<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2247943</hangar_id>
 <dok_id>GO03121</dok_id>
 <rm>2000/01</rm>
 <beteckning>121</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 2000/01:121</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>121</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2001-04-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:07:20</systemdatum>
 <publicerad>2001-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vissa frågor inför den allmänna fastighetstaxeringen år 2003, m.m. Prop. 2000/01:121</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GO03121/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GO03121</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GO03121</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;2000/01:121&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Vissa frågor inför den allmänna&lt;br&gt;fastighetstaxeringen år 2003, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 5 april 2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bosse Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(F inansdepartementet)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03121/prop_200001__121-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vissa ändringar i bestämmelserna om fastighets-&lt;br&gt;taxering inför 2003 års allmänna fastighetstaxering av småhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis föreslås en bestämmelse som innebär att om det inom ett&lt;br&gt;värdeområde inte har sålts några fastigheter eller har sålts för få fastighe-&lt;br&gt;ter för att värdenivån med säkerhet skall kunna bestämmas får ledning&lt;br&gt;hämtas från försäljningar av fastigheter inom andra värdeområden, där&lt;br&gt;förutsättningarna för prisbildningen kan antas vara likartade. Vidare före-&lt;br&gt;slås att det även för kulturhistoriskt värdefulla byggnader m.m. skall be-&lt;br&gt;stämmas delvärden för byggnad och mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller värdefaktorn standard föreslås att indelningen i huvud-&lt;br&gt;områdena exteriör, energihushållning, kök, sanitet och övrig interiör samt&lt;br&gt;möjligheterna att jämka standardpoängen lagregleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdefaktorn speciell belägenhet föreslås få beteckningen närhet till&lt;br&gt;strand. Klassindelningen föreslås bli lagreglerad. Enligt förslaget skall&lt;br&gt;det finnas minst tre och högst sju klasser. En klass skall utgöra strand, en&lt;br&gt;eller flera klasser strandnära och en klass inte strand eller strandnära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller värdefaktorn fastighetsrättsliga förhållanden föreslås att&lt;br&gt;det för värderingsenheter inom grupphusområden endast skall finnas två&lt;br&gt;klasser, nämligen en klass för småhus på självständiga fastigheter och en&lt;br&gt;klass för övriga småhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller beloppsgränsen för justering för säregna förhållanden fö-&lt;br&gt;reslås dels att det införs en procentuell gräns och dels att den nuvarande&lt;br&gt;beloppsgränsen sänks från 50 000 kr till 25 000 kr. Förslaget innebär att&lt;br&gt;justering för säregna förhållanden skall kunna göras när värdeinverkan&lt;br&gt;uppgår till tre procent av taxeringsenhetens sammanlagda riktvärde, dock&lt;br&gt;minst 25 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås vissa ändringar när det gäller indelningen i special- Prop. 2000/01:121&lt;br&gt;byggnader. Bl.a. föreslås att reningsanläggningarna endast skall omfatta&lt;br&gt;anläggningar vars syfte är att ta hand om avfall. När det gäller de bygg-&lt;br&gt;nader som används för arbetsvärd föreslås att de inte längre skall indelas&lt;br&gt;som vårdbyggnader. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1&lt;br&gt;juli 2001 och tillämpas första gången vid 2003 års fastighetstaxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslås en justering av mervärdesskattelagens (1994:200)&lt;br&gt;regler om undantag från beskattning för utbildningstjänster. Ändringen&lt;br&gt;föreslås träda i kraft den 1 juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1979:1152)........................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmögenhetsskatt.............................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1406) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i mervärdesskattelagen (1994:200).....................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa värderingsregler.....................................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Privaträttsliga förpliktelser...............................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bestämning av värdenivån i områden med fa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäljningar......................................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Delvärden för kulturhistoriskt värdefulla byggnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m...................................................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Värdefaktorer för småhus................................................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Småhusets standard...........................................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Småhusets ålder................................................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Värdefaktorer för tomtmarken........................................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Speciell belägenhet...........................................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Klassindelning av fastighetsrättsliga förhållanden för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grupphusområden.............................................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Säregna förhållanden.......................................................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utställningsförfarande.....................................................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialbyggnader............................................................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Reningsanläggning...........................................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vårdbyggnader.................................................................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ecklesiastikbyggnad - bårhus..........................................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmän byggnad och kommunikationsbyggnad...............45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Offentlig-finansiella effekter...........................................................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Författningskommentarer................................................................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1979:1152)......................................................................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmögenhetsskatt.............................................................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1406) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i mervärdesskattelagen (1994:200).....................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av Fastighetstaxeringsutredningens&lt;br&gt;betänkande Fastighetstaxering - precision,&lt;br&gt;påverkansmöjligheter och individuella bedömningar (SOU&lt;br&gt;2000:10)......  54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Lagförslagen i betänkandet Fastighetstaxering - precision, Prop. 2000/01:121&lt;br&gt;påverkansmöjligheter och individuella bedömningar (SOU&lt;br&gt;2000:10)................................................................................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;betänkandet Fastighetstaxering - precision,&lt;br&gt;påverkansmöjligheter och individuella bedömningar (SOU&lt;br&gt;2000:10)..... 84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag.................................................85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande...............................................................101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 april 2001.........103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1999:1406) om ändring i mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1979:1152)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen (1979:1152)’&lt;br&gt;dels att 7 kap. 13 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 2 §, 5 kap. 4, 5 och 8 §§, 6 kap. 3 §, 7 kap. 3, 4 och 5 §§,&lt;br&gt;8 kap. 3 §, 11 kap.l §, 12 kap. 3 §, 19 kap. 3 och 7 §§ och 21 kap. 10 §,&lt;br&gt;skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 7 kap. 12 § skall lyda ”Byggnad under&lt;br&gt;uppförande och saneringsbyggnad”, den närmast före 11 kap. 3 § ”Av-&lt;br&gt;kastningsberäkning” och den närmast före 11 kap. 7 § ”Produktionskost-&lt;br&gt;nadsberäkning”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 5 kap. 5 a § och 8&lt;br&gt;kap. 4 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;f&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnader skall indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småhus Byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två familjer.&lt;br&gt;Till sådan byggnad skall höra komplementhus såsom gara-&lt;br&gt;ge, förråd och annan mindre byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre och högst&lt;br&gt;tio familjer skall tillhöra byggnadstypen småhus, om bygg-&lt;br&gt;naden ligger på fastighet med åkermark, betesmark,&lt;br&gt;skogsmark eller skogsimpediment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyreshus Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre familjer&lt;br&gt;eller till kontor, butik, hotell, restaurang och liknande.&lt;br&gt;Byggnad med förrådsutrymme, som ligger i anslutning till&lt;br&gt;hyreshus och som behövs för verksamheten, skall utgöra&lt;br&gt;hyreshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 13 § 1988:954&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rubriken närmast före 11 kap. 3 § 1992:1666&lt;br&gt;rubriken närmast före 11 kap. 7 § 1980:149.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:635.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomi-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftverks-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industri-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Special-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till hyreshus skall dock inte räknas byggnad som är inrät- Prop. 2000/01:121&lt;br&gt;tad till bostad åt minst tre och högst tio familjer, om den&lt;br&gt;ingår i lantbruksenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad för jordbruk eller skogsbruk och&lt;br&gt;som inte är inrättad för bostadsändamål, såsom djurstall,&lt;br&gt;loge, lada, maskinhall, lagerhus, magasin och växthus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växthus och djurstall som inte har anknytning till jordbruk&lt;br&gt;eller skogsbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad för kommersiell produktion av&lt;br&gt;elektrisk starkström. Även byggnad för vattenreglering, för&lt;br&gt;lagring av bränsle och annan byggnad för produktionen ut-&lt;br&gt;gör kraftverksbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad för industriell verksamhet och&lt;br&gt;som inte utgör kraftverksbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med specialbyggnad avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvars-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för försvars-&lt;br&gt;ändamål eller ekonomisk försvars-&lt;br&gt;beredskap, om byggnaden inte är en&lt;br&gt;fristående industriell anläggning. Även&lt;br&gt;mässbyggnad skall utgöra försvars-&lt;br&gt;byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunika-&lt;br&gt;tionsbyggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garage, hangar, lokstall, terminal, sta-&lt;br&gt;tionsbyggnad, expeditionsbyggnad,&lt;br&gt;vänthall, godsmagasin, reparations-&lt;br&gt;verkstad och liknande, om byggnaden&lt;br&gt;används för allmänna kommunikations-&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Distributions-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används i Statens järn-&lt;br&gt;vägars, Luftfartsverkets, Banverkets,&lt;br&gt;Svensk Rundradio Aktiebolags, Sveri-&lt;br&gt;ges Radio Aktiebolags, Sveriges Tele-&lt;br&gt;vision Aktiebolags och Sveriges Ut-&lt;br&gt;bildningsradio Aktiebolags verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som ingår i överförings- eller&lt;br&gt;distributionsnätet för gas, värme, elek-&lt;br&gt;tricitet eller vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värme-&lt;br&gt;central&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad för produktion och distri-&lt;br&gt;bution av varmvatten för uppvärmning,&lt;br&gt;dock ej sådan anläggning som även är&lt;br&gt;inrättad för produktion av elektrisk&lt;br&gt;starkström för yrkesmässig distribution.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Renings-&lt;br&gt;anläggning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vattenverk, avloppsreningsverk, an- Prop. 2000/01:121&lt;br&gt;läggning för förvaring av radioaktivt&lt;br&gt;avfall, sopstation och liknande samt&lt;br&gt;pumpstation som hör till sådan an-&lt;br&gt;läggning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vård-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för sjukvård,&lt;br&gt;nykterhetsvård, narkomanvård, barna-&lt;br&gt;vård, kriminalvård, arbetsvård, åld-&lt;br&gt;ringsvård eller omsorg om psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda. Annan byggnad än&lt;br&gt;som nu har nämnts skall utgöra vård-&lt;br&gt;byggnad, om den används som hem åt&lt;br&gt;personer som behöver institutionell&lt;br&gt;vård eller tillsyn.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bad-, sport-&lt;br&gt;och idrotts-&lt;br&gt;anläggning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för bad, sport,&lt;br&gt;idrott och liknande, om allmänheten&lt;br&gt;har tillträde till anläggningen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skol-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för under-&lt;br&gt;visning eller forskning vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skola som anordnas av staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skola som anordnas med statsbidrag&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skola vars undervisning står under&lt;br&gt;statlig tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används som elevhem&lt;br&gt;eller skolhem för elever vid sådana&lt;br&gt;skolor.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kultur-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för kulturellt&lt;br&gt;ändamål såsom teater, biograf, museum&lt;br&gt;och liknande.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ecklesiastik-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kyrka eller annan byggnad som an-&lt;br&gt;vänds för religiös verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bårhus, krematorium och byggnad som&lt;br&gt;används för skötsel av begravnings-&lt;br&gt;plats.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Allmän bygg- Byggnad som tillhör staten, kommun&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;eller annan menighet och som används&lt;br&gt;för allmän styrelse, förvaltning, rätts-&lt;br&gt;vård, ordning eller säkerhet samt fri-&lt;br&gt;tidsgård och byggnad med likartad an-&lt;br&gt;vändning. Som allmän byggnad skall&lt;br&gt;inte anses byggnad som används för&lt;br&gt;statens affärsdrivande verksamhet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrig&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som inte skall utgöra någon av de tidigare Prop. 2000/01:121&lt;br&gt;nämnda byggnadstyperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Byggnader skall indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Småhus&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två famil-&lt;br&gt;jer. Till sådan byggnad skall höra komplementhus såsom&lt;br&gt;garage, förråd och annan mindre byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre och&lt;br&gt;högst tio familjer skall tillhöra byggnadstypen småhus,&lt;br&gt;om byggnaden ligger på fastighet med åkermark, betes-&lt;br&gt;mark, skogsmark eller skogsimpediment.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hyreshus&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre familjer&lt;br&gt;eller till kontor, butik, hotell, restaurang och liknande.&lt;br&gt;Byggnad med förrådsutrymme, som ligger i anslutning&lt;br&gt;till hyreshus och som behövs för verksamheten, skall&lt;br&gt;utgöra hyreshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till hyreshus skall dock inte räknas byggnad som är&lt;br&gt;inrättad till bostad åt minst tre och högst tio familjer, om&lt;br&gt;den ingår i lantbruksenhet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomi-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad för jordbruk eller skogsbruk&lt;br&gt;och som inte är inrättad för bostadsändamål, såsom djur-&lt;br&gt;stall, loge, lada, maskinhall, lagerhus, magasin och växt-&lt;br&gt;hus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växthus och djurstall som inte har anknytning till jord-&lt;br&gt;bruk eller skogsbruk.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kraftverks-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad för kommersiell produktion av&lt;br&gt;elektrisk starkström. Även byggnad för vattenreglering,&lt;br&gt;för lagring av bränsle och annan byggnad för produk-&lt;br&gt;tionen utgör kraftverksbyggnad.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industri-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad för industriell verksamhet och&lt;br&gt;som inte utgör kraftverksbyggnad.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Special-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med specialbyggnad avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvars- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Byggnad som används för försvars-&lt;br&gt;byggnad &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ändamål eller ekonomisk försvars-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beredskap, om byggnaden inte är en&lt;br&gt;fristående industriell anläggning. Även&lt;br&gt;mässbyggnad skall utgöra försvars-&lt;br&gt;byggnad.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunika-&lt;br&gt;tionsbyggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Garage, hangar, lokstall, terminal, sta- Prop. 2000/01:121&lt;br&gt;tionsbyggnad, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;expeditionsbyggnad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vänthall, godsmagasin, reparations-&lt;br&gt;verkstad och liknande, om byggnaden&lt;br&gt;används för allmänna kommunikations-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används i Statens järn-&lt;br&gt;vägars, Luftfartsverkets, Banverkets,&lt;br&gt;Svensk Rundradio Aktiebolags, Sveri-&lt;br&gt;ges Radio Aktiebolags, Sveriges Tele-&lt;br&gt;vision Aktiebolags och Sveriges Ut-&lt;br&gt;bildningsradio Aktiebolags verksamhet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Distributions-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som ingår i överförings- eller&lt;br&gt;distributionsnätet för gas, värme, elekt-&lt;br&gt;ricitet eller vatten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Värmecentral&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad för produktion och distri-&lt;br&gt;bution av varmvatten för uppvärmning,&lt;br&gt;dock ej sådan anläggning som även är&lt;br&gt;inrättad för produktion av elektrisk&lt;br&gt;starkström för yrkesmässig distribution.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Renings-&lt;br&gt;anläggning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vattenverk, avloppsreningsverk, an-&lt;br&gt;läggning för förvaring av radioaktivt&lt;br&gt;avfall, sopstation och liknande samt&lt;br&gt;pumpstation som hör till sådan anlägg-&lt;br&gt;ning. Som reningsanläggning avses inte&lt;br&gt;anläggning där verksamheten i allt&lt;br&gt;väsentligt utgör ett led i en industriell&lt;br&gt;process.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vårdbyggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för sjukvård,&lt;br&gt;missbrukarvård, omsorger om barn och&lt;br&gt;ungdom, kriminalvård, åldringsvård&lt;br&gt;eller omsorger om psykiskt utveck-&lt;br&gt;lingsstörda. Annan byggnad än som nu&lt;br&gt;har nämnts skall utgöra vårdbyggnad,&lt;br&gt;om den används som hem åt personer&lt;br&gt;som behöver institutionell vård eller&lt;br&gt;tillsyn.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Bad-, sport- Byggnad som används för bad, sport,&lt;br&gt;och idrottsan- idrott och liknande, om allmänheten&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;läggning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;har tillträde till anläggningen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skolbyggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för undervisning&lt;br&gt;eller forskning vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skola som anordnas av staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skola som anordnas med statsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skola vars undervisning står under&lt;br&gt;statlig tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används som elevhem&lt;br&gt;eller skolhem för elever vid sådana&lt;br&gt;skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturbyggnad Byggnad som används för kulturellt&lt;br&gt;ändamål såsom teater, biograf, museum&lt;br&gt;och liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ecklesiastik- Kyrka eller annan byggnad som an-&lt;br&gt;byggnad &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;vänds för religiös verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krematorium och annan byggnad som&lt;br&gt;används för begravningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän bygg- Byggnad som tillhör staten, kommun&lt;br&gt;nad &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;eller annan menighet och som används&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för allmän styrelse, förvaltning, rätts-&lt;br&gt;vård, ordning eller säkerhet samt fri-&lt;br&gt;tidsgård och byggnad med likartad an-&lt;br&gt;vändning. Som allmän byggnad skall&lt;br&gt;inte anses byggnad som används för&lt;br&gt;statens affarsdrivande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrig byggnad Byggnad som inte skall utgöra någon av de tidigare&lt;br&gt;nämnda byggnadstyperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Marknadsvärdet skall be-&lt;br&gt;stämmas med hänsyn till det ge-&lt;br&gt;nomsnittliga prisläget under andra&lt;br&gt;året före det år då allmän fastig-&lt;br&gt;hetstaxering av taxeringsenheten&lt;br&gt;sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsvärdet skall be-&lt;br&gt;stämmas med hänsyn till det ge-&lt;br&gt;nomsnittliga prisläget under andra&lt;br&gt;året (nivååret) före det år då all-&lt;br&gt;män fastighetstaxering av taxe-&lt;br&gt;ringsenheten sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köpeskilling för fastighets-&lt;br&gt;försäljningar från år före nivååret&lt;br&gt;som används för att bestämma&lt;br&gt;marknadsvärdet skall korrigeras&lt;br&gt;med hänsyn till prisutvecklingen&lt;br&gt;till och med nivååret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■’ Senaste lydelse 1985:820.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsvärdet skall i första hand bestämmas med ledning av fastig-&lt;br&gt;hetsförsäljningar i orten (ortsprismetoden). Härvid skall inte beaktas så-&lt;br&gt;dana försäljningar om vilka man kan anta att ovidkommande omständig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heter har inverkat på priset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då fastighetsförsäljningar inte&lt;br&gt;ger den ledning som behövs kan&lt;br&gt;marknadsvärdet beräknas med&lt;br&gt;ledning av en avkastningskalkyl.&lt;br&gt;Till grund för kalkylen läggs bl. a.&lt;br&gt;byggnads återstående varaktig-&lt;br&gt;hetstid och den förräntning av&lt;br&gt;insatt kapital, som man allmänt&lt;br&gt;räknar med vid köp av fastigheter&lt;br&gt;av ifrågavarande slag (avkast-&lt;br&gt;ningsmetoden).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ger inte heller avkastnings-&lt;br&gt;kalkylen den ledning som behövs&lt;br&gt;kan marknadsvärdet uppskattas&lt;br&gt;med utgångspunkt i det tekniska&lt;br&gt;nuvärdet (produktionskostnads-&lt;br&gt;metoden).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då fastighetsförsäljningar inte&lt;br&gt;ger den ledning som behövs kan&lt;br&gt;marknadsvärdet bestämmas med&lt;br&gt;ledning av en avkastningsbe-&lt;br&gt;räkning. Ger inte heller en av-&lt;br&gt;kastningsberäkning den ledning&lt;br&gt;som behövs kan marknadsvärdet&lt;br&gt;uppskattas med utgångspunkt i det&lt;br&gt;tekniska nuvärdet (produktions-&lt;br&gt;kostnadsberäkning). Åven i dessa&lt;br&gt;fall skall dock hänsyn tas till fas-&lt;br&gt;tighetsförsäljningar i orten när det&lt;br&gt;är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inga fastigheter har sålts&lt;br&gt;inom ett värdeområde, eller för få&lt;br&gt;för att värdenivån inom området&lt;br&gt;med säkerhet skall kunna bestäm-&lt;br&gt;mas, får ledning hämtas från för-&lt;br&gt;säljningar inom andra värdeom-&lt;br&gt;råden, där förutsättningarna för&lt;br&gt;prisbildningen kan antas vara&lt;br&gt;likartade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje delvärde skall bestämmas Varje delvärde skall bestämmas&lt;br&gt;för sig med tillämpning av i 2-5 för sig med tillämpning av i 2-5 a&lt;br&gt;§§ angivna grunder. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§§ angivna grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av delvärde för lantbruksenhet får dock avvikelse&lt;br&gt;ske från 2 § vid storlekskorrektion enligt 7 kap. 4 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av delvärde&lt;br&gt;för tomtmark i sådana fall då för-&lt;br&gt;säljningar av obebyggd tomtmark&lt;br&gt;inom värdeområdet inte ger den&lt;br&gt;ledning som behövs skall vidare&lt;br&gt;iakttas att delvärdet bestäms med&lt;br&gt;ledning av den marknadsvärde ni-&lt;br&gt;vå för obebyggd tomtmark som&lt;br&gt;normalt förekommer inom värde-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:451.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;områden där marknadsvärdenivån&lt;br&gt;för bebyggda fastigheter är den-&lt;br&gt;samma som för värdeområdet i&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summan av delvärdena utgör taxeringsenhetens basvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är ett hyreshus inrättat för både bostäder och lokaler skall bostadsde-&lt;br&gt;len och lokaldelen utgöra skilda värderingsenheter. Byggnader eller delar&lt;br&gt;av olika byggnader som åsatts samma klassificeringsdata beträffande&lt;br&gt;värdefaktorerna lägenhetstyp och ålder får sammanföras till en värde-&lt;br&gt;ringsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är en industribyggnad som vär-&lt;br&gt;derats enligt avkastningsmetoden&lt;br&gt;inrättad för mer än en lokaltyp&lt;br&gt;skall delar som hänförs till olika&lt;br&gt;lokaltyper utgöra skilda värde-&lt;br&gt;ringsenheter. Särskild värderings-&lt;br&gt;enhet behöver dock inte bildas för&lt;br&gt;en lokaltyp som omfattar mindre&lt;br&gt;än tio procent av byggnadens tota-&lt;br&gt;la yta och mindre än 250 kvadrat-&lt;br&gt;meter. Byggnader eller delar av&lt;br&gt;olika byggnader som åsatts samma&lt;br&gt;klassificeringsdata beträffande&lt;br&gt;värdefaktorerna lokaltyp, standard&lt;br&gt;och ålder tår sammanföras till en&lt;br&gt;värderingsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indelning av hyreshus och industribyggnad i två eller flera värderings-&lt;br&gt;enheter får även ske om det underlättar värderingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är en industribyggnad som vär-&lt;br&gt;derats med ledning av en avkast-&lt;br&gt;ningsberäkning inrättad för mer än&lt;br&gt;en lokaltyp skall delar som hänförs&lt;br&gt;till olika lokaltyper utgöra skilda&lt;br&gt;värderingsenheter. Särskild värde-&lt;br&gt;ringsenhet behöver dock inte bil-&lt;br&gt;das för en lokaltyp som omfattar&lt;br&gt;mindre än tio procent av byggna-&lt;br&gt;dens totala yta och mindre än 250&lt;br&gt;kvadratmeter. Byggnader eller&lt;br&gt;delar av olika byggnader som&lt;br&gt;åsatts samma klassificeringsdata&lt;br&gt;beträffande värdefaktorerna lokal-&lt;br&gt;typ, standard och ålder får sam-&lt;br&gt;manföras till en värderingsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;?&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För byggnader och ägoslag som avses i 8-15 kap. skall basvärde be-&lt;br&gt;stämmas med utgångspunkt i riktvärden. Dessa skall för varje värde-&lt;br&gt;ringsenhet bestämmas för kombinationer av värdefaktorer, som i någon&lt;br&gt;utsträckning varierar inom värdeområdet och som har särskild betydelse&lt;br&gt;för marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övriga värdefaktorer skall riktvärdet bestämmas med utgångspunkt&lt;br&gt;i förhållanden som i genomsnitt eller i huvudsak råder inom värde-&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdefaktorer, som särskilt skall beaktas vid riktvärdets bestämmande,&lt;br&gt;skall, utom såvitt avser de under punkterna 1-5 angivna värdefaktorerna,&lt;br&gt;indelas i klasser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Storlek för småhus, industri-&lt;br&gt;byggnad och övrig byggnad värde-&lt;br&gt;rad enligt avkastningsmetoden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Storlek för småhus, industri-&lt;br&gt;byggnad och övrig byggnad värde-&lt;br&gt;rad med ledning av en avkast-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1666.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:630.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tomtmark, åkermark, betesmark,&lt;br&gt;skogsmark och skogsimpediment.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ningsberäkning, tomtmark, åker- Prop. 2000/01:121&lt;br&gt;mark, betesmark, skogsmark och&lt;br&gt;skogsimpediment.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2. Hyra för hyreshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Återanskaffningskostnad för&lt;br&gt;industribyggnad och övrig bygg-&lt;br&gt;nad på industrienhet värderad en-&lt;br&gt;ligt produktionskostnadsmetoden.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3. Återanskaffningskostnad för&lt;br&gt;industribyggnad och övrig bygg-&lt;br&gt;nad på industrienhet värderad med&lt;br&gt;ledning av en produktionskost-&lt;br&gt;nadsberäkning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;4. Årligt uttag av täktmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Normalårsproduktion, utnyttjandetid, flerårsreglering och ålder för&lt;br&gt;vattenkraftverk samt effekt för värmekraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter om värdenivån m.m. (riktvärdeangivelse) som inom varje&lt;br&gt;värdeområde erfordras för att bestämma riktvärdet skall redovisas på&lt;br&gt;karta, i tabell eller på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av klassindelningen kallas klassindelningsdata.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärde skall bestämmas så att&lt;br&gt;det leder till basvärde som efter&lt;br&gt;justering som avses i 5 § står i&lt;br&gt;överensstämmelse med be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärde skall bestämmas så att&lt;br&gt;det leder till basvärde som efter&lt;br&gt;justering som avses i 5 § står i&lt;br&gt;överensstämmelse med be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmelserna i 5 kap. 2-5 §§. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;stämmelsema i 5 kap. 2-5 a §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvikelse får dock förekomma, om den föranleds av klassindelning av&lt;br&gt;värdefaktorer eller anpassning till fastställda tabell- eller värdeserier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger värdefaktorer, som inte särskilt har beaktats vid riktvärdes&lt;br&gt;bestämmande och som påtagligt inverkar på marknadsvärdet, skall ett&lt;br&gt;med ledning av riktvärden bestämt värde justeras. Detta benämns juster-&lt;br&gt;ing för säregna förhållanden. Justeringen görs av taxeringsenhetens&lt;br&gt;sammanlagda riktvärde, beräknat enligt 4 § och utan beaktande av en&lt;br&gt;storlekskorrektion enligt 4 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justeringens storlek skall motsvara 75 procent av den skillnad i mark-&lt;br&gt;nadsvärde taxeringsenheten skulle ha med säregna förhållanden och vär-&lt;br&gt;det utan säregna förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Påtaglig inverkan på mark-&lt;br&gt;nadsvärdet skall anses föreligga&lt;br&gt;när säregna förhållanden föran-&lt;br&gt;leder att det med ledning av rikt-&lt;br&gt;värden bestämda värdet höjs eller&lt;br&gt;sänks med minst 50 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Påtaglig inverkan på mark-&lt;br&gt;nadsvärdet skall anses föreligga&lt;br&gt;när säregna förhållanden föranle-&lt;br&gt;der att det med ledning av riktvär-&lt;br&gt;den bestämda värdet höjs eller&lt;br&gt;sänks med minst tre procent, dock&lt;br&gt;minst 25 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1909.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:451.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3/&lt;br&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom varje värdeområde skall riktvärden bestämmas för skilda forhål-&lt;br&gt;landen för en eller flera av följande värdefaktorer.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storlek&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storleken bestäms med hänsyn till ytan av&lt;br&gt;småhusets boutrymmen och biutrymmen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ålder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åldern ger uttryck för småhusets sannolika återstående&lt;br&gt;livslängd. Denna bestäms med hänsyn till småhusets&lt;br&gt;nybyggnadsår, omfattningen av tillbyggnader och såda-&lt;br&gt;na ombyggnader som innebär en utökning av boutrym-&lt;br&gt;me samt tidpunkten för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åldersklassen för småhus med en ålder motsvarande&lt;br&gt;högst 20 år får inte göras större än att den motsvarar 5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Standard&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Standarden bestäms med hänsyn till småhusets&lt;br&gt;byggnadsmaterial och utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett nybyggt småhus skall finnas minst femton&lt;br&gt;standardklasser.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnads-&lt;br&gt;kategori&lt;br&gt;Fastighets-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnadskategorin bestäms med hänsyn till om småhu-&lt;br&gt;set utgör friliggande småhus, kedjehus eller radhus.&lt;br&gt;Fastighetsrättsliga förhållanden bestäms med hänsyn till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;rättsliga förhål- om den värderingsenhet för tomtmark på vilken småhu-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;landen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;set ligger utgör självständig fastighet eller inte. Utgör&lt;br&gt;värderingsenhet en inte självständig fastighet skall hän-&lt;br&gt;syn tas även till möjligheten att tomtmarken kan bilda&lt;br&gt;egen fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småhus som utgör brukningscentrum för lantbruksen-&lt;br&gt;het skall jämställas med småhus som ligger på tomtmark&lt;br&gt;som utgör självständig fastighet. Om det på en lant-&lt;br&gt;bruksenhet finns endast ett småhus, anses det utgöra&lt;br&gt;brukningscentrum. Om det finns flera småhus på en&lt;br&gt;lantbruksenhet, utgör det värdefullaste småhuset bruk-&lt;br&gt;ningscentrum, såvida inte annat visas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Värdeordning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med värdeordning avses husets ordningsnummer i vär-&lt;br&gt;dehänseende inom tomten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Inom varje värdeområde skall riktvärden bestämmas för skilda förhål-&lt;br&gt;landen för en eller flera av följande värdefaktorer.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storlek&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storleken bestäms med hänsyn till ytan av&lt;br&gt;småhusets boutrymmen och biutrymmen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ålder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åldern ger uttryck för småhusets sannolika återstående&lt;br&gt;livslängd. Denna bestäms med hänsyn till småhusets&lt;br&gt;nybyggnadsår, omfattningen av tillbyggnader och såda-&lt;br&gt;na ombyggnader som innebär en utökning av boutrym-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:451.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;me samt tidpunkten för dessa. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åldersklassen för småhus med en ålder motsvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högst 20 år får inte göras större än att den motsvarar 5&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Standard &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Standarden bestäms med hänsyn till småhusets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggnadsmaterial och utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett nybyggt småhus skall finnas minst femton&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;standardklasser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnads-&lt;br&gt;kategori&lt;br&gt;Fastighets-&lt;br&gt;rättsliga förhål-&lt;br&gt;landen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdeordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadskategorin bestäms med hänsyn till om småhu-&lt;br&gt;set utgör friliggande småhus, kedjehus eller radhus.&lt;br&gt;Fastighetsrättsliga förhållanden bestäms med hänsyn till&lt;br&gt;om den värderingsenhet för tomtmark på vilken småhu-&lt;br&gt;set ligger utgör självständig fastighet eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgör värderingsenheten inte självständig fastighet&lt;br&gt;skall hänsyn även tas till möjligheten att tomtmarken&lt;br&gt;kan bilda egen fastighet. Detta gäller dock inte om vär-&lt;br&gt;deringsenheten är belägen inom ett område med bygg-&lt;br&gt;nader av likartad karaktär som ligger i en grupp och&lt;br&gt;som har uppförts, samtidigt eller under en begränsad&lt;br&gt;tidsperiod (grupphusområde).