<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2224099</hangar_id>
 <dok_id>GO03105</dok_id>
 <rm>2000/01</rm>
 <beteckning>105</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 2000/01:105</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>105</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2001-03-14 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:07:10</systemdatum>
 <publicerad>2001-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Förbud mot juridiskt eller ekonomiskt biträde i vissa fall Prop. 2000/01:105</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GO03105/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GO03105</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GO03105</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;2000/01:105&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Förbud mot juridiskt eller ekonomiskt biträde i&lt;br&gt;vissa fall&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03105/prop_200001__105-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 14 mars 2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thomas Bodström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att reglerna i lagen (1985:354) om förbud mot&lt;br&gt;yrkesmässig rådgivning i vissa fall, m.m. ändras i en rad avseenden. En-&lt;br&gt;ligt förslaget skall rådgivningslagens tillämpningsområde utvidgas så att&lt;br&gt;lagen blir tillämplig inte bara på rådgivning utan även på annat juridiskt&lt;br&gt;eller ekonomiskt biträde. Lagen föreslås få ny rubrik, lagen om förbud&lt;br&gt;mot juridiskt eller ekonomiskt biträde i vissa fall. Vidare föreslås att den&lt;br&gt;längsta tid som ett förbud mot sådant biträde kan gälla förlängs från fem&lt;br&gt;till tio år och att beslut om förbud skall kungöras. Det föreslås också änd-&lt;br&gt;ringar som innebär att förbud i stort sett alltid skall meddelas om den&lt;br&gt;bakomliggande brottsligheten har varit grov och att förbudet regelmäs-&lt;br&gt;sigt skall förlängas om det överträds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller också ett förslag om att den som har nä-&lt;br&gt;ringsförbud inte skall kunna ha fullmakt att företräda enskilda närings-&lt;br&gt;idkare eller vissa juridiska personer. Förbudet skall dock inte gälla s.k.&lt;br&gt;ställningsfullmakter, dvs. sådana fullmakter som t.ex. en butiksanställd&lt;br&gt;grundar sin rätt att ta emot betalning för arbetsgivarens räkning på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nämnda förslagen härrör från Bulvanutredningens betänkande Bul-&lt;br&gt;vaner och annat (SOU 1998:47). I propositionen övervägs även några&lt;br&gt;andra av Bulvanutredningens förslag, nämligen förslag om en komplet-&lt;br&gt;tering av brottsbalkens regler om medverkan när det gäller bemyn-&lt;br&gt;diganden att företräda juridiska personer, utvidgade befogenheter för&lt;br&gt;myndigheter att förhindra att regler kringgås genom användande av bul-&lt;br&gt;vaner, utökade möjligheter till kontroll av affärsparter genom att uppgif-&lt;br&gt;ter i belastningsregistret om ekonomisk brottslighet lämnas ut och hinder&lt;br&gt;mot kringgående av ägarprövningsreglema för finansiella företag. Dess-&lt;br&gt;utom behandlas två förslag från Branschsaneringsutredningens be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 105&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tänkande Branschsanering och andra metoder mot ekobrott (SOU Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;1997:111). I propositionen läggs dock inga förslag fram i dessa delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.........................................................  5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext..............................................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken...................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1985:354) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbud mot yrkesmässig rådgivning i vissa fall, m.m........7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1986:436) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsförbud....................................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:528) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;revisorer............................................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om förbud mot juridiskt eller ekonomiskt biträde i vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fall...................................................................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillämpningsområdet m.m...............................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ändrade regler för när förbud bör meddelas....................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överträdelse av förbud.....................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förbudstiden.....................................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ansvaret för registret över förbud mot juridiskt eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomiskt biträde...........................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kungörande av förbud mot juridiskt eller ekonomiskt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;biträde...............................................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hinder mot att kringgå näringsförbud............................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Medverkan till brott genom bemyndigande att företräda juridisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;person..............................................................................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kontroll av ägarförhållanden i samband med tillståndsgivning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillsyn och stöd till näringsverksamhet...........................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppgifter om ekonomisk brottslighet vid kreditupplysning...........32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kringgåenden av reglerna om ägarprövning i&amp;nbsp;finansiella företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom användande av bulvan.........................................................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Typgodkända kassaregister och kvittokrav m.m............................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Singelföretag...................................................................................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;Ikraftträdande..................................................................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser..............................................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;Författningskommentar...................................................................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1985:354) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbud mot yrkesmässig rådgivning i vissa fall, m.m......42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:436) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsförbud....................................................................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslagen till lag om ändring i rättegångsbalken och lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ändring i lagen (1995:528) om revisorer....................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av Bulvanutredningens betänkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bulvaner och annat (SOU 1998:47)...................................... 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Bulvanutredningens lagförslag (SOU 1998:47)...................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser Bulvaner och annat &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SOU 1998:47)......................................................................74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Förslag vid remissmöte den 18 maj 2000.............................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Förteckning över inbjudna till remissmöte den 18 maj&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000.......................................................................................90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Sammanfattning av Branschsaneringsutredningens&lt;br&gt;betänkande Branschsanering och andra metoder mot&lt;br&gt;ekobrott (SOU 1997:111).....................................................91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 &amp;nbsp;Branschsaneringsutredningens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SOU 1997:111).................................................................. 101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8 &amp;nbsp;Förteckning över remissinstanser Branschsancring och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra metoder mot ekobrott (SOU 1997:111).................... 104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9 &amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag...............................................105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10 Lagrådets yttrande...............................................................112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 mars 2001....... 113&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens forslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1985:354) om förbud mot yrkesmässig råd-&lt;br&gt;givning i vissa fall, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1986:436) om näringsförbud,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1995:528) om revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 8 kap. 2 § rättegångsbalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; orden ”yrkes-&lt;br&gt;mässig rådgivning i vissa fall, m.m.” skall bytas ut mot ”juridiskt eller&lt;br&gt;ekonomiskt biträde i vissa fall” och orden ”utöva rådgivningsverk-&lt;br&gt;samhet” mot ”lämna juridiskt eller ekonomiskt biträde”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 2001:57&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:354) om Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;förbud mot yrkesmässig rådgivning i vissa fall, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1985:354) om förbud mot&lt;br&gt;yrkesmässig rådgivning i vissa fall, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken till lagen skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1, 2, 3, 7 och 8 §§ samt rubriken närmast före 7 § skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 7 a §, av följande ly-&lt;br&gt;delse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om förbud mot yrkesmässig&lt;br&gt;rådgivning i vissa fall, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om förbud mot juridiskt el-&lt;br&gt;ler ekonomiskt biträde i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med rådgivningsverksamhet av-&lt;br&gt;ses i denna lag en verksamhet där&lt;br&gt;någon yrkesmässigt går andra till-&lt;br&gt;handa med råd eller annat biträde i&lt;br&gt;juridiska eller ekonomiska angelä-&lt;br&gt;genheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med juridiskt eller ekonomiskt&lt;br&gt;biträde avses i denna lag yrkes-&lt;br&gt;mässig rådgivning eller annat yr-&lt;br&gt;kesmässigt biträde som lämnas åt&lt;br&gt;någon annan och som är av juri-&lt;br&gt;diskt eller ekonomiskt slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i utövningen av råd-&lt;br&gt;givningsverksamhet av grov oakt-&lt;br&gt;samhet främjar en straffbelagd&lt;br&gt;gärning, döms för vårdslös råd-&lt;br&gt;givning till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst två år. Straffet får dock inte&lt;br&gt;sättas högre än vad som är före-&lt;br&gt;skrivet för den gärning som främ-&lt;br&gt;jats. I ringa fall skall inte dömas&lt;br&gt;till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som lämnar juridiskt eller&lt;br&gt;ekonomiskt biträde och därvid av&lt;br&gt;grov oaktsamhet främjar en straff-&lt;br&gt;belagd gärning, döms för vårdslöst&lt;br&gt;biträde till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst två år. Straffet får dock inte&lt;br&gt;sättas högre än vad som är före-&lt;br&gt;skrivet för den gärning som främ-&lt;br&gt;jats. I ringa fall skall inte dömas&lt;br&gt;till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte, om främjandet utgör medverkan till brott en-&lt;br&gt;ligt 23 kap. brottsbalken. Det gäller inte heller, om enligt särskild före-&lt;br&gt;skrift straff ej kan följa på medverkan till den gärning som har främjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud att utöva rådgivnings-&lt;br&gt;verksamhet får meddelas den som&lt;br&gt;i sådan verksamhet har gjort sig&lt;br&gt;skyldig till brott, som inte är ringa.&lt;br&gt;Förbud får meddelas för en tid av&lt;br&gt;högst fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud att lämna juridiskt eller&lt;br&gt;ekonomiskt biträde får meddelas&lt;br&gt;den som när sådant biträde läm-&lt;br&gt;nats har gjort sig skyldig till brott,&lt;br&gt;som inte är ringa. Förbud får med-&lt;br&gt;delas för en tid av högst tio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om förbud&lt;br&gt;bör meddelas skall rätten särskilt&lt;br&gt;beakta brottslighetens straffvärde&lt;br&gt;och om den som förbudstalan av-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ser tidigare har gjort sig skyldig Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;till brott i samband med juridiskt&lt;br&gt;eller ekonomiskt biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den som förbudstalan avser&lt;br&gt;gjort sig skyldig till brott for vilket&lt;br&gt;det lägsta föreskrivna straffet är&lt;br&gt;fängelse i sex månader, skall för-&lt;br&gt;bud meddelas, om inte särskilda&lt;br&gt;skäl talar mot det.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Meddelas förbud, omfattar det&lt;br&gt;även medverkan i annans råd-&lt;br&gt;givningsverksamhet. Om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl till det, får viss råd-&lt;br&gt;givningsverksamhet eller medver-&lt;br&gt;kan i sådan verksamhet undantas&lt;br&gt;från förbudet. I ett beslut om för-&lt;br&gt;bud får fastställas en senare dag&lt;br&gt;från vilken förbudet skall gälla.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Meddelas förbud, omfattar det&lt;br&gt;även medverkan i juridiskt eller&lt;br&gt;ekonomiskt biträde som någon&lt;br&gt;annan lämnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl till&lt;br&gt;det, får visst slag av juridiskt eller&lt;br&gt;ekonomiskt biträde eller medver-&lt;br&gt;kan i sådant biträde undantas från&lt;br&gt;förbudet. I ett beslut om förbud får&lt;br&gt;fastställas en senare dag från vil-&lt;br&gt;ken förbudet skall gälla.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Register&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Registrering och kungörande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket skall föra ett&lt;br&gt;register över meddelade förbud&lt;br&gt;enligt 3 §.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Patent- och registreringsverket&lt;br&gt;skall föra ett register över förbud&lt;br&gt;enligt 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patent- och registreringsverket&lt;br&gt;skall kungöra ett beslut om förbud&lt;br&gt;enligt 3 § när beslutet har vunnit&lt;br&gt;laga kraft. Detsamma gäller om ett&lt;br&gt;förbud har upphävts, ändrats eller&lt;br&gt;förlängts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten har beslutat att för-&lt;br&gt;budet skall gälla trots att domen&lt;br&gt;inte vunnit laga kraft, skall beslu-&lt;br&gt;tet kungöras omedelbart.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som överträder ett förbud enligt 3 § döms till fängelse i högst två&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år eller, om brottet är ringa, till böter&lt;br&gt;överträds ett förbud enligt 3 §&lt;br&gt;far det förlängas med högst fem&lt;br&gt;år. Sker flera förlängningar, får&lt;br&gt;den sammanlagda tiden för för-&lt;br&gt;längning inte vara mer än fem år.&lt;br&gt;Talan om förlängning skall väckas&lt;br&gt;innan tiden för förbudet har gått&lt;br&gt;ut. Beträffande förfarandet i mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överträds ett förbud enligt 3 §&lt;br&gt;skall det förlängas med högst fem&lt;br&gt;år, om inte särskilda skäl talar mot&lt;br&gt;det. Sker flera förlängningar, får&lt;br&gt;den sammanlagda tiden för för-&lt;br&gt;längning inte vara mer än fem år.&lt;br&gt;Talan om förlängning skall väckas&lt;br&gt;innan tiden för förbudet har gått&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om förlängning av förbud och ver-&lt;br&gt;kan av prövning i högre rätt av&lt;br&gt;fråga om ansvar för överträdelse&lt;br&gt;av förbud gäller 4 § första och&lt;br&gt;tredje styckena samt 5 § i tillämp-&lt;br&gt;liga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ut. Beträffande förfarandet i mål Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;om förlängning av förbud och ver-&lt;br&gt;kan av prövning i högre rätt av&lt;br&gt;fråga om ansvar för överträdelse&lt;br&gt;av förbud tillämpas 4 § första och&lt;br&gt;tredje styckena samt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid prövning av frågor om förbud enligt 3 § på grund av brott som&lt;br&gt;har begåtts före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:436) om Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;näringsförbud&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6, 18 och 19 §§ lagen (1986:436) om när-&lt;br&gt;ingsförbud skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är underkastad näringsförbud får inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. driva näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vara bolagsman i ett annat handelsbolag än kommanditbolag eller&lt;br&gt;komplementär i ett kommanditbolag eller medlem i en europeisk eko-&lt;br&gt;nomisk intressegruppering med säte i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vara stiftare av ett aktiebolag,&lt;br&gt;ett bankaktiebolag, en sparbank&lt;br&gt;eller ett försäkringsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vara ledamot eller suppleant i&lt;br&gt;styrelsen för ett aktiebolag, ett&lt;br&gt;bankaktiebolag, en sparbank, ett&lt;br&gt;försäkringsbolag, ett handelsbolag,&lt;br&gt;en europeisk ekonomisk intresse-&lt;br&gt;gruppering med säte i Sverige eller&lt;br&gt;en ekonomisk förening eller en&lt;br&gt;sådan ideell förening eller stiftelse&lt;br&gt;som driver näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vara verkställande direktör eller vice verkställande direktör i ett ak-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vara stiftare av ett aktiebolag,&lt;br&gt;en sparbank eller ett försäkrings-&lt;br&gt;bolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vara ledamot eller suppleant i&lt;br&gt;styrelsen för ett aktiebolag, en&lt;br&gt;sparbank, ett försäkringsbolag, ett&lt;br&gt;handelsbolag, en europeisk ekono-&lt;br&gt;misk intressegruppering med säte i&lt;br&gt;Sverige eller en ekonomisk före-&lt;br&gt;ning eller en sådan ideell förening&lt;br&gt;eller stiftelse som driver närings-&lt;br&gt;verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tiebolag eller ett försäkringsbolag eller företagsledare i en europeisk eko-&lt;br&gt;nomisk intressegruppering med säte i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. vara firmatecknare eller i annan egenskap vara ställföreträdare för cn&lt;br&gt;sådan juridisk person som anges vid 4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. faktiskt utöva ledningen av en näringsverksamhet eller av en sådan&lt;br&gt;juridisk person som är bokföringspliktig även om den inte driver näring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. äga så många aktier i ett ak-&lt;br&gt;tiebolag, ett bankaktiebolag eller&lt;br&gt;ett försäkringsaktiebolag att hans&lt;br&gt;andel av röstetalet för samtliga&lt;br&gt;aktier i bolaget överstiger femtio&lt;br&gt;procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. äga så många aktier i ett ak-&lt;br&gt;tiebolag eller ett försäkrings-&lt;br&gt;aktiebolag att hans andel av röste-&lt;br&gt;talet för samtliga aktier i bolaget&lt;br&gt;överstiger femtio procent, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. inneha fullmakt att företräda&lt;br&gt;en enskild näringsidkare i dennes&lt;br&gt;näringsverksamhet eller en juri-&lt;br&gt;disk person som anges i 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet i första stycket 9 gäl-&lt;br&gt;ler inte i fråga om fullmakt som&lt;br&gt;avses i 10 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1915:218) om avtal och andra&lt;br&gt;rättshandlingar på förmögenhets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:314.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättens område. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande verkställande direktör och vice verkställande direktör för&lt;br&gt;en filial enligt lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. och före-&lt;br&gt;ståndare för en verksamhet enligt samma lag finns bestämmelser om när-&lt;br&gt;ingsförbud i den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsförbud utgör inget hinder mot att sådan verksamhet bedrivs&lt;br&gt;som innebär utövning av rättighet som avses i 2 kap. 1 § regeringsformen&lt;br&gt;eller 1 kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap. 1 § tryckfrihets-&lt;br&gt;förordningen eller 1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 2 eller 8 § eller 10 kap. 1 § yttran-&lt;br&gt;defrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En domstol som meddelar beslut&lt;br&gt;om näringsförbud eller om till-&lt;br&gt;fälligt näringsförbud får fastställa&lt;br&gt;en begränsad tid efter vilken för-&lt;br&gt;budet skall gälla, om tiden behövs&lt;br&gt;för avvecklingen av näringsverk-&lt;br&gt;samhet, anställning, uppdrag, del-&lt;br&gt;ägarskap i handelsbolag eller ak-&lt;br&gt;tieinnehav som anges i 6 och 7 §§.&lt;br&gt;Rätten får föreskriva vilka åtgärder&lt;br&gt;som får vidtas eller som skall vara&lt;br&gt;förbjudna under denna tid och vad&lt;br&gt;den som fått näringsförbud i övrigt&lt;br&gt;då har att iaktta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det föreligger synnerliga skäl, får tiden för avveckling förlängas på&lt;br&gt;ansökan av den som fått förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ärenden om förlängning av tiden för avveckling gäller vad som&lt;br&gt;sägs i 17 § andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En domstol som meddelar beslut&lt;br&gt;om näringsförbud eller om till-&lt;br&gt;fälligt näringsförbud får fastställa&lt;br&gt;en begränsad tid efter vilken för-&lt;br&gt;budet skall gälla, om tiden behövs&lt;br&gt;för avvecklingen av näringsverk-&lt;br&gt;samhet, anställning, uppdrag, inne-&lt;br&gt;hav av fullmakt, delägarskap i han-&lt;br&gt;delsbolag eller aktieinnehav som&lt;br&gt;anges i 6 och 7 §§. Rätten får före-&lt;br&gt;skriva vilka åtgärder som får vid-&lt;br&gt;tas eller som skall vara förbjudna&lt;br&gt;under denna tid och vad den som&lt;br&gt;fått näringsförbud i övrigt då har&lt;br&gt;att iaktta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är underkastad nä-&lt;br&gt;ringsförbud eller tillfälligt närings-&lt;br&gt;förbud får medges dispens för att&lt;br&gt;driva en näringsverksamhet, inne-&lt;br&gt;ha anställning eller uppdrag, vara&lt;br&gt;delägare i ett handelsbolag eller&lt;br&gt;medlem i en europeisk ekonomisk&lt;br&gt;intressegruppering med säte i Sve-&lt;br&gt;rige eller äga vissa aktier. Rätten&lt;br&gt;får föreskriva vad den som medges&lt;br&gt;dispens har att iaktta då denna ut-&lt;br&gt;nyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är underkastad nä-&lt;br&gt;ringsförbud eller tillfälligt närings-&lt;br&gt;förbud får medges dispens för att&lt;br&gt;driva en näringsverksamhet, inne-&lt;br&gt;ha anställning, uppdrag eller full-&lt;br&gt;makt, vara delägare i ett han-&lt;br&gt;delsbolag eller medlem i en euro-&lt;br&gt;peisk ekonomisk intressegruppe-&lt;br&gt;ring med säte i' Sverige eller äga&lt;br&gt;vissa aktier. Rätten får föreskriva&lt;br&gt;vad den som medges dispens har&lt;br&gt;att iaktta då denna utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1999:181.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:1928.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om den som har med-&lt;br&gt;delats näringsförbud med anledning av omständigheter som har inträffat&lt;br&gt;före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:528) om Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;revisorer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 4 § lagen (1995:528) om revisorer orden&lt;br&gt;”utöva rådgivningsverksamhet” skall bytas ut mot ”lämna juridiskt eller&lt;br&gt;ekonomiskt biträde” och orden ”yrkesmässig rådgivning i vissa fall,&lt;br&gt;m.m.” skall bytas ut mot ”juridiskt eller ekonomiskt biträde i vissa fall”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Sommaren 1996 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare för&lt;br&gt;att utreda frågor om åtgärder mot vissa bulvanförhållandcn m.m. (dir.&lt;br&gt;1996:55). Utredningen antog namnet Bulvanutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens huvuduppgift har varit att överväga åtgärder som kan&lt;br&gt;förhindra eller försvåra att ekonomisk brottslighet begås med hjälp av&lt;br&gt;bulvancr. Uppdraget har också omfattat andra frågor som inte har någon&lt;br&gt;omedelbar anknytning till problemen med illojala bulvanskap. Till de&lt;br&gt;frågor som utredningen särskilt har haft att uppmärksamma hör hur myn-&lt;br&gt;digheter med tillstånds- och tillsynsuppgifter skall kunna få bättre möj-&lt;br&gt;ligheter än i dag att förhindra att de regler som gäller i dessa hänseenden&lt;br&gt;kringgås genom användning av bulvaner och hur det kan göras lättare att&lt;br&gt;avslöja illojala bulvanförhållanden. Vidare har utredningen haft att över-&lt;br&gt;väga om registeruppgifter om brottmål sdomar - i första hand sådana som&lt;br&gt;avser ekonomisk brottslighet - bör göras tillgängliga för enskilda för&lt;br&gt;kontroll i affärssammanhang (affarskontroll), om det finns skäl att införa&lt;br&gt;ett register för information om ägarförhållandena i fåmansbolag samt&lt;br&gt;vilka regelförändringar som krävs för att hindra att näringsförbud kring-&lt;br&gt;gås med hjälp av bulvaner eller på annat liknande sätt. I uppdraget har&lt;br&gt;också ingått att göra en allsidig översyn av lagen (1985:354) om förbud&lt;br&gt;mot yrkesmässig rådgivning i vissa fall, m.m. (rådgivningslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen redovisade sitt uppdrag i april 1998 genom betänkandet&lt;br&gt;Bulvaner och annat (SOU 1998:47). Utredningens sammanfattning finns&lt;br&gt;i bilaga 1 och dess lagförslag i nu aktuella delar i bilaga 2. Betänkandet&lt;br&gt;har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bila-&lt;br&gt;ga 3. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstift-&lt;br&gt;ningsärendet (Ju98/1380).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett remissmöte hölls den 18 maj 2000. Vid detta möte behandlades ett&lt;br&gt;i förhållande till utredningens förslag i vissa delar omarbetat förslag till&lt;br&gt;ändringar i rådgivningslagen. Detta förslag finns i bilaga 4 och en för-&lt;br&gt;teckning över inbjudna till remissmötet i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas utredningens förslag om ändringar i rådgiv-&lt;br&gt;ningslagen. Vidare behandlas förslaget om ändringar i lagen (1986:436)&lt;br&gt;om näringsförbud, förslaget om utökade möjligheter för myndigheter att&lt;br&gt;förhindra att regler kringgås med hjälp av bulvaner och förslaget om af-&lt;br&gt;färskontroll. Ett särskilt förslag om åtgärder för att hindra att reglerna om&lt;br&gt;ägarprövning för finansiella företag kringgås genom användande av bul-&lt;br&gt;vaner behandlas också. Utredningens förslag om vissa ändringar i fram-&lt;br&gt;för allt aktiebolagsrätten för att komma till rätta med problem med styrel-&lt;br&gt;selösa bolag och s.k. målvakter samt förslaget om ett aktieägarregister&lt;br&gt;kommer att behandlas i ett annat sammanhang. Förslaget om att på visst&lt;br&gt;sätt komplettera brottsbalkens regler om medverkan behandlas dock re-&lt;br&gt;dan här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hösten 1995 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare för&lt;br&gt;att utreda vissa frågor om branschsanering och andra åtgärder mot eko-&lt;br&gt;nomisk brottslighet (Ju 1995:11). Utredningen antog namnet Branschsa-&lt;br&gt;neringsutredningen. Den överlämnade i september 1997 betänkandet&lt;br&gt;Branschsanering och andra metoder mot ekobrott. Regeringen tar i detta&lt;br&gt;ärende upp utredningens förslag om krav på typgodkända kassaregister&lt;br&gt;och lämnande av kvitto m.m. samt förslaget om införande av en ny form&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av förvärvsverksamhet, s.k. singelföretag. En sammanfattning av betän- Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;kandet och lagförslag i nu aktuella delar finns i bilaga 6 respektive 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanser-&lt;br&gt;na finns i bilaga 8. En remissammanställning finns tillgänglig i lagstift-&lt;br&gt;ningsärendet (Ju97/3033).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 22 februari 2001 att inhämta Lagrådets yttran-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de över de lagförslag som finns i bilaga 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 10. Regeringen har följt Lagrådets&lt;br&gt;förslag. Lagrådets synpunkter behandlas i författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till lagrådsremissen har dessutom några rent redaktionella&lt;br&gt;ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om förbud mot juridiskt eller ekonomiskt&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;biträde i vissa fall&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Tillämpningsområdet m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen (1985:354) om förbud mot yrkes-&lt;br&gt;mässig rådgivning i vissa fall, m.m. (rådgivningslagen) ändras så att&lt;br&gt;den omfattar - förutom rådgivning och sådant biträde som i prakti-&lt;br&gt;ken innefattar rådgivning - även annat yrkesmässigt juridiskt eller&lt;br&gt;ekonomiskt biträde. Lagens namn ändras till följd därav till lagen&lt;br&gt;om förbud mot juridiskt eller ekonomiskt biträde i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räckvidden av lagens straff- och förbudsbestämmelser utsträcks&lt;br&gt;alltså till allt slags juridiskt eller ekonomiskt biträde. Brotts-&lt;br&gt;rubriceringen ändras till vårdslöst biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: I övrigt bör förutsättningarna för straff&lt;br&gt;respektive förbud inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag men har en annorlunda lagteknisk utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som har uttalat sig stöder i&lt;br&gt;huvudsak utredningens förslag. Vid remissmötet den 18 maj 2000 mena-&lt;br&gt;de bl.a. Svea hovrätt och Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms uni-&lt;br&gt;versitet att det, med anledning av lagens utvidgade tillämpningsområde,&lt;br&gt;borde belysas mer utförligt vilka handlingssätt som innebär grov oakt-&lt;br&gt;samhet i lagens mening. Fakultetsnämnden m.fl. förordade vidare att&lt;br&gt;straffbarheten, såvitt gäller vårdslöst biträde, begränsas till fall där biträ-&lt;br&gt;det faktiskt har underlättat ett brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Rådgivningslagen tillkom som ett led i kampen mot den&lt;br&gt;ekonomiska brottsligheten. Lagen syftar till att försvåra sådan oseriös&lt;br&gt;rådgivning som ofta är en förutsättning för ekonomisk brottslighet. I 1 §&lt;br&gt;rådgivningslagen definieras rådgivningsverksamhet som en verksamhet&lt;br&gt;där någon yrkesmässigt går andra tillhanda med råd eller annat biträde i&lt;br&gt;juridiska eller ekonomiska angelägenheter. Den som utövar råd-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;givningsverksamhet och av grov oaktsamhet främjar en straffbelagd gär- Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;ning kan enligt 2 § dömas för vårdslös rådgivning. Vidare kan enligt 3 §&lt;br&gt;den som i rådgivningsverksamhet har gjort sig skyldig till brott som inte&lt;br&gt;är ringa förbjudas att utöva rådgivningsverksamhet under en viss tid&lt;br&gt;(rådgivningsförbud). Hur begreppet ”rådgivningsverksamhet” definieras&lt;br&gt;blir alltså bestämmande för räckvidden av straffbestämmelsen om vårds-&lt;br&gt;lös rådgivning och bestämmelsen om rådgivningsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förarbetena till rådgivningslagen omfattar uttrycket ”råd eller&lt;br&gt;annat biträde” även konkreta åtgärder för att omsätta ett råd i praktiken&lt;br&gt;(se prop. 1984/85:90 s. 34). Som typfall nämns upprättande av avtal, bi-&lt;br&gt;träde vid självdeklaration, upplysningar om gällande rätt, biträde med&lt;br&gt;bolagsbildning, bokföring och valutatransaktioner. Lagrådet konstaterade&lt;br&gt;att under begreppet ”annat biträde” rent språkligt kunde falla en mängd&lt;br&gt;andra åtgärder än de nu nämnda. Lagrådet ansåg dock att det inte fanns&lt;br&gt;något egentligt behov av att begränsa tillämpningsområdet genom ett&lt;br&gt;mera precist uttryck än ”annat biträde”, eftersom det avgörande för till-&lt;br&gt;lämpbarhetcn av straffbestämmelsen - utöver sambandet med rådgivning&lt;br&gt;och frågan om yrkesmässighet - är att biträdesåtgärden skall ha främjat&lt;br&gt;ett brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om den närmare innebörden av definitionen aktualiserades i&lt;br&gt;rättsfallet NJA 1995 s. 505, där Högsta domstolen hade att bedöma om&lt;br&gt;vissa förfaranden objektivt sett var att hänföra till straffbar rådgivnings-&lt;br&gt;verksamhet. Högsta domstolen fann att rådgivningslagen enligt sin orda-&lt;br&gt;lydelse har ett mera vidsträckt tillämpningsområde än vad som enligt&lt;br&gt;motiven synes ha varit avsikten med den. I det läget borde, enligt Högsta&lt;br&gt;domstolen, företräde ges åt det för den misstänkte förmånligaste alterna-&lt;br&gt;tivet, vilket innebar att med rådgivningsverksamhet borde förstås, förut-&lt;br&gt;om konkreta råd, endast sådant biträde som i praktiken innefattar rådgiv-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens tillämpningsområde bör ändras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådgivningslagen har sedan den trädde i kraft den 1 juli 1985 tillämpats&lt;br&gt;ytterst sällan. Efter Högsta domstolens dom 1995 kom dock ett antal do-&lt;br&gt;mar där frågor om vårdslös rådgivning och rådgivningsförbud behandla-&lt;br&gt;des (se Malmö tingsrätts dom 1996-10-02 i mål B 12220/96, Gällivare&lt;br&gt;tingsrätts dom 1997-06-18 i mål B 463/92, Stockholms tingsrätts dom&lt;br&gt;1997-06-18 i mål B 6088/94, Helsingborgs tingsrätts dom 1998-01-20 i&lt;br&gt;mål B 300/93, Svea hovrätts dom 1998-11-03 i mål B 1817/98 och Hov-&lt;br&gt;rättens över Skåne och Blekinge dom 1999-04-23 i mål B 578/98). De&lt;br&gt;fall som har förekommit visar att rådgivningslagen fyller en funktion. En&lt;br&gt;viss preventiv effekt på oseriös rådgivning kan man också räkna med att&lt;br&gt;lagen har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högsta domstolens dom har satt fokus på rådgivningslagens tillämp-&lt;br&gt;ningsområde. Det kan ifrågasättas om det i sak är motiverat att endast&lt;br&gt;sådant juridiskt eller ekonomiskt biträde som i praktiken innebär rådgiv-&lt;br&gt;ning skall omfattas av lagen. Också juridiskt eller ekonomiskt biträde&lt;br&gt;som inte kan sägas innefatta rådgivning kan vara betydelsefullt för att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brottsliga avsikter skall kunna fullföljas och därmed lika straffvärt som Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;rådgivning. Finansiering, förmedling, värdering och hjälp med ansök-&lt;br&gt;ningar om tillstånd är exempel på sådana verksamheter som i dag ofta&lt;br&gt;inte omfattas av begreppet rådgivningsverksamhet - och därmed inte av&lt;br&gt;straff- och förbudsbestämmelsema - men som ibland utgör nödvändiga&lt;br&gt;förutsättningar för genomförandet av ekonomisk brottslighet. En utvidg-&lt;br&gt;ning av rådgivningslagens tillämpningsområde så att den omfattar även&lt;br&gt;dessa slag av verksamheter kan också leda till att de som bedriver sådan&lt;br&gt;verksamhet blir mera vaksamma vad gäller förekomsten av brott. Detta&lt;br&gt;kan i sin tur antas fa en brottsavhållande effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av att stävja brottsliga förfaranden gör sig gällande i ett antal&lt;br&gt;olika verksamheter. En begränsning till vissa typer av juridiskt eller&lt;br&gt;ekonomiskt biträde som är mer frekvent förekommande vid ekonomisk&lt;br&gt;brottslighet låter sig inte enkelt göras. Att låta lagen omfatta allt slags&lt;br&gt;juridiskt eller ekonomiskt biträde undanröjer också den ibland svåra&lt;br&gt;gränsdragningen mellan biträde som har karaktären av rådgivning och&lt;br&gt;annat biträde. Lagen kan därmed bli lättare att tillämpa. Straff- och för-&lt;br&gt;budsbestämmelsemas räckvidd bör alltså utsträckas till att omfatta allt&lt;br&gt;slags yrkesmässigt juridiskt eller ekonomiskt biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan utvidgning ger emellertid anledning att överväga om straff-&lt;br&gt;och förbudsbestämmelsema är ändamålsenligt utformade. Denna fråga&lt;br&gt;behandlas under följande rubriker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att lagens tillägmpningsområde ändras bör också det i&lt;br&gt;lagen använda uttrycket ”verksamhet” tas bort. Begreppet har gett upp-&lt;br&gt;hov till viss tveksamhet om det som som åsyftas är en handling - att&lt;br&gt;lämna biträde - eller en verksamhet i betydelsen rörelse (se Suzanne&lt;br&gt;Wennberg, Juridisk tidsskrift 1995-96 nr 3 s. 841 f.) Genom att be-&lt;br&gt;greppet tas bort ur beskrivningen av vad som omfattas av lagen klargörs&lt;br&gt;att straffbestämmelsen tar sikte på ett visst handlingssätt och att förbuds-&lt;br&gt;bestämmelsen avser ett visst slag av biträde, juridiskt eller ekonomiskt,&lt;br&gt;och inte, som vid näringsförbud, driften av en rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffbestämmelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § första stycket rådgivningslagen föreskrivs att den som i utövningen&lt;br&gt;av rådgivningsverksamhet av grov oaktsamhet främjar en straffbelagd&lt;br&gt;gärning skall dömas för vårdslös rådgivning till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst två år. Straffet far inte sättas högre än vad som är föreskrivet för&lt;br&gt;den gärning som har främjats. I samma stycke föreskrivs vidare att det&lt;br&gt;inte skall dömas till ansvar i ringa fall. Genom bestämmelserna i andra&lt;br&gt;stycket avgränsas straffbestämmelsens tillämpningsområde ytterligare.&lt;br&gt;Om främjandet utgör medverkan till brott enligt 23 kap. brottsbalken,&lt;br&gt;skall nämligen straffbestämmelsen i första stycket inte tillämpas. Det-&lt;br&gt;samma gäller om det enligt en särskild bestämmelse gäller att straff inte&lt;br&gt;kan följa på medverkan till den gärning som har främjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmärkande för straffbestämmelsen i rådgivningslagen är att oaktsam&lt;br&gt;medverkan till uppsåtligt brott bestraffas, något som inte kan ske med&lt;br&gt;stöd av den allmänna medverkansbestämmelsen i 23 kap. 4 § brotts-&lt;br&gt;balken. Bestämmelsen kan alltså sägas utgöra ett komplement till de all-&lt;br&gt;männa medverkansreglema i brottsbalken. I förarbetena nämns att det&lt;br&gt;bör krävas av en rådgivare att denne i sin verksamhet handlar med akt-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhet, framför allt om hans biträde kan tänkas gagna brottslighet av Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;olika slag. Genom att straffbelägga även medverkan som sker av oakt-&lt;br&gt;samhet ville lagstiftaren markera att också de rådgivare som står utanför&lt;br&gt;de redan befintliga kontrollsystemen måste vara försiktiga med att lämna&lt;br&gt;råd som kan underlätta brottslig verksamhet (se prop. 1984/85:90 s. 15).&lt;br&gt;Ett annat skäl att utsträcka medverkansansvaret på detta område till vissa&lt;br&gt;oaktsamhetsfall var att det skulle minska olägenheterna av att det i all-&lt;br&gt;mänhet är svårt att styrka att en rådgivare har haft uppsåt att främja brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som ovan har sagts kan antas gälla för juridiskt eller ekonomiskt&lt;br&gt;biträde i allmänhet. Mot bakgrund av den betydelse juridiskt eller eko-&lt;br&gt;nomiskt biträde kan ha för att genomföra brott bör alltså det aktsamhets-&lt;br&gt;krav som ställs på rådgivare ställas på alla yrkesutövare som ägnar sig åt&lt;br&gt;detta slags biträde. Oaktsamhetsrckvisitet i straffbestämmelsen bör alltså&lt;br&gt;kvarstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nuvarande bestämmelsen gäller att oaktsamheten skall ha&lt;br&gt;varit grov för att straffansvar skall kunna aktualiseras. Departementsche-&lt;br&gt;fen anförde att man därmed får en klarare markering mellan straffbart&lt;br&gt;och straffritt, något som är en viktig rättssäkerhetsaspekt inte minst när&lt;br&gt;det gäller kriminalisering av ett vårdslöst förfarande (se prop. 1984/85:90&lt;br&gt;s. 15). Näringsutskottet anförde att med bl.a. denna begränsning står be-&lt;br&gt;stämmelsen i god överensstämmelse med kravet på rättssäkerhet (se bet.