utgör myndighetsutövning. Enligt beslutet finns det inte&lt;br&gt;något lagstöd för ett överlämnande från arbetslöshetskassorna till&lt;br&gt;fackförbunden av beslutsfattande i och handläggning av ärenden rörande&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring eller av ärenden rörande medlemskap i kassorna.&lt;br&gt;I den mån överlämnande har skett har det enligt nämnda beslut stått i&lt;br&gt;strid med 11 kap. 6 § regeringsformen. Gränsen för i vilken utsträckning&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna kan anlita andra personer än sina egna anställda&lt;br&gt;dras således inte av sekretesslagen utan av bestämmelsen i 11 kap. 6 §&lt;br&gt;regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JO har i sitt remissyttrande anfört att det är nödvändigt att&lt;br&gt;arbetslöshetskassornas verksamhet avseende arbetslöshetsförsäkringen&lt;br&gt;hålls skild från närliggande organisationers verksamhet. Om inte&lt;br&gt;arbetslöshetskassornas hantering av ersättningsärenden tydligt avgränsas&lt;br&gt;gentemot fackförbunden menar JO att risken är stor att den insyn i&lt;br&gt;handläggningen som man eftersträvar genom att införa&lt;br&gt;handlingsoffentlighet hos kassorna går förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS har påböljat ett arbete med att se över vilka arbetslöshetskassor&lt;br&gt;som behöver förändra sin verksamhet med anledning av JO:s beslut.&lt;br&gt;Regeringen förutsätter att arbetslöshetskassornas verksamhet hålls skild&lt;br&gt;från närliggande organisationers, i enlighet med de krav som ställs enligt&lt;br&gt;gällande reglering. Ett införande av regler om handlingsoffentlighet och&lt;br&gt;sekretess i arbetslöshetsförsäkringen innebär, mot denna bakgrund, inte&lt;br&gt;några nya eller högre ställda krav på arbetslöshetskassorna avseende&lt;br&gt;deras organisation än vad som gäller redan i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anser regeringen att det tidigare, under mitten av&lt;br&gt;1980-talet åberopade skälet mot handlingsoffentlighet i arbetslöshets-&lt;br&gt;kassornas verksamhet, dvs. arbetslöshetskassornas organisation på lokal&lt;br&gt;nivå, inte längre har samma tyngd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessbehovet kan tillgodoses genom att införa en bestämmelse om&lt;br&gt;sekretess i ärenden om arbetslöshetsersättning hos arbetslöshetskassorna.&lt;br&gt;Som närmare framgår av avsnitt 7.2 anser regeringen att en sådan&lt;br&gt;bestämmelse bör förses med ett rakt skaderekvisit. Regeringen anser&lt;br&gt;därför att inte heller sekretesskyddets styrka utgör ett skäl mot att införa&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna i bilagan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År tystnadsplikt tillräckligt?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO har föreslagit att arbetslöshetskassornas behov av information&lt;br&gt;tillgodoses på det sättet att den som hos arbetslöshetskassan får del av&lt;br&gt;information genom informationsutbytet med berörda myndigheter&lt;br&gt;beläggs med tystnadsplikt och att handlingarna som överförs till kassan&lt;br&gt;omfattas av sekretess. Den lagtekniska konstruktionen kan, enligt LO,&lt;br&gt;utformas på ett sätt som motsvarar den som gäller när skyddsombud i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statlig verksamhet med stöd av sekretesslagen lämnar sekretessbelagd Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;information vidare till personer som inte är anställda hos myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en sådan konstruktion skall vara möjlig måste, enligt LO, den&lt;br&gt;krets av anställda och företrädare för arbetslöshetskassorna som har rätt&lt;br&gt;att ta del av informationen definieras. Enligt LO:s uppfattning skall det&lt;br&gt;enbart vara sådana personer som handlägger eller fattar beslut i det&lt;br&gt;enskilda ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikten för skyddsombud är reglerad i 14 kap. 7 § sekretess-&lt;br&gt;lagen. I första stycket anges förutsättningarna för en myndighet att utan&lt;br&gt;hinder av sekretess i vissa särskilt angivna paragrafer i kap. 6-8 i samma&lt;br&gt;lag lämna information till företrädare for arbetstagarorganisation eller till&lt;br&gt;skyddsombud. Arbetsgivare är skyldig att lämna ut viss information&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i lagen (1976:580) om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet och arbetsmiljölagen (1977:1160). Den lagtekniska&lt;br&gt;konstruktionen i 14 kap. 7 § sekretesslagen med en tystnadsplikt för&lt;br&gt;arbetstagarrepresentantema har varit en förutsättning för att arbetsgivaren&lt;br&gt;skall kunna lämna ut även sekretessbelagda uppgifter till dem utan att&lt;br&gt;informationen kan föras vidare till personer som inte har rätt att ta del av&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikt finns även föreskriven i en rad olika regelverk där&lt;br&gt;enskild i privat verksamhet får kännedom om uppgifter som är känsliga&lt;br&gt;och inte bör spridas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel är bestämmelserna om tystnadsplikt i lagen (1998:531)&lt;br&gt;om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område för den som&lt;br&gt;tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen inom den enskilda&lt;br&gt;hälso- och sjukvården. Tystnadsplikten har införts för att garantera&lt;br&gt;patientens rätt till ett starkt skydd för sin personliga integritet i&lt;br&gt;kontakterna med den privata hälso- och sjukvården. Ett annat exempel är&lt;br&gt;den tystnadsplikt som har införts i 15 § lagen (1997:736) om färdtjänst&lt;br&gt;och 12 § lagen (1997:735) om riksfardtjänst. Personer som är eller har&lt;br&gt;varit verksamma inom enskild verksamhet som bedrivs yrkesmässigt och&lt;br&gt;som omfattas av de nämnda lagarna far inte obehörigen röja vad de i&lt;br&gt;verksamheten fatt veta om någons personliga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samtliga nu angivna fall där det endast varit aktuellt att införa en&lt;br&gt;tystnadsplikt har det varit fråga om mycket begränsade informa-&lt;br&gt;tionsöverföringar. Verksamheten har inte avsett myndighetsutövning och&lt;br&gt;det har därför inte funnits något behov av att samtidigt bereda&lt;br&gt;allmänheten insyn i den verksamhet för vilken tystnadsplikten införts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid arbetslöshetskassornas handläggning av arbetslöshetsersättning är&lt;br&gt;det fråga om mycket omfattande överföringar av personuppgifter.&lt;br&gt;Verksamheten utgör myndighetsutövning och det finns ett starkt intresse&lt;br&gt;av allmän insyn. I sammanhanget kan erinras om att JO anfört att dennes&lt;br&gt;tillsynsuppdrag underlättas om handlingarna i ärendena blir allmänna&lt;br&gt;handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten är att handlingsoffentlighet skall gälla i verksamhet&lt;br&gt;som utgör myndighetsutövning. Förslaget att det räcker med&lt;br&gt;tystnadsplikt i arbetslöshetskassornas verksamhet bygger på ställnings-&lt;br&gt;tagandet att det inte finns behov av allmän insyn i och kontroll av den&lt;br&gt;verksamhet som handläggning av arbetslöshetsersättning utgör. Som&lt;br&gt;ovan angetts delar inte regeringen den bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetskassorna är i dag undantagna från reglerna om handlings- Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;offentlighet trots att skälen för handlingsoffentlighet är särskilt starka i&lt;br&gt;sådan verksamhet som arbetslöshetskassorna bedriver, dvs. i&lt;br&gt;myndighetsutövande verksamhet som avser fördelning av statliga medel.&lt;br&gt;Som ovan nämnts anser regeringen att det tidigare under mitten av 1980-&lt;br&gt;talet anförda skälet mot att införa handlingsoffentlighet på grund av&lt;br&gt;kassornas organisation på lokal nivå inte längre har någon bäring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är då om de skäl LO anfört är tillräckliga för att motivera att&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna även framdeles skall vara undantagna från dessa&lt;br&gt;regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemskap i en arbetslöshetskassa kan visserligen, som LO fram-&lt;br&gt;hållit i sitt remissyttrande, vara en indikation på facklig tillhörighet.&lt;br&gt;Medlemskap i en arbetslöshetskassa är dock inte detsamma som&lt;br&gt;medlemskap i en fackförening. De senaste åren har det också blivit allt&lt;br&gt;vanligare att endast vara medlem i en arbetslöshetskassa. Det finns även&lt;br&gt;andra personuppgifter som på ett motsvarande sätt kan indikera facklig&lt;br&gt;tillhörighet, t.ex. en persons yrkestitel eller arbetsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt LO kan det förhållandet att reglerna om handlingsoffentlighet&lt;br&gt;görs tillämpliga i arbetslöshetsförsäkringen innebära att förenings- och&lt;br&gt;förhandlingsrätten för de fackliga organisationerna kränks. Redan på den&lt;br&gt;grunden att arbetslöshetskassornas verksamhet skall vara skild från den&lt;br&gt;fackliga verksamheten anser regeringen dock att en sådan risk inte&lt;br&gt;föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO menar vidare att om sekretessreglerna skall tillämpas av&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna så kommer det att förhindra det smidiga och&lt;br&gt;informella samspelet med den fackliga organisationen. Enligt LO främjas&lt;br&gt;ett sådant arbetssätt inte av en lagreglering som tvingar arbetslös-&lt;br&gt;hetskassans handläggare att göra en individuell sekretessprövning vid&lt;br&gt;varje tillfälle då ett informationsutbyte sker mellan den fackliga&lt;br&gt;organisationen och arbetslöshetskassan. Mot detta kan dock anföras att&lt;br&gt;ett sådant hinder mot informationsutbyte föreligger även med den av LO&lt;br&gt;förordade lösningen med en tystnadsplikt. Ett informationsutbyte mellan&lt;br&gt;arbetslöshetskassor och fackförbund kan, som närmare utvecklas nedan,&lt;br&gt;ske med stöd av samtycke från den enskilde. Detta gäller oavsett om&lt;br&gt;sekretesslagen gäller för arbetslöshetskassorna eller om det finns en&lt;br&gt;tystnadsplikt föreskriven för handläggarna där. Ett inhämtande av ett&lt;br&gt;sådant samtycke behöver inte innebära några större problem för&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna mot bakgrund av att redan personuppgiftslagen&lt;br&gt;ställer krav på att informationsutbyten endast sker i enlighet med ett på&lt;br&gt;förhand bestämt ändamål om vilket de registrerade skall informeras. Det&lt;br&gt;är således redan på grund av personuppgiftslagen uteslutet att utbyta&lt;br&gt;information på informell väg utan att den registrerade har kännedom om&lt;br&gt;detta på förhand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser, mot denna bakgrund, att reglerna om handlings-&lt;br&gt;offentlighet och sekretess skall göras tillämpliga på arbetslöshets-&lt;br&gt;kassornas hantering av ärenden om arbetslöshetsersättning. En sådan&lt;br&gt;lösning innebär att arbetslöshetskassornas verksamhet får en ökad grad&lt;br&gt;av legitimitet och att grundläggande krav på insyn i den offentliga&lt;br&gt;verksamhet som administrationen av arbetslöshetsförsäkringen utgör kan&lt;br&gt;tillgodoses inom ramen för nuvarande organisationsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemskapsärenden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JO har anfört att det i det fortsatta lagstiftningsarbetet bör övervägas om&lt;br&gt;inte handlingsoffentlighet skall införas hos arbetslöshetskassorna också&lt;br&gt;med avseende på medlemskapsärenden. JO ansåg i det ovan refererade&lt;br&gt;beslutet att även arbetslöshetskassornas hantering av sådana ärenden&lt;br&gt;utgör myndighetsutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om huruvida hanteringen av medlemskapsärenden utgör&lt;br&gt;myndighetsutövning eller inte, far tas upp i ett annat sammanhang.&lt;br&gt;Regeringen lämnar här inte något annat förslag än det utredningen&lt;br&gt;presenterat. Det innebär att handlingsoffentlighet och sekretess inte skall&lt;br&gt;gälla i arbetslöshetskassornas handläggning av medlemskapsärenden. De&lt;br&gt;uppgifter om medlemskap som förekommer i ärenden om arbetslöshets-&lt;br&gt;ersättning kommer dock att omfattas av handlingsoffentlighet och&lt;br&gt;sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering och arkivering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En följd av att arbetslöshetskassorna tas upp i bilagan till sekretesslagen&lt;br&gt;är att de - utöver skyldigheten att följa bestämmelserna i 2 kap.&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen vid prövning av en begäran&lt;br&gt;om utlämnande av allmänna handlingar i ärenden om arbetslöshets-&lt;br&gt;ersättning - även blir skyldiga att följa bestämmelserna om registrering&lt;br&gt;av allmänna handlingar och de särskilda regler avseende användning av&lt;br&gt;medium för automatiserad behandling i ärendehanteringen som framgår&lt;br&gt;av 15 kap. sekretesslagen samt bestämmelserna om arkivering i&lt;br&gt;arkivlagen (1990:782).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer senare att överväga om det är lämpligt att, som JO&lt;br&gt;påtalat, föreskriva undantag från registreringsskyldigheten för arbets-&lt;br&gt;löshetskassorna i sekretessförordningen (1980:657) på motsvarande sätt&lt;br&gt;som föreskrivits för allmänna försäkringskassor och länsarbetsnämnder.&lt;br&gt;Detta kan enligt 15 kap. 1 § andra stycket sekretesslagen ske i fråga om&lt;br&gt;handlingar av visst slag som hos myndighet förekommer i betydande&lt;br&gt;omfattning om särskilda skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationsutbyte med enskilda organ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett införande av regler om handlingsoffentlighet och sekretess i&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen får till följd att arbetslöshetskassorna har att&lt;br&gt;pröva varje begäran om utlämnande av uppgifter enligt reglerna i 2 kap.&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO har i sitt remissyttrande påtalat att arbetslöshetskassornas&lt;br&gt;effektivitet och servicenivå i hög grad är beroende av att de kan fungera&lt;br&gt;smidigt och informellt i samspelet med den fackliga organisationen.&lt;br&gt;Fackförbund och andra enskilda organisationers behov av att rutin-&lt;br&gt;mässigt få uppgifter från arbetslöshetskassorna kan lösas genom att den&lt;br&gt;enskilde samtycker till överföringen. Därigenom bryts sekretess för&lt;br&gt;uppgifterna enligt 15 kap. 4 § sekretesslagen. Samtycket, som skall vara&lt;br&gt;uttryckligt, kan lämnas t.ex. vid anmälan om arbetslöshet eller vid&lt;br&gt;ansökan om medlemskap i arbetslöshetskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är lämpligt att informationsutbytet bygger på samtycke av den&lt;br&gt;enskilde eftersom behovet för mottagaren av att inhämta informationen&lt;br&gt;bygger på att den enskilde har ett intresse av att mottagaren far&lt;br&gt;informationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Scanning av kassakort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att arbetslöshetskassorna anlitar ett privat företag för&lt;br&gt;läsning av kassakort går att förena med reglerna om handlings-&lt;br&gt;offentlighet och sekretess. Den uppgift som ett dataföretag utför genom&lt;br&gt;att läsa in manuellt eller elektroniskt inkomna uppgifter i ett register -&lt;br&gt;t.ex. scanning av uppgifter på kassakort - utgör inte myndighetsutövning.&lt;br&gt;Sådana uppgifter kan således uppdras åt andra organ än det till vilket&lt;br&gt;myndighetsutövningen uppdragits. Myndigheter och privata organ anlitar&lt;br&gt;också i allt större utsträckning specialiserade dataföretag vid utförandet&lt;br&gt;av uppgifter som avser automatiserad behandling. Sådana privata företag&lt;br&gt;används i dag bl.a. av de myndigheter som är aktuella i detta&lt;br&gt;sammanhang (se bet. s. 232-233). En förutsättning för att scanning av&lt;br&gt;kassakort skall kunna uppdras till ett privat serviceföretag är dock att&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna, i likhet med den praxis som utarbetats inom flera&lt;br&gt;myndigheter, avtalar om tystnadsplikt för personalen i det inhyrda&lt;br&gt;företagets verksamhet (JO 1982/83 s. 238 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Sekretess i ärenden om arbetslöshetsersättning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: En särskild bestämmelse om sekretess för&lt;br&gt;uppgifter i ärenden om arbetslöshetsersättning införs i sekretesslagen.&lt;br&gt;Sekretess skall gälla i ärende om arbetslöshetsersättning för uppgift&lt;br&gt;om enskilds personliga förhållanden om det kan antas att den enskilde&lt;br&gt;eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer i stort sett med regeringens.&lt;br&gt;Utredningen har dock föreslagit att sekretessen till skydd för enskilds&lt;br&gt;personliga förhållanden regleras i 7 kap. 10 § sekretesslagen och&lt;br&gt;sekretessen till skydd för enskilds ekonomiska förhållanden regleras i&lt;br&gt;8 kap. 1 § sekretesslagen. Utredningen har vidare föreslagit att beslut&lt;br&gt;skall vara undantagna från sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller har inget&lt;br&gt;att erinra mot förslagen i denna del. Flera remissinstanser ifrågasätter&lt;br&gt;dock det lämpliga i att dela upp föreskrifter om sekretess i ärenden om&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning i två olika bestämmelser i skilda kapitel i&lt;br&gt;sekretesslagen. Svea Hovrätt och JO föreslår att behovet av sekretess i&lt;br&gt;ärenden om arbetslöshetsersättning regleras enbart genom den föreslagna&lt;br&gt;bestämmelsen i 7 kap. 10 § sekretesslagen eftersom begreppet personliga&lt;br&gt;förhållanden även avser uppgifter om en persons ekonomi. SO och&lt;br&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) avstyrker förslaget&lt;br&gt;om ett rakt skaderekvisit och att beslut i ärenden om&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning skall vara offentliga. Länsrätten i Stockholms län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ifrågasätter det lämpliga i att alla beslut rörande arbetslöshetsersättning Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;skall vara offentliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En förutsättning for att arbetslöshets-&lt;br&gt;kassorna skall kunna inhämta information från myndigheter och&lt;br&gt;allmänna försäkringskassor är att de uppgifter som omfattas av sekretess&lt;br&gt;hos myndigheterna och de allmänna försäkringskassorna kan bli föremål&lt;br&gt;for sekretess i arbetslöshetskassornas verksamhet. Genom att&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna anges i bilagan till sekretesslagen blir&lt;br&gt;bestämmelsen i 7 kap. 10 § sekretesslagen tillämplig i deras verksamhet&lt;br&gt;avseende arbetslöshetsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess till skydd för enskilds personliga förhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 7 kap. 10 § sekretesslagen anger i dag ett sekretesskydd&lt;br&gt;för enskilds personliga förhållanden i ärenden om arbetsförmedling och&lt;br&gt;andra ärenden, bl.a. ärenden om hjälp och stöd vid arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hjälp och stöd vid arbetslöshet avses t.ex. ärenden hos AMS&lt;br&gt;avseende arbetslöshetsersättning. Sådana ärenden kan förekomma när&lt;br&gt;AMS är motpart vid ett överklagande av ett sådant ärende. Det kan ske&lt;br&gt;när AMS enligt 59 § lagen om arbetslöshetsförsäkring övertar en&lt;br&gt;arbetslöshetskassas talan i länsrätt eller i kammarrätt eller för det&lt;br&gt;allmännas talan i Regeringsrätten. Även länsarbetsnämndernas&lt;br&gt;handläggning av ärenden om KAS - som upphörde när lagen om&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen trädde i kraft - omfattades av bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom uppgifter om en persons ekonomi omfattas av sekretess-&lt;br&gt;skyddet i bestämmelsen anser regeringen, i likhet med vad JO och Svea&lt;br&gt;Hovrätt anfört, att sekretess i ärenden om arbetslöshetsersättning&lt;br&gt;lämpligen bör regleras enbart genom den föreslagna bestämmelsen i&lt;br&gt;7 kap. 10 § sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skaderekvisitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skaderekvisitet i 7 kap. 10 § sekretesslagen är i dag omvänt, vilket&lt;br&gt;innebär att det föreligger en presumtion för sekretess. Uppgifter i ärenden&lt;br&gt;som omfattas av bestämmelsen far således endast lämnas ut om det står&lt;br&gt;klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom&lt;br&gt;närstående lider men. Detta omvända skaderekvisit har föreskrivits på&lt;br&gt;grund av att uppgifter i den traditionella arbetsförmedlingsverksamheten&lt;br&gt;lämnas i en förtroendesituation där skälen mot offentlighet är starka. Det&lt;br&gt;omvända skaderekvisitet gäller för alla former av ärenden och någon&lt;br&gt;åtskillnad görs inte mellan ärenden som rör traditionell arbets-&lt;br&gt;förmedlingsverksamhet och andra ärenden, t.ex. ärenden avseende hjälp&lt;br&gt;och stöd vid arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SO och SACO har föreslagit att skaderekvisitet i arbetslöshets-&lt;br&gt;ersättningsärenden utformas som ett omvänt skaderekvisit. Enligt dem&lt;br&gt;medför ett omvänt skaderekvisit ett starkare skydd för den personliga&lt;br&gt;integriteten när känsliga uppgifter överförs mellan arbetslöshetskassor&lt;br&gt;och arbetsförmedling. SO anser att det även gäller de känsliga uppgifter&lt;br&gt;som enskild lämnar till arbetslöshetskassan. Ett omvänt skaderekvisit&lt;br&gt;kan, enligt SACO, underlätta for kassorna att i enskilda ärenden inhämta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;information från arbetsförmedlingen. Enligt SO skulle ett omvänt skade-&lt;br&gt;rekvisit följa den nuvarande ordningen. Den praktiska hanteringen är,&lt;br&gt;enligt SO, i dag överlag att jämställa med det omvända skaderekvisitet&lt;br&gt;och i vissa fall kan hanteringen jämställas med en absolut sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om vilket skaderekvisit som skall gälla i ärenden&lt;br&gt;om arbetslöshetsersättning gör regeringen följande bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för reglerna om handlingsoffentlighet och sekretess är&lt;br&gt;att offentlighetsprincipen skall gälla som huvudregel och att man inte&lt;br&gt;skall åstadkomma mer sekretess än vad som är oundgängligen nöd-&lt;br&gt;vändigt för att skydda det intresse som har föranlett bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skaderekvisitets utformning har för varje sekretessbestämmelse skett&lt;br&gt;efter en avvägning mellan offentlighetsintresset och behovet av&lt;br&gt;sekretesskydd för uppgifterna i fråga. Röjande av uppgifter som lämnas&lt;br&gt;till myndigheter i förtroendesituationer av olika slag kan t.ex. anses&lt;br&gt;innebära en större skaderisk än i sådana fall där uppgifter lämnats i&lt;br&gt;ärenden som utgör myndighetsutövning (jfr prop. 1979/80:2, del A&lt;br&gt;s. 78 ff.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden hos arbetslöshetskassorna innehåller betydande inslag av&lt;br&gt;myndighetsutövning. De skiljer sig i väsentliga avseenden från ärenden&lt;br&gt;om arbetsförmedling där uppgifter lämnas i en förtroendesituation.&lt;br&gt;Uppgifterna är i stället likartade de som kan förekomma i ett&lt;br&gt;socialförsäkringsärende eller ett studiestödsärende. I sådana ärenden&lt;br&gt;gäller ett rakt skaderekvisit, dvs. en presumtion för offentlighet. Det är&lt;br&gt;svårt att se att det föreligger ett så starkt sekretessbehov i&lt;br&gt;arbetslöshetsersättningsärenden att det skulle motivera ett omvänt&lt;br&gt;skaderekvisit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett rakt skaderekvisit medger en sådan skadebedömning som den&lt;br&gt;tilltagande användningen av elektroniska informationsutbyten medför,&lt;br&gt;dvs. att sekretessprövningen i allt högre utsträckning kommer att göras&lt;br&gt;på förhand och avse den typiska skaderisken med ett utlämnande av vissa&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett rakt skaderekvisit gäller redan idag för vissa uppgifter som&lt;br&gt;ursprungligen är hämtade ur ett arbetslöshetsersättningsärende. Det gäller&lt;br&gt;sådana uppgifter, exempelvis om dagpenningen från&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen, som arbetslöshetskassorna i dag lämnar till de&lt;br&gt;allmänna försäkringskassorna och CSN.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett rakt skaderekvisit kan vidare underlätta informationsöverföring till&lt;br&gt;myndigheter och med myndigheter jämställda organ i de fall&lt;br&gt;överföringen inte är författningsreglerad. Samtidigt kan givetvis ett rakt&lt;br&gt;skaderekvisit försvåra möjligheten att inhämta information från&lt;br&gt;verksamheter där ett högre sekretesskydd gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det vid ett rakt skaderekvisit finns en presumtion för&lt;br&gt;handlingsoffentlighet, skall men anses föreligga om uppgiften som sådan&lt;br&gt;är av den arten att ett utlämnande typiskt sett kan vara ägnat att medföra&lt;br&gt;en påtaglig nackdel för den enskilde. En arbetslös kan många gånger&lt;br&gt;uppleva sig vara i en utsatt position, t.ex. i förhållande till en potentiell&lt;br&gt;arbetsgivare. I likhet med vad som gäller i socialförsäkringsärenden finns&lt;br&gt;det även i arbetslöshetsersättningsärenden personuppgifter som är av ett&lt;br&gt;sådant slag att det är till men för den enskilde om uppgiften lämnas ut.&lt;br&gt;För en sådan uppgift gäller givetvis sekretess (se vidare författnings-&lt;br&gt;kommentaren).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör, mot denna bakgrund och med hänsyn till att Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna i dag redan lämnar ut uppgifter till såväl&lt;br&gt;myndigheter som enskilda organ i skilda syften och i förhållandevis stor&lt;br&gt;omfattning, den bedömningen att det är tillräckligt med ett rakt&lt;br&gt;skaderekvisit i ärenden om arbetslöshetsersättning for att tillgodose&lt;br&gt;behovet av skydd för uppgifter om enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter i beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter i beslut är enligt 7 kap. 10 § sekretesslagen undantagna från&lt;br&gt;sekretess och således offentliga. Undantaget infördes för att tillgodose&lt;br&gt;intresset av allmän insyn i verksamheter med myndighetsutövning (jfr a.&lt;br&gt;prop. del A s. 200). Även i studiestödsärenden är uppgifter i beslut&lt;br&gt;undantagna från sekretess. I socialförsäkringsärenden förekommer det&lt;br&gt;sällan att en beviljad ersättning föregås av ett formligt beslut. I det fall ett&lt;br&gt;beslut fattas innan utbetalning sker, omfattas emellertid även uppgifterna&lt;br&gt;i beslut av sekretess enligt 7 kap. 7 § sekretesslagen. Skälet till detta är&lt;br&gt;att uppgifter i beslut i socialförsäkringsärenden kan innehålla t.ex.&lt;br&gt;uppgifter om sjukperioder och att det kan innebära ett intrång i den&lt;br&gt;personliga integriteten om uppgifter om detta lämnas ut utan att det finns&lt;br&gt;något legitimt behov av dessa för beställaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SO och SACO anser att beslut i arbetslöshetsersättningsärenden skall&lt;br&gt;omfattas av sekretess eftersom det finns starka skäl att skydda uppgift om&lt;br&gt;arbetslöshetsperioder. Enligt SO är skälen för detta lika starka som de&lt;br&gt;skäl som ligger till grund för att uppgift om sjukperioder har skydd i&lt;br&gt;socialförsäkringen. Om sekretess gäller för besluten kan de, enligt SO,&lt;br&gt;vara tydligare och fylligare eftersom känsliga uppgifter kan tas in där.&lt;br&gt;Enligt SO leder det i sin tur till att antalet överklagade beslut blir farre.&lt;br&gt;Även Länsrätten i Stockholms län har ifrågasatt om samtliga beslut skall&lt;br&gt;vara offentliga. Det innebär, enligt länsrätten, att beslut om t.ex. återkrav&lt;br&gt;av ersättning och dagpenningens storlek blir offentliga. Även länsrätten&lt;br&gt;jämför beslut i sådana ärenden med beslut i socialförsäkringsärenden, där&lt;br&gt;sekretess gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I såväl beslut om beviljande av ersättning som i beslut om återkrav,&lt;br&gt;omprövning eller avslag kan det förekomma uppgifter som inte kan&lt;br&gt;lämnas ut utan att det är till men för den enskilde. Mot denna bakgrund&lt;br&gt;anser regeringen att sekretessen bör omfatta även uppgifter i beslut. Som&lt;br&gt;angetts ovan är dock utgångspunkten vid ett rakt skaderekvisit att&lt;br&gt;handlingsoffentlighet gäller. Det är därför av stor vikt att beslut i&lt;br&gt;arbetslöshetsersättningsärenden utformas med beaktande av detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Uppgiftsskyldighet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 2000/01:129&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Införandet av bestämmelser om uppgiftsskyldighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Sekretessbrytande bestämmelser i form av en&lt;br&gt;uttrycklig uppgiftsskyldighet infors för länsarbetsnämnderna, de&lt;br&gt;allmänna försäkringskassorna, Riksförsäkringsverket och Centrala&lt;br&gt;studiestödsnämnden gentemot arbetslöshetskassorna. På motsvarande&lt;br&gt;sätt införs en uttrycklig uppgiftsskyldighet för arbetslöshetskassorna&lt;br&gt;gentemot länsarbetsnämnderna, de allmänna försäkringskassorna,&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket och Centrala studiestödsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldigheten regleras i lagen om arbetslöshetsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;Utredningen har dock inte föreslagit någon uppgiftsskyldighet för&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna gentemot länsarbetsnämnderna, se vidare avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna. Samtliga remissinstanser tillstyrker eller har inget&lt;br&gt;att invända mot förslaget att författningsreglera vilka uppgifter som skall&lt;br&gt;utbytas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Uppgifter i socialförsäkrings-,&lt;br&gt;studiestöds- och arbetsförmedlingsärenden är i stor omfattning föremål&lt;br&gt;för sekretess. I avsnitt 7.2 föreslår regeringen att även uppgifter i&lt;br&gt;arbetslöshetsersättningsärenden omfattas av sekretess. För att nödvändig&lt;br&gt;information skall kunna överföras mellan dessa system och&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringssystemet krävs att det införs sekretessbrytande&lt;br&gt;bestämmelser, dvs. bestämmelser om uppgiftsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om sekretess för en uppgift om enskilds personliga eller&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden skall vika för behovet av uppgifter i en annan&lt;br&gt;verksamhet, kan endast besvaras efter en prövning av om&lt;br&gt;informationsöverföringen är förenlig med kraven på skydd mot&lt;br&gt;oacceptabla intrång i den personliga integriteten. Som regeringen&lt;br&gt;närmare utvecklat i kapitel 6 anser regeringen att det aktuella&lt;br&gt;informationsutbytet är förenligt med dessa krav, förutsatt att det är&lt;br&gt;författningsreglerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessregleringen i de skilda verksamheterna utgör inte något&lt;br&gt;hinder mot ett rutinmässigt informationsutbyte. Sekretess gäller för&lt;br&gt;uppgifter i socialförsäkrings- och studiestödsärenden med ett rakt&lt;br&gt;skaderekvisit, dvs. det föreligger en presumtion för offentlighet i sådana&lt;br&gt;ärenden. Ett motsvarande skaderekvisit föreslås gälla i&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringsärenden. I ärenden om arbetsförmedling gäller ett&lt;br&gt;starkare sekretesskydd. Sekretess gäller där med ett omvänt&lt;br&gt;skaderekvisit, vilket innebär att det föreligger en presumtion för sekretess&lt;br&gt;för uppgifterna. De begränsade uppgifter som regeringen föreslår att&lt;br&gt;länsarbetsnämnderna skall vara skyldiga att lämna ut till arbetslöshets-&lt;br&gt;kassorna har dock ett tillräckligt sekretesskydd i kassornas verksamhet.