2222578GO031002000/01100propproppropProposition 2000/01:100PropositionPropositionFinansdepartementet10002001-03-29 00:00:002025-12-19 14:07:102001-01-01 00:00:002001 års ekonomiska vårpropositiondigitaliseradhtmlskarvenhttps://data.riksdagen.se/dokument/GO03100/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GO03100https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GO03100
<p>Regeringens proposition</p>
<h1><a name="caption1"></a>2000/01:100</h1>
<p>2001 års ekonomiska vårproposition</p>
<p>Förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak,<br>ändrade anslag för budgetåret 2001, skattefrågor, kommunernas<br>ekonomi m.m.</p>
<p>Regeringens proposition<br>2000/01:100</p>
<p>2001 års ekonomiska vårproposition</p>
<p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p>
<p>Stockholm den 29 mars 2001</p>
<p>Göran Persson</p>
<p>Bosse Ringbolm</p>
<p>(Finansdepartementet)</p>
<p>Propositionens huvudsakliga innehåll</p>
<p>Propositionen innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken. Regeringen<br>föreslår ett utgiftstak för staten på 877 miljarder kronor 2004 samt ett mål för det finansiella sparandet<br>i offentlig sektor på 2,0 procent av BNP 2004. Regeringen aviserar inom ramen för budgetmålen en<br>politik för utveckling och rättvisa. Regeringen redovisar även en bedömning av kommunsektorns<br>ekonomiska utveckling m.m. samt lämnar förslag till tilläggsbudget för år 2001.</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<h2>Innehållsförteckning</h2>
<p>1 Finansplan.............................................................................................................15</p>
<p>1.1 Utveckling och rättvisa.........................................................................15</p>
<p>1.2 Det ekonomiska läget............................................................................17</p>
<p>1.2.1 Internationell ekonomisk utveckling...................................................17</p>
<p>1.2.2 Svensk ekonomisk utveckling...............................................................17</p>
<p>1.2.3 Kalkyler för 2003 och 2004...................................................................19</p>
<p>1.3 Den ekonomiska politiken....................................................................20</p>
<p>1.3.1 Sunda offentliga finanser......................................................................20</p>
<p>1.3.2 Stabila priser och låga räntor.................................................................22</p>
<p>1.3.3 En väl fungerande lönebildning............................................................23</p>
<p>1.4 Den ekonomiska politiken i EU...........................................................24</p>
<p>1.5 En politik för full sysselsättning...........................................................25</p>
<p>1.5.1 Den demografiska utmaningen.............................................................25</p>
<p>1.5.2 En politik för ökat utbud av arbetskraft..............................................26</p>
<p>1.6 En god välfärd........................................................................................28</p>
<p>1.6.1 Skola, vård och omsorg.........................................................................28</p>
<p>1.6.2 En politik för barn och ungdomar........................................................29</p>
<p>1.6.3 En politik för utbildning och forskning...............................................29</p>
<p>1.6.4 De äldre..................................................................................................30</p>
<p>1.6.5 Den generella välfärden.........................................................................31</p>
<p>1.6.6 En politik för boende............................................................................32</p>
<p>1.6.7 Internationell solidaritet.......................................................................32</p>
<p>1.7 Rättvisa skatter......................................................................................32</p>
<p>1.8 Ett ekologiskt hållbart Sverige..............................................................34</p>
<p>1.9 Ett Sverige för alla.................................................................................35</p>
<p>2 Förslag till riksdagsbeslut.....................................................................................41</p>
<p>3 Lagförslag..............................................................................................................49</p>
<p>3.1 Förslag till lag om ändring av riksdagsordningen................................49</p>
<p>3.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:506) om överlåtelse av en</p>
<p>förvaltningsuppgift till en övervakningskommitté m.m.....................53</p>
<p>3.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:756) om tilldelning av</p>
<p>spårkapacitet..........................................................................................54</p>
<p>4 Budgetpolitiska mål och statsbudgeten...............................................................57</p>
<p>4.1 Budgetpolitiska mål...............................................................................57</p>
<p>4.1.1 Utgiftstak för staten..............................................................................58</p>
<p>4.1.2 Beräkning av den offentliga sektorns utgifter.....................................60</p>
<p>4.1.3 Överskott i offentliga sektorns finanser..............................................60</p>
<p>4.2 Makroekonomiska förutsättningar......................................................61</p>
<p>4.3 Politiska prioriteringar..........................................................................62</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>4.4 Statsbudgetens utveckling 2001—2004...............................................67</p>
<p>4.4.1 Statsbudgetens utfall 2000.................................................................... 68</p>
<p>4.4.2 Statsbudgetens inkomster....................................................................69</p>
<p>4.4.3 Statsbudgetens utgifter.........................................................................70</p>
<p>4.4.4 Statsbudgetens saldo, statens finansiella sparande och</p>
<p>statsskulden...........................................................................................72</p>
<p>4.5 Kommunsektorns finanser...................................................................77</p>
<p>4.6 Ålderspensionssystemet.......................................................................77</p>
<p>4.7 Den offentliga sektorns finanser..........................................................78</p>
<p>4.8 Budgeteringsmarginalen och utnyttjande av saldoutrymme..............79</p>
<p>5 Inkomster.............................................................................................................83</p>
<p>5.1 Inledning................................................................................................83</p>
<p>5.1.1 Antaganden om den makroekonomiska utvecklingen m.m...............84</p>
<p>5.1.2 Regeländringar......................................................................................84</p>
<p>5.1.3 Osäkerheten i skatteberäkningarna.....................................................85</p>
<p>5.2 Offentliga sektorns skatter - periodiserad redovisning.....................86</p>
<p>5.2.1 Inkomstskatt hushåll............................................................................86</p>
<p>5.2.2 Inkomstskatt företag............................................................................89</p>
<p>5.2.3 Socialavgifter och allmän pensionsavgift.............................................90</p>
<p>5.2.4 Egendomsskatter...................................................................................91</p>
<p>5.2.5 Skatt på varor och tjänster....................................................................92</p>
<p>5.2.6 Restförda skatter m.m..........................................................................95</p>
<p>5.3 Offentliga sektorns inkomster enligt nationalräkenskaperna............96</p>
<p>5.4 Statsbudgetens inkomster - kassamässig redovisning........................97</p>
<p>5.4.1 Skatter....................................................................................................97</p>
<p>5.4.2 Övriga inkomster..................................................................................99</p>
<p>5.5 Kommunskatter..................................................................................100</p>
<p>5.6 Skattekvoten........................................................................................ 101</p>
<p>6 Utgifter...............................................................................................................105</p>
<p>6.1 Utgiftsprognos 2001...........................................................................105</p>
<p>6.2 Takbegränsade utgifter 2001..............................................................105</p>
<p>6.2.1 Prognoser för takbegränsade utgifter 2001 och utgifter per</p>
<p>utgiftsområde......................................................................................106</p>
<p>6.3 Utgifternas fördelning på utgiftsområden 2002-2004...................... 109</p>
<p>6.3.1 De takbegränsade utgifternas förändring jämfört med</p>
<p>budgetpropositionen för 2001 ........................................................... 111</p>
<p>6.4 Större ramförändringar 2001-2004....................................................113</p>
<p>6.5 Byte av vissa anslags utgiftsområdestillhörighet m.m......................115</p>
<p>6.6 Genomgång av enskilda utgiftsområden...........................................115</p>
<p>7 Skattefrågor........................................................................................................ 135</p>
<p>7.1 Inledning.............................................................................................. 135</p>
<p>7.2 Riktlinjer för skattepolitiken..............................................................135</p>
<p>7.2.1 Mål och uppgifter................................................................................135</p>
<p>7.2.2 Internationaliseringens betydelse......................................................136</p>
<p>7.2.3 Beskattningen av förvärvsinkomster.................................................137</p>
<p>7.2.4 Beskattning av sparande och realkapitalbildning..............................138</p>
<p>7.2.5 Fastighetsbeskattning.........................................................................139</p>
<p>7.2.6 Indirekt beskattning av varor och tjänster........................................ 140</p>
<p>7.2.7 Skattekontroll...................................................................................... 141</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>7.3 Skatteåtgärder för sjöfarten................................................................141</p>
<p>7.4 Yrkesfiskaravdrag................................................................................142</p>
<p>8 Tilläggsbudget.....................................................................................................145</p>
<p>8.1 Förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för 2001.......................145</p>
<p>8.1.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse.........................................................145</p>
<p>8.1.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning...............147</p>
<p>8.1.3 Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd..............................149</p>
<p>8.1.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet..........................................................150</p>
<p>8.1.5 Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan. 151</p>
<p>8.1.6 Utgiftsområde 6 Totalförsvar.............................................................152</p>
<p>8.1.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd............................................154</p>
<p>8.1.8 Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar.......................................154</p>
<p>8.1.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.................155</p>
<p>8.1.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och</p>
<p>handikapp.............................................................................................156</p>
<p>8.1.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom......................157</p>
<p>8.1.12 Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad.....................................................158</p>
<p>8.1.13 Utgiftsområde 14 Arbetsliv................................................................159</p>
<p>8.1.14 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.................159</p>
<p>8.1.15 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid...............161</p>
<p>8.1.16 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och</p>
<p>byggande..............................................................................................162</p>
<p>8.1.17 Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling.....................164</p>
<p>8.1.18 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård................................165</p>
<p>8.1.19 Utgiftsområde 21 Energi....................................................................165</p>
<p>8.1.20 Utgiftsområde 22 Kommunikationer................................................166</p>
<p>8.1.21 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande</p>
<p>näringar................................................................................................170</p>
<p>8.1.22 Utgiftsområde 24 Näringsliv..............................................................172</p>
<p>8.1.23 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner...........................174</p>
<p>9 Kommunal ekonomi...........................................................................................178</p>
<p>9.1 Viktiga förändringar............................................................................178</p>
<p>9.2 Utvecklingen inom den kommunala sektorn....................................179</p>
<p>9.2.1 Den kommunala ekonomin................................................................179</p>
<p>9.2.1 De kommunala verksamheterna.........................................................180</p>
<p>9.3 Förutsättningar för de närmaste åren................................................181</p>
<p>9.3.3 Sammanfattande bedömning..............................................................182</p>
<p>9.4 Satsningar på kommuner och landsting.............................................182</p>
<p>9.4.2 Särskilda insatser i vissa kommuner och landsting............................184</p>
<p>9.4.3 Satsningar inom andra utgiftsområden..............................................184</p>
<p>9.4.4 Beräkning av ramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till</p>
<p>kommuner............................................................................................185</p>
<p>9.5 Övrigt...................................................................................................186</p>
<p>Bilagor</p>
<p>Bilaga 1 Svensk ekonomi</p>
<p>Bilaga 2 Avstämning om målet om en halverad arbetslöshet till år 2000</p>
<p>Bilaga 3 Redovisning av skatteawikelser</p>
<p>Bilaga 4 Fördelningspolitisk redogörelse</p>
<p>Bilaga 5 Finans- och penningpolitiskt bokslut för 1990-talet</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 mars 2001</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<h2>Tabellförteckning</h2>
<p>1.1 Nu föreslagna reformer............................................................................................16</p>
<p>1.2 Försörjningsbalans....................................................................................................18</p>
<p>1.3 Nyckeltal...................................................................................................................18</p>
<p>1.4 Sysselsättning, arbetslöshet och löneutveckling.....................................................19</p>
<p>1.5 De tre kalkylerna.......................................................................................................19</p>
<p>1.6 Offentliga finanser....................................................................................................21</p>
<p>1.8 Sveriges befolkning 1970-2030................................................................................26</p>
<p>1.10 En politik för barn och ungdom............................................................................29</p>
<p>1.11 Skolsatsningen.........................................................................................................30</p>
<p>1.12 Biståndet..................................................................................................................32</p>
<p>1.13 Gröna nyckeltal.......................................................................................................35</p>
<p>2.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och</p>
<p>nya anslag för budgetåret 2001 ............................................................................44</p>
<p>4.1 Utgiftstak för staten.................................................................................................58</p>
<p>4.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande...........................................................58</p>
<p>4.3 Av riksdagen beslutade budgetpolitiska mål...........................................................58</p>
<p>4.4 Utgiftstak för staten.................................................................................................59</p>
<p>4.5 Utgiftstak för offentlig sektor.................................................................................60</p>
<p>4.6 Makroekonomiska förutsättningar..........................................................................62</p>
<p>4.7 Nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar 2002-2004.................................64</p>
<p>4.8 Tidigare beslutade och nu föreslagna eller aviserade inkomst- och</p>
<p>utgiftsförändringar................................................................................................66</p>
<p>4.8 (fortsättning) Tidigare beslutade och nu föreslagna eller aviserade</p>
<p>inkomst- och utgiftsförändringar........................................................................67</p>
<p>4.9 Statsbudgetens utfall 2000........................................................................................69</p>
<p>4.10 Statsbudgetens inkomster.......................................................................................69</p>
<p>4.11 Statsbudgetens utgifter 2000-2004........................................................................70</p>
<p>4.12 Utgifter som omfattas av utgiftstaket för staten 2000-2004...............................70</p>
<p>4.13 Budgeteringsmarginalen och förändring av takbegränsade utgifter</p>
<p>jämfört med föregående år...................................................................................71</p>
<p>4.14 Statsbudgetens saldo och statsskulden..................................................................73</p>
<p>4.15 Statsbudgetens saldo samt justering för större engångseffekter..........................75</p>
<p>4.16 Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande..........................................76</p>
<p>4.17 Kommunsektorns finanser.....................................................................................77</p>
<p>4.18 Ålderspensionssystemet.........................................................................................78</p>
<p>4.19 Den offentliga sektorns finanser............................................................................79</p>
<p>4.20 Saldoutrymme och budgeteringsmarginal 2002-2004..........................................80</p>
<p>5.1 Offentliga sektorns periodiserade skatter, offentliga sektorns</p>
<p>inkomster enligt NR och statsbudgetens inkomster.........................................83</p>
<p>5.2 Differenser jämfört med budgetpropositionen för offentliga sektorns</p>
<p>periodiserade skatter, offentliga sektorns inkomster enligt NR samt<br>statsbudgetens inkomster.....................................................................................84</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>5.3 Antaganden och förändringar jämfört med budgetpropositionen........................84</p>
<p>5.4 Bruttoeffekter av regeländringar..............................................................................85</p>
<p>5.5 Kommunal inkomstskatt: årlig förändring 1999-2002..........................................85</p>
<p>5.6 Offentliga sektorns skatteintäkter 1999-2004.......................................................87</p>
<p>5.7 Prisutveckling på småhus.........................................................................................91</p>
<p>5.8 Fastighetsskatt fördelat på fastighetstyp.................................................................92</p>
<p>5.9 Införselkvoter 2001-2004........................................................................................94</p>
<p>5.10 Skatt på energi.......................................................................................... 94</p>
<p>5.11 Nedsatta och restförda skatter m.m......................................................................96</p>
<p>5.12 Periodiserade skatter, skatter enligt NR samt skattekvoten................................96</p>
<p>5.13 Offentliga sektorns totala inkomster....................................................................96</p>
<p>5.14 Statsbudgetens skatter............................................................................................97</p>
<p>5.15 Statsbudgetens inkomster 2000-2004...................................................................98</p>
<p>5.16 Utvecklingen av skatteunderlaget 1999-2004..................................................... 101</p>
<p>5.17 Skattekvoten 1998, förändring av skattekvoten 1990-1998</p>
<p>samt skattepliktiga transfereringars inverkan på skattekvoten för ett</p>
<p>urval av OECD-länder.......................................................................................102</p>
<p>5.18 Skattekvot enligt nationalräkenskaperna (NR) och periodiserad</p>
<p>skattekvot........................................................................................................... 102</p>
<p>6.1 Statsbudgetens utgifter 2001.................................................................................. 105</p>
<p>6.2 Takbegränsade utgifter 2001..................................................................................106</p>
<p>6.3 Prognos för takbegränsade utgifter 2001..............................................................108</p>
<p>6.4 Större omflyttningar av utgifter under utgiftstaket 2002-2003........................... 109</p>
<p>6.5 Preliminär fördelning på utgiftsområden 2002-2004........................................... 110</p>
<p>6.6 Förändring av takbegränsade utgifter mellan budgetpropositionen för 2001</p>
<p>och 2001 års ekonomiska vårproposition till följd av utgiftsreformer m m... 113</p>
<p>6.7 Anslagsflyttningarnas konsekvenser för ramarna för berörda utgiftsområden.. 115</p>
<p>6.8 Kassa- och kostnadsmässiga statsskuldsräntor.....................................................131</p>
<p>8.1 Investeringsplan......................................................................................................153</p>
<p>9.1 Resultat före extraordinära poster i kommuner och landsting 1995-2000........ 179</p>
<p>9.2 Kommunsektorns finanser 2000-2004.................................................................. 181</p>
<p>9.3 Årets resultat i kommuner och landsting 2000-2003........................................... 182</p>
<p>9.4 Tillskott till kommuner och landsting 1997-2004................................................ 183</p>
<p>9.5 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner åren 2002-2004.................. 185</p>
<p>10</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<h2>Diagramförteckning</h2>
<p>1.1 Utgiftstaket 1997-2004............................................................................................22</p>
<p>1.2 Ränteskillnad mellan en tioårig svensk och tysk obligation...................................22</p>
<p>1.3 Kronans växelkurs gentemot euron och ett vägt genomsnitt................................23</p>
<p>1.4 Äldrekvoten i OECD...............................................................................................26</p>
<p>1.5 Förändring för inkomstgrupper till följd av ändrade regler...................................37</p>
<p>1.6 Förändringar för kvinnor och män till följd av ändrade regler..............................37</p>
<p>4.1 Statsbudgetens utveckling 1989-2004......................................................................67</p>
<p>4.2 Statsskulden i miljarder kronor och som andel av BNP.........................................76</p>
<p>5.1 Beskattningsbara realisationsvinster och 3 procent av BNP 1998-2004................88</p>
<p>5.2 Mervärdesskatt uppdelad efter användning.............................................................93</p>
<p>5.3 Hushållens konsumtionsutgifter uppdelade i varugrupper....................................93</p>
<p>5.4 Kommun- och landstingsskatter............................................................................101</p>
<p>6.2 Större ramförändringar 2001-2004.........................................................................113</p>
<p>11</p>
<p>Finansplan</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<h1>1 Finansplan</h1>
<h2>1.1 Utveckling och rättvisa</h2>
<p>Med drygt ett år till mandatperiodens slut har en<br>rad beslut som ökar rättvisan fattats.</p>
<p>Statsskulden minskar. Sysselsättningen stiger<br>och målet om en halverad öppen arbetslöshet har<br>uppnåtts. Det anställs fler i skolan, vården och<br>omsorgen. Det satsas mer på högre utbildning.<br>Barnbidragen, pensionerna och bostadstilläggen<br>har höjts. Riksdagen har fattat beslut om att in-<br>föra maxtaxor på dagis och fritids nästa år.</p>
<p>Med omtanke om framtiden går vi vidare.</p>
<p>Utveckling och rättvisa skall prägla Sverige.<br>Med en stark ekonomisk grund kan politiken<br>åter inriktas på att förbättra välfärden och för-<br>djupa demokratin. Den ekonomiska politiken<br>syftar till att understödja och förlänga de senaste<br>årens goda ekonomiska utveckling. Tre uppdrag<br>står i fokus:</p>
<p>Ordning och reda i svensk ekonomi</p>
<p>Svensk ekonomi är i gott skick. Tillväxten är ba-<br>lanserad, inflationen är låg och de offentliga fi-<br>nanserna liksom bytesbalansen visar överskott.<br>Men, mot slutet av 2000 och i början av 2001 har<br>den internationella ekonomiska utvecklingen<br>försvagats. Sverige är en liten och öppen ekono-<br>mi och påverkas av denna utveckling.</p>
<p>Sverige står dock starkt inför en internationell<br>avmattning. Den stabila makroekonomiska<br>grunden i form av låg inflation och sunda offent-<br>liga finanser gör att svensk ekonomi kan växa<br>med 2,7 procent i år trots orosmolnen i omvärl-<br>den. Även efter avmattningen förblir tillväxten<br>betydligt högre än den genomsnittliga under de<br>senaste decennierna.</p>
<p>Minska arbetslösheten och öka sysselsättningen</p>
<p>Trots att den svenska tillväxten mattades av nå-<br>got mot slutet av året präglades 2000 av den<br>starkaste sysselsättningsökningen på decennier.<br>Målet om 4 procents öppen arbetslöshet upp-<br>nåddes förra året enligt uppsatt tidsplan. Sverige<br>har inte råd med det slöseri som arbetslöshet och<br>annan utslagning från arbetslivet innebär.</p>
<p>Nu riktas kraften mot att också uppnå målet<br>att 80 procent av den vuxna befolkningen skall<br>vara reguljärt sysselsatt 2004. Det långsiktiga<br>målet om full sysselsättning ligger fast. Alla<br>människors vilja till arbete skall tas tillvara. Re-<br>geringen föreslår därför en rad åtgärder för att<br>öka arbetskraftsutbudet och sysselsättningen.</p>
<p>Regeringens tillväxtfrämjande arbete bedrivs<br>på flera områden. Det gäller regelförenklingar,<br>väl fungerande konkurrens samt information,<br>service och rådgivning till småföretagare i syfte<br>att stimulera ett gott näringslivsklimat, goda<br>möjligheter för nya företag att etableras och be-<br>fintliga företag att växa. En väl fungerande infra-<br>struktur är av avgörande betydelse för näringsli-<br>vets utvecklingsmöjligheter. Regionalpolitikens<br>inriktning är att skapa förutsättningar för tillväxt<br>och rättvisa, så att medborgarna i hela landet kan<br>få likvärdiga levnadsvillkor.</p>
<p>Reformer för rättvisa och välfärd</p>
<p>1990-talet med dess nedskärningar och skatte-<br>höjningar för att häva den ekonomiska krisen är<br>förbi.</p>
<p>De senaste åren av ekonomisk tillväxt har ett<br>antal reformer genomförts syftande till rättvisa.</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>Än finns det dock fortfarande stora fördelnings-<br>politiska och regionalpolitiska utmaningar kvar.</p>
<p>Regeringens arbete inriktas nu på att öka<br>sysselsättningen och rättvisan i samhället. Som<br>en följd av detta skall antalet socialbidragsbero-<br>ende ha halverats mellan 1999 och 2004.<br>Levnadsvillkoren skall fortsätta att förbättras<br>och den offentliga skulden skall fortsätta att<br>amorteras. Ett utgiftstak för 2004 föreslås, som<br>innebär utrymme för både utgiftsökningar och<br>skattesänkningar samtidigt som den offentliga<br>skulden amorteras.</p>
<p>De reformer som tidigare presenterats skall<br>förverkligas. Reformer för barn och ungdomar<br>står i förgrunden. Maxtaxan i förskoleverksam-<br>heten och skolbarnsomsorgen genomförs, för-<br>äldraförsäkringen förlängs och skolan tillförs<br>ökade resurser. Vården och omsorgen priorite-<br>ras.</p>
<p>Vår tid präglas av snabba förändringar. Den<br>fortgående internationaliseringen ställer nya krav<br>och ger nya möjligheter. Företag och branscher<br>stöps om i allt snabbare takt. Arbetslivet föränd-<br>ras. Allt färre människor i aktiv ålder måste i<br>framtiden försörja allt fler äldre.</p>
<p>I en värld av snabba förändringar öppnas det<br>nya möjligheter till kreativitet och utveckling,<br>liksom det krävs satsningar på ökad trygghet och<br>rättvisa. Trygga människor vågar anta nya utma-<br>ningar. Trygga människor vågar utbilda sig. Där-<br>för presenterar regeringen en rad nya reformer<br>för trygghet och rättvisa:</p>
<p>Arbetsskadeförsäkringen reformeras.</p>
<p>Golvet och taket i arbetslöshetsersättningen<br>höjs.</p>
<p>Särskilt stöd för att minska deltidsarbetslös-<br>heten.</p>
<p>Tillgängligheten i vården förbättras.</p>
<p>Nya resurser till kommuner och landsting<br>med befolkningsminskning.</p>
<p>Ett förbehållsbelopp införs i äldreomsorgen.</p>
<p>Ett stöd införs för äldre invandrare.</p>
<p>Förbättrade villkor för asylsökande.</p>
<p>Resurser avsätts för att motverka långtids-<br>sjukskrivningar.</p>
<p>Bostadstillägget till pensionärer höjs.<br>Tandvården tillförs ytterligare resurser.</p>
<p>Ny modell för statens ersättningar till lands-<br>tingen för läkemedel.</p>
<p>Garantinivån i föräldraförsäkringen höjs.</p>
<p>Antalet månader som gymnasieungdomar<br>får studiebidrag utökas.</p>
<p>Ytterligare resurser tillförs högskolan.</p>
<p>För att öka produktionen av hyreslägenheter<br>införs ett investeringsbidrag.</p>
<p>Konsumentområdet tillförs ökade resurser.</p>
<p>Polis- och rättsväsendet samt skatteförvalt-<br>ning och tull tillförs ytterligare resurser.<br>Biståndet höjs.</p>
<p>Kulturområdet tillförs ökade resurser.</p>
<p>Detta sker samtidigt som den offentliga skulden<br>minskas. I år beräknas den offentliga sektorns<br>nettoskuld försvinna. Bruttoskulden mätt enligt<br>Maastrichtreglerna är fortfarande över 50 pro-<br>cent av BNP. Nu handlar det om att förbereda<br>samhällsekonomin för de påfrestningar som den<br>demografiska utmaningen för med sig. Det mås-<br>te skapas ett utrymme för ökade utgifter för<br>pensioner, sjukvård och äldreomsorg i takt med<br>att andelen äldre ökar efter 2010. Då bör ränte-<br>utgifterna på gamla skulder ha minskat betydligt.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>iTabell 1.1 Nu föreslagna reformer 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Internationell solidaritet</p></td><td>
<p>0.03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>1.86</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Socialt utsatta</p></td><td>
<p>1,34</p></td><td>
<p>2,50</p></td><td>
<p>2,58</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljö</p></td><td>
<p>0.54</p></td><td>
<p>0,51</p></td><td>
<p>2,97</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Djurskydd</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,04</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kultur</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsliv</p></td><td>
<p>1.65</p></td><td>
<p>2.15</p></td><td>
<p>2,15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vård och hälsa</p></td><td>
<p>3,20</p></td><td>
<p>4,10</p></td><td>
<p>5,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostäder</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,60</p></td><td>
<p>0,60</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa övrigt</p></td><td>
<p>1.35</p></td><td>
<p>1,08</p></td><td>
<p>2,11</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa totalt samtliga reformer</p></td><td>
<p>8.35</p></td><td>
<p>11,11</p></td><td>
<p>17,41</p></td></tr>
</table>
<p>Ekologisk omställning</p>
<p>Utvecklingen mot ett långsiktigt hållbart sam-<br>hälle kräver en ekologisk omställning. För att<br>denna skall bli verklighet bedriver regeringen ett<br>arbete inom många politikområden: en grön<br>skatteväxling, syftande till att stimulera ökad<br>miljöstyrning och energieffektivitet, skall<br>genomföras under den närmaste tioårsperioden.<br>Höstens infrastrukturproposition kommer att<br>innehålla ett ökat finansiellt utrymme för järn-</p>
<p>16</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>vägsinvesteringar, anslagen på miljöområdet höjs<br>kraftigt. Målet är att Sverige inom en generation<br>skall utvecklas till ett ekologiskt hållbart samhäl-<br>le.</p>
<p>En politik för samarbete</p>
<p>Regeringen har under mandatperioden försökt<br>skapa största möjliga uppslutning för en politik<br>för full sysselsättning och avser att fortsätta med<br>detta arbete. Arbetsmarknadens parter har en<br>viktig roll i detta sammanhang. Den ekonomiska<br>vårpropositionen bygger på en överenskommel-<br>se mellan den socialdemokratiska regeringen,<br>vänsterpartiet och miljöpartiet, vilka står bakom<br>riktlinjerna för den ekonomiska politiken, bud-<br>getpolitiken, utgiftstaken och tilläggsbudgeten<br>för 2001.</p>
<p>Samarbetet berör fem områden - ekonomi,<br>sysselsättning, rättvisa, jämställdhet och miljö -<br>och innefattar både konkreta förslag och åtagan-<br>den inför framtiden. Genom detta samarbete be-<br>kräftas att det finns en politisk majoritet för en<br>ekonomisk politik som är inriktad på full syssel-<br>sättning, ett offentligt överskott om 2 procent av<br>BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel och<br>prisstabilitet. Politiken syftar vidare till jämlik-<br>het, jämställdhet och ekologisk hållbarhet.</p>
<h2>1.2 Det ekonomiska läget</h2>
<p>I Förenta Staterna beräknas tillväxten i år bli en<br>tredjedel av vad den var förra året. Som en följd<br>av detta försvagas hela världsekonomin. Sverige<br>står starkt inför denna avmattning men påverkas<br>naturligtvis som en liten och öppen ekonomi.<br>Sverige går därmed från en högkonjunktur mot<br>en normalkonjunktur.</p>
<h2>1.2.1 Internationell ekonomisk utveckling</h2>
<p>År 2000 blev BNP-tillväxten i världen historiskt<br>höga 4,7 procent. I år väntas dock den globala<br>tillväxten mattas av till 3,3 procent, framförallt<br>som en följd av utvecklingen i Förenta staterna<br>och Japan. Nästa år förutses en viss återhämt-<br>ning leda till att tillväxten i världsekonomin upp-<br>går till nära 4 procent.</p>
<p>I Förenta staterna bedöms BNP mattas av<br>från 5 procents tillväxt förra året till 1,7 procent i<br>år. Under nästa år väntas BNP-tillväxten åter-<br>hämta sig till ca 3 procent. Avgörande för denna<br>utveckling är att hushållens konsumtion fortsät-<br>ter att utvecklas positivt.</p>
<p>Osäkerheten kring den fortsatta utvecklingen<br>av den japanska ekonomin har ökat. Efter en<br>mycket svag tillväxt under hela 1990-talet är si-<br>tuationen allvarlig. Utrymmet för vidare finans-<br>politiska åtgärder har minskat. Penningpoliti-<br>kens utformning blir därmed än mer central och<br>bör kunna bära en större börda. De strukturella<br>problemen i ekonomin är samtidigt fortsatt sto-<br>ra. BNP-tillväxten förutses uppgå till 0,5 procent<br>i år och ca 1 procent nästa år.</p>
<p>I EU bedöms BNP-tillväxten dämpas från 3,3<br>procent förra året till 2,7 procent i år och nästa<br>år. Den måttliga avmattningen i EU-området<br>kan förklaras av dels relativt begränsade direkta<br>handelsflöden med Förenta staterna, dels av en<br>fortsatt god arbetsmarknadsutveckling. Samti-<br>digt förutses emellertid skillnaderna i BNP-<br>tillväxt öka mellan enskilda medlemsstater.</p>
<p>De nordiska länderna befinner sig i olika kon-<br>junkturfaser. Efter att tillväxten i Finland upp-<br>gått till 5,7 procent under 2000 väntas den falla<br>till ca 4 procent i år och nästa år. I Norge förut-<br>ses fortsatt höga räntenivåer hålla tillbaka tillväx-<br>ten även framöver. BNP väntas öka med ca 1,5<br>procent i år och något mer nästa år. Den danska<br>ekonomin bedöms växa med drygt 2 procent så-<br>väl under innevarande år som nästa år.</p>
<p>Den dämpade internationella konjunkturen<br>och utsikterna framöver innebär att förutsätt-<br>ningarna för svensk export försämrats betydligt.<br>I år förutses nära nog en halvering av marknads-<br>tillväxten för svensk export - från nära 12 pro-<br>cent förra året till drygt 6 procent i år.</p>
<h2>1.2.2 Svensk ekonomisk utveckling</h2>
<p>Svensk ekonomi utvecklades gynnsamt år 2000.<br>Den samlade produktionen ökade med 3,6 pro-<br>cent, sysselsättningen steg kraftigt och den öpp-<br>na arbetslösheten sjönk till omkring 4 procent i<br>slutet av året. Inflationen enligt konsumentpris-<br>index (KPI) var, trots ett högt oljepris, i genom-<br>snitt 1,3 procent.</p>
<p>17</p>
<p>PROP. 2000/01: 100</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>|Tabell 1.2 Försörjningsbalans 1</p></td></tr>
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>Mdkr<br>2000</p></td><td colspan="3">
<p>Procentuell volymförändring</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållens<br>konsumtionsutgifter'</p></td><td>
<p>1 051</p></td><td>
<p>3.0</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2.4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentliga</p>
<p>konsumtionsutgifter<sup>1</sup></p></td><td>
<p>548</p></td><td>
<p>0.1</p></td><td>
<p>1.3</p></td><td>
<p>0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fasta<br>bruttoinvesteringar</p></td><td>
<p>356</p></td><td>
<p>4.5</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>5.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lagerbidrag<sup>2</sup></p></td><td>
<p>17</p></td><td>
<p>0.6</p></td><td>
<p>-0.2</p></td><td>
<p>0.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Export</p></td><td>
<p>987</p></td><td>
<p>9.8</p></td><td>
<p>6.4</p></td><td>
<p>6.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Import</p></td><td>
<p>876</p></td><td>
<p>9.7</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>6.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>2 083</p></td><td>
<p>3.6</p></td><td>
<p>2.7</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Utvecklingen 2000 påverkas av att Svenska kyrkan fr.o.m. 2000 ingår i hus-<br>hållssektorn. Siffrorna visar utvecklingen exklusive denna effekt.</p>
<p><sup>?</sup>Bidrag till BNP-tillväxten</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Det finns en stor osäkerhet om utvecklingen i år<br>och nästa år, framför allt om den globala tillväx-<br>ten. Som en liten och öppen ekonomi påverkas<br>Sverige av detta. Trots detta väntas tillväxten i<br>svensk ekonomi förbli god till följd av den starka<br>inhemska ekonomin. BNP-tillväxten beräknas<br>uppgå till ca 2,7 procent i år och till ca 2,6 pro-<br>cent nästa år.</p>
<p>Orderingången till den svenska exportindu-<br>strin föll kraftigt i slutet av förra året. Framöver<br>väntas dock efterfrågan på svenska exportvaror<br>öka tack vare ett i utgångsläget gynnsamt kon-<br>kurrensläge för industrin.</p>
<p>Den snabba försämringen av industrikonjunk-<br>turen till följd av den internationella utveckling-<br>en har lett till en viss lageruppbyggnad. Dessa<br>lager väntas avvecklas i år, vilket dämpar tillväx-<br>ten.</p>
<p>Under hösten har det inkommit signaler om<br>en något långsammare tillväxt i hushållens kon-<br>sumtion. Dämpningen i detaljhandelns omsätt-<br>ning och i försäljningen av bilar har varit krafti-<br>gare än väntat.</p>
<p>Aven hushållens framtidsoptimism har för-<br>svagats de senaste månaderna. Detta sker dock<br>från en historiskt sett hög nivå. Hushållens för-<br>väntningar om den egna ekonomin är för närva-<br>rande relativt höga. Det starka arbetsmarknads-<br>läget samt hushållens generellt sett goda<br>ekonomiska situation med stigande disponibla<br>inkomster bedöms därför medföra en fortsatt<br>stark konsumtionsökning även om sparkvoten<br>väntas öka.</p>
<p>Den förhållandevis svaga utvecklingen av den<br>offentliga konsumtionen de närmaste åren för-<br></p>
<p>klaras till viss del av neddragningar inom försva-<br>ret. Inom den kommunala sektorn bedöms det<br>finnas ett utrymme för en konsumtionsökning<br>på drygt 1 procent per år inom ramen för ba-<br>lanskravet.</p>
<p>Investeringarna bedöms både i år och nästa år<br>öka med ca 6 procent.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>iTabell 1.3 Nyckeltal 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Förändring från föregående år i procent, om annat ej anges</p></td><td rowspan="2">
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI<sup>1</sup></p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kostnadstimlön</p></td><td>
<p>3.8</p></td><td>
<p>3.5</p></td><td>
<p>3.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppen arbetslöshet<sup>2</sup></p></td><td>
<p>4.7</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknadspolitiska program<sup>2</sup></p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal sysselsatta</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>1.6</p></td><td>
<p>0.7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Real disponibel inkomst<sup>3</sup></p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>2.7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållens nettosparkvot, nivå<sup>3</sup></p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>4.6</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bytesbalans<sup>4</sup></p></td><td>
<p>2.7</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2.9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tysk ränta 10-års statsobligation<sup>1</sup></p></td><td>
<p>5.3</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>4,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Svensk ränta 10-års statsobligation<sup>1</sup></p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>4.8</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>TCW-index*</p></td><td>
<p>125</p></td><td>
<p>127</p></td><td>
<p>124</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Årsgenomsnitt</p>
<p><sup>2</sup> Andel av arbetskraften, årsgenomsnitt</p>
<p><sup>3</sup> Utvecklingen 2000 påverkas av att svenska kyrkan fr.o.m. 2000 ingår i hus-<br>hållssektorn. Siffrorna visar utvecklingen exklusive denna effekt. I sparkvoten<br>ingår sparande i avtalspensioner.</p>
<p><sup>1</sup> Procent av BNP</p>
<p>Källor: Statstiska centralbyrån. Arbetsmarknadsstyrelsen. Riksbanken och Fi-<br>nansdepartementet</p>
<p>Sysselsättning och arbetslöshet</p>
<p>År 2000 kommer att gå till historien som ett av<br>de bästa åren vad gäller antalet nya jobb under de<br>senaste decennierna. Detta trots att ekonomin<br>mattades av i slutet av året. Under loppet av 2000<br>ökade sysselsättningen med ca 134 000 personer,<br>av dessa var 73 000 män och 61 000 kvinnor.<br>Den öppna arbetslösheten föll i säsongrensade<br>termer från 5,6 procent till 4,0 procent under<br>året. Målet om 4 procents öppen arbetslöshet<br>under år 2000 uppnåddes därmed. Samtidigt som<br>sysselsättningen steg kraftigt var löneökningarna<br>måttliga och inflationstakten låg.</p>
<p>Under 2001 förväntas utvecklingen på ar-<br>betsmarknaden mattas av. I år beräknas antalet<br>sysselsatta öka med ca 65 000 personer och nästa<br>år med ca 28 000 personer mätt som årsgenom-<br>snitt. De flesta nya jobb kommer i näringslivet.</p>
<p>18</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="9">
<p>1 Tabell 1.4 Sysselsättning, arbetslöshet och löneutveckling 1</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal sysselsatta<sup>1</sup></p></td><td>
<p>3 986</p></td><td>
<p>3 963</p></td><td>
<p>3 922</p></td><td>
<p>3 979</p></td><td>
<p>4 068</p></td><td>
<p>4 159</p></td><td>
<p>4 224</p></td><td>
<p>4 252</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav näringslivet<sup>1</sup></p></td><td>
<p>2 697</p></td><td>
<p>2 698</p></td><td>
<p>2 695</p></td><td>
<p>2 735</p></td><td>
<p>2 805</p></td><td>
<p>2 888</p></td><td>
<p>2 953</p></td><td>
<p>2 975</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav offentliga myndigheter<sup>1</sup></p></td><td>
<p>1 287</p></td><td>
<p>1 263</p></td><td>
<p>1 223</p></td><td>
<p>1 240</p></td><td>
<p>1 260</p></td><td>
<p>1 264</p></td><td>
<p>1 265</p></td><td>
<p>1 271</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Andelen reguljärt sysselsatta mellan 20 och 64 år<sup>2</sup></p></td><td>
<p>74,8</p></td><td>
<p>74,7</p></td><td>
<p>73,9</p></td><td>
<p>74,6</p></td><td>
<p>75,9</p></td><td>
<p>77,2</p></td><td>
<p>78,1</p></td><td>
<p>78,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppen arbetslöshet<sup>3</sup></p></td><td>
<p>7.7</p></td><td>
<p>8.1</p></td><td>
<p>8.0</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program<sup>3</sup></p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kostnadstimlön<sup>4</sup></p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Produktivitetsutveckling i näringslivet<sup>4</sup></p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
</table>
<p>Anm. I AKU fördes anställda i kyrkan över från kommunala myndigheter till näringslivets tjänstesektor först i år. Till följd av detta är antalet sysselsatta i offentlig sek-<br>torn överskattat med ca 22 000 personer år 2000.</p>
<p><sup>1</sup> Tusental personer</p>
<p><sup>2</sup> Reguljärt sysselsatta i åldern 20-64 år i procent av befolkningen i den årsgruppen</p>
<p><sup>3</sup>1 procent av arbetskraften</p>
<p><sup>4</sup> Ärlig procentuell förändring</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet</p>
<p>Regeringen har satt upp som mål att andelen re-<br>guljärt sysselsatta bland personer mellan 20 och<br>64 år 2004 skall uppgå till 80 procent. Enligt<br>prognosen beräknas den reguljära sysselsätt-<br>ningsgraden stiga från 77,2 procent 2000 till 78,4<br>procent 2002. Målet för 2004 ligger inom räck-<br>håll men kräver att den ekonomiska politiken<br>med all kraft riktas in mot full sysselsättning.</p>
<p>Ett positivt bidrag till arbetskraftsutbudet<br>uppkommer genom att antalet deltagare i kon-<br>junkturberoende arbetsmarknadspolitiska pro-<br>gram och i kunskapslyftet minskar framöver.<br>Samtidigt skapas fler platser vid högskolor och<br>universitet vilket på kort sikt i viss mån dämpar<br>utbudsökningen. Den öppna arbetslösheten vän-<br>tas fortsätta att falla och i genomsnitt uppgå till<br>3,9 procent i år och 3,7 procent nästa år.</p>
<p>Det mer normala konjunkturläget innebär att<br>risken för överhettning har minskat. Årets av-<br>talsrörelse förefaller så här långt inte innebära<br>några större risker för en löne-prisspiral, även<br>om det finns risker med löneglidningen.</p>
<h2>1.2.3 Kalkyler för 2003 och 2004</h2>
<p>För åren 2003 och 2004 görs inga prognoser,<br>utan istället görs ett antal kalkyler. I baskalkylen<br>beräknas BNP öka med ca 2 procent per år, vil-<br>ket bedöms vara en långsiktigt hållbar takt. Till-<br>växten förklaras till största delen av ökad pro-<br>duktivitet medan sysselsättningen bedöms växa<br>med endast 0,3-0,4 procent per år.</p>
<p>Den demografiska utvecklingen verkar åter-<br>hållande på sysselsättningstillväxten på grund av<br>att andelen personer i åldrarna 16-19 år respekti-<br>ve 55-64 år ökar. Dessa åldersgrupper har betyd-<br></p>
<p>ligt lägre sysselsättningsgrad än genomsnittet.<br>Samtidigt minskar dock antalet deltagare i kun-<br>skapslyftet och i arbetsmarknadspolitiska pro-<br>gram.</p>
<p>Den öppna arbetslösheten beräknas ligga på<br>4,0 procent 2004. Sysselsättningsgraden för be-<br>folkningen mellan 20 och 64 år uppgår då till<br>78,5 procent, dvs. något under regeringens mål<br>om 80 procent. Regeringen avser att fortsätta att<br>bedriva en politik inriktad på tillväxt och rättvisa<br>så att sysselsättningsmålet uppnås.</p>
<p>Två sidokalkyler redovisas. I högtillväxtkalky-<br>len kan svensk ekonomi växa i en högre takt<br>utan överhettningsproblem då arbetsmarknaden<br>fungerar bättre än i baskalkylen. Därmed uppnås<br>det av regeringen uppsatta sysselsättningsmålet.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>I Tabell 1.5 De tre kalkylerna</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>BNP, procentuell förändring</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Baskalkyl</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lågtillväxtkalkyl</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Högtillväxtkalkyl</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,2</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Reguljär sysselsättningsgrad<sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>Baskalkyl</p></td><td>
<p>78,1</p></td><td>
<p>78,4</p></td><td>
<p>78,5</p></td><td>
<p>78,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lågtillväxtkalkyl</p></td><td>
<p>76,9</p></td><td>
<p>75,8</p></td><td>
<p>75,9</p></td><td>
<p>76,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Högtillväxtkalkyl</p></td><td>
<p>78,6</p></td><td>
<p>79,5</p></td><td>
<p>79,8</p></td><td>
<p>80,0</p></td></tr>
</table>
<p>Offentligt finansiellt sparande, % av BNP</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Baskalkyl</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lågtillväxtkalkyl</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>2,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Högtillväxtkalkyl</p></td><td>
<p>3.9</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>4,3</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Antalet sysselsatta i åldern 20-64 år, exklusive sysselsatta i konjunkturberoen-<br>de arbetsmarknadspolitiska program, i procent av befolkningen i den åldersgrup-<br>pen</p>
<p>19</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>1 lågtillväxtkalkylen blir den internationella ut-<br>vecklingen betydligt svagare. Detta medför att<br>Sverige går in i en internationellt betingad låg-<br>konjunktur. Utvecklingen förutses bemötas med<br>lägre korträntor medan finanspolitiken kalkyl-<br>mässigt förutsätts förbli oförändrad. Räkneex-<br>emplet visar dock att svensk ekonomi klarar en<br>betydande nedgång utan att de offentliga finan-<br>serna skadas allvarligt. Sysselsättningsmålet upp-<br>nås dock inte.</p>
<p>Svensk ekonomi står idag fundamentalt star-<br>kare än den gjorde under 1990-talet. De senaste<br>årens ekonomiska politik har bidragit till att<br>minska den svenska ekonomins sårbarhet för in-<br>ternationella konjunkturnedgångar. Hushållens<br>balansräkningar är starka och stora förändringar<br>av hushållssparandet av det slag vi såg i början av<br>1990-talet ter sig ganska osannolika.</p>
<p>Bytesbalansen visar till skillnad från slutet av<br>1980-talet betydande överskott. Även de offent-<br>liga finanserna visar stora överskott. Därmed kan<br>besparingar undvikas om konjunkturen vänder<br>nedåt och ändå klaras målet om ett överskott på</p>
<p>2 procent av BNP i genomsnitt över en kon-<br>junkturcykel.</p>
<h2>1.3 Den ekonomiska politiken</h2>
<p>Målet för den ekonomiska politiken är full sys-<br>selsättning och ökat välstånd genom en god och<br>uthållig ekonomisk tillväxt. Sunda offentliga fi-<br>nanser, stabila priser och en väl fungerande löne-<br>bildning är grunden för att nå dessa mål.</p>
<h2>1.3.1 Sunda offentliga finanser</h2>
<p>Två övergripande mål styr finans- och budgetpo-<br>litiken. De offentliga finanserna skall uppvisa ett<br>överskott på 2 procent av BNP i genomsnitt<br>över en konjunkturcykel och utgifterna skall inte<br>överstiga de uppsatta utgiftstaken.</p>
<p>Saldomålen</p>
<p>En god välfärd kräver starka offentliga finanser.<br>De kommande årtiondena innebär stora demo-<br>grafiska utmaningar. Andelen äldre kommer att<br>öka kraftigt i framtiden. Därmed ökar utgifterna<br>för pensioner, vård och omsorg, samtidigt som<br></p>
<p>inkomsterna ökar långsammare till följd av en<br>lägre andel i arbetsför ålder.</p>
<p>Erfarenheterna från 1990-talets krisår är att<br>det bör finnas en säkerhetsmarginal i de offentli-<br>ga finanserna så att finanspolitiken kan dämpa<br>konjunktursvängningarna. Alltför stora under-<br>skott i en lågkonjunktur kan minska förtroendet<br>för den ekonomiska politiken och därmed leda<br>till tillväxthämmande ränteuppgångar.</p>
<p>Den demografiska utmaningen och önskan att<br>kunna bedriva en aktiv stabiliseringspolitik leder<br>till slutsatsen att de offentliga finanserna skall<br>uppvisa ett överskott i genomsnitt över en kon-<br>junkturcykel. För att undvika att underskottet<br>under dåliga tider blir större än 3 procent av<br>BNP och för att bygga upp reserver inför kom-<br>mande utmaningar har regering och riksdag ställt<br>sig bakom målet om att de offentliga finanserna<br>skall uppvisa ett överskott på 2 procent av BNP i<br>genomsnitt över en konjunkturcykel.</p>
<p>Utifrån detta långsiktiga mål fastställs precise-<br>rade mål för varje år. Regeringens bedömning är<br>att det fortfarande finns lediga resurser i ekono-<br>min som kan tas i anspråk utan att inflationen tar<br>fart. I budgetpropositionen fastslogs att målet<br>för överskottet i de offentliga finanserna för<br>2001 skulle vara 2,5 procent av BNP för att<br>minska risken för överhettning. Samtidigt påpe-<br>kades att om tillväxten av konjunkturmässiga<br>skäl väsentligt skulle avvika från den beräknade<br>skall motsvarande avvikelse från överskottsmålet<br>tolereras.</p>
<p>Trots den internationella konjunkturavmatt-<br>ningen bedöms överskottet innevarande år<br>överstiga det uppsatta målet. Överskottet beräk-<br>nas 2001 till 3,6 procent av BNP. Skillnaden mel-<br>lan utfallet och det uppsatta målet förstärker den<br>offentliga sektorns finansiella förmögenhet bl.a.<br>genom avbetalningen på statsskulden.</p>
<p>För 2002 beräknas överskottet till 3,1 procent<br>av BNP. För 2002 och 2003 ligger överskottsmå-<br>let om 2,0 procent av BNP fast. Regeringen fö-<br>reslår nu att det budgetpolitiska målet för över-<br>skott i de offentliga finanserna 2004 skall vara<br>2,0 procent av BNP. Regeringen prövar i sam-<br>band med budgetpropositionen målet för över-<br>skottet i de offentliga finanserna för det kom-<br>mande året.</p>
<p>20</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="9">
<p>iTabell 1.6 Offentliga finanser</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftskvot</p></td><td>
<p>64,3</p></td><td>
<p>62,3</p></td><td>
<p>60,5</p></td><td>
<p>58,0</p></td><td>
<p>57,6</p></td><td>
<p>55,4</p></td><td>
<p>54,0</p></td><td>
<p>53,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomstkvot</p></td><td>
<p>56,7</p></td><td>
<p>59,3</p></td><td>
<p>58,9</p></td><td>
<p>60,1</p></td><td>
<p>59,3</p></td><td>
<p>59,5</p></td><td>
<p>57,6</p></td><td>
<p>56,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skattekvot<sup>1</sup></p></td><td>
<p>48,3</p></td><td>
<p>51,3</p></td><td>
<p>51,7</p></td><td>
<p>52,9</p></td><td>
<p>52,9</p></td><td>
<p>53,4</p></td><td>
<p>52,3</p></td><td>
<p>51,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>-7,7</p></td><td>
<p>-3,1</p></td><td>
<p>-1,6</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>överskottsmål</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-3.0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nettoskuld</p></td><td>
<p>26,1</p></td><td>
<p>26,6</p></td><td>
<p>24,0</p></td><td>
<p>20,6</p></td><td>
<p>10,4</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>-3,5</p></td><td>
<p>-5,7*</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsoliderad bruttoskuld<sup>3</sup></p></td><td>
<p>76,2</p></td><td>
<p>76,0</p></td><td>
<p>74.5</p></td><td>
<p>71,8</p></td><td>
<p>65,2</p></td><td>
<p>55,6</p></td><td>
<p>51,1</p></td><td>
<p>50.2<sup>2</sup></p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive skatter till EU</p>
<p><sup>2</sup> För 2002 är nettoskuld och konsoliderad bruttoskuld beräknade utifrån antagandet om 2 procent överskott i de offentliga finanserna.</p>
<p><sup>3</sup> Mätt enligt de s.k. Maastrichtreglerna</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Den offentliga sektorn består av tre delar: ål-<br>derspensionssystemet, staten och den kommu-<br>nala sektorn. I den sistnämnda ingår både kom-<br>munerna och landstingen. Sammantaget visar de<br>offentliga finanserna stora överskott. Detta för<br>med sig att den offentliga sektorns finansiella<br>nettoställning förstärks. I år ersätts nettoskulden<br>av en nettoförmögenhet.</p>
<p>Inom den offentliga sektorn är sparandet<br>dock inte jämnt fördelat. Den kommunala sek-<br>torn uppvisar i stort sett balans, pensionssyste-<br>met uppvisar ett stort överskott medan staten<br>har ett underskott. Fördelningen av sparandet<br>mellan staten och pensionssystemet (AP-<br>fonderna och PPM) påverkas av pensionsrefor-<br>men. Reformen innebär en omfördelning av spa-<br>randet från staten till pensionssystemet. Ålders-<br>pensionssystemet beräknas under de kommande<br>åren att uppvisa ett överskott på mer än 2 pro-<br>cent av BNP. Detta är en följd av pensionsre-<br>formen och förbereder samhällsekonomin för de<br>demografiska förändringar som sker från om-<br>kring 2010.</p>
<p>Statsskulden påverkas förutom av statens fi-<br>nansiella sparande även av försäljningar av statli-<br>ga bolag och engångsöverföringar från pensions-<br>systemet. Statsskulden väntas mellan 1998 och<br>2002 minska med ca 340 miljarder kronor, från<br>ca 1 450 till ca 1 110 miljarder kronor. Statsskul-<br>den fortsätter att minska som andel av BNP och<br>väntas 2002 understiga 50 procent av BNP.</p>
<p>Utgiftstaken</p>
<p>En bidragande orsak till saneringen av de offent-<br>liga finanserna - och därmed den goda ekono-<br>miska utvecklingen - har varit reformeringen av<br></p>
<p>budgetprocessen. Enligt den nya budgetproces-<br>sen föreslår regeringen i den ekonomiska vår-<br>propositionen ett tak för de statliga utgifterna.<br>Detta tak får inte överskridas. Utgiftstaken be-<br>stäms tre år i förväg och har sedan de infördes<br>1997 klarats samtliga år.</p>
<p>Systemet med utgiftstak har på det hela taget<br>fungerat väl. I utvärderingen av budgetprocessen<br>(SOU 2000:61) görs bedömningen att den nya<br>bugetprocessen har inneburit en ökad långsik-<br>tighet i budgetpolitiken genom att beslut om tak<br>och ramar för budgetarbetet tas tidigt i proces-<br>sen och att den har medfört en bättre utgifts-<br>kontroll. Utredningen pekar samtidigt på två<br>problem med den nya processen. Det ena är att<br>systemet med budgeteringsmarginal har fungerat<br>mindre väl. Det andra problemet är att det be-<br>drivs två snarlika budgetarbeten per år. Det sena-<br>re problemet har även lyfts fram i Riksdags-<br>kommitténs utvärdering av budgetprocessen<br>(2000/01 :RS1). Regeringen avser att återkomma<br>till riksdagen med förslag till hur budgetproces-<br>sen kan förbättras ytterligare. Utgångspunkten<br>för regeringens fortsatta utveckling av budget-<br>processen är att principerna om budgetdisciplin i<br>de offentliga finanserna inte får försämras i för-<br>hållande till de principer som för närvarande<br>gäller.</p>
<p>Regeringens bedömning är att utgiftstaket<br>2001 kommer att klaras med viss marginal. Re-<br>geringen följer dock noga utvecklingen och avser<br>att återkomma med förslag om så skulle krävas.<br>Utgiftstaken skall hållas.</p>
<p>Mellan 2001 och 2002 höjs utgiftstaket enligt<br>tidigare beslut med 25 miljarder kronor. Ut-<br>rymmet används bl.a. för satsningar på rättsvä-<br>sendet, en studiemedelsreform, utbyggnad av</p>
<p>21</p>
<p>PROP. 2000/01: 100</p>
<p>högskolan, skolsatsningen, maxtaxan och ökade<br>resurser till vården.</p>
<p>Mellan 2002 och 2003 höjs utgiftstaket enligt<br>tidigare beslut med 30 miljarder kronor. Ut-<br>rymmet används bl.a. för ett höjt bistånd, höjda<br>pensioner, en utbyggd föräldraförsäkring, allmän<br>förskola och ytterligare satsningar på skolan,<br>vården och omsorgen.</p>
<p>Regeringen föreslår nu ett utgiftstak för 2004<br>som ligger 33 miljarder kronor över 2003 års ut-<br>giftstak. Det innebär att utgiftstaket stabiliseras<br>som andel av BNP. Utrymmet 2004 används<br>bl.a. till höjt bistånd, miljösatsningar och ytterli-<br>gare satsningar på vården.</p>
<p>Diagram 1.1 Utgiftstaket 1997-2004</p>
<p>Procent av BNP</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-1.png" style="width:168pt;height:112pt;"/>
<p>Tabell 1.1 visade inriktningen på de reformer<br>som nu föreslås. Det statliga utgiftstaket (rensat<br>från tekniska förändringar) ökar med 131 miljar-<br>der kronor mellan 1997, då det infördes, och<br>2004. Samtidigt har det som andel av BNP mins-<br>kat från 41 procent till 36 procent. Med en prio-<br>ritering av reformer som syftar till tillväxt, rättvi-<br>sa och ökad sysselsättning har detta möjliggjort<br>både stora utgiftsreformer och skattesänkningar<br>samtidigt som stora avbetalningar på den offent-<br>liga skulden kunnat göras.</p>
<h2>1.3.2 Stabila priser och låga räntor</h2>
<p>Stabila priser är en grundläggande förutsättning<br>för en framgångsrik ekonomisk politik. Hög in-<br>flation försämrar förutsättningarna för en uthål-<br>ligt hög tillväxt och därmed också för en stabilt<br>hög sysselsättning. En hög och svårförutsedd in-<br>flation har dessutom negativa fördelningseffek-<br>ter.</p>
<p>Den av riksdagen fastlagda övergripande upp-<br>giften för penningpolitiken är prisstabilitet.<br></p>
<p>Riksbanken bedriver penningpolitiken självstän-<br>digt. Riksbanken har definierat prisstabilitet som<br>att ökningen av konsumentprisindex skall be-<br>gränsas till 2 procent med en tolerans på 1 pro-<br>centenhet uppåt och nedåt.</p>
<p>Regeringen stöder penningpolitikens inrikt-<br>ning och står bakom inflationsmålet.</p>
<p>Inflationen är fortsatt låg trots att de senaste<br>åren präglats av en stark efterfrågeökning. Såväl i<br>år som nästa år beräknas inflationen enligt KPI<br>uppgå till omkring 1,5 procent. Riksbanken har<br>förtydligat att det för närvarande i huvudsak är<br>bedömningen av UND1X på upp till två års sikt<br>som avgör utformningen av penningpolitiken.<br>UND1X är ett inflationsmått där de direkta ef-<br>fekterna av förändrade räntor, skatter och sub-<br>ventioner har exkluderats från KPI. Både i år och<br>nästa år beräknas UND1X öka med 1,6 procent.</p>
<p>Räntan</p>
<p>De internationella räntorna har fallit sedan bör-<br>jan av 2000. Den 10-åriga räntan i Förenta sta-<br>terna har gått ned med drygt 1,5 och de europe-<br>iska med ca 1 procentenhet. Svenska räntor har i<br>stort sett följt den internationella trenden.</p>
<p>Den svenska långräntan har sedan maj 2000<br>legat på ungefär samma nivå som den tyska. De<br>starka offentliga finanserna och förtroendet för<br>den ekonomiska politiken har medfört att Sveri-<br>ge inte längre har ett räntegap gentemot Tysk-<br>land. För sex år sedan var räntegapet drygt 4<br>procentenheter.</p>
<p>Diagram 1.2 Ränteskillnad mellan en tioårig svensk och<br>tysk obligation___________________________________________</p>
<p>Procentenheter</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-2.png" style="width:167pt;height:105pt;"/>
<p>Källa: EcoWin</p>
<p>Från våren 1999 fram till 2001 höjde den ameri-<br>kanska och den europeiska centralbanken sina<br>styrräntor med 1,75 respektive 2,25 procenten-</p>
<p>22</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>heter. Under samma period höjde Riksbanken<br>sin styrränta med 1,1 procentenheter.</p>
<p>Sverige har kunnat kombinera en stark efter-<br>frågeökning med låg inflation. Det finns en rad<br>orsaker till det. Svensk ekonomi har sedan mit-<br>ten av 1990-talet genomgått stora förändringar.<br>Budgetsanering, låginflationspolitik, ökad kon-<br>kurrensutsättning och satsningar på utbildning<br>och företagande är några förklaringar till att<br>svensk ekonomi utvecklas väl. Arbetsmarknads-<br>politikens inriktning på aktivitet framför passivi-<br>tet är en annan viktig förklaring.</p>
<p>I början av 2001 sänkte den amerikanska cen-<br>tralbanken sin styrränta vid ett flertal tillfällen<br>mot bakgrund av den vikande konjunkturen. In-<br>flationsriskerna i Europa och Sverige har också<br>minskat i takt med att den internationella kon-<br>junkturen dämpats.</p>
<p>Kronan</p>
<p>Efter en stark utveckling under våren 2000 för-<br>svagades kronan successivt under sommaren och<br>hösten.</p>
<p>Diagram 1.3 Kronans växelkurs gentemot euron och ett vägt<br>genomsnitt</p>
<p>TCW-index</p>
<p>SEK/EUR</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-3.png" style="width:156pt;height:109pt;"/>
<p>Anm: En läere valutakurs betvder en starkare krona.</p>
<p>De fallande aktiekurserna under hösten har spe-<br>lat en viktig roll. Raset för teknologiaktier har<br>minskat den utländska efterfrågan på aktier i<br>svenska teknologi- och IT-företag. En fortsatt<br>diversifiering av svenska placerares portföljer kan<br>också ha haft viss inverkan.</p>
<p>I takt med att de tillfälliga effekterna upphör<br>förväntas kronan stärkas. Huvudorsaken till det-<br>ta är de stora överskotten i bytesbalansen, den<br>låga inflationen och de starka offentliga finan-<br>serna. Svensk ekonomi står stark.</p>
<p>EMU</p>
<p>Införandet av EU:s gemensamma valuta euron<br>utgör ett historiskt och betydelsefullt steg i den<br>europeiska integrationen. Valutaunionen påver-<br>kar i hög grad Sverige både ekonomiskt och poli-<br>tiskt, även då vi som hittills står utanför.</p>
<p>Den 1 januari 2002 kommer sedlar och mynt i<br>euro att införas i valutaunionen. Sverige bidrar<br>som ordförande i EU:s ministerråd till att ett ef-<br>fektivt införande säkerställs. Bland annat har det<br>under Sveriges ordförandeskap nåtts en politiskt<br>överenskommelse om en förordning om åtgär-<br>der mot förfalskning av eurosedlar och mynt.<br>Det är viktigt för tillväxten och stabiliteten i hela<br>Europa att EMU-projektet blir en framgång.</p>
<p>Sverige har valt att inte delta i valutaunionen<br>från starten. Sverige håller dock dörren öppen<br>för ett senare inträde. Ett beslut om deltagande<br>måste ha ett brett folkligt stöd och skall under-<br>ställas svenska folket för prövning i en folkom-<br>röstning.</p>
<p>En utredning har tillsatts om stabiliseringspo-<br>litikens förutsättningar vid ett svenskt deltagan-<br>de i valutaunionen. Denna utredning analyserar<br>särskilt finanspolitikens roll och instrument.<br>Bl.a. utreds behovet av s.k. buffertfonder för att<br>öka stabiliseringspolitikens möjligheter.</p>
<p>Det är för närvarande inte aktuellt att delta i<br>det europeiska växelkurssamarbetet ERM2.</p>
<h2>1.3.3 En väl fungerande lönebildning</h2>
<p>En väl fungerande lönebildning är av avgörande<br>betydelse för en fortsatt god sysselsättningsut-<br>veckling. De nominella löneökningarna måste<br>förbli måttliga trots att den öppna arbetslöshe-<br>ten har fallit kraftigt och efterfrågan på arbets-<br>kraft stigit.</p>
<p>Målet är att sysselsättningsgraden bland per-<br>soner i åldrarna 20-64 år skall öka från 77,2 pro-<br>cent 2000 till 80 procent 2004. Måttliga nominel-<br>la löneökningar skapar goda förutsättningar för<br>att målet skall uppnås.</p>
<p>Med alltför höga totala lönekostnadsökningar<br>i ekonomin riskerar arbetslösheten istället att<br>åter stiga.</p>
<p>Under de senaste 5 åren har reallönerna i ge-<br>nomsnitt ökat med knappt 4 procent per år. Det<br>kan jämföras med 1980-talet då reallönerna i<br>princip var oförändrade. Samtidigt har den no-<br>minella löneökningstakten under de senaste 5</p>
<p>23</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>åren endast varit ungefär hälften så stor som på<br>1980-talet. De senaste årens utveckling har visat<br>att måttliga nominella löneökningar och ett ökat<br>ansvarstagande av arbetsmarknadens parter ska-<br>par goda förutsättningar att förena stigande sys-<br>selsättning och fallande arbetslöshet med en god<br>reallöneutveckling.</p>
<p>Medvetenheten om de samband som finns<br>mellan sysselsättning, produktivitetstillväxt och<br>reallöneutveckling har ökat. Ingen löntagare be-<br>höver längre riskera att de löneökningar som<br>förhandlas fram gröps ur av en okontrollerad in-<br>flationsutveckling. Dessutom har konkurrensen<br>på många marknader skärpts och företagen har<br>blivit allt mer medvetna om de begränsningar<br>som finns vad gäller möjligheterna att övervältra<br>kostnaderna på konsumenterna.</p>
<p>De institutionella ramarna för lönebildningen<br>har förändrats på ett gynnsamt sätt under de se-<br>naste åren. Inom flera avtalsområden har samar-<br>betsavtal tecknats där parterna bland annat<br>kommit överens om nya förhandlingsregler. Ett<br>nytt medlingsinstitut har inrättats. Förändringar<br>har genomförts i det legala ramverk inom vilket<br>förhandlingarna bedrivs.</p>
<p>Det är av stor vikt att samtliga parter på ar-<br>betsmarknaden på alla nivåer fullt ut tar tillvara<br>de förbättrade förutsättningarna för en väl fun-<br>gerande lönebildning. Det samlade utfallet av<br>den nu pågående avtalsrörelsen kommer att få en<br>avgörande betydelse för den framtida utveck-<br>lingen på arbetsmarknaden. Det kommer också<br>att ha stor betydelse för de möjligheter som nu<br>finns att för framtiden åter skapa en svensk mo-<br>dell i dess bästa mening med uthålligt hög till-<br>växt, god reallönetillväxt, rättvis fördelning och<br>stabilt låg arbetslöshet.</p>
<p>Förutsättningarna för en väl fungerande löne-<br>bildning har även förbättrats genom de insatser<br>som regeringen gjort inom arbetsmarknads- och<br>utbildningspolitikens område.</p>
<p>Arbetsmarknadspolitiken har i ökad utsträck-<br>ning inriktats på att minska risken för flaskhalsar<br>samtidigt som speciella insatser görs för att de<br>personer som under lång tid varit utan arbete<br>skall komma tillbaks till den reguljära arbets-<br>marknaden. Betydande satsningar har dessutom<br>genomförts inom utbildningsområdet i syfte att<br>öka tillgången på kvalificerad arbetskraft.</p>
<p>Trots de insatser som gjorts för att öka utbu-<br>det av arbetskraft kan trycket uppåt på lönerna<br>bli stort, särskilt för de mest eftertraktade grup-<br>perna på arbetsmarknaden och i de snabbast väx-<br></p>
<p>ande regionerna. De problem som det kan med-<br>föra måste kunna hanteras av arbetsmarknadens<br>parter utan att den totala löneökningen hotar<br>stabiliteten i samhällsekonomin.</p>
<p>Lönebildningen har en stor påverkan på<br>många områden. Parterna har ett speciellt ansvar<br>för att motverka löneskillnader på grund av kön.<br>Det är en av jämställdhetspolitikens viktigaste<br>frågor. Ett viktigt instrument är jämställdhetsla-<br>gen, som under året har skärpts.</p>
<p>1.4 Den ekonomiska politiken i EU</p>
<p>Vid Europeiska rådets möte i Lissabon i mars</p>
<p>2000 satte stats- och regeringscheferna som mål<br>att EU skall vara världens mest konkurrenskraf-<br>tiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi<br>2010. Målet är också full sysselsättning och soci-<br>al sammanhållning. Vårmötet i mars i Stockholm</p>
<p>2001 utgjorde det första i raden av toppmöten<br>där EU:s väg mot detta mål följs upp. Vid mötet<br>slog stats- och regeringscheferna bl.a. fast att:</p>
<p>EU har goda förutsättningar att möta den<br>internationella konjunkturförsvagningen<br>under 2001 med en väl balanserad ekono-<br>misk politik. Finanspolitiken skall inriktas på<br>att nå målet om balans eller överskott i de<br>offentliga finanserna. Härigenom möjliggörs<br>en penningpolitik som främjar hög tillväxt<br>och sysselsättning.</p>
<p>För att uppnå målet måste ytterligare struk-<br>turreformer genomföras. Full sysselsättning<br>i EU skall nås genom att medlemsländerna<br>höjer ambitionen för en ökad sysselsätt-<br>ningsgrad. År 2005 skall denna ha stigit till<br>67 procent i Unionen som helhet och år<br>2010 till 70 procent. Särskilda mål finns<br>dessutom för kvinnors och äldres sysselsätt-<br>ning. För att uppfylla dessa mål är det nöd-<br>vändigt att tillväxten i genomsnitt kan uppgå<br>till ca 3 procent på medellång sikt. Marginal-<br>effekter som uppkommer av utformningen<br>av skatte- och bidragssystemen skall minska.<br>Den inre marknaden måste stärkas. Ekono-<br>miska reformer skall påskyndas för att öpp-<br>na upp el- och gasmarknaderna samt öka<br>konkurrensen på transport- och postmark-<br>naderna. En integrerad marknad skall<br>genomföras för värdepapper senast 2003 och<br>för finansmarknaderna i sin helhet 2005, i<br>enlighet med handlingsplanen för finansiella</p>
<p>24</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>tjänster. För att EU snabbare skall nå fram-<br>gång på detta område krävs en reformerad<br>process för lagstiftning på värdepappersom-<br>rådet. En resolution antogs därför vid mötet<br>som innebär att en ny process med åtskillnad<br>mellan ramlagstiftning och tillämpningsföre-<br>skrifter inrättas.</p>
<p>Ambitionerna skall höjas för att möta den<br>demografiska utmaningen i EU. En aktiv<br>och konsekvent politik för ökad sysselsätt-<br>ningsgrad, långsiktigt uthålliga statsfinanser<br>och en minskad skuldbörda samt reformera-<br>de pensionssystem skall påbörjas i hela uni-<br>onen under 2001. Kvalitet i arbetet skall bi-<br>dra till arbetsplatser där de anställda<br>utvecklas och inte slås ut.</p>
<p>Den ekonomiska politiken inom EU skall<br>vara ekologiskt uthållig.</p>
<p>1.5 En politik för full sysselsättning</p>
<p>Målet för den ekonomiska politiken är full sys-<br>selsättning och ökat välstånd genom en god och<br>uthållig ekonomisk tillväxt. Som ett delmål satte<br>regeringen 1997 upp målet om att den öppna ar-<br>betslösheten år 2000 skulle halveras till 4 pro-<br>cent. Detta mål uppnåddes i slutet av 2000.</p>
<p>Detta är en positiv utveckling, men inte till-<br>räcklig. Regering och riksdag har därför satt upp<br>som ett ytterligare delmål att den reguljära sys-<br>selsättningen år 2004 skall vara 80 procent av be-<br>folkningen i åldrarna 20 till 64 år.</p>
<p>Det finns en rad orsaker till att full syssel-<br>sättning är av avgörande betydelse för Sverige.<br>Med full sysselsättning utnyttjas den viktigaste<br>resursen som ett land har - nämligen folkets vilja<br>till arbete. Med en hög andel sysselsatta kan Sve-<br>rige möta de demografiska utmaningar som lan-<br>det står inför. En hög andel sysselsatta främjar<br>jämställdheten.</p>
<p>Det skall vara lätt att starta och driva företag.<br>Det förenklingsarbete som pågår drivs vidare<br>med kraft.</p>
<p>Regeringen planerar också insatser för att<br>främja kvinnligt företagande samt invandrares<br>företagande. Dessutom avsätts ytterligare resur-<br>ser för lokala kooperativa utvecklingscentra.</p>
<p>Regeringen kommer i höst att presentera en<br>proposition om hur transportinfrastrukturen<br>skall utvecklas under den kommande tioårsperi-<br>oden. Regeringen anser att det finns ett behov av<br></p>
<p>ambitionshöjningar inom infrastrukturområdet<br>och att detta skall komma till uttryck i höstens<br>inriktningsproposition. Regeringen anser att vis-<br>sa av dessa ambitionshöjningar kan ske i närtid,<br>dvs. redan innan nästa planeringsperiod träder i<br>kraft. Regeringen avser att föreslå ett utökat fi-<br>nansiellt utrymme för järnvägsinvesteringar bl.a.<br>för att ge godstrafiken bättre förutsättningar.</p>
<p>Hela Sveriges resurser i form av arbetskraft<br>och kapital skall tas tillvara på ett sätt som främ-<br>jar den sammanlagda tillväxten. Den ojämna ut-<br>vecklingen i vissa avseenden mellan olika delar av<br>Sverige riskerar att skapa ökade klyftor mellan<br>människor och regioner. En av regeringen tillsatt<br>parlamentarisk kommitté, med uppgift att lämna<br>förslag om den framtida inriktningen och ut-<br>formningen av den svenska regionalpolitiken,<br>lämnade under hösten 2000 sitt slutbetänkande<br>(SOU 2000:87). Betänkandet har remissbehand-<br>lats och regeringen avser att lägga fram en pro-<br>position för riksdagen under hösten 2001.</p>
<p>Regeringen har föreslagit att sjöfartsstödet<br>skall utvidgas så snart som möjligt, dock senast<br>den 1 januari 2002.</p>
<p>Framtidens arbetsmarknad kommer att ställa<br>allt större krav på ett livslångt lärande. Regering-<br>en bereder för närvarande ett utredningsförslag<br>om individuellt kompetenssparande.</p>
<p>Utgångspunkter för regeringens arbete i ar-<br>betstidsfrågan är att det är angeläget att korta ar-<br>betstiderna och att öka individernas inflytande<br>över arbetstidens förläggning. Frågan är för när-<br>varande föremål för en parlamentarisk utredning.</p>
<h2>1.5.1 Den demografiska utmaningen</h2>
<p>Sverige står inför stora demografiska förändring-<br>ar. Enligt Statistiska centralbyråns senaste pro-<br>gnos beräknas år 2030 antalet personer över 65<br>år vara 700 000 fler än i dag. En ökad medellivs-<br>längd är ett uttryck för god hälsa och bra lev-<br>nadsvillkor. Problemet är emellertid att antalet<br>personer i yrkesverksamma åldrar samtidigt<br>kommer att vara 100 000 färre.</p>
<p>25</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>|Tabell 1.8 Sveriges befolkning 1970-2030 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Tusental personer</p>
<p>Åldersgrupp Antal år 2000</p></td><td>
<p>Förändring<br>1970-2000</p></td><td>
<p>Förändring</p>
<p>2000-2030</p></td></tr>
<tr><td>
<p>0-19 är</p></td><td>
<p>2047</p></td><td>
<p>-78</p></td><td>
<p>-22</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20-64</p></td><td>
<p>5208</p></td><td>
<p>474</p></td><td>
<p>-97</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Över 65</p></td><td>
<p>1531</p></td><td>
<p>417</p></td><td>
<p>718</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>8786</p></td><td>
<p>813</p></td><td>
<p>568</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån</p>
<p>Det är en stor skillnad jämfört med utvecklingen<br>under de senaste 30 åren. Personer över 64 år<br>svarade då endast för hälften av befolkningsök-<br>ningen.</p>
<p>En ökad andel äldre i förhållande till dem som<br>är i arbetsför ålder påverkar möjligheterna att<br>upprätthålla de offentliga välfärdssystemen i<br>form av t.ex. pensioner, sjukvård och äldreom-<br>sorg. År 1970 fanns det på 100 personer i åldern<br>20-64 år, 24 personer som är 65 år och äldre. Ar<br>2000 hade det ökat till 29 personer. År 2030 vän-<br>tas det öka till 44 personer över 64 år.</p>
<p>Diagram 1.4 Äldrekvoten i OECD</p>
<p>Anta! personer över 64 år i förhållande till anta! personer 20-64 år.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-4.png" style="width:169pt;height:104pt;"/>
<p>KällatEurostat, OECD, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Flera faktorer förklarar prognosen. Den kraftiga<br>ökningen av antalet pensionärer de kommande<br>åren beror på de höga födelsetalen under och<br>närmast efter kriget och på en stigande medel-<br>livslängd. Mellan 1970 och 2000 ökade medel-<br>livslängden med 5 år och mycket talar för att<br>denna positiva utveckling fortsätter även i fram-<br>tiden.</p>
<p>Samtidigt som detta sker har de relativt höga<br>födelsetalen vid 1990-talets början vänts till rela-<br>tivt låga tal i slutet på 1990-talet. De svenska fö-<br>delsetalen hade en positiv utveckling under peri-<br>oden 1975-1992, till skillnad från i många andra<br>länder inom OECD. Regeringen ser allvarligt på<br>utvecklingen av barnafödandet. Därför har reger-<br>ingen tillsatt en arbetsgrupp med uppdrag att<br></p>
<p>analysera mekanismerna bakom födelsetalsut-<br>vecklingen.</p>
<p>De ekonomiska konsekvenserna av den de-<br>mografiska utvecklingen är betydande. Från ca<br>2010 och framåt ökar utgifterna för pensioner,<br>sjukvård och äldreomsorg. Samtidigt försvagas<br>de offentliga inkomsterna till följd av en lägre<br>andel personer i arbetsför ålder. Politiken inrik-<br>tas därför redan nu på att förbereda Sverige inför<br>denna utmaning.</p>
<p>Överskotten i de offentliga finanserna måste<br>upprätthållas de närmaste åren. En fortsatt<br>amortering på den offentliga skulden minskar<br>den framtida räntebördan och frigör utrymme<br>för en bibehållen kvalitet i välfärdssystemen.</p>
<p>För att möta den demografiska utmaningen<br>måste alla människors erfarenheter och kompe-<br>tens tillvaratas. Sysselsättningen behöver öka så<br>att fler kan hjälpa till att försörja dem som inte<br>jobbar. Arbetsmarknadens parter har ett stort<br>ansvar för att reformera arbetslivet så att fler kan<br>och vill arbeta längre. Det innebär att den faktis-<br>ka pensionsåldern kan höjas. Det är särskilt vik-<br>tigt att sysselsättningsgraden kan ökas för kvin-<br>nor, äldre och invandrare. Samtidigt behövs<br>insatser för att göra det enklare att kombinera<br>lönearbete med föräldraskap. Att sysselsätt-<br>ningsmålet nås är av central betydelse för att<br>mildra konsekvenserna av den förändrade ålders-<br>strukturen.</p>
<p>Denna demografiska utmaning är inte ett spe-<br>cifikt svenskt fenomen (se diagram 1.4). Ök-<br>ningen av andelen äldre i Sverige är snarast mer<br>begränsad än i flera andra OECD-länder även<br>om den svenska nivån är jämförelsevis hög i ut-<br>gångsläget. Den mest dramatiska ökningen vän-<br>tas uppkomma i Japan där antalet äldre i förhål-<br>lande till personer i yrkesverksamma åldrar ökar<br>till 0,50.</p>
<h2>1.5.2 En politik för ökat utbud av<br>arbetskraft</h2>
<p>För ett år sedan presenterade regeringen en of-<br>fensiv för ökad tillväxt och rättvisa. Den innehöll<br>en rad åtgärder för ökad sysselsättning och ökat<br>arbetskraftsutbud. Bland dessa kan nämnas:</p>
<p>En maxtaxa införs inom förskoleverksamhe-<br>ten och skolbarnsomsorgen. Reformen som<br>träder i kraft den 1 januari 2002 minskar<br>marginaleffekterna och främjar därmed arbe-<br>te.</p>
<p>26</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>Arbetslöshetsförsäkringen har reformerats i<br>syfte att stärka dess roll som om-<br>ställningsförsäkring. Rättssäkerheten för den<br>enskilde stärks, kraven på den arbetslöse<br>tydliggörs, en mer strukturerad sökprocess<br>införs och rundgången mellan öppen arbets-<br>löshet och arbetsmarknadspolitiska program<br>bryts.</p>
<p>Marginalskatterna för låg- och medelin-<br>komsttagarna har sänkts genom kompensa-<br>tionen för hälften av egenavgifterna.</p>
<p>Andelen personer som betalar statlig skatt<br>har minskat genom att grundavdraget och<br>nedre skiktgränsen för statlig skatt har höjts.</p>
<p>Ett program för att öka sysselsättningen<br>bland invandrare genomförs under perioden<br>2001 till 2003.</p>
<p>Trots dessa förslag krävs ytterligare åtgärder för<br>att målet om en reguljär sysselsättning om 80<br>procent skall kunna uppnås.</p>
<p>Åtgärder som höjer kompetensen och ger alla<br>goda motiv till arbete är den viktigaste vägen för<br>att motverka risken för att människor stängs ute.<br>Men det måste samtidigt ske en mobilisering av<br>grupper som idag har låg sysselsättningsgrad. Att<br>inte tillvarata denna resurs innebär såväl ett eko-<br>nomiskt som mänskligt slöseri.</p>
<p>Det gäller personer som idag är långtidssjuk-<br>skrivna och förtidspensionerade. En åter-<br>gång till arbetslivet ger en möjlighet att för-<br>sörja sig på egen hand och därmed ökad<br>självkänsla. En lägre andel sjukskrivna och<br>förtidspensionerade frigör dessutom såväl<br>mänskliga som ekonomiska resurser som<br>kan användas för andra ändamål.</p>
<p>Det gäller personer med utländsk bakgrund,<br>i synnerhet kvinnor, och andra grupper som<br>står långt ifrån den reguljära arbetsmarkna-<br>den. Den samhällsekonomiska vinsten av en<br>ökad integration på arbetsmarknaden är stor.<br>Med en ökad integration och en minskad<br>diskriminering skapas ett rättvisare samhälle<br>och bättre tillväxtförutsättningar.</p>
<p>Det handlar också om att enskilda skall kun-<br>na stanna kvar i arbetslivet och inte lämna<br>arbetskraften i förtid. Det är viktigt att skapa<br>ett arbetsliv där enskilda vill och kan bidra<br>med sina kunskaper och färdigheter längre<br>än idag.</p>
<p>Det handlar vidare om att bryta upp den<br>könsuppdelade arbetsmarknaden, öka kvin-<br>nors arbetskraftsdeltagande och motverka<br>ofrivillig deltidsarbetslöshet.</p>
<p>Regeringen föreslår därför ett antal åtgärder som<br>syftar till att öka sysselsättningen och tillväxten i<br>alla delar av landet:</p>
<p>En aktiv rehabilitering skall bidra till att<br>långtidssjukskrivna får en väg tillbaka till ar-<br>betslivet.</p>
<p>Informationsinsatser skall genomföras om<br>möjligheterna till vilande förtidspension för<br>förtidspensionärer som vill pröva sina möj-<br>ligheter att arbeta.</p>
<p>Alla förtidspensionärer skall kunna utnyttja<br>sin resterande arbetsförmåga fullt ut. Margi-<br>naleffekterna av förtidspensionärernas ar-<br>betsinkomster bör reduceras. En aktiv upp-<br>följning och efterkontroll av beviljade för-<br>tidspensioner bör göras.</p>
<p>Regler i syfte att stoppa risken för rundgång<br>mellan aktivitetsgarantin och öppen arbets-<br>löshet skall träda ikraft kring årsskiftet<br>2001/2002.</p>
<p>Mot bakgrund av det förbättrade arbets-<br>marknadsläget skall övergången från lönebi-<br>drag till osubventionerad anställning öka i<br>syfte att frigöra utrymme för fler arbetshan-<br>dikappade att få ett fotfäste på arbetsmark-<br>naden.</p>
<p>En förändrad organisation för Arbetsmark-<br>nadsverket (AMV) och en ny tillsynsmyn-<br>dighet för tillsyn och kontroll av arbetslös-<br>hetsförsäkringen, skall införas.</p>
<p>I syfte att motverka eventuella flaskhalsar på<br>arbetsmarknaden ges Högskoleverket i upp-<br>drag att analysera hur högskolesektorns ut-<br>bildningsutbud i ökad utsträckning kan fås<br>att svara mot arbetsmarknadens behov.</p>
<p>De 700 miljoner kronor som Arbetsmark-<br>nadsverket de senaste åren fått använda för<br>tillfällig personal vid arbetsförmedlingarna<br>permanentas fr.o.m. år 2002. Förstärkningen<br>ger AMV förutsättningar för att utveckla ar-<br>betet med arbetsgivarkontakter, kvalitén i<br>aktivitetsgarantin och de individuella hand-<br>lingsplanerna. Under 2002 skall 165 miljoner<br>kronor av dessa medel användas för att sär-<br>skilt stärka ställningen på arbetsmarknaden<br>för personer med utländsk bakgrund.</p>
<p>27</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>En försöksverksamhet inleds med lokala<br>diskrimineringsombud. Det antirasistiska<br>arbetet förstärks med 10 miljoner kronor per<br>år fr.o.m. 2002. Medlen skall bl.a. användas<br>till stöd för organisationer som bedriver an-<br>tirasistiskt arbete.</p>
<p>Regeringen avsätter 100 miljoner kronor per<br>år under 2002-2004 för insatser för att<br>minska deltidsarbetslösheten.</p>
<h2>1.6 En god välfärd</h2>
<p>Sverige skall vara ett jämlikt och jämställt land.<br>Välfärdspolitikens huvuduppgift är att ge männi-<br>skor trygghet och möjligheter till utveckling.<br>Därmed skapas förutsättningar för ett stigande<br>välstånd både för den enskilde individen och för<br>samhället som helhet.</p>
<p>Välfärden byggs ut i den takt som samhälls-<br>ekonomin medger. De reformer som tidigare<br>presenterats genomförs nu. Nu föreslås dessut-<br>om en rad nya reformer för ökad rättvisa.</p>
<h2>1.6.1 Skola, vård och omsorg</h2>
<p>Regeringen har sedan 1994 konsekvent priorite-<br>rat vård, skola och omsorg. I takt med att eko-<br>nomin förbättrats har resurser tillförts kommu-<br>ner och landsting. Den goda tillväxten har<br>dessutom medfört att den kommunala sektorn<br>har fått betydande ökningar av de egna skattein-<br>täkterna under de senaste åren. Denna utveck-<br>ling väntas fortgå.</p>
<p>Skolan, vården och omsorgen är välfärdens<br>kärna.</p>
<p>Aven om den kommunala sektorn i sin helhet<br>nu börjar få en stark ekonomi finns det en grupp<br>kommuner och landsting som fortfarande har<br>problem med att nå ekonomisk balans. Bidra-<br>gande orsaker kan vara befolkningsminskning<br>och en fortsatt svag regional utveckling.</p>
<p>Regeringen har därför beslutat om tillfälligt<br>ekonomiskt stöd till vissa kommuner och lands-<br>ting på sammanlagt 1,3 miljarder kronor för åren<br>2002-2003. Stödets syfte är att underlätta för<br>dessa kommuner och landsting att genomföra<br>rekonstruktiva och långsiktigt hållbara åtgärder<br>för att nå ekonomisk balans. Ansvaret för ge-<br>nomförandet av de åtgärder som krävs för att nå<br>ekonomisk balans åvilar respektive kommun el-<br></p>
<p>ler landsting. Dessutom riktas ett särskilt stats-<br>bidrag till kommuner och landsting med befolk-<br>ningsminskning under 2003-2004.</p>
<p>Under perioden 2001 till 2004 satsas 9 miljar-<br>der kronor på vård och omsorg, varav 8 miljarder<br>kronor frigjorts genom neddragningar i för-<br>svarsmakten. Av dessa betalas cn miljard kronor<br>ut såväl i år som nästa år. År 2003 ökar de till 3<br>miljarder kronor, och året därpå ökar de till 4<br>miljarder kronor. Satsningarna syftar till att ut-<br>veckla primärvården, sjukvårdsinsatserna i äldre-<br>omsorgen och i psykiatrin.</p>
<p>Regeringen avser nu även att föreslå ytterliga-<br>re satsningar på sjukvården. I syfte att åstad-<br>komma kortare väntetider och förbättra tillgäng-<br>ligheten till behandlingar avsätts 1,25 miljarder<br>kronor. Denna reform är särskilt angelägen med<br>hänsyn till ohälsotalen. Dessutom överförs 400<br>miljoner kronor av de s.k. Dagmarpengarna till<br>de generella statsbidragen för landstingen.</p>
<p>I syfte att likställa läkemedelsbehandling med<br>andra behandlingsmetoder inom hälso- och<br>sjukvården samt få kontroll över kostnadsut-<br>vecklingen i läkemedelsförmånen har staten och<br>Landstingsförbundet träffat en överenskommel-<br>se om en ny modell för statens ersättning till<br>landstingen. Modellen innebär att landstingens<br>incitament att arbeta med kostnadsutvecklingen<br>i läkemedelsförmånen förbättras avsevärt. Samti-<br>digt åtar sig staten att ge landstingen ett större<br>inflytande över läkemedelsförmånen så att de har<br>möjlighet att påverka kostnadsutvecklingen. Till<br>följd av överenskommelsen utökas ramarna för<br>läkemedelskostnaderna med 1,7 miljarder kronor<br>2001, 2,6 miljarder kronor 2003 och 3,5 miljarder<br>kronor 2004.</p>
<p>Regeringen föreslår även ett nationellt förbe-<br>hållsbelopp. Förbehållsbeloppet innebär att per-<br>soner som betalar avgift för äldre- och handi-<br>kappomsorg garanteras att en viss summa pengar<br>skall finnas kvar efter det att avgiften är betald.<br>Frågan om en s.k. maxtaxa i äldreomsorgen be-<br>reds vidare.</p>
<p>Regeringen avser att ta upp en diskussion med<br>Landstingsförbundet om finansieringen av asyl-<br>sökandes rätt till akutsjukvård.</p>
<p>Ett antal problem har konstaterats när det<br>gäller kommunkontosystemet. Det gäller bland<br>annat systemets omfördelande effekter, dess be-<br>lastning på den kommunala ekonomin, brister<br>vad gäller neutralitet, samt vissa kontrollfrågor.<br>För att belysa dessa frågor har en rad utrednings-<br>insatser initierats.</p>
<p>28</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>Regeringen har också tillsatt en intern arbets-<br>grupp med uppgift att se över systemet som hel-<br>het. Utgångspunkter är bland annat att föreslå<br>alternativa lösningar till dagens system, i syfte att<br>minimera de omfördelande effekter som dagens<br>system har samtidigt som konkurrensneutralite-<br>ten bibehålls mellan verksamhet som bedrivs i<br>egen regi och verksamhet som bedrivs på entre-<br>prenad.</p>
<p>För att lösa problemen kring kommunkonto-<br>systemet avser regeringen att återkomma i bud-<br>getpropositionen för 2002 med förslag till nytt<br>system för de kommunala momsavdragen. Re-<br>geringen kommer därvid att överväga lösningen<br>med en statlig finansiering av systemet och sam-<br>tidigt reducera nivån på de generella statsbidra-<br>gen till kommunerna och landstingen. Det är re-<br>geringens målsättning att ett nytt system skall<br>kunna introduceras från den 1 januari 2002.</p>
<h2>1.6.2 En politik för barn och ungdomar</h2>
<p>Sverige skall vara ett land där barn och ungdomar<br>får en bra uppväxt. Under de närmaste åren görs<br>därför betydande satsningar på barnfamiljer.<br>Sammantaget uppgår tillskotten till barnfamil-<br>jerna till ca 10 miljarder kronor 2003 jämfört<br>med 2000.</p>
<p>Barnbidraget och studiebidraget höjdes den 1<br>januari 2001 med ytterligare 100 kronor i måna-<br>den. Barnbidraget och studiebidraget är idag 950<br>kronor per barn och månad, den högsta nivån<br>sedan dess införande både nominellt och realt.<br>Flerbarnstilläggen har också höjts i motsvarande<br>mån. Vidare har adoptionsstödet höjts.</p>
<p>En bred familje- och utbildningspolitisk re-<br>form införs nu stegvis, med början den första juli<br>i år. Barn till arbetslösa ges då rätt till<br>förskoleverksamhet. Samtidigt återinförs de så<br>kallade kontaktdagarna i den tillfälliga<br>föräldrapenningen för barn mellan 6 och 11 år.</p>
<p>En maxtaxa i barnomsorgen införs 2002 och<br>medel tillförs kommunerna för att kvalitetssäkra<br>denna verksamhet. Maxtaxan är satt till 3 pro-<br>cent av inkomsten, högst 1 140 kronor i måna-<br>den för att ha ett barn på förskola.</p>
<p>Föräldraförsäkringen förlängs nästa år med en<br>månad. Inom ramen för den förlängda föräldra-<br>försäkringen reserveras två månader för mam-<br>man respektive pappan. Detta innebär att ytterli-<br>gare en s.k. pappa- och mammamånad införs i<br>föräldraförsäkringen. Dessutom införs rätt till<br></p>
<p>barnomsorg för barn till föräldrar som är föräld-<br>ralediga med annat syskon. Allmän förskola för<br>4- och 5-åringar införs 2003.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>1 Tabell 1.10 En politik för barn och ungdom 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nivå, miljoner kronor</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Maxtaxa m.m.</p></td><td>
<p>150</p></td><td>
<p>4 400</p></td><td>
<p>5 600</p></td><td>
<p>5 600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Mamma/pappamånad</p></td><td></td><td></td><td>
<p>1 000</p></td><td>
<p>1 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Barnbidragshöjning</p></td><td>
<p>2 500</p></td><td>
<p>2 500</p></td><td>
<p>2 500</p></td><td>
<p>2 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kontaktdagar</p></td><td>
<p>60</p></td><td>
<p>160</p></td><td>
<p>280</p></td><td>
<p>280</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjd garantiersättning i<br>föräldraförsäkringen</p></td><td></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>300</p></td><td>
<p>400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Studiebidraget</p></td><td></td><td></td><td>
<p>300</p></td><td>
<p>300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa reformer</p></td><td>
<p>2 710</p></td><td>
<p>7 260</p></td><td>
<p>9 980</p></td><td>
<p>10 080</p></td></tr>
</table>
<p>Regeringen föreslår nu ytterligare åtgärder för<br>att stärka barns och barnfamiljernas situation.</p>
<p>Garantinivån i föräldraförsäkringen föreslås<br>höjas från 60 till 120 kronor per dag fr.o.m. den<br>1 januari 2002. Vidare föreslår regeringen ytterli-<br>gare höjningar till 150 kronor år 2003 och till 180<br>kronor per dag fr.o.m. 2004. Höjningen avser<br>den del av försäkringen som ger ersättning enligt<br>sjukpenninggrundande inkomst.</p>
<p>Dessutom föreslås att studiebidraget från<br>2003 utökas till att utgå i 10 månader i stället för<br>9 månader som i dag. Studiebidraget går till ung-<br>domar mellan 16 och 20 år som studerar i gym-<br>nasieskolan.</p>
<p>Regeringen föreslår även att asylsökande barn<br>och barn som beviljas tidsbegränsade uppehålls-<br>tillstånd ges tillgång till förskoleverksamhet,<br>skolbarnomsorg och utbildning på i huvudsak<br>samma villkor som för barn bosatta i landet.</p>
<p>Statens totala ekonomiska stöd till barnfamil-<br>jerna uppgick till ca 51 miljarder kronor år 2000.<br>Från 2000 till 2004 beräknas utgifterna öka med<br>drygt 14 miljarder kronor eller drygt 27 procent.<br>En stor del av ökningen, omkring 10 miljarder<br>kronor, förklaras av beslutade eller aviserade re-<br>former.</p>
<h2>1.6.3 En politik för utbildning och<br>forskning</h2>
<p>Sverige skall vara en framstående kunskapsna-<br>tion. Internationellt framstående utbildning och<br>livslångt lärande för alla - från förskolan till hög-<br>skolan och i arbetslivet - är kraftfulla verktyg för<br>jämlikhet och utveckling.</p>
<p>29</p>
<p>PKOP. 2000/01:100</p>
<p>Förstärkningen av förskolans pedagogiska<br>uppdrag markerar dess uppgift i det livslånga lä-<br>randet. Allmän förskola för fyra- och femåringar,<br>maxtaxa i förskoleverksamheten och utökad rätt<br>till förskola för barn till arbetssökande och för-<br>äldralediga ger fler tillgång till förskola.</p>
<p>Svensk skola uppvisar goda resultat i interna-<br>tionella jämförelser. Samtidigt står skolan inför<br>betydande utmaningar. Det nya betygssystemet<br>har tydliggjort i vilken utsträckning eleverna når<br>målen. Mer än var tionde elev som slutar grund-<br>skolan är inte behörig till gymnasieskolan. Detta<br>är inte acceptabelt.</p>
<p>Regeringen har därför föreslagit ökade resur-<br>ser till skolan de kommande åren. Redan i år till-<br>förs skolan 0,5 miljarder kronor. Därefter ökar<br>tilldelningen med en miljard kronor per år fram<br>till dess att nivån 5 miljarder kronor är nådd.</p>
<p>Tabell 1.11 Skolsatsningen</p>
<p>Nivå, miljarder kronor</p>
<p>^ 2001 ^ 200^^ 2003 ^ 200412005^^ 2006</p>
<p>0,5 1,5 2,5 3,5 4,5 5,0</p>
<p>Bidraget ska förbättra förutsättningarna för att<br>höja elevernas resultat genom att tillföra mer<br>personal. En ytterligare åtgärd för bättre mål-<br>uppfyllelse är att den garanterade undervisnings-<br>tiden utökas på samtliga gymnasieprogram från<br>och med höstterminen i år.</p>
<p>Regeringen har även givit i uppdrag åt Skol-<br>verket att särskilt arbeta med att utveckla verkets<br>former för att stödja skolutvecklingen. Skolver-<br>ket skall bl.a. genom riktade insatser aktivt verka<br>för att kommuner och skolor där målen inte nås<br>ges stöd att utveckla verksamheten. Målet är att<br>förbättra resultaten i skolan.</p>
<p>Satsningen på vuxenutbildningen fortsätter. I<br>propositionen om vuxnas lärande har regeringen<br>lämnat förlag om ett statsbidrag för vuxenut-<br>bildningen som motsvarar ca 54 000 platser. Re-<br>geringen lägger även förslag om mål och en stra-<br>tegi för utveckling av vuxenutbildning i ett<br>samhälle präglat av livslångt lärande.</p>
<p>Expansionen av högskolan fortsätter. Det<br>långsiktiga målet är att 50 procent av en årskull<br>skall ha börjat på högskolan vid 25 års ålder. År<br>1997 var det 35 procent. Läsåret 1999/00 har an-<br>delen ökat till nästan 40 procent. Som ett led i<br>denna strategi ökar antalet permanenta utbild-<br>ningsplatser med ca 100 000 mellan 1997 och<br>2003.</p>
<p>Utbyggnaden har haft sin tyngdpunkt mot<br>naturvetenskap och teknik men har nu fått en<br>bredare inriktning. Vårdhögskoleutbildningarna<br>får ett nytt huvudmannaskap och byggs ut. En<br>reformerad lärarutbildning införs.</p>
<p>Regeringen föreslår ökade resurser för att höja<br>kvaliteten på grundutbildningen inom humanio-<br>ra, teologi, juridik och samhällsvetenskap. Sats-<br>ningen, i form av en ökning av ersättningsbelop-<br>pen för helårsstudenter och helårsprestationer,<br>ger möjlighet till att bl.a. öka lärarstödet på dessa<br>utbildningar. Denna reform understöds av det<br>förstärkta systemet för kvalitetsutvärdering av all<br>utbildning vid universitet och högskolor som in-<br>förs i år.</p>
<p>Studiestödssystemet reformeras och studie-<br>bidragets andel av studiemedlen höjs från och<br>med 1 juli i år från 27,8 procent till 34,5 procent<br>av totalbeloppet. Dessutom höjs fribeloppet och<br>bidragsdelen blir pensionsgrundande.</p>
<p>Från och med 2003 införs ett nytt vuxenstu-<br>diestöd som ersätter det särskilda utbildningsbi-<br>draget. Det nya stödet riktas till personer som är<br>eller riskerar att bli arbetslösa samt till vissa<br>funktionshindrade.</p>
<p>Sverige använder sammantaget närmare fyra<br>procent av BNP till forskning och utveckling<br>(FoU). Det är mer än något annat land i världen.<br>Staten har ett särskilt ansvar för att garantera<br>forskningens frihet och att stödja vital grund-<br>forskning och forskarutbildning. Regeringen har<br>tidigare aviserat höjningar av de statliga anslagen<br>till grundforskning och forskarutbildning med ca</p>
<p>1,3 miljarder kronor under perioden 2000 till<br>2003. Forskarutbildningen är strategiskt viktig<br>eftersom behovet av forskarutbildade ökar både<br>inom högskolan och i det övriga samhället. Extra<br>resurser tillförs för forskning om biologisk<br>mångfald och ekologiskt hållbar utveckling.</p>
<h2>1.6.4 De äldre</h2>
<p>Sverige skall vara ett land som kännetecknas av<br>solidaritet mellan olika individer, grupper och<br>generationer. De sämst ställda pensionärernas<br>ekonomi måste förbättras ytterligare. Regering-<br>en föreslår en fortsatt uppjustering av<br>bostadstillägget till pensionärer.</p>
<p>För att ge de personer som behöver äldreom-<br>sorg pengar över när avgifterna är betalda före-<br>slår regeringen att ett förbehållsbelopp införs i<br>äldreomsorgen. Detta förbehållsbelopp kommer</p>
<p>30</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>att vara den lägsta summa som pensionären ska<br>ha kvar att leva på när äldreomsorgsavgiften är<br>betald.</p>
<p>Äldre invandrare som ej uppfyller bosätt-<br>ningskravet för oavkortad folkpension är idag i<br>stor utsträckning hänvisade till socialbidrag. Re-<br>geringen föreslår därför att ett nytt stöd införs<br>för denna grupp, ett så kallat äldreförsörjnings-<br>stöd.</p>
<p>Tandvårdsstödet har i år förstärkts med 100<br>miljoner kronor för att förbättra skyddet mot<br>höga behandlingskostnader, särskilt för äldre pa-<br>tienter. Årets resursförstärkning är emellertid<br>inte tillräcklig, därför höjs tandvårdsstödet med<br>ytterligare 300 miljoner kronor nästa år och med<br>ytterligare 300 miljoner kronor 2003. Den sam-<br>lade nivåhöjningen av tandvårdsstödet uppgår då<br>till 700 miljoner kronor.</p>
<h2>1.6.5 Den generella välfärden</h2>
<p>Målet för den generella välfärdspolitiken är rätt-<br>visa och jämlika livsvillkor för kvinnor och män.<br>Den generella välfärden minskar klyftor och<br>gränser mellan olika samhällsgrupper och funge-<br>rar som en sammanhållande kraft.</p>
<p>Social- och arbetsmarknadsförsäkringarna ger<br>trygghet mot inkomstbortfall vid sjukdom, ar-<br>betsskada etc. Försäkringarnas koppling till för-<br>värvsarbete skapar drivkrafter till arbete och<br>främjar ett högt arbetskraftsdeltagande.</p>
<p>Den goda ekonomiska utvecklingen och den<br>låga inflationen har medfört att reallönerna har<br>ökat kraftigt under slutet av 1990-talet och bör-<br>jan av 2000-talet. Som en följd av detta har anta-<br>let personer som får ersättning med 80 procent<br>av inkomstbortfallet i sjuk- och föräldraförsäk-<br>ringarna minskat. I år beräknas ca 36 procent av<br>de heltidsarbetande ha inkomster över 7,5 basbe-<br>lopp. Det är angeläget att bevara och utveckla<br>den generella välfärden. Regeringen avser därför<br>att se över ersättningsnivåerna i försäkringssy-<br>stemen och återkomma till frågan i budgetpro-<br>positionen för 2002.</p>
<p>Regeringen avser att höja den högsta dagpen-<br>ningen i a-kassan med 100 kronor under de för-<br>sta hundra dagarna från och med den 1 juli i år.<br>Samtidigt kommer golvet i a-kassan att höjas<br>från 240 kronor till 270 kronor. Nästa år skall<br>ersättningen i a-kassan höjas ytterligare, under<br>förutsättning att det statsfinansiella läget så tillå-<br></p>
<p>ter. Regeringen avser att följa upp och utvärdera<br>effekterna av förslagen i prop. 1999/2000:139 in-<br>för en eventuell förändring.</p>
<p>Arbetslöshetsförsäkringar skiljer sig från de<br>andra försäkringarna genom dess unika roll som<br>en omställningsförsäkring mellan två arbeten.</p>
<p>De senaste åren har antalet sjukskrivningar<br>ökat dramatiskt. Ökningen är särskilt stor bland<br>kvinnor i offentlig sektor. I december 2000 till-<br>satte regeringen en särskild utredare för uppgif-<br>ten att utarbeta en handlingsplan för ökad hälsa i<br>arbetslivet. Den särskilda utredaren har hittills<br>pekat på ett antal olika insatser som enligt ho-<br>nom kan bidra till att såväl det förebyggande ar-<br>betet mot ohälsan som rehabiliteringen av de<br>långtidssjuka effektiviseras. Enligt utredaren bör<br>bl.a. en förlängd sjuklöneperiod samt en för-<br>stärkt ställning för företagshälsovården prövas.</p>
<p>Regeringen avser att tillsammans med arbets-<br>marknadens parter finna vägar som underlättar<br>både förebyggande av skador och sjukdomar i<br>arbetet och rehabilitering av de långtidssjuka.<br>Dessutom bör vikten av ett ökat arbetsgivaran-<br>svar lyftas fram i syfte att minska antalet sjuk-<br>skrivna och därigenom minska kostnaderna.</p>
<p>För att de långtidssjuka skall kunna få en rim-<br>lig möjlighet till återgång till arbete krävs särskil-<br>da insatser. Således avser regeringen att i samar-<br>bete med de offentliga arbetsgivarna genomföra<br>försök att förbättra det förebyggande arbetsmil-<br>jöarbetet och minska sjukfrånvaron och öka<br>återgången till arbete.</p>
<p>Vidare avser regeringen att föreslå att 100 mil-<br>joner kronor avsätts för att motverka långtids-<br>sjukskrivningar.</p>
<p>En annan viktig arbetslivsreform rör arbets-<br>skadeförsäkringen. Regeringen föreslår att ar-<br>betsskadeförsäkringen tillförs en halv miljard<br>kronor 2002 och en miljard kronor per år fr.o.m.<br>2003. Reformen tar sikte på att bl.a. förändra be-<br>visreglerna för att få arbetsskadeersättning.</p>
<p>Det finns en omfattande kritik mot dagens<br>bevisregler med innebörden att det är svårt att<br>bevisa att en viss sjukdom eller skada är arbets-<br>skada i det individuella fallet. Bland annat tyder<br>en del på att kvinnor har det svårare än män att<br>få arbetsskador godkända. Regeringen avser att<br>återkomma till riksdagen med förslag om refor-<br>mering.</p>
<p>Sverige skall vara ett land med låg brottslighet.<br>Orsakerna till brott måste bekämpas genom in-<br>vesteringar i bra social och ekonomisk välfärd<br>och goda möjligheter till utbildning och utveck-</p>
<p>31</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>ling för alla människor. Samtidigt måste befintlig<br>brottslighet bekämpas med kraft. Alla har rätt att<br>känna trygghet mot brott.</p>
<p>Polis och rättsväsende ska ha rimliga resurser<br>för att kunna sköta sitt uppdrag. Den kraftiga<br>ökningen av resurserna till rättsväsendet fortsät-<br>ter därför. Enligt tidigare beslut och nu föreslag-<br>na åtgärder tillförs rättsväsendet 2,3 miljarder<br>kronor under en treårsperiod. Aven skatte- och<br>tullväsendet föreslås tillföras ökade medel.</p>
<h2>1.6.6 En politik för boende</h2>
<p>Bostaden är en viktig del av välfärden. Kärnan i<br>den sociala bostadspolitiken är att alla skall ha<br>rätt till en god bostad till ett rimligt pris, med<br>modern utrustning och av den storlek som mot-<br>svarar familjens behov.</p>
<p>För att klara en god tillväxt, undvika flask-<br>halsar och för att tillfredsställa ett ökat behov av<br>bostäder behöver bostadsbyggandet i områden<br>med bostadsbrist öka. Särskilt gäller det hyres-<br>bostäder till rimliga kostnader.</p>
<p>Regeringen föreslår därför ett tidsbegränsat<br>investeringsbidrag på 2,5 miljarder kronor under</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="9">
<p>Tabell 1.12 Biståndet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNI</p></td><td>
<p>07</p></td><td>
<p>07</p></td><td>
<p>0,705</p></td><td>
<p>0,72</p></td><td>
<p>0,73</p></td><td>
<p>0,74</p></td><td>
<p>0.81</p></td><td>
<p>0,86'</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Biståndsramen</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>16</p></td><td>
<p>17</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>21</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Därutöver tillförs 200 miljoner kronor.</p>
<p>Regeringen föreslår nu att biståndet år 2004 skall<br>höjas till 0,86 procent av BNI, därutöver tillförs<br>biståndet 200 miljoner kronor. Därmed tas ännu<br>ett betydande steg mot enprocentsmålet.</p>
<p>Regeringen föreslår även att samarbetspro-<br>grammet med Central- och Östeuropa perma-<br>nentas från 2004 på en nivå om 400 miljoner<br>kronor per år. Samarbetet med Central- och<br>Östeuropa har pågått sedan 1989 i form av tre-<br>åriga tidsbegränsade program och har varit fram-<br>gångsrikt.</p>
<h2>1.7 Rättvisa skatter</h2>
<p>Skatternas främsta syfte är att finansiera välfär-<br>den. För att kunna erbjuda alla en bra skola, vård<br>och omsorg måste skatterna vara relativt höga.<br>Ytterst är det medborgarnas vilja att betala för en<br>gemensam välfärd som bestämmer skattenivån.<br></p>
<p>fem år. Syftet är att uppnå en ökad produktion<br>av främst små och medelstora hyresbostäder<br>som kan efterfrågas av ungdomar och mindre<br>hushåll. Vid utformningen av bidraget bör beak-<br>tas önskemålen om skälig produktionskostnad<br>och skälig boendekostnad samt att lägenheterna<br>förmedlas i samarbete med kommunerna. Det är<br>viktigt att ekologiska aspekter beaktas.</p>
<p>Regeringen föreslår att nuvarande anslag för<br>radonsanering ökas med 13 miljoner kronor<br>2002 och 26 miljoner kronor per år fr.o.m. 2003.</p>
<h2>1.6.7 Internationell solidaritet</h2>
<p>Regeringen har ambitionen att Sverige åter skall<br>uppnå enprocentsmålet för biståndet när de<br>statsfinansiella förutsättningarna för detta före-<br>ligger.</p>
<p>I år ökar biståndet med 1,6 miljarder kronor.<br>Nästa år höjs biståndet med ytterligare 0,7 mil-<br>jarder kronor. År 2002 ökar biståndets andel av<br>bruttonationalinkomster (BNI) från 0,73 pro-<br>cent till 0,74 procent. 2003 ökar andelen ytterli-<br>gare till 0,81 procent.</p>
<p>Ett välfärdssamhälle är inte starkare än den<br>grund det står på i form av skattefinansiering.<br>Utvecklingen under början av 1990-talet visar<br>tydligt effekten av vad ofinansierade skattesänk-<br>ningar och utgiftsökningar medför.</p>
<p>Utformningen av skattesystemet har stor be-<br>tydelse. Ur rättvisesynpunkt är det rimligt att<br>den som har större inkomster också bidrar med<br>en högre andel av sin inkomst i skatt. Skatt efter<br>bärkraft är en grundläggande princip i ett väl-<br>färdssamhälle. Skattepolitiken är rätt använd ett<br>viktigt verktyg för att minska klassklyftorna i<br>samhället.</p>
<p>Skattepolitiken kan också användas som<br>styrmedel. Gröna skatter på till exempel energi<br>kan snabba på omställningen av Sverige till ett<br>ekologiskt hållbart samhälle.</p>
<p>Därutöver måste skattesystemet kontinuerligt<br>analyseras och utvärderas utifrån hur skatterna i<br>kombination med offentliga trygghetssystem</p>
<p>32</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>påverkar människors olika val i livet. När vi går<br>emot en utveckling där allt färre i aktiv ålder ska<br>försörja allt fler pensionärer är det till exempel<br>viktigt att analysera hur människors vilja att ar-<br>beta, spara och utbilda sig påverkas av skatter<br>och bidrag.</p>
<p>Internationaliseringens betydelse</p>
<p>Den fortgående internationaliseringen ställer det<br>svenska skattesystemet inför betydande utma-<br>ningar. Kunskaperna om hur de svenska skatte-<br>baserna påverkas av en alltmer internationalise-<br>rad omvärld är dock låga och behöver förbättras.<br>Regeringen har därför tillsatt en utredning för<br>att analysera internationaliseringens betydelse<br>för olika skattebaser.</p>
<p>Därutöver är det viktigt att ta politiska initia-<br>tiv till samarbete mellan länder för att undvika<br>skadlig skattekonkurrens. Av denna anledning<br>bedriver regeringen ett aktivt arbete i bl.a. EU. I<br>november uppnåddes en första överenskommel-<br>se om en gemensam syn på beskattningen av<br>sparande. Den innebär att alla medlemsländer<br>antingen ska ta ut källskatt eller lämna upplys-<br>ningar om EU-medborgares banktillgodohavan-<br>den från 2003. Under Sveriges ordförandeskap<br>har EU påbörjat förhandlingar med andra länder<br>utanför EU för att undvika skatteflykt.</p>
<p>Denna överenskommelse visar att det är möj-<br>ligt att samarbeta politiskt mellan länder för att<br>lösa en del av de utmaningar som internationali-<br>seringen medför.</p>
<p>Sänkta skatter för låg- och medelinkomsttagare</p>
<p>Under mandatperioden har regeringen inlett en<br>inkomstskattereform, som syftar till att sänka<br>skatterna för framförallt låg- och medelinkomst-<br>tagare. Denna reform har möjliggjorts tack vare<br>en god ekonomisk utveckling där arbetslösheten<br>har pressats tillbaka.</p>
<p>Två steg av inkomstskattereformen har nu ge-<br>nomförts genom att en skattereduktion har in-<br>förts som kompenserar för 50 procent av egen-<br>avgifterna. Förutom att öka köpkraften för<br>medborgarna bidrar denna reform till att minska<br>marginaleffekterna och därmed stimulera till ett<br>ökat utbud av arbete. Dessutom har den bra för-<br>delningspolitisk profil då egenavgifterna utgör<br></p>
<p>en tyngre börda för låg- och medelinkomstta-<br>garna.</p>
<p>Regeringen avser att i budgetpropositionen<br>hösten 2001 göra en bedömning av det samhälls-<br>ekonomiska utrymmet för sänkta skatter på för-<br>värvsinkomster för 2002 och framåt.</p>
<p>Fastighetstaxering</p>
<p>Fastighetsskatten är en del av kapitalbeskatt-<br>ningen och är en viktig inkomstkälla för staten.<br>Den beräknas i år ge intäkter på 23 miljarder<br>kronor som bidrar till att finansiera den offentli-<br>ga välfärden.</p>
<p>Fastighetsbeskattningens utformning har ana-<br>lyserats av Fastighetsbeskattningskommittén.<br>Kommitténs slutbetänkande har remissbehand-<br>lats och regeringen fortsätter beredningen av de<br>olika förslagen.</p>
<p>Uttaget av fastighetsskatt har genom en rad<br>beslut de senaste åren begränsats. Taxeringsvär-<br>dena har i princip varit oförändrade sedan 1997.<br>Dessutom sänktes skattesatsen 1998 från 1,7 till</p>
<p>1,5 procent. För bostadshyreshusen har skatte-<br>satsen sänkts ytterligare till 1,2 procent under<br>2000.</p>
<p>De senaste åren har priserna på villor och and-<br>ra bostäder ökat kraftigt på många håll i Sverige.<br>I år kommer taxeringsvärdena till följd av detta<br>att stiga kraftigt i de områden där huspriserna<br>har stigit som mest. För att minska effekterna av<br>de höga taxeringsvärdena har riksdagen beslutat<br>om att sänka skatten på småhus från 1,5 till 1,2<br>procent och skatten på hyreshus från 1,2 till 0,7<br>procent. De minskade skattesatserna medför att<br>statens inkomster av fastighetsskatten 2001 för-<br>blir på 2000 års nivå.</p>
<p>Resultatet blir att ungefär hälften av svenskar-<br>na får lägre skatt på sitt boende medan den andra<br>hälften får höjd skatt. Den största skattehöj-<br>ningen sker i tillväxtregioner medan den största<br>skattesänkningen sker i glesbygdsregioner.</p>
<p>För att undvika att personer med låg inkomst<br>som bor i attraktiva områden skall drabbas har<br>regeringen aviserat en begränsningsregel. Försla-<br>get är för närvarande på remiss. Det innebär att<br>hushåll i normala inkomstlägen inte skall behöva<br>betala mer än 5 procent av sin inkomst i fastig-<br>hetsskatt. Förslaget avses gälla retroaktivt från<br>den 1 januari i år.</p>
<p>33</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>Övrigt</p>
<p>I budgetpropositionen för år 2001 föreslogs att<br>beskattningen av arbetsmaskiner skall ses över.<br>Regeringen avser därför att låta den tidigare avi-<br>serade utredningen om en översyn av vägtrafik-<br>beskattningen med förtur göra en översyn av<br>denna fråga under 2001.</p>
<p>1.8 Ett ekologiskt hållbart Sverige</p>
<p>Sverige skall vara ett mönsterland för en ekolo-<br>giskt hållbar utveckling. Målet är ett ekologiskt<br>hållbart Sverige. Omvandlingen av Sverige om-<br>fattar alla politikområden. Med en framåtsyftan-<br>de sysselsättnings-, skatte-, energi- och miljöpo-<br>litik kan Sverige bli det första landet som bygger<br>det ekologiskt hållbara samhället.</p>
<p>Regeringen föreslår nu en rad åtgärder för att<br>ytterligare öka takten i den ekologiska omställ-<br>ningen:</p>
<p>Regeringen kommer under våren 2001 att<br>lämna förslag till hur de av riksdagen före-<br>slagna miljökvalitetsmålen skall uppnås. Med<br>anledning av de insatser som kommer att fö-<br>reslås i propositionen förstärks miljöområ-<br>det med 1,5 miljarder kronor 2004 genom<br>att tidigare satsningar inom utgiftsområde 20<br>förlängs och nya resurser tillförs.</p>
<p>Dessutom görs stora satsningar på marksa-<br>nering och biologisk mångfald. År 2002 till-<br>förs ytterligare 325 miljoner kronor, 2003<br>275 miljoner kronor och 2004 ca 825 miljo-<br>ner kronor.</p>
<p>140 miljoner kronor per år avsätts under<br>åren 2002-2003 och 160 miljoner kronor<br>2004 för forskning om biologisk mångfald<br>och ekologiskt hållbar utveckling.</p>
<p>Ett klimatinvesteringsprogram inrättas och<br>tillförs 400 miljoner kronor 2004 för stöd till<br>investeringar som leder till minskade koldi-<br>oxidutsläpp och som främjar energihushåll-<br>ning.</p>
<p>En ny djurskyddsmyndighet införs. Dessut-<br>om ges centrala försöksdjursnämnden ytter-<br>ligare medel för att bevilja stöd till forsk-<br>ningsprojekt som främjar utvecklingen av<br>alternativa metoder.</p>
<p>Omställningen av energisystemet intensifie-<br>ras genom prioriterade satsningar på ny tek-<br>nik, bl.a. i form av nya samverkansprogram<br>med näringslivet avseende vindkraft för el-<br>produktion och biogas för fordonsdrift.</p>
<p>Resurserna till biotopskydd ökas.</p>
<p>Statens livsmedelsverk ges ökade resurser för<br>en central kontroll av genmodifierade livs-<br>medel.</p>
<p>Resurser tillförs för att främja användandet<br>av ekologiska livsmedel.</p>
<p>Regeringen aviserade i regeringsförklaringen<br>hösten 2000 att de så kallade gödselskatterna -<br>skatt på bekämpningsmedel och kväve i handels-<br>gödsel - kommer att återföras till jordbruksnär-<br>ingen i lämplig form. Regeringen avser att ta upp<br>ytterligare diskussioner med näringen och EU-<br>kommissionen om hur återföringen skall ske.</p>
<p>Gröna nyckeltal</p>
<p>Sedan 1999 års ekonomiska vårproposition re-<br>dovisas gröna nyckeltal som ett komplement till<br>de ekonomiska nyckeltalen. Syftet med gröna<br>nyckeltal är att spegla den nationella utveckling-<br>en för viktiga miljöproblem på ett enkelt och in-<br>formativt sätt.</p>
<p>Under senare hälften av 1990-talet har den to-<br>tala energianvändningen ökat till följd av den<br>återhämtning och tillväxt av ekonomin som ägt<br>rum. Till stor del beror variationer i energian-<br>vändningen mellan enstaka år på konjunktur-<br>svängningar samt temperaturskillnader och and-<br>ra väderleksvariationer. Över tiden har det skett<br>en successiv energieffektivisering uttryckt i ter-<br>mer av energianvändning relaterad till BNP.</p>
<p>Till följd av energieffektivisering, strukturom-<br>vandling inom industrin, ökad användning av<br>förnybar energi och utbyggnad av kärnkraften<br>minskade koldioxidutsläppen under 1980-talet.<br>Under 1990-talet har utsläppen ökat något bl.a.<br>beroende på ökade transporter. Räknat per invå-<br>nare har Sverige alltjämt bland de lägsta koldiox-<br>idutsläppen inom OECD.</p>
<p>Under hösten 2001 planerar regeringen att<br>lägga en klimatproposition med bl.a. nya mål för<br>de klimatpåverkande utsläppen. Vid slutet av<br>1990-talet låg utsläppen, inklusive bunkring för<br>internationell luft- och sjöfart, över 1990 års</p>
<p>34</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>nivå. Skillnaden är dock mindre om utsläppen<br>räknas exklusive bunkring.</p>
<p>Sedan 1980 har utsläppen av svaveldioxid<br>minskat kraftigt. Riksdagens mål om en 80-<br>procentig minskning mellan 1980 och 2000 ser<br>därmed ut att nås med god marginal. Utsläppen<br>av kväveoxider har också minskat under 1980-<br>och 1990-talen, dock inte i samma omfattning.<br>De främsta orsakerna till minskningen av de för-<br>surande utsläppen är bättre reningsteknik, ökad<br>energihushållning, minskat svavelinnehåll i olja<br>och övergång från olja till el. Nya mål för de för-<br>surande utsläppen håller på att tas fram för peri-<br>oden fram till år 2010 i samband med regering-<br>ens miljömålsproposition. Till följd av redan<br>fattade beslut bedöms de svenska försurande ut-<br>släppen fortsätta att minska.</p>
<p>Tabell 1.13 Gröna nyckeltal</p>
<p>Energianvändning (TWh respektive Wh/kr)</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1980</p></td><td>
<p>1985</p></td><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Total användning<sup>1</sup></p></td><td>
<p>439</p></td><td>
<p>443</p></td><td>
<p>437</p></td><td>
<p>469</p></td><td>
<p>475</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Energieffektivitet<sup>2</sup></p></td><td>
<p>327</p></td><td>
<p>301</p></td><td>
<p>263</p></td><td>
<p>274</p></td><td>
<p>249</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Utsläpp till luft (tusentals ton)<sup>3</sup></p>
<p>1980</p></td><td>
<p>1985</p></td><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1999*</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Klimatpåverkan</p>
<p>Koldioxid</p></td><td colspan="2">
<p>82 438 67 587</p></td><td>
<p>59 650</p></td><td>
<p>63 475</p></td><td>
<p>63 560</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Försurning</p>
<p>Svaveldioxid</p></td><td>
<p>508</p></td><td>
<p>266</p></td><td>
<p>136</p></td><td>
<p>94</p></td><td>
<p>80</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kväveoxider</p></td><td>
<p>448</p></td><td>
<p>426</p></td><td>
<p>388</p></td><td>
<p>354</p></td><td>
<p>302</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Belastning på haven (tusentals tonf</p>
<p>1987 1990</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övergödning</p>
<p>Fosfor</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>4,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kväve</p></td><td>
<p>148,2</p></td><td>
<p>122,9</p></td><td>
<p>132,5</p></td><td>
<p>134,5</p></td><td>
<p>152,6</p></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>Påverkan på luftkvalitet (mikrogram per kubikmeter)</p></td></tr>
</table>
<p>^_J992^93^^95_^W97_^998^99_1999^00</p>
<p>Bensen<sup>5</sup>____________4,3-10,4 2,4-6,2 1,9-5,1 1,9-4,9 1,4-3,5</p>
<p><sup>1</sup> Total energianvändning exklusive energiomvandlingsförluster i kärnkraftverk.</p>
<p><sup>2</sup> Energieffektiviteten mäts som total energianvändning i relation till BNP i fasta<br>priser.</p>
<p>Inkluderar bunkring för internationell luft- och sjöfart, skiljer sig därför något i<br>förhållande till redovisningen inom ramen för den internationella klimatkonven-<br>tionen och konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar.<br>‘ Data tas fram vartannat år, vilket innebår att data för 1999 inte finns.</p>
<p><sup>5</sup> Bensenhalt i luften, vinterhalvårsmedelvärden i olika tätorter (11, 24, 25, 31,<br>resp. 39 orter).</p>
<p>* Uppgifterna är inte jämförbara med tidigare år p.g.a. en översyn av beräk-<br>ningsmetodiken. Beräkningar av utsläpp med den nya metodiken för åren 1990—<br>1998 pågår och kommer att redovisas senare under våren 2001.</p>
<p>Källor: Statens energimyndighet, Naturvårdsverket och Statistiska centralbyrån</p>
<p>Under år 2000 har beräkningsmetodiken för ut-<br>släpp till luft setts över. Översynen innebar att<br>värden har justerats och på grund av detta kan<br>inte direkta jämförelser göras mellan 1999 och<br>tidigare år. Beräkningar av utsläpp 1990 till 1998<br></p>
<p>med den nya metodiken pågår och kommer att<br>offentliggöras under våren 2001.</p>
<p>Fram till mitten av 1990-talet minskade be-<br>lastningen på haven av fosfor och kväve. Den to-<br>tala belastningen har därefter ökat något, trots<br>att utsläppen från punktkällor har fortsatt att<br>minska. Detta förklaras huvudsakligen av ökad<br>nederbörd. Några nya uppgifter för belastningen<br>på haven av fosfor och kväve finns inte att tillgå<br>för 1999, då statistiken endast tas fram vartannat<br>år.</p>
<p>Under 1990-talet har luftkvaliteten i tätorter<br>förbättrats markant. Den genomsnittliga ben-<br>senhalten 1999/00 har mer än halverats jämfört<br>med 1992/93 års nivå. Under vinterhalvåret lig-<br>ger den dock fortfarande över lågrisknivån i alla<br>tätorter där mätningar genomförs.</p>
<p>Regeringen avser under 2001 lämna förslag till<br>delmål och åtgärder för att uppnå de femton<br>fastställda miljökvalitetsmålen. Regeringen avser<br>att föreslå ett uppföljningssystem där riksdagen<br>regelbundet får en redovisning av arbetet med att<br>nå miljökvalitetsmålen i form av indikatorer och<br>gröna nyckeltal.</p>
<p>Resurseffektiviseringsutredningen lade fram<br>sitt betänkande vid årsskiftet (SOU 2001:2). Be-<br>tänkandet remissbehandlas under våren.</p>
<p>Utöver det arbete på miljöområdet som äger<br>rum inom Regeringskansliet utarbetar Statistiska<br>centralbyrån för närvarande ett indikatorsystem<br>för alla dimensioner i begreppet hållbar utveck-<br>ling. En första rapport kommer i maj 2001 och i<br>de fall det är möjligt kommer indikatorerna att<br>knyta an till de svenska miljökvalitetsmålen.</p>
<h2>1.9 Ett Sverige för alla</h2>
<p>Ekonomisk tillväxt är en förutsättning, men ing-<br>en garanti, för ökad rättvisa. Tillväxten är nöd-<br>vändig för att skapa utvecklingsmöjligheter och<br>arbete. Men för att minska klyftorna i samhället<br>behövs en aktiv rättvisepolitik.</p>
<p>Målet är att människors livsval inte skall be-<br>gränsas av deras bakgrund och kön. Fördel-<br>ningspolitiken inriktas därför på att minska klyf-<br>torna och antalet ekonomiskt marginaliserade.<br>Alla ska ha samma rätt och möjlighet till vård,<br>utbildning och omsorg.</p>
<p>Alla former av diskriminering i samhället mås-<br>te upphöra. Invandrare, flyktingar och de som<br>bott i Sverige i många generationer ska ges likar-</p>
<p>35</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>tade livschanser. Barnen i skolan skall ges stöd så<br>att klass- eller etnisk bakgrund inte avgör skolre-<br>sultaten. Arbetsplatser är ett av de sammanhang<br>som kan bidra till förståelse, respekt och ömse-<br>sidig integration mellan människor. Därför är<br>det för de flesta utländska vuxna avgörande att få<br>ett jobb.</p>
<p>De invandrare som kommer till Sverige måste<br>ha möjligheter bli fullt delaktiga i samhället.<br>Strukturer och system som finns inom olika<br>samhällsområden kan förbättras i detta syfte.<br>Regeringen har därför tagit initiativ till ett arbete<br>för att öka förutsättningarna för en långsiktigt<br>hållbar integration. Inom bl.a. utbildnings- och<br>arbetsmarknadsområdet pågår nu en rad olika<br>insatser för att öka invandrarnas möjligheter att<br>delta i arbetslivet som t.ex. förbättrad introduk-<br>tion och svenskundervisning, kompletteringsut-<br>bildning, validering av utländsk yrkeskompetens<br>m.m.</p>
<p>Även samverkan mellan myndigheter som har<br>särskild betydelse för integrationen skall förstär-<br>kas och effektiviseras.</p>
<p>De senaste åren av ekonomisk tillväxt har ett<br>antal reformer genomförts syftande till rättvisa.<br>An finns dock stora utmaningar kvar. Barnfamil-<br>jer och särskilt ensamstående föräldrar, ungdo-<br>mar och invandrare har det fortfarande relativt<br>sett sämre ställt än i början av 90-talet. Årets<br>vårproposition innehåller därför ytterligare ett<br>steg för att förbättra levnadsvillkoren för dessa<br>grupper.</p>
<p>En politik för ökad rättvisa måste vara lång-<br>siktig och aktiv. Den måste motverka de struk-<br>turella faktorer som gör att vissa samhällsgrup-<br>per har större tillgång än andra till utbildning,<br>höga inkomster och en god välfärd. Det är fort-<br>farande betydligt vanligare att barn till föräldrar<br>med högre utbildning studerar vidare, än att barn<br>till föräldrar med lägre utbildning gör det. Reger-<br>ingens satsningar på ökat antal högskoleplatser<br>och ett reformerat studiemedelssystem syftar till<br>att bryta det mönstret.</p>
<p>Aven under saneringsåren valde regeringen att<br>satsa resurser på att utöka antalet utbildnings-<br>platser i kunskapslyftet på högskolor och univer-<br>sitet. Nu ger det resultat i form av höjd allmän<br>utbildningsnivå och stigande sysselsättning. Ut-<br>bildning och kunskaper har blivit jämnare förde-<br>lade i Sverige. Detta är särskilt viktigt i en tid där<br>kravet på kunskaper och färdigheter ökar och<br>där den snabba teknologiska utvecklingen driver<br>upp efterfrågan på personer med hög utbildning.</p>
<p>Den ekonomiska politikens inriktning mot<br>full sysselsättning motverkar orättvisor och klyf-<br>tor i samhället. Långtidsarbetslöshet skapar mar-<br>ginalisering och maktlöshet. Ett högt ohälsotal<br>innebär ett oacceptabelt utanförskap. När stora<br>grupper står utanför arbetsmarknaden under<br>långa perioder minskar jämlikheten. Full syssel-<br>sättning är ett av de effektivaste medlen att öka<br>rättvisan.</p>
<p>Under den senare delen av 90-talet ökade lö-<br>nespridningen något, efter att ha minskat något<br>sedan mitten av 70-talet. Under den ekonomiska<br>krisen i början av 90-talet marginaliserades vissa<br>grupper, men Sverige har ändå lyckats bevara en<br>av de jämnaste inkomstfördelningarna bland<br>OECD-länderna.</p>
<p>För att minska klyftorna i samhället måste fat-<br>tigdomsfällor och utanförskap kraftigt motarbe-<br>tas. Regeringens långsiktiga strategi för att<br>minska marginaleffekterna gör att det lönar sig<br>bättre att studera och arbeta. Därmed är risken<br>mindre för att människor fastnar i socialbidrags-<br>beroende och långtidsarbetslöshet. I år ges barn<br>till arbetssökande rätt till förskoleverksamhet.<br>Beslut har fattats om en maxtaxa i förskoleverk-<br>samheten och skolbarnomsorgen. Samtidigt har<br>marginalskatterna sänkts genom en höjning av<br>den nedre skiktgränsen för statlig skatt och en<br>kompensation för egenavgifterna har påbörjats.<br>Ett arbete för att minska marginaleffekterna i de<br>familjeekonomiska stöden pågår.</p>
<p>I den fördelningspolitiska redogörelsen (bila-<br>ga 4) visas att den ökade spridningen av faktor-<br>inkomster under 1990-talet har motverkats av<br>skatters och bidrags omfördelande effekt. Den<br>ekonomiska utvecklingen medför dessutom yt-<br>terligare en kraftig förbättring av de genomsnitt-<br>liga inkomsterna för personer i förvärvsaktiva<br>åldrar.</p>
<p>Marginaleffekterna minskar successivt efter<br>1996 men är fortfarande höga för många hushåll.<br>Den ekonomiska utvecklingen med minskad ar-<br>betslöshet och minskad omfattning av socialbi-<br>drag och bostadsbidrag bidrar till lägre marginal-<br>effekter. De åtgärder som vidtagits i skatte- och<br>bidragssystemen efter år 1998 bidrar starkt till<br>att marginaleffekterna minskar. Den enskilda åt-<br>gärd som haft störst betydelse är den hittills<br>genomförda skattereduktionen för att kompen-<br>sera för löntagarnas egenavgifter.</p>
<p>36</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>Fördelningspolitisk analys</p>
<p>När alla personer delas in i 10 lika stora grupper<br>(decilgrupper) med hänsyn till inkomsterna kan<br>förändringen för de med lägst standard, näst<br>lägst standard och så vidare till de med högst<br>standard visas. I decil 1 finns de med lägst stan-<br>dard. I decil 10 finns de med högst standard. De<br>reformer som införs från årsskiftet eller som nu<br>föreslås för kommande år har en gynnsam för-<br>delningspolitisk profil vilket framgår av diagram<br>1.5. Den sammanlagda effekten av maxtaxan i<br>förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, pap-<br>pamånad, kontaktdagar och höjd garantinivå i<br>föräldraförsäkringen, höjt golv och tak i arbets-<br>löshetsförsäkringen, studiebidrag i 10 månader,<br>äldreförsörjningsstöd för invandrare som inte<br>har 40 bosättningsår innan pensionering samt<br>ökat bostadstillägg för pensionärer är positiv för<br>framför allt personer med låga inkomster och<br>medelinkomsttagare. Förslagen gynnar kvinnor<br>mer än män.</p>
<p>Diagram 1.5 Förändring för inkomstgrupper till följd av änd-<br>rade regler</p>
<p>Procentuell förändring</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-5.png" style="width:174pt;height:100pt;"/>
<p>Inkomstgrupper (deciler)</p>
<p>Källa: HINK, SCB, Finansdepartementens beräkningar</p>
<p>Oiagram 1.6 Förändringar för kvinnor och män till följd av<br>ändrade regler__________________________________________</p>
<p>Procentuell förändring</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-6.png" style="width:174pt;height:125pt;"/>
<p>Förslag till<br>riksdagsbeslut</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<h1>2 Förslag till riksdagsbeslut</h1>
<p>Regeringen föreslår att riksdagen</p>
<p>såvitt avser den ekonomiska politiken och utgifts-<br>taket</p>
<p>1. godkänner de allmänna riktlinjer för den<br>ekonomiska politiken som regeringen för-<br>ordar (kapitel 1),</p>
<p>2. fastställer målet för det finansiella sparandet<br>i den offentliga sektorn till 2,0 procent av<br>bruttonationalprodukten för år 2004 (av-<br>snitt 4.1.3),</p>
<p>3. fastställer utgiftstaket för staten inklusive<br>ålderspensionssystemet vid sidan av stats-<br>budgeten för år 2004 till 877 miljarder kro-<br>nor (avsnitt 4.1.1),</p>
<p>4. godkänner den preliminära fördelningen av<br>utgifterna på utgiftsområden för åren 2002-<br>2004 enligt tabell 6.5 som riktlinje för<br>regeringens budgetarbete,</p>
<p>5. godkänner beräkningen av de offentliga ut-<br>gifterna för åren 2002-2004 (avsnitt 4.1.2),</p>
<p>6. godkänner den föreslagna ändringen av än-<br>damål och verksamheter som skall innefat-<br>tas i utgiftsområde 1 Rikets styrelse respek-<br>tive utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och<br>internationell samverkan (avsnitt 6.4.2),</p>
<p>7. godkänner den föreslagna ändringen av än-<br>damål och verksamheter som skall innefat-<br>tas i utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och<br>finansförvaltning respektive utgiftsområde<br>14 Arbetsliv (avsnitt 6.4.2),</p>
<p>8. godkänner den föreslagna ändringen av än-<br>damål och verksamheter som skall innefat-<br>tas i utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och<br></p>
<p>uppbörd respektive utgiftsområde 4 Rätts-<br>väsendet (avsnitt 6.4.2),</p>
<p>9. godkänner den föreslagna ändringen av än-<br>damål och verksamheter som skall innefat-<br>tas i utgiftsområde 20 Allmän miljö- och<br>naturvård respektive utgiftsområde 22<br>Kommunikationer (avsnitt 6.4.2),</p>
<p>10. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i riksdagsordningen (avsnitt 3.1 och avsnitt<br>6.4.2),</p>
<p>såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för<br>budgetåret 2001</p>
<p>11. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1996:506) om överlåtelse av en för-<br>valtningsuppgift till en övervakningskom-<br>mitté m.m. (avsnitt 3.2 och 8.1.17),</p>
<p>12. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1997:756) om tilldelning av<br>spårkapacitet (avsnitt 3.3 och 8.1.20),</p>
<p>13. bemyndigar regeringen att för budgetåret<br>2001 besluta om krediter för myndigheters<br>räntekonton i Riksgäldskontoret intill ett<br>belopp av 16 900 000 000 kronor (avsnitt<br>8.1),</p>
<p>14. bemyndigar regeringen att för budgetåret<br>2001 besluta om lån i Riksgäldskontoret för<br>investeringar i anläggningstillgångar som<br>används i statens verksamhet intill ett be-<br>lopp av 20 300 000 000 kronor (avsnitt 8.1),</p>
<p>15. godkänner den föreslagna ändringen av reg-<br>lerna för presstöd (avsnitt 8.1.1),</p>
<p>16. godkänner den föreslagna användningen av<br>det under utgiftsområde 2 Samhällsekono-</p>
<p>41</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>mi och finansförvaltning uppförda raman-<br>slaget 2:9 Bidrag till kapitalet i Europeiska<br>utvecklingsbanken (avsnitt 8.1.2),</p>
<p>17. bemyndigar regeringen att överta aktierna i<br>Vasallen AB genom utdelning eller annat<br>förfarande (avsnitt 8.1.2),</p>
<p>18. bemyndigar regeringen att avveckla Bri-<br>singen Holding AB (avsnitt 8.1.2),</p>
<p>19. bemyndigar regeringen att meddela före-<br>skrifter om avgifter för ansökan om uppe-<br>hålls- och arbetstillstånd enligt de riktlinjer<br>som föreslås (avsnitt 8.1.5),</p>
<p>20. godkänner den förslagna användningen av<br>det under utgiftsområde 6 Totalförsvar<br>uppförda ramanslaget 6:4 Funktionen Civil<br>ledning (avsnitt 8.1.6),</p>
<p>21. godkänner förslaget till ny investeringsplan<br>för Kustbevakningen för perioden 2001-<br>2004 (avsnitt 8.1.6),</p>
<p>22. bemyndigar regeringen att under år 2001,<br>såvitt avser det under utgiftsområde 9 Häl-<br>sovård, sjukvård och social omsorg uppför-<br>da ramanslaget 16:3 Statsbidrag till vårdar-<br>tjänst m.m., ingå ekonomiska förpliktelser<br>som inklusive tidigare gjorda åtaganden in-<br>nebär utgifter på högst 90 000 000 kronor<br>efter år 2001 (avsnitt 8.1.9),</p>
<p>23. bemyndigar regeringen att under 2001, så-<br>vitt avser det under utgiftsområde 9 Hälso-<br>vård, sjukvård och social omsorg uppförda<br>ramanslaget 17:1 Stimulansbidrag och åtgär-<br>der inom äldrepolitiken, ingå ekonomiska<br>förpliktelser som inklusive tidigare gjorda<br>åtaganden innebär utgifter på högst<br>60 000 000 kronor efter år 2001 (avsnitt</p>
<p>8.1.9) ,</p>
<p>24. godkänner den föreslagna användningen av<br>medel i folkpensioneringsfonden (avsnitt</p>
<p>8.1.10) ,</p>
<p>25. godkänner regeringens förslag i fråga om<br>erbjudande av plats inom aktivitetsgarantin<br>(avsnitt 8.1.12),</p>
<p>26. bemyndigar regeringen att under år 2001,<br>såvitt avser det under utgiftsområde 18<br>Samhällsplanering, bostadsförsörjning och<br>byggande föreslagna nya ramanslaget 31:12<br>Investeringsbidrag för nybyggnad av hyresbo-<br>städer, besluta om stöd som inklusive tidi-<br>gare gjorda åtaganden innebär utgifter på<br></p>
<p>högst 1 300 000 000 kronor under åren<br>2002-2004 (avsnitt 8.1.16),</p>
<p>27. godkänner den föreslagna användningen av<br>det under utgiftsområde 19 Regional ut-<br>jämning och utveckling uppförda ramansla-<br>get 33:4 Ersättning för nedsättning av social-<br>avgifter (avsnitt 8.1.17),</p>
<p>28. bemyndigar regeringen att för 2001 ge<br>Affärsverket svenska kraftnät de<br>finansiella befogenheter som föreslås<br>(avsnitt 8.1.19),</p>
<p>29. godkänner att ansvaret för delfunktionen<br>Landsvägstransporter i det civila försvaret<br>förs över från Överstyrelsen för civil bered-<br>skap till Vägverket (8.1.20),</p>
<p>30. godkänner den föreslagna användningen<br>av den av riksdagen fastställda låneramen<br>för Göteborgsöverenskommelsen (avsnitt<br>8.1.19),</p>
<p>31. bemyndigar regeringen att låta Vägverket<br>ta upp lån i Riksgäldskontoret intill ett<br>belopp av 100 000 000 kronor för att in-<br>leda utbyggnaden av väg E6 del Högdal -<br>Nordby (avsnitt 8.1.20),</p>
<p>32. bemyndigar regeringen att vidta de åt-<br>gärder i fråga om aktieägartillskott till<br>Svensk-Danska Broförbindelser AB:s<br>(Svedab) som föreslås (avsnitt 8.1.20),</p>
<p>33. godkänner den förslagna användningen av<br>den av riksdagen för år 2001 beslutade lå-<br>neramen i Riksgäldskontoret för Banver-<br>kets investeringar (avsnitt 8.1.20),</p>
<p>34. godkänner den föreslagna användningen av<br>det under utgiftsområde 23 Jord- och<br>skogsbruk, fiske med anslutande näringar<br>uppförda ramanslaget 43:1 Statens jord-<br>bruksverk och redovisningen av djurregis-<br>teravgifter (avsnitt 8.1.21),</p>
<p>35. godkänner den föreslagna användningen av<br>det under utgiftsområde 23 Jord- och<br>skogsbruk, fiske med anslutande näringar<br>uppförda ramanslaget 43:5 Arealersättningar<br>och djurbidrag m. m. (avsnitt 8.1.21),</p>
<p>36. bemyndigar regeringen att under 2001 iklä-<br>da staten betalningsansvar intill ett belopp<br>av högst 175 000 000 000 kronor för ex-<br>portkreditgarantier (avsnitt 8.122),</p>
<p>37. för budgetåret 2001 godkänner ändrade<br>ramar för utgiftsområden samt anvisar änd-</p>
<p>42</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>rade och nya anslag i enlighet med specifi-<br>kation i tabell 2.1.</p>
<p>43</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>|Tabell 2.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag för budgetåret 2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental kronor</p>
<p>UTGIFTSOMRÅDE</p></td><td colspan="2">
<p>ANSLAGS-<br>NUMMER</p></td><td>
<p>BELOPP ENLIGT<br>STATSBUDGETEN<br>2001</p></td><td>
<p>FÖRÄNDRING AV</p>
<p>RAM/ANSLAG</p></td><td>
<p>NY RAM/</p>
<p>NY ANSLAGSNIVÅ</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td></td><td>
<p>Rikets styrelse</p></td><td>
<p>5 316 203</p></td><td>
<p>29 050</p></td><td>
<p>5 345 253</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>45:1</p></td><td>
<p>Sametinget, ramanslag</p></td><td>
<p>14 703</p></td><td>
<p>1 600</p></td><td>
<p>16 303</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>46:1</p></td><td>
<p>Allmänna val, ramanslag</p></td><td>
<p>25 000</p></td><td>
<p>1 400</p></td><td>
<p>26 400</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>46:5</p></td><td>
<p>Valmyndigheten, ramanslag</p></td><td>
<p>Nytt</p></td><td>
<p>3 450</p></td><td>
<p>3 450</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>90:5</p></td><td>
<p>Regeringskansliet m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>3 269 649</p></td><td>
<p>22 600</p></td><td>
<p>3 292 249</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td></td><td>
<p>Samhällsekonomi och finansförvaltning</p></td><td>
<p>1 307 655</p></td><td>
<p>3 700</p></td><td>
<p>1 311 355</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1:6</p></td><td>
<p>Statistiska centralbyrån, ramanslag</p></td><td>
<p>376 303</p></td><td>
<p>3 700</p></td><td>
<p>380 003</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2:2</p></td><td>
<p>Finansinspektionen, ramanslag</p></td><td>
<p>130 186</p></td><td>
<p>6 300</p></td><td>
<p>136 486</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2:4</p></td><td>
<p>Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader, ramanslag</p></td><td>
<p>256 402</p></td><td>
<p>-2 300</p></td><td>
<p>254 102</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2:7</p></td><td>
<p>Avgift för Stadshypotekskassans grundfond, ramanslag</p></td><td>
<p>9 400</p></td><td>
<p>-4 000</p></td><td>
<p>5 400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td></td><td>
<p>Skatteförvaltning och uppbörd</p></td><td>
<p>6 206 948</p></td><td>
<p>-2 700</p></td><td>
<p>6 204 248</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>3:1</p></td><td>
<p>Riksskatteverket, ramanslag</p></td><td>
<p>442 682</p></td><td>
<p>-3 450</p></td><td>
<p>439 232</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>3:2</p></td><td>
<p>Skattemyndigheterna, ramanslag</p></td><td>
<p>4 593 878</p></td><td>
<p>750</p></td><td>
<p>4 594 628</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td></td><td>
<p>Rättsväsendet</p></td><td>
<p>23 973 166</p></td><td>
<p>773 000</p></td><td>
<p>24 746 166</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>4:1</p></td><td>
<p>Polisorganisationen, ramanslag</p></td><td>
<p>12 298 318</p></td><td>
<p>770 000</p></td><td>
<p>13 068 318</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>4:6</p></td><td>
<p>Kriminalvården, ramanslag</p></td><td>
<p>4 148 078</p></td><td>
<p>3 000</p></td><td>
<p>4 151 078</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>4:10</p></td><td>
<p>Brottsoffermyndigheten, ramanslag</p></td><td>
<p>16 852</p></td><td>
<p>3 000</p></td><td>
<p>19 852</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>4:11</p></td><td>
<p>Ersättning för skador på grund av brott, ramanslag</p></td><td>
<p>74 500</p></td><td>
<p>-3 000</p></td><td>
<p>71 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td></td><td>
<p>Utrikesförvaltning och Internationell samverkan</p></td><td>
<p>2 908 385</p></td><td>
<p>11 400</p></td><td>
<p>2 919 785</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>5:1</p></td><td>
<p>Utrikesförvaltningen, ramanslag</p></td><td>
<p>1 816 068</p></td><td>
<p>11 400</p></td><td>
<p>1 827 468</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td></td><td>
<p>Totalförsvar</p></td><td>
<p>46 530 105</p></td><td>
<p>-4 000</p></td><td>
<p>46 526 105</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>6:1</p></td><td>
<p>Förbandsverksamhet och beredskap m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>18 266 092</p></td><td>
<p>703 700</p></td><td>
<p>18 969 792</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>6:2</p></td><td>
<p>Fredsfrämjande truppinsatser, ramanslag</p></td><td>
<p>1 000 762</p></td><td>
<p>81 000</p></td><td>
<p>1 081 762</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>6:3</p></td><td>
<p>Materiel, anläggningar samt forskning och teknikut-<br>veckling, ramanslag</p></td><td>
<p>23 314 833</p></td><td>
<p>-787 000</p></td><td>
<p>22 527 833</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>7:4</p></td><td>
<p>Statens räddningsverk: samhällets skydd mot olyckor,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>555449</p></td><td>
<p>-1 700</p></td><td>
<p>553 749</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td></td><td>
<p>Internationellt bistånd</p></td><td>
<p>14 966 011</p></td><td>
<p>-107 000</p></td><td>
<p>14 859 011</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>8:1</p></td><td>
<p>Biståndsverksamhet, reservationsanslag</p></td><td>
<p>13 603 884</p></td><td>
<p>-107 000</p></td><td>
<p>13 496 884</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td></td><td>
<p>Invandrare och flyktingar</p></td><td>
<p>4 941 878</p></td><td>
<p>38 000</p></td><td>
<p>4 979 878</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>10:3</p></td><td>
<p>Kommunersättningar vid flyktingmottagande,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>2 238 565</p></td><td>
<p>-200 000</p></td><td>
<p>2 038 565</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>12:1</p></td><td>
<p>Migrationsverket, ramanslag</p></td><td>
<p>446 031</p></td><td>
<p>27 000</p></td><td>
<p>473 031</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>12:2</p></td><td>
<p>Mottagande av asylsökande, ramanslag</p></td><td>
<p>1 039 335</p></td><td>
<p>168 000</p></td><td>
<p>1 207 335</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>12:4</p></td><td>
<p>Utlänningsnämnden, ramanslag</p></td><td>
<p>70 483</p></td><td>
<p>5 000</p></td><td>
<p>75 483</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>12:7</p></td><td>
<p>Från EU-budgeten finansierade insatser för<br>asylsökande, ramanslag</p></td><td>
<p>Nytt</p></td><td>
<p>38 000</p></td><td>
<p>38 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td></td><td>
<p>Hälsovård, sjukvård och social omsorg</p></td><td>
<p>29 373 625</p></td><td>
<p>1 000</p></td><td>
<p>29 374 625</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>13:5</p></td><td>
<p>Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, ramanslag</p></td><td>
<p>23 407</p></td><td>
<p>-1 570</p></td><td>
<p>21 837</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>14:3</p></td><td>
<p>Bidrag till Nordiska hälsovårdshögskolan, ramanslag</p></td><td>
<p>16 896</p></td><td>
<p>1 970</p></td><td>
<p>18 866</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>14:10</p></td><td>
<p>Alkoholsortimentsnämnden, ramanslag</p></td><td>
<p>401</p></td><td>
<p>-400</p></td><td>
<p>1</p></td></tr>
</table>
<p>44</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>UTGIFTSOMRÅDE</p></td><td colspan="2">
<p>ANSLAGS-<br>NUMMER</p></td><td>
<p>BELOPP ENLIGT<br>STATSBUDGETEN<br>2001</p></td><td>
<p>FÖRÄNDRING AV</p>
<p>RAM/ANSLAG</p></td><td>
<p>NY RAM/</p>
<p>NY ANSLAGSNIVÅ</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp</p></td><td>
<p>101 949 802</p></td><td>
<p>3 100 000</p></td><td>
<p>105 049 802</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>19:1</p></td><td>
<p>Sjukpenning och rehabilitering m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>38 425 000</p></td><td>
<p>3 000 000</p></td><td>
<p>41 425 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>19:8</p></td><td>
<p>Allmänna försäkringskassor, ramanslag</p></td><td>
<p>5 049 296</p></td><td>
<p>100 000</p></td><td>
<p>5 149 296</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11</p></td><td></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid ålderdom</p></td><td>
<p>33 779 600</p></td><td>
<p>30 000</p></td><td>
<p>33 809 600</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>20:2</p></td><td>
<p>Efterlevandepensioner till vuxna, ramanslag</p></td><td>
<p>13 141 000</p></td><td>
<p>30 000</p></td><td>
<p>13 171 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>20:3</p></td><td>
<p>Bostadstillägg till pensionärer, ramanslag</p></td><td>
<p>10 264 000</p></td><td>
<p>-120 000</p></td><td>
<p>10 144 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>20:4</p></td><td>
<p>Delpension, ramanslag</p></td><td>
<p>177 600</p></td><td>
<p>120 000</p></td><td>
<p>297 600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13</p></td><td></td><td>
<p>Arbetsmarknad</p></td><td>
<p>63 030 635</p></td><td>
<p>-818 632</p></td><td>
<p>62 212 003</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>22:2</p></td><td>
<p>Bidrag tili arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>38 962 000</p></td><td>
<p>■474 864</p></td><td>
<p>38 487 136</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>22:3</p></td><td>
<p>Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga<br>kostnader, ramanslag</p></td><td>
<p>5 761 086</p></td><td>
<p>-343 768</p></td><td>
<p>5 417 318</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14</p></td><td></td><td>
<p>Arbetsliv</p></td><td>
<p>8 541 971</p></td><td>
<p>-19 000</p></td><td>
<p>8 522 971</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1:2</p></td><td>
<p>Statliga tjänstepensioner m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>7 500 000</p></td><td>
<p>-19 000</p></td><td>
<p>7 481 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16</p></td><td></td><td>
<p>Utbildning och universitetsforskning</p></td><td>
<p>34 845 518</p></td><td>
<p>-150 000</p></td><td>
<p>34 695 518</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>25:5</p></td><td>
<p>Statens institut för handikappfrågor i skolan, raman-<br>slag</p></td><td>
<p>125 292</p></td><td>
<p>88 656</p></td><td>
<p>213 948</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>25:7</p></td><td>
<p>Specialskolemyndigheten och resurscenter, ramanslag</p></td><td>
<p>411 774</p></td><td>
<p>-73 656</p></td><td>
<p>338 118</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>25:8</p></td><td>
<p>Särskilda insatser på skolområdet, ramanslag</p></td><td>
<p>278 526</p></td><td>
<p>-15 000</p></td><td>
<p>263 526</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>25:10</p></td><td>
<p>Maxtaxa i barnomsorgen m.m.</p></td><td>
<p>150 000</p></td><td>
<p>-150 000</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>25:70</p></td><td>
<p>Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>362 066</p></td><td>
<p>-20 000</p></td><td>
<p>342 066</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>25:76</p></td><td>
<p>Centrala studiestödsnämnden, ramanslag</p></td><td>
<p>351 995</p></td><td>
<p>17 500</p></td><td>
<p>369 495</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>25:77</p></td><td>
<p>Överklagandemyndigheten, ramanslag</p></td><td>
<p>5 000</p></td><td>
<p>2 500</p></td><td>
<p>7 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>17</p></td><td></td><td>
<p>Kultur, medier, trossamfund och fritid</p></td><td>
<p>7 806 918</p></td><td>
<p>16 766</p></td><td>
<p>7 823 684</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>28:2</p></td><td>
<p>Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt<br>internationellt kulturarbete och samarbete, ramanslag</p></td><td>
<p>224 463</p></td><td>
<p>18916</p></td><td>
<p>243 379</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>28:14</p></td><td>
<p>Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska<br>språknämnden, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>4 569</p></td><td>
<p>176</p></td><td>
<p>4 745</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>28:19</p></td><td>
<p>Bidrag till bild- och formområdet, ramanslag</p></td><td>
<p>29 234</p></td><td>
<p>74</p></td><td>
<p>29 308</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>28:29</p></td><td>
<p>Centrala museer: Stiftelser, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>192 919</p></td><td>
<p>-514</p></td><td>
<p>192 405</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>28:31</p></td><td>
<p>Bidrag till vissa museer, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>30 500</p></td><td>
<p>264</p></td><td>
<p>30 764</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>28:38</p></td><td>
<p>Stöd till trossamfund, ramanslag</p></td><td>
<p>50 750</p></td><td>
<p>-2 150</p></td><td>
<p>48 600</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>30:1</p></td><td>
<p>Stöd till idrotten, ramanslag</p></td><td>
<p>457 240</p></td><td>
<p>-400</p></td><td>
<p>456 840</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>30:4</p></td><td>
<p>Stöd till friluftsorganisationer, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>13 000</p></td><td>
<p>400</p></td><td>
<p>13 400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18</p></td><td></td><td>
<p>Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande</p></td><td>
<p>1 634 740</p></td><td>
<p>-513 000</p></td><td>
<p>1 121 740</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>21:1</p></td><td>
<p>Bostadsbidrag, ramanslag</p></td><td>
<p>4 760 000</p></td><td>
<p>-500 000</p></td><td>
<p>4 260 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>31:5</p></td><td>
<p>Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador, raman-<br>slag</p></td><td>
<p>50 000</p></td><td>
<p>-10 000</p></td><td>
<p>40 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>31:12</p></td><td>
<p>Investeringsbidrag för nybyggnad av hyresbostäder,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>Nytt</p></td><td>
<p>1 000</p></td><td>
<p>1 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>34:1</p></td><td>
<p>Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk håll-<br>barhet, ramanslag</p></td><td>
<p>1 364 500</p></td><td>
<p>-4 000</p></td><td>
<p>1 360 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20</p></td><td></td><td>
<p>Allmän miljö- och naturvård</p></td><td>
<p>2 200 522</p></td><td>
<p>4 000</p></td><td>
<p>2 204 522</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>34:1</p></td><td>
<p>Naturvårdsverket, ramanslag</p></td><td>
<p>303 138</p></td><td>
<p>4 000</p></td><td>
<p>307 138</p></td></tr>
</table>
<p>45</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>UTGIFTSOMRÅDE</p></td><td>
<p>ANSLAGS-<br>NUMMER</p></td><td colspan="2">
<p>BELOPP ENLIGT<br>STATSBUDGETEN<br>2001</p></td><td>
<p>FÖRÄNDRING AV</p>
<p>RAM/ANSLAG</p></td><td>
<p>NY RAM/</p>
<p>NY ANSLAGSNIVÅ</p></td></tr>
<tr><td>
<p>22</p></td><td></td><td>
<p>Kommunikationer</p></td><td>
<p>24 690 313</p></td><td>
<p>-10 000</p></td><td>
<p>24 680 313</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>34:1</p></td><td>
<p>Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska<br>institut m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>203 077</p></td><td>
<p>20 000</p></td><td>
<p>223 077</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>36:1</p></td><td>
<p>Vägverket: Administration, ramanslag</p></td><td>
<p>1 044 730</p></td><td>
<p>-257 600</p></td><td>
<p>787 130</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>36:2</p></td><td>
<p>Väghållning och statsbidrag, ramanslag</p></td><td>
<p>13 662 925</p></td><td>
<p>230 000</p></td><td>
<p>13 892 925</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>36:3</p></td><td>
<p>Banverket: Administration, ramanslag</p></td><td>
<p>749 849</p></td><td>
<p>-2 400</p></td><td>
<p>747 449</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>36:8</p></td><td>
<p>Bidrag till sjöfarten, ramanslag</p></td><td>
<p>409 000</p></td><td>
<p>105 000</p></td><td>
<p>514 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>36:10</p></td><td>
<p>Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdel-<br>ning från AB Swedcarrier, ramanslag</p></td><td>
<p>140 000</p></td><td>
<p>-90 000</p></td><td>
<p>50 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>36:12</p></td><td>
<p>Rikstrafiken: Trafikupphandling, ramanslag</p></td><td>
<p>790 000</p></td><td>
<p>-15 000</p></td><td>
<p>775 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>23</p></td><td></td><td>
<p>Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar</p></td><td>
<p>13 677 015</p></td><td>
<p>-10 500</p></td><td>
<p>13 666 515</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>25:1</p></td><td>
<p>Sveriges lantbruksuniversitet, ramanslag</p></td><td>
<p>1 199 121</p></td><td>
<p>1 000</p></td><td>
<p>1 200 121</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>26:1</p></td><td>
<p>Forskningsrådet för miljö, areella näringar och sam-<br>hällsbyggande: Forskning och kollektiv forskning, ram-<br>anslag</p></td><td>
<p>240 263</p></td><td>
<p>-6 000</p></td><td>
<p>234 263</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>42:1</p></td><td>
<p>Statens veterinärmedicinska anstalt, ramanslag</p></td><td>
<p>93 706</p></td><td>
<p>5 000</p></td><td>
<p>98 706</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>43:1</p></td><td>
<p>Statens jordbruksverk, ramanslag</p></td><td>
<p>300 456</p></td><td>
<p>-3 400</p></td><td>
<p>297 056</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>43:7</p></td><td>
<p>Räntekostnader för förskotterade arealersättningar<br>m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>79 700</p></td><td>
<p>-2 100</p></td><td>
<p>77 600</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>43:16</p></td><td>
<p>Åtgärder inom livsmedelsområdet, ramanslag</p></td><td>
<p>25 000</p></td><td>
<p>-3 000</p></td><td>
<p>22 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>44:4</p></td><td>
<p>Stöd till jordbrukets rationalisering m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>20 000</p></td><td>
<p>-2 000</p></td><td>
<p>18 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>24</p></td><td></td><td>
<p>Näringsliv</p></td><td>
<p>3 517 539</p></td><td>
<p>-56 240</p></td><td>
<p>3 461 299</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>26:2</p></td><td>
<p>Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>1 005 949</p></td><td>
<p>-89 960</p></td><td>
<p>915 989</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>38:1</p></td><td>
<p>Myndigheten för företagsutveckling: Förvaltningskost-<br>nader, ramanslag</p></td><td>
<p>183 537</p></td><td>
<p>20 000</p></td><td>
<p>203 537</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>38:6</p></td><td>
<p>Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig<br>forskning, ramanslag</p></td><td>
<p>4 924</p></td><td>
<p>4 000</p></td><td>
<p>8 924</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>38:10</p></td><td>
<p>Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Bidrag<br>till riksmätplatser, ramanslag</p></td><td>
<p>13 947</p></td><td>
<p>2 700</p></td><td>
<p>16 647</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>38:12</p></td><td>
<p>Bidrag till standardisering, provnings och mätteknisk</p>
<p>FoU m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>80 388</p></td><td>
<p>-1 000</p></td><td>
<p>79 388</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>38:14</p></td><td>
<p>Rymdverksamhet, ramanslag</p></td><td>
<p>535 809</p></td><td>
<p>-1 700</p></td><td>
<p>534 109</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>39:3</p></td><td>
<p>Exportfrämjande verksamhet, ramanslag</p></td><td>
<p>173 656</p></td><td>
<p>-5 000</p></td><td>
<p>168 656</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>39:5</p></td><td>
<p>Investeringsfrämjande, ramanslag</p></td><td>
<p>51 357</p></td><td>
<p>14 720</p></td><td>
<p>66 077</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>40:1</p></td><td>
<p>Marknadsdomstolen, ramanslag</p></td><td>
<p>5 112</p></td><td>
<p>500</p></td><td>
<p>5 612</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>40:2</p></td><td>
<p>Konsumentverket, ramanslag</p></td><td>
<p>92 972</p></td><td>
<p>-2 000</p></td><td>
<p>90 972</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>40:3</p></td><td>
<p>Allmänna reklamationsnämnden, ramanslag</p></td><td>
<p>16 691</p></td><td>
<p>1 500</p></td><td>
<p>18 191</p></td></tr>
<tr><td>
<p>25</p></td><td></td><td>
<p>Allmänna bidrag till kommuner</p></td><td>
<p>99 362 633</p></td><td>
<p>140 280</p></td><td>
<p>99 502 913</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>91:1</p></td><td>
<p>Generellt statsbidrag till kommuner och landsting,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>78 105 500</p></td><td>
<p>150 000</p></td><td>
<p>78 255 500</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>91:2</p></td><td>
<p>Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och<br>landsting, reservationsanslag</p></td><td>
<p>2 066 200</p></td><td>
<p>-9 720</p></td><td>
<p>2 056 480</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>Summa anslagsförändring på tilläggsbudget</p></td><td></td><td>
<p>2 455 124</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>46</p>
<p>Lagförslag</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<h1>3 Lagförslag</h1>
<p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p>
<p>3.1 Förslag till lag om ändring av riksdagsordningen</p>
<p>Härigenom föreskrivs att tilläggsbestämmelserna 4.6.1-4.6.4, 4.6.6, 4.6.12,</p>
<p>4.6.13, 4.6.15 och 5.12.1 riksdagsordningen<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>4.6.1<sup>2</sup></p>
<p>Konstitutionsutskottet skall, ut-<br>över sina uppgifter enligt 4 §, bereda<br>ärenden om lagstiftning i konstitu-<br>tionella och allmänt förvaltnings-<br>rättsliga ämnen, ärenden om press-<br>eller partistöd, lagstiftning om radio,<br>television och film liksom andra<br>ärenden som angår yttrandefrihet,<br>opinionsbildning och religionsfrihet,<br>övriga ärenden om riksdagen, Riks-<br>dagens ombudsman och riksdagens<br>myndigheter utom Riksbanken och<br>Riksdagens revisorer, ärenden om<br>medgivande från riksdagen att väcka<br>talan mot riksdagsledamot eller att<br>ingripa i hans personliga frihet samt<br>ärenden av allmän betydelse för den<br>kommunala självstyrelsen.</p>
<p>Konstitutionsutskottet skall, ut-<br>över sina uppgifter enligt 4 §, bereda<br>ärenden om lagstiftning i konstitu-<br>tionella och allmänt förvaltnings-<br>rättsliga ämnen, ärenden om press-<br>eller partistöd, lagstiftning om radio,<br>television och film liksom andra<br>ärenden som angår yttrandefrihet,<br>opinionsbildning och religionsfrihet,<br>övriga ärenden om riksdagen, Riks-<br>dagens ombudsman och riksdagens<br>myndigheter utom Riksbanken och<br>Riksdagens revisorer, ärenden om<br>medgivande från riksdagen att väcka<br>talan mot riksdagsledamot eller att<br>ingripa i hans personliga frihet, ären-<br>den om Sveriges representation i ut-<br>landet samt ärenden av allmän bety-<br>delse för den kommunala<br>självstyrelsen.</p>
<p><sup>1</sup> Riksdagsordningen omtryckt 1995:272.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1996:158.</p>
<p>49</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>Ärenden om anslag inom utgifts-<br>område 1. Rikets styrelse tillhör<br>konstitutionsutskottets beredning.</p>
<p>Finansutskottet skall, utöver sina<br>uppgifter enligt 5 § första stycket,<br>bereda ärenden om penning-, kre-<br>dit-, valuta- och statsskuldspolitiken,<br>kredit och fondväsendet, det affärs-<br>mässiga försäkringsväsendet samt<br>Riksdagens revisorer. Det skall vida-<br>re bereda ärenden av allmän betydel-<br>se för den kommunala ekonomin<br>samt ärenden om statlig statistik, re-<br>dovisning, revision och rationaliser-<br>ing, om statens egendom och upp-<br>handling i allmänhet och<br>förvaltningsekonomiska ärenden i<br>övrigt som icke rör enbart visst äm-<br>nesområde. Utskottet skall även be-<br>reda budgettekniska ärenden, grans-<br>ka beräkning av statens inkomster<br>samt sammanställa statsbudgeten.</p>
<p>Ärenden om anslag inom utgifts-<br>områdena 2. Samhällsekonomi och<br>finansförvaltning, 25. Allmänna bi-<br>drag till kommuner, 26. Statsskuld-<br>räntor m.m. samt 27. Avgiften till<br>Europeiska gemenskaperna tillhör<br>finansutskottets beredning.</p>
<p>Skatteutskottet skall, utöver sina<br>uppgifter enligt 5 § andra stycket,<br>bereda ärenden om taxering, upp-<br>börd och folkbokföring.</p>
<p>Ärenden om anslag inom utgifts-<br>område 3. Skatteförvaltning och<br>uppbörd tillhör skatteutskottets be-<br>redning.</p>
<p>Justitieutskottet skall bereda<br>ärenden som rör domstolarna, ar-</p>
<p>Ärenden om anslag inom utgifts-<br>område 1. Rikets styrelse tillhör<br>konstitutionsutskottets beredning.</p>
<p>.6.2’</p>
<p>Finansutskottet skall, utöver sina<br>uppgifter enligt 5 § första stycket,<br>bereda ärenden om penning-, kre-<br>dit-, valuta- och statsskuldspolitiken,<br>kredit och fondväsendet, det affärs-<br>mässiga försäkringsväsendet, samt<br>Riksdagens revisorer. Det skall vida-<br>re bereda ärenden av allmän betydel-<br>se för den kommunala ekonomin<br>samt ärenden om statlig personalpoli-<br>tik, statlig statistik, redovisning, revi-<br>sion och rationalisering, om statens<br>egendom och upphandling i allmän-<br>het och förvaltningsekonomiska<br>ärenden i övrigt som icke rör enbart<br>visst ämnesområde. Utskottet skall<br>även bereda budgettekniska ärenden,<br>granska beräkning av statens in-<br>komster samt sammanställa stats-<br>budgeten.</p>
<p>Ärenden om anslag inom utgifts-<br>områdena 2. Samhällsekonomi och<br>finansförvaltning, 25. Allmänna bi-<br>drag till kommuner, 26. Statsskuld-<br>räntor m.m. samt 27. Avgiften till<br>Europeiska gemenskaperna tillhör<br>finansutskottets beredning.</p>
<h2>•6.3<sup>4</sup></h2>
<p>Skatteutskottet skall, utöver sina<br>uppgifter enligt 5 § andra stycket,<br>bereda ärenden om taxering, upp-<br>börd och folkbokföring samt ären-<br>den som rör exekutionssväsendet.</p>
<p>Ärenden om anslag inom utgifts-<br>område 3. Skatt, tull och exekution<br>tillhör skatteutskottets beredning.</p>
<h2>.6.4<sup>5</sup></h2>
<p>Justitieutskottet skall bereda<br>ärenden som rör domstolarna, ar-</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1996:158.</p>
<p><sup>4</sup> Senaste lysclsc 1996:158.</p>
<p><sup>5</sup> Senaste lysclsc 1996:158.</p>
<p>50</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>rendenämnderna och hyresnämn-<br>derna, åklagarväsendet, polisväsen-<br>det, utsökningsväsendet, rätts-<br>medicinen och kriminalvården samt<br>ärenden rörande brottsbalken, rätte-<br>gångsbalken och lagar som ersätter<br>eller har nära samband med före-<br>skrifter i dessa balkar.</p>
<p>Ärenden om anslag inom utgifts-<br>område 4. Rättsväsendet tillhör justi-<br>tieutskottets beredning.</p>
<p>4</p>
<p>Utrikesutskottet skall bereda<br>ärenden om rikets förhållande till<br>och överenskommelser med andra<br>stater och mellanfolkliga organisa-<br>tioner, Sveriges representation i utlan-<br>det och bistånd till annat lands ut-<br>veckling samt ärenden i övrigt om<br>utrikes handel och internationellt<br>ekonomiskt samarbete, allt i den<br>mån ärendena icke tillhör annat ut-<br>skotts beredning.</p>
<p>Ärenden om anslag inom utgifts-<br>områdena 5. Utrikesförvaltning och<br>internationell samverkan samt 7. In-<br>ternationellt bistånd tillhör utrikes-<br>utskottets beredning.</p>
<p>4.</p>
<p>Trafikutskottet skall bereda ären-<br>den om järnvägar, post, telegraf, tele-<br>fon, vägar, vägtrafik, sjöfart, luftfart<br>och väderlekstjänst.</p>
<p>Ärenden om anslag inom utgifts-<br>område 22. Kommunikationer till-<br>hör trafikutskottets beredning.</p>
<p>4.</p>
<p>Miljö- och jordbruksutskottet<br>skall bereda ärenden om jordbruk,<br>skogsbruk, trädgårdsnäring, jakt och<br>fiske. Det skall även bereda ärenden<br>om kärnsäkerhet, naturvård samt<br>ärenden om miljövård i övrigt som</p>
<p>rendenämnderna och hyresnämn-<br>derna, åklagarväsendet, polisväsen-<br>det, rättsmedicinen och kriminal-<br>vården samt ärenden rörande<br>brottsbalken, rättegångsbalken och<br>lagar som ersätter eller har nära sam-<br>band med föreskrifter i dessa balkar.</p>
<p>Ärenden om anslag inom utgifts-<br>område 4. Rättsväsendet tillhör justi-<br>tieutskottets beredning.</p>
<h2>.6.6<sup>6</sup></h2>
<p>Utrikesutskottet skall bereda<br>ärenden om rikets förhållande till<br>och överenskommelser med andra<br>stater och mellanfolkliga organisa-<br>tioner, bistånd till annat lands ut-<br>veckling samt ärenden i övrigt om<br>utrikes handel och internationellt<br>ekonomiskt samarbete, allt i den<br>mån ärendena icke tillhör annat ut-<br>skotts beredning.</p>
<p>Ärenden om anslag inom utgifts-<br>områdena 5. Internationell samver-<br>kan och 7. Internationellt bistånd<br>tillhör utrikesutskottets beredning.</p>
<h2>>.12<sup>7</sup></h2>
<p>Trafikutskottet skall bereda ären-<br>den om järnvägar, post, telegraf, tele-<br>fon, vägar, vägtrafik, sjöfart och luft-<br>fart.</p>
<p>Ärenden om anslag inom utgifts-<br>område 22. Kommunikationer till-<br>hör trafikutskottets beredning.</p>
<h2>:.13<sup>8</sup></h2>
<p>Miljö- och jordbruksutskottet<br>skall bereda ärenden om jordbruk,<br>skogsbruk, trädgårdsnäring, jakt och<br>fiske samt väderlekstjänst. Det skall<br>även bereda ärenden om kärnsäker-<br>het, naturvård samt ärenden om mil-</p>
<p>Senaste lydelse 1996:158.</p>
<p>Senaste lydelse 1996:158.</p>
<p>Senaste lydelse 1998:734.</p>
<p>51</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>icke tillhör annat utskotts beredning.</p>
<p>Ärenden om anslag inom utgifts-<br>områdena 20. Allmän miljö- och na-<br>turvård samt 23. Jord- och skogs-<br>bruk, fiske med anslutande näringar<br>tillhör miljö- och jordbruksutskot-<br>tets beredning.</p>
<p>z</p>
<p>Arbetsmarknadsutskottet skall<br>bereda ärenden om arbetsmarknads-<br>politik, arbetsrätt, arbetstid, semes-<br>ter, arbetsmiljö, statlig personalpolitik<br>samt jämställdhet mellan kvinnor<br>och män i arbetslivet.</p>
<p>Ärenden om anslag inom utgifts-<br>områdena 13. Arbetsmarknad och<br>14. Arbetsliv tillhör arbetsmark-<br>nadsutskottets beredning.<br></p>
<p>jövård i övrigt som icke tillhör annat<br>utskotts beredning.</p>
<p>Ärenden om anslag inom utgifts-<br>områdena 20. Allmän miljö- och na-<br>turvård samt 23. Jord- och skogs-<br>bruk, fiske med anslutande näringar<br>tillhör miljö- och jordbruksutskot-<br>tets beredning.</p>
<h2>6.15’</h2>
<p>Arbetsmarknadsutskottet skall<br>bereda ärenden om arbetsmarknads-<br>politik, arbetsrätt, arbetstid, semes-<br>ter, arbetsmiljö samt jämställdhet<br>mellan kvinnor och män i arbetslivet.</p>
<p>Ärenden om anslag inom utgifts-<br>områdena 13. Arbetsmarknad och<br>14. Arbetsliv tillhör arbetsmark-<br>nadsutskottets beredning.</p>
<h2>5.12.1<sup>10</sup></h2>
<p>Statsutgifterna skall hänföras till<br>följande utgiftsområden: 1. Rikets<br>styrelse, 2. Samhällsekonomi och fi-<br>nansförvaltning, 3. Skatteförvaltning<br>och uppbörd, 4. Rättsväsendet, 5. Ut-<br>rikesförvaltning och internationell<br>samverkan, 6. Totalförsvar, 7.<br>Internationellt bistånd, 8. Invandrare<br>och flyktingar, 9. Hälsovård,<br>sjukvård och social omsorg, 10.<br>Ekonomisk trygghet vid sjukdom<br>och handikapp, 11. Ekonomisk<br>trygghet vid ålderdom, 12.<br>Ekonomisk trygghet för familjer och<br>barn, 13. Arbetsmarknad, 14.<br>Arbetsliv, 15. Studiestöd, 16.<br>Utbildning och universi-<br>tetsforskning, 17. Kultur, medier,<br>trossamfund och fritid, 18. Sam-<br>hällsplanering bostadsförsörjning<br>och byggande, 19. Regional utjäm-<br>ning och utveckling, 20. Allmän mil-<br>jö- och naturvård, 21. Energi, 22.<br>Kommunikationer, 23. Jord- och<br>skogsbruk, fiske med anslutande<br>näringar, 24. Näringsliv, 25. Allmän-</p>
<p>Statsutgifterna skall hänföras till<br>följande utgiftsområden: 1. Rikets<br>styrelse, 2. Samhällsekonomi och fi-<br>nansförvaltning, 3. Skatt, tull och exe-<br>kution, 4. Rättsväsendet, 5. Tnterna-<br>tionell samverkan, 6. Totalförsvar, 7.<br>Internationellt bistånd, 8. Invandrare<br>och flyktingar, 9. Hälsovård, sjuk-<br>vård och social omsorg, 10. Ekono-<br>misk trygghet vid sjukdom och han-<br>dikapp, 11. Ekonomisk trygghet vid<br>ålderdom, 12. Ekonomisk trygghet<br>för familjer och barn, 13. Arbets-<br>marknad, 14. Arbetsliv, 15. Studie-<br>stöd, 16. Utbildning och universi-<br>tetsforskning, 17. Kultur, medier,<br>trossamfund och fritid, 18. Sam-<br>hällsplanering, bostadsförsörjning<br>och byggande, 19. Regional utjäm-<br>ning och utveckling, 20. Allmän mil-<br>jö- och naturvård, 21. Energi, 22.<br>Kommunikationer, 23. Jord- och<br>skogsbruk, fiske med anslutande<br>näringar, 24. Näringsliv, 25. Allmän-<br>na bidrag till kommuner, 26. Stats-<br>skuldräntor m.m. och 27’. Avgiften</p>
<p><sup>9</sup> Senaste lydelse 2000:1062.</p>
<p><sup>10</sup> Senaste lydelse 2000:1062.</p>
<p>52</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>skuldräntor m.m. och 27. Avgiften till Europeiska gemenskaperna,<br>till Europeiska gemenskaperna.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 september 2001 och tillämpas första gången i<br>fråga om statsbudgeten för år 2002.</p>
<p>53</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>3.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:506) om<br>överlåtelse av en förvaltningsuppgift till en<br>övervakningskommitté m.m.</p>
<p>Härigenom föreskrivs att lagen (1996:506) om överlåtelse av en<br>förvaltningsuppgift till en övervakningskommitté m.m. skall ha följande<br>lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Regeringen får överlåta till en<br>övervakningskommitté att fullgöra<br>förvaltningsuppgifter i den omfatt-<br>ning som framgår av ett fastställt<br>samlat programdokument eller ett<br>fastställt operativt program. Uppgifter<br>som får överlåtas får innefatta myn-<br>dighetsutövning.</p>
<p>Övervakningskommittéerna skall<br>vara inrättade i enlighet med artikel<br>25 i rådets förordning (EEG) nr<br>4253/88 av den 1 december 1988 om<br>tillämpningsföreskrifter för förord-<br>ningen (EEG) nr 2052/88 vad gäller<br>samordningen av de olika struktur-<br>fondernas verksamhet dels inbördes,<br>dels med Europeiska investerings-<br>banken och andra befintliga finansie-<br>ringsorgans verksamhet.</p>
<p>Överlåtelse enligt första stycket<br>får även ske till en interregional be-<br>slutsgrupp, vilken inrättats för ge-<br>nomförande av ett operationellt pro-<br>gram för att öka gränsregionalt<br>samarbete.</p>
<p>Regeringen får överlåta till en<br>övervakningskommitté att fullgöra<br>förvaltningsuppgifter i den omfatt-<br>ning som framgår av ett fastställt<br>samlat programdokument, ett fast-<br>ställt operativt program eller ett fast-<br>ställt program för gemenskapsinitiativ.<br>Uppgifter som får överlåtas får inne-<br>fatta myndighetsutövning.</p>
<p>Övervakningskommittéerna skall<br>vara inrättade i enlighet med artikel<br>35 i rådets förordning (EG) nr<br>1260/1999 av den 21 juni 1999 om<br>allmänna bestämmelser för struktur-<br>fonderna vad gäller samordningen av<br>de olika strukturfondernas verksam-<br>het dels inbördes, dels med Europe-<br>iska investeringsbanken och andra<br>befintliga finansieringsorgans verk-<br>samhet.</p>
<p>Överlåtelse enligt första stycket<br>får även ske till en styrkommitté, vil-<br>ken inrättats för genomförande av<br>ett program för gemenskapsinitiativ<br>för att öka gränsregionalt samarbete,<br>eller till ett organ i ett annat medlems-<br>land inom E U vilket i ett program för<br>gemenskapsinitiativ har utsetts att vara<br>förvaltningsmyndighet eller utbetalan-<br>de myndighet för det programmet i en-<br>lighet med artikel 9 i rådets förordning<br>(EG) nr 1260/1999 av den 21 juni<br>1999 om allmänna bestämmelser för<br>strukturfonderna.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.</p>
<p>54</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>3.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:756) om<br>tilldelning av spårkapacitet</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1997:756) om tilldelning av spårkapaci-<br>tet skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>I denna lag avses med</p>
<p>statens spåranläggningar: de spåranläggningar som tillhör staten och som<br>drivs av och förvaltas av Banverket,</p>
<p>spårinnehavare: företag som är ansvarigt för att anlägga och underhålla<br>spåranläggningen, liksom för att sköta kontroll- och säkerhetssystemen,</p>
<p>trafikutövare: varje privat eller offentligt företag vars huvudsakliga verk-<br>samhet är gods- eller passagerarbefordran på spåranläggningar och som dispo-<br>nerar dragfordon för denna trafik,</p>
<p>Tågtrafikledningen: en enhet inom</p>
<p>Banverket med ansvar för bl.a. ban-<br>fördelning, trafikledning och tilldel-<br>ning av tåglägen,</p>
<p>tågläge: ett tågs planerade läge i tidtabellen.</p>
<p>Tågtrafikledningen-, en enhet inom<br>Banverket med ansvar för bl.a. ban-<br>fördelning och tilldelning av tåglä-<br>gen,</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.</p>
<p>55</p>
<p>Budgetpolitiska mål och<br>statsbudgeten</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<h1>4 Budgetpolitiska mål och statsbudgeten</h1>
<p>I detta kapitel redovisas de av riksdagen<br>beslutade budgetpolitiska målen för staten för<br>åren 2002-2003.1 kapitlet finns även regeringens<br>förslag till utgiftstak för staten samt mål för den<br>offentliga sektorns finansiella sparande för 2004.<br>För åren 2001-2003 redovisas reviderade<br>beräkningar av den offentliga sektorns utgifter.<br>Vidare redogörs för makroekonomiska förut-<br>sättningar, politiska prioriteringar, stats-<br>budgetens och statsskuldens utveckling samt<br>den offentliga sektorns finanser.</p>
<h2>4.1 Budgetpolitiska mål</h2>
<p>På senare år har budgetpolitiken inriktats på två<br>övergripande och fleråriga mål, dels utgiftstaket<br>för staten, dels den offentliga sektorns finansiella<br>sparande (saldomålet). Hittills har de uppsatta<br>målen klarats. De budgetpolitiska mål som<br>riksdagen har beslutat ligger fast. Målen kan<br>sammanfattas på följande sätt:</p>
<p>- De takbegränsade utgifterna skall rymmas<br>inom beslutade utgiftstak för staten.</p>
<p>- Den offentliga sektorns finansiella sparande<br>skall uppgå till 2 procent av brutto-<br>nationalprodukten (BNP) i genomsnitt<br>över en konjunkturcykel.</p>
<p>Den demografiska utvecklingen kan förväntas<br>leda till ökade resurskrav på den offentliga<br>sektorn under kommande decennier. Med ett<br>överskott på 2 procent av BNP ökar den<br>offentliga nettoförmögenheten de närmaste<br>åren, vilket förbättrar möjligheterna att möta<br>sådana krav.</p>
<p>Utgiftstaket ger budgetpolitiken en långsiktig<br>inriktning och underlättar möjligheten att nå de<br>uppsatta överskottsmålen för den offentliga<br>sektorn. Riksdagen fastställer utgiftstaket tre år i<br>förväg, vilket sätter en gräns för nivån på statens<br>utgifter. Utgiftstaket för staten omfattar dels de<br>egentliga utgifterna på statsbudgeten exklusive<br>statsskuldsräntor (utgiftsområde 1-25 samt 27),<br>dels utgifterna för ålderspensionssystemet vid<br>sidan av statsbudgeten samt en budgeterings-<br>marginal. De utgifter som utgiftstaket omfattar<br>kallas takbegränsade utgifter och utgörs av<br>faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär<br>att myndigheternas utnyttjande av anslags-<br>sparande och anslagskredit också ingår. Skill-<br>naden mellan utgiftstaket och de takbegränsade<br>utgifterna utgör budgeteringsmarginalen.</p>
<p>Budgeteringsmarginalen skall utgöra en<br>buffert mot såväl makroekonomisk osäkerhet<br>som den osäkerhet som finns kring redan fattade<br>ekonomiska beslut. Prognososäkerheten är<br>betydande och ökar med avståndet till prognos-<br>horisonten. Om budgeteringsmarginalen tas i<br>anspråk innebär det att överskottet i de<br>offentliga finanserna försämras i motsvarande<br>mån.</p>
<p>Utgiftstaket för staten är ett mycket viktigt<br>budgetpolitiskt åtagande för regeringen och<br>främjar trovärdigheten i den ekonomiska<br>politiken. Budgetpolitiken blir mer långsiktig<br>och mer förutsägbar genom att ramen för statens<br>utgifter bestäms för tre år framåt i tiden.<br>Därigenom kan utgiftstaken förhindra att till-<br>fälligt högre inkomster används för att finansiera<br>varaktigt högre utgifter. Genom utgiftstaket ges<br>riksdag och regering förbättrad kontroll och<br>styrning över anvisade medel och utgifts-<br>utvecklingen. Utgiftstaket för staten innebär</p>
<p>59</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>även att behovet av prioriteringar mellan utgifts-<br>områden tydliggörs, att en utveckling där skatte-<br>uttaget måste höjas till följd av bristfällig<br>utgiftskontroll förebyggs och att Regerings-<br>kansliets interna budgetarbete kan styras mer<br>effektivt. Dessutom stärks omvärldens tilltro till<br>den svenska budgetpolitiken.</p>
<p>Ett tak för statens utgifter infördes i samband<br>med den nya budgetprocessen 1997. Utgifts-<br>taket har klarats under samtliga år, även om vissa<br>utgiftsbegränsande åtgärder under åren 1998—<br>2000 varit nödvändiga för att undvika ett<br>överskridande. I tabell 4.1 redovisas fastställda<br>utgiftstak för åren 1997-2000 och utfallet för de<br>takbegränsade utgifterna. År 2000 blev<br>utgifterna 5 miljarder kronor lägre än det<br>fastställda utgiftstaket.</p>
<p>Tabell 4.1 Utgiftstak för staten</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftstak för staten</p></td><td>
<p>723</p></td><td>
<p>720</p></td><td>
<p>753</p></td><td>
<p>765</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Takbegränsade utgifter (utfall)</p></td><td>
<p>698,9</p></td><td>
<p>718,0</p></td><td>
<p>751,5</p></td><td>
<p>760.0</p></td></tr>
</table>
<p>Det andra budgetpolitiska målet, som avser den<br>offentliga sektorns finansiella sparande, omfattar<br>hela den offentliga sektorn som den definieras i<br>nationalräkenskaperna. Förutom staten ingår<br>även ålderspensionssystemet och kommun-<br>sektorn. Den offentliga sektorns finansiella<br>sparande visar den förändring i den offentliga<br>sektorns finansiella nettoförmögenhet som<br>beror på reala transaktioner. Finansiella trans-<br>aktioner, såsom köp och försäljning av aktier<br>och andra finansiella tillgångar, påverkar således<br>inte det finansiella sparandet. Detsamma gäller<br>värdeförändringar av tillgångar och skulder.</p>
<p>Tabell 4.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande</p>
<p>Procent av BNP</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Mål för den offentliga<br>sektorns finansiella sparande</p></td><td>
<p>-3,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>-2.0</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>4,1</p></td></tr>
</table>
<p>Målen för den offentliga sektorns sparande har<br>hittills överträffats med god marginal. En<br>anledning till det gynnsamma utfallet är att<br>svensk ekonomis potentiella produktionsnivå<br>har underskattats och BNP-tillväxten har<br>därmed blivit högre än väntat utan att det hotat<br>inflationsmålet. Är 2000 uppgick överskottet för<br>den offentliga sektorns finanser preliminärt till<br></p>
<p>ca 85 miljarder kronor eller till 4,1 procent av<br>BNP, vilket var betydligt högre än målet på<br>2 procent.</p>
<p>Regeringen kan konstatera att erfarenheterna<br>av de preciserade budgetmålen är mycket goda.<br>De utgiftstak för staten och de årsvisa mål för<br>den offentliga sektorns finansiella sparande som<br>riksdagen tidigare fastställt för åren 2000-2003<br>ligger fast och redovisas i tabell 4.3. Vidare<br>föreslås nivåer för utgiftstaket för staten och för<br>målet för överskottet i de offentliga finanserna<br>för 2004 (avsnitt 4.1.1 och 4.1.3).</p>
<p>Tabell 4.3 Av riksdagen beslutade budgetpolitiska mål</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftstak för staten</p></td><td>
<p>765</p></td><td>
<p>789</p></td><td>
<p>814</p></td><td>
<p>844</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentliga sektorns finansiella<br>sparande, procent av BNP</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
</table>
<h2>4.1.1 Utgiftstak för staten</h2>
<p>Regeringens förslag: För 2004 fastställs utgifts-<br>taket för staten inklusive ålderspensionssystemet<br>vid sidan av statsbudgeten till 877 miljarder<br>kronor.</p>
<p>Regeringen föreslår att utgiftstaket för 2004<br>fastställs till 877 miljarder kronor. Utgiftstak för<br>2004 innebär en avvägning mellan behovet av<br>skattesänkningar och utrymmet för utgifts-<br>reformer detta år. Utrymme skapas för både<br>utgiftsökningar och skattesänkningar samtidigt<br>som den offentliga sektorns nettoskuld kan<br>minska.</p>
<p>Enligt regeringens bedömning bör nivån på<br>utgiftstaket sättas på en sådan nivå att en real<br>ökning av utgifterna under taket möjliggörs<br>mellan 2003 och 2004 och att ett utrymme ges<br>för de reformer för utveckling och rättvisa som<br>presenteras i avsnitt 4.3. Dessutom bör utrymme<br>finnas för en återstående budgeteringsmarginal<br>som syftar till att möta osäkerhet i utgifts-<br>utvecklingen, främst till följd av osäkerhet i den<br>makroekonomiska utvecklingen.</p>
<p>Utgiftstaket bör inte sättas på en nivå som<br>befrämjar en utveckling med en trendmässigt<br>växande utgiftskvot för den offentliga sektorn.<br>Ett viktigt skäl för detta är att konsekvens-<br>beräkningar av den offentliga sektorns utgifter</p>
<p>60</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>visar att den demografiska utvecklingen, med en<br>åldrande befolkning, kan komma att leda till en<br>växande utgiftskvot efter 2010. Utrymmet för<br>utgiftsreformer kommer därför att vara be-<br>gränsat under den senare delen av innevarande<br>decennium, om inte skatterna åter höjs eller<br>omfattande besparingar genomförs för att<br>undvika underskott när det demografiska<br>utgiftstrycket ökar. Detta bör avspeglas i den<br>framtida nivån på de statliga utgiftstaken.</p>
<p>Regeringens förslag till utgiftstak för 2004<br>innebär att detta ökar med 33 miljarder kronor i<br>förhållande till nivån för 2003 (se tabell 4.4).<br>Därmed ökar nivån på utgiftstaket något mer än<br>åren dessförinnan. Utgiftstaket ökar med</p>
<p>1.7 procent i fasta priser mellan 2003 och 2004,<br>vilket är marginellt högre än ökningen 2002-</p>
<p>2003. Förslaget till utgiftstak innebär vidare att<br>utgiftskvoten för den offentliga sektorn och<br>utgiftstaket som andel av BNP i princip är<br>oförändrade mellan 2003 och 2004, vid en<br>trendmässig nivå på tillväxten. Under perioden<br>beräknas utgiftstakets andel av BNP minska från</p>
<p>36.7 procent 2000 till 35,6 procent 2004 eller<br>med ca 1 procentenhet.</p>
<p>Betydande förändringar i förutsättningarna<br>sedan utgiftstaket fastställdes för första gången,<br>kan föranleda tekniska justeringar av utgifts-<br>taket. Efter den tekniska justeringen bör utgifts-<br>taket utgöra en lika stram restriktion för den<br>offentliga sektorns konsoliderade utgifter som<br>före de förändrade förutsättningar som föran-<br>ledde justeringen.</p>
<p>Utgiftstaket har tekniskt justerats vid flera<br>tillfällen. I samband med 2000 års ekonomiska<br>vårproposition höjdes utgiftstaket för åren<br>2001-2002 dels till följd av ett ökat EU-<br>återflöde, dels till följd av införandet av<br>pensionsrätt för studier och totalförsvarsplikt. I<br>budgetpropositionen för 2001 sänktes sedan<br>utgiftstaket när statsbidraget till kommun-<br>sektorn minskade som en effekt av vissa<br>skatteförändringar. Tidigare tekniska justeringar<br>av utgiftstaket har orsakats av förändringar som<br>inte har någon effekt på utgifterna för den<br>offentliga sektorn, men som ändå påverkar<br>storleken på de takbegränsade utgifterna.<br>Regeringen föreslår i denna proposition att de<br>tidigare fastställda nivåerna på utgiftstaken för<br>åren 2002-2003 kvarstår.</p>
<p>Det kommunala utjämningssystemet omfattas<br>av det statliga utgiftstaket. Utjämningssystemet<br>innebär att en omfördelning sker mellan<br></p>
