2245842GO031152000/01115propproppropProposition 2000/01:115PropositionPropositionUtbildningsdepartementet11502001-04-05 00:00:002025-12-19 14:07:202001-01-01 00:00:00Asylsökande barns skolgång m.m.digitaliseradhtmlskarvenhttps://data.riksdagen.se/dokument/GO03115/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GO03115https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GO03115
<h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition</h1>
<h1>2000/01:115</h1>
<h2>Asylsökande barns skolgång m.m.</h2>
<p>Prop.</p>
<p>2000/01:115</p>
<p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p>
<p>Stockholm den 5 april 2001</p>
<p>Göran Persson</p>
<p>Ingegerd Wärnersson</p>
<p>(Utbildningsdepartementet)</p>
<h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2>
<p>I propositionen läggs förslag som innebär att asylsökande barn och barn<br>som beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd med stöd av 2 kap. 4 a §<br>utlännningslagen (s.k. massflyktingar) får tillgång till utbildning inom<br>det offentliga skolväsendet, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg på<br>i huvudsak samma villkor som gäller för barn som är bosatta i Sverige.<br>Detsamma gäller barn som av andra skäl ansökt om uppehållstillstånd i<br>Sverige och getts rätt att vistas här medan ansökan prövas.</p>
<p>Rätten till utbildning inom grundskolan och motsvarande skolformer<br>bör inte medföra någon skolplikt. Dessa barn bör tas emot i det offentliga<br>skolväsendet så snart det är lämpligt med hänsyn till barnets personliga<br>förhållanden. Mottagandet bör dock ske senast en månad efter barnets<br>ankomst till Sverige. Rätten till gymnasieutbildning bör gälla om<br>studierna påbörjas före 18 års ålder.</p>
<p>1 propositionen föreslås en ändring i skollagen (1985:1100) som<br>innebär att regeringen får möjlighet att i förordning meddela föreskrifter<br>även om mottagande i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg av barn<br>som inte räknas som bosatta i Sverige. Därmed får regeringen ett<br>bemyndigande att - för barn som inte räknas som bosatta i landet -<br>föreskriva om såväl förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som<br>utbildning inom det offentliga skolväsendet. Regeringen avser att med<br>stöd av detta bemyndigande meddela föreskrifter om asylsökande barns<br>rätt till förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och utbildning inom det<br>offentliga skolväsendet.</p>
<p>Den statliga ersättningen till kommuner för kostnader avseende<br>undervisning i grundskolan för asylsökande barn m.fl. höjs. Samma<br>ersättning bör lämnas för undervisning i skolformer motsvarande<br>grundskolan. En statlig ersättning till kommuner införs för allmän<br>förskola för barn i åldern 4-5 år. En statlig ersättning till kommuner<br>införs också avseende förskoleklass för dessa barn. Vidare införs en</p>
<p>1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 115</p>
<p>ersättning till kommuner avseende gymnasieutbildning för asylsökande<br>ungdomar m.fl.</p>
<p>Om en fristående skola tar emot en elev som omfattas av förslaget bör<br>bidrag från kommunen till den fristående skolan lämnas med samma<br>belopp som lämnas i statlig ersättning till en kommun. Därför föreslås<br>ändringar i skollagen som innebär att det klart framgår att bidrag för<br>sådana elever lämnas enligt särskilda bestämmelser.</p>
<p>Prop. 2000/01:115</p>
<h2>Innehållsförteckning</h2>
<p>Prop. 2000/01:115</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut.................................................................4</p>
<p>2 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100).........................5</p>
<p>3 Ärendet och dess beredning..............................................................9</p>
<p>4 Gällande rätt......................................................................................9</p>
<p>4.1 Utlänningslagstiftning m.m................................................9</p>
<p>4.2 Skolförfattningar...............................................................11</p>
<p>4.3 Barnkonventionen.............................................................13</p>
<p>5 Mottagande av asylsökande barn....................................................14</p>
<p>6 Tillgång till utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 16</p>
<p>7 Statlig ersättning.............................................................................23</p>
<p>8 Ekonomiska konsekvenser..............................................................25</p>
<p>9 Författningskommentar...................................................................26</p>
<p>Bilaga 1 Remissammanställning av promemorian Förskola, skola och</p>
<p>skolbarnsomsorg för asylsökande barn (Ds 2000:26)........27</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 april 2001...........33</p>
<p>Rättsdatablad...........................................................................................34</p>
<p>1* Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 115</p>
<p>Prop. 2000/01:115</p>
<h2>1 Förslag till riksdagsbeslut</h2>
<p>Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om<br>ändring i skollagen (1985:1100).</p>
<p>Prop. 2000/01:115</p>
<h2>2 Förslag till lag om ändring i skollagen<br>(1985:1100)</h2>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1985:1100)<sup>1</sup> att 1 kap. 1 §,<br>2 b kap. 10 b och 10 c §§, 9 kap. 6,6 a, 8 a och 8 c §§ samt 15 kap. 5 §<br>skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<h4>1 kap.</h4>
<p>1 §</p>
<p>För barn och ungdomar anordnar det allmänna utbildning i form av<br>förskoleklass, grundskola och gymnasieskola samt vissa motsvarande<br>skolformer, nämligen särskola, specialskola och sameskola.</p>
<p>Förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan, särskolan,<br>specialskolan och sameskolan bildar det offentliga skolväsendet för barn<br>och ungdom. Dessutom finns särskilda utbildningsformer som anordnas<br>av det allmänna för dem som till följd av sjukdom eller av annat skäl inte<br>kan delta i skolarbetet inom det offentliga skolväsendet.</p>
<p>Det allmänna anordnar också Det allmänna anordnar också</p>
<p>pedagogisk verksamhet i form av<br>förskoleverksamhet och</p>
<p>skolbarnsomsorg. För dessa<br>verksamheter gäller i denna lag<br>endast bestämmelserna i 2 a kap.</p>
<p>pedagogisk verksamhet i form av<br>förskoleverksamhet och</p>
<p>skolbarnsomsorg. För dessa<br>verksamheter gäller i denna lag<br>endast bestämmelserna i 2 a kap.<br>och 15 kap. 5 §.</p>
<h4>2 b kap.</h4>
<p>10 b f</p>
<p>Hemkommunen skall till en fristående skola som motsvarar<br>grundskolan lämna bidrag för vaije elev som deltar i utbildningen.<br>Bidraget skall bestämmas med hänsyn till skolans åtagande och elevens<br>behov efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av<br>resurser till den egna förskoleklassen.</p>
<p>Kommunen är dock inte skyldig att lämna bidrag för den del av<br>verksamheten som överstiger 15 timmar i veckan eller 525 timmar om<br>året eller för elev som tas emot före höstterminen det år eleven fyller sex<br>år. Har en elev ett omfattande behov av särskilt stöd, är kommunen inte<br>skyldig att lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande<br>organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.</p>
<p>Om bidraget avser en<br>asylsökande elev eller en annan<br>elev som vistas i Sverige under<br>liknande omständigheter, skall<br>kommunen i stället för vad som</p>
<p><sup>1</sup> Lagen omtryckt 1997:1212.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1999:321.<br></p>
<p>anges i första stycket betala det Prop. 2000/01:115<br>belopp som regeringen har<br>föreskrivit.</p>
<p>10 c §<sup>3</sup></p>
<p>Hemkommunen skall till en fristående skola som motsvarar särskolan<br>lämna bidrag for varje elev som deltar i utbildningen. Om skolan inte<br>kommer överens om annat med elevernas hemkommuner, skall<br>kommunerna betala det belopp som regeringen beslutat.</p>
<p>Om bidraget avser en<br>asylsökande elev eller en annan<br>elev som vistas i Sverige under<br>liknande omständigheter, skall<br>kommunen i stället för vad som<br>anges i första stycket betala det<br>belopp som regeringen har<br>föreskrivit.</p>
<h4>9 kap.</h4>
<p>6§</p>
<p>En godkänd fristående skola som motsvarar grundskolan skall av<br>Statens skolverk förklaras berättigad till sådant bidrag som avses i tredje<br>stycket. Förklaring skall dock inte lämnas, om skolans verksamhet skulle<br>innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där<br>skolan är belägen eller skolan tar ut avgifter i strid med 7 §.</p>
<p>För att en nystartad skola skall ha rätt till bidrag gäller att skolan har<br>ansökt om att bli godkänd före den 1 april kalenderåret innan skolan<br>startar. Motsvarande gäller, om en skola har godkänts för utbildning för<br>vissa årskurser och ansöker om att bli godkänd för ytterligare årskurser.</p>
<p>För varje elev som genomgår utbildning motsvarande den som ges i<br>grundskolan lämnas bidrag av hemkommunen. Bidraget skall bestämmas<br>med hänsyn till skolans åtagande och elevens behov efter samma grunder<br>som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna<br>grundskolorna. Om en elev har ett omfattande behov av särskilt stöd, är<br>kommunen inte skyldig att lämna bidrag för det särskilda stödet, om<br>betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för<br>kommunen.</p>
<p>Vad som sägs i första-tredje<br>styckena gäller inte de fristående<br>skolor för vilka regeringen har<br>beslutat om statsbidrag genom<br>särskilda föreskrifter eller andra<br>särskilda beslut och inte heller<br>skolor, för vilka huvudmannen<br>skriftligen har avstått från<br>medelstilldelning. Kommunens<br>skyldighet enligt tredje stycket<br>gäller inte, om statsbidrag lämnas<br>för en utlandssvensk elevs</p>
<p>Vad som sägs i första-tredje<br>styckena gäller inte de fristående<br>skolor för vilka regeringen har<br>beslutat om statsbidrag genom<br>särskilda föreskrifter eller andra<br>särskilda beslut och inte heller<br>skolor, för vilka huvudmannen<br>skriftligen har avstått från<br>medelstilldelning. Kommunens<br>skyldighet enligt tredje stycket<br>gäller inte, om statsbidrag lämnas<br>för en utlandssvensk elevs</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1999:321.</p>
<p>utbildning.</p>
<p>utbildning. Om bidraget avser en<br>asylsökande elev eller en annan<br>elev som vistas i Sverige under<br>liknande omständigheter, skall<br>kommunen i stället för vad som<br>anges i tredje stycket betala det<br>belopp som regeringen har<br>föreskrivit.</p>
<p>Prop. 2000/01:115</p>
<p>6 a§</p>
<p>En godkänd fristående skola som motsvarar särskolan skall av Statens<br>skolverk förklaras berättigad till sådant bidrag som avses i tredje stycket.<br>Förklaring skall dock inte lämnas, om skolans verksamhet skulle<br>innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där<br>skolan är belägen eller skolan tar ut elevavgifter som strider mot 7 §.</p>