&lt;br&gt;Förslaget rörande länsarbetsnämndernas uppgiftsskyldighet syftar vidare&lt;br&gt;i första hand till att författningsreglera elektroniska informationsflöden&lt;br&gt;som redan sker i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldigheten föreskrivs i lagen om arbetslöshetsförsäkring &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om uppgiftsskyldighet utgör en del av reglerna om förfarandet&lt;br&gt;hos en myndighet eller ett organ. Det skulle därför i och för sig vara&lt;br&gt;lämpligt att uppgiftsskyldigheten föreskrivs i den författning som&lt;br&gt;reglerar myndighetens eller organets verksamhet. Ett ytterligare skäl som&lt;br&gt;kan tala för denna lösning är att uppgiftsskyldighet för en viss myndighet&lt;br&gt;eller ett visst organ, om möjligt, bör vara oberoende av förändringar i&lt;br&gt;verksamheten, t.ex. av vilka förmåner som administreras och av&lt;br&gt;förutsättningarna för att dessa skall betalas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser om uppgiftsskyldighet som ligger till grund för&lt;br&gt;dagens informationsutbyte mellan länsarbetsnämnderna, Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket (RFV), de allmänna försäkringskassorna, Centrala Studie-&lt;br&gt;stödsnämnden (CSN) och arbetslöshetskassorna förekommer emellertid&lt;br&gt;på skilda håll i lagstiftningen och inte alltid i den författning som reglerar&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldigheten är i dag oftast föreskriven i regelverket för den&lt;br&gt;förmån där mottagaren av informationen har behov av uppgifterna. Som&lt;br&gt;exempel kan nämnas att uppgiftsskyldigheten för de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna gentemot CSN i studiestödsärenden är föreskriven i&lt;br&gt;8 kap. 23 § nuvarande studiestödslagen (1973:349) och uppgifts-&lt;br&gt;skyldigheten för myndigheter och arbetsgivare i vissa socialförsäkrings-&lt;br&gt;ärenden mot RFV och de allmänna försäkringskassorna är föreskriven i&lt;br&gt;20 kap. 9 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Det finns dock andra&lt;br&gt;lösningar. Som exempel kan nämnas att de allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassornas uppgiftsskyldighet mot vissa myndigheter bl.a. regleras i&lt;br&gt;uppgiftslämnarförordningen (1980:995).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns flera olika alternativ vad gäller frågan hur&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten för och gentemot arbetslöshetskassorna skulle&lt;br&gt;kunna regleras. En tänkbar möjlighet skulle kunna vara att&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten för arbetslöshetskassorna gentemot CSN och&lt;br&gt;allmänna försäkringskassor föreskrivs i regelverket för den förmån hos&lt;br&gt;CSN respektive försäkringskassorna för vilken det finns behov av att&lt;br&gt;inhämta uppgifter, t.ex. i nya studiestödslagen (1999:1395) och i lagen&lt;br&gt;om allmän försäkring. De allmänna försäkringskassornas, RFV:s, CSN:s&lt;br&gt;och länsarbetsnämndernas skyldighet att lämna uppgifter till&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna skulle på motsvarande sätt kunna regleras i lagen&lt;br&gt;om arbetslöshetsförsäkring. Denna principiella lösning förekommer i det&lt;br&gt;informationsutbyte som sker i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan lösning är att införa bestämmelser om uppgiftsskyldighet i&lt;br&gt;den författning som reglerar den förmån för vilken det är aktuellt att&lt;br&gt;lämna ut uppgifter. Uppgiftsskyldigheten för CSN gentemot arbetslös-&lt;br&gt;hetskassorna kan vid en sådan lösning föreskrivas i såväl nya studie-&lt;br&gt;stödslagen som i förordningen (1996:1654) om särskilt utbild-&lt;br&gt;ningsbidrag. De allmänna försäkringskassornas uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;gentemot arbetslöshetskassorna kan föreskrivas såväl i lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring som i ett stort antal författningar som reglerar andra&lt;br&gt;socialförsäkringsförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom de skilda förmånerna inte är enhetligt reglerade för vare sig&lt;br&gt;CSN eller de allmänna försäkringskassorna är de nämnda lösningarna&lt;br&gt;dock mindre lämpliga. Oavsett vilken av dessa som väljs saknas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjlighet att utan lagändring tillgodose behovet av information som Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;följer av de fortlöpande förändringar som sker av regelverken för skilda&lt;br&gt;förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning är det lämpligare att&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten för myndigheterna och de allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassorna gentemot arbetslöshetskassorna och för arbetslöshetskassorna&lt;br&gt;gentemot myndigheterna och de allmänna försäkringskassorna är samlad&lt;br&gt;i en enda författning. Det är lämpligt att ramarna för uppgifts-&lt;br&gt;skyldigheten är reglerad i lag och då i lagen (1997:238) om&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lösning innebär att uppgiftsskyldigheten i princip blir&lt;br&gt;oberoende av förändringar i verksamheterna och oberoende av ändringar&lt;br&gt;i de skilda regelsystemen för socialförsäkringsförmåner och studiestöd.&lt;br&gt;Lagtekniskt är det även enkelt att i framtiden låta andra myndigheter&lt;br&gt;delta i ett informationsutbyte med arbetslöshetskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En liknande lösning finns redan i dag i t.ex. 20 kap. lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring där å ena sidan myndigheters uppgiftsskyldighet gentemot&lt;br&gt;allmänna försäkringskassor och RFV är föreskriven i 9 § och de&lt;br&gt;allmänna försäkringskassornas och RFV:s möjlighet att lämna uppgifter&lt;br&gt;till arbetslöshetskassor, arbetsgivare och försäkringsbolag är föreskriven&lt;br&gt;i9a§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har framhållit att föreskrifter om uppgiftsskyldighet för såväl&lt;br&gt;myndigheter och allmänna försäkringskassor som för arbetslöshetskassor&lt;br&gt;är föreskrifter som regeringen kan besluta med stöd av sin rest-&lt;br&gt;kompetens. Av 8 kap. 14 § första stycket regeringsformen följer dock att&lt;br&gt;behörighet för regeringen att besluta föreskrifter i ett visst ämne inte&lt;br&gt;hindrar riksdagen från att i lag meddela föreskrifter i samma ämne.&lt;br&gt;Regeringen kan därvid besluta kompletterande föreskrifter med stöd av&lt;br&gt;sin restkompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Utformningen av uppgiftsskyldigheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En länsarbetsnämnd skall till en arbetslös-&lt;br&gt;hetskassa lämna de uppgifter om en arbetssökande som har betydelse&lt;br&gt;för tillämpningen av lagen om arbetslöshetsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetslöshetskassa skall till en länsarbetsnämnd lämna de&lt;br&gt;uppgifter om ersättning enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring som&lt;br&gt;har betydelse i ett ärende om arbetsförmedling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmän försäkringskassa, Riksförsäkringsverket och Centrala&lt;br&gt;studiestödsnämnden skall till en arbetslöshetskassa lämna de uppgifter&lt;br&gt;om förmån, ersättning eller annat stöd åt enskild som har betydelse för&lt;br&gt;tillämpningen av lagen om arbetslöshetsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetslöshetskassa skall till en allmän försäkringskassa,&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket och Centrala studiestödsnämnden lämna de&lt;br&gt;uppgifter om ersättning enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring som&lt;br&gt;har betydelse hos mottagaren i ett ärende om förmån, ersättning eller&lt;br&gt;annat stöd åt enskild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldigheten skall gälla oavsett om en begäran först har&lt;br&gt;framställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter som&lt;br&gt;skall lämnas ut enligt 48 a-48 d §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller har inget&lt;br&gt;att erinra mot förslagen i denna del. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS)&lt;br&gt;föreslår att det införs en uppgiftsskyldighet för arbetslöshetskassorna&lt;br&gt;gentemot länsarbetsnämnderna. Länsarbetsnämnderna behöver t.ex. fa&lt;br&gt;uppgifter om när den enskilde förbrukat 100 ersättningsdagar och när den&lt;br&gt;enskilde har ett begränsat antal ersättningsdagar kvar.&lt;br&gt;Arbetslöshetskassornas Samorganisation (SO) har under hand tillstyrkt&lt;br&gt;det av AMS i remissyttrandet framförda förslaget. AMS anför vidare att&lt;br&gt;länsarbetsnämnderna bör vara skyldiga att lämna uppgifter till&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna om den enskilde kommer att kunna erbjudas&lt;br&gt;aktivitetsgaranti eller inte. LO anser att arbetslöshetskassorna bör fa&lt;br&gt;tillgång till information om de individuella handlingsplaner som&lt;br&gt;upprättats mellan arbetsförmedlingen och den enskilde. Försäkrings-&lt;br&gt;kasseförbundet ifrågasätter hur personuppgifter som kräver en särskild&lt;br&gt;sekretessprövning skall hanteras och påtalar att det inte belysts i&lt;br&gt;utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Handläggningen av arbetslöshets-&lt;br&gt;ersättningsärenden förutsätter att arbetslöshetskassorna far de uppgifter&lt;br&gt;som behövs för att kunna bedöma om den sökande har rätt till&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning och om förutsättningar för utbetalning av&lt;br&gt;ersättning föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund bör därför de allmänna försäkringskassornas,&lt;br&gt;RFV:s, CSN:s och länsarbetsnämndernas uppgiftsskyldighet omfatta de&lt;br&gt;uppgifter som har betydelse för arbetslöshetskassorna vid en tillämpning&lt;br&gt;av lagen om arbetslöshetsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En på så sätt utformad uppgiftsskyldighet är generell i det avseendet att&lt;br&gt;den gäller för alla förmåner som de allmänna försäkringskassorna, RFV&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och CSN administrerar även om dessa, från tid till annan, kan variera. Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;Detta är angeläget med hänsyn till de fortlöpande förändringar som sker i&lt;br&gt;regelverken för de skilda förmåner från vilka arbetslöshetskassorna har&lt;br&gt;behov av att inhämta uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vidare angeläget att uppgiftsskyldigheten är generell i den&lt;br&gt;meningen att den avser det behov arbetslöshetskassorna har, vid en viss&lt;br&gt;tidpunkt, av att få uppgifter om en viss förmån, ersättning eller om ett&lt;br&gt;visst stöd från de allmänna försäkringskassorna RFV eller CSN. Även&lt;br&gt;arbetslöshetskassornas behov kan variera beroende på hur reglerna för&lt;br&gt;rätten till arbetslöshetsersättning är utformade vid en viss given tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som regeringen närmare utvecklat i kapitel 6 är det viktigt att&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten inte leder till att fler uppgifter än nödvändigt&lt;br&gt;lämnas ut till arbetslöshetskassorna. Ett utlämnande bör endast vara&lt;br&gt;föreskrivet när det finns ett behov av uppgifterna för handläggningen av&lt;br&gt;arbetslöshetsersättningen. Endast de uppgifter som arbetslöshetskassorna&lt;br&gt;behöver för sin handläggning bör myndigheterna och de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna vara skyldiga att lämna ut. Uppgiftsskyldigheten&lt;br&gt;skall av detta skäl vara begränsad så att den avser just hanteringen av&lt;br&gt;arbetslöshetsersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter arbetslöshetskassorna har behov att inhämta från&lt;br&gt;länsarbetsnämnderna är uppgifter om arbetslösa personer. De uppgifter&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna har behov att inhämta från de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna, RFV och CSN är däremot uppgifter om personer&lt;br&gt;som är aktuella för ersättning hos dem. Länsarbetsnämndernas&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet bör därför framgå av en särskild paragraf, 48 a §, i&lt;br&gt;lagen om arbetslöshetsförsäkring och de allmänna försäkringskassornas,&lt;br&gt;RFV:s och CSN:s uppgiftsskyldighet bör framgå av en annan paragraf,&lt;br&gt;48 c §, i samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka uppgifter som de allmänna försäkringskassorna, RFV och CSN&lt;br&gt;har behov av kan, som utredningen redovisat, variera från en tid till&lt;br&gt;annan beroende på hur regelverket för respektive förmån är utformat (se&lt;br&gt;bet. s. 110-112 och s. 113-117). Uppgiftsskyldigheten för arbetslös-&lt;br&gt;hetskassorna bör därför utformas så att den avser alla slags ärenden som&lt;br&gt;mottagaren vid varje tidpunkt administrerar. Samtidigt bör uppgifts-&lt;br&gt;skyldigheten vara begränsad till sådana uppgifter om ersättning åt enskild&lt;br&gt;som är av betydelse i ärenden om förmån, ersättning eller annat stöd åt&lt;br&gt;enskild hos de allmänna försäkringskassorna, RFV eller CSN.&lt;br&gt;Uppgiftsskyldigheten bör föreskrivas i en ny paragraf, 48 d §, i lagen om&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har för avsikt att senast till den 30 juni 2003 se över om&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna fortsättningsvis skall vara uppgiftsskyldiga&lt;br&gt;gentemot CSN. Vid nämnda tidpunkt upphör, som utredningen närmare&lt;br&gt;utvecklat, CSN:s behov av att få uppgifter från arbetslöshetskassorna (se&lt;br&gt;bet. s. 81-82 och 110-112).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser, mot bakgrund av vad AMS föreslagit i sitt&lt;br&gt;remissyttrande och SO under hand anfört om detta, att det finns skäl att&lt;br&gt;införa en uppgiftsskyldighet för arbetslöshetskassorna även gentemot&lt;br&gt;länsarbetsnämnderna. Enligt 9 a § lagen om arbetslöshetsförsäkring&lt;br&gt;gäller nämligen sedan den 5 februari 2001, att en arbetssökande har rätt&lt;br&gt;att under 100 dagar begränsa sitt sökande till lämpliga arbeten inom sitt&lt;br&gt;yrke och i närområdet. När dessa 100 ersättningsdagar gått skall enligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;huvudregeln sökområdet i arbetsförmedlingsärendet utökas. Det är&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna som har kännedom om ersättningsdagama och&lt;br&gt;länsarbetsnämnderna har följaktligen behov av att fa information från&lt;br&gt;kassorna om dessa för att kunna ta ställning till om sökområdet skall&lt;br&gt;utökas eller inte. Länsarbetsnämnderna har vidare ett behov av att få&lt;br&gt;information från arbetslöshetskassorna när en ersättningsperiod går ut.&lt;br&gt;Skälet är att länsarbetsnämnderna därefter har att ta ställning till om den&lt;br&gt;arbetssökande skall placeras i ett arbetsmarknadspolitiskt program,&lt;br&gt;exempelvis i aktivitetsgarantin. Länsarbetsnämndernas beslut i frågan är i&lt;br&gt;sin tur av betydelse för arbetslöshetskassorna för att de skall kunna ta&lt;br&gt;ställning till om den sökande har rätt till en ny ersättningsperiod eller&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom skyldigheten för arbetslöshetskassorna att lämna uppgifter&lt;br&gt;till länsarbetsnämnderna - till skillnad från uppgiftsskyldigheten&lt;br&gt;gentemot de allmänna försäkringskassorna, RFV och CSN - inte gäller&lt;br&gt;ett ärende om förmån, ersättning eller annat stöd åt enskild utan ett&lt;br&gt;ärende hos länsarbetsnämnderna om arbetsförmedling, skall uppgifts-&lt;br&gt;skyldigheten gentemot länsarbetsnämnderna föreskrivas i en särskild&lt;br&gt;paragraf, 48 b §, i lagen om arbetslöshetsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftslämnande på eget initiativ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera av de i dag fungerande elektroniska rutinerna är utformade så att&lt;br&gt;information skickas på eget initiativ av utlämnaren. Mot denna bakgrund&lt;br&gt;och på grund av att det bör vara möjligt att under ett pågående ärende&lt;br&gt;skicka uppdaterad information till mottagaren utan att en ny begäran&lt;br&gt;skall ha framställts, bör uppgiftsskyldigheten utformats så att uppgifter&lt;br&gt;skall lämnas på eget initiativ av utlämnaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att uppgifter skall lämnas på eget initiativ när det&lt;br&gt;finns ett behov av uppgifterna hos mottagaren ger en möjlighet att&lt;br&gt;utforma ett informationsutbyte som även syftar till att på ett effektivt sätt&lt;br&gt;kontrollera att inte dubbla utbetalningar eller andra felaktiga&lt;br&gt;utbetalningar sker. Endast de konkreta uppgifter som omfattas av&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten kan dock lämnas ut utan att en sekretessprövning&lt;br&gt;sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att uppgifter skall lämnas även på eget initiativ av de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna, RFV, CSN och länsarbetsnämnderna till&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna och från arbetslöshetskassorna till de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna och nämnda myndigheter skulle i och för sig kunna&lt;br&gt;innebära en risk för att onödig information kommer att skickas mellan&lt;br&gt;dem. Information skall givetvis endast överföras när det har betydelse för&lt;br&gt;mottagaren i ett ärende avseende handläggning av viss förmån, ersättning&lt;br&gt;eller annat stöd åt enskild, eller när det gäller länsarbetsnämnderna, i ett&lt;br&gt;ärende om arbetsförmedling. Ett rutinmässigt uppgiftslämnande föregås&lt;br&gt;av en ursprunglig begäran om att få ut uppgifter av ett visst slag. I&lt;br&gt;samband med en sådan begäran kan utlämnande myndighet eller organ ta&lt;br&gt;ställning till vilket slag av uppgifter som skall lämnas ut. Någon&lt;br&gt;ytterligare begäran skall inte behöva framställas för att uppgifter skall&lt;br&gt;kunna lämnas ut i det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller elektroniska överföringar finns det en begränsning&lt;br&gt;genom bestämmelsen i 9 § personuppgiftslagen (1998:204). Där&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrivs bl.a. att inte fler personuppgifter får behandlas än som är&lt;br&gt;nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen, att&lt;br&gt;personuppgifter som behandlas skall vara riktiga och, om det är&lt;br&gt;nödvändigt, aktuella samt att de personuppgifter som behandlas skall&lt;br&gt;vara adekvata och relevanta i förhållande till ändamålet med&lt;br&gt;behandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund, och då regeringen meddelar närmare föreskrifter&lt;br&gt;om vilka konkreta uppgifter som skall lämnas ut enligt vad som framgår&lt;br&gt;nedan, anser regeringen att tillräckliga åtgärder vidtagits för att onödig&lt;br&gt;överskottsinformation inte skall överföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen meddelar föreskrifter om de konkreta uppgifter som skall&lt;br&gt;överföras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldigheten får inte leda till att fler uppgifter än nödvändigt&lt;br&gt;lämnas ut. Av hänsyn till den enskildes integritet är det därför, enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning, viktigt att i en författning ange de konkreta&lt;br&gt;uppgifter som omfattas av myndigheternas, de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassornas och arbetslöshetskassornas uppgiftsskyldighet. Med&lt;br&gt;konkreta uppgifter avses bl.a. uppgift om ansökan om en viss förmån,&lt;br&gt;omfattning av en beviljad förmån och om utbetalat belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den uppgiftsskyldighet som skall gälla enligt bestämmelserna i 48 a-&lt;br&gt;48 d §§ lagen om arbetslöshetsförsäkring bör, mot denna bakgrund,&lt;br&gt;begränsas till att avse endast de konkreta uppgifter som var och en av de&lt;br&gt;inblandade aktörerna, vid varje tillfälle, har behov av i sin verksamhet. I&lt;br&gt;det avseendet kan förslagen anses innebära att hänsynen till den&lt;br&gt;enskildes integritet på ett bättre sätt tillgodoses än vad som är fallet med&lt;br&gt;vissa av de informationsöverföringar som sker i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning bör, främst av hänsyn till de fortlöpande&lt;br&gt;förändringar som sker i de skilda verksamheterna, föreskrifter om detta&lt;br&gt;lämpligen tas in i en förordning. Som närmare utvecklats i avsnitt 8.1 har&lt;br&gt;Lagrådet framhållit att regeringen kan meddela ytterligare föreskrifter&lt;br&gt;med stöd av sin restkompetens. En informationsregel om regeringens rätt&lt;br&gt;att meddela föreskrifter tas in i en särskild bestämmelse, 48 e §, i lagen&lt;br&gt;om arbetslöshetsförsäkring. Regeringen avser att utforma bestämmel-&lt;br&gt;serna i förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring på i&lt;br&gt;huvudsak det sätt utredningen föreslagit (se bet. s. 47-49 och bilaga 2 i&lt;br&gt;denna proposition).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom uppgifterna skall vara nödvändiga för att mottagaren skall&lt;br&gt;kunna fatta beslut om rätt till skilda förmåner och kunna kontrollera&lt;br&gt;riktigheten av beviljade förmåner har regeringen för avsikt att begränsa&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten i huvudsak på det sätt utredningen föreslagit till att&lt;br&gt;avse uppgifter om exempelvis förekomsten av en anmälan eller en&lt;br&gt;ansökan, utbetalat belopp och tidsperiod. De uppgifter som inte omfattas&lt;br&gt;av denna uppgiftsskyldighet får inte lämnas ut utan en föregående&lt;br&gt;sekretessprövning. Känsliga uppgifter, t.ex. om anledningen till att en&lt;br&gt;person beviljats en viss förmån, kommer inte att omfattas av&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten. För sådana uppgifter kan sekretess gälla enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 7 kap. 7 och 10 §§ och 9 kap. 5 § sekretesslagen.&lt;br&gt;Utlämnande av sådana uppgifter får endast ske efter en prövning av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skaderekvisiten i nämnda bestämmelser och med en tillämpning av Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;bestämmelserna i 1 kap. 5 § och 14 kap. 3 § sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betydelsen av att uppgifter om en person har en sekretessmarkering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskasseförbundet har ifrågasatt vilken betydelse en s.k.&lt;br&gt;spärrmarkering i ett elektroniskt register kan ha i det föreslagna utökade&lt;br&gt;informationsutbytet. Spärrmarkering, eller sekretessmarkering som är det&lt;br&gt;begrepp som används här kan ske exempelvis när en person är förföljd&lt;br&gt;och inte vill att andra skall fa kännedom om adressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elektronisk sekretessmarkering motsvarar i princip den hemlig-&lt;br&gt;stämpling som kan göras med stöd av bestämmelsen i 15 kap. 3 §&lt;br&gt;sekretesslagen. 1 första stycket i nämnda bestämmelse regleras&lt;br&gt;möjligheten att använda sig av den s.k. enkla hemligstämpeln. Detta kan&lt;br&gt;ske om det kan antas att hinder mot utlämnande av uppgift i allmän&lt;br&gt;handling föreligger enligt en tillämplig sekretessbestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sekretessmarkering eller en hemligstämpling säger inget om vilken&lt;br&gt;uppgift om en person som är särskilt känslig ur sekretessynpunkt. En&lt;br&gt;hemligstämpling av en handling innebär inte ett bindande avgörande i&lt;br&gt;sekretessfrågan (JO 1993/94 s. 509). En myndighet har att pröva&lt;br&gt;sekretessfrågan enligt gällande sekretessbestämmelser varje gång någon&lt;br&gt;begär att få ut handlingen eller uppgift i denna. Syftet med en&lt;br&gt;hemligstämpel är endast att påminna om behovet av en noggrann&lt;br&gt;sekretessprövning för det fall det uppkommer en fråga om utlämnande av&lt;br&gt;handlingen eller uppgift i den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I folkbokföringsregistret görs elektroniska sekretessmarkeringar för att&lt;br&gt;markera att en särskild sekretessprövning skall göras för uppgifterna.&lt;br&gt;Sekretessmarkeringen sker för att visa att sekretess kan gälla på grund av&lt;br&gt;bestämmelsen om folkbokföringssekretess i 7 kap. 15 § sekretesslagen.&lt;br&gt;Enligt den bestämmelsen gäller sekretess bl.a. i verksamhet som avser&lt;br&gt;folkbokföringen, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde&lt;br&gt;eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.&lt;br&gt;Utgångspunkten är således att uppgifter om en persons personliga&lt;br&gt;förhållanden är offentliga. I regel gäller därför inte sekretess för uppgifter&lt;br&gt;om namn, adress, personnummer, civilstånd eller nationalitet enligt&lt;br&gt;denna bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De myndigheter som far uppgifter från folkbokföringen får även&lt;br&gt;uppgifter om personer för vilka en sådan sekretessmarkering gjorts. Den&lt;br&gt;mottagande myndigheten får därigenom en påminnelse om att en&lt;br&gt;noggrann sekretessprövning måste göras. Samtliga myndigheter och&lt;br&gt;organ som har att iaktta reglerna om handlingsoffentlighet och sekretess&lt;br&gt;har givetvis en möjlighet att göra en motsvarande elektronisk sekretess-&lt;br&gt;markering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är om det förhållandet att en sekretessmarkering har gjorts, hos&lt;br&gt;folkbokföringen eller i de här aktuella myndigheternas och organens&lt;br&gt;databaser beträffande uppgifter om en person, skall medföra några&lt;br&gt;särskilda hänsynstaganden. Genom den föreslagna uppgiftsskyldigheten&lt;br&gt;skall de allmänna försäkringskassorna, RFV, CSN, länsarbetsnämnderna&lt;br&gt;och arbetslöshetskassorna utan att göra någon sekretessprövning överföra&lt;br&gt;de uppgifter som regeringen föreskriver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det här aktuella informationsutbytet är avsikten att det endast Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;kommer att vara uppgifter om personnummer och i vissa fall även namn&lt;br&gt;som överfors utan sekretessprövning men inte andra uppgifter ur&lt;br&gt;folkbokföringen, t.ex. uppgift om enskilds adress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de flesta fall torde sekretessmarkeringen vara gjord på grund av&lt;br&gt;behovet att skydda den enskildes adress. I vissa fall kan&lt;br&gt;sekretessmarkeringen dock ha gjorts för att skydda en persons namn eller&lt;br&gt;personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regel har myndigheten, den allmänna försäkringskassan eller&lt;br&gt;arbetslöshetskassan fått information om den enskilde genom den ansökan&lt;br&gt;eller anmälan om ersättning som gjorts. I anslutning till att ansökan eller&lt;br&gt;anmälan görs kan den enskilde givetvis själv för den myndighet eller det&lt;br&gt;organ som administrerar ersättningen i fråga ange att en viss&lt;br&gt;personuppgift är känslig och kräver en särskilt noggrann sekretess-&lt;br&gt;prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När informationsutbytet sker i form av en förfrågan i ett enskilt ärende&lt;br&gt;innehåller frågan i regel uppgift om personens namn och personnummer.