<p>kommuner respektive landsting genom avgifter<br>till och bidrag från staten. Under förutsättning<br>att avgifter och bidrag balanserar påverkas den<br>konsoliderade offentliga sektorns utgifter, enligt<br>nationalräkenskapernas definition, inte av<br>förändringar i systemet. Väsentliga förändringar<br>av det kommunala utjämningssystemet skulle<br>därför kunna motivera en beräkningsteknisk<br>justering av utgiftstaket. Aktuella prognoser<br>pekar på en ökning med 1,7 miljarder kronor.<br>Prognosen är dock förnärvarande osäker. Det<br>kan vidare finnas skäl att föreslå beräknings-<br>tekniska förändringar av utgiftstaket med<br>anledning av regeringens förslag i skattepolitiska<br>frågor i samband med budgetpropositionen för<br>2002. Regeringen vill behandla eventuella<br>beräkningstekniska justeringar i ett sammanhang<br>och återkommer därför med en samlad<br>bedömning i budgetpropositionen.</p>
<p>Svensk ekonomi har under de senaste åren<br>haft en tillväxt som överstiger den trendmässiga<br>på omkring 2 procent per år. Även under<br>innevarande år och 2002 förutses en sådan<br>utveckling. Att utgiftstaket minskar i relation till<br>BNP bidrar till en successivt minskande<br>utgiftskvot i den offentliga sektorn. De off-<br>entliga utgifterna som andel av BNP beräknas<br>minska från 55 procent 2000 till 53 procent</p>
<p>2004. Genom att minska den offentliga sektorns<br>utgifter som andel av BNP när ekonomin växer<br>snabbt, skapas förutsättningar för en långsiktigt<br>stabil tillväxt och en bibehållen statsfinansiell<br>styrka vid konjunkturnedgångar.</p>
<p>Jämfört med beräkningen i budgetpropo-<br>sitionen för 2001 har utgiftstakets andel av BNP<br>innevarande år ökat något till följd av det sämre<br>konjunkturläge som nu förutses. Även för 2002<br>är utgiftstakets andel av BNP något högre<br>jämfört med beräkningarna i budgetpropo-<br>sitionen.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>| Tabell 4.4 Utgiftstak för staten 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftstak för staten<sup>1</sup></p></td><td>
<p>765</p></td><td>
<p>789</p></td><td>
<p>814</p></td><td>
<p>844</p></td><td>
<p>877</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>36,7</p></td><td>
<p>36,5</p></td><td>
<p>36,0</p></td><td>
<p>35,7</p></td><td>
<p>35,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Takbegränsade utgifter</p></td><td>
<p>760,0</p></td><td>
<p>785,8</p></td><td>
<p>811,7</p></td><td>
<p>839,9</p></td><td>
<p>861,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgeteringsmarginal</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>15,8</p></td></tr>
</table>
<p>I enlighet med tidigare praxis avrundas utgiftstaket till hela miljarder kronor.</p>
<p>Budgeteringsmarginalerna för åren 1998-2000<br>har varit små. Även åren 2001 till 2003 är<br>budgeteringsmarginalerna knappa. Om det visar</p>
<p>61</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>sig bli nödvändigt för att klara utgiftstaket,<br>kommer regeringen därför i ett senare skede att<br>besluta om eller föreslå utgiftsbegränsade<br>åtgärder för dessa år.</p>
<p>I juni 2000 överlämnades betänkandet<br>Utvärdering och vidareutveckling av budget-<br>processen (SOU 2000:61) till regeringen.<br>Utredaren konstaterar att den nya budget-<br>processen på det hela taget fungerat väl, men att<br>systemet med budgeteringsmarginal fungerat<br>mindre väl. Betänkandet har remissbehandlats.<br>Regeringen avser att återkomma till riksdagen<br>med förslag till hur budgetprocessen kan<br>förbättras ytterligare. Utgångspunkten för<br>regeringens fortsatta arbete med utvecklingen av<br>budgetprocessen är att budgetdisciplinen och de<br>offentliga finanserna inte skall försämras.</p>
<h2>4.1.2 Beräkning av den offentliga<br>sektorns utgifter</h2>
<p>Regeringens förslag: Den offentliga sektorns<br>utgifter beräknas till 1 154 miljarder kronor<br>2002, I 211 miljarder kronor 2003 och<br>1 260 miljarder kronor 2004.</p>
<p>I tabell 4.5 redovisas beräkningen av utgiftstaket<br>för den offentliga sektorn. Principen om<br>kommunalt självstyre innebär att kommuner och<br>landsting själva fattar beslut om sina utgifter.<br>Detta medför att riksdagen inte fastställer ett<br>utgiftstak för den offentliga sektorn utan endast<br>godkänner en beräkning. Nivån på utgiftstaket<br>för den offentliga sektorn är på sikt avgörande<br>för skatteuttaget.</p>
<p>Utgiftstaket för den offentliga sektorn utgörs<br>av utgiftstaket för staten samt beräknade utgifter<br>i kommunsektorn. Räntor på statsskulden ingår<br>därmed inte i beräkningen. Eliminering görs<br>även för interna transaktioner mellan staten och<br>kommunsektorn och mellan staten och ålders-<br>pensionssystemet vid sidan av statsbudgeten.<br>Den största delen av de interna transaktionerna<br>utgörs av det generella statsbidraget och de<br>specialriktade statsbidragen till kommunsektorn<br>samt statliga ålderspensionsavgifter.</p>
<p>Riksdagen godkände senast en beräkning av<br>utgiftstaket för den offentliga sektorn i samband<br>med förslaget i budgetpropositionen för 2001. I<br>förhållande till denna beräkning blev utfallet för</p>
<p>2000 knappt 3 miljarder kronor högre, vilket<br>främst förklaras av att kommunsektorns<br>konsumtion blev högre än beräknat. För åren</p>
<p>2001 till 2003 beräknas utgiftstaket för den<br>offentliga sektorn bli 8, 7 respektive 11 miljarder<br>kronor högre än beräkningen i budget-<br>propositionen för 2001. Ökningen av utgifterna<br>förklaras av högre konsumtion i kommun-<br>sektorn.</p>
<p>Som andel av BNP minskar utgiftstaket för<br>den offentliga sektorn med 0,5 procentenheter<br>mellan 2000 och 2004.</p>
<p>Tabell 4.5 Utgiftstak för offentlig sektor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Staten inkl, ålders-</p></td><td>
<p>765</p></td><td>
<p>789</p></td><td>
<p>814</p></td><td>
<p>844</p></td><td>
<p>877</p></td></tr>
<tr><td>
<p>pensionssystemet</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunsektorn</p></td><td>
<p>483</p></td><td>
<p>501</p></td><td>
<p>524</p></td><td>
<p>544</p></td><td>
<p>564</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Interna transaktioner</p></td><td>
<p>-173</p></td><td>
<p>-175</p></td><td>
<p>-184</p></td><td>
<p>-177</p></td><td>
<p>-181</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>1075</p></td><td>
<p>1115</p></td><td>
<p>1154</p></td><td>
<p>1211</p></td><td>
<p>1260</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>51,6</p></td><td>
<p>51,5</p></td><td>
<p>51,1</p></td><td>
<p>51.3</p></td><td>
<p>51,1</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.</p>
<h2>4.1.3 Överskott i offentliga sektorns<br>finanser</h2>
<p>Regeringens förslag: Målet för det finansiella<br>sparandet i den offentliga sektorn fastställs till<br>2,0 procent av bruttonationalprodukten för år<br>2004.</p>
<p>Riksdagen har beslutat att de offentliga<br>finanserna skall visa ett samlat överskott på<br>2 procent av BNP i genomsnitt över en<br>konjunkturcykel. Överskottet är av central<br>betydelse för att minska den offentliga ränte-<br>bördan och därigenom öka möjligheterna att<br>bibehålla de offentliga välfärdsystemen, trots den<br>förväntade demografiska utvecklingen under de<br>närmaste decennierna med allt fler äldre och allt<br>färre i yrkesverksamma åldrar. Dessutom krävs<br>en säkerhetsmarginal för att de offentliga<br>budgetarnas stabiliserande effekter skall kunna<br>verka fullt ut i en lågkonjunktur, utan att<br>underskottsgränsen på 3 procent av BNP i<br>Stabilitets- och tillväxtpakten överskrids.</p>
<p>Vilka överskott som är lämpliga varje enskilt<br>år är framför allt beroende av konjunkturläget. I<br>en högkonjunktur, när BNP överstiger den</p>
<p>62</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>långsiktigt hållbara produktionsnivån, skall<br>överskotten överstiga 2 procent av BNP. Det<br>motsatta bör gälla i en lågkonjunktur.</p>
<p>I budgetpropositionen för 2001 föreslogs ett<br>överskottsmål på 2,5 procent av BNP. Ett mål<br>för det enskilda året som är högre än<br>överskottsmålet över konjunkturcykeln på<br>2 procent av BNP motiverades i budget-<br>propositionen för 2001 med att en alltför stor<br>nedgång av överskottet mellan 2000 och 2001<br>skulle kunna leda till en alltför kraftig stimulans<br>av ekonomin och en risk för överhettning och<br>press på priserna. I budgetpropositionen för<br>2001 bedömdes också att utfallet av lönerörelsen<br>2001 föranledde en viss försiktighet.</p>
<p>Riksdagen har tidigare beslutat om ett<br>överskottsmål på 2,0 procent av BNP för 2002<br>och 2003. Regeringen föreslår att överskotts-<br>målet även 2004 fastställs till 2,0 procent av<br>BNP. För åren 2003 och 2004 redovisas nu ingen<br>konjunkturprognos, utan BNP antas samman-<br>falla med den långsiktigt hållbara produktions-<br>nivån. Målet om ett överskott på 2,0 procent i<br>genomsnitt under en konjunkturcykel innebär<br>därmed att överskottet bör uppgå till 2,0 procent<br>för dessa år. Den framtida konjunktur-<br>situationen kan medföra att dessa mål behöver<br>omprövas, vilket i sådant fall sker i budget-<br>propositionen för respektive år.</p>
<p>Aktuella beräkningar visar att överskottsmålet<br>sannolikt överträffas åren 2002-2004. Kalkylerna<br>är emellertid osäkra. Regeringen avser därför att i<br>budgetpropositionen för 2002 återkomma till<br>frågan om överskottsmålet för 2002 och hur<br>överskottet skall disponeras.</p>
<p>4.2 Makroekonomiska förutsättningar</p>
<p>De offentliga finanserna påverkas av hur<br>makroekonomin utvecklar sig i Sverige och i<br>utlandet. En högre BNP-nivå leder normalt till<br>ökade skatteinkomster, eftersom viktiga skatte-<br>baser såsom utbetald lönesumma och hushållens<br>konsumtionsutgifter är relaterade till BNP. De<br>totala utgifterna påverkas i mindre utsträckning<br>och reduceras vanligen av en högre BNP,<br>eftersom exempelvis utgifterna för arbets-<br>löshetsersättning minskar vid en högre aktivitet i<br>ekonomin. Om BNP-nivån däremot blir lägre<br>minskar skatteinkomsterna samtidigt som<br>transfereringsutgifterna tenderar att öka. En<br></p>
<p>tumregel är att 1 procent högre BNP medför att<br>den offentliga sektorns finansiella sparande som<br>andel av BNP förbättras med 0,75 procent-<br>enheter eller med i storleksordningen 15 milj-<br>arder kronor. Det motsatta gäller vid en lägre<br>BNP.</p>
<p>De statliga utgifterna är känsliga för för-<br>ändringar av arbetslöshet och priser. En höjning<br>av den öppna arbetslösheten med 1 procentenhet<br>ökar utgifterna under det statliga utgiftstaket<br>med drygt 5 miljarder kronor. Utgifterna för<br>transfereringar och förvaltningsändamål är också<br>känsliga för förändrade priser och löner. En<br>ökning av pris- och lönenivån med en procent<br>medför att utgifterna under utgiftstaket ökar<br>med minst en halv procent eller motsvarande<br>ca 4 miljarder kronor.</p>
<p>I tabell 4.6 framgår de centrala makro-<br>ekonomiska förutsättningarna för budget-<br>beräkningarna. De makroekonomiska förut-<br>sättningarna finns i sin helhet återgivna i bilaga 1<br>Svensk ekonomi. Som framgår av tabellen<br>fortsätter ekonomin att växa relativt starkt de<br>närmaste åren. I förhållande till bedömningen i<br>budgetpropositionen för 2001 revideras BNP-<br>tillväxten ner med 0,8 procentenheter för 2001.<br>Åren därefter revideras dock BNP-tillväxten upp<br>i förhållande till beräkningen i budget-<br>propositionen för 2001.</p>
<p>I förhållande till bedömningen i budget-<br>propositionen för 2001 ser arbetsmarknadsläget<br>ljusare ut. Sysselsättningsgraden ökar samtidigt<br>som volymerna för arbetsmarknadspolitiska<br>program minskar (se not 9 till tabell 4.6).</p>
<p>Den svagare tillväxtprognosen för 2001 bidrar<br>till att såväl korta som långa marknadsräntor<br>bedöms bli lägre än vad som beräknades i<br>budgetpropositionen för 2001.</p>
<p>63</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>Tabell 4.6 Makroekonomiska förutsättningar</p>
<p>Värden från budgetpropositionen för 2001 anges inom parentes</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP<sup>1</sup></p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2.1</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>(3,9)</p></td><td>
<p>(3,5)</p></td><td>
<p>(2,1)</p></td><td>
<p>(2,1)</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP i nivå<sup>2</sup></p></td><td>
<p>2 083</p></td><td>
<p>2 164</p></td><td>
<p>2 260</p></td><td>
<p>2 362</p></td><td>
<p>2 465</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>(2 067)</p></td><td>
<p>(2 183)</p></td><td>
<p>(2 271)</p></td><td>
<p>(2 365)</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>BNI i nivå<sup>2</sup></p></td><td>
<p>2057</p></td><td>
<p>2 143</p></td><td>
<p>2 243</p></td><td>
<p>2 345</p></td><td>
<p>2 451</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>(2 032)</p></td><td>
<p>(2 150)</p></td><td>
<p>(2 243)</p></td><td>
<p>(2 339)</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Prisbas-</p></td><td>
<p>36.6</p></td><td>
<p>36,9</p></td><td>
<p>37,4</p></td><td>
<p>37,9</p></td><td>
<p>38,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>belopp<sup>3</sup></p></td><td>
<p>(36,6)</p></td><td>
<p>(36,9)</p></td><td>
<p>(37,4)</p></td><td>
<p>(38,0)</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI<sup>4</sup></p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>(1,2)</p></td><td>
<p>(1,4)</p></td><td>
<p>(1,9)</p></td><td>
<p>(2,0)</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållens</p></td><td>
<p>3.0</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2.4</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>konsumtions-</p></td><td>
<p>(3,7)</p></td><td>
<p>(3,4)</p></td><td>
<p>(2.1)</p></td><td>
<p>(2.1)</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>utgifter<sup>5</sup></p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Timlön<sup>6</sup></p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>(3,5)</p></td><td>
<p>(3,5)</p></td><td>
<p>(3,5)</p></td><td>
<p>(3,5)</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbetald</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>4.2</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>lönesumma<sup>5</sup></p></td><td>
<p>(6,0)</p></td><td>
<p>(4,7)</p></td><td>
<p>(3.9)</p></td><td>
<p>(3,9)</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Sysselsätt-</p></td><td>
<p>77,2</p></td><td>
<p>78,1</p></td><td>
<p>78,4</p></td><td>
<p>78,5</p></td><td>
<p>78,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ningsgrad<sup>7</sup></p></td><td>
<p>(77,0)</p></td><td>
<p>(77,7)</p></td><td>
<p>(77,8)</p></td><td>
<p>(78,0)</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppen</p></td><td>
<p>4.7</p></td><td>
<p>3.9</p></td><td>
<p>3.7</p></td><td>
<p>3.9</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>arbetslöshet<sup>8</sup></p></td><td>
<p>(4,6)</p></td><td>
<p>(3,8)</p></td><td>
<p>(3,9)</p></td><td>
<p>(4.0)</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknads</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2.4</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>1.7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>politiska</p></td><td>
<p>(2,6)</p></td><td>
<p>(2.6)</p></td><td>
<p>(2,3)</p></td><td>
<p>(2,0)</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>program<sup>9</sup></p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränta 5 år<sup>10</sup></p></td><td>
<p>5.2</p></td><td>
<p>4.6</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>(5.4)</p></td><td>
<p>(5,3)</p></td><td>
<p>(5.1)</p></td><td>
<p>(5,0)</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränta</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4.5</p></td><td>
<p>4.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6 månader<sup>10</sup></p></td><td>
<p>(4,2)</p></td><td>
<p>(4.6)</p></td><td>
<p>(4.7)</p></td><td>
<p>(4,6)</p></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p><sup>1</sup> Arlig procentuell förändring i fasta priser.</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Miljarder kronor i löpande priser. BNI avser definition enligt ENS 95.</p>
<p><sup>3</sup> Tusental kronor.</p>
<p><sup>4</sup> Procentuell förändring, årsgenomsnitt.</p>
<p><sup>5</sup> Ärlig procentuell förändring i fasta priser. Förändring mellan 1999 och 2000 är<br>korrigerad för att Svenska kyrkan institutionellt överfördes till hushållssektorn<br>fr.o.m. 2000. Utan nämnda korrigering är ökningen 4,1 procent 2000.</p>
<p><sup>6</sup>Årlig procentuell förändring i löpande priser.</p>
<p><sup>7</sup> Andel av befolkningen mellan 20 och 64 år i reguljär sysselsättning.</p>
<p><sup>8</sup> Andel av arbetskraften.</p>
<p><sup>9</sup> Andel av arbetskraften. En definitionsändring fr.o.m. 2001 gör att denna och<br>kommande beräkningar även omfattar arbetsinriktad rehabilitering, vilket höjer<br>andelen i arbetsmarknadspolitiska program med 0,2 procentenheter eller 7000<br>platser/år.</p>
<p><sup>10</sup> Årsgenomsnitt.</p>
<h2>4.3 Politiska prioriteringar</h2>
<p>De senaste åren har regeringen föreslagit en rad<br>åtgärder för tillväxt, sysselsättning och rättvisa<br>samt ökad jämställdhet och förbättrad miljö.<br>Såväl utgiftsökningar som skattesänkningar har<br>genomförts och ytterligare reformer kommer att<br>realiseras de närmaste åren. Dessa insatser har<br>kunnat ske inom ramen för de budgetpolitiska<br>målen.</p>
<p>Svensk ekonomi utvecklas väl. Tillväxten är<br>hög och arbetslösheten har reducerats väsentligt<br>samtidigt som sysselsättningen väntas stiga<br>ytterligare framöver. De offentliga finanserna<br>beräknas visa fortsatta överskott de närmaste<br>åren. Regeringen föreslår nu ytterligare sats-<br>ningar för utveckling och rättvisa, utan att de<br>långsiktiga målen om sunda statsfinanser och en<br>ekonomi i balans hotas.</p>
<p>Regeringens förslag omfattar nya reformer<br>både på budgetens utgifts- och inkomstsida<br>(nytt sjöfartsstöd). För en närmare beskrivning<br>av förslagen på utgiftssidan hänvisas till texterna<br>under respektive utgiftsområde i kapitel 6. Större<br>välfärdsreformer föreslås inom områdena vård<br>och hälsa, arbetsliv, familjepolitik samt för<br>pensionärer. Fortsatta betydande reformer<br>föreslås på miljöområdet liksom för biståndet.<br>Nödvändiga satsningar på bostäder läggs också<br>fram, samtidigt som resursförstärkningar<br>föreslås för vissa delar av statsförvaltningen. Det<br>gäller skatteförvaltning, polisväsendet och<br>Regeringskansliet. Infrastruktursatsningar</p>
<p>aviseras.</p>
<p>Staten och Landstingförbundet är överens om<br>en ny modell för statens ersättning för läkemedel<br>till landstingen. Modellen innebär att lands-<br>tingens incitament att motverka kostnads-<br>utvecklingen i läkemedelsförmånen förbättras<br>avsevärt. Samtidigt åtar sig staten att ge<br>landstingen ett större inflytande över läke-<br>medelsförmånen så att de har möjlighet att<br>påverka kostnadsutvecklingen. Till följd av<br>läkemedelsreformen utökas ramarna under<br>utgiftsområde 9 med 1,6 miljarder kronor 2002,</p>
<p>2,6 miljarder kronor 2003 samt 3,5 miljarder<br>kronor 2004.</p>
<p>Tillgängligheten i sjukvården skall förbättras.<br>För att detta mål skall kunna nås tillförs<br>landstingen drygt 1,2 miljarder kronor per år.<br>Tandvården tillförs ytterligare 0,2 miljarder<br>kronor.</p>
<p>Den totala ramen för arbetsskadeförsäkringen<br>höjs gradvis från och med 2002. Reformen är<br>inte beslutad, men den tar sikte på att förändra<br>reglerna för arbetsskadeförsäkringen. Bak-<br>grunden till reformen är att omfattande kritik<br>har framförts mot dagens bevisregler, som leder<br>till att det är svårt att i det enskilda fallet bevisa<br>att en viss sjukdom eller skada är arbetsskada.<br>Regeringen har också för avsikt att föreslå att<br>0,1 miljarder kronor tillförs utgiftsområde 10 för</p>
<p>64</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>försöksverksamhet i syfte att motverka långtids-<br>sjukskrivningar.</p>
<p>Regeringen avser att höja den högsta<br>dagpenningen i A-kassan med 100 kronor under<br>det första 100 dagarna från och med den 1 juli i<br>år. Samtidigt kommer golvet i A-kassan att höjas<br>från 240 kronor till 270 kronor. Regeringen<br>föreslår nu att medel skjuts till från och med</p>
<p>2002 för att delvis täcka kostnaderna för<br>höjningen av arbetslöshetsersättningen. Den<br>huvudsakliga finansieringen av höjningen skall<br>ske genom de av riksdagen redan beslutade<br>förändringarna i försäkringen. Nästa år skall<br>ersättningen i A-kassan höjas ytterligare under<br>förutsättning att det statsfinansiella läget tillåter<br>det. Regeringen avser att följa upp effekterna av<br>förslagen i prop. 1999/2000:139 inför en<br>eventuell förändring.</p>
<p>Regeringen föreslår också reformer inom det<br>familjepolitiska området. Totalt uppgår sats-<br>ningarna till 0,7 miljarder kronor 2004.<br>Garantinivån i föräldraförsäkringen, som varit<br>oförändrad sedan 1987, föreslås nu successivt<br>höjas från 60 kronor per dag till 180 kronor<br>2004. Föräldrapenning enligt garantinivå utges<br>till föräldrar som saknar eller har en låg inkomst<br>eller inte uppfyller kvalifikationskraven inom<br>föräldraförsäkringen.</p>
<p>Vidare föreslås att studiebidraget för<br>gymnasieungdomar utökas till 10 månader mot<br>nuvarande 9 månader. Dessutom föreslås att<br>medel avsätts för kvalitetsfrämjande insatser<br>inom vissa utbildningsområden inom högskolan.</p>
<p>Regeringen föreslår att ett förbehållsbelopp<br>införs i äldreomsorgen från den 1 januari 2002.<br>Förbehållsbelopp kommer att vara den lägsta<br>summa som pensionären skall ha kvar när äldre-<br>omsorgsavgiften är betald.</p>
<p>Äldre invandrare som ej uppfyller bo-<br>sättningskravet i pensionssystemet är idag hän-<br>visade till socialbidrag. Regeringen föreslår<br>därför att ett nytt stöd införs för äldre<br>invandrare som ej uppfyller bosättningskravet<br>(äldreförsörjningsstöd). För att finansiera denna<br>reform tillförs från och med 2003 0,71 miljarder<br>kronor. Regeringen avser också att föreslå<br>förbättringar av bostadstillägget till pensionärer.</p>
<p>Utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård<br>tillförs ytterligare ca 0,4 miljarder kronor 2000-</p>
<p>2003 och ca 2,5 miljarder kronor 2004 i för-<br>hållande till tidigare beslut. Förstärkningarna<br>omfattar i första hand marksanering och åtgärder<br>för att bevara den biologiska mångfalden.</p>
<p>Regeringen föreslår att biståndet för 2004<br>skall höjas till 0,86 procent av BNI samt<br>därutöver 200 miljoner kronor. Biståndet har<br>redan höjts i ett antal omgångar. Regeringen har<br>ambitionen att Sverige skall uppnå enprocents-<br>målet för biståndet när de statsfinansiella<br>förutsättningarna finns. Programmet för sam-<br>arbete med Central- och Östeuropa föreslås<br>permanentas på en nivå på 0,4 miljarder kronor<br>2004. Sammantaget medför reformerna att<br>ramen för utgiftsområde 7 Internationellt<br>bistånd höjs med drygt 1,8 miljarder kronor<br>2004 i förhållande till tidigare beslut.</p>
<p>Ett tidsbegränsat investeringsbidrag på<br>0,6 miljarder kronor per år införs för byggande<br>av hyreslägenheter i tillväxtregionerna.</p>
<p>Efter förslag i budgetpropositionen för 2001<br>tillfördes skatteförvaltningen från och med 2001<br>ett resurstillskott om 0,125 miljarder kronor.<br>Tillskottet är avsett att användas för att höja<br>skattekontrollnivån i riktning mot 1997 års nivå.<br>Detta arbete har påbörjats men ytterligare<br>resurser är nödvändiga för att arbetet skall kunna<br>fullföljas och skattekontrollen återställas till den<br>eftersträvade nivån. Ytterligare 0,175 miljarder<br>kronor tillförs därför skatteförvaltningen från<br>och med 2002.</p>
<p>I budgetpropositionen för 2001 föreslogs att<br>polisorganisationen skulle tillföras 0,575 milj-<br>arder kronor 2001, 1,180 miljarder kronor 2002<br>samt 1,25 miljarder kronor 2003. Rättsväsendet<br>tillförs nu ytterligare 0,6 miljarder kronor 2004<br>för att säkerställa att fler poliser kan anställas och<br>målen för polisväsendets utveckling uppnås.<br>Satsningen på den lokala polisen - närpolis-<br>reformen - och utvecklingen av det kunskaps-<br>baserade polisarbetet skall fortsätta. Kvaliteten i<br>brottsutredningarna skall höjas. Ytterligare en<br>polishögskola startas.</p>
<p>Med anledning av regeringens ställnings-<br>tagande till rapporten om Regeringskansliets<br>långsiktiga dimensionering Vad kostar det att<br>regera? En studie av Regeringskansliets dim-<br>ensionering nu - och i framtiden (Ds 2000:27)<br>föreslås Regeringskansliets förvaltningsanslag<br>höjas med 0,16 miljarder kronor 2002, 0,24 milj-<br>arder kronor 2003 och 0,34 miljarder kronor<br>2004.</p>
<p>Inom utgiftsområde 22, Kommunikationer,<br>påverkas ramen av förslaget om en ny<br>utformning av stödet till den svenska sjöfarten.<br>Det nuvarande sjöfartstödet tas bort från utgifts-<br>området samtidigt som ett nytt stöd införs på</p>
<p>65</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>budgetens inkomstsida. Området tillförs sam-</p></td><td>
<p>reformerna</p></td><td colspan="3">
<p>inklusive finansiering en ökning av</p></td></tr>
<tr><td>
<p>tidigt nya resurser varvid de totala resurserna</p></td><td colspan="3">
<p>de takbegränsade utgifterna på</p></td><td>
<p>7,0 miljarder</p></td></tr>
<tr><td>
<p>inom andra verksamheter i stort är oförändrad.</p></td><td colspan="2">
<p>kronor 2002, på 9,8 ntiljarde</p></td><td colspan="2">
<p>r kronor 2003 och</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatterna på handelsgödsel och bekämpnings-</p></td><td colspan="4">
<p>på 16,1 miljarder kronor 2004, i förhållande till</p></td></tr>
<tr><td>
<p>medel skall återföras till jordbruket. Åter-</p></td><td>
<p>de utgifter</p></td><td>
<p>som följer av en</p></td><td colspan="2">
<p>oförändrad politik.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>föringen beräknas till ca 0,38 miljarder kronor.</p></td><td colspan="3">
<p>Flertalet satsningar innebär en</p></td><td>
<p>permanent</p></td></tr>
<tr><td>
<p>I tabell 4.7 återfinns en sammanställning av</p></td><td>
<p>ökning av</p></td><td>
<p>utgifterna i frånv</p></td><td colspan="2">
<p>aro av nya beslut.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>förslagens budgeteffekter i relation till oför-</p></td><td colspan="2">
<p>Sammantaget innebär de</p></td><td colspan="2">
<p>föreslagna för-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ändrade regler och anslagsnivåer. Totalt medför</p></td><td colspan="3">
<p>ändringarna en permanent ökning</p></td><td>
<p>av utgifterna</p></td></tr>
<tr><td>
<p>de i denna proposition föreslagna utgifts-</p></td><td colspan="2">
<p>på ca 14,5 miljarder kronor.</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>■ Tabell 4.7 Nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar 2002-</p></td><td>
<p>-2004</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>Miljoner kronor. Nettoförsvagning av offentliga finanser och effekter på takbegränsade utgifter i förhållande till budgetpropositionen för 2001.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td><td>
<p>Permanent effekt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 1 Regeringskansliet</p></td><td>
<p>160</p></td><td>
<p>240</p></td><td>
<p>340</p></td><td>
<p>340</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 1 Finansiering</p></td><td>
<p>-24</p></td><td>
<p>-24</p></td><td>
<p>-24</p></td><td>
<p>■24</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 3 Skatteförvaltning, skattekontroll</p></td><td>
<p>185</p></td><td>
<p>185</p></td><td>
<p>185</p></td><td>
<p>185</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 4 Rättsväsendet</p></td><td></td><td></td><td>
<p>600</p></td><td>
<p>600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 7 Central - och Östeuropa</p></td><td></td><td></td><td>
<p>400</p></td><td>
<p>400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 7 Bistånd, 0,86% av BNI, samt därutöver 200 mkr.</p></td><td></td><td></td><td>
<p>1425</p></td><td>
<p>1425</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 8 Antirasistiskt arbete</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 8 Regional diskrimineringsombudsman</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 8 Asylsökandes skolgång</p></td><td>
<p>40</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>50</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 8 Finansiering integrationsverket</p></td><td>
<p>-10</p></td><td>
<p>-10</p></td><td>
<p>-10</p></td><td>
<p>-10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 8 Finansiering av äldreförsörjningsstöd</p></td><td></td><td>
<p>-20</p></td><td>
<p>-330</p></td><td>
<p>-330</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 8 EU asylfond</p></td><td>
<p>32</p></td><td>
<p>32</p></td><td>
<p>32</p></td><td>
<p>32</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 9 Statens institutionsstyrelse</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>30</p></td><td>
<p>30</p></td><td>
<p>30</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 9 Tobaksprevention</p></td><td>
<p>30</p></td><td>
<p>30</p></td><td>
<p>30</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 9 Hemlösa</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>10</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 9 Tandvård</p></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 9 Alternativmedicin</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>3</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 9 Läkemedelsreform</p></td><td>
<p>1 663</p></td><td>
<p>2 563</p></td><td>
<p>3 463</p></td><td>
<p>3 463</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 9 Bidrag hälso- och sjukvård, överföring till bl.a. UO 25</p></td><td>
<p>-450</p></td><td>
<p>-450</p></td><td>
<p>-450</p></td><td>
<p>-450</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 10 Arbetsskadef örsäkring</p></td><td>
<p>500</p></td><td>
<p>1 000</p></td><td>
<p>1 000</p></td><td>
<p>1 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 10 Långtidssjuka</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>100</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 10 Administration av äldreförsörjningsstödet</p></td><td></td><td>
<p>21</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 11 Äldreförsörjningsstöd</p></td><td></td><td>
<p>710</p></td><td>
<p>710</p></td><td>
<p>710</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 11 Pensionärer, höjt bostadstillägg</p></td><td>
<p>160</p></td><td>
<p>160</p></td><td>
<p>160</p></td><td>
<p>160</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 12 Föräldraförsäkringen, höjd garantinivå till 180 kr</p></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>300</p></td><td>
<p>400</p></td><td>
<p>400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 13 Höjda nivåer i A-kassan</p></td><td>
<p>500</p></td><td>
<p>500</p></td><td>
<p>500</p></td><td>
<p>500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 13 Deltidsarbetslösa</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>100</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 13 Arbetsmarknadsverket, stärkt platsförmedling</p></td><td>
<p>700</p></td><td>
<p>700</p></td><td>
<p>700</p></td><td>
<p>700</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 15 Studiebidrag 10 månader</p></td><td></td><td>
<p>300</p></td><td>
<p>300</p></td><td>
<p>300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 16 Kvalitetsfrämjanden inom vissa högskoleutbildningar</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 16 Miljöforskningssatsningar</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>50</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 17 Kultur</p></td><td>
<p>120</p></td><td>
<p>120</p></td><td>
<p>120</p></td><td>
<p>120</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 18 Bostäder, investeringsbidrag</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>600</p></td><td>
<p>600</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 18 Radon</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>26</p></td><td>
<p>26</p></td><td>
<p>26</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 18 Klimatinvesteringsprogram</p></td><td></td><td></td><td>
<p>400</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>66</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>U0 20 Miljö</p></td><td>
<p>1480</p></td><td>
<p>1480</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 20 Sanering</p></td><td>
<p>150</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>550</p></td><td>
<p>550</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 20 Miljöforskningssatsningar</p></td><td>
<p>80</p></td><td>
<p>80</p></td><td>
<p>90</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 20 Biologisk mångfald</p></td><td>
<p>175</p></td><td>
<p>175</p></td><td>
<p>275</p></td><td>
<p>275</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 22 Infrastruktursatsningar</p></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>200</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 22 Bidrag till sjöfart</p></td><td>
<p>-400</p></td><td>
<p>-400</p></td><td>
<p>-400</p></td><td>
<p>-400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 23 Äterföring av gödselskatter</p></td><td>
<p>380</p></td><td>
<p>380</p></td><td>
<p>380</p></td><td>
<p>380</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 23 Centrala försöksdjursnämnden</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 23 Miljöforskning ssatsningar</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>20</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 23 Djurskyddsmyndighet</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 23 Biotopskydd</p></td><td>
<p>45</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>50</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 23 Staten s livsmedelsverk</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 24 Förjagande</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>19</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 2V Ekologi, konsument ochlokala, kooperativa<br>utwecklingscentra</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>■ U0 25 Tillgänglighet</p></td><td>
<p>1250</p></td><td>
<p>1 250</p></td><td>
<p>1 250</p></td><td>
<p>1250</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 25 Pensionärer, förbehållsbelopp</p></td><td>
<p>650</p></td><td>
<p>650</p></td><td>
<p>650</p></td><td>
<p>650</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 25 Finansiering, minskning av särskilda insatser</p></td><td>
<p>-500</p></td><td>
<p>-500</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 25 Finansiering av äldreförsörjningsstöd</p></td><td></td><td>
<p>-635</p></td><td>
<p>-305</p></td><td>
<p>-305</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 25 Befolkningsminskning</p></td><td></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>200</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 25 Tillförda medel från bidrag hälso- och sjukvård</p></td><td>
<p>400</p></td><td>
<p>400</p></td><td>
<p>400</p></td><td>
<p>400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>50</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa ökning av takbegränsade utgifter</p></td><td>
<p>7 048</p></td><td>
<p>9814</p></td><td>
<p>16110</p></td><td>
<p>14 457</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bidrag till sjöfart</p></td><td>
<p>1 300</p></td><td>
<p>1 300</p></td><td>
<p>1 300</p></td><td>
<p>1 300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa inkomstminskning, netto</p></td><td>
<p>1300</p></td><td>
<p>1300</p></td><td>
<p>1300</p></td><td>
<p>1300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nettoförsvagning av den offentliga sektorns finanser</p></td><td>
<p>8 348</p></td><td>
<p>11 114</p></td><td>
<p>17 410</p></td><td>
<p>15 757</p></td></tr>
</table>
<p>I en rapport som överlämnades till regeringen i<br>december 2000 föreslås en ny utformning av<br>stödet till den svenska sjöfarten i internationell<br>trafik. Stödet föreslås utvidgas till att även<br>omfatta svensk internationell färjetrafik.<br>Modellen innebär att man till rederiernas<br>skattekonton återför ett belopp som motsvarar<br>skatteavdrag och arbetsgivaravgifter på sjö-<br>männens löner. Förslaget bereds för närvarande<br>inom Regeringskansliet och regeringen avser att<br>lämna ett förslag till nytt sjöfartsstöd i samband<br>med budgetpropositionen för 2002, vilket bör<br>kunna tillämpas från och med nästa år.<br>Budgetens inkomster har i beräkningen<br>reducerats med 1,3 miljarder kronor till följd av<br>den aviserade förändringen av skattereglerna.</p>
<p>Reformer 2002-2004</p>
<p>I de senaste årens ekonomiska vår- och<br>budgetpropositionerna har en rad åtgärder för<br>ökad rättvisa och tillväxt föreslagits för åren<br>2001-2004. De starka offentliga finanserna har<br>möjliggjort betydande reformer på såväl utgifts-</p>
<p>som på inkomstsidan. Stora satsningar görs<br>inom områdena vård, skola och omsorg sam-<br>tidigt som barnfamiljer och pensionärer får<br>ökade resurser.</p>
<p>I tabell 4.8 redovisas budgeteffekterna i<br>förhållande till föregående budgetår av större<br>tidigare beslutade eller aviserade reformer och<br>utgiftsminskningar samt de nu föreslagna re-<br>formerna på budgetens utgifts- inkomstsida. De<br>reformer som visas i tabellen innebär att statens<br>utgifter 2004 är ca 40 miljarder högre jämfört<br>med 2001. Under perioden 2001-2004 genom-<br>förs också utgiftsminskningar på totalt ca<br>12 miljarder kronor till följd av finansiering av<br>vissa utgiftsreformer och av att vissa temporära<br>utgiftsprogram upphör. Inkomsterna beräknas<br>under samma period minska med 1,3 miljarder<br>kronor till följd av nya skatteregler och andra<br>beslut. Därtill kommer förändringar av<br>budgetens inkomster och utgifter till följd av<br>bland annat den makroekonomiska ut-<br>vecklingen, pris- och löneomräkning m.m.</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>|Tabell 4.8 Tidigare beslutade och nu föreslagna eller aviserade inkomst-</p></td><td colspan="3">
<p>och utgiftsförändringar 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor. Budgeteffekt i förhållande till föregående år.</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Utgiftsreformer</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 1 Regeringskansliet</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 3 Skatteförvaltning, skattekontroll</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 4 Rättsväsendet</p></td><td>
<p>0,50</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,60</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 7 Internationellt bistånd</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td>
<p>1,90</p></td><td>
<p>1,43</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav Höjt biståndsmål</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td>
<p>1,60</p></td><td>
<p>1,43</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Samarbete med Central- och Östeuropa</p></td><td></td><td>
<p>0,30</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 8 Asylsökande, regional diskrimineringsombudsman</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 9 Hälso- och sjukvård</p></td><td>
<p>2,03</p></td><td>
<p>1,21</p></td><td>
<p>0,90</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Varav Läkemedelsreform</p></td><td>
<p>1,66</p></td><td>
<p>0,90</p></td><td>
<p>0,90</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tandvård</p></td><td>
<p>0,30</p></td><td>
<p>0,30</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 10 Arbetsskadeförsäkring m.m.</p></td><td>
<p>0,60</p></td><td>
<p>0,52</p></td><td>
<p>-0,01</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 11 Pensioner m.m.</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>2,00</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>varav Höjd garantipension</p></td><td></td><td>
<p>1,29</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 12 Familjer och barn</p></td><td>
<p>0,30</p></td><td>
<p>1,22</p></td><td>
<p>0,10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav Föräldraförsäkring: mamma-/pappamånad</p></td><td></td><td>
<p>1,00</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 13 Arbetslöshet</p></td><td>
<p>0,60</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 15 Studiestöd</p></td><td>
<p>3,49</p></td><td>
<p>0,90</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>varav Studiemedelsreform</p></td><td>
<p>2,70</p></td><td>
<p>0,60</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 16 Utbildning och forskning</p></td><td>
<p>6,56</p></td><td>
<p>3,30</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Varav Maxtaxa m.m.</p></td><td>
<p>4,20</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Skola och förskola</p></td><td>
<p>1,00</p></td><td>
<p>2,20</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbyggnad av högskolan</p></td><td>
<p>0,90</p></td><td>
<p>0,50</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 17 Kultur</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 18 Bostäder inkl.klimatinvesteringsprogram</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,51</p></td><td>
<p>0,40</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 19 IT-infrastruktur</p></td><td></td><td>
<p>0,20</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 20 Miljösatsningar, sanering, biologisk mångfald m.m.</p></td><td>
<p>0,41</p></td><td>
<p>-0,05</p></td><td>
<p>2,04</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 22 Infrastrukturförändringar exkl. sjöfartstöd</p></td><td>
<p>-0,10</p></td><td>
<p>0,50</p></td><td>
<p>-0,20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 23 Jord- och skogsbruk</p></td><td>
<p>0,46</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,02</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav Äterföring av gödselskatt</p></td><td>
<p>0,38</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 24 Ekologi/företagande</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 25 Allmänna bidrag till kommuner</p></td><td>
<p>2,65</p></td><td>
<p>2,20</p></td><td>
<p>1,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav Vårdsatsningar</p></td><td>
<p>1,00</p></td><td>
<p>2,00</p></td><td>
<p>1,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pensionärer, förbehållsbelopp</p></td><td>
<p>0,65</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Tillgänglighet</p></td><td>
<p>1,25</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa utgiftsreformer</p></td><td>
<p>19,25</p></td><td>
<p>14,73</p></td><td>
<p>6,38</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Inkomstreformer</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nytt sjöfartstöd</p></td><td>
<p>1,30</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa utgifts- och inkomstreformer</p></td><td>
<p>20,55</p></td><td>
<p>14,73</p></td><td>
<p>6,38</p></td></tr>
</table>
<p>68</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>|Tabell 4.8 (fortsättning) Tidigare beslutade och nu föreslagna eller aviserade inkomst- och utgiftsförändringar.</p></td><td rowspan="2">
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor. Budgeteffekt i förhållande till föregående år.</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Finansiering, m.m.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 1 Regeringskansliet, minskning efter ordförandeskap</p></td><td>
<p>-0,47</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 1 Delfinansiering av kultur</p></td><td>
<p>-0,02</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 6 Försvarsomställning</p></td><td>
<p>-1,00</p></td><td>
<p>-2,00</p></td><td>
<p>-1,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 6 Fredsfrämjande insatser</p></td><td>
<p>-0,25</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 7 Samarbete med Central- och Östeuropa</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-0,50</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 8 Storstadssatsning upphör efter 2003</p></td><td>
<p>-0,45</p></td><td></td><td>
<p>-0,23</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 8 Delfinansiering av diskrimineringsombudsman, antirasistiskt<br>arbete från Integrationsverket</p></td><td>
<p>-0,01</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 8 Delfinansiering av äldreförsörjningsstöd</p></td><td></td><td>
<p>-0,02</p></td><td>
<p>-0,31</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 9 Bidrag hälso- och sjukvård till bl.a. UO 25</p></td><td>
<p>-0,45</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 16 IT i skolan</p></td><td>
<p>-0,50</p></td><td>
<p>-0,20</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 18 Investeringsbidrag för studentbostäder</p></td><td>
<p>-0,15</p></td><td>
<p>-0,13</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 18 Lokala investeringsprogram för ekologisk hällbarhet</p></td><td>
<p>-0,24</p></td><td>
<p>-0,30</p></td><td>
<p>-0,83</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 19 Tillfälliga medel för försvarsomställning upphör</p></td><td>
<p>-0,10</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 19 Nedsättning av sociala avgifter i vissa områden upphör</p></td><td>
<p>-0,20</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 21 Vissa energieffektiviseringsprogram upphör</p></td><td></td><td>
<p>-0,74</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 22 Bidrag till sjöfarten</p></td><td>
<p>-0,40</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 23 Biotopskydd</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-0,10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 25 Delfinansiering av äldreförsörjningsstöd</p></td><td></td><td>
<p>-0,64</p></td><td>
<p>0,33</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 25 Särskilda insatser, finansiering av bl.a. vård</p></td><td>
<p>-1,56</p></td><td>
<p>-0,45</p></td><td>
<p>0,61</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa finansiering, m.m.</p></td><td>
<p>-5,80</p></td><td>
<p>-4,45</p></td><td>
<p>-2,05</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsreformer inkl, finansiering, m.m.</p></td><td>
<p>13,45</p></td><td>
<p>10,25</p></td><td>
<p>4,35</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Reformer inkl, finansiering, m.m.</p></td><td>
<p>14,75</p></td><td>
<p>10,25</p></td><td>
<p>4,35</p></td></tr>
</table>
<p>4.4 Statsbudgetens utveckling</p>
<p>2001—2004</p>
<p>Statsbudgetens saldo överensstämmer sedan<br>1997 med statens lånebehov. Ett budget-<br>överskott innebär följdaktligen ett lika stort<br>negativt lånebehov och att staten har möjlighet<br>att amortera på statsskulden.</p>
<p>Diagram 4.1 Statsbudgetens utveckling 1989-2004</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ih—</p></td></tr>
<tr><td>
<p>"II</p></td><td>
<p>r —</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>1</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04</p>
<p>Anm. statens lånebehov med omvänt tecken för åren 1989-1996</p>
<p>69</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>Som framgår av diagram 4.1 belastades stats-<br>budgeten av ett underskott under perioden<br>1990-1997. Från 1990 växte budgetunderskottet<br>kraftigt fram till 1993, då kulmen nåddes med ett<br>lånebehov på 250 miljarder kronor. Kon-<br>solideringsprogrammet och den ekonomiska<br>återhämtningen innebar att underskotten re-<br>ducerades markant de följande åren. År 1998<br>uppvisade statsbudgeten ett positivt saldo och<br>staten amorterade nära 10 miljarder kronor på<br>statsskulden, som då uppgick till 1 449 miljarder<br>kronor. Statsbudgetens saldo förbättrades<br>ytterligare 1999 till 82 miljarder kronor, främst<br>till följd av engångseffekter i form av över-<br>föringar från AP-fonden och inbetalningar av<br>premiepensionsmedel (se vidare avsnitt 4.4.4).<br>Förra året uppgick budgetöverskottet till<br>102 miljarder kronor. Även fjolårets goda utfall<br>var till stor del en följd av engångseffekter i form<br>av överföringar från AP-fonden samt försäljning<br>av statligt aktieinnehav.</p>
<p>Under 2001 beräknas överskottet minska till<br>69 miljarder kronor. Fortfarande är engångs-<br>effekterna betydande. För åren 2002-2004<br>beräknas statens budgetsaldo bli negativt.<br>Riksdagen har fastslagit att saldomålet för den<br>offentliga sektorns finansiella sparande skall vara<br>2 procent av BNP för 2002 och 2003.<br>Regeringen föreslår att målet skall vara 2 procent<br>även för 2004. Givet saldomålet och det<br>förväntade finansiella sparandet inom ålders-<br>pensionssystemet och kommunsektorn antas<br>statens finansiella sparande och statens<br>budgetsaldo anpassas för att nå det uppsatta<br>saldomålet. Detta sker genom att det över-<br>skjutande överskottet, dvs. det belopp som<br>överstiger 2 procent av BNP, beräkningstekniskt<br>används till förändringar på budgetens inkomst-<br>eller utgiftsida som försämrar statens finansiella<br>sparande i motsvarande grad. På vilket sätt de<br>överskjutande medlen kommer att användas,<br>kommer regeringen att återkomma till. Om<br>överskottsmålen överträffas kommer<br>statsbudgetens saldo att förbättras i förhållande<br>till de redovisade beräkningarna.</p>
<h2>4.4.1 Statsbudgetens utfall 2000</h2>
<p>Uppföljningen av budgetåret 2000 sker i<br>regeringens skrivelse Årsredovisning för staten<br>2000 (skr. 2000/2001:101) som i år lämnas<br>samtidigt som den ekonomiska vårpropo-<br></p>
<p>sitionen. Denna uppföljning visar samman-<br>fattningsvis följande.</p>
<p>Utgiftstaket för staten 2000 klarades med<br>bred marginal. Riksdagen fastställde våren 1997<br>utgiftstaket för 2000 till 744 miljarder kronor.<br>Budgeteringsmarginalen beräknades till<br>20,0 miljarder kronor. Riksdagen har därefter<br>höjt utgiftstaket till 765 miljarder kronor, med<br>anledning av tekniska justeringar och beslut om<br>sänkt fastighetsskatt våren 1999. I 1999 års<br>ekonomiska vårproposition gjorde regeringen<br>bedömningen att utgiftstaket för staten för 2000<br>var hotat. Regeringen genomförde därför ett<br>antal utgiftsbegränsande åtgärder för att undvika<br>ett överskridande.</p>
<p>I budgetpropositionen för 2000 beräknades de<br>takbegränsade utgifterna till 763,5 miljarder<br>kronor. Budgeteringsmarginalen beräknades<br>därmed till 1,5 miljarder kronor. Statsbudgetens<br>utfall visar att de takbegränsade utgifterna<br>uppgick till 760,0 miljarder kronor. Därmed<br>underskreds utgiftstaket med 5,0 miljarder<br>kronor. Statens utgifter, exklusive statsskulds-<br>räntor, blev 4,1 miljarder kronor lägre än vad<br>som beräknades i statsbudgeten för 2000. Den<br>främsta anledningen är att utgifterna för anslaget<br>Arbetsmarknadspolitiska åtgärder blev ca 4 milj-<br>arder kronor lägre än budgeterat, vilket främst<br>förklaras av låga åtgärdsvolymer till följd av det<br>goda arbetsmarknadsläget. Utfallet för ålders-<br>pensionssystemet vid sidan av statsbudgeten blev<br>0,7 miljarder kronor högre än beräknat i<br>budgetpropositionen för 2000.</p>
<p>Statsbudgetens saldo 2000 uppvisade ett<br>överskott på 101,9 miljarder kronor och möjlig-<br>gjorde därmed en amortering av statsskulden. I<br>förhållande till budgeten innebar utfallet en<br>förbättring med 19,4 miljarder kronor. Det<br>högre budgetsaldot beror främst på högre<br>skatteinkomster än beräknat i statsbudgeten.</p>
<p>Budgetöverskottet för 2000 beror till stor del<br>på engångseffekter på sammantaget knappt<br>90 miljarder kronor i form av överföringar från<br>AP-fonden (45 miljarder kronor), försäljning av<br>statliga bolag m.m. (74 miljarder kronor) samt<br>in- och utbetalningar av premiepensionsmedel<br>till Riksgäldskontoret (netto -31 miljarder<br>kronor). Justerat för dessa extraordinära<br>budgeteffekter uppgick det underliggande saldot<br>på statsbudgeten till cirka 14 miljarder kronor.</p>
<p>Statsbudgetens inkomster beräknades i stats-<br>budgeten till 782 miljarder kronor. Utfallet blev<br>800 miljarder kronor, vilket är 18 miljarder</p>
<p>70</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>kronor högre än beräknat. Skillnaden förklaras<br>främst av att skatteinkomsterna blev 56 miljarder<br>kronor högre än beräknat, medan inkomster av<br>försåld egendom blev 33 miljarder kronor lägre<br>än beräknat.</p>
<p>Statsbudgetens utgifter m.m., inklusive Riks-<br>gäldskontorets nettoutlåning och överföring<br>från AP-fonden, blev förra året knappt<br>2 miljarder kronor lägre än vad som tidigare<br>beräknats i statsbudgeten. Denna utgifts-<br>minskning hänför sig till större och mindre<br>avvikelser på ett stort antal olika poster på<br>statsbudgeten.</p>
<p>Tabell 4.9 Statsbudgetens utfall 2000</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>SB</p></td><td>
<p>TB</p></td><td>
<p>SB+</p>
<p>TB"</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>Skillnad<br>mot SB</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>782,3</p></td><td></td><td>
<p>782,3</p></td><td>
<p>800,0</p></td><td>
<p>17,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Varav skatte-<br>inkomster</p></td><td>
<p>617,1</p></td><td></td><td>
<p>617,1</p></td><td>
<p>672,8</p></td><td>
<p>55,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter m.m.</p></td><td>
<p>699,8</p></td><td>
<p>9,0</p></td><td>
<p>708,8</p></td><td>
<p>698,1</p></td><td>
<p>-1,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Varav utgifter<br>exkl. stats-<br>skuldsräntor</p></td><td>
<p>623,5»</p></td><td>
<p>9,0</p></td><td>
<p>632,5</p></td><td>
<p>619,4</p></td><td>
<p>-4,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Varav RKG:S<br>nettoutlåning<br>m.m.<sup>3</sup>’</p></td><td>
<p>-5,5</p></td><td></td><td>
<p>-5,5</p></td><td>
<p>-11,5</p></td><td>
<p>-6,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgetsaldo</p></td><td>
<p>82,5</p></td><td>
<p>-9.0</p></td><td>
<p>73,5</p></td><td>
<p>101,9</p></td><td>
<p>19.4</p></td></tr>
</table>
<p><sup>11</sup> SB = Statsbudget, TB = Tilläggsbudget</p>
<p><sup>2</sup>) Inkl, posten Minskning av anslagsbehållningar med 6 miljarder kronor</p>
<p><sup>31</sup> Inkl, kassamässig korrigering och finansiell överföring från AP-fonden till<br>Riksgäldskontoret</p>
<h2>4.4.2 Statsbudgetens inkomster</h2>
<p>Statsbudgetens inkomster kan delas upp i skatter<br>och avgifter samt övriga inkomster. Av<br>statsbudgetens totala inkomster utgör skatter<br>och avgifter normalt ca 90 procent och övriga<br>inkomster ca 10 procent. Statsbudgetens skatte-<br>inkomster redovisas kassamässigt. Skatte-<br>inbetalningarna avser i många fall skatter på<br>inkomster som intjänats föregående år eller flera<br>år tillbaka i tiden. Detta gör att de kassamässiga<br>skatteinkomsterna är särskilt svåra att<br>prognostisera och analysera.</p>
<p>Av tabell 4.10 framgår att de totala inkom-<br>sterna beräknas minska med ca 19 miljarder<br>kronor mellan 2000 och 2004. Inkomstminsk-<br>ningen förklaras till stor del av de extraordinärt<br>stora försäljningsinkomster som uppkom förra<br>året till följd av försäljning av statligt aktie-<br>innehav i Telia AB. Under perioden 2000-2004<br>antas skatteinkomsterna öka med ca 42 miljarder<br></p>
<p>kronor. Mellan 2000 och 2001 beräknas dock<br>skatteinkomsterna att minska, vilket bl.a.<br>förklaras av det andra steg i inkomstskatte-<br>reformen som genomförs i år.</p>
<p>Tabell 4.10 Statsbudgetens inkomster</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatteinkomster</p></td><td>
<p>672,8</p></td><td>
<p>660,8</p></td><td>
<p>661,7</p></td><td>
<p>682,4</p></td><td>
<p>715,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster</p></td><td>
<p>127,2</p></td><td>
<p>74,5</p></td><td>
<p>66,0</p></td><td>
<p>66,3</p></td><td>
<p>66,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totala inkomster</p></td><td>
<p>800,0</p></td><td>
<p>735,3</p></td><td>
<p>727,7</p></td><td>
<p>748,7</p></td><td>
<p>781,1</p></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>Procent av BNP</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatteinkomster<sup>1</sup></p></td><td>
<p>32,3</p></td><td>
<p>30,5</p></td><td>
<p>29,3</p></td><td>
<p>28,9</p></td><td>
<p>29,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totala inkomster</p></td><td>
<p>38,4</p></td><td>
<p>34,0</p></td><td>
<p>32,2</p></td><td>
<p>31.7</p></td><td>
<p>31.7</p></td></tr>
</table>
<p>Differens mot budgetpropositionen för 2001</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Skatteinkomster</p></td><td>
<p>19,5</p></td><td>
<p>9,6</p></td><td>
<p>-3,9</p></td><td>
<p>-9,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>8,5</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>1,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totala inkomster</p></td><td>
<p>18,4</p></td><td>
<p>18.1</p></td><td>
<p>-4,1</p></td><td>
<p>-7,6</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.<br>'Denna kvot skall inte förväxlas med skattekvoten för hela offentliga sektorn.</p>
<p>I förhållande till beräkningen i budgetpropo-<br>sitionen för 2001 beräknas nu statsbudgetens<br>skatteinkomster bli 10 miljarder kronor högre</p>
<p>2001 men 4 respektive 9 miljarder kronor lägre</p>
<p>2002 och 2003. En snabbare ökning av löne-<br>summan, jämfört med bedömningen i budget-<br>propositionen för 2001, ökar de statliga skatte-<br>inkomsterna samtliga år. För 2001 förklaras även<br>de uppreviderade skatteinkomsterna av större<br>beräknade reavinstskatter.</p>
<p>Åren 2002 och 2003 förklaras nedrevideringen<br>i huvudsak av lägre mervärdeskatt till följd av en<br>nedrevidering av hushållens konsumtionsutgifter<br>samt lägre skatteinkomster från juridiska<br>personer.</p>
<p>Förklaringen till att övriga inkomster ökar<br>med knappt 9 miljarder kronor 2001 jämfört<br>med beräkningen i budgetpropositionen för<br>2001 är att Riksbanksfullmäktige i februari före-<br>slog en extra utdelning på 20 miljarder kronor i<br>år till följd av bankens överkapitalisering.<br>Hälften av överföringen antas i beräkningen<br>bestå av likvida medel som inlevereras på<br>inkomsttitel medan den andra hälften antas bestå<br>av statspapper som skrivs av mot statsskulden<br>(se skulddispositioner, avsnitt 4.4.4). Beslut om<br>extrautdelningens sammansättning och storlek<br>fattas av riksdagen under våren. En utförlig<br>redovisning av statsbudgetens och den offentliga<br>sektorns inkomster görs i kapitel 5.</p>
<p>71</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<h2>4.4.3 Statsbudgetens utgifter</h2>
<p>Statsbudgetens utgiftssida indelas i 27 utgifts-<br>områden, minskning av anslagsbehållningar<sup>11</sup>,<br>myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgälds-<br>kontoret samt överföring från AP-fonden.</p>
<p>De primära utgifterna på statsbudgeten, dvs.<br>utgifterna exklusive statsskuldsräntor, beräknas<br>öka med 81 miljarder kronor under perioden<br>2000-2004. I relation till BNP minskar dock de<br>primära utgifterna från 30 till 28 procent.<br>Ränteutgifterna minskar kraftigt mellan 2000<br>och 2001. Från och med 2002 stabiliseras<br>statsskuldsräntorna på nivån 50-60 miljarder<br>kronor. Som en följd av lägre statsskuldsräntor<br>ökar de totala utgifterna för statsbudgetens<br>samtliga 27 utgiftsområden (summa utgifter)<br>med endast 48 miljarder kronor mellan 2000 och<br>2004. I relation till BNP beräknas summa<br>utgifter minska från 34 procent 2000 till knappt<br>31 procent 2004. På statsbudgetens utgiftssida<br>redovisas även myndigheters m.fl. in- och<br>utlåning i Riksgäldskontoret och överföring från<br>AP-fonden. Under dessa poster redovisas bl.a.<br>Centrala studiestödsnämdens nettoutlåning till<br>studerande samt de extraordinära effekter på<br>statsbudgeten som sammanhänger med in-<br>fasningen av det reformerade ålderspensions-<br>systemet.</p>
<p>Tabell 4.11 Statsbudgetens utgifter 2000-2004</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter exkl.</p></td><td>
<p>619,4</p></td><td>
<p>641,1</p></td><td>
<p>661,2</p></td><td>
<p>687,4</p></td><td>
<p>700,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>statsskuldsräntor'</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuldsräntor<sup>2</sup></p></td><td>
<p>90,2</p></td><td>
<p>66,0</p></td><td>
<p>60,4</p></td><td>
<p>53,8</p></td><td>
<p>56,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa utgifter</p></td><td>
<p>709,6</p></td><td>
<p>707,1</p></td><td>
<p>721,6</p></td><td>
<p>741.2</p></td><td>
<p>757,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Riksgäldskontorets</p></td><td>
<p>-11,5</p></td><td>
<p>-40,9</p></td><td>
<p>-3,1</p></td><td>
<p>-5,7</p></td><td>
<p>4,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>nettoutlåning m.m.<sup>3</sup></p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa utgifter m.m.</p></td><td>
<p>698,1</p></td><td>
<p>666,2</p></td><td>
<p>718,5</p></td><td>
<p>735,5</p></td><td>
<p>761,8</p></td></tr>
</table>
<p>Procent av BNP</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utgifter exkl.<br>statsskuldsräntor</p></td><td>
<p>29,7</p></td><td>
<p>29,6</p></td><td>
<p>29,3</p></td><td>
<p>29,1</p></td><td>
<p>28,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuldsräntor<sup>2</sup></p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>2.7</p></td><td>
<p>2.3</p></td><td>
<p>2.3</p></td></tr>
</table>
<p>’ Inklusive minskning av anslagsbehållningar.</p>
<p><sup>2</sup> Avser utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.</p>
<p><sup>3</sup> Inklusive kassamåssig korrigering och finansiell överföring från AP-fonden till<br>Riksgäldskontoret.</p>
<p>Takbegränsade utgifter 2000-2004</p>
<p>I tabellen 4.12 redovisas de beräknade utgifterna<br>för 2001-2004 och utfallet för 2000. Alders-<br>pensionssystemets utgifter beräknas öka med<br>ca 20 miljarder kronor under perioden 2000-<br>2004. Tillsammans med ökningen av stats-<br>budgetens primära utgifter på 81 miljarder<br>kronor under perioden uppgår den beräknade<br>ökningen av de takbegränsade utgifterna till<br>101 miljarder kronor, vilket motsvarar en<br>genomsnittlig ökning på 3,2 procent per år.</p>
<p><sup>11</sup> Skillnaden mellan förväntade förbrukade medel och anvisade medel<br></p>
<p>återspeglas i det budgeterade beloppet för minskning av anslagsbehåll-<br>ningar. En utförligare redovisning av minskning av anslagsbehållningar<br>återfinns under avsnitt 6.2.1</p>
<p>72</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>1 Tabell 4.12 Utgifter som omfattas av utgiftstaket för staten 2000-2004 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>2000 Utfall</p></td><td>
<p>2001 Prognos</p></td><td>
<p>2002 Beräknat<sup>1</sup></p></td><td>
<p>2003 Beräknat<sup>1</sup></p></td><td>
<p>2004 Beräknat<sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa utgifter exkl. statsskuldsräntor<sup>1</sup></p></td><td>
<p>619,4</p></td><td>
<p>641,1</p></td><td>
<p>661,2</p></td><td>
<p>687,4</p></td><td>
<p>700,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten</p></td><td>
<p>140,7</p></td><td>
<p>144,7</p></td><td>
<p>150,5</p></td><td>
<p>152,5</p></td><td>
<p>160,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Takbegränsade utgifter</p></td><td>
<p>760,0</p></td><td>
<p>785,8</p></td><td>
<p>811,7</p></td><td>
<p>839,9</p></td><td>
<p>861,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgeteringsmarginal</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>3.2</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>4 ,1</p></td><td>
<p>15,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftstak för staten<sup>2</sup></p></td><td>
<p>765</p></td><td>
<p>789</p></td><td>
<p>814</p></td><td>
<p>844</p></td><td>
<p>877</p></td></tr>
</table>
<p>Anm.- Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.</p>
<p><sup>1</sup> Inklusive beräknad förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit</p>
<p><sup>2</sup> För åren 2000-2003 är utgiftstaket fastställt av riksdagen. Utgiftstaket för 2004 avser regeringens förslag till utgiftstak 2004</p>
<p>De takbegränsade utgifterna beräknas i år bli ca<br>26 miljarder kronor högre än 2000. Ungefär<br>hälften av denna ökning förklaras av utgifts-<br>reformer som träder i kraft i år, bl.a. höjda<br>barnbidrag, en studiemedelsreform, satsningar<br>på de sämst ställda pensionärerna samt vård,<br>skola och omsorg. Eftersom de takbegränsade<br>utgifterna ökar något mer än taket mellan 2000<br>och 2001 beräknas budgeteringsmarginalen i år<br>bli något mindre än den marginal på 5 miljarder<br>kronor som erhölls 2000. Under kommande år<br>beräknas de takbegränsade utgifterna öka från<br>786 miljarder kronor 2001 till 861 miljarder<br>kronor 2004 eller med sammantaget 75 miljarder<br>kronor. Utgifterna under taket beräknas öka<br>med 26 miljarder kronor 2002, 28 miljarder<br></p>
<p>kronor 2003 och 21 miljarder kronor 2004.<br>Utgiftstakets årliga ökning uppgår till<br>25 miljarder kronor 2002 och 30 miljarder<br>kronor 2003. För 2004 föreslår regeringen att<br>utgiftstaket ökar med 33 miljarder kronor<br>jämfört med 2003. Eftersom de beräknade<br>utgifterna ökar nästan lika snabbt som<br>utgiftstaket 2001-2003 beräknas budgeterings-<br>marginalen bli relativt liten även för åren 2002<br>och 2003, vilket föranleder regeringen att noga<br>följa utgiftsutvecklingen. För 2004 beräknas<br>budgeteringsmarginalen till 16 miljarder kronor.</p>
<p>I tabell 4.13 redovisas en uppskattning av de<br>huvudsakliga faktorerna bakom utgifts-<br>utvecklingen från 2001.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>1 Tabell 4.13 Budgeteringsmarginalen och förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td><td>
<p>2001-2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftstak</p></td><td>
<p>814</p></td><td>
<p>844</p></td><td>
<p>877</p></td><td>
<p>88</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Takbegränsade utgifter</p></td><td>
<p>812</p></td><td>
<p>840</p></td><td>
<p>861</p></td><td>
<p>75</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgeteringsmarginal</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>16</p></td><td>
<p>13</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förändring av takbegränsade utgifter</p></td><td>
<p>26</p></td><td>
<p>28</p></td><td>
<p>21</p></td><td>
<p>75</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>varav</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pris- och löneomräkning (PLO)</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>11</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Effekter av övriga makroekonomiska förutsättningar på statsbudgetens utgifter</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>16</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Reformer</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>40</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiering/utfasning av tidsbegränsade program</p></td><td>
<p>-6</p></td><td>
<p>-4</p></td><td>
<p>-2</p></td><td>
<p>-12</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>23</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt (volymer, förändring av förbrukning av anslagsbehållningar m.m.)</p></td><td>
<p>-1</p></td><td>
<p>-1</p></td><td>
<p>-1</p></td><td>
<p>-3</p></td></tr>
</table>
<p>Anm. Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.</p>
<p>73</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>Pris- och löneomräkning av berörda anslag höjer<br>utgifterna med omkring 11 miljarder kronor<br>under perioden 2001-2004.<sup>12</sup> Makroekonomiska<br>effekter på statsbudgetens utgifter såsom lägre<br>volymer inom arbetsmarknadspolitiska program,<br>högre prisbasbelopp, högre timlön och högre<br>bruttonationalinkomst (BNI) förklarar ca<br>16 miljarder kronor av ökningen av utgifterna på<br>statsbudgeten under perioden.</p>
<p>Beslutade och aviserade reformer höjer<br>utgifterna med omkring 40 miljarder kronor<br>under perioden (de enskilda reformernas<br>budgeteffekter redovisas i tabell 4.8, avsnitt 4.3).<br>Besparingar inom bl.a. totalförsvaret och<br>utfasning av olika tidsbegränsade program<br>innebär en utgiftsminskning på omkring<br>12 miljarder kronor under samma period.</p>
<p>Utgifterna för ålderspensionssystemet vid<br>sidan av statsbudgeten ökar under perioden 2001<br>till 2004 med ca 16 miljarder kronor.<br>Överföringen av bosättningsbaserade folk-<br>pensioner från ålderspensionssystemet till<br>statsbudgeten uppgår till ca 7 miljarder kronor<br>2003. Justerat för denna överföring uppgår<br>ökningen under perioden till 23 miljarder<br>kronor. Denna utgiftsökning kan till hälften<br>förklaras av indexeringen av pensionerna och till<br>resterande del av ökningen av genomsnittliga<br>ATP-poäng. Under perioden övergår<br>indexeringen successivt från att pensionerna<br>räknas upp med prisutvecklingen till att dessa i<br>princip följer inkomstutvecklingen.</p>
<p>4.4.4 Statsbudgetens saldo, statens<br>finansiella sparande och<br>statsskulden</p>
<p>Statsbudgetens saldo</p>
<p>Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten skall<br>statsbudgeten omfatta alla inkomster och<br>utgifter samt andra betalningar som påverkar<br>statens lånebehov.</p>
<p>Statsbudgetens saldo visade ett överskott på<br>102 miljarder kronor 2000. I år beräknas stats-<br>budgetens saldo uppgå till 69 miljarder kronor.</p>
<p>Vid oförändrad politik beräknas stats-<br>budgetens saldo minska till 9 miljarder kronor<br>2002 för att sedan öka till närmare 20 miljarder<br>kronor i slutet av beräkningsperioden.</p>
<p>Vid en oförändrad politik kommer emellertid<br>det beräknade överskottsmålet i de offentliga<br>finanserna för de kommande åren att överstiga<br>de årsvisa målen för överskottet i de offentliga<br>finanserna. Målet för den offentliga sektorns<br>finansiella sparande uppgår till 2 procent av BNP<br>för åren 2002 och 2003. Även för 2004 föreslår<br>regeringen ett överskottsmål på 2 procent av<br>BNP. Den framtida konjunktursituationen kan<br>medföra att dessa mål behöver omprövas, vilket<br>sker i budgetpropositionen för respektive år.</p>
<p>Under perioden 2002 till 2004 beräknas det<br>finansiella sparandet i ålderspensionssystemet<br>uppgå till närmare 3 procent av BNP samtidigt<br>som kommunsektorn beräknas vara i balans.<br>Mer än hela överskottsmålet för de offentliga<br>finanserna kommer således att ligga i pensions-<br>systemet. Det höga finansiella sparandet i<br>ålderspensionssystemet innebär att statens<br>budgetsaldo kommer att uppvisa ett underskott<br>på 10-20 miljarder kronor under de kommande<br>åren under förutsättning att överskottsmålet<br>uppnås exakt. I beräkningen av statsbudgetens<br>saldo och statsskulden har det överskjutande<br>överskottet på 26 miljarder kronor för åren 2002<br>och 2003 samt 40 miljarder kronor för 2004,<br>beräkningstekniskt använts till förändringar på<br>statsbudgetens inkomst- eller utgiftssida så att<br>målet om ett överskott i de offentliga finanserna<br>på 2 procent av BNP uppnås exakt. På vilket sätt<br>de överskjutande medlen kommer att användas<br>kommer regeringen att återkomma till. Om<br>överskottsmålet överträffas kommer stats-<br>skulden bli lägre än i de redovisade<br>beräkningarna.</p>
<p>Pris- och löneomräkning (PLO) sker framför allt för s.k. förvaltnings-<br>anslag, dvs anslag som finansierar myndigheters förvaltningsomkostna-<br>der, och för anslag avseende investeringar i infrastruktur.</p>
<p>74</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="8">
<p>1 Tabell 4.14 Statsbudgetens saldo och statsskulden</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>706,3</p></td><td>
<p>725,1</p></td><td>
<p>800,0</p></td><td>
<p>735,3</p></td><td>
<p>727,7</p></td><td>
<p>748,7</p></td><td>
<p>781,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter exkl. statsskuldsräntor<sup>1</sup></p></td><td>
<p>585,7</p></td><td>
<p>615,3</p></td><td>
<p>619,4</p></td><td>
<p>641,1</p></td><td>
<p>661,2</p></td><td>
<p>687,4</p></td><td>
<p>700,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuldsräntor m.m?</p></td><td>
<p>113,4</p></td><td>
<p>89,9</p></td><td>
<p>90,2</p></td><td>
<p>66,0</p></td><td>
<p>60,4</p></td><td>
<p>53,8</p></td><td>
<p>56,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Riksgäldskontorets nettoutlåning</p></td><td>
<p>-2,8</p></td><td>
<p>-17,9</p></td><td>
<p>23,9</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>8,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav Kommunmomssystemet</p></td><td>
<p>1.5</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>-3,8</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>ln-/utläning från myndigheter (räntekonto)<sup>3</sup></p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>-3,0</p></td><td>
<p>-8,7</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Inbetalning av premiepensionsmedel inkl, ränta</p></td><td>
<p>-13,7</p></td><td>
<p>-26,1</p></td><td>
<p>-24,9</p></td><td>
<p>■21,2</p></td><td>
<p>-24,0</p></td><td>
<p>-24,8</p></td><td>
<p>-25,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbetalning av premiepensionsmedel</p></td><td></td><td></td><td>
<p>56,0</p></td><td>
<p>19,6</p></td><td>
<p>20,9</p></td><td>
<p>23,0</p></td><td>
<p>24,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lönegarantifonden, inkl, ränta</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>CSN, studielån</p></td><td>
<p>10,1</p></td><td>
<p>11,0</p></td><td>
<p>11,3</p></td><td>
<p>11,2</p></td><td>
<p>10,7</p></td><td>
<p>10,7</p></td><td>
<p>10,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Insättningsgaranti</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>-2,3</p></td><td>
<p>-2,3</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>-0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt, netto*</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>-3,7</p></td><td>
<p>-3,4</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kassamässig korrigering</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>-44,1<sup>s</sup></p></td><td>
<p>-35,4=</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>0.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring från AP-fonden</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-46,4</p></td><td>
<p>-8,7</p></td><td>
<p>-13,7</p></td><td>
<p>-3,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbudgetens saldo före beråkningsteknisk överföring</p></td><td>
<p>9,7</p></td><td>
<p>82,0</p></td><td>
<p>101,9</p></td><td>
<p>69,1</p></td><td>
<p>9,2</p></td><td>
<p>13,1</p></td><td>
<p>19,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Berä kningsteknisk överföring</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>25,9</p></td><td>
<p>25,6</p></td><td>
<p>39,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbudgetens saldo efter beräkningsteknisk överföring</p></td><td>
<p>9,7</p></td><td>
<p>82,0</p></td><td>
<p>101,9</p></td><td>
<p>69,1</p></td><td>
<p>-16,7</p></td><td>
<p>-12,5</p></td><td>
<p>-20,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skulddispositioner m.m.</p></td><td>
<p>26,4</p></td><td>
<p>7,3</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>-104,4‘</p></td><td>
<p>-8,3</p></td><td>
<p>-5,6</p></td><td>
<p>-1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuldsförändring</p></td><td>
<p>16,8</p></td><td>
<p>-74,7</p></td><td>
<p>-95,0</p></td><td>
<p>-173,5</p></td><td>
<p>8,4</p></td><td>
<p>6,9</p></td><td>
<p>19,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuld vid årets slut efter beräkningsteknisk<br>överföring</p></td><td>
<p>1 448,9</p></td><td>
<p>1314,2</p></td><td>
<p>1 279,2</p></td><td>
<p>1105,7</p></td><td>
<p>1114,1</p></td><td>
<p>1121,0</p></td><td>
<p>1 140,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>76,1</p></td><td>
<p>68,9</p></td><td>
<p>61.4</p></td><td>
<p>51,1</p></td><td>
<p>49,3</p></td><td>
<p>47,5</p></td><td>
<p>46,3</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.</p>
<p><sup>1</sup> Inklusive minskning av anslagsbehållningar.</p>
<p><sup>2</sup> Avser hela utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.</p>
<p><sup>3</sup> Normalt görs inga prognoser på in/utlåning från myndigheter (räntekonto) utan hår redovisas endast utfallet.</p>
<p><sup>4</sup> Varav individuellt kompetenssparande -1,35 mdkr 2000 och -1,15 mdkr 2001.</p>
<p><sup>5</sup> Varav -45 mdkr överföring från AP-fonden.</p>
<p><sup>6</sup> Varav nedskrivning av statsskulden p.g.a. överföringen av statsobligationer från AP-fonden på 68,8 mdkr samt 10 mdkr (av totalt 20 mdkr) av den föreslagna<br>extrautdelningen från Riksbanken.</p>
<p>För att statsbudgetens saldo skall överens-<br>stämma med statens lånebehov redovisas<br>Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassa-<br>mässigkorrigering på statsbudgeten.</p>
<p>Riksgäldskontorets nettoutlåning<br>Riksgäldskontorets (RGK) nettoutlåning utgörs<br>av förändringen av kontorets ut- och inlåning till<br>myndigheter, affärsverk, statliga bolag och vissa<br>fonder. De största delposterna utgörs av<br>förändringar av myndigheternas räntekonto-<br>behållningar, in- och utbetalningar av premie-<br>pensionsmedel, insättningsgarantiavgifter samt<br>Centrala studiestödsnämndens (CSN) netto-<br>upplåning för finansiering av studielån.</p>
<p>Sedan 1995 har medel för premiepensionen<br>tillfälligt placerats i RGK. För åren 2000-2004<br>beräknas de årliga inbetalningarna till drygt<br>20 miljarder kronor. Inbetalningarna inklusive<br></p>
<p>ränta överförs till Premiepensionsmyndigheten<br>(PPM) med två års fördröjning. Utbetalningen<br>under 2000, som avsåg premiepensionsmedel för<br>åren 1995-1998, bidrog till att RGK:s netto-<br>utlåning ökade med ca 42 miljarder kronor<br>mellan 1999 och 2000.</p>
<p>RGK:s nettoutlåning till CSN beräknas uppgå<br>till omkring 11 miljarder kronor per år under<br>perioden 2000-2004.</p>
<p>Det ackumulerade underskottet i det<br>kommunala momssystemet uppgick vid det<br>senaste årsskiftet till 3,8 miljarder kronor. Staten<br>skrev av denna fordran som annars skulle<br>återbetalats av kommunsektorn via en högre<br>momsavgift.</p>
<p>75</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>Kassamässig korrigering och överföring från AP-<br>fonden</p>
<p>Beräkningsposten kassamässig korrigering är<br>nödvändig för att budgetsaldot skall bli identiskt<br>med lånebehovet (med omvänt tecken). En<br>kassamässig korrigering kan dels uppstå om<br>betalningen respektive anslagsavräkningen sker<br>olika budgetår, dels kan det förekomma trans-<br>aktioner över statsverkets checkräkning som inte<br>har sin motsvarighet på anslag eller inkomst-<br>titlar. Ett sådant exempel är de överföringar från<br>AP-fonden som gjordes 1999 och 2000.</p>
<p>Effekten av AP-fondsöverföringen 2001 på<br>statsbudgetens saldo särredovisas i tabell 4.14. 1<br>statsbudgetens utfall redovisas dessa belopp<br>under den kassamässiga korrigeringen.</p>
<p>När pensionsreformen är fullt genomförd<br>kommer statsfinanserna försvagas med ca<br>60 miljarder kronor per år. För att delvis<br>motverka denna försvagning överfördes<br>45 miljarder kronor per år från AP-fonden till<br>statsbudgeten under åren 1999 och 2000. Under<br>2001 har ytterligare en överföring ägt rum<br>bestående av stats- och bostadsobligationer till<br>ett marknadsvärde på 155 miljarder kronor.<br>Effekten på statsbudgetens saldo av över-<br>föringen 2001 är dock endast 46 miljarder<br>kronor. Förklaringen är att den del av över-<br>föringen som består av statsobligationer skrivs<br>av direkt mot statsskulden med obligationernas<br>nominella värde (69 miljarder kronor). Där-<br>igenom påverkar inte överföringen av<br>statobligationerna lånebehovet mer än indirekt<br>via de lägre ränteutgifter som följer av den lägre<br>statsskulden. Den del av överföringen som<br>består av bostadsobligationer kommer att<br>påverka lånebehovet under hela perioden, dels<br>genom att de olika obligationslånen genererar<br>ränteavkastning, dels när obligationerna förfaller<br>till betalning. Av tabell 4.14 och 4.15 framgår att<br>budgetsaldot förstärks med 46 miljarder kronor<br>2001, 9 miljarder kronor 2002, 14 miljarder<br>kronor 2003 och 4 miljarder kronor 2004 till<br>följd av överföringen av bostadsobligationerna.<br>Till skillnad från statsbudgetens saldo påverkas<br>statens finansiella sparande fullt ut av hela<br>överföringen på 155 miljarder kronor 2001.<br>Statsbudgetens saldo och statens finansiella<br>sparande uppvisar därför en stor diskrepans<br>2001. Enligt pensionsöverenskommelsen skall<br>det slutliga överföringsbeloppet fastställas vid en<br>kontrollstation 2004 och den slutliga över-<br>föringen äga rum 2005.</p>
<p>Obligationsportföljens sammansättning visade<br>sig avvika från vad som antogs i budget-<br>propositionen för 2001, där statsobligationer till<br>ett nominellt värde på 75 miljarder kronor för-<br>väntades överföras från AP-fonden 2001. Även<br>bostadsobligationernas sammansättning avseen-<br>de löptid har förändrats i förhållande till anta-<br>gandena i budgetpropositionen.</p>
<p>Statsbudgetens saldo justerat för större<br>engångseffekter</p>
<p>I tabell 4.15 redovisas statsbudgetens saldo<br>justerat för större engångseffekter. Vid be-<br>räkningen av det justerade budgetsaldot 2002-<br>2004 förutsätts att den del av överskottet i de<br>offentliga finanserna som överstiger de årsvisa<br>överskottsmålen, beräkningstekniskt kommer<br>att utnyttjas till förändringar som försvagar<br>statens finansiella sparande i motsvarande grad.<br>Om överskottsmålen överträffas kommer stats-<br>budgetens saldo att förbättras i förhållande till<br>redovisade beräkningar.</p>
<p>76</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>Tabell 4.15 Statsbudgetens saldo samt justering för större<br>engångseffekter</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbudgetens saldo<br>före beräkningsteknisk<br>överföring</p></td><td>
<p>102</p></td><td>
<p>69</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>19</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbudgetens saldo<br>efter beräkningsteknisk<br>överföring</p></td><td>
<p>102</p></td><td>
<p>69</p></td><td>
<p>-17</p></td><td>
<p>-12</p></td><td>
<p>-21</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Större engångseffekter</p></td><td>
<p>88</p></td><td>
<p>79</p></td><td>
<p>24</p></td><td>
<p>29</p></td><td>
<p>19</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Varav försäljning av<br>statligt aktieinnehav</p></td><td>
<p>74'</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överkonsolidering</p>
<p>Alecta</p></td><td></td><td>
<p>8</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring från AP-<br>fonden<sup>2</sup></p></td><td>
<p>45</p></td><td>
<p>46</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Föreslagen<br>extrautdelning frän<br>Riksbanken<sup>3</sup></p></td><td></td><td>
<p>10</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Premiepensionsmedel,<br>nettoinbetalningar</p></td><td>
<p>-31</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbudgetens saldo</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>-10</p></td><td>
<p>-40</p></td><td>
<p>-41</p></td><td>
<p>-39</p></td></tr>
</table>
<p>efter beräkningsteknisk<br>överföring och justerat<br>för större engångs-<br>effekter</p>
<p>^^elo^peT^rvkhjderar^kdeiJtdeTmri^^ct^fibetahnm^^^^eavmstskat^T^r^^^<br>Stattums försäljning av Pharmacia & Upjohn samt aktieförsäljning av Celsius AB<br>och Telia AB.</p>
<p><sup>2</sup> Överföringen 2001 bestod av stats- och bostadsobligationer till ett<br>marknadsvärde om 155 mdkr. Statsobligationerna skrevs av mot statsskulden<br>(68,8 mdkr, nominellt värde). Bostadsobligationerna påverkar däremot<br>lånebehovet under hela perioden, vilket framgår av tabellen. Efter 2004 återstår<br>1,9 mdkr i bostadsobligationer som förfaller under 2005.</p>
<p><sup>3</sup> Den föreslagna extrautdelningen från Riksbanken uppgår till sammanlagt 20<br>mdkr varav 10 miljarder beräknas ha lånebehovspåverkan.</p>
<p>Av tabell 4.15 framgår att det justerade<br>budgetsaldot uppgick till 14 miljarder kronor<br>2000. Överskottet i det justerade budgetsaldot<br>beräknas i år vändas till ett underskott på ca<br>10 miljarder kronor. Utan vissa extraordinära<br>tillskott i form av inkomster från företags-<br>försäljningar och överföringar från AP-fonden<br>m.m. skulle statsbudgeten under perioden 2002-<br>2004 uppvisa ett underskott på ca 40 miljarder<br>kronor per år, vid ett överskott på 2 procent av<br>BNP i de offentliga finanserna.</p>
<p>Större engångseffekter under perioden 2000-<br>2004 som påverkar statsbudgetens saldo uppgår<br>sammantaget till nästan 240 miljarder kronor. År<br>2001 beräknas det dessutom uppstå positiva<br>engångseffekter på 79 miljarder kronor som<br>enbart påverkar statsskulden. Engångseffekter<br>förklarar därmed hela den förväntade<br>minskningen av statsskulden på ca 200 miljarder<br>kronor mellan 2000 och 2004</p>
<p>Med undantag för effekten avseende för-<br>säkringsbolaget Alectas (f.d. SPP) utdelade över-<br>skottsmedel påverkar inte engångseffekterna<br>överskotten i de offentliga finanserna och<br>därmed inte heller möjligheterna att uppnå det<br>målsatta överskottet. Utgiftstaket och utgifterna<br>under taket påverkas inte heller av dessa<br>engångseffekter.</p>
<p>Statsbudgetens saldo och statens finansiella<br>sparande</p>
<p>Statsbudgetens saldo omfattar alla transaktioner<br>som påverkar statens lånebehov. Det finansiella<br>sparandet definieras till skillnad från stats-<br>budgetens saldo av ett internationellt regelverk<br>för nationalräkenskaper och utgörs av nettot av<br>transaktioner som påverkar en sektors finansiella<br>förmögenhet. Den principiella skillnaden för<br>svenska förhållanden mellan statsbudgetens<br>saldo och statens finansiella sparande är att<br>statsbudgetens saldo endast avspeglar låne-<br>behovet, medan det finansiella sparandet tar<br>hänsyn till förändringar av både finansiella<br>tillgångar och skulder. Det innebär att för-<br>ändringar av statsbudgetens saldo inte<br>nödvändigtvis leder till en motsvarande för-<br>ändring av statens finansiella sparande. Ett<br>exempel på en transaktion som påverkar<br>statsbudgetens saldo, men inte statens finansiella<br>sparande, är försäljning av statligt aktieinnehav.<br>Försäljning av statligt aktieinnehav förbättrar<br>statsbudgetens saldo, medan statens finansiella<br>sparande förblir oförändrat eftersom statens<br>förmögenhet inte förändras av att en tillgång<br>(värdepapper) byts mot en annan tillgång<br>(likvida medel).</p>
<p>I tabell 4.16 redovisas de viktigaste skill-<br>naderna mellan statsbudgetens saldo och statens<br>finansiella sparande. Den stora skillnaden 2001<br>beror på att överföringen från AP-fonden ökar<br>statens finansiella sparande med 155 miljarder<br>kronor, medan statsbudgetens saldo endast<br>förbättras med 46 miljarder kronor. En mer<br>permanent skillnad mellan statsbudgetens saldo<br>och statens finansiella sparande utgörs av den<br>årliga nettoutlåning som Riksgäldskontoret<br>förmedlar till studerande via CSN. Denna<br>utlåning belastar statsbudgetens saldo med ca<br>11 miljarder kronor varje år medan statens<br>finansiella sparande inte påverkas eftersom varje<br>nytt lån motsvarar en lika stor fordran.<br>Ytterligare en post som påverkar statsbudgetens<br>saldo och statens finansiella sparande olika, är</p>
<p>77</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>räntor på statsskulden. De kassamässiga stats-<br>skuldsräntorna påverkar statsbudgetens saldo<br>medan de kostnadsmässiga statsskuldsräntorna<br>påverkar statens finansiella sparande.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>1 Tabell 4.16 Statsbudgetens saldo och statens finansiella 1<br>[sparande 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td colspan="2">
<p>2003 2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbudgetens saldo<br>före beräkningsteknisk<br>överföring</p></td><td>
<p>102</p></td><td>
<p>69</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>19</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Effekt av överföring från<br>AP-fonden</p></td><td></td><td>
<p>109</p></td><td>
<p>-9</p></td><td>
<p>-14</p></td><td>
<p>-4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>CSN studielån</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>11</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Amortering, gamla<br>studielån (t.o.m. 1988)</p></td><td>
<p>-2</p></td><td>
<p>-2</p></td><td>
<p>-2</p></td><td>
<p>-2</p></td><td>
<p>-2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Försäljning av aktiebolag</p></td><td>
<p>-75</p></td><td>
<p>-15</p></td><td>
<p>-15</p></td><td>
<p>-15</p></td><td>
<p>-15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>m.m.</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntor på statsskulden</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Periodiseringseffekter,<br>skatter</p></td><td>
<p>-10</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Riksbanken,<br>extra utdelning</p></td><td></td><td>
<p>-10</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>-14</p></td><td>
<p>-3</p></td><td></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande i<br>staten före beräknings-<br>teknisk överföring</p></td><td>
<p>27</p></td><td>
<p>172</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Beräkningsteknisk<br>överföring</p></td><td></td><td></td><td>
<p>26</p></td><td>
<p>26</p></td><td>
<p>40</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande i<br>staten efter beräknings-<br>teknisk överföring</p></td><td>
<p>27</p></td><td>
<p>172</p></td><td>
<p>-19</p></td><td>
<p>-24</p></td><td>
<p>-25</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>7.9</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>-1.0</p></td><td>
<p>1.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Differens mot BP 2001</p></td><td>
<p>21</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>3</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Av tabell 4.16 framgår att statens finansiella spar-<br>ande åren 2002 till 2004 uppvisar ett underskott<br>på mellan 19 till 25 miljarder kronor vid ett<br>överskott i de offentliga finanserna på 2 procent<br>av BNP. Överskottet i de offentliga finanserna<br>uppkommer i stället främst i ålderspensions-<br>systemet vid sidan av statsbudgeten (se tabell<br>4.18). Detta är en konsekvens av att ålders-<br>pensionsreformen omfördelar det offentliga<br>sparandet från staten till ålderspensionssystemet.<br>Kommunsektorn kommer samtidigt att i princip<br>uppvisa ett nollresultat.</p>
<p>Statsskulden</p>
<p>Statsskulden uppkommer genom statens upp-<br>låning för att täcka underskott i den löpande<br>verksamheten eller för att finansiera invest-<br>eringar och kreditgivning. Statsskuldens ut-<br></p>
<p>veckling bestäms framför allt av statsbudgetens<br>saldo. Skulden påverkas emellertid också av<br>valutakursförändringar eftersom ca 30 procent<br>av skulden är exponerad mot utländsk valuta.<br>Denna del av skulden värderas till aktuella<br>valutakurser. Även andra faktorer som inte på-<br>verkar lånebehovet kan påverka statsskulden.<br>Statsobligationer till ett bokfört värde på 69 milj-<br>arder kronor fördes över från AP-fonden till<br>Riksgäldskontoret vid årsskiftet, varvid oblig-<br>ationerna skrevs av direkt mot statsskulden. Av<br>den föreslagna extrautdelningen från Riksbanken<br>på 20 miljarder kronor beräknas 10 miljarder<br>kronor utgöra statsobligationer som hanteras på<br>motsvarande sätt, dvs. att de skrivs av direkt mot<br>statsskulden.</p>
<p>Som framgår av diagram 4.2 har statsskulden<br>framför allt ökat under två olika längre samman-<br>hängande perioder. Den första perioden varade<br>från 1977 till 1986 då statsskulden ökade från 98<br>till 631 miljarder kronor. Den andra perioden av<br>kraftig statsskuldökning varade från 1990 till<br>1996 då statsskulden steg från 619 till 1411 milj-<br>arder kronor. Statsskulden som andel av BNP<br>(skuldkvoten) ökade också kraftigt under<br>nämnda perioder. Under perioden 1994—1997<br>stabiliserades skuldkvoten på en nivå kring<br>80 procent av BNP.</p>
<p>Diagram 4.2 Statsskulden i miljarder kronor och som andel<br>av BNP</p>
<p>Statsskuld (mdkr) Statsskuld/BNP</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-7.png" style="width:174pt;height:119pt;"/>
<p>Vid slutet av 2000 uppgick statsskulden till<br>1 279 miljarder kronor. Nominellt beräknas<br>statsskulden minska kraftigt under 2001 för att<br>sedan återigen öka t.o.m. 2004. Den beräknade<br>minskningen av statsskulden under 2001 på<br>173 miljarder kronor beror dels på överföringen<br>från AP-fonden och den föreslagna extra-<br>utdelningen från Riksbanken, dels på att över-</p>
<p>78</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>skottet i de offentliga finanserna beräknas bli<br>väsentligt högre än målet på 2,5 procent av BNP.</p>
<p>Som andel av BNP beräknas skulden fort-<br>löpande minska från ca 61 procent år 2000 till<br>drygt 46 procent vid slutet av beräknings-<br>perioden.</p>
<p>4.5 Kommunsektorns finanser</p>
<p>Kommuner och landsting är enligt kommunal-<br>lagen skyldiga att uppnå ekonomisk balans från<br>och med 2000. Om kostnaderna överstiger<br>intäkterna skall underskottet täckas inom två år.<br>Bedömningen av hur kommunsektorns kon-<br>sumtionsutgifter utvecklas har gjorts mot<br>beaktande av balanskravet. Kalkylerna bygger på<br>oförändrade skattesatser fr.o.m. 2001.</p>
<p>Den kommunala sektorn förutses anpassa<br>konsumtionsutgifterna till den varaktiga in-<br>komstnivån. Med denna förutsättning finns ett<br>finansiellt utrymme för en ökning av den<br>kommunala konsumtionen i fasta priser med<br>drygt 1 procent per år under perioden 2001—<br>2004. Tillfälligt höga skatteinkomster 2001 och<br>2002 antas inte leda till motsvarande ökade<br>utgifter, utan till ett tillfälligt högt sparande.<br>Sektorn som helhet beräknas uppfylla kravet om<br>en ekonomi i balans fr.o.m. i år.</p>
<p>Tabell 4.17 Kommunsektorns finanser</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Miljarder kronor, löpande priser</p></td><td rowspan="2">
<p>2001</p></td><td rowspan="2">
<p>2002</p></td><td rowspan="2">
<p>2003</p></td><td rowspan="2">
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>466,0</p></td><td>
<p>488,1</p></td><td>
<p>508,3</p></td><td>
<p>525,4</p></td><td>
<p>544,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter</p></td><td>
<p>337,5</p></td><td>
<p>358,4</p></td><td>
<p>370,9</p></td><td>
<p>396,7</p></td><td>
<p>412,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbidrag<sup>1</sup></p></td><td>
<p>82,6</p></td><td>
<p>83,9</p></td><td>
<p>90,2</p></td><td>
<p>79,9</p></td><td>
<p>82,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter och stats-<br>bidrag, % av BNP</p></td><td>
<p>20,2</p></td><td>
<p>20,4</p></td><td>
<p>20,4</p></td><td>
<p>20,2</p></td><td>
<p>20,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>45,9</p></td><td>
<p>45,8</p></td><td>
<p>47,2</p></td><td>
<p>48,9</p></td><td>
<p>50,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>463,7</p></td><td>
<p>481,8</p></td><td>
<p>505,2</p></td><td>
<p>524,8</p></td><td>
<p>545,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtion</p></td><td>
<p>389,4</p></td><td>
<p>405,6</p></td><td>
<p>427,2</p></td><td>
<p>445,1</p></td><td>
<p>463,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Volymförändring<sup>2</sup></p></td><td>
<p>1,4’</p></td><td>
<p>1.2</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>74,3</p></td><td>
<p>76,1</p></td><td>
<p>78,0</p></td><td>
<p>79,7</p></td><td>
<p>81,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>0.6</p></td><td>
<p>-0,3</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Från och med 2000 redovisas kommunsektorn exkl. Svenska kyrkan.</p>
<p><sup>1</sup> Statsbidrag redovisas netto efter avdrag för kommunernas och landstingens<br>avgifter till det kommunala momssystemet.</p>
<p><sup>2</sup> Årlig procentuell förändring av konsumtionsutgifter i fasta priser.</p>
<p><sup>3</sup> 0m överföringen av Svenska kyrkan från kommunsektorn till hushållen beaktas<br>blir utvecklingstakten -1,2 %.</p>
<p>4.6 Ålderspensionssystemet</p>
<p>Ålderspensionsreformen innebär att AP-fonden<br>fr.o.m. 1999 har fått en delvis ny roll. Fonden<br>finansierar numera inkomstbaserade ålders-<br>pensioner inom det reformerade systemets s.k.<br>fördelningsdel. Finansieringen av efterlevande-<br>och förtidspensioner sker över statsbudgeten.<br>Vidare medför reformen att fondens avgifts-<br>inkomster förstärkts genom införande av statliga<br>ålderspensionsavgifter på vissa transfereringar<br>samt genom att en större del av arbetsgivar-<br>avgifterna numera betalas till pensionssystemet<br>(den så kallade avgiftsväxlingen)</p>
<p>Vid sidan av AP-fonden sker en för-<br>mögenhetsuppbyggnad inom premiepensions-<br>systemet. De medel som sedan 1995 avsätts<br>motsvarar intjänad premiepensionsrätt och<br>placeras först i Riksgäldskontoret (RGK) och<br>därefter hos den fondförvaltare som den<br>enskilde själv väljer. Genom att den statliga<br>myndigheten Premiepensionsmyndigheten<br>(PPM) formellt är ägare av fondandelarna<br>inräknas sparandet i premiepensionssystemet i<br>den offentliga sektorn. Under den tillfälliga<br>förvaltningen i RGK ingår avsättningarna till<br>premiepensionssystemet i statens sparande och<br>reducerar därmed statsskulden. Förra året<br>överfördes retroaktiva premiepensionsmedel<br>avseende inkomståren 1995-1998 från RGK till<br>PPM. Därefter överförs medel motsvarande<br>premiepensionsrätten till PPM andra året efter<br>inkomståret. Det sparande som sker inom<br>premiepensionssystemet motsvaras således av ett<br>minskat sparande i staten.</p>
<p>Den finansiella infasningen av det reformerade<br>ålderspensionssystemet reducerar det finansiella<br>sparandet under perioden 1999-2001 genom<br>AP-fondens överföringar till staten. Över-<br>föringarna har skett med 45 miljarder kronor per<br>år under 1999 och 2000 samt med 155 miljarder<br>kronor 2001. Det slutliga överföringsbeloppet<br>kommer enligt pensionsöverenskommelsen att<br>bestämmas vid en kontrollstation 2004. År 2000<br>var sparandet i PPM särskilt högt eftersom<br>överföringarna av premiepensionsmedel avsåg<br>fyra års avsättningar. När infasningen är över<br>beräknas sparandet i pensionssystemet, dvs. AP-<br>fonden och premiepensionssystemet, uppgå till</p>
<p>1.7 procent av BNP 2002. År 2003 stiger<br>sparandet till 3 procent av BNP till följd av att<br>staten övertar pensionsutgifter på 7,5 miljarder<br>kronor. Mer än hela överskottsmålet för de</p>
<p>79</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>samlade offentliga finanserna kommer således att<br>ligga i pensionssystemet och användas för att<br>bygga upp pensionsfonderna. Sparandet i ålders-<br>pensionssystemet fördelas med ca 60 procent på<br>AP-fonden och 40 procent på PPM.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>|Tabell 4.18 Ålderspensionssystemet 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>243,1</p></td><td>
<p>200.9</p></td><td>
<p>211,5</p></td><td>
<p>223,9</p></td><td>
<p>235,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avgifter</p></td><td>
<p>154,3</p></td><td>
<p>157,3</p></td><td>
<p>164,6</p></td><td>
<p>171,5</p></td><td>
<p>177,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Premiepensionsmedel</p></td><td>
<p>56,1</p></td><td>
<p>19,6</p></td><td>
<p>20,9</p></td><td>
<p>23,0</p></td><td>
<p>24,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntor, utdelningar m.m.</p></td><td>
<p>32,7</p></td><td>
<p>24,0</p></td><td>
<p>26,0</p></td><td>
<p>29,3</p></td><td>
<p>33,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>187,7</p></td><td>
<p>300,4</p></td><td>
<p>150,7</p></td><td>
<p>153,0</p></td><td>
<p>160.9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pensioner</p></td><td>
<p>138,8</p></td><td>
<p>143,5</p></td><td>
<p>148,8</p></td><td>
<p>151,0</p></td><td>
<p>159,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring till staten</p></td><td>
<p>45,0</p></td><td>
<p>155,0</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga utgifter</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>1.9</p></td><td>
<p>1.9</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>55,4</p></td><td>
<p>-99,5</p></td><td>
<p>60.8</p></td><td>
<p>70,9</p></td><td>
<p>74,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>■4,6</p></td><td>
<p>2.7</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>AP-fonden <sup>1</sup></p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>-121,3</p></td><td>
<p>36,7</p></td><td>
<p>43,5</p></td><td>
<p>44,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Premiepensionsmyndigheten</p></td><td>
<p>55,8</p></td><td>
<p>21,8</p></td><td>
<p>24,2</p></td><td>
<p>27,4</p></td><td>
<p>29,7</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Med AP-fonden avses fördelningsdelen av ålderspensionssystemet</p>
<p>Anm: I tabellen ingår både AP-fondens och Premiepensionsmyndighetens inkomster och utgifter redovisade enligt nationalräkenskapernas principer. Under utgiftsområdet<br>Under Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten ingår inte premiepensionsmyndighetens utgifter. Detta medför att redovisningen av utgifter i tabellen inte<br>stämmer med utgifterna under Ålderspensioner vid sidan av statsbudgeten.</p>
<p>4.7 Den offentliga sektorns finanser</p>
<p>För 2000 uppgick den offentliga sektorns<br>finansiella sparande till nära 85 miljarder kronor<br>eller 4,1 procent av BNP. Det är en ökning med<br>50 miljarder kronor, eller 2,4 procent av BNP,<br>jämfört med 1999. Den kraftiga förbättringen<br>beror på att utgifterna sjönk medan skatte-<br>inkomsterna ökade som andel av BNP.</p>
<p>I år fortsätter utgifterna att minska som andel<br>av BNP, främst till följd av en kraftig minskning<br>av ränteutgifterna på statsskulden. Även<br>inkomsterna sjunker som andel av BNP.<br>Skattekvoten sjunker med drygt 1 procentenhet<br>till 51,7 procent huvudsakligen till följd av<br>skattesänkningar. Inkomsterna av räntor och ut-<br>delningar minskar genom AP-fondens<br>överföring av tillgångar till staten för amortering<br>av statsskulden. Det finansiella sparandet<br>reduceras till 3,6 procent av BNP.</p>
<p>År 2002 sjunker skatterna, som andel av BNP,<br>ytterligare delvis till följd av att den för 2001<br>tillfälliga skatten om 8 miljarder kronor på SPP-<br>medel faller bort. Utgiftskvoten fortsätter att<br>minska men i lägre takt än under de närmaste<br></p>
<p>föregående åren. Det finansiella sparandet<br>beräknas till 3,1 procent av BNP.</p>
<p>År 2003 stabiliseras inkomsterna och<br>utgifterna som andel av BNP och det finansiella<br>sparandet beräknas till 3,1 procent av BNP. För<br>2004 medför en minskad utgiftskvot att det<br>finansiella sparandet ökar till 3,6 procent av<br>BNP.</p>
<p>Det beräknade finansiella sparandet åren 2002<br>till och med 2004 överstiger målet om ett<br>överskott på 2 procent av BNP. Beräkningarna<br>av skulder och ränteutgifter är baserade på ett<br>antagande för den offentliga sektorns finansiella<br>sparande i enlighet med målet för åren 2002-<br>2004.</p>
<p>Överskotten i den offentliga sektorn medför<br>en stadig förbättring av den finansiella<br>ställningen. Nettoskulden vänds i år till en<br>positiv förmögenhet på över 3 procent av BNP.<br>Denna förmögenhet växer i takt med det<br>positiva finansiella sparandet. Genom att<br>överskotten från och med 2002 ligger i<br>ålderspensionssystemet kommer förmögenheten<br>att växa genom ackumulering av finansiella till-<br>gångar både i fördelningssystemet (AP-fonden)<br>och i premiepensionssystemet. Samtidigt medför</p>
<p>80</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>det underskott som uppstår i statens finansiella<br>sparande, vid ett överskott på 2 procent av BNP<br>i hela den offentliga sektorn, att skuldsidan i den<br>offentliga sektorns balansräkning också ökar.<br>Skuldökningen nominellt är dock inte större än<br></p>
<p>att statsskulden och den konsoliderade brutto-<br>skulden, som förra året understeg referensvärdet<br>inom EU på 60 procent av BNP, fortsätter att<br>minska som andel av BNP.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>iTabell 4.19 Den offentliga sektorns finanser 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>1238,5</p></td><td>
<p>1247,3</p></td><td>
<p>1280,6</p></td><td>
<p>1336,2</p></td><td>
<p>1395,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>59,5</p></td><td>
<p>57,6</p></td><td>
<p>56,7</p></td><td>
<p>56,6</p></td><td>
<p>56,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter och avgifter</p></td><td>
<p>1100,1</p></td><td>
<p>1119,7</p></td><td>
<p>1149,4</p></td><td>
<p>1198,2</p></td><td>
<p>1250,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>52,8</p></td><td>
<p>57,7</p></td><td>
<p>56,9</p></td><td>
<p>50,7</p></td><td>
<p>50,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kapitalinkomster</p></td><td>
<p>68,1</p></td><td>
<p>57,2</p></td><td>
<p>58,3</p></td><td>
<p>62,4</p></td><td>
<p>66,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster</p></td><td>
<p>70,3</p></td><td>
<p>70,5</p></td><td>
<p>72,9</p></td><td>
<p>75,6</p></td><td>
<p>78,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>1153,8</p></td><td>
<p>1168,8</p></td><td>
<p>1209,5</p></td><td>
<p>1263,4</p></td><td>
<p>1306,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>55,4</p></td><td>
<p>54,0</p></td><td>
<p>53,5</p></td><td>
<p>53,5</p></td><td>
<p>53,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter exkl räntor</p></td><td>
<p>1064,6</p></td><td>
<p>1098,8</p></td><td>
<p>1138,8</p></td><td>
<p>1195,5</p></td><td>
<p>1236,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränteutgifter</p></td><td>
<p>89,2</p></td><td>
<p>70,0</p></td><td>
<p>70,6</p></td><td>
<p>67,9</p></td><td>
<p>69,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande enligt prognos</p></td><td>
<p>84.7</p></td><td>
<p>78,5</p></td><td>
<p>71,1</p></td><td>
<p>72,8</p></td><td>
<p>89,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3.1</p></td><td>
<p>3,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Beräkningsteknisk överföring</p></td><td></td><td></td><td>
<p>25,9</p></td><td>
<p>25,6</p></td><td>
<p>39,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande efter överföring</p></td><td>
<p>84,7</p></td><td>
<p>78,5</p></td><td>
<p>45,2</p></td><td>
<p>47,2</p></td><td>
<p>49,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>4.7</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>2.0</p></td></tr>
</table>
<p>Finansiell ställning</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Nettoskuld</p></td><td>
<p>29,2</p></td><td>
<p>-75,0</p></td><td>
<p>-128,5</p></td><td>
<p>-181,3</p></td><td>
<p>-231,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>-3,5</p></td><td>
<p>-5,7</p></td><td>
<p>-7,7</p></td><td>
<p>-9,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsoliderad bruttoskuld</p></td><td>
<p>1158,6</p></td><td>
<p>1106,7</p></td><td>
<p>1134,3</p></td><td>
<p>1137,1</p></td><td>
<p>1153,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>55,6</p></td><td>
<p>57,7</p></td><td>
<p>50,2</p></td><td>
<p>48,1</p></td><td>
<p>46,6</p></td></tr>
</table>
<p>4.8 Budgeteringsmarginalen och<br>utnyttjande av saldoutrymme</p>
<p>De offentliga finanserna har på några år uppvisat<br>en remarkabel förbättring och har sedan 1998<br>gett överskott samtliga år. Den offentliga<br>sektorns finansiella sparande uppgick förra året<br>till 4,1 procent av BNP.</p>
<p>De faktiska överskotten väntas bli större än<br>2 procent under vart och ett av åren 2002 till<br>2004, även med beaktande av de nu föreslagna<br>reformerna på budgetens inkomst- och<br>utgiftssida. Det överskjutande överskottet - det<br>s.k. saldoutrymmet - har i beräkningen av den<br>offentliga sektorns nettoskuld, statskuld och<br>statsskuldsräntor beräkningstekniskt förutsatts<br>användas till förändringar på budgetens inkomst-<br>och utgiftssida som försämrar statens finansiella<br>sparande i motsvarande grad. På vilket sätt de<br></p>
<p>överskjutande medlen skall utnyttjas kommer<br>regeringen att återkomma till. Fastlagda utgifts-<br>tak för staten utgör därvidlag en restriktion för<br>hur stor del av det överskjutande överskottet<br>som kan utnyttjas till nya utgiftsåtaganden. I<br>tabell 4.20 jämförs saldoutrymmet med den<br>budgeteringsmarginal som finns för respektive<br>år.</p>
<p>Förutsatt att överskottsmålet ligger fast blir<br>saldoutrymmet för 2002 och 2003 ca 26 milj-<br>arder kronor per år. Enligt beräkningen i<br>budgetpropositionen för 2001 uppgick saldo-<br>utrymmet för dessa år till 30 respektive<br>37 miljarder kronor. Minskningen av saldo-<br>utrymmet beror huvudsakligen på de nu<br>föreslagna utgiftsreformerna. Till viss del beror<br>saldoförsämringen också på högre utgifter än<br>förväntat trots att utgifterna för statsskulds-<br>räntor samtidigt reviderats ned. För år 2004</p>
<p>81</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>beräknas saldoutrymmet uppgå till knappt</p>
<p>40 miljarder kronor.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>Tabell 4.20 Saldoutrymme och budgeteringsmarginal 1</p>
<p>2002-2004. I</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Saldoutrymme</p></td><td>
<p>25,9</p></td><td>
<p>25,6</p></td><td>
<p>39,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgeteringsmarginal</p></td><td>
<p>2.3</p></td><td>
<p>4.1</p></td><td>
<p>15,8</p></td></tr>
</table>
<p>Budgeteringsmarginalen, som definieras som<br>skillnaden mellan utgiftstaket för staten och de<br>takbegränsade utgifterna, beräknas uppgå till</p>
<p>2,3 miljarder kronor 2002 och till 4,1 miljarder<br>kronor 2003. Budgeteringsmarginalen för åren<br>2002 och 2003 har därmed minskat med 6,8<br>respektive 13,1 miljarder kronor i förhållande till<br>beräkningen i budgetpropositionen för 2001.<br>Mot bakgrund av den osäkerhet som råder<br></p>
<p>avseende såväl konjunkturläge som för de<br>ekonomiska konsekvenserna av fattade beslut,<br>kommer regeringen att följa utgiftsutvecklingen<br>under åren 2001-2003 mycket noga. Enligt lagen<br>om statsbudgeten skall regeringen vidta sådana<br>åtgärder som den har befogenhet till eller föreslå<br>riksdagen nödvändiga åtgärder om det finns risk<br>för att ett beslutat tak för statens utgifter<br>kommer att överskridas. Budgeterings-<br>marginalen för 2004 beräknas till 15,8 miljarder<br>kronor, vilket motsvarar 1,8 procent av de<br>takbegränsade utgifterna. En marginal av denna<br>storlek är nödvändig mot bakgrund av den<br>osäkerhet som råder för prognoser på tre års<br>sikt. Under kommande år kan det offentlig-<br>finansiella utrymmet för 2004 komma att tas i<br>anspråk för nya utgiftsreformer under<br>förutsättning att dessa är förenliga med en<br>tillräcklig nivå på budgeteringsmarginalen.</p>
<p>82</p>
<p>5</p>
<p>Inkomster</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<h1>5 Inkomster</h1>
<h2>5.1 Inledning</h2>
<p>Offentliga sektorns inkomster utgörs av skatter<br>och övriga inkomster. Skatterna består till ca 66<br>procent av löneskatter, dvs. statlig och kommu-<br>nal inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och allmän<br>pensionsavgift, 23 procent av skatt på varor och<br>tjänster och 11 procent av kapitalskatter. Den<br>stora andelen löneskatter innebär att utveckling-<br>en av skatterna till stor del beror på hur syssel-<br>sättning och timlön utvecklas. Utvecklingen av<br>skatterna och övriga inkomster under prognos-<br>perioden, 2000-2004, framgår av tabell 5.1.</p>
<p>De periodiserade skatterna, som ligger till<br>grund för den offentliga sektorns finansiella spa-<br>rande och statsbudgetens inkomster, ökar under<br>prognosperioden med 152 miljarder kronor. Den<br>årliga ökningen varierar mellan 9 och 58 miljar-<br>der kronor. Den svaga utvecklingen 2001 förkla-<br>ras dels av ändrade skatteregler 2001, dels av<br>bortfallet av en tillfällig skatteintäkt 2000 om 8<br>miljarder kronor avseende Alectas, f.d. SPP,<br>överskottsmedel (se vidare avsnitt 5.2.2). Korri-<br>gerat för dessa effekter uppgår förändringen<br>mellan 2000 och 2001 till 38 miljarder kronor.<br>Den stora ökningen 2003 förklaras till övervä-<br>gande del av omläggningen av ålders- och för-<br>tidspensionssystemet, vilket ökar skatteintäkter-<br>na med knappt 13 miljarder kronor. Dessa<br>intäkter innebär dock ingen budgetförstärkning<br>eftersom de motsvaras av ökade pensionsutbe-<br>talningar på budgetens utgiftssida.</p>
<p>Den offentliga sektorns finansiella sparande,<br>vilket är ett av regeringens budgetpolitiska mål,<br>baseras på skatter redovisade enligt nationalrä-<br>kenskaperna (NR). Skatterna enligt NR följer i<br>stort utvecklingen av de periodiserade skatterna.</p>
<p>Tabell 5.1 Offentliga sektorns periodiserade skatter, offent-<br>liga sektorns inkomster enligt NR och statsbudgetens<br>inkomster ___</p>
<p>Miljarder kronor och procent</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentlig sektor,</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>periodiserade</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>skatter</p></td><td>
<p>1 131</p></td><td>
<p>1 140</p></td><td>
<p>1 181</p></td><td>
<p>1 239</p></td><td>
<p>1 283</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Årlig förändring</p></td><td></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>41</p></td><td>
<p>58</p></td><td>
<p>44</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent</p></td><td></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>4,J</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
</table>
<p>Offentlig sektor,<br>enligt national-<br>räkenskaperna</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Skatter</p></td><td>
<p>1 100</p></td><td>
<p>1 120</p></td><td>
<p>1 149</p></td><td>
<p>1 198</p></td><td>
<p>1250</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övr. inkomster</p></td><td>
<p>138</p></td><td>
<p>128</p></td><td>
<p>131</p></td><td>
<p>138</p></td><td>
<p>145</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>1 239</p></td><td>
<p>1 247</p></td><td>
<p>1 281</p></td><td>
<p>1 336</p></td><td>
<p>1395</p></td></tr>
</table>
<p>Årlig förändring</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Skatter</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>30</p></td><td>
<p>49</p></td><td>
<p>52</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,3</p></td></tr>
</table>
<p>Statsbudgetens<br>inkomster</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Skatter</p></td><td>
<p>673</p></td><td>
<p>661</p></td><td>
<p>662</p></td><td>
<p>682</p></td><td>
<p>715</p></td></tr>
<tr><td>
<p>övr. inkomster</p></td><td>
<p>127</p></td><td>
<p>75</p></td><td>
<p>66</p></td><td>
<p>66</p></td><td>
<p>66</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>800</p></td><td>
<p>735</p></td><td>
<p>728</p></td><td>
<p>749</p></td><td>
<p>781</p></td></tr>
</table>
<p>Årlig förändring</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Skatter</p></td><td>
<p>-12</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>21</p></td><td>
<p>33</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent</p></td><td>
<p>-1,8</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>4.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster</p></td><td>
<p>-53</p></td><td>
<p>-9</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent</p></td><td>
<p>-41,4</p></td><td>
<p>-11,4</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>-0.5</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte.</p>
<p>De årliga förändringarna skiljer sig dock åt vilket<br>förklaras av periodiseringsffekter. Dessa medför<br>att NR-skatterna ökar något mer i början av<br>perioden jämfört med de periodiserade<br>skatterna. Periodiseringseffekterna beror i<br>huvudsak på kapitalskatter och då i synnerhet<br>skatt på realisationsvinster.</p>
<p>Statsbudgetens skatteinkomster ökar under<br>prognosperioden med 42 miljarder kronor.<br>Nedgången i inkomsterna i början av perioden<br>förklaras dels av beslutade skatteändringar, dels</p>
<p>85</p>
<p>PROI’. 2000/01:100</p>
<p>av stora slutregleringar av kommunalskatteme-<br>del. Övriga inkomster på statsbudgeten minskar<br>under prognosperioden med 61 miljarder kro-<br>nor. Inkomsterna 2000 utgörs till största delen<br>av delförsäljningen av Telia, men även av en stor<br>engångsutdelning om 11 miljarder kronor från<br>förvaltningsaktiebolaget Stattum. För resterande<br>år är inkomsterna tämligen stabila. De högre in-<br>komsterna 2001 förklaras av en extrautdelning<br>från Riksbanken.</p>
<p>I tabell 5.2 jämförs aktuell prognos med be-<br>räkningen till budgetpropositionen för 2001.<br>Skatteintäkterna har räknats upp med 14 miljar-<br>der kronor 2000 och med mellan 5 och 7 miljar-<br>der kronor de övriga åren. Ökningen 2000 för-<br>klaras i huvudsak av uppreviderade löne- och<br>kapitalskatter. Även 2001 och 2002 har löneskat-<br>terna reviderats upp medan konsumtionsskat-<br>terna reviderats ned. Den ytterligare ökningen av<br>löneskatterna 2003 förklaras främst av omlägg-<br>ningen av förtidspensionssystemet. Skatteför-<br>ändringarna 2002 utgörs av det i denna proposi-<br>tion aviserade förslaget om stöd till sjöfart (se<br>kapitel 7).</p>
<p>5.1.1 Antaganden om den<br>makroekonomiska utvecklingen<br>m.m.</p>
<p>Prognosen över skatteintäkterna baseras på de<br>makroekonomiska förutsättningar som finns re-<br>dovisade i bilaga 1, Svensk ekonomi. I tabell 5.3<br>redovisas de antaganden som har störst inverkan<br>på skatteintäkterna samt förändringar i förhål-<br>lande till budgetpropositionen för 2001.</p>
<p>Antalet arbetade timmar har reviderats upp<br>2002 och 2003. Det preliminära utfallet för löne-<br>summans utvecklingstakt 2000 uppgår till 6,5<br>procent, vilket är 0,5 procentenheter högre jäm-<br>fört med beräkningen till budgetpropositionen.<br>Inflationen har justerats ned 2002 och 2003, vil-<br>ket förklarar de lägre skiktgränserna.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 5.2 Differenser jämfört med budgetpropositionen för<br>offentliga sektorns periodiserade skatter, offentliga sektorns<br>inkomster enligt NR samt statsbudgetens inkomster</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentliga sektorns</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>periodiserade skatter</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>varav löneskatter</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>19</p></td></tr>
<tr><td>
<p>skatt på kapital</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>-1</p></td><td>
<p>-1</p></td><td>
<p>-2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>konsumtionsskatter</p></td><td>
<p>-2</p></td><td>
<p>-3</p></td><td>
<p>-4</p></td><td>
<p>-5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>restförda skatter m.m.</p></td><td>
<p>-2</p></td><td>
<p>-3</p></td><td>
<p>-3</p></td><td>
<p>-3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>skatteförändringar</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-1</p></td><td>
<p>-1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentliga sektorns</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>inkomster enligt NR</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter</p></td><td>
<p>25</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbudgetens inkomster</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>-4</p></td><td>
<p>-9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster</p></td><td>
<p>-1</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>2</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 5.3 Antaganden och förändringar jämfört med bud- 1<br>getpropositionen 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>Timlön, arbetade timmar, utbetald lönesumma, hushållens konsum-</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>tionsutgifter och KPI: årlig procentuell förändring. Prisbasbelopp och</p></td></tr>
<tr><td>
<p>skiktgräns: kronor</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Timlön</p></td><td>
<p>3.5</p></td><td>
<p>3.5</p></td><td>
<p>3.5</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Differens BP2001</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetade timmar</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0.4</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Differens BP2001</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0.3</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbet. lönesumma</p></td><td>
<p>4.8</p></td><td>
<p>4.2</p></td><td>
<p>3.9</p></td><td>
<p>3,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Differens BP2001</p></td><td>
<p>0.1</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållens konsum-</p></td><td>
<p>3.3</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>tionsutgifter i</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>löpande priser</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Differens BP2001</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI juni-juni</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>1,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Differens BP2001</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Prisbasbelopp</p></td><td>
<p>36 900</p></td><td>
<p>37 400</p></td><td>
<p>37 900</p></td><td>
<p>38 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Differens BP2001</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-100</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Skiktgräns</p></td><td>
<p>252 000</p></td><td>
<p>259 800</p></td><td>
<p>268 600</p></td><td>
<p>278 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Differens BP2001</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-400</p></td><td>
<p>-1 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Övre skiktgräns</p></td><td>
<p>390 400</p></td><td>
<p>402 500</p></td><td>
<p>416 100</p></td><td>
<p>431 300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Differens BP2001</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-600</p></td><td>
<p>-1 700</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Statsbudgetens skatteinkomster för åren 2002<br>och 2003 har räknats ned med 4 respektive 9 mil-<br>jarder kronor. Förändringen förklaras i huvudsak<br>av stora slutregleringar av skatter till kommun-<br>sektorn. Statsbudgetens övriga inkomster har<br>räknats upp med 9 miljarder kronor 2001, vilket<br>förklaras av nämnda extrautdelning från Riks-<br>banken.</p>
<h2>5.1.2 Regeländringar</h2>
<p>Utvecklingen mellan åren för de olika skattesla-<br>gen beror dels på de underliggande skattebaser-<br>nas förändring, dels på beslutade eller föreslagna<br>regeländringar. För att enklare kunna följa den<br>underliggande utvecklingen av de olika skattesla-<br>gen redovisas därför i tabell 5.4 bruttoeffekterna<br>av de viktigaste regeländringarna under prog-<br>nosperioden. Beloppen visar den årligt tillkom-<br>mande intäktsförändringen till följd av ändrade</p>
<p>86</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 5.4 Bruttoeffekter av regeländringar I</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statlig inkomstskatt</p></td><td>
<p>-5,7</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>-2,3</p></td><td>
<p>1,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skiktgräns 25 %</p></td><td>
<p>-4,2</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Allm. pensionsavgift tak 7,5-8,06 BB</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Fast belopp 200 kr</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td></td><td></td><td>
<p>1,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Begränsat avdrag allm. pensionsavgift</p></td><td></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Skiktgräns 20 och 25 %</p></td><td></td><td>
<p>-2,2</p></td><td>
<p>-3,5</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Grundavdrag 0,24-0,27 BB</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-0,4</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Reseavdrag 15-16 kr/mil</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-0,1</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunal inkomstskatt</p></td><td>
<p>■0.7</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>-1,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Allm. pensionsavgift tak 7,5-8,06 BB</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Allm. pensionsavgift 6,95-7,0 %</p></td><td></td><td>
<p>-0,1</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Medelutdebitering</p></td><td>
<p>-1,7</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Fast belopp 200 kr</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-1,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Begränsat avdrag allm. pensionsavgift</p></td><td></td><td>
<p>5.0</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Grundavdrag 0,24-0,27 BB</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-2,0</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Reseavdrag 15-16 kr/mil</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-0,2</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Kapitalskatt och skattereduktioner</p></td><td>
<p>-3,2</p></td><td>
<p>15,8</p></td><td>
<p>-15,1</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Reduktion låg- och medelinkomsttagare</p></td><td>
<p>-3,2</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Reduktion allm. pensionsavgift</p></td><td></td><td>
<p>15,8</p></td><td>
<p>-16,6</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Reavinstskatt privatbostäder 15-20 %</p></td><td></td><td></td><td>
<p>1,5</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomstskatt företag</p></td><td>
<p>-2,5</p></td><td>
<p>2.5</p></td><td>
<p>-3,1</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Äterföring periodiseringsfond</p></td><td></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Återföring skatteutjämningsreserv upphör</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-2,1</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Förlängd periodiseringsfond 5-6 år</p></td><td>
<p>-2,5</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Avsättning periodiseringsfond 20-25 %</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-2,5</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Socialavgifter och allm. pensionsavgift</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Allm. pensionsavgift tak 7,5-8,06 BB</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Allm. pensionsavgift 6,95-7,0 %</p></td><td></td><td>
<p>0,5</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Socialavgifter 33,06-32,92 %</p></td><td></td><td>
<p>-1,2</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Socialavgifter 32,92-32,82 %</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-0,9</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Egendomsskatter</p></td><td>
<p>-2,0</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>-3,0</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Markvärde vattenkraft 2,21-0,5 %</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Hyreshus, bostadsdel 1,5-1,3 %</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td></td><td>
<p>1.1</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Hyreshus, bostadsdel 1,3-1,2 %</p></td><td></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Återinfört omräkningsförfarande</p></td><td></td><td></td><td>
<p>6,5</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Hyreshus, bostadsdel 1,5-0,7 %</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-4,6</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Hyreshus, bostadsdel 1989/90 1,2-0,6 %</p></td><td></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Småhus 1,5-1,2 %</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-3,6</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Begränsningsregel fastighetsskatt</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-0,5</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjt fribelopp förmögenhetsskatt</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-2,7</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Energiskatter</p></td><td></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>3.3</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjda energiskatter</p></td><td></td><td>
<p>1,8</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Sänkta energiskatter jordbruk</p></td><td></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjd C02-skatt med 15 %</p></td><td></td><td></td><td>
<p>1,0</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjd el-skatt med 1,8 öre/kWh</p></td><td></td><td></td><td>
<p>2,3</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjd dieselskatt med 10 öre/liter</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,3</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>-3,9</p></td><td>
<p>-1,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avfallsskatt</p></td><td></td><td>
<p>1,3</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Återköp egna aktier</p></td><td></td><td>
<p>-0,5</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Anställningsstöd långtidsarbetslösa</p></td><td></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Kompetensutveckling</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-1,2</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Bredbandsanslutning</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-0,8</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Moms personbefordran 12-6 %</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-1,0</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Ej försäljningsskatt lätta lastbilar m.m.</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-0,3</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjd skatt äldre dieselpersonbilar</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,2</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Sjöfart sstöd</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-1,3</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: BB avser prisbasbelopp. Beloppen avseende periodiseringsfond inkluderar<br>åven egenföretagare.</p>
<p>ringar samtliga år under perioden 1999-2002.<br>Den aktuella prognosen över den kommunala<br>inkomstskatten uppvisar en stor variation mellan<br>åren, bl.a. till följd av dessa regeländringar. Den<br>underliggande utvecklingen, exklusive regeländ-<br>ringar och Svenska kyrkans skiljande från staten,<br>är betydligt jämnare. Av tabell 5.5 framgår att<br>den kommunala inkomstskatten beräknas ha<br>ökat med 11,9 miljarder kronor mellan 1999 och<br>2000. Den underliggande förändringen uppgår<br>däremot till 17,9 miljarder kronor.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 5.5 Kommunal inkomstskatt: årlig förändring 1999- 1<br>12002 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Årlig förändring</p></td><td>
<p>16,8</p></td><td>
<p>11,9</p></td><td>
<p>19,3</p></td><td>
<p>12,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Regeländringar</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>-5,9</p></td><td>
<p>-4,5</p></td><td>
<p>1.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Svenska kyrkan</p></td><td></td><td>
<p>11,9</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Underliggande årlig förändring</p></td><td>
<p>17,5</p></td><td>
<p>17,9</p></td><td>
<p>14,8</p></td><td>
<p>14,0</p></td></tr>
</table>
<p>Det är viktigt att understryka att de redovisade<br>beloppen avser periodiserade bruttoeffekter, dvs.<br>storleken på den initiala skatteändringen. Indi-<br>rekta effekter på offentliga utgifter och andra<br>skattebaser via förändringar i löner, priser och<br>vinster beaktas inte. Effekterna på de kassamäs-<br>siga inkomsterna och NR-inkomsterna är i regel<br>mindre införandeåret eftersom bl.a. uppbörds-<br>förskjutningar och jämkningar måste beaktas.</p>
<p>skatteregler. Som framgår av tabell 5.4 påverkas<br>den kommunala inkomstskatten av regeländ-</p>
<h2>5.1.3 Osäkerheten i skatteberäkningarna</h2>
<p>Osäkerheten i bedömningen av olika skatteba-<br>sers utveckling varierar kraftigt. Prognoser på<br>lönebaserade skatter och konsumtionsskatter är<br>beroende av hur väl makroantaganden om sys-<br>selsättning, konsumtion etc. stämmer överens<br>med den faktiska utvecklingen. I grova drag in-<br>nebär en procentenhets förändring av lönesum-<br>man att basen förändras med 8-10 miljarder<br>kronor och skatteintäkterna med 5-6 miljarder<br>kronor. Om den privata konsumtionen föränd-<br>ras med 1 procent leder det till förändrade<br>momsintäkter om ca 1,2 miljarder kronor.</p>
<p>För kapitalbaserade skatter är osäkerheten be-<br>tydligt större. Särskilt hushållens realisations-<br>vinster och bolagens inkomstskatt är svårbe-<br>dömda. På några få år kan skattebasen för<br>realisationsvinster fördubblas eller halveras. Som<br>exempel kan nämnas att realisationsvinsterna<br>ökat med nästan 400 procent sedan 1995, vilket<br>innebär att skatteintäkterna ökat med ca 25 mil-</p>
<p>87</p>
<p>PROP. 2000/01: 100</p>
<p>jarder kronor under motsvarande period. År<br>1999 uppgick realisationsvinsterna till 103 mil-<br>jarder kronor, vilket motsvarar drygt 5 procent<br>av BNP. Detta är betydligt över genomsnittet<br>för de senaste 10 åren, då realisationsvinsterna<br>uppgått till ca 3 procent. En nedgång till en mer<br>långsiktig nivå skulle innebära att skatteintäkter-<br>na minskar med ca 13 miljarder kronor. Detta<br>kan sättas i relation till den del av överskottet i<br>det finansiella sparandet som kan avsättas för<br>skattereformer.</p>
<p>År 2001 genomfördes ett andra steg av refor-<br>men genom att skattereduktionen höjdes till<br>motsvarande 50 procent av den allmänna pen-<br>sionsavgiften. Samtidigt begränsades avdraget till<br>50 procent av avgiften och skiktgränserna höjdes<br>på motsvarande sätt. Därutöver justerades den<br>nedre skiktgränsen ytterligare för att minska an-<br>delen skattskyldiga med förvärvsinkomster som<br>betalar statlig inkomstskatt. I kombination med<br>höjningen av grundavdragen beräknas det med-<br>föra att andelen minskar till ca 16 procent 2001.</p>
<p>5.2 Offentliga sektorns skatter -<br>periodiserad redovisning</p>
<p>Den periodiserade redovisningen visar de skatter<br>som avser ett visst inkomstår. Dessa skatter har<br>en direkt koppling till det aktuella årets skatte-<br>regler och de makroekonomiska förutsättning-<br>arna i form av timlön, sysselsättning, inflation<br>m.m. I tabell 5.6 redovisas den offentliga sek-<br>torns skatteintäkter.</p>
<h2>5.2.1 Inkomstskatt hushåll</h2>
<p>Med början inkomståret 2000 inleddes en skatte-<br>reform som innebär att löntagare och övriga per-<br>soner med pensionsgrundande inkomst genom<br>en skattereduktion kompenseras för effekterna<br>av den allmänna pensionsavgiften. Skatte-<br>reduktionen kombineras med en slopad avdrags-<br>rätt för avgiften vid beräkningen av kommunal<br>och statlig inkomstskatt. För att den begränsade<br>avdragsrätten inte skall öka det statliga skatteut-<br>taget höjs både den lägre och den högre skikt-<br>gränsen för uttag av 20 respektive 25 procent<br>statlig inkomstskatt. Samtidigt påbörjades en<br>förändring som minskar antalet skattskyldiga<br>som betalar statlig inkomstskatt. Syftet är att<br>andelen skattskyldiga med förvärvsinkomster<br>skall minska till 15 procent.</p>
<p>År 2000 genomfördes ett första steg av re-<br>formen genom en skattereduktion om 25 pro-<br>cent och en begränsning av avdraget till 75 pro-<br>cent, med sammanhängande justeringar av<br>skiktgränserna. Dessutom höjdes den lägre<br>skiktgränsen ytterligare så att andelen skattskyl-<br>diga med förvärvsinkomster som betalar statlig<br>inkomstskatt minskade till ca 18 procent.</p>
<p>Statlig inkomstskatt</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Prognos</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>29,6</p></td><td>
<p>32,3</p></td><td>
<p>32,1</p></td><td>
<p>35,1</p></td><td>
<p>36,7</p></td><td>
<p>38,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2001</p></td><td>
<p>0.8</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2.6</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>1.8</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Trots höjningen av den lägre skiktgränsen be-<br>räknas den statliga skatten ha ökat med 2,7 mil-<br>jarder kronor mellan 1999 och 2000. De lägre in-<br>täkterna 2001 beror på att den nedre skikt-<br>gränsen höjdes ytterligare. Ökningen 2002-2004<br>beror främst på högre reallöner. Den relativt sto-<br>ra ökningen 2002 förklaras av att det fasta be-<br>loppet om 200 kronor åter blir en statlig in-<br>komstskatt.</p>
<p>Förändringen jämfört med beräkningen till<br>budgetpropositionen förklaras av högre löne-<br>summa.</p>
<h2>Skatt på kapitalinkomster</h2>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Miljarder kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td colspan="5">
<p>Prognos</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>25.2</p></td><td>
<p>28,8</p></td><td>
<p>21.1</p></td><td>
<p>20,8</p></td><td>
<p>19,6</p></td><td>
<p>18.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2001</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>6.4</p></td><td>
<p>-0.3</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-1.6</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Den statliga skatten på kapitalinkomster utgörs<br>av nettot av skatt på inkomsträntor, realisations-<br>vinster och skattereduktion för utgiftsräntor<br>m.m. Skatteintäkterna 2000 beräknas ha ökat<br>med 3,6 miljarder kronor jämfört med 1999,<br>främst på grund av högre realisationsvinster.</p>
<p>Är 2001 höjs den effektiva skatten på realisa-<br>tionsvinster avseende privatbostäder från 15 till<br>20 procent, vilket förväntas öka skatteintäkterna</p>
<p>88</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>ITabell 5.6 Offentliga sektorns skatteintäkter 1999-2004 |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>Inkomstår</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomstskatter</p></td><td>
<p>443,1</p></td><td>
<p>459,0</p></td><td>
<p>442,6</p></td><td>
<p>458,5</p></td><td>
<p>491,3</p></td><td>
<p>511,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushåll</p></td><td>
<p>375,3</p></td><td>
<p>378,5</p></td><td>
<p>372,8</p></td><td>
<p>387,2</p></td><td>
<p>415,8</p></td><td>
<p>430,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunal skatt</p></td><td>
<p>323,2</p></td><td>
<p>335,0</p></td><td>
<p>354,3</p></td><td>
<p>367,0</p></td><td>
<p>396,5</p></td><td>
<p>412,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statlig skatt</p></td><td>
<p>29,6</p></td><td>
<p>32,3</p></td><td>
<p>32,1</p></td><td>
<p>35,1</p></td><td>
<p>36,7</p></td><td>
<p>38,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatt på kapital</p></td><td>
<p>25,2</p></td><td>
<p>28,8</p></td><td>
<p>21,1</p></td><td>
<p>20,8</p></td><td>
<p>19,6</p></td><td>
<p>18,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skattereduktioner m.m.</p></td><td>
<p>-2,6</p></td><td>
<p>-17,6</p></td><td>
<p>-34,8</p></td><td>
<p>-35,7</p></td><td>
<p>-37,0</p></td><td>
<p>-37,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Företag</p></td><td>
<p>63,8</p></td><td>
<p>76,3</p></td><td>
<p>65,6</p></td><td>
<p>67,0</p></td><td>
<p>71,1</p></td><td>
<p>74,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomstskatt</p></td><td>
<p>53,5</p></td><td>
<p>63,4</p></td><td>
<p>51,1</p></td><td>
<p>53,4</p></td><td>
<p>56,2</p></td><td>
<p>58,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avkastningsskatt</p></td><td>
<p>10,7</p></td><td>
<p>12,7</p></td><td>
<p>14,3</p></td><td>
<p>13,5</p></td><td>
<p>14,8</p></td><td>
<p>16,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skattereduktioner m.m.</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomstskatter</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,3</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Socialavgifter och allmän pensionsavg.</p></td><td>
<p>351,6</p></td><td>
<p>372,7</p></td><td>
<p>388,6</p></td><td>
<p>404,6</p></td><td>
<p>420,4</p></td><td>
<p>436,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsgivaravgifter</p></td><td>
<p>271,5</p></td><td>
<p>288,3</p></td><td>
<p>301,3</p></td><td>
<p>314,0</p></td><td>
<p>326,1</p></td><td>
<p>338,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Egenavgifter</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>8.4</p></td><td>
<p>8,7</p></td><td>
<p>9,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Allmän pensionsavgift</p></td><td>
<p>60,0</p></td><td>
<p>63,5</p></td><td>
<p>66,0</p></td><td>
<p>68,3</p></td><td>
<p>71,1</p></td><td>
<p>73,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Särskild löneskatt</p></td><td>
<p>18,7</p></td><td>
<p>19,1</p></td><td>
<p>19,4</p></td><td>
<p>20,2</p></td><td>
<p>20,9</p></td><td>
<p>21,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nedsättningar</p></td><td>
<p>-5,9</p></td><td>
<p>-5,9</p></td><td>
<p>-6,1</p></td><td>
<p>-6,3</p></td><td>
<p>-6,5</p></td><td>
<p>-6,7</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Skatt på egendom</p></td><td>
<p>38,6</p></td><td>
<p>38,5</p></td><td>
<p>37,6</p></td><td>
<p>39,6</p></td><td>
<p>40,7</p></td><td>
<p>41,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fastighetsskatt</p></td><td>
<p>23,3</p></td><td>
<p>23,2</p></td><td>
<p>23,2</p></td><td>
<p>24,8</p></td><td>
<p>25,6</p></td><td>
<p>26,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förmögenhetsskatt</p></td><td>
<p>8.6</p></td><td>
<p>7,9</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>7,3</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>7,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arvs- och gåvoskatt</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Stämpelskatt</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Skatt på varor och tjänster</p></td><td>
<p>254,8</p></td><td>
<p>265,6</p></td><td>
<p>279,4</p></td><td>
<p>287,7</p></td><td>
<p>296,5</p></td><td>
<p>303,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Mervärdesskatt</p></td><td>
<p>172,9</p></td><td>
<p>181,3</p></td><td>
<p>188,9</p></td><td>
<p>196,8</p></td><td>
<p>205,4</p></td><td>
<p>213,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tobaksskatt</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>7,8</p></td><td>
<p>7,8</p></td><td>
<p>7,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatt på etylalkohol</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>4.9</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>2,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatt på vin m.m.</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatt på öl</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2.4</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatt på energi</p></td><td>
<p>50,4</p></td><td>
<p>50,4</p></td><td>
<p>55,3</p></td><td>
<p>55,9</p></td><td>
<p>56,6</p></td><td>
<p>56,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatt på vägtrafik</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>7,8</p></td><td>
<p>7,9</p></td><td>
<p>7,9</p></td><td>
<p>8,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatt pä import</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>4,9</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Restförda skatter m.m.</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>-4,8</p></td><td>
<p>-8,3</p></td><td>
<p>-9,2</p></td><td>
<p>-9,6</p></td><td>
<p>-9,6</p></td></tr>
<tr><td colspan="7"></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentliga sektorns skatteintäkter</p></td><td>
<p>1 087,8</p></td><td>
<p>1 131,0</p></td><td>
<p>1 139,8</p></td><td>
<p>1 181,2</p></td><td>
<p>1 239,3</p></td><td>
<p>1 282,8</p></td></tr>
<tr><td colspan="7">
<p>Varav</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunalskatt</p></td><td>
<p>323,2</p></td><td>
<p>335,0</p></td><td>
<p>354,3</p></td><td>
<p>367,0</p></td><td>
<p>396,5</p></td><td>
<p>412,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avgifter till pensionssystemet m.m.</p></td><td>
<p>110,3</p></td><td>
<p>147,3</p></td><td>
<p>153,8</p></td><td>
<p>159,8</p></td><td>
<p>166,1</p></td><td>
<p>172,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens skatteintäkter</p></td><td>
<p>654,3</p></td><td>
<p>648,7</p></td><td>
<p>631,7</p></td><td>
<p>654,3</p></td><td>
<p>676,6</p></td><td>
<p>698,5</p></td></tr>
</table>
<p>89</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>med 1,5 miljarder kronor. De totala skatteintäk-<br>terna förväntas emellertid minska fr.o.m. 2001<br>beroende på lägre realisationsvinster och högre<br>utgiftsräntor.</p>
<p>Diagram 5.1 visar utfallet av realisationsvinster<br>1988-1999 samt den beräknade utvecklingen<br>2000-2004. I diagrammet visas också realisa-<br>tionsvinsternas genomsnittliga andel av BNP<br>under de senaste tio åren (3 procent av BNP).<br>Realisationsvinsterna 1999 och prognosen för<br>2000 är väsentligt högre än den långsiktiga nivån,<br>uttryckt som andel av BNP. År 2001 förväntas<br>realisationsvinsterna minska, bl.a. mot bakgrund<br>av det senaste årets nedgång på aktiemarknaden.<br>Prognosen avseende 2002-2004 utgår från att<br>realisationsvinsterna successivt anpassas till den<br>långsiktiga nivån.</p>
<p>Diagram 5.1 Beskattningsbara realisationsvinster och<br>3 procent av BNP 1998-2004___________________</p>
<p>Miljarder kronor</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-8.png" style="width:174pt;height:116pt;"/>
<p>Anm: I beräkningen av den långsiktiga nivån har beaktats att endast en viss<br>andel av de totala vinsterna är beskattningsbara.</p>
<p>Jämfört med beräkningen till budgetpropositio-<br>nen för 2001 har intäkterna reviderats upp 1999<br>och 2000, främst till följd av högre realisations-<br>vinster. Realisationsvinsterna uppgick 1999 till<br>103 miljarder kronor, vilket är knappt 13 miljar-<br>der kronor mer än i beräkningen till budgetpro-<br>positionen. För 2000 beräknas realisationsvins-<br>terna ha uppgått till 115 miljarder kronor, vilket<br>är 19 miljarder kronor mer än i beräkningen till<br>budgetpropositionen. Uppjusteringen har gjorts<br>utifrån hushållens kompletteringsbetalningar.<br>Det senaste årets nedgång på aktiemarknaden<br>har medfört att prognosen för 2001 justerats<br>ned. För åren 2002 och framåt har realisations-<br>vinsterna anpassats mot den långsiktiga relatio-<br>nen till BNP.</p>
<h2>Kommunal inkomstskatt</h2>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td colspan="5">
<p>Prognos</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>323,2</p></td><td>
<p>335,0</p></td><td>
<p>354,3</p></td><td>
<p>367.0</p></td><td>
<p>396,5</p></td><td>
<p>412,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2001</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>2.5</p></td><td>
<p>4.9</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>10,1</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Den kommunala inkomstskatten är framför allt<br>beroende av hur timlön, sysselsättning och be-<br>skattade transfereringar utvecklas. Från och med<br>2000 tillhör Svenska kyrkan inte längre den of-<br>fentliga sektorn. Trots att kyrkoskatten har av-<br>skaffats, vilket för 2000 innebar ett bortfall om</p>
<p>11,9 miljarder kronor, beräknas intäkterna ha<br>ökat med nästan 12 miljarder kronor mellan<br>1999 och 2000. Av denna ökning förklaras 5 mil-<br>jarder kronor av den reducerade avdragsrätten<br>för allmän pensionsavgift och 1 miljard kronor<br>av en högre medelutdebitering 2000.</p>
<p>År 2001 ökar den kommunala inkomstskatten<br>med 19 miljarder kronor. Av denna ökning för-<br>klaras 3 miljarder kronor av nettot av höjt<br>grundavdrag och reducerad avdragsrätt för all-<br>män pensionsavgift. Högre medelutdebitering<br>förklarar 1,7 miljarder kronor av ökningen. Ök-<br>ningstakten sjunker 2002 dels på grund av att<br>sysselsättningsökningen väntas avta, dels till<br>följd av att det fasta beloppet om 200 kronor<br>inte längre skall utgöra en kommunal inkomst-<br>skatt. Ar 2003 beräknas intäkterna öka med näs-<br>tan 30 miljarder kronor. Av ökningen beror ca<br>13 miljarder kronor på omläggningen av ålders-<br>och förtidspensionssystemet.</p>
<p>Jämfört med beräkningen till budgetproposi-<br>tionen ökar intäkterna över hela prognosperio-<br>den. Ökningen 2000 beror främst på högre löne-<br>summa, sjukersättningar och pensioner, vilket<br>också ökar intäkterna framöver. Kommunalskat-<br>ten förväntas öka ytterligare 2001-2003 jämfört<br>med budgetpropositionen, främst beroende på<br>högre medelutdebitering och sjukersättningar.<br>Av ökningen 2003 förklaras 3 miljarder kronor<br>av omläggningen av förtidspensionssystemet.</p>
<p>90</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>Skattereduktioner m.m.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Prognos</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>-2,6</p></td><td>
<p>-17,6</p></td><td>
<p>-34,8</p></td><td>
<p>-35,7</p></td><td>
<p>-37,0</p></td><td>
<p>-37,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2001</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Under skattereduktioner m.m. redovisas nettot<br>av skattereduktioner och ett antal beloppsmäs-<br>sigt mindre skatter. På intäktssidan redovisas<br>skattetillägg, förseningsavgift och expansions-<br>fondsskatt. Skattereduktioner utgörs av skatte-<br>reduktion för reparation, om- och tillbyggnad<br>(ROT), skattereduktion för låg- och medelin-<br>komsttagare, reducerad fastighetsskatt samt<br>fr.o.m. 2000 skattereduktion för allmän pen-<br>sionsavgift. Möjligheten att erhålla ROT-avdrag<br>upphörde den 31 mars 1999.</p>
<p>Nettot av skattereduktioner m.m. visar ett<br>underskott under hela perioden. Underskottet<br>1999 förklaras av skattereduktionen för låg- och<br>medelinkomsttagare, vilken uppgick till 3,4 mil-<br>jarder kronor. År 2000 tillkommer skattereduk-<br>tionen för allmän pensionsavgift, som beräknas<br>ha uppgått till 15,9 miljarder kronor. Åren däref-<br>ter stiger underskotten till följd av höjd reduk-<br>tion för allmän pensionsavgift från 25 till 50 pro-<br>cent av den debiterade avgiften. Från och med<br>2002 beräknas skattereduktionen för allmän pen-<br>sionsavgift öka till följd av lönesummans utveck-<br>ling-</p>
<p>jämfört med beräkningen till budgetproposi-<br>tionen minskar underskotten 1999-2003. Skatte-<br>tilläggen blev högre än beräknat 1999, vilket hö-<br>jer prognosen framöver. Högre timlön medför<br>lägre skattereduktion för låg- och medelin-<br>komsttagare fr.o.m. 2000. Emellertid ökar också<br>allmän pensionsavgift till följd av högre löne-<br>summa, vilket ökar skattereduktionen fr.o.m.<br>2001.</p>
<p>5.2.2 Inkomstskatt företag</p>
<h2>Inkomstskatt</h2>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Prognos</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>53,5</p></td><td>
<p>63,4</p></td><td>
<p>51,1</p></td><td>
<p>53,4</p></td><td>
<p>56,2</p></td><td>
<p>58,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2001</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Mellan 1999 och 2000 beräknas intäkterna ha<br>ökat med 9,9 miljarder kronor, detta trots att<br>nära 3 miljarder kronor av inkomstskatten 1999<br>utgjordes av extraordinära intäkter.<sup>13</sup> År 2000<br>förstärks ett stort antal företags resultat av till-<br>godohavanden och återbetalningar av pensions-<br>medel från försäkringsgivaren Alecta, f.d. SPP.<br>Effekten på inkomstskatten av de återförda pen-<br>sionsmedlen har uppskattats till 8 miljarder kro-<br>nor. Intäkterna 2000 beräknas ha ökat med<br>ytterligare 2,5 miljarder kronor på grund av att<br>tidigare gjorda avsättningar till periodiserings-<br>fonder återförs till beskattning fr.o.m. detta år.<br>Den underliggande vinstutvecklingen 2000 antas<br>ha varit drygt 5 procent.</p>
<p>År 2001 beräknas inkomstskatten minska med<br>drygt 12 miljarder kronor. Nedgången förklaras<br>dels av de extraordinära intäkterna under 2000,<br>pensionsmedlen från Alecta, dels av två tidigare<br>beslutade förändringar i regelverket. Från och<br>med 2001 upphör återföringar från skatteutjäm-<br>ningsreserver, vilket beräknas minska intäkterna<br>med 2,1 miljarder kronor. Vidare beräknas intäk-<br>terna minska med 2,5 miljarder kronor på grund<br>av att avdragstaket för avsättning till periodise-<br>ringsfonder höjs från 20 till 25 procent av in-<br>komsten fr.o.m. 2001. Företagens vinster antas<br>minska med drygt 2 procent under 2001. Skatte-<br>intäkterna utvecklas i en jämnare takt åren 2002-<br>2004. Den årliga ökningen av inkomstskatten va-<br>rierar mellan 2,3 och 2,8 miljarder kronor, vilket<br>motsvarar en antagen årlig vinstutveckling med<br>mellan 4 och 5 procent.</p>
<p>Inkomstskatten 1999 underskattades i beräk-<br>ningen till budgetpropositionen. Även intäkter-<br>na för 2000-2004 har reviderats upp i jämförelse<br>med beräkningen till budgetpropositionen. Den</p>
<p><sup>13</sup> Skatt på den realisationsvinst som uppkom vid det statliga bolagets<br>Stattums försäljning av aktieinnehavet i Pharmacia & Upjohn.</p>
<p>91</p>
<p>PROP. 2000/01: 100</p>
<p>högre prognosen för inkomstskatten 2000, som<br>delvis fått genomslag efterföljande år, baseras på<br>företagens kompletteringsbetalningar.</p>
<h2>Avkastningsskatt</h2>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>10,7</p></td><td>
<p>12,7</p></td><td>
<p>14,3</p></td><td>
<p>13,5</p></td><td>
<p>14,8</p></td><td>
<p>16,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2001</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>-2,3</p></td><td>
<p>-1.6</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Avkastningsskatten 1999 uppgick till 10,7 mil-<br>jarder kronor. År 2000 beräknas skatteintäkterna<br>ha ökat med 2 miljarder kronor. De högre intäk-<br>terna förklaras av stigande värde på livbolagens<br>tillgångar, till följd av den positiva utvecklingen<br>på kapitalmarknaden under 1999. Mellan 2000<br>och 2001 beräknas intäkterna öka med 1,7 mil-<br>jarder kronor, främst beroende på att den ge-<br>nomsnittliga statslåneräntan 2000 blev 0,45 pro-<br>centenheter högre än föregående år. År 2002<br>beräknas intäkterna minska med 0,8 miljarder<br>kronor. Även denna förändring förklaras av den<br>genomsnittliga statslåneräntan, som antas bli 0,6<br>procentenheter lägre 2001. Åren 2003-2004 be-<br>räknas intäkterna öka med ca 1,5 miljarder kro-<br>nor per år beroende på en högre statslåneränta<br>och en ökning av livbolagens tillgångar.</p>
<p>Skatteintäkterna för 1999 och 2000 har endast<br>förändrats marginellt i förhållande till beräk-<br>ningen till budgetpropositionen. Intäkterna för<br>åren 2001 och framåt har reviderats ned med ca<br>0,7 miljarder kronor, till följd av en sämre ut-<br>veckling på aktiemarknaden under den senare<br>delen av 2000 än vad som antogs i budgetpropo-<br>sitionen. Intäkterna 2002 och 2003 har reviderats<br>ned ytterligare, beroende på att antagandet om<br>den genomsnittliga statslåneräntan 2001 och<br>2002 nu är lägre än i beräkningen till budgetpro-<br>positionen.</p>
<p>5.2.3 Socialavgifter och allmän<br>pensionsavgift</p>
<h2>Arbetsgivaravgifter, egenavgifter och särskild<br>löneskatt</h2>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>291,7</p></td><td>
<p>309,2</p></td><td>
<p>322,6</p></td><td>
<p>336,3</p></td><td>
<p>349,3</p></td><td>
<p>362,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>varav</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>arbgiv.avg</p></td><td>
<p>271,5</p></td><td>
<p>288,3</p></td><td>
<p>301,3</p></td><td>
<p>314,0</p></td><td>
<p>326,1</p></td><td>
<p>338,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>egenavg.</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>8,4</p></td><td>
<p>8,7</p></td><td>
<p>9,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>särsk.lönsk.</p></td><td>
<p>18,7</p></td><td>
<p>19,1</p></td><td>
<p>19,4</p></td><td>
<p>20,2</p></td><td>
<p>20,9</p></td><td>
<p>21.7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>nedsättning</p></td><td>
<p>-5,9</p></td><td>
<p>-5,9</p></td><td>
<p>-6,1</p></td><td>
<p>-6,3</p></td><td>
<p>-6,5</p></td><td>
<p>-6,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2001</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2.8</p></td><td>
<p>4.0</p></td><td>
<p>4.0</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Socialavgifterna består av arbetsgivaravgifter,<br>egenavgifter och särskild löneskatt. Är 2001 ut-<br>går arbetsgivaravgifter med 32,82 procent, egen-<br>avgifter med 31,01 procent och särskild löne-<br>skatt med 24,26 procent. Utvecklingen av<br>intäkterna beror framförallt på timlön, syssel-<br>sättning och inkomst av näringsverksamhet. År<br>2000 ökade socialavgifterna med 17,5 miljarder<br>kronor jämfört med 1999. Ökningen förklaras<br>till stor del av lönesummans starka tillväxt. För<br>åren fram till och med 2004 beräknas intäkterna<br>öka med ca 13-14 miljarder kronor per år. Ut-<br>vecklingen följer i stort den antagna förändring-<br>en i lönesumman.</p>
<p>Nedsättning av arbetsgivaravgifter och egen-<br>avgifter medges under vissa förutsättningar för<br>nyanställningar i små och medelstora företag.<br>Totalt uppgår stödet till 5,9 miljarder kronor<br>2000 och förväntas under prognosperioden öka<br>med 0,8 miljarder kronor.</p>
<p>Jämfört med beräkningen till budgetproposi-<br>tionen för 2001 ökar intäkterna med 2,4 miljar-<br>der kronor 2000 och 2,8 miljarder kronor 2001.<br>Knappt 2 miljarder kronor av ökningen förklaras<br>av högre lönesumma medan 0,5-1 miljarder kro-<br>nor utgörs av högre särskild löneskatt. År 2002<br>och 2003 ökar intäkterna med 4 miljarder kronor<br>per år, främst till följd av högre sysselsättning<br>och timlön.</p>
<p>92</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<h2>Allmän pensionsavgift</h2>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>60,0</p></td><td>
<p>63,5</p></td><td>
<p>66,0</p></td><td>
<p>68,3</p></td><td>
<p>71,1</p></td><td>
<p>73,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2001</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Fastighetsskatt</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>23,3</p></td><td>
<p>23,2</p></td><td>
<p>23,2</p></td><td>
<p>24,8</p></td><td>
<p>25,6</p></td><td>
<p>26,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2001</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Allmän pensionsavgift betalas av fysiska perso-<br>ner och utgår på lön och skattepliktiga transfere-<br>ringar exklusive pensioner. Avgiftssatsen 2001 är<br>7,0 procent och utgår på inkomster upp till och<br>med 8,07 gånger det förhöjda prisbasbeloppet.<br>Intäktsförändringen över åren följer i stort ut-<br>vecklingen av lönesumman.</p>
<p>År 2000 är intäkterna 0,3 miljarder kronor<br>högre än i beräkningen till budgetpropositionen.<br>Upprevideringen av intäkterna 2001-2004 för-<br>klaras av en högre lönesumma.</p>
<p>5.2.4 Egendomsskatter</p>
<h2>Förmögenhetsskatt</h2>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>8,6</p></td><td>
<p>7,9</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>7,3</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>7,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2001</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>•1,0</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Förmögenhetsskatten uppgick 1999 till 8,6 mil-<br>jarder kronor. År 2000 beräknas intäkterna ha<br>minskat till följd av att aktieindex på Stock-<br>holmsbörsen vid årsskiftet var 12 procent lägre<br>än vid motsvarande tid föregående år.</p>
<p>Intäkterna förväntas minska ytterligare 2001<br>till följd av att fribeloppet för uttag av förmö-<br>genhetsskatt har höjs från 900 000 kronor till<br>1 000 000 kronor för ensamstående och till<br>1 500 000 kronor för sambeskattade.</p>
<p>Jämfört med beräkningen till budgetproposi-<br>tionen minskar intäkterna över hela prognospe-<br>rioden till följd av nedjusteringen 2000.</p>
<p>Fastighetsskatt tas ut på småhus, flerfamiljshus,<br>lokaler och industrifastigheter. Prognosen utgår<br>från antaganden om hur priserna och bestånden<br>utvecklas för de olika fastighetskategorierna. I<br>tabell 5.7 redovisas prisantaganden på småhus i<br>nuvarande beräkning jämfört med tidigare be-<br>räkningar. Prisutvecklingen 1996-2000 beskriver<br>hur mycket taxeringsvärdena förväntas öka i ge-<br>nomsnitt i riket när frysningen upphör 2001. I<br>nuvarande beräkning är uppräkningen 35,1 pro-<br>cent vilket är oförändrat jämfört med prognosen<br>i budgetpropositionen för 2001. Däremot upp-<br>revideras prisutvecklingen 2000-2001, vilket på-<br>verkar omräkningstalet för 2002. Uppjustering-<br>en beror på en fortsatt stark utveckling av<br>småhuspriserna.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>ITabell 5.7 Prisutveckling på småhus 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procentuell förändring</p></td><td>
<p>1996-2000</p></td><td>
<p>2000-2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell beräkning</p></td><td>
<p>35,1</p></td><td>
<p>7,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BP2001</p></td><td>
<p>35,1</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>VP2000</p></td><td>
<p>30,8</p></td><td>
<p>1,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BP2000</p></td><td>
<p>26,5</p></td><td>
<p>1,5</p></td></tr>
</table>
<p>Anm-. Omräkningstalet bestäms av prisutvecklingen juli-juni.</p>
<p>I beräkningen av de totala intäkterna från fastig-<br>hetsskatten har det återinförda omräkningsförfa-<br>randet beaktats. Prisutvecklingen 1996-2000 får<br>därmed genomslag 2001 samtidigt som skatte-<br>satserna för småhus och flerfamiljshus sänkts till</p>
<p>1,2 respektive 0,7 procent.</p>
<p>De totala skatteintäkterna är i stort sett oför-<br>ändrade 1999-2001. År 2002 beräknas intäkterna<br>öka med 1,6 miljarder kronor, främst beroende<br>på den ovan nämnda prisutvecklingen. Återstå-<br>ende prognosår beräknas intäkterna öka med<br>0,6-0,8 miljarder kronor per år.Tabell 5.8 redovi-<br>sar skatteintäkterna för de olika fastighetskate-<br>gorierna.</p>
<p>93</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>Tabell 5.8 Fastighetsskatt fördelat på fastighetsty;</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Småhus</p></td><td>
<p>13,2</p></td><td>
<p>13,2</p></td><td>
<p>13,8</p></td><td>
<p>14,9</p></td><td>
<p>15,3</p></td><td>
<p>15.7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Flerfamiljshus</p></td><td>
<p>5.1</p></td><td>
<p>4.8</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lokaler</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3.6</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>4.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industrier</p></td><td>
<p>1.8</p></td><td>
<p>1.8</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1.8</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,8</p></td></tr>
</table>
<p>Småhus och bostadsdelen i flerfamiljshus svarar<br>för knappt 80 procent av de totala skatteintäk-<br>terna. Intäkterna från lokaler beräknas öka med<br>0,9 miljarder kronor mellan 1999 och 2004. In-<br>täkterna från industrifastigheter, som inte om-<br>fattas av omräkningsförfarandet, beräknas till 1,8<br>miljarder kronor under samtliga år.</p>
<p>Jämfört med beräkningen till budgetproposi-<br>tionen för 2001 ökar intäkterna 2002 och 2003<br>med ca 1 miljard kronor per år beroende på ett<br>högre antagande om prisutvecklingen på bo-<br>stadsfastigheter.</p>
<h2>Arvs- och gåvoskatt</h2>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>Utfall Prognos</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2001</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0.3</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Intäkterna från arvs- och gåvoskatt blev 2,5 mil-<br>jarder kronor 2000 vilket är 0,3 miljarder kronor<br>mer än i beräkningen till budgetpropositionen<br>för 2001. De mycket höga tillgångspriserna för-<br>klarar underskattningen. Prognosen för 2001—<br>2004 har justerats upp med 0,3 miljarder kronor<br>på basis av utfallet 2000.</p>
<p>5.2.5 Skatt på varor och tjänster</p>
<h2>Stämpelskatt</h2>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4.9</p></td><td>
<p>4.8</p></td><td>
<p>4.9</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>5.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2001</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Stämpelskatt utgår vid förvärv av fast egendom<br>(lagfart) och beviljande av inteckningar. Intäk-<br>terna är beroende av omsättningen och prisut-<br>vecklingen på fastighetsmarknaden. År 2000<br>ökade intäkterna med 0,3 miljarder kronor jäm-<br>fört med 1999. Ökningen förklaras främst av sti-<br>gande fastighetspriser.</p>
<p>Jämfört med beräkningen till budget-<br>propositionen för 2001 har stämpelskatten juste-<br>rats upp till följd av en högre prisnivå på fastig-<br>heter.</p>
<h2>Mervärdesskatt</h2>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>172,9</p></td><td>
<p>181,3</p></td><td>
<p>188,9</p></td><td>
<p>196,8</p></td><td>
<p>205,4</p></td><td>
<p>213,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2001</p></td><td>
<p>-0.4</p></td><td>
<p>-2,2</p></td><td>
<p>-3.3</p></td><td>
<p>-3,2</p></td><td>
<p>-3,3</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Mervärdesskatten uppgick 1999 till 172,9 miljar-<br>der kronor. Under prognosperioden beräknas<br>intäkterna öka med ca 8 miljarder kronor per år.<br>Sammanlagt innebär det att intäkterna ökar med<br>ca 40 miljarder kronor under perioden 1999—<br>2004.</p>
<p>Utvecklingen av mervärdesskatten är till stor<br>del beroende av hushållens konsumtionsutgifter<br>då dessa förklarar 65 procent av intäkterna. De<br>intäkter som inte härrör från hushållens kon-<br>sumtion avser skatt på investeringar och insats-<br>förbrukning i icke mervärdesskattepliktiga före-<br>tag samt insatsförbrukning och investeringar i<br>kommunsektorn. Diagram 5.2 illustrerar fördel-<br>ningen av mervärdesskatten 2000 uppdelad efter<br>användning. Fördelningen är relativt stabil över<br>åren. Fördelningen av konsumtionen på olika<br>varugrupper har betydelse för hur intäkterna ut-<br>vecklas. En större andel konsumtion av hög-<br>beskattade varor ökar intäkterna från mervärdes-<br>skatten även om de totala konsumtions-<br>utgifterna är konstanta.</p>
<p>94</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>Diagram 5.2 Mervärdesskatt uppdelad efter användning</p>
<p>Kommunal</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-9.png" style="width:134pt;height:108pt;"/>
<p>Anm: Företags och kommunsektorns investeringar är sammanslagna i diagram-<br>met.</p>
<p>I diagram 5.3 visas hushållens konsumtionsutgif-<br>ter 1980-2000 i 2000 års priser. Konsumtionsut-<br>gifterna är uppdelade i varugrupperna: dagligva-<br>ror, bilar och sällanköpsvaror samt övriga varor,<br>övriga tjänster, bostäder och energi.</p>
<p>Diagram 5.3 Hushållens konsumtionsutgifter uppdelade i<br>varugrupper</p>
<p>Miljarder kronor</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-10.png" style="width:171pt;height:118pt;"/>
<p>Av diagrammet framgår tydligt att konsumtio-<br>nen av dagligvaror ligger på en relativt jämn nivå<br>under hela perioden medan konsumtionen av bi-<br>lar och sällanköpsvaror varierar med konjunktu-<br>ren. Dagligvaror mervärdesbeskattas med 12<br>procent medan bilar och sällanköpsvaror mer-<br>värdesbeskattas med 25 procent. Intäkterna från<br>mervärdesskatten har därför en tendens att varie-<br>ra kraftigare med konjunkturella svängningar i<br>ekonomin än vad de underliggande konsum-<br>tionsutgifterna gör.</p>
<p>Skillnaden i utvecklingstakt mellan hushållens<br>konsumtionsutgifter och intäkter från mervär-<br>desskatten var särskilt stor 1999. Hushållens<br>konsumtionsutgifter ökade med 4,5 procent<br>medan intäkterna ökade med 6,6 procent på<br></p>
<p>grund av ändrat konsumtionsbeteende mot mer<br>högbeskattade varor. År 2000 var motsvarande<br>siffror 3,8 respektive 4,6 procent, vilket skulle<br>kunna tyda på en viss avmattning av konjunktu-<br>ren. Denna bild förtydligas om man enbart stu-<br>derar ökningen fjärde kvartalet 2000 jämfört<br>med fjärde kvartalet 1999. Konsumtions-<br>utgifterna ökade då med 1,3 procent medan skat-<br>teintäkterna var oförändrade.</p>
<p>Diagram 5.3 visar också en relativt jämn upp-<br>åtgående trend av konsumtionsutgifter för grup-<br>pen övriga varor m.fl. Detta förklaras främst av<br>en ökad konsumtion av bostäder och övriga<br>tjänster. Bland övriga tjänster dominerar catering<br>(restaurangutgifter), men även teletjänster och<br>samhällsservice bidrar till trenden av ökande<br>konsumtionsutgifter.</p>
<p>I jämförelse med beräkningen till budgetpro-<br>positionen för 2001 är intäkterna i den aktuella<br>beräkningen ca 2 miljarder kronor lägre för in-<br>nevarande år samt ca 3 miljarder kronor lägre för<br>kommande prognosår. Den huvudsakliga orsa-<br>ken till nedrevideringen är att hushållens kon-<br>sumtionsutgifter fjärde kvartalet 2000 varit ovän-<br>tat låga. Samtidigt med nedrevideringen ökar<br>osäkerheten i prognosen. Detta för att olika för-<br>klaringar till den minskande konsumtionen ger<br>olika implikationer för prognosen. Den centrala<br>frågan är om det svaga utfallet är en tillfällig ned-<br>gång eller om det är en indikation på en svagare<br>konjunktur.</p>
<h2>Tobaksskatt</h2>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>7,8</p></td><td>
<p>7,8</p></td><td>
<p>7,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2001</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Intäkterna från tobaksskatten uppgick till 7,7<br>miljarder kronor 2000. För de första tre pro-<br>gnosåren antas en svagt uppåtgående trend som<br>bryts 2004 på grund av att införselkvoterna för<br>tobak antas utökas enligt gällande rådsdirektiv.<br>Senast den 1 januari 2004 skall Sverige införa<br>samma införselregler som gäller för övriga EU-<br>länder. Idag är den tillåtna mängden en privat-<br>person får föra in i landet utan att betala svensk<br>punktskatt: 400 st. cigaretter eller 200 st. cigaril-<br>ler eller 100 st. cigarrer eller 550 gram röktobak.</p>
<p>95</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>Den 1 januari 2004 utökas detta till: 800 cigaret-<br>ter och 400 cigariller och 200 cigarrer samt 1000<br>gram röktobak.</p>
<p>Jämfört med beräkningen till budgetproposi-<br>tionen är det en upprevidering av intäkterna med<br>0,1-0,3 miljarder kronor.</p>
<h2>Alkoholskatt</h2>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>10,7</p></td><td>
<p>10.8</p></td><td>
<p>10,9</p></td><td>
<p>10,4</p></td><td>
<p>9.5</p></td><td>
<p>8,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2001</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0.4</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>-1.5</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Skatt på energi</p>
<p>Under alkoholskatt redovisas skatt på etylalko-<br>hol, skatt på vin, skatt på andra jästa drycker än<br>vin och öl, skatt på mellanklassprodukter samt<br>skatt på öl. Alkoholskatten uppgick 2000 till</p>
<p>10,8 miljarder kronor. Ar 2001 beräknas intäk-<br>terna öka något för att under efterföljande prog-<br>nosår minska till följd av en upptrappning av in-<br>förselkvoterna för alkohol, dvs. en upptrappning<br>av den mängd alkohol en privatperson får föra in<br>i landet utan att betala svensk punktskatt. Den<br>totala minskningen av intäkterna på grund av<br>kommande införselregelförändringar kan möjli-<br>gen lindras om det samtidigt görs skattesatsju-<br>steringar. Uppskattningsvis gäller detta främst<br>för alkoholslaget etylalkohol. Sådana skattesats-<br>justeringar tas dock ej hänsyn till i aktuell beräk-<br>ning-</p>
<p>I beräkningen till budgetpropositionen för<br>2001 togs endast hänsyn till effekterna av de<br>ändringar i införselregler för alkohol som skedde<br>den 1 juli 2000 samt den 1 januari 2001. Senast<br>den 1 januari 2004 gäller dock för alkohol liksom<br>för tobak, att Sverige skall tillämpa samma inför-<br>selregler som gäller för övriga EU-länder.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 5.9 Införselkvoter 2001-2004 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Liter</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sprit</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Starkvin</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vin</p></td><td>
<p>26</p></td><td>
<p>26</p></td><td>
<p>52</p></td><td>
<p>90</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öl</p></td><td>
<p>32</p></td><td>
<p>32</p></td><td>
<p>64</p></td><td>
<p>110</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Av 90 liter vin som får föras in 2004 får max 60 liter vara mousserande.</p>
<p>Enligt gällande rådsdirektiv skall införselkvoter-<br>na trappas upp successivt för att den 1 januari<br>2004 överensstämma med dem som gäller för<br></p>
<p>övriga EU-länder. Den aktuella beräkningen tar<br>hänsyn till detta och antar den upptrappning av<br>införselkvoterna som redovisas i tabell 5.9.</p>
<p>Till följd av skillnaderna i beräkningsgrund<br>uppstår således en negativ avvikelse för 2002<br>samt 2003 gentemot beräkningen till budgetpro-<br>positionen. Samtidigt har denna effekt motver-<br>kats av en uppjustering av intäkterna beroende<br>på höga utfall under 2000. En förklaring till de<br>höga utfallen är att konjunkturläget bidragit till<br>att öka den inhemska efterfrågan.</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>Utfall</p>
<p>2000</p></td><td colspan="4">
<p>Prognos</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>50,4</p></td><td>
<p>50,4</p></td><td>
<p>55,3</p></td><td>
<p>55,9</p></td><td>
<p>56,6</p></td><td>
<p>56,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2001</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>För 2001-2004 beräknas intäkterna från skatten<br>på energi öka med sammanlagt 1,6 miljarder<br>kronor vilket motsvarar en årlig ökning av intäk-<br>terna med 1 procent. Fördelningen av intäkterna<br>på de olika inkomstslagen framgår av tabell 5.10.<br>Det energislag som dominerar i grupperna övrigt<br>är oljeprodukter. Tabellen illustrerar effekten av<br>den offentligfinansiellt neutrala omläggning<br>riksdagen beslutat om där koldioxidskatten ges<br>ökad tyngd i förhållande till energiskatten.</p>
<p>Tabell 5.10 Skatt på energi</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Energiskatt</p></td><td>
<p>38,3</p></td><td>
<p>38.4</p></td><td>
<p>39,2</p></td><td>
<p>39,7</p></td><td>
<p>39,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>elektrisk kraft</p></td><td>
<p>11,3</p></td><td>
<p>12,7</p></td><td>
<p>12,8</p></td><td>
<p>13.0</p></td><td>
<p>13,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>bensin</p></td><td>
<p>19.3</p></td><td>
<p>18.2</p></td><td>
<p>18,6</p></td><td>
<p>18,8</p></td><td>
<p>18,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>övrigt</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>7.6</p></td><td>
<p>7.8</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>8.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Koldioxidskatt</p></td><td>
<p>12,0</p></td><td>
<p>16,7</p></td><td>
<p>16,6</p></td><td>
<p>16,8</p></td><td>
<p>16,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>bensin</p></td><td>
<p>4.6</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>5.8</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>5.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>övrigt</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>10,8</p></td><td>
<p>10,8</p></td><td>
<p>10,9</p></td><td>
<p>11,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Svavelskatt samt</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
</table>
<p>skatt på råtallolja</p>
<p>Från och med 2001 ökar koldioxidskattens pro-<br>centuella andel av de totala intäkterna från 25 till<br>30 procent. Energiskatten som nästan uteslutan-<br>de utgör de resterande skatteintäkterna minskar<br>från 75 till 70 procent av de totala intäkterna.<br>Svavelskatten samt skatten på råtallolja bidrar<br>endast med 2 promille av de totala intäkterna.</p>
<p>96</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>Jämfört med beräkningen till budgetproposi-<br>tionen har intäkterna reviderats ned med 0,3-0,6<br>miljarder kronor 2001-2004.</p>
<h2>Skatt på vägtrafik</h2>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>Utfall</p>
<p>2000</p></td><td colspan="4">
<p>Prognos</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>7,8</p></td><td>
<p>7,9</p></td><td>
<p>7,9</p></td><td>
<p>8,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2001</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Under skatt på vägtrafik redovisas fordonsskatt<br>och vägtrafikavgifter. Fordonsskatt utgår på per-<br>sonbilar, bussar, lastbilar, motorcyklar, traktorer,<br>tunga terrängvagnar, motorredskap och släpvag-<br>nar. Skatten beräknas efter fordonets skattevikt.<br>Vägtrafikavgift utgår på trafik med lastbilar och<br>lastbilsekipage som har totalvikt på minst 12 ton.<br>För svenskregistrerade lastbilar gäller vägtrafik-<br>avgift på hela vägnätet samt att fordonsskatten<br>reduceras för berörda lastbilar. För utländska<br>fordon betalas vägtrafikavgift för färd på motor-<br>vägar samt på vissa europavägar som inte är mo-<br>torvägar.</p>
<p>Nivåskillnaden mellan 2000 och 2001 på 0,8<br>miljarder kronor förklaras av två faktorer. Från<br>och med i år redovisas även vägtrafikavgifterna<br>under skatt på vägtrafik, vilket ökar intäkterna<br>med 0,6-0,7 miljarder kronor årligen. Den reste-<br>rande ökningen beror i huvudsak på att den lägre<br>skattesats som gällt för dieseldrivna personbilar<br>av 1993 års modell och äldre tas bort. Från och<br>med den 1 januari i år gäller samma skattesats för<br>dieseldrivna personbilar oberoende av årsmodell.</p>
<p>Prognosen stämmer i huvudsak överens med<br>den som gjordes i beräkningen till budgetpropo-<br>sitionen för 2001. Antagandet om tillväxten i<br>fordonsparken är oförändrat för 2001-2004.</p>
<h2>Övriga skatter på varor och tjänster</h2>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>Utfall</p>
<p>2000</p></td><td colspan="4">
<p>Prognos</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>6.9</p></td><td>
<p>8,3</p></td><td>
<p>8,9</p></td><td>
<p>9,1</p></td><td>
<p>9,3</p></td><td>
<p>9,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2001</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Under övriga skatter på varor och tjänster redo-<br>visas tullmedel, jordbruks tullar och sockeravgif-<br></p>
<p>ter, övriga skatter på import, försäljningsskatt på<br>motorfordon, skatt på elektrisk kraft från kärn-<br>kraftverk, särskild skatt mot försurning, avfalls-<br>skatt, skatt på bekämpnings- och gödselmedel,<br>Systembolaget AB:s inlevererade överskott, skatt<br>på annonser och reklam, skatt på spel samt övri-<br>ga skatter på varor och tjänster. Den största en-<br>skilda skatten är tullmedel, vilken står för närma-<br>re hälften av intäkterna i gruppen.</p>
<p>Den ojämna utvecklingen mellan 1999 och<br>2000 beror på införandet av avfallsskatten, vilken<br>ökade intäkterna med 1,1 miljarder kronor 2000.<br>Från och med i år redovisas avgifter på bekämp-<br>nings- och gödselmedel som skatter. Detta ökar<br>intäkterna med 0,5 miljarder kronor 2001-2004.<br>En motverkande effekt om 0,3 miljarder kronor<br>uppstår genom att försäljningsskatten på motor-<br>fordon är borttagen fr.o.m. den 1 januari 2001.</p>
<p>I jämförelse med beräkningen till budgetpro-<br>positionen för 2001 är prognosen för de kom-<br>mande tre åren i huvudsak oförändrad.</p>
<h2>5.2.6 Restförda skatter m.m.</h2>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Miljarder kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td colspan="5">
<p>Prognos</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>-0.3</p></td><td>
<p>-4,8</p></td><td>
<p>-8,3</p></td><td>
<p>-9,2</p></td><td>
<p>-9,6</p></td><td>
<p>-9,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff BP2001</p></td><td></td><td>
<p>-1,9</p></td><td>
<p>-3,0</p></td><td>
<p>-4,0</p></td><td>
<p>-4,5</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Under restförda skatter m.m. redovisas revide-<br>ringar av skatter som gjorts efter taxeringen,<br>restförda skatter samt vissa nedsättningar av<br>skatter. Skatterna kan ändras efter inkomståret<br>genom exempelvis revisioner, omräkningar och<br>överklaganden. Om revideringen är till den<br>skattskyldiges nackdel redovisas detta som en<br>tillkommande skatt medan en ändring till den<br>skattskyldiges fördel redovisas som en restitu-<br>tion. I redovisningen hänförs dessa skatter inte<br>till ett specifikt inkomstår. De debiterade skat-<br>terna kommer aldrig i sin helhet in till staten<br>utan en viss del restförs hos kronofogdemyndig-<br>heten. En del av detta belopp kan kronofogde-<br>myndigheten driva in medan resterande belopp<br>så småningom skrivs av. En redovisning av de<br>periodiserade skatterna utan hänsyn tagen till re-<br>stitutioner, tillkommande skatter, nedsättningar<br>eller restförda skatter innebär i regel en över-<br>skattning av de totala skatterna.</p>
<p>97</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>Tabell 5.11 Nedsatta och restförda skatter m.m.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Prognos<br>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nedsättning</p></td><td></td><td>
<p>-1.3</p></td><td>
<p>-3,8</p></td><td>
<p>-4,9</p></td><td>
<p>-4,9</p></td><td>
<p>-4.9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>anställn.stöd</p></td><td></td><td>
<p>■1.3</p></td><td>
<p>-1.8</p></td><td>
<p>-1.8</p></td><td>
<p>-1,8</p></td><td>
<p>-1,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>kompetensutv.</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-1.2</p></td><td>
<p>-1.2</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>-1.2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>bredband</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>-0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>sjöfart</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-1.3</p></td><td>
<p>-1.3</p></td><td>
<p>-1,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Restfört</p></td><td>
<p>-3,1</p></td><td>
<p>-5.0</p></td><td>
<p>-5,5</p></td><td>
<p>-5,4</p></td><td>
<p>-5.6</p></td><td>
<p>-5.7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>2.8</p></td><td>
<p>1.6</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>0.8</p></td><td>
<p>0.9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>totalt</p></td><td>
<p>-0.3</p></td><td>
<p>-4.8</p></td><td>
<p>-8,3</p></td><td>
<p>-3.2</p></td><td>
<p>-9.B</p></td><td>
<p>-9,6</p></td></tr>
</table>
<p>Avvikelserna jämfört med beräkningen till<br>budgetpropositionen beror på anställnings-<br>stödet, det aviserade stödet till sjöfarten samt en<br>ökning av de restförda skatterna. Anställnings-<br>stödet redovisades i budgetpropositionen som<br>en nedsättning under socialavgifter. Detta<br>innebär att den redovisade avvikelsen mot<br>budgetpropositionen blir överskattad.</p>
<p>5.3 Offentliga sektorns inkomster<br>enligt nationalräkenskaperna</p>
<p>Skatteinkomsterna svarar för nästan 90 procent<br>av den offentliga sektorns totala inkomster. De<br>skatter som ingår i den offentliga sektorns in-<br>komster enligt nationalräkenskaperna (NR) skil-<br>jer sig från de periodiserade skatterna i flera av-<br>seenden, vilket framgår av tabell 5.12.</p>
<p>Mervärdesskatt som betalas av kommuner<br>samt skatter som tillhör Europeiska unionen in-<br>går inte som en del av NR-skatterna. De delar av<br>avgiften till EU-budgeten som avser tullar samt<br>den momsbaserade delen av avgiften tillhör defi-<br>nitionsmässigt EU. Ytterligare en skillnad är att<br>även en del andra avgifter enligt NR redovisas<br>som skatter. Bland dessa kan nämnas insätt-<br>ningsgarantin, avgifter till kärnbränslefonden<br>och inlevererat överskott från AB Svenska Spel.<br>Resterande skillnad utgörs av periodiseringsef-<br>fekter, som uppkommer när debiteringen av<br>skatten sker efter det inkomstår som skatten av-<br>ser.</p>
<p>Mellan 2000 och 2004 ökar skatterna med ca<br>150 miljarder kronor både enligt NR och enligt<br>den periodiserade redovisningen. Skillnaden i<br>förändring, jämfört med budgetpropositionen,<br>mellan NR-skatterna och de periodiserade skat-<br>terna förklaras av periodiseringseffekter.</p>
<p>Tabell 5.12 Periodiserade skatter, skatter enligt NR samt<br>skattekvoten</p>
<p>Miljarder kronor och procent</p>
<p>Prognos</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Periodiserade skatter</p></td><td>
<p>1131</p></td><td>
<p>1140</p></td><td>
<p>1181</p></td><td>
<p>1239</p></td><td>
<p>1283</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Kommunmoms</p></td><td>
<p>28</p></td><td>
<p>29</p></td><td>
<p>30</p></td><td>
<p>31</p></td><td>
<p>32</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- EU-skatter</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>+ Övriga NR-skatter</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>+ Periodiseringseffekter</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>17</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>-7</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>= Summa NR-skatter</p></td><td>
<p>1100</p></td><td>
<p>1120</p></td><td>
<p>1149</p></td><td>
<p>1198</p></td><td>
<p>1250</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skattekvot</p></td><td>
<p>53,4</p></td><td>
<p>52,3</p></td><td>
<p>51,2</p></td><td>
<p>51,1</p></td><td>
<p>51,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2001</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Periodiserade skatter</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>7</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>NR-skatter</p></td><td>
<p>25</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>7</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>I tabell 5.13 redovisas den offentliga sektorns<br>skatteinkomster fördelat på sektorer samt övriga<br>inkomster. I absoluta tal beräknas kommunsek-<br>torns skatter öka med 74 miljarder kronor under<br>prognosperioden. Ökningen för pensionssyste-<br>met och staten beräknas uppgå till 17 respektive<br>58 miljarder kronor under motsvarande period.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 5.13 Offentliga sektorns totala inkomster 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Staten</p></td><td>
<p>628</p></td><td>
<p>625</p></td><td>
<p>637</p></td><td>
<p>655</p></td><td>
<p>686</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pensionssystemet</p></td><td>
<p>135</p></td><td>
<p>136</p></td><td>
<p>141</p></td><td>
<p>147</p></td><td>
<p>152</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunerna</p></td><td>
<p>338</p></td><td>
<p>358</p></td><td>
<p>371</p></td><td>
<p>397</p></td><td>
<p>412</p></td></tr>
<tr><td>
<p>S:a NR-skatter</p></td><td>
<p>1100</p></td><td>
<p>1120</p></td><td>
<p>1149</p></td><td>
<p>1198</p></td><td>
<p>1250</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster</p></td><td>
<p>138</p></td><td>
<p>128</p></td><td>
<p>131</p></td><td>
<p>138</p></td><td>
<p>145</p></td></tr>
<tr><td>
<p>S:a NR-inkomster</p></td><td>
<p>1239</p></td><td>
<p>1247</p></td><td>
<p>1281</p></td><td>
<p>1336</p></td><td>
<p>1395</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2001</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter</p></td><td>
<p>25</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>7</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Den relativt svaga utvecklingen för staten beror<br>till stor del på andra steget i inkomstskattere-<br>formen. Den underliggande förändringen för<br>staten, dvs. exklusive regeländringar, uppgår till<br>ca 83 miljarder kronor. Den underliggande för-<br>ändringen av kommunskatterna uppgår till 58<br>miljarder kronor. Både kommunsektorns och<br>pensionssystemets inkomster följer i stort sett<br>löneutvecklingen. Övriga inkomster är relativt<br>stabila under perioden med en liten ökning 2003<br>och 2004.</p>
<p>98</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>5.4 Statsbudgetens inkomster -<br>kassamässig redovisning</p>
<p>I avsnitt 5.4 redovisas statsbudgetens inkomster,<br>som utgörs av skatter och övriga inkomster. De<br>senare består främst av inkomster av statlig verk-<br>samhet, försäljning av statlig egendom samt bi-<br>drag från EU. Inkomsterna på statsbudgeten är i<br>huvudsak kassamässiga.</p>
<p>5.4.1 Skatter</p>
<h2>Övergången från periodiserad till<br>kassamässig redovisning</h2>
<p>I avsnitt 5.2 redovisas skatterna periodiserat.<br>Det innebär att de är beräknade utifrån gällande<br>skatteregler och de inkomster den skattskyldige<br>har ett visst inkomstår. De periodiserade skat-<br>terna avser hela den offentliga sektorn, medan<br>statsbudgeten enbart omfattar statens skattein-<br>komster. Statsbudgetens inkomster redovisas<br>huvudsakligen kassamässigt, vilket innebär att<br>det är de skatter och avgifter som under budget-<br>året betalas in till staten som redovisas. Skillna-<br>den mellan intäkter, dvs. periodiserade skatter,<br>och inkomster, dvs. kassamässiga skatter, förkla-<br>ras i huvudsak av förskjutningar i den månatliga<br>uppbörden och av att vissa skatter betalas in som<br>preliminära skatter med slutreglering ett till två<br>år senare. För det skatteslag som omfattas av<br>skattekontot finns ytterligare skillnader genom<br>att inkomsttitlarna inte redovisar inbetalda utan<br>debiterade skatter. För t.ex. inkomsttiteln Juri-<br>diska personers inkomstskatt innebär detta att un-<br>deruttaget av slutlig skatt avseende inkomståret<br>1999 (kvarstående skatt) redovisas som inkomst<br>budgetåret 2000 trots att betalningen i huvudsak<br>sker 2001. Om betalningen avviker från de de-<br>klarerade beloppen redovisas denna skillnad mot<br>Betalningsdifferenser, skattekonto. Betalningsdif-<br>ferensen kan således redovisa antingen ett posi-<br>tivt eller ett negativt belopp. Debiteringen av ju-<br>ridiska personers underuttag av slutlig skatt<br>påverkar betalningsdifferensen negativt 2000. År<br>2001 när betalningen sker blir betalningsdiffe-<br>rensen positiv.</p>