<p>För att en nystartad skola skall ha rätt till bidrag gäller att skolan har<br>ansökt om att bli godkänd före den 1 april kalenderåret innan skolan<br>startar. Motsvarande gäller, om en skola har godkänts för utbildning för<br>vissa årskurser och ansöker om att bli godkänd för ytterligare årskurser.</p>
<p>Om den fristående skolan inte kommer överens om annat med<br>elevernas hemkommuner, skall dessa erlägga det belopp som regeringen<br>beslutat.</p>
<p>Om bidraget avser en<br>asylsökande elev eller en annan<br>elev som vistas i Sverige under<br>liknande omständigheter, skall<br>kommunen i stället för vad som<br>anges i tredje stycket betala det<br>belopp som regeringen har<br>föreskrivit.</p>
<p>8a§</p>
<p>För varje elev som genomgår sådan utbildning som avses i 8 § lämnas<br>bidrag av hemkommunen. Kommunens skyldighet gäller endast<br>utbildning för sådana elever som hemkommunen var skyldig att erbjuda<br>gymnasieutbildning vid den tidpunkt då utbildningen började.</p>
<p>Kommunens skyldighet att lämna bidrag till skolan gäller inte, om<br>statsbidrag lämnas för en utlandssvensk elevs utbildning.</p>
<p>Om den fristående skolan inte kommer överens om annat med<br>elevernas hemkommuner, skall dessa erlägga det belopp som regeringen<br>eller den myndighet som regeringen bestämt har föreskrivit.</p>
<p>Om bidraget avser en<br>asylsökande elev eller en annan<br>elev som vistas i Sverige under<br>liknande omständigheter, skall<br>kommunen i stället för vad som<br>anges i tredje stycket betala det<br>belopp som regeringen har<br>föreskrivit särskilt.</p>
<p>Prop. 2000/01:115</p>
<p>8c§</p>
<p>För varje elev som genomgår sådan utbildning som avses i 8 b §<br>lämnas bidrag av hemkommunen. Kommunens skyldighet gäller endast<br>utbildning tor sådana elever som hemkommunen var skyldig att erbjuda<br>utbildning i gymnasiesärskolan vid den tidpunkt då utbildningen började.</p>
<p>Om den fristående skolan inte kommer överens om annat med<br>elevernas hemkommuner, skall dessa betala det belopp som regeringen<br>beslutat.</p>
<p>Om bidraget avser en<br>asylsökande elev eller en annan<br>elev som vistas i Sverige under<br>liknande omständigheter, skall<br>kommunen i stället for vad som<br>anges i andra stycket betala det<br>belopp som regeringen har<br>föreskrivit.</p>
<h4>15 kap.</h4>
<p>1 fråga om mottagande i det<br>offentliga skolväsendet av elever<br>som inte räknas som bosatta i riket<br>gäller föreskrifter som meddelas<br>av regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer.</p>
<p>5§</p>
<p>Regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer får<br>meddela föreskrifter om<br>mottagande i det offentliga<br>skolväsendet av elever som inte<br>räknas som bosatta i Sverige.<br>Detsamma gäller mottagande av<br>barn i förskoleverksamhet och<br>skolbarnsomsorg.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.</p>
<p>Prop. 2000/01:115</p>
<h2>3 Ärendet och dess beredning</h2>
<p>I november 1999 gav regeringen en särskild arbetsgrupp inom<br>Utbildningsdepartementet i uppdrag att utreda frågor kring asylsökande<br>barns skolgång m.m. I uppdraget skulle bl.a. konsekvenserna av att<br>asylsökande barn erbjuds förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och<br>förskoleklass belysas och redovisas. Vidare ingick i uppdraget att utreda<br>konsekvenserna av att asylsökande barn ges samma rätt till grundskola<br>och gymnasieskola (och motsvarande skolformer) som barn bosatta i<br>Sverige. Med hänvisning till socialförsäkringsutskottets tillkännagivande<br>vid behandlingen av regeringens skrivelse 1998/99:9 Migration och<br>asylpolitik (bet. 1998/99:SfU5) ingick i uppdraget även att göra en<br>kartläggning av hur många asylsökande barn och ungdomar som i dag<br>utnyttjar den till buds stående undervisningen samt vad som i<br>resurshänseende krävs för att de skall kunna tillgodogöra sig gymnasial<br>undervisning. Även orsakerna till att utbildningen inte utnyttjas skulle<br>analyseras.</p>
<p>Gruppens arbete redovisades den 3 maj 2000 i<br>departementspromemorian Förskola, skola och skolbarnsomsorg för<br>asylsökande barn (Ds 2000:26). Promemorian har remissbehandlats. En<br>förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av<br>remissyttrandena finns i bilaga 1.</p>
<p>Förslagen i denna proposition har utformats i samarbete med<br>Miljöpartiet och Vänsterpartiet.</p>
<h2>4 Gällande rätt</h2>
<h3>4.1 Utlänningslagstiftning m.m.</h3>
<h4>Uppehållstillstånd och asyl</h4>
<p>En utlänning som vistas i Sverige mer än tre månader skall i princip ha<br>uppehållstillstånd (1 kap. 4 § utlänningslagen [1989:529], UtlL).<br>Uppehållstillstånd innebär enligt 2 kap. 2 § UtlL tillstånd att resa in i och<br>vistas i Sverige under viss tid (tidsbegränsat uppehållstillstånd) eller utan<br>tidsbegränsning (permanent uppehållstillstånd).</p>
<p>I 3 kap. UtlL ges bestämmelser om skyddsbehövande. En utlänning<br>som är flykting eller skyddsbehövande i övrigt har rätt till<br>uppehållstillstånd, utom i vissa särskilt angivna undantagsfall. Med asyl<br>avses uppehållstillstånd som beviljas en utlänning därför att han är<br>flykting (3 kap. 1 § UtlL). Som flykting betraktas en utlänning som<br>befinner sig utanför det land, som han är medborgare i, därför att han<br>känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin ras, nationalitet,<br></p>
<p>tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på grund av sin religiösa eller Prop. 2000/01:115<br>politiska uppfattning, och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte<br>vill begagna sig av detta lands skydd (3 kap. 2 § UtlL). Med asylsökande<br>avses således en person som ansöker om sådant uppehållstillstånd.</p>
<p>Utöver flyktingar finns skyddsbehövande i övrigt som i annat fall<br>lämnat det land, som han eller hon är medborgare i, t.ex. därför att denne<br>känner välgrundad fruktan för att straffas med döden eller att utsättas för<br>tortyr, på grund av väpnad konflikt behöver skydd eller på grund av sitt<br>kön eller homosexualitet känner välgrundad fruktan för förföljelse<br>(3 kap. 3 § UtlL). När en person som skall betraktas som</p>
<p>skyddsbehövande i övrigt ansöker om uppehållstillstånd skall ansökan<br>handläggas som en asylansökan.</p>
<p>För utlänningar i en massflyktsituation finns särskilda bestämmelser.<br>Regeringen får enligt 2 kap. 4 a § UtlL i fråga om en viss grupp av<br>utlänningar meddela föreskrifter om att den som söker uppehållstillstånd<br>med stöd av 3 kap. samma lag och som bedöms ha ett tillfälligt behov av<br>skydd här i landet får ges ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Sådant<br>uppehållstillstånd far beviljas för en sammanlagd tid av högst två år. Om<br>ett program för att förbereda återvändandet har inletts innan dess, får<br>uppehållstillståndet förlängas med högst två år. Sådana föreskrifter har<br>hittills meddelats vid ett tillfälle, nämligen i samband med<br>krigshändelserna i provinsen Kosovo i Förbundsrepubliken Jugoslavien.</p>
<p>1 lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) ges<br>bestämmelser om sysselsättning för och bistånd till asylsökande<br>utlänningar m.fl. Lagen omfattar enligt 1 § första stycket 1 asylsökande<br>enligt 3 kap. 2 eller 3 § UtlL, enligt 1 § första stycket 2 utlänningar i en<br>massflyktsituation enligt 2 kap. 4 a § UtlL och enligt 1 § första stycket 3<br>utlänningar som ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och av särskilda<br>skäl medgetts rätt att vistas här medan ansökan prövas. De utlänningar<br>som omfattas av bestämmelserna i LMA är inte folkbokförda i Sverige<br>och har inte rätt till de skilda förmåner som de som betraktas som bosatta<br>i Sverige har.</p>
<h4>Folkbokföring</h4>
<p>Enligt skollagen (1985:1100) gäller som huvudregel ett krav på att ett<br>barn skall vara bosatt i Sverige för att ha tillgång till förskoleverksamhet,<br>skolbarnsomsorg, och utbildning inom det offentliga skolväsendet för<br>barn och ungdom. Med begreppet bosatt bör enligt förarbetena till<br>skollagen (prop. 1985/86:10 s. 81) avses barn som enligt (numera)<br>folkbokföringslagen (1991:481) rätteligen skall vara folkbokförda här.</p>
<p>Som huvudregel gäller att den som efter inflyttning kan antas under sin<br>normala livsföring komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila i<br>landet under minst ett år skall folkbokföras där han är att anse som bosatt<br>(3 § folkbokföringslagen).</p>
<p>För utlänningar finns dock undantag från denna huvudregel. En<br>utlänning som är skyldig att ha uppehållstillstånd skall inte folkbokföras<br>om han saknar sådant tillstånd. Som skäl för detta undantag anfördes i<br>motiven till folkbokföringslagen (prop. 1990/91:153 s. 91) att många skäl<br>talar mot att en utlänning vars rätt att stanna i landet ännu inte avgjorts<br></p>
<p>10</p>
<p>blir registrerad som bosatt här. Exempelvis kan det faktum att en person Prop. 2000/01:115<br>folkbokförs komma att uppfattas, både av honom själv och av andra, som<br>ett bevis på att han godkänts som invandrare.</p>
<h3>4.2 Skolförfattningar</h3>
<p>Som nämnts i avsnitt 4.1 gäller som huvudregel ett krav på att ett barn<br>skall räknas som bosatt i Sverige för att ha tillgång till<br>förskoleverksamhet, utbildning inom det offentliga skolväsendet för barn<br>och ungdom samt skolbarnsomsorg. Med begreppet bosatt avses den som<br>är folkbokförd i landet. Även den som inte är folkbokförd i Sverige men<br>som kan härleda en rätt till barnomsorg eller utbildning från EG-rätten är<br>att betrakta som bosatt i landet.</p>
<h4>Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och förskoleklass</h4>
<p>Varje kommun svarar för att barn som är bosatta i Sverige och som<br>stadigvarande vistas i kommunen erbjuds förskoleverksamhet och<br>skolbarnsomsorg (2 a kap. 1 § skollagen). En motsvarande bestämmelse<br>finns för förskoleklassen (2 b kap. 2 § skollagen). Förskoleverksamhet<br>och skolbarnsomsorg skall tillhandahållas i den omfattning det behövs<br>med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets eget<br>behov (2 a kap. 6 § skollagen).</p>
<h4>Grundskola och motsvarande skolformer</h4>
<p>Barn som är bosatta i landet har skolplikt enligt bestämmelserna i 3 kap.<br>skollagen. Skolplikten motsvaras av en rätt att få utbildning inom det<br>offentliga skolväsendet för barn och ungdom (3 kap. 1 § skollagen). Av<br>2 kap. 21 § regeringsformen framgår att alla barn som omfattas av den<br>allmänna skolplikten har rätt att kostnadsfritt erhålla grundläggande<br>utbildning i allmän skola.</p>
<p>Barn skall fullgöra skolplikten i grundskolan, särskolan eller<br>specialskolan. Skolplikten får också fullgöras enligt vad som föreskrivs i<br>8-10 kap. skollagen, dvs. i sameskolan, fristående skolor eller särskilda<br>utbildningsformer (3 kap. 2 § skollagen).</p>
<p>Av 3 kap. 3 § skollagen följer att barn i allmänhet skall tas emot i<br>grundskolan. Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans<br>kunskapsmål därför att de är utvecklingsstörda skall tas emot i särskolan.<br>Barn som inte kan gå i grundskolan eller särskolan därför att de är döva<br>eller hörselskadade skall tas emot i specialskolan.</p>
<h4>Undervisning av asylsökande barn</h4>