&lt;br&gt;Den svarspost som den utlämnande myndigheten skickar innehåller&lt;br&gt;därför inte någon information när det gäller namn och personnummer&lt;br&gt;som den frågande myndigheten eller organet inte redan har tillgång till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den uppgiftsskyldighet som föreslås gälla i lagen om&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring inrymmer dock en möjlighet för en myndighet,&lt;br&gt;en allmän försäkringskassa eller en arbetslöshetskassa att på eget initiativ&lt;br&gt;lämna ut uppgifter i ett enskilt ärende. En på så sätt utformad&lt;br&gt;informationsöverföring har också upprättats när det gäller information&lt;br&gt;från länsarbetsnämnderna till arbetslöshetskassorna. När uppgifter&lt;br&gt;lämnas ut på eget initiativ kan givetvis uppgifter om namn och&lt;br&gt;personnummer innebära att mottagaren får information som den inte&lt;br&gt;redan har tillgång till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom sekretesskraven i samtliga de system som ingår i&lt;br&gt;informationsutbytet har ett högre sekretesskrav än det som gäller i&lt;br&gt;folkbokföringen och det här är fråga endast om överföring av namn och&lt;br&gt;personnummer finns det enligt regeringen inte något skäl att föreskriva&lt;br&gt;något undantag från uppgiftsskyldigheten när det gäller personer för&lt;br&gt;vilka en sekretessmarkering gjorts. Ett undantag för dessa personer skulle&lt;br&gt;omöjliggöra en kontroll och uppdatering av uppgifterna i ärenden som&lt;br&gt;avser förmån, ersättning eller stöd åt dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppmärksamma mottagaren på behovet av att göra en noggrann&lt;br&gt;prövning av uppgifterna om personen innan de lämnas ut är det dock&lt;br&gt;lämpligt att överföra en sekretessmarkering på det sätt som sker vid vissa&lt;br&gt;informationsöverföringar redan i dag. Det förhållandet att en sekretess-&lt;br&gt;markering gjorts i folkbokföringen kan således, om markeringen förs&lt;br&gt;över via RFV:s och de allmänna försäkringskassornas databaser till&lt;br&gt;exempelvis arbetslöshetskassornas databaser, utgöra en påminnelse för&lt;br&gt;mottagande arbetslöshetskassa om behovet av sekretessprövning innan&lt;br&gt;uppgifterna lämnas ut till någon som begär det. På detta sätt kan&lt;br&gt;tillräckligt skydd skapas för uppgifter som av skilda anledningar inte bör&lt;br&gt;lämnas ut utan att en noggrann prövning sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sekretessmarkering görs i regel som ett kompletterande skydd även&lt;br&gt;för personer som har medgetts kvarskrivning enligt 16 &amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;folkbokföringslagen (1991:481). Kvarskrivning innebär att en person är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;folkbokförd på den gamla folkbokföringsorten trots att denne rent Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;faktiskt bor på en annan adress. I det här aktuella informationsutbytet är&lt;br&gt;det dock inte aktuellt att utan en sekretessprövning överfora uppgifter om&lt;br&gt;adress. För den som är kvarskriven på en gammal adress är det den&lt;br&gt;gamla folkbokföringsorten som är avgörande for vilken försäkringskassa&lt;br&gt;eller länsarbetsnämnd man tillhör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang kan även nämnas att det namn och personnummer&lt;br&gt;som överförs är det som en person har vid ett givet tillfälle. Genom&lt;br&gt;informationsutbytet är det således inte möjligt för mottagaren att koppla&lt;br&gt;ihop verkliga och fingerade personuppgifter. Denna koppling är inte&lt;br&gt;heller känd för utlämnande myndighet. Det finns därför inte heller skäl&lt;br&gt;att i det aktuella informationsutbytet särbehandla personer som medgetts&lt;br&gt;fingerade personuppgifter enligt 1 § lagen (1991:483) om fingerade&lt;br&gt;personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Ändringar i gällande uppgiftsskyldighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Centrala studiestödsnämnden skall vara&lt;br&gt;uppgifts skyldig gentemot en allmän försäkringskassa och&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket i ärenden om förlängt barnbidrag utan att en&lt;br&gt;begäran om uppgifter först måste ha framställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu gällande bestämmelser om uppgiftslämnande från allmänna&lt;br&gt;försäkringskassor och Riksförsäkringsverket till arbetslöshetskassor&lt;br&gt;upphör att gälla. Detsamma gäller bestämmelsen om skyldighet för&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna att på begäran lämna uppgifter till allmänna&lt;br&gt;försäkringskassor och Riksförsäkringsverket i ärenden om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna tillstyrker eller har inget att erinra mot&lt;br&gt;utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den uppgiftsskyldighet som finns&lt;br&gt;föreskriven redan i dag bör anpassas till det sätt på vilket&lt;br&gt;informationsöverföringarna sker. Av de tre förmåner som utredningen av&lt;br&gt;denna anledning behandlat, dvs. förlängt barnbidrag, underhållsstöd och&lt;br&gt;aktivitetsstöd är det endast förlängt barnbidrag som regleras i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlängt barnbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden om förlängt barnbidrag skickar CSN information på elektronisk&lt;br&gt;väg till RFV och de allmänna försäkringskassorna avseende de&lt;br&gt;studerande som under april månad varje år beviljats studiehjälp i form av&lt;br&gt;studiebidrag. Detta sker utan att de allmänna försäkringskassorna&lt;br&gt;framställt någon särskild begäran om att få uppgifter i det enskilda fallet.&lt;br&gt;Informationen syftar till att förhindra att studiebidrag och barnbidrag&lt;br&gt;utbetalas samtidigt för de elever som fyller 16 år andra kvartalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldigheten för CSN är i dag föreskriven i 8 § lagen&lt;br&gt;(1986:378) om förlängt barnbidrag genom en hänvisning till 14 § lagen&lt;br&gt;(1947:529) om allmänna barnbidrag. Sistnämnda bestämmelse hänvisar i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sin tur till 20 kap. 9 § lagen om allmän försäkring, där det är föreskrivet Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;en uppgiftsskyldighet för myndigheter i allmänhet gentemot RFV och de&lt;br&gt;allmänna försäkringskassorna. Denna uppgiftsskyldighet gäller dock&lt;br&gt;endast om en begäran framställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning bör uppgiftsskyldigheten i ärenden om&lt;br&gt;förlängt barnbidrag överensstämma med hur informationen skickas i dag.&lt;br&gt;Regeringen anser därför att det bör införas en ny bestämmelse, 9 §, i&lt;br&gt;lagen om förlängt barnbidrag som föreskriver en skyldighet för CSN att&lt;br&gt;lämna uppgifter till RFV och de allmänna försäkringskassorna, utan krav&lt;br&gt;på en föregående förfrågan. Eftersom lagen om förlängt barnbidrag&lt;br&gt;genom hänvisningen i 8 § till 14 § lagen om allmänna barnbidrag även&lt;br&gt;hänvisar till andra bestämmelser i lagen om allmän försäkring än 20 kap.&lt;br&gt;9 §, och då sistnämnda paragraf riktar sig till myndigheter generellt, bör&lt;br&gt;hänvisningen finnas kvar trots att det införs en särskild uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet för CSN gentemot RFV och de allmänna försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa bestämmelser om uppgiftsskyldighet skall upphöra att gälla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom uppgiftsskyldigheten för de allmänna försäkringskassorna och&lt;br&gt;RFV gentemot arbetslöshetskassorna föreslås regleras särskilt i 48 c §&lt;br&gt;lagen om arbetslöshetsförsäkring blir de föreskrifter som i dag gäller ett&lt;br&gt;visst begränsat uppgiftslämnande från de allmänna försäkringskassorna&lt;br&gt;och RFV till arbetslöshetskassorna överflödiga. Dessa bestämmelser,&lt;br&gt;som endast ger stöd för ett uppgiftslämnande för samordning med&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning bör därför upphöra att gälla. Sådana föreskrifter&lt;br&gt;finns i dag i 20 kap. 9 a § lagen om allmän försäkring och i 15 kap. 15 §&lt;br&gt;lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden om ålderspension finns redan en uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;föreskriven för arbetslöshetskassorna. Enligt 15 kap. 13 § lagen om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension skall uppgifter om ålderspension lämnas&lt;br&gt;ut till bl.a. de allmänna försäkringskassorna och RFV, men endast om en&lt;br&gt;begäran först framställts. Eftersom det införs en generell&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet för arbetslöshetskassorna gentemot de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna och RFV i 48 d § lagen om arbetslöshetsförsäkring,&lt;br&gt;som inte innehåller ett krav på att en begäran först framställts i ett enskilt&lt;br&gt;ärende, behövs inte längre den i förstnämnda paragraf föreskrivna&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten i förhållande till de allmänna försäkringskassorna&lt;br&gt;och RFV i ärenden om inkomstgrundad ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 129&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Anpassning till personuppgiftslagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ändamålet med behandling av personuppgifter&lt;br&gt;i arbetsformedlingsregister skall innefatta behandling av uppgifter i&lt;br&gt;syfte att tillhandahålla information till Riksförsäkringsverket, all-&lt;br&gt;männa försäkringskassor, Centrala studiestödsnämnden och arbets-&lt;br&gt;löshetskassor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamålet med behandling av personuppgifter i socialförsäkrings-&lt;br&gt;register skall innefatta behandling av uppgifter i syfte att&lt;br&gt;tillhandahålla information till Centrala studiestödsnämnden och&lt;br&gt;arbetslöshetskassor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationen skall tillhandahållas för att utgöra underlag for beslut&lt;br&gt;om och kontroll av förmåner, ersättningar och andra stöd åt enskild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissintanser tillstyrker eller har inget&lt;br&gt;att erinra mot utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Personuppgiftslagen (1998:204) gäller från och med den&lt;br&gt;1 oktober 2001 for alla behandlingar av personuppgifter. Detta innebär&lt;br&gt;att behandlingen av personuppgifter i arbetsförmedlings-,&lt;br&gt;socialförsäkrings-, studiestöds- och arbetslöshetsförsäkringssystemen&lt;br&gt;skall vara anpassade till reglerna i personuppgiftslagen och&lt;br&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober&lt;br&gt;1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av&lt;br&gt;personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter&lt;br&gt;(dataskyddsdirektivet) senast från detta datum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 § personuppgiftslagen omfattar lagen all behandling av&lt;br&gt;personuppgifter som är helt eller delvis automatiserad. Lagen gäller även&lt;br&gt;for annan behandling av personuppgifter om uppgifterna ingår i eller är&lt;br&gt;avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är&lt;br&gt;tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personuppgiftslagens bestämmelser gäller enligt 2 § personuppgifts-&lt;br&gt;lagen om inte annat framgår av annan lag eller förordning. Sådan&lt;br&gt;särreglering måste dock stå i överensstämmelse med&lt;br&gt;dataskyddsdirektivet så länge fråga är om ett område som regleras av&lt;br&gt;direktivet. Särreglering för behandling av personuppgifter finns vad&lt;br&gt;gäller länsarbetsnämndernas verksamhet i lagen (1994:459) om&lt;br&gt;arbetsförmedlingsregister och förordningen (1994:460) om arbets-&lt;br&gt;formedlingsregister. Särreglering för behandlingen av personuppgifter&lt;br&gt;finns även vad gäller Riksförsäkringsverkets (RFV) och de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassornas verksamhet i socialforsäkringsregisterlagen&lt;br&gt;(1997:934) och socialfÖrsäkringsregisterforordningen (1998:1576).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon motsvarande registerförfattning finns inte avseende&lt;br&gt;behandlingen av personuppgifter i Centrala studiestödsnämndens (CSN)&lt;br&gt;och arbetslöshetskassornas verksamhet. Studiestödsregistret inrättades&lt;br&gt;genom ett beslut av regeringen 1974 och for registret har&lt;br&gt;Datainspektionen meddelat föreskrifter. Arbetslöshetskassornas register&lt;br&gt;för behandling av personuppgifter i arbetslöshetsersättningsärenden, det&lt;br&gt;s.k. OAS-registret, bygger på ett tillstånd från Datainspektionen i vilket&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen meddelat föreskrifter om behandlingen. Föreskrifterna Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;för studiestödsregistret och OAS-registret är meddelade enligt datalagens&lt;br&gt;(1973:289) regler och upphör att gälla den 30 september 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behandling skall ske för visst ändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt personuppgiftslagen får personuppgifter samlas in endast för&lt;br&gt;särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål. Uppgifterna får&lt;br&gt;senare inte behandlas för något ändamål som är oförenligt med de för&lt;br&gt;vilka uppgifterna samlades in. De ändamål som anges och de uppgifter&lt;br&gt;som får registreras enligt en särskild registerförfattning anger ramen för&lt;br&gt;hanteringen av personuppgifter för en viss verksamhet. Med behandling&lt;br&gt;av personuppgifter avses enligt 3 § personuppgiftslagen varje åtgärd som&lt;br&gt;vidtas i fråga om personuppgifter, vare sig det sker på automatisk väg&lt;br&gt;eller inte. Detta innebär att utlämnandet av uppgifter från ett register eller&lt;br&gt;en databas i en verksamhet till en annan verksamhet utgör behandling i&lt;br&gt;personuppgiftslagens mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt datalagen krävdes Datainspektionens tillstånd till en sådan&lt;br&gt;sambearbetning om inte registreringen eller utlämnandet av uppgifterna&lt;br&gt;skedde med stöd av en författning. Något sådant författningsstöd eller&lt;br&gt;tillstånd behövs inte enligt personuppgiftslagen för att uppgifter i en&lt;br&gt;databas skall kunna sambearbetas med uppgifter i en annan databas.&lt;br&gt;Under förutsättning att insamlandet, utlämnandet och den senare&lt;br&gt;behandlingen av uppgifterna överensstämmer med ändamålet med&lt;br&gt;behandlingen finns det inget hinder mot en sådan sambearbetning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personuppgiftslagen ställer dock höga krav på att ändamåls-&lt;br&gt;bestämmelserna i de lagar som reglerar behandling av personuppgifter i&lt;br&gt;myndigheters verksamhet är utformade på ett sådant sätt att det tydligt&lt;br&gt;framgår för vilka syften uppgifter får behandlas, oavsett om det gäller&lt;br&gt;insamling, användning av uppgifter i den egna verksamheten eller&lt;br&gt;utlämnande av uppgifter till andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Primära och sekundära ändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen om arbetsformedlingsregister och socialforsäkringsregisterlagen&lt;br&gt;anges i dag endast hur personuppgifter får behandlas i den egna&lt;br&gt;verksamheten. Ändamålet för arbetsformedlingsregister anges i 2 § lagen&lt;br&gt;om arbetsformedlingsregister och ändamålet med social-&lt;br&gt;försäkringsregister i 3 § socialforsäkringsregisterlagen. Ändamåls-&lt;br&gt;beskrivningama är begränsade till användningen av register och avser&lt;br&gt;inte, som dataskyddsdirektivet och personuppgiftslagen, behandlingen av&lt;br&gt;personuppgifter i sig. Ändamålsbeskrivningar är vidare begränsade till&lt;br&gt;den verksamhet för vilken registret upprättats. Möjligheten att behandla&lt;br&gt;uppgifter genom att lämna ut dem till andra anges i stället i andra&lt;br&gt;bestämmelser, t.ex. i 17 § lagen om arbetsformedlingsregister och 17 §&lt;br&gt;socialforsäkringsregisterlagen. Nämnda bestämmelser behandlas närmare&lt;br&gt;i kapitel 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har nyligen beslutat (prop. 2000/01:33, bet.&lt;br&gt;2000/01 :SkU20, rskr. 2000/01:176), mot bakgrund av personuppgifts-&lt;br&gt;lagens bestämmelser, att ändamålen med behandling av personuppgifter -&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såvitt gäller beskattnings-, tull- och exekutionsverksamhetema - indelas i Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;primära och sekundära ändamål. Syftet är att det klart och tydligt skall&lt;br&gt;framgå för vilka ändamål behandling av personuppgifter far ske. Den&lt;br&gt;första kategorin uppgifter är de som avser den verksamhet som bedrivs&lt;br&gt;av den personuppgiftsansvariga myndigheten. De primära ändamålen&lt;br&gt;styr även vilka uppgifter som skall få föras in i en databas. Den andra&lt;br&gt;kategorin uppgifter är de som behandlas i syfte att lämnas ut till andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt personuppgiftslagen får ett&lt;br&gt;utlämnande av uppgifter inte ske utan att det omfattas av ändamålet med&lt;br&gt;behandlingen av personuppgifter i verksamheten. Det är därför, enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning, lämpligt att även i här aktuella register-&lt;br&gt;författningar dela upp ändamålen på det principiella sätt som skett för&lt;br&gt;behandlingen av personuppgifter i skattemyndigheternas, tullens och&lt;br&gt;kronofogdemyndigheternas verksamheter i primära och sekundära&lt;br&gt;ändamål. Genom att såväl de primära som de sekundära ändamålen anges&lt;br&gt;i registerförfattningen för en viss verksamhet blir det tydligt vilka&lt;br&gt;uppgifter som endast får användas i den egna verksamheten och vilka&lt;br&gt;uppgifter som dessutom får behandlas i syfte att lämna ut dem till andra&lt;br&gt;myndigheter eller enskilda organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som läggs fram här är dock begränsade till sådana&lt;br&gt;sekundära ändamålsbestämmelser som innebär att uppgifter får&lt;br&gt;behandlas i respektive verksamhet för utlämnande till övriga aktörer i det&lt;br&gt;här aktuella informationsutbytet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationsutbytet syftar i första hand till att ge mottagaren ett&lt;br&gt;korrekt underlag för beslut om rätt till en viss förmån (se bet. s. 105-&lt;br&gt;121). Det syftar också till att undvika felaktiga utbetalningar. Här&lt;br&gt;föreslås vidare att uppgifter skall lämnas på eget initiativ från och till&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna om det har betydelse i ett ärende hos mottagaren.&lt;br&gt;Denna möjlighet till uppgiftslämnande på eget initiativ ger stöd för ett&lt;br&gt;utökat informationsutbyte i syfte att kontrollera riktigheten av gjorda&lt;br&gt;utbetalningar. Uppgifter bör därför få lämnas ut till övriga aktörer i syfte&lt;br&gt;att utgöra underlag för beslut i deras verksamhet samt för kontroll av&lt;br&gt;förmåner, ersättningar och andra stöd åt enskild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sekundära ändamålet för sådan behandling av personuppgifter i&lt;br&gt;länsarbetsnämndernas verksamhet föreslås i en ny paragraf, 2 a §, lagen&lt;br&gt;om arbetsformedlingsregister. Där föreskrivs således att uppgifter får&lt;br&gt;behandlas för att tillhandahålla allmänna försäkringskassor, RFV, CSN&lt;br&gt;och arbetslöshetskassor information i syfte att utgöra underlag för beslut&lt;br&gt;om och kontroll av förmåner, ersättningar och andra stöd åt enskild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För socialförsäkringsregistren bör det i en ny paragraf, 3 a §, i&lt;br&gt;socialforsäkringsregisterlagen anges att uppgifter får behandlas i RFV:s&lt;br&gt;och de allmänna försäkringskassornas verksamhet för att tillhandahålla&lt;br&gt;CSN och arbetslöshetskassor information i syfte att utgöra underlag för&lt;br&gt;beslut om och kontroll av förmåner, ersättningar och andra stöd åt&lt;br&gt;enskild. I detta sammanhang är det inte aktuellt med någon reglering av&lt;br&gt;informationsöverföringar från de allmänna försäkringskassorna och RFV&lt;br&gt;till länsarbetsnämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Känsliga uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter som kan lämnas ut från de allmänna försäkringskassorna är&lt;br&gt;t.ex. uppgift om anmälan eller ansökan om en socialförsäkringsförmån&lt;br&gt;och aktuell tidsperiod, omfattning och utbetalat belopp av en beviljad&lt;br&gt;förmån. Sådana uppgifter utgör s.k. särskilda ärendeuppgifter som får&lt;br&gt;registreras enligt 7 § socialforsäkringsregisterlagen även om de skulle&lt;br&gt;vara integritetskänsliga. De i bestämmelsen angivna uppgifterna utgör&lt;br&gt;uppgifter om hälsa som är en känslig uppgift enligt 13 § andra stycket&lt;br&gt;personuppgiftslagen. En sådan uppgift får enligt huvudregeln i&lt;br&gt;sistnämnda paragraf inte behandlas. Särreglering i lag eller förordning&lt;br&gt;gäller dock enligt 2 § personuppgiftslagen framför sistnämnda lag.&lt;br&gt;Vidare kan enligt 20 § personuppgiftslagen regeringen eller den myndig-&lt;br&gt;het regeringen bemyndigar meddela föreskrifter om ytterligare undantag&lt;br&gt;från förbudet att behandla känsliga personuppgifter. Mot denna bakgrund&lt;br&gt;far behandling av personuppgifter i socialförsäkringsärenden ske i&lt;br&gt;enlighet med de föreskrifter som meddelats i socialförsäkringsregister-&lt;br&gt;lagen och socialförsäkringsregisterförordningen även om dessa uppgifter&lt;br&gt;är att bedöma som känsliga i personuppgiftslagens mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behov av en generell översyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang är det endast aktuellt att föreslå ändringar som&lt;br&gt;innebär att behandling av personuppgifter får ske i länsarbetsnämndernas&lt;br&gt;samt RFV:s och de allmänna försäkringskassornas verksamhet genom att&lt;br&gt;uppgifter lämnas ut till övriga aktörer i informationsutbytet. Utredningen&lt;br&gt;har påtalat att det är angeläget att de aktuella registerlagarna, dvs. lagen&lt;br&gt;om arbetsformedlingsregister och socialforsäkringsregisterlagen jämte&lt;br&gt;tillämpliga registerförordningar i sin helhet anpassas till person-&lt;br&gt;uppgiftslagens bestämmelser (bet. s. 259-268).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns behov av att se över om registerbegreppet skall bibehållas,&lt;br&gt;hur ändamålsbestämmelserna för behandling av personuppgifter i dessa&lt;br&gt;verksamheter skall utformas, vilka uppgifter som skall få behandlas i&lt;br&gt;register eller uppgiftssamlingar i respektive verksamhet, t.ex. vilka&lt;br&gt;uppgifter som får behandlas genom att inhämtas från andra, och att se&lt;br&gt;över hur bestämmelserna om information skall vara utformade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Socialdepartementet har en översyn påbörjats av social-&lt;br&gt;försäkringsregisterlagen. I propositionen 2000/01:69 En begränsad&lt;br&gt;översyn av socialforsäkringsregisterlagen (1997:934) föreslås vissa&lt;br&gt;ändringar i syfte att anpassa lagen till personuppgiftslagen. Regeringen&lt;br&gt;har under våren 2001 påbörjat en översyn av registerlagstiftningen inom&lt;br&gt;socialförsäkringens administration i ett vidare perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Näringsdepartementet har en översyn påbörjats av lagen om&lt;br&gt;arbetsformedlingsregister. Avsikten är att anpassa lagen till person-&lt;br&gt;uppgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Utbildningsdepartementet sker en översyn om behandlingen av&lt;br&gt;personuppgifter i CSN:s verksamhet skall regleras i en särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så länge särlagstiftning saknas för behandlingen av personuppgifter i&lt;br&gt;CSN:s och arbetslöshetskassornas verksamhet gäller personuppgiftslagen&lt;br&gt;fullt ut för dessa verksamheter. Det kan därför finnas behov bl.a. av&lt;br&gt;ändrade ändamålsbeskrivningar för behandlingen och av rutinerna för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;information till registrerade i respektive verksamhet. Detta gäller inte Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;bara för att möjliggöra ett utökat informationsutbyte utan för att över&lt;br&gt;huvud taget behandla personuppgifter i dessa verksamheter och för att&lt;br&gt;behandla personuppgifter genom att lämna ut eller hämta in de uppgifter&lt;br&gt;som redan är föremål för ett informationsutbyte i dag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Överföring av information på ADB-medium&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Länsarbetsnämnderna får lämna ut uppgifter&lt;br&gt;som avses i 5 och 11 &amp;nbsp;§§ lagen (1994:459) om arbets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmedlingsregister till arbetslöshetskassorna på medium för&lt;br&gt;automatisk databehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I dagens registerförfattningar anges&lt;br&gt;ofta i vilka fall uppgifter ur ett personregister far lämnas ut till andra&lt;br&gt;myndigheter eller enskilda med hjälp av automatiserad behandling.&lt;br&gt;Personuppgiftslagen (1998:204) innehåller emellertid inte några sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser som direkt tar sikte just på sättet för att lämna ut&lt;br&gt;personuppgifter, dvs. om det sker manuellt eller på medium för&lt;br&gt;automatiserad behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller behandling av personuppgifter inom skatt, tull och&lt;br&gt;exekution har, med undantag för direktåkomst, inte någon särskild&lt;br&gt;reglering skett av uppgiftslämnande på medium för automatiserad&lt;br&gt;behandling till andra myndigheter. Bakgrunden till detta är att&lt;br&gt;behandlingen av uppgifterna i regel är föreskriven i en särskild&lt;br&gt;författning för mottagande myndighet. Mottagande myndighet har i regel&lt;br&gt;inte rättsligt stöd för att behandla uppgifterna annat än i enlighet med de&lt;br&gt;för myndigheten gällande författningarna. Risken är därför liten att en&lt;br&gt;mottagande myndighet skulle behandla personuppgifter som hämtas in&lt;br&gt;på medium för automatiserad behandling på ett sätt som inte är avsett.&lt;br&gt;Därför saknas det anledning att reglera när uppgifter far lämnas ut på&lt;br&gt;medium för automatiserad behandling. Undantag har dock skett för&lt;br&gt;direktåtkomst som regleras särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt gjorde regeringen i propositionen 2000/01:80 Ny&lt;br&gt;socialtjänstlag m.m. den bedömningen att någon regel som tillåter att&lt;br&gt;personuppgifter inom socialtjänsten far lämnas ut på medium för&lt;br&gt;automatiserad behandling inte behöver införas i den föreslagna lagen om&lt;br&gt;behandling av personuppgifter inom socialtjänsten. I propositionen&lt;br&gt;2000/01:95 Lag om vägtrafikregister, m.m., föreslogs endast att&lt;br&gt;utlämnande genom direktåtkomst regleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang är det endast aktuellt att föreslå de ändringar som&lt;br&gt;är nödvändiga för att möjliggöra ett utökat elektroniskt&lt;br&gt;informationsutbyte. Det är därvid lämpligt att utgå från de givna&lt;br&gt;förutsättningarna för utlämnande av uppgifter på medium för&lt;br&gt;automatiserad behandling i registerlagstiftningen. Vid den generella&lt;br&gt;översynen (se kapitel 9) av lagen (1994:459) om arbetsför-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medlingsregister och socialforsäkringsregisterlagen (1997:934) kommer Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;regeringen dock att ta ställning till om en sådan reglering behövs när det&lt;br&gt;gäller sådant utlämnande mellan myndigheter och mellan myndigheter&lt;br&gt;och sådana organ som i sekretesslagens (1980:100) mening är att jäm-&lt;br&gt;ställa med myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allmänna försäkringskassornas och Riksförsäkringsverkets (RFV)&lt;br&gt;inhämtande och utlämnande av personuppgifter från och till övriga&lt;br&gt;aktörer i informationsutbytet har redan i dag stöd i 12 och 17 §§&lt;br&gt;socialforsäkringsregisterlagen. Enligt dessa bestämmelser far uppgifter&lt;br&gt;hämtas in till socialförsäkringsregister från övriga aktörer i informations-&lt;br&gt;utbytet och lämnas ut från ett sådant register till dem om det finns en&lt;br&gt;bestämmelse om sådant uppgiftslämnande i annan lag eller i förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns däremot behov av att göra mindre ändringar i lagen om&lt;br&gt;arbetsformedlingsregister i syfte att möjliggöra ett utökat elektroniskt&lt;br&gt;informationsutbyte mellan länsarbetsnämnderna och arbetslöshets-&lt;br&gt;kassorna. I dag far uppgifter enligt den lagen, såvitt är aktuellt i detta&lt;br&gt;sammanhang, endast utbytas mellan länsarbetsnämnder och allmänna&lt;br&gt;försäkringskassor, RFV och Centrala studiestödsnämndens (CSN).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom behandlingen av personuppgifter i CSN:s och&lt;br&gt;arbetslöshetskassornas verksamhet inte regleras av särskilda&lt;br&gt;författningar, utan av Datainspektionens föreskrifter, saknas möjlighet att&lt;br&gt;vid denna översyn föreslå en reglering av möjligheterna till utlämnande&lt;br&gt;av uppgifter från dessa verksamheter på medium för automatiserad&lt;br&gt;behandling till övriga aktörer i informationsutbytet. Möjligheten för CSN&lt;br&gt;och arbetslöshetskassorna att lämna ut uppgifter till varandra eller till&lt;br&gt;RFV, de allmänna försäkringskassorna och länsarbetsnämnderna regleras&lt;br&gt;av ändamålsbeskrivningama för behandlingen av personuppgifter i&lt;br&gt;respektive verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter i arbetsförmedlingssystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 17 § lagen om arbetsformedlingsregister om utlämnande&lt;br&gt;av uppgifter på medium för automatisk databehandling anger till vilka&lt;br&gt;mottagare uppgifter far lämnas ur arbetsförmedlingsregistret på&lt;br&gt;elektronisk väg. Där föreskrivs bl.a. att i den utsträckning regeringen&lt;br&gt;föreskriver far de uppgifter som avses i 5 och 11 §§ samma lag lämnas ut&lt;br&gt;på medium för automatisk databehandling till de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna, RFV och CSN. I 5 § anges att bl.a. uppgifter om&lt;br&gt;namn och personnummer, arbetslöshet, tidpunkter och händelser vid&lt;br&gt;kontakt med arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsinstitutet samt&lt;br&gt;beslut om arbetsmarknadspolitisk åtgärd far registreras. Regeringen har&lt;br&gt;meddelat föreskrifter i 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ förordningen (1994:460) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsformedlingsregister som innebär att vissa angivna uppgifter får&lt;br&gt;lämnas ut till RFV, de allmänna försäkringskassorna och CSN. Enligt 11&lt;br&gt;§ lagen om arbetsformedlingsregister far ett arbetsformedlingsregister&lt;br&gt;innehålla även tidsuppgifter om registrerade förhållanden samt de&lt;br&gt;tekniska och administrativa uppgifter som behövs för att tillgodose&lt;br&gt;ändamålen med registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetskassorna är däremot inte angivna som mottagare av&lt;br&gt;information från länsarbetsnämnderna. Detta innebär att den elektroniska&lt;br&gt;informationsöverföring som sker i dag från länsarbetsnämnderna till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetslöshetskassorna rörande de som är anmälda som arbetssökande, Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;avanmälda som arbetssökande eller som anvisats ett&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiskt program (se bet. s. 107-109) saknar stöd i&lt;br&gt;bestämmelsen. Informationsutbytet bygger i stället på det tillstånd som&lt;br&gt;Datainspektionen meddelat för arbetslöshetskassornas register. Detta&lt;br&gt;tillstånd upphör dock att gälla senast den 1 oktober 2001. Eftersom&lt;br&gt;utgångspunkten är att myndigheters behandling av uppgifter skall vara&lt;br&gt;reglerad i lag (prop. 1997/98:44 s. 41, bet. 1997/98:KU18, rskr.&lt;br&gt;1997/98:180, prop. 1990/91:60 s. 50, bet. 199O/91:KU11 s. 11, rskr.