&lt;br&gt;NU 1984/85:19 s. 9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör det också i nu aktuella fall - vid andra&lt;br&gt;former av juridiskt eller ekonomiskt biträde än rådgivning - krävas en&lt;br&gt;kvalificerad oaktsamhet för att straffansvar skall komma ifråga. Vad som&lt;br&gt;enligt regeringens mening bör straffbeläggas är sådana förfaranden som&lt;br&gt;består i att lämna biträde trots att det finns en klar risk för att handlandet&lt;br&gt;främjar ett brott liksom förfaranden som påtagligt avviker från god sed&lt;br&gt;och som typiskt sett är ägnade att främja brott, såsom utfärdandet av vär-&lt;br&gt;dcintyg utan någon som helst kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar bör således komma i fråga endast i fall där den som lämnar bi-&lt;br&gt;träde har gjort sig skyldig till oaktsamhet i mera avsevärd mån. Detta&lt;br&gt;synsätt överensstämmer med vad som sägs i motiven till den nu gällande&lt;br&gt;straffbestämmelsen (se prop. 1984/85:90 s. 35). Kravet på att oaktsam-&lt;br&gt;heten skall vara grov bör alltså gälla vid allt slags juridiskt eller ekono-&lt;br&gt;miskt biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan förutsättning för straffbarhet enligt den nuvarande bestäm-&lt;br&gt;melsen är att biträdet skall ha främjat en straffbelagd gärning. I förarbe-&lt;br&gt;tena till den nuvarande bestämmelsen (se prop. 1984/85:90 s. 35) sägs att&lt;br&gt;vad som i olika fall skall krävas för att en straffbelagd handling skall an-&lt;br&gt;ses ha främjats genom rådgivningen får avgöras i princip på samma sätt&lt;br&gt;som enligt de allmänna medverkansreglcma i 23 kap. brottsbalken. Med-&lt;br&gt;verkansrcglema i brottsbalken har allmänt sett ett mycket vitt tillämp-&lt;br&gt;ningsområde. Främjande av brott kan ske inte bara genom fysiska åtgär-&lt;br&gt;der utan också genom psykisk medverkan, såsom att ge någon råd eller&lt;br&gt;annars stärka gärningsmannen i hans uppsåt. Rådgivningslagens tillämp-&lt;br&gt;ningsområde har dock ett smalare tillämpningsområde, eftersom det skall&lt;br&gt;vara fråga om juridiskt eller ekonomiskt biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Främjande av brott kan föreligga även om medverkansgämingen inte&lt;br&gt;kan sägas vara en förutsättning för brottet. I doktrinen har därvid gjorts&lt;br&gt;gällande att ett främjande föreligger också när en person har försökt att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underlätta en gärning men faktiskt har motarbetat den (se Holmqvist Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;m.fl., Brottsbalken En kommentar s. 23:52 med hänvisningar). En hand-&lt;br&gt;ling som varken fysiskt eller psykiskt har haft inflytande på brottets till-&lt;br&gt;komst är dock inte att anse som medverkan. Juridiska fakultetsnämnden&lt;br&gt;vid Stockholms universitet m.fl. anser att det finns skäl att begränsa den&lt;br&gt;nu aktuella straffbestämmelsens tillämpningsområde till fall där det oakt-&lt;br&gt;samma biträdet faktiskt har underlättat en straffbelagd gärning. En sådan&lt;br&gt;begränsning skulle kunna motiveras av rättssäkerhetsskäl, eftersom grän-&lt;br&gt;sen för det straffbara området är förhållandevis oskarp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar för sin del att en begränsning av straffbarheten&lt;br&gt;till fall där biträdet faktiskt har underlättat en gärning innebär att resulta-&lt;br&gt;tet i det enskilda fallet blir avgörande för om personen i fråga kan straf-&lt;br&gt;fas. Resultatet kan bli slumpmässigt. Samma grovt oaktsamma biträde,&lt;br&gt;t.ex. ett utfärdande av ett värdeutlåtande endast på grundval av en upp-&lt;br&gt;dragsgivares falska uppgifter, skulle i ett fall kunna leda till att ett brott&lt;br&gt;underlättades - personen i fråga fick låna pengar på grund av uppgifterna&lt;br&gt;i utlåtandet - medan det i ett annat fall skulle kunna leda till att brotts-&lt;br&gt;planen uppdagades - någon fattade misstankar på grund av uppgifterna i&lt;br&gt;utlåtandet. Ett syfte med straffbestämmelsen är att påverka personer att&lt;br&gt;avhålla sig från sådant oaktsamt biträde som typiskt sett kan underlätta&lt;br&gt;brottsliga gärningar. Även i vissa fall där det kan ifrågasättas om med-&lt;br&gt;verkan verkligen har underlättat brottets genomförande bör alltså ansvar&lt;br&gt;kunna utdömas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den nu angivna bakgrunden är det enligt regeringens mening inte&lt;br&gt;lämpligt att utforma de aktuella medverkansansvaret på ett annorlunda&lt;br&gt;sätt än vad som gäller för medverkansansvar i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom straffbestämmelsen i dag är utformad skall det, som nämnts,&lt;br&gt;inte dömas till ansvar i ringa fall. Enligt förarbetena avses med ringa fall&lt;br&gt;i första hand ett främjande av en straffbelagd handling som i det särskilda&lt;br&gt;fallet framstår som bagatellartad (se prop. 1984/85:90 s. 36). Det sägs&lt;br&gt;vidare att det är tydligt att, om brottet är så ringa att straff för uppsåtlig&lt;br&gt;medverkan inte kunnat ådömas, så skall straffbestämmelsen inte tilläm-&lt;br&gt;pas. Vidare sägs att ansvarsfrihet också bör föreligga om rådgivarens&lt;br&gt;handlande, låt vara grovt oaktsamt, med hänsyn till omständigheterna&lt;br&gt;framstår som ursäktligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av en ansvarffihetsbestämmelse för ringa fall kvarstår även ef-&lt;br&gt;ter en utvidgning av tillämpningsområdet. Som exempel kan nämnas att&lt;br&gt;en värderingsman av grov oaktsamhet har medverkat till ett brott som&lt;br&gt;ligger på gränsen till det straffbara, t.ex. en mindre förbrytelse mot någon&lt;br&gt;näringsrättslig reglering. Inte heller i denna del föreslås alltså någon änd-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudsbestämmelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för meddelande av förbud regleras i 3 § rådgivningsla-&lt;br&gt;gen. Förbud får meddelas den som i rådgivningsverksamhet har gjort sig&lt;br&gt;skyldig till brott som inte är ringa. I andra stycket sägs att om förbud&lt;br&gt;meddelas omfattar det också medverkan i annans rådgivnings-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna utvidgningen av lagens tillämpningsområde innebär&lt;br&gt;dels att ett förbud skall kunna åläggas även den som yrkesmässigt sysslar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med annat juridiskt eller ekonomiskt biträde än rådgivning och därvid&lt;br&gt;gör sig skyldig till brott, dels att förbudet skall avse allt slags juridiskt&lt;br&gt;eller ekonomiskt biträde, liksom medverkan i biträde som annan ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet kommer alltså att aktualiseras i fler situationer än tidigare.&lt;br&gt;Någon risk för att förbud kommer att åläggas i situationer där det inte är&lt;br&gt;motiverat torde dock inte föreligga. Fortfarande bör det bedömas på&lt;br&gt;grundval av förhållandena i det enskilda fallet om förbud bör meddelas&lt;br&gt;(se vidare avsnitt 4.2). Vidare bör, liksom idag, förbud inte meddelas vid&lt;br&gt;ringa brott. Uttrycket ”ringa brott” är inte avsett att anknyta till den in-&lt;br&gt;delning i svårhetsgrader som finns vid ett stort antal brott utan syftar på&lt;br&gt;brott som vid en samlad bedömning framstår som mindre allvarliga, ut-&lt;br&gt;ifrån de syften som ligger till grund för regleringen (se prop. 1984/85:90&lt;br&gt;s. 37).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förbud kommer också att bli mer omfattande. En person som&lt;br&gt;meddelas ett förbud kommer enligt huvudregeln inte att kunna ägna sig&lt;br&gt;åt något slag av juridiskt eller ekonomiskt biträde eller medverka i&lt;br&gt;annans biträde. Om ett förbud skulle anses alltför långtgående i ett&lt;br&gt;enskilt fall, finns det emellertid möjlighet att undanta viss verksamhet&lt;br&gt;från förbudet (se 3 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvidgningen av lagens tillämpningsområde ger därför inte anledning&lt;br&gt;att modifiera förbudsbestämmelsen. Av redaktionella skäl bör dock lag-&lt;br&gt;texten utformas så att förbud kan meddelas den som har begått brott när&lt;br&gt;juridiskt eller ekonomiskt biträde lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är det lämpligt att utvidga rådgivningslagens&lt;br&gt;tillämpningsområde till att avse allt slags juridiskt eller ekonomiskt bi-&lt;br&gt;träde. Såväl straffbestämmelsen som bestämmelsen om förutsättningar&lt;br&gt;för förbud och förbudets omfattning bör - såsom har framgått - vara ut-&lt;br&gt;formade på i huvudsak samma sätt som hittills. För att bättre spegla&lt;br&gt;straffbestämmelsens innebörd bör dock brottsrubriceringen ändras till&lt;br&gt;vårdslöst biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av av utvidgningen av lagens tillämpningsområde bör även&lt;br&gt;namnet på lagen ändras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Ändrade regler för när förbud bör meddelas&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I lagen anges att domstolen vid bedömningen&lt;br&gt;av om förbud mot juridiskt eller ekonomiskt biträde bör meddelas&lt;br&gt;skall beakta brottslighetens straffvärde och om den som förbudstalan&lt;br&gt;avser tidigare har gjort sig skyldig till brott i samband med juridiskt&lt;br&gt;eller ekonomiskt biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den som förbudstalan avser i samband med juridiskt eller eko-&lt;br&gt;nomiskt biträde gjort sig skyldig till brott för vilket det lägsta före-&lt;br&gt;skrivna straffet är fängelse i sex månader, skall biträdesförbud medde-&lt;br&gt;las, om inte särskilda skäl talar mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanema stöder förslaget eller Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;har ingen invändning mot det. Riksåklagaren anser att det bör övervägas&lt;br&gt;om inte förbud skall vara obligatoriskt när förutsättningarna är uppfyllda.&lt;br&gt;StyrelseAkademien Västsverige motsätter sig en presumtion för förbud&lt;br&gt;vid viss grov brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Syftet med nuvarande regler om råd-&lt;br&gt;givningsförbud är att en rådgivare som klart har dokumenterat sin olämp-&lt;br&gt;lighet att biträda andra genom att begå brott i rådgivningsverksamheten&lt;br&gt;skall kunna hindras att bedriva sådan verksamhet under en viss tid. De&lt;br&gt;bestämmelser om förbud mot juridiskt eller ekonomiskt biträde som nu&lt;br&gt;föreslås har ett liknande syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan mot den bakgrunden synas naturligt att pröva frågan om för-&lt;br&gt;bud skall meddelas med hänsyn till risken för att den aktuella personen&lt;br&gt;skall göra sig skyldig till nya brott i verksamheten. Ett sådant synsätt&lt;br&gt;kommer också till uttryck i förarbetena till de nuvarande bestämmelser-&lt;br&gt;na. Domstolen skall göra en prognos beträffande återfallsrisken och läg-&lt;br&gt;ga den till grund för sitt avgörande. Bedöms återfallsrisken som liten, bör&lt;br&gt;något förbud inte meddelas (se prop. 1984/85:90 s. 37).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning är det emellertid tveksamt att låta ett så&lt;br&gt;svårbedömbart kriterium som återfallsrisken vara avgörande för frågan&lt;br&gt;om förbud skall meddelas. Fall som framstår som likvärdiga med hänsyn&lt;br&gt;till de begångna brottens allvar m.m. riskerar att behandlas olika i nu ak-&lt;br&gt;tuellt hänseende. Lämpligare är att pröva frågan om förbud på grundval&lt;br&gt;av brottslighetens straffvärde. Vidare bör hänsyn tas till om den aktuella&lt;br&gt;personen tidigare har gjort sig skyldig till brott i samband med juridiskt&lt;br&gt;eller ekonomiskt biträde. Detta bör komma till uttryck i lagen. Regering-&lt;br&gt;en bedömer att också en prövning enligt de nu angivna kriterierna kom-&lt;br&gt;mer att fånga upp de fall där ett förbud är motiverat med hänsyn till de&lt;br&gt;inledningsvis angivna syftena bakom lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna bör utformas så att förbud regelmässigt meddelas i de&lt;br&gt;fall där den aktuella personen har gjort sig skyldig till grov brottslighet&lt;br&gt;när biträde lämnats. Enligt regeringens mening har personen i dessa fall&lt;br&gt;redan genom brottet visat att han är olämplig att lämna juridiskt eller&lt;br&gt;ekonomiskt biträde. För att säkerställa att förbud meddelas i dessa fall&lt;br&gt;kan det vara ändamålsenligt att införa en särskild presumtionsregel. Den&lt;br&gt;kan lämpligen utformas i anslutning till motsvarande bestämmelse i 3 §&lt;br&gt;andra stycket lagen (1986:436) om näringsförbud, dvs. förbud skall med-&lt;br&gt;delas, om den som talan om förbud avser har gjort sig skyldig till brott&lt;br&gt;för vilket det lägsta föreskrivna straffet är fängelse i sex månader. Pre-&lt;br&gt;sumtionsregeln kommer därmed att bli tillämplig vid bl.a. grov oredlig-&lt;br&gt;het mot borgenärer, grovt bokföringsbrott och grovt skattebrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är om förbud alltid skall meddelas den som har gjort&lt;br&gt;sig skyldig till brott av de angivna slagen eller om det bör finnas utrym-&lt;br&gt;me att i enstaka fall underlåta att meddela förbud. Utredningen har föror-&lt;br&gt;dat att presumtionen för meddelande av förbud i dessa fall skall brytas&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl och har som exempel nämnt den situationen&lt;br&gt;att gärningen framstår som en engångsföreteelse efter många års klander-&lt;br&gt;fritt bedriven verksamhet. Riksåklagaren har mot detta anfört att den som&lt;br&gt;har gjort sig skyldig till ett så allvarligt brott som förutsätts för tillämp-&lt;br&gt;ning av presumtionsregeln måste anses ha visat en sådan uppenbar brist&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på respekt för grundläggande normer i samhället att förbud skall anses&lt;br&gt;påkallat även när det kan anses vara fråga om en engångsföreteelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser för sin del att omständigheterna i det enskilda fallet&lt;br&gt;kan vara sådana att ett förbud inte är påkallat, trots att det är fråga om&lt;br&gt;brottslighet av det kvalificerade slag som den föreslagna presum-&lt;br&gt;tionsregeln tar sikte på. Presumtionen bör därför kunna brytas i undan-&lt;br&gt;tagsfall. För detta bör krävas särskilda skäl, dvs. utrymmet för att under-&lt;br&gt;låta att meddela förbud i de aktuella fallen bör vara begränsat. Enligt re-&lt;br&gt;geringens mening bör det för att presumtionen skall brytas inte vara till-&lt;br&gt;räckligt att den aktuella gärningen framstår som en engångsföreteelse.&lt;br&gt;Det bör dessutom vara fråga om en situation där ett förbud skulle drabba&lt;br&gt;den enskilde särskilt hårt och där den samlade effekten av samhällets&lt;br&gt;reaktion på brottet inte skulle stå i proportion till den enskildes skuld. En&lt;br&gt;annan situation där presumtionen skulle kunna brytas är om domstolen&lt;br&gt;med tillämpning av 23 kap. 5 § brottsbalken dömer till ett lindrigare&lt;br&gt;straff än vad som är föreskrivet för brottet. Det kan vara fallet om en per-&lt;br&gt;son endast i mindre grad har medverkat till någon annans grova brotts-&lt;br&gt;lighet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Överträdelse av förbud&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid överträdelse av ett förbud skall förbuds-&lt;br&gt;tiden förlängas, om inte särskilda skäl talar mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som har uttalat sig stöder&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den som överträder ett rådgivnings-&lt;br&gt;förbud skall enligt 8 § första stycket rådgivningslagen dömas till fängelse&lt;br&gt;i högst två år. Om brottet bedöms som ringa, är straffskalan i stället böter&lt;br&gt;eller fängelse i högst sex månader. Enligt andra stycket kan vid överträ-&lt;br&gt;delse av förbudet även beslutas om förlängning av förbudstiden med&lt;br&gt;högst fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande sanktionssystemet framstår som ändamålsenligt. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening bör det dock införas en bestämmelse om att en över-&lt;br&gt;trädelse av förbudet skall föranleda en förlängning av förbudstiden, om&lt;br&gt;det inte finns särskilda skäl mot det. En sådan regel överensstämmer med&lt;br&gt;vad som numera gäller i fråga om näringsförbud och torde också bidra&lt;br&gt;till respekten för regelverket.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Förbudstiden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett förbud skall kunna meddelas för upp till tio&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: överensstämmer i sak med regeringens förslag.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som har uttalat sig&lt;br&gt;stöder förslaget. StyrelseAkademien Västsverige menar att det saknas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bärande skäl for att ett förbud skall kunna meddelas för en tid över- Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;stigande fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens forslag: Förbud far i dag meddelas för en tid&lt;br&gt;av högst fem år. När det gäller frågan om hur lång förbudstid som bör&lt;br&gt;bestämmas i det enskilda fallet sägs i lagens förarbeten att förbudstiden&lt;br&gt;fåt avgöras med hänsyn till omständigheterna, såsom risken för uppre-&lt;br&gt;pande och brottets svårhetsgrad (se prop. 1984/85:90 s. 38). Om brottet&lt;br&gt;förskyller fängelse i mer än en eller annan månad, finns det, enligt vad&lt;br&gt;departementschefen anförde, i allmänhet ingen anledning att meddela&lt;br&gt;förbud för kortare tid än fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regelverket bör enligt regeringens uppfattning utformas så att det finns&lt;br&gt;en möjlighet att i varje enskilt fall bestämma en förbudstid av sådan&lt;br&gt;längd att förbudet inte framstår som ett slag i luften. Vid särskilt grova&lt;br&gt;fall kan en förbudstid om fem år vara otillräcklig. Fängelsestraffet kan ju&lt;br&gt;vara längre. Det är visserligen inte givet att förbudstiden skall vara längre&lt;br&gt;än fängelsestraffet. Syftet med förbudet är ju i första hand att hindra ose-&lt;br&gt;riösa personer från att ägna sig åt juridiskt eller ekonomiskt biträde. Det-&lt;br&gt;ta syfte uppnås även genom ett fängelsestraff. Den maximala förbudsti-&lt;br&gt;den bör emellertid vara längre än i dag. En sådan förändring skapar ut-&lt;br&gt;rymme för en mera nyanserad bedömning än vad som för närvarande är&lt;br&gt;möjligt, särskilt vid grov brottslighet eller när det är fråga om återfall i&lt;br&gt;brott. Den övre gränsen kan lämpligen bestämmas till tio år, samma&lt;br&gt;gräns som gäller för näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Ansvaret för registret över förbud mot juridiskt eller&lt;br&gt;ekonomiskt biträde&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ansvaret för registret över förbud förs över från&lt;br&gt;Riksskatteverket till Patent- och registreringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag.&lt;br&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som har uttalat sig stöder&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I dag förs register över meddelade&lt;br&gt;rådgivningsförbud av Riksskatteverket. Anledningen till att denna upp-&lt;br&gt;gift en gång lades på Riksskatteverket var att verket redan förde register&lt;br&gt;över meddelade näringsförbud. Den uppgiften fördes dock över till Pa-&lt;br&gt;tent- och registreringsverket på grund av den allt större roll som verket&lt;br&gt;har fått som central myndighet för företagsregistren (se prop.&lt;br&gt;1993/94:171).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en i viss mån främmande uppgift för Riksskatteverket att föra&lt;br&gt;register över meddelade rådgivningsförbud eller, med den här föreslagna&lt;br&gt;terminologin, förbud mot juridiskt eller ekonomiskt biträde. Det framstår&lt;br&gt;som ändamålsenligt att en och samma myndighet blir huvudman för så-&lt;br&gt;väl detta register som registret över näringsförbud, eftersom syftena med&lt;br&gt;förbuden är likartade. Vidare torde det underlätta för dem som efterfrågar&lt;br&gt;registeruppgifter att dessa finns hos en och samma myndighet. Ansvaret&lt;br&gt;för förandet av registret över förbud mot juridiskt eller ekonomiskt biträ-&lt;br&gt;de bör därför föras över till Patent- och registreringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 Kungörande av förbud mot juridiskt eller ekonomiskt Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;biträde&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Beslut om förbud mot juridiskt eller ekono-&lt;br&gt;miskt biträde skall kungöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag.&lt;br&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som har uttalat sig stö-&lt;br&gt;der utredningens förslag eller har ingen invändning mot det. Datainspek-&lt;br&gt;tionen anser att kungörande är en onödigt ingripande åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Möjligheterna att effektivt övervaka&lt;br&gt;att ett förbud iakttas är i praktiken begränsade. Rådgivning eller annat&lt;br&gt;biträde äger ofta rum i sådana former - muntligen, på tu man hand med&lt;br&gt;klienten eller per telefon - att det kan vara svårt för utomstående att få&lt;br&gt;kännedom om att biträde har lämnats. Det ankommer på polis- och åkla-&lt;br&gt;garmyndigheterna att utreda och beivra överträdelser. I förarbetena till&lt;br&gt;rådgivningslagen (se prop. 1984/85:90 s. 29) konstaterade de-&lt;br&gt;partementschefen att det i många fall måste bli svårt för dessa myndighe-&lt;br&gt;ter att få kännedom om en överträdelse, delvis därför att det ofta saknas&lt;br&gt;målsägande som kan förväntas anmäla brottet. Därför är det, framhöll&lt;br&gt;departementschefen, desto viktigare att andra myndigheter vid behov&lt;br&gt;aktivt medverkar i kontrollen. Tanken är alltså att kontrollen av efterlev-&lt;br&gt;naden av förbuden huvudsakligen skall ske genom att olika myndigheter,&lt;br&gt;som i sin verksamhet kommer i kontakt med dem som har fått förbud,&lt;br&gt;underrättar polis eller åklagare vid misstankar om överträdelser. En för-&lt;br&gt;utsättning för att en sådan kontroll skall fungera är att myndigheter och&lt;br&gt;andra lätt kan få tillgång till uppgifter om meddelade förbud. Bland annat&lt;br&gt;för att tillgodose detta informationsbehov gjordes registret över medde-&lt;br&gt;lade rådgivningsförbud offentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts förutsätter en kontroll som bygger på att myndigheter och&lt;br&gt;andra uppmärksammar och reagerar på överträdelser av meddelade be-&lt;br&gt;slut att uppgifter om sådana ges en viss spridning. En åtgärd ägnad att&lt;br&gt;förbättra förutsättningarna för kontrollen kan vara att kungöra besluten&lt;br&gt;om förbud. Detta sker i dag med beslut om näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om kungörande berördes i förarbetena till rådgivningslagen.&lt;br&gt;Departementschefen avfärdade då tanken på ett kungörande utan att ge&lt;br&gt;några närmare skäl (se prop. 1984/85:90 s. 30). Det främsta argumentet&lt;br&gt;mot en ordning med kungörande är givetvis att det inkräktar på den per-&lt;br&gt;sonliga integriteten att sprida uppgifter som med hänsyn till förut-&lt;br&gt;sättningarna för meddelande av förbud innebär att den har fått biträdes-&lt;br&gt;förbud utpekas som brottslig. Mot detta måste vägas betydelsen av att&lt;br&gt;myndigheter och andra kan skaffa sig kännedom om meddelade förbud,&lt;br&gt;något som indirekt torde vara av största betydelse för att förbuden efter-&lt;br&gt;levs. Man bör också ha i åtanke att uppgifterna i registret över meddelade&lt;br&gt;förbud redan i dag är offentliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning talar därför övervägande skäl för att be-&lt;br&gt;slut om förbud bör kungöras. En bestämmelse om detta bör ges i lag. Den&lt;br&gt;närmare utformningen av förfarandet bör dock kunna beslutas om i an-&lt;br&gt;nan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Hinder mot att kringgå näringsförbud&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som har meddelats näringsförbud skall inte&lt;br&gt;få inneha fullmakt att företräda vare sig en enskild näringsidkare i&lt;br&gt;dennes näringsverksamhet eller en sådan juridisk person som han till&lt;br&gt;följd av näringsförbudet inte får vara styrelseledamot i. Förbudet skall&lt;br&gt;dock inte omfatta s.k. ställningsfullmakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överenstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte några invänd-&lt;br&gt;ningar mot utredningens förslag. Sveriges advokatsamfund anser att för-&lt;br&gt;slaget är alltför långtgående och att det skulle vara tillräckligt att förbjuda&lt;br&gt;användningen av generalfullmakter. Fondbolagens förening ifrågasätter&lt;br&gt;behovet av lagstiftningen. Svenska Bankföreningen anser att det bör klar-&lt;br&gt;göras genom vägledande uttalanden att rättshandlingar som vidtas med&lt;br&gt;stöd av en fullmakt som innebär att en överträdelse av näringsförbud ägt&lt;br&gt;rum inte blir ogiltiga. Svenska Fondhandlareföreningen anser att detta&lt;br&gt;bör framgå av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Ändamålet med lagen (1986:436) om näringsförbud är&lt;br&gt;främst att hindra personer som i näringsverksamhet orsakar stora skador&lt;br&gt;att fortsätta med det (se prop. 1995/96:98 s. 10). För att näringsförbud&lt;br&gt;skall kunna meddelas förutsätts att ett förbud är påkallat från allmän syn-&lt;br&gt;punkt och att personen i fråga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- grovt har åsidosatt vad som ålegat honom i näringsverksamheten och&lt;br&gt;därvid har gjort sig skyldig till brottslighet som inte är ringa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- grovt har åsidosatt vad som ålegat honom i näringsverksamheten och&lt;br&gt;därvid i avsevärd omfattning har underlåtit att betala skatt, tull eller an-&lt;br&gt;nan avgift till det allmänna, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- har försatts i konkurs och förfarit grovt vårdslöst mot sina borgenärer&lt;br&gt;eller på annat sätt grovt åsidosatt vad som ålegat honom i närings-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsförbud kan åläggas såväl enskilda näringsidkare som före-&lt;br&gt;trädare för juridiska personer. Även den som i annan egenskap har utövat&lt;br&gt;ledningen av en näringsverksamhet eller utåt har framträtt som ansvarig&lt;br&gt;för en näringsverksamhet kan bli föremål för näringsförbud (se 1, 1 a, 2&lt;br&gt;och 4 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har näringsförbud får för en viss tid, tre till tio år (se 5 §), inte&lt;br&gt;driva näringsverksamhet, inte äga, bilda eller inneha vissa funktioner i&lt;br&gt;juridiska personer (styrelseledamot, suppleant, firmatecknare, verk-&lt;br&gt;ställande direktör och vice verkställande direktör samt, i fråga om euro-&lt;br&gt;peiska ekonomiska intressegrupperingar, företagsledare) eller faktiskt&lt;br&gt;utöva ledningen av näringsverksamhet (se 6 § första stycket). Inte heller&lt;br&gt;får en person som har ålagts näringsförbud vara anställd eller ta emot&lt;br&gt;uppdrag i en näringsverksamhet som drivs av en närstående (se 7 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det är inte ovanligt att den som har&lt;br&gt;fått näringsförbud försöker kringgå förbudet genom att utnyttja bulvaner.&lt;br&gt;Det kan gå till på så sätt att han låter en bulvan registrera sig i handelsre-&lt;br&gt;gistret eller aktiebolagsregistret och att bulvanen sedan ställer ut en s.k.&lt;br&gt;generalfullmakt för honom. I och för sig innebär ett sådant förfarande en&lt;br&gt;överträdelse om den som har näringsförbud faktiskt utövar ledningen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;över bolaget. I bevishänseende skulle det emellertid vara en fördel om Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;redan innehavet av fullmakten utgjorde en överträdelse av förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet Ett renodlat näringsförbud (SOU 1995:1) tog Närings-&lt;br&gt;förbudsutredningen upp problemet med kringgående av näringsförbud&lt;br&gt;genom användning av generalfullmakter. I betänkandet sades bl.a. att det&lt;br&gt;framstod som oklart om blotta innehavet av en generalfullmakt innebar&lt;br&gt;en överträdelse av ett näringsförbud. Det föreslogs ett uttryckligt förbud&lt;br&gt;för den som meddelats näringsförbud att inneha en ”generell fullmakt”.&lt;br&gt;Regeringen ansåg dock att termen generell fullmakt kunde ge upphov till&lt;br&gt;tolkningsproblem, eftersom en entydig definition saknades. Det fram-&lt;br&gt;hölls vidare att ett sådant förbud lätt kunde kringgås genom att en eller&lt;br&gt;flera fullmakter ställdes ut, som inte skulle kunna betecknas som generel-&lt;br&gt;la men ändå ge ett vidsträckt handlingsutrymme (se prop. 1995/96:98 s.&lt;br&gt;26 f.). Förslaget ledde alltså inte till lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör fortfarande bedömningen att begreppet generell full-&lt;br&gt;makt eller general fullmakt ger upphov till avgränsningssvårigheter. För&lt;br&gt;att hindra den som har meddelats näringsförbud att kringgå förbudet med&lt;br&gt;hjälp av fullmakt måste det därför införas en regel enligt vilken denne&lt;br&gt;mer generellt förbjuds att inneha fullmakt i näringsverksamhet. Detta kan&lt;br&gt;ske genom ett förbud för den som har näringsförbud att inneha fullmakt&lt;br&gt;att företräda en enskild näringsidkare i dennes näringsverksamhet eller en&lt;br&gt;sådan juridisk person som det är förbjudet för honom att vara styrelsele-&lt;br&gt;damot i. För att ett sådant förbud inte skall gå för långt bör dock s.k.&lt;br&gt;ställningsfullmakter (jfr 10 § andra stycket lagen [1915:218] om avtal&lt;br&gt;och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område) undantas. I&lt;br&gt;annat fall skulle den som har näringsförbud inte kunna vara exempelvis&lt;br&gt;expedit i en butik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett generellt förbud att inneha fullmakt i näringsverksamhet medför att&lt;br&gt;näringsförbudets räckvidd utsträcks till att omfatta även all löpande verk-&lt;br&gt;samhet, under förutsättning att den sker med stöd av annan fullmakt än&lt;br&gt;ställningsfullmakt. En sådan ordning kan i och för sig synas långtgående,&lt;br&gt;eftersom det är önskvärt att ett näringsförbud inte i onödan inskränker&lt;br&gt;den berördes försörjningsmöjligheter. Å andra sidan framstår det som&lt;br&gt;angeläget att undanröja den möjlighet till kringgående av ett näringsför-&lt;br&gt;bud med hjälp av fullmakt som finns för närvarande. Det ter det sig ock-&lt;br&gt;så inkonsekvent att den som har näringsförbud inte far vara firmateckna-&lt;br&gt;re men att inget hindrar att han genom en fullmakt ges motsvarande be-&lt;br&gt;hörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När man överväger konsekvenserna av ett generellt förbud av innehav&lt;br&gt;av fullmakt, bör man också beakta den möjlighet till dispens som ges i&lt;br&gt;19 § näringsförbudslagen. Genom en dispens kan man undvika att ett&lt;br&gt;näringsförbud får alltför långtgående följder i det enskilda fallet. Dispens&lt;br&gt;bör normalt kunna lämnas exempelvis för anställda med uppgifter som&lt;br&gt;förutsätter bank- eller postfullmakter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser alltså övervägande skäl tala för en förbudsregel av&lt;br&gt;angivet slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förbud mot att inneha fullmakt att företräda en enskild närings-&lt;br&gt;idkare bör begränsas till att avse näringsverksamheten. Privata ange-&lt;br&gt;lägenheter bör inte omfattas av ett fullmaktsförbud. När det gäller juri-&lt;br&gt;diska personer som uteslutande bedriver näringsverksamhet bör natur-&lt;br&gt;ligtvis hela verksamheten omfattas av förbudet. Viss tveksamhet kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;råda om detsamma bör gälla juridiska personer som bedriver både när- Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;ingsverksamhet och annan verksamhet, såsom vissa stiftelser och ideella&lt;br&gt;föreningar. Principiellt kan det diskuteras om inte sådan annan verksam-&lt;br&gt;het borde undantas från förbudet. Svårigheterna att i praktiken dra en&lt;br&gt;gräns mellan verksamhetsområdena gör dock att det, enligt regeringens&lt;br&gt;mening, är lämpligare att låta förbudet omfatta all verksamhet även i så-&lt;br&gt;dana juridiska personer. I det enskilda fallet kan möjligheten att ge dis-&lt;br&gt;pens utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlareföreningen anser&lt;br&gt;att det bör klargöras att rättshandlingar som företas med stöd av fullmakt&lt;br&gt;och som innebär en överträdelse av förbudet inte blir ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om giltigheten av rättshandlingar företagna vid en överträdelse&lt;br&gt;av ett näringsförbud berördes kort i förarbetena till 1980 års regler om&lt;br&gt;näringsförbud i konkurslagen (se prop. 1979/80:83 s. 58). Departements-&lt;br&gt;chefen anförde därvid följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”För tydlighets skull bör till sist påpekas att, om någon överträder&lt;br&gt;ett meddelat förbud, detta i och för sig ej innebär att rättshandlingar&lt;br&gt;som han i samband därmed har företagit blir ogiltiga. En annan sak&lt;br&gt;är att ogiltighet kan bli följden, om han personligen är försatt i kon-&lt;br&gt;kurs (jfr 20 och 21 §§ KL).”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns enligt regeringens mening inte anledning att frångå den&lt;br&gt;ståndpunkt som detta uttalande ger uttryck för.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Medverkan till brott genom bemyndigande&lt;br&gt;att företräda juridisk person&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det bör inte införas någon bestämmelse om&lt;br&gt;att den som med uppsåt att främja brottslig verksamhet ger annan ett&lt;br&gt;bemyndigande att företräda juridisk person skall anses medverka till&lt;br&gt;brott som begås med stöd av bemyndigandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Brottsbalkens regler om medverkan utvidgas så&lt;br&gt;att den som med uppsåt att främja brottslig verksamhet ger annan ett be-&lt;br&gt;myndigande att företräda en juridisk person skall anses medverka till&lt;br&gt;brott som begås med stöd av bemyndigandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En stor majoritet av remissinstanserna avstyrker&lt;br&gt;förslaget eller anser att dess konsekvenser måste analyseras ytterligare&lt;br&gt;innan det kan genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Det förekommer att brottsliga handlingar på en juridisk&lt;br&gt;persons vägnar företas av personer med stöd av fullmakter. Den som har&lt;br&gt;utfärdat en fullmakt kan ha misstänkt att fullmaktshavaren skulle utnyttja&lt;br&gt;den för något brottsligt ändamål. Om inte heller full vetskap om detta&lt;br&gt;skulle ha avhållit honom från att utfärda fullmakten, kan han sägas ha ett&lt;br&gt;uppsåt som avser att brott skall begås. Så länge uppsåtet inte avser det&lt;br&gt;konkreta brott som senare faktiskt begås kan han emellertid inte dömas&lt;br&gt;för medverkan till brottet enligt reglerna i 23 kap. 4 § brottsbalken. För&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att någon skall kunna dömas för medhjälp eller anstiftan till ett brott som&lt;br&gt;någon annan begår måste nämligen uppsåtet avse en i viss mån individu-&lt;br&gt;aliserad huvudgäming (se Nils Jareborg, Straffrättens ansvarslära, s. 120&lt;br&gt;och Ivar Strahl, Allmän straffrätt, s. 259 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även när fullmaktsgivaren har ett uppsåt i förhållande till de enskilda&lt;br&gt;brott som senare begås kan han undgå ansvar på grund av att detta uppsåt&lt;br&gt;ofta är svårt att bevisa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: De brottsbekämpande myndighe-&lt;br&gt;terna har inte sällan svårt att lagfora personer som har möjliggjort brott&lt;br&gt;genom att ställa ut fullmakter. För att komma till rätta med dessa svårig-&lt;br&gt;heter har utredningen föreslagit ett utvidgat medverkansansvar för perso-&lt;br&gt;ner som bemyndigar andra att företräda juridiska personer. Med utred-&lt;br&gt;ningens förslag skulle den som utfärdar en fullmakt med uppsåt att däri-&lt;br&gt;genom främja brott kunna ådömas ansvar for anstiftan eller medhjälp till&lt;br&gt;det brott som fullmaktshavaren begår, trots att det inte har kunnat styrkas&lt;br&gt;att den som utfärdade fullmakten haft uppsåt att främja just det konkreta&lt;br&gt;brottet. I ett enskilt fall går det kanske att styrka att den som ställde ut&lt;br&gt;fullmakten gjorde det med insikt om att fullmaktshavaren skulle använda&lt;br&gt;den för olagliga handlingar men det går inte att bevisa att han kände till&lt;br&gt;vilka brottsliga handlingar som skulle komma att företas. Med utredning-&lt;br&gt;ens förslag skulle han trots detta kunna dömas för medhjälp till de brott&lt;br&gt;som fullmaktshavaren begår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom straffrätten finns en grundläggande princip om att den brottsliga&lt;br&gt;gärningen måste vara täckt av det subjektiva rekvisit som gäller för det&lt;br&gt;aktuella brottet. Flera remissinstanser har kritiserat utredningens förslag&lt;br&gt;på den grunden att det avviker från denna princip. Man har påpekat att&lt;br&gt;förslaget leder till att en person kan dömas för medverkan till brott som&lt;br&gt;han inte har kunnat förutse eller ens föreställa sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar uppfattningen att det synes föra för långt att införa en&lt;br&gt;bestämmelse som innebär att en person kan dömas för ett brott, för vilket&lt;br&gt;krävs uppsåt, trots att personen inte har haft uppsåt till det konkreta brot-&lt;br&gt;tet. För detta talar, utöver rättssäkerhetsskäl, att en sådan bestämmelse&lt;br&gt;kan få långtgående och svåröverskådliga konsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av utredningens motivering synes visserligen framgå att utredningen&lt;br&gt;har avsett att man vid straffvärdebedömningen skall beakta endast det&lt;br&gt;uppsåt som utställaren av fullmakten har haft. Utredningen torde sålunda&lt;br&gt;ha menat att utställaren av fullmakten i påföljdshänseende inte skall dö-&lt;br&gt;mas strängare än vad som motsvarar det (lindrigare) brott som hans upp-&lt;br&gt;såt avsåg, även om hans handlande tekniskt sett rubriceras som medver-&lt;br&gt;kan till det (allvarligare) brott som begåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening får även en sådan bestämmelse långtgående&lt;br&gt;och svåröverskådliga effekter. Det förhållandet att utställaren av fullmak-&lt;br&gt;ten inte döms strängare än som motsvarar hans uppsåt hindrar inte att han&lt;br&gt;kommer att dömas ansvarig för medverkan till ett brott som han i det&lt;br&gt;enskilda fallet kanske inte har kunnat förutse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser alltså att ansvarsbestämmelserna inte bör utvidgas på&lt;br&gt;det sätt som utredningen har föreslagit. Det kan dock finnas skäl att i ett&lt;br&gt;annat sammanhang återkomma till frågan om ansvar för personer som&lt;br&gt;möjliggör brott genom att ge bemyndiganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kontroll av ägarförhållanden i samband med &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2000/01:105&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;tillståndsgivning, tillsyn och stöd till närings-&lt;br&gt;verksamhet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det bör inte införas några generella be-&lt;br&gt;stämmelser som ger myndigheterna större befogenheter att under vis-&lt;br&gt;sa omständigheter utreda och kontrollera ägarförhållanden tn.m.&lt;br&gt;Lämpligheten av att införa ytterligare befogenheter i detta avseende&lt;br&gt;får i stället övervägas för varje myndighet för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Generella bestämmelser införs som ger myn-&lt;br&gt;digheter i verksamhet som består i tillståndsprövning, tillsyn eller läm-&lt;br&gt;nande av stöd med avseende på näringslivet vidgade möjligheter att utre-&lt;br&gt;da och kontrollera vem som utövar ledningen eller har ett väsenligt eko-&lt;br&gt;nomiskt intresse i ett företag som är föremål för myndighetens verksam-&lt;br&gt;het. Under förutsättning att det är av betydelse för myndighetens verk-&lt;br&gt;samhet hur det förhåller sig i dessa hänseenden och att myndigheten fin-&lt;br&gt;ner anledning att genomföra en särskild utredning i syfte att klarlägga&lt;br&gt;förhållandena, skall myndigheten få&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vid vite ålägga ett företag eller någon annan att tillhandahålla uppgif-&lt;br&gt;ter eller handlingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vid vite ålägga den som kan förväntas kunna lämna upplysningar i&lt;br&gt;saken att inställa sig till förhör på tid och plats som myndigheten be-&lt;br&gt;stämmer, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- avlägga besök i lokaler som inte utgör bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser stöder utredningens för-&lt;br&gt;slag eller har inte några invändningar mot det. Sveriges Industriförbund&lt;br&gt;och Svenska Arbetsgivareföreningen avstyrker förslaget och anser att&lt;br&gt;utvidgningar av aktuellt slag bör utredas ordentligt inom vaije myndig-&lt;br&gt;hets ansvarsområde. Brottsförebyggande rådet och Stockholms Handels-&lt;br&gt;kammare redovisar liknande uppfattningar. StyrelseAkademien Västsve-&lt;br&gt;rige avstyrker förslaget och anser att de föreslagna åtgärderna är mycket&lt;br&gt;ingripande och kolliderar med grundläggande rättssäkerhetsintressen.&lt;br&gt;Företagarnas Riksorganisation anser bl.a. att det finns risk att t.ex. till-&lt;br&gt;ståndsärenden onödigt försenas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: För myndigheterna är det ofta av intresse att känna till vem&lt;br&gt;som i verkligheten leder eller har ekonomiskt intresse i en verksamhet&lt;br&gt;som faller inom myndigheternas ansvarsområde. Det har betydelse för att&lt;br&gt;myndigheterna skall kunna fullgöra sina olika uppdrag och undvika fel-&lt;br&gt;aktiga beslut, särskilt när det gäller ärenden som avser tillståndsprövning,&lt;br&gt;tillsyn eller stöd till näringslivet. Användandet av bulvaner skapar pro-&lt;br&gt;blem för myndigheterna, eftersom detta döljer de verkliga förhållandena&lt;br&gt;och ger myndigheterna ett felaktigt beslutsunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag finns inga författningsregler som specifikt tar sikte på en myn-&lt;br&gt;dighets möjligheter att undersöka vem som i realiteten utövar ledningen i&lt;br&gt;ett företag eller har ett väsentligt ekonomiskt intresse i en viss närings-&lt;br&gt;verksamhet. För de myndigheter som har anförtrotts uppgifter att pröva&lt;br&gt;tillståndsansökningar, utöva tillsyn och liknande finns i allmänhet i de&lt;br&gt;författningar som reglerar myndighetens verksamhet bestämmelser om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilka kontrollåtgärder myndigheten kan vidta. Myndigheternas befogen- Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;heter i detta avseende kan vara mer eller mindre långtgående. De mer&lt;br&gt;allmänt hållna bestämmelserna kan givetvis användas också för att utreda&lt;br&gt;misstänkta bulvanförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningsbestämmelser som uttryckligen ger myndigheter rätt att in-&lt;br&gt;fordra upplysningar som behövs för deras tillsyn är mycket vanliga. Som&lt;br&gt;exempel kan nämnas 45 § första stycket 1 konkurrenslagen (1993:20),&lt;br&gt;där det föreskrivs att Konkurrensverket får förelägga ett företag eller nå-&lt;br&gt;gon annan att tillhandahålla uppgifter, handlingar eller annat, om det be-&lt;br&gt;hövs för att verket skall kunna fullgöra sina uppgifter enligt konkurrens-&lt;br&gt;lagen. När det gäller tillsynen över banker och andra finansiella företag&lt;br&gt;finns det ett flertal bestämmelser enligt vilka ett sådant foretag skall läm-&lt;br&gt;na Finansinspektionen de upplysningar om sin verksamhet och därmed&lt;br&gt;sammanhängande omständigheter som inspektionen begär (se t.ex. 7 kap.