<p>I 15 kap. 5 § skollagen anges att det i fråga om mottagande i det<br>offentliga skolväsendet av elever som inte räknas som bosatta i riket<br>gäller föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som<br>regeringen bestämmer.</p>
<p>11</p>
<p>Regeringen har använt sig av möjligheten att meddela föreskrifter om<br>mottagande i grundskolan av asylsökande barn. 1 6 kap. 2 § första stycket<br>grundskoleförordningen (1994:1194) har regeringen föreskrivit följande.<br>Barn som vistas i Sverige i avvaktan på beslut i ett ärende om<br>uppehållstillstånd eller under liknande omständigheter och som skulle<br>fullgöra sin skolplikt i grundskolan, om de var bosatta i landet, skall tas<br>emot i grundskolan i den kommun där de vistas. De skall tas emot så<br>snart skolgång är lämplig för dem med hänsyn till deras personliga<br>förhållanden.</p>
<p>1 förordningen (SKOLFS 1993:21) om undervisning av asylsökande<br>barn har regeringen föreskrivit särskilt om detta. Förordningen innebär<br>att asylsökande barn under det första läsåret skall få undervisning i och<br>på sitt modersmål samt i svenska som andraspråk, matematik och<br>orienteringsämnen under sammanlagt minst 15 schemalagda<br>veckotimmar. Efter det första läsåret skall en successiv ökning ske av<br>antalet ämnen och veckotimmar. Asylsökande barn som vistas på cn<br>mottagningsenhet får dock ges undervisning i svenska som andraspråk,<br>matematik och orienteringsämnen under sammanlagt minst 10<br>schemalagda veckotimmar. Undervisningen bör inledas inom tre veckor<br>efter barnets ankomst till Sverige och får pågå i denna mindre omfattning<br>högst tre månader. Utöver den nu nämnda undervisningen skall det också<br>anordnas undervisning i skapande verksamhet och idrott under<br>sammanlagt minst 5 schemalagda veckotimmar. Migrationsverket får<br>efter samråd med kommunen svara för den undervisningen.</p>
<p>Av 28 a § förordningen (1990:927) om statlig ersättning för<br>llyktingmottagande m.m. framgår att en kommun har rätt till ersättning<br>för kostnader avseende grundskoleundervisning för barn till utlänningar<br>som avses i 1 § första stycket 1 och 2 samt 8 § andra och tredje styckena<br>lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Ersättning får för<br>närvarande betalas med högst 42 800 kronor per barn och år för barn som<br>vistas på cn mottagningsenhet eller i cn kommun. Ersättningen skall<br>reduceras med beloppet för kostnaden för den skolverksamhet som en<br>mottagningsenhet själv ansvarar för och som anordnas enligt<br>förordningen om undervisning av asylsökande barn. Migrationsverket far<br>efter särskild prövning betala ersättning för extra kostnader för elever<br>med särskilt behov av stöd och för andra extraordinära kostnader för<br>skolverksamhet.</p>
<h4>Gymnasieskola och gymnasiesärskola</h4>
<p>Rätten till gymnasieutbildning gäller endast ungdomar som är bosatta i<br>landet om inte regeringen föreskriver annat (5 kap. 1 § tredje stycket<br>skollagen). Regeringen har i 11 kap. gymnasieförordningen (1992:394)<br>meddelat föreskrifter om mottagande i gymnasieskolan av elever som<br>inte är bosatta i landet. Utländska sökande som kommer från andra<br>länder än de nordiska och som inte är bosatta i Sverige får tas emot i mån<br>av plats, under förutsättning att de har erforderlig grundutbildning och att<br>de hör till rätt ålderskategori.</p>
<p>Prop. 2000/01:1 15</p>
<p>12</p>
<h3>4.3</h3>
<h3>Barnkonventionen</h3>
<p>Prop. 2000/01:115</p>
<p>Sverige ratificerade FN:s konvention om barnets rättigheter -<br>barnkonventionen - efter beslut i riksdagen i juni 1990. Genom<br>ratificeringen har Sverige påtagit sig en folkrättslig förpliktelse att följa<br>konventionens bestämmelser.</p>
<p>Barnkonventionen sätter barnets mänskliga rättigheter, intressen och<br>behov i centrum. Den genomsyras av tanken att barn skall respekteras.<br>Genomgående är också tanken att samhällets insatser skall utgå från vad<br>som är bäst för barnet. Konventionen omfattar alla barn under 18 år, om<br>inte barnet blivit myndigt tidigare enligt den lag som gäller för barnet.</p>
<p>Barnkonventionen innehåller olika slags rättigheter. Det är dels fråga<br>om rättigheter som kan hänföras till kategorin medborgerliga och<br>politiska rättigheter, dels ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.<br>Därutöver tar konventionen särskild hänsyn till barnets utsatthet och<br>sårbarhet vilket kommer till uttryck i rättigheter som syftar till att ge<br>barnet skydd mot övergrepp och utnyttjande. De olika rättigheterna har<br>delvis olika karaktär. De medborgerliga och politiska rättigheterna skall<br>förverkligas av alla stater oavsett utvecklingsnivå. Förverkligandet av de<br>ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna är beroende av den<br>enskilda statens resurser.</p>
<p>I artikel 2 slås fast att konventionsstatema skall respektera och<br>tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i<br>konventionen utan åtskillnad av något slag. Vidare anges att<br>konventionsstatema skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa<br>att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på<br>grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning,<br>verksamhet, uttryckta åsikter eller tro.</p>
<p>Artikel 3 innebär att vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa<br>komma i främsta rummet.</p>
<p>Genom artikel 4 förbinder sig konventionsstatema att vidta alla<br>lämpliga åtgärder, bl.a. lagstiftningsåtgärder, för att genomföra de<br>rättigheter som erkänns i konventionen. Av artikeln framgår att när det<br>gäller ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter skall<br>utgångspunkten vara att åtgärderna skall vidtas med utnyttjande till det<br>yttersta av statens tillgängliga resurser.</p>
<p>Artikel 22 fastslår konventionsstatemas skyldigheter när det gäller<br>flyktingbarn. Av punkt 1 framgår att med flyktingbarn avses både sådana<br>barn som söker flyktingstatus och sådana som anses som flyktingar enligt<br>tillämplig internationell eller nationell rätt och tillämpliga förfaranden.<br>Konventionsstatemas åliggande består i att vidta lämpliga åtgärder för att<br>säkerställa att flyktingbarn erhåller lämpligt skydd och humanitärt<br>bistånd vid åtnjutandet av de rättigheter i konventionen som är<br>tillämpliga när det gäller dessa barn.</p>
<p>Särskilda bestämmelser om rätt till barnomsorg och utbildning finns<br>bl.a. i artiklarna 18 och 28.</p>
<p>Av artikel 18 framgår bl.a. att konventionsstatema skall vidta alla<br>lämpliga åtgärder för att säkerställa att ett bam till förvärvsarbetande<br>föräldrar har rätt att åtnjuta den barnomsorg som barnet är berättigat till.</p>
<p>13</p>
<p>Barnets rätt till utbildning behandlas i artikel 28. I punkt l erkänner Prop. 2000/01:115<br>konventionsstatema denna rätt. 1 syfte att gradvis förverkliga denna rätt<br>och på grundval av lika möjligheter skall konventionsstatema särskilt</p>
<p>a) göra grundutbildning obligatorisk och kostnadsfritt tillgänglig för<br>alla</p>
<p>b) uppmuntra utvecklingen av olika former av undervisning som följer<br>efter grundutbildningen, innefattande såväl allmän utbildning som<br>yrkesutbildning, göra dessa tillgängliga och åtkomliga för varje bam<br>samt vidta lämpliga åtgärder såsom införande av kostnadsfri utbildning<br>och ekonomiskt stöd vid behov</p>
<p>c) göra högre utbildning tillgänglig för alla på grundval av förmåga<br>genom varje lämpligt medel</p>
<p>d) göra studierådgivning och yrkesorientering tillgänglig och åtkomlig<br>för alla barn</p>
<p>e) vidta åtgärder för att uppmuntra regelbunden närvaro i skolan och<br>minska antalet studieavbrott.</p>
<h4>Barnkommittén</h4>
<p>Bamkommittén, vars uppdrag var att göra en översyn av hur svensk<br>lagstiftning och praxis förhöll sig till bestämmelserna i<br>barnkonventionen, konstaterade i sitt betänkande Barnets bästa i främsta<br>rummet (SOU 1997:116) att svensk lagstiftning i huvudsak stämmer<br>överens med de åtaganden Sverige gjort genom ratificeringen av<br>konventionen. De justeringar som behöver göras är av mindre<br>omfattning. Vad som däremot är angeläget enligt kommittén är att<br>bestämmelserna verkligen tillämpas och att konventionen genomförs på<br>alla nivåer i samhället, såväl centralt som regionalt och lokalt.</p>
<p>När det gäller barnomsorg pekade kommittén på att även asylsökande i<br>vissa fall kan vara förvärvsarbetande och att barn till asylsökande<br>därigenom bör erbjudas barnomsorg. Kommittén konstaterade vidare att<br>det svenska utbildningsväsendets regelverk inom skolans område i allt<br>väsentligt återspeglar barnkonventionens bestämmelser och anda.<br>Skollagens bestämmelser om att grundutbildning skall vara kostnadsfri<br>och tillgänglig för alla omfattar dock endast bam som är bosatta i landet.<br>Därmed utesluts asylsökande bam och bam som av annat skäl ansöker<br>om uppehållstillstånd. Kommittén framförde att asylsökande barn och<br>ungdomar liksom de som söker uppehållstillstånd av andra skäl skall ha<br>samma rätt till utbildning som bam bosatta i Sverige. Denna rätt skall<br>gälla all utbildning. Detta bör, enligt kommittén, gälla alla bam som<br>befinner sig inom landet. Kommittén föreslog därför att bestämmelserna<br>om rätt till utbildning för dessa barn och ungdomar ändras så att de får<br>samma rätt till utbildning som barn som är bosatta i Sverige.</p>
<h2>5 Mottagande av asylsökande barn</h2>
<p>De uppgifter som lämnas i detta avsnitt avser dels personer som sökt<br>uppehållstillstånd enligt 3 kap. 2 och 3 §§ UtlL, dels utlänningar som<br>beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av cn<br></p>
<p>massflyktsituation enligt 2 kap. 4 a § UtlL, dvs. personer som omfattas Prop. 2000/01:115<br>av 1 § första stycket 1 och 2 LMA.</p>
<p>Dessa personer registreras av Migrationsverket och kan antingen<br>ordna bostad på egen hand, s.k. eget boende, eller bo på ett av<br>Migrationsverkets mottagningscenter. Personer som väljer att ordna sitt<br>boende på egen hand bor oftast hos släktingar eller vänner. Vad avser<br>barn som kommer ensamma till Sverige bor huvuddelen av dessa bam,<br>efter socialnämndens medgivande, hos släktingar. De kan även bo på<br>Migrationsverkets särskilda anläggningar for ungdomar.</p>
<p>Den 1 mars 2001 fanns 20 445 personer registrerade i<br>mottagandesystemet. Av dessa bodde 46 procent på anläggningar och 54<br>procent i eget boende. Andelen bam i åldern 0-20 år av de inskrivna var<br>35 procent. Andelen kvinnor var 41 procent och andelen män 59 procent.<br>Den genomsnittliga vistelsetiden för personer registrerade i<br>mottagandesystemet var den 1 mars 2001 ca 418 dagar. Regeringen<br>beräknar antalet asylsökande till 15 500 år 2001 och till 13 500 under<br>vart och ett av de närmaste åren.</p>
<p>I nedanstående tabell visas antalet barn och ungdomar i<br>mottagandesystemet den 1 mars 2001 fördelade på åldersgrupper.</p>
<p>Tabell 1</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Ålder</p></td><td>
<p>0-3 år</p></td><td>
<p>4-5 år</p></td><td>
<p>6 år</p></td><td>
<p>7-15 år</p></td><td>
<p>16-18</p>