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småhus som utgör brukningscentrum för lantbruksen-&lt;br&gt;het skall jämställas med småhus som ligger på tomtmark&lt;br&gt;som utgör självständig fastighet. Om det på en lant-&lt;br&gt;bruksenhet finns endast ett småhus, anses det utgöra&lt;br&gt;brukningscentrum. Om det finns flera småhus på en&lt;br&gt;lantbruksenhet, utgör det värdefullaste småhuset bruk-&lt;br&gt;ningscentrum, såvida inte annat visas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med värdeordning avses husets ordningsnummer i vär-&lt;br&gt;dehänseende inom tomten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdefaktorn standard anges&lt;br&gt;genom antalet standardpoäng för&lt;br&gt;småhuset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grund för standardpoängen&lt;br&gt;skall ligga en poängberäkning för&lt;br&gt;vart och ett av fem huvudområden&lt;br&gt;avseende småhusets byggnadsma-&lt;br&gt;terial och utrustning. Huvudområ-&lt;br&gt;dena är exteriör, energihushåll-&lt;br&gt;ning, kök, sanitet och övrig interi-&lt;br&gt;ör. För varje huvudområde anges&lt;br&gt;en delsumma som i särskilda fall&lt;br&gt;kan jämkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11&lt;br&gt;1&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Industribyggnad skall värderas&lt;br&gt;enligt avkastningsmetoden. Bygg-&lt;br&gt;nader som har endast begränsad&lt;br&gt;användbarhet för annat ändamål än&lt;br&gt;för vilket de utnyttjas och liknande&lt;br&gt;speciella byggnader, bensinsta-&lt;br&gt;tionsbyggnader, andra byggnader&lt;br&gt;med olämplig utformning för nor-&lt;br&gt;mal industriproduktion samt bygg-&lt;br&gt;nadskonstruktioner som inte har&lt;br&gt;karaktär av hus skall dock vär-&lt;br&gt;deras enligt produktionskost-&lt;br&gt;nadsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i detta kapitel or&lt;br&gt;byggnad.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03121/prop_200001__121-2.png" style="width:19pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industribyggnad skall värderas&lt;br&gt;med ledning av en avkastnings-&lt;br&gt;beräkning. Byggnader som har&lt;br&gt;endast begränsad användbarhet för&lt;br&gt;annat ändamål än för vilket de&lt;br&gt;utnyttjas och liknande speciella&lt;br&gt;byggnader, bensinstationsbyggna-&lt;br&gt;der, andra byggnader med olämp-&lt;br&gt;lig utformning för normal indu-&lt;br&gt;striproduktion samt byggnads-&lt;br&gt;konstruktioner som inte har karak-&lt;br&gt;tär av hus skall dock värderas med&lt;br&gt;ledning av en produktions-&lt;br&gt;kostnadsberäkning.&lt;br&gt;industribyggnad gäller även övrig&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03121/prop_200001__121-3.png" style="width:35pt;height:24pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärden för tomtmark för småhus skall inom varje värdeområde be-&lt;br&gt;stämmas för skilda förhållanden för en eller flera av värdefaktorerna stor-&lt;br&gt;lek, vatten och avlopp, fastighetsrättsliga förhållanden samt, om särskilda&lt;br&gt;skäl föreligger, typ av bebyggelse och speciell belägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de olika värdefaktorerna förstås:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storlek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med storlek avses tomtmarkens areal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vatten och av-&lt;br&gt;lopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighets-&lt;br&gt;rättsliga förhål-&lt;br&gt;landen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Typ av bebyg-&lt;br&gt;gelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med vatten och avlopp avses i vilken utsträckning och&lt;br&gt;på vad sätt tomtmarken har tillgång till vatten och av-&lt;br&gt;lopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsrättsliga förhållanden bestäms med hänsyn till&lt;br&gt;om värderingsenheten för tomtmarken utgör självständig&lt;br&gt;fastighet eller inte. Utgör värderingsenheten inte själv-&lt;br&gt;ständig fastighet skall hänsyn även tas till möjligheten&lt;br&gt;att värderingsenheten kan bilda egen fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med värderingsenhet som utgör självständig fastighet&lt;br&gt;skall jämställas värderingsenhet på vilken det finns&lt;br&gt;småhus som utgör brukningscentrum för lantbruksenhet.&lt;br&gt;Med typ av bebyggelse avses om värderingsenheten för&lt;br&gt;tomtmarken är bebyggd med eller avsedd att bebyggas&lt;br&gt;med friliggande småhus, kedjehus eller radhus. Värde-&lt;br&gt;ringsenhet för tomtmark som ingår i lantbruksenhet och&lt;br&gt;på vilken dess brukningscentrum är beläget skall anses&lt;br&gt;vara bebyggd med friliggande småhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:630.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:451.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Speciell belä- Med speciell belägenhet avses tomtmarkens läge inom Prop. 2000/01:121&lt;br&gt;genhet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;värdeområdet t. ex. vid strand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärden för tomtmark för småhus skall inom varje värdeområde be-&lt;br&gt;stämmas för skilda förhållanden för en eller flera av värdefaktorerna stor-&lt;br&gt;lek, vatten och avlopp, fastighetsrättsliga förhållanden samt, om särskilda&lt;br&gt;skäl föreligger, typ av bebyggelse och närhet till strand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de olika värdefaktorerna förstås:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storlek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med storlek avses tomtmarkens areal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vatten och av-&lt;br&gt;lopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighets-&lt;br&gt;rättsliga förhål-&lt;br&gt;landen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Typ av bebyg-&lt;br&gt;gelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närhet till&lt;br&gt;strand&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med vatten och avlopp avses i vilken utsträckning och&lt;br&gt;på vad sätt tomtmarken har tillgång till vatten och av-&lt;br&gt;lopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsrättsliga förhållanden bestäms med hänsyn till&lt;br&gt;om värderingsenheten för tomtmarken utgör självständig&lt;br&gt;fastighet eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgör värderingsenheten inte självständig fastighet&lt;br&gt;skall hänsyn även tas till möjligheten att&lt;br&gt;värderingsenheten kan bilda egen fastighet. Detta gäller&lt;br&gt;dock inte om värderingsenheten är belägen inom ett&lt;br&gt;område med byggnader av likartad karaktär som ligger&lt;br&gt;i en grupp och som har uppförts samtidigt eller under en&lt;br&gt;begränsad tidsperiod (grupphusområde).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med värderingsenhet som utgör självständig fastighet&lt;br&gt;skall jämställas värderingsenhet på vilken det finns&lt;br&gt;småhus som utgör brukningscentrum för lantbruksenhet.&lt;br&gt;Med typ av bebyggelse avses om värderingsenheten för&lt;br&gt;tomtmarken är bebyggd med eller avsedd att bebyggas&lt;br&gt;med friliggande småhus, kedjehus eller radhus. Värde-&lt;br&gt;ringsenhet för tomtmark som ingår i lantbruksenhet och&lt;br&gt;på vilken dess brukningscentrum är beläget skall anses&lt;br&gt;vara bebyggd med friliggande småhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med närhet till strand avses tomtmarkens läge i förhål-&lt;br&gt;lande till strand. Värdefaktorn skall indelas i minst tre&lt;br&gt;och högst sju klasser varav en klass skall utgöra strand,&lt;br&gt;en eller flera klasser strandnära och en klass inte strand&lt;br&gt;eller strandnära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19 ka&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket och skattemyndigheten skall undersöka vilka riktvär-&lt;br&gt;detabeller för småhus som inte ingår i lantbruksenhet, som med hänsyn&lt;br&gt;till rådande prisläge bör användas inom olika delar av länet. Förslag här-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1409.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om skall upprättas. Undersökningen skall även omfatta upprättande av Prop. 2000/01:121&lt;br&gt;förslag till riktvärdekartor för tomtmark som inte ingår i lantbruksenhet&lt;br&gt;inom länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket och skatte-&lt;br&gt;myndigheten skall vidare pröva att&lt;br&gt;en tillämpning av förslag till före-&lt;br&gt;skrifter enligt 1 § andra—ljärde&lt;br&gt;styckena leder till basvärden som&lt;br&gt;svarar mot basvärdenivå enligt 5&lt;br&gt;kap. 2 §. Motsvarande prövning&lt;br&gt;görs av förslag till riktvärdekartor&lt;br&gt;för tomtmark och riktvärdetabeller&lt;br&gt;för småhus enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket och skatte-&lt;br&gt;myndigheten skall vidare pröva att&lt;br&gt;en tillämpning av förslag till före-&lt;br&gt;skrifter enligt 1 § andra-fjärde&lt;br&gt;styckena leder till basvärden som&lt;br&gt;svarar mot basvärdenivån enligt 5&lt;br&gt;kap. 2 § (provvärdering). Motsva-&lt;br&gt;rande prövning görs av förslag till&lt;br&gt;riktvärdekartor för tomtmark och&lt;br&gt;riktvärdetabeller för småhus enligt&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Provvärdering skall göras för&lt;br&gt;varje värdeområde och omfatta&lt;br&gt;det antal överlåtelser inom om-&lt;br&gt;rådet (provvärderingsobjekt) som&lt;br&gt;bedöms nödvändigt med hänsyn&lt;br&gt;till områdets karaktär. Om antalet&lt;br&gt;provvärderingsobjekt är för få&lt;br&gt;eller saknas inom ett värdeområ-&lt;br&gt;de, får provvärdering göras för en&lt;br&gt;grupp av värdeområden som då&lt;br&gt;tillsammans bildar ett provvärde-&lt;br&gt;ringsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer beslutar&lt;br&gt;närmare föreskrifter om indel-&lt;br&gt;ningen i provvärderingsområden.&lt;br&gt;Ett sådant beslut får inte överkla-&lt;br&gt;gas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senast den 1 september året före&lt;br&gt;det år då allmän fastighetstaxering&lt;br&gt;äger rum skall regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer besluta sådana föreskrif-&lt;br&gt;ter som avses i 7 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senast den 1 september året före&lt;br&gt;det år då allmän fastighetstaxering&lt;br&gt;äger rum skall regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer besluta sådana föreskrif-&lt;br&gt;ter som avses i 7 kap. 7 § och 19&lt;br&gt;kap. 3&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;21 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nämndemän som avses i 8 § ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ses för tiden från och med den 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndemän som avses i 8 § ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ses för tiden från och med den 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;juli det år, då allmän fastighets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;juli det år, då allmän fastighets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1 193.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:477.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;taxering äger rum av hyreshus-,&lt;br&gt;industri- och specialenheter, till&lt;br&gt;och med den 30 juni det år då så-&lt;br&gt;dan taxering sker nästa gång. En&lt;br&gt;nämndeman har dock rätt att avgå&lt;br&gt;efter tre år.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;taxering äger rum av hyreshus-, Prop. 2000/01:121&lt;br&gt;industri-, elproduktions- och speci-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alenheter, till och med den 30 juni&lt;br&gt;det år då sådan taxering sker nästa&lt;br&gt;gång. En nämndeman har dock rätt&lt;br&gt;att avgå efter tre år.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Värderingsteknisk ledamot i länsrätt förordnas av regeringen för tid&lt;br&gt;som sägs i första stycket. Avgår sådan person under den tid, för vilken&lt;br&gt;han har blivit utsedd, får regeringen förordna annan person för den tid&lt;br&gt;som återstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;fastighetstaxering år 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om&lt;br&gt;statlig förmögenhetsskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1997:323) om statlig förmögen-&lt;br&gt;hetsskatt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighet i Sverige tas upp till&lt;br&gt;taxeringsvärdet. Om fastigheten&lt;br&gt;innehas med tomträtt tas den upp&lt;br&gt;till den del av taxeringsvärdet som&lt;br&gt;avser byggnad. Innefattar detta&lt;br&gt;värde både värdet av byggnaden&lt;br&gt;och tillhörande tomt enligt 7 kap.&lt;br&gt;13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ fastighetstaxeringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1979:1152), avräknas den del av&lt;br&gt;värdet som avser tomten. Om taxe-&lt;br&gt;ringsvärde saknas vid beskatt-&lt;br&gt;ningsårets utgång anses fastighe-&lt;br&gt;ten inte ha något värde. Har en&lt;br&gt;fastighets basvärde sänkts för taxe-&lt;br&gt;ringsåret vid särskild fastighets-&lt;br&gt;taxering enligt 16 kap. 2-5 §§ fas-&lt;br&gt;tighetstaxeringslagen, tas fastighe-&lt;br&gt;ten upp till det taxeringsvärde som&lt;br&gt;fastställts för taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighet utomlands tas upp till 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighet i Sverige tas upp till&lt;br&gt;taxeringsvärdet. Om fastigheten&lt;br&gt;innehas med tomträtt tas den upp&lt;br&gt;till den del av taxeringsvärdet som&lt;br&gt;avser byggnad. Om taxeringsvärde&lt;br&gt;saknas vid beskattningsårets ut-&lt;br&gt;gång anses fastigheten inte ha nå-&lt;br&gt;got värde. Har en fastighets bas-&lt;br&gt;värde sänkts för taxeringsåret vid&lt;br&gt;särskild fastighetstaxering enligt&lt;br&gt;16 kap. 2-5 §§ fastighetstaxerings-&lt;br&gt;lagen (1979:1152), tas fastigheten&lt;br&gt;upp till det taxeringsvärde som&lt;br&gt;fastställts för taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;procent av marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid 2002-2006 års taxeringar gäller följande. Om fastigheten inne-&lt;br&gt;has med tomträtt och om den del av taxeringsvärdet som avser byggna-&lt;br&gt;den innefattar värdet av både byggnaden och tillhörande tomt enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i 7 kap. 13 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) i dess&lt;br&gt;lydelse intill den 1 juli 2001, avräknas den del av värdet som avser tom-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1406) om&lt;br&gt;ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om mervärdesskattelagen (1994:200)' att&lt;br&gt;3 kap. 8 § i stället för dess lydelse enligt lagen (1999:1406) om ändring i&lt;br&gt;nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från skatteplikt undantas omsättning av tjänster som utgör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. grundsko le-, gymnasieskole- eller högskoleutbildning, om utbild-&lt;br&gt;ningen anordnas av det allmänna eller en av det allmänna för utbildning-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en erkänd utbildningsanordnare, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utbildning som enligt studie-&lt;br&gt;stödslagen (1999:1395) berättigar&lt;br&gt;eleven till studiestöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utbildning som berättigar&lt;br&gt;studerande till studiestöd enligt&lt;br&gt;studiestödslagen (1999:1395) eller&lt;br&gt;till sådant bidrag för korttids studi-&lt;br&gt;er som får fördelas av Landsorga-&lt;br&gt;nisationen i Sverige eller Tjänste-&lt;br&gt;männens Centralorganisation med&lt;br&gt;stöd av lagen (1976:1046) om&lt;br&gt;överlämnande av förvaltningsupp-&lt;br&gt;gifter inom Utbildningsdeparte-&lt;br&gt;mentets verksamhetsområde eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Statens institut för särskilt&lt;br&gt;utbildningsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget från skatteplikt enligt första stycket omfattar även omsätt-&lt;br&gt;ning av varor och tjänster som omsätts som ett led i utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning som tillhandahålls av utbildare mot ersättning från en upp-&lt;br&gt;dragsgivare som själv utser de personer som skall utbildas (uppdragsut-&lt;br&gt;bildning) omfattas av undantaget endast om utbildningen ingår i en av&lt;br&gt;uppdragsgivaren bedriven egen utbildning enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 2000:500.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 27 februari 1997 att tillkalla en särskild utreda-&lt;br&gt;re för att utvärdera och se över regelsystemet för fastighetstaxering, m.m.&lt;br&gt;(dir. 1997:36). Uppdraget omfattade både förfaranderegler och de mate-&lt;br&gt;riella regler som skall tillämpas vid allmän och särskild fastighetstaxe-&lt;br&gt;ring samt vid den årliga omräkningen. I uppdraget ingick att undersöka&lt;br&gt;om de nuvarande reglerna leder fram till att taxeringsvärdena återspeglar&lt;br&gt;marknadsvärdena. Utredningen antog namnet Fastighetstaxeringsutred-&lt;br&gt;ningen. Fastighetstaxeringsutredningen lämnade i februari 2000 sitt be-&lt;br&gt;tänkande Fastighetstaxering - precision, påverkansmöjligheter, individu-&lt;br&gt;ella bedömningar (SOU 2000:10). En sammanfattning av betänkandets&lt;br&gt;förslag finns i bilaga 1 och betänkandets lagförslag i aktuella delar i bi-&lt;br&gt;laga 2. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissin-&lt;br&gt;stanserna finns i bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena finns&lt;br&gt;tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr Fi2000/755). Regeringen aviserade&lt;br&gt;i budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1, avsnitt 9.3.2) att den&lt;br&gt;efter ytterligare beredning avsåg att återkomma till riksdagen med de&lt;br&gt;lagändringar som utifrån utredningens förslag bör genomföras inför 2003&lt;br&gt;års allmänna fastighetstaxering av småhus. I det följande behandlar re-&lt;br&gt;geringen dessa förslag. Regeringen föreslår även vissa ändringar när det&lt;br&gt;gäller indelningen i specialbyggnader. Övriga frågor i betänkandet, där-&lt;br&gt;ibland det s.k. omräkningsförfarandet och industritaxeringen, tas inte upp&lt;br&gt;nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås även att 3 kap. 8 § mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200) ändras. Bakgrunden till ändringen är att i prop. 2000/01:107&lt;br&gt;Bidrag vid korttidsstudier och vissa andra studiestödsfrågor läggs förslag&lt;br&gt;om vissa lagändringar till följd av den nya ordning som från och med den&lt;br&gt;1 juli 2001 skall gälla för bidrag till studerande vid korttidsstudier. I den&lt;br&gt;propositionen förbisågs att även en följdändring av mervärdesskattelagen&lt;br&gt;var nödvändig. Förslaget har beretts med Riksskatteverket som inte har&lt;br&gt;haft något att erinra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 8 mars 2001 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 4 . Lagrådets yttrande finns i bilaga&lt;br&gt;5. Lagrådet har föreslagit en viss justering av förslaget i 19 kap. 3 § Fas-&lt;br&gt;tighetstaxeringslagen (1979:1152), FTL. Regeringen har följt Lagrådets&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) har inte&lt;br&gt;granskats av Lagrådet. Ändringen utgör en följdändring till föreslagen&lt;br&gt;lagstiftning på utbildningsområdet. Förslaget är inte lagtekniskt kompli-&lt;br&gt;cerat och har ett begränsat tillämpningsområde. Ändringen får således&lt;br&gt;anses vara av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna be-&lt;br&gt;tydelse. Regeringen har i propositionen även gjort vissa ändringar av i&lt;br&gt;huvudsak redaktionell art i förhållande till lagrådsremissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Vissa värderingsregler&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Privaträttsliga förpliktelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Reglerna om vilka privaträttsliga förpliktelser&lt;br&gt;som far beaktas när taxeringsenhetens marknadsvärde bestäms bör inte&lt;br&gt;ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte yttrat sig i frå-&lt;br&gt;gan. Länsrätten i Göteborg pekar på de fall enskilda eller stiftelser sedan&lt;br&gt;lång tid tillbaka har avtal där de som markägare upplåter mark för ett&lt;br&gt;småhus. Ersättningen kan ha getts ut en gång för alla då avtalet slöts eller&lt;br&gt;ligga på en för avtalstidpunkten god nivå. Inflation, skatter m.m. kan se-&lt;br&gt;dan ha medfört att markägare i princip subventionerar husägarens möj-&lt;br&gt;ligheter att ha huset på området ifråga utan att det finns någon möjlighet&lt;br&gt;att häva eller omförhandla avtalet. Situationen har en påtaglig likhet med&lt;br&gt;vad som gäller för exploateringstomter där exploateringstidpunkten är&lt;br&gt;avlägsen. Skenavtal bör kunna uteslutas om det gäller endast inte otnför-&lt;br&gt;handlingsbara eller uppsägningsbara avtal vilka inte löper ut under perio-&lt;br&gt;den fram till nästa allmänna fastighetstaxering av enheten ifråga och som&lt;br&gt;vid taxeringstidpunkten är minst 10 år gamla. Länsrätten menar att detta&lt;br&gt;sett över riket som helhet är en så vanligt förekommande företeelse att&lt;br&gt;det finns starka skäl för en ändring av regelsystemet i denna del. Sveriges&lt;br&gt;Jordägareförbund anför att Fastighetstaxeringslagens regler i detta avse-&lt;br&gt;ende innebär ett hinder mot att avtal med det allmänna kommer till stånd&lt;br&gt;för att tillgodose allmänna intressen, t.ex. inom naturvård och friluftsliv.&lt;br&gt;Att generellt bortse från privaträttsliga förpliktelser strider mot vad som&lt;br&gt;gäller vid värdering i andra offentliga sammanhang, t.ex. vid ersättning&lt;br&gt;för expropriation och intrång av olika slag. Även Lantbrukarnas Riksför-&lt;br&gt;bund och Villaägarnas Riksförbund anser att den värdepåverkan som ett&lt;br&gt;privaträttsligt avtal utgör skall beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I 5 kap. 3 § andra stycket FTL&lt;br&gt;finns ett undantag från marknadsvärdeprincipen av innebörd att vid vär-&lt;br&gt;deringen inte skall beaktas andra privaträttsliga förpliktelser än sådana&lt;br&gt;som gäller enligt servitut och liknande eller som enligt tomträttskontrakt&lt;br&gt;gäller om markens utnyttjande. De skäl som angetts som motiv för att&lt;br&gt;enbart beakta privaträttsliga förpliktelser som utgörs av servitut o.d. vid&lt;br&gt;värderingen är den lagbundna ömsesidigheten i fråga om sådana rättighe-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har gjorts gällande att det är orimligt att bortse från privaträttsliga&lt;br&gt;förpliktelser eftersom många avtal, t.ex. hyresavtal och arrendeavtal, i&lt;br&gt;stor utsträckning inte bestäms av parterna utan av tvingande lagstiftning.&lt;br&gt;Utredningen har därför övervägt om de undantag som finns när det gäller&lt;br&gt;privaträttsliga förpliktelser kan utökas. Vad som då främst kan komma i&lt;br&gt;fråga är enligt utredningen vissa långvariga arrendeavtal och avtal mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraftverksägare. Utredningen har dock stannat för att inte föreslå någon&lt;br&gt;ändring av reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av skälen till specialregeln om privaträttsliga förpliktelser har an-&lt;br&gt;setts vara svårigheterna att få kännedom om sådana förpliktelser som kan&lt;br&gt;påverka marknadsvärdet och till de möjligheter som skulle öppnas att&lt;br&gt;disponera över fastigheternas marknadsvärden, om undantagsregeln slo-&lt;br&gt;pades. När det gäller långvariga arrendeavtal är risken för skenavtal och&lt;br&gt;otillbörligt förfogande av taxeringsvärdet dock inte lika stor som vid&lt;br&gt;många andra tänkta inskränkningar i äganderätten. Detta skulle i och för&lt;br&gt;sig tala för en möjlighet att kunna justera taxeringsvärdet vid långvariga&lt;br&gt;arrendeavtal. Det är dock svårt att göra en lämplig avgränsning. De av-&lt;br&gt;talsslutande parterna torde dessutom ofta ha möjlighet att genom avtal&lt;br&gt;bestämma att ekonomisk kompensation skall utgå till den fastighetsägare&lt;br&gt;som har inskränkningar i förfoganderätten till sin fastighet. Regeringen&lt;br&gt;delar därför utredningens bedömning att privaträttsliga förpliktelser -&lt;br&gt;med undantag av sådana som gäller enligt servitut och liknande eller som&lt;br&gt;enligt tomrättskontrakt gäller om markens utnyttjande - inte heller i&lt;br&gt;framtiden skall få beaktas när taxeringsvärdet bestäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Bestämning av värdenivån i områden med få försälj-&lt;br&gt;ningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En bestämmelse införs som innebär att om det&lt;br&gt;inom ett värdeområde inte har sålts några fastigheter eller har sålts för få&lt;br&gt;fastigheter för att värdenivån med säkerhet skall kunna bestämmas far&lt;br&gt;ledning hämtas från försäljningar inom andra värdeområden, där förut-&lt;br&gt;sättningarna för prisbildningen kan antas vara likartade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av s.k. provvärderingsområden regleras i FTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som uttalat sig i&lt;br&gt;frågan har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran. Skattemyndig-&lt;br&gt;heten i Stockholms län anser att den föreslagna lydelsen kan orsaka tolk-&lt;br&gt;ningsproblem och föreslår att den utgår. Enligt skattemyndigheten kan en&lt;br&gt;snäv tolkning innebära att inga eller endast mycket små avvikelser mel-&lt;br&gt;lan riktvärdeangivelsema tillåts. Dessutom kan bestämmelsen enligt skat-&lt;br&gt;temyndigheten utgöra en begränsning när man tar fram underlag för ni-&lt;br&gt;våläggning av strandfastigheter i den meningen att det kan antas att för-&lt;br&gt;utsättningarna för prisbildningen är olika för fastigheter vid havet och vid&lt;br&gt;t.ex. insjöar. Sveriges Fastighetsägareförbund, Villaägarnas Riksförbund&lt;br&gt;och Sveriges Pensionärsförbund avstyrker förslaget. För att kunna fast-&lt;br&gt;ställa att förutsättningarna för prisbildningen inom två värdeområden är&lt;br&gt;likartade krävs enligt Sveriges Fastighetsägareförbund en utredning som&lt;br&gt;är betydligt mer omfattande än vad som är möjligt att utföra inom ramen&lt;br&gt;för fastighetstaxeringen. Riksskatteverket, RSV, anser att provvärderings-&lt;br&gt;områdena, på samma sätt som värdeområdena, skall beslutas i form av&lt;br&gt;bindande föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bakgrund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdeområdesindelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riket delas in i värdeområden för byggnader och ägoslag (mark). Värde-&lt;br&gt;ring av dessa sker med ledning av riktvärden (7 kap. 2 § FTL). Indel-&lt;br&gt;ningen bygger på att fastigheternas beskaffenhet inom ett värdeområde är&lt;br&gt;så enhetlig som möjligt, dvs. indelningen sker för att lägets inverkan på&lt;br&gt;värdet skall beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom att riket skall indelas i värdeområden skall värdenivåer be-&lt;br&gt;stämmas i varje värdeområde, s.k. nivåläggning. Värdeområdesindelning&lt;br&gt;och nivåläggning sker med utgångspunkt i och så långt det är möjligt&lt;br&gt;med stöd av ortsprismaterial. I många fall är dock ortsprismaterialet otill-&lt;br&gt;räckligt och det är inte möjligt att enbart med ledning av detta kunna av-&lt;br&gt;gränsa värdeområden och lämna förslag till riktvärdeangivelser, bl.a.&lt;br&gt;värdenivåer. I sådana fall krävs att värdeområdesindelningen grundas&lt;br&gt;också på annan information än noterade köpeskillingar. Exempel på så-&lt;br&gt;dan information är t.ex. hyresnivåer, virkespriser, produktionskostnader&lt;br&gt;och yrkesverksamma värderares kunskap om ett områdes allmänna at-&lt;br&gt;traktivitet på fastighetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid nivåläggningen kan i områden med otillräcklig ortsprisstatistik&lt;br&gt;ledning beträffande prissättningen för såväl bebyggd som obebyggd&lt;br&gt;tomtmark fås från andra områden än det aktuella området. Lagstöd för ett&lt;br&gt;sådant värderingsförfarande erhölls inför den allmänna fastighetstaxe-&lt;br&gt;ringen år 1996 genom ett tillägg i 5 kap. 8 § FTL. Syftet med bestämmel-&lt;br&gt;sen är att kartlägga nivåer i områden där ortsprismaterialet inom ett en-&lt;br&gt;skilt område saknas eller är otillräckligt. Av bestämmelsen framgår att&lt;br&gt;denna avser enbart tomtmark. Med stöd av denna har tomtvärdetabellen&lt;br&gt;för bl.a. småhus skapats. Med hjälp av tabellen får man i områden där det&lt;br&gt;är brist på försäljningar fram värdet på normaltomten på bebyggda små-&lt;br&gt;husenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Provvärdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid provvärderingen, som är ett avslutande moment i förberedelsearbe-&lt;br&gt;tet. undersöks om rätt värdenivå uppnås vid tillämpning av den föreslag-&lt;br&gt;na indelningen i värdeområden och de mot denna indelning svarande&lt;br&gt;riktvärdeangivelsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med provvärderingen och den efterföljande kontrollvärde-&lt;br&gt;ringen sker den slutliga nivåläggningen. Vid provvärderingen görs i regel&lt;br&gt;jämförelser med andra värdeområden. Avsikten är därvid bl.a. att uppnå&lt;br&gt;följsamhet mot taxeringsvärdenivåer i angränsande värdeområden så att&lt;br&gt;ur värdesynpunkt omotiverade skillnader inte uppstår. I RSV:s föreskrif-&lt;br&gt;ter för förberedelsearbetet inför den allmänna fastighetstaxeringen år&lt;br&gt;1996 (RSFS 1994:13) föreskrevs att om ett tillräckligt antal provvärde-&lt;br&gt;ringsobjekt saknas inom ett värdeområde, får provvärdering ske för en&lt;br&gt;grupp av värdeområden som då tillsammans bildar ett provvärderingsom-&lt;br&gt;råde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdeområdesindelningen är generellt sett så finmaskig att värdenivån&lt;br&gt;i ett enskilt värdeområde ofta inte går att entydigt bestämma enbart med&lt;br&gt;ledning av ortsprismaterial inom detta. För att bilda sig en uppfattning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om de föreslagna värdenivåema allmänt sett ger rätt taxeringsnivå bildar Prop. 2000/01:121&lt;br&gt;man därför vid provvärderingen s.k. provvärderingsområden av två eller&lt;br&gt;flera värdeområden för att med ledning av provvärderingsresultatet och&lt;br&gt;med stöd av ortsprismaterialet i flera värdeområden bestämma värdeni-&lt;br&gt;vån. Nivåskillnader mellan olika närliggande eller likartade värdeområ-&lt;br&gt;den bestäms däremot med ledning också av annan tillgänglig informa-&lt;br&gt;tion, t.ex. hyresskillnader och liknande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Värdenivån i ett enskilt värdeområde kan i regel inte bestämmas enbart&lt;br&gt;med ledning av ortsprismaterial. För att hitta rätt värdenivå i områden&lt;br&gt;med begränsat antal försäljningar görs i den praktiska tillämpningen jäm-&lt;br&gt;förelser med närliggande eller andra liknande områden. Det finns även&lt;br&gt;värdeområden där försäljningar saknas. Det kan vara kommuner med stor&lt;br&gt;utflyttning där utbudet av fastigheter är mycket stort medan antalet köpa-&lt;br&gt;re är litet. Det kan givetvis ifrågasättas vilket marknadsvärde fastigheter-&lt;br&gt;na i ett sådant område har. En annan situation föreligger i mycket attrak-&lt;br&gt;tiva områden där utbudet just genom attraktiviteten är mycket begränsat&lt;br&gt;och där köp ofta sker som släktköp. Också här är det svårt att bestämma&lt;br&gt;marknadsvärdenivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om antalet försäljningar av obebyggd tomtmark understiger det öns-&lt;br&gt;kade får som tidigare nämnts indelningen grundas på jämförelser över&lt;br&gt;värdeområdesgränser. En sådan bestämmelse finns i 5 kap. 8 § FTL. Det&lt;br&gt;finns dock behov av att gå utöver värdeområdesgränsema för att kartläg-&lt;br&gt;ga värdenivån även för bebyggda enheter för det fall ortsprismaterialet är&lt;br&gt;begränsat. Såsom utredningen har föreslagit bör det därför införas en&lt;br&gt;bestämmelse som innebär att om det inom ett värdeområde inte har sålts&lt;br&gt;några fastigheter eller har sålts för fa fastigheter för att värdenivån med&lt;br&gt;säkerhet skall kunna bestämmas, skall ledning kunna hämtas från sådana&lt;br&gt;försäljningar av fastigheter inom andra värdeområden, där förutsättning-&lt;br&gt;arna för prisbildningen kan antas vara likartade. Förfarandet att nivålägga&lt;br&gt;med stöd av andra värdeområden än det aktuella är i viss mån en kodifie-&lt;br&gt;ring av redan gällande praxis. Den föreslagna regeln är generell och om-&lt;br&gt;fattar samtliga enheter där ortsprismaterial används för att bestämma&lt;br&gt;värdenivån i ett värdeområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan givetvis vara svårt att ange vilka förutsättningar som bör före-&lt;br&gt;ligga för att en jämförelse över värdeområdesgränsema skall göras. Det&lt;br&gt;får således avgöras från fall till fall. En jämförelse mellan samtliga vär-&lt;br&gt;deområden inom ett län samt över länsgränserna bör dock regelmässigt&lt;br&gt;ske för att undvika omotiverade värdenivåskillnader mellan relativt likar-&lt;br&gt;tade värdeområden eller vid länsgränser om likartade förhållanden råder&lt;br&gt;på båda sidor om gränsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framför allt vid provvärderingen är det viktigt att jämförelser görs&lt;br&gt;över värdeområdesgränsema. Som framhållits ovan kan nivån i ett en-&lt;br&gt;skilt värdeområde ofta inte entydigt bestämmas enbart med ledning av&lt;br&gt;ortsprismaterial inom detta. Vid provvärderingen slår man därför i regel&lt;br&gt;samman två eller flera värdeområden. Eftersom den slutliga nivålägg-&lt;br&gt;ningen sker i samband med provvärderingen bör formerna för provvärde-&lt;br&gt;ringen såsom utredningen föreslagit regleras i lagen. Även förutsättning-&lt;br&gt;arna för indelning i provvärderingsområden bör regleras i lagen. Därige-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nom tydliggörs det att provvärderingen är ett viktigt inslag i värderingen. Prop. 2000/01:121&lt;br&gt;Provvärdering skall omfatta det antal överlåtelser som bedöms nödvän-&lt;br&gt;digt med hänsyn till områdets karaktär. De närmare förutsättningarna för&lt;br&gt;provvärderingen bör liksom för närvarande föreskrivas av RSV. Indel-&lt;br&gt;ningen i provvärderingsområden är ett av de viktigaste momenten när det&lt;br&gt;gäller att fastställa nivån. Indelningen blir direkt avgörande för valet av&lt;br&gt;riktvärdeangivelser. Provvärderingsområdena bör därför, på samma sätt&lt;br&gt;som värdeområdena, beslutas i form av föreskrifter. Indelningen i prov-&lt;br&gt;värderingsområden skall inte heller kunna överklagas (jfr. argumente-&lt;br&gt;ringen i motsvarande fråga när det gäller indelningen i värdeområden i&lt;br&gt;avsnitt 8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder en ny paragraf, 5 kap. 5 a § FTL, samt ändringar i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 8 § och 19 kap. 3 och 7 §§ FTL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Delvärden för kulturhistoriskt värdefulla byggnader&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Delvärden för byggnad och mark skall bestämmas&lt;br&gt;även för kulturhistoriskt värdefulla byggnader m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte yttrat sig i frå-&lt;br&gt;gan. Kammarrätten i Jönköping anser att det i beslutet om fastighetstaxe-&lt;br&gt;ring kan anges hur stor del av totalvärdet som skulle ha utgjort markvär-&lt;br&gt;de om sådant hade bestämts. Enligt kammarrätten är det således inte nöd-&lt;br&gt;vändigt med en ändring i FTL. Sveriges Jordägareförbund avstyrker för-&lt;br&gt;slaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För småhus-, hyreshus-, industri- och&lt;br&gt;elproduktionsenheter skall enligt 5 kap. 7 § FTL delvärden bestämmas&lt;br&gt;för byggnad och mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 kap. 13 § FTL är byggnadsvärdet för en byggnad, som har&lt;br&gt;förklarats för byggnadsminne, det sammanlagda värdet av byggnaden&lt;br&gt;och tillhörande tomt. Samma skall gälla en byggnad som avses i 3 kap.&lt;br&gt;12 § plan- och bygglagen (1987:10) för vilken rivningsförbud eller&lt;br&gt;skyddsbestämmelser har meddelats. För mark till sådan taxeringsenhet&lt;br&gt;bestäms inte något värde. Vad som avses med byggnadsminnen regleras i&lt;br&gt;3 kap. lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ursprungliga lydelsen av 7 kap. 13 § första stycket andra mening-&lt;br&gt;en FTL avsåg byggnader som vid fastställande av stadsplan har angetts&lt;br&gt;ha sådant värde ur historisk eller kulturhistorisk synpunkt att de bör be-&lt;br&gt;varas. Bestämmelsen infördes på förslag av 1976 års fastighetstaxerings-&lt;br&gt;kommittén (SOU 1979:32 s. 515-519). Om värderingen av den kulturhi-&lt;br&gt;storiskt värdefulla bebyggelsen anförde kommittén bl.a. följande. Till&lt;br&gt;grund för det totala taxeringsvärdet bör ligga taxeringsenhetens mark-&lt;br&gt;nadsvärde med beaktande av de eventuella inskränkningar i möjligheten&lt;br&gt;att använda fastigheten som den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen&lt;br&gt;kan föranleda. Det är inte helt självklart att en K-, Q- eller q-märkning&lt;br&gt;alltid medför en sänkning av berörda fastigheters värden. I vissa fall kan&lt;br&gt;nämligen förekomsten av en kulturhistorisk bebyggelse uppfattas som en&lt;br&gt;tillgång för fastigheten. Man bör utgå från att den kulturhistoriskt värde-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fulla bebyggelsen kommer att bestå under överskådlig tid. Någon ny be- Prop. 2000/01:121&lt;br&gt;byggelse på taxeringsenheten är således inte att räkna med. Då markvär-&lt;br&gt;det normalt bör avse markens värde vid nybyggnad, framstår en uppdel-&lt;br&gt;ning av taxeringsvärdet i markvärde och byggnadsvärde såsom menings-&lt;br&gt;lös. Markvärdet bör därför bestämmas till noll. Taxeringsenhetens total-&lt;br&gt;värde kommer således att utgöras av dess byggnadsvärde, bestämt med&lt;br&gt;utgångspunkt i tillämpliga riktvärden för mark och byggnad. Byggnads-&lt;br&gt;värdet bör därefter reduceras med hänsyn till byggnadens förutsatta&lt;br&gt;oändliga livslängd och med hänsyn till de högre underhållskostnader som&lt;br&gt;normalt är att räkna med för byggnader av denna typ. En justering av&lt;br&gt;värdet på grund av höga underhållskostnader bör således utgöra huvud-&lt;br&gt;regel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anförde vidare att det far förutsättas att RSV utfärdar när-&lt;br&gt;mare regler för värderingen i detta hänseende. Som exempel på hur vär-&lt;br&gt;deringen bör gå till uttalade kommittén följande. Vid sådan värdering bör&lt;br&gt;först taxeringsenhetens totalvärde bestämmas genom att det markvärde&lt;br&gt;som gäller för tomter utan kulturhistoriska byggnader avläses på riktvär-&lt;br&gt;dekartan. Vidare tas det riktvärde för byggnader fram som anvisas i till-&lt;br&gt;lämplig tabell. Summan av markvärdet och byggnadsvärdet justeras där-&lt;br&gt;efter i enlighet med de särskilda regler som får meddelas i fråga om taxe-&lt;br&gt;ringsenheter med kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och med hänsyn&lt;br&gt;till de speciella förutsättningar som gäller för taxeringsenheten i fråga.