&lt;br&gt;1 § bankrörelselagcn [1987:617] och 19 kap. 3 § försäkringsrörelsclagen&lt;br&gt;[1982:713]). Ytterligare exempel kan hämtas från Datainspektionens och&lt;br&gt;länsstyrelsernas tillsynsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sanktioner som kan tillgripas om upplysningsskyldigheten åsido-&lt;br&gt;sätts varierar från område till område. När det gäller en tillståndspliktig&lt;br&gt;verksamhet kan tillståndet i regel återkallas. I åtskilliga fall har tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten också getts möjlighet att vid vite förelägga den som står&lt;br&gt;under dess tillsyn att inkomma med de upplysningar som behövs för till-&lt;br&gt;synen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I några fall kan en myndighet i utredningssyfte ålägga personer att in-&lt;br&gt;ställa sig för förhör. Om det behövs för att Konkurrensverket skall kunna&lt;br&gt;fullgöra sina uppgifter enligt konkurrenslagen, kan verket enligt 45 § 2 i&lt;br&gt;den lagen ålägga den som som kan förväntas kunna lämna upplysningar i&lt;br&gt;saken att inställa sig for förhör på tid och plats som verket bestämmer.&lt;br&gt;En liknande bestämmelse finns i 5 § andra stycket lagen (1956:245) om&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden (uppgifts-&lt;br&gt;skyldighetslagen). Ett åläggande enligt dessa bestämmelser får förenas&lt;br&gt;med vite (se 57 § första stycket konkurrenslagen respektive 6 § uppgifts-&lt;br&gt;skyldighetslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer också att en myndighet enligt särskild författnings-&lt;br&gt;bestämmelse har rätt att få tillträde till en viss lokal för att kontrollera en&lt;br&gt;verksamhet som står under myndighetens tillsyn. Som exempel på be-&lt;br&gt;stämmelser av denna typ kan nämnas 16 § första stycket kreditupp-&lt;br&gt;lysningslagen (1973:1173), 14 § första stycket inkassolagen (1974:182),&lt;br&gt;5§ arbetsmiljölagen (1977:1160), 5 § lagen (1981:2) om handel med&lt;br&gt;skrot och begagnade varor samt 21 § arbetstidslagen (1982:673).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om författningsreglering saknas kan en myndighet vidta sådana&lt;br&gt;åtgärder som att infordra uppgifter eller be en viss person att infinna sig&lt;br&gt;hos myndigheten. För att myndigheten skall kunna tillgripa någon form&lt;br&gt;av tvångsmedel i syfte att förmå personen att efterkomma myndighetens&lt;br&gt;begäran krävs dock ett bemyndigande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan av de nämnda exemplen torde framgå att det finns en stor&lt;br&gt;mängd författningsbestämmelser som behandlar olika myndigheters möj-&lt;br&gt;ligheter att inhämta upplysningar inom sina respektive ansvarsområden.&lt;br&gt;Det saknas emellertid regler som särskilt avser myndigheternas befogen-&lt;br&gt;heter när det gäller att undersöka förekomsten av bulvanförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Det är svårt att få en närmare Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;uppfattning om i vilken utsträckning bulvankonstruktioner kommer till&lt;br&gt;användning inom olika områden. Bulvanskap låter sig inte studeras med&lt;br&gt;gängse undersökningsmetoder. Avtal och andra relevanta handlingar är&lt;br&gt;normalt inte tillgängliga för studium. Det finns inte någon statistik att&lt;br&gt;bearbeta och man kan inte heller räkna med att enkäter eller intervjuer&lt;br&gt;skulle ge några klargörande resultat. Även om det inte finns någon på&lt;br&gt;systematiska studier baserad kunskap rörande förekomsten av bulvan-&lt;br&gt;skap, torde det emellertid inte råda någon tvekan om att företeelsen före-&lt;br&gt;kommer. Det finns därför skäl att överväga om berörda myndigheter&lt;br&gt;skall kunna ges bättre möjligheter än i dag att förhindra att regler kring-&lt;br&gt;gås genom användning av bulvaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som närmast bör övervägas är att vidga myndigheternas möjlig-&lt;br&gt;heter att undersöka vem som utövar ledningen eller har ett väsentligt&lt;br&gt;ekonomiskt intresse i ett företag. De särskilda befogenheter som kan&lt;br&gt;komma i fråga är att ge myndigheter möjlighet att infordra uppgifter eller&lt;br&gt;handlingar vid vite, att kalla personer som kan förväntas ge upplysningar&lt;br&gt;i saken till förhör vid vite och att i utredningssyfte besöka företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En reglering av myndigheternas befogenheter i detta avseende kan ske&lt;br&gt;antingen genom en komplettering av de olika författningar som reglerar&lt;br&gt;myndigheternas respektive verksamhet med särskilda bestämmelser eller&lt;br&gt;genom införandet av en generell reglering. Utredningen har föreslagit att&lt;br&gt;en generell reglering införs. Som skäl för detta anger utredningen att de&lt;br&gt;utredningssvårigheter som myndigheterna möter är likartade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag om en generell reglering har fått ett blandat mot-&lt;br&gt;tagande hos remissinstanserna. Det har ifrågasatts om det finns något&lt;br&gt;behov av en generell reglering och det har föreslagits att det i stället på&lt;br&gt;varje myndighets område görs en bedömning av om det är lämpligt att&lt;br&gt;utöka myndigheternas befogenhet i det nu aktuella avseendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan för sin del konstatera att det enligt utredningens för-&lt;br&gt;slag är endast myndigheter vars verksamhet består i tillståndsprövning,&lt;br&gt;tillsyn eller lämnande av stöd med avseende på näringslivet som får vid-&lt;br&gt;gade befogenheter. Även inom dessa kategorier myndigheter torde dock&lt;br&gt;behovet av vidgade befogenheter variera. Behovet är naturligtvis störst&lt;br&gt;för de myndigheter som handhar frågor där enskilda personers kvalifika-&lt;br&gt;tioner är av avgörande betydelse. För myndigheter som handlägger frå-&lt;br&gt;gor om tillstånd till byggande i olika former eller för andra verksamheter&lt;br&gt;som påverkar miljön torde behovet av att kontrollera huruvida bulvan-&lt;br&gt;förhållanden förekommer vara mindre. Med den av utredningen före-&lt;br&gt;slagna ordningen skulle alltså reglerna kunna tillämpas i fall där det inte&lt;br&gt;finns tillräckliga skäl för detta slag av åtgärder. Redan detta inger enligt&lt;br&gt;regeringens mening viss tveksamhet till förslaget. Från rättsäkerhetssyn-&lt;br&gt;punkt skulle det vara att föredra om det gick att på ett mera träffsäkert&lt;br&gt;sätt peka ut de myndigheter som har ett verkligt behov av vidgade befo-&lt;br&gt;genheter för kontroll och utredning av misstänkta bulvanskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämpligheten med en generell reglering kan ifrågasättas även vad be-&lt;br&gt;träffar de myndigheter som i sin verksamhet har ett klart intresse av att&lt;br&gt;veta vem som står bakom ett företag. Som framgår av redogörelsen ovan&lt;br&gt;är det inte ovanligt att myndigheter redan i dag har tämligen långtgående&lt;br&gt;allmänna befogenheter som ger möjlighet att utreda bl.a. misstänkta bul-&lt;br&gt;vanförhållanden. Det skulle kunna uppstå tveksamhet i det enskilda fallet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om vilket av flera tillämpliga lagrum som skall läggas till grund för en&lt;br&gt;myndighets åtgärd. Problem kan uppstå om olika bestämmelser, som kan&lt;br&gt;vara parallellt tillämpliga, ställer olika villkor för att myndigheten skall&lt;br&gt;kunna vidta en åtgärd eller om påbjudna förfaringssätt vid vidtagande av&lt;br&gt;åtgärder skiljer sig åt. Sveriges Industriförbund och Svenska Arbetsgiva-&lt;br&gt;reföreningen påpekar att reglerna om taxeringsrevision i 3 kap. taxe-&lt;br&gt;ringslagen (1990:324) ger den enskilde rätt att vid revision undanta hand-&lt;br&gt;lingar i större utsträckning än vad som skulle gälla vid en utredning av&lt;br&gt;ägarförhållanden m.m. enligt det nu aktuella förslaget. Organisationerna&lt;br&gt;frågar sig också vad som skall gälla för den ”överskottsinformation” som&lt;br&gt;finns i handlingar som har inhämtats på grund av en utredning om miss-&lt;br&gt;tänkt bulvanskap och som skattemyndigheten inte skulle ha haft rätt att ta&lt;br&gt;del av vid en skatterevision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan de komplikationer som nu har nämnts talar enligt regeringens&lt;br&gt;mening för att man i stället bör undersöka möjligheterna att i mån av be-&lt;br&gt;hov komplettera specialförfattningama på de olika myndigheternas om-&lt;br&gt;råden. Därigenom skulle man dels bättre kunna beakta nu gällande be-&lt;br&gt;stämmelser för myndigheterna och behovet hos respektive myndighet,&lt;br&gt;dels undvika att i onödan utvidga myndigheters möjligheter att vidta&lt;br&gt;tvångsåtgärder mot enskilda och dels överväga vidgade befogenheter för&lt;br&gt;kontroll och utredning av av annat slag, t.ex. till förebyggande av miljö-&lt;br&gt;brott och bidragsfusk. Den naturliga sättet att initiera ett sådant lagstift-&lt;br&gt;ningsarbete är att de myndigheter, som i sin verksamhet stöter på bul-&lt;br&gt;vanskap eller liknande missförhållanden och inte anser sig ha be-&lt;br&gt;fogenheter att utreda förhållandena, underrättar ansvarigt departement.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Uppgifter om ekonomisk brottslighet vid&lt;br&gt;kreditupplysning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det bör för närvarande inte införas någon&lt;br&gt;möjlighet för kreditupplysningsföretag att förmedla uppgifter från&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsens belastningsregister om domar och strafföre-&lt;br&gt;lägganden avseende ekonomisk brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Krcditupplysningsföretagen skall ges möjlighet&lt;br&gt;att förmedla uppgifter om lagakraftvunna domar och godkända straf-&lt;br&gt;förelägganden avseende ekonomisk brottslighet. Med ekonomisk brotts-&lt;br&gt;lighet avses här brott enligt 9-11 och 14 kap. brottsbalken samt brott en-&lt;br&gt;ligt skattebrottslagen (1971:69) och lagen (1960:418) om straff för varu-&lt;br&gt;smuggling. Uppgifter skall få lämnas endast om domar och godkända&lt;br&gt;strafförelägganden i vilka annan påföljd än böter har ålagts. Som ytterli-&lt;br&gt;gare begränsning skall gälla att uppgifter får lämnas endast beträffande&lt;br&gt;den som vid tidpunkten för utlämnandet av uppgiften är näringsidkare&lt;br&gt;eller har en sådan anknytning till en näringsverksamhet att han är att jäm-&lt;br&gt;ställa med en näringsidkare i kreditupplysningslagens mening. Sedan fem&lt;br&gt;år har förflutit från det att domen vann laga kraft eller strafföreläggandet&lt;br&gt;godkändes skall uppgift om domen eller strafföreläggandet inte längre få&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;längre få lämnas ut. Kreditupplysningsföretagen skall ha rätt att erhålla&lt;br&gt;uppgifter från Rikspolisstyrelsens belastningsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna är splittrade. Flera remiss-&lt;br&gt;instanser avstyrker förslaget eller är tveksamma till det, däribland Riks-&lt;br&gt;dagens ombudsmän (JO), Justitiekanslern, Hovrätten över Skåne och&lt;br&gt;Blekinge, Göteborgs tingrätt, Malmö tingsrätt, Jönköpings tingsrätt,&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen, Datainspektionen, Statskontoret och Sveriges Indu-&lt;br&gt;striförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt, Kammarrätten i Stockholm, Riksåklagaren,&lt;br&gt;Brottsförebyggande rådet, Svenska Bankföreningen m.fl. tillstyrker i hu-&lt;br&gt;vudsak förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser är kritiska till vissa delar av förslaget. Eko-&lt;br&gt;brottsmyndigheten m.fl. ifrågasätter förslagets begränsning till närings-&lt;br&gt;idkare. Patent- och registreringsverket och Riksskatteverket ifrågasätter&lt;br&gt;om inte Patent- och registreringsverket bör ha möjlighet att förmedla&lt;br&gt;uppgifter om ekonomisk brottslighet. Dun &amp;amp; Bradstreet AB och Upplys-&lt;br&gt;ningscentralen UC AB anser att förmedlingen av uppgifter till kreditupp-&lt;br&gt;lysningsföretagen bör kunna rationaliseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag torde förbättra förutsättningarna för en effektiv af-&lt;br&gt;förskontroll...&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med affärskontroll avses i detta sammanhang den kontroll av en tilltänkt&lt;br&gt;affärspartner som en näringsidkare före en kredit eller ett avtalsslut kan&lt;br&gt;genomföra i syfte att skydda sig mot oönskade affärsförbindelser och&lt;br&gt;ekonomiska förluster. Affärskontroll innebär vanligtvis en kontroll av att&lt;br&gt;den tilltänkte kredittagaren eller affärspartnern har ekonomiska förutsätt-&lt;br&gt;ningar att fullgöra sitt åtagande och inte framstår som oseriös med hän-&lt;br&gt;syn till vad olika register innehåller om hans förhållanden och tidigare&lt;br&gt;agerande. Ofta sker denna kontroll genom att en kreditupplysning inhäm-&lt;br&gt;tas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid många former av ekonomisk brottslighet utgör affärskontakter&lt;br&gt;med det seriösa näringslivet ett nödvändigt inslag i det brottsliga förfa-&lt;br&gt;randet. En utbredd och väl fungerande affärskontroll borde därför kunna&lt;br&gt;bidra till att begränsa sådan brottslighet. I regeringens strategi för sam-&lt;br&gt;hällets samlade åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten (regeringens&lt;br&gt;skrivelse 1994/95:217 s. 28) framhålls den betydelse som en effektiv&lt;br&gt;affärskontroll kan ha när det gäller att förebygga ekonomisk brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan antas att ett genomförande av utredningens förslag - att kredit-&lt;br&gt;upplysningsföretagen skulle få förmedla uppgifter om domar m.m. avse-&lt;br&gt;ende ekonomisk brottslighet - skulle kunna bidra till en sådan utökad&lt;br&gt;affärskontroll och därigenom också kunna bidra till att motverka brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt måste konstateras att det är osäkert hur stor effekten skulle&lt;br&gt;bli. Utredningen redogör för en mindre studie som har gjorts av kredit-&lt;br&gt;upplysningsföretaget UC avseende 76 personer som dömdes för ekobrott&lt;br&gt;under åren 1994 och 1995. Personerna dömdes för bedrägeri, försking-&lt;br&gt;ring, skattebrott, grov oredlighet mot borgenärer, urkundsförfalskning,&lt;br&gt;osant intygande, bokföringsbrott eller brott mot aktiebolagslagen. För 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 105&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av personerna fanns det vid tidpunkten för domen ingen betalningsan- Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;märkning hos UC. Ett antal månader efter domen hade ytterligare fem&lt;br&gt;ådragit sig betalningsanmärkningar. Det är givetvis riskabelt att dra några&lt;br&gt;slutsatser från en sådan begränsad undersökning. Den tycks ändå visa att&lt;br&gt;det endast i begränsad omfattning förekommer att kreditupplysningar&lt;br&gt;beträffande ekobrottslingar inte innehåller någon varningssignal. Samti-&lt;br&gt;digt nämner utredningen två fall av grov ekonomisk brottslighet som&lt;br&gt;planerades under tiden då personerna i fråga avtjänade straff för tidigare&lt;br&gt;ekonomisk brottslighet och där det vid tidpunken för den nya brottslighe-&lt;br&gt;ten inte fanns någon varningssignal i kreditupplysningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av det mervärde som ett genomförande av förslaget&lt;br&gt;skulle innebära måste också beaktas att uppgifter som innebär att en viss&lt;br&gt;person har begått grövre ekonomisk brottslighet redan i dag är till-&lt;br&gt;gängliga för allmänheten i det offentliga registret över meddelade när-&lt;br&gt;ingsförbud. Uppgifter om näringsförbud far anges i kreditupplysningar&lt;br&gt;och ges också en viss spridning genom att beslut om näringsförbud kun-&lt;br&gt;görs. Näringsförbud skall meddelas den som i egenskap av enskild när-&lt;br&gt;ingsidkare eller företrädare för en juridisk person grovt åsidosatt vad som&lt;br&gt;ålegat honom i näringsverksamhet och skall i princip alltid meddelas vid&lt;br&gt;brottslighet som inte är ringa, om det är påkallat från allmän synpunkt.&lt;br&gt;Den 1 juli 1996 trädde en lagändring i kraft som syftade till att göra an-&lt;br&gt;vändningen av näringsförbudsinstitutet mer frekvent. Antalet meddelade&lt;br&gt;näringsförbud har också ökat stegvis från ca 50 om året t.o.m. år 1996 till&lt;br&gt;107 år 1999. En effektiv förmedling av uppgifter om näringsförbud bör&lt;br&gt;kunna bidra till förbättrade möjligheter till affärskontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller personer som är straffade för ekonomiska brott torde&lt;br&gt;alltså redan i dag förekommande kreditupplysningar ofta ge varnings-&lt;br&gt;signaler i form av betalningsanmärkningar och uppgifter om närings-&lt;br&gt;förbud. Trots de möjligheter till affärskontroll som således redan finns&lt;br&gt;står det emellertid enligt regeringens mening klart att användandet av&lt;br&gt;uppgifter från polisens belastningsregister skulle vara ägnat att förbättra&lt;br&gt;förutsättningarna för kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;...men det inger betänkligheter från integritetssynpunkt...&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot utredningens förslag talar att det medför att uppgifter som från in-&lt;br&gt;tegritetssynpunkt framstår som mycket känsliga ges en mycket vid sprid-&lt;br&gt;ning. Uppgifter om brottmål sdomar är i och för sig redan i dag offentliga,&lt;br&gt;såtillvida att de finns tillgängliga hos domstolarna. Användandet av upp-&lt;br&gt;gifterna i kreditupplysningssammanhang skulle emellertid innebära att de&lt;br&gt;kom att spridas i en helt annan omfattning än i dag. Med utredningens&lt;br&gt;förslag skulle mer än 200 företag få rätt att förmedla uppgifter av det&lt;br&gt;aktuella slaget. Om inhämtande av brottsuppgifter blir en rutinåtgärd i&lt;br&gt;affärssammanhang torde man, enligt utredningen, ha att räkna med ett&lt;br&gt;mycket stort antal förfrågningar, kanske över en miljon årligen. Som&lt;br&gt;jämförelse kan nämnas att det av de statistikuppgifter som Registerutred-&lt;br&gt;ningen har redovisat framgår att det årligen lämnas drygt 40 000 utdrag&lt;br&gt;ur person- och belastningsregistret (numera ersatt av belastningsregistret)&lt;br&gt;till andra myndigheter än polis, åklagare och allmänna domstolar (se&lt;br&gt;SOU 1997:65 s. 131). I dag förekommer det knappast att uppgifter ur&lt;br&gt;belastningsregistret lämnas till enskilda. Eftersom det inte finns någon&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begränsning beträffande vem som har rätt att erhålla uppgifter, finns det Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;en uppenbar risk att dessa sprids till personer som inte har något legitimt&lt;br&gt;behov av dem. Antalet personer som skulle få kännedom om andra per-&lt;br&gt;soners brottslighet skulle alltså öka markant. Integritetsskyddet för de&lt;br&gt;personer vars uppgifter är åtkomliga, dvs. näringsidkare, skulle alltså i&lt;br&gt;detta avseende urholkas väsentligt. De kan komma att särbehandlas otill-&lt;br&gt;börligt. Rena misstag, som att oskyldiga blir utpekade som brottslingar,&lt;br&gt;torde också vara ofrånkomliga, eftersom det blir fråga om en masshanter-&lt;br&gt;ing av uppgifter. Såsom utredningens förslag har utformats leder det ock-&lt;br&gt;så till att uppgifter om andra brott än rent ekonomiska brott kommer att&lt;br&gt;kunna spridas. Så blir t.ex. fallet om den som döms för bokföringsbrott&lt;br&gt;samtidigt döms för rattfylleri eller misshandel; kreditupplysningen kom-&lt;br&gt;mer då att omnämna även det andra brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt mot denna bakgrund finns det anledning att fråga sig om för-&lt;br&gt;slaget ligger i linje med hittills rådande synsätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 1 kap. 2 § tredje stycket regeringsformen sägs att det allmänna skall&lt;br&gt;värna den enskildes privatliv och familjeliv. Begreppet personlig integri-&lt;br&gt;tet förekommer i flera lagar, bl.a. i kreditupplysningslagen (1973:1173),&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100) och personuppgiftslagen (1998:204). Någon&lt;br&gt;rättslig definition av begreppet finns dock inte. I förarbetena till kredit-&lt;br&gt;upplysningslagen talas om att den enskilde bör ha tillgång till en fredad&lt;br&gt;sektor, inom vilken han kan avvisa sådan inblandning både från det all-&lt;br&gt;männa och från andra som uppfattas som otillbörlig. Vidare sägs att den&lt;br&gt;enskildes rätt att bli lämnad i fred aldrig kan vara absolut i ett samhälle&lt;br&gt;och att en avvägning måste ske mellan å ena sidan den enskildes intresse&lt;br&gt;av integritetsskydd och å andra sidan det allmännas och andra enskilda&lt;br&gt;personers behov av information (se prop. 1973:155 s. 88).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personuppgiftslagen (1998:284), som i huvudsak följer Europa-&lt;br&gt;parlamentets och rådets direktiv av den 24 oktober 1995 om skydd för&lt;br&gt;enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och&lt;br&gt;om det fria flödet av sådana uppgifter, samt kreditupplysningslagen inne-&lt;br&gt;håller bestämmelser till skydd för den enskildes integritet. Regleringen&lt;br&gt;innebär bl.a. att uppgifter om brott och påföljder i dag hanteras med stor&lt;br&gt;försiktighet. Enligt 21 § personuppgiftslagen är det förbjudet för andra än&lt;br&gt;myndigheter att behandla personuppgifter om lagöverträdelser som inne-&lt;br&gt;fattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller admi-&lt;br&gt;nistrativa frihetsberövanden. Regeringen eller Datainspektionen har dock&lt;br&gt;möjlighet att meddela föreskrifter om undantag från förbudet. I förarbe-&lt;br&gt;tena nämns som exempel på fall där det kan vara befogat med undantag&lt;br&gt;behandling av uppgifter om brottmål sdomar som privata vård- och be-&lt;br&gt;handlingshem kan behöva utföra för att vårda och behandla den dömde&lt;br&gt;på ett effektivt sätt samt viss registrering för försäkringsbolagens krav-&lt;br&gt;hantering (se prop. 1997/98:44 s. 75 f.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 § kreditupplysningslagen får uppgifter om att någon misstänks&lt;br&gt;eller har dömts för brott eller avtjänat straff eller undergått någon annan&lt;br&gt;påföljd för brott inte utan medgivande av Datainspektionen samlas in,&lt;br&gt;lagras eller lämnas ut i kreditupplysningssammanhag. Även kriminal-&lt;br&gt;och polisregisterförfattningama präglas av en påtaglig återhållsamhet när&lt;br&gt;det gäller att lämna ut denna typ av uppgifter till enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan alltså konstatera att förslaget avviker från de principer&lt;br&gt;som hittills har tillämpats i Sverige, i själva verket i så hög grad att det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulle bli fråga om en systemförändring. Detta gäller även med de be- Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;gränsningar som förslaget innehåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under remissbehandlingen har även ifrågasatts om förslaget står i&lt;br&gt;överensstämmelse med de regler till skydd för enskilds integritet som&lt;br&gt;finns i det nyss nämnda personuppgiftsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller behandling av personuppgifter är utgångspunkten i direkti-&lt;br&gt;vet att sådan behandling är tillåten endast under någon av de förut-&lt;br&gt;sättningar som särskilt anges. Av de grunder för behandling av person-&lt;br&gt;uppgifter som nämns torde endast två kunna bli aktuella i detta samman-&lt;br&gt;hang, nämligen om behandlingen är nödvändig för att utföra en arbets-&lt;br&gt;uppgift av allmänt intresse (se artikel 7 e) eller om den är nödvändig för&lt;br&gt;ändamål som rör berättigade intressen hos den registeransvarige eller hos&lt;br&gt;tredje man till vilken uppgifterna har lämnats ut och dessa intressen inte&lt;br&gt;uppvägs av den registrerades intressen eller dennes grundläggande ffi-&lt;br&gt;och rättigheter (se artikel 7 f). Det är uppenbart att det är nödvändigt att&lt;br&gt;behandla personuppgifter vid förmedling av uppgifter för affärskontroll-&lt;br&gt;ändamål. Bedömningen av om arbetsuppgiften är av allmänt intresse&lt;br&gt;måste göras mot bakgrund av verksamhetens syfte. Syftet med att öppna&lt;br&gt;en möjlighet att i samband med kreditupplysning förmedla uppgifter om&lt;br&gt;ekonomisk brottslighet är att ge näringsidkare och andra bättre möjlighe-&lt;br&gt;ter att skydda sig mot ekonomisk brottslighet. Det för med hänsyn härtill&lt;br&gt;anses att förmedling av uppgifter av detta slag är en arbetsuppgift av så-&lt;br&gt;dant allmänt intresse att den behandling av personuppgifter som här är i&lt;br&gt;fråga får anses tillåten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En komplikation är att personuppgifter enligt artikel 6 i direktivet en-&lt;br&gt;dast får samlas in för särskilt angivna och berättigade ändamål. Senare&lt;br&gt;behandling av uppgifterna får inte ske på ett sätt som är oförenligt med&lt;br&gt;dessa ändamål. Enligt 2 § lagen (1998:620) om bclastningsregistcr är&lt;br&gt;ändamålet med registret att vissa myndigheter skall kunna använda det i&lt;br&gt;sin verksamhet, huvudsakligen i brottsförebyggande syfte. Enligt andra&lt;br&gt;stycket får registret också användas för att till enskild lämna uppgifter&lt;br&gt;som är av särskild betydelse i dennes verksamhet. I förarbetena anges&lt;br&gt;som exempel larminstallationsföretag och enskilda arbetsgivare inom&lt;br&gt;vårdsektorn (se prop. 1997/98:97 s. 158). Såsom bl.a. Datainspektionen&lt;br&gt;uttalat kan en senare behandling som består i uppgiftslämnande till en-&lt;br&gt;skilda för affärskontroll inte anses förenlig med det ändamål för insam-&lt;br&gt;ling av uppgifter som anges i lagen om belastningsrcgister. Det innebär&lt;br&gt;att ändamålsbeskrivningen i lagen måste ändras. Uppgifter som har sam-&lt;br&gt;lats in före ändringen kan då inte lämnas ut i affärskontrollsammanhang,&lt;br&gt;om de inte samlas in på nytt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens slutsats, vad gäller direktivet, är att det inte hindrar ett ge-&lt;br&gt;nomförande av utredningsförslaget men att ett sådant genomförande för-&lt;br&gt;utsätter att ändamålsbeskrivningen för belastningsregistret ändras och att&lt;br&gt;tidigare insamlade uppgifter inte får lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;...och har också andra skäl emot sig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot utredningens förslag talar också att det, såsom Rikspolisstyrelsen&lt;br&gt;har påtalat, förutsätter omfattande och tidskrävande ändringar i be-&lt;br&gt;lastningsregistrets registerstruktur. Även om kostnaderna för dessa åt-&lt;br&gt;gärder och för utlämnandet av uppgifter till kreditupplysningsföretagen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan övervältras på näringslivet, kommer det, såsom Statskontoret har Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;påpekat, att uppkomma samhällsekonomiska kostnader som måste vägas&lt;br&gt;in i bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta kommer att det i ett europeiskt perspektiv kan vara betänkligt&lt;br&gt;att nu infora något som får betecknas som en svensk särordning. Redan i&lt;br&gt;dag tas uppgifter från andra länder in i belastningsregistret. I framtiden&lt;br&gt;kan utbytet av uppgifter mellan Sverige och andra länder öka. Om upp-&lt;br&gt;gifter i det svenska belastningsregistret i förhållandevis stor utsträckning&lt;br&gt;skulle lämnas ut till enskilda, kan det försvåra framtida internationella&lt;br&gt;överenskommelser om utbyte av uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens slutsats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en grannlaga uppgift att väga intresset av att motverka ekonomisk&lt;br&gt;brottslighet mot intresset av att bereda enskilda skydd mot intrång i den&lt;br&gt;personliga integriteten. Såsom regeringen i tidigare sammanhang har&lt;br&gt;uttalat ligger det emellertid i sakens natur att utomordentligt stor re-&lt;br&gt;striktivitet måste gälla för insyn i belastningsregistret (se prop.&lt;br&gt;1997/98:97 s. 65). Bland annat mot den bakgrunden är regeringen f.n.&lt;br&gt;inte beredd att förorda den ordning som utredningen har föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har övervägt alternativa lösningar som inger mindre be-&lt;br&gt;tänkligheter från integritetssynpunkt. Ett sådant alternativ kunde vara att&lt;br&gt;endast tillåta spridning av uppgifter om grövre ekonomiska brott. Ett an-&lt;br&gt;nat alternativ kunde vara att begränsa den krets som har rätt till upplys-&lt;br&gt;ningar från belastningsregistret. Sådana begränsningar skulle dock enligt&lt;br&gt;regeringens mening, förutom gränsdragningsproblem, leda till att förde-&lt;br&gt;lama med att använda sig av uppgifter från belastningsregistret i motsva-&lt;br&gt;rande mån skulle bli mindre. Så skulle t.ex. i det första alternativet upp-&lt;br&gt;gifterna ge föga information utöver den som redan kan erhållas med hjälp&lt;br&gt;av redan tillgängliga register. De övriga nackdelar som har nämnts i det&lt;br&gt;föregående - tillkommande kostnader samt risker för informationsutbytet&lt;br&gt;mellan det svenska belastningsregistret och motsvarande utländska regis-&lt;br&gt;ter - skulle kvarstå. Regeringens slutsats är därför att det f.n. inte bör ges&lt;br&gt;något utrymme för förmedling av uppgifter från belastningsregistret för&lt;br&gt;affärskontroll.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Kringgåenden av reglerna om ägarprövning i&lt;br&gt;finansiella företag genom användande av&lt;br&gt;bulvan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det bör f.n. inte införas några bestäm-&lt;br&gt;melser i lagen (1985:277) om vissa bulvanförhållanden (bulvanlagen)&lt;br&gt;för att ingripa mot kringgåenden av reglerna om ägarprövning i finan-&lt;br&gt;siella företag genom användande av bulvan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Om ett bulvanförhållande används för att&lt;br&gt;kringgå reglerna om ägarprövning i finansiella företag, skall huvud-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mannen och bulvanen kunna straffas och bulvanförhållandet upplösas Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;tvångsvis enligt bulvanlagcn såvitt avser de aktier eller andelar som med-&lt;br&gt;för att ett kringgående föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i ett mål om tvångsförsäljning visas sannolika skäl för att ett&lt;br&gt;kringgående av ägarprövningsreglema genom bulvan föreligger, skall&lt;br&gt;domstolen kunna besluta att bulvanen vid stämma inte får företräda akti-&lt;br&gt;er eller andelar som kan bli föremål för ett förordnande om försäljning.&lt;br&gt;Domstolen skall ha möjlighet att förordna en förvaltare med uppdrag att&lt;br&gt;företräda aktier eller andelar som bulvanen på grund av ett sådant beslut&lt;br&gt;inte får företräda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som uttalat sig stö-&lt;br&gt;der förslaget eller har ingen invändning mot det. Konkurrensverket anser&lt;br&gt;dock att det inte finns skäl att genomföra förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Under senare år har det införts regler om ägarprövning i&lt;br&gt;finansiella företag. Dessa regler syftar till att förhindra att olämpliga per-&lt;br&gt;soner utövar ett inflytande över verksamheten i finansiella företag. I&lt;br&gt;ägarprövningsreglema ställs särskilda krav på ägare som har ett kvalifi-&lt;br&gt;cerat innehav i ett finansiellt företag. Med kvalificerat innehav avses ett&lt;br&gt;direkt eller indirekt ägande i ett företag om innehavet representerar tio&lt;br&gt;procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjlig-&lt;br&gt;gör ett väsentligt inflytande över företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämpligheten hos de ägare som har ett kvalificerat innehav prövas för-&lt;br&gt;sta gången i samband med prövningen av ansökan om tillstånd för före-&lt;br&gt;taget att driva finansiell verksamhet. Därefter görs en lämplighets-&lt;br&gt;prövning vid ett direkt eller indirekt förvärv av aktier i företaget som&lt;br&gt;medför att förvärvarens sammanlagda innehav utgör ett kvalificerat in-&lt;br&gt;nehav. En lämplighetsprövning görs också vid förvärv som innebär att ett&lt;br&gt;kvalificerat innehav ökar så att det uppgår till eller överstiger 20, 33 eller&lt;br&gt;50 procent av aktiekapitalet eller röstetalet för samtliga aktier eller så att&lt;br&gt;företaget blir ett dotterbolag. En ägare med ett kvalificerat innehav är&lt;br&gt;vidare underkastad en kontinuerlig lämplighetsprövning i den meningen&lt;br&gt;att Finansinspektionen under vissa förutsättningar kan ingripa mot ho-&lt;br&gt;nom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om ett kvalificerat innehav föreligger skall alltså&lt;br&gt;hänsyn tas även till indirekt ägande. I samband med införandet av regler&lt;br&gt;om ägarprövning i värdepappersbolag gjorde regeringen vissa uttalanden&lt;br&gt;i frågor av principiell karaktär som gällde begreppet indirekt innehav (se&lt;br&gt;prop. 1994/95:50 s. 139 f.). Med indirekt innehav avsågs enligt rege-&lt;br&gt;ringen ett innehav genom någon annan person - juridisk eller fysisk -&lt;br&gt;som i praktiken ger den indirekte innehavaren samma inflytande som&lt;br&gt;hade följt med ett direkt ägande. Hit hör i första hand förvärv genom en&lt;br&gt;juridisk person i vilken den indirekte innehavaren utövar ett bestämman-&lt;br&gt;de inflytande, exempelvis förvärv genom ett hclägt bolag. När det gäller&lt;br&gt;innehav genom en annan fysisk person ansåg regeringen att ett indirekt&lt;br&gt;innehav som huvudregel kunde anses föreligga endast vid bulvanför-&lt;br&gt;hållanden enligt bulvanlagen. Med ett bulvanförhållande avses enligt 1 §&lt;br&gt;bulvanlagen att någon (bulvanen) utåt framstår som ägare av viss egen-&lt;br&gt;dom eller innehavare av viss rättighet men i verkligheten innehar egen-&lt;br&gt;domen eller rättigheten huvudsakligen för annans (huvudmannens) räk-&lt;br&gt;ning. Regeringen menade att så kunde i vissa fall antas vara fallet om ett&lt;br&gt;ägande var uppdelat på flera medlemmar i samma familj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av det nyss anförda var avsikten vid införandet av regler- Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;na om ägarprövning i finansiella företag att dessa skulle omfatta även&lt;br&gt;innehav genom bulvan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt regeringens mening är det&lt;br&gt;självklart att även personer som inte ensamma men däremot tillsammans&lt;br&gt;med en bulvan har ett kvalificerat innehav i ett finansiellt företag skall&lt;br&gt;underkastas ägarprövning. Frågan nu är emellertid om det bör införas&lt;br&gt;bestämmelser i bulvanlagen för att ingripa mot försök till kringgåenden&lt;br&gt;av ägarprövningsreglema genom bulvan. En sådan ordning kan i det en-&lt;br&gt;skilda fallet innebära att både ägarprövningsreglema och bulvanlagen&lt;br&gt;blir aktuella samtidigt. Exempelvis skulle tvångsförsäljning av aktier&lt;br&gt;kunna ske enligt såväl ägarprövningsreglema som bulvanlagen. Reglerna&lt;br&gt;om förfarandet vid en sådan försäljning skiljer sig dock åt. Försäljning&lt;br&gt;enligt bulvanlagen skall ske genom att tingsrätt på talan av allmän åkla-&lt;br&gt;gare förordnar att kronofogdemyndigheten skall sälja de aktier som bul-&lt;br&gt;vanförhållandet avser, medan försäljning enligt ägarprövningsreglema&lt;br&gt;sker genom att Finansinspektionen förelägger ägaren att sälja aktierna.&lt;br&gt;Även bestämmelserna om förordnande av förvaltare att företräda aktierna&lt;br&gt;vid stämma och om skyldighet att betala ersättning till förvaltaren har&lt;br&gt;olika innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som skulle gälla i situationer där båda regelverken är tillämpliga&lt;br&gt;samtidigt är oklart. En sådan reglering skulle vara svårtillämpad för&lt;br&gt;myndigheterna och oförutsebar för alla berörda. Mot denna bakgrund bör&lt;br&gt;den närmare utformningen av regler om ingripande mot bulvaner i finan-&lt;br&gt;siella företag övervägas ytterligare. Frågan om en kriminalisering av&lt;br&gt;kringgåenden av ägarprövningsreglema genom bulvan bör lämpligen&lt;br&gt;behandlas i samband med dessa överväganden. Regeringen är således f.n.&lt;br&gt;inte beredd att föreslå att utredningens förslag genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Typgodkända kassaregister och kvittokrav&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Några generella straffsanktionerade regler&lt;br&gt;om krav på registrering av kontantförsäljning i typgodkända kassare-&lt;br&gt;gister och om skyldighet att utan anfordran lämna kunder kvitton bör&lt;br&gt;inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Branschsaneringsutredningens förslag: I kontanthandeln införs en&lt;br&gt;straffsanktionerad skyldighet för näringsidkare att registrera all försälj-&lt;br&gt;ning i typgodkända kassaregister och att lämna kunderna kvitton som har&lt;br&gt;framställts av kassaregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som har kommen-&lt;br&gt;terat förslaget är i huvudsak positiva och anser att frågan bör utredas yt-&lt;br&gt;terligare. Kammarrätten i Jönköping m.fl. pekar dock på kontrollsvårig-&lt;br&gt;heter. Riksåklagaren m.fl. ifrågasätter kriminaliseringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I de branscher där betalning för&lt;br&gt;varor och tjänster regelmässigt sker med kontanter torde det i ganska stor&lt;br&gt;omfattning förekomma att försäljning inte noteras i bokföringen. Det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finns inget krav på att försäljning skall stämplas in på kassaapparater.&lt;br&gt;Det kan också hända att försäljningssaldot minskas genom felaktiga mi-&lt;br&gt;nusinslag eller att inslag felaktigt hänförs till s.k. övningsinslag. Sådana&lt;br&gt;förfaranden utgör ofta led i ett skattebrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt att försvåra möjligheten till fusk och underlätta kontroll skulle&lt;br&gt;enligt Branschsaneringsutredningen vara att införa krav på användande&lt;br&gt;av typgodkända kassaregister och en skyldighet för näringsidkare att&lt;br&gt;lämna kvitto till kunderna. För att försvåra manipulation skulle Bokfö-&lt;br&gt;ringsnämnden bestämma de närmare kraven för typgodkännande av kas-&lt;br&gt;saregister. Vidare skulle, enligt utredningen, såväl kravet på registrering&lt;br&gt;som skyldigheten att lämna kvitto vara straffsanktionerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag tar sikte på all kontanthandel. Förslaget är alltså&lt;br&gt;mycket långtgående. För att utredningens förslag skall få den önskade&lt;br&gt;effekten torde, som flera remissinstanser påpekat, krävas en omfattande&lt;br&gt;kontroll av de rättsvårdande myndigheterna. Även med en rigorös kon-&lt;br&gt;troll skulle det vara svårt att hindra att oseriösa näringsidkare kringgår&lt;br&gt;bestämmelserna genom att underlåta att stämpla in försäljningsintäkter i&lt;br&gt;ett kassaregister. Kravet på att endast vissa typgodkända kassaregister&lt;br&gt;skulle få användas skulle sammantaget föra med sig stora investerings-&lt;br&gt;kostnader, som skulle drabba också seriösa näringsidkare. Enligt reger-&lt;br&gt;ingens mening är effekterna av förslaget alltför osäkra för att motivera de&lt;br&gt;övervakningsinsatser och investeringar som förutsätts. Några generella&lt;br&gt;regler av det slag som utredningen föreslagit bör alltså inte genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landshövdingen i Stockholms län föreslog i en skrivelse till regering-&lt;br&gt;en att frågan skulle utredas vidare med inriktning på restauranger med&lt;br&gt;serveringstillstånd (Ju 1999/5024). Regeringen överlämnade skrivelsen&lt;br&gt;till Alkoholutredningen, som hade uppdraget att bl.a. se över bestämmel-&lt;br&gt;serna om serveringstillstånd (se dir. 1998:19 och 1998:52). Alkohol-&lt;br&gt;utredningen behandlade frågan i sitt betänkande Bestämmelser om alko-&lt;br&gt;holdrycker (SOU 2000:59). Utredningen föreslog att innehavare av ser-&lt;br&gt;veringstillstånd skall vara skyldiga att registrera all försäljning i ett kas-&lt;br&gt;saregister samt att erbjuda kunden kvitto. Däremot föreslogs inte något&lt;br&gt;krav på s.k. typgodkända kassaregister (SOU 2000:59 s. 128 f.). Reger-&lt;br&gt;ingen har i en lagrådsremiss den 15 februari 2001 förslagit i stort sett&lt;br&gt;detsamma som Alkoholutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Singelföretag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det bör inte införas något nytt regelsystem&lt;br&gt;för en enklare form av företagande med inriktning på hushållsarbeten&lt;br&gt;och med anpassad beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Branschsaneringsutredningens bedömning och förslag: Ett regel-&lt;br&gt;system bör tas fram för en enklare form av företagande, s.k. singelföre-&lt;br&gt;tag. Verksamheten skall bedrivas av en enda person och avse hushålls-&lt;br&gt;tjänster i vid mening. Kostnadsavdrag, skatter och avgifter skall vara&lt;br&gt;schabloniserade. Ersättning för utförda arbeten skall betalas direkt till ett&lt;br&gt;konto som förs av ett kontoförande organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser avstyrker förslaget, medan Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;andra, t.ex. Konkurrensverket, Arbetsmarknadsstyrelsen och Föreningen&lt;br&gt;Auktoriserade Revisorer FAR anser att det bör utredas ytterligare. Kam-&lt;br&gt;marrätten i Jönköping, Riksskatteverket m.fl. anser att förslaget leder till&lt;br&gt;att konkurrensen snedvrids. Riksrevisionsverket m.fl. menar att risken för&lt;br&gt;att inkomster undandras beskattning kvarstår trots förslaget. Landsorga-&lt;br&gt;nisationen och Handelsanställdas förbund menar att förslaget för med&lt;br&gt;sig negativa sociala konsekvenser for de personer som skall arbeta som&lt;br&gt;singelföretagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Den föreslagna nya formen for&lt;br&gt;företagande är avsedd för hushållstjänster. Det är känt att en stor del av&lt;br&gt;dessa tjänster utförs utan att beskattning sker. Skatteundandragandet av-&lt;br&gt;ser såväl inkomstskatt som mervärdesskatt och sociala avgifter. Att vissa&lt;br&gt;utför hushållstjänster svart gör att det blir svårt för seriösa företagare att&lt;br&gt;konkurrera om arbetena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av en särskild form av företagande med förmånligare be-&lt;br&gt;skattning för den del av Ijänstesektom som är inriktad på hushållstjänster&lt;br&gt;leder dock, som flera remissinstanser påpekar, till andra problem. Genom&lt;br&gt;den förmånligare beskattningen for singelföretagen får dessa en kon-&lt;br&gt;kurrensfördel gentemot andra företagsformer. Risken finns att singel-&lt;br&gt;foretagen utnyttjar sin konkurrensfördel till att utvidga sin verksamhet till&lt;br&gt;områden utanför den egentliga hushållssektom. Det finns också risk för&lt;br&gt;att nya typer av fusk uppstår, t.ex. försäljning av verifikationer på kost-&lt;br&gt;nader till andra företag. Singelföretagen kommer nämligen inte själva att&lt;br&gt;behöva verifikationerna, eftersom kostnadsavdragen är tänkta att vara&lt;br&gt;schabloniserade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget anser regeringen att det inte finns skäl att ta fram ett nytt&lt;br&gt;regelsystem för en enklare form av företagande enligt utredningens för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De av regeringen föreslagna lagändringarna kräver inte några mer om-&lt;br&gt;fattande förberedande åtgärder. Vissa förberedelser behövs dock i fråga&lt;br&gt;om överflyttandet av registret över meddelade rådgivningsförbud från&lt;br&gt;Riksskatteverket till Patent- och registreringsverket samt för utfärdande&lt;br&gt;av föreskrifter för kungörande av rådgivningsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av värde att de nya reglerna träder i kraft så snart som möjligt.