<p>år</p></td><td>
<p>19-20<br>år</p></td><td>
<p>Summa</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal</p></td><td>
<p>1 580</p></td><td>
<p>807</p></td><td>
<p>422</p></td><td>
<p>2 815</p></td><td>
<p>811</p></td><td>
<p>784</p></td><td>
<p>7219</p></td></tr>
</table>
<p>För bam i förskoleåldern som bor på någon av Migrationsverkets<br>anläggningar anordnas s.k. familj ebaserad verksamhet. Bam som bor i<br>eget boende kan delta i av kommunen anordnad öppen förskola. I vissa<br>fall tas bam även emot i den kommunala förskolan. En enkät som<br>genomfördes av Migrationsverket i början av 2000 visade att ungefar<br>hälften av barnen i sexårsåldem går i förskoleklass i kommunal regi.<br>Migrationsverket ersätter kommunerna ekonomiskt för dessa platser efter<br>överenskommelser i avtal mellan verket och de berörda kommunerna.<br>Övriga barn deltar antingen i Migrationsverkets familjebaserade<br>verksamhet, eller inte i någon verksamhet alls. Det är framför allt barnen<br>i eget boende som står utanför verksamheterna.</p>
<p>Bam i grundskoleåldern får undervisning genom kommunens försorg.<br>Migrationsverket ersätter kommunerna för kostnader i samband med<br>undervisningen enligt förordningen (1990:927) om statlig ersättning för<br>flyktingmottagande m.m. Ersättningen uppgår för närvarande till högst<br>42 800 kronor per bam och år. Det förekommer även att bam i behov av<br>särskilt stöd erbjuds plats inom grundsärskolan. Ersättningen till<br>kommunerna är i sådana fall densamma som för bam i grundskolan, men<br>Migrationsverket kan stödja kommunen ekonomiskt genom att t.ex.<br>anställa assistenter till barnet. Specialskolemyndigheten har rätt att<br>besluta om mottagande av aktuella bam i specialskolan. Det förekommer<br>att bam tas emot i dessa skolor.</p>
<p>Ungdomar i gymnasieåldern erbjuds gymnasieersättande verksamhet<br>av Migrationsverket. Många av de ungdomar som bedöms klara och vill<br>få undervisning erbjuds undervisning i gymnasieskola. Migrationsverket<br></p>
<p>15</p>
<p>sluter avtal med den aktuella kommunen om den ekonomiska Prop. 2000/01:115<br>ersättningen för dessa platser. När en sådan lösning inte är möjlig<br>upphandlar Migrationsverket motsvarande utbildning av någon annan<br>utbildningsanordnare. F.nligt uppgift från Migrationsverket deltar de<br>flesta ungdomarna i gymnasieåldern, cirka 70 procent, i utbildning.</p>
<p>Övriga ungdomar erbjuds sysselsättning inom ramen för<br>Migrationsverkets organiserade verksamhet, något som verket är skyldigt<br>att erbjuda alla aktuella vuxna och ungdomar över 16 år. För dem som<br>utan giltigt skäl vägrar delta i den organiserade verksamheten skall<br>dagersättningen reduceras. Detsamma gäller för den som håller sig undan<br>så att asylutredningen försvåras eller så att beslut om avvisning eller<br>utvisning inte kan verkställas. Skälen till alt de förväntas delta i<br>organiserad verksamhet är dels att det är viktigt att motverka<br>passivisering, dels att aktiviteterna bör ge värdefulla erfarenheter oavsett<br>om man får tillstånd att stanna i Sverige eller inte.</p>
<p>1 1 § första stycket 3 LMA behandlas även en tredje grupp, nämligen<br>personer som har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och av särskilda<br>skäl medgetts stanna här medan ansökan prövas. Denna grupp består<br>främst av barn som har familjeanknytning till någon i Sverige. De har rätt<br>till undervisning men kommunerna har inte någon rätt till ersättning för<br>detta. Normalt handlar det om en mindre grupp barn varje år. Enligt<br>uppgift från Migrationsverket består gruppen för närvarande av ca 40<br>barn och ungdomar i åldern 6-20 år.</p>
<h2>6 Tillgång till utbildning, förskoleverksamhet<br>och skolbarnsomsorg</h2>
<p>Regeringens förslag: Skollagen (1985:1100) skall ändras så att<br>regeringen i förordning kan meddela föreskrifter även om mottagande<br>i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg av barn som inte räknas<br>som bosatta i Sverige.</p>
<p>Regeringens bedömning: De bam som omfattas av 1 § första<br>stycket 1-3 lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. bör<br>ha tillgång till utbildning inom det offentliga skolväsendet för barn<br>och ungdom samt förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg på i<br>huvudsak samma villkor som gäller för bam som är bosatta i Sverige.<br>Rätten till utbildning inom grundskolan och motsvarande skolformer<br>bör inte medföra någon skolplikt. Dessa barn bör tas emot i det<br>offentliga skolväsendet så snart det är lämpligt med hänsyn till barnets<br>personliga förhållanden. Mottagandet bör dock ske senast en månad<br>efter barnets ankomst till Sverige. Rätten till gymnasieutbildning bör<br>gälla om studierna påbörjas före 18 års ålder.</p>
<p>Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med<br>regeringens förslag och bedömning.</p>
<p>Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser är positiva till förslaget<br>att ge aktuella bam tillgång till förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och<br></p>
<p>16</p>
<p>utbildning på lika villkor som bam som är bosatta i Sverige. Rädda Prop. 2000/01:115<br>Barnen och Svenska Flyktingrådet anser att också de bam vars<br>asylansökan avslagits och som fortfarande vistas i Sverige som ”gömda”<br>bam skall omfattas av rätten till utbildning. Några remissinstanser bl.a.<br>Integrationsverket, Lärarnas Riksförbund och Friskolornas Riksförbund<br>anser att också fristående förskolor och skolor skall omfattas av förslaget.</p>
<p>Några instanser anser att rätten till utbildning skall medföra skolplikt,<br>däribland Markaryds kommun som anser att samhället behöver det<br>maktmedel som skolplikten innebär för att kunna stötta och hjälpa barnet.<br>Vissa remissinstanser tillstyrker att erbjudandet om gymnasieutbildning<br>gäller om studierna påbörjas före 18 års ålder. Andra, t.ex. Helsingborgs<br>och Södertälje kommuner och Ombudsmannen mot etnisk diskriminering,<br>anser att ungdomar skall ha rätt att börja gymnasieskolan t.o.m. det första<br>kalenderhalvåret det år de fyller 20 år. Flera kommuner anser, av<br>ekonomiska och administrativa skäl, att en månad är för kort tid för<br>kommunen för att förbereda mottagandet.</p>
<h4>Skälen för regeringens förslag och bedömning</h4>
<p>Allmänna utgångspunkter</p>
<p>Bam och ungdomar som ensamma eller tillsammans med sina föräldrar<br>har lämnat sitt hemland har samma grundläggande behov av omvårdnad<br>och skydd, av kontinuitet i relation till sina föräldrar och respekt för sin<br>integritet som andra bam. Men det faktum att de har lämnat eller flytt<br>från sitt hemland, och ännu inte vet om de far möjlighet att rota sig här,<br>innebär att dessa bam i många avseenden befinner sig i en svårare<br>situation än andra. I regeringens skrivelse (1999/2000:137) Bam - här<br>och nu lämnar regeringen en redogörelse för bampolitiken i Sverige med<br>utgångspunkt i barnkonventionen. Att uppmärksamma de bam som av<br>olika skäl har ett särskilt behov av skydd och stöd, t.ex. asylsökande<br>bam, är en viktig uppgift för regeringens fortsatta politik. Ett led i<br>regeringens reformarbete för att förbättra dessa barns situation är att<br>stärka rätten till utbildning.</p>
<p>Sverige har genom ratificeringen av barnkonventionen åtagit sig att<br>vidta alla lämpliga åtgärder för att genomföra intentionerna i<br>konventionen och se till att barnets rättigheter enligt konventionen inte<br>kränks. Konventionens bestämmelser omfattar även bam som vistas<br>inom en konventionsstats gränser i avvaktan på ett beslut om<br>uppehållstillstånd. En tillämpning av artiklarna 2, 22 och 28 innebär bl.a.<br>att staterna skall tillhandahålla kostnadsfri grundutbildning till<br>flyktingbarn och successivt tillhandahålla utbildning utöver<br>grundutbildning. För Sveriges del innebär det att dessa bam skall ha<br>samma rätt till grundutbildning och gymnasieutbildning som svenska<br>bam.</p>
<p>Svensk lagstiftning stämmer i huvudsak överens med de åtaganden<br>Sverige gjort genom ratificeringen av konventionen. Vissa förändringar<br>behöver dock göras såvitt gäller rätten till utbildning, förskoleverksamhet<br>och skolbarnsomsorg.</p>
<p>17</p>
<p>Rätt till utbildning</p>
<p>Asylsökande bam har enligt nuvarande bestämmelser samma rätt till<br>grundskoleutbildning som barn bosatta i Sverige. Någon skyldighet för<br>kommunerna att erbjuda aktuella bam förskoleverksamhet och<br>skolbarnsomsorg eller att anvisa plats i förskoleklass finns dock inte.<br>Barnen har inte heller någon rätt till utbildning inom den obligatoriska<br>särskolan, specialskolan eller sameskolan. Detsamma gäller utbildning<br>inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.</p>
<p>Regeringen anser att bam som sökt uppehållstillstånd i Sverige med<br>stöd av 3 kap. 2 och 3 §§ UtlL och bam som har beviljats tidsbegränsat<br>uppehållstillstånd med stöd av 2 kap. 4 a § UtlL (s.k. massflyktingar) bör<br>ha samma rätt till utbildning som bam bosatta i Sverige. Detsamma bör<br>gälla barn som av andra skäl ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och<br>getts rätt att vistas här medan ansökan prövas.</p>
<p>Utbildning är en grundläggande förutsättning för att de bam och<br>ungdomar som kommer till Sverige på ett bra sätt skall kunna integreras i<br>det svenska samhället. Även om de inte lår uppehållstillstånd här är<br>utbildning under tiden de vistas i Sverige av stor betydelse för dem när<br>de återvänder till hemlandet.</p>
<p>En individuell bedömning utifrån barnets bästa måste göras i varje<br>särskilt fall. Bam som kommer till Sverige från andra länder har mycket<br>skiftande kunskaper, erfarenheter och behov. Vissa bam kommer från<br>tidigare välfungerande skolor i hemlandet medan andra aldrig haft<br>möjlighet att gå i skolan. Innehållet och uppläggningen av<br>skolverksamheten måste därför utformas utifrån en bedömning av varje<br>enskilt bams behov och förutsättningar. För vissa bam är kanske<br>skolgången ett stöd för att finna en struktur i tillvaron medan andra<br>kanske inte orkar delta i undervisning lika många timmar som andra<br>bam. UNHCR understryker vikten av ett flexibelt mottagande för att<br>barnen lättare skall kunna tillgodogöra sig utbildning i det nya landet.<br>Enligt regeringens mening kan en bedömning av barnets bästa i praktiken<br>innebära att de här barnens undervisning tidsmässigt anpassas till barnets<br>behov. Någon begränsning i bestämmelserna som styr rätten till<br>utbildning skall dock inte finnas.</p>
<p>Regeringens förslag innebär att berörda ungdomar, i likhet med<br>ungdomar bosatta i Sverige, far tillgång till gymnasial utbildning.<br>Sannolikt är det fa av dessa ungdomar som uppfyller behörighetskraven<br>för nationella program och specialutformade program i gymnasieskolan.<br>I de allra flesta fall är det utbildning inom det individuella programmet<br>som blir aktuell. Inom det individuella programmet finns unika<br>möjligheter att möta elevers olika behov och förutsättningar. Detta skulle<br>innebära att ungdomarna inom ramen för sin individuella studieplan även<br>skulle kunna studera kurser på de nationella programmen eller få<br>arbetslivspraktik.</p>