<p>För de skatter som ingår i den samordnade<br>uppbörden, och som omförs från titlarna fysiska<br>och juridiska personers inkomstskatt, kan skill-<br>naden bli än större. Den fastighets- och förmö-<br>genhetsskatt som redovisas i statsbudgeten avser<br>den periodiserade skatten två år tillbaka i tiden.<br></p>
<p>Detta innebär att fastighetsskatten som avser<br>2001 redovisas mot inkomsttiteln fastighetsskatt<br>i statsbudgeten först 2003.</p>
<p>Redovisningsordningen innebär att vissa titlar<br>redovisar ett mellanting mellan intäkt och in-<br>komst medan andra endast redovisar inkomster.<br>Statsbudgetens totala skatter blir däremot alltid<br>kassamässigt redovisade eftersom även betal-<br>ningsdifferenser ingår.</p>
<p>Utöver uppbördsförskjutningar förklaras<br>skillnaden mellan statens periodiserade skatter<br>och statsbudgetens skatter av förskjutningar i<br>utbetalningar till kommunsektorn och pensions-<br>systemet. Statens utbetalningar av kommunal-<br>skatt avseende inkomståret 2001 baseras på de<br>uppräkningsfaktorer som regeringen fastställde i<br>september 2000. Om det kommunala skatteun-<br>derlaget utvecklas snabbare än prognosen inne-<br>bär detta att de högre kommunalskatterna, i<br>form av preliminärskatter, tillfaller staten inneva-<br>rande år medan kommunerna får del av denna<br>ökning som en slutreglering först två år senare.<br>Även gentemot pensionssystemet förekommer<br>slutregleringar. Redovisningen av enskilda in-<br>komsttitlar framgår av tabell 5.15.</p>
<h2>1000 Skatter m.m.</h2>
<p>De inkomster som i statsbudgeten redovisas un-<br>der inkomsttypen Skatter m.m. skiljer sig från de<br>periodiserade skatterna för staten. Som framgår<br>av tabell 5.14 förklaras skillnaden av dels den<br>kommunala utjämningsavgiften, dels betalnings-<br>förskjutningar.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 5.14 Statsbudgetens skatter |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Periodiserade skatter,</p></td><td>
<p>1131</p></td><td>
<p>1140</p></td><td>
<p>1181</p></td><td>
<p>1239</p></td><td>
<p>1283</p></td></tr>
<tr><td>
<p>offentlig sektor</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>- Kommunsektorn</p></td><td>
<p>335</p></td><td>
<p>354</p></td><td>
<p>367</p></td><td>
<p>397</p></td><td>
<p>412</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Pensionssystemet</p></td><td>
<p>147</p></td><td>
<p>154</p></td><td>
<p>160</p></td><td>
<p>166</p></td><td>
<p>172</p></td></tr>
<tr><td>
<p>= Periodiserade</p></td><td>
<p>649</p></td><td>
<p>632</p></td><td>
<p>654</p></td><td>
<p>677</p></td><td>
<p>698</p></td></tr>
<tr><td>
<p>skatter, staten</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>+ Utjämningsavgift</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>19</p></td></tr>
<tr><td>
<p>+ Betalningsförskjutning</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>-12</p></td><td>
<p>-13</p></td><td>
<p>-3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>= Statsbudgetens</p></td><td>
<p>673</p></td><td>
<p>661</p></td><td>
<p>662</p></td><td>
<p>682</p></td><td>
<p>715</p></td></tr>
<tr><td>
<p>skatter</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2001</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>-4</p></td><td>
<p>-9</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Den kommunala utjämningsavgiften, som enbart<br>är en inomkommunal avgift, bruttoredovisas i<br>statsbudgeten, vilket innebär att inkomsterna re-<br>dovisas på statsbudgetens inkomstsida medan</p>
<p>99</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>|Tabell 5.15 Statsbudgetens inkomster 2000-2004 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>Utfall</p></td><td colspan="4">
<p>Prognos</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgetår</p></td><td></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1000</p></td><td>
<p>Skatter m.m.</p></td><td>
<p>672.8</p></td><td>
<p>660,8</p></td><td>
<p>661,7</p></td><td>
<p>682,4</p></td><td>
<p>715,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1100</p></td><td>
<p>Skatt på inkomst</p></td><td>
<p>127,5</p></td><td>
<p>101,7</p></td><td>
<p>85,6</p></td><td>
<p>87,9</p></td><td>
<p>102,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav</p></td><td>
<p>1111 Fysiska personers inkomstskatt</p></td><td>
<p>50,3</p></td><td>
<p>16,8</p></td><td>
<p>10,6</p></td><td>
<p>15,8</p></td><td>
<p>22,5</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1121 Juridiska personers inkomstskatt</p></td><td>
<p>71,7</p></td><td>
<p>80,1</p></td><td>
<p>70,4</p></td><td>
<p>67,6</p></td><td>
<p>75,2</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Övriga inkomstskatter</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>4.6</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1200</p></td><td>
<p>Socialavgifter och allmän pensionsavgift</p></td><td>
<p>225,9</p></td><td>
<p>234,5</p></td><td>
<p>242,2</p></td><td>
<p>251,8</p></td><td>
<p>261,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav</p></td><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>369,0</p></td><td>
<p>386,1</p></td><td>
<p>402,1</p></td><td>
<p>417,2</p></td><td>
<p>432,9</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>143,1</p></td><td>
<p>151,6</p></td><td>
<p>159,8</p></td><td>
<p>165,4</p></td><td>
<p>171,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1300</p></td><td>
<p>Skatt på egendom</p></td><td>
<p>38,3</p></td><td>
<p>39,3</p></td><td>
<p>38,6</p></td><td>
<p>37,9</p></td><td>
<p>39,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav</p></td><td>
<p>1310 Skatt på fast egendom</p></td><td>
<p>24,8</p></td><td>
<p>23,3</p></td><td>
<p>23,2</p></td><td>
<p>23,2</p></td><td>
<p>24,8</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1320 Förmögenhetsskatt</p></td><td>
<p>6.0</p></td><td>
<p>8,6</p></td><td>
<p>7,9</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>7,3</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1330 Arvs-och gåvoskatt</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,7</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1341 Stämpelskatt</p></td><td>
<p>4.9</p></td><td>
<p>4.8</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>4.9</p></td><td>
<p>5.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1400</p></td><td>
<p>Skatt på varor och tjänster</p></td><td>
<p>265,5</p></td><td>
<p>277,2</p></td><td>
<p>286,5</p></td><td>
<p>295,2</p></td><td>
<p>302,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav</p></td><td>
<p>1411 Mervärdesskatt</p></td><td>
<p>182,9</p></td><td>
<p>187,7</p></td><td>
<p>195,6</p></td><td>
<p>204,0</p></td><td>
<p>211,9</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1424 Tobaksskatt</p></td><td>
<p>7,8</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>7,8</p></td><td>
<p>7.8</p></td><td>
<p>7,6</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1425 Alkoholskatt</p></td><td>
<p>10,9</p></td><td>
<p>10,8</p></td><td>
<p>10,4</p></td><td>
<p>9,6</p></td><td>
<p>8.8</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1428 Energiskatt</p></td><td>
<p>49,4</p></td><td>
<p>54,4</p></td><td>
<p>55,8</p></td><td>
<p>56,6</p></td><td>
<p>56,9</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1460 Skatt på vägtrafik</p></td><td>
<p>6.9</p></td><td>
<p>7.8</p></td><td>
<p>7,8</p></td><td>
<p>7,9</p></td><td>
<p>8.0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1470 Skatt på import</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>4.0</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4.3</p></td><td>
<p>4.6</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Övriga skatter på varor och tjänster</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>4.7</p></td><td>
<p>4.9</p></td><td>
<p>4.9</p></td><td>
<p>5.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1500</p></td><td>
<p>Utjämningsavgift</p></td><td>
<p>19,2</p></td><td>
<p>19,2</p></td><td>
<p>19,2</p></td><td>
<p>19,2</p></td><td>
<p>19,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1600</p></td><td>
<p>Betalningsdifferenser</p></td><td>
<p>-3,5</p></td><td>
<p>-7,3</p></td><td>
<p>-5,5</p></td><td>
<p>-4,7</p></td><td>
<p>-5,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1700</p></td><td>
<p>Nedsättningar</p></td><td></td><td>
<p>-3,8</p></td><td>
<p>-4,9</p></td><td>
<p>-4,9</p></td><td>
<p>-4,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Inkomster av statens verksamhet</p></td><td>
<p>45,5</p></td><td>
<p>39,5</p></td><td>
<p>28,9</p></td><td>
<p>29,1</p></td><td>
<p>29,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav</p></td><td>
<p>2411 Inkomster av statens aktier</p></td><td>
<p>16,8</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>4.1</p></td><td>
<p>4.1</p></td><td>
<p>4.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3000</p></td><td>
<p>Inkomster av försåld egendom</p></td><td>
<p>61,5</p></td><td>
<p>15,0</p></td><td>
<p>15,0</p></td><td>
<p>15,0</p></td><td>
<p>15,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav</p></td><td>
<p>3312 Övriga inkomster av försåld egendom</p></td><td>
<p>61,5</p></td><td>
<p>15,0</p></td><td>
<p>15,0</p></td><td>
<p>15,0</p></td><td>
<p>15,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4000</p></td><td>
<p>Återbetalning av lån</p></td><td>
<p>2.5</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5000</p></td><td>
<p>Kalkylmässiga inkomster</p></td><td>
<p>8,6</p></td><td>
<p>8,1</p></td><td>
<p>8,2</p></td><td>
<p>8,4</p></td><td>
<p>8,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6000</p></td><td>
<p>Bidrag m.m. från EU</p></td><td>
<p>9,0</p></td><td>
<p>9,5</p></td><td>
<p>11.6</p></td><td>
<p>11.6</p></td><td>
<p>10,7</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Statsbudgetens totala inkomster</p></td><td>
<p>800,0</p></td><td>
<p>735,3</p></td><td>
<p>727,7</p></td><td>
<p>748,7</p></td><td>
<p>781.1</p></td></tr>
</table>
<p>utgifterna redovisas på statsbudgetens utgiftssi-<br>da.</p>
<p>Under prognosperioden beräknas statsbudge-<br>tens skatteinkomster öka med 42 miljarder kro-<br>nor. År 2001 minskar emellertid inkomsterna<br>med 12 miljarder kronor, vilket förklaras av and-<br>ra steget i den påbörjade inkomstskatterefor-<br>men. Nedgången beror även på en relativt stor<br>slutreglering av kommunalskatter. År 2002 ökar<br>inkomsterna med endast 1 miljard kronor. Den<br>svaga utvecklingen beror dels på att skatten på<br></p>
<p>Alectas, f.d. SPP, överskottsmedel antas betalas<br>under 2001, dels på stora kommunala slutregler-<br>ingar 2002.</p>
<p>Jämfört med beräkningen till budgetproposi-<br>tionen för 2001 har skatteinkomsterna ökat 2000<br>och 2001 men minskat 2002 och 2003.</p>
<p>100</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<h2>5.4.2 Övriga inkomster</h2>
<p>Statsbudgetens övriga inkomster beräknas uppgå<br>till 75 miljarder kronor i år och till ca 66 miljar-<br>der kronor per år 2002 till 2004. Förklaringen till<br>att inkomsterna beräknas bli 9 miljarder högre i<br>år är att Riksbanken föreslagit en extrautdelning<br>där halva utdelningen, motsvarande 10 miljarder<br>kronor, antas inlevereras på inkomsttitel.</p>
<p>Av de övriga inkomsterna utgör, under perio-<br>den 2001 till 2004, försäljning av statligt aktiein-<br>nehav 15 miljarder kronor per år, bidrag från EU<br>m.m. 10-12 miljarder kronor per år, Riksban-<br>kens inlevererade överskott 7-8 miljarder kronor<br>per år, statliga pensionsavgifter 7 miljarder kro-<br>nor per år, offentligrättsliga avgifter 6 miljarder<br>kronor per år och inkomster av statens aktier 4-<br>5 miljarder kronor per år.</p>
<p>2000 Inkomster av statens verksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>Prognos</p>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>45,5</p></td><td>
<p>39,5</p></td><td>
<p>28,9</p></td><td>
<p>29,1</p></td><td>
<p>29,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2001</p></td><td>
<p>-0.1</p></td><td>
<p>10,5</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>1.9</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Under denna inkomsttyp redovisas Riksbankens<br>inlevererade överskott, Inlevererat överskott från<br>AB Svenska Spel, Inkomster från statens aktier<br>samt Finansieringsavgift från arbetslöshetskas-<br>sor.</p>
<p>År 2000 uppgick inkomsterna till 45,5 miljar-<br>der kronor. Detta historiskt sett höga utfall för-<br>klaras till stor del av att drygt 11 miljarder kro-<br>nor inlevererades i samband med Stattums<br>försäljning av Pharmacia & Upjohn. År 2001 be-<br>räknas inkomsterna uppgå till knappt 40 miljar-<br>der kronor, varav 10 miljarder kronor består av<br>en extrautdelning (i likvida medel) från Riks-<br>banken till följd av bankens överkapitalisering. I<br>beräkningen antas den föreslagna extrautdel-<br>ningen, som totalt uppgår till 20 miljarder kro-<br>nor, till hälften bestå av likvida medel och till<br>hälften av statspapper. Den del av extrautdel-<br>ningen som består av likvida medel levereras in<br>på inkomsttitel medan den del som består av<br>statspapper skrivs av mot statsskulden (se skuld-<br>dispositioner avsnitt 4.4.4). Beslut om extraut-<br>delningens sammansättning och storlek fattas av<br>riksdagen under våren. För åren 2002 till 2004<br></p>
<p>beräknas inga extraordinära inkomster varför in-<br>komsterna stabiliseras runt 29 miljarder kronor.</p>
<p>Jämfört med beräkningen i budgetpropositio-<br>nen för 2001 ökar inkomsterna, utöver den före-<br>slagna extrautdelningen, med 1-2 miljarder kro-<br>nor per år. Ökningen förklaras till största delen<br>av att Riksbankens inlevererade överskott nu be-<br>räknas bli något högre.</p>
<h2>3000 Inkomster av försåld egendom</h2>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>Prognos<br>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>61,5</p></td><td>
<p>15,0</p></td><td>
<p>15,0</p></td><td>
<p>15,0</p></td><td>
<p>15,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2001</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Under denna inkomsttyp redovisas försäljning<br>av olika typer av statens egendom. Statligt ägda<br>bolag utgör vanligtvis den största delen.</p>
<p>År 2000 uppgick inkomsterna till 61,5 miljar-<br>der kronor. Inkomsterna består främst av för-<br>säljningen av aktier i Telia AB som uppgick till<br>61 miljarder kronor. Resterande del utgjordes av<br>försäljning av aktier i Celsius AB. Under perio-<br>den 2001-2004 budgeteras 60 miljarder kronor i<br>försäljningsinkomster, vilket motsvarar 15 mil-<br>jarder kronor per år. Försäljningsbeloppen och<br>tidpunkterna är behäftade med stor osäkerhet</p>
<p>I förhållande till bedömningen i budgetpropo-<br>sitionen sker inga förändringar.</p>
<h2>4000 Återbetalning av lån</h2>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Miljarder kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>Utfall</p>
<p>2000</p></td><td colspan="4">
<p>Prognos</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2001</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. återbe-<br>talningar av studiemedel men även återbetalning-<br>ar av andra lån såsom landsbygdslån och lån av-<br>seende såddfinansiering samt amorteringar på<br>reverser som Stiftelsen Norrlandsfonden överlå-<br>tit till staten som ersättning för överlåtna lokali-<br>seringslån och regionala utvecklingslån. Återbe-<br>talning av studiemedel utgör merparten av<br>inkomsterna.</p>
<p>101</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>År 2000 uppgick inkomsterna till 2,5 miljarder<br>kronor. Under perioden 2001-2004 beräknas in-<br>komster bli i stort sett oförändrade mellan åren.</p>
<p>I förhållande till bedömningen i budgetpropo-<br>sitionen för 2001 är inkomstutvecklingen unge-<br>fär densamma.</p>
<h2>5000 Kalkylmässiga inkomster<br></h2>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>dock osäkra. För regional- och socialfonden lig-<br>ger osäkerheten framför allt i att prognostisera<br>kommande års utbetalningar, vilka i sin tur ligger<br>till grund för de utbetalande myndigheternas<br>rekvisitioner från Europeiska kommissionen.</p>
<p>I förhållande till beräkningen i budgetproposi-<br>tionen för 2001 beräknas inkomsterna bli något<br>lägre 2001 och 2002 men något högre 2003.</p>
<p>Utfall Prognos________________________________________</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>8,6</p></td><td>
<p>8.1</p></td><td>
<p>8,2</p></td><td>
<p>8,4</p></td><td>
<p>8,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2001</p></td><td>
<p>0.2</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Statliga pensionsavgifter utgör merparten av in-<br>komsterna under denna inkomsttyp. År 2000<br>uppgick inkomsterna till 8,6 miljarder kronor,<br>vilket är drygt 3 miljarder kronor högre än tidi-<br>gare år. Ökningen jämfört med tidigare år för-<br>klaras av att myndigheterna fr.o.m. 2000 har det<br>fulla kostnadsansvaret för tjänstepensioner m.m.<br>Under perioden 2001-2004 beräknas inkomster-<br>na uppgå till drygt 8 miljarder kronor. Ökningen<br>under perioden förklaras till viss del av den för-<br>väntade löneutvecklingen i ekonomin.</p>
<p>I jämförelse med bedömningen i budgetpro-<br>positionen för 2001 beräknas inkomsterna bli<br>0,7 miljarder kronor lägre. Merparten av nedre-<br>videringen beror på av att det införts en ny pro-<br>gnosmodell för premier till tjänstepensioner<br>m.m.</p>
<h2>6000 Bidrag m.m. från EU</h2>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>Utfall Prognos________________________________________</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>9,0</p></td><td>
<p>9,5</p></td><td>
<p>11,6</p></td><td>
<p>11,6</p></td><td>
<p>10,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Oiff. BP2001</p></td><td>
<p>-1.2</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>0.5</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Under denna inkomsttyp redovisas bidrag från<br>olika EG-fonder. De största enskilda bidragen<br>avser arealbidrag och bidrag från EG:s social-<br>fond.</p>
<p>År 2000 uppgick inkomsterna till 9,0 miljarder<br>kronor, vilket är ungefär samma nivå som in-<br>komsterna bedöms uppgå till innevarande år.<br>För perioden 2002-2004 bedöms inkomsterna<br>uppgå till ca 11 miljarder kronor. Prognoserna är</p>
<h2>5.5 Kommunskatter</h2>
<p>Kommunernas skatteinkomster är framför allt<br>beroende av lönesummans utveckling, dvs. sys-<br>selsättning och timlön. Även utvecklingen av<br>skattepliktiga transfereringar är viktig. Av skat-<br>teunderlaget 2000 utgörs 70 procent av löner, 20<br>procent av pensioner och 7,5 procent av transfe-<br>reringar exklusive pensioner medan inkomst av<br>näringsverksamhet endast utgör 2,5 procent. Ni-<br>vån på skatterna är även beroende av den kom-<br>munala utdebiteringen. Medelutdebiteringen<br>2001 är 20,57 procent för kommunerna och 9,97<br>procent för landstingen, dvs. totalt 30,53 pro-<br>cent. Jämfört med 2000 är det en ökning med<br>0,15 procentenheter.</p>
<p>Kommunalskatterna kan redovisas enligt tre<br>olika redovisningsprinciper: periodiserat avseen-<br>de inkomståret, enligt nationalräkenskaperna<br>(NR) och kassamässigt avseende budgetåret (ut-<br>betalt). Den kassamässiga skatten utgörs dels av<br>ett förskott avseende inkomståret, dels av en<br>slutavräkning som avser inkomståret två år tidi-<br>gare. Slutregleringar påverkar de kassamässiga<br>skatterna t.o.m. 2003. Även NR-skatterna på-<br>verkas av slutregleringarna, men endast med ett<br>års eftersläpning, vilket innebär att NR-skatterna<br>överensstämmer med den periodiserade skatten<br>fr.o.m. 2003. I tabell 5.16 redovisas den beräkna-<br>de utvecklingen av kommunernas och landsting-<br>ens skatteunderlag 1999-2004.</p>
<p>I jämförelse med beräkningen till budgetpro-<br>positionen har skatteunderlaget för 2000 revide-<br>rats upp främst till följd av högre lönesumma.<br>Revideringen medför även en större slutreglering<br>2002.</p>
<p>102</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>Tabell 5.16 Utvecklingen av skatteunderlaget 1999-2004</p>
<p>Procent</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell beräkning</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>4.0</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BP2001</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>6.0</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>6,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>VP2000</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>4,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ackumulerat</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell beräkning</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>12,6</p></td><td>
<p>17,1</p></td><td>
<p>26,5</p></td><td>
<p>31,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BP2001</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>12.2</p></td><td>
<p>17.9</p></td><td>
<p>22,5</p></td><td>
<p>30,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>VP2000</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>11,6</p></td><td>
<p>16,1</p></td><td>
<p>20,5</p></td><td>
<p>25,4</p></td></tr>
</table>
<p>Utvecklingen av skatterna under prognosperio-<br>den framgår av diagram 5.4. Mellan 1998 och<br>2004 beräknas de periodiserade skatterna öka<br>med 116 miljarder kronor, vilket är betydligt<br>mindre än ökningen av NR-skatterna och de ut-<br>betalda skatterna, vilka vardera ökar med ca 122<br>miljarder kronor.</p>
<p>Diagram 5.4 Kommun- och landstingsskatter</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>■ Periodiserat $NR $$ Utbetalt</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-11.png" style="width:174pt;height:99pt;"/>
<p>Att ökningen är betydligt större i de senare fal-<br>len beror på slutregleringar av kommunalskatt<br>avseende tidigare år. Den periodiserade skatten<br>påverkas av den begränsade avdragsrätten för all-<br>män pensionsavgift 2000 och 2001 samt av det<br>högre grundavdraget 2001. Dessa ändringar ökar<br>kommunskatterna med 5 miljarder kronor 2000<br>och med 8 miljarder kronor 2001. De ökade in-<br>täkterna till följd av regeländringarna medför<br>dock ingen inkomstförstärkning för kommuner<br>och landsting, eftersom en motsvarande nivå-<br>sänkning görs av de generella statsbidragen.</p>
<h2>5.6 Skattekvoten</h2>
<p>Skattekvoten visar förhållandet mellan det totala<br>skatteuttaget och BNP. Det finns flera olika de-<br>finitioner av skattekvoten och i regel är de inter-<br></p>
<p>nationellt bestämda. Den vanligaste definitionen<br>av skattekvoten är den som baseras på skatter<br>redovisade enligt NR. Denna skattekvot är dock<br>inte strikt periodiserad, eftersom skillnaden mel-<br>lan slutlig skatt och preliminär skatt räknas till<br>påföljande år. Skattekvoten är således beroende<br>av när i tiden den skattskyldige väljer att betala<br>sin skatt, vilket inte är fallet med den skattekvot<br>som beräknas utifrån en fullständig periodisering<br>av skatterna. En skatteändring för ett visst år på-<br>verkar den periodiserade skattekvoten för sam-<br>ma år medan detta inte behöver vara fallet vid<br>beräkningen av NR:s skattekvot.</p>
<p>Internationella jämförelser av skattekvoter är<br>svåra att göra, eftersom olika länders skattelag-<br>stiftningar behandlar inkomster och avdrag på<br>skilda sätt. Ett land som t.ex. ger sitt stöd till<br>barnfamiljer via en transferering får en högre<br>skattekvot, särskilt om transfereringen är skatte-<br>pliktig, jämfört med det land som i stället ger sitt<br>stöd som ett avdrag eller skattereduktion. Trans-<br>fereringar till hushåll behandlas skattemässigt<br>mycket olika bland OECD-länderna. I vissa län-<br>der är huvuddelen av transfereringarna skatte-<br>pliktig medan det motsatta förhållandet gäller i<br>andra länder. Sverige tillhör den grupp av länder<br>inom OECD som har en hög andel skatteplikti-<br>ga transfereringar. Ett alternativ vid internatio-<br>nella jämförelser är därför att exkludera skatter<br>på offentliga transfereringar vid beräkning av<br>skattekvoten. Även om det går att korrigera för<br>en del av olikheterna i skatte- och transfererings-<br>systemen, blir länderjämförelser än dock haltan-<br>de, eftersom man även efter en sådan korrigering<br>inte tar hänsyn till hur de olika ländernas trygg-<br>hetssystem finansieras. Exempelvis har vissa län-<br>der relativt stora inslag av obligatoriska avtalsför-<br>säkringar - som för den enskilde individen har<br>en skatteliknande karaktär - medan andra länder<br>finansierar samma typ av försäkringar via skat-<br>temedel. Vid en mer omfattande länderjämförel-<br>se av skattekvoten, i syfte att ge den en mer rätt-<br>visande ekonomisk innebörd, bör man så långt<br>som möjligt korrigera för detta. Sådana korriger-<br>ingar är emellertid mycket svåra att göra.</p>
<p>En jämförelse av den okorrigerade skattekvo-<br>ten över tiden ger dock en indikation om hur<br>skattenivån i olika länder utvecklas. I tabell 5.17<br>redovisas skattekvoten 1998 samt förändringen<br>av skattekvoten mellan 1990 och 1998 för ett an-<br>tal OECD-länder. Länderna är indelade i olika<br>grupper beroende på vilken inverkan de skatte-<br>pliktiga transfereringarna har på skattekvoten. I</p>
<p>103</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>den första gruppen förklarar skatteplikten högst<br>0,5 procentenheter av skattekvoten medan den i<br>tredje gruppen förklarar mellan 5 och 6 procent-<br>enheter. Av tabellen framgår att skattekvoten<br>under perioden minskat i fyra länder medan den<br>i flertalet länder ökat med mellan två och tre<br>procentenheter.</p>
<p>5.17 Skattekvoten 1998, förändring a» skattekvoten 1990-<br>1998 samt skattepliktiga transfereringars inverkan på skat-<br>tekvoten för ett urval av OECD-länder_____________ ____</p>
<p>Procent av BNP</p>
<p>Ländergruppering efter transfere-</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>ringars inverkan på skattekvoten i<br>procentenheter</p></td><td>
<p>Redovisad<br>skattekvot</p></td><td>
<p>Förändring</p>
<p>1990-1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>0,0-0,5 procentenheter</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Irland</p></td><td>
<p>32,2</p></td><td>
<p>-1.4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Australien</p></td><td>
<p>29,9</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Storbritannien</p></td><td>
<p>37,2</p></td><td>
<p>1,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förenta staterna</p></td><td>
<p>28,9</p></td><td>
<p>2,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>0,5-3,0 procentenheter</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Norge</p></td><td>
<p>43,6</p></td><td>
<p>1,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Belgien</p></td><td>
<p>45.9</p></td><td>
<p>2.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Italien</p></td><td>
<p>42,7</p></td><td>
<p>3,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tyskland</p></td><td>
<p>37,0</p></td><td>
<p>4.4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5,0-6,0 procentenheter</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Nederländerna</p></td><td>
<p>41,0</p></td><td>
<p>-1.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sverige</p></td><td>
<p>52,0</p></td><td>
<p>-1.7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Danmark</p></td><td>
<p>49,8</p></td><td>
<p>2,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uppgift saknas</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Japan</p></td><td>
<p>28,4</p></td><td>
<p>-2.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Luxemburg</p></td><td>
<p>41,5</p></td><td>
<p>0.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Spanien</p></td><td>
<p>34,2</p></td><td>
<p>1,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kanada</p></td><td>
<p>37,4</p></td><td>
<p>1.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finland</p></td><td>
<p>46,2</p></td><td>
<p>1.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Korea</p></td><td>
<p>21,1</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Island</p></td><td>
<p>33,6</p></td><td>
<p>2,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Frankrike</p></td><td>
<p>45,2</p></td><td>
<p>2.2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Österrike</p></td><td>
<p>44,4</p></td><td>
<p>4,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Schweiz</p></td><td>
<p>35,1</p></td><td>
<p>4,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Grekland</p></td><td>
<p>33,7</p></td><td>
<p>4,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Portugal</p></td><td>
<p>34,2</p></td><td>
<p>4,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Turkiet</p></td><td>
<p>38,3</p></td><td>
<p>8,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>OECD-totalt</p></td><td>
<p>37,0</p></td><td>
<p>2.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>EU-15</p></td><td>
<p>41.3</p></td><td>
<p>2,1</p></td></tr>
</table>
<p>Anm<sub>:</sub> Transfereringarnas inverkan på skattekvoten avser inkomståret 1995.<br>Förändringen för Sverige del förklaras i huvudsak av statens och kommunernas<br>avlyfta moms.</p>
<p>Källa: OECD.</p>
<p>I tabell 5.18 redovisas skattekvoten för perioden<br>1999-2004 dels enligt NR:s definition, dels be-<br>räknad utifrån de periodiserade skatterna. Den<br>periodiserade skattekvoten minskar under pro-<br>gnosperioden med undantag för 2003. Den ök-<br>ning som då sker förklaras av införandet av ga-<br>rantipensioner. Denna omläggning av pension-<br>erna medför endast en marginell ökning av de<br>offentliga nettoutgifterna, mindre än 0,05 pro-<br>centenheter, medan skattekvoten ökar med 0,6<br>procentenheter.</p>
<p>Tabell 5.18 Skattekvot enligt nationalräkenskaperna (NR)<br>och periodiserad skattekvot_________________________</p>
<p>Procent</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skattekvot enl. NR</p></td><td>
<p>52,9</p></td><td>
<p>53,4</p></td><td>
<p>52,3</p></td><td>
<p>51,2</p></td><td>
<p>51.1</p></td><td>
<p>51,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Periodiserad</p></td><td>
<p>53,3</p></td><td>
<p>53,4</p></td><td>
<p>51,6</p></td><td>
<p>51,3</p></td><td>
<p>51,5</p></td><td>
<p>51,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>skattekvot</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Periodiserad</p></td><td>
<p>49,1</p></td><td>
<p>49,2</p></td><td>
<p>47,4</p></td><td>
<p>47,0</p></td><td>
<p>46,6</p></td><td>
<p>46,2</p></td></tr>
</table>
<p>skattekvot exkl.<br>skatt på trans-<br>fereringar m.m.</p>
<p>Anm, Skattekvoten enligt NR inkluderar även skatter som tillhör EU.</p>
<p>Dessutom redovisas den periodiserade skatte-<br>kvoten exklusive skatt på offentliga transfere-<br>ringar och för 1999 exklusive den frivilliga delen<br>av kyrkoskatten. Vid beräkningen av skattekvo-<br>ten skall även vissa avgifter, som inte ingår i re-<br>dovisningen av de periodiserade skatterna, läggas<br>till. Till dessa hör bland annat bankgarantiavgif-<br>ter och avgifter till kärnbränslefonden. I samtliga<br>redovisade skattekvoter ingår de ovan nämnda<br>avgifterna.</p>
<p>104</p>
<p>Utgifter</p>
<p>*44</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<h1>6 Utgifter</h1>
<p>6.1 Utgiftsprognos 2001</p>
<p>Under löpande budgetår skall regeringen enligt<br>36 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten vid<br>minst två tillfällen redovisa prognoser över<br>utfallet av statens inkomster och utgifter samt<br>statens lånebehov. Väsentliga skillnader mellan<br>budgeterade belopp och beräknat utfall skall<br>förklaras.</p>
<p>I denna proposition redovisas nu den första<br>prognosen för 2001. I avsnitt 6.2 redovisas<br>prognosen för de takbegränsade utgifterna,<br>medan beräkningarna av inkomsterna och<br>statsbudgetens saldo redovisas i kapitel 5<br>respektive avsnitt 4.4.4.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 6.1 Statsbudgetens utgifter 2001 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>Stats-<br>budgeten</p></td><td>
<p>Prognos</p></td><td>
<p>Differens</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter exkl.<br>statsskuldsräntor</p></td><td>
<p>643,2'</p></td><td>
<p>641,1</p></td><td>
<p>-2,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuldsräntor</p></td><td>
<p>70,9</p></td><td>
<p>66,0</p></td><td>
<p>-4,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa utgifter</p></td><td>
<p>714,1</p></td><td>
<p>707,1</p></td><td>
<p>-7,0</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p><sup>1</sup> Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar.</p></td></tr>
</table>
<p>I statsbudgeten för budgetåret 2001 beräknades<br>statsbudgetens utgifter till 714,1 miljarder<br>kronor. I den aktuella prognosen beräknas dessa<br>utgifter till 707,1 miljarder kronor. Förändringen<br>beror främst på att prognosen för stats-<br>skuldsräntorna reviderats ned med 4,9 miljarder<br>kronor jämfört med beräkningarna i stats-<br>budgeten. Anledningen är dels att statsskulden<br>2001 beräknas bli 57 miljarder kronor lägre, dels<br>att såväl den korta som långa räntan antas bli<br>lägre. Den del av förändringen som hänförs till<br>utgifter exklusive statsskuldsräntor förklaras i<br>avsnitt 6.2.</p>
<p>6.2 Takbegränsade utgifter 2001</p>
<p>Utgiftstaket för staten omfattar utgiftsområdena<br>1 till 25 samt 27. Däremot ingår inte<br>utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Till de<br>takbegränsade utgifterna räknas utgifterna för<br>ålderspensionssystemet vid sidan av stats-<br>budgeten. I budgeteringen ingår även posten<br>Minskning av anslagsbehållningar.<sup>14</sup> Skillnaden<br>mellan utgiftstaket och de takbegränsade<br>utgifterna utgörs av budgeteringsmarginalen.</p>
<p>Utgiftstaket för staten är ett centralt<br>budgetpolitiskt åtagande för regeringen och<br>riksdagen. Om det finns risk för att utgiftstaket<br>för staten kommer att överskridas skall<br>regeringen, enligt 42 § lagen (1996:1059) om<br>statsbudgeten, för att undvika detta, vidta sådana<br>åtgärder som den har befogenheter till eller<br>föreslå riksdagen nödvändiga åtgärder.</p>
<p>Det av riksdagen beslutade utgiftstaket för<br>staten på 789 miljarder kronor ligger fast.<br>Regeringen följer noggrant utgiftsutvecklingen<br>genom månatlig uppföljning och frekventa<br>prognoser för att i tid kunna vidta nödvändiga<br>åtgärder om utgiftstaket bedöms vara hotat.</p>
<p>De takbegränsade utgifterna beräknades i<br>budgetpropositionen för 2001 till knappt 787,8<br>miljarder kronor. Budgeteringsmarginalen upp-<br>gick därmed till 1,2 miljarder kronor. I den nu<br>aktuella beräkningen bedöms de takbegränsade<br>utgifterna uppgå till drygt 785,8 miljarder<br>kronor. Detta innebär att budgeterings-<br>marginalen har ökat med 1,9 miljarder kronor.</p>
<p>H I redovisningen av utfallet ingår däremot förändringen av anslagsbe-<br>hållningar i utgifterna för respektive anslag och utgiftsområde.</p>
<p>107</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>För vissa enskilda utgiftsområden har<br>prognoserna förändrats väsentligt mellan<br>beräkningarna i budgetpropositionen för 2001<br>och denna proposition. Förändringarna beskrivs<br>i avsnitt 6.2.1.</p>
<p>Jämfört med 2000 ökar de takbegränsade<br>utgifterna med ca 26 miljarder kronor, vilket<br>motsvarar en real ökning på 2,2 procent. Som<br>andel av BNP beräknas de takbegränsade<br>utgifterna uppgå till 36,3 procent, vilket är<br>0,2 procentenheter lägre än 2000.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 6.2 Takbegränsade utgifter 2001 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>Stats-<br>budgeten</p></td><td>
<p>Prognos</p></td><td>
<p>Differens</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter exkl.<br>statsskuldsräntor</p></td><td>
<p>643.2 '</p></td><td>
<p>641,1</p></td><td>
<p>-2,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ålderspensionssystemet<br>vid sidan av<br>statsbudgeten</p></td><td>
<p>144.6</p></td><td>
<p>144,7</p></td><td>
<p>0.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Takbegränsade utgifter</p></td><td>
<p>787,8</p></td><td>
<p>785,8</p></td><td>
<p>-1.9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgeteringsmarginal</p></td><td>
<p>1.2</p></td><td>
<p>3.2</p></td><td>
<p>1.9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftstak för staten</p></td><td>
<p>789,0</p></td><td>
<p>789,0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar.</p>
<h2>6.2.1 Prognoser för takbegränsade utgifter<br>2001 och utgifter per utgiftsområde</h2>
<p>I tabell 6.3 redovisas de prognoserade utgifterna<br>för respektive utgiftsområde 2001 och de<br>beräknade utgifterna för ålderspensionssystemet<br>vid sidan av statsbudgeten. Utfallet för 2000<br>visas också i tabellen. För vissa utgiftsområden<br>avviker utgiftsprognoserna kraftigt i förhållande<br>till anvisade medel i statsbudgeten. Nedan<br>beskrivs de största skillnaderna jämfört med<br>statsbudgeten.</p>
<p>Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd<br>Utgiftsprognosen uppgår till 16,5 miljarder<br>kronor och är därmed 1,5 miljarder kronor<br>högre än vad som anvisades i statsbudgeten.<br>Avvikelsen härrör främst från anslaget Bistånds-<br>verksamhet. Enligt prognosen kommer 1,5<br>miljarder kronor av anslagets reservationer att<br>förbrukas under 2001.</p>
<p>Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom<br>och handikapp</p>
<p>Utgiftsprognosen uppgår till 106,7 miljarder<br>kronor och är därmed 4,8 miljarder kronor<br>högre än utgiftsramen i statsbudgeten.</p>
<p>Ökningen härrör främst från anslaget Sjuk-<br>penning och rehabilitering m.m., vars utgifter<br>beräknas bli 4,1 miljarder högre än anvisat<br>belopp. Utgifterna beror dels på antalet<br>nettosjukdagar (hela sjukdagar), dels på medel-<br>ersättningens nivå. Det är en upprevidering av<br>antalet nettodagar som är orsaken till de högre<br>utgifterna. Antalet nettosjukdagar för 2001<br>beräknas stiga med 13 procent jämfört med<br>beräkningen i budgetpropositionen för 2001.<br>Anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m.<br>föreslås på tilläggsbudget ökas med 3,0 miljarder<br>kronor.</p>
<p>Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad<br>Utgiftsprognosen uppgår till 59,8 miljarder<br>kronor och är därmed 3,3 miljarder kronor lägre<br>än utgiftsramen i statsbudgeten. Denna skillnad<br>beror till största delen på en nedrevidering av<br>antalet personer i arbetsmarknadspolitiska<br>program samt på att verksamheten inom EU:s<br>strukturfondsprogram kommit igång senare än<br>beräknat. Skillnaden mellan anvisade medel på<br>statsbudgeten och utgiftsprognosen uppgår till<br>omkring 1 miljard kronor vardera på anslagen<br>Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitets-<br>stöd, Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga<br>kostnader och Europeiska socialfonden m.m. för<br>perioden 2000-2006.</p>
<p>Utgiftsområde 15 Studiestöd</p>
<p>Utgiftsprognosen uppgår till 19,6 miljarder<br>kronor och är därmed knappt 2,1 miljarder<br>kronor lägre än vad som anvisades i stats-<br>budgeten. I stort sett hela förändringen förklaras<br>av reviderade prognoser för tre anslag. För<br>anslaget Studiemedelsräntor m.m. har prognosen<br>reviderats ned med 1,0 miljarder kronor på<br>grund av en förändrad avräkningsprincip för<br>studiemedelsräntor. Prognosen för anslaget<br>Vuxen studiestöd m.m. har reviderats ned med<br>drygt 0,5 miljarder kronor. Detta beror främst<br>på lägre antaganden om antalet studerande i<br>kunskapslyftet. För anslaget Studiemedel m.m.<br>har prognosen reviderats ned med knappt 0,5<br>miljarder kronor till följd av att antalet<br>studerande i eftergymnasial utbildning förväntas<br>bli lägre jämfört med den bedömning som<br>gjordes i budgetpropositionen för 2001.</p>
<p>Minskning av anslagsbehållningar</p>
<p>I statsbudgeten var förbrukningen av anslags-<br>behållningar ej fördelad per utgiftsområde, utan</p>
<p>108</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>redovisades under posten Minskning av anslags-<br>behållningar. I den aktuella prognosen ingår<br>emellertid förbrukningen av anslagsbehållningar<br>under respektive anslag och utgiftsområde.</p>
<p>Statsbudgetens utfall visar att anslags-<br>behållningarna på reservations- och ramanslag<br>uppgick till 29 miljarder kronor vid årsskiftet<br>2000/01. Under 2001 kommer anslags-<br>behållningarna att minska i den mån utgifterna<br>överstiger anvisade medel på statsbudgeten eller<br>till följd av beslut om indragningar. Medgivna<br>överskridanden eller tillskott av medel på<br>tilläggsbudget kommer i stället bidra till en<br>ökning av anslagsbehållningarna.</p>
<p>Posten Minskning av anslagsbehållningar<br>uppgick till 3,0 miljarder kronor i statsbudgeten</p>
<p>för budgetåret 2001 och beräknades där som<br>skillnaden mellan prognoserade utgifter och<br>anvisade medel. Skillnaden mellan prognos och<br>anvisade medel exklusive statsskuldsräntor<br>beräknas nu till knappt 1 miljard kronor.<br>Anvisade medel föreslås öka med 2,5 miljarder<br>kronor på tilläggsbudget i denna proposition.<br>Detta betyder att anslagsbehållningarna nu<br>beräknas öka med 1,5 miljarder kronor under<br>2001, vilket medför att behållningarna vid årets<br>slut kommer att uppgå till ca 30 miljarder<br>kronor. Kommande beslut om indragningar bl.a.<br>till följd av den s.k. treprocentregeln kommer<br>dock, allt annat lika, att minska anslags-<br>behållningarna.</p>
<p>109</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>[Tabell 6.3 Prognos för takbegränsade utgifter 2001 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>Stats-<br>budget</p></td><td>
<p>Förslag till<br>tilläggs-<br>budget</p></td><td>
<p>Totalt<br>anvisat</p></td><td>
<p>Prognos</p></td><td>
<p>Differens<br>prognos<br>stats-<br>budget</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 1 Rikets styrelse</p></td><td>
<p>4.8</p></td><td>
<p>5.3</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>5.7</p></td><td>
<p>0.4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning</p></td><td>
<p>1.5</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1.4</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 3 Skatteförvaltning och uppbörd</p></td><td>
<p>6.2</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 4 Rättsväsendet</p></td><td>
<p>23,3</p></td><td>
<p>24,0</p></td><td>
<p>0.8</p></td><td>
<p>24,7</p></td><td>
<p>24,6</p></td><td>
<p>0.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>2.9</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 6 Totalförsvar</p></td><td>
<p>46,2</p></td><td>
<p>46,5</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>46,5</p></td><td>
<p>46,0</p></td><td>
<p>-0.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 7 Internationellt bistånd</p></td><td>
<p>15,3</p></td><td>
<p>15,0</p></td><td>
<p>-0.1</p></td><td>
<p>14,9</p></td><td>
<p>16,5</p></td><td>
<p>1,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 8 Invandrare och flyktingar</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg</p></td><td>
<p>28,6</p></td><td>
<p>29,4</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>29,4</p></td><td>
<p>29,9</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp</p></td><td>
<p>97,9</p></td><td>
<p>101,9</p></td><td>
<p>3.1</p></td><td>
<p>105,0</p></td><td>
<p>106,7</p></td><td>
<p>4.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom</p></td><td>
<p>33,5</p></td><td>
<p>33,8</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>33,8</p></td><td>
<p>33,8</p></td><td>
<p>0.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn</p></td><td>
<p>44,6</p></td><td>
<p>47,7</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>47,7</p></td><td>
<p>48,0</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 13 Arbetsmarknad <sup>1</sup></p></td><td>
<p>33,2</p></td><td>
<p>63,0</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>62,2</p></td><td>
<p>59,8</p></td><td>
<p>-3,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 14 Arbetsliv<sup>2</sup></p></td><td>
<p>41,1</p></td><td>
<p>8.5</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>8,5</p></td><td>
<p>8,7</p></td><td>
<p>0.2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 15 Studiestöd</p></td><td>
<p>19,7</p></td><td>
<p>21,6</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>21,6</p></td><td>
<p>19,6</p></td><td>
<p>-2,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 16 Utbildning och universitetsforskning</p></td><td>
<p>31,4</p></td><td>
<p>34,8</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>34,7</p></td><td>
<p>34,2</p></td><td>
<p>-0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid</p></td><td>
<p>7.6</p></td><td>
<p>7,8</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>7.8</p></td><td>
<p>7,9</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande</p></td><td>
<p>11.9</p></td><td>
<p>11.6</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>11.1</p></td><td>
<p>11.1</p></td><td>
<p>-0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 19 Regional utjämning och utveckling</p></td><td>
<p>3.0</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>-0.7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 20 Allmän miljö-och naturvård</p></td><td>
<p>1.7</p></td><td>
<p>2.2</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>0.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 21 Energi</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>0.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 22 Kommunikationer</p></td><td>
<p>25,3</p></td><td>
<p>24,7</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>24,7</p></td><td>
<p>24,7</p></td><td>
<p>0.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar</p></td><td>
<p>9,7</p></td><td>
<p>13,7</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>13.7</p></td><td>
<p>14,0</p></td><td>
<p>0.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 24 Näringsliv</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 25 Allmänna bidrag till kommuner</p></td><td>
<p>97,5</p></td><td>
<p>99,4</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>99,5</p></td><td>
<p>98,9</p></td><td>
<p>-0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 26 Statsskuldsräntor m.m.</p></td><td>
<p>90,2</p></td><td>
<p>70,9</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>70,9</p></td><td>
<p>66,0</p></td><td>
<p>-4,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen</p></td><td>
<p>22,3</p></td><td>
<p>23,8</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>23,8</p></td><td>
<p>23,4</p></td><td>
<p>-0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Minskning av anslagsbehållningar</p></td><td></td><td>
<p>3,0</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa utgiftsområden</p></td><td>
<p>709,6</p></td><td>
<p>714,1</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td></td><td>
<p>707,1</p></td><td>
<p>-7.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor</p></td><td>
<p>619,4</p></td><td>
<p>643,2</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td></td><td>
<p>641,1</p></td><td>
<p>-2,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten</p></td><td>
<p>140,7</p></td><td>
<p>144,6</p></td><td></td><td></td><td>
<p>144,7</p></td><td>
<p>0.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Takbegränsade utgifter</p></td><td>
<p>760,0</p></td><td>
<p>787,8</p></td><td></td><td></td><td>
<p>785,8</p></td><td>
<p>-1,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgeteringsmarginal</p></td><td>
<p>5.0</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td></td><td></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>1.9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftstak för staten</p></td><td>
<p>765,0</p></td><td>
<p>789,0</p></td><td></td><td></td><td>
<p>789,0</p></td><td>
<p>0.0</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Tidigare benämnt Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet.</p>
<p><sup>2</sup> Tidigare benämnt Arbetsmarknad och arbetsliv.</p>
<p>Anm: År 2001 förs anslagen inom tidigare verksamhetsområdet Arbetsmarknad över från utgiftsområde 14 till utgiftsområde 13. Överföringen beräknades i budgetpropo-<br>sitionen för 2001 innebära att utgifterna för U013 ökar med 34 miljarder kronor 2001 och att UO 14 minskar med motsvarande belopp.</p>
<p>110</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>6.3 Utgifternas fördelning på<br>utgiftsområden 2002-2004.</p>
<p>Regeringens förslag: Den preliminära fördelning-<br>en av utgifterna på utgiftsområden för åren</p>
<p>2002-2004 enligt tabell 6.5 godkänns som riktlin-<br>je för regeringens budgetarbete.</p>
<p>Regeringen presenterade i budgetpropositionen<br>för 2001 en preliminär fördelning av utgifter på<br>utgiftsområden för åren 2002 och 2003. Riksda-<br>gen godkände förslaget (prop. 2000/01:1, bet.<br>2000/2001:FiUl, rskr. 2000/2001:36).</p>
<p>I detta avsnitt anger regeringen en reviderad<br>preliminär fördelning av utgifterna på utgiftsom-<br>råden för åren 2002-2003 och en preliminär för-<br>delning för 2004. Regeringens förslag till utgifts-<br>ramar för åren 2002-2004 samt skillnader i<br>förhållande till de preliminära ramarna i budget-<br>propositionen för 2001 redovisas i tabell 6.5. Be-<br>räkningarna av fördelningen på utgiftsområden<br>för åren 2002-2004 är baserade på nu kända för-<br>utsättningar, vad avser den ekonomiska utveck-<br>lingen och nu gällande regelsystem och skall be-<br>traktas som preliminära.</p>
<p>I budgetpropositionen för 2002 kan utgifts-<br>ramarna komma att justeras på grund av att ex-<br>empelvis pris- och lönekänsliga anslag kan kom-<br>ma att ändras till följd av nya bedömningar om<br>den ekonomiska utvecklingen.</p>
<p>Regeringens förslag till utgiftstak för staten<br>för 2004 redovisas i avsnitt 4.1.1. Regeringen har<br>vid utformningen av sitt budgetförslag förutsatt<br>att tidigare beslutade utgiftstak för åren 2002-<br>2003 ligger fast. Utgångspunkten för förslaget<br>till preliminära utgiftsramar är vidare att en till-<br>räcklig nivå på budgeteringsmarginalen uppnås.</p>
<p>Syftet med de preliminära ramarna i den eko-<br>nomiska vårpropositionen är att ange riktlinjer<br>för budgetarbetet. I förhållande till de preliminä-<br>ra ramarna i budgetpropositionen innehåller re-<br>geringens förslag till utgiftsramar för åren 2002-<br>2003 ett antal väsentliga förändringar, främst till<br>följd av nu föreslagna utgiftsreformer samt ökad<br>förväntad sjukfrånvaro vilket föranlett en uppre-<br>videring av utgiftsramen för utgiftsområde 10.<br>Dessutom påverkas utgiftsramarna av omflytt-<br>ningar av anslag mellan utgiftsområden. De<br>största omflyttningarna redovisas i tabell 6.4 och</p>
<p>kommenteras kortfattat nedan. Omflyttningarna<br>kommenteras också under respektive utgiftsom-<br>råde i avsnitt 6.6.</p>
<p>Tabell 6.4 Större omflyttningar av utgifter under<br>utgiftstaket 2002-2003</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>2002 2003</p>
<p>Omflyttning pga. av maxtaxareform och<br>statens övertagande av huvudmannaskap<br>för vårdutbildningar___________________________________________</p>
<p>U0 16 Utbildning mm___________________________0,9___________-0,3</p>
<p>U0 25 Allmänna bidrag till kommuner-0,9 0,3</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Omflyttning p.g.a. avskaffande av</p>
<p>Särskilt grundavdrag</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 10 Ekon, trygghet vid sjukdom</p></td><td>
<p>2,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 25 Allmänna bidrag till kommuner</p></td><td>
<p>-2.8</p></td></tr>
</table>
<p>Nettoeffekt på de<br>takbegränsade utgifterna</p>
<p>0 0,1</p>
<p>Förändringarna för utgiftsområde 16 Utbildning<br>och universitetsforskning beror dels på att anslag<br>för de lagstadgade delarna av reformen om max-<br>taxa och allmän förskola förs över från utgifts-<br>område 16 till utgiftsområde 25. Denna överfö-<br>ring innebär att utgifterna för utgiftsområde 16<br>minskar med 500 miljoner kronor 2002 och med<br>1 700 miljoner kronor fr.o.m. 2003 och att ut-<br>giftsområde 25 ökar med motsvarande belopp.<br>Vidare beror förändringen på att 1 420 miljoner<br>kronor förs över från utgiftsområde 25 till ut-<br>giftsområde 16 fr.o.m. 2002 med anledning av<br>regeringens förslag i propositionen Nytt hu-<br>vudmannaskap för vårdhögskoleutbildningar<br>(prop. 2000/01:71).</p>
<p>I samband med reformeringen av förtids-<br>pensionssystemet avskaffas det särskilda grund-<br>avdraget för folkpensionärer (SGA). För att för-<br>säkringens nettoersättningar skall vara oföränd-<br>rade måste bruttobeloppen höjas, vilket ökar det<br>kommunala skatteunderlaget. Bruttoutgifterna<br>för anslaget Förtidspensioner kommer således att<br>öka med ca 2,9 miljarder kronor från och med<br>2003. Kommunsektorns ökade skatteinkomster<br>innebär att det generella statsbidraget till kom-<br>muner och landsting inom utgiftsområde 25 re-<br>duceras med ca 2,8 miljarder kronor fr.o.m.<br>2003.</p>
<p>111</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>|Tabell 6.5 Preliminär fördelning på utgiftsområden 2002-2004 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2" rowspan="2">
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utgiftsområden</p></td><td rowspan="2">
<p>2002</p></td><td rowspan="2">
<p>2003</p></td><td rowspan="2">
<p>2004</p></td><td colspan="2">
<p>Differens mot<br>budgetpropositionen för 2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Rikets styrelse</p></td><td>
<p>5 394</p></td><td>
<p>5 355</p></td><td>
<p>5 646</p></td><td>
<p>259</p></td><td>
<p>334</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Samhällsekonomi och finansförvaltning</p></td><td>
<p>1 367</p></td><td>
<p>1 328</p></td><td>
<p>1 333</p></td><td>
<p>-5</p></td><td>
<p>-11</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Skatteförvaltning och uppbörd</p></td><td>
<p>6 635</p></td><td>
<p>6 765</p></td><td>
<p>6 902</p></td><td>
<p>297</p></td><td>
<p>282</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Rättsväsendet</p></td><td>
<p>24 905</p></td><td>
<p>25 494</p></td><td>
<p>26 620</p></td><td>
<p>-177</p></td><td>
<p>-232</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Utrikesförvaltning och internationell samverkan</p></td><td>
<p>2 901</p></td><td>
<p>2 941</p></td><td>
<p>2 984</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Totalförsvar</p></td><td>
<p>45 804</p></td><td>
<p>44 751</p></td><td>
<p>44 764</p></td><td>
<p>297</p></td><td>
<p>238</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Internationellt bistånd</p></td><td>
<p>15 375</p></td><td>
<p>18 037</p></td><td>
<p>19 780</p></td><td>
<p>-195</p></td><td>
<p>-147</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Invandrare och flyktingar</p></td><td>
<p>4 827</p></td><td>
<p>4 850</p></td><td>
<p>4 330</p></td><td>
<p>144</p></td><td>
<p>133</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Hälsovård, sjukvård och social omsorg</p></td><td>
<p>31 793</p></td><td>
<p>34 285</p></td><td>
<p>35 907</p></td><td>
<p>1 484</p></td><td>
<p>2 389</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp</p></td><td>
<p>110 711</p></td><td>
<p>117 738</p></td><td>
<p>120 821</p></td><td>
<p>6 309</p></td><td>
<p>10 393</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid ålderdom</p></td><td>
<p>33 241</p></td><td>
<p>51 615</p></td><td>
<p>51 201</p></td><td>
<p>91</p></td><td>
<p>711</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet för familj och barn</p></td><td>
<p>49 645</p></td><td>
<p>51 619</p></td><td>
<p>52 529</p></td><td>
<p>714</p></td><td>
<p>862</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13</p></td><td>
<p>Arbetsmarknad</p></td><td>
<p>59 199</p></td><td>
<p>59 959</p></td><td>
<p>59 593</p></td><td>
<p>-2 230</p></td><td>
<p>-1 508</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14</p></td><td>
<p>Arbetsliv</p></td><td>
<p>8 456</p></td><td>
<p>8 425</p></td><td>
<p>8 445</p></td><td>
<p>-10</p></td><td>
<p>-12</p></td></tr>
<tr><td>
<p>15</p></td><td>
<p>Studiestöd</p></td><td>
<p>22 493</p></td><td>
<p>23 387</p></td><td>
<p>24 092</p></td><td>
<p>-1 872</p></td><td>
<p>-1 340</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16</p></td><td>
<p>Utbildning och universitetsforskning</p></td><td>
<p>41 739</p></td><td>
<p>42 970</p></td><td>
<p>44 743</p></td><td>
<p>988</p></td><td>
<p>■232</p></td></tr>
<tr><td>
<p>17</p></td><td>
<p>Kultur, medier, trossamfund och fritid</p></td><td>
<p>8 061</p></td><td>
<p>8 167</p></td><td>
<p>8 353</p></td><td>
<p>96</p></td><td>
<p>75</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18</p></td><td>
<p>Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande</p></td><td>
<p>10 292</p></td><td>
<p>10 373</p></td><td>
<p>10 003</p></td><td>
<p>-720</p></td><td>
<p>-241</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19</p></td><td>
<p>Regional utjämning och utveckling</p></td><td>
<p>3 351</p></td><td>
<p>3 451</p></td><td>
<p>3 451</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20</p></td><td>
<p>Allmän miljö- och naturvård</p></td><td>
<p>2 802</p></td><td>
<p>2 937</p></td><td>
<p>3 847</p></td><td>
<p>392</p></td><td>
<p>344</p></td></tr>
<tr><td>
<p>21</p></td><td>
<p>Energi</p></td><td>
<p>2 132</p></td><td>
<p>1 352</p></td><td>
<p>1 372</p></td><td>
<p>47</p></td><td>
<p>48</p></td></tr>
<tr><td>
<p>22</p></td><td>
<p>Kommunikationer</p></td><td>
<p>24 967</p></td><td>
<p>25 913</p></td><td>
<p>26 180</p></td><td>
<p>65</p></td><td>
<p>19</p></td></tr>
<tr><td>
<p>23</p></td><td>
<p>Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar</p></td><td>
<p>14 312</p></td><td>
<p>14 406</p></td><td>
<p>14 287</p></td><td>
<p>429</p></td><td>
<p>439</p></td></tr>
<tr><td>
<p>24</p></td><td>
<p>Näringsliv</p></td><td>
<p>3 278</p></td><td>
<p>3 256</p></td><td>
<p>3 309</p></td><td>
<p>-5</p></td><td>
<p>2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>25</p></td><td>
<p>Allmänna bidrag till kommunerna</p></td><td>
<p>100 218</p></td><td>
<p>90 861</p></td><td>
<p>92 951</p></td><td>
<p>880</p></td><td>
<p>-1 335</p></td></tr>
<tr><td>
<p>26</p></td><td>
<p>Statsskuldsräntor m.m.</p></td><td>
<p>60 423</p></td><td>
<p>53 791</p></td><td>
<p>56 692</p></td><td>
<p>-4 932</p></td><td>
<p>-4 330</p></td></tr>
<tr><td>
<p>27</p></td><td>
<p>Avgiften till Europeiska gemenskapen</p></td><td>
<p>23 779</p></td><td>
<p>24 210</p></td><td>
<p>24 281</p></td><td>
<p>146</p></td><td>
<p>-120</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Minskning av anslagsbehållningar</p></td><td>
<p>3 500</p></td><td>
<p>3 000</p></td><td>
<p>3 000</p></td><td>
<p>-1 000</p></td><td>
<p>-1 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa utgiftsområden</p></td><td>
<p>721 599</p></td><td>
<p>741 235</p></td><td>
<p>757 418</p></td><td>
<p>1 513</p></td><td>
<p>5 777</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor</p></td><td>
<p>661 176</p></td><td>
<p>687 445</p></td><td>
<p>700 726</p></td><td>
<p>6 444</p></td><td>
<p>10 106</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten</p></td><td>
<p>150 486</p></td><td>
<p>152 476</p></td><td>
<p>160 474</p></td><td>
<p>377</p></td><td>
<p>3 014</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Takbegränsade utgifter</p></td><td>
<p>811 662</p></td><td>
<p>839 920</p></td><td>
<p>861 200</p></td><td>
<p>6 821</p></td><td>
<p>13120</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Budgeteringsmarginal</p></td><td>
<p>2 338</p></td><td>
<p>4 080</p></td><td>
<p>15 800</p></td><td>
<p>-6 821</p></td><td>
<p>-13 120</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Utgiftstak för staten</p></td><td>
<p>814 000</p></td><td>
<p>844 000</p></td><td>
<p>877 000</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>112</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>6.3.1 De takbegränsade utgifternas<br>förändring jämfört med<br>budgetpropositionen för 2001</p>
<p>Det är flera förklaringsfaktorer som medför änd-<br>rade utgiftsramar för åren 2002 och 2003 jämfört<br>med beräkningen i budgetpropositionen för<br>2001. Utgiftsramarna har ändrats till följd av fö-<br>reslagna utgiftsreformer och utgiftsminskningar,<br>reviderade makroekonomiska förutsättningar,<br>reviderad pris- och löneomräkning, förändrade<br>volymer inom vissa regelstyrda bidragssystem,<br>förändrade prognosmetoder och förändrade<br>prognoser av myndigheternas förbrukning av<br>anslagsbehållningar och utnyttjande av anslags-<br>kredit. I tabell 6.6 har förändringen jämfört med<br>beräkningen i budgetpropositionen av de takbe-<br>gränsade utgifterna för åren 2002-2003 delats<br>upp på dessa faktorer.</p>
<p>Utgiftsreformer och utgiftsminskningar</p>
<p>Av avsnitt 4.3 framgår de förslag till reformer<br>och utgiftsminskningar som nu lämnas eller avi-<br>seras i denna proposition. Sammantaget beräknas<br>de takbegränsade utgifterna öka med 7,0 miljar-<br>der kronor 2002 och med 9,8 miljarder kronor<br>2003, i förhållande till beräkningen i budgetpro-<br>positionen för 2001.</p>
<p>Större reformer föreslås bland annat inom ut-<br>giftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social<br>omsorg vilka höjer utgifterna med 1,9, miljarder<br>kronor 2002 och med 2,9 miljarder kronor 2003.<br>Merparten av utgiftsökningarna beror på den ny-<br>ligen träffade överenskommelsen med Lands-<br>tingsförbundet om läkemedel samt med ytterli-<br>gare 200 miljoner kronor per år från och med<br>2002 på grund av tandvårdsreformen.</p>
<p>Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid<br>sjukdom och handikapp, föreslås tillföras 0,5<br>miljarder kronor 2002 och 1,0 miljard kronor<br>2003, som skall användas för att reformera ar-<br>betsskadeförsäkringen.</p>
<p>Medel på 1,2 miljarder kronor tillskjuts från<br>och med 2002 till utgiftsområde 13 Arbetsmark-<br>nad, för att delvis täcka kostnaderna för en höj-<br>ning av arbetslöshetsersättningen samt för att<br>stärka platsförmedlingen.</p>
<p>Utgiftsområde 18 Samhällsplanering och bo-<br>stadsförsörjning förslås tillföras ytterligare 0,1<br>miljarder kronor 2002 och 0,6 miljarder kronor</p>
<p>2003 för finansiering av ett investeringsbidrag till<br>hyresbostäder.</p>
<p>Inom utgiftsområde 20 Allmän miljö och na-<br>turvård föreslås ett antal miljöinsatser som med-<br>för ökade utgifter motsvarande omkring<br>0,4 miljarder kronor åren 2002 och 2003. För-<br>stärkningarna omfattar bland annat marksane-<br>ring och biologisk mångfald.</p>
<p>I jämförelse med beräkningarna i budgetpro-<br>positionen för 2001 ökar utgifterna också avse-<br>värt inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till<br>kommuner. För att förbättra tillgängligheten<br>inom sjukvården tillförs landstingen 1,25 miljar-<br>der kronor per år från och med 2002. Dessutom<br>ökar utgifterna med 0,65 miljarder kronor när ett<br>förbehållsbelopp införs i äldreomsorgen från den<br>1 januari 2002.</p>
<p>Makroekonomiska förutsättningar<br>Utgifternas fördelning på utgiftsområden påver-<br>kas av en ändrad bedömning av den allmänna<br>ekonomiska utvecklingen. Anslag som är bero-<br>ende av den makroekonomiska utvecklingen har<br>för åren 2002 och 2003 justerats med hänsyn till<br>nya antaganden om den ekonomiska utveckling-<br>en. Denna justering berör huvudsakligen ett fyr-<br>tiotal olika anslag för transfereringsändamål.</p>
<p>Under perioden 2001-2003 väntas BNP-<br>tillväxten bli marginellt lägre än i beräkningen i<br>budgetpropositionen för 2001. Trots den något<br>svagare ekonomiska utvecklingen förutses ändå<br>såväl den öppna arbetslösheten som de arbets-<br>marknadspolitiska åtgärderna bli lägre än tidigare<br>beräknat. Den lägre arbetslösheten medför att<br>utgifterna minskar med ca 1 miljard kronor 2002<br>och med ca 0,5 miljarder kronor året därpå. Färre<br>personer i arbetsmarknadspolitiska program re-<br>ducerar utgifterna med drygt 1 miljard kronor<br>åren 2002-2003. Räntenivån bedöms också bli<br>lägre än vad som antogs i budgetpropositionen,<br>vilket sänker utgifterna något för ett mindre an-<br>tal anslag.</p>
<p>Prognosen för prisbasbeloppet har sänkts med<br>100 kronor för 2003, vilket innebär att transfere-<br>ringar indexerade med prisbasbeloppet blir mot-<br>svarande omkring 0,3 miljarder kronor lägre.<br>Däremot innebär antagandet om ett högre in-<br>komstindex att utgifterna för ålders-<br>pensionssystemet revideras upp med ca 1,5 mil-<br>jarder kronor 2003. Sammantaget beräknas de<br>förändrade makroekonomiska antagandena med-</p>
<p>113</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>föra att de takbegränsade utgifterna minskar<br>med 2,5 miljarder kronor 2002 och med 0,5 mil-<br>jarder kronor 2003 jämfört med beräkningen i<br>budgetpropositionen för 2001.</p>
<p>Pris- och löneomräkning av anslagen till myndig-<br>heternas förvaltningskostnader</p>
<p>I den inledande fasen av budgetprocessen hante-<br>ras anslag för förvaltningsändamål i fasta priser.<br>Dessa anslag räknas om till löpande priser ge-<br>nom att pris- och löneindex knyts till anslagen.</p>
<p>I budgetpropositionen för 2001 gjordes en<br>preliminär pris- och löneomräkning av anslagen<br>för förvaltningsändamål för åren 2002-2003.<br>Slutlig pris- och löneomräkning av anslagen för<br>förvaltningsändamål för 2002 har därefter ge-<br>nomförts. Den baseras bl.a. på löneutvecklingen<br>inom tillverkningsindustrin. Vid beräkningen<br>görs ett avdrag för produktivitetsutvecklingen<br>motsvarande utvecklingen inom den privata<br>tjänstesektorn under de senaste 10 åren. För åren<br>2003 och 2004 görs en preliminär pris- och löne-<br>omräkning av anslagen för förvaltningsändamål,<br>vilken bl.a baseras på antagen löneutveckling<br>mellan 2000 och 2002 i den konkurrensutsatta<br>sektorn. Avdrag görs också för en prognostise-<br>rad produktivitetsutveckling som följer den pri-<br>vata tjänstesektorn.</p>
<p>Till följd av den slutgiltiga pris- och löneom-<br>räkningen ökar utgiftsramarna med 0,9 miljarder<br>kronor 2002 jämfört med beräkningen i budget-<br>propositionen för 2001. Förändringen berör<br>främst utgiftsområdena 6 Totalförsvar, 16 Ut-<br>bildning m.m. samt 22 Kommunikationer, vars<br>utgiftsramar höjs med drygt 0,2 miljarder kronor<br>till följd av de nya beräkningarna. För 2003 med-<br>för den nya preliminära pris- och löneomräk-<br>ningen att anslagsbeloppen ökar med 0,6 miljar-<br>der kronor i förhållande till beräkningen i<br>budgetpropositionen. Ramarna höjs inom de<br>ovan angivna utgiftsområdena med drygt 0,2<br>miljarder kronor.</p>
<p>Volymer</p>
<p>Utgiftsramarna kan också förändras till följd av<br>nya prognoser för volymer inom vissa regelstyr-<br>da system. De största volymförändringarna pro-<br>gnoseras inom utgiftsområde 10 Ekonomisk<br>trygghet vid sjukdom och handikapp, där utgif-<br>terna upprevideras med drygt 5 miljarder kronor<br>2002, och med 6 miljarder kronor 2003 jämfört<br>med beräkningarna i budgetpropositionen. Detta<br>beror främst på att antagandena om antalet sjuk-<br>skrivna och antalet förtidspensionärer har höjts.</p>
<p>Inom utgiftsområde 15 Studiestöd förutses<br>minskande volymer, vilket främst förklaras av<br>färre studerande inom vuxenutbildning och ef-<br>tergymnasial utbildning. Nedrevideringen leder<br>till att ramarna för utgiftsområdet minskar med<br>omkring 1,5 miljarder kronor 2002 och med 0,5<br>miljarder kronor 2003. Dessutom förutses lägre<br>utgifter för bostadsbidraget inom utgiftsområde<br>18 såväl 2002 som 2003.</p>
<p>Sammantaget beräknas ändrade volymer bidra<br>till att utgiftsområdesramarna ökar med ca 3,5<br>miljarder kronor 2002 och med 5 miljarder kro-<br>nor 2003 jämfört med beräkningen i budgetpro-<br>positionen för 2001.</p>
<p>Övrigt</p>
<p>Revideringar av ramarna kan också orsakas av<br>nya prognosmetoder, justeringar till följd av ny-<br>tillkommande information, korrigeringar av tidi-<br>gare gjorda fel samt regeländringar utom reger-<br>ingens omedelbara kontroll, till exempel med<br>anledning av beslut i EU.</p>
<p>Dessa revideringar beräknas bidra till en<br>minskning av utgifterna med 1,0 miljarder kro-<br>nor 2002 och med 0,8 miljarder kronor 2003.<br>Revideringarna berör de flesta utgiftsområden.<br>Prognoserna för ålderspensionssystemet utanför<br>statsbudgetsystemet har dock reviderats upp för<br>2003. Den viktigaste förändringen är att antalet<br>ATP-pensionärer samt den genomsnittliga ATP-<br>poängen räknats upp något.</p>
<p>Minskning av anslagsbehållningar<br>Statliga myndigheter har vissa möjligheter att<br>fördela sina utgifter över tiden. Medel på ram-<br>och reservationsanslag som inte utnyttjas fullt ut<br>kan sparas till efterföljande år. På motsvarande<br>sätt kan en myndighet använda tidigare sparade<br>anslagsmedel som komplement till årets anslag.</p>
<p>Myndigheter har också möjligheter att inom<br>vissa gränser låna av efterföljande års anslag om<br>medelstilldelningen ett visst år är otillräcklig.<br>Förskjutningar av detta slag redovisas som en för<br>alla ramanslag och reservationsanslag gemensam<br>beräkningspost kallad minskning (eller ökning)<br>av anslagsbehållningar. Denna post ingår i de<br>takbegränsade utgifterna. För kommande bud-<br>getår erhålls en prognos för de takbegränsade<br>utgifterna genom att en beräknad storlek på<br>minskningen av anslagsbehållningarna läggs till<br>utgiftsramarna och ålderspensionssystemets ut-<br>gifter. Myndigheternas förbrukning av anslags-</p>
<p>114</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>behållningar och utnyttjande av anslagskrediter<br>är en osäker faktor i utgiftsberäkningen.</p>
<p>Jämfört med bedömningen i budgetproposi-<br>tionen för 2001 beräknas nu förbrukningen av<br>anslagsbehållningar bli 1 miljard kronor lägre<br>vardera åren 2002 och 2003 och beräknas nu till<br>totalt 3,5 miljarder kronor 2002 och till 3,0 mil-<br>jarder kronor 2003.</p>
<p>Ett område med en stor prognoserad för-<br>brukning av anslagsbehållningar för 2002 är bi-<br>ståndet. År 2003 är det Utgiftsområde Totalför-<br>svaret samt Regional utjämning som redovisar<br>störst förbrukning.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>ITabell 6.6 Förändring av takbegränsade utgifter mellan budgetpropositionen för 2001 och 2001 års ekonomiska vårproposi- 1<br>| tion till följd av utgiftsreformer mm. |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Takbegränsade utgifter i budgetpropositionen för 2001</p></td><td>
<p>804,8</p></td><td>
<p>826,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nya utgiftsreformer och utgiftsminskningar</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>9,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ändrade makroekonomiska förutsättningar</p></td><td>
<p>-2,5</p></td><td>
<p>-0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Reviderad pris - och löneomräkning</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Volymförändringar</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>-0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förändrad prognos för anslagsbehållningar</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>-1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Total utgiftsförändring</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>13,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Takbegränsade utgifter i 2001 års ekonomiska vårproposition</p></td><td>
<p>811,7</p></td><td>
<p>839,9</p></td></tr>
</table>
<p>6.4 Större ramförändringar 2001-<br>2004</p>
<p>Diagram 6.2 Större ramförändringar 2001-2004</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>7 Internationellt bistånd</p>
<p>9 Hälsovård m.m.</p>
<p>10 Ek. tryggh. sjukd. & handikapp</p>
<p>11 Ek. tryggh. ålderdom</p>
<p>12 Ek. tryggh. familj. & barn</p>
<p>16 Utbildning & forskning</p>
<p>25 Allmäna bidrag kommuner</p>
<p>-10 -5 0 5 10 15 20</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-12.png" style="width:109pt;height:92pt;"/>
<p>I diagram 6.2 visas förändringar av utgiftsramar<br>under perioden 2001-2004 för utgiftsområden<br>vars utgiftsramar förändras i betydande<br>utsträckning.</p>
<p>Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd</p>
<p>Utgiftsramen beräknas öka från 15 miljarder<br>kronor 2001 till 19,8 miljarder kronor 2004.<br>Utvecklingen för utgiftsområdet har en koppling<br>till bruttonationalinkomsten (BNI). För 2001 är</p>
<p>biståndsramen 0,73 procent av BNI. Förslag till<br>motsvarande ram 2002 och 2003 är 0,74<br>respektive 0,81 procent av BNI. För 2004<br>innebär regeringens förslag att biståndsramen<br>skall uppgå till 0,86 procent av BNI samt<br>därutöver 200 miljoner kronor. Förändringen av<br>biståndsramen mellan 2001 och 2004 uppgår till<br>följd av BNI-utvecklingen och ändrat<br>biståndsmål till drygt 5,5 miljarder kronor. Vissa<br>utgifter inom andra utgiftsområden inkluderas i<br>biståndsramen. Detta innebär att ökningen av<br>utgiftsområdesramen är mindre än ökningen av<br>biståndsramen.</p>
<p>Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social<br>omsorg</p>
<p>För utgiftsområdet ökar den beräknade ramen<br>med 6,5 miljarder kronor. Staten och<br>Landstingsförbundet är nu överens om en ny<br>modell för statens ersättning till landstingen för<br>läkemedel. Överenskommelsen innebär en årlig<br>kostnadsökning på fem procent, vilken skall<br>jämföras med den historiska ökningen som<br>uppgår till knappt tio procent. Modellen innebär<br>att landstingens incitament att arbeta med<br>kostnadsutvecklingen i läkemedelsförmånen för-<br>bättras samtidigt som landstingen ges större<br>inflytande över förmånen. Överenskommelsen</p>
<p>115</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>kommer sammantaget att medföra en bättre<br>kontroll över kostnadsutveckligen för läke-<br>medelsförmånen än vad som gäller för<br>närvarande. Ramökningen förklaras även av de<br>förväntade kostnadsökningarna för assistans-<br>ersättningen. Det är främst antal assistans-<br>berättigade individer och antalet assistanstimmar<br>per individ som förväntas öka.</p>
<p>Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom<br>och handikapp</p>
<p>Den beräknade ramen ökar med nästan 16<br>miljarder kronor under perioden 2001 till 2004.<br>Okade utgifter beräknas främst för anslagen<br>Sjukpenning och rehabilitering m.m. samt<br>Förtidspensioner. Utgifterna ökar för Sjuk-<br>penning och rehabilitering m.m. till följd av högre<br>genomsnittlig dagersättning och av att antalet<br>ersatta dagar ökar när antalet sysselsatta ökar.<br>Prisbasbeloppet ökar under tidsperioden vilket<br>beräknas leda till ökade utgifter för<br>förtidspensioner. I och med förslaget i denna<br>proposition att grundpensionen för förtids-<br>pensionärer blir beskattad fr.o.m. 2003, beräknas<br>ramen behöva höjas med 2,9 miljarder kronor.<br>Förändringen medför högre skatteintäkter för<br>kommunerna varför det generella statsbidraget<br>till kommunerna minskas i motsvarande grad.</p>
<p>Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid<br>ålderdom</p>
<p>Ramökningen beräknas till drygt 17 miljarder<br>kronor under perioden 2001 till 2004. Ökningen<br>beror främst på att den bosättningsbaserade<br>delen av folkpensionen (7,5 miljarder kronor)<br>föreslås överföras från ålderspensionssystemet<br>till statsbudgeten 2003 och att grundpensionen<br>behöver höjas samma år med 10,5 miljarder<br>kronor när det särskilda grundavdraget avskaffas.<br>Även denna förändring medför att det generella<br>statsbidraget till kommunerna reduceras.<br>Utgifterna för ålderspensioner minskar sam-<br>tidigt successivt eftersom antalet pensionärer<br>berättigade till grundpension minskar som en<br>följd av ATP-systemets tillväxt.</p>
<p>Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer<br>och barn</p>
<p>Den beräknade ramen ökar med knappt<br>5 miljarder kronor mellan åren 2001-2004.<br>Ökningen förklaras huvudsakligen av kraftigt<br>ökade utgifter för föräldraförsäkringen. Redan<br>beslutade reformer avseende införandet av</p>
<p>kontaktdagar och ytterligare en pappa/-<br>mammamånad samt förslaget om höjd garanti-<br>ersättning i denna proposition förklarar ca 1,6<br>miljarder kronor av ökningen under perioden.<br>Vidare förklarar högre medelersättning tillföljd<br>av högre timlön och pappornas successivt<br>ökande användning av föräldraförsäkringen en<br>del av utgiftsökningen. Slutligen antas antalet<br>födda barn öka under beräkningsperioden, vilket<br>bl.a. medför ett ökat antal ersättningsdagar i<br>föräldraförsäkringen.</p>
<p>Utgiftsområde 16 Utbildning och<br>universitetsforskning</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet beräknas öka med<br>nära 10 miljarder kronor mellan 2001 och 2004.<br>Ökningen beror främst på att omfattande<br>reformer genomförs under perioden, bl.a. den<br>s.k. skolsatsningen, maxtaxa i barnomsorgen<br>samt ytterligare satsningar på forskning.<br>Dessutom ökar anslagen inom utgiftsområdet<br>med ca 2,3 miljarder kronor under perioden på<br>grund av pris- och löneomräkningen.</p>
<p>Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner<br>För utgiftsområdet beräknas ramen minska med<br>ca 6,5 miljarder kronor under perioden. Tekniska<br>förändringar förklarar en stor del av<br>minskningen. Införandet av beskattade garanti-<br>pensioner för ålders- och förtidspensionärer<br>fr.o.m. 2003 beräknas höja kommunsektorns<br>skatteinkomster med 12,3 miljarder kronor.<br>Detta medför att statsbidraget till kommunerna<br>reduceras i motsvarande grad. Bortsett från<br>denna tekniska justering ökar i stället utgifterna<br>med 6 miljarder kronor, varav 4 miljarder kronor<br>finansierats genom försvarsomställningen.</p>
<p>116</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>6.5 Byte av vissa anslags<br>utgiftsområdestillhörighet m.m.</p>
<p>Regeringens förslag: Utgiftsområde 3 ändrar<br>namn till Skatt, tull och exekution och utgifts-<br>område 5 till Internationell samverkan.</p>
<p>Ärenden om Sveriges representation i utlandet<br>överförs till utgiftsområde 1 Rikets styrelse, stat-<br>lig personalpolitik till utgiftsområde 2 Samhälls-<br>ekonomi och finansförvaltning, utsökningsvä-<br>sendet till utgiftsområde 3 Skatt, tull och<br>exekution samt väderlekstjänsten till utgiftsom-<br>råde 20 Allmän miljö- och naturvård.</p>
<p>för de aktuella för utgiftsområdet kommer att<br>påverkas av regeringens förslag (se avsnitt 6.6<br>utgiftsområde 1, 2, 3, 4, 5,14,20 och 22).</p>
<p>Bakgrund: Finansutskottet uttalade med anled-<br>ning av budgetpropositionen för 2001 (bet.<br>2000/01:FiUl), mot bakgrund av yttranden från<br>flera utskott, att indelningen i politikområden<br>kan ge förutsättningar för bättre mål inom ra-<br>men för resultatstyrningen. Samtidigt betonade<br>utskottet att det är nödvändigt att regeringen i<br>det fortsatta utvecklingsarbetet beaktar konse-<br>kvenserna för riksdagen av indelningen i politik-<br>områden. En konsekvens av politikområdesin-<br>delningen, som utskottet lyfter fram, är att i<br>vissa fall skär den genom såväl utgiftsområdesin-<br>delningen som utskottsindelningen. Detta inne-<br>bär enligt utskottet att i vissa fall bereds inte mål<br>och resurser av samma utskott.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Den konsekvens av<br>politikområdesindelningen, som finansutskottet<br>lyfter fram i sitt betänkande, är otillfredsställan-<br>de för såväl regeringen som riksdagen. I syfte att<br>anpassa indelningen i politikområden till riksda-<br>gens arbetsformer, lämnar därför regeringen i ett<br>första steg, förslag om ändringar av ändamål och<br>verksamheter som skall innefattas i vissa utgifts-<br>områden. Förslagen påverkar också utgifternas<br>fördelning på utgiftsområden. Denna förändring<br>genomförs i budgetpropositionen för 2002 un-<br>der förutsättning att riksdagen beslutar i enlighet<br>med regeringens förslag. I de preliminära utgifts-<br>ramar för åren 2002-2004 som föreslås i denna<br>proposition har de föreslagna förändringarna<br>inte beaktats.</p>
<p>Förslagen medför ändringar i riksdagsord-<br>ningen, se Lagförslag avsnitt 3. Under de berör-<br>da utgiftsområdesavsnitten redovisas vilka anslag<br>som berörs, de närmare skälen för anslagsflytt-<br>ningarna och namnändringarna samt hur ramen</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>ITabell 6.7 Anslagsflyttningarnas konsekvenser för ramarna 1<br>Iför berörda utgiftsområden 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utgiftsområde</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 1 Rikets styrelse</p></td><td>
<p>+ 1 814</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 2 Samhällsekonomi och förvaltning</p></td><td>
<p>+ 7 383</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 3 Skatt, tull och exekution</p></td><td>
<p>+ 1 395</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 4 Rättsväsendet</p></td><td>
<p>-1395</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 5 Internationell samverkan</p></td><td>
<p>-1814</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 14 Arbetsliv</p></td><td>
<p>-7 383</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 20 Allmän miljö- och naturvård</p></td><td>
<p>+207</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 22 Kommunikationer</p></td><td>
<p>-207</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Netto</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>6.6 Genomgång av enskilda<br>utgiftsområden</p>
<p>Utgiftsområde 1:</p>
<p>Rikets styrelse</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag Prognos ____________________________Beräknat</p>
<p>2000 2001 2001 2002 2003 2004</p>
<p>4 820 5 316 5 738 5 394 5 355 5 646</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar politikområdena De-<br>mokrati samt Mediepolitik. I utgiftsområdet in-<br>går även anslagen Kungliga hov- och slottsstaten,<br>Regeringskansliet m.m, Stöd till politiska partier,<br>riksdagens ledamöter och partier m.m., riksda-<br>gens förvaltningskostnader och Riksdagens om-<br>budsmän.</p>
<p>Från 2002 ökar beräknade resurser för ut-<br>giftsområdet med 258 miljoner kronor i jämfö-<br>relse med den beräknade ramen i budgetproposi-<br>tionen för 2001. I detta belopp ingår en<br>överföring med 24 miljoner kronor från utgifts-<br>område 1 till utgiftsområde 17.</p>
<p>Med anledning av regeringens ställningsta-<br>gande till rapporten om det samlade regerings-<br>kansliets långsiktiga dimensionering;"Vad kostar<br>det att regera? En studie av Regeringskansliets<br>dimensionering nu och i framtiden (Ds 2000:27)<br>ökar anslaget med 160 miljoner kronor 2002, 240<br>miljoner kronor 2003 och 340 miljoner kronor<br>2004. För 2002 ökar därutöver beräknade resur-</p>
<p>117</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>ser för utgiftsområdet, främst till följd av ny<br>pris- och löneomräkning, med 98 miljoner kro-<br>nor i jämförelse med den beräknade ramen i<br>budgetpropositionen för 2001. I detta belopp in-<br>går den ovan nämnda överföringen från utgifts-<br>område 1 till utgiftsområde 17.</p>
<p>Regeringen har i budgetpropositionen för<br>2000 aviserat att i 2001 års ekonomiska vårpro-<br>position återkomma till frågan om en samman-<br>slagning av anslagen 90:5 Regeringskansliet m.m.<br>under utgiftsområde 1 och anslaget 5:1 Utrikes-<br>förvaltningen under utgiftsområde 5, som är<br>planerad att äga rum den 1 januari 2002.</p>
<p>Utrikesutskottet har i sitt betänkande<br>1999/2000:UUl kommenterat den i budgetpro-<br>positionen för 2000 aviserade sammanslagningen<br>av de båda anslagen. Regeringen vill med anled-<br>ning av sitt förslag om sammanslagningen anföra<br>följande.</p>
<p>Regeringskansliet utgör sedan den 1 januari<br>1997 en myndighet. Dess verksamhet finansieras<br>dock från två skilda anslag, nämligen anslaget<br>90:5 Regeringskansliet m.m. under utgiftsområ-<br>de 1 och anslaget 5:1 Utrikesförvaltningen under<br>utgiftsområde 5.</p>
<p>För att fullfölja ombildandet av Regerings-<br>kansliet till en myndighet har regeringen föresla-<br>git att de båda förvaltningsanslagen slås samman<br>till ett för myndigheten gemensamt anslag<br>fr.o.m. den 1 januari 2002. En sammanslagning<br>av förvaltningsanslagen är en naturlig fortsätt-<br>ning på utvecklingen sedan 1997 och underlättar<br>styrningen inom myndigheten Regeringskansli-<br>et, vilket även skapar en möjlighet till en effekti-<br>vare resursanvändning.</p>
<p>Regeringskansliet bedriver ett långsiktigt och<br>kontinuerligt förändringsarbete. En av de mest<br>omfattande förändringarna både vad gäller per-<br>sonal och finansiella resurser, genomfördes den 1<br>januari 2000 i och med sammanslagningen av de<br>två IT-organisationerna, den inom utrikesdepar-<br>tementet och den för övriga Regeringskansliet,<br>till en gemensam organisation.</p>
<p>Som en viktig del av förberedelsearbetet inför<br>de planerade anslagssammanslagningen har arbe-<br>te lagts ned på att utforma en för hela Reger-<br>ingskansliet reformerad och gemensam verk-<br>samhetsplanering, som också bl.a. syftar till en<br>bättre anpassning till budgetprocessen. Ett sam-<br>lat anslag innebär att kopplingen mellan mål, re-<br>sultat och resurser kan tydliggöras bättre och<br>därmed ökar förutsättningarna för att uppnå det<br>övergripande målet för Regeringskansliet, dvs.</p>
<p>att vara ett effektivt och kompetent stöd för re-<br>geringen i dess uppgift att styra riket och för-<br>verkliga sin politik.</p>
<p>Regeringen föreslår att anslaget för utrikes-<br>förvaltningen flyttas från utgiftsområde 5 till ut-<br>giftsområde 1. Detta föranleder ändringar i<br>tilläggsbestämmelserna 4.6.1, 4.6.6 och 5.12. i<br>riksdagsordningen 1. Frågan behandlas under<br>lagförslag (avsnitt 3.1).</p>
<p>Regeringen kommer i samband med budget-<br>propositionen för 2002 att återkomma med för-<br>slag till ändringar av ramen för utgiftsområdet<br>till följd av den nu föreslagna förändringen.</p>
<p>Förslaget innebär att ändamålet för anslaget<br>Regeringskansliet, utgiftsområde 1 Rikets styrel-<br>se utvidgas till att även omfatta utrikesförvalt-<br>ningen. Utrikesförvaltningens verksamhet<br>kommer inte längre att finansieras inom utgifts-<br>område 5 Utrikesförvaltning och internationell<br>samverkan. I detta sammanhang vill regeringen<br>anföra att det är särskilt angeläget att vidareut-<br>veckla formerna för dialogen med riksdagen när<br>det gäller Sveriges representation i utlandet.</p>
<p>Under förutsättning att Riksdagen godkänner<br>vad som nu föreslås innebär detta att den beräk-<br>nade ramen för utgiftsområde 1 ökar med<br>1814 miljoner kronor för 2002. Utgiftsområde 5<br>minskar med motsvarande belopp. Frågan be-<br>handlas under lagförslag (avsnitt 43.1).</p>
<p>Regeringen avser att i budgetpropositionen<br>för 2002 föreslå höjningar av presstödet i enlig-<br>het med förslag i tilläggsbudget. Regeringen<br>överväger även ytterligare insatser inom press-<br>stödsområdet.</p>
<p>Från den 1 juli 2001 inrättas en ny myndighet,<br>Valmyndigheten, inom utgiftsområde 1,<br>politikområde Demokrati. Frågan behandlas på<br>tilläggsbudget. Verksamheten var tidigare en del<br>av Riksskatteverkets ansvarsområde.</p>
<h2>Utgiftsområde 2:</h2>
<h2>Samhällsekonomi och finansförvaltning</h2>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall</p>
<p>2000</p>
<p>Anslag Prognos Beräknat</p>
<p>2001 2001 2002 2003 2004</p>
<p>1 503 1 308 1 435 1 367 1 328 1 333</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar politikområdena<br>Effektiv statsförvaltning samt Finansiella system<br>och tillsyn.</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar bland annat Riksre-<br>visionsverket, Ekonomistyrningsverket, Stats-</p>
<p>118</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>kontoret, Statistiska centralbyrån, Konjunktur-<br>institutet, Riksgäldskontoret, Kammarkollegiet<br>och Finansinspektionen. För 2001 uppgår de to-<br>tala anslagen enligt statsbudgeten till 1 308 mil-<br>joner kronor.</p>
<p>Från 2002 minskar beräknade resurser för ut-<br>giftsområdet med 5 miljoner kronor i jämförelse<br>med den beräknade ramen i budgetpropositio-<br>nen för 2001. Ramen för utgiftsområdet föreslås<br>uppgå till 1 367 miljoner kronor 2002.</p>
<p>Regeringen föreslår att verksamheter som hör<br>till politikområdet Effektiv statsförvaltning flyt-<br>tas från utgiftsområde 14 Arbetsliv till utgifts-<br>område 2 Samhällsekonomi och finansförvalt-<br>ning. Bakgrunden till att Arbetsgivarverket och<br>Statens pensionsverk (SPV) redovisats under ut-<br>giftsområde 14 och verksamhetsområdet Staten<br>som arbetsgivare har haft med utskottsbehand-<br>lingen att göra. Verksamheterna har inte haft<br>sina övergripande mål relaterade till utgiftsområ-<br>de 14 utan till utgiftsområde 2, eftersom de är ett<br>av flera medel för att effektivisera statsförvalt-<br>ningen.</p>
<p>Statliga arbetsgivarfrågor har en begränsad<br>lagstiftning. SPV:s verksamhet bygger på kollek-<br>tivavtal och den statliga arbetsrätten har en be-<br>gränsad särlagstiftning.</p>
<p>En konsekvens av regeringens förslag om för-<br>ändring av vilket ändamål och vilka verksamheter<br>som skall innefattas i utgiftsområde 2 är att an-<br>slagen 1:1 stabsuppgifter vid Arbetsgivarverket<br>och 1:2 statliga tjänstepensioner m.m. under ut-<br>giftsområde 14 Arbetsliv flyttas till utgiftsområ-<br>de 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning.<br>Detta föranleder ändringar i tilläggsbestämmel-<br>serna i Riksdagsordningen 4.6.2 och 4.6.15.</p>
<p>Under förutsättning att riksdagen godkänner<br>förslagen innebär detta att den beräknade ramen<br>för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och fi-<br>nansförvaltning ökar med 7 383 miljoner kronor<br>för 2002. Utgiftsområde 14 Arbetsliv minskar<br>med 7 383 miljoner kronor. Frågan om ändring<br>av riksdagsordningen behandlas under lagförslag<br>(avsnitt 3.1).</p>
<h2>Utgiftsområde 3:</h2>
<h2>Skatteförvaltning och uppbörd</h2>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall</p>
<p>2000</p>
<p>Anslag Prognos ____________________________Beräknat</p>
<p>2001 2001 2002 2003 2004</p>
<p>6 170 6 207 6 529 6 635 6 765 6 902</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar politikområdet Skatt,<br>tull och exekution. Utgiftsområdet omfattar<br>Riksskatteverket, Skattemyndigheterna samt<br>Tullverket.</p>
<p>Från 2002 ökas beräknade resurser för ut-<br>giftsområdet med 297 miljoner kronor i jämfö-<br>relse med den beräknade ramen i budgetproposi-<br>tionen för 2001. Förändringen består dels av en<br>ökning med 175 miljoner kronor i syfte att åter-<br>ställa skattekontrollen till 1997 års nivå, dels en<br>ökning med 10 miljoner kronor i syfte att höja<br>effektiviteten inom tullverksamheten. Från 2002<br>ökar beräknade resurser för utgiftsområdet till<br>följd av ny pris- och löneomräkning med<br>112 miljoner kronor i jämförelse med den be-<br>räknade ramen i budgetpropositionen för 2001.</p>
<p>I riksdagen är det olika utskott, skatteutskot-<br>tet respektive justitieutskottet, som bereder<br>ärenden om politikområdets anslag inom respek-<br>tive utgiftsområde.</p>
<p>Anslagen för Riksskatteverket och skatte-<br>myndigheterna ingår i utgiftsområde 3 och be-<br>reds av skatteutskottet medan anslaget för kro-<br>nofogdemyndigheterna ingår i utgiftsområde 4<br>och bereds av justitieutskottet.</p>
<p>En samordning av handläggningen skulle ge<br>bättre överensstämmelse mellan de olika myn-<br>digheternas anslag. Riksskatteverkets anslag bör<br>även fortsättningsvis beredas av skatteutskottet.<br>Det framstår därför som lämpligt att flytta an-<br>slaget 3:1 Kronofogdemyndigheterna.</p>
<p>Exekutionsväsendet kommer således ej längre<br>att i detta sammanhang behandlas som en del av<br>rättsväsendet. Detta är en följd av den nuvarande<br>myndighetsstrukturen.</p>
<p>Regeringen föreslår därför att anslaget för<br>kronofogdemyndigheterna flyttas från utgifts-<br>område 4 Rättsväsendet till utgiftsområde 3<br>Skatteförvaltning och uppbörd. Detta föranleder<br>ändringar i tilläggsbestämmelserna 4.6.3 och</p>
<p>4.6.4 riksdagsordningen.</p>
<p>Ändringen medför inte någon ändring av an-<br>svaret för beredningen av den materiella regler-<br>ingen vid utsökning. Denna del kommer, liksom<br>tidigare, att beredas av lagutskottet.</p>
<p>I samband med att ansvaret flyttas till skatte-<br>utskottet föreslår regeringen också att benäm-<br>ningen utsökningsväsendet ändras till exeku-<br>tionsväsendet för att uppnå en bättre<br>överensstämmelse med den terminologi som i<br>övrigt används och som är väl inarbetad.</p>
<p>Regeringen föreslår även att utgiftsområde 3<br>Skatteförvaltning och uppbörd bör byta benäm-</p>
<p>119</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>ning till Skatt, tull och exekution för att namnet<br>bättre skall spegla innehållet i utgiftsområdet.<br>Detta föranleder ändring i tilläggsbestämmelsen</p>
<p>5.12.1 riksdagsordningen.</p>
<p>Regeringen kommer i samband med budget-<br>propositionen att återkomma med förslag till<br>förändringar av ramen för utgiftsområdet till<br>följd av den nu föreslagna förändringen. Under<br>förutsättning att riksdagen godkänner ett sådant<br>beslut innebär detta att den beräknande ramen<br>för utgiftsområde 3 ökar med 1 395 miljoner<br>kronor för 2002. Utgiftsområde 4 minskar med<br>motsvarande belopp.</p>
<p>Frågan om ändring av riksdagsordningen be-<br>handlas under lagförslag (avsnitt 3.1.).</p>
<h2>Utgiftsområde 4:</h2>
<h2>Rättsväsendet</h2>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>Miljoner kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>2001</p></td><td>
<p>Prognos</p>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>23 317</p></td><td>
<p>23 973</p></td><td>
<p>24 592</p></td></tr>
</table>
<p>_________________________Beräknat</p>
<p>2002^^ 2003 ^ 2004</p>
<p>24 905 25 494 26 620</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar polisen, åklagarväsen-<br>det, domstolsväsendet, rättshjälpen, kriminal-<br>vården, exekutionsväsendet, Brottsförebyggande<br>rådet, Rättsmedicinalverket, Gentekniknämnden<br>och Brottsoffermyndigheten. Från 2002 minskas<br>beräknade resurser för utgiftsområdet till följd<br>av ny pris- och löneomräkning med 181 miljoner<br>kronor i jämförelse med den beräknade ramen i<br>budgetpropositionen för 2001. På grund av vissa<br>oklarheter i samband med beräkningen av pris-<br>och löneomräkningen för 2002 och 2003 kom-<br>mer regeringen att återkomma med en slutlig<br>bedömning om resursnivån i samband med bud-<br>getpropositionen. Detta för att säkerställa att fler<br>poliser kan anställas och målen för polisväsen-<br>dets utveckling uppnås.</p>
<p>Rättsväsendet tillförs 600 miljoner kronor för<br>2004. Medlen skall användas till en fortsatt för-<br>stärkning av polisen. Satsningen på att utveckla<br>den lokala polisen - närpolisreformen - skall<br>fullföljas. Ytterligare en polishögskola startas.<br>Fler specialister anställs för att säkerställa<br>utvecklingen av det kunskapsbaserade<br>polisarbetet och höja kvaliteten i<br>brottsutredningarna. Polisväsendets metoder för<br>verksamhetsuppföljning och redskap för en<br>effektiv budgetkontroll måste vidareutvecklas.</p>
<p>Arbetet med att reformera och utveckla rätts-<br>väsendet fortsätter och skall leda till ett rationellt</p>
<p>strukturerat rättsväsende som utifrån en helhets-<br>syn på myndigheternas verksamhet uppfyller<br>medborgarnas berättigade krav på snabbhet,<br>rättssäkerhet och hög kvalitet. Mål och priorite-<br>ringar för rättsväsendet ligger fast. Rättsväsendet<br>skall bl.a. förbättra sin effektivitet och sin för-<br>måga att förebygga och bekämpa både mängd-<br>brottslighet och grövre kriminalitet. Det gäller<br>inte minst våldsbrott (särskilt våld mot kvinnor<br>och barn), narkotikabrott, ekobrottslighet inklu-<br>sive miljöbrott, brott med homofobiska inslag<br>och brott med rasistiska eller extremistiska för-<br>tecken. Bland andra viktiga inslag kan nämnas att<br>konsolidera och utveckla det omfattande re-<br>formarbete som genomförts inom åklagarväsen-<br>det, fullfölja reformeringen av domstolsväsendet<br>och ge kriminalvården förutsättningar att möta<br>ett ökat platsbehov och fortsätta utveckla verk-<br>samheten. Ett mycket viktigt inslag i detta är att<br>ytterligare utveckla kompetensen inom hela<br>rättsväsendet.</p>
<p>Redan fattade beslut samt regeringens förslag<br>i denna proposition innebär sammantaget den<br>största satsningen på rättsväsendet någonsin.<br>Regeringen avser även fortsättningsvis att noga<br>följa rättsväsendets verksamhet och resultat och<br>att, efter analys av vidtagna effektiviseringsåtgär-<br>der, återkomma till riksdagen om de ytterligare<br>insatser som erfordras för att fullfölja statsmak-<br>ternas intentioner för utvecklingen av rättsvä-<br>sendet.</p>
<p>Regeringen föreslår att ansvaret för anslaget<br>3:1 Kronofogdemyndigheterna med tillhörande<br>frågor flyttas till utgiftsområde 3 Skatt, tull och<br>exekution. Under förutsättning att Riksdagen<br>godkänner ett sådant beslut innebär detta att den<br>beräknande ramen för utgiftsområde 3 i så fall<br>ökar med 1 395 miljoner kronor för 2002. Ut-<br>giftsområde 4 minskar med motsvarande belopp.</p>
<p>Frågan om ändring av riksdagsordningen be-<br>handlas under lagförslag (avsnitt 3.1.).</p>
<h2>Utgiftsområde 5:</h2>
<h2>Utrikesförvaltning och internationell<br>samverkan</h2>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall</p>
<p>2000</p>
<p>Anslag Prognos ____________________________Beräknat</p>
<p>2001 2001 2002 2003 2004</p>
<p>2 984 2 908 2 989 2 901 2 941 2 984</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar politikområdet Utri-<br>kes- och säkerhetspolitik och det avser bidrag till</p>
<p>120</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>vissa internationella organisationer, fredsfräm-<br>jande verksamhet, information om Sverige i ut-<br>landet, nedrustnings- och säkerhetspolitiska frå-<br>gor samt Europainformation.</p>
<p>För 2002 ökas beräknade resurser för utgifts-<br>området med 20 miljoner kronor i jämförelse<br>med den beräknade ramen i budgetpropositio-<br>nen för 2001. Ökningen förklaras främst av ny<br>pris- och löneomräkning.</p>
<p>Regeringen har i budgetpropositionen för<br>2000 aviserat att i 2001 års ekonomiska vårpro-<br>position återkomma till frågan om en samman-<br>slagning av anslagen 90:5 Regeringskansliet m.m.<br>under utgiftsområde 1 och anslaget 5:1 utrikes-<br>förvaltningen under utgiftsområde 5, som är<br>planerad att äga rum den 1 januari 2002.</p>
<p>Regeringen föreslår att anslaget för utrikes-<br>förvaltningen flyttas från utgiftsområde 5 till ut-<br>giftsområde 1. Detta föranleder ändringar i<br>tilläggsbestämmelserna i riksdagsordningen<br>4.6.1, 4.6.6 och 5.12.1. Regeringen kommer i<br>samband med budgetpropositionen att åter-<br>komma med förslag till ändringar av ramen för<br>utgiftsområdet till följd av den nu föreslagna för-<br>ändringen.</p>
<p>Under förutsättning att riksdagen godkänner<br>detta förslag innebär det att den beräknade ra-<br>men för utgiftsområde 5 minskar med 1814 mil-<br>joner kronor för 2002 och utgiftsområde 1 ökar<br>med motsvarande belopp. Frågan behandlas un-<br>der utgiftsområde 1 samt under lagförslag (av-<br>snitt 3.1).</p>
<p>kommer att göras med utgångspunkt i bl.a. För-<br>svarsberedningens, Sårbarhets- och säkerhetsut-<br>redningens samt andra utredningars förslag. Den<br>nationella krishanteringens framtida utformning<br>kommer i huvudsak redovisas i en proposition<br>våren 2002.</p>
<p>År 2003 skall EU:s krishanteringsförmåga<br>vara fullt utbyggd. Försvarsutskottet har i be-<br>tänkande 1999/2000:FöU2 utgått från att reger-<br>ingen snarast återkommer med förslag till riks-<br>dagen efter vilka principer som utlandsinsatser<br>bör finansieras. Regeringen avser i budgetpropo-<br>sitionen för 2002 föreslå att de nuvarande ansla-<br>gen 6:1 Förbandsverksamhet och beredskap<br>m.m. och 6:2 Fredsfrämjande truppinsatser slås<br>samman till ett anslag. Härigenom skapas en<br>större flexibilitet i planeringen och användningen<br>av resurserna när avvägningar mellan internatio-<br>nella insatser och förbandsverksamhet skall gö-<br>ras.</p>
<h2>Utgiftsområde 7:<br>Internationellt bistånd</h2>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall</p>
<p>2000</p>
<p>Anslag Prognos ___________________________Beräknat</p>
<p>2001 2001 2002 2003 2004</p>
<p>15 317 14 966 16 483 15 375 18 037 19 780</p>
<h2>Utgiftsområde 6:<br>Totalförsvar</h2>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall</p>
<p>2000</p>
<p>Anslag Prognos ____________________________Beräknat</p>
<p>2001 2001 2002 2003 2004</p>
<p>46 165 46 530 46 003 45 804 44 751 44 764</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar verksamheter inom det<br>militära och det civila försvaret, Kustbevakning-<br>en, Statens räddningsverk, Sprängämnesinspek-<br>tionen, nämnder samt stödverksamhet till det<br>militära och det civila försvaret. I utgiftsområdet<br>ingår även internationell fredsfrämjande verk-<br>samhet med svensk trupp utomlands.</p>
<p>Riksdagens beslut med anledning av prop.<br>1999/2000:30 Det nya försvaret innebär att to-<br>talförsvaret ominriktas mot ett insatsförsvar.<br>Hösten 2001 skall statsmakterna fatta det för-<br>svarspolitiska beslutet för åren 2002-2004. Detta</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar politikområdena Inter-<br>nationellt utvecklingssamarbete samt Samarbete<br>med Central- och Östeuropa.</p>
<p>Biståndsramen för 2002 uppgår till 0,74 pro-<br>cent av BNI, vilket med nuvarande BNI-<br>prognos beräknas till 16,6 miljarder kronor. Ra-<br>men för 2003 uppgår till 0,81 procent av BNI.<br>Regeringen föreslår nu att biståndet 2004 skall<br>höjas till 0,86 procent av BNI, därutöver tillförs<br>biståndet 200 miljoner kronor. Därmed tas ännu<br>ett betydande steg mot enprocentsmålet. Reger-<br>ingen har ambitionen att Sverige åter skall uppnå<br>enprocentsmålet för biståndet när de statsfinan-<br>siella förutsättningarna för detta föreligger.</p>
<p>Från biståndsramen avräknas vissa asylkost-<br>nader, medel för EU:s gemensamma bistånd, vis-<br>sa FN-bidrag samt administration. För 2002<br>uppgår de totala anslagen enligt statsbudgeten<br>till 15,4 miljarder kronor, varav 14,8 miljarder<br>kronor till Internationellt utvecklingssamarbete<br>och 0,6 miljarder kronor till Samarbete med<br>Central- och Östeuropa.</p>
<p>År 2002 minskas beräknade resurser för ut-<br>giftsområdet med 195 miljoner kronor i jämfö-</p>
<p>121</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>relse med den beräknade ramen i budgetproposi-<br>tionen för 2001. Detta beror på att av-<br>räkningarna från biståndsramen har ökat med<br>195 miljoner kronor, vilket minskar bistånds-<br>anslaget i motsvarande mån.</p>
<p>I en proposition om samarbetet med Central-<br>och Östeuropa som lämnas till riksdagen den<br>17 april 2001 föreslås ett nytt program för perio-<br>den 2002-2003. För 2002 beräknas 600 miljoner<br>kronor och för 2003 beräknas 900 miljoner kro-<br>nor. Därefter övergår programmet i ett perma-<br>nent anslag på en nivå av 400 miljoner kronor för<br>2004.</p>
<h2>Utgiftsområde 8:</h2>
<h2>Invandrare och flyktingar</h2>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>2001</p></td><td>
<p>Prognos</p>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Beräknat</p>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4 472</p></td><td>
<p>4 942</p></td><td>
<p>4 988</p></td><td>
<p>4 827</p></td><td>
<p>4 850</p></td><td>
<p>4 330</p></td></tr>
</table>
<p>Utgiftsområdet omfattar politikområdena Mi-<br>grationspolitik, Integrationspolitik, Storstadspo-<br>litik och Minoritetspolitik.</p>
<p>Beräknade resurser för utgiftsområdet ökar<br>med 144 miljoner kronor för 2002 och 133 mil-<br>joner kronor för 2003 jämfört med de beräknade<br>ramarna i budgetpropositionen för 2001. För-<br>ändringen förklaras huvudsakligen av att reger-<br>ingen har beräknat att utgiftsområdet tillförs 40<br>miljoner kronor 2002 och 50 miljoner kronor<br>från 2003 för asylsökande barns tillgång till för-<br>skoleverksamhet, skolbarnomsorg och utbild-<br>ning på i huvudsak samma villkor som gäller för<br>barn som är bosatta i landet.</p>
<p>Regeringen beräknar öka utgiftsområdesra-<br>men med 32 miljoner kronor från 2002 för euro-<br>peiska flyktingfonden. Motsvarande belopp re-<br>dovisas under inkomsttitel.</p>
<p>Det är viktigt att stödja grupper, organisatio-<br>ner och institutioner som har en tydlig målsätt-<br>ning att värna det demokratiska samhället mot<br>rasism, främlingsfientlighet, homofobi och dis-<br>kriminering. Det antirasistiska arbetet förstärks<br>därför och 10 miljoner kronor beräknas fr.o.m.<br>2002. Insatserna ska vara långsiktiga och sam-<br>ordnas med det arbete som bedrivs av frivillig<br>organisationer, myndigheter, arbetsmarknadens<br>parter och forskare. Samordning bör också ske<br>med de arbete som bedrivs av internationella or-<br>gan och inom EU. Insatserna skall bl.a. inriktas<br>mot att identifiera och kartlägga problemområ-</p>
<p>den och på verksamheter som behövs för att<br>värna det demokratiska samhället. En försöks-<br>verksamhet inleds med lokala och regionala dis-<br>krimineringsombud. För detta ändamål tillförs 4<br>miljoner kronor fr.o.m. 2002.</p>
<p>De föreslagna medlen till antirasistiskt arbete<br>och antidiskrimineringsverksamhet finansieras<br>delvis genom att 10 miljoner kronor av resurser-<br>na för Integrationsverkets nuvarande verksam-<br>het omfördelas.</p>
<p>År 2003 beräknar regeringen minska ramen<br>för utgiftsområdet med 20 miljoner kronor och<br>ytterligare 310 miljoner kronor år 2004 för att<br>finansiera förslag som innebär att ett äldreför-<br>sörjningsstöd inrättas för personer över 65 år<br>som inte uppfyller bosättningskravet i pensions-<br>systemet.</p>
<p>Regeringens arbete för att förstärka rättssä-<br>kerheten i utlänningsärenden fortsätter.</p>
<p>Riksdagen har tillkännagivit för regeringen att<br>regeringen i samband med 2001 års ekonomiska<br>vårproposition 2001 bör redovisa ett sätt att<br>möjliggöra flexiblare utnyttjande av anslagen på<br>migrationsområdet, då i första hand anslagen<br>12:1 Migrationsverket och 12:2 Mottagande av<br>asylsökande (bet. 2000/01 :SfU2).</p>
<p>För det första kan konstateras att nuvarande<br>anslagssystem är konstruerat så att flexibilitet<br>finns inbyggd i systemet. I första hand skall flex-<br>ibilitet finnas inom anslagen genom möjligheten<br>att utnyttja anslagskredit respektive anslagsspa-<br>rande. Om dessa möjligheter inte är tillräckliga<br>kan regeringen två gånger per år i tilläggsbudge-<br>ten föreslå omprioriteringar.</p>
<p>För det andra är det en viktig princip att för-<br>valtningsanslag och sakanslag skall hållas åtskil-<br>da. Syftet med detta är att underlätta styrningen<br>av förvaltningen och att anslagets ändamål skall<br>vara tydliga för såväl riksdag som regering. En<br>strävan bör därmed vara att sakanslag hålls så<br>rena som möjligt och inte belastas med förvalt-<br>ningskostnader. Finansutskottet (bet. 2000/01:-<br>FiU2, sid. 10) har också uttryckt kritik mot att<br>regeringen inom ett och samma politikområde<br>blandar transfereringsutgifter med förvaltnings-<br>utgifter. Utskottet konstaterar att det strider<br>mot intentionerna bakom den nuvarande indel-<br>ningen i utgiftsområden och hänvisar till att de<br>realekonomiska effekterna av dessa utgifter är<br>väsentligt olika och därför av analysskäl bör hål-<br>las åtskilda.</p>
<p>Anslagsstrukturen inom migrationsområdet<br>är konstruerad så att myndigheternas förvalt-</p>
<p>122</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>ningsutgifter och övriga utgifter hålls isär. Från<br>anslaget 12:1 Migrationsverket finansieras Migra-<br>tionsverkets centrala administration och pröv-<br>ning av uppehållstillstånd och medborgarskap.<br>Från anslaget 12:2 Mottagande av asylsökande fi-<br>nansieras all den verksamhet som rör mottagan-<br>det av asylsökande. Det handlar om bistånd i<br>form av bostadsersättning, dagersättning och<br>särskilt bidrag. Från anslaget finansieras också<br>ersättning till kommuner och landsting för kost-<br>nader för skola, hälso- och sjukvård m.m. An-<br>slagsutbetalningarna styrs i stor utsträckning av<br>lagar och förordningar. Därutöver finansieras<br>från anslaget kostnader för anläggningsboende<br>för asylsökande och lokaler samt för personal<br>som arbetar med organiserad verksamhet för<br>asylsökande och vissa andra verksgemensamma<br>kostnader.</p>
<p>Mot bakgrund av det anförda anser regeringen<br>att det nu inte finns behov av att lägga fram för-<br>slag till särskilda åtgärder med anledning av Soci-<br>alförsäkringsutskottets initiativ.</p>
<h2>Utgiftsområde 9:</h2>
<h2>Hälsovård, sjukvård och social omsorg</h2>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall</p>
<p>2000</p>
<p>Anslag Prognos ____________________________Beräknat</p>
<p>2001 2001 2002 2003 2004</p>
<p>28 573 29 374 29 850 31 793 34 285 35 907</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar politikområdena Häl-<br>so- och sjukvårdspolitik, Folkhälsopolitik, Barn-<br>politik, Handikappolitik, Äldrepolitik, Social-<br>tjänstpolitik och Forskningspolitik.</p>
<p>Från 2002 ökas beräknade resurser för ut-<br>giftsområdet med 1 484 miljoner kronor i jämfö-<br>relse med den beräknade ramen i budgetproposi-<br>tionen för 2001.</p>
<p>Statens utgifter för Hälso- och sjukvårdspoli-<br>tik, Folkhälsopolitik, Barnpolitik, Handikappoli-<br>tik, Aldrepolitik och Socialtjänstpolitik utgör en<br>mindre del av de samlade resurserna för dessa<br>politikområden. Huvudmannaskapet för dessa<br>verksamheter ligger huvudsakligen hos kommu-<br>ner och landsting. Statens stöd till den kommu-<br>nala sektorn utgår till största delen från utgifts-<br>område 25 Allmänna bidrag till kommuner.</p>
<p>I syfte att likställa läkemedelsbehandling med<br>andra behandlingsmetoder inom hälso- och<br>sjukvården samt få kontroll över kostnadsut-<br>vecklingen i läkemedelsförmånen träffade staten<br>1996 en överenskommelse med Landstingsför-</p>
<p>bundet om villkoren för det särskilda statsbidra-<br>get till landstingen för läkemedelsförmånens<br>kostnader. Staten och Landstingförbundet är nu<br>överens om en ny modell för statens ersättning<br>till landstingen. Modellen innebär att landsting-<br>ens incitament att arbeta med kostnadsutveck-<br>lingen i läkemedelsförmånen förbättras avsevärt.<br>Samtidigt åtar sig staten att ge landstingen ett<br>större inflytande över läkemedelsförmånen så<br>att de har möjlighet att påverka kostnadsutveck-<br>lingen. Överenskommelsen innebär en årlig<br>kostnadsökning i läkemedelsförmånen på fem<br>procent, vilket skall jämföras med den historiska<br>ökningen som uppgår till knappt tio procent. Till<br>följd av överenskommelsen utökas ramarna un-<br>der utgiftsområdet med 1 663 miljoner kronor<br>2002, 2 563 miljoner kronor 2003 och 3 463 mil-<br>joner kronor 2004.</p>
<p>Regeringen anser att väntetiderna till vissa be-<br>handlingar i dag är oacceptabelt långa, vilket gör<br>att det inte är möjligt att säga att hälso- och<br>sjukvården har en acceptabel tillgänglighet. Åt-<br>gärder krävs inom detta område. Staten och<br>landstingen är överens om att tillskjuta resurser i<br>syfte att förbättra tillgängligheten till behand-<br>lingar. För att nå detta tillförs landstingen från<br>den 1 januari 2002 ett resurstillskott om 1 250<br>miljoner kronor under utgiftsområdet 25 All-<br>männa bidrag till kommuner. En förutsättning<br>för resurstillskottet är att detta regleras i ett avtal<br>mellan staten och Landstingsförbundet. Mot<br>bakgrund av att Dagmaruppgörelserna bland an-<br>nat syftat till att öka tillgängligheten bedömer<br>regeringen att anslaget Bidrag till hälso- och<br>sjukvård kan minskas med 450 miljoner kronor.<br>Medlen används främst för att förstärka det ge-<br>nerella statsbidraget till landstingen.</p>
<p>I syfte att ytterligare förbättra den ekonomis-<br>ka situationen för äldre- och funktionshindrade<br>inom vård och omsorg föreslår regeringen att ett<br>förbehållsbelopp i äldre- och handikapp-<br>omsorgen införs från och med den 1 januari<br>2002. För att kompensera kommunsektorn till-<br>förs 650 miljoner kronor under utgiftsområde 25<br>Allmänna bidrag till kommuner.</p>
<p>Regeringen avser att i en särskild proposition<br>återkomma med förslag som innebär att ett äld-<br>reförsörjningsstöd inrättas för personer över 65<br>år som inte uppfyller bosättningskravet i pen-<br>sionssystemet. Medel för ändamålet tillförs ut-<br>giftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålder-<br>dom. Till följd av att äldreförsörjningsstödet<br>avlastar socialbidragskostnaderna i kommunerna</p>
<p>123</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>omfördelas vissa medel från utgiftsområde 25<br>Allmänna bidrag till kommuner samt utgiftsom-<br>råde 8 Invandrare och flyktingar till utgiftsom-<br>råde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Ut-<br>över dessa medel föreslår regeringen att<br>utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålder-<br>dom tillförs ytterligare 75 miljoner kronor för<br>detta ändamål. För att administrera äldreförsörj-<br>ningsstödet tillförs Allmänna försäkrings-<br>kassorna under utgiftsområde 10 Ekonomisk<br>trygghet vid sjukdom och handikapp 21 miljoner<br>kronor 2003 och 7 miljoner kronor årligen från<br>2004.</p>
<p>Regeringen avser att tillföra tandvården ytter-<br>ligare 200 miljoner kronor per år från 2002 och<br>framåt. Detta tillskott läggs till de stora satsning-<br>ar som tidigare har gjorts.</p>
<p>Mot bakgrund av den svåra ekonomiska situa-<br>tion som Statens institutionsstyrelse befinner sig<br>i avser regeringen att tillföra myndigheten<br>20 miljoner kronor 2002 och 30 miljoner kronor<br>per år från 2003 och framåt.</p>
<p>Regeringen avser att tillföra Folkhälsoinstitu-<br>tet 30 miljoner kronor årligen under perioden<br>2002 till och med 2004 för att förstärka arbetet<br>med tobaksprevention.</p>
<p>Försöksverksamheten med insatser för hem-<br>lösa förlängs till 2004. Totalt avsätts 10 miljoner<br>kronor per år för detta ändamål.</p>
<p>Vidare avser regeringen att stödja alternativ<br>medicin med 3 miljoner kronor årligen fram till<br>och med 2004.</p>
<h2>Utgiftsområde 10:</h2>
<h2>Ekonomisk trygghet vid sjukdom och<br>handikapp</h2>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall</p>
<p>2000</p>
<p>Anslag Prognos ____________________________Beräknat</p>
<p>2001 2001 2002 2003 2004</p>
<p>97 937 101 950 106 744 110 711 117 738 120 821</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ersätt-<br>ning vid arbetsoförmåga.</p>
<p>Från 2002 ökas beräknade resurser för ut-<br>giftsområdet med cirka 6 209 miljoner kronor<br>för 2002 och 10 853 miljoner kronor för 2003 i<br>jämförelse med de beräknade ramarna i budget-<br>propositionen för 2001. För 2001 visar progno-<br>sen att utgifterna inom utgiftsområdet ökar med<br>4 794 miljoner kronor, varav merparten av ök-<br>ningen härrör från anslaget för sjukpenning och<br>rehabilitering m.m. Ökningarna beror huvudsak-</p>
<p>ligen på att antagandena om antalet sjukskrivna<br>och antalet förtidspensionärer har höjts. Progno-<br>sen för antalet nettodagar med sjukpenning har<br>ökat med ca 13 procent för innevarande år jäm-<br>fört med bedömningen som gjordes i budget-<br>propositionen för 2001. För 2003 förklaras<br>knappt 3 miljarder kronor av ökningen sedan<br>budgetpropositionen för 2001 av att det särskilda<br>grundavdraget för folkpensionärer (SGA) slo-<br>pas.</p>
<p>Regeringen avser att föreslå riksdagen att ar-<br>betsskadeförsäkringen reformeras vilket beräk-<br>nas medföra utgiftsökningar med högst 500 mil-<br>joner kronor 2002 och en varaktig årlig<br>utgiftsökning på högst 1 000 miljoner kronor<br>från och med 2003. Regeringen har också för av-<br>sikt att föreslå att 100 miljoner kronor tillförs<br>utgiftsområdet för försöksverksamhet för att<br>motverka långtidssjukskrivingar.</p>
<p>Sjukförsäkringssystemet ersätter idag 80 pro-<br>cent av den sjukpenninggrundande inkomsten<br>upp till ett inkomsttak om 7,5 prisbasbelopp.<br>Allt fler förvärvsarbetande har inkomster över<br>inkomsttaket. Det är angeläget att bevara och<br>utveckla den generella välfärden. Regeringen av-<br>ser därför att se över ersättningsnivåerna i social-<br>försäkringssystemen och återkomma till frågan i<br>budgetpropositionen för 2002.</p>
<p>Regeringen överlämnade den 22 mars 2001<br>propositionen 2000/01:96 Sjukersättningen och<br>aktivitetsersättning istället för förtidspension till<br>riksdagen. I propositionen redovisar regeringen<br>förslag till ett reformerat förtidspensionssystem,<br>vilket till stor del är en konsekvens av att ett nytt<br>ålderspensionssystem har införts. Det är i hu-<br>vudsak fråga om nya beräkningsregler. Ändring-<br>arna avses träda i kraft den 1 januari 2003.</p>
<p>Ett viktigt inslag i reformeringen av förtids-<br>pensionssystemet är att det särskilda grundav-<br>draget (SGA) avskaffas. För att försäkringens<br>nettoersättningar skall vara oförändrade måste<br>bruttobeloppen höjas. Bruttoutgifterna för an-<br>slaget Förtidspensioner har således ökats med ca</p>
<p>2,9 miljarder kronor från och med 2003. Härige-<br>nom ökar det kommunala skatteunderlaget.<br>Kommunsektorns ökade skatteinkomster inne-<br>bär att det generella statsbidraget till kommuner<br>och landsting inom utgiftsområde 25 reduceras<br>med ca 2,8 miljarder kronor fr.o.m. 2003. Belop-<br>pet kan komma att revideras då den slutliga ju-<br>steringen sker i budgetpropositionen för 2003.</p>
<p>124</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<h2>Utgiftsområde 11:</h2>
<h2>Ekonomisk trygghet vid ålderdom</h2>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall</p>
<p>2000</p>
<p>Anslag Prognos ____________________________Beräknat</p>
<p>2001 2001 2002 2003 2004</p>
<p>33 538 33 780 33 774 33 241 51 615 51 201</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar politikområdet Eko-<br>nomisk äldrepolitik.</p>
<p>För 2002 ökas beräknade resurser för utgifts-<br>området med 91 miljoner kronor i jämförelse<br>med den beräknade ramen i budgetpropositio-<br>nen för 2001. Ökningen beror i huvudsak på att<br>160 miljoner kronor föreslås tillskjutas utgifts-<br>området med anledning av nedanstående förslag<br>om en höjning av bostadstillägget till pensionä-<br>rer. Denna utgiftsökning motverkas dock till viss<br>del av nedreviderade prognoser varför nettoef-<br>fekten blir 91 miljoner kronor.</p>
<p>Den kraftiga utgiftsökningen mellan åren<br>2002 och 2003 beror dels på att utgifterna för<br>den bosättningsbaserade folkpensionen till pen-<br>sionärer som även uppbär ATP flyttas från ål-<br>derspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten<br>till utgiftsområde 11, dels på att det särskilda<br>grundavdraget (SGA) avskaffas 2003. Då SGA<br>avskaffas omvandlas denna skatteförmån till-<br>sammans med nuvarande bosättningsbaserade<br>folkpension samt pensionstillskott till en beskat-<br>tad garantipension på budgetens utgiftssida.</p>
<p>I och med att SGA höjdes den 1 januari 2001<br>beräknas kostnaderna för garantipensionen bli<br>cirka 385 miljoner kronor högre för 2003 och<br>framöver, jämfört med vad som beräknades i<br>budgetpropositionen för 2001.</p>
<p>Regeringen avser vidare föreslå förbättringar<br>inom bostadstillägget till pensionärer (BTP).<br>Idag ersätter BTP boendekostnader upp till<br>4 500 kronor med 90 procent av kostnaden. Re-<br>geringen avser att i budgetpropositionen för<br>2002 föreslå att ersättningsnivån höjs till<br>91 procent. Förändringen innebär en förbättring<br>för pensionärer med BTP på i genomsnitt ca<br>400 kronor per år och som mest med 540 kronor<br>per år.</p>
<p>Äldre invandrare som inte uppfyller bosätt-<br>ningskravet för svensk folkpension är idag hän-<br>visade till socialbidrag för sin försörjning. Reger-<br>ingen avser att i en särskild proposition ändra på<br>detta förhållande genom att föreslå att ett<br>äldreförsörjningsstöd (ÄFS) riktat till dessa<br>personer införs 2003. Utgiftsområdet tillförs<br>710 miljoner kronor från och med 2003 för att<br>finansiera denna reform. En stor del av dessa</p>
<p>na reform. En stor del av dessa ökade kostnader<br>på utgiftsområde 11 motsvaras dock av minskade<br>kostnader för socialbidrag till gruppen äldre in-<br>vandrare. Därmed kan neddragningar ske i en-<br>lighet med den kommunala finansieringsprinci-<br>pen. Neddragningar har gjorts med sammantaget<br>635 miljoner kronor inom utgiftsområde 25<br>Allmänna bidrag till kommuner samt utgiftsom-<br>råde 8 Invandrare och flyktingar. Det belopp<br>som kommer de äldre invandrarna tillgodo som<br>en standardförbättring är således ca 75 miljoner<br>kronor. I budgetpropositionen för 2003 avser<br>regeringen föreslå att ett nytt anslag anvisas för<br>äldreförsörjningsstödet.</p>
<h2>Utgiftsområde 12:</h2>
<h2>Ekonomisk trygghet för familjer och barn</h2>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall</p>
<p>2000</p>
<p>Anslag Prognos ____________________________Beräknat</p>
<p>2001 2001 2002 2003 2004</p>
<p>44 596 47 747 47 986 49 645 51 619 52 529</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar politikområdet Eko-<br>nomisk familjepolitik.</p>
<p>Beräknade resurser för utgiftsområdet ökar<br>med 714 miljoner kronor för 2002 och<br>862 miljoner kronor för 2003 i jämförelse med<br>de beräknade ramarna i budgetpropositionen för<br>2001. Ökningarna förklaras till större delen av<br>högre utgifter för föräldraförsäkringen, vilket<br>framför allt beror på ett högre antagande om an-<br>talet födda barn och den höjning av garanti-<br>ersättningen som regeringen föreslår i denna<br>proposition.</p>
<p>Föräldrapenning enligt garantinivå utges till<br>föräldrar som saknar inkomst, har låg inkomst<br>eller inte uppfyller kvalifikationskraven inom<br>föräldraförsäkringen. Garantiersättningen har<br>varit oförändrad sedan 1987 och uppgår till<br>60 kronor per dag. Om hänsyn tas till inflation<br>skulle garantinivån i dag uppgå till ca 95 kronor.<br>Regeringen avser att höja garantinivån i föräldra-<br>försäkringen med 60 kronor till 120 kronor per<br>dag fr.o.m. den 1 januari 2002. Vidare avser re-<br>geringen att höja garantinivån till 150 kronor<br>2003 och till 180 kronor per dag fr.o.m. 2004.<br>Höjningen avser den del av försäkringen som<br>utger ersättning motsvarande förälderns sjuk-<br>penninggrundande inkomst, dvs. 390 dagar<br>fr.o.m. den 1 januari 2002. I ramen för utgifts-<br>området har utgiftsökningar i föräldraförsäk-<br>ringen med anledningen av höjningen av garanti-</p>
<p>125</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>ersättningen beaktats med 200 miljoner kronor<br>2002, 300 miljoner kronor 2003 och 400 mil-<br>joner kronor 2004.</p>
<p>I dag uppgår inkomsttaket i föräldraförsäk-<br>ringen till 7,5 prisbasbelopp vilket motsvarar en<br>månadslön på drygt 23 000 kronor. Allt fler för-<br>värvsarbetande har inkomster över inkomstta-<br>ket. Det är angeläget att bevara och utveckla den<br>generella välfärden. Regeringen avser därför att<br>se över ersättningsnivåerna i socialförsäkringssy-<br>stemet och återkomma till frågan i budgetpropo-<br>sitionen för 2002.</p>
<h2>Utgiftsområde 13:<br>Arbetsmarknad</h2>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag Prognos ____________________________Beräknat</p>
<p>2000 2001 2001 2002 2003 2004</p>
<p>33 224 63 031 59 775 59 199 59 959 59 593</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar politikområdet Arbets-<br>marknadspolitik.</p>
<p>För 2002 minskas ramen för utgiftsområdet<br>med 2 330 miljoner kronor och för 2003 med<br>1 508 miljoner kronor i jämförelse med de be-<br>räknade ramarna i budgetpropositionen för<br>2001. Förändringarna i förhållande till budget-<br>propositionen för 2001 förklaras främst av lägre<br>volymer i arbetsmarknadspolitiska program.</p>
<p>För att de lediga platserna snabbt skall kunna<br>tillsättas och säkerställa kvaliteten i insatserna<br>inom aktivitetsgarantin bedömer regeringen att<br>behovet av personalresurser vid arbetsförmed-<br>lingen kommer att vara oförändrat de närmaste<br>åren. Framför allt handlar det om att förstärka<br>det företagsinriktade arbetssättet och utveckla<br>arbetet med de individuella handlingsplanerna.<br>Det ger även arbetsförmedlingen möjligheter att<br>i ökad utsträckning arbeta med aktivitetsgarantin<br>och bl.a. äldre arbetslösa vilkas situation på ar-<br>betsmarknaden inte förbättrats i samma ut-<br>sträckning som för andra grupper. Regeringen<br>avser att i budgetpropositionen för 2002 åter-<br>komma med ett förslag att de 700 miljoner kro-<br>nor som AMV fått använda för tillfälliga perso-<br>nalförstärkningar permanent överförs för<br>personalresurser vid arbetsförmedlingen, varav<br>165 miljoner för att särskilt stärka ställningen på<br>arbetsmarknaden för personer med utländsk<br>bakgrund.</p>
<p>Försöksverksamheten Kulturarvs IT pågår<br>under åren 1999-2001. Verksamheten har nyli-</p>
<p>gen utvärderats och regeringen avser att i bud-<br>getpropositionen föreslå en förlängning av verk-<br>samheten till utgången av 2002.</p>
<p>Regeringen avser att ändra sysselsättningskra-<br>vet för Samhall AB innevarande år. Detta mot<br>bakgrund av försämrade marknadsförutsättning-<br>ar. Antalet arbetade timmar som Samhall AB<br>skall uppnå sänks därför från 31,9 miljoner till<br>31 miljoner.</p>
<p>Regeringen beräknar 100 miljoner kronor per<br>år 2002-2004 för insatser för att minska deltids-<br>arbetslösheten. Regeringen återkommer i bud-<br>getpropositionen för 2002 med utformning av<br>satsningen.</p>
<p>Regeringen avser att höja de lägsta och högsta<br>nivåerna i arbetslöshetsersättningen fr.o.m. den<br>1 juli 2001. Den högsta ersättningen under de<br>första 100 dagarna av en ersättningsperiod höjs<br>från 580 kronor per dag till 680 kronor per dag.<br>Samtidigt höjs grundbeloppet från 240 kronor<br>per dag till 270 kronor per dag under hela ersätt-<br>ningsperioden. Motsvarande höjning kommer<br>att ske av aktivitetsstödet. Finansieringen sker i<br>huvudsak genom de regelförändringar som före-<br>slogs i prop. (1999/2000:139) En rättvisare och<br>tydligare arbetslöshetsförsäkring. Från 2002 har<br>500 miljoner kronor tillförts utgiftsområdet för<br>att delvis finansiera dessa höjningar. Nästa år<br>skall ersättningen i a-kassan höjas ytterligare,<br>under förutsättning att det statsfinansiella läget<br>så tillåter. Regeringen avser att följa upp och ut-<br>värdera effekterna av förslagen i prop.<br>(1999/2000:139) inför en eventuell förändring.</p>
<h2>Utgiftsområde 14:</h2>
<h2>Arbetsliv</h2>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall</p>
<p>2000</p>
<p>Anslag Prognos ____________________________Beräknat</p>
<p>2001 2001 2002 2003 2004</p>
<p>41 067 8 542 8 735 8 456 8 425 8 445</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar politikområdena ar-<br>betsliv, jämställdhet och effektiv statsförvalt-<br>ning.</p>
<p>Från 2002 minskas beräknade resurser för ut-<br>giftsområdet med 10 miljoner kronor i jämförel-<br>se med den beräknade ramen i budgetproposi-<br>tionen för 2001.</p>
<p>För att politikområdet effektiv statsförvalt-<br>ning skall kunna utgöra en helhet föreslår reger-<br>ingen att ansvaret för anslagen 1:1 Stabsuppgifter<br>vid Arbetsgivarverket och 1:2 Statliga tjänste-</p>
<p>126</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>pensioner m.m. med tillhörande frågor flyttas till<br>utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finans-<br>förvaltning. Under förutsättning att riksdagen<br>godkänner ett sådant beslut innebär detta att den<br>beräknade ramen för utgiftsområde 14 minskar<br>med 7 383 miljoner kronor får 2002, utgiftsom-<br>råde 2 ökar med motsvarande belopp. Frågan<br>behandlas under utgiftsområde 2 samt föranleder<br>ändringar i riksdagsordningen (se avsnitt 3.1).</p>
<h2>Utgiftsområde 15:</h2>
<h2>Studiestöd</h2>
<h2>Utgiftsområde 16:</h2>
<h2>Utbildning och universitetsforskning</h2>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag Prognos ____________________________Beräknat</p>
<p>2000 2001 2001 2002 2003 2004</p>
<p>31 363 34 846 34 215 41 739 42 970 44 743</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>Miljoner kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>2003</p></td><td rowspan="2">
<p>Beräknat</p>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>2001</p></td><td>
<p>Prognos</p>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19 681</p></td><td>
<p>21 622</p></td><td>
<p>19 572</p></td><td>
<p>22 493</p></td><td>
<p>23 387</p></td><td>
<p>24 092</p></td></tr>
</table>
<p>Samtliga anslag under utgiftsområdet tillhör po-<br>litikområdet Utbildningspolitik som redovisas<br>under utgiftsområde 16 Utbildning och universi-<br>tetsforskning.</p>
<p>För 2002 minskas ramen för utgiftsområdet<br>med 1 872 miljoner kronor och för 2003 med<br>1 340 miljoner kronor i jämförelse med de be-<br>räknade ramarna i budgetpropositionen för</p>
<p>2001. Förändringarna av utgiftsområdesramarna<br>i förhållande till budgetpropositionen för 2001<br>förklaras främst av lägre studerandevolymer<br>inom vuxenutbildning och eftergymnasial ut-<br>bildning. Jämfört med budgetpropositionen för<br>2001 görs även ett lägre antagande om ränta och<br>prisbasbelopp vilket medför lägre utgifter för<br>studiemedelsräntor respektive studiemedel.</p>
<p>Från och med 2003 beräknas ökade utgifter<br>med 300 miljoner kronor till följd av att studie-<br>bidraget till gymnasiestuderande i denna propo-<br>sition föreslås utgå under tio månader mot nuva-<br>rande nio månader. Från och med 2003 beräknas<br>även resurser inom utgiftsområdet för ett nytt,<br>obeskattat vuxenstudiestöd. Det särskilda ut-<br>bildningsbidraget (UBS) avvecklas.</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar politikområdena Ut-<br>bildningspolitik, Forskningspolitik samt del av<br>politikområdet Storstadspolitik.</p>
<p>För 2002 ökas beräknade resurser för utgifts-<br>området med 938 miljoner kronor och för 2003<br>minskas beräknade resurser med 283 miljoner<br>kronor i jämförelse med den beräknade ramen i<br>budgetpropositionen för 2001.</p>
<p>Förändringarna av utgiftsområdesramarna i<br>förhållande till budgetpropositionen för 2001<br>förklaras av flera faktorer;</p>
<p>Resurser för de lagstadgade delarna av max-<br>taxereformen, 500 miljoner kronor för 2002 och<br>1 700 miljoner kronor fr.o.m. 2003, beräknas i<br>stället under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag<br>till kommuner. Utgiftsområdesramen har mins-<br>kats med 345 miljoner kronor 2002 och 400 mil-<br>joner kronor fr.o.m. 2003 med anledning av att<br>ändamålet för de medel som tidigare beräknats<br>för s.k. NT/svux-utbildningar successivt upphör.<br>Vidare beräknas, med anledning av propositio-<br>nen Nytt huvudmannaskap för vårdhögskoleut-<br>bildningar (prop. 2000/01:71) som regeringen<br>överlämnade till riksdagen den 19 mars 2001,<br>1 420 miljoner kronor under detta utgiftsområ-<br>de. Dessa resurser beräknades tidigare under ut-<br>giftsområde 25. I utgiftsområdesramarna har vi-<br>dare beräknats 100 miljoner kronor 2002 och<br>200 miljoner kronor fr.o.m. 2003 för kvalitets-<br>främjande åtgärder inom humanistiskt, teolo-<br>giskt, juridiskt och samhällsvetenskapligt utbild-<br>ningsområde. För 2002-2004 avsätts 50 miljoner<br>kronor per år för forskning om biologisk mång-<br>fald och ekologiskt hållbar utveckling. Till följd<br>av pris- och löneomräkning ökar utgiftsområ-<br>desramen med ca 200 miljoner kronor 2002.</p>
<p>127</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<h2>Utgiftsområde 17:</h2>
<h2>Kultur, medier, trossamfund och fritid</h2>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall</p>
<p>2000</p>
<p>Anslag Prognos ____________________________Beräknat</p>
<p>2001 2001 2002 2003 2004</p>
<p>7 589 7 807 7 877 8 061 8 167 8 353</p>
<p>I utgiftsområdet ingår politikområdena Kultur-<br>politik, Ungdomspolitik och Folkrörelsepolitik<br>samt delar av politikområdena Mediepolitik, Fi-<br>nansiella system och tillsyn, Utbildningspolitik<br>och Forskningspolitik.</p>
<p>Från 2002 ökar beräknade resurser för ut-<br>giftsområdet med 96 miljoner kronor i jämförel-<br>se med den beräknade ramen i budgetproposi-<br>tionen för 2001.</p>
<p>Regeringen föreslår att utgiftsområdet tillförs<br>ytterligare 120 miljoner kronor fr.o.m. 2002. Re-<br>geringen kommer att föreslå att 40 miljoner kro-<br>nor av dessa medel används för ökade insatser<br>för kulturmiljövård. Regeringen avser vidare att<br>tillföra ytterligare medel för centrala och regio-<br>nala kultursatsningar. Regeringen återkommer i<br>budgetpropositionen med den närmare fördel-<br>ningen av tillskottet. Av de 120 miljoner kro-<br>norna finansieras 24 miljoner kronor från ut-<br>giftsområde 1.</p>
<p>I budgetpropositionen för 2001 (prop.<br>2000/01:1) beräknades under utgiftsområdet ett<br>samlat belopp på 78 miljoner kronor för juster-<br>ing av statsbidragen till teater-, dans- och musik-<br>institutioner med anledning av att premierna för<br>tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring an-<br>passas till de faktiska kostnaderna. Det ökade<br>premieuttaget innebär att också den särskilda lö-<br>neskatten höjs. Utgiftsområdet ökar med 19,3<br>miljoner kronor som kompensation för den öka-<br>de löneskatten.</p>
<p>Från 2002 minskar beräknade resurser för ut-<br>giftsområdet med 44 miljoner kronor till följd av<br>dels ny pris- och löneomräkning, dels en minsk-<br>ning till följd av minskade inleveranser från Fas-<br>tighetsverket till statsbudgeten.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet föreslås uppgå till<br>8 061 miljoner kronor 2002.</p>
<p>Efter en översyn av kulturinstitutionernas lo-<br>kalkostnader anser regeringen att kostnadsbase-<br>rade i stället för marknadsanpassade hyror bör<br>tillämpas för ett antal äldre byggnader som i hög<br>grad formats för sitt ändamål och kommit att bli<br>symboler för en kulturinstitutions verksamhet.<br>Dessa fastigheter är Operans, Dramatens, Na-<br>tionalmuseums, Naturhistoriska riksmuseets</p>
<p>och Historiska museets huvudbyggnader. Åt-<br>gärden beräknas minska hyreskostnaden med</p>
<p>19,1 miljoner kronor.</p>
<p>Regeringen anser också att Fastighetsverket,<br>med de begränsningar som följer av verkets an-<br>svar för en fastighets långsiktiga och kulturhisto-<br>riska värde, skall visa beredvillighet att tillmötes-<br>gå en hyresgästs önskemål om hur ansvaret för<br>drift och underhåll av fastigheten ska fördelas.</p>
<p>Regeringen har också noterat en brist i det<br>underlag som används för prisomräkning av lo-<br>kalkostnaderna i vissa anslag. Statskontoret<br>kommer därför att ges i uppdrag att lämna det<br>underlag som är nödvändigt för att en tillfreds-<br>ställande prisomräkning skall kunna göras av an-<br>slagen i samband med att hyresavtalen för<br>kulturinstitutioners ändamålslokaler tecknas om.</p>
<p>Regeringen är beredd att under åren 2002 till<br>och med 2004 bidra till finansieringen av de initi-<br>alkostnader som uppstår om det permanenta sä-<br>tet för Världsantidopningsbyrån (WADA) för-<br>läggs till Stockholm.</p>
<h2>Utgiftsområde 18:</h2>
<h2>Samhällsplanering, bostadsförsörjning och<br>byggande</h2>
<p>Mi/joner kronor</p>
<p>Utfall</p>
<p>2000</p>
<p>Anslag Prognos ____________________________Beräknat</p>
<p>2001 2001 2002 2003 2004</p>
<p>11 867 11 635 11 089 10 292 10 373 10 003</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar politikområdena Bo-<br>stadspolitik och Regional samhällsorganisation<br>samt del av politikområdena Ekonomisk familje-<br>politik och Miljöpolitik.</p>
<p>Beräknade resurser för utgiftsområdet mins-<br>kar med 720 miljoner kronor för 2002 och 241<br>miljoner kronor för 2003 jämfört med de beräk-<br>nade ramarna i budgetpropositionen för 2001.<br>Förändringen 2002 förklaras huvudsakligen av<br>att utgifterna för bostadsbidrag beräknas minska<br>med 670 miljoner kronor och utgifterna för rän-<br>tebidrag beräknas minska med 155 miljoner kro-<br>nor.</p>
<p>Utgiftsområdesramen förändras också till<br>följd av att 100 miljoner kronor beräknas tillfö-<br>ras utgiftsområdet 2002 och 600 miljoner kronor<br>från 2003 för stöd till bostadsbyggande. Medlen<br>avser ett femårigt investeringsbidrag för byggan-<br>de av hyreslägenheter i områden med bostads-<br>brist (avsnitt 8.1.16).</p>
<p>128</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>Regeringen beräknar tillföra utgiftsområdet<br>13 miljoner kronor 2002 och 26 miljoner kronor<br>från 2003 för åtgärder mot radon i bostäder.</p>
<p>År 2004 beräknar regeringen att tillföra 400<br>miljoner kronor till utgiftsområdet för stöd till<br>investeringar som minskar klimatpåverkande ut-<br>släpp. Regeringen avser att under hösten 2001<br>överlämna en proposition till riksdagen med för-<br>slag till en svensk klimatstrategi, där den närmare<br>inriktningen på investeringsstödet presenteras.</p>
<h2>Utgiftsområde 19:</h2>
<h2>Regional utjämning och utveckling</h2>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag Prognos ____________________________Beräknat</p>
<p>2000 2001 2001 2002 2003 2004</p>
<p>3 006 4 214 3 549 3 351 3 451 3 451</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar politikområdena Reg-<br>ionalpolitik respektive delar av IT, tele och post.</p>
<p>I jämförelse med den beräknade ramen i bud-<br>getpropositionen för 2001 är resurserna oföränd-<br>rade.</p>
<p>En av regeringen tillsatt parlamentarisk kom-<br>mitté, med uppgift att lämna förslag om den<br>framtida inriktningen och utformningen av den<br>svenska regionalpolitiken, lämnade under hösten<br>2000 sitt betänkande Regionalpolitiska utred-<br>ningens slutbetänkande (SOU 2000:87). Betän-<br>kandet har remissbehandlats och regeringen av-<br>ser att lägga fram en proposition för riksdagen<br>under hösten 2001.</p>
<h2>Utgiftsområde 20:</h2>
<h2>Allmän miljö- och naturvård</h2>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag Prognos ____________________________Beräknat</p>
<p>2000 2001 2001 2002 2003 2004</p>
<p>1 701 2 201 2 295 2 802 2 937 3 847</p>
<p>och uppföljningssystem för att inom en genera-<br>tion uppnå de miljökvalitetsmål riksdagen fast-<br>slagit.</p>
<p>Regeringen bedömer att de insatser som<br>kommer att föreslås i propositionen medför be-<br>hov av ytterligare förstärkningar av utgiftsområ-<br>det. Därför föreslår regeringen att utgiftsområ-<br>det tillförs 405 miljoner kronor 2002 och<br>355 miljoner kronor 2003. För 2004 föreslår re-<br>geringen att tidigare satsningar om ca 1 170 mil-<br>joner kronor förlängs samt att utgiftsområdet<br>tillförs ytterligare 910 miljoner kronor jämfört<br>med 2003. Utgiftsområdesramen beräknas där-<br>med till 3 847 miljoner kronor 2004. Förstärk-<br>ningarna omfattar i första hand marksanering,<br>åtgärder för att bevara den biologiska mångfal-<br>den och ett miljöforskningsprogram för biolo-<br>gisk mångfald och ekologiskt hållbar utveckling.<br>Medel för detta miljöforskningsprogram finns<br>också avsatta inom utgiftsområde 16 och ut-<br>giftsområde 23. Arbetet för att uppnå miljömå-<br>len kommer att bedrivas inom alla samhällssek-<br>torer och vid många myndigheter. Regeringen<br>avser därför att i budgetpropositionen för 2002<br>föreslå att en del av de medel som här beräknas<br>för miljömålsarbetet inom utgiftsområde 20<br>överförs till andra utgiftsområden.</p>
<p>En konsekvens av regeringens förslag om för-<br>ändring av vilka ändamål och verksamheter som<br>skall innefattas i utgiftsområde 20 är att anslaget<br>34:1 Bidrag till Sveriges meteorologiska och bydro-<br>logiska institut under utgiftsområde 22 Kommu-<br>nikationer flyttas till utgiftsområde 20 Allmän<br>miljö- och naturvård. Detta föranleder ändring i<br>tilläggsbestämmelserna i riksdagsordningen<br>4.6.12 och 4.6.13 (se avsnitt 6.4.2). Under förut-<br>sättning att riksdagen godkänner regeringens<br>förslag innebär det att den beräknade ramen för<br>utgiftsområde 20 ökar med 207 miljoner kronor<br>från och med 2002. Utgiftsområde 22 minskar<br>med motsvarande belopp.</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar politikområdet Miljö-<br>politik och del av politikområdet Forskningspo-<br>litik.</p>
<p>I juni 2000 överlämnade Miljömålskommittén<br>betänkandet Framtidens miljö - allas ansvar<br>(SOU 2000:52) till regeringen. Regeringen avser<br>att under våren 2001 överlämna en proposition<br>till riksdagen baserat på kommitténs förslag. I<br>propositionen kommer regeringen att redovisa<br>förslag till delmål, åtgärdsstrategier, styrmedel</p>
<h2>Utgiftsområde 21:</h2>
<h2>Energi</h2>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag Prognos</p>
<p>2000 2001 2001</p>
<p>______________________Beräknat</p>
<p>2002 2003 2004</p>
<p>1 731 2 262 2 289 2 132 1 352 1 372</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ener-<br>gipolitik.</p>
<p>129</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>En målmedveten satsning på utveckling av<br>förnybar, miljövänlig och konkurrenskraftig<br>energi är en väsentlig del i regeringens energipo-<br>litiska strategi. Det långsiktiga arbetet är inriktat<br>på att främja energiforskning och introduktion<br>av ny energiteknik. I dessa utvecklingsskeden är<br>statliga insatser som mest kostnadseffektiva när<br>det gäller att snabbt få ut ny teknik på markna-<br>den. Inom ramen för dessa insatser avser reger-<br>ingen prioritera demonstration av elproduktion<br>från vindkraft och biogas som drivmedel.</p>
<p>År 2002 ökas beräknade resurser för utgifts-<br>området med 48 miljoner kronor i jämförelse<br>med den beräknade ramen i budgetpropositio-<br>nen för 2001. Även 2003 och 2004 ökas de be-<br>räknade resurserna med 26 respektive 20 miljo-<br>ner kronor i jämförelse med de beräknade<br>ramarna i budgetpropositionen för 2001.<br>Ökningen beror på pris- och löneomräkning<br>varav huvuddelen rör en teknisk justering av an-<br>slaget 35:11 Ersättning för vissa kostnader vid av-<br>veckling av en reaktor i Barsebäcksverket i enlig-<br>het med avtal från 1999. Anslaget uppräknas<br>med nettoprisindex från basåret 1999.</p>
<h2>Utgiftsområde 22:<br>Kommunikationer</h2>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>Miljoner kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>Anslag</p>
<p>2001</p></td><td>
<p>Prognos</p>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>25 345</p></td><td>
<p>24 690</p></td><td>
<p>24 657</p></td></tr>
</table>
<p>_________________________Beräknat</p>
<p>2002 ^ 2003 ^ 2004</p>
<p>24 967 25 913 26 180</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar politikområdena IT,<br>tele och post respektive Transportpolitik, samt<br>del av politikområdet Miljöpolitik.</p>
<p>Av hög prioritet inom området är att säker-<br>ställa och underhålla nuvarande infrastruktur<br>samt utveckla den i förhållande till de transport-<br>politiska målen. Säkerhets- och miljöfrågor har<br>fortsatt hög prioritet. Regeringen kommer i höst<br>att presentera en proposition om hur transport-<br>infrastrukturen skall utvecklas under den kom-<br>mande tioårsperioden. Regeringen anser att det<br>finns ett behov av ambitionshöjningar inom inf-<br>rastrukturområdet och att detta skall komma till<br>uttryck i höstens inriktningsproposition. Reger-<br>ingen anser att vissa av dessa ambitionshöjningar<br>kan ske i närtid, d.v.s. redan innan nästa plane-<br>ringsperiod träder i kraft. Regeringen avser att<br>föreslå ett utökat finansiellt utrymme för järn-<br>vägsinvesteringar bl.a. för att ge godstrafiken</p>
<p>bättre förutsättningar. En gemensam arbets-<br>grupp mellan socialdemokraterna, vänsterpartiet<br>och miljöpartiet skall bereda frågan inför bud-<br>getpropositionen och därvid också undersöka<br>olika finansieringsalternativ. Gotlandstrafiken<br>kommer vid nuvarande ambitionsnivå att finan-<br>sieras inom befintlig utglftsområdesram.</p>
<p>Utgiftsområdesramen från och med 2002 på-<br>verkas av förslaget om en utvidgning av sjöfarts-<br>stödet. Det utvidgade sjöfartsstödet skall införas<br>så snart som möjligt, dock senast den 1 januari<br>2002.</p>
<p>Regeringen har för avsikt att förlänga avtalet<br>mellan staten och Posten AB till den 31 decem-<br>ber 2001. Regeringen har även för avsikt att i<br>samband med budgetpropositionen för 2002 se<br>över anslagsnivån med utgångspunkt från bl.a. en<br>precisering av de tjänster som ingår i den grund-<br>läggande kassaservicen och Posten AB:s särre-<br>dovisning av kostnaderna för kassaserviceverk-<br>samheten.</p>
<p>Regeringen föreslår i denna proposition att<br>ärenden om väderlekstjänsten överförs till ut-<br>giftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. En<br>konsekvens av förslaget är att anslaget 34:1 Bi-<br>drag till Sveriges meteorologiska och hydrolo-<br>giska institut under utgiftsområde 22 flyttas till<br>utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.<br>Detta föranleder ändring i riksdagsordningen.<br>Under förutsättning att riksdagen godkänner re-<br>geringens förslag innebär det att den beräknade<br>ramen för utgiftsområde 22 minskar med 207<br>miljoner kronor från och med 2002. Utgiftsom-<br>råde 20 ökar med motsvarande belopp. Frågan<br>behandlas underlagförslag (avsnitt 3.1).</p>
<h2>Utgiftsområde 23:</h2>
<h2>Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande<br>näringar</h2>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall</p>
<p>2000</p>
<p>Anslag Prognos ___________________________Beräknat</p>
<p>2001 2001 2002 2003 2004</p>
<p>9 739 13 677 13 954 14 312 14 406 14 287</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar politikområdena<br>Skogspolitik, Djurpolitik, Livsmedelspolitik,<br>Landsbygdspolitik, Samepolitik samt delar av<br>Forskningspolitik och Utbildningspolitik.</p>
<p>År 2002 ökas beräknade resurser för<br>utgiftsområdet med 429 miljoner konor i<br>jämförelse med den beräknade ramen i<br>budgetpropositionen för 2001.</p>
<p>130</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>Regeringen aviserade i regeringsförklaringen<br>hösten 2000 att de så kallade gödselskatterna -<br>skatt på bekämpningsmedel och kväve i handels-<br>gödsel - kommer att återföras till jordbruksnär-<br>ingen i lämplig form. Regeringen avser att ta upp<br>ytterligare diskussioner med näringen och EU-<br>kommissionen om hur återföringen skall ske.<br>Återföringen uppskattas till ca 380 miljoner kro-<br>nor vilket innebär att utgiftsområdet kommer att<br>ökas med motsvarande anslagsbelopp fr.o.m.</p>
<p>2002.</p>
<p>För att uppnå ett bättre biotopskydd tillförs<br>anslaget för insatser för skogsbruket 45 miljoner<br>kronor 2002 samt 50 miljoner kronor per år</p>
<p>2003 och 2004.</p>
<p>I betänkandet Ett förbättrat djurskydd (SOU<br>2000:108) har föreslagits förändringar i organisa-<br>tionen av djurskyddet. Betänkandet remissbe-<br>handlas för närvarande. För en ny myndighets-<br>organisation för djurskyddet har beräknats ett<br>tillkommande medelsbehov på 13 miljoner kro-<br>nor 2002 samt 20 miljoner kronor per 2003 och<br>2004.</p>
<p>För att ge ArtDatabanken en möjlighet att<br>förstärka kompetensen och utveckla verksamhe-<br>ten, i syfte att ta fram en nationell fauna och flo-<br>ra, föreslår regeringen att 10 miljoner kronor till-<br>förs utgiftsområdet såväl 2002 som 2003 samt 20<br>miljoner kronor 2004.</p>
<p>För att främja utvecklingen av alternativa för-<br>sökdjursmetoder avsätts 5 miljoner kronor 2002,<br>10 miljoner kronor 2003 och 15 miljoner kronor</p>
<p>2004 till Centrala försökdjursnämnden.</p>
<p>I syfte att förbättra kunskapen om i vilken ut-<br>sträckning olika grupper av livsmedel innehåller<br>genetiskt modifierade substanser avser regering-<br>en förstärka resurserna till Statens livsmedels-<br>verk med 5 miljoner kronor per år perioden<br>2002-2004.</p>
<p>I enlighet med regeringens intentioner att öka<br>återflödet från EU kommer Sverige att ansöka<br>om kompensationsstöd till jordbrukssektorn för<br>valutaförändringar med ca 47 miljoner kronor till<br>följd av märkbar revalvering. Mottagandet av<br>stödet förutsätter en nationell medfinansiering<br>med motsvarande belopp.</p>
<h2>Utgiftsområde 24:</h2>
<h2>Näringsliv</h2>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall</p>
<p>2000</p>
<p>Anslag Prognos ____________________________Beräknat</p>
<p>2001 2001 2002 2003 2004</p>
<p>3 819 3 518 3 689 3 278 3 256 3 309</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar politikområdena När-<br>ingspolitik, Utrikeshandel, export- och invester-<br>ingsfrämjande samt Konsumentpolitik. Inom<br>utgiftsområdet finns också anslag som ingår i<br>politikområde Forskningspolitik.</p>
<p>Regeringen har genomfört en omstrukture-<br>ring av centrala myndighetsfunktioner inom när-<br>ingslivsområdet. De nya myndigheterna är Ver-<br>ket för näringslivsutveckling, Institutet för<br>tillväxtpolitiska studier och Verket för innova-<br>tionssystem.</p>
<p>Regeringen planerar att lägga fram en konsu-<br>mentpolitisk proposition för riksdagen under<br>våren 2001. Propositionen kommer dels innehål-<br>la förslag till mål och inriktning för konsument-<br>politiken, dels tjäna som nationellt handlings-<br>program för konsumentpolitiken under perioden<br>2001-2005.</p>
<p>Regeringen planerar att tillföra Konsument-<br>verket 5 miljoner kronor årligen för att främja<br>ekologisk livsmedelsanvändning. Dessutom av-<br>sätts för Lokala kooperativa utvecklingscentra<br>ytterligare 5 miljoner kronor 2002, 10 miljoner<br>kronor för 2003 och 15 miljoner kronor för<br>2004.</p>
<p>Regeringen planerar också insatser för att<br>främja kvinnors och invandrares företagande<br>med 9 miljoner kronor 2002, 14 miljoner kronor<br>för 2003 och 19 miljoner kronor för 2004. Den<br>närmare fördelningen av dessa medel kommer<br>att specificeras i budgetpropositionen för 2002.</p>
<p>Genom den i Näringsdepartementet särskilda<br>enheten för regelförenklingsarbete - SimpLex-<br>enheten, ska insatserna för förenkling och ge-<br>nomarbetade regler för småföretag fortsätta och<br>intensifieras.</p>
<p>131</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<h2>Utgiftsområde 25:</h2>
<h2>Allmänna bidrag till kommuner</h2>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall</p>
<p>2000</p>
<p>Anslag Prognos ____________________________Beräknat</p>
<p>2001 2001 2002 2003 2004</p>
<p>97 535 99 363 98 911 100 218 90 861 92 951</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar merparten av statens<br>utgifter för bidrag till kommuner och landsting.<br>Målet för utgiftsområdet är att skapa goda och<br>likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kom-<br>muner respektive landsting att uppnå de natio-<br>nella målen inom olika verksamheter.</p>
<p>För 2002 ökas beräknade resurser för utgifts-<br>området med 880 miljoner kronor i jämförelse<br>med den beräknade ramen i budgetpropositio-<br>nen för 2001.</p>
<p>Regeringen föreslår en satsning för att för-<br>bättra tillgängligheten till behandling inom sjuk-<br>vården. Det generella statsbidraget höjs därför<br>med 1 250 miljoner kronor från och med 2002.<br>Reformen finansieras med 500 miljoner kronor<br>per år 2002 och 2003 från anslaget Bidrag till sär-<br>skilda insatser i vissa kommuner och landsting.</p>
<p>Regeringen avser att våren 2001 lämna en pro-<br>position med förslag om förbehållsbelopp inom<br>äldre- och handikappomsorgen. Från och med</p>
<p>2002 tillförs därför utgiftsområdet 650 miljoner<br>kronor.</p>
<p>Från utgiftsområde 16 Utbildning och univer-<br>sitetsforskning förs 500 miljoner kronor 2002<br>med anledning av att kommunerna får en lag-<br>stadgad skyldighet att tillhandahålla delar av re-<br>formen gällande maxtaxa inom barnomsorgen.<br>För 2003 och 2004 förs av samma anledning yt-<br>terligare 1 200 miljoner kronor från utgiftsområ-<br>de 16.</p>
<p>Från och med 2002 tillförs utgiftsområdet 400<br>miljoner kronor från de så kallade Dagmarpeng-<br>arna inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård<br>och social omsorg för att förstärka de generella<br>statsbidragen till landstingen.</p>
<p>För 2003 och 2004 avsätts 200 miljoner kro-<br>nor per år till ett särskilt statsbidrag för kommu-<br>ner och landsting med befolkningsminskning.</p>
<p>Det kommunala skatteunderlaget ökar till<br>följd av reformeringen av förtidspensionssyste-<br>met, varför ramen för utgiftsområdet justeras<br>ned med 2 800 miljoner kronor från och med</p>
<p>2003 (se Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet<br>vid sjukdom och handikapp).</p>
<p>Från och med 2002 övertar staten huvudman-<br>naskapet för vårdhögskolorna, vilket medför att</p>
<p>1 420 miljoner kronor förs till utgiftsområde 16<br>Utbildning och universitetsforskning.</p>
<p>Prognosen för utjämningsbidraget är osäker.<br>Skattemyndigheten beslutar i april om det<br>definitiva beloppet för 2001. I samband med<br>budgetpropositionen för 2002 kommer frågan<br>åter behandlas vilket kan leda till att justeringar<br>behöver göras för perioden 2002 och framåt.</p>
<h2>Utgiftsområde 26:</h2>
<h2>Statsskuldsräntor m.m.</h2>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall</p>
<p>2000</p>
<p>Anslag Prognos ____________________________Beräknat</p>
<p>2001 2001 2002 2003 2004</p>
<p>90 213 70 925 65 976 60 423 53 791 56 692</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar utgifter för räntor på<br>statsskulden, oförutsedda utgifter samt Riks-<br>gäldskontorets provisionskostnader i samband<br>med upplåning och skuldförvaltning.</p>
<p>Utgiftsområdet Statsskuldsräntor m.m. ingår<br>inte under utgiftstaket för staten eftersom reger-<br>ingen och riksdagen endast i begränsad omfatt-<br>ning kan påverka dessa utgifter på kort sikt. Rän-<br>teutgifternas storlek är beroende av ett flertal<br>faktorer. På lång sikt är statsskuldens storlek och<br>utvecklingen av lånebehov samt ränte- och valu-<br>takurser avgörande. Enskilda år kan ränteutgif-<br>terna även påverkas av vilken upplåningsteknik<br>Riksgäldskontoret använder sig av.</p>
<p>Aren 1999 och 2000 uppgick ränteutgifterna<br>på statsskulden till 90 miljarder kronor vartdera<br>år. Från och med 2001 beräknas ränteutgifterna<br>minska kraftigt. Den viktigaste förklaringen till<br>att ränteutgifterna minskar med 24-36 miljarder<br>kronor kommande år är lägre statsskuld, återköp<br>av obligationslån med höga kupongräntor under<br>2000 samt höga kursförluster 2000.</p>
<p>I förhållande till beräkningen i budgetproposi-<br>tionen för 2001 minskar både kassa- och kost-<br>nadsmässiga statsskuldsräntor med ca 5 miljarder<br>kronor per år. Minskningen beror dels på att<br>korta och långa räntenivåer nu bedöms bli lägre<br>än tidigare, dels på att statsskulden nu bedöms<br>minska kraftigare 2001 än tidigare.</p>
<p>132</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>Tabell 6.8 Kassa- och kostnadsmässiga statsskuldsräntor<sup>1</sup></p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kassamässiga<br>statsskuldsräntor</p></td><td>
<p>90</p></td><td>
<p>66</p></td><td>
<p>60</p></td><td>
<p>54</p></td><td>
<p>57</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kostnadsmässiga</p></td><td>
<p>77</p></td><td>
<p>56</p></td><td>
<p>56</p></td><td>
<p>53</p></td><td>
<p>54</p></td></tr>
</table>
<p>statsskuldsräntor_________________________________________________________</p>
<p><sup>1</sup> Kassamässiga statsskuldsräntor avräknas statsbudgeten och påverkar stats-<br>budgetens saldo medan kostnadsmässiga statsskuldsräntor påverkar statens<br>finansiella sparande. Skillnaden dem emellan är förutom att de kostnadsmässiga<br>räntorna är periodiserade även att valuta- och kurs vinster/förluster inte inräknas<br>i de kostnadsmässiga statsskuldsräntorna. De kostnadsmässiga statsskuldsrän-<br>torna definieras i nationalräkenskaperna.</p>
<p>kommissionens förslag avseende EU-budgeten<br>för 2002, inklusive reviderade avgiftsbaser för<br>samtliga medlemsstater.</p>
<h2>Ålderpensionssystemet vid sidan av<br>statsbudgeten</h2>
<p>Mi/joner kronor</p>
<p>Utfall Beräknat</p>
<p>2000 2001</p>
<p>Prognos ______Beräknat</p>
<p>2001 2002 2003 2004</p>
<p>140 658 144 579 144 725 150 486 152 476 160 474</p>
<h2>Utgiftsområde 27:</h2>
<h2>Avgiften till Europeiska gemenskapen</h2>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall</p>
<p>2000</p>
<p>Anslag Prognos ____________________________Beräknat</p>
<p>2001 2001 2002 2003 2004</p>
<p>22 295 23 804 23 407 23 779 24 210 24 281</p>
<p>Utgiftsområdet avser Sveriges avgift till Europe-<br>iska gemenskapernas budget.</p>
<p>Avgiften beräknas på grundval av EU-<br>budgeten för 2001, uppräknad med utgiftsut-<br>vecklingen enligt det finansiella perspektivet och<br>antaganden om den ekonomiska utvecklingen.<br>Beräknade resurser för 2002 ökar för utgiftsom-<br>rådet med 146 miljoner kronor i jämförelse med<br>den beräknade ramen i budgetpropositionen för<br>2001, främst beroende på ändrade antaganden<br>om den ekonomiska utvecklingen.</p>
<p>Beräkningen av resursbehovet kommer att re-<br>videras i budgetpropositionen på grundval av</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar ålderspension i form av<br>allmän tilläggspension (ATP) och ålderspension<br>i form av folkpension till pensionärer som även<br>uppbär ATP. Vidare ingår från och med 2001 re-<br>formerad tilläggspension, inkomstpension och<br>premiepension.</p>
<p>Utgifterna för ålderspensionerna ökar årligen.<br>Detta beror dels på att den genomsnittliga ATP-<br>nivån trendmässigt stiger, dels på indexeringen<br>av pensionerna som styrs av förändringar i pris-<br>basbeloppet (t.o.m. 2001) respektive inkomst-<br>basbeloppet (fr.o.m. 2002).</p>
<p>År 2003 förs kostnaderna för den bosätt-<br>ningsbaserade folkpensionen till pensionärer<br>som också uppbär ATP, från ålderspensionssy-<br>stemet till garantipensionsanslaget på utgiftsom-<br>råde 11. Denna överföring av kostnader uppgår<br>till ca 7,5 miljarder kronor och justerat för denna<br>tekniska förändring är utgiftsökningen för ål-<br>derspensionssystemet således kraftigare än vad<br>ovanstående tabell visar.</p>
<p>133</p>
<p>7</p>
<p>Skattefrågor</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<h1>7 Skattefrågor</h1>
<p>7.1 Inledning</p>
<p>Regeringen redovisar här riktlinjer för skattepo-<br>litiken. Vidare aviseras vissa skatteåtgärder för<br>sjöfarten samt kommenteras den fortsatta be-<br>redningen av förslag om yrkesfiskaravdrag.</p>
<p>7.2 Riktlinjer för skattepolitiken</p>
<p>Efter en redovisning av mål och uppgifter för<br>skattepolitiken kommenteras de krav internatio-<br>naliseringen ställer på politikens utformning.<br>Därefter behandlas förvärvsinkomstbeskattning-<br>en, beskattningen av sparande och kapital-<br>bildning, fastighetsbeskattningen, den indirekta<br>beskattningen och skattekontrollen.</p>
<h2>7.2.1 Mål och uppgifter</h2>
<p>Skattesystemets främsta uppgift är att på ett var-<br>aktigt och stabilt sätt finansiera olika gemen-<br>samma åtaganden. En varaktig finansiering för-<br>utsätter bl.a. att skatteuttaget skall baseras på<br>uthålliga och därmed kontrollerbara skattebaser i<br>en värld där ekonomierna i allt större utsträck-<br>ning integreras med varandra. En stabil finansie-<br>ring handlar om att skatteuttaget skall utformas<br>så att det bidrar till samhällsekonomisk balans<br>och till balans i de offentliga finanserna.</p>
<p>Det totala skatteuttaget har i grunden att göra<br>med den avvägning medborgarna via det politis-<br>ka systemet gör mellan offentligt och privat fi-<br>nansierad välfärd. Skatter har därmed inget egen-<br>värde samtidigt som utrymmet för skattesänk-<br>ningar hela tiden måste bedömas mot bakgrund<br></p>
<p>av medborgarnas önskemål om en offentligt fi-<br>nansierad välfärd och de uppsatta budgetpolitis-<br>ka målen.</p>
<p>Skattesystemet skall också, tillsammans med<br>utformningen av offentligt finansierade verk-<br>samheter och transfereringar till medborgarna,<br>bidra till en rättvis fördelning. Det gäller förhål-<br>landet mellan individer med olika inkomstförhål-<br>landen, s.k. vertikal rättvisa, men också förhål-<br>landet mellan individer och företag med samma<br>inkomstförhållanden, s.k. horisontell rättvisa.</p>
<p>Den vertikala rättvisan tillgodoses i första<br>hand genom beskattningen av förvärvsinkom-<br>ster, särskilt skatteskalans utformning, men även<br>kapitalinkomst- och förmögenhetsskatterna är<br>betydelsefulla. Den horisontella rättvisan är en<br>central uppgift för alla delar av skattesystemet.</p>
<p>En rättvis fördelning av skatteuttaget bidrar<br>till att upprätthålla skattesystemets legitimitet.<br>För Sverige, där de offentliga utgifterna är större<br>än i flertalet andra länder, ställs höga krav på att<br>skatteuttaget skall uppfattas som rättvist och le-<br>gitimt.</p>
<p>Skattesystemet skall också ge goda förutsätt-<br>ningar för tillväxt och sysselsättning. För Sverige<br>med en stor gemensam sektor förutsätter detta<br>att man i särskilt stor utsträckning eftersträvar<br>breda skattebaser. På alla skatteområden är det<br>därför angeläget att motverka undantags- och<br>särregler för att undvika att skattebaserna urhol-<br>kas. Särregler i skattelagstiftningen är i många<br>fall att likställa med bidrag på budgetens utgifts-<br>sida och bör också i budgetpolitiskt hänseende<br>behandlas som vanliga utgifter. Därigenom<br>åstadkoms en likabehandling av olika slag av ut-<br>gifter samtidigt som det bidrar till att möta kra-<br>ven på enkla skatteregler. För att belysa före-<br>komsten av undantags- och särregler på skatte-</p>
<p>137</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>området har regeringen sedan år 1996 redovisat<br>dessa s.k. skatteawikelser i en bilaga till den<br>ekonomiska vårpropositionen (jfr. bilaga 3). Re-<br>geringen eftersträvar en fortsatt integration av<br>skatteawikelserna i budgetarbetet bl.a. som ett<br>led i en förstärkt uppföljning av olika särregler.</p>
<p>Enkla och likformiga skatteregler bidrar till att<br>stärka skattesystemets legitimitet. Men de inne-<br>bär också låga hanteringskostnader för skatt-<br>skyldiga och skatteförvaltning och förbättrar den<br>samhällsekonomiska effektiviteten genom en<br>bättre användning av våra reala resurser. Enkla<br>och likformiga regler är i allmänhet inte utsatta<br>för det förändringstryck som många gånger är<br>fallet beträffande mer komplicerade regelverk.<br>Detta leder till ökad säkerhet om reglernas fram-<br>tida utformning och därmed om skatteuttaget på<br>olika aktiviteter, vilket i sin tur underlättar för<br>individer och företag att fatta ekonomiskt riktiga<br>beslut.</p>
<p>Kraven på enkelhet och likformighet samman-<br>faller i allmänhet med övriga önskemål på skatte-<br>systemet. För att åstadkomma ett materiellt kor-<br>rekt skatteuttag kan det dock i vissa fall vara<br>nödvändigt med komplicerade skatteregler och<br>den exakta avvägningen får avgöras från fall till<br>fall.</p>
<p>f önskemålen om likformiga skatteregler lig-<br>ger också en strävan att skattereglerna så långt<br>möjligt skall vara neutrala i sin påverkan på indi-<br>viders och företags ekonomiska beslut. I några<br>avseenden används dock skattereglerna uttryck-<br>ligen för att påverka beteendet. Sedan lång tid<br>tillbaka gäller detta alkohol- och tobaksskatterna<br>som skall bidra till att begränsa de samhällseko-<br>nomiskt och socialt negativa skadeverkningarna<br>av alkohol- och tobakskonsumtion. Men det<br>gäller också miljöområdet där de miljörelaterade<br>punktskatterna bidrar till att minska negativ mil-<br>jöpåverkan bl.a. i form av utsläpp av olika slag.<br>Den fortsatta gröna skatteväxlingen med en höj-<br>ning av de miljörelaterade punktskatterna och en<br>sänkning av skatterna på arbete förstärker politi-<br>ken på detta område.</p>
<h2>7.2.2 Internationaliseringens betydelse</h2>
<p>I förhållande till omvärlden har Sverige höga<br>skatter som en följd av större och mer generellt<br>utformade, offentligt finansierade välfärdssys-<br>tem. Samtidigt blir den svenska ekonomin allt-<br>mer öppen i förhållande till omvärlden. Sedan</p>
<p>lång tid tillbaka gäller detta varumarknaden men<br>under senare decennier även tjänste-, arbets- och<br>kapitalmarknaderna. Denna integration påverkar<br>de underliggande skattebaserna. Utvecklingen<br>kommer att förstärkas under de närmaste de-<br>cennierna och detta innebär en utmaning för<br>skattepolitiken.</p>
<p>Problemets omfattning och anpassningskra-<br>ven på det svenska skattesystemet, såväl skatte-<br>uttagets nivå som skattestrukturen, kan emeller-<br>tid inte beskrivas på något enkelt sätt.</p>
<p>Ibland jämförs det totala skatteuttaget i Sveri-<br>ge, relaterat till BNP, med det i andra OECD-<br>länder. Detta slag av jämförelser ger dock ingen<br>större vägledning eftersom olika länder har valt<br>att utforma sina transfererings- och skattesystem<br>på olika sätt. Exempelvis tillämpas i Sverige se-<br>dan början av 1970-talet en ordning med be-<br>skattning av transfereringar (bl.a. sjukpenning<br>och pensioner). Många andra länder arbetar i<br>stället med skattefria transfereringar eller har valt<br>att stödja individer och hushåll med olika skatte-<br>avdrag. I avsnitt 5.6 redovisas vad dessa faktorer<br>betyder för skattekvotens storlek i olika länder.</p>
<p>En rättvisande jämförelse mellan länder på en<br>aggregerad nivå kräver också att hänsyn tas till<br>skillnader i utgiftsnivåer, i dag och i framtiden.<br>Utgiftskvoten, de totala offentliga utgifterna i<br>relation till BNP, är ett mer relevant mått på den<br>sanna skattekvoten eftersom exempelvis under-<br>skott i de offentliga finanserna förr eller senare<br>alltid måste finansieras.</p>
<p>En annan viktig faktor är skillnader i ålders-<br>sammansättning mellan länder. Dessa innebär att<br>kraven på framtida utgiftshöjningar kan variera<br>från land till land. Därmed kommer kraven på<br>framtida skatteförändringar att skilja sig åt - un-<br>der förutsättning att man i de olika länderna bi-<br>behåller omfattningen av de offentliga systemen.</p>
<p>Aven efter korrigering för bokföringsmässiga,<br>demografiska och saldomässiga skillnader skulle<br>det dock finnas kvar en skillnad mellan Sverige<br>och andra länder. Därmed finns utmaningen<br>kvar, nämligen hur den svenska skattestrukturen<br>skall utformas i en värld med internationaliserade<br>marknader för varor, tjänster och produktions-<br>faktorer samtidigt som de välfärdspolitiska ambi-<br>tionerna bevaras på dagens nivå.</p>
<p>För att analysera dessa frågor arbetar sedan<br>hösten 2000 den s.k. Skattebasutredningen (dir.<br>2000:51). Utredningen kommer bl.a. att analyse-<br>ra förskjutningar och rörlighet hos de svenska<br>skattebaserna under de senaste decennierna. Man</p>
<p>138</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>har även engagerat ett antal utländska experter<br>för att få underlag för en framtidsinriktad be-<br>dömning. Utredningen beräknas vara klar under<br>första kvartalet 2002.</p>
<p>Utan att föregripa utredningens kommande<br>bedömningar finns anledning att erinra om en av<br>de centrala frågor som står på dagordningen.<br>Den handlar om möjliga framtida spänningar<br>mellan å ena sidan kraven på inhemskt likformi-<br>ga regler och olika former av internationellt<br>tryck på olika skattebaser.</p>
<p>Ett första exempel kan hämtas från inkomst-<br>skatteområdet. I likhet med övriga nordiska län-<br>der tillämpar Sverige ett dualt inkomstskattesys-<br>tem. Flertalet andra länder tillämpar samman-<br>hållna system där arbets- och kapitalinkomster<br>beskattas enligt en gemensam skatteskala. Det<br>svenska duala systemet innebär att personliga<br>kapitalinkomster (räntor, utdelningar och kapi-<br>talvinster) beskattas separat med en propor-<br>tionell skattesats medan förvärvsinkomster be-<br>skattas enligt en progressiv skatteskala. Systemet<br>motiveras bl.a. av behovet av att i en internatio-<br>nell miljö tillämpa en lägre (nominell) skattesats<br>för det lättrörliga finansiella kapitalet. Tyskland<br>har i sin nyligen genomförda skattereform rört<br>sig i denna riktning genom att en fast kvotdel<br>(50%) av personliga kapitalinkomster skall be-<br>skattas tillsammans med arbetsinkomster.</p>
<p>Det duala systemet erbjuder en möjlighet att<br>förena krav på en internationellt konkurrens-<br>kraftig kapitalinkomstbeskattning och kraven på<br>en progressiv beskattning av förvärvsinkomster.<br>Samtidigt nödvändiggör systemet spärregler som<br>förhindrar skattemässig inkomstomvandling -<br>från högre beskattade arbetsinkomster till lägre<br>beskattade kapitalinkomster. Dessa regler skall<br>samtidigt ge rimliga skattemässiga villkor för in-<br>vesteringar i småföretag. En översyn av avväg-<br>ningen mellan dessa önskemål görs av en särskild<br>utredning, 3:12-utredningen.</p>
<p>Möjligheten att i framtiden upprätthålla ett<br>tillfredsställande skatteuttag på personliga kapi-<br>talinkomster är alltså en central fråga för ut-<br>formningen av hela inkomstskattesystemet. Det<br>handlar om att förena en progressiv förvärvsin-<br>komstbeskattning med goda skattemässiga vill-<br>kor för småföretag och samtidigt förhindra skat-<br>temässig omvandling av inkomster. Den skatte-<br>mässiga omvandlingen av inkomster har en klar<br>internationell dimension i och med att bolagsin-<br>komster genererade i Sverige under vissa förut-</p>
<p>sättningar kan tillgodogöras i utlandet efter ut-<br>flyttning.</p>
<p>I detta perspektiv får arbetet inom EU med<br>det s.k. skattepaketet - och motsvarande strä-<br>vanden inom OECD - betydelse för den framti-<br>da svenska skattepolitiken. Skyddsnät bl.a. i<br>form av information om svenskars kapitalin-<br>komster i andra länder är en viktig förutsättning<br>för att angelägna skattepolitiska mål skall kunna<br>uppfyllas.</p>
<p>Energi- och koldioxidskatterna utgör ett an-<br>nat exempel på internationaliseringens betydelse<br>för möjligheten att tillämpa likformiga skattereg-<br>ler. Skilda energiskattesatser tillämpas för energi<br>som används för uppvärmning respektive för<br>transporter. En annan differentiering gäller för<br>energi som används för uppvärmning i industrin,<br>växthus- och jordbruksnäringen. Differentie-<br>ringen motiveras med att underliggande skatte-<br>baser i olika utsträckning är rörliga. Man arbetar<br>i dessa verksamheter i internationell konkurrens<br>medan övriga sektorer är mer skyddade. Ett ökat<br>skatteuttag på konkurrensutsatta sektorer kan,<br>vid internationellt bestämda varupriser och en i<br>allt väsentligt utifrån given efterfrågan, leda till<br>att produktion och skattebas rör sig till andra<br>länder.</p>
<p>Aven koldioxidskatten är differentierad med<br>ett lägre skatteuttag för industri m.m. Denna dif-<br>ferentiering är främst motiverad av konkurrens-<br>skäl; ett ökat skatteuttag på konkurrensutsatta<br>sektorer kan medföra att produktion flyttas till<br>andra länder. I vissa fall kan detta också leda till<br>miljömässigt sämre energianvändning med nega-<br>tiva effekter på den globala miljön. Detta förhål-<br>lande gäller så länge världens länder inte ingått<br>sådana bindande överenskommelser med anled-<br>ning av det s.k. Kyotoprotokollet som skulle<br>medföra en marginell kostnad för ytterligare ut-<br>släppsbegränsning motsvararande vår skattenivå.</p>
<h2>7.2.3 Beskattningen av förvärvsinkomster</h2>
<p>Den inkomstskattereform som inleddes år 2000<br>innebär en gradvis utbyggd kompensation för<br>allmän pensionsavgift och en minskning av anta-<br>let skattskyldiga som betalar statlig skatt på för-<br>värvsinkomster. Fullt genomförd kommer re-<br>formen att innebära att 85 procent av de<br>skattskyldiga med förvärvsinkomster enbart<br>kommer att betala kommunalskatt medan reste-<br>rande del därutöver betalar statlig inkomstskatt</p>
<p>139</p>
<p>PKOP. 2000/01:100</p>
<p>på inkomster över en viss gräns. Den genom-<br>snittliga kommunalskatten motsvarar ungefär<br>skattesatsen för kapitalinkomster vilket var ett<br>uttalat önskemål för 1990 års skattereform.</p>
<p>Kompensationen för allmän pensionsavgift<br>innebär att marginalskatter och genomsnitts-<br>skatter sänks på ett förhållandevis likformigt sätt<br>för personer med inkomster under taket för ut-<br>tag av allmän pensionsavgift, vilket ger ett till-<br>fredsställande fördelningspolitiskt utfall. Upp-<br>flyttningen av den nedre skiktgränsen för statlig<br>inkomstskatt bidrar till att sänka marginal-<br>effekterna i det berörda inkomstskiktet. De<br>sänkta marginalskatterna förstärker även arbets-<br>linjen och förbättrar, tillsammans med maxtaxe-<br>reformen, förutsättningarna för arbetsutbudet.<br>Detta är angeläget inte minst i nuvarande situa-<br>tion på arbetsmarknaden.</p>
<p>Reformens effekter på arbetsutbudet är en av<br>de faktorer som skall beaktas när regeringen i<br>höst tar ställning till inkomstskattereformens<br>fortsättning. Liksom tidigare gäller att fortsatta<br>steg också blir beroende av utvecklingen av de<br>offentliga finanserna och den allmänna ekono-<br>miska utvecklingen.</p>
<p>Inkomstskattereformen bidrar till att sänka<br>nivån för det totala skatteuttaget på arbete i för-<br>hållande till vad som gällde i början av 1990-talet,<br>efter genomförandet av 1990 års skattereform.<br>Detta förklaras av att uttaget av socialavgifter,<br>däribland uttaget av arbetsgivaravgifter, sjunkit<br>med 5-6 procentenheter under 1990-talet (även<br>om bl.a. införandet av sjuklöneperiod beaktas)<br>samtidigt som uttaget av skatter på konsumtion<br>uppskattningsvis varit oförändrat. Efter en fullt<br>genomförd inkomstskattereform kommer de<br>skattemässiga villkoren för arbete att vara bättre<br>än för tio år sedan.</p>
<p>Samtidigt sker förändringar i omvärlden som<br>också innebär sänkta skatter på arbete. Detta kan<br>på lång sikt påverka rörlighet över gränserna för<br>vissa delar av arbetskraften. Detta är en av de<br>frågor som Skattebasutredningen skall behandla.</p>
<p>Det framtida skatteuttaget på arbete kommer<br>också att påverkas av det fortsatta genomföran-<br>det av den i budgetpropositionen för 2001 pre-<br>senterade strategin för grön skatteväxling. Stra-<br>tegin innebär att man successivt höjer<br>skatteuttaget på miljöskadlig verksamhet och<br>sänker skatteuttaget på arbete utan att det totala<br>skatteuttaget påverkas.</p>
<h2>7.2.4 Beskattning av sparande och<br>realkapitalbildning</h2>
<p>I varje diskussion om beskattningen av kapital-<br>inkomster och förmögenheter i små öppna eko-<br>nomier som den svenska är det nödvändigt att<br>skilja mellan å ena sidan de skatter som i första<br>hand verkar på realinvesteringarna, å andra sidan<br>de skatter som i första hand påverkar hushållens<br>sparande.</p>
<p>I den svenska ekonomin är kapitalmarknaden<br>starkt internationellt integrerad. Detta medför<br>att den del av kapitalbeskattningen som sker ge-<br>nom uttag av bolagsskatt i första hand blir en<br>skatt på realinvesteringar medan beskattningen<br>av personliga kapitalinkomster - och av förmö-<br>genheter - blir en skatt på sparande. I tekniskt<br>avseende kan den totala skattekilen på kapitalin-<br>komster - skillnaden mellan avkastningen före<br>skatter och avkastningen efter företagsskatt samt<br>personlig kapitalskatt och förmögenhetsskatt<br>hos individerna - delas upp i två delar. Den för-<br>sta delen - skattekilen på investeringar - ges av<br>skillnaden mellan avkastningen före företags-<br>skatt och en internationellt bestämd räntenivå<br>(och internationellt bestämda börskurser). Den<br>andra delen - skattekilen på sparande - ges av<br>skillnaden mellan den internationella räntan och<br>avkastningen efter personlig kapitalskatt m.m.</p>
<p>För mindre företag kan hävdas att åtskillnaden<br>mellan skatter på investeringar och skatter på<br>sparande inte går att upprätthålla fullt ut. De<br>mindre företagens möjligheter till finansiering på<br>de internationella kapitalmarknaderna kan vara<br>begränsade. Detta har också motiverat de sär-<br>skilda lättnadsregler som gäller för beskattning-<br>en av utdelningar och kapitalvinster på onotera-<br>de aktier.</p>
<p>Den svenska bolagsbeskattningen är interna-<br>tionellt sett konkurrenskraftig genom kombina-<br>tionen av låg skattesats och förhållandevis gene-<br>rösa reserveringsregler. Detta gäller fortfarande<br>även om utvecklingen i vår omvärld, bl.a. den<br>tyska skattereformen, inneburit en viss föränd-<br>ring. I detta sammanhang kan erinras om att<br>Utredningen om vissa företagsskattefrågor bl.a.<br>har föreslagit en modell med skattefrihet för ka-<br>pitalvinster på näringsbetingade aktier inom bo-<br>lagsssektorn. En åtgärd av detta slag skulle un-<br>derlätta omstruktureringar inom näringslivet.<br>Förslaget remissbehandlas för närvarande.</p>
<p>Den del av skatten på kapitalinkomster som<br>tas ut av individerna bygger på en uttalad likfor-</p>
<p>140</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>mighetsprincip. Det är angeläget att ha samma<br>skatteuttag för olika slag av kapitalinkomster;<br>räntor, utdelningar och kapitalvinster. Ett oen-<br>hetligt skatteuttag skapar risker för inkomstom-<br>vandling av det slag som var mycket frekvent<br>före 1990 års skattereform.</p>
<p>I detta perspektiv skulle en isolerad lättnad i<br>beskattningen av avkastningen på aktieplacering-<br>ar - exempelvis genom skattefrihet för<br>utdelningsinkomster och genom partiell<br>skattelättnad för kapitalvinster av det slag som<br>gällde 1994 - innebära en subventionering av<br>visst slag av sparande. För den lilla öppna<br>ekonomin skulle detta ske med högst begränsade<br>effekter på investeringar och sysselsättning.<br>Visserligen skulle förmodligen de svenska<br>hushållens ägande av svenska företag öka vid i<br>övrigt lika förhållanden. De förändringar som<br>skett av ägarandelen under senare år kan dock<br>inte med någon automatik hänföras till de<br>svenska skattereglerna. Det saknas systematiska<br>studier om sambandet mellan skatteregler och<br>ägarandelar. Det finns dock indikationer på att<br>länder av samma storlek som Sverige och med en<br>stor andel multinationellt verksamma företag<br>men med särskilda lättnader i ägarbeskattningen<br>uppvisar samma utveckling som Sverige med en<br>ökad andel utlandsägande. Aven andra krafter än<br>skattereglerna verkar alltså på detta område.</p>
<p>Ett införande av generella lättnader i aktiebe-<br>skattningen på ägarnivå, med förebild i de avräk-<br>ningssystem som förekommer i Europa, skulle<br>också medföra att de svenska skattereglerna<br>skulle innebära en särbehandling till förmån för<br>investeringar i Sverige och till förmån för sven-<br>ska ägare. Det kan starkt ifrågasättas om ett så-<br>dant system är förenligt med EG-rätten. Detta<br>slag av överväganden har haft viss betydelse för<br>utformningen av den nyligen beslutade tyska<br>skattereformen. Denna reform innebär att man<br>övergivit det tidigare avräkningssystemet där bo-<br>lagsskatten beaktades vid beräkningen av skatten<br>på ägarnivå. Man har i stället infört ett s.k. klas-<br>siskt system för beskattning av bolagsinkomster,<br>dvs. det system som Sverige tillämpar.</p>
<p>Åtskillnaden mellan skatter på sparande och<br>skatter på investeringar har att göra med struktu-<br>ren på den svenska kapitalinkomstbeskattningen.<br>Kapitalinkomstskattens nivå är en annan fråga.<br>För regeringen är det en självklar utgångspunkt<br>att eventuella framtida förändringar i skatteutta-<br>get sker med bibehållen likformighet. Det är då<br>också angeläget att bevara en sammanhållen syn</p>
<p>på inkomstbeskattningen i stort. Beskattningen<br>av kapitalinkomster kan inte ses isolerat från be-<br>skattningen av förvärvsinkomster.</p>
<h2>7.2.5 Fastighetsbeskattning</h2>
<p>Fastighetsskatt på egnahem och bostadsrättsfas-<br>tigheter samt skatt på kapitalvinster vid avyttring<br>av sådan egendom utgör en del av kapitalin-<br>komstbeskattningen.</p>
<p>Frågan om fastighetsbeskattningens utform-<br>ning har analyserats av Fastighetsbeskattnings-<br>kommittén som redovisat sitt slutbetänkande<br>Likformig och neutral fastighetsbeskattning<br>(SOU 2000:34). Betänkandet har remissbehand-<br>lats och regeringen fortsätter beredningen av de<br>olika förslagen.</p>
<p>För att tillgodose kravet på horisontell rättvisa<br>anser regeringen det väsentligt att fastighetsskat-<br>ten baseras på taxeringsvärden som speglar fas-<br>tigheternas marknadsvärden. Det omräknings-<br>förfarande som infördes år 1996 syftade till att<br>uppnå en mer kontinuerlig anpassning av taxe-<br>ringsvärdena till förändringar i fastigheternas<br>marknadsvärden. Delvis i avvaktan på de förslag<br>som Fastighetstaxeringsutredningen och Fastig-<br>hetsbeskattningskommittén skulle komma att<br>lägga fram har detta förfarande inte tillämpats.<br>Taxeringsvärdena har i princip varit oförändrade<br>sedan år 1997. Det har lett till att taxeringsvär-<br>dena alltmer kommit att avvika från marknads-<br>värdena. I budgetpropositionen för 2001 ansåg<br>därför regeringen att frysningen av taxerings-<br>värdena borde upphöra från och med år 2001.</p>
<p>Eftersom taxeringsvärdena har varit oföränd-<br>rade under flera år resulterar detta i kraftiga höj-<br>ningar av taxeringsvärdena på många håll. För att<br>begränsa effekterna av dessa höjningar av skatte-<br>uttaget föreslog regeringen en sänkning av fas-<br>tighetsskatten från och med år 2001 för både<br>småhus och hyreshus. Därtill föreslogs höjningar<br>av fribeloppet i förmögenhetsbeskattningen.</p>
<p>Uttaget av fastighetsskatt kan ge upphov till<br>problem för vissa fastighetsägare. Det gäller<br>framförallt en mindre grupp hushåll som trots<br>låga inkomster äger och är bosatta i småhus med<br>höga taxeringsvärden. I budgetpropositionen för<br>2001 uttalade regeringen att det för dessa hushåll<br>finns behov av en regel som i vissa fall kan lindra<br>uttaget av fastighetsskatt. I Finansdepartementet<br>har utarbetats en promemoria med ett förslag till<br>en begränsningsregel för fastighetsskatten ge-</p>
<p>141</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>nom skattereduktion. Förslaget bygger delvis på<br>ett motsvarande förslag som ursprungligen re-<br>dovisades i Fastighetsbeskattningskommitténs<br>delbetänkande Begränsad fastighetsskatt (SOU<br>1999:59). De i promemorian föreslagna bestäm-<br>melserna innebär att hushåll med normal in-<br>komst och förmögenhet inte skall betala mer än<br>fem procent av inkomsten i fastighetsskatt för<br>sin permanentbostad. Promemorian har remitte-<br>rats och remisstiden går ut i början av maj 2001.<br>Avsikten är att en proposition skall kunna be-<br>handlas av riksdagen under hösten 2001 samt att<br>en begränsningsregel skall gälla retroaktivt från<br>och med den 1 januari 2001.</p>
<h2>7.2.6 Indirekt beskattning av varor och<br>tjänster</h2>
<p>Sedan 1990 års skattereform har mervärdesskat-<br>ten förändrats i många avseenden. Ett flertal<br>tekniska förändringar har skett som en följd av<br>vårt medlemskap i EU. Skatteuttaget har också<br>differentierats på olika sätt och för närvarande<br>tillämpas tre skattesatser. Därmed har systemet<br>blivit mer komplicerat, vilket medfört ökade<br>hanteringskostnader för skattskyldiga och skat-<br>teförvaltning. Trycket från olika grupper på yt-<br>terligare förändringar har också ökat. Olika skat-<br>tesatser påverkar också konsumenters och<br>producenters val mellan olika alternativ. På lång<br>sikt är det angeläget att söka åstadkomma ett<br>mer enhetligt skatteuttag. Eventuella förändring-<br>ar bör emellertid göras i ett större sammanhang<br>med beaktande av situationen för individer, före-<br>tag och verksamheter.</p>
<p>För framtida förändringar i energi- och kol-<br>dioxidskatterna har riksdagen efter förslag i den<br>senaste budgetpropositionen fastlagt en strategi<br>för grön skatteväxling under den närmaste tio-<br>årsperioden. Vid ett oförändrat totalt skatteuttag<br>sänks skatterna på arbete medan de höjs på ener-<br>gi och miljöskadliga aktiviteter.</p>
<p>Som en del av strategin - och som en viktig<br>förutsättning för dess fulla genomförande - sker<br>en översyn av systemet för energi- och koldi-<br>oxidskatten utifrån den principskiss som<br>presenterades av Skatteväxlingskommittén.<br>Tidigare i vår presenterades som ett första steg i<br>denna översyn en departementspromemoria med<br>bl.a. tekniska analyser av vissa hypotetiska<br>förändringar. Ett antal utredningar kommer att<br>börja ett arbete, bl.a. med alternativa former av<br>nedsättningar av skatteuttaget. För Sveriges</p>
<p>sättningar av skatteuttaget. För Sveriges framtida<br>möjligheter att tillämpa differentierade system<br>kommer utvecklingen inom EU att bli betydel-<br>sefull. I avvaktan på det utredningsarbete som<br>har aviserats om en fortsatt skatteväxling åter-<br>kommer rege-ringen i budgetpropositionen för<br>2002 till frågan om omfattningen av och inrikt-<br>ning på åtgärder för år 2002.</p>
<p>I budgetpropositionen för år 2001 föreslogs<br>att beskattningen av arbetsmaskiner skall ses<br>över. Regeringen avser därför att låta den tidigare<br>aviserade utredningen om en översyn av vägtra-<br>fikbeskattningen med förtur göra en översyn av<br>denna fråga under 2001.</p>
<p>För att stimulera en fortsatt introduktion av<br>alternativa drivmedel, dvs. andra drivmedel än<br>bensin och diesel, avser regeringen att till som-<br>maren 2001 fastlägga en strategi för hur skatte-<br>nedsättning för dessa drivmedel skall ske. Strate-<br>gin skall bygga på i förväg särskilt uppställda<br>kriterier, såsom att de aktuella projekten skall<br>avse teknologisk utveckling och resultera i pro-<br>cesser eller produkter som är miljövänliga alter-<br>nativ till konventionella drivmedel. Nedsättning-<br>arna skall ske genom en begränsning av det sam-<br>manlagda uttaget av energi- och koldioxidskatt.<br>De skall på ett kostnadseffektivt sätt bidra till<br>ökad miljönytta och till samhällsekonomiskt ef-<br>fektiva lösningar på området. I första hand bör<br>strategin tillämpas för kalenderåren 2002-2006.<br>Erfarenheterna av nedsättningen bör löpande<br>följas upp och också bli föremål för en samlad<br>och bred utvärdering efter år 2006.</p>
<p>Det finns två alternativa vägar att medge un-<br>dantag. Det första alternativet är att använda sig<br>av mineraloljedirektivets bestämmelser om pi-<br>lotprojekt som återfinns i lagen om skatt på<br>energi. Det andra är möjligheten till s.k. 8.4-<br>undantag enligt samma EG-direktiv. Den fort-<br>satta analysen får visa vilket förfarande som kan<br>anses vara mest lämpligt att använda för bevil-<br>jandet av skattenedsättning för alternativa driv-<br>medel. Oavsett vilket alternativ som väljs aktua-<br>liseras en prövning enligt EG:s statsstödsregler,<br>vilket innebär att programmet för skattelättnad<br>skall anmälas till EU-kommissionen för gransk-<br>ning.</p>
<p>För de närmaste åren sker en successiv an-<br>passning av de införselkvoter som gäller på alko-<br>holområdet. Ar 2004 kommer de allmänna EU-<br>reglerna att gälla. Regeringen kommer under<br>denna anpassningsprocess - och med hänsyn till</p>
<p>142</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>vad som sker i vår närmaste omvärld - att följa<br>utvecklingen.</p>
<h2>7.2.7 Skattekontroll</h2>
<p>Skattekontrollen är viktig för att beskattningen<br>skall vara effektiv och likformig. Den skall före-<br>bygga och åtgärda fel och fusk och den skall<br>åstadkomma en preventiv effekt så att individens<br>förtroende för skattesystemet upprätthålls. En<br>av utgångspunkterna bör vara att de flesta skat-<br>tebetalare vill göra rätt för sig. Den frivilliga<br>medverkan skall understödjas av väl utbyggd<br>service och information. Den kontrollpolicy som<br>tillämpas inom skatteförvaltningen bygger på<br>dessa principer.</p>
<p>Medan den direkta beloppsmässiga effekten av<br>kontrollinsatserna är långt ifrån oväsentlig är den<br>preventiva effekten av en synlig kontroll ännu<br>mycket viktigare. Individen måste vara medveten<br>om att risken för upptäckt är stor vid försök till<br>fusk.</p>
<p>Om nivån på skattekontrollen sjunker mins-<br>kar ofrånkomligen den preventiva effekten och<br>lojaliteten mot skattesystemet. Det leder i sin tur<br>till att behovet av kontroll blir större. Detta i<br>kombination med ökade krav på allt mer avance-<br>rade kontroller gör att konsekvenserna kan bli<br>förödande. Undersökningar visar att en mycket<br>stor del av de skattskyldiga är villiga att betala sin<br>skatt så länge som de vet att nästan alla andra<br>också tvingas att göra det. Om detta grundläg-<br>gande förtroende rubbas finns risker för bety-<br>dande och successivt ökande skadeverkningar på<br>betalningsviljan. Förtroendet blir sedan svårt att<br>återställa. Därför är den drastiska nedgången i<br>skattekontrollen, bland annat vad avser antalet<br>utförda revisioner, allvarlig.</p>
<p>Allt fler skattskyldiga blir ekonomiskt aktiva<br>och de internationella transaktionerna ökar. Re-<br>visorernas utredningar blir allt mer avancerade<br>samt mer omfattande och tidskrävande. För att<br>kunna möta detta bör skatteförvaltningen ligga<br>steget före både när det gäller kunskap och tek-<br>nik. Behovet av en mer avancerad kontrollfunk-<br>tion ställer också högre krav på personalen.</p>
<p>Det är av särskild vikt att kunna utöka kon-<br>trollen inom branscher där ungdomar verkar för<br>att på sikt få den bästa preventiva effekten och<br>för att bibehålla lojaliteten mot skattesystemet.<br>Undersökningar tyder på att inställningen till att<br>arbeta svart är mera tolerant bland yngre perso-</p>