&lt;br&gt;Det sålunda erhållna totalvärdet bör utgöra byggnadsvärde och markvär-&lt;br&gt;det bör utföras med noll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 7 kap. 13 § FTL innebar enligt tidigare gällande rätt&lt;br&gt;att förmögenhetsskatt betalades för markvärdet på fastigheter som inne-&lt;br&gt;hades med tomträtt. I samband med att en ny förmögenhetsskattelagstift-&lt;br&gt;ning infördes löstes dock detta problem. Av 10 § lagen (1997:323) om&lt;br&gt;statlig förmögenhetsskatt framgår att om taxeringsvärdet innefattar både&lt;br&gt;värdet av byggnaden och tillhörande tomt enligt 7 kap. 13 § FTL avräk-&lt;br&gt;nas den del av värdet som avser tomten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetstaxeringsutredningen har uppmärksammat att taxeringen av&lt;br&gt;kulturhistoriska byggnader har lett till vissa problem eftersom fastighe-&lt;br&gt;terna endast åsätts ett byggnadsvärde. Därigenom saknas t.ex. ett under-&lt;br&gt;lag för tomträttsavgälden. Utredningen har konstaterat att det även i öv-&lt;br&gt;rigt kan finnas behov av ett markvärde även för fastigheter med kulturhi-&lt;br&gt;storiska byggnader. Ett sådant behov kan exempelvis föreligga om fas-&lt;br&gt;tigheten skall belånas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i dag beräknas ett markvärde för taxeringsenheter med kulturhi-&lt;br&gt;storiskt värdefulla byggnader, eftersom byggnadsvärdet enligt gällande&lt;br&gt;rätt skall omfatta såväl värdet på byggnad som mark. Mot bakgrund här-&lt;br&gt;av har Kammarrätten i Jönköping hävdat att det i sammanhanget skulle&lt;br&gt;vara tillräckligt att man angav hur stor del av totalvärdet som skulle ut-&lt;br&gt;gjort markvärde om sådant fastställts. Någon ändring i FTL skulle i så&lt;br&gt;fall inte vara nödvändig. Enligt regeringens mening bör dock markvärdet&lt;br&gt;även i detta sammanhang fastställas på vanligt sätt och den aktuella be-&lt;br&gt;stämmelsen bör därför upphävas. Därigenom kan markvärdet bestämmas&lt;br&gt;på samma sätt som värdet för övrig tomtmark i det aktuella värdeområ-&lt;br&gt;det. Så sker för övrigt redan i dag. Justering bör även fortsättningsvis&lt;br&gt;kunna ske i enlighet med de särskilda regler som får meddelas i fråga om&lt;br&gt;taxeringsenheter med kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och med hän-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;syn till de speciella förutsättningar som gäller för taxeringsenheten i frå- Prop. 2000/01:121&lt;br&gt;ga. Förslaget är inte avsett att innebära någon ändring i sak när det gäller&lt;br&gt;taxeringen av kulturhistoriskt värdefulla byggnader. I det enskilda fallet&lt;br&gt;kommer ändringsförslaget inte heller att leda till någon ökning av enhe-&lt;br&gt;tens totala taxeringsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget medför att 7 kap. 13 § FTL kan upphävas samt en ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Värdefaktorer för småhus&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Småhusets standard&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Indelningen för standardbedömning i småhus i&lt;br&gt;huvudområdena exteriör, energihushållning, kök, sanitet och övrig inte-&lt;br&gt;riör samt möjligheterna att jämka standardpoängen lagregleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget att lagreglera indelningen i huvudom-&lt;br&gt;rådena exteriör, energihushållning, kök, sanitet och övrig interiör samt&lt;br&gt;möjligheterna att jämka standardpoängen har inte särskilt kommenterats&lt;br&gt;av remissinstanserna. Flera remissinstanser, däribland Lantmäteriverket&lt;br&gt;och flera skattemyndigheter, ställer sig tveksamma till utredningens för-&lt;br&gt;slag att kök skall indelas i standardklasser vid värderingen. RSV anser&lt;br&gt;dock att förslaget bör utvecklas vidare inför den allmänna fastighetstaxe-&lt;br&gt;ringen år 2003. Enligt RSV kan det antas att de värderingstekniska kon-&lt;br&gt;sekvenserna av en övergång till klassindelning medför en något sämre&lt;br&gt;precision i värderingen. Detta skall dock enligt RSV vägas mot att utred-&lt;br&gt;ningens förslag reducerar många av de svagheter som finns i dagens sy-&lt;br&gt;stem. Villaägarnas Riksförbund och Svenska Bankföreningen anser att&lt;br&gt;energibesparande åtgärder som höjer marknadsvärdet inte bör föranleda&lt;br&gt;ett högre taxeringsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: Enligt 8 kap. 3 § FTL bestäms&lt;br&gt;standarden med hänsyn till småhusets egenskaper i form av byggnadsma-&lt;br&gt;terial och utrustning. För ett småhus skall finnas minst 15 standardklas-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV har i föreskrifter (RSFS 1995:7) angett de grundläggande regler-&lt;br&gt;na för standardpoängberäkningen. Varje egenskap som ingår i&lt;br&gt;bedömningen ges ett visst antal standardpoäng. Egenskaperna är indelade&lt;br&gt;i fem huvudområden, nämligen exteriör, energihushållning, kök, sanitet&lt;br&gt;och övrig interiör. För varje huvudområde anges vissa faktorer som kan&lt;br&gt;vara av betydelse för standardbedömningen. I enlighet med föreskrifterna&lt;br&gt;har en frågelista rörande material och utrustningsdetaljer tagits in i&lt;br&gt;deklarationen och i varje enskild deklaration har förkryssats vilken&lt;br&gt;utrustning huset har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I föreskrifterna regleras även vilken poäng visst material och vissa ut-&lt;br&gt;rustningsdetaljer skall ge. Poängen varierar mellan 1 och 4. Den totala&lt;br&gt;poängen för ett huvudområde betecknas ”delsumman för området”. De&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanlagda delsummorna för huvudområdena utgör småhusets stan- Prop. 2000/01:121&lt;br&gt;dardpoäng. Enligt RSV:s föreskrifter får delsummorna jämkas om bygg-&lt;br&gt;nadsmaterial och utrustning finns men är av mycket hög eller mycket låg&lt;br&gt;standard. Jämkning kan också ske om annat material än det som är upp-&lt;br&gt;taget i tabellen for standardpoängberäkningen är av mycket hög eller&lt;br&gt;mycket låg standard och poängsumman for huvudområdet därför uppen-&lt;br&gt;barligen ger en felaktig bild av den faktiska standarden. Jämkning sker&lt;br&gt;till skillnad från justering for säregna förhållanden enligt 7 kap. 5 § FTL&lt;br&gt;inom riktvärdet for den enskilda fastigheten. Förhållanden som kan för-&lt;br&gt;anledajämkning kan således inte samtidigt medföra justering för säregna&lt;br&gt;förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: När det gäller huvudområdet kök har&lt;br&gt;den statistiska undersökningen visat att den nuvarande modellen att mäta&lt;br&gt;standard inte fungerar särskilt bra. De standarddetaljer som används ger&lt;br&gt;ett utfall som dåligt överensstämmer med värdet på vissa standarddetaljer&lt;br&gt;och det är dessutom svårt att finna enskilda detaljer i köket som skulle&lt;br&gt;kunna ersätta de nuvarande. Många fastighetsägare har varit kritiska till&lt;br&gt;systemet. Utredningen har därför föreslagit att man i stället för att ha en&lt;br&gt;frågelista skall indela kök i ”standardklasser” vid värderingen. Enligt&lt;br&gt;utredningen kan man tänka sig följande modell. Indelningen sker i exem-&lt;br&gt;pelvis fem klasser, nämligen mycket låg, låg, normal, hög och mycket&lt;br&gt;hög standard. Klassificeringen knyts inte till värdeåret utan bedömningen&lt;br&gt;görs med utgångspunkt från den standard köket har. För varje klass be-&lt;br&gt;stäms ett visst antal standardpoäng.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av fördelarna med indelning i klasser är att mindre betydelse kom-&lt;br&gt;mer att tillmätas varje enskild standarddetalj. Förskjutningen mot klasser&lt;br&gt;ger i stället en beskrivning av fastighetens allmänna standardnivå. En&lt;br&gt;nackdel med klassindelning är dock att värderingen blir mer schablonise-&lt;br&gt;rad. Eftersom frågelistan beträffande kök inte har fungerat bra och har&lt;br&gt;kritiserats av fastighetsägarna bör enligt regeringens mening utredning-&lt;br&gt;ens skiss till värderingsmodell vidareutvecklas inför den allmänna fastig-&lt;br&gt;hetstaxeringen år 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningen vid standardbedömningen kan förbättras om möjlighe-&lt;br&gt;terna till jämkning används i betydligt ökad utsträckning. För att markera&lt;br&gt;detta bör, såsom utredningen föreslagit, bestämmelser om jämkning tas&lt;br&gt;in i FTL. Även indelningen i huvudområdena exteriör, energihushållning,&lt;br&gt;kök, sanitet och övrig interiör bör lagregleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har gjorts gällande att miljöinvesteringar som leder till att mark-&lt;br&gt;nadsvärdet stiger inte borde tillåtas slå igenom på basvärdet. Den statis-&lt;br&gt;tiska utvärdering som utredningen har företagit visar att förekomsten av&lt;br&gt;treglasfönster, isolerglas och värmepump ökar marknadsvärdet med i&lt;br&gt;genomsnitt 15 000 kr, 30 000 kr respektive 44 000 kr. De energisparande&lt;br&gt;åtgärderna påverkar således husets marknadsvärde. Att undanta miljöin-&lt;br&gt;vesteringar från bedömningen skulle innebära att hus med sådan utrust-&lt;br&gt;ning åsätts basvärden som inte motsvarar marknadsvärdet. Eftersom bas-&lt;br&gt;värdena skall baseras på marknadsvärdet är det enligt regeringen således&lt;br&gt;inte möjligt att bortse från dessa faktorer vid fastighetstaxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbeskattningskommittén har i sitt betänkande Likformig och&lt;br&gt;neutral fastighetsbeskattning, SOU 2000:34, föreslagit att en ökning av&lt;br&gt;en fastighets taxeringsvärde, som sammanhänger med vissa typer av mil-&lt;br&gt;jöinvesteringar, inte skall tillåtas påverka underlaget för fastighetsskatten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under de första tio åren efter det att investeringarna gjorts. Förslaget be- Prop. 2000/01:121&lt;br&gt;reds för närvarande inom Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om jämkning föranleder att en ny paragraf införs, 8 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare regler för bestämning av standarden meddelas av RSV.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Småhusets ålder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Nuvarande regler om hur man bestämmer&lt;br&gt;värdeinverkan av ålder bör inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår att värdeinverkan av ålder&lt;br&gt;skall bestämmas med utgångspunkt enbart från nybyggnadsåret. Värde-&lt;br&gt;året skall således inte jämkas om ett hus varit föremål för till- och om-&lt;br&gt;byggnad. Värdeinverkan av till- och ombyggnad skall i stället fångas upp&lt;br&gt;vid standardbedömningen. Däremot bör en väsentlig tillbyggnad av ett&lt;br&gt;småhus leda till att ett nytt nybyggnadsår bestäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Merparten av de remissinstanser som uttalat sig i&lt;br&gt;frågan har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran. Lantmäteri-&lt;br&gt;verket och skattemyndigheterna, är dock negativa till förslaget. Skatte-&lt;br&gt;myndigheten i Göteborg anser att det är en osäker metod att väga in vär-&lt;br&gt;det av tillbyggnader enbart via standarden och att det kan ge ett missvi-&lt;br&gt;sande resultat. Myndigheten har sammanfattningsvis svårt att se att det&lt;br&gt;framlagda förslaget skulle leda till någon avgörande förbättring vare sig&lt;br&gt;ur värderingssynpunkt eller när det gäller småhusägamas förtroende för&lt;br&gt;regelverket. Liknande synpunkter framförs av de andra skattemyndighe-&lt;br&gt;terna. Några remissinstanser frågar sig också hur upprepade tillbyggna-&lt;br&gt;der skall behandlas. Skattemyndigheten i Luleå föreslår som ett alternativ&lt;br&gt;att beräkningen av värdeår görs på samma sätt som för hyreshus dvs.&lt;br&gt;beräkningen görs utifrån nedlagda kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt 8 kap. 3 § FTL skall vär-&lt;br&gt;defaktorn åldern ge uttryck för husets sannolika återstående livslängd.&lt;br&gt;Denna bestäms med hänsyn till småhusets nybyggnadsår, omfattningen&lt;br&gt;av tillbyggnader och sådana ombyggnader som innebär en utökning av&lt;br&gt;boutrymme samt tidpunkten för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdeåret far anses vara ett uttryck för en kombination av omständig-&lt;br&gt;heter som skall avgöra åldersklassen. Värdeåret är således detsamma som&lt;br&gt;nybyggnadsåret om inte till- eller ombyggnad har skett. Har till- och om-&lt;br&gt;byggnad, som ändrat boytans storlek, skett skall värdeåret jämkas. Ut-&lt;br&gt;rustningens ålder skall inte påverka åldersklassificeringen utan skall i&lt;br&gt;stället vägas in vid standardklassificeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreligger enligt utredningens mening svårigheter med att avgöra&lt;br&gt;om värdepåverkande förändringar av huset skall beaktas inom standard-&lt;br&gt;faktorn eller inom åldersfaktorn. Utredningen konstaterar att tidigare dis-&lt;br&gt;kussioner har lett till att åldersfaktorn enbart skall fånga upp större till-&lt;br&gt;eller ombyggnader och att övriga reparationer skall fångas upp vid stan-&lt;br&gt;dardbedömningen. Utredningen har förslagit att man går ett steg längre&lt;br&gt;och enbart bestämmer ett värdeår. De förändringar som huset genomgår&lt;br&gt;till följd av underhåll och reparationer samt till- och ombyggnader skall&lt;br&gt;därmed fångas upp vid standardbedömningen. Utredningen har således&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslagit att värdeinverkan av ålder i allmänhet enbart skall bestämmas Prop. 2000/01:121&lt;br&gt;med utgångspunkt från nybyggnadsåret. Om ett hus har byggts till i så-&lt;br&gt;dan omfattning att det i väsentliga delar kan anses som nybyggt skall&lt;br&gt;dock ombyggnadsåret anses som nybyggnadsår. Enligt utredningens me-&lt;br&gt;ning bör den nybyggda ytan uppgå till 80 procent eller mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är inte övertygad om att utredningens föreslag om ny ål-&lt;br&gt;dersklassificering förenklar värderingen och gör den mer överskådlig.&lt;br&gt;Den &amp;quot;ventil&amp;quot; som utredningen föreslår för ändring av värdeår är så ut-&lt;br&gt;formad så att den skulle gälla för ett mycket litet antal fastigheter. Flera&lt;br&gt;remissinstanser är negativa till förslaget. Regeringen lägger därför inte&lt;br&gt;fram något förslag om ändring när det gäller värdefaktorn ålder.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Värdefaktorer för tomtmarken&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Speciell belägenhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Värdefaktorn speciell belägenhet får beteckningen&lt;br&gt;närhet till strand. För värdefaktorn närhet till strand skall det finnas minst&lt;br&gt;tre och högst sju klasser. En klass skall utgöra strand, en eller flera klas-&lt;br&gt;ser strandnära och en klass inte strand eller strandnära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att definitionen av&lt;br&gt;strand och strandnära fastigheter ändras, att värderingen av strand och&lt;br&gt;strandnära fastigheter förbättras för att de värdeskillnader som beror på&lt;br&gt;att närliggande strand och strandfastigheter är olika fångas upp, att den&lt;br&gt;värdepåverkan som havs- eller sjöutsikt innebär fångas upp samt att vär-&lt;br&gt;defaktorn speciell belägenhet i stället får beteckningen närhet till strand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kammarrätten i Jönköping, RSV, Skattemyndig-&lt;br&gt;heterna i Göteborg och Luleå är negativa till utredningens förslag till&lt;br&gt;klassindelning. RSV anser att förslaget till ändring av klassificeringen av&lt;br&gt;värdefaktorn strand inte är genomarbetat och att de tröskeleffekter som&lt;br&gt;förslaget är avsett att eliminera fortfarande finns kvar. RSV är positivt till&lt;br&gt;förslaget att under förberedelsearbetet beskriva ”normal strand” inom de&lt;br&gt;värdeområden som ligger vid strand. Beskrivningen skall sedan ligga till&lt;br&gt;grund för eventuella justeringar för säregna förhållanden. Uppgifter om&lt;br&gt;strandens beskaffenhet för den enskilda fastigheten lämnas vidare av fas-&lt;br&gt;tighetsägaren i samband med deklaration. RSV är även positivt till att&lt;br&gt;värdeinverkan inom klassen strandnära skall klassindelas. Enligt verket&lt;br&gt;skulle en klassindelning delvis motverka de tröskeleffekter som utred-&lt;br&gt;ningens förslag till ändrad definition av värdefaktorerna strand och&lt;br&gt;strandnära avser att eliminera. Även Lantmäteriverket är positivt till att&lt;br&gt;strand indelas i ytterligare klasser. Skattemyndigheterna i Växjö och&lt;br&gt;Stockholms län är positiva till utredningens förslag om ändrad klassin-&lt;br&gt;delning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Jönköping, Statskontoret och Skattemyndigheten i Gö-&lt;br&gt;teborg är negativa till utredningens förslag att havs- eller sjöutsikt skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 2000/01. 1 samt. Nr 121&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medföra en justering av riktvärdet. Statskontoret anser att frågan om hur Prop. 2000/01:121&lt;br&gt;havs- eller sjöutsikt skall fångas in behöver utredas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Göteborg, Skattemyndigheterna i Göteborg, Malmö, Lin-&lt;br&gt;köping, Växjö och Luleå påpekar att utredningens forslag kommer att&lt;br&gt;medföra ett väsentligt merarbete för skattemyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket har inget att invända mot förslaget att värdefaktorn&lt;br&gt;speciell belägenhet far beteckningen närhet till strand. Juridiska fakulte-&lt;br&gt;ten vid Stockholms universitet ifrågasätter dock om inte viss mycket på-&lt;br&gt;taglig lägespåverkan lämnas utan avseende när man byter beteckningen&lt;br&gt;speciell belägenhet till närhet till strand. Liknande synpunkter framförs&lt;br&gt;av Kammarrätten i Stockholm och Länsstyrelsen i Västra Götalands län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Enligt bestämmelserna i 12 kap. 3 § FTL avses med värde-&lt;br&gt;faktorn speciell belägenhet tomtmarkens läge inom värdeområdet, t.ex.&lt;br&gt;vid strand. I 1 kap. 35 a § Fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199),&lt;br&gt;FTF, föreskrivs att det skall finnas tre belägenhetsklasser. För var och en&lt;br&gt;av belägenhetsklasserna skall en belägenhetsfaktor inom intervallet 0,1-&lt;br&gt;9,9 anges i riktvärdeangivelsen, vilken utvisar värderelationerna mellan&lt;br&gt;klasserna. Belägenhetsfaktorn för normaltomten skall vara 1,0. RSV har i&lt;br&gt;föreskrifter inför den allmänna fastighetstaxeringen år 1996 (RSFS&lt;br&gt;1995:7) indelat värdefaktorn speciell belägenhet i klasserna strand,&lt;br&gt;strandnära och ej strand eller strandnära. Enligt föreskrifterna hänförs&lt;br&gt;värderingsenheten till klassen strand om byggnadsplatsen på värderings-&lt;br&gt;enheten ligger mindre än 75 meter från hav, insjö eller vattendrag. Vär-&lt;br&gt;deringsenhet, som utgörs av en eller flera självständiga fastigheter, skall&lt;br&gt;också hänföras till klassen strand, om enheten till någon del ligger mind-&lt;br&gt;re än 50 meter från hav, insjö eller vattendrag. Går värderingsenheten&lt;br&gt;inte fram till strandlinjen, hänförs enheten till klassen strand endast om&lt;br&gt;det mellanliggande området utgörs av naturmark, som inte används för&lt;br&gt;bebyggelse, bil-, park- eller gångväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt föreskrifterna hänförs till klassen strandnära en värderingsenhet,&lt;br&gt;som inte skall hänföras till klassen strand och på vilken byggnadsplatsen&lt;br&gt;ligger högst 150 meter från stranden, om området fram till strandlinjen&lt;br&gt;inte används för sammanhängande bebyggelse eller för verksamhet som&lt;br&gt;medför att strandzonen inte är tillgänglig för värderingsenhetens ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till klassen ej strand eller strandnära hänförs övriga värderingsenheter&lt;br&gt;för tomtmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Närheten till strand har i de flesta fall&lt;br&gt;mycket stor betydelse på fastighetens marknadsvärde. Det är därför ange-&lt;br&gt;läget att försöka fånga in denna påverkan på marknadsvärdet vid taxe-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en fastighet skall betraktas som strandfastighet vid fastighets-&lt;br&gt;taxeringen bör det liksom för närvarande vara fråga om en strandskyddad&lt;br&gt;strand vid hav eller sjöar samt vid älvar och större åar. Den inverkan som&lt;br&gt;en tomts belägenhet har på värdet bör enligt regeringens mening i första&lt;br&gt;hand beaktas genom avgränsning av värdeområdet. I andra fall när tom-&lt;br&gt;terna inte kan avgränsas avseende strandbelägenhet bör liksom för närva-&lt;br&gt;rande en klassindelning göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att klassindelningen av strand och strandnä-&lt;br&gt;ra fastigheter ändras. Enligt förslaget skall en värderingsenhet klassifice-&lt;br&gt;ras som strand om enheten - oavsett avståndet från huvudbyggnaden -&lt;br&gt;sträcker sig fram till strandlinjen. Byggnaden bör dock enligt förslaget&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara belägen inom ca 300 meter från stranden. Det högre värde som en Prop. 2000/01:121&lt;br&gt;värderingsenhet kan ha beroende på att den är belägen nära stranden men&lt;br&gt;utan att gränsa till strandlinjen bör enligt utredningen liksom hittills klas-&lt;br&gt;sificeras som strandnära. Klassificeringen strandnära förutsätter enligt&lt;br&gt;förslaget att värderingsenhetens ägare ensam eller tillsammans med and-&lt;br&gt;ra kan disponera strandzonen. I likhet med strandfastighet bör förutsättas&lt;br&gt;att huvudbyggnaden på värderingsenheten ligger inom ca 300 meter från&lt;br&gt;strandlinjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är tveksam till om utredningens förslag eliminerar de pro-&lt;br&gt;blem man i dag har med tröskeleffekter. Utredningens förslag är, i vart&lt;br&gt;fall såvitt avser stora tomter, inte alldeles okomplicerat att tillämpa och&lt;br&gt;kan antas ge upphov till gränsdragningsproblem. Regeringen kan därför&lt;br&gt;inte förorda utredningens förslag till ändrad klassificering av strand och&lt;br&gt;strandnära fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningen har diskuterats ett alternativt förslag för att minska trub-&lt;br&gt;bigheten i systemet. Eftersom avståndet till vattnet har stor betydelse för&lt;br&gt;marknadsvärdet är ett alternativ därför enligt utredningen att införa en&lt;br&gt;avståndsvariabel. Detta skulle innebära att man differentierar en relativt&lt;br&gt;grov indelning i strand och strandnära fastigheter och därmed förbättrar&lt;br&gt;värderingen av den enskilda fastigheten. Utredningen har inte lämnat&lt;br&gt;något förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl RSV som Lantmäteriverket har i sina remissvar föreslagit att&lt;br&gt;klassen strandnära delas upp i fler klasser. Regeringen har under hand&lt;br&gt;inhämtat att RSV har vidareutvecklat en sådan modell. En ytterligare&lt;br&gt;klassindelning av strandnära skulle förmodligen på ett bättre sätt motver-&lt;br&gt;ka de tröskeleffekter som utredningens förslag avser att eliminera. Det&lt;br&gt;får under förberedelsearbetet inför den allmänna fastighetstaxeringen år&lt;br&gt;2003 bedömas hur många klasser det bör finnas. För att möjliggöra en&lt;br&gt;klassindelning av strandnära bör det i FTL anges att det skall finnas&lt;br&gt;minst tre och högst sju klasser. Normaltomten bör utgöra en fastighet&lt;br&gt;som har belägenhetsklassen inte strand eller strandnära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit vissa förbättringar vid värderingen för att&lt;br&gt;fånga upp de värdeskillnader som beror på att närliggande strand och&lt;br&gt;strandnära tomter är olika attraktiva. För att få fram sådana faktorer som&lt;br&gt;har betydelse för strandens attraktivitet bör fastighetsägaren enligt utred-&lt;br&gt;ningen ges möjlighet att svara på ett antal frågor som gäller tomten. Un-&lt;br&gt;der förberedelsearbetet skall man beskriva ”normal strand” inom de vär-&lt;br&gt;deområden som ligger vid strand. Beskrivningen skall sedan ligga till&lt;br&gt;grund för eventuella justeringar för säregna förhållanden. Detta kommer&lt;br&gt;enligt regeringens mening sannolikt att medföra att taxeringsvärdet bättre&lt;br&gt;kommer att återspegla fastighetens marknadsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är medveten om att arbetet med klassificeringen av värde-&lt;br&gt;faktorn kommer att kräva ytterligare resurser både vid förberedelsearbe-&lt;br&gt;tet och vid taxeringen. Med hänsyn till de skillnader i marknadsvärde&lt;br&gt;som föreligger mellan strandfastigheter och övriga fastigheter är detta&lt;br&gt;enligt regeringen ett arbetsområde som bör prioriteras inom fastighets-&lt;br&gt;taxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belägenhetsfaktorn speciell belägenhet har i lagen definierats som&lt;br&gt;”tomtmarkens läge inom värdeområdet t.ex. vid strand”. Beteckningen&lt;br&gt;har dock vid tillämpningen kommit att omfatta endast läget vid en strand.&lt;br&gt;Med hänsyn till lägets betydelse för värdet vore det naturligtvis värde-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fullt att fånga upp ytterligare lägesfaktorer som kan tänkas påverka vär- Prop. 2000/01:121&lt;br&gt;det både i höjande och sänkande riktning. Taxeringen blir naturligtvis&lt;br&gt;mer rättvis och likvärdig om de faktorer som påverkar värdet kan rym-&lt;br&gt;mas inom riktvärdeangivelsen för området. På det sättet behöver fastig-&lt;br&gt;hetsägaren inte heller själv begära att riktvärdet på fastigheten justeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna använda en lägesfaktor vid värderingen måste dock denna&lt;br&gt;vara så frekvent att dess påverkan kan bestämmas genom en statistisk&lt;br&gt;bearbetning. Enligt utredningen har inte någon annan lägesfaktor visat&lt;br&gt;sig vara så frekvent att den bör ingå i riktvärdeangivelsen för vissa vär-&lt;br&gt;deområden. Regeringen delar utredningens bedömning. Beckningen spe-&lt;br&gt;ciell belägenhet bör därför ändras till vad den kommit att avse, nämligen&lt;br&gt;närhet till strand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder en ändring i 12 kap. 3 § FTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den närmare utformningen av reglerna meddelas av RSV.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Klassindelning av fastighetsrättsliga förhållanden för&lt;br&gt;grupphusområden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Värdefaktorn fastighetsrättsliga förhållanden be-&lt;br&gt;träffande värderingsenheter inom grupphusområden skall endast indelas i&lt;br&gt;två klasser, nämligen en klass för småhus på självständiga fastigheter och&lt;br&gt;en klass för övriga småhus. För övriga värderingsenheter skall nuvarande&lt;br&gt;regler gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna är till övervägande del positi-&lt;br&gt;va till förslaget. RSV, Skattemyndigheten i Malmö och Lantmäteriverket&lt;br&gt;anser att uttrycket grupphusområde måste definieras i lagtexten. Skatte-&lt;br&gt;myndigheterna i Göteborg och Växjö anser att förslaget bör utvidgas till&lt;br&gt;att omfatta även övriga småhus. HSB.s Riksförbund, Riksbyggen, Sveri-&lt;br&gt;ges Allmännyttiga Bostadsföretag och Hyresgästernas Riksförbund anser&lt;br&gt;att byggnader som upplåts med bostadsrätt eller med hyresrätt skall taxe-&lt;br&gt;ras på samma sätt oavsett om de ser ut som småhus eller flerbostadshus.&lt;br&gt;De motsätter sig dock inte utredningens förslag. SBC ifrågasätter om tax-&lt;br&gt;eringsvärde skall åsättas ett enstaka grupphus på egen fastighet som ägs&lt;br&gt;av en bostadsrättsförening eftersom det i praktiken inte är möjligt att säl-&lt;br&gt;ja ett sådant hus. I vart fall anser SBC att taxeringsvärdet för ett sådant&lt;br&gt;hus måste sättas avsevärt lägre än vad som gäller ett motsvarande hus på&lt;br&gt;egen fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vid småhustaxeringen skall värde-&lt;br&gt;faktorn fastighetsrättsliga förhållanden beaktas såväl vid värderingen av&lt;br&gt;mark som av byggnad. Enligt 8 kap. 3 § FTL skall fastighetsrättsliga för-&lt;br&gt;hållanden bestämmas med hänsyn till om den värderingsenhet för tomt-&lt;br&gt;mark på vilken småhuset ligger utgör självständig fastighet eller inte.&lt;br&gt;Utgör värderingsenheten inte självständig fastighet skall hänsyn tas även&lt;br&gt;till möjligheten att tomtmarken kan bilda egen fastighet. Småhus som&lt;br&gt;utgör brukningscentrum för lantbruksenhet skall jämställas med småhus&lt;br&gt;som ligger på tomtmark som utgör självständig fastighet. Om det på en&lt;br&gt;lantbruksenhet finns endast ett småhus, anses det utgöra brukningscent-&lt;br&gt;rum. Om det finns flera småhus på en lantbruksenhet, utgör det värdeful-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;laste småhuset brukningscentrum, såvida inte annat visas. För tomtmark Prop. 2000/01:121&lt;br&gt;finns en motsvarande bestämmelse i 12 kap. 3 § FTL. Värdefaktorn fas-&lt;br&gt;tighetsrättsliga förhållanden skall enligt 1 kap. 35 a § FTF indelas i tre&lt;br&gt;klasser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt RSV:s föreskrifter (RSFS 1995:7) skall värderingsenhet som ut-&lt;br&gt;gör en eller flera självständiga fastigheter hänföras till klass 1. Till klass&lt;br&gt;2 skall hänföras värderingsenhet som kan bilda självständig fastighet och&lt;br&gt;till klass 3 skall hänföras värderingsenhet som inte kan bilda självständig&lt;br&gt;fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kritik mot nuvarande system för klassning av fastighetsrättsliga&lt;br&gt;förhållanden som förts fram har framförallt inriktats på de stora skillna-&lt;br&gt;der som klassindelningen medför beroende på om enheterna kan hänföras&lt;br&gt;till klass 3 eller inte. Kritiken har särskilt riktats mot taxeringen av&lt;br&gt;grupphusområden, som ägs av bostadsrättsföreningar. Det har gjorts gäl-&lt;br&gt;lande att ortsprisjämförelser inför fastighetstaxeringen görs med egna&lt;br&gt;hem och att detta inte är rättvisande, eftersom småhus som ägs av bo-&lt;br&gt;stadsrättsföreningar endast med svårighet kan säljas separat. Det har ock-&lt;br&gt;så gjorts gällande att värdefaktorn fastighetsrättsliga förhållande med tre&lt;br&gt;klasser inte rätt avspeglar marknadsvärdeskillnaden mellan dessa klasser.&lt;br&gt;En tanke som förts fram av vissa bostadsrättsorganisationer är att använ-&lt;br&gt;da ägar- och upplåtelseformen som indelningsgrund. Detta skulle få till&lt;br&gt;följd att en grupphusfastighet som ägs av en bostadsrättsförening skulle&lt;br&gt;indelas som hyreshus. Det har vidare framförts att problemet bör kunna&lt;br&gt;lösas genom att reglerna för taxering av hyreshus tillämpas i fråga om nu&lt;br&gt;nämnda fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan konstateras att de regler som styr taxeringen av grupphusom-&lt;br&gt;råden som ofta ägs av bostadsrättsföreningar är dåligt anpassade till den-&lt;br&gt;na typ av bebyggelse. Reglerna är mer anpassade för t.ex. fritidshus på&lt;br&gt;arrenderad mark eller fastigheter med flera byggnader i villakvarter. Den&lt;br&gt;bebyggelse med marklägenheter i radhusform där upplåtelseformen är en&lt;br&gt;annan än äganderätt har blivit vanlig först under senare delen av 1980-&lt;br&gt;talet och således efter tillkomsten av här aktuella regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förhållandevis begränsad undersökning som Lantmäteriverket har&lt;br&gt;gjort visar att köp av hela grupphusområden har ett genomsnittligt kva-&lt;br&gt;dratmeterpris som understiger kvadratmeterpriset för köp av försålda&lt;br&gt;småhus. Vidare visar undersökningen att någon skillnad i princip inte&lt;br&gt;finns beroende på indelning i klass 2 eller 3 om man utgår ifrån att hela&lt;br&gt;grupphusområden säljs i ett sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att man behåller den nuvarande indelningen&lt;br&gt;av byggnader och mark och att en förändring görs av värdefaktorn fas-&lt;br&gt;tighetsrättsliga förhållanden. Det bör enligt utredningens mening när det&lt;br&gt;gäller grupphusområden endast finnas två klasser, en för områden med&lt;br&gt;småhus på självständiga fastigheter och en klass för övriga. Regeringen&lt;br&gt;delar utredningens bedömning. Några remissinstanser har framfört syn-&lt;br&gt;punkten att förslaget bör utvidgas till att omfatta även övriga taxerings-&lt;br&gt;enheter med flera byggnader. Bl.a. förenklingsskäl talar för en sådan&lt;br&gt;ordning. Emellertid torde det vara så att åtskilliga hus på ofri grund lig-&lt;br&gt;ger på mark som uppenbart inte är avstyckningsbar. Sådana småhus har&lt;br&gt;rimligen ett lägre marknadsvärde än hus på mark som kan avstyckas. Att&lt;br&gt;inte låta denna skillnad avspegla sig i taxeringsvärdet skulle inte vara&lt;br&gt;acceptabelt. Regeringen anser därför att förslaget till ändring av värde-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;faktorn fastighetsrättsliga förhållanden enbart bör gälla grupphusområ- Prop. 2000/01:121&lt;br&gt;den. Ett grupphusområde kännetecknas av att det är fråga om en tättbe-&lt;br&gt;byggd grupp av småhus som uppförts samtidigt eller under en begränsad&lt;br&gt;tidsperiod och som har i huvudsak likartad karaktär. Det går inte att ange&lt;br&gt;exakt hur många hus det bör vara fråga om men normalt bör antalet&lt;br&gt;överstiga fem. Undantaget skall inte gälla komplementbyggnader i villa-&lt;br&gt;kvarter, gäststugor av olika slag och fritidshus på arrenderad mark. Det&lt;br&gt;bör noteras att förslaget inte berör den särskilda regel som avser småhus&lt;br&gt;som utgör brukningscentrum för lantbruk. Sådana småhus skall således&lt;br&gt;även i fortsättningen jämställas med småhus som ligger på tomtmark som&lt;br&gt;utgör självständig fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändringar i 8 kap. 3 § och 12 kap. 3 § FTL.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Säregna förhållanden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Beloppsgränsen för justering för säregna förhål-&lt;br&gt;landen sänks och kompletteras med en procentsats. Justering skall kunna&lt;br&gt;ske när värdeinverkan uppgår till minst tre procent av taxeringsenhetens&lt;br&gt;sammanlagda riktvärde, dock minst 25 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att beloppsgränsen&lt;br&gt;för justering för säregna förhållanden sänks från 50 000 kr till 25 000 kr&lt;br&gt;och att begreppet ”justering för säregna förhållanden” byts ut mot ”ju-&lt;br&gt;stering av riktvärdet”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Merparten av de remissinstanser som har uttalat&lt;br&gt;sig i frågan har tillstyrkt förslaget att beloppsgränsen för justering av sär-&lt;br&gt;egna förhållanden sätts ned till 25 000 kr. Några remissinstanser har syn-&lt;br&gt;punkter på beloppet och utformningen av bestämmelsen. Kammarrätten i&lt;br&gt;Stockholm ifrågasätter om det föreslagna beloppet är lämpligt. Om för-&lt;br&gt;slaget genomfors bör beloppsgränsen enligt kammarrätten kompletteras&lt;br&gt;med en procentsats som föreskriver när justering kan ske. Några remiss-&lt;br&gt;instanser, däribland Länsrätten i Skåne län, Skattemyndigheterna i&lt;br&gt;Stockholms län, Göteborg, Malmö, Linköping och Luleå, Lantmäteriver-&lt;br&gt;ket, Göteborgs kommun och HSB.s Riksförbund, är negativa till förslaget&lt;br&gt;att ersätta beteckningen säreget förhållande med justering av riktvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 7 kap. 5 § FTL skall det be-&lt;br&gt;räknade värdet på den enskilda fastigheten justeras om det föreligger&lt;br&gt;värdefaktorer som inte har beaktats när riktvärdeangivelsen för värdeom-&lt;br&gt;rådet bestämts. Justeringens storlek skall motsvara 75 procent av den&lt;br&gt;skillnad i marknadsvärde taxeringsenheten skulle ha med säregna förhål-&lt;br&gt;landen och värdet utan säregna förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Påtaglig inverkan på marknadsvärdet skall anses föreligga när säregna&lt;br&gt;förhållanden medför att det riktvärde som beräknats med ledning av rikt-&lt;br&gt;värdeangivelsen skulle höjas eller sänkas med minst 50 000 kr. Beloppet&lt;br&gt;är således beräknat på basvärdenivå. Beräknat på ett marknadsvärde blir&lt;br&gt;beloppet således något högre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya beloppsgränsen för värdeinverkan infördes vid 1994 års all-&lt;br&gt;männa fastighetstaxering av hyreshus och industrienheter. I förarbetena&lt;br&gt;till lagändringen uttalade departementschefen (prop. 1992/93:122 s. 56-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57) att den nya beloppsgränsen för småhusenheter och lantbruksenheter Prop. 2000/01:121&lt;br&gt;bör gälla först när dessa undergår allmän fastighetstaxering nästa gång,&lt;br&gt;dvs. år 1996 respektive år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmän fastighetstaxering kan inte genomföras utan en ganska om-&lt;br&gt;fattande schablonisering. Ett schabloniserat förfarande bygger på statis-&lt;br&gt;tiska beräkningar som visserligen kan ge ett helt korrekt genomsnittligt&lt;br&gt;värde för ett visst område men som inte alltid kan ge det exakta värdet&lt;br&gt;för den enskilda fastigheten. Det är därför såsom utredningen pekat på&lt;br&gt;angeläget att bygga in möjligheter till individuella bedömningar. Vid&lt;br&gt;förberedelsearbetet bör såsom utredningen föreslagit ökade resurser läg-&lt;br&gt;gas ned på att hitta förhållanden som avviker från det normala i värdeom-&lt;br&gt;rådet. Ett sätt att uppmärksamma skillnaden i marknadsvärde är att ange&lt;br&gt;på riktvärdekartan eller i den eller de förteckningar som hör till denna att&lt;br&gt;justering av värdet skall ske i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har gjorts gällande att beloppsgränsen för värdeinverkan om&lt;br&gt;50 000 kr är för hög. Utredningen har mot den bakgrunden föreslagit att&lt;br&gt;beloppsgränsen sänks till 25 000 kr. Förslaget är enligt regeringens be-&lt;br&gt;dömning välmotiverat när det gäller fastigheter med låga värden. Saken&lt;br&gt;ställer sig dock annorlunda när det gäller fastigheter med normala eller&lt;br&gt;höga taxeringsvärden. Det är därför enligt regeringen rimligt att belopps-&lt;br&gt;gränsen kombineras med en procentuell gräns för när justering skall kun-&lt;br&gt;na ske. Regeringen föreslår att justering skall kunna ske när värdeinver-&lt;br&gt;kan uppgår till minst tre procent av taxeringsenhetens sammanlagda rikt-&lt;br&gt;värde, dock minst 25 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket säreget förhållande är enligt regeringen så inarbetat att det&lt;br&gt;inte finns anledning att ersätta detta begrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder en ändring i 7 kap. 5 § FTL.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Utställningsförfarande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Något utställningsförfarande för förslag till&lt;br&gt;värdeområdesindelning bör inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att förslag till vär-&lt;br&gt;deområdesindelningen skall bli föremål för ett utställningsförfarande&lt;br&gt;med syftet att enskilda fastighetsägare skall kunna framföra synpunkter&lt;br&gt;till beslutsmyndigheten innan beslut fattas om indelningen. Även förslag&lt;br&gt;till riktvärdekartor med riktvärdeangivelser bör enligt utredningen ställas&lt;br&gt;ut och den ortsprisstatistik som ligger till grund för värdeområdesindel-&lt;br&gt;ningen finnas tillgänglig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som har yttrat sig i&lt;br&gt;frågan är positiva. Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Gävleborgs län, Båstads kommun, Sotenäs kommun och Sveriges Fastig-&lt;br&gt;hetsägareförbund anser dock att värdeområdesindelningen skall kunna&lt;br&gt;överklagas. RSV tillstyrker i princip förslaget men anser att det bör gälla&lt;br&gt;endast småhus och lantbruk. Kammarrätten i Stockholm, Kammarrätten i&lt;br&gt;Jönköping, Skattemyndigheterna i Stockholms län, Göteborg, Malmö och&lt;br&gt;Linköping samt Göteborgs kommun är negativa till förslaget. Några av&lt;br&gt;dessa instanser erinrar om resultatet av den utställning som genomfördes&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid 1981 års allmänna fastighetstaxering. Om ett utställningsförfarande Prop. 2000/01:121&lt;br&gt;skall genomföras måste syftet klargöras mycket ingående. Skattemyn-&lt;br&gt;digheten i Linköping föreslår att förslaget till områdesindelning och för-&lt;br&gt;slaget till riktvärden presenteras vid särskilda informationsmöten för fas-&lt;br&gt;tighetsägare och att de nuvarande informella överläggningarna som sker&lt;br&gt;med representanter för fastighetsorganisationer och allmännyttiga bo-&lt;br&gt;stadsföretag utökas. Några remissinstanser ifrågasätter meningen med ett&lt;br&gt;förfarande som saknar praktisk verkan för det ändamål som det sagts&lt;br&gt;tjäna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Indelningen i värdeområden kan&lt;br&gt;och bör inte heller i framtiden kunna överklagas. Att ändra gränsen för&lt;br&gt;ett värdeområde kan få återverkningar på intilliggande områden som är&lt;br&gt;svåra att överblicka. Det är även svårt för den enskilde fastighetsägaren&lt;br&gt;att i samband med ett överklagande med stöd av utredning eller på annat&lt;br&gt;sätt kunna visa att indelningen leder till felaktiga basvärden. I denna del&lt;br&gt;är regeringen således av samma uppfattning som utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att förslag till värdeområdesindelning skall&lt;br&gt;bli föremål för ett utställningsförfarande med syftet att enskilda fastig-&lt;br&gt;hetsägare skall kunna framföra synpunkter till beslutsmyndigheten innan&lt;br&gt;beslut fattas om indelningen. Även förslag till riktvärdekartor med rikt-&lt;br&gt;värdeangivelser bör enligt utredningen ställas ut och den ortsprisstatistik&lt;br&gt;som ligger till grund för värdeområdesindelningen finnas tillgänglig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den allmänna fastighetstaxeringen år 1981 infördes en bestämmel-&lt;br&gt;se att de förslag till riktvärdekartor för tomtmark och riktvärdetabeller för&lt;br&gt;småhus som tagits fram av en arbetsgrupp skulle ställas ut för allmänhe-&lt;br&gt;ten under två veckor. Detta ansågs ingå som ett viktigt moment för att&lt;br&gt;bereda allmänheten tillfälle till medverkan i förberedelsearbetet. Utställ-&lt;br&gt;ningsförfarandet utsattes dock för kraftig kritik. RSV hade en projekt-&lt;br&gt;grupp som följde upp 1981 års allmänna fastighetstaxering. Projektgrup-&lt;br&gt;pen anförde sammanfattningsvis att det tillämpade utställningsförfaran-&lt;br&gt;det enbart kunde vara riktat till personer med kunskap i fastighetsvärde-&lt;br&gt;ring eller fastighetstaxering, t.ex. intresseorganisationer. Resultatet av&lt;br&gt;utställningen betecknades som otillfredsställande och man tryckte på det&lt;br&gt;nödvändiga i att ett utställningsförfarande måste vara mycket mer lättill-&lt;br&gt;gängligt. Utställningsförfarandet slopades inför den följande allmänna&lt;br&gt;fastighetstaxeringen. I stället förordades att informationen från förbere-&lt;br&gt;delsearbetet skulle göras tillgänglig i annan form och att överläggningar&lt;br&gt;skulle ske med representanter för intresseorganisationer och vid särskilda&lt;br&gt;informationsmöten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av invändningarna mot de äldre reglerna om ett utställningsförfa-&lt;br&gt;rande var att informationen var svårtillgänglig. Man kan dock anta att&lt;br&gt;den invändningen i och för sig inte skulle kunna göras mot ett utställ-&lt;br&gt;ningsförfarande som till vissa delar skulle bygga på modern informa-&lt;br&gt;tionsteknologi. Vid sidan härav skiljer sig dock det aktuella förslaget inte&lt;br&gt;på några avgörande punkter från det äldre. Det finns därför anledning att&lt;br&gt;tro att utredningens förslag, om det genomfördes, skulle utsättas för kri-&lt;br&gt;tik av det slag som beskrivits i det föregående. Det är heller inte möjligt&lt;br&gt;alt överklaga de beslut som utställningsförfarandet åskådliggör. Övervä-&lt;br&gt;gande skäl talar därför för att förslaget om ett utställningsförfarande inte&lt;br&gt;bör genomföras. Regeringen anser dock att det är viktigt att allmänheten&lt;br&gt;bereds tillfälle till insyn i förberedelsearbetet. Detta bör därför - liksom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för närvarande - kunna ske genom överläggningar med representanter för Prop. 2000/01:121&lt;br&gt;intresseorganisationerna och på andra sätt som bedöms lämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialbyggnader&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Reningsanläggning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Reningsanläggningarna inom industrin skall&lt;br&gt;inte indelas som specialbyggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte yttrat sig i frå-&lt;br&gt;gan Kammarrätten i Stockholm anser att uttrycket ” i allt väsentligt” bör&lt;br&gt;användas i stället för ”huvudsaklig”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 2 kap. 2 § FTL är vattenverk,&lt;br&gt;avloppsreningsverk, anläggning för förvaring av radioaktivt avfall, sop-&lt;br&gt;station och liknande samt pumpstation som hör till sådan anläggning in-&lt;br&gt;delade som specialbyggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt RSV:s rekommendationer (RSV S 1999:24) bör även destruk-&lt;br&gt;tionsanläggning klassificeras som reningsanläggning, om den är allmänt&lt;br&gt;tillgänglig och inte utgör ett led i en industriell process och är avsedd för&lt;br&gt;destruktion av avfallet vid processen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med reningsverk har enligt praxis i första hand avsetts allmänna an-&lt;br&gt;läggningar som drivs av kommuner. Denna begränsning görs däremot&lt;br&gt;inte i lagen utan även andra reningsverk torde omfattas av bestämmelsen&lt;br&gt;i FTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrierna har numera i stor utsträckning egna reningsanläggningar.&lt;br&gt;Reningsanläggningarna har i de flesta fall en viktig funktion i den indust-&lt;br&gt;riella processen och den byggnad där anläggningen finns utgör normalt&lt;br&gt;en del av en annan byggnad. Det finns dock fristående reningsanlägg-&lt;br&gt;ningar som utgör egna värderingsenheter. I vissa fall har reningsanlägg-&lt;br&gt;ningarna samma funktion och utförande som de kommunala reningsan-&lt;br&gt;läggningarna men det finns även anläggningar som skiljer sig från dessa&lt;br&gt;och är anpassade enbart till den industriella processen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fråga som uppkommer är således om en fristående byggnad som&lt;br&gt;inrymmer en reningsanläggning skall indelas som specialbyggnad. För&lt;br&gt;det fall att reningsanläggningen ingår i en annan byggnad torde övervä-&lt;br&gt;gandeprincipen bli avgörande för hur byggnaden i sin helhet skall inde-&lt;br&gt;las.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande för indelningen i specialbyggnad är den samhällsnytta&lt;br&gt;som är förenad med användandet av byggnaden. Med hänsyn till att även&lt;br&gt;de reningsverk som är knutna till industrin kan betraktas som samhälls-&lt;br&gt;nyttiga finns det i och för sig skäl att indela dessa byggnader som speci-&lt;br&gt;albyggnader. Det skulle dock innebära att industrier som valt att ha re-&lt;br&gt;ningsanläggningar i en särskild byggnad skulle slippa fastighetsskatt för&lt;br&gt;sin reningsanläggning, eftersom den skulle hänföras till specialbyggnad,&lt;br&gt;medan de industrier som integrerat reningsanläggningen i en byggnad&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med huvudsakligen annan användning skulle få betala fastighetsskatt Prop. 2000/01:121&lt;br&gt;även för reningsanläggningen. Detta är en effekt som inte kan anses god-&lt;br&gt;tagbar. Vidare kan det uppkomma svåra tillämpningsproblem när ställ-&lt;br&gt;ning skall tas till om vissa reningsanläggningar skall betraktas som spe-&lt;br&gt;cialbyggnader eller inte. Såsom utredningen har föreslagit bör därför en-&lt;br&gt;bart byggnader som har till syfte att ta hand om avfall av olika slag utgö-&lt;br&gt;ra specialbyggnader. Hit räknas framför allt de kommunala anläggning-&lt;br&gt;arna men även anläggningar som bedrivs av annan än kommun om syftet&lt;br&gt;är det nyssnämnda. Därmed kommer de industriella reningsanläggning-&lt;br&gt;arna inte att anses som specialbyggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändring i 2 kap. 2 § FTL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Vårdbyggnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De byggnader som används för arbetsvärd skall&lt;br&gt;inte längre indelas som vårdbyggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Orden nykterhetsvård, narkomanvård och barnavård ersätts med miss-&lt;br&gt;brukarvård och omsorger om barn och ungdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Statistiska Centralbyrån anser att det primära är&lt;br&gt;att alla särskilda boendeformer behandlas på ett enhetligt sätt i FTL.&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Malmö, Svenska kommunförbundet och Sveriges&lt;br&gt;Allmännyttiga Bostadsföretag anser att Boende- och avgiftsutredningens&lt;br&gt;förslag om särskilda boendeformer bör genomföras. Enligt Svenska&lt;br&gt;kommunförbundet bör samma avgränsning användas som i lagen&lt;br&gt;(1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting.&lt;br&gt;Samhall AB tillstyrker förslaget att bolagets fastigheter utmönstras ur&lt;br&gt;gruppen specialenheter. HSB:s Riksförbund och Riksbyggen anser att det&lt;br&gt;finns behov av att se över indelningen i specialbyggnader. Statens institu-&lt;br&gt;tionsstyrelse anser att begreppen missbruksvård och omsorg av barn- och&lt;br&gt;ungdomar på ett riktigt sätt beskriver omfattningen av den verksamhet&lt;br&gt;som Statens institutionsstyrelse bedriver i de vårdlokaler som förhyrs för&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Särskilda boendeformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 2 § FTL avses med vårdbyggnad en byggnad som används&lt;br&gt;för sjukvård, nykterhetsvård, narkomanvård, barnavård, kriminalvård,&lt;br&gt;arbetsvärd, åldringsvård eller omsorg om psykiskt utvecklingsstörda.&lt;br&gt;Annan byggnad än sådana som används på det sättet skall anses vara&lt;br&gt;vårdbyggnad om den används som hem åt personer som behöver institu-&lt;br&gt;tionell vård eller tillsyn. Gruppen vårdbyggnader avser således byggna-&lt;br&gt;der på två särskilda områden. Det första avser specificerade vårdbyggna-&lt;br&gt;der som används för ett antal uppräknade vårdformer såsom sjukvård och&lt;br&gt;nykterhetsvård. Det andra avser annan vårdbyggnad än sjukhus som an-&lt;br&gt;vänds som hem för den som behöver institutionell vård. Gränsdragningen&lt;br&gt;mellan sjukvårdsbyggnader och andra byggnader har i praktiken vållat&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svårigheter främst då det gäller vård i sjukhem eller annan vårdbyggnad Prop. 2000/01:121&lt;br&gt;än sjukhus för institutionell vård samt vård i eget hem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boende- och avgiftsutredningen har haft i uppdrag att bl.a. analysera&lt;br&gt;begreppet särskilda boendeformer och dess tillämpning i olika lag-&lt;br&gt;stiftningar (SOU 1999:33). Samlingsbegreppet särskilt boende för äldre&lt;br&gt;omfattar vad som traditionellt benämnts sjukhem, ålderdomshem, servi-&lt;br&gt;cehus och gruppboende. De traditionella formerna av särskilda boende-&lt;br&gt;former har dock enligt utredningen fått en mer enhetlig inriktning och det&lt;br&gt;har blivit tydligt att dessa är ett boende för människor med stort omvård-&lt;br&gt;nadsbehov som inte kan tillgodoses i det egna hemmet. I betänkandet har&lt;br&gt;Boende- och avgiftsutredningen därför föreslagit att begreppet särskilda&lt;br&gt;boendeformer enbart används som gemensamt begrepp för äldreboende,&lt;br&gt;bostäder med särskild service för funktionshindrade samt korttidsboende.&lt;br&gt;Med äldreboende skall enligt utredningen avses bostäder för permanent&lt;br&gt;boende för äldre vars behov av vård eller omsorg, service samt trygghet&lt;br&gt;inte kan tillgodoses i ordinärt boende. En gemensam nämnare för alla&lt;br&gt;särskilda boendeformer är att den enskilde skall kunna få erforderlig vård&lt;br&gt;enligt hälso- och sjukvårdslagen och omsorg och service enligt social-&lt;br&gt;tjänstlagen. Utredningen har vidare föreslagit att de särskilda boendefor-&lt;br&gt;merna behandlas på ett enhetligt sätt i FTL lämpligen som vårdbostäder,&lt;br&gt;eftersom de alltmer reserveras för äldre med stort vård- och omsorgsbe-&lt;br&gt;hov. Utredningen har emellertid inte lagt fram ett eget förslag till lagänd-&lt;br&gt;ringar. Synpunkterna har av utredaren i stället överlämnats till Fastig-&lt;br&gt;hetstaxeringsutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Boende- och avgiftsutredningens förslag genomförs bör enligt&lt;br&gt;Fastighetstaxeringsutredningen ett gemensamt begrepp införas med be-&lt;br&gt;nämningen särskilda boendeformer. Med hänsyn till hur Boende- och&lt;br&gt;avgiftsutredningen definierat begreppet bör dessa byggnader enligt Fas-&lt;br&gt;tighetstaxeringsutredningen kunna betraktas som vårdbyggnader och&lt;br&gt;därmed kunna indelas som specialbyggnader. Genom en ändrad defini-&lt;br&gt;tion av vårdbyggnader i 2 kap. 2 § FTL skulle därmed särskilda boende-&lt;br&gt;former kunna omfattas av lagen. Boende- och avgiftsutredningens förslag&lt;br&gt;bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Regeringen lägger därför&lt;br&gt;inte fram något förslag om ändring i FTL i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsvärd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetstaxeringsutredningen har föreslagit att arbetsvärd utmönstras&lt;br&gt;från de inte skattepliktiga verksamheterna. Under begreppet ryms de fas-&lt;br&gt;tigheter som ägs av Samhall AB. Bolaget bildades den 1 juli 1992 och&lt;br&gt;har till uppgift att skapa arbeten åt arbetshandikappade (prop.&lt;br&gt;1991/92:91). På grund av verksamhetens rehabiliterande inslag är bygg-&lt;br&gt;naderna indelade som specialbyggnader (vårdbyggnad). I de byggnader&lt;br&gt;som bolaget äger bedrivs dock så gott som uteslutande olika slags indust-&lt;br&gt;riell verksamhet. Enligt utredningens mening bör därför bolagets fastig-&lt;br&gt;heter av konkurrensskäl utmönstras ur gruppen specialenheter. Utred-&lt;br&gt;ningen om förenklad fastighetstaxering m.m. (SOU 1995:148) har lagt&lt;br&gt;fram samma förslag. Regeringen gör ingen annan bedömning och före-&lt;br&gt;slår därför att byggnad där arbetsvärd bedrivs inte längre skall indelas&lt;br&gt;som vårdbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändring i 2 kap. 2 § FTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Terminologin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några av de uttryck som idag används i 2 kap. 2 § FTL framstår som&lt;br&gt;föråldrade. Begrepp som nykterhetsvård och narkomanvård samt barna-&lt;br&gt;vård bör såsom utredningen har föreslagit ersättas med &amp;quot;missbrukarvård&amp;quot;&lt;br&gt;samt &amp;quot;omsorger om barn och ungdom&amp;quot;. Dessa benämningar anknyter till&lt;br&gt;terminologin i socialtjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder en ändring 2 kap. 2 § FTL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 Ecklesiastikbyggnad - bårhus&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Begreppet ”Bårhus, krematorium och byggnad&lt;br&gt;som används för skötsel av begravningsplats” ersätts med ”Kremato-&lt;br&gt;rium och annan byggnad som används för begravningsverksamhet”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några särskilda erinringar framförs inte av re-&lt;br&gt;missinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Lagrådet har i yttrande över proposi-&lt;br&gt;tionen avseende Staten och trossamfunden tagit upp frågan om använd-&lt;br&gt;ningen av ordet bårhus i bl.a. FTL (prop. 1998/99:38 s. 454). Lagrådet&lt;br&gt;har ifrågasatt om begreppet bårhus över huvud taget skall användas un-&lt;br&gt;der rubriken ecklesiastikbyggnad i FTL. Med bårhus avses, enligt Lagrå-&lt;br&gt;det, uppenbarligen i den diskussion som nu förs sådana lokaler för förva-&lt;br&gt;ring av döda som finns i anslutning till sjukhus och inte, som antagligen&lt;br&gt;var fallet när FTL kom till, kyrkogårdsbyggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvårdens ansvar för en avliden upphör när den avlidne&lt;br&gt;lämnats ut för att bisättas och begravas (prop. 1991/92:152 s. 15). Efter&lt;br&gt;det att hälso- och sjukvårdens formella ansvar för den avlidne upphört&lt;br&gt;finns dock i regel ett behov av att stoftet förvaras viss tid innan det kan&lt;br&gt;gravsättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen rörande vissa frågor beträffande sjukvård i livets slutske-&lt;br&gt;de har i sitt betänkande (SOU 1979:59 s. 160) definierat bårhus som lo-&lt;br&gt;kal, där icke svepta lik förvaras. Bisatt lik med vilket avses svept lik i&lt;br&gt;kista förvaras däremot i bisättningsrum. Med bisättningsrum avses enligt&lt;br&gt;utredningen de särskilda utrymmen - del av gravkapell e.d. - vari de&lt;br&gt;döda förvaras i avvaktan på jordfästning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som i FTL kallas bårhus torde således avse bisättningslokaler. So-&lt;br&gt;cialstyrelsen har anslutit till denna gränsdragning (SOSFS 1996:29). Av&lt;br&gt;punkt 10 i författningen framgår att inom hälso- och sjukvården förvaras&lt;br&gt;avlidna vanligen på bår. För dessa förvaringslokaler används benämning-&lt;br&gt;en bårhus. Enligt författningen är det även vanligt att kroppen förs över&lt;br&gt;till en kista i samband med att den lämnas ut från bårhuset. Därefter för-&lt;br&gt;varas kistan ofta i en bisättningslokal fram till gravsättningen eller kre-&lt;br&gt;meringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det hela kompliceras dock av att samma lokal kan användas som både&lt;br&gt;bårhus och bisättningslokal (prop. 1998/99:38 s. 116). Utredningen har&lt;br&gt;föreslagit att bårhus, krematorium och byggnad som används för skötsel&lt;br&gt;av begravningsplats skall ersättas med ”Krematorium och annan byggnad&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som används för begravningsverksamhet”. Regeringen delar denna be- Prop. 2000/01:121&lt;br&gt;dömning. Med begravningsverksamhet avses de olika åtgärder som har&lt;br&gt;direkt samband med förvaltningen av allmänna begravningsplatser, se 1&lt;br&gt;kap. 1 § begravningslagen (1990:1144). Begravningsverksamhet omfat-&lt;br&gt;tar bl.a. förvaring av avlidna som sker efter att hälso- och sjukvårdens&lt;br&gt;formella ansvar för den avlidne har upphört (prop. 1998/99:38 s. 116).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder en ändring i 2 kap. 2 § FTL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.4 Allmän byggnad och kommunikationsbyggnad&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Någon ändring beträffande indelningen i&lt;br&gt;allmänna byggnader och kommunikationsbyggnader bör inte göras nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Som kommunikationsbyggnader skali endast&lt;br&gt;betraktas byggnader som används för allmänna kommunikationsändamål&lt;br&gt;som innebär befordran av personer, gods eller post. Förslaget innebär att&lt;br&gt;bl.a. byggnader inom radio- och TV-området inte längre indelas som&lt;br&gt;specialbyggnader. Allmänna byggnader skall inte indelas som&lt;br&gt;specialenheter, vilket innebär att begreppet allmänna byggnader utgår ur&lt;br&gt;2 kap. 2 § FTL. Till följd härav skall Riksdagshuset, Kungliga slottet&lt;br&gt;samt Drottningholms slott indelas som kulturbyggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte yttrat sig i frå-&lt;br&gt;gan. Teracom AB och Sveriges Radio Förvaltning AB avstyrker förslaget&lt;br&gt;om ändring i indelningen av kommunikationsbyggnader. Teracom AB&lt;br&gt;anser att skattefriheten för bolagets fastigheter bör behållas bl.a. med&lt;br&gt;hänsyn till att fastigheterna används i verksamhet som i praktiken inte är&lt;br&gt;konkurrensutsatt. Sveriges Radio Förvaltning AB anför att public service&lt;br&gt;företagen är avgiftsfinansierade och inte kan anses konkurrera med andra&lt;br&gt;radio- och TV-bolag om reklamintäkter på marknaden. Posten AB till-&lt;br&gt;styrker förslaget om ändring i indelningen i kommunikationsbyggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens fastighetsverk anser att specialenheten allmän byggnad bör&lt;br&gt;kvarstå till dess att en genomgripande översyn av indelningen har skett.&lt;br&gt;Båstads kommun motsätter sig förslaget om kommunen inte kompenseras&lt;br&gt;för den ökade skattebördan. Stockholms kommun anser att vissa kommu-&lt;br&gt;nala allmänna byggnader skal! kunna klassas som kulturbyggnader och&lt;br&gt;undantas från skatteplikt samt att specialbyggnader med kommunal verk-&lt;br&gt;samhet som är undantagna från skatteplikt skall fortsätta att vara skatte-&lt;br&gt;befriade även med annan huvudman för verksamheten. Statskontoret an-&lt;br&gt;ser att konsekvenserna av förslaget borde ha diskuterats mer ingående.&lt;br&gt;Kammarrätten i Jönköping påpekar att de ur kulturell synvinkel mest&lt;br&gt;värdefulla domstolsbyggnadema ägs av Statens Fastighetsverk och att de&lt;br&gt;kommer att kunna indelas som kulturbyggnader. Domstolsbyggnader&lt;br&gt;vars förvaltning har övertagits av Vasakronan skulle däremot åsättas tax-&lt;br&gt;eringsvärde, vilket enligt kammarrätten framstår som betänkligt. Svenska&lt;br&gt;kommunförbundet motsätter sig att man på nuvarande grunder mönstrar&lt;br&gt;ut begreppet allmän byggnad. Förbundet anser att regeln om allmän&lt;br&gt;byggnad i stället bör gälla generellt även för sådana förvaltningsbyggna-&lt;br&gt;der som hyrs ut till stat eller kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Allmän byggnad skall enligt 2&lt;br&gt;kap. 2 § FTL indelas som specialbyggnad. Med allmän byggnad avses&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggnad som tillhör staten, kommun eller annan menighet och som an- Prop. 2000/01:121&lt;br&gt;vänds för allmän styrelse, förvaltning, rättsvård, ordning eller säkerhet&lt;br&gt;samt fritidsgård och byggnad med likartad användning. Som allmän&lt;br&gt;byggnad skall inte anses byggnad som används för statens affärsdrivande&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 2 § FTL definieras kommunikationsbyggnad som garage,&lt;br&gt;hangar, lokstall, terminal, stationsbyggnad, expeditionsbyggnad, vänt-&lt;br&gt;hall, godsmagasin, reparationsverkstad och liknande, om byggnaden an-&lt;br&gt;vänds för allmänna kommunikationsändamål. Vidare klassificeras enligt&lt;br&gt;bestämmelsen som specialbyggnad även byggnad som används i Statens&lt;br&gt;järnvägars, Luftfartsverkets, Banverkets, Svensk Rundradio Aktiebolags,&lt;br&gt;Sveriges Radio Aktiebolags, Sveriges Television Aktiebolags och Sveri-&lt;br&gt;ges Utbildningsradio Aktiebolags verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar att utvecklingen på senare tid har inneburit att&lt;br&gt;den nu gällande indelningen i specialbyggnader ifrågasätts på flera punk-&lt;br&gt;ter. Enligt utredningens mening finns det därför numera ett behov av att&lt;br&gt;göra en total översyn över indelningen. Utredningen anser dock att till&lt;br&gt;dess att en allmän översyn av beskattningen av specialbyggnader gjorts&lt;br&gt;skall som kommunikationsbyggnader betraktas endast byggnader som&lt;br&gt;används för befordran av personer, gods och post. Utredningen har även&lt;br&gt;föreslagit att begreppet allmän byggnad utmönstras. Regeringen delar&lt;br&gt;utredningens bedömning att det föreligger ett behov av att göra en total&lt;br&gt;översyn över indelningen i specialbyggnader. En sådan översyn innebär&lt;br&gt;dock ett omfattande arbete som framförallt bör inriktas på om och i vil-&lt;br&gt;ken utsträckning vissa fastigheter skall vara skattebefriade. Utredningens&lt;br&gt;förslag när det gäller kommunikationsbyggnader och allmänna byggna-&lt;br&gt;der innebär bl.a. att byggnader inom radio- och TV-området samt vissa&lt;br&gt;statliga och kommunala förvaltningsbyggnader inte längre skall indelas&lt;br&gt;som specialbyggnader och därför bli skattepliktiga. Enligt regeringens&lt;br&gt;mening bör denna fråga inte behandlas nu utan i samband med en allmän&lt;br&gt;översyn av indelningen i specialbyggnader. Regeringen lägger därför inte&lt;br&gt;fram något förslag om ändring av indelningen i kommunikationsbyggna-&lt;br&gt;der eller allmänna byggnader i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Offentlig-finansiella effekter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I det följande redovisas beräkningar av de offentlig-fmansiella effekterna&lt;br&gt;av de föreslagna förändringarna i fastighetstaxeringen. Det rör sig dels&lt;br&gt;om ökade kostnader för taxeringsarbetet, dels om de skatteeffekter som&lt;br&gt;följer av vissa av de föreslagna ändringarna i FTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de administrativa kostnaderna för taxeringsarbetet med-&lt;br&gt;för vissa förslag avseende småhustaxeringen ökade kostnader för förtida&lt;br&gt;uppgiftsinsamling, beredning, registrering och granskning i samband&lt;br&gt;med 2003 års allmänna fastighetstaxering. De uppstår bland annat till&lt;br&gt;följd av att man vid en förändring av de faktorer som skall beaktas vid&lt;br&gt;klassindelning av kök, inte kan skicka ut taxeringsförslag till fastighets-&lt;br&gt;ägarna utan att ett regelrätt deklarationsförfarande måste ske. Vidare&lt;br&gt;krävs en förtida uppgiftsinsamling i syfte att inhämta uppgifter om stan-&lt;br&gt;dard. Den föreslagna omklassificeringen av värdefaktorn närhet till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strand - i nuvarande lagstiftning benämnd speciell belägenhet - medför Prop. 2000/01:121&lt;br&gt;också ökade administrativa kostnader av liknande slag. I båda fallen rör&lt;br&gt;det sig om en engångsutgift som enligt Fastighetstaxeringsutredningens&lt;br&gt;beräkningar uppgår till 50 miljoner kronor (100 årsarbetskrafter). Slutli-&lt;br&gt;gen medför den ökade ambitionsnivå som föreslås beträffande indelning-&lt;br&gt;en i värdeområden ökade kostnader i samband med den allmänna fastig-&lt;br&gt;hetstaxeringen år 2003. Enligt uppgifter från RSV kan dessa merkostna-&lt;br&gt;der beräknas uppgå till omkring 10 miljoner kronor. Totalt sett rör det sig&lt;br&gt;alltså om ökade utgifter inför den allmänna fastighetstaxeringen år 2003&lt;br&gt;på 60 miljoner kronor. Kostnaden är betydande men till största delen av&lt;br&gt;engångskaraktär och bör därför kunna klaras inom ramen för skatteför-&lt;br&gt;valtningens befintliga anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därtill kommer skatteeffekterna av de förslag som har betydelse för&lt;br&gt;taxeringsvärdena. Det rör sig om förslagen avseende värdefaktorn stan-&lt;br&gt;dard för småhus, värdefaktorn närhet till strand för tomtmarken, klassin-&lt;br&gt;delningen av fastighetsrättsliga förhållanden för grupphusområden samt&lt;br&gt;sänkt beloppsgräns för justering för säregna förhållanden. Beträffande de&lt;br&gt;tre förstnämnda förslagen gäller att de i enskilda fall givetvis kommer få&lt;br&gt;betydelse för taxeringsvärdets storlek och därmed även för skatteuttaget.&lt;br&gt;De föreslagna förändringarna kan dock förväntas påverka taxeringsvärdet&lt;br&gt;i olika riktning för olika fastigheter jämfört med vad som skulle bli fallet&lt;br&gt;med nu gällande regler. Det rör sig alltså om skatteeffekter som tar ut&lt;br&gt;varandra i viss mån. I vilken utsträckning de kommer ta ut varandra går&lt;br&gt;dock inte att avgöra på förhand, delvis beroende på att den mer detaljera-&lt;br&gt;de utformningen av värdefaktorerna standard och närhet till strand inte&lt;br&gt;regleras i lag utan i RSV:s föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förslaget om ändrade regler för justering för säregna för-&lt;br&gt;hållanden finns det skäl att förvänta sig att det huvudsakligen kommer att&lt;br&gt;resultera i att taxeringsvärdet kommer att justeras ned med ett belopp&lt;br&gt;mellan 25 000 kr och 50 000 kr för ytterligare ett antal fastigheter. Det&lt;br&gt;rör sig om fastigheter för vilka säregna förhållanden föreligger men där&lt;br&gt;värdeinverkan understiger nu gällande beloppsgräns på 50 000 kr. I dessa&lt;br&gt;fall kommer den föreslagna regeländringen att ge upphov till ett visst&lt;br&gt;skattebortfall. För ett mindre antal fastigheter, som med nu gällande reg-&lt;br&gt;ler åsätts ett justerat taxeringsvärde, kommer förslaget däremot att med-&lt;br&gt;föra att någon sådan justering inte kommer att göras. Det rör sig om fas-&lt;br&gt;tigheter där värdeinverkan uppfyller nuvarande beloppsgräns på 50 000&lt;br&gt;kr men inte den kompletterande regeln om att justering endast skall ske&lt;br&gt;om värdeinverkan uppgår till minst tre procent av det med ledning av&lt;br&gt;riktvärden bestämda värdet. I dessa fall kommer den föreslagna regeländ-&lt;br&gt;ringen att resultera i ett högre taxeringsvärde. Den samlade offentlig-&lt;br&gt;finansiella effekten av dessa förändringar torde dock vara försumbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen innebär en av de föreslagna förändringarna beträffande in-&lt;br&gt;delningen i specialenheter ökade skatteintäkter. Det gäller förslaget om&lt;br&gt;att byggnader som ägs av Samhall AB och används för arbetsvärd inte&lt;br&gt;skall anses som specialenheter. Dessa byggnader kommer därigenom&lt;br&gt;klassificeras som industribyggnader för vilka fastighetsskatt utgår med&lt;br&gt;0,5 procent av taxeringsvärdet. Eftersom taxeringsuppgifter avseende&lt;br&gt;dessa byggnader saknas är det dock svårt att närmare beräkna storleken&lt;br&gt;av de ökade skatteintäkter som förslaget medför. Förslaget om att indust-&lt;br&gt;riella reningsanläggningar inte heller skall anses som specialenheter in-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nebär dock i princip endast en kodifiering av praxis. Det medför därför Prop. 2000/01:121&lt;br&gt;inga ökade skatteintäkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis innebär förslagen ökade utgifter med 60 miljoner&lt;br&gt;kronor år 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentarer&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;11.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1979:1152)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i paragrafen avser vissa av de byggnader som indelas som&lt;br&gt;specialbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande reningsanläggning görs ett tillägg som innebär att i princip&lt;br&gt;endast kommunala reningsanläggningar hänförs till specialbyggnader.&lt;br&gt;Bakgrunden härtill är att industriella reningsanläggningar ibland finns i&lt;br&gt;separata byggnader men i andra fall i samma byggnad som den industri-&lt;br&gt;ella verksamheten i övrigt. Det skulle då vara otillfredsställande om den&lt;br&gt;ena anläggningen kunde hänföras till specialbyggnad men den andra inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller vårdbyggnad har ordalydelsen anpassats till ett moderna-&lt;br&gt;re språkbruk. Ingen ändring i sak är avsedd utom när det gäller byggna-&lt;br&gt;der där det bedrivs arbetsvärd. Sådana byggnader skall inte längre hänfö-&lt;br&gt;ras till vårdbyggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande ecklesiastikbyggnad har den ändringen gjorts att endast&lt;br&gt;krematorium och annan byggnad som används för begravnings-&lt;br&gt;verksamhet hänförs till ecklesiastikbyggnad men inte t.ex. sådana bårhus&lt;br&gt;som finns på sjukhusen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vilket år som skall vara utgångspunkt för att bestäm-&lt;br&gt;ma marknadsvärdet vid fastighetstaxering. Detta år benämns nivååret, en&lt;br&gt;term som dock för närvarande inte förekommer i FTL. Ändringen i första&lt;br&gt;stycket innebär att termen nivåår införs i lagen och att nivååret vid allmän&lt;br&gt;fastighetstaxering skall vara andra året före taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket är nytt och anger att köpeskillingen för fastighetsförsälj-&lt;br&gt;ningar från år före nivååret skall korrigeras med hänsyn till den prisut-&lt;br&gt;veckling som skett t.o.m. nivååret. Så sker redan i dag men det bör anges&lt;br&gt;i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen handlar om vilka värderingsmodeller som skall användas när&lt;br&gt;marknadsvärdet bestäms. Nuvarande lydelse ger intryck av att det finns&lt;br&gt;tre renodlade värderingsmodeller, nämligen ortsprismetoden, avkast-&lt;br&gt;ningsmetoden och produktionskostnadsmetoden. Detta är dock inte fallet&lt;br&gt;utan både avkastningsmetoden och produktionskostnadsmetoden är i all-&lt;br&gt;mänhet ortsprisrelaterade. Detta framgår om man studerar de olika värde-&lt;br&gt;faktorer och formler som skall användas för att bestämma de olika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taxeringsenheternas taxeringsvärde. Någon avkastningsmetod i egentlig Prop. 2000/01:121&lt;br&gt;mening förekommer sällan, eftersom det inte sker någon beräkning av&lt;br&gt;nettoavkastningen och inte heller av förräntning av kapital. I stället är det&lt;br&gt;den faktiska eller beräknade hyran som är den avgörande värdefaktorn&lt;br&gt;när &amp;quot;avkastningsmetoden&amp;quot; används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i paragrafens andra stycke är avsedda att på ett bättre sätt&lt;br&gt;än för närvarande ge en beskrivning av de olika metoderna. I sista me-&lt;br&gt;ningen anges klart att hänsyn regelmässigt skall tas till fastig-&lt;br&gt;hetsförsäljningar i orten både vid avkastningsberäkning och vid produk-&lt;br&gt;tionskostnadsberäkning. Uttrycket &amp;quot;när det är möjligt&amp;quot; syftar på att det i&lt;br&gt;vissa fall när en produktionskostnadsberäkning sker inte är möjligt att&lt;br&gt;göra några ortsprisjämförelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och innebär ett stöd för att hämta ledning av försälj-&lt;br&gt;ningar inom andra värdeområden, där förutsättningar för prisbildningen&lt;br&gt;kan antas vara likartade. Förslaget kommenteras närmare i avsnitt 4.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;br&gt;Ändringen i första stycket är en följdändring med anledning av förslaget i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 5 a § FTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tidigare tredje stycket är obehövligt eftersom den nya bestämmel-&lt;br&gt;sen i 5 kap. 5 a § även gäller tomtmark.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att begreppet avkastningsberäkning används i stället&lt;br&gt;för avkastningsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3J&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att begreppen avkastningsberäkning och produktions-&lt;br&gt;kostnadsberäkning används i stället för avkastningsmetoden och produk-&lt;br&gt;tionskostnadsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen är en följdändring med anledning av förslaget i 5&lt;br&gt;kap. 5 a § FTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket har ändrats på så sätt att beloppsgränsen för justering för&lt;br&gt;säregna förhållanden sänks från 50 000 kr till 25 000 kr. Vidare komplet-&lt;br&gt;teras den med en procentuell gräns, tre procent av taxeringsenhetens&lt;br&gt;sammanlagda riktvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Rubriken&lt;br&gt;Ändringen är en följdändring med anledning av att 7 kap. 13 § upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf anges vilka värdefaktorer som skall användas när värdet&lt;br&gt;av ett småhus bestäms. Ändring föreslås beträffande värdefaktorn fastig-&lt;br&gt;hetsrättsliga förhållanden. Ändringen är föranledd av förslaget i avsnitt&lt;br&gt;6.2 om att denna värdefaktor endast skall indelas i två klasser för s.k.&lt;br&gt;grupphusområden medan nuvarande regler skall gälla när det på en taxe-&lt;br&gt;ringsenhet finns enstaka eller ett mindre antal byggnader på s.k. ofri&lt;br&gt;grund. I paragrafen definieras vad som avses med grupphusområde. Nu-&lt;br&gt;varande regler skall således fortfarande gälla för t.ex. lantbruksenheter&lt;br&gt;med enstaka eller ett antal utspridda fritidshus och för småhusenheter&lt;br&gt;med komplementbyggnader. I sådana fall varierar marknadsvärdet ofta&lt;br&gt;påtagligt beroende på om tomtmarken runt byggnaden kan avstyckas&lt;br&gt;eller inte. Så är i allmänhet inte fallet beträffande områden av grupphus-&lt;br&gt;karaktär. De ägs ofta av en bostadsrättsförening eller ett fastighetsbolag&lt;br&gt;och karaktäriseras av att byggnaderna är av likartad karaktär, tillkomna&lt;br&gt;vid ungefär samma tidpunkt och ligger tätt på små tomter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och innehåller en närmare beskrivning av hur standar-&lt;br&gt;den skall beräknas. Bl.a. anges vilka huvudområden som skall användas&lt;br&gt;vid poängberäkningen och att jämkning kan ske i särskilda fall. Det har&lt;br&gt;ansetts viktigt att jämkningsmöjligheten framgår av lagen. Bestämmelsen&lt;br&gt;innebär dock ingen saklig förändring i förhållande till vad som gäller för&lt;br&gt;närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;i 1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i första stycket innebär att begreppen avkastningsberäkning&lt;br&gt;och produktionskostnadsberäkning används i stället för avkastningsme-&lt;br&gt;toden och produktionskostnadsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Rubriken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att begreppet avkastningsberäkning används i stället&lt;br&gt;för avkastningsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 f Rubriken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att begreppet produktionskostnadsberäkning används&lt;br&gt;i stället för produktionskostnadsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;J&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna innebär dels att värdefaktorn speciell belägenhet föreslås bli&lt;br&gt;namnändrad till närhet till strand, dels att klassindelning införs i lagen.&lt;br&gt;Vidare har fastighetsrättsliga förhållanden ändrats på samma sätt som i 8&lt;br&gt;kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom paragrafen handlar om provvärdering har detta begrepp förts in&lt;br&gt;i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket är nytt och beskriver närmare hur provvärderingen skall&lt;br&gt;göras. Där anges att provvärdering i första hand skall göras för varje vär-&lt;br&gt;deområde. Provvärderingen kan dock göras för ett s.k. prov-&lt;br&gt;värderingsområde som består av grupper av värdeområden. Prov-&lt;br&gt;värderingsområden bör bildas om det saknas tillräckligt antal provvärde-&lt;br&gt;ringsobjekt inom ett värdeområde. Även om så inte är fallet finns det&lt;br&gt;anledning att vid provvärderingen göra jämförelser mellan olika värde-&lt;br&gt;områden. Regler om provvärderingsområden finns för närvarande i före-&lt;br&gt;skrifter från RSV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket är nytt. Bestämmelsen, som har utformats i enlighet&lt;br&gt;med Lagrådets förslag, innehåller en erinran om att regeringen eller&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer kan besluta om närmare föreskrif-&lt;br&gt;ter om indelningen i provvärderingsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf anges den senaste tidpunkten för beslut om bl.a. indel-&lt;br&gt;ning i värdeområden. Samma tidpunkt skall gälla för beslut om indelning&lt;br&gt;i provvärderingsområden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;21 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;/O £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elproduktionsenhet utgör i enlighet med en lagändring (SFS 1999:630)&lt;br&gt;en särskild taxeringsenhet. Ändringen innebär att elproduktionsenhet&lt;br&gt;införs i bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om&lt;br&gt;statlig förmögenhetsskatt&lt;/h3&gt;