&lt;br&gt;1990/91:160) bör det införas en föreskrift i 17 § lagen om&lt;br&gt;arbetsformedlingsregister som ger länsarbetsnämnderna en möjlighet att&lt;br&gt;på sätt som sker i dag, lämna uppgifter på medium för automatisk&lt;br&gt;databehandling till arbetslöshetskassorna. Uppgifter bör kunna lämnas ut&lt;br&gt;till arbetslöshetskassorna i den utsträckning som i dag sker till de&lt;br&gt;allmänna försäkringskassorna och CSN. De uppgifter som far lämnas ut&lt;br&gt;till de allmänna försäkringskassorna och CSN är, som redan nämnts, de&lt;br&gt;uppgifter i 5 och 11 §§ lagen om arbetsformedlingsregister som&lt;br&gt;regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har för avsikt att anpassa bestämmelsen i 4 § förordningen&lt;br&gt;om arbetsformedlingsregister så att det föreskrivs att de uppgifter som, i&lt;br&gt;enlighet med vad som beskrivits ovan, far lämnas ut på medium för&lt;br&gt;automatisk databehandling till allmänna försäkringskassor, RFV och&lt;br&gt;CSN även får lämnas ut till arbetslöshetskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter länsarbetsnämnderna är skyldiga att lämna ut till&lt;br&gt;allmänna försäkringskassor, CSN och, enligt här lämnade förslag, även&lt;br&gt;till arbetslöshetskassor är endast de uppgifter som framgår av en&lt;br&gt;författningsreglerad uppgiftsskyldighet i lag eller förordning. När det&lt;br&gt;gäller informationsutbytet med arbetslöshetskassorna styrs uppgifts-&lt;br&gt;skyldigheten av bestämmelserna i förslaget till 48 a § lagen om&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring. Detta innebär att även om uppgifter om t.ex.&lt;br&gt;arbetslöshet far lämnas ut på medium för automatiserad behandling till&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna enligt lagen om arbetsformedlingsregister och&lt;br&gt;förordningen om arbetsformedlingsregister så begränsas denna möjlighet&lt;br&gt;till de uppgifter som skall lämnas ut med stöd av 48 a § lagen om&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring och de föreskrifter regeringen meddelar med stöd&lt;br&gt;av denna paragraf. Andra uppgifter om den sökandes arbetslöshet än de&lt;br&gt;som länsarbetsnämnderna är skyldiga att lämna ut till&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna kan endast lämnas ut på medium för automatiserad&lt;br&gt;behandling efter det att en sekretessprövning gjorts enligt 7 kap. 10 §&lt;br&gt;sekretesslagen eller efter en tillämpning av bestämmelserna i 1 kap. 5 §&lt;br&gt;eller 14 kap. 3 § samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör bedömningen att de uppgifter som i det aktuella&lt;br&gt;informationsutbytet hämtas in till arbetsförmedlingsregistren har stöd i&lt;br&gt;14 § lagen om arbetsformedlingsregister. Enligt den bestämmelsen får&lt;br&gt;uppgifter om utbetalningar hämtas in från RFV, de allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassorna, CSN och arbetslöshetskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Direktåtkomst till elektroniskt lagrad&lt;br&gt;information&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Riksförsäkringsverket, de allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassorna, Centrala studiestödsnämnden och arbetslöshetskassorna får&lt;br&gt;ha direktåtkomst till uppgifter i länsarbetsnämndernas verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala studiestödsnämnden och arbetslöshetskassorna får ha&lt;br&gt;direktåtkomst till uppgifter i Riksförsäkringsverkets och de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassornas verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktåtkomsten får endast ske för det ändamål som uppställts för&lt;br&gt;behandling av personuppgifter i utlämnarens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen meddelar föreskrifter om vilka uppgifter direktåtkoms-&lt;br&gt;ten får omfatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser tillstyrker eller&lt;br&gt;har inget att erinra mot utredningens förslag om direktåtkomst. De enda&lt;br&gt;remissinstanser som motsätter sig direktåtkomst är Justitiekanslern (JK),&lt;br&gt;Sveriges Arbetares Arbetslöshetskassa och Göteborgs Lokala&lt;br&gt;Samorganisation av Sveriges Arbetares Centralorganisation. JK anser&lt;br&gt;att förslagen om direktåtkomst ur principiell synpunkt inte kan godtas.&lt;br&gt;Enligt JK utgör direktåtkomst till uppgifter en särskilt integritetskänslig&lt;br&gt;åtgärd genom den utlämnande myndighetens totala avsaknad av kontroll&lt;br&gt;över uppgiftslämnandet. Direktåtkomst är, enligt JK, inte förenligt med&lt;br&gt;sekretesslagens bestämmelser att det är den utlämnande myndigheten&lt;br&gt;som har att pröva om en uppgift kan lämnas ut. Denna huvudprincip&lt;br&gt;påverkas, enligt JK, inte av att sekretessen bryts när uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;följer av författning. Datainspektionen anser att det ur integritets-&lt;br&gt;synpunkt kan vara acceptabelt att uppgifterna görs tillgängliga för&lt;br&gt;mottagaren genom s.k. direktåtkomst under förutsättning att&lt;br&gt;informationsöverföringen begränsas till mindre integritetskänsliga&lt;br&gt;uppgifter. Kammarrätten i Göteborg anser att integriteten kommer att&lt;br&gt;kunna upprätthållas vid dem föreslagna författningsändringarna. Enligt&lt;br&gt;Försäkringskasseförbundet förutsätter utvecklingen av ärendehanterings-&lt;br&gt;systemen hos de allmänna försäkringskassorna att informationsutbyte&lt;br&gt;kan ske genom direktåtkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Med direktåtkomst avses att&lt;br&gt;information är tillgänglig för en användare för att på egen hand söka i&lt;br&gt;den och få svar på frågor, dock utan att själv kunna påverka innehållet.&lt;br&gt;Direktåtkomsten kan ge användaren en möjlighet att även hämta hem&lt;br&gt;informationen till sitt eget system och bearbeta den där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I registerförfattningar har direktåtkomst i regel beskrivits som en&lt;br&gt;möjlighet till direktåtkomst till uppgifter i register. Detta gäller&lt;br&gt;exempelvis i här aktuella registerförfattningar, dvs. lagen om&lt;br&gt;arbetsformedlingsregister (1994:459) och socialforsäkringsregisterlagen&lt;br&gt;(1997:934). I dag finns det dock i viss utsträckning även föreskrifter om&lt;br&gt;direktåtkomst till uppgifter eller uppgiftssamlingar i sig. I&lt;br&gt;informationsutbytet mellan de allmänna försäkringskassorna,&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket (RFV), Centrala studiestödsnämnden (CSN),&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;länsarbetsnämnderna och arbetslöshetskassorna är det endast Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;direktåtkomst till särskilt utvalda och mindre integritetskänsliga uppgifter&lt;br&gt;som är aktuellt. Direktåtkomsten avser framfor allt de uppgifter som&lt;br&gt;varje aktör i informationsutbytet har rätt att inhämta med stöd av en&lt;br&gt;författningsreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktåtkomst har traditionellt sett ansetts innebära att uppgifter&lt;br&gt;lämnas ut utan att den utlämnande myndigheten eller det utlämnande&lt;br&gt;organet i det enskilda fallet har kontroll över vilka uppgifter som lämnas&lt;br&gt;ut, varför det från integritetsskyddssynpunkt ansetts vara av stor&lt;br&gt;betydelse att särskilt reglera frågor om tillgång till uppgifterna genom&lt;br&gt;direktåtkomst i registerlagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober&lt;br&gt;1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av&lt;br&gt;personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter&lt;br&gt;(dataskyddsdirektivet) och personuppgiftslagen (1998:204) innehåller&lt;br&gt;däremot inte några särskilda bestämmelser som tar sikte just på sättet för&lt;br&gt;att lämna ut personuppgifter, vare sig det sker manuellt, på medium för&lt;br&gt;automatiserad behandling eller genom att mottagaren har direktåtkomst&lt;br&gt;till elektroniskt lagrade uppgifter hos utlämnaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dataskyddsdirektivet och personuppgiftslagen innehåller dock&lt;br&gt;bestämmelser som anses innebära begränsningar i möjligheten att lämna&lt;br&gt;ut uppgifter genom direktåtkomst. Dessa begränsningar finns särskilt i&lt;br&gt;personuppgiftlagens 9 § första stycket d, e och f som anger att&lt;br&gt;personuppgifter inte far behandlas för något ändamål som är oförenligt&lt;br&gt;med det för vilket uppgifterna samlades in, att de personuppgifter som&lt;br&gt;behandlas skall vara adekvata och relevanta i förhållande till ändamålen&lt;br&gt;med behandlingen samt att inte fler personuppgifter far behandlas än som&lt;br&gt;är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den teknik som i dag används för överföring på medium för&lt;br&gt;automatiserad behandling innebär att data utbyts nattetid och att begärd&lt;br&gt;information skickas från de interna registren till en brevlåda hos&lt;br&gt;uppgiftslämnaren. Den fördröjning i uppgiftslämnandet som är inbyggd i&lt;br&gt;tekniken innebär en teoretisk möjlighet för utlämnaren att kontrollera&lt;br&gt;vilken information som skall lämnas ut. Sekretessprövningen, eller&lt;br&gt;prövningen av vilka uppgifter som omfattas av en författningsreglerad&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet och därmed skall lämnas ut utan någon&lt;br&gt;sekretessprövning, sker dock i praktiken i samband med att förbindelsen&lt;br&gt;upprättas. Detta gäller såväl vid direktåtkomst som vid sådant&lt;br&gt;utlämnande på automatiserad väg som sker i dag via telenätet. Någon&lt;br&gt;ytterligare prövning av uppgifterna i samband med utlämnandet sker inte&lt;br&gt;vid dagens överföringar över telenätet, även om det på grund av&lt;br&gt;fördröjningen i systemen är teoretiskt möjligt att göra en sådan prövning.&lt;br&gt;Det kan således, som regeringen redan angett i propositionen 2000/01:33&lt;br&gt;Behandling av personuppgifter inom skatt, tull och exekution, vara svårt&lt;br&gt;att dra en gräns mellan direktåtkomst och andra former för utlämnande.&lt;br&gt;Den tekniska utvecklingen har lett till att skillnaderna mellan&lt;br&gt;direktåtkomst och annat uppgiftslämnande på automatiserad väg blir så&lt;br&gt;små att det kan vara svårt att motivera särskilda regler för direktåtkomst.&lt;br&gt;I nämnda proposition gjorde regeringen dock den bedömningen att det&lt;br&gt;inte fanns skäl att frångå den princip som gäller idag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör samma bedömning när det gäller den översyn av Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;registerlagstiftningen som det är fråga om i detta sammanhang. Det&lt;br&gt;föreslås därför att det görs en åtskillnad mellan direktåtkomst och annan&lt;br&gt;form av uppgiftslämnande på automatiserad väg i lagen om&lt;br&gt;arbetsformedlingsregister och i socialforsäkringsregisterlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande reglering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktåtkomst till de olika socialförsäkringsregistren är reglerat i 14 §&lt;br&gt;socialforsäkringsregisterlagen, men det begrepp som används är direkt&lt;br&gt;åtkomst. I lagen om arbetsformedlingsregister används i stället begreppet&lt;br&gt;terminalåtkomst. Terminalåtkomst regleras i 16 § lagen om arbetsför-&lt;br&gt;medlingsregister. Direktåtkomsten till dessa register är kraftigt&lt;br&gt;begränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som förs gemensamt för RFV och de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna får enligt 14 § socialforsäkringsregisterlagen i&lt;br&gt;princip endast RFV respektive de allmänna försäkringskassorna ha&lt;br&gt;direktåtkomst till. Under vissa förutsättningar får dock även&lt;br&gt;Premiepensionsmyndigheten ha direktåtkomst till sådan register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 16 § lagen om arbetsformedlingsregister får endast den&lt;br&gt;offentliga arbetsförmedlingen eller det arbetsmarknadsinstitut som får&lt;br&gt;föra ett arbetsformedlingsregister ha terminalåtkomst till registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen i bägge registerförfattningama har skett mot bakgrund av&lt;br&gt;ståndpunkten att åtkomsten av integritetshänsyn inte bör vara vidare än&lt;br&gt;vad som behövs med hänsyn till den verksamhet för vilken registret förs&lt;br&gt;(prop. 1993/94:235 s. 29, bet. 1993/94:AU24, rskr. 1993/94:330 och&lt;br&gt;prop. 1996/97:155 s. 58-59, bet. 1997/98:SfU5, rskr. 1997/98:52). Ett&lt;br&gt;exempel på den kraftiga begränsningen vad gäller åtkomst är att AMS&lt;br&gt;inte har direktåtkomst till uppgifter i arbetsformedlingsregister utan&lt;br&gt;endast till styrelsens centrala statistikregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns dock anledning att här betona att dessa begränsade&lt;br&gt;möjligheter till direktåtkomst avser i såväl lagen om arbetsför-&lt;br&gt;medlingsregister som i socialforsäkringsregisterlagen åtkomsten till hela&lt;br&gt;register. Någon direktåtkomst till ett begränsat antal, särskilt utvalda och&lt;br&gt;mindre integritetskänsliga uppgifter - vilket är vad som avses i detta&lt;br&gt;sammanhang - regleras inte i någon av lagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behov av direktåtkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning bör de uppgifter i en databas som en&lt;br&gt;myndighet eller, i sekretesslagens mening, med myndighet jämställt&lt;br&gt;organ rutinmässigt får ta del av enligt bestämmelser i lag eller förordning&lt;br&gt;också kunna göras tillgängliga på elektronisk väg. 1 det fall&lt;br&gt;uppgiftslämnandet är författningsreglerat och förutsatt att ett elektroniskt&lt;br&gt;uppgiftslämnande på medium för automatiserad behandling, t.ex. genom&lt;br&gt;direktåtkomst, medges i den särlagstiftning som gäller för behandling av&lt;br&gt;personuppgifter i en viss verksamhet, är det upp till myndigheten eller&lt;br&gt;organet att avgöra mediet för utlämnande. Detta gäller naturligtvis med&lt;br&gt;den begränsningen att myndigheternas tillgång till information om&lt;br&gt;enskilda begränsas till vad som är nödvändigt för att de skall kunna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utföra sina uppgifter. Även om myndigheterna under angivna Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;förutsättningar formellt sett kan välja om uppgifterna skall lämnas ut&lt;br&gt;manuellt eller genom automatiserad behandling eller genom&lt;br&gt;direktåtkomst förutsätter regeringen självfallet att myndigheterna väljer&lt;br&gt;det mest effektiva sättet for informationsöverföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bedöma om en myndighet eller ett organ utanför en viss&lt;br&gt;verksamhet bör fa direktåtkomst till information i verksamheten måste -&lt;br&gt;på sätt som har skett i kapitel 6 - en avvägning göras mellan de skäl som&lt;br&gt;talar för en sådan åtkomst och de integritetsskäl som kan tala mot denna.&lt;br&gt;Vid denna bedömning får hänsynen till den personliga integriteten vägas&lt;br&gt;mot behovet av en ökad effektivitet hos myndigheterna, de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna och arbetslöshetskassorna, möjligheten att kunna ge&lt;br&gt;den enskilde bättre service och intresset av att välfärdssystemen inte&lt;br&gt;undergrävs av fusk och överutnyttjande (se kapitel 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 6 har regeringen på ett samlat sätt tagit ställning till frågan om&lt;br&gt;personlig integritet och gjort en avvägning mellan det intresset och de&lt;br&gt;allmänintressen som talar för ett utökat informationsutbyte. Regeringen&lt;br&gt;har i det kapitlet gjort bedömningen att ett ökat utbyte av information går&lt;br&gt;att förena med kraven på skydd mot oacceptabla intrång i den personliga&lt;br&gt;integriteten. De överväganden som gjorts där har giltighet även vid&lt;br&gt;bedömande av frågan om ökade möjligheter till direktåtkomst är förenligt&lt;br&gt;med dessa krav. Därutöver vill regeringen här särskilt ange vilka&lt;br&gt;ytterligare överväganden som görs vad gäller avvägningen mellan&lt;br&gt;skyddet för den enskildes integritet och behovet av att kunna inhämta&lt;br&gt;uppgifter genom direktåtkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det i detta sammanhang aktuella informationsutbytet är i stor&lt;br&gt;utsträckning föranlett av att de materiella regelverken i de olika systemen&lt;br&gt;är uppbyggda så att ett beslut i ett system förutsätter kunskap om&lt;br&gt;uppgifter som finns i de andra systemen. För att dubbla utbetalningar och&lt;br&gt;andra felaktiga utbetalningar skall kunna undvikas krävs att den&lt;br&gt;handläggare som har att fatta beslut om en förmån på ett enkelt och&lt;br&gt;snabbt sätt kan förvissa sig om att ett korrekt beslut meddelas. Därför&lt;br&gt;måste relevanta uppgifter i så stor utsträckning som möjligt finnas till&lt;br&gt;hands vid beslutsfattandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån en handläggare i dag kontrollerar uppgifter som lämnats av&lt;br&gt;den sökande sker detta ofta på manuell väg genom att denne tar en&lt;br&gt;telefonkontakt med en handläggare på en annan myndighet eller hos ett&lt;br&gt;annat organ. En manuell kontakt tar förhållandevis lång tid i anspråk&lt;br&gt;genom den tidsfördröjning som kan uppstå genom att den handläggare&lt;br&gt;som söks inte alltid är anträffbar och genom att den manuella&lt;br&gt;frågerutinen tar tid i anspråk. Förutom för handläggaren på den&lt;br&gt;myndighet eller det organ som behöver uppgiften gäller detta även för&lt;br&gt;den handläggare som lämnar uppgiften. Det förhållandet att manuella&lt;br&gt;kontroller är tidsödande och omständliga kan många gånger leda till att&lt;br&gt;nödvändig information inte alls tas fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens överföringar på medium för automatiserad behandling sker&lt;br&gt;genom s.k. batch-kömingar och har en tidsfördröjning på ett dygn. Detta&lt;br&gt;innebär att de uppgifter som inhämtats från ett annat system är i vart fall&lt;br&gt;en dag gamla när handläggaren av ett ärende fattar beslut med stöd av&lt;br&gt;dessa. Om det inträffat en förändring från den dag då uppgifterna&lt;br&gt;inhämtades (dag 1) och den dag då beslutet fattades (dag 2) får&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mottagande myndighet kännedom om det forst vid den batch-köming Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;som sker dagen efter det att ett beslut i ett ärende har fattats (dag 3). Det&lt;br&gt;forhållandet att uppgifterna vid beslutstillfället är inaktuella, kan fa till&lt;br&gt;följd att en tilläggsutbetalning sker eller att ett ärende om återkrav inleds.&lt;br&gt;Handläggningen drar då ut på tiden och det kan vara svårt att i efterhand&lt;br&gt;kräva och få tillbaka felaktigt utbetalda belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredningen närmare beskrivit sker dagens informations-&lt;br&gt;inhämtning i de flesta fall för att mottagaren skall få underlag for att&lt;br&gt;kunna fatta beslut i ett ärende (se bet. s. 105-106). Endast i några få fall&lt;br&gt;syftar informationsutbytet till att förhindra dubbla och andra felaktiga&lt;br&gt;utbetalningar. I enstaka fall sker en kontinuerlig kontroll av riktigheten i&lt;br&gt;beslutsunderlaget i ett system genom att ändringsuppgifter skickas från&lt;br&gt;ett annat system. Det myndighetsövergripande behovet att kontrollera att&lt;br&gt;inte dubbla utbetalningar och andra felaktiga utbetalningar sker har inte&lt;br&gt;varit det primära målet med dagens informationsöverföringar. Dagens&lt;br&gt;elektroniska informationsutbyte har således inte i någon större&lt;br&gt;utsträckning inneburit att rutiner för önskvärd kontroll har skapats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom möjlighet till direktåtkomst till informationen kan dagens&lt;br&gt;ärendehantering ytterligare effektiviseras, handläggningstidema förkortas&lt;br&gt;avsevärt och framför allt kan servicen mot den enskilde förbättras.&lt;br&gt;Möjligheten att snabbt erhålla ett beslut är många gånger av avgörande&lt;br&gt;betydelse for den sökande där förmånen i fråga kan vara den enda eller&lt;br&gt;största inkomstkällan. Förseningar i beslutsfattandet på grund av den&lt;br&gt;fördröjning som inhämtandet av informationen innebär kan därför få&lt;br&gt;långtgående konsekvenser for den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framför allt blir det genom direktåtkomst möjligt att utforma effektiva&lt;br&gt;rutiner för kontroll i pågående ärenden av lämnade uppgifter. För en&lt;br&gt;sådan kontroll krävs ett informationsutbyte som inte har den tidsutdräkt&lt;br&gt;som dagens överföringar medför. För att dubbla utbetalningar och andra&lt;br&gt;felaktiga utbetalningar skall kunna undvikas krävs att den handläggare&lt;br&gt;som har att fatta beslut om en förmån inför beslutsfattandet på ett enkelt&lt;br&gt;och snabbt sätt kan förvissa sig om att ett korrekt beslut meddelas. Detta&lt;br&gt;förutsätter att relevanta uppgifter i så stor utsträckning som möjligt blir&lt;br&gt;åtkomliga genom direktåtkomst. En kontroll i motsvarande omfattning är&lt;br&gt;inte realistisk med dagens överföringar, särskilt med tanke på de stora&lt;br&gt;informationsmängder som skulle behöva överföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktåtkomst ger, enligt regeringen, en möjlighet för myndigheterna&lt;br&gt;att på ett enkelt och tidseffektivt sätt förverkliga riksdagens krav på stärkt&lt;br&gt;kontroll av utbetalning av statliga medel. Starka skäl talar således för en&lt;br&gt;utökad möjlighet till direktåtkomst när det gäller informationsutbytet&lt;br&gt;mellan de allmänna försäkringskassorna, RFV, CSN, länsarbets-&lt;br&gt;nämnderna och arbetslöshetskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som skall omfattas av direktåtkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang avser direktåtkomsten ett begränsat antal, särskilt&lt;br&gt;utvalda och mindre integritetskänsliga uppgifter. Det är inte fråga om&lt;br&gt;direktåtkomst till hela register. Det är endast sådana uppgifter som&lt;br&gt;mottagaren behöver i sin verksamhet som skall vara möjliga att lämna ut&lt;br&gt;till denne genom direktåtkomst till utlämnarens elektroniskt lagrade&lt;br&gt;information. Den tekniska utvecklingen har medfört att det i dag finns&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förutsättningar att på ett tekniskt säkert sätt överföra skiktad information,&lt;br&gt;dvs. särskilt utvalda uppgifter, till någon annan. Dessa uppgifter överförs&lt;br&gt;till en speciell fil som kan bli åtkomlig för direktåtkomst. Den myndighet&lt;br&gt;eller det organ som har behov av vissa uppgifter i sin verksamhet, t.ex.&lt;br&gt;tidsperiod, omfattning och utbetalat belopp avseende sjukpenning eller&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning, kan därefter på elektronisk väg ta del av dessa&lt;br&gt;uppgifter genom direktåtkomst utan att de övriga och mer&lt;br&gt;integritetskänsliga uppgifter som finns lagrade elektroniskt i ärendet,&lt;br&gt;t.ex. sjukdomsbilden eller orsaken till arbetslösheten, lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktåtkomst och utlämnarens kontroll över uppgifterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det argument som brukar åberopas mot direktåtkomst avser det&lt;br&gt;förhållandet att sekretesskyddet i regel ser olika ut i olika verksamheter&lt;br&gt;eller att det saknas möjlighet att göra en sekretessprövning av uppgifter i&lt;br&gt;ett enskilt ärende innan dessa lämnas ut. Dessa argument väger dock&lt;br&gt;mindre tungt såvitt gäller informationsutbytet mellan de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna, RFV, CSN, länsarbetsnämnderna och arbetslöshets-&lt;br&gt;kassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det här aktuella informationsutbytet blir det inte aktuellt med någon&lt;br&gt;sekretessprövning eftersom informationsutbytet bygger på en&lt;br&gt;författningsreglerad uppgiftsskyldighet för var och en. Detta medför att&lt;br&gt;uppgifter skall lämnas ut, utan hinder av sekretess. Det saknar betydelse&lt;br&gt;att uppgifter i arbetsförmedlingsärenden har ett starkare sekretesskydd än&lt;br&gt;i övriga verksamheter eftersom sekretessen, även i arbetsförmedlings-&lt;br&gt;ärenden, bryts genom uttryckliga bestämmelser om uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;för länsarbetsnämnderna. Redan vid införandet av en bestämmelse om&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet för en myndighet, i vars verksamhet en stark sekretess&lt;br&gt;gäller, gör statsmakterna bedömningen att vissa uppgifter skall få lämnas&lt;br&gt;ut till en verksamhet där en svagare sekretess gäller och att denna&lt;br&gt;svagare sekretess utgör ett tillräckligt skydd för de utlämnade&lt;br&gt;uppgifterna. När det gäller informationsutbytet mellan läns-&lt;br&gt;arbetsnämnderna och arbetslöshetskassorna har regeringen inledningsvis&lt;br&gt;i avsnitt 8.1 gjort den bedömningen att vissa uppgifter som finns hos&lt;br&gt;länsarbetsnämnderna har ett tillräckligt skydd i arbetslöshetskassornas&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom sekretesslagen bygger på att rutinmässigt informationsutbyte&lt;br&gt;mellan myndigheter och mellan myndigheter och med dem i&lt;br&gt;sekretesslagens mening jämställda organ skall vara författningsreglerat,&lt;br&gt;kommer någon sekretessprövning i regel inte att bli aktuell även om&lt;br&gt;behovet av information i framtiden skulle komma att avse delvis andra&lt;br&gt;uppgifter än de som i dag omfattas av författningsregleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett argument för att det ändå bör göras åtskillnad mellan direktåtkomst&lt;br&gt;och andra former av utlämnande är, som JK angett, att direktåtkomst&lt;br&gt;innebär att den ansvariga myndigheten lämnar ut uppgifter utan att i det&lt;br&gt;enskilda ärendet ha kontroll över vilka uppgifter som lämnas ut. Detta&lt;br&gt;argument avser i första hand det fall att en sekretessprövning är aktuell&lt;br&gt;och grundar sig på att någon skadebedömning av varje enskild uppgift,&lt;br&gt;av tekniska skäl, inte kan göras vid uppgiftslämnande genom&lt;br&gt;direktåtkomst till elektroniskt lagrad information. Utlämnande myndighet&lt;br&gt;eller organ måste vid ett sådant uppgiftslämnande göra en preliminär&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sekretessprövning, dvs. en bedömning på förhand av vilka uppgifter som Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;kan lämnas ut. Detta kan ske t.ex. i samband med att uppgiftslämnaren&lt;br&gt;beslutar att göra informationen tillgänglig genom direktåtkomst i en&lt;br&gt;särskild databas för uppgiftslämnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det här aktuella informationsutbytet är någon sekretessprövning dock&lt;br&gt;inte aktuell varför det av JK anförda argumentet har mindre relevans än&lt;br&gt;det annars skulle ha. Vad som skall prövas är i stället vilka uppgifter som&lt;br&gt;omfattas av det författningsreglerade informationsutbytet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I informationsutbytet med arbetslöshetskassorna innebär det att t.ex.&lt;br&gt;länsarbetsnämnderna har att pröva vilka uppgifter som skall lämnas ut&lt;br&gt;enligt förslaget till 48 a § lagen om arbetslöshetsförsäkring och de&lt;br&gt;föreskrifter som regeringen meddelar med stöd av den bestämmelsen.&lt;br&gt;För de allmänna försäkringskassorna innebär det att de i informations-&lt;br&gt;utbytet med arbetslöshetskassorna har att pröva vilka uppgifter som&lt;br&gt;omfattas av uppgiftsskyldigheten enligt förslaget till 48 c § lagen om&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring och de föreskrifter som regeringen meddelar med&lt;br&gt;stöd av den bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid rutinmässigt uppgiftslämnande på elektronisk väg kan denna&lt;br&gt;prövning endast ske i samband med att den elektroniska förbindelsen&lt;br&gt;upprättas. Argumentet om utlämnarens bristande kontroll kan, som JK&lt;br&gt;anfört, visserligen åberopas även mot att uppgifter som omfattas av en&lt;br&gt;författningsreglerad uppgiftsskyldighet skall fa lämnas ut genom&lt;br&gt;direktåtkomst. Sättet och tidpunkten för bedömningen av vilka uppgifter&lt;br&gt;som skall lämnas ut vid utlämnande genom direktåtkomst skiljer sig dock&lt;br&gt;inte på något avgörande sätt från den som skall ske vid de författnings-&lt;br&gt;reglerade informationsöverföringar som sker över telenätet i dag. Vid&lt;br&gt;dagens överföringar på medium för automatiserad behandling sker&lt;br&gt;prövningen av vilka slags uppgifter som kan eller skall lämnas ut på&lt;br&gt;förhand, i anslutning till att förbindelsen upprättas. Någon ytterligare&lt;br&gt;prövning av om uppgifterna kan eller skall lämnas ut sker inte i det&lt;br&gt;enskilda ärendet. Argumentet om bristande kontroll för utlämnaren kan&lt;br&gt;därför anföras även mot det utlämnande som sker med dagens teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Argumentet att utlämnaren inte har möjlighet att i det enskilda ärendet&lt;br&gt;kontrollera vilka uppgifter som lämnas ut kan mot denna bakgrund&lt;br&gt;användas såväl mot utlämnande genom direktåtkomst som mot&lt;br&gt;utlämnande som sker redan i dag på automatiserad väg i annan form.&lt;br&gt;Eftersom argumentet inte har varit ett vägande skäl mot att uppgifter får&lt;br&gt;lämnas ut på automatiserad väg i annan form än genom direktåtkomst,&lt;br&gt;anser regeringen det inte heller vara ett vägande skäl mot att utlämnande&lt;br&gt;får ske genom direktåtkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktåtkomst bör tillåtas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det i detta sammanhang aktuella informationsutbytet avser endast sådan&lt;br&gt;information som mottagaren behöver för att fatta beslut i ärenden om&lt;br&gt;förmåner, ersättningar och andra stöd. Detta är vissa uppgifter som&lt;br&gt;konkretiseras i lag och förordning. Vidare är det tekniskt möjligt att&lt;br&gt;genom direktåtkomst lämna ut skiktad information, dvs. särskilt utvalda&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att en myndighet får direktåtkomst till uppgifter i en&lt;br&gt;annan myndighets verksamhet är inte något unikt. Kronofogde-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigheterna har exempelvis sedan länge haft direktåtkomst till Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;uppgifter i skattemyndigheternas verksamhet. Numera har även&lt;br&gt;Tullverket fatt direktåtkomst till uppgifter i beskattningsdatabasen.