<p>ner än bland äldre. En intensifiering av kontrol-<br>len mot svartarbeten ligger väl i linje med reger-<br>ingens övriga satsningar för att motverka<br>svartarbeten.</p>
<p>Riksskatteverket har nyligen i en rapport<br>(RSV Rapport 2001:1) uppmärksammat hur<br>skattebetalare genom att utnyttja luckor i skat-<br>tekontrollen försöker få igenom avdrag som de<br>inte har rätt till. Riksskatteverket har utvärderat<br>möjligheten till avdrag för övriga kostnader un-<br>der inkomstslaget tjänst, hur skattebetalarna be-<br>ter sig och hur framgångsrikt skatteförvaltning-<br>en kontrollerar. Undersökningen tyder på att det<br>är framförallt de yngre som är mest benägna att<br>testa gränserna för vad som går att hänföra till<br>begreppet ”övriga kostnader”. Det är därför av<br>stor vikt att kontrollnivån inte fortsätter sjunka<br>och att den preventiva effekten upprätthålls.</p>
<p>Kapitalskatteområdet är ett annat område där<br>satsningar behöver göras bland annat med in-<br>riktning på internationella transaktioner. Kon-<br>trollen av kapitalvinster vid avyttring av fastighe-<br>ter samt av delägarrätter och fordringsrätter<br>behöver också intensifieras.</p>
<p>Även på mervärdesskatteområdet är ökningen<br>av internationella transaktioner märkbar och där<br>behövs ytterligare kontrollinsatser. Inom EU-<br>arbetet ges uttryck för en allmän oro hos med-<br>lemsstaterna över de angrepp som systemen för<br>indirekta skatter är utsatta för. Den så kallade<br>karusellhandeln inom EU är ett exempel på det-<br>ta.</p>
<p>Regeringen har tidigare konstaterat att det<br>krävs resurstillskott till skatteförvaltningen för<br>att upprätthålla kontrollintensiteten på önskvärd<br>nivå och för att skapa ett visst utrymme för sär-<br>skilda satsningar när läget så kräver. De resurser<br>som har tillförts skatteförvaltningen har bidragit<br>till att förbättra situationen. Utöver allmänna re-<br>surstillskott har RSV under de senaste åren<br>erhållit 15,5 miljoner kronor inom ramen för re-<br>geringens särskilda kontrollsatsning (Kontroll-<br>projektet). För år 2002 tillförs nu ytterligare<br>resurser i syfte att återställa skattekontrollen till<br>1997 års nivå.</p>
<p>7.3 Skatteåtgärder för sjöfarten</p>
<p>I december 2000 överlämnade en arbetsgrupp i<br>Regeringskansliet en rapport om den svenska<br>sjöfartspolitiken till regeringen. Rapporten har</p>
<p>143</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>remissbehandlats och en hearing om förslagen<br>har anordnats.</p>
<p>I rapporten föreslås att stödet till den svenska<br>internationella sjöfarten utformas på ett annat<br>sätt än tidigare. För det första att stödet skall hö-<br>jas så att det svarar mot skatteavdrag och arbets-<br>givaravgifter på sjömännens löner. För det andra<br>att stödet utvidgas till svensk internationell färje-<br>trafik. Slutligen föreslås att stödet krediteras ar-<br>betsgivarens skattekonto så att likviditeten i fö-<br>retaget blir mindre belastad och att stödet blir<br>effektivare och lättare att administrera.</p>
<p>Förslagen bereds för närvarande inom Reger-<br>ingskansliet. Regeringen avser att lämna ett för-<br>slag till nytt sjöfartsstöd som har sin utgångs-<br>punkt i rapportens förslag. Stödet bör införas så<br>snart som möjligt, dock senast den 1 januari<br>2002.</p>
<h2>7.4 Yrkesfiskaravdrag</h2>
<p>I budgetpropositionen (prop. 2000/01:1 s.236)<br>redovisade regeringen sin avsikt att senare under<br>hösten införa ett särskilt s.k. yrkesfiskaravdrag<br>för att förbättra yrkesfiskets konkurrenssitua-<br>tion. En offentligfinansiell ram om 20 miljoner<br>kronor avsattes för ändamålet. Vidare angavs att<br>ett yrkesfiskaravdrag utöver lagrådsgranskning<br>kräver godkännande av EU-kommissionen en-<br>ligt statsstödsreglerna. Inom Regeringskansliet<br>har tagits fram ett förslag till s.k. yrkesfiskarav-<br>drag som regeringen avser att lägga fram i år un-<br>der förutsättning att EU-kommissionen god-<br>känner förslaget.</p>
<p>144</p>
<p>Tilläggsbudget</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<h1>8 Tilläggsbudget</h1>
<p>8.1 Förslag till tilläggsbudget till<br>statsbudgeten för 2001</p>
<p>Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen<br>för löpande budgetår på tilläggsbudget göra en<br>ny beräkning av statsinkomster samt ändra och<br>anvisa nya anslag. De förändringar av gällande<br>statsbudget som nu kan överblickas och andra<br>frågor som regeringen anser bör tas upp, redovi-<br>sas i det följande.</p>
<p>Anslagsförändringarna i detta förslag till<br>tilläggsbudget innebär att anvisade medel ökar<br>med 2 456 miljoner kronor netto. De föreslagna<br>ökningarna av anslagen uppgår till 5 791 miljoner<br>kronor och de föreslagna minskningarna uppgår<br>till 3 335 miljoner kronor.</p>
<p>Efter de föreslagna åtgärderna uppgår budge-<br>teringsmarginalen till 3,2 miljarder kronor för år<br>2001.</p>
<p>Finansiering av investeringar och rörelsekapital</p>
<p>■»oX""'tWSSSSÄ:¥S'•»&WÄWS<sub>s</sub>wSÄWSfJ"•'-•■¥-'XX'X'SS'X'SS:¥SS»¥S</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen får för budget-<br>året 2001 besluta om krediter för myndigheters<br>räntekonton i Riksgäldskontoret intill ett belopp<br>av 16 900 000 000 kronor.</p>
<p>Regeringen får vidare för budgetåret 2001 be-<br>sluta om lån i Riksgäldskontoret för investering-<br>ar i anläggningstillgångar som används i statens<br>verksamhet intill ett belopp av 20 300 000 000<br>kronor.</p>
<p>Bakgrund: Enligt lagen (1996:1059) om stats-<br>budgeten fastställer riksdagen årligen en kredit-<br>ram inom vilken regeringen får besluta att rörel-<br>sekapital i statens verksamhet skall finansieras<br></p>
<p>med krediter i Riksgäldskontoret (21 §). Vidare<br>fastställer riksdagen årligen en total låneram i<br>Riksgäldskontoret för investeringar som används<br>i statens verksamhet (20 §).</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För att till-<br>godose statliga myndigheters behov av rörelse-<br>kapital föreslås att den totala kreditramen höjs<br>med 2 300 000 000 kronor. Höjningen är bl.a. en<br>följd av att Premiepensionsmyndighetens (PPM)<br>behov av rörelsekapital tidigare finansierats med<br>lån avseende anläggningstillgångar. PPM skall på<br>sikt bli helt avgiftsfinansierat. Under uppbygg-<br>nadsskedet finansieras dock myndigheten ge-<br>nom krediter och lån i Riksgäldskontoret.</p>
<p>Den totala låneramen för investeringar i an-<br>läggningstillgångar föreslås sänkas med 600 mil-<br>joner kronor jämfört med den av riksdagen för<br>2001 fastställda låneramen. Förslaget om mins-<br>kad låneram är föranledd av att PPM:s rörelseka-<br>pital i stället skall tillgodoses från ramen för rän-<br>tekontokrediter. Att den föreslagna minskning-<br>en av låneramen för investeringar inte blir större<br>är en följd av att en renodling av vissa andra<br>myndigheters krediter också bör genomföras i<br>sammanhanget.</p>
<p>8.1.1 Utgiftsområde 1<br>Rikets styrelse</p>
<p>27:2 Presstöd</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 539 029 000<br>kronor.</p>
<p>147</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>Regeringens förslag: Reglerna för presstöd ändras<br>så att stödbeloppen för driftsstödet höjs med 12<br>procent och örestalen för distributionsstödet<br>med 5 procent fr.o.m. den 1 januari 2001. Höj-<br>ningarna motsvarar ca 48 miljoner kronor och<br>finansieras inom ramen för anslaget 27:2 Press-<br>stöd.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Efter en över-<br>syn avseende dagspressens ekonomiska situation<br>gör regeringen bedömningen att det behövs<br>ökade statliga insatser för att bibehålla mångfal-<br>den på dagstidningsmarknaden. Utan ökat stat-<br>ligt stöd föreligger en risk för att många tidning-<br>ar tvingas lägga ner eller minska utgivningen<br>under de närmaste åren. Därför föreslås en gene-<br>rell höjning a.v driftsstödet med 12 procent fr.o.m.<br>den 1 januari 2001. Tillsammans med den höj-<br>ning av driftsstödet med 3 procent fr.o.m. 2001<br>som riksdagen redan beslutat om (prop.<br>2000/01:1, bet. 2000/01:KUl, rskr. 2000/01:65)<br>kan en ytterligare höjning bidra till att lösa<br>många andratidningars akuta ekonomiska pro-<br>blem. En höjning av stödet bör dessutom kunna<br>bidra till att skapa förutsättningar för en förbätt-<br>rad ekonomisk situation för dessa tidningar även<br>på längre sikt. Höjningen sker genom att stödbe-<br>loppen höjs med 12 procent.</p>
<p>Samdistributionen bidrar till en effektiv dis-<br>tribution och en bred spridning av dagstidningar.<br>Nivån på distributionsstödet har trots ökade<br>kostnader för distributionen varit oförändrad<br>sedan 1997 då örestalen för stödet skrevs upp<br>med 6 procent. Distributionsstödets andel av de<br>totala distributionskostnaderna har minskat un-<br>der en följd av år. Om distributionsstödets andel<br>av de totala distributionskostnaderna minskar<br>ytterligare uppstår en risk för att stora tidnings-<br>företag väljer att avstå från distributionsstödet.<br>De kan då överge den s.k. likaprisprincipen och<br>ta ut ett högre pris av de mindre tidningarna för<br>distributionen. Mot denna bakgrund föreslås en<br>höjning av distributionsstödet med 5 procent<br>fr.o.m. den 1 janauri 2001. Höjningen sker ge-<br>nom att örestalen för stödet skrivs upp med 5<br>procent.</p>
<p>Med utgångspunkt från ett oförändrat antal<br>stödberättigade tidningar beräknas utgifterna för<br>presstödet öka med ca 48 miljoner kronor under<br>2001, varav höjningen av driftsstödet motsvarar<br>ca 44 miljoner kronor och höjningen av distribu-<br>tionsstödet motsvarar ca 4 miljoner kronor. De<br></p>
<p>ökade utgifterna ryms inom det av riksdagen för<br>2001 anvisade anslaget.</p>
<p>45:1 Sametinget</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 14 703 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 45:1 Sametinget<br>ökas med 1 600 000 kronor. Finansiering sker<br>genom att anslaget 44:4 Stöd till jordbrukets ra-<br>tionalisering m.m. under utgiftsområde 23 Jord-<br>och skogsbruk, fiske med anslutande näringar<br>minskas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Sametinget har<br>under perioden 1996-1999 varit ansvarigt för ge-<br>nomförandet av de samiska utvecklingspro-<br>grammen inom MAL 6, Interreg Nordkalotten<br>och Nordens Gröna Bälte. Den nya programpe-<br>rioden 2001-2006 har inletts och behovet av yt-<br>terligare anslagsmedel är större än tidigare då<br>bl.a. andelen tekniskt stöd i vissa fall blir lägre<br>och kostnaderna också blir högre på grund av<br>start och organisering. För att programmen skall<br>kunna genomföras bör anslaget 45:1 Sametinget<br>ökas med 1 600 000 kronor. Finansiering sker<br>genom att anslaget 44:4 Stöd till jordbrukets ra-<br>tionalisering m.m. inom utgiftsområde 23 Jord-<br>och skogsbruk, fiske med anslutande näringar<br>minskas.</p>
<p>46:1 Allmänna val</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 25 000 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 46:1 Allmänna val<br>ökas med 1 400 000 kronor. Finansiering sker<br>genom att anslaget 3:2 Skattemyndigheterna un-<br>der utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och upp-<br>börd minskas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Från och med<br>den 1 juli 2001 överförs ansvaret för drift och<br>förvaltning av det FT-stöd som avses användas<br>vid valen från och med 2002 från Riksskattever-<br>ket till den nyinrättade Valmyndigheten. Kost-<br>naderna för driften och förvaltningen av detta</p>
<p>148</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>IT-stöd har hittills belastat anslaget 3:2 Skatte-<br>myndigheterna under utgiftsområde 3 Skatteför-<br>valtning och uppbörd. Den särskilde utredare<br>som fått i uppdrag att förbereda och genomföra<br>bildandet av den nya myndigheten (dir. 2001:4)<br>har föreslagit att kostnaderna för driften och<br>förvaltningen av IT-stödet som används vid va-<br>len i fortsättningen i stället skall belasta anslaget<br>46:1 Allmänna val. Regeringen föreslår att ansla-<br>get 46:1 Allmänna val ökas med 1 400 000 kro-<br>nor. Finansieringen sker genom att anslaget 3:2<br>Skattemyndigheterna under utgiftsområde 3 Skat-<br>teförvaltning och uppbörd minskas med motsva-<br>rande belopp.</p>
<p>46:5 Valmyndigheten</p>
<p>Något anslag för detta ändamål finns inte upp-<br>fört i statsbudgeten för innevarande år.</p>
<p>Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag 46:5<br>Valmyndigheten anvisas med 3 450 000 kronor.<br>Finansieringen sker genom att det under utgifts-<br>område 3 Skatteförvaltning och uppbörd upp-<br>förda anslaget 3:1 Riksskatteverket minskas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: En särskild ut-<br>redare har utrett frågan om att flytta funktionen<br>som central valmyndighet från Riksskatteverket<br>till en annan myndighet. Utredaren har i denna<br>fråga föreslagit att en ny myndighet inrättas. Re-<br>geringen avser att inrätta en ny Valmyndighet<br>den 1 juli 2001. Valmyndigheten skall ha formen<br>av en nämndmyndighet och vara central valmyn-<br>dighet enligt vallagen (1997:157). Regeringen har<br>tillsatt en särskild utredare för att förbereda och<br>genomföra bildandet av den nya myndigheten.</p>
<p>För Valmyndighetens verksamhet bör ett nytt<br>ramanslag 46:5 Valmyndigheten uppföras under<br>utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Medlen avser<br>myndighetens förvaltningskostnader. Regering-<br>en föreslår därför att ett nytt anslag uppförs på<br>statsbudgeten för detta ändamål och att<br>3 450 000 kronor anvisas för 2001. Finansiering<br>sker genom att det under utgiftsområde 3 Skat-<br>teförvaltning och uppbörd uppförda anslaget 3:1<br>Riksskatteverket minskas med motsvarande be-<br>lopp.</p>
<p>90:5 Regeringskansliet m.m.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 3 269 649 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 90:5 Regeringskans-<br>liet m.m. ökas med 22 600 000 kronor. Finansie-<br>ring sker genom att anslag under utgiftsområde<br>5 Utrikesförvaltning och internationell samver-<br>kan och utgiftsområde 6 Totalförsvar minskas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Utökade be-<br>manningskrav för Försvarsdepartementet utom-<br>lands har lett till större utgifter än vad regeringen<br>tidigare beräknat. Regeringen anser därför att<br>22 600 000 kronor behöver tillföras anslaget 90:5<br>Regeringskansliet m.m.</p>
<p>Finansiering sker genom att anslag inom ut-<br>giftsområde 5 Utrikesförvaltning och interna-<br>tionell samverkan och utgiftsområde 6 Totalför-<br>svar minskas med sammantaget motsvarande<br>belopp.</p>
<p>8.1.2 Utgiftsområde 2<br>Samhällsekonomi och<br>finansförvaltning</p>
<p>1:6 Statistiska centralbyrån</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 376 303 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Statistiska cen-<br>tralbyrån ökas med 3 700 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Statistiska cen-<br>tralbyrån (SCB) ansvarar för äktenskapsregist-<br>ret. Kostnaderna för verksamheten finansieras<br>genom att de sökande betalar avgifter hos tings-<br>rätterna som dessa redovisar mot en inkomstti-<br>tel. Riksskatteverket har därefter från inkomstti-<br>tel överfört medel till SCB motsvarande<br>kostnaderna för verksamheten. Riksrevisions-<br>verket har påpekat att detta förfarande kan sakna<br>författningsstöd. Regeringen föreslår att SCB:s<br>anslag istället tillförs medel motsvarande ett ge-<br>nomsnitt av de senaste årens kostnader för drif-<br>ten av äktenskapsregistret. Anslaget 1:6 Statistis-<br>ka centralbyrån bör av detta skäl ökas med<br>3 700 000 kronor.</p>
<p>149</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>2:2 Finansinspektionen</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 130 186 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 2:2 Finansinspek-<br>tionen ökas med 6 300 000 kronor. Finansiering<br>sker genom att anslaget 2:4 Riksgäldskontoret:<br>Förvaltningskostnader minskas med 2 300 000<br>kronor och genom att anslaget 2:7 Avgift för<br>statshypotekskassans grundfond minskas med<br>4 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: International<br>Organization of Securities Commissions (IOS-<br>CO) arrangerar sitt årsmötet under 2001 i<br>Stockholm. I IOSCO ingår ett stort antal till-<br>synsmyndigheter, flera börser och marknads-<br>platser som anslutna medlemmar. Värdepappers-<br>företag och branschorganisationer ingår som<br>observatörer. Årsmötet förväntas samla ca 800<br>deltagare från närmare 100 länder. Finansinspek-<br>tionen skall stå som värd för årsmötet i samarbe-<br>te med OM Stockholmsbörsen. IOSCO:s års-<br>möte kommer nu liksom tidigare att finansierats<br>via deltagaravgifter, statsbidrag och några utvalda<br>sponsorer. Konferensen i Stockholm beräknas<br>totalt kosta ca 15 - 17 miljoner kronor och<br>genomförs och redovisas helt avskild från in-<br>spektionens övriga löpande verksamhet.</p>
<p>Finansinspektionen har på regeringens upp-<br>drag utrett förutsättningarna för att införa ett<br>internt graderingssystem för stabiliteten i de fi-<br>nansiella instituten efter ett antal kriterier. Sy-<br>stemet syftar till att vidareutveckla det nuvaran-<br>de systemet avseende tillsyn för de väsentliga<br>instituten och resultera i en årlig samlad riskbe-<br>dömning. Det interna graderingssystemet utgör<br>också ett steg till att anpassa tillsynen till de öka-<br>de insatserna som de nya planerade reglerna för<br>kapitaltäckning förutsätter. Finansutskottet har i<br>betänkande 2000/0 l:FiU2 Utgiftsområde 2<br>Samhällsekonomi och finansförvaltning, också<br>berört frågan om det interna graderingssystemet<br>(rskr. 2000/01:123). Finansieringsåtgärderna har<br>ingen inverkan på den verksamhet som bedrivs<br>inom ramen för anslaget 2:4 Riksgäldskontoret:<br>Förvaltningskostnader och anslaget 2:7 Avgift för<br>statshypotekskassans grundfond.</p>
<p>2:9 Bidrag till kapitalet i Europeiska<br>utvecklingsbanken</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 60 000 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 2:9 Bidrag till kapi-<br>talet i Europeiska utvecklingsbanken får även an-<br>vändas för årlig medlemsavgift till Europarådets<br>utvecklingsbank.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Uppgiften för<br>att finansiera medlemsavgiften till Europarådets<br>utvecklingsbank har förts från det under utgifts-<br>område 5 Utrikesförvaltning och internationell<br>samverkan uppförda anslaget 5:4 Bidrag till vissa<br>internationella organisationer till utgiftsområde 2<br>Samhällsekonomi och finansförvaltning. Den år-<br>liga medlemsavgiften till Europarådets utveck-<br>lingsbank på 36 526 euro är för liten för att mo-<br>tivera ett eget anslag. Närmaste anslagsändamål<br>är 2:9 Bidrag till kapitalet i Europeiska utveck-<br>lingsbanken, där ett ekonomiskt utrymme finns<br>som medger betalning av denna medlemsavgift.<br>Finansieringsåtgärden påverkar inte möjligheten<br>att medverka till kapitalhöjningen i EBRD.</p>
<p>Ägande av Vasallen AB</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen övertar aktierna i<br>Vasallen AB genom utdelning eller annat förfa-<br>rande.</p>
<p>Bakgrund: Riksdagens godkände regeringens<br>förslag (prop. 1996/97:4, bet. 1996/97:FöUl,<br>rskr. 1996/97:109) att vissa organisationsenheter<br>inom Försvarsmakten skulle läggas ner före den<br>1 januari 1999 och att alla awecklingsåtgärder<br>skall vara genomförda före den 1 januari 2000.<br>Enligt regeringens förslag skulle genomförandet<br>av avvecklingen påbörjas direkt efter riksdagens<br>beslut och slutföras så snabbt som möjligt. Re-<br>geringen avsåg att lämna närmare anvisningar om<br>genomförandet till Försvarsmakten. Ett antal<br>organisationsenheter skulle läggas ner enligt<br>riksdagsbeslutet.</p>
<p>I 1997 års ekonomiska vårpropositionen<br>(prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:I<sup>;</sup>iU20, rskr.<br>1996/97:284) redogjorde regeringen för att ett<br>aktiebolag skulle bildas för att utveckla försvars-</p>
<p>150</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>fastigheter som skulle avvecklas genom 1996 år<br>försvarsbeslut. För att utveckla och förädla före<br>detta försvarsfastigheter för ny användning och<br>för att slutligen sälja fastigheterna på kommersi-<br>ella villkor bildades fastighetsbolaget Vasallen<br>AB i september 1997. Det nybildade bolaget blev<br>då ett dotterbolag till Civitas Holding AB, tidi-<br>gare Vasakronan Holding AB. Från starten för-<br>värvade Vasallen AB ett antal fastigheter i olika<br>kommuner från Fortifikationsverket.</p>
<p>För att säkerställa den finansiella uthålligheten<br>i bolaget ansåg regeringen att det då var en fördel<br>att inordna bolaget i en större fastighetskoncern<br>som dessutom har kompetens och erfarenhet av<br>liknande utvecklingsprojekt.</p>
<p>Skälen för regeringen förslag: Vasallen AB<br>har efter det senaste försvarsbeslutet år 2000 för-<br>värvat ytterligare fastigheter från staten genom<br>Fortifikationsverket.</p>
<p>Regeringen avser nu att skilja ut dotterbolaget<br>Vasallen AB ur Civitaskoncernen. Bolaget före-<br>slås tills vidare ägas direkt av staten. Den finansi-<br>ella säkerheten och kompetensen finns numera i<br>Vasallen AB. Ett direktägande av aktierna i Va-<br>sallen AB innebär vidare att bolaget följs på nära<br>håll och täta dialoger kan genomföras mellan<br>ägare och bolag. Avskiljandet av Vasallen AB<br>skall också ses som ytterligare ett led i en renod-<br>ling av Civitaskoncernens fastighetsbestånd.</p>
<p>Mot denna bakgrund föreslås att regeringen,<br>genom utdelning eller på annat sätt får överta ak-<br>tierna i Vasallen AB.</p>
<p>Avveckling av Brisingen Holding AB</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att<br>avveckla Brisingen Holding AB.</p>
<p>Bakgrund: Genom Finansdepartementet köpte<br>Staten den 10 juli 1997 ett vilande bolag, Secu-<br>rum Lagerbolag 19 AB från Securum Aktier AB.<br>Bolaget namnändrades till Brisingen Holding<br>AB. Köpeskilling var 50 000 kronor och utgiften<br>belastade anslaget B6 Värdering av aktier i Vär-<br>depapperscentralen AB (prop. 1996/97:150, bet.<br>1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284). Bolaget för-<br>värvades i syfte att kunna utnyttjas vid vissa in-<br>frastruktuella åtgärder.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Det har nu<br>visat sig att det fortfarande vilande bolaget Bri-<br>singen Holding AB inte behövs för några infra-<br></p>
<p>struktuella åtgärder och att staten i övrigt inte<br>heller har behov av att äga bolaget. Bolaget har<br>heller inte efter förvärvet haft någon verksamhet<br>eller några anställda.</p>
<p>Regeringen föreslås därför bemyndigas att av-<br>veckla bolaget. Inkomster från avvecklingen skall<br>redovisas mot inkomsttitel 3312 Övriga inkoms-<br>ter av försåld egendom.</p>
<p>8.1.3 Utgiftsområde 3<br>Skatteförvaltning och uppbörd</p>
<p>3:1 Riksskatteverket</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 442 682 000<br>kronor.</p>
<p>tsssssssssssmsssssssss</p>
<p>Anslaget 3:1 Riksskatteverket</p>
<p>Regeringens förslag</p>
<p>minskas med 3 450 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Anslaget 3:1<br>Riksskatteverket minskas med 3 450 00 kronor<br>för att finansiera det under utgiftsområde 1 Ri-<br>kets styrelse upptagna anslaget 46:5 Valmyndig-<br>heten.</p>
<p>3:2 Skattemyndigheterna</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 4 593 878 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 3:2 Skattemyndighe-<br>terna ökas med 750 000 kronor. Finansiering<br>sker genom att det under utgiftsområde 17 Kul-<br>tur, medier, trossamfund och fritid uppförda an-<br>slaget 28:38 Stöd till trossamfund minskas. Vidare<br>skall anslaget 3:2 Skattemyndigheterna minska för<br>att finansiera ökningen av det under utgiftsom-<br>råde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 46:1 All-<br>männa val.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Skattemyndig-<br>heterna skall kompenseras för administrations-<br>kostnaderna för uttag av avgifter till registrerade<br>trossamfund (prop. 1998/99:124 avsnitten 4.5.1<br>och 7.1). Förberedelsekostnaderna har beräknats<br>till 75 000 kronor per samfund. Kostnaderna i<br>övrigt kan beräknas till 21 kronor per person.<br>Regeringen har beslutat om uppbördshjälp för</p>
<p>151</p>
<p>PKOP. 2000/01: I 00</p>
<p>sju trossamfund. Enligt uppgift från Riksskatte-<br>verket kommer skattemyndigheterna att 2001<br>svara för uppbörden avseende 77 363 personer.<br>Kostnaderna härför beräknas till 2 150 000 kro-<br>nor. Regeringen föreslår därför att anslaget 3:2<br>Skattemyndigheterna ökas med 2 150 000 kronor.<br>Finansiering sker genom att det under utgifts-<br>område 17 Kultur, medier, trossamfund och fri-<br>tid uppförda anslaget 28:38 Stöd till trossamfund<br>minskas med motsvarande belopp. Vidare skall<br>anslaget 3:2 Skattemyndigheterna minskas med<br>1 400 000 kronor för att finansiera ökningen av<br>det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse upp-<br>förda anslaget 46:1 Allmänna val.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Kostnader för<br>författningsreglerade personskador inom krimi-<br>nalvården har hittills finansierats genom att det<br>under utgiftsområde 14 Arbetsliv upptagna an-<br>slaget 1:2 Statliga tjänstepensioner m.m. belastats.<br>Från och med i år tillämpas en premiebaserad<br>försäkringsteknisk lösning i Kammarkollegiets<br>regi. I och med detta föreslås att anslaget 1:2<br>Statliga tjänstepensioner m.m. minskas och ansla-<br>get 4:6 Kriminalvården ökas. Överföringsbelop-<br>pet motsvarar ett genomsnitt av kostnaderna för<br>intagna m.fl. enligt lagen 1977:266 om statlig er-<br>sättning vid ideell skada m.m. under de tre senas-<br>te åren. Anslaget 4:6 Kriminalvården bör av det-<br>ta skäl ökas med 3 000 000 kronor.</p>
<p>8.1.4 Utgiftsområde 4</p>
<p>Rättsväsendet</p>
<p>4:10 Brottsoffermyndigheten</p>
<p>4:1 Polisorganisationen</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 12 298 318 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 4:1 Polisorganisa-<br>tionen ökas med 770 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Polisens eko-<br>nomiska situation är fortsatt bekymmersam. Vid<br>ingången av 2001 hade polisen utnyttjat en an-<br>slagskredit på 304 miljoner kronor. I år beräknas<br>förbrukningen överstiga anslaget med 406 miljo-<br>ner kronor. Det leder till ett underskott på drygt<br>700 miljoner kronor vid årets slut. Polisen måste<br>fortsätta att arbeta aktivt för att effektivisera re-<br>sursanvändningen. För att inte äventyra verk-<br>samheten är dock ett resurstillskott för inneva-<br>rande år nödvändigt. Regeringen föreslår därför<br>att anslaget tillförs 770 000 000 kronor.</p>
<p>4:6 Kriminalvården</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 16 852 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 4:10 Brottsoffer-<br>myndigheten ökas med 3 000 000 kronor. Finan-<br>siering sker genom att anslaget 4:11 Ersättning<br>för skador på grund av brott minskas med<br>3 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I regeringens<br>proposition Stöd till brottsoffer (prop.<br>2000/01:79) föreslås ett flertal åtgärder som syf-<br>tar till att förbättra omhändertagandet av och<br>stödet till brottsoffer. Förutom författningsänd-<br>ringar föreslås ett antal myndighetsgemensamma<br>uppdrag. Brottsoffermyndigheten har en central<br>roll i flera av dessa uppdrag, särskilt vad gäller<br>uppdragen rörande utbildning om brottsoffer-<br>frågor och vittnesstödsverksamhet vid landets<br>tingsrätter. Anslaget bör därför tillföras<br>3 000 000 kronor. Finansiering sker genom att<br>anslaget 4:11 Ersättning för skador på grund av<br>brott minskas med motsvarande belopp.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 4 148 078 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 4:6 Kriminalvår-<br>den ökas med 3 000 000 kronor. Finansiering<br>sker genom att anslaget 1:2 Statliga tjänstepensio-<br>ner m.m. under utgiftsområde 14 Arbetsliv<br>minskas.</p>
<p>152</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>8.1.5 Utgiftsområde 5<br>Utrikesförvaltning och internationell<br>samverkan</p>
<p>5.1 Utrikesförvaltningen</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 1 816 068 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 5:1 Utrikesförvalt-<br>ningen ökas med 11 400 000 kronor.</p>
<p>Finansieringen sker genom att avgifter tillförs<br>inkomsttitel.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Den nya och<br>processinriktade organisationen för hantering av<br>utlänningsärenden, som infördes under 1999, in-<br>nebär att en större del av tillstånds- och ärende-<br>hantering koncentrerats till svenska utlands-<br>myndigheter. Avsikten är att de skall arbeta<br>direkt mot Migrationsverket i Norrköping. För<br>detta ändamål har ett omfattande IT-stöd ut-<br>vecklats. På grund av tekniska svårigheter under<br>utvecklingsarbetet samt ökade tekniska krav när<br>det gäller säkerhet och snabbhet i dataförbindel-<br>serna för att undvika långdragna tillståndspro-<br>cesser, har projektkostnaderna ökat för såväl ut-<br>rikesförvaltningen som Migrationsverket jämfört<br>med vad som tidigare planerats. Regeringen an-<br>ser därför att ytterligare 14 000 000 kronor be-<br>höver tillföras utrikesförvaltningen.</p>
<p>Finansieringen av det ökade anslaget till utri-<br>kesförvaltningen sker genom att avgifter, som<br>kommer att tas ut för ansökningar om uppe-<br>hålls- och arbetstillstånd vid utlandsmyndighe-<br>terna, som beräknas uppgå till 14 000 000 kro-<br>nor, tillförs en inkomsttitel.</p>
<p>Anslaget ska samtidigt minskas med 2 600 000<br>kronor till följd av ändrat kostnadsansvar för<br>försvarsattachéers kanslilokaler.</p>
<p>Ansökningsavgifter för uppehålls- och<br>arbetstillstånd</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att<br>meddela föreskrifter om avgifter för ansökan om<br>uppehålls- och arbetstillstånd som görs av andra<br>än personer som i Sverige söker uppehållstill-<br>stånd hos Migrationsverket på grund av skydds-<br>behov eller anhöriga som söker uppehållstill-<br>stånd på grund av familjeanknytning till personer<br></p>
<p>som fått uppehållstillstånd enligt 3 kap. utlän-<br>ningslagen eller på grund av humanitära skäl.<br>Undantag görs också för personer som omfattas<br>av EES-avtalet eller andra internationella över-<br>enskommelser samt för personer som tas ut på<br>den s.k. flyktingkvoten för vidarebosättning i<br>Sverige.</p>
<p>Avgifterna skall redovisas mot inkomsttitel<br>2511.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt 1 kap. 4 §<br>utlänningslagen (1989:529) skall en utlänning<br>som vistas i Sverige mer än tre månader ha uppe-<br>hållstillstånd, om inte utlänningen är medborga-<br>re i Danmark, Finland, Island eller Norge. En<br>utlänning skall i princip också ha tillstånd för att<br>arbeta i Sverige på grund av anställning här eller<br>utomlands (1 kap. 5 § utlänningslagen). En ut-<br>länning som vill ha uppehålls- eller arbetstill-<br>stånd i Sverige skall normalt ha utverkat ett så-<br>dant tillstånd före inresan i landet (2 kap. 5 och<br>6§§ utlänningslagen). En rad undantag finns från<br>denna huvudregel. Exempelvis gäller den inte för<br>personer som beviljas tillstånd såsom skyddsbe-<br>hövande. Inte heller gäller huvudregeln för per-<br>soner som omfattas av EES-avtalet. En ansökan<br>om uppehållstillstånd skall enligt 3 kap. 7 § ut-<br>länningsförordningen (1989:547) ges in till en<br>svensk beskickning eller ett svenskt konsulat i<br>sökandens hemland. En ansökan av en utlänning<br>som vistas i Sverige ges in till Migrationsverket.<br>Detsamma gäller en ansökan om arbetstillstånd,<br>som dessutom kan ges in till länsarbetsnämnden<br>i det län där utlänningen huvudsakligen vistas (4<br>kap. 10 § utlänningsförordningen).</p>
<p>I 7 kap. utlänningsförordningen regleras i vil-<br>ka fall avgifter tas ut i ärenden enligt den förord-<br>ningen. Av 7 a § framgår att avgift tas ut för ut-<br>färdande av främlingspass, förlängning av giltig-<br>hetstiden för främlingspass samt beviljande av<br>nödfallsvisering och sjömansvisering. I fråga om<br>ansökningsavgiftens storlek gäller 9-14 §§ av-<br>giftsförordningen (1992:191). Utlandsmyndig-<br>heterna tar ut ansökningsavgifter och andra av-<br>gifter i vissa fall enligt förordningen (1997:691)<br>om avgifter vid utlandsmyndigheterna. I dag tas<br>avgifter ut för olika ärenden, t.ex för ansökning-<br>ar om skilda typer av viseringar och pass. För<br>närvarande finns inte någon möjlighet att ta ut<br>avgifter för ansökningar om uppehålls- och ar-<br>betstillstånd. Även hanteringen av dessa till-<br>ståndstyper medför dock kostnader. I princip</p>
<p>153</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>saknas skäl att behandla denna typ av ärenden<br>annorlunda i avgiftshänseende.</p>
<p>Som jämförelse kan framhållas situationen i<br>några andra länder. Finland, Danmark, Österrike<br>och Nederländerna, som också har ett system<br>med ansökningar om uppehålls- och arbetstill-<br>stånd vid en utlandsmyndighet, tar ut avgifter<br>för dessa tillstånd. Norge ser för närvarande över<br>sitt system för avgifter i detta hänseende.</p>
<p>Enligt regeringens uppfattning bör avgifter<br>kunna tas ut även för uppehålls- och arbetstill-<br>stånd. Vissa undantag från möjligheten att ta ut<br>avgifter måste dock finnas för t.ex. personer i<br>särskilt utsatta situationer. Detta gäller framför<br>allt personer som i Sverige söker asyl eller skydd,<br>hos Migrationsverket, enligt 3 kap. utlänningsla-<br>gen och personer som tas ut på den sk. flykting-<br>kvoten för vidarebosättning i Sverige. Vidare<br>skall undantag göras för utlänningar som söker<br>uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning<br>till en utlänning som beviljats uppehållstillstånd<br>med stöd av 3 kap. utlänningslagen eller på<br>grund av humanitära skäl. Vad gäller medborgare<br>och anhöriga till medborgare i ett land som ingår<br>i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet<br>(EES) måste dessa undantas enligt EG-rätten.<br>Utlänningar som omfattas av de s.k. Europa-<br>avtalen bör också undantas. Detsamma bör gälla<br>personer som omfattas av avtalet mellan Europe-<br>iska gemenskapen och dess medlemsstater å ena<br>sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet<br>för personer. Avtalet har undertecknats men<br>ännu inte trätt i kraft. De föreslagna avgifterna<br>för ansökan för uppehålls- och arbetstillstånd är<br>offentligrättsliga avgifter, varför riksdagens be-<br>myndigande skall inhämtas. Regeringen föreslår<br>därför att riksdagen med stöd av 8 kap. 9 § andra<br>stycket regeringsformen bemyndigar regeringen<br>att meddela föreskrifter om ansökningsavgifter<br>för arbets- och uppehållstillstånd.</p>
<p>Avgifterna skall redovisas mot inkomsttitel<br>2511.</p>
<p>8.1.6 Utgiftsområde 6<br>Totalförsvar</p>
<p>6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 18 266 092 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 6:1 Förbandsverk-<br>samhet och beredskap m.m. ökas med 703 700 000<br>kronor. Finansiering sker genom att anslaget 6:3<br>Materiel, anläggningar samt forskning och teknik-<br>utveckling minskas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Under 2000<br>uppstod en obalans i Försvarsmaktens ekonomi<br>och fördelningen av utgifter för verksamhet mel-<br>lan anslagen 6:1 Förbandsverksamhet och bered-<br>skap m.m. och 6:3 Materiel, anläggningar samt<br>forskning och teknikutveckling. Utgifterna på an-<br>slaget 6:1 Förbandsverksamhet och beredskap<br>m.m. blev mer än 700 000 000 kronor högre än<br>vad som hade planerats. Regeringen anser att<br>703 700 000 kronor bör tillföras anslaget 6:1<br>Förbandsverksamhet och beredskap m.m. för att<br>skapa förutsättningar för att verksamheten skall<br>kunna genomföras enligt den planerade inrikt-<br>ningen. Finansiering sker genom att anslaget 6:3<br>Materiel, anläggningar samt forskning och teknik-<br>utveckling minskas.</p>
<p>Riksrevisionsverket har i sin revisionsrapport<br>bekräftat regeringens uppfattning att det finns<br>allvarliga brister i Försvarsmaktens styrning och<br>uppföljning av förbandsverksamheten. Reger-<br>ingen följer noggrant utvecklingen för ovan<br>nämnda anslag, särskilt utvecklingen inom för-<br>bandsverksamheten och värnpliktsutbildningen,<br>och avser vid behov att återkomma till riksdagen<br>i samband med budgetpropositionen för 2002<br>med eventuell ytterligare överföring av medel<br>mellan anslagen 6:3 och 6:1.</p>
<p>Den föreslagna ökningen av anslaget 6:1 För-<br>bandsverksamhet och beredskap m.m. utgör för<br>överskådlighetens skull en nettoförändring som<br>motiveras av några olika förändringar. Utöver<br>den stora överföringen från anslaget 6:3 Materiel,<br>anläggningar samt forskning och teknikutveckling<br>ligger bakom denna förändring också en överfö-<br>ring från anslaget 1:2 Statliga tjänstepensioner<br>m.m. under utgiftsområde 14 Arbetsliv till följd<br>av ändrat kostnadsansvar för personskadeskydd.<br>Vidare ingår en överföring från anslaget 5:1 Ut-<br>rikesförvaltningen under utgiftsområde 5 Utri-<br>kesförvaltning och internationell samverkan mo-<br>tiverad av ändrat kostnadsansvar för<br>försvarsattachéers kanslilokaler. Slutligen finns<br>en beräkningsmässig överföring till anslaget 90:5<br>Regeringskansliet m.m. under utgiftsområde 1<br>Rikets styrelse för att finansiera ökade utgifter<br>utomlands för Försvarsdepartementet.</p>
<p>154</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>6:2 Fredsfrämjande truppinsatser</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 1 000 762 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 6:2 Fredsfrämjande<br>truppinsatser ökas med 81 000 000 kronor. Fi-<br>nansiering sker genom att anslaget 6:3 Materiel,<br>anläggningar samt forskning och teknikutveckling<br>minskas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Försvarsmakten<br>har beslutat att höja lönerna för anställda i ut-<br>landsstyrkan med 20 procent fr.o.m. den 1 janu-<br>ari 2001. Anslaget 6:2 Fredsfrämjande truppinsat-<br>ser behöver därför ökas med 81 000 000 kronor.</p>
<p>Finansiering sker genom att anslaget 6:3<br>Materiel, anläggningar samt forskning och teknik-<br>utveckling minskas.</p>
<p>6:3 Materiel, anläggningar samt forskning och<br>teknikutveckling</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 23 314 833 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 6:3 Materiel, an-<br>läggningar samt forskning och teknikutveckling<br>minskas med 787 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: På anslaget 6:3<br>Materiel, anläggningar samt forskning och teknik-<br>utveckling finns ett stort anslagssparande. Ansla-<br>get minskas för att finansiera utgiftsökningar på<br>andra anslag, främst inom utgiftsområdet.</p>
<p>6:4 Funktionen Civil ledning</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 488 507 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 6:4 Funktionen Ci-<br>vil ledning får användas även för Finansinspek-<br>tionens verksamhet med att förbättra skyddet<br>mot informationsoperationer hos de större fi-<br>nansiella företagen.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt budget-<br>propositionen för 2001 utgiftsområde 2 Sam-<br>hällsekonomi och finansförvaltning, anslaget 2:2<br>Finansinspektionen skall Överstyrelsen för civil<br>beredskap avsätta 1 000 000 kronor av anslaget<br>6:4 Funktionen Civil ledning för Finansinspek-<br>tionens verksamhet med att förbättra skyddet<br>mot informationsoperationer hos de större fi-<br>nansiella företagen. I regeringens beskrivning i<br>budgetpropositionen för 2001 av ändamålet med<br>anslaget 6:4 Funktionen Civil ledning framgår<br>inte detta, vilket det rätteligen borde ha gjort.<br>Regeringen föreslår därför nu att riksdagen god-<br>känner denna användning av anslaget.</p>
<p>7:1 Kustbevakningen</p>
<p>Riksdagen har för innevarande år godkänt en in-<br>vesteringsplan för Kustbevakningen.</p>
<p>Regeringens förslag: Förslag till ny investerings-<br>plan för Kustbevakningen för perioden 2001-<br>2004 godkänns.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I Kustbevak-<br>ningens investeringsplan ingår köp av två kom-<br>binationsfartyg. I budgetpropositionen för 2001<br>beräknades ett av fartygen levereras under 2001<br>och ett under 2002. Av Kustbevakningens bud-<br>getunderlag för 2002 framgår att båda fartygen<br>kommer att levereras under 2001. En ny inve-<br>steringsplan bör därför godkännas.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>1 Tabell 8.1 Investeringsplan 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td colspan="2">
<p>Budget</p></td><td></td><td>
<p>Beräknat</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KBV 201-202</p></td><td>
<p>256</p></td><td>
<p>256</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Flygplan</p></td><td>
<p>135</p></td><td></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>65</p></td><td>
<p>60</p></td></tr>
<tr><td>
<p>övriga<br>investeringar</p></td><td>
<p>110</p></td><td>
<p>34</p></td><td>
<p>21</p></td><td>
<p>28</p></td><td>
<p>27</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa<br>investeringar</p></td><td>
<p>501</p></td><td>
<p>290</p></td><td>
<p>31</p></td><td>
<p>93</p></td><td>
<p>87</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lån</p></td><td>
<p>501</p></td><td>
<p>290</p></td><td>
<p>31</p></td><td>
<p>93</p></td><td>
<p>87</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa<br>finansiering</p></td><td>
<p>501</p></td><td>
<p>290</p></td><td>
<p>31</p></td><td>
<p>93</p></td><td>
<p>87</p></td></tr>
</table>
<p>155</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>7:4 Statens räddningsverk: Samhällets skydd<br>mot olyckor</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 555 449 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 7:4 Statens rädd-<br>ningsverk: Samhällets skydd mot olyckor minskas<br>med 1 700 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Anslaget 7:4<br>Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot<br>olyckor minskas med 1 700 000 kronor för att<br>finansiera det under utgiftsområde 1 Rikets sty-<br>relse upptagna anslaget 90:5 Regeringskansliet<br>m.m.</p>
<p>8.1.7 Utgiftsområde 7</p>
<p>Internationellt bistånd</p>
<p>8:1 Biståndsverksamhet</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett reservationsanslag på<br>13 603 884000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 8:1 Biståndsverk-<br>samhet minskas med 107 000 000 kronor. Det<br>innebär att avräkningen från biståndsramen för<br>flyktingkostnader ökar med 107 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Inströmningen<br>av asylsökanden har ökat betydligt, framförallt<br>för flyktingar från Kosovo och Bosnien. Pro-<br>gnosen har mot den bakgrunden reviderats upp<br>med 107 000 000 kronor och därigenom ökar av-<br>räkningarna från biståndsramen. Regeringen fö-<br>reslår att anslaget 8:1 Biståndsverksamhet mins-<br>kas med 107 000 000 kronor.</p>
<p>8.1.8 Utgiftsområde 8<br>Invandrare och flyktingar</p>
<p>10:3 Kommunersättningar vid<br>flyktingmottagande</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 2 238 565 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 10:3 Kommuner-<br>sättningar vid flyktingmottagande minskas med<br>200 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Aktuella pro-<br>gnoser visar att antalet personer som kommer att<br>tas emot av kommuner blir färre än vad som be-<br>räknats. Anslaget 10:3 Kommunersättningar för<br>flyktingmottagande kan därför minskas. Denna<br>minskning används för att finansiera ökningar på<br>andra anslag inom utgiftsområdet.</p>
<p>12:1 Migrationsverket</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 446 031 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 12:1 Migrationsver-<br>ket ökas med 27 000 000 kronor. Finansiering<br>sker genom att anslaget 10:3 Kommunersättning-<br>ar vid flyktingmottagande minskas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Antalet asylsö-<br>kande under innevarande år kommer enligt aktu-<br>ella prognoser att överstiga tidigare gjorda be-<br>dömningar främst på grund av kriserna i<br>provinsen Kosovo i Förbundsrepubliken Jugo-<br>slavien och Bosnien-Hercegovina. För att inte<br>handläggningstiderna och de långa väntetiderna i<br>Migrationsverkets mottagningssystem ska öka<br>bör anslaget förstärkas. Därutöver har Migra-<br>tionsverket även ökade kostnader för uppbygg-<br>naden av ett IT-system för att hantera administ-<br>rativa rutiner rörande viseringar, asyl- och<br>migrationsärenden. Anslaget 12:1 Migrationsver-<br>ket behöver därför ökas med 27 000 000 kronor.</p>
<p>Finansiering sker genom att anslaget 10:3<br>Kommunersättningar vid flyktingmottagande<br>minskas.</p>
<p>12:2 Mottagande av asylsökande</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 1 039 335 000<br>kronor.</p>
<p>156</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 12:2 Mottagande av<br>asylsökande ökas med 168 000 000 kronor. Fi-<br>nansiering sker genom att anslaget 10:3 Kom-<br>munersättningar vid flyktingmottagande minskas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Inströmningen<br>av asylsökande har ökat till följd av främst kri-<br>serna i provinsen Kosovo i Förbundsrepubliken<br>Jugoslavien och i Bosnien-Hercegovina. Sam-<br>mantaget har detta medfört att fler personer än<br>beräknat tas om hand i Migrationsverkets mot-<br>tagandesystem. Kostnaderna för mottagande av<br>asylsökande under innevarande år kommer att<br>överstiga anslagna medel. Anslaget 12:2 Motta-<br>gande av asylsökande behöver därför ökas med<br>168 000 000 kronor.</p>
<p>Finansiering sker genom att anslaget 10:3<br>Kommunersättningar vid flyktingmottagande<br>minskas.</p>
<p>12:4 Utlänningsnämnden</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 70 483 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 12:4 Utlännings-<br>nämnden ökas med 5 000 000 kronor. Finansie-<br>ring sker genom att anslaget 10:3 Kommuner-<br>sättningar vid flyktingmottagande minskas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Antalet asylsö-<br>kande under innevarande år kommer enligt aktu-<br>ella prognoser att överstiga tidigare gjorda be-<br>dömningar främst på grund av kriserna i<br>provinsen Kosovo i Förbundsrepubliken Jugo-<br>slavien och Bosnien-Hercegovina. Som en följd<br>av regeringens förslag att utöka Migrationsver-<br>kets förvaltningsanslag anser regeringen det även<br>motiverat att öka Utlänningsnämndens resurser<br>för att minska handläggningstiderna hos nämn-<br>den och därmed minskade väntetider i Migra-<br>tionsverkets mottagandesystem. Anslaget 12:4<br>Utlänningsnämnden bör därför öka med<br>5 000 000 kronor.</p>
<p>Finansiering sker genom att anslaget 10:3<br>Kommunersättningar vid flyktingmottagande<br>minskas.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-13.png" style="width:112pt;height:14pt;"/>
<p>12:7 Från EU-budgeten finansierade insatser för<br>asylsökande och flyktingar</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>slag-</p>
<p>Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag 12:7 Frän<br>EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande<br>och flyktingar förs upp i statsbudgeten. Anslaget<br>anvisas med 38 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: EU-<br>kommissionen har inrättat en europeisk flyk-<br>tingfond som skall underlätta för EU-länderna<br>att ta emot asylsökande och flyktingar. Medlen<br>skall användas för att utveckla mottagningssy-<br>stemet för asylsökande, för integrationsinsatser<br>och för att hjälpa personer att återvända eller<br>återvandra till sitt hemland. Målet för fonden är<br>att ge Europa en gemensam grund och en lik-<br>nande struktur för arbetet med asylsökande och<br>flyktingar. Fonden skall verka under fem år.</p>
<p>Anslagsbeloppet motsvarar EU:s finansiering<br>av projekten. Under 2001 beräknas svenska pro-<br>jekt erhålla 38 000 000 kronor i bidrag från den<br>europeiska flyktingfonden. Bidraget administre-<br>ras av Migrationsverket i samarbete med Integra-<br>tionsverket. Bidraget redovisas under inkomstti-<br>teln 6911 Övriga bidrag från EU.</p>
<p>8.1.9 Utgiftsområde 9</p>
<p>Hälsovård, sjukvård och social<br>omsorg</p>
<p>14:3 Bidrag till Nordiska hälsovårdshögskolan</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 16 896 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 14:3 Bidrag till<br>Nordiska hälsovårdshögskolan ökas med<br>1 970 000 kronor. Finansiering sker genom att<br>anslaget 13:5 Hälso- och sjukvårdens ansvars-<br>nämnd minskas med 1 570 000 kronor och an-<br>slaget 14:10 Alkoholsortimentsnämnden minskas<br>med 400 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Nordiska minis-<br>terrådet fastställer varje år en total ekonomisk<br>ram för Nordiska hälsovårdhögskolans (NHV)<br>verksamhet och en garantinivå för finansiering-</p>
<p>157</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>en. Utgifter för verksamheten inom garantinivån<br>fördelas mellan de nordiska länderna efter sam-<br>ma proportioner som gäller för den ordinarie<br>nordiska budgeten. NHV budget för 2001 fast-<br>ställdes dock först i november 2000. Dessutom<br>tillkom en utgift för Sverige på 3 500 000 kronor<br>avseende avräkning för 1999. I budgetproposi-<br>tionen för 2001 bedömde regeringen att medels-<br>behovet skulle kunna klaras genom att utnyttja<br>befintlig anslagskredit. Vid ingången av år 2001<br>har det dock visat sig att anslaget och anslags-<br>krediten inte räcker för att finansiera den i no-<br>vember 2000 uträknade avgiften för år 2001.</p>
<p>Regeringen kommer under våren att lägga<br>fram ett förslag till Nordiska ministerrådet om<br>ändrade finansieringsprinciper för NHV:s verk-<br>samhet för att möjliggöra en bättre prognostise-<br>ring av Sveriges andel av kostnaderna för NHV.<br>Med hänsyn till det nu gällande nordiska avtalet<br>för finansieringen av NHV:s verksamhet föreslår<br>regeringen att anslaget 14:3 Nordiska hälsovårds-<br>högskolan ökas med 1 970 000 kronor. Finansie-<br>ring sker genom att anslaget 14:10 Alkoholsorti-<br>mentsnämnden minskas med 400 000 kronor och<br>anslaget 13:5 Hälso- och sjukvårdens ansvars-<br>nämnd minskas med 1 570 000 kronor.</p>
<p>16:3 Statsbidrag till vårdartjänst m.m.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 172 470 000<br>kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande<br>att ingå ekonomiska förpliktelser på högst<br>60 000 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att<br>ifråga om ramanslaget 16:3 Statsbidrag till vår-<br>dartjänst m.m. under år 2001 besluta om ingå<br>ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare<br>åtaganden innebär utgifter på högst 90 000 000<br>kronor efter 2001.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Det nuvarande<br>bemyndigandet innebär att regeringen får ingå<br>ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter på<br>högst 60 miljoner kronor efter 2001. Regeringen<br>föreslår att summan höjs med 30 miljoner kro-<br>nor till sammanlagt 90 miljoner kronor. Det nu-<br>varande bemyndigandet gäller den del av anslaget<br>som rör bidrag till omvårdnadsinsatser vid riks-<br>gymnasier för svårt rörelsehindrade ungdomar.<br>Höjningen gäller den del av anslaget som täcker<br></p>
<p>kostnader för vårdartjänst åt studerande med<br>funktionshinder vid folkhögskola. Till skillnad<br>från vad som hittills varit fallet kommer folkhög-<br>skolorna fr.o.m 2001 att lämna en bidragsansö-<br>kan som gäller ett helt läsår, höst- och vårtermin,<br>varför det finns behov av att höja bemyndigan-<br>deramen på anslaget.</p>
<p>17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom<br>äldrepolitiken</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns<br>för detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>251 946 000 kronor. Något bemyndigande för<br>regeringen att ingå ekonomiska förpliktelser har<br>inte begärts.</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att<br>ifråga om ramanslaget 17:1 Stimulansbidrag och<br>åtgärder inom åldrepolitiken under år 2001 beslu-<br>ta om stöd till FoU center inom äldreområdet<br>som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, innebär<br>utgifter på högst 60 000 000 kronor efter 2001.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen har<br>tidigare inom ramen för den Nationella hand-<br>lingsplanen för äldrepolitiken beviljat stimulans-<br>bidrag till 15 regionala FoU-centra inom äldre-<br>område under åren 2000 till 2001. Regeringen<br>avser bevilja fortsatt stöd till uppbyggnad av re-<br>gionala FoU center även under perioden 2002-<br>2004 med sammanlagt 60 miljoner kronor i en-<br>lighet med vad som redovisas i budgetproposi-<br>tionen för 2001. Regeringen föreslår därför att<br>riksdagen medger att regeringen för anslaget<br>17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepoli-<br>tiken får besluta om bidrag som inklusive tidigare<br>åtaganden innebär utgifter på högst 60 miljoner<br>kronor efter 2001.</p>
<p>8.1.10 Utgiftsområde 10</p>
<p>Ekonomisk trygghet vid sjukdom<br>och handikapp</p>
<p>19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 38 425 000 000<br>kronor.</p>
<p>158</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 19:1 Sjukpenning<br>och rehabilitering m.m. ökas med 3 000 000 000<br>kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Sjukfrånvaron<br>fortsätter att öka vilket får till följd att utgifterna<br>för sjukpenning ökar även för 2001. De medel<br>som anvisades på statsbudgeten för 2001 har där-<br>för visat sig vara otillräckliga.</p>
<p>De prognoser som ligger till grund för reger-<br>ingens bedömning för år 2001 är dock osäkra<br>och kan komma att justeras under året. Reger-<br>ingen kommer att följa utvecklingen noga för att<br>göra bedömning av om den föreslagna ökningen<br>är tillräcklig.</p>
<p>Anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering<br>m.m. behöver nu ökas med 3 000 000 000 kro-<br>nor.</p>
<p>19:8 Allmänna försäkringskassor</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 5 049 296 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 19:8 Allmänna för-<br>säkringskassor ökas med 100 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: På grund av den<br>kraftigt ökade sjukfrånvaron under de senaste<br>åren har utgifterna för sjukpenning och även<br>kostnaderna för att handlägga och kontrollera<br>ärendena ökat. Regeringen framförde i budget-<br>propositionen för 2001 avsikten att vid behov<br>tillskjuta medel för administrationsändamål på<br>tilläggsbudget i samband med 2001 års ekono-<br>miska vårproposition. Regeringens bedömning<br>är nu att anslaget 19:8 Allmänna försäkringskas-<br>sor behöver ökas med 100 000 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Om så erfordras får kostna-<br>der på högst 30 000 000 kronor, som uppstår i<br>samband med lokaliseringen av Stockholms läns<br>allmänna försäkringskassas utlandskontors pen-<br>sionsenhet till Gotlands läns allmänna försäk-<br>ringskassa, finansieras med medel från folkpen-<br>sioneringsfonden.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen har<br>beslutat den 29 mars 2001 att Stockholms läns<br>allmänna försäkringskassas utlandskontors pen-<br></p>
<p>sionsenhet skall omlokaliseras till Gotlands läns<br>allmänna försäkringskassa. Verksamheten vid<br>enheten skall fr.o.m. den 1 januari 2002 bedrivas<br>på Gotland. Regeringen har samtidigt beslutat<br>att 12 000 000 kronor skall belasta det under ut-<br>giftsområde 19 Regional utjämning och utveck-<br>ling upptagna anslaget 33:9 Utgifter för lokalise-<br>ring av statliga arbetstillfällen till vissa kommuner<br>för att täcka en del av de kostnader som uppstår i<br>samband med omlokaliseringen.</p>
<p>Folkpensioneringsfonden bildades i samband<br>med 1913 års lag om allmän pensionsförsäkring<br>och regeringen beslutade 1983 att fonden skulle<br>avvecklas. Fonden finns emellertid kvar och för-<br>valtas sedan 1999 av Kammarkollegiet efter att<br>tidigare ha förvaltats av Riksförsäkringsverket.<br>Fonden utgör i dag inte någon källa för finansie-<br>ring av någon löpande verksamhet. I samband<br>med inrättandet av ett försäkringsmedicinskt<br>centrum (prop. 1998/99:76, bet. 1998/99:SfU 8,<br>rskr. 1998/99:232) beslutade riksdagen att kost-<br>nader som uppstod när den nya verksamheten<br>bildades skulle finansieras från folkpensione-<br>ringsfonden. Fondens tillgångar uppgår till cirka<br>78 miljoner kronor den 30 mars 2001.</p>
<p>De kostnader som uppstår i samband med<br>omlokaliseringen av Stockholms läns allmänna<br>försäkringskassas utlandskontors pensionsenhet<br>till Gotlands läns allmänna försäkringskassa bör<br>till viss del kunna finansieras från folkpensione-<br>ringsfonden. Regeringen föreslår att högst<br>30 000 000 kronor av folkpensionsfondens me-<br>del får användas för detta ändamål. Därefter fyl-<br>ler fonden inte något praktiskt syfte och reger-<br>ingen avser därför att avveckla folk-<br>pensioneringsfonden senast den 30 juni 2002.</p>
<p>8.1.11 Utgiftsområde 11</p>
<p>Ekonomisk trygghet vid ålderdom</p>
<p>20:2 Efterlevandepensioner till vuxna</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 13 141 000 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 20:2 Efterlevande-<br>pensioner till vuxna ökas med 30 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: När regeringen<br>fattade beslut om budgetpropositionen för 2001<br>var vissa förhållanden som påverkar utgifterna</p>
<p>159</p>
<p>PKOP. 2000/01:100</p>
<p>inte kända varför ett för lågt belopp föreslogs för<br>anslaget efterlevandepensioner till vuxna.</p>
<p>Regeringen föreslår därför att anslaget 20:2<br>Efterlevandepensioner till vuxna nu ökas med<br>30 000 000 kronor.</p>
<p>20:4 Delpension</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 177 600 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 20:4 Delpension<br>ökas med 120 000 000 kronor. Finansiering sker<br>genom att anslaget 20:3 Bostadstillägg till pensio-<br>närer minskas med 120 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Anslaget för<br>delpensioner är under avveckling och fr.o.m. den<br>1 januari 2001 beviljas inga nya delpensioner. De<br>sista utbetalningarna sker under 2004. Under<br>2000 nybeviljades ett oväntat stort antal delpen-<br>sioner och belastningen på anslaget blir därmed<br>större än anslaget på statsbudgeten.</p>
<p>Regeringen föreslår att anslaget 20:4 Delpen-<br>sion ökas med 120 000 000 kronor. Finansiering<br>sker genom att anslaget 20:3 Bostadstillägg till<br>pensionärer minskas med 120 000 000 kronor.<br></p>
<p>ner per månad. Regeringen föreslår därför att an-<br>slaget minskas med 474 863 000 kronor.</p>
<p>22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och<br>övriga kostnader</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns<br>för detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>5 761 086 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 22:3 Köp av ar-<br>betsmarknadsutbildning och övriga kostnader<br>minskas med 343 768 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen be-<br>dömer att antalet deltagare i konjunkturberoen-<br>de arbetsmarknadspolitiska program blir lägre än<br>antagandena i budgeten för 2001. Antalet delta-<br>gare beräknades till i genomsnitt 121 500 perso-<br>ner per månad (inklusive arbetslivsinriktad reha-<br>bilitering). Regeringen bedömer nu behovet av<br>programplatser till i genomsnitt 107 000 perso-<br>ner per månad. Regeringen föreslår därför att an-<br>slaget minskas med 343 768 000 kronor.</p>
<p>Erbjudande av plats inom aktivitetsgarantin</p>
<p>8.1.12 Utgiftsområde 13</p>
<p>Arbetsmarknad</p>
<p>22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och<br>aktivitetsstöd</p>
<p>Regeringens förslag: Den som har fyllt 20 år och<br>är eller riskerar att bli långtidsinskriven vid ar-<br>betsförmedlingen bör senast inom 27 månader<br>från arbetslöshetens inträde erbjudas en heltids-<br>aktivitet inom ramen för aktivitetsgarantin.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns<br>för detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>38 962 000 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 22:2 Bidrag till ar-<br>betslöshetsersättning och aktivitetsstöd minskas<br>med 474 863 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen be-<br>dömer att antalet deltagare i konjunkturberoen-<br>de arbetsmarknadspolitiska program blir lägre än<br>antagandena i budgeten för 2001. Antalet delta-<br>gare beräknades till i genomsnitt 121 500 perso-<br>ner per månad (inklusive arbetslivsinriktad reha-<br>bilitering). Regeringen bedömer nu behovet av<br>programplatser till i genomsnitt 107 000 perso-<br></p>
<p>Bakgrunden till regeringens förslag: Riksdagen<br>har på regeringens förslag i propositionerna För-<br>nyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och<br>tillväxt (prop. 1999:2000:98, bet.<br>1999/2000:AU7, rskr. 1999/2000: 230) och En<br>rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring<br>(prop. 1999/2000:139, bet. 2000/2001:AU 5,<br>rskr. 2000/2001:102) beslutat om tidpunkter för<br>när personer skall erbjudas heltidsaktiviteter<br>inom aktivitetsgarantin. Till aktivitetsgarantin<br>kan personer som är eller riskerar att bli lång-<br>tidsinskrivna vid arbetsförmedlingen anvisas.<br>Den som har fyllt 20 år och är eller riskerar att<br>bli långtidsinskriven skall senast inom 27 måna-<br>der från arbetslöshetens inträde erbjudas en hel-<br>tidsaktivitet inom ramen för aktivitetsgarantin.</p>
<p>160</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Riksdagens<br>beslut med anledning av prop. 1999/2000:139<br>innebar bl.a. att förslagen i propositionen skulle<br>träda i kraft den 5 februari 2001. Så har också<br>skett utom i ett avseende, nämligen förslaget i<br>fråga om när en arbetslös skall erbjudas en hel-<br>tidsaktivitet inom ramen för aktivitetsgarantin.</p>
<p>Redan vid årsskiftet 2000/2001 blev det up-<br>penbart att arbetsförmedlingen skulle vara<br>tvungen att den 5 februari 2001 erbjuda ett så<br>stort antal arbetslösa plats inom aktivitetsgaran-<br>tin att kvalitetskravet i åtgärden inte skulle kun-<br>na upprätthållas.</p>
<p>Regeringen bedömde därför att ett ikraftträ-<br>dande den 5 februari 2001 av förslaget om när en<br>arbetslös skall erbjudas plats inom aktivitetsga-<br>rantin inte var möjligt. I stället tillämpas för när-<br>varande en ordning som innebär att de arbetslösa<br>som bäst behöver det och som uppfyller kraven<br>på att vara långtidsinskrivna eller riskera lång-<br>tidsinskrivning prioriteras vid erbjudande av<br>plats i aktivitetsgarantin. Likaså prioriteras de ar-<br>betslösa som riskerar utförsäkring från arbets-<br>löshetsförsäkringen. Genom denna ordning har<br>antalet personer som erbjuds plats i aktivitetsga-<br>rantin kunnat begränsas samtidigt som kvaliteten<br>har kunnat upprätthållas och även förstärkas.</p>
<p>Regeringen anser att denna mer flexibla ord-<br>ning för erbjudande av plats inom aktivitetsga-<br>rantin är att föredra framför den mer strikta<br>ordning som föreslagits i prop. 1999/2000:139.<br>Som framgått ovan innebär tidigare riksdagsbe-<br>slut att erbjudande om heltidsaktivitet inom ra-<br>men för aktivitetsgarantin skall ske senast inom<br>27 månader från arbetslöshetens inträde. Genom<br>att ändra skall erbjudas till bör erbjudas uppnås<br>den flexibilitet som krävs för att aktivitetsgaran-<br>tin skall kunna fungera med god kvalitet.</p>
<p>Riksdagen bör därför upphäva sitt tidigare be-<br>slut i denna fråga och i stället besluta i enlighet<br>med regeringens nu föreliggande förslag.</p>
<p>8.1.13 Utgiftsområde 14</p>
<p>Arbetsliv</p>
<p>1:2 Statliga tjänstepensioner m.m.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 7 500 000 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Statliga tjänste-<br>pensioner m.m. minskas med 19 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Anslaget 1:2<br>Statliga tjänstepensioner m.m. minskas med<br>19 000 000 kronor för att finansiera ökningen av<br>det under utgiftsområde 4 Rättsväsendet upp-<br>tagna anslaget 4:6 Kriminalvården med 3 000 000<br>kronor samt ökningen av det under utgiftsområ-<br>de 6 Totalförsvar upptagna anslaget 6:1 För-<br>bandsverksamhet och beredskap m.m. med<br>16 000 000 kronor.</p>
<p>8.1.14 Utgiftsområde 16</p>
<p>Utbildning och universitetsforskning</p>
<p>25:5 Statens institut för handikappfrågor i skolan</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 125 292 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 25:5 Statens institut<br>för handikappfrågor i skolan ökas med 88 656 000<br>kronor. Finansiering sker genom att anslaget<br>25:7 Specialskolemyndigheten och resurscenter<br>minskas med 73 656 000 kronor samt att ansla-<br>get 25:8 Särskilda insatser på skolområdet minskas<br>med 15 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I enlighet med<br>riksdagens beslut med anledning av proposition<br>om Elever med funktionshinder - ansvar för ut-<br>bildning och stöd (prop. 1998/99:105, bet.<br>1999/2000:UbU4, rskr. 1999/2000:14) skall Sta-<br>tens institut för handikappfrågor i skolan ombil-<br>das till en ny myndighet. Den nya myndigheten,<br>Specialpedagogiska institutet, skall inrättas den 1<br>juli 2001.</p>
<p>Ekeskolans, Hällsboskolans, Tomtebodasko-<br>lans och Åsbackaskolans resurscenter skall in-<br>ordnas i den nya myndigheten och upphör där-<br>med att vara egna myndigheter. Till den nya<br>myndigheten skall också föras de statliga bidra-<br>gen för vissa kunskapscenter och datapedago-<br>gerna vid de regionala dataresurscentren, de s.k.<br>REDAH-centren. De medel som finns beräkna-<br>de för denna verksamhet under anslagen 25:7<br>Specialskolemyndigheten och resurscenter och 25:8<br>Särskilda insatser på skolområdet förs i stället upp</p>
<p>161</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>under anslaget 25:5 Statens institut för handikapp-<br>frågor i skolan.</p>
<p>25:10 Maxtaxa i barnomsorgen m.m.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 150 000 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 25:10 Maxtaxa i<br>barnomsorgen m.m. minskas med 150 000 000<br>kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För att finansie-<br>ra höjningen av anslaget 91:1 Generellt statsbi-<br>drag till kommuner och landsting under utgifts-<br>område 25 Allmänna bidrag till kommuner<br>minskas anslaget 25:10 Maxtaxa i barnomsorgen<br>m.m. med 150 000 000 kronor. Fr.o.m. 1 juli<br>2001 blir kommunerna skyldiga att erbjuda plats<br>i förskoleverksamhet för barn med arbetslösa<br>föräldrar. De kompenseras därför genom en ök-<br>ning av det generella statsbidraget.</p>
<p>25:70 Särskilda utgifter inom universitet och<br>högskolor m.m.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 362 066 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 25:70 Särskilda ut-<br>gifter inom universitet och högskolor m.m. mins-<br>kas med 20 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För att finansie-<br>ra ökningar av anslag inom utgiftsområdet mins-<br>kas anslaget 25:70 Särskilda utgifter inom univer-<br>sitet och högskolor m.m. med 20 000 000 kronor.</p>
<p>25:76 Centrala studiestödsnämnden</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 351 995 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 25:76 Centrala stu-<br>diestödsnämnden ökas med 17 500 000 kronor.<br>Finansiering sker genom att anslaget 25:70 Sär-<br>skilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.<br>minskas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen har<br>uppdragit åt Centrala studiestödsnämnden<br>(CSN) att inrätta ett servicecenter för studiestöd<br>lokaliserat till Kiruna. Uppdraget utgör ett led i<br>arbetet med att effektivisera CSN:s verksamhet<br>och ingår också som en åtgärd i regeringens ut-<br>vecklingsprogram för kommuner med särskilda<br>omställningsproblem främst på grund av struk-<br>turomvandlingar inom försvarsmakten. Centret<br>skall från hösten omfatta minst 80 årsarbetsplat-<br>ser. En förutsättning är att CSN:s resurser för-<br>stärks med sammanlagt 70 miljoner kronor un-<br>der åren 2001-2003.</p>
<p>Finansiering sker genom att anslaget 25:70<br>Särskilda utgifter inom universitet och högskolor<br>m.m. minskas.</p>
<p>Den 1 maj 2001 inrättas den överklagande-<br>nämnd för studiestödsärenden som skall finnas<br>enligt studiestödslagen (1999:1395). Inrättandet<br>av myndigheten förväntas innebära en minskad<br>arbetsbelastning för CSN och därför kan CSN:s<br>administrativa resurser minskas.</p>
<p>Med beaktande härav anser regeringen att an-<br>slaget 25:76 Centrala studiestödsnämnden behö-<br>ver ökas med 17 500 000 kronor.</p>
<p>25:77 Överklagandemyndighet</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 5 000 000 kro-<br>nor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 25:77 Överklagan-<br>demyndighet ökas med 2 500 000 kronor. Finan-<br>siering sker genom att anslaget 25:70 Särskilda<br>utgifter inom universitet och högskolor m.m.<br>minskas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Den 1 maj 2001<br>inrättas den överklagandenämnd för studiestöds-<br>ärenden som skall finnas enligt studiestödslagen<br>(1999:1395). Kostnadsberäkningar visar att<br>myndighetens anslag behöver tillföras ytterligare<br>2 500 000 kronor för att nämnden skall kunna</p>
<p>162</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>fullgöra sina uppgifter när det nya studiestödssy-<br>stemet träder i kraft den 1 juli 2001.</p>
<p>8.1.15 Utgiftsområde 17</p>
<p>Kultur, medier, trossamfund och<br>fritid</p>
<p>28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,<br>utveckling samt internationellt kulturutbyte och<br>samarbete</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 224 463 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 28:2 Bidrag till all-<br>män kulturverksamhet, utveckling samt interna-<br>tionellt kulturutbyte och samarbete ökas med<br>18 916 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I statsbudgeten<br>för 2001 ingår medel för att justera statsbidragen<br>till teater-, dans- och musikinstitutioner med an-<br>ledning av att premierna för tjänstepension och<br>tjänstegrupplivförsäkring anpassas till de faktiska<br>kostnaderna. Det ökade premieuttaget innebär<br>att också den särskilda löneskatten höjs. Reger-<br>ingen, som anser att institutionerna bör kom-<br>penseras även för detta, föreslår att anslaget ökas<br>med 18 916 000 kronor. Höjningen motsvaras av<br>en ökning av inkomster på inkomsttitel.</p>
<p>28:14 Bidrag till Svenska språknämnden och<br>Sverigefinska språknämnden</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett obetecknat anslag på<br>4 569 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 28:14 Bidrag till<br>Svenska språknämnden och Sverigefinska språk-<br>nämnden ökas med 176 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I statsbudgeten<br>för 2001 gjordes en teknisk justering av anslaget<br>för att kompensera för ändringen i sättet att be-<br>räkna premier för de statliga avtalsförsäkringar-<br>na. Justeringen var preliminär och det har visat<br>sig att anslaget tillfördes en för låg kompensa-<br>tion. Regeringen föreslår därför att ytterligare<br>176 000 kronor anvisas för att täcka de ökade<br></p>
<p>kostnaderna för premierna för de statliga avtals-<br>försäkringarna.</p>
<p>Finansiering sker genom att anslaget 28:29<br>Centrala museer: Stiftelser minskas med motsva-<br>rande belopp.</p>
<p>28:19 Bidrag till bild- och formområdet</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 29 234 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 28:19 Bidrag till<br>bild- och formområdet ökas med 74 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I statsbudgeten<br>för 2001 gjordes en teknisk justering av anslaget<br>för att kompensera för ändringen i sättet att be-<br>räkna premier för de statliga avtalsförsäkringar-<br>na. Justeringen var preliminär och det har visat<br>sig att anslaget tillfördes en för låg kompensa-<br>tion. Regeringen föreslår därför att ytterligare<br>74 000 kronor anvisas för att täcka de ökade<br>kostnaderna för premierna för de statliga avtals-<br>försäkringarna.</p>
<p>Finansiering sker genom att anslaget 28:29<br>Centrala museer: Stiftelser minskas med motsva-<br>rande belopp.</p>
<p>28:29 Centrala museer: Stiftelser</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett obetecknat anslag på<br>192919 000kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 28:29 Centrala mu-<br>seer: Stiftelser minskas med 514 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I statsbudgeten<br>för 2001 gjordes under detta anslag en teknisk<br>justering för att kompensera för ändringar i sät-<br>tet att beräkna premier för de statliga avtalsför-<br>säkringarna. Justeringen var preliminär och det<br>har nu visat sig att anslaget tillfördes en för hög<br>kompensation. Regeringen föreslår därför att an-<br>slaget 28:29 Centrala museer: Stiftelser minskas<br>med 514 000 kronor för att finansiera motsva-<br>rande ökningar på andra anslag inom utgiftsom-<br>rådet.</p>
<p>163</p>
<p>TROP. 2000/01:100</p>
<p>28:31 Bidrag till vissa museer</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett obetecknat anslag på<br>30 500 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 28:31 Bidrag till<br>vissa museer ökas med 264 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I statsbudgeten<br>för 2001 gjordes en teknisk justering av anslaget<br>för att kompensera för ändring i sättet att beräk-<br>na premier för de statliga avtalsförsäkringarna.<br>Justeringen var preliminär och det har nu visat<br>sig att anslaget tillfördes en för låg kompensa-<br>tion. Regeringen föreslår därför att ytterligare<br>264 000 kronor anvisas för att täcka de ökade<br>kostnaderna för premierna för de statliga avtals-<br>försäkringarna.</p>
<p>Finansiering sker genom att anslaget 28:29<br>Centrala museer: Stiftelser minskas med motsva-<br>rande belopp.</p>
<p>28:38 Stöd till trossamfund</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 50 750 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 28:38 Stöd till tros-<br>samfund minskas med 2 150 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Minskningen<br>motsvarar kostnader för avgiftshjälp som räknas<br>av från trossamfundens statsbidrag. En mer ut-<br>förlig beskrivning finns under det på utgiftsom-<br>råde 3 Skatteförvaltning och uppbörd uppförda<br>anslaget 3:2 Skattemyndigheterna.</p>
<p>Av detta skäl minskas anslaget 28:38 Stöd till<br>trossamfund med 2 150 000 kronor för att finan-<br>siera ökade utgifter på det under utgiftsområde 3<br>Skatteförvaltning och uppbörd uppförda ansla-<br>get 3:2 Skattemyndigheterna.</p>
<p>30:4 Stöd till friluftsorganisationer</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 13 000 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 30:4 Stöd till fri-<br>luftsorganisationer ökas med 400 000 kronor. Fi-<br></p>
<p>nansiering sker genom att anslaget 30:1 Stöd till<br>idrotten minskas med 400 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Av statsmakter-<br>nas beslut med anledning av propositionen En<br>idrottspolitik för 2000-talet - folkhälsa, folkrö-<br>relse och underhållning (prop. 1998/99:107, bet.<br>1999/2000:KrU3, rskr. 1999/2000:52) framgår<br>att många frilufts- och främjandeorganisationer,<br>som får bidrag från anslaget Stöd till idrotten,<br>bedriver en verksamhet som erbjuder människor<br>i alla åldrar spännande och lärorika upplevelser i<br>naturen och därigenom goda möjligheter att ut-<br>veckla ett livslångt intresse för hälsa och frilufts-<br>liv.</p>
<p>Under 2000 har ett antal organisationer som<br>bedriver frilufts- och främjandeverksamhet bil-<br>dat samarbetsorganet FRISAM. Denna organisa-<br>tion har till ändamål att bevara och utveckla för-<br>utsättningarna för friluftsliv och rekreation i vid<br>bemärkelse.</p>
<p>Regeringen föreslår att anslaget 30:4 Stöd till<br>friluftsorganisationer ökas med 400 000 kronor<br>för att göra det möjligt för FRISAM att genom-<br>föra projekt som syftar till att belysa bland annat<br>friluftslivets betydelse för folkhälsan samt för<br>besöksnäringen/turismen och friluftsorganisa-<br>tionerna som en del av den sociala ekonomin.<br>Finansiering sker genom att anslaget 30:1 Stöd<br>till idrotten minskas med motsvarande belopp.</p>
<p>8.1.16 Utgiftsområde 18<br>Samhällsplanering,<br>bostadsförsörjning och byggande</p>
<p>21:1 Bostadsbidrag</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 4 760 000 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 21:1 Bostadsbidrag<br>minskas med 500 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Utgifterna för<br>bostadsbidrag är beroende av hur hushållens in-<br>komster, bostadskostnader och sysselsättnings-<br>grad utvecklas. Den gynnsammare utvecklingen<br>av sysselsättningen och reallönerna medför att<br>utgifterna för bostadsbidraget minskar. Mot<br>bakgrund av den ekonomiska bedömningen som</p>
<p>164</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>regeringen nu gör kan anslaget 21:1 Bostadsbi-<br>drag minskas med 500 000 000 kronor.</p>
<p>31:5 Bidrag till Fonden för fukt- och<br>mögelskador</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 50 000 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 34:5 Bidrag till<br>Fonden för fukt- och mögelskador minskas med<br>10 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Anslaget 34:5<br>Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador<br>minskas för att bidra till att finansiera ökningen<br>av anslaget 34:1 Bidrag till Sveriges meteorologis-<br>ka och hydrologiska institut under utgiftsområde<br>22 Kommunikationer.</p>
<p>31:12 Investeringsbidrag för nybyggnad av<br>hyresbostäder</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål inte uppfört något anslag eller något<br>bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser.</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att<br>under år 2001 inom utgiftsområde 18 Samhälls-<br>planering, bostadsförsörjning och byggande be-<br>sluta om stöd till investeringar för nybyggnad av<br>hyresbostäder i områden med bostadsbrist som<br>innebär utgifter på högst 1 300 000 000 kronor<br>under åren 2002-2004.</p>
<p>Ett nytt ramanslag 31:12 Investeringsbidrag för<br>nybyggnad av hyresbostäder på 1 000 000 kronor<br>anvisas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Ett invester-<br>ingsbidrag för byggande av hyresbostäder om<br>sammanlagt 2,5 miljarder kronor skall kunna<br>lämnas under fem år. Bostadsbristen har ökat i<br>landet sedan mitten av 1990-talet. Idag råder bo-<br>stadsbrist i 61 kommuner med tillsammans 45<br>procent av landets befolkning. I tillväxtregioner-<br>na beräknas sysselsättningen öka kraftigt och be-<br>folkningen öka med totalt 250 000 personer<br>fram till år 2010. Det låga bostadsbyggandet ris-<br>kerar att begränsa den ekonomiska tillväxten i<br>såväl tillväxtregionerna som i landet som helhet.<br></p>
<p>Flera prognoser pekar nu på ett ökat byggande<br>de kommande åren. Andelen hyresrätter i ny-<br>produktionen sjunker dock. Ombildningar från<br>hyresrätt till bostadsrätt i storstadsregionerna<br>minskar ytterligare tillgången på hyresrätter i bo-<br>stadsbeståndet. Det är angeläget att eftersträva<br>en blandning av upplåtelseformer vid nyproduk-<br>tion av bostäder.</p>
<p>I ett kort perspektiv framstår den låga nypro-<br>duktionen av hyresbostäder som efterfrågas av<br>bredare hushållsgrupper, inte minst ungdomar,<br>mest angelägen att komma till rätta med. Reger-<br>ingen föreslår därför att ett tillfälligt invester-<br>ingsbidrag lämnas för anordnande av hyresbo-<br>städer i områden med bostadsbrist. Vid<br>utformningen av bidraget bör beaktas önskemå-<br>len om skälig produktionskostnad och skälig bo-<br>endekostnad. Det är däremot angeläget att inte<br>stimulera exklusiva hyresbostäder med höga<br>produktionskostnader och höga hyror. Bidraget<br>bör därför villkoras så att det inte omfattar sådan<br>produktion. Syftet är att uppnå en ökad produk-<br>tion av främst små eller medelstora lägenheter.<br>Genom en konsekvent kostnadskontroll och<br>återhållsamhet vad gäller inredningsdetaljer och<br>extrautrustning bör det vara möjligt att produce-<br>ra bostäder till rimliga kostnader. Om också<br>kommunerna bidrar med effektiv markpolitik<br>kan även markkostnaderna begränsas. Bygg-<br>kostnadsdelegationen har visat att det med vilja,<br>kompetens och noggranna förberedelser går att<br>få ner hyresnivåerna så att en nyproducerad två-<br>rumslägenhet inte överstiger 4 000 — 5 000 kro-<br>nor per månad.</p>
<p>Bidraget är inte avsett för olika typer av kate-<br>goribostäder. Bidraget bör lämnas för hyresbo-<br>städer som tillkommer genom stöd enligt för-<br>ordningen (1992:986) om statlig bostads-<br>byggnadssubvention. Bidrag bör kunna lämnas<br>från båda förordningarna för samma projekt.<br>Det är viktigt att ekologiska aspekter beaktas.<br>Därför skall bidraget också kunna lämnas utan<br>hinder av att bidrag enligt förordningen<br>(2000:1389) om statligt stöd till bostadsinvester-<br>ingar som främjar ekologisk hållbarhet lämnas<br>för samma projekt. Länsstyrelserna föreslås be-<br>reda och besluta om bidragen baserat på före-<br>skrifter utfärdade av Boverket. Bidraget avser<br>enbart nyproduktion av hyresrätt. Mottagaren av<br>bidraget skall därför förbinda sig att använda de<br>bostäder som bidraget avser för det ändamål och<br>med de villkor som förutsätts när bidraget bevil-<br>jades. Som ytterligare villkor bör gälla att de bo-</p>
<p>165</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>städer som byggs med stödet skall förmedlas via<br>den kommunala bostadsförmedlingen eller i<br>samarbete med kommunen.</p>
<p>Investeringsbidraget bör kunna lämnas för<br>nyproduktionsprojekt av hyresbostäder som på-<br>börjas under tiden den 17 april 2001-31 decem-<br>ber 2004 och färdigställs inom två år från påbör-<br>jandet. Det bör ankomma på regeringen att<br>utforma närmare bestämmelser för den föreslag-<br>na bidragsgivningen.</p>
<p>För 2001 föreslås att den myndighet som re-<br>geringen beslutar bemyndigas att besluta om<br>stöd som innebär utgifter om högst 100 miljoner<br>kronor under 2002, 600 miljoner kronor under<br>2003 och 600 miljoner kronor under 2004. Re-<br>geringen avser att återkomma i frågan i budget-<br>propositionen för 2002.</p>
<p>Utbetalning av stöd avses inte komma att ske<br>under 2001. Ett nytt anslag med ett formellt an-<br>slagsbelopp bör dock anvisas för 2001 för att ge<br>bemyndigandet en lämplig anknytning till stats-<br>budgeten.</p>
<p>34:1 Stöd till lokala investeringsprogram för<br>ekologisk hållbarhet</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 1 364 500 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 34:1 Stöd till lokala<br>investeringsprogram för ekologisk hållbarhet mins-<br>kas med 4 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För att finansie-<br>ra höjningen av anslaget 34:1 Naturvårdsverket<br>under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och na-<br>turvård minskas anslaget 34:1 Stöd till lokala in-<br>vesteringsprogram för ekologisk hållbarhet med<br>4 000 000 kronor.</p>
<h2>8.1.17 Utgiftsområde 19</h2>
<h2>Regional utjämning och utveckling</h2>
<p>Regeringens förslag: Regeringen får när det gäller<br>strukturfondsprogram för gemenskapsinitiativ<br>överlåta uppgiften som förvaltningsmyndighet<br>och utbetalande myndighet till ett organ i ett an-<br>nat medlemsland inom EU som deltar i pro-<br>grammet.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Den nya pro-<br>gramperioden för EG:s strukturfonder startade<br>år 2000 och pågår t.o.m. år 2006. Antalet målom-<br>råden under den innevarande perioden är tre och<br>antalet gemenskapsinitiativ är fyra. För svensk<br>del omfattar målprogrammen ca 16,3 miljarder<br>kronor och gemenskapsinitiativen ca 2,5 miljar-<br>der kronor i bidrag från EU. Av de fyra gemen-<br>skapsinitiativen är Interreg III det största. Syftet<br>med Interreg III är att stärka samarbetet över<br>nationsgränser och programmen genomförs med<br>andra länder. Principerna för verksamhetsansvar<br>och utbetalningsansvar när det gäller struktur-<br>fondsperioden 2000-2006 redovisades i budget-<br>propositionen för 2000.</p>
<p>I EG:s regelverk, främst i rådets förordning nr<br>1260/1999 av den 21 juni 1999 om allmänna be-<br>stämmelser för strukturfonderna artikel 9, fast-<br>ställs att det för den innevarande strukturfonds-<br>perioden skall finnas en förvaltningsmyndighet<br>per program samt en eller flera nationella, regio-<br>nala eller lokala utbetalande myndigheter. Pro-<br>grammen inom Interreg skall således enligt re-<br>gelverket förvaltas gemensamt av länderna.</p>
<p>Inför medlemsländernas förhandlingar med<br>kommissionen om innehållen i programmen har<br>de medlemsländer det gäller kommit överens om<br>att vissa av de program som Sverige deltar i<br>kommer att förvaltas av en svensk myndighet<br>och andra av ett organ i ett annat medlemsland i<br>enlighet med rådets förordning.</p>
<p>Den nuvarande svenska lagstiftningen medger<br>att regeringen får överlåta förvaltningsuppgift till<br>en övervakningskommitté och en interregional<br>beslutsgrupp i den omfattning som framgår av<br>ett fastställt samlat programdokument. Eftersom<br>det nuvarande regelverket för strukturfonds-<br>arbetet har ändrats och därigenom även förvalt-<br>ningsstrukturen för strukturfonderna måste den<br>svenska lagstiftningen ändras. Detta är nödvän-<br>digt för att göra det möjligt att förvalta det<br>gränssamarbete som är aktuellt för Sveriges del<br>på det sätt som diskuteras fram mellan medlems-<br>staterna och kommissionen och i enlighet med<br>vad som regleras i rådets förordning nr<br>1260/1999. Den nuvarande lagen (1996:506) om<br>överlåtelse av en förvaltningsuppgift till en över-<br>vakningskommitté m.m. måste därför ändras på<br>så sätt att regeringen bemyndigas att överlåta<br>förvaltningsuppgifter, i detta fall bl.a. uppgifter-<br>na enligt artikel 9 n och o i rådets förordning nr<br>1260/1999, dvs. att vara förvaltningsmyndighet<br>och utbetalande myndighet, till ett organ i ett</p>
<p>166</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>annat medlemsland som deltar i det aktuella pro-<br>grammet. Ett lagförslag med denna innebörd<br>finns i avsnitt 3.2.<br></p>
<p>räknas igångsättas under budgetåret. Utgifter för<br>ett sådant program bör fortsättningsvis kunna<br>finansieras från anslaget 33:4 Ersättning för ned-<br>satta socialavgifter inom hela eller delar av stöd-<br>område A.</p>
<p>33:4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 200 000 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 33:4 Ersättning för<br>nedsättning av socialavgifter får även användas för<br>att genomföra ett program för att främja an-<br>vändningen av modern informationsteknik i fö-<br>retag i de regionalpolitiskt mest utsatta område-<br>na.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Från anslaget<br>täcks bortfall av avgiftsinkomster till följd av till-<br>lämpningen av lagen (1990:912) om nedsättning<br>av socialavgifter. Enligt denna lag skulle den pro-<br>centsats, efter vilken arbetsavgivaravgifter och<br>egenavgifter sammanlagt beräknades, sättas ned<br>med åtta procentenheter t.o.m. utgiftsåret 2000<br>för verksamheter inom vissa näringsgrenar inom<br>delar av nationellt stödområde A.</p>
<p>Till följd av EG-kommissionens beslut den 21<br>december 2000, att stödformen inte är förenlig<br>med den gemensamma marknaden och att den<br>därför inte längre får tillämpas efter år 1999,<br>kommer anslaget under 2001 endast att belastas<br>med retroaktiva utbetalningar.</p>
<p>Regeringen har tidigare förklarat, att den avser<br>föreslå riksdagen att de regionalpolitiska medel,<br>som frigörs om stödformen inte godkänns, i<br>stället skall användas för att på andra sätt för-<br>bättra förutsättningarna för näringslivet i de re-<br>gionalpolitiskt sett mest utsatta områdena, dvs. i<br>huvudsak de områden som tidigare haft nedsatta<br>socialavgifter. Ett användningsområde, som re-<br>dan beslutats, är att delvis finansiera utbyggnad<br>av regionala transportnät för IT-infrastruktur,<br>som inte kommer till stånd på kommersiella<br>grunder.</p>
<p>Ett annat användningsområde för dessa me-<br>del, som regeringen aviserat, är genomförandet<br>av ett särskilt program för att främja använd-<br>ningen av modern informationsteknik i företag i<br>dessa områden. Verket för näringslivsutveckling<br>har för närvarande regeringens uppdrag att läm-<br>na förslag till innehåll, omfattning och genomfö-<br>rande av ett sådant program. Programmet be-</p>
<p>8.1.18 Utgiftsområde 20</p>
<p>Allmän miljö- och naturvård</p>
<p>34:1 Naturvårdsverket</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 303 138 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 34:1 Naturvårds-<br>verket ökas med 4 000 000 kronor. Finansiering<br>sker genom att anslaget 34:1 Stöd till lokala inve-<br>steringsprogram för ekologisk hållbarhet under ut-<br>giftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsför-<br>sörjning och byggande minskas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Ett statligt pi-<br>lotprojekt för myggbekämpning skall inledas<br>under 2001 till en total kostnad av 4 000 000<br>kronor. Anslaget 34:1 Naturvårdsverket bör där-<br>för ökas med detta belopp. Finansiering sker ge-<br>nom att anslaget 34:1 Stöd till lokala investerings-<br>program för ekologisk hållbarhet under utgifts-<br>område 18 Samhällsplanering, bostadsför-<br>sörjning och byggande minskas med mot-<br>svarande belopp.</p>
<p>8.1.19 Utgiftsområde 21</p>
<p>Energi</p>
<p>Affärsverket svenska kraftnäts finansiella<br>befogenheter</p>
<p>Riksdagen har för innevarande år bemyndigat<br>regeringen att ge Affärsverket svenska kraftnät<br>(Svenska kraftnät) rätt att lämna delägarlån och<br>teckna borgen för lån till bolag, i vilka Svenska<br>kraftnät förvaltar statens aktier och andelar, intill<br>ett belopp om 10 miljoner kronor.</p>
<p>167</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att<br>ge Affärsverket svenska kraftnät rätt att för år<br>2001 lämna delägarlån och teckna borgen för lån<br>till bolag, i vilka Svenska kraftnät förvaltar sta-<br>tens aktier och andelar, intill ett belopp om 30<br>miljoner kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Svenska kraft-<br>nät äger 25 procent i Swedish Transmission Re-<br>search Institute (STRI AB) i Ludvika. Företaget<br>bedriver utveckling och provning inom området<br>elektrisk kraftöverföring och distribution. Verk-<br>samhet bedrivs i en fastighet som innehåller en<br>för ändamålet anpassad provhall. STRI AB hyr<br>idag fastigheten av ett av ABB delägt fastighets-<br>bolag. Ett förvärv av fastigheten skulle nedbringa<br>STRI AB:s kostnader för verksamheten. För att<br>STRI AB skall kunna finansiera ett fastighetsköp<br>erfordras borgen från delägarna. Övriga delägare,<br>dvs. ABB, Vattenfall AB och norska Statnett SF,<br>meddelade att de är villiga att teckna borgen i re-<br>lation till sitt aktieinnehav. För Svenska kraftnät<br>betyder detta ett borgensåtagande för STRI AB:s<br>räkning om 20 miljoner kronor, vilket är 10 mil-<br>joner kronor mer än Svenska kraftnäts bemyndi-<br>ganderam ger utrymme för. Långivaren accepte-<br>rade en borgen från Svenska kraftnät om endast<br>10 miljoner kronor under förutsättning att<br>Svenska kraftnät tog initiativ till ett utökat bor-<br>gensbemyndigande. Fastighetsförvärvet genom-<br>fördes av STRI AB i december 2000. Av dessa<br>skäl föreslås regeringen 2001 att få befogenhet<br>att låta Affärsverket svenska kraftnät i ökad ut-<br>sträckning teckna borgen för bolag som affärs-<br>verket förvaltar aktier eller andelar i.</p>
<p>8.1.20 Utgiftsområde 22<br>Kommunikationer</p>
<p>Funktionen Transporter</p>
<p>Regeringens förslag: Ansvaret för delfunktionen<br>Landsvägstransporter i det civila försvaret förs<br>över från Överstyrelsen för civil beredskap till<br>Vägverket.</p>
<p>Skäl för regeringens förslag: Överstyrelsen för<br>civil beredskap (ÖCB) ansvarar för delfunktio-<br>nen Landsvägstransporter inom det civila försva-<br></p>
<p>ret (prop. 1990/91:100, bet. 1990/91:TU 18 och<br>rskr. 1990/91:176).</p>
<p>Regeringen anser att den för det civila försva-<br>ret vägledande ansvarsprincipen entydigt talar<br>för att delfunktionsansvaret för Landsvägs-<br>transporter bör ligga på Vägverket. Genom sitt<br>sektorsansvar och därmed följande kontakter<br>med landsvägstransportnäringen - framför allt<br>åkeri- och bussbranschen - är Vägverket dessut-<br>om väl lämpat att ta ansvaret för delfunktionen.<br>ÖCB har lämnat ett förslag med denna innebörd<br>till regeringen. Vägverket bör därför från och<br>med den 1 juli 2001 ha ansvaret för delfunktio-<br>nen Landsvägstransporter.</p>
<p>34:1 Bidrag till Sveriges meteorologiska och<br>hydrologiska institut</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 203 077 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 34:1 Bidrag till Sve-<br>riges meteorologiska och hydrologiska institut ökas<br>med 20 000 000 kronor. Finansiering sker ge-<br>nom att anslaget 31:5 Bidrag till Fonden för fukt-<br>och mögelskador under utgiftsområde 18 Sam-<br>hällsplanering, bostadsförsörjning och byggande<br>minskas och genom att anslaget 36:1 Vägverket:<br>Administration minskas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Med anledning<br>av att kostnaderna under innevarande år ökar för<br>Sveriges medverkan i det europeiska samarbetet<br>inom European organisation for the exploitation<br>of meteorological satellites (EUMETSAT) ökar<br>resursbehovet. Regeringen anser därför att an-<br>slaget 34:1 Bidrag till Sveriges meteorologiska och<br>hydrologiska institut bör öka med 20 000 000<br>kronor. Finansiering sker genom att anslaget<br>31:5 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador<br>under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bo-<br>stadsförsörjning och byggande minskas med<br>10 000 000 kronor och genom att anslaget 36:1<br>Vägverket: Administration under utgiftsområde<br>22 Kommunikationer minskas med 10 000 000<br>kronor. Effekterna av finan sieringsåtgärden är en<br>minskning av det bidrag som kan lämnas för att<br>avhjälpa fukt- och mögelskador i egnahem samt<br>att Vägverkets administration måste effektivise-<br>ras ytterligare.</p>
<p>168</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>36:1 Vägverket: Administration</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 1 044 730 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 36:1 Vägverket:<br>Administration minskas med 257 600 000 kro-<br>nor, för att finansiera ökningen av anslaget 36:2<br>Väghållning och statsbidrag samt det under ut-<br>giftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård<br>uppförda anslaget 34:1 Bidrag till Sveriges meteo-<br>rologiska och hydrologiska institut och det under<br>utgiftsområde 24 Näringsliv uppförda anslaget<br>38:1 Myndigheten för företagsutveckling: Förvalt-<br>ningskostnader.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I samband med<br>omstruktureringar av de centrala myndighets-<br>funktionerna inom näringslivsområdet fördela-<br>des medel efter en bedömning av anslagsbeho-<br>vet. Regeringen bedömer nu att fördelningen<br>behöver justeras med hänsyn tagen till myndig-<br>heternas uppgifter. Vidare minskas anslaget för<br>att bidra till finansieringen av ökningen av andra<br>anslag inom utgiftsområdet.</p>
<p>36:2 Väghållning och statsbidrag</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 13 662 925 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 36:2 Väghållning<br>och statsbidrag ökas med 230 000 000 kronor. Fi-<br>nansiering sker genom att anslaget 36:1 Vägver-<br>ket: Administration minskas.</p>
<p>Den av riksdagen fastställda låneramen för<br>Göteborgsöverenskommelsen får även användas<br>för att finansiera s.k. förgäveskostnader på<br>13 600 000 miljoner kronor enligt 3 § i Göte-<br>borgsöverenskommelsen.</p>
<p>Regeringen får besluta om lån i Riksgäldskon-<br>toret intill ett belopp av 100 000 000 kronor för<br>att inleda utbyggnaden av väg E6 del Högdal -<br>Nordby.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Vägverket har<br>minskat kostnaderna för administration åren<br>2000 och 2001 och behöver använda medlen<br>främst för väghållningsåtgärder med anledning<br>av översvämningarna sommaren år 2000 samt för<br></p>
<p>anslagsfinansierad myndighetsutövning inom<br>anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag. Inne-<br>börden är att en del av Vägverkets administra-<br>tionsanslag år 2001 i stället kan användas för<br>väghållningsåtgärder.</p>
<p>Göteborgsregionen har inkommit med begä-<br>ran om ersättning för planeringsåtgärder för väg-<br>tullssystemet m.m. och Östra länken som inte<br>kommer till nytta, s.k. förgäveskostnader enligt<br>3 § i Göteborgsöverenskommelsen. Ersättnings-<br>anspråken uppgår totalt till 13,6 miljoner kronor.<br>I prop. 1997/98:150 anförde regeringen bl.a. dels<br>att den nya överenskommelsen med Göteborg<br>innebär att staten ersätter berörda kommuner<br>för del av nedlagda kostnader dock sammanlagt<br>högst 200 miljoner kronor, dels att återstoden av<br>de statliga åtagandena finansieras med de statligt<br>garanterade lånen på sammanlagt 3 700 miljoner<br>kronor. Omfattningen av ersättningsanspråk en-<br>ligt 3 § i Göteborgsöverenskommelsen var inte<br>känd när prop. 1997/98:150 beslöts. Mot bak-<br>grund av detta anser regeringen att de aktuella<br>förgäveskostnaderna bör finansieras inom ramen<br>för de lån som skall finansiera Göteborgsöver-<br>enskommelsen. Effekterna av finansieringsåtgär-<br>den är att Göteborgsöverenskommelsen kan<br>fullföljas utan att några ytterligare anslagsmedel<br>nu behöver tillskjutas för att finansiera Göte-<br>borgsregionens ersättningsanspråk enligt 3 § i<br>Göteborgsöverenskommelsen.</p>
<p>Vägverket har på regeringens uppdrag utrett<br>förutsättningarna att belägga trafiken på väg E6 i<br>norra Bohuslän med vägavgifter i syfte att finan-<br>siera utbyggnaden av den nordliga delen av väg<br>E6 inklusive halva den nya bron över Svinesund.<br>Svinesundsbro-projektet är planerat som ett ge-<br>mensamt norsk-svenskt, avgiftsfinansierat bro-<br>projekt. Vägverkets förslag till vägavgifter inne-<br>bär att endast den tunga trafiken skall beläggas<br>med avgift vid färd till Sverige. Avgiften är be-<br>räknad till ca 100 svenska kronor. Enligt vägla-<br>gen har regeringen rätt att besluta om föreskrif-<br>ter för vägavgifter för nya vägar. Av Vägverkets<br>utredning framgår bl.a. att återbetalningstiden<br>för investeringen i halva Svinesundsbron till<br>Nordby samt sträckan Nordby - Högdal är 27 år<br>vid en låg fordonsvolym och en återbetalningstid<br>på 22 år vid en hög fordonsvolym. Vägverkets<br>utredningsförslag har remissbehandlats och<br>merparten av remissinstanserna har ställt sig po-<br>sitiva till förslaget.</p>
<p>Genom att sträckan lånefinansieras kan bygg-<br>nationen inledas 2001.</p>
<p>169</p>
<p>PKOP. 2000/01:100</p>
<p>Lånet i Riksgäldskontoret återbetalas under<br>20 år i första hand med framtida vägavgifter och i<br>andra hand med medel från anslaget 36:2 Väg-<br>hållning och statsbidrag.</p>
<p>Den slutliga utformningen av avgiftssystemet<br>är inte klart och kommer att kunna fastställas<br>först efter överläggningar med den norska sta-<br>ten.</p>
<p>36:3 Banverket: Administration</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 749 849 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 36:3 Banverket:<br>Administration minskas med 2 400 000 kronor,<br>för att finansiera ökningen av det under utgifts-<br>område 24 Näringsliv uppförda anslaget 38:1<br>Myndigheten för företagsutveckling: Förvaltnings-<br>kostnader.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I samband med<br>omstruktureringar av de centrala myndighets-<br>funktionerna inom näringslivsområdet fördela-<br>des medel efter en översiktlig bedömning av an-<br>slagsbehovet. Regeringen bedömer nu att<br>fördelningen behöver justeras med hänsyn tagen<br>till myndigheternas uppgifter.</p>
<p>Banverket och Vägverket</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att<br>dels låta Banverket och Vägverket oåterkalleligen<br>förbinda sig att vid behov lämna aktieägartill-<br>skott för att Svensk-Danska Broförbindelsen<br>AB:s (Svedab) egna kapital vid varje tillfälle skall<br>uppgå till det registrerade aktiekapitalet, dels låta<br>Banverket och Vägverket årligen lämna erforder-<br>liga villkorade aktieägartillskott till Svedab jämte<br>ränta i form av betalningsutfästelser.</p>
<p>Regeringens bedömning: Villkorade aktieägartill-<br>skott jämte ränta i form av betalningsutfästelser<br>redovisas mot anslag om de behöver infrias.<br></p>
<p>skottet heller inte innebära någon anslagsbelast-<br>ning. Kapitaltillskottet skulle enligt trafik-<br>utskottet tillföras Svedab genom en utfästelse<br>om kapitaltillskott som innebar att Banverket<br>och Vägverket förband sig att genom<br>aktieägartillskott svara för att Svedabs egna<br>kapital vid varje tillfälle uppgick till det<br>registrerade aktiekapitalet. Detta benämndes av<br>trafikutskottet kapitaltillskottgaranti.</p>
<p>Regeringen föreslår nu att Banverket och<br>Vägverket gentemot Svedab med en oåterkallelig<br>förpliktelse förbinder sig att lämna årliga aktie-<br>ägartillskott för att skydda Svedabs egna kapital.<br>Banverket och Vägverket skall vid behov årligen<br>lämna villkorade aktieägartillskott till Svedab i<br>form av betalningsutfästelser. För den fordran<br>som Svedab därigenom får gentemot Banverket<br>och Vägverket skall verken årligen erlägga ränta<br>som också får tillskjutas i form av betalningsut-<br>fästelser.</p>
<p>En betalningsutfästelse kan i viss mening an-<br>ses vara en betalning. Enligt bestämmelserna i<br>lagen (1996:1059) om statsbudgeten är dock<br>knappast en betalningsutfästelse att anse som en<br>betalning som skall anslagsavräknas vid utstäl-<br>landet. Avräkning mot anslag blir aktuell först<br>när en utfästelse eventuellt behöver infrias ge-<br>nom utbetalning av likvida medel. Riksdagens<br>mening var också att kapitaltillskottet till Svedab<br>inte skulle öka statens årliga utgifter och därmed<br>skulle kapitaltillskottet heller inte innebära nå-<br>gon anslagsbelastning. För att fullfölja detta<br>kommer villkorade aktieägartillskott jämte ränta<br>i form av betalningsutfästelser att avräknas mot<br>Vägverkets och Banverkets anslag om dessa be-<br>höver infrias genom utbetalning av likvida me-<br>del. Regeringen bedömer vidare att de betal-<br>ningsutfästelser som Vägverket och Banverket<br>kommer att ställa ut till Svedab inte är att betrak-<br>ta som lån och att således bestämmelserna i lagen<br>(1988:1387) om statens upplåning och skuldför-<br>valtning inte är tillämplig.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag och bedömning:<br>Riksdagens beslut (prop. 1992/93:100 bilaga 7,<br>bet. 1994/95 TU2, rskr 1994/95:50) innebar att<br>kapitaltillskottet till Svedab inte skulle öka sta-<br>tens årliga utgifter och därmed skulle kapitaltill-<br></p>
<p>170</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>36:4 Banverket: Banhållning och<br>sektorsuppgifter</p>
<h2>Banverkets låneram</h2>
<p>Regeringens förslag: Den av riksdagen för år 2001<br>godkända låneramen i Riksgäldskontoret får<br>även användas för att finansiera projekterings-<br>kostnader för järnvägsinvesteringar (projekte-<br>ringslager).</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Ändamålet för<br>låneramen skall vidgas. Projekteringskostnader<br>för järnvägsinvesteringar anslagsavräknas inte<br>utan aktiveras och redovisas i Banverkets balans-<br>räkning som pågående projektering (projekte-<br>ringslager). Projekteringslagret finansieras ge-<br>nom upplåning hos Riksgäldskontoret. Vid<br>byggstart görs en anslagsavräkning av upparbe-<br>tad projekteringskostnad. Denna princip har<br>gällt sedan Banverket bildades. Banverkets låne-<br>ram beräknas bl.a. utifrån projekteringslagrets<br>omfattning.</p>
<p>Sedan mitten av 1990-talet har värdet av<br>projekteringslagret ökat kraftigt, bl.a. beroende<br>på att investeringsprojekt inte kunnat påbörjas i<br>planerad omfattning. Vidare har Riksrevisions-<br>verket i revisionsrapporten avseende Banverkets<br>årsredovisning för 1999 påtalat att regleringsbre-<br>vet inte ger ett tydligt stöd för den hittills tilläm-<br>pade principen.</p>
<p>Det framgår inte tydligt av det bemyndigande<br>som regeringen varje år begär från riksdagen rö-<br>rande Banverkets låneram att denna även skall<br>kunna omfatta kostnader för projekteringslagret.<br>Banverket avser att på några års sikt avveckla<br>projekteringslagret till aktuell genomförandeplan<br>för stomnätsplanens objekt. Till dess att lagret är<br>avvecklats är det dock nödvändigt att projekte-<br>ringslagret också får finansieras inom låneramen.</p>
<h2>Ändringar i lagen (1997:756) om tilldelning av<br>spårkapacitet</h2>
<p>Regeringens förslag: Tågtrafikledningens operati-<br>va verksamhet integreras i Banverket.</p>
<p>Ärendet och dess beredning: I Banverkets för-<br>djupade prövning för åren 2001-2003 föreslog<br>Banverket att Tågtrafikledningens operativa<br>verksamhet skall integreras i Banverket. Enligt<br></p>
<p>Banverket finns det betydande möjligheter till<br>samarbete mellan Banverkets bandriftledning<br>och den operativa trafikledningen inom Tågtra-<br>fikledningen. Med hänsyn till förväntade effekti-<br>vitetsvinster föreslog Banverket därför att funk-<br>tionerna borde samordnas.</p>
<p>Näringsdepartementet har berett frågan ge-<br>nom att upprätta en promemoria som redogör<br>för gällande ordning, kommande EG-direktiv på<br>området samt regeringens överväganden. I pro-<br>memorian föreslås även författningsändringar i<br>lagen (1997:756) om tilldelning av spårkapacitet,<br>förordningen (1996:734) om statens spåranlägg-<br>ningar samt förordningen (1998:1392) med in-<br>struktion för Banverket.</p>
<p>Promemorian har remitterats till berörda<br>myndigheter, järnvägsoperatörer, trafikhuvud-<br>män och fackliga organisationer. En remissam-<br>manställning har upprättats. Ytterligare samråd<br>har hållits med Tågtrafikledningen och Bransch-<br>organisationen Tågoperatörerna (tidigare Svens-<br>ka Järnvägsföreningen). Promemorian har revi-<br>derats med anledning av de synpunkter som<br>framkommit.</p>
<p>Ett lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.2.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt riksda-<br>gens beslut (prop. 1995/96:92, bet.<br>1995/96:TU12, rskr. 1995/96:108) skall ansvaret<br>för tilldelning av tåglägen och trafikledning or-<br>ganiseras i en enhet som administrativt inordnas<br>i Banverket. Riksdagen har därefter beslutat la-<br>gen (1997:756) om tilldelning av spårkapacitet, i<br>vilken Tågtrafikledningen anges som en enhet<br>inom Banverket med ansvar för bl.a. banfördel-<br>ning, trafikledning och tilldelning av tåglägen.</p>
<p>Förslaget innebär att Tågtrafikledningen i<br>framtiden kommer att bestå av en direktör och<br>en mindre stab med administrativa handläggare.<br>Tågtrafikledningens uppgifter blir att fastställa<br>tidtabeller, besluta om trafikeringsrätt, banför-<br>delning och tilldelning av tåglägen m.m. Myn-<br>dighetsutövningen blir i allt väsentligt kvar i Tåg-<br>trafikledningen. Till Banverket överförs den<br>operativa trafikledningen, inkluderande tidta-<br>bellsläggning. Tågtrafikledningens operativa<br>verksamhet integreras med Banverkets ban-<br>driftledning.</p>
<p>Tågtrafikledningen är i dag en självständig en-<br>het med ansvar för bl.a. banfördelning, trafikled-<br>ning och tilldelning av tåglägen. Den personal-<br>och kostnadsmässigt största delen av verksamhe-<br>ten är den operativa trafikledningen. Bandrift-</p>
<p>171</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>ledningen är den enhet inom Banverket som an-<br>svarar för den löpande styrningen av ban-<br>hållarens insatser för att hålla banan tillgänglig<br>för trafik. Dessa arbetsuppgifter är nära koppla-<br>de till varandra. Regeringen anser att den före-<br>slagna ändringen kommer att innebära effektivi-<br>tetsvinster och kostnadsbesparingar internt i<br>Banverket och ett mer effektivt utnyttjande av<br>statens spåranläggningar.</p>
<p>36:8 Bidrag till sjöfarten</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 409 000 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 36:8 Bidrag till sjö-<br>farten ökas med 105 000 000 kronor. Finansie-<br>ring sker genom att anslaget 36:10 Ersättning till<br>Statens järnvägar i samband med utdelning från<br>Swedcarrier minskas med 90 000 000 kronor och<br>anslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling<br>minskas med 15 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Bidrag utgår en-<br>ligt förordningen (1996:1559) om statligt stöd till<br>svensk sjöfart. Regeringen bedömer att medel<br>behöver tillföras anslaget 36:8 Bidrag till sjöfarten<br>eftersom beräknade utbetalningar under inneva-<br>rande år överskrider anvisade medel.</p>
<p>8.1.21 Utgiftsområde 23</p>
<p>Jord- och skogsbruk, fiske med<br>anslutande näringar</p>
<p>25:1 Sveriges lantbruksuniversitet</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 1 199 121 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 25:1 Sveriges lant-<br>bruksuniversitet ökas med 1 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För att möjlig-<br>göra en ökad fältforskningsverksamhet rörande<br>ekologisk produktion bör Lantbruksuniversitet<br>tillföras 7 000 000 kronor. Dessutom minskas<br>anslaget med 6 000 000 kronor för att bidra till<br>finansiering av ökningar av andra anslag inom<br>utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske<br></p>
<p>med anslutande näringar. Sammantaget innebär<br>det att anslaget 25:1 Sveriges lantbruksuniversitet<br>skall ökas med 1 000 000 kronor.</p>
<p>26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar<br>och samhällsbyggande: Forskning och kollektiv<br>forskning</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 240 263 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 26:1 Forskningsrå-<br>det för miljö, areella näringar och samhällsbyggan-<br>de: Forskning och kollektiv forskning minskas<br>med 6 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Anslaget 26:1<br>Forskningsrådet för miljö, areella näringar och<br>samhällsbyggande: Forskning och kollektiv forsk-<br>ning minskas för att finansiera åtgärder redovisa-<br>de under anslagen 42:1 Statens veterinärmedi-<br>cinska anstalt och 43:1 Statens jordbruksverk.</p>
<p>42:1 Statens veterinärmedicinska anstalt</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 93 706 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 42:1 Statens veteri-<br>närmedicinska anstalt ökas med 5 000 000 kro-<br>nor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Det finns behov<br>av ytterligare ett smittskyddsklassat laboratori-<br>um. Existerande laboratorium är fullt belastat<br>med BSE-analyser (galna ko-sjukan). Utbrott av<br>allvarlig smittsam djursjukdom av virologisk na-<br>tur skulle därför vara svår att hantera med nuva-<br>rande laboratorieresurser. Samtidigt är BSE-<br>diagnostik av tillfällig karaktär och ligger därför<br>utanför Statens veterinärmedicinska anstalts<br>(SVA) normala verksamhet. Regeringen anser<br>att SVA bör tillföras 5 000 000 kronor under in-<br>nevarande år. När det gäller utgifter för detta än-<br>damål 2002 avser regeringen återkomma i bud-<br>getpropositionen.</p>
<p>Finansiering sker genom att andra anslag<br>inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fis-<br>ke med anslutande näringar minskas.</p>
<p>172</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>43:1 Statens jordbruksverk</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 300 456 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 43:1 Statens jord-<br>bruksverk minskas med 3 400 000 kronor.</p>
<p>Anslaget får även användas för BSE-<br>kontroller.</p>
<p>Dessutom slopas inkomsttiteln 2556 Djurre-<br>gisteravgifter och avgifterna redovisas fr.o.m. 1<br>januari 2001 mot anslaget 43:1 Statens jordbruks-<br>verk.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Kostnaden för<br>BSE-kontroller av 20 000 djur beräknas till<br>19 000 000 kronor. För detta ändamål finns<br>9 000 000 kronor i statsbudgeten och 5 000 000<br>kronor medfinansieras från EG-budgeten. Re-<br>geringen anser att Statens jordbruksverk behöver<br>ytterligare 5 000 000 kronor för BSE-kontroller.</p>
<p>Distriktsveterinärorganisationen hade år 2000<br>upplupna kostnader för semesterlöneskuld och<br>skadestånd på 8 038 000 kronor. Regeringen an-<br>ser att 6 000 000 kronor skall tillföras anslaget<br>för att täcka kostnaderna.</p>
<p>Jordbruksverket ersätter Tullverkets kostna-<br>der för kontroll av livsmedel som kan erhålla ex-<br>portbidrag. Kostnaderna har ökat och ytterligare<br>1 500 000 kronor behövs för ändamålet.</p>
<p>För dessa åtgärder behöver 12 500 000 kronor<br>tillföras anslaget.</p>
<p>Finansiering sker genom att andra anslag<br>inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fis-<br>ke med anslutande näringar minskas.</p>
<p>Djurregisterverksamheten för nöt och gris bör<br>hanteras på samma sätt som hundregistret, kött-<br>klassificeringen m.m. Detta innebär att inkomst-<br>titel 2556 Djurregisteravgifter slopas och att av-<br>gifterna redovisas mot anslaget 43:1 Statens<br>jordbruksverk. Till följd av detta minskar belast-<br>ningen på anslaget med 15 900 000 kronor.</p>
<p>Sammantaget innebär detta att anslaget 43:1<br>Statens jordbruksverk skall minskas med<br>3 400 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 43:5 Arealersättning<br>och djurbidrag m.m. skall också kunna användas<br>för att finansiera BSE-kontroller och ett pro-<br>gram för kontroll av campylobakter.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Från EG-<br>budgeten erhålls ett bidrag motsvarande<br>5 750 000 kronor för att finansiera kontroll av<br>såväl BSE som campylobakter. Bidraget ryms<br>inom ramen för anvisade medel.</p>
<p>43:7 Räntekostnader för förskotterade<br>arealersättningar m.m.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 79 700 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 43:7 Räntekostnader<br>för förskotterade arealersättningar m.m. minskas<br>med 2 100 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Anslaget 43:7<br>Räntekostnader för förskotterade arealersättningar<br>m.m. minskas för att finansiera åtgärder redovi-<br>sade under anslaget 43:1 Statens jordbruksverk.</p>
<p>43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 25 000 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 43:16 Åtgärder<br>inom livsmedelsområdet minskas med 3 000 000<br>kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Anslaget 43:16<br>Åtgärder inom livsmedelsområdet minskas för att<br>finansiera åtgärder redovisade under anslaget<br>43:1 Statens jordbruksverk.</p>
<p>44:4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.</p>
<p>43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 5 269 500 000<br>kronor.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 20 000 000<br>kronor.</p>
<p>173</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 44:4 Stöd till jord-<br>brukets rationalisering m.m minskas med<br>2 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Anslaget 44:4<br>Stöd till jordbrukets rationalisering m.m minskas<br>för att finansiera åtgärder redovisade under an-<br>slaget 43:1 Statens jordbruksverk. Minskningen<br>finansierar också ökningen av det under utgifts-<br>område 1 Rikets styrelse upptagna anslaget 45:1<br>Sametinget.</p>
<p>8.1.22 Utgiftsområde 24</p>
<p>Näringsliv</p>
<p>26:2 Verket för Innovationssystem: Forskning och<br>utveckling</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 1 005 949 kro-<br>nor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 26:2 Verket för in-<br>novationssystem: Forskning och utveckling mins-<br>kas med 89 960 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I statsbudgeten<br>för 2001 tillfördes anslaget 26:2 Verket för inno-<br>vationssystem: Forskning och utveckling</p>
<p>90 574 000 kronor för att lösa tidigare ingångna<br>förpliktelser i samband med övergång till ett<br>renodlat bemyndigandesystem. Huvuddelen av<br>dessa förpliktelser löstes emellertid genom för-<br>brukning av ett stort anslagssparande från det<br>tidigare anslaget Dl Teknisk forskning och ut-<br>veckling (vilket numera ingår i anslaget 26:2 Ver-<br>ket för innovationssystem: Forskning och utveck-<br>ling) redan under år 2000.</p>
<p>Av de ingångna förpliktelserna återstår endast<br>614 000 kronor. För att en oförändrad ram skall<br>behållas för 2001 skall anslaget minskas med<br>89 960 000 kronor.</p>
<p>Ram för ordinarie exportkreditgarantier</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns ett be-<br>myndigande för regeringen att ikläda staten be-<br>talningsansvar intill ett belopp av högst<br>150 000 000 000 kronor för exportkreditgaranti-<br>er.</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att<br>under budgetåret 2001 ikläda staten betalnings-<br>ansvar intill ett belopp av högst 175 000 000 000<br>kronor för exportkreditgarantier.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen kan<br>nu konstatera att efterfrågan på garantier be-<br>döms bli större än tidigare beräknat. För närva-<br>rande uppgår ramutnyttjandet efter schablon-<br>mässiga justeringar av utfästelsebeloppen till 112<br>miljarder kronor. Därmed är det återstående ut-<br>rymmet inom den av riksdagen beslutade ramen<br>otillräckligt.</p>
<p>Utnyttjandet beräknas öka till 155 miljarder<br>kronor när några nu kända stora kontrakt kom-<br>mer att ingås. Dessutom är stora delar av enga-<br>gemanget i utländsk valuta vilket innebär att sto-<br>ra valutafluktuationer påverkar ramutnyttjandet.<br>Regeringen anser därför att ramen för export-<br>kreditgarantier för 2001 skall höjas till<br>175 000 000 000 kronor.</p>
<p>38:1 Myndigheten för företagsutveckling:<br>Förvaltningskostnader</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 183 537 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 38:1 Myndigheten<br>för företagsutveckling: Förvaltningskostnader ökas<br>med 20 000 000 kronor. Finansiering sker ge-<br>nom att de under utgiftsområde 22 Kommunika-<br>tioner uppförda anslagen 36:3 Banverket: Admi-<br>nistration och anslaget 36:1 Vägverket:<br>Administration minskas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I statsbudgeten<br>för 2001 minskades resurserna för det nya Ver-<br>ket för näringslivsutveckling med 20 miljoner<br>kronor. Detta skedde utan att tillräcklig hänsyn<br>togs till omfattningen av myndighetens uppgif-<br>ter. Anslaget behöver därför, såsom Näringsut-<br>skottet redan tidigare påpekat (bet.<br>2000/01 :NU1), tillföras ytterligare medel.</p>
<p>174</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>38:6 Sveriges geologiska undersökning:<br>Geovetenskaplig forskning</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 4 924 000 kro-<br>nor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 38:6 Sveriges geolo-<br>giska undersökning: Geovetenskaplig forskning<br>ökas med 4 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen an-<br>mälde i budgetpropositionen för 2001 att ansla-<br>get skulle ökas med 4 000 000 kronor per år för<br>perioden 2001-2003. De utökade medlen skall<br>användas för att stödja forsknings- och utveck-<br>lingsinsatser i Norrbotten och Västerbotten. In-<br>satserna skall vidtas för hållbar utveckling inom<br>gruvnäringen och för kompetensutveckling med<br>anknytning till geovetenskap, malmgeologi och<br>bergsteknik.</p>
<p>38:10 Styrelsen för ackreditering och teknisk<br>kontroll: Bidrag till riksmätplatser</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 13 947 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 38:10 Styrelsen för<br>ackreditering och teknisk kontroll: Bidrag till<br>riksmätplatser ökas med 2 700 000 kronor. Fi-<br>nansiering sker genom att anslaget 38:12 Bidrag<br>till standardisering, provning och mätteknisk FoU<br>m.m. minskas med 1 000 000 kronor och ansla-<br>get 38:14 Rymdverksamhet minskas med<br>1 700 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Mättekniska<br>områden som särskilt behöver förstärkas finns<br>inom t.ex. opto- och höghastighetselektronik.<br>FoU-samarbetet med industrin behöver också<br>stärkas och den mättekniska kompetensen ökas<br>hos särskilt mindre företag. Regeringen anser<br>därför att anslaget 38:10 Styrelsen för ackredite-<br>ring och teknisk kontroll: Bidrag till riksmätplatser<br>behöver ökas med 2 700 000 kronor.</p>
<p>39:5 Investeringsfrämjande</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 51 357 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 39:5 Investerings-<br>främjande ökas med 14 720 000 kronor. Finansi-<br>ering sker genom att anslaget 39:3 Exportfräm-<br>jande verksamhet minskas med 5 000 000 kronor<br>och genom att anslaget 91:2 Bidrag till särskilda<br>insatser i vissa kommuner och landsting minskas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Den invester-<br>ingsfrämjande verksamhet som Delegationen för<br>utländska investeringar i Sverige (Invest in Swe-<br>den Agency, ISA) bedriver, har visat sig resultera<br>i ett ökat antal utländska direktinvesteringar i<br>Sverige. Regeringen anser därför att ytterligare<br>5 000 000 kronor behövs för investeringsfräm-<br>jandet, som är ett effektivt medel att uppnå re-<br>geringens mål avseende tillväxt och sysselsätt-<br>ning. Medlen skall användas till att förstärka<br>verksamheten inom främst bioteknik, biomedi-<br>cin, samt IT och elektronik.</p>
<p>För att skapa förutsättningar för den skånska<br>delen av Oresundsregionen att marknadsföra sig<br>internationellt och därmed stärka Skånes tillväxt-<br>förutsättningar behöver ytterligare 9 720 000<br>kronor tillföras investeringsfrämjandet.</p>
<p>Sammantaget bör anslaget öka med<br>14 720 000 kronor.</p>
<p>Finansieringen av anslagsökningen sker ge-<br>nom att anslaget 39:3 Exportfrämjande verksam-<br>het minskas med 5 000 000 kronor. Effekterna av<br>finansieringen är att vissa projekt inom export-<br>främjandet inte kommer att kunna genomföras<br>under innevarande år. Finansieringen sker även<br>genom att det under utgiftsområde 25 Allmänna<br>bidrag till kommuner uppförda anslaget 91:2 Bi-<br>drag till särskilda insatser i vissa kommuner och<br>landsting minskas med 9 720 000 kronor.</p>
<p>40:1 Marknadsdomstolen</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 5 112 000 kro-<br>nor.</p>
<p>175</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 40:1 Marknadsdom-<br>stolen ökas med 500 000 kronor. Finansiering<br>sker genom att anslaget 40:2 Konsumentverket<br>minskas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För att säker-<br>ställa kvaliteten på verksamheten vid Marknads-<br>domstolen behöver anslaget 40:1 Marknadsdom-<br>stolen ökas med 500 000 kronor. Finansiering<br>sker genom att anslaget 40:2 Konsumentverket<br>minskas med motsvarande belopp.</p>
<p>40:2 Konsumentverket</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 92 972 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 40:2 Konsument-<br>verket minskas med 2 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Anslaget 40:2<br>Konsumentverket minskas för att finansiera ök-<br>ningen av andra anslag under utgiftsområdet. Ef-<br>fekterna av detta är att Konsumentverket får ett<br>minskat ekonomiskt utrymme och att vissa åt-<br>gärder inte kommer att kunna genomföras under<br>innevarande år.</p>
<p>40:3 Allmänna reklamationsnämnden</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 16 691 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 40:3 Allmänna re-<br>klamationsnämnden ökas med 1 500 000 kronor.<br>Finansiering sker genom att anslaget 40:2 Kon-<br>sumentverket minskas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Antalet ärenden<br>hos Allmänna reklamationsnämnden har ökat<br>kraftigt under det senaste halvåret varför resurs-<br>behovet är betydligt större än vad regeringen ti-<br>digare beräknat. Regeringen anser därför att an-<br>slaget 40:3 Allmänna reklamationsnämnden<br>behöver ökas med 1 500 000 kronor. Finansie-<br>ring sker genom att anslaget 40:2 Konsumentver-<br>ket minskas.</p>
<p>Inlösen av aktier i AssiDomän AB</p>
<p>Regeringens bedömning: Regeringen har för av-<br>sikt att senare under budgetåret återkomma till<br>riksdagen med förslag om hur likviden från As-<br>siDomän AB:s inlösen av aktier skall användas.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: AssiDo-<br>män AB beslutade hösten 2000 att genomföra en<br>inlösen av aktier. Staten äger för närvarande 35,5<br>procent i bolaget. Det betyder att staten får en<br>inlösenlikvid. Regeringen har beslutat att dessa<br>medel tillfälligt skall sättas in på ett särskilt kon-<br>to i Riksgäldskontoret. Regeringen har för avsikt<br>att senare under budgetåret återkomma till riks-<br>dagen med förslag om medlens användning.</p>
<p>8.1.23 Utgiftsområde 25</p>
<p>Allmänna bidrag till kommuner</p>
<p>91:1 Generellt statsbidrag till kommuner och<br>landsting</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 78 105 500 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 91:1 Generellt stats-<br>bidrag till kommuner och landsting ökas med<br>150 000 000 kronor. Finansiering sker genom att<br>anslaget 25:10 Mzxtaa i barnomsorgen under ut-<br>giftsområde 16 Utbildning och universitets-<br>forskning minskas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Reformen Max-<br>taxa och allmän förskola som beslutades av riks-<br>dagen i november 2000 innehåller ett antal olika<br>lagreglerade delar som kommer att genomföras<br>vid skilda tidpunkter. Den 1 juli 2001 införs en<br>skyldighet för kommuner att erbjuda plats i för-<br>skoleverksamhet för barn med arbetslösa föräld-<br>rar och den 1 januari 2002 införs motsvarande<br>skyldighet för barn vars föräldrar är hemmava-<br>rande för vård av annat barn. Den 1 januari 2003<br>införs en allmän förskola för barn i åldern 4-5 år.<br>Då kommunerna genom lagstiftning blir skyldi-<br>ga att tillhandahålla dessa reformer kompenseras<br>de genom en ökning av det generella statsbidra-<br>get.</p>
<p>176</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>91:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa<br>kommuner och landsting</p>
<p>1 statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett reservationsanslag på</p>
<p>2 066 200 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget 91:2 Bidrag till sär-<br>skilda insatser i vissa kommuner och landsting<br>minskas med 9 720 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Minskningen<br>görs för att finansiera ökningen av det under ut-<br>giftsområde 24 Näringsliv uppförda anslaget<br>39:5 Investeringsfrämjande.</p>
<p>177</p>
<p>9</p>
<p>Kommunal ekonomi</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<h1>9 Kommunal ekonomi</h1>
<h2>9.1 Viktiga förändringar</h2>
<p>Den samhällsekonomiska utvecklingen under de<br>senaste åren, med stark tillväxt och ökad syssel-<br>sättning, har inneburit att de ekonomiska förut-<br>sättningarna för kommuner och landsting har<br>förbättrats. Allt fler kommuner och landsting<br>har nu en ekonomi i balans.</p>
<p>För att värna kvaliteten i skolan, vården och<br>omsorgen samt för att minska behovet av att<br>höja kommunalskatterna, har statsbidragen suc-<br>cessivt höjts från och med 1997. Aren 1999-2001<br>erhåller kommuner och landsting dessutom yt-<br>terligare tillskott genom att de 200 kronor alla<br>inkomsttagare tidigare betalat i statlig inkomst-<br>skatt tillfaller kommuner och landsting. Sam-<br>manlagt uppgår tillskotten hittills till över 25 000<br>miljoner kronor. Beloppet inkluderar även det<br>särskilda stöd som utgår till vissa kommuner och<br>landsting.</p>
<p>Förutom dessa bidragshöjningar görs även<br>satsningar på den kommunala verksamheten<br>inom andra utgiftsområden. Vid sidan av de som<br>redovisas i avsnitt 9.4.3 görs satsningar också<br>inom ramen för Storstadsdelegationens arbete<br>och de lokala investeringsprogrammen.</p>
<p>Okad tillgänglighet i vården<br>Regeringen avser att göra en särskild satsning för<br>att förbättra tillgängligheten till behandlingar<br>inom sjukvården. Satsningen innebär att en höj-<br>ning görs av det generella statsbidraget till lands-<br>tingen med 1 250 miljoner kronor från och med<br>2002. Som en del av finansieringen av denna<br>satsning används 500 miljoner kronor per år<br>2002 och 2003 från anslaget 91:2 Bidrag till sär-<br>skilda insatser i vissa kommuner och landsting.</p>
<p>Från och med 2002 tillförs det generella stats-<br>bidraget till landstingen 400 miljoner kronor från<br>de s.k. Dagmarpengarna inom utgiftsområde 9<br>Hälsovård, sjukvård och social omsorg.</p>
<p>Ett särskilt statsbidrag för befolkningsminskning<br>Regeringen bedömer att ytterligare 200 miljoner<br>kronor per år bör tillföras utgiftsområde 25 All-<br>männa bidrag till kommuner 2003 och 2004 för<br>ett särskilt statsbidrag till kommuner och lands-<br>ting med befolkningsminskning. Regeringen av-<br>ser att återkomma med förslag till hur stödet<br>skall utformas.</p>
<p>Särskilt stöd till vissa kommuner och landsting<br>Behovet av särskilt stöd till vissa kommuner och<br>landsting kvarstår. Aven om förutsättningarna<br>förbättrats för sektorn som helhet, finns det<br>fortfarande ett antal kommuner och landsting<br>som har ekonomiska problem. Bland dessa åter-<br>finns kommuner och landsting med en mins-<br>kande befolkning.</p>
<p>Den kommunala finansieringsprincipen</p>
<p>Regeringen har tillsammans med Svenska Kom-<br>munförbundet och Landstingsförbundet tillsatt<br>en arbetsgrupp med uppgift att diskutera pro-<br>cessfrågor avseende tillämpningen av den kom-<br>munala finansieringsprincipen. Regeringen avser<br>att återkomma med en redogörelse för resultatet<br>av detta arbete.</p>
<p>Aldre och handikappade</p>
<p>Regeringen avser att under 2001 lämna en pro-<br>position med förslag om förbehållsbelopp inom<br>äldreomsorgen. Frågan om en s.k. maxtaxa inom<br>äldreomsorgen bereds vidare.</p>
<p>180</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>Vidare avser regeringen att under 2001 lämna<br>en proposition med förslag om ett försörjnings-<br>stöd för äldre. Stödet skall minska behovet av<br>socialbidrag för äldre, främst invandrare utan rätt<br>till pension.</p>
<p>Återbetalning av mervärdesskatt (kommunkonto-<br>systemet)</p>
<p>Ett antal problem har konstaterats när det gäller<br>kommunkontosystemet. Det gäller bland annat<br>systemets omfördelande effekter, dess belast-<br>ning på den kommunala ekonomin, brister vad<br>gäller neutralitet samt vissa kontrollfrågor. För<br>att belysa dessa frågor har en rad utredningsin-<br>satser initierats.</p>
<p>Regeringen har också tillsatt en intern arbets-<br>grupp med uppgift att se över systemet som hel-<br>het. Utgångspunkten är bland annat att föreslå<br>alternativa lösningar till dagens system, i syfte att<br>minimera de omfördelande effekter som dagens<br>system har samtidigt som konkurrensneutralite-<br>ten bibehålls mellan verksamhet som bedrivs i<br>egen regi och verksamhet som bedrivs på entre-<br>prenad.</p>
<p>För att lösa problemen kring kommunkonto-<br>systemet avser regeringen att återkomma i bud-<br>getpropositionen för 2002 med förslag till nytt<br>system för de kommunala momsavdragen. Re-<br>geringen kommer därvid överväga lösningen<br>med en statlig finansiering av systemet och sam-<br>tidigt reducera nivån på de generella statsbidra-<br>gen till kommunerna och landstingen. Det är re-<br>geringens målsättning att ett nytt system skall<br>kunna introduceras från den 1 januari 2002.</p>
<h2>9.2.1 Den kommunala ekonomin</h2>
<p>Det övergripande målet för den kommunala<br>ekonomin är enligt kommunallagen (8 kap. 1 §)<br>att kommuner och landsting skall ha en god eko-<br>nomisk hushållning i sin verksamhet.</p>
<p>Antalet kommuner och landsting som redovi-<br>sar positiva resultat har ökat under de senaste<br>åren. År 2000 redovisar enligt preliminära upp-<br>gifter 177 av 289 kommuner ett positivt resultat<br>(årets resultat), en ökning med 72 kommuner<br>sedan föregående året. Av de 20 landstingen re-<br>dovisar 6 ett positivt resultat, en ökning med 4<br>landsting sedan 1999.</p>
<p>Flera av de kommuner och landsting som re-<br>dovisar negativa resultat kommer att åberopa s.k.<br>synnerliga skäl för att inte behöva återställa det<br>egna kapitalet. Även det sammanlagda resultatet<br>för kommuner och landsting har förbättrats.<br>Landstingen redovisar dock fortfarande sam-<br>mantaget ett negativt resultat. Medan soliditeten<br>för kommunerna har legat på en tämligen stabil<br>nivå under senare år, har soliditeten för lands-<br>tingen försämrats.</p>
<p>Årets resultat påverkas även av extraordinära<br>poster, t.ex. realisationsvinster och -förluster,<br>vilket kan försvåra jämförelser mellan åren. I ta-<br>bell 9.1 redovisas därför resultatutvecklingen för<br>kommuner respektive landsting exklusive extra-<br>ordinära poster.</p>
<p>9.2 Utvecklingen inom den<br>kommunala sektorn</p>
<p>Regeringen överlämnar samtidigt med denna<br>proposition en skrivelse till riksdagen om ut-<br>vecklingen i den kommunala sektorn (skr.<br>2000/2001:102). Skrivelsen är ett underlag för en<br>samlad bedömning av den finansiella utveckling-<br>en i kommuner och landsting samt av resursut-<br>nyttjandet och måluppfyllelsen i de kommunala<br>verksamheterna. I det följande redovisas en<br>sammanfattning av skrivelsen.</p>
<p>Tabell 9.1 Resultat före extraordinära poster i kommuner<br>och landsting 1995-2000</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000'</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommuner</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>-6,5</p></td><td>
<p>-4,9</p></td><td>
<p>-2,8</p></td><td>
<p>-2,5</p></td><td>
<p>5,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Landsting</p></td><td>
<p>-2,7</p></td><td>
<p>-3,5</p></td><td>
<p>-4,0</p></td><td>
<p>-5,1</p></td><td>
<p>-5,1</p></td><td>
<p>-3,9</p></td></tr>
</table>
<p>‘Preliminära uppgifter*</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Landstingsförbundet</p>
<p>Resultat för den samlade verksamheten på kon-<br>cernnivå, dvs. inklusive kommunala företag, för-<br>sämrades från 9,6 miljarder kronor 1998 till</p>
<p>1,3 miljarder kronor 1999. Exkluderas extraordi-<br>nära poster förbättrades emellertid resultatet<br>med 0,6 miljarder kronor.</p>
<p>Kommunernas borgensförbindelser gentemot<br>de kommunala företagen har minskat under se-<br>nare år till 170 miljarder kronor 1999, varav 86<br>procent avsåg kommunala företag.</p>
<p>Efter att en minskning 1990-1997 har antalet<br>anställda i kommuner och landsting därefter<br>ökat, även om ökningstakten nu har bromsats<br>upp. Sysselsättningsutvecklingen påverkas även</p>
<p>181</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>av att kommuner och landsting köper externa<br>tjänster i ökad utsträckning.</p>
<h2>9.2.1 De kommunala verksamheterna</h2>
<p>Hälso- och sjukvård</p>
<p>Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa<br>och en vård på lika villkor för hela befolkningen.</p>
<p>Antalet läkarbesök uppgick 1999 till 25,5 mil-<br>joner, ungefär detsamma som föregående år. An-<br>talet vårdplatser inom somatisk vård har fortsatt<br>att minska, bl.a. som en följd av en mer behand-<br>lingsintensiv vård.</p>
<p>Primärvårdens kapacitet bedöms som otill-<br>räcklig, vilket leder till problem med tillgänglig-<br>het, kvalitet och samordning. Brister förekom-<br>mer i samverkan mellan olika huvudmän inom<br>sjukvården och mellan sjukvården och äldreom-<br>sorgen.</p>
<p>Köerna i vården har ökat samtidigt som pro-<br>duktionen har ökat. Genom den medicinsk-<br>tekniska utvecklingen kan behandlingar sättas in<br>vid tidigare indikationer och vid allt högre ålder.</p>
<p>Antalet anmälningar till hälso- och sjukvår-<br>dens ansvarsnämnd var under 2000 oförändrat.<br>Trots att antalet anmälningar har ökat under hela<br>1990-talet, har antalet påföljder varit i stort sett<br>oförändrat.</p>
<p>Aldreomsorg</p>
<p>Den som inte själv kan tillgodose sina behov har<br>rätt till bistånd t.ex. i form av hjälp i hemmet el-<br>ler särskilt boende.</p>
<p>Det bedrivs mycket bra äldreomsorg i många<br>kommuner. Andelen som erhåller äldreomsorg<br>har dock minskat under 1990-talet. Hjälpen rik-<br>tas alltmer till dem som har störst behov, ofta<br>ensamstående och personer i hög ålder. Anhöri-<br>ga har fått ta ett växande ansvar och ett ökande<br>antal äldre köper tjänster.</p>
<p>Vissa förbättringar har skett inom områden<br>där brister tidigare har uppmärksammats. Av nya<br>studier framgår dock att många kommuner har<br>brist på platser i särskilda boendeformer. Detta<br>medför att personer som fått bifallsbeslut får<br>vänta på verksställighet och att personer som<br>bedöms ha behov får avslag på ansökningar om<br>plats i särskilt boende.</p>
<p>Handikappomsorg</p>
<p>Målet för handikappomsorgen är bl.a. att sam-<br>hället skall utformas så att människor med funk-</p>
<p>tionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i sam-<br>hällslivet och får samma levnadsvillkor som den<br>övriga befolkningen. Såväl Socialstyrelsen som<br>Handikappsombudsmannen konstaterar att per-<br>soner med funktionshinder har sämre levnads-<br>villkor än andra.</p>
<p>Länsstyrelsernas tillsyn visar att det före-<br>kommer att personer får avslag på sin ansökan<br>om bistånd på grund av bristande resurser trots<br>att behov av stöd föreligger. Flera utvärderingar<br>visar också att huvudmännen inte alltid verkstäl-<br>ler gynnande domar.</p>
<p>Variationen i kommunernas servicenivå i or-<br>dinärt boende enligt socialtjänstlagen har mins-<br>kat när det gäller de högsta servicenivåerna.</p>
<p>Individ- och familjeomsorg</p>
<p>Genom ekonomiskt bistånd i form av försörj-<br>ningsstöd (socialbidrag) skall den som på egen<br>hand inte kan få sina behov tillgodosedda tillför-<br>säkras en skälig levnadsnivå. Såväl antalet bi-<br>dragshushåll som kostnaderna för socialbidrag<br>fortsätter att minska. Aven antalet hushåll med<br>långvarigt socialbidragstagande har minskat. Den<br>huvudsakliga orsaken bakom denna utveckling är<br>det förbättrade arbetsmarknadsläget. Antalet<br>personer som fortsätter att vara bidragsberoende<br>minst två år i rad minskade 1998 för första gång-<br>en sedan 1990. Minskningen har fortsatt 1999.<br>Trots detta har den genomsnittliga bidragstiden<br>ökat och uppgick 1999 till 5,8 månader.</p>
<p>Förskola</p>
<p>Behovstäckningen inom förskolan är god i större<br>delen av landet för barn till föräldrar som för-<br>värvsarbetar eller studerar, men något sämre för<br>barn till föräldrar som är arbetslösa eller föräldra-<br>lediga. Antalet inskrivna barn minskade under<br>2000 beroende på minskande årskullar. Andelen<br>inskrivna barn fortsätter emellertid att öka och<br>uppgick 2000 till 76 procent.</p>
<p>Avgiftsfinansieringsgraden inom förskolan<br>fortsätter att öka och uppgick 1999 till 18 pro-<br>cent för riket i genomsnitt.</p>
<p>Skola för barn och ungdom</p>
<p>Förskoleklassen är en egen skolform för sexår-<br>ingar. Antalet inskrivna i förskoleklassen mins-<br>kade något mellan 1999 och 2000. Andelen in-<br>skrivna låg kvar på 93 procent.</p>
<p>Antalet elever i grundskolan ökade läsåret<br>2000/01. Andelen elever som går ut grundskolan<br>med behörighet att läsa ett nationellt program på</p>
<p>182</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>gymnasieskolan har minskat något jämfört med<br>föregående läsår och uppgick våren 2000 till ca<br>90 procent.</p>
<p>Andelen elever som fullföljde gymnasieskolan<br>läsåret 1999/2000 ökade med 4 procentenheter<br>jämfört med läsåret innan. Samtidigt minskade<br>andelen elever som var behöriga till universitets-<br>och högskolestudier med 3,2 procentenheter till</p>
<p>80,3 procent.</p>
<p>Antalet elever i särskolan fortsätter att öka.<br>Sedan hösten 1995 har antalet elever ökat med<br>40 procent jämfört med ca 10 procents ökning<br>inom grundskolan.</p>
<p>Vuxenutbildning</p>
<p>Omfattningen av den kommunala vuxenutbild-<br>ningen var som störst läsåret 1998/99. Den<br>gymnasiala vuxenutbildningen ökade kraftigt<br>som en följd av kunskapslyftet, som inleddes<br>den 1 juli 1997. Antalet studerande minskade<br>emellertid med 5 procent läsåret 1999/2000 jäm-<br>fört med föregående läsår.</p>
<p>Under läsåret 1999/2000 slutförde närmare 75<br>procent av kursdeltagarna sina kurser. Kursav-<br>brotten inom den gymnasiala vuxenutbildningen<br>har legat på ungefär samma nivå den senaste<br>femårsperioden.</p>
<p>Konsumtionsutgifterna beräknas öka med ca<br>1 procent per år under 2001-2004. Bedömningen<br>har gjorts med beaktande av kravet på ekono-<br>misk balans i kommuner och landsting.</p>
<p>Det genomsnittliga kommunala skatteuttaget<br>antas vara oförändrat efter 2001. Till en del beror<br>de ökade skatteinkomsterna på regeländringar<br>som påverkar skatteunderlaget, vilket regleras<br>genom att det generella statsbidraget minskas i<br>motsvarande grad.</p>
<p>Utvecklingen av kommunsektorns finanser<br>under 2000-2004 redovisas i tabell 9.2.</p>
<p>Tabell 9.2 Kommunsektorns finanser 2000-2004</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Miljarder kronor, löpande priser</p></td><td rowspan="2">
<p>2001</p></td><td rowspan="2">
<p>2002</p></td><td rowspan="2">
<p>2003</p></td><td rowspan="2">
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>466,0</p></td><td>
<p>488,1</p></td><td>
<p>508,3</p></td><td>
<p>525,4</p></td><td>
<p>544,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter</p></td><td>
<p>337,5</p></td><td>
<p>358,4</p></td><td>
<p>370,9</p></td><td>
<p>396,7</p></td><td>
<p>412,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbidrag<sup>1</sup></p></td><td>
<p>82,6</p></td><td>
<p>83,9</p></td><td>
<p>90,2</p></td><td>
<p>79,9</p></td><td>
<p>82,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster</p></td><td>
<p>45,9</p></td><td>
<p>45,8</p></td><td>
<p>47,2</p></td><td>
<p>48,9</p></td><td>
<p>50,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>463,7</p></td><td>
<p>481,8</p></td><td>
<p>505,2</p></td><td>
<p>524,8</p></td><td>
<p>545,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtionsutg.</p></td><td>
<p>389,4</p></td><td>
<p>405,6</p></td><td>
<p>427,2</p></td><td>
<p>445,1</p></td><td>
<p>463,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Volymförändring<sup>2</sup></p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>7,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga utgifter</p></td><td>
<p>74,3</p></td><td>
<p>76.1</p></td><td>
<p>78,0</p></td><td>
<p>79,7</p></td><td>
<p>81,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>2.3</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>-0,3</p></td></tr>
</table>
<p>'Statsbidragen redovisas netto efter avdrag för kommunernas och landstingen<br>tillskott till det kommunala momssystemet samt exklusive det kommunala utjäm-<br>ningssystemet.</p>
<p><sup>2</sup>Ärlig procentuell förändring i fasta priser.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån. Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.</p>
<p>9.3 Förutsättningar för de närmaste<br>åren</p>
<h2>Den finansiella utvecklingen i<br>kommunsektorn</h2>
<p>Bedömningen av kommunsektorns finansiella<br>utveckling under de närmaste åren baseras på de<br>förutsättningar som redovisas i bilagan Svensk<br>ekonomi (bilaga 1). Från och med 2000 ingår<br>inte kyrkan i kommunsektorn, som därmed ut-<br>görs av (primär-) kommuner och landsting.</p>
<p>Den gynnsamma utvecklingen av<br>skatteinkomster och statsbidrag skapar ett<br>utrymme för fortsatt ökning av de kommunala<br>konsumtionsutgifterna.</p>
<p>Det höga finansiella sparandet 2001 och 2002<br>förklaras till stor del av höga slutavräkningar av<br>kommunalskattemedel som betalas ut i efter-<br>hand. Dessa tillfälligt högre inkomster beräknas<br>inte leda till ökade utgifter utan kommuner och<br>landsting antas anpassa utgifterna till den varak-<br>tiga inkomstutvecklingen.</p>
<h2>Utvecklingen i enskilda kommuner och<br>landsting</h2>
<p>I syfte att kartlägga hur kommunerna och lands-<br>tingen själva bedömer att ekonomin kommer att<br>utvecklas under de närmaste åren genomförde<br>Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av Fi-<br>nansdepartementet i december 2000 en enkätun-<br>dersökning. Enkäten omfattar bl.a. budgeten för<br>2001 samt planerna för 2002 och 2003. För de<br>kommuner som inte besvarat enkäten har vissa<br>uppgifter kompletterats efter kontakt med be-<br>rörda kommuner. Därutöver har uppgifter om<br>det (preliminära) resultatet för 2000 erhållits från<br>SCB och från Landstingsförbundet.</p>
<p>Kommunerna kommer enligt budgetarna för<br>2001 att tillsammans redovisa ett resultat (årets<br>resultat) på 2,8 miljarder kronor. I jämförelse<br>med årets resultat för 2000 innebär detta en för-<br>sämring med 6,4 miljarder kronor. Kommunerna<br>redovisade stora extraordinära intäkter 2000.</p>
<p>183</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>Landstingen har för 2001 budgeterat ett sam-<br>manlagt årets resultat på -0,4 miljarder kronor,<br>vilket är en förbättring med 3,5 miljarder kronor<br>jämfört med årets resultat för 2000. Till en del<br>beror denna förbättring på skattehöjningar i vis-<br>sa landsting.</p>
<p>I tabell 9.3 redovisas årets resultat för kom-<br>muner respektive landsting 2000-2003. I regel<br>budgeterar kommuner och landsting inte för ex-<br>traordinära kostnader och intäkter.</p>
<p>ret för att prioritera mellan enskilda verksamhe-<br>ter. De särskilda satsningar som nu görs under<br>en begränsad period skall ses mot bakgrund av<br>detta, och de medel som under några år utgår till<br>skolan kommer därför att så småningom överfö-<br>ras till det generella statsbidraget.</p>
<p>Tabell 9.3 Årets resultat i kommuner och landsting 2000-<br>2003</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>2000<sup>1</sup> 2001 2002 2003</p>
<p>Kommuner 9,2 2,8 3,1 4,8</p>
<p>Landsting -3,9 -0,4 0,4 1,2</p>
<p>^reLminär^ppgilte^^</p>
<p>Källor: Statistiska Centra Ibyrån och Landstingsförbundet</p>
<p>För 2001 har 28 av 289 kommuner budgeterat<br>ett negativt resultat. Av de 20 landstingen räknar<br>6 stycken med ett negativt resultat i budgeten<br>för 2001.</p>
<p>Åren 2002 och 2003 kommer enligt enkäten<br>antalet kommuner och landsting med negativa<br>resultat att minska ytterligare.</p>
<h2>9.3.3 Sammanfattande bedömning</h2>
<p>Resultatutvecklingen för kommunsektorns som<br>helhet bedöms ligga på en sådan nivå att flertalet<br>kommuner och landsting bör klara balanskravet<br>med de förutsättningar som antas för de närmas-<br>te åren.</p>
<p>Det finns dock en stor spridning i resultatet<br>mellan enskilda kommuner och landsting. För<br>vissa kommuner och landsting krävs besparingar<br>om balanskravet skall klaras.</p>
<p>För sektorn som helhet bedöms det finansiella<br>utrymmet vara tillräckligt. Vissa kommuner och<br>landsting kan komma att behöva ett särskilt stöd<br>för att klara balanskravet och bibehålla en god-<br>tagbar servicenivå i verksamheterna. Medel bör<br>därför finnas tillgängliga för ett sådant stöd.</p>
<p>Regeringens avsikt med de senaste årens<br>statsbidragshöjningar, har varit att i första hand<br>ge tillskott till skolan, vården och omsorgen.<br>Den nationella handlingsplanen för vården inne-<br>bär ett ytterligare tillskott till vården. Därtill<br>kommer nu den särskilda satsning som görs på<br>skolan under de närmaste åren. Kommuner och<br>landsting har dock fortfarande kvar huvudansva-</p>
<p>9.4 Satsningar på kommuner och<br>landsting</p>
<h2>Höjda statsbidrag</h2>
<p>För att värna kvaliteten i skolan, vården och om-<br>sorgen och för att minska behovet av att höja<br>kommunalskatterna, har nivån på statsbidragen<br>inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till<br>kommuner successivt höjts med närmare 24 000<br>miljoner kronor från och med 1997.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet höjdes med 950<br>miljoner kronor för 2001 i samband med den na-<br>tionella handlingsplanen för vården. Sammanta-<br>get tillförs det generella statsbidraget till kom-<br>muner och landsting närmare 9 000 miljoner<br>kronor 2001-2004. Aren 2002-2004 avsätts 7<br>miljoner kronor per år av de s.k. ”vårdmiljarder-<br>na” som tillförts det generella statsbidraget till<br>kommuner och landsting till insatser utanför ut-<br>giftsområde 25, i enlighet med överenskommel-<br>sen mellan regeringen, Svenska Kommunför-<br>bundet och Landstingsförbundet.</p>
<p>Den särskilda satsningen för att förbättra till-<br>gängligheten till behandling inom sjukvården,<br>innebär att det generella statsbidraget till lands-<br>tingen höjs med 1 250 miljoner kronor från och<br>med 2002. Åren 2002 och 2003 överförs med an-<br>ledning av detta 500 miljoner kronor vardera året<br>från anslaget 91:2 Bidrag till särskilda insatser i<br>vissa kommuner och landsting till anslaget 91:1<br>Generellt statsbidrag till kommuner och landsting.<br>Det innebär att ramen för utgiftsområdet ökar<br>med 750 miljoner kronor 2002 och 2003 samt<br>med 1 250 miljoner kronor från och med 2004.</p>
<p>En tillfällig höjning med 700 miljoner kronor<br>gjordes 2001 av bidraget till särskilda insatser i<br>vissa kommuner och landsting.</p>
<p>Regeringen bedömer att 200 miljoner kronor<br>per år bör avsättas 2003 och 2004 till ett särskilt<br>statsbidrag till kommuner och landsting med be-<br>folkningsminsknmg.</p>
<p>Till detta kommer vissa tillskott till kommu-<br>ner och landsting inom andra utgiftsområden</p>
<p>184</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>(avsnitt 9.4.3) samt ett tillskott om ca 1 300 mil-<br>joner kronor per år 1999-2001 i form av extra<br>skatteintäkter. De 200 kronor som samtliga in-<br>komsttagare tidigare betalat i statlig inkomst-<br>skatt, tillfaller dessa år kommuner och landsting.</p>
<p>Från och med 2003 minskas det generella<br>statsbidraget till kommunerna med 305 miljoner<br>kronor till följd av införandet av ett äldreförsörj-<br>ningsstöd, vilket minskar kommunernas social-<br>bidragskostnader. År 2003 förs dessutom ett en-</p>
<p>gångsbelopp om 310 miljoner kronor från<br>anslaget 91:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa<br>kommuner och landsting inom utgiftsområde 25<br>Allmänna bidrag till kommuner till utgiftsområ-<br>de 11 Ekonomiskt trygghet vid ålderdom, som<br>en delfinansiering av det nya äldreförsörjnings-<br>stödet. Syftet är att göra det möjligt för kom-<br>muner att 2003 återsöka vissa socialbidragskost-<br>nader för 2002.</p>
<p>Tabell 9.4 Tillskott till kommuner och landsting 1997-2004</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997 års ekonomiska vårprop.</p></td><td>
<p>4 000</p></td><td>
<p>8 000</p></td><td>
<p>8 000</p></td><td>
<p>8 000</p></td><td>
<p>8 000</p></td><td>
<p>8 000</p></td><td>
<p>8 000</p></td><td>
<p>8 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgetprop. för 1998</p></td><td></td><td></td><td>
<p>4 000</p></td><td>
<p>8 000</p></td><td>
<p>8 000</p></td><td>
<p>8 000</p></td><td>
<p>8 000</p></td><td>
<p>8 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998 års ekonomiska vårprop.</p></td><td></td><td>
<p>4 000</p></td><td>
<p>4 000</p></td><td>
<p>4 000</p></td><td>
<p>4 000</p></td><td>
<p>4 000</p></td><td>
<p>4 000</p></td><td>
<p>4 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgetprop. för 1999</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>300</p></td><td>
<p>710</p></td><td>
<p>850</p></td><td>
<p>850</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999 års ekonomiska vårprop.<sup>1</sup></p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>2 000</p></td><td>
<p>2 943</p></td><td>
<p>4 943</p></td><td>
<p>5 943</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgetprop. för 2000<sup>2</sup></p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>1 650</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000 års ekonomiska vårprop.<sup>3</sup></p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>500</p></td><td>
<p>500</p></td><td>
<p>500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgetprop. för 2001<sup>4</sup></p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>500</p></td><td>
<p>1 500</p></td><td>
<p>2 500</p></td><td>
<p>3 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001 års ekonomiska vårprop.</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>- ökad tillgänglighet inom sjukvården</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>1 250</p></td><td>
<p>1 250</p></td><td>
<p>1 250</p></td></tr>
<tr><td>
<p>därav finansiering inom U0 25</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-500</p></td><td>
<p>-500</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>- komp, för befolkningsminskning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- överföring till U0 ll<sup>s</sup></p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-310</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>"200-kronan"</p></td><td></td><td></td><td>
<p>1 300</p></td><td>
<p>1 300</p></td><td>
<p>1 300</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Ökning jämfört med 1996</p></td><td>
<p>4 000</p></td><td>
<p>12 000</p></td><td>
<p>17 300</p></td><td>
<p>21 300</p></td><td>
<p>25 750</p></td><td>
<p>26 403</p></td><td>
<p>29 433</p></td><td>
<p>32 243</p></td></tr>
</table>
<p>‘Från och med 2002 ingår även de medel som tillförs vården i samband med minskningen av försvaret.</p>
<p><sup>z</sup>Omfattar den första "vårdmiljarden” 2001 (950 mkr) samt en tillfällig höjning av bidraget till särskilda insatser om 700 mkr.<br><sup>3</sup>Bidrag till kvalitetssäkring i förskolan under utgiftsområde 16.</p>
<p><sup>4</sup>Bidrag till personalförstärkningar inom skolan under utgiftsområde 16.</p>
<p><sup>5</sup>Överföring till anslaget utgiftsområde 11 för att möjliggöra utbetalning till kommuner av socialbidragskostnader avseende 2002 för vissa flyktingar.</p>
<p>185</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<h2>9.4.2 Särskilda insatser i vissa kommuner<br>och landsting</h2>
<p>Regeringen bedömer att det fortfarande kommer<br>att finnas kommuner och landsting som, på<br>grund av speciella omständigheter, kan hamna i<br>en särskilt svår ekonomisk situation. Därför<br>kommer det att finnas ett behov av att avsätta<br>medel till särskilda insatser i kommuner och<br>landsting även för åren framöver.</p>
<p>Uppföljning av Bostadsdelegationens ärenden<br>Bostadsdelegationen hanterar ansökningar från<br>kommuner med övermäktiga åtaganden för bo-<br>endet. Delegationen har 6 ärenden kvar att be-<br>handla och räknar med att avsluta arbetet med<br>ansökningarna under 2001. De kvarstående<br>ärendena beräknas täckas av tillgängliga medel.<br>Vissa av de ärenden som återstår gäller helt eller<br>delvis kommunala borgensåtaganden för bo-<br>stadsrätter.</p>
<p>Regeringen avser att låta Bostadsdelegationen<br>fortsätta sitt arbete även under 2002 för att kun-<br>na följa upp ingångna avtal. Uppföljningen bör<br>även innefatta studier av hur de kommuner som<br>sökt stöd men inte har något avtal med delega-<br>tionen har hanterat sina svårigheter. Syftet är att<br>analysera vilka effekter omfattande engångsåt-<br>gärder har på kommunernas verksamhet samt<br>vilken inverkan avtalen och denna typ av statligt<br>stöd har på kommunernas ekonomi och anpass-<br>ningsförmåga.</p>
<p>Regeringen avser att återkomma avseende hur<br>den fortsatta uppföljningen skall ske efter 2002<br>när Bostadsdelegationen har upphört.</p>
<p>Uppföljning av Kommundelegationens ärenden<br>Regeringen tecknade under 2000 överenskom-<br>melser med 36 kommuner och 4 landsting efter<br>förslag från Kommundelegationen. Kommuner-<br>na och landstingen åtar sig att sänka sina brutto-<br>kostnader med ett bestämt belopp och att uppnå<br>ekonomisk balans senast 2002. Regeringen har<br>åtagit sig att betala bidrag om sammanlagt<br>1317 miljoner kronor. Av bidragsbeloppet<br>kommer 25 procent att utbetalas i början av 2002<br>under förutsättning att kommunerna och lands-<br>tingen kan visa att de påbörjat sina åtaganden en-<br>ligt överenskommelsen. Resterande 75 procent<br>av bidraget utbetalas senast 2003 efter att över-<br>enskommelsens åtaganden uppfyllts.</p>
<p>För att följa upp överenskommelserna och för<br>att vid behov stödja de kommuner och landsting</p>
<p>till vilka stöd har beviljats, har en särskild utreda-<br>re utsetts (dir. 2000:71). Utredaren skall aktivt<br>följa genomförandet av åtgärder för att sänka<br>bruttokostnadsnivån, följa den ekonomiska situ-<br>ationen och vara samrådspart. Utredaren skall<br>rapportera om utvecklingen och ge rekommen-<br>dationer i samband med utbetalningarna av bi-<br>dragen.</p>
<p>B idrag för kostnader till följd av översvämningar<br>Från anslaget 91:2 Bidrag till särskilda insatser i<br>vissa kommuner och landsting under utgiftsom-<br>råde 25 Allmänna bidrag till kommuner har re-<br>geringen betalat ut ca 49 miljoner kronor till<br>kommuner för kostnader till följd av översväm-<br>ningarna i juli 2000.</p>
<p>Även under hösten 2000 drabbades vissa<br>kommuner av översvämningar. Det är ännu för<br>tidigt att bedöma storleken på kostnaderna till<br>följd av dessa översvämningar.</p>
<h2>9.4.3 Satsningar inom andra<br>utgiftsområden</h2>
<p>Förskoleverksamhet</p>
<p>Från och med halvårsskiftet 2001 skall barn till<br>arbetslösa garanteras plats i förskoleverksamhet.<br>Från och med 2002 skall även barn till föräldra-<br>lediga erbjudas förskoleverksamhet av kommu-<br>nerna och 2003 införs allmän förskola för barn i<br>åldrarna 4-5 år. Till följd av detta höjs det gene-<br>rella statsbidraget till kommunerna (avsnitt<br>9.4.4).</p>
<p>Inom utgiftsområde 16 Utbildning och uni-<br>versitetsforskning utgår från och med 2002 ett<br>särskilt statsbidrag om 3 400 miljoner kronor för<br>täckning av kommunernas intäktsbortfall till<br>följd av maxtaxan i förskolan samt ett särskilt bi-<br>drag om 500 miljoner kronor för kvalitetssäk-<br>rande åtgärder till de kommuner som väljer att<br>tillämpa maxtaxan.</p>
<p>Personalförstärkningar i skolan</p>
<p>Regeringen har i förordningen (2001:36) om<br>statsbidrag till personalförstärkningar i skola och<br>fritidshem beslutat om hur det särskilda bidraget<br>skall fördelas. Bidraget får även användas för att<br>motverka en minskning av personaltätheten i<br>kommuner som har fått bidrag från anslaget 91:2<br>Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och<br>landsting. Statsbidraget till personalförstärkning-<br>ar uppgår till 500 miljoner kronor 2001 och höjs</p>
<p>186</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>successivt till 5 000 miljoner kronor 2006. Bidra-<br>get kommer att överföras till det generella stats-<br>bidraget.</p>
<p>9.4.4 Beräkning av ramen för utgiftsområde</p>
<h2>25 Allmänna bidrag till kommuner</h2>
<p>För 2001 omfattar utgiftsområdet sammanlagt<br>99 363 miljoner kronor, varav 78 106 miljoner<br>kronor avser generellt statsbidrag till kommuner<br>och landsting, 2 066 miljoner kronor avser bi-<br>drag till särskilda insatser i vissa kommuner och<br>landsting och 19 190 miljoner kronor avser ut-<br>jämningsbidrag till kommuner och landsting.<br>Utjämningsbidraget motsvaras av en lika stor<br>avgift på statsbudgetens inkomstsida.</p>
<p>I tabell 9.5 redovisas en preliminär beräkning<br>av utgiftsområdesramen för 2002-2004 med be-<br>aktande av tidigare förslag och de förslag som<br>regeringen presenterar i denna proposition.</p>
<p>Tabell 9.5 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till<br>kommuner åren 2002-2004</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ram enl. budgetprop. 2001</p></td><td>
<p>99 338</p></td><td>
<p>92 196</p></td><td>
<p>93 476</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tillskott</p>
<p>- ökad tillgänglighet i<br>vården</p></td><td>
<p>1 250</p></td><td>
<p>1 250</p></td><td>
<p>1 250</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- varav finansierat<br>inom U0 25</p></td><td>
<p>-500</p></td><td>
<p>-500</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>- kompensation för</p>
<p>befolkningsminskning</p></td><td></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatteunderlagsregleringar</p>
<p>- garantipension</p></td><td></td><td>
<p>-100</p></td><td>
<p>-100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- slopat SGA</p></td><td></td><td>
<p>-2 800</p></td><td>
<p>-2 800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Regleringar enligt finansieringsprincipen<br>- förskola för barn till</p>
<p>arbetslösa</p></td><td>
<p>300</p></td><td>
<p>300</p></td><td>
<p>300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- förskola för barn till<br>föräldralediga</p></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- allmän förskola</p></td><td></td><td>
<p>1 200</p></td><td>
<p>1 200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- förstatligande av<br>vårdhögskolorna</p></td><td>
<p>-1 420</p></td><td>
<p>-1420</p></td><td>
<p>-1420</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- förbehåll sbelopp</p></td><td>
<p>650</p></td><td>
<p>650</p></td><td>
<p>650</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- äldreförsörjningsstöd</p></td><td></td><td>
<p>-305</p></td><td>
<p>-305</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p>
<p>- äldreförsörjningsstöd<sup>1</sup></p>
<p>- överföring från UO 9 ("Dagmar")</p></td><td>
<p>400</p></td><td>
<p>-310</p>
<p>400</p></td><td>
<p>400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Korrigeringspost<sup>2</sup></p></td><td></td><td>
<p>-100</p></td><td>
<p>-100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>100 218</p></td><td>
<p>90 861</p></td><td>
<p>92 951</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p><sup>1</sup> Överföring till utgiftsområde 11 för att möjliggöra återsökning av socialbidrags-</p></td></tr>
</table>
<p>kostnader för 2002.</p>
<p><sup>2</sup>Kommer att justeras i budgetpropositionen för 2002.</p>
<p>Satsningen att öka tillgängligheten inom sjuk-<br>vården innebär att ramen för utgiftsområde 25</p>
<p>Allmänna bidrag till kommuner höjs med<br>750 miljoner 2002 och 2003, samt med 1 250<br>miljoner kronor från och med 2004.</p>
<p>Mot bakgrund av de s.k. Dagmaruppgörelsena<br>mellan staten och Landstingsförbundet bl.a. syf-<br>tat till att öka tillgängligheten bedömer regering-<br>en att anslaget 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård<br>inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och<br>social omsorg kan minskas med 450 miljoner<br>kronor, varav 400 miljoner kronor förs till ut-<br>giftsområde 25. Medlen tillförs landstingen via<br>det generella statsbidraget.</p>
<p>Utgiftsområdet tillförs 200 miljoner kronor<br>per år 2003 och 2004 för att kompensera kom-<br>muner och landsting med befolkningsminsk-<br>ning.</p>
<p>Skatteunderlagspåverkande regeländringar<br>Reformeringen av det förtidspensionssystemet<br>innebär att det särskilda grundavdraget för folk-<br>pensionärer (SGA) avskaffas. För att försäkring-<br>ens nettoersättning skall vara oförändrad höjs<br>bruttobeloppen, vilket ökar det kommunala<br>skatteunderlaget. Den beräknade ökningen av de<br>kommunala skatteintäkterna regleras genom en<br>minskning av det generella statsbidraget med<br>2 800 miljoner kronor. Dessutom reduceras det<br>generella statsbidraget med 100 miljoner kronor<br>till följd av införandet av en garantipension.</p>
<p>Minskningen av ramen mellan 2002 och 2003<br>enligt budgetpropositionen för 2001 beror på att<br>de kommunala skatteintäkterna beräknas öka<br>med 9 500 miljoner kronor 2003 på grund av re-<br>formeringen av det allmänna pensionssystemet.<br>En minskning med samma belopp gjordes av<br>ramen för statsbidragen till kommuner och<br>landsting.</p>
<p>Beloppen kan komma att revideras då den<br>slutliga justeringen sker i budgetpropositionen<br>för 2003.</p>
<p>Regleringar enligt finansieringsprincipen</p>
<p>Införandet av en skyldighet för kommunerna att<br>erbjuda plats i förskoleverksamhet för barn till<br>arbetslösa och för barn till föräldralediga föran-<br>leder en höjning av det generella statsbidraget till<br>kommunerna med 300 respektive 200 miljoner<br>kronor 2002. En höjning görs även på tilläggs-<br>budget för 2001 med 150 miljoner kronor efter-<br>som rätt till förskola för arbetslösa införs redan<br>den 1 juli 2001.</p>
<p>Den allmänna förskolan för barn i åldern 4-5<br>år föranleder en höjning av det generella statsbi-</p>
<p>187</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>draget till kommunerna med 1 200 miljoner kro-<br>nor 2003.</p>
<p>Den förslagna förändringen av huvudmannaska-<br>pet för vårdhögskolorna bör regleras genom en<br>minskning av det generella statsbidraget till<br>landstingen med 1 420 miljoner kronor 2002<br>(prop. 2000/2001:71). Medel för detta ändamål<br>beräknas från och med 2002 under utgiftsområ-<br>de 16 Utbildning och universitetsforskning.</p>
<p>Införandet av ett förbehållsbelopp inom äld-<br>reomsorgen minskar de kommunala avgiftsin-<br>täkterna. Det generella statsbidraget till kom-<br>munerna bör därför ökas med 650 miljoner<br>kronor från och med 2002.</p>
<p>Införandet av ett äldreförsörjningsstöd mins-<br>kar de kommunala socialbidragsutgifterna. Det<br>generella statsbidraget till kommunerna bör där-<br>för minskas med 305 miljoner kronor från och<br>med 2003.</p>
<p>Övrigt</p>
<p>För att göra det möjligt för kommuner att åter-<br>söka socialbidragskostnader avseende 2002 för<br>vissa äldre flyktingar m.m., bör 310 miljoner<br>kronor föras från utgiftsområde 25, anslaget 91:2<br>Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och<br>landsting, till utgiftsområde 11 Ekonomisk<br>trygghet vid ålderdom.</p>
<h2>9.5 Övrigt</h2>
<p>Det kommunala utjämningssystemet</p>
<p>Det kommunala utjämningssystemet är en viktig<br>förutsättning för att kommuner och landsting<br>skall erhålla likvärdiga ekonomiska förutsätt-<br>ningar att bedriva sina verksamheter. En långtgå-<br>ende inkomstutjämning medför att tillväxten i<br>skatteunderlaget kommer hela landet till del.</p>
<p>Vissa kommuner har tidigare, efter inkomst-<br>utjämning, kunnat få en sämre inkomstutveck-<br>ling än riksgenomsnittet, trots att de har haft en<br>kraftigare tillväxt i skatteunderlaget än genom-<br>snittet. I syfte att eliminera dessa marginaleffek-<br>ter, med bibehållen långtgående utjämning, har<br>förändringar gjorts från och med 2001 i den del<br>av utjämningssystemet som utjämnar för skill-<br>nader i skattekraft (inkomstutjämning). Samti-<br>digt införs åren 2001 och 2002 ett omställnings-<br>bidrag, vid sidan av utjämningssystemet, till<br>landsting med stor befolkningsminskning.</p>
<p>Det ändrade huvudmannaskapet för vård-<br>högskolorna leder till att högskoleutbildning<br>från och med 2002 lyfts ut ur den del av det<br>kommunala utjämningssystemet som avser<br>kostnadsutjämning för landsting (prop.<br>2000/01:71).</p>
<p>Två betänkanden rörande utjämningssystemet<br>lämnades till regeringen vid årsskiftet 2000/2001.</p>
<p>I betänkandet Förenklad kommunal utjäm-<br>ning (SOU 2000:120) redovisas förslag rörande<br>kostnadsutjämningen samt införandereglerna<br>och inkomstutjämningen. Vissa delmodeller fö-<br>reslås utgå ur kostnadsutjämningen. De s.k. fasta<br>införandetilläggen föreslås ersättas med ett nytt<br>regionalpolitiskt statsbidrag och förändringar i<br>inkomstutjämningen. Regeringen avser att hålla<br>ett remissmöte om förslagen i betänkandet.</p>
<p>I betänkandet Rättvis kommunal utjämning<br>(SOU 2000:127) redovisas förslag rörande effek-<br>ter av befolkningsförändringar och den del av<br>kostnadsutjämningen (landsting) som avser häl-<br>so- och sjukvård. Betänkandet har remitterats.</p>
<p>Utjämning av LSS-kostnader</p>
<p>Regeringen har tillsatt en parlamentarisk kom-<br>mitté (dir. 2000:99) som skall lämna förslag till<br>en permanent nationell utjämning av verk-<br>samhetskostnader för verksamhet enligt lagen<br>(1993:387) om stöd och service till vissa funk-<br>tionshindrade (LSS) som kan träda i kraft 2003.</p>
<p>I avvaktan på kommitténs förslag utgår två<br>olika bidrag 2001 och 2002 till kommuner med<br>höga LSS-kostnader. Det ena statsbidraget (350<br>miljoner kronor) fördelas av regeringen. För<br>2001 har 53 kommuner med höga LSS-kostnader<br>fått del av detta bidrag. Det andra statsbidraget<br>(100 miljoner kronor) skall fördelas av Socialsty-<br>relsen efter ansökan från kommuner med höga<br>kostnader för vissa funktionshindrade personer<br>med särskilt stora behov av vård och omsorg<br>(prop. 1999/2000:115, bet. 2000/0 l:FiU9, rskr.<br>2000/01:26).</p>
<p>Balanskravet och god ekonomisk hushållning<br>År 2000 är det första året med preciserat krav på<br>en ekonomi i årlig balans i kommuner och lands-<br>ting. Om utfallet ändå visar ett negativt resultat<br>skall det egna kapitalet återställas inom två år.<br>Det är därmed först efter utgången av 2002 som<br>efterlevandet av balanskravet kan utläsas.</p>
<p>Balanskravet skall ses som ett minimikrav för<br>resultatet. I kommunallagen ställs även krav på<br>god ekonomisk hushållning i kommuner och</p>
<p>188</p>
<p>PROP. 2000/01:100</p>
<p>landsting. En särskild utredare har tillkallats för<br>att bl.a. göra en översyn av bestämmelserna om<br>god ekonomisk hushållning och dess tillämpning<br>samt vid behov föreslå förändringar för att öka<br>långsiktigheten i den ekonomiska och verksam-<br>hetsmässiga planeringen (dir. 2000:30). I upp-<br>draget ingår även att utreda hur balanskravet kan<br>förtydligas och modifieras. Uppdraget skall re-<br>dovisas senast den 31 oktober 2001.</p>
<p>Fortsatt arbete med en kommunal databas<br>Regeringen har i olika sammanhang framhållit<br>behovet av ett förbättrat kunskapsunderlag om<br>den offentliga sektorn. Såväl stat som kommu-<br>ner behöver på ett bättre sätt kunna följa hur de<br>verksamheter som finansieras med offentliga<br>medel utvecklas.</p>
<p>Regeringen har därför beslutat om direktiv<br>(dir. 2000:69) för fortsatt utveckling av en<br>kommunal databas samt tvärsektoriell utvärde-<br>ring av kommunal verksamhet. En särskild utre-<br>dare har tillkallats för att genomföra och utvär-<br>dera en utvidgad försöksverksamhet. Omkring<br>60 kommuner har valt att delta i försöksverk-<br>samheten. Utredaren skall även genomföra en<br>förstudie och upphandling avseende den teknis-<br>ka utvecklingen av databasen. Utredaren skall i<br>samverkan med statistikansvariga myndigheter<br>vidareutveckla de kvalitetsmått som det föregå-<br>ende projektet lämnade förslag på i sin rapport<br>Utvalt och viktigt, snabbt och riktigt (Ds<br>2000:48). Inriktningen på arbetet är att från och<br>med 2002 kunna presentera mått och nyckeltal i<br>en kommunal databas.</p>
<p>Arbetet skall enligt tilläggsdirektiv (dir.<br>2001:26) slutredovisas senast den 28 september<br>2001.</p>
<p>Samverkan mellan kommuner</p>
<p>Många kommuner har en liten folkmängd och<br>befolkningen fortsätter i stor utsträckning att<br>minska i dessa. Det finns sannolikt en nedre<br>gräns för hur liten en kommun kan vara för att<br>det skall finnas förutsättningar för att bedriva<br>kommunal verksamhet till en standard och en<br>kostnad som är rimlig i ett nationellt perspektiv.</p>
<p>Under de kommande åren kommer främst<br>demografiska förändringar i form av ökande an-<br>del äldre leda till ökande behov av kommunal<br>service. Därtill kommer ökande pensionsutbe-<br>talningar i och med att det förhållandevis stora<br>antalet anställda som är födda på 1940-talet upp-<br>når pensionsålder. För att främst små kommuner<br>även fortsättningsvis skall kunna erbjuda en full-<br>god kommunal service samtidigt som balanskra-<br>vet efterlevs torde de effektivitetsvinster som<br>t.ex. samverkan kan erbjuda vara av stor vikt.</p>
<p>Regeringen beslutade i november 2000 att till-<br>sätta en arbetsgrupp som skall främja samverkan<br>mellan kommuner. Arbetsgruppen skall föra ut<br>kunskap om de former som kommuner kan<br>samverka inom samt sprida information och er-<br>farenhet från samverkan som idag bedrivs. Man<br>skall även initiera och stödja samverkansprojekt<br>samt vid behov rapportera rättsliga hinder som<br>framkommer under arbetets gång.</p>
<p>Det åldersbaserade bidraget till kommunerna<br>Enligt gällande lagstiftning upphör vid utgången<br>av 2001 en del av det generella bidraget till<br>kommunerna att fördelas efter ålderskriterier.<br>Regeringen återkommer i budgetpropositionen<br>för 2002 angående den åldersrelaterade delen av<br>det generella statsbidraget till kommunerna.</p>
<p>Värdering av kommunala bostadsfastigheter<br>Redovisningsrådet har under 2000 beslutat om<br>en rekommendation som för de kommunala bo-<br>stadsföretagen innebär att de från och med rä-<br>kenskapsåret 2002 skall värdera sina fastigheter<br>utifrån samma avkastningskrav som gäller i<br>börsnoterade företag. Många kommunala bo-<br>stadsföretag kommer som en följd av detta att<br>behöva skriva ner det bokförda värdet på sina<br>fastighetsinnehav. Det sammantagna värdet av<br>nedskrivningarna uppgår sannolikt till stora be-<br>lopp.</p>
<p>En promemoria har utarbetats inom Reger-<br>ingskansliet (dnr. Fi2001/228) med förslag till<br>hur detta skall hanteras. Promemorian har re-<br>missbehandlats och regeringen avser att senare<br>lämna en proposition.</p>
<p>189</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>Svensk ekonomi</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>Svensk ekonomi</p>
<h2>Innehållsförteckning</h2>
<p>Förord................................................................................................................................7</p>
<p>1 Inledning.................................................................................................................7</p>
<p>1.1 Sammanfattning.......................................................................................7</p>
<p>1.2 Utvecklingen inom olika områden.......................................................10</p>
<p>2 Internationell utveckling......................................................................................17</p>
<p>2.1 Utvecklingen i Europa..........................................................................18</p>
<p>2.2 Utvecklingen i Förenta staterna...........................................................19</p>
<p>2.3 Utvecklingen i Asien och Latinamerika...............................................20</p>
<p>2.4 Utvecklingen i Ryssland, Polen och de baltiska länderna...................21</p>
<p>2.5 Den svenska världsmarknadstillväxten................................................22</p>
<p>3 Kapitalmarknaderna..............................................................................................23</p>
<p>3.1 Utvecklingen i omvärlden.....................................................................23</p>
<p>3.2 Utvecklingen i Sverige...........................................................................25</p>
<p>4 Utrikeshandeln.....................................................................................................27</p>
<p>4.1 Varuexporten.........................................................................................27</p>
<p>4.2 Varuimporten........................................................................................29</p>
<p>4.3 Tjänstehandeln.......................................................................................30</p>
<p>4.4 Bytesbalansen........................................................................................31</p>
<p>5 Näringslivets produktion.....................................................................................33</p>
<p>5.1 Industrin................................................................................................33</p>
<p>5.2 Byggnadsverksamhet.............................................................................35</p>
<p>5.3 Tjänstesektorer......................................................................................36</p>
<p>6 Arbetsmarknad.....................................................................................................40</p>
<p>7 Löner.....................................................................................................................46</p>
<p>8 Inflation.................................................................................................................48</p>
<p>9 Hushållens ekonomi och konsumtionsutgifter..................................................50</p>
<p>9.1 Hushållens inkomster...........................................................................50</p>
<p>9.2 Hushållens konsumtionsutgifter..........................................................51</p>
<p>PKOP. 2000/01:100 Bilaga I</p>
<p>10 Investeringar.........................................................................................................56</p>
<p>10.1 Näringslivet...........................................................................................56</p>
<p>10.2 Bostäder.................................................................................................58</p>
<p>10.3 Lager......................................................................................................59</p>
<p>11 Den offentliga sektorn.........................................................................................60</p>
<p>11.1 Den konsoliderade offentliga sektorn.................................................60</p>
<p>11.2 Den statliga sektorn..............................................................................64</p>
<p>11.3 Ålderspensionssystemet.......................................................................65</p>
<p>11.4 Kommunsektorn...................................................................................66</p>
<p>11.5 Finanspolitiska mål och indikatorer....................................................67</p>
<p>12 Demografi och offentliga finanser......................................................................71</p>
<p>12.1 En åldrande befolkning.........................................................................71</p>
<p>12.2 Den demografiska försörjningskvoten................................................71</p>
<p>12.3 Utvecklingen i andra OECD-länder....................................................72</p>
<p>12.4 Den ekonomiska försörjningskvoten..................................................72</p>
<p>12.5 Offentliga utgifter.................................................................................73</p>
<p>12.6 Finanspolitiken på lång sikt..................................................................74</p>
<p>13 Alternativa scenarier.............................................................................................75</p>
<p>13.1 Lågtillväxtalternativet...........................................................................75</p>
<p>13.2 Högtillväxtalternativet..........................................................................78</p>
<p>14 Utvärdering av prognoser....................................................................................80</p>
<p>14.1 Finansdepartementets prognoser.........................................................80</p>
<p>14.2 Jämförelse med andra prognosmakare.................................................81</p>
<p>Fördjupningsrutor</p>
<p>IKT-sektorns betydelse för svensk ekonomi.....................................................32</p>
<p>Långsiktig produktivitetstillväxt.........................................................................38</p>
<p>PKOP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<h2>Tabellförteckning</h2>
<p>1.1 Prognosförutsättningar...............................................................................................8</p>
<p>1.2 Nyckeltal.....................................................................................................................9</p>
<p>1.3 Den diskretionära finanspolitikens inriktning..........................................................9</p>
<p>1.4 Försörjningsbalansen................................................................................................12</p>
<p>1.5 Bidrag till BNP-tillväxt.............................................................................................14</p>
<p>1.6 Sparandets sammansättning......................................................................................14</p>
<p>1.7 De offentliga finanserna...........................................................................................16</p>
<p>2.1 BNP-tillväxt, KPI och arbetslöshet.........................................................................18</p>
<p>3.1 Betalningsbalansen....................................................................................................26</p>
<p>3.2 Ränte- och valutakursantaganden............................................................................26</p>
<p>4.1 Export och import av varor och tjänster.................................................................27</p>
<p>4.2 Bytesbalans................................................................................................................31</p>
<p>4.3 Bruttonationalinkomst.............................................................................................31</p>
<p>5.1 Näringslivets produktion..........................................................................................33</p>
<p>5.2 Nyckeltal för industrin.............................................................................................33</p>
<p>5.3 Byggnadsverksamhet................................................................................................36</p>
<p>6.1 Nyckeltal inom arbetsmarknadsområdet................................................................40</p>
<p>6.2 Sysselsättning, branschfördelat................................................................................42</p>
<p>6.3 Sysselsättningsgrad och öppen arbetslöshet i olika regioner.................................44</p>
<p>7.1 Timlöner....................................................................................................................46</p>
<p>8.1 Konsumentprisutveckling.........................................................................................48</p>
<p>9.1 Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter..................................50</p>
<p>9.2 Hushållens sparande.................................................................................................51</p>
<p>10.1 Bruttoinvesteringar efter näringsgren....................................................................56</p>
<p>10.2 Övriga näringslivets investeringar..........................................................................58</p>
<p>11.1 Den offentliga sektorns finanser............................................................................60</p>
<p>11.2 Finansiell nettoställning..........................................................................................61</p>
<p>11.3 Skatter och avgifter.................................................................................................63</p>
<p>11.4 Offentliga sektorns utgifter...................................................................................63</p>
<p>11.5 Statens finanser (exkl. statliga affärsverk och aktiebolag)....................................64</p>
<p>11.6 Ålderspensionssystemet.........................................................................................65</p>
<p>11.7 Kommunsektorns finanser.....................................................................................66</p>
<p>11.8 Strukturellt saldo i offentlig sektor........................................................................68</p>
<p>11.9 Indikator för effekter på efterfrågan......................................................................69</p>
<p>12.1 Sveriges befolkning 1970-2030..............................................................................71</p>
<p>13.1 Nyckeltal, basalternativet.......................................................................................75</p>
<p>13.2 Nyckeltal, lågtillväxtalternativet............................................................................77</p>
<p>13.3 Nyckeltal, högtillväxtalternativet...........................................................................78</p>
<p>14.1 Finansdepartementets prognosfel avseende 2000.................................................80</p>
<p>14.2 Genomsnittligt absolut prognosfel avseende BNP-tillväxten..............................82</p>
<p>PKOP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<h2>Diagramförteckning</h2>
<p>1.1 BNP-utveckling..........................................................................................................7</p>
<p>2.1 BNP-tillväxt i EU, Förenta staterna och Japan.......................................................17</p>
<p>2.2 Industriproduktion i Förenta staterna.................................................................... 19</p>
<p>2.3 Offentliga investeringar och privat efterfrågan i Japan..........................................21</p>
<p>3.1 Börsutvecklingen i Förenta staterna........................................................................23</p>
<p>3.2 Fed-modellen applicerad på New York-börsen (Dow Jones Industrial Average) 24</p>
<p>3.3 10-åriga räntor i Förenta staterna, EMU och Sverige............................................24</p>
<p>3.4 Dollar mot euro........................................................................................................25</p>
<p>3.5 Differens mellan 10-årig statsobligationsränta i Sverige och Tyskland.................25</p>
<p>3.6 Kronans växelkurs gentemot ett vägt genomsnitt av valutor (TCW)...................26</p>
<p>4.1 Orderingång och varuexport....................................................................................28</p>
<p>4.2 Världsmarknadsandelar, bearbetade varor...............................................................29</p>
<p>4.3 Varuimportens sammansättning..............................................................................30</p>
<p>5.1 Industrins arbetskostnad per producerad enhet i Sverige relativt</p>
<p>11 OECD-länder..................................................................................................35</p>
<p>5.2 Industrins bruttoöverskottsandel............................................................................35</p>
<p>6.1 Nyanmälda lediga platser och antal sysselsatta.......................................................41</p>
<p>6.2 Sysselsättning och arbetskraftsutbud......................................................................43</p>
<p>6.3 Öppet arbetslösa och personer i konjunkturberoende arbetsmarknads-</p>
<p>politiska program..................................................................................................44</p>
<p>7.1 Nominell och real timlöneutveckling......................................................................47</p>
<p>8.1 Konsumentprisutveckling........................................................................................49</p>
<p>9.1 Hushållens disponibla inkomst och konsumtionsutgifter....................................50</p>
<p>9.2 Hushållens konsumtionsutgifter totalt samt för bilar och för övriga varaktiga</p>
<p>varor......................................................................................................................52</p>
<p>9.3 Hushållens förmögenhet i förhållande till disponibel inkomst............................54</p>
<p>9.4 Hushållens bruttoskuld i förhållande till disponibel inkomst..............................54</p>
<p>9.5 Hushållens nettosparkvot. Sparande (exkl. avtalspensioner) i förhållande till</p>
<p>disponibel inkomst...............................................................................................54</p>
<p>9.6 Hushållens förväntningar om ekonomin tolv månader framåt.............................55</p>
<p>10.1 Investeringar som andel av BNP...........................................................................56</p>
<p>10.2 Kapitalkvoten i industrin........................................................................................57</p>
<p>10.3 Antalet outhyrda lägenheter respektive påbörjade nybyggnationer</p>
<p>av lägenheter.........................................................................................................59</p>
<p>11.1 Den offentliga sektorns finansiella nettoställning................................................61</p>
<p>12.1 Demografiska försörjningskvoter..........................................................................71</p>
<p>12.2 Äldrekvoter.............................................................................................................72</p>
<p>12.3 Äldrekvoter i OECD..............................................................................................72</p>
<p>12.4 Ekonomisk försörjningskvot.................................................................................73</p>
<p>12.5 Offentliga utgifter exklusive räntor......................................................................74</p>
<p>12.6 Finansiellt sparande i offentlig sektor...................................................................74</p>