&lt;br&gt;Regeringen föreslår därför att lagändringarna träder i kraft den 1 juli&lt;br&gt;2001. Behovet av särskilda övergångsbestämmelser behandlas i för-&lt;br&gt;fattningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om ändringar i rådgivningslagen innebär bl.a. att Patent- och&lt;br&gt;registreringsverket tar över registerföringen av meddelade rådgivnings-&lt;br&gt;förbud. Åtgärden torde innebära en effektivare registerhantering och ge&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fördelar för dem som efterfrågar uppgifter ur registret. För Patent- och Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;registreringsverket torde förslaget inte medföra några större kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kostnader som uppkommer får täckas genom att avgifter tas ut av&lt;br&gt;dem som beställer uppgifter ur registret. Ändringarna i rådgivningslagen&lt;br&gt;bör kunna bidra till att lagen tillämpas i något större utsträckning än for&lt;br&gt;närvarande. De kostnadsökningar som uppstår på grund därav hos de&lt;br&gt;berörda myndigheterna torde vara marginella och rymmas inom ramen&lt;br&gt;för befintliga anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i övrigt kan inte förväntas medföra några kostnader för det&lt;br&gt;allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;14.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1985:354) om&lt;br&gt;förbud mot yrkesmässig rådgivning i vissa fall, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;/£&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med juridiskt eller ekonomiskt biträde avses i denna lag yrkesmässig rådgivning&lt;br&gt;eller annat yrkesmässigt biträde som lämnas åt någon annan och som är av juri-&lt;br&gt;diskt eller ekonomiskt slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en definition av vad som i lagen avses med juri-&lt;br&gt;diskt eller ekonomiskt biträde (tidigare rådgivningsverksamhet). Den&lt;br&gt;bestämmer därmed lagens tillämpningsområde. Syftet med ändringen är&lt;br&gt;att utvidga lagens tillämpningsområde till att omfatta även annat biträde&lt;br&gt;än rådgivning. Detta har utvecklats närmare i avsnitt 4.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen tar sikte på ”yrkesmässig rådgivning eller annat yrkesmässigt&lt;br&gt;biträde”. Biträde föreligger när någon lämnar hjälp till annan i dennes&lt;br&gt;angelägenheter. Hjälpen kan bestå av exempelvis tillhandahållande av&lt;br&gt;sakkunskap, såsom vid rådgivning eller värdering, eller tillhandahållande&lt;br&gt;av pengar, såsom vid finansiering. Avsikten är att begreppet biträde bara&lt;br&gt;skall omfatta sådana fall då hjälpen är av betydelse för kunden i dennes&lt;br&gt;relation till andra, t.ex. vid ingående eller fullgörande av avtal, upp-&lt;br&gt;rättande av ansökningshandlingar eller deklarationer etc. Utanför begrep-&lt;br&gt;pet biträde avses alltså falla rena försäljningar och uthyrningar liksom&lt;br&gt;annat tillhandahållande av varor och tjänster som inte berör andra än&lt;br&gt;kunden och tillhandahållaren av varan eller tjänsten. En försäljning eller&lt;br&gt;en uthyrning kan dock ingå som ett led i ett biträde, tex. en skatte-&lt;br&gt;planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på yrkesmässighet innebär inte någon förändring i jämförelse&lt;br&gt;med vad som hittills har gällt (se prop. 1984/85:90 s. 34 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biträdet skall lämnas ”åt någon annan”. Även detta överensstämmer i&lt;br&gt;sak med vad som har gällt hittills (se prop. 1984/85:90 s. 35). Lagen om-&lt;br&gt;fattar alltså inte biträde som lämnas internt inom företag eller koncerner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare gäller att biträdet skall vara av ”juridiskt eller ekonomiskt&lt;br&gt;slag”. Detta innebär bl.a. att lagen, liksom hittills, är tillämplig på olika&lt;br&gt;slag av ekonomisk eller juridisk rådgivning. Såsom definitionen nu har&lt;br&gt;utformats träffar den emellertid även biträde av juridiskt eller ekonomiskt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slag som inte har karaktär av eller samband med rådgivning. Verk- Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;samheter där biträde av juridiskt eller ekonomiskt slag typiskt sett före-&lt;br&gt;kommer är revision, inkasso, finansiering och förmögenhetsförvaltning.&lt;br&gt;Andra exempel på biträde av juridiskt eller ekonomiskt slag är värdering,&lt;br&gt;hjälp med redovisning eller deklarationer samt tillhandahållande av be-&lt;br&gt;taltjänster och sådana granskningstjänster som kräver särskild juridisk&lt;br&gt;eller ekonomisk kompetens. Biträde av juridiskt eller ekonomiskt slag&lt;br&gt;föreligger också när en mäklare hjälper säljare och köpare med upprät-&lt;br&gt;tande av köpekontrakt eller ekonomiska kalkyler. Även i besiktnings-&lt;br&gt;verksamhet kan det förekomma att juridiskt eller ekonomiskt biträde&lt;br&gt;lämnas, t.ex. om besiktningen utförs som ett led i en värdering. En fas-&lt;br&gt;tighetsbesiktning som bara syftar till att utröna om det finns fel i fastig-&lt;br&gt;heten är däremot inte i sig biträde av juridiskt eller ekonomiskt slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kopiering, skrivhjälp, budtjänster och dylikt samt dataservice är exem-&lt;br&gt;pel på biträde som inte är av juridiskt eller ekonomiskt slag och därför&lt;br&gt;faller utanför lagens tillämpningsområde. Detta gäller även om de do-&lt;br&gt;kument som är föremål för t.ex. kopiering eller vidarebefordran via elek-&lt;br&gt;tronisk post är av juridisk eller ekonomisk natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen talar alltså om ”biträde av juridiskt eller ekonomiskt&lt;br&gt;slag”. Den skiljer sig härvidlag något från den hittills gällande lydelsen&lt;br&gt;av paragrafen där det talas om att rådgivningen skall ha skett ”i juridiska&lt;br&gt;eller ekonomiska angelägenheter”. Avsikten med ändringen är att tydlig-&lt;br&gt;göra att det är karaktären på det biträde som lämnas, och inte karaktären&lt;br&gt;på angelägenheten, som är avgörande för lagens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet verksamhet som används i paragrafens hittills gällande ly-&lt;br&gt;delse förekommer inte heller i den nya definitionen. Det är inte fråga om&lt;br&gt;någon ändring i sak utan avsikten är endast att klargöra att vad som åsyf-&lt;br&gt;tas är en handling - att lämna biträde - och inte en verksamhet i betydel-&lt;br&gt;sen rörelse. Därigenom tydliggörs att straffbestämmelsen i 2 § tar sikte&lt;br&gt;på ett visst handlingssätt och att det är ett visst slag av biträde, juridiskt&lt;br&gt;eller ekonomiskt, som kan förbjudas enligt 3 §, inte driften av en rörelse.&lt;br&gt;En person som bedriver juridisk rådgivning och bokförsäljning i samma&lt;br&gt;företag kan alltså fortsätta med bokförsäljningen även om han skulle för-&lt;br&gt;bjudas att utöva juridiskt eller ekonomiskt biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som lämnar juridiskt eller ekonomiskt biträde och därvid av grov oaktsamhet&lt;br&gt;främjar en straffbelagd gäming, döms för vårdslöst biträde till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst två år. Straffet får dock inte sättas högre än vad som är föreskrivet för den&lt;br&gt;gäming som främjats. I ringa fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte, om främjandet utgör medverkan till brott enligt 23&lt;br&gt;kap. brottsbalken. Det gäller inte heller, om enligt särskild föreskrift straff ej kan&lt;br&gt;följa på medverkan till den gäming som har främjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke innehåller en straffbestämmelse. Straffbe-&lt;br&gt;stämmelsens tillämpningsområde har ändrats till att avse gärningar som&lt;br&gt;begås när juridiskt eller ekonomiskt biträde lämnas (jfr 1 §). Ändringen,&lt;br&gt;som har behandlats i avsnitt 4.1, innebär att paragrafens tillämpningsom-&lt;br&gt;råde utvidgas till att omfatta även annat biträde än rådgivning. För ansvar&lt;br&gt;krävs, liksom enligt paragrafens hittills gällande lydelse, att den som har&lt;br&gt;lämnat biträdet genom grov oaktsamhet har främjat en brottslig gäming.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket ”den som lämnar.. .biträde och därvid...&amp;quot; motsvarar den ti- Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;digare lydelsen ”den som i utövningen av rådgivningsverksamhet”. Änd-&lt;br&gt;ringen sker av redaktionella skäl och är inte avsedd att innebära någon&lt;br&gt;skillnad i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet ”främja” är avsett att ha samma innebörd som i de allmänna&lt;br&gt;medverkansbestämmelsema i 23 kap. brottsbalken (se prop. 1984/85:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s. 35 och avsnitt 4.1). ”Främjande” kan därmed föreligga även om hand-&lt;br&gt;lingen i det konkreta fallet inte har underlättat den brottsliga gärningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Främjandet skall ha skett av ”grov oaktsamhet”. Det är vanskligt att&lt;br&gt;generellt beskriva vad som i detta sammanhang utgör grov oaktsamhet.&lt;br&gt;Varje sådan beskrivning riskerar att bli så abstrakt att den ger föga väg-&lt;br&gt;ledning i det enskilda fallet. Liksom tidigare gäller att det skall vara fråga&lt;br&gt;om oaktsamhet i mer avsevärd mån (se prop. 1984/85:90 s. 35). Ansvar&lt;br&gt;skall komma i fråga endast i dc fall där handlandet i påtaglig grad har&lt;br&gt;avvikit från vad som i den aktuella situationen kan betraktas som ett&lt;br&gt;normalt aktsamt beteende. En utgångspunkt är därvid att den som lämnar&lt;br&gt;biträde gör det primärt på uppdrag av en kund och inte i rättsordningens&lt;br&gt;tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller enklare slag av biträde eller mera rutinmässiga uppdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t. ex. betalnings- eller inkassouppdrag, lämnas i regel inte någon närmare&lt;br&gt;information om avsikten med åtgärden. 1 regel bör kundens avsikter då&lt;br&gt;inte behöva efterforskas. Visar det sig sedermera att åtgärden har främjat&lt;br&gt;ett brott, kan grov oaktsamhet normalt inte läggas uppdragstagaren till&lt;br&gt;last. Om uppdragstagaren har tillgång till ytterligare information som gör&lt;br&gt;att kundens avsikter starkt kan ifrågasättas, kan det dock finnas skäl att&lt;br&gt;ställa krav på viss aktivitet från hans eller hennes sida. Underlåtenhet att&lt;br&gt;införskaffa ytterligare information kan då medföra att uppdragstagaren&lt;br&gt;skall anses ha varit grovt oaktsam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid mer kvalificerade former av biträde är det naturligt att ställa högre&lt;br&gt;krav på aktivitet från uppdragstagarens sida. Även något vaga misstankar&lt;br&gt;utgör då ofta tillräckliga skäl för biträdet att genom förfrågningar till hu-&lt;br&gt;vudmannen förvissa sig om att misstankarna är obefogade. Kvarstår&lt;br&gt;misstankarna även därefter, kan det finnas anledning att genom andra&lt;br&gt;åtgärder skapa klarhet rörande syftet med den transaktion eller det pro-&lt;br&gt;jekt som det är fråga om. Som exempel kan nämnas beviljande av ett&lt;br&gt;kortfristigt lån som skall användas för köp av ett aktiebolag. Långivaren&lt;br&gt;har då regelmässigt anledning att kontrollera hur låntagaren avser att fi-&lt;br&gt;nansiera återbetalningen av lånet. Gör långivaren inte det och visar det&lt;br&gt;sig att köpet är en del i en brottslig bolagsplundring, får långivaren häri-&lt;br&gt;genom normalt anses ha främjat brottet genom grov oaktsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av betydelse vid bedömningen av om ett främjande har skett av grov&lt;br&gt;oaktsamhet är också den ställning som den som lämnar biträdet har. Av&lt;br&gt;den som innehar en underordnad anställning och lämnar det begärda bi-&lt;br&gt;trädet endast på grundval av instruktioner och information från sina&lt;br&gt;överordnade kan inte krävas att han eller hon självmant vidtar några sär-&lt;br&gt;skilda kontrollåtgärder för att klarlägga sina eventuellt förekommande&lt;br&gt;misstankar. Det måste i stället ankomma på företagsledningen att se till&lt;br&gt;att det inom företaget finns lämpliga rutiner för kontroll av före-&lt;br&gt;kommande misstankar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huruvida främjandet av den brottsliga handlingen har skett av grov&lt;br&gt;oaktsamhet får alltså bedömas med beaktande av uppdraget, graden av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;misstanke om den brottsliga handlingen och uppdragstagarens ställning. Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;Situationen kan därvid vara sådan att det krävs att uppdragstagaren när-&lt;br&gt;mare hör sig för om kundens planer. Om uppdragstagaren i ett sådant fall&lt;br&gt;underlåter att göra sådana efterforskningar och i stället förhåller sig i det&lt;br&gt;närmaste likgiltig inför risken att hans handlande far en brottsbefrämj an-&lt;br&gt;de effekt, får kravet på grov oaktsamhet i regel anses uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdandet av intyg är ett ofta förekommande exempel på juridiskt el-&lt;br&gt;ler ekonomiskt biträde. Det kan gälla värdeintyg, avsedda att användas vid&lt;br&gt;en låneansökan, eller intyg om att viss personal har anställts, avsedda att&lt;br&gt;bifogas en ansökan om bidrag. Oriktiga intyg av sådant slag kan efterfrå-&lt;br&gt;gas i brottsliga sammanhang. Så länge intygsgivaren lämnar korrekta upp-&lt;br&gt;gifter kan han eller hon givetvis inte anses förfara grovt oaktsamt. Det-&lt;br&gt;samma får anses vara fallet om intyget visserligen innehåller felaktiga&lt;br&gt;uppgifter men dessa beror på rena slarvfel från intygsgivarens sida. Sam-&lt;br&gt;manhänger felet med att intygsgivaren har struntat i att kontrollera uppgif-&lt;br&gt;terna i intyget, får grov oaktsamhet däremot oftast anses föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en konsekvens av att paragrafen har fått ett utvidgat tillämp-&lt;br&gt;ningsområde har beteckningen på brottet ändrats till vårdslöst biträde.&lt;br&gt;Liksom hittills skall ansvar inte ådömas när gärningen är ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket är oförändrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud att lämna juridiskt eller ekonomiskt biträde får meddelas den som när så-&lt;br&gt;dant biträde lämnats har gjort sig skyldig till brott, som inte är ringa. Förbud får&lt;br&gt;meddelas för en tid av högst tio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om förbud bör meddelas skall rätten särskilt beakta brotts-&lt;br&gt;lighetens straffvärde och om den som förbudstalan avser tidigare har gjort sig&lt;br&gt;skyldig till brott i samband med juridiskt eller ekonomiskt biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den som förbudstalan avser gjort sig skyldig till brott för vilket det lägsta&lt;br&gt;föreskrivna straffet är fängelse i sex månader, skall förbud meddelas, om inte sär-&lt;br&gt;skilda skäl talar mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelas förbud, omfattar det även medverkan i juridiskt eller ekonomiskt bi-&lt;br&gt;träde som någon annan lämnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl till det, får visst slag av juridiskt eller ekonomiskt&lt;br&gt;biträde eller medverkan i sådant biträde undantas från förbudet. I ett beslut om för-&lt;br&gt;bud får fastställas en senare dag från vilken förbudet skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger förutsättningarna för meddelande av förbud. Vidare in-&lt;br&gt;nehåller den bestämmelser om förbudstidens längd samt om innebörden&lt;br&gt;av beslutet. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har förutsättningarna för meddelande av förbud ändrats.&lt;br&gt;Förbud kan nu aktualiseras vid allt slags juridiskt eller ekonomiskt biträ-&lt;br&gt;de, om personen i fråga har gjort sig skyldig till brott när han lämnade&lt;br&gt;biträdet. Förbudets omfattning har på motsvarande sätt utvidgats till att&lt;br&gt;omfatta allt slags juridiskt eller ekonomiskt biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för förbud är alltså att brott har begåtts när juridiskt&lt;br&gt;eller ekonomiskt biträde lämnats. Vad som avses med juridiskt eller eko-&lt;br&gt;nomiskt biträde har beskrivits i kommentaren till 1 §. Att brottet skall ha&lt;br&gt;begåtts när sådant biträde lämnats innebär att det måste finnas en direkt&lt;br&gt;koppling mellan brottet och de råd eller det biträde i övrigt som har läm-&lt;br&gt;nats. Att en advokat eller en revisor har begått exempelvis ett skattebrott&lt;br&gt;eller ett förskingringsbrott i sin verksamhet innebär inte att brottet har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begåtts när juridiskt eller ekonomiskt biträde lämnats. Inte heller finns Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;någon sådan nödvändig koppling bara för att kunden får kännedom om&lt;br&gt;brottslighet som biträdet har gjort sig skyldig till i annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fordras att biträdet själv har gjort sig skyldig till brott, och det&lt;br&gt;räcker alltså inte att klienten gjort det. Om sålunda biträdet har uppträtt&lt;br&gt;klandcrffitt, kan hans medverkan inte föranleda biträdesförbud även om&lt;br&gt;klienten utnyttjat den för mycket grova brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 övrigt kan beträffande förutsättningarna för förbud hänvisas till vad&lt;br&gt;som uttalades i prop. 1984/85:90 s. 37.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förbud mot juridiskt eller ekonomiskt biträde blir mer omfattande&lt;br&gt;än det hittillsvarande rådgivningsförbudet har varit. En advokat som har&lt;br&gt;ålagts ett förbud förlorar inte bara möjligheten att bedriva advokat-&lt;br&gt;verksamhet utan blir också förhindrad att agera som biträdande jurist, ge&lt;br&gt;råd angående finansiering eller tillhandagå klienter med juridiska eller&lt;br&gt;ekonomiska utredningar. Har någon ägnat sig åt sådan verksamhet, be-&lt;br&gt;höver man alltså fortsättningsvis inte analysera frågan om det har rört sig&lt;br&gt;om rådgivning eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förbudet i ett enskilt fall skulle bli alltför långtgående, finns det&lt;br&gt;enligt femte stycket första meningen möjlighet att undanta viss verksam-&lt;br&gt;het från förbudet. Denna dispensmöjlighet kan komma att aktualiseras&lt;br&gt;oftare med det mer vidsträckta förbud som blir följden av de nya regler-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om förbudstidens längd har ändrats på så sätt att den&lt;br&gt;maximala förbudstiden har förlängts från fem till tio år. Skälen för denna&lt;br&gt;förlängning har behandlats i avsnitt 4.4. Förlängningen innebär att dom-&lt;br&gt;stolen vid förbudsprövningen måste bedöma handlandet utifrån en ny&lt;br&gt;skala, varvid den maximala förbudstiden naturligtvis är tänkt för de&lt;br&gt;grövsta fallen och de fall där risken för återfall i allvarlig brottslighet&lt;br&gt;bedöms störst. 1 övrigt kan hänvisas till de uttalanden som gjordes i prop.&lt;br&gt;1984/85:90 s. 38.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ett nytt andra stycke anges att domstolen vid bedömningen av om&lt;br&gt;förbud bör meddelas skall särskilt beakta brottslighetens straffvärde och&lt;br&gt;om den som förbudstalan avser tidigare har gjort sig skyldig till brott i&lt;br&gt;samband med juridiskt eller ekonomiskt biträde (jfr avsnitt 4.2). Be-&lt;br&gt;stämmelsen har tillkommit för att ge ledning vid bedömningen och har&lt;br&gt;sin förebild i 3 § lagen om näringsförbud. Här kan därför hänvisas - i&lt;br&gt;tillämpliga delar - till författningskommentaren till den bestämmelsen&lt;br&gt;(se prop. 1985/86:126 s. 157 f.). Det bör särskilt noteras att även andra&lt;br&gt;omständigheter än de nämnda kan beaktas vid förbudsprövningen, exem-&lt;br&gt;pelvis vilken bedömning domstolen gör om risken för att personen kom-&lt;br&gt;mer att upprepa sitt brottsliga handlande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förbud kan ibland vara påkallat även om den aktuella brottsligheten&lt;br&gt;är mindre allvarlig. Så kan vara fallet om personen tidigare har gjort sig&lt;br&gt;skyldig till brott vid utövandet av juridiskt eller ekonomiskt biträde. När&lt;br&gt;det gäller tidigare brottslighet bör domar och strafförelägganden beaktas&lt;br&gt;men inte eventuella åtalsunderlåtelser. Av betydelse för bedömningen i&lt;br&gt;fall av upprepad brottslighet bör främst vara hur omfattande och svår den&lt;br&gt;tidigare brottsligheten var samt hur lång tid som har förflutit mellan brot-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya tredje stycket har tagits in en regel om att förbud normalt&lt;br&gt;skall meddelas, om det lägsta föreskrivna straffet för något av de aktuella&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brotten är fängelse i sex månader. Om det finns särskilda skäl, kan pre- Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;sumtionen för förbud brytas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även denna bestämmelse har sin förebild i lagen om näringsförbud&lt;br&gt;(3 § andra stycket). Här kan därför hänvisas till motiven till den be-&lt;br&gt;stämmelsen (se prop. 1995/96:98 s. 36).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda skäl för att avstå från att meddela förbud kan vara att den ak-&lt;br&gt;tuella gärningen framstår som en engångsföreteelse efter många års klan-&lt;br&gt;derfritt bedriven verksamhet och att det därjämte finns ömmande person-&lt;br&gt;liga skäl att avstå från att meddela ett förbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde och femte styckena motsvarar det tidigare andra stycket. Fjärde&lt;br&gt;stycket innehåller bestämmelser om att förbudet gäller även medverkan&lt;br&gt;vid biträde som någon annan ger. Femte stycket ger en möjlighet till par-&lt;br&gt;tiell dispens samt en möjlighet att bestämma en senare dag då förbudet&lt;br&gt;skall bölja gälla. Ändringarna innebär att bestämmelserna anpassas till&lt;br&gt;lagens nya tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patent- och registreringsverket skall föra ett register över förbud enligt 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen innebär att ansvaret för registret över förbud förs&lt;br&gt;över från Riksskatteverket till Patent- och registreringsverket. Ändringen&lt;br&gt;har behandlats i avsnitt 4.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patent- och registreringsverket skall kungöra ett beslut om förbud enligt 3 § när&lt;br&gt;beslutet har vunnit laga kraft. Detsamma gäller om förbud har upphävts, ändrats&lt;br&gt;eller förlängts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten har beslutat att förbudet skall gälla utan hinder av att domen vunnit&lt;br&gt;laga kraft, skall beslutet kungöras omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som är ny, föreskrivs att beslut om förbud skall kungöras av&lt;br&gt;Patent- och registreringsverket. Frågan har behandlats i avsnitt 4.6. När-&lt;br&gt;mare föreskrifter om hur kungörandet skall gå till kan meddelas av reger-&lt;br&gt;ingen eller den myndighet regeringen bestämmer (jfr 8 kap. 13 § första&lt;br&gt;stycket 2 regeringsformen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som överträder ett förbud enligt 3 § döms till fängelse i högst två år eller, om&lt;br&gt;brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överträds ett förbud enligt 3 § skall det förlängas med högst fem år, om inte sär-&lt;br&gt;skilda skäl talar mot det. Sker flera förlängningar, får den sammanlagda tiden för&lt;br&gt;förlängning inte vara mer än fem år. Talan om förlängning skall väckas innan tiden&lt;br&gt;för förbudet har gått ut. Beträffande förfarandet i mål om förlängning av förbud&lt;br&gt;och verkan av prövning i högre rätt av fråga om ansvar för överträdelse av förbud&lt;br&gt;tillämpas 4 § första och tredje styckena samt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om sanktioner vid överträdelser av&lt;br&gt;ett förbud. Andra stycket har ändrats så att det av lagtexten framgår att&lt;br&gt;förbudstiden skall förlängas vid en överträdelse, om det inte finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl att underlåta en förlängning (se avsnitt 4.3). Särskilda skäl&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan föreligga exempelvis om överträdelsen bedöms som ett ringa brott Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;eller om det vid domstolens prövning har gått lång tid sedan förbudstiden&lt;br&gt;löpte ut. Har den som förbudet gäller gjort sig skyldig till nya brott i&lt;br&gt;verksamheten, verkar detta i skärpande riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid prövning av frågor om förbud enligt 3 § på grund av brott som har begåtts&lt;br&gt;före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen av lagens tillämpningsområde påverkar bl.a. straffbestämmel-&lt;br&gt;sens räckvidd. Eftersom det redan av 5 § lagen (1964:163) om införande&lt;br&gt;av brottsbalken följer att straff skall bestämmas efter den lag som gällde&lt;br&gt;när gärningen företogs, behövs ingen särskild övergångsbestämmelse&lt;br&gt;såvitt gäller 2 §. Också bestämmelserna om åläggande av förbud mot&lt;br&gt;juridiskt eller ekonomiskt biträde är av straffrättslig karaktär och det har&lt;br&gt;därför ansetts att samma principer bör gälla för dessa. Följaktligen skall&lt;br&gt;de föreslagna skärpningarna i 3 § inte gälla vid prövning av om ett brott&lt;br&gt;som inträffat före ikraftträdandet bör föranleda ett förbud. 1 den delen&lt;br&gt;skall i stället äldre bestämmelser gälla. Det innebär att, om brottet har&lt;br&gt;begåtts före ikraftträdandet, förbud enligt 3 § kan meddelas endast om&lt;br&gt;brottet har skett i rådgivningsverksamhet, att förbudet för omfatta enbart&lt;br&gt;framtida rådgivningsverksamhet och att de nya bestämmelserna i para-&lt;br&gt;grafens andra och tredje stycken inte skall tillämpas vid prövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vid en prövning av om en överträdelse skall föranleda en för-&lt;br&gt;längning av förbudet enligt 8 § skall äldre bestämmelser tillämpas, om&lt;br&gt;överträdelsen har skett före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu aktuella utvidgningen av lagens tillämpningsområde medför&lt;br&gt;givetvis inte att ett före lagens ikraftträdande meddelat förbud enligt 3 §&lt;br&gt;blir mera vidsträckt än det tidigare har varit. Det har inte ansetts nöd-&lt;br&gt;vändigt att uttryckligen reglera detta i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:436) om&lt;br&gt;näringsförbud&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är underkastad näringsförbud får inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. driva näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vara bolagsman i ett annat handelsbolag än kommanditbolag eller komple-&lt;br&gt;mentär i ett kommanditbolag eller medlem i en europeisk ekonomisk intresse-&lt;br&gt;gruppering med säte i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vara stiftare av ett aktiebolag, en sparbank eller ett försäkringsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vara ledamot eller suppleant i styrelsen för ett aktiebolag, en sparbank, ett för-&lt;br&gt;säkringsbolag, ett handelsbolag, en europeisk ekonomisk intressegruppering med&lt;br&gt;säte i Sverige eller en ekonomisk förening eller en sådan ideell förening eller stif-&lt;br&gt;telse som driver näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vara verkställande direktör eller vice verkställande direktör i ett aktiebolag el-&lt;br&gt;ler ett försäkringsbolag eller företagsledare i en europeisk ekonomisk intresse-&lt;br&gt;gruppering med säte i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. vara firmatecknare eller i annan egenskap vara ställföreträdare för en sådan ju-&lt;br&gt;ridisk person som anges vid 4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. faktiskt utöva ledningen av en näringsverksamhet eller av en sådan juridisk&lt;br&gt;person som är bokföringspliktig även om den inte driver näring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. äga så många aktier i ett aktiebolag eller ett försäkringsaktiebolag att hans an-&lt;br&gt;del av röstetalet för samtliga aktier i bolaget överstiger femtio procent, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. inneha fullmakt att företräda en enskild näringsidkare i dennes närings-&lt;br&gt;verksamhet eller en juridisk person som anges i 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet i första stycket 9 gäller inte i fråga om fullmakt som avses i 10 § andra&lt;br&gt;stycket lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhets-&lt;br&gt;rättens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande verkställande direktör och vice verkställande direktör för en filial&lt;br&gt;enligt lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. och föreståndare för en verk-&lt;br&gt;samhet enligt samma lag finns bestämmelser om näringsförbud i den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsförbud utgör inget hinder mot att sådan verksamhet bedrivs som innebär&lt;br&gt;utövning av rättighet som avses i 2 kap. 1 § regeringsformen eller 1 kap. 1 §, 4 kap.&lt;br&gt;1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen eller 1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 2&lt;br&gt;eller 8 § eller 10 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om verkan av näringsförbud. I första&lt;br&gt;stycket finns en uppräkning av vad som är förbjudet för den som har nä-&lt;br&gt;ringsförbud. I uppräkningen av juridiska personer i punkterna 3, 4 och 8&lt;br&gt;har bankaktiebolag tagits bort, eftersom den benämningen inte finns kvar&lt;br&gt;efter det att bankaktiebolagslagen (1987:618) har upphört att gälla. I en&lt;br&gt;ny punkt 9 anges att den som är underkastad näringsförbud inte får inne-&lt;br&gt;ha fullmakt att företräda en enskild näringsidkare i dennes närings-&lt;br&gt;verksamhet eller en sådan juridisk person som anges i punkten 4. Skälen&lt;br&gt;bakom den nya bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet mot att inneha fullmakt att företräda en enskild näringsidkare&lt;br&gt;har begränsats till att avse fullmakter som ger behörighet i dennes nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet. Uttrycket näringsverksamhet har här samma innebörd&lt;br&gt;som på andra håll i lagen och i modem lagstiftning i övrigt (se t.ex. prop.&lt;br&gt;1985/86:126 s. 62 och prop. 1998/99:130 s. 381). Vad som åsyftas är en&lt;br&gt;yrkesmässigt bedriven verksamhet av ekonomisk art, oavsett om verk-&lt;br&gt;samheten är vinstinriktad eller ej. I kravet på yrkesmässighet ligger att&lt;br&gt;verksamheten måste ha en viss varaktighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet att inneha fullmakt för en juridisk person gäller fullmakt för&lt;br&gt;sådana juridiska personer som anges i punkten 4. Vad gäller ideella före-&lt;br&gt;ningar och stiftelser omfattar förbudet - såsom framgår av punkten 4 -&lt;br&gt;endast föreningar och stiftelser som driver näringsverksamhet. Förbudet&lt;br&gt;träffar dock alltid hela den juridiska personens verksamhetsområde. Om&lt;br&gt;stiftelsen eller den ideella föreningen vid sidan av näringsverksamheten&lt;br&gt;driver även annan verksamhet, omfattar förbudet alltså även den verk-&lt;br&gt;samhet som inte utgör näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det nya andra stycket framgår att förbudet mot att inneha fullmakt&lt;br&gt;inte omfattar sådana fullmakter som avses i 10 § andra stycket avtals-&lt;br&gt;lagen, dvs. s.k. ställningsfullmakter. En ställningsfullmakt föreligger ty-&lt;br&gt;piskt sett när någon på grund av avtal innehar en viss, för tredje man&lt;br&gt;synbar, ställning hos huvudmannen. Denna ställning skall vara sådan att&lt;br&gt;den enligt lag eller sedvänja medför viss behörighet att företa rätts-&lt;br&gt;handlingar för huvudmannens räkning. I rättspraxis och doktrin har an-&lt;br&gt;setts att ställningsfullmakten är särskilt avpassad för schablonartade, ofta&lt;br&gt;upprepade och sinsemellan likartade transaktioner (se NJA 1992 s. 782&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt Grönfors, Avtalslagen, 3 uppl., 1995, s. 127). Ett ofta anfört typcx- Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;empel är att en kassörska som sitter i cn butiks kassa är behörig att för&lt;br&gt;huvudmannens räkning ta emot betalning av kunderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmaktsförbudet innebär att den som har näringsförbud är förhindrad&lt;br&gt;att motta nya uppdrag som fullmäktig i fall där det är fråga om en sådan&lt;br&gt;fullmakt som omfattas av förbudet. Han är vidare skyldig att avveckla de&lt;br&gt;uppdrag av detta slag som han redan innehar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om giltigheten av de rättshandlingar som före-&lt;br&gt;tagits med stöd av en fullmakt som fullmäktigen inte har haft rätt att in-&lt;br&gt;neha hänvisas till vad som har sagts i avsnitt 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/8^&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En domstol som meddelar beslut om näringsförbud eller om tillfälligt näringsför-&lt;br&gt;bud får fastställa en begränsad tid efter vilken förbudet skall gälla, om tiden behövs&lt;br&gt;för avvecklingen av näringsverksamhet, anställning, uppdrag, innehav av fullmakt,&lt;br&gt;delägarskap i handelsbolag eller aktieinnehav som anges i 6 och 7 §§. Rätten får&lt;br&gt;föreskriva vilka åtgärder som får vidtas eller som skall vara förbjudna under denna&lt;br&gt;tid och vad den som fått näringsförbud i övrigt då har att iaktta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det föreligger synnerliga skäl, får tiden för avveckling förlängas på ansökan&lt;br&gt;av den som fått förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ärenden om förlängning av tiden för avveckling gäller vad som sägs i 17 §&lt;br&gt;andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en bestämmelse som ger domstolen möjlighet att&lt;br&gt;ge den som har fatt näringsförbud en frist för att avveckla förbjuden&lt;br&gt;verksamhet. För att möjliggöra avveckling av ett fullmaktsuppdrag har&lt;br&gt;avvccklingsfristen gjorts tillämplig även på innehav av fullmakt. Änd-&lt;br&gt;ringen har skett på Lagrådets initiativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;W&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är underkastad näringsförbud eller tillfälligt näringsförbud får medges&lt;br&gt;dispens för att driva en näringsverksamhet, inneha anställning, uppdrag eller full-&lt;br&gt;makt, vara delägare i ett handelsbolag eller medlem i en europeisk ekonomisk in-&lt;br&gt;tressegruppering med säte i Sverige eller äga vissa aktier. Rätten får föreskriva vad&lt;br&gt;den som medges dispens har att iaktta då denna utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser som ger domstolen möjlighet att&lt;br&gt;medge undantag från näringsförbudet. Genom ett tillägg har klargjorts att&lt;br&gt;dispensmöjligheten avser även innehav av fullmakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En dispens från fullmaktsförbudet måste preciseras, så att det klart&lt;br&gt;framgår vilken eller vilka fullmakter som avses. Något generellt undan-&lt;br&gt;tag från fullmaktsförbudet bör inte förekomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om dispens från fullmaktsförbudet skall ges får avgöras med&lt;br&gt;beaktande av hur vidsträckt behörighet fullmakten ger fullmäktigen och&lt;br&gt;syftet med det tillämnade fullmaktsuppdraget. Är behörigheten så vid-&lt;br&gt;sträckt att innehavaren med stöd av fullmakten kan utöva ledningen av en&lt;br&gt;näringsverksamhet, skall dispens normalt sett inte komma i fråga. Om&lt;br&gt;det gäller mer begränsade fullmakter, bör en dispensansökan däremot&lt;br&gt;ofta kunna bifallas. Dispens torde t.ex. kunna ges för anställda med såda-&lt;br&gt;na sekreterar- eller budfunktioner som förutsätter bank- eller postfull-&lt;br&gt;makt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om den som har meddelats när-&lt;br&gt;ingsförbud med anledning av omständigheter som har inträffat före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsförbudsinstitutet är av sådan karaktär att det vid förändringar av&lt;br&gt;regleringen finns skäl att tillämpa samma allmänna principer för ikraft-&lt;br&gt;trädande som på det straffrättsliga området. Den föreslagna skärpningen i&lt;br&gt;fråga om innebörden av ett näringsförbud skall följaktligen inte tillämpas&lt;br&gt;beträffande näringsförbud som har meddelats med anledning av brott&lt;br&gt;eller andra grova åsidosättanden i näringsverksamhet som har inträffat&lt;br&gt;före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.3 Förslagen till lag om ändring i rättegångsbalken och&lt;br&gt;lag om ändring i lagen (1995:528) om revisorer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna i rättegångsbalken och lagen (1995:528) om revisorer är&lt;br&gt;endast en följd av att lagen (1985:354) om förbud mot yrkesmässig råd-&lt;br&gt;givning i vissa fall, m.m. föreslås byta namn till lagen om förbud mot&lt;br&gt;juridiskt eller ekonomiskt biträde i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av Bulvanutredningens betänkande&lt;br&gt;Bulvaner och annat (SOU 1998:47)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Uppdraget&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningens huvuduppgift har varit att överväga åtgärder som kan för-&lt;br&gt;hindra eller försvåra att ekonomisk brottslighet begås med hjälp av bul-&lt;br&gt;vaner eller bulvanliknande arrangemang. Uppdraget har emellertid även&lt;br&gt;omfattat frågor som inte kan sägas ha någon omedelbar anknytning till&lt;br&gt;problemen med illojala bulvanskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de frågor som utredningen enligt direktiven har haft att särskilt&lt;br&gt;uppmärksamma hör hur myndigheter med tillstånds- eller tillsynsupp-&lt;br&gt;gifter skall kunna få bättre möjligheter än i dag att förhindra att de regler&lt;br&gt;som gäller i dessa hänseenden kringgås genom användning av bulvaner,&lt;br&gt;hur det kan göras lättare att avslöja illojala bulvanförhållanden i samband&lt;br&gt;med kreditupplysning och om registeruppgifter om brottmålsdomar - i&lt;br&gt;första hand avseende ekonomisk brottslighet - bör göras tillgängliga för&lt;br&gt;affärskon trollsändamål, om det finns skäl att införa ett register för infor-&lt;br&gt;mation om ägarförhållandena i fåmansbolag samt vilka regelförändringar&lt;br&gt;eller andra åtgärder som krävs för att förhindra att ett näringsförbud&lt;br&gt;kringgås genom användning av bulvaner eller på annat liknande sätt. I&lt;br&gt;uppdraget har också ingått att göra en översyn av lagen (1985:354) om&lt;br&gt;förbud mot yrkesmässig rådgivning i vissa fall, m.m. (rådgivningslagen).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Vissa missbruk av associationsrätten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flera frågor som har anknytning till det problemområde utredningen har&lt;br&gt;haft att behandla gäller olika slags missbruk av det associationsrättsliga&lt;br&gt;systemet med anknytning till styrelsens roll främst i aktiebolag men även&lt;br&gt;i andra juridiska personer. Hit hör bl.a. de problem som föranleds av att&lt;br&gt;ett stort antal aktiebolag saknar till Patent och registreringsverket (PRV)&lt;br&gt;anmäld styrelse. Eftersom Aktiebolagskommittén torde komma att ta upp&lt;br&gt;problemen med styrelselösa bolag till prövning i hela sin vidd avstår ut-&lt;br&gt;redningen för sin del från att lägga fram några förslag som tar sikte på&lt;br&gt;denna problematik. Utredningen förordar emellertid att man, när det gäll-&lt;br&gt;er problemen med retroaktiva anmälningar av förändringar i ett aktiebo-&lt;br&gt;lags styrelse, i första hand undersöker möjligheten att införa en ordning&lt;br&gt;som innebär att en avgång och möjligen också ett nyval får omedelbar&lt;br&gt;verkan endast under förutsättning att det kan beläggas att anmälan för&lt;br&gt;registrering skett inom viss kortare tid från förändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ibland uppkommer problem genom vilseledande anmälningar för regi-&lt;br&gt;strering av styrelseledamöter och andra bolagsföreträdarc. I ett antal fall&lt;br&gt;har det sålunda förekommit att fingerade personer som uppges vara bo-&lt;br&gt;satta utomlands har anmälts för registrering. Ett arbete som syftar till att&lt;br&gt;åstadkomma en bättre ordning för idcntitetskontroll av utomlands bosatta&lt;br&gt;bolagsföreträdare som anmäls för registrering pågår för närvarande.