&lt;br&gt;Dessutom har skattemyndigheterna, vilkas direktåtkomst till uppgifter i&lt;br&gt;beskattningsverksamheten tidigare var regionanknuten, fatt tillgång till&lt;br&gt;uppgifter i en för riket gemensam beskattningsdatabas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktåtkomst till elektroniskt lagrad information innebär inte att&lt;br&gt;samtliga anställda har tillgång till uppgifterna. Tvärtom medför&lt;br&gt;personuppgiftlagens allmänna bestämmelser om grundläggande krav på&lt;br&gt;och säkerhet vid behandling m.m. att olika åtgärder måste vidtas som&lt;br&gt;förhindrar missbruk. Det kan t.ex. innebära att åtkomst till uppgifter är&lt;br&gt;starkt begränsad till olika behörighetsnivåer, vilket i sin tur innebär att&lt;br&gt;det i slutändan är ett begränsat antal personer som har tillgång till&lt;br&gt;uppgifterna. Direktåtkomst ställer krav på att den i fråga om&lt;br&gt;säkerhetsåtgärder personuppgiftsansvariga myndigheten eller organet&lt;br&gt;sätter upp klara och tydliga gränser i fråga om vilka personer som skall&lt;br&gt;ha tillgång till uppgifterna. Direktåtkomsten förutsätter också att&lt;br&gt;information kan överföras på ett tekniskt säkert sätt. Under sådana&lt;br&gt;förutsättningar blir riskerna för oacceptabla integritetsintrång begränsade&lt;br&gt;och de bör inte förhindra möjligheterna att bedriva en effektiv&lt;br&gt;verksamhet med utnyttjande av de fördelar som ny teknik ger för&lt;br&gt;myndigheterna, de allmänna försäkringskassorna och arbetslöshets-&lt;br&gt;kassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anser regeringen att direktåtkomst bör tillåtas till&lt;br&gt;vissa uppgifter som behövs i handläggningen av skilda förmåner. Detta&lt;br&gt;förutsätter dock att tillgången ges på ett sätt som tar tillräcklig hänsyn till&lt;br&gt;integritetsskyddsaspektema. Med den reglering som föreslås nedan&lt;br&gt;menar regeringen att något oacceptabelt intrång i den enskildes&lt;br&gt;personliga integritet inte behöver ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av bestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktåtkomst till elektroniskt lagrad information är ett sådant&lt;br&gt;utlämnande på medium för automatiserad behandling som länge ansetts&lt;br&gt;innebära särskilda risker ur integritetssynpunkt. Det bör därför ankomma&lt;br&gt;på riksdagen att ta ställning till i vilka fall direktåtkomst bör medges.&lt;br&gt;Förutsättningarna för direktåtkomst till elektroniskt lagrad information i&lt;br&gt;länsarbetsnämndernas samt RFV:s och de allmänna försäkringskassornas&lt;br&gt;verksamhet bör således anges i lag (jfr a. prop. 2000/01:33 och prop.&lt;br&gt;2000/01:95 Lag om vägtrafikregister, m.m. En annan lösning har dock&lt;br&gt;valts i prop. 2000/01:80 Ny socialtjänstlag m.m. där regeringen gjorde&lt;br&gt;bedömningen att föreskrifter om direktåtkomst till personuppgifter som&lt;br&gt;behandlas automatiserat inom socialtjänsten kan meddelas av regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet regeringen bestämmer).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att RFV, de allmänna försäkringskassorna, CSN&lt;br&gt;och arbetslöshetskassorna far ha direktåtkomst till uppgifter i&lt;br&gt;länsarbetsnämndernas verksamhet. Detta bör regleras i en särskild&lt;br&gt;paragraf, 16 a §, i lagen om arbetsformedlingsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår vidare att CSN och arbetslöshetskassorna far ha&lt;br&gt;direktåtkomst till uppgifter i RFV:s och de allmänna försäkrings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kassornas verksamhet. Detta bör regleras i en ny paragraf, 14 a §, Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;socialforsäkringsregisterlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår slutligen att direktåtkomsten endast far ske för det&lt;br&gt;ändamål som uppställts för behandlingen av personuppgifter i&lt;br&gt;utlämnarens verksamhet, dvs. för att utgöra underlag hos mottagaren för&lt;br&gt;beslut om och kontroll av förmåner, ersättningar och andra stöd åt&lt;br&gt;enskild. Detta ändamål framgår av förslagen till särskilda bestämmelser i&lt;br&gt;2 a § lagen om arbetsformedlingsregister och 3 a § socialförsäkrings-&lt;br&gt;registerlagen (se kapitel 9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning är det lämpligt att i lag ange de yttre&lt;br&gt;ramarna för vilka uppgifter som får överföras genom direktåtkomst. Det&lt;br&gt;bör lämpligen ske genom att det i 16 a § lagen om arbets-&lt;br&gt;förmedlingsregister anges att direktåtkomsten avser uppgifter i 5 och&lt;br&gt;11 §§ samma lag och att det i 14 a § socialforsäkringsregisterlagen anges&lt;br&gt;att direktåtkomsten avser uppgifter i 6 och 7 §§ samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 § lagen om arbetsformedlingsregister anges vilka uppgifter om en&lt;br&gt;arbetssökande som far registreras i registret. Utöver uppgifter om den&lt;br&gt;registrerades namn, personnummer och adress får man där ta in uppgifter&lt;br&gt;om bl.a. arbetslöshet, tillhörighet till arbetslöshetskassa, tidpunkter och&lt;br&gt;händelser vid kontakt med arbetsförmedlingen och arbetsmarknads-&lt;br&gt;institutet och beslut om arbetsmarknadspolitisk åtgärd. 1 11 § samma lag&lt;br&gt;föreskrivs vidare att ett arbetsformedlingsregister även för innehålla&lt;br&gt;tidsuppgifter om registrerade förhållanden samt de tekniska och&lt;br&gt;administrativa uppgifter som behövs för att tillgodose ändamålen med&lt;br&gt;registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 § socialforsäkringsregisterlagen anges att allmänna och särskilda&lt;br&gt;ärendeuppgifter far registreras om personer i socialförsäkringsregister.&lt;br&gt;Med allmänna ärendeuppgifter avses identifierings- och adressuppgifter&lt;br&gt;samt uppgifter om kön, civilstånd, medborgarskap och födelseort. Med&lt;br&gt;särskilda ärendeuppgifter avses uppgifter om sådana ekonomiska och&lt;br&gt;personliga förhållanden som har betydelse för bl.a. RFV:s och de&lt;br&gt;allmänna försäkringskassornas handläggning av ärenden. I 7 § andra&lt;br&gt;stycket samma lag föreskrivs att vissa särskilda ärendeuppgifter får&lt;br&gt;registreras. Det är, såvitt är aktuellt i detta sammanhang, uppgifter om&lt;br&gt;förekomsten av ansökan eller anmälan i ärenden hos RFV och de&lt;br&gt;allmänna försäkringskassorna, tidpunkter, tidsperioder och belopp&lt;br&gt;avseende ersättningar och för ersättningsgrundande förhållanden i sådana&lt;br&gt;ärenden. Det är vidare uppgiften om att den registrerade får aktivitetsstöd&lt;br&gt;enligt förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen att med stöd av sin restkompetens&lt;br&gt;närmare ange de konkreta uppgifter som skall få lämnas ut genom&lt;br&gt;direktåtkomst. En erinran härom bör tas in i registerförfattningama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har för avsikt att, genom att införa nya bestämmelser i&lt;br&gt;förordningen om arbetsformedlingsregister och socialförsäkringsregister-&lt;br&gt;förordningen, reglera vilka uppgifter som skall få lämnas ut genom&lt;br&gt;direktåtkomst. Det kommer att ske på i huvudsak det sätt och med det&lt;br&gt;innehåll som utredningen föreslagit, dvs. genom att det i nämnda&lt;br&gt;förordningar anges till vilka av de uppgifter som räknas upp i 5 § lagen&lt;br&gt;om arbetsformedlingsregister respektive i 6 § och 7 § andra stycket&lt;br&gt;socialforsäkringsregisterlagen som direktåtkomst medges (se bet. s. 52,&lt;br&gt;54 och 288-289 och bilaga 2 i denna proposition). Vad gäller de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifter som skall få lämnas ut genom direktåtkomst till Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;arbetsförmedlingsregistret är det i dagsläget huvudsakligen fråga om&lt;br&gt;uppgifter om namn och personnummer samt vissa uppgifter rörande den&lt;br&gt;sökandes arbetslöshet och att en anvisning till ett arbetsmarknadspolitiskt&lt;br&gt;program skett. På motsvarande sätt är det endast aktuellt att medge&lt;br&gt;direktåtkomst till socialförsäkringsregistret såvitt avser uppgifter om&lt;br&gt;namn, personnummer, förekomsten av ansökan eller anmälan i ärenden,&lt;br&gt;tidpunkter, tidsperioder och belopp för ersättningar och&lt;br&gt;ersättningsgrundande forhållanden samt att den registrerade har rätt till&lt;br&gt;aktivitetsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utformningen av förordningen om arbetsformedlingsregister&lt;br&gt;kommer regeringen att ta hänsyn till vilket behov arbetslöshetskassorna&lt;br&gt;kan ha av att fa information från länsarbetsnämnderna med anledning av&lt;br&gt;de ändringar som skett i lagen om arbetslöshetsförsäkring under 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter som myndigheterna, de allmänna försäkringskassorna och&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna inhämtar genom direktåtkomst skall - oavsett om&lt;br&gt;det sker genom att handläggaren endast tittar på uppgifterna eller också&lt;br&gt;tar hem uppgifterna till sitt eget system - dokumenteras i ärendet och&lt;br&gt;kommuniceras med den enskilde innan beslut fattas. Regeringen har, som&lt;br&gt;nämnts i kapitel 6, börjat se över möjligheten att införa en&lt;br&gt;författningsreglerad rätt för den enskilde att få insyn i ett ärende om&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning och en författningsreglerad skyldighet för&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna att kommunicera inhämtade uppgifter med denne.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De föreslagna lagändringarna träder i kraft den&lt;br&gt;1 januari 2002. Några övergångsbestämmelser införs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att lagändringarna träder i kraft den&lt;br&gt;1 oktober 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Centrala studiestödsnämnden (CSN), För-&lt;br&gt;säkringskasseförbundet (FKF) och Arbetslöshetskassornas Samorganisa-&lt;br&gt;tion (SO) invänder mot den av utredningen föreslagna tidpunkten för&lt;br&gt;ikraftträdandet, den 1 oktober 2001, eftersom förslagen ställer krav på&lt;br&gt;anpassning av systemen och leder till ett ökat behov av utbildning. Enligt&lt;br&gt;SO bör förslagen träda i kraft tidigast sex månader efter riksdagens&lt;br&gt;beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det är angeläget att förslagen kan&lt;br&gt;träda i kraft så snabbt som möjligt för att öka effektiviteten i&lt;br&gt;ärendehanteringen, förbättra servicen för de enskilda och stärka&lt;br&gt;kontrollen av statliga medel. Vidare är det angeläget att så snabbt som&lt;br&gt;möjligt författningsreglera de elektroniska informationsöverföringar som&lt;br&gt;sker redan i dag. Förslagen bygger vidare på personuppgiftslagens&lt;br&gt;(1998:204) systematik. Den lagen blir den 1 oktober 2001 tillämplig även&lt;br&gt;för äldre behandlingar. Av främst dessa skäl vore det lämpligt om&lt;br&gt;förslagen skulle kunna träda i kraft vid den tidpunkt utredningen&lt;br&gt;föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de synpunkter som CSN, FKF och SO framfört bör&lt;br&gt;dock bestämmelserna träda i kraft först den 1 januari 2002. Därigenom&lt;br&gt;ges myndigheter, allmänna försäkringskassor och arbetslöshetskassor tid&lt;br&gt;att anpassa sina system och rutiner samt att genomföra erforderliga&lt;br&gt;utbildningsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några särskilda övergångsbestämmelser föreslås inte. Vad gäller&lt;br&gt;reglerna om handlingsoffentlighet och sekretess innebär det att de blir&lt;br&gt;tillämpliga även på sådana handlingar hos arbetslöshetskassorna som&lt;br&gt;finns hos dem före den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon skyldighet att registrera handlingar som finns hos&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna före ikraftträdandet föreligger inte. Bestämmelsen i&lt;br&gt;15 kap. 1 § sekretesslagen gäller endast de handlingar som kommer in till&lt;br&gt;eller upprättas hos organet efter lagens ikraftträdande. Eftersom&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna inte tidigare haft en laglig skyldighet att registrera&lt;br&gt;sina handlingar eller hålla dessa ordnade på visst sätt kan det uppstå&lt;br&gt;svårigheter att identifiera efterfrågade handlingar. Arbetslöshetskassorna&lt;br&gt;kan dock, på sätt som anvisades de andra organ som initialt togs in i&lt;br&gt;bilagan till sekretesslagen, under en övergångstid hänvisa till&lt;br&gt;bestämmelsen i 2 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen (jfr prop.&lt;br&gt;1986/87:151 s. 187). Enligt den bestämmelsen föreligger det inte någon&lt;br&gt;skyldighet att tillhandahålla handling på stället om betydande hinder&lt;br&gt;härför möter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: De föreslagna ändringarna kan&lt;br&gt;inledningsvis leda till mindre kostnadsökningar hos myndigheterna, de&lt;br&gt;allmänna försäkringskassorna och arbetslöshetskassorna. Dessa&lt;br&gt;kostnadsökningar kommer dock att kompenseras av betydande&lt;br&gt;effektivitetsvinster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Enligt Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) kommer&lt;br&gt;visserligen de elektroniska rutiner som kan upprättas med anledning av&lt;br&gt;förslagen att medföra utvecklingskostnader till belopp som inte kan&lt;br&gt;beräknas i dag. Även med beaktande av dessa utgifter kommer dock&lt;br&gt;enligt AMS den sammanlagda besparingseffekten att på ett positivt sätt&lt;br&gt;bli märkbar i styrelsens verksamhet. Även Försäkringskasseförbundet&lt;br&gt;anser att förslagen leder till en rationalisering av arbetet med berörda&lt;br&gt;ärenden även om det inte i dagsläget kan bedöma i vilken omfattning&lt;br&gt;rationaliseringen påverkar behovet av personalresurser. Arbetslöshets-&lt;br&gt;kassornas Samorganisation (SO) framhåller att det initialt krävs&lt;br&gt;omfattande utbildningsinsatser för kassornas personal och att&lt;br&gt;utbildningsbehovet kommer att fortlöpa. SO anser att&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna bör bli kompenserade för de utbildningskostnader&lt;br&gt;och kostnader för arkivering som förslagen medför för kassorna.&lt;br&gt;Ekonomistyrningsverket och Statskontoret efterlyser en kompletterande&lt;br&gt;ekonomisk analys av förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I kapitel 5 har regeringen Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;redovisat sin bedömning vad gäller förslagets statsfinansiella konsek-&lt;br&gt;venser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har uppskattat att samtliga informationsutbyten, dvs.&lt;br&gt;såväl de som sker redan i dag som de som blir möjliga genom&lt;br&gt;författningsförslagen, därutöver genom ökad effektivitet i&lt;br&gt;myndigheterna, de allmänna försäkringskassorna och&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna kan leda till minskade kostnader på i vart fall drygt&lt;br&gt;100 miljoner kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Initialt kan förslagen medföra vissa kostnader, främst till följd av&lt;br&gt;behovet av utbildningsinsatser men även till följd av nya rutiner för&lt;br&gt;diarieföring och arkivering. Förslagen kan vidare medföra vissa&lt;br&gt;utvecklingskostnader av de tekniska systemen, exempelvis kostnader för&lt;br&gt;maskinvara, programvara och för upprättande av nya åtkomstrutiner.&lt;br&gt;Sistnämnda kostnader är dock svåra att särskilja från kostnaderna för det&lt;br&gt;IT-stöd som redan finns inom respektive verksamhet och är samtidigt&lt;br&gt;beroende av den utveckling av IT-stödet som kontinuerligt sker där. De&lt;br&gt;utvecklingskostnader som föranleds av förslagen ingår i de allmänna&lt;br&gt;utvecklingskostnaderna för myndigheternas, de allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassornas och arbetslöshetskassornas IT-system. Regeringen anser det&lt;br&gt;därför inte motiverat med en sådan komplettering som Ekonomi-&lt;br&gt;stymingsverket och Statskontoret efterlyst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att de merkostnader som förslagen initialt medför&lt;br&gt;inte är större än att de kan täckas inom myndigheternas och&lt;br&gt;arbetslöshetskassornas ordinarie resurser. För de flesta av de elektroniska&lt;br&gt;informationsöverföringarna har dessutom kostnaderna redan uppkommit.&lt;br&gt;På något längre sikt kommer förslagen att medföra besparingar genom&lt;br&gt;den ökade effektivitet som kan åstadkommas med informations-&lt;br&gt;överföringarna. Detta gäller i synnerhet för arbetslöshetskassorna, men&lt;br&gt;självfallet även för de allmänna försäkringskassorna, Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket, Centrala studiestödsnämnden och länsarbetsnämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;14.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7 kap. Sekretess med hänsyn främst till skyddet för enskilds&lt;br&gt;personliga förhållanden&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen införs ett nytt andra stycke. Bakgrunden och syftet med&lt;br&gt;bestämmelsen behandlas i den allmänna motiveringen (avsnitt 7.2).&lt;br&gt;Bestämmelsen blir tillämplig i första hand hos arbetslöshetskassorna och&lt;br&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av kommentaren till bilagan till sekretesslagen framgår vad som avses&lt;br&gt;med ärende om arbetslöshetsersättning. Ärende rörande medlemskap i en&lt;br&gt;arbetslöshetskassa är inte ett sådant ärende. Den uppgift om medlemskap&lt;br&gt;som förekommer i ett ärende om arbetslöshetsersättning kommer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;emellertid att omfattas av såväl handlingsoffentlighet som av sekretess i Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;det ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket är heltäckande och utesluter en tillämpning av första&lt;br&gt;stycket när det gäller ärenden om arbetslöshetsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet personliga förhållanden innefattar även enskilds&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden. Med personliga förhållanden avses bl.a.&lt;br&gt;medlemskap i en arbetslöshetskassa. Med ekonomiska förhållanden&lt;br&gt;avses exempelvis uppgift om inkomst och om beviljad dagpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller med ett rakt skaderekvisit. Det föreligger således en&lt;br&gt;presumtion för att uppgifter i ärenden om arbetslöshetsersättning är&lt;br&gt;offentliga. Om det finns anledning anta att den som uppgiften rör eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider men om uppgiften röjs gäller sekretess&lt;br&gt;och uppgiften i fråga far inte lämnas ut. Men kan föreligga om ett&lt;br&gt;utlämnande av en uppgift typiskt sett kan innebära en påtaglig nackdel&lt;br&gt;för den enskilde. När det gäller t.ex. uppgifter om en persons ekonomi,&lt;br&gt;arbetslöshetsperioder eller eventuella fackföreningstillhörighet torde det i&lt;br&gt;regel finnas skäl att anta att det är en sådan risk förenad med ett&lt;br&gt;utlämnande att sekretess gäller för uppgiften. Detta gäller särskilt i ett&lt;br&gt;sådant fall där den som begär att få del av uppgifterna inte vill tala om&lt;br&gt;ändamålet med sin förfrågan eller uppträder anonymt. Det är ännu&lt;br&gt;klarare att det kan innebära men för den enskilde om uppgifter om&lt;br&gt;dennes ekonomi, arbetslöshetsperioder eller eventuella fackförenings-&lt;br&gt;tillhörighet lämnas ut till en arbetsgivare som överväger att anställa&lt;br&gt;personen i fråga. Uppgifter om medlemskap i eller anslutning till en&lt;br&gt;arbetslöshetskassa torde dock inte vara sådana uppgifter som det typiskt&lt;br&gt;sett finns anledning anta kan innebära men för den enskilde om de&lt;br&gt;lämnas ut. Vidare torde uppgifter t.ex. om en persons namn, adress och&lt;br&gt;civilstånd i regel betraktas som harmlösa uppgifter som inte omfattas av&lt;br&gt;sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från vad som gäller för ärenden enligt första stycket gäller&lt;br&gt;sekretess enligt andra stycket även för uppgifter i beslut.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bilagan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i bilagan innebär att reglerna om handlingsoffentlighet och&lt;br&gt;sekretess tillämpas på den del av arbetslöshetskassornas verksamhet som&lt;br&gt;avser prövning av ärenden om arbetslöshetsersättning. Bakgrunden och&lt;br&gt;syftet med förslaget har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt&lt;br&gt;7.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den verksamhet som avses är den som regleras i lagen om arbets-&lt;br&gt;löshetsförsäkring. Verksamhet som avser ärenden om arbetslöshets-&lt;br&gt;ersättning omfattar även de ärenden som arbetslöshetskassorna hanterar&lt;br&gt;för att genom beräkning av dagpenning från arbetslöshetsförsäkringen&lt;br&gt;förenkla ärendehanteringen hos de allmänna försäkringskassorna och&lt;br&gt;Centrala studiestödsnämnden (CSN) och det även i de fall där någon&lt;br&gt;ersättning inte betalas ut av arbetslöshetskassorna. Ärenden om&lt;br&gt;medlemskap i en arbetslöshetskassa omfattas inte av reglerna om&lt;br&gt;handlingsoffentlighet och sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:238) om Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;48 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Den innehåller en uppgiftsskyldighet for länsarbets-&lt;br&gt;nämnderna gentemot arbetslöshetskassorna vad gäller arbetssökande.&lt;br&gt;Bakgrunden och syftet med bestämmelsen behandlas i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen (avsnitt 8.1-8.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldigheten innebär att sekretessen i ärenden om&lt;br&gt;arbetsförmedling m.m. enligt 7 kap. 10 § första stycket sekretesslagen&lt;br&gt;viker enligt 14 kap. 1 § samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är endast uppgifter som har betydelse för arbetslöshetskassornas&lt;br&gt;tillämpning av lagen om arbetslöshetsförsäkring som skall lämnas ut. Det&lt;br&gt;är exempelvis uppgifter om att den enskilde är anmäld som&lt;br&gt;arbetssökande vid arbetsförmedlingen, avanmäld därifrån eller att denne&lt;br&gt;har anvisats ett arbetsmarknadspolitiskt program. Regeringen meddelar&lt;br&gt;ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter som skall lämnas ut, se vidare&lt;br&gt;kommentaren till 48 e §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra uppgifter än de som omfattas av uppgiftsskyldigheten far endast&lt;br&gt;lämnas ut efter det att en sekretessprövning gjorts, eventuellt med&lt;br&gt;tillämpning av 1 kap. 5 § och 14 kap. 3 § sekretesslagen. Ett avslag på en&lt;br&gt;begäran om utlämnande kan enligt bestämmelsen i 15 kap. 7 § samma&lt;br&gt;lag överklagas till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den aktuella paragrafen är utformad så att uppgifter skall lämnas utan&lt;br&gt;att en uttrycklig begäran framställts i varje enskilt fall. En rutinmässig&lt;br&gt;överföring av uppgifter föregås dock alltid av en begäran i anslutning till&lt;br&gt;att en rutin for överföringen upprättas. Detta gäller oavsett om&lt;br&gt;information skall överföras i elektronisk form eller manuellt.&lt;br&gt;Länsarbetsnämnden skall pröva om de uppgifter arbetslöshetskassan&lt;br&gt;begär att fa överförda omfattas av den föreskrivna uppgiftsskyldigheten.&lt;br&gt;Det är endast sådana uppgifter som skall lämnas ut utan hinder av&lt;br&gt;sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldigheten avser inte de administrativa och tekniska&lt;br&gt;uppgifter som överförs i samband med elektroniska informations-&lt;br&gt;överföringar rörande förmåner, ersättningar eller andra stöd, t.ex.&lt;br&gt;uppgifter om till vilken enhet inom en myndighet eller arbetslöshetskassa&lt;br&gt;ett visst ärende hör eller uppgift om vem som är handläggare.&lt;br&gt;Behandlingen av sådana uppgifter ingår som ett led i myndigheternas och&lt;br&gt;de enskilda organens administrativa verksamhet och i de fall det är fråga&lt;br&gt;om personuppgifter avser uppgifterna inte de registrerade i ett ärende.&lt;br&gt;Något hinder att på grund av sekretessreglerna lämna ut sådana uppgifter&lt;br&gt;finns inte och därför behövs inte någon särskild bestämmelse om&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet beträffande sådana uppgifter för att de skall fa lämnas&lt;br&gt;ut.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;48 b §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Den innehåller en uppgiftsskyldighet för&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna gentemot länsarbetsnämnderna. Bakgrunden och&lt;br&gt;syftet med bestämmelsen behandlas i den allmänna motiveringen (se&lt;br&gt;avsnitt 8.1-8.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldigheten innebär att sekretessen i ärenden om arbets- Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;löshetsersättning enligt 7 kap. 10 § andra stycket sekretesslagen viker&lt;br&gt;enligt 14 kap. 1 § samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är endast uppgifter som är av betydelse i ett ärende om&lt;br&gt;arbetsförmedling som skall lämnas ut. Det är exempelvis vissa uppgifter&lt;br&gt;som behövs for att bedöma om sökområdet för en arbetssökande bör&lt;br&gt;utökas eller för att bedöma om denne skall erbjudas aktivitetsgaranti eller&lt;br&gt;inte. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om vilka uppgifter som&lt;br&gt;skall lämnas ut, se vidare kommentaren till 48 e §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående utlämnande av andra uppgifter än de som omfattas av&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten, överklagande av avslag på begäran om&lt;br&gt;utlämnande, utlämnande av uppgifter utan en föregående begäran och&lt;br&gt;överföring av administrativa och tekniska uppgifter, se kommentaren till&lt;br&gt;48a§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;48 c §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Den innehåller en uppgiftsskyldighet för de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna, Riksförsäkringsverket (RFV) och CSN gentemot&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna. Bakgrunden och syftet med bestämmelsen&lt;br&gt;behandlas i den allmänna motiveringen (se avsnitt 8.1-8.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldigheten innebär att sekretessen i ärenden om&lt;br&gt;socialförsäkringsförmåner och studiestöd enligt 7 kap. 7 § och 9 kap. 5 §&lt;br&gt;sekretesslagen viker enligt bestämmelsen i 14 kap. 1 § samma lag.&lt;br&gt;Arbetslöshetskassorna kan därmed utan hinder av sekretess fa sådan&lt;br&gt;information från de allmänna försäkringskassorna, RFV och CSN som är&lt;br&gt;av betydelse för tillämpningen av lagen om arbetslöshetsförsäkring.&lt;br&gt;Detta gäller såväl inför ett beslut om rätt till arbetslöshetsersättning som&lt;br&gt;inför beslut om utbetalning av ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är endast uppgifter i ärenden som avser förmån, ersättning eller&lt;br&gt;annat stöd åt enskild som skall lämnas ut. Uppgiftsskyldigheten gäller&lt;br&gt;således uppgifter i de skilda ärenden hos RFV och de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna om socialförsäkringsförmåner och andra ersättningar&lt;br&gt;som dessa administrerar samt i de skilda studiestödsärenden som CSN&lt;br&gt;administrerar. En förutsättning är att uppgifterna är av betydelse för&lt;br&gt;tillämpningen av lagen om arbetslöshetsförsäkring. Det är exempelvis&lt;br&gt;uppgifter om att en förmån, ersättning eller annat stöd beviljats och om&lt;br&gt;aktuell tidsperiod och omfattning av den beviljade förmånen,&lt;br&gt;ersättningen eller stödet. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om&lt;br&gt;vilka uppgifter som skall lämnas ut, se vidare kommentaren till 48 e §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående utlämnande av andra uppgifter än de som omfattas av&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten, överklagande av avslag på begäran om&lt;br&gt;utlämnande, utlämnande av uppgifter utan en föregående begäran och&lt;br&gt;överföring av administrativa och tekniska uppgifter, se kommentaren till&lt;br&gt;48a§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;48 d §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Den innehåller en uppgiftsskyldighet för&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna gentemot de allmänna försäkringskassorna, RFV&lt;br&gt;och CSN. Bakgrunden och syftet med bestämmelsen behandlas i den&lt;br&gt;allmänna motiveringen (se avsnitt 8.1-8.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldigheten innebär att sekretessen i ärenden om Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning enligt 7 kap. 10 § andra stycket sekretesslagen&lt;br&gt;viker enligt bestämmelsen i 14 kap. 1 § samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter skall lämnas avseende ersättning enligt lagen om&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring endast under förutsättning att de är av betydelse i&lt;br&gt;de allmänna försäkringskassornas och RFV:s eller CSN:s handläggning&lt;br&gt;av ärenden rörande skilda förmåner, ersättningar eller andra stöd åt&lt;br&gt;enskild. Det är exempelvis uppgifter om att arbetslöshetsersättning&lt;br&gt;beviljats, aktuell tidsperiod och om i vilken omfattning ersättningen&lt;br&gt;utgår. Det är endast sådana uppgifter som skall lämnas ut utan hinder av&lt;br&gt;sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldigheten avser i första hand uppgifter om ersättning åt&lt;br&gt;enskild när personen i fråga är aktuell i ett ärende hos en&lt;br&gt;arbetslöshetskassa. Med verksamhet som avser arbetslöshetsersättning&lt;br&gt;avses, som nämnts i kommentaren till bilagan till sekretesslagen, även de&lt;br&gt;ärenden som arbetslöshetskassorna hanterar för att genom beräkning av&lt;br&gt;dagpenning från arbetslöshetsförsäkringen förenkla ärendehanteringen&lt;br&gt;hos de allmänna försäkringskassorna och CSN och det även i de fall då&lt;br&gt;någon ersättning inte betalas ut av arbetslöshetskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen meddelar närmare föreskrifter om vilka uppgifter som&lt;br&gt;skall lämnas ut, se vidare kommentaren till 48 e §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående utlämnande av andra uppgifter än de som omfattas av&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten, överklagande av avslag på begäran om&lt;br&gt;utlämnande, utlämnande av uppgifter utan en föregående begäran och&lt;br&gt;överföring av administrativa och tekniska uppgifter, se kommentaren till&lt;br&gt;48a§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;48 e§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Den innehåller en informationsregel om regeringens&lt;br&gt;rätt att meddela föreskrifter om vilka uppgifter som far lämnas ut.