<p>12.7 Offentlig bruttoskuld.............................................................................................74</p>
<p>14.1 Genomsnittliga absoluta prognosfel för 2000......................................................81</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<p>Svensk ekonomi</p>
<p>Förord</p>
<p>I denna bilaga till 2001 års ekonomiska vårpro-<br>position redovisas en bedömning av den interna-<br>tionella och den svenska ekonomins utveckling<br>t.o.m. 2004.</p>
<p>Bedömningen baseras på underlag från Statis-<br>tiska centralbyrån (SCB), OECD och Konjunk-<br>turinstitutet (Kl). Ansvaret för bedömningarna<br>åvilar dock helt Finansdepartementet.</p>
<p>Beräkningarna har gjorts med stöd av Kon-<br>junkturinstitutets modell KOSMOS och är be-<br>tingad av att ett antal förutsättningar är uppfyll-<br>da.</p>
<p>För beräkningarna av volymutvecklingen har<br>1999 använts som fast basår i prognosen och den<br>medelfristiga kalkylen fram t.o.m. 2004.</p>
<p>Ansvarig för beräkningarna är departements-<br>rådet Mats Dillén. Beräkningarna baseras på in-<br>formation t.o.m. 5 april 2001.</p>
<p>exportorderingången, som har fallit under vin-<br>tern. Den vikande internationella efterfrågan har<br>lett till neddragningar av industriinvesteringarna<br>i förhållande till tidigare planer och en uppbygg-<br>nad av oönskade lager inom industrin. Det finns<br>även tecken på att den inhemska efterfrågan nu<br>utvecklas svagare än vad som har varit fallet de<br>senaste åren. Det gäller särskilt hushållens kon-<br>sumtion som enligt nationalräkenskaperna visa-<br>de en mycket måttlig ökning under fjärde<br>kvartalet förra året. Även inom handeln har det<br>noterats ofrivillig lageruppbyggnad. En förvän-<br>tad avveckling av oönskade lager inom industri<br>och handel är en förklaring till att BNP-<br>tillväxten avtar i år.</p>
<p>1 Inledning</p>
<h2>1.1 Sammanfattning</h2>
<p>Tillväxten i den svenska ekonomin förutses<br>dämpas jämfört med de senaste årens mycket<br>höga tillväxttal. Bruttonationalprodukten (BNP)<br>väntas öka med 2,7 % i år och med 2,6 % nästa<br>år. För innevarande år innebär detta en nedrevi-<br>dering av tillväxten med nästan en procentenhet i<br>förhållande till prognosen i budgetpropositionen<br>för 2001. Nedrevideringen förklaras dels av för-<br>sämrade internationella konjunkturutsikter, dels<br>av svagare inhemsk efterfrågan. År 2002 är till-<br>växten uppreviderad med 0,5 procentenheter.</p>
<p>Tillväxten i Förenta staterna bromsas upp<br>kraftigt, vilket bidrar till att dämpa den globala<br>efterfrågan och därmed marknadstillväxten för<br>svenska exportföretag. De försämrade omvärlds-<br>förutsättningarna har varit tydliga i den svenska</p>
<p>Diagram 1.1 BNP-utveckling</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-14.png" style="width:174pt;height:118pt;"/>
<p>Arbetsmarknaden har överraskat positivt under<br>det senaste halvåret och uppvisat en mycket god<br>utveckling med hög sysselsättningstillväxt och<br>sjunkande arbetslöshet. Den väntade konjunk-<br>turavmattningen innebär att sysselsättningen<br>inte kommer att öka i samma snabba takt som<br>tidigare. Den öppna arbetslösheten väntas fort-<br>sätta att minska något till 3,7 % år 2002.</p>
<p>Det bör dock understrykas att den dämpning<br>av tillväxten som förutses sker från höga ök-<br>ningstal. Tillväxten har under de senaste tre åren<br>legat runt 4 %. BNP-ökningen som prognoseras</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga I</p>
<p>för i år och nästa år ligger klart över det historis-<br>ka genomsnittet för den senaste 30-årsperioden.</p>
<p>Inflationen bedöms understiga 2 % såväl i år<br>som nästa år. Till grund för inflationsprognosen<br>ligger ett antagande om en påtaglig kronför-<br>stärkning i förhållande till de senaste månadernas<br>svaga nivå och att de årliga löneökningarna be-<br>gränsas till 3,5 %.</p>
<p>Mot bakgrund av att tillväxten mattas av och<br>att inflationstrycket väntas bli fortsatt lågt be-<br>döms det s.k. BNP-gapet, dvs. skillnaden mellan<br>faktisk och potentiell produktion, slutas först<br>2002. I budgetpropositionen för 2001 bedömdes<br>att BNP-gapet skulle slutas i år.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>Tabell 1.1 Prognosförutsättningar 1</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP världen<sup>1</sup></p></td><td>
<p>3.3</p></td><td>
<p>4.7</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3.9</p></td><td>
<p>3,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>HIKP EU<sup>2</sup></p></td><td>
<p>1.2</p></td><td>
<p>2.1</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>1.9</p></td><td>
<p>1,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Timlön i Sverige,</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>kostnad<sup>1</sup></p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3.8</p></td><td>
<p>3.5</p></td><td>
<p>3.5</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Dollarkurs (SEK)<sup>2</sup></p></td><td>
<p>8,3</p></td><td>
<p>9,2</p></td><td>
<p>9.3</p></td><td>
<p>8,9</p></td><td>
<p>8,4</p></td><td>
<p>8,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>TCW-index<sup>2</sup></p></td><td>
<p>124,8</p></td><td>
<p>124,6</p></td><td>
<p>126,9</p></td><td>
<p>123,8</p></td><td>
<p>121,5</p></td><td>
<p>120,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tysk långränta’</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>4.9</p></td><td>
<p>5.0</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Svensk långränta<sup>3</sup></p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>5.4</p></td><td>
<p>4.8</p></td><td>
<p>5.0</p></td><td>
<p>5.2</p></td><td>
<p>5.2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Svensk kortränta<sup>4</sup></p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>4.1</p></td><td>
<p>4.2</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4.6</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Procentuell förändring</p>
<p><sup>2</sup> Årsgenomsnitt</p>
<p><sup>3</sup> 10-års statsobligation, årsgenomsnitt</p>
<p><sup>4</sup> 6-månaders statsskuldväxel, årsgenomsnitt</p>
<p>Källor: OECD, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Den förändrade konjunktursituationen innebär<br>att förskjutningar har skett i riskbilden. Risken<br>för ekonomisk överhettning i år och nästa år be-<br>döms ha minskat. Under vintern och våren har<br>ett stort antal löneavtal tecknats på generellt sett<br>måttliga nivåer. Den senaste tidens starka syssel-<br>sättningstillväxt har inte resulterat i ökande brist<br>på arbetskraft. Att den svenska ekonomin nu går<br>in i en något lugnare tillväxtfas innebär att ris-<br>kerna för en alltför kraftig löneglidning reduce-<br>ras.</p>
<p>Riskerna för en sämre internationell konjunk-<br>turutveckling än vad som förutses i prognosen<br>har däremot ökat. Den största källan till osäker-<br>het är utvecklingen i Förenta staterna. I förelig-<br>gande prognos bedöms tillväxten uppgå till</p>
<p>1,7 % i år, vilket skall jämföras med 5,0 % förra<br>året. Avmattningen i Förenta staterna kommer<br>att ge tydliga återverkningar på den övriga<br>världsekonomin. Förväntade fortsatta ränte-<br>sänkningar under våren av den amerikanska cen-</p>
<p>tralbanken bedöms dock bidra till att den negati-<br>va utvecklingen bryts under hösten och att BNP<br>i Förenta staterna ökar med ca 3 % nästa år.</p>
<p>De direkta handelseffekterna för EU-området<br>av en försvagad konjunktur i Förenta staterna är<br>relativt små. Exporten till Förenta staterna utgör<br>endast ca 2,5 % av EU-områdets BNP. Sprid-<br>ningseffekterna till EU-området, som förutom<br>direkta handelseffekter bl.a. består av indirekta<br>handelseffekter och påverkan via de finansiella<br>marknaderna, bedöms bli förhållandevis begrän-<br>sade.</p>
<p>Det är emellertid mycket svårt att med någon<br>större säkerhet bedöma djupet och varaktigheten<br>av den amerikanska konjunkturnedgången och<br>dess spridningseffekter till övriga världen. Till<br>viss del tycks avmattningen hänga samman med<br>en dämpning av de senaste årens mycket starka<br>tillväxt i sektorn för informations- och kommu-<br>nikationsteknik (IKT). Detta innebär ytterligare<br>ett riskmoment i den svenska tillväxtprognosen<br>eftersom den svenska IKT-sektorn under de se-<br>naste sju åren i hög grad har bidragit till tillväx-<br>ten (se fördjupningsruta till avsnitt 4). I avsnitt<br>13 analyseras närmare i ett sidoalternativ effek-<br>terna för svensk ekonomi och de offentliga fi-<br>nanserna av en mer omfattande konjunkturned-<br>gång i Förenta staterna.</p>
<p>En annan nyckelfråga för svensk ekonomi är<br>den fortsatta utvecklingen av hushållens kon-<br>sumtion. Hushållen kan förvänta sig en stark in-<br>komstutveckling och förmögenhetsställningen<br>måste, trots den senaste tidens fallande börskur-<br>ser, betecknas som god. Nationalräkenskaperna<br>för det fjärde kvartalet visar dock att hushållens<br>inköp av varaktiga konsumtionsvaror håller på<br>att dämpas, om än från höga tillväxttal. Särskilt<br>tydligt är detta för efterfrågan på bilar som har<br>minskat kraftigt de senaste månaderna. Hushål-<br>lens sparkvot ligger på en historiskt sett låg nivå.<br>En rimlig utveckling är att hushållen gradvis er-<br>sätter sitt ”sparande” i varaktiga konsumtionsva-<br>ror med finansiellt sparande, vilket minskar till-<br>växten i hushållens konsumtion. Svårigheten<br>ligger i att bedöma hur snabbt hushållen önskar<br>förbättra sitt sparande. En fortsatt svag börsut-<br>veckling ökar riskerna för en långsammare till-<br>växt i konsumtionsutgifterna än vad som anta-<br>gits i prognosen.</p>
<p>Under åren fram t.o.m. 2004 sker en successiv<br>neddragning av antalet personer i arbetsmark-<br>nadspolitiska program och t.o.m. 2003 minskar<br>antalet platser inom ramen för kunskapslyftet.</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<p>Neddragningarna frigör resurser i ekonomin och<br>reducerar riskerna för överhettning. Under kal-<br>kylåren 2003 och 2004 kan BNP därför öka med</p>
<p>2,3 % respektive med 2,1 %, vilket är något hög-<br>re än den långsiktiga tillväxttakten som bedöms<br>uppgå till ca 2 %. Ett förhållande som väntas be-<br>gränsa den framtida sysselsättningstillväxten är<br>att andelen personer i de ålderskategorier som<br>har en låg sysselsättningsgrad (dvs. personer i<br>åldrarna 16-24 år och 55-64 år) ökar relativt<br>kraftigt under de kommande åren. År 2004 för-<br>utses den reguljära sysselsättningsgraden för per-<br>soner mellan 20 och 64 år uppgå till 78,5 %, dvs.</p>
<p>1,5 procentenhet under regeringens sysselsätt-<br>ningsmål. Osäkerheten i bedömningar i ett så<br>långt tidsperspektiv är alltid mycket stor. I av-<br>snitt 13 beskrivs därför en alternativ utveckling<br>där arbetsmarknaden fungerar bättre och där<br>sysselsättningsmålet uppnås.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>Tabell 1.2 Nyckeltal</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI, dec—dec</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UND1X, dec-dec</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Disponibel inkomst<sup>1</sup></p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,6<sup>2</sup></p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>1,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sparkvot (nivå)<sup>3</sup></p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>5.0</p></td><td>
<p>4,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industriproduktion<sup>1</sup></p></td><td>
<p>4.1</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>2,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Relativ enhetsarbets-<br>kostnad i industrin<sup>1</sup></p></td><td>
<p>-2,9</p></td><td>
<p>-2,6</p></td><td>
<p>-1,8</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal sysselsatta<sup>1</sup></p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppen arbetslöshet<sup>4</sup></p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknads-<br>politiska program*</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>1,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Reguljär sysselsätt-<br>ningsgrad<sup>5</sup></p></td><td>
<p>75,9</p></td><td>
<p>77,2</p></td><td>
<p>78,1</p></td><td>
<p>78,4</p></td><td>
<p>78,5</p></td><td>
<p>78,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Handelsbalans<sup>6</sup></p></td><td>
<p>139</p></td><td>
<p>137</p></td><td>
<p>143</p></td><td>
<p>151</p></td><td>
<p>168</p></td><td>
<p>181</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bytesbalans'</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentligt överskott<br>enligt prognos<sup>7</sup></p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentligt överskott<br>enligt mål<sup>7</sup></p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Ärlig procentuell förändring</p>
<p><sup>2</sup> Exklusive effekten av att Svenska kyrkan 1 januari 2000 i nationalräkenskaper-<br>na överfördes från kommunsektorn till hushållssektorn.</p>
<p><sup>3</sup> Inklusive sparande i avtalspension</p>
<p><sup>4</sup> Procent av arbetskraften</p>
<p><sup>5</sup> Antal sysselsatta i åldern 20-64 år, exklusive sysselsatta i arbetsmarknadspol i -<br>tiska program, i procent av befolkningen i denna åldersgrupp.</p>
<p><sup>6</sup> Miljarder kronor</p>
<p><sup>7</sup> Procent av BNP</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Sveriges riksbank och<br>Finansdepartementet</p>
<p>längre tid skapar ett finansiellt utrymme som<br>behövs när den demografiska utvecklingen under<br>kommande decennier leder till ökade resurskrav.<br>I avsnitt 12 diskuteras närmare den demografiska<br>utvecklingens effekter på de offentliga finanser-<br>na utifrån ett 30-årigt tidsperspektiv.</p>
<p>I år väntas de offentliga finanserna visa ett<br>överskott motsvarande 3,6 % av BNP, vilket så-<br>ledes överstiger det i budgetpropositionen speci-<br>ficerade målet för 2001 på 2,5 %. Nästa år be-<br>döms överskottet, efter att förslagen i denna<br>proposition har beaktats, uppgå till 3,1 % av<br>BNP. Saldomålen för 2001 och 2002 klaras med<br>andra ord med god marginal. I höstens budget-<br>proposition avser regeringen att återkomma om<br>överskottsmålet för 2002.</p>
<p>Vid hittills beslutade och föreslagna regler<br>väntas de offentliga finanserna år 2003 och 2004<br>visa överskott med 3,1 % respektive 3,6 % av<br>BNP, vilket överstiger den målsatta nivån på 2 %<br>av BNP. Några ställningstaganden finns inte till<br>hur de överskjutande överskotten skall fördelas<br>mellan skattesänkningar, ökade utgifter och yt-<br>terligare amorteringar av statsskulden.</p>
<p>Tabell 1.3 Den diskretionära finanspolitikens inriktning</p>
<p>Procent av BNP</p>
<p>2000 2001 2002 2003 2004</p>
<p>__________________________-1,4 -1,8 -0,6 -0,4 -0,2<br>Källa: Finansdepartementet</p>
<p>Den diskretionära finanspolitiken ett visst år de-<br>finieras av beslutade och föreslagna eller avisera-<br>de ändringar av statliga inkomster och utgifter,<br>vilka träder i kraft det aktuella året. I avsnitt 11<br>diskuteras olika indikatorer för finanspolitiken<br>närmare. Som framgår av tabell 1.3 bedöms den<br>diskretionära finanspolitiken bli expansiv i år och<br>svagt expansiv nästa år. De offentliga finansernas<br>samlade effekt på efterfrågan begränsas dock av<br>de s.k. automatiska stabilisatorerna, dvs. den för-<br>stärkning som sker av de offentliga finanserna<br>när resursutnyttjandet ökar i ekonomin. Vid en<br>bedömning av effekterna på efterfrågan och<br>överhettningsrisker till följd av den expansiva in-<br>riktningen på den diskretionära finanspolitiken<br>bör även beaktas att det av allt att döma fortfa-<br>rande finns lediga resurser i ekonomin och att<br>hushållen sannolikt önskar stärka sitt finansiella<br>sparande.</p>
<p>Det långsiktiga målet för de offentliga finanserna<br>är ett överskott om 2 % i genomsnitt över en<br>konjunkturcykel. Sådana överskott under en</p>
<p>PKOP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<h2>1.2 Utvecklingen inom olika områden</h2>
<p>Den internationella utvecklingen<br>Avmattningen i den internationella konjunktu-<br>ren bedöms innebära att den globala tillväxten<br>faller frän 4,7 % år 2000 till 3,3 % i år. Under<br>nästa år väntas en viss återhämtning i världseko-<br>nomin, bl.a. till följd av stimulanseffekter från<br>antagna och genomförda räntesänkningar i För-<br>enta staterna, varför den globala tillväxten förut-<br>ses öka till 3,8 %. Avmattningen i världsekono-<br>min väntas således inte bli lika djup som under<br>1998 då den s.k. Asienkrisen bidrog till att den<br>globala tillväxten begränsades till 2,6 %.</p>
<p>Det globala konjunkturförloppet i prognosen<br>förklaras i hög grad av utvecklingen i Förenta<br>staterna. Redan under andra halvåret 2000 kom<br>de första signalerna om en förestående konjunk-<br>turavmattning i den amerikanska ekonomin. I<br>slutet av 2000 och under inledningen av inneva-<br>rande år visade såväl industristatistik som enkä-<br>ter över hushållens och företagens framtidsför-<br>väntningar på en tilltagande risk för en mycket<br>snabb och kraftig försvagning av tillväxten.</p>
<p>Avgörande för den fortsatta utvecklingen i<br>Förenta staterna är dels hur hushållen agerar,<br>dels hur produktivitetstillväxten utvecklas. En<br>betydande del av de senaste sju årens goda pro-<br>duktivitetstillväxt förklaras av mycket kraftiga<br>produktionsökningar i IKT-sektorn. Den senas-<br>te statistiken visar på en tydlig avmattning i den-<br>na sektor, men expansionstakten är fortfarande<br>förhållandevis hög. Från ett stort antal ledande<br>IKT-företag har det under årets inledande måna-<br>der kommit vinstvarningar och nedreviderade<br>prognoser för framtida produktionstillväxt. De<br>ekonomiska aktörernas förväntningar beträffan-<br>de den långsiktiga produktivitetstillväxten har<br>också en avgörande betydelse för den kortsiktiga<br>utvecklingen i Förenta staterna. Nedreviderade<br>framtidsförväntningar kan få kraftiga effekter på<br>bl.a. börsutvecklingen, dollarkursen och inve-<br>steringsutvecklingen. Till viss del tycks en sådan<br>nedjustering redan ha ägt rum - aktiebörserna<br>har fallit och investeringstillväxten i industrin<br>har mattats av. Dollarn har dock ännu inte upp-<br>visat några tydliga svaghetstecken.</p>
<p>Sammanfattningsvis tyder den hittillsvarande<br>utvecklingen i Förenta staterna på en kraftig<br>nedgång i tillväxten i år till 1,7 %. Den ameri-<br>kanska centralbanken antas under året fortsätta<br>sänka styrräntan, vilket väntas leda till att den<br>negativa tillväxttrenden bryts under det andra</p>
<p>halvåret. År 2002 förutses en tillväxt på ca 3 %.<br>Förutom den antagna penningpolitiska lättnaden<br>bygger prognosen på bedömningen att den lång-<br>siktiga produktivitetstillväxten fortfarande är<br>god och högre än ett längre historiskt genom-<br>snitt.</p>
<p>Den japanska ekonomin har visat en mycket<br>svag tillväxt under hela 1990-talet. De senaste<br>åren har det i stort endast varit exporten som bi-<br>dragit till tillväxten. Mot denna bakgrund är den<br>globala konjunkturavmattning som nu förutses<br>särskilt besvärande. Möjligheterna att med en ak-<br>tiv ekonomisk politik motverka efterfrågebort-<br>fall är begränsade. Japan har redan OECD-<br>områdets högsta offentliga bruttoskuld och styr-<br>räntan är i praktiken nära noll. En eventuell pen-<br>ningpolitisk stimulans skulle därmed kräva andra<br>åtgärder som ökar likviditeten i ekonomin.<br>BNP-tillväxten förutses vara fortsatt mycket<br>måttlig och uppgå till 0,5 % i år och till ca 1 % år<br>2002.</p>
<p>I Asien väntas framför allt de länder som är<br>exportberoende och har en hög andel högtekno-<br>logisk export (Sydkorea, Taiwan, Malaysia och<br>Singapore) drabbas hårt av den amerikanska<br>konjunkturavmattningen medan Kina och Indi-<br>en torde påverkas i mindre utsträckning. Tillväx-<br>ten i Asien, exklusive Japan, bedöms minska från<br>knappt 7 % år 2000 till ca 5,5 % i år. I Latiname-<br>rika är det i första hand länder som har en stor<br>andel export till Förenta staterna, t.ex. Mexiko,<br>vars tillväxtutsikter försvagas. Sydamerika be-<br>döms fortsätta att utvecklas relativt väl. Ett un-<br>dantag är dock Argentina som har uppvisat en<br>svag ekonomisk utveckling.</p>
<p>Återverkningarna av den amerikanska kon-<br>junkturavmattningen på euroområdet förutses<br>bli relativt begränsade. Hushållens efterfrågan<br>bedöms vara fortsatt stark i euroområdet och<br>stimuleras av skattesänkningar i ett antal länder.<br>Dessutom är sysselsättningsutvecklingen gynn-<br>sam. Framåtblickande indikatorer tyder på en<br>viss avmattning i industrikonjunkturen medan<br>konsumenternas tillförsikt inför framtiden är<br>mycket hög. En dämpning av tillväxten väntas<br>dock från 3,4 % föregående år till 2,7 % i år och<br>nästa år. Inflationen, som steg kraftigt under för-<br>ra året på grund av stigande oljepriser och eurons<br>försvagning, har under den senaste tiden fallit<br>tillbaka. Till följd av den något svagare tillväxten<br>och ett minskat inflationstryck antas den euro-<br>peiska centralbanken (ECB) i år sänka styrrän-<br>tan med 0,50 procentenheter till 4,25 %. Utöver</p>
<p>10</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<p>de övergripande riskerna sammanhängande med<br>utvecklingen i Förenta staterna är osäkerheten<br>om den tyska konjunkturen stor.</p>
<p>I Storbritannien och Norge har tidigare över-<br>hettningstendenser motverkats med en kontrak-<br>tiv penningpolitik. I Norge mattades tillväxten<br>under andra halvåret föregående år medan den<br>brittiska tillväxten har fortsatt att vara hög sam-<br>tidigt som inflationstrycket har varit förvånans-<br>värt måttligt. I Norge förutses tillväxten uppgå<br>till drygt 1,5 % i år och till nära 2 % nästa år me-<br>dan Storbritanniens tillväxt väntas vara i linje<br>med tillväxten i euroområdet. I Danmark be-<br>döms tillväxten ligga runt 2 % såväl i år som<br>2002.</p>
<p>Räntor, valutor och inflation</p>
<p>De allt tydligare tecknen på en avmattning har<br>inneburit att centralbanken i Förenta staterna<br>successivt har omprövat inriktningen av pen-<br>ningpolitiken. Under hösten 1999 och våren<br>2000 var det fortfarande överhettningsriskerna<br>som dominerade och styrräntan höjdes därför i<br>ett antal steg till 6,50 %. Efter ett drygt halvår<br>med oförändrad inriktning av penningpolitiken<br>sänkte den amerikanska centralbanken i tre steg<br>styrräntan med sammantaget 1,5 procentenhet i<br>början av innevarande år i syfte att motverka en<br>alltför hastig försvagning av tillväxten. Mycket<br>talar för att ytterligare räntsänkningar kan bli ak-<br>tuella. Givet den utveckling som tecknas i denna<br>prognos förutses den amerikanska centralbanken<br>sänka styrräntan till 4,25 % under det första<br>halvåret. Långräntorna i Förenta staterna, Tysk-<br>land och Sverige förutses öka marginellt i förhål-<br>lande till de nivåer som har rått under årets in-<br>ledning. I slutet av 2002 bedöms den svenska 10-<br>årsräntan uppgå till 5,20 % och motsvarande tys-<br>ka till 5,00 %.</p>
<p>Efter att ha försvagats trendmässigt sedan in-<br>troduktionen i början av 1999 stärkes euron i<br>slutet av 2000 gentemot dollarn. Euron bedöms<br>mot bakgrund av bl.a. det stora amerikanska by-<br>tesbalansunderskottet vara undervärderad mot<br>dollarn. På sikt antas euron förstärkas till 1,10<br>dollar/euro. Dollarn bedöms i slutet av detta år<br>ligga på 0,95 mot euron.</p>
<p>Den svenska kronan har sedan mitten av 2000<br>successivt försvagats i termer av det handelsväg-<br>da TCW-indexet. En stor del av den kraftiga de-<br>precieringen beror sannolikt på kapitalflöden re-<br>laterade till den svaga börsutvecklingen och<br>engångsanpassningar i samband med att det nya</p>
<p>pensionssystemets olika fonder har startat sin<br>verksamhet. Dessa flöden bör inte innebära att<br>kronan varaktigt har försvagats. I prognosen an-<br>tas därför att kronan gradvis apprecierar för att<br>under slutet av året ligga på 126 i TCW-index.<br>Även därefter antas kronan fortsätta att appreci-<br>era, om än i långsammare takt, för att 2004 ligga<br>på 120 i TCW-index. Eftersom drivkrafterna<br>bakom kronans försvagning inte kan fastställas<br>med någon större precision är osäkerheten<br>mycket stor både vad gäller hur snabbt och till<br>vilken nivå kronan kan förstärkas.</p>
<p>Den svenska penningpolitiken vägleds av ett<br>inflationsmål. Inflationen, mätt med förändring-<br>en av konsumentprisindex (KPI) över 12 måna-<br>der, skall uppgå till 2 % med ett toleransintervall<br>på +/- 1 procentenhet. Riksbanken har förtydli-<br>gat att det för närvarande är UND1X som styr<br>utformningen av penningpolitiken. UND1X är<br>Riksbankens mått på den underliggande inflatio-<br>nen där de direkta effekterna av förändrade rän-<br>tor, indirekta skatter och subventioner har ex-<br>kluderats från KPI.</p>
<p>Förutsättningarna för måttliga prisökningar<br>under de kommande åren är mycket gynnsam-<br>ma. De hittills slutna löneavtalen har legat på en<br>måttlig nivå och oljepriset har stabiliserats. Pro-<br>gnosen bygger på antagandet att oljepriset i slu-<br>tet av året uppgår till 25 dollar per fat och i slutet<br>av 2002 till 24 dollar per fat. Den dämpning som<br>har skett i den globala tillväxten torde även inne-<br>bära att risken för kraftiga prisökningar på olja<br>och andra importvaror framöver har minskat.</p>
<p>Den antagna kronförstärkningen innebär att<br>importpriserna, uttryckta i kronor, faller i år och<br>nästa år. Det är dock svårt att avgöra i vilken ut-<br>sträckning den senaste tidens svaga krona med<br>fördröjning kommer att medföra högre import-<br>och konsumentpriser. De senaste årens erfaren-<br>heter tyder på att förändringar i växelkursen en-<br>dast i mindre omfattning har slagit igenom i pri-<br>serna. Samtidigt finns det en risk att importörer<br>och handeln inte kan absorbera de ökade kost-<br>nader som en svag krona för med sig genom att<br>minska vinstmarginalerna om den svaga växel-<br>kursen består under en längre period.</p>
<p>Den samlade konjunkturbilden, beaktat osä-<br>kerheten vad gäller kronans utveckling, innebär<br>ändå att inflationsriskerna bedöms ha minskat.<br>UND1X förutses uppgå till 1,8 % i slutet av året<br>och till 1,6 % i slutet av 2002. Mot denna bak-</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="9">
<p>iTabell 1.4 Försörjningsbalansen |</p></td></tr>
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>Miljarder<br>kronor<br>2000<sup>1</sup></p></td><td rowspan="2">
<p>1998</p></td><td rowspan="2">
<p>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>2001</p></td><td colspan="3">
<p>Procentuell volymförändring</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållens konsumtionsutgifter</p></td><td>
<p>1051</p></td><td>
<p>2.7</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,0'</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentliga konsumtionsutgifter</p></td><td>
<p>548</p></td><td>
<p>3.2</p></td><td>
<p>1.7</p></td><td>
<p>o,F</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statliga</p></td><td>
<p>159</p></td><td>
<p>-5,3</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>-2,9</p></td><td>
<p>1.5</p></td><td>
<p>-1.5</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunala</p></td><td>
<p>389</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,4'</p></td><td>
<p>1.2</p></td><td>
<p>1.2</p></td><td>
<p>1.0</p></td><td>
<p>1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fasta bruttoinvesteringar</p></td><td>
<p>356</p></td><td>
<p>8,5</p></td><td>
<p>8,1</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Näringsliv exkl. bostäder</p></td><td>
<p>267</p></td><td>
<p>9,7</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>6,4</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>6.0</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostäder</p></td><td>
<p>41</p></td><td>
<p>3.2</p></td><td>
<p>22,3</p></td><td>
<p>7,9</p></td><td>
<p>7.9</p></td><td>
<p>7.9</p></td><td>
<p>12,0</p></td><td>
<p>12,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Myndigheter</p></td><td>
<p>48</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>-7,4</p></td><td>
<p>4.0</p></td><td>
<p>2.4</p></td><td>
<p>2.4</p></td><td>
<p>2,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lagerinvesteringar<sup>3</sup></p></td><td>
<p>17</p></td><td>
<p>0.4</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>-0.2</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Export</p></td><td>
<p>987</p></td><td>
<p>8,4</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>9,8</p></td><td>
<p>6.4</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>6.0</p></td><td>
<p>5,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Import</p></td><td>
<p>876</p></td><td>
<p>11.2</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>9,7</p></td><td>
<p>6.7</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>5.9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>2083</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>4.1</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2.3</p></td><td>
<p>2,1</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Löpande priser</p>
<p><sup>2</sup> Exklusive effekten av att Svenska kyrkan 1 januari 2000 överfördes från kommunsektorn till hushållssektorn i nationalräkenskaperna. Inklusive denna effekt är utveck-<br>lingstalen för år 2000 för hushållens konsumtion 4,1 %, för offentlig konsumtion -1,7 % och för kommunal konsumtion -1,2 %.</p>
<p><sup>3</sup> Förändring uttryckt i procent av BNP föregående år</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>grund antas Riksbanken lämna sin viktigaste<br>styrränta, den s.k. reporäntan, oförändrad på 4 %<br>under återstoden av innevarande år.</p>
<p>Försörjningsbalansen</p>
<p>Den internationella konjunkturavmattningen<br>drabbar Sverige hårdare än flertalet andra EU-<br>länder bl.a. genom att tillväxten försvagas särskilt<br>mycket i Förenta staterna och Tyskland - Sveri-<br>ges två största handelspartner. Den svenska ex-<br>porttillväxten till länder utanför OECD-<br>området var år 2000 mycket kraftig (ca 35 %),<br>varav uppskattningsvis hälften utgjorde mark-<br>nadsandelsvinster. En viktig delförklaring till<br>denna goda utveckling är den snabba exporttill-<br>växten för teleprodukter. Exporten till länder<br>utanför OECD, och i synnerhet till Asien, be-<br>döms nu bromsas upp rejält på grund av lägre<br>tillväxt och minskad efterfrågan för teleproduk-<br>ter. Sammantaget väntas världsmarknadstillväx-<br>ten för svenska exportvaror dämpas från knappt<br>12 % år 2000 till knappt 6,5 % i år. I takt med att<br>den internationella konjunkturen förbättras för-<br>utses världsmarknadstillväxten år 2002 öka till<br>drygt 7 %.</p>
<p>Försvagningen i omvärldskonjunkturen har<br>sedan en tid tillbaka kunnat noteras i den in-<br>kommande statistiken. Nationalräkenskaperna<br>visade en svag exportutveckling för det fjärde<br>kvartalet, orderingången från exportmarknader-<br>na har stagnerat och företagens tillförsikt inför</p>
<p>framtiden har enligt KI:s barometer minskat.<br>Det är även tydligt att den svenska teleprodukt-<br>industrin, som sedan 1994 har svarat för ca hälf-<br>ten av varuexporttillväxten, nu möter en mer<br>dämpad efterfrågan. I prognosen antas att de ti-<br>digare mycket höga tillväxttakterna i denna sek-<br>tor i stort sett halveras. Osäkerheten om den<br>fortsatta exporttillväxten för teleprodukter är<br>stor. Den svaga kronan innebär dock att de<br>svenska exportföretagens konkurrenssituation är<br>mycket god, vilket i någon mån motverkar de<br>faktorer som påverkar exporten i negativ rikt-<br>ning. Med beaktande av dessa förhållanden be-<br>räknas tillväxten i den svenska varuexporten<br>minska från 10,7% år 2000 till 6,4% i år. Den<br>svenska exportindustrin väntas dra fördel av den<br>internationella återhämtningen och varuexporten<br>bedöms, trots en starkare krona, öka med 6,7 %<br>år 2002.</p>
<p>Är 2000 ökade varuimporten med 10,2 %, vil-<br>ket var en hög tillväxttakt även med hänsyn ta-<br>gen till att importinnehållsrika delar av efterfrå-<br>gan som export, investeringar och<br>sällanköpsvarukonsumtion steg kraftigt. Till viss<br>del förklaras den starka importtillväxten av att<br>fjolårets kraftiga lageruppbyggnad sannolikt i<br>hög grad utgjordes av importerade varor. Under<br>slutet av året dämpades dock importen i och med<br>att exporten ökade långsammare och lagertillväx-<br>ten avtog. Den i utgångsläget svaga kronan, dc<br>för stora lagren, avmattningen i exporttillväxten</p>
<p>12</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<p>och försvagningen av hushållens efterfrågan bi-<br>drar till att reducera varuimportökningen till</p>
<p>6,5 % i år. En risk är att en utebliven<br>kronförstärkning kan leda till att importpriserna<br>stiger snabbare än vad som förutses i prognosen.<br>En sådan utveckling skulle begränsa<br>importtillväxten ytterligare. Nästa år bedöms<br>uppgången i exporttillväxten och den starkare<br>kronan leda till att varuimporten stiger med<br>6,9Tjänstehandeln väntas visa fortsatta under-<br>skott och ge ett negativt bidrag till BNP-<br>tillväxten på 0,2 procentenheter såväl i år som<br>nästa år. Slående i tjänstesektorns utveckling är<br>den snabba tillväxten i utrikeshandeln med före-<br>tagstjänster som t.ex. databehandling och finan-<br>siella tjänster. Denna handel kan troligen sättas i<br>samband med informationsteknikens utveckling.</p>
<p>Under 2000 ökade investeringarna med 4,5 %,<br>vilket var något svagare än vad som prognosera-<br>des i budgetpropositionen. Orsakerna till detta<br>var att investeringarna i offentliga myndigheter<br>föll mer än beräknat och att konjunkturavmatt-<br>ningen i slutet av året innebar att industriföreta-<br>gen valde att skjuta upp eller ställa in tidigare<br>planerade investeringar. I år och nästa år väntas<br>de totala investeringarna stiga med ca 6 % per år.</p>
<p>Enligt SCB:s investeringsenkät från februari<br>redovisar delar av industrin, särskilt basindustrin,<br>mycket expansiva investeringsplaner för inneva-<br>rande år och den totala investeringsvolymen vän-<br>tas i enkäten öka med ca 8 %. Den fortsatt svik-<br>tande internationella konjunkturutvecklingen<br>och den vikande orderingången talar dock för att<br>industriföretagens investeringsplaner är för op-<br>timistiska. Industriinvesteringarna bedöms öka<br>med knappt 5 % i år. Gradvis växande efterfrå-<br>gan på industrivaror väntas nästa år leda till en<br>fortsatt, men begränsad, utbyggnad av produk-<br>tionskapaciteten. Industriinvesteringarna förut-<br>ses öka med ca 3 % år 2002.</p>
<p>Investeringarna i övrigt näringsliv ökade med<br>ca 8 % år 2000 och väntas fortsätta att öka i un-<br>gefär samma takt i år och nästa år. Investerings-<br>tillväxten i tjänstesektorerna har generellt sett<br>varit mycket hög, vilket bl.a. hänger samman<br>med den starka hushållskonsumtionen. Under<br>de kommande åren förväntas byggkonjunkturen<br>vara mycket god och bygginvesteringarna förut-<br>ses visa höga tillväxttal. Investeringar i den s.k.<br>tredje generationens mobiltelefonnät, UMTS, är<br>en starkt bidragande orsak till de ökade byggin-<br>vesteringarna. I prognosen antas att de totala in-<br>vesteringarna i UMTS-näten uppgår till 6 miljar-</p>
<p>der kronor i år och till 14 miljarder kronor nästa<br>år. Den direkta effekten på den totala invester-<br>ingstillväxten uppgår till ca 2 procentenheter år-<br>ligen. Storleken på de totala UMTS-<br>investeringarna och deras fördelning över tiden<br>är dock mycket osäker.</p>
<p>Efter en längre period med stagnerat bostads-<br>byggande ökade nybyggnationen kraftigt 1999<br>och 2000 med ca 20 % per år. Förutsättningarna<br>för en fortsatt gynnsam utveckling är mycket<br>goda. Ränteläget är lågt, villapriserna har ökat<br>snabbt, vakanstalen har fallit och hushållens<br>ekonomiska situation är stark. Förslaget i denna<br>proposition att införa investeringsbidrag för hy-<br>resrätter tillsammans med tidigare beslutade<br>satsningar på studentbostäder och ekologiskt<br>byggande stimulerar bostadsinvesteringarna yt-<br>terligare. Den höga bostadsefterfrågan är emel-<br>lertid koncentrerad till storstadsregionerna. Brist<br>på planerad tomtmark och brist på byggnadsar-<br>betare i de expansiva områdena är förhållanden<br>som kan komma att utgöra betydande restrik-<br>tioner på bostadsbyggandet. Den låga lönsamhe-<br>ten vid produktion av hyresrätter är en annan<br>återhållande faktor.</p>
<p>Lagerinvesteringarna bidrog förra året med<br>hela 0,6 procentenheter till BNP-tillväxten. La-<br>geruppbyggnaden förklaras sannolikt till stor del<br>av att såväl industrin som handeln i sina bedöm-<br>ningar under det första halvåret överskattade<br>styrkan i efterfrågan under det andra halvåret.<br>Försämringen av industrikonjunkturen och av-<br>mattningen i hushållens konsumtion tvingade<br>därför företagen att i högre grad än planerat be-<br>hålla sina varor i lager. Därmed finns ett behov<br>att inom industri och handel avveckla lagren i år,<br>vilket bedöms dämpa produktionen med mot-<br>svarande 0,2 % av BNP.</p>
<p>Hushållens konsumtionsutgifter ökade med<br>3,0 % år 2000, vilket var en dämpning med en<br>knapp procentenhet jämfört med 1999 och lägre<br>än vad de flesta bedömare hade prognoserat.<sup>1<br></sup>Det var framför allt utvecklingen under det fjär-<br>de kvartalet som var överraskande svag - kon-<br>sumtionen var i stort oförändrad jämfört med<br>fjärde kvartalet 1999. Till en mindre del kan detta</p>
<p><sup>1</sup> I den angivna konsumtionstillväxten på 3 % har det bortsetts från över-<br>föringen av Svenska kyrkan till hushållssektorn i nationalräkenskaperna.<br>Inklusive effekterna av denna överföring ökade konsumtionsutgifterna<br>2000 med 4,1 %.</p>
<p>13</p>
<p>PKOP. 2000/01:100 Bilaga I</p>
<p>förklaras av tillfälliga effekter, t.ex. låg energiför-<br>brukning på grund av det varma vädret.</p>
<p>År 2001 och 2002 förväntas konsumtionstill-<br>växten vara fortsatt hög. Hushållens ekonomiska<br>situation är mycket god. De disponibla inkoms-<br>terna väntas till följd av stark reallönetillväxt,<br>ökad sysselsättning och en minskad skattebörda<br>visa en genomsnittlig ökningstakt på drygt 4 % i<br>år och nästa år. Stigande småhuspriser har för-<br>bättrat hushållens reala förmögenhetsställning,<br>och hushållens finansiella förmögenhetsställning<br>är stark jämfört med situationen för ett antal år<br>sedan. Hushållen är också optimistiska vad gäller<br>utvecklingen av den egna ekonomin.</p>
<p>Det finns å andra sidan goda skäl att tro att<br>hushållens konsumtion kommer att växa i något<br>svagare takt än under 1999 och 2000. Hushållens<br>inköp av varaktiga varor ökar inte lika snabbt<br>som tidigare och bilkonsumtionen minskar. Den<br>svaga börsutvecklingen har inneburit att hushål-<br>lens finansiella nettoförmögenhet under det se-<br>naste året har sjunkit med uppskattningsvis 100—<br>200 miljarder kronor. Det är av dessa skäl troligt<br>att hushållen önskar öka sitt finansiella sparande<br>för att kompensera både den försämrade förmö-<br>genhetssituationen och det minskade sparandet i<br>varaktiga varor. Det fjärde kvartalets svaga kon-<br>sumtionstillväxt i förhållande till inkomstutveck-<br>lingen indikerar att sparkvoten nu återigen har<br>börjat stiga, efter att ha minskat under ett antal<br>år. Sammantaget bedöms hushållens konsum-<br>tionsutgifter öka med ca 2,5 % både i år och näs-<br>ta år.</p>
<p>Den statliga konsumtionen sjönk med knappt<br>3 % förra året. Den kraftiga nedgången beror<br>delvis på att försvarsutgifterna minskade med<br>5 % i volymtermer. I år väntas en viss återhämt-<br>ning ske och den statliga konsumtionen väntas<br>öka med 1,5 %. För 2002 beräknas den statliga<br>konsumtionen minska med 1,5 %.</p>
<p>De kommunala konsumtionsutgifterna steg<br>2000 med 1,4 % (bortsett från kyrkoeffekten).<br>Kommuner och landsting är enligt kommunalla-<br>gen skyldiga att uppnå ekonomisk balans från<br>och med år 2000. Om kostnaderna överstiger in-<br>täkterna skall underskottet täckas inom två år.<br>Bedömningen av hur kommunsektorns konsum-<br>tionsutgifter kommer att utvecklas har gjorts<br>med beaktande av balanskravet. Den kommunala<br>sektorn förutses anpassa konsumtionsutgifterna<br>till den varaktiga inkomstnivån, vilket bedöms ge<br>utrymme för en ökning av den kommunala kon-<br>sumtionen med drygt 1 % per år under perioden</p>
<p>2001-2004. Det är i stort är samma bedömning<br>som gjordes i budgetpropositionen. Tillfälligt<br>höga skatteinkomster 2001 och 2002 antas inte<br>leda till motsvarande ökade utgifter, utan till ett<br>tillfälligt högt sparande.</p>
<p>Tabell 1.5 Bidrag till BNP-tillväxt</p>
<p>Procentenheter</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållens kon-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>sumtionsutgifter</p></td><td>
<p>1.9</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>1.2</p></td><td>
<p>1.2</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentliga konsum-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>tionsutgifter</p></td><td>
<p>0.5</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0.1</p></td><td>
<p>0.2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fasta brutto-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>investeringar</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>0.8</p></td><td>
<p>1.1</p></td><td>
<p>1.0</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lagerinvesteringar</p></td><td>
<p>-0.5</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Export</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>2,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Import</p></td><td>
<p>-1.6</p></td><td>
<p>-3,7</p></td><td>
<p>-2,7</p></td><td>
<p>-2,8</p></td><td>
<p>-2,6</p></td><td>
<p>-2,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Netto utrikes-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>handel</p></td><td>
<p>1.0</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>4.1</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>2.7</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2.3</p></td><td>
<p>2.1</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Bidragen för år 2000 redovisas exklusive effekten av att Svenska kyrkan<br>fr.o.m. 2000 ingår i hushållssektorn.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Tillväxtens och sparandets sammansättning</p>
<p>Under 1999 och 2000 var tillväxten välbalanserad<br>genom att hushållens konsumtionsutgifter, of-<br>fentlig konsumtion, nettot från utrikeshandeln<br>och investeringarna alla gav betydande tillväxtbi-<br>drag (se tabell 1.5). Tillväxten är även framdeles<br>välbalanserad. Den lägre tillväxten innebär att<br>dock att bidragen blir mindre från försörjnings-<br>balansen olika komponenter. Ett undantag är<br>dock investeringarna som i år och nästa år be-<br>döms ge bidrag i samma storleksordning som<br>under de senaste två åren, vilket bl.a. beror på<br>utbyggnaden av UMTS-näten och fortsatt höga<br>tillväxttal för bostadsinvesteringarna.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>iTabell 1.6 Sparandets sammansättning 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bruttosparande</p></td><td>
<p>19.6</p></td><td>
<p>20,6</p></td><td>
<p>20,9</p></td><td>
<p>21,6</p></td><td>
<p>22,2</p></td><td>
<p>22,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Realt sparande</p></td><td>
<p>17,0</p></td><td>
<p>17.9</p></td><td>
<p>18,2</p></td><td>
<p>18.7</p></td><td>
<p>18,8</p></td><td>
<p>18,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fasta investeringar</p></td><td>
<p>16,8</p></td><td>
<p>17,1</p></td><td>
<p>17,7</p></td><td>
<p>18,2</p></td><td>
<p>18,3</p></td><td>
<p>18,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lagerinvesteringar</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande<sup>1</sup></p></td><td>
<p>2.6</p></td><td>
<p>2.7</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>3.4</p></td><td>
<p>3,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentlig sektor<sup>2</sup></p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>4.1</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3.1</p></td><td>
<p>3.1</p></td><td>
<p>3,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushåll</p></td><td>
<p>1.4</p></td><td>
<p>1.2</p></td><td>
<p>2.6</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Företag</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>-2,6</p></td><td>
<p>-3,5</p></td><td>
<p>-2,8</p></td><td>
<p>-2,2</p></td><td>
<p>-2,1</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Enligt Riksbankens definition</p>
<p><sup>7</sup> Enligt prognos</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån. Riksbanken och Finansdepartementet</p>
<p>14</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<p>Den goda investeringsutvecklingen innebär att<br>investeringarnas andel av BNP förutses öka varje<br>år t.o.m. 2004 (se tabell 1.6). Även det finansiella<br>sparandet, vilket i stort överensstämmer med by-<br>tesbalansens saldo, bedöms att fortsätta ligga<br>runt 3 %. Både hushåll och den offentliga sek-<br>torn, framför allt genom sparandet i AP-<br>fonderna, bidrar till bytesbalansöverskotten.</p>
<p>Arbetsmarknaden</p>
<p>Antalet sysselsatta ökade med 2,2 %, eller<br>ca 90 000 personer år 2000 jämfört med 1999.<br>Under perioden september 2000 t.o.m. februari<br>2001 var ökningen särskilt kraftig och antalet<br>sysselsatta var i genomsnitt 130 000 personer fler<br>jämfört med motsvarande period ett år tidigare. I<br>stort sett hela sysselsättningsuppgången förra<br>året kan hänföras till tjänstesektorn. Bland en-<br>skilda näringar noteras stora uppgångar för data-<br>konsulter och företagsservicefirmor.</p>
<p>Mycket tyder dock på att en avmattning i sys-<br>selsättningstillväxten är förestående. Komponen-<br>terna i försörjningsbalansen visar att efterfråge-<br>förhållandena nu är mindre expansiva än under<br>de senaste åren. Antalet lediga platser, som hi-<br>storiskt har visat sig vara en god ledande indika-<br>tor för sysselsättningen, ökar inte som tidigare.<br>Varslen har också börjat stiga, om än från låga<br>nivåer. Företagen inom industrin och tjänstesek-<br>torerna har i KI:s barometrar rapporterat om en<br>minskad brist på arbetskraft. Att arbetskrafts-<br>bristen har minskat trots den kraftiga sysselsätt-<br>ningsuppgången kan vara ett tecken på att ar-<br>betsmarknaden fungerar bättre än vad som<br>tidigare har antagits. Nedgången i bristtal hänger<br>emellertid sannolikt även samman med att före-<br>tagens efterfrågan på arbetskraft har minskat.</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående bedöms syssel-<br>sättningen öka med 1,6 % i år, vilket innebär en<br>tydlig avmattning under loppet av året, och med<br>0,7 % nästa år. Medelarbetstiden sjönk år 2000<br>med hela 0,8 %, bl.a. beroende på ökad sjukfrån-<br>varo och minskat övertidsuttag. Ökningen i an-<br>talet arbetade timmar uppgick därmed endast till</p>
<p>1,5 %. Även i år väntas en nedgång i medelar-<br>betstiden, bl.a. till följd av att sjukfrånvaron be-<br>räknas att öka, vilket får till följd att antalet arbe-<br>tade timmar ökar långsammare än antalet<br>sysselsatta.</p>
<p>Produktivitetstillväxten förutses i år tempo-<br>rärt mattas i förhållande till den historiskt sett<br>relativt höga genomsnittliga ökningstakten un-<br>der den senaste fyraårsperioden. Det beror på att</p>
<p>den försvagning som har skett i BNP-tillväxten<br>bedöms påverka sysselsättningen med en viss<br>fördröjning. De kraftiga bidrag till produktivi-<br>tetstillväxten som uppstod i samband med IKT-<br>sektorns expansion förutses bli mindre framöver<br>än under de senaste sju åren (se fördjupningsruta<br>avsnitt 5). Produktivitetstillväxten i ekonomin<br>ökar från 1,3 % i år till 1,9 % nästa år. Uppgång-<br>en förklaras av en starkare industrikonjunktur<br>och att de effekter som håller nere årets produk-<br>tivitetstillväxt upphör.</p>
<p>Det goda arbetsmarknadsläget har inneburit<br>att arbetskraftsutbudet har ökat kraftigt. Ar-<br>betskraftsutbudet väntas totalt sett stiga med<br>54 000 personer mellan 2000 och 2002. Under<br>motsvarande period ökar sysselsättningen med<br>93 000 personer och den öppna arbetslösheten<br>minskar därför från 4,7 % år 2000 till 3,7 %<br>2002. Under perioden fram till 2004 påverkas ar-<br>betsutbudet i hög grad av förändrade volymer<br>för arbetsmarknadspolitiska program, högskole-<br>platser och vuxenutbildningsplatser. Eftersom<br>utbildningsvolymerna totalt sett minskar 2003<br>och 2004 bedöms den öppna arbetslösheten<br>temporärt öka från 3,7 % till 4,0 % år 2004.</p>
<p>Den reguljära sysselsättningsgraden för per-<br>soner mellan 20 och 64 år förutses stiga från</p>
<p>77,1 % år 2000 till 78,4 % år 2002. Två förhål-<br>landen påverkar utvecklingen av sysselsättnings-<br>graden efter det att BNP-gapet är slutet år 2002.<br>Den demografiska utvecklingen innebär att be-<br>folkningen i åldersgrupper med en låg sysselsätt-<br>ningsgrad växer snabbare än den arbetsföra be-<br>folkningen i genomsnitt. Denna ur syssel-<br>sättningssynpunkt negativa demografiska<br>utveckling tenderar att sänka sysselsättningsgra-<br>den. En omständighet med motverkande effekt<br>på sysselsättningsgraden är att antalet personer i<br>regeringens olika utbildningssatsningar totalt<br>sett minskar något fram t.o.m. 2004. Detta möj-<br>liggör en sysselsättningstillväxt som är högre än<br>den som följer av den demografiska utveckling-<br>en. Dessa två effekter bedöms i stort ta ut var-<br>andra så att sysselsättningen ökar i ungefär<br>samma takt som den arbetsföra befolkningen.<br>Endast en mindre uppgång väntas därför i syssel-<br>sättningsgraden efter 2002. Sysselsättningsgra-<br>den beräknas 2004 ligga runt 78,5 %, dvs. 1,5<br>procentenheter under regeringens sysselsätt-<br>ningsmål.</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<p>Den offentliga sektorns finanser<br>Skatteinkomsterna blev väsentligt högre förra<br>året än vad som beräknades i budgetpropositio-<br>nen. Den offentliga sektorns finansiella sparande<br>uppgick år 2000 till 85 miljarder kronor eller</p>
<p>4,1 % av BNP, vilket är 13 miljarder kronor mer<br>än prognosen i budgetpropositionen. Det finan-<br>siella sparandet steg med 50 miljarder kronor<br>mellan 1999 och 2000.</p>
<p>I år väntas den offentliga sektorns finansiella<br>sparande uppgå till 79 miljarder kronor eller</p>
<p>3,6 % av BNP. Bedömningen är oförändrad jäm-<br>fört med budgetpropositionen, trots att tillväx-<br>ten reviderats ned. Det beror på att den högre<br>nivån på skatteinkomsterna delvis är varaktig.<br>Sparandet dras upp tillfälligt med ca 8 miljarder<br>kronor, eller 0,4 % av BNP av skatt på medel<br>från försäkringsbolaget SPP. Ränteutgifterna<br>minskar kraftigt till följd av en lägre statsskuld<br>och att statsskulden omsätts till lägre räntor.</p>
<p>År 2002 beräknas det finansiella sparandet<br>sjunka till 71 miljarder kronor eller 3,1 % av<br>BNP. Minskningen av sparandet motsvaras av<br>att den tillfälliga skatten på SPP-medel faller<br>bort.</p>
<p>Kalkylerna för åren 2003 och 2004 ger fortsat-<br>ta starka offentliga finanser och det finansiella<br>sparandet beräknas till 3,1 % respektive 3,6 %<br>som andel av BNP.</p>
<p>Det finansiella sparandet åren 2002 t.o.m.<br>2004 överstiger målet om ett överskott på 2 % av<br>BNP. Beräkningarna av skulder och ränteutgifter<br>är emellertid baserade på ett antagande om att<br>den offentliga sektorns finansiella sparande är<br>2 % av BNP åren 2002 - 2004. I höstens budget-<br>proposition avser regeringen lämna förslag på<br>hur det överskjutande överskottet 2002 skall<br>disponeras.</p>
<p>Fördelningen av sparandet mellan staten och ål-<br>derspensionssystemet påverkas under perioden<br>av den finansiella infasningen av det reformerade<br>ålderspensionssystemet. När infasningen är över<br>år 2002 beräknas sparandet i pensionssystemet,<br>dvs. AP-fonden och premiepensionssystemet,<br>uppgå till ca 3 % av BNP. Det innebär att mer än<br>hela det finansiella överskottsmålet för den sam-<br>lade offentliga sektorn används för att bygga upp<br>pensionsfonderna inför den belastning som vän-<br>tar i framtiden.</p>
<p>Överskotten i den offentliga sektorn medför<br>en stadig förbättring av den finansiella ställning-<br>en. Nettoskulden vänds i år till en positiv för-<br>mögenhet på över 3 % av BNP. Denna förmö-<br>genhet växer i takt med det finansiella sparandet.<br>Genom att överskotten från och med 2002 ligger<br>i ålderspensionssystemet kommer förmögenhe-<br>ten att växa genom ackumulering av finansiella<br>tillgångar både i fördelningssystemet och i pre-<br>miepensionssystemet. Samtidigt medför det un-<br>derskott som uppstår i statens finansiella sparan-<br>de, vid ett överskott på 2 % av BNP i hela den<br>offentliga sektorn, att skuldsidan i den offentliga<br>sektorns balansräkning också ökar. Skuldök-<br>ningen är dock inte större än att statsskulden<br>och den konsoliderade bruttoskulden, som förra<br>året understeg referensvärdet inom EU på 60 %<br>av BNP, fortsätter att minska som andel av<br>BNP.</p>
<p>Tabell 1.7 De offentliga finanserna</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>59,5</p></td><td>
<p>57,6</p></td><td>
<p>56,7</p></td><td>
<p>56,6</p></td><td>
<p>56,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>55,4</p></td><td>
<p>54,0</p></td><td>
<p>53,5</p></td><td>
<p>53,5</p></td><td>
<p>53,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande<br>enligt prognos</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>3.6</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överskjutande<br>överskott</p></td><td>
<p>2.1</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande<br>enligt mål</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsoliderad<br>bruttoskuld<sup>1</sup></p></td><td>
<p>55,6</p></td><td>
<p>51.1</p></td><td>
<p>50,2</p></td><td>
<p>48,1</p></td><td>
<p>46,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nettoskuld</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>-3,5</p></td><td>
<p>-5,7</p></td><td>
<p>-7,7</p></td><td>
<p>-9,4</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Givet ett finansiellt sparande enligt mål.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>16</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<p>2 Internationell utveckling</p>
<p>Den globala ekonomiska tillväxten var historiskt<br>stark under år 2000 och uppgick till 4,7 %. En<br>viktig faktor i sammanhanget var att ekonomier-<br>na i flertalet regioner och länder växte snabbt<br>samtidigt. Mot slutet av år 2000 blev emellertid<br>tecknen allt tydligare på en avmattning i världs-<br>konjunkturen, främst driven av den oväntat<br>snabba konjunkturavmattningen i den ameri-<br>kanska ekonomin.</p>
<p>Efter att i nära 10 år ha varit en avgörande<br>drivkraft bakom tillväxten i världsekonomin be-<br>döms den amerikanska ekonomin utvecklas tyd-<br>ligt svagare under innevarande år. BNP-tillväxten<br>i Förenta staterna väntas avta från 5,0 % år 2000<br>till 1,7% i år. Som en följd av bl.a. betydande<br>styrräntesänkningar i år förutses en viss åter-<br>hämtning under nästa år med en BNP-tillväxt på<br>ca 3 %.</p>
<p>Utvecklingen i Japan är samtidigt fortsatt svag<br>och någon påtaglig återhämtning förutses inte<br>under prognosperioden. BNP-tillväxten väntas<br>uppgå till 0,5 % i år och till ca 1 % nästa år.</p>
<p>Den tydligt dämpade konjunkturen i Förenta<br>staterna bedöms få betydande effekter på världs-<br>ekonomin. Förutom länderna i dess omedelbara<br>närhet, t.ex. Mexiko, förutses de största sprid-<br>ningseffekterna i ett antal mindre länder i Asien.<br>Dessa länder drabbas särskilt hårt till följd av<br>ländernas stora utrikeshandelsandel och export-<br>sammansättning. Flertalet länder är stora under-<br>leverantörer av produkter inom sektorn för in-<br>formations- och kommunikationsteknik (IKT-<br>sektorn). I prognosen mattas den tidigare excep-<br>tionellt starka tillväxten inom denna sektor på-<br>tagligt, vilket får särskilt negativa effekter för<br>dessa länder.</p>
<p>Spridningseffekterna, bl.a. i form av direkta<br>handelseffekter och påverkan via de finansiella<br>marknaderna, bedöms bli relativt mer begränsa-<br>de i EU-området än i många andra delar av om-<br>världen. Den inhemska efterfrågeutvecklingen<br>bedöms samtidigt vara fortsatt gynnsam. BNP-<br>tillväxten i EU-området förutses uppgå till 2,7 %<br>både i år och nästa år.</p>
<p>Den globala BNP-tillväxten förutses samman-<br>taget mattas av från 4,7 % år 2000 till 3,3 % i år.<br>Konjunkturnedgången väntas dock mötas med<br>penningpolitiska lättnader i flertalet regioner och<br>länder, vilket bedöms bidra till att den globala<br>BNP-tillväxten stiger till nära 4 % nästa år.</p>
<p>Diagram 2.1 BNP-tillväxt i EU, Förenta staterna och Japan</p>
<p>Procentuell förändring</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-15.png" style="width:174pt;height:121pt;"/>
<p>Den försämrade internationella konjunkturen<br>förutses leda till att efterfrågan på svenska ex-<br>portvaror dämpas kraftigt. Marknadstillväxten på<br>svenska exportmarknader beräknas nära nog hal-<br>veras, från knappt 12 % år 2000 till 6,3 % i år.<br>Till följd av den förutsedda återhämtningen i<br>världsekonomin under nästa år tilltar dock<br>marknadstillväxten till ca 7 %.</p>
<p>Osäkerheten i bedömningen av den interna-<br>tionella utvecklingen är stor. De största osäker-<br>hetsfaktorerna utgörs av hur kraftig och utdra-<br>gen konjunkturavmattningen i Förenta staterna<br>blir samt omfattningen av spridningseffekterna<br>till övriga länder och regioner. I prognosen för-<br>utses en relativt snabb återhämtning i Förenta<br>staterna. Det kan dock inte uteslutas att de stora<br>obalanser som byggts upp i den amerikanska<br>ekonomin, bl.a. i form av ett historiskt lågt spa-<br>rande i hushållssektorn, kan leda till en mer dra-<br>matisk konjunkturavmattning än vad som nu<br>förutses. En sådan utveckling skulle få betydligt<br>större negativa effekter på världsekonomin. Ä<br>andra sidan kan det inte heller uteslutas att åter-<br>hämtningen sker snabbare, t.ex. som en följd av<br>att de positiva effekterna av räntesänkningarna<br>blir större än vad som nu förutses. Detta skulle<br>kunna bidra till att spridningseffekterna till övri-<br>ga länder och regioner blir mindre.</p>
<p>En annan betydande riskfaktor är utveckling-<br>en i Japan. Den svaga exportdrivna återhämtning<br>som kunde skönjas under första halvåret 2000<br>har under senhösten och inledningen av detta år<br>kommit av sig. Avmattningen är särskilt oroande<br>i ljuset av den snabba skulduppbyggnaden i den<br>offentliga sektorn.</p>
<p>Den mer dämpade industrikonjunkturen i<br>omvärlden under senhösten hänger till viss del<br>samman med den påtagliga inbromsningen av de</p>
<p>17</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga I</p>
<p>senaste årens mycket snabba tillväxt i IKT-<br>sektorn. Utvecklingen framöver i denna sektor<br>utgör en annan osäkerhetsfaktor i prognosen.</p>
<p>Ytterligare en risk utgörs av oljepriset som<br>fortsatt att variera kraftigt under inledningen av<br>året. Även effekterna av den nuvarande krisen<br>vad avser jordbruket i EU utgör en svårbedömd<br>faktor.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>iTabell 2.1 BNP-tillväxt, KPI och arbetslöshet 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Procentuell förändring, där annat ej anges</p></td><td rowspan="2">
<p>2002</p></td><td rowspan="2">
<p>2003</p></td><td rowspan="2">
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bruttonationalprodukt</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Världen</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förenta staterna</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Japan</p></td><td>
<p>0.8</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>0.5</p></td><td>
<p>1.1</p></td><td>
<p>1.7</p></td><td>
<p>1,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>EU</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>2.7</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Euroområdet</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2.7</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tyskland</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Frankrike</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>2.9</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Italien</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Storbritannien</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2.7</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Norden</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>2.6</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Danmark</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2.9</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2.2</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finland</p></td><td>
<p>4.2</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>4.2</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3.8</p></td><td>
<p>3.9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Norge</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>2.2</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1.8</p></td><td>
<p>1.9</p></td></tr>
</table>
<p>Konsumentpriser<sup>1</sup></p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>EU</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>1.9</p></td><td>
<p>1,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Euroområdet</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>1.9</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>1.7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förenta staterna</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,2</p></td></tr>
<tr><td colspan="7">
<p>Arbetslöshet, procent av arbetskraften<sup>2</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>EU</p></td><td>
<p>9,2</p></td><td>
<p>8,4</p></td><td>
<p>7,8</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>7,3</p></td><td>
<p>7,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Euroområdet</p></td><td>
<p>9.7</p></td><td>
<p>8.8</p></td><td>
<p>8,4</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>7,8</p></td><td>
<p>7,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förenta staterna</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Marknadstillväxt,</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>bearbetade varor</p></td><td>
<p>5.3</p></td><td>
<p>11,8</p></td><td>
<p>6.3</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>7,1</p></td></tr>
</table>
<p>‘HIKP för EU och KPI för Förenta staterna.</p>
<p><sup>2</sup>llO-definition för EU och nationell definition för Förenta staterna<br>Källor: OECD och Finansdepartementet</p>
<h2>2.1 Utvecklingen i Europa</h2>
<p>Euroområdet</p>
<p>BNP-tillväxten i euroområdet uppgick förra året<br>till nära 3,5 %, vilket är mycket högt sett i ett hi-<br>storiskt perspektiv. Tillväxten drevs av både god<br>inhemsk efterfrågan och stark export.</p>
<p>Den minskade efterfrågan i omvärlden väntas<br>emellertid medföra en tydlig avmattning i indu-</p>
<p>strikonjunkturen under inledningen av inneva-<br>rande år, något som också återspeglas i framåt-<br>blickande indikatorer.</p>
<p>Konsumentförtroendet ligger dock kvar på en<br>mycket hög nivå. Hushållens konsumtion förut-<br>ses utvecklas gynnsamt, bl.a. till följd av en fort-<br>satt god, om än avtagande, sysselsättningstillväxt<br>och stigande reala disponibla inkomster. Låga<br>räntor väntas bidra till att även investeringarna<br>blir en viktig drivkraft.</p>
<p>Inflationen i euroområdet steg under större<br>delen av förra året, framförallt till följd av det<br>höga oljepriset samt eftersläpande effekter av eu-<br>rons försvagning. Mot slutet av år 2000 avtog<br>dock inflationstakten. Detta kan till stor del för-<br>klaras av effekterna av tidigare genomförda rän-<br>tehöjningar, men också av nedgången i oljepriset.</p>
<p>En långsammare tillväxttakt framöver, i kom-<br>bination med en avtagande inflationstakt och<br>fortsatt måttliga löneökningar, antas ge utrym-<br>me för ECB att lätta på penningpolitiken i år.<br>Finanspolitiken bedöms samtidigt vara neutral<br>eller möjligen något expansiv bl.a. till följd av<br>omfattande skattereformer i ett antal länder.<br>Den ekonomiska politiken förutses således verka<br>stimulerande på den ekonomiska aktiviteten un-<br>der prognosperioden.</p>
<p>Sammantaget bedöms BNP-tillväxten i euro-<br>området mattas av från nära 3,5 % förra året till</p>
<p>2,7 % i år och nästa år. Effekterna av avmatt-<br>ningen i Förenta staterna, bl.a. i form av direkt<br>handel och påverkan via de finansiella markna-<br>derna, förutses bli relativt begränsade. Den in-<br>hemska efterfrågan bedöms också utvecklas fort-<br>satt starkt.</p>
<p>Under år 2000 minskade skillnaderna i till-<br>växttakt mellan enskilda euroländer. I år väntas<br>emellertid dessa skillnader öka igen, framförallt<br>på grund av att den inhemska efterfrågan i Tysk-<br>land bedöms utvecklas betydligt svagare än i fler-<br>talet andra euroländer.</p>
<p>Den främsta osäkerhetsfaktorn i bedömning-<br>en utgörs av hur stora spridningseffekterna av<br>avmattningen i omvärlden blir för euroområdet.<br>Det kan inte uteslutas att de negativa effekterna<br>blir större än väntat, t.ex. som ett resultat av ett<br>större efterfrågebortfall än vad som nu förutses.<br>Samtidigt kan en mer positiv utveckling för eu-<br>roområdet inte uteslutas, t.ex. som en följd av en<br>starkare sysselsättningsutveckling än vad som nu<br>väntas.</p>
<p>18</p>
<p>PROP, 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<p>Storbritannien</p>
<p>Den brittiska ekonomins styrka har fortsatt att<br>överraska positivt. Hushållens konsumtion ut-<br>gör alltjämt den viktigaste drivkraften bakom<br>tillväxten. Sysselsättningstillväxten har dämpats<br>något, men arbetslösheten är låg i ett historiskt<br>perspektiv. Inflationstrycket är fortsatt anmärk-<br>ningsvärt måttligt och den brittiska centralban-<br>ken antas lägga om penningpolitiken i en något<br>mer expansiv riktning. Den vikande internatio-<br>nella konjunkturen och det högt värderade pun-<br>det förutses dock leda till att nettoexporten ger<br>ett negativt bidrag till BNP-tillväxten under pro-<br>gnosperioden. Sammantaget bedöms BNP-<br>tillväxten mattas något från 3,0 % år 2000 till</p>
<p>2.6 % i år och till 2,7 % år 2002.</p>
<p>Norge</p>
<p>Den inhemska efterfrågan dämpades under det<br>andra halvåret i fjol, en dämpning som bedöms<br>fortsätta i år till följd av den höga räntenivån. En<br>mer gynnsam utveckling av den privata konsum-<br>tionen och investeringarna förutses emellertid<br>under nästa år. Det senaste årets höga oljepris<br>bedöms på medellång sikt bidra till en återhämt-<br>ning av oljeinvesteringarna. Som en följd av olje-<br>investeringarnas stora importinnehåll antas im-<br>porten öka under år 2002 och därmed minska<br>nettoexportbidraget. BNP-tillväxten väntas i år<br>bli drygt 1,5 %, för att stiga något nästa år.</p>
<p>Danmark</p>
<p>I Danmark förutses hushållens reala disponibla<br>inkomster stiga till följd av en mindre åtstra-<br>mande finanspolitik under prognosperioden. I<br>kombination med en historiskt låg arbetslöshet<br>bedöms detta leda till att hushållens konsumtion<br>tar fart. Däremot väntas tillväxtbidraget från ex-<br>porten att minska framöver. BNP-tillväxten be-<br>döms uppgå till drygt 2 % i år och nästa år.</p>
<p>Finland</p>
<p>En god inhemsk efterfrågan i kombination med<br>en stark export ledde till att den finska ekono-<br>min under fjolåret växte med anmärkningsvärda</p>
<p>5.7 %. Avmattningen i den tungt vägande IKT-<br>sektorn avspeglade sig dock i en dämpning av<br>exporttillväxten i slutet av året. Förtroendeindi-<br>katorer tyder på att exporten kan komma att<br>drabbas hårt av den globala avmattningen. Kon-<br>sumentförtroendet är däremot fortsatt relativt<br>högt. Trots de försämrade utsikterna för expor-<br>ten väntas denna sektor ändå ge ett betydande</p>
<p>bidrag till BNP-tillväxten, vilken bedöms uppgå<br>till drygt 4 % i år och knappt 4 % nästa år.</p>
<h2>2.2 Utvecklingen i Förenta staterna</h2>
<p>Efter nio år av stabil och hög ekonomisk tillväxt<br>dämpades den amerikanska konjunkturen märk-<br>bart under senhösten. En viss inbromsning av<br>den ekonomiska aktiviteten var förutsedd och<br>t.o.m. nödvändig för att säkerställa en hållbar<br>ekonomisk utveckling även framöver. Ett antal<br>faktorer, såsom fallande aktiepriser, en stramare<br>kreditgivning och det höga oljepriset bidrog<br>dock till att avmattningen blev kraftigare än vad<br>som tidigare förutsetts. Parallellt reviderade<br>dessutom industrin och hushållen ned sina fram-<br>tidsförväntningar i snabb takt. Den amerikanska<br>centralbanken har reagerat på dessa signaler ge-<br>nom att sänka styrräntan från 6,5 % till 5,0 %.</p>
<p>Konjunkturavmattningen har varit mycket<br>kännbar för stora delar av den amerikanska till-<br>verkningsindustrin. Produktionen i de ”traditio-<br>nella” delarna av industrin har minskat sedan i<br>oktober förra året, men även den tidigare excep-<br>tionellt höga tillväxten i de högteknologiska de-<br>larna av industrin (datorer, halvledare och kom-<br>munikationsutrustning) har dämpats påtagligt.<br>Det snabba fallet i tillverkningsindustrins fram-<br>tidsförväntningar bromsades visserligen upp un-<br>der inledningen av året, men befinner sig fortfa-<br>rande på nivåer som indikerar en fortsatt<br>minskad produktion.</p>
<p>Diagram 2.2 Industriproduktion i Förenta staterna</p>
<p>Procentuell förändring månad till månad, säsongrensade data</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-16.png" style="width:173pt;height:124pt;"/>
<p>Även sysselsättningstillväxten har dämpats<br>märkbart sedan förra sommaren. Avmattningen<br>kan till stor del hänföras till tillverkningsindu-<br>strin där antalet sysselsatta minskat med drygt</p>
<p>19</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<p>2 %, motsvarande ca 426 000 personer, sedan i<br>juli förra året. Sysselsättningen inom tjänste- och<br>byggsektorn har fortsatt att öka i god takt, men<br>även här har ökningstakten dämpats sedan förra<br>sommaren. Den strama situationen på arbets-<br>marknaden har således lättat något. Arbetslöshe-<br>ten, som i februari uppmättes till 4,2 %, är emel-<br>lertid fortsatt mycket låg i ett historiskt<br>perspektiv.</p>
<p>De senaste årens starka produktivitetstillväxt<br>dämpades under slutet av förra året, men det<br>finns ännu inga tydliga belägg för att den höga<br>tillväxten endast varit av tillfällig natur. Den<br>starka produktivitetsutvecklingen är sannolikt<br>det främsta skälet till att den ansträngda situa-<br>tionen på arbetsmarknaden ännu inte fått ett<br>större genomslag på inflationstrycket i Förenta<br>staterna. Konsumentpriserna har visserligen ökat<br>något, men detta kan framförallt tillskrivas sti-<br>gande energipriser. Den underliggande infla-<br>tionstakten är fortsatt anmärkningsvärt måttlig.</p>
<p>Efter den kraftiga inbromsningen under slutet<br>av förra året finns det tecken på att hushållens<br>konsumtion, och då i synnerhet konsumtionen<br>av varaktiga varor, stabiliserats under inledning-<br>en av år 2001. Det lägre förtroendet i hushålls-<br>sektorn talar dock, tillsammans med den mer<br>dämpade sysselsättningstillväxten och de fallan-<br>de aktiepriserna, för en dämpad utveckling av<br>hushållens konsumtion även framöver.</p>
<p>Näringslivets investeringar, vilka tidigare ut-<br>gjort en väsentlig drivkraft bakom den ekono-<br>miska tillväxten, minskade under slutet av förra<br>året för första gången sedan mitten av år 1995.<br>Det låga kapacitetsutnyttjandet i industrin förut-<br>ses, tillsammans med den allmänt ökade oron<br>över framtida vinster, leda till minskade invester-<br>ingar inom näringslivet även framöver. Efter att<br>ha minskat påtagligt under föregående år förut-<br>ses dock bostadsinvesteringarna stiga, bl.a. till<br>följd av att de långa boräntorna gradvis minskat<br>med ca 1,5 procentenheter sedan i maj förra året.</p>
<p>Lageruppbyggnaden under slutet av förra året<br>antas delvis ha varit ofrivillig. En successiv lager-<br>anpassning förutses därför äga rum under inne-<br>varande år. Denna bedöms dock ge ett tämligen<br>begränsat negativt bidrag till BNP-tillväxten.<br>Samtidigt väntas nettoexporten, bl.a. till följd av<br>den dämpade inhemska efterfrågan, ge ett mind-<br>re negativt bidrag till BNP-tillväxten i år.</p>
<p>Sammantaget förutses BNP-tillväxten minska<br>från historiskt höga 5,0 % under år 2000 till<br>1,7% i år. Redan genomförda och i prognosen</p>
<p>antagna räntesänkningar väntas, tillsammans<br>med en mer expansiv finanspolitik samt en stabi-<br>lisering av börskurser och oljepris bidra till en<br>gradvis återhämtning i den inhemska efterfrågan<br>under slutet av innevarande år och nästa år. BNP<br>förutses därför öka med 3,1 % 2002.</p>
<p>Osäkerheten kring den framtida utvecklingen<br>i Förenta staterna är mycket stor. Det kan inte<br>uteslutas att de stora obalanser som byggts upp i<br>den amerikanska ekonomin, bl.a. i form av ett<br>lågt sparande i hushållssektorn samt ett rekord-<br>stort bytesbalansunderskott, kan leda till ett mer<br>dramatiskt konjunkturförlopp än vad som nu<br>förutses.</p>
<h2>2.3 Utvecklingen i Asien och Latinamerika</h2>
<p>Japan</p>
<p>Osäkerheten om den fortsatta utvecklingen av<br>den japanska ekonomin har ökat. Efter en myck-<br>et svag tillväxt under hela 1990-talet, utan några<br>påtagliga tecken på återhämtning, är situationen<br>allvarlig. De omfattande finanspolitiska stimu-<br>lansåtgärder som vidtagits har inte fått de positi-<br>va effekter som avsetts. Utrymmet för ytterliga-<br>re åtgärder har också minskat snabbt i takt med<br>att den offentliga skulden ökat. Bruttoskuldkvo-<br>ten är nu den högsta i OECD-området. Mot<br>bakgrund av att centralbanken i mars lät styrrän-<br>tan falla till nära 0 % är utrymmet för ytterligare<br>stimulans genom denna kanal i praktiken ut-<br>tömt. En penningpolitisk stimulans skulle där-<br>med kräva andra åtgärder som ökar likviditeten i<br>ekonomin.</p>
<p>Preliminär statistik för det fjärde kvartalet för-<br>ra året visade visserligen en överraskande stark<br>investeringstillväxt, men samtidigt en fortsatt<br>fallande konsumtion och en dämpad export. Den<br>svaga efterfrågan återspeglas också i prisutveck-<br>lingen.</p>
<p>Hämmande för den inhemska konsumtionen<br>är den, med japanska mått, fortsatt höga arbets-<br>lösheten och den fortsatt svaga utvecklingen av<br>hushållens disponibla inkomster. Arbetslösheten<br>uppgår till nära 5 % och väntas inte sjunka under<br>prognosperioden, då behovet av rationaliseringar<br>i företagssektorn bedöms vara fortsatt stort. Den<br>nu tydligt dämpade exportutvecklingen förklaras<br>av att den tidigare starka efterfrågan i omvärlden<br>har minskat. Utvecklingen är särskilt bekym-<br>mersam då exporten under de senaste två åren i<br>princip varit den enda kvarvarande drivkraften</p>
<p>20</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<p>bakom tillväxten. Framöver förutses, förutom en<br>minskad exporttillväxt till Förenta staterna, även<br>indirekta negativa effekter från den amerikanska<br>konjunkturavmattningen sprida sig till övriga<br>viktiga handelspartner i Asien.</p>
<p>Det senaste finanspolitiska stimulanspaketet,<br>det tionde i ordningen, väntas ge effekter på till-<br>växten från det andra kvartalet 2001. Effekterna<br>torde dock bli begränsade och klinga av relativt<br>snabbt. I diagram 2.3 visas utvecklingen av of-<br>fentliga investeringar och den privata efterfrågan.<br>Som framgår har den viktigaste komponenten i<br>stimulanspaketen, de offentliga investeringspro-<br>grammen, under det senaste decenniet haft<br>mycket begränsade effekter på den privata efter-<br>frågan.</p>
<p>Indien, då dessa länder har en mindre andel utri-<br>keshandel.</p>
<p>Under de senaste månaderna har en tydlig<br>avmattning i exporten kunnat noteras, vilket<br>förutses leda till påtagligt lägre tillväxttakter än<br>under det historiskt starka fjolåret. Den inhems-<br>ka efterfrågan bedöms emellertid kunna generera<br>positiv tillväxt för flertalet av länderna även i år.<br>Fortsatt låg inflation antas ge utrymme för en<br>lätt penningpolitik, vilket gynnar den inhemska<br>efterfrågan. Utrymmet för en stimulerande fi-<br>nanspolitik är dock begränsat och arbete återstår<br>vad gäller reformer av företags- och finanssekto-<br>rerna. Sammantaget väntas BNP-tillväxten i re-<br>gionen mattas av från 6,9 % föregående år till ca</p>
<p>5,5 % i år och knappt 6 % år 2002.</p>
<p>Diagram 2.3 Offentliga investeringar och privat efterfrågan i<br>Japan________________________________________________</p>
<p>Index 1985 =100</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-17.png" style="width:174pt;height:99pt;"/>
<p>Anm: Med privat efterfrågan menas här näringslivets investeringar, hushållens<br>konsumtionsutgifter och lager</p>
<p>Källa: Ecowin</p>
<p>Latinamerika</p>
<p>Under fjolåret uppnådde de stora ekonomierna<br>Mexiko och Brasilien rekordhöga tillväxttal sam-<br>tidigt som Argentinas ekonomi fortsatte att ut-<br>vecklas svagt. Konjunkturförsvagningen i Fören-<br>ta staterna förutses drabba Mexikos ekonomi<br>hårt, medan effekterna på de sydamerikanska<br>länderna torde bli mer dämpade. Detta beror<br>framför allt på att flertalet av de sydamerikanska<br>länderna inte är särskilt exportberoende samti-<br>digt som de exporterar relativt mer till EU än till<br>Förenta staterna. I Sydamerika förutses ned-<br>gångar i inflation, räntor och arbetslöshet gynna<br>den inhemska efterfrågan. BNP-tillväxten be-<br>döms uppgå till ca 3,5 % både i år och nästa år.</p>
<p>De underliggande problemen i den japanska<br>ekonomin bedöms således vara stora. Även om<br>vissa framsteg har gjorts med reformeringen av<br>finans- och företagssektorerna är ytterligare<br>strukturreformer nödvändiga för att framtids-<br>tron skall stärkas och en varaktig återhämtning<br>skall kunna realiseras. I prognosen antas inte<br>några ytterligare finanspolitiska stimulansåtgär-<br>der utöver de redan beslutade. BNP-tillväxten<br>bedöms uppgå till 0,5 % i år och 1,1 % nästa år.</p>
<p>Öv riga Asien</p>
<p>De negativa spridningseffekterna till följd av den<br>lägre globala efterfrågan väntas bli stora för regi-<br>onen. Detta beror framförallt på att de asiatiska<br>länderna generellt sett är relativt öppna export-<br>beroende ekonomier. I synnerhet drabbas länder<br>med en stor andel högteknologisk export såsom<br>Sydkorea, Malaysia, Taiwan och Singapore. Där-<br>emot bedöms de negativa effekterna inte bli lika<br>omfattande för de stora ekonomierna Kina och</p>
<h2>2.4 Utvecklingen i Ryssland, Polen och de<br>baltiska länderna</h2>
<p>Höga råvarupriser, i synnerhet på olja, och en för<br>inhemska producenter gynnsam rubelkurs var de<br>främsta orsakerna till den ryska ekonomins star-<br>ka tillväxt på över 7 % år 2000. En fortsatt god<br>utveckling förutses även i år och nästa år. För att<br>en hög och jämn tillväxt skall kunna upprätthål-<br>las på längre sikt måste de av regeringen avisera-<br>de strukturreformerna genomföras. Den ryska<br>tillväxten bedöms uppgå till 4,5 % under år 2001<br>och 2002.</p>
<p>Under det andra halvåret 2000 dämpades till-<br>växttakten tydligt i den polska ekonomin, vilket<br>skedde till följd av en svagare utveckling av den<br>inhemska efterfrågan. Denna utveckling bedöms<br>fortsätta en bit in på detta år. Med stöd av ränte-<br>sänkningar, ett fortsatt inflöde av utländska di-</p>
<p>21</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga I</p>
<p>rektinvesteringar, stark export och fördjupad in-<br>tegration med EU väntas BNP-tillväxten kunna<br>öka från 3,6 % år 2001 till 4,3 % år 2002.</p>
<p>Under 2000 fortsatte de baltiska ekonomierna<br>att återhämta sig från den ryska krisen. Länder-<br>nas sammanvägda tillväxt uppgick till drygt 4 %.<br>Förutsatt att den europeiska konjunkturen inte<br>viker kraftigt förutses BNP-tillväxten kunna lig-<br>ga kvar på denna nivå i år och sedan stiga till<br>drygt 4,5 % nästa år.</p>
<h2>2.5 Den svenska världsmarknadstillväxten</h2>
<p>Mot bakgrund av den tydliga avmattningen i<br>Förenta staternas ekonomi, de förutsedda sprid-<br>ningseffekterna på efterfrågan i övriga världen<br>och en tydligt dämpad konjunktur på andra vik-<br>tiga exportmarknader, bl.a. Tyskland och Norge,<br>bedöms de internationella förutsättningarna för<br>den svenska exporten försämras påtagligt.<br>Världsmarknadstillväxten, som är den handels-<br>viktade importefterfrågan för bearbetade varor<br>som den svenska exporten möter, beräknas nära<br>nog halveras, från knappt 12 % förra året till<br>drygt 6 % i år för att sedan öka något till om-<br>kring 7 % nästa år.</p>
<p>22</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<p>3 Kapitalmarknaderna</p>
<p>Den amerikanska ekonomin befinner sig nu i en<br>avmattningsfas. Börserna i Förenta staterna har<br>fallit kraftigt, vilket har haft återverkningar på<br>aktiemarknaderna globalt. Efter en uppgång un-<br>der 1999 har långräntorna fallit tillbaka under år<br>2000. Den amerikanska centralbanken (Fed)<br>höjde under hösten 1999 och våren 2000 styrrän-<br>tan med sammantaget 1,75 procentenheter till<br>6,50 % under en period av stark tillväxt i Förenta<br>staterna, men har nu lagt om penningpolitiken<br>och sänkt styrräntan med 1,5 procentenheter<br>hittills i år. Fed väntas sänka räntan med ytterli-<br>gare 0,75 procentenheter i år för att stimulera<br>den amerikanska ekonomin.</p>
<p>Även om den ekonomiska utvecklingen inom<br>euroområdet under det senaste halvåret varit nå-<br>got mer positiv än i Förenta staterna väntas även<br>den europeiska centralbanken (ECB) föra en lät-<br>tare penningpolitik framöver. Euron försvagades<br>successivt under större delen av år 2000. Euro-<br>kursen bedöms i slutet av innevarande år ligga på<br>i stort sett samma nivå som i slutet av 2000, för<br>att sedan på längre sikt stärkas mot dollarn.</p>
<p>Svensk ekonomi har under en längre period<br>uppvisat en hög tillväxt med stigande sysselsätt-<br>ning och fallande arbetslöshet i kombination<br>med en låg inflation. Sedan hösten 2000 har det<br>dock inkommit statistik som visar på en avmatt-<br>ning även i Sverige. Efter att ha höjt styrräntan<br>med sammanlagt 1,1 procentenheter under hös-<br>ten 1999 och under 2000 så väntas Riksbanken<br>nu hålla styrräntan oförändrad under innevaran-<br>de år.</p>
<p>Efter en stark utveckling under våren 2000 har<br>kronan successivt försvagats mot det handels-<br>vägda valutakorgindexet TCW. Kronförstärk-<br>ningen under våren 2000 hängde sannolikt sam-<br>man med bl.a. utländska placerares starka<br>intresse för svenska företag inom sektorn för in-<br>formations- och kommunikationsteknik (IKT).<br>Den svaga börsutvecklingen är en faktor som se-<br>dan sommaren har bidragit till att kronan har<br>försvagats. Sammantaget förväntas en kronför-<br>stärkning mot TCW under innevarande och ef-<br>terföljande år.</p>
<h2>3.1 Utvecklingen i omvärlden</h2>
<p>Börserna</p>
<p>Sedan toppnoteringen i mars 2000 har den tek-<br>nikdominerade Nasdaq-börsen i Förenta stater-<br>na fallit tillbaka. Nasdaq föll under förra året<br>med totalt ca 40 %. Medan aktiekurserna för fö-<br>retag inom IKT-sektorn föll kraftigt under fjol-<br>året så drabbades bredare index som Standard &<br>Poor’s 500 och Dow Jones inte lika hårt av ned-<br>gången. Dessa index föll med ca 10 respektive<br>6 % under 2000. Det är först under den senaste<br>tiden som även företag inom mer traditionella<br>branscher har drabbats av börsnedgången. Sedan<br>hösten förra året har allt fler företag redovisat<br>sämre resultat än marknaden väntat sig. Många<br>har också reviderat ned prognoserna för den<br>framtida försäljningsutvecklingen. De återkom-<br>mande vinstvarningarna från börsföretagen är<br>ytterligare en signal som bekräftar avmattningen<br>i Förenta staterna.</p>
<p>Diagram 3.1 Börsutvecklingen i Förenta staterna</p>
<p>Standard &Poor's 500 index. Index 1997-12-30=100</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-18.png" style="width:173pt;height:110pt;"/>
<p>1998 1999 2000</p>
<p>Källa: Ecowin</p>
<p>Modellen som återges i diagram 3.2 ger en indi-<br>kation på om aktiemarknaden totalt sett är högt<br>eller lågt värderad i ett historiskt perspektiv.<br>Modellen, som bl.a. används av Förenta staternas<br>centralbank bygger på en jämförelse mellan den<br>förväntade avkastningen på aktier och räntan på<br>statsobligationer. Som approximation för den<br>förväntade avkastningen på aktier används ett<br>relationstal mellan förväntad framtida vinst och<br>dagens börskurs. Om kvoten<sup>2</sup> är lägre än ett (1),</p>
<p><sup>2</sup> Kvoten som används i modellen är ett inverterat P/E-tal för börsen (här<br>mätt som Dow Jones Industrial Average) dividerat med den 10-åriga<br>statsobligationsräntan. Som P/E-tal används ett vägt genomsnitt av P/E-<br>tal för de företag som ingår i Dow Jones index. P/E-taiet för varje enskilt</p>
<p>23</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga I</p>
<p>är den förväntade avkastningen på aktier, enligt<br>modellen, lägre än den 10-åriga statsobligations-<br>räntan. Tolkningen är att börsen då är högt vär-<br>derad, eftersom investerare normalt sett kräver<br>en premie för att investera i aktier i stället för i<br>obligationer. I början av 2000 var kvoten histo-<br>riskt sett låg, kring 0,65, vilket tyder på att New<br>York-börsen (mätt som Dow Jones Industrial<br>Average) då var mycket högt värderad. Efter<br>nedgången på New York-börsen sedan början av<br>förra året är kvoten nu återigen över ett. Model-<br>len indikerar därmed att börsen i Förenta stater-<br>na i början av april 2001 varken är tydligt under-<br>eller övervärderad.</p>
<p>obligationsräntorna successivt fallit. Den 10-<br>åriga amerikanska obligationsräntan har fallit<br>med drygt 1,5 procentenheter sedan början av<br>2000 till ca 5 %. Även om långräntan fortsätter<br>att falla framöver antas en konjunkturåterhämt-<br>ning under hösten medföra en ränteuppgång<br>mot slutet av året. Den amerikanska 10-<br>årsräntan väntas mot slutet av året ligga kring<br>5,20 %, vilket är något över dagens nivå.</p>
<p>Diagram 3.2 Fed-modellen applicerad på New York-börsen<br>(Dow Jones Industrial Average)</p>
<p>Kvot mellan inverterat P/E-ta! och 1 O-årsränta</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-19.png" style="width:175pt;height:125pt;"/>
<p>Diagram 3.3 10-åriga räntor i Förenta staterna, Tyskland<br>och Sverige___________________________________________</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-20.png" style="width:174pt;height:118pt;"/>
<p>Källa: Ecowin</p>
<p>Ränteutvecklingen</p>
<p>Den amerikanska ekonomins tillväxt under 1999<br>och början av 2000 överträffade de flesta bedö-<br>mares förväntningar. Mot bakgrund av begyn-<br>nande flaskhalsproblem, framför allt på arbets-<br>marknaden, höjde Fed stegvis styrräntan under<br>hösten 1999 och våren 2000 med sammanlagt<br>1,75 procentenheter. Under hösten förra året<br>omvärderade Fed konjunkturläget och övergick<br>från bedömningen att riskerna för stigande infla-<br>tion övervägde till att riskerna för en avmattning<br>dominerade. Efter årsskiftet har Fed sänkt styr-<br>räntan vid tre tillfällen med totalt 1,5 procenten-<br>heter. Den amerikanska centralbanken antas<br>sänka med ytterligare 0,75 procentenheter till<br>4,25 %. Rådande marknadsräntor visar att även<br>marknadens aktörer räknar med ytterligare<br>sänkningar från Fed i samma storleksordning.</p>
<p>Den starka tillväxten under 1999 bidrog till<br>gradvis stigande marknadsräntor i Förenta sta-<br>terna. Efter en topp i början av 2000 har de långa</p>
<p>företag beräknas som börskursen dividerad med ett genomsnitt av analy-<br>tikers vinstprognoser för kommande räkenskapsår.</p>
<p>Under större delen av fjolåret steg inflationen<br>inom euroområdet, främst till följd av det högre<br>oljepriset. Penningmängdstillväxten ökade i bör-<br>jan av fjolåret för att därefter falla tillbaka, men<br>översteg fortfarande ECB:s referensvärde i slutet<br>av året. Därutöver var tillväxtutsikterna gynn-<br>samma i euroområdet. ECB höjde styrräntan<br>med totalt 2,25 procentenheter från november<br>1999 till oktober 2000. Under senhösten 2000<br>och efter årsskiftet har inflationen i euroområdet<br>visserligen fortsatt att ligga över ECB:s tak, men<br>den har fallit enligt den senaste statistiken. I<br>kombination med den långsammare tillväxttak-<br>ten antas ECB sänka styrräntan med sammanlagt<br>0,50 procentenheter till 4,25 % i år. Den långa<br>euroräntan bedöms först falla något under året<br>för att sedan stiga något under inflytande av den<br>amerikanska ränteutvecklingen. 10-årsräntan an-<br>tas ligga kring 4,70 % i slutet av innevarande år.</p>
<p>Medan 10-årsräntorna i Förenta staterna har<br>fallit med sammanlagt drygt 1,5 procentenheter<br>från början av förra året har de i euroområdet<br>fallit något mindre, med ca 1 procentenhet, vil-<br>ket medfört att amerikanska och europeiska<br>långräntor konvergerat. Den minskade räntedif-<br>ferensen mellan Förenta staterna och euroområ-<br>det torde delvis återspegla den minskade skillna-<br>den i tillväxttakt mellan dessa två regioner.</p>
<p>24</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<p>Euro/dollarutvecklingen</p>
<p>Den trendmässiga försvagningen av euron sedan<br>1999 kan bl.a. hänföras till europeiska placerares<br>direktinvesteringar och portföljinvesteringar i<br>aktier i Förenta staterna. De kraftiga kursned-<br>gångarna på Nasdaq-börsen under år 2000 för-<br>mådde inte bryta eurons negativa trend. Under<br>hösten intervenerade ECB för att stärka den ge-<br>mensamma valutan. Som lägst handlades euron<br>kring 0,83 mot dollarn under förra året.</p>
<p>ligga på 4,80 % mot slutet av året, vilket är något<br>högre än i dagsläget. Räntedifferensen mot<br>Tyskland antas ligga kring 0,1 procentenheter<br>vid årets utgång.</p>
<p>Diagram 3.4 Dollar mot euro</p>
<p>USD/EUR</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-21.png" style="width:174pt;height:115pt;"/>
<p>Källa: Ecowin</p>
<p>Diagram 3.5 Differens mellan 10-årig statsobligationsränta i<br>Sverige och Tyskland</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-22.png" style="width:176pt;height:127pt;"/>
<p>Källa: Ecowin</p>
<p>Euron bedöms fortfarande vara långsiktigt un-<br>dervärderad och ha förutsättningar att på sikt<br>stärkas mot dollarn mot bakgrund av bl.a. För-<br>enta staternas bytesbalansunderskott och en för-<br>ändrad tillväxt- och räntedifferens mellan regio-<br>nerna. Euron bedöms stärkas endast marginellt<br>under året till 0,95 dollar per euro. Under efter-<br>följande år antas euron successivt stärkas mot<br>den antagna medelsiktiga jämviktskursen på 1,10<br>dollar per euro.</p>
<h2>3.2 Utvecklingen i Sverige</h2>
<p>Svensk ekonomi har under en längre period upp-<br>visat hög tillväxt med stigande sysselsättning och<br>fallande arbetslöshet, en utveckling som hittills<br>kunnat kombineras med låg inflation. Förstärk-<br>ningen av statsfinanserna har samtidigt varit an-<br>märkningsvärd, sett i ett internationellt perspek-<br>tiv, och förtroendet för penningpolitiken är<br>stabilt. Denna utveckling har bidragit till att de<br>svenska långräntorna har fallit snabbare än inom<br>euroområdet. Ränteskillnaden mot euroområdet<br>har i stort sett eliminerats. I början av året var<br>ränteskillnaden ca 0,4 procentenheter. Under<br>snart ett år har räntedifferensen pendlat kring<br>noll. Den 10-åriga statsobligationsräntan antas</p>
<p>Mot bakgrund av den starka konjunkturen och<br>det gradvis stigande inflationstrycket höjde<br>Riksbanken under 1999 och 2000 styrräntan<br>med sammanlagt 1,1 procentenheter från 2,9 %<br>till dagens nivå på 4 %. Den senaste tidens ut-<br>veckling med en lägre tillväxt och relativt måttli-<br>ga avtalsmässiga löneökningar, i kombination<br>med att oljepriset fallit tillbaka, innebär att ris-<br>ken för stigande inflation har minskat, varför<br>Riksbanken antas hålla styrräntan oförändrad<br>under innevarande år.</p>
<p>Försvagningen av kronan kan dock, om den<br>blir bestående, bidra till högre inflation. Efter en<br>stark utveckling under våren 2000 har kronan<br>successivt försvagats. Kronan har under början<br>av 2001 nått den svagaste nivån i TCW-termer<br>sedan 1995. Kronförstärkningen under våren<br>2000 hängde bl.a. samman med finansiella flöden<br>såsom utländska placerares omfattande portfölj-<br>och direktinvesteringar i Sverige. Därefter har<br>sådana finansiella flöden bidragit till att försvaga<br>kronan. Höstens premiepensionsval och om-<br>läggningen av pensionssystemet med nya placer-<br>ingsregler för AP-fonderna innebär att pensions-<br>sparande i högre utsträckning än tidigare<br>placeras i utländska tillgångar. Även privata pen-<br>sionsfonder har fortsatt att diversifiera sina port-<br>följer. Den viktigaste förklaringen till kronför-<br>svagningen under hösten är dock sannolikt den<br>negativa aktiekursutvecklingen. I takt med att<br>kurserna för teknologiföretag, som utgör en vä-<br>sentlig del av Stockholmsbörsen, har fallit, har<br>utländska placerare nettosålt svenska aktier.</p>
<p>25</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<p>Diagram 3.6 Kronans växelkurs gentemot ett vägt<br>genomsnitt av valutor (TCW)____________________</p>
<p>TCW 1992-11-18=100</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-23.png" style="width:174pt;height:109pt;"/>
<p>Källa: Ecowin</p>
<p>Överskottet i bytesbalansen tillsammans med<br>nettot av kapitaltransfereringarna motsvaras de-<br>finitionsmässigt av ett motsvarande underskott i<br>den finansiella balansen. Portföljinvesteringar i<br>aktier och direktinvesteringar gav under förra<br>året ett nettoutflöde på ca 8 miljarder kronor.<br>Obligationshandeln med utlandet medförde ett<br>nettoutflöde på 196 miljarder kronor jämfört<br>med 11 miljarder kronor under 1999. Utflödet<br>under 2000 hängde samman dels med utlandets<br>nettoförsäljningar av svenska ränteplaceringar<br>och svenska placerares nettoköp av utländska<br>räntebärande värdepapper, dels med statens fort-<br>satta amortering av valutaskulden.</p>
<p>Nettoutflödet på ca 8 miljarder kronor i<br>direktinvesteringar och aktiehandel döljer<br>kraftiga svängningar under året. Under första<br>halvåret uppstod ett inflöde på 82 miljarder<br>kronor, samtidigt som utflödet under andra<br>halvåret var 91 miljarder kronor. Det kan<br>konstateras att de aktierelaterade valutaflödena i<br>stora drag motsvarar mönstret för kronans<br>valutakurs under året. Detta indikerar att det<br>minskade intresset för svenska aktier under<br>höstens börsnedgång sannolikt påverkade<br>kronkursen under denna period.</p>
<p>Starka fundamenta i den ekonomiska utveck-<br>lingen i Sverige talar för en förstärkning av kro-<br>nan på längre sikt. Kronan antas stärkas till 126 i<br>TCW-termer mot slutet av innevarande år. I det<br>medelsiktiga perspektivet antas kronan ligga<br>kring 120 mot TCW. De sunda statsfinanserna<br>och den goda tillväxten kombinerad med en låg<br>inflation samt fortsatt måttliga lönekrav i den<br>senaste avtalsrörelsen är faktorer som bör verka<br>för en kronförstärkning.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>iTabell 3.1 Betalningsbalansen 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Flöden, miljarder kronor</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bytesbalans</p></td><td>
<p>70,6</p></td><td>
<p>53,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kapitaltransfereringar</p></td><td>
<p>-18,1</p></td><td>
<p>3,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiell balans</p></td><td>
<p>-41,1</p></td><td>
<p>-38,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Direkta investeringar</p></td><td>
<p>321,4'</p></td><td>
<p>-175,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Portföljinvesteringar</p></td><td>
<p>-295,0'</p></td><td>
<p>-28,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntebärande värdepapper</p></td><td>
<p>-11,0</p></td><td>
<p>-195,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 svenska kronor</p></td><td>
<p>42,0</p></td><td>
<p>-99,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 utländsk valuta</p></td><td>
<p>-53,0</p></td><td>
<p>-95,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktier</p></td><td>
<p>-284,0</p></td><td>
<p>167,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Svenska</p></td><td>
<p>-32,8</p></td><td>
<p>158.4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utländska</p></td><td>
<p>-251,1</p></td><td>
<p>8,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiella derivat</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>0.7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt kapital</p></td><td>
<p>-52,8</p></td><td>
<p>167,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Valutareservens förändring</p></td><td>
<p>-16,7</p></td><td>
<p>-2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Restpost</p></td><td>
<p>-11,3</p></td><td>
<p>-18,8</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Merparten härrör från affärerna mellan Astra och Zeneca respektive Ford och<br>Volvo Personvagnar</p>
<p>Källa: Riksbanken</p>
<p>Tabell 3.2 Ränte- och valutakursantaganden</p>
<p>Värde vid respektive års slut</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Reporänta</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>4,25</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6-månadersränta</p></td><td>
<p>4.2</p></td><td>
<p>4.2</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4.6</p></td><td>
<p>4,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5-årsränta</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>5.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10-årsränta</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>5,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10-ärsdiff. SEK-DEM</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0.1</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6-män. DEM-EURIBOR</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>4.4</p></td><td>
<p>4.6</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>TCW-index</p></td><td>
<p>128</p></td><td>
<p>126</p></td><td>
<p>122</p></td><td>
<p>121</p></td><td>
<p>120</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SEK/USD</p></td><td>
<p>9,7</p></td><td>
<p>9,2</p></td><td>
<p>8,6</p></td><td>
<p>8.2</p></td><td>
<p>7,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SEK/EUR</p></td><td>
<p>8.7</p></td><td>
<p>8,7</p></td><td>
<p>8,6</p></td><td>
<p>8.6</p></td><td>
<p>8.6</p></td></tr>
</table>
<p>Källor-. Riksbanken och Finansdepartementet</p>
<p>26</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<p>4 Utrikeshandeln</p>
<p>Den svenska exporttillväxten har under de senas-<br>te månaderna dämpats efter en god utveckling<br>under år 2000. Vikande orderingång och leveran-<br>ser speglar den försvagning av omvärldskonjunk-<br>turen som inleddes i höstas. I teleproduktindu-<br>strin, som sedan 1994 har svarat för knappt<br>hälften av den svenska varuexporttillväxten, har<br>utvecklingen mattats av påtagligt. Osäkerheten<br>vad gäller efterfrågan på varor och tjänster relate-<br>rade till informations- och kommunikationstek-<br>nik (IKT) är mycket stor. Sammantaget bedöms<br>varuexportökningen dämpas från 10,7 % år 2000<br>till 6,4 % i år. Nästa år väntas den internationella<br>tillväxten förstärkas. Den svenska industrin gyn-<br>nas av återhämtningen och varuexporten bedöms<br>stiga med 6,7 % år 2002. En i utgångsläget god<br>konkurrenskraft och en förhållandevis hög tele-<br>produktexport bidrar till att exportökningen för<br>bearbetade varor marginellt överstiger mark-<br>nadstillväxten båda prognosåren.</p>
<p>Under inledningen av 2000 steg den svenska<br>efterfrågan på importerade varor kraftigt i takt<br>med att export, investeringar och hushållens<br>konsumtion utvecklades starkt. Under slutet av<br>föregående år började importtillväxten mattas av.<br>Industrikonjunkturen försvagades och hushål-<br>lens konsumtion ökade inte lika snabbt som ti-<br>digare, vilket drog ned efterfrågan på importera-<br>de varor. Under inledningen av 2001 väntas<br>efterfrågan på importerade varor vara fortsatt<br>svag, dels till följd av en förväntad lageraweck-<br>ling, dels beroende på den internationella kon-<br>junkturförsvagningen. Under slutet av inne-</p>
<p>varande år och under nästa år förutspås en star-<br>kare efterfrågan på importerade varor. Importen<br>av varor beräknas öka med 6,5 % i år och med</p>
<p>6,9 % nästa år.</p>
<p>Tjänstehandeln förutses ge negativa bidrag till<br>BNP-tillväxten på 0,2 procentenheter per år un-<br>der prognosperioden. På exportsidan drabbas<br>främst sektorer inriktade på företagstjänster av<br>den försvagade konjunkturen i omvärlden. Vad<br>gäller importen är det framför allt handeln med<br>resevaluta som mattas av i samband med den nå-<br>got mer dämpade efterfrågeutvecklingen i hus-<br>hållssektorn.</p>
<p>Sammantaget väntas utrikeshandeln bidra till<br>att bytesbalansen fortsätter att visa överskott på<br>ca 3 % av BNP under prognosperioden.</p>
<h2>4.1 Varuexporten</h2>
<p>Omvärldens efterfrågan på svenska exportvaror<br>var mycket god förra året. Därmed förstärktes<br>industrikonjunkturen efter den svaga utveck-<br>lingen i många branscher under 1999. Järn och<br>stål, maskiner och motorfordon hör till de varu-<br>grupper där exporten ökade betydligt snabbare<br>år 2000. Ar 1999 förklarades nästan hela varuex-<br>porttillväxten på 4,9 % av utvecklingen i telepro-<br>duktindustrin. Förra året fortsatte teleprodukt-<br>exporten att öka i ungefär samma takt som 1999<br>samtidigt som exporttillväxten stärktes i den öv-<br>riga industrin. Sammantaget uppgick varuex-<br>portökningen till 10,7 % år 2000. Liksom före-<br>gående år påverkades exportutvecklingen till<br>enskilda länder i stor utsträckning av om leve-<br>ranser av teleprodukter ägt rum. Exempelvis</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>(Tabell 4.1 Export och import av varor och tjänster</p></td></tr>
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>Mdkr</p>
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>2001</p></td><td colspan="3">
<p>Procentuell volymförändring</p></td><td rowspan="2">
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>2001</p></td><td colspan="3">
<p>Procentuell prisförändring</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Varuexport</p></td><td>
<p>796,4</p></td><td>
<p>10,7</p></td><td>
<p>6,4</p></td><td>
<p>6.7</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>-1,7</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bearbetade varor<sup>1</sup></p></td><td>
<p>685,5</p></td><td>
<p>11,5</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>7,3</p></td><td>
<p>6,4</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tjänsteexport</p></td><td>
<p>191,0</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Total export</p></td><td>
<p>987,3</p></td><td>
<p>9,8</p></td><td>
<p>6.4</p></td><td>
<p>6.5</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Varuimport</p></td><td>
<p>658,0</p></td><td>
<p>10,2</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>6,9</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>-2,0</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bearbetade varor<sup>1</sup></p></td><td>
<p>524,6</p></td><td>
<p>11,6</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>7,9</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>-1.5</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tjänsteimport</p></td><td>
<p>218,2</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>7,3</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>6,4</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Total import</p></td><td>
<p>876,2</p></td><td>
<p>9.7</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>0.3</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Varugruppering baserad på SNI</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>27</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga I</p>
<p>minskade exportvärdet till Spanien och Turkiet<br>efter en kraftig ökning av teleproduktexporten<br>till dessa länder under 1999. Varuexporten steg<br>däremot snabbt till Förenta staterna och Japan<br>samt till många marknader utanför OECD-<br>området, bl.a. till vissa av de tidigare krisdrabba-<br>de asiatiska länderna och Kina.</p>
<p>Industrins prissättning har de senaste åren va-<br>rit mycket återhållsam, även när utvecklingen<br>inom teleproduktsektorn exkluderas. I Konjunk-<br>turinstitutets (KI:s) barometer för mars förutser<br>företagen en svag prisutveckling även den när-<br>maste tiden. En stor andel av exportpriserna<br>sätts direkt i utländsk valuta eller anpassas vid<br>växelkursförändringar i syfte att begränsa effek-<br>ten på konkurrenskraften. Den försvagade inter-<br>nationella efterfrågan och den antagna kronför-<br>stärkningen är faktorer som talar för att de<br>svenska exportpriserna kommer att falla under<br>prognosperioden. Sammantaget väntas den i ut-<br>gångsläget goda konkurrenskraften i industrin<br>endast försämras måttligt.</p>
<p>Under slutet av förra året försvagades kon-<br>junkturen påtagligt i Förenta staterna, som är<br>Sveriges näst största exportmarknad. Detta<br>dämpar de svenska exportutsikterna genom såväl<br>ett direkt efterfrågebortfall som spridningseffek-<br>ter, främst till ett antal handelsberoende asiatiska<br>länder och till viss del till Latinamerika. I Japan<br>har den tidigare positiva utvecklingen i exportin-<br>dustrin dämpats påtagligt och ekonomin visar<br>knappast några tecken på återhämtning. Tillväx-<br>ten bedöms dock vara fortsatt hög i bl.a. Kina<br>och Indien. Euroområdet väntas påverkas i rela-<br>tivt begränsad omfattning av utvecklingen i För-<br>enta staterna eftersom det direkta handelsutby-<br>tet endast motsvarar ca 2,5 % av euroområdets<br>BNP. Tillväxten väntas dock försvagas tydligt i<br>Tyskland, som är Sveriges största handelspart-<br>ner. Sammantaget väntas den genomsnittliga<br>marknadstillväxt som Sveriges exportindustri<br>möter i år dämpas påtagligt och uppgå till 6,3 %,<br>vilket är en kraftig nedgång jämfört med förra<br>årets ökning på knappt 12 %.</p>
<p>Den vikande internationella efterfrågan be-<br>kräftas i statistik och indikatorer avseende order-<br>ingång och exportleveranser. KI:s industribaro-<br>meter visar sedan ett antal månader tillbaka<br>negativa tillväxttakter i orderingången och en<br>ökad otillfredsställelse avseende orderstockarna,<br>framför allt inom insats- och investeringsvaruin-<br>dustrin (se diagram 4.1). Enligt nationalräken-<br>skaperna var exportutvecklingen under det fjärde</p>
<p>kvartalet 2000 svag och enligt Statistiska central-<br>byråns (SCB:s) utrikeshandelsstatistik fortsatte<br>den att mattas av under januari och februari.</p>
<p>Diagram 4.1 Orderingång och varuexport</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-24.png" style="width:177pt;height:140pt;"/>
<p>Anm: Tillväxttakterna från SCB för orderingång och varuexport avser tre månaders<br>glidande medelvärden.</p>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet och Statistiska centralbyrån</p>
<p>Försämringen av den svenska industrikonjunk-<br>turen har varit snabbare och tydligare än i EU-<br>området som helhet. Faktorer som kan tänkas<br>ligga bakom denna utveckling är en mer kon-<br>junkturkänslig svensk industristruktur, den<br>snabba avmattningen i IKT-sektorn och den<br>svaga efterfrågan i Norge, som är en viktig han-<br>delspartner för Sverige.</p>
<p>De senaste årens dramatiska expansion inom<br>teleproduktindustrin har kraftigt bidragit till att<br>höja tillväxten i svensk industriproduktion, pro-<br>duktivitet och export. I Förenta staterna är IKT-<br>sektorn en av de sektorer där avmattningen är<br>tydligast. Eftersom Förenta staterna är en av de<br>största avsättningsmarknaderna för svenska tele-<br>produkter drabbar efterfrågeförsvagningen den<br>svenska exporttillväxten. Avmattningen i Fören-<br>ta staterna tar sig dessutom uttryck i en mer<br>dämpad efterfrågeutveckling på IKT-varor glo-<br>balt sett, vilket försämrar Sveriges exportutsikter<br>ytterligare. Mot bakgrund av de höga nivåer som<br>har uppnåtts i exporten av teleprodukter var läg-<br>re tillväxttakter visserligen väntade, men den se-<br>naste tidens kraftigt vikande exportorderingång<br>och nedreviderade vinstutsikter tyder på att för-<br>svagningen är allvarligare än förutsett i budget-<br>propositionen för 2001. Under prognosåren an-<br>tas tillväxtbidraget från teleproduktindustrin<br>mer än halveras jämfört med förra året. Osäker-<br>heten vad gäller efterfrågan på teleprodukter<br>framöver är emellertid avsevärd.</p>
<p>28</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<p>Mot bakgrund av den generellt sett svagare ef-<br>terfrågan i några av Sveriges viktigaste handels-<br>länder och den svagare utvecklingen i telepro-<br>duktindustrin bedöms exporttillväxten i år bli<br>betydligt mer dämpad än under förra året. Ex-<br>porten av bearbetade varor väntas öka med ca<br>7 %, vilket är något högre än den genomsnittliga<br>marknadstillväxten i handelsländerna.</p>
<p>Nästa år bedöms efterfrågan stärkas såväl i<br>Förenta staterna som i de länder till vilka sprid-<br>ningseffekterna i år väntas bli mest omfattande. I<br>EU-området är den ekonomiska utvecklingen<br>jämnare fördelad mellan åren. Den sammanvägda<br>importtillväxten för bearbetade varor i svenska<br>handelsländer bedöms uppgå till 7,1 % år 2002.1<br>takt med att den ekonomiska aktiviteten ökar i<br>omvärlden, stiger behovet av insatsvaror och<br>produktionskapaciteten byggs ut, vilket gynnar<br>svensk exportindustri. Dessutom väntas en<br>stärkt internationell efterfrågan bidra till ökad<br>orderingång för telekommunikationsutrustning,<br>vilket medför en bättre exportutveckling år 2002.<br>Samtidigt antas kronan stärkas successivt under<br>hela prognosperioden, vilket med viss eftersläp-<br>ning dämpar konkurrenskraften något. Samman-<br>taget beräknas exporten av bearbetade varor öka<br>med 7,3 % nästa år.</p>
<p>Under de senaste tjugo åren har den svenska<br>exporten av bearbetade varor i genomsnitt ökat<br>lika snabbt som marknadstillväxten i handelslän-<br>derna. Bilden blir dock en annan om telepro-<br>duktindustrin exkluderas. Fram till mitten av<br>1990-talet hade denna bransch en begränsad be-<br>tydelse för den totala varuexportens utveckling<br>och svensk industri förlorade marknadsandelar<br>med i genomsnitt ca 2 procentenheter per år.<br>Marknadsandelsutvecklingen 1980-1995 åter-<br>speglar såväl kostnads- och strukturproblem i<br>industrin som perioder av kraftiga kronförsvag-<br>ningar (se diagram 4.1). Efter 1995 har den<br>snabba exporttillväxten och den ökande betydel-<br>sen för teleprodukter medfört marknadsandels-<br>vinster för svensk industri som helhet. Undanta-<br>get är år 2000, då hela industrins marknads-<br>andelar i stort sett var oförändrade, trots att<br>teleproduktexporten steg med 31 %. Under<br>prognosperioden förutses teleproduktindustrins<br>bidrag till exportutvecklingen minska.</p>
<p>Sammantaget väntas exportindustrins mark-<br>nadsandelar öka något under 2001 och 2002. Bi-<br>dragande faktorer till detta är en i utgångsläget<br>god konkurrenskraft till följd av den svaga kro-<br>nan och en god produktivitetstillväxt, och att te-</p>
<p>leproduktexporten fortfarande växer snabbare än<br>den totala varuimporten i omvärlden.</p>
<p>Diagram 4.2 Världsmarknadsandelar, bearbetade varor</p>
<p>Procentuell förändring</p>
<p>10 ----------------------------------------------------------------------- 10</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-25.png" style="width:172pt;height:105pt;"/>
<p>80 82 84 86 88 9 0 92 9 4 96 98 00 02</p>
<p>Anm.- Förändringen av marknadsandelen för bearbetade varor beräknas som<br>skillnaden mellan svensk exporttillväxt och den viktade importtillväxten i Sveriges<br>handelsländer.</p>
<p>Källor.- Statistiska centralbyrån, OECD och Finansdepartementet</p>
<h2>4.2 Varuimporten</h2>
<p>Under inledningen av förra året steg efterfrågan<br>på importerade varor kraftigt i takt med att ex-<br>porttillväxten breddades till att omfatta de flesta<br>branscher, samtidigt som hushållens konsumtion<br>av varaktiga varor var hög. Importen av insatsva-<br>ror och investeringsvaror växte starkt. Under<br>slutet av förra året började emellertid importtill-<br>växten mattas av. Industrikonjunkturen försva-<br>gades och hushållens konsumtion ökade inte lika<br>snabbt som tidigare, vilket drog ner efterfrågan<br>på importerade varor. Sammantaget var impor-<br>ten av varor 10,2 % högre 2000 än 1999. Även<br>om man tar hänsyn till att importinnehållsrika<br>delar av efterfrågan som export, hushållens kon-<br>sumtion och investeringar utvecklades starkt<br>under 2000 var importtillväxten förhållandevis<br>hög. Viss del av de importerade varorna kan ha<br>lagts i lager, vilket den lageruppbyggnad som<br>skedde under föregående år indikerar.</p>
<p>Historiskt sett har år med hög importtillväxt<br>vanligtvis sammanfallit med år då efterfrågan i<br>ekonomin varit stark. Så var exempelvis fallet<br>förra året. Däremot var importtillväxten låg<br>1999, trots att importintensiva delar av efterfrå-<br>gan som hushållens konsumtion och invester-<br>ingar växte i relativt god takt. Exporttillväxten<br>var något svagare 1999, vilket bidrog till att efter-<br>frågan på importerade insatsvaror och invester-<br>ingsvaror var låg. Dessutom kan den<br>lageravveckling som skedde 1999 ha fört med sig</p>
<p>29</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga I</p>
<p>veckling som skedde 1999 ha fört med sig att ef-<br>terfrågan på varor från andra länder avtog då för-<br>ädling och försäljning till viss del skedde av varor<br>som redan fanns i lager.</p>
<p>Diagram 4.3 Varuimportens sammansättning</p>
<p>Procent av tota! varuimport 2000</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-26.png" style="width:131pt;height:112pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet</p>
<p>Under förra årets första månader steg värdet på<br>den svenska kronan och importpriserna på bear-<br>betade varor sjönk, vilket bidrog till den starka<br>varuimporten under inledningen av 2000. Däref-<br>ter har den svenska kronan deprecierat kraftigt<br>och importpriserna på bearbetade varor stigit be-<br>tydligt. Dessutom har den internationella prisni-<br>vån på exporterade varor stigit kontinuerligt vil-<br>ket också bidragit till att göra det dyrare att<br>importera varor. Framöver förutses den svenska<br>kronan appreciera. Samtidigt väntas det interna-<br>tionella exportpriset fortsätta att stiga, men inte i<br>lika snabb takt som tidigare till följd av det något<br>svagare internationella konjunkturläget. Sam-<br>mantaget förutspås importpriserna på bearbetade<br>varor sjunka successivt under både innevarande<br>och nästkommande år. Det blir därmed billigare<br>att importera varor, vilket bidrar till att hålla till-<br>baka inflationen. Till följd av den låga prisnivån<br>under inledningen av 2000 kommer emellertid<br>importpriserna på bearbetade varor, mätta som<br>årsgenomsnitt, att öka i år och minska nästa år.</p>
<p>Importpriserna på energirelaterade produkter<br>steg kontinuerligt under 1999. Under 2000 var<br>prisutvecklingen betydligt mer volatil. Det före-<br>ligger stor osäkerhet vid bedömningen av hur<br>dessa priser kommer att utvecklas framöver då<br>stora fluktuationer är vanliga samtidigt som det<br>är svårt att förutse vilka produktionsbegräns-<br>ningar de oljeexporterande länderna kommer att<br>genomföra. Priset på brentolja, i dollar per fat,<br>väntas ligga på 25 dollar i slutet av innevarande år<br>och på 24 dollar i slutet av nästa år.</p>
<p>Den försvagning av industrikonjunkturen<br>som skedde under slutet av föregående år väntas<br>hålla i sig under inledningen av innevarande år.<br>Efterfrågan på importerade insatsvaror och inve-<br>steringsvaror förutspås därmed vara något be-<br>gränsad under årets första månader. Den till viss<br>del ofrivilliga lageruppbyggnad som ägde rum<br>under slutet av 2000 väntas också bidra till att<br>efterfrågan på importerade varor är måttlig i bör-<br>jan av detta år. I takt med att det internationella<br>konjunkturläget förutses stärkas ljusnar situatio-<br>nen för den svenska industrin och importefter-<br>frågan tilltar. När den globala konjunkturen för-<br>stärks kommer också den tilltagande<br>exporttillväxten att bidra till en högre import.<br>Hushållens konsumtion fortsätter att utvecklas i<br>god takt, vilket för med sig en hög efterfrågan på<br>importerade varor. Dessutom väntas de sjun-<br>kande importpriserna gynna varuimporten.<br>Sammantaget förutspås importen av varor öka<br>med 6,5 % i år och med 6,9 % nästa år. I ett me-<br>delfristigt perspektiv väntas importen öka i linje<br>med hur export, investeringar och hushållens<br>konsumtionsutgifter utvecklas. Sammantaget<br>förutses varuhandelns bidrag till BNP-tillväxten<br>uppgå till ca 0,5 procentenheter per år fram till<br>2004.</p>
<h2>4.3 Tjänstehandeln</h2>
<p>Enligt nationalräkenskaperna bidrog utrikeshan-<br>deln med tjänster för sjätte året i rad negativt till<br>BNP-tillväxten år 2000. Importen av tjänster<br>ökade med 8 % medan exporten ökade med<br>knappt 6 %.</p>
<p>Starkast tillväxt uppvisade export och import<br>av företagstjänster som t.ex. databehandling och<br>finansiella tjänster - en handel som underlättas<br>av informationsteknikens utveckling. Exporten<br>av IKT-tjänster ökade med hela 27 % och im-<br>porten med 22 %. Efterfrågan på dessa och lik-<br>nande företagstjänster, som t.ex. marknadsföring<br>och redovisning, väntas dämpas något i samband<br>med den internationella och svenska konjunk-<br>turförsvagningen, framför allt i år.</p>
<p>Liksom för andra delar av hushållens konsum-<br>tionsutgifter väntas importen av resevaluta, som<br>tidigare kraftigt har bidragit till försämringen av<br>tjänstenettot, mattas av. Privatimporten av bilar,<br>som registreras som resevalutahandel, har däm-<br>pats efter att ha ökat snabbt under ett antal år.</p>
<p>30</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<p>Sammantaget väntas tjänstehandeln ge ett ne-<br>gativt bidrag till BNP-tillväxten på ca 0,2 pro-<br>centenheter per år fram till år 2004, vilket kan<br>jämföras med ett negativt bidrag på 0,3 procent-<br>enheter förra året. Totalt sett fortsätter därmed<br>utrikeshandeln med varor och tjänster att bidra<br>positivt till BNP-tillväxten. Överskotten är en<br>viktig förutsättning för att Sveriges nettoskuld<br>till utlandet ska minska.</p>
<h2>4.4 Bytesbalansen</h2>
<p>Bytesbalansen motsvarar tillsammans med kapi-<br>taltransfereringarna det finansiella sparandet i<br>svensk ekonomi, som förra året uppgick till</p>
<p>2,8 % av BNP. Målen för överskotten i den of-<br>fentliga sektorn och ett positivt, om än lågt, spa-<br>rande i hushållssektorn har bidragit till att det<br>finansiella sparandet har varit positivt i Sverige<br>sedan 1994. Den snabba exporttillväxten i tele-<br>produktindustrin och förbättringen av industrins<br>konkurrenssituation i samband med den kraftiga<br>kronförsvagningen 1993 har också bidragit till<br>att handeln med varor och tjänster har visat ett<br>överskott motsvarande ca 6 % av BNP under de<br>senaste sju åren.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>1 Tabell 4.2 Bytesbalans 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Miljarder kronor, där inget annat anges</p></td><td rowspan="2">
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>2001</p></td><td rowspan="2">
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Handelsbalans</p></td><td>
<p>139</p></td><td>
<p>137</p></td><td>
<p>/«</p></td><td>
<p>151</p></td></tr>
<tr><td>
<p>% av BNP</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>6,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Varuexport</p></td><td>
<p>704</p></td><td>
<p>798</p></td><td>
<p>851</p></td><td>
<p>893</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Varuimport</p></td><td>
<p>565</p></td><td>
<p>661</p></td><td>
<p>709</p></td><td>
<p>742</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tjänstebalans</p></td><td>
<p>-19</p></td><td>
<p>-30</p></td><td>
<p>-30</p></td><td>
<p>-38</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Transport</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Resevaluta</p></td><td>
<p>-32</p></td><td>
<p>-36</p></td><td>
<p>-40</p></td><td>
<p>-42</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga tjänster</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>-0</p></td><td>
<p>-4</p></td><td>
<p>-5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Löner</p></td><td>
<p>-2</p></td><td>
<p>-2</p></td><td>
<p>-2</p></td><td>
<p>-2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kapitalavkastning</p></td><td>
<p>-17</p></td><td>
<p>-21</p></td><td>
<p>-15</p></td><td>
<p>-14</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntor</p></td><td>
<p>-58</p></td><td>
<p>-55</p></td><td>
<p>-50</p></td><td>
<p>-48</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Direktinvesteringar</p></td><td>
<p>40</p></td><td>
<p>35</p></td><td>
<p>36</p></td><td>
<p>35</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Portföljaktier</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>-1</p></td><td>
<p>-1</p></td><td>
<p>-1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Löpande transfereringar</p></td><td>
<p>-30</p></td><td>
<p>-31</p></td><td>
<p>-31</p></td><td>
<p>-32</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bytesbalans</p></td><td>
<p>71</p></td><td>
<p>54</p></td><td>
<p>59</p></td><td>
<p>65</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kapitaltransfereringar</p></td><td>
<p>-18</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande, % av BNP'</p></td><td>
<p>2.6</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,9</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Bytesbalansen visas enligt Riksbankens definition.</p>
<p><sup>1</sup> Finansiellt sparande utgörs av bytesbalans och kapitaltransfereringar.<br>Källor: Riksbanken och Finansdepartementet</p>
<p>Det positiva finansiella sparandet är en viktig<br>förklaring till att Sveriges nettoskuld till utlandet<br>sedan 1993 har minskat från 44 % till 27 % av<br>BNP. Nettoskulden kan delas upp i en räntebä-<br>rande och en icke räntebärande del. Att den rän-<br>tebärande skulden minskar genom fortsatta<br>amorteringar innebär att allt mindre resurser<br>måste avsättas till att betala räntor till utlandet,<br>vilket ökar möjligheterna att konsumera eller<br>spara i andra finansiella tillgångar. Den under<br>prognosperioden antagna kronapprecieringen<br>bidrar till att räntebetalningarna väntas minska<br>ytterligare i svenska kronor. Vad gäller den icke<br>räntebärande delen av nettoskulden, som främst<br>består av direktinvesteringar och portföljaktier,<br>har Sverige byggt upp tillgångar i andra länder<br>som genererar en positiv nettoinkomst. Denna<br>väntas vara relativt oförändrad under prognospe-<br>rioden.</p>
<p>Genom att till BNP i löpande priser lägga de<br>inkomster som genereras i utlandet men tillfaller<br>svenskar (t.ex. utdelning på utländska aktier)<br>och dra ifrån de inkomster som skapas i Sverige<br>men tillfaller utländska medborgare, fås brutto-<br>nationalinkomsten, BNI. Till följd av att ränte-<br>betalningarna fortfarande är höga är Sveriges<br>BNI ca 20 miljarder lägre än BNP, men skillna-<br>den minskar under prognosperioden.</p>
<p>Bruttonationalinkomsten ligger till grund för<br>biståndsanslag och avgiften till EU. En del av<br>EU-avgiften kommer tillbaka i form av bidrag,<br>bl.a. som jordbruksstöd. Sammantaget visar des-<br>sa löpande transfereringar och kapitaltransfere-<br>ringar ett underskott som uppgår till ca 1 % av<br>BNP.</p>
<p>Sammanfattningsvis bedöms det finansiella<br>sparandet i Sverige uppgå till knappt 3 % av<br>BNP under prognosperioden. Överskottet re-<br>flekterar ett sparande i den offentliga sektorn<br>och i hushållssektorn, något som inte helt mot-<br>verkas av ett negativt sparande i företagssektorn.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>1 Tabell 4.3 Bruttonationalinkomst 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Miljarder kronor, löpande priser</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>2083</p></td><td>
<p>2164</p></td><td>
<p>2260</p></td><td>
<p>2362</p></td><td>
<p>2465</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Primära inkomster<sup>1</sup></p></td><td>
<p>-26</p></td><td>
<p>-22</p></td><td>
<p>-17</p></td><td>
<p>-16</p></td><td>
<p>-14</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNI</p></td><td>
<p>2057</p></td><td>
<p>2143</p></td><td>
<p>2243</p></td><td>
<p>2345</p></td><td>
<p>2451</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Kapitalavkastning, löner, subventioner och skatter netto gentemot utlandet.<br>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>31</p>
<p>PKOP. 2000/01:100 Bilaga I</p>
<p>IKT-sektorns betydelse för svensk ekonomi</p>
<p>På senare år har betydelsen av produktion och<br>användning av informations- och kommunika-<br>tionsteknik (IKT) ökat. I diskussioner kring<br>framväxten av en ”ny” och bättre fungerande<br>ekonomi nämns ofta IKT som en förklarande<br>faktor. Klart är att IKT-sektorns<sup>3</sup> produktion<br>har gett betydande bidrag till BNP-tillväxten. Ef-<br>fekterna av att IKT utnyttjas i produktionen av<br>andra varor och tjänster är dock avsevärt svårare<br>att belägga empiriskt, och diskuteras inte nedan.</p>
<p>Den varuproducerande IKT-sektorn utgör ca<br>1 % av BNP och domineras av teleproduktindu-<br>strin, söm i genomsnitt har bidragit med 0,4 pro-<br>centenheter per år till BNP-tillväxten sedan<br>1994. Till följd av att tillväxttakten har avtagit<br>under de senaste åren har bidraget dock minskat.<br>Produktivitetstillväxten i teleproduktindustrin<br>har i genomsnitt uppgått till hela 32 % per år se-<br>dan 1994, vilket innebär ett kraftigt bidrag till<br>den totala industrins produktivitetsökning (se<br>fördjupningsruta till avsnitt 5). Teleproduktin-<br>dustrin är nu Sveriges största exportbransch och<br>har sedan 1994 förklarat ungefär hälften av den<br>totala varuexportökningen (se avsnitt 4).</p>
<p>Drygt 1 % av de sysselsatta i Sverige arbetar i<br>IKT-varusektorn. Den goda utvecklingen för<br>IKT-varor påverkar dock även efterfrågan på da-<br>tabehandlings- och telekommunikationstjänster<br>positivt. Många av Ericssons anställda klassifice-<br>ras t.ex. inom dessa sektorer. Knappt 4 % av de<br>sysselsatta i Sverige arbetar i den tjänsteproduce-<br>rande IKT-sektorn. Antalet steg med 25 000<br>personer mellan 1998 och 2000, den period då<br>expansionen var som snabbast. Detta motsvarar<br>en genomsnittlig ökning på 6 % per år eller un-<br>gefär en tiondel av den totala sysselsättnings-<br>ökningen. Bristen på denna typ av arbetskraft är<br>stor, även om den har minskat något de senaste<br>månaderna.</p>
<p>IKT-tjänsterna utgör en större andel av BNP<br>än varorna. Tillväxten har dock varit lägre och<br>bidraget till BNP-tillväxten har därför varit un-<br>gefär lika stort. IKT-tjänster är inte ett traditio-<br>nellt inslag i utrikeshandeln, men ökar snabbt.</p>
<p>Exporten och importen av datakonsulttjänster<br>ökade med ca 15 % under år 2000, medan han-<br>deln med telekommunikationsstjänster ökade<br>ännu snabbare.</p>
<p>Näringslivets investeringar i IKT-utrustning<br>har varit betydande de senaste åren. Detta förut-<br>ses bli fallet även framöver, bl.a. i form av tredje<br>generationens mobiltelefonnät. Efterfrågan på<br>IKT-sektorns varor och tjänster bedöms därmed<br>i grunden vara god, även om tillväxten mot bak-<br>grund av de nedreviderade utsikterna för många<br>företag antas mattas av, framför allt i år. Förut-<br>om direkta effekter på produktionssidan väntas<br>den senaste tidens utveckling på börsen påverka<br>förutsättningarna för hushållens konsumtion<br>negativt.</p>
<p>Sammantaget kan konstateras att IKT-sektorn<br>påtagligt har bidragit till de senaste årens tillväxt,<br>framför allt under svaga konjunkturår som 1996.<br>Bidragen, som har varit större till produktivite-<br>ten än till sysselsättningen, har framför allt i va-<br>rudelen dämpats under de senaste åren. Trots<br>detta har BNP-tillväxten varit hög i Sverige, ef-<br>tersom andra delar av ekonomin har utvecklats<br>mycket positivt. Framöver bedöms tillväxten i<br>IKT-sektorn bli lägre än under perioden 1994—<br>2000, men förutses trots detta fortsätta att inne-<br>bära betydande bidrag till BNP-tillväxten.</p>
<p><sup>3</sup> I IKT-sektorns produktion inkluderas hHr kontorsmaskiner och datorer<br>(SNI 30), teleprodukter (SNI 32), instrument och mätapparatur (SNI<br>332 och 333), telekommunikationstjänster (SNI 642) och datakonsulter<br>och dataservicebyråer (SNI 72). I beräkningar av sysselsättning och pro-<br>duktivitet har även posttjänster (SNI 641) inkluderats eftersom SNI 642<br>inte varit separat tillgänglig för sysselsättningen i nationalräkenskaperna.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>1 IKT-sektorns betydelse</p></td><td colspan="6">
<p>för svensk ekonomi É</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Andel av BNP, %</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>IKT-varor</p></td><td>
<p>1.2</p></td><td>
<p>1.3</p></td><td>
<p>1.5</p></td><td>
<p>1.4</p></td><td>
<p>1.3</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>IKT-tjänster</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3.5</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>4.3</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Produktivitetstillväxt.</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>1.1</p></td><td>
<p>3.2</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>1.3</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bidrag från:</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>IKT-varor</p></td><td>
<p>0.6</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0.5</p></td><td>
<p>0.2</p></td><td>
<p>0.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>IKT-tjänster</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0.4</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>0.4</p></td><td>
<p>0.2</p></td><td>
<p>0.4</p></td><td>
<p>0.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP-tillväxt, %'</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>2.4</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>4.1</p></td><td>
<p>3,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bidrag från:</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>IKT-varor</p></td><td>
<p>0.7</p></td><td>
<p>0.6</p></td><td>
<p>0.7</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0.2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>IKT-tjänster</p></td><td>
<p>0.2</p></td><td>
<p>0.3</p></td><td>
<p>0.2</p></td><td>
<p>0.5</p></td><td>
<p>0.4</p></td><td>
<p>0.6</p></td><td>
<p>0.4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Exporttillväxt, %</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>14,1</p></td><td>
<p>11,3</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>13.7</p></td><td>
<p>8,4</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>9.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bidrag från:</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>IKT-varor</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>3.6</p></td><td>
<p>3.1</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>2.6</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>4,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>IKT-tjänster</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0.1</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0.2</p></td><td>
<p>0.2</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,4</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> BNP till producentpris</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>32</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<p>5 Näringslivets produktion</p>
<p>Näringslivets produktion var år 2000 4,6 % hög-<br>re än 1999. Uppgången omfattade stora delar av<br>näringslivets sektorer, då produktionen ökade<br>kraftigt såväl inom industrin, byggindustrin som<br>tjänstesektorerna. Produktionen i dessa tre sek-<br>torer utgör sammanlagt mer än 90 % av närings-<br>livets produktion.</p>
<p>Under första halvåret 2000 steg näringslivets<br>produktion kraftigt. I jämförelse med första<br>halvåret 1999 var ökningen 5,4%. Under slutet<br>av föregående år mattades emellertid produk-<br>tionsökningen i näringslivet till en årlig öknings-<br>takt på 3,9 % för andra halvåret.</p>
<p>I ett medelfristigt perspektiv förutses närings-<br>livets produktion öka något snabbare än en<br>trendmässig ökningstakt. Produktionen i när-<br>ingslivet förutses öka med 2,6 % år 2003 och<br>med 2,4 % år 2004.</p>
<p>Produktiviteten inom näringslivet ökade med</p>
<p>2,3 % förra året, vilket till stor del förklaras av en<br>stark produktivitetstillväxt i industrin. Under<br>innevarande år förutses produktiviteten öka med</p>
<p>1,5 % och nästa år med 2,2 %. Den något svaga-<br>re produktivitetstillväxten i år beror på att före-<br>tagen väntas anpassa sin personalstyrka till kon-<br>junkturläget med en viss fördröjning.</p>
<p>Tabell 5.1 Näringslivets produktion</p>
<p>Procentuell volymförändring</p>
<p>1999 2000 2001 2002 2003 2004</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Jord- och skogsbruk,<br>fiske</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td colspan="3">
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industri</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>2,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>El-, gas-, värme-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>och vattenverk</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>-4,5</p></td><td>
<p>-2,5</p></td><td>
<p>-2,5</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Byggindustri</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tjänstesektorer</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa näringsliv</p></td><td>
<p>4.6</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3.1</p></td><td>
<p>2.6</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
</table>
<h2>5.1 Industrin</h2>
<p>Industriproduktionen ökade med 6,3 % år 2000 i<br>förhållande till 1999. Under första halvåret 2000<br>ökade industriproduktionen med drygt 7 % jäm-<br>fört med första halvåret 1999. Produktionsök-<br>ningen var särskilt hög inom kemisk industri, te-<br>leproduktindustri samt inom motorfordons-<br>industri. Under slutet av 2000 mattades<br>industrikonjunkturen av. Andra halvåret 2000<br>försvagades ökningstakten för produktionen av-<br>sevärt inom teleproduktindustrin och inom mo-<br>torfordonsindustrin.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet</p>
<p>Under inledningen av 2001 är den ekonomiska<br>aktiviteten i näringslivet fortsatt försvagad, dels<br>till följd av att den internationella konjunktur-<br>försvagningen medför att de svenska industrifö-<br>retagen möter en dämpad efterfrågan, dels bero-<br>ende på att utvecklingen för den svenska<br>teleproduktindustrin inte är lika god som tidiga-<br>re. Dessutom väntas den inhemska efterfrågan<br>inte vara lika stark framöver som under 1999 och</p>
<p>2000. Hushållens konsumtion, som tidigare dri-<br>vit produktionsökningen inom tjänstesektorer-<br>na, förväntas inte utvecklas i lika god takt som<br>tidigare. Risken för att kapacitetsrestriktioner<br>kommer att hindra ökningstakten för näringsli-<br>vets produktion förefaller däremot ha avtagit.</p>
<p>Till skillnad från andra delar av näringslivet<br>fortsatte byggkonjunkturen att stärkas under<br>andra halvåret 2000. Okade bostadsinvesteringar<br>samt utbyggnaden av tredje generationens mo-<br>biltelefonnät väntas bidra till att produktionen i<br>byggindustrin stiger även de närmaste åren.</p>
<p>Sammantaget prognoseras näringslivets<br>produktion öka med 3,2 % i år och med 3,1 %<br>nästa år.</p>
<p>Tabell 5.2 Nyckeltal för industrin</p>
<p>Procentuell förändring</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Produktionsvolym</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>4,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetskraftskostnad</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Produktivitet</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>3,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Enhetsarbetskostnad (ULC)</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>-0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ULC i 11 OECD-länder<sup>1</sup></p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ULC i 11 OECD-länder, SEK</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>-2,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Relativ ULC, SEK</p></td><td>
<p>-2,9</p></td><td>
<p>-2,6</p></td><td>
<p>-1,8</p></td><td>
<p>1,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vinstmarginal</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>-1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bruttoöverskottsandel<sup>2</sup></p></td><td>
<p>33,4</p></td><td>
<p>35,6</p></td><td>
<p>34,8</p></td><td>
<p>32,0</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> 11 OECD-länder avser Kanada, Förenta staterna, Japan, Belgien, Frankrike,<br>Italien, Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Danmark och Norge.</p>
<p><sup>2</sup> Avser bruttoöverskottet som andel av förädlingsvärdet till faktorpris.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet</p>
<p>Produktion och produktivitet</p>
<p>Den försvagning av industrikonjunkturen som<br>skedde under slutet av förra året bedöms vara en<br>följd både av att det internationella konjunktur-<br>läget mattades och av en något svagare inhemsk<br>efterfrågan under årets sista månader. Telepro-<br>duktindustrins lägre produktionstillväxt under</p>
<p>33</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<p>fjärde kvartalet 2000 bidrog också till försvag-<br>ningen av industriproduktionen.</p>
<p>Under slutet av förra året minskade orderin-<br>gången till industrin, framför allt från export-<br>marknaden. Orderförsvagningen drabbade inve-<br>steringsvaruindustrin hårdast. Enligt</p>
<p>Konjunkturinstitutets (KI:s) barometer var en<br>större andel företag under slutet av 2000 miss-<br>nöjda med orderstockens storlek än tidigare un-<br>der året. Ordernedgången skedde emellertid från<br>mycket höga nivåer.</p>
<p>Under inledningen av innevarande år är kon-<br>junkturläget för den svenska industrin fortsatt<br>dämpat, men situationen har inte förvärrats.<br>Konfidensindikatorn i KI:s barometer, som<br>speglar företagens tillförsikt, är fortsatt negativ<br>men har inte fortsatt att sjunka. Inköpschefsin-<br>dex ligger precis under 50-strecket som indikerar<br>skiljelinjen mellan upp- och nedgång i industri-<br>konjunkturen. Nettotalen för orderingång och<br>produktionsvolym enligt barometern har inte<br>heller fortsatt att falla lika kraftigt som under<br>slutet av föregående år.</p>
<p>Industriföretagens förväntningar avseende<br>produktionsvolymen framöver är återhållssam-<br>ma. Endast en svag ökning av produktionen för-<br>utses.</p>
<p>Barometern visar också att företagen har låga<br>förväntningar på orderingången. Det är framför<br>allt orderingången från exportmarknaden som<br>förutses utvecklas svagt under inledningen av</p>
<p>2001. Orderingången från hemmamarknaden<br>förväntas öka något mer.</p>
<p>Statistiken över kapitalkvoten i industrin (se<br>avsnitt 10) indikerar att sammantaget för 2000<br>var kapacitetsutnyttjandet högt. Enligt KI:s ba-<br>rometer sjönk emellertid kapacitetsutnyttjandet i<br>industrin under slutet av förra året. Det tyder på<br>att risken för kapacitetsbrister för företagen har<br>minskat.</p>
<p>Andelen företag med brist på personal mins-<br>kade under slutet av förra året, enligt KI:s baro-<br>meter. Sett i ett historiskt perspektiv ligger emel-<br>lertid bristen på tekniska tjänstemän på en hög<br>nivå. Det finns därmed risk att industriföretagen<br>kan få svårighet att finna viss personal, men re-<br>kryteringsproblemen har minskat i förhållande<br>till inledningen av 2000.</p>
<p>Konjunkturläget för svensk industri förutses<br>förbättras framöver. En återhämtning av den in-<br>ternationella konjunkturen väntas och därmed<br>beräknas efterfrågan på varor producerade i Sve-<br>rige åter stiga. Efterfrågan inom landet förutses</p>
<p>utvecklas något svagare i år och nästa år än vad<br>som var fallet under 1999 och 2000. Sammanta-<br>get är BNP-tillväxten emellertid förhållandevis<br>hög, vilket medför en god efterfrågan på varor.<br>Produktionstillväxten inom teleproduktindu-<br>strin varierar kraftigt. Under innevarande år för-<br>väntas produktionen inom teleproduktindustrin<br>vara lägre än under 2000 för att därefter öka nå-<br>got starkare 2002. Omfattande utbyggnad av ka-<br>paciteten inom basindustrin beräknas bidra till<br>att produktionen kan öka i takt med efterfrågan.<br>En del av försäljningen och förädlingen väntas<br>under inledningen av 2001 ske från de lager som<br>(delvis ofrivilligt) byggdes upp under slutet av<br>förra året. Detta gör att nyproduktionen tar fart<br>med en viss fördröjning.</p>
<p>Sammantaget bedöms industriproduktionen<br>öka med 3,6 % innevarande år och med 4,4 %<br>nästa år.</p>
<p>Produktivitetstillväxten i industrin var 4,7 %<br>förra året. Produktiviteten ökade starkt under<br>inledningen av 2000 för att sedan mattas av nå-<br>got under slutet av året i takt med att industri-<br>konjunkturen gick in i en lugnare fas. Produkti-<br>vitetstillväxten inom teleproduktindustrin, som<br>under flera år har bidragit starkt till produktivi-<br>tetstillväxten inom industrin som helhet, var hög<br>under inledningen av år 2000 men försvagades<br>under slutet av förra året. Framöver väntas inte<br>teleproduktindustrin bidra lika starkt som tidiga-<br>re år till den totala produktivitetstillväxten för<br>industrin (se fördjupningsruta efter avsnitt 4 och<br>5). Industriföretagens anpassning av personalen<br>till det försvagade konjunkturläget beräknas ske<br>med en viss eftersläpning. Därmed väntas pro-<br>duktivitetstillväxten bli lägre i år än nästa år.<br>Sammantaget väntas produktiviteten i industrin<br>öka med 2,6 % i år och med 3,9 % nästa år.</p>
<p>Konkurrenskraft</p>
<p>Arbetskraftskostnaden för svenska företag steg<br>enligt preliminär statistik med drygt 4 % år 2000.<br>Till följd av en stark produktivitetstillväxt inom<br>industrin sjönk emellertid enhetsarbetskostna-<br>den i Sverige. Framöver antas kostnaderna för<br>arbetskraft öka något långsammare än förra året.<br>Den svagare produktivitetstillväxt som väntas<br>inom den svenska industrin innevarande år med-<br>för emellertid att enhetsarbetskostnaden stiger i<br>år. Nästkommande år förväntas den stigande<br>produktivitetstillväxten motverka de stigande<br>kostnaderna för arbetskraft. Enhetsarbetskost-</p>
<p>34</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<p>naden inom den svenska industrin förutses där-<br>med minska år 2002.</p>
<p>Vid en jämförelse av enhetsarbetskostnadens<br>utveckling i Sverige och i konkurrentländerna<br>visar det sig att de har utvecklats i ungefär sam-<br>ma takt de senaste åren (mätt i nationell valuta).<br>Förhållandevis låga löneökningar, en god pro-<br>duktivitetstillväxt och hög konkurrens har inne-<br>burit mycket måttliga kostnadsökningar. Trots<br>en förutsedd kronförstärkning förblir svensk in-<br>dustris konkurrensläge gott de närmaste åren.<br>Löneökningarna under perioden antas vara unge-<br>fär lika stora i Sverige som i konkurrentländerna<br>samtidigt som produktivitetstillväxten bedöms<br>bli något starkare i Sverige även i fortsättningen.<br>Det innebär att enhetsarbetskostnaden utvecklas<br>mer fördelaktigt i Sverige än i omvärlden. Där-<br>igenom motverkas till viss del de negativa effek-<br>terna på kostnadsläget av den förväntade appre-<br>cieringen av kronan.</p>
<p>kommande år då den svenska kronan väntas ap-<br>preciera samtidigt som det internationella pris-<br>trycket dämpas av den något svagare<br>konjunkturen. När priserna på inhemskt produ-<br>cerade varor stiger så ökar företagens kostnader<br>för insatsvaror. De sjunkande importpriserna bi-<br>drar emellertid till att industrins insatsvarukost-<br>nad ökar relativt långsamt. Tillsammans med<br>måttliga löneökningar leder det till att företagens<br>rörliga kostnader stiger endast marginellt fram-<br>över. Eftersom industriföretagen kan få svårt att<br>genomföra prishöjningar, trots att produktions-<br>kostnaderna bedöms öka framöver, förutses fö-<br>retagens marginaler minska något. Brutto-<br>överskottsandelen, dvs. bruttoöverskottet som<br>andel av förädlingsvärdet, minskar därmed till<br>knappt 35 % 2001 och till 32 % 2002.</p>
<p>Diagram 5.1 Industrins arbetskostnad per producerad enhet<br>i Sverige relativt 11 OECD-länder</p>
<p>Index 1980 = 100</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-27.png" style="width:174pt;height:125pt;"/>
<p>Diagram 5.2 Industrins bruttoöverskottsandel</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-28.png" style="width:174pt;height:105pt;"/>
<p>Anm: Beräkningarna enligt gamla nationalräkenskaper (SNA-68) för 1980-1993, samt<br>nya nationalräkenskaper (ENS-95) för 1993-2002.</p>
<p>Källor-, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet</p>
<p>Lönsamhet</p>
<p>Priserna på inhemskt producerade varor för för-<br>säljning inom landet började stiga något under<br>slutet av förra året. De har emellertid inte stigit<br>lika mycket som export- och importpriserna på<br>varor, vilket även indikerar att pristrycket inom<br>landet är lågt och att det finns lediga resurser att<br>tillgå. Hemmamarknadspriserna väntas öka mer<br>nästa år än i år, eftersom industriföretagen förut-<br>ses få svårt att höja priserna i år till följd av det<br>försämrade konjunkturläget. Nästa år bedöms<br>konjunkturläget förbättras och det blir lättare<br>för företagen att genomföra prishöjningar. En-<br>ligt KI:s barometer är också företagens förvänt-<br>ningar om prishöjningar de närmaste månaderna<br>måttliga. Priserna på importerade varor förutses<br>sjunka successivt under innevarande och näst-</p>
<h2>5.2 Byggnadsverksamhet</h2>
<p>Förra året steg den totala byggvolymen, dvs.<br>bygginvesteringar och -reparationer, med drygt<br>4 % för andra året i rad. Ökningen i fjol förklaras<br>dels av stigande investeringar i näringslivet, dels<br>av ett ökat bostadsbyggande. Infrastrukturinve-<br>steringarna minskade däremot.</p>
<p>När flera delar av ekonomin visade tecken på<br>en viss dämpning i tillväxten mot slutet av förra<br>året fortsatte byggkonjunkturen att stärkas. KI:s<br>barometer från februari i år visar att stocken av<br>antagna anbud har vuxit de senaste månaderna<br>och att tre av fyra byggföretag är nöjda med or-<br>derstockens storlek. Priserna har höjts och ytter-<br>ligare prishöjningar är aviserade enligt barome-<br>tern.</p>
<p>35</p>
<p>PKOP. 2000/01:100 Bilaga I</p>
<p>En viktig orsak till den goda byggkonjunktu-<br>ren är att bostadsinvesteringarna ökar. Under de<br>senaste åren har bostadsbyggandet successivt<br>stigit och förra året inleddes drygt 40 % fler ny-<br>byggnationer av lägenheter jämfört med 1997.<br>Uppgången under de senaste åren är en åter-<br>hämtning från de mycket låga nivåerna som råd-<br>de under större delen av 1990-talet, och fjolårets<br>nivå får fortfarande betecknas som låg. Troliga<br>orsaker till detta är dels att det tidigare har visat<br>sig finnas en tröghet i vändpunkterna då<br>bostadsinvesteringarna tar fart, dels att vissa ut-<br>budsrestriktioner i form av brist på byggnadsar-<br>betare och planerad tomtmark dämpar<br>uppgången. Hushållens starka ekonomiska situa-<br>tion torde bidra till att reparationer samt ny- och<br>ombyggnationer av bostäder fortsätter att öka<br>framöver. Huspriserna på andrahandsmarknaden<br>är mycket höga och det är därigenom förhållan-<br>devis lönsamt med nybyggnationer. Det bör<br>dock understrykas att de regionala skillnaderna<br>är stora.</p>
<p>En viktig faktor som pekar mot kraftigt ökade<br>bygginvesteringar de närmaste åren är satsning-<br>arna i den tredje generationens mobiltelefonnät,<br>UMTS (se avsnitt 10). Därtill väntas såväl repa-<br>rationer som nybyggnationer av vägar och järn-<br>vägar åter öka från och med i år.</p>
<p>Under de senaste åren har en stor del av till-<br>växten i svensk ekonomi skett i tjänstesektorn.<br>Efterfrågan på tjänster har ökat kraftigt de senas-<br>te åren och därmed har också behovet av att<br>bygga ut produktionskapaciteten varit betydan-<br>de. Trots ett ökat byggande av kommersiella lo-<br>kaler är vakanstalen, dvs. andelen tomma lokaler<br>i förhållande till beståndet, i storstadsområdena<br>fortfarande låga i ett historiskt perspektiv. Va-<br>kanstalen ligger nu på samma nivåer som i slutet<br>av 1980-talet. En fortsatt god konjunktur i tjäns-<br>tesektorn (se nedan) väntas innebära en ökning<br>av byggandet av kontors- och affärslokaler. Den<br>enligt KI:s barometer allt högre orderingången<br>till arkitekter och bygg- och teknisk konsult-<br>verksamhet förstärker bilden av en fortsatt god<br>byggkonjunktur.</p>
<p>Industrins bygginvesteringar steg förra året<br>med 5 % efter tre år av fallande eller oförändrade<br>investeringsnivåer. Under de senaste fyra åren<br>ökade industriproduktionen med närmare 6 %<br>per år i genomsnitt. De i förhållande till produk-<br>tionen låga bygginvesteringarna förklaras delvis<br>av att det är de kunskapsintensiva delarna av in-<br>dustrin, såsom telekom- och läkemedelsbran-</p>
<p>scherna, som har stått för en stor del av produk-<br>tionsuppgången. I år väntas industrins byggande<br>tillta i samband med att basindustrin utökar sin<br>produktionskapacitet.</p>
<p>Tabell 5.3 Byggnadsverksamhet</p>
<p>Miljarder</p>
<p>kronor Årlig procentuell förändring</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Byggnads-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>investeringar</p></td><td>
<p>127</p></td><td>
<p>4.1</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>6.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Näringslivet</p></td><td>
<p>58</p></td><td>
<p>-3,2</p></td><td>
<p>9.4</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>7,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Myndigheter</p></td><td>
<p>28</p></td><td>
<p>-1.4</p></td><td>
<p>-8.3</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>2,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostäder</p></td><td>
<p>41</p></td><td>
<p>22,3</p></td><td>
<p>7.9</p></td><td>
<p>7,9</p></td><td>
<p>7.9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Reparationer</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>och underhåll</p></td><td>
<p>74</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>1.0</p></td><td>
<p>1.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>201</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4.2</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>4,8</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<h2>5.3 Tjänstesektorer</h2>
<p>Produktionen inom tjänstesektorerna ökade<br>med 4,6 % år 2000 jämfört med 1999. Produk-<br>tionen har utvecklats starkt inom tjänstesekto-<br>rerna under flera år. Den höga ökningstakten<br>förklaras av en stark utveckling av sysselsätt-<br>ningen samt hushållens disponibla inkomster<br>och således en hög efterfrågan på tjänster från<br>hushållen. Tjänsteproduktionen inom uppdrags-<br>verksamhet och för datakonsulter har ökat kraf-<br>tigt under flera år. Aven varuhandeln har utveck-<br>lats väl, särskilt sällanköpsvaruhandeln och<br>partihandeln.</p>
<p>Framöver bedöms utvecklingen inom tjänste-<br>sektorerna bli något svagare. Under slutet av<br>2000 sjönk ökningstakten för hushållens kon-<br>sumtionsutgifter, vilket indikerar ett något för-<br>svagat konjunkturläge för tjänstesektorerna. En-<br>ligt KI:s barometer uppvisade omsättningen<br>inom detaljhandeln lägre ökningstakter under<br>slutet av föregående år. Inom handeln med mo-<br>torfordon har försäljningsvolymen sjunkit kraf-<br>tigt den senaste tiden. Trots avmattningen be-<br>döms hushållens konsumtion fortsätta att öka i<br>god takt, om än inte lika starkt som under 1999<br>och 2000. Efterfrågan på tjänster väntas därmed<br>bli relativt hög även framöver. Risken för att ka-<br>pacitetsrestriktioner i form av brist på arbets-<br>kraft kommer att hindra produktionsökningen<br>har minskat för tjänstesektorerna som helhet.<br>Inom exempelvis uppdragsverksamhet är rekry-<br>teringsproblemen emellertid fortfarande omfat-</p>
<p>36</p>
<p>tande, men de förutses endast i begränsad om-<br>fattning hindra ytterligare expansion.</p>
<p>Sammantaget förutses produktionen inom<br>tjänstesektorerna öka med 3,2 % under inneva-<br>rande år och med 2,7 % under nästa år.</p>
<p>Tjänsteföretagens anpassning av personalstyr-<br>kan till den något mattade konjunktursituatio-<br>nen förutses ske med en viss fördröjning, i likhet<br>med industriföretagen. Det medför att produk-<br>tivitetstillväxten inom tjänstesektorerna beräk-<br>nas bli lägre i år än nästa år. Produktivitetstillväx-<br>ten inom tjänstesektorerna väntas öka med</p>
<p>1,1 % 2001 och med 1,6 % 2002.</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<p>37</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga I</p>
<p>Långsi ktig produ ktivitetsti 11växt</p>
<p>Ett viktigt inslag i makroekonomiska prognoser<br>är antaganden om den långsiktigt hållbara BNP-<br>tillväxten, eftersom den är en utgångspunkt i<br>diskussioner om resursläge, prisutveckling och<br>medelsiktiga kalkyler. Mot bakgrund av den sva-<br>ga demografiska utvecklingen framöver<sup>4</sup> är pro-<br>duktivitetsutvecklingen särskilt viktig för en god<br>långsiktig BNP-tillväxt.</p>
<p>Arbetsproduktiviteten, som visar hur mycket<br>som produceras per arbetad timme, ökade mel-<br>lan 1980 och 1991 med i genomsnitt 1,2 % per år<br>i Sverige<sup>5</sup>. Därefter har den genomsnittliga pro-<br>duktivitetstillväxten uppgått till 2,3 %. Ett antal<br>faktorer bedöms ha bidragit till den goda utveck-<br>lingen under 1990-talet. Bland dessa kan nämnas<br>förändringen av industristrukturen med en<br>snabb tillväxt i kunskapsintensiva branscher, av-<br>regleringar och reformerna av den ekonomiska<br>politiken, med en övergång till en låg och stabil<br>inflation och en ny budgetprocess. Av särskilt<br>intresse för bedömningen av den framtida till-<br>växten är i vilken utsträckning uppgången i pro-<br>duktivitetstillväxten under 1990-talet är att be-<br>trakta som varaktig eller ej.</p>
<p>Industrin</p>
<p>Produktivitetstillväxten i industrin uppgick i ge-<br>nomsnitt till 2,5 % per år under perioden 1980—<br>1991. Därefter har tillväxten i genomsnitt för-<br>dubblats. Särskilt snabbt växte produktiviteten i<br>industrin år 1992-1994 (se tabell på nästa sida).</p>
<p>Vanligtvis utvecklas produktiviteten svagt i<br>samband med en avmattning eftersom företagen<br>sällan kan anpassa arbetsstyrkan omedelbart.<br>Trots att industriproduktionen föll 1992 steg<br>produktiviteten snabbt eftersom den djupgående<br>recessionen dels tvingade fram rationaliseringar,<br>dels ledde till en utslagning av lågproduktiva fö-<br>retag. I samband med återhämtningen i indu-<br>strin, som gynnades av den kraftiga kronför-<br>svagningen efter 1992, bidrog det stigande<br>kapacitetsutnyttjandet ytterligare till en högre<br>produktivitetstillväxt. Ovanstående faktorer be-</p>
<p><sup>4</sup> Se avsnitt 12 och fördjupningsruta till avsnitt 6.</p>
<p><sup>5</sup> Arbetsproduktiviteten används vanligen som mätt på produktiviteten.<br>Den del av produktivitetstillväxten som inte förklaras av ökade insatser av<br>kapital drivs av förändringar av dén s.k. totalfaktorproduktiviteten, TFP.<br>Förändringen av TFP återspeglar bl.a. teknisk utveckling, förändrad ut-<br>bildningsnivå, grad av konkurrens mellan företagen och makro- och mik-<br>roekonomiska institutionella förändringar.<br></p>
<p>döms endast tillfälligt ha höjt produktivitetstill-<br>växten. Sannolikt är dock att de, tillsammans<br>med skärpta konkurrensförhållanden (bl.a. till<br>följd av EU-medlemskapet) har bidragit till att<br>beständigt höja produktivitetsnivån.</p>
<p>Produktivitetsutveckling i industrin</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-29.png" style="width:177pt;height:132pt;"/>
<p>Parallellt med ovan diskuterade effekter har även<br>strukturella förändringar påverkat produktivi-<br>tetstillväxten på 1990-talet, främst i form av en<br>snabb tillväxt i teleproduktindustrin. Sedan 1994<br>har produktiviteten i teleproduktindustrin i ge-<br>nomsnitt ökat med 32 % per år, vilket förklarar<br>en stor del av industrins sammantagna produkti-<br>vitetsökning. Exklusive teleprodukter var indu-<br>strins produktivitetstillväxt 1995-2000 endast<br>marginellt högre än under 1980-talet (se tabell på<br>nästa sida). Även om osäkerheten är stor, är det<br>inte sannolikt att utvecklingen i teleproduktin-<br>dustrin förblir lika positiv som under de senaste<br>åren. Tillväxten bedöms dock vara högre än i in-<br>dustrin som helhet, vilket bidrar till att höja den<br>sammantagna produktivitetsökningen.</p>
<p>Sammantaget bedöms den långsiktiga produk-<br>tivitetstillväxten i industrin framöver uppgå till</p>
<p>3,3 % per år, vilket är något högre än under peri-<br>oden 1980-1991, men lägre än under 1990-talet.<br>Bakom detta ligger en svagare utveckling i tele-<br>produktindustrin och att den starka tillväxten<br>1992-1994 i övriga industribranscher främst in-<br>nebar en nivåökning.</p>
<p>Övrigt näringsliv</p>
<p>Tjänstesektorn utgör 85 % av förädlingsvärdet i<br>övrigt näringsliv. Dessutom ingår bl.a. bygg- och<br>energisektorn. Produktivitetstillväxten i övrigt<br>näringsliv var liksom i industrin högre under<br>1990-talet än under 1980-talet. Mellan 1980 och</p>
<p>38</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<p>1991 steg produktiviteten med 1,3 % per år, me-<br>dan den därefter har ökat med 1,9 % per år.</p>
<p>En flitigt diskuterad fråga är om ökad an-<br>vändning av informations- och kommunika-<br>tionsteknik (IKT) har påverkat produktiviteten.<br>I statistiken saknas tydliga belägg för detta, sam-<br>tidigt som mätsvårigheterna är stora. Näringsli-<br>vets investeringar i mjukvaror utgör ca 15 % av<br>de totala bruttoinvesteringarna. För hårdvaror<br>finns inga uppgifter i nationalräkenskaperna men<br>importen av datorer har ökat med i genomsnitt<br>20 % per år sedan 1994.1 vissa tjänstesektorer är<br>produktivitetsutvecklingen förvånansvärt svag<br>(trots upprevideringar för 1997-1999 i november<br>2000). Det gäller bl.a. finanssektorn där IKT-<br>investeringarna sannolikt har varit betydande.</p>
<p>Avregleringar och ökad konkurrens inom vis-<br>sa områden, t.ex. telekommunikation, har sanno-<br>likt bidragit till att höja produktivitetsutveck-<br>lingen. För telekomtjänster har produktiviteten<br>sedan 1994 Ökat med ca 9 % i genomsnitt per år<br>jämfört med ca 4 % per år mellan 1980 och 1993.<br>Detta kommer även andra delar av ekonomin till<br>godo, bl.a. genom att priserna på telekomtjänster<br>har fallit med ca 0,5 % per år.</p>
<p>Utvecklingen i övrigt näringsliv är svårbe-<br>dömd, bl.a. till följd av att delsektorerna har så<br>pass olika produktivitetsnivåer och att effekterna<br>av IKT-användning är osäkra. För medel-<br>siktsåren görs bedömningen att produktiviteten i<br>övrigt näringsliv ökar med 1,7 % per år, vilket är<br>något lägre än under den senaste tioårsperioden<br>men högre än på 1980-talet. Rationaliserings-<br>tryck och IKT-användning bedöms främst ha<br>inneburit en höjd produktivitetsnivå, men även<br>delvis en varaktig tillväxtökning.</p>
<p>Offentlig sektor</p>
<p>Enligt nationalräkenskapernas beräkningsmeto-<br>der är produktivitetstillväxten i offentlig sektor<br>per definition nära noll<sup>6</sup>. Antagandet implicerar<br>att ett land som Sverige, där den offentliga pro-<br>duktionen uppgår till ca 20 % av BNP och pro-<br>duktivitetsnivån i den offentliga sektorn är lägre<br>än i näringslivet, måste ha en högre produktivi-</p>
<p><sup>6</sup> Produktionen (förädlingsvärdet) i offentlig sektor mäts i nationalräken-<br>skaperna som summan av arbetskraftskostnader och kapitalförslitning.<br>Produktivitetstillväxten blir därmed nära noll eftersom den reala produk-<br>tionsökningen i stort sett överensstämmer med utvecklingen av antalet<br>arbetade timmar. Vissa år kan en förändring i produktiviteten dock regi-<br>streras, bl.a. till följd av sammansättningseffekter - om antalet arbetade<br>timmar ökar mer i högavlönade grupper stiger produktivitetsnivån, vilket<br>innebär en positiv effekt på produktivitetstillväxten.<br></p>
<p>tetstillväxt i näringslivet än ett land med en<br>mindre andel offentlig produktion för att den<br>totala produktivitetstillväxten skall bli densam-<br>ma. Ett enkelt räkneexempel kan illustrera det-<br>ta<sup>7</sup>. Den offentliga sektorns andel av BNP upp-<br>går i land A till 20 % och i land B till 10 %. För<br>att den totala produktivitetstillväxten skall uppgå<br>till 2 % måste produktivitetstillväxten i närings-<br>livet vara 2,5 % i A och 2,2 % i B.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>1 Arbetsproduktivitet i olika sektorer 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procentuell förändring</p></td><td>
<p>Andel<br>av BNP<sup>1</sup></p></td><td>
<p>81<br>-91</p></td><td>
<p>92</p>
<p>-00</p></td><td>
<p>92<br>-94</p></td><td>
<p>95<br>-00</p></td><td>
<p>Lång<br>sikt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Näringsliv</p></td><td>
<p>0,79</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industri</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>5.2</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Exkl. elektro<sup>2</sup></p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>6,4</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt näringsliv</p></td><td>
<p>0,57</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>1,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentlig sektor</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0.1</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>2.3</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>1,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p><sup>1</sup> Är 1999</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p><sup>2</sup> Diverse elektronisk apparatur (SNI 31) och teleprodukter (SNI 32).</p></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="7">
<p>Källor: Statistiska central byrån. Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet</p></td></tr>
</table>
<p>Sammanfattningsvis kan konstateras att ett antal<br>faktorer bidrog till att produktivitetstillväxten<br>var högre under 1990-talet än under 1980-talet.<br>Återhämtningen i industrin efter krisen i början<br>av 1990-talet och de rationaliseringar som då<br>tvingades fram bedöms ha medfört tillfälliga ef-<br>fekter på tillväxten och främst ha bidragit till en<br>varaktigt högre produktivitetsnivå. Reformer av<br>produkt- och kapitalmarknader, en stark pro-<br>duktivitetsutveckling i IKT-sektorn och eventu-<br>ellt det stigande utnyttjandet av IKT i produk-<br>tion av andra varor och tjänster talar dock för att<br>uppgången i produktivitetstillväxt delvis är be-<br>stående. Detsamma gäller fortsatta satsningar på<br>forskning och utbildning. Det finns således skäl<br>att anta att den produktivitetstillväxt som är<br>möjlig att upprätthålla på lång sikt i Sverige är<br>högre än de 1,2 % som i genomsnitt uppmättes<br>mellan 1980 och 1991, men lägre än 1990-talets<br>tillväxttakt på 2,3 %. Sammantaget görs bedöm-<br>ningen att ungefär hälften av förbättringen är<br>varaktig, varför de medelsiktiga kalkylerna base-<br>ras på en total genomsnittlig produktivitetsök-<br>ning om ca 1,8 % per år. I näringslivet bedöms<br>motsvarande ökningstakt uppgå till ca 2,2 %.</p>
<p>Att väga ihop produktivitetstillväxten mellan olika sektorer är sällan lika<br>trivialt som i exemplet ovan. Resonemanget baseras på antagandet att den<br>procentuella ökningen i antalet timmar är lika hög i näringslivet som i den<br>offentliga sektorn.</p>
<p>39</p>
<p>TROP. 2000/01:100 Bilaga I</p>
<p>6 Arbetsmarknad</p>
<p>År 2000 fortsatte sysselsättningen att öka starkt.<br>Jämfört med 1999 ökade antalet sysselsatta med i<br>genomsnitt ca 90 000 personer. Enligt Statistiska<br>centralbyråns (SCB:s) arbetskraftsundersök-<br>ningar (AKU) var ökningen särskilt kraftig mot<br>slutet av året, men utvecklingen skiljer sig åt<br>mellan olika statistikkällor och antalet arbetade<br>timmar i ekonomin ökade betydligt mindre än<br>antalet sysselsatta. Den öppna arbetslösheten föll<br>med 0,9 procentenheter mellan 1999 och 2000<br>till 4,7 %, mätt som årsgenomsnitt. Sysselsätt-<br>ningen förväntas fortsätta öka framöver. Den re-<br>guljära sysselsättningsgraden för personer mellan<br>20 och 64 år, som enligt regeringens sysselsätt-<br>ningsmål skall uppgå till 80 % år 2004, beräknas<br>stiga från 77,2 % år 2000 till 78,4 % år 2002.</p>
<p>Arbetskraftsutbudet väntas också fortsätta<br>stiga framöver. Den planerade ökningen av anta-<br>let platser vid högskolor och universitet dämpar<br>dock utbudsökningen en del. Sammantaget in-<br>nebär utvecklingen av antalet sysselsatta och ar-<br>betskraftsutbudet att den öppna arbetslösheten<br>faller till 3,7 % år 2002.</p>
<p>Tabell 6.1 Nyckeltal inom arbetsmarknadsområdet</p>
<p>Procentuell förändring om annat ej anges</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2.3</p></td><td>
<p>2,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Produktivitet</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1.7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetade timmar</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1.3</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0.4</p></td><td>
<p>0.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Medelarbetstid</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal sysselsatta</p></td><td>
<p>2.2</p></td><td>
<p>1.6</p></td><td>
<p>0.7</p></td><td>
<p>0.4</p></td><td>
<p>0.3</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Reguljär sysselsätt-<br>ningsgrad<sup>1</sup></p></td><td>
<p>77,2</p></td><td>
<p>78,1</p></td><td>
<p>78,4</p></td><td>
<p>78,5</p></td><td>
<p>78,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetskraft</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>0.8</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0.6</p></td><td>
<p>0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppen arbetslöshet<sup>2</sup></p></td><td>
<p>4.7</p></td><td>
<p>3.9</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>4.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Program<sup>3</sup></p></td><td>
<p>2.6</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2.2</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>1.7</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Antalet sysselsatta i åldern 20-64 år, exklusive sysselsatta i konjunkturberoen-<br>de arbetsmarknadspolitiska program, i procent av befolkningen i den åldersgrup-<br>pen</p>
<p><sup>2</sup>1 procent av arbetskraften</p>
<p><sup>3</sup> Antalet personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program i pro-<br>cent av arbetskraften. De program som inkluderas i denna beteckning är de pro-<br>gram som AMS redovisar som konjunkturberoende samt europastipendier.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartemen-<br>tet</p>
<p>Det s.k. BNP-gapet, dvs. skillnaden mellan fak-<br>tisk och potentiell produktion, bedöms slutas<br>under år 2002. Risken för överhettning reduceras<br>dock av att antalet platser i kunskapslyftet suc-<br>cessivt trappas ner fram t.o.m. 2003 samtidigt<br>som antalet deltagare i konjunkturberoende ar-<br>betsmarknadspolitiska program bedöms minska<br></p>
<p>under hela perioden fram till 2004. Nedtrapp-<br>ningen frigör resurser i ekonomin och under<br>kalkylåren 2003 och 2004 kan BNP därför öka<br>med 2,3 % respektive 2,1 %. Detta är något hög-<br>re än den långsiktigt hållbara tillväxttakten som<br>bedöms uppgå till ca 2 %. Sysselsättningen be-<br>räknas då stiga i snabbare takt än vad som kan<br>förklaras av befolkningsutvecklingen. Den regul-<br>jära sysselsättningsgraden stiger därmed till<br>78,5% år 2004.</p>
<p>Nedtrappningen av kunskapslyftet och de ar-<br>betsmarknadspolitiska programmen innebär att<br>arbetskraftsutbudet ökar snabbt under en rela-<br>tivt kort tid. Alla de personer som annars skulle<br>ha deltagit i något av dessa program eller ge-<br>nomgått kunskapslyftet kommer sannolikt inte<br>omedelbart att finna sysselsättning. Därför be-<br>döms den öppna arbetslösheten temporärt stiga<br>något, från 3,7% år 2002 till 4,0% år 2004.<br>Uppgången i arbetskraftsutbudet dämpas dock<br>till viss del av att antalet platser vid högskolor<br>och universitet fortsätter att öka.</p>
<p>Arbetsmarknads- och utbildningspolitik</p>
<p>Antalet deltagare i konjunkturberoende arbets-<br>marknadspolitiska program minskade från i ge-<br>nomsnitt 142 000 år 1999 till 113 000 förra året.<br>Under loppet av 2000 ökade dock antalet delta-<br>gare successivt, framförallt under hösten, och var<br>vid årets slut nästan 130 000 i säsongrensade<br>termer. I år antas antalet deltagare minska till<br>107 000 personer, mätt som årsgenomsnitt, vil-<br>ket innebär en relativt kraftig neddragning under<br>året. Mellan år 2001 och 2004 minskar successivt<br>anslagna medel för arbetsmarknadspolitiska pro-<br>gram och år 2004 beräknas antalet deltagare<br>uppgå till 77 000 personer.</p>
<p>Anslagen för kunskapslyftet minskar såväl i år<br>som nästa år. Enligt regeringens ursprungliga<br>planer avslutas kunskapslyftet år 2002. Istället<br>kommer kommunerna under perioden 2003-<br>2005 erbjudas ett nytt statsbidrag som motsvarar<br>nära 47 000 platser i den kommunala vuxenut-<br>bildningen och ca 7 000 platser inom folkhög-<br>skolan. Detta innebär en ytterligare nedtrapp-<br>ning år 2003. Fr.o.m. 2006 förs statsbidraget in i<br>det generella statsbidraget till kommunerna re-<br>spektive folkbildningen.</p>
<p>Antalet permanenta platser inom högskolor<br>och universitet utökas med drygt 20 000 under<br>prognosperioden. Ökningen fortsätter år 2003<br>då regeringen satsar ytterligare 500 miljoner kro-<br>nor.</p>
<p>40</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<p>Sysselsättning</p>
<p>Under perioden september 2000-februari 2001<br>steg antalet sysselsatta med i genomsnitt nästan<br>130 000 personer jämfört med samma period ett<br>år tidigare, enligt AKU. En genomgång av stati-<br>stik tillbaka till mitten av 1970-talet visar att<br>motsvarande ökning under en 6-månadersperiod<br>inte förekommit tidigare. Siffrorna är dock svår-<br>tolkade eftersom utvecklingen av antalet syssel-<br>satta enligt AKU skiljer sig från andra källor.<br>SCB:s kortperiodiska sysselsättningsstatistik in-<br>dikerar exempelvis en avtagande sysselsättnings-<br>ökning mot slutet av förra året.</p>
<p>De flesta indikatorer tyder på en avmattning i<br>sysselsättningstillväxten framöver. Efterfrågan i<br>ekonomin dämpades under det sista kvartalet<br>2000 och även framöver väntas efterfrågan växa i<br>en lägre takt än vad den gjort de senaste åren.<br>Utvecklingen av antalet nyanmälda lediga platser<br>vid landets arbetsförmedlingar, som historiskt<br>sett varit en bra indikator på sysselsättningsut-<br>vecklingen, tyder också på en avtagande tillväxt-<br>takt framöver (se diagram 6.1). Antalet varsel har<br>också börjat öka, om än från en mycket låg nivå.<br>Enligt Konjunkturinstitutets (KI:s) barometrar<br>har företagen reviderat ner sina anställningspla-<br>ner betydligt jämfört med mitten av förra året.<br>Mätt som årsgenomsnitt förutses sysselsätt-<br>ningstillväxten falla från 2,2 % år 2000 till 1,6 %,<br>motsvarande 65 000 personer, i år. Det höga års-<br>genomsnittet förklaras av att den starka syssel-<br>sättningsuppgång som skedde mot slutet av 2000<br>innebär att antalet sysselsatta redan då var betyd-<br>ligt högre än årsgenomsnittet för 2000. Under<br>innevarande år prognoseras ett relativt svagt för-<br>lopp.</p>
<p>Diagram 6.1 Nyanmälda lediga platser och antal sysselsatta</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-30.png" style="width:181pt;height:128pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och Arbetsmarknadsstyrelsen</p>
<p>Nästa år bedöms tillväxten i ekonomin bli mind-<br>re sysselsättningsintensiv, vilket dämpar syssel-<br>sättningsutvecklingen. Mätt som årsgenomsnitt<br>faller ökningstakten till 0,7 %, motsvarande<br>28 000 personer. Den reguljära sysselsättnings-<br>graden för personer mellan 20 och 64 år, som en-<br>ligt regeringens sysselsättningsmål skall uppgå<br>till 80 % år 2004, beräknas öka från 77,2 % år<br>2000 till 78,4 % år 2002.</p>
<p>Den demografiska utvecklingen framöver<br>medför att andelen personer i åldrarna 55-64 år<br>respektive 16-19 år, med relativt låga sysselsätt-<br>ningsgrader, ökar som andel av befolkningen i<br>arbetsför ålder. Om andelen sysselsatta i varje<br>enskild åldersgrupp skulle ligga kvar på oföränd-<br>rad nivå skulle således den sammantagna syssel-<br>sättningsgraden minska (se fördjupningsruta till<br>avsnitt 6). Trots att demografin påverkar syssel-<br>sättningsutvecklingen i negativ riktning väntas<br>ändå det totala antalet sysselsatta öka med 0,4 %<br>respektive 0,3 % åren 2003 och 2004. Sysselsätt-<br>ningsökningen möjliggörs av nedtrappningen av<br>kunskapslyftet och de konjunkturberoende ar-<br>betsmarknadspolitiska programmen. Den regul-<br>jära sysselsättningsgraden väntas öka till 78,5 %<br>år 2004 vilket innebär att det fattas nästan 80 000<br>reguljärt sysselsatta för att regeringens syssel-<br>sättningsmål skall uppfyllas. I ett alternativt sce-<br>nario i avsnitt 13 beskrivs en utveckling där må-<br>let uppnås.</p>
<p>Utvecklingen i olika branscher</p>
<p>Nästan hela sysselsättningsuppgången mellan<br>1999 och 2000 skedde i näringslivets tjänstesek-<br>torer. Bland enskilda näringar noteras den störs-<br>ta uppgången bland datakonsulter och databyrå-<br>er, forsknings- och utvecklingsinstitutioner samt<br>andra företagsservicefirmor. Såväl i år som nästa<br>år förutses tjänstesektorerna stå för merparten av<br>den totala sysselsättningstillväxten i ekonomin,<br>men bidraget från andra branscher ökar nästa år.</p>
<p>Trots en relativt stark ökning av industripro-<br>duktionen förra året, fortsatte antalet sysselsatta<br>inom industrin att minska, om än inte lika<br>mycket som 1999. Enligt nationalräkenskaperna<br>ökade emellertid sysselsättningen i industrin<br>mätt i antalet arbetade timmar. Den höga ök-<br>ningstakten i industriproduktionen förklaras<br>dock främst av en hög produktivitetstillväxt i<br>flertalet expanderande näringsgrenar. Framöver<br>väntas en fortsatt svag minskning av antalet sys-<br>selsatta i industrin, bl.a. till följd av den svagare<br>industrikonjunkturen.</p>
<p>41</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga I</p>
<p>Trots att bygginvesteringarna ökade med näs-<br>tan 5 % förra året förblev antalet sysselsatta<br>inom byggsektorn oförändrat enligt AKU. En-<br>ligt nationalräkenskaperna ökade dock syssel-<br>sättningen med drygt 2,5 %. Den kortperiodiska<br>sysselsättningsstatistiken tyder på en ökning av<br>antalet anställda i samma storleksordning som<br>tillväxttakten i bygginvesteringarna. KI:s baro-<br>metrar tyder också på att antalet anställda ökade<br>förra året, framför allt inom bostadsbyggande<br>och övrigt husbyggande. För innevarande och<br>nästa år prognoseras en relativt stark sysselsätt-<br>ningsökning, bl.a. till följd av ett ökat väg- och<br>järnvägsbyggande samt utbyggnaden av tredje<br>generationens mobiltelefonnät.</p>
<p>Sysselsättningen inom kommunala myndighe-<br>ter minskade något förra året enligt AKU, efter<br>att ha ökat de två närmast föregående åren.<sup>8</sup> En-<br>ligt den kortperiodiska sysselsättningsstatistiken<br>ökade dock sysselsättningen i primär- och lands-<br>tingskommunerna med drygt 1 %. Utöver den<br>verksamhet som kommunerna bedriver finns det<br>verksamhet som lyder under en annan huvud-<br>man men som är finansierad med offentliga me-<br>del. Det kan vara kooperativ, stiftelser eller pri-<br>vata företag som tillhandahåller exempelvis<br>äldre- och handikappomsorg. Utvecklingen mot<br>allt fler enskilda huvudmän gör att en del av sys-<br>selsättningsökningen i denna sektor tillfaller när-<br>ingslivets tjänstesektorer och inte kommunerna.</p>
<p>Okade statsbidrag och högre skatteinkomster<br>bedöms leda till en ökning av antalet anställda i<br>kommunerna framöver. Ökningen kan dock<br>komma att bli lägre än prognoserat till följd av<br>svårigheter att rekrytera arbetskraft till kommu-<br>nerna. Enligt undersökningar från såväl Arbets-<br>marknadsstyrelsen som Svenska kommunför-<br>bundet anser en majoritet av kommunerna att<br>det råder brist på grundskollärare, undersköters-<br>kor, skötare och vårdare. Rekryteringsläget be-<br>skrivs som mycket kärvt och kommunerna anser<br>att det är svårt att förena kravet på balans i eko-<br>nomin med kraven på att vara en attraktiv ar-<br>betsgivare.</p>
<p>Inom statliga myndigheter ökade sysselsätt-<br>ningen med drygt 3 % förra året enligt AKU. En<br></p>
<p>liknande uppgång syns inte i den kortperiodiska<br>sysselsättningsstatistiken och enligt nationalrä-<br>kenskaperna minskade sysselsättningen. Antalet<br>statligt anställda förväntas öka något i år, bl.a. till<br>följd av ökningen av antalet högskole- och uni-<br>versitetsplatser.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>1 Tabell 6.2 Sysselsättning, branschfördelat 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental personer</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Näringslivet</p></td><td>
<p>2805</p></td><td>
<p>2888</p></td><td>
<p>2953</p></td><td>
<p>2975</p></td><td>
<p>2985</p></td><td>
<p>2994</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Jord- och skogs-<br>bruk, fiske</p></td><td>
<p>104</p></td><td>
<p>98</p></td><td>
<p>93</p></td><td>
<p>91</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Industri</p></td><td>
<p>797</p></td><td>
<p>796</p></td><td>
<p>795</p></td><td>
<p>794</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Byggindustri</p></td><td>
<p>225</p></td><td>
<p>226</p></td><td>
<p>230</p></td><td>
<p>233</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tjänstesektorer</p></td><td>
<p>1679</p></td><td>
<p>1769</p></td><td>
<p>1835</p></td><td>
<p>1858</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentliga<br>myndigheter</p></td><td>
<p>1260</p></td><td>
<p>1264</p></td><td>
<p>1265</p></td><td>
<p>1271</p></td><td>
<p>1276</p></td><td>
<p>1281</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statliga</p></td><td>
<p>186</p></td><td>
<p>192</p></td><td>
<p>195</p></td><td>
<p>195</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunala</p></td><td>
<p>1074</p></td><td>
<p>1072</p></td><td>
<p>1070</p></td><td>
<p>1076</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>4068</p></td><td>
<p>4159</p></td><td>
<p>4224</p></td><td>
<p>4252</p></td><td>
<p>4267</p></td><td>
<p>4281</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Se fotnot 7 för kommentar till sysselsättningen i kommunala myndigheter<br>respektive näringslivets tjänstesektorer.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och Finansdepartementet</p>
<p>Antal arbetade timmar och medelarbetstid</p>
<p>Mellan 1999 och 2000 minskade medelarbetsti-<br>den<sup>9</sup> med 0,8 %. Trots att det var skottår förra<br>året var det en vardag mindre än 1999, vilket gav<br>ett negativt bidrag till utvecklingen av antalet ar-<br>betade timmar och därmed också till utveckling-<br>en av medelarbetstiden. Medelarbetstiden drogs<br>också ner av att den vanligen arbetade tiden, som<br>har ökat kraftigt sedan 1990-talets mitt och nu<br>ligger på en högre nivå än vad den gjorde 1990,<br>minskade. Övertiden minskade också, och sjuk-<br>frånvaron fortsatta öka. I viss mån motverkades<br>minskningen i medelarbetstid av att frånvaron<br>p.g.a. studier och arbetsmarknadsskäl minskade.</p>
<p>De uppgörelser om arbetstidsförkortning som<br>ingår i flera av de löneavtal som slutits i pågående<br>avtalsrörelse bedöms påverka den vanligen arbe-<br>tade tiden negativt, även om det fortfarande i<br>många fall är oklart i vilken form arbetstagarna<br>kommer ta ut förkortningen. Effekten motver-<br>kas dock av att frånvaron till följd av studier vän-<br>tas minska i och med nedtrappningen av antalet<br>deltagare i vuxenutbildningen. I år väntas överti-</p>
<p><sup>8</sup> I AKU fördes anställda i kyrkan över frän kommunala myndigheter till<br>näringslivets tjänstesektorer först i är. AKU uppskattar att sysselsätt-<br>ningen i respektive bransch därmed är över- respektive underskattad med<br>i genomsnitt ca 22 000 personer är 2000. Ännu är det svärt att urskilja<br>effekten av överföringen i ärets siffror varför den inte beaktats i progno-<br>sen.</p>
<p><sup>9</sup> Mätt som det totala antalet arbetade timmar under äret enligt national-<br>räkenskaperna, dividerat med genomsnittligt antal sysselsatta enligt<br>AKU.</p>
<p>42</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<p>den fortsätta minska medan sjukfrånvaron ser ut<br>att fortsätta öka. Till följd av ett ökat barnafö-<br>dande förra året kan också frånvaron till följd av<br>vård av barn bli något högre i år än förra året.<br>Sammantaget väntas således medelarbetstiden<br>minska ytterligare i år medan den åren därefter<br>förutses ligga kvar oförändrad.</p>
<p>Produktivitet</p>
<p>Tillväxten blev svagare förra året än prognoserat<br>i budgetpropositionen, framför allt till följd av<br>en oväntat svag utveckling av antalet arbetade<br>timmar. Produktivitetsutvecklingen i ekonomin<br>som helhet blev, mätt som årsgenomsnitt, star-<br>kare än förutsett. Den svagare efterfrågan i eko-<br>nomin mot slutet av året, i kombination med<br>den fortsatt starka sysselsättningsutvecklingen<br>ledde dock till att produktiviteten försvagades<br>mot slutet av året. Effekten på sysselsättningen<br>av det svagare konjunkturläget väntas uppkom-<br>ma med viss eftersläpning och sysselsättnings-<br>ökningen i år blir relativt stark i förhållande till<br>den förväntade BNP-tillväxten. Produktivitets-<br>tillväxten blir därmed låg i år. Nästa år förväntas<br>industrikonjunkturen stärkas och sysselsätt-<br>ningstillväxten dämpas, vilket innebär att pro-<br>duktivitetstillväxten stiger. Under perioden</p>
<p>2003-2004 antas produktiviteten stiga med i ge-<br>nomsnitt 1,8 %. Det är en något starkare<br>tillväxttakt än ett genomsnitt för perioden 1980-<br>2000. En anledning till att den trendmässiga pro-<br>duktivitetstillväxten antas vara något högre de<br>närmaste åren är att det genomförts ett flertal<br>strukturella förändringar som sammantaget be-<br>döms bidra till en högre produktivitetstillväxt än<br>den historiska trenden. Av dessa förändringar<br>kan nämnas avregleringar av vissa produkt- och<br>kapitalmarknader, utbyggnaden av högskolor<br>och universitet, en skärpt konkurrenslagstiftning<br>samt ökad internationell konkurrens (se för-<br>djupningsruta om den långsiktiga produktivitets-<br>tillväxten i avsnitt 5).</p>
<p>Arbetskraftsutbud och öppen arbetslöshet<br>Samtidigt som sysselsättningen ökat kraftigt de<br>senaste månaderna har också arbetskraftsutbudet<br>ökat. Statistiken tyder på att det främst är perso-<br>ner som tidigare varit definierade som studeran-<br>de som nu trätt in på arbetsmarknaden. Antalet<br>hemarbetande har också fortsatt minska. Till<br>skillnad från första halvan av 2000 har också net-<br>tobidraget från värnpliktiga och från personer<br>som befinner sig utomlands, som betraktar sig<br></p>
<p>själva som lediga, eller som är utanför arbetskraf-<br>ten av ospecificerad anledning varit positivt.</p>
<p>Diagram 6.2 Sysselsättning och arbetskraftsutbud</p>
<p>Tusental personer</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-31.png" style="width:174pt;height:115pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och Finansdepartementet</p>
<p>Majoriteten av de latent arbetssökande, dvs. per-<br>soner som kan och vill arbeta men inte aktivt sö-<br>ker arbete, är studerande. Framöver ökar antalet<br>personer i åldern 16-19 år, vilket bedöms leda till<br>fler studerande på gymnasienivå. I år är dessut-<br>om den planerade ökningen av antalet platser vid<br>högskolor och universitet större än minskningen<br>i de arbetsmarknadspolitiska programmen och<br>kunskapslyftet och sammantaget ökar därmed<br>antalet studerande. Nästa år blir effekten den<br>omvända och antalet studerande minskar något.<br>Det goda arbetsmarknadsläget väntas föra med<br>sig att andra latent arbetssökande söker sig in på<br>arbetsmarknaden framöver. Däremot förutses<br>antalet personer som är långvarigt sjuka eller för-<br>tidspensionerade öka under perioden i takt med<br>att andelen personer i åldrarna 55-64 år, där des-<br>sa personer av naturliga skäl är överrepresentera-<br>de, stiger.</p>
<p>Sammantaget väntas arbetskraftsutbudet öka<br>med ca 54 000 personer mellan 2000 och 2002.<br>Arbetskraften ökar mindre än sysselsättningen,<br>vilket innebär att den öppna arbetslösheten faller<br>från 4,7 % år 2000 till 3,7 % år 2002. Efter 2002<br>ökar däremot arbetskraftsutbudet mer än syssel-<br>sättningen och den öppna arbetslösheten stiger<br>därmed till 4,0 % år 2004. Nedgången av kun-<br>skapslyftet och de arbetsmarknadspolitiska pro-<br>grammen ger under dessa år ett relativt stort till-<br>skott till arbetskraftsutbudet och alla nya<br>arbetssökande förutses inte kunna bli sysselsatta<br>omgående.</p>
<p>43</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<p>Diagram 6.3 Öppet arbetslösa och personer i<br>konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program</p>
<p>Procent av arbetskraften</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-32.png" style="width:175pt;height:108pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån (AKU), Arbetsmarknadsstyrelsen och<br>Finansdepartementet</p>
<p>Osäkerheter i prognosen</p>
<p>Det finns en rad osäkerheter beträffande utveck-<br>lingen på arbetsmarknaden framöver. Ar 2004<br>beräknas fortfarande en relativt stor andel av den<br>arbetsföra befolkningen befinna sig utanför ar-<br>betskraften. Det är mycket svårt att bedöma hur<br>stor arbetskraftspotentialen är. De senaste årens<br>kraftiga sysselsättningsuppgång har kunnat<br>kombineras med måttliga löneökningar, fortsatt<br>låg inflation och låga inflationsförväntningar.<br>Möjligheten finns att arbetsmarknaden och lö-<br>nebildningen fungerar bättre än vad som antagits<br>i kalkylen. Därmed skulle sysselsättningsnivån år<br>2004 kunna bli högre än prognoserat. En sådan<br>utveckling beskrivs i avsnitt 13.</p>
<p>Det finns även faktorer som talar för en sämre<br>utveckling framöver. I dagsläget är det svårt att<br>överblicka de konsekvenser för sysselsättningen<br>som den senaste tidens vinstvarningar i sektorn<br>för informations- och kommunikationsteknik<br>(IKT) kan få. Medan de direkta sysselsättnings-<br>effekterna av en mer dämpad produktion i tele-<br>produktindustrin tycks vara marginella är de in-<br>direkta effekterna, via t.ex. en lägre inhemsk<br>efterfrågan, mer svårbedömda. Konjunkturav-<br>mattningen syns emellertid inte bara i IKT-<br>sektorn. Fordonsindustrin, som vanligtvis kän-<br>ner av en konjunkturnedgång i ett tidigt skede,<br>rapporterar om ett ökat antal varsel.</p>
<p>En annan risk är att löneökningarna blir högre<br>än vad som antagits i prognosen. Fortfarande<br>saknas flera avtal, men även för de branscher där<br>löneavtal har slutits är det svårt att bedöma hur<br>löneglidningen kommer att utvecklas framöver.<br>Mot bakgrund av de senaste årens utveckling på<br>arbetsmarknaden finns det en risk att löneök-<br>ningarna blir högre än vad som antagits i pro-<br>gnosen (se avsnitt 7). Högre löneökningar än<br></p>
<p>beräkningsantagandet bedöms främst leda till en<br>lägre tillväxt och sämre sysselsättningsutveckling<br>än vad som nu förutses.</p>
<p>Det är också möjligt att bristsituationen och<br>matchningsproblemen på arbetsmarknaden un-<br>derskattats. Enligt KI:s senaste kvartalsbarome-<br>ter sjönk visserligen bristtalen sista kvartalet<br>2000, men inom industrin ligger bristen på tek-<br>niska tjänstemän på en historiskt sett hög nivå.<br>Bristtalen är också höga i vissa branscher med<br>relativt låga kompetenskrav, såsom delar av han-<br>deln och åkerier. Inom databehandlingsverk-<br>samhet ligger bristtalen på den lägsta nivån sedan<br>1994, men liksom inom uppdragsverksamhet är<br>det fortfarande en stor andel företag som uppger<br>att de har brist på personal med branschspecifik<br>kompetens. En lättrörlig arbetskraft underlättar<br>matchningsprocessen mellan utbud och efterfrå-<br>gan. Även om situationen på arbetsmarknaden<br>har förbättrats i de flesta län är sysselsättnings-<br>graden fortfarande betydligt lägre och arbetslös-<br>heten betydligt högre, i vissa delar av landet än i<br>andra. Om det uppstår allvarligare matchnings-<br>problem än väntat på arbetsmarknaden eller rena<br>bristsituationer, dvs. restriktioner vad gäller till-<br>gången på arbetskraft med den kompetens som<br>efterfrågas skulle detta sannolikt få negativa ef-<br>fekter på tillväxt, sysselsättning och lönebild-<br>ning.</p>