&lt;br&gt;Även om en sådan ordning kommer till stånd måste man emellertid räkna&lt;br&gt;med att det även framgent kan inträffa att fingerade personer anmäls för&lt;br&gt;registrering. Utredningen har övervägt frågan om det finns skäl att införa&lt;br&gt;en straffbestämmelse som riktar sig mot ett sådant missbruk av reglerna.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredningen ser saken är emellertid förfarandet redan i dag straffbe-&lt;br&gt;lagt, bl.a. kan ansvar enligt 15 kap. 11 § brottsbalken för osant intygande&lt;br&gt;eller brukande av osann urkund komma i fråga. Enligt utredningens be-&lt;br&gt;dömning är någon ny straffbestämmelse följaktligen inte nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan form av missbruk av det bolagsrättsliga systemet som leder&lt;br&gt;till stora problem för de myndigheter som har att utreda brott utgör anli-&lt;br&gt;tandet av s.k. målvakter, dvs. personer som ställer sig till förfogande som&lt;br&gt;styrelseledamöter för att bära det straffrättsliga ansvaret utan avsikt att&lt;br&gt;delta i bolagets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att förbättra möjligheterna att ingripa mot bruket av målvakter&lt;br&gt;föreslår utredningen att det i aktiebolagslagen införs en allmän lämplig-&lt;br&gt;hetsregel för styrelseledamöter och verkställande direktör i vilken det&lt;br&gt;anges att dessa bolagsföreträdare skall ha sådan insikt och erfarenhet som&lt;br&gt;med hänsyn till arten och omfånget av bolagets verksamhet samt om-&lt;br&gt;ständligheterna i övrigt fordras för uppdragets fullgörande enligt aktie-&lt;br&gt;bolagslagen. Vidare föreslås att det föreskrivs att den som inte avser att&lt;br&gt;ta del i sådan verksamhet som enligt aktiebolagslagen ankommer på sty-&lt;br&gt;relsen eller verkställande direktör inte utan godtagbart skäl får åta sig&lt;br&gt;sådant uppdrag. Den som uppsåtligen och i otillbörligt syfte åtar sig så-&lt;br&gt;dant uppdrag i strid med den sist nämnda bestämmelsen skall enligt för-&lt;br&gt;slaget kunna dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Detsamma skall&lt;br&gt;gälla för deltagare i bolagsstämma och styrelseledamot som i otillbörligt&lt;br&gt;syfte utser någon till styrelseledamot eller verkställande direktör med&lt;br&gt;insikt om att hinder mot detta möter enligt någon av de angivna bestäm-&lt;br&gt;melserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ytterligare problem i detta sammanhang utgör bruket av general-&lt;br&gt;fullmakter. I utredningens uppdrag har ingått att behandla frågan om ge-&lt;br&gt;neralfullmakter främst när det gäller användningen av sådana fullmakter&lt;br&gt;som ett medel att kringgå näringsförbud. Vi återkommer till denna fråga i&lt;br&gt;det följande. I direktiven har emellertid även angetts att utredningen skall&lt;br&gt;vara fri att behandla frågan om generalfullmakter också i andra brottsliga&lt;br&gt;situationer än i samband med kringgående av näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generalfullmakter uppges representera ett stort praktiskt problem för&lt;br&gt;de brottsbekämpande myndigheterna. Sådana fullmakter förekommer&lt;br&gt;ofta i styrelselösa bolag. Den ende som företräder bolaget är då inne-&lt;br&gt;havaren av generalfullmakten, som i sin tur inte sällan transporterar den&lt;br&gt;på annan. Resultatet blir att man kringgår aktiebolagslagens system för&lt;br&gt;ledning av aktiebolag och att det erbjuder stora svårigheter att identifiera&lt;br&gt;den som skall bära ansvaret för en straffbar gäming vilken företagits i&lt;br&gt;bolagets namn eller med dess medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de sammanhang då problemet uppmärksammats har föreslagits olika&lt;br&gt;slags åtgärder för att minska problemen med generalfullmakter, såsom att&lt;br&gt;general fullmakter skulle uttryckligen förbjudas, att registrering skulle&lt;br&gt;krävas för att en generalfullmakt skulle få giltighet eller att en general-&lt;br&gt;fullmakt inte skulle få gälla mer än en begränsad tid med förbud att där-&lt;br&gt;efter utfärda en ny generalfullmakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa förslag är enligt utredningens mening i hög grad beaktansvärda.&lt;br&gt;Som utredningen ser saken lider de dock av den svagheten att det är svårt&lt;br&gt;att på ett meningsfullt sätt definiera det slag av fullmaktshandling som&lt;br&gt;skulle träffas av sådana regler. Generalfullmakt utgör inte någon term&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som förekommer i lag eller annars har någon allmänt vedertagen inne- Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;börd. Alla slags fullmakter kan ju inte förbjudas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att aktiebolagslagens reglering justeras och för-&lt;br&gt;tydligas i vissa hänseenden. Sålunda föreslår vi att det införs en föreskrift&lt;br&gt;om att ett oinskränkt bemyndigande för annan än styrelseledamot eller&lt;br&gt;verkställande direktör att företräda bolaget och teckna dess firma inte&lt;br&gt;medför någon rätt att företräda bolaget förrän registrering har skett. Vida-&lt;br&gt;re föreslås att aktiebolagslagens bestämmelse om att styrelsen svarar för&lt;br&gt;bolagets organisation och förvaltning skall kompletteras med en regel i&lt;br&gt;vilken det anges att styrelsen inte får överlåta ansvaret för dessa uppgifter&lt;br&gt;på annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen är emellertid medveten om att de föreslagna båda lagänd-&lt;br&gt;ringarna inte mer än i förhållandevis begränsad mån undanröjer de pro-&lt;br&gt;blem som har gett sig till känna i praktiken, över huvud taget förefaller&lt;br&gt;det vara svårt att åstadkomma en lösning av problemen genom ingrepp i&lt;br&gt;aktiebolagsrättsliga eller andra civilrättsliga regler. Med hänsyn härtill&lt;br&gt;och till att det associationsrättsliga systemet är så lätt att manipulera i&lt;br&gt;brottsliga sammanhang anser utredningen att det finns skäl för en utvidg-&lt;br&gt;ning av tillämpningsområdet för brottbalkens medverkansregler. Utred-&lt;br&gt;ningen föreslår sålunda att den som med uppsåt att främja brottslig verk-&lt;br&gt;samhet ger någon ett bemyndigande att företräda juridisk person skall&lt;br&gt;anses medverka till brott som begås med stöd av bemyndigandet. Försla-&lt;br&gt;get innebär att uppsåtet kan vara direkt, indirekt eller eventuellt, men det&lt;br&gt;behöver inte omfatta ett konkret brott och inte endast en bestämd brotts-&lt;br&gt;typ utan det bör vara tillräckligt att det avser brottslig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kontroll i samband med tillståndsgivning m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För närvarande finns det inga författningsregler som mera specifikt tar&lt;br&gt;sikte på en myndighets möjligheter att undersöka vem som i realiteten&lt;br&gt;utövar ledningen i ett företag eller har ett väsentligt ekonomiskt intresse i&lt;br&gt;viss näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller myndigheter med tillstånds- eller tillsynsuppgifter eller&lt;br&gt;med uppgift att besluta om bidrag till näringslivet finns det i allmänhet&lt;br&gt;författningsbestämmelser som mera allmänt reglerar vilka kontroll- och&lt;br&gt;undersökningsåtgärder myndigheten kan vidta. Myndighetens befogen-&lt;br&gt;heter i detta hänseende kan vara mer eller mindre långtgående. Vissa av&lt;br&gt;dessa mera allmänt hållna regler kan tillämpas även i fall där en myndig-&lt;br&gt;het i sin verksamhet finner anledning att närmare utreda vem som utövar&lt;br&gt;ledningen i ett företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i avsaknad av särskild författningsreglering kan en myndighet&lt;br&gt;vidta sådana åtgärder som att infordra uppgifter eller be en viss person att&lt;br&gt;infinna sig hos myndigheten. För att myndigheten skall kunna tillgripa&lt;br&gt;någon form av tvångsmedel, t.ex. ett vitesföreläggande, i syfte att förmå&lt;br&gt;personen i fråga att efterkomma myndighetens begäran krävs dock stöd i&lt;br&gt;ett utryckligt författningsbemyndigande. Det är vidare diskutabelt om en&lt;br&gt;myndighet i avsaknad av författningsstöd kan anses ha möjlighet att&lt;br&gt;genomföra besök i utrednings- och kontrollsyfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att det finns skäl att ge här aktuella myndigheter&lt;br&gt;bättre möjligheter än i dag att förhindra att regler kringgås genom an-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vändning av bulvaner eller bulvanliknande arrangemang. Utredningen Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;föreslår därför att det införs generella bestämmelser som ger myndigheter Bilaga 1&lt;br&gt;i verksamhet som består i tillståndsprövning, tillsyn eller lämnande av&lt;br&gt;stöd med avseende på näringslivet vidgade möjligheter att utreda och&lt;br&gt;kontrollera vem som utövar ledningen eller har ett väsentligt ekonomiskt&lt;br&gt;intresse i ett företag som är föremål för myndighetens verksamhet. Under&lt;br&gt;förutsättning att det är av betydelse for myndighetens verksamhet hur det&lt;br&gt;förhåller sig i dessa hänseenden och att myndigheten finner anledning att&lt;br&gt;genomföra en särskild utredning i syfte att klarlägga förhållandena, skall&lt;br&gt;enligt förslaget myndigheten få&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vid vite ålägga ett företag eller någon annan att tillhandahålla uppgifter&lt;br&gt;eller handlingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vid vite ålägga den som kan förväntas kunna lämna upplysningar i sa-&lt;br&gt;ken att inställa sig till förhör på tid och plats som myndigheten bestäm-&lt;br&gt;mer, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- avlägga besök i lokaler som ej utgör bostad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Affärskontroll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I utredningens uppdrag har ingått att överväga hur det kan göras lättare&lt;br&gt;att avslöja illojala bulvanförhållanden i samband med affärskontroll. Där-&lt;br&gt;vid har utredningen bl.a. haft att överväga om registeruppgifter om&lt;br&gt;brottmålsdomar, i första hand rörande ekonomisk brottslighet, bör göras&lt;br&gt;tillgängliga i samband med kreditupplysning eller på annat sätt i sam-&lt;br&gt;band med affärskontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med affärskontroll avses här den kontroll av en tilltänkt affärspartner&lt;br&gt;som en näringsidkare före en kredit eller ett avtalsslut kan genomföra i&lt;br&gt;syfte att skydda sig mot oönskade affärsförbindelser och ekonomiska&lt;br&gt;förluster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen gör bedömningen att en möjlighet att förmedla uppgifter&lt;br&gt;om ekonomisk brottslighet i samband med affärskontroll borde kunna ge&lt;br&gt;påtagliga brottsförebyggande effekter. Samtidigt står det klart att en så-&lt;br&gt;dan uppgiftsförmedling skulle medföra att enskilda fick utstå visst in-&lt;br&gt;trång i den personliga integriteten. Tanken på att öppna en möjlighet att&lt;br&gt;lämna ut brottsuppgifter i kreditupplysningssammanhang strider oneklig-&lt;br&gt;en mot de principer som hittills tillämpats på området, i själva verket i så&lt;br&gt;hög grad att, om en möjlighet till detta i enlighet med våra direktiv skulle&lt;br&gt;öppnas, man måste rubricera det som en betydande systemförändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid den grannlaga avvägning som måste göras mellan intresset av att&lt;br&gt;motverka den ekonomiska brottsligheten och intresset av att bereda en-&lt;br&gt;skilda skydd mot intrång i den personliga integriteten har utredningen&lt;br&gt;funnit att det kan anföras goda skäl för att en möjlighet att lämna uppgif-&lt;br&gt;ter om ekonomiska brott i samband med kreditupplysning bör införas.&lt;br&gt;Utredningen lägger därför för remissinstansernas prövning fram ett så-&lt;br&gt;dant förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär följande. Kreditupplysningsföretagen skall ges möj-&lt;br&gt;lighet att förmedla uppgifter om lagakraftvunna domar och godkända&lt;br&gt;strafförelägganden avseende ekonomisk brottslighet. Med ekonomisk&lt;br&gt;brottslighet avses här brott enligt 9-11 kap. och 14 kap. brottsbalken&lt;br&gt;samt brott enligt skattebrottslagen (1971:69) och lagen (1960:418) om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;straff för varusmuggling. Uppgifter skall få lämnas endast om domar och&lt;br&gt;godkända strafförelägganden i vilka annan påföljd än böter har ålagts.&lt;br&gt;Som ytterligare begränsning skall gälla att uppgifter får lämnas endast&lt;br&gt;beträffande den som vid tidpunkten för utlämnandet av uppgiften är när-&lt;br&gt;ingsidkare eller har en sådan anknytning till en näringsverksamhet att&lt;br&gt;han är att jämställa med näringsidkare i kreditupplysningslagens mening.&lt;br&gt;Sedan fem år förflutit från det att domen vann laga kraft eller strafföre-&lt;br&gt;läggandet godkändes skall uppgift om domen eller strafföreläggandet&lt;br&gt;inte längre få lämnas ut. Kreditupplysningsföretagen skall få rätt att för&lt;br&gt;kreditupplysningsändamål erhålla uppgifter från Rikspolisstyrelsens be-&lt;br&gt;lastningsregister.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ägarregister i fåmansbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktiven har utredningen ålagts att se efter om det finns skäl att&lt;br&gt;införa ett register för information om ägare i fåmansbolag. Den för-&lt;br&gt;väntade nyttan från ekobrottsbekämpningssynpunkt skall därvid vägas&lt;br&gt;mot kostnader, administrativa insatser, bördor för näringslivet m.m. som&lt;br&gt;behövs för att realisera ett sådant register. I uppdraget ligger enligt direk-&lt;br&gt;tiven att överväga vilka uppgifter som bör ingå i registret, hur uppgifter-&lt;br&gt;na skall samlas in, vem som skall föra registret, hur registret skall använ-&lt;br&gt;das och hur det skall finansieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om de s.k. avstämningsbolagen - främst publika aktiebolag - re-&lt;br&gt;gistreras ägarförhållandena redan nu i ett kontobascrat system hos Vär-&lt;br&gt;depappcrscentralen VPC AB. Bestämmelser om detta finns i aktie-&lt;br&gt;kontolagen (1989:827).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har gjort bedömningen att, om ett ägarregister skall infö-&lt;br&gt;ras för aktiebolag som inte för närvarande omfattas av det kontobaserade&lt;br&gt;systemet, registret rimligen måste omfatta alla sådana bolag och således&lt;br&gt;inte endast fåmansbolag. En annan ordning skulle vara irrationell och&lt;br&gt;dessutom lätt kunna kringgås. En annan utgångspunkt för utredningens&lt;br&gt;överväganden har varit att ett ägarregister, av hänsyn bl.a. till de kon-&lt;br&gt;trollsvårighcter som annars skulle uppstå, bör konstrueras så att det blir&lt;br&gt;en civilrättslig förutsättning för ett giltigt aktieförvärv att anteckning här-&lt;br&gt;om sker i registret. Detta innebär att ett ägarregister enligt utredningens&lt;br&gt;mening förutsätter att man övergår till en ordning enligt vilken inte läng-&lt;br&gt;re aktiebrev utan en registrering blir bärare av aktierättighetema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nyordning av detta slag medför vissa fördelar för brottsbe-&lt;br&gt;kämpningen liksom för skattekontrollen och annan offentlig kontroll.&lt;br&gt;Dessutom uppkommer fördelar för bolagen själva; man slipper bl.a. be-&lt;br&gt;styret med att föra aktieböcker och nyemissioner och pantsättning under-&lt;br&gt;lättas. Ett ökat underlag för affärskontroll tillskapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en samlad bedömning av de fördelar och nackdelar som skulle&lt;br&gt;vara förknippade med att övergå till ett system med obligatorisk aktie-&lt;br&gt;ägarregistrering har utredningen funnit att fördelarna väger så tungt att&lt;br&gt;övervägande skäl talar för att arbetet med att utveckla ett sådant system&lt;br&gt;bör drivas vidare. Utredningen förordar därför att riksdagen fattar ett&lt;br&gt;principbeslut om en övergång till ett sådant system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiften att svara för registreringarna avseende de bolag som inte har&lt;br&gt;avstämningsförbehåll bör enligt utredningens mening anförtros PRV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PRV:s aktieägarregister bör enligt utredningens uppfattning omfatta&lt;br&gt;samtliga aktier i de bolag som inte har avstämningsförbehåll liksom&lt;br&gt;teckningsrätter vid ny- och fondemissioner i sådana bolag. Frågan, om&lt;br&gt;registreringen även bör omfatta konvertibla skuldebrev och skuldebrev&lt;br&gt;förenade med optionsrätt till nyteckning, far övervägas närmare under&lt;br&gt;det fortsatta arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ägarregistrets närmare innehåll förordar utredningen att&lt;br&gt;motsvarande uppgifter skall registreras som de som enligt aktiekonto-&lt;br&gt;lagens bestämmelser skall anges i avstämningsregister för avstämnings-&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan torde ha framgått anser utredningen att de rättsverkningar&lt;br&gt;som för närvarande är knutna till innehavet av ett aktiebrev i ett bolag&lt;br&gt;som inte har avstämningsförbehåll i stället bör knytas till registreringen i&lt;br&gt;PRV:s aktieägarregister. Härvid bör samma principer tillämpas som de&lt;br&gt;som för närvarande gäller för avstämningsbolag enligt 6 kap. aktiekonto-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen förordar att uppgifterna i PRV:s aktieägarregister blir of-&lt;br&gt;fentliga. Innehållet i en utskrift av aktieboken bör dock begränsas till att&lt;br&gt;avse endast aktieposter som svarar mot minst en viss angiven andel av&lt;br&gt;bolagets registrerade aktiekapital. Denna begränsningsregel bör ha gene-&lt;br&gt;rell räckvidd och alltså omfatta även bolag med avstämningsförbehåll.&lt;br&gt;Det finns enligt utredningens uppfattning anledning att under det fortsatta&lt;br&gt;beredningsarbetet överväga ett förtydligande av de regler som gäller för&lt;br&gt;VPC:s uppgiftslämnande beträffande annat än ägarförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens uppfattning bör motsvarande skadeståndsansvar&lt;br&gt;som gäller för VPC och kontoförande institut enligt 7 kap. aktiekonto-&lt;br&gt;lagen gälla för staten i ett system där PRV svarar för registreringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom införandet av ett ägarregister framför allt syftar till att öka&lt;br&gt;möjligheten till insyn bör någon motsvarighet till institutet förvaltar-&lt;br&gt;registrering i den utformning detta har för närvarande inte införas i det&lt;br&gt;förordade systemet för ägarregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En central fråga vid en reform av aktuellt slag är hur övergången till&lt;br&gt;det nya systemet skall ske. Utredningen förordar att en övergångstid om&lt;br&gt;två år får förflyta från antagnadet av ny lagstiftning om ägarregistrering&lt;br&gt;till dess att denna börjar tillämpas. Vid övergångtidens slut bör aktierna i&lt;br&gt;samtliga bolag som då saknar avstämningsförbehåll omedelbart genom&lt;br&gt;lagen bli registerbaserade. Utredningen anser vidare att det bör vara en&lt;br&gt;förutsättning att ett aktiebrev i ett befintligt bolag företes för att inne-&lt;br&gt;havaren skall kunna registreras som ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den författningstekniska lösningen förordar utredningen&lt;br&gt;att det av PRV administrerade registreringssystemet och rättsverkning-&lt;br&gt;arna av registrering i detta system regleras i aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för att utveckla och driva det av utredningen förordade&lt;br&gt;systemet med obligatorisk aktieägarregistrering bör täckas av avgifter&lt;br&gt;som PRV har att ta ut av de berörda bolagen. Några kostnader i denna del&lt;br&gt;skulle alltså enligt utredningens bedömning inte komma att belasta det&lt;br&gt;allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt system med obligatorisk aktieägarregistrering måste tillgodose&lt;br&gt;särskilt höga krav på säkerhet, eftersom registreringen kommer att bli&lt;br&gt;avgörande för aktieägares och panthavares rätt. Det är angeläget att sä-&lt;br&gt;kerhetsfrågorna bearbetas metodiskt vid systemutvecklingen. Enligt ut-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redningens mening skulle det vidare vara en fördel om säkerhets- och&lt;br&gt;sårbarhetsfrågoma med jämna mellanrum granskades av fristående kon-&lt;br&gt;sultföretag som erhållit certificring för ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågans vidare behandling förordar utredningen att prin-&lt;br&gt;ciperna för en övergång till ett system med obligatorisk aktieägar-&lt;br&gt;registrering först läggs fast av riksdagen och att PRV därefter får upp-&lt;br&gt;draget att utarbeta ett systemförslag. Eftersom det kan förutsättas att ett&lt;br&gt;obligatoriskt registeringssystem kommer att innebära ett väsentligt ökat&lt;br&gt;antal avstämningsbolag, bör även VPC få i uppdrag att redovisa sina&lt;br&gt;överväganden med anledning av ett sådant system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De författningsändringar som behövs bör utarbetas först sedan det står&lt;br&gt;klart hur systemet skall utformas i sina detaljer. Utredningen har för sin&lt;br&gt;del inte ansett det meningsfullt att på frågans nuvarande stadium utarbeta&lt;br&gt;några författningsförslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Hinder mot att kringgå näringsförbud&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har också haft att överväga vilka regelförändringar eller&lt;br&gt;andra åtgärder som bör vidtas för att hindra att ett meddelat närings-&lt;br&gt;förbud kringgås genom användning av bulvaner eller på annat sätt. I di-&lt;br&gt;rektiven framhålls att särskild uppmärksamhet därvid bör ägnas åt det i&lt;br&gt;dessa sammanhang förekommande bruket av generalfullmakter och and-&lt;br&gt;ra typer av fullmakter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsförbudsutredningen tog i sitt betänkande Ett renodlat närings-&lt;br&gt;förbud (SOU 1995:1) upp problemet med kringgående av näringsförbud&lt;br&gt;genom användning av generalfullmakt. Näringsförbudsutredningens&lt;br&gt;överväganden utmynnade i ett förslag om att den som meddelats närings-&lt;br&gt;förbud skulle vara förbjuden att ha generell fullmakt att företräda juridisk&lt;br&gt;person. Förslaget ledde i denna del inte till lagstiftning. Som skäl för sitt&lt;br&gt;ställningstagande anförde regeringen i huvudsak att termen generell full-&lt;br&gt;makt inte hade någon entydig definition i bolagsrättslig eller i annan as-&lt;br&gt;sociationsrättslig lagstiftning och därför kunde ge upphov till tolk-&lt;br&gt;ningsproblem samt att ett förbud mot att företräda juridisk person med&lt;br&gt;hjälp av generell fullmakt lätt skulle kunna kringgås genom att en eller&lt;br&gt;flera fullmakter ställs ut som inte blir att beteckna som generella men&lt;br&gt;som ändå ger ett vidsträckt utrymme för den förbudsålagde att verka ge-&lt;br&gt;nom bulvan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår uppfattning är det knappast möjligt att skapa invändnings-&lt;br&gt;fria kriterier enligt vilka tillämpningsområdet för en förbudsregel kan&lt;br&gt;avgränsas, om förbudet enbart skall träffa fullmakter som i en eller annan&lt;br&gt;mening kan sägas ha generell karaktär. Vi har kommit till den slutsatsen,&lt;br&gt;att om man vill hindra den som meddelats näringsförbud från att inneha&lt;br&gt;fullmakt som möjliggör ett kringgående av näringsförbudet, så måste en&lt;br&gt;ordning införas enligt vilken denne mera generellt förbjuds att inneha&lt;br&gt;fullmakt för näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen gör den bedömningen att övervägande skäl talar för att in-&lt;br&gt;föra en förbudsregel av ovan angivet slag. Utredningen föreslår alltså att&lt;br&gt;den som ålagts näringsförbud skall vara förbjuden att inneha fullmakt att&lt;br&gt;företräda en enskild näringsidkare eller en sådan juridisk person i vars&lt;br&gt;styrelse han enligt 6 § första stycket 4 näringsförbudslagen är förhindrad&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ingå. När det gäller fullmakt att företräda en enskild näringsidkare Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;föreslås att förbudet begränsas till att avse fullmakt som ger den förbuds- Bilaga 1&lt;br&gt;ålagde behörighet att företräda näringsidkaren i dennes närings-&lt;br&gt;verksamhet. Förslaget innebär vidare att förbudsregeln inte omfattar s.k.&lt;br&gt;ställningsfullmakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har inte funnit skäl att föreslå några ytterligare åtgärder&lt;br&gt;för att hindra kringgående av näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Rådgivningslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Till förebyggande av onödiga gränsdragningssvårigheter föreslår ut-&lt;br&gt;redningen att rådgivningslagens bestämmelser skall omfatta allt slags&lt;br&gt;yrkesmässigt biträde i juridiska och ekonomiska angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för meddelande av rådgivningsförbud regleras i 3 §&lt;br&gt;rådgivningslagen. En första förutsättning för ett sådant beslut är att råd-&lt;br&gt;givaren har gjort sig skyldig till brott, som inte är ringa. För att ett brotts-&lt;br&gt;ligt förfarande skall kunna läggas till grund för ett förbud fordras dessut-&lt;br&gt;om att det har skett i rådgivningsverksamheten. Brott som inte har sam-&lt;br&gt;band med vederbörandes agerande just som rådgivare kan alltså inte be-&lt;br&gt;aktas i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har förekommit fall då den som ägnat sig åt rådgivningsverk-&lt;br&gt;samhet har begått brott under sådana förhållanden att det kan vara före-&lt;br&gt;mål för tvekan om det skett i rådgivningsverksamheten. Omständlig-&lt;br&gt;heterna torde i allmänhet vara sådana att det sakligt sett borde vara likgil-&lt;br&gt;tigt om brottet skett i eller i anslutning till rådgivningsverksamheten -&lt;br&gt;vare sig det förehåller sig på det ena eller andra sättet föreligger skäl för&lt;br&gt;rådgivningsförbud. Men lagen medger i gällande lydelse bara att förbud&lt;br&gt;meddelas om brottet begåtts i rådgivningsverksamheten. Till före-&lt;br&gt;byggande av avgränsningssvårigheter på denna punkt föreslår utredning-&lt;br&gt;en att förbud skall få meddelas om brottet har begåtts vid rådgivnings-&lt;br&gt;verksamhet. Detta bör läsas så att brottet skall ha begåtts i anslutning till&lt;br&gt;denna verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår vidare att det införs en regel i vilken det anges att&lt;br&gt;domstolen vid bedömande av om rådgivningsförbud bör meddelas skall&lt;br&gt;beakta brottslighetens straflvärde och om den som förbudstalan avser&lt;br&gt;tidigare gjort sig skyldig till brott vid rådgivningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerställa att rådgivningsförbud regelmässigt meddelas i de&lt;br&gt;fall där rådgivaren har gjort sig skyldig till grov brottslighet föreslår ut-&lt;br&gt;redningen att det införs en särskild presumtionsregel av den innebörden&lt;br&gt;att rådgivningsförbud skall anses påkallat med hänsyn till brottets straff-&lt;br&gt;värde, om den som talan om rådgivningsförbud avser har gjort sig skyl-&lt;br&gt;dig till brott för vilket det lägsta föreskrivna straffet är fängelse i sex må-&lt;br&gt;nader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förbudstiden föreslår utredningen att maximitiden höjs från&lt;br&gt;nuvarande fem år till tio år. Vi föreslår också att ansvaret för registret&lt;br&gt;över rådgivningsförbud förs över från Riksskatteverket till PRV samt att&lt;br&gt;rådgivningsförbud skall kungöras av PRV. Slutligen föreslår vi att det av&lt;br&gt;lagtexten skall framgå att förbudstiden skall förlängas vid en överträdelse&lt;br&gt;av ett rådgivningsförbud, om det inte finns särskilda skäl att underlåta&lt;br&gt;förlängning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bulvanlagen och tillsynen över de finansiella företagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Dc lagregler om ägarprövning i banker och andra finansiella företag som&lt;br&gt;har införts under senare år aktualiserar frågan om det är påkallat med&lt;br&gt;särskilda åtgärder mot att dessa regler kringgås med hjälp av bulvan-&lt;br&gt;arrangemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om lämplighetsprövning av ägare i banker och andra finansi-&lt;br&gt;ella företag syftar till att förhindra att den som är olämplig att ha ett vä-&lt;br&gt;sentligt inflytande över verksamheten i ett sådant företag får tillfälle att&lt;br&gt;äga aktierposter eller andelar som ger ett sådant inflytande. Med hänsyn&lt;br&gt;till de finansiella företagens centrala betydelse för samhällsekonomin har&lt;br&gt;lagstiftaren valt att ställa förhållandevis stränga krav på större ägare i&lt;br&gt;dessa företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som söker kringgå en regleringen av det slag som här är i fråga&lt;br&gt;torde det ligga nära till hands att begagna sig av någon form av bulvanar-&lt;br&gt;rangemang. Även om illojala bulvanskap hitintills inte tycks ha utgjort&lt;br&gt;något praktiskt problem i sammanhanget, finns det därför enligt utred-&lt;br&gt;ningens uppfattning skäl att uppmärksamma risken för sådana kringgå-&lt;br&gt;enden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att reglerna om ägarprövning i finansiella företag&lt;br&gt;skall omfattas av den nuvarande lagen (1985:277) om vissa bulvan-&lt;br&gt;förhållanden. Om ett bulvanförhållande används för att kringgå reglerna&lt;br&gt;om ägarprövning i finansiella företag, skall alltså huvudmannen och bul-&lt;br&gt;vanen kunna straffas och bulvanförhållandet upplösas tvångsvis såvitt&lt;br&gt;avser de aktier eller andelar som medför att ett kringgående föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som regel torde det vara olämpligt att den som kringgått reglerna om&lt;br&gt;ägarprövning får tillfälle att utöva inflytande över verksamheten i företa-&lt;br&gt;get under den tid som kan komma att förflyta från det att talan om&lt;br&gt;tvångsförsäljning har väckts till dess att bulvanförhållandet har av-&lt;br&gt;vecklats. Utredningen föreslår därför att domstolen i ett mål om tvångs-&lt;br&gt;försäljning skall kunna besluta att bulvanen vid stämma inte får företräda&lt;br&gt;aktier eller andelar som kan bli föremål för ett förordnande om försälj-&lt;br&gt;ning. Som förutsättning för ett sådant beslut skall enligt förslaget gälla att&lt;br&gt;det visas sannolika skäl för att ett kringgående genom bulvan av ägar-&lt;br&gt;prövningsreglema föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förbud att rösta för aktier eller andelar kan ibland vara förenat med&lt;br&gt;olägenheter även för andra än bulvanen och huvudmannen. Blir röst-&lt;br&gt;förbud avseende en större aktiepost bestående under en längre tid kan&lt;br&gt;detta leda till en osäkerhet i företagets ledning, majoritetsförhållandena&lt;br&gt;vid stämman kan komma att förändras på ett drastiskt sätt osv. Med hän-&lt;br&gt;syn härtill föreslår utredningen att domstolen skall ha möjlighet att för-&lt;br&gt;ordna en förvaltare med uppdrag att företräda aktier eller andelar som&lt;br&gt;bulvanen på grund av domstolens beslut inte far företräda.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Genomförande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag - bortsett från förslaget beträffande ägarregister -&lt;br&gt;bör kunna träda i kraft den 1 januari 1999. Enligt utredningens be-&lt;br&gt;dömning medför förslagen inte några statsfinansiella konsekvenser av&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bulvanutredningens lagförslag (SOU 1998:47) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr0&lt;/sup&gt;P- 2000/01:105&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i brottsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 23 kap. 4 § brottsbalken skall ha följande ly-&lt;br&gt;delse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar som i denna balk är föreskrivet för viss gäming skall ådömas inte&lt;br&gt;bara den som utfört gärningen utan även annan som främjat denna med&lt;br&gt;råd eller dåd. Detsamma skall gälla beträffande i annan lag eller författ-&lt;br&gt;ning straffbelagd gäming, för vilken fängelse är föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte är att anse som gärningsman döms, om han har förmått&lt;br&gt;annan till utförandet, för anstiftan av brottet och annars för medhjälp till&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje medverkande bedöms efter&lt;br&gt;det uppsåt eller den oaktsamhet&lt;br&gt;som ligger honom till last. Ansvar&lt;br&gt;som är föreskrivet för gäming av&lt;br&gt;syssloman, gäldenär eller annan i&lt;br&gt;särskild ställning skall ådömas&lt;br&gt;även den som tillsammans med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije medverkande bedöms efter&lt;br&gt;det uppsåt eller den oaktsamhet&lt;br&gt;som ligger honom till last. Ansvar&lt;br&gt;som är föreskrivet för gäming av&lt;br&gt;syssloman, gäldenär eller annan i&lt;br&gt;särskild ställning skall ådömas&lt;br&gt;även den som tillsammans med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;honom medverkat till gärningen. honom medverkat till gärningen.&lt;br&gt;Den som med uppsåt att främja&lt;br&gt;brott bemyndigat annan att före-&lt;br&gt;träda bolag, förening eller annat&lt;br&gt;samfund eller stiftelse eller annan&lt;br&gt;sådan inrättning skall anses ha&lt;br&gt;medverkat till brott som begås med&lt;br&gt;stöd av bemyndigandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i denna paragraf skall inte gälla, om något annat följer&lt;br&gt;av vad för särskilda fall är föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen&lt;br&gt;(1973:1173)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 och 8 §§ krcditupplysningslagen (1973:&lt;br&gt;1173) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om en persons ras, etniska ursprung, politiska uppfattning, re-&lt;br&gt;ligiösa eller filosofiska övertygelse eller sexualliv får inte samlas in, lag-&lt;br&gt;ras eller lämnas ut i kreditupplysningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om sjukdom, hälsotillstånd eller liknande får inte utan med-&lt;br&gt;givande av Datainspektionen samlas in, lagras eller lämnas ut i kredit-&lt;br&gt;upplysningsverksamhet. Detsamma gäller uppgifter om att någon miss-&lt;br&gt;tänks eller har dömts för brott eller har avtjänat straff eller undergått nå-&lt;br&gt;gon annan påföljd för brott eller har varit föremål för någon åtgärd enligt&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620), lagen (1990:52) med särskilda bestämmel-&lt;br&gt;ser om vård av unga, lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa&lt;br&gt;fall, lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, lagen (1991:1129) om&lt;br&gt;rättspsykiatrisk vård, lagen (1993:387) om stöd och service till vissa&lt;br&gt;funktionshindrade, 11-14 §§ polislagen (1984:387), lagen (1976:511) om&lt;br&gt;omhändertagande av berusade personer m.m. eller utlänningslagen&lt;br&gt;(1989:529).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett medgivande som avses i andra stycket får lämnas endast om det&lt;br&gt;finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anges i andra stycket&lt;br&gt;hindrar inte att uppgifter om bc-&lt;br&gt;talningsförsummclser, kreditmiss-&lt;br&gt;bruk eller näringsförbud samlas in,&lt;br&gt;lagras eller lämnas ut i kreditupp-&lt;br&gt;lysningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anges i andra stycket&lt;br&gt;hindrar inte att uppgifter om be-&lt;br&gt;talningsförsummelser, kreditmiss-&lt;br&gt;bruk, näringsförbud eller domar&lt;br&gt;eller godkända strafförelägganden&lt;br&gt;avseende sådan brottslighet med&lt;br&gt;ekonomisk anknytning som reger-&lt;br&gt;ingen bestämmer samlas in, lagras&lt;br&gt;eller lämnas ut i kreditupplysnings-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditupplysningar om fysiska personer som inte är näringsidkare får&lt;br&gt;inte innehålla uppgifter om omständigheter eller förhållanden som är av&lt;br&gt;betydelse för bedömningen av personens vederhäftighet i ekonomiskt&lt;br&gt;hänseende, om tre år förflutit från utgången av det år då omständigheten&lt;br&gt;inträffade eller förhållandet upphörde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditupplysningar får inte inne-&lt;br&gt;hålla uppgifter om sådana domar&lt;br&gt;eller godkända strafförelägganden&lt;br&gt;som avses i 6 § fjärde stycket, om&lt;br&gt;fem år förflutit från det att domen&lt;br&gt;vunnit laga kraft eller godkännand-&lt;br&gt;et av strafföreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som inte får lämnas ut skall efter den angivna tiden gallras ut Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;ur register som används i kreditupplysningsverksamhet. Gallring skall Bilaga 2&lt;br&gt;göras så snart det kan ske och i vart fall innan en upplysning lämnas om&lt;br&gt;den som uppgiftem avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1985:277) om vissa bulvan- Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;förhållanden &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1985:277) om vissa bulvan-&lt;br&gt;förhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken till lagen skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1, 3, 7 och 10 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 6 a, 7 a, 7 b och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 c §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om vissa bulvanförhållanden Lag om vissa bulvanförhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller när ett bulvanförhållande används för att kringgå ett&lt;br&gt;sådant hinder mot att förvärva eller behålla viss egendom eller rättighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som uppställts i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 3 kap. 3 § bankaktiebolags-&lt;br&gt;lagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1975:1132) om förvärv&lt;br&gt;av hyresfastighet m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. jordförvärvslagen (1979:230),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 8 a § fondkommissionslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 7 kap. 10 § bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1979:748)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 6 a § lagen (1980:2) om fi-&lt;br&gt;nansbolag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagen (1992:1368) om tillstånd&lt;br&gt;till vissa förvärv av fast egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 6 kap. 3 a § lagen (1991:981)&lt;br&gt;om värdepappersrörelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 5 kap. 11 § lagen (1992:&lt;br&gt;1610) om finansieringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagen (1992:1368) om tillstånd&lt;br&gt;till vissa förvärv av fast egendom,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. 3 kap. 2 § försäkringsrörelse-&lt;br&gt;lagen (1982:713)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller även när ett bul-&lt;br&gt;vanförhållande används för att&lt;br&gt;kringgå en sådan bestämmelse om&lt;br&gt;ägarprövning eller om ingripande&lt;br&gt;mot ägare som meddelats i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 7 kap. 14 § bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 2 kap. 3 § tredje stycket 2,&lt;br&gt;fiärde eller femte stycket bank-&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 2 kap. 2 § fiärde stycket 2,&lt;br&gt;femte eller sjätte stycket lagen&lt;br&gt;(1995:1570) om medlemsbanker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 2 kap. 1 § första stycket 3,&lt;br&gt;andra eller tredje stycket eller 6&lt;br&gt;kap. 3 f § lagen (1991:981) om&lt;br&gt;värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 2 kap. 1 § första stycket 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra eller tredje stycket eller 5 Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;kap. 15 eller 15 b § lagen Bilaga 2&lt;br&gt;(1992:1610) om finansieringsverk-&lt;br&gt;samhet eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. 2 kap. 3 § fjärde stycket 2 eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 andra meningen eller tredje&lt;br&gt;stycket eller 3 kap. 2 d § försäk-&lt;br&gt;ringsrörelselagen (1982: 713).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett bulvanförhållande avses i lagen att någon (bulvanen) utåt&lt;br&gt;framstår som ägare av viss egendom eller innehavare av viss rättighet&lt;br&gt;men i verkligheten innehar egendomen eller rättigheten huvudsakligen&lt;br&gt;för annans (huvudmannens) räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i det följande om egendom som ett bulvanförhållande&lt;br&gt;avser har tillämpning också på rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen finns härutöver vissa be-&lt;br&gt;stämmelser om åtgärder som får&lt;br&gt;företas för att utreda vem som ut-&lt;br&gt;övar ledning eller har ett väsentligt&lt;br&gt;ekonomiskt intresse i ett företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det föreligger ett sådant&lt;br&gt;kringgående genom ett bulvanför-&lt;br&gt;hållande som avses i 1 §, skall&lt;br&gt;tingsrätt på talan av allmän åklag-&lt;br&gt;are förordna att kronofogdemynd-&lt;br&gt;igheten skall sälja den egendom&lt;br&gt;som bulvanförhållandet avser på&lt;br&gt;offentlig auktion eller, i fråga om&lt;br&gt;aktier, genom värdepappersinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det föreligger ett sådant&lt;br&gt;kringgående genom ett bulvanför-&lt;br&gt;hållande som avses i 1 §, skall&lt;br&gt;tingsrätt på talan av allmän åklag-&lt;br&gt;are förordna att kronofogdemynd-&lt;br&gt;igheten skall sälja den egendom&lt;br&gt;som bulvanförhållandet avser på&lt;br&gt;offentlig auktion eller, i fråga om&lt;br&gt;aktier, genom värdepappersinstitut.&lt;br&gt;I fall som avses i 1 § första stycket&lt;br&gt;1, 4, 5 eller 7 eller andra stycket,&lt;br&gt;får rättens förordnande om för-&lt;br&gt;säljning dock endast omfatta en så&lt;br&gt;stor del av de aktier eller andelar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som bulvanförhållandet avser, att&lt;br&gt;sådant kringgående som där avses&lt;br&gt;inte längre kommer att föreligga&lt;br&gt;sedan försäljning skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan enligt första stycket skall föras mot bulvanen. Huvudmannen&lt;br&gt;skall beredas tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;W&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Visas sannolika skäl för att det&lt;br&gt;föreligger sådant kringgående ge-&lt;br&gt;nom bulvanförhållande som avses i&lt;br&gt;1 § första stycket 1, 4, 5 eller 7&lt;br&gt;eller andra stycket, får rätten i mål&lt;br&gt;som avses i 3 § besluta att bulva-&lt;br&gt;nen vid stämman inte får företräda&lt;br&gt;aktier eller andelar som bulvanför-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 2000/01. 