<p>Rätten till utbildning bör gälla all utbildning inom det offentliga<br>skolväsendet för barn och ungdom. Ett bam, och dennes föräldrar, kan<br>dock vända sig till en fristående skola för att där få motsvarande<br>utbildning. Enligt regeringens mening har den kommunala skolan oftast<br>större möjligheter att ge asylsökande barn stöd och hjälp från bl.a.<br>skolpsykolog, kurator, talpedagog och skolhälsovårdens personal. Dessa<br></p>
<p>Prop. 2000/01:115</p>
<p>18</p>
<p>stödresurser är oftast begränsade i de fristående skolorna. Den Prop. 2000/01:115<br>kommunala skolan kan också ofta erbjuda modersmålsundervisning inom<br>många olika språk. Något hinder mot att dessa bam får utbildning i en<br>fristående skola föreligger dock inte.</p>
<p>Rätten till utbildning bör inte gälla bam som hålls gömda infor<br>verkställighet av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut. En kommun far<br>dock enligt gällande bestämmelser såväl i grundskolan som i<br>gymnasieskolan ta emot en elev som inte räknas som bosatt i Sverige.<br>Om en elev har skrivits in i grundskolan eller gymnasieskolan innan<br>beslut i frågan om uppehållstillstånd har lämnats, finns det heller inte<br>någon skyldighet för en skola att anmäla att eleven går i den skolan.</p>
<p>Ingen skolplikt</p>
<p>Det är endast bam som är bosatta i landet som har skolplikt. Skolplikten<br>motsvaras av en rätt att få utbildning inom det offentliga skolväsendet för<br>bam och ungdom. Som bosatt i landet räknas normalt den som rätteligen<br>skall vara folkbokförd här. De bam det här är fråga om är inte<br>folkbokförda i Sverige. Det är inte rimligt att ålägga dessa bam, och<br>deras föräldrar, en sådan plikt innan något beslut har fattats om att de alls<br>får stanna här i landet.</p>
<p>För asylsökande barn m.fl. bör därför rätten till utbildning vara ett<br>erbjudande om utbildning som inte medför skolplikt. Nästan alla dessa<br>bam i grundskoleåldern tar redan i dag del av undervisningen i<br>grundskolan. Där så inte sker har kommunen en viktig uppgift att<br>uppmuntra föräldrarna att låta barnen gå i skolan. Skolan bör också i<br>dialog med föräldrarna uppmuntra till regelbunden närvaro i skolan.<br>Vidare har kommunen en skyldighet att följa upp skolgången. Det är<br>också viktigt, vilket Socialstyrelsen framhåller, att kommunen informerar<br>föräldrarna om att erbjudandet om skolgång inte medför att barnet<br>garanteras uppehållstillstånd.</p>
<p>Rätt till gymnasieutbildning upp till 18 års ålder</p>
<p>Barnkonventionen omfattar bam upp till 18 år. Regeringen anser därför<br>att rätten till gymnasieutbildning bör gälla om studierna påbörjas före 18<br>års ålder. Självfallet får dock en kommun även erbjuda ungdomar som<br>fyllt 18 år gymnasieutbildning. Dessa ungdomar erbjuds också<br>sysselsättning inom ramen för Migrationsverkets organiserade<br>verksamhet. Enligt studiestödslagen (1999:1395) lämnas studiestöd<br>endast till studerande som är svenska medborgare eller bosatta i Sverige<br>huvudsakligen i annat syfte än att genomgå utbildning här. Även i<br>studiestödshänseende betraktas den som folkbokförd i landet som bosatt<br>här. Asylsökande bam och ungdomar är alltså inte bosatta i Sverige och<br>har därför inte rätt till studiestöd. De har dock enligt LMA rätt till bistånd<br>för sin dagliga livsföring (dagersättning) om de saknar medel.</p>
<p>19</p>
<p>Mottagande i skolan</p>
<p>Prop. 2000/01:115</p>
<p>Barnen bör erbjudas undervisning så snart det är lämpligt för dem med<br>hänsyn till deras personliga förhållanden. Mottagandet bör dock ske<br>senast en månad efter barnets ankomst till Sverige. Enligt regeringen är<br>en månad en rimlig tid såväl med tanke på det enskilda barnets behov<br>som kommunens möjligheter att ta emot eleven. Den kommun där barnet<br>vistas bör svara för att utbildningen kommer till stånd.</p>
<p>Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg</p>
<p>Regeringen anser att de barn som har sökt uppehållstillstånd i Sverige<br>med stöd av 3 kap. 2 och 3 §§ UtlL samt barn som har beviljats<br>tidsbegränsat uppehållstillstånd med stöd av 2 kap. 4 a § UtlL bör<br>erbjudas förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg på samma villkor som<br>bam bosatta i Sverige. Detsamma bör gälla bam som av andra skäl<br>ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och getts rätt att vistas här medan<br>ansökan prövas. Detta innebär att om föräldrarna förvärvsarbetar eller<br>studerar eller om barnet har ett eget behov skall barn i åldern 1-6 år<br>erbjudas förskoleverksamhet (dvs. förskola eller familjedaghem) och<br>barn i åldern 6-12 år erbjudas skolbarnsomsorg (dvs. fritidshem eller<br>familjedaghem).</p>
<p>Asylsökande bam befinner sig i många avseenden i en svår situation.<br>De har skilts från släktingar och vänner utan att veta om de någonsin<br>kommer att mötas igen. De har lämnat det språk de delade med sin<br>omgivning, det språk de lärde sig forstå och förklara omvärlden med.<br>Vissa bam har upplevt våld av olika slag. De har behov av kontinuitet<br>och trygghet. Den svenska förskolan kan bidra till att ge barnen detta.<br>Asylsökande bam skall således, precis som i Sverige bosatta bam, efter<br>en individuell prövning, kunna få förskoleverksamhet och<br>skolbarnsomsorg utifrån sitt eget behov, dvs. oberoende av föräldrarnas<br>sysselsättning. För denna grupp bam är det särskilt angeläget att det kan<br>ske utan onödigt dröjsmål. Det ankommer i normalfallet på<br>vårdnadshavaren att anmäla behov av plats inom förskoleverksamhet<br>eller skolbarnsomsorg. För gruppen asylsökande är det därför av stor vikt<br>att Migrationsverket tidigt informerar om vilka möjligheter som finns<br>samt är behjälpliga med nödvändiga kontakter.</p>
<p>Av skollagen framgår vidare att bam som av fysiska, psykiska eller<br>andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall anvisas plats i<br>förskola eller fritidshem om inte barnets behov av sådant stöd tillgodoses<br>på något annat sätt. Kommunen skall genom uppsökande verksamhet ta<br>reda på vilka barn som behöver anvisas plats, verka för att barnen<br>utnyttjar den anvisade platsen och informera föräldrarna om<br>verksamheten och syftet med denna.</p>
<p>Enligt riksdagens beslut med anledning av propositionen om maxtaxa<br>och allmän förskola m.m. (prop. 1999/2000:129, bet. 2000/0l:UbU5,<br>rskr. 2000/01:46) kommer allmän förskola för bam i åldern 4-5 år att<br>införas fr.o.m. den 1 januari 2003. Syftet med reformen är att erbjuda alla<br>bam i denna åldersgrupp pedagogisk stimulans och gruppgemenskap och<br>därmed förbättra barnens möjligheter till lärande och utveckling. Enligt<br></p>
<p>20</p>
<p>regeringens bedömning bör den allmänna förskolan även erbjudas nu Prop. 2000/01:115<br>aktuella bam i åldem 4-5 år.</p>
<p>Reformen om maxtaxa och allmän förskola omfattar även en rätt för<br>bam till bl.a. arbetslösa föräldrar att få tillgång till förskoleverksamhet<br>under tre timmar om dagen eller 15 timmar i veckan. Personer som sökt<br>uppehållstillstånd med stöd av 3 kap. 2 och 3 §§ UtlL (flyktingar och<br>skyddsbehövande i övrigt) har under vissa förutsättningar rätt att arbeta i<br>landet. Det torde dock endast i undantagsfall bli aktuellt att betrakta<br>asylsökande som arbetssökande och att de därmed står till arbets-<br>marknadens förfogande.</p>
<p>Avsikten med att låta barnet få del av förskolan är inte i första hand att<br>påbörja en integrationsprocess, utan att stärka barnet i den situation det<br>befinner sig i här och nu utifrån barnets bästa. Förskolans stöd åt barn<br>och föräldrar kan innebära att familjens förutsättningar väsentligt<br>förbättras vilket inte minst för barnen innebär att de är bättre rustade att<br>möta framtiden såväl i Sverige som i hemlandet.</p>
<p>Migrationsverket hänvisar till att man på många ställen i landet har<br>byggt upp en verksamhet som komplement till och ersättning för<br>motsvarande kommunal verksamhet. Verket anser att samtliga bam skall<br>ha rätt till förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg och att det borde<br>kunna avgöras i samverkan mellan kommunen och Migrationsverket<br>vilken verksamhet som är bäst för varje bam.</p>
<p>Enligt regeringen bör den familjebaserade bamverksamhet som bedrivs<br>vid Migrationsverkets anläggningar få fortsätta även om det införs en<br>skyldighet för kommunen att anordna förskoleverksamhet. Den utgör ett<br>viktigt komplement till kommunens verksamhet. De allmänna råd för<br>öppen förskola som Statens skolverk på regeringens uppdrag utfärdat bör<br>utgöra riktlinjer också för Migrationsverkets bamverksamhet.<br>Socialförsäkringsutskottet har vid behandling av budgetpropositionen för<br>2001, utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar framfört att<br>Migrationsverkets organiserade verksamhet för asylsökande bam skall<br>hålla samma standard som den allmänna förskolan (bet. 2001/01 :SfU2).<br>Regeringen avser att ge Migrationsverket i uppdrag att i samverkan med<br>Skolverket redovisa hur kvaliteten i Migrationsverkets familjebaserade<br>bamverksamhet kan förbättras, i vilken omfattning asylsökande bam tas<br>emot i kommunens förskola och vilka insatser som görs för att stödja<br>barnen samt i vilken omfattning dessa bams behov tillgodoses på något<br>annat sätt.</p>
<p>Förskolans och skolans roll</p>
<p>Den svenska skolan och förskolan kan ge berörda bam möjlighet till<br>social kontakt med andra bam och vuxna och genom pedagogisk<br>verksamhet stimulans till personlig trygghet och utveckling. Vidare kan<br>personalen i förskolan och skolan ge föräldrarna stöd i föräldrarollen, att<br>avlasta dem under perioder av kris och sviktande ork och förmåga.<br>Genom att ta väl hand om bamen kan de också ge föräldrarna och<br>därmed hela familjen andrum. Personalen i förskolan och skolan blir ofta<br>de första svenskar som flyktingfamiljerna kommer nära och lär känna.<br>Senare års erfarenhet av stora flyktingströmmar har inneburit att</p>
<p>21<br></p>
<p>kunskaperna om flyktingbarns behov samt förskolans och skolans Prop. 2000/01:115<br>möjligheter att möta dessa är goda.</p>
<p>Författningsreglering</p>
<p>Enligt 8 kap. 5 § regeringsformen skall föreskrifter om kommunernas<br>befogenheter och om deras åligganden meddelas genom lag. Av 8 kap.</p>
<p>7 § regeringsformen följer att riksdagen i lag kan bemyndiga regeringen<br>att föreskriva om bl.a. ”undervisning och utbildning”. Detta får anses<br>omfatta även förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, som numera<br>regleras i skollagen.</p>
<p>Enligt 15 kap. 5 § skollagen får regeringen eller den myndighet som<br>regeringen bestämmer meddela föreskrifter om mottagande i det<br>offentliga skolväsendet av elever som inte räknas som bosatta i riket. I<br>det offentliga skolväsendet ingår inte förskoleverksamhet och<br>skolbarnsomsorg. 15 kap. 5 § skollagen bör därför ändras så att den även<br>omfattar mottagande av barn i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.<br>Därmed får regeringen ett bemyndigande att - för bam som inte räknas<br>som bosatta i landet - föreskriva om såväl förskoleverksamhet och<br>skolbarnsomsorg som utbildning inom det offentliga skolväsendet.</p>