<p>Tabell 6.3 Sysselsättningsgrad och öppen arbetslöshet i<br>olika regioner</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="3"></td><td colspan="2">
<p>Öppen arbetslöshet.</p>
<p>procent av</p></td><td colspan="2" rowspan="2">
<p>Sysselsättningsgrad,<br>procent av den arbets-<br>föra befolkningen</p></td></tr>
<tr><td rowspan="2">
<p>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>rbetskraften</p>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Stockholm</p></td><td>
<p>3.8</p></td><td>
<p>3.0</p></td><td>
<p>77,7</p></td><td>
<p>79,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Östra Mellansverige</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>71,8</p></td><td>
<p>72,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Småland och öarna</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>75,6</p></td><td>
<p>76,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sydsverige</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>5.8</p></td><td>
<p>69,5</p></td><td>
<p>70,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Västsverige</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>4.5</p></td><td>
<p>72,8</p></td><td>
<p>74,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Norra Mellansverige</p></td><td>
<p>7.5</p></td><td>
<p>6,4</p></td><td>
<p>70,4</p></td><td>
<p>71.4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Mellersta Norrland</p></td><td>
<p>6,4</p></td><td>
<p>6.6</p></td><td>
<p>70,3</p></td><td>
<p>71,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övre Norrland</p></td><td>
<p>7,8</p></td><td>
<p>5.5</p></td><td>
<p>68,4</p></td><td>
<p>70,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hela riket</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>72,9</p></td><td>
<p>74,2</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Siffrorna ovan avser åldersgruppen 16-64 år<br>Källa: Statistiska centralbyrån (AKU)</p>
<p>44</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<p>Demografi</p>
<p>Enligt SCB:s senaste befolkningsprognos kom-<br>mer antalet personer mellan 16 och 64 år, dvs.<br>den s.k. arbetsföra befolkningen, att öka med<br>176 000 personer mellan 2000 och 2010. Efter år<br>2005 avtar dock ökningstakten. De två sista åren<br>minskar den arbetsföra befolkningen. Anled-<br>ningen till den svaga befolkningstillväxten efter<br>år 2005 är att de stora årskullarna som är födda<br>under 1940-talet då successivt pensioneras. Un-<br>der prognosperioden 2001-2004 ökar den ar-<br>betsföra befolkningen med 0,4 % per år. Befolk-<br>ningstillväxten är emellertid koncentrerad till<br>ålderskategorierna 16-19 år samt 55-64 år. Sys-<br>selsättningsgraden i dessa åldersgrupper är be-<br>tydligt lägre än genomsnittet eftersom de äldre i<br>större utsträckning än andra är långvarigt sjuka<br>eller förtidspensionerade och flertalet av de yng-<br>re är studerande. Om sysselsättningsgraden i<br>varje enskild åldersgrupp skulle ligga kvar på<br>oförändrad nivå från år 2000 och framåt skulle<br>andelen sysselsatta av den arbetsföra befolkning-<br>en totalt sett minska med ca 1 procentenhet mel-<br>lan år 2000 och år 2004 (se tabellen nedan). An-<br></p>
<p>talet sysselsatta skulle i princip vara oförändrat,<br>trots att den arbetsföra befolkningen ökar med<br>knappt 100 000 personer under perioden. För-<br>ändringen i ålderssammansättningen framöver<br>försämrar möjligheterna att nå regeringens sys-<br>selsättningsmål. För en beskrivning av effekterna<br>på de offentliga finanserna av den åldrande be-<br>folkningen, se avsnitt 12.</p>
<p>Arbetsför befolkning fördelat på olika åldersgrupper samt syssel-<br>sättningsgrader i de olika grupperna____________________________</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td></td><td>
<p>2000</p></td><td></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Tusental</p></td><td>
<p>Sysselsätt-</p></td><td>
<p>Tusental</p></td><td>
<p>Sysselsätt-</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>resp.</p></td><td>
<p>ningsgrad</p></td><td>
<p>resp.</p></td><td>
<p>ningsgrad,</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>andelar av</p></td><td></td><td>
<p>andelar av</p></td><td>
<p>konstanta</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>befolkn.</p></td><td></td><td>
<p>befolkn.</p></td><td>
<p>nivåer i</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>16-64 år</p></td><td></td><td>
<p>16-64 år</p></td><td>
<p>varje<br>åldersgrupp</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16-64 är</p></td><td>
<p>5602</p></td><td>
<p>74,2</p></td><td>
<p>5698</p></td><td>
<p>73,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16-19 är</p></td><td>
<p>7.2</p></td><td>
<p>28,6</p></td><td>
<p>7,9</p></td><td>
<p>28,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20-24 år</p></td><td>
<p>9,2</p></td><td>
<p>59,7</p></td><td>
<p>9,0</p></td><td>
<p>59,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>25-34 är</p></td><td>
<p>21,9</p></td><td>
<p>80,4</p></td><td>
<p>20,0</p></td><td>
<p>80,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>35-54 är</p></td><td>
<p>43,6</p></td><td>
<p>85,5</p></td><td>
<p>42,4</p></td><td>
<p>85,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>55-59 är</p></td><td>
<p>10,2</p></td><td>
<p>78,0</p></td><td>
<p>11,2</p></td><td>
<p>78,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>60-64 är</p></td><td>
<p>7,8</p></td><td>
<p>48,4</p></td><td>
<p>9,4</p></td><td>
<p>48,4</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>Källon Statistiska centralbyrån (AKU) och Finansdepartementet</p></td></tr>
</table>
<p>45</p>
<p>PKOP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<p>7 Löner</p>
<p>Enligt preliminärt utfall från SCB och beräk-<br>ningar från Kl ökade timlönerna mellan 1999<br>och 2000 med 3,6 %, varav löneglidningen är be-<br>räknad till knappt 1 %. Utfallet kommer dock<br>att korrigeras för eventuella retroaktiva utbetal-<br>ningar och den preliminära statistiken bedöms<br>revideras upp med 0,2 procentenheter till en to-<br>tal löneökning på 3,8 %. Det är en något snabba-<br>re löneökning än 1999, vilket huvudsakligen kan<br>förklaras av högre avtalsmässiga löneökningar år<br>2000, mätt som årsgenomsnitt.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>iTabell 7.1 Timlöner 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Genomsnittlig årlig procentuell förändring</p></td><td rowspan="2">
<p>1998-2000 2001-2004</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1995-1997</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industri</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>3,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avtal</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Löneglidning</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>1.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Byggnadsindustri</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>4,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avtal</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Löneglidning</p></td><td>
<p>0.9</p></td><td>
<p>1,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt näringsliv</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>3.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avtal</p></td><td>
<p>3.5</p></td><td>
<p>2,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Löneglidning</p></td><td>
<p>1.0</p></td><td>
<p>1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statliga myndigheter</p></td><td>
<p>4.7</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avtal</p></td><td>
<p>3.2</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Löneglidning</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunala myndigheter</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avtal</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>2,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Löneglidning</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0.7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>3.7 3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avtal</p></td><td>
<p>3.4</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Löneglidning</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet</p>
<p>Inom industrin och statliga myndigheter var<br>dock även löneglidningen högre år 2000 än året<br>dessförinnan. Inom bygg- respektive kommun-<br>sektorn, var däremot löneglidningen lägre. Be-<br>räkningen av löneglidningen i kommunsektorn<br>år 1999 bygger emellertid på en uppskattning av<br>löneutvecklingen för kommunalt anställda mel-<br>lan 1998 och 1999 eftersom det fortfarande sak-<br>nas komplett jämförbar statistik för den perio-<br>den. Därmed är det svårt att jämföra utfallen<br>mellan åren.</p>
<p>Större delen av arbetsmarknaden har haft tre-<br>åriga avtal som löpt över perioden 1998-2000.<br>Den årliga genomsnittliga löneökningen dessa år<br>uppgick till 3,7 %, varav löneglidningen är be-<br></p>
<p>räknad till 1,1 %. Lönerna ökade denna period<br>med nära 1 procentenhet mindre per år än under<br>perioden 1995-1997, vilket framför allt beror på<br>lägre avtalsmässiga löneökningar. De treåriga av-<br>tal som slöts under 1995 blev förhållandevis<br>höga, vilket sannolikt berodde på att inflations-<br>förväntningarna för de kommande åren vid tid-<br>punkten för förhandlingarna var betydligt högre<br>än inflationsförväntningarna inför 1998 års av-<br>talsrörelse.</p>
<p>Flertalet löneavtal löper ut i år och har omför-<br>handlats eller håller på att omförhandlas. Det<br>saknas dock fortfarande avtal för de kommande<br>åren för en relativt stor del av arbetsmarknaden.<br>Löneökningarna i de avtal som har slutits i år är<br>måttliga. Resultatet av de pågående förhandling-<br>arna är svårbedömt då det i vissa fall är stor skill-<br>nad mellan fackens krav och arbetsgivarnas bud.<br>De totala löneökningarna, inklusive löneglid-<br>ning, antas begränsas till 3,5 % per år perioden<br>2001-2004.</p>
<p>Avtalen inom industrin slöts, i enlighet med<br>förhandlingsordningen i det s.k. industriavtalet,<br>innan det gamla avtalet löpt ut. Medlare fick<br>dock kopplas in i några förhandlingar. De flesta<br>av de avtal som slutits inom industrin i år är lik-<br>artade och löper över drygt tre år. I flertalet avtal<br>avsätts en del av löneutrymmet till en förkort-<br>ning av arbetstiden, något som i de flesta fall<br>kommer att korrigeras vid en eventuell lagstiftad<br>arbetstidsförkortning. Många av avtalen ger nå-<br>got högre genomsnittliga årliga löneökningar än<br>under förra avtalsperioden. De individuella ga-<br>rantierna är i de flesta fall också något högre än<br>under den föregående avtalsperioden. Dessutom<br>är låglönesatsningarna mer utbredda. I flertalet<br>avtal är de lägst betalda garanterade högre pro-<br>centuella löneökningar än genomsnittet i respek-<br>tive förbund.</p>
<p>De avtal som slutits inom offentlig sektor lö-<br>per över en längre tidsperiod och är mer decent-<br>raliserade än avtalen i näringslivet. Redan förra<br>året slöts nya femåriga avtal för sjuksköterskor<br>och lärare m.fl. Sjuksköterskorna är garanterade<br>2 % per år i avtalsmässiga löneökningar på riks-<br>nivå. Trots ett förhållandevis lågt avtal förra året<br>ökade dock sjuksköterskornas löner, enligt stati-<br>stik från Landstingsförbundet, med ca 5,5 %,<br>vilket är i linje med genomsnittet för perioden<br>1996-1999. De höga löneökningarna beror san-<br>nolikt till viss del på en ökad brist på vårdperso-<br>nal.</p>
<p>46</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<p>Löneförhandlingarna för lärarna drog ut på ti-<br>den och ett nytt avtal blev klart först ett halvår<br>efter att det gamla avtalet hade löpt ut. Motsätt-<br>ningarna mellan parterna gällde bland annat hur<br>mycket av löneökningarna som skulle garanteras<br>på central nivå. Fackförbunden krävde att en lö-<br>neökning på i genomsnitt 20 % för kollektivet<br>under en femårsperiod skulle garanteras i avtalet,<br>vilket arbetsgivarna motsatte sig. Parterna enades<br>slutligen om ett avtal med ett fastställt löneök-<br>ningsutrymme på 20 % på fem år med garante-<br>rade löneökningar på 5 % i genomsnitt för kol-<br>lektivet. En översyn av löneutvecklingen skall<br>göras under första halvåret i år och om parterna<br>inte är nöjda med resultatet har de möjlighet att<br>säga upp avtalet redan under hösten.</p>
<p>De avtal som slutits för läkare och kommunalt<br>anställda akademiker innehåller inga preciserade<br>löneökningar på central nivå, bortsett från första<br>avtalsåret.</p>
<p>LO:s gemensamma avtalskrav inför den pågå-<br>ende avtalsrörelsen var löneökningar inom ett<br>utrymme på i genomsnitt 3,8 % per år med en<br>tydlig satsning på de lägst betalda medlemmarna.<br>Totalt beräknade LO att de gemensamma kraven<br>skulle innebära en kostnadsökning för arbetsgi-<br>varna på mellan 4,2 % och 4,3 % per år.</p>
<p>Resulterar LO:s satsning på att höja relativlö-<br>nerna för de lägst avlönade i betydligt högre av-<br>talsmässiga löneökningar för exempelvis Kom-<br>munals och Handelsanställdas medlemmar än de<br>avtal som slutits hittills i år är det möjligt att lö-<br>neökningarna blir högre än vad som antagits i<br>prognosen. Förutom relativt höga avtal kan låg-<br>lönesatsningarna leda till en ökad löneglidning<br>om de mer högavlönade kräver kompensation<br>för försämrade relativlöner. De mer utbredda in-<br>dividuella garantierna i slutna avtal kan också<br>leda till att löneglidningen stiger framöver, om<br>arbetsgivarna i större utsträckning än tidigare ju-<br>sterar relativlöneförändringar via löneglidning.<br>En fortsatt snabb sysselsättningsökning ökar<br>risken för att det uppstår bristsituationer på de-<br>lar av arbetsmarknaden, vilket också skulle kun-<br>na leda till ökad löneglidning framöver, även om<br>löneglidningen hittills inte har ökat nämnvärt.<br>Den förväntade avmattningen i ekonomin kan<br>dock bromsa löneglidningstakten. KI:s senaste<br>kvartalsbarometer tyder på att bristen på arbets-<br>kraft har minskat något och att det snarare är ef-<br>terfrågeläget än tillgången på arbetskraft som<br>begränsar produktionstillväxten framöver. Ett<br>fortsatt lågt pristryck bidrar sannolikt också till<br></p>
<p>att hålla tillbaka lönekraven. Med löneökningar<br>på 3,5 % per år kommer, givet den prisutveck-<br>ling som förutses i kalkylen, reallönerna att stiga<br>med i genomsnitt 2 % i år och nästa år. Det är en<br>svagare utveckling än under de senaste fem åren<br>då reallönerna i genomsnitt steg med knappt 4 %<br>per år. Under 1980-talet och början av 1990-talet<br>var dock reallönerna i princip oförändrade. Jäm-<br>fört med den perioden kommer således utveck-<br>lingen fortfarande att vara starkare.</p>
<p>Diagram 7.1 Nominell och real timlöneutveckling</p>
<p>Procentuell förändring</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-33.png" style="width:173pt;height:105pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet</p>
<p>Givet den produktivitetsutveckling som förutses<br>framöver är nominella löneökningar på 3,5 % per<br>år förenliga med Riksbankens inflationsmål på<br>2 %.</p>
<p>47</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga I</p>
<p>8 Inflation</p>
<p>Inflationstrycket är fortsatt lågt i svensk eko-<br>nomi. Måttliga löneökningar, ökad konkurrens<br>och god produktivitetstillväxt har bidragit till att<br>hålla nere inflationen.</p>
<p>I prognosen antas kronan förstärkas framöver<br>vilket, i kombination med låga internationella<br>prisökningar, medför att importpriserna väntas<br>falla kraftigt både i år och nästa år. Då förra årets<br>stigande importpriser inte slog igenom fullt ut på<br>konsumentpriserna, väntas inte heller minsk-<br>ningen få fullt genomslag i konsumentledet. Ge-<br>nomslaget i konsumentledet väntas därför delvis<br>kompenseras och fördröjas av att företagen an-<br>passar sina vinstmarginaler. Produktivitets-<br>tillväxten i svensk ekonomi väntas bli fortsatt<br>god under prognosperioden. Under förutsätt-<br>ning att löneökningarna begränsas till 3,5 % per<br>år blir även det inhemska inflationstrycket mått-<br>ligt.</p>
<p>Inflationen, mätt som förändringen över 12<br>månader, enligt både konsumentprisindex (KPI)<br>och Riksbankens mått UNDIX<sup>10</sup> beräknas ligga<br>mellan 1,5 % och 2 % under prognosperioden.<br>Penningpolitiken antas anpassas så att inflatio-<br>nen år 2003 och 2004 utvecklas i linje med Riks-<br>bankens inflationsmål, dvs. 2 %.</p>
<p>Bostäder</p>
<p>Inflationen, enligt KPI, uppgick i februari till<br>1,6%, mätt som tolvmånaderstal. Okande bo-<br>stadskostnader förklarar 1 procentenhet av ök-<br>ningen i konsumentpriser under perioden, vilket<br>främst kan hänföras till höjda hyror samt höjda<br>priser på villaolja och el. Att hyrorna har haft en<br>så stor effekt på KPI hittills i år förklaras till stor<br>del av att årets hyresförhandlingar har blivit klara<br>tidigare än vad som vanligtvis är fallet och såle-<br>des är hyreshöjningarna mer koncentrerade till<br>början av året.</p>
<p>Stigande bostadskostnader väntas i prognosen<br>ge ett bidrag till inflationen enligt KPI på ca 0,6<br>procentenheter under loppet av respektive år.<br>Ökningen i bostadskostnader förklaras huvud-<br>sakligen av höjda hyror, vilka väntas stiga med</p>
<p>1,5 % under innevarande år och med 1,7 % nästa</p>
<p><sup>10</sup> I UNDIX har räntekostnader för egnahemsägare och de direkta effek-<br>terna av .ändrade skatter och subventioner exkluderats från KPI. Riksban-<br>ken deklarerade förra året att utformningen av penningpolitiken baseras<br>på utsikterna för UNDIX på upp till två års sikt.<br></p>
<p>år. Den ränteutveckling som ligger till grund för<br>prognosen innebär endast små förändringar av<br>räntekostnader för såväl hyresvärdar som egna-<br>hemsägare.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>Tabell 8.1 Konsumentprisutveckling 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procentuell förändring</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI, årsgenomsnitt</p></td><td>
<p>1.3</p></td><td>
<p>1.5</p></td><td>
<p>1.6</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>2.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI, dec-dec</p></td><td>
<p>1.4</p></td><td>
<p>1.6</p></td><td>
<p>1.8</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>2.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UNDIX, årsgenomsnitt</p></td><td>
<p>1.4</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UNDIX, dec-dec</p></td><td>
<p>1.3</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>HIKP, årsgenomsnitt</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1.5</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>HIKP, dec-dec</p></td><td>
<p>1.3</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>NPI, årsgenomsnitt</p></td><td>
<p>2.5</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>NPI, dec-dec</p></td><td>
<p>2.8</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prisbasbelopp, tkr</p></td><td>
<p>36,6</p></td><td>
<p>36,9</p></td><td>
<p>37.4</p></td><td>
<p>37,9</p></td><td>
<p>38.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>HIKP, EU, årsgenomsnitt</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>1.9</p></td><td>
<p>1.7</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Importpriser</p>
<p>En stor del av inflationen i Sverige bestäms av<br>prisutvecklingen på importerade varor. Under<br>det senaste året har importpriserna ökat kraftigt,<br>vilket till stor del kan förklaras av den kraftiga<br>uppgången i oljepriset. Knappt 0,3 procentenhe-<br>ter av inflationen enligt KPI i februari, vilken<br>som tidigare nämnts uppgick till 1,6 %, kan för-<br>klaras av höjda priser på drivmedel och villaolja.<br>Prisutvecklingen på olja utgör ett betydande<br>osäkerhetsmoment i inflationsprognosen. Olje-<br>priset steg kraftigt under föregående år, fluktue-<br>rade mycket under slutet av året och har nu<br>sjunkit tillbaka. I slutet av innevarande år, förut-<br>ses priset ligga på 25 dollar per fat och i slutet av<br>nästa år på 24 dollar per fat, vilket ligger i linje<br>med prognosen som gjordes i budgetpropositio-<br>nen.</p>
<p>Importpriserna på såväl olja som bearbetade<br>varor påverkas i hög grad av kronans utveckling.<br>Under hösten och vintern försvagades kronan<br>kraftigt. Kronan har nu varit svag under en läng-<br>re tid. Under prognosperioden väntas dock kro-<br>nan stärkas. 2001 och 2002 antas kronan appre-<br>ciera med ca 3 % per år. Osäkerheten är<br>betydande avseende såväl hur mycket kronan<br>kommer att förstärkas som förloppet. Därtill<br>kommer svårigheten att bedöma i vilken ut-<br>sträckning en försvagad krona påverkar inflatio-<br>nen. Erfarenheterna från de senaste åren tyder på<br>ett relativt litet genomslag, vilket till viss del tor-<br>de förklaras av att företagen har sett förändring-</p>
<p>48</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<p>arna i kronkursen som tillfälliga. Det är dock<br>troligt att prissättare reagerar med att höja pri-<br>serna på importerade varor om de inte längre an-<br>ser att försvagningen är temporär.</p>
<p>Världsmarknadspriserna väntas stiga under<br>perioden, men effekterna på importpriserna<br>motverkas av den förväntade förstärkningen av<br>kronan. Sammantaget väntas importpriserna falla<br>under prognosperioden. Lägre importpriser på<br>varor beräknas, tillsammans med fallande oljepri-<br>ser, sammantaget bidra till att reducera KPI med<br>ca 1 procentenhet under innevarande år och ca<br>0,5 procentenheter under loppet av nästa år vid<br>fullt och direkt genomslag. Effekterna av de läg-<br>re importpriserna balanseras dock till stor del av<br>bl.a. fördröjda effekter av förra årets höga olje-<br>pris och den senaste tidens svaga växelkurs, t.ex.<br>via högre priser på insatsvaror och höjda vinst-<br>marginaler. Omfattningen och betydelsen av<br>dessa motverkande effekter är mycket svåra att<br>bedöma, men de väntas bidra till att höja infla-<br>tionen både i år och nästa år.</p>
<p>Inflationsförväntningar och vinstmarginaler<br>Inflationsförväntningarna i ekonomin är fortsatt<br>låga. Enligt SCB:s senaste enkät ligger inflations-<br>förväntningarna för det närmaste året i linje med<br>Riksbankens inflationsmål på 2 %. Aven på läng-<br>re sikt överensstämmer inflationsförväntningar-<br>na med Riksbankens inflationsmål. Förväntning-<br>arna om den framtida inflationen har i stora drag<br>varit oförändrade de senaste 6 månaderna. De<br>stabila inflationsförväntningarna kan ses som<br>tecken på att Riksbankens prisstabilitetsmål har<br>hög trovärdighet. Detta torde bidra till återhåll-<br>samma löneökningar och en allmänt sett låg in-<br>flationsbenägenhet även framöver.</p>
<p>Utöver utvecklingen i arbetskraftskostnader-<br>na (se avsnitt 7) bestäms den inhemskt genere-<br>rade inflationen huvudsakligen av hur vinstmar-<br>ginalerna utvecklas i näringslivet. På kort sikt<br>slår kostnadsökningar i producentledet, t.ex.<br>höjda importpriser, normalt inte igenom fullt ut<br>i konsumentpriserna på grund av att konkurren-<br>sen i såväl producent- som detaljistledet inte<br>medger fullständig övervältring. I normalfallet<br>bör dock kostnadsökningar på längre sikt leda<br>till motsvarande höjningar av konsumentpriser-<br>na. De fallande importpriserna väntas under pro-<br>gnosperioden ge utrymme för företagen och<br>handeln att höja vinstmarginalerna bl.a. för att<br>kompensera för förra årets höga importpriser.</p>
<p>Jordbrukspriser</p>
<p>EU:s Agenda 2000 för jordbrukspolitiken inne-<br>bär att man i stället för att hålla uppe livsmedels-<br>priserna via gränsskydd etc., övergått till direkta<br>inkomststöd för jordbrukarna. Agenda 2000 in-<br>nebär att interventionspriserna för spannmål och<br>kött sänks under en två- respektive treårsperiod.<br>Den första sänkningen genomfördes den 1 juli<br>2000. Sänkningen av interventionspriserna hit-<br>tills har haft en mycket liten effekt i producent-<br>led och sedan sänkningen har livsmedelspriserna<br>för konsumenterna t.o.m. stigit. Effekterna av<br>Agenda 2000 på jordbrukspriserna förväntas<br>därmed bli negligerbara under prognosperioden.</p>
<p>En annan faktor som kan vara av betydelse för<br>jordbruksprisutvecklingen är utvecklingen av<br>BSE, den s.k. ”galna kosjukan”, samt mul- och<br>klövsjukan. På kort sikt kan sjukdomarna, på<br>grund av efterfrågebortfall eller restriktioner i<br>utbud, påverka konsumentpriserna, Vi förutsät-<br>ter dock att dessa effekter skulle bli av kortsiktig<br>natur och inte komma att påverka inflations-<br>trycket i stort.</p>
<p>Diagram 8.1 Konsumentprisutveckling</p>
<p>Årlig procentuell förändring</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-34.png" style="width:174pt;height:126pt;"/>
<p>Av diagrammet ovan framgår att inflationen en-<br>ligt EU:s harmoniserade index för konsument-<br>priser, HIKP, faller kraftigt i januari 2002. Ned-<br>gången förklaras av införandet av maxtaxan i<br>barnomsorgen, vilket sänker inflationen enligt<br>HIKP med 0,3 procentenheter. Barnomsorgsav-<br>gifter ingår i HIKP, men inte KPI eller UNDIX.<br>En annan viktig skillnad mellan inflationsmåtten<br>är att räntekostnader för egnahemsägare, som<br>ingår i KPI, inte ingår i vare sig HIKP eller<br>UNDIX.</p>
<p>49</p>
<p>PKOP. 2000/01:100 Bilaga I</p>
<p>9 Hushållens ekonomi och<br>konsumtionsutgifter</p>
<p>Tack vare en gynnsam sysselsättningsutveckling,<br>goda reala löneökningar samt beslutade och fö-<br>reslagna skattesänkningar så ökar hushållens rea-<br>la disponibla inkomster kraftigt under prognos-<br>perioden. Ökningen väntas bli speciellt kraftig<br>2001 då den enligt prognosen kommer att uppgå<br>till över 5 %, vilket är den kraftigaste öknings-<br>takten på flera decennier.</p>
<p>Tendenser till mättnad i hushållens kapitalva-<br>ruinköp och en viss försämring i den finansiella<br>ställningen talar för att konsumtionen kommer<br>att öka något långsammare under de närmaste<br>åren än under de senaste. Sparkvoten förutses<br>öka. Den gynnsamma sysselsättnings- och in-<br>komstutvecklingen, tillsammans med den i<br>grunden goda förmögenhetsställningen och<br>hushållens relativt positiva syn på den egna eko-<br>nomin, väntas göra att konsumtionstillväxten<br>ändå förblir god. Osäkerheten om konsumtio-<br>nens utveckling har dock ökat.</p>
<h2>9.1 Hushållens inkomster</h2>
<p>År 2000 steg hushållens disponibla inkomster<br>med 2,6%, se tabell 9.1. Hushållens reala löne-<br>summa steg med hela 5,2 %. En kraftig ökning<br>av skatter på 1999 års höga reavinster drog dock<br>ner utvecklingen av de reala disponibla inkoms-<br>terna med drygt 1 procentenhet år 2000. Inneva-<br>rande år bedöms de reala disponibla inkomsterna<br>utvecklas mycket starkt. Ökningen bedöms<br>uppgå till 5,4 %. En så kraftig ökning i hushål-<br>lens reala inkomster som prognoseras för 2001<br>har inte uppmätts sedan 1960-talet.</p>
<p>Diagram 9.1 Hushållens disponibla inkomst och<br>konsumtionsutgifter_________</p>
<p>Miljarder kronor, fasta priser referensår 1999</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-35.png" style="width:174pt;height:109pt;"/>
<p>Anm: Uppgifterna avser hushållssektorn exklusive Svenska kyrkan.<br>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Den kraftiga förstärkningen av realinkomsterna<br>2001 kan förklaras av ett antal faktorer. Syssel-<br>sättningen väntas stiga samtidigt som inflationen<br>är fortsatt låg. Detta bidrar till en ökning av den<br>reala lönesumman med 3,3 %. Transfereringsin-<br>komsterna från den offentliga sektorn utvecklas<br>starkare under 2001 än förra året och beräknas<br>öka med 2 % realt. Utbetalningar från bland an-<br>nat sjukförsäkring och pensioner stiger enligt<br>prognosen. Höjda barnbidrag från och med den<br>1 januari och det nya studiestödssystemet som<br>införs den 1 juli i år påverkar också hushållsin-<br>komsterna positivt. Det förbättrade läget på ar-<br>betsmarknaden leder till minskade utbetalningar<br>från arbetslöshetsförsäkringen samt lägre utgif-<br>ter för arbetsmarknadspolitiska program. Sam-<br>mantaget minskar transfereringsinkomsterna<br>som andel av den disponibla inkomsten.</p>
<p>Ytterligare en starkt bidragande orsak till ök-<br>ningen av hushållens disponibla inkomster är att<br>hushållens direkta skatter och avgifter sjun-<br>ker2001. Inkomstskatterna har i år sänkts med ca</p>
<p>Tabell 9.1 Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter</p>
<p>Miljarder</p>
<p>kronor Procentuell volymförändring</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2000</p></td><td></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lönesumma, inkl, sjuklön</p></td><td>
<p>907</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>1.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Transfereringar frän offentlig sektor</p></td><td>
<p>397</p></td><td>
<p>-0.2</p></td><td></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>1.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster, netto</p></td><td>
<p>205</p></td><td>
<p>3.0</p></td><td></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>1.1</p></td><td>
<p>1.6</p></td><td>
<p>1.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Direkta skatter och avgifter</p></td><td>
<p>474</p></td><td>
<p>4.0</p></td><td></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>2,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Disponibel inkomst</p></td><td>
<p>1 035</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>(2,6)</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>1,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållens konsumtionsutgifter</p></td><td>
<p>1 051</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>(3,0)</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,1</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Utvecklingstalen för år 2000 påverkas av att Svenska kyrkan fr.o.m. i år ingår i hushållssektorn. Inom parentes redovisas utvecklingstal exklusive denna effekt.<br>Lönesumma, transfereringar, övriga inkomster och skatter är deflaterade med KPI. Disponibel inkomst är deflaterad med implicitprisindex för hushållens konsumtionsut-<br>gifter.</p>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>50</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<p>16 miljarder. Sänkningen består av det andra ste-<br>get i kompensationen för den allmänna pen-<br>sionsavgiften, en höjning av den nedre skikt-<br>gränsen för statlig inkomstskatt samt en höjning<br>av grundavdraget. Den kommunala utdebite-<br>ringen stiger dock 2001 med drygt 1,5 miljarder<br>kronor. Sammantaget innebär skatteförändring-<br>arna en förstärkning av disponibelinkomsten<br>med nära 1,5 %.</p>
<p>Aven 2002 väntas reallön och sysselsättning<br>utvecklas väl, om än med lägre tillväxttal än i år.<br>Den reala lönesumman bedöms stiga med 2,6 %.<br>Transfereringsinkomsterna från den offentliga<br>sektorn ökar i prognosen realt med 0,8 % men<br>fortsätter att falla som andel av hushållens dis-<br>ponibla inkomster. Föreslagna reformer inom<br>arbetsskadeförsäkring, höjt garantibelopp inom<br>föräldraförsäkringen och höjda nivåer inom a-<br>kassan har en positiv påverkan på hushållens<br>transfereringsinkomster. Minskade utbetalningar<br>från arbetslöshetsförsäkringen och lägre utgifter<br>för arbetsmarknadspolitiska program reducerar<br>även 2002 hushållens transfereringsinkomster<br>från offentlig sektor. Eventuellt fortsatta skatte-<br>sänkningar tar regeringen ställning till först i<br>kommande budgetproposition. Sammantaget<br>prognoseras en fortsatt stark ökning av hushål-<br>lens disponibla inkomster under 2002. Den reala<br>ökningen bedöms bli 2,7 %.</p>
<p>Under 2003 och 2004 mattas sysselsättnings-<br>ökningen och de sammanlagda löneinkomster-<br>nas reala ökningstakt uppgår enligt prognosen<br>till ca 2 % per år. Vid nu gällande och föreslagna<br>regler för skatter och transfereringar bedöms<br>den reala disponibla inkomsten stiga med 2,1 %<br>och 1,4 % för 2003 respektive 2004. År 2003 sti-<br>ger transfereringarnas andel av hushållens dispo-<br>nibla inkomster. Pensionärernas särskilda grund-<br>avdrag avskaffas och ersätts med en beskattad<br>garantipension. För att pensionärerna skall erhål-<br>la samma nettobelopp höjs bruttoutbetalningar-<br>na, samtidigt som skattebetalningarna stiger.</p>
<p>En eventuell överföring till hushållen av över-<br>skott utöver saldomålet för offentlig sektor, har<br>inte beaktats i beräkningen av hushållens dispo-<br>nibla inkomster.</p>
<p>Den kraftiga ökningen av hushållens reala dis-<br>ponibla inkomster under innevarande år medför<br>att hushållens sparkvot, exklusive sparande i av-<br>talspensioner, blir positiv för första gången sedan<br>1997. Sparkvoten prognoseras i år till 1,3 %, en<br>uppgång med 2,9 procentenheter jämfört med<br>2000, se tabell 9.2 och diagram 9.5. Nästa år vän-<br></p>
<p>tas sparkvoten stiga med ytterligare 0,3 procent-<br>enheter till 1,6 %. Sparkvoten inklusive sparande<br>i avtalspensioner bedöms uppgå till 4,6 % 2001<br>och 5,0 % 2002.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>|Tabell 9.2 Hushållens sparande |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av disponibel inkomst</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nettosparande:</p>
<p>Exklusive sparande i<br>avtalspensioner</p></td><td>
<p>-1.6</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inklusive sparande i<br>avtalspensioner</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>5.0</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>4,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållens finansiella<br>sparande<sup>1</sup></p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>4,1</p></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p><sup>1</sup> Inklusive sparande i avtalspensioner.</p>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p></td></tr>
</table>
<h2>9.2 Hushållens konsumtionsutgifter</h2>
<p>Hushållens konsumtionsutgifter har under några<br>år ökat mycket kraftigt och bidragit starkt till<br>den höga tillväxten i ekonomin som helhet. Tack<br>vare att sysselsättningen och den disponibla in-<br>komsten väntas fortsätta utvecklas gynnsamt,<br>och tack vare en i grunden god förmögenhets-<br>ställning, förutses tillväxten i hushållskonsum-<br>tionen vara hög även under prognosperioden.<br>Ökningstakten väntas dock bli något lägre än<br>under de senaste åren, nämligen ca 2,5 % per år<br>2001 och 2002.</p>
<p>Utvecklingen under senare tid</p>
<p>Hushållens konsumtionsutgifter växte i hög takt<br>under 1998 och 1999. År 1999 var konsumtions-<br>tillväxten 3,8 % vilket är den högsta ökningstak-<br>ten sedan 1987. Utvecklingen var särskilt stark<br>under andra halvåret 1999. Även under första<br>halvåret 2000 ökade konsumtionsutgifterna kraf-<br>tigt. Enligt de preliminära nationalräkenskaperna<br>dämpades utvecklingen under tredje kvartalet<br>och, framför allt, under fjärde kvartalet förra<br>året. Om man bortser från effekterna av att<br>Svenska kyrkan förra året i nationalräkenskaper-<br>na överfördes från kommunsektorn till hushålls-<br>sektorn ökade hushållskonsumtionen med 3,5 %<br>tredje kvartalet och med mindre än 0,1 % fjärde<br>kvartalet 2000 jämfört med motsvarande kvartal<br>1999. Enligt Statistiska centralbyråns säsongren-<br>sade tidsserie ökade konsumtionen mycket svagt<br>från tredje till fjärde kvartalet förra året. I ge-<br>nomsnitt för hela år 2000 blev tillväxten ca 3,0 %</p>
<p>51</p>
<p>PKOP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<p>exklusive effekterna av överföringen av Svenska<br>kyrkan och 4,1 % inklusive dessa effekter.</p>
<p>För att kunna bedöma om den dämpning som<br>förefaller ha ägt rum under slutet av 2000 är till-<br>fällig eller ett tecken på en kraftigare avmattning<br>är det nödvändigt att närmare studera de olika<br>komponenterna i nationalräkenskapernas stati-<br>stik över hushållens konsumtion. Tillfälliga ef-<br>fekter kan förvisso ha påverkat utfallet. Det<br>varma vädret under fjärde kvartalet 2000 är san-<br>nolikt en viktig förklaring till att bostads- och<br>energikonsumtionen minskade med ca 0,8 %<br>jämfört med fjärde kvartalet 1999. Det höga ol-<br>jepriset kan ha bidragit till den låga energiför-<br>brukningen samt till att också bensinkonsum-<br>tionen var låg fjärde kvartalet. Även bortsett från<br>dessa faktorer måste dock konsumtionstillväxten<br>i slutet av förra året betecknas som betydligt<br>lugnare än under den närmast föregående tiden.<br>Konsumtionen av livsmedel och kläder utveckla-<br>des svagt positivt medan konsumtionen av alko-<br>hol sjönk jämfört med motsvarande tidpunkt fö-<br>regående år. Inköpen av möbler, hushållsartiklar<br>och varor och tjänster inom kultur- och fritids-<br>områdena ökade, men i lägre årstakter än under<br>de två senaste åren. Bilden av en mer dämpad<br>konsumtionstillväxt under slutet av 2000 är ock-<br>så väl förenlig med nationalräkenskapernas upp-<br>gifter om import- och lagerutvecklingen (se av-<br>snitt 4.2 resp. 10.3).</p>
<p>Som stöd för en konjunkturbedömning är det<br>framför allt intressant att studera hur konsum-<br>tionen fördelar sig på olika varaktighetsgrupper.<br>Den grupp som i nationalräkenskaperna be-<br>nämns varaktiga varor har under den långa åter-<br>hämtningsfasen i svensk ekonomi bidragit<br>mycket starkt till konsumtionstillväxten. En<br>förklaring till den starka utvecklingen av kon-<br>sumtionen av dessa varor är att det sannolikt har<br>funnits ett uppdämt behov av att ersätta förslitna<br>kapitalvaror efter de första åren under 1990-talet<br>då konsumtionen var låg. Inköp av kapitalvaror<br>kan i ekonomisk mening betraktas som invester-<br>ingar snarare än som konsumtion. Konsumtio-<br>nen av bilar och övriga varaktiga varor kan där-<br>med i viss mån ses som en ersättning för<br>sparande och har tjänat som en delförklaring till<br>den låga sparkvoten. Som framgår av diagram 9.2<br>har konsumtionen av dessa varor historiskt upp-<br>visat ett cykliskt förlopp. Denna cykel kan i viss<br>utsträckning vara knuten till kapitalvarornas livs-<br>längd. Om behovet av ersättningsinvesteringar<br>börjar bli mättat kan hushållen därmed välja att<br></p>
<p>omfördela en del av sina resurser från kapitalva-<br>ruinköp till finansiellt sparande. Konsumtions-<br>tillväxten kan därför dämpas något även om de<br>grundläggande förutsättningarna för ökad kon-<br>sumtion - främst sysselsättning, inkomster och<br>förmögenhet - fortsätter att vara gynnsamma.<br>Av detta skäl har prognoserna i de senaste vår-<br>och budgetpropositionerna förutsatt att kon-<br>sumtionen av varaktiga varor skulle mattas av,<br>vilket också tycks ha skett.</p>
<p>Diagram 9.2 Hushållens konsumtionsutgifter totalt samt för<br>bilar och för övriga varaktiga varor___________________________</p>
<p>Miljarder kronor, fasta priser referensår 1999</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-36.png" style="width:165pt;height:117pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>När det gäller kapitalvaruinköpen framgår det av<br>nationalräkenskaperna att bilinköpen var nästan<br>17 % lägre fjärde kvartalet 2000 än fjärde kvarta-<br>let 1999. De tre föregående kvartalen uppvisade<br>ökningstakter som var positiva men betydligt<br>lägre än de mycket höga tillväxttal som före-<br>kommit under de föregående två åren. Bilinkö-<br>pen under hela år 2000 var 0,8 % lägre än under<br>1999 vilket bidrog negativt till den totala kon-<br>sumtionstillväxten förra året.'<sup>1</sup></p>
<p>Konsumtionen av andra varaktiga varor än bi-<br>lar växte med 16 % i genomsnitt år 2000 jämfört<br>med år 1999, men de kvartalsvisa årstakterna av-<br>tog successivt från 20 % första kvartalet till 11 %<br>sista kvartalet. Konsumtionen av bl.a. radio-,<br>TV-, IT- och mobiltelefonutrustning växte<br>mycket kraftigt. Även för vissa av dessa kompo-</p>
<p><sup>11</sup> Hushällcns direktimport av bilar ing.tr inte i nationalräkenskapernas<br>bilkonsumtionsmått utan i cn samlingspost tillsammans med annan kon-<br>sumtion som svenska hushåll företar i utlandet. Den kraftigt ökade di-<br>rektimporten under senare år har därför bidragit till att nationalräkenska-<br>pernas bilkonsumtionsmått hållits nere. Även om direktimporten under<br>hösten 2000 har fortsatt att öka jämfört med föregående år har årstakter-<br>na emellertid avtagit även för direktimporten. Okad privatimport kan<br>alltså inte i sig förklara den minskade konsumtionen av bilar i nationalrä-<br>kenskapstermer.</p>
<p>52</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<p>nenter var dock årstakterna något lägre fjärde<br>kvartalet.</p>
<p>Hittills finns få indikatorer på hur hushållens<br>konsumtion faktiskt har utvecklats under inled-<br>ningen av 2001. Bilregistreringsstatistiken visar<br>att hushållen inregistrerade 20 % färre bilar un-<br>der första kvartalet i år än under motsvarande<br>period förra året vilket innebär en fortsatt kraftig<br>nedgång. Enligt detaljhandelsstatistik från SCB<br>ökade omsättningen i detaljhandeln med 5 % i<br>januari i år jämfört med januari förra året. Detta<br>innebär att omsättningstillväxten fortsätter att<br>vara god men lägre än de mycket höga öknings-<br>takter som noterades fr.o.m. senhösten 1999<br>t.o.m. sommaren 2000. Statistik från Handelns<br>utredningsinstitut tyder på en svag utveckling i<br>detaljhandeln i februari. Konjunkturinstitutets<br>barometer visar att motorfordons- och sällan-<br>köpsvaruhandeln har sänkt sina förväntningar i<br>takt med att utfallen blivit svagare.</p>
<p>Sammantaget kan konstateras att hushållens<br>konsumtion ökade kraftigt förra året, men också<br>att tillväxten dämpades mot slutet av året. Denna<br>dämpning kan endast i begränsad omfattning<br>hänföras till rent tillfälliga faktorer som exem-<br>pelvis vädervariationer. Bilden är inte entydig,<br>men avmattningen i varukonsumtionen framstår<br>som tämligen bred. Bland de varaktiga varorna,<br>som i stor utsträckning är cykliska, har framför<br>allt bilkonsumtionen fallit kraftigt. Konsumtio-<br>nen av övriga varaktiga varor har utvecklats be-<br>tydligt bättre, men tillväxttalen är lägre än under<br>de senaste två åren. Den statistik för inledningen<br>av 2001 som hittills kommit in är inte heller en-<br>tydig men tyder på en lugnare utveckling än för-<br>ra året.</p>
<p>Förutsättningarna förhushällens konsumtion</p>
<p>De senaste årens starka konsumtionsökning har<br>understötts av en mycket hög sysselsättningstill-<br>växt, snabbt ökande reala disponibla inkomster<br>och en stor och växande finansiell och real för-<br>mögenhet i hushållssektorn. Tillsammans med<br>bl.a. de starka offentliga finanserna har dessa<br>omständigheter bidragit till att hushållen sett op-<br>timistiskt på sin egen och landets ekonomiska<br>utveckling. Det är av stor betydelse för konsum-<br>tionstillväxten hur dessa faktorer fortsätter att<br>utvecklas under prognosperioden.</p>
<p>Sysselsättningen ökade mycket snabbt under<br>förra året vilket sannolikt bidrog till den goda<br>konsumtionstillväxten. Som redovisas i avsnitt 6<br>bedöms sysselsättningen fortsätta öka kraftigt i<br></p>
<p>år, mätt som årsgenomsnitt, för att växa i något<br>lägre takt nästa år. Konsumtionsprognosen byg-<br>ger på den prognos för disponibelinkomsten<br>som redovisas i avsnitt 9.1. Enligt denna prognos<br>väntas de reala disponibla inkomsterna öka kraf-<br>tigt i år för att utvecklas något långsammare näs-<br>ta år (se diagram 9.1). Det är rimligt att anta att<br>hushållen i sina konsumtionsplaner i viss mån<br>även tar hänsyn till att de offentliga finanserna är<br>starka. Om den disponibla inkomsten 2002 skul-<br>le öka mer än vad som beskrivs i avsnitt 9.1, t.ex.<br>till följd av större skattesänkningar än vad som<br>där beaktats, och förutsättningarna i övrigt är<br>oförändrade, skulle konsumtionen sannolikt bli<br>något högre än vad som nu prognoseras.</p>
<p>Hushållens skulder ökade under loppet av för-<br>ra året med ca 9 % och hushållens finansiella pla-<br>ceringar (dvs. finansiellt bruttosparande) var<br>låga. Sammantaget innebar detta att det finansiel-<br>la nettosparandet var lågt, vilket tillsammans<br>med börsnedgången under 2000 har påverkat<br>hushållens finansiella ställning negativt. Enligt<br>finansräkenskaperna för tredje kvartalet 2000 var<br>hushållens finansiella nettoställning vid utgången<br>av detta kvartal i stort sett densamma som vid<br>början av år 2000. För fjärde kvartalet finns ännu<br>inga finansräkenskaper, men enligt Sparbarome-<br>tern, som publiceras av Finansinspektionen, var<br>bruttotillgångarna vid slutet av 2000 ca 1,7 % (49<br>mdkr) lägre och nettoställningen ca 7,8 % (144<br>mdkr) lägre än ett år tidigare. Den fortsatt nega-<br>tiva börsutvecklingen hittills under 2001 innebär<br>sannolikt att hushållens finansiella tillgångar nu<br>har återgått till ungefär den nivå de hade före den<br>särskilt snabba börsuppgång som inleddes fjärde<br>kvartalet 1999. Uppskattningarna av förmögen-<br>hetsutvecklingen under de senaste två kvartalen<br>är dock ännu osäkra.</p>
<p>Den mycket snabba ökningen av hushållens<br>finansiella förmögenhet under 1999 och början<br>av 2000 bidrog sannolikt avsevärt till den mycket<br>starka utvecklingen av hushållens konsumtion<br>under både 1999 och första halvåret 2000. Den<br>nedgång på aktiebörserna som inleddes under<br>våren 2000 och som accelererade under hösten<br>har troligen också bidragit till att konsumtions-<br>avmattningen på senare tid blivit kraftigare än<br>vad som tidigare förutsetts. Även om det ännu är<br>för tidigt att utvärdera storleken av dessa förmö-<br>genhetseffekter är det möjligt att effekterna, så-<br>väl positiva som negativa, underskattats i tidigare<br>prognoser.</p>
<p>53</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<p>Samtidigt som hushållens finansiella ställning<br>har försämrats har den reala förmögenheten<br>fortsatt att öka i värde. Under det senaste året<br>har priserna på sålda småhus ökat med ca 10 %.<br>Antalet överlåtelser har emellertid sjunkit kraf-<br>tigt under samma period, enligt preliminära upp-<br>gifter med ca 8 %.</p>
<p>I diagram 9.3 nedan illustreras en uppskatt-<br>ning av hushållens totala förmögenhetsställning i<br>relation till den disponibla inkomsten för åren<br>1970-2000. Diagrammet visar att hushållens fi-<br>nansiella ställning som nämnts har försämrats<br>under den senaste tiden, men den samlade för-<br>mögenhetsställningen måste fortfarande beteck-<br>nas som mycket god.</p>
<p>Diagram 9.3 Hushållens förmögenhet i förhållande till<br>disponibel inkomst__________________________________</p>
<p>Procent<br></p>
<p>400</p>
<p>350</p>
<p>300</p>
<p>250</p>
<p>200</p>
<p>150</p>
<p>100</p>
<p>50</p>
<p>0</p>
<p>gä Svenska och utländska börsaktier och</p>
<p>fondandelar</p>
<p>Finansiell nettoförmögenhet exkl. aktier,<br>fondandelar och kollektivt försäkringssparande ?'''</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-37.png" style="width:162pt;height:64pt;"/>
<p>70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00<br>Anm: Vården för 2000 är uppskattningar baserade på Finansinspektionens spar-<br>barometer och egna beräkningar.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>I diagram 9.4 illustreras hushållens skulder i för-<br>hållande till den disponibla inkomsten. Detta<br>mått har fortsatt att stiga och uppskattas nu ligga<br>på ungefär samma nivå som 1991, då skulderna<br>motsvarade 108 % av den disponibla inkomsten.</p>
<p>Diagram 9.4 Hushållens bruttoskuld i förhållande till<br>disponibel inkomst_________________________________</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-38.png" style="width:174pt;height:103pt;"/>
<p>Anm: Värdet för 2000 är en uppskattning baserad på Finansinspektionens<br>sparbarometer och egna beräkningar.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Fortfarande är skuldbördan avsevärt lägre än un-<br>der de sista åren på 1980-talet, men den ökande<br>skuldsättningen gör hushållen känsligare för för-<br>ändrade tillgångspriser och räntor.</p>
<p>Sparande och konsumtion</p>
<p>Sparkvoten har, som nämnts tidigare, sjunkit de<br>senaste åren. I diagram 9.5 visas hushållens net-<br>tosparkvot enligt den tidigare definitionen (dvs.<br>exklusive nettosparande i avtalspensioner).</p>
<p>Diagram 9.5 Hushållens nettosparkvot. Sparande (exkl.<br>avtalspensioner) i förhållande till disponibel inkomst</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-39.png" style="width:174pt;height:126pt;"/>
<p>Enligt detta mått har sparkvoten varit negativ<br>sedan 1998. Som diskuterats ovan kan hushållens<br>låga sparande de senaste åren till viss del förkla-<br>ras av stora inköp av kapitalvaror och snabbt<br>ökande tillgångspriser. Mot bakgrund av att<br>hushållens konsumtion av varaktiga varor kan<br>vara på väg att dämpas och att den finansiella<br>nettoställningen försämrats, om än från en<br>mycket hög nivå, är det rimligt att anta att hus-<br>hållen kommer att öka sparkvoten de närmaste<br>åren. Hur stor del av de emotsedda inkomstök-<br>ningarna som kommer att användas till sparande<br>respektive till konsumtion beror i stor utsträck-<br>ning på hushållens förväntningar om den egna<br>ekonomiska utvecklingen. I diagram 9.6 illustre-<br>ras hushållens tillförsikt avseende det egna hus-<br>hållets ekonomi, Sveriges ekonomi och arbets-<br>lösheten, enligt Statistiska centralbyråns<br>mätningar av hushållens inköpsplaner (HIP).</p>
<p>Som framgår av diagrammet sjönk HIP-<br>indikatorn på hushållens tillförsikt avseende<br>egen ekonomi något under förra året. Den har</p>
<p>54</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<p>Diagram 9.6 Hushållens förväntningar om ekonomin tolv<br>månader framåt</p>
<p>Nettotal, procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-40.png" style="width:174pt;height:97pt;"/>
<p>Anm-, En metodomläggning 1 jan. 2000 ändrade seriernas nivåer. I diagrammet har<br>värden för 2000-2001 anpassats till tidigare nivåer.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>däremot inte försämrats i samma snabba takt<br>som de bägge makroekonomiska förtroendein-<br>dikatorerna under fjärde kvartalet 2000 och bör-<br>jan av 2001. Denna tudelning, i optimistiska för-<br>väntningar på den egna ekonomin och en mer<br>pessimistisk syn på makroekonomin, företer vis-<br>sa likheter med situationen i samband med den<br>finansiella krisen hösten 1998. Den starka under-<br>liggande realekonomiska utvecklingen i Sverige<br>1998-1999 bidrog sannolikt till att hushållen un-<br>der hela denna period gjorde åtskillnad mellan å<br>ena sidan den tillfälliga försvagningen i världs-<br>ekonomin och å andra sidan dennas begränsade<br>effekter på hushållens ekonomi. Aven för närva-<br>rande förutses goda förutsättningar för hushål-<br>lens konsumtion. De gradvis sänkta nettotalen<br>avseende egen ekonomi förra året kan betyda att<br>hushållen successivt anpassat sina förväntningar<br>till bl.a. en lägre förmögenhetstillväxt, och de<br>stämmer väl överens med en relativt långsam<br>dämpning av konsumtionstillväxten. En fortsatt<br>kraftig börsnedgång tillsammans med en ökad<br>osäkerhet om den internationella och svenska<br>konjunkturen kan dock komma att försämra<br>hushållens tillförsikt ytterligare. Detta är ett vä-<br>sentligt osäkerhetsmoment i konsumtionspro-<br>gnosen.</p>
<p>Utvecklingen 2001-2004</p>
<p>Den samlade bedömningen är att de grundläg-<br>gande förutsättningarna för fortsatt konsum-<br>tionstillväxt är goda under prognosperioden<br>2001-2002. Sysselsättningen förväntas utvecklas<br>väl under framför allt 2001. Den reala disponibla<br>inkomsten förutses också växa i god takt under<br>innevarande år. Nästa år väntas sysselsättnings-<br>och inkomsttillväxten bli något lägre men fortfa-<br>rande ge relativt stort utrymme för ökad kon-<br></p>
<p>sumtion. De offentliga finanserna är starka.<br>Hushållens syn på den egna ekonomin är positiv.<br>De finansiella tillgångarna har minskat och<br>skuldsättningen har ökat, men den samlade för-<br>mögenhetsställningen måste ändå fortfarande<br>betecknas som stark i ett historiskt perspektiv.<br>En avmattning av hushållens konsumtionstill-<br>växt har förutsetts redan i tidigare prognoser.<br>Det är rimligt att anta att hushållens konsumtion<br>av bl.a. varaktiga varor nu växer i en lugnare takt,<br>och att en något större andel av inkomsten spa-<br>ras. Preliminära nationalräkenskaper för fjärde<br>kvartalet 2000 tyder på att denna avmattning blir<br>något kraftigare än förutsett. Detta kan delvis<br>hänga samman med att den snabba ökningen i de<br>finansiella tillgångarnas värde 1999-2000 har<br>brutits. Sammantaget förutses konsumtionen<br>växa med ca 2,5 % per år under 2001 och 2002<br>(se diagram 9.1).</p>
<p>Osäkerheten avseende hushållens konsum-<br>tionsutveckling under de närmaste åren bedöms<br>nu vara större än i de närmast föregående pro-<br>gnoserna. Ett fortsatt kraftigt börsfall eller en<br>sämre internationell konjunkturutveckling än<br>vad som förutses i denna prognos skulle snabbt<br>kunna försämra hushållens tillförsikt. Det är<br>också möjligt att nationalräkenskapernas utfall<br>för fjärde kvartalet förra året skall ses som inled-<br>ningen på en kraftigare dämpning än vad som<br>antagits här. Å andra sidan kan det svaga preli-<br>minära utfallet i större utsträckning än beräknat<br>bero på tillfälliga faktorer. Om den disponibla<br>inkomsten 2002 skulle öka mer än vad som nu<br>förutses kan konsumtionen komma att växa star-<br>kare än enligt denna prognos.</p>
<p>Även under kalkylperioden 2003-2004 väntas<br>den i grunden goda förmögenhetsställningen,<br>hushållens realinkomstutveckling och de emot-<br>sedda starka offentliga finanserna ge stöd för en<br>kalkyl som innebär fortsatt hög konsumtions-<br>tillväxt, även om en mer dämpad sysselsättnings-<br>utveckling bidrar till att tillväxttakten fortsätter<br>att avta. Ären 2003 och 2004 beräknas hushållens<br>konsumtionsutgifter öka i takt med BNP, i ge-<br>nomsnitt med ca 2,2 % per år. För att konsum-<br>tionen skall kunna utvecklas enligt denna kalkyl<br>behöver de väntade offentliga finansiella över-<br>skotten utöver saldomålen till viss del komma<br>hushållen till godo. Hur dessa överskjutande<br>överskott skall disponeras tar regeringen dock<br>ställning till först i kommande budgetproposi-<br>tioner.</p>
<p>55</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga I</p>
<p>10 Investeringar</p>
<p>Investeringarna ökade förra året med 4,5 % mätt<br>som årsgenomsnitt. Uppgången var något lägre<br>än vad som förutsågs i budgetpropositionen då<br>investeringstillväxten beräknades uppgå till</p>
<p>5,1 % för 2000. Det var framför allt investering-<br>arna inom industrin och offentliga myndigheter<br>som blev mindre omfattande än väntat.</p>
<p>De något försämrade tillväxtutsikterna för<br>svensk ekonomi får konsekvenser för invester-<br>ingsutvecklingen de närmaste åren. Industriföre-<br>tagen justerade successivt ned sina investerings-<br>planer under förra året. Den oväntat låga<br>kapacitetsutbyggnaden i industrin var sannolikt<br>till viss del en konsekvens av att vissa invester-<br>ingar ställdes in på grund av den fallande efter-<br>frågan. Ytterligare en trolig orsak är emellertid<br>att planerade investeringar inte hann realiseras.<br>Fördröjda effekter av den kraftiga produktions-<br>ökningen och det höga kapacitetsutnyttjandet<br>förra året väntas medföra att industrins invester-<br>ingar ökar i år trots ett svagt konjunkturläge. En<br>fortsatt tillväxt i tjänstesektorn och utbyggnaden<br>av den tredje generationens mobiltelefonnät,<br>UMTS, är viktiga förklaringar till att investering-<br>arna i näringslivet som helhet beräknas öka med<br>förhållandevis höga 6 % både i år och nästa år.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>iTabell 10.1 Bruttoinvesteringar</p></td><td colspan="4">
<p>efter näringsgren 1</p></td></tr>
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>Miljarder<br>kronor<br>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>2001</p></td><td colspan="3">
<p>Procentuell volymförändring</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Näringslivet</p></td><td>
<p>267</p></td><td>
<p>6,4</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industri</p></td><td>
<p>82</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt<br>näringsliv</p></td><td>
<p>185</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>7.0</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>1.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostäder</p></td><td>
<p>41</p></td><td>
<p>7,9</p></td><td>
<p>7.9</p></td><td>
<p>7,9</p></td><td>
<p>12.0</p></td><td>
<p>12.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nybyggnad</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>19,3</p></td><td>
<p>10,0</p></td><td>
<p>12,0</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ombyggnad</p></td><td>
<p>22</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentliga<br>myndigheter</p></td><td>
<p>48</p></td><td>
<p>-7.4</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>2.4</p></td><td>
<p>2.4</p></td><td>
<p>2.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>356</p></td><td>
<p>4.5</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Därav</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Maskiner</p></td><td>
<p>172</p></td><td>
<p>4.0</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>2,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Byggnader</p></td><td>
<p>127</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>5.2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>57</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Enligt nationalräkenskaperna föll investeringarna<br>inom offentliga myndigheter kraftigt förra året.<br>Under de närmaste åren väntas en återhämtning<br>ske av myndigheternas investeringar.</p>
<p>Förra året steg bostadsinvesteringarna med<br>8 %. Det förbättrade läget på arbetsmarknaden,<br>en kraftig ökning av hushållens disponibla in-<br>komster och de låga räntorna talar för en fortsatt<br>uppgång i bostadsbyggandet. Uppgången däm-<br>pas dock av den ojämna regionala utvecklingen<br>som skapar vissa utbudsrestriktioner. Såväl i år<br>som nästa år väntas bostadsinvesteringarna öka<br>med ca 8 %.</p>
<p>I den medelfristiga kalkylen, dvs. för åren<br>2003 och 2004, antas BNP växa i en långsiktigt<br>normal och hållbar takt. Därmed antas BNP-<br>tillväxten avta något jämfört med vad som pro-<br>gnoseras för i år och nästa år. Eftersom invester-<br>ingarna i stor utsträckning påverkas av produk-<br>tionstillväxten dämpas även investerings-<br>uppgången 2003-2004. Bostadsinvesteringarna<br>antas nå en långsiktigt hållbar nivå i det medel-<br>fristiga perspektivet, vilket innebär en kraftig<br>uppgång från dagens låga nivå.</p>
<p>Diagram 10.1 Investeringar som andel a» BNP</p>
<p>Löpande priser, procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-41.png" style="width:175pt;height:126pt;"/>
<h2>10.1 Näringslivet</h2>
<p>Industrin</p>
<p>Industriproduktionen ökade kraftigt under för-<br>sta halvåret 2000. Under förra årets senare del<br>försämrades emellertid industrikonjunkturen<br>överraskande snabbt. Enligt Konjunkturinstitu-<br>tets (KI:s) barometer har avmattningen fortsatt<br>under inledningen av 2001. Den fallande efter-<br>frågan förefaller ha medfört att industriföretagen<br>delvis har ställt in tidigare planerade investering-<br>ar. Så sent som i oktober förra året uppgav före-<br>tagen enligt Statistiska centralbyråns (SCB:s) in-<br>vesteringsenkät att de hade investeringsplaner<br>för 2000 som innebar en volymökning med 6 % i<br>jämförelse med 1999. Nationalräkenskapernas</p>
<p>56</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<p>preliminära utfall för 2000 visar att uppgången<br>stannade på 3 %.</p>
<p>Enligt volymberäkningar baserade på SCB:s<br>enkät från i februari i år kommer industrins inve-<br>steringar att öka med 8 % innevarande år. Delar<br>av basindustrin, såsom gruv-, trä-, papper- och<br>massaindustriema, har mycket expansiva inve-<br>steringsplaner. Aven fordonsindustrin och tex-<br>tilbranschen har planer på att bygga ut kapacite-<br>ten, medan övriga branscher förutser måttligt<br>ökade eller minskade investeringar i år.</p>
<p>Investeringsenkätens uppgifter om industrifö-<br>retagens sammantagna planer för i år framstår<br>som expansiva mot bakgrund av det försvagade<br>konjunkturläget. Sedan enkäten genomfördes<br>har orderingången till industrin försämrats ytter-<br>ligare. Investeringstillväxten torde därför bli läg-<br>re än vad enkäten visar. De förhållandevis omfat-<br>tande planerna för i år är troligen till viss del en<br>följd av den mycket starka produktionsökningen<br>förra året. Vid tidigare snabba tillväxtfaser har<br>det visat sig vara svårt för företagen att på kort<br>tid realisera planerade investeringar och man kan<br>därför anta att det som en fördröjning från förra<br>året genomförs vissa investeringar i år. Den pla-<br>nerade utbyggnaden av produktionskapaciteten i<br>basindustrin är sannolikt ett exempel på detta.<br>Karaktären på basindustrins investeringar, med<br>en relativt lång planeringshorisont, talar för att<br>dessa investeringar kommer att realiseras. KI:s<br>barometer visar också att orderingången till ma-<br>skinindustrin från hemmamarknaden var mycket<br>hög under större delen av förra året, vilket bru-<br>kar föregå ökade investeringar. Sammantaget be-<br>döms industrins investeringar växa med knappt<br>5 % i år.</p>
<p>Under senare delen av innevarande år och un-<br>der nästa år bedöms efterfrågan på industrivaror<br>successivt öka i takt med att den internationella<br>tillväxten åter tar fart. Därmed antas det uppstå<br>ett behov av en fortsatt men begränsad utbygg-<br>nad av produktionskapaciteten. Nästa år bedöms<br>investeringstillväxten i industrin uppgå till ca<br>3%.</p>
<p>Utvecklingen av kapitalkvoten, dvs. kapital-<br>stocken i förhållande till produktionsnivån, stö-<br>der prognosen om ökade investeringar i indu-<br>strin både i år och nästa år. Nedgången i<br>kapitalkvoten de senaste åren indikerar ett ökat<br>resursutnyttjande och att det därmed finns ett<br>behov av att bygga ut produktionskapaciteten, se<br>diagram 10.2. Svårigheterna med att bedöma så-<br></p>
<p>väl den kortsiktiga som den långsiktiga utveck-<br>lingen av kapitalkvoten bör dock understrykas.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-42.png" style="width:177pt;height:114pt;"/>
<p>Anm: Kapitalkvoten definieras som kvoten mellan kapitalstocken och förädlingsvärdet i<br>industrin, uttryckt i 1998 års priser.</p>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet</p>
<p>Övrigt näringsliv</p>
<p>Investeringarna i näringslivet exklusive industrin<br>steg år 2000 med hela 8 %. Uppgången förklaras<br>framför allt av stigande investeringar i tjänstesek-<br>torn där höga ökningstal för i stort sett samtliga<br>delbranscher noterades.</p>
<p>Förra året ökade tjänsteproduktionen med</p>
<p>4,6 %. Den kraftiga sysselsättningsuppgången<br>inledningsvis i år i tjänstesektorn visar att aktivi-<br>teten alltjämt är hög, vilket överensstämmer med<br>SCB:s investeringsenkät från i februari som<br>sammantaget visar på en fortsatt utbyggnad av<br>kapaciteten. Prognosen för hushållens konsum-<br>tion, som är viktig för utvecklingen av produk-<br>tionen och investeringarna i tjänstebranscherna,<br>har reviderats ned i jämförelse med budgetpro-<br>positionen. Tillväxten förutses ändå vara god i<br>denna sektor framöver. Beräkningar över vinst-<br>andelar visar att dessa visserligen har fallit de se-<br>naste åren men att de ligger på förhållandevis<br>höga nivåer. För tjänstebranscherna som helhet<br>väntas därför investeringarna öka i god takt även<br>2001 och 2002, se tabell 10.2.</p>
<p>Även inom andra delar av övrigt näringsliv<br>väntas investeringarna växa de närmaste åren. Till<br>exempel är det troligt att byggindustrin utökar<br>sin produktionskapacitet till följd av utbyggna-<br>den av den tredje generationens mobiltelefonnät<br>(se nedan), ökade infrastrukturinvesteringar<br>samt en i övrigt god byggkonjunktur.</p>
<p>Investeringsutvecklingen inom övrigt närings-<br>liv väntas domineras av utbyggnaden av den s.k.<br>tredje generationens mobiltelefonnät, UMTS, de<br>närmaste åren. I ansökningarna till Post- och te-<br>lestyrelsen angav de företag som fick licenser för<br>de nya näten att kostnaderna för utbyggnaden</p>
<p>57</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga I</p>
<p>uppgår till ca 100 miljarder kronor t.o.m. 2012.<br>Huvuddelen av investeringarna skall dock göras<br>t.o.m. 2003 då de nya näten ska nå i stort sett<br>hela Sveriges befolkning. Genom att företagen<br>delvis tillåts samarbeta kan utgifterna för ut-<br>byggnaden minskas kraftigt i förhållande till vad<br>företagen uppgav i ansökningarna. Tidpunkten<br>för och storleken på dessa investeringar är<br>mycket svåra att bedöma. I denna prognos antas<br>investeringarna i UMTS-näten uppgå till 6 mil-<br>jarder kronor i år och till 14 miljarder kronor<br>nästa år. Den direkta effekten på den totala inve-<br>steringstillväxten uppgår därmed till ca 2 pro-<br>centenheter och på BNP-tillväxten till ca 0,3<br>procentenheter per år. De faktiska tillväxtbidra-<br>gen är dock mindre genom undanträngning av<br>bl.a. andra investeringar och, vad gäller BNP, ge-<br>nom att delar av utrustningen torde importeras.</p>
<p>[Tabell 10.2 Övriga näringslivets investeringar</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>Miljarder<br>kronor<br>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>1999</p></td><td colspan="3">
<p>Procentuell volymförändring</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Varuproducenter</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Jord- och skogsbruk</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>-5,2</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>3.8</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Energi- och vattenverk</p></td><td>
<p>16</p></td><td>
<p>-9,0</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Byggindustri</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>17.4</p></td><td>
<p>1.9</p></td><td>
<p>6,4</p></td><td>
<p>5,4</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tjänsteproducenter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Handel</p></td><td>
<p>25 -1.0</p></td><td>
<p>6.1</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>3.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiell verksamhet</p></td><td>
<p>8 15,3</p></td><td>
<p>-4.9</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>3.4</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Företagstjänste—<br>verksamhet</p></td><td>
<p>29</p></td><td>
<p>10,7</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>4.7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållsverksamhet</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>9.3</p></td><td>
<p>14,6</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>3,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fastighetsverksamhet</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>13,5</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>4,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrig</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>tjänsteverksamhet</p></td><td>
<p>59</p></td><td>
<p>27,7</p></td><td>
<p>13,8</p></td><td>
<p>12,0</p></td><td>
<p>14,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>därav transport</p></td><td>
<p>36</p></td><td>
<p>42,3</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>3,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>post och tele</p></td><td>
<p>16</p></td><td>
<p>8.1</p></td><td>
<p>36,9</p></td><td>
<p>37,3</p></td><td>
<p>35,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>övrigt</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>9,8</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>185</p></td><td>
<p>10,0</p></td><td>
<p>8.0</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>7,4</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>De fortsatt positiva förväntningarna om bygg-<br>konjunkturen utgör ett stöd för en prognos om<br>generellt sett ökade investeringar i övrigt när-<br>ingsliv. KI:s barometer visar att det bl.a. finns<br>förväntningar om en fortsatt uppgång i övrigt<br>husbyggande. Dessutom är orderingången till<br>arkitekter samt bygg- och annan teknisk kon-<br>sultverksamhet hög enligt barometern, vilket<br>normalt förebådar en investeringsuppgång på ett<br>till två års sikt. Priserna på kommersiella fastig-<br>heter ökade under senare delen av 1990-talet och<br></p>
<p>de steg med ytterligare 4 % 2000. Prisnivån är<br>därmed generellt sett hög, vilket är en viktig<br>förutsättning för att investeringar i nya<br>fastigheter skall vara lönsamma.</p>
<h2>10.2 Bostäder</h2>
<p>Bostadsinvesteringarna ökade med 8 % förra<br>året. Nybyggnationer av bostäder ökade starkt<br>medan ombyggnationer minskade. Flera funda-<br>mentala faktorer talar för att bostadsinvestering-<br>arna kommer att fortsätta att öka även de när-<br>maste åren. Stigande fastighetspriser på<br>andrahandsmarknaden och fallande vakanstal vi-<br>sar att efterfrågan på bostäder är hög i dagsläget.<br>Under 2-årsperioden februari 1999 till februari i<br>år har villapriserna ökat med närmare 20 %.<br>Aven om den regionala fördelningen är skev in-<br>nebär den allt högre prisnivån att det i många fall<br>är relativt lönsamt med nybyggnationer. Antalet<br>beviljade bygglov, vilka är giltiga i 5 år, var förra<br>året 30 % fler än två år tidigare.</p>
<p>En viktig faktor för utvecklingen av bostads-<br>investeringarna är hushållens ekonomiska situa-<br>tion. Som framgår av diagram 9.3 i avsnittet om<br>hushållens ekonomi och konsumtion försämra-<br>des hushållens finansiella förmögenhet förra året<br>på grund av nedgången på Stockholmsbörsen.<br>Trots detta måste ändå hushållens förmögen-<br>hetsställning betecknas som god. Dessutom be-<br>räknas de reala disponibla inkomsterna öka med<br>drygt 5 % i år och med ca 3 % nästa år vilket,<br>tillsammans med en fortsatt förbättring av läget<br>på arbetsmarknaden, väntas bidra till att höja ef-<br>terfrågan på bostäder ytterligare. I takt med de<br>försämrade internationella konjunkturutsikterna<br>har räntorna fallit, vilket underlättar finansie-<br>ringen av bostadsbyggandet. Förslaget om inve-<br>steringsbidrag för att stimulera byggandet av hy-<br>resrätter som presenteras i vårpropositionen<br>samt de tidigare beslutade stöden till studentbo-<br>städer och ekologiskt byggande väntas också bi-<br>dra till ökade bostadsinvesteringar de närmaste<br>åren.</p>
<p>Trots många gynnsamma omständigheter och<br>en i dagsläget hög efterfrågan ligger bostadsinve-<br>steringarna på en mycket låg nivå. Förra året<br>uppgick antalet påbörjade nybyggnationer till<br>17 200 lägenheter enligt preliminär statistik från<br>SCB. Enligt Boverkets bedömningar skulle det<br>behövas byggas 25 000-30 000 lägenheter årligen<br>för att svara mot den långsiktiga efterfrågan. Det</p>
<p>58</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<p>kan nämnas att under de senaste 8 åren har i ge-<br>nomsnitt endast 13 000 lägenheter byggts per år,<br>vilket är en viktig förklaring till att de totala in-<br>vesteringarnas andel av BNP var mycket låg un-<br>der större delen av 1990-talet, se diagram 10.1.</p>
<p>Möjliga orsaker till att bostadsbyggandet fort-<br>farande är förhållandevis återhållsamt är bl.a. en<br>låg lönsamhet i nyproduktion av hyresrätter<br>samt vissa utbudsrestriktioner i form av brist på<br>byggnadsarbetare och tomtmark i de expansiva<br>storstadsområdena.</p>
<p>Sammantaget beräknas antalet påbörjade ny-<br>byggnationer närma sig en mer långsiktigt håll-<br>bar nivå de närmaste åren. Antalet påbörjade ny-<br>byggda lägenheter beräknas uppgå till 20 000 i år<br>för att sedan stiga till 21 000 nästa år. Av samma<br>orsaker bedöms även påbörjade ombyggnatio-<br>nerna av bostäder öka framöver, från 18 300 lä-<br>genheter förra året till 22 000 i år och till 23 000<br>nästa år.</p>
<p>Diagram 10.3 Antalet outhyrda lägenheter respektive<br>påbörjade nybyggnationer av lägenheter_____________</p>
<p>Tusental</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-43.png" style="width:174pt;height:93pt;"/>
<p>Anm.- Antalet outhyrda lägenheter i allmännyttan per 1 mars 1976-1999. För 2000<br>avser uppgiften 1 september. Antalet påbörjade lägenheter omfattar både<br>flerfamiljshus och småhus.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<h2>10.3 Lager</h2>
<p>Under förra året gav lagerinvesteringarna ett bi-<br>drag till BNP-tillväxten på motsvarande 0,6 % av<br>BNP. Av det totala lagerbidraget förklaras ca 0,4<br>procentenheter av en lagerökning i industrin,<br>och förändringen av handelns lager förklarar yt-<br>terligare ca 0,2 procentenheter. Lageruppbygg-<br>naden förefaller delvis vara ofrivillig och resulta-<br>tet av en missbedömning av efterfrågeläget mot<br>slutet av förra året. Därmed bedöms det finnas<br>ett behov av att avveckla dessa lager i år, vilket<br>väntas dämpa produktionstillväxten med mot-<br>svarande 0,2 % av BNP. Under perioden 2002-<br>2004 antas lagerinvesteringarna vara av samma<br></p>
<p>storleksordning som i år och de är därmed till-<br>växtneutrala.</p>
<p>Industriföretagen verkar till viss del ha överra-<br>skats av försämringen av industrikonjunkturen<br>under andra halvåret 2000. Av KI:s barometer<br>framgår att missnöjet med lagersituationen steg<br>förhållandevis kraftigt mot slutet av förra året<br>och att problemen kvarstår under inledningen av<br>innevarande år. Lagerkvoten, dvs. lagerstocken i<br>förhållande till produktionen, steg visserligen<br>under andra halvåret 2000 men uppgången var<br>begränsad, vilket indikerar att den kraftiga lager-<br>tillväxten under förra året även var resultatet av<br>att produktionsnivån var mycket hög. Samman-<br>taget förefaller det finnas ett behov av att justera<br>ned lagren i år. Den något splittrade bilden mel-<br>lan barometern och beräkningar över lagerkvo-<br>ten utgör emellertid en osäkerhet i bedömningen<br>av hur stort detta behov är. Nästa år väntas indu-<br>strins lager öka något i samband med att produk-<br>tionen tilltar.</p>
<p>Även inom detaljhandeln bedöms det finnas<br>ett behov av att justera ned lagren i år. Lagerpro-<br>blemen uppstod under andra halvåret i fjol, troli-<br>gen som en konsekvens av att företagen över-<br>skattade styrkan i hushållens efterfrågan efter<br>den mycket starka inledningen av förra året. Fö-<br>retagen köpte helt enkelt in för mycket varor in-<br>för andra halvåret och när hushållens efterfrågan<br>steg mindre än väntat växte lagren. Detta stäm-<br>mer överens med lagerkvotens utveckling och<br>KI:s barometer som visar att missnöjet med la-<br>gersituationen ökade mot slutet av förra året.<br>Även inom partihandeln noterades en lagertill-<br>växt förra året och då framför allt av maskiner<br>och verktyg, vilket kan sättas i samband med<br>avmattningen i industrin. Nedjusteringen av<br>handelns oönskade lager väntas framför allt ske<br>under första halvåret 2001. Nästa år bedöms en<br>frivillig lagertillväxt ske i takt med att hushållens<br>konsumtion stiger.</p>
<p>59</p>
<p>PKOP. 2000/01:100 Bilaga I</p>
<p>11 Den offentliga sektorn</p>
<p>Den offentliga sektorns finansiella sparande be-<br>räknas uppgå till 3,6 % av BNP i år. Ar 2002 vän-<br>tas sparandet sjunka till drygt 3 % av BNP. Det<br>positiva sparandet bidrar till att den offentliga<br>nettoskulden vänds till en positiv finansiell net-<br>toställning redan i år. Även för 2003 och 2004<br>överstiger prognosen för det finansiella sparan-<br>det målet om ett överskott på 2 % av BNP.</p>
<h2>11.1 Den konsoliderade offentliga sektorn</h2>
<p>Finansiellt sparande</p>
<p>För år 2000 uppgick den offentliga sektorns fi-<br>nansiella sparande till nära 85 miljarder kronor<br>eller 4,1 % av BNP, se tabell 11.1. Det är en ök-<br>ning med 50 miljarder kronor eller 2,4 % av<br>BNP, jämfört med 1999. Den kraftiga förbätt-<br>ringen beror på att utgifterna sjönk medan skat-<br>teinkomsterna ökade som andel av BNP.</p>
<p>I år fortsätter utgifterna att minska som andel<br>av BNP främst till följd av en kraftig minskning<br></p>
<p>av ränteutgifterna på statsskulden. Även inkoms-<br>terna sjunker som andel av BNP. Skattekvoten<br>sjunker med drygt 1 procentenhet till 51,7%.<br>Inkomsterna av räntor och utdelningar minskar<br>genom AP-fondens överföring av tillgångar till<br>staten för amortering av statsskulden. Det finan-<br>siella sparandet reduceras till 3,6 % av BNP.</p>
<p>År 2002 sjunker skattekvoten ytterligare till<br>följd av att tillfälliga skatteinkomster i år om 8<br>miljarder kronor på SPP-medel faller bort. Ut-<br>giftskvoten fortsätter att minska men i lägre takt<br>än under de närmaste föregående åren. Det fi-<br>nansiella sparandet beräknas till 3,1 % av BNP.<br>År 2003 stabiliseras inkomsterna och utgifterna<br>som andel av BNP och det finansiella sparandet<br>beräknas till 3,1 % av BNP. För 2004 medför en<br>minskad utgiftskvot att det finansiella sparandet<br>stiger till 3,6 % av BNP.</p>
<p>Enligt prognosen överstiger det finansiella<br>sparandet åren 2002-2004 målet om ett över-<br>skott på 2 % av BNP. Beräkningarna av skulder<br>och ränteutgifter är emellertid baserade på ett<br>antagande för den offentliga sektorns finansiella<br>sparande i enlighet med målet för åren 2002-<br>2004.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>iTabell 11.1 Den offentliga sektorns finanser 1</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>1 238,5</p></td><td>
<p>1 247,3</p></td><td>
<p>1 280,6</p></td><td>
<p>1 336,2</p></td><td>
<p>1 395,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>59,5</p></td><td>
<p>57,6</p></td><td>
<p>56.7</p></td><td>
<p>56,6</p></td><td>
<p>56,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter och avgifter</p></td><td>
<p>1 100,1</p></td><td>
<p>1 119,7</p></td><td>
<p>1 149,4</p></td><td>
<p>1 198,2</p></td><td>
<p>1 250,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>52.8</p></td><td>
<p>57.7</p></td><td>
<p>50.9</p></td><td>
<p>50,7</p></td><td>
<p>50.7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kapitalinkomster</p></td><td>
<p>68,1</p></td><td>
<p>57,2</p></td><td>
<p>58,3</p></td><td>
<p>62,4</p></td><td>
<p>66,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster</p></td><td>
<p>70,3</p></td><td>
<p>70,5</p></td><td>
<p>72,9</p></td><td>
<p>75,6</p></td><td>
<p>78,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>1 153,8</p></td><td>
<p>1 168,8</p></td><td>
<p>1 209,5</p></td><td>
<p>1 263,4</p></td><td>
<p>1 306,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>55,4</p></td><td>
<p>54,0</p></td><td>
<p>53.5</p></td><td>
<p>53,5</p></td><td>
<p>53.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter exkl.räntor</p></td><td>
<p>1 064,6</p></td><td>
<p>1 098,8</p></td><td>
<p>1 138.8</p></td><td>
<p>1 195,5</p></td><td>
<p>1 236,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränteutgifter</p></td><td>
<p>89,2</p></td><td>
<p>70,0</p></td><td>
<p>70,6</p></td><td>
<p>67,9</p></td><td>
<p>69,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande enligt prognos</p></td><td>
<p>84,7</p></td><td>
<p>78,5</p></td><td>
<p>71,1</p></td><td>
<p>72,8</p></td><td>
<p>89,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>4.1</p></td><td>
<p>3.6</p></td><td>
<p>3.1</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Beräkningsteknisk överföring</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>25,9</p></td><td>
<p>25,6</p></td><td>
<p>39,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande efter överföring</p></td><td>
<p>84,7</p></td><td>
<p>78,5</p></td><td>
<p>45,2</p></td><td>
<p>47,2</p></td><td>
<p>49,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>3.6</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>2.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiell ställning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Nettoskuld</p></td><td>
<p>29,2</p></td><td>
<p>-75,0</p></td><td>
<p>-128,5</p></td><td>
<p>-181,3</p></td><td>
<p>-231,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>-3,5</p></td><td>
<p>-5,7</p></td><td>
<p>-7,7</p></td><td>
<p>-9.4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsoliderad bruttoskuld</p></td><td>
<p>1 158,6</p></td><td>
<p>1 106,7</p></td><td>
<p>1 134,3</p></td><td>
<p>1 137,1</p></td><td>
<p>1 153,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>55,6</p></td><td>
<p>57,7</p></td><td>
<p>50.2</p></td><td>
<p>48.1</p></td><td>
<p>46,6</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>60</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<p>Den finansiella ställningen</p>
<p>Den offentliga sektorns finansiella tillgångar och<br>skulder redovisas i Statistiska centralbyråns<br>(SCB:s) finansräkenskaper. Enligt de regler som<br>gäller inom EU (ENS 1995) värderas tillgångar<br>och skulder till marknadspris. Det innebär att<br>förändringen av den finansiella nettoställningen<br>inte bara bestäms av det finansiella sparandet<br>utan också påverkas av värdeförändringar på fi-<br>nansiella tillgångar och skulder. Det gäller såväl<br>orealiserade som realiserade värdeförändringar.</p>
<p>Den offentliga sektorns finansiella förmögen-<br>het uppgick 1990 till över 100 miljarder kronor<br>eller 8 % av BNP. Under den djupa krisen de<br>första åren av 1990-talet försämrades den finan-<br>siella ställningen snabbt. Förmögenheten vändes<br>till en nettoskuld som 1995 var nära 450 miljar-<br>der kronor eller 26 % av BNP, se diagram 11.1.<br>Sedan 1996 har den finansiella ställningen för-<br>bättrats och 1999 hade nettoskulden mer än hal-<br>verats till drygt 200 miljarder kronor eller 10,4 %<br>av BNP. Förbättringen av den finansiella ställ-<br>ningen mellan 1995 och 1999 berodde så gott</p>
<p>Diagram 11.1 Den offentliga sektorns finansiella<br>nettoställning</p>
<p>Miljarder kronor</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-44.png" style="width:173pt;height:121pt;"/>
<p>som uteslutande på värdeförändringar medan bi-<br>draget från sparandet var marginellt, se tabell<br>11.2. Värdeförändringarna uppstod genom att<br>sjunkande räntor ökade marknadsvärdet på<br>främst AP-fondens obligationer, genom att ap-<br>precieringen av kronan reducerade skulden i ut-<br>ländsk valuta samt genom stigande aktiekurser.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 11.2 Finansiell nettoställning 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tillgångar</p></td><td>
<p>1 098</p></td><td>
<p>1 366</p></td><td>
<p>1 447</p></td><td>
<p>1 380</p></td><td>
<p>1 450</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Staten</p></td><td>
<p>345</p></td><td>
<p>414</p></td><td>
<p>439</p></td><td>
<p>463</p></td><td>
<p>461</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pensionssystemet</p></td><td>
<p>601</p></td><td>
<p>752</p></td><td>
<p>801</p></td><td>
<p>702</p></td><td>
<p>763</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Den kommunala sektorn</p></td><td>
<p>152</p></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>206</p></td><td>
<p>215</p></td><td>
<p>226</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skulder</p></td><td>
<p>1 545</p></td><td>
<p>1 573</p></td><td>
<p>1 476</p></td><td>
<p>1 305</p></td><td>
<p>1 322</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Staten</p></td><td>
<p>1 386</p></td><td>
<p>1 374</p></td><td>
<p>1 279</p></td><td>
<p>1 106</p></td><td>
<p>1 114</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pensionssystemet</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Den kommunala sektorn</p></td><td>
<p>158</p></td><td>
<p>191</p></td><td>
<p>195</p></td><td>
<p>197</p></td><td>
<p>206</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiell nettoställning</p></td><td>
<p>-447</p></td><td>
<p>-207</p></td><td>
<p>-29</p></td><td>
<p>75</p></td><td>
<p>128</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>-26,1</p></td><td>
<p>-10,4</p></td><td>
<p>-7,4</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>5,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Staten</p></td><td>
<p>-1 041</p></td><td>
<p>-960</p></td><td>
<p>-840</p></td><td>
<p>-643</p></td><td>
<p>-653</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pensionssystemet</p></td><td>
<p>600</p></td><td>
<p>744</p></td><td>
<p>799</p></td><td>
<p>700</p></td><td>
<p>761</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Den kommunala sektorn</p></td><td>
<p>-6</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>18</p></td><td>
<p>21</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förändring av nettoställning</p></td><td></td><td>
<p>1995-99</p></td><td>
<p>1999-00</p></td><td>
<p>2000-01</p></td><td>
<p>2001-02</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tntalt</p></td><td></td><td>
<p>240</p></td><td>
<p>178</p></td><td>
<p>104</p></td><td>
<p>54</p></td></tr>
<tr><td>
<p>genom</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>85</p></td><td>
<p>79</p></td><td>
<p>45</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Värdeförändring</p></td><td></td><td>
<p>237</p></td><td>
<p>93</p></td><td>
<p>26</p></td><td>
<p>8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>därav</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Tillgångar</p></td><td></td><td>
<p>268</p></td><td>
<p>81</p></td><td>
<p>-67</p></td><td>
<p>70</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skulder</p></td><td></td><td>
<p>28</p></td><td>
<p>-97</p></td><td>
<p>-171</p></td><td>
<p>17</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: För staten är skulden redovisad enligt Riksgäldskontorets redovisning av statsskulden. Denna avviker från värderingen i finansräkenskaperna. Skillnaden har i<br>tabellen lagts på statens tillgångar så att den finansiella nettoställningen stämmer med redovisningen i finansräkenskaperna.</p>
<p>I värdeförändringarna 1995-99 ingår förutom statistiska diskrepanser även skillnader mellan national- och finansräkenskapernas redovisning av det finansiella sparan-<br>det.</p>
<p>Källor: Riksgäldskontoret, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>61</p>
<p>PKOP. 2000/01:100 Bilaga I</p>
<p>Förra året beräknas den finansiella ställningen ha<br>förbättrats med nära 180 miljarder kronor. Av<br>förbättringen svarade det finansiella sparandet<br>för 84 miljarder kronor. Genom marknadsnoter-<br>ingen av Telia AB ökade det bokförda värdet av<br>statens andel i Telia med 75 miljarder kronor.<br>Det är börsnoteringar i sig som påverkar värde-<br>ringen oavsett hur stor andel av tillgångarna som<br>säljs i samband med noteringen. Icke marknads-<br>noterade aktier värderas i finansräkenskaperna<br>till det bokförda värdet av eget kapital. Vid ut-<br>gången av 2000 beräknas den offentliga sektorns<br>finansiella tillgångar till 1 447 miljarder kronor<br>och skulderna till 1 476 miljarder kronor, varav<br>statsskulden uppgick till 1 279 miljarder kronor.<br>Tillgångarna finns främst i pensionssystemet,<br>men även staten har stora tillgångar, varav en del<br>består av lågt värderade aktier i icke börsnotera-<br>de bolag som t.ex. Vin och Sprit AB och Vatten-<br>fall AB.</p>
<p>Överskotten i den offentliga sektorns finansi-<br>ella sparande medför en fortsatt förbättring av<br>den finansiella ställningen. Nettoskulden vänds i<br>år till en positiv förmögenhet på över 3 % av<br>BNP. Denna förmögenhet växer i takt med det<br>finansiella sparandet. I prognosen inkluderas en-<br>dast de värdeförändringar på statsskulden som<br>följer av den förutsatta apprecieringen av kronan.<br>Genom att överskotten från och med 2002 ligger<br>i ålderspensionssystemet kommer förmögenhe-<br>ten att växa genom ackumulering av finansiella<br>tillgångar både i fördelningssystemet (AP-<br>fonden) och i premiepensionssystemet. Samti-<br>digt medför det underskott som uppstår i statens<br>finansiella sparande, vid ett överskott på 2 % av<br>BNP i hela den offentliga sektorn, att skuldsidan<br>i den offentliga sektorns balansräkning också<br>ökar. Skuldökningen är dock inte större än att<br>statskulden och den konsoliderade bruttoskul-<br>den, som förra året understeg referensvärdet<br>inom EU på 60 % av BNP, fortsätter att minska<br>som andel av BNP.</p>
<p>Jämförelse med budgetpropositionen för 2001<br>Enligt preliminära nationalräkenskaper blev den<br>offentliga sektorns finansiella sparande år 2000<br>ca 14 miljarder kronor bättre än vad som beräk-<br>nades i budgetpropositionen för 2001. Det högre<br>sparandet beror på att skatteinkomsterna under-<br>skattades. Eftersom en del av de högre skattein-<br>komsterna förra året bedöms vara permanenta<br>har skatterna för prognosperioden inte revideras<br>ned i takt med nedjusteringen av BNP. Det fi-<br></p>
<p>nansiella sparandet för 2001 beräknas därför vara<br>i stort sett oförändrat jämfört med beräkningen i<br>budgetpropositionen. För åren 2002 och 2003<br>bidrar de nu föreslagna reformerna till att redu-<br>cera det finansiella sparandet jämfört med pro-<br>gnosen i budgetpropositionen.</p>
<p>Den konsoliderade bruttoskulden vid utgång-<br>en av 2000 blev 60 miljarder kronor lägre än be-<br>räkningen i budgetpropositionen. Det beror hu-<br>vudsakligen på en oväntad ökning av AP-<br>fondens innehav av statspapper. Dessa räknas av<br>från statsskulden i redovisningen av den konso-<br>liderade bruttoskulden. AP-fonden väntas emel-<br>lertid under prognosperioden dra ned sitt inne-<br>hav statspapper så att den konsoliderade<br>bruttoskuldens nivå kommer att ligga i linje med<br>vad som förutsattes i budgetpropositionen. Net-<br>toskuldens värde var vid slutet av 1999 enligt fi-<br>nansräkenskaperna 17 miljarder kronor lägre än<br>vad som redovisades i budgetpropositionen.<br>Trots den lägre nivån har prognosen för netto-<br>skulden justerats upp för år 2000 med 19 miljar-<br>der kronor, främst till följd av att värdet av sta-<br>tens aktier i Telia AB sjönk under hösten förra<br>året.</p>
<p>Skatter och avgifter</p>
<p>I nationalräkenskaperna redovisas skatterna i<br>huvudsak när skattskyldigheten uppstår och<br>inte, som i statsbudgeten, när skatten betalas.<br>Periodiseringen av inkomstskatterna är dock<br>ofullständig på grund av att redovisningen avvi-<br>ker från de slutligt fastställda skatterna. Därtill<br>kommer att den del av mervärdeskatten och tull-<br>inkomsterna, som ingår som en del av EU-<br>avgiften, inte redovisas som transaktioner i den<br>offentliga sektorn utan bokförs som en skatt till<br>utlandet. De totala skatteinkomsterna är således<br>större än de skatter som redovisas i den offentli-<br>ga sektorn.</p>
<p>Skatteinkomsterna har stigit kraftigt de senas-<br>te åren och uppgick 2000 till 53,4 % av BNP, se<br>tabell 11.3. I år har skatterna sänkts med 21 mil-<br>jarder kronor eller 1 % av BNP. Därav svarar<br>sänkt inkomstskatt för hushåll för 15 miljarder<br>kronor. Skatten på utdelade medel från försäk-<br>ringsgivaren Alecta, f.d. SPP, höjer tillfälligt<br>skatteinkomsterna med 8 miljarder kronor eller<br>0,4 % av BNP i år. Skatteförändringarna bidrar<br>till att skattekvoten sjunker till 52,3 % i år.</p>
<p>I den ekonomiska vårpropositionen föreslås<br>inga skattesänkningar för 2002 annat än att rede-<br>ristödet utformas som ett skatteavdrag. Skatte-</p>
<p>62</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 11.3 Skatter och avgifter |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushällens direkta skatter och avgifter</p></td><td>
<p>22,4</p></td><td>
<p>21,3</p></td><td>
<p>21,0</p></td><td>
<p>21,4</p></td><td>
<p>21,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Företagens direkta skatter</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsgivar- och egenföretagaravgifter</p></td><td>
<p>15,1</p></td><td>
<p>14,8</p></td><td>
<p>14,8</p></td><td>
<p>14,7</p></td><td>
<p>14,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Mervärdesskatt</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>7,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fastighetsskatt</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>övriga indirekta skatter</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>53,4</p></td><td>
<p>52,3</p></td><td>
<p>51,2</p></td><td>
<p>51,1</p></td><td>
<p>51,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav till EU</p></td><td>
<p>0.S</p></td><td>
<p>o,s</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>kvoten sjunker ändå med drygt 1 procentenhet<br>till 51,2 %, bl.a. till följd av periodiseringseffek-<br>ter och att den tillfälliga skatten på SPP-medel<br>faller bort.</p>
<p>År 2003 avskaffas det särskilda grundavdraget<br>för pensionärer och skatteförmånen ersätts med<br>en beskattad garantipension. Det medför att<br>skatteinkomsterna från hushållen ökar med 13<br>miljarder kronor eller 0,5 % av BNP. Eftersom<br>andra skatter minskar som andel av BNP till<br>följd av att skattebaserna ökar långsammare än<br>BNP så stabiliseras skattekvoten 2003 och 2004<br>på ungefär samma nivå som 2002.</p>
<p>Utgifter</p>
<p>Den offentliga sektorns utgifter uppgick förra<br>året till 55,4 % av BNP. Utgiftskvoten har mins-<br>kat sedan 1993, då den, inklusive utgifter för<br>bankstödet, uppgick till 70 %. Redovisningen av<br>utgifterna är konsoliderade för interna transak-<br>tioner mellan delsektorerna inom den offentliga<br>sektorn. Det innebär bl.a. att statsbidragen till<br>kommuner och landsting, vilka ingår i de statliga<br>takbegränsade utgifterna, inte ingår i den offent-<br>liga sektorns utgifter. Däremot ingår den kom-<br>munala konsumtionen som delvis finansieras<br>med statsbidrag.</p>
<p>Tillväxten i BNP, sänkta ränteutgifter och<br>minskningen av arbetslösheten bidrar till en fort-<br>satt minskning av utgiftskvoten 2001 och 2002.<br>Utgiftskvoten exklusive räntor stiger 2003 till<br>följd av att det särskilda grundavdraget för pen-<br>sionärer ersätts med en beskattad garantipen-<br>sion. Detta höjer utgiftskvoten, liksom skatte-<br>kvoten, med 0,5 procentenheter. Bortsett från<br>denna förändring skulle utgiftskvoten exklusive<br>räntor sjunka även 2003, trots den antagna lång-<br>sammare BNP-ökningen.</p>
<p>Den offentliga konsumtionen är i stort sett<br>oförändrad som andel av BNP i år och nästa år. I<br>volym beräknas den statliga konsumtionen öka<br>med 1,5 % i år, efter en minskning med nära 3 %<br>förra året. Den kraftiga minskningen var delvis<br>en följd av att utgifterna inom försvaret sjönk<br>med 5 %. För 2002 väntas den statliga konsum-<br>tionen sjunka med 1,5 %. Den kommunala kon-<br>sumtionen förutses stiga med drygt 1 % per år<br>2001 och 2002.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 11.4 Offentliga sektorns utgifter I</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållstransf.</p></td><td>
<p>19,1</p></td><td>
<p>19,0</p></td><td>
<p>18,7</p></td><td>
<p>19,2</p></td><td>
<p>18,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga transf.</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>2,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtion</p></td><td>
<p>26,3</p></td><td>
<p>26,4</p></td><td>
<p>26,3</p></td><td>
<p>26,1</p></td><td>
<p>26,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Staten o. ålders-<br>pensionssystemet</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>7,3</p></td><td>
<p>7,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunal sektor</p></td><td>
<p>18,7</p></td><td>
<p>18,7</p></td><td>
<p>18,9</p></td><td>
<p>18,8</p></td><td>
<p>18,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Investeringar</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränteutgifter</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa utgifter</p></td><td>
<p>55,4</p></td><td>
<p>54,0</p></td><td>
<p>53,5</p></td><td>
<p>53,5</p></td><td>
<p>53,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>exkl. räntor</p></td><td>
<p>51,1</p></td><td>
<p>50,8</p></td><td>
<p>50,4</p></td><td>
<p>50,6</p></td><td>
<p>50,2</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Under 2003 och 2004 beräknas den offentliga<br>konsumtionen öka med 0,5 % per år i volym.<br>Det finansiella utrymmet för en fortsatt tillväxt i<br>den kommunala sektorns konsumtion uppgår till<br>1 % per år, medan den statliga konsumtionen i<br>stort sett bedöms vara oförändrad.</p>
<p>Ränteutgifterna minskar särskilt kraftigt i år<br>då statsskulden reduceras genom den stora över-<br>föringen från AP-fonden. I år beräknas ränteut-<br>gifterna till drygt 3 % av BNP. Det kan jämföras<br>med 1995 och 1996, då ränteutgifterna uppgick<br>till över 7 % av BNP. En del av nedgången beror</p>
<p>63</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga I</p>
<p>på att statsskulden reducerats genom att de fi-<br>nansiella tillgångarna dragits ned (se ovan avsnit-<br>tet om nettoskulden). Därmed sjunker även in-<br>komsterna av räntor och utdelningar.<br>Underskottet av kapitalinkomster och ränteut-<br>gifter netto, uppgick som högst 1997 till drygt<br>2 % av BNP. I år beräknas detta underskott ha<br>reducerats till 0,5 % av BNP. Nettot av den of-<br>fentliga sektorns kapitalinkomster och ränteut-<br>gifter har således förbättrats betydligt mindre än<br>vad de minskade ränteutgifterna visar.</p>
<h2>11.2 Den statliga sektorn</h2>
<p>Statens finansiella sparande uppgick till 27 mil-<br>jarder kronor förra året och budgetsaldot visade<br>ett överskott på 102 miljarder kronor. Skillnaden<br>mellan det finansiella sparandet och budgetsaldot<br>beror huvudsakligen på att inkomsterna från för-<br>säljningen av aktier i Telia AB inte inräknas i det<br>finansiella sparandet. Statsskulden minskade<br>med 95 miljarder kronor till 61,4 % av BNP.</p>
<p>Statens finansiella sparande påverkas av den<br>finansiella infasningen av det reformerade ålders-<br></p>
<p>pensionssystemet. Reformen medför en påtaglig<br>belastning på statens finanser. De statliga ålders-<br>pensionsavgifterna, överföringen av medel till<br>premiepensionssystemet, reglering av avgiftsut-<br>taget m.m. medför en årlig nettoförsvagning av<br>statsfinanserna med 60 miljarder kronor. Därtill<br>kommer att pensionsutgifter för 7,5 miljarder<br>kronor, från och med 2003, överförs till staten<br>från ålderspensionssystemet. Som kompensation<br>för denna försvagning har det under åren 1999<br>och 2000 överförts medel till staten från AP-<br>fonden motsvarande 45 miljarder kronor vartde-<br>ra året för amortering av statsskulden. I början<br>av 2001 har ytterligare en överföring på 155 mil-<br>jarder kronor ägt rum. Denna överföring leder<br>till att ett finansiellt sparande på nära 172 miljar-<br>der kronor redovisas för staten i år. Statsskulden<br>minskar med 174 miljarder kronor medan stats-<br>budgeten beräknas visa ett överskott på endast<br>69 miljarder kronor. Den ovanligt stora skillna-<br>den mellan förändringen av statskulden och<br>budgetsaldot beror till större delen på att den del<br>av överföringen från AP-fonden som består av<br>statsobligationer inte påverkar det redovisade<br>budgetsaldot utan skrivs av direkt mot statsskul-<br>den.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 11.5 Statens finanser (exklusive statliga affärsverk och aktiebolag) 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>737,8</p></td><td>
<p>841,7</p></td><td>
<p>698,9</p></td><td>
<p>718,1</p></td><td>
<p>750,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter och avgifter</p></td><td>
<p>627,9</p></td><td>
<p>625,3</p></td><td>
<p>637,3</p></td><td>
<p>654,7</p></td><td>
<p>685,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring från AP-fonden</p></td><td>
<p>46,6</p></td><td>
<p>155,0</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster</p></td><td>
<p>63,4</p></td><td>
<p>61,4</p></td><td>
<p>61,6</p></td><td>
<p>63,4</p></td><td>
<p>64,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>710,8</p></td><td>
<p>670,0</p></td><td>
<p>691,8</p></td><td>
<p>716,9</p></td><td>
<p>735,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Transfereringar till hushåll, näringsliv och utlandet</p></td><td>
<p>291,7</p></td><td>
<p>293,9</p></td><td>
<p>302,1</p></td><td>
<p>331,7</p></td><td>
<p>338,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bidrag till kommuner</p></td><td>
<p>82,6</p></td><td>
<p>83,9</p></td><td>
<p>90,2</p></td><td>
<p>79,9</p></td><td>
<p>82,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ålderspensionsavgifter till pensionssystemet</p></td><td>
<p>20,0</p></td><td>
<p>21,3</p></td><td>
<p>23,4</p></td><td>
<p>24,7</p></td><td>
<p>26,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Premiepensionsmedel</p></td><td>
<p>55.7</p></td><td>
<p>19,6</p></td><td>
<p>20,9</p></td><td>
<p>23,0</p></td><td>
<p>24,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtion och investeringar</p></td><td>
<p>179,2</p></td><td>
<p>188,7</p></td><td>
<p>192,0</p></td><td>
<p>197,1</p></td><td>
<p>203,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränteutgifter</p></td><td>
<p>81,6</p></td><td>
<p>62,6</p></td><td>
<p>63,1</p></td><td>
<p>60,5</p></td><td>
<p>62,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande enligt prognos</p></td><td>
<p>27,0</p></td><td>
<p>171,7</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>1.2</p></td><td>
<p>15.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>7,9</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Beräkningsteknisk överföring</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>25,9</p></td><td>
<p>25,6</p></td><td>
<p>39,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande efter överföring</p></td><td>
<p>27,0</p></td><td>
<p>171,7</p></td><td>
<p>-18,8</p></td><td>
<p>-24,4</p></td><td>
<p>-24,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>7,9</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>-1.0</p></td><td>
<p>-1.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgetsaldo</p>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>101,9</p>
<p>4,9</p></td><td>
<p>69,1</p>
<p>3,2</p></td><td>
<p>-16,7</p>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>-12,5</p>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>-20,5</p>
<p>-0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuld</p>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>1 279,2</p>
<p>61,4</p></td><td>
<p>1 105,7</p>
<p>51,1</p></td><td>
<p>1 114,1</p>
<p>49,3</p></td><td>
<p>1 121,0</p>
<p>47,5</p></td><td>
<p>1 140,4</p>
<p>46,3</p></td></tr>
</table>
<p>Källor-, Riksgäldskontoret, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>64</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<p>Åren 2002-2004, när effekten av infasningen av<br>pensionsreformen är avslutad, beräknas statens<br>sparande efter beräkningsteknisk överföring visa<br>ett underskott på ca 1 % av BNP. Den beräk-<br>ningstekniska överföringen innebär att statens<br>finansiella sparande och budgetsaldo anpassas så<br>att överskottsmålet inom hela den offentliga sek-<br>torn på 2 % av BNP uppnås exakt. Överskottet i<br>de offentliga finanserna kommer att ligga i ål-<br>derspensionssystemet. Det är en följd av att pen-<br>sionsreformen innebär en mycket stor omför-<br>delning av det offentliga finansiella sparandet<br>från staten till ålderspensionssystemet.</p>
<p>Underskottet i statsbudgeten blir något mind-<br>re än i det finansiella sparandet under perioden<br>2002-2004. Det beror dels på att den del av årets<br>överföring från AP-fonden som består av bo-<br>stadsobligationer påverkar budgetsaldot först när<br>obligationerna förfaller till betalning, dels på an-<br>tagna försäljningar av aktier. Budgetunderskot-<br>ten medför att statsskulden ökar nominellt, men<br>fortsätter att minska som andel av BNP. År 2002<br>väntas statsskulden understiga 50 % av BNP.</p>
<h2>11.3 Ålderspensionssystemet</h2>
<p>Ålderspensionsreformen innebär att AP-fonden<br>fr.o.m. år 1999 har en delvis ny roll. Fonden fi-<br>nansierar numera inkomstbaserade ålderspensio-<br>ner inom det reformerade systemets s.k. fördel-<br>ningsdel. Finansieringsansvaret för förtids- och<br>efterlevandepension har förts över till statsbud-<br>geten. Vidare medför reformen att fondens av-<br>giftsinkomster förstärks genom att det införs ål-<br>derspensionsavgifter på vissa transfereringar<br>m.m. som betalas över statsbudgeten. Därtill<br>kommer att en större del av arbetsgivaravgifterna<br>sedan 2000 betalas till pensionssystemet.</p>
<p>Vid sidan av AP-fonden sker en förmögen-<br>hetsuppbyggnad inom premiepensionssystemet.<br>De medel som avsätts motsvarar intjänad pre-<br>miepensionsrätt och placeras först i Riksgälds-<br>kontoret och därefter hos den fondförvaltare<br>som den enskilde själv väljer. Genom att den<br>statliga Premiepensionsmyndigheten (PPM)<br>formellt är ägare av fondandelarna kommer spa-<br>randet i premiepensionssystemet att i national-<br>räkenskaperna inräknas i den offentliga sektorn.<br>Under år 2000 överfördes retroaktiva premie-<br>pensionsmedel avseende inkomståren 1995-1998<br>från den tillfälliga förvaltningen hos Riksgälds-<br>kontoret till PPM, sammanlagt 56 miljarder kro-<br></p>
<p>nor. Det sparande som sker inom premiepen-<br>sionssystemet motsvaras således av ett reducerat<br>sparande inom staten. Medel motsvarande pre-<br>miepensionsrätten överförs till PPM först andra<br>året efter inkomståret. Sparandet i PPM består<br>av den årliga överföringen av medel från Riks-<br>gäldskontoret samt direktavkastningen på för-<br>valtade fonder med avdrag för utbetalda pensio-<br>ner och förvaltningskostnader.</p>
<p>År 2000 uppgick det finansiella sparandet i ål-<br>derspensionssystemet till drygt 55 miljarder<br>kronor eller 2,7 % av BNP. Sparandet skedde<br>helt i PPM medan AP-fondens sparande reduce-<br>rades med 45 miljarder kronor av överföringen<br>till staten. I år medför den stora överföringen på<br>155 miljarder kronor till staten att AP-fonden<br>får ett underskott i det finansiella sparande på<br>121 miljarder kronor. PPM:s sparande sjunker<br>till normal nivå när överföringen från Riksgälds-<br>kontoret består av ett års intjänade premiepen-<br>sionsrätter.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 11.6 Ålderspensionssystemet 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>243,1</p></td><td>
<p>200,9</p></td><td>
<p>211,5</p></td><td>
<p>223,9</p></td><td>
<p>235,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avgifter</p></td><td>
<p>154,3</p></td><td>
<p>157,3</p></td><td>
<p>164,6</p></td><td>
<p>171,5</p></td><td>
<p>177,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Premiepensions-<br>medel</p></td><td>
<p>56,1</p></td><td>
<p>19,6</p></td><td>
<p>20,9</p></td><td>
<p>23,0</p></td><td>
<p>24,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntor och<br>utdelningar</p></td><td>
<p>32,7</p></td><td>
<p>24,0</p></td><td>
<p>26,0</p></td><td>
<p>29,3</p></td><td>
<p>33,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>187,7</p></td><td>
<p>300,4</p></td><td>
<p>150,7</p></td><td>
<p>153,0</p></td><td>
<p>160,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pensioner</p></td><td>
<p>138,8</p></td><td>
<p>143,5</p></td><td>
<p>148,8</p></td><td>
<p>151,0</p></td><td>
<p>159,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring till<br>staten</p></td><td>
<p>45,0</p></td><td>
<p>155,0</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga utgifter</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt<br>sparande</p></td><td>
<p>55,4</p></td><td>
<p>-99,5</p></td><td>
<p>60,8</p></td><td>
<p>70,9</p></td><td>
<p>74,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>-4.6</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>J,(7</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>därav</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>AP-fonden<sup>1</sup></p></td><td>
<p>-0.3</p></td><td>
<p>-121,3</p></td><td>
<p>36,7</p></td><td>
<p>43,5</p></td><td>
<p>44,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Premiepensions-<br>myndigheten</p></td><td>
<p>55,8</p></td><td>
<p>21,8</p></td><td>
<p>24,2</p></td><td>
<p>27,4</p></td><td>
<p>29,7</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Med AP-fonden avses fördelningsdelen av ålderspensionssystemet.<br>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>När överföringarna till staten upphör år 2002 be-<br>räknas sparandet i pensionssystemet, dvs. AP-<br>fonden och premiepensionssystemet, uppgå till</p>
<p>2,7 % av BNP. År 2003 stiger sparandet till 3 %<br>av BNP till följd av att staten övertar pensions-<br>utgifter för 7,5 miljarder kronor. Det innebär att<br>mer än hela överskottsmålet på 2 % av BNP för<br>den offentliga sektorn ligger i pensionssystemet</p>
<p>65</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga I</p>
<p>och används för att bygga upp pensionsfonder-<br>na. Överskottet i ålderspensionssystemet förde-<br>las med ca 60 % på AP-fonden och 40 % på<br>PPM.</p>
<h2>11.4 Kommunsektorn</h2>
<p>Den gynnsamma utvecklingen av skatteinkoms-<br>ter och statsbidrag skapar ett utrymme för fort-<br>satt tillväxt av kommunal konsumtion under<br>hela prognosperioden. Enligt kommunallagen är<br>kommuner och landsting skyldiga att uppnå<br>ekonomisk balans från och med år 2000. Om<br>kostnaderna överstiger intäkterna skall under-<br>skottet täckas inom två år. Bedömningen av hur<br>kommunsektorns konsumtionsutgifter utvecklas<br>har gjorts med beaktande av balanskravet.<br>Kommunsektorn som helhet beräknas uppfylla<br>kravet om en ekonomi i balans fr.o.m. inneva-<br>rande år.</p>
<p>Enligt nationalräkenskaperna ökade kom-<br>munsektorns konsumtionsutgifter i volym med</p>
<p>1.4 % förra året,<sup>12</sup> vilket är mer än vad som an-<br>togs i budgetpropositionen. Det finansiella<br>sparandet uppgick till drygt 2 miljarder kronor.<br>Övergången till extern förvaltning av nyintjäna-<br>de kommunala avtalspensioner medför att det<br>finansiella sparandet reduceras från och med år<br>2000, vilket inte beaktades i prognosen i budget-<br>propositionen. Eftersom kommunernas pen-<br>sionsåtagande sjunker med motsvarande belopp<br>påverkas emellertid inte det ekonomiska resulta-<br>tet. Med den nya finansieringen av pensionerna<br>torde ett finansiellt sparande nära noll vara till-<br>räckligt för att balanskravet skall vara uppfyllt.</p>
<p>Inkomsterna i kommunsektorn fortsätter att<br>utvecklas starkt i år och nästa år. Sysselsätt-<br>ningsuppgången i ekonomin som helhet leder till<br>ökade skatteintäkter. Den genomsnittliga skatte-<br>satsen för kommuner och landsting 2001 är<br>30,53 % och den antas ligga kvar på en oföränd-<br>rad nivå fram till och med 2004. Skatteinkoms-<br>terna beräknas öka med 75 miljarder kronor mel-<br>lan 2000 och 2004. En del av ökningen beror på<br>förändringar i inkomstbeskattningen, som sam-<br>mantaget ökar kommunsektorns skatteunderlag.</p>
<p><sup>12</sup> Om överföringen av Svenska kyrkan från kommunsektorn till hushtl-<br>lens ideella organisationer beaktas minskade kommunsektorns konsum-<br>tionsutgifter med 1,2 %.</p>
<p>Det generella statsbidraget regleras i motsvaran-<br>de grad.</p>
<p>Statsbidragen till kommuner och landsting har<br>höjts i flera steg. I år är statsbidragen 24 miljar-<br>der kronor högre än 1996. Justeringar till följd av<br>förändringarna i inkomstbeskattningen har då<br>inte beaktats.</p>
<p>Den kommunala skattekvoten, dvs. kommun-<br>sektorns skatteinkomster och statsbidrag som<br>andel av BNP, är i stort sett oförändrad sett över<br>perioden som helhet. Skatteinkomsterna stiger<br>med ca 13 miljarder kronor från 2003 till följd av<br>att det särskilda grundavdraget för pensionärer<br>avskaffas och ersätts med en beskattad garanti-<br>pension. Det generella statsbidraget sänks i mot-<br>svarande grad. Exkluderat denna förändring<br>skulle således statsbidragen uppgå till 95 miljar-<br>der kronor 2004.</p>
<p>Tabell 11.7 Kommunsektorns finanser</p>
<p>Miljarder kronor, löpande priser</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>466,0</p></td><td>
<p>488,1</p></td><td>
<p>508,3</p></td><td>
<p>525,4</p></td><td>
<p>544,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter</p></td><td>
<p>337,5</p></td><td>
<p>358.4</p></td><td>
<p>370,9</p></td><td>
<p>396.7</p></td><td>
<p>412,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbidrag<sup>1</sup></p></td><td>
<p>82,6</p></td><td>
<p>83,9</p></td><td>
<p>90,2</p></td><td>
<p>79,9</p></td><td>
<p>82,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter och stats-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>bidrag, % av BNP</p></td><td>
<p>20.2</p></td><td>
<p>20.4</p></td><td>
<p>20.4</p></td><td>
<p>20.2</p></td><td>
<p>20.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>45,9</p></td><td>
<p>45.8</p></td><td>
<p>47,2</p></td><td>
<p>48.9</p></td><td>
<p>50,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>463,7</p></td><td>
<p>481,8</p></td><td>
<p>505,2</p></td><td>
<p>524,8</p></td><td>
<p>545,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtion</p></td><td>
<p>389,4</p></td><td>
<p>405,6</p></td><td>
<p>427,2</p></td><td>
<p>445,1</p></td><td>
<p>463,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Volymförändring<sup>2</sup></p></td><td>
<p>7.4’</p></td><td>
<p>1.2</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1.0</p></td><td>
<p>1.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>74,3</p></td><td>
<p>76,1</p></td><td>
<p>78,0</p></td><td>
<p>79.7</p></td><td>
<p>81,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>2.3</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>0.6</p></td><td>
<p>-0.3</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Från och med år 2000 redovisas kommunsektorn exklusive Svenska kyrkan.</p>
<p><sup>1</sup> Statsbidrag redovisas netto efter avdrag för kommunernas och landstingens<br>avgifter till det kommunala momssystemet.</p>
<p><sup>2</sup> Årlig procentuell förändring av konsumtionsutgifter i fasta priser.</p>
<p><sup>3</sup> 0m överföringen av Svenska kyrkan från kommunsektorn till hushållen beaktas<br>blir utvecklingstakten -1,2 %.</p>
<p>Enligt preliminära nationalräkenskaper ökade<br>primärkommunernas konsumtionsutgifter i vo-<br>lym med 0,5 % förra året. Det finansiella ut-<br>rymmet förutses medge en ökning av konsum-<br>tionsutgifterna med i genomsnitt drygt 1 % per<br>år de närmaste åren. Landstingens konsumtions-<br>utgifter ökade enligt nationalräkenskaperna med</p>
<p>3,4 %. Konsumtionsökningen 2001-2004 beräk-<br>nas dämpas till i genomsnitt knappt 1 % per år.</p>
<p>Det finansiella sparandet i kommunsektorn<br>som helhet beräknas i år uppgå till 6 miljarder<br>kronor och nästa år till 3 miljarder kronor. Därav<br>beror ca 4 respektive ca 5 miljarder kronor på<br>tillfälligt höga skatteinkomster till följd av slut-<br>avräkningen av skatter avseende åren 2000 och</p>
<p>66</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<p>2001.<sup>13</sup> Kommuner och landsting förväntas inte<br>öka sina utgifter till följd av de tillfälligt högre<br>inkomsterna utan i stället anpassa utgifterna till<br>den varaktiga inkomstnivån. Det finansiella spa-<br>randet bedöms vara förenligt med en resultatnivå<br>som för sektorn som helhet uppfyller kravet om<br>en ekonomi i balans från och med år 2001.</p>
<h2>11.5 Finanspolitiska mål och indikatorer</h2>
<p>Inledning</p>
<p>Krisen i de offentliga finanserna i början av<br>1990-talet visade på ett drastiskt sätt behovet av<br>riktlinjer och ramar för finanspolitiken. Sedan<br>1997 styrs finanspolitiken av tydliga kvantitativa<br>mål. Ett mål för överskottet i de offentliga finan-<br>serna på 2 % av BNP i genomsnitt över en kon-<br>junkturcykel och nominella tak för statens utgif-<br>ter tre år framåt i tiden utgör en fast ram för de<br>finanspolitiska besluten. En finanspolitik inrik-<br>tad mot budget- och utgiftsmål på medelfristig<br>sikt har starkt bidragit till konsolideringen av de<br>offentliga finanserna och till den goda utveck-<br>lingen av tillväxt och sysselsättning de senaste<br>åren.</p>
<p>År 2000 uppnåddes överskottsmålet med god<br>marginal. Att målet har nåtts innebär att fokus<br>förflyttas något vad gäller den finanspolitiska in-<br>riktningen och därmed också av analysen av fi-<br>nanspolitiken. Efter konsolideringsperioden<br>gäller det nu att bibehålla stabiliteten, också i si-<br>tuationer när ekonomin utsätts för olika typer av<br>störningar. Detta ställer krav på indikatorer med<br>vilka olika aspekter av finanspolitiken och de of-<br>fentliga finanserna kan mätas. Exempel på sådana<br>aspekter är de offentliga finansernas långsiktiga<br>hållbarhet, huruvida politiken ligger i linje med<br>det medelfristiga målet för det finansiella spa-<br>randet samt effekterna på ekonomins aggregera-<br>de efterfrågan av förändringar i de offentliga fi-<br>nanserna.</p>
<p>En uppsättning indikatorer som på olika sätt<br>beskriver finanspolitiken och den offentliga<br>ekonomin är i första hand nödvändiga som un-<br>derlag för de finanspolitiska besluten. Därutöver</p>
<p><sup>33</sup> I nationalräkenskaperna förs skillnaden mellan preliminära och defini-<br>tiva skattemedel till året efter inkomståret. Kommuner och landsting blir<br>då antingen återbetalningsskyldiga eller erhåller ytterligare skattemedel.<br>Betalningarna sker i januari året därpå.<br></p>
<p>förstärks möjligheterna för extern analys av fi-<br>nanspolitiken och den offentliga sektorns ut-<br>veckling. En hög grad av transparens angående<br>finanspolitiken ger även stöd för de penningpoli-<br>tiska besluten och bidrar till en väl avvägd sam-<br>mansättning av stabiliseringspolitiken.</p>
<p>I det följande redovisas olika indikatorer för<br>de offentliga finanserna i ett medelfristigt och<br>kortsiktigt perspektiv. I avsnitt 12 diskuteras de<br>offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet i ett<br>demografiskt perspektiv.</p>
<p>En indikator för överskottsmålet<br>Finanspolitikens centrala mål är att i genomsnitt<br>över en konjunkturcykel upprätthålla ett över-<br>skott i de offentliga finanserna motsvarande på<br>2 % av BNP. Syftet är att minska den offentliga<br>skulden inför de demografiska förändringar som<br>är förestående (se avsnitt 12). Dessutom krävs<br>en tillräckligt stor marginal så att gränsen för<br>underskotten i Stabilitets- och tillväxtpakten inte<br>hotas i en lågkonjunktur. Överskottsmålet kan<br>därmed ses som finanspolitikens ankare.</p>
<p>Eftersom målet definieras som ett genomsnitt<br>över en konjunkturcykel kan överskottet för en-<br>skilda år avvika från 2 % av BNP. De automatis-<br>ka förändringarna av skatteintäkterna och vissa<br>utgifter över konjunkturcykeln påverkar saldot. I<br>en högkonjunktur bör det faktiska saldot således<br>vara större än 2 % av BNP och i en lågkonjunk-<br>tur kan det tillåtas bli lägre än 2 %.</p>
<p>För att bedöma huruvida överskottsmålet<br>uppfylls för enskilda år krävs en indikator för det<br>underliggande saldot. Indikatorn skall avspegla<br>överskottets strukturella nivå, rensat för tillfälli-<br>ga effekter. I huvudsak utgörs de tillfälliga effek-<br>terna av konjunkturvariationer men även en-<br>gångseffekter av annan typ kan förekomma.<br>Tillfälliga skatteintäkter och försäljning av fast<br>egendom är exempel på sådana engångseffekter.</p>
<p>Finanspolitiken befinner sig i balans i förhål-<br>lande till det medelfristiga överskottsmålet när<br>det strukturella överskottet ligger nära 2 % av<br>BNP. Det centrala riktmärket för politiken en-<br>skilda år är således inte det faktiska överskottet<br>utan det strukturella. Ett högre eller lägre struk-<br>turellt överskott kan dock vara nödvändigt om<br>saldot i utgångsläget starkt avviker från målet. Så<br>är fallet t.ex. för 2001. En snabb anpassning till<br>målet kunde ha riskerat en alltför stark stimulans<br>av efterfrågan.</p>
<p>Beräkningen av det cykliska justerade saldot<br>bygger på en bedömning av konjunkturläget,</p>
<p>67</p>
<p>PKOP. 2000/01:100 Bilaga I</p>
<p>t.ex. genom det s.k. BNP-gapet samt på kon-<br>junkturlägets effekter på de offentliga finanser-<br>na. Produktionsgapet, som utgör skillnaden mel-<br>lan faktisk och potentiell produktion, uppskattas<br>utifrån en sammantagen bedömning av en rad<br>indikatorer för produktion, arbetsmarknad samt<br>pris- och lönebildning. Olika beräkningar av de<br>offentliga finansernas konjunkturkänslighet visar<br>att 1 procentenhets förändring av produktions-<br>gapet påverkar det offentliga saldot med 0,7 till<br>0,9 % av BNP.<sup>14</sup> Finansdepartementets bedöm-<br>ning är att känsligheten i genomsnitt är 0,75 %<br>av BNP. Budgetkänsligheten kan dock variera<br>mellan åren beroende på hur BNP:s komponen-<br>ter utvecklas i förhållande till varandra. De of-<br>fentliga finanserna är exempelvis mer känsliga<br>för en uppgång i hushållens konsumtion, som<br>utgör en viktig skattebas, än om konjunkturen<br>drivs av den internationella efterfrågan genom en<br>ökning av nettoexporten.</p>
<p>Beräkningarna exemplifieras i tabell 11.8. För<br>2001 beräknas överskottet i de offentliga finan-<br>serna uppgå till på 3,6 % av BNP. Produktions-<br>gapet uppskattas till -0,8 %, vilket innebär att<br>den faktiska produktionen bedöms vara lägre än<br>den potentiella produktionsnivån. Det cykliskt<br>justerade saldot uppgår till 4,2 % av BNP, (3,6 -<br>0.75 *(-0,8)). Periodiseringen av skatteinkoms-<br>ter och engångseffekter leder till att det struktu-<br>rella saldot blir svagare än det cykliskt justerade<br>saldot.<sup>15</sup> Det strukturella saldot uppgår till 3,4 %<br>av BNP och ligger således väl över det medelfris-<br>tiga målet.</p>
<p>2002 prognoseras överskottet till drygt 3 % av<br>BNP. Produktionen närmar sig den potentiella<br>nivån och produktionsgapet bedöms minska till<br>-0,3 %. Det strukturella saldot beräknas till</p>
<p>3,3 % av BNP, vilket innebär att det finns en god<br>marginal till det medelfristiga målet inför beslu-<br>ten om finanspolitiken i budgetpropositionen<br>för 2002.</p>
<p>Uppskattningen av den potentiella produk-<br>tionens nivå är osäker. Om den potentiella pro-<br>duktionsnivån antas vara att 1 % lägre skulle det<br>innebära att den faktiska produktionen hade nått</p>
<p>För Sverige har sådana beräkningar bl. a. urförts av OECD, EU-<br>kommissionen och av Henrik Braconnicr och Steinar Holdcn i "The Pub-<br>lic Budget Balancc, Fiscal Indicators and Cvclical Sensitivity in The Nor-<br>dic Countrics.” TemaNord 1999:575, Nordiska rådet, Köpenhamn 1999.<br>I’ Exempelvis är de skatter som redovisas i nationalräkenskaperna betyd-<br>ligt högre än de slutligt debiterade skatterna, vilket innebär att det ”un-<br>derliggande” sparandet överskattas 2001 och 2002.<br></p>
<p>den potentiella nivån redan under 2000. Med<br>detta antagande, men med samma förutsättning-<br>ar i övrigt, skulle det strukturella överskottet be-<br>räknas till 2,6% av BNP 2001. Det strukturella<br>saldot är även i det fallet starkare än målet 2001.<br>För 2002 skulle det strukturella saldot beräknas<br>till 2,5 %, vilket innebär att det medelfristiga må-<br>let fortfarande klaras med viss marginal även<br>med en mer pessimistisk bedömning av den po-<br>tentiella produktionsnivån.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 11.8 Strukturellt saldo i offentlig sektor 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>4.1</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering för BNP-gap</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>0.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Cykliskt justerat saldo</p></td><td>
<p>5.1</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>3.3</p></td><td>
<p>3.1</p></td><td>
<p>3,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Periodisering av skatter</p></td><td>
<p>-0.5</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Engångseffekter mm</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Strukturellt saldo</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP-gap</p></td><td>
<p>-1.3</p></td><td>
<p>-0.8</p></td><td>
<p>-0.3</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0.0</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid<br>Källa: Finansdepartementet</p>
<p>En indikator för de offentliga finansernas effekter<br>på efterfrågan</p>
<p>Förändringar i de offentliga finanserna påverkar<br>efterfrågan i den privata sektorn. Ett växande<br>överskott innebär att skatter och avgifter ökar<br>snabbare än de offentliga utgifterna. Därmed be-<br>gränsas inkomsttillväxten i hushåll och företag.<br>Olika typer av offentliga inkomster och utgifter<br>påverkar efterfrågan på olika sätt. Skattesänk-<br>ningar och utgiftsökningar kan t.ex. beröra hus-<br>håll med olika konsumtionsbenägenhet. En<br>svårbedömd fråga är också om efterfrågan på-<br>verkas när regeländringar beslutas eller när de<br>träder i kraft. Merparten av de beslut som påver-<br>kar statliga inkomster och utgifter offentliggörs i<br>budgetpropositionerna för respektive år, dvs. fle-<br>ra månader före ikraftträdandet. Ofta aviseras<br>reformer ännu längre i förväg.</p>
<p>På mer teoretiska grunder kan man hävda att<br>hushåll och företag agerar mot bakgrund av<br>styrkan eller svagheten i de offentliga finanserna<br>oavsett tidpunkten för beslut om konkreta åt-<br>gärder. Ett överskott i de offentliga finanserna<br>kan därför leda till högre privata utgifter redan<br>innan budgetbesluten fattas, om hushållen be-<br>dömer att överskotten möjliggör framtida re-<br>former. Omvänt kan hushållen bli mer försiktiga<br>med sina utgiftsbeslut om de offentliga under-<br>skotten är stora eftersom dessa förr eller senare</p>
<p>68</p>
<p>PROP. 2000/01: 100 Bilaga l</p>
<p>måste finansieras med skattehöjningar eller be-<br>sparingar.</p>
<p>Den årsvisa förändringen av det offentliga<br>sparandet utgör av dessa skäl endast en grov in-<br>dikator för de offentliga finansernas effekter på<br>efterfrågan. Måttets partiella och ofullständiga<br>karaktär måste beaktas i analysen av finanspoliti-<br>kens inriktning.</p>
<p>Det offentliga sparandets förändring mellan åren<br>kan fördelas på tre komponenter:</p>
<p>1. Diskretionär finanspolitik</p>
<p>Den diskretionära komponenten i finanspoliti-<br>ken består av aktiva reformbeslut och besparing-<br>ar i den statliga budgeten. En sammanställning av<br>tidigare beslutade och nu föreslagna eller avise-<br>rade förändringar av de statliga inkomsterna och<br>utgifterna under perioden 2002-2004 redovisas i<br>kapitel 4 i den ekonomiska vårpropositionen.<br>Budgeteffekten avser det aktuella året oavsett<br>när besluten fattas.</p>
<p>2. Automatiska stabilisatorer</p>
<p>Om tillväxten i ekonomin överstiger den trend-<br>mässiga tillväxten ökar produktionsgapet, dvs.<br>skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP.<br>Det medför normalt att överskottet i de offent-<br>liga finanserna förstärks. Därmed dämpas in-<br>komsttillväxten i den privata sektorn, vilket bi-<br>drar till att begränsa ökningen av den inhemska<br>efterfrågan och minskar risken för överhettning i<br>ekonomin. De s.k. automatiska stabilisatorerna i<br>de offentliga finanserna ger ett viktigt bidrag till<br>stabiliseringspolitiken. Den höga skatte- och ut-<br>giftskvoten i Sverige medför att de automatiska<br>stabilisatorerna är höga jämfört med flertalet<br>andra länder, vilket innebär att de offentliga fi-<br>nanserna har en jämförelsevis starkt dämpande<br>effekt på konjunktursvängningarna. Det gäller i<br>såväl hög- som lågkonjunktur. Den makroeko-<br>nomiska prognosen innebär att produktionsga-<br>pet är negativt fram till 2002, dvs. faktisk BNP<br>understiger den potentiella produktionsnivån.<br>Produktionsgapet bedöms emellertid slutas suc-<br>cessivt, vilket innebär att BNP växer snabbare än<br>den potentiella tillväxten. De automatiska stabi-<br>lisatorerna ger därför ett positivt bidrag till det<br>offentliga sparandets förändring. I beräkningarna<br>antas att en förändring av produktionsgapet med<br>1 % påverkar det offentliga sparandet med<br>0,75 % av BNP.</p>
<p>3. Övriga saldopåverkande faktorer</p>
<p>Utöver den diskretionära finanspolitiken och de<br>automatiska stabilisatorerna påverkas de offent-<br>liga finanserna av en mängd andra faktorer. Skat-<br>teinkomsterna bestäms inte enbart av den eko-<br>nomiska tillväxten och regeländringar.<br>Tillväxtens sammansättning och nationalräken-<br>skapernas ofullständiga periodisering av skatter-<br>na kan få betydande effekter på det redovisade<br>offentliga sparandet enskilda år. Kapitalinkoms-<br>ter och ränteutgifter påverkas av förändringar av<br>den offentliga sektorns tillgångar och skulder<br>samt av ränteläget. Transfereringsutgifterna på-<br>verkas av volymförändringar utan direkt sam-<br>band med den ekonomiska tillväxten, t.ex. den<br>demografiska utvecklingen, förändrat utnyttjan-<br>de av sjukförsäkring eller förtidspensionering<br>m.m.</p>
<p>I tabell 11.9 redovisas det offentliga sparandets<br>förändring åren 2000-2004. Av tabellen framgår<br>att den diskretionära finanspolitiken hade en ex-<br>pansiv effekt på ekonomin under förra året. De<br>reformer som genomfördes motsvarade 1,4 % av<br>BNP. Den expansiva effekten motverkades<br>emellertid av de automatiska stabilisatorerna,<br>som gav upphov till en åtstramande effekt. Övri-<br>ga faktorer bidrog till att den sammantagna ef-<br>fekten på ekonomin från de offentliga finanserna<br>blev relativ kraftigt åtstramande. De offentliga<br>kapitalinkomsterna netto förstärktes genom<br>minskade ränteutgifter. Därtill innebar en ökad<br>löneandel och kraftigt ökande reavinster under<br>1999 en mycket stark ökning av skattebetalning-<br>arna från hushållen. Enbart periodiseringseffek-<br>ten motsvarar en förstärkning av de offentliga<br>finanserna mellan 2000 och 2001 med 1,3 % av<br>BNP.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 11.9 Indikator för effekter på efterfrågan I</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förändring i procent av BNP</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bidrag från</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diskretionär finanspolitik</p></td><td>
<p>-1,4</p></td><td>
<p>-1,8</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>-0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Automatiska stabilsatorer</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga faktorer</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,7</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: Finansdepartementet</p>
<p>I år är den diskretionära finanspolitiken fortfa-<br>rande expansiv, medan de motverkande fakto-<br>rerna är svagare. Åtstramningen från de automa-<br>tiska stabilisatorerna avtar och bidraget från</p>
<p>69</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga I</p>
<p>övriga saldopåverkande faktorer är väsentlig läg-<br>re än förra året. Den sammantagna effekten blir<br>svagt expansiv.</p>
<p>Även nästa år bedöms de offentliga finanserna<br>ge en viss stimulans till efterfrågan. I beräkning-<br>en beaktas endast åtgärder som beslutats tidigare<br>eller som föreslås och aviseras i denna proposi-<br>tion. Sammantaget uppgår dessa till 0,6 % av<br>BNP. Som framgick av föregående avsnitt be-<br>döms samtidigt det strukturella överskottet<br>överstiga saldomålet med god marginal såväl<br>2001 som 2002. Hur överskottet utöver målet<br>skall disponeras nästa år och vilken inriktning<br>finanspolitiken bör ges måste avvägas mot den<br>fortsatta konjukturutvecklingen. Regeringens<br>bedömning kommer att redovisas i höstens bud-<br>getproposition.</p>
<p>I kalkylen för 2003 och 2004 förutsätts BNP i<br>stort sett växa längs den långsiktiga trenden.<br>Produktionsgapet sluts, vilket innebär att de au-<br>tomatiska stabilisatorernas inverkan på de of-<br>fentliga finanserna avtar. Hittills föreslagna re-<br>former med ikraftträdande 2003 och 2004<br>uppgår till 0,4 respektive 0,2 % av BNP.</p>
<p>70</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga I</p>
<p>12 Demografi och offentliga finanser</p>
<h2>12.1 En åldrande befolkning</h2>
<p>Enligt Statistiska centralbyråns senaste befolk-<br>ningsprognos väntas Sveriges befolkning öka<br>med ca 600 000 personer de närmaste 30 åren el-<br>ler i genomsnitt 20 000 personer per år. Ökning-<br>en är svagare än under de senaste tre decennier-<br>na, då befolkningstillväxten uppgick till drygt<br>800 000 personer. Det nya i situationen är emel-<br>lertid att hela befolkningstillväxten mellan 2000<br>och 2030 sker i åldrarna över 64 år. Enligt pro-<br>gnosen kommer antalet personer i yrkesaktiva<br>åldrar (20-64 år) att minska med 100 000 perso-<br>ner, medan antalet äldre personer ökar med<br>700 000. Det innebär att den s.k. äldrekvoten,<br>förhållandet mellan antalet personer över 64 år<br>och antalet personer i åldrarna 20-64 år, stiger<br>kraftigt.</p>
<h2>12.2 Den demografiska försörjningskvoten</h2>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 12.1 Sveriges befolkning 1970-2030 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tusental personer</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Förändring<br>1970-2000</p></td><td>
<p>Förändring</p>
<p>2000-2030</p></td></tr>
<tr><td>
<p>0-19 år</p></td><td>
<p>2047</p></td><td>
<p>-78</p></td><td>
<p>-22</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20-64 år</p></td><td>
<p>5208</p></td><td>
<p>474</p></td><td>
<p>-97</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Över 64 år</p></td><td>
<p>1531</p></td><td>
<p>417</p></td><td>
<p>718</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>8786</p></td><td>
<p>813</p></td><td>
<p>598</p></td></tr>
</table>
<p>Källa.- Statistiska centralbyrån</p>
<p>Den stora ökningen av antalet äldre beror dels på<br>de stora barnkullarna efter kriget, dels på den<br>ökade medellivslängden. Mellan 1940 och 1960<br>föddes drygt 110 000 personer per år, vilket var<br>20 000 fler än under perioden 1920-1940. Under<br>de senaste 30 åren har dessutom medellivsläng-<br>den ökat med ca 5 år. En fortsatt ökning av me-<br>dellivslängden är sannolik, även om ökningen<br>inte väntas bli lika stark under de kommande tre<br>decennierna. I SCB:s befolkningsprognos antas<br>medellivslängden kring 2030 uppgå till 81 år för<br>män och 85 år för kvinnor, vilket innebär en ök-<br>ning med ytterligare 3-4 år jämfört med dagens<br>nivåer.</p>
<p>Stagnationen i antalet personer i yrkesverk-<br>samma åldrar under kommande decennier beror<br>på låga födelsetal under 1970- och 1980-talen. En<br>tillfällig topp registrerades kring 1990 med födel-<br>setal över 2 barn per kvinna i fruktsam ålder,<br>men de senaste åren har födelsetalet legat kring<br>1,5, vilket motsvarar ca 90 000 födda per år.<br>SCB:s befolkningsprognos förutsätter en upp-<br>gång till 1,8 under de närmaste 10 åren.</p>
<p>Den förväntade demografiska utvecklingen<br>kommer att påverka ekonomin och de offentliga<br>finanserna på flera sätt. Den ”demografiska” för-<br>sörjningskvoten anger antalet personer i icke yr-<br>kesverksamma åldrar (0-19 år och 654- år) i för-<br>hållande till antalet personer i yrkesverksamma<br>åldrar (20-64 år) och utgör ett grovt mått på den<br>förändrade försörjningsstrukturen i samhället.<br>Vare sig försörjningen av personer i icke yrkes-<br>verksamma åldrar sker i privat eller offentlig regi,<br>medför de demografiska förändringarna att färre<br>personer skall försörja fler. Med en hög ambition<br>i de offentliga välfärdssystemen blir effekterna av<br>den demografiska utvecklingen särskilt kännbara<br>i den offentliga sektorn om standarden i sjukvård<br>och äldreomsorg ska kunna upprätthållas.</p>
<p>Diagram 12.1 visar demografiska försörj-<br>ningskvoter för perioden 1970-2030. Tre di-<br>stinkta 20-års intervall kan särskiljas. Mellan<br>1970 och 1990 ökade äldrekvoten. Samtidigt<br>minskade de yngre åldersgrupperna i motsvaran-<br>de grad, varför den totala försörjningskvoten<br>blev oförändrad. Perioden 1990-2010 är en<br>gynnsam period ur ett demografiskt försörj-<br>ningsperspektiv. Försörjningskvoten för yngre<br>fortsätter att minska. Även äldrekvoten minskar<br>under större delen av perioden. I slutet av perio-<br>den börjar den emellertid att öka i allt snabbare<br>takt. Under den sista 20-års perioden ökar den<br>totala försörjningskvoten kraftigt, dels genom en<br>viss återhämtning i yngrekvoten, dels genom en<br>mycket stark ökning av äldrekvoten.</p>
<p>Diagram 12.1 Demografiska försörjningskvoter</p>
<p>Åldersgrupper i förhållande till personer 20-64 år</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-45.png" style="width:173pt;height:117pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Även om befolkningsprognoser är relativt säkra i<br>ett kortare tidsperspektiv, så är framskrivningar<br>över flera decennier naturligtvis behäftade med<br>en betydande osäkerhet. Särskilt födelsetalen har</p>
<p>71</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga I</p>
<p>uppvisat svårförutsägbara variationer under ef-<br>terkrigstiden. Medellivslängden är en mer stabil<br>prognosvariabel, som trots det ofta har under-<br>skattats. Prognoserna påverkas även av antagan-<br>den om nettomigrationen, som delvis styrs av<br>händelser i omvärlden med kraftiga årsvisa varia-<br>tioner som följd. I den aktuella prognosen antas<br>en nettomigration på 15 tusen personer per år.</p>
<p>1 diagram 12.2 illustreras effekten på äldrekvo-<br>ten av alternativa antaganden om födelsetal och<br>återstående medellivslängd efter fyllda 65 år.</p>
<p>hand på en hög yngrekvot, medan äldrekvoten<br>fortfarande är bland de lägsta inom OECD. Den<br>relativa ökningen av äldrekvoten bedöms emel-<br>lertid att bli kraftigare än i Sverige, även om ni-<br>vån kring 2030 fortfarande kommer att vara läg-<br>re. Bland EU-länderna väntas ökningen av<br>äldrekvoten till 2030 bli störst i Nederländerna<br>och Finland. I ett något längre perspektiv, fram<br>till 2050, antas äldrekvoten nå mycket höga nivå-<br>er i Spanien och Italien. Sverige kommer då att<br>ligga långt under genomsnittet i EU.</p>
<p>Diagram 12.2 Äldrekvoter</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-46.png" style="width:178pt;height:128pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Diagram 12.3 Äldrekvoter i OECD</p>
<p>Index 2000=100</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-47.png" style="width:174pt;height:116pt;"/>
<p>Källor: OECD, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Även om födelsetalen antas öka till 2,0 de när-<br>maste åren, reduceras äldrekvoten först på längre<br>sikt. På kort sikt ökar istället den totala försörj-<br>ningskvoten ytterligare genom ett växande antal<br>barn och ungdomar. Med oförändrad medellivs-<br>längd för personer över 64 år, vilket är ett myck-<br>et drastiskt antagande, minskar däremot upp-<br>gången i äldrekvoten påtagligt även på relativt<br>kort sikt.</p>
<h2>12.3 Utvecklingen i andra OECD-länder</h2>
<p>Den demografiska utvecklingen är likartad i de<br>flesta industriländerna. Äldrekvotens nivå var<br>något högre i Sverige år 2000 än i övriga OECD-<br>länder, men ökningen beräknas bli väsentligt<br>mindre i Sverige under de närmaste decennierna.<br>Exempelvis väntas äldrekvoten växa mycket<br>snabbt i Japan. Äldrekvoten är hög redan idag<br>och kommer enligt prognosen att växa till den<br>högsta nivån inom OECD-området under de<br>närmaste 20-30 åren. Förenta staternas befolk-<br>ning har en relativt gynnsam sammansättning.<br>Den totala försörjningskvoten är visserligen i<br>nivå med den svenska, men det beror i första</p>
<h2>12.4 Den ekonomiska försörjningskvoten</h2>
<p>Försörjningsbördan beror inte enbart på den<br>demografiska utvecklingen. En hög sysselsätt-<br>ningsgrad mildrar effekterna av den växande an-<br>delen av befolkningen i icke yrkesverksamma<br>åldrar. Den ”ekonomiska” försörjningskvoten<br>kan definieras som antalet icke sysselsatta i för-<br>hållande till antalet sysselsatta. Den totala syssel-<br>sättningsgraden i åldrarna 20-64 uppgick förra<br>året till ca 78 %, vilket innebär att även en bety-<br>dande andel av befolkningen i yrkesverksamma<br>åldrar saknar försörjning i form av egna arbets-<br>inkomster. Den ekonomiska försörjningskvoten<br>uppgick 2000 till 1,17, vilket innebär att 100 sys-<br>selsatta personer försörjer 117 icke sysselsatta<br>personer utöver sig själva.</p>
<p>Under perioden fram till 2030 ökar den de-<br>mografiska försörjningskvoten från 0,69 till 0,84,<br>dvs. med drygt 20 %. De ekonomiska konse-<br>kvenserna påverkas starkt av sysselsättningsgra-<br>den i ekonomin. I diagram 12.4 illustreras två ut-<br>vecklingsalternativ. Om sysselsättningsgraden<br>per åldersgrupp är oförändrad från år 2000, så<br>växer den ekonomiska försörjningskvoten över</p>
<p>72</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<p>perioden som helhet ungefär i takt med den de-<br>mografiska försörjningskvoten. Kring 2030 upp-<br>går den ekonomiska försörjningskvoten till ca<br>1,40, vilket är en ökning med 20 % jämfört med<br>2000. I det andra alternativet förutsätts att den<br>reguljära sysselsättningsgraden stiger till 80 % år<br>2004 så att sysselsättningsmålet nås. Därefter an-<br>tas sysselsättningsgraden förbli oförändrad i var-<br>je åldersgrupp. En sådan utveckling skulle med-<br>föra en kraftig minskning av den ekonomiska<br>försörjningskvoten de närmaste åren. Jämfört<br>med utgångsläget år 2000 skulle försörjnings-<br>bördan endast öka med 10 % fram till 2030.</p>
<p>Diagram 12.4 Ekonomisk försörjningskvot</p>
<p>Ej sysselsatta i förhållande till sysselsatta</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-48.png" style="width:173pt;height:126pt;"/>
<h2>12.5 Offentliga utgifter</h2>
<p>De demografiska förändringarna kommer att få<br>stora effekter på de offentliga utgifterna, efter-<br>som det omedelbara ansvaret för försörjning,<br>vård och omsorg för den icke sysselsatta delen av<br>befolkningen i hög grad kanaliseras genom den<br>offentliga sektorn. Att göra framskrivningar av<br>de åldersberoende offentliga utgifterna i ett så<br>pass långt tidsperspektiv är naturligtvis vanskligt.<br>Svårförutsägbara medicinska, organisatoriska<br>och institutionella förändringar gör att varje<br>framskrivning blir mycket osäker. Det scenario<br>som redovisas nedan bygger på följande förut-<br>sättningar:</p>
<p>• En standardökning i den offentliga konsum-<br>tionen per person i respektive åldersgrupp på<br>0,5 % per år har antagits. Det innebär t.ex.<br>att ”personaltätheten” i bl.a. skola, vård och<br>omsorg ökar med 0,5 % per år.</p>
<p>• Transfereringar som barnbidrag, studiestöd<br>etc. har ”standardsäkrats” så att de utvecklas<br>i takt med reallönerna.</p>
<p>• Det reformerade pensionssystemet fasas in<br>enligt fastställda regler.</p>
<p>Beräkningar av resursbehoven för vård och om-<br>sorg av äldre är särskilt osäkra. Kalkylerna tar<br>endast hänsyn till den rent demografiska kom-<br>ponenten. Historiskt uppvisar emellertid kost-<br>nadsutvecklingen inom t.ex. sjukvården ett rela-<br>tivt svagt samband med demografiska variabler.<br>Medicinska framsteg kan vara kostnadssänkande,<br>men kan också driva upp utgifterna genom att<br>allt fler sjukdomar och åkommor blir möjliga att<br>bota. Inget försök görs att belysa sådana effekter<br>i kalkylerna. Ytterligare en viktig faktor som inte<br>beaktats är att stigande medelålder är ett uttryck<br>för bättre hälsa och därmed minskande vårdbe-<br>hov i varje åldersgrupp. I kalkylen förutsätts att<br>en framtida 80-åring har samma behov av vård<br>som idag. Ett lika rimligt antagande kan vara att<br>en del av vårdkostnaden uppkommer under de<br>sista levnadsåren. I detta avseende överskattas<br>sannolikt de framtida kostnaderna. Beräkningar<br>över en så pass lång tidsperiod är mycket känsli-<br>ga för vilka antaganden som görs i sådana avse-<br>enden. Kalkylerna skall därför i första hand ses<br>som illustrerande exempel och inte som progno-<br>ser.</p>
<p>Av diagram 12.5 framgår utvecklingen för de<br>offentliga utgifterna som andel av BNP. Kalky-<br>lerna bygger på att sysselsättningsgraden ökar<br>fram till 2010 och att inga ytterligare utgiftsre-<br>former genomförs utöver vad som föreslås eller<br>aviseras i denna proposition.</p>
<p>Den ökande sysselsättningsgraden och det<br>begränsade demografiska utgiftstrycket medför<br>att utgiftskvoten faller de närmaste åren. Kring<br>2010 upphör ökningen av sysselsättningsgraden,<br>samtidigt som det demografiska utgiftstrycket<br>börjar stiga. I första hand kommer pensionsut-<br>gifterna att börja öka när 40-talisterna går i pen-<br>sion. Utgifterna för sjukvård och äldreomsorg<br>accelererar kring 2025 till följd av en mycket<br>kraftig ökning av antalet personer över 80 år. Be-<br>lastningen på de offentliga finanserna kulminerar<br>kring 2035. Under perioden 2010-2035 ökar ut-<br>giftskvoten med ca 6 procentenheter som andel<br>av BNP.</p>
<p>73</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<p>Diagram 12.5 Offentliga utgifter exklusive räntor</p>
<p>Procent av BNP</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-49.png" style="width:173pt;height:121pt;"/>
<p>Diagram 12.6 Finansiellt sparande i offentlig sektor</p>
<p>Procent av BNP</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-50.png" style="width:173pt;height:126pt;"/>
<h2>12.6 Finanspolitiken på lång sikt</h2>
<p>Om skattereglerna bibehålls oförändrade efter<br>2004, utan beaktande av ytterligare steg i kom-<br>pensationen för egenavgifterna, och utgifterna<br>följer den demografiska utvecklingen med de<br>förutsatta standardökningarna, uppkommer ett<br>växande överskott i de offentliga finanserna fram<br>till ca 2015. Överskottet kommer att överstiga<br>regeringens överskottsmål på 2 % av BNP.</p>
<p>I diagram 12.6 redovisas en kalkyl där det<br>överskjutande överskottet, utöver 2 % av BNP,<br>utnyttjas till permanenta skattesänkningar eller<br>utgiftsreformer fram till 2015. Efter 2015 bibe-<br>hålls skattereglerna oförändrade och utgiftsnivån<br>skrivs fram med den demografiska utvecklingen<br>inklusive standardtillskotten. Den ökande äldre-<br>kvoten medför att överskotten vänds till växande<br>underskott. De skattesänkningar och utgiftsre-<br>former som kan genomföras under de närmaste<br>5-10 åren inom ramen för ett saldomål på 2 % av<br>BNP kan således visa sig ohållbara på lång sikt.<br>Att åter höja skattekvoten kan vara svårt med en<br>ökad internationell rörlighet i skattebaserna, var-<br>för en eventuell anpassning sannolikt måste ske<br>på utgiftssidan.</p>
<p>Så länge överskotten i de offentliga finanserna<br>upprätthålls kommer skuldkvoten att falla. Kal-<br>kylen innebär emellertid att de offentliga finan-<br>serna försvagas snabbt när det demografiska ut-<br>giftstrycket stiger. Under den senare delen av<br>kalkylperioden uppkommer därför en accelere-<br>rande ökning av skuldkvoten.</p>
<p>Diagram 12.7 Offentlig bruttoskuld</p>
<p>Procent av BNP</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-51.png" style="width:173pt;height:117pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Osäkerheterna i framskrivningar under en så<br>lång tidsperiod är naturligtvis stora. Kalkylerna<br>visar emellertid att även om överskottsmålet<br>upprätthålls under en lång period, så kommer<br>den demografiska utvecklingen att medföra be-<br>tydande påfrestningar i de offentliga finanserna.</p>
<p>74</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<p>13 Alternativa scenarier</p>
<p>Bedömningar om den framtida konjunkturut-<br>vecklingen är behäftade med stor osäkerhet. Den<br>statistik som inkommit under de senaste måna-<br>derna ger delvis motstridiga indikationer. Den<br>internationella konjunkturförsvagningen innebär<br>att det finns risk för en sämre utveckling än den<br>som beskrivs i avsnitt 1-11, det s.k. basalternati-<br>vet. Särskilt oroande är den snabba avmattningen<br>i Förenta staterna. Tecknen på en ganska drama-<br>tisk försvagning av industrikonjunkturen i Sveri-<br>ge som har framkommit i bl.a. KI:s barometrar<br>inger också oro.</p>
<p>Sysselsättningen, mätt i antal personer, har<br>dock fortsatt att öka mycket starkt de senaste<br>månaderna samtidigt som inflationstrycket fort-<br>farande är lågt, vilket kan betyda att svensk eko-<br>nomi och framför allt arbetsmarknaden fungerar<br>bättre än vad som förutses i basalternativet. För<br>att belysa osäkerheten i prognosen redovisas två<br>alternativa scenarier. Det ena scenariot, det s.k.<br>lågtillväxtaltemativet, beskriver en utveckling där<br>nedgången i den amerikanska ekonomin blir be-<br>tydligt djupare än i basalternativet och där sprid-<br>ningseffekterna till övriga världen blir omfattan-<br>de. Det leder till en förhållandevis djup svensk<br>konjunkturnedgång. Det andra alternativet,<br>högtillväxtalternativet, illustrerar en utveckling<br>där arbetsmarknaden fungerar bättre än i basal-<br>ternativet och där regeringens sysselsättningsmål<br>uppnås år 2004.</p>
<p>I basalternativet, som ligger till grund för<br>budgetberäkningarna, antas ett normalt resurs-<br>utnyttjande uppnås och BNP-gapet slutas under<br>2002. Åren 2001-2002 anpassas tillväxten mot<br>ett mer normalt konjunkturläge, de offentliga<br>finanserna är fortsatt goda och penningpolitiken<br>är i princip oförändrad. Även åren 2003 och 2004<br>stiger BNP mer än en långsiktigt hållbar tillväxt-<br>takt, vilket möjliggörs av en nedtrappning i såväl<br>antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska pro-<br>gram som antalet platser i kunskapslyftet. Över-<br>skotten i de offentliga finanserna överträffar sal-<br>domålet på 2 % av BNP.</p>
<p>I lågtillväxtaltemativet antas tillväxten utveck-<br>las svagare än i basalternativet åren 2001 och<br>2002 vilket innebär att resursutnyttjandet mins-<br>kar och BNP-gapet ökar. Under år 2003 inleds<br>en återhämtning i ekonomin som fortsätter un-<br>der år 2004. Djupet i konjunkturnedgången åren<br>2001 och 2002 innebär dock att återhämtnings-<br>fasen inte är avslutad 2004 utan BNP kan stiga</p>
<p>snabbare än den trendmässiga tillväxttakten även<br>efter år 2004, utan att överhettningsproblem<br>uppstår. Orsakerna till och konsekvenserna av<br>konjunkturförsvagningen beskrivs närmare i av-<br>snitt 13.1.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 13.1 Nyckeltal, basalternativet 1</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP, proc, förändring</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2.3</p></td><td>
<p>2,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP-gap<sup>1</sup></p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Reguljär sysselsätt-<br>ningsgrad, 20-64 år<sup>2</sup></p></td><td>
<p>77,2</p></td><td>
<p>78,1</p></td><td>
<p>78,4</p></td><td>
<p>78,5</p></td><td>
<p>78,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppen arbets-<br>löshet, nivå</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Marknadstillväxt för<br>svensk export</p></td><td>
<p>11,8</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>7,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Reporänta, slutkurs</p></td><td>
<p>4,00</p></td><td>
<p>4,00</p></td><td>
<p>4,25</p></td><td>
<p>4,50</p></td><td>
<p>4,50</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Timlön, proc, förändring</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunal konsumtion,<br>proc. Förändring</p></td><td>
<p>1,4’</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fin. sparande i offentlig<br>sektor, % av BNP</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>3.6</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgeteringsmarginal,<br>mdr kr</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>16</p></td></tr>
</table>
<p>‘Skillnaden i procent mellan faktisk och potentiell produktion</p>
<p><sup>2</sup>Antalet sysselsatta i åldern 20-64 år, exklusive sysselsatta i konjunkturberoende<br>arbetsmarknadspolitiska program, i procent av befolkningen i den åldersgruppen<br><sup>3</sup>Exklusive effekten av att Svenska kyrkan 1 januari 2000 överfördes från kom-<br>munsektorn till hushållssektorn i nationalräkenskaperna. Inklusive denna effekt<br>är utvecklingstalet för år 2000 -1,2 %.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, OECD och Finansdepartementet</p>
<p>I högtillväxtalternativet växer BNP snabbare än i<br>basalternativet samtliga år. Den starka expan-<br>sionsfas som svensk ekonomi varit inne i de se-<br>naste åren fortsätter. Arbetsmarknaden antas<br>fungera bättre än vad som förutses i basalternati-<br>vet och regeringens sysselsättningsmål uppnås<br>2004. Högtillväxtalternativet beskrivs närmare i<br>avsnitt 13.2.</p>
<h2>13.1 Lågtillväxtaltemativet</h2>
<p>Internationell utveckling</p>
<p>I lågtillväxtaltemativet antas BNP-tillväxten i<br>Förenta staterna mattas av till 0 % i år och drygt<br>1 % nästa år. Förutom en allmänt försvagad ef-<br>terfrågan i förhållande till basalternativet antas<br>avmattningen inom sektorn för informations-<br>och kommunikationsteknik (IKT) bli omfattan-<br>de. Den starka produktivitetstillväxten i Förenta<br>staterna under senare år antas i detta alternativ<br>vara av mer tillfällig, konjunkturell, art och im-<br>plicerar endast delvis en varaktigt högre produk-</p>
<p>75</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga I</p>
<p>tivitetstillväxt. Hittills gjorda bedömningar om<br>”ny ekonomi” antas således visa sig vara alltför<br>optimistiska och så även bedömningarna om den<br>potentiella tillväxten i Förenta staterna och andra<br>regioner. Investerare i framför allt Förenta sta-<br>terna antas revidera ner sina förväntningar om<br>den långsiktiga kapitalavkastningen och de priva-<br>ta investeringarna väntas minska markant under<br>innevarande år och början av nästa år. Detta an-<br>tas tillsammans med den kraftiga avmattningen<br>inom IKT-sektorn leda till fortsatt fallande<br>börskurser. Även hushållens framtidsförvänt-<br>ningar försämras märkbart i Förenta staterna.<br>Nettoexporten antas, till skillnad från de senaste<br>åren, emellertid ge ett positivt bidrag till BNP-<br>tillväxten redan under innevarande år. Det beror<br>på att den inhemska efterfrågan minskar samti-<br>digt som den amerikanska dollarn försvagas, vil-<br>ket leder till en kraftigt dämpad importtillväxt.</p>
<p>De negativa effekterna av konjunkturförsvag-<br>ningen motverkas delvis av att den amerikanska<br>centralbanken antas sänka styrräntan till 3,0 %.<br>Även den europeiska centralbanken, ECB, antas<br>sänka styrräntan, till 4,0 % i slutet av 2001 för att<br>därefter ligga kvar på samma nivå i slutet av<br>2002. Åren 2003 och 2004 vänder konjunkturen<br>uppåt igen och centralbankerna antas därmed<br>höja styrräntorna successivt under dessa år, för<br>att i slutet av år 2004 i praktiken ligga på samma<br>nivåer som i basalternativet.</p>
<p>Effekter på svensk ekonomi</p>
<p>Den starka konjunkturförsvagningen i Förenta<br>staterna antas leda till en betydligt svagare till-<br>växt än i basalternativet även i övriga delar av<br>världen. Den svenska industrin drabbas förhål-<br>landevis hårt av den internationella lågkonjunk-<br>turen. Världsmarknadstillväxten för svensk ex-<br>port, dvs. efterfrågan på importerade varor från<br>Sveriges exportmarknader, antas uppgå till drygt<br>4 % i år och drygt 3 % nästa år. Historiskt sett är<br>det mycket låga ökningstal och en sammanlagd<br>nedjustering med drygt 6 procentenheter jäm-<br>fört med basalternativet. Marknadsandelsutveck-<br>lingen blir också svagare 2001 och 2002 än i bas-<br>alternativet. Det beror dels på att den svenska<br>exporten innehåller en stor andel konjunktur-<br>känsliga produkter, dels på att den förutsatta<br>avmattningen i IKT-sektorn innebär lägre till-<br>växttal för teleproduktexporten.</p>
<p>Konjunkturnedgången medför att de senaste<br>årens uppgång i sysselsättningen bryts. Syssel-<br>sättningen antas minska såväl i år som nästa år</p>
<p>och arbetslösheten börjar öka igen, vilket inne-<br>bär att även BNP-gapet ökar. En svagare utveck-<br>ling på arbetsmarknaden och en försämrad för-<br>mögenhetssituation på grund av fallande<br>börskurser bidrar till en dämpning av hushållens<br>tillförsikt inför framtiden och till ett ökat spa-<br>rande. Lägre inkomster och ökat sparande inne-<br>bär att hushållens konsumtion mattas av avsevärt<br>i förhållande till basalternativet. Även invester-<br>ingstillväxten bromsas upp.</p>
<p>Hur den offentliga konsumtionen utvecklas är<br>avhängigt av hur politiken utformas vid kon-<br>junkturnedgången (se diskussionen nedan). En<br>utgångspunkt för lågtillväxtaltemativet har varit<br>att den statliga konsumtionen utvecklas med<br>samma volymtillväxt som i basalternativet och<br>att den kommunala konsumtionen anpassas med<br>hänsyn till balanskravet (se avsnitt 11.4).</p>
<p>Prisutvecklingen är svagare än i basalternati-<br>vet, vilket beror på att konjunkturavmattningen<br>resulterar i något lägre löneökningar och tillba-<br>kapressade vinstmarginaler. Riksbanken kan där-<br>för sänka reporäntan till som lägst 3,0 %, vilket<br>bromsar avmattningen. År 2003 inleds en åter-<br>hämtning i ekonomin och därmed höjs reporän-<br>tan igen. I slutet av 2004 antas reporäntan uppgå<br>till 4,5 %, dvs. samma nivå som i basalternativet.</p>
<p>Även en lägre långränta än i basalternativet ger<br>en positiv effekt som motverkar avmattningen i<br>ekonomin. Förtroendet för den svenska ekono-<br>min och de offentliga finanserna bedöms med<br>andra ord vara så pass högt att inga negativa ef-<br>fekter uppstår via högre långränta. Detta reso-<br>nemang är tillämpligt även för kronan som antas<br>appreciera i samma takt som i basalternativet.</p>
<p>Den konjunkturnedgång som beskrivs i<br>lågtillväxtaltemativet är till största delen cyklisk i<br>den meningen att arbetsmarknaden antas funge-<br>ra lika väl som i basalternativet. Återhämtningen<br>inleds, som nämnts ovan, under 2003 och år<br>2004 är tillväxttakten ca 1 procentenhet högre än<br>i basalternativet. Djupet i konjunkturnedgången<br>innebär dock att återhämtningsfasen inte är av-<br>slutad 2004.</p>
<p>Bidraget från IKT-sektorn till BNP-tillväxten<br>under perioden 1994-2000 uppgick i genomsnitt<br>till 0,8 procentenheter per år. I lågtillväxtalterna-<br>tivet antas inte IKT-sektorn framöver uppvisa<br>exceptionella tillväxttal och utvecklingen norma-<br>liseras. Detta leder framför allt till en svagare<br>produktivitetstillväxt och en lägre strukturell<br>produktivitetsnivå än i basalternativet. Samman-</p>
<p>76</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<p>fattningsvis antas BNP år 2004 ligga ca 3 % lägre<br>än i basalternativet.</p>
<p>Åren 2003 och 2004 stiger resursutnyttjandet<br>eftersom BNP då stiger snabbare än den trend-<br>mässiga tillväxttakten. Åren efter 2004 kommer<br>BNP att fortsätta att stiga mer än den trendmäs-<br>siga tillväxttakten tills ett normalt resursutnytt-<br>jande nås. När ett normalt resursutnyttjande<br>nåtts antas sysselsättningsgraden och den öppna<br>arbetslösheten ligga på samma nivå som i basal-<br>ternativet år 2004, dvs. på 78,5 % av befolkning-<br>en respektive 4 % av arbetskraften. Detta inne-<br>bär att den kraftiga lågkonjunkturen inte antas<br>leda till att arbetslösheten permanentas på en<br>högre nivå än i basalternativet, eller till att fler<br>personer slås ut från arbetsmarknaden och ham-<br>nar utanför arbetskraften. BNP-nivån är dock<br>lägre än i basalternativet eftersom produktivi-<br>tetsnivån antas vara lägre i lågtillväxtaltemativet.</p>
<p>Tabell 13.2 Nyckeltal, lågtillväxtaltemativet</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP, proc, förändring</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP-gap<sup>1</sup></p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>-2,0</p></td><td>
<p>-3,4</p></td><td>
<p>-3,0</p></td><td>
<p>-2,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Reguljär sysselsätt-<br>ningsgrad, 20-64 år<sup>2</sup></p></td><td>
<p>77,2</p></td><td>
<p>76,9</p></td><td>
<p>75.8</p></td><td>
<p>75,9</p></td><td>
<p>76,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>öppen arbets-<br>löshet, nivå</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>5,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Marknadstillväxt för<br>svensk export</p></td><td>
<p>11,8</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>8,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Reporänta, slutkurs</p></td><td>
<p>4,00</p></td><td>
<p>3,00</p></td><td>
<p>3,00</p></td><td>
<p>3,50</p></td><td>
<p>4,50</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Timlön, proc, förändring</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunal konsumtion,<br>proc, förändring</p></td><td>
<p>1,4<sup>3</sup></p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fin. sparande i offentlig<br>sektor, % av BNP</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>2,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgeteringsmarginal,<br>mdr kr.</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>17</p></td></tr>
</table>
<p>‘Skillnaden i procent mellan faktisk och potentiell produktion</p>
<p><sup>2</sup>Antalet sysselsatta i åldern 20-64 år, exklusive sysselsatta i konjunkturberoende<br>arbetsmarknadspolitiska program, i procent av befolkningen i den åldersgruppen<br><sup>3</sup>Exklusive effekten av att Svenska kyrkan 1 januari 2000 överfördes från kom-<br>munsektorn till hushållssektorn i nationalräkenskaperna. Inklusive denna effekt<br>är utvecklingstalet för år 2000 -1,2 %.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, OECD och Finansdepartementet</p>
<p>Effekter på de offentliga finanserna</p>
<p>Den svaga tillväxten medför en kraftig försäm-<br>ring av de offentliga finanserna. Lägre sysselsätt-<br>ning och privat konsumtion innebär lägre skat-<br>tebaser och därmed lägre offentliga inkomster.<br>Högre arbetslöshet innebär högre utgifter.<br>Sammantaget minskar överskottet i den offentli-<br>ga sektorn med drygt 1,5 % av BNP 2002 jäm-<br>fört med basalternativet. De starka finanserna i<br>utgångsläget medför emellertid att ett överskott</p>
<p>kan upprätthållas trots den djupa konjunktur-<br>svackan. Det finns således ett utrymme för akti-<br>va stimulansåtgärder för att motverka fallet i den<br>inhemska efterfrågan.</p>
<p>De offentliga transfereringssystemen innebär<br>en kraftfull automatisk stabilisering av hushål-<br>lens disponibla inkomster. Endast ca 60 % av<br>hushållens inkomster före skatt består av arbets-<br>inkomster. Resterande del utgörs i huvudsak av<br>transfereringar från offentlig och privat sektor.<br>Merparten av transfereringsinkomsterna berörs i<br>mycket liten grad av den lägre aktiviteten i eko-<br>nomin, t.ex. olika slag av pensioner, barnbidrag<br>etc. Vissa transfereringsinkomster, som arbets-<br>löshetsunderstöd, socialbidrag och bostadsbi-<br>drag, ökar och ersätter på så sätt bortfallet av ar-<br>betsinkomster. Trots att sysselsättningsnivån<br>2002 är 3,5 % lägre än i basalternativet, blir hus-<br>hållens reala disponibla inkomster endast drygt<br>1 % lägre. Därmed begränsas fallet i den privata<br>konsumtionen, trots att hushållen förutsätts öka<br>sitt sparande.</p>
<p>Kommunernas skatteintäkter påverkas nega-<br>tivt av den lägre sysselsättningen. Genom ba-<br>lanskravet kommer därför sannolikt flertalet<br>kommuner och landsting att budgetera för en<br>mer försiktig ökning av verksamheten än i basal-<br>ternativet. Hur stor den dämpande effekten blir<br>beror bl.a. av vilka buffertar som finns i utgångs-<br>läget. I basalternativet bedöms det ekonomiska<br>resultatet i kommunsektorn som helhet vara re-<br>lativt gott under kalkylperioden. En fullständig<br>anpassning av utgifterna till de lägre skatteintäk-<br>terna förefaller därför inte trolig. I kalkylen antas<br>att volymtillväxten reduceras med<br>0,5 procentenheter per år åren 2002-2004. Resul-<br>tatet kommer emellertid att utvecklas sämre än i<br>basalternativet och fler kommuner och landsting<br>kommer att uppvisa underskott. Mot slutet av<br>perioden accelererar BNP-tillväxten och syssel-<br>sättningen, vilket möjliggör en viss återupp-<br>byggnad av det egna kapitalet.</p>
<p>Den dämpade verksamhets- och sysselsätt-<br>ningsutvecklingen i kommunsektorn förstärker<br>konjunkturnedgången, men mildrar samtidigt de<br>negativa effekterna på de offentliga finanserna.<br>Ett särskilt problem är att det är svårt att i förväg<br>avgöra om den lägre tillväxten i ekonomin är till-<br>fällig eller mer permanent. I den mån kommun-<br>ledningarna befarar att nedgången är bestående<br>kan anpassningen nedåt av utgiftsnivåerna bli<br>starkare och därmed ytterligare försvaga utveck-<br>lingen på arbetsmarknaden.</p>
<p>77</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga I</p>
<p>Statens utgifter för arbetslöshetsförsäkring<br>och bostadsbidrag ökar när sysselsättningen vi-<br>ker. Eftersom budgeteringsmarginalen är mycket<br>liten i utgångsläget finns en betydande risk att<br>utgifterna bryter genom taket. Den svagare till-<br>växten antas emellertid även medföra lägre pris-<br>och löneökningar än i basalternativet. Eftersom<br>utgiftstaket anges i nominella termer ökar takets<br>reala värde. De besparingar som krävs för att kla-<br>ra taket blir därför relativt begränsade.</p>
<p>De överskott som successivt byggts upp i de<br>offentliga finanserna skapar en god buffert mot<br>en kraftig försvagning av konjunkturen. De au-<br>tomatiska stabilisatorerna kan tillåtas verka fullt<br>ut utan att ohållbara underskott uppkommer.<br>Ett visst utrymme finns även för aktiva stimu-<br>lansåtgärder på inkomstsidan. Ur ett stabilise-<br>ringspolitiskt perspektiv innebär emellertid det<br>kommunala balanskravet och den mycket be-<br>gränsade budgeteringsmarginalen en risk för att<br>de offentliga utgifterna reduceras trots lågkon-<br>junkturen.</p>
<p>marknaden fungera bättre så att personer utan-<br>för arbetskraften i större utsträckning än i basal-<br>ternativet stimuleras att söka arbete. För att<br>understödja en snabb och uthållig sysselsätt-<br>ningstillväxt antas antalet deltagare i arbets-<br>marknadspolitiska program och i kunskapslyftet<br>vara lägre i högtillväxtalternativet än i<br>basalternativet.</p>
<p>Löneutvecklingen och produktivitetstillväxten<br>antas vara desamma som i basalternativet. Efter-<br>som arbetsmarknaden antas fungera bättre än i<br>basalternativet antas den högre sysselsättnings-<br>tillväxten inte leda till högre inflation eller stra-<br>mare penningpolitik.</p>
<p>Tabell 13.3 Nyckeltal, högtillväxtalternativet</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP, proc, förändring</p></td><td>
<p>3.6</p></td><td>
<p>3.4</p></td><td>
<p>3.3</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP-gap<sup>1</sup></p></td><td>
<p>-2,3</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>-0.3</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Reguljär sysselsätt-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>ningsgrad, 20-64 år<sup>2</sup></p></td><td>
<p>77.2</p></td><td>
<p>78,6</p></td><td>
<p>79,5</p></td><td>
<p>79,8</p></td><td>
<p>80,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppen arbets-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>löshet, nivå</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>3.6</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3.2</p></td></tr>
</table>
<h2>13.2 Högtillväxtalternativet</h2>
<p>I högtillväxtalternativet förutsätts sysselsätt-<br>ningsmålet uppnås år 2004. Jämfört med basal-<br>ternativet behöver sysselsättningen öka med yt-<br>terligare ca 80 000 personer för att den reguljära<br>sysselsättningsgraden bland personer i åldrarna<br>20-64 år skall uppgå till 80 % år 2004. För att det<br>skall vara möjligt att varaktigt uppnå sysselsätt-<br>ningsmålet krävs framför allt att arbetskraftsut-<br>budet blir betydligt större än i basalternativet<br>och att fler kan bli sysselsatta utan att det leder<br>till inflationsdrivande löneökningar.</p>
<p>I basalternativet påverkas arbetskraftsutbudet<br>och sysselsättningen negativt av att andelen per-<br>soner i åldrarna 55-64 år ökar kraftigt mellan år<br>2000 och år 2004. Sysselsättningsgraden i dessa<br>åldersgrupper är betydligt lägre än genomsnittet<br>eftersom de i betydligt större utsträckning än<br>andra är långvarigt sjuka eller förtidspensionera-<br>de. I högtillväxtalternativet förutsätts andelen<br>långtidssjuka eller förtidspensionerade i varje ål-<br>dersgrupp minska de närmaste åren.</p>
<p>Den öppna arbetslösheten antas i högtillväxt-<br>alternativet varaktigt kunna ligga på en lägre nivå<br>än i basalternativet utan att arbetsmarknaden ris-<br>kerar att bli överhettad. År 2002 faller den öppna<br>arbetslösheten till 3,2 % för att därefter ligga<br>kvar på den nivån. Dessutom förutsätts arbets-</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Marknadstillv. för<br>svensk export</p></td><td>
<p>11.8</p></td><td>
<p>6.3</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>7.0</p></td><td>
<p>7.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Reporänta, slutkurs</p></td><td>
<p>4.00</p></td><td>
<p>4,00</p></td><td>
<p>4,25</p></td><td>
<p>4,50</p></td><td>
<p>4.50</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Timlön, proc, förändring</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3.5</p></td><td>
<p>3.5</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
</table>
<p>Kommunal konsumtion,</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>proc, förändring</p></td><td>
<p>1.4’</p></td><td>
<p>1.5</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fin. sparande i offentlig<br>sektor, % av BNP</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>4.3</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Budgeteringsmarg.,</p>
<p>mdrkr. 5</p></td><td>
<p>7 7 10</p></td><td>
<p>22</p></td></tr>
</table>
<p>‘Skillnaden i procent mellan faktisk och potentiell produktion</p>
<p><sup>?</sup>Antalet sysselsatta i åldern 20-64 år, exklusive sysselsatta i konjunkturberoende<br>arbetsmarknadspolitiska program, i procent av befolkningen i den åldersgruppen<br><sup>3</sup> Exklusive effekten av att Svenska kyrkan 1 januari 2000 överfördes från kom-<br>munsektorn till hushållssektorn i nationalräkenskaperna. Inklusive denna effekt<br>är utvecklingstalet för år 2000 -1,2 %.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, OECD och Finansdepartementet</p>
<p>Högtillväxtalternativet innebär en varaktigt hög-<br>re nivå på BNP och därmed på viktiga skatteba-<br>ser som löner och privat konsumtion. De offent-<br>liga inkomsterna blir starkare. Samtidigt minskar<br>utgifterna för arbetslöshetsförsäkring, bostads-<br>bidrag och socialbidrag. I genomsnitt förstärks<br>de offentliga finanserna med motsvarande ca<br>0,5 % av BNP jämfört med basalternativet. Ef-<br>tersom den högre nivån på BNP och sysselsätt-<br>ningen antas vara bestående, skapas ett ökat ut-<br>rymme för varaktiga reformer. Även om<br>budgeteringsmarginalen blir något större är den<br>fortfarande relativt liten i förhållande till osäker-<br>heten i utgiftsprognoserna. Reformer i den stat-<br>liga budgeten skulle därför de närmaste åren i</p>
<p>78</p>
<p>första hand avse inkomstsidan. Först 2004 finns<br>ett visst utrymme även på utgiftssidan.</p>
<p>Den positiva effekten på det offentliga över-<br>skottet begränsas av kommunsektorns utgiftsbe-<br>teende. I beräkningen antas att kommuner och<br>landsting utnyttjar de ökade skatteintäkterna till<br>högre utgifter, vilket innebär att reformutrym-<br>met vad gäller kommunsektorn helt och hållet<br>tillförs utgiftssidan. Sannolikt skulle några<br>kommuner och landsting välja att sänka skatten i<br>stället om den starka utvecklingen i högtillväxtal-<br>ternativet realiserades.</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<p>79</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<p>14 Utvärdering av prognoser</p>
<p>Finansdepartementets prognoser utgör underlag<br>för regeringens utformning av den allmänna<br>ekonomiska politiken och för beslut om stats-<br>budgeten. Regeringens mål för den ekonomiska<br>politiken, t.ex. sysselsättningsmålet, är också i<br>hög grad kopplade till den framtida utvecklingen<br>av makroekonomiska variabler. Hög precision i<br>prognoserna är således av stor betydelse. I före-<br>liggande avsnitt följer en analys av de fyra kon-<br>junkturprognoser som Finansdepartementet<br>framlagt för år 2000 (våren och hösten 1999<br>samt våren och hösten 2000). Genomgången<br>syftar ytterst till att förbättra framtida progno-<br>ser. Nedan redovisas först de prognosfel som<br>gjordes för de olika posterna i försörjningsbalan-<br>sen samt för andra viktiga makroekonomiska<br>nyckeltal. Därefter följer en jämförelse med and-<br>ra prognosmakare.</p>
<p>Det är inte självklart vad prognoser ska utvär-<br>deras mot. I denna analys evalueras försörjnings-<br>balansens poster mot nationalräkenskapernas<br>preliminära utfall för år 2000. Utfallet kan kom-<br>ma att revideras i slutet av detta år då SCB<br>genomför den första årsberäkningen för år 2000.<br>En förklaring till att prognoserna kan skilja sig<br>från faktiskt utfall är att de grundas på vissa an-<br>taganden. Förutsättningarna kan senare komma<br>att ändras, t.ex. beroende på vidtagna åtgärder till<br>följd av prognosen. I denna analys av Finansde-<br>partementets prognoser beaktas inte detta pro-<br>blem då det rör sig om ett alltför komplext fe-<br>nomen.</p>
<p>den mycket gynnsamma börsutvecklingen under<br>hösten 1999, efter budgetpropositionen för<br>2000, justerades prognosen för konsumtionstill-<br>växten upp till 4,0 % i vårpropositionen 2000.<br>Det starka utfallet för 1999 bidrog också till att<br>prognosen reviderades upp. Inför hösten revide-<br>rades konsumtionen ned något, bl. a till följd av<br>nedgången på börsen. Fortfarande kvarstod dock<br>så sent som i höstas en överskattning på 0,7 pro-<br>centenheter.</p>
<p>Samtidigt som både hushållens konsumtion<br>och näringslivets bruttoinvesteringar under före-<br>gående år blev lägre än vad som prognoserats så<br>underskattades importtillväxten. Förmodligen<br>ligger en stor del av förklaringen i att lagerinve-<br>steringarna blev större än vad som förutsågs, dvs.<br>en större del än väntat av de varor som importe-<br>rats lades i lager. Den otillfredsställelse med för<br>stora lager som företagen uppger i Konjunktur-<br>institutets barometer tyder på detta.</p>
<h2>14.1 Finansdepartementets prognoser</h2>
<p>I tabell 14.1 visas för ett antal variabler utfallet<br>för 2000 tillsammans med Finansdepartementets<br>prognosfel. Överlag gäller att prognosfelen för<br>försörjningsbalansens poster, och för övriga<br>nyckeltal, minskar i takt med att prognoshori-<br>sonten blir kortare och mer information blir till-<br>gänglig. Nationalräkenskapernas preliminära ut-<br>fall för 2000 var dock överraskande svagt.<br>Framför allt gäller det utvecklingen för det fjärde<br>kvartalet, och i synnerhet hushållens konsum-<br>tion.</p>
<p>Tillväxtutsikterna för hushållens konsum-<br>tionsutgifter förändrades under 1999 i takt med<br>att bedömningarna av det allmänna konjunktur-<br>läget reviderades i positiv riktning. Till följd av</p>
<p>Tabell 14.1 Finansdepartementets prognosfel avseende<br>2000</p>
<p>Differens mellan prognos och utfall,<br>procentenheter</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utfall<sup>1</sup></p>
<p>2000</p></td><td>
<p>Vår</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Höst</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Vår</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>Höst</p>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>3.6</p></td><td>
<p>-1.0</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>0.2</p></td><td>
<p>0.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållens konsumtion<sup>2</sup></p></td><td>
<p>3.0</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>0.7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentlig konsumtion<sup>2</sup></p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0.9</p></td><td>
<p>1.1</p></td><td>
<p>0.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bruttoinvesteringar</p></td><td>
<p>4.5</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>1.1</p></td><td>
<p>0.5</p></td><td>
<p>0.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lagerinvesteringar<sup>3</sup></p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>-0.4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Export</p></td><td>
<p>9.8</p></td><td>
<p>-4,1</p></td><td>
<p>-3.1</p></td><td>
<p>-2,2</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Import</p></td><td>
<p>9.7</p></td><td>
<p>-3.0</p></td><td>
<p>-2,6</p></td><td>
<p>-2,5</p></td><td>
<p>-0,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industriproduktion</p></td><td>
<p>6.3</p></td><td>
<p>-2,3</p></td><td>
<p>-1,8</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>-0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal sysselsatta</p></td><td>
<p>2.2</p></td><td>
<p>-1.6</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>-0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Reguljär</p>
<p>sysselsättningsgrad<sup>4</sup></p></td><td>
<p>77,2</p></td><td>
<p>-1,6</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>-0.5</p></td><td>
<p>-0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppen arbetslöshet<sup>5</sup></p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>0.7</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI</p></td><td>
<p>1.3</p></td><td>
<p>-0.5</p></td><td>
<p>-0.1</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI, dec-dec</p></td><td>
<p>1.4</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>-0.1</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>-0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP världen<sup>6</sup></p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>-1,6</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>-0,2</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Procentuell förändring om annat ej anges</p>
<p><sup>2</sup> Exkl. effekten av Svenska kyrkans överföring till hushållssektorn</p>
<p><sup>3</sup> Förändring uttryckt i procent av BNP föregående år</p>
<p><sup>4</sup>1 procent av befolkningen, 20-64 år</p>
<p><sup>5</sup>1 procent av arbetskraften</p>
<p><sup>6</sup> För vissa länder är utfallet prognoserat</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Liksom den inhemska efterfrågan underskatta-<br>des också den internationella utvecklingen i de<br>prognoser som gjordes 1999. Visserligen förut-<br>sågs en generell återhämtning efter Asienkrisen<br>och den efterföljande finansiella krisen, men den<br>mycket starka utvecklingen i den amerikanska</p>
<p>80</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 1</p>
<p>ekonomin under de senaste åren bedömdes mat-<br>tas av betydligt år 2000 - en avmattning som<br>kom att märkas först mot slutet av året. Till följd<br>av att den internationella efterfrågan blev starka-<br>re än väntat och att försvagningen av industri-<br>konjunkturen under 1999 blev mindre än förut-<br>sett, underskattades både den svenska<br>exporttillväxten och industriproduktionen för år<br>2000 väsentligt. En successivt ljusare bild av den<br>internationella efterfrågan, framför allt präglad<br>av en fortsatt stark tillväxt i Förenta staterna och<br>en positiv utveckling i teleproduktindustrin, bi-<br>drog till att prognosen för varuexporten revide-<br>rades upp till en ökning på 10,7 % i budgetpro-<br>positionen för 2001.</p>
<p>Sammantaget följer prognoserna och revide-<br>ringarna för BNP-tillväxten i stort sett utveck-<br>lingen av hushållens konsumtion. Prognoserna<br>har under perioden successivt reviderats upp.<br>Under 1999 väntades för 2000 en god tillväxt i<br>ekonomin. Spridningseffekterna från den inter-<br>nationella konjunkturavmattningen på svensk<br>ekonomi överskattades dock under 1999 och en<br>stor, alltför stor visade det sig senare, upprevide-<br>ring av BNP-tillväxten gjordes först mellan hös-<br>ten 1999 och våren 2000.</p>
<p>Inflationsprognoserna, mätt som förändring i<br>KPI, har varit förhållandevis träffsäkra. Däremot<br>har sammansättningen av inflationen delvis<br>missbedömts i det att importpriserna ökade be-<br>tydligt mer än väntat. De höga importpriserna<br>förklaras av kronförsvagningen och det fortsatt<br>höga oljepriset, vilket inte förutsågs. Detta har<br>dock balanserats av att den s.k. residualposten,<br>som ska spegla handelns vinstmarginaler, blev<br>betydligt lägre än väntat.</p>
<p>Prognosbilden för utvecklingen på arbets-<br>marknaden var ljus både under 1999 och 2000.<br>Trots detta underskattades den starka sysselsätt-<br>ningstillväxten i samtliga prognoser. Inte förrän<br>under hösten 1999 blev det tydligt att effekterna<br>av den internationella avmattningen på svensk<br>ekonomi och därmed på utvecklingen av syssel-<br>sättningen skulle bli måttliga. Inför budgetpro-<br>positionen 2000 reviderades därför sysselsätt-<br>ningstillväxten och den öppna arbetslösheten<br>upp respektive ned markant.</p>
<h2>14.2 Jämförelse med andra<br>prognosmakare</h2>
<p>I diagram 14.1 redovisas ett antal prognosmaka-<br>res prognosfel för 2000. Jämförelsen görs i syfte<br>att ge en indikation på hur stora prognosavvikel-<br>ser som kan betraktas som normala snarare än<br>att rangordna de olika prognosmakarna. Svårig-<br>heterna förknippade med en sådan jämförelse<br>skall inte underskattas. En viktig faktor som för-<br>svårar en direkt jämförelse är att prognoserna<br>ofta publiceras vid olika tidpunkter och därför<br>inte grundar sig på samma information. Vidare<br>kan prognosantaganden systematiskt skilja sig åt.<br>Till exempel utgår flera konjunkturbedömare<br>ifrån förväntade ekonomisk-politiska föränd-<br>ringar medan exempelvis Konjunkturinstitutet<br>endast beaktar beslutade och av regeringen före-<br>slagna förändringar.</p>
<p>Av utrymmesskäl begränsas analysen till att<br>beakta storheterna BNP-tillväxt, öppen arbets-<br>löshet och inflation (enligt KPI, mätt som års-<br>genomsnitt). I jämförelse med tidigare år ter sig<br>prognosavvikelserna för samtliga variabler rela-<br>tivt små. Medelfelen för BNP-tillväxten år 2000<br>var ungefär 0,2 procentenheter lägre än de ge-<br>nomsnittliga fel som gjordes under perioden<br>1990-1999.</p>
<p>Diagram 14.1 Genomsnittliga absoluta prognosfel för 2000</p>
<p>Procentenheter</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-52.png" style="width:174pt;height:124pt;"/>
<p>Anm:</p>
<p>1. Genomsnitten avser de absoluta fel som gjordes i fyra prognoser avseende<br>2000, dvs. på hösten och våren 1999 resp, hösten och våren 2000.</p>
<p>2. Prognosmakare är Finansdepartementet (FID), Föreningssparbanken (FSB),<br>Handelns utredningsinstitut (HUI), Industriförbundet (IF), Konjunkturinstitutet<br>(Kl), Landsorganisationen (L0), Merita-Nordbanken (MNB), Riksbanken (RB),<br>SE-Banken (SEB) och Handelsbanken (SHB).</p>
<p>3. Siffrorna inom parentes anger genomsnittlig publiceringsvecka.</p>
<p>4. Saknas gör höstprognos för FSB år 2000, höstprognos för L0 år 1999 samt vårprognos år<br>2000 för HUI.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>81</p>
<p>TROP. 2000/01: 100 Bilaga I</p>
<p>Generellt sett underskattades BNP-tillväxten i<br>de prognoser som utarbetades under 1999, me-<br>dan prognoserna som gjordes under 2000 över-<br>skattade tillväxten. Vidare underskattade samtli-<br>ga prognosmakare den starka utvecklingen på<br>arbetsmarknaden, i synnerhet i de prognoser<br>som gjordes 1999. Prognosfelen för den öppna<br>arbetslösheten var under 2000 små för samtliga<br>bedömare. Prognosprecisionen för inflationen<br>har på senare år förbättrats betydligt, vilket i stor<br>utsträckning beror på att prisstabiliteten har<br>ökat. Det absoluta medelfelet för år 2000 var i<br>genomsnitt 0,4 procentenheter och för perioden<br>1990-1999 i genomsnitt 0,8 procentenheter.</p>
<p>Att jämföra prognosmakare utifrån endast ett<br>utfallsår är självfallet osäkert. I tabell 14.2 nedan<br>visas därför utvecklingen av prognosfelen för<br>BNP-tillväxten över de senaste åren, mätt i form<br>av fem års glidande medelvärden. De flesta pro-<br>gnosmakare missbedömer i genomsnitt BNP-<br>tillväxten med 0,5-0,6 procentenheter, vilket<br>fortfarande kan betraktas som relativt mycket.<br>De prognoser som görs för det innevarande året<br>är dock betydligt mer träffsäkra. Vidare drar<br>prognosfelen för 1996 upp genomsnitten avse-<br>värt. Samtliga prognosmakare visar en betydligt<br>högre träffsäkerhet än den s.k. naiva prognosen,<br>som innebär att en prognos som görs vid tid-<br>punkten t är identisk med utfallet för period t-/.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 14.2 Genomsnittligt absolut prognosfel avseende</p>
<p>1 BNP-tillväxten</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Procentenheter, fem års glidande medelvärden</p></td><td rowspan="2">
<p>1999 2</p></td><td rowspan="2">
<p>>000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>FID</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>FSB</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0.7</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>HUI</p></td><td>
<p>1.2</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>IF</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0.6</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kl</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>MNB</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0.4</p></td><td>
<p>0.5</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>OECD</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0.6</p></td><td>
<p>0.7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SEB</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0.6</p></td><td>
<p>0.5</p></td><td>
<p>0.5</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SHB</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0.4</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Medelfel</p></td><td>
<p>0.9</p></td><td>
<p>0.7</p></td><td>
<p>0.5</p></td><td>
<p>0.6</p></td><td>
<p>0.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Naiv</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>0,9</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Genomsnitten avser de absoluta fel som gjordes i fyra prognoser för respek-<br>tive år, dvs. på hösten och våren föregående år samt hösten och våren för det<br>innevarande året.</p>
<p>Medelfelet visar för respektive år medelvärdena av samtliga prognosmakares<br>absoluta prognosfel.</p>
<p>Källor: Konjunktunnstitutet och Finansdepartementet</p>
<p>82</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Avstämning av målet<br>om en halverad öppen<br>arbetslöshet till år 2000</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 2</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Avstämning av målet om en halverad<br>öppen arbetslöshet till år 2000</p>
<h2>Innehållsförteckning</h2>
<p>1 Målet om en halverad öppen arbetslöshet till år 2000..........................................5</p>
<p>2 Regeringens politik för halverad öppen arbetslöshet...........................................7</p>
<p>2.1 Sunda offentliga finanser och stabila priser...........................................7</p>
<p>2.2 Lönebildning............................................................................................8</p>
<p>2.3 Sysselsättning i näringslivet....................................................................9</p>
<p>2.4 Skola, vård och omsorg.........................................................................10</p>
<p>2.5 Arbets-och kompetenslinjen...............................................................10</p>
<p>2.5.1 Utbildning och kompetensutveckling.................................................10</p>
<p>2.5.2 Arbetsmarknadspolitik.........................................................................11</p>
<p>2.5.3 Marginaleffekter....................................................................................16</p>
<p>3 Sysselsättningssamarbetet inom EU....................................................................17</p>
<p>4 Minskad arbetslöshet och ökad sysselsättning...................................................17</p>
<p>4.1 Sammanfattning av regeringens politik och</p>
<p>utvecklingen på arbetsmarknaden 1996-2000.....................................17</p>
<p>4.2 Utvecklingen på arbetsmarknaden fram till 2004................................18</p>
<p>4.3 Regeringens mål för arbetslösheten och sysselsättningen..................19</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 2</p>
<p>1 Målet om en halverad öppen<br>arbetslöshet till år 2000</p>
<p>Att öka sysselsättningen och minska arbetslös-<br>heten utgör viktiga mål för regeringen. I<br>regeringsförklaringen 1996 deklarerade rege-<br>ringen att Sverige år 2000 skall ha halverat den<br>öppna arbetslösheten till 4 procent av arbets-<br>kraften. Riksdagen ställde sig i juli samma år<br>bakom detta mål. Regeringen har utfäst sig att<br>varje halvår redovisa en avstämning i förhållande<br>till målet. I det följande redovisas den nionde<br>och sista avstämningen av arbetslöshetsmålet.<br>Denna avstämning innehåller även en redo-<br>görelse för centrala delar av den politik som<br>regeringen bedrivit under perioden 1996-2000<br>för att uppnå målet om halverad öppen arbets-<br>löshet.</p>