&lt;h2&gt;W&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen är en följdändring med anledning av att 7 kap. 13&lt;br&gt;§ FTL upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdandet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen träder i kraft den 1 juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelsen tillämpas i de fall fastigheten ännu inte har&lt;br&gt;åsatts delvärde för byggnad och mark enligt bestämmelserna i FTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1406) om Prop. 2000/01:121&lt;br&gt;ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens nuvarande lydelse anges att från skatteplikt undantas om-&lt;br&gt;sättning av tjänster som utgör utbildning som enligt studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349) berättigar eleven till studiestöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 2001 träder en ny studiestödslag (1999:1395) i kraft. Det&lt;br&gt;nya studiestödssystemet innebär bl.a. att korttidsstudiestöd och intemat-&lt;br&gt;bidrag inte längre regleras i studiestödslagen. Riksdagen har beslutat att&lt;br&gt;medel för bidrag till korttidsstudier från och med den 1 juli 2001 i stället&lt;br&gt;skall anvisas dels till Statens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus),&lt;br&gt;dels som statsbidrag till Landsorganisationen i Sverige (LO) och Tjäns-&lt;br&gt;temännens Centralorganisation (TCO). LO, TCO och Sisus skall därefter&lt;br&gt;ansvara för fördelningen av bidraget till de studerande (se prop.&lt;br&gt;2000/01:1, utg. omr. 15, bet. 2000/01 :UbU2, rskr. 2000/01:100). I prop.&lt;br&gt;2000/01:107 har regeringen föreslagit vissa lagändringar till följd av den&lt;br&gt;nya ordning som riksdagen beslutat om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är att det nya bidraget skall kunna lämnas för i princip sam-&lt;br&gt;ma utbildningar som idag berättigar till studiestöd (se prop.&lt;br&gt;1999/2000:10 s. 130). Någon utvidgning av det skattefria området är så-&lt;br&gt;ledes inte avsedd. För att den utbildning som den studerande genomgår&lt;br&gt;även fortsättningsvis skall undantas från mervärdesskatt och det nuva-&lt;br&gt;rande rättsläget följaktligen inte skall förändras krävs en följdändring i&lt;br&gt;första stycket andra punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den aktuella justeringen avses ändra lydelsen av den tidigare ej ännu&lt;br&gt;ikraftträdda ändringen av paragrafen (SFS 1999:1406). Paragrafen i dess&lt;br&gt;nya lydelse skall träda i kraft den 1 juli 2001. Det kan anmärkas att i SFS&lt;br&gt;1999:1406 finns vissa övergångsbestämmelser avseende äldre förhållan-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av Fastighetstaxeringsutredningens&lt;br&gt;betänkande Fastighetstaxering - precision, påver-&lt;br&gt;kansmöjligheter och individuella bedömningar (SOU&lt;br&gt;2000:10)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen skall enligt sina direktiv utvärdera och se över regelsystemet&lt;br&gt;för fastighetstaxering. Reglerna för taxering av samtliga fastighetstyper&lt;br&gt;ingår i uppdraget. Utredningens huvuduppgift är att undersöka om de&lt;br&gt;nuvarande reglerna på ett tillfredsställande sätt leder fram till att taxe-&lt;br&gt;ringsvärdena för enskilda fastigheter återspeglar marknadsvärdena. Frå-&lt;br&gt;gan om taxeringsvärdenas roll som underlag för olika skatter - i första&lt;br&gt;hand fastighetsskatten - faller emellertid vid sidan av utredningsuppdra-&lt;br&gt;get.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetstaxeringen styrs av ett omfattande och ganska svårtillgäng-&lt;br&gt;ligt regelsystem. Taxeringen bygger på ett förfarande där de olika mo-&lt;br&gt;menten är strikt reglerade och skall ske i en viss ordning, även om natur-&lt;br&gt;ligtvis ett visst mått av skönsmässig bedömning ingår i många moment.&lt;br&gt;Sedan det bestämts vilken typ av taxeringsenhet (t.ex. småhusenhet eller&lt;br&gt;hyreshusenhet) en fastighet utgör sker värderingen med utgångspunkt i&lt;br&gt;värdefaktorer, dvs. egenskaper som är knutna till fastigheten och som har&lt;br&gt;betydelse för marknadsvärdet. Olika värdefaktorer används för att be-&lt;br&gt;stämma värdet på de olika taxeringsenheterna. Varje fastighet tillhör vi-&lt;br&gt;dare ett värdeområde, inom vilket värdeförhållandena i allt väsentligt&lt;br&gt;skall vara enhetliga. När det gäller småhusen fastställs det för varje vär-&lt;br&gt;deområde under det förberedelsearbete som föregår själva taxeringen en&lt;br&gt;värdenivå för byggnader och ett normalvärde för tomtmarken. Det sist-&lt;br&gt;nämnda justeras enligt vissa regler beroende på bl.a. tomtmarkens stor-&lt;br&gt;lek. När det gäller byggnader använder man sig av tabeller, som också&lt;br&gt;fastställs under förberedelsearbetet, för att bestämma hur värdefaktorer&lt;br&gt;som t.ex. yta, ålder, standard, hyresintäkter m.m. skall påverka taxe-&lt;br&gt;ringsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kritiken mot fastighetstaxeringen har ibland varit intensiv. Ofta gäller&lt;br&gt;dock kritiken egentligen fastighetsskatten och inte det underlag för denna&lt;br&gt;skatt som taxeringsvärdena utgör. Inte så sällan bygger också den kritik&lt;br&gt;som riktas mot fastighetstaxeringen på missuppfattningar av gällande&lt;br&gt;regler. Kritiken har i allmänhet som utgångspunkt att taxeringsvärdena&lt;br&gt;har stigit på ett oacceptabelt sätt på grund av stigande fastighetspriser i&lt;br&gt;områden som har blivit attraktiva av olika skäl. Oftast är det fråga om&lt;br&gt;områden i t.ex. skärgårdarna som har blivit attraktiva för fritidsboende&lt;br&gt;men det är också fråga om områden i anslutning till expansiva orter&lt;br&gt;framför ailt i storstäderna. Kritikerna anser ofta att hänsyn i alltför stor&lt;br&gt;utsträckning har tagits till ett ganska litet antal försäljningar till extremt&lt;br&gt;höga priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undersöka om dagens regler för fastighetstaxering leder fram&lt;br&gt;till det avsedda förhållandet att en fastighets basvärde skall utgöra 75&lt;br&gt;procent av dess marknadsvärde har utredningen genomfört en omfattande&lt;br&gt;statistisk undersökning beträffande småhus. Utredningen har även ge-&lt;br&gt;nomfört en undersökning av precisionen beträffande taxeringsvärdena för&lt;br&gt;lantbruksenheter, hyreshusenheter och industrienheter. Även när det gäll-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;er värdefaktorn speciell belägenhet har en undersökning genomförts be-&lt;br&gt;träffande vissa kommuner i Västsverige. Vid sidan av de statistiska un-&lt;br&gt;dersökningarna har utredningen inhämtat synpunkter från en lång rad&lt;br&gt;myndigheter, organisationer och enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Marknadsvärde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I kapitlet belyses marknadsvärdebegreppet och dess koppling till fastig-&lt;br&gt;hetstaxeringen. De olika modeller som används for att bestämma mark-&lt;br&gt;nadsvärdet, nämligen ortsprismetoden, avkastningsmetoden och produk-&lt;br&gt;tionskostnadsmetoden beskrivs utförligt. Därvid konstateras att den av-&lt;br&gt;kastningsmetod som används vid fastighetstaxeringen sällan är renodlad&lt;br&gt;utan närmast kan betraktas som en avkastningsrelaterad ortsprismetod.&lt;br&gt;Även för produktionskostnadsmetoden sker en marknadsanpassning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxeringsvärdet grundas på marknadsvärdet. Enligt utredningens di-&lt;br&gt;rektiv skall detta vara fallet även i framtiden. I den allmänna debatten&lt;br&gt;förekommer ibland missuppfattningar beträffande begreppet marknads-&lt;br&gt;värde. Det görs nämligen ofta jämförelser mellan beräknade marknads-&lt;br&gt;värden och faktiska köp. Det bör då framhållas att köpeskillingen för en&lt;br&gt;enstaka fastighet inte utan vidare kan ses som ett mått på marknadsvär-&lt;br&gt;det. För det första kan köpeskillingen ha påverkats av särskilda förhål-&lt;br&gt;landen, t.ex. släktskap eller speciella betalningsvillkor. För det andra kan&lt;br&gt;köparens och säljarens bristande överblick över marknaden göra att både&lt;br&gt;topp- och bottenpriser förekommer. För det tredje kan ett objekt ha ett&lt;br&gt;speciellt affektionsvärde för en viss person. Först om ett antal &amp;quot;normala&amp;quot;&lt;br&gt;försäljningar föreligger kan någorlunda tillförlitliga slutsatser dras om&lt;br&gt;försäljningsprisernas nivå och spridning. Marknadsvärde är således ett&lt;br&gt;genomsnitt av ett antal observerade priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den definition av marknadsvärde som finns i nuvarande lagstiftning,&lt;br&gt;nämligen att marknadsvärdet är det pris som en fastighet sannolikt be-&lt;br&gt;tingar vid en försäljning på den allmänna marknaden, är allmänt vederta-&lt;br&gt;gen både nationellt och internationellt. Utredningen föreslår ingen för-&lt;br&gt;ändring av denna definition. Utredningen betonar dock att ett viktigt&lt;br&gt;moment i värderingsprocessen är att få fram ett relevant jämförelsemate-&lt;br&gt;rial då marknadsvärdet skall bedömas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;En statistisk utvärdering av bas- och taxeringsområdenas precision&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den statistiska utvärderingen, till den del den avser småhus, är baserad&lt;br&gt;på uppgifter som fastighetsägarna lämnar i samband med den allmänna&lt;br&gt;fastighetstaxeringen, vilket bl.a. inkluderar uppgifter om husets standard&lt;br&gt;såsom boyta, samt uppgifter om basvärden och priser på försålda fastig-&lt;br&gt;heter. Den statistiska utvärderingen av övriga fastighetstyper är baserad&lt;br&gt;enbart på uppgifter om överlåtelsepriser och basvärden på försålda fas-&lt;br&gt;tigheter. Endast marknadsmässiga överlåtelsepriser inkluderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utvärderingen har testats om den nuvarande taxeringsmodellen i&lt;br&gt;genomsnitt träffar rätt genom att undersöka om basvärdena i genomsnitt&lt;br&gt;utgör 75 procent av köpeskillingen. Däremot har inte utvärderats om da-&lt;br&gt;gens regler för fastighetstaxering leder fram till avsett resultat genom att&lt;br&gt;jämföra enskilda basvärden med enskilda köpeskillingar. En fastighets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;köpeskilling behöver nämligen i praktiken inte nödvändigtvis samman- Prop. 2000/01:121&lt;br&gt;falla med fastighetens marknadsvärde. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärderingen visar att basvärdet för småhus i genomsnitt utgör drygt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,76 procent av köpeskillingen (den s.k. B/K-kvoten). Resultatet av ana-&lt;br&gt;lysen ger därutöver bl.a. följande resultat beträffande småhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Hus med mycket höga marknadsvärden undertaxeras i hög utsträck-&lt;br&gt;ning. Undertaxeringen är dock i de flesta fall marginell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Värdeområdesindelningen fyller en mycket viktig funktion för bas-&lt;br&gt;värdenas precision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Frågan om huruvida nuvarande uppsättning värdefaktorer på ett till-&lt;br&gt;fredsställande sätt fångar upp förhållanden av betydelse för fastighe-&lt;br&gt;ternas marknadsvärde har studerats med hjälp av en statistisk metod&lt;br&gt;som kallas multipel regressionsanalys. Metoden går kortfattat ut på&lt;br&gt;att man med statistiska metoder bestämmer ett samband som relaterar&lt;br&gt;fastigheternas köpeskillingar till fastigheternas värdefaktorer (hedo-&lt;br&gt;nisk prisfunktion). Med denna metod kan man exempelvis få en upp-&lt;br&gt;fattning om hur mycket marknadsvärdet skiljer sig åt i genomsnitt&lt;br&gt;mellan två fastigheter som är identiska i alla avseenden förutom t.ex.&lt;br&gt;att den ena fastigheten är utrustad med en bastu men inte den andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Resultaten indikerar att vissa värdefaktorer inte bara fångar upp hur&lt;br&gt;mycket marknadsvärdet ökar om fastigheten är utrustad med dessa at-&lt;br&gt;tribut utan också en i övrigt god standard hos fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Den högsta standardpoäng som ges i nuvarande taxeringsmodell är&lt;br&gt;fyra poäng och den minsta poäng som ges är noll poäng. Inga halvpo-&lt;br&gt;äng ges. De skattade hedoniska prisfunktionerna indikerar emellertid&lt;br&gt;att det finns en betydande variation i marginalpriserna som inte låter&lt;br&gt;sig fångas upp av en poängskala från noll till fyra poäng.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;Om man rangordnar värdefaktorerna efter vilken inverkan de har på&lt;br&gt;marknadsvärdet, placerar sig lägesfaktorerna strand respektive&lt;br&gt;strandnära i topp. Resultaten av den undersökning angående belägen-&lt;br&gt;hetsfaktorer som gjorts beträffande ett mindre antal kommuner är inte&lt;br&gt;helt entydiga och baseras på ett begränsat statistiskt underlag men ty-&lt;br&gt;der ändå på att en kombination av läge, kontinuerligt avstånd och vat-&lt;br&gt;tentyp ( dvs. hav eller insjö) ger en bättre förklaring av prisvariatio-&lt;br&gt;nen än den variabel som mäter värdefaktorn speciell belägenhet i nu-&lt;br&gt;varande taxeringsmodell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller taxeringen av lantbruk, hyreshus och industrier visar den&lt;br&gt;statistiska utvärderingen att precisionen är sämre än för småhusen. Den&lt;br&gt;genomsnittliga B/K-kvoten för lantbruk är på drygt 0,71, vilket tyder på&lt;br&gt;viss undertaxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlaget för utvärdering av hyreshus och industrier var betydligt&lt;br&gt;sämre än för småhus och lantbruk. Spridningen för hyreshusen är högre&lt;br&gt;än för småhusen men lägre än för lantbruken. Industrienheterna uppvisar&lt;br&gt;den i särklass största spridningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänna utgångspunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Eftersom taxeringsvärdet liksom hittills skall avspegla marknadsvärdet&lt;br&gt;kan utredningen inte föreslå någon taxeringsmodell som inte har mark-&lt;br&gt;nadsvärdet som utgångspunkt. Vad utredningen däremot måste ta ställ-&lt;br&gt;ning till är om det nuvarande sättet att beräkna marknadsvärdet bör för-&lt;br&gt;ändras i grunden eller om förändringar i nuvarande modell är att föredra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fastighetstaxering är det fråga om en så omfattande hantering att&lt;br&gt;man inte kan klara den utan en ganska betydande schabloni sering. En&lt;br&gt;individuell värdering skulle sannolikt i många fall ge en mer rättvis taxe-&lt;br&gt;ring men skulle medföra dramatiskt ökade kostnader på ett sätt som inte&lt;br&gt;är acceptabelt. Dessutom är även en individuell värdering en osäker vär-&lt;br&gt;deringsform, eftersom olika värderare kan komma till olika resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ovan angivna utgångspunkter, nämligen att taxeringsvärdena även&lt;br&gt;fortsättningsvis skall avspegla marknadsvärdet och att en ganska bety-&lt;br&gt;dande schablonisering är nödvändig, är det över huvud taget svårt att&lt;br&gt;konstruera en i grunden helt ny taxeringsmodell. Mot bakgrund av att&lt;br&gt;nuvarande modell åtminstone inom de flesta områden fungerar bra finns&lt;br&gt;det inte heller anledning att försöka skapa en helt ny modell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu sagda innebär givetvis inte att taxeringsvärdenas precision när&lt;br&gt;det gäller den enskilda fastigheten alltid är godtagbar. Både den statistis-&lt;br&gt;ka utvärderingen och de synpunkter som utredningen har fått från organi-&lt;br&gt;sationer och enskilda visar att taxeringsvärdena i vissa fall blir felaktiga.&lt;br&gt;Även om den kritik som riktas mot fastighetstaxeringen ibland bygger på&lt;br&gt;missuppfattningar av det svåröverskådliga regelsystemet finns det all&lt;br&gt;anledning att ta fasta på kritiken och undersöka hur reglerna kan ändras&lt;br&gt;för att bli rättvisare och förenklas för att bli mer lättöverskådliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att tyngdpunkten i taxeringsförfarandet måste läg-&lt;br&gt;gas på sådana faktorer som påverkar taxeringsvärdet mest. Vidare måste&lt;br&gt;resurserna inom taxeringsorganisationen koncentreras på sådana&lt;br&gt;fastigheter och sådana områden där det är svårast att komma fram till vad&lt;br&gt;som är det rätta marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De undersökningar som utredningen har gjort och de erfarenheter som&lt;br&gt;utredningen i övrigt har fått ta del av visar att det i de flesta fall är läget&lt;br&gt;som har den allra största betydelsen för marknadsvärdet. När det gäller&lt;br&gt;lägets betydelse är indelningen i värdeområden och den värdenivå som&lt;br&gt;bestäms för värdeområdet mycket betydelsefull. Indelningen i värdeom-&lt;br&gt;råden och de värdenivåer som skall gälla för värdeområdet fastställs un-&lt;br&gt;der det förberedelsearbete som föregår själva taxeringen. Det är därför&lt;br&gt;viktigt att detta arbete organiseras på ett smidigt sätt och att den sakkun-&lt;br&gt;skap som finns hos olika myndigheter, framför allt RSV och LMV, tas&lt;br&gt;till vara på bästa sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan faktor som har att göra med fastighetens läge är den s.k. be-&lt;br&gt;lägenhetsfaktorn, som på ett mycket påtagligt sätt höjer taxeringsvärdet&lt;br&gt;för fastigheter som har ett strandläge eller ett strandnära läge. Det är där-&lt;br&gt;för mycket angeläget att de regler som har att göra med fastigheternas&lt;br&gt;läge utformas på ett ändamålsenligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns dock anledning att se över och göra förändringar även beträf-&lt;br&gt;fande övriga värdefaktorer. Mycket viktigt är också att på olika sätt öka&lt;br&gt;den enskildes inflytande i olika skeden av taxeringsprocessen. På olika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sätt måste det därför finnas möjlighet att få till stånd justeringar av det&lt;br&gt;resultat som den schabloniserade värderingen leder fram till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även med en hög ambitionsnivå måste man konstatera att det inte all-&lt;br&gt;tid går att finna det objektivt sett korrekta taxeringsvärdet för den enskil-&lt;br&gt;da fastigheten. Det hänger samman med dels att fastighetsbeståndet är så&lt;br&gt;oerhört varierande vad gäller läge, egenskaper och utseende, dels att i all&lt;br&gt;fastighetsvärdering ingår - och sannolikt måste ingå - ett visst mått av&lt;br&gt;osäkerhet och subjektiva värderingar. Mot bakgrund av att taxeringsvär-&lt;br&gt;det är underlag för fastighetsskatten, som för många människor är en&lt;br&gt;kännbar ekonomisk påfrestning, är detta ett problem.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Privaträttsliga förpliktelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande bestämmelser skall vid värdering i samband med fastig-&lt;br&gt;hetstaxering inte beaktas andra privaträttsliga förpliktelser än sådana som&lt;br&gt;gäller enligt servitut och liknande eller som enligt tomträttskontrakt gäll-&lt;br&gt;er om markens utnyttjande. Det förhållandet att en fastighet t.ex. är utar-&lt;br&gt;renderad skall således inte påverka taxeringsvärdet. Det har till utred-&lt;br&gt;ningen framförts att privaträttsliga förpliktelser bör beaktas vid värde-&lt;br&gt;ringen, eftersom de utan tvekan påverkar marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om hur privaträttsliga förpliktelser skall hanteras vid fastighets-&lt;br&gt;taxeringen har diskuterats i många sammanhang. De skäl som ligger till&lt;br&gt;grund för att man bortser från privaträttsliga förpliktelser är att det finns&lt;br&gt;risk för att parterna upprättar skenavtal med det enda syftet att kunna&lt;br&gt;åberopa avtalet som grund för att få ett nedsatt taxeringsvärde. Ett annat&lt;br&gt;tungt vägande skäl mot att man inte skall ta hänsyn till privaträttsliga&lt;br&gt;förpliktelser när taxeringsvärdet bestäms är att det inte skall vara möjligt&lt;br&gt;att som fastighetsägare disponera över taxeringsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i och för sig situationer då skäl talar för att man skall kunna&lt;br&gt;beakta även andra privaträttsliga förpliktelser än som är tillåtet för närva-&lt;br&gt;rande. Det gäller framför allt sådana avtal som styrs av tvingande lag-&lt;br&gt;stiftning, t.ex. arrendeavtal. Även vissa avtal mellan kraftverksägare hör&lt;br&gt;till den kategorin. I de flesta fall kan dock fastighetsägaren kompensera&lt;br&gt;sig genom ekonomiska ersättningar eller genom ändringar i avtalen. Där-&lt;br&gt;till kommer att om förpliktelser av detta slag tillåts påverka taxeringsvär-&lt;br&gt;det innebär detta att en del av underlaget för fastighetsskatt bortfaller. Då&lt;br&gt;uppkommer frågan om denna del av underlaget för fastighetsskatt skall&lt;br&gt;anses hänförlig till arrendatorn. En sådan uppdelning är inte komplika-&lt;br&gt;tionsfri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om förekomsten av privaträttsliga förpliktelser skall kunna på-&lt;br&gt;verka taxeringsvärdet innehåller således argument både för och emot en&lt;br&gt;ändring av gällande regler. Ett viktigt argument för en ändring är givetvis&lt;br&gt;att de nuvarande reglerna utgör undantag från principen att marknadsvär-&lt;br&gt;det skall vara styrande för taxeringsvärdet. Å andra sidan inger det be-&lt;br&gt;tänkligheter att skapa möjlighet att genom privata avtal disponera över&lt;br&gt;taxeringsvärdet. Det är vidare svårt att på ett riktigt och rättssäkert sätt&lt;br&gt;bedöma när och hur mycket en privaträttslig förpliktelse skall kunna på-&lt;br&gt;verka taxeringsvärdet. Utredningen har därför stannat för att den nuva-&lt;br&gt;rande regeln att privaträttsliga förpliktelser normalt inte skall beaktas när&lt;br&gt;taxeringsvärdet bestäms skall kvarstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Värdeområdesindelning och nivåläggning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vid fastighetstaxeringen skall riket indelas i värdeområden med enhetli-&lt;br&gt;ga värdeförhållanden på den typ av byggnader och ägoslag som ingår i&lt;br&gt;värdeområdet. Värdeområdena skall bestämmas så att inverkan av de&lt;br&gt;värdefaktorer, som beaktas vid värderingen, skall kunna bedömas enligt&lt;br&gt;enhetliga regler. Indelningen i värdeområden skall spegla lägets inverkan&lt;br&gt;på en fastighets marknadsvärde. Detta sker så långt det är möjligt med&lt;br&gt;stöd av ortsprismaterial, som dock alltid måste kompletteras med andra&lt;br&gt;värderingstekniska överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa värdeområden har det skett få försäljningar. För att hitta rätt&lt;br&gt;värdenivå i områden med ett begränsat antal försäljningar görs i den&lt;br&gt;praktiska tillämpningen jämförelser med närliggande eller andra liknande&lt;br&gt;områden. För tomtmark finns redan en bestämmelse som möjliggör jäm-&lt;br&gt;förelse över värdeområdesgränsema. Det finns emellertid behov av att gå&lt;br&gt;utöver värdeområdesgränsema för att få fram värdenivån även i andra&lt;br&gt;fall då ortsprismaterialet är begränsat. Utredningen föreslår därför att en&lt;br&gt;regel införs som innebär att om det inom ett värdeområde saknas köp&lt;br&gt;eller finns för få köp för att värdenivån med säkerhet skall kunna be-&lt;br&gt;stämmas skall ledning hämtas från köp av fastigheter inom andra värde-&lt;br&gt;områden, där likartade förutsättningar för prisbildningen kan antas före-&lt;br&gt;ligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdeområdesindelningen kan i vissa fall visa sig leda till ett oaccep-&lt;br&gt;tabelt resultat och kanske behöva ändras. Indelningen kan emellertid inte&lt;br&gt;överklagas. Det har till utredningen framförts att detta borde vara möj-&lt;br&gt;ligt. Med hänsyn till komplexiteten i systemet är det emellertid enligt&lt;br&gt;utredningens mening svårt att göra det möjligt att ändra värdeområdesin-&lt;br&gt;delningen genom ett överklagande. Att ändra gränsen för ett värdeområ-&lt;br&gt;de kan nämligen få återverkningar på intilliggande områden som är svåra&lt;br&gt;att överblicka. Utredningen föreslår däremot att förslaget till värdeområ-&lt;br&gt;desindelning m.m. skall föregås av en utställning för att ge allmänheten&lt;br&gt;information men även möjlighet att påverka denna indelning. Det är även&lt;br&gt;viktigt att de särskilda förutsättningar som kan föreligga inom värdeom-&lt;br&gt;rådet anges på den s.k. riktvärdekartan eller i den eller de förteckningar&lt;br&gt;som hör till denna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Indelningsfrågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vid fastighetstaxeringen skall byggnader och mark indelas i byggnadsty-&lt;br&gt;per respektive ägoslag. Tillsammans bildar olika kombinationer av bygg-&lt;br&gt;nader och mark taxeringsenheter. Exempelvis bildar byggnadstypen&lt;br&gt;småhus och ägoslaget tomtmark en småhusenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En byggnadstyp kallas specialbyggnad. Gruppen specialbyggnad inde-&lt;br&gt;las i undergrupper. Dit hör t.ex. kommunikationsbyggnad, distributions-&lt;br&gt;byggnad, reningsanläggning, vårdbyggnad, skolbyggnad och allmän&lt;br&gt;byggnad. Indelningen i specialbyggnad har skett med hänsyn till den&lt;br&gt;samhällsnytta som användningen av byggnaden för med sig. Detta har i&lt;br&gt;sin tur medfört att man ansett att byggnaderna bör undantas från skatte-&lt;br&gt;plikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande bestämmelser skall vid fastighetstaxeringen beslut fat-&lt;br&gt;tas om fastigheternas skattepliktsförhållanden. Utredningen föreslår att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begreppet skatteplikt skall mönstras ut ur FTL och att det i stället skall&lt;br&gt;anges att det för vissa fastigheter inte skall bestämmas något taxerings-&lt;br&gt;värde. I FTL bör dock fortfarande regleras vilka byggnader som skall&lt;br&gt;vara specialbyggnader och indelningen som specialbyggnad kommer då&lt;br&gt;att innebära att fastigheterna inte skall åsättas något värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen på senare tid har inneburit att den nu gällande indelning-&lt;br&gt;en i specialenheter kan ifrågasättas på flera punkter. Enligt utredningens&lt;br&gt;mening föreligger därför ett behov av att göra en total översyn över in-&lt;br&gt;delningen. Att göra en sådan översyn är emellertid ett omfattande arbete&lt;br&gt;som framför allt bör inriktas på om och i vilken utsträckning vissa fastig-&lt;br&gt;heter skall vara skattebefriade och därför inte ryms inom ramen för denna&lt;br&gt;utrednings arbete. Utredningen har därför valt att enbart gå in på frågan&lt;br&gt;om specialbyggnader i sådana fall då indelningen har ifrågasatts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande indelningen i kommunikationsbyggnader föreslår utred-&lt;br&gt;ningen med hänsyn till den snabba utvecklingen inom området för media&lt;br&gt;och kommunikation att som kommunikationsbyggnader endast skall be-&lt;br&gt;traktas byggnader som används för allmänna kommunikationsändamål&lt;br&gt;som innebär befordran av personer, gods eller post. I annat fall uppkom-&lt;br&gt;mer gränsdragningsproblem. Ändringen innebär att byggnader som an-&lt;br&gt;vänds för allmänna kommunikationer inom bl.a. radio- och TV-området&lt;br&gt;inte längre skall indelas som specialenheter. Vidare föreslår utredningen&lt;br&gt;att som reningsanläggning endast skall indelas anläggning som hör till en&lt;br&gt;verksamhet vars huvudsakliga syfte är att ta hand om avfall. Det innebär&lt;br&gt;i princip att endast de kommunala reningsanläggningarna skall indelas&lt;br&gt;som specialenheter men däremot inte de industriella anläggningarna.&lt;br&gt;Slutligen föreslår utredningen att allmänna byggnader inte skall indelas&lt;br&gt;som specialenheter, vilket innebär att detta begrepp skall utgå ur FTL.&lt;br&gt;Till följd härav bör vissa allmänna byggnader, nämligen riksdagshuset,&lt;br&gt;Kungliga slottet samt Drottningholms slott i stället indelas som kultur-&lt;br&gt;byggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Småhustaxeringen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I den värderingsmodell som används för småhusen utgör standarden en&lt;br&gt;värdefaktor. Standarden bestäms med hänsyn till småhusets egenskaper i&lt;br&gt;form av byggnadsmaterial och utrustning. I utredningens uppdrag ingår&lt;br&gt;att undersöka om de egenskaper som utgör underlag för standardbedöm-&lt;br&gt;ningen fångar upp husets marknadsvärde. I den statistiska utvärdering&lt;br&gt;som utredningen har låtit genomföra har undersökts om nuvarande upp-&lt;br&gt;sättning standardfaktorer på ett tillfredsställande sätt fångar upp förhål-&lt;br&gt;landen av betydelse för fastighetens marknadsvärde samt om standardpo-&lt;br&gt;ängsättningen verkar rimlig. Resultatet av denna utvärdering är inte helt&lt;br&gt;entydig när det gäller de olika egenskapernas betydelse. Det gäller t.ex.&lt;br&gt;diskmaskin som ökar en fastighets värde med ett belopp som är högre än&lt;br&gt;kostnaden för en diskmaskin. Det skall då anmärkas att de egenskaper&lt;br&gt;som särskilt beaktas vid värderingen är tänkta som en indikator på en&lt;br&gt;fastighets värde. Det innebär t.ex. att förekomsten av en diskmaskin tyder&lt;br&gt;på att byggnaden även i övrigt har en viss standard.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande standardbedömningen bygger på en frågelista vilket&lt;br&gt;innebär att fastighetsägaren får ange vilka egenskaper och vilken utrust-&lt;br&gt;ning fastigheten har. Systemet med frågelista fungerar enligt utredning-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ens mening i de flesta fall tillfredsställande och bör även i fortsättningen&lt;br&gt;kunna användas vid värderingen. Frågelistan bör byggas upp kring de&lt;br&gt;huvudgrupper som används i den nuvarande värderingsmodellen. Där-&lt;br&gt;emot bör vissa egenskaper bli föremål för omprövning och det bör över-&lt;br&gt;vägas att komplettera listan med nya faktorer för att bättre fånga upp&lt;br&gt;standarden. Det är emellertid viktigt att inte grunda bedömningen på de-&lt;br&gt;taljer utan koncentrera denna på grundläggande faktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett alternativ till en värderingsmodell med frågelista föreslår ut-&lt;br&gt;redningen att kök skall indelas i klasser vid värderingen. Indelningen&lt;br&gt;skulle dä kunna ske i fem standardklasser, nämligen mycket låg, låg,&lt;br&gt;normal, hög och mycket hög standard där varje klass åsätts en viss po-&lt;br&gt;äng. För varje standardklass anges vilka egenskaper byggnaden skall ha&lt;br&gt;för att hänföras till respektive klass. Hänsyn skall också tas till om köks-&lt;br&gt;utrustningen till väsentlig del har bytts ut. En klassindelning medför den&lt;br&gt;fördelen att varje enskild standardegenskap får mindre betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småhusets ålder anges genom ett värdeår. Värdeåret är normalt lika&lt;br&gt;med husets nybyggnadsår. Värdefaktorn ålder skall ge uttryck för små-&lt;br&gt;husets sannolika återstående livslängd med utgångspunkt från värdeåret.&lt;br&gt;Har huset byggts om eller varit föremål för en tillbyggnad som innebär&lt;br&gt;ett ökat boutrymme kan dock värdeåret jämkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreligger enligt utredningens mening svårigheter med att avgöra&lt;br&gt;om värdepåverkande förändringar av huset skall beaktas inom standard-&lt;br&gt;faktorn eller inom åldersfaktorn. Även tidigare har diskussioner förts om&lt;br&gt;hur fördelningen mellan åldersinverkan och standardbedömningen skall&lt;br&gt;vara utformad. Detta har lett till att åldersfaktorn enbart skall fånga upp&lt;br&gt;större till- eller ombyggnader och att övriga reparationer skall fångas upp&lt;br&gt;vid standardbedömningen. Utredningen föreslår att man skall gå ett steg&lt;br&gt;längre och enbart bestämma ett värdeår. De förändringar som huset ge-&lt;br&gt;nomgår till följd av underhåll och reparationer samt till- och ombyggna-&lt;br&gt;der skall därmed fångas upp vid standardbedömningen. Utredningen fö-&lt;br&gt;reslår således att värdeinverkan av ålder i allmänhet enbart skall be-&lt;br&gt;stämmas med utgångspunkt från nybyggnadsåret. Om ett hus har byggts&lt;br&gt;till i sådan omfattning att det till väsentliga delar kan anses som nybyggt&lt;br&gt;skall dock ombyggnadsåret anses som nybyggnadsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av värdefaktorerna för att bestämma riktvärde för tomtmark är spe-&lt;br&gt;ciell belägenhet. Belägenhetsfaktorn skall fånga upp det förhållandet att&lt;br&gt;en strandfastighet eller en strandnära fastighet har ett högre marknads-&lt;br&gt;värde än en i övrigt likvärdig fastighet. För att få fram värdet på en vär-&lt;br&gt;deringsenhet med speciell belägenhet skall det framtagna tomtmarksvär-&lt;br&gt;det multipliceras med den belägenhetsfaktor som bestäms för respektive&lt;br&gt;klass i värdeområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belägenhetsfaktorn har i den allmänna debatten kritiserats hårt. Kriti-&lt;br&gt;ken har till stor del sin grund i det förhållandet att belägenhetsfaktorn&lt;br&gt;bidrar till att höja taxeringsvärdena för fastigheter som har strandläge&lt;br&gt;eller strandnära läge i attraktiva områden. Kritiken har dock också tagit&lt;br&gt;sikte på att klassindelningen upplevs som alltför trubbig beroende på att&lt;br&gt;två närliggande fastigheter som i övrigt är likvärdiga kan få helt olika&lt;br&gt;taxeringsvärden på grund av att den ena fastigheten ligger ett par meter&lt;br&gt;närmare stranden än den andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom taxeringsvärdet enligt utredningens direktiv skall återspegla&lt;br&gt;marknadsvärdet och då närheten till en strand normalt har en påtaglig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inverkan på marknadsvärdet måste detta genom en belägenhetsfaktor&lt;br&gt;eller på något annat sätt påverka taxeringsvärdet. Det är enligt utredning-&lt;br&gt;ens mening inte heller möjligt att ta bort belägenhetsfaktorn för fastighe-&lt;br&gt;ter i attraktiva kustområden, som tillhör fastboende. Det går nämligen&lt;br&gt;inte att visa att fritidsfastigheter har ett högre marknadsvärde än fastighe-&lt;br&gt;ter för permanent boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår emellertid att värdefaktorn speciell belägenhet&lt;br&gt;bör förändras i vissa avseenden. För att en strand över huvud taget skall&lt;br&gt;anses föreligga bör det vara fråga om en strandskyddad strand vid hav&lt;br&gt;eller sjöar samt större älvar och åar. Utredningen föreslår vidare att en&lt;br&gt;värderingsenhet skall klassificeras som strand om enheten - oavsett av-&lt;br&gt;ståndet från huvudbyggnaden - sträcker sig fram till strandlinjen. Bygg-&lt;br&gt;naden bör dock vara belägen inom ca 300 meter från stranden. Det högre&lt;br&gt;värde som en värderingsenhet kan ha beroende på att den är belägen nära&lt;br&gt;stranden men utan att gränsa till strandlinjen skall liksom hittills klassifi-&lt;br&gt;ceras som strandnära. Klassificeringen strandnära förutsätter att värde-&lt;br&gt;ringsenhetens ägare ensam eller tillsammans med andra kan disponera&lt;br&gt;strandzonen. I likhet med strandfastighet bör förutsättas att huvudbygg-&lt;br&gt;naden på värderingsenheten ligger inom ca 300 meter från strandlinjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår även förbättringar vid värderingen för att fånga&lt;br&gt;upp de värdeskillnader som beror på att närliggande strand och strandnä-&lt;br&gt;ra tomter är olika attraktiva. För att få fram sådana faktorer som har be-&lt;br&gt;tydelse för strandens attraktivitet bör fastighetsägaren ges möjlighet att&lt;br&gt;svara på ett antal frågor som gäller tomten. Dessa frågor kan gälla t.ex.&lt;br&gt;om stranden är lämplig för bad, om det finns tillgång till egen brygga&lt;br&gt;eller båtplats eller om stranden är otillgänglig, t.ex. på grund av vass eller&lt;br&gt;branta klippor. Vidare bör den värdepåverkan som havs- eller sjöutsikt&lt;br&gt;innebär fångas upp på ett bättre sätt än för närvarande, i första hand ge-&lt;br&gt;nom värdeområdesindelningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lantbrukstaxeringen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det ortsprismaterial som används för att bestämma basvärdet för lant-&lt;br&gt;bruksenheter är av mindre omfattning och betydligt mer heterogent än&lt;br&gt;ortsprismaterialet för småhus. Vid den provvärdering som är en del av&lt;br&gt;det förberedelsearbete som föregår taxeringen görs emellertid en uppdel-&lt;br&gt;ning i olika grupper, bl.a. i jordbruksdominerade och bostadsdominerade&lt;br&gt;enheter. Med hänsyn härtill anser utredningen att det, som ibland görs&lt;br&gt;gällande, inte föreligger någon &amp;quot;smitta&amp;quot; mellan olika grupper av lant-&lt;br&gt;bruksenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av de försäljningar som äger rum utgörs av tillskottsför-&lt;br&gt;värv. Enligt statistik från LMV som utredningen tagit del av är köpeskil-&lt;br&gt;lingskoefficienten 10 procent högre för sådana köp än för köp av hel tax-&lt;br&gt;eringsenhet. En utökad storlekskorrektion som verkar i både sänkande&lt;br&gt;och höjande riktning skulle sannolikt leda till att differensen i basvärden&lt;br&gt;mellan köp av hel taxeringsenhet och köp av del av taxeringsenhet skulle&lt;br&gt;minska. Utredningen anser emellertid att de nu redovisade förhållandena&lt;br&gt;inte är av den karaktären att en lagändring behöver föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Släktköp är vanligt förekommande när det gäller lantbruk. Med hänsyn&lt;br&gt;till det begränsade ortsprismaterialet har det gjorts gällande att släktkö-&lt;br&gt;pen borde ingå i detta material. Såväl gamla som nya undersökningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;visar dock att köpeskillingskoefficienten är betydligt lägre för släktköp&lt;br&gt;än för andra köp. Det förhållandet att det är fråga om släktköp är således&lt;br&gt;en s.k. ovidkommande orsak, som påverkar priset och därför utgör gall-&lt;br&gt;ringsgrund. Utredningen föreslår därför ingen ändring av nuvarande reg-&lt;br&gt;ler men vill understryka att bestämmelsen inte hindrar att en försäljning&lt;br&gt;på den öppna marknaden med släktingar som avtalsparter räknas in i&lt;br&gt;ortsprismaterialet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har gjorts gällande att delvärdena för tomtmark och bostadsbygg-&lt;br&gt;nader är för höga i förhållande till övriga delvärden. Något statistiskt&lt;br&gt;belägg för detta har dock inte redovisats. Utredningen har haft som ambi-&lt;br&gt;tion att genomföra en undersökning av hur taxeringsvärdet fördelas på de&lt;br&gt;olika delvärden som ingår i värdet av en lantbruksenhet. Det har dock&lt;br&gt;inte varit praktiskt möjligt att genomföra en sådan undersökning på&lt;br&gt;grund av att erforderligt material inte har kunnat tas fram av berörda&lt;br&gt;myndigheter inom den tid som står till förfogande för utredningen. Mot&lt;br&gt;bakgrund av det anförda finner utredningen inte skäl för att ändra gällan-&lt;br&gt;de regler men utredningen vill dock betona att det är av stor vikt att man&lt;br&gt;vid förberedelse- och taxeringsarbetet är uppmärksam på problemet och&lt;br&gt;arbetar vidare med att få en så riktig fördelning på delvärdena som möj-&lt;br&gt;ligt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hyreshustaxeringen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsmarknaden för hyreshus har drabbats av långvariga sviter efter&lt;br&gt;den fastighetskris som inleddes hösten 1990. För bostadshus byggda mel-&lt;br&gt;lan åren 1988-1992 har noterats en betydligt sämre prisutveckling än för&lt;br&gt;övriga hyreshus och de har kommit att kallas för krisårgångarna. Det&lt;br&gt;förekom även stora problem med outnyttjade lägenheter, s.k. vakanser,&lt;br&gt;under åren närmast före och efter den allmänna fastighetstaxeringen år&lt;br&gt;1994. Det har framförts till utredningen att nu nämnda problem vid den-&lt;br&gt;na allmänna fastighetstaxering har inneburit att basvärdena i många fall&lt;br&gt;har blivit felaktiga och att de omräkningar som därefter har förekommit&lt;br&gt;också har lett till felaktiga taxeringsvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet inför den allmänna fastighetstaxeringen år 2000 pågår för när-&lt;br&gt;varande. Utfallet av denna taxering kan inte bedömas redan nu. Det har&lt;br&gt;dock framförts till utredningen att man under förberedelsearbetet ägnat&lt;br&gt;särskild omsorg åt bl.a. vakansproblematiken och de problem som finns&lt;br&gt;när det gäller krisårgångarna. Vidare har det framkommit att vakanserna&lt;br&gt;minskat åtminstone i vissa områden. Mot denna bakgrund föreslår utred-&lt;br&gt;ningen inga lagändringar som tar sikte enbart på nya hyreshusen men&lt;br&gt;räknar med att förslaget att slopa omräkningsförfarandet och för bl.a.