&lt;br&gt;Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:459) om&lt;br&gt;arbetsformedlingsregister&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2a§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Genom paragrafen införs en ändamålsbestämning för&lt;br&gt;den behandling av personuppgifter i länsarbetsnämndernas verksamhet&lt;br&gt;som består i att lämna information till RFV, de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna, CSN och arbetslöshetskassorna. Information får&lt;br&gt;lämnas i syfte att hos mottagaren utgöra underlag för beslut om och&lt;br&gt;kontroll av förmåner, ersättningar och andra stöd åt enskild. Bakgrunden&lt;br&gt;och syftet med bestämmelsen behandlas i den allmänna motiveringen (se&lt;br&gt;kapitel 9).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 a §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Bakgrunden och syftet med bestämmelsen behandlas i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den allmänna motiveringen (se kapitel 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att uppgifter far lämnas ut genom direktåtkomst&lt;br&gt;endast i det syfte som föreskrivs i 2 a §, dvs. för att utgöra underlag för&lt;br&gt;beslut om och kontroll av förmåner, ersättningar och andra stöd åt&lt;br&gt;enskild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktåtkomsten avser endast åtkomst till vissa elektroniskt lagrade&lt;br&gt;uppgifter, inte till hela arbetsformedlingsregister. I paragrafen föreskrivs&lt;br&gt;att direktåtkomst far avse uppgifter i 5 och 11 §§ samma lag, dvs. sådana&lt;br&gt;uppgifter som även far lämnas ut på medium för automatiserad&lt;br&gt;behandling i annan form enligt 17 § tredje stycket samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras endast vilka som får ha direktåtkomst till&lt;br&gt;uppgifter som behandlas i verksamheten. Vilka uppgifter&lt;br&gt;länsarbetsnämnderna är skyldiga att lämna ut till RFV, de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna, CSN och arbetslöshetskassorna bestäms av reglerna&lt;br&gt;i sekretesslagen och av skilda bestämmelser om uppgiftsskyldighet för&lt;br&gt;länsarbetsnämnderna. En sådan uppgiftsskyldighet är föreskriven i&lt;br&gt;exempelvis 20 kap. 9 § lagen (1962:381) om allmän försäkring gentemot&lt;br&gt;RFV och de allmänna försäkringskassorna, i 6 kap. 7 § nya studiestöds-&lt;br&gt;lagen (1999:1395) gentemot CSN och i 48 a § lagen om arbetslöshets-&lt;br&gt;försäkring gentemot arbetslöshetskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 andra stycket finns en informationsregel om regeringens rätt att&lt;br&gt;meddela föreskrifter om vilka av de uppgifter som anges i 5 och 11 §§&lt;br&gt;lagen om arbetsformedlingsregister direktåtkomsten får omfatta.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har arbetslöshetskassorna förts in i uppräkningen i tredje&lt;br&gt;stycket. Bakgrunden och syftet med bestämmelsen har behandlats i den&lt;br&gt;allmänna motiveringen (se kapitel 10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar endast de uppgifter länsarbetsnämnderna får lämna&lt;br&gt;ut på medium för automatiserad behandling. Vilka uppgifter&lt;br&gt;länsarbetsnämnderna är skyldiga att lämna ut följer av reglerna i&lt;br&gt;sekretesslagen och av skilda bestämmelser om uppgiftsskyldighet för&lt;br&gt;länsarbetsnämnderna. Gentemot arbetslöshetskassorna gäller därvid&lt;br&gt;48 a § lagen om arbetslöshetsförsäkring och de föreskrifter regeringen&lt;br&gt;meddelar med stöd av den bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen meddelar föreskrifter om vilka av uppgifterna i 5 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II §§ lagen om arbetsformedlingsregister som får lämnas ut på detta sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.4 Förslaget till lag om ändring i&lt;br&gt;socialforsäkringsregisterlagen (1997:934)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3a§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Genom paragrafen införs en ändamålsbestämning för&lt;br&gt;den behandling av personuppgifter i de allmänna försäkringskassornas&lt;br&gt;och RFV:s verksamhet som består i att lämna information till CSN och&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna. Information får lämnas i syfte att hos mottagaren&lt;br&gt;utgöra underlag för beslut om och kontroll av förmåner, ersättningar och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra stöd åt enskild. Bakgrunden och syftet med bestämmelsen Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;behandlas i den allmänna motiveringen (se kapitel 9).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Bakgrunden och syftet med bestämmelsen behandlas i&lt;br&gt;den allmänna motiveringen (se kapitel 11). Den närmare innebörden av&lt;br&gt;bestämmelsen framgår av kommentaren till 16 a § lagen om arbets-&lt;br&gt;formedlingsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka uppgifter de allmänna försäkringskassorna och RFV är skyldiga&lt;br&gt;att lämna ut följer av reglerna i sekretesslagen och av skilda&lt;br&gt;bestämmelser om uppgiftsskyldighet för dem. Gentemot&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna gäller därvid den bestämmelse som föreslås i&lt;br&gt;48 c § lagen om arbetslöshetsförsäkring och de föreskrifter regeringen&lt;br&gt;meddelar med stöd av bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns en informationsregel om regeringens rätt att&lt;br&gt;meddela föreskrifter om vilka av de uppgifter som anges i 6 § och 7 §&lt;br&gt;socialforsäkringsregisterlagen direktåtkomsten får omfatta.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;20 kap. Övriga bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9a§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden och syftet med ändringarna i bestämmelsen behandlas i den&lt;br&gt;allmänna motiveringen (avsnitt 8.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldigheten för de allmänna försäkringskassorna och RFV&lt;br&gt;gentemot arbetslöshetskassorna finns i 48 c § lagen om arbetslöshets-&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lag (1986:378) om&lt;br&gt;förlängt barnbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Bakgrunden och syftet med bestämmelsen behandlas i&lt;br&gt;den allmänna motiveringen (se avsnitt 8.3).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:674) om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;15 kap. Övriga bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden och syftet med ändringarna i bestämmelsen behandlas i den&lt;br&gt;allmänna motiveringen (avsnitt 8.3). Uppgiftsskyldigheten for arbets-&lt;br&gt;löshetskassorna gentemot RFV och de allmänna försäkringskassorna&lt;br&gt;regleras i 48 d § lagen om arbetslöshetsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden och syftet med ändringarna i bestämmelsen behandlas i den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna motiveringen (avsnitt 8.3). Uppgiftsskyldigheten for de&lt;br&gt;allmänna försäkringskassorna och RFV gentemot arbetslöshetskassorna&lt;br&gt;regleras i 48 c § lagen om arbetslöshetsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av Informationsutbytesutredningens g-°f&lt;sub&gt;ga&lt;/sub&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;°&lt;sup&gt;00/01:129&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;betänkande Rätt underlag - rätt beslut, Ökat&lt;br&gt;informationsutbyte mellan de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna, Riksförsäkringsverket, Centrala&lt;br&gt;studiestödsnämnden, länsarbetsnämnderna och&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna (SOU 2000:97)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Uppdraget&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har haft i uppdrag att se över förutsättningarna för ett ökat&lt;br&gt;utbyte av information i elektronisk form mellan de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna, Riksförsäkringsverket (RFV), Centrala&lt;br&gt;studiestödsnämnden (CSN), länsarbetsnämnderna och&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna. Syftet med ett sådant informationsutbyte skall&lt;br&gt;vara att öka servicen för den enskilde, säkerställa ett korrekt&lt;br&gt;beslutsunderlag samt förebygga felaktiga utbetalningar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Frågor utredningen haft att ta ställning till&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den övergripande frågan utredningen haft att ta ställning till är om ett&lt;br&gt;utökat informationsutbyte i elektronisk form mellan nämnda&lt;br&gt;myndigheter, allmänna försäkringskassor och arbetslöshetskassor går att&lt;br&gt;förena med kraven på skydd mot oacceptabla intrång i den personliga&lt;br&gt;integriteten. Därutöver har utredning haft tre huvudsakliga frågor att ta&lt;br&gt;ställning till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första frågan är hur arbetslöshetskassorna skall få tillgång till ett&lt;br&gt;utökat informationsutbyte med nämnda myndigheter och de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra frågan är om alla de informationsflöden som sker i&lt;br&gt;elektronisk form i dag bör författningsregleras i de fall en sådan reglering&lt;br&gt;saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tredje frågan är om det är lämpligt att göra information som finns&lt;br&gt;lagrad elektroniskt hos en aktör tillgänglig för övriga aktörer i&lt;br&gt;informationsutbytet genom direktåtkomst.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Våra förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att hanteringen av arbetslöshetsersättning omfattas av&lt;br&gt;reglerna om handlingsoffentlighet och sekretess och att de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna, RFV, CSN och länsarbetsnämnderna skall vara&lt;br&gt;skyldiga att lämna uppgifter till arbetslöshetskassorna. Därigenom kan&lt;br&gt;arbetslöshetskassornas behov av ett ökat informationsutbyte tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår vidare en författningsreglering av de oreglerade&lt;br&gt;informationsöverföringar som sker redan i dag, dvs. av information från&lt;br&gt;länsarbetsnämnderna till arbetslöshetskassorna och av information från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetslöshetskassorna till de allmänna försäkringskassorna, RFV och Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CSN. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår slutligen att elektroniskt lagrad information skall fa utbytas&lt;br&gt;genom att mottagaren av informationen har direktåtkomst till sådan&lt;br&gt;information hos utlämnaren.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser i regelverk för skilda förmåner förutsätter att den som&lt;br&gt;beslutar om förmånen, stödet eller ersättningen - vare sig det är en&lt;br&gt;myndighet, en allmän försäkringskassa eller en arbetslöshetskassa - har&lt;br&gt;tillgång till de uppgifter som krävs för att fatta ett beslut. Många gånger&lt;br&gt;ges dessa uppgifter in av den sökande. Men ofta behöver den som fattar&lt;br&gt;ett beslut fa in uppgifter från annat håll. Därför pågår redan i dag&lt;br&gt;informationsöverföringar mellan de i utredningen aktuella&lt;br&gt;myndigheterna, försäkringskassorna och arbetslöshetskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetskassorna omfattas inte av sekretesslagen. Det stora&lt;br&gt;hindret för en informationsöverföring till kassorna är att sekretess inte&lt;br&gt;kan garanteras för uppgifter som överlämnas dit. Till följd av detta har&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna en mycket begränsad tillgång till elektroniskt&lt;br&gt;överförd information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det stora behovet av uppgifter som finns hos myndigheter, de&lt;br&gt;allmänna försäkringskassorna och arbetslöshetskassorna har successivt&lt;br&gt;tvingat fram olika informationsöverföringar. Dessa överföringar har&lt;br&gt;sällan föregåtts av aktiva ställningstaganden från statsmakternas sida. I&lt;br&gt;stället sker vissa informationsöverföringar utan stöd av en&lt;br&gt;författningsreglering, och vad gäller de uppgifter arbetslöshetskassorna&lt;br&gt;lämnar, på frivillig grund.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Behov av ökat informationsutbyte&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Effektiv ärendehantering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsmakterna har vid ett flertal tillfallen under senare år ställt krav på en&lt;br&gt;effektivare ärendehantering inom framför allt socialförsäkringssystemet&lt;br&gt;men även inom studiestödssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. För&lt;br&gt;att uppnå detta krävs att utredningen i ärendena har en hög kvalitet, att&lt;br&gt;handläggningen är snabb och att besluten blir riktiga. De som hanterar&lt;br&gt;statliga medel måste därför på ett rationellt och enkelt sätt kunna inhämta&lt;br&gt;uppgifter såväl från den enskilde som från andra. Utvecklingen av IT och&lt;br&gt;av elektroniska tjänster över Internet har i det sammanhanget öppnat nya&lt;br&gt;möjligheter att förbättra ärendehanteringen. Utvecklingen går mot&lt;br&gt;ärendehanteringssystem där alla handlingar i ett ärende skall kunna&lt;br&gt;hanteras och lagras elektroniskt. Denna utveckling är svår att förena med&lt;br&gt;dagens rutiner, som ofta innebär att skriftliga intyg utfärdas av en&lt;br&gt;myndighet för att av den enskilde ges in till den beslutande myndigheten.&lt;br&gt;De möjligheter till ett elektroniskt informationsutbyte som dagens teknik&lt;br&gt;medger bör i ökad utsträckning tas till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbättrad service för den enskilde &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett ökat informationsutbyte kan handläggningstidema för ett ärende &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minskas och beslut om skilda förmåner fattas snabbare. I bidrags- och&lt;br&gt;förmånsärenden är behovet av en skyndsam handläggning särskilt&lt;br&gt;angelägen. För en sökande kan det vara mycket besvärande att behöva&lt;br&gt;vänta i flera veckor på den första utbetalningen av exempelvis&lt;br&gt;sjukpenning, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning eller studiestöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett ökat informationsutbyte slipper den enskilde att själv ombesörja&lt;br&gt;att myndigheter, allmänna försäkringskassor och arbetslöshetskassor har&lt;br&gt;en fullständig utredning i ärendet och att uppgifterna vid varje tidpunkt är&lt;br&gt;aktuella. Att den enskilde själv skall rekvirera intyg från en myndighet&lt;br&gt;för att ge in till en annan kommer att kännas alltmer otidsenligt i takt&lt;br&gt;med att den snabba tekniska utvecklingen gör att människor vänjer sig&lt;br&gt;vid helt andra vägar för informationsöverföringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontroll av statliga medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsmakterna har under de senaste åren vid upprepade tillfallen och i&lt;br&gt;olika sammanhang ställt krav på en förbättrad kontroll av utbetalning av&lt;br&gt;statliga medel från framför allt socialförsäkringssystemet men även från&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkrings- och studiestödssystemen. Bakgranden till att&lt;br&gt;sådana krav framställts är att kontrollen i systemen av olika anledningar&lt;br&gt;brustit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV har bedömt att det totala beloppet av felaktiga utbetalningar på&lt;br&gt;grand av fusk, överutnyttjande och systembrister inom social- och&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen årligen uppgår till 5-7 miljarder kronor. Den&lt;br&gt;största delen av detta består av sådant fusk som innebär att den enskilde&lt;br&gt;uppbär en förmån och samtidigt har en arbetsinkomst. Detta fusk kan inte&lt;br&gt;upptäckas och förhindras genom det informationsutbyte som är föremål&lt;br&gt;för vår utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fusk som kan förhindras genom ett utökat elektroniskt&lt;br&gt;informationsutbyte är bl.a. det som består av dubbla utbetalningar. Vad&lt;br&gt;gäller omfattningen av detta fusk finns inga undersökningar som omfattar&lt;br&gt;alla system som behandlas av denna utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från de system som är föremål för vår utredning betalas det årligen ut&lt;br&gt;cirka 300 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 40 procent av&lt;br&gt;utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet.&lt;br&gt;Arbetslöshetsförsäkringen svarar för cirka 10 procent av dessa&lt;br&gt;utbetalningar. Enligt vissa studier uppgår fusk med dubbla utbetalningar i&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen till cirka 2 promille av utbetalade belopp, eller&lt;br&gt;cirka 65-80 miljoner kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men det är inte enbart dubbla utbetalningar som kan förhindras genom&lt;br&gt;ett utökat informationsutbyte. Felaktiga utbetalningar kan ha sin grand i&lt;br&gt;bristfälligheter i ärendehanteringen, av att uppgifter som utbyts i olika&lt;br&gt;system inte är jämförbara eller att den enskilde oavsiktligt lämnat&lt;br&gt;oriktiga uppgifter. Felaktiga utbetalningar kan också bero på att en&lt;br&gt;omständighet inträffat i ett annat system utan att det är fråga om&lt;br&gt;utbetalning av en annan förmån. Exempel på detta är att den sökande&lt;br&gt;under tiden som denne uppbär arbetslöshetsersättning påbörjar studier&lt;br&gt;utan att det finns rätt till det med bibehållen arbetslöshetsersättning.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Felaktiga utbetalningar kan även förekomma på grund av att uppgifter Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;som en gång lämnats inte kontinuerligt uppdateras. Skälet till detta Bilaga 1&lt;br&gt;behöver nödvändigtvis inte vara att den sökande avsiktligen försöker&lt;br&gt;fuska med bidrag utan kan givetvis bero på glömska, slarv, lättja eller&lt;br&gt;okunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I system där det varje år fattas miljontals beslut, och där det årligen&lt;br&gt;betalas ut cirka 300 miljarder kronor, så leder ändå mycket låga&lt;br&gt;promilletal, vad gäller undvikande av felaktiga utbetalningar, till&lt;br&gt;avsevärda belopp i besparingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dem som är berättigade till bidrag och för medborgarna i allmänhet&lt;br&gt;framstår fusket självfallet som stötande. En grundläggande förutsättning&lt;br&gt;för att upprätthålla allmänhetens respekt för systemen och för den&lt;br&gt;allmänna samhällsmoralen är att bidrag endast betalas ut till dem de är&lt;br&gt;avsedda för. Det är därför viktigt att möjligheten till kontroll ökar och att&lt;br&gt;drivkrafterna till felaktigt och ej avsett utnyttjande minimeras. Ett utbrett&lt;br&gt;fusk kan vidare långsiktigt urholka möjligheterna till finansiering av&lt;br&gt;välfärdssystemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ökat informationsutbyte är en förutsättning för att kunna åtgärda de&lt;br&gt;typer av felaktiga utbetalningar som vi talat om här. Detta är särskilt&lt;br&gt;tydligt i arbetslöshetsförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Den personliga integriteten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Personlig integritet - inte en absolut rättighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utökat elektroniskt informationsutbyte kan innebära nackdelar från&lt;br&gt;integritetssynpunkt och detta gäller särskilt vid myndighetsutövning.&lt;br&gt;Myndigheters behandling av stora informationsmängder som är samlade&lt;br&gt;så att uppgifter är enkelt sökbara på elektronisk väg innebär en risk för&lt;br&gt;att enskilda skall utsättas för oacceptabla intrång i den personliga sfären.&lt;br&gt;Personlig integritet är dock inte en absolut rättighet. Här - likväl som på&lt;br&gt;andra håll i lagstiftningen - måste den personliga integriteten vägas mot&lt;br&gt;andra intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen måste göras mot bakgrund av ett redan pågående&lt;br&gt;informationsutbyte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad utredningen syftar till är framför allt att arbetslöshetskassorna skall&lt;br&gt;fa tillgång till ett liknande informationssystem som i dag redan finns&lt;br&gt;mellan myndigheterna och mellan myndigheterna och de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna. Det förhållandet att dagens informationsutbyte&lt;br&gt;utökas något till att omfatta även arbetslöshetskassorna kan, enligt vår&lt;br&gt;mening, inte anses innebära ett oacceptabelt intrång i den enskildes&lt;br&gt;integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att det saknas uttrycklig författningsreglering sker överföring på&lt;br&gt;elektronisk väg av information redan i dag från länsarbetsnämnderna och&lt;br&gt;i viss utsträckning från CSN till arbetslöshetskassorna. Vidare överfor&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna i dag stora mängder uppgifter på elektronisk väg&lt;br&gt;till främst de allmänna försäkringskassorna och RFV men även till CSN.&lt;br&gt;Inte heller denna informationsöverföring är författningsreglerad utan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bygger på arbetslöshetskassornas goda vilja. Arbetslöshetskassornas Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;utlämnande har inte föregåtts av någon sedvanlig prövning såvitt gäller Bilaga 1&lt;br&gt;integritet och sekretess. En författningsreglering förbättrar skyddet för&lt;br&gt;den personliga integriteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sambearbetning har förutsatts vid förmånsreglernas utformning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av informationsutbyte mellan de i utredningen aktuella&lt;br&gt;systemen är en konsekvens av utformningen av de regelverk som reglerar&lt;br&gt;de i informationsutbytet ingående förmånerna. Vi anser att sådana inslag&lt;br&gt;i administrationen som är en nödvändig följd av förmånssystemens&lt;br&gt;utformning inte är ett oacceptabelt intrång i den personliga integriteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationsutbytet avser ett begränsat antal uppgifter i ett ärende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det i utredningen aktuella informationsutbytet avser ett begränsat antal&lt;br&gt;uppgifter i ett ärende. Det gäller främst att en ansökan om en förmån&lt;br&gt;lämnats in, att en förmån av viss omfattning beviljats och uppgifter om&lt;br&gt;utbetalt belopp. Mer integritetskänsliga uppgifter, t.ex. om den sökandes&lt;br&gt;sjukdomstillstånd, bakgrunden till att någon drabbats av arbetslöshet eller&lt;br&gt;skälen för att en person valt att studera far inte utbytas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag vi lagt fram innebär att endast de konkreta uppgifter som är&lt;br&gt;föreskrivna i lag och förordning skall fa överföras utan hinder av&lt;br&gt;sekretess. Annan information kan överföras först efter en prövning enligt&lt;br&gt;sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns starka skäl för ett utökat informationsutbyte. I de system som är&lt;br&gt;föremål för utredningens arbete finns stora möjligheter till&lt;br&gt;effektivitetsförbättringar genom ett ökat informationsutbyte. Med ett ökat&lt;br&gt;informationsutbyte kan servicen för den enskilde förbättras, kontrollen av&lt;br&gt;statliga medel stärkas och felaktiga utbetalningar förhindras. Dessa starka&lt;br&gt;allmänna intressen väger enligt vår uppfattning tungt vid den bedömning&lt;br&gt;vi har att göra såvitt avser den enskilda integriteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En författningsreglering av dagens redan pågående&lt;br&gt;informationsöverföringar är enligt vår mening nödvändig och utgör en&lt;br&gt;förbättring ur integritetssynpunkt. Ett informationsutbyte skall föregås av&lt;br&gt;information till den enskilde och kommunikation avseende inhämtade&lt;br&gt;uppgifter innan beslut fattas. Jämfört med ett manuellt&lt;br&gt;informationsutbyte kan ett elektroniskt informationsutbyte vara att&lt;br&gt;föredra eftersom det endast avser förprogrammerade uppgifter. Genom&lt;br&gt;skyldigheten att lämna information till den registrerade har den enskilde&lt;br&gt;möjlighet att få kännedom om exakt vilka konkreta uppgifter som&lt;br&gt;överförs från en verksamhet till en annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att ett ökat utbyte av information går att förena med kraven på&lt;br&gt;skydd mot oacceptabla intrång i den personliga integriteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Författningsändringar som behövs &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:129&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ett ökat elektroniskt informationsutbyte skall bli möjligt krävs&lt;br&gt;omfattande författningsändringar inom skilda områden. Inledningsvis&lt;br&gt;måste sekretess garanteras för arbetslöshetskassornas hantering av&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen. Vidare måste ett flertal bestämmelser om&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet inforas. Informationsöverföringen måste anpassas till&lt;br&gt;personuppgiftslagens krav. Slutligen måste direktåtkomst regleras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Handlingsoffentlighet och sekretess i arbetslöshetsförsäkringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att de allmänna försäkringskassorna, RFV, CSN och&lt;br&gt;länsarbetsnämnderna skall kunna lämna ut information till&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna är att sekretess kan garanteras för uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har föreslagit att detta sker genom att såväl reglerna om&lt;br&gt;handlingsoffentlighet som reglerna om sekretess görs tillämpliga i&lt;br&gt;arbetslöshetskassornas hantering av arbetslöshetsersättning.&lt;br&gt;Arbetslöshetsförsäkringen finansieras till över 90 procent med statliga&lt;br&gt;medel och hanteringen av ärenden om arbetslöshetsersättning utgör&lt;br&gt;myndighetsutövning. Genom de föreslagna reglerna kan man få till stånd&lt;br&gt;en insyn för allmänheten med bibehållande av dagens organisationsform,&lt;br&gt;dvs. att arbetslöshetsförsäkringen hanteras av arbetslöshetskassor som är&lt;br&gt;fristående från staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagtekniskt görs reglerna om handlingsoffentlighet och sekretess&lt;br&gt;tillämpliga på hanteringen av arbetslöshetsersättning genom att&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna tas in i bilagan till sekretesslagen. De i bilagan&lt;br&gt;angivna organen jämställs vid tillämpningen av sekretesslagen med&lt;br&gt;myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter i ärenden om medlemskap omfattas inte av reglerna om&lt;br&gt;handlingsoffentlighet och sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sekretessbehov som uppstår för uppgifter i ärenden om&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning tillgodoses genom att sekretess genom våra&lt;br&gt;förslag skall gälla i ärenden om arbetslöshetsersättning för uppgifter om&lt;br&gt;enskilds personliga och ekonomiska förhållanden. Sekretess skall gälla&lt;br&gt;med ett rakt skaderekvisit, vilket innebär att huvudregeln är att&lt;br&gt;uppgifterna är offentliga. Sekretess gäller endast om det kan antas att den&lt;br&gt;som uppgiften rör lider skada eller men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter i beslut i ärenden om arbetslöshetsersättning skall däremot&lt;br&gt;alltid vara offentliga.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Uppgiftsskyldighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att informationsutbytet mellan å ena sidan de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna, RFV, CSN och länsarbetsnämnderna och å andra&lt;br&gt;sidan arbetslöshetskassorna skall bygga på uttryckliga bestämmelser om&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet i lagen om arbetslöshetsförsäkring. Bestämmelserna&lt;br&gt;innebär att uppgifter skall lämnas ut trots att sekretess gäller för dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka konkreta uppgifter som skall lämnas ut regleras i en förordning.&lt;br&gt;Det är exempelvis uppgifter om den enskildes namn, att en ansökan om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en förmån lämnats in, att den enskilde beviljats en förmån, omfattningen Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;av denna och aktuell tidsperiod. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den uppgiftsskyldighet vi föreslår innebär att den i dag pågående&lt;br&gt;elektroniska informationsöverföringen blir författningsreglerad. Våra&lt;br&gt;förslag innebär vidare en utökad informationsöverföring genom att de&lt;br&gt;allmänna försäkringskassorna och RFV samt CSN blir skyldiga att utan&lt;br&gt;hinder av sekretess lämna ut uppgifter till arbetslöshetskassorna. Den&lt;br&gt;informationsöverföring som sker i dag mellan de i utredningen aktuella&lt;br&gt;systemen är i princip begränsad till att ge mottagaren ett underlag för att&lt;br&gt;besluta att rätt till en viss förmån, ersättning eller stöd föreligger. Våra&lt;br&gt;förslag ger en möjlighet att utforma ett informationsutbyte som även&lt;br&gt;syftar till att kontrollera att inte dubbla utbetalningar eller andra felaktiga&lt;br&gt;utbetalningar sker.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Behandling av personuppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I dag regleras behandlingen av personuppgifter i länsarbetsnämndernas&lt;br&gt;samt i de allmänna försäkringskassornas och RFV:s verksamhet av&lt;br&gt;särskild lagstiftning. Vi lämnar förslag till särskilda&lt;br&gt;ändamålsbestämmelser i dessa lagar för behandling av personuppgifter&lt;br&gt;som sker i syfte att lämna ut uppgifter till de övriga aktörerna i&lt;br&gt;informationsutbytet som underlag för beslut om och kontroll av&lt;br&gt;förmåner, ersättningar och andra stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En generell översyn av aktuell lagstiftning för att i övrigt anpassa den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till personuppgiftslagens krav är påkallad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller behandlingen av personuppgifter i CSN:s och&lt;br&gt;arbetslöshetskassornas verksamhet upphör de för dessa verksamheter&lt;br&gt;meddelade föreskrifterna att gälla den 1 oktober 2001 i samband med att&lt;br&gt;personuppgiftslagen blir gällande även för dessa behandlingar. Vi anser&lt;br&gt;att det är angeläget att anpassa behandlingen av personuppgifter även i&lt;br&gt;CSN:s och arbetslöshetskassornas verksamhet till personuppgiftslagen&lt;br&gt;senast till detta datum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana ytterligare anpassningar till personuppgiftslagens krav är&lt;br&gt;nödvändiga för att åstadkomma ett utökat informationsutbyte.