<p>Regeringen avser att med stöd av det nämnda bemyndigandet i<br>särskilda föreskrifter ange att barn som ansöker om asyl eller skydd i<br>Sverige enligt 3 kap. UtlL och bam som har beviljats uppehållstillstånd<br>med stöd av 2 kap. 4 a § UtlL skall ha tillgång till förskoleverksamhet,<br>skolbarnsomsorg och utbildning inom det offentliga skolväsendet för<br>bam och ungdom på i huvudsak samma villkor som bam som är bosatta i<br>Sverige. Föreskrifterna bör också omfatta bam som av andra skäl ansökt<br>om uppehållstillstånd i Sverige och getts rätt att vistas här medan<br>ansökan prövas. Föreskrifterna bör finnas i en särskild förordning. Enligt<br>regeringens mening bör hela det regelverk som är tillämpligt på i Sverige<br>bosatta barn även bli tillämpligt på dessa bam, med undantag av vad som<br>särskilt anges i förordningen. Därmed innefattas samma persongrupper<br>som avses i 1 § första stycket 1-3 lagen (1994:137) om mottagande av<br>asylsökande m.fl. Dessutom bör bam som omfattas av 8 § andra och<br>tredje stycket LMA omfattas av föreskrifterna.</p>
<p>Ändringarna i skollagen bör träda i kraft den 1 januari 2002. Den del<br>av reformen som avser allmän förskola för bam i åldern 4-5 år blir dock,<br>liksom för andra bam, aktuell först från och med den 1 januari 2003.</p>
<p>22</p>
<h2>Statlig ersättning</h2>
<p>Prop. 2000/01:115</p>
<p>Regeringens förslag: De bestämmelser i skollagen (1985:1100) som<br>reglerar en kommuns skyldighet att för en elevs utbildning i en<br>fristående skola lämna bidrag till den fristående skolan skall ändras.<br>Av bestämmelserna skall framgå att bidragsbeloppet för bam och<br>ungdomar som omfattas av förslaget under avsnitt 6 skall vara<br>detsamma som det belopp som kommunen kan få i statlig ersättning<br>för en sådan elev.</p>
<p>Regeringens bedömning: Den statliga ersättningen till<br>kommunerna för kostnader avseende undervisning i grundskolan för<br>asylsökande bam m.fl. bör höjas. Samma ersättning bör lämnas för<br>undervisning i skolformer motsvarande grundskolan. En statlig<br>ersättning till kommuner avseende allmän förskola för asylsökande<br>bam m.fl. i åldern 4-5 år bör införas. En ersättning till kommuner<br>avseende förskoleklass för dessa bam bör också införas. Vidare bör en<br>ersättning till kommuner avseende gymnasieutbildning för<br>asylsökande ungdomar m.fl. införas.</p>
<p>Arbetsgruppens förslag: Stämmer i huvudsak överens med<br>regeringens bedömning. Arbetsgruppen lämnar i promemorian inget<br>förslag om nivån för den kommunala ersättningen till kommuner för<br>anordnande av allmän förskola för bam i åldern 4-5 år eftersom denna<br>reform då inte var beslutad av riksdagen. Arbetsgruppen lämnar heller<br>inte något förslag om ersättning till fristående skolor.</p>
<p>Remissinstanserna: Ett antal remissinstanser, framför allt kommuner,<br>framför synpunkter på ersättningsbeloppens nivå. Svenska<br>Kommunförbundet anser att kostnadsersättningen inte skall baseras på<br>marginalkostnadsresonemang utan skall utges med beaktande av<br>kommunernas totala kostnader för verksamheten. Ett flertal av<br>remissinstanserna har påpekat att förslaget saknar finansiering för<br>asylsökande bam i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.<br>Migrationsverket framhåller att det klart bör framgå av förordningstexten<br>vilka kostnader som schablonbeloppet skall täcka. Migrationsverket<br>anser även att frågan om finansiering av förskoleverksamhet och<br>skolbarnsomsorg för barnen inte är tillräckligt utredd. Statskontoret<br>tillstyrker arbetsgruppens förslag om att ersättningen till kommunerna<br>skall baseras på ett marginalkostnadsresonemang. Friskolornas<br>Riksförbund anser att det inte kan vara problematiskt att involvera de<br>fristående skolorna och föreskriva att den statliga ersättningen som skulle<br>gått till mottagande kommun, i stället går till den fristående skola som<br>föräldern valt att låta sitt bam gå i.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag och bedömning: I dag utgår<br>ersättning till kommuner för kostnader för grundskoleundervisning i<br>enlighet med förordningen (1990:927) om statlig ersättning för<br>flyktingmottagande m.m. Detta bör gälla även fortsättningsvis.<br>Föreskrifterna bör kompletteras med bestämmelser om ersättning till<br>kommuner för kostnader för utbildning i andra skolformer.</p>
<p>Regeringen anser att den statliga ersättningen till kommunerna för<br>kostnader avseende undervisning i grundskolan för asylsökande bam</p>
<p>23</p>
<p>m.fl. från och med den 1 januari 2002 bör höjas till 46 600 kronor per Prop. 2000/01:115<br>barn och år. Samma ersättning bör lämnas för undervisning i skolformer<br>motsvarande grundskolan. En ersättning till kommuner avseende<br>förskoleklass för dessa bam bör införas med 23 800 kronor per barn och<br>år. Vidare bör en ersättning till kommuner avseende gymnasieutbildning<br>för asylsökande ungdomar m.fl. införas med 53 000 kronor per person<br>och år. Migrationsverket har möjlighet att enligt ovan nämnda förordning<br>efter särskild prövning lämna ersättning till en kommun för elever med<br>särskilt behov av stöd och för andra extraordinära kostnader. Detta bör<br>gälla även i fortsättningen, t.ex. för bam i särskolan. De angivna<br>beloppen bör gälla för ett år. För bam som tas emot i förskola eller skola<br>under del av ett år bör motsvarande avdrag göras på ersättningsbeloppet.<br>Enligt de nuvarande bestämmelserna om ersättning för kostnader för<br>grundskoleundervisning lämnas den statliga ersättningen i form av ett<br>högsta ersättningsbelopp. Regeringen anser att det högsta<br>ersättningsbeloppet bör omvandlas till en schablonersättning, eftersom<br>kommunen nu far det totala ansvaret. Regeringen anser vidare att en<br>statlig ersättning till kommuner avseende allmän förskola för<br>asylsökande bam m.fl. i åldern 4-5 år bör införas från och med den 1<br>januari 2003. Denna ersättning bör för detta år uppgå till 30 000 kronor<br>per bam och år.</p>
<p>Förslaget innebär en utökning av det kommunala ansvaret att erbjuda<br>förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och utbildning. Kommunerna<br>kommer att kompenseras för statligt beslutade åtgärder som riktas mot<br>den kommunala verksamheten. Regeringen grundar sina bedömningar<br>om schablonersättningar på marginalkostnadsberäkningar. Antalet<br>asylsökande barn och ungdomar m.fl. utgör en relativt liten grupp av det<br>totala antalet bam i skolan och kan därmed förväntas medföra endast<br>mindre volymökningar som beräknas inrymmas inom befintliga lokaler.<br>De föreslagna schablonbeloppen förväntas täcka de totala kostnaderna<br>med undantag av kostnader för skollokaler.</p>
<p>Om en fristående skola tar emot en asylsökande elev, eller en elev som<br>vistas i Sverige under liknande omständigheter, bör kommunens<br>skyldighet att till den fristående skolan lämna bidrag för eleven avse<br>samma belopp som kommunen får i statlig ersättning enligt förordningen<br>om statligt flyktingmottagande m.m. Det innebär att det för dessa elever<br>bör gälla andra bidragsregler än de som nu finns i skollagen. Skollagen<br>bör därför ändras så att det klart framgår att det bidragsbelopp en<br>kommun i ett sådant fall är skyldig att lämna till en fristående skola, skall<br>vara det som regeringen har föreskrivit i nämnda förordning.</p>
<p>Ett flertal av remissinstanserna påpekar i sina remissvar att reformen<br>kommer att leda till ökade kostnader för kommunerna till följd av att de<br>skall erbjuda förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg till de aktuella<br>barnen på samma villkor som barn som är bosatta i landet, dvs. om<br>föräldrarna förvärvsarbetar eller studerar eller om barnet har ett eget<br>behov av verksamheten. I de fall 1-3-åringar tas emot i den kommunala<br>förskolan kan en kommun liksom tidigare fa ersättning för detta inom<br>ramen för Migrationsverkets mottagandeverksamhet. I beräkningarna har<br>hänsyn tagits till att ett visst antal bam i åldern 1-3 år kommer att gå i<br>den kommunala förskolan och att kommunen kan få ersättning för detta<br>efter överenskommelse med Migrationsverket. Vad avser den allmänna<br></p>
<p>24</p>
<p>förskolan bedömer regeringen att även asylsökande bam kommer att Prop. 2000/01:115<br>delta i denna och att en statlig ersättning till kommunerna därför bör<br>lämnas för denna verksamhet.</p>
<p>Migrationsverket har erhållit en resursförstärkning för att kunna höja<br>kvaliteten i den familjebaserade bamverksamheten.</p>
<h2>8 Ekonomiska konsekvenser</h2>
<p>Denna reform, givet aktuella prognoser för antalet asylsökande, beräknas<br>öka de statliga kostnaderna för mottagande av asylsökande m.fl. med ca<br>40 miljoner kronor fr.o.m. 2002 och ca 50 miljoner kronor fr.o.m. 2003.1<br>2001 års ekonomiska vårproposition har medel för den föreslagna<br>reformen beräknats under utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar.</p>
<p>25</p>
<p>Prop. 2000/01:115</p>
<h2>9 Författningskommentar</h2>
<p>Förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100)</p>
<h4>1 kap.</h4>
<p>1 §</p>
<p>1 denna inledande paragraf i skollagen anges vilka utbildningsformer och<br>vilken annan verksamhet som regleras i skollagen. Ändringen i tredje<br>stycket innebär att för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg gäller,<br>förutom bestämmelserna i 2 a kap., även bestämmelserna i 15 kap. 5 §<br>skollagen.</p>
<h4>2 b kap.</h4>
<p>10 b och 10 c §§</p>
<p>I dessa paragrafer införs bestämmelser som innebär att det belopp cn<br>kommun skall betala i bidrag till en fristående skola för en asylsökande<br>elev som genomgår utbildning i förskoleklass i en sådan skola, skall vara<br>detsamma som det belopp som kommunen kan få i statlig ersättning för<br>en sådan elev. En asylsökande elev omfattas av 1 § första stycket 1 lagen<br>(1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). För en sådan<br>elev lämnas statsbidrag enligt särskilda bestämmelser. Detsamma gäller<br>elever som inte är asylsökande, men som vistas i Sverige under liknande<br>omständigheter. Med detta avses elever som omfattas av 1 § första<br>stycket 2 eller 3 alternativt 8 § andra eller tredje stycket LMA.</p>
<h4>9 kap.</h4>
<p>6,6 a , 8 a och 8 c §§</p>
<p>I dessa paragrafer införs bestämmelser som innebär att det belopp en<br>kommun skall betala i bidrag till en fristående skola för cn asylsökande<br>elev som genomgår utbildning i en sådan skola, skall vara detsamma som<br>det belopp som kommunen kan fö i statlig ersättning för en sådan elev.<br>En asylsökande elev omfattas av 1 § första stycket 1 lagen (1994:137)<br>om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). För en sådan elev lämnas<br>statsbidrag enligt särskilda bestämmelser. Detsamma gäller elever som<br>inte är asylsökande, men som vistas i Sverige under liknande<br>omständigheter. Med detta avses elever som omfattas av 1 § första<br>stycket 2 eller 3 alternativt 8 § andra eller tredje stycket LMA.</p>