<p>När arbetslöshetsmålet fastställdes uppgick<br>den öppna arbetslösheten till drygt 8 procent av<br>arbetskraften. De senaste åren har arbetslösheten<br>minskat kraftigt bland såväl kvinnor som män.<br>Regeringens mål om en halverad öppen arbets-<br>löshet uppnåddes i slutet av 2000. Under de tre<br>sista månaderna av 2000 var den öppna arbets-<br>lösheten 4 procent eller lägre. Som lägst uppgick<br>den öppna arbetslösheten till 3,7 procent under<br>december månad.' Detta innebär att arbetslös-<br>heten minskat med cirka 4 procentenheter sedan<br>1996 då målet fastställdes.</p>
<p>För kvinnor understeg arbetslösheten 4 procent<br>redan i maj månad, då den öppna arbetslösheten<br>uppgick till 3,8 procent.<sup>2</sup> Under de sista tre<br>månaderna av 2000 var den öppna arbetslösheten<br>för kvinnor under 4 procent, som lägst</p>
<p>3,1 procent i december.<sup>3</sup> För männen var den<br>öppna arbetslösheten som lägst i september<br>månad, då den uppgick till 4,0 procent.<sup>4</sup> Under<br>de sista tre månaderna av 2000 uppgick den<br>öppna arbetslösheten bland män till 4,2 procent.</p>
<p>Även om den totala öppna arbetslösheten har<br>minskat och arbetslöshetsmålet har uppnåtts,<br>finns fortfarande stora skillnader i arbetslöshet<br>mellan olika grupper.</p>
<p>Arbetslöshet för utlandsfödda personer</p>
<p>Diagram 1.2 Öppen arbetslöshet för utlandsfödda och<br>födda i Sverige 1996-2000 _____________________</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-53.png" style="width:177pt;height:125pt;"/>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån (AKU)</p>
<p>Diagram 1.1 Öppen arbetslöshet 1996-2000,<br>säsongrensade månadsdata_________________</p>
<p>Procent av arbetskraften</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-54.png" style="width:168pt;height:110pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>En grupp som haft det särskilt svårt på arbets-<br>marknaden under 1990-talet är utlandsfödda<br>personer. Som framgår av diagram 1.2 uppgick<br>den öppna arbetslösheten bland utlandsfödda<br>1996 till nästan 35 procent för dem som har varit<br>i Sverige mindre än 5 år och till knappt<br>15 procent för dem som har varit i Sverige längre<br>än 5 år. Detta kan jämföras med att arbetslös-<br>heten var 7 procent för personer födda i Sverige<br>och med svenskt medborgarskap 1996. Fram till<br>och med 2000 har arbetslösheten bland de<br>utlandsfödda som har varit i Sverige mindre än<br>fem år vid mättillfället mer än halverats, men var<br>ändå så hög som 16 procent i årsgenomsnitt.</p>
<p>' Den säsongrensade arbetslösheten samma mänad var 4,0 procent.</p>
<p><sup>2</sup> Den säsongrensade arbetslösheten samma månad var 4,4 procent.</p>
<p><sup>3</sup> Den säsongrensade arbetslösheten för kvinnor var 3,7 procent i<br>december.</p>
<p>** Den säsongrensade arbetslösheten för män uppgick till 4,5 procent.</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 2</p>
<p>För dem som har varit i Sverige längre än fem år<br>vid mättillfället, hade arbetslösheten sjunkit till<br>drygt 10 procent i årsgenomsnitt 2000. Detta<br>kan jämföras med att arbetslösheten i årsgenom-<br>snitt uppgick till 4 procent för personer som är<br>födda i Sverige och är svenska medborgare.</p>
<p>Arbetslöshet i olika åldersgrupper</p>
<p>Skillnaden i öppen arbetslöshet är också<br>betydande mellan olika åldersgrupper, vilket<br>framgår av diagram 1.3. Högst arbetslöshet<br>återfinns såväl 1996 som 2000 bland ungdomar<br>mellan 16 och 24 år. För ungdomar mellan 20<br>och 24 år minskade arbetslösheten från drygt<br>16 procent 1996 till drygt 7 procent 2000, vilket<br>innebar att arbetslösheten halverades med viss<br>marginal för denna grupp. Lägst är arbetslös-<br>heten bland personer mellan 45 och 54 år. För<br>denna grupp minskade arbetslösheten från<br>5 procent 1996 till 3,6 procent 2000, en<br>minskning med omkring en tredjedel. De äldsta i<br>arbetskraften, de mellan 60 och 64 år, har<br>påverkats i minst utsträckning av förbättringen<br>på arbetsmarknaden. För denna grupp har den<br>öppna arbetslösheten bara minskat med knappt<br>en fjärdedel.</p>
<p>3 procent samma år för personer med någon<br>form av eftergymnasial utbildning.</p>
<p>Mellan 1996 och 2000 har arbetslösheten<br>minskat för alla grupper. Minskningen har dock<br>varit något mindre för personer med enbart för-<br>gymnasial utbildning. För dessa har arbetslös-<br>heten sjunkit med knappt en tredjedel mellan<br>1996 och 2000. Störst minskning av arbetslös-<br>heten mellan 1996 och 2000 återfinns bland per-<br>soner med kortare gymnasieutbildning och per-<br>soner med forskarutbildning<sup>5</sup>. För båda dessa<br>grupper halverades den öppna arbetslösheten<br>mellan 1996 och 2000.</p>
<p>Tabell 1.1 Öppen arbetslöshet i olika utbildningsgrupper<br>1996-2000</p>
<p>Diagram 1.3 Öppen arbetslöshet i olika åldersgrupper 1996<br>och 2000</p>
<p>Procent av arbetskraften</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-55.png" style="width:175pt;height:107pt;"/>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån (AKU)</p>
<p>Procent av arbetskraften</p>
<p>1996 1997 1998 1999 2000</p>
<p>Förgymnasial</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>utbildning <9 år</p></td><td>
<p>9.4</p></td><td>
<p>9.5</p></td><td>
<p>7,9</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>6,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förgymnasial<br>utbildning 9 (10) år</p></td><td>
<p>11,5</p></td><td>
<p>12,0</p></td><td>
<p>9.9</p></td><td>
<p>9,1</p></td><td>
<p>7,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gymnasieutbildning</p>
<p><2 år</p></td><td>
<p>8.9</p></td><td>
<p>8,3</p></td><td>
<p>6.6</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>4,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gymnasieutbildning<br>>2år</p></td><td>
<p>9.1</p></td><td>
<p>9,2</p></td><td>
<p>7.6</p></td><td>
<p>6.2</p></td><td>
<p>5,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Eftergymnasial<br>utbildning <3 år</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3.6</p></td><td>
<p>2.9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Eftergymnasial<br>utbildning, minst 3 år</p></td><td>
<p>3.5</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>2.9</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Forskarutbildning<sup>1</sup></p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2.7</p></td><td>
<p>1,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Samtliga</p></td><td>
<p>8.1</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>6.5</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>4,7</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p><sup>1</sup> Fluktuationerna för gruppen med forskarutbildning kan bero på att</p></td><td>
<p>urvals-</p></td></tr>
</table>
<p>gruppen är liten.</p>
<p>Anm.: Arbetslöshet definieras här som antal arbetslösa som andel av antal per-<br>soner i arbetskraften inom respektive utbildningsgrupp, årsmedeltal.</p>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån (AKU)</p>
<p>Arbetslöshet i olika utbildningsgrupper</p>
<p>Arbetslösheten skiljer sig också åt mellan olika<br>utbildningsgrupper. Som framgår av tabell 1.1 är<br>arbetslösheten lägre bland personer med längre<br>utbildning än bland personer med enbart för-<br>gymnasial utbildning. Detta gäller för såväl 1996<br>som 2000. Så var exempelvis arbetslösheten för<br>personer med nio års förgymnasial utbildning<br>knappt 8 procent 2000, medan den var under</p>
<p>Arbetslöshet i olika regioner</p>
<p>Den öppna arbetslösheten uppvisar, som fram-<br>går av tabell 1.2, också stora regionala skillnader.<br>De lägsta arbetslöshetstalen finner man i Stock-<br>holmsområdet, i universitetsregioner, i delar av<br>Småland samt på Gotland. Ar 2000 var arbets-<br>lösheten lägst i Jönköpings och Gotlands län, där<br>den öppna arbetslösheten var under 3 procent. I<br>dessa båda län har arbetslösheten också minskat<br>med över 60 procent sedan 1996.</p>
<p>Den högsta arbetslösheten återfanns 2000 i<br>Gävleborgs och Västernorrlands län där arbets-<br>lösheten översteg 7 procent. Dessa två län upp-</p>
<p>Fluktuationerna i arbetslöshetstal för gruppen med forskarutbildning<br>kan bero på att urvalsgruppen är liten.</p>
<p>PROP, 2000/01:100 Bilaga 2</p>
<p>visar också en relativt liten nedgång i arbets-<br>lösheten sedan 1996, där arbetslösheten har<br>minskat med en femtedel respektive en fjärdedel.<br>Aven Norrbottens län hade en öppen arbetslös-<br>het på nära 7 procent 2000, men där kan noteras<br>att den öppna arbetslösheten nästan har halverats<br>sedan 1996.</p>
<p>Således kan konstateras att det råder stora<br>regionala skillnader i såväl nivån på den öppna<br>arbetslösheten, som på minskningstakten.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>1 Tabell 1.2 Öppen arbetslöshet i olika län 1996 och 2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av arbetskraften</p>
<p>Län</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hela riket</p></td><td>
<p>8.1</p></td><td>
<p>4,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Stockholms</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uppsala</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>3,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Södermanlands</p></td><td>
<p>8,4</p></td><td>
<p>4,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Östergötlands</p></td><td>
<p>9,2</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Jönköpings</p></td><td>
<p>7,3</p></td><td>
<p>2,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kronobergs</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>3,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kalmar</p></td><td>
<p>8.1</p></td><td>
<p>5,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gotlands</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>2,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Blekinge</p></td><td>
<p>8,7</p></td><td>
<p>5,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kristianstads*</p></td><td>
<p>8,2</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Malmöhus*</p></td><td>
<p>9,8</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Skåne’</p></td><td></td><td>
<p>5,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hallands</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Göteborg och Bohus*</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Älvsborgs*</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Skaraborgs'</p></td><td>
<p>7,9</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Västra Götalands'</p></td><td></td><td>
<p>4,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Värmlands</p></td><td>
<p>10,4</p></td><td>
<p>6,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Örebro</p></td><td>
<p>8,8</p></td><td>
<p>5,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Västmanlands</p></td><td>
<p>8,7</p></td><td>
<p>5,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Dalarnas (Kopparbergs)</p></td><td>
<p>9,0</p></td><td>
<p>5,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gävleborgs</p></td><td>
<p>9,3</p></td><td>
<p>7,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Västernorrlands</p></td><td>
<p>9,4</p></td><td>
<p>7,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Jämtlands</p></td><td>
<p>8,5</p></td><td>
<p>6,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Västerbottens</p></td><td>
<p>8,5</p></td><td>
<p>4,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Norrbottens</p></td><td>
<p>12,8</p></td><td>
<p>6,9</p></td></tr>
</table>
<p>Anm.: Arbetslösheten beräknas som andel arbetslösa av samtliga personer i<br>arbetskraften (16-64 år) i respektive län.</p>
<p>’ På grund av länssammanslagningar blir siffrorna inte helt jämförbara för dessa<br>län. Kristianstads- och Malmöhus län har ersatts av Skåne län och Göteborgs-<br>och Bohus, Alvsborgs och Skaraborgslän bildar nu tillsammans Västra Götalands<br>län.</p>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån (AKU)</p>
<p>2 Regeringens politik för halverad<br>öppen arbetslöshet</p>
<p>I tillväxtpropositionen (prop. 1995/96:25)<br>hösten 1995 lade regeringen fram en dagordning<br>för sitt arbete med att stärka tillväxten och<br>sysselsättningen. Arbetet har därefter fått sin<br>konkreta utformning i ett flertal propositioner.<br>Regeringens politik för ökad sysselsättning och<br>minskad arbetslöshet under perioden 1996-2000<br>kan sammanfattas i fem punkter:</p>
<p>1. De offentliga finanserna skall vara sunda<br>och priserna stabila.</p>
<p>2. En väl fungerande lönebildning är nöd-<br>vändig för sänkt arbetslöshet.</p>
<p>3. Huvuddelen av sysselsättningsökningen<br>behöver ske i näringslivet.</p>
<p>4. I den offentliga sektorn skall verksamheter<br>prioriteras framför transfereringar. Skolan,<br>vården och omsorgen utgör kärnan i väl-<br>färden.</p>
<p>5. Arbetslösheten skall minskas huvud-<br>sakligen genom att fler människor får<br>arbete eller utbildning som ger ökade<br>möjligheter till arbete.</p>
<p>Dessa punkter utgör i de följande avsnitten<br>utgångspunkt för redogörelsen för de konkreta<br>åtgärder som har vidtagits under tidsperioden<br>1996-2000 i syfte att öka sysselsättningen och<br>uppnå målet om en halverad öppen arbetslöshet<br>till år 2000.</p>
<h2>2.1 Sunda offentliga finanser och stabila<br>priser</h2>
<p>Den politik som regeringen fört för att stärka de<br>offentliga finanserna och värna prisstabiliteten<br>har påtagligt förstärkt förtroendet för svensk<br>ekonomi. Saneringen av de offentliga finanserna<br>har inneburit att budgetunderskott vänts till<br>överskott och den offentliga skuldkvoten<sup>6</sup> har<br>minskat kraftigt, från 76 procent i slutet av 1996<br>till 56 procent vid utgången av 2000.</p>
<p>Sverige har etablerat sig som en ekonomi<br>kännetecknad av prisstabilitet, efter flera år med</p>
<p><sup>6</sup> Skuldkvoten utgörs av konsoliderad bruttoskuld som andel av BNP.</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 2</p>
<p>inflation under eller i nivå med det<br>penningpolitiska målet på 2 procents årlig<br>ökning av konsumentprisindex (+/- 1 procent).<br>Förbättrade offentliga finanser och lägre<br>inflation har tillsammans skapat utrymme för<br>väsentligt lägre räntor, vilket i sin tur lett till<br>minskade offentliga ränteutgifter. Det har<br>frigjort resurser som har kunnat användas för att<br>förbättra ekonomins funktionssätt, t.ex. genom<br>skattesänkningar. Lägre räntor har stimulerat<br>investeringar, vilket också har bidragit till ökad<br>sysselsättning och höjd privat konsumtion.</p>
<p>Den ekonomiska politikens syfte är att skapa<br>förutsättningar för en fortsatt god ekonomisk<br>utveckling, bl.a. genom att skapa förutsättningar<br>för en fortsatt gynnsam investeringsutveckling.<br>Sunda offentliga finanser och stabila priser är<br>således alltjämt en viktig förutsättning för en<br>uthållig ökning av sysselsättningen. I enlighet<br>med det långsiktiga mål för de offentliga<br>finanserna som antogs av riksdagen i och med<br>1997 års vårproposition, skall överskotten i de<br>offentliga finanserna uppgå till 2 procent av BNP<br>i genomsnitt över en konjunkturcykel.<br>Därigenom lättas skuldbördan för kommande<br>generationer samtidigt som ett finanspolitiskt<br>handlingsutrymme skapas inför kommande låg-<br>konjunkturer.</p>
<p>var inom verkstadsindustrin som parterna kunde<br>enas om nya spelregler för avtalsförhandlingarna.</p>
<p>Avtalsförhandlingarna har under senare delen<br>av 1990-talet i allt högre grad kommit att<br>karaktäriseras av koordinering på branschnivå<br>och friare lönesättning på lokal nivå. År 1997<br>kom parterna inom industrin överens om ett för-<br>djupat samarbete genom det s.k. Industriavtalet.<br>Liknande samarbetsavtal har senare kommit till<br>stånd inom t.ex. den statliga och den kommunala<br>sektorn. Tillkomsten av industriavtalet hade stor<br>betydelse för att 1998 års avtalsrörelse i stort sett<br>blev konfliktfri och att lönekostnadsökningarna<br>var anpassade till de samhällsekonomiska förut-<br>sättningarna.</p>
<p>Som en följd av diskussionerna om behovet av<br>att reformera lönebildningen, som på<br>regeringens initiativ fördes mellan parterna<br>under våren 1996, lade regeringen fram en<br>proposition, ”Lönebildning för full syssel-<br>sättning” (prop. 1999/2000:32). Propositionen<br>ledde sedan fram till att Medlingsinstitutet<br>bildades i juni 2000. Medlingsinstitutets uppgift<br>är bl.a. att samråda med parterna om de<br>samhällsekonomiska förutsättningarna för<br>avtalsförhandlingarna, att medla i arbetstvister<br>och att kalla parter till överläggningar.</p>
<p>Överlag har den nominella löneutvecklingen<br>från 1996 och framåt varit återhållsam (se<br>diagram 2.1), vilket bidragit till att den öppna<br>arbetslösheten har kunnat halveras.</p>
<h2>2.2 Lönebildning</h2>
<p>En lönebildning inom de samhällsekonomiska<br>ramarna är av avgörande betydelse för en väl<br>fungerande arbetsmarknad. Förändrade institu-<br>tionella förutsättningar och en ökad tilltro till<br>det penningpolitiska målet har bidragit till att de<br>nominella löneökningarna under slutet av<br>1990-talet har varit måttliga.</p>
<p>Som en följd av 1995 års avtalsrörelse steg<br>både nominella och reala löner kraftigt under<br>påföljande år. Mot bakgrund av den för svenska<br>förhållanden höga arbetslösheten gav de snabba<br>lönekostnadsökningarna anledning till oro.<br>Därför gav regeringen våren 1996 arbets-<br>marknadens parter i uppdrag att redovisa sin syn<br>på lönebildningen samt på möjligheterna att<br>gemensamt formulera nödvändiga förändringar<br>av förhandlings- och lönebildningssystemen.<br>Dessa diskussioner ledde till en bred samsyn om<br>betydelsen av en väl fungerande lönebildning för<br>att motverka arbetslösheten, även om det endast</p>
<p>Diagram 2.1 Nominell och real timlöneutveckling<br>1995-2000</p>
<p>Procentuell förändring</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-56.png" style="width:174pt;height:123pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån. Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 2</p>
<h2>2.3 Sysselsättning i näringslivet</h2>
<p>Expansion av befintliga företag samt etablerande<br>av nya företag, både utländska och inhemska, är<br>grunden för att uppnå ett mer dynamiskt och<br>flexibelt näringsliv som har möjlighet att kon-<br>kurrera med sina varor och tjänster på världs-<br>marknaden. En hög sysselsättning i näringslivet<br>bidrar även till att stärka de offentliga finanserna<br>och är därför en grundförutsättning för bibe-<br>hållandet av ett väl utbyggt välfärdssystem.</p>
<p>Sysselsättningen i näringslivet minskade kraf-<br>tigt under krisåren i början av 1990-talet, framför<br>allt inom tillverkningsindustrin och bygg-<br>sektorn. Därefter har sysselsättningen i närings-<br>livet återigen ökat, och sammanlagt har 275 000<br>arbetstillfällen skapats under de senaste fem åren<br>(se diagram 2.2).</p>
<p>Diagram 2.2 Sysselsättningsförändring i näringslivet och<br>offentliga myndigheter januari 1996-december 2000,<br>basperiod januari 1996</p>
<p>Tusental personer (säsongrensade 3 månaders glidande medelvärden)</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-57.png" style="width:168pt;height:132pt;"/>
<p>Anm.: Offentliga myndigheter avser det som i dagligt tal kallas offentlig sektor,<br>dock ej verksamhet som bedrivs i bolagsform.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>tagsstocken ökat.<sup>7</sup> Siffrorna ger således intryck<br>av en flexibel ekonomi där företag kontinuerligt<br>både föds och dör ut allteftersom anpassning till<br>nya förutsättningar sker.</p>
<p>Saneringen av de offentliga finanserna har<br>medfört en kraftig räntenedgång och minskad<br>osäkerhet om den ekonomiska politiken. Detta<br>har i sin tur bidragit till att skapa ett gynnsamt<br>investeringsklimat och därmed möjliggjort ökad<br>sysselsättning i näringslivet.</p>
<p>För att främja sysselsättningen inom närings-<br>livet och förbättra villkoren för företagande har<br>också ett flertal åtgärder genomförts. Många av<br>åtgärderna har varit särskilt inriktade mot små<br>och medelstora företag. Bland åtgärderna kan<br>nämnas nedsättning av arbetsgivaravgiften, lätt-<br>nader i ägarbeskattningen, möjligheter att kvitta<br>underskott i nystartad näringsverksamhet mot<br>inkomst av tjänst, förstärkta möjligheter för av-<br>sättning till periodiseringsfond, flertalet s.k.<br>stoppregler för fåmansföretag har slopats och en<br>lättnad i beskattningen för utländska experter<br>har införts. Vidare har rätt till tjänstledighet för<br>att starta eget företag införts och ett treårigt<br>program för småföretagsutveckling, förnyelse<br>och tillväxt har genomförts. En ny anställnings-<br>form, överenskommen visstidsanställning, har<br>också införts i syfte att stimulera till nyanställ-<br>ningar. Reglerna är särskilt fördelaktiga för nya<br>och mindre företag. I december 1998 presen-<br>terade regeringen ett antal åtgärder som syftar<br>till att förenkla för småföretagen. Flera av reger-<br>ingens åtgärder följer förslagen i Småföretags-<br>delegationens betänkande. Arbetet med regel-<br>förenkling pågår kontinuerligt. För att främja<br>kvinnligt företagande har särskilda åtgärder in-<br>förts. Till dessa hör möjlighet till förlängt starta-<br>egetbidrag, särskilda lånemöjligheter och affärs-<br>rådgivning.</p>
<p>Sysselsättningsökningen har accelererat under de<br>senaste åren. Den snabba tillväxten av antalet<br>arbetstillfällen inom tjänstesektorn har fortsatt,<br>där den största ökningen skett inom privata<br>tjänsteföretag. Totalt har drygt 80 procent av de<br>275 000 arbetstillfällen som har tillkommit inom<br>näringslivet sedan 1996 varit inom tjänste-<br>sektorn, som nu utgör 60 procent av de syssel-<br>satta i näringslivet.</p>
<p>Under åren 1996 till 1999 startades drygt<br>100 000 nya företag, vilket motsvarar omkring<br>27 000 företag per år. Antalet företagsnedlägg-<br>ningar har nästan halverats sedan 1996 (från<br>56 000 till 33 000 år 2000) och därmed har före-</p>
<p><sup>7</sup> Antalet konkurser har minskat med två tredjedelar från perioden 1991-<br>1993 till 2000, från 21 000 till 7 000 per år. Konkurser ligger bakom om-<br>kring en fjärdedel av antalet företagsnedläggningar.</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 2</p>
<h2>2.4 Skola, vård och omsorg</h2>
<p>Mellan åren 1990 och 1996 minskade antalet<br>sysselsatta i den offentliga sektorn, vilket främst<br>drabbade kvinnor eftersom de utgör en majoritet<br>av de anställda inom sektorn. Under 1997<br>började sysselsättningen i den offentliga sektorn<br>åter att öka (se diagram 2.2). I slutet av 2000<br>sysselsattes ca 70 000 fler inom den offentliga<br>sektorn jämfört med den lägsta sysselsättnings-<br>nivån under 1990-talet.</p>
<p>Som en följd av den samhällsekonomiska<br>utvecklingen under början av 1990-talet har<br>kommuner och landsting ställts inför stora krav<br>på anpassning av sina verksamheter. Okade<br>kostnader för arbetslöshet i kombination med en<br>svagare utveckling av skatteinkomsterna till följd<br>av minskad sysselsättning, ledde till ned-<br>dragningar inom den kommunala verksamheten.<br>För att motverka kvalitetsförsämringar och ökad<br>arbetslöshet som en följd av neddragningarna,<br>har regeringen successivt tillfört extra resurser<br>till kommuner och landsting. År 1997 höjd es<br>statsbidragen till kommuner och landsting med<br>4 miljarder kronor. Förbättrade samhälls-<br>ekonomiska förutsättningar har därefter möjlig-<br>gjort en årlig höjning av resurstillskottet med<br>4 miljarder kronor, med undantag för 1998 då<br>höjningen var 8 miljarder kronor.</p>
<p>Utöver detta har den statliga skatten på<br>200 kronor för skattskyldiga med förvärvs-<br>inkomster omförts till kommunal inkomstskatt.<br>Det har inneburit en årlig förstärkning av<br>kommunsektorn med 1,3 miljarder kronor<br>under perioden 1999-2001.</p>
<p>Satsningarna på kommuner och landsting lig-<br>ger väl i linje med regeringens uttalade inriktning<br>mot att den offentliga sektorns verksamheter<br>inom skola, vård och omsorg skall prioriteras.<br>Resursförstärkningen har syftat till att främja<br>sysselsättningen inom kommuner och landsting<br>och har dessutom förbättrat förutsättningarna<br>för en ökad kvalité i skola, vård och omsorg.</p>
<p>I framtiden kommer det att ställas stora krav<br>på att kommuner och landsting skall kunna möta<br>de ökade behoven, främst inom äldreomsorgen<br>och sjukvården, som följer av den demografiska<br>utvecklingen. Detta kommer också att få bety-<br>delse för sysselsättningen inom vård- och om-<br>sorgssektorn.</p>
<p>De närmaste åren sker en satsning på skolan<br>som tillförs kraftigt ökade resurser. Syftet är att<br>öka förutsättningarna för ökad måluppfyllelse i<br>skola och fritidshem genom personalförstärk-<br>ningar.</p>
<h2>2.5 Arbets- och kompetenslinjen</h2>
<p>En väl fungerande arbetsmarknad och effektiv<br>arbetsmarknads- och utbildningspolitik är<br>viktiga förutsättningar för ökad sysselsättning<br>och minskad arbetslöshet. Regeringen har under<br>perioden 1996-2000 vidtagit en rad olika<br>åtgärder för att förbättra arbetsmarknaden samt<br>genomfört reformer för att stärka arbetskraftens<br>kompetens och möjligheter att möta arbets-<br>marknadens krav. Ett viktigt led i att skapa en<br>bättre fungerade arbetsmarknad är att underlätta<br>arbetskraftens rörlighet, såväl yrkesmässigt som<br>geografiskt. Regeringen arbetar också för att ta<br>bort fattigdomsfällor, minska marginaleffekter<br>av ökat arbetsutbud och för att stimulera ett<br>högt arbetskraftsdeltagande. Genom ökad<br>sysselsättning minskas behovet av bidrag och<br>sociala ersättningar.</p>
<p>2.5.1 Utbildning och kompetensutveckling</p>
<p>Satsningar på utbildning och kompetens-<br>utveckling är en viktig del av regeringens politik<br>för att varaktigt höja sysselsättningen och<br>förbättra möjligheterna till arbete och personlig<br>utveckling. Ett antal åtgärder har genomförts<br>sedan 1996 som syftat till att ge enskilda<br>individer möjligheter att öka sin kompetens.</p>
<p>Vuxenutbildning</p>
<p>Den svenska vuxenutbildningen omfattar kom-<br>munal vuxenutbildning (komvux), vuxen-<br>utbildning för utvecklingsstörda (särvux), folk-<br>bildning, svenskundervisning för invandrare (sfi)<br>och statens skolor för vuxna.</p>
<p>En femårig satsning på vuxenutbildning, det<br>s.k. kunskapslyftet, inleddes 1997. Ett centralt<br>syfte är att ge enskilda individer, med en svag<br>ställning på arbetsmarknaden, en möjlighet att<br>öka sin kompetens och därmed förbättra sin<br>ställning på arbetsmarknaden.</p>
<p>Omfattningen av det statliga bidraget var som<br>högst 1999 och motsvarade knappt 107 000 års-<br>studieplatser i kommunal regi och 10 000 platser</p>
<p>10</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 2</p>
<p>inom folkbildningen. Enligt Skolverkets upp-<br>följning, genomförde kommunerna under denna<br>period årligen en större verksamhet inom ramen<br>för kunskapslyftet än det antal årsstudieplatser<br>de tilldelats statliga medel för.</p>
<p>Ett flertal utvärderingar av kunskapslyftet har<br>utförts, vilka tyder på att satsningen haft positiva<br>effekter på individnivå. Det innebär att flertalet<br>av de studerande har kunnat få arbete eller gått<br>vidare till högskolestudier i högre utsträckning<br>än arbetslösa.</p>
<p>Kvalificerad yrkesutbildning</p>
<p>En försöksverksamhet med kvalificerad yrkes-<br>utbildning (KY) på eftergymnasial nivå startade</p>
<p>1996. Kvalificerad yrkesutbildning kännetecknas<br>av ett nära samarbete med näringslivet. Närings-<br>livet deltar direkt i utformningen av utbild-<br>ningarna och finansierar en arbetsplatsförlagd<br>utbildningsdel - lärande i arbete - som<br>motsvarar en tredjedel av utbildningstiden.<br>Utbildningarna är normalt tvååriga och leder<br>fram till en kvalificerad yrkesexamen. Försöks-<br>verksamheten med kvalificerad yrkesutbildning<br>har varit framgångsrik. Av de studerande har<br>80 procent arbete eller eget företag senast sex<br>månader efter utbildningens slut. Regeringen har<br>föreslagit (prop. 2000/01:63) att kvalificerad<br>yrkesutbildning blir en ny eftergymnasial<br>utbildningsform vid sidan av högskolan från och<br>med 2002. En ny myndighet som skall<br>administrera den kvalificerade yrkesutbildningen<br>kommer enligt regeringens förslag att inrättas.</p>
<p>Högskolan</p>
<p>Under de senaste tio åren har den grundläggande<br>högskoleutbildningen successivt byggts ut.<br>År 1997 skedde också en förändring av<br>utbildningsplaneringen som innebär att<br>universitet och högskolor bör anpassa utbild-<br>ningsutbudets inriktning till områden där<br>behovet av välutbildad arbetskraft bedöms öka.<br>Tidigare gällde att utbildningsutbudet i så stor<br>utsträckning som möjligt skulle anpassas efter<br>studenternas efterfrågan. För åren 1997-2000<br>tillfördes den grundläggande högskoleutbild-<br>ningen resurser för 68 000 nya permanenta<br>platser. Utbyggnaden, som har skett över hela<br>landet, har haft sin tyngdpunkt mot natur-<br>vetenskap och teknik. Under de senaste åren har<br>också en breddning av utbyggnaden till andra<br>områden ägt rum. Regeringens långsiktiga mål är<br>att hälften av en årskull skall ha börjat läsa vid</p>
<p>högskolan vid 25 års ålder. De senaste årens<br>utbyggnad av högskolan har lett till att antalet<br>högskolestuderande i grundutbildning har ökat<br>med närmare 60 procent sedan 1990. I dag<br>bedriver närmare 320 000 studenter högskole-<br>studier.</p>
<p>Antalet avlagda examina ökade under 1990-<br>talet både inom högskolans grundutbildning och<br>inom forskarutbildningen. Inom vissa utbild-<br>ningar har dock examinationsfrekvensen mins-<br>kat under samma period. Den svaga utvecklingen<br>kan till viss del förklaras av att flera utbildnings-<br>program har förlängts och att allt fler studenter<br>har valt att skaffa en längre utbildning. Under<br>andra hälften av 1990-talet ökade arbetsmark-<br>nadens efterfrågan på högskoleutbildade, vilket<br>bidragit till ett ökat utflöde av studenter som<br>inte fullföljt hela sin utbildning.</p>
<p>Satsningar på forskning blir en allt viktigare<br>tillväxtskapande faktor. Staten har i forsknings-<br>sammanhang ett särskilt ansvar för att finansiera<br>grundforskning och forskarutbildning. En väl<br>utvecklad samverkan mellan högskolan och dess<br>omvärld ökar förutsättningarna för att forsk-<br>ningsresultat kommer till praktisk användning<br>och för att forskare inom högskolan får del av de<br>problemställningar som finns i det omgivande<br>samhället. Flera olika former för kunskaps- och<br>idéutbyte mellan högskolan och dess omvärld<br>har utvecklats som en följd av uppdraget att<br>samverka med det omgivande samhället som<br>anges i högskolelagen. Regeringen har i den<br>forskningspolitiska propositionen (prop.<br>2000/01:3) betonat vikten av att denna sam-<br>verkan fortsätter att utvecklas.</p>
<p>2.5.2 Arbetsmarknadspolitik</p>
<p>Arbetsmarknadspolitikens främsta uppgifter är<br>att underlätta en effektiv matchning mellan ut-<br>bud av och efterfrågan på arbetskraft, att stimu-<br>lera en hög rörlighet på arbetsmarknaden och att<br>förhindra långa perioder utan reguljärt arbete.<br>Politiken skall bidra till ökad sysselsättning och<br>minskad arbetslöshet utan att inflationsdrivande<br>flaskhalsar och arbetskraftsbrist uppstår. Under<br>perioden 1996-2000 har hög prioritet givits till<br>kompetenshöjande insatser hos arbetskraften<br>och insatser för att öka möjligheterna för indi-<br>vider med en svag ställning på arbetsmarknaden<br>att få en fast förankring. En rad åtgärder har vid-<br>tagits med syfte att öka integrationen av invand-<br>rare på arbetsmarknaden.</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 2</p>
<p>När regeringen formulerade målet om en<br>halverad öppen arbetslöshet, behövdes olika<br>åtgärder för att minska arbetslösheten och skapa<br>långsiktigt goda förutsättningar för en väl<br>fungerande arbetsmarknad. Under perioden<br>1996-2000 har arbetslösheten minskat successivt<br>och åtgärderna har i allt större utsträckning<br>inriktats mot att öka förutsättningarna för<br>långtidsarbetslösa och långtidsinskrivna vid<br>Arbetsförmedlingen att komma tillbaka till<br>reguljär sysselsättning. Som framgår av tabell 2.1,<br>har andelen av arbetskraften i arbetslöshet eller i<br>arbetsmarknadspolitiska program minskat<br>successivt.</p>
<p>Tabell 2.1 Kvarstående arbetslösa och i arbetsmarknads-<br>politiska program, årsmedeltal 1996-2000____________</p>
<p>Procent av arbetskraften</p>
<p>Arbetslösa Arbetsmarknadspolitiska</p>
<p>program</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>Kvinnor</p></td><td>
<p>Män</p></td><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>Kvinnor</p></td><td>
<p>Män</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>8,1</p></td><td>
<p>7.5</p></td><td>
<p>8.5</p></td><td>
<p>4.7</p></td><td>
<p>4.6</p></td><td>
<p>4,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>8.0</p></td><td>
<p>7.5</p></td><td>
<p>8.5</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>6.5</p></td><td>
<p>6.0</p></td><td>
<p>6.9</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>4.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>5.6</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>3.3</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>3,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>5.0</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,7</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och Arbetsmarknadsstyrelsen</p>
<p>Matchning av utbud och efterfrågan</p>
<p>Ett av syftena med Arbetsförmedlingens arbete<br>är att främja en effektiv matchning av utbud och<br>efterfrågan på arbetskraft. Under senare år har<br>ansträngningar gjorts för att utveckla arbets-<br>förmedlingarnas informationssystem, bl.a. har<br>platsförmedlingssystemet via internet byggts ut.<br>Dessa åtgärder bidrar till att avhjälpa geografiska<br>obalanser i matchningen.</p>
<p>Strukturomvandlingen i samhället har med-<br>fört att arbeten organiseras på annat sätt och att<br>yrken ändrar innehåll. För många yrken krävs<br>högskoleutbildning, men det finns också många<br>yrkesgrupper där en kortare utbildning kan vara<br>tillräcklig. Inom de flesta yrken finns en tendens<br>till höjda kompetens- och kunskapskrav. Det är<br>därför viktigt att individen ges möjlighet till<br>kontinuerligt lärande för att kunna anpassa sina<br>kunskaper för att få eller behålla ett arbete.</p>
<p>Arbetsmarknadsutbildningen har ändrat fokus<br>och inriktats mer mot yrkesinriktad utbildning<br>för att avhjälpa bristen på arbetskraft inom vissa<br>yrkesgrupper. Andelen personer som fått arbete<br>efter avslutad yrkesinriktad utbildning har<br>successivt förbättrats. Från 1998 till 2000 har</p>
<p>andelen i arbete 90 dagar efter avslutad<br>yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning ökat<br>från 34 till 60 procent. Resultaten har varit något<br>sämre för utbildningar inom yrken där det<br>normalt krävs eftergymnasial utbildning,<br>exempelvis tekniska utbildningar och utbild-<br>ningar inom datavetenskap. Kvinnor som har<br>deltagit i yrkesinriktad arbetsmarknadsutbild-<br>ning har haft lättare än män att finna arbete.<br>Detta gäller generellt oavsett utbildnings-<br>inriktning, även för utbildningar dominerade av<br>män.</p>
<p>För att möta den ökade efterfrågan på<br>personal inom IT-området infördes ett nationellt<br>program för IT-utbildning inom ramen för<br>arbetsmarknadsutbildningen, den s.k. SwIT-<br>utbildningen. Programmet startade i december<br>1997 och avslutades i mars 2000. Målgruppen var<br>främst arbetslösa, men även anställda som hade<br>ett behov av att förnya eller byta arbetsuppgifter<br>kunde komma i fråga. Enligt utvärdering som<br>genomförts av Institutet för arbetsmarknads-<br>politisk utvärdering (IFAU) har 57-62 procent<br>av dem som gått en SwIT-utbildning erhållit<br>arbete inom sex månader efter avslutad<br>utbildning.<sup>8</sup></p>
<p>Under 1999 gjordes flera förändringar i de<br>arbetsmarknadspolitiska programmen i syfte att<br>förenkla regelverket, bl.a. samlades alla insatser<br>avsedda för arbetshandikappade i en förordning.<br>I januari 1999 infördes arbetspraktik, som<br>successivt ersatte arbetslivsutveckling (ALU)<br>och arbetsplatsintroduktion (API).</p>
<p>Ungdomars inträdepå arbetsmarknaden<br>Ungdomar drabbades hårt av lågkonjunkturen i<br>början av 1990-talet och hade sedan svårt att<br>komma in på arbetsmarknaden.</p>
<p>Kommunernas ansvar för ungdomar (KUP)<br>ger sedan 1995 kommunerna möjlighet att ta ett<br>samlat ansvar för arbetslösa ungdomar upp till<br>och med 20 års ålder. Länsarbetsnämnden skall<br>initiera avtal med kommunerna om ansvar för<br>ungdomar som innebär att kommunen får bidrag<br>för att anordna praktik eller annan verksamhet<br>på heltid för ungdomar som inte går i gymnasie-<br>utbildning eller liknande utbildning. Syftet är att<br>underlätta inträdet på arbetsmarknaden eller i</p>
<p>8 Beroende på val av utvärderingsmetod, var 57 respektive 62 procent av<br>deltagarna i SwIT i arbete sex månader efter avslutad utbildning. Se<br>IFAU, Forskningsrapport 2000:8.</p>
<p>12</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 2</p>
<p>reguljär utbildning. Senast inom 100 dagar från<br>inskrivningen vid arbetsförmedlingen, skall den<br>arbetslöse erbjudas en aktivitet.</p>
<p>Sedan den 1 januari 1998 finns också, i de<br>kommuner som slutit avtal med länsarbets-<br>nämnden, den s.k. Ungdomsgarantin för lång-<br>tidsarbetslösa ungdomar i åldrarna 20—24 år. Om<br>arbetsförmedlingarna misslyckas med att ordna<br>någon form av sysselsättning inom 90 dagar,<br>övergår ansvaret till kommunen som har tio<br>dagar på sig att ordna en heltidsaktivitet.</p>
<p>Kortare tid i arbetslöshet</p>
<p>I augusti 2000 infördes en aktivitetsgaranti för<br>personer som är eller riskerar att bli långtids-<br>inskrivna. Syftet med denna är att förbättra möj-<br>ligheterna för de personer som är eller riskerar<br>att bli långtidsinskrivna att så snabbt som möjligt<br>få en anställning på den reguljära arbets-<br>marknaden genom individuellt anpassade in-<br>satser och aktiviteter på heltid. Därutöver skall<br>aktivitetsgarantin medverka till att bryta rund-<br>gången mellan åtgärder och öppen arbetslöshet<br>samt att säkerställa att arbetslösa personer aktivt<br>söker arbete även under tid i praktik, utbildning<br>eller anställning med anställningsstöd.</p>
<p>Inom aktivitetsgarantin ryms såväl befintliga<br>arbetsmarknadspolitiska insatser, såsom arbets-<br>marknadsutbildning och arbetspraktik, som<br>jobbsökaraktiviteter. Den enskildes medverkan i<br>aktivitetsgarantin skall bygga på den handlings-<br>plan som upprättats i samråd med den arbets-<br>löse. Basen i verksamheten skall vara organi-<br>serade jobbsökaraktiviteter. Ett särskilt anställ-<br>ningsstöd, som riktar sig till långtidsinskrivna<br>personer som är 57 år och äldre, har dessutom<br>införts i aktivitetsgarantin.</p>
<p>Från och med augusti till och med december<br>förra året, har i genomsnitt 16 500 personer per<br>månad deltagit i aktivitetsgarantin. Drygt 25 500<br>individer har omfattats av aktivitetsgarantin<br>under perioden. Bland dem som deltagit i<br>aktivitetsgarantin sedan introduktionen och<br>hade lämnat programmet i januari 2001, hade<br>19 procent fått arbete med eller utan subvention.</p>
<p>Rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring<br>Reglerna för arbetslöshetsförsäkringen har<br>ändrats flera gånger under perioden 1996-2000.<br>De krav som ställs för kvalificering till ersättning<br>har förändrats liksom ersättningsnivån. År 1996<br>sänktes kompensationsnivån från 80 till<br>75 procent, men nivån återställdes hösten 1997</p>
<p>när det statsfinansiella läget hade förbättrats.<br>Den lägsta och den högsta ersättningsnivån i<br>försäkringen höjdes i slutet av 1997 och har<br>sedan dess legat fast. Även om inflationen har<br>varit låg, har det inneburit en sänkning av den<br>högsta ersättningsnivån i reala termer. När<br>ersättningsnivån relateras till löneutvecklingen<br>blir den reala sänkningen dock större.</p>
<p>Sedan den 5 februari 2001 gäller återigen nya<br>regler för arbetslöshetsförsäkringen. Syftet med<br>de förändrade reglerna är att de ska medverka till<br>att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt så<br>att arbetslösheten minskar och sysselsättningen<br>ökar. Sökprocessen skall bli mer strukturerad så<br>att den ekonomiska effektiviteten främjas sam-<br>tidigt som den arbetssökande uppfattar de krav<br>som ställs på honom eller henne som legitima<br>och präglade av rättssäkerhet. Arbetslöshets-<br>försäkringens funktion som en omställnings-<br>försäkring stärks genom de nya reglerna. Den<br>risk som tidigare fanns för rundgång mellan<br>olika åtgärder och öppen arbetslöshet, mot-<br>verkas genom att deltagande i arbetsmarknads-<br>politiska program inte längre återkvalificerar till<br>ny ersättningsperiod. Anställning som arbets-<br>givaren finansierat med anställningsstöd, med<br>undantag av det särskilda anställningsstödet,<br>samt anställning med lönebidrag, offentligt<br>skyddat arbete och anställning inom Samhall AB<br>kvalificerar dock till arbetslöshetsersättning.</p>
<p>Den arbetssökande skall tillsammans med<br>arbetsförmedlingen göra upp en individuell<br>handlingsplan, senast inom tre månader efter<br>anmälan till arbetsförmedlingen. Under de första<br>100 ersättningsdagarna får den arbetssökande<br>begränsa sitt arbetssökande såväl yrkesmässigt<br>som geografiskt. Därefter krävs yrkesmässig och<br>geografisk rörlighet. Sanktionsreglerna när en<br>arbetssökande tackat nej til! ett erbjudet lämpligt<br>arbete eller genom sitt uppträdande vållat att<br>anställning inte kommit till stånd, har förändrats<br>för att uppnå en mer rättvis och konsekvent<br>tillämpning.</p>
<p>Enligt de nya reglerna skall arbetsförmed-<br>lingen inte anvisa arbetssökande till arbetsgivare<br>som inte i rimlig omfattning erbjuder arbetstid<br>som överensstämmer med sökandens arbets-<br>utbud. Deltidsarbetslösa som uppbär arbetslös-<br>hetsersättning kommer att erbjudas möjlighet<br>men har även skyldighet att delta i aktivitets-<br>garantin. De skall där erbjudas kompletterande<br>aktiviteter upp till den tid som motsvarar arbets-<br>utbudet. För att undvika att arbetsgivaren ut-</p>
<p>13</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 2</p>
<p>nyttjar arbetslöshetsförsäkringen på ett sätt som<br>leder till samhällsekonomiskt negativa effekter<br>kommer ökade krav att ställas på arbetsgivare<br>med många deltidsanställda som uppbär arbets-<br>löshetsersättning, exempelvis genom att arbets-<br>givaren skall intyga att mer arbete inte kan er-<br>bjudas. Arbetsgivare som har en stor andel<br>deltidsarbetande och som inte erbjuder önskad<br>arbetstid kommer att kartläggas. Arbetsmark-<br>nadsstyrelsen kommer därefter att ha överlägg-<br>ningar med arbetsgivarna för att få dem att orga-<br>nisera arbetet på ett sådant sätt att oönskat<br>deltidsarbete undviks.</p>
<p>Regeringen avser att höja den högsta dag-<br>penningen i arbetslöshetsförsäkringen med<br>100 kronor under de första 100 dagarna från och<br>med den 1 juli i år. Samtidigt kommer golvet i<br>försäkringen att höjas från 240 till 270 kronor.<br>Nästa år skall ersättningen i arbetslöshets-<br>försäkringen höjas ytterligare, under förut-<br>sättning att det statsfinansiella läget så tillåter.<br>Regeringen avser att följa upp och utvärdera<br>effekterna av förslagen i propositionen om en<br>rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring<br>(prop. 1999/2000:139) inför en eventuell<br>förändring.</p>
<p>Oka langtidsarbetslösas möjligheter till arbete<br>Regeringen har infört anställningsstöd för att<br>underlätta för arbetslösa med långa inskrivnings-<br>tider på arbetsförmedlingen att få en anställning.<br>Det finns tre olika stöd; allmänt, förstärkt och<br>särskilt anställningsstöd. Den som anställs med<br>anställningsstöd skall ges lön och andra anställ-<br>ningsförmåner enligt kollektivavtal eller för-<br>måner som är likvärdiga med förmåner enligt<br>kollektivavtal i branschen. Beviljat stödbelopp<br>tillgodoförs arbetsgivaren genom kreditering av<br>dennes skattekonto månadsvis i efterskott efter<br>särskild rekvisition.</p>
<p>Allmänt anställningsstöd<sup>9</sup> infördes i januari</p>
<p>1998 och riktar sig till dem som är långtids-<br>arbetslösa och under 12 månader varit inskrivna<br>som arbetssökande på Arbetsförmedlingen.<br>Stödet ges under sex månader och motsvarar<br>50 procent av lönekostnaden.</p>
<p>Förstärkt anställningsstöd infördes i oktober</p>
<p>1999 och reformerades i augusti 2000. Det för-<br>stärkta anställningsstödet lämnas vid anställning</p>
<p>av person som varit arbetslös i 24 månader och<br>med speciellt förmånliga villkor om personen i<br>fråga har varit arbetslös i 48 månader. Stödet ger<br>arbetsgivaren kompensation för 75 procent av<br>lönekostnaden under 6 respektive 12 månader<br>och sedan 25 respektive 50 procent av löne-<br>kostnaden i 18 respektive 12 månader.</p>
<p>Ett särskilt anställningsstöd för personer som<br>fyllt 57 år infördes 1 augusti 2000. Särskilt<br>anställningsstöd gäller vid anställning av person<br>som har varit arbetslös i 24 månader och har<br>deltagit i aktivitetsgarantin i tre månader. Stödet<br>ges med 75 procent av lönekostnaden under<br>24 månader. Det särskilda anställningsstödet har<br>ännu inte använts i någon större utsträckning.<br>Från augusti till årets slut omfattades endast<br>139 individer av särskilt anställningsstöd.</p>
<p>Anställningsstöd har visat sig vara verknings-<br>fullt när det gäller att uppnå en hög andel i arbete<br>efter avslutad stödperiod. Andelen i arbete 90<br>dagar efter anställningsstödsperiodens slut är<br>högre för dem som har haft anställningsstöd än<br>för dem som genomgått arbetsmarknadsutbild-<br>ning (se tabell 2.2).</p>
<p>Tabell 2.2 Andel I arbete 90 dagar efter anställningsstöd<br>respektive arbetsmarknadsutbildning 1998-2000_______</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Procent</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anställningsstöd<sup>1</sup></p></td><td>
<p>62</p></td><td>
<p>63</p></td><td>
<p>68</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Allmänt anställningsstöd</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>63</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förstärkt anställningsstöd</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>41</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknadsutbildning<sup>2</sup></p></td><td>
<p>29</p></td><td>
<p>34</p></td><td>
<p>40</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Ersätts successivt av allmänna och riktade anställningsstöd.</p>
<p><sup>2</sup> Arbetsmarknadsutbildning består till 45 procent av förberedande utbildningar<br>och till 55 procent av yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningar.</p>
<p>Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen</p>
<p><sup>9</sup> Benämndes individuellt anställningsstöd vid införandet och ersatte<br>rekryteringsstöd och vikariestöd.</p>
<p>Stöd vid särskilda behov</p>
<p>För arbetshandikappade finns olika former av<br>arbetsmarknadsprogram, bl.a. anställning med<br>lönebidrag och offentligt skyddat arbete (OSA).<br>Anställning med lönebidrag omfattade ungefär<br>50 000 personer per månad mellan 1996 och<br>2000. Orsaken till att volymerna i detta program<br>har varit så gott som oförändrade sedan 1996 är<br>att lönebidragsanställning är ett långtsiktigt<br>åtagande som normalt lämnas i högst fyra år.<br>Offentligt skyddat arbete (OSA) riktar sig<br>främst till arbetslösa med socialmedicinskt<br>arbetshandikapp, företrädesvis missbruks-<br>problem. Mellan 5 000 och 6 000 personer<br>sysselsattes i genomsnitt per månad via OSA<br>under åren 1996-2000. Overgångsgraden till<br>icke-subventionerad anställning har ökat under</p>
<p>14</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 2</p>
<p>perioden och under 2000 uppgick den till 3,5-</p>
<p>3,8 procent av dem som omfattades av<br>lönebidragsanställning eller OSA<sup>10</sup>. För löne-<br>bidragsanställda motsvarar en övergångsgrad på<br>3 procent per år den önskvärda utvecklingen.<br>Det finns inga kvantifierade mål om i vilken grad<br>deltagarna i OSA skall övergå i reguljära arbeten.</p>
<p>Budgetåret 1993/94 infördes en försöksverk-<br>samhet med särskilt introduktions- och uppfölj-<br>ningsstöd (SIUS) till mycket gravt funktions-<br>hindrade personer. Verksamheten gav gott<br>resultat och permanentades 1998. Antalet del-<br>tagare i SIUS i genomsnitt per månad uppgår till<br>knappt 200 personer. Stödet är särskilt riktat till<br>psykiskt och intellektuellt arbetshandikappade<br>och syftar till att den funktionshindrade skall<br>finna och behålla en anställning, eventuellt med<br>lönebidrag. Under budgetåret 1999 hade cirka<br>40 procent av deltagarna ett arbete, oftast med<br>lönebidrag, tre månader efter avslutat SIUS.</p>
<p>Arbetsmarknadssituationen för utlandsfödda</p>
<p>Stora grupper av personer födda utomlands har<br>särskilda svårigheter på arbetsmarknaden. Under<br>1990-talets krisår försämrades positionen på<br>arbetsmarknaden för utlandsfödda i jämförelse<br>med totalbefolkningen. Både sysselsättning och<br>arbetskraftsdeltagande sjönk, medan arbets-<br>lösheten ökade. Detta gällde även dem som<br>invandrat så tidigt som på 1970-talet. För dem<br>som invandrade under 1970-talet stabiliserades<br>dock situationen i slutet av 1990-talet. För de<br>invandrare som kom till Sverige under 1980-talet<br>är situationen däremot fortfarande besvärlig.<br>Deras ställning på arbetsmarknaden har inte<br>förbättrats nämnvärt trots att det ekonomiska<br>läget har ljusnat (se diagram 1.2).</p>
<p>Enligt regeringens mångfaldsprojekt (Ds<br>2000:69, bilaga 1) kommer arbetskraftens sam-<br>mansättning att bli mer heterogen av demo-<br>grafiska skäl. Andelen personer av utländsk här-<br>komst<sup>11</sup> i arbetskraften bedöms exempelvis öka<br>från 18 procent 1999 till mellan 23 och<br>26 procent 2015.</p>
<p>Integrationen av personer av utländsk<br>härkomst på arbetsmarknaden spelar en</p>
<p><sup>10</sup> Statistik från Näringsdepartementet.</p>
<p><sup>11</sup> Med utländsk härkomst avses antingen personer som är födda utom-<br>lands eller som har en eller båda föräldrarna födda utomlands. Bakom<br>beräkningarna ligger de sedvanliga antaganden om invandring och ut-<br>vandring som Statistiska centralbyrån gör i sin befolkningsprognos.</p>
<p>avgörande roll för arbetskraftsutbudets storlek.<br>För enskilda individer, oavsett härkomst, är det<br>viktigt att deras färdigheter till fullo tillvaratas på<br>arbetsmarknaden. För samhällsekonomins ut-<br>veckling är det viktigt att alla resurser används<br>optimalt.</p>
<p>Under åren 1996-2000 genomförde<br>regeringen en rad åtgärder för att stärka utlands-<br>föddas ställning på arbetsmarknaden. Okad<br>satsning på utlandsfödda inom ramen för<br>åtgärder som arbetsplatsintroduktion (API) och<br>arbetslivsutveckling (ALU) föreslogs under</p>
<p>1997. Inom ramen för storstadssatsningens<br>lokala utvecklingsavtal tillfördes 480 miljoner<br>kronor årligen för åren 1999 och 2000. Förutom<br>stöd till utsatta bostadsområden med hög andel<br>arbetslösa bland dem som är födda utomlands,<br>användes dessa resurser till språkutveckling och<br>svenskundervisning, delvis kombinerat med<br>arbetsplatspraktik.</p>
<p>Under 1999 vidtog regeringen åtgärder för att<br>stimulera etnisk och kulturell mångfald i den<br>offentliga förvaltningen. Bland annat gavs<br>statliga myndigheter i uppdrag att ta fram<br>handlingsplaner för att främja etnisk mångfald.<br>Sedan 1998 är de statliga myndigheterna direkt<br>under regeringen ålagda att redovisa vidtagna<br>och planerade åtgärder för kulturell och etnisk<br>mångfald bland de anställda.</p>
<p>Arbetsmarknadsverket fick under 2000<br>100 miljoner kronor för tillfälliga personal-<br>förstärkningar i storstadsområdena för att sär-<br>skilt stärka ställningen på arbetsmarknaden för<br>personer med utländsk bakgrund.</p>
<p>En översyn av högskolans möjligheter att ge<br>kompletterande utbildning till arbetslösa<br>utlandsfödda genomfördes under budgetåret<br>2000. Dessutom avsattes 100 miljoner kronor<br>för otraditionella åtgärder i storstadsregionerna.<br>För närvarande pågår tre pilotprojekt för<br>validering av utländsk yrkeskompetens, vars<br>arbete skall redovisas den 1 oktober i år.<br>Slutligen använde länsarbetsnämnden i Stock-<br>holm under förra året 6 miljoner kronor till ett<br>pilotprojekt för att förbättra möjligheterna för<br>utländska läkare att erhålla svensk läkar-<br>legitimation.</p>
<p>Regeringens mångfaldsprojekt presenterade i<br>december 2000 ett förslag till ett nationellt pro-<br>gram för ökad och bättre tillvaratagen mångfald<br>inom arbetsmarknad och näringsliv. Vissa av<br>mångfaldsprojektets förslag har regeringen tagit<br>fasta på i skrivelsen ”En nationell handlingsplan</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 2</p>
<p>mot rasism, främlingsfientlighet, homofobi och<br>diskriminering” (skr. 2000/01:59). Övriga för-<br>slag bereds för närvarande inom Regerings-<br>kansliet.</p>
<p>2.5.3 Marginaleffekter</p>
<p>Regeringen bedriver ett långsiktigt arbete för att<br>ta bort fattigdomsfällor och reducera marginal-<br>effekter. Med marginaleffekt menas den del av<br>en inkomstökning som går bort i skatt,<br>minskade bidrag och höjda avgifter. Detta arbete<br>har intensifierats under slutet av 1990-talet och<br>början av 2000-talet.</p>
<p>Höga marginaleffekter dämpar arbetskrafts-<br>utbudet. De drabbar främst låginkomsttagare<br>och utgör hinder för förankring på arbetsmark-<br>naden samt minskar incitamenten till kompe-<br>tensutveckling. Om marginaleffekterna är höga<br>får människor svårt att påverka sin ekonomiska<br>situation genom eget arbete. Höga marginal-<br>effekter för låg- och medelinkomsttagare kan på<br>så sätt försvåra det arbete som bedrivs för ökad<br>integration och social rättvisa. Regeringens in-<br>satser för att minska marginaleffekterna syftar<br>till att öka motivationen att gå från arbetslöshet<br>till arbete och att underlätta övergång från deltid<br>till heltid för dem som så önskar.</p>
<p>Marginaleffekterna minskar'<sup>1</sup></p>
<p>Enligt beräkningar i den fördelningspolitiska<br>bilagan i årets vårproposition, minskar marginal-<br>effekterna från 1996 och framåt.<sup>13</sup> Den<br>beräknade genomsnittliga nivån för marginal-<br>effekter år 2001 uppgår till 45,5 procent<sup>14</sup>, vilket<br>är 7,7 procentenheter lägre än år 1996.<br>Minskningen, som huvudsakligen ägt rum från<br>och med 1999, beror främst på att arbetslösheten<br>sjönk under denna tidsperiod. Detta medför att<br>omfattningen av inkomstprövade bidrag (social-<br>och bostadsbidrag) minskar, vilket i sin tur</p>
<p><sup>13</sup> Sc Prop. 2000/2001:100, bilaga 4. För Uren 1996-I99S utgör beräk-<br>ningsresultatcn utfall och för åren 2000-2001 utgör dc prognoser.</p>
<p><sup>13</sup> I beräkningen antas att alla personer i förvärvsaktiv ålder (exklusive egen-<br>företagare) ökar sin arbetsinsats motsvarande ett värde om 12 000 kronor per<br>år. Antalet personer som representeras i beräkningen motsvarar omkring<br>5 miljoner. Beräkningen avser den synliga marginaleffekten, dvs. det belopp<br>som sammantaget faller bort i ökad inkomstskatt, pensionsavgift, barnom-<br>sorgsavgift, minskat bostadsbidrag m.m. i förhållande till förändring av brutto-<br>lönen. För personer med arbetsmarknadsstöd eller socialbidrag har antagits att<br>ersättningen minskas vid ökad arbetstid. Förtidspensionärer antas kunna öka<br>arbetsinsatsen marginellt utan att pensionen reduceras.</p>
<p>Inklusive maxtaxa i barnomsorgen.</p>
<p>reducerar de sammantagna marginaleffekterna.<br>Trots minskningen under senare år är den<br>beräknade marginaleffekten 2001 fortfarande<br>högre än vad som tidigare beräknats för 1991.</p>
<p>I februari i år överlämnade den familje-<br>politiska utredningen sitt slutbetänkande ”Ur<br>fattigdomsfällan” (SOU 2001:24) till regeringen.<br>I detta slås fast att det främst är familjer med låga<br>inkomster, och då särskilt ensamstående<br>föräldrar, som drabbas av höga marginaleffekter.<br>Bostadsbidraget bidrar med 20 procentenheter<br>till den samlade marginaleffekten, för dem som<br>har det bidraget. Bland de barnfamiljer som har<br>bostadsbidrag uppgår den genomsnittliga<br>marginaleffekten till cirka 68 procent.<br>Regeringen kommer att ta ställning till utred-<br>ningens förslag efter remissbehandling.</p>
<p>Regeringens arbete för sänkta marginaleffekter<br>De beräknade marginaleffekterna för år 2001 är<br>fortfarande högre än de var 1991. I syfte att<br>sänka marginaleffekterna och i syfte att uppnå<br>full sysselsättning har regeringen under slutet av<br>1990-talet sänkt skatterna för låg- och medel-<br>inkomsttagare.</p>
<p>Reformen om maxtaxa och allmän förskola är<br>ett led i strävan att förbättra småbarnsföräldrars<br>möjligheter till förvärvsarbete och därmed öka<br>sysselsättningen. Maxtaxan, som införs fr.o.m.<br>2002, innebär sänkta marginaleffekter för många<br>barnfamiljer. En ur sysselsättningssynpunkt<br>viktig del av förslaget är att erbjuda barn till<br>arbetslösa föräldrar rätt till förskoleverksamhet<br>redan från den 1 juli 2001. Detta kommer att<br>underlätta småbarnsföräldrarnas möjligheter att<br>på ett effektivt sätt söka arbete och att acceptera<br>ett erbjudande om arbete. Maxtaxereformen<br>kommer att leda till sänkta marginaleffekter<br>särskilt för ensamstående föräldrar. Reformerna<br>bidrar också till en ökad jämställdhet mellan<br>kvinnor och män på arbetsmarknaden, eftersom<br>höga marginaleffekter särskilt drabbar kvinnor,<br>ensamföräldrar och låginkomsttagare.</p>
<p>De allmänna egenavgifterna infördes<br>successivt fr.o.m. 1993 och uppgår för när-<br>varande till 7 procent. Som ett led i arbetet med<br>att minska marginaleffekterna inleddes år 2000<br>en inkomstskattereform. Reformen innebär en<br>gradvis utbyggd kompensation för allmän<br>pensionsavgift och en minskning av antalet<br>skattskyldiga som betalar statlig skatt på<br>förvärvsinkomster. Regeringen har som mål att</p>
<p>16</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 2</p>
<p>på sikt reducera andelen skattskyldiga som<br>betalar statlig inkomstskatt till 15 procent.</p>
<p>År 2001 genomförs ett andra steg av<br>reformen. Det innebär att kompensation nu ges<br>för halva den allmänna pensionsavgiften och att<br>gränsen för statlig inkomstskatt justeras<br>ytterligare. I kombination med den höjning av<br>grundavdraget som också genomförs detta år<br>förväntas detta medföra att andelen skatt-<br>skyldiga som betalar statlig inkomstskatt<br>reduceras från 19 till 16 procent år 2001.</p>
<p>3 Sysselsättningssamarbetet inom<br>EU</p>
<p>Grunden för sysselsättningssamarbetet utgörs av<br>EU:s gemensamma riktlinjer för sysselsättning.<br>Sysselsättningsriktlinjerna behandlar ett antal<br>centrala områden för att förbättra arbetsmark-<br>nadernas funktionssätt inom EU. Riktlinjerna<br>avser att förbättra politiken för att öka anställ-<br>barheten, utveckla företagarandan, uppmuntra<br>företagens och de anställdas anpassningsförmåga<br>samt att stärka jämställdheten.</p>
<p>En viktig del av sysselsättningssamarbetet<br>inom EU består i att medlemsstaterna varje år<br>lämnar in nationella handlingsplaner för syssel-<br>sättning. I handlingsplanerna skall medlems-<br>staterna redovisa hur sysselsättningspolitiken har<br>utformats mot bakgrund av de gemensamma<br>sysselsättningsriktlinjerna och hur sysselsätt-<br>ningen har utvecklats under det gångna året.<br>Medlemsstaternas handlingsplaner utgör sedan<br>underlag till en gemensam rapport om syssel-<br>sättningen i EU, framtagen av ministerrådet och<br>kommissionen. I rapporten granskas de natio-<br>nella handlingsplanerna och medlemsstaternas<br>sysselsättningspolitik. Denna process leder dels<br>fram till rekommendationer till medlemsstaterna<br>om genomförandet av sysselsättningspolitiken,<br>dels till fastställandet av riktlinjer för nästa års<br>sysselsättningspolitik. Nationella handlings-<br>planer och gemensamma rapporter för syssel-<br>sättningen har upprättats sedan 1998. Rekom-<br>mendationer till medlemsstaterna gavs för första<br>gången 1999.</p>
<p>Riktlinjernas inriktning på att arbetskraftens<br>anställbarhet skall främjas genom aktiva åtgärder,<br>med betoning på utbildning och kompetens-<br>utveckling samt att detta prioriteras framför<br>passivt kontantstöd ligger i linje med regeringens</p>
<p>sysselsättningspolitik. Vidare delar regeringen<br>synsättet att skatte- och bidragssystem skall<br>utformas på ett sätt som gör det lönsamt att<br>arbeta. När det gäller riktlinjerna för 2001,<br>välkomnar regeringen att slutsatserna från<br>Europeiska rådets möte i Lissabon har<br>integrerats. Sverige har i de flesta fall uppfyllt de<br>mål och intentioner som riktlinjerna givit<br>uttryck för. I flera fall är regeringens ambition<br>mer långtgående än vad riktlinjerna anger.</p>
<p>Samarbetet mellan regeringen och arbets-<br>marknadens parter har visat att det finns en bred<br>uppslutning kring EU:s sysselsättningspolitik<br>och att det finns en ambition från samtliga att<br>förverkliga målet om full sysselsättning.<br>Regeringen avser att ha en fortsatt aktiv och<br>pådrivande roll i det europeiska samarbetet.</p>
<p>4 Minskad arbetslöshet och ökad</p>
<p>sysselsättning</p>
<h2>4.1 Sammanfattning av regeringens</h2>
<h2>politik och utvecklingen på<br>arbetsmarknaden 1996-2000</h2>
<p>Regeringens arbete för att uppnå målet om en<br>halverad öppen arbetslöshet till år 2000 har skett<br>på bred front. Syftet med regeringens politik har<br>varit och är alltjämt att uppnå en varaktigt låg<br>arbetslöshet samt en hög sysselsättningsnivå.</p>
<p>En grundläggande utgångspunkt har varit att<br>åstadkomma sunda offentliga finanser och<br>stabila priser. Saneringen av de offentliga<br>finanserna har resulterat i att budgetunder-<br>skottet har vänts till överskott och skuldkvoten<br>har minskat. Sverige har etablerat sig som en<br>ekonomi med låg inflation samt en stabil och låg<br>räntenivå. Dessa faktorer är av stor vikt för en<br>långsiktig ökning av sysselsättningen.</p>
<p>En löneutveckling som ligger inom de<br>samhällsekonomiska ramarna har en central<br>betydelse för en väl fungerande arbetsmarknad<br>och därmed möjligheterna att minska arbets-<br>lösheten. Regeringen har strävat efter en bred<br>acceptans för en ansvarsfull lönebildning. Från<br>1996 och framåt har den nominella löne-<br>utvecklingen varit mer återhållsam än under<br>tidigare år, vilket bidragit till den minskade<br>arbetslösheten.</p>
<p>Hög sysselsättning i näringslivet bidrar till att<br>stärka de offentliga finanserna och därmed</p>
<p>17</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 2</p>
<p>möjligheterna till ett väl utbyggt välfärdssystem.<br>Sysselsättningen i näringslivet har ökat påtagligt<br>sedan 1996, framför allt sedan 1998. Antalet<br>företagare har också ökat under perioden.<br>Genom en rad reformer har regeringen<br>stimulerat nyföretagande och förenklat reglerna<br>för små och medelstora företag. Vidare har<br>förändringar med syfte att underlätta för<br>företagen att anställa personal genomförts.</p>
<p>Under krisåren i början av 1990-talet min-<br>skade antalet sysselsatta i offentlig sektor, till<br>följd av krav på minskade kostnader med hänsyn<br>till de kraftigt försämrade offentliga finanserna.<br>Regeringen har under senare delen av 1990-talet<br>tillfört kommuner och landsting extra resurser<br>för att stärka verksamheten och säkerställa kvali-<br>tén inom skola, vård och omsorg. Sedan 1997<br>har en successiv ökning av sysselsättningen inom<br>offentlig sektor ägt rum.</p>
<p>Regeringens politik för minskad arbetslöshet<br>och ökad sysselsättning har under perioden<br>1996-2000 varit inriktad på den s.k. arbets- och<br>kompetenslinjen. En rad olika reformer har<br>genomförts för att förbättra arbetsmarknadens<br>funktionssätt och därmed minska arbetslös-<br>heten. Därutöver har insatser gjorts för att<br>arbetskraften genom utbildning och kompetens-<br>utveckling ska kunna stärka sin ställning på<br>arbetsmarknaden eller öka möjligheterna för att<br>få ett arbete. Grupper som har särskilda<br>svårigheter att finna ett arbete har ägnats särskild<br>uppmärksamhet. Dessutom har regeringens<br>långsiktiga arbete för att ta bort fattigdomsfällor<br>och reducera marginaleffekter av ett ökat arbets-<br>utbud intensifierats under slutet av 1990-talet.</p>
<h2>4.2 Utvecklingen på arbetsmarknaden<br>fram till 2004</h2>
<p>Enligt regeringens bedömning kommer till-<br>växten i den svenska ekonomin dämpas något<br>framöver jämfört med de senaste årens mycket<br>höga tillväxttal. Dämpningen förklaras dels av<br>försämrade internationella konjunkturutsikter,<br>dels av något lägre inhemsk efterfrågan. Trots<br>den väntade konjunkturavmattningen förväntas<br>sysselsättningen öka, även om ökningen inte<br>kommer att ske i samma snabba takt som<br>tidigare. Den reguljära sysselsättningsgraden för<br>personer mellan 20 och 64 år beräknas stiga från</p>
<p>77.2 procent år 2000 till 78,4 procent år 2002.</p>
<p>Arbetskraftsutbudet väntas också fortsätta<br>stiga fram till och med 2002, dock inte lika<br>mycket som sysselsättningen. Det innebär att<br>den öppna arbetslösheten faller från 4,7 procent<br>år 2000 till 3,7 procent år 2002, mätt som års-<br>genomsnitt. Efter 2002 ökar däremot arbets-<br>kraftsutbudet mer än sysselsättningen och den<br>öppna arbetslösheten stiger därmed till<br>4,0 procent år 2004.</p>
<p>Tabell 4.1 Nyckeltal 2000-2004</p>
<p>Procentuell förändring om annat ej anges</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2004</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP, producentpris</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2.6</p></td><td>
<p>2.2</p></td><td>
<p>2.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Produktivitet</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>1.8</p></td><td>
<p>1.7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetade timmar</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1.3</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0.4</p></td><td>
<p>0.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Medelarbetstid</p></td><td>
<p>-0.8</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal sysselsatta</p></td><td>
<p>2.2</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Reguljär sysselsätt-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>ningsgrad<sup>1</sup></p></td><td>
<p>77.2</p></td><td>
<p>78,1</p></td><td>
<p>78,4</p></td><td>
<p>78,5</p></td><td>
<p>78,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetskraft</p></td><td>
<p>1.2</p></td><td>
<p>0.8</p></td><td>
<p>0.4</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0.4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppen arbetslöshet’</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>3.9</p></td><td>
<p>4.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Program<sup>3</sup></p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2.2</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>1.7</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Antalet sysselsatta i åldern 20-64 år, exklusive sysselsatta i konjunktur-<br>beroende arbetsmarknadspolitiska program, i procent av befolkningen i<br>åldersgruppen.</p>
<p><sup>?</sup> I procent av arbetskraften</p>
<p><sup>3</sup> Antalet personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program i<br>procent av arbetskraften. De program som inkluderas i denna beteckning är de<br>program som AMS redovisar som konjunkturberoende samt europastipendier.<br>Anm.: Se även proposition 2000/01:100. bilaga 1.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån. Arbetsmarknadsstyrelsen och Finans-<br>departementet</p>
<p><sup>15</sup> Avsnittet är en sammanfattning av kapitel I ocli 6 i bilaga I till 2001<br>års ekonomiska vårproposition (prop. 2000/01:100).</p>
<p>18</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 2</p>
<p>Det finns en rad osäkerheter beträffande<br>utvecklingen på arbetsmarknaden framöver.<br>Storleken på arbetskraftspotentialen är mycket<br>svår att bedöma. Om det uppstår allvarligare<br>matchningsproblem än väntat på arbets-<br>marknaden eller rena bristsituationer skulle detta<br>sannolikt få negativa effekter på tillväxt och<br>sysselsättning. I dagsläget är det också svårt att<br>överblicka de konsekvenser för sysselsättningen<br>som den senaste tidens vinstvarningar i<br>informations- och kommunikationsteknik-<br>sektorn kan få. En annan riskfaktor är att<br>löneökningarna blir högre än i beräknings-<br>antagandet. Detta bedöms främst leda till en<br>lägre tillväxt och sämre sysselsättningsutveckling<br>än vad som nu förutses.</p>
<p>Det finns även faktorer som talar för en bättre<br>utveckling framöver. De senaste årens kraftiga<br>sysselsättningsuppgång har kunnat kombineras<br>med fortsatt låg inflation och låga inflations-<br>förväntningar. Möjligheten finns att arbets-<br>marknaden och lönebildningen kommer att<br>fungera bättre än vad som antagits i regeringens<br>kalkyl. Därmed skulle sysselsättningsnivån år<br>2004 kunna bli högre än prognostiserat.<br></p>
<p>program<sup>16</sup>. Genom att andelen reguljärt syssel-<br>satta ökar, minskar behovet av sociala ersätt-<br>ningar. Samtidigt skall antalet personer vars<br>försörjning utgörs av ersättningar för ohälsa,<br>arbetslöshet, deltagande i arbetsmarknads-<br>program och socialbidrag minska från drygt<br>1 miljon personer 1997 till 0,8 miljoner 2004,<br>omräknat till helårsekvivalenter.<sup>17</sup></p>
<p>Regeringen bedömer att sysselsättningsmålet<br>är inom räckhåll. Ytterligare åtgärder kan<br>behövas för att säkerställa att målet uppnås till</p>
<p>2004.1 ett sidoalternativ till regeringens prognos<br>redovisas en utveckling där sysselsättningsmålet<br>nås 2004.<sup>18</sup></p>
<h2>4.3 Regeringens mål för arbetslösheten<br>och sysselsättningen</h2>
<p>Regeringen har uppnått målet om en halverad<br>öppen arbetslöshet till år 2000. De åtgärder som<br>vidtagits för att målet skulle uppnås avsåg att<br>skapa en stabil ekonomi med en långsiktigt väl<br>fungerande arbetsmarknad. Även om målet för<br>den genomsnittliga arbetslösheten har uppnåtts,<br>är arbetslösheten fortfarande hög inom vissa<br>grupper. Arbetet för att förbättra arbets-<br>marknadens funktionssätt samt stärka arbets-<br>tagarens möjligheter till utveckling och en fast<br>förankring på arbetsmarknaden fortgår.</p>
<p>I budgetpropositionen för 1999 satte<br>regeringen upp ett mål för sysselsättningen.<br>Målet innebär att andelen reguljärt sysselsatta av<br>befolkningen mellan 20 och 64 år skall öka från<br>74 procent 1997 till 80 procent 2004. Som<br>sysselsatta på den reguljära arbetsmarknaden<br>räknas sysselsatta exklusive sysselsatta i<br>konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska</p>
<p>16 Med reguljärt sysselsatta avses sysselsatta enligt Statistiska central-<br>byråns arbetskraftsundersökningar (AKU) exklusive sysselsatta i pro-<br>grammen allmänt anställningsstöd, förstärkt anställningsstöd, särskilt<br>anställningsstöd, offentligt tillfälligt arbete samt de som uppbär bidrag<br>för start av näringsverksamhet.</p>
<p>17 För en utförlig beskrivning av sysselsättningsmålet, se bilaga 4 till<br>budgetpropositionen för 1999 (prop. 1998/99:1).</p>
<p>1<sup>8</sup> För en utförlig beskrivning av regeringens prognos, se bilaga 1 till 2001<br>års ekonomiska vårproposition (prop. 2000/01:100).</p>
<p>19</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Redovisning av<br>skatteawikelser</p>
<p>PKOP. 2000/01:100 Bilaga 3</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Redovisning av skatteawikelser</p>
<h2>Innehållsförteckning</h2>
<p>1 Beskrivning av jämförelsenorm..............................................................................5</p>
<p>Norm för inkomstbeskattningen...........................................................................5</p>
<p>Norm för indirekt beskattning av förvärvsinkomster..........................................6</p>
<p>Norm för mervärdesskatten...................................................................................6</p>
<p>Norm för punktskatter...........................................................................................6</p>
<p>2 Redovisning och beräkningsmetoder....................................................................6</p>
<p>3 Nyheter...................................................................................................................7</p>
<p>4 Skatteawikelserna i sammandrag...........................................................................8</p>
<p>4.1 Saldopåverkande skatteawikelser...........................................................8</p>
<p>Inkomstbeskattning................................................................................................8</p>
<p>Indirekt beskattning av förvärvsinkomster...........................................................8</p>
<p>Mervärdesskatt........................................................................................................8</p>
<p>Punktskatter............................................................................................................9</p>
<p>4.2 Icke saldopåverkande skatteawikelser...................................................9</p>
<p>4.3 Skatteawikelserna fördelade på utgiftsområden...................................9</p>
<p>5 Beskrivning av enskilda skatteawikelser.............................................................21</p>
<p>5.1 Intäkt i tjänst.........................................................................................21</p>
<p>5.2 Kostnader i tjänst och allmänna avdrag...............................................22</p>
<p>5.3 Intäkter i näringsverksamhet................................................................23</p>
<p>5.4 Kostnader i näringsverksamhet............................................................23</p>
<p>5.5 Intäkter i kapital....................................................................................25</p>
<p>5.6 Kostnader i kapital.................................................................................26</p>
<p>5.7 Skattereduktioner..................................................................................26</p>
<p>5.8 Skattskyldighet......................................................................................27</p>
<p>5.9 Socialavgifter..........................................................................................27</p>
<p>5.10 Särskild löneskatt...................................................................................27</p>
<p>5.11 Mervärdesskatten..................................................................................27</p>
<p>5.12 Skatteförmåner inom punktskatteområdet.........................................29</p>
<p>5.13 Skattesanktioner....................................................................................30</p>
<p>5.14 Icke saldopåverkande awikelser...........................................................31</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 3</p>
<h2>Tabellförteckning</h2>
<p>4.1 Skatteawikelser fördelade på skatteområden.........................................................10</p>
<p>4.2 Skatteawikelser fördelade på utgiftsområden........................................................16</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 3</p>
<p>1 Beskrivning av jämförelsenorm</p>
<p>I denna bilaga redovisar regeringen en sam-<br>manställning av skatteawikelser för inkomst-<br>åren 1998-2002. Detta är den sjätte redovis-<br>ningen. Den första lämnades i 1996 års<br>ekonomiska vårproposition (prop.<br>1995/96:150).</p>
<p>För att identifiera en skatteawikelse måste<br>det existerande skattesystemet sättas i rela-<br>tion till en jämförelsenorm. Den jämförelse-<br>norm som har använts vid beräkningen av<br>skatteawikelserna i denna bilaga utgår i hu-<br>vudsak från principen om likformig beskatt-<br>ning, vilket också var en av grundpelarna i<br>1990 års skattereform. Syftet med redovis-<br>ningen är primärt att redovisa de skatteför-<br>måner som är direkt jämförbara med transfe-<br>reringar på budgetens utgiftssida. Awikelsen<br>från en enhetlig beskattning kan uppfattas<br>som en skatteförmån om t.ex. en viss grupp<br>av skattskyldiga omfattas av en skattelättnad i<br>förhållande till den enhetliga normen eller<br>som en skattesanktion om det rör sig om ett<br>”överuttag” av skatt. Genom en samlad redo-<br>visning av dessa awikelser underlättas en li-<br>kabehandling i budgetarbetet av olika former<br>av stöd.</p>
<p>I princip skulle en förmån av samma stor-<br>lek som den som erhålls genom awikelsen<br>från en enhetlig beskattning kunna uppnås<br>med hjälp av en offentlig transferering. I lik-<br>het med vad som gäller för statens olika utgif-<br>ter är dock varje awikelse ett uttryck för en<br>politisk vilja. Det finns med andra ord olika<br>typer av motiv bakom de skatteregler som ger<br>upphov till skatteawikelserna. I vissa delar<br>kan awikelserna också vara en förutsättning<br>för den nivå som tas ut generellt. Syftet med<br>denna rapport är således endast att ge en re-<br>dovisning av olika awikelser för att därige-<br>nom ge en fullständig bild av de utgifter och<br>förmåner som belastar statsbudgeten. För<br>skattesanktionerna har någon fullständig<br>genomgång av lagstiftningen ännu inte gjorts.<br>Enbart enstaka sanktioner finns därför redo-<br>visade. Redovisningen av skatteawikelser och<br>dess integrering i budgetprocessen är dock<br>under utveckling.</p>
<p>I detta sammanhang innebär principen om<br>likformig beskattning att beskattningen inom<br>varje skatteslag skall vara enhetlig och utan<br>undantag. Skatteawikelseredovisningen beak-</p>
<p>tar således inte fördelningen av skatteuttaget<br>mellan olika typer av skatter såsom inkomst-<br>skatter, indirekta skatter på förvärvsinkoms-<br>ter, mervärdesskatt, och punktskatter. Därför<br>preciseras jämförelsenormen separat inom<br>vart och ett av de olika skatteslagen inkomst-<br>skatt, indirekt beskattning av förvärvsin-<br>komst, mervärdesskatt och punktskatt.</p>
<p>Norm för inkomstbeskattningen</p>
<p>För inkomstbeskattningen finns det en ge-<br>mensam norm för vad som är en inkomst.<br>Däremot finns det ingen gemensam norm för<br>vad skattenivån i de olika inkomstslagen - in-<br>komst av tjänst, inkomst av kapital och in-<br>komst av näringsverksamhet - skall uppgå till.<br>Det förhållandet att skattenivån för de olika<br>inkomstslagen skiljer sig åt påverkar således<br>inte skatteawikelseberäkningarna. Vidare<br>gäller att olika grad av progressivitet i skatte-<br>skalan är förenlig med jämförelsenormen un-<br>der förutsättning att individer med lika höga<br>inkomster betalar lika mycket i skatt.</p>
<p>Jämförelsenormen för inkomstbeskatt-<br>ningen innebär att den samlade inkomst som<br>skall beskattas enhetligt motsvaras av sum-<br>man av konsumtionsutgifterna och nettoför-<br>mögenhetens förändring under beskattnings-<br>perioden. Beskattningsperiodens längd skall<br>vara ett kalenderår eller ett 12 månader långt<br>räkenskapsår. För inkomstbeskattningen har<br>bl.a. följande preciseringar gjorts av normen:</p>
<p>- Sparande skall ske med beskattade inkoms-<br>ter.</p>
<p>- Värdestegring skall beskattas när den upp-<br>kommer och inte vid realisationstillfället.</p>
<p>- Värdet av hushållsarbete och fritid skall<br>inte ingå i skattebasen.</p>
<p>- Offentliga transfereringar skall utgöra skat-<br>tepliktig inkomst.</p>
<p>- Den implicita avkastning i form av boende-<br>tjänster som egnahemsägaren eller bostads-<br>rättsinnehavaren erhåller skall utgöra skat-<br>tepliktig inkomst.</p>
<p>- Avskrivningar i näringsverksamhet skall<br>hanteras efter ekonomisk livslängd.</p>
<p>PKOP. 2000/01:100 Bilaga 3</p>
<p>Norm för indirekt beskattning av<br>förvärvsinkomster</p>
<p>Enligt normen för indirekt beskattning av<br>förvärvsinkomster skall socialavgifter och all-<br>män löneavgift eller särskild löneskatt utgå på<br>all ersättning för utfört arbete. Sådana er-<br>sättningar som är förmånsgrundande för olika<br>socialförsäkringar skall ingå i underlaget för<br>socialavgifter och allmän löneavgift. Övriga<br>ersättningar för utfört arbete skall ingå i un-<br>derlaget för särskild löneskatt. Nivån på den<br>särskilda löneskatten avses återspegla vad i<br>ekonomisk mening kan anses vara skattein-<br>nehållet i socialavgifterna och den allmänna<br>löneavgiften. Vidare är normen i detta fall en<br>enhetlig skattesats för respektive skatt eller<br>avgift.</p>
<p>Norm för mervärdesskatten</p>
<p>Normen för mervärdesskatten är att all yrkes-<br>mässig omsättning av varor och tjänster skall<br>beskattas med normalskattesatsen. Destina-<br>tionsprincipen skall tillämpas vid internatio-<br>nella transaktioner. Offentlig myndighetsut-<br>övning skall inte vara skattepliktig. Varor och<br>tjänster som subventioneras med offentliga<br>medel skall inte heller vara skattepliktiga, un-<br>der förutsättning att en mervärdesskattebe-<br>läggning av den subventionerade varan eller<br>tjänsten skulle leda till en försvagning av de<br>offentliga finanserna.</p>
<p>Norm för punktskatter</p>
<p>På punktskatteområdet redovisas skatteavvi-<br>kelser inom de tre områdena energiskatt, kol-<br>dioxid- och svavelskatt. För dessa punktskat-<br>ter anses förekomsten av miljöstyrande<br>skatter och olika skatteuttag beroende på än-<br>damål (t.ex. transport eller uppvärmning) el-<br>ler utsläppsgrad vara förenlig med normen.<br>Den lägre koldioxidskattesats som tillämpas<br>för vissa delar av näringslivet anses utgöra en<br>del av normen eftersom ett avskaffande av<br>nedsättningen skulle kunna leda till större ut-<br>släpp av koldioxid i omvärlden. I den redovis-<br>ning av skatteawikelser som presenterades i<br>1997 års ekonomiska vårproposition betrak-<br>tades emellertid den lägre koldioxidskattesat-<br>sen för vissa delar av näringslivet som en skat-</p>
<p>teförmån. För punktskatter på energi som<br>huvudsakligen införts av fiskala skäl (t.ex.<br>energiskatten) är normen att skatten skall<br>vara proportionell mot energiinnehållet. Den<br>nedsättning av energiskatten som tillämpas<br>för vissa delar av näringslivet betraktas därför<br>som en skatteförmån.</p>
<p>2 Redovisning och<br>beräkningsmetoder</p>
<p>Beräkningen av skatteawikelserna baseras på<br>en periodiserad redovisning. Sådana skatte-<br>förmåner som i redovisningen klassificeras<br>som saldopåverkande utgörs av stöd på bud-<br>getens inkomstsida där ett avskaffande av<br>förmånen skulle leda till en budgetförstärk-<br>ning för offentlig sektor. Icke saldopåverkan-<br>de skatteawikelser utgörs huvudsakligen av<br>olika offentliga transfereringar som helt eller<br>delvis är skattebefriade. Om dessa skatteawi-<br>kelser slopades skulle visserligen skat-<br>teintäkterna öka men samtidigt skulle de of-<br>fentliga utgifterna öka vid oförändrade poli-<br>tiska mål.</p>
<p>De saldopåverkande skatteawikelserna re-<br>dovisas både netto- och bruttoberäknade. En<br>nettoberäknad skatteawikelse visar storleken<br>på den skattefria transferering som fullt ut<br>kompenserar de skattskyldiga om skatteawi-<br>kelsen tas bort. En bruttoberäknad skatteav-<br>vikelse visar storleken på motsvarande skatte-<br>pliktiga transferering. Vid beräkningen av den<br>senare awikelsen justeras den nettoberäknade<br>awikelsen upp med hänsyn till den marginal-<br>skatt som gäller för det aktuella skattesubjek-<br>tet. Vid en nettoberäknad awikelse på exem-<br>pelvis 100 och en marginalskatt på 25 procent<br>blir således den bruttoberäknade avvikelsen<br>133 (=100/(1-0,25)).</p>
<p>Den nettoberäknade skatteawikelsen be-<br>räknas som det potentiella skattebortfall som<br>- i det fall det rör sig om en skatteförmån -<br>uppstår på grund av undantaget. Beräknings-<br>metoden är statisk, dvs. ingen hänsyn tas till<br>de effekter på de olika skattebasernas storlek<br>som uppstår genom gällande skattereglers in-<br>verkan på individernas och företagens bete-<br>enden. Detta innebär att den beräknade skat-<br>teawikelsen i de flesta fall överskattar den<br>potentiella förändring i skatteintäkterna som</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 3</p>
<p>skulle uppkomma i det fall skatteawikelsen<br>slopas.</p>
<p>Redovisningen är av olika skäl inte full-<br>ständig. En anledning är att det i många fall<br>saknas underlag för att beräkna skatteawikel-<br>serna. En annan är att någon fullständig<br>genomgång av skattelagstiftningen avseende<br>skattesanktioner ännu inte gjorts. Därför bör<br>man inte fästa någon större vikt vid den sam-<br>lade omfattningen av de här redovisade avvi-<br>kelserna.</p>
<p>För icke saldopåverkande skatteawikelser<br>som i huvudsak utgörs av icke skattepliktiga<br>transfereringar beräknas endast en bruttoav-<br>vikelse. Den visar hur mycket utgifterna på<br>den ifrågavarande transfereringen skulle be-<br>höva öka för att lämna hushållens disponibla<br>inkomster opåverkade vid en skattebelägg-<br>ning av transfereringen.</p>
<p>I betänkandet Förmåner och sanktioner<br>(SOU 1995:36) och i 1997 års ekonomiska<br>vårproposition finns en mer uttömmande be-<br>skrivning av jämförelsenormer och beräk-<br>ningsmetoder vid skatteawikelseberäkning-<br>arna.</p>
<p>I tabell 1 och 2 i slutet av denna bilaga re-<br>dovisas resultatet av beräkningarna. I tabell 1<br>redovisas skatteawikelserna uppdelade på<br>skatteområden för inkomståren 1998-2002.<br>De icke saldopåverkande skatteawikelserna är<br>samlade i slutet av tabellen. I anslutning till<br>tabellen ges en kortfattad beskrivning av de<br>enskilda skatteawikelserna. Awikelsens<br>nummer i denna beskrivning svarar mot num-<br>ret i den första kolumnen i tabell 1. Ett ”u” i<br>tabellen visar att awikelsen har upphört eller<br>kommer att upphöra ett visst år. Ett blankt<br>fält i tabellen visar att awikelsen inte existera-<br>de under ett eller flera år under den period för<br>vilken awikelserna redovisas. Ett streck i ta-<br>bellen visar att awikelsen inte har kun-<br>nat beräknas. En nolla i tabellen (0,00) visar<br>att awikelsen har beräknats men att den är<br>mindre än 5 miljoner kronor.</p>
<p>I tabell 2 redovisas de enskilda skatteawi-<br>kelserna fördelade på utgiftsområden.</p>
<p>3 Nyheter</p>
<p>I redovisningen av skatteawikelser beaktas<br>endast redan beslutade regelförändringar. Till</p>
<p>följd av regeländringar har endast en<br>skatteawikelse tillkommit sedan föregående<br>års redovisning.</p>
<p>Den nya skatteawikelsen utgörs av en<br>reducerad mervärdesskattesats för tillträde till<br>och förevisning av djurparker. Skattesatsen<br>sänks från 25 till 6 procent fr.o.m. den 1<br>januari 2001.</p>
<p>Vidare har det genomförts regeländringar<br>som innebär att vissa skatteförmåner utvid-<br>gats. Till dessa hör sänkt mervärdesskatt på<br>persontransporter och höjt avdragsgillt be-<br>lopp för resor till och från arbetet. Även<br>sänkningen av fastighetsskatten för eget hem<br>(dvs. småhus som inte upplåts med hyresrätt<br>eller bostadsrätt) från 1,5 till 1,2 procent av<br>taxeringsvärdet innebär en utvidgning av skat-<br>teförmånen i kapitalinkomstbeskattningen av<br>dessa fastigheter. Det uppvägs dock av att<br>taxeringsvärdena år 2001 återställs efter att ha<br>varit frysta sedan 1997. Sammantaget medför<br>dessa förändringar att skatteförmånen avse-<br>ende avkastning från eget hem minskar kraf-<br>tigt år 2001 jämfört med år 2000.</p>
<p>Sänkningen av fastighetsskatten och de<br>återställda taxeringsvärdena påverkar även<br>skatteawikelsen avseende avkastningen från<br>bostadsrättsbostäder, dvs. småhus och hyres-<br>hus som ägs av privatbostadsföretag (äkta bo-<br>stadsrättsföreningar). För dessa fastigheter<br>innebär dock den dubbla beskattningen i<br>form både fastighetsskatt och en schablonin-<br>täkt som beskattas som intäkt av näringsverk-<br>samhet, en skattesanktion. Under åren 1998-<br>2000 uppvägdes denna skattesanktion av den<br>skatteförmån som uppstått genom att taxe-<br>ringsvärdena varit frysta medan marknadsvär-<br>dena på bostadsrättsbostäder stigit. I och med<br>att frysningen upphör år 2001 blir skatteawi-<br>kelsen på detta område en skattesanktion.</p>
<p>För konventionellt beskattade hyreshus<br>och småhus, dvs. i huvudsak hyres- och små-<br>hus som upplåts med hyresrätt, utgör hela<br>fastighetsskatten en skattesanktion. Denna<br>skattesanktion minskar genom sänkningen av<br>fastighetsskattesatsema men ökar till följd av<br>att frysningen av taxeringsvärdena upphör.<br>Den sammantagna effekten är att skattesank-<br>tionen minskar något mellan år 2000 och<br>2001.</p>
<p>Slutligen innebär den förändring i reglerna<br>för kapitalvinstbeskattningen av egna hem<br>och bostadsrätter som genomförts fr.o.m.</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 3</p>
<p>den 1 januari 2001 en begränsning av en skat-<br>teförmån. Av den kapitalvinst som realiseras<br>vid försäljning skall nu två tredjedelar tas upp<br>till beskattning i inkomstslaget kapital, mot<br>tidigare hälften. Därigenom minskar skatte-<br>förmånen i denna del.</p>
<p>4 Skatteawikelserna i<br>sammandrag</p>
<p>I detta avsnitt ges ett sammandrag av skatte-<br>awikelserna. I kommentarerna används<br>genomgående uppgifter om de bruttoberäk-<br>nade avvikelserna.</p>
<h2>4.1 Saldopåverkande skatteawikelser</h2>
<p>De saldopåverkande skatteawikelser som re-<br>dovisas här förväntas uppgå till drygt 193 mil-<br>jarder kronor inkomståret 2002.</p>
<p>Inkomstbeskattning</p>
<p>Den största awikelsen i tjänsteinkomstbe-<br>skattningen är pensionskostnader för arbets-<br>tagare som för inkomståret 2002 beräknas<br>uppgå till knappt 9 miljarder kronor. Awikel-<br>sen beror på att den marginalskatt som tjäns-<br>tepensioner träffas av vid utbetalningstillfället<br>i genomsnitt avviker från den marginalskatt<br>som den anställdes förvärvsinkomster träffas<br>av vid den tidpunkt då arbetsgivarens kostna-<br>der för tryggandet av pensionen uppkommer.</p>
<p>I beskattningen av näringsverksamhet or-<br>sakas de största skatteförmånerna av reglerna<br>om avsättning till periodiseringsfond och av<br>överavskrivningar av inventarier. Dessa awi-<br>kelser beräknas uppgå till drygt 5,5 respektive<br>drygt 2 miljarder kronor inkomståret 2002.</p>
<p>Skatteförmånerna i kapitalinkomstbeskatt-<br>ningen beräknas minska under perioden<br>1998-2002, framförallt till följd av prisned-<br>gången på aktiemarknaden och höjda taxe-<br>ringsvärden för småhus och bostadsrätter.<br>Dessutom minskar skatteförmånerna till följd<br>av att den andel av den realiserade kapitalvins-<br>ten som tas upp till beskattning höjs till två<br>tredjedelar (före år 2001 togs endast halva</p>
<p>vinsten upp till beskattning). Även efter den-<br>na regeländring finns dock den största skatte-<br>awikelsen i kapitalinkomstbeskattningen i<br>kapitalvinstbeskattningen på egna hem och<br>bostadsrätter. Denna skatteförmån orsakas<br>delvis av att endast en del av vinsten tas upp<br>till beskattning, men huvudsakligen av att<br>värdeökningen beskattas först då den realise-<br>ras och inte när den uppstår. Inkomståret<br>2002 beräknas den uppgå till drygt 34 miljar-<br>der kronor brutto. Därefter kommer den av-<br>vikelse som orsakas av att avkastningsskatten<br>på pensionsmedel uppgår till 15 procent av en<br>schablonmässigt beräknad avkastning i stället<br>för till 30 procent av den faktiska avkastning-<br>en. Denna skatteförmån beräknas för in-<br>komståret 2002 uppgå till knappt 18 miljarder<br>kronor. En annan betydande skatteförmån<br>orsakas av att värdeökning på aktier beskattas<br>först vid avyttringen och inte när värdeök-<br>ningen äger rum. Denna awikelse beräknas<br>uppgå till drygt 13 miljarder kronor för in-<br>komståret 2002.</p>
<p>Skattesanktionerna inom kapitalinkomst-<br>beskattningen minskar under perioden 1998—<br>2002 främst till följd av sänkt fastighetsskatt<br>på hyreshus och att färre bostadsrättsföre-<br>ningar omfattas av avdragsrestriktionen för<br>ränteutgifter p.g.a. att taxeringsvärdena har<br>ökat.</p>
<p>Indirekt beskattning av förvärvsinkomster</p>
<p>De saldopåverkande skatteförmåner som här-<br>rör från socialavgifterna beräknas uppgå till<br>drygt 8 miljarder kronor för inkomståret<br>2002 vilket är en marginell ökning sedan in-<br>komståret 1997.</p>
<p>Mervärdesskatt</p>
<p>Den största skatteförmånen inom mervärdes-<br>skatteområdet är den reducerade beskattning-<br>en av livsmedel som för inkomståret 2002 be-<br>räknas uppgå till drygt 22 miljarder kronor<br>brutto. Den näst största skatteförmånen or-<br>sakas av den sänkta skattesatsen för person-<br>transporter. Denna skatteförmån beräknas<br>uppgå till drygt 4 miljarder kronor brutto in-<br>komståret 2002.</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 3</p>
<p>Punktskatter</p>
<p>Inom punktskatteområdet ger skatten på die-<br>sel och skattebefrielsen för biobränslen upp-<br>hov till bruttoberäknade förmåner på sam-<br>manlagt drygt 19 miljarder kronor<br>inkomståret 2002. Det differentierade skatte-<br>uttaget på fossila bränslen ger en beräknad<br>skatteförmån på drygt 6 miljarder kronor. Be-<br>frielsen från att betala energiskatt på bränsle<br>och el i industrin och växthus- och jord-<br>bruksnäringen ger upphov till en förväntad<br>bruttoberäknad skatteförmån på knappt 17<br>miljarder kronor inkomståret 2002.</p>
<p>Totalt beräknas skatteförmånerna inom<br>punktskatteområdet öka under perioden<br>1998-2002. Ökningen beror till stor del på att<br>normalskattesatsen för el, som utgör normen<br>för skattesatserna på olika fossila uppvärm-<br>ningsbränslen och på elektrisk kraft, har höjts<br>stegvis under hela perioden. Ökningen beror<br>även på att användningen av biobränslen har<br>ökat.</p>
<h2>4.2 Icke saldopåverkande<br>skatteawikelser</h2>
<p>De icke saldopåverkande avvikelserna som<br>redovisas här beräknas för inkomståret 2002<br>uppgå till drygt 61 miljarder kronor brutto.<br>Trots att avvikelserna vad avser tilläggspen-<br>sionsavgift upphörde i och med att reglerna<br>om statlig pensionsavgift infördes har de icke<br>saldopåverkande avvikelserna ökat under pe-<br>rioden 1998-2002. Nettoökningen beror till<br>stor del på att barnbidragen och bostadstillägg<br>till pensionärer har ökat.</p>
<h2>4.3 Skatteawikelserna fördelade på<br>utgiftsområden</h2>
<p>I tabell 2 redovisas skatteawikelserna fördela-<br>de på utgiftsområden. Awikelser som inte<br>kunnat hänföras till något enskilt utgiftsom-<br>råde redovisas som generella awikelser. De<br>största saldopåverkande awikelserna återfinns<br>inom utgiftsområdena näringsliv, ekonomisk<br>trygghet vid ålderdom, kommunikationer och<br>kultur m.m. Andra utgiftsområden som har<br>stora saldopåverkande awikelser är allmän<br>miljö- och naturvård, samhällsplanering, bo-<br>stadsförsörjning och byggande samt energi.</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 3</p>
<p>Tabell 4.1 Skatteawikelser fördelade pa skatteområden</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2" rowspan="2">
<p>Namn på avvikelsen</p></td><td colspan="2">
<p>Skatteavvikelse brutto<br>MDKR</p></td><td rowspan="2">
<p>2000</p></td><td colspan="6">
<p>Skatteavvikelse netto<br>MDKR</p></td><td rowspan="2">
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>Inkomst i tjänst</p></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>1 Stipendier ..........</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Hittelön</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Ersättning för blod m.m.</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0.06</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,04</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Intäkter vid försäljning av vilt växande<br>bär</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Utlandstillägg</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Kostnadsersättning personal SIPRI</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Sänkt skatt för nyckelpersoner</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Tjänsteinkomster vistelse utomlands</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Tjänsteinkomster utländska fartyg</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Pensionskostnader för arbetstagare</p></td><td>
<p>7,00</p></td><td>
<p>7,65</p></td><td>
<p>8,06</p></td><td>
<p>8.11</p></td><td>
<p>8,76</p></td><td>
<p>3,06</p></td><td>
<p>3,31</p></td><td>
<p>3,38</p></td><td>
<p>3,29</p></td><td>
<p>3,54</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11</p></td><td>
<p>Ersättning till offer för nationalsocialis-<br>tisk förföljelse</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>12</p></td><td>
<p>Ersättning till neurosedynskadade</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>13</p></td><td>
<p>Sjömansavdrag</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>14</p></td><td>
<p>Personalrabatter m.m.</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>15</p></td><td>
<p>Förmån av fri resa anställningsintervju</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>16</p></td><td>
<p>EU-parlamentarikers rese- och kostnads-<br>ersättning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>17</p></td><td>
<p>Förmån av fri utbildning vid personalav-<br>veckling m.m.</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>18</p></td><td>
<p>Löneunderlaget i fåmansaktiebolag</p></td><td>
<p>0.71</p></td><td>
<p>0,68</p></td><td>
<p>0,77</p></td><td>
<p>0,63</p></td><td>
<p>0,63</p></td><td>
<p>0,40</p></td><td>
<p>0,39</p></td><td>
<p>0.45</p></td><td>
<p>0,37</p></td><td>
<p>0,38</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19</p></td><td>
<p>Förmån av personaldatorer</p></td><td>
<p>2,70</p></td><td>
<p>2,65</p></td><td>
<p>2,55</p></td><td>
<p>2,43</p></td><td>
<p>2.42</p></td><td>
<p>1.52</p></td><td>
<p>1,50</p></td><td>
<p>1.48</p></td><td>
<p>1,44</p></td><td>
<p>1,44</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>Kostnader i tjänst och allmänna avdrag</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20</p></td><td colspan="11">
<p>Underskott i litterär m.m. verksamhet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>21</p></td><td>
<p>Avdrag för dubbel bosättning</p></td><td>
<p>0,93</p></td><td>
<p>1,09</p></td><td>
<p>1,06</p></td><td>
<p>1.03</p></td><td>
<p>1,04</p></td><td>
<p>0,53</p></td><td>
<p>0,62</p></td><td>
<p>0,61</p></td><td>
<p>0,61</p></td><td>
<p>0,62</p></td></tr>
<tr><td>
<p>22</p></td><td>
<p>Avdrag för resor till och från arbetet</p></td><td>
<p>7,52</p></td><td>
<p>7,73</p></td><td>
<p>7.43</p></td><td>
<p>7,63</p></td><td>
<p>7,68</p></td><td>
<p>4,23</p></td><td>
<p>4,38</p></td><td>
<p>4,32</p></td><td>
<p>4,53</p></td><td>
<p>4,58</p></td></tr>
<tr><td>
<p>23</p></td><td>
<p>Avdrag för hemresor</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>24</p></td><td>
<p>Avdrag för pensionspremier</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>25</p></td><td>
<p>Kvittning av underskott i aktiv näring</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0.02</p></td><td>
<p>0,02</p></td></tr>
</table>
<p>Intäkter i näringsverksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>26</p></td><td>
<p>Uttag av bränsle m.m. 0,25 0,16 0,15 0,14 0,14</p></td><td>
<p>0,14 0,09 0,08 0,08 0,08</p></td></tr>
<tr><td>
<p>27</p></td><td>
<p>Avverkningsrätt till skog</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>28</p></td><td>
<p>Näringsbidrag och EU-bidrag -</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>29</p></td><td>
<p>Avgångsvederlag till jordbrukare</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>30</p></td><td>
<p>Avyttring av näringsfastighet och liknande</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>10</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 3</p>
<p>Namn på avvikelsen</p>
<p>2000</p>
<p>2002</p>
<p>1999</p>
<p>2001</p>
<p>2001</p>
<p>1999</p>
<p>2000</p>
<p>Skatteavvikelse brutto<br>MDKR</p>
<p>1998</p>
<p>Skatteavvikelse netto<br>MDKR</p>
<p>2002 1998</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>Kostnader i näringsverksamhet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>31</p></td><td>
<p>Anläggning av skog m.m.</p></td><td>
<p>0,33</p></td><td>
<p>0,35</p></td><td>
<p>0,35</p></td><td>
<p>0,32</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,23</p></td><td>
<p>0,25</p></td></tr>
<tr><td>
<p>32</p></td><td>
<p>Skogsavdrag</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>33</p></td><td>
<p>Substansminskning</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>34</p></td><td>
<p>Avdrag för arbetsresor, näringsidkare</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>35</p></td><td>
<p>Yrkesfiskaravdrag</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td></tr>
<tr><td>
<p>36</p></td><td>
<p>Bidrag till regionalt utvecklingsbolag</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>37</p></td><td>
<p>Nedskrivning av lager och pågående arbe-<br>te</p></td><td>
<p>1,33</p></td><td>
<p>1,54</p></td><td>
<p>1,56</p></td><td>
<p>1,41</p></td><td>
<p>1,46</p></td><td>
<p>0,91</p></td><td>
<p>1,06</p></td><td>
<p>1,10</p></td><td>
<p>0,99</p></td><td>
<p>1,02</p></td></tr>
<tr><td>
<p>38</p></td><td>
<p>Dubbelbeskattningsavtal, matching credit</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>39</p></td><td>
<p>Koncernbidragsdispens</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>40</p></td><td>
<p>Skadeförsäkringsföretag</p></td><td>
<p>1,00</p></td><td>
<p>1.01</p></td><td>
<p>0,92</p></td><td>
<p>0,60</p></td><td>
<p>0,64</p></td><td>
<p>0,73</p></td><td>
<p>0,74</p></td><td>
<p>0,68</p></td><td>
<p>0,44</p></td><td>
<p>0,47</p></td></tr>
<tr><td>
<p>41</p></td><td>
<p>Rabatt från ekonomiska föreningar m.m.</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>42</p></td><td>
<p>Skogs- och skogsskadekonto</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,04</p></td></tr>
<tr><td>
<p>43</p></td><td>
<p>Avsättning till personalstiftelse (pension)</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>44</p></td><td>
<p>Återföring skatteutjämningsreserv</p></td><td>
<p>0,36</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>45</p></td><td>
<p>Överavskrivningar avseende inventarier</p></td><td>
<p>2,18</p></td><td>
<p>2,17</p></td><td>
<p>2,21</p></td><td>
<p>2,07</p></td><td>
<p>2,12</p></td><td>
<p>1,58</p></td><td>
<p>1,58</p></td><td>
<p>1,62</p></td><td>
<p>1,51</p></td><td>
<p>1,55</p></td></tr>
<tr><td>
<p>46</p></td><td>
<p>Periodiseringsfonder</p></td><td>
<p>4,06</p></td><td>
<p>4,71</p></td><td>
<p>6,08</p></td><td>
<p>5,16</p></td><td>
<p>5,50</p></td><td>
<p>2,81</p></td><td>
<p>3,28</p></td><td>
<p>4,30</p></td><td>
<p>3,62</p></td><td>
<p>3,87</p></td></tr>
<tr><td>
<p>47</p></td><td>
<p>Generationsskifte vid räntefördelning</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>Intäkter i kapital</p></td></tr>
<tr><td>
<p>48</p></td><td>
<p>Avkastning eget hem</p></td><td>
<p>9,21</p></td><td>
<p>8,56</p></td><td>
<p>7,55</p></td><td>
<p>2,36</p></td><td>
<p>2,99</p></td><td>
<p>6,45</p></td><td>
<p>5,99</p></td><td>
<p>5,29</p></td><td>
<p>1,66</p></td><td>
<p>2,09</p></td></tr>
<tr><td>
<p>49</p></td><td>
<p>Avkastning bostadsrätter</p></td><td>
<p>0,42</p></td><td>
<p>0,69</p></td><td>
<p>0,45</p></td><td>
<p>-0,25</p></td><td>
<p>-0,24</p></td><td>
<p>0,30</p></td><td>
<p>0,50</p></td><td>
<p>0,33</p></td><td>
<p>-0,18</p></td><td>
<p>-0,17</p></td></tr>
<tr><td>
<p>50</p></td><td>
<p>Kapitalvinst på aktier</p></td><td>
<p>35,08</p></td><td>
<p>10,03</p></td><td>
<p>-5,06</p></td><td>
<p>10,84</p></td><td>
<p>13,35</p></td><td>
<p>24,56</p></td><td>
<p>7,02</p></td><td>
<p>-3,54</p></td><td>
<p>7,58</p></td><td>
<p>9,35</p></td></tr>
<tr><td>
<p>51</p></td><td>
<p>Utdelning aktier m.m.</p></td><td>
<p>4,26</p></td><td>
<p>3,32</p></td><td>
<p>3,89</p></td><td>
<p>3,96</p></td><td>
<p>3,99</p></td><td>
<p>2,99</p></td><td>
<p>2,33</p></td><td>
<p>2,72</p></td><td>
<p>2,77</p></td><td>
<p>2,79</p></td></tr>
<tr><td>
<p>52</p></td><td>
<p>Kapitalvinstbeskattning på eget hem och<br>bostadsrätt</p></td><td>
<p>28,60</p></td><td>
<p>33,61</p></td><td>
<p>42,05</p></td><td>
<p>42,27</p></td><td>
<p>34,24</p></td><td>
<p>20,02</p></td><td>
<p>23,52</p></td><td>
<p>29,43</p></td><td>
<p>29,59</p></td><td>
<p>23,97</p></td></tr>
<tr><td>
<p>53</p></td><td>
<p>Utdelning av aktier</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>54</p></td><td>
<p>Avkastningsskatt</p></td><td>
<p>15,12</p></td><td>
<p>13,73</p></td><td>
<p>16,80</p></td><td>
<p>18,98</p></td><td>
<p>17,67</p></td><td>
<p>10,58</p></td><td>
<p>9,61</p></td><td>
<p>11,76</p></td><td>
<p>13,29</p></td><td>
<p>12,37</p></td></tr>
<tr><td>
<p>55</p></td><td>
<p>Avkastningsskatt K-försäkringar</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,13</p></td></tr>
</table>
<p>Kostnader i kapital</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>56</p></td><td>
<p>Konsumtionskrediter</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>57</p></td><td>
<p>Kapitalförluster på marknadsnoterade<br>aktier m.m.</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>58</p></td><td>
<p>Marknadsnoterade fordringar</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="9">
<p>Skattereduktioner</p></td></tr>
<tr><td>
<p>59</p></td><td>
<p>ROT-reduktioner</p></td><td>
<p>3,84</p></td><td>
<p>1,67</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>2,48</p></td><td>
<p>1,08</p></td><td colspan="2">
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>60</p></td><td>
<p>Anställningsstöd</p></td><td></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>1,77 2,42</p></td><td>
<p>2,44</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>1,30 1,79</p></td><td>
<p>1,79</p></td></tr>
<tr><td>
<p>61</p></td><td>
<p>Skattereduktion för anslutning till bred-<br>band</p></td><td></td><td></td><td>
<p>1,35</p></td><td>
<p>1,34</p></td><td></td><td>
<p>0,80</p></td><td>
<p>0,80</p></td></tr>
</table>
<p>11</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 3</p>
<p>Namn på avvikelsen</p>
<p>Skatteavvikelse brutto Skatteavvikelse netto</p>
<p>MDKR MOKR</p>
<p>1998 1999 2000 2001 2002 1998 1999 2000 2001 2002</p>
<p>Skattskyldighet</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>62</p></td><td>
<p>Akademier m.m.</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>63</p></td><td>
<p>Företagarförening m.m.</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>64</p></td><td>
<p>Erkända arbetslöshetskassor m.m.</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>65</p></td><td>
<p>Ideella föreningar</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>66</p></td><td>
<p>Kyrkor</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>67</p></td><td>
<p>Ägare av vissa fastigheter</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Socialavgifter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>68 Lag om nedsättning av socialavgifter</p></td><td>
<p>0,57</p></td><td>
<p>0,51</p></td><td>
<p>u 0,42</p></td><td>
<p>0,37 u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>69 Nedsättning inriktning mindre företag</p></td><td>
<p>7,29</p></td><td>
<p>7.52</p></td><td>
<p>7,83 8,05 8,38 5,32</p></td><td>
<p>5,48 5,74 5,94 6,15</p></td></tr>
</table>
<p>Särskild löneskatt</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>70</p></td><td>
<p>Utländska artister</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0.07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td></tr>
<tr><td>
<p>71</p></td><td>
<p>Ersättning skiljemannauppdrag</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>72</p></td><td>
<p>Ersättning till idrottsutövare</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>73</p></td><td>
<p>Bidrag frän Sveriges författarfond</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
</table>
<p>Mervärdesskatt, undantag från skatteplikt</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>74</p></td><td>
<p>Försäljning av tomtmark och byggnader</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0.05</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td></tr>
<tr><td>
<p>75</p></td><td>
<p>Periodiskt medl.blad m.m.</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>76</p></td><td>
<p>Annan periodisk publikation</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>77</p></td><td>
<p>Internationell personbefordran</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0.07</p></td><td>
<p>0,07</p></td></tr>
<tr><td>
<p>78</p></td><td>
<p>Försäljning av bildkonst (< 300 000 kr/är)</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>79</p></td><td>
<p>Läkemedel</p></td><td>
<p>1,13</p></td><td>
<p>1.18</p></td><td>
<p>1,33</p></td><td>
<p>1,39</p></td><td>
<p>1.43</p></td><td>
<p>0,82</p></td><td>
<p>0,86</p></td><td>
<p>0,97</p></td><td>
<p>1,02</p></td><td>
<p>1,05</p></td></tr>
<tr><td>
<p>80</p></td><td>
<p>Lotterier</p></td><td>
<p>4,58</p></td><td>
<p>4,76</p></td><td>
<p>4,72</p></td><td>
<p>4,96</p></td><td>
<p>5,14</p></td><td>
<p>3,34</p></td><td>
<p>3.47</p></td><td>
<p>3,46</p></td><td>
<p>3,64</p></td><td>
<p>3,77</p></td></tr>
<tr><td>
<p>81</p></td><td>
<p>Investeringsguld</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>Mervärdesskatt, skattesats</p></td></tr>
<tr><td>
<p>82</p></td><td>
<p>Livsmedel</p></td><td>
<p>19,61</p></td><td>
<p>20,00</p></td><td>
<p>20,64</p></td><td>
<p>21,48</p></td><td>
<p>22,10</p></td><td>
<p>14,30</p></td><td>
<p>14,59</p></td><td>
<p>15,14</p></td><td>
<p>15,74</p></td><td>
<p>16,21</p></td></tr>
<tr><td>
<p>83</p></td><td>
<p>Rumsuthyrning</p></td><td>
<p>0,90</p></td><td>
<p>0,99</p></td><td>
<p>1,04</p></td><td>
<p>1,09</p></td><td>
<p>1,13</p></td><td>
<p>0,66</p></td><td>
<p>0,72</p></td><td>
<p>0,76</p></td><td>
<p>0,80</p></td><td>
<p>0,83</p></td></tr>
<tr><td>
<p>84</p></td><td>
<p>Persontransporter</p></td><td>
<p>2,74</p></td><td>
<p>2,94</p></td><td>
<p>3,08</p></td><td>
<p>4,18</p></td><td>
<p>4,32</p></td><td>
<p>1,99</p></td><td>
<p>2.14</p></td><td>
<p>2,26</p></td><td>
<p>3,06</p></td><td>
<p>3.17</p></td></tr>
<tr><td>
<p>85</p></td><td>
<p>Skidliftar</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0.11</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0.07</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td></tr>
<tr><td>
<p>86</p></td><td>
<p>Allmänna nyhetstidningar</p></td><td>
<p>1,49</p></td><td>
<p>1,48</p></td><td>
<p>1.37</p></td><td>
<p>1.47</p></td><td>
<p>1,54</p></td><td>
<p>1,09</p></td><td>
<p>1,08</p></td><td>
<p>1,00</p></td><td>
<p>1,08</p></td><td>
<p>1,13</p></td></tr>
<tr><td>
<p>87</p></td><td>
<p>Biografföreställningar</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0.30</p></td><td>
<p>0,31</p></td><td>
<p>0,32</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td>
<p>0,23</p></td><td>
<p>0,24</p></td></tr>
<tr><td>
<p>88</p></td><td>
<p>Konserter, teatrar m.m.</p></td><td>
<p>0,79</p></td><td>
<p>0,85</p></td><td>
<p>0,99</p></td><td>
<p>1,04</p></td><td>
<p>1,08</p></td><td>
<p>0,58</p></td><td>
<p>0,62</p></td><td>
<p>0,73</p></td><td>
<p>0,76</p></td><td>
<p>0,79</p></td></tr>
</table>
<p>12</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 3</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2" rowspan="3">
<p>Namn på avvikelsen</p></td><td colspan="4" rowspan="2">
<p>Skatteavvikelse brutto<br>MDKR</p></td><td rowspan="3">
<p>2002</p></td><td colspan="2">
<p>Skatteavvikelse netto</p></td><td rowspan="3">
<p>2000</p></td><td rowspan="3">
<p>2001</p></td><td rowspan="3">
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td rowspan="2">
<p>MDKR</p>
<p>1998</p></td><td rowspan="2">
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>Mervärdesskatt, skattesats</p></td></tr>
<tr><td>
<p>89</p></td><td>
<p>Kommersiell idrott</p></td><td>
<p>1,20</p></td><td>
<p>1,16</p></td><td>
<p>1,21</p></td><td>
<p>1,91</p></td><td>
<p>1,97</p></td><td>
<p>0,87</p></td><td>
<p>0,84</p></td><td>
<p>0,89</p></td><td>
<p>1,40</p></td><td>
<p>1,45</p></td></tr>
<tr><td>
<p>90</p></td><td>
<p>Upphovsrätter</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td></tr>
<tr><td>
<p>91</p></td><td>
<p>Försäljning av bildkonst (>300 000 kr/år)</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>92</p></td><td>
<p>Entré djurparker</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td></tr>
<tr><td colspan="12"></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>Mervärdesskatt, undantag trän skattskyldighet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>93</p></td><td>
<p>Försäljning av skänkta varor</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,06</p></td></tr>
</table>
<p>Mervärdesskatt, redovisningsperiod</p>
<p>94 Tidpunkt för inbetalning i byggnadsrörelse 0,20 0,25 0,30 0,30 0,34 0,15 0,18 0,22 0,22 0,25</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>Mervärdesskatt, avdrag för ingående skatt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>95</p></td><td>
<p>Ingående skatt på jordbruksarrende</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td colspan="12"></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>Punktskatter</p></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>Energiskatt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>96</p></td><td>
<p>Skatt på diesel</p></td><td>
<p>9,15</p></td><td>
<p>9,55</p></td><td>
<p>8,77</p></td><td>
<p>8,68</p></td><td>
<p>8,88</p></td><td>
<p>6,67</p></td><td>
<p>6,96</p></td><td>
<p>6,43</p></td><td>
<p>6,36</p></td><td>
<p>6,51</p></td></tr>
<tr><td>
<p>97</p></td><td>
<p>Skattebefrielse för elförbrukning vid ban-<br>drift</p></td><td>
<p>1,43</p></td><td>
<p>1,40</p></td><td>
<p>1,47</p></td><td>
<p>1,33</p></td><td>
<p>1,35</p></td><td>
<p>1,04</p></td><td>
<p>1,02</p></td><td>
<p>1,08</p></td><td>
<p>0,97</p></td><td>
<p>0,99</p></td></tr>
<tr><td>
<p>98</p></td><td>
<p>Skattebefrielse för bränsleförbrukning vid<br>bandrift</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,09</p></td></tr>
<tr><td>
<p>99</p></td><td>
<p>Skattebefrielse inrikes sjöfart</p></td><td>
<p>0,81</p></td><td>
<p>0,97</p></td><td>
<p>0,97</p></td><td>
<p>0,88</p></td><td>
<p>0,87</p></td><td>
<p>0,59</p></td><td>
<p>0,71</p></td><td>
<p>0.71</p></td><td>
<p>0,65</p></td><td>
<p>0,64</p></td></tr>
<tr><td>
<p>100</p></td><td>
<p>Skattebefrielse för bränsle för inrikes luft-<br>fart</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>101</p></td><td>
<p>Elförbrukning i vissa Norrlandskommuner</p></td><td>
<p>0,73</p></td><td>
<p>0,77</p></td><td>
<p>0,77</p></td><td>
<p>0,77</p></td><td>
<p>0,78</p></td><td>
<p>0,53</p></td><td>
<p>0,56</p></td><td>
<p>0,57</p></td><td>
<p>0,57</p></td><td>
<p>0,58</p></td></tr>
<tr><td>
<p>102</p></td><td>
<p>Skatt på el för gas- värme- vatten och<br>elförsörjning</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td>
<p>0,18</p></td></tr>
<tr><td>
<p>103</p></td><td>
<p>Differentierat skatteuttag på fossila<br>bränslen</p></td><td>
<p>4,90</p></td><td>
<p>4,57</p></td><td>
<p>4,39</p></td><td>
<p>6,07</p></td><td>
<p>6,08</p></td><td>
<p>3,57</p></td><td>
<p>3,33</p></td><td>
<p>3,22</p></td><td>
<p>4,45</p></td><td>
<p>4,46</p></td></tr>
<tr><td>
<p>104</p></td><td>
<p>Skattebefrielse biobränslen</p></td><td>
<p>7,57</p></td><td>
<p>7,74</p></td><td>
<p>7,77</p></td><td>
<p>10,34</p></td><td>
<p>10,59</p></td><td>
<p>5,52</p></td><td>
<p>5,65</p></td><td>
<p>5,70</p></td><td>
<p>7,58</p></td><td>
<p>7,77</p></td></tr>
<tr><td>
<p>105</p></td><td>
<p>Halvt avdrag för energiskatt på bränsle</p></td><td>
<p>0,23</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,14</p></td></tr>
<tr><td>
<p>106</p></td><td>
<p>Bränsle som åtgår vid produktion av el-<br>kraft</p></td><td>
<p>0,74</p></td><td>
<p>0,71</p></td><td>
<p>0,58</p></td><td>
<p>0,65</p></td><td>
<p>0,67</p></td><td>
<p>0,54</p></td><td>
<p>0,52</p></td><td>
<p>0,43</p></td><td>
<p>0,48</p></td><td>
<p>0,49</p></td></tr>
<tr><td>
<p>107</p></td><td>
<p>Bränsleförbrukning inom industrin, ener-<br>giskatt</p></td><td>
<p>2,45</p></td><td>
<p>2,40</p></td><td>
<p>2,48</p></td><td>
<p>2,35</p></td><td>
<p>2,43</p></td><td>
<p>1,79</p></td><td>
<p>1,75</p></td><td>
<p>1,82</p></td><td>
<p>1,72</p></td><td>
<p>1,79</p></td></tr>
<tr><td>
<p>108</p></td><td>
<p>Bränsleförbrukning i växthus- och jord-<br>bruksnäringen</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>109</p></td><td>
<p>Elförbrukning inom industrin</p></td><td>
<p>11,19</p></td><td>
<p>11,07</p></td><td>
<p>12,23</p></td><td>
<p>13,67</p></td><td>
<p>13,87</p></td><td>
<p>8,16</p></td><td>
<p>8,07</p></td><td>
<p>8,97</p></td><td>
<p>10,02</p></td><td>
<p>10,17</p></td></tr>
<tr><td>
<p>110</p></td><td>
<p>Elförbrukning i växthus- och jordbruksnär-<br>ingen</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,43</p></td><td>
<p>0,44</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,32</p></td><td>
<p>0,32</p></td></tr>
<tr><td>
<p>111</p></td><td>
<p>Miljöbonus för el producerad i vindkraft-<br>verk</p></td><td>
<p>0.07</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,12</p></td></tr>
</table>
<p>13</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 3</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2" rowspan="2">
<p>Namn på avvikelsen</p></td><td colspan="4">
<p>Skatteavvikelse brutto<br>MDKR</p></td><td rowspan="2">
<p>2002</p></td><td colspan="5">
<p>Skatteavvikelse netto<br>MDKR</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>Koldioxidskatt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>112</p></td><td>
<p>Metallurgiavdrag</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,35</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,25</p></td></tr>
<tr><td>
<p>113</p></td><td>
<p>Nedsättning av C02-skatt för industrin</p></td><td>
<p>0,27</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,27</p></td><td>
<p>0,27</p></td><td>
<p>0,27</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>114</p></td><td>
<p>Skattebefrielse för inrikes luftfart</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>115</p></td><td>
<p>Skattebefrielse för bandrift</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,04</p></td></tr>
<tr><td>
<p>116</p></td><td>
<p>Skattebefrielse för inrikes sjöfart</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0.25</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,36</p></td><td>
<p>0,35</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,26</p></td></tr>
<tr><td>
<p>117</p></td><td>
<p>Bränsle som åtgår vid produktion av el-<br>kraft</p></td><td>
<p>0,71</p></td><td>
<p>0,70</p></td><td>
<p>0,58</p></td><td>
<p>0,69</p></td><td>
<p>0,71</p></td><td>
<p>0,52</p></td><td>
<p>0,51</p></td><td>
<p>0,42</p></td><td>
<p>0,50</p></td><td>
<p>0,52</p></td></tr>
</table>
<p>Övrigt</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>118 Undantag från svavelskatt</p></td><td>
<p>1,82</p></td><td>
<p>1,82</p></td><td>
<p>1,83</p></td><td>
<p>1,83</p></td><td>
<p>1,83</p></td><td>
<p>1,33</p></td><td>
<p>1,33</p></td><td>
<p>1.34</p></td><td>
<p>1,34</p></td><td>
<p>1,34</p></td></tr>
</table>
<p>119 Undantag från svavelskatt för vissa<br>transportslag</p>
<p>Skattesanktioner</p>
<p>Kapital</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>120</p></td><td>
<p>Ränteutgifter - 21 % reduktion</p></td><td>
<p>-0,17</p></td><td>
<p>-0,17</p></td><td>
<p>-0,17</p></td><td>
<p>-0,19</p></td><td>
<p>-0,23</p></td><td>
<p>-0,12</p></td><td>
<p>-0,12</p></td><td>
<p>•0,12</p></td><td>
<p>-0,14</p></td><td>
<p>-0,16</p></td></tr>
<tr><td>
<p>121</p></td><td>
<p>Begränsning skattereduktion</p></td><td>
<p>-0,39</p></td><td>
<p>-0,36</p></td><td>
<p>-0,37</p></td><td>
<p>-0,41</p></td><td>
<p>-0,42</p></td><td>
<p>-0,27</p></td><td>
<p>-0,25</p></td><td>
<p>-0,26</p></td><td>
<p>-0,28</p></td><td>
<p>-0,29</p></td></tr>
<tr><td>
<p>122</p></td><td>
<p>Ränteutgifter bostadsrättsföreningar</p></td><td>
<p>-2,32</p></td><td>
<p>-2,06</p></td><td>
<p>-2,33</p></td><td>
<p>-1,21</p></td><td>
<p>-1,17</p></td><td>
<p>-1,62</p></td><td>
<p>-1,44</p></td><td>
<p>-1,63</p></td><td>
<p>-0,85</p></td><td>
<p>-0,82</p></td></tr>
<tr><td>
<p>123</p></td><td>
<p>Fastighetsskatt på konventionellt beskat-<br>tade hyreshus och småhus</p></td><td>
<p>-3,90</p></td><td>
<p>-3,53</p></td><td>
<p>-3,34</p></td><td>
<p>-2,75</p></td><td>
<p>-2,96</p></td><td>
<p>-2,85</p></td><td>
<p>-2,58</p></td><td>
<p>-2,45</p></td><td>
<p>-2,02</p></td><td>
<p>-2,17</p></td></tr>
<tr><td>
<p>124</p></td><td>
<p>Fastighetsskatt på lokaler</p></td><td>
<p>-3,06</p></td><td>
<p>-3,22</p></td><td>
<p>-3,40</p></td><td>
<p>-3.62</p></td><td>
<p>-3,75</p></td><td>
<p>-2,23</p></td><td>
<p>-2,35</p></td><td>
<p>-2,49</p></td><td>
<p>-2,65</p></td><td>
<p>-2,75</p></td></tr>
<tr><td>
<p>125</p></td><td>
<p>Fastighetsskatt på industrienhet</p></td><td>
<p>-1,75</p></td><td>
<p>-1,77</p></td><td>
<p>-1,78</p></td><td>
<p>-1,79</p></td><td>
<p>-1,80</p></td><td>
<p>-1,28</p></td><td>
<p>-1,29</p></td><td>
<p>-1,31</p></td><td>
<p>-1,31</p></td><td>
<p>-1,32</p></td></tr>
<tr><td>
<p>126</p></td><td>
<p>Extra fastighetsskatt på elproduktionsen-<br>heters markvärde</p></td><td>
<p>-1,20</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-0,88</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="11">
<p>Punktskatter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>127 Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreakto-</p>
<p>rer</p></td><td>
<p>-2,13</p></td><td>
<p>-2,12</p></td><td>
<p>-2,01</p></td><td>
<p>-2,22</p></td><td>
<p>-2,29</p></td><td>
<p>-1,55</p></td><td>
<p>-1.54</p></td><td>
<p>-1,48</p></td><td>
<p>-1,63</p></td><td>
<p>-1,68</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>Ej saldopåverkade avvikelser</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Skattefria transfereringar</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>128</p></td><td>
<p>Flyttningsbidrag</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>129</p></td><td>
<p>Värnpliktigas förmåner</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>130</p></td><td>
<p>Socialbidrag</p></td><td>
<p>4,81</p></td><td>
<p>6,48</p></td><td>
<p>6,01</p></td><td>
<p>5,70</p></td><td>
<p>5,40</p></td></tr>
<tr><td>
<p>131</p></td><td>
<p>Barnbidrag m.m.</p></td><td>
<p>13,06</p></td><td>
<p>13,78</p></td><td>
<p>14,48</p></td><td>
<p>15,37</p></td><td>
<p>15,37</p></td></tr>
<tr><td>
<p>132</p></td><td>
<p>Underhållsbidrag</p></td><td>
<p>4,46</p></td><td>
<p>5,90</p></td><td>
<p>5,49</p></td><td>
<p>5,19</p></td><td>
<p>5,08</p></td></tr>
<tr><td>
<p>133</p></td><td>
<p>Handikappersättning m.m.</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>134</p></td><td>
<p>Bidrag till adoption</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>135</p></td><td>
<p>Engångsbidrag vid arbetsplacering av<br>flyktingar</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>136</p></td><td>
<p>Bostadstillägg pensionärer BTP</p></td><td>
<p>3,70</p></td><td>
<p>5,75</p></td><td>
<p>5,32</p></td><td>
<p>5,62</p></td><td>
<p>5,48</p></td></tr>
<tr><td>
<p>137</p></td><td>
<p>Bostadsbidrag</p></td><td>
<p>2,65</p></td><td>
<p>4,11</p></td><td>
<p>3,66</p></td><td>
<p>3,32</p></td><td>
<p>3,09</p></td></tr>
<tr><td>
<p>138</p></td><td>
<p>Utbildningsbidrag</p></td><td>
<p>8,35</p></td><td>
<p>9,85</p></td><td>
<p>9,48</p></td><td>
<p>9,58</p></td><td>
<p>9,55</p></td></tr>
<tr><td>
<p>139</p></td><td>
<p>Skattefria pensioner</p></td><td>
<p>0,38</p></td><td>
<p>2,13</p></td><td>
<p>1,93</p></td><td>
<p>1,78</p></td><td>
<p>1,68</p></td></tr>
<tr><td>
<p>140</p></td><td>
<p>Övriga skattefria transfereringar</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td>
<p>2,00</p></td><td>
<p>1,81</p></td><td>
<p>1,65</p></td><td>
<p>1,55</p></td></tr>
</table>
<p>14</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 3</p>
<p>Namn på avvikelsen Skatteavvikelse brutto Skatteavvikelse netto</p>
<p>MDKR MDKR</p>
<p>1998 1999 2000 2001 2002 1998 1999 2000 2001 2002</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>Kostnader i tjänst, allmänna avdrag</p></td></tr>
<tr><td>
<p>141</p></td><td>
<p>Särskilt grundavdrag pensionärer</p></td><td>
<p>13,82</p></td><td>
<p>15,44 14,52 14,39 14,16</p></td></tr>
<tr><td colspan="4"></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Tilläggspensionsa vgift</p></td></tr>
<tr><td>
<p>142</p></td><td>
<p>Sjukpenning och rehabilitering</p></td><td>
<p>1,33</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>143</p></td><td>
<p>Föräldraförsäkring</p></td><td>
<p>0,90</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>144</p></td><td>
<p>Vårdbidrag</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>145</p></td><td>
<p>Dagpenning</p></td><td>
<p>2,19</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>146</p></td><td>
<p>Utbildningsbidrag</p></td><td>
<p>0,56</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>147</p></td><td>
<p>Vuxenstudiebidrag</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>148</p></td><td>
<p>Delpension</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>149</p></td><td>
<p>Dagpenning reputbildning</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>150</p></td><td>
<p>Utbildningsbidrag för doktorander</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>151</p></td><td>
<p>Timersättning komvux, särvux och sfi</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>152</p></td><td>
<p>Arbetsskada, livränta</p></td><td>
<p>0,37</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>153</p></td><td>
<p>Startbidrag egen rörelse</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>154</p></td><td>
<p>Närståendepenning</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
</table>
<p>15</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 3</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>|Tabell 4.2 Skatteawikelser fördelade på</p></td><td colspan="5">
<p>utgiftsområden 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Namn på avvikelsen</p></td><td>
<p>Skatteavvikelse brutto<br>MDKR</p>
<p>1998 1999 2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Skatteavvikelse netto<br>MDKR</p>
<p>2002 1998 1999 2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
</table>
<p>6. Totalförsvaret</p>
<p>129 Värnpliktigas förmåner</p>
<p>149 Dagpenning reputbildning - u<br></p>
<p>8. Invandrare och flyktingar</p>
<p>11 Ersättning till offer för nationalsociaIis-</p>
<p>__________fisk förföljelse______________________________</p>
<p>135 Engångsbidrag vid arbetsplacering av</p>
<p>flyktingar</p>
<p>9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>79</p></td><td>
<p>Läkemedel</p></td><td>
<p>1.13</p></td><td>
<p>1,18</p></td><td>
<p>1,33</p></td><td>
<p>1,39</p></td><td>
<p>1,43</p></td><td>
<p>0,82</p></td><td>
<p>0,86</p></td><td>
<p>0,97</p></td><td>
<p>1,02</p></td><td>
<p>1,05</p></td></tr>
<tr><td>
<p>130</p></td><td>
<p>Socialbidrag</p></td><td>
<p>4,81</p></td><td>
<p>6,48</p></td><td>
<p>6,01</p></td><td>
<p>5,70</p></td><td>
<p>5,40</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>154</p></td><td>
<p>Närståendepenning</p></td><td>
<p>0.00</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="12"></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>10. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handi-<br>kapp</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12</p></td><td>
<p>Ersättning till neurosedynskadade</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>133</p></td><td>
<p>Handikappersättning m.m.</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>142</p></td><td>
<p>Sjukpenning och rehabilitering</p></td><td>
<p>1,33</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>144</p></td><td>
<p>Vårdbidrag</p></td><td>
<p>0.11</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>152</p></td><td>
<p>Arbetsskada, livränta</p></td><td>
<p>0,37</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>11. Ekonomisk trygghet vid ålderdom</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Pensionskostnader för arbetstagare</p></td><td>
<p>7,00</p></td><td>
<p>7.65</p></td><td>
<p>8,06</p></td><td>
<p>8.11</p></td><td>
<p>8,76</p></td><td>
<p>3,06</p></td><td>
<p>3,31</p></td><td>
<p>3,38</p></td><td>
<p>3,29</p></td><td>
<p>3,54</p></td></tr>
<tr><td>
<p>24</p></td><td>
<p>Avdrag för pensionspremier</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>43</p></td><td>
<p>Avsättning till personalstiftelse (pension)</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>54</p></td><td>
<p>Avkastningsskatt</p></td><td>
<p>15,12</p></td><td>
<p>13,73</p></td><td>
<p>16,80</p></td><td>
<p>18,98</p></td><td>
<p>17,67</p></td><td>
<p>10,58</p></td><td>
<p>9,61</p></td><td>
<p>11,76</p></td><td>
<p>13,29</p></td><td>
<p>12,37</p></td></tr>
<tr><td>
<p>136</p></td><td>
<p>Bostadstillägg pensionärer BTP</p></td><td>
<p>3,70</p></td><td>
<p>5,75</p></td><td>
<p>5,32</p></td><td>
<p>5,62</p></td><td>
<p>5,48</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>141</p></td><td>
<p>Särskilt grundavdrag pensionärer</p></td><td>
<p>13,82</p></td><td>
<p>15,44</p></td><td>
<p>14.52</p></td><td>
<p>14.39</p></td><td>
<p>14,16</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>148</p></td><td>
<p>Delpension</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>12. Ekonomisk trygghet för familjer och barn</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>131</p></td><td>
<p>Barnbidrag m.m.</p></td><td>
<p>13,06</p></td><td>
<p>13,78</p></td><td>
<p>14,48</p></td><td>
<p>15,37</p></td><td>
<p>15,37</p></td></tr>
<tr><td>
<p>132</p></td><td>
<p>Underhållsbidrag</p></td><td>
<p>4,46</p></td><td>
<p>5,90</p></td><td>
<p>5,49</p></td><td>
<p>5,19</p></td><td>
<p>5,08</p></td></tr>
<tr><td>
<p>134</p></td><td>
<p>Bidrag till adoption</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>143</p></td><td>
<p>Föräldraförsäkring</p></td><td>
<p>0,90</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="11">
<p>13. Arbetsmarknad</p></td></tr>
<tr><td>
<p>60</p></td><td>
<p>Anställningsstöd</p></td><td colspan="2">
<p>0,02</p></td><td>
<p>1.77</p></td><td>
<p>2,42</p></td><td>
<p>2,44</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>1,30</p></td><td>
<p>1,79</p></td><td>
<p>1,79</p></td></tr>
<tr><td>
<p>64</p></td><td>
<p>Erkända arbetslöshetskassor m.m.</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>145</p></td><td>
<p>Dagpenning</p></td><td>
<p>2,19</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>16</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 3</p>
<p>Namn på avvikelsen</p>
<p>Skatteavvikelse brutto Skatteavvikelse netto</p>
<p>MDKR MDKR</p>
<p>1998 1999 2000 2001 2002 1998 1999 2000 2001 2002</p>
<p>14. Arbetsliv</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>15</p></td><td>
<p>Förmån av fri resa anställningsintervju</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>17</p></td><td>
<p>Förmån av fri utbildning vid personalav-</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>veckling m.m.</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>128</p></td><td>
<p>Flyttningsbidrag</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>146</p></td><td>
<p>Utbildningsbidrag</p></td><td>
<p>0,56</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>153</p></td><td>
<p>Startbidrag egen rörelse</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>16. Utbildning och universitetsforskning</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Kostnadsersättning personal SIPRI</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Sänkt skatt för nyckelpersoner</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>138</p></td><td>
<p>Utbildningsbidrag</p></td><td>
<p>8,35</p></td><td>
<p>9,85</p></td><td>
<p>9,48</p></td><td>
<p>9,58</p></td><td>
<p>9,55</p></td></tr>
<tr><td>
<p>147</p></td><td>
<p>Vuxenstudiebidrag</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>150</p></td><td>
<p>Utbildningsbidrag för doktorander</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>151</p></td><td>
<p>Timersättning komvux, särvux och sfi</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>17. Kultur, medier, trossamfund och fritid</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20</p></td><td colspan="11">
<p>Underskott i litterär m.m. verksamhet ----------</p></td></tr>
<tr><td>
<p>62</p></td><td>
<p>Akademier m.m.</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>64</p></td><td>
<p>Erkända arbetslöshetskassor m.m.</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>65</p></td><td>
<p>Ideella föreningar</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>66</p></td><td>
<p>Kyrkor</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>70</p></td><td>
<p>Utländska artister</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td></tr>
<tr><td>
<p>72</p></td><td>
<p>Ersättning till idrottsutövare</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>73</p></td><td>
<p>Bidrag frän Sveriges författarfond</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>75</p></td><td>
<p>Periodiskt medl.blad m.m.</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>76</p></td><td>
<p>Annan periodisk publikation</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>78</p></td><td>
<p>Försäljning av bildkonst (< 300 000 kr/är)</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>80</p></td><td>
<p>Lotterier</p></td><td>
<p>4,58</p></td><td>
<p>4,76</p></td><td>
<p>4,72</p></td><td>
<p>4,96</p></td><td>
<p>5,14</p></td><td>
<p>3,34</p></td><td>
<p>3,47</p></td><td>
<p>3,46</p></td><td>
<p>3,64</p></td><td>
<p>3,77</p></td></tr>
<tr><td>
<p>85</p></td><td>
<p>Skidliftar</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td></tr>
<tr><td>
<p>86</p></td><td>
<p>Allmänna nyhetstidningar</p></td><td>
<p>1,49</p></td><td>
<p>1,48</p></td><td>
<p>1,37</p></td><td>
<p>1,47</p></td><td>
<p>1,54</p></td><td>
<p>1,09</p></td><td>
<p>1,08</p></td><td>
<p>1,00</p></td><td>
<p>1,08</p></td><td>
<p>1,13</p></td></tr>
<tr><td>
<p>87</p></td><td>
<p>Biografföreställningar</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,30</p></td><td>
<p>0,31</p></td><td>
<p>0,32</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td>
<p>0,23</p></td><td>
<p>0,24</p></td></tr>
<tr><td>
<p>88</p></td><td>
<p>Konserter, teatrar m.m.</p></td><td>
<p>0,79</p></td><td>
<p>0,85</p></td><td>
<p>0,99</p></td><td>
<p>1,04</p></td><td>
<p>1,08</p></td><td>
<p>0,58</p></td><td>
<p>0,62</p></td><td>
<p>0,73</p></td><td>
<p>0,76</p></td><td>
<p>0,79</p></td></tr>
<tr><td>
<p>89</p></td><td>
<p>Kommersiell idrott</p></td><td>
<p>1,20</p></td><td>
<p>1,16</p></td><td>
<p>1,21</p></td><td>
<p>1,91</p></td><td>
<p>1,97</p></td><td>
<p>0,87</p></td><td>
<p>0,84</p></td><td>
<p>0,89</p></td><td>
<p>1,40</p></td><td>
<p>1,45</p></td></tr>
<tr><td>
<p>90</p></td><td>
<p>Upphovsrätter</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0.11</p></td><td>
<p>0.11</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td></tr>
<tr><td>
<p>91</p></td><td>
<p>Försäljning av bildkonst (>300 000 kr/år)</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>92</p></td><td>
<p>Entré djurparker</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td></tr>
<tr><td>
<p>93</p></td><td>
<p>Försäljning av skänkta varor</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,06</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>18. Samhällsplanering, bostadsförsörjning och<br>byggande</p></td></tr>
<tr><td>
<p>48</p></td><td>
<p>Avkastning eget hem</p></td><td>
<p>9,21</p></td><td>
<p>8,56</p></td><td>
<p>7,55</p></td><td>
<p>2,36</p></td><td>
<p>2,99</p></td><td>
<p>6,45</p></td><td>
<p>5,99</p></td><td>
<p>5,29</p></td><td>
<p>1,66</p></td><td>
<p>2,09</p></td></tr>
<tr><td>
<p>49</p></td><td>
<p>Avkastning bostadsrätter</p></td><td>
<p>1,26</p></td><td>
<p>1,56</p></td><td>
<p>1,25</p></td><td>
<p>0,45</p></td><td>
<p>0,52</p></td><td>
<p>0,91</p></td><td>
<p>1,12</p></td><td>
<p>0,90</p></td><td>
<p>0,33</p></td><td>
<p>0,38</p></td></tr>
<tr><td>
<p>52</p></td><td>
<p>Kapitalvinstbeskattning pä eget hem och<br>bostadsrätt</p></td><td>
<p>28,60</p></td><td>
<p>33,61</p></td><td>
<p>42,05</p></td><td>
<p>42,27</p></td><td>
<p>34,24</p></td><td>
<p>20,02</p></td><td>
<p>23,52</p></td><td>
<p>29,43</p></td><td>
<p>29,59</p></td><td>
<p>23,97</p></td></tr>
</table>
<p>17</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 3</p>
<p>Namn på avvikelsen</p>
<p>Skatteavvikelse netto<br>MDKR</p>
<p>Skatteavvikelse brutto</p>
<p>MDKR</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2"></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>59</p></td><td>
<p>ROT-reduktioner</p></td><td>
<p>3,84</p></td><td>
<p>1,67</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td>
<p>2,48</p></td><td>
<p>1,08</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>74</p></td><td>
<p>Försäljning av tomtmark och byggnader</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0.05</p></td><td>
<p>0.05</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td></tr>
<tr><td>
<p>94</p></td><td>
<p>Tidpunkt för inbetalning i byggnadsrörelse</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,30</p></td><td>
<p>0,30</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td>
<p>0,25</p></td></tr>
<tr><td>
<p>122</p></td><td>
<p>Ränteutgifter bostadsrättsföreningar</p></td><td>
<p>-2,32</p></td><td>
<p>-2,06</p></td><td>
<p>-2,33</p></td><td>
<p>-1,21</p></td><td>
<p>-1.17</p></td><td>
<p>-1,62</p></td><td>
<p>-1,44</p></td><td>
<p>-1.63</p></td><td>
<p>-0,85</p></td><td>
<p>-0,82</p></td></tr>
<tr><td>
<p>123</p></td><td>
<p>Fastighetsskatt pä konventionellt beskat-<br>tade hyreshus och småhus</p></td><td>
<p>-3,90</p></td><td>
<p>-3,53</p></td><td>
<p>-3,34</p></td><td>
<p>■2,75</p></td><td>
<p>-2,96</p></td><td>
<p>-2,85</p></td><td>
<p>-2,58</p></td><td>
<p>-2,45</p></td><td>
<p>-2,02</p></td><td>
<p>-2,17</p></td></tr>
<tr><td>
<p>124</p></td><td>
<p>Fastighetsskatt på lokaler</p></td><td>
<p>-3,06</p></td><td>
<p>■3,22</p></td><td>
<p>-3,40</p></td><td>
<p>-3,62</p></td><td>
<p>-3,75</p></td><td>
<p>-2,23</p></td><td>
<p>-2,35</p></td><td>
<p>-2,49</p></td><td>
<p>-2,65</p></td><td>
<p>■2,75</p></td></tr>
<tr><td>
<p>125</p></td><td>
<p>Fastighetsskatt på industrienhet</p></td><td>
<p>-1.75</p></td><td>
<p>-1.77</p></td><td>
<p>-1,78</p></td><td>
<p>-1,79</p></td><td>
<p>-1,80</p></td><td>
<p>-1,28</p></td><td>
<p>-1,29</p></td><td>
<p>-1,31</p></td><td>
<p>-1,31</p></td><td>
<p>-1,32</p></td></tr>
<tr><td>
<p>137</p></td><td>
<p>Bostadsbidrag</p></td><td>
<p>2,65</p></td><td>
<p>4.11</p></td><td>
<p>3,66</p></td><td>
<p>3,32</p></td><td>
<p>3,09</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>19. Regional utjämning och utveckling</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>36</p></td><td colspan="9">
<p>Bidrag till regionalt utvecklingsbolag</p></td></tr>
<tr><td>
<p>61</p></td><td>
<p>Skattereduktion för anslutning till bred-<br>band</p></td><td colspan="3">
<p>1,35</p></td><td colspan="2">
<p>1.34</p></td><td colspan="2">
<p>0,80</p></td><td>
<p>0,80</p></td></tr>
<tr><td>
<p>68</p></td><td>
<p>Lag om nedsättning av socialavgifter</p></td><td>
<p>0,57</p></td><td>
<p>0,51</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td>
<p>0,42</p></td><td>
<p>0,37</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>101</p></td><td>
<p>Elförbrukning i vissa Norrlandskommuner</p></td><td>
<p>0,73</p></td><td>
<p>0.77</p></td><td>
<p>0,77 0,77</p></td><td>
<p>0,78</p></td><td>
<p>0,53</p></td><td>
<p>0,56</p></td><td>
<p>0,57 0,57</p></td><td>
<p>0,58</p></td></tr>
</table>
<p>20. Allmän miljö- och naturvård</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>104</p></td><td>
<p>Skattebefrielse biobränslen</p></td><td>
<p>7,57</p></td><td>
<p>7,74</p></td><td>
<p>7,77</p></td><td>
<p>10,34</p></td><td>
<p>10,59</p></td><td>
<p>5,52</p></td><td>
<p>5,65</p></td><td>
<p>5,70</p></td><td>
<p>7,58</p></td><td>
<p>7,77</p></td></tr>
<tr><td>
<p>111</p></td><td>
<p>Miljöbonus för el producerad i vindkraft-<br>verk</p></td><td>
<p>0.07</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0.17</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,12</p></td></tr>
</table>
<p>21. Energi</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>102</p></td><td>
<p>Skatt på el för gas- värme- vatten och<br>elförsörjning</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0.17</p></td><td>
<p>0.17</p></td><td>
<p>0,18</p></td></tr>
<tr><td>
<p>103</p></td><td>
<p>Differentierat skatteuttag på fossila<br>bränslen</p></td><td>
<p>4,90</p></td><td>
<p>4,57</p></td><td>
<p>4,39</p></td><td>
<p>6,07</p></td><td>
<p>6.08</p></td><td>
<p>3,57</p></td><td>
<p>3,33</p></td><td>
<p>3,22</p></td><td>
<p>4.45</p></td><td>
<p>4,46</p></td></tr>
<tr><td>
<p>105</p></td><td>
<p>Halvt avdrag för energiskatt på bränsle</p></td><td>
<p>0,23</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,14</p></td></tr>
<tr><td>
<p>106</p></td><td>
<p>Bränsle som åtgår vid produktion av el-<br>kraft</p></td><td>
<p>0,74</p></td><td>
<p>0,71</p></td><td>
<p>0,58</p></td><td>
<p>0,65</p></td><td>
<p>0,67</p></td><td>
<p>0,54</p></td><td>
<p>0,52</p></td><td>
<p>0,43</p></td><td>
<p>0,48</p></td><td>
<p>0,49</p></td></tr>
<tr><td>
<p>117</p></td><td>
<p>Bränsle som åtgår vid produktion av el-<br>kraft</p></td><td>
<p>0.71</p></td><td>
<p>0,70</p></td><td>
<p>0,58</p></td><td>
<p>0,69</p></td><td>
<p>0.71</p></td><td>
<p>0,52</p></td><td>
<p>0,51</p></td><td>
<p>0.42</p></td><td>
<p>0,50</p></td><td>
<p>0,52</p></td></tr>
<tr><td>
<p>126</p></td><td>
<p>Extra fastighetsskatt på el produktionsen-<br>heters markvärde</p></td><td>
<p>-1,20</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-0,88</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>127</p></td><td>
<p>Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreakto-<br>rer</p></td><td>
<p>-2,13</p></td><td>
<p>-2,12</p></td><td>
<p>-2,01</p></td><td>
<p>-2,22</p></td><td>
<p>-2,29</p></td><td>
<p>-1,55</p></td><td>
<p>-1,54</p></td><td>
<p>-1,48</p></td><td>
<p>-1,63</p></td><td>
<p>-1,68</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>22. Kommunikationer</p></td></tr>
<tr><td>
<p>77</p></td><td>
<p>Internationell personbefordran</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td></tr>
<tr><td>
<p>84</p></td><td>
<p>Persontransporter</p></td><td>
<p>2,74</p></td><td>
<p>2,94</p></td><td>
<p>3,08</p></td><td>
<p>4,18</p></td><td>
<p>4,32</p></td><td>
<p>1,99</p></td><td>
<p>2,14</p></td><td>
<p>2,26</p></td><td>
<p>3,06</p></td><td>
<p>3,17</p></td></tr>
<tr><td>
<p>96</p></td><td>
<p>Skatt på diesel</p></td><td>
<p>9,15</p></td><td>
<p>9,55</p></td><td>
<p>8.77</p></td><td>
<p>8,68</p></td><td>
<p>8.88</p></td><td>
<p>6,67</p></td><td>
<p>6,96</p></td><td>
<p>6,43</p></td><td>
<p>6,36</p></td><td>
<p>6,51</p></td></tr>
<tr><td>
<p>97</p></td><td>
<p>Skattebefrielse för elförbrukning vid ban-<br>drift</p></td><td>
<p>1,43</p></td><td>
<p>1,40</p></td><td>
<p>1,47</p></td><td>
<p>1,33</p></td><td>
<p>1,35</p></td><td>
<p>1,04</p></td><td>
<p>1,02</p></td><td>
<p>1,08</p></td><td>
<p>0,97</p></td><td>
<p>0,99</p></td></tr>
<tr><td>
<p>98</p></td><td>
<p>Skattebefrielse för bränsleförbrukning vid<br>bandrift</p></td><td>
<p>0.11</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,09</p></td></tr>
<tr><td>
<p>99</p></td><td>
<p>Skattebefrielse inrikes sjöfart</p></td><td>
<p>0.81</p></td><td>
<p>0,97</p></td><td>
<p>0,97</p></td><td>
<p>0,88</p></td><td>
<p>0,87</p></td><td>
<p>0,59</p></td><td>
<p>0.71</p></td><td>
<p>0.71</p></td><td>
<p>0,65</p></td><td>
<p>0,64</p></td></tr>
<tr><td>
<p>100</p></td><td>
<p>Skattebefrielse för bränsle för inrikes luft-<br>fart</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>114</p></td><td>
<p>Skattebefrielse för inrikes luftfart</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td></tr>
</table>
<p>18</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 3</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2" rowspan="2">
<p>Namn på avvikelsen</p></td><td colspan="4">
<p>Skatteavvikelse brutto<br>MDKR</p></td><td rowspan="2">
<p>2002</p></td><td colspan="5">
<p>Skatteavvikelse netto<br>MDKR</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>22. Kommunikationer</p></td></tr>
<tr><td>
<p>115</p></td><td>
<p>Skattebefrielse för bandrift</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,04</p></td></tr>
<tr><td>
<p>116</p></td><td>
<p>Skattebefrielse för inrikes sjöfart</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,36</p></td><td>
<p>0,35</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,26</p></td></tr>
<tr><td>
<p>119</p></td><td>
<p>Undantag från svavelskatt för vissa<br>transportslag</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>23. Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande<br>näringar</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>26</p></td><td>
<p>Uttag av bränsle m.m.</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td></tr>
<tr><td>
<p>27</p></td><td>
<p>Avverkningsrätt till skog</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>29</p></td><td>
<p>Avgångsvederlag till jordbrukare</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>31</p></td><td>
<p>Anläggning av skog m.m.</p></td><td>
<p>0,33</p></td><td>
<p>0,35</p></td><td>
<p>0,35</p></td><td>
<p>0,32</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,23</p></td><td>
<p>0,25</p></td></tr>
<tr><td>
<p>32</p></td><td>
<p>Skogsavdrag</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>42</p></td><td>
<p>Skogs- och skogsskadekonto</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,04</p></td></tr>
<tr><td>
<p>95</p></td><td>
<p>Ingående skatt på jordbruksarrende</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>108</p></td><td>
<p>Bränsleförbrukning i växthus- och jord-<br>bruksnäringen</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>110</p></td><td>
<p>Elförbrukning i växthus- och jordbruks-<br>näringen</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,43</p></td><td>
<p>0,44</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,32</p></td><td>
<p>0,32</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>24. Näringsliv</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td colspan="11">
<p>Tjänsteinkomster utländska fartyg</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18</p></td><td>
<p>Löneunderlaget i fåmansaktiebolag</p></td><td>
<p>0,71</p></td><td>
<p>0,68</p></td><td>
<p>0,77</p></td><td>
<p>0,63</p></td><td>
<p>0,63</p></td><td>
<p>0,40</p></td><td>
<p>0,39</p></td><td>
<p>0,45</p></td><td>
<p>0,37</p></td><td>
<p>0,38</p></td></tr>
<tr><td>
<p>25</p></td><td>
<p>Kvittning av underskott i aktiv näring</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td></tr>
<tr><td>
<p>28</p></td><td>
<p>Näringsbidrag och EU-bidrag</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>30</p></td><td>
<p>Avyttring av näringsfastighet och liknande</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>33</p></td><td>
<p>Substansminskning</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>37</p></td><td>
<p>Nedskrivning av lager och pågående arbe-<br>te</p></td><td>
<p>1,33</p></td><td>
<p>1,54</p></td><td>
<p>1,56</p></td><td>
<p>1,41</p></td><td>
<p>1,46</p></td><td>
<p>0,91</p></td><td>
<p>1,06</p></td><td>
<p>1,10</p></td><td>
<p>0,99</p></td><td>
<p>1,02</p></td></tr>
<tr><td>
<p>39</p></td><td>
<p>Koncernbidragsdispens</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>40</p></td><td>
<p>Skadeförsäkringsföretag</p></td><td>
<p>1,00</p></td><td>
<p>1,01</p></td><td>
<p>0,92</p></td><td>
<p>0,60</p></td><td>
<p>0,64</p></td><td>
<p>0,73</p></td><td>
<p>0,74</p></td><td>
<p>0,68</p></td><td>
<p>0,44</p></td><td>
<p>0,47</p></td></tr>
<tr><td>
<p>44</p></td><td>
<p>Äterföring skatteutjämningsreserv</p></td><td>
<p>0,36</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>45</p></td><td>
<p>Överavskrivningar avseende inventarier</p></td><td>
<p>2,18</p></td><td>
<p>2,17</p></td><td>
<p>2,21</p></td><td>
<p>2,07</p></td><td>
<p>2,12</p></td><td>
<p>1,58</p></td><td>
<p>1,58</p></td><td>
<p>1,62</p></td><td>
<p>1,51</p></td><td>
<p>1,55</p></td></tr>
<tr><td>
<p>46</p></td><td>
<p>Periodiseringsfonder</p></td><td>
<p>4,06</p></td><td>
<p>4,71</p></td><td>
<p>6,08</p></td><td>
<p>5,16</p></td><td>
<p>5,50</p></td><td>
<p>2,81</p></td><td>
<p>3,28</p></td><td>
<p>4,30</p></td><td>
<p>3,62</p></td><td>
<p>3,87</p></td></tr>
<tr><td>
<p>47</p></td><td>
<p>Generationsskifte vid räntefördelning</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>63</p></td><td>
<p>Företagarförening m.m.</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>69</p></td><td>
<p>Nedsättning inriktning mindre företag</p></td><td>
<p>7,29</p></td><td>
<p>7,52</p></td><td>
<p>7,83</p></td><td>
<p>8,05</p></td><td>
<p>8,38</p></td><td>
<p>5,32</p></td><td>
<p>5,48</p></td><td>
<p>5,74</p></td><td>
<p>5,94</p></td><td>
<p>6,15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>71</p></td><td>
<p>Ersättning skiljemannauppdrag</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>83</p></td><td>
<p>Rumsuthyrning</p></td><td>
<p>0,90</p></td><td>
<p>0,99</p></td><td>
<p>1,04</p></td><td>
<p>1,09</p></td><td>
<p>1,13</p></td><td>
<p>0,66</p></td><td>
<p>0,72</p></td><td>
<p>0,76</p></td><td>
<p>0,80</p></td><td>
<p>0,83</p></td></tr>
<tr><td>
<p>107</p></td><td>
<p>Bränsleförbrukning inom industrin, ener-<br>giskatt</p></td><td>
<p>2.45</p></td><td>
<p>2,40</p></td><td>
<p>2,48</p></td><td>
<p>2,35</p></td><td>
<p>2,43</p></td><td>
<p>1,79</p></td><td>
<p>1,75</p></td><td>
<p>1,82</p></td><td>
<p>1,72</p></td><td>
<p>1,79</p></td></tr>
<tr><td>
<p>109</p></td><td>
<p>Elförbrukning inom industrin</p></td><td>
<p>11,19</p></td><td>
<p>11,07</p></td><td>
<p>12,23</p></td><td>
<p>13,67</p></td><td>
<p>13,87</p></td><td>
<p>8,16</p></td><td>
<p>8,07</p></td><td>
<p>8,97</p></td><td>
<p>10,02</p></td><td>
<p>10,17</p></td></tr>
<tr><td>
<p>112</p></td><td>
<p>Metallurgiavdrag</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,35</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,25</p></td></tr>
<tr><td>
<p>113</p></td><td>
<p>Nedsättning av CO2-skatt för industrin</p></td><td>
<p>0,27</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,27</p></td><td>
<p>0,27</p></td><td>
<p>0,27</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>118</p></td><td>
<p>Undantag från svavelskatt</p></td><td>
<p>1,82</p></td><td>
<p>1,82</p></td><td>
<p>1,83</p></td><td>
<p>1,83</p></td><td>
<p>1,83</p></td><td>
<p>1,33</p></td><td>
<p>1,33</p></td><td>
<p>1,34</p></td><td>
<p>1,34</p></td><td>
<p>1,34</p></td></tr>
</table>
<p>19</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 3</p>
<p>Namn på avvikelsen</p>
<p>Skatteavvikelse netto<br>MDKR</p>
<p>Skatteavvikelse brutto<br>MDKR</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td colspan="2">
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>30. Generell skatteförmån</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Tjänsteinkomster vistelse utomlands</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>38</p></td><td>
<p>Dubbelbeskattningsavtal, matching credit</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>41</p></td><td>
<p>Rabatt från ekonomiska föreningar m.m.</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>50</p></td><td>
<p>Kapitalvinst på aktier</p></td><td>
<p>35,08</p></td><td>
<p>10,03</p></td><td>
<p>-5,06</p></td><td>
<p>10,84</p></td><td>
<p>13,35</p></td><td>
<p>24,56</p></td><td>
<p>7,02</p></td><td>
<p>-3,54</p></td><td>
<p>7,58</p></td><td>
<p>9,35</p></td></tr>
<tr><td>
<p>51</p></td><td>
<p>Utdelning aktier m.m.</p></td><td>
<p>4,26</p></td><td>
<p>3,32</p></td><td>
<p>3,89</p></td><td>
<p>3,96</p></td><td>
<p>3,99</p></td><td>
<p>2,99</p></td><td>
<p>2,33</p></td><td>
<p>2,72</p></td><td>
<p>2,77</p></td><td>
<p>2,79</p></td></tr>
<tr><td>
<p>53</p></td><td>
<p>Utdelning av aktier</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>55</p></td><td>
<p>Avkastningsskatt K-försäkringar</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0.12</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,13</p></td></tr>
<tr><td>
<p>57</p></td><td>
<p>Kapitalförluster på marknadsnoterade<br>aktier m.m.</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>58</p></td><td>
<p>Marknadsnoterade fordringar</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>67</p></td><td>
<p>Ägare av vissa fastigheter</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>81</p></td><td>
<p>Investeringsguld</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>82</p></td><td>
<p>Livsmedel</p></td><td>
<p>19,61</p></td><td>
<p>20,00</p></td><td>
<p>20,64</p></td><td>
<p>21,48</p></td><td>
<p>22,10</p></td><td>
<p>14,30</p></td><td>
<p>14,59</p></td><td>
<p>15,14</p></td><td>
<p>15,74</p></td><td>
<p>16,21</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>301. Generell skatteförmån till hushåll</p></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>1 Stipendier</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Hittelön</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Ersättning för blod m.m.</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0.03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,04</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Intäkter vid försäljning av vilt växande<br>bär</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Utlandstillägg</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>13</p></td><td>
<p>Sjömansavdrag</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>14</p></td><td>
<p>Personalrabatter m.m.</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16</p></td><td>
<p>EU-parlamentarikers rese- och kostnads-<br>ersättning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>19</p></td><td>
<p>Förmån av personaldatorer</p></td><td>
<p>2,70</p></td><td>
<p>2,65</p></td><td>
<p>2,55</p></td><td>
<p>2,43</p></td><td>
<p>2,42</p></td><td>
<p>1.52</p></td><td>
<p>1,50</p></td><td>
<p>1.48</p></td><td>
<p>1,44</p></td><td>
<p>1,44</p></td></tr>
<tr><td>
<p>21</p></td><td>
<p>Avdrag för dubbel bosättning</p></td><td>
<p>0,93</p></td><td>
<p>1,09</p></td><td>
<p>1,06</p></td><td>
<p>1,03</p></td><td>
<p>1,04</p></td><td>
<p>0,53</p></td><td>
<p>0,62</p></td><td>
<p>0,61</p></td><td>
<p>0,61</p></td><td>
<p>0,62</p></td></tr>
<tr><td>
<p>22</p></td><td>
<p>Avdrag för resor till och från arbetet</p></td><td>
<p>7,52</p></td><td>
<p>7,73</p></td><td>
<p>7,43</p></td><td>
<p>7,63</p></td><td>
<p>7,68</p></td><td>
<p>4,23</p></td><td>
<p>4,38</p></td><td>
<p>4,32</p></td><td>
<p>4,53</p></td><td>
<p>4,58</p></td></tr>
<tr><td>
<p>23</p></td><td>
<p>Avdrag för hemresor</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>34</p></td><td>
<p>Avdrag för arbetsresor, näringsidkare</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>35</p></td><td>
<p>Yrkesfiskaravdrag</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td></tr>
<tr><td>
<p>56</p></td><td>
<p>Konsumtionskrediter</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>120</p></td><td>
<p>Ränteutgifter - 21 % reduktion</p></td><td>
<p>-0,17</p></td><td>
<p>-0,17</p></td><td>
<p>-0,17</p></td><td>
<p>•0,19</p></td><td>
<p>-0,23</p></td><td>
<p>-0,12</p></td><td>
<p>-0.12</p></td><td>
<p>-0,12</p></td><td>
<p>-0,14</p></td><td>
<p>-0,16</p></td></tr>
<tr><td>
<p>121</p></td><td>
<p>Begränsning skattereduktion</p></td><td>
<p>-0,39</p></td><td>
<p>-0,36</p></td><td>
<p>-0.37</p></td><td>
<p>-0,41</p></td><td>
<p>-0,42</p></td><td>
<p>-0,27</p></td><td>
<p>-0,25</p></td><td>
<p>-0,26</p></td><td>
<p>-0,28</p></td><td>
<p>-0,29</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>301. Generell skatteförmån till hushåll</p></td></tr>
<tr><td>
<p>139 Skattefria pensioner</p></td><td>
<p>0,38</p></td><td>
<p>2,13</p></td><td>
<p>1,93</p></td><td>
<p>1.78</p></td><td>
<p>1,68</p></td></tr>
<tr><td>
<p>140 Övriga skattefria transfereringar</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td>
<p>2,00</p></td><td>
<p>1.81</p></td><td>
<p>1,65</p></td><td>
<p>1,55</p></td></tr>
</table>
<p>20</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 3</p>
<p>5 Beskrivning av enskilda<br>skatteawikelser</p>
<h2>5.1 Intäkt i tjänst</h2>
<p>1. Stipendier som är avsedda för mottaga-<br>rens utbildning m.m. och inte utgör ersätt-<br>ning för arbete är skattefria. Skatteawikel-<br>sen avser inkomstskatt och särskild löne-<br>skatt.</p>
<p>2. Hittelön samt ersättning till den som i sär-<br>skilt fall räddat person eller egendom i fara<br>eller bidragit till avslöjande eller gripande<br>av person som begått brott är skattefria<br>men är i princip ersättning för prestation.<br>Skatteawikelsen avser inkomstskatt och<br>särskild löneskatt.</p>
<p>3. Ersättningar för blod. Ersättning till den<br>som lämnat organ, blod eller modersmjölk<br>är skattefri, men är liksom hittelön i prin-<br>cip ersättning för prestation. Skatteawi-<br>kelsen avser inkomstskatt och särskild<br>löneskatt.</p>
<p>4. Intäkter av försäljning av vilt växande bär.<br>Försäljning av vilt växande bär och svamp<br>samt kottar är skattefri upp till en ersätt-<br>ning på 5 000 kr. Eftersom inkomsten ut-<br>gör ersättning för arbete avser skatteawi-<br>kelsen inkomstskatt och särskild<br>löneskatt.</p>
<p>5. Kostnadsersättning i form av utlandstillägg<br>och därmed likställda förmåner såsom fri<br>bostad och bostadskostnadsersättning är<br>ej skattepliktiga för utanför Sverige statio-<br>nerad personal vid utrikesförvaltningen el-<br>ler i svensk biståndsverksamhet. Skatteav-<br>vikelsen avser inkomstskatt och särskild<br>löneskatt för den del av ersättningen som<br>överstiger merkostnaden.</p>
<p>6. Kostnadsersättning till viss personal pä</p>
<p>SIPRI. Ersättning avseende ökade lev-<br>nadskostnader och skolavgifter för barn<br>samt fri bostad är ej skattepliktig när er-<br>sättningen anvisats av styrelsen för SIPRI<br>till vissa utländska forskare. Skattefriheten<br>har motiverats med svårigheten att rekry-<br>tera forskare. Skatteawikelsen avser in-<br>komstskatt och särskild löneskatt för den</p>
<p>del av ersättningen som överstiger mer-<br>kostnaden.</p>
<p>7. Sänkt skatt för utländska nyckelpersoner. Den<br>1 januari 2001 trädde nya regler i kraft angå-<br>ende utländska nyckelpersoner. Reglerna<br>innebär vissa skattelättnader för utländska<br>experter, forskare och andra nyckelpersoner<br>som för ett tillfälligt arbete i Sverige vistas<br>här under en begränsad tidsperiod. 25 pro-<br>cent av den lön som nyckelpersonen uppbär<br>och vissa kostnadsersättningar undantas<br>från skatt och socialavgifter under högst tre<br>år.</p>
<p>8. Tjänsteinkomster förvärvade vid vistelse ut-<br>omlands. Den s.k. ettårsregeln medger<br>skattefrihet i Sverige, även om ingen be-<br>skattning skett utomlands. Om anställ-<br>ningen varat minst ett år i samma land och<br>i allmänhet avsett anställning hos annan än<br>svenska staten eller svensk kommun med-<br>ges befrielse från skatt även om ingen be-<br>skattning skett i verksamhetslandet. Skat-<br>teawikelsen avser inkomstskatt och<br>särskild löneskatt.</p>
<p>9. Tjänsteinkomster förvärvade pä vissa ut-<br>ländska fartyg. Skattefrihet föreligger för<br>anställning ombord på utländskt fartyg<br>om anställningen och vistelsen utomlands<br>varat minst sex månader och avsett an-<br>ställning hos arbetsgivare som är svensk<br>juridisk person eller fysisk person bosatt i<br>Sverige. Skatteawikelsen avser inkomst-<br>skatt och särskild löneskatt.</p>
<p>10. Arbetsgivares kostnader för arbetstagares<br>pension. Arbetsgivarens kostnader skall<br>inte tas upp till beskattning hos arbetsta-<br>garen om kostnaderna avser tryggande av<br>pension genom avsättning eller pensions-<br>försäkring inom vissa ramar. Eftersom av-<br>sättningen utgör ersättning för utfört ar-<br>bete ligger ersättningen till grund för<br>särskild löneskatt. Skatteawikelsen vad<br>gäller inkomstskatten beror på skillnaden i<br>marginalskatter vid avsättning och utbe-<br>talning av pensionen.</p>
<p>11. Ersättningar till offer för nationalsocialistisk<br>förföljelse från utlandet har undantagits</p>
<p>21</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 3</p>
<p>från beskattning. Skatteawikelsen avser<br>inkomstskatt.</p>
<p>12. Ersättning till neurosedynskadade. Ersätt-<br>ningen är ej skattepliktig. Skatteawikel-<br>sen avser inkomstskatt.</p>
<p>73. Sjömansavdrag och skattereduktion för<br>sjömän. Sjömän som haft s.k. sjöinkomst<br>medges sjömansavdrag som uppgår till<br>36 000 kronor om fartyget går i fjärrfart,<br>35 000 kronor om det går i närfart. Om<br>man inte arbetat ombord hela året skall<br>avdrag medges med (l/365)*sjömans-<br>avdraget per dag. Därutöver får den som<br>haft sjöinkomst skattereduktion med<br>14 000 kronor om fartyget går i fjärrfart<br>och med 9 000 kronor om det går i närfart.<br>Skatteawikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>14. Personalrabatter m.m. Personalrabatter<br>beskattas inte. Fria resor för anställda<br>inom flyg eller järnväg schablonbeskattas<br>istället för att beskattas som andra för-<br>måner. "Frequent flyer"-rabatter är nu-<br>mera ej undantagna från skatteplikt.<br>Skatteawikelsen avser inkomstskatt och<br>särskild löneskatt.</p>
<p>15. Anställningsintervju. Förmån av fri resa till<br>eller från anställningsintervju eller kost-<br>nadsersättning för sådan resa är ej skatte-<br>pliktig.</p>
<p>16. EU-parlamentariker. EU-parlamentariker-<br>nas rese- och kostnadsersättning från EU-<br>parlamentet är ej skattepliktig. Skatteavvi-<br>kelsen avser inkomstskatt och särskild lö-<br>neskatt.</p>
<p>17. Utbildning vid personalavveckling. Förmån<br>av fri utbildning vid personalaweckling<br>m.m. är ej skattepliktig. Skatteawikelsen<br>avser inkomstskatt och särskild löneskatt.</p>
<p>18. Löneunderlag aktiva delägare i fåmansak-<br>tiebolag. Genom reglerna för beskattning<br>av aktiva delägare i fåmansaktiebolag och<br>närstående till dessa, beskattas viss avkast-<br>ning på arbetskraft i inkomstslaget kapital.<br>Avkastning på arbete är lön, som bör be-<br>skattas i inkomstslaget tjänst. Awikelsen</p>
<p>består i skillnaden mellan tjänste- och ka-<br>pitalinkomstbeskattningen.</p>
<p>19. Förmån av personaldator. I de fall arbetsta-<br>garen hyr dator av arbetsgivaren enbart för<br>privat bruk och hyran betalas i form av ett<br>bruttolöneavdrag, utgår varken inkomst-<br>skatt eller särskild löneskatt. Eftersom dessa<br>förmåner kan betraktas som ersättning för<br>utfört arbete avser skatteawikelsen in-<br>komstskatt och särskild löneskatt.</p>
<h2>5.2 Kostnader i tjänst och allmänna<br>avdrag</h2>
<p>20. Underskott i litterär verksamhet m.m. Un-<br>derskott i en förvärvskälla får normalt inte<br>kvittas mot överskott i en annan. Under-<br>skott i förvärvskälla som avser aktiv när-<br>ingsverksamhet avseende litterär, konst-<br>närlig eller liknande verksamhet får dock<br>kvittas mot inkomst av tjänst till den del<br>underskottet avser samma år. Detta är en<br>awikelse i inkomstskatten. I den mån un-<br>derskottet sparas för att kvittas mot fram-<br>tida intäkter av litterär verksamhet är skat-<br>teawikelsen en skattekredit inom<br>näringsverksamhet.</p>
<p>21. Dubbel bosättning. Avdrag för dubbel bo-<br>sättning medges i vissa fall skattskyldig<br>om dubbel bosättning är skälig p g a ma-<br>kes eller sambos förvärvsverksamhet, svå-<br>righet att anskaffa fast bostad på verksam-<br>hetsorten eller annan särskild<br>omständighet. Skatteawikelsen avser in-<br>komstskatt.</p>
<p>22. Avdrag för resor till och från arbetet. Kost-<br>nader som överstiger 7 000 kronor är av-<br>dragsgilla vid inkomsttaxeringen. Kostna-<br>den är egentligen en privat<br>levnadsomkostnad, varför avdraget utgör<br>en skatteawikelse avseende inkomstskatt.</p>
<p>23. Hemresor. Skattskyldig som har sitt arbete<br>på annan ort än sin hemort äger i vissa fall<br>rätt till avdrag för hemresor. Skatteawikel-<br>sen avser inkomstskatt.</p>
<p>24. Avdragsrätt för pensionspremier. Avdrag får<br>göras för erlagda pensionspremier. Avdra-</p>
<p>22</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 3</p>
<p>gen är begränsade beloppsmässigt. Om<br>marginalskatten vid utbetalningen av pen-<br>sionen är lägre än vid inbetalningen av pre-<br>mien uppstår en avvikelse. Skatteawikel-<br>sen avser inkomstskatt.</p>
<p>25. Underskott av aktiv näringsverksamhet.<br>Underskott av aktiv näringsverksamhet får<br>kvittas mot tjänsteinkomster under de fem<br>första verksamhetsåren. Avdragsrätten är<br>belagd med olika restriktioner för att för-<br>hindra handel med avdragsrätt och att av-<br>dragsrätt för samma näringsverksamhet<br>kan uppkomma för flera femårsperioder.<br>Skatteawikelsen avser inkomstskatt.</p>
<h2>5.3 Intäkter i näringsverksamhet</h2>
<p>26. Uttag av bränsle. Enligt huvudregeln är ut-<br>tag ur näringsverksamhet skattepliktigt.<br>Uttag av bränsle för uppvärmning är dock<br>undantaget från skatteplikt om fastigheten<br>är taxerad som lantbruksenhet. Skatteav-<br>vikelsen avser inkomstskatt och särskild<br>löneskatt.</p>
<p>27. Avverkningsrätt till skog mot betalning som<br>skall erläggas under flera år. Enligt god re-<br>dovisningssed uppkommer intäkten när<br>bindande avtal träffats. Enligt gällande lag-<br>stiftning tillämpas dock i detta fall kon-<br>tantprincipen, vilket innebär att beskatt-<br>ningen skjuts upp, varför en räntefri kredit<br>uppstår i näringsverksamhet. Räntan på<br>krediten bör utgöra underlag för särskild<br>löneskatt.</p>
<p>28. Näringsbidrag och EU-bidrag. Med när-<br>ingsstöd avses stöd som lämnas av stat el-<br>ler kommun. Beroende på hur stödet han-<br>teras i näringsverksamheten blir effekten<br>olika. Om bidraget används för finansie-<br>ring av en icke avdragsgill utgift är bidra-<br>get i sin helhet att betrakta som en awikel-<br>se. Om bidraget däremot används för<br>finansiering av en tillgång som enligt all-<br>männa regler får skrivas av med årliga vär-<br>deminskningsavdrag är awikelsen enbart<br>en skattekredit. Bidraget fungerar i dessa<br>fall såsom en direktavskrivning. Skatteav-<br>vikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>29. Avgångsvederlag till jordbrukare. I vissa fall<br>är avgångsvederlag till jordbrukare inte<br>skattepliktigt. Skatteawikelsen avser in-<br>komstskatt och särskild löneskatt.</p>
<p>J0. Näringsfastighet och bostadsrätter i närings-<br>verksamhet. Avyttring av näringsfastighet<br>som inte utgör lagertillgång beräknas en-<br>ligt kapitalvinstreglerna och redovisas av<br>fysisk person i inkomstslaget kapital.<br>Samtidigt skall återläggning göras i in-<br>komstslaget näringsverksamhet av de vär-<br>deminskningsavdrag och - med vissa tids-<br>mässiga begränsningar - avdrag för värde-<br>höjande reparationer som har gjorts under<br>innehavstiden. Enligt den övergångsregel<br>som gällde t.o.m. den 31 december 1999<br>skulle återläggning inte göras för avdrag<br>som medgetts före den 1 januari 1991.<br>Värdeminskningsavdrag som gjorts före<br>1991 och som dragits av i inkomstslaget<br>”annan fastighet” skulle i stället återläggas<br>på ett sådant sätt att vinsten - som beskat-<br>tades i inkomstslaget kapital - ökades.<br>Skatteawikelsen avser inkomstskatt och<br>socialavgifter på de avdrag som gjorts före<br>den 1 januari 1991.</p>
<h2>5.4 Kostnader i näringsverksamhet</h2>
<p>31. Anläggning av ny skog. Utgifter för an-<br>läggning av ny skog och dikning som<br>främjar skogsbruk får omedelbart kost-<br>nadsföras. Samma avdragsmöjligheter gäll-<br>er även för bär- och fruktodlingar för in-<br>köp och plantering av träd och buskar.<br>Skatteawikelsen utgörs av ränteeffekten<br>på den omedelbara avskrivningen.</p>
<p>32. Skogsavdrag. Vid avyttring av skog får fy-<br>sisk person under innehavstiden avdrag<br>med högst 50 procent av anskaffningsvär-<br>det, medan avdraget för juridiska personer<br>är begränsat till 25 procent. Vid taxeringen<br>för ett visst beskattningsår får avdrag gö-<br>ras med högst halva den avdragsgrundande<br>skogsintäkten. Syftet med avdragsrätten är<br>att undanta rena kapitaluttag från beskatt-<br>ning. Å andra sidan saknas anledning att<br>ge avdrag när värdeökningen på skogstill-<br>växten överstiger gjorda uttag. Skatteawi-<br>kelsen uppkommer genom den schablon</p>
<p>23</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 3</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>som är vald för beräkning av avdragets<br>storlek och avser inkomstskatt och sär-<br>skild löneskatt.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>33.</p></td><td>
<p>Substansminskning. Huvudregeln vad gäll-</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>er avdrag för substansminskningar är ing-<br>en skatteawikelse. Enligt en alternativregel<br>får avdraget uppgå till högst 75 procent av<br>täktmarkens allmänna saluvärde då utvin-<br>ningen påbörjades. Skatteawikelsen utgörs<br>av rän teeffekten på den snabbare avskriv-<br>ningen.</p></td><td>
<p>39.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>34.</p></td><td>
<p>Avdrag för kostnader för resor till och från<br>arbetet. Se under kostnader i tjänst.</p></td><td>
<p>40.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>33.</p></td><td>
<p>Yrkesfiskaravdrag. Yrkesfiskare som un-<br>der längre tidsperioder personligen be-<br>drivit fiske har rätt till avdrag för den<br>ökning av levnadskostnaderna som han<br>har haft på grund av att han vistats utom<br>sin vanliga hemort. Rätt till avdrag före-</p></td><td rowspan="2">
<p>41.</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>ligger dock endast om resan varit för-<br>enad med övernattning utom den vanliga<br>hemorten. Avdrag medges med ett scha-<br>blonbelopp som för närvarande uppgår<br>till 90 kronor per dag. Skatteawikelsen<br>avser inkomstskatt och särskild löne-</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>skatt.</p></td><td>
<p>42.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>36.</p></td><td>
<p>Bidrag till regionala utvecklingsbolag. Av-<br>drag får göras för bidrag som lämnas till<br>regionalt utvecklingsbolag. Skatteawikel-<br>sen avser inkomstskatt och särskild löne-<br>skatt.</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>37.</p></td><td>
<p>Lagernedskrivning och pågående arbeten.<br>Enligt en alternativregel kan lager (gäller ej<br>fastigheter och värdepapper) tas upp till 97<br>procent av det sammanlagda anskaffnings-</p></td><td>
<p>43.</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>värdet. Olika bestämmelser finns för pågå-<br>ende arbeten som utförs på löpande räk-<br>ning och arbeten som utförs till fast pris.<br>För arbeten på löpande räkning kan en<br>motsvarande alternativregel som ovan an-<br>vändas. Skatteawikelsen utgörs av ränteef-<br>fekten på den skattelättnad som lagerned-<br>skrivningen medför. Eftersom räntan på<br>krediten inte är förmånsgrundande skall<br>den utgöra underlag för särskild löneskatt.</p></td><td>
<p>44.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>38.</p></td><td>
<p>Matching eredit klausuler i olika dubbelbe-<br>skattningsavtal. I vissa fall kan en skatt-</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>24</p>
<p>skyldig få avräkning för den skatt som<br>skulle ha utgått i det andra avtalslandet<br>även om sådan skatt inte har erlagts. Skat-<br>teawikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>Koncernbidragsdispens. Regeringen kan i<br>vissa fall medge att avdrag får göras för<br>lämnade bidrag trots att reglerna för kon-<br>cernbidrag ej är uppfyllda. Detta förutsät-<br>ter dels att avdraget redovisas öppet, dels<br>att den verksamhet som bedrivs av berörda<br>företag skall vara av samhällsekonomiskt<br>intresse. Skatteawikelsen avser inkomst-<br>skatt.</p>
<p>Skadeförsäkringsföretag. I vissa fall har ska-<br>deförsäkringsföretag möjlighet att göra<br>extra avsättningar till säkerhetsreserven.<br>Skatteawikelsen utgörs av skillnaden på<br>skattekrediten som det extra avdraget<br>medför.</p>
<p>Rabatter och liknande från ekonomiska fö-<br>reningar. Ekonomiska föreningar får göra<br>avdrag för rabatter, utdelningar m.m. trots<br>att dessa inte är skattepliktiga hos motta-<br>garen. Skatteawikelsen avser inkomst-<br>skatt.</p>
<p>Skogs- och skogsskadekonto. Det finns möj-<br>lighet att få göra avdrag för belopp som<br>sätts in på skogskonto eller skogsskade-<br>konto från intäkter som är hänförliga till<br>skogsbruk. Insättningen begränsas i tid till<br>10 år på skogskonto och 20 år på skogs-<br>skadekonto. Skatteawikelsen avser räntan<br>på skattekrediten. Räntan på krediten bör<br>utgöra underlag för inkomstskatt och sär-<br>skild löneskatt.</p>
<p>Avsättning till personalstiftelse. Arbetsgiva-<br>re får göra avdrag för belopp som förts<br>över till personalstiftelse för tryggande av<br>pensionsutfästelse. Stiftelsen är mer för-<br>månligt beskattad än näringsidkaren. Skat-<br>teawikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>Återföring av skatteutjämningsreserv. Av-<br>sättning till skatteutjämningsreserv upp-<br>hörde 1993 (1994 års taxering). 9/10 av<br>beloppet skall återföras till beskattning i<br>princip i lika delar under en period om sju<br>år, varför skatteawikelsen kvarstår t.o.m.</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 3</p>
<p>1999. En definitiv skattelättnad avseende<br>skatten på 10 procent av den totala avsätt-<br>ningen uppkommer därvid. Skatteawikel-<br>sen avser inkomstskatt.</p>
<p>45. Overavskrivningar. Den planmässiga av-<br>skrivningstiden bestäms av tillgångens<br>ekonomiska livslängd, medan den skatte-<br>mässiga avskrivningstiden bestäms enligt<br>lag. Detta innebär att planmässiga och<br>skattemässiga avskrivningar endast undan-<br>tagsvis överensstämmer. Lagstiftningen<br>medger att en tillgång normalt skrivs av<br>snabbare än vad som är ekonomiskt moti-<br>verat av förslitning. Därmed uppstår över-<br>avskrivningar som minskar underlaget för<br>inkomstskatt under den skattemässiga av-<br>skrivningstiden vilket medför en skatte-<br>kredit. Skattekrediten motsvarar inkomst-<br>skatten multiplicerad med överavskriv-<br>ningen. Denna återförs till beskattning ge-<br>nom underavskrivningar under de år då de<br>skattemässiga avskrivningarna är lägre än<br>den verkliga förslitningen (de planmässiga<br>avskrivningarna). Vid beräkning av skatte-<br>awikelsen görs antagandet att överav-<br>skrivningar i genomsnitt återförs till be-<br>skattning (genom underavskrivningar)<br>efter 6 år. Skatteawikelsen avser räntan på<br>skattekrediten och beräknas som skillna-<br>den mellan nuvärdet på skattekrediten vid<br>överavskrivningstidpunkten och underav-<br>skrivningsperioden.</p>
<p>46. Periodiseringsfonder. Periodiseringsfond är<br>en vinstanknuten reserveringsmöjlighet<br>där näringsidkaren/bolaget kan reservera<br>medel under högst 6 år (före beskattnings-<br>året 1999 var tiden 5 år). Beskattningsåret<br>1998 medgavs avsättning med högst 25<br>procent för enskilda näringsidkare och för<br>fysiska personer som är delägare i han-<br>delsbolag. Fr.o.m. beskattningsåret 2001<br>är maximal avsättning 25 procent för ak-<br>tiebolag och övriga juridiska personer, och<br>30 procent för enskilda näringsidkare och<br>fysiska personer som är delägare i han-<br>delsbolag. Reserveringsmöjligheten inne-<br>bär att underlaget för inkomstskatt mins-<br>kar, vilket ger upphov till en skattekredit.<br>Avsättningen måste återföras till beskatt-<br>ning senast 6 år efter avsättningstidpunk-<br>ten. Skatteawikelsen avser räntan på skat-</p>
<p>tekrediten och beräknas som skillnaden<br>mellan nuvärdet på skattekrediten vid tid-<br>punkten för avsättningen och tidpunkten<br>för återföringen.</p>
<p>47. Generationsskifte vid räntefördelning. För-<br>värvas en näringsfastighet genom arv, tes-<br>tamente, bodelning med anledning av ma-<br>kes död eller äktenskapsskillnad eller ge-<br>nom gåva kan förvärvaren undvika negativ<br>räntefördelning till den del det negativa<br>fördelningsunderlaget är hänförligt till för-<br>värvet.</p>
<h2>5.5 Intäkter i kapital</h2>
<p>48. Avkastning eget hem. Med eget hem avses<br>småhus som inte upplåts med hyresrätt el-<br>ler bostadsrätt. Den direkta avkastningen<br>från eget hem behöver inte tas upp till be-<br>skattning. Däremot utgår fastighetsskatt<br>med 1,2 procent (fr.o.m. år 2001, åren<br>1998-2000 var skattesatsen 1,5 procent) av<br>taxeringsvärdet. Direktavkastningen för-<br>utsätts motsvara fastighetens marknads-<br>värde multiplicerat med statslåneräntan.<br>Skatteawikelsen utgörs av skillnaden mel-<br>lan kapitalinkomstskatten (30 procent) på<br>fastighetens reala direktavkastning och<br>fastighetsskatten.</p>
<p>49. Avkastning bostadsrättsfastighet. Direkt-<br>avkastningen från privatbostadsföretags<br>(äkta bostadsrättsföreningar) fastigheter<br>tas inte upp till beskattning. Däremot<br>skall föreningen enligt gällande regler år-<br>ligen ta upp en intäkt om 3 procent av<br>fastighetens taxeringsvärde till beskatt-<br>ning. Därutöver utgår fastighetsskatt på<br>0,7 procent av taxeringsvärdet för fastig-<br>heter som är taxerade som hyreshus och</p>
<p>1,2 procent för småhusfastigheter<br>fr.o.m. år 2001. Direktavkastningen för-<br>utsätts motsvara det sammanlagda<br>marknadsvärdet av bostadsrätterna mul-<br>tiplicerat med statslåneräntan. Skatteav-<br>vikelsen utgörs av skillnaden mellan ka-<br>pitalskatten (30 procent) på fastighetens<br>reala direktavkastning och den skatt som<br>betalas enligt gällande regler.</p>
<p>25</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 3</p>
<p>50. Kapitalvinst på aktier. Beskattning av vär-<br>deökning på aktier sker först vid realisa-<br>tionstillfället. Räntan på denna skattekre-<br>dit är en skatteavvikelse.</p>
<p>51. Utdelning på aktier. Lättnadsreglerna för<br>delägare i onoterade bolag medför en skat-<br>teförmån. En avkastning om 70 procent av<br>statslåneräntan på ett speciellt definierat<br>underlag undantas från beskattning i in-<br>komstslaget kapital. Skatteawikelsen avser<br>skatt på kapitalinkomst.</p>
<p>52. Kapitalvinst på eget hem och bostadsrätt.<br>Beskattning av värdeökning på eget hem<br>eller bostadsrätt sker först vid realisations-<br>tillfället, dessutom ges möjlighet till ytter-<br>ligare uppskov under vissa förutsättningar<br>även då vinsten realiserats. Räntan på den-<br>na skattekredit är en awikelse. Därutöver<br>behöver endast två tredjedelar (före år<br>2001 hälften) av den kapitalvinst som rea-<br>liseras vid försäljning tas upp till beskatt-<br>ning i inkomstslaget kapital. Den tredjedel<br>som inte beskattas ger upphov till en skat-<br>teawikelse som avser skatt på kapitalin-<br>komst.</p>
<p>53. Utdelning av aktier. Utdelning av aktier i<br>ett annat aktiebolag kan under vissa om-<br>ständigheter vara skattefri, trots att en ut-<br>delning av detta slag enligt huvudregeln är<br>att anse som skattepliktig. Skatteawikel-<br>sen avser skatt på kapitalinkomst.</p>
<p>54. Avkastningsskatt på pensionsmedel. Avkast-<br>ningen på medel reserverade för pensions-<br>ändamål beskattas lägre än normen för ka-<br>pitalinkomster. Skatten tas ut på en scha-<br>blonberäknad avkastning och skattesatsen<br>är nedsatt till 15 procent. Skatteawikelsen<br>avser skatt på kapitalinkomst.</p>
<p>55. Avkastningsskatt på K-försäkringar. Av-<br>kastningsskatten på K-försäkringskapitalet<br>är nedsatt till 27 procent. Skatteawikelsen<br>avser skatt på kapitalinkomst.</p>
<p>gilla. Enligt normen är endast ränteutgifter<br>för lån till investeringar inklusive bostads-<br>investeringar avdragsgilla, vilket innebär<br>att ränteutgifter för lån till konsumtion är<br>en skatteawikelse. Skatteawikelsen avser<br>skatt på kapitalinkomst.</p>
<p>57. Kapitalförluster på marknadsnoterade aktier<br>m.m. Förluster vid avyttring av marknads-<br>noterade aktier m.m. får dras av från kapi-<br>talvinst på marknadsnoterad sådan tillgång<br>utan den begränsning som i andra fall gäll-<br>er avdrag för kapitalförluster. En motsva-<br>rande kvittningsrätt gäller för vinster och<br>förluster på icke marknadsnoterade aktier<br>o.d. Kapitalförluster på onoterade aktier<br>får kvittas mot vinster på marknadsnote-<br>rade aktier. Fr.o.m. inkomståret 2000 får<br>även förluster på marknadsnoterade aktier<br>m.m. kvittas mot vinster på onoterade ak-<br>tier. Avdragsbegränsningen för fysiska<br>personer är i övrigt 70 procent av den fak-<br>tiska kapitalförlusten. Skatteawikelsen av-<br>ser skatt på kapitalinkomst.</p>
<p>58. Marknadsnoterade fordringar. Kapitalvinst<br>och kapitalförlust behandlas i skattehänse-<br>ende som ränteintäkt respektive ränteut-<br>gift. Detta innebär att de är kvittningsbara<br>mot varandra till 100 procent. Dessa regler<br>tillkämpas inte på icke marknadsnoterade<br>fordringar. Skatteawikelsen avser skatt på<br>kapitalinkomst.</p>
<h2>5.6 Kostnader i kapital</h2>
<p>56. Konsumtionskrediter. Enligt gällande regel-<br>system är samtliga ränteutgifter<br>avdragsgilla. Enligt normen är endast</p>
<h2>5.7 Skattereduktioner</h2>
<p>59. ROT-reduktioner. Skattereduktion kan<br>ges för löneandelen av reparations- och<br>förbättringskostnader på hyreshusfastig-<br>heter och egna hem. Möjligheten till<br>ROT-reduktion skulle ha upphört den 31<br>december 1998 men förlängdes genom<br>förslag i prop. 1997/1998: 119 till och med<br>den 31 mars 1999.</p>
<p>60. Anställningsstöd genom kreditering av skat-<br>tekonto. Anställningsstöd vid anställning<br>av långtidsarbetslösa utgår genom kredite-<br>ring av skattekontot för arbetsgivaren.<br>Stimulansen till anställning av personer<br>som har svårigheter att få ett reguljärt ar-<br>bete ges i form av allmänt, förstärkt och</p>
<p>26</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 3</p>
<p>särskilt anställningsstöd. Tiden med an-<br>ställningsstöd och krediteringens storlek<br>beror bland annat på den anställdes ålder<br>och under hur lång tid arbetslösheten har<br>pågått. Krediteringen utgör en skatteawi-<br>kelse.</p>
<p>61. Skattereduktion för anslutning till bredband.</p>
<p>Skattereduktion utgår för anslutning till<br>bredband som tas i bruk under perioden 1<br>januari 2001 till 31 december 2002.</p>
<p>avgifter för enskilda näringsidkare och<br>delägare i handelsbolag.</p>
<h2>5.8 Skattskyldighet</h2>
<p>62-67. Akademier, allmänna undervisningsverk,<br>studentnationer och samarbetsorgan för stu-<br>dentnationer, företagareföreningar, erkända<br>arbetslöshetskassor m.m., ideella föreningar,<br>kyrkor, allmännyttiga stiftelser m.fl. samt<br>ägare av fastigheter nämnda i 3 kap 2-4 §§<br>fastighetstaxeringslagen. Endast skatteplikt<br>för inkomst av fastighet och vissa rörelse-<br>inkomster.</p>
<h2>5.9 Socialavgifter</h2>
<p>68. Lag om nedsättning av socialavgifter. Vissa<br>arbetsgivare med fast driftställe i stödom-<br>råde 1 och i den norra delen av stödom-<br>råde 2 fick t.o.m. inkomståret 1999 en<br>nedsättning av socialavgifterna. Nedsätt-<br>ningen gällde inte stat och kommun.<br>Nedsättningen var 8 procentenheter<br>fr.o.m. den 1 januari 1997 och omfattade<br>både arbetsgivare och egenföretagare.<br>Denna skatteavvikelse budgeterades på<br>budgetens utgiftssida genom ett anslag<br>under utgiftsområde 19 som täckte bort-<br>fallet av avgiftsinkomster till följd av till-<br>lämpningen av denna nedsättning. Skat-<br>teawikelsen upphörde inkomståret 1999.</p>
<p>69. Nedsättning med viss inriktning på mindre<br>företag. Vid beräkning av arbetsgivarav-<br>gifter får en arbetsgivare göra ett avdrag<br>med 5 procent av lönesumman upp till<br>ett visst tak. Den maximala lönesumma<br>som medger nedsättning uppgår till<br>852 000 kronor. Till denna awikelse har<br>även förts motsvarande avdrag för egen-</p>
<h2>5.10 Särskild löneskatt</h2>
<p>70. Utländska artister. Vid uppdrag i Sverige<br>betalar utländska artister en speciell ar-<br>tistskatt. Däremot behöver varken sociala<br>avgifter eller särskild löneskatt erläggas.<br>Eftersom inkomsten inte är förmåns-<br>grundande avser skatteawikelsen särskild<br>löneskatt.</p>
<p>71. Ersättning skiljemannauppdrag. Ersätt-<br>ningen ingår inte i underlaget för social-<br>avgifter om parterna är av utländsk na-<br>tionalitet. Skatteawikelsen avser särskild<br>löneskatt.</p>
<p>72. Ersättning till idrottsutövare. Ersättning<br>som inte överstiger ett halvt basbelopp är<br>undantagen från socialavgifter. Eftersom<br>ersättningen inte är förmånsgrundande<br>utgörs awikelsen av särskild löneskatt.</p>
<p>73. Bidrag från Sveriges författarfond och<br>konstnärsnämnden. Ersättningen finansi-<br>eras med statliga medel och är pensions-<br>grundande. Eftersom ersättningen är<br>pensionsgrundande bör den betraktas<br>som ersättning för utfört arbete. Från<br>och med inkomståret 1999 beläggs er-<br>sättningarna med statlig ålderspensions-<br>avgift. Awikelsen utgörs av särskild lö-<br>neskatt med avdrag för den delen av<br>pensionsavgiften som ej grundar förmån.</p>
<h2>5.11 Mervärdesskatten</h2>
<p>Undantag från skatteplikt</p>
<p>74. Omsättning av nybyggda fastigheter. Skat-<br>teawikelsen gäller försäljning av tomt-<br>mark till icke skattskyldiga och den obe-<br>skattade vinstmarginalen på byggnader<br>som byggts i egen regi med uttagsbe-<br>skattning och som sålts vidare till en icke<br>skattskyldig person.</p>
<p>27</p>
<p>PKOP. 2000/01:100 Bilaga 3</p>
<p>75. Periodiska medlemsblad och periodiska<br>personaltidningar. Undantaget gäller även<br>införande av annonser, tryckning m.m.</p>
<p>76. Annan periodisk publikation. Avser pub-<br>likationer av organisationer med huvud-<br>sakligt syfte att verka för religiöst, nyk-<br>terhetsfrämjande, politiskt, miljövård-<br>ande m.fl. ändamål.</p>
<p>77. Internationell personbefordran. Som ex-<br>port räknas transport till eller från utlan-<br>det. Detta innebär att en resa från ort i<br>Sverige till en ort i utlandet i sin helhet är<br>frikallad från skatteplikt. Skattebefrielsen<br>gäller både luft-, vatten- och landtrans-<br>porter. Beloppen i tabellen avser inrikes<br>del av utrikes buss- och tågtransporter.</p>
<p>78. Försäljning av alster av bildkonst som ägs<br>av upphovsmannen eller dennes dödsbo.<br>Undantaget gäller om försäljningssum-<br>man understiger 300 000 kronor per år.</p>
<p>79. Läkemedel. Läkemedel som utlämnas en-<br>ligt recept eller säljs till sjukhus är kvalifi-<br>cerat undantaget från mervärdesskatt.<br>Däremot utgår mervärdesskatt vid för-<br>säljning av icke receptbelagda läkemedel.</p>
<p>80. Lotterier. All beskattning sker i form av<br>punktskatt.</p>
<p>81. Investeringsguld. Guld med viss finhalt<br>samt guld som representeras av värde-<br>papper. Undantaget trädde i kraft den 1<br>januari 2000.</p>
<p>Skattesats</p>
<p>82. Livsmedel. För livsmedel är skattesatsen<br>nedsatt till 12 procent. Som livsmedel<br>räknas inte vatten från vattenverk, sprit-<br>drycker, vin och starköl samt tobaksva-<br>ror.</p>
<p>85. Transport i skidliftar. Skattesatsen är 12<br>procent.</p>
<p>86-90. Allmänna nyhetstidningar, biografföreställ-<br>ningar, entréavgiftsbelagda kulturevene-<br>mang avgifter för idrottsutövning eller till<br>idrottsevenemang som tillhandahålls<br>kommersiellt, samt upphovsrätter. Skatte-<br>satsen för dessa grupper är 6 procent.</p>
<p>91. Försäljning av alster av bildkonst som ägs<br>av upphovsmannen eller dennes dödsbo.<br>Om försäljningssumman överstiger 300<br>000 kronor per år utgår mervärdesskatt<br>med 12 procent.</p>
<p>92. Entré djurparker. Mervärdesskatt för till-<br>träde till och förevisning av djurparker<br>sänktes fr.o.m. den 1 januari 2001 från 25<br>till 6 procent.</p>
<p>Undantagfrån skattskyldighet</p>
<p>93. Försäljning av skänkta varor. Omsättning<br>av vara eller tjänst i en ideell verksamhet<br>räknas inte som yrkesmässig verksamhet<br>om föreningen är befriad från inkomst-<br>skatt, enligt lagen om statlig inkomst-<br>skatt, för omsättningen ifråga.</p>
<p>Redovisningsperiod</p>
<p>94. Tidpunkten för redovisningsskyldighetens<br>inträde i byggnads- och annan entrepre-<br>nadverksamhet. Redovisningsskyldighe-<br>ten inträder två månader efter det att fas-<br>tigheten tagits i bruk. Skatteawikelsen<br>avser räntan på skattekrediten.</p>
<p>Avdrag för ingående skatt</p>
<p>95. Ingående skatt på jordbruksarrende. Av-<br>dragsrätten omfattar hela den ingående<br>skatten på jordbruksarrende, även om<br>värdet av bostad ingår i arrendet.</p>
<p>83. Rumsuthyrning. Skattesatsen är 12 pro-<br>cent.</p>
<p>84. Persontransporter. Den 1 januari 2001<br>sänktes skattesatsen från 12 till 6 pro-<br>cent.</p>
<p>28</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 3</p>
<h2>5.12 Skatteförmåner inom<br>punktskatteområdet</h2>
<p>Energiskatt</p>
<p>96. Skatt på dieselbränsle i motordrivna for-<br>don. Skattesatsen för diesel i olika miljö-<br>klasser jämförs med skattesatsen för ben-<br>sin i miljöklass 1, vilken utgör normen på 103.<br>hela transportområdet. År 2001 är skatte-<br>satsen för bensin i den främsta miljöklas-<br>sen 37 öre/kWh medan diesel beskattas</p>
<p>med 15 öre/kWh i miljöklass 1, 18<br>öre/kWh i miljöklass 2 och 21 öre/kWh i<br>miljöklass 3.</p>
<p>97. Skattebefrielse for elförbrukning vid ban-<br>drift. Befrielsen gäller elförbrukning för<br>järnväg och tunnelbana. Skatteawikelsen<br>uppgår till 37 öre/kWh.</p>
<p>98. Skattebefrielse för bränsleförbrukning vid<br>bandrift. Befrielsen gäller bränsleförbruk- 104.<br>ning i dieseldrivna järnvägsfordon. Skat-<br>teawikelsen uppgår till 37 öre/kWh.</p>