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Direktåtkomst till elektroniskt lagrad information&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av direktåtkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktåtkomst innebär att användaren själv kan söka i ett register eller i&lt;br&gt;en uppgiftssamling dock utan att själv kunna påverka innehållet.&lt;br&gt;Traditionellt sett har direktåtkomst inneburit åtkomst till alla uppgifter i&lt;br&gt;ett register. På senare år har tekniken möjliggjort direktåtkomst till ett&lt;br&gt;visst begränsat antal utvalda uppgifter. Detta innebär att de som har rätt&lt;br&gt;att ta del av vissa uppgifter hos någon annan kan fa tillgång till&lt;br&gt;avgränsade utrymmen som innehåller det begränsade antal uppgifter som&lt;br&gt;är avsett för just denna mottagare. Det är denna senare form av&lt;br&gt;direktåtkomst som är aktuell i utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behov av direktåtkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att handläggaren av ett ärende på ett enkelt och rationellt sätt kan&lt;br&gt;inhämta uppgifter från ett annat system kan ärendehanteringen ytterligare&lt;br&gt;effektiviseras i jämförelse med dagens överföringar på medium för&lt;br&gt;automatiserad behandling. Därigenom kan även servicen för den enskilde&lt;br&gt;förbättras genom att den sökande snabbt kan erhålla ett korrekt beslut&lt;br&gt;och återkrav och tilläggsutbetalningar kan undvikas. Direktåtkomst ger&lt;br&gt;också möjligheter - som i princip saknas i dag - att förhindra att dubbla&lt;br&gt;utbetalningar och andra felaktiga utbetalningar sker. Genom&lt;br&gt;direktåtkomst kan en handläggare inhämta uppdaterad information från&lt;br&gt;ett annat system inför utbetalning av en förmån. En motsvarande&lt;br&gt;kontinuerlig kontroll är inte realistisk med dagens överföringar på&lt;br&gt;överföringar på medium for automatiserad behandling och sker med&lt;br&gt;några fa undantag inte mellan de i utredningen aktuella systemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlämnarens kontroll över uppgifterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktåtkomst har ansetts särskilt integritetskänsligt av det skälet att&lt;br&gt;utlämnaren inte har någon kontroll över vilka uppgifter som lämnas ut i&lt;br&gt;det enskilda fallet. En jämförelse mellan vad som gäller vid dagens&lt;br&gt;överföringar på medium för automatiserad behandling visar dock att det&lt;br&gt;inte heller vid dessa överföringar - annat än på ett teoretiskt plan - finns&lt;br&gt;någon möjlighet att i det enskilda fallet kontrollera vilka uppgifter som&lt;br&gt;överförs till mottagaren. Utlämnandet av uppgifter i det aktuella&lt;br&gt;informationsutbytet bygger på en noga reglerad uppgiftsskyldighet. Den&lt;br&gt;prövning som skall ske avser vilka uppgifter utlämnaren är skyldig att&lt;br&gt;lämna ut till mottagaren. Denna prövning sker såväl när det gäller&lt;br&gt;direktåtkomst som vid dagens överföringar på medium för automatiserad&lt;br&gt;behandling i samband med att den elektroniska rutinen for&lt;br&gt;informationsöverföring upprättas. Det förhållandet att utlämnaren inte&lt;br&gt;har kontroll över vilka uppgifter som lämnas ut i det enskilda fallet har&lt;br&gt;inte varit ett tungt vägande skäl mot att uppgifter lämnas ut på&lt;br&gt;automatiserad väg i annan form än genom direktåtkomst. Det kan därför&lt;br&gt;inte heller vara ett vägande skäl mot att utlämnande far ske genom&lt;br&gt;direktåtkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom direktåtkomst leder till en effektivare ärendehantering, ökad&lt;br&gt;service gentemot den enskilde och en bättre kontroll av utbetalda medel,&lt;br&gt;och då det inte finns några tungt vägande skäl mot en sådan åtkomst,&lt;br&gt;anser vi att de uppgifter som skall lämnas ut i det aktuella&lt;br&gt;informationsutbytet skall fa lämnas ut genom direktåtkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningsförslagen i betänkandet Rätt underlag -&lt;br&gt;rätt beslut, Ökat informationsutbyte mellan de&lt;br&gt;allmänna försäkringskassorna, Riksförsäkringsverket,&lt;br&gt;Centrala studiestödsnämnden, länsarbetsnämnderna&lt;br&gt;och arbetslöshetskassorna (SOU 2000:97)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 10 § och 8 kap. 1 § sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) och bilagan till lagen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om&lt;br&gt;arbetsförmedling eller yrkesvägled-&lt;br&gt;ning för uppgift om enskilds&lt;br&gt;personliga förhållanden, om det&lt;br&gt;inte står klart att uppgiften kan&lt;br&gt;röjas utan att den enskilde eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider men.&lt;br&gt;Motsvarande sekretess gäller i&lt;br&gt;ärende om arbetsvärd, antagning&lt;br&gt;till arbetsmarknadsutbildning, hjälp&lt;br&gt;och stöd vid arbetslöshet eller&lt;br&gt;andra åtgärder i anställnings-&lt;br&gt;främjande syfte eller för att främja&lt;br&gt;enskilds anpassning till arbetslivet.&lt;br&gt;Sekretessen gäller dock inte beslut&lt;br&gt;i ärende som avses i detta stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om&lt;br&gt;arbetsförmedling eller yrkesvägled-&lt;br&gt;ning för uppgift om enskilds&lt;br&gt;personliga förhållanden, om det&lt;br&gt;inte står klart att uppgiften kan&lt;br&gt;röjas utan att den enskilde eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider men.&lt;br&gt;Motsvarande sekretess gäller i&lt;br&gt;ärende om arbetsvärd, antagning&lt;br&gt;till arbetsmarknadsutbildning och,&lt;br&gt;med undantag för ärende som avses&lt;br&gt;i andra stycket, hjälp och stöd vid&lt;br&gt;arbetslöshet eller andra åtgärder i&lt;br&gt;anställningsfrämjande syfte eller&lt;br&gt;för att främja enskilds anpassning&lt;br&gt;till arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning enligt&lt;br&gt;lagen (1997:238) om arbetslöshets-&lt;br&gt;försäkring för uppgift om enskilds&lt;br&gt;personliga förhållanden, om det&lt;br&gt;kan antas att den enskilde eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;någon honom närstående lider men&lt;br&gt;om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessen gäller dock inte&lt;br&gt;beslut i ärende som avses i första&lt;br&gt;och andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende hos allmän försäkringskassa, Riksförsäkringsverket eller&lt;br&gt;domstol gäller 7 § i stället för första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om&lt;br&gt;arbetsförmedling och ärende enligt&lt;br&gt;lagstiftningen om anställnings-&lt;br&gt;främjande åtgärder för uppgift om&lt;br&gt;enskilds affärs- eller driftför-&lt;br&gt;hållanden, om det inte står klart att&lt;br&gt;uppgiften kan röjas utan att den&lt;br&gt;enskilde lider skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om&lt;br&gt;arbetsförmedling och ärende enligt&lt;br&gt;lagstiftningen om anställnings-&lt;br&gt;främjande åtgärder för uppgift om&lt;br&gt;enskilds affärs- eller driftför-&lt;br&gt;hållanden, om det inte står klart att&lt;br&gt;uppgiften kan röjas utan att den&lt;br&gt;enskilde lider skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning enligt la-&lt;br&gt;gen (1997:238) om arbetslöshets-&lt;br&gt;försäkring för uppgift om enskilds&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden, om det&lt;br&gt;kan antas att den enskilde lider&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skada om uppgiften röjs. Sekre-&lt;br&gt;tessen gäller dock inte beslut i&lt;br&gt;ärende som avses i detta stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i&lt;br&gt;tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som&lt;br&gt;nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos&lt;br&gt;organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till&lt;br&gt;numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd&lt;br&gt;av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besiktningsorganen Aktiebolaget fordonskontroll (SFS 1994:2043)&lt;br&gt;Svensk Bilprovning, SMP Svensk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MaskinprovningAktiebolag och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAQ Kontroll Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i&lt;br&gt;tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som&lt;br&gt;nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos&lt;br&gt;organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till&lt;br&gt;numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd&lt;br&gt;av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetskassor enligt lagen arbetslöshetsersättning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(SFS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1997:239) om arbetslöshetskassor 2001:000)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besiktningsorganen Aktiebolaget fordonskontroll (SFS 1994:2043)&lt;br&gt;Svensk Bilprovning, SMP Svensk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MaskinprovningAktiebolag och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAQ Kontroll Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P 2000/01:129&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Bllaga 2&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1997:238) om arbetslöshets-&lt;br&gt;försäkring skall införas fyra nya paragrafer, 48 a-d §§, samt närmast före&lt;br&gt;48 a § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En länsarbetsnämnd skall till en&lt;br&gt;arbetslöshetskassa lämna de upp-&lt;br&gt;gifter om en arbetssökande som&lt;br&gt;har betydelse för tillämpningen av&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmän försäkringskassa,&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket och Centrala&lt;br&gt;studiestödsnämnden skall till en&lt;br&gt;arbetslöshetskassa lämna de upp-&lt;br&gt;gifter om förmån, ersättning eller&lt;br&gt;annat stöd åt enskild som har&lt;br&gt;betydelse för tillämpningen av&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetslöshetskassa skall till&lt;br&gt;en allmän försäkringskassa, Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket och Centrala&lt;br&gt;studiestödsnämnden lämna de upp-&lt;br&gt;gifter om ersättning enligt denna&lt;br&gt;lag som har betydelse hos mot-&lt;br&gt;tagaren i ett ärende om förmån,&lt;br&gt;ersättning eller annat stöd åt&lt;br&gt;enskild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 d§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast de uppgifter som rege-&lt;br&gt;ringen meddelar närmare bestäm-&lt;br&gt;melser om skall lämnas ut enligt&lt;br&gt;48 a-c §§.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Förslag till förordning om ändring i förordningen &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 2000/01:129&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;(1997:835) om arbetslöshetsförsäkring &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i förordningen (1997:835) om arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkring skall införas fem nya paragrafer, 25-29 §§, samt närmast&lt;br&gt;före 25 § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En länsarbetsnämnd skall till en&lt;br&gt;arbetslöshetskassa lämna uppgifter&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en arbetssökandes namn och&lt;br&gt;personnummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. från och med vilken tidpunkt&lt;br&gt;denne är anmäld eller avanmäld&lt;br&gt;som arbetssökande vid en arbets-&lt;br&gt;förmedling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;att en anvisning till ett&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiskt program&lt;br&gt;skett,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vilket arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;program som anvisats den arbets-&lt;br&gt;sökande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;under vilken tidsperiod ett&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiskt program&lt;br&gt;pågår, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ändring av en anvisning till ett&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiskt program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmän försäkringskassa och&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket skall till en&lt;br&gt;arbetslöshetskassa lämna uppgifter&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en enskilds namn och person-&lt;br&gt;nummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;att en anmälan eller en&lt;br&gt;ansökan har lämnats in,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vilken förmån, ersättning eller&lt;br&gt;annat stöd som har beviljats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;under vilken tidsperiod en&lt;br&gt;förmån, ersättning eller annat stöd&lt;br&gt;utgår,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. omfattningen av en beviljad&lt;br&gt;förmån, ersättning eller annat stöd,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. vilket belopp som har betalats&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;wt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27£&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala studiestödsnämnden&lt;br&gt;skall till en arbetslöshetskassa&lt;br&gt;lämna uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en enskilds namn och person-&lt;br&gt;nummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att en ansökan om studiestöd&lt;br&gt;har lämnats in,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;vilket studiestöd som har&lt;br&gt;beviljats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. för vilken tidsperiod studiestöd&lt;br&gt;har sökts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;omfattningen av beviljat&lt;br&gt;studiestöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. vilket belopp som har betalas&lt;br&gt;ut, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. för vilken period studiestöd&lt;br&gt;har betalats ut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetslöshetskassa skall till&lt;br&gt;en allmän försäkringskassa och&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket lämna upp-&lt;br&gt;gifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en enskilds namn och person-&lt;br&gt;nummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att en anmälan om arbets-&lt;br&gt;löshetsersättning har lämnats in,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att en ansökan om utbetalning&lt;br&gt;av ersättning har lämnats in,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ersättning som har beviljats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;beräknad dagpenning som&lt;br&gt;lämnas eller skulle ha lämnats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;under vilken tidsperiod en&lt;br&gt;ersättning utgår,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. omfattningen av en beviljad&lt;br&gt;ersättning, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. vilket belopp som har betalats&lt;br&gt;ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetslöshetskassa skall till&lt;br&gt;Centrala studiestödsnämnden läm-&lt;br&gt;na uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en enskilds namn och person-&lt;br&gt;nummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;beräknad dagpenning som&lt;br&gt;lämnas eller skulle ha lämnats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att en enskild är avstängd från&lt;br&gt;ersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 2000/01. 1 samt. Nr 129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att en enskild är utförsäkrad, Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. att en enskild är frånkänd&lt;br&gt;rätten till ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;459) Om Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:&lt;br&gt;arbetsformedlingsregister&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:459) om arbets-&lt;br&gt;förmedlingsregister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 17 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 2 a och 16 a §§,&lt;br&gt;samt närmast före 16 a § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter får behandlas av läns-&lt;br&gt;arbetsnämnder för tillhanda-&lt;br&gt;hållande av information som&lt;br&gt;behövs i Riksförsäkringsverkets, de&lt;br&gt;allmänna försäkringskassornas,&lt;br&gt;Centrala studiestödsnämndens och&lt;br&gt;arbetslöshetskassornas verksamhet&lt;br&gt;som underlag för beslut om och&lt;br&gt;kontroll av förmåner, ersättningar&lt;br&gt;och andra stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktåtkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs för ändamål som&lt;br&gt;avses i 2 a § får Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket, de allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassorna, Centrala studiestöds-&lt;br&gt;nämnden och arbetslöshets-&lt;br&gt;kassorna ha direktåtkomst till&lt;br&gt;uppgifter som avses i 5 och 11 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall meddela när-&lt;br&gt;mare föreskrifter om vilka upp-&lt;br&gt;gifter som omfattas av direkt-&lt;br&gt;åtkomst enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter i ett arbetsformedlingsregister får lämnas ut på medium för&lt;br&gt;automatisk databehandling till en annan offentlig arbetsförmedling eller&lt;br&gt;ett annat arbetsmarknadsinstitut, om den registrerade anmäls som arbets-&lt;br&gt;sökande vid den förmedlingen eller skrivs in vid det institutet. Uppgifter&lt;br&gt;far även i andra fall lämnas ut till en annan förmedling eller ett annat&lt;br&gt;institut med den registrerades samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som avses i 5 och 9-11 §§ får dessutom, för de ändamål som&lt;br&gt;anges i 2 § 3 och 4, lämnas ut till det centrala kansliet vid den&lt;br&gt;länsarbetsnämnd inom vars ansvarsområde registret förs. Sådana&lt;br&gt;uppgifter far även lämnas till Arbetsmarknadsstyrelsen för det ändamål&lt;br&gt;som anges i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den utsträckning regeringen I den utsträckning regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskriver får uppgifter som avses&lt;br&gt;i 5 och 11 § § lämnas ut på medium&lt;br&gt;för automatisk databehandling även&lt;br&gt;till Riksförsäkringsverket, de all-&lt;br&gt;männa försäkringskassorna och&lt;br&gt;Centrala studiestödsnämnden.&lt;br&gt;Regeringen får också föreskriva att&lt;br&gt;uppgifter som avses i 5 § 14 och 15&lt;br&gt;och 9 &amp;nbsp;§ får lämnas ut till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket eller skattemyn-&lt;br&gt;digheterna på medium för&lt;br&gt;automatisk databehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskriver får uppgifter som avses Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;i 5 och 11 §§ lämnas ut på medium Bilaga 2&lt;br&gt;för automatisk databehandling även&lt;br&gt;till Riksförsäkringsverket, de all-&lt;br&gt;männa &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;försäkringskassorna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala studiestödsnämnden och&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna. Regeringen&lt;br&gt;får också föreskriva att uppgifter&lt;br&gt;som avses i 5 § 14 och 15 och 9 §&lt;br&gt;får lämnas ut till Riksskatteverket&lt;br&gt;eller skattemyndigheterna på&lt;br&gt;medium för automatisk data-&lt;br&gt;behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Förslag till förordning om ändring i förordningen &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P 2000/01:129&lt;br&gt;(1994:460) om arbetsformedlingsregister&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 § förordningen (1994:460) om arbets-&lt;br&gt;förmedlingsregister skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som avses i 5 § första&lt;br&gt;stycket 1, 3, 13 och 14 lagen&lt;br&gt;(1994:459) om arbetsförmedlings-&lt;br&gt;register samt de tidsuppgifter och&lt;br&gt;de tekniska och administrativa&lt;br&gt;uppgifter som har samband med&lt;br&gt;dessa far lämnas ut på medium för&lt;br&gt;automatisk databehandling till&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket, de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna och Centrala&lt;br&gt;studiestödsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som avses i 5 § första&lt;br&gt;stycket 1, 3, 13 och 14 lagen&lt;br&gt;(1994:459) om arbetsförmedlings-&lt;br&gt;register samt de tidsuppgifter och&lt;br&gt;de tekniska och administrativa&lt;br&gt;uppgifter som har samband med&lt;br&gt;dessa far lämnas ut på medium för&lt;br&gt;automatisk databehandling till&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket, de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna, Centrala&lt;br&gt;studiestödsnämnden och arbets-&lt;br&gt;löshetskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket, de all-&lt;br&gt;männa &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;försäkringskassorna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala studiestödsnämnden, och&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna får ha&lt;br&gt;direktåtkomst till de uppgifter som&lt;br&gt;avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om beslut om arbetsmarknadspolitiska åtgärder i form av&lt;br&gt;rekryterings-, vikariats- och utbildningsstöd, lönebidrag och starta-eget-&lt;br&gt;bidrag samt uppgifter om utbetalt belopp och damm för utbetalningen får&lt;br&gt;lämnas ut på medium för automatisk databehandling till Riksskatteverket&lt;br&gt;och skattemyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Förslag till lag om ändring i&lt;br&gt;socialforsäkringsregisterlagen (1997:934)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i socialforsäkringsregisterlagen&lt;br&gt;(1997:934) skall inforas två nya paragrafer, 3 a och 14 a §§, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter får behandlas av&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket och de all-&lt;br&gt;männa försäkringskassorna for&lt;br&gt;tillhandahållande av information&lt;br&gt;som behövs i Centrala studiestöds-&lt;br&gt;nämndens och arbetslöshets-&lt;br&gt;kassornas verksamhet som under-&lt;br&gt;lag för beslut om och kontroll av&lt;br&gt;förmåner, ersättningar och andra&lt;br&gt;stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs för ändamål som&lt;br&gt;avses i 3 a § får Centrala studie-&lt;br&gt;stödsnämnden och arbetslöshets-&lt;br&gt;kassorna ha direkt åtkomst till&lt;br&gt;uppgifter som avses i 6 och 7 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall meddela när-&lt;br&gt;mare föreskrifter om vilka upp-&lt;br&gt;gifter som omfattas av direkt&lt;br&gt;åtkomst enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Förslag till förordning om ändring i&lt;br&gt;socialförsäkringsregisterförordningen&lt;br&gt;(1998:1576)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om socialförsäkringsregisterförordningen&lt;br&gt;(1998:1576)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 5 § skall lyda ”Utlämnande av uppgifter&lt;br&gt;på medium för automatisk databehandling och direkt åtkomst till&lt;br&gt;uppgifter i socialförsäkringsregister”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i förordningen skall införas en ny paragraf, 5 a §, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om enskilds namn och&lt;br&gt;personnummmer samt de uppgifter&lt;br&gt;som avses i 7 £ 1-2 och 16&lt;br&gt;socialforsäkringsregisterlagen&lt;br&gt;(1997:934) får lämnas ut på&lt;br&gt;medium för automatisk databe-&lt;br&gt;handling till Centrala studiestöds-&lt;br&gt;nämnden &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;arbetslöshets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kassorna. Centrala studiestöds-&lt;br&gt;nämnden &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;arbetslöshets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kassorna får ha direkt åtkomst till&lt;br&gt;uppgifter som avses i första stycket.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 20 kap. 9 a § lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9&lt;br&gt;En allmän försäkringskassa,&lt;br&gt;riksförsäkringsverket och en dom-&lt;br&gt;stol får utan hinder av sekretess&lt;br&gt;lämna ut uppgifter om sådana er-&lt;br&gt;sättningar åt enskilda, som&lt;br&gt;utbetalas enligt lagstiftningen om&lt;br&gt;allmän försäkring eller arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkring eller enligt lag-&lt;br&gt;stiftning om annan jämförbar&lt;br&gt;ekonomisk förmån för enskilda,&lt;br&gt;under förutsättning att en försäk-&lt;br&gt;ringsinrättning, ett försäkrings-&lt;br&gt;bolag, en arbetslöshetskassa eller&lt;br&gt;en arbetsgivare behöver uppgiften&lt;br&gt;för samordning med ersättning&lt;br&gt;därifrån. Till ett utländskt social-&lt;br&gt;försäkringsorgan får utan hinder av&lt;br&gt;sekretess lämnas sådana uppgifter&lt;br&gt;om enskilda, som behövs vid&lt;br&gt;tillämpningen av en internationell&lt;br&gt;överenskommelse som Sverige har&lt;br&gt;anslutit sig till. Dessa bestämmel-&lt;br&gt;ser gäller även för utlämnande av&lt;br&gt;uppgift från varje annan myn-&lt;br&gt;dighet, på vilken det ankommer att&lt;br&gt;handlägga ärenden enligt den lag-&lt;br&gt;stiftning som avses i första&lt;br&gt;meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmän försäkringskassa,&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket och en&lt;br&gt;domstol får utan hinder av&lt;br&gt;sekretess lämna ut uppgifter om&lt;br&gt;sådana ersättningar åt enskilda,&lt;br&gt;som utbetalas enligt lagstiftningen&lt;br&gt;om allmän försäkring eller&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring eller enligt&lt;br&gt;lagstiftning om annan jämförbar&lt;br&gt;ekonomisk förmån för enskilda,&lt;br&gt;under förutsättning att en för-&lt;br&gt;säkringsinrättning, ett försäkrings-&lt;br&gt;bolag eller en arbetsgivare behöver&lt;br&gt;uppgiften för samordning med&lt;br&gt;ersättning därifrån. En domstol får&lt;br&gt;utan hinder av sekretess lämna ut&lt;br&gt;de uppgifter som avses i första&lt;br&gt;meningen även under förutsättning&lt;br&gt;att en arbetslöshetskassa behöver&lt;br&gt;uppgiften för samordning med&lt;br&gt;ersättning därifrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ett utländskt social -&lt;br&gt;försäkringsorgan får utan hinder av&lt;br&gt;sekretess lämnas sådana uppgifter&lt;br&gt;om enskilda, som behövs vid&lt;br&gt;tillämpningen av en internationell&lt;br&gt;överenskommelse som Sverige har&lt;br&gt;anslutit sig till. Dessa bestämmel-&lt;br&gt;ser gäller även för utlämnande av&lt;br&gt;uppgift från varje annan myn-&lt;br&gt;dighet, på vilken det ankommer att&lt;br&gt;handlägga ärenden enligt den&lt;br&gt;lagstiftning som avses i första&lt;br&gt;stycket första meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:378) om&lt;br&gt;förlängt barnbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1986:378) om förlängt&lt;br&gt;barnbidrag skall införas en ny paragraf, 8 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala &amp;nbsp;&amp;nbsp;studiestödsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall till Riksförsäkringsverket och&lt;br&gt;de allmänna försäkringskassorna&lt;br&gt;lämna uppgifter om vilka stude-&lt;br&gt;rande som beviljats studiehjälp i&lt;br&gt;form av studiebidrag för det andra&lt;br&gt;kvartalet varje år.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 2000/01:129&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 15 kap. 13 och 15 §§ lagen (1998:674) om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga och kommunala myndig-&lt;br&gt;heter samt arbetsgivare, försäk-&lt;br&gt;ringsinrättningar och arbetslöshets-&lt;br&gt;kassor skall på begäran lämna en&lt;br&gt;skattemyndighet,&lt;br&gt;försäkringskassa,&lt;br&gt;myndigheten,&lt;br&gt;verket och en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsdomstol uppgift som avser&lt;br&gt;namngiven person när det gäller&lt;br&gt;förhållande som är av betydelse för&lt;br&gt;tillämpningen av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en allmän&lt;br&gt;Premiepensions-&lt;br&gt;Riksförsäkrings-&lt;br&gt;allmän förvalt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga och kommunala myndig-&lt;br&gt;heter samt arbetsgivare, och&lt;br&gt;försäkringsinrättningar skall på&lt;br&gt;begäran lämna en skattemyndighet,&lt;br&gt;en allmän försäkringskassa,&lt;br&gt;Premiepensionsmyndigheten, Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket och en allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol uppgift som&lt;br&gt;avser namngiven person när&lt;br&gt;gäller förhållande som är&lt;br&gt;betydelse för tillämpningen&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetskassor skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begäran lämna en skattemyndighet,&lt;br&gt;Premiepensionsmyndigheten och&lt;br&gt;en allmän förvaltningsdomstol upp-&lt;br&gt;gift som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare som underlåter att fullgöra uppgiftskyldighet enligt första&lt;br&gt;stycket döms till penningböter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattemyndighet, en allmän försäkringskassa, Premiepensions-&lt;br&gt;myndigheten, Riksförsäkringsverket och en allmän förvaltningsdomstol&lt;br&gt;får utan hinder av sekretess på begäran lämna ut uppgifter om pension&lt;br&gt;enligt denna lag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en forsäkringsinrättning, ett&lt;br&gt;försäkringsbolag, en arbetslöshets-&lt;br&gt;kassa eller en arbetsgivare, om&lt;br&gt;uppgiften behövs för samordning&lt;br&gt;med ersättning därifrån, och till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett utländskt socialförsäkringsorgan, om uppgiften behövs vid&lt;br&gt;tillämpningen av en internationell överenskommelse som Sverige har&lt;br&gt;anslutit sig till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en forsäkringsinrättning, ett&lt;br&gt;försäkringsbolag eller en arbets-&lt;br&gt;givare, om uppgiften behövs för&lt;br&gt;samordning med ersättning däri-&lt;br&gt;från, och till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattemyndighet, Premie-&lt;br&gt;pensionsmyndigheten och en all-&lt;br&gt;män förvaltningsdomstol får utan&lt;br&gt;hinder av sekretess på begäran&lt;br&gt;lämna ut uppgifter om pension&lt;br&gt;enligt denna lag till en&lt;br&gt;arbetslöshetskassa, om uppgiften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behövs för samordning med Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning därifrån. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Förslag till förordning om ändring i förordningen &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P 2000/01:129&lt;br&gt;(1996:103 6) om underhållsstöd &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § förordningen (1996:1036) om underhålls-&lt;br&gt;stöd skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala studiestödsnämnden Centrala studiestödsnämnden&lt;br&gt;skall på begäran, för fastställande skall, för fastställande av återbetal-&lt;br&gt;av återbetalningsskyldighet, på ningsskyldighet, på medium för&lt;br&gt;medium för automatisk databe- automatisk databehandling lämna&lt;br&gt;handling lämna Riksförsäkrings- Riksförsäkringsverket uppgift om&lt;br&gt;verket uppgift om studiemedel i studiemedel i form av studiebidrag&lt;br&gt;form av studiebidrag som har som har betalats ut till bidrags-&lt;br&gt;betalats ut till bidragsskyldiga. skyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skatteregisterförordningen (1980:556) finns föreskrifter om skyl-&lt;br&gt;dighet för skattemyndighet och Riksskatteverket att lämna&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket uppgifter på medium för automatisk data-&lt;br&gt;behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förordningen &lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P-&lt;sup&gt;2000/01:129&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Förslag till förordning om ändring i&lt;br&gt;(1996:1100) om aktivitetsstöd&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i förordningen (1996:1100) om&lt;br&gt;aktivitetsstöd skall införas en ny paragraf, 24 a §, samt närmast före 24 a&lt;br&gt;§ en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En länsarbetsnämnd skall lämna&lt;br&gt;en allmän försäkringskassa och&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket sådana upp-&lt;br&gt;gifter om deltagaren som är av&lt;br&gt;betydelse för tillämpning av denna&lt;br&gt;förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;betänkandet Rätt underlag - rätt beslut, Ökat&lt;br&gt;informationsutbyte mellan de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna, Riksförsäkringsverket, Centrala&lt;br&gt;studiestödsnämnden, länsarbetsnämnderna och&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna (SOU 2000:97)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieombudsmannen, Svea Hovrätt, Kammarrätten i Göteborg, Läns-&lt;br&gt;rätten i Stockholms län, Justitiekanslem, Riksåklagaren, Riks-&lt;br&gt;polisstyrelsen, Datainspektionen, Ekobrottsmyndigheten, Statskontoret,&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket, Ekonomistymingsverket, Riksrevisionsverket,&lt;br&gt;Riksskatteverket, Centrala Studiestödsnämnden, Riksarkivet, Arbets-&lt;br&gt;marknadsstyrelsen, Landsorganisationen i Sverige, Sveriges&lt;br&gt;Akademikers Centralorganisation, Svenska Arbetsgivarföreningen,&lt;br&gt;Arbetslöshetskassornas Samorganisation, Försäkringskasseförbundet,&lt;br&gt;och Institutet för Arbetsmarknadspolitisk utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från&lt;br&gt;att lämna några synpunkter: Uppsala universitet, Nationalekonomiska&lt;br&gt;institutionen, Tjänstemännens centralorganisation och Sveriges förenade&lt;br&gt;studentkårer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande instanser utöver remisslistan har yttrat sig: Småföretagarnas&lt;br&gt;Arbetslöshetskassa, Brottsförebyggande rådet, Sveriges Arbetares&lt;br&gt;Arbetslöshetskassa och Göteborgs Lokala Samorganisation av Sveriges&lt;br&gt;Arbetares Centralorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 10 § sekretesslagen (1980:100)&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; och&lt;br&gt;bilagan till lagen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om&lt;br&gt;arbetsförmedling eller yrkesväg-&lt;br&gt;ledning för uppgift om enskilds&lt;br&gt;personliga förhållanden, om det&lt;br&gt;inte står klart att uppgiften kan&lt;br&gt;röjas utan att den enskilde eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider&lt;br&gt;men. Motsvarande sekretess gäller&lt;br&gt;i ärende om arbetsvärd, antagning&lt;br&gt;till arbetsmarknadsutbildning,&lt;br&gt;hjälp och stöd vid arbetslöshet&lt;br&gt;eller andra åtgärder i anställnings-&lt;br&gt;främjande syfte eller för att främja&lt;br&gt;enskilds anpassning till arbetslivet.&lt;br&gt;Sekretessen gäller dock inte beslut&lt;br&gt;i ärende som avses i detta stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om&lt;br&gt;arbetsförmedling eller yrkesväg-&lt;br&gt;ledning för uppgift om enskilds&lt;br&gt;personliga förhållanden, om det&lt;br&gt;inte står klart att uppgiften kan&lt;br&gt;röjas utan att den enskilde eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider&lt;br&gt;men. Motsvarande sekretess gäller&lt;br&gt;i ärende om arbetsvärd, antagning&lt;br&gt;till arbetsmarknadsutbildning hjälp&lt;br&gt;och stöd vid arbetslöshet eller&lt;br&gt;andra åtgärder i anställnings-&lt;br&gt;främjande syfte eller för att främja&lt;br&gt;enskilds anpassning till arbetslivet.&lt;br&gt;Sekretessen gäller dock inte beslut&lt;br&gt;i ärende som avses i detta stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning enligt la-&lt;br&gt;gen (1997:238) om arbetslöshets-&lt;br&gt;försäkring för uppgift om enskilds&lt;br&gt;personliga förhållanden, om det&lt;br&gt;kan antas att den enskilde eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider&lt;br&gt;men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende hos allmän försäkringskassa, Riksförsäkringsverket eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domstol gäller 7 § i stället för första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i&lt;br&gt;tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som&lt;br&gt;nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos&lt;br&gt;organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till&lt;br&gt;numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd&lt;br&gt;av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besiktningsorganen Aktiebolaget fordonskontroll (SFS 1994:2043)&lt;br&gt;Svensk Bilprovning, SMP Svensk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MaskinprovningAktiebolag och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAQ Kontroll Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i&lt;br&gt;tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som&lt;br&gt;nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos&lt;br&gt;organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till&lt;br&gt;numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd&lt;br&gt;av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Organ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetskassor enligt lagen&lt;br&gt;(1997:239) om arbetslöshets-&lt;br&gt;kassor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning&lt;br&gt;1997:238)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(SFS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Besiktningsorganen Aktiebolaget&lt;br&gt;Svensk Bilprovning, SMP Svensk&lt;br&gt;MaskinprovningAktiebolag och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;fordonskontroll (SFS 1994:2043)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;SAQ Kontroll Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senast lydelse 1998:1215.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1997:238) om arbetslöshets-&lt;br&gt;försäkring skall införas fem nya paragrafer, 48 a-48 e §§, samt närmast&lt;br&gt;före 48 a § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En länsarbetsnämnd skall till en&lt;br&gt;arbetslöshetskassa lämna de upp-&lt;br&gt;gifter om en arbetssökande som&lt;br&gt;har betydelse för tillämpningen av&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmän försäkringskassa,&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket och Centra-&lt;br&gt;la studiestödsnämnden skall till en&lt;br&gt;arbetslöshetskassa lämna de upp-&lt;br&gt;gifter om förmån, ersättning eller&lt;br&gt;annat stöd åt enskild som har&lt;br&gt;betydelse för tillämpningen av&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetslöshetskassa skall till&lt;br&gt;en allmän försäkringskassa,&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket och Cen-&lt;br&gt;trala studiestödsnämnden lämna&lt;br&gt;de uppgifter om ersättning enligt&lt;br&gt;denna lag som har betydelse hos&lt;br&gt;mottagaren i ett ärende om&lt;br&gt;förmån, ersättning eller annat stöd&lt;br&gt;åt enskild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 d§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetslöshetskassa skall till&lt;br&gt;en länsarbetsnämnd lämna de&lt;br&gt;uppgifter om ersättning enligt&lt;br&gt;denna lag som har betydelse i ett&lt;br&gt;ärende om arbetsförmedling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 e § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen meddelar närmare&lt;br&gt;föreskrifter om vilka uppgifter som&lt;br&gt;skall lämnas ut enligt 48 a-d §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:459) om &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;arbetsformedlingsregister&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:459) om arbets-&lt;br&gt;formedlingsregister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 17 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 2 a och 16 a §§,&lt;br&gt;samt närmast före 16 a § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter i registret får be-&lt;br&gt;handlas av länsarbetsnämnder för&lt;br&gt;tillhandahållande av information&lt;br&gt;som behövs i Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verkets, de allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassornas, Centrala studiestöds-&lt;br&gt;nämndens och arbetslöshets-&lt;br&gt;kassornas verksamhet som under-&lt;br&gt;lag för beslut om och kontroll av&lt;br&gt;förmåner, ersättningar och andra&lt;br&gt;stöd åt enskild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktåtkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket, de all-&lt;br&gt;männa &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;försäkringskassorna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala studiestödsnämnden och&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna får ha&lt;br&gt;direktåtkomst till uppgifter som&lt;br&gt;avses i 5 och 11 §§ om det behövs&lt;br&gt;for ändamål som avses i 2 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen meddelar närmare&lt;br&gt;föreskrifter avseende vilka upp-&lt;br&gt;gifter direktåtkomst enligt första&lt;br&gt;stycket får omfatta.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;17 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter i ett arbetsformedlingsregister far lämnas ut på medium för&lt;br&gt;automatisk databehandling till en annan offentlig arbetsförmedling eller&lt;br&gt;ett annat arbetsmarknadsinstitut, om den registrerade anmäls som&lt;br&gt;arbetssökande vid den förmedlingen eller skrivs in vid det institutet.&lt;br&gt;Uppgifter far även i andra fall lämnas ut till en annan förmedling eller ett&lt;br&gt;annat institut med den registrerades samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som avses i 5 och 9-11 §§ far dessutom, för de ändamål som&lt;br&gt;anges i 2 § 3 och 4, lämnas ut till det centrala kansliet vid den&lt;br&gt;länsarbetsnämnd inom vars ansvarsområde registret förs. Sådana&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:355.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifter far även länmas till Arbetsmarknadsstyrelsen för det ändamål&lt;br&gt;som anges i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den utsträckning regeringen&lt;br&gt;föreskriver far uppgifter som avses&lt;br&gt;i 5 och 11 §§ lämnas ut på medium&lt;br&gt;for automatisk databehandling&lt;br&gt;även till Riksförsäkringsverket, de&lt;br&gt;allmänna försäkringskassorna och&lt;br&gt;Centrala studiestödsnämnden. Re-&lt;br&gt;geringen far också föreskriva att&lt;br&gt;uppgifter som avses i 5 § 14 och&lt;br&gt;15 och 9 § får lämnas ut till&lt;br&gt;Riksskatteverket eller skatte-&lt;br&gt;myndigheterna på medium för&lt;br&gt;automatisk databehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den utsträckning regeringen&lt;br&gt;föreskriver får uppgifter som avses&lt;br&gt;i 5 och 11 §§ lämnas ut på medium&lt;br&gt;för automatisk databehandling&lt;br&gt;även till Riksförsäkringsverket, de&lt;br&gt;allmänna försäkringskassorna,&lt;br&gt;Centrala studiestödsnämnden och&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna. Regeringen&lt;br&gt;far också föreskriva att uppgifter&lt;br&gt;som avses i 5 § 14 och 15 och 9 §&lt;br&gt;får lämnas ut till Riksskatteverket&lt;br&gt;eller skattemyndigheterna på&lt;br&gt;medium för automatisk databe-&lt;br&gt;handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i socialforsäkringsregisterlagen&lt;br&gt;(1997:934)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i socialforsäkringsregisterlagen&lt;br&gt;(1997:934) skall införas två nya paragrafer, 3 a och 14 a §§, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter i registret får be-&lt;br&gt;handlas av Riksförsäkringsverket&lt;br&gt;och de allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassorna för tillhandahållande av&lt;br&gt;information som behövs i Centrala&lt;br&gt;studiestödsnämndens och arbets-&lt;br&gt;löshetskassornas verksamhet som&lt;br&gt;underlag för beslut om och&lt;br&gt;kontroll av förmåner, ersättningar&lt;br&gt;och andra stöd åt enskild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala studiestödsnämnden&lt;br&gt;och arbetslöshetskassorna får ha&lt;br&gt;direkt åtkomst till uppgifter som&lt;br&gt;avses i 6 och 7 om det behövs&lt;br&gt;för ändamål som avses i 3 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen meddelar närmare&lt;br&gt;föreskrifter avseende vilka upp-&lt;br&gt;gifter direkt åtkomst enligt första&lt;br&gt;stycket får omfatta.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 20 kap. 9 a § lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmän försäkringskassa,&lt;br&gt;riksförsäkringsverket och en&lt;br&gt;domstol får utan hinder av&lt;br&gt;sekretess lämna ut uppgifter om&lt;br&gt;sådana ersättningar åt enskilda,&lt;br&gt;som utbetalas enligt lagstiftningen&lt;br&gt;om allmän försäkring eller&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring eller enligt&lt;br&gt;lagstiftning om annan jämförbar&lt;br&gt;ekonomisk förmån för enskilda,&lt;br&gt;under förutsättning att en försäk-&lt;br&gt;ringsinrättning, ett försäkrings-&lt;br&gt;bolag, en arbetslöshetskassa eller&lt;br&gt;en arbetsgivare behöver uppgiften&lt;br&gt;för samordning med ersättning&lt;br&gt;därifrån. Till ett utländskt&lt;br&gt;socialförsäkringsorgan far utan&lt;br&gt;hinder av sekretess lämnas sådana&lt;br&gt;uppgifter om enskilda, som behövs&lt;br&gt;vid tillämpningen av en inter-&lt;br&gt;nationell överenskommelse som&lt;br&gt;Sverige har anslutit sig till. Dessa&lt;br&gt;bestämmelser gäller även för ut-&lt;br&gt;lämnande av uppgift från varje&lt;br&gt;annan myndighet, på vilken det&lt;br&gt;ankommer att handlägga ärenden&lt;br&gt;enligt den lagstiftning som avses i&lt;br&gt;första meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 a §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmän försäkringskassa,&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket och en&lt;br&gt;domstol far utan hinder av&lt;br&gt;sekretess lämna ut uppgifter om&lt;br&gt;sådana ersättningar åt enskilda,&lt;br&gt;som utbetalas enligt lagstiftningen&lt;br&gt;om allmän försäkring eller&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring eller enligt&lt;br&gt;lagstiftning om annan jämförbar&lt;br&gt;ekonomisk förmån för enskilda,&lt;br&gt;under förutsättning att en&lt;br&gt;forsäkringsinrättning, ett försäk-&lt;br&gt;ringsbolag eller en arbetsgivare&lt;br&gt;behöver uppgiften för samordning&lt;br&gt;med ersättning därifrån. En&lt;br&gt;domstol får utan hinder av&lt;br&gt;sekretess lämna ut de uppgifter&lt;br&gt;som avses i första meningen&lt;br&gt;under förutsättning att en&lt;br&gt;arbetslöshetskassa behöver upp-&lt;br&gt;giften för samordning med&lt;br&gt;ersättning därifrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ett utländskt social-&lt;br&gt;försäkringsorgan får utan hinder&lt;br&gt;av sekretess lämnas sådana&lt;br&gt;uppgifter om enskilda, som behövs&lt;br&gt;vid tillämpningen av en inter-&lt;br&gt;nationell överenskommelse som&lt;br&gt;Sverige har anslutit sig till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och&lt;br&gt;andra styckena gäller även för&lt;br&gt;utlämnande av uppgift från varje&lt;br&gt;annan myndighet, på vilken det&lt;br&gt;ankommer att handlägga ärenden&lt;br&gt;enligt den lagstiftning som avses i&lt;br&gt;första stycket första meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:327.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:129&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;barnbidrag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1986:378) om förlängt&lt;br&gt;barnbidrag skall införas en ny paragraf, 8 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala studiestödsnämnden&lt;br&gt;skall till Riksförsäkringsverket och&lt;br&gt;de allmänna försäkringskassorna&lt;br&gt;lämna uppgifter om vilka stu-&lt;br&gt;derande som beviljats studiehjälp i&lt;br&gt;form av studiebidrag för det andra&lt;br&gt;kvartalet varje år.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 15 kap. 13 och 15 §§ lagen (1998:674) om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga och kommunala myn-&lt;br&gt;digheter samt arbetsgivare, för-&lt;br&gt;säkringsinrättningar och arbets-&lt;br&gt;löshetskassor skall på begäran&lt;br&gt;lämna en skattemyndighet, en&lt;br&gt;allmän försäkringskassa, Premie-&lt;br&gt;pensionsmyndigheten, Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket och en allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol uppgift som avser&lt;br&gt;namngiven person när det gäller&lt;br&gt;förhållande som är av betydelse&lt;br&gt;för tillämpningen av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare som underlåter att&lt;br&gt;stycket döms till penningböter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga och kommunala myn-&lt;br&gt;digheter samt arbetsgivare och&lt;br&gt;försäkringsinrättningar skall på&lt;br&gt;begäran lämna en skatte-&lt;br&gt;myndighet, en allmän försäk-&lt;br&gt;ringskassa, Premiepensionsmyn-&lt;br&gt;digheten, Riksförsäkringsverket&lt;br&gt;och en allmän förvaltningsdomstol&lt;br&gt;uppgift som avser namngiven&lt;br&gt;person när det gäller förhållande&lt;br&gt;som är av betydelse för tillämp-&lt;br&gt;ningen av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetskassor skall på&lt;br&gt;begäran lämna sådan uppgift till&lt;br&gt;en skattemyndighet, Premie-&lt;br&gt;pensionsmyndigheten och en&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.&lt;br&gt;göra uppgiftskyldighet enligt första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattemyndighet, en allmän försäkringskassa, Premiepen-&lt;br&gt;sionsmyndigheten, Riksförsäkringsverket och en allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol far utan hinder av sekretess på begäran lämna ut uppgifter om&lt;br&gt;pension enligt denna lag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en forsäkringsinrättning, ett&lt;br&gt;försäkringsbolag, en arbetslöshets-&lt;br&gt;kassa eller en arbetsgivare, om&lt;br&gt;uppgiften behövs för samordning&lt;br&gt;med ersättning därifrån, och till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett utländskt socialförsäkringsorgan, om uppgiften behövs vid&lt;br&gt;tillämpningen av en internationell överenskommelse som Sverige har&lt;br&gt;anslutit sig till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en forsäkringsinrättning, ett&lt;br&gt;försäkringsbolag eller en arbets-&lt;br&gt;givare, om uppgiften behövs för&lt;br&gt;samordning med ersättning däri-&lt;br&gt;från, och till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattemyndighet, Premiepen-&lt;br&gt;sionsmyndigheten och en allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol får utan hin-&lt;br&gt;der av sekretess på begäran lämna&lt;br&gt;ut uppgifter om pension enligt&lt;br&gt;denna lag till en arbetslöshets-&lt;br&gt;kassa, om uppgiften behövs för&lt;br&gt;samordning med ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därifrån.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2001-05-10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leif Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 26 april 2001 (Finansdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1994:459) om arbetsformedlingsregister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i socialforsäkringsregisterlagen (1997:934),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Erik Nymansson&lt;br&gt;och hovrättsassessorn Helena Rosén Andersson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om arbetsformedlingsregister&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 och 16 a §§ samt rubrikerna närmast före dessa paragrafer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I 16 a § och rubriken närmast före denna paragraf används ordet&lt;br&gt;”direktåtkomst”, vilket är den numera använda termen för åtkomst av&lt;br&gt;uppgifter genom uppkoppling till en dator där uppgifterna finns lagrade,&lt;br&gt;se t.ex. lagförslagen i prop. 2000/01:33 om behandling av&lt;br&gt;personuppgifter inom skatt, tull och exekution. I 16 § och rubriken till&lt;br&gt;16 § används däremot beteckningen ”terminalåtkomst”, vilket är ett äldre&lt;br&gt;uttryck för samma sak. Ett och samma uttryck bör användas i&lt;br&gt;paragraferna och rubrikerna. Rubriken närmast före 16 § bör därför&lt;br&gt;ändras till ”Direktåtkomst” och ordet ”terminalåtkomst” i 16 § första och&lt;br&gt;andra styckena bytas mot ”direktåtkomst”. Den nya rubriken närmast&lt;br&gt;före 16 a § blir därmed överflödig och kan utgå. Ändringarna föranleder&lt;br&gt;ändringar även i ingressen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;48 a - 48 e §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 48 a och 48 b §§ angår ämnen om vilka regeringen&lt;br&gt;skulle kunna besluta föreskrifter med stöd av den s.k. restkompetensen&lt;br&gt;enligt 8 kap. 13 § första stycket 2 regeringsformen. Eftersom förslaget&lt;br&gt;innebär att föreskrifterna skall finnas i en lag, bör tanken vara att&lt;br&gt;riksdagen skall besluta föreskrifterna enligt 8 kap. 14 § första stycket&lt;br&gt;regeringsformen. De ytterligare föreskrifter som skall ingå i en planerad&lt;br&gt;förordning kan beslutas av regeringen direkt med stöd av&lt;br&gt;restkompetensen utan stöd av något bemyndigande i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av motiveringen framgår att bestämmelserna i 48 c och 48 d §§ har&lt;br&gt;placerats i lag av en särskild anledning. Det sägs således att i fråga om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetslöshetskassornas uppgiftsskyldighet kassorna kan ses som enskilda Prop. 2000/01:129&lt;br&gt;i den mening som avses i 8 kap. 3 § regeringsformen. Vidare sägs det att Bilaga 5&lt;br&gt;något bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter inte kan ges,&lt;br&gt;eftersom punkten 8 i 8 kap. 7 § första stycket regeringsformen avser&lt;br&gt;föreskrifter till skydd för den personliga integriteten och det här är fråga&lt;br&gt;om sekretessbrytande bestämmelser. Beträffande den tilltänkta&lt;br&gt;förordningen skulle det sagda få den effekten att de föreskrifter som kom&lt;br&gt;att gälla arbetslöshetskassornas uppgiftsskyldighet endast skulle kunna&lt;br&gt;meddelas som verkställighetsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den uppgiftsskyldighet som enligt förslaget åläggs arbets-&lt;br&gt;löshetskassorna hänför sig till den del av kassornas verksamhet som&lt;br&gt;består i handhavandet av ersättningsfrågor. Denna verksamhet är att&lt;br&gt;betrakta som myndighetsutövning med den följd att kassorna här&lt;br&gt;kommer att representera det allmänna. Med den uppdelning i enskilda&lt;br&gt;och det allmänna som görs i 8 kap. regeringsformen bör kassorna i detta&lt;br&gt;hänseende räknas till det allmänna. Jfr Håkan Strömberg,&lt;br&gt;Normgivningsmakten enligt 1974 års regeringsform, 3 u. 1999, s. 73 f.&lt;br&gt;Frågan är om den föreslagna uppgiftsskyldigheten kan anses vara&lt;br&gt;fristående i förhållande till kassornas befattning med ersättningsfrågor.&lt;br&gt;Enligt Lagrådets mening är detta inte fallet. Den nya uppgiften för&lt;br&gt;kassorna bör uppfattas som en integrerad del av deras&lt;br&gt;ersättningsverksamhet. Bestämmelserna i 48 a - 48 d §§ är avsedda att&lt;br&gt;bl.a. underlätta kassornas arbete och bidraga till en säkrare handläggning&lt;br&gt;av ersättningsärendena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ovanstående resonemang innebär att de föreslagna reglerna i 48 c och&lt;br&gt;48 d §§ inte kan räknas till sådana betungande föreskrifter som avses i 8&lt;br&gt;kap. 3 § regeringsformen. I stället är dessa regler, liksom de i 48 a och 48&lt;br&gt;b §§, att hänföra till sådana föreskrifter som regeringen kan besluta med&lt;br&gt;stöd av sin restkompetens. Lagtekniskt sett får detta den följden att&lt;br&gt;riksdagen kan besluta de föreslagna 48 c och 48 d §§ enligt 8 kap. 14 §&lt;br&gt;första stycket regeringsformen och att regeringen genomgående kan&lt;br&gt;utnyttja sin restkompetens vid beslutande av de kompletterande&lt;br&gt;föreskrifterna till 48 a - 48 d §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den föreslagna 48 e § finns en erinran om regeringens föreskrifter på&lt;br&gt;området. Med hänsyn till vad ovan sagts om att regeringen kan besluta&lt;br&gt;dessa föreskrifter med stöd av sin restkompetens bör ordet ”närmare”&lt;br&gt;som bestämning till föreskrifter bytas ut mot ordet ”ytterligare”.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga lagförslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F inansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Thalén, Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky,&lt;br&gt;Östros, Engqvist, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm,&lt;br&gt;Bodström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 2000/01:129 Ökat informationsutbyte&lt;br&gt;mellan arbetslöshetsförsäkringen, socialförsäkringen och studiestödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>0</nummer>
<beteckning>0</beteckning>
<lydelse>lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),</lydelse>
<lydelse2>1. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
2. lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring
3. lag om ändring i lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister
4. lag om ändring i socialförsäkringsregisterlagen (1997:934)
5. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
6. lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag
7. lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.
</lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2001/02:KU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2001-05-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2001-05-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2001-05-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2001-06-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 20:34:17</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GO03129</dok_id>
<systemdatum>2017-10-20 12:44:01</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 20:34:17</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GO03129</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_200001__129.pdf</filnamn>
<filstorlek>440711</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Ökat informationsutybyte mellan  arbetslöshetsförsäkringen, socialförsäkringen och studiestödet</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/CD519229-2379-4F54-A967-2A2B2CF47EB6</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2001/02:KU3</uppgift>
<ref_dok_id>GP01KU3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2001/02</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ökat informationsutbyte mellan arbetslöshetsförsäkringen,  socialförsäkringen och studiestödet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:129&lt;br/&gt;
Ökat informationsutybyte mellan  arbetslöshetsförsäkringen, socialförsäkringen och studiestödet</uppgift>
<ref_dok_id>GO02K17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:129 Ökat informationsutbyte mellan arbetslöshetsförsäkringen, socialförsäkringen och studiestödet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:129&lt;br/&gt;
Ökat informationsutybyte mellan  arbetslöshetsförsäkringen, socialförsäkringen och studiestödet</uppgift>
<ref_dok_id>GO02K18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:129 Ökat informationsutbyte mellan arbetslöshetsförsäkringen, socialförsäkringen och studiestödet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:129&lt;br/&gt;
Ökat informationsutybyte mellan  arbetslöshetsförsäkringen, socialförsäkringen och studiestödet</uppgift>
<ref_dok_id>GO02K19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:129 Ökat informationsutbyte mellan arbetslöshetsförsäkringen, socialförsäkringen och studiestödet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kenneth Kvist m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:129&lt;br/&gt;
Ökat informationsutybyte mellan  arbetslöshetsförsäkringen, socialförsäkringen och studiestödet</uppgift>
<ref_dok_id>GO02K18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:129 Ökat informationsutbyte mellan arbetslöshetsförsäkringen, socialförsäkringen och studiestödet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kenneth Kvist m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Unckel m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:129&lt;br/&gt;
Ökat informationsutybyte mellan  arbetslöshetsförsäkringen, socialförsäkringen och studiestödet</uppgift>
<ref_dok_id>GO02K17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:129 Ökat informationsutbyte mellan arbetslöshetsförsäkringen, socialförsäkringen och studiestödet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Unckel m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Åsa Torstensson m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:129&lt;br/&gt;
Ökat informationsutybyte mellan  arbetslöshetsförsäkringen, socialförsäkringen och studiestödet</uppgift>
<ref_dok_id>GO02K19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:129 Ökat informationsutbyte mellan arbetslöshetsförsäkringen, socialförsäkringen och studiestödet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Åsa Torstensson m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>