<h4>15 kap.</h4>
<p>5§</p>
<p>Genom paragrafen har regeringen eller den myndighet som regeringen<br>bestämmer ett bemyndigande att meddela föreskrifter om mottagande i<br>det offentliga skolväsendet av elever som inte räknas som bosatta i<br>landet. Ändringen innebär att bemyndigandet att meddela föreskrifter<br>utsträcks till att omfatta även mottagande av bam i förskoleverksamhet<br>och skolbarnsomsorg.</p>
<p>26</p>
<h2>Remissammanställning av promemorian Förskola,<br>skola och skolbarnsomsorg för asylsökande barn<br>(Ds 2000:26)</h2>
<p>Prop. 2000/01:115</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>Av de totalt 56 remissinstanserna har 47 inkommit med yttrande. Av<br>dessa har 2 valt att inte yttra sig i förslagen.</p>
<p>Remissyttranden har inkommit från Statskontoret, Migrationsverket,<br>Utlänningsnämnden, Socialstyrelsen, Barnombudsmannen (BO),<br>Riksrevisionsverket (RRV), Statens skolverk, Statens institut för<br>handikappfrågor i skolan (SIH), Skolväsendets överklagandenämnd,<br>Malmö högskola (lärarutbildningen), Ungdomsstyrelsen,<br>Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Integrationsverket,<br>Botkyrka kommun, Gullspångs kommun, Göteborgs kommun,<br>Hallstahammars kommun, Helsingborgs kommun, Hultsfreds kommun,<br>Jönköpings kommun, Karlskrona kommun, Karlstads kommun, Laxå<br>kommun, Malmö kommun, Markaryds kommun, Norrköpings kommun,<br>Stockholms kommun, Sundsvalls kommun, Södertälje kommun,<br>Trollhättans kommun, Töreboda kommun, Umeå kommun, Upplands<br>Väsby kommun, Ånge kommun, Örebro kommun, Svenska<br>Kommunförbundet, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF),<br>Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens<br>Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers Centralorganisation<br>(SACO), Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund (LR), Skolledarna,<br>Friskolomas Riksförbund, Rädda Barnens Riksförbund, United Nations<br>High Commissioner For Refugees (UNHCR) samt Svenska<br>flyktingrådet.</p>
<h3>Allmänna synpunkter</h3>
<p>Samtliga remissinstanser är positiva till utredningens grundansats, att<br>asylsökande barn och bam som har beviljats tidsbegränsat<br>uppehållstillstånd skall ha rätt till utbildning på i princip samma villkor<br>som bam bosatta i Sverige. Rädda Barnen och Svenska flyktingrådet gör<br>tillägget att även de bam vars asylansökan avslagits och som fortfarande<br>befinner sig i Sverige som s.k. gömda bam skall omfattas av rätten till<br>utbildning. Flera remissinstanser har valt att inte närmare kommentera de<br>olika förslagen, alternativt valt att kommentera endast de delar av<br>betänkandet som de har helt eller delvis annan uppfattning om. En vanlig<br>kommentar är att man anser det nödvändigt att det nuvarande regelverket<br>förändras så att det överensstämmer bättre med Förenta Nationernas<br>konvention om barnens rättigheter, Barnkonventionen.</p>
<p>En del remissinstanser tycker att tillgången till utbildning också skall<br>omfatta rätten att välja fristående förskolor och skolor och inte bara det<br>offentliga skolväsendet. Förslaget om att rätten till utbildning för dessa<br>barn inte skall innebära skolplikt avstyrks av en del instanser med<br>motiveringen att mottagarlandet skall uppmuntra regelbunden närvaro i<br>skolan. Vissa instanser tycker att asylsökande ungdomar bör erbjudas<br>gymnasieutbildning t.o.m. det år de fyller tjugo år, alltså på samma<br>villkor som svenska ungdomar.</p>
<p>Prop. 2000/01:115</p>
<p>Samtliga kommuner tillstyrker huvudförslaget men majoriteten är Bilaga 1<br>negativt ställd till förslaget om den statliga ersättningen till kommunerna.<br>Flera kommuner anser beloppen vara för lågt satta för att kunna täcka<br>kommunens kostnader och vissa tycker att beräkningsmetoden som<br>arbetsgruppen använt är felaktig, man tycker att ersättningen skulle ha<br>beräknats på den verkliga kostnaden i stället för på en beräknad<br>marginalkostnad.</p>
<h3>Huvudförslag</h3>
<p>Asylsökande barn och barn som har beviljats tidsbegränsat<br>uppehållstillstånd med stöd av 2 kap. 4 a § utlänningslagen<br>(1989:529) skall ha tillgång till förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg<br>och utbildning inom det offentliga skolväsendet på i huvudsak<br>samma villkor som gäller för barn som är bosatta i Sverige.<br>Detsamma skall gälla barn som av andra skäl ansökt om<br>uppehållstillstånd i Sverige och getts rätt att vistas här medan<br>ansökan prövas.</p>
<p>Samtliga remissinstanser ställer sig positiva till huvudförslaget. Några<br>instanser anser dock att de bam vars asylansökan avslagits och som<br>vistas i Sverige som s.k. gömda bam eller vars avvisningsbeslut inte kan<br>verkställas, skall omfattas av rätten till utbildning. Några instanser menar<br>att även fristående förskolor och skolor skall omfattas av förslaget.</p>
<p>Socialstyrelsen och Statens skolverk tillstyrker arbetsgruppens förslag.<br>UNHCR ser mycket positivt på förslagen. De menar att förslagen är<br>viktiga dels för att möjligheterna för barnen att integreras i det svenska<br>samhället ökar, dels för att bamen får med sig nya kunskaper även om de<br>återvänder till sitt hemland. UNHCR understryker vikten av ett flexibelt<br>mottagande för att de asylsökande barnen lättare skall kunna tillgodogöra<br>sig utbildning i det nya landet. RRV ansluter sig till förslaget men<br>konstaterar att det leder till ökade kostnader och att förslag till<br>finansiering saknas. Svenska Kommunförbundet har inga invändningar<br>emot föreslagna förändringar av lagstiftningen under förutsättning att<br>kommunerna ges full ekonomisk kompensation för sina åtaganden.<br>Samtliga kommuner ställer sig positiva till huvudförslaget. Södertälje<br>kommun anser dock att om riksdagen röstar i enlighet med propositionen<br>Maxtaxa och allmän förskola m.m. (prop. 1999/2000:129) skall<br>erbjudandet om förskola från och med höstterminen det år barnet fyller<br>fyra år också gälla asylsökande bam.</p>
<p>En del instanser anser att asylsökande barn och bam som har beviljats<br>tidsbegränsat uppehållstillstånd bör erbjudas förskola och fritidshem<br>utifrån sina egna behov oavsett föräldrarnas situation, Malmö kommun<br>menar att när det gäller förskoleverksamhet bör hänsyn också tas till att<br>de asylsökande bamen kan ha egna stora behov av förskola och inte<br>enbart till de vuxnas situation i form av förvärvsarbete eller liknande<br>skäl. Kommunen menar också att för att den organiserade verksamhet<br>som bedrivs vid Migrationsverkets anläggningar skall upplevas som<br>meningsfull och ge struktur för både bam och vuxna bör denna<br>verksamhet betraktas som förvärvsarbete eller studier och därmed ge<br></p>
<p>28</p>
<p>berättigande till förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Lärarför- Prop. 2000/01:115<br>bundet understryker också vikten av barnens behov av förskole- Bilaga 1<br>verksamhet oavsett om föräldrarna förvärvsarbetar eller studerar.</p>
<p>Rädda Barnen och Svenska flyktingrådet anser att även de bam vars<br>asylansökan avslagits och som fortfarande vistas i Sverige som s.k.<br>gömda bam skall omfattas av rätten till utbildning. BO anser att barn med<br>avvisningsbeslut som inte kan verkställas till följd av att mottagarlandet<br>vägrar ta emot barnet också skall ingå in den personkrets som omfattas<br>av förslagen.</p>
<p>Vissa instanser har synpunkter på att förslaget endast omfattar det<br>offentliga skolväsendet och menar att asylsökande bam skall ges rätt till<br>alla skolor på samma villkor som bam bosatta i Sverige. Friskolornas<br>Riksförbund anser att de inte kan tillstyrka ett förslag som inte också<br>omfattar en rätt för asylsökande föräldrar att välja fristående skolor för<br>att tillgodose sina barns rätt till utbildning. Rädda Barnen,<br>Integrationsverket, LR, Helsingborgs kommun och Umeå kommun anser<br>att även fristående förskolor och skolor skall omfattas av förslaget.<br>Integrationsverket konstaterar att friskoloma i dag är etablerade i<br>samhället, godkända av respektive myndigheter och att det finns en<br>administrativ ordning för ersättningen. Verket delar inte arbetsgruppens<br>bedömning att det skulle ”leda för långt” att inkludera friskoloma.<br>Friskolor förekommer ofta i andra länder och så länge det finns<br>asylsökande föräldrar och bam som är intresserade av fullt godkända<br>friskolor i Sverige bör inte frågan lämnas därhän så lättvindigt som görs i<br>betänkandet. Umeå kommun motiverar sin ståndpunkt med att de<br>fristående förskolorna och skolorna i dag är ett väsentligt inslag i många<br>kommuner. De praktiska problem vad gäller ekonomisk kompensation<br>som förväntas uppstå anser kommunen vara överkomliga.</p>
<p>Migrationsverket vill understryka att verket på många ställen i landet<br>har byggt upp en verksamhet som komplement till och ersättning för<br>motsvarande kommunal verksamhet. Verket anser att samtliga bam skall<br>ha rätt till förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg och att det borde<br>kunna avgöras i samverkan mellan kommunen och Migrationsverket<br>vilken verksamhet som är bäst för varje barn.</p>
<p>Skolväsendets överklagandenämnd påpekar att den föreslagna<br>förordningen inte innehåller något överklagandeförbud vilket kan<br>innebära att ärenden där man normalt kan överklaga till Skolväsendets<br>överklagandenämnd också kan komma att överklagas av asylsökande<br>bam och ungdomar. Nämnden påpekar att det inte framgår av<br>betänkandet om detta varit avsikten, om så är fallet bör detta klargöras.</p>
<h3>Utbildning</h3>
<p>Rätten till utbildning inom grundskolan och motsvarande<br>skolformer skall inte medföra någon skolplikt. Erbjudandet om<br>gymnasieutbildning gäller om studierna påbörjas före 18 års ålder.</p>
<p>Om dessa förslag är meningarna delade. Av de instanser som har valt<br>att yttra sig om förslaget om skolplikt är vissa positiva medan några har<br>synpunkten att skolplikten borde gälla även asylsökande bam i syfte att<br>uppmuntra regelbunden närvaro. När det gäller förslaget om<br></p>
<p>29</p>
<p>gymnasieutbildningen menar några instanser att samma åldersgräns Prop. 2000/01:115<br>borde gälla för asylsökande bam som för ungdomar bosatta i Sverige, Bilaga 1<br>dvs. start fram till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller<br>tjugo år.</p>