&lt;br&gt;hyreshusens del införa förenklade fastighetstaxeringar mellan de allmän-&lt;br&gt;na kommer att leda till förbättringar beträffande hyreshustaxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Taxeringsenheter med flera byggnader&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Taxeringen av fastigheter på vilka det finns flera byggnader styrs av sär-&lt;br&gt;skilda regler i FTL som i vissa fall kan innebära problem vid tillämp-&lt;br&gt;ningen. Det gäller framför allt för grupphusområden som ofta ägs av bo-&lt;br&gt;stadsrättsföreningar men även andra fastigheter med flera byggnader be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rörs, t.ex. fritidshus på arrendetomter. De regler som berörs avser indel-&lt;br&gt;ning i byggnadstyp och värdefaktorn fastighetsrättsliga förhållanden. Till&lt;br&gt;utredningen har framförts kritik som går ut på att skillnaderna i taxe-&lt;br&gt;ringsvärden blir mycket stora för likartade objekt, framför allt beroende&lt;br&gt;på hur klassindelningen av värdefaktorn fastighetsrättsliga förhållanden&lt;br&gt;sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna ta hänsyn till hur marknadsvärdet påverkas av om tomt-&lt;br&gt;marken där småhuset ligger utgör självständig fastighet eller inte använ-&lt;br&gt;der man sig av värdefaktorn fastighetsrättsliga förhållanden. Till klass 1&lt;br&gt;inom denna värdefaktor hänförs värderingsenheter som utgör en eller&lt;br&gt;flera självständiga fastigheter, till klass 2 värderingsenheter som kan bil-&lt;br&gt;da självständiga fastigheter och till klass 3 värderingsenheter som inte&lt;br&gt;kan bilda självständiga fastigheter. Om en värderingsenhet tillhör klass 2&lt;br&gt;eller 3 korrigeras värdet. Tillhör värderingsenheten klass 2 görs ett av-&lt;br&gt;drag med 10 000 kr och om värderingsenheten tillhör klass 3 reduceras&lt;br&gt;värdet till hälften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tanke som har förts fram från vissa bostadsrättsorganisationer är att&lt;br&gt;använda ägar- och upplåtelseformen som indelningsgrund. Detta skulle&lt;br&gt;få till följd att en grupphusfastighet som ägs av en bostadsrättsförening&lt;br&gt;skulle indelas som hyreshus. En annan tanke är att ändra klassindelning-&lt;br&gt;en för fastighetsrättsliga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt utredningens mening svårt att finna en metod som borgar&lt;br&gt;för en rättvis taxering av grupphusområden och som inte medför onödigt&lt;br&gt;stora ingrepp i nuvarande systematik inom fastighetstaxeringen och inte&lt;br&gt;heller skapar nya problem. Detta hänger bl.a. samman med att få hela&lt;br&gt;grupphusområden säljs och att det därför är svårt att göra ortsprisjämfö-&lt;br&gt;relser. Utredningen har stannat för att man behåller den nuvarande indel-&lt;br&gt;ningen av byggnader och mark och att en förändring görs av värdefak-&lt;br&gt;torn fastighetsrättsliga förhållanden. Det bör enligt utredningens mening&lt;br&gt;när det gäller grupphusområden endast finnas två klasser, en för områden&lt;br&gt;med småhus på självständiga fastigheter och en klass för övriga. För öv-&lt;br&gt;riga taxeringsenheter med flera byggnader skall dock nuvarande regler&lt;br&gt;gälla. Härigenom undviker man stora ingrepp i nuvarande system, vars&lt;br&gt;konsekvenser är svåra att överblicka och som dessutom riskerar att skapa&lt;br&gt;nya gränsdragningsproblem och orättvisor. Samtidigt minskar man de&lt;br&gt;stora skillnader i taxeringsvärden som i dag finns mellan fastigheter som&lt;br&gt;av de boende uppfattas som likvärdiga. Genom att slippa utreda och ta&lt;br&gt;ställning till om en avstyckning är möjlig eller inte åstadkommer man&lt;br&gt;också en förenkling av systemet. Förslaget innebär dock att vissa fastig-&lt;br&gt;heter får ett högre taxeringsvärde och att andra får ett lägre.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Industritaxeringen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I detta kapitel behandlas framför allt möjligheterna att begränsa använd-&lt;br&gt;ningen av produktionskostnadsmetoden samt taxeringen av de s.k. skräd-&lt;br&gt;darsydda byggnaderna. Det speciella med dessa byggnader är att de i&lt;br&gt;princip saknar industritillbehör och att den maskinella utrustningen i stäl-&lt;br&gt;let utgör byggnadstillbehör. Detta innebär att värdet på sistnämnda ut-&lt;br&gt;rustning till skillnad från industritillbehören ingår i taxeringsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de byggnader som värderas enligt produktionskostnadsmetoden&lt;br&gt;hör bensinstationsbyggnader. RSV har i en promemoria föreslagit att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dessa byggnader i stället skall värderas enligt produktionskostnadsmeto-&lt;br&gt;den. Bensinstationsbyggnaderna skiljer sig numera inte lika mycket som&lt;br&gt;tidigare från andra byggnader där handel bedrivs. Ofta säljs dock hela&lt;br&gt;kedjor av bensinstationer och det finns särskilda restriktioner för den&lt;br&gt;handel som bedrivs där. Det är därför svårt att beräkna en kalkylränta.&lt;br&gt;Enligt utredningens mening bör därför valet av värderingsmetod och de&lt;br&gt;konsekvenser som en övergång till avkastningsmetoden skulle fa för ben-&lt;br&gt;sinstationerna utredas närmare innan förslag läggs fram om en ändrad&lt;br&gt;värderingsmetod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en undersökning som Industriförbundet genomfört finns det&lt;br&gt;mycket stora skillnader när det gäller byggnadstillbehörens andel av fas-&lt;br&gt;tighetens värde mellan olika branscher och även inom vissa branscher.&lt;br&gt;Det enligt JB gällande fastighetsbegreppet innebär således i förening med&lt;br&gt;FTL:s bestämmelser att det som i praktiken är maskinell utrustning i va-&lt;br&gt;rierande grad ingår i en industrienhets taxeringsvärde och därmed utgör&lt;br&gt;underlag för fastighetsskatt. Detta skapar orättvisor vid taxeringen av&lt;br&gt;industribyggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En metod att lösa detta problem är att åsätta såväl byggnaden som&lt;br&gt;byggnadstil lbehören ett värde och därmed införa ett nytt del värde för&lt;br&gt;byggnadstillbehören. Detta medför emellertid värderingstekniska pro-&lt;br&gt;blem. En sådan uppdelning är dessutom enbart av intresse för taxerings-&lt;br&gt;värdets användbarhet som underlag för skatt och inte för taxeringsvärdet&lt;br&gt;som mått på fastighetens marknadsvärde. I vart fall torde en sådan upp-&lt;br&gt;delning av värdet medföra så stora kostnader att det enligt utredningens&lt;br&gt;mening inte är rimligt att föreslå en sådan innan statsmakterna har tagit&lt;br&gt;ställning till om byggnadstillbehören skall ingå i underlaget för fastig-&lt;br&gt;hetsskatt eller inte. Utredningen avstår därför från att lägga fram något&lt;br&gt;förslag om att ett delvärde skall fastställas men framhåller att det över&lt;br&gt;huvud taget när det gäller industrienheterna är svårt att utforma regler&lt;br&gt;som innebär att taxeringsvärdena blir så likformiga och rättvisa att de&lt;br&gt;utgör ett lämpligt skatteunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Säregna förhållanden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Justering för säregna förhållanden kan ske för värdepåverkande faktorer&lt;br&gt;som inte beaktats genom riktvärdeangivelserna. För att justering skall&lt;br&gt;kunna ske måste det säregna förhållandet inverka påtagligt på marknads-&lt;br&gt;värdet. En lägsta gräns för när påverkan skall anses påtaglig är för närva-&lt;br&gt;rande 50 000 kr. Det har till utredningen framförts den kritiken att det är&lt;br&gt;alltför svårt att fa till stånd justering för säregna förhållanden och att vär-&lt;br&gt;degränsen satts alltför högt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har konstaterat att en allmän fastighetstaxering inte kan&lt;br&gt;genomföras utan en ganska omfattande schablonisering. Ett schablonise-&lt;br&gt;rat förfarande bygger på statistiska beräkningar som visserligen kan ge&lt;br&gt;ett helt korrekt genomsnittligt värde för ett visst område men som inte&lt;br&gt;alltid kan ge det exakt rätta värdet för den enskilda fastigheten. Utred-&lt;br&gt;ningen har därför sett det som mycket angeläget att bygga in möjligheter&lt;br&gt;till individuella bedömningar. Den enskilda fastighetens marknadsvärde&lt;br&gt;kan nämligen påverkas av en mängd faktorer som inte beaktas i det ge-&lt;br&gt;nomsnittliga värdet. Det kan vara fråga om buller, extremt svårutnyttjad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tomt eller närhet till en soptipp som påverkar marknadsvärdet för den&lt;br&gt;enskilda fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbättringar i syfte att komplettera det schabloniserade värderings-&lt;br&gt;förfarandet med ökade möjligheter till individuella bedömningar bör vara&lt;br&gt;hänförliga till såväl förberedelsearbetet som arbetet med att med granska&lt;br&gt;deklarationerna. Vid förberedelsearbetet bör ökade resurser läggas ned på&lt;br&gt;att hitta förhållanden som avviker från det normala i värdeområdet. För&lt;br&gt;såväl fastighetsägaren som skattemyndigheten utgör RSV:s rekommen-&lt;br&gt;dationer om vad som bör föranleda en justering en värdefull vägledning.&lt;br&gt;Det är emellertid viktigt att man vid tillämpningen är medveten om att&lt;br&gt;detta endast utgör rekommendationer och att avvikelse kan förekomma&lt;br&gt;från dessa både när det gäller justeringsanledningar och vilken inverkan&lt;br&gt;på marknadsvärdet som avvikelsen kan tänkas ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den för tillfället gällande beloppsgränsen för värdeinverkan om 50 000&lt;br&gt;kr har ansetts vara för hög. Den bör därför enligt utredningens mening&lt;br&gt;sättas ned. Man bör då väga in den vinst fastighetsägaren gör genom ju-&lt;br&gt;steringen och det merarbete och därmed merkostnad för skattemyndighe-&lt;br&gt;ten som en justering innebär. Utredningen har stannat för att föreslå en&lt;br&gt;sänkning av beloppsgränsen till 25 000 kr. Vidare föreslår utredningen&lt;br&gt;att uttrycket justering för säregna förhållanden byts ut mot justering av&lt;br&gt;riktvärde eftersom &amp;quot;säreget&amp;quot; leder tankarna till att justering endast skall&lt;br&gt;göras i rena undantagsfall och i mycket exceptionella situationer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Den enskildes möjligheter att påverka&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Till utredningen har framförts att det detaljerade regelverket för fastig-&lt;br&gt;hetstaxeringen och styrningen av värderingsförfarandet innebär att det i&lt;br&gt;praktiken är mycket svårt att om ens möjligt att få bifall till ett överkla-&lt;br&gt;gande av en taxering som betraktas som felaktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens utgångspunkt är att ett schabloniserat värderingsförfa-&lt;br&gt;rande måste vara tämligen strikt reglerat för att få fram värden som är&lt;br&gt;likformiga och rättvisa men att det måste finnas möjligheter att göra be-&lt;br&gt;dömningar i det enskilda fallet. I detta kapitel gör utredningen en sam-&lt;br&gt;manställning av på vad sätt den enskilde kan ges insyn i och ökade möj-&lt;br&gt;ligheter att påverka besluten på ett så tidigt stadium av beslutsprocessen&lt;br&gt;som möjligt. Utredningen föreslår därför att förslag till värdeområdesin-&lt;br&gt;delning och riktvärdekartor med riktvärdeangivelser skall bli föremål för&lt;br&gt;ett utställningsförfarande, varigenom enskilda fastighetsägare skall ges&lt;br&gt;möjlighet att framföra synpunkter innan beslut fattas om indelningen.&lt;br&gt;Vidare pekar utredningen på utökade möjligheter att justera för säregna&lt;br&gt;förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen diskuterar i kapitlet också bevisbördans fördelning. Ut-&lt;br&gt;redningen konstaterar att den som överklagar i princip har bevisbördan&lt;br&gt;för sitt påstående men pekar på domstolarnas skyldighet med hänvisning&lt;br&gt;till officialprincipen att ta in ytterligare utredning. Om ytterligare utred-&lt;br&gt;ning behövs bör således skattemyndigheten, som har tillgång till ett om-&lt;br&gt;fattande underlag för taxeringen, föreläggas att komma in med den ut-&lt;br&gt;redning som domstolen finner nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga som utredningen berör är möjligheten att få framgång&lt;br&gt;med en talan om att värdenivåerna i värdeområdet är felaktiga. Utred-&lt;br&gt;ningen är medveten om svårigheterna att få framgång med en sådan ta-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lan, eftersom värdenivåerna är framtagna efter ett omfattande värderings-&lt;br&gt;tekniskt arbete. Även om det vid lagens tillkomst förutsattes att det en-&lt;br&gt;dast i undantagsfall skulle komma i fråga att ändra riktvärdeangivelserna&lt;br&gt;är det viktigt att framhålla att det i vissa fall ändå kan föreligga grund för&lt;br&gt;en sådan ändring. Det är viktigt för trovärdigheten i systemet att, när det&lt;br&gt;finns skäl för det, värdenivåerna verkligen blir föremål för en mer ingå-&lt;br&gt;ende prövning. Förutom en fördjupad analys av ortsprisunderlaget bör till&lt;br&gt;grund för denna omprövning även kunna ligga värdeintyg. När det gäller&lt;br&gt;åberopande av värdeintyg är det dock inte tillfyllest med ett värdeintyg&lt;br&gt;som rent allmänt uppskattar ett värde på en fastighet. För att intyget skall&lt;br&gt;vara värdefullt i fastighetstaxeringssammanhang är det nödvändigt att&lt;br&gt;värdeintyget knyter an till de enligt FTL riktvärdegrundade värdefakto-&lt;br&gt;rerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Taxeringsorganisationen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I detta kapitel diskuteras framför allt arbetsfördelningen mellan RSV och&lt;br&gt;LMV under det förberedelsearbete som föregår själva taxeringen. De&lt;br&gt;lagbestämmelser som reglerar LMV:s roll är ofullständiga och innehåller&lt;br&gt;vissa otydligheter. En stor förändring av LMV:s funktion skedde i sam-&lt;br&gt;band med att den fastighetsekonomiska verksamheten bröts ut ur LMV&lt;br&gt;och bildade eget bolag, Svefa AB. Vidare har LMV:s regionala enheter&lt;br&gt;förändrats. Författningsregleringen har emellertid inte ändrats efter&lt;br&gt;nämnda förändring av LMV:s funktion. Lagstiftningen är dessutom oklar&lt;br&gt;beträffande omfattningen av LMV:s arbetsuppgifter vid förberedelsear-&lt;br&gt;betet. LMV:s medverkan har också varit av varierande omfattning under&lt;br&gt;de senaste allmänna fastighetstaxeringarna och det är svårt att få ett be-&lt;br&gt;grepp om hur arbetsfördelningen i praktiken är mellan RSV, LMV och&lt;br&gt;skattemyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att LMV:s funktion och arbetsuppgifter när det gäll-&lt;br&gt;er förberedelsearbetet måste klargöras och regleras. Med hänsyn till de&lt;br&gt;stora förändringar som på senare år skett samt till de oklarheter och olika&lt;br&gt;uppfattningar om hur arbetsfördelningen skall vara som har framförts till&lt;br&gt;utredningen är utredningens bedömning att denna fråga måste genomgå&lt;br&gt;en grundlig översyn, vilket dels ligger något vid sidan av denna utred-&lt;br&gt;nings uppdrag, dels inte låter sig göras inom den tidsram som utredning-&lt;br&gt;en har till sitt förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Taxeringsintervall&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmän fastighetstaxering sker för varje taxeringsenhet vart sjätte år.&lt;br&gt;Däremellan kan ny taxering ske genom särskild fastighetstaxering under&lt;br&gt;förutsättning att det har inträffat en förändring beträffande fastigheten.&lt;br&gt;De långa tidsintervallen mellan de allmänna fastighetstaxeringarna har&lt;br&gt;medfört språngvisa och stora höjningar av taxeringsvärdena. För att&lt;br&gt;komma till rätta med dessa språngvisa ökningar infördes fr.o.m. den 1&lt;br&gt;januari 1995 ett omräkningsförfarande som skulle ske varje år. Ganska&lt;br&gt;snart efter genomförandet framfördes allvarlig kritik mot förfarandet.&lt;br&gt;Kritiken kulminerade under hösten 1996 och ledde till att systemet ge-&lt;br&gt;nom olika politiska beslut mer eller mindre har satts ur spel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är framför allt när det gäller taxering av hyreshusen som omräk-&lt;br&gt;ningsinstitutet har fungerat dåligt, men även i fråga om andra taxerings-&lt;br&gt;enheter har kritik framförts. Kritiken mot omräkningsförfarandet och de&lt;br&gt;politiska beslut som redan fattats innebär att starka skäl talar för att om-&lt;br&gt;räkningsförfarandet inte kan behållas i sin nuvarande utformning. Myck-&lt;br&gt;et talar för att slopa omräkningssystemet och i stället införa ett förfarande&lt;br&gt;som innebär att fastighetstaxering sker med kortare intervall än för när-&lt;br&gt;varande. Det optimala skulle vara om allmänna fastighetstaxeringar kun-&lt;br&gt;de genomföras varje år. Detta är dock av resursskäl knappast genomför-&lt;br&gt;bart för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett steg på vägen mot årliga taxeringar av samtliga taxeringsenhe-&lt;br&gt;ter föreslår utredningen att allmänna fastighetstaxeringar skall äga rum&lt;br&gt;vart sjätte år och att förenklade fastighetstaxeringar skall ske tre år efter&lt;br&gt;den allmänna fastighetstaxeringen. Industrienheter, elproduktionsenheter&lt;br&gt;och specialenheter, som inte omfattas av det nuvarande omräkningsförfa-&lt;br&gt;randet, skall dock inte bli föremål för förenklad fastighetstaxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den stora skillnaden mellan en allmän fastighetstaxering och en för-&lt;br&gt;enklad fastighetstaxering bör vara att förberedelsearbetet vid den förenk-&lt;br&gt;lade fastighetstaxeringen skall vara mindre ingående. Vidare skall huvud-&lt;br&gt;regeln vara att deklaration i allmänhet inte skall behöva lämnas. Fastig-&lt;br&gt;hetsägaren får i stället ett taxeringsförslag som utan ytterligare kommu-&lt;br&gt;nikation med fastighetsägaren kommer att utgöra ett beslut om fastighets-&lt;br&gt;taxering om denne inte kommer in med invändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår vidare att möjligheterna till nytaxering genom&lt;br&gt;särskild fastighetstaxering skall utökas. Ny taxering skall således kunna&lt;br&gt;ske under löpande taxeringsperiod om det har skett sådana stora föränd-&lt;br&gt;ringar i den fysiska miljön att den aktuella fastighetens värde har påver-&lt;br&gt;kats på ett påtagligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslagen i betänkandet Fastighetstaxering - pre-&lt;br&gt;cision, påverkansmöjligheter och individuella be-&lt;br&gt;dömningar (SOU 2000:10)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen&lt;br&gt;(1979:1152)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen (1979:1152)&lt;sup&gt;2&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;dels att 1 kap. 7 § tredje stycket, 9 §, 5 kap. 1 §, 7 kap. 13 §, 16 A kap.&lt;br&gt;och 33-38 kap. skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 11 kap. 3 § skall lyda &amp;quot;Avkastningsbe-&lt;br&gt;räkning&amp;quot; och närmast före 11 kap. 7 § skall lyda &amp;quot;Produktionskostnads-&lt;br&gt;beräkning&amp;quot;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny rubrik närmast före 19 kap. 1 §&lt;br&gt;som skall lyda &amp;quot;Allmän fastighetstaxering&amp;quot;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap.&amp;nbsp;1, 3, 6, 7 och&amp;nbsp;8 §§, 2 kap. 2, 4&amp;nbsp;§§, 3 kap. 1-4 §§, 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §, 5&amp;nbsp;kap. 2, 4,&amp;nbsp;5 och 8 §§, 7&amp;nbsp;kap. 3-6 och 16&amp;nbsp;§§, 8 kap. 2 och 3 §§, 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. 2 §, 11 kap.l §, 12 kap. 3&amp;nbsp;§, 15 kap. 8 §, 16 kap. 1—4, 5 och 6 §§, 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. 4 och 5 §§,&amp;nbsp;18 kap. 1, 3-5, 9, 9 a, 10, 12,&amp;nbsp;14, 15, 22 och 42 §§, 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. 3 §, 20 kap. 2, 4, 5 a, 6 och 13 §§,21 kap. 10 §, 22 kap. 4-6 §§ samt&lt;br&gt;rubrikerna till avd. 2, 3 kap., 5 kap., 18 kap. och rubriken närmast före 1&lt;br&gt;kap. 7 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall inforas nya bestämmelser, 1 kap. 7 a §, 7 b §, 5&lt;br&gt;kap. 5 a §, 8 kap. 4 §, 16 kap. 2 § första stycket p. 3, 4 a §, 18 kap. 1 a §,&lt;br&gt;19 kap. 5 a, 9 och 10 §§ samt närmast före 19 kap. 9 § ny rubrik av föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnader skall indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småhus Byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två familjer.&lt;br&gt;Till sådan byggnad skall höra komplementhus såsom gara-&lt;br&gt;ge, förråd och annan mindre byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre och högst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Betänkandets lagförslag i andra delar än de som omfattas av propositionen har utelämnats.&lt;br&gt;' Senaste lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 9 § 1999:630&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 1 § 1994:1909&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 13 § 1988:954&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 A kap. 1994:1909&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33-38 kap. 1994:1909.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:635.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre och högst Prop. 2000/01:121&lt;br&gt;tio familjer skall tillhöra byggnadstypen småhus, om Bilaga 2&lt;br&gt;byggnaden ligger på fastighet med åkermark, betesmark,&lt;br&gt;skogsmark eller skogsimpediment.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hyreshus&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre familjer&lt;br&gt;eller till kontor, butik, hotell, restaurang och liknande.&lt;br&gt;Byggnad med förrådsutrymme, som ligger i anslutning till&lt;br&gt;hyreshus och som behövs för verksamheten, skall utgöra&lt;br&gt;hyreshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till hyreshus skall dock inte räknas byggnad som är inrät-&lt;br&gt;tad till bostad åt minst tre och högst tio familjer, om den&lt;br&gt;ingår i lantbruksenhet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomi-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad för jordbruk eller skogsbruk och&lt;br&gt;som inte är inrättad för bostadsändamål, såsom djurstall,&lt;br&gt;loge, lada, maskinhall, lagerhus, magasin och växthus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växthus och djurstall som inte har anknytning till jordbruk&lt;br&gt;eller skogsbruk.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kraftverks-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad för kommersiell produktion av&lt;br&gt;elektrisk starkström. Även byggnad för vattenreglering, för&lt;br&gt;lagring av bränsle och annan byggnad för produktionen ut-&lt;br&gt;gör kraftverksbyggnad.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industri-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad för industriell verksamhet och&lt;br&gt;som inte utgör kraftverksbyggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Special-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med specialbyggnad avses&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvars- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Byggnad som används för försvars-&lt;br&gt;byggnad &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ändamål eller ekonomisk försvars-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beredskap, om byggnaden inte är en&lt;br&gt;fristående industriell anläggning. Även&lt;br&gt;mässbyggnad skall utgöra försvars-&lt;br&gt;byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunika- &amp;nbsp;&amp;nbsp;Garage, hangar, lokstall, terminal, sta-&lt;br&gt;tionsbyggnad &amp;nbsp;&amp;nbsp;tionsbyggnad,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;expeditionsbyggnad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vänthall, godsmagasin, reparations-&lt;br&gt;verkstad och liknande, om byggnaden&lt;br&gt;används för allmänna kommunikations-&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används i Statens järn-&lt;br&gt;vägars, Luftfartsverkets, Banverkets,&lt;br&gt;Svensk Rundradio Aktiebolags, Sveri-&lt;br&gt;ges Radio Aktiebolags, Sveriges Tele-&lt;br&gt;vision Aktiebolags och Sveriges Ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bildningsradio Aktiebolags verksamhet. Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Distributions-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som ingår i överförings- eller&lt;br&gt;distributionsnätet för gas, värme, elek-&lt;br&gt;tricitet eller vatten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Värme-&lt;br&gt;central&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad för produktion och distri-&lt;br&gt;bution av varmvatten för uppvärmning,&lt;br&gt;dock ej sådan anläggning som även är&lt;br&gt;inrättad för produktion av elektrisk&lt;br&gt;starkström för yrkesmässig distribution.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Renings-&lt;br&gt;anläggning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vattenverk, avloppsreningsverk, an-&lt;br&gt;läggning för förvaring av radioaktivt&lt;br&gt;avfall, sopstation och liknande samt&lt;br&gt;pumpstation som hör till sådan an-&lt;br&gt;läggning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vård-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för sjukvård,&lt;br&gt;nykterhetsvård, narkomanvård, barna-&lt;br&gt;vård, kriminalvård, arbetsvård, åld-&lt;br&gt;ringsvård eller omsorg om psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda. Annan byggnad än&lt;br&gt;som nu har nämnts skall utgöra vård-&lt;br&gt;byggnad, om den används som hem åt&lt;br&gt;personer som behöver institutionell&lt;br&gt;vård eller tillsyn.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bad-, sport-&lt;br&gt;och idrotts-&lt;br&gt;anläggning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för bad, sport,&lt;br&gt;idrott och liknande, om allmänheten&lt;br&gt;har tillträde till anläggningen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skol-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för under-&lt;br&gt;visning eller forskning vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skola som anordnas av staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skola som anordnas med statsbidrag&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skola vars undervisning står under&lt;br&gt;statlig tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används som elevhem&lt;br&gt;eller skolhem för elever vid sådana&lt;br&gt;skolor.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kultur-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för kulturellt&lt;br&gt;ändamål såsom teater, biograf, museum&lt;br&gt;och liknande.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ecklesiastik-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kyrka eller annan byggnad som an-&lt;br&gt;vänds för religiös verksamhet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Bårhus, krematorium och byggnad som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;används för skötsel av begravnings- Prop. 2000/01:121&lt;br&gt;plats. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän bygg- Byggnad som tillhör staten, kommun&lt;br&gt;nad &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;eller annan menighet och som används&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för allmän styrelse, förvaltning, rätts-&lt;br&gt;vård, ordning eller säkerhet samt fri-&lt;br&gt;tidsgård och byggnad med likartad&lt;br&gt;användning. Som allmän byggnad skall&lt;br&gt;inte anses byggnad som används för&lt;br&gt;statens affärsdrivande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrig &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Byggnad som inte skall utgöra någon av de tidigare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggnad &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;nämnda byggnadstyperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;br&gt;2§&lt;br&gt;Byggnader skall indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småhus &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två famil-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jer. Till sådan byggnad skall höra komplementhus såsom&lt;br&gt;garage, förråd och annan mindre byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre och&lt;br&gt;högst tio familjer skall tillhöra byggnadstypen småhus,&lt;br&gt;om byggnaden ligger på fastighet med åkermark, betes-&lt;br&gt;mark, skogsmark eller skogsimpediment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyreshus &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre familjer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller till kontor, butik, hotell, restaurang och liknande.&lt;br&gt;Byggnad med förrådsutrymme, som ligger i anslutning&lt;br&gt;till hyreshus och som behövs för verksamheten, skall&lt;br&gt;utgöra hyreshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till hyreshus skall dock inte räknas byggnad som är&lt;br&gt;inrättad till bostad åt minst tre och högst tio familjer, om&lt;br&gt;den ingår i lantbruksenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomi- Byggnad som är inrättad för jordbruk eller skogsbruk&lt;br&gt;byggnad &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och som inte är inrättad för bostadsändamål, såsom djur-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stall, loge, lada, maskinhall, lagerhus, magasin och&lt;br&gt;växthus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växthus och djurstall som inte har anknytning till jord-&lt;br&gt;bruk eller skogsbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftverks- Byggnad som är inrättad för kommersiell produktion av&lt;br&gt;byggnad &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;elektrisk starkström. Även byggnad för vattenreglering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för lagring av bränsle och annan byggnad för produk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industri-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Special-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionen utgör kraftverksbyggnad. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad for industriell byggnad verk- Bilaga 2&lt;br&gt;samhet och som inte utgör kraftverksbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med specialbyggnad avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvars-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunika-&lt;br&gt;tionsbyggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Distributions-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värmecentral&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Renings-&lt;br&gt;anläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdbyggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för försvars-&lt;br&gt;ändamål eller ekonomisk försvars-&lt;br&gt;beredskap, om byggnaden inte är en&lt;br&gt;fristående industriell anläggning. Även&lt;br&gt;mässbyggnad skall utgöra försvars-&lt;br&gt;byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garage, hangar, lokstall, terminal, sta-&lt;br&gt;tionsbyggnad, expeditionsbyggnad,&lt;br&gt;vänthall, godsmagasin, reparations-&lt;br&gt;verkstad och liknande, om byggnaden&lt;br&gt;används for allmänna kommunikations-&lt;br&gt;ändamål som innebär befordran av&lt;br&gt;personer, gods eller post.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som ingår i överförings- eller&lt;br&gt;distributionsnätet för gas, värme, elekt-&lt;br&gt;ricitet eller vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad för produktion och distri-&lt;br&gt;bution av varmvatten för uppvärmning,&lt;br&gt;dock ej sådan anläggning som även är&lt;br&gt;inrättad för produktion av elektrisk&lt;br&gt;starkström för yrkesmässig distribution.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenverk, avloppsreningsverk, an-&lt;br&gt;läggning för förvaring av radioaktivt&lt;br&gt;avfall, sopstation och liknande samt&lt;br&gt;pumpstation som hör till sådan anlägg-&lt;br&gt;ning. Som reningsanläggning indelas&lt;br&gt;endast anläggning som inte till huvud-&lt;br&gt;saklig del utgör ett led i en industriell&lt;br&gt;process.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för sjukvård,&lt;br&gt;missbruksvård, omsorger om barn och&lt;br&gt;ungdom, kriminalvård, åldringsvård&lt;br&gt;eller omsorg om psykiskt utveck-&lt;br&gt;lingsstörda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan byggnad än som nu har nämnts&lt;br&gt;skall utgöra vårdbyggnad, om den an-&lt;br&gt;vänds som hem åt personer som behö-&lt;br&gt;ver institutionell vård eller tillsyn..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bad-, sport- Byggnad som används för bad, sport,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 2000/01. 1 samt. Nr 121&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och idrottsan-&lt;br&gt;läggning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;idrott och liknande, om allmänheten Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har tillträde till anläggningen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skolbyggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för undervisning&lt;br&gt;eller forskning vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skola som anordnas av staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skola som anordnas med statsbidrag&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skola vars undervisning står under&lt;br&gt;statlig tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används som elevhem&lt;br&gt;eller skolhem för elever vid sådana&lt;br&gt;skolor.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kulturbyggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för kulturellt&lt;br&gt;ändamål såsom teater, biograf, museum&lt;br&gt;och liknande samt Riksdagshuset,&lt;br&gt;Kungliga Slottet och Drottningholms&lt;br&gt;slott.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ecklesiastik-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kyrka eller annan byggnad som an-&lt;br&gt;vänds för religiös verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krematorium och annan byggnad som&lt;br&gt;används för begravningsverksamhet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Övrig byggnad Byggnad som inte skall utgöra någon av de tidigare&lt;br&gt;nämnda byggnadstyperna.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Marknadsvärdet skall be- Marknadsvärdet skall be-&lt;br&gt;stämmas med hänsyn till det ge- stämmas med hänsyn till det ge-&lt;br&gt;nomsnittliga prisläget under andra nomsnittliga prisläget under andra&lt;br&gt;året före det år då allmän fastig- året före det år då allmän eller&lt;br&gt;hetstaxering av taxeringsenheten förenklad fastighetstaxering av&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sker.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;taxeringsenheten sker (nivååret).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köpeskilling för fastighets-&lt;br&gt;försäljningar från år före nivååret&lt;br&gt;som används för att bestämma&lt;br&gt;marknadsvärdet skall justeras med&lt;br&gt;hänsyn till prisutvecklingen till&lt;br&gt;och med nivååret.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1985:820.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsvärdet skall i första hand bestämmas med ledning av fastig-&lt;br&gt;hetsförsäljningar i orten (ortsprismetoden). Härvid skall inte beaktas så-&lt;br&gt;dana försäljningar om vilka man kan anta att ovidkommande omständig-&lt;br&gt;heter har inverkat på priset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då fastighetsförsäljningar inte&lt;br&gt;ger den ledning som behövs kan&lt;br&gt;marknadsvärdet beräknas med&lt;br&gt;ledning av en avkastningskalkyl.&lt;br&gt;Till grund för kalkylen läggs bl.a.&lt;br&gt;byggnads återstående varaktig-&lt;br&gt;hetstid och den förräntning av&lt;br&gt;insatt kapital, som man allmänt&lt;br&gt;räknar med vid köp av fastigheter&lt;br&gt;av ifrågavarande slag (avkast-&lt;br&gt;ningsmetoden).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ger inte heller avkastnings-&lt;br&gt;kalkylen den ledning som behövs&lt;br&gt;kan marknadsvärdet uppskattas&lt;br&gt;med utgångspunkt i det tekniska&lt;br&gt;nuvärdet (produktionskostnads-&lt;br&gt;metoden).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då fastighetsförsäljningar inte&lt;br&gt;ger den ledning som behövs kan&lt;br&gt;marknadsvärdet bestämmas med&lt;br&gt;ledning av en avkastningsbe-&lt;br&gt;räkning. Ger inte heller en av-&lt;br&gt;kastningsberäkning den ledning&lt;br&gt;som behövs kan marknadsvärdet&lt;br&gt;uppskattas med utgångspunkt i det&lt;br&gt;tekniska nuvärdet (produktions-&lt;br&gt;kostnadsberäkning). Å ven i dessa&lt;br&gt;fall skall dock, när så är möjligt,&lt;br&gt;hänsyn tas till fastighetsför-&lt;br&gt;säljningar i orten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om köp saknas eller är för fåta-&lt;br&gt;liga inom ett värdeområde för att&lt;br&gt;värdenivån inom området med&lt;br&gt;säkerhet skall kunna bestämmas&lt;br&gt;får ledning hämtas från köp inom&lt;br&gt;andra värdeområden, där likarta-&lt;br&gt;de förutsättningar för prisbild-&lt;br&gt;ningen kan antas föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje delvärde skall bestämmas för sig med tillämpning av i 2-5 §§&lt;br&gt;angivna grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av delvärde för lantbruksenhet får dock avvikelse&lt;br&gt;ske från 2 § vid storlekskorrektion enligt 7 kap. 4 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av delvärde för tomtmark i sådana fall då försälj-&lt;br&gt;ningar av obebyggd tomtmark inom värdeområdet inte ger den ledning&lt;br&gt;som behövs skall vidare iakttas att delvärdet bestäms med ledning av den&lt;br&gt;marknadsvärdenivå för obebyggd tomtmark som normalt förekommer&lt;br&gt;inom värdeområden där marknadsvärdenivån för bebyggda fastigheter är&lt;br&gt;densamma som för värdeområdet i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summan av delvärdena utgör Summan av delvärdena utgör&lt;br&gt;taxeringsenhetens basvärde. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;taxeringsenhetens taxeringvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:451.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För byggnader och ägoslag som&lt;br&gt;avses i 8-15 kap. skall basvärde&lt;br&gt;bestämmas med utgångspunkt i&lt;br&gt;riktvärden. Dessa skall för varje&lt;br&gt;värderingsenhet bestämmas för&lt;br&gt;kombinationer av värdefaktorer,&lt;br&gt;som i någon utsträckning varierar&lt;br&gt;inom värdeområdet och som har&lt;br&gt;särskild betydelse för marknads-&lt;br&gt;värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övriga värdefaktorer skall riktvärdet bestämmas med utgångspunkt&lt;br&gt;i förhållanden som i genomsnitt eller i huvudsak råder inom värde-&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§°&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För byggnader och ägoslag som&lt;br&gt;avses i 8-15 kap. skall taxe-&lt;br&gt;ringsvärde bestämmas med ut-&lt;br&gt;gångspunkt i riktvärden. Dessa&lt;br&gt;skall för varje värderingsenhet&lt;br&gt;bestämmas för kombinationer av&lt;br&gt;värdefaktorer, som i någon ut-&lt;br&gt;sträckning varierar inom värde-&lt;br&gt;området och som har särskild be-&lt;br&gt;tydelse för marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdefaktorer, som särskilt skall beaktas vid riktvärdets bestämmande,&lt;br&gt;skall, utom såvitt avser de under punkterna 1-5 angivna värdefaktorerna,&lt;br&gt;indelas i klasser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Storlek för småhus, industribyggnad och övrig byggnad värderad&lt;br&gt;enligt avkastningsmetoden, tomtmark, åkermark, betesmark, skogsmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och skogsimpediment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Hyra för hyreshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Återanskaffningskostnad för&lt;br&gt;industribyggnad och övrig bygg-&lt;br&gt;nad på industrienhet värderad en-&lt;br&gt;ligt produktionskostnadsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Återanskaffningskostnad för&lt;br&gt;industribyggnad och övrig bygg-&lt;br&gt;nad på industrienhet värderad en-&lt;br&gt;ligt produktionskostnadsberäk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Årligt uttag av täktmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Normalårsproduktion, utnyttjandetid, flerårsreglering och ålder för&lt;br&gt;vattenkraftverk samt effekt för värmekraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter om värdenivån m.m. (riktvärdeangivelse) som inom varje&lt;br&gt;värdeområde erfordras för att bestämma riktvärdet skall redovisas på&lt;br&gt;karta, i tabell eller på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av klassindelningen kallas klassindelningsdata.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärde skall bestämmas så att&lt;br&gt;det leder till basvärde som efter&lt;br&gt;justering som avses i 5 § står i&lt;br&gt;överensstämmelse med be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärde skall bestämmas så att&lt;br&gt;det leder till taxeringsvärde som&lt;br&gt;efter justering som avses i 5 § står&lt;br&gt;i överensstämmelse med be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmelserna i 5 kap. 2-5 §§. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;stämmelserna i 5 kap. 2-5 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvikelse får dock förekomma, om den föranleds av klassindelning av&lt;br&gt;värdefaktorer eller anpassning till fastställda tabell- eller värdeserier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger värdefaktorer, som&lt;br&gt;inte särskilt har beaktats vid z-zfe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger värdefaktorer, som&lt;br&gt;inte särskilt har beaktats när rzÅt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:630.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1909.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:451.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdes bestämmande och som på-&lt;br&gt;tagligt inverkar på marknads-&lt;br&gt;värdet, skall ett med ledning av&lt;br&gt;riktvärden bestämt värde justeras.&lt;br&gt;Detta benämns justering för sär-&lt;br&gt;egna förhållanden. Justeringen&lt;br&gt;görs av taxeringsenhetens sam-&lt;br&gt;manlagda riktvärde, beräknat en-&lt;br&gt;ligt 4 § och utan beaktande av en&lt;br&gt;storlekskorrektion enligt 4 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justeringens storlek skall mot-&lt;br&gt;svara 75 procent av den skillnad i&lt;br&gt;marknadsvärde taxeringsenheten&lt;br&gt;skulle ha med säregna för-&lt;br&gt;hållanden och värdet utan säregna&lt;br&gt;förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Påtaglig inverkan på mark-&lt;br&gt;nadsvärdet skall anses föreligga&lt;br&gt;när säregna förhållanden föran-&lt;br&gt;leder att det med ledning av rikt-&lt;br&gt;värden bestämda värdet höjs eller&lt;br&gt;sänks med minst 50 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdet bestämts och som påtagligt Prop. 2000/01:121&lt;br&gt;inverkar på marknadsvärdet, skall Bilaga 2&lt;br&gt;riktvärdet justeras (justerat rikt-&lt;br&gt;värde). Justeringen görs av taxe-&lt;br&gt;ringsenhetens sammanlagda rikt-&lt;br&gt;värde, beräknat enligt 4 § och utan&lt;br&gt;beaktande av en storlekskorrektion&lt;br&gt;enligt 4 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justeringens storlek skall motsvara&lt;br&gt;75 procent av den skillnad i mark-&lt;br&gt;nadsvärde taxeringsenheten skulle&lt;br&gt;ha med och utan justering av rikt-&lt;br&gt;värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Påtaglig inverkan på mark-&lt;br&gt;nadsvärdet skall anses föreligga&lt;br&gt;när justeringen medför att riktvär-&lt;br&gt;det höjs eller sänks med minst&lt;br&gt;25 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;f&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom varje värdeområde skall riktvärden bestämmas för skilda förhål-&lt;br&gt;landen för en eller flera av följande värdefaktorer.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storlek&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storleken bestäms med hänsyn till ytan av&lt;br&gt;småhusets boutrymmen och biutrymmen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ålder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åldern ger uttryck för småhusets sannolika återstående&lt;br&gt;livslängd. Denna bestäms med hänsyn till småhusets&lt;br&gt;nybyggnadsår, omfattningen av tillbyggnader och såda-&lt;br&gt;na ombyggnader som innebär en utökning av boutrym-&lt;br&gt;me samt tidpunkten för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åldersklassen för småhus med en ålder motsvarande&lt;br&gt;högst 20 år får inte göras större än att den motsvarar 5&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Standard&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Standarden bestäms med hänsyn till småhusets&lt;br&gt;byggnadsmaterial och utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett nybyggt småhus skall finnas minst femton&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:451.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;standardklasser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnads-&lt;br&gt;kategori&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighets-&lt;br&gt;rättsliga förhål-&lt;br&gt;landen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdeordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadskategorin bestäms med hänsyn till om småhu-&lt;br&gt;set kategori utgör friliggande småhus, kedjehus eller&lt;br&gt;radhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsrättsliga förhållanden bestäms med hänsyn till&lt;br&gt;om den värderingsenhet för tomtmark på vilken småhu-&lt;br&gt;set ligger utgör självständig fastighet eller inte. Utgör&lt;br&gt;värderingsenheten inte självständig fastighet skall hän-&lt;br&gt;syn tas även till möjligheten att tomtmarken kan bilda&lt;br&gt;egen fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småhus som utgör brukningscentrum för lantbruksenhet&lt;br&gt;skall jämställas med småhus som ligger på tomtmark&lt;br&gt;som utgör självständig fastighet. Om det på en lant-&lt;br&gt;bruksenhet finns endast ett småhus, anses det utgöra&lt;br&gt;brukningscentrum. Om det finns flera småhus på en&lt;br&gt;lantbruksenhet, utgör det värdefullaste småhuset bruk-&lt;br&gt;ningscentrum, såvida inte annat visas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med värdeordning avses husets ordningsnummer i vär-&lt;br&gt;dehänseende inom tomten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom varje värdeområde skall riktvärde bestämmas för skilda förhål-&lt;br&gt;landen för en eller flera av följande värdefaktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storlek &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Storleken bestäms med hänsyn till ytan av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;småhusets boutrymmen och biutrymmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålder &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Åldern ger uttryck för småhusets sannolika återstående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;livslängd med utgångspunkt från småhusets ny-&lt;br&gt;byggnadsår. Om småhuset varit föremål för en väsentlig&lt;br&gt;tillbyggnad skall ett nytt nybyggnadsår bestämmas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åldersklassen för småhus med en ålder motsvarande&lt;br&gt;högst 20 år far inte göras större än att den motsvarar 5&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Standard &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Standarden bestäms med hänsyn till småhusets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggnadsmaterial och utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett nybyggt småhus skall finnas minst femton&lt;br&gt;standardklasser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnads- Byggnadskategorin bestäms med hänsyn till om småhu-&lt;br&gt;kategori &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;set utgör friliggande småhus, kedjehus eller radhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighets- Fastighetsrättsliga förhållanden bestäms med hänsyn till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättsliga förhål- om den värderingsenhet för tomtmark på vilken småhu- Prop. 2000/01:121&lt;br&gt;landen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;set ligger utgör självständig fastighet eller inte.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgör värderingsenheten inte självständig fastighet skall&lt;br&gt;hänsyn även tas till möjligheten att tomtmarken kan bil-&lt;br&gt;da egen fastighet. Detta gäller dock inte om tax-&lt;br&gt;eringsenheten har karaktär av grupphusområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småhus som utgör brukningscentrum för lantbruksenhet&lt;br&gt;skall jämställas med småhus som ligger på tomtmark&lt;br&gt;som utgör självständig fastighet. Om det på en lant-&lt;br&gt;bruksenhet finns endast ett småhus, anses det utgöra&lt;br&gt;brukningscentrum. Om det finns flera småhus på en&lt;br&gt;lantbruksenhet, utgör det värdefullaste småhuset bruk-&lt;br&gt;ningscentrum, såvida inte annat visas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdeordning Med värdeordning avses husets ordningsnummer i vär-&lt;br&gt;dehänseende inom tomten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdefaktorn standard anges&lt;br&gt;genom antalet standardpoäng för&lt;br&gt;småhuset. Till grund för standard-&lt;br&gt;poängen skall ligga en poäng-&lt;br&gt;beräkning för vart och ett av fem&lt;br&gt;huvudområden avseende små-&lt;br&gt;husets byggnadsmaterial och ut-&lt;br&gt;rustning. Huvudområdena är exte-&lt;br&gt;riör, energihushållning, kök, sani-&lt;br&gt;tet och övrig interiör. För varje&lt;br&gt;huvudområde anges en delsumma&lt;br&gt;som i särskilda fall kan jämkas.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03121/prop_200001__121-4.png" style="width:26pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Industribyggnad skall värderas&lt;br&gt;enligt avkastningsmetoden. Bygg-&lt;br&gt;nader som har endast begränsad&lt;br&gt;användbarhet för annat ändamål än&lt;br&gt;för vilket de utnyttjas och liknande&lt;br&gt;speciella byggnader, bensinsta-&lt;br&gt;tionsbyggnader, andra byggnader&lt;br&gt;med olämplig utformning för nor-&lt;br&gt;mal industriproduktion samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industribyggnad skall värderas&lt;br&gt;med ledning av en avkastnings-&lt;br&gt;beräkning. Byggnader som har&lt;br&gt;endast begränsad användbarhet för&lt;br&gt;annat ändamål än för vilket de&lt;br&gt;utnyttjas och liknande speciella&lt;br&gt;byggnader, bensinstationsbyggna-&lt;br&gt;der, andra byggnader med olämp-&lt;br&gt;lig utformning för normal indu-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1999:630.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;byggnadskonstruktioner som inte&lt;br&gt;har karaktär av hus skall dock vär-&lt;br&gt;deras enligt produktionskost-&lt;br&gt;nadsmetoden.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;striproduktion samt byggnads- Prop. 2000/01:121&lt;br&gt;konstruktioner som inte har karak- Bilaga 2&lt;br&gt;tär av hus skall dock värderas med&lt;br&gt;ledning av en produktions-&lt;br&gt;kostnadsberäkning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i detta kapitel om industribyggnad gäller även övrig&lt;br&gt;byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3§&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärden för tomtmark för småhus skall inom varje värdeområde be-&lt;br&gt;stämmas för skilda förhållanden för en eller flera av värdefaktorerna stor-&lt;br&gt;lek, vatten och avlopp, fastighetsrättsliga förhållanden samt, om särskilda&lt;br&gt;skäl föreligger, typ av bebyggelse och speciell belägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de olika värdefaktorerna förstås:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storlek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med storlek avses tomtmarkens areal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vatten och av-&lt;br&gt;lopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med vatten och avlopp avses i vilken utsträckning och&lt;br&gt;på vad sätt tomtmarken har tillgång till vatten och av-&lt;br&gt;lopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighets- Fastighetsrättsliga förhållanden bestäms med hänsyn till&lt;br&gt;rättsliga förhål- om värderingsenheten för tomtmarken utgör självständig&lt;br&gt;landen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fastighet eller inte. Utgör värderingsenheten inte själv-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ständig fastighet skall hänsyn även tas till möjligheten&lt;br&gt;att värderingsenheten kan bilda egen fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med värderingsenhet som utgör självständig fastighet&lt;br&gt;skall jämställas värderingsenhet på vilken det finns&lt;br&gt;småhus som utgör brukningscentrum för lantbruksenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Typ av bebyg-&lt;br&gt;gelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med typ av bebyggelse avses om värderingsenheten för&lt;br&gt;tomtmarken är bebyggd med eller avsedd att bebyggas&lt;br&gt;med friliggande småhus, kedjehus eller radhus. Värde-&lt;br&gt;ringsenhet för tomtmark som ingår i lantbruksenhet och&lt;br&gt;på vilken dess brukningscentrum är beläget skall anses&lt;br&gt;vara bebyggd med friliggande småhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Speciell belä- Med speciell belägenhet avses tomtmarkens läge inom&lt;br&gt;genhet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;värdeområdet t. ex. vid strand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:451.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärden för tomtmark för småhus skall inom varje värdeområde be-&lt;br&gt;stämmas för skilda förhållanden för en eller flera av värdefaktorerna stor-&lt;br&gt;lek, vatten och avlopp, fastighetsrättsliga förhållanden samt, om särskilda&lt;br&gt;skäl föreligger, typ av bebyggelse och närhet till strand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de olika värdefaktorerna förstås:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storlek&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med storlek avses tomtmarkens areal.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vatten och av-&lt;br&gt;lopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med vatten och avlopp avses i vilken utsträckning och&lt;br&gt;på vad sätt tomtmarken har tillgång till vatten och av-&lt;br&gt;lopp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fastighets-&lt;br&gt;rättsliga förhål-&lt;br&gt;landen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsrättsliga förhållanden bestäms med hänsyn till&lt;br&gt;om värderingsenheten för tomtmarken utgör självständig&lt;br&gt;fastighet eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgör värderingsenheten inte självständig fastighet skall&lt;br&gt;hänsyn även tas till möjligheten att tomtmarken kan bil-&lt;br&gt;da egen fastighet. Detta gäller dock inte om taxerings-&lt;br&gt;enheten har karaktär av grupphusområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med värderingsenhet som utgör självständig fastighet&lt;br&gt;skall jämställas värderingsenhet på vilken det finns&lt;br&gt;småhus som utgör brukningscentrum för lantbruksenhet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Typ av bebyg-&lt;br&gt;gelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med typ av bebyggelse avses om värderingsenheten för&lt;br&gt;tomtmarken är bebyggd med eller avsedd att bebyggas&lt;br&gt;med friliggande småhus, kedjehus eller radhus. Värde-&lt;br&gt;ringsenhet för tomtmark som ingår i lantbruksenhet och&lt;br&gt;på vilken dess brukningscentrum är beläget skall anses&lt;br&gt;vara bebyggd med friliggande småhus.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Närhet till&lt;br&gt;strand&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med närhet till strand avses tomtmarkens läge inom&lt;br&gt;värdeområdet. Värdefaktorn skall indelas i klasserna&lt;br&gt;strand, strandnära och ej strand eller strandnära.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket och skattemyndigheten skall undersöka vilka riktvär-&lt;br&gt;detabeller för småhus som inte ingår i lantbruksenhet, som med hänsyn&lt;br&gt;till rådande prisläge bör användas inom olika delar av länet. Förslag här-&lt;br&gt;om skall upprättas. Undersökningen skall även omfatta upprättande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1409.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslag till riktvärdekartor för tomtmark som inte ingår i lantbruksenhet&lt;br&gt;inom länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket och skatte-&lt;br&gt;myndigheten skall vidare pröva att&lt;br&gt;en tillämpning av förslag till före-&lt;br&gt;skrifter enligt 1 § andra—fjärde&lt;br&gt;styckena leder till basvärden som&lt;br&gt;svarar mot basvärdertivå enligt 5&lt;br&gt;kap. 2 §. Motsvarande prövning&lt;br&gt;görs av förslag till riktvärdekartor&lt;br&gt;för tomtmark och riktvärdetabeller&lt;br&gt;för småhus enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket och skatte-&lt;br&gt;myndigheten skall vidare pröva att&lt;br&gt;en tillämpning av förslag till före-&lt;br&gt;skrifter enligt 1 § andra-fjärde&lt;br&gt;styckena leder till taxeringsvärden&lt;br&gt;som svarar mot taxeringsvärd-&lt;br&gt;enivå enligt 5 kap. 2 § (prov-&lt;br&gt;värdering). Motsvarande prövning&lt;br&gt;görs av förslag till riktvärdekartor&lt;br&gt;för tomtmark och riktvärdetabeller&lt;br&gt;för småhus enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Provvärdering skall ske för var-&lt;br&gt;je värdeområde och omfatta det&lt;br&gt;antal försäljningar inom området&lt;br&gt;(provvärderingsobj ekt) som be-&lt;br&gt;döms erforderligt med hänsyn till&lt;br&gt;områdets karaktär. Om antalet&lt;br&gt;provvärderingsobjekt är för få&lt;br&gt;eller saknas inom ett värdeområ-&lt;br&gt;de, får provvärdering ske för en&lt;br&gt;grupp av värdeområden som då&lt;br&gt;tillsammans bildar ett provvärde-&lt;br&gt;ringsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till värdeområdesin-&lt;br&gt;delning och riktvärdekartor med&lt;br&gt;riktvärdeangivelser skall ställas ut&lt;br&gt;av skattemyndigheten innan beslut&lt;br&gt;fattas om värdeområdesindelnin-&lt;br&gt;gen. Vid utställningen skall köpe-&lt;br&gt;skillingsstatistik finnas tillgänglig.&lt;br&gt;Synpunkter på förslagen får läm-&lt;br&gt;nas skriftligen i anslutning till ut-&lt;br&gt;ställningsförfarandet av den som&lt;br&gt;berörs av förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;21 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nämndemän som avses i 8 § ut-&lt;br&gt;ses för tiden från och med den 1&lt;br&gt;juli det år, då allmän fastighets-&lt;br&gt;taxering äger rum av hyreshus-,&lt;br&gt;industri- och specialenheter, till&lt;br&gt;och med den 30 juni det år då så-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndemän som avses i 8 § ut-&lt;br&gt;ses för tiden från och med den 1&lt;br&gt;juli det år, då allmän fastighets-&lt;br&gt;taxering äger rum av hyreshus-,&lt;br&gt;industri-, elproduktions- och speci-&lt;br&gt;alenheter, till och med den 30 juni&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1989:477.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dan taxering sker nästa gång. En det år då sådan taxering sker nästa&lt;br&gt;nämndeman har dock rätt att avgå gång. En nämndeman har dock rätt&lt;br&gt;efter tre år. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;att avgå efter tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värderingsteknisk ledamot i länsrätt forordnas av regeringen for tid&lt;br&gt;som sägs i första stycket. Avgår sådan person under den tid, för vilken&lt;br&gt;han har blivit utsedd, får regeringen förordna annan person för den tid&lt;br&gt;som återstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;2002 års fastighetstaxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;betänkandet Fastighetstaxering - precision, påver-&lt;br&gt;kansmöjligheter och individuella bedömningar (SOU&lt;br&gt;2000:10)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande remissinstanser har avgett yttrande: Hovrätten för Västra Sveri-&lt;br&gt;ge, Kammarrätten i Stockholm, Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i&lt;br&gt;Skåne län, Länsrätten i Göteborg, Länsrätten i Västernorrlands län, Data-&lt;br&gt;inspektionen, Statskontoret, Statistiska centralbyrån, Socialstyrelsen,&lt;br&gt;Statens institutionsstyrelse, Statens fastighetsverk, Riksrevisionsverket,&lt;br&gt;Riksskatteverket, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Gävleborgs län, Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungli-&lt;br&gt;ga Tekniska högskolan, Statens jordbruksverk, Teracom AB, Boverket,&lt;br&gt;Lantmäteriverket, Statens järnvägar, Skogsstyrelsen, Glesbygdsverket,&lt;br&gt;Posten AB, Samhall AB, Stockholms kommun, Norrtälje kommun, Bå-&lt;br&gt;stad kommun, Simrishamns kommun, Göteborgs kommun, Sotenäs&lt;br&gt;kommun, Åre kommun, Pensionärernas Riksorganisation, Sveriges Pen-&lt;br&gt;sionärsförbund, Svenska kommunförbundet, Sveriges Industriförbund,&lt;br&gt;Lantbrukarnas Riksförbund, Svenska kraftverksföreningen, Svenska&lt;br&gt;Fjärrvärmeföreningen, Sveriges Försäkringsförbund, Sveriges Radio AB,&lt;br&gt;Sveriges Television AB, Landsorganisationen i Sverige, Svenska Arbets-&lt;br&gt;givareföreningen, Näringslivets nämnd för regelgranskning, Sveriges&lt;br&gt;Fastighetsägareförbund, Sveriges Jordägareförbund, Mäklarsamfundet,&lt;br&gt;HSB:s Riksförbund, Riksbyggen, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföre-&lt;br&gt;tag, SBC Bostadsrättsorganisation, Villaägarnas Riksförbund, Hyresgäs-&lt;br&gt;ternas Riksförbund, Skärgårdens Intresseföreningars kontaktorganisation&lt;br&gt;och Svenska Bankföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att&lt;br&gt;lämna några synpunkter: Statens Bostadskreditnämnd, Statens Bostadsfi-&lt;br&gt;nansieringsaktiebolag, Handelshögskolan i Stockholm, Chalmers teknis-&lt;br&gt;ka högskola, Kyrkostyrelsen i Uppsala, Post- och telestyrelsen, Kalmar&lt;br&gt;kommun, Föreningen Auktoriserade Revisorer, Svenska Revisorsamfun-&lt;br&gt;det, Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Cen-&lt;br&gt;tralorganisation, Stadshypotek Bank AB, Skogsägarnas Riksförbund,&lt;br&gt;Riksförbundet Vi i Småhus och Institutet för bostadsforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har inhämtat yttranden från skattemyndigheterna i&lt;br&gt;Stockholm, Göteborg, Malmö, Växjö, Linköping och Luleå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund, Sveriges Försäkringsförbund, Svenska Arbets-&lt;br&gt;givareföreningen och Svenska Bankföreningen hänvisar i sina remissvar&lt;br&gt;till ett yttrande av Näringslivets Skattedelegation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsra-&lt;br&gt;dio AB har avgett ett gemensamt remissvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen&lt;br&gt;(1979:1152)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen (1979:1152)&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;dels att 7 kap. 13 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 7 kap. 12 § skall lyda ”Byggnad under&lt;br&gt;uppförande och saneringsbyggnad&amp;quot;, närmast före 11 kap. 3 § skall lyda&lt;br&gt;”Avkastningsberäkning” och närmast före 11 kap. 7 § skall lyda ”Pro-&lt;br&gt;duktionskostnadsberäkning”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 2 §, 5 kap. 4, 5 och 8 §§, 6 kap. 3 §, 7 kap. 3, 4 och 5&lt;br&gt;§§, 8 kap. 3 §, 11 kap.l §, 12 kap. 3 §, 19 kap. 3 och 7 §§ och 21 kap. 10&lt;br&gt;§, skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 5 kap. 5 a § och 8&lt;br&gt;kap. 4 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnader skall indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småhus Byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två familjer.&lt;br&gt;Till sådan byggnad skall höra komplementhus såsom gara-&lt;br&gt;ge, förråd och annan mindre byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre och högst&lt;br&gt;tio familjer skall tillhöra byggnadstypen småhus, om bygg-&lt;br&gt;naden ligger på fastighet med åkermark, betesmark,&lt;br&gt;skogsmark eller skogsimpediment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyreshus Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre familjer&lt;br&gt;eller till kontor, butik, hotell, restaurang och liknande.&lt;br&gt;Byggnad med förrådsutrymme, som ligger i anslutning till&lt;br&gt;hyreshus och som behövs för verksamheten, skall utgöra&lt;br&gt;hyreshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till hyreshus skall dock inte räknas byggnad som är inrät-&lt;br&gt;tad till bostad åt minst tre och högst tio familjer, om den&lt;br&gt;ingår i lantbruksenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 13 § 1988:954&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rubriken närmast före 11 kap. 3 § 1992:1666&lt;br&gt;rubriken närmast före 11 kap. 7 § 1980:149.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:635.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomi- &amp;nbsp;&amp;nbsp;Byggnad som är inrättad för jordbruk eller skogsbruk och Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggnad &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;som inte är inrättad för bostadsändamål, såsom djurstall, Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;loge, lada, maskinhall, lagerhus, magasin och växthus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växthus och djurstall som inte har anknytning till jordbruk&lt;br&gt;eller skogsbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftverks- Byggnad som är inrättad för kommersiell produktion av&lt;br&gt;byggnad elektrisk starkström. Även byggnad för vattenreglering, för&lt;br&gt;lagring av bränsle och annan byggnad för produktionen ut-&lt;br&gt;gör kraftverksbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industri-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad för industriell verksamhet och&lt;br&gt;som inte utgör kraftverksbyggnad.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Special-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med specialbyggnad avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvars- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Byggnad som används för försvars-&lt;br&gt;byggnad &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ändamål eller ekonomisk försvars-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beredskap, om byggnaden inte är en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;fristående industriell anläggning. Även&lt;br&gt;mässbyggnad skall utgöra försvars-&lt;br&gt;byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunika-&lt;br&gt;tionsbyggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garage, hangar, lokstall, terminal, sta-&lt;br&gt;tionsbyggnad, expeditionsbyggnad,&lt;br&gt;vänthall, godsmagasin, reparations-&lt;br&gt;verkstad och liknande, om byggnaden&lt;br&gt;används för allmänna kommunikations-&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används i Statens järn-&lt;br&gt;vägars, Luftfartsverkets, Banverkets,&lt;br&gt;Svensk Rundradio Aktiebolags, Sveri-&lt;br&gt;ges Radio Aktiebolags, Sveriges Tele-&lt;br&gt;vision Aktiebolags och Sveriges Ut-&lt;br&gt;bildningsradio Aktiebolags verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Distributions-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som ingår i överförings- eller&lt;br&gt;distributionsnätet för gas, värme, elek-&lt;br&gt;tricitet eller vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värme-&lt;br&gt;central&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad för produktion och distri-&lt;br&gt;bution av varmvatten för uppvärmning,&lt;br&gt;dock ej sådan anläggning som även är&lt;br&gt;inrättad för produktion av elektrisk&lt;br&gt;starkström för yrkesmässig distribution.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Renings-&lt;br&gt;anläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenverk, avloppsreningsverk, an-&lt;br&gt;läggning för förvaring av radioaktivt&lt;br&gt;avfall, sopstation och liknande samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;pumpstation som hör till sådan an- Prop. 2000/01:121&lt;br&gt;läggning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vård-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för sjukvård,&lt;br&gt;nykterhetsvård, narkomanvård, barna-&lt;br&gt;vård, kriminalvård, arbetsvärd, åld-&lt;br&gt;ringsvård eller omsorg om psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda. Annan byggnad än&lt;br&gt;som nu har nämnts skall utgöra vård-&lt;br&gt;byggnad, om den används som hem åt&lt;br&gt;personer som behöver institutionell&lt;br&gt;vård eller tillsyn.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bad-, sport-&lt;br&gt;och idrotts-&lt;br&gt;anläggning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för bad, sport,&lt;br&gt;idrott och liknande, om allmänheten&lt;br&gt;har tillträde till anläggningen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skol-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för under-&lt;br&gt;visning eller forskning vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skola som anordnas av staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skola som anordnas med statsbidrag&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skola vars undervisning står under&lt;br&gt;statlig tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används som elevhem&lt;br&gt;eller skolhem för elever vid sådana&lt;br&gt;skolor.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kultur-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för kulturellt&lt;br&gt;ändamål såsom teater, biograf, museum&lt;br&gt;och liknande.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ecklesiastik-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kyrka eller annan byggnad som an-&lt;br&gt;vänds för religiös verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bårhus, krematorium och byggnad som&lt;br&gt;används för skötsel av begravnings-&lt;br&gt;plats.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Allmän bygg- Byggnad som tillhör staten, kommun&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;eller annan menighet och som används&lt;br&gt;för allmän styrelse, förvaltning, rätts-&lt;br&gt;vård, ordning eller säkerhet samt fri-&lt;br&gt;tidsgård och byggnad med likartad an-&lt;br&gt;vändning. Som allmän byggnad skall&lt;br&gt;inte anses byggnad som används för&lt;br&gt;statens affärsdrivande verksamhet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Övrig&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som inte skall utgöra någon av de tidigare&lt;br&gt;nämnda byggnadstyperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnader skall indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småhus &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två famil-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jer. Till sådan byggnad skall höra komplementhus såsom&lt;br&gt;garage, förråd och annan mindre byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre och&lt;br&gt;högst tio familjer skall tillhöra byggnadstypen småhus,&lt;br&gt;om byggnaden ligger på fastighet med åkermark, betes-&lt;br&gt;mark, skogsmark eller skogsimpediment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyreshus &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre familjer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller till kontor, butik, hotell, restaurang och liknande.&lt;br&gt;Byggnad med förrådsutrymme, som ligger i anslutning&lt;br&gt;till hyreshus och som behövs för verksamheten, skall&lt;br&gt;utgöra hyreshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till hyreshus skall dock inte räknas byggnad som är&lt;br&gt;inrättad till bostad åt minst tre och högst tio familjer, om&lt;br&gt;den ingår i lantbruksenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomi- Byggnad som är inrättad för jordbruk eller skogsbruk&lt;br&gt;byggnad &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och som inte är inrättad för bostadsändamål, såsom djur-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stall, loge, lada, maskinhall, lagerhus, magasin och växt-&lt;br&gt;hus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växthus och djurstall som inte har anknytning till jord-&lt;br&gt;bruk eller skogsbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftverks- Byggnad som är inrättad för kommersiell produktion av&lt;br&gt;byggnad &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;elektrisk starkström. Även byggnad för vattenreglering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för lagring av bränsle och annan byggnad för produk-&lt;br&gt;tionen utgör kraftverksbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industri- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Byggnad som är inrättad för industriell verksamhet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggnad &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;som inte utgör kraftverksbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Special-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med specialbyggnad avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvars-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för försvars-&lt;br&gt;ändamål eller ekonomisk försvars-&lt;br&gt;beredskap, om byggnaden inte är en&lt;br&gt;fristående industriell anläggning. Även&lt;br&gt;mässbyggnad skall utgöra försvars-&lt;br&gt;byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunika-&lt;br&gt;tionsbyggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garage, hangar, lokstall, terminal, sta-&lt;br&gt;tionsbyggnad, expeditionsbyggnad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vänthall, godsmagasin, reparations- Prop. 2000/01:121&lt;br&gt;verkstad och liknande, om byggnaden Bilaga 4&lt;br&gt;används för allmänna kommunikations-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används i Statens järn-&lt;br&gt;vägars, Luftfartsverkets, Banverkets,&lt;br&gt;Svensk Rundradio Aktiebolags, Sveri-&lt;br&gt;ges Radio Aktiebolags, Sveriges Tele-&lt;br&gt;vision Aktiebolags och Sveriges Ut-&lt;br&gt;bildningsradio Aktiebolags verksamhet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Distributions-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som ingår i överförings- eller&lt;br&gt;distributionsnätet för gas, värme, elekt-&lt;br&gt;ricitet eller vatten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Värmecentral&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad för produktion och distri-&lt;br&gt;bution av varmvatten för uppvärmning,&lt;br&gt;dock ej sådan anläggning som även är&lt;br&gt;inrättad för produktion av elektrisk&lt;br&gt;starkström för yrkesmässig distribution.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Renings-&lt;br&gt;anläggning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vattenverk, avloppsreningsverk, an-&lt;br&gt;läggning för förvaring av radioaktivt&lt;br&gt;avfall, sopstation och liknande samt&lt;br&gt;pumpstation som hör till sådan anlägg-&lt;br&gt;ning. Som reningsanläggning avses inte&lt;br&gt;anläggning där verksamheten i allt&lt;br&gt;väsentligt utgör ett led i en industriell&lt;br&gt;process.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vårdbyggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för sjukvård,&lt;br&gt;missbruksvård, omsorger om barn och&lt;br&gt;ungdom, kriminalvård, åldringsvård&lt;br&gt;eller omsorger om psykiskt utveck-&lt;br&gt;lingsstörda. Annan byggnad än som nu&lt;br&gt;har nämnts skall utgöra vårdbyggnad,&lt;br&gt;om den används som hem åt personer&lt;br&gt;som behöver institutionell vård eller&lt;br&gt;tillsyn.