1 samt. Nr 105&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hållandet avser till den del dessa Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;enligt 3 § första stycket andra me- Bilaga 2&lt;br&gt;ningen kan bli Jbremål för förord-&lt;br&gt;nande om försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl får&lt;br&gt;rätten förordna en lämplig person&lt;br&gt;att som förvaltare företräda såda-&lt;br&gt;na aktier eller andelar som bulva-&lt;br&gt;nen enligt beslut som avses i första&lt;br&gt;stycket inte får företräda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förvaltare har rätt till skälig&lt;br&gt;ersättning för arbete och utlägg.&lt;br&gt;Huvudmannen och bulvanen skall&lt;br&gt;solidariskt betala ersättningen. På&lt;br&gt;begäran av förvaltaren skall det&lt;br&gt;företag som aktierna eller andel-&lt;br&gt;arna avser förskottera ersättning-&lt;br&gt;en. Om den som är betalnings-&lt;br&gt;skyldig inte godtar förvaltarens&lt;br&gt;anspråk, fastställs ersättningen av&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De myndigheter som prövar frå-&lt;br&gt;gor om tillstånd enligt de lagar som&lt;br&gt;anges i 1 § första stycket 2-4 och 7&lt;br&gt;skall underrätta åklagar-&lt;br&gt;myndigheten, om det skäligen kan&lt;br&gt;antas att det föreligger ett bulvan-&lt;br&gt;förhållande inom myndighetens an-&lt;br&gt;svarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De myndigheter som prövar frå-&lt;br&gt;gor om tillstånd enligt de lagar som&lt;br&gt;anges i 1 § första stycket skall un-&lt;br&gt;derrätta åklagarmyndigheten, om&lt;br&gt;det skäligen kan antas att det före-&lt;br&gt;ligger ett bulvanförhållande inom&lt;br&gt;myndighetens ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en myndighet som avses i 7&lt;br&gt;finner anledning att genomföra en&lt;br&gt;särskild utredning för bedömning&lt;br&gt;av frågan om det skäligen kan an-&lt;br&gt;tas att det föreligger ett bulvan-&lt;br&gt;förhållande inom myndighetens an-&lt;br&gt;svarsområde, får myndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;J. ålägga ett företag eller någon&lt;br&gt;annan att tillhandahålla uppgifter&lt;br&gt;eller handlingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ålägga den som kan förväntas&lt;br&gt;kunna lämna upplysningar i saken&lt;br&gt;att inställa sig till förhör på tid och&lt;br&gt;plats som myndigheten bestämmer,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avlägga besök i lokaler som ej&lt;br&gt;utgör bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i första&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket får även i andra fall än som Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;där anges tillämpas av en myndig- Bilaga 2&lt;br&gt;het i verksamhet som består i till-&lt;br&gt;ståndsgivning, tillsyn eller lämnan-&lt;br&gt;de av stöd med avseende på när-&lt;br&gt;ingslivet, under förutsättning att&lt;br&gt;det for myndighetens verksamhet&lt;br&gt;är av betydelse vem som utövar&lt;br&gt;ledning eller har ett väsentligt eko-&lt;br&gt;nomiskt intresse i ett företag som&lt;br&gt;är föremål för myndighetens verk-&lt;br&gt;samhet och myndigheten finner&lt;br&gt;anledning att genomföra en sär-&lt;br&gt;skild utredning i syfte att klarlägga&lt;br&gt;hur det förhåller sig i dessa hän-&lt;br&gt;seenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett åläggande enligt 7 a § får&lt;br&gt;inte avse skriftlig handling vars&lt;br&gt;innehåll kan antas vara sådant att&lt;br&gt;en advokat eller hans biträde inte&lt;br&gt;får höras som vittne därom, och&lt;br&gt;som innehas av honom eller av den&lt;br&gt;till förmån för vilken tystnadsplikt-&lt;br&gt;en gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett åläggande enligt 7 a § får&lt;br&gt;förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det anledning att anta att&lt;br&gt;någon har begått brott, får denne&lt;br&gt;eller en juridisk person som han är&lt;br&gt;ställföreträdare för inte föreläggas&lt;br&gt;vid vite att lämna uppgifter som&lt;br&gt;har samband med den gärning som&lt;br&gt;brottsmisstanken avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett åläggande enligt första styck-&lt;br&gt;et gäller omedelbart, om något&lt;br&gt;annat inte bestäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;br&gt;Kronofogdemyndighetens beslut enligt denna lag överklagas i den&lt;br&gt;ordning som föreskrivs i utsökningsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En myndighets beslut enligt 7 a §&lt;br&gt;får överklagas hos allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol. Prövningstillstånd&lt;br&gt;krävs vid överklagande till kam-&lt;br&gt;marrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har ett bulvanförhållande som avses i 1 § första stycket 1, 4, 5 eller Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 eller andra stycket inträtt före ikraftträdandet men avvecklas det före Bilaga 2&lt;br&gt;utgången av år 1999, far dock inte dömas till ansvar enligt 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1985:354) om förbud mot Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;yrkesmässig rådgivning i vissa fall, m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 3, 7 och 8 §§ skall skall ha följande lydel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;se.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med rådgivningsverksamhet av-&lt;br&gt;ses i denna lag en verksamhet där&lt;br&gt;någon yrkesmässigt går andra till-&lt;br&gt;handa med råd eller annat biträde i&lt;br&gt;juridiska eller ekonomiska ange-&lt;br&gt;lägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med rådgivningsverksamhet av-&lt;br&gt;ses i denna lag en verksamhet där&lt;br&gt;någon yrkesmässigt går andra till-&lt;br&gt;handa med råd, biträde vid afförs-&lt;br&gt;förhandlingar, förmedlingar eller&lt;br&gt;annan hjälp i juridiska eller eko-&lt;br&gt;nomiska angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud att utöva rådgivnings-&lt;br&gt;verksamhet får meddelas den som i&lt;br&gt;sådan verksamhet har gjort sig&lt;br&gt;skyldig till brott, som inte är ringa.&lt;br&gt;Förbud får meddelas för en tid av&lt;br&gt;högst fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud att utöva rådgivnings-&lt;br&gt;verksamhet får meddelas den som&lt;br&gt;vid sådan verksamhet har gjort sig&lt;br&gt;skyldig till brott, som inte är ringa.&lt;br&gt;Förbud får meddelas för en tid av&lt;br&gt;högst tio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömande av om förbud&lt;br&gt;bör meddelas skall rätten beakta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brottslighetens straffvärde och om&lt;br&gt;den som förbudstalan avser tidig-&lt;br&gt;are gjort sig skyldig till brott vid&lt;br&gt;rådgivningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den som förbudstalan avser&lt;br&gt;vid rådgivningsverksamhet gjort&lt;br&gt;sig skyldig till brott för vilket det&lt;br&gt;lägsta föreskrivna straffet är fäng-&lt;br&gt;else i sex månader, skall förbud&lt;br&gt;anses påkallat med hänsyn till&lt;br&gt;brottets straffvärde, om inte sär-&lt;br&gt;skilda skäl talar mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelas förbud, omfattar det även medverkan i annans rådgivnings-&lt;br&gt;verksamhet. Om det finns särskilda skäl till det, får viss rådgivnings-&lt;br&gt;verksamhet eller medverkan i sådan verksamhet undantas från förbudet. I&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett beslut om förbud får fastställas en senare dag från vilken förbudet&lt;br&gt;skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;br&gt;Riksskatteverket skall föra ett regis- Patent- och registreringsverket&lt;br&gt;ter över meddelade förbud enligt 3 skall föra ett register över med-&lt;br&gt;§. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;delade förbud enligt 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som överträder ett förbud enligt 3 § döms till fängelse i högst två&lt;br&gt;år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överträds ett förbud enligt 3 §&lt;br&gt;får det förlängas med högst fem år.&lt;br&gt;Sker flera förlängningar, får den&lt;br&gt;sammanlagda tiden för förlängning&lt;br&gt;inte vara mer än fem år. Talan om&lt;br&gt;förlängning skall väckas innan tid-&lt;br&gt;en för förbudet har gått ut. Beträff-&lt;br&gt;ande förfarandet i mål om förläng-&lt;br&gt;ning av förbud och verkan av pröv-&lt;br&gt;ning i högre rätt av fråga om ansvar&lt;br&gt;för överträdelse av förbud gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § första och tredje styckena samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § i tillämpliga delar.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överträds ett förbud enligt 3 § skall&lt;br&gt;det förlängas med högst fem år, om&lt;br&gt;det inte finns särskilda skäl att un-&lt;br&gt;derlåta förlängning. Sker flera för-&lt;br&gt;längningar, får den sammanlagda&lt;br&gt;tiden för förlängning inte vara mer&lt;br&gt;än fem år. Talan om förlängning&lt;br&gt;skall väckas innan tiden för förbu-&lt;br&gt;det har gått ut. Beträffande förfa-&lt;br&gt;randet i mål om förlängning av&lt;br&gt;förbud och verkan av prövning i&lt;br&gt;högre rätt av fråga om ansvar för&lt;br&gt;överträdelse av förbud gäller 4 §&lt;br&gt;första och tredje styckena samt 5 §&lt;br&gt;i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid prövning av frågor om förbud att utöva rådgivningsverksamhet&lt;br&gt;på grund av brott som begåtts före ikraftträdandet gäller äldre bestäm-&lt;br&gt;melser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1986:436) om näringsför- Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;bud &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Bila&lt;/sup&gt;S&lt;sup&gt;a 2&lt;/sup&gt;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 och 19 §§ lagen (1986:436) om näringsför-&lt;br&gt;bud skall ha följande följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är underkastad näringsförbud får inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. driva näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vara bolagsman i ett annat handelsbolag än kommanditbolag eller&lt;br&gt;komplementär i ett kommanditbolag eller medlem i en europeisk ekono-&lt;br&gt;misk intressegruppering med säte i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vara stiftare av ett aktiebolag, ett bankaktiebolag, en sparbank eller&lt;br&gt;ett försäkringsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vara ledamot eller suppleant i styrelsen för ett aktiebolag, ett bank-&lt;br&gt;aktiebolag, en sparbank, ett försäkringsbolag, ett handelsbolag, en euro-&lt;br&gt;peisk ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige eller en ekono-&lt;br&gt;misk förening eller en sådan ideell förening eller stiftelse som driver när-&lt;br&gt;ingsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vara verkställande direktör eller vice verkställande direktör i ett ak-&lt;br&gt;tiebolag eller ett försäkringsbolag eller företagsledare i en europeisk eko-&lt;br&gt;nomisk intressegruppering med säte i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. vara firmatecknare eller i annan egenskap vara ställföreträdare för en&lt;br&gt;sådan juridisk person som anges vid 4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. faktiskt utöva ledningen av en näringsverksamhet eller av en sådan&lt;br&gt;juridisk person som är bokföringspliktig även om den inte driver näring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. äga så många aktier i ett aktiebolag, ett bankaktiebolag eller ett för-&lt;br&gt;säkringsaktiebolag att hans andel av röstetalet för samtliga aktier i bola-&lt;br&gt;get överstiger femtio procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. inneha annan fullmakt att fö-&lt;br&gt;reträda en enskild näringsidkare i&lt;br&gt;dennes näringsverksamhet eller en&lt;br&gt;juridisk person som anges vid 4 än&lt;br&gt;sådan som av- ses i 10 § andra&lt;br&gt;stycket lagen (1915:218) om avtal&lt;br&gt;och andra rättshandlingar på för-&lt;br&gt;mögenhetsrättens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande verkställande direktör och vice verkställande direktör för&lt;br&gt;en filial enligt lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. och före-&lt;br&gt;ståndare för en verksamhet enligt samma lag finns bestämmelser om när-&lt;br&gt;ingsförbud i den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsförbud utgör inget hinder mot att sådan verksamhet bedrivs&lt;br&gt;som innebär utövning av rättighet som avses i 2 kap. 1 § regeringsformen&lt;br&gt;eller 1 kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap. 1 § tryckfrihetsför-&lt;br&gt;ordningen eller 1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 2 eller 8 §, eller 10 kap. 1 § yttrande-&lt;br&gt;ffihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är underkastad närings-&lt;br&gt;förbud eller tillfälligt näringsförbud&lt;br&gt;får medges dispens för att driva en&lt;br&gt;näringsverksamhet, inneha anställ-&lt;br&gt;ning eller uppdrag, vara delägare i&lt;br&gt;ett handelsbolag eller medlem i en&lt;br&gt;europeisk ekonomisk intresse-&lt;br&gt;gruppering med säte i Sverige eller&lt;br&gt;äga vissa aktier. Rätten får före-&lt;br&gt;skriva vad den som medges dispens&lt;br&gt;har att iaktta då denna utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är underkastad närings-&lt;br&gt;förbud eller tillfälligt näringsförbud&lt;br&gt;får medges dispens för att driva en&lt;br&gt;näringsverksamhet, inneha anställ-&lt;br&gt;ning, uppdrag eller fullmakt, vara&lt;br&gt;delägare i ett handelsbolag eller&lt;br&gt;medlem i en europeisk ekonomisk&lt;br&gt;intressegruppering med säte i Sve-&lt;br&gt;rige eller äga vissa aktier. Rätten&lt;br&gt;får föreskriva vad den som medges&lt;br&gt;dispens har att iaktta då denna ut-&lt;br&gt;nyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser gäller alltjämt i fråga om den som har med-&lt;br&gt;delats näringsförbud med anledning av omständigheter som inträffat före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:00) om belastningsre- Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;gister &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1998:00) om belastningsregister&lt;br&gt;skall ha följande följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs för att pröva en fråga om anställning eller uppdrag i en&lt;br&gt;verksamhet som avser vård eller som är av betydelse för förebyggande&lt;br&gt;eller beivrande av brott, har en enskild rätt att få uppgifter ur registret om&lt;br&gt;en annan enskild i den utsträckning regeringen för vissa typer av fall fö-&lt;br&gt;reskriver det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bedriver kreditupp-&lt;br&gt;lysningsverksamhet, som avses i&lt;br&gt;kreditupplysningslagen (1973:&lt;br&gt;1173) har rätt att för användning i&lt;br&gt;sådan verksamhet få uppgifter ur&lt;br&gt;registret i den utsträckning reger-&lt;br&gt;ingen föreskriver det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild, som styrker att hans rätt är beroende av uppgifter ur regist-&lt;br&gt;ret om en annan enskild, har rätt att få ta del av dessa uppgifter om reger-&lt;br&gt;ingen medger att uppgifterna får lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Under nuvarande lydelse har redovisats paragrafens lydelse enligt regeringens lagrådsre-&lt;br&gt;miss den 29 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Bulvaner och annat (SOU 1998:47)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanser som har yttrat sig&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslern, Riksdagens ombudsmän, Hovrätten över Skåne och&lt;br&gt;Blekinge, Stockholms tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, Malmö tingsrätt,&lt;br&gt;Jönköpings tingsrätt, Kammarrätten i Stockholm, Länsrätten i Göteborg,&lt;br&gt;Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Riksskatteverket, General tullstyrels-&lt;br&gt;en, Riksrevisionsvcrket, Statskontoret, Domstolsverket, Brottsförebygg-&lt;br&gt;ande rådet, Finansinspektionen, Datainspektionen, Patent- och registrer-&lt;br&gt;ingsverket, Konkurrensverket, Närings- och teknikutvecklingsverket&lt;br&gt;NUTEK, Konkursförvaltarkollegiemas förening, Juridiska fakulteten vid&lt;br&gt;Uppsala universitet, Svenska Bankföreningen, Sveriges Industriförbund,&lt;br&gt;Sveriges advokatförbund, Föreningen Auktoriserade Revisorer, Svenska&lt;br&gt;Revisorsamfundet, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, Revisors-&lt;br&gt;nämnden, Företagarnas Riksorganisation, ALMI Företagspartner AB,&lt;br&gt;Kooperativa Förbundet KF, Sveriges Försäkringsförbund, Svenska Kre-&lt;br&gt;ditmannaföreningen, Sveriges Allmänna Hypoteksbank, Finansbolagens&lt;br&gt;Förening, StyrelseAkademien Västsverige, Värdepapperscentralen VPC&lt;br&gt;AB, Upplysningsccntralcn UC AB, Svenska Inkassoföreningen, Svenska&lt;br&gt;Fondhandlareföreningen, Svenska Arbetsgivareföreningen SAF, Hotell&lt;br&gt;och Restaurang Facket HRF och Ekobrottsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanser som inte inkommit med yttrande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Svensk Handel, Tjänstemännens Centralorganisation TCO, Lands-&lt;br&gt;organisationen i Sverige LO, Fristående Sparbankers Riksförbund, Sve-&lt;br&gt;riges Inkassoorganisation, Dun &amp;amp; Bradstreet Soliditet AB, Svensk Upp-&lt;br&gt;lysningstjänst och Stockholms Handelskammare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag vid remissmöte den 18 maj 2000&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1985:354) om förbud mot&lt;br&gt;yrkesmässig rådgivning i vissa fall, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1985:354) om förbud mot yr-&lt;br&gt;kesmässig rådgivning i vissa fall, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1, 2, 3, 7 och 8 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken till lagen skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 5 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag (1985:354) om förbud mot&lt;br&gt;yrkesmässig rådgivning i vissa&lt;br&gt;fall, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag (1985:354) om förbud mot&lt;br&gt;juridiskt och ekonomiskt biträde i&lt;br&gt;vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med rådgivningsverksamhet av-&lt;br&gt;ses i denna lag en verksamhet där&lt;br&gt;någon yrkesmässigt går andra till-&lt;br&gt;handa med råd eller annat biträde&lt;br&gt;i juridiska eller ekonomiska ange-&lt;br&gt;lägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med juridiskt och ekonomiskt&lt;br&gt;biträde avses i denna lag en verk-&lt;br&gt;samhet där någon yrkesmässigt&lt;br&gt;biträder andra i juridiska eller&lt;br&gt;ekonomiska angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i utövningen av råd-&lt;br&gt;givningsverksamhet av grov oakt-&lt;br&gt;samhet främjar en straffbelagd&lt;br&gt;gäming, döms för vårdslös rådgiv-&lt;br&gt;ning till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;två år. Straffet får dock inte sättas&lt;br&gt;högre än vad som är föreskrivet&lt;br&gt;för den gäming som främjats. I&lt;br&gt;ringa fall skall inte dömas till an-&lt;br&gt;svar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i samband med juri-&lt;br&gt;diskt och ekonomiskt biträde av&lt;br&gt;grov oaktsamhet främjar en straff-&lt;br&gt;belagd gäming, döms för vårdslöst&lt;br&gt;biträde till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst två år. Straffet far dock inte&lt;br&gt;sättas högre än vad som är före-&lt;br&gt;skrivet för den gäming som främ-&lt;br&gt;jats. I ringa fall skall inte dömas&lt;br&gt;till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte, om främjandet utgör medverkan till brott en-&lt;br&gt;ligt 23 kap. brottsbalken. Det gäller inte heller, om enligtsärskild före-&lt;br&gt;skrift straff ej kan följa på medverkan till den gäming som har främjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud att utöva rådgivnings-&lt;br&gt;verksamhet får meddelas den som&lt;br&gt;i sådan verksamhet har gjort sig&lt;br&gt;skyldig till brott, som inte är ringa.&lt;br&gt;Förbud far meddelas för en tid av&lt;br&gt;högst fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud att utöva juridiskt och&lt;br&gt;ekonomiskt biträde far meddelas&lt;br&gt;den som i samband med sådan&lt;br&gt;verksamhet har gjort sig skyldig&lt;br&gt;till brott, som inte är ringa. Förbud&lt;br&gt;får meddelas för en tid av högst tio&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömande av om förbud&lt;br&gt;bör meddelas skall rätten beakta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelas förbud, omfattar det&lt;br&gt;även medverkan i annans råd-&lt;br&gt;givningsverksamhet. Om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl till det, får viss råd-&lt;br&gt;givningsverksamhet eller med-&lt;br&gt;verkan i sådan verksamhet undan-&lt;br&gt;tas från forbudet. I ett beslut om&lt;br&gt;förbud får fastställas en senare dag&lt;br&gt;från vilken förbudet skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brottslighetens straffvärde och om&lt;br&gt;den som förbudstalan avser tidig-&lt;br&gt;are har gjort sig skyldig till brott i&lt;br&gt;samband med juridiskt och eko-&lt;br&gt;nomiskt biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den som förbudstalan avser&lt;br&gt;i samband med juridiskt och eko-&lt;br&gt;nomiskt biträde gjort sig skyldig&lt;br&gt;till brott för vilket det lägsta före-&lt;br&gt;skrivna straffet är föngelse i sex&lt;br&gt;månader, skall förbud anses på-&lt;br&gt;kallat med hänsyn till brottets&lt;br&gt;straffvärde, om inte synnerliga&lt;br&gt;skäl talar mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelas förbud, omfattar det&lt;br&gt;även medverkan i juridiskt och&lt;br&gt;ekonomiskt biträde som annan&lt;br&gt;ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl till&lt;br&gt;det, får visst slag av juridiskt och&lt;br&gt;ekonomiskt biträde eller med-&lt;br&gt;verkan i sådant biträde undantas&lt;br&gt;från förbudet. I ett beslut om för-&lt;br&gt;bud får fastställas en senare dag&lt;br&gt;från vilken förbudet skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patent- och registreringsverket&lt;br&gt;skall kungöra ett beslut om ålägg-&lt;br&gt;ande av ett förbud enligt 3 § när&lt;br&gt;beslutet har vunnit laga kraft. Det-&lt;br&gt;samma gäller om ett förbud har&lt;br&gt;upphävts, ändrats eller förlängts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten har förordnat att för-&lt;br&gt;budet skall gälla utan hinder av att&lt;br&gt;domen inte vunnit laga kraft skall&lt;br&gt;beslutet kungöras omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket skall föra ett Patent- och registreringsverket&lt;br&gt;register över meddelade förbud skall föra ett register över förbud&lt;br&gt;enligt 3 §. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;enligt 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som överträder ett förbud enligt 3 § döms till fängelse i högst två år&lt;br&gt;eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överträds ett förbud enligt 3 §&lt;br&gt;får det förlängas med högst fem&lt;br&gt;år. Sker flera förlängningar, får&lt;br&gt;den sammanlada tiden förlängning&lt;br&gt;inte vara mer än fem år. Talan om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överträds ett förbud enligt 3 §&lt;br&gt;skall det förlängas med högst fem&lt;br&gt;år, om det inte finns särskilda skäl&lt;br&gt;att underlåta förlängning. Sker&lt;br&gt;flera förlängningar, får den samm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förlängning skall väckas innan&lt;br&gt;tiden för förbudet har gått ut. Be-&lt;br&gt;träffande förfarandet i mål om för-&lt;br&gt;längning av förbud och verkan av&lt;br&gt;prövning i högre rätt av fråga om&lt;br&gt;ansvar för överträdelse av förbud&lt;br&gt;gäller 4 § första och tredje stycke-&lt;br&gt;na samt 5 § i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anlagda tiden för förlängning inte&lt;br&gt;vara mer än fem år. Talan om för-&lt;br&gt;längning skall väckas innan tiden&lt;br&gt;för förbudet har gått ut. Beträffan-&lt;br&gt;de förfarandet i mål om förläng-&lt;br&gt;ning av förbud och verkan av&lt;br&gt;prövning i högre rätt av fråga om&lt;br&gt;ansvar för överträdelse av förbud&lt;br&gt;gäller 4 § första och tredje stycke-&lt;br&gt;na samt 5 § i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid prövning av frågor om förbud enligt 3 § på grund av brott som&lt;br&gt;har begåtts före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om förbud mot ekonomiskt och juridiskt biträde i vissa fall Prop. 2000/01:105&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen (1985:354) om förbud mot yrkesmässig&lt;br&gt;rådgivning i vissa fall, m.m. (rådgivningslagen) ändras så att den -&lt;br&gt;forutom rådgivning och sådant biträde som i praktiken innefattar råd-&lt;br&gt;givning - omfattar även annat biträde i juridiska eller ekonomiska an-&lt;br&gt;gelägenheter. Lagens namn ändras i följd härav till lagen om förbud&lt;br&gt;mot juridiskt och ekonomiskt biträde i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: överensstämmer delvis med regeringens för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som har uttalat sig stöder ut-&lt;br&gt;redningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Rådgivningslagen syftar till att försvåra sådan oseriös råd-&lt;br&gt;givning som ofta är en förutsättning för ekonomisk brottslighet. I 1 §&lt;br&gt;rådgivningslagen definieras rådgivningsverksamhet som en verksamhet&lt;br&gt;där någon yrkesmässigt går andra tillhanda med råd eller annat biträde i&lt;br&gt;juridiska eller ekonomiska angelägenheter. Den som utövar rådgivnings-&lt;br&gt;verksamhet och av grov oaktsamhet främjar en straffbelagd gäming kan&lt;br&gt;enligt 2 § dömas för vårdslös rådgivning. Vidare kan enligt 3 § den som i&lt;br&gt;rådgivningsverksamhet har gjort sig skyldig till brott som inte är ringa&lt;br&gt;förbjudas att utöva rådgivningsverksamhet under en viss tid (råd-&lt;br&gt;givningsförbud). Hur begreppet ”rådgivningsverksamhet” definieras blir&lt;br&gt;alltså bestämmande för räckvidden av straffbestämmelsen om vårdslös&lt;br&gt;rådgivning och bestämmelsen om rådgivningsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förarbetena till rådgivningslagen omfattar uttrycket ”råd eller&lt;br&gt;annat biträde” även konkreta åtgärder för att omsätta ett råd i praktiken&lt;br&gt;(se prop. 1984/85:90 s. 34). Som typfall nämns upprättande av avtal, bi-&lt;br&gt;träde vid självdeklaration, upplysningar om gällande rätt, biträde med&lt;br&gt;bolagsbildning, bokföring och valutatransaktioner. Lagrådet konstaterade&lt;br&gt;att under begreppet ”annat biträde” rent språkligt kunde falla en mängd&lt;br&gt;andra åtgärder än de nu nämnda. Lagrådet ansåg dock att det inte fanns&lt;br&gt;något egentligt behov av att begränsa tillämpningsområdet genom ett&lt;br&gt;mera precist uttryck än ”annat biträde”, eftersom det avgörande för till-&lt;br&gt;lämpbarheten av straffbestämmelsen - utöver sambandet med rådgivning&lt;br&gt;och frågan om yrkesmässighet - är att biträdesåtgärden skall ha främjat&lt;br&gt;ett brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om den närmare innebörden av definitionen aktualiserades i&lt;br&gt;rättsfallet NJA 1995 s. 505. Högsta domstolen fann att rådgivningslagen&lt;br&gt;enligt sin ordalydelse har ett mera vidsträckt tillämpningsområde än vad&lt;br&gt;som enligt motiven synes ha varit avsikten med den. 1 det läget borde,&lt;br&gt;enligt Högsta domstolen, företräde ges åt det för den misstänkte för-&lt;br&gt;månligaste alternativet, vilket innebar att med rådgivningsverksamhet&lt;br&gt;borde förstås, förutom konkreta råd, endast sådant biträde som i prakti-&lt;br&gt;ken innefattar rådgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Sedan rådgivningslagen trädde i kraft&lt;br&gt;den 1 juli 1985 har endast ett fatal personer dömts för brott mot råd-&lt;br&gt;givningslagen och ett fåtal rådgivningsförbud meddelats. De fall som har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varit visar ändå att rådgivningslagen fyller en funktion. En viss preventiv&lt;br&gt;effekt på oseriös rådgivning kan man också räkna med att lagen har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högsta domstolens dom har satt fokus på rådgivningslagens tillämp-&lt;br&gt;ningsområde. Det kan ifrågasättas om det i sak är motiverat att endast&lt;br&gt;sådant juridiskt och ekonomiskt biträde som i praktiken innebär rådgiv-&lt;br&gt;ning skall omfattas av lagen. Också juridiskt och ekonomiskt biträde som&lt;br&gt;inte kan sägas innefatta rådgivning kan vara betydelsefullt för att brotts-&lt;br&gt;liga avsikter skall kunna fullföljas och därmed lika straffvärt som rådgiv-&lt;br&gt;ning. Finansiering, förmedling, värdering och hjälp med ansökningar om&lt;br&gt;tillstånd är exempel på sådana verksamheter som i dag inte alltid omfat-&lt;br&gt;tas av begreppet rådgivningsverksamhet - och därmed inte av ansvars-&lt;br&gt;och förbudsbestämmelsema - men som ibland utnyttjas också av perso-&lt;br&gt;ner med brottsliga avsikter. En utvidgning av rådgivningslagens tillämp-&lt;br&gt;ningsområde så att den omfattar även dessa slag av verksamheter kan&lt;br&gt;också leda till att de som bedriver sådan verksamhet blir mera vaksamma&lt;br&gt;vad gäller förekomsten av brott. Detta kan i sin tur antas få en brottsav-&lt;br&gt;hållande effekt. Enligt regeringens mening är det därför lämpligt att ut-&lt;br&gt;vidga rådgivningslagens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att lagens tillämpningsområde bör utvidgas så att la-&lt;br&gt;gen omfattar allt slags biträde i juridiska och ekonomiska angelägen-&lt;br&gt;heter. Behovet av att stävja brottsliga förfaranden gör sig gällande i ett&lt;br&gt;stort antal olika verksamheter. En begränsning till vissa typer av biträde&lt;br&gt;som är mer frekvent förekommande vid ekonomisk brottslighet låter sig&lt;br&gt;inte enkelt göras. Att låta lagen omfatta allt slags biträde i juridiska och&lt;br&gt;ekonomiska angelägenheter undanröjer vissa gränsdragningssvårigheter&lt;br&gt;och gör den lättare att tillämpa. Eftersom det för ansvar och åläggande av&lt;br&gt;förbud också krävs att biträdesåtgärden skall ha skett yrkesmässigt och i&lt;br&gt;juridiska och ekonomiska angelägenheter samt, för straffansvar, att den&lt;br&gt;som ger sitt biträde av grov oaktsamhet genom biträdet främjat ett brott,&lt;br&gt;kan en sådan ordning enligt regeringens mening inte anses föra för långt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av lagens tillämpningsområde i 1 § bör således ändras till&lt;br&gt;att omfatta yrkesmässigt biträde åt andra i juridiska eller ekonomiska&lt;br&gt;angelägenheter. Till följd härav bör även namnet på lagen ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffbestämmelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning och förslag: Straffbestämmelsen ändras&lt;br&gt;inte i sak. Brottsrubriceringen ändras dock till vårdslöst biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens be-&lt;br&gt;dömning. Utredningen föreslår ingen ändring av brottrubriceringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har ingen invändning mot be-&lt;br&gt;dömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: 12 § första stycket rådgivningslagen föreskrivs att den som&lt;br&gt;i utövningen av rådgivningsverksamhet av grov oaktsamhet främjar en&lt;br&gt;straffbelagd gäming skall dömas för vårdslös rådgivning till böter eller&lt;br&gt;fängelse i högst två år. Straffet får dock inte sättas högre än vad som är&lt;br&gt;föreskrivet för den gäming som har främjats. I samma stycke föreskrivs&lt;br&gt;vidare att det inte skall dömas till ansvar i ringa fall. Genom bestäm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;melserna i andra stycket avgränsas straffbestämmelsens tillämpnings-&lt;br&gt;område ytterligare. Om främjandet utgör medverkan till brott enligt 23&lt;br&gt;kap. brottsbalken, skall nämligen straffbestämmelsen i första stycket inte&lt;br&gt;tillämpas. Detsamma gäller om det enligt en särskild bestämmelse gäller&lt;br&gt;att straff inte kan följa på medverkan till den gäming som har främjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med ansvarsbestämmelsen är att förmå rådgivare på det juridis-&lt;br&gt;ka och ekonomiska området att avhålla sig från att lämna biträde som&lt;br&gt;kan underlätta brottslig verksamhet. Bestämmelsen kan sägas utgöra ett&lt;br&gt;komplement till de allmänna medverkansrcglema i brottsbalken. Ett skäl&lt;br&gt;att utsträcka medverkansansvaret på detta område till att avse vissa oakt-&lt;br&gt;samhetsfall var att det skulle minska olägenheterna av att det i allmänhet&lt;br&gt;är svårt att styrka att en rådgivare har haft uppsåt att främja brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har dock i debatten gjorts gällande att bestämmelsen fått en från&lt;br&gt;rättssäkerhetssynpunkt otillfredsställande utformning. Det har därvid&lt;br&gt;hävdats att det vid den oaktsamhetsbedömning som bestämmelsen förut-&lt;br&gt;sätter inte är möjligt att knyta an till något i samhället redan etablerat&lt;br&gt;normsystem (se Hans-Gunnar Axberger, Eko-brott, Eko-lagar och Eko-&lt;br&gt;domstolar, En rättspolitisk utvärdering av lagstiftningen mot ekonomisk-&lt;br&gt;brottslighet, BRÅ Forskning 1988:3, s 81 ff och 88 ff.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Det skulle utan tvivel vara en&lt;br&gt;fördel från rättssäkerhetssynpunkt om gränsen mellan det straffbara och&lt;br&gt;det straffria området kunde dras på ett mera precist sätt. Samtidigt är det&lt;br&gt;svårt att åstadkomma en sådan gränsdragning utan att åsidosätta själva&lt;br&gt;idén med lagstiftningen. Genom kravet på att oaktsamheten skall vara&lt;br&gt;grov har dock markerats att ansvar skall komma i fråga endast i fall där&lt;br&gt;rådgivaren har gjort sig skyldig till oaktsamhet i mer avsevärd mån. Med&lt;br&gt;det stränga oaktsamhetskrav som uppställs i straffbestämmelsen far den&lt;br&gt;anses acceptabel från rättssäkerhetssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utvidgning av lagen tillämpningsområde som föreslås innebär att&lt;br&gt;ansvarsbestämmelsen far en större räckvidd. Även med beaktande av&lt;br&gt;detta gör regeringen bedömningen att bestämmelsen är ändamålsenligt&lt;br&gt;utformad med hänsyn till det syfte den har och föreslår följaktligen inte&lt;br&gt;någon saklig ändring i bestämmelsen. För att bättre spegla straffbestäm-&lt;br&gt;melsen innebörd bör dock brottsrubriceringen ändras till vårdslöst biträ-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för förbud m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning och förslag: Förutsättningarna för med-&lt;br&gt;delande av förbud bör inte ändras. Förbudet skall dock avse yrkes-&lt;br&gt;mässigt biträde i juridiska och ekonomiska angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Förutsättningen för meddelande av rådgiv-&lt;br&gt;ningsförbud att brottet skall ha skett i rådgivningsverksamhet ändras till&lt;br&gt;att brottet skall ha skett vid rådgivningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig i denna del&lt;br&gt;stöder utredningens förslag. Göteborgs tingsrätt anser dock att utredning-&lt;br&gt;ens lagförslag ger utrymme för att även brott som inte kan betecknas som&lt;br&gt;ekobrott, t.ex. våldsbrott eller trafikbrott, kan grunda ett förbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning och förslag: Det är givetvis önsk-&lt;br&gt;värt att förutsättningarna för meddelande av förbud är ändamålsenligt&lt;br&gt;utformade. En första förutsättning är, enligt nu gällande regler, att råd-&lt;br&gt;givaren - eller, med den föreslagna terminologin, biträdet - har gjort sig&lt;br&gt;skyldig till brott som inte är ringa. För att ett brottsligt förfarande skall&lt;br&gt;kunna läggas till grund för ett förbud fordras dessutom att det har skett i&lt;br&gt;rådgivningsverksamheten. Enligt utredningen kan i detta avseende i prak-&lt;br&gt;tiken uppkomma till synes onödiga gränsdragningssvårigheter. Utred-&lt;br&gt;ningen ger exemplet att en rådgivare har varit styrelseledamot i ett aktie-&lt;br&gt;bolag och i denna egenskap har medverkat till brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening torde gränsdragningssvårighetema i det fall&lt;br&gt;utredningen pekat på inte så mycket gälla frågan om brottet har begåtts i&lt;br&gt;rådgivningsverksamheten utan snarare gälla frågan om rådgivningsverk-&lt;br&gt;samhet över huvud taget föreligger. Typiskt sett är rådgivningslagen inte&lt;br&gt;tillämplig på den som innehar något eller några enstaka uppdrag som&lt;br&gt;styrelseledamot i bolag, eftersom lagen blir tillämplig först när någon&lt;br&gt;yrkesmässigt går annan tillhanda. Om uppdraget som ledamot ingår som&lt;br&gt;ett led i ett mer omfattande biträde i ekonomiska eller juridiska ange-&lt;br&gt;lägenheter eller om det skulle förhålla sig så att personen sitter i ett flertal&lt;br&gt;styrelser och ger råd i juridiska eller ekonomiska frågor kan det däremot&lt;br&gt;bli fråga om rådgivningsverksamhet. Han kan nämligen då sägas yrkes-&lt;br&gt;mässigt bedriva en verksamhet som består i att biträda andra (se prop.&lt;br&gt;1984/85:90 s. 34 och 35).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna utvidgningen av lagens tillämpningsområde innebär&lt;br&gt;inte någon principiell skillnad i detta avseende. Lokutionen ”i råd-&lt;br&gt;givningsverksamheten” byts dock ut mot ”i samband med ekonomiskt&lt;br&gt;och juridiskt biträde” som en följd av den ovan föreslagna ändringen av&lt;br&gt;lagens tillämpningsområde. Förbudet ändras av samma anledning till att&lt;br&gt;gälla juridiskt och ekonomiskt biträde i stället för rådgivningsverksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändrade regler för när förbud bör meddelas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I en uttrycklig regel anges att domstolen vid&lt;br&gt;bedömande av om förbud mot juridiskt och ekonomiskt biträde bör&lt;br&gt;meddelas skall beakta brottslighetens straffvärde och om den som för-&lt;br&gt;budstalan avser tidigare gjort sig skyldig till brott i samband med juri-&lt;br&gt;diskt och ekonomiskt biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den som förbudstalan avser i samband med juridiskt och eko-&lt;br&gt;nomiskt biträde gjort sig skyldig till brott för vilket det lägsta före-&lt;br&gt;skrivna straffet är fängelse i sex månader, skall biträdesförbud anses&lt;br&gt;påkallat med hänsyn till brottets straffvärde, om inte synnerliga skäl&lt;br&gt;talar mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag&lt;br&gt;förutom att utredningen föreslår att det skall vara tillräckligt med särskil-&lt;br&gt;da skäl för att presumtionen för förbud vid grövre brottslighet skall bry-&lt;br&gt;tas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanema stöder förslaget eller&lt;br&gt;har ingen invändning mot det. Riksåklagaren anser att det bör övervägas&lt;br&gt;om inte förbud skall vara obligatoriskt när förutsättningarna är uppfyllda.&lt;br&gt;StyrelseAkademien Västsverige motsätter sig en presumtion för förbud&lt;br&gt;vid viss grov brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Syftet med nuvarande regler om råd-&lt;br&gt;givningsförbud är att en rådgivare som klart har dokumenterat sin olämp-&lt;br&gt;lighet att biträda andra genom att begå brott i rådgivningsverksamheten&lt;br&gt;skall kunna hindras att bedriva sådan verksamhet under en viss tid. De&lt;br&gt;bestämmelser om förbud mot juridiskt och ekonomiskt biträde som nu&lt;br&gt;föreslås har en liknande syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan mot den bakgrunden synas naturligt att pröva frågan om för-&lt;br&gt;bud skall meddelas med hänsyn till risken för att den aktuelle personen&lt;br&gt;skall göra sig skyldig till nya brott i verksamheten. Ett sådant synsätt&lt;br&gt;kommer också till uttryck i förarbetena till de nuvarande bestämmelser-&lt;br&gt;na. Domstolen skall göra en prognos beträffande återfallsrisken och läg-&lt;br&gt;ga den till grund för sitt avgörande. Bedöms återfallsrisken som liten, bör&lt;br&gt;något förbud inte meddelas (se prop. 1984/85:90 s. 37).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning är det emellertid tveksamt att låta ett så&lt;br&gt;svårbedömbart kriterium som återfallsrisken vara avgörande för frågan&lt;br&gt;om förbud skall meddelas. Fall som framstår som likvärdiga med hänsyn&lt;br&gt;till de begångna brottens allvar m.m. riskerar att behandlas olika i nu ak-&lt;br&gt;tuellt hänseende. Lämpligare är att pröva frågan om förbud på grundval&lt;br&gt;av brottslighetens straffvärde. Vidare bör hänsyn tas till om den aktuella&lt;br&gt;personen tidigare har gjort sig skyldig till brott i samband med juridiskt&lt;br&gt;och ekonomiskt biträde. Detta bör komma till uttryck i lagen. Regeringen&lt;br&gt;bedömer att också en prövning enligt de nu angivna kriterierna kommer&lt;br&gt;att fånga upp de fall där ett förbud är motiverat med hänsyn till de inled-&lt;br&gt;ningsvis angivna syftena bakom lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna bör utformas så att förbud regelmässigt meddelas i de&lt;br&gt;fall där den aktuelle personen har gjort sig skyldig till grov brottslighet i&lt;br&gt;utövandet av verksamheten. Enligt regeringens mening har personen i&lt;br&gt;fråga i dessa fall redan genom brottet visat att han är olämplig att verka&lt;br&gt;som biträde i juridiska och ekonomiska angelägenheter. För att säker-&lt;br&gt;ställa att biträdesförbud meddelas i dessa fall kan det vara ändamålsenligt&lt;br&gt;att införa en särskild presumtionsregel. Den kan lämpligen utformas i&lt;br&gt;enlighet med motsvarande bestämmelse i 3 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1986:436) om näringsförbud, dvs. ett förbud skall anses påkallat med&lt;br&gt;hänsyn tiil brottets straffvärde, om den som talan om förbud avser har&lt;br&gt;gjort sig skyldig till brott för vilket det lägsta föreskrivna straffet är fäng-&lt;br&gt;else i sex månader. Som konstateras i förarbetena till bestämmelsen i&lt;br&gt;lagen om näringsförbud (se prop. 1995/96:98 s. 24) är straffminimum&lt;br&gt;fängelse i sex månader för de vid ekonomisk brottslighet oftast före-&lt;br&gt;kommande brottstyperna, t.ex. grov oredlighet mot borgenärer, grovt&lt;br&gt;bokföringsbrott och grovt skattebrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är om förbud alltid skall meddelas den som har gjort&lt;br&gt;sig skyldig till brott av de angivna slagen eller om det bör finnas utrym-&lt;br&gt;me att i enstaka fall underlåta att meddela förbud. Utredningen har föror-&lt;br&gt;dat att presumtionen för meddelande av förbud i dessa fall skall brytas&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl och har som exempel nämnt den situationen&lt;br&gt;att gärningen framstår som en engångsföreteelse efter många års klander-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fritt bedriven verksamhet. Riksåklagaren har mot detta anfört att den som&lt;br&gt;har gjort sig skyldig till ett så allvarligt brott som förutsätts for tillämp-&lt;br&gt;ning av presumtionsregeln måste anses ha visat en sådan uppenbar brist&lt;br&gt;på respekt för grundläggande normer i samhället att förbud skall anses&lt;br&gt;påkallat även när det kan anses vara fråga om en engångsföreteelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser för sin del att omständigheterna i det enskilda fallet&lt;br&gt;kan vara sådana att ett förbud inte är påkallat, trots att det är fråga om&lt;br&gt;brottslighet av det kvalificerade slag som den föreslagna presumtions-&lt;br&gt;regeln tar sikte på. Presumtionen bör därför kunna brytas i undantagsfall.