<p>Integrationsverket hänvisar till artikel 18 e i barnkonventionen, som<br>menar att konventionsstatema skall vidta åtgärder för att uppmuntra<br>regelbunden närvaro i skolan och för att minska antalet studieavbrott, och<br>vill därmed poängtera att om skolgången inte blir obligatorisk kan den i<br>vissa familjer få en underordnad betydelse. Rädda Barnen saknar skäl<br>eller analys av uppfattningen i utredningen att de asylsökande bamen inte<br>skall omfattas av skolplikten och skulle därför gäma se ett resonemang<br>angående förutsättningarna för att ålägga alla bam skolplikt. Ett antal<br>kommuner tycker att rätten till utbildning inom grundskolan och<br>motsvarande skall knytas till skolplikten även för asylsökande bam, t.ex.<br>Botkyrka kommun, Markaryds kommun och Örebro kommun. Markaryds<br>kommun anser att samhället behöver det maktmedel, som skolplikten<br>innebär, för att kraftfullt kunna stötta och hjälpa barnet. Malmö kommun<br>anser att det bör övervägas om inte tillgången till det offentliga<br>skolväsendet bör motsvaras av skolplikt för barnen eftersom<br>handläggningen av asylärenden ibland kan ta mycket lång tid. Skolverket<br>tillstyrker förslaget att rätten till utbildning inom grundskolan och<br>motsvarande skolformer inte skall medföra någon skolplikt.<br>Socialstyrelsen framhåller att det är viktigt att kommunen informerar<br>föräldrarna om att erbjudandet om skolgång inte medför att bamet<br>garanteras uppehållstillstånd.</p>
<p>Skolverket tillstyrker också förslaget att rätten till gymnasieutbildning<br>skall gälla om studierna påbörjats före 18 års ålder. Ombudsmannen mot<br>etnisk diskriminering anser att asylsökande ungdomar bör erbjudas<br>gymnasieutbildning på samma villkor som andra ungdomar, dvs. till och<br>med det år de fyller 20 år, vilket också Helsingborgs och Södertälje<br>kommuner anser. Göteborgs kommun ifrågasätter det rimliga i att införa<br>en ny åldersgräns för gymnasieskola för asylsökande ungdomar.</p>
<h3>Undervisningen i skolan</h3>
<p>Ett asylsökande barn skall tas emot i det offentliga skolväsendet så<br>snart det är lämpligt med hänsyn till barnets personliga<br>förhållanden. Mottagandet skall dock ske senast en månad efter<br>ankomst till Sverige.</p>
<p>Den kommun där barnet vistas skall ansvara för att utbildningen<br>kommer till stånd. Undervisningen skall bedrivas med hänsyn till det<br>enskilda barnets behov och förutsättningar.</p>
<p>Flertalet instanser som yttrat sig över förslaget poängterar att man skall<br>se till det enskilda barnets behov gällande placering och undervisning i<br>skolväsendet. Flera kommuner har synpunkten att tiden en månad är för<br>kort tid för att kunna ta emot bamen i skolväsendet.</p>
<p>BO understryker vikten av att skolverksamheten måste utformas<br>utifrån en bedömning av varje enskilt barns behov och förutsättningar.<br>BO har erfarit att det är vanligt att nyinvandrade barn med<br>uppehållstillstånd inte erbjuds en skolverksamhet som motsvarar deras<br></p>
<p>30</p>
<p>behov. BO menar därför att det är angeläget att Skolverket får i uppdrag<br>att följa upp innehåll och kvalitet i skolverksamheten för asylsökande<br>bam. Rädda Barnen tillstyrker förslaget. Malmö högskola,<br>lärarutbildningen, ser det som mycket angeläget att stärka barnet i den<br>situation det befinner sig och att det föreslås ske inom en månad<br>förefaller rimligt.</p>
<p>Flera kommuner anser att tiden en månad är för kort tid för kommunen<br>att kunna ta emot bamen i skolväsendet. Stockholms kommun gör<br>bedömningen att det av ekonomiska och administrativa skäl kan vara<br>svårt att uppfylla kravet att erbjuda barnen skolgång inom en månad efter<br>ankomsten till Sverige. Hallstahammars kommun anser att regeln om att<br>ta emot barnet senast inom en månad fungerar om det rör sig om enstaka<br>bam eller mindre grupper men om en större grupp skulle anlända vid ett<br>och samma tillfälle är det inte möjligt att bygga upp en så omfattande<br>organisation på så kort tid.</p>
<h3>Statlig ersättning till kommuner</h3>
<p>Statlig ersättning till kommuner för kostnader för<br>grundskoleundervisning höjs till högst 44 000 kronor per barn och<br>år. En motsvarande ersättning införs för asylsökande barn i<br>obligatorisk särskola, specialskola och sameskola.</p>
<p>En statlig ersättning införs också till kommuner för kostnader<br>avseende förskoleklass för asylsökande barn på en nivå om högst<br>22 500 kronor per barn och år.</p>
<p>Vidare införs en ersättning avseende gymnasieutbildning för<br>asylsökande ungdomar på en nivå om högst 50 000 kronor per barn<br>och år.</p>
<p>Flertalet kommuner och flera ytterligare instanser är negativt inställda<br>till förslagen om ersättning. Flera kommuner tycker att ersättnings-<br>beloppen är för låga för att kunna täcka kommunens kostnader och vissa<br>kommuner menar att den statliga ersättningen skall bygga på den<br>verkliga kostnaden och inte på en beräknad marginalkostnad. Även andra<br>instanser har synpunkter på modell och nivå på ersättningen.</p>
<p>Migrationsverket föreslår att arbetsgruppens föreslagna högsta belopp<br>för statlig ersättning till kommuner omvandlas till fasta schablonbelopp.<br>Vidare bör det av förordningstexten uttryckligen framgå vilka kostnader<br>schablonbeloppet skall täcka. Verket anser även att finansieringen av<br>förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg inte är tillräckligt utredd när<br>det gäller kostnadsfördelning mellan staten, kommunen och vårdnads-<br>havaren. Statskontoret tillstyrker arbetsgruppens förslag om att ersätt-<br>ningen till kommunerna skall baseras på ett marginal-<br>kostnadsresonemang.</p>
<p>Ett flertal av remissinstanserna har påpekat att förslaget saknar<br>finansiering för asylsökande bam i förskoleverksamhet och<br>skolbarnsomsorg. BO saknar förslag om en statlig ersättningsnivå till<br>kommunerna för förskoleverksamhet i utredningen. Man föreslår att<br>Migrationsverket tilldelas medel för att ersätta kommunerna för<br>förskoleverksamhet för bam i åldern 1-5 år så att det blir möjligt för<br>kommunerna att utan egna kostnadsökningar erbjuda och bedriva<br></p>
<p>Prop. 2000/01:115</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>31</p>
<p>relevant förskoleverksamhet för asylsökande barn. Ombudsmannen mot Prop. 2000/01:115<br>etnisk diskriminering förutsätter att en schablonersättning enligt förslaget Bilaga 1<br>inte medför att asylbarn i kommuner där dc asylsökande utgör en relativt<br>stor grupp missgynnas i förhållande till asylsökande bam och ungdomar i<br>andra kommuner. Lärarförbundet menar att om man utgår från barnets<br>eget behov är förslaget om ersättningen till kommunen inte tillräckligt.<br>Enligt Lärarförbundet är det en brist i förslaget att kommunerna inte<br>kompenseras för asylsökande barns tillgång till förskola och fritidshem.</p>
<p>Svenska Kommunförbundet anser att om rätt till förskola och<br>skolbarnsomsorg skall ingå i förslaget skall kommunernas åtagande, på<br>samma sätt som gäller för övriga skolformer, motsvaras av en lagstadgad<br>rätt till kostnadsersättning. Kostnadsersättningen skall inte baseras på<br>marginalkostnadsresonemang utan skall utges med kommunernas totala<br>kostnader för verksamheten. Flertalet kommuner anser att dc föreslagna<br>ersättningarna är för låga för att kunna täcka kommunens kostnader.<br>Göteborgs kommun understryker vikten av att nya statliga ålägganden<br>kompenseras fullt ut i enlighet med den finansieringsprincip som gäller<br>mellan stat och kommun. Markaryds kommun tycker att kostnaden för<br>utbildning inte torde vara statisk, eftersom flera faktorer såsom<br>utvecklingen av inflationen, lönekostnader och kommunal ekonomi, och<br>därmed vilja/förmåga att satsa på skola och utbildning är okända.<br>Trollhättans kommun och Töreboda kommun anser att hänsyn redan nu<br>bör tas till allmän förskola för fyra- och femåringar. Jönköpings kommun<br>och Sundsvalls kommun anser att de föreslagna ersättningsnivåerna är<br>rimliga. Jönköpings kommun anser även att schablonersättning borde<br>utgå för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg eftersom det i<br>realiteten alltid innebär cn kommunal kostnad att placera bam i förskola<br>och skolbarnomsorg.</p>
<p>Stockholms kommun m.fl. anser att staten bör ersätta kommuner fullt ut<br>för extra kostnader gällande asylsökande elever i behov av särskilt stöd<br>och för andra extraordinära kostnader för skolverksamhet. Det anses<br>angeläget att den statliga ersättningen bygger på den verkliga kostnaden<br>och inte på en beräknad marginalkostnad. Södertälje kommuns<br>uppfattning är att schablonbidraget skall räknas fram med en fullständig<br>kostnadstäckning utifrån Skolverkets statistik. Kommunen motsätter sig<br>att ett schablonbidrag motsvarande det föreslagna för grundskolan skall<br>utgå till kommunerna för kostnadstäckning av särskoleverksamheten.<br>Karlskrona kommun menar att den statliga ersättningen endast täcker en<br>liten del av vad särskolan och specialskolan kostar och Helsingborgs<br>kommun menar att ett förtydligande av ersättningsnivå utöver<br>schablonbeloppet avseende särskola och specialskola bör göras.</p>
<p>Några instanser, däribland Upplands Väsby kommun, LR och SACO,<br>har haft synpunkter på att ingen ersättning för lokalkostnader finns med i<br>beräkningarna. När stora grupper av asylsökande tas emot i mindre<br>kommuner måste ofta verksamhet inrymmas tillfälligt i nya lokaler.</p>
<p>32</p>
<h2>Utbildningsdepartementet</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 april 2001</p>
<p>Prop. 2000/01:115</p>
<p>Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-<br>Wallén, Thalén, Winberg, Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall,<br>Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Larsson, Wämersson, Lejon,<br>Lövdén, Ringholm, Bodström</p>
<p>Föredragande: Ingegerd Wämersson</p>
<p>Regeringen beslutar proposition Asylsökande barns skolgång m.m.</p>
<p>33</p>
<h2>Rättsdatablad</h2>
<p>Prop. 2000/01:115</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Författningsrubrik</p></td><td>
<p>Bestämmelser som Celexnummcr för</p>
<p>inför, ändrar, upp- bakomliggande EG-</p>
<p>häver eller upprepar regler</p>
<p>ett normgivnings-<br>bemyndigande</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lag om ändring i skol-<br>lagen (1985:1100)</p></td><td>
<p>2 b kap. 10 b §<br>tredje stycket,</p>
<p>10 c § första och<br>andra styckena,</p>
<p>9 kap. 6 § fjärde stycket,</p>
<p>6 a § tredje och fjärde<br>styckena,</p>
<p>8 a § tredje och fjärde<br>styckena,</p>
<p>8 c § andra och tredje<br>styckena,</p>
<p>15 kap. 5 §</p></td></tr>
</table>
<p>34</p>
11att riksdagen antar regeringens förslag till laglag om ändring i skollagen (1985:1100).
=utskottet2001/02:UbU3?11att riksdagen antar regeringens förslag till?BBordläggning2001-04-18 00:00:00inträffat2hanvisningINLInlämning2001-04-18 00:00:00inträffat60hanteringHÄNHänvisning2001-04-19 00:00:00inträffat3hanvisningMOTMotionstid slutar2001-05-03 00:00:00inträffat4hanvisninginlamnatavInlämnat avUtbildningsdepartementet2014-11-23 18:43:51statustextstatustextÄrendet är avslutatGO031152019-05-22 17:19:31tilldelatTilldelatUtbildningsutskottet2014-11-23 18:43:51behandlas_i2001/02:UbU3GP01UbU3bet2001/02UbU3Asylsökande barns skolgång m.m.Betänkandeföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 2000/01:115<br/>
Asylsökande barns skolgång m.m.GO02Ub48mot2000/01Ub48med anledning av prop. 2000/01:115 Asylsökande barns skolgång m.m.Motionföljdmotionav Ulf Nilsson m.fl. (FP)<br/>
med anledning av prop. 2000/01:115<br/>
Asylsökande barns skolgång m.m.GO02Ub48mot2000/01Ub48med anledning av prop. 2000/01:115 Asylsökande barns skolgång m.m.av Ulf Nilsson m.fl. (FP)Motion