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Bad-, sport- Byggnad som används för bad, sport,&lt;br&gt;och idrottsan- idrott och liknande, om allmänheten&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;läggning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;har tillträde till anläggningen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skolbyggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för undervisning&lt;br&gt;eller forskning vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skola som anordnas av staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skola som anordnas med statsbidrag&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skola vars undervisning står under&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statlig tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturbyggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används som elevhem&lt;br&gt;eller skolhem för elever vid sådana&lt;br&gt;skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för kulturellt&lt;br&gt;ändamål såsom teater, biograf, museum&lt;br&gt;och liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ecklesiastik- Kyrka eller annan byggnad som an-&lt;br&gt;byggnad &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;vänds för religiös verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krematorium och annan byggnad som&lt;br&gt;används för begravningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän bygg- Byggnad som tillhör staten, kommun&lt;br&gt;nad &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;eller annan menighet och som används&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för allmän styrelse, förvaltning, rätts-&lt;br&gt;vård, ordning eller säkerhet samt fri-&lt;br&gt;tidsgård och byggnad med likartad an-&lt;br&gt;vändning. Som allmän byggnad skall&lt;br&gt;inte anses byggnad som används för&lt;br&gt;statens affärsdrivande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrig byggnad Byggnad som inte skall utgöra någon av de tidigare&lt;br&gt;nämnda byggnadstyperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsvärdet skall&lt;br&gt;stämmas med hänsyn till det ge-&lt;br&gt;nomsnittliga prisläget under andra&lt;br&gt;året före det år då allmän fastig-&lt;br&gt;hetstaxering av taxeringsenheten&lt;br&gt;sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;be- Marknadsvärdet skall be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmas med hänsyn till det ge-&lt;br&gt;nomsnittliga prisläget under andra&lt;br&gt;året (nivååret) före det år då all-&lt;br&gt;män fastighetstaxering av taxe-&lt;br&gt;ringsenheten sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köpeskilling för fastighets-&lt;br&gt;försäljningar från år före nivååret&lt;br&gt;som används för att bestämma&lt;br&gt;marknadsvärdet skall korrigeras&lt;br&gt;med hänsyn till prisutvecklingen&lt;br&gt;till och med nivååret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsvärdet skall i första hand bestämmas med ledning av fastig-&lt;br&gt;hetsförsäljningar i orten (ortsprismetoden). Härvid skall inte beaktas så-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1985:820.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dana försäljningar om vilka man kan anta att ovidkommande omständig-&lt;br&gt;heter har inverkat på priset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då fastighetsförsäljningar inte&lt;br&gt;ger den ledning som behövs kan&lt;br&gt;marknadsvärdet beräknas med&lt;br&gt;ledning av en avkastningskalkyl.&lt;br&gt;Till grund för kalkylen läggs bl. a.&lt;br&gt;byggnads återstående varaktig-&lt;br&gt;hetstid och den förräntning av&lt;br&gt;insatt kapital, som man allmänt&lt;br&gt;räknar med vid köp av fastigheter&lt;br&gt;av ifrågavarande slag (avkast-&lt;br&gt;ningsmetoden).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ger inte heller avkastnings-&lt;br&gt;kalkylen den ledning som behövs&lt;br&gt;kan marknadsvärdet uppskattas&lt;br&gt;med utgångspunkt i det tekniska&lt;br&gt;nuvärdet (produktionskostnads-&lt;br&gt;metoden).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då fastighetsförsäljningar inte&lt;br&gt;ger den ledning som behövs kan&lt;br&gt;marknadsvärdet bestämmas med&lt;br&gt;ledning av en avkastningsbe-&lt;br&gt;räkning. Ger inte heller en av-&lt;br&gt;kastningsberäkning den ledning&lt;br&gt;som behövs kan marknadsvärdet&lt;br&gt;uppskattas med utgångspunkt i det&lt;br&gt;tekniska nuvärdet (produktions-&lt;br&gt;kostnadsberäkning). Även i dessa&lt;br&gt;fall skall dock hänsyn tas till fas-&lt;br&gt;tighetsförsäljningar i orten när det&lt;br&gt;är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 n f&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inga eller för få fastigheter&lt;br&gt;har sålts inom ett värdeområde för&lt;br&gt;att värdenivån inom området med&lt;br&gt;säkerhet skall kunna bestämmas,&lt;br&gt;får ledning hämtas från försälj-&lt;br&gt;ningar inom andra värdeområden,&lt;br&gt;där förutsättningarna för prisbild-&lt;br&gt;ningen kan antas vara likartade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje delvärde skall bestämmas Varje delvärde skall bestämmas&lt;br&gt;för sig med tillämpning av i 2-5 för sig med tillämpning av i 2-5 a&lt;br&gt;§§ angivna grunder. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§§ angivna grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av delvärde för lantbruksenhet får dock avvikelse&lt;br&gt;ske från 2 § vid storlekskorrektion enligt 7 kap. 4 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av delvärde&lt;br&gt;för tomtmark i sådana fall då för-&lt;br&gt;säljningar av obebyggd tomtmark&lt;br&gt;inom värdeområdet inte ger den&lt;br&gt;ledning som behövs skall vidare&lt;br&gt;iakttas att delvärdet bestäms med&lt;br&gt;ledning av den marknadsvärdeni-&lt;br&gt;vå för obebyggd tomtmark som&lt;br&gt;normalt förekommer inom&lt;br&gt;värdeområden &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;där&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknadsvärdenivån för bebyggda&lt;br&gt;fastigheter är densamma som för&lt;br&gt;värdeområdet i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:451.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summan av delvärdena utgör taxeringsenhetens basvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;br&gt;3§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är ett hyreshus inrättat för både bostäder och lokaler skall bostadsde-&lt;br&gt;len och lokaldelen utgöra skilda värderingsenheter. Byggnader eller delar&lt;br&gt;av olika byggnader som åsatts samma klassificeringsdata beträffande&lt;br&gt;värdefaktorerna lägenhetstyp och ålder får sammanföras till en värde-&lt;br&gt;ringsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är en industribyggnad som vär-&lt;br&gt;derats enligt avkastningsmetoden&lt;br&gt;inrättad för mer än en lokaltyp&lt;br&gt;skall delar som hänförs till olika&lt;br&gt;lokaltyper utgöra skilda värde-&lt;br&gt;ringsenheter. Särskild värderings-&lt;br&gt;enhet behöver dock inte bildas för&lt;br&gt;en lokaltyp som omfattar mindre&lt;br&gt;än tio procent av byggnadens tota-&lt;br&gt;la yta och mindre än 250 kvadrat-&lt;br&gt;meter. Byggnader eller delar av&lt;br&gt;olika byggnader som åsatts samma&lt;br&gt;klassificeringsdata beträffande&lt;br&gt;värdefaktorerna lokaltyp, standard&lt;br&gt;och ålder får sammanföras till en&lt;br&gt;värderingsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indelning av hyreshus och industribyggnad i två eller flera värderings-&lt;br&gt;enheter får även ske om det underlättar värderingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är en industribyggnad som vär-&lt;br&gt;derats med ledning av en avkast-&lt;br&gt;ningsberäkning inrättad för mer än&lt;br&gt;en lokaltyp skall delar som hänförs&lt;br&gt;till olika lokaltyper utgöra skilda&lt;br&gt;värderingsenheter. Särskild värde-&lt;br&gt;ringsenhet behöver dock inte bil-&lt;br&gt;das för en lokaltyp som omfattar&lt;br&gt;mindre än tio procent av byggna-&lt;br&gt;dens totala yta och mindre än 250&lt;br&gt;kvadratmeter. Byggnader eller&lt;br&gt;delar av olika byggnader som&lt;br&gt;åsatts samma klassificeringsdata&lt;br&gt;beträffande värdefaktorerna lokal-&lt;br&gt;typ, standard och ålder får sam-&lt;br&gt;manföras till en värderingsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För byggnader och ägoslag som avses i 8-15 kap. skall basvärde be-&lt;br&gt;stämmas med utgångspunkt i riktvärden. Dessa skall för varje värde-&lt;br&gt;ringsenhet bestämmas för kombinationer av värdefaktorer, som i någon&lt;br&gt;utsträckning varierar inom värdeområdet och som har särskild betydelse&lt;br&gt;för marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övriga värdefaktorer skall riktvärdet bestämmas med utgångspunkt&lt;br&gt;i förhållanden som i genomsnitt eller i huvudsak råder inom värde-&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdefaktorer, som särskilt skall beaktas vid riktvärdets bestämmande,&lt;br&gt;skall, utom såvitt avser de under punkterna 1-5 angivna värdefaktorerna,&lt;br&gt;indelas i klasser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Storlek för småhus, industri-&lt;br&gt;byggnad och övrig byggnad värde-&lt;br&gt;rad enligt avkastningsmetoden,&lt;br&gt;tomtmark, åkermark, betesmark,&lt;br&gt;skogsmark och skogsimpediment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Hyra för hyreshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Storlek för småhus, industri-&lt;br&gt;byggnad och övrig byggnad värde-&lt;br&gt;rad med ledning av en avkast-&lt;br&gt;ningsberäkning, tomtmark, åker-&lt;br&gt;mark, betesmark, skogsmark och&lt;br&gt;skogsimpediment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Senaste lydelse 1992:1666.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:630.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Återanskaffningskostnad för&lt;br&gt;industribyggnad och övrig bygg-&lt;br&gt;nad på industrienhet värderad en-&lt;br&gt;ligt produktionskostnadsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Återanskaffningskostnad för&lt;br&gt;industribyggnad och övrig bygg-&lt;br&gt;nad på industrienhet värderad med&lt;br&gt;ledning av en produktionskost-&lt;br&gt;nadsberäkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Årligt uttag av täktmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Normalårsproduktion, utnyttjandetid, flerårsreglering och ålder för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vattenkraftverk samt effekt för värmekraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter om värdenivån m.m. (riktvärdeangivelse) som inom varje&lt;br&gt;värdeområde erfordras för att bestämma riktvärdet skall redovisas på&lt;br&gt;karta, i tabell eller på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av klassindelningen kallas klassindelningsdata.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärde skall bestämmas så att&lt;br&gt;det leder till basvärde som efter&lt;br&gt;justering som avses i 5 § står i&lt;br&gt;överensstämmelse med be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärde skall bestämmas så att&lt;br&gt;det leder till basvärde som efter&lt;br&gt;justering som avses i 5 § står i&lt;br&gt;överensstämmelse med be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmelserna i 5 kap. 2-5 §§. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;stämmelsema i 5 kap. 2-5 a §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvikelse far dock förekomma, om den föranleds av klassindelning av&lt;br&gt;värdefaktorer eller anpassning till fastställda tabell- eller värdeserier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger värdefaktorer, som inte särskilt har beaktats vid riktvärdes&lt;br&gt;bestämmande och som påtagligt inverkar på marknadsvärdet, skall ett&lt;br&gt;med ledning av riktvärden bestämt värde justeras. Detta benämns juster-&lt;br&gt;ing för säregna förhållanden. Justeringen görs av taxeringsenhetens&lt;br&gt;sammanlagda riktvärde, beräknat enligt 4 § och utan beaktande av en&lt;br&gt;storlekskorrektion enligt 4 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justeringens storlek skall motsvara 75 procent av den skillnad i mark-&lt;br&gt;nadsvärde taxeringsenheten skulle ha med säregna förhållanden och vär-&lt;br&gt;det utan säregna förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Påtaglig inverkan på mark-&lt;br&gt;nadsvärdet skall anses föreligga&lt;br&gt;när säregna förhållanden föran-&lt;br&gt;leder att det med ledning av rikt-&lt;br&gt;värden bestämda värdet höjs eller&lt;br&gt;sänks med minst 50 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Påtaglig inverkan på mark-&lt;br&gt;nadsvärdet skall anses föreligga&lt;br&gt;när säregna förhållanden föranle-&lt;br&gt;der att det med ledning av riktvär-&lt;br&gt;den bestämda värdet höjs eller&lt;br&gt;sänks med minst tre procent, dock&lt;br&gt;minst 25 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom varje värdeområde skall riktvärden bestämmas för skilda förhål-&lt;br&gt;landen för en eller flera av följande värdefaktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1909.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:451.&lt;br&gt;’ Senaste lydelse 1997:451.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storlek&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storleken bestäms med hänsyn till ytan av Prop. 2000/01:121&lt;br&gt;småhusets boutrymmen och biutrymmen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ålder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åldern ger uttryck för småhusets sannolika återstående&lt;br&gt;livslängd. Denna bestäms med hänsyn till småhusets&lt;br&gt;nybyggnadsår, omfattningen av tillbyggnader och såda-&lt;br&gt;na ombyggnader som innebär en utökning av boutrym-&lt;br&gt;me samt tidpunkten för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åldersklassen för småhus med en ålder motsvarande&lt;br&gt;högst 20 år får inte göras större än att den motsvarar 5&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Standard&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Standarden bestäms med hänsyn till småhusets&lt;br&gt;byggnadsmaterial och utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett nybyggt småhus skall finnas minst femton&lt;br&gt;standardklasser.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnads-&lt;br&gt;kategori&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnadskategorin bestäms med hänsyn till om småhu-&lt;br&gt;set utgör friliggande småhus, kedjehus eller radhus.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Fastighets- Fastighetsrättsliga förhållanden bestäms med hänsyn till&lt;br&gt;rättsliga förhål- om den värderingsenhet för tomtmark på vilken småhu-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;landen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;set ligger utgör självständig fastighet eller inte. Utgör&lt;br&gt;värderingsenheten inte självständig fastighet skall hän-&lt;br&gt;syn tas även till möjligheten att tomtmarken kan bilda&lt;br&gt;egen fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småhus som utgör brukningscentrum för lantbruksenhet&lt;br&gt;skall jämställas med småhus som ligger på tomtmark&lt;br&gt;som utgör självständig fastighet. Om det på en lant-&lt;br&gt;bruksenhet finns endast ett småhus, anses det utgöra&lt;br&gt;brukningscentrum. Om det finns flera småhus på en&lt;br&gt;lantbruksenhet, utgör det värdefullaste småhuset bruk-&lt;br&gt;ningscentrum, såvida inte annat visas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Värdeordning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med värdeordning avses husets ordningsnummer i vär-&lt;br&gt;dehänseende inom tomten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom varje värdeområde skall riktvärde bestämmas för skilda förhål-&lt;br&gt;landen för en eller flera av följande värdefaktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storlek &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Storleken bestäms med hänsyn till ytan av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;småhusets boutrymmen och biutrymmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålder &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Åldern ger uttryck för småhusets sannolika återstående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;livslängd. Denna bestäms med hänsyn till småhusets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nybyggnadsår, omfattningen av tillbyggnader och såda- Prop. 2000/01:121&lt;br&gt;na ombyggnader som innebär en utökning av boutrym- Bilaga 4&lt;br&gt;me samt tidpunkten för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åldersklassen for småhus med en ålder motsvarande&lt;br&gt;högst 20 år får inte göras större än att den motsvarar 5&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Standard &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Standarden bestäms med hänsyn till småhusets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggnadsmaterial och utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett nybyggt småhus skall finnas minst femton&lt;br&gt;standardklasser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnads-&lt;br&gt;kategori&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadskategorin bestäms med hänsyn till om småhu-&lt;br&gt;set utgör friliggande småhus, kedjehus eller radhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighets-&lt;br&gt;rättsliga förhål-&lt;br&gt;landen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsrättsliga förhållanden bestäms med hänsyn till&lt;br&gt;om den värderingsenhet for tomtmark på vilken småhu-&lt;br&gt;set ligger utgör självständig fastighet eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgör värderingsenheten inte självständig fastighet skall&lt;br&gt;hänsyn även tas till möjligheten att tomtmarken kan bil-&lt;br&gt;da egen fastighet. Detta gäller dock inte om värderings-&lt;br&gt;enheten är belägen inom ett område med byggnader av&lt;br&gt;likartad karaktär som ligger i en grupp och som har&lt;br&gt;uppförts samtidigt eller under en begränsad tidsperiod&lt;br&gt;(grupphusområde).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småhus som utgör brukningscentrum för lantbruksenhet&lt;br&gt;skall jämställas med småhus som ligger på tomtmark&lt;br&gt;som utgör självständig fastighet. Om det på en lant-&lt;br&gt;bruksenhet finns endast ett småhus, anses det utgöra&lt;br&gt;brukningscentrum. Om det finns flera småhus på en&lt;br&gt;lantbruksenhet, utgör det värdefullaste småhuset bruk-&lt;br&gt;ningscentrum, såvida inte annat visas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdeordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med värdeordning avses husets ordningsnummer i vär-&lt;br&gt;dehänseende inom tomten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdefaktorn standard anges&lt;br&gt;genom antalet standardpoäng för&lt;br&gt;småhuset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grund för standardpoängen&lt;br&gt;skall ligga en poängberäkning för&lt;br&gt;vart och ett av fem huvudområden&lt;br&gt;avseende småhusets byggnadsma-&lt;br&gt;terial och utrustning. Huvudområ-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dena är exteriör, energihushåll- Prop. 2000/01:121&lt;br&gt;ning, kök, sanitet och övrig interi- Bilaga 4&lt;br&gt;ör. För varje huvudområde anges&lt;br&gt;en delsumma som i särskilda fall&lt;br&gt;kan jämkas.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03121/prop_200001__121-5.png" style="width:26pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Industribyggnad skall värderas&lt;br&gt;enligt avkastningsmetoden. Bygg-&lt;br&gt;nader som har endast begränsad&lt;br&gt;användbarhet för annat ändamål än&lt;br&gt;för vilket de utnyttjas och liknande&lt;br&gt;speciella byggnader, bensinsta-&lt;br&gt;tionsbyggnader, andra byggnader&lt;br&gt;med olämplig utformning för nor-&lt;br&gt;mal industriproduktion samt bygg-&lt;br&gt;nadskonstruktioner som inte har&lt;br&gt;karaktär av hus skall dock vär-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industribyggnad skall värderas&lt;br&gt;med ledning av en avkastnings-&lt;br&gt;beräkning. Byggnader som har&lt;br&gt;endast begränsad användbarhet för&lt;br&gt;annat ändamål än för vilket de&lt;br&gt;utnyttjas och liknande speciella&lt;br&gt;byggnader, bensinstationsbyggna-&lt;br&gt;der, andra byggnader med olämp-&lt;br&gt;lig utformning för normal indu-&lt;br&gt;striproduktion samt byggnads-&lt;br&gt;konstruktioner som inte har karak-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;deras enligt produktionskost-&lt;br&gt;nadsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tär av hus skall dock värderas med&lt;br&gt;ledning av en produktions-&lt;br&gt;kostnadsberäkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i detta kapitel om industribyggnad gäller även övrig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 §&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärden för tomtmark för småhus skall inom varje värdeområde be-&lt;br&gt;stämmas för skilda förhållanden för en eller flera av värdefaktorerna stor-&lt;br&gt;lek, vatten och avlopp, fastighetsrättsliga förhållanden samt, om särskilda&lt;br&gt;skäl föreligger, typ av bebyggelse och speciell belägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de olika värdefaktorerna förstås:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storlek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med storlek avses tomtmarkens areal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vatten och av-&lt;br&gt;lopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med vatten och avlopp avses i vilken utsträckning och&lt;br&gt;på vad sätt tomtmarken har tillgång till vatten och av-&lt;br&gt;lopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighets- Fastighetsrättsliga förhållanden bestäms med hänsyn till&lt;br&gt;rättsliga förhål- om värderingsenheten för tomtmarken utgör självständig&lt;br&gt;landen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fastighet eller inte. Utgör värderingsenheten inte själv-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ständig fastighet skall hänsyn även tas till möjligheten&lt;br&gt;att värderingsenheten kan bilda egen fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med värderingsenhet som utgör självständig fastighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;0&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:630.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; Senaste lydelse 1997:451.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skali jämställas värderingsenhet på vilken det finns Prop. 2000/01:121&lt;br&gt;småhus som utgör brukningscentrum för lantbruksenhet. Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Typ av bebyg- Med typ av bebyggelse avses om värderingsenheten för&lt;br&gt;gelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tomtmarken är bebyggd med eller avsedd att bebyggas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med friliggande småhus, kedjehus eller radhus. Värde-&lt;br&gt;ringsenhet för tomtmark som ingår i lantbruksenhet och&lt;br&gt;på vilken dess brukningscentrum är beläget skall anses&lt;br&gt;vara bebyggd med friliggande småhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Speciell belä- Med speciell belägenhet avses tomtmarkens läge inom&lt;br&gt;senhet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;värdeområdet t. ex. vid strand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärden för tomtmark för småhus skall inom varje värdeområde be-&lt;br&gt;stämmas för skilda förhållanden för en eller flera av värdefaktorerna stor-&lt;br&gt;lek, vatten och avlopp, fastighetsrättsliga förhållanden samt, om särskilda&lt;br&gt;skäl föreligger, typ av bebyggelse och närhet till strand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de olika värdefaktorerna förstås:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storlek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vatten och av-&lt;br&gt;lopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med storlek avses tomtmarkens areal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med vatten och avlopp avses i vilken utsträckning och&lt;br&gt;på vad sätt tomtmarken har tillgång till vatten och av-&lt;br&gt;lopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighets- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fastighetsrättsliga förhållanden bestäms med hänsyn till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättsliga förhål- om värderingsenheten för tomtmarken utgör självständig&lt;br&gt;landen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fastighet eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgör värderingsenheten inte självständig fastighet skall&lt;br&gt;hänsyn även tas till möjligheten att värderingsenheten&lt;br&gt;kan bilda egen fastighet. Detta gäller dock inte om vär-&lt;br&gt;deringsenheten är belägen inom ett område med bygg-&lt;br&gt;nader av likartad karaktär som ligger i en grupp och&lt;br&gt;som har uppförts samtidigt eller under en begränsad&lt;br&gt;tidsperiod (grupphusområde).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med värderingsenhet som utgör självständig fastighet&lt;br&gt;skall jämställas värderingsenhet på vilken det finns&lt;br&gt;småhus som utgör brukningscentrum för lantbruksenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Typ av bebyg- Med typ av bebyggelse avses om värderingsenheten för&lt;br&gt;gelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tomtmarken är bebyggd med eller avsedd att bebyggas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med friliggande småhus, kedjehus eller radhus. Värde-&lt;br&gt;ringsenhet för tomtmark som ingår i lantbruksenhet och&lt;br&gt;på vilken dess brukningscentrum är beläget skali anses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara bebyggd med friliggande småhus.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Närhet till&lt;br&gt;strand&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med närhet till strand avses tomtmarkens läge i förhål-&lt;br&gt;lande till strand. Värdefaktorn skall indelas i minst tre&lt;br&gt;och högst sju klasser varav en klass skall utgöra strand,&lt;br&gt;en eller flera klasser strandnära och en klass inte strand&lt;br&gt;eller strandnära.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3§'&lt;sup&gt;r&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket och skattemyndigheten skall undersöka vilka riktvär-&lt;br&gt;detabeller för småhus som inte ingår i lantbruksenhet, som med hänsyn&lt;br&gt;till rådande prisläge bör användas inom olika delar av länet. Förslag här-&lt;br&gt;om skall upprättas. Undersökningen skall även omfatta upprättande av&lt;br&gt;förslag till riktvärdekartor för tomtmark som inte ingår i lantbruksenhet&lt;br&gt;inom länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket och skatte-&lt;br&gt;myndigheten skall vidare pröva att&lt;br&gt;en tillämpning av förslag till före-&lt;br&gt;skrifter enligt 1 § andra—fjärde&lt;br&gt;styckena leder till basvärden som&lt;br&gt;svarar mot basvärdenivå enligt 5&lt;br&gt;kap. 2 §. Motsvarande prövning&lt;br&gt;görs av förslag till riktvärdekartor&lt;br&gt;för tomtmark och riktvärdetabeller&lt;br&gt;för småhus enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket och skatte-&lt;br&gt;myndigheten skall vidare pröva att&lt;br&gt;en tillämpning av förslag till före-&lt;br&gt;skrifter enligt 1 § andra— fjärde&lt;br&gt;styckena leder till basvärden som&lt;br&gt;svarar mot basvärdenivån enligt 5&lt;br&gt;kap. 2 § (provvärdering). Motsva-&lt;br&gt;rande prövning görs av förslag till&lt;br&gt;riktvärdekartor för tomtmark och&lt;br&gt;riktvärdetabeller för småhus enligt&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Provvärdering skall göras för&lt;br&gt;varje värdeområde och omfatta&lt;br&gt;det antal överlåtelser inom om-&lt;br&gt;rådet (provvärderingsobjekt) som&lt;br&gt;bedöms nödvändigt med hänsyn&lt;br&gt;till områdets karaktär. Om antalet&lt;br&gt;provvärderingsobjekt är för få&lt;br&gt;eller saknas inom ett värdeområ-&lt;br&gt;de, får provvärdering göras för en&lt;br&gt;grupp av värdeområden som då&lt;br&gt;tillsammans bildar ett provvärde-&lt;br&gt;ringsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer skall beslu-&lt;br&gt;ta närmare föreskrifter om indel-&lt;br&gt;ningen i provvärderingsområden.&lt;br&gt;Ett sådant beslut får inte överkla-&lt;br&gt;gas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1409.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senast den 1 september året före&lt;br&gt;det år då allmän fastighetstaxering&lt;br&gt;äger rum skall regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer besluta sådana föreskrif-&lt;br&gt;ter som avses i 7 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senast den 1 september året före&lt;br&gt;det år då allmän fastighetstaxering&lt;br&gt;äger rum skall regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer besluta sådana föreskrif-&lt;br&gt;ter som avses i 7 kap. 7 § och 19&lt;br&gt;kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndemän som avses i 8 § ut-&lt;br&gt;ses för tiden från och med den 1&lt;br&gt;juli det år, då allmän fastighets-&lt;br&gt;taxering äger rum av hyreshus-,&lt;br&gt;industri- och specialenheter, till&lt;br&gt;och med den 30 juni det år då så-&lt;br&gt;dan taxering sker nästa gång. En&lt;br&gt;nämndeman har dock rätt att avgå&lt;br&gt;efter tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värderingsteknisk ledamot i länsrätt förordnas av regeringen för tid&lt;br&gt;som sägs i första stycket. Avgår sådan person under den tid, för vilken&lt;br&gt;han har blivit utsedd, får regeringen förordna annan person för den tid&lt;br&gt;som återstår.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;21&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndemän som avses i 8 § ut-&lt;br&gt;ses för tiden från och med den 1&lt;br&gt;juli det år, då allmän fastighets-&lt;br&gt;taxering äger rum av hyreshus-,&lt;br&gt;industri-, elproduktions- och speci-&lt;br&gt;alenheter, till och med den 30 juni&lt;br&gt;det år då sådan taxering sker nästa&lt;br&gt;gång. En nämndeman har dock rätt&lt;br&gt;att avgå efter tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;fastighetstaxering år 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1193.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:477.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;br&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig för-&lt;br&gt;mögenhetsskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1997:323) om statlig förmögen-&lt;br&gt;hetsskatt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighet i Sverige tas upp till&lt;br&gt;taxeringsvärdet. Om fastigheten&lt;br&gt;innehas med tomträtt tas den upp&lt;br&gt;till den del av taxeringsvärdet som&lt;br&gt;avser byggnad. Innefattar detta&lt;br&gt;värde både värdet av byggnaden&lt;br&gt;och tillhörande tomt enligt 7 kap.&lt;br&gt;13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ fastighetstaxeringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1979:1152), avräknas den del av&lt;br&gt;värdet som avser tomten. Om taxe-&lt;br&gt;ringsvärde saknas vid beskatt-&lt;br&gt;ningsårets utgång anses fastighe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ten inte ha något värde. Har en&lt;br&gt;fastighets basvärde sänkts för taxe-&lt;br&gt;ringsåret vid särskild fastighets-&lt;br&gt;taxering enligt 16 kap. 2-5 §§ fas-&lt;br&gt;tighetstaxeringslagen, tas fastighe-&lt;br&gt;ten upp till det taxeringsvärde som&lt;br&gt;fastställts för taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighet utomlands tas upp till 75 procent av marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighet i Sverige tas upp till&lt;br&gt;taxeringsvärdet. Om fastigheten&lt;br&gt;innehas med tomträtt tas den upp&lt;br&gt;till den del av taxeringsvärdet som&lt;br&gt;avser byggnad. Om taxeringsvärde&lt;br&gt;saknas vid beskattningsårets ut-&lt;br&gt;gång anses fastigheten inte ha nå-&lt;br&gt;got värde. Har en fastighets bas-&lt;br&gt;värde sänkts för taxeringsåret vid&lt;br&gt;särskild fastighetstaxering enligt&lt;br&gt;16 kap. 2-5 §§ fastighetstaxerings-&lt;br&gt;lagen, tas fastigheten upp till det&lt;br&gt;taxeringsvärde som fastställts för&lt;br&gt;taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid 2002 - 2007 års taxeringar gäller följande. Om fastigheten in-&lt;br&gt;nehas med tomträtt och om den del av taxeringsvärdet som avser bygg-&lt;br&gt;naden innefattar värdet av både byggnaden och tillhörande tomt enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 7 kap. 13 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) i dess&lt;br&gt;lydelse intill den 1 juli 2001, avräknas den del av värdet som avser tom-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2001-03-22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Leif Thorsson,&lt;br&gt;regeringsrådet Rune Lavin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 8 mars 2001 (Finansdepartementet) har re-&lt;br&gt;geringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn&lt;br&gt;Eveline Nilsson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;/ 9 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sista stycket föreslås en bestämmelse enligt vilken regeringen eller&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer skall besluta närmare föreskrifter&lt;br&gt;om indelningen i provvärderingsområden. Formuleringen ger vid handen&lt;br&gt;att riksdagen skulle ålägga (”skall&amp;quot;’) regeringen att meddela verkställig-&lt;br&gt;hetsföreskrifter (”närmare föreskrifter”). I regeringsformen förutsätts att&lt;br&gt;regeringen själv avgör om den skall besluta dylika föreskrifter eller inte&lt;br&gt;(märk ordet ”får&amp;quot;’ i 8 kap. 13 § första stycket 1). Det finns inte något&lt;br&gt;grundlagsstöd för att riksdagen skulle ha rätt att beordra regeringen att&lt;br&gt;utnyttja sin möjlighet att meddela föreskrifter enligt 8 kap. regeringsfor-&lt;br&gt;men. Ordet ”skall” bör därför utmönstras ur texten. Den omständigheten&lt;br&gt;att &amp;quot;skall&amp;quot; används i andra liknande bestämmelser i fastighetstaxerings-&lt;br&gt;lagen gör inte förfarandet acceptabelt från konstitutionell synpunkt (se 7&lt;br&gt;kap. 7 §, 16 A kap. 7 § samt 34 kap. 1 och 2 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om verkställighet av lag redan&lt;br&gt;med stöd av 8 kap. 13 § första stycket 1 regeringsformen. Ett särskilt&lt;br&gt;bemyndigande i lag är därför i princip överflödigt. Den föreslagna be-&lt;br&gt;stämmelsen kan göras om till en informationsregel, vilket enklast torde&lt;br&gt;kunna ske på så sätt att om ordet ”skall” stryks ordet ”besluta” behålls&lt;br&gt;men i formen ”beslutar”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är allmänt känt att Riksskatteverket tidigare ansett sig ha stor frihet&lt;br&gt;att bestämma det materiella innehållet i verkställighetsföreskrifter till&lt;br&gt;fastighetstaxeringslagen (se Bergström i Skattenytt 1995 s. 424 ff. och&lt;br&gt;Strömberg, Normgivningsmakten enligt 1974 års regeringsform, 3 u.&lt;br&gt;1999, s. 138 ff.). Frågan om vissa föreskrifters grundlagsenlighet har&lt;br&gt;varit föremål för Regeringsrättens prövning (se rättsfallet RÅ85 1:5).&lt;br&gt;Lagrådet känner inte till vilket innehåll föreskrifterna i det nu aktuella&lt;br&gt;fallet är avsedda att få men förutsätter att de kommer att hålla sig inom&lt;br&gt;ramen för vad som kan beslutas medelst verkställighetsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om statlig förmögenhetsskatt Bilaga 5&lt;br&gt;Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F inansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 april 2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Thalén, Winberg, Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrot-&lt;br&gt;sky, Östros, Messing, Engqvist, Larsson, Wärnersson, Lejon, Lövdén,&lt;br&gt;Ringholm, Bodström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 2000/01:121 Vissa frågor inför den all-&lt;br&gt;männa fastighetstaxeringen år 2003, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 61246, Stockholm 2001&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:SkU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2001-04-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2001-04-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2001-04-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2001-05-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 14:27:16</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GO03121</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:19:32</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 14:27:16</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2000/01:SkU25</uppgift>
<ref_dok_id>GO01SkU25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa skattefrågor inför fastighetstaxeringen 2003, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:121&lt;br/&gt;
Vissa frågor inför den allmänna fastighetstaxeringen år 2003, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Sk33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:121 Vissa frågor inför den allmänna fastighetstaxeringen år 2003, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:121&lt;br/&gt;
Vissa frågor inför den allmänna fastighetstaxeringen år 2003, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Sk34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:121 Vissa frågor inför den allmänna fastighetstaxeringen år 2003, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:121&lt;br/&gt;
Vissa frågor inför den allmänna fastighetstaxeringen år 2003, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Sk35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:121 Vissa frågor inför den allmänna fastighetstaxeringen år 2003, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:121&lt;br/&gt;
Vissa frågor inför den allmänna fastighetstaxeringen år 2003, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Sk36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:121 Vissa frågor inför den allmänna fastighetstaxeringen år 2003, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:121&lt;br/&gt;
Vissa frågor inför den allmänna fastighetstaxeringen år 2003, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Sk37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:121 Vissa frågor inför den allmänna fastighetstaxeringen år 2003, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl Fredrik Graf m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:121&lt;br/&gt;
Vissa frågor inför den allmänna fastighetstaxeringen år 2003, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Sk33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:121 Vissa frågor inför den allmänna fastighetstaxeringen år 2003, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl Fredrik Graf m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl-Erik Skårman (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:121&lt;br/&gt;
Vissa frågor inför den allmänna fastighetstaxeringen år 2003, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Sk34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:121 Vissa frågor inför den allmänna fastighetstaxeringen år 2003, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl-Erik Skårman (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Mats Odell m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:121&lt;br/&gt;
Vissa frågor inför den allmänna fastighetstaxeringen år 2003, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Sk36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:121 Vissa frågor inför den allmänna fastighetstaxeringen år 2003, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Mats Odell m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rolf Kenneryd m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:121&lt;br/&gt;
Vissa frågor inför den allmänna fastighetstaxeringen år 2003, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Sk37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:121 Vissa frågor inför den allmänna fastighetstaxeringen år 2003, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rolf Kenneryd m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Staffan Werme och Yvonne Ångström (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:121&lt;br/&gt;
Vissa frågor inför den allmänna fastighetstaxeringen år 2003, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GO02Sk35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:121 Vissa frågor inför den allmänna fastighetstaxeringen år 2003, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Staffan Werme och Yvonne Ångström (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>