&lt;br&gt;För detta bör dock krävas synnerliga skäl, dvs. utrymmet for att underlåta&lt;br&gt;att meddela förbud i de aktuella fallen bör vara mycket begränsat. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening är det inte tillräckligt att den aktuella gärningen&lt;br&gt;framstår som en engångsföreteelse för att presumtionen skall brytas. Det&lt;br&gt;bör dessutom vara fråga om en situation där ett förbud skulle drabba den&lt;br&gt;enskilde särskilt hårt, t.ex. starkt inverka på hans framtida försörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överträdelse av förbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid överträdelse av ett förbud skall förbuds-&lt;br&gt;tiden förlängas om det inte finns särskilda skäl att underlåta en för-&lt;br&gt;längning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som har uttalat sig stöder&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den som överträder ett rådgivnings-&lt;br&gt;förbud skall enligt 8’ § första stycket rådgivningslagen dömas till fängelse&lt;br&gt;i två år. Om brottet bedöms som ringa, är straffskalan i stället böter eller&lt;br&gt;fängelse i högst sex månader. Enligt andra stycket kan vid överträdelse&lt;br&gt;av förbudet även beslutas om förlängning av förbudstiden med högst fem&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande sanktionssystemet framstår som ändamålsenligt. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening bör det dock införas en bestämmelse om att en över-&lt;br&gt;trädelse av förbudet skall föranleda en förlängning av förbudstiden, om&lt;br&gt;det inte finns särskilda skäl att underlåta en förlängning. En sådan regel&lt;br&gt;överensstämmer med vad som numera gäller i fråga om näringsförbud&lt;br&gt;och torde också bidra till respekten för regelverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudstiden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett förbud skall kunna meddelas för upp till tio&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som har uttalat sig&lt;br&gt;stöder förslaget. StyrelseAkademien Västsverige menar att det saknas&lt;br&gt;bärande skäl för att ett förbud skall kunna meddelas för en tid över-&lt;br&gt;stigande fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Förbud får i dag meddelas för en tid&lt;br&gt;av högst fem år. När det gäller frågan om hur lång förbudstid som bör&lt;br&gt;bestämmas i det enskilda fallet sägs i lagens förarbeten att denna får av-&lt;br&gt;göras med hänsyn till omständigheterna, såsom risken för upprepande&lt;br&gt;och brottets svårighetsgrad (se prop. 1984/85:90 s. 38). Om brottet för-&lt;br&gt;skyller fängelse i mer än en eller annan månad finns det, enligt vad de-&lt;br&gt;partementschefen anförde, i allmänhet ingen anledning att meddela för-&lt;br&gt;bud för kortare tid än fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regelverket bör enligt regeringens uppfattning utformas så att det finns&lt;br&gt;en möjlighet att i varje enskilt fall bestämma en förbudstid av sådan&lt;br&gt;längd att förbudet inte framstår som ett slag i luften. Vid särskilt grova&lt;br&gt;fall kan en förbudstid om fem år vara otillräcklig. Fängelsestraffet kan ju&lt;br&gt;vara längre. Det är visserligen inte givet att förbudstiden skall vara längre&lt;br&gt;än fängelsestraffet. Syftet med förbudet är ju i första hand att hindra ose-&lt;br&gt;riösa personer från att driva sin verksamhet. Detta syfte uppnås även ge-&lt;br&gt;nom ett fängelsestraff. Den maximala förbudstiden bör emellertid vara&lt;br&gt;längre än i dag. En sådan förändring skulle ge utrymme för en mera ny-&lt;br&gt;anserad bedömning än för närvarande, säskilt vid grov brottslighet eller&lt;br&gt;när det är fråga om återfall i brott. Den övre gränsen kan lämpligen be-&lt;br&gt;stämmas till tio år, samma gräns som gäller för näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för registret över förbud mot juridiskt och ekonomiskt bi-&lt;br&gt;träde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ansvaret för registret över förbud fors över från&lt;br&gt;Riksskatteverket till Patent- och registreringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: överensstämmer i sak med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som har uttalat sig stöder&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I dag förs register över meddelade&lt;br&gt;rådgivningsförbud av Riksskatteverket. Anledningen till att denna upp-&lt;br&gt;gift en gång lades på Riksskatteverket var att verket redan förde register&lt;br&gt;över meddelade näringsförbud. Den uppgiften fördes dock över till Pa-&lt;br&gt;tent- och registreringsverket på grund av den allt större roll som verket&lt;br&gt;har fått som central myndighet för företagsregistren (se prop.&lt;br&gt;1993/94:171).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en i viss mån främmande uppgift för Riksskatteverket att föra&lt;br&gt;register över meddelade rådgivningsförbud eller, med den här föreslagna&lt;br&gt;terminologin, förbud mot juridiskt och ekonomiskt biträde. Det framstår&lt;br&gt;som ändamålsenligt att en och samma myndighet blir huvudman för så-&lt;br&gt;väl detta register som registret över näringsförbud, eftersom syftena med&lt;br&gt;förbuden är likartade. Vidare torde det underlätta för dem som efterfrågar&lt;br&gt;registeruppgifter att dessa finns hos en och samma myndighet. Ansvaret&lt;br&gt;för förandet av registret över förbud mot juridiskt och ekonomiskt biträde&lt;br&gt;bör därför föras över till Patent- och registreringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörande av förbud mot juridiskt och ekonomiskt biträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Beslut om förbud mot juridiskt och ekonomiskt&lt;br&gt;biträde skall kungöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag.&lt;br&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som har uttalat sig stö-&lt;br&gt;der utredningens förslag eller har ingen invändning mot den. Data-&lt;br&gt;inspektionen anser att kungörande är en onödigt ingripande åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Möjligheterna att effektivt övervaka&lt;br&gt;att ett förbud iakttas är i praktiken begränsade. Rådgivning eller annat&lt;br&gt;biträde äger ofta rum i sådana former - muntligen, på tu man hand med&lt;br&gt;klienten eller per telefon - att det kan vara svårt för utomstående att få&lt;br&gt;kännedom om att biträde har lämnats. Det ankommer på polis- och åkla-&lt;br&gt;garmyndigheterna att utreda och beivra överträdelser. I förarbetena till&lt;br&gt;rådgivningslagen (se prop. 1984/85 s. 29) konstaterade departements-&lt;br&gt;chefen att det i många fall måste bli svårt för dessa myndigheter att få&lt;br&gt;kännedom om en överträdelse, delvis beroende på att det ofta saknas&lt;br&gt;målsägande som kan förväntas anmäla brottet. Därför är det, framhöll&lt;br&gt;departementschefen, desto viktigare att andra myndigheter vid behov&lt;br&gt;aktivt medverkar i kontrollen. Tanken är alltså att kontrollen av efter-&lt;br&gt;levnaden av förbuden huvudsakligen skall ske genom att olika myndig-&lt;br&gt;heter, som i sin verksamhet kommer i kontakt med de förbudsålagda,&lt;br&gt;underrättar polis eller åklagare vid misstanke om överträdelse. En förut-&lt;br&gt;sättning för att en sådan kontroll skall fungera är att myndigheter och&lt;br&gt;andra lätt kan få tillgång till uppgifter om meddelade förbud. Bland annat&lt;br&gt;för att tillgodose detta informationsbehov gjordes registret över med-&lt;br&gt;delade rådgivningsförbud offentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts förutsätter en kontroll som bygger på att myndigheter och&lt;br&gt;andra uppmärksammar och reagerar på överträdelser av meddelade be-&lt;br&gt;slut att uppgifter om sådana ges en viss spridning. En åtgärd ägnad att&lt;br&gt;förbättra förutsättningarna för kontrollen kan vara att kungöra besluten&lt;br&gt;om förbud. Detta sker i dag med beslut om näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om kungörande berördes i förarbetena till rådgivningslagen.&lt;br&gt;Departementschefen avfärdade då tanken på ett kungörande utan att ge&lt;br&gt;några närmare skäl (se prop. 1984/85:90 s. 30). Det främsta argumentet&lt;br&gt;mot en ordning med kungörande är givetvis att det inkräktar på den per-&lt;br&gt;sonliga integriteten att sprida uppgifter som med hänsyn till förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för meddelande av förbud innebär att den förbudsålagde ut-&lt;br&gt;pekas som brottslig. Mot detta måste vägas den stora betydelsen av att&lt;br&gt;myndigheter och andra kan skaffa sig kännedom om meddelade förbud,&lt;br&gt;något som indirekt torde vara av största betydelse för att förbuden efter-&lt;br&gt;levs. Man bör också ha i åtanke att uppgifterna i registret över meddelade&lt;br&gt;förbud redan i dag är offentliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning talar därför övervägande skäl för att be-&lt;br&gt;slut om förbud bör kungöras. En bestämmelse om detta bör ges i lag. Den&lt;br&gt;närmare utformningen av förfarandet bör dock kunna beslutas om i an-&lt;br&gt;nan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1985:354) om förbud mot Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;yrkesmässigt biträde i vissa fall m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med juridiskt och ekonomiskt biträde avses i denna lag en verksamhet där någon&lt;br&gt;yrkesmässigt biträder andra i juridiska eller ekonomiska angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en definition av vad som i lagens mening avses&lt;br&gt;med juridiskt och ekonomiskt biträde (tidigare rådgivningsverksamhet).&lt;br&gt;Den bestämmer därmed lagens tillämpningsområde. Ändringen, som har&lt;br&gt;behandlats i avsnitt 4.1, innebär att juridiskt och ekonomiskt biträde de-&lt;br&gt;finieras som en verksamhet där någon yrkesmässigt biträder andra i juri-&lt;br&gt;diska eller ekonomiska angelägenheter. Syftet med ändringen är att vidga&lt;br&gt;lagens tillämpningsområde till att omfatta även annat biträde än rådgiv-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biträdet kan avse en mängd olika åtgärder. För att juridiskt och eko-&lt;br&gt;nomiskt biträde i lagens mening skall föreligga och ansvar för vårdslöst&lt;br&gt;biträde eller biträdesförbud komma ifråga fordras att biträdet har skett&lt;br&gt;yrkesmässigt och att det har skett i juridiska eller ekonomiska ange-&lt;br&gt;lägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på yrkesmässighet innebär ingen förändring jämfört med vad&lt;br&gt;som gällt tidigare. Biträdet skall alltså ske som ett led i en närings-&lt;br&gt;verksamhet (sc prop. 1984/85:90 s. 35).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet ”biträder andra” ersätter det tidigare ”går andra till handa”.&lt;br&gt;Någon saklig ändring är inte avsedd. I begreppet ligger således att biträ-&lt;br&gt;det skall ges till någon utomstående. Biträde som ges internt av anställda&lt;br&gt;inom ett företag eller en koncern omfattas inte (se prop. 1984/85:90 s.&lt;br&gt;34).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biträdet skall ha lämnats i ”juridiska eller ekonomiska angelägen-&lt;br&gt;heter”. Detta innebär bl.a. att lagen, liksom tidigare, är tillämplig på olika&lt;br&gt;slag av ekonomisk eller juridisk rådgivning. Såsom lagen nu har ut-&lt;br&gt;formats träffar den emellertid även biträde i juridiska eller ekonomiska&lt;br&gt;angelägenheter som inte har karaktär av rådgivning eller ingår i råd-&lt;br&gt;givningsverksamhet. Exempel på biträde som efter ändringen typiskt sett&lt;br&gt;faller inom lagens tillämpningsområde är värdering och besiktning av&lt;br&gt;fastigheter m.m., inkasso, förvaltning, mäkleri och finansiering. Inom&lt;br&gt;lagens tillämpningsområde faller därmed förmedling av företag för över-&lt;br&gt;låtelse liksom utlåning för betalning av företagsköp. Andra exempel är&lt;br&gt;biträde med redovisning eller deklarationer samt tillhandahållande av&lt;br&gt;revisionstjänster och andra granskningstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kopiering, skrivhjälp, budtjänster och dylikt samt dataservice är ex-&lt;br&gt;empel på biträde som faller utanför lagens tillämpningsområde, eftersom&lt;br&gt;den sortens biträde inte sker i juridiska eller ekonomiska angelägenheter.&lt;br&gt;Detta gäller även om de dokument som är föremål för t.ex. kopiering&lt;br&gt;eller vidarebefordran via elektronisk post är av juridisk eller ekonomisk&lt;br&gt;natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att definitionen av juridiskt och ekonomiskt biträde getts den&lt;br&gt;nu angivna utformningen kommer det straffbara området enligt 2 § att bli&lt;br&gt;mer vidsträckt än det hittills har varit. Förmedling av skalbolag liksom&lt;br&gt;finansiering av överlåtelser av skalbolag kommer att omfattas av be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;greppet ”juridiskt och ekonomiskt biträde”. Så kommer t.ex. en bank- Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;tjänsteman som för över lånade medel till köpare eller säljare vid en Bilaga 4&lt;br&gt;olaglig skalbolagstransaktion att omfattas av lagen. Ansvar enligt 2 §&lt;br&gt;kommer emellertid även fortsättningsvis att förutsätta att åtgärden främ-&lt;br&gt;jar brott och att grov oaktsamhet kan läggas den aktuelle personen till&lt;br&gt;last. Om dessa förutsättningar inte är för handen - t.ex. därför att bank-&lt;br&gt;tjänstemannen inte själv beviljat lånet och inte heller av annat skäl bort&lt;br&gt;inse att pengarna skulle användas i en olaglig affär - kan ansvar inte&lt;br&gt;ådömas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya definitionen innebär vidare att förbud som meddelas enligt 3 §&lt;br&gt;kommer att bli mera omfattande än det tidigare rådgivningsförbudet har&lt;br&gt;varit. En advokat som har ålagts ett förbud förlorar inte bara möjligheten&lt;br&gt;att bedriva advokatverksamhet utan blir också förhindrad att agera som&lt;br&gt;fastighetsmäklare o.d. Om förbudet i ett enskilt fall skulle anses vara allt-&lt;br&gt;för långtgående, finns det möjlighet att undanta viss verksamhet från för-&lt;br&gt;budet enligt 3 § sista stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i samband med juridiskt och ekonomiskt biträde av grov oaktsamhet&lt;br&gt;främjar en straffbelagd gäming, döms for vårdslöst biträde till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst två år. Straffet får dock inte sättas högre än vad som är föreskrivet för den&lt;br&gt;gäming som främjats. 1 ringa fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte, om främjandet utgör medverkan till brott enligt 23&lt;br&gt;kap. brottsbalken. Det gäller inte heller, om enligt särskild föreskrift straff ej kan&lt;br&gt;följa på medverkan till den gäming som har främjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke innehåller en straffbestämmelse om brott som&lt;br&gt;begås i utövningen av rådgivningsverksamhet. Ändringarna innebär att&lt;br&gt;straffbestämmelsens tillämpningsområde vidgas till att omfatta även an-&lt;br&gt;nat biträde än rådgivning (jfr 1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud att utöva juridiskt och ekonomiskt biträde får meddelas den som i samband&lt;br&gt;med sådan verksamhet har gjort sig skyldig till brott, som inte är ringa. Förbud får&lt;br&gt;meddelas för en tid av högst tio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömande av om förbud bör meddelas skall rätten beakta brottslighetens&lt;br&gt;straffvärde och om den som förbudstalan avser tidigare har gjort sig skyldig till&lt;br&gt;brott i samband med juridiskt och ekonomiskt biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den som förbudstalan avser i samband med juridiskt och ekonomiskt biträde&lt;br&gt;gjort sig skyldig till brott för vilket det lägsta föreskrivna straffet är fängelse i sex&lt;br&gt;månader, skall förbud anses påkallat med hänsyn till brottets strajfvärde, om inte&lt;br&gt;synnerliga skäl talar mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelas förbud, omfattar det även medverkan i juridiskt och ekonomiskt biträ-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de som annan ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl till det, får visst slag av juridiskt och ekonomiskt bi-&lt;br&gt;träde eller medverkan i sådant biträde undantas från förbudet. I ett beslut om för-&lt;br&gt;bud får fastställas en senare dag från vilken förbudet skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger förutsättningarna för meddelande av förbud. Vidare&lt;br&gt;innehåller den bestämmelser om förbudstidens längd samt om inne-&lt;br&gt;börden av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har bestämmelsen om förbudstidens längd ändrats på så Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;sätt att den maximala förbudstiden har förlängts från fem till tio år. Skä- Bilaga 4&lt;br&gt;len för denna förlängning har behandlats i avsnitt 4.6. Vidare har förbu-&lt;br&gt;dets innebörd ändrats till att omfatta juriskt och ekonomiskt biträde i en-&lt;br&gt;lighet med lagens utvidgade tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ett nytt andra stycke anges att domstolen vid bedömande av om för-&lt;br&gt;bud bör meddelas skall beakta brottslighetens straffvärde och om den&lt;br&gt;som förbudstalan avser tidigare har gjort sig skyldig till brott i samband&lt;br&gt;med juridiskt och ekonomiskt biträde. Bestämmelsen ger alltså dom-&lt;br&gt;stolen anvisningar om vilka omständigheter som skall tillmätas betydelse&lt;br&gt;för frågan om förbud skall meddelas, utöver de i första stycket angivna&lt;br&gt;grundläggande förutsättningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den aktuella brottsligheten är allvarlig, bör detta ofta vara ett avgö-&lt;br&gt;rande skäl för att meddela förbud. Den presumtionsregel som föreslås i&lt;br&gt;ett tredje stycke är ett uttryck för den betydelse straffvärdet skall tillmä-&lt;br&gt;tas i detta sammanhang. Även i fall där presumtionsregeln inte är&lt;br&gt;tillämplig kan straffvärdet i sig tala starkt för att förbud skall meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den aktuella brottsligheten är mindre allvarlig, kan ett förbud ändå&lt;br&gt;vara påkallat om den aktuelle personen tidigare har gjort sig skyldig till&lt;br&gt;brott vid utövandet av juridiskt och ekonomiskt biträde eller om personen&lt;br&gt;i fråga samtidigt lagfors för ett flertal brott begångna vid sådan verksam-&lt;br&gt;het. När det gäller tidigare brottslighet bör domar och strafförelägganden&lt;br&gt;beaktas. Däremot bör, som Sveriges advokatsamfund påpekar, eventuella&lt;br&gt;åtalsundcrlåtelser inte beaktas i detta sammanhang. Av betydelse för be-&lt;br&gt;dömningen i fall där den som har utövat juridiskt och ekonomiskt biträde&lt;br&gt;tidigare har gjort sig skyldig till brott i samband med sådant biträde är&lt;br&gt;främst vilken omfattning tidigare brottsligheten har haft, hur lång tid som&lt;br&gt;har förflutit mellan brotten samt den tidigare och den aktuella brottslig-&lt;br&gt;hetens allvarlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya tredje stycket har tagits in en regel om att förbud skall anses&lt;br&gt;påkallat med hänsyn till brottets straffvärde, om det lägsta föreskrivna&lt;br&gt;straffet för något av de aktuella brotten är fängelse i sex månader. Om&lt;br&gt;det finns synnerliga skäl, kan presumtionen brytas. Synnerliga skäl för att&lt;br&gt;avstå från att meddela förbud kan föreligga exempelvis om den aktuella&lt;br&gt;gärningen framstår som en engångsföreteelse efter många års klanderfritt&lt;br&gt;bedriven rådgivningsverksamhet och ett förbud skulle drabba den en-&lt;br&gt;skildes försötjning särskilt hårt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde och femte styckena motsvarar det tidigare andra stycket. Fjärde&lt;br&gt;stycket innehåller bestämmelser om att förbudet gäller även medverkan&lt;br&gt;vid biträde som annan ger. Femte stycket ger en möjlighet till dispens.&lt;br&gt;Ändringarna innebär att bestämmelserna anpassas till lagens nya tillämp-&lt;br&gt;ningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patent- och registreringsverket skall kungöra ett beslut om åläggande av jörbud&lt;br&gt;enligt 3 § när beslutet har vunnit laga kraft. Detsamma gäller om förbud har upp-&lt;br&gt;hävts, ändrats eller förlängts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten har forordnat att förbudet skall gälla utan hinder av att domen vunnit&lt;br&gt;laga kraft, skall beslutet kungöras omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som är ny, föreskrivs att beslut om förbud skall kungöras av Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;Patent- och registreringsverket. Närmare föreskrifter om hur kungörandet Bilaga 4&lt;br&gt;skall gå till kan meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patent- och registreringsverket skall föra ett register över meddelade förbud enligt&lt;br&gt;3§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen innebär att ansvaret för registret över förbud förs&lt;br&gt;över från Riksskatteverket till Patent- och registreringsverket. Ändringen&lt;br&gt;har behandlats i avsnitt 4.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som överträder ett förbud enligt 3 § döms till fängelse i högst två år eller, om&lt;br&gt;brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överträds ett förbud enligt 3 § skall det förlängas med högst fem år, om det inte&lt;br&gt;finns särskilda skäl att underlåta förlängning. Sker flera förlängningar, får den&lt;br&gt;sammanlagda tiden för förlängning inte vara mer än fem år. Talan om förlängning&lt;br&gt;skall väckas innan tiden för förbudet har gått ut. Beträffande förfarandet i mål om&lt;br&gt;förlängning av förbud och verkan av prövning i högre rätt av fråga om ansvar för&lt;br&gt;överträdelse av förbud gäller 4 § första och tredje styckena samt 5 § i tillämpliga&lt;br&gt;delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om sanktioner vid överträdelser av&lt;br&gt;ett förbud. Andra stycket har ändrats så att det av lagtexten framgår att&lt;br&gt;förbudstiden skall förlängas vid en överträdelse, om det inte finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl att underlåta en förlängning. Har den som förbudet gäller&lt;br&gt;gjort sig skyldig till nya brott i verksamheten talar dock detta i skärpande&lt;br&gt;riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlängning kan underlåtas, om det föreligger särskilda skäl. Särskilda&lt;br&gt;skäl kan föreligga tex. om överträdelsen bedöms som ett ringa brott eller&lt;br&gt;om det vid domstolens prövning har gått lång tid sedan förbudstiden löp-&lt;br&gt;te ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid prövning av frågor om förbud enligt 3 § på grund av brott som har begåtts&lt;br&gt;före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen av lagens tillämpningsområde påverkar bl.a. straffbestäm-&lt;br&gt;melsens räckvidd. Eftersom det av 5 § lagen (1964:163) om införande av&lt;br&gt;brottsbalken följer att straff skall bestämmas efter den lag som gällde när&lt;br&gt;gärningen företogs, behövs ingen särskild övergångsbestämmelse i den&lt;br&gt;delen. Också bestämmelserna om åläggande av förbud mot juridiskt och&lt;br&gt;ekonomiskt biträde är av straffrättslig karaktär och samma principer bör&lt;br&gt;därför gälla för dessa. Följaktligen bör de skärpningar i lagen som före-&lt;br&gt;slås inte gälla vid prövning av om ett brott som inträffat före ikraft-&lt;br&gt;trädandet bör föranleda ett förbud. I den delen bör i stället äldre bestäm-&lt;br&gt;melser gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över inbjudna till remissmöte den 18 maj&lt;br&gt;2000&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt, Stockholms tingsrätt, Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen,&lt;br&gt;Riksskatteverket, Brottsförebyggande rådet, Finansinspektionen, Patent-&lt;br&gt;och registreringsverket, Revisorsnämnden, Ekobrottsmyndigheten, Jurid-&lt;br&gt;iska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Styrelse Akademi en&lt;br&gt;Västsverige, Svenska Bankföreningen, Sveriges advokatsamfund, För-&lt;br&gt;eningen Auktoriserade Revisorer, Svenska Revisorsamfundet, Sveriges&lt;br&gt;Redovisningskonsulters Förbund, Sveriges Försäkringsförbund, Svenska&lt;br&gt;Kreditmannaföreningen, Sveriges Allmänna Hypoteksbank, Fristående&lt;br&gt;Sparbankers Riksförbund, Finansbolagens förening, Svenska inkasso-&lt;br&gt;föreningen, Sveriges inkassoorganisation, Svenska Fondhandlareför-&lt;br&gt;eningen, Mäklarsamfundet, Fastighetsmäklarförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av Branschsaneringsutredningens&lt;br&gt;betänkande Branschsanering och andra metoder mot&lt;br&gt;ekobrott (SOU 1997:111)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Uppdraget har bestått av tre delar. Den första delen gäller bransch-&lt;br&gt;sanering. Här har utredningen kartlagt vilka branscher som är utsatta för&lt;br&gt;ekonomisk brottslighet och föreslagit metoder för att minska brottslig-&lt;br&gt;heten i dessa. Den andra frågan gäller hur kontrollen vid olika former av&lt;br&gt;tillstånd, bidrag och tillsyn kan förbättras eller utvecklas för att motverka&lt;br&gt;ekonomisk brottslighet. Den tredje delen tar sikte på hur offentlig upp-&lt;br&gt;handling kan skärpas så att oseriösa företag kan hållas utanför upphand-&lt;br&gt;lingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har koncentrerat sig på förslag som gör att skatter och av-&lt;br&gt;gifter betalas tidigare än i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska brottsligheten är ett av våra största samhällsproblem.&lt;br&gt;I följande tabell redovisas några uppskattningar av omfattningen av den&lt;br&gt;svarta ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 miljarder kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skatteundandragandet år 1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100-150&lt;br&gt;miljarder kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ekobrottslighetens årliga&lt;br&gt;omsättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3-5 procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skatteundandragandet per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5-3,3&lt;br&gt;miljarder kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fusk med sjukpenning,&lt;br&gt;förtidspension och a-kassa per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Beloppens storlek motiverar att omfattande och ingripande insatser görs&lt;br&gt;mot den ekonomiska brottsligheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Branschkartläggning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har kartlagt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* yrkestrafiken, dvs. taxi och åkerier (gods, flytt)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* restaurangbranschen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* frisörbranschen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* bygg- och anläggningsbranschen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* städbran schen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* den tillfälliga försäljningen, dvs. torg- och marknadshandel m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har funnit att taxi-, flytt-, restaurang-, frisör-, delar av bygg-&lt;br&gt;samt städbranschema är utsatta för ekonomisk brottslighet. Tillfällig för-&lt;br&gt;säljning, som egentligen är ett handelssätt och ingen bransch, bedöms&lt;br&gt;ligga i riskzonen. De ordinära åkerierna, dvs. andra än flyttföretag, har&lt;br&gt;inte visats ha större problem med ekobrott än andra branscher. Utred-&lt;br&gt;ningens bedömningar är baserade på i dag befintligt material. Det innebär&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte att andra branscher skulle vara befriade från ekonomiskt brottslighet Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;eller ens att den med säkerhet är mindre, bara att det saknas tillräckligt Bilaga 6&lt;br&gt;forskningsmaterial för att med säkerhet kunna fastställa att omfattningen&lt;br&gt;är stor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett stort antal av utredningens förslag är emellertid generella och tar&lt;br&gt;således sikte på att minska möjligheterna till sådan brottslighet, obero-&lt;br&gt;ende av bransch.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens analys och förslag följer inte helt en branschvis upp-&lt;br&gt;delning. I stället har en indelning gjorts utifrån branschernas struktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxi-, restaurang- och ffisörbranschema samt den tillfälliga försälj-&lt;br&gt;ningen hänförs till kontantbranschema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bygg-, städ- och flyttbranschcma är entreprenadbranscher. Här har yt-&lt;br&gt;terligare en indelning gjorts. Bygghantverks- och hushållstjänster (t.ex.&lt;br&gt;städning) som riktar sig till enskilda hushåll kallas konsumentsektom.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kontantbranschema&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utmärkande för kontantbranschema är att det dagligen sker en mängd&lt;br&gt;små transaktioner (ofta med kontanter) där köparna huvudsakligen är&lt;br&gt;enskilda konsumenter som saknar intresse av kvitto. Företagen är i regel&lt;br&gt;små och har inget behov av intemkontroll eftersom företagaren kontroll-&lt;br&gt;erar kassaflödet. Denna struktur är en grund för skatteundandraganden.&lt;br&gt;Är konkurrensen stor i branschen ökar intresset av att inte redovisa alla&lt;br&gt;intäkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömningar och förslag för kontantbranschema är följ-&lt;br&gt;ande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett system med licensavgifter utarbetas och införs till en&lt;br&gt;början i taxi- och ffisörbranschema. På lite sikt bör licensavgift införas&lt;br&gt;även i restaurangbranschen. Genom licensavgiften ställs krav på en lägs-&lt;br&gt;ta nivå på betalning av skatter och avgifter som en rörelse genererar.&lt;br&gt;Skatte- och avgiftsbetalningama höjs därigenom till en rimlig nivå som&lt;br&gt;ingen kan undgå. Licensavgiften ersätter inte det konventionella skatte-&lt;br&gt;systemet utan stöttar det. För exempelvis taxi bestäms licensavgiften för&lt;br&gt;det enskilda företaget efter antalet bilar och i vilken omfattning dessa an-&lt;br&gt;vänds. Fler kontantbranscher behöver kartläggas. Efter detta bör licens-&lt;br&gt;avgift införas i ett flertal branscher t.ex. för tvätterier, blomsterhandlare&lt;br&gt;och godisbutiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Krav införs i kontanthandeln på att all försäljning skall regi-&lt;br&gt;streras i typgodkända kassaregister och att kvitto tillhandahålls kunden.&lt;br&gt;Övergången till nya kassaregister kommer att ske flexibelt under en över-&lt;br&gt;gångsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;För att förbättra kontrollen anges i bokföringslagen att ge-&lt;br&gt;mensam verifikation, som skall sparas, utgörs av kontrollremsa från kas-&lt;br&gt;saapparat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa enskilda kontantbranscher lämnar utredningen följande be-&lt;br&gt;dömningar och förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkestrafiken:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Taxifordons taxametrar skall regelbundet tömmas i en töm-&lt;br&gt;ningscentral.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Taxiförare som har dömts för ekonomisk brottslighet skall&lt;br&gt;inte få taxiförarlegitimation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;För effektivare handläggning av tillstånds- och tillsynsären-&lt;br&gt;den inom yrkestrafiken skall informationsutbytet mellan myndigheter&lt;br&gt;förbättras, bl.a. genom sambearbetning av register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vid offentlig upphandling av färdtjänst och godstransporter&lt;br&gt;bör i avtalen föreskrivas att samma krav skall ställas på leverantören (be-&lt;br&gt;ställnings- eller lastbilscentral) som på underentreprenörerna (taxiföretag&lt;br&gt;och åkerier).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Restaurang:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Restauranger med serveringstillstånd skall återfå minst 50&lt;br&gt;procent av alkoholskatten på vin och sprit. Återbetalningen skall ske efter&lt;br&gt;särskild ansökan då bl.a. den i rörelsen försålda alkoholen skall redovi-&lt;br&gt;sas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Alkoholinspektionen skall få överklaga kommunernas be-&lt;br&gt;slut i ärenden om serveringstillstånd. Kommunen skall bereda länsstyrel-&lt;br&gt;sen möjlighet att yttra sig i tillståndsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;För effektivare handläggning av tillstånds- och tillsynsären-&lt;br&gt;den om serveringstillstånd skall informationsutbytet mellan myndigheter&lt;br&gt;förbättras, bl.a. genom sambearbetning av register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfällig försäljning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utredningen instämmer i Konsumentverkets förslag att ef-&lt;br&gt;terlevnaden av informationsskyldigheten (namnskylt) vid tillfällig för-&lt;br&gt;säljning skall stramas upp, t.ex. genom att kommunerna får utföra kon-&lt;br&gt;trollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Entreprenadbranschema&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bygg-, städ- och flyttbranschema är entreprenadbranscher och exempel&lt;br&gt;på faktureringsbranscher. Uppdragsgivarna är ofta företag och institu-&lt;br&gt;tioner som behöver fakturor för sin redovisning. Här finns således inte&lt;br&gt;samma problematik som i kontantbranschema. I bygg-, städ- och flytt-&lt;br&gt;branschema anlitar entreprenörerna i varierande omfattning under-&lt;br&gt;entreprenörer för att utföra delar av uppdrag. Ett problem är oseriösa un-&lt;br&gt;derentreprenörer som konkurrerar genom att inte betala skatter och avgif-&lt;br&gt;ter och därmed slår ut seriösa företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ibland används underentreprenörer för att utfärda luftfakturor. Dessa&lt;br&gt;använder huvudentreprenören för att få kostnadsavdrag i sin redovisning.&lt;br&gt;De på detta sätt ”frigjorda” medlen används till svarta löner åt huvud-&lt;br&gt;entreprenörens arbetstagare och ersättning till företagsledaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömningar och förslag för entreprcnadbranschema är Prop. 2000/01:105&lt;br&gt;följande. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I bygg-, flytt- och städbranschema skärps kraven för att få&lt;br&gt;F-skattsedel. En F-skattscdel skall endast utfärdas om skattemyndigheten&lt;br&gt;har skälig anledning anta att sökanden kommer att fullgöra sina skyldig-&lt;br&gt;heter att redovisa och betala skatter och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Från ersättning till underentreprenör vid städ- eller flyttarbe-&lt;br&gt;te skall skatteavdrag göras även om mottagaren har F-skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vid bygg- och flyttarbeten samt vid städentreprenader som&lt;br&gt;utförs för den offentliga sektoms räkning bör i avtalen föreskrivas att den&lt;br&gt;upphandlande enheten förbehåller sig rätten att kontrollera och godkänna&lt;br&gt;underentreprenörer. Avtalet kan också kompletteras med vitesklausulcr&lt;br&gt;om att huvudentreprenören ansvarar för underentreprenörers skatter och&lt;br&gt;avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vid bygg- och flyttarbeten samt vid städentreprenader som&lt;br&gt;utförs för den offentliga sektoms räkning bör i avtalen föreskrivas att all&lt;br&gt;personal skall bära synliga namnbrickor samt kunna uppvisa ID-kort.&lt;br&gt;Vidare skall leverantören till beställaren ge in aktuella listor över den&lt;br&gt;personal som utför arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;På sikt bör ett generellt uppbördssystem införas där skatte-&lt;br&gt;avdrag görs för samtliga utbetalningar till uppdragstagare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Konsumentsektom&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett stort problem är svarta arbeten i konsumentledet. Det gäller bygg-&lt;br&gt;hantverk och hushållstjänster. När det gäller hushållstjänster bedömer ut-&lt;br&gt;redningen att problemen är växande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag för konsumentsektom är följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den nuvarande skattereduktionen permanentas för utgifter&lt;br&gt;för arbeten på småhus och bostadsrätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsmakterna bör inbjuda bygg- och försäkringsbranscher-&lt;br&gt;na att undersöka i vilken utsträckning försäkringsbolagens kontantregler-&lt;br&gt;ingar leder till att försäkringstagare anlitar svart arbetskraft eftersom&lt;br&gt;kostnaderna för återställningsarbetet inte behöver redovisas för försäk-&lt;br&gt;ringsbolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett regelverk för en ny förenklad företagsform utarbetas och&lt;br&gt;införs för den som i vid bemärkelse utför hushållstjänster (”singclföre-&lt;br&gt;tag”). Beskattningen av sådana företagare anpassas till en sådan nivå att&lt;br&gt;hushållen efterfrågar de vita tjänsterna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Byggbranschen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som angetts ovan lämnar utredningen följande bedömningar&lt;br&gt;och förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statliga subventioner på byggsidan bör utformas så att de&lt;br&gt;faktiska kostnaderna redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statliga subventioner bör, förutom vid egen-regi-byggen, Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enbart avse arbeten som utförs av näringsidkare med F-skattsedel. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De auktorisations- och garantisystem som införts i bygg-&lt;br&gt;branschen ökar intresset för att anlita seriösa företag och motverkar, lik-&lt;br&gt;som andra kvalitetshöjningar, ekobrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Trygg Hansas modell för att välja ut företag som reparerar&lt;br&gt;skador bör tas efter av andra försäkringsbolag. Krav ställs bl.a. på att&lt;br&gt;företagen inte är restförda för skatter och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Generella förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I utredningsarbetet har några generella metoder tagits fram. Utredningens&lt;br&gt;bedömningar och förslag i den delen är följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En nationell kampanj genomförs för att motverka svartjobb.&lt;br&gt;Kampanjen skall synliggöra den ekonomiska brottslighetens effekter på&lt;br&gt;samhällsekonomin genom att de ökade skatteintäkter, som blir följden av&lt;br&gt;regeringens samlade strategi mot ekobrott, kommer skattebetalarna till&lt;br&gt;godo t.ex. i form av återbetalning av skatt och/eller satsningar inom väl-&lt;br&gt;färdssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den egensanering som sker inom bl.a. bygg-, städ-, flytt-&lt;br&gt;och restaurangbranscherna, bl.a. etiska krav för medlemskap i bransch-&lt;br&gt;organisationer, motverkar oseriösa företag och bör stödjas och utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Myndighetssamverkan är en bra metod att bekämpa ekono-&lt;br&gt;misk brottslighet. Operation Krogsanering och Preventiv Ekonomisk&lt;br&gt;Kontroll (PEK) är exempel på effektiva kontrollaktioner. Ett ökat erfa-&lt;br&gt;renhetsutbyte och förenklade sekretessregler kan förbättra metoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattemyndigheten får rätt att begära att en arbetsgivare&lt;br&gt;månatligen anger för vilka arbetstagare innehållen preliminär skatt och&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskningen om den ekonomiska brottslighetens metoder,&lt;br&gt;omfattning och skadeverkningar är begränsad. Skadorna av den ekono-&lt;br&gt;miska brottsligheten drabbar sällan någon enskild utan ett abstrakt kol-&lt;br&gt;lektiv av medborgare. Skadorna är också svåra att uppskatta och måste&lt;br&gt;göras med stöd av mer eller mindre osäkra beräkningsmodeller. Vissa&lt;br&gt;skadeverkningar, som marknadsstömingar och miljöförstöring, är nästan&lt;br&gt;omöjliga att kvantifiera. Effektiv bekämpning fordrar ökad kunskap.&lt;br&gt;Därför är det viktigt med en ökad satsning av forskningen om den eko-&lt;br&gt;nomiska brottsligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Korruption är ett av den ekonomiska brottslighetens smörj-&lt;br&gt;medel. De öppna gränserna och internationaliseringen ökar exponeringen&lt;br&gt;för korruption av allvarligt slag. Förekomsten av och riskerna med kor-&lt;br&gt;ruption bör utredas i särskild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bättre kontroll vid tillstånd, tillsyn och bidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska brottsligheten utnyttjar företag för sin brottsliga verk-&lt;br&gt;samhet. Även den organiserade brottsligheten använder företag för sina&lt;br&gt;syften och utvidgar den brottsliga verksamheten genom att etablera och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvärva foretag. Gemensamt för den ekonomiska och organiserade&lt;br&gt;brottsligheten är således att den reguljära ekonomin infiltreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både de seriösa företagen och samhället måste skydda sig mot brotts-&lt;br&gt;ligheten, vilket tar stora resurser i anspråk och försämrar samhälls-&lt;br&gt;ekonomins effektivitet. Det allvarligaste hotet mot de fria villkor under&lt;br&gt;vilket näringslivet verkar är kanske just att den ekonomiska och organis-&lt;br&gt;erade brottsligheten utnyttjar och missbrukar de fria och legala system&lt;br&gt;som gäller för företagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens bedömning är förebyggande metoder det effektiv-&lt;br&gt;aste sättet att motverka ekonomisk brottslighet. Genom att lägga ton-&lt;br&gt;vikten på att minska möjligheterna till brott och att försvåra för den som&lt;br&gt;försöker utnyttja systemen kommer färre brott att begås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De system och regelverk som finns för olika former av myndighctstill-&lt;br&gt;stånd, statliga företagsstöd, EU-bidrag, myndigheters tillsyn över verk-&lt;br&gt;samheter och den offentliga sektorns upphandling kan användas som ad-&lt;br&gt;ministrativa filter för att utestänga ekonomisk och organiserad brottslig-&lt;br&gt;het från att integreras med den reguljära ekonomin. Enligt utredningens&lt;br&gt;bedömning bör dessa system och regelverk på ett systematiskt sätt kunna&lt;br&gt;användas för att motverka ekonomisk och organiserad brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet har utredningen använt några administrativa system i&lt;br&gt;syfte att utestänga ekonomisk brottslighet. Det gäller den tillstånds- och&lt;br&gt;tillsynsreglering som gäller för restaurangbranschen och yrkestrafiken,&lt;br&gt;den offentliga upphandlingen, bidragsregler för att uppföra eller renovera&lt;br&gt;byggnader och F-skattsedel i bygg-, städ- och flyttbranschema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver det område som utredningen behandlat finns ett stort antal re-&lt;br&gt;gelsystem för tillstånd, tillsyn och bidrag. Exempelvis bestämmelser om&lt;br&gt;registrering av juridiska personer, tillsyn över miljöfarlig verksamhet&lt;br&gt;samt svenska och EU-relaterade näringsbidrag. Frågan om hur dessa sy-&lt;br&gt;stem kan användas för att motverka ekonomisk och organiserad brotts-&lt;br&gt;lighet bör undersökas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den blivande Ekobrottsmyndigheten bör ges en central funktion i det&lt;br&gt;preventiva arbetet genom att fungera som kontrollorgan inför olika myn-&lt;br&gt;digheters beslut om tillstånd och bidrag samt i samband med tillsyn. För&lt;br&gt;detta krävs att ett nytt datasystem byggs upp som innehåller information&lt;br&gt;om juridiska personer, de juridiska personernas företrädare och ägare,&lt;br&gt;brottsbelastningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Offentlig upphandling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga upphandlingen omsätter enbart i Sverige 300 miljarder kr&lt;br&gt;varje år och är en tung ekonomisk faktor. Genom att en väsentlig del av&lt;br&gt;upphandlingen sker från branscher som har problem med ekonomisk&lt;br&gt;brottslighet finns det en koppling mellan utredningens uppdrag om&lt;br&gt;branschsanering och offentlig upphandling. Det gäller bygg-, städ-, taxi-&lt;br&gt;och flyttbranschema. Genom offentlig upphandling finns det således&lt;br&gt;goda förutsättningar att sanera dessa branscher.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömningar och förslag när det gäller offentlig upp-&lt;br&gt;handling är, utöver vad som angetts ovan i branschavsnitten, följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Upphandlande enheter skall förkasta orimligt låga anbud Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som anbudsgivaren inte kunnat ge någon rimlig förklaring till. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skärpt kontroll av utländska leverantörers registrering i fö-&lt;br&gt;retagsregister i hemvistlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skärpt kontroll av utländska leverantörers restföringar av&lt;br&gt;skatter och avgifter i hemvistlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Svenska leverantörer skall ha F-skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En leverantör som är en juridisk person kan uteslutas från&lt;br&gt;en upphandling om företrädarna (VD m.fl.) begått brott i yrkesutövning-&lt;br&gt;en (enbart under tröskelvärdena).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En upphandlande enhet skall få kontrollera en leverantörs&lt;br&gt;finansiella och ekonomiska ställning samt tekniska förmåga och kapaci-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En upphandlande enhet skall få begära att en anbudsgivare&lt;br&gt;redovisar vilka underentreprenörer som anlitas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sverige bör initiera ett arbete i syfte att skärpa EU-&lt;br&gt;direktiven om offentlig upphandling när det gäller vilka krav som får&lt;br&gt;ställas på en leverantör.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utredningens förslag, bedömningar och rekommendationer&lt;br&gt;grupperade på olika departement&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen behandlar ett flertal branscher samt en hel del frågor av mer&lt;br&gt;eller mindre generell karaktär, bl.a. offentlig upphandling och myndig-&lt;br&gt;hetssamverkan. Det ligger därför i sakens natur att betänkandet inne-&lt;br&gt;håller ett spektrum av förslag, bedömningar och rekommendationer som&lt;br&gt;tar sikte på flera sakområden och därmed departement. I syfte att ge läsa-&lt;br&gt;ren en överblick över betänkandets innehåll avseende olika sakområden&lt;br&gt;redovisas nedan betänkandets olika delar grupperade departementsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiedepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Krav införs i kontanthandeln att all försäljning skall regi-&lt;br&gt;streras i typgodkända kassaregister och att kvitto tillhandahålls kunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I bokföringslagen anges att gemensam verifikation, som&lt;br&gt;skall sparas, utgörs av kontrollremsa från kassaapparat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En nationell kampanj genomförs för att motverka svartjobb.&lt;br&gt;Kampanjen skall synliggöra ekobrottslighetens effekter på samhällseko-&lt;br&gt;nomin genom att de ökade skatteintäkter, som blir följden av regeringens&lt;br&gt;samlade strategi mot ekobrott, kommer skattebetalarna till godo genom&lt;br&gt;exempelvis återbetalning av skatt och satsningar inom välfärdssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En ny förenklad företagsform föreslås utarbetas och införas&lt;br&gt;för näringsidkare som i vid bemärkelse utför hushållstjänster. Syftet är att&lt;br&gt;få bort svartjobben i hushållssektom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förekomsten av och riskerna med korruption bör utredas i&lt;br&gt;särskild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Preventiv Ekonomisk Kontroll (PEK), Operation Krogsane-&lt;br&gt;ring och annan myndighetssamverkan är bra metoder för att bekämpa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 2000/01. i saml. Nr 105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomisk brottslighet. Ett ökat erfarenhetsutbyte och förenklade sekre-&lt;br&gt;tessregler kan förbättra metoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Taxifordons taxametrar skall regelbundet tömmas i cn töm-&lt;br&gt;ningscentral.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Taxiförare som har dömts för ekonomisk brottslighet skall&lt;br&gt;inte få taxiförarlegitimation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;För effektivare handläggning av tillstånds- och tillsynsären-&lt;br&gt;den inom yrkestrafiken skall informationsutbytet mellan myndigheter&lt;br&gt;förbättras, bl.a. genom sambearbetning av register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Alkoholinspektionen får överklaga kommunernas beslut i&lt;br&gt;ärenden om serveringstillstånd. Kommunen skall bereda länsstyrelsen&lt;br&gt;möjlighet att yttra sig i tillståndsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;För effektivare handläggning av tillstånds- och tillsynsären-&lt;br&gt;den om serveringstillstånd skall informationsutbytet mellan myndigheter&lt;br&gt;förbättras, bl.a. genom sambearbetning av register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefrågor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett system med licensavgifter utarbetas och införs till en&lt;br&gt;början i taxi- och frisörbranschema. På lite sikt bör licensavgift införas&lt;br&gt;även i restaurangbranschen. Fler kontantbranscher behöver kartläggas.&lt;br&gt;Efter detta bör licensavgift införas i ett flertal branscher.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Restauranger med serveringstillstånd skall återfå 50 procent&lt;br&gt;av alkoholskatten på vin och sprit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I städ-, flytt- och byggbranscherna skärps kraven för att få&lt;br&gt;F-skattscdcl. En F-skattsedel skall inte utfärdas om skattemyndigheten&lt;br&gt;har skälig anledning att anta att sökanden inte kommer att fullgöra sina&lt;br&gt;skyldigheter att redovisa och betala skatter och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Från ersättning till underentreprenör vid städ- och flyttarbe-&lt;br&gt;te skall skatteavdrag göras även om mottagaren har F-skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;På sikt bör ett generellt uppbördssystem införas där skatte-&lt;br&gt;avdrag görs för samtliga utbetalningar till uppdragstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattemyndigheten får rätt att begära att en arbetsgivare&lt;br&gt;månatligen anger för vilka arbetstagare innehållen preliminär skatt och&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den nuvarande skattereduktionen permanentas för utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för arbeten på småhus och bostadsrätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentlig upphandling: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Upphandlande enheter skall förkasta orimligt låga anbud&lt;br&gt;som anbudsgivaren inte kunnat ge någon rimlig förklaring till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skärpt kontroll av utländska leverantörers registrering i fö-&lt;br&gt;retagsregister i hemvistlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skärpt kontroll av utländska leverantörers restföringar av&lt;br&gt;skatter och avgifter i hemvistlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Svenska leverantörer skall ha F-skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En leverantör som är en juridisk person kan uteslutas från&lt;br&gt;en upphandling om företrädarna (VD m.fl.) begått brott i yrkesutövning-&lt;br&gt;en (enbart under tröskelvärdena).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En upphandlande enhet skall få kontrollera en leverantörs&lt;br&gt;finansiella och ekonomiska ställning samt tekniska förmåga och kapaci-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En upphandlande enhet skall få begära att en anbudsgivare&lt;br&gt;redovisar vilka underentreprenörer som anlitas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sverige bör initiera ett arbete i syfte att skärpa EU-&lt;br&gt;direktiven om offentlig upphandling när det gäller vilka krav som får&lt;br&gt;ställas på en leverantör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vid bygg- och flyttarbeten samt vid städentreprenader som&lt;br&gt;utförs för den offentliga sektoms räkning bör i avtalen föreskrivas att all&lt;br&gt;personal skall bära synliga namnbrickor samt kunna uppvisa ID-kort.&lt;br&gt;Vidare skall leverantören till beställaren ge in aktuella listor över den&lt;br&gt;personal som utför arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vid bygg- och flyttarbeten samt vid städentreprenader som&lt;br&gt;utförs för den offentliga sektorns räkning bör i avtalen föreskrivas att den&lt;br&gt;upphandlande enheten förbehåller sig rätten att kontrollera och godkänna&lt;br&gt;underentreprenörer. Avtalet kan också kompletteras med vitesklausuler&lt;br&gt;om att huvudentreprenören ansvarar för underentreprenörers skatter och&lt;br&gt;avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vid upphandling av färdtjänst och godstransporter bör i av-&lt;br&gt;talen föreskrivas att samma krav skall ställas på leverantören (beställ-&lt;br&gt;nings- eller lastbilscentral) som på underentreprenörerna (taxiföretag och&lt;br&gt;åkerier).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det är viktigt med en ökad satsning på forskning om den&lt;br&gt;ekonomiska brottslighetens metoder, omfattning och skadeverkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den egensanering som sker inom bl.a. bygg-, städ-, flytt-&lt;br&gt;och restaurangbranscherna, bl.a. etiska krav för medlemskap i branschor-&lt;br&gt;ganisationer, motverkar oseriösa företag och bör stödjas och utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrikesdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statliga subventioner på byggsidan bör utformas så att de&lt;br&gt;faktiska kostnaderna redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statliga subventioner bör, förutom vid egen-regi-byggen,&lt;br&gt;enbart avse arbeten som utförs av näringsidkare med F-skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De auktorisations- och garantisystem som införts i bygg-&lt;br&gt;branschen ökar intresset för att anlita seriösa företag och motverkar, lik-&lt;br&gt;som andra kvalitetshöjningar, ekobrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsmakterna bör inbjuda bygg- och försäkringsbranscher-&lt;br&gt;na att undersöka i vilken utsträckning försäkringsbolagens kontantregler-&lt;br&gt;ingar leder till att försäkringstagare anlitar svart arbetskraft eftersom&lt;br&gt;kostnaderna för återställningsarbetet inte behöver redovisas för försäk-&lt;br&gt;ringsbolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utredningen instämmer i Konsumentverkets förslag att in-&lt;br&gt;formationsskyldigheten (namnskylt) vid tillfällig försäljning skall stra-&lt;br&gt;mas upp, t.ex. genom att kommunerna får utföra kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Trygg Hansas modell för att välja ut företag som åtgärdar&lt;br&gt;skador bör tas efter av andra försäkringsbolag. Krav ställs bl.a. på att&lt;br&gt;företagen inte är restförda för skatter och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet departement&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens bedömning är förebyggande metoder det effektivaste&lt;br&gt;sättet att motverka ekonomisk brottslighet. Genom att lägga tonvikten på&lt;br&gt;att minska möjligheterna till brott och att försvåra för den som försöker&lt;br&gt;utnyttja systemen kommer färre brott att begås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De system och regelverk som finns för olika former av myndighetstill-&lt;br&gt;stånd, statliga företagsstöd, EU-bidrag, myndigheters tillsyn över verk-&lt;br&gt;samheter och den offentliga sektorns upphandling kan användas som ad-&lt;br&gt;ministrativa filter för att utestänga ekonomisk och organiserad brottslig-&lt;br&gt;het från att integreras med den reguljära ekonomin. Enligt utredningens&lt;br&gt;bedömning bör dessa system och regelverk på ett systematiskt sätt kunna&lt;br&gt;användas för att motverka ekonomisk och organiserad brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet har utredningen använt några administrativa system i&lt;br&gt;syfte att utestänga ekonomisk brottslighet. Det gäller den tillstånds- och&lt;br&gt;tillsynsreglering som gäller för restaurangbranschen och yrkestrafiken,&lt;br&gt;den offentliga upphandlingen, bidragsregler för att uppföra eller renovera&lt;br&gt;byggnader och F-skattsedel i bygg-, städ- och flyttbranschema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver det område som utredningen behandlat finns ett stor antal re-&lt;br&gt;gelsystem för tillstånd, tillsyn och bidrag. Exempelvis bestämmelser om&lt;br&gt;registrering av juridiska personer, tillsyn över miljöfarlig verksamhet&lt;br&gt;samt svenska och EU-relaterade näringsbidrag. Frågan om hur dessa sy-&lt;br&gt;stem kan användas för att motverka ekonomisk och organiserad brotts-&lt;br&gt;lighet bör undersökas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den blivande Ekobrottsmyndighetcn bör ger en central funktion i det&lt;br&gt;preventiva arbetet genom att fungera som kontrollorgan inför olika myn-&lt;br&gt;digheters beslut om tillstånd och bidrag samt i samband med tillsyn. För&lt;br&gt;detta krävs att ett datasystem byggs upp som innehåller information om&lt;br&gt;juridiska personer, de juridiska personernas företrädare och ägare, brotts-&lt;br&gt;belastningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Branschsaneringsutredningens lagförslag&lt;br&gt;(SOU 1997:111)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i brottsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom förskrivs att det i brottsbalken skall införas en ny bestäm-&lt;br&gt;melse, 11 kap. 5 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 5 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som med uppsåt eller av&lt;br&gt;oaktsamhet säljer varor eller tjäns-&lt;br&gt;ter i strid med bestämmelserna i 5&lt;br&gt;a § i bokföringslagen (1976:125)&lt;br&gt;döms för kassaregisterbrott till&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst sex må-&lt;br&gt;nader.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 105&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i bokföringslagen (1976:125) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 2000/01:105&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § bokföringslagen (1976:125) skall ha följ-&lt;br&gt;ande lydelse och att det införs en ny paragraf, 5 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringen skall för varje affärshändelse grundas på handling som här-&lt;br&gt;rör från affärshändelsen eller särskilt upprättas med uppgifter om denna&lt;br&gt;(verifikation). Har den bokföringsskyldige tagit emot handling om affärs-&lt;br&gt;händelsen, skall denna handling användas som verifikation. Om det är&lt;br&gt;påkallat med hänsyn till arten av mottagen handling, får bokföringen i&lt;br&gt;stället grundas på särskilt upprättad hänvisningsverifikation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verifikation skall på varaktigt sätt innehålla uppgifter om när den upp-&lt;br&gt;rättats, när affärshändelsen inträffat, vad denna avser, vilket belopp den&lt;br&gt;gäller, vilken motpart den berör samt, i förekommande fall, vilka hand-&lt;br&gt;lingar som legat till grund för affärshändelsen och var originalhandling&lt;br&gt;förvaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För likartade affärshändelser får För likartade affärshändelser får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gemensam verifikation användas,&lt;br&gt;om den innehåller eller hänvisar till&lt;br&gt;uppgifter enligt andra stycket i frå-&lt;br&gt;ga om de affärshändelser som veri-&lt;br&gt;fikationen omfattar. Gemensam&lt;br&gt;verifikation får även användas för&lt;br&gt;inbetalningarna under en dag vid&lt;br&gt;kontant försäljning av varor och&lt;br&gt;tjänster, om försäljningen sker un-&lt;br&gt;der sådana förhållanden att enskild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gemensam verifikation användas,&lt;br&gt;om den innehåller eller hänvisar till&lt;br&gt;uppgifter enligt andra stycket i frå-&lt;br&gt;ga om de affärshändelser som veri-&lt;br&gt;fikationen omfattar. Gemensam&lt;br&gt;verifikation får även användas för&lt;br&gt;inbetalningarna under en dag vid&lt;br&gt;kontant försäljning av varor och&lt;br&gt;tjänster, om försäljningen sker un-&lt;br&gt;der sådana förhållanden att enskild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verifikation med uppgifter enligt&lt;br&gt;andra stycket ej kan upprättas utan&lt;br&gt;svårighet. I sådant fall far gemen-&lt;br&gt;sam verifikation utgöras av kon-&lt;br&gt;trollremsa från kassaapparat, kas-&lt;br&gt;sarapport eller annan handling&lt;br&gt;som anger summan av erhållna&lt;br&gt;betalningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verifikation med uppgifter enligt&lt;br&gt;andra stycket ej kan upprättas utan&lt;br&gt;svårighet. Gemensam verifikation&lt;br&gt;utgörs av kontrollremsa från kas-&lt;br&gt;saapparat. Om företaget har ett väl&lt;br&gt;fungerande system för intern kon-&lt;br&gt;troll får den gemnsamma veri-&lt;br&gt;fikationen bestå av kassarapport&lt;br&gt;eller annan handling som anger&lt;br&gt;summan av erhållna betalningar&lt;br&gt;Verifikationerna skall på varaktigt sätt vara försedda med verifika-&lt;br&gt;tionsnummer eller andra identifieringsteckcn och i övrigt erforderliga&lt;br&gt;uppgifter så att sambandet mellan verifikation och bokförd post utan svå-&lt;br&gt;righet kan fastställas. Verifikationerna skall både före och efter bokföring&lt;br&gt;förvaras ordnade på betryggande och överskådligt sätt. Sker rättelse i '&lt;br&gt;verifikation, skall anges när rättelsen skett och vem som företagit den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som mot kontant betalning&lt;br&gt;säljer varor eller tjänster huvud-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sakligen till enskilda konsumenter&lt;br&gt;skall registrera all försäljning i ett&lt;br&gt;godkänt kassaregister och ta fram&lt;br&gt;ett av registret framställt kvitto&lt;br&gt;samt tillhandahålla kunden detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer lämnar&lt;br&gt;närmare föreskrifter om kassa-&lt;br&gt;register och kan föreskriva om un-&lt;br&gt;dantag från skyldigheten att ha&lt;br&gt;godkänt kassaregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Branschsanering och andra metoder mot ekobrott&lt;br&gt;(SOU 1997:111)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanser som har yttrat sig&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän, Svea hovrätt, Kammarrätten i Jönköping, Riks-&lt;br&gt;åklagaren, Rikspolisstyrelsen, Brottsförebyggande rådet, Datainspektion-&lt;br&gt;en, Riksförsäkringsverket, Alkoholinspektionen, Vägverket, AB Svensk&lt;br&gt;Bilprovning, Statskontoret, Generaltullstyrelsen, Riksrevisionsverket,&lt;br&gt;Riksskatteverket, Bokföringsnämnden, Nämnden för offentlig upphand-&lt;br&gt;ling, Handelshögskolan i Stockholm, Arbetsmarknadsstyrelsen, Närings-&lt;br&gt;och teknikutvecklingsverket, Konkurrensverket, Styrelsen för ackrediter-&lt;br&gt;ing och teknisk kontroll, Patent- och registreringsverket, Glesbyggds-&lt;br&gt;verket, Almi Företagspartner AB, Boverket, Konsumentverket, Länsstyr-&lt;br&gt;elsen i Göteborg och Bohus län, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Läns-&lt;br&gt;styrelsen i Norrbottens län, Sundsvalls kommun, Svenska kommunför-&lt;br&gt;bundet, Landstingsförbundet, Sveriges advokatsamfund, Svensk Handel&lt;br&gt;och Tjänsteföretagen, Sveriges Industriförbund, Företagarnas Riksorgan-&lt;br&gt;isation, Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR), Svenska Revisors-&lt;br&gt;samfundet (SRS), Sveriges Försäkringsförbund, Tjänstemännens Central-&lt;br&gt;organisation (TCO), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO),&lt;br&gt;Landsorganisationen i Sverige, Svenska Arbetsgivareföreningen, Före-&lt;br&gt;tagens Uppgiftslämnardelegation, Svenska Bankföreningen, Ackords-&lt;br&gt;centralen Stockholm, Arbetslöshetskassornas samorganisation, Bygg-&lt;br&gt;entreprenörerna, Fastighetsanställdas Förbund, Fria taxi Riksförbund,&lt;br&gt;Handelsanställdas förbund, Hotell- och Restauranganställdas Förbund,&lt;br&gt;HSB Riksförbund, Installatörerna, Kooperativa Förbundet, Konkursför-&lt;br&gt;valtarkollegiemas förening, Lantbrukarnas Riksförbund, Maskinentre-&lt;br&gt;prenörema, Målaremästamas Riksförening, Riksbyggen, SBC Bostads-&lt;br&gt;rättsorganisation, Städ och Fönsterputsföretagens Riksorganisation,&lt;br&gt;Svenska Byggnadsarbetareförbundet, Svenska Elcktrikcrförbundet,&lt;br&gt;Svenska Målareförbundet, Svenska Restauratörsforbundet, Svenska&lt;br&gt;Taxi förbundet, Svenska Transportarbetarförbundet, Svenska Äkeriför-&lt;br&gt;bundet, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO), Sveriges Fas-&lt;br&gt;tighetsägareförbund, Sveriges Frisörföretagare, Sveriges Hotell- och Re-&lt;br&gt;staurangföretagare, Sveriges Möbcltransportörcrs Förbund, Sveriges Re-&lt;br&gt;dovisningskonsultcrs förbund, Sveriges Städentreprenörers Förbund,&lt;br&gt;Sveriges TvätterifÖrbund, Torg- och marknadshandlamas Ekonomiska&lt;br&gt;Riksförening, Saneringsföretagens riksförbund (SFR), Stockholms Bygg-&lt;br&gt;mästarförening, Föreningen Länsstyrelsernas Alkoholhandläggarc, Små-&lt;br&gt;fÖretagsdeligationen, Stockholms Handelskammare, Sveriges Frisörföre-&lt;br&gt;tagare och Mellansvenska förtroenderådets styrgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanser som inte inkommit med yttrande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Svenska Handelskammarförbundet, Norrköpings kommun och Redovis-&lt;br&gt;ningsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 8 kap. 2 § rättegångsbalken&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; orden ”yrkes-&lt;br&gt;mässig rådgivning i vissa fall, m.m.” skall bytas ut mot ”juridiskt eller&lt;br&gt;ekonomiskt biträde i vissa fall”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 2000:172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1985:354) om förbud mot Prop 2000/01:105&lt;br&gt;yrkesmässig rådgivning i vissa fall, m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 9&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1985:354) om förbud mot yr-&lt;br&gt;kesmässig rådgivning i vissa fall, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken till lagen skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1, 2, 3, 7 och 8 §§ samt rubriken närmast före 7 § skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 7 a §, av följande ly-&lt;br&gt;delse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om förbud mot yrkesmässig&lt;br&gt;rådgivning i vissa fall, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om förbud mot juridiskt el-&lt;br&gt;ler ekonomiskt biträde i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med rådgivningsverksamhet av-&lt;br&gt;ses i denna lag en verksamhet där&lt;br&gt;någon yrkesmässigt går andra till-&lt;br&gt;handa med råd eller annat biträde i&lt;br&gt;juridiska eller ekonomiska angelä-&lt;br&gt;genheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med juridiskt eller ekonomiskt&lt;br&gt;biträde avses i denna lag yrkes-&lt;br&gt;mässig rådgivning eller annat yr-&lt;br&gt;kesmässigt biträde som lämnas åt&lt;br&gt;någon annan och som är av juri-&lt;br&gt;diskt eller ekonomiskt slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i utövningen av råd-&lt;br&gt;givningsverksamhet av grov oakt-&lt;br&gt;samhet främjar en straffbelagd&lt;br&gt;gäming, döms för vårdslös råd-&lt;br&gt;givning till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst två år. Straffet far dock inte&lt;br&gt;sättas högre än vad som är före-&lt;br&gt;skrivet för den gäming som främ-&lt;br&gt;jats. I ringa fall skall inte dömas&lt;br&gt;till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som lämnar juridiskt eller&lt;br&gt;ekonomiskt biträde och därvid av&lt;br&gt;grov oaktsamhet främjar en straff-&lt;br&gt;belagd gäming, döms för vårdslöst&lt;br&gt;biträde till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst två år. Straffet får dock inte&lt;br&gt;sättas högre än vad som är före-&lt;br&gt;skrivet för den gäming som främ-&lt;br&gt;jats. I ringa fall skall inte dömas&lt;br&gt;till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte, om främjandet utgör medverkan till brott en-&lt;br&gt;ligt 23 kap. brottsbalken. Det gäller inte heller, om enligt särskild före-&lt;br&gt;skrift straff ej kan följa på medverkan till den gäming som har främjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud att utöva rådgivnings-&lt;br&gt;verksamhet far meddelas den som&lt;br&gt;i sådan verksamhet har gjort sig&lt;br&gt;skyldig till brott, som inte är ringa.&lt;br&gt;Förbud får meddelas för en tid av&lt;br&gt;högst fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud att lämna juridiskt eller&lt;br&gt;ekonomiskt biträde får meddelas&lt;br&gt;den som när sådant biträde läm-&lt;br&gt;nats har gjort sig skyldig till brott,&lt;br&gt;som inte är ringa. Förbud får med-&lt;br&gt;delas för en tid av högst tio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om förbud&lt;br&gt;bör meddelas skall rätten särskilt&lt;br&gt;beakta brottslighetens straffvärde&lt;br&gt;och om den som förbudstalan av-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ser tidigare har gjort sig skyldig Prop 2000/01:105&lt;br&gt;till brott i samband med juridiskt Bilaga 9&lt;br&gt;eller ekonomiskt biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den som förbudstalan avser&lt;br&gt;gjort sig skyldig till brott för vilket&lt;br&gt;det lägsta föreskrivna straffet är&lt;br&gt;fängelse i sex månader, skall för-&lt;br&gt;bud meddelas, om inte särskilda&lt;br&gt;skäl talar mot det.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Meddelas förbud, omfattar det&lt;br&gt;även medverkan i annans råd-&lt;br&gt;givningsverksamhet. Om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl till det, får viss råd-&lt;br&gt;givningsverksamhet eller medver-&lt;br&gt;kan i sådan verksamhet undantas&lt;br&gt;från förbudet. I ett beslut om för-&lt;br&gt;bud får fastställas en senare dag&lt;br&gt;från vilken förbudet skall gälla.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Meddelas förbud, omfattar det&lt;br&gt;även medverkan i juridiskt eller&lt;br&gt;ekonomiskt biträde som någon&lt;br&gt;annan lämnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl till&lt;br&gt;det, får visst slag av juridiskt eller&lt;br&gt;ekonomiskt biträde eller medver-&lt;br&gt;kan i sådant biträde undantas från&lt;br&gt;förbudet. I ett beslut om förbud får&lt;br&gt;fastställas en senare dag från vil-&lt;br&gt;ken förbudet skall gälla.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Register&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Registrering och kungörande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket skall föra ett&lt;br&gt;register över meddelade förbud&lt;br&gt;enligt 3 §.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Patent- och registreringsverket&lt;br&gt;skall föra ett register över förbud&lt;br&gt;enligt 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patent- och registreringsverket&lt;br&gt;skall kungöra ett beslut om förbud&lt;br&gt;enligt 3 § när beslutet har vunnit&lt;br&gt;laga kraft. Detsamma gäller om ett&lt;br&gt;förbud har upphävts, ändrats eller&lt;br&gt;förlängts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten har beslutat att för-&lt;br&gt;budet skall gälla trots att domen&lt;br&gt;inte vunnit laga kraft, skall beslu-&lt;br&gt;tet kungöras omedelbart.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som överträder ett förbud enligt 3 § döms till fängelse i högst två&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år eller, om brottet är ringa, till böter&lt;br&gt;Överträds ett förbud enligt 3 §&lt;br&gt;får det förlängas med högst fem&lt;br&gt;år. Sker flera förlängningar, far&lt;br&gt;den sammanlagda tiden för för-&lt;br&gt;längning inte vara mer än fem år.&lt;br&gt;Talan om förlängning skall väckas&lt;br&gt;innan tiden för förbudet har gått&lt;br&gt;ut. Beträffande förfarandet i mål&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överträds ett förbud enligt 3 §&lt;br&gt;skall det förlängas med högst fem&lt;br&gt;år, om inte särskilda skäl talar mot&lt;br&gt;det. Sker flera förlängningar, får&lt;br&gt;den sammanlagda tiden för för-&lt;br&gt;längning inte vara mer än fem år.&lt;br&gt;Talan om förlängning skall väckas&lt;br&gt;innan tiden för förbudet har gått&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om förlängning av förbud och ver-&lt;br&gt;kan av prövning i högre rätt av&lt;br&gt;fråga om ansvar för överträdelse&lt;br&gt;av förbud gäller 4 § första och&lt;br&gt;tredje styckena samt 5 § i tillämp-&lt;br&gt;liga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ut. Beträffande förfarandet i mål&lt;br&gt;om förlängning av förbud och ver-&lt;br&gt;kan av prövning i högre rätt av&lt;br&gt;fråga om ansvar för överträdelse&lt;br&gt;av förbud tillämpas 4 § första och&lt;br&gt;tredje styckena samt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid prövning av frågor om förbud enligt 3 § på grund av brott som&lt;br&gt;har begåtts före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1986:436) om näringsför-&lt;br&gt;bud&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6, 18 och 19 §§ lagen (1986:436) om när-&lt;br&gt;ingsförbud skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är underkastad näringsförbud får inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. driva näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vara bolagsman i ett annat handelsbolag än kommanditbolag eller&lt;br&gt;komplementär i ett kommanditbolag eller medlem i en europeisk eko-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nomisk intressegruppering med säte i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vara stiftare av ett aktiebolag,&lt;br&gt;ett bankaktiebolag; en sparbank&lt;br&gt;eller ett försäkringsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vara ledamot eller suppleant i&lt;br&gt;styrelsen för ett aktiebolag, ett&lt;br&gt;bankaktiebolag, en sparbank, ett&lt;br&gt;försäkringsbolag, ett handelsbolag,&lt;br&gt;en europeisk ekonomisk intresse-&lt;br&gt;gruppering med säte i Sverige eller&lt;br&gt;en ekonomisk förening eller en&lt;br&gt;sådan ideell förening eller stiftelse&lt;br&gt;som driver näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vara verkställande direktör eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vara stiftare av ett aktiebolag,&lt;br&gt;en sparbank eller ett försäkrings-&lt;br&gt;bolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vara ledamot eller suppleant i&lt;br&gt;styrelsen för ett aktiebolag, en&lt;br&gt;sparbank, ett försäkringsbolag, ett&lt;br&gt;handelsbolag, en europeisk ekono-&lt;br&gt;misk intressegruppering med säte i&lt;br&gt;Sverige eller en ekonomisk före-&lt;br&gt;ning eller en sådan ideell förening&lt;br&gt;eller stiftelse som driver närings-&lt;br&gt;verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vice verkställande direktör i ett akti-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ebolag eller ett försäkringsbolag eller företagsledare i en europeisk eko-&lt;br&gt;nomisk intressegruppering med säte i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. vara firmatecknare eller i annan egenskap vara ställföreträdare för en&lt;br&gt;sådan juridisk person som anges vid 4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. faktiskt utöva ledningen av en näringsverksamhet eller av en sådan&lt;br&gt;juridisk person som är bokföringspliktig även om den inte driver näring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. äga så många aktier i ett ak-&lt;br&gt;tiebolag, ett bankaktiebolag eller&lt;br&gt;ett försäkringsaktiebolag att hans&lt;br&gt;andel av röstetalet för samtliga&lt;br&gt;aktier i bolaget överstiger femtio&lt;br&gt;procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. äga så många aktier i ett ak-&lt;br&gt;tiebolag eller ett försäkringsaktie-&lt;br&gt;bolag att hans andel av röstetalet&lt;br&gt;för samtliga aktier i bolaget över-&lt;br&gt;stiger femtio procent, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. inneha fullmakt att företräda&lt;br&gt;en enskild näringsidkare i dennes&lt;br&gt;näringsverksamhet eller en juri-&lt;br&gt;disk person som anges i 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet i första stycket 9 gäl-&lt;br&gt;ler inte i fråga om fullmakt som&lt;br&gt;avses i 10 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1915:218) om avtal och andra&lt;br&gt;rättshandlingar på förmögenhets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:314&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättens område. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande verkställande direktör och vice verkställande direktör för Bilaga 9&lt;br&gt;en filial enligt lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. och förestån-&lt;br&gt;dare för en verksamhet enligt samma lag finns bestämmelser om närings-&lt;br&gt;förbud i den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsförbud utgör inget hinder mot att sådan verksamhet bedrivs&lt;br&gt;som innebär utövning av rättighet som avses i 2 kap. 1 § regeringsformen&lt;br&gt;eller 1 kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap. 1 § tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen eller 1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 2 eller 8 § eller 10 kap. 1 § yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är underkastad nä-&lt;br&gt;ringsförbud eller tillfälligt närings-&lt;br&gt;förbud får medges dispens för att&lt;br&gt;driva en näringsverksamhet, inne-&lt;br&gt;ha anställning eller uppdrag, vara&lt;br&gt;delägare i ett handelsbolag eller&lt;br&gt;medlem i en europeisk ekonomisk&lt;br&gt;intressegruppering med säte i Sve-&lt;br&gt;rige eller äga vissa aktier. Rätten&lt;br&gt;får föreskriva vad den som medges&lt;br&gt;dispens har att iaktta då denna ut-&lt;br&gt;nyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är underkastad nä-&lt;br&gt;ringsförbud eller tillfälligt närings-&lt;br&gt;förbud får medges dispens för att&lt;br&gt;driva en näringsverksamhet, inne-&lt;br&gt;ha anställning, uppdrag eller full-&lt;br&gt;makt, vara delägare i ett handels-&lt;br&gt;bolag eller medlem i en europeisk&lt;br&gt;ekonomisk intressegruppering med&lt;br&gt;säte i Sverige eller äga vissa akti-&lt;br&gt;er. Rätten får föreskriva vad den&lt;br&gt;som medges dispens har att iaktta&lt;br&gt;då denna utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om den som har med-&lt;br&gt;delats näringsförbud med anledning av omständigheter som har inträffat&lt;br&gt;före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1928&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:528) om revisorer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 4 § lagen (1995:528) om revisorer orden&lt;br&gt;”yrkesmässig rådgivning i vissa fall, m.m.” skall bytas ut mot ”juridiskt&lt;br&gt;eller ekonomiskt biträde i vissa fall”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2001-03-07&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Leif Thorsson,&lt;br&gt;regeringsrådet Rune Lavin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsrcmiss den 22 februari 2001 (Justitiedepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1985:354) om förbud mot yrkesmässig råd-&lt;br&gt;givning i vissa fall, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1986:436) om näringsförbud,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1995:528) om revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn&lt;br&gt;Fredrik Ludwigs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om näringsförbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt författningskommentaren till ändringarna i 6 § innebär det före-&lt;br&gt;slagna fullmäktigförbudet att den som har ett näringsförbud är för-&lt;br&gt;hindrad att ta emot nya uppdrag som fullmäktig i fall där det är fråga om&lt;br&gt;en sådan fullmakt som omfattas av förbudet samt att han är skyldig att&lt;br&gt;avveckla de uppdrag av detta slag som han redan innehar. Ibland kan det&lt;br&gt;behövas viss tid för cn sådan avveckling. Enligt 18 § får en domstol som&lt;br&gt;meddelar beslut om näringsförbud eller om tillfälligt näringsförbud fast-&lt;br&gt;ställa en begränsad tid efter vilken förbudet skall gälla, om tiden behövs&lt;br&gt;för avvecklingen av näringsverksamhet, anställning, uppdrag, delägar-&lt;br&gt;skap i handelsbolag eller aktieinnehav som anges i 6 och 7 §§. För att&lt;br&gt;möjliggöra avveckling av uppdrag i samband med fullmaktsinnehav bör&lt;br&gt;även detta fall omnämnas i 18 § (jfr den föreslagna ändringen i 19 §). Så&lt;br&gt;kan ske genom att uttrycket ”innehav av fullmakt,” läggs till efter ”upp-&lt;br&gt;drag”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 mars 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 2000/01:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Thalén,&lt;br&gt;Sahlin, Engqvist, Larsson, Lejon, Lövdén, Bodström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statstrådet Thomas Bodström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 2000/01:105 Förbud mot juridiskt eller&lt;br&gt;ekonomiskt biträde i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 61163, Stockholm 2001&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:LU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2001-03-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2001-03-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2001-03-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>REG</kod>
<namn>Registrering</namn>
<datum>2001-03-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>70</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2001-04-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 19:48:06</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GO03105</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:19:30</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Lagutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 19:48:06</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2000/01:LU21</uppgift>
<ref_dok_id>GO01LU21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>LU21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Förbud mot juridiskt eller ekonomiskt biträde i vissa fall, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:105&lt;br/&gt;
Förbud mot juridiskt eller ekonomiskt biträde i vissa fall</uppgift>
<ref_dok_id>GO02L10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:105 Förbud mot juridiskt eller ekonomiskt biträde i vissa fall</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2000/01:105&lt;br/&gt;
Förbud mot juridiskt eller ekonomiskt biträde i vissa fall</uppgift>
<ref_dok_id>GO02L10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 2000/01:105 Förbud mot juridiskt eller ekonomiskt biträde i vissa fall</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>