<p>99. Skattebefrielse på bränsle för inrikes yrkes- 105.<br>mässig sjöfart. Skatteawikelsen uppgår till</p>
<p>37 Öre/kWh.</p>
<p>100. Skattebefrielse på bränsle för inrikes luft-<br>fart. Bränsle som används som flygbräns-<br>le beskattas inte. Detta gäller både privat 106.<br>och yrkesmässig förbrukning. Skatteav-<br>vikelsen uppgår till 37 öre/kWh.</p>
<p>101. Elförbrukning i vissa kommuner. Normen<br>för skatt på elektrisk kraft utgörs av den<br>skattesats som merparten av de svenska 107.<br>hushållen betalar. Den uppgår till 18,1<br>öre/kWh år 2001. I Norrbottens, Väster-<br>bottens och Jämtlands län samt kommu-<br>nerna Sollefteå, Ånge, Örnsköldsvik, Ma-<br>lung, Mora, Orsa, Älvdalen, Ljusdal och<br>Torsby är dock skattesatsen nedsatt till 108.</p>
<p>12,5 öre/kWh. Skatteawikelsen uppgår</p>
<p>till 5,6 öre/kWh.</p>
<p>102. El som används för gas- värme-, vatten-<br>och elförsörjning. Skattesatsen för denna<br>förbrukning uppgår till 15,8 Öre/kWh<br>och i de län och kommuner som inte har</p>
<p>ovannämnda nedsättning till 12,5<br>Öre/kWh. Skatten på el som under perio-<br>den 1 november till 31 mars förbrukas i<br>elpannor (>2MW) är 18,1 öre/kWh och<br>i de kommuner som har nedsättning 14,8<br>öre/kWh. Normen är som ovan, d.v.s.<br>18,1 öre/kWh.</p>
<p>Differentierat skatteuttag på fossila bräns-<br>len. Skatteawikelserna beräknas som<br>skillnaden mellan skattesatserna på de<br>olika energislagen och normalskattesat-<br>sen på elektrisk kraft. År 2001 uppgår<br>skatteawikelserna för gasol till 17,0<br>öre/kWh, för naturgas 16,0 öre/kWh, för<br>kol 14,2 öre/kWh, för tung eldningsolja<br>11,7 öre/kWh samt för villaolja 11,2<br>öre/kWh. Två tredjedelar av den totala<br>awikelsen beräknas tillfalla hushållen<br>medan resterande del tillfaller företags-<br>sektorn.</p>
<p>Skattebefrielse för biobränslen. Ingen skatt<br>utgår på biobränslen, vilket innebär en<br>awikelse på 18,1 öre/kWh år 2001.</p>
<p>Kraftvärmeanläggningar. För bränsle som<br>förbrukas vid samtidig produktion av<br>värme och skattepliktig elektrisk kraft i<br>en kraftvärmeanläggning medges avdrag<br>med halva energiskatten.</p>
<p>Produktion av elkraft. De fossila bränslen<br>som används som insatsvaror vid pro-<br>duktion av elkraft är skattebefriade. Man<br>undviker därmed en dubbelbeskattning<br>eftersom elkraften beskattas i konsum-<br>tionsledet.</p>
<p>Bränsleförbrukning inom industrin. Indu-<br>strisektorn är skattebefriad för all an-<br>vändning av fossila bränslen. Normen<br>utgörs av full skattesats på dessa bräns-<br>len.</p>
<p>Bränsleförbrukning inom växthus- och<br>jordbruksnäringarna. Växthusnäringen är<br>skattebefriad från energiskatt för all an-<br>vändning av fossila bränslen. Sedan den 1<br>juli 2000 är även jordbruksnäringen skat-<br>tebefriad. Normen utgörs av full skatte-<br>sats på dessa bränslen.</p>
<p>29</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 3</p>
<p>109. Elförbrukning inom industrin. Industri-<br>sektorn är skattebefriad för all använd-<br>ning av elektrisk kraft. Normen utgörs av<br>normalskattesatsen på el.</p>
<p>110. Elförbrukning inom växthus- och jord-<br>bruksnäringarna. Växthusnäringen är<br>skattebefriad för all användning av elekt-<br>risk kraft. Fr.o.m. den 1 juli år 2000 är<br>även jordbruksnäringen skattebefriad.<br>Normen utgörs av normalskattesatsen på<br>el.</p>
<p>111. Miljöbonus för el producerad i vindkraft-<br>verk. Ett skatteavdrag motsvarande den<br>generella energiskatten på el utgår för<br>vindkraftsel. Avvikelsen motsvarar såle-<br>des 18,1 öre/kWh.</p>
<p>Koldioxidskatt</p>
<p>112. Metallurgiska processer. Avdrag medges<br>för koldioxidskatt för kolbränslen som<br>används i metallurgiska processer.</p>
<p>113. Nedsättning av koldioxidskatt som utgår<br>på bränslen inom energiintensiv industri.<br>För företag i den energiintensiva sektorn<br>medges nedsättning av den koldiox-<br>idskatt som överstiger 0,8 procent av det<br>enskilda företagets omsättning. För det<br>överskjutande beloppet sätts skatten ned<br>till 24 procent. Företag inom cement-,<br>kalk-, glas- och stenindustri är dock be-<br>friade från den del av koldioxidskatten på<br>kol och naturgas som överstiger 1,2 pro-<br>cent av omsättningen.</p>
<p>114. Skattebefrielse för inrikes luftfart. Skatt tas<br>ej ut för flygbränsle. Detta gäller både<br>privat och yrkesmässig förbrukning.</p>
<p>115. Skattebefrielse för bandrift. Befrielsen gäll-<br>er bränsleförbrukning för järnväg och<br>tunnelbana. Skattebefrielse föreligger för<br>såväl energi- som koldioxidskatt.</p>
<p>116. Skattebefrielse för inrikes yrkesmässig sjö-<br>fart. Skattebefrielse föreligger för såväl<br>energi- som koldioxidskatt.</p>
<p>117. Produktion av elkraft. För bränsle som<br>åtgår vid produktion av elkraft utgår ing-</p>
<p>en koldioxidskatt. Enligt normen bör<br>skatteuttaget utgöra 35 procent av de gäl-<br>lande skattesatserna, dvs. den skattesats<br>som gäller för de konkurrensutsatta sek-<br>torerna.</p>
<p>Övrigt</p>
<p>118. Undantag från svavelskatt för viss industri.<br>Bränslen som används i metallurgiska<br>processer och för att producera varor av<br>cement, kalk och andra mineraliska äm-<br>nen är befriade från svavelskatt liksom<br>bränslen i sodapannor inom skogsindu-<br>strin. Skatteawikelsen uppgår till 30 kr<br>per kg svavelinnehåll.</p>
<p>119. Undantag från svavelskatt för vissa trans-<br>portslag. Bränslen som används för ban-<br>drift, inrikes yrkesmässig sjöfart och in-<br>rikes luftfart är undantagna från<br>svavelskatt.</p>
<h2>5.13 Skattesanktioner</h2>
<p>Kostnader i kapital</p>
<p>120. Ränteutgifter. Enligt normen skall samtli-<br>ga ränteutgifter vara avdragsgilla om lånet<br>avser investeringar. Dock finns en be-<br>gränsning i lagstiftningen som innebär att<br>avdragseffekten är 21 procent i de fall<br>nettoränteutgiften (kapitalinkomster<br>fråndragna) överstiger 100 000 kr.</p>
<p>121. Begränsning av skattereduktion. I reglerna<br>om skattereduktion för underskott av<br>kapital finns en regel som begränsar re-<br>duktionen till summa andra skatter. Skat-<br>terestitution medges inte. Avvikelsen av-<br>ser skatt på kapitalinkomst.</p>
<p>122. Ränteutgifter för bostadsrättsföreningar.<br>Avdragsrätten för räntor är begränsad<br>och får ej överstiga den intäkt på 3 pro-<br>cent av taxeringsvärdet som föreningen<br>skall ta upp till beskattning.</p>
<p>123-125. Fastighetsskatt på konventionellt beskat<br>tade hyreshus och småhus, lokaler, industri-<br>och elproduktionsenheter. Skatten på dessa<br>fastigheter är en objektskatt som enbart<br>träffar fastighetskapital. Eftersom intäk-</p>
<p>30</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 3</p>
<p>terna beskattas som inkomst av närings-<br>verksamhet utgör fastighetsskatten (som<br>är avdragsgill mot intäkterna), till den del<br>den inte reducerar inkomstskatten, en<br>skatteavvikelse.</p>
<p>126. Extra fastighetsskatt på elproduktionsenhe-<br>ters markvärde. Då skatt på viss elektrisk<br>kraft togs bort år 1997 infördes istället en<br>fastighetsskatt på markvärdet till elpro-<br>duktionsenheter. Skatten uppgick till<br>3,42 procent av markens taxeringsvärde<br>år 1997 och 2,21 procent år 1998. Det in-<br>nebär 2,92 respektive 1,71 procentenhe-<br>ter över vad som gäller industri- och el-<br>produktionsenheter i övrigt. Denna extra<br>fastighetsskatt är en objektskatt som en-<br>bart träffar fastighetskapital. Eftersom<br>intäkterna beskattas som inkomst av när-<br>ingsverksamhet utgör fastighetsskatten<br>en skatteavvikelse. År 1999 togs den ex-<br>tra skatten på markvärdet bort och där-<br>med utgår skatteawikelsen.</p>
<p>Punktskatter</p>
<p>127. Skatt på termisk effekt i kämkrafts-<br>reaktorer. För elkraft som produceras i<br>kärnkraftverk tas en skatt ut på den till-<br>ståndsgivna termiska effekten med 5 514<br>kronor per megawatt och månad. Före<br>den 1 juli 2000 baserades skatten på anta-<br>let kWh. Skatten uppgick då till 2,7 öre<br>per kWh. Skatten kan likställas med en<br>extra inkomstskatt som lagts på vissa fö-<br>retag och är därför att betrakta som en<br>skattesanktion. Dessutom utgör skatten<br>en dubbelbeskattning av el som har<br>producerats vid kärnkraftsverk.</p>
<h2>5.14 Icke saldopåverkande awikelser</h2>
<p>128. Flyttningsbidrag som utgår p.g.a. att den<br>anställde flyttar till ny bostadsort är i<br>allmänhet skattefri, utom till den del er-<br>sättningen väsentligt överstiger belopp<br>som gäller för befattningshavare i offent-<br>lig tjänst. Skatteawikelsen avser in-<br>komstskatt.</p>
<p>129. Värnpliktigas förmåner i form av natura-<br>förmåner, dagersättning, befattnings-<br>premie, avgångsvederlag, utbildnings-</p>
<p>premie, familjebidrag m.m. är skattefri<br>inkomst. Näringsbidrag utgör dock skat-<br>tepliktig inkomst. Skatteawikelsen avser<br>inkomstskatt.</p>
<p>130. Socialbidrag och annan hjälp enligt social-<br>tjänstlagen. Socialbidrag, begravningshjälp<br>samt underhåll som lämnats till intagen i<br>kriminalvårdsanstalt eller patient på sjuk-<br>hus är ej skattepliktiga, varför inkomst-<br>skatt ej utgår.</p>
<p>131. Barnbidrag m.m. Barnbidrag och förlängt<br>barnbidrag samt barnpension enligt lagen<br>om allmän försäkring till den del pensio-<br>nen efter avliden förälder ej överstiger 0,4<br>basbelopp är ej skattepliktiga. Skattefri-<br>heten för barnpension är begränsad till<br>den garantinivå som gäller för bidragsför-<br>skott. Skatteawikelsen avser inkomst-<br>skatt.</p>
<p>132. Underhållsbidrag är inte skattepliktigt.<br>Skatteawikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>133. Handikappersättning. Handikappersätt-<br>ning, sådan del av vårdbidrag som utgör<br>ersättning för merkostnader, merutgifter<br>för resor, särskilt pensionstillägg för<br>långvarig vård av sjukt barn samt hem-<br>sjukvårdsbidrag och hemvårdsbidrag som<br>utgår av kommunala eller landstings-<br>kommunala medel är skattefria. Skatteav-<br>vikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>134. Bidrag till adoption. Bidrag vid adoption<br>av utländska barn är skattefritt. Skatteav-<br>vikelsen avser inkomstskatt</p>
<p>133. Engångshidrag i samband med arbetspla-<br>cering av flyktingar. Ersättningen betalas<br>ut vid den första arbetsplaceringen och<br>bidraget är anpassat till de normer som<br>gäller inom socialtjänsten. Skatteawikel-<br>sen avser inkomstskatt.</p>
<p>136. Bostadstillägg till pensionärer (BTP). Er-<br>sättningen är skattefri. Skatteawikelsen<br>avser inkomstskatt.</p>
<p>137. Bostadsbidrag. Ersättningen är skattefri.<br>Skatteawikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>31</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 3</p>
<p>138. Utbildningsbidrag (studiebidrag m.m.).<br>Studiestöd enligt studiestödslagen är inte<br>skattepliktigt. Skatteawikelsen avser in-<br>komstskatt.</p>
<p>139. Skattefria pensioner. Skatteawikelsen av-<br>ser inkomstskatt.</p>
<p>140. Övriga icke skattepliktiga transfereringar<br>som ej redovisas under punkterna 128-139.<br>Skatteawikelserna avser inkomstskatt.</p>
<p>141. Särskilt grundavdrag för pensionärer<br>(SGA). Grundavdraget för skattskyldiga<br>med folkpension (förtidspension, änke-<br>pension m.m.) awiker från det grundav-<br>drag som aktiva skattskyldiga är berätti-<br>gade till. Det särskilda grundavdraget är<br>lika med folkpension plus pensionstill-<br>skott och reduceras med ökad pensions-<br>inkomst. Avdraget kan dock aldrig vara<br>lägre än det avdrag som aktiva skattskyl-<br>diga erhåller. Awikelsen avser inkomst-<br>skatt.</p>
<p>142-154. Sjukpenning och rehabilitering, föräldra-<br>försäkring, vårdbidrag, dagpenning, kon-<br>tant arbetsmarknadsstöd, utbildningbi-<br>drag, generationsväxling, kommunansvar<br>för ungdomar mellan 20-24 år, vuxenstu-<br>diebidrag, delpension, dagpenning vid re-<br>petitionsövning, utbildningsbidrag för dok-<br>torander, timersättning vid kommunal<br>vuxenutbildning livränta vid arbetsskada,<br>startbidrag för egen rörelse, närståendepen-<br>ning. Samtliga dessa ersättningar är skat-<br>tepliktiga och pensionsgrundande. Skat-<br>teawikelsen avser den del av<br>socialavgifterna som avser tilläggspen-<br>sion. Statlig ålderspensionsavgift infördes<br>på dessa bidrag från och med den 1 janu-<br>ari 1999 varför skatteawikelsen då<br>upphörde.</p>
<p>32</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Fördelningspolitisk<br>redogörelse</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 4</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Fördelningspolitisk redogörelse</p>
<h2>Innehållsförteckning</h2>
<p>Sammanfattning......................................................................................................7</p>
<p>1 Bakgrund.................................................................................................................7</p>
<p>Svårt att mäta välfärd...............................................................................8</p>
<p>Korrigerat inkomstbegrepp....................................................................8</p>
<p>Faktaruta 1...............................................................................................8</p>
<p>Korrigering av SCB:s inkomstbegrepp..................................................8</p>
<p>2 Hushållens inkomstutveckling..............................................................................9</p>
<p>3 Utvecklingen av inkomstspridningen 1991-1998.................................................9</p>
<p>3.1 Inkomstspridningen................................................................................9</p>
<p>Lönespridningen....................................................................................10</p>
<p>3.2 Olika gruppers inkomstutveckling.......................................................11</p>
<p>Ekonomiskt svaga grupper...................................................................11</p>
<p>Barnfamiljer...........................................................................................11</p>
<p>Ålderspensionärer.................................................................................11</p>
<p>4 Orsaker till förändrad inkomstspridning............................................................12</p>
<p>4.1 Statistisk uppdelning av inkomstspridningen......................................12</p>
<p>4.2 Fördelningseffekter av åtgärder i skatte- och bidragssystemen.........12</p>
<p>Statisk fördelningseffekt.......................................................................12</p>
<p>Beteendeförändring i hushållen............................................................13</p>
<p>5 Förändrade marginaleffekter under 1990-talet...................................................14</p>
<p>5.1 Sjunkande marginaleffekter..................................................................14</p>
<p>5.2 Bidrag från skatte- och bidragssystem.................................................15</p>
<p>5.3 Regelförändringarnas betydelse............................................................15</p>
<p>Underbilaga 4.1.....................................................................................................16</p>
<p>Begrepp och definitioner......................................................................16</p>
<p>Datamaterial...........................................................................................17</p>
<p>Analysmetoder......................................................................................17</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilapa 4</p>
<h2>Tabellförteckning</h2>
<p>1.1 Fördelningspolitiska nyckeltal 1991-1999...........................................................7</p>
<p>5.1 Marginaleffekter 1996-2001 för olika familjetyper............................................14</p>
<p>5.2 Marginaleffekt fördelad på skatte- och bidragssystem år 2001 ......................... 15</p>
<p>5.3 Regelförändringarnas betydelse för marginaleffekterna 1996-2001................. 15</p>
<p>Underbilagetabell 4.1 Individernas disponibla inkomst justerad för försörjnings-<br>börda 1991-1998 samt förändring 1991-2001. 2000 års priser.</p>
<p>Medianer samt medelvärden för decilgrupper....................................................18</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 4</p>
<h2>Diagramförteckning</h2>
<p>3.1 Spridning i justerad disponibel inkomst 1991-1998.............................................9</p>
<p>3.2 Relativ utveckling av justerad disponibel inkomst för olika inkomstgrupper</p>
<p>1991-1998 (korrigerat inkomstbegrepp)............................................................10</p>
<p>3.3 Lönespridning 1992-1999....................................................................................10</p>
<p>3.4 Kvinnors lön i relation till mäns lön 1992-1999.................................................10</p>
<p>3.5 Andel personer med svag ekonomi 1991-1998...................................................11</p>
<p>3.6 Barnfamiljernas ekonomiska standard i förhållande till samtliga hushåll</p>
<p>1991-1998 (korrigerat inkomstbegrepp)............................................................11</p>
<p>3.7 Ålderspensionärernas ekonomiska standard i förhållande till samtliga</p>
<p>hushåll 1991-1998 (korrigerat inkomstbegrepp)...............................................12</p>
<p>4.1 Olika inkomsters bidrag till inkomstspridningen enligt Gini-koefficienten</p>
<p>1991-1998 (korrigerat inkomstbegrepp)............................................................12</p>
<p>4.2 Förändring av ekonomisk standard i decilgrupper till följd av regel-<br>ändringar under 1999-2001..................................................................................13</p>
<p>4.3 Förändring av ekonomisk standard i olika familjetyper till följd av</p>
<p>regelförändringar under 1999-2001.....................................................................13</p>
<p>4.4 Förändring av ekonomisk standard vid ökat arbetsutbud, regelförändringar</p>
<p>1999-2001......................................................................................................'.......13</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 4</p>
<p>Sammanfattning</p>
<p>Som en följd av den ekonomiska krisen genom-<br>fördes ett omfattande konsolideringsprogram<br>för de offentliga finanserna där skatter höjdes<br>och sociala ersättningar och bidrag reducerades.<br>Trots detta visar den offentliga statistiken och<br>särskilda analyser enbart på en mindre ökning av<br>spridningen i hushållens disponibla inkomster<br>under 1990-talet. Skatternas och bidragens om-<br>fördelande effekt har motverkat den ökade<br>spridningen i faktorinkomsterna. Ett antal för-<br>delningspolitiska nyckeltal redovisas i tabell 1.1.</p>
<p>Hushållens inkomstutveckling har varit rela-<br>tivt svag under 1990-talet men har ökat i snabb<br>takt efter konsolideringsprogrammets genom-<br>förande som en följd av ökad sysselsättning och<br>finanspolitiska åtgärder.</p>
<p>De åtgärder som genomförs i skatte- och bi-<br>dragssystemet under åren 1999-2001 innebär att<br>hushållens disponibla inkomster beräknas öka<br>med drygt 52 miljarder kronor vilket motsvarar<br>5 procent. Denna inkomstökning har fördelats<br>relativt jämnt och har därmed inte påverkat den<br>sammantagna inkomstspridningen nämnvärt.<br>Den enskilda åtgärd som har störst inverkan på<br>hushållens disponibla inkomster är skattereduk-<br>tionen för den allmänna pensionsavgiften.</p>
<p>Marginaleffekterna har successivt minskat<br>under senare delen av 1990-talet. Nivån är<br>emellertid fortfarande hög i många hushåll. De<br>överlag minskade marginaleffekterna beror till<br>viss del på de åtgärder som vidtagits i skatte- och<br>bidragssystemen. Den ekonomiska utvecklingen<br>har medfört minskad arbetslöshet och därmed<br>minskat omfattningen av social- och bostadsbi-<br>drag, vilket bidrar till minskade marginaleffekter.</p>
<p>1 Bakgrund</p>
<p>Den ekonomiska utvecklingen under 1990-talet<br>har varit dramatisk. Inledningsvis föll syssel-<br>sättningen kraftigt och arbetslösheten steg till en<br>historiskt hög nivå. Bruttonationalprodukten<br>föll tre år i rad och underskottet i de offentliga<br>finanserna blev mycket stort. I mitten av 1990-<br>talet vände utvecklingen samtidigt som<br>konsolideringen av de offentliga finanserna<br>påbörjades. Sysselsättningen har trendmässigt<br>ökat sedan 1997 och arbetslösheten har sjunkit<br>kraftigt. Det makroekonomiska läget är nu<br>betydligt ljusare även om konjunkturen mattats<br>av under det senaste halvåret. Tillväxten i<br>ekonomin är god, löne- och prisökningstakten<br>har sjunkit, de offentliga finanserna uppvisar<br>överskott och räntorna har sjunkit till låga<br>nivåer. Förutom den konjunkturellt betingade<br>förbättringen pågår, liksom i flera andra länder,<br>en strukturell förändring i ekonomin som<br>innebär att sysselsättningen ökar i tjänstesektorn<br>och minskar i industrisektorn. Denna utveckling<br>utgör ett starkt bidrag till den ekonomiska<br>återhämtningen under den senare hälften av<br>1990-talet.</p>
<p>I denna fördelningspolitiska redogörelse be-<br>skrivs och analyseras utvecklingen av fördel-<br>ningen av hushållens ekonomiska standard och<br>marginaleffekter under 1990-talet fram till<br>år 2001, inklusive maxtaxan i förskolan och<br>skolbarnsomsorgen, vilken träder i kraft 2002.</p>
<p>Tabell 1.1 Fördelningspolitiska nyckeltal 1991-1999</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lönespridning (Decil 9/Decil 5)</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>1,40</p></td><td>
<p>1,43</p></td><td>
<p>1,45</p></td><td>
<p>1,44</p></td><td>
<p>1,46</p></td><td>
<p>1,46</p></td><td>
<p>1,52</p></td><td>
<p>1,55</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Jämställdhet lön (D5k/D5m)</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>0,87</p></td><td>
<p>0,87</p></td><td>
<p>0,86</p></td><td>
<p>0,88</p></td><td>
<p>0,86</p></td><td>
<p>0,86</p></td><td>
<p>0,88</p></td><td>
<p>0,88</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomstspridning (Gini)</p></td><td>
<p>0,228</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>0,215</p></td><td>
<p>0,215</p></td><td>
<p>0,219</p></td><td>
<p>0,223</p></td><td>
<p>0,236</p></td><td>
<p>0,249</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Regional spridning</p></td><td>
<p>1,18</p></td><td>
<p>1,16</p></td><td>
<p>1,16</p></td><td>
<p>1,17</p></td><td>
<p>1.14</p></td><td>
<p>1,16</p></td><td>
<p>1,17</p></td><td>
<p>1,19</p></td><td>
<p>1,17</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förmögenhetskoncentrationen 1 %</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>19,5</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>20,3</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Andel ekonomiskt fattiga</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Andel ekon, fattiga barn (0-17 år)</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Barnfamiljers relativa standard (%)</p></td><td>
<p>99,2</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>96,3</p></td><td>
<p>95,0</p></td><td>
<p>94,0</p></td><td>
<p>91,4</p></td><td>
<p>92,6</p></td><td>
<p>91,0</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomströrlighet (M)</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>0,048</p></td><td>
<p>0.043</p></td><td>
<p>0,042</p></td><td>
<p>0,042</p></td><td>
<p>0,041</p></td><td>
<p>0,041</p></td><td>
<p>0,042</p></td><td>
<p>0,045</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Marginaleffekt (%)</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>53,2</p></td><td>
<p>53,4</p></td><td>
<p>52,2</p></td><td>
<p>50,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Marginaliserade (%)</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>8,7</p></td><td>
<p>9,6</p></td><td>
<p>9,7</p></td><td>
<p>10,2</p></td><td>
<p>9,9</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
</table>
<p>7</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 4</p>
<p>Svårt att mäta välfärd</p>
<p>En mätning av fördelningen av hushålls och in-<br>dividers inkomststandard bör spegla fördel-<br>ningen av konsumtionsmöjligheter.</p>
<p>Valet att arbeta deltid, nyttjande av offentlig<br>konsumtion och värdeförändring av hushållens<br>förmögenhetsställning spelar en viktig roll i detta<br>sammanhang. Tidsperspektivet har även en stor<br>betydelse eftersom fördelningen av livs-<br>inkomster är betydligt mer sammanpressad än<br>fördelningen av inkomststandarden ett enskilt<br>år. Inverkan på inkomstfördelningen av valet av<br>arbetstid och nyttjande av offentlig konsumtion<br>har analyserats i tidigare fördelningspolitiska<br>redogörelser.</p>
<p>Fördelningen av den ekonomiska standarden<br>som vanligtvis följs med hjälp av Statistiska<br>centralbyråns undersökningar av hushållens<br>disponibla årsinkomster är sålunda inte ett<br>tillräckligt omfattande begrepp för att fullt ut<br>spegla fördelningen av konsumtionsmöjligheter.<br>Denna fördelning kan dock tjäna som en<br>indikator.</p>
<p>Korrigerat inkomstbegrepp</p>
<p>Analys av inkomstfördelning kan göras på olika<br>sätt. Valet av metod och definitioner kan delvis<br>vara ett uttryck för värderingar och kan ha stor<br>betydelse för resultatet av fördelningsanalysen.<br>Varken forskning eller internationell standard<br>ger här en entydig vägledning.</p>
<p>SCB:s redovisning av hushållens disponibla<br>inkomst avviker i två avseenden från internatio-<br>nell praxis. Hemmaboende ungdomar som är<br>äldre än 17 år räknas som egna hushåll och alla<br>hushåll ges samma vikt. Detta medför bl.a. att<br>den uppmätta andelen hushåll med låg ekono-<br>misk standard blir större och att individer som<br>lever i ensamhushåll tillmäts större betydelse än<br>individer som lever i hushåll med fler individer.</p>
<p>I denna fördelningspolitiska redogörelse an-<br>vänds förutom SCB:s inkomstbegrepp ett korri-<br>gerat inkomstbegrepp. Vid beräkning av detta<br>används en alternativ metod för beräkning av<br>kapitalinkomsterna, s.k. realberäkning, som syf-<br>tar till att spegla kapitalinkomsternas långsiktiga<br>avkastning, där värdeförändring av hushållens<br>förmögenhet beaktas. För att man ska kunna<br>jämföra olika hushålls ekonomiska standard an-<br>vänds den nya socialbidragsnormen.</p>
<p>Det är således fyra skillnader mellan SCB:s re-<br>dovisning och det korrigerade inkomstbegreppet<br>i denna redovisning. Syftet med korrigeringarna<br>är att skapa en mer rättvisande bild av hur kon-<br>sumtionsmöjligheterna utvecklas för olika hus-<br>håll och individer (se faktaruta l).<sup>1</sup></p>
<p>I underbilaga 4.1 beskrivs begrepp och defini-<br>tioner, datamaterial och analysmetoder.</p>
<p>Faktaruta 1</p>
<p>Korrigering av SCB:s inkomstbegrepp</p>
<p>Det är individernas ekonomiska välfärd som ana-<br>lyseras. Det innebär ett normativt ställningsta-<br>gande att samtliga personer, barn och vuxna, en-<br>samboende som samboende, skall ges lika stor<br>vikt när vi bedömer fördelningen av ekonomiska<br>resurser. Den officiella statistiken visar fördel-<br>ningen bland hushåll. Det innebär exempelvis att<br>man ger fyra gånger större vikt till vad som hän-<br>der en ensamboende person än vad som händer<br>personerna i en familj med två vuxna och två<br>barn.</p>
<p>Ekonomisk standard för "kosthushåll" beskrivs.<br>En persons ekonomiska standard är givetvis be-<br>roende även av inkomsterna hos andra i familjen<br>eller hushållet, givet att de har en gemensam<br>ekonomi. För att bäst mäta detta används SCB:s<br>definition av "kosthushåll". Ungdomar som bor<br>hemma räknas därmed till föräldrarnas hushåll.<br>Även andra vuxna än gifta/samboende som lever<br>tillsammans räknas till ett hushåll. I den officiella<br>statistiken räknas ungdomar över 17 år som bor<br>hos sina föräldrar som egna hushåll, vilket gene-<br>rellt innebär att ungdomarnas ekonomiska stan-<br>dard underskattas och att deras föräldrars eko-<br>nomiska standard överskattas.</p>
<p>Den nya socialbidragsnormen används för att<br>justera för olika hushålls storlek. Den nya normen<br>beaktar i större utsträckning de ekonomiska<br>stordriftsfördelar som finns i hushållen. Till<br>normen har lagts en schabloniserad boendekost-<br>nad och antagna belopp för vård, möbler m.m.<br>Därefter har normen med hjälp av en statistisk</p>
<p>' En närmare beskrivning av det korrigerade inkomstbegreppet och bety-<br>delsen för beskrivningen av inkomstfördelningen finns i den fördelnings-<br>politiska redogörelsen våren 2000 (prop. 1999/2000:100, bilaga 3).</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 4</p>
<p>analys givits en generell och enklare matematisk<br>form (underbilaga 4.1). Den officiella statistiken<br>baseras på en äldre norm utan hänsyn till boen-<br>dekostnader och lägre grad av stordriftsfördelar.<br>Den kan därför anses underskatta standarden i<br>bl.a. barnfamiljer.</p>
<p>Inkomst av kapital realberäknas och utjämnas<br>över tiden. Inkomststatistiken baseras på taxerad<br>inkomst. Värdeökningar i aktier och andra<br>tillgångar registreras som inkomst först när man<br>realiserar dem. Kapitalinkomster beräknas<br>nominellt även om de helt eller delvis har<br>urholkats av inflationen. Eftersom realisations-<br>vinster varierar kraftigt år från år blir inkomst-<br>fördelningen i den officiella statistiken svår-<br>bedömd. För att realjustera kapitalinkomsterna<br>och utjämna dem över tiden används olika<br>schablonmetoder (se underbilaga 4.1).</p>
<p>2 Hushållens inkomstutveckling</p>
<p>Medianen för hushållens disponibla inkomst<br>justerad för försörjningsbörda (ekonomisk<br>standard) har minskat med 1 procent mellan<br>1991 och 1998. Ålderspensionärers median-<br>inkomst ökade kraftigt, medan utvecklingen för<br>de flesta övriga åldersgrupper och familjetyper<br>var negativ. Medelvärdet av den ekonomiska<br>standarden har däremot ökat med 4,5 procent i<br>fasta priser. Störst var ökningen i den lägsta och<br>den högsta inkomstgruppen, 13,8 procent<br>respektive 17,7 procent. Att medelvärdet ökar<br>mer än medianen innebär att fördelningen har<br>blivit mer ojämn.</p>
<p>Under perioden 1998-2001 beräknas<br>hushållens inkomster sammantaget öka kraftigt,<br>i genomsnitt med 11 procent. Såväl ökade<br>faktorinkomster som finanspolitiska åtgärder<br>bidrar till ökningen. Ökningen är ungefär lika<br>stor för ensamstående utan barn som för<br>samboende. Ensamstående med barn och<br>ålderspensionärer beräknas få en svagare<br>inkomstutveckling än genomsnittet.</p>
<p>Sett över hela tioårsperioden beräknas<br>inkomstökningen vara störst i den lägsta och de<br>två högsta inkomstgrupperna, för ålderspensio-<br>närer och för sammanboende utan barn. Ung-<br>domar och ensamstående med barn beräknas ha<br>haft en svagare ökning av inkomsten. Män har en<br>något större inkomstökning än kvinnor.</p>
<p>3 Utvecklingen av inkomst-</p>
<p>spridningen 1991-1998</p>
<h2>3.1 Inkomstspridningen</h2>
<p>Den officiella inkomststatistiken visar kraftiga<br>variationer i spridningen av de disponibla årsin-<br>komsterna över tiden. Inkomstspridningen ökar<br>de år då hushållen väljer att realisera stora nomi-<br>nella värdeökningar i aktier och andra tillgångar.<br>Enligt den officiella statistiken ökade inkomst-<br>spridningen, mätt som Gini-koefficienten för<br>justerad disponibel inkomst, från 0,261 till 0,284<br>mellan 1991 och 1998. Ökningen med 0,023 en-<br>heter motsvarar knappt 9 procent. Med den kor-<br>rigerade beräkningen är nivån på inkomstsprid-<br>ningen i genomsnitt 16 procent lägre under<br>perioden 1991-1998. Den relativa ökningen av<br>Gini-koefficienten under perioden är emellertid<br>densamma i den korrigerade beräkningen.</p>
<p>Det är främst övergången till kosthushåll och<br>metoden att justera för försörjningsbörda som<br>förklarar skillnaden mellan den officiella statisti-<br>ken och den korrigerade beräkningen.</p>
<p>Diagram 3.1 Spridning i justerad disponibel inkomst<br>1991-1998</p>
<p>Gini-koefficient</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-58.png" style="width:172pt;height:114pt;"/>
<p>Källa: HINK, SCB, Finansdepartementets beräkningar</p>
<p>Mönstret i utveckling av inkomstspridningen<br>under 1990-talet blir mer tydligt med den korri-<br>gerade beräkningen av Gini-koefficenten som<br>utgångspunkt. I början av 1990-talet sjönk Gini-<br>koefficenten som en följd av främst sjunkande<br>reala kapitalinkomster. Under senare delen ökar<br>spridningen något vilket främst beror på sti-<br>gande kapitalinkomster som följd av stigande<br>tillgångspriser (främst fastighetspriser och sti-<br>gande aktiekurser) och en tendens till ökad<br>spridning i löneinkomsterna.</p>
<p>Den svagt ökande inkomstspridningen härrör<br>främst från ökad relativ inkomststandard i den</p>
<p>PROP.. 2000/01:100 Bilaga 4</p>
<p>övre delen av inkomstfördelningen. Standarden i<br>mitten av fördelningen har i princip varit oför-<br>ändrad i förhållande till standarden i den nedre<br>delen av fördelningen under 1990-talet. Detta<br>kan åskådliggöras med s.k. decilkvoter som ut-<br>trycker relativ inkomststandard mellan olika in-<br>komstgrupper.</p>
<p>befattningar har förbättrats avsevärt från och<br>med 1998 jämfört med tidigare år. Tendensen till<br>ökad relativ lön i den högre inkomstskalan kan<br>till viss del bero på att fler personer med höga<br>månadslöner ingår i statistiken.</p>
<p>Diagram 3.2 Relativ utveckling av justerad disponibel<br>inkomst för olika inkomstgrupper 1991-1998<br>(korrigerat inkomstbegrepp)</p>
<p>Decilkvoter</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>-</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>------------Decil 9/decil 2</p>
<p>---Decil 9/decil 5</p>
<p>.....Decil 5/decil 2</p></td></tr>
</table>
<p>1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998</p>
<p>Källa: HINK, SCB. Finansdepartementets beräkningar</p>
<p>Diagram 3.3 Lönespridning 1992-1999</p>
<p>Decilkvoter</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-59.png" style="width:175pt;height:127pt;"/>
<p>Av diagram 3.2 framgår att medianinkomsten<br>(decilgrupp 5) har sjunkit något i förhållande till<br>decilgrupp 2. År 1996 låg medianinkomsten<br>36 procent högre än i decilgrupp 2, och 1998 var<br>den 33 procent högre. En viss ökning av<br>inkomststandarden kan observeras i decilgrupp 9<br>i förhållande till medianinkomsten och till<br>inkomstgrupper med lägre inkomststandard.</p>
<p>I diagram 3.4 jämförs kvinnors lön i förhållande<br>till mäns lön för olika deciler i respektive löne-<br>fördelningar. Som framgår har relationerna varit<br>påfallande konstanta sett över hela perioden.<br>Löneskillnaden är emellertid stor mellan könen,<br>särskilt i de högre löneskikten, men relativt sett<br>är den oförändrad under 1990-talet.</p>
<p>Diagram 3.4 Kvinnors lön i relation till mäns lön<br>1992-1999</p>
<p>Decilkvoter</p>
<p>Lönespridningen</p>
<p>I detta avsnitt redovisas spridning av lönen med<br>ett annat dataunderlag. Detta omfattar den över-<br>enskomna månadslönen vid heltidsarbete vilken<br>avtalats mellan arbetsgivare och arbetstagare och<br>som redovisas till SCB:s årliga strukturlönestati-<br>stik och grundar sig på detaljerade uppgifter från<br>personalredovisningen. Både heltids- och del-<br>tidsanställda ingår.</p>
<p>Lönespridningen redovisas beräknat som kvo-<br>ter mellan olika deciler (tiondelar). I den nedre<br>delen av löneskalan är det inte så stor förändring.<br>Medianlönen i förhållande till tiondelen med<br>lägst lön har varit relativt konstant under 1990-<br>talet. En mindre ökning av lönespridningen kan<br>observeras bland den tiondel som har den högsta<br>månadslönen (se diagram 3.3). Den statistiska<br>täckningen av branscher och personal i ledande</p>
<p>1.0</p>
<p>0.9</p>
<p>0.8</p>
<p>0.7</p>
<p>0.6</p>
<p>0,5</p>
<p>1992 1993</p>
<p>-----------Oecil 1 kvinnor/decil 1 män<br>---Oecil 5 kvinnor/decil 5 män<br>.....Oecil 9 kvinnor/decil 9 män</p>
<p>- i■ i i — i</p>
<p>1994 1995 1996 1997 1998 1999</p>
<p>Källa: HINK. SCB. Finansdepartementets beräkningar</p>
<p>10</p>
<p>PROP.. 2000/01:100 Bilaga 4</p>
<h2>3.2 Olika gruppers inkomstutveckling</h2>
<p>Barnfamiljer</p>
<p>Ekonomiskt svaga grupper</p>
<p>Det vanligaste måttet på hur stor omfattningen<br>är av hushåll med svag ekonomi är andelen<br>hushåll vars inkomststandard understiger halva<br>medianinkomsten. I diagram 3.5 visas detta mått<br>dels enligt den officiella statistiken, dels med det<br>korrigerade inkomstbegreppet. Den officiella<br>statistiken visar på en ökning av personer med<br>svag ekonomi under 1990-talet. Den korrigerade<br>inkomstberäkningen ger en lägre andel personer<br>med svag ekonomi och visar på en minskning.</p>
<p>Skillnaden förklaras främst av att ungdomar<br>över 17 år som bor hos sina föräldrar räknas som<br>egna hushåll i den officiella statistiken. Eftersom<br>ungdomar i regel har låga inkomster (beroende<br>på att de vanligtvis studerar) hamnar de ofta<br>under gränsen för en svag ekonomi. Vid<br>beräkning med det korrigerade inkomst-<br>begreppet antas att ungdomar som bor hos sina<br>föräldrar tar del av föräldrarnas ekonomiska<br>standard.</p>
<p>En beräkning har även gjorts av andelen per-<br>soner (exklusive studerande) vars ekonomiska<br>standard understiger riksnormen för socialbi-<br>drag. Denna inkomstgräns kan betraktas som en<br>absolut gräns för svag ekonomi. Av diagram 3.5<br>framgår att andelen personer under denna gräns<br>ökat något under 1990-talet men minskat sedan<br>1996. Eftersom hushållens disponibla inkomster<br>ökat betydligt snabbare än den allmänna prisut-<br>vecklingen under åren 1999-2001 kan andelen<br>personer som lever på en standard som understi-<br>ger riksnormen för socialbidrag förväntas ha<br>sjunkit ytterligare efter år 1998.</p>
<p>Barnfamiljernas ekonomiska situation har<br>försämrats något jämfört med övriga hushåll<br>under 1990-talet. I början av 1990-talet för-<br>sämrades situationen gradvis i takt med stigande<br>arbetslöshet. Under de senaste åren har insatser<br>gjorts för att förbättra barnfamiljernas situation,<br>bl.a. har barnbidragen höjts successivt åren<br>2000-2001 och fr.o.m. år 2002 införs en maxtaxa<br>i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.<br>Effekterna av dessa åtgärder kan inte utläsas i<br>den officiella inkomststatistiken ännu. En<br>regelberäkning som visar hur inkomstför-<br>delningen och barnfamiljerna påverkas av dessa<br>åtgärder redovisas i avsnitt 4.2.</p>
<p>Diagram 3.6 Barnfamiljernas ekonomiska standard i forhål-<br>lande till samtliga hushåll 1991-1998 (korrigerat Inkomst-<br>begrepp)________________________________________________</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-60.png" style="width:173pt;height:116pt;"/>
<p>Källa: HINK, SCB, Finansdepartementets beräkningar</p>
<p>Diagram 3.5 Andel personer med svag ekonomi 1991-1998</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-61.png" style="width:173pt;height:125pt;"/>
<p>Ålderspensionärer</p>
<p>Ålderspensionärernas ekonomiska standard för-<br>bättras successivt. Sedan 1991 har gruppens in-<br>komststandard ökat kraftigt jämfört med övriga<br>grupper. Ålderspensionärernas genomsnittliga<br>ekonomiska standard är sedan mitten av 1990-<br>talet högre än barnfamiljernas som grupp betrak-<br>tat. Förbättringen beror på att äldre pensionärer<br>successivt ersätts med yngre pensionärer med<br>högre ATP-pension och att konsolideringen av<br>de offentliga finanserna inte drabbat pensionärs-<br>grupperna i samma utsträckning som övriga<br>grupper. Under 1990-talet har den relativa stan-<br>dardökningen för ensamstående manliga ålders-<br>pensionärer varit nästan lika stor som för sam-<br>boende ålderspensionärer. De ensamstående<br>kvinnliga ålderspensionärernas ekonomiska</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 4</p>
<p>standard har inte ökat lika mycket och ligger på<br>en lägre nivå än övriga ålderspensionärer.</p>
<p>Diagram 4.1 Olika inkomsters bidrag till inkomstpridningen<br>enligt Gini-koefficienten 1991-1998</p>
<p>(korrigerat inkomstbegrepp)</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-62.png" style="width:173pt;height:115pt;"/>
<p>Källa: HINK, SCB, Finansdepartementets beräkningar</p>
<p>Diagram 3.7 Ålderspensionärernas ekonomiska standard i<br>förhållande till samtliga hushåll 1991-1998</p>
<p>(korrigerat inkomstbegrepp)</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-63.png" style="width:174pt;height:116pt;"/>
<p>Källa: HINK, SCB, Finansdepartementets beräkningar</p>
<p>4.2 Fördelningseffekter av åtgärder i<br>skatte- och bidragssystemen</p>
<p>4 Orsaker till förändrad</p>
<p>inkomstspridning</p>
<p>4.1 Statistisk uppdelning av</p>
<p>inkomstspridningen</p>
<p>Inverkan på inkomstspridningen av inkomster<br>och skatter kan mätas med olika statistiska me-<br>toder. I de fördelningspolitiska redogörelserna<br>används en särskild dekomponeringsmetod för<br>att mäta inkomsternas och skatternas bidrag till<br>den totala spridningen i disponibel inkomst<sup>2</sup>. Av<br>diagram 4.1 framgår att spridningen i faktorin-<br>komster (summan av löne-, närings- och kapital-<br>inkomster) har ökat under 1990-talet. Pensioner<br>bidrar sedan mitten av 1990-talet något till att<br>inkomstspridningen ökar. Detta motverkas av<br>att skatters omfördelande effekt ökat under<br>samma tidsperiod. Transfereringars utjämnande<br>effekt är begränsad men deras bidrag till utjäm-<br>ning har ökat något under 1990-talet.</p>
<p>Statisk fördelningseffekt</p>
<p>Konsolideringen av de offentliga finanserna<br>under åren 1995 till 1998 innebar höjda skatter<br>och reducerade sociala ersättningar och bidrag. I<br>den fördelningspolitiska redogörelsen hösten<br>1997<sup>3</sup> gjordes en analys av hur regel-<br>förändringarna påverkade hushållens ekonomi.<br>Hushållens disponibla inkomster minskade med<br>43 miljarder kronor som följd av åtgärderna<br>vilket motsvarar 4,4 procent. Hushåll med högst<br>ekonomisk standard fick den största relativa<br>inkomstminskningen, men även hushåll med<br>lägst ekonomisk standard drabbades hårdare än<br>andra. Den sammantagna spridningen i ekono-<br>misk standard minskade något mätt med Gini-<br>koefficienten.</p>
<p>Motsvarande analys av effekten av åtgärderna i<br>skatte- och bidragssystemen åren 1999-2001 vi-<br>sar att hushållens disponibla inkomster ökar med<br>52 miljarder kronor<sup>4</sup> vilket motsvarar 5 procent.<br>Den relativa ökningen är ungefär lika stor för alla<br>inkomstgrupper, vilket framgår av diagram 4.2.<br>Beräkningen är utförd i 2001 års ekonomiska<br>och demografiska miljö.</p>
<p><sup>2</sup> Dckomponering av inkomstspridningen. Se underbilaga 4.1.</p>
<p>’ Prop. 1997/1998:1, bilaga 7.</p>
<p><sup>4</sup> Maxtaxan i barnomsorgen minskar barnomsorgsavgifterna. Avgifts-<br>minskningen har i beräkningen ökat de disponibla inkomsterna.</p>
<p>12</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 4</p>
<p>Beteendeförändring i hushållen</p>
<p>Diagram 4.2 Förändring av ekonomisk standard i decil-<br>grupper till följd av regeländringar under 1999-2001</p>
<p>Procentuell förändring</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-64.png" style="width:174pt;height:102pt;"/>
<p>Inkomstgrupper (decil)</p>
<p>Källa: HINK, SCB, Finansdepartementets beräkningar</p>
<p>De sammantagna regeländringarna under åren<br>1999-2001 gynnar barnfamiljer, och då framför<br>allt samboende med barn. De åtgärder som haft<br>störst betydelse är höjda barnbidrag, införande<br>av maxtaxa i barnomsorgen och skattereduktio-<br>nen för hälften av den allmänna pensionsavgiften<br>(diagram 4.3).</p>
<p>Diagram 4.3 Förändring av ekonomisk standard i olika<br>familjetyper till följd av regeländringar under 1999-2001</p>
<p>Procentuell förändring</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-65.png" style="width:174pt;height:103pt;"/>
<p>Familjetyper</p>
<p>Källa: HINK, SCB, Finansdepartementets beräkningar</p>
<p>Regeländringarna efter 1998 har inneburit att<br>individernas marginaleffekter minskat (se<br>avsnitt 5). Det har blivit lönsammare att arbeta.<br>Att individerna kan välja att arbeta mer, eller<br>mindre, som en följd av detta är något som den<br>statiska analysen inte tar hänsyn till.</p>
<p>På vilket sätt valet av arbetstid kan påverkas av<br>förändringar inom skatte- och bidragssystemet<br>visades med en modell för hushållens arbetsut-<br>bud i den fördelningspolitiska redogörelsen hös-<br>ten 20 00<sup>5</sup>. När hänsyn tas till sådana beteende-<br>anpassningar kan man förvänta sig delvis andra<br>effekter på inkomstfördelningen.</p>
<p>Arbetstidsförändringens inverkan på in-<br>komstfördelningen som följd av vidtagna<br>åtgärder under åren 1999-2001 redovisas i<br>diagram 4.4. Arbetsutbudet ökar med i genom-<br>snitt knappt 2 procent och den disponibla<br>inkomsten ökar med ca 8 miljarder kronor.<br>Inkomstfördelningen blir jämnare om man tar<br>hänsyn till att åtgärderna påverkar marginal-<br>effekterna och den betydelse det har för<br>arbetsutbudet. Resultatet speglar att åtgärderna<br>minskat marginaleffekterna mest i de lägre<br>decilgrupperna.</p>
<p>De skattade effekterna blir mer realistiska när<br>man tar hänsyn till beteendeförändringar, men<br>en svaghet är att resultaten i stor utsträckning<br>kommer att bero på de antaganden som görs be-<br>träffande individernas anpassning. Beräkningen<br>är relativt osäker men ger ändå en vägledning om<br>åtgärdernas betydelse för arbetsutbudet.</p>
<p>Sammantaget har regeländringarna under åren<br>1995-2001 inneburit en ökad utjämning av<br>inkomststandarden. Under åren för konsolide-<br>ringsprogrammets genomförande (1995-1998)<br>var det hushållen i den övre delen av<br>inkomstfördelningen som fick vidkännas de<br>största relativa inkomstminskningarna till följd<br>av regeländringarna. Förändringarna i skatte-<br>och bidragssystemen efter 1998 har gynnat alla<br>inkomstgrupper ungefär lika mycket.</p>
<p>Diagram 4.4 Förändring av ekonomisk standard vid ökat<br>arbetsutbud, regelförändringar 1999-2001____________</p>
<p>Procentuell förändring</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-66.png" style="width:173pt;height:101pt;"/>
<p>Inkomstgrupper (decil)</p>
<p>Källa: HINK,SCB, Finansdepartementets beräkningar</p>
<p><sup>5</sup> Prop. 2000/2001:1, bilaga 4.</p>
<p>13</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 4</p>
<h2>5 Förändrade marginaleffekter under</h2>
<h2>1990-talet</h2>
<p>Höga marginaleffekter utgör ett hinder när det<br>gäller att öka arbetsutbudet eftersom de försva-<br>gar drivkraften att arbeta mer, byta arbete eller<br>yrke och att flytta till orter där det finns arbets-<br>tillfällen. Höga marginaleffekter bidrar sålunda<br>till en minskning av arbetsutbudet och begränsar<br>tillväxtmöjligheterna i ekonomin. Regeringen<br>bedriver därför ett långsiktigt arbete med att ta<br>bort fattigdomsfällor och reducera marginal-<br>effekter.</p>
<p>De genomsnittliga marginaleffekterna be-<br>stäms inte bara av regler i skatte- och bidrags-<br>systemen. De är också starkt kopplade till syssel-<br>sättningen. Stigande sysselsättning minskar<br>antalet personer med arbetslöshetsunderstöd<br>och inkomstprövade bidrag vilket bidrar till<br>minskade genomsnittliga marginaleffekter.</p>
<p>I den fördelningspolitiska redogörelsen i vår-<br>propositionen år 2000<sup>6</sup> visades att den<br>genomsnittliga marginaleffekten ökat från<br>44 procent till 49 procent som en följd av<br>regelförändringar i bidrags- och skattesystemen<br>mellan år 1991 och år 2000. Ökningen mellan<br>dessa år beror till stor del på införandet av den<br>allmänna pensionsavgiften.</p>
<p>Nedan visas resultatet av en ny beräkning av<br>marginaleffekterna åren 1996-2001. För åren<br>1996-1998 utgör resultaten utfall och för åren<br>1999-2001 utgör beräkningsresultaten en<br>prognos.</p>
<p>I beräkningen antas att alla personer i<br>förvärvsaktiv ålder (exklusive egenföretagare)<br>ökar sin arbetsinsats motsvarande ett värde om<br>12 000 kronor per år. Antalet personer mot-<br>svarar omkring 5 miljoner. Beräkningen avser<br>den synliga marginaleffekten, dvs. det belopp<br>som sammantaget faller bort i ökad<br>inkomstskatt, pensionsavgift, barnomsorgs-<br>avgift, minskat bostadsbidrag m.m. i förhållande<br>till förändring av bruttolönen. För personer med<br>arbetsmarknadsstöd eller socialbidrag har<br>antagits att ersättningen minskas vid ökad<br>arbetstid. Förtidspensionärer antas kunna öka<br>sin arbetsinsats i den utsträckning som här är<br>aktuell utan att pensionen reduceras.</p>
<h2>5.1 Sjunkande marginaleffekter</h2>
<p>Av tabell 5.1 framgår att marginaleffekterna<br>sjunkit kraftigt under perioden ifråga. Den be-<br>räknade genomsnittliga nivån år 2001<sup>7</sup> uppgår till</p>
<p>45,5 procent vilket är 7,7 procentenheter lägre än<br>år 1996. Den kraftiga minskningen beror främst<br>på att arbetslösheten sjunker under denna tids-<br>period, vilket minskar omfattningen av arbets-<br>löshetsunderstöd, socialbidrag och bostadsbi-<br>drag-</p>
<p>Trots minskade genomsnittliga marginaleffek-<br>ter under senare år är den beräknade nivån år<br>2001 fortfarande högre än vad som tidigare be-<br>räknats för år 1991.</p>
<p>Tabell 5.1 Marginaleffekter 1996-2001 för olika familje-<br>typer</p>
<p>Procent</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Familjetyp</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2001'</p></td><td>
<p>Diff</p>
<p>96-01</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ensamstående<br>utan barn</p></td><td>
<p>53,5</p></td><td>
<p>51,8</p></td><td>
<p>46.9</p></td><td>
<p>44,7</p></td><td>
<p>44,7</p></td><td>
<p>-8,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ensamstående<br>med 1 barn</p></td><td>
<p>66,8</p></td><td>
<p>65,0</p></td><td>
<p>60,2</p></td><td>
<p>57,5</p></td><td>
<p>57,2</p></td><td>
<p>-9.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ensamstående<br>med 2 + barn</p></td><td>
<p>69,7</p></td><td>
<p>66,2</p></td><td>
<p>61,3</p></td><td>
<p>58,6</p></td><td>
<p>57,8</p></td><td>
<p>-11,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gifta/sambo<br>utan barn</p></td><td>
<p>48.7</p></td><td>
<p>48,9</p></td><td>
<p>44,5</p></td><td>
<p>42,5</p></td><td>
<p>42,5</p></td><td>
<p>-6,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gifta/sambo<br>med 1 barn</p></td><td>
<p>51,9</p></td><td>
<p>52,6</p></td><td>
<p>49,0</p></td><td>
<p>47,0</p></td><td>
<p>46,8</p></td><td>
<p>-5,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gifta/sambo<br>med 2 barn</p></td><td>
<p>53,7</p></td><td>
<p>53,6</p></td><td>
<p>49,8</p></td><td>
<p>47,5</p></td><td>
<p>46,9</p></td><td>
<p>-6,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gifta/sambo<br>med 3 + barn</p></td><td>
<p>57,1</p></td><td>
<p>55,5</p></td><td>
<p>51,5</p></td><td>
<p>49,5</p></td><td>
<p>49,0</p></td><td>
<p>-8,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Samtliga</p></td><td>
<p>53,2</p></td><td>
<p>52,2</p></td><td>
<p>47,7<sup>2</sup></p></td><td>
<p>45,7</p></td><td>
<p>45,5</p></td><td>
<p>-7.7</p></td></tr>
<tr><td colspan="7">
<p>‘Inkl, maxtaxa i barnomsorgen</p></td></tr>
</table>
<p><sup>2</sup>I den fördelningspolitiska redogörelsen i vårpropositionen år 2000 beräknades<br>den genomsnittliga marginaleffekten till 49,0 procent. Anledningen till att det nu<br>beräknade värdet är lägre beror främst på att arbetslösheten blev lägre år 2000<br>än vad som tidigare prognostiserades. En annan orsak är att dataunderlaget<br>ändrats från HINK-97 till HINK-98.</p>
<p>Källa: HINK, SCB, Finansdepartementets beräkningar</p>
<p>Marginaleffekterna varierar kraftigt mellan olika<br>familjetyper. Ett flertal studier har visat att<br>barnfamiljer i regel har högre marginaleffekter än<br>övriga hushåll, ensamhushåll har högre marginal-<br>effekter än hushåll med flera vuxna osv. De<br>högsta marginaleffekterna förekommer hos<br>ensamstående med barn med låg förvärvs-<br>inkomst.</p>
<p><sup>6</sup> Prop. 1999/2000:100, bilaga 3.</p>
<p><sup>7</sup> Inklusive maxtaxa i barnomsorgen.</p>
<p>14</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 4</p>
<p>Av tabell 5.1 framgår att marginaleffekterna<br>minskat för samtliga familjetyper. Mest påtaglig<br>är minskningen bland ensamhushåll med barn.</p>
<h2>5.2 Bidrag från skatte- och bidragssystem</h2>
<p>Den sammantagna marginaleffekten kan delas<br>upp efter hur olika delsystem bidrar. Detta visas<br>i tabell 5.2. Inkomstskatten (inklusive allmän<br>pensionsavgift) står för merparten, 34,5 procent-<br>enheter, och arbetsmarknadsstödet för den näst<br>största delen, 7,6 procentenheter. Marginaleffek-<br>ten är något högre för män än för kvinnor vilket<br>främst beror på att män har betydligt högre mar-<br>ginalskatt. Bidragssystemen, med undantag för<br>underhållsstödet, bidrar i högre grad till kvinnors<br>marginaleffekt än till mäns marginaleffekt.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>Tabell 5.2 Marginaleffekt fördelad på skatte- och bidrags-<br>system år 2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent</p></td><td>
<p>Alla</p></td><td>
<p>Kvinnor</p></td><td>
<p>Män</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomstskatt</p></td><td>
<p>34,5</p></td><td>
<p>31,7</p></td><td>
<p>37,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Barnomsorgsavgift</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostadsbidrag</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Socialbidrag</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>1,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Underhållsstöd</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknadsstöd</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>8,9</p></td><td>
<p>6,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Total marginaleffekt</p></td><td>
<p>45,5</p></td><td>
<p>44,5</p></td><td>
<p>46,4</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: HINK, SCB, Finansdepartementets beräkningar</p>
<h2>5.3 Regelförändringarnas betydelse</h2>
<p>Marginaleffekter påverkas dels av regel-<br>förändringar i skatte- och bidragssystemen, dels<br>av ekonomiska och demografiska förändringar.<br>Regelförändringarnas betydelse mellan 1996 och<br>2001 framgår av tabell 5.3. Under hela perioden<br>bidrog regelförändringar till att minska marginal-<br>effekterna med 1,3 procentenheter. Den totala<br>minskningen på 7,7 procentenheter förklaras<br>således till större delen av ekonomiska och<br>demografiska förändringar.</p>
<p>Mellan 1996 och 1998 minskar marginaleffek-<br>terna något vilket främst beror på ekonomiska<br>och demografiska förändringar. Sammantaget<br>bidrog regeländringarna med en ökning av mar-<br>ginaleffekterna.</p>
<p>Merparten av minskningen har således skett<br>efter 1998, och ändrade regler har då bidragit till<br>att minska marginaleffekterna. Skattereduk-<br>tionen för den allmänna pensionsavgiften är den<br>regelförändring som haft störst inverkan.</p>
<p>Tabell 5.3 Regelförändringarnas betydelse för marginaleffekterna 1996-2001</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Procentenheter</p></td><td rowspan="2">
<p>Nivå 2001<sup>1</sup></p></td><td colspan="2">
<p>Förändring 1996-2001</p></td><td rowspan="2">
<p>Förändring 1996-1998<br>Totalt</p></td><td rowspan="2">
<p>- därav regler</p></td><td rowspan="2">
<p>Förändring 1998-2001<br>Totalt</p></td><td rowspan="2">
<p>- därav regler</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>- därav regler</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Marginaleffekt av:</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomstskatt<sup>2</sup></p></td><td>
<p>34,5</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>-3,1</p></td><td>
<p>-2,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Barnomsorgsavgift</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostadsbidrag</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Socialbidrag</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Underhållsstöd</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknadsstöd</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>-5,3</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-1,8</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-3,5</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Total marginaleffekt</p></td><td>
<p>45,5</p></td><td>
<p>-7,7</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>1.6</p></td><td>
<p>-6,7</p></td><td>
<p>-2,9</p></td></tr>
</table>
<p>‘Inkl, maxtaxa i barnomsorgen.</p>
<p><sup>2</sup>lnkl. allmän pensionavgift. Den beräknade genomsnittliga marginalskatten blir lägre som en följd av att den taxerade inkomsten sjunker då arbetslöshetsunderstöden<br>reduceras vid ökad arbetsinsats.</p>
<p>Källa: HINK, SCB, Finansdepartementets beräkningar</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 4</p>
<p>Underbilaga 4.1</p>
<h2>Begrepp och definitioner</h2>
<p>Disponibel inkomst'. Hushållets totala inkomst<br>från arbete, kapital och transfereringar minus be-<br>tald skatt, betalt underhållsbidrag samt återbetalt<br>studiemedel och socialbidrag. Erhållet studie-<br>medel betraktas som transferering.</p>
<p>Justering för försörjningsbörda'. För att kunna<br>jämföra den ekonomiska standarden mellan hus-<br>håll av olika storlek och med olika sammansätt-<br>ning måste den disponibla inkomsten justeras.<br>För att göra detta används två olika normer, eller<br>konsumtionsvikter. I det korrigerade inkomst-<br>begreppet används konsumtionsvikter som base-<br>ras på Socialstyrelsens norm för socialbidrag<br>kompletterad med en schablonmässig boende-<br>kostnad enligt "trångboddhetsnorm 2". Den bo-<br>endekostnadskompletterade normen har para-<br>metriserats<sup>8</sup> enligt följande formel:</p>
<p>Hushållets vikt=(antal vuxna+0,7* antal barn)<sup>0,7</sup></p>
<p>I den officiella inkomststatistiken används en<br>äldre norm som inte beaktar bostadskostnader<br>och där stordriftsfördelarna beaktas i lägre grad.<br>I denna norm ges en ensamboende vikten 1,16,<br>samboende vuxna 1,92, barn i åldern 0-3 år vik-<br>ten 0,56, 4-10 år 0,66 och 11-17 år 0,76.</p>
<p>Ekonomisk standard: Hushållets disponibla<br>inkomst justerad för försörjningsbörda.</p>
<p>Individens ekonomiska standard: Hushållets<br>justerade disponibla inkomst påförs samtliga<br>personer i hushållet. Redovisning sker sedan på<br>individnivå.</p>
<p>Individuell disponibel inkomst: Disponibel in-<br>komst definieras på individnivå och justeras inte<br>för försörjningsbörda. Skattefria hushållstransfe-<br>reringar summeras på hushållsnivå och delas lika<br>mellan de vuxna i hushållet. Analyserna avser<br>endast vuxna.</p>
<p>Hushåll: Två hushållsbegrepp används. I av-<br>snitt 2 och 3 används s.k. kosthushåll där alla<br>personer ingår som bor i samma bostad och kan<br>antas ha gemensam hushållsekonomi. I avsnitt 4<br>och 5 består ett hushåll av en eller två vuxna plus<br>eventuella barn under 18 år. Barn över 18 betrak-</p>
<p><sup>8</sup> Ekvivalcnsskalans konstruktion beskrivs i prop. 1999/2000:100,<br>bilaga 3.</p>
<p>tas som separata hushåll även om de bor kvar hos<br>sina föräldrar.</p>
<p>Realjusterade kapitalinkomster: Hushållens<br>ränteinkomster och ränteutgifter utom egna-<br>hemsräntor realberäknas, dvs. korrigeras med<br>inflationen enligt konsumentprisindex. Inkoms-<br>ter och skatter av faktiska försäljningar av aktier<br>m.m. ersätts med en schablonmässigt beräknad<br>kapitalinkomst efter skatt baserad bl.a. på hur<br>stor hushållens förmögenhet är och på börsens<br>utveckling. Avkastningen antas motsvara den<br>genomsnittliga årliga förändringen av börsens<br>värde för de senaste fem åren och hushållens<br>förmögenhet uppskattas med hjälp av kontroll-<br>uppgifter om aktie- och fondtillgångar. På grund<br>av ofullständiga data om förmögenheterna<br>kommer de reala kapitalinkomsterna att under-<br>skattas för de personer där den procentuella av-<br>kastningen på kapitalet är högre än genomsnit-<br>tet.</p>
<p>Gini-koefficient: Det vanligaste måttet på<br>ojämnheten i inkomstfördelningen vilket antar<br>värdet 0 när inkomsten är lika för alla och<br>värdet 1 vid maximal ojämnhet, dvs. när en<br>person får alla inkomster. Koefficienten är mest<br>känslig för vad som händer i mitten av<br>fördelningen. Den kan sägas visa hur stor den<br>förväntade inkomstskillnaden är mellan två<br>slumpmässigt valda individer/hushåll. Om Gini-<br>koefficienten är 0,250 och medelinkomsten är<br>90 000 kronor följer att den genomsnittliga<br>skillnaden är 2*0,250 eller 50 procent av<br>medelinkomsten, dvs. 45 000 kronor.</p>
<p>Median: 50 procent av befolkningen har lägre<br>inkomst än medianinkomsten.</p>
<p>Decilgrupp: Befolkningen delas in i tio lika<br>stora grupper där de 10 procent med lägst stan-<br>dard hamnar i decilgrupp 1, de med näst lägst<br>standard i decilgrupp 2 osv. ända upp till decil-<br>grupp 10 med den högsta ekonomiska standar-<br>den.</p>
<p>Kvintilgrupp: Motsvarande indelning med fem<br>grupper som vardera omfattar 20 procent av be-<br>folkningen.</p>
<p>Decilkvot: Den disponibla inkomsten (vid<br>övre decilgränsen) bland dem med högre eko-<br>nomisk standard divideras med inkomsten för<br>dem med lägre standard.</p>
<p>Familjetyper: E0=ensamstående utan barn,<br>El =ensamstående med 1 barn, S0= gift/sambo-<br>ende utan barn, SI =gift/samboende med 1 barn<br>osv. PE=ensamstående pensionär och PS=sam-<br>boende pensionär.</p>
<p>16</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 4</p>
<p>Inkomströrlighet (M): Inkomsternas stelhet<br>kan beräknas som kvoten mellan spridningen av<br>den sammanlagda inkomsten under en flerårspe-<br>riod och det viktade medelvärdet av den årliga<br>inkomstspridningen under samma period (R).<br>Motsatsen, inkomsternas rörlighet eller mobili-<br>tet (M) definieras M=l-R. Mobilitet anger en-<br>ligt denna definition i vilken grad inkomstsprid-<br>ningen utjämnas när undersökningsperioden<br>förlängs.</p>
<p>Ekonomiskt marginaliserade: Med ekonomiskt<br>marginaliserade avses de personer som under tre<br>år i rad har haft en disponibel inkomst som till<br>mer än 50 procent utgörs av arbetsmarknads-<br>stöd, sjukpenning, förtidspension (inkl, sjukbi-<br>drag), socialbidrag och/eller bostadsbidrag. En-<br>dast personer i åldern 20-64 år som har en<br>disponibel inkomst över två basbelopp per år in-<br>går i beräkningen.</p>
<p>Förmögenhetskoncentration: Andel av hela net-<br>toförmögenhetssumman till marknadsvärde som<br>ägs av de en procent rikaste hushållen.</p>
<h2>Datamaterial</h2>
<p>Huvuddelen av analyserna baseras på SCB:s<br>undersökning av hushållens inkomster (HINK).<br>Uppgifterna bygger främst på uppgifter i<br>självdeklarationerna och olika register hos<br>myndigheterna. Undersökningen visar därför<br>uppgifter med två års fördröjning. Vid analyser<br>av senare år än 1998 används HINK-98 med<br>framskrivning till dessa års ekonomiska och<br>demografiska förhållanden.</p>
<p>Det underlag som används i analysen av löne-<br>spridningen kommer från LINDA-databasen<br>som kompletterats med strukturlönestatistik.<br>Både heltids- och deltidsanställda ingår och det<br>är den överenskomna månadslönen vid heltids-<br>arbete som analyseras.</p>
<h2>Analysmetoder</h2>
<p>Dekomponering av inkomstspridningen: Dekom-<br>ponering är en metod för att analysera i vilken<br>grad olika inkomstslag bidrar till den totala in-<br>komstspridningen mätt i Gini-koefficienten.</p>
<p>Den totala inkomstspridningen delas upp med<br>avseende på de inkomstslag som ingår i den tota-<br>la inkomsten. Varje delkomponents storlek be-</p>
<p>ror på dess vikt och koncentrationsindex, där<br>vikten är inkomstslagets andel av den totala in-<br>komsten och värdet på koncentrationsindex an-<br>ger dess bidrag till Gini-koeffienten. Inkomst-<br>fördelningen, mätt som Gini-koefficienten (G),<br>kan på detta sätt skrivas som:</p>
<p>G = V<sub>t</sub>*K, + V<sub>2</sub>*K<sub>2</sub> + ... + V<sub>n</sub>-'K„</p>
<p>där och K, står för vikt respektive koncentra-<br>tionsindex för inkomstkomponent i, och n är det<br>antal inkomstslag som ingår i total inkomst.</p>
<p>Den inkomst som dekomponeras är disponi-<br>bel inkomst som den definieras i den offentliga<br>inkomststatistiken. Anledningen är att dekom-<br>poneringsmetoden inte kan hantera negativa in-<br>komster och den negativa realräntan 1991 med-<br>för att många hushåll har negativa värden på<br>vissa inkomstslag vid en realberäkning.</p>
<p>Simulering av regeländringar: Beräkningarna är<br>utförda i HINK-98 med en framskrivning till<br>2001 års demografiska och ekonomiska förhål-<br>landen. Basbelopp och fasta belopp i regelsyste-<br>men för 1998 har anpassats att gälla prisnivån för<br>år 2001. Förutom regeländringarna fram till och<br>med 2001 ingår maxtaxan som träder i kraft först<br>år 2002. De flesta regeländringar mellan 1998<br>och 2001 har efterbildats fullständigt.</p>
<p>Basbelopp och skattegränser har justerats så<br>att basbeloppshöjningen mellan 1998 och 2001<br>helt följt inflationsutvecklingen.</p>
<p>Marginaleffekter och beräkning av bam-<br>omsorgsavgifter: Beräkning av marginaleffekterna<br>har för 1996-1998 utförts med Inkomst-<br>fördelningsundersökningen för respektive år.<br>Underlaget för åren 1999-2001 utgörs av en<br>framskrivning av 1998 års undersökning till<br>dessa års ekonomiska och demografiska<br>förhållanden, samt respektive års regler. Efter<br>inkomstökningen på 12 000 kronor och<br>eventuellt arbetsmarknadsstöd minskat räknas<br>inkomstskatt, pensionsavgift, barnomsorgsavgift<br>och transfereringar om enligt reglerna för<br>respektive år.</p>
<p>Vid beräkning av barnomsorgsavgifter har re-<br>spektive års regelsystem använts. För år 2001 an-<br>vänds samma regelsystem som år 2000. Som un-<br>derlag för beräkningen har ett vägt genomsnitt<br>av ca 70 kommuners barnomsorgstaxesystem<br>använts. Beräkning har även gjorts för år 2001<br>med det förslag till maxtaxa i förskoleverksam-<br>het och skolbarnsomsorg som införs 2002 i de<br>kommuner som ansluter sig till systemet.</p>
<p>17</p>
<p>PROP. 2000/01:100 Bilaga 4</p>
<p>Underbilagetabell 4.1 Individernas disponibla inkomst justerad för försörjningsbörda 1991-1998 samt förändring<br>1991-2001. 2000 års priser. Medianer samt medelvärden för decilgrupper</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1991/1998,%</p></td><td>
<p>1998/2001',%</p></td><td>
<p>1991/2001',%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Samtliga</p></td><td>
<p>119 600</p></td><td>
<p>114 700</p></td><td>
<p>118 400</p></td><td>
<p>-1.0</p></td><td>
<p>12,8</p></td><td>
<p>11,7</p></td></tr>
<tr><td colspan="7">
<p>Kön</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kvinnor</p></td><td>
<p>116 000</p></td><td>
<p>112 000</p></td><td>
<p>115 100</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>12,6</p></td><td>
<p>11,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Män</p></td><td>
<p>122 100</p></td><td>
<p>117 600</p></td><td>
<p>121 900</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>13,6</p></td><td>
<p>13,4</p></td></tr>
<tr><td colspan="7">
<p>Ålder</p></td></tr>
<tr><td>
<p>-17</p></td><td>
<p>115 600</p></td><td>
<p>108 600</p></td><td>
<p>108 800</p></td><td>
<p>-5,9</p></td><td>
<p>14,1</p></td><td>
<p>7,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18-24</p></td><td>
<p>117 400</p></td><td>
<p>102 200</p></td><td>
<p>107 900</p></td><td>
<p>-8,1</p></td><td>
<p>13,4</p></td><td>
<p>4,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>25-34</p></td><td>
<p>121 600</p></td><td>
<p>113 500</p></td><td>
<p>117 000</p></td><td>
<p>-3.8</p></td><td>
<p>15,5</p></td><td>
<p>11.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>35-44</p></td><td>
<p>128 100</p></td><td>
<p>120 400</p></td><td>
<p>118 400</p></td><td>
<p>-7,6</p></td><td>
<p>14.7</p></td><td>
<p>6,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>45-54</p></td><td>
<p>150 600</p></td><td>
<p>142 100</p></td><td>
<p>142 900</p></td><td>
<p>-5,1</p></td><td>
<p>13,6</p></td><td>
<p>7.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>55-64</p></td><td>
<p>140 100</p></td><td>
<p>140 300</p></td><td>
<p>150 400</p></td><td>
<p>7.4</p></td><td>
<p>11,7</p></td><td>
<p>19,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>65-74</p></td><td>
<p>99 500</p></td><td>
<p>107 000</p></td><td>
<p>118 600</p></td><td>
<p>19,2</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>23,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>75+</p></td><td>
<p>79 600</p></td><td>
<p>89 600</p></td><td>
<p>96 500</p></td><td>
<p>21,2</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>26,4</p></td></tr>
</table>
<p>Familjetyp</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Ensam utan barn</p></td><td>
<p>117 900</p></td><td>
<p>108 400</p></td><td>
<p>114 200</p></td><td>
<p>-3,1</p></td><td>
<p>14,0</p></td><td>
<p>10,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ensam 1 barn</p></td><td>
<p>102 800</p></td><td>
<p>99 100</p></td><td>
<p>100 200</p></td><td>
<p>-2.5</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>4,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ensam 2+ barn</p></td><td>
<p>96 500</p></td><td>
<p>89 900</p></td><td>
<p>92 600</p></td><td>
<p>-4,0</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>3.2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sambo utan barn</p></td><td>
<p>157 700</p></td><td>
<p>152 100</p></td><td>
<p>160 100</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>13,9</p></td><td>
<p>15,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sambo 1 barn</p></td><td>
<p>134 300</p></td><td>
<p>127 800</p></td><td>
<p>128 800</p></td><td>
<p>-4.1</p></td><td>
<p>15,5</p></td><td>
<p>10,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sambo 2 barn</p></td><td>
<p>122 600</p></td><td>
<p>116 300</p></td><td>
<p>117 200</p></td><td>
<p>-4,4</p></td><td>
<p>15,6</p></td><td>
<p>10,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sambo 3+ barn</p></td><td>
<p>109 500</p></td><td>
<p>104 000</p></td><td>
<p>103 100</p></td><td>
<p>-5,8</p></td><td>
<p>15.7</p></td><td>
<p>8.9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ensam kosthushåll</p></td><td>
<p>115 500</p></td><td>
<p>102 500</p></td><td>
<p>97 800</p></td><td></td><td>
<p>13,3</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Sambo kosthushåll</p></td><td>
<p>137 300</p></td><td>
<p>122 000</p></td><td>
<p>119 100</p></td><td></td><td>
<p>13,0</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga kosthushåll</p></td><td>
<p>154 800</p></td><td>
<p>138 200</p></td><td>
<p>144 300</p></td><td></td><td>
<p>13,7</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Ensam ålderspensionär</p></td><td>
<p>82 200</p></td><td>
<p>91 600</p></td><td>
<p>94 000</p></td><td>
<p>14.4</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>19,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Samboende ålderspensionär</p></td><td>
<p>99 800</p></td><td>
<p>108 000</p></td><td>
<p>121 300</p></td><td>
<p>21,5</p></td><td>
<p>4.7</p></td><td>
<p>27,2</p></td></tr>
</table>
<p>Decilgrupper (medelvärden)</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>49 200</p></td><td>
<p>53 900</p></td><td>
<p>56 000</p></td><td>
<p>13,8</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>20,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>80 700</p></td><td>
<p>81 900</p></td><td>
<p>83 000</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>11,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>93 700</p></td><td>
<p>92 600</p></td><td>
<p>93 900</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>9,5</p></td><td>
<p>9,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>104 700</p></td><td>
<p>101 400</p></td><td>
<p>103 300</p></td><td>
<p>-1.3</p></td><td>
<p>12,1</p></td><td>
<p>10,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>114 700</p></td><td>
<p>110 000</p></td><td>
<p>113 200</p></td><td>
<p>■1.3</p></td><td>
<p>12,6</p></td><td>
<p>11.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>125 000</p></td><td>
<p>119 500</p></td><td>
<p>124 100</p></td><td>
<p>-0.7</p></td><td>
<p>13,3</p></td><td>
<p>12.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>137 000</p></td><td>
<p>130 100</p></td><td>
<p>137 000</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>13,5</p></td><td>
<p>13,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>151 700</p></td><td>
<p>144 100</p></td><td>
<p>153 800</p></td><td>
<p>1.4</p></td><td>
<p>13,8</p></td><td>
<p>15,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>171 900</p></td><td>
<p>164 600</p></td><td>
<p>178 700</p></td><td>
<p>4.0</p></td><td>
<p>13,6</p></td><td>
<p>18.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>250 300</p></td><td>
<p>238 600</p></td><td>
<p>294 500</p></td><td>
<p>17,7</p></td><td>
<p>8.3</p></td><td>
<p>27,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Samtliga (medelvärde)</p></td><td>
<p>127 900</p></td><td>
<p>123 700</p></td><td>
<p>133 700</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>11.3</p></td><td>
<p>16,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Andel under halva medianen, %</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="7">
<p>Andel av total inkomst</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 % med högst standard</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>3.6</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>10 % med högst standard</p></td><td>
<p>19,6</p></td><td>
<p>19,3</p></td><td>
<p>22,0</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="7">
<p><sup>1</sup> Framskrivning.</p></td></tr>
</table>
<p>18</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>Finans- och penning-<br>politiskt bokslut för<br>1990-talet</p>
<p>PROP. 2000/01:100 BILAGA 5</p>
<p>Bilaga 5</p>
<h1>Finans- och penningpolitiskt<br>bokslut för 1990-talet</h1>
<h2>Innehållsförteckning</h2>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1.</p></td><td>
<p>Inledning</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2.</p></td><td>
<p>Utgångsläget - spåren av 1980-talet</p></td><td>
<p>8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2.1</p></td><td>
<p>Strategin bakom devalveringen 1982</p></td><td>
<p>8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2.2</p></td><td>
<p>Uppföljningen av devalveringen 1982</p></td><td>
<p>9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3.</p></td><td>
<p>Från överhettning till depression - perioden 1990-1992</p></td><td>
<p>12</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3.1</p></td><td>
<p>Regeringskris och valutaoro</p></td><td>
<p>12</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3.2</p></td><td>
<p>Förnyad valutaoro och begynnande finanskris</p></td><td>
<p>13</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3.3</p></td><td>
<p>Finansplan 1991</p></td><td>
<p>14</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3.4</p></td><td>
<p>Ecu-anknytning och tillfällig stabilisering</p></td><td>
<p>15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3.5</p></td><td>
<p>Finansplan 1992</p></td><td>
<p>16</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3.6</p></td><td>
<p>Från osäkerhet till valuta- och finanskris</p></td><td>
<p>17</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3.7</p></td><td>
<p>Kronförsvaret - en utvärdering</p></td><td>
<p>19</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3.8</p></td><td>
<p>Läget efter kronfallet</p></td><td>
<p>20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4.</p></td><td>
<p>Anpassning av den ekonomiska politiken till nya förutsättningar</p></td><td>
<p>21</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4.1</p></td><td>
<p>En ram för penningpolitik under rörlig växelkurs</p></td><td>
<p>21</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4.2</p></td><td>
<p>Hanteringen av de statsfinansiella problemen</p></td><td>
<p>22</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4.3</p></td><td>
<p>Penningpolitikens utformning</p></td><td>
<p>24</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5.</p></td><td>
<p>Saneringen av de offentliga finanserna</p></td><td>
<p>26</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5.1</p></td><td>
<p>Inledningen av arbetet att sanera de offentliga finanserna</p></td><td>
<p>26</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5.2</p></td><td>
<p>Konsolideringsprogrammet och stabiliseringen av statsskulden</p></td><td>
<p>27</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5.3</p></td><td>
<p>Budgetmål, utgiftstak och reformeringen av budgetprocessen</p></td><td>
<p>28</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5.4</p></td><td>
<p>Penningpolitiken 1995-1997</p></td><td>
<p>31</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6.</p></td><td>
<p>På väg mot full sysselsättning med stark tillväxt och låg inflation</p>
<p>1998-2000</p></td><td>
<p>33</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6.1</p></td><td>
<p>Mål för arbetslöshet och sysselsättning</p></td><td>
<p>33</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6.2</p></td><td>
<p>Självständig penningpolitik utanför EMU</p></td><td>
<p>33</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6.3</p></td><td>
<p>Penningpolitiken i skuggan av Asienkrisen</p></td><td>
<p>34</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6.4</p></td><td>
<p>Riksbankens inflationsmål</p></td><td>
<p>35</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6.5</p></td><td>
<p>Stark produktivitetstillväxt under 1990-talet</p></td><td>
<p>36</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6.6</p></td><td>
<p>Finans- och budgetpolitiken efter saneringen av de<br>offentliga finanserna</p></td><td>
<p>37</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6.7</p></td><td>
<p>Arbetslösheten halverades år 2000</p></td><td>
<p>39</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7.</p></td><td>
<p>Summering och slutsatser</p></td><td>
<p>40</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Utdrag ur SOU 2000:7</p></td><td>
<p>43</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Referenser</p></td><td></td><td>
<p>45</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 2000/01:100 BILAGA 5</p>
<h2>Diagramförteckning</h2>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Diagram 1</p></td><td>
<p>Bytesbalansen och finansiellt sparande</p></td><td>
<p>8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diagram 2</p></td><td>
<p>BNP-tillväxt</p></td><td>
<p>9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diagram 3</p></td><td>
<p>Relativa enhetsarbetskostnader</p></td><td>
<p>9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diagram 4</p></td><td>
<p>Hushållens skuldkvot</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diagram 5</p></td><td>
<p>Femårsräntor</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diagram 6</p></td><td>
<p>Arbetslöshet</p></td><td>
<p>11</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diagram 7</p></td><td>
<p>Konsumentpriser</p></td><td>
<p>11</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diagram 8</p></td><td>
<p>Nominella löner</p></td><td>
<p>12</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diagram 9</p></td><td>
<p>Riksbankens styrränta</p></td><td>
<p>13</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diagram 10</p></td><td>
<p>Fastighetspriser</p></td><td>
<p>14</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diagram 11</p></td><td>
<p>Aktiepriser</p></td><td>
<p>14</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diagram 12</p></td><td>
<p>Sex månaders räntedifferens</p></td><td>
<p>15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diagram 13</p></td><td>
<p>Svenska räntor</p></td><td>
<p>17</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diagram 14</p></td><td>
<p>Statens lånebehov</p></td><td>
<p>18</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diagram 15</p></td><td>
<p>Produktionsgap</p></td><td>
<p>20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diagram 16</p></td><td>
<p>Riksbankens reporänta</p></td><td>
<p>21</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diagram 17</p></td><td>
<p>Antal sysselsatta</p></td><td>
<p>23</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diagram 18</p></td><td>
<p>Arbetslöshet och vakanser</p></td><td>
<p>23</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diagram 19</p></td><td>
<p>Kronans konkurrensvägda växelkurs</p></td><td>
<p>24</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diagram 20</p></td><td>
<p>Importpriser</p></td><td>
<p>24</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diagram 21</p></td><td>
<p>Bruttovinstandelar i näringslivet</p></td><td>
<p>25</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diagram 22</p></td><td>
<p>Industrin</p></td><td>
<p>25</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diagram 23</p></td><td>
<p>Byggverksamhet</p></td><td>
<p>26</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diagram 24</p></td><td>
<p>Offentligt finansiellt sparande</p></td><td>
<p>26</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diagram 25</p></td><td>
<p>Offentlig skuldsättning</p></td><td>
<p>28</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diagram 26</p></td><td>
<p>Arbetsmarknadsrelaterade transfereringar</p></td><td>
<p>29</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diagram 27</p></td><td>
<p>Inkomster och utgifter i offentlig sektor</p></td><td>
<p>31</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diagram 28</p></td><td>
<p>Den offentliga sektorns utgifter</p></td><td>
<p>31</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diagram 29</p></td><td>
<p>Inflationsförväntningar</p></td><td>
<p>31</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diagram 30</p></td><td>
<p>KPI och underliggande inflation</p></td><td>
<p>32</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diagram 31</p></td><td>
<p>Sysselsättningsgrad i åldern 20-64 år</p></td><td>
<p>33</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diagram 32</p></td><td>
<p>Timlöneutveckling</p></td><td>
<p>34</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diagram 33</p></td><td>
<p>Inflationsförväntningar</p></td><td>
<p>34</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diagram 34</p></td><td>
<p>Styrräntor</p></td><td>
<p>35</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diagram 35</p></td><td>
<p>Oljepris</p></td><td>
<p>35</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diagram 36</p></td><td>
<p>Löneökningar</p></td><td>
<p>36</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diagram 37</p></td><td>
<p>Sysselsatta, i arbetskraften och öppet arbetslösa</p></td><td>
<p>39</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 2000/01:100 BILAGA 5</p>
<h2>Tabellförteckning</h2>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Tabell 1</p></td><td>
<p>Försörjningsbalans 1990-1994</p></td><td>
<p>20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tabell 2</p></td><td>
<p>Konsolideringsprogrammet</p></td><td>
<p>27</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tabell 3</p></td><td>
<p>Utgiftstak för staten</p></td><td>
<p>29</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tabell 4</p></td><td>
<p>Den offentliga sektorns finansiella sparande</p></td><td>
<p>30</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tabell 5</p></td><td>
<p>Försörjningsbalans 1995-2000</p></td><td>
<p>35</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tabell 6</p></td><td>
<p>Arbetsproduktivitet 1981-2000</p></td><td>
<p>37</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tabell 7</p></td><td>
<p>Arbetsproduktivitet i näringslivet exkl. finans- och<br>fastighetsverksamhet</p></td><td>
<p>37</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tabell 8</p></td><td>
<p>Reformprogram 1997-2000</p></td><td>
<p>38</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tabell 9</p></td><td>
<p>Okade resurser till vård, skola och omsorg</p></td><td>
<p>38</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 2000/01:100 BILAGA 5</p>
<h1>Finans- och penningpolitiskt<br>bokslut för 1990-talet</h1>
<p>1990-talet var en ekonomisk period som prägla-<br>des av stora svängningar i svensk ekonomi. Den-<br>na bilaga är ett finans- och penningpolitiskt bok-<br>slut för 1990-talet. Syftet med bilagan är att<br>analysera och diskutera den ekonomiska politi-<br>kens roll och utformning. Bilagan har arbetats<br>fram under ledning av planeringschef Jens Hen-<br>riksson, Finansdepartementet. Chefekonom<br>Lars Hörngren, Riksgäldskontoret, och pro-<br>gnoschef Hans Lindberg, Konjunkturinstitutet,<br>har i hög grad bidragit med underlag till denna<br>bilaga.</p>
<p>1 Inledning</p>
<p>Svensk ekonomi genomgick stora svängningar<br>under 1990-talet. Då decenniet började rådde<br>fortfarande högkonjunktur. Den öppna arbets-<br>lösheten var ca 1,5 procent och tillväxten i BNP<br>var under 1989 runt 2,5 procent. Statsbudgeten<br>visade överskott. Det fanns dock tydliga tecken<br>på obalanser. Inflationstakten var ca 7 procent<br>och de nominella lönerna steg med närmare 10<br>procent. Bytesbalansunderskottet motsvarade<br>omkring 2 procent av BNP. Höga pris- och lö-<br>neökningar i kombination med fast växelkurs<br>hade försämrat kostnadsläget i förhållande till<br>omvärlden. Delvis påskyndat av snabb kreditex-<br>pansion hade priserna på och nybyggandet av<br>kommersiella fastigheter stigit kraftigt.</p>
<p>Vändningen i det ekonomiska förloppet blev<br>likväl både snabbare och kraftigare än förutsett. I<br>slutet av 1993 var den öppna arbetslösheten näs-<br>tan 9 procent, ekonomin krympte i en takt på<br>närmare 2 procent per år, det tredje året i rad<br>med negativ tillväxt. Statens lånebehov motsva-<br>rade ca 17 procent av BNP och statsskulden väx-<br></p>
<p>te snabbt. Utvecklingen hade tvingat Sverige att<br>överge fast växelkurs. I stället hade kronan rörlig<br>växelkurs för första gången sedan 1930-talet. En<br>bank- och finanskris hade tvingat staten att göra<br>stora åtaganden för att säkra tilltron till banksek-<br>torn och förhindra en systemkris. Obalanserna<br>var på nytt stora och osäkerheten om möjlighe-<br>terna att få igång en ekonomisk återhämtning<br>och förhindra en varaktig uppgång i arbetslöshe-<br>ten var utbredd.</p>
<p>An en gång överraskade utvecklingen. Vid de-<br>cenniets slut hade Sverige upplevt sex år med po-<br>sitiv tillväxt; i genomsnitt över 3 procent per år.<br>Arbetslösheten var nere under 4,5 procent. Infla-<br>tionen var låg, både absolut sett och i förhållande<br>till de gångna decenniernas genomsnitt, och för-<br>väntades allmänt komma att ligga kvar på låg<br>nivå. De offentliga finanserna uppvisade bety-<br>dande överskott och statsskulden uttryckt som<br>andel av BNP hade minskat under en följd av år.<br>Bytesbalansöverskottet låg stabilt över 2 procent<br>av BNP. Obalanserna i ekonomin hade i väsent-<br>lig grad eliminerats och utsikterna för de kom-<br>mande åren bedömdes som gynnsamma.</p>
<p>En så turbulent period väcker många frågor.<br>Syftet med denna bilaga är att mot bakgrund av<br>en i huvudsak kronologisk redovisning av för-<br>loppet analysera den ekonomiska politikens ut-<br>formning och roll i processen. Redovisningen<br>gäller i första hand finans- och penningpolitiken.</p>
<p>PROP. 2000/01:100 BILAGA 5</p>
<p>2 Utgångsläget - spåren av 1980-talet</p>
<p>Denna bilaga skall behandla 1990-talet, men det<br>är oundvikligt att blicka något längre tillbaka för<br>att förstå utgångsläget.</p>
<p>2.1 Strategin bakom devalveringen 1982</p>
<p>Utgångspunkten kan tas i den 16-procentiga de-<br>valveringen i oktober 1982. I motsats till de tidi-<br>gare devalveringarna under 1970-talet och i<br>september 1981 var syftet inte enbart att rätta till<br>det inhemska kostnadsläget efter en period med<br>högre inflation än i omvärlden. Det primära syf-<br>tet var i stället att komma till rätta med struktu-<br>rella obalanser i ekonomin.</p>
<p>Diagram 1 Bytesbalans och offentligt finansiellt sparande</p>
<p>Procent av BNP</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-67.png" style="width:144pt;height:119pt;"/>
<p>— Bytesbalans — - Offentligt finansiellt sparande</p>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån</p>
<p>I bakgrunden fanns bedömningen att den kon-<br>kurrensutsatta delen av ekonomin var för liten.<br>Obalansen avspeglades i mer eller mindre per-<br>manenta underskott i de offentliga finanserna<br>och i bytesbalansen. En diskussion om risken för<br>att staten skulle hamna i en skuldfälla, dvs. en si-<br>tuation där räntorna på skulden växer utan kon-<br>troll, hade börjat. Den tillträdande regeringen<br>hade för avsikt att stoppa urholkningen av stats-<br>finanserna genom en finanspolitisk åtstramning.</p>
<p>En sådan åtstramning skulle leda till minskad<br>sysselsättning i den skyddade sektorn. Genom<br>att inleda omläggningen med en kraftig devalve-<br>ring ville regeringen samtidigt stimulera den<br>konkurrensutsatta sektorn. Kombinationen av<br>de två åtgärderna tänktes lägga grunden för en<br>gynnsam utveckling med stabil tillväxt och hög<br>sysselsättning. Devalveringen och den planerade<br></p>
<p>finanspolitiska åtstramningen var således integ-<br>rerade delar i den tillträdande regeringens eko-<br>nomisk-politiska strategi. En åtstramning utan<br>devalvering skulle ha kunnat framtvinga en lång-<br>dragen period med låg sysselsättning innan pris-<br>och kostnadsläget anpassats. En kraftig devalve-<br>ring utan finanspolitisk åtstramning skulle ha<br>ökat efterfrågan från den konkurrensutsatta sek-<br>torn i ett läge med full sysselsättning. Detta<br>skulle ha lett till överhettning och inflation, dvs.<br>en upprepning av det förlopp som präglat 1970-<br>talet. Medvetenheten om denna balansgång<br>framgår av följanden citat ur ”Krisplan för Sveri-<br>ge”, presenterad av regeringen den 11 oktober<br>1982:</p>
<p>En rad devalveringar har genomförts under<br>senare år. Dessa har inte givit de avsedda ef-<br>fekterna i form av förbättrad konkurrenskraft<br>och ökning av produktionen. Anledningen<br>härtill står att bl.a. att finna i att devalvering-<br>arna inte åtföljts av en medveten antiinfla-<br>tionspolitik och att de i huvudsak endast kor-<br>rigerat tidigare inträffade skillnader i<br>inflationstakt mellan Sverige och våra vikti-<br>gaste konkurrentländer. Sedan effekterna av<br>devalveringen slagit igenom måste inflationen<br>pressas ned och stabiliseras på en låg nivå. Så-<br>väl efterfråge- som kostnadsutvecklingen i<br>den svenska ekonomin måste anpassas härtill.<br>Regeringen kommer att utforma finanspoliti-<br>ken, skattepolitiken och andra ekonomisk-<br>politiska medel utifrån detta mål.</p>
<p>I den tillträdande regeringens planer betonades<br>även att 1982 års devalvering var tänkt att vara<br>den sista och att Sverige därefter skulle slå in på<br>en s.k. hårdvalutapolitik. Om kostnadsläget på<br>nytt skulle bli för högt, skulle anpassningen få<br>ske genom en period med lägre vinster i närings-<br>livet och lägre sysselsättning. Tanken var att<br>bindningen till en fast växelkurs skulle påverka<br>beteendet på varu- och arbetsmarknaderna så att<br>pris- och löneökningarna hölls tillbaka även vid<br>hög sysselsättning.</p>
<p>Ambitionen var att bryta det mönster som<br>präglat 1970-talet, då växelkursjusteringar gjorts<br>i syfte att i efterhand anpassa kostnadsläget till<br>höga pris- och kostnadsstegringar utan tillräckli-<br>ga åtgärder för att bryta pris- och kostnadssteg-<br>ringarna. I stället gjordes den fasta växelkursen<br>till stabiliseringspoliti.sk norm. Normen var<br>tänkt att hålla inflationstakten i nivå med utveck-</p>
<p>PROP. 2000/01:100 BILAGA 5</p>
<p>lingen i omvärlden, definierad som genomsnittet<br>av de valutor som ingick i den handelsvägda valu-<br>takorg till vilken kronans växelkurs var knuten.</p>
<p>Bakom devalveringen låg således en konsistent<br>plan. Samtidigt var strategin riskfylld. Ekonomin<br>utsattes för en kraftig inflationistisk och expan-<br>siv impuls i ett läge där inflationstakten var ca 7,5<br>procent och arbetslösheten omkring 3 procent.<br>Planen byggde på att det skulle vara möjligt att<br>förhindra krav på kompensation för de prisök-<br>ningar som en devalvering medför. Vidare kräv-<br>des att de planerade finanspolitiska åtgärderna<br>genomfördes, för att styra in både förväntning-<br>arna och den faktiska utvecklingen på banor som<br>var förenliga med låg inflation. Beslutet om de-<br>valvering kunde fattas omedelbart efter reger-<br>ingstillträdet.</p>
<h2>2.2 Uppföljningen av devalveringen</h2>
<p>Devalveringen 1982 innebar att såväl export som<br>vinster i den konkurrensutsatta sektorn steg.<br>Fram till och med 1984 var nettoexporten den<br>drivande kraften i tillväxten. Den privata kon-<br>sumtionen stod under den perioden i princip<br>stilla, medan den offentliga konsumtionen ex-<br>panderade svagt.</p>
<p>Diagram 2 BNP-tillväxt</p>
<p>Procentuell förändring</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-68.png" style="width:143pt;height:129pt;"/>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån och OECD</p>
<p>Från 1985 ändrades bilden påtagligt. Under peri-<br>oden 1985-1988 var konsumtionen den drivande<br>faktorn i tillväxten, medan nettoexporten föll<br>kraftigt. Särskilt markant ökade den privata kon-<br>sumtionen. Även offentlig konsumtion fortsatte<br>att öka. Därtill ökade transfereringarna till hus-<br>hållen påtagligt under den andra hälften av 1980-<br></p>
<p>talet, trots den kraftiga högkonjunkturen. Inte<br>heller under denna period skedde således någon<br>påtaglig finanspolitisk åtstramning.</p>
<p>Även externa faktorer spelade in. Enligt det<br>normala mönstret skulle en internationell kon-<br>junkturnedgång ha kommit omkring 1985-86,<br>vilket skulle ha dämpat exportefterfrågan och<br>hållit tillbaka tillväxten i svensk ekonomi. Delvis<br>till följd av det kraftiga oljeprisfallet 1986 kom<br>den internationella högkonjunkturen att hålla i<br>sig ända till 1980-talets slut (se diagram 2). Lägre<br>oljepriser hade också direkta expansiva effekter<br>på svensk ekonomi, då det ökade utrymmet för<br>privat konsumtion via höjda realinkomster.</p>
<p>Diagram 3 Relativa enhetsarbetskostnader</p>
<p>Index 1980=100</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-69.png" style="width:142pt;height:130pt;"/>
<p>Anmärkning: OECD-14</p>
<p>Källa: Konjunkturinstitutet</p>
<p>Slutresultatet blev att pris- och löneökningstak-<br>ten steg, i synnerhet från 1987, då arbetslösheten<br>gick ner under 2 procent. Samtidigt var produk-<br>tivitetstillväxten låg, vilket innebar att enhetsar-<br>betskostnaderna steg (se diagram 3). Ekonomin<br>präglades av överhettning, som berörde såväl<br>varu- och arbetsmarknaden som många till-<br>gångsmarknader. Inte minst steg priserna på fas-<br>tighetsmarknaden.</p>
<p>En drivkraft bakom den privata konsumtio-<br>nen var den snabba kreditexpansionen i spåren<br>på avvecklingen av de kvantitativa regleringarna<br>på kreditmarknaden. De sista inhemska kredit-<br>regleringarna togs bort 1985 i ett läge då flertalet<br>bedömare ansåg att systemet inte lyckades be-<br>gränsa kredittillväxten. Att denna bedömning<br>delvis var felaktig framgick snabbt då hushållens<br>skuldkvot efter avregleringarna växte starkt (se<br>diagram 4). Under perioden 1985 till 1990 ökade<br>kreditvolymen med i genomsnitt 16 procent per<br>år.</p>
<p>PROP. 2000/01:100 BILAGA 5</p>
<p>Diagram 4 Hushållens skuldkvot</p>
<p>Procent av disponibel inkomst</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-70.png" style="width:144pt;height:126pt;"/>
<p>Anm. Skuldkvoten är hushållens totala skulder i förhållande till de disponibla<br>inkomsterna.</p>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån</p>
<p>Under fast växelkurs är penningpolitikens hu-<br>vuduppgift att hålla räntan på en sådan nivå att<br>kapitalflödena hålls i balans vid den angivna väx-<br>elkursnivån. Det innebär, så länge det inte finns<br>förväntningar om justeringar av den fasta växel-<br>kursen, att den inhemska räntan måste anpassas<br>till nivån i de länder till vilka man har fast växel-<br>kurs. Den andra sidan av detta är att ansvaret för<br>att påverka konjunkturutvecklingen, motverka<br>inflationsimpulser etc. under fast växelkurs pri-<br>märt vilar på finanspolitiken.</p>
<p>Kapitalrörligheten ökade gradvis under 1980-<br>talet. I kombination med urholkningen respekti-<br>ve den formella avvecklingen av de inhemska<br>kreditmarknadsregleringarna gjorde det att Riks-<br>banken hade begränsat utrymme att höja det in-<br>hemska ränteläget i syfte att dämpa kreditefter-<br>frågan. Åtgärder vidtogs dock för att söka hålla<br>uppe räntorna.</p>
<p>För det första sökte Riksbanken skapa depre-<br>cieringsförväntningar genom att hålla kronans<br>värde i underkant av växelkursbandet.</p>
<p>För det andra behölls förbudet för utlänningar<br>att köpa kronobligationer ända till juli 1989 som<br>ett medel för att hålla uppe ränteläget i förhål-<br>lande till omvärlden.</p>
<p>Det inhemska ränteläget påverkades även av<br>regeln att staten inte skulle ha någon nettoupp-<br>låning i utländsk valuta, den s.k. valutalånenor-<br>men. Tanken bakom valutalånenormen var att<br>staten skulle vara beroende av finansieringskost-<br>naderna på den inhemska marknaden dvs. att<br>större offentliga underskott skulle driva upp rän-<br>teläget. Detta tänktes bidra till en stramare fi-<br>nanspolitik. Följden blev att Sveriges utlands-<br></p>
<p>skuld, som växte till följd av underskotten i<br>bytesbalansen, till allt större del finansierades av<br>den privata sektorn. På samma sätt som förbudet<br>för utlänningar att köpa kronobligationer gjorde<br>valutalånenormen att den utestående stocken<br>krontillgångar koncentrerades på ett mindre an-<br>tal placerare. Den kan därmed tänkas ha bidragit<br>till högre riskpremier på kronor och högre in-<br>hemska räntor (se diagram 5).</p>
<p>Diagram 5 Femårsräntor</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-71.png" style="width:142pt;height:113pt;"/>
<p>— Sverige — USA</p>
<p>— Tyskland</p>
<p>Källa: Riksbanken</p>
<p>För det tredje köpte Riksbanken fortlöpande ut-<br>ländsk valuta och sålde motsvarande mängd kro-<br>nor (med undantag för en kortare förtroendekris<br>för kronans fasta kurs 1985, då stödköp av kro-<br>nor krävdes). Från en nivå motsvarande 4 pro-<br>cent av BNP 1982 växte valutareserven till mot-<br>svarande 10 procent av BNP 1990. Det innebar<br>att Riksbanken sökte tillfredsställa den efterfrå-<br>gan på kronor som fanns vid det rådande ränte-<br>läget.</p>
<p>Dessa åtgärder kunde inte ändra på förhållan-<br>det att det svenska ränteläget var lägre än vad<br>som skulle ha varit motiverat av hänsyn till den<br>höga inflationstakten. Från Riksbankens sida,<br>liksom i regeringens finansplaner, upprepades att<br>penningpolitiken var ”stram”. Penningpolitiken<br>var också i princip så stram som möjligt givet<br>den fasta växelkursen och den begränsade hand-<br>lingsfrihet som valutaregleringen gav, men inne-<br>bar ändå låga realräntor och snabb kreditexpan-<br>sion.</p>
<p>Förloppet illustrerar vissa grundläggande<br>egenskaper hos en regim med fast växelkurs.<br>Om ekonomin går in i en överhettningsperiod<br>och inflationstakten hamnar högre än i omvärl-<br>den, faller de inhemska realräntorna. Så länge<br>ekonomin kännetecknas av full sysselsättning</p>
<p>10</p>
<p>PROP. 2000/01:100 BILAGA 5</p>
<p>uppstår heller inga devalveringsförväntningar,<br>eftersom det inte är meningsfullt att devalvera i<br>ett läge utan lediga resurser. Även längre räntor<br>tenderar därmed att vara relativt låga. Om inte<br>den övriga ekonomiska politiken förmår hålla<br>inhemsk efterfrågan och prisutveckling i balans,<br>kan en fast växelkurs på så sätt bidra till att för-<br>stärka konjunktursvängningar.</p>
<p>Konkret innebar detta exempelvis att realrän-<br>tan före skatt på ett typiskt bostadslån i början<br>av 1989 låg på omkring 5 procent, dvs. skillnaden<br>mellan en nominell ränta på 12 procent och en<br>inflationstakt på närmare 7 procent. I princip är<br>det den framtida förväntade inflationstakten som<br>är väsentlig i detta sammanhang, men det finns<br>skäl att anta att flertalet aktörer under den här<br>perioden inte förutsåg någon markant nedgång i<br>inflationstakten i Sverige.</p>
<p>Skattepolitiken</p>
<p>Skattesystemet var en annan faktor som bidrog<br>till att stimulera kreditefterfrågan. Nominella<br>ränteutgifter gav 1989 en skattelättnad på ca 50<br>procent. I exemplet ovan innebär det att realrän-<br>tan efter skatt var -1 procent. Den höga nomi-<br>nalräntan, i sin tur betingad av den höga inflatio-<br>nen, bidrog till att öka betydelsen av<br>avdragsrätten. Dessa förhållanden gjorde att<br>kreditefterfrågan och den privata konsumtionen<br>växte snabbt. Spegelbilden var negativt finansiellt<br>sparande i hushållssektorn.</p>
<p>Ett nytt skattesystem var på väg att träda i<br>kraft. Det innefattade bl.a. en symmetrisk be-<br>skattning av kapitalinkomster med en skattesats<br>på 30 procent. Därigenom skulle värdet av ränte-<br>avdrag minska, vilket allt annat lika skulle öka<br>hushållens reala räntekostnader efter skatt.</p>
<p>Till en del berodde den snabba kreditexpan-<br>sionen på att kreditregleringarna avvecklades<br>före skattereformen. Det är emellertid tveksamt<br>om det varit möjligt att hålla kvar det kreditpoli-<br>tiska regelverket ända fram till början av 1990-<br>talet. Avvecklingen av kredit- och valutaregler-<br>ingen sågs som en anpassning av det formella re-<br>gelverket till förändringar som i realiteten redan<br>hade inträffat, bl.a. till följd av ekonomins inter-<br>nationalisering. Någon diskussion fördes därför<br>inte om möjligheten att genomföra avreglering-<br>en gradvis eller att försöka motverka dess expan-<br>siva effekter på kreditgivningen och det allmänna<br>efterfrågeläget med andra åtgärder.</p>
<p>Finanspolitiken</p>
<p>Genom att kredit- och valutaregleringarna togs<br>bort hamnade ansvaret för att styra efter-<br>frågeutvecklingen - och indirekt pris- och kost-<br>nadsökningarna - på finanspolitiken.</p>
<p>Diagram 6 Arbetslöshet</p>
<p>Procent av arbetskraften</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-72.png" style="width:142pt;height:129pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Arbetsmarknadsstyrelsen</p>
<p>Diagram 7 Konsumentpriser</p>
<p>Årlig procentuell förändring</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-73.png" style="width:142pt;height:113pt;"/>
<p>— Sverige — Tyskland<br>--USA</p>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån</p>
<p>De offentliga finanserna uppvisade överskott<br>under senare delen av decenniet och statsskulden<br>som andel av BNP krympte. Det var en effekt av<br>att skatteintäkter stiger och vissa utgifter mins-<br>kar i högkonjunktur. Sett i relation till överhett-<br>ningen, där den öppna arbetslösheten under-<br>skred 2 procent (se diagram 6) och den privata<br>konsumtionen var extremt hög, borde de offent-<br>liga finanserna under denna period ha uppvisat<br>betydligt större överskott. Storleken på den åt-<br>stramning som behövdes var dock svår att be-<br>döma bl.a. mot bakgrund av att de offentliga fi-<br>nanserna föreföll förbättras så snabbt.</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 2000/01:100 BILAGA 5</p>
<p>Diagram 8 Nominella löner</p>
<p>Årlig procentuell förändring</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-74.png" style="width:143pt;height:112pt;"/>
<p>— Sverige — - Tyskland</p>
<p>— USA</p>
<p>Källa: OECD</p>
<p>Anm. Inkl, kollektiva avgifter m.m. per anställd i näringslivet.</p>
<p>Samtidigt gäller att ansvaret för pris- och löne-<br>bildning primärt vilar på arbetsmarknadens par-<br>ter. Det hade gjorts klart i samband med deval-<br>veringen 1982 att växelkursen skulle ligga fast.<br>Följaktligen skulle pris- och löneökningar långt<br>högre än i omvärlden leda till urholkad konkur-<br>renskraft och minskad sysselsättning (se diagram<br>3, 7 och 8). Arbetsmarknadens parter borde så-<br>ledes ha ändrat sitt beteende utan att det krävts<br>direkta ekonomisk-politiska ingrepp. Att ar-<br>betsmarknadens parter inte anpassade löne-<br>bildningen torde hänga samman med att deklara-<br>tionerna om låginflationspolitik och orubbligt<br>fast växelkurs inte uppfattades som trovärdiga.</p>
<p>Den fasta växelkursen etablerades som stabili-<br>seringspolitisk norm 1982 och detta upprepades<br>i senare deklarationer. Däremot följdes inte detta<br>beslut upp på det sätt som förutsatts vid upp-<br>läggningen av strategin, nämligen att det var fi-<br>nanspolitikens uppgift att se till att inflationsim-<br>pulser hölls tillbaka och</p>
<p>inflationsförväntningarna hölls nere. Detta gällde<br>oavsett om impulserna härrörde från arbets-<br>marknaden, kreditmarknaden eller oljepriser.<br>Resultatet blev att den samlade ekonomiska poli-<br>tiken åren efter devalveringen var otillräckligt<br>stram.</p>
<p>3 Från överhettning till depression -</p>
<p>perioden 1990-1992</p>
<h2>3.1 Regeringskris och valutaoro</h2>
<p>I finansplanen beskrevs läget i svensk ekonomi<br>vid årsskiftet 1989-1990 som följer (prop.<br>1989/90:100, bil. 1, s. 14):</p>
<p>Överhettningen av den svenska ekonomin<br>har nu gått så långt och pris- och löneök-<br>ningstakten har länge legat så högt att en yt-<br>terligare åtstramning av den ekonomiska poli-<br>tiken är motiverad. Innan regeringen vidtar<br>åtgärder i detta syfte är regeringen beredd att<br>tillsammans med arbetsmarknadens parter<br>pröva om det finns någon väg att genom en<br>kombination av stram ekonomisk politik<br>samt samförstånd och ansvarstagande få ned<br>inflationen utan hög arbetslöshet.</p>
<p>Bakgrunden var att nominallönerna steg med i<br>genomsnitt 10 procent under 1989. Inflations-<br>takten låg vid årsskiftet omkring 7 procent. År<br>1990 genomfördes första steget i skatterefor-<br>men, som bl.a. innefattade sänkt inkomstskatt<br>finansierad med höjd moms och höjda punkt-<br>skatter. Det skulle komma att höja konsument-<br>prisindex med omkring 4 procentenheter, dvs.<br>föra upp den registrerade inflationstakten upp-<br>emot 11 procent. Gällande löneavtal innefattade<br>i många fall prisindexklausuler. På flera avtals-<br>områden pågick förhandlingar med höga löne-<br>krav och hot om eller redan pågående konflikter.</p>
<p>Syftet med regeringens överläggningar med<br>parterna på arbetsmarknaden var bl.a. att under-<br>söka möjligheterna att snabbt sluta avtal över<br>hela arbetsmarknaden för 1990 och 1991 som<br>bl.a. tog bort den del av indexeringen som kunde<br>kopplas till skattereformen. Diskussionerna led-<br>de inte till några överenskommelser. I stället fö-<br>reslog regeringen lagstiftade ingrepp i pris- och<br>lönebildningen i det s.k. stoppaketet. Det inne-<br>fattade bl.a. lönestopp, prisstopp, hyresstopp,<br>stopp för kommunala skattehöjningar, begräns-<br>ningar i konflikträtten och höjda avgifter för av-<br>talsstridiga strejker. Regeringen förlorade om-<br>röstningen i riksdagen den 15 februari 1990.<br>Statsministern lämnade in sin avskedsansökan.<br>Uppdraget att bilda regering gick dock tillbaka<br>till socialdemokraterna och en ny socialdemo-<br>kratisk minoritetsregering tillträdde i slutet på<br>februari.</p>
<p>Under våren återkom regeringen med förslag<br>till finanspolitiska åtstramningar. De innefattade</p>
<p>12</p>
<p>PROP. 2000/01:100 BILAGA 5</p>
<p>vissa inkomstförstärkningar och besparingar.<br>Vidare drogs förslag om en sjätte semestervecka<br>och förlängd föräldraförsäkring tillbaka.</p>
<p>Diagram 9 Riksbankens styrränta</p>
<p>1/1 1990-18/11 1992, procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-75.png" style="width:158pt;height:140pt;"/>
<p>Den politiska osäkerheten i februari 1990 smit-<br>tade av sig på valutamarknaden. I samband med<br>diskussionen kring stoppaketet uppstod för för-<br>sta gången sedan 1985 kraftiga valutautflöden,<br>Riksbanken tvingades stödköpa kronor för att<br>försvara växelkursen. För att vända flödena höj-<br>de Riksbanken styrräntan med 3 procentenheter<br>till 15,25 procent den 14 februari (se diagram 9).<br>Det var tillräckligt för att vända utflödet och<br>styrräntan justerades gradvis ner.</p>
<p>Stabiliteten kring och tilltron till den fasta<br>växelkursen hade dock brutits. En förklaring var<br>de tydliga tecknen på en förestående ekonomisk<br>nedgång. Den berodde i sin tur både på externa<br>och interna faktorer. Dels vek den internationel-<br>la konjunkturen, dels förlorade Sverige mark-<br>nadsandelar till följd av att höga pris- och löne-<br>ökningar hade försämrat kostnadsläget. I och<br>med att tillväxten stannade av och arbetslösheten<br>började öka befann sig svensk ekonomi på nytt i<br>ett sådant läge där kronans värde tidigare hade<br>skrivits ner. Svenska och internationella placerare<br>hade därmed anledning att söka analysera hur<br>Sverige denna gång skulle hantera konkurrens-<br>kraftsproblem och hot om lägre sysselsättning<br>och vinster i näringslivet. Beräkningar pekar på<br>att den förväntade växelkursen på tolv månaders<br>sikt var utanför det av Riksbanken angivna väx-<br>elkursbandet från valutaoron i februari och<br>framåt.</p>
<h2>3.2 Förnyad valutaoro och begynnande<br>finanskris</h2>
<p>I oktober 1990 återkom oron på valutamarkna-<br>den. Denna gång utlöstes valutautflödet av ryk-<br>ten om att kronan skulle knytas till den europe-<br>iska valutaenheten ecu (föregångaren till euron)<br>och i samband därmed skrivas ner. Riksbanken<br>höjde styrräntan med 5 procentenheter och valu-<br>taflödena vände tillbaka.</p>
<p>Riksbanken fick därmed en andra möjlighet<br>att demonstrera sin beredskap att försvara den<br>fasta växelkursen. För en centralbank med ett<br>trovärdighetsproblem kan valutaoro på så sätt<br>erbjuda en möjlighet att stärka tilltron till den<br>fasta växelkursen. Genom att höja korträntorna<br>kan centralbanken visa sin vilja och förmåga att<br>försvara växelkursen med hjälp av räntehöjning-<br>ar. Om centralbanken lyckas vända valutaflöde-<br>na, kan marknadsaktörer dra slutsatsen att cen-<br>tralbanken även nästa gång kommer att stå emot.<br>I bästa fall gör det att det inte blir någon ytterli-<br>gare spekulation mot valutan.</p>
<p>Men upprepade räntechocker är skadliga för<br>ekonomin. Räntorna kommer att i genomsnitt<br>ligga på hög nivå och de stora svängningarna i<br>räntenivån ökar osäkerheten i ekonomin. Båda<br>faktorerna bidrar till att dämpa efterfrågan.</p>
<p>Väl så viktigt för den ändrade förväntningsbil-<br>den under hösten 1990 var därför regeringens<br>besked att den avsåg att starta en process som<br>syftade till svenskt medlemskap i EU (då fortfa-<br>rande EG). EU-samarbetet präglades vid denna<br>tid av stark prioritering av inbördes fasta växel-<br>kurser inom ramen för växelkurssamarbetet<br>EMS. Den politiska betydelsen av det svenska<br>fastkursåtagandet ökade därmed. Beskedet läm-<br>nades i oktober tillsammans med ett förslag till<br>ytterligare budgetpolitiska åtgärder, som syftade<br>till att upprätthålla budgetbalans under budget-<br>året 1991/92. Åtgärderna innefattade utgifts-<br>minskningar med 15 miljarder och sänkt ersätt-<br>ningsnivå i sjukförsäkringssystemet.</p>
<p>Under hösten 1990 uppträdde dock ytterliga-<br>re en källa till oro för tillståndet i ekonomin och<br>den ekonomiska utvecklingen: stabiliteten i det<br>finansiella systemet. De obalanserna som byggts<br>i det finansiella systemet hade inte tidigare upp-<br>märksammats av berörda myndigheter.</p>
<p>I september framkom att finansbolaget Nyck-<br>eln hade gjort stora förluster på krediter till fas-<br>tighetsaffärer. Bankerna vägrade företaget ytter-<br>ligare krediter och Nyckeln kunde heller inte</p>
<p>13</p>
<p>PROP. 2000/01:100 BILAGA 5</p>
<p>låna via värdepapper på certifikatsmarknaden.<br>Misstron spred sig snabbt till andra oberoende<br>finansbolag och den svenska företagscertifikats-<br>marknaden upphörde att fungera.</p>
<p>Diagram 10 Fastighetspriser</p>
<p>Index 1980=100</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-76.png" style="width:144pt;height:99pt;"/>
<p>50 4 .<sub>r</sub>~<sub>r</sub> .<sub>7</sub>..<sub>T</sub>.<sub>n</sub>...<sub>T</sub>..<sub>t</sub>. .<sub>r</sub>..|..-<sub>T</sub>..<sub>T</sub>-r-T~r-T-r"^-r~r"T"<sup>5</sup>-50<br>80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00</p>
<p>— Permanenta småhus — - Hyreshus</p>
<p>Källa: Konjunkturinstitutet och Statistiska centralbyrån.</p>
<p>Diagram 11 Aktiepriser</p>
<p>Index 1980=100</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-77.png" style="width:144pt;height:127pt;"/>
<p>Källa: Konjunkturinstitutet</p>
<p>På den tidigare så heta marknaden för kommer-<br>siella fastigheter föll hyresnivåerna, vilket bidrog<br>till att både priser och omsättning på fastighets-<br>marknaden sjönk. På samma sätt som utlåning<br>och fastighetspriser under 1980-talet drivits upp-<br>åt i en självförstärkande spiral vände båda nu<br>neråt (se diagram 4 och 10). Aven andra finansi-<br>ella indikatorer, t.ex. aktiemarknaden, utveckla-<br>des negativt (se diagram 11). Effekten blev en<br>snabb nedgång i både privat konsumtion och in-<br>vesteringar, särskilt fastighetsinvesteringar. Sys-<br>selsättningen sjönk, inte minst i byggsektorn.</p>
<p>Tillgångspriser och sparande påverkades också<br>av skattereformen som genomfördes stegvis<br>1990-1991. En central tanke i reformen var att<br></p>
<p>premiera sparande och motverka låntagande.<br>Andra centrala principer var likformighet och en<br>strävan efter låga skattesatser samt breda skatte-<br>baser. Detta innebar bl.a. att det infördes en se-<br>parat och enhetlig beskattning av kapitalinkoms-<br>ter med en skattesats på 30 procent. Därigenom<br>reducerades värdet av ränteavdrag, vilket höjde<br>den reala räntekostnaden efter skatt för låntaga-<br>re, samtidigt som avkastningen efter skatt på<br>sparande steg. Det bidrog till att reducera priser-<br>na på villor och bostadsrätter. Detta bidrog även<br>indirekt till ökat sparande. Hushållens reella<br>skuldsättningsgrad steg, vilket stärkte motiven<br>att reducera lånen, dvs. att amorteringsspara. <sup>1</sup></p>
<p>Skattereformen sammanföll tidsmässigt med<br>cn kraftig uppgång i hushållssparandet. Det är<br>inte möjligt att med någon exakthet avgöra i vil-<br>ken mån denna berodde på reformen, en ound-<br>viklig normalisering i förhållande till situationen<br>med kraftigt negativt sparande under 1980-talet<br>respektive en anpassning till konjunkturned-<br>gången, markant lägre inflation, samt ökad osä-<br>kerhet om t.ex. anställningstryggheten. Det kan<br>dock konstateras att skattereformen i viss om-<br>fattning bidrog till att förstärka nedgången i eko-<br>nomin där den åtstramande effekten på den<br>privata konsumtionen via sjunkande förmögen-<br>hetsvärden dominerade över effekten på dispo-<br>nibelinkomsterna av den initiala underfinansie-<br>ringen. <sup>2</sup></p>
<h2>3.3 Finansplanen 1991</h2>
<p>I finansplanen för budgetåret 1991/92 konstate-<br>rade regeringen att den svenska ekonomin präg-<br>lades av allvarliga problem. Inflationen utpekades<br>som det centrala stabiliseringspolitiska proble-<br>met. Även den låga tillväxten, det beständiga un-<br>derskottet i bytesbalansen och det låga sparandet<br>nämndes som svaga sidor. Bland de starka sidor-</p>
<p><sup>1</sup> Enligt Kommittén för utvärdering av skattereformen, KUSK, (SOU<br>1995:104) kan ca hälften av det reala prisfallet på villor under perioden<br>1991-93 hänföras till skattereformen.</p>
<p>“ Enligt räkneexempel redovisade av KUSK kan uppfattningsvis ca en<br>procentenhet av ett totalt fall i real BNP under 1991-1993 med 5 procent<br>hänförs till skattereformen. En sammanfattning av KUSK och regering-<br>ens utvärdering av skattereformen, inklusive dess effekter på konjunktur-<br>förloppet, redovisas i prop. 1997/98:1, bil. 6.</p>
<p>14</p>
<p>PROP. 2000/01:100 BILAGA 5</p>
<p>na nämnde regeringen näringslivets finansiella<br>ställning och de starka offentliga finanserna.</p>
<p>Under rubriken ”Den ekonomiska politikens<br>inriktning” anförde regeringen följande (prop.<br>1990/91:100, bil. l,s.4):</p>
<p>Det är i längden inte möjligt att trygga syssel-<br>sättningen i en ekonomi med prisstegringar,<br>som är snabbare än i omvärlden. För att värna<br>sysselsättning och välfärd måste den ekono-<br>miska politiken de närmaste åren med all<br>kraft inriktas på att varaktigt nedbringa infla-<br>tionen. Denna uppgift måste överordnas and-<br>ra ambitioner och krav. Det innebär att<br>mycket starka restriktioner framgent måste<br>läggas på statens liksom kommunernas och<br>landstingens utgifter samtidigt som den kon-<br>kurrensutsatta sektorn måste stärkas.</p>
<p>Växelkurspolitikens roll och ansvarsfördelningen<br>mellan finans- och penningpolitiken beskrevs på<br>följande sätt (s. 18):</p>
<p>En fast växelkurs är en av hörnstenarna i den<br>ekonomiska politik som förts sedan 1982.<br>Den skall skapa stabilitet och trovärdighet i<br>den ekonomiska politiken och därmed bidra<br>till inflationsbekämpningen. Penningpoliti-<br>kens överordnade uppgift är att upprätthålla<br>den fasta växelkursen. För att detta skall vara<br>möjligt på lång sikt måste finanspolitiken ges<br>en stram inriktning.</p>
<p>Vidare bekräftade regeringen att en tidigare avi-<br>serad utredning om Riksbankens ställning och<br>funktion skulle tillsättas. Dess syfte angavs vara<br>att utforma en klar och ändamålsenlig ram för<br>den framtida penningpolitiken.</p>
<p>Uppgiften att bringa inflationen under kon-<br>troll som ett medel för att bevara sysselsättning<br>och välfärd slogs således fast på nytt, liksom den<br>ekonomisk-politiska ansvarsfördelningen för att<br>uppnå detta mål.</p>
<h2>3.4 Ecu-anknytning och tillfällig<br>stabilisering</h2>
<p>Sveriges nya Europapolitik och de tydliga dekla-<br>rationerna i finansplanen bidrog till att stabilisera<br>läget på ränte- och valutamarknaderna under för-<br>sta halvåret 1991. Närmandet till EU gav också<br>möjlighet att se över utformningen av fastkurs-<br>regimen i syfte att skapa en mer trovärdig växel-<br>kurs.</p>
<p>I en process där det framstod som sannolikt<br>att Sverige skulle bli medlem i EU uppfattades<br>det som en fråga om när, inte huruvida, Sverige<br>skulle gå med i EMS och kronan skulle ges en<br>fast kurs inom växelkursmekanismen (ERM). I<br>EU-samarbetet var inbördes fasta kurser ett vik-<br>tigt inslag, med siktet inställt på en kommande<br>monetär union. Den senaste justeringen av rikt-<br>kurser hade gjorts 1987 och EMS hade sedan<br>dess inte varit utsatt för den sorts spekulativa at-<br>tacker, med därtill kopplade räntechocker, som<br>drabbat Sverige. Till skillnad från Sveriges ensi-<br>digt deklarerade fasta kurs fanns det inom ERM<br>ömsesidiga åtaganden, dvs. spekulation mot ett<br>lands valuta skulle mötas av stödköp från flera<br>centralbanker.</p>
<p>Formellt fanns det möjlighet för ett land utan-<br>för EU att bli associerad medlem av EMS, men i<br>praktiken var den vägen stängd. Ambitionerna<br>att skapa en monetär union gjorde att EU-<br>länderna var ovilliga att komplicera samarbetet<br>genom att ta med associerade länder. I maj 1991<br>annonserade Riksbanken i stället att kronan en-<br>sidigt knutits till ecun till en kurs som exakt<br>motsvarade värdet gentemot valutakorgen, dvs.<br>ecu-anknytningen gjordes utan växelkursjuster-<br>ing. I realiteten kom dock beslutet att medföra<br>en uppskrivning av valutan under de kommande<br>åren eftersom US dollarn kom att depreciera i<br>förhållande till de europeiska valutorna. Beslutet<br>följde Norges exempel; den norska kronan hade<br>på samma sätt knutits till ecun i oktober 1990.<br>Även Finland följde Norges exempel.</p>
<p>Diagram 12 Sex månaders räntedifferens</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-78.png" style="width:157pt;height:140pt;"/>
<p>Ecu-kopplingen uppfattades som ett mer bin-<br>dande åtagande. Den innebar också att oron för-<br>svann för en knytning till en lägre kurs i sam-</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 2000/01:100 BILAGA 5</p>
<p>band med det kommande valet hösten 1991.<br>Skillnaden mellan korta räntor i kronor respekti-<br>ve ecu, den nya mätaren av den överavkastning<br>som placerarna krävde på krontillgångar som<br>kompensation för bl.a. växelkursosäkerhet, sjönk<br>med ett par procentenheter (se diagram 12).</p>
<p>Utvecklingen i omvärlden var mer orolig. I<br>spåren av den tyska återföringen hade penning-<br>politiken i Tyskland börjat stramas åt. De övriga<br>medlemmarna i ERM tvingades höja sina räntor,<br>trots att konjunkturen i flera av dessa länder sna-<br>rare pekade neråt. Osäkerhet om ERM-<br>kursernas orubblighet började sprida sig, vilket<br>tvingade vissa länder att höja sina räntor mer än<br>Tyskland. Detta dämpade konjunkturen ytterli-<br>gare, vilket gjorde att spänningarna i systemet<br>gradvis växte.</p>
<p>An större var problemen i Finland som bl.a.<br>drabbats av en kraftig nedgång i handeln med f.d.<br>Sovjetunionen. Arbetslösheten ökade i snabb<br>takt och en djup ekonomisk kris hotade. I no-<br>vember 1991 devalverades den finska marken<br>med 8 procent mot ecun. Sveriges underliggande<br>trovärdighetsproblem kom därmed på nytt upp<br>till ytan. Valutautflödena växte snabbt och Riks-<br>banken höjde styrräntan med 6 procentenheter i<br>december. Liksom efter tidigare valutaorosperi-<br>oder vände valutaflödena och Riksbanken kunde<br>stegvis sänka räntan. Ränteskillnaden gentemot<br>omvärlden låg emellertid kvar på en högre nivå<br>än före valutautflödena i december.</p>
<p>Att krisen utlöstes av valutaoro i ett grannland<br>visade hur störningskänslig kronan var. Även om<br>den ekonomiska nedgången i Finland var långt<br>brantare och det där rådde uttalad oenighet om<br>fastkurspolitiken, var det uppenbart att investe-<br>rare drog paralleller till Sverige. Tecknen på den<br>svenska ekonomins svaghet blev också fler och<br>fler. Industriproduktionen föll med närmare 7<br>procent 1991. Den öppna arbetslösheten steg<br>brant, liksom antalet sysselsatta i arbetsmark-<br>nadspolitiska åtgärder. Aven statsfinanserna för-<br>svagades kraftigt. I budgetpropositionen för<br>1992/93 reviderades prognosen för underskottet<br>1991/92 från 5,5 till 47,7 miljarder kronor. Med<br>automatik försvagades nu de offentliga finanser-<br>na.</p>
<p>En ytterligare parallell till Finland var att<br>kreditförlusterna i finansbolagssektorn spritt sig<br>till bankerna. I oktober hade det framkommit att<br>Första Sparbanken gjort så stora kreditförluster<br>att bankens överlevnad var hotad. Staten bidrog<br>genom olika lånegarantier till att sparbanksrörel-<br></p>
<p>sen kunde vidta nödvändiga rekonstruktionsåt-<br>gärder. Även Nordbanken hade redovisat stora<br>kreditförluster och staten bidrog i egenskap av<br>huvudägare med ett kapitaltillskott för att säkra<br>bankens kapitaltäckning. Det var tydligt att sär-<br>skilt prisfallet på fastighetsmarknaden börjat ge<br>problem för de institut som givit krediter med<br>fastigheter som säkerhet. Det höga ränteläget<br>bidrog till att ytterligare öka svårigheterna för<br>låntagare som redan tidigare fått vidkännas ef-<br>fekterna av fallande tillgångsvärden och sjunkan-<br>de hyresnivåer.</p>
<h2>3.5 Finansplanen 1992</h2>
<p>Den nytillträdda borgerliga fyrpartiregeringens<br>mål och planer för den ekonomiska politiken<br>formulerades i budgetpropositionen för 1992/93.<br>Tyngdpunkten lades på vad som bedömdes som<br>ekonomins strukturella problem (prop.<br>1991/92:100, bil. l,s. 7):</p>
<p>Sveriges problem är till stor del strukturella.<br>Kortsiktiga åtgärder måste ligga i linje med<br>den långsiktiga strategin. Det är viktigt att<br>snabbt komma igång med nödvändiga för-<br>ändringar. Detta gäller inte minst skattesänk-<br>ningar och saneringen av budgetens utgifter.<br>Det gäller också reformer inom de stora of-<br>fentliga utgiftssystemen.</p>
<p>De budgetpolitiska ambitionerna kvantifierades<br>på följande sätt (s. 8 respektive s. 9):</p>
<p>Preliminära bedömningar tyder på skatte-<br>sänkningsbehov av i storleksordningen 10<br>miljarder kronor per år fram till mitten av<br>1990-talet. (...) Regeringens sparmål var 10-<br>15 miljarder kronor för budgetåret 1992/93<br>på helår räknat. Det är regeringens bedöm-<br>ning att den långsiktiga utgiftsstrategin under<br>mandatperioden kommer att kräva fortlö-<br>pande beslut om utgiftsminskningar i samma<br>storleksordning.</p>
<p>Den nya regeringen satte, liksom den tidigare,<br>inflationsbekämpningen i centrum. Vidare upp-<br>repade regeringen målet om fast växelkurs som<br>bas för penning- och valutapolitiken. Ansvarför-<br>delningen i den ekonomiska politiken uttrycktes<br>tydligt (s. 10):</p>
<p>Den svenska kreditmarknaden är i det när-<br>maste helt integrerad med omvärlden. Riks-<br>bankens penningpolitik har mot denna bak-</p>
<p>16</p>
<p>PROP. 2000/01:100 BILAGA 5</p>
<p>grund alltmer inriktats på att balansera valuta-<br>flödena genom anpassningar i den inhemska<br>räntenivån. Penningpolitiken kan därmed inte<br>användas för att påverka den inhemska efter-<br>frågan. Finans- och strukturpolitiken bär hu-<br>vudansvaret för att skapa förutsättningar för<br>låg inflation och stabil tillväxt.</p>
<p>Regeringen bedömde det som tillräckligt att fi-<br>nansiera planerade skattesänkningar med ungefär<br>motsvarande utgiftsminskningar, vilket kan tol-<br>kas som att underskottet uppfattades som i allt<br>väsentligt konjunkturelit betingat, dvs. skulle<br>försvinna vid en återgång till normalt kapacitets-<br>utnyttjande (s. 16):</p>
<p>Trots de åtgärder som vidtas sker en viss för-<br>svagning av både statens budget och den of-<br>fentliga sektorns finanser. Detta beror främst<br>på att den ekonomiska stagnationen, dvs. svi-<br>terna av en tidigare misslyckad ekonomisk<br>politik, försvagar statens inkomster.</p>
<p>I början av 1992 försvann de direkta effekterna<br>av skattereformen ur den uppmätta KPI-infla-<br>tionen. Inflationstakten föll till omkring 2 pro-<br>cent, vilket gjorde det tydligt att den ekonomis-<br>ka avmattningen sänkt inflationstrycket i<br>Sverige. Den nedgång i pris- och löneökningarna<br>som - via minskad efterfrågan på varor och<br>arbetskraft - under fast växelkurs inträder efter<br>en period med högre inflation än omvärlden<br>kunde nu tydligt avläsas. Det s.k.<br>Rehnbergsavtalet på arbetsmarknaden hade<br>också bidragit till den snabba löneanpassningen.</p>
<p>Den latenta misstron mot kronan gjorde dock<br>att den svenska räntenivån låg kvar klart över 10<br>procent (se diagram 13), trots att inflationen nu<br>anpassats till europeisk nivå. Svensk ekonomi<br>hade hamnat i ett läge som var spegelbilden av<br>1980-talet. Då hade realräntorna inte kunnat hö-<br>jas, eftersom den fasta växelkursen uppfattades<br>som trovärdig. Nu kunde de inte sänkas, trots<br>att ekonomin gick brant neråt, eftersom växel-<br>kursregimens trovärdighet var svag.</p>
<p>I finansplanen för 1992/93 återfinns ingen<br>medvetenhet om detta dilemma. Inflationsned-<br>gången välkomnas och regeringen tolkar upp-<br>gången i det privata sparandet som uttryck för<br>en välkommen strukturell förändring. I den mån<br>de snabbt växande underskotten i statsfinanserna<br>var uttryck för strukturella obalanser skulle des-<br>sa, enligt regeringens bedömning, rättas till ge-<br></p>
<p>nom en långsiktigt tillväxtfrämjande politik med<br>sänkta skatter som viktigaste medel.</p>
<p>Diagram 13 Svenska räntor</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-79.png" style="width:143pt;height:127pt;"/>
<p>Anm. Månadsgcnomsnitt</p>
<p>Källa: Riksbanken</p>
<h2>3.6 Från osäkerhet till valuta- och<br>finanskris</h2>
<p>Med undantag för en mindre störning i april, på<br>nytt utlöst av valutaoro i Finland, var situationen<br>på valutamarknaden stabil fram till beskedet i<br>juni att Danmark i folkomröstning sagt nej till<br>Maastricht-fördraget. Även Frankrike utlyste en<br>folkomröstning om fördraget, vars utgång var<br>osäker. Samtidigt växte skillnaderna mellan<br>Tyskland, som behövde höga räntor för att han-<br>tera effekterna av enandet av Tyskland, och övri-<br>ga ERM-länder, där ekonomin utvecklades svagt.</p>
<p>I de finansiella marknaderna uppstod fråge-<br>tecken om huruvida ERM-länderna skulle kunna<br>hantera dessa spänningar med fortsatt låsta väx-<br>elkurser. Eftersom svensk växelkurspolitik var<br>kopplad till närmandet till EU, ökade detta osä-<br>kerheten ytterligare om huruvida kronans kurs<br>skulle hållas fast. Om växelkursjusteringar gjor-<br>des inom ERM, skulle motståndet mot att juste-<br>ra den svenska kronans kurs bli lägre. De höga<br>räntorna i Tyskland hade också direkta efterfrå-<br>gedämpande effekter, eftersom svenska räntor<br>på grund av knytning till ecun i stor utsträckning<br>följde de tyska, med ett betydande påslag.</p>
<p>Parallellt fortsatte försämringen av de offent-<br>liga finanserna. Statens nettolånebehov, som<br>gradvis blivit en mer uppmärksammad indikator,<br>var vid utgången av augusti 1992 111 miljarder<br>kronor mätt som tolvmånaderstalet (se diagram</p>
<p>17</p>
<p>PKOP. 2000/01:100 BILAGA 5</p>
<p>14). Det motsvarade en ökning med 65 miljarder<br>jämfört med ett år tidigare. Även läget i banksek-<br>torn försämrades. Kreditförlusterna växte dra-<br>matiskt i takt med att fastighetspriserna föll.<br>Även andra låntagare fick betalningsproblem till<br>följd av lågkonjunkturen och det höga räntelä-<br>get.</p>
<p>Diagram 14 Statens lånebehov</p>
<p>Miljarder kronor</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-80.png" style="width:144pt;height:131pt;"/>
<p>Källa: Riksgäldskontoret</p>
<p>Den allt sämre utvecklingen av den svenska eko-<br>nomin gjorde att kronan var känslig för stör-<br>ningar. I slutet av augusti var lugnet definitivt<br>över och omfattande valutautflöden uppstod. I<br>två steg höjde Riksbanken styrräntan från 12 till<br>16 procent. Det räckte för att stoppa utflödet,<br>men till skillnad från tidigare räntehöjningar<br>skedde inget nämnvärt återflöde.</p>
<p>Samma dag som Riksbanken höjde räntan till<br>16 procent meddelade regeringen att den avsåg<br>att inleda diskussioner med oppositionen i syfte<br>att uppnå så bred enighet som möjligt kring den<br>ekonomiska politiken. Innan diskussionerna<br>hunnit komma igång ändrades dock läget i om-<br>världen till det sämre. De fasta växelkurserna<br>inom ERM drabbades av akut misstro. Trycket<br>var som störst på den italienska liran och det<br>brittiska pundet. Även den finska marken, med<br>samma knytning till ecun som kronan, drabba-<br>des av ny valutakris. Den 8 september slutade<br>Finland att intervenera för att försvara markens<br>kurs mot ecun och den rörliga markkursen föll<br>omgående med ca 13 procent. Riksbanken höjde<br>styrräntan till 24 procent. Utflödena fortsatte<br>emellertid. Riksbanken höjde därför nästa dag<br>räntan till 75 procent. Vidare annonserade Riks-<br>banken att valutareserven genom lån skulle till-<br>föras motsvarande 120 miljarder kronor. Syftet<br>var att förstärka bankens resurser att stödköpa<br></p>
<p>kronor. Från både regeringen och den socialde-<br>mokratiska oppositionen gjordes uttalanden till<br>stöd för fastkurspolitiken. Båda parter meddela-<br>de också att samtal om den ekonomiska politi-<br>ken nu skulle inledas.</p>
<p>Några dagars lugn inträdde och Riksbanken<br>sänkte styrräntan till 20 procent. Trots en ned-<br>skrivning av liran och sänkt ränta i Tyskland var<br>dock inte turbulensen inom ERM förbi. Den 16<br>september kom nya attacker mot främst liran<br>och pundet. Kronan kom på nytt under press.<br>Riksbanken höjde räntan till 75 procent, men då<br>det inte hjälpte för att stoppa valutautflödet höj-<br>des styrräntan samma eftermiddag till 500 pro-<br>cent. Samma kväll meddelades att liran och pun-<br>det hade flytande växelkurs.</p>
<p>Valutautflödet fortsatte nästa morgon. Inom<br>Riksbanken fattades ett beslut att höja styrrän-<br>tan till 4 000 procent om utvecklingen fortsatte.<br>Innan beslutet hann verkställas stannade dock<br>utflödet av.<sup>3</sup> Samma kväll kom ett uttalande som<br>angav att förhandlingar om en krisuppgörelse<br>fördes mellan regeringen och socialdemokrater-<br>na. Resultatet, som senare kom att kallas krispa-<br>ket 1, presenterades den 20 september. Via en<br>kombination av utgiftsminskningar och in-<br>komstökningar skulle budgeten förstärkas med<br>netto ca 20 miljarder kronor. Riksbanken sänkte<br>styrräntan till 50 procent och några dagar senare<br>till 40 procent.</p>
<p>Delvis till följd av det extrema ränteläget ris-<br>kerade krisen i banksystemet att bli akut.<br>Riksbanken gav lån på speciella villkor till banker<br>och bostadsinstitut för att mildra genomslaget av<br>de höga styrräntorna på det finansiella systemet,<br>men kreditförlusterna hotade att stiga. I kombi-<br>nation med den fortgående ekonomiska ned-<br>gången gjorde det att svenska bankers finansie-<br>ring, särskilt i utländsk valuta, var hotad,<br>eftersom bankernas långivare började ifrågasätta<br>deras betalningsförmåga och solvens. Sverige ho-<br>tades av en finansiell systemkris, som bedömdes<br>kunna ge allvarliga skador på samhällsekonomin,<br>inte minst med hänsyn till det redan kritiska lä-<br>get i ekonomin i stort. Den 24 september utfär-<br>dade regeringen — med uttalat stöd från den soci-<br>aldemokratiska oppositionen - därför en generell</p>
<p><sup>3</sup> Planerna pä att höja styrräntan till 4 000 procent blev inre allntänt kända<br>förrän flera är efter krisen och påverkade därför inte förloppet.</p>
<p>18</p>
<p>PROP. 2000/01:100 BILAGA 5</p>
<p>garanti för fordringar på svenska banker och bo-<br>stadsinstitut.</p>
<p>Läget på valuta- och räntemarknaden förblev<br>instabilt fram till dess krispaket 2 presenterades.<br>Det innehöll åtgärder som innebar förbättrad<br>konkurrenskraft för näringslivet genom kortad<br>semester och lägre arbetsgivaravgifter finansiera-<br>de via bl.a. höjd moms, vilket innebar en s.k. in-<br>tern devalvering. Syftet var att förbättra förut-<br>sättningarna för - och därmed tilltron till -<br>fortsatt fast växelkurs. Sammantaget motsvarade<br>åtgärderna en sänkning av näringslivets kostna-<br>der med ca 4 procent.</p>
<p>Efter det andra krispaketet stabiliserades läget<br>på valutamarknaden, delvis tack vare att spän-<br>ningarna i ERM minskade. Riksbanken sänkte<br>räntan steg för steg. I början av november var<br>styrräntan nere på 11,5 procent, samma nivå som<br>under sommaren.</p>
<p>I mitten på november började marknadsrän-<br>torna åter att stiga. Den utlösande faktorn var att<br>en av Riksgäldskontorets auktioner av stats-<br>skuldväxlar inte blev fulltecknad. I bakgrunden<br>fanns prognoser om fortsatt försämring av de<br>ekonomiska utsikterna och därmed av statsfi-<br>nanserna. Riksbanken var denna gång hänvisad<br>till att stödköpa kronor. En ny räntehöjning be-<br>dömdes som utesluten eftersom den skulle yt-<br>terligare skynda på den ekonomiska nedgången<br>och fördjupa finanskrisen.</p>
<p>När utflödet väl startat växte det snabbt. Pla-<br>ner på ett tredje krispaket drogs upp, men dis-<br>kussionerna ledde inte till någon uppgörelse. På<br>morgonen den 19 november beslutade Riksban-<br>ken att höja styrräntan till 20 procent, utan att<br>räkna med att det skulle ha någon reell effekt på<br>utflödena. Samma eftermiddag meddelade Riks-<br>banken beslutet att med omedelbar verkan låta<br>kronans växelkurs flyta.</p>
<h2>3.7 Kronförsvaret - en utvärdering</h2>
<p>Under fast växelkurs är penningpolitikens upp-<br>gift att sätta räntenivån så att den fasta växelkur-<br>sen kan upprätthållas. Riksbanken följde denna<br>enkla regel fram till november 1992. I så måtto<br>fullföljde banken den uppgift den tilldelats vid<br>beslutet att devalveringen 1982 skulle vara den<br>sista. Samtidigt var läget när den fasta växelkur-<br>sen slutligen övergavs ohållbart. Nedgången i<br>ekonomin - med snabbt stigande arbetslöshet,<br>negativ tillväxt, fallande tillgångspriser och<br></p>
<p>snabbt försämrade statsfinanser - var så djup att<br>ett fortsatt utdraget kronförsvar var ekonomiskt<br>ohållbart. En justering av växelkursen var i det<br>läge som uppstått nödvändig, bl.a. för att undvi-<br>ka en än mer långvarig period av ekonomisk<br>stagnation.</p>
<p>Givet bedömningen att det i november 1992<br>inte var rätt att fortsätta kronförsvaret upp-<br>kommer frågan om den fasta växelkursen borde<br>och kunde ha övergivits tidigare. I debatten om<br>1990-talet har olika synpunkter framkommit,<br>t.ex. att Sverige borde ha övergått till rörlig väx-<br>elkurs i mitten av 1980-talet för att med pen-<br>ningpolitiska medel kunna hantera effekten av<br>avregleringen av kreditmarknaden. En menings-<br>full utvärdering av ekonomisk politik måste<br>dock beakta den miljö i vilken besluten togs och<br>vilka handlingsalternativ som då fanns. Ingen<br>föreställde sig att Sverige skulle överge den regim<br>som präglade växelkurspolitiken i små länder i<br>Västeuropa. Samtidigt väcker avsaknaden av en<br>diskussion om konsekvenserna av en rörlig väx-<br>elkurs frågor om bredden i den ekonomisk-<br>politiska debatten.</p>
<p>I och med att planerna på europeisk monetär<br>union tog form och Sverige beslutade att närma<br>sig EU blev dock skälen för fast växelkurs ännu<br>starkare. En rörlig växelkurs framstod därmed<br>som utesluten från ett politiskt perspektiv.</p>
<p>Det fanns även andra aspekter på kronförsva-<br>ret. Olika regeringar och riksdagen hade under<br>en följd av år lagt stark tonvikt på den fasta väx-<br>elkursen som den överordnade stabiliseringspoli-<br>tiska normen. Aven i övrigt fanns ett brett stöd<br>för fastkurspolitiken, bl.a. från arbetsmarkna-<br>dens parter. Något sådant stöd fanns exempelvis<br>inte i Finland. Fastkursåtagandet var således för-<br>knippat med åtskilligt förtroendekapital.</p>
<p>Efter septemberkrisen uppstod ett slags vän-<br>teläge. Valutamarknaden stabiliserades och rän-<br>torna gick ner gradvis, men de låg fortfarande på<br>en för hög nivå för att de skulle framstå som för-<br>enliga med en återhämtning av ekonomin.</p>
<p>Utvecklingen i omvärlden gav heller inte nå-<br>gon hjälp, eftersom spänningarna i ERM kvar-<br>stod. I och med att räntenivån förblev så hög<br>fanns inte förutsättningar för en långsiktig eko-<br>nomisk uppgång. Därmed var det i praktiken<br>bara fråga om när nästa valutakris skulle komma.</p>
<p>När valutautflödena återkom i november in-<br>leddes nya diskussioner om breda krisuppgörel-<br>ser. Riksbanken såg det på nytt som sin uppgift<br>att skapa en tidsfrist för förhandlingarna. Denna</p>
<p>19</p>
<p>PKOP. 2000/01:100 BILAGA 5</p>
<p>gång skedde det enbart genom stödköp, efter-<br>som fler räntehöjningar, av skäl som redovisats<br>ovan, bedömdes som kontraproduktiva. Riks-<br>bankens agerande var även denna gång kopplat<br>till utsikterna att nå politisk enighet om ett kris-<br>paket. När det stod klart att så inte skulle ske,<br>gjorde Riksbanken en i praktiken symbolisk rän-<br>tehöjning och sedan var det en fråga om timmar<br>innan kronan skulle ha rörlig växelkurs.</p>
<p>Huruvida det var meningsfullt att fortsätta<br>med stödköpen under sex dagar är tveksamt. Det<br>beror delvis på hur goda utsikter för ett nytt<br>krispaket som fanns, men även på bedömningen<br>av om det diskuterade paketet skulle skapa tro-<br>värdighet för fortsatt fast växelkurs. Detta förut-<br>satte att åtgärder kunde vidtas som så snabbt och<br>genomgripande skulle ändra bilden av svensk<br>ekonomi att en vändning framstod som möjlig.</p>
<p>Räntehöjningarna i september och det rådan-<br>de krisläget gjorde det möjligt att ta fram krispa-<br>ket genom överenskommelser över blockgrän-<br>serna.<sup>4</sup> Samtidigt är det svårt att värdera<br>betydelsen av förmågan att nå enighet i ett kris-<br>läge. Det envisa kronförsvaret kan i någon mån<br>ha påverkat bilden av det svenska politiska sy-<br>stemet på längre sikt och därmed förväntningar-<br>na om vilken politik som skulle föras efter kro-<br>nans fall.</p>
<p>Det går också att anlägga ett mer övergripan-<br>de kritiskt perspektiv och hävda att kronförsva-<br>ret var utsiktslöst och inte grundat på rimliga<br>ekonomisk-politiska överväganden. Den hotan-<br>de depressionen gjorde enligt detta synsätt att<br>växelkursnormen var betydelselös för synen på<br>svensk ekonomi; oro för förväntningarna om<br>fortsatt hög inflation på lång sikt i Sverige borde<br>ha skjutits i bakgrunden. Det borde ha varit möj-<br>ligt att inse att nedgången var så djup att det inte<br>skulle vara möjligt att vända utvecklingen med<br>oförändrad nominell växelkurs. Kronan kunde<br>således ha släppts tidigare. Sannolikt hade inte<br>ens stora utgiftssänkningar och skattehöjningar<br>varit tillräckliga för att skapa varaktigt tilltro till<br>fastkurspolitiken i en turbulent internationell<br>miljö och när huvudproblemet var en övervärde-<br>rad växelkurs.</p>
<p>** Sett i efterhand är kanske enigheten om hanteringen av bankkrisen det<br>viktigaste elementet i uppgörelserna, eftersom den i ett akut läge gjorde<br>det möjligt att ställa ut en trovärdig garanti trots att det formella riks-<br>dagsbeslutet kunde fattas först flera månader senare.</p>
<p>Tabell 1 Försörjningsbalans 1990-1994</p>
<p>Årlig procentuell förändring</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>1994</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>1.1</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>•1,7</p></td><td>
<p>-1,8</p></td><td>
<p>4.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållens konsum-<br>tionsutgifter</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>1.0</p></td><td>
<p>-1.3</p></td><td>
<p>-3,0</p></td><td>
<p>1.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentliga konsum-<br>tionsutgifter</p></td><td>
<p>2.4</p></td><td>
<p>3.3</p></td><td>
<p>0.1</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-0.9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statliga</p></td><td>
<p>4.6</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>-0.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunala</p></td><td>
<p>1.7</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>•1.0</p></td><td>
<p>-1.6</p></td><td>
<p>-1.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fasta bruttoinvester-<br>ingar</p></td><td>
<p>0.2</p></td><td>
<p>-8,6</p></td><td>
<p>-11,6</p></td><td>
<p>-15,0</p></td><td>
<p>6,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lagerinvesteringar<sup>1</sup></p></td><td>
<p>0.2</p></td><td>
<p>-1.0</p></td><td>
<p>0.8</p></td><td>
<p>-0.4</p></td><td>
<p>1,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Export av varor och<br>tjänster</p></td><td>
<p>1.8</p></td><td>
<p>-1.9</p></td><td>
<p>2.2</p></td><td>
<p>8.3</p></td><td>
<p>14.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Import av varor och<br>tjänster</p></td><td>
<p>0.7</p></td><td>
<p>-4,9</p></td><td>
<p>1.5</p></td><td>
<p>-2,2</p></td><td>
<p>12,0</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Förändringstalen är uttryckta i procent av BNP föregående år.<br>Källa; Statistiska centralbyrån.</p>
<h2>3.8 Läget efter kronfallet</h2>
<p>Fram till årsskiftet 1992-1993 föll kronan med<br>ca 15 procent mot ecun. Den reala effektiva väx-<br>elkursen var därmed på ungefär samma nivå som<br>omedelbart efter devalveringen 1982. I andra av-<br>seenden var läget emellertid annorlunda. Eko-<br>nomin befann sig i djup lågkonjunktur (se dia-<br>gram 15 och tabell 1), vilket gjorde att risken var<br>liten för inflationistiska effekter av kronans de-<br>preciering. A andra sidan fanns det efter över-<br>gången till rörlig växelkurs ingen ekonomisk-<br>politisk regel som kunde fungera som ankare för<br>förväntningarna om den ekonomiska politiken<br>och den ekonomiska utvecklingen.</p>
<p>Diagram 15 Produktionsgap</p>
<p>Procent av faktisk BNP</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-81.png" style="width:148pt;height:140pt;"/>
<p>20</p>
<p>PROP. 2000/01:100 BILAGA 5</p>
<p>Omedelbart efter kronfallet uttalades från både<br>regeringen och Riksbanken ambitionen att så<br>småningom återgå till fast växelkurs. Växelkurs-<br>politiken var alltjämt kopplad till närmandet till<br>EU och ett framtida inträde i EMS. Det var<br>emellertid uppenbart att fast växelkurs förutsatte<br>ett stabilt ekonomiskt läge och att vägen dit<br>kunde bli lång. Den svenska kronan hade inte<br>haft rörlig växelkurs sedan 1930-talet. En första<br>uppgift var därför att ta fram en ny ram för den<br>ekonomiska politiken anpassad till ett system<br>med rörlig växelkurs.</p>
<p>4 Anpassning av den ekonomiska<br>politiken till nya förutsättningar</p>
<h2>4.1 En ram för penningpolitik under rörlig<br>växelkurs</h2>
<p>Efter en snabb utredningsprocess, delvis doku-<br>menterad i Sveriges riksbank (1992), lade Riks-<br>banken fast ett kvantitativt inflationsmål. Före-<br>bilder hämtades från Kanada och Nya Zeeland.<br>Konkret innebar Riksbankens beslut i januari<br>1993 att målet för inflationen (mätt med KPI)<br>sattes till 2 procent med ett symmetriskt inter-<br>vall på ±1 procentenhet. Bland annat med hän-<br>syn till att deprecieringen av kronan förväntades<br>slå igenom på prisnivån och att penningpolitiken<br>påverkar den faktiska inflationstakten med bety-<br>dande fördröjning angavs att målet skulle gälla<br>först från 1995. För 1993 och 1994 fanns således<br>inget formellt mål, men den penningpolitiska<br>styrningen vägleddes redan från början av två-<br>procentsmålet.</p>
<p>Även om det var tydligt uttalat vad som var<br>penningpolitikens uppgift i den nya regimen var<br>det svårt att bedöma hur politiken i praktiken<br>skulle utformas för att uppnå det långsiktiga må-<br>let. Det berodde delvis på att Riksbanken sakna-<br>de direkt erfarenhet av penningpolitik under rör-<br>lig växelkurs, men väl så viktig var den<br>fundamentala osäkerhet som fanns om de eko-<br>nomiska utsikterna och ekonomins funktions-<br>sätt efter den djupa nedgången och bytet av väx-<br>elkursregim. En komplicerande faktor var också<br>den fortsatta minskningen av produktion och<br>sysselsättning, vilken gjorde att statsfinanserna<br>försämrades allt mer. Statens lånebehov under<br>1992 uppgick till 150 miljarder kronor, en för-<br></p>
<p>dubbling jämfört med 1991. Redan i februari<br>1993 var årstakten uppe i 205 miljarder.</p>
<p>Denna osäkerhet avspeglades i att kronans<br>värde föll ytterligare och räntedifferensen mot<br>omvärlden var hög. Detta indikerade att det nya<br>inflationsmålet inte var trovärdigt. Det fanns en<br>oro för att den statsfinansiella krisen skulle för-<br>djupas ytterligare och att detta skulle framtvinga<br>en omläggning av penningpolitiken. Det var up-<br>penbart att ekonomin skulle må väl av lägre rän-<br>tor, men penningpolitikens möjlighet att bidra<br>till varaktigt lägre räntor och nedgång även i<br>långa räntor var osäker och omdebatterad.</p>
<p>Diagram 16 Riksbankens reporänta</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-82.png" style="width:142pt;height:129pt;"/>
<p>Källa: Riksbanken</p>
<p>Riksbanken sänkte styrräntan till 12,5 procent<br>direkt efter att den fasta växelkursen släppts.<br>Därefter skedde sänkningarna stegvis. Två steg<br>togs före årsskiftet och efter ytterligare ett steg i<br>februari var styrräntan 9,75 procent (se diagram<br>16). Riksbankens agerande kontrasterades i de-<br>batten med den linje som valts i Storbritannien,<br>där styrräntan sänkts med 6 procentenheter di-<br>rekt efter övergången till rörlig växelkurs. Även i<br>Finland hade räntorna sänkts snabbare än i Sve-<br>rige.</p>
<p>Riksbankens agerande kommenterades på föl-<br>jande sätt av Ekonomikommissionen, vars rap-<br>port publicerades i mars 1993 (SOU 1993:16, s.<br>49):</p>
<p>Vi råder Riksbanken att fullfölja sin strategi<br>att successivt sänka den korta ränta, och avlä-<br>sa vad som händer med växelkursen, räntor-<br>nas tidsstruktur (den s.k. avkastningskurvan),<br>löne- och prisinflation och inflationsförvänt-<br>ningarna. För att inte fastna i dagens höga<br>penningmarknadsränta och förvärra lågkon-</p>
<p>21</p>
<p>PROP. 2000/01:100 BILAGA 5</p>
<p>junkturen anser vi att räntesänkningarna bör<br>fortsätta så länge inget ytterligare dramatiskt<br>händer med den långa räntan eller kronkur-<br>sen.</p>
<p>Kommissionen varnade särskilt för att en kraftig<br>kronförsvagning kunde förvärra tudelningen av<br>ekonomin. Den exportorienterade sektorn skulle<br>få för stark stimulans samtidigt som inhemska<br>sektorer skulle drabbas av ytterligare åtstram-<br>ning via fallande realinkomster. Kommissionen<br>diskuterade också de statsfinansiella obalanserna<br>och betonade att misstron beträffande den lång-<br>siktiga utvecklingen av statsskulden minskade<br>handlingsfriheten inom både penning- och fi-<br>nanspolitiken.</p>
<p>Overslagsmässiga beräkningar pekade på att<br>det krävdes långsiktiga budgetförstärkningar i<br>storleksordningen 100 miljarder kronor. Vid en<br>större ökning av den strukturella arbetslösheten<br>krävdes ytterligare 30 miljarder i besparingar. Av<br>hänsyn till den svaga inhemska efterfrågan för-<br>ordade dock kommissionen att besparingarna<br>skulle få effekt stegvis och först från 1995 och<br>framåt. Kommissionen betonade samtidigt vik-<br>ten av att fatta snabba beslut om åtgärderna så<br>att saneringsprogrammet vann trovärdighet. Ett<br>centralt inslag i kommissionens rapport var där-<br>utöver åtgärder för att förbättra ekonomins till-<br>växtpotential.</p>
<p>Från Riksbankens sida betonades att drastiska<br>sänkningar av korträntorna riskerade att ytterli-<br>gare försvaga kronan och driva upp långräntorna.<br>Detta skulle försämra förutsättningarna för en<br>långsiktig återhämtning av ekonomin. Genom<br>beslut om långsiktigt verkande åtgärder för att<br>stabilisera de offentliga finanserna skulle miss-<br>tron mot de ekonomisk-politiska målen minska.<br>Därigenom skulle växelkursen stärkas och styr-<br>räntorna kunna sänkas i snabbare takt. Obalan-<br>sen mellan den alltför svaga kronan och de alltför<br>höga realräntorna skulle på så sätt kunna rättas<br>till. Handlingsfrihet på det penningpolitiska om-<br>rådet förutsatte, enligt Riksbankens bedömning,<br>tilltro till målet om långsiktigt stabila statsfinan-<br>ser. <sup>5</sup></p>
<p>Riksbankens kritiker lade tonvikten på att de<br>höga realräntorna pressade tillgångspriserna och<br>gjorde att skuldsatta företag och hushåll hamna-<br></p>
<p>de i ett allt sämre läge, en s.k. skulddeflations-<br>process. SNS Konjunkturråd pekade i januari<br>1994 på möjligheten att snabbare korträntesänk-<br>ningar skulle öka förutsättningarna för en åter-<br>hämtning i den privata sektorn. Det skulle i sin<br>tur stärka de offentliga finanserna och minska<br>osäkerheten om den framtida ekonomiska poli-<br>tiken, vilket skulle ge lägre långräntor. Konjunk-<br>turrådet menade också att de svaga offentliga fi-<br>nanserna var spegelbilden av ökningen i det<br>privata sparandet, i sin tur i första hand styrd av<br>hushållens skuldsanering. Rådet varnade därför<br>för att med budgetpolitiska åtgärder söka mot-<br>verka försvagningen av statsfinanserna.</p>
<h2>4.2 Hanteringen av de statsfinansiella<br>problemen</h2>
<p>Försämringen av de offentliga finanserna var up-<br>penbart betingad av den djupa ekonomiska ned-<br>gången med sjunkande sysselsättning, som både<br>urholkade skattebaserna och ökade utgifterna.<br>Utöver de normala effekterna på utgifter för ar-<br>betsmarknadspolitiska program och åtgärder<br>tillkom bl.a. kostnaderna för bankstödet på<br>sammanlagt 65 miljarder kronor under åren<br>1991-1993. Att bedöma i vilken mån underskot-<br>ten var strukturella respektive konjunkturella var<br>emellertid svårt. Inte minst var det oklart hur<br>ekonomin påverkades av krisen, t.ex. vad som<br>skulle ske med nivån på den strukturella arbets-<br>lösheten. I många länder där arbetslösheten gått<br>upp kraftigt hade den fastnat på en hög nivå.<br>Oron för att Sverige skulle drabbas av liknande<br>effekter var utbredd. Ju högre den strukturella<br>arbetslösheten blev, desto mer ingripande åtgär-<br>der för att balansera de offentliga finanserna<br>skulle komma att krävas. Åtgärder som uppfat-<br>tades som otillräckliga skulle därmed inte ta bort<br>misstron mot statsfinanserna och inte ge lägre<br>reala räntor. Å andra sidan fanns risken att<br>snabbt genomförda besparingar skulle öka ar-<br>betslösheten på kort sikt, vilket i sig kunde bidra<br>till högre strukturell arbetslöshet och därmed<br>större långsiktiga balansproblem. Vägvalet var<br>komplicerat.</p>
<p>I budgetpropositionen i januari 1993 angav<br>regeringen sanering av de offentliga finanserna<br>som en huvuduppgift för den ekonomiska poli-<br>tiken. Detta beskrevs som ett villkor för ”att öka<br>förtroendet för den ekonomiska politiken och</p>
<p>Riksbankens syn finns t.ex. formulerad i Sveriges riksbank (1995).</p>
<p>22</p>
<p>PROP. 2000/01:100 BILAGA 5</p>
<p>göra en varaktigt lägre räntenivå möjlig” (prop.<br>1992/93:100, bil. l,s. 1).</p>
<p>I kompletteringspropositionen betonade re-<br>geringen - i termer inspirerade av Ekonomi-<br>kommissionens rapport - på nytt betydelse av<br>att sanera de offentliga finanserna och avvisade<br>expansiv finanspolitik som medel att vända den<br>ekonomiska nedgången (prop. 1992/93:150, bil.<br>l,s. 16):</p>
<p>I dag skulle en finanspolitisk expansion, ge-<br>nom ofinansierade utgiftsökningar eller ofi-<br>nansierade skattesänkningar, späda på bud-<br>getunderskottet och därmed ge näring åt<br>långsiktiga inflationsförväntningar. Förtro-<br>endet för den ekonomiska politiken skulle<br>allvarligt skadas. (...) Nackdelarna av en all-<br>män finanspolitisk expansion i form av bestå-<br>ende högre budgetunderskott och, på grund<br>av den därav följande högre räntan, lägre för-<br>troende, lägre investeringar överväger därför<br>klart de fördelar som skulle kunna uppnås<br>genom en på kort sikt något högre aktivitets-<br>nivå.</p>
<p>Hållbarheten i regeringens planer ifrågasattes.<br>Dels visade regeringens egna beräkningar att<br>skulden skulle fortsätta att växa år för år, dels<br>hade dessa beräkningar under en följd av år un-<br>derskattat försämringen av de offentliga finan-<br>serna. Likaså rådde osäkerhet om möjligheterna<br>att genomföra de nödvändiga åtgärderna.</p>
<p>Diagram 17 Antal sysselsatta</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-83.png" style="width:143pt;height:130pt;"/>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet och Statistiska centralbyrån</p>
<p>Den realekonomiska situationen var fortfarande<br>allvarlig. Under 1993 krympte BNP med 1,8<br>procent. Sysselsättningen i den privata sektorn<br>minskade snabbt (se diagram 17), framför allt<br>inom industrin och byggsektorn, och den totala<br></p>
<p>arbetslösheten uppgick till ca 10 procent (se dia-<br>gram 18). Försvagningen av de offentliga finan-<br>serna fortsatte också. Underskottet i den offent-<br>liga sektorns finansiella sparande motsvarade 12<br>procent av BNP. Statens lånebehov, som mäter<br>statens behov av nya krediter, uppgick under ka-<br>lenderåret 1993 till 242 miljarder kronor, vilket<br>motsvarade närmare 17 procent av BNP.</p>
<p>Diagram 18 Arbetslöshet och vakanser</p>
<p>Procent av arbetskraften respektive lOOO-ta!</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-84.png" style="width:141pt;height:107pt;"/>
<p>— Total arbetslöshet</p>
<p>— - öppen arbetslöshet</p>
<p>— Nyanmälda lediga platser (höger)</p>
<p>Statsskulden motsvarade i slutet av 1993 76 pro-<br>cent av BNP, en ökning med 30 procentenheter<br>sedan decenniets början. Ökningen av den kon-<br>soliderade bruttoskulden var i det närmaste lika<br>stor. Räntorna på statsskulden hade på ett år<br>vuxit med närmare 20 miljarder kronor. Reger-<br>ingens uttalade ambition att spara 10 miljarder<br>kronor per år utöver redan framlagda förslag<br>stod inte i paritet med vad som krävdes för att<br>vända utvecklingen.</p>
<p>Oklarhet om möjligheterna att nå långsiktigt<br>hållbara offentliga finanser kan i sig förvärra en<br>statsfinansiell kris. I något läge blir statsfinan-<br>serna så svaga att utgiftshöjningar, liksom skat-<br>tesänkningar, gör att privata sektorn mer än<br>uppväger dessa genom att öka sitt sparande. Det<br>beror på att de förutser höjda framtida skatter<br>och/eller försämrad offentlig service och urhol-<br>kade transfereringssystem i framtiden. Om inte<br>den underliggande utvecklingen av statsfinanser-<br>na framstår som långsiktigt hållbar, kan normala<br>automatiska stabilisatorer via skatter och transfe-<br>reringar ge destabiliserande effekter. I detta läge<br>kan besparingar som trovärdigt visar att de of-<br>fentliga finanserna är under kontroll få expansiva<br>effekter genom att minska sparbenägenheten i<br>hushållssektorn och ge näringslivet stabilare för-<br>utsättningar för investeringsbeslut.</p>
<p>23</p>
<p>PROP. 2000/01:100 BILAGA 5</p>
<p>Att med precision bedöma när en ekonomi<br>närmar sig en sådan gräns är omöjligt. Den<br>snabba försämringen av de offentliga finanserna i<br>kombination med svårigheterna att ta fram kon-<br>kreta saneringsåtgärder gjorde emellertid att ris-<br>ken för att svensk ekonomi skulle hamna i ett<br>sådant utsatt läge gradvis växte.</p>
<p>Den finansiella miljön var fortsatt instabil.<br>Deprecieringen av kronan jämfört med kursen i<br>november 1992 ökade gradvis under 1993. I de-<br>cember låg kronans värde närmare 130 (se dia-<br>gram 19), mätt i termer av TCW-index (med<br>värdet 100 omedelbart före kronfallet). Riksban-<br>ken fortsatte ändå räntesänkningarna i steg om<br>0,25 procentenheter. Vid årsskiftet 1993-1994<br>var styrräntan nere på 7,75 procent.</p>
<p>Diagram 19 Kronans konkurrensvägda växelkurs</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-85.png" style="width:144pt;height:128pt;"/>
<p>Källa: Riksbanken</p>
<p>Utvecklingen av de längre räntorna var mer<br>gynnsam. Tioårsräntan gick stadigt neråt under<br>1993, från ca 10 procent vid kronkrisens slut till<br>7 procent vid årsskiftet (se diagram 13). Ränte-<br>differensen mot Tyskland minskade till ca 1’A<br>procentenhet. I början av 1994 fortsatte räntefal-<br>let samtidigt som kronan stärktes markant. I<br>februari 1994 skedde dock en vändning på den<br>internationella obligationsmarknaden, utlöst av<br>att den amerikanska centralbanken höjde sin<br>styrränta. Riskerna prissattes nu på ett helt annat<br>sätt. Fram till sommaren 1994 steg tioårsräntan<br>till närmare 12 procent och räntedifferensen mot<br>Tyskland vidgades till över 4 procentenheter. Pa-<br>rallellt försvagades kronan och tangerade på nytt<br>130 i TCW-termer.</p>
<p>An en gång stod budgetpolitiken i centrum. I<br>kompletteringspropositionen (prop.</p>
<p>1993/94:150, bil. 1) hade regeringen redovisat<br>budgetförstärkningar med långsiktiga effekter på<br>91 miljarder kronor. I detta ingick dock delar av<br></p>
<p>ett flerårigt saneringsprogram där alla åtgärder<br>ännu inte var beslutade eller specificerade. Av<br>kalkylerna framgick även att det krävdes att till-<br>växten i BNP skulle uppgå till 4 procent per år<br>från 1996 och framåt för att till 1999 vända ök-<br>ningen av den offentliga sektorns skuldkvot. I<br>detta läge skulle staten fortfarande ha ett lånebe-<br>hov på motsvarande 3,6 procent av BNP. Även<br>om fallet i produktionen och ökningen av arbets-<br>lösheten hade planat ut framstod ett antagande<br>om 4 procents tillväxt som optimistiskt, i syn-<br>nerhet i ett läge där realräntorna hade stigit kraf-<br>tigt. Den kraftiga ränteuppgången ökade även<br>statens räntekostnader och förvärrade därmed<br>det offentliga underskottet.</p>
<h2>4.3 Penningpolitikens utformning</h2>
<p>Riksbanken fortsatte räntesänkningarna, i mind-<br>re och mindre steg, fram till juni 1994 (se dia-<br>gram 16). Penningpolitiken befann sig i ett di-<br>lemma. Utvecklingen av långa räntor, både<br>absolut sett och i förhållande till omvärlden, och<br>den svaga växelkursen indikerade att inflations-<br>målet inte var trovärdigt (se diagram 5 och 19).<br>Å andra sidan kunde höjda korträntor uppfattas<br>som ytterligare sten på den ränte- och skuldsa-<br>neringsbörda som redan tyngde ekonomin. Yt-<br>terligare dämpad efterfrågan skulle minska sys-<br>selsättningen och därigenom försämra de<br>offentliga finanserna, utöver den direkta effekten<br>av högre räntor på statsskulden.</p>
<p>Diagram 20 Importpriser</p>
<p>Årlig procentuell förändring</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-86.png" style="width:143pt;height:114pt;"/>
<p>---Konsumtionsvägda importproducentpriser</p>
<p>— - I huvudsak importerade varor i KPI (exkl skatt, höger)</p>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån</p>
<p>Även det penningpolitiska vägvalet var således<br>komplicerat. I ett läge där den ekonomiska poli-</p>
<p>24</p>
<p>PROP. 2000/01:100 BILAGA 5</p>
<p>tiken som helhet inte framstår som konsistent<br>med långsiktig prisstabilitet kan en centralbanks<br>försök att med räntehöjningar sänka inflations-<br>förväntningarna vara kontraproduktiva. Å andra<br>sidan kan passivitet från centralbankens sida vara<br>lika skadligt, eftersom detta kan tolkas som att<br>det inte finns några hinder på vägen mot en<br>statsfinansiell kris och successivt stigande infla-<br>tion.</p>
<p>I mitten av augusti 1994 gjorde Riksbanken<br>bedömningen att trovärdigheten var så svag att<br>den måste markera sin oro över utvecklingen.<br>Riksbanken beslutade därför att höja styrräntan<br>med närmare 0,3 procentenheter. Beslutet moti-<br>verades med hänvisning till tendenser till stigan-<br>de inflationstryck och inflationsförväntningar;<br>importpriserna ökade snabbt (se diagram 20)<br>och enligt enkätmått låg industrins inflationsför-<br>väntningar på ett års sikt omkring 4 procent.<br>Höjningen kom oväntat och den initiala reaktio-<br>nen var att långräntorna steg och kronan försva-<br>gades. Det framstod som om de ovan skisserade<br>riskerna med räntehöjningen skulle överväga. Ef-<br>ter någon tid stabiliserades dock läget. Riksban-<br>ken tolkade omsvängningen på följande sätt, vil-<br>ket illustrerar beroendet av budgetpolitiken<br>(Sveriges riksbank (1995), s. 17):</p>
<p>Oron lade sig (...) snabbt sedan det av valrö-<br>relsen framgått att budgetsaneringen skulle<br>bli en central del av den ekonomiska politiken<br>samtidigt som Riksbankens höjning visat att<br>det fanns beredskap att på ett tidigt stadium<br>motverka inflationstendenser.</p>
<p>Till bilden hörde också att riksdagen efter en<br>folkomröstning under hösten 1994 beslöt att<br>Sverige skulle gå med i EU.</p>
<p>Diagram 21 Bruttovinstandelar i näringslivet</p>
<p>Ande! i procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-87.png" style="width:144pt;height:128pt;"/>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån</p>
<p>Riksbanken gjorde ytterligare två räntehöjningar<br>under hösten. Vid årsskiftet låg styrräntan där-<br>med på 7,60 procent. Under september och ok-<br>tober sjönk räntedifferensen mot omvärlden nå-<br>got, men den låg kvar klart över 3 procent-<br>enheter. Tioårsräntan svängde fortsatt omkring<br>11 procent. Efter en viss förstärkning vände<br>kronans värde på nytt neråt under det fjärde<br>kvartalet. Vid årsskiftet var TCW-index ännu en<br>gång i närheten av 130.</p>
<p>Diagram 22 Industrin</p>
<p>Index 1980=100 respektive miljoner timmar</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-88.png" style="width:142pt;height:130pt;"/>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån</p>
<p>Ekonomin kännetecknades av tudelningstenden-<br>ser. Den konkurrensutsatta sektorn stimulerades<br>kraftigt av kronförsvagningen. Detta avspeglades<br>i stigande vinster, produktion, sysselsättning och<br>investeringar i industrin (se diagram 21 och 22).<br>Företagen i denna sektor var heller inte så pres-<br>sade av det höga nominella ränteläget, eftersom<br>de dels hade tillgång till internationella kredit-<br>marknader, dels hade utrymme att höja sina pri-<br>ser räknat i kronor. Exportpriserna hade vid ut-<br>gången av 1994 stigit med över 20 procent sedan<br>kronfallet. Denna utveckling var i sig gynnsam<br>genom att den konkurrensutsatta sektorn på<br>nytt stärktes efter den utslagning som uppstått<br>under perioden med för högt kostnadsläge.</p>
<p>De inhemskt orienterade delarna av ekonomin<br>drabbades desto hårdare. Det höga ränteläget<br>påverkade både företagens egna finansierings-<br>kostnader och den inhemska efterfrågan. Det<br>privata finansiella sparandet låg 1994 kring mot-<br>svarande 15 procent av BNP, en uppgång från -6<br>procent 1990. Inte minst den privata konsum-<br>tionen hade fallit kraftigt (se tabell 1). Många<br>hushåll och företag hade en svag finansiell ställ-<br>ning till följd av prisfallet på fastigheter. Stigande<br>räntor pressade tillgångspriserna ytterligare och</p>
<p>25</p>
<p>PROP. 2000/01:100 BILAGA 5</p>
<p>gjorde vägen till en sanerad privatekonomi för de<br>enskilda hushållen än längre. Det höga ränteläget<br>pressade också priserna på kommersiella fastig-<br>heter (se diagram 10). Många nybyggda fastighe-<br>ter hade övertagits av bankerna. Även saneringen<br>av bankernas balansräkningar - och därmed en<br>återgång till normal kreditgivning - fördröjdes<br>således. Overutbudet och prisfallet på fastigheter<br>gjorde att nedgången i byggsektorn var särskilt<br>kraftig (se diagram 23).</p>
<p>Diagram 23 Byggverksamhet</p>
<p>Index 1980=100 respektive miljoner timmar</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-89.png" style="width:144pt;height:120pt;"/>
<p>— Produktion — Arbetade timmar (höger)</p>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån</p>
<p>Låg sysselsättning, hög arbetslöshet och osäker-<br>het på arbetsmarknaden bidrog också till den<br>kraftiga uppgången i det privata sparandet. Pris-<br>ökningarna i den inhemska sektorn var låga. I<br>spåren av finanskrisen hade också kreditrisk-<br>påslaget vid kreditgivning till företag och privat-<br>personer höjts. Uppgången i räntorna i den pri-<br>vata sektorn var således större än de som kunde<br>avläsas genom att se vad som hände med stats-<br>pappersräntor. En omsvängning på de finansiella<br>marknaderna, med lägre räntor och starkare väx-<br>elkurs, var också en förutsättning för en varaktig<br>uppgång i sysselsättningen, eftersom exportin-<br>dustrin - även under en tillväxtfas - efterfrågade<br>relativt lite arbetskraft.</p>
<p>De direkta negativa effekterna av Riksbankens<br>räntehöjningar på långa räntor och växelkurser<br>var visserligen övergående. Likväl indikerade ut-<br>vecklingen på de finansiella marknaderna att<br>Riksbanken inte genom räntehöjningar kunde<br>rätta till de obalanser som uppstod till följd av de<br>höga långräntorna och den kraftiga kronförsvag-<br>ningen. De åtgärder som vidtagits under perio-<br>den 1991-1994 hade inte varit tillfyllest. För att<br>bryta den negativa spiralen krävdes en omlägg-<br>ning av de offentliga finanserna. Detta förutsatte<br></p>
<p>ett program för sanering av de offentliga finan-<br>serna som var tillräckligt omfattande och mål-<br>medvetet för att vinna trovärdighet både inom<br>landet och i omvärlden.</p>
<p>5 Saneringen av de offentliga<br>finanserna</p>
<h2>5.1 Inledningen av arbetet att sanera de<br>offentliga finanserna</h2>
<p>Underskottet i de offentliga finanserna uppgick<br>till 11,9 procent av BNP 1993 och skulle därmed<br>inte ha eliminerats ens vid en förhållandevis stark<br>ekonomisk uppgång (se diagram 24). Statsskul-<br>den hade vid årets slut ökat till 1 132 miljarder<br>kr, vilket motsvarade 76 procent av BNP (se dia-<br>gram 25). Var tredje utgiftskrona i statsbudgeten<br>var lånad och ungefär en tredjedel av utgifterna<br>var räntebetalningar på statsskulden. De offent-<br>liga finanserna var därmed inte långsiktigt hållba-<br>ra. Oron på de finansiella marknaderna med<br>kronförsvagning och stigande räntor sommaren<br>1994 underströk nödvändigheten av att återupp-<br>rätta förtroendet för svensk ekonomisk politik<br>och de offentliga finanserna. I annat fall riskera-<br>de fortsatt höga räntor fördröja den ekonomiska<br>återhämtningen.</p>
<p>Diagram 24 Offentligt finansiellt sparande</p>
<p>Procent av BNP</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-90.png" style="width:143pt;height:114pt;"/>
<p>— Totalt —Staten</p>
<p>— Kommuner — Älderspensionssystem</p>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån</p>
<p>Saneringen av de offentliga finanserna priorite-<br>rades när den socialdemokratiska regeringen till-<br>trädde efter valet i september 1994. Ett trovär-<br>digt och tillräckligt omfattande program för att<br>uppnå en hållbar utveckling av de offentliga fi-</p>
<p>26</p>
<p>PROP. 2000/01:100 BILAGA 5</p>
<p>nanserna sågs som en nödvändig förutsättning<br>för en fortsatt ekonomisk återhämtning med sti-<br>gande sysselsättning och sjunkande arbetslöshet.<br>Utformningen av det s.k. Konsolideringspro-<br>grammet var dock en svår och känslig balans-<br>gång. Alltför sena och svaga budgetförstärkning-<br>ar skulle inte ha framstått som trovärdiga och<br>hade därmed begränsat den ekonomisk-politiska<br>handlingsfriheten. Alltför snabba och omfattan-<br>de budgetförstärkningar skulle å andra sidan ha<br>medfört en för kraftig åtstramning som kunde<br>ha fördröjt eller brutit konjunkturuppgången.</p>
<p>Konsolideringsprogrammet, som genomför-<br>des 1994-1998, medförde en permanent för-<br>stärkning av de offentliga finanserna med 126<br>miljarder kronor. Programmet konstruerades ef-<br>ter tre grundläggande principer. Det skulle verka<br>snabbt så att statsskuldens ökning hejdades ti-<br>digt, men åtgärderna fördelades över ett antal år<br>för att den dämpande effekten på efterfrågan<br>inte skulle bli för stor. Det utformades fördel-<br>ningspolitiskt så att de med höga inkomster bi-<br>drog mest. Dessutom prioriterades offentliga<br>verksamheter som skolan, vården och omsorgen<br>framför transfereringar till hushållen.</p>
<p>Åtgärderna för att uppnå trovärdiga och lång-<br>siktigt hållbara offentliga finanser innefattade<br>också en tydligare målformulering för budgetpo-<br>litiken genom införandet av mål för det offentli-<br>ga finansiella sparandet och utgiftstak. Budget-<br>arbetet gavs dessutom ett fastare regelverk<br>genom en ny budgetlag och genom att budget-<br>processen i Regeringskansliet och riksdagen för-<br>ändrades. Dessa institutionella förändringar var<br>väl så viktiga delar av saneringsarbetet som den<br>exakta omfattningen och tidfördelningen av åt-<br>gärderna i Konsolideringsprogrammet.</p>
<h2>5.2 Konsolideringsprogrammet och<br>stabiliseringen av statsskulden</h2>
<p>Budgetpolitiken inriktades först på att stabilisera<br>statsskulden<sup>6</sup>. I regeringens ekonomisk-politiska<br>proposition från november 1994 föreslogs ett<br>budgetpolitiskt mål som innebar att statsskulden<br>som andel av BNP skulle stabiliseras senast 1998</p>
<p><sup>6</sup> För en genomgång av de politiska övervägandena i utformningen av<br>konsolideringsprogrammet se dåvarande finansminister Göran Perssons<br>bok ”Den som är satt i skuld”.</p>
<p>(prop. 1994/95:25). Ett omfattande konsolide-<br>ringsprogram för att sanera de offentliga finan-<br>serna lades fram för att nå detta mål. Riksdagen<br>fattade 1995 ett principbeslut om hela program-<br>met som omfattade sammanlagt 118 miljarder<br>kronor, motsvarande 7,5 procent av BNP, i per-<br>manenta effekter på de offentliga finanserna<br>1998, inklusive de 18 miljarder kronor som det<br>redan hade fattats beslut om under föregående<br>mandatperiod (prop. 1994/95:100 och prop.<br>1994/95:150).</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>1 Tabell 2 Konsolideringsprogrammet 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Effekt 1998, miljarder kronor</p></td><td>
<p>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsminskningar</p></td><td>
<p>71,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Transfereringar till hushällen</p></td><td>
<p>34,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Minskade subventioner</p></td><td>
<p>8,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Minskad statlig konsumtion</p></td><td>
<p>6,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>övrigt</p></td><td>
<p>21,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Varav minskade investeringar i vägar och järnvägar m.m.</p></td><td>
<p>2,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Varav läkemedel och tandvård</p></td><td>
<p>2,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Varav utbildning</p></td><td>
<p>4,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomstförstärkningar</p></td><td>
<p>69,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Egenavgifter</p></td><td>
<p>23,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Enhetlig kapitalbeskattning</p></td><td>
<p>7,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Värnskatt</p></td><td>
<p>4,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Produktionsskatter</p></td><td>
<p>6,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>27,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bud get förs vagn in gar</p></td><td>
<p>-14,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sänkt mervärdesskatt på livsmedel</p></td><td>
<p>-7,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga budgetförsvagningar</p></td><td>
<p>-7,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsolideringsprogrammet</p></td><td>
<p>125,5</p></td></tr>
</table>
<p>I kompletteringspropositionen från april 1995<br>som även Centerpartiet stod bakom höjdes de<br>budgetpolitiska ambitionerna. De offentliga fi-<br>nanserna, mätt med det offentliga finansiella spa-<br>randet, skulle vara i balans 1998 och statsskulden<br>som andel av BNP skulle stabiliseras redan 1996<br>(prop. 1994/95:150, s. 25). I Konvergenspro-<br>grammet, som presenterades i juni 1995 och som<br>baserades på kompletteringspropositionen, an-<br>gavs dessutom att underskottet i den offentliga<br>sektorn inte fick överstiga 3 procent av BNP<br>1997, vilket är ett av kriterierna för inträde i<br>EU:s valutaunion.</p>
<p>Konsolideringsprogrammet preciserades yt-<br>terligare bl.a. i form av lagförslag i olika ekono-<br>misk-politiska propositioner. Ett viktigt inslag<br>för att säkra programmets genomförande och</p>
<p>27</p>
<p>PROP. 2000/01:100 BILAGA 5</p>
<p>därmed för att snabbt uppnå trovärdighet var re-<br>geringens åtagande om en halvårsvis uppföljning<br>av programmet i de ekonomisk-politiska propo-<br>sitionerna samt vid avstämning av konvergens-<br>programmet. I vårpropositionen april 1996<br>(prop. 1995/96:150) konstaterades att ytterligare<br>8 miljarder i permanenta budgetförstärkande åt-<br>gärder utöver 118-miljardersprogrammet behöv-<br>des för att nå regeringens budgetpolitiska mål.<br>Konsolideringsprogrammet kom därmed att<br>omfatta 126 miljarder kronor eller omkring 8<br>procent av BNP. De sista delarna av programmet<br>preciserades i budgeten för 1998 (prop.<br>1997/98:150).</p>
<p>Budgetförstärkningarna i Konsolideringspro-<br>grammet bestod till drygt 50 procent av utgifts-<br>nedskärningar. Till större delen var det frågan<br>om minskade transfereringar till hushållen, me-<br>dan andra delar av utgiftsminskningarna berörde<br>offentlig konsumtion och minskade subventio-<br>ner. De inkomstförstärkningar som ingick i pro-<br>grammet var i huvudsak successivt höjda egen-<br>avgifter till sjukförsäkringen.</p>
<p>De fördelningspolitiska konsekvenserna av<br>konsolideringsprogrammet redovisades i bud-<br>getpropositionen för 1998 (prop. 1997/98:1 s.<br>30-32 och bil. 7). Där konstaterades ”att den<br>femtedel av hushållen som har högst ekonomisk<br>standard bidrar med drygt 43 procent av de tota-<br>la budgetförstärkningarna, medan den femtedel<br>som har lägst ekonomisk standard bidrar med 11<br>procent”.</p>
<p>Diagram 25 Offentlig skuldsättnin.</p>
<p>Miljarder kronor respektive procent av BNP</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-91.png" style="width:144pt;height:129pt;"/>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet och Statistiska centralbyrån.</p>
<p>Konsolideringsprogrammet fick snabb effekt på<br>de offentliga finansernas utveckling. Av de bud-<br>getförstärkande åtgärderna på totalt 8 procent av<br>BNP fick 3,5 procent genomslag 1995, 2,0 pro-<br></p>
<p>cent 1996 och 1,4 respektive 1,1 procent 1997<br>och 1998. Lika viktigt var dock att programmet<br>lade grunden för ett lägre ränteläge och en stabil<br>uppgång i ekonomin, som i sin tur understödde<br>den statsfinansiella förbättringen. Målet att sta-<br>bilisera statsskulden 1996 uppnåddes med bred<br>marginal. Statsskulden nådde sin topp på 81 pro-<br>cent av BNP 1995 och sjönk därefter successivt<br>tillbaka (se diagram 25).</p>
<h2>5.3 Budgetmål, utgiftstak och<br>reformeringen av budgetprocessen</h2>
<p>I budgetpropositionen i januari 1995 (prop.<br>1994/95:100, bil. 1) anförde regeringen att bud-<br>getpolitiken, förutom genomförandet av de före-<br>slagna utgiftsminskningarna och inkomstök-<br>ningarna, skulle inriktas på ett långsiktigt för-<br>ändringsarbete. Regeringen framhöll att den<br>institutionella ramen för budgetprocessen har<br>stor betydelse för statsfinansernas utveckling.<br>Bland förändringarna nämndes åtgärder för att<br>uppnå ökad långsiktighet, mer heltäckande och<br>transparenta budgetdokument och behovet av en<br>översyn av regelverket kring budgetprocessen.<br>De nya riktlinjerna utvecklades i komplette-<br>ringspropositionen april 1995 (prop. 1994/95:<br>150, bil. 1), där regeringen föreslog att ett tak för<br>de statliga utgifterna skulle införas. Utgiftstaket<br>skulle ses som ett komplement till målet att sta-<br>bilisera statsskulden, som regeringen hade före-<br>slagit i den ekonomisk-politiska propositionen<br>november 1994. Medan målet att stabilisera<br>statsskuldskvoten och därefter minska den fort-<br>farande var det övergripande medel- och långsik-<br>tiga målet skulle utgiftstaket ses som mer opera-<br>tivt och därmed vara lättare att följa upp årligen.</p>
<p>Grunddragen i en ny reformerad budgetpro-<br>cess i Regeringskansliet presenterades vid en in-<br>formation till riksdagen i december 1995 (prot.<br>1995/96:33). I denna redovisades förslag till ut-<br>formning av utgiftstaket, en ny budgetårscykel<br>med en ekonomisk vårproposition i april och en<br>budgetproposition på hösten samt åtgärder avse-<br>ende bl.a. en förändrad anslagsstruktur och slo-<br>pande av förslagsanslag. Vidare beskrevs hur<br>prognos- och uppföljningsarbetet skulle förbätt-<br>ras. Förändringarna, vars syfte var att stärka<br>budgetprocessens institutionella ram, beskrevs<br>som en fortsättning på de förändringar som<br>riksdagen hade beslutat om. Med utgångspunkt<br>från detta arbete utformades den nuvarande<br></p>
<p>28</p>
<p>budgetprocessen. En viktig utgångspunkt var att<br>centrala beslut som t.ex. fastställandet av utgifts-<br>tak och fördelning på utgiftsområden skulle fat-<br>tas tidigt i processen. I detta syfte infördes sär-<br>skilda regeringsöverläggningar inför vårproposi-<br>tionen. Den fortsatta budgetberedningen skulle<br>därefter ske inom de ramar som fastlagts. I den<br>nya budgetprocessen skulle också uppföljning av<br>ekonomi och resultat ges en central roll.</p>
<p>Diagram 26 Arbetsmarknadsrelaterade transfereringar*</p>
<p>Procent av BNP</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-92.png" style="width:143pt;height:130pt;"/>
<p>" Arbetslöshetsersättning, AMU-bidrag och socialbidrag.</p>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån</p>
<p>Den närmare utformningen av utgiftstaket för<br>staten preciserades i vårpropositionen 1996<br>(prop.l995/96:150). Utgiftstaket föreslogs bli<br>nominellt och treårigt. De utgiftstak som före-<br>slogs i propositionen omfattade följaktligen åren<br>1997,1998 och 1999. Besluten rullas årligen och i<br>varje vårproposition tillkommer ett utgiftstak<br>för ytterligare ett år. Utgiftstaket omfattar alla<br>utgifter i statsbudgeten utom räntor på stats-<br>skulden. Dessutom ingår utgifter för de social-<br>försäkringar som redovisas utanför statsbudge-<br>ten. I tabell 3 redovisas fastställda utgiftstak för<br>åren 1997-2000 och utfallen för de utgifter som<br>begränsas av taken. Utgiftstaken klarades under<br>varje år. Förutsättningarna att klara utgiftstaken<br>underlättades av att ekonomiska tillväxten blev<br>högre och inflationen lägre än vad som var ut-<br>gångspunkten när taken beslutades. Den starka<br>ekonomiska tillväxten medförde att sysselsätt-<br>ningen steg snabbt och att arbetslösheten sjönk,<br>varvid de arbetsmarknadsrelaterade transfere-<br>ringarna minskade (se diagram 26).</p>
<p>PROP. 2000/01:100 BILAGA 5</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>1 Tabell 3 Utgiftstak för staten 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftstak för staten</p></td><td>
<p>723,0</p></td><td>
<p>720,0</p></td><td>
<p>753,0</p></td><td>
<p>765,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Takbegränsade utgifter (utfall)</p></td><td>
<p>698,9</p></td><td>
<p>718,0</p></td><td>
<p>751,5</p></td><td>
<p>760,1</p></td></tr>
</table>
<p>Som ett ytterligare led i reformeringen av bud-<br>getprocessen tillsatte regeringen en särskild ut-<br>redare med uppgift att undersöka behovet av ett<br>fastare regelverk för den statliga budgetproces-<br>sen. I det betänkande som Budgetlagsutredning-<br>en lämnade, Budgetlag - regeringens befogenhe-<br>ter på finansmaktens område (SOU 1996:14),<br>konstaterades att centrala delar av den statliga<br>budgetprocessen var ofullständigt reglerade och<br>att Sverige genom sin avsaknad av en budgetlag<br>avvek från andra länder. Utredningen föreslog<br>att en budgetlag skulle införas, vilken innebar en<br>precisering och komplettering till regeringsfor-<br>mens och riksdagsordningens bestämmelser. I<br>budgetlagen skulle regeringens befogenheter och<br>skyldigheter på finansmaktens område klargöras.<br>Regeringens proposition om införande av en lag<br>om statsbudgeten lämnades i maj 1996 (prop.<br>1995/96:220). Lagen (1996:1059) om statsbud-<br>geten trädde i kraft den 1 januari 1997.1 samband<br>med införandet av budgetlagen avskaffades också<br>förslagsanslagen.</p>
<p>I samband med budgetarbete avseende bud-<br>getåret 1997 tillämpades också för första gången<br>den s.k. rambeslutsmodellen. Rambeslutsmodel-<br>len innebär att riksdagen i två steg fattar beslut<br>om statsbudgeten. I det första steget fastställer<br>riksdagen det samlade budgetutrymmet och för-<br>delar detta på 27 utgiftsområden. Riksdagen fast-<br>ställer också en beräkning av inkomsterna på<br>statsbudgeten. När ramarna för varje utgiftsom-<br>råde har beslutats behandlas utgiftsområdena<br>och fördelningen på anslag i riksdagens olika ut-<br>skott. De ramar som beslutats för respektive ut-<br>giftsområde i första steget utgör därvid en bin-<br>dande restriktion. Efter utskottsbehandlingen<br>fattar riksdagen slutligen beslut om de olika an-<br>slagen. Samtliga anslag inom ett utgiftsområde<br>fördelas med ett beslut.</p>
<p>Ett långsiktigt överskottsmål lades fast i vår-<br>propositionen 1997 (prop. 1996/97:150, s. 81).<br>Regeringen föreslog att det offentliga finansiella<br>sparandet skall ha ett överskott motsvarande 2<br>procent av BNP i genomsnitt över en konjunk-<br>turcykel. Regeringens motiv för detta<br>överskottsmål var flera:</p>
<p>29</p>
<p>PROP. 2000/01:100 BILAGA 5</p>
<p>De offentliga åtagandena kommer att utsät-<br>tas för en stor belastning en bit in på 2000-<br>talet, bl.a. genom ett växande antal äldre.<br>Överskottsmålet spelar en viktig roll för att<br>den offentliga sektorn skall stå rustad för att<br>möta denna utveckling.</p>
<p>Möjligheterna att bedriva konjunkturpolitik<br>förbättras. Med ett överskott på 2 procent av<br>BNP som utgångsläge finns det en marginal<br>för att aktivt motverka konjunkturavmatt-<br>ningar utan att underskottet i de offentliga<br>finanserna hotar att bli för stort.</p>
<p>Ett överskott i de offentliga finanserna främ-<br>jar och möjliggör höga privata investeringar<br>utan att Sveriges skuld till utlandet ökar.</p>
<p>Målet för den offentliga sektorns finansiella spa-<br>rande omfattar hela den offentliga sektorn som<br>den definieras i nationalräkenskaperna, dvs. för-<br>utom staten även ålderspensionssystemet och<br>kommunsektorn. Den offentliga sektorns finan-<br>siella sparande visar den förändring i den offent-<br>liga sektorns nettoförmögenhet som beror på<br>reala transaktioner. Finansiella transaktioner<br>som t.ex. köp och försäljningar av aktier och<br>andra finansiella tillgångar påverkar inte det fi-<br>nansiella sparandet; detsamma gäller värdeför-<br>ändringar på tillgångar och skulder. Det nya pen-<br>sionssystemet innebär att det finansiella sparan-<br>det inom ålderspensionssystemet kommer att<br>öka och troligen uppgå till drygt 2,5 procent av<br>BNP en bit in på 2000-talet (se diagram 24).</p>
<p>Det kommunala finansiella sparandet styrs av<br>det s.k. balanskravet för kommuner och lands-<br>ting som infördes 2000 (prop. 1996/97:52). Ba-<br>lanskravet innebär att kommuner och landsting<br>skall upprätta sin budget så att intäkterna över-<br>stiger kostnaderna. Ett eventuellt negativt resul-<br>tat skall återställas inom två år. Det finansiella<br>sparandet i kommunsektorn kan därmed förvän-<br>tas vara något positivt.</p>
<p>Konsekvensen av tvåprocentsmålet för den<br>totala offentliga sektorns finansiella sparande<br>tillsammans med ålderspensionssystemets kon-<br>struktion och kommunernas balanskrav blir där-<br>för att statens finansiella sparande kan förväntas<br>vara negativ i genomsnitt över en konjunkturcy-<br>kel. Statsskulden kommer således att öka trend-<br>mässigt i nominella termer. Ökningen kommer<br>dock inte att vara större än att skulden kan för-<br>utsättas fortsätta att minska som andel av BNP.</p>
<p>Utifrån målet om ett offentligt finansiellt<br>överskott på 2 procent av BNP i genomsnitt<br></p>
<p>över en konjunkturcykel fastställs preciserade<br>mål för varje år i samband med budgetproposi-<br>tionen. Om målet sätts till 2 procent varje enskilt<br>år riskerar finanspolitiken förstärka svängningar i<br>konjunkturen. Målet bestäms därför utifrån en<br>bedömning av bl.a. konjunkturläget. Utgångs-<br>punkten är att 2 procents överskott skall uppnås<br>när resursutnyttjandet i svensk ekonomi är på en<br>nivå som är möjlig att upprätthålla utan att infla-<br>tionen tar fart. I en lågkonjunktur bör överskot-<br>tet följaktligen vara mindre än 2 procent och i en<br>högkonjunktur större än 2 procent.</p>
<p>I vårpropositionen 1997 föreslogs en gradvis<br>anpassning mot det långsiktiga överskottsmålet<br>med hänsyn till det låga resursutnyttjandet och<br>risken för att en opåkallat stram finanspolitik<br>skulle kunna bryta den ekonomiska återhämt-<br>ningen. Överskottsmålet sattes därför till 0,5<br>procent av BNP 1999, 1,5 procent av BNP 2000<br>och 2,0 procent 2001. Målet för 2000 höjdes se-<br>nare till 2 procent av BNP (prop. 1998/99:100)<br>och målet för 2001 till 2,5 procent (prop.<br>2000/01:1). Erfarenheterna hittills av de precise-<br>rade budgetmålen är goda. Som framgår av tabell<br>4 uppnåddes överskottsmålet samtliga år under<br>perioden 1997-2000, med bred marginal.</p>
<p>Tabell 4 Den offentliga sektorns finansiella sparande</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Mål för det finansiella<br>sparandet i offentlig sektor</p></td><td>
<p>-3.0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>2,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall<sup>1</sup></p></td><td>
<p>-1.6</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>4.1</p></td></tr>
</table>
<p>Nationalräkenskaperna för år 2000 är ännu preliminära.</p>
<p>Den nya budgetprocessen är stramare än den ti-<br>digare. I ESO-rapporten Statsskulden och bud-<br>getprocessen (Ds 1992:126) konstaterades att<br>den svenska budgetprocessen 1991-1992 var en<br>av de svagaste i Europa. I och med de föränd-<br>ringar som genomförts under 1990-talets andra<br>hälft har Sverige fått en väsentligt stramare bud-<br>getprocess, väl i nivå med jämförbara europeiska<br>länder. Utgiftstaken och riksdagens rambesluts-<br>modell, i vilken förslag om utgiftsökningar mås-<br>te finansieras inom utgiftsområdet respektive<br>inom taket, medför övergripande restriktioner i<br>budgetberedningen. Statsbudgeten är också mer<br>tydlig och överblickbar än tidigare, eftersom en<br>rad socialförsäkrings- och arbetsmarknadsfonder<br>har inkluderats i budgeten. Utgiftstaken och<br>budgetmålen medför dessutom en ökad långsik-<br>tighet och disciplin i budgetarbetet.</p>
<p>30</p>
<p>PROP. 2000/01:100 BILAGA 5</p>
<p>Diagram 27 Inkomster och utgifter i offentlig sektor</p>
<p>Procent av BNP</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-93.png" style="width:143pt;height:113pt;"/>
<p>— Inkomster — - Skatter och avgifter</p>
<p>— Utgifter</p>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån</p>
<p>Stramheten i den nya budgetprocessen tillsam-<br>mans med de åtgärder som ingick i konsolide-<br>ringsprogrammet har sammantaget medfört att<br>den offentliga sektorns finansiella sparande åter-<br>igen är positivt (se diagram 24). Jämfört med<br>slutet av 1980-talet har också den offentliga sek-<br>torns utgifter i förhållande till BNP sjunkit (se<br>diagram 27), vilket i huvudsak är ett resultat av<br>minskade transfereringar till hushållen och ut-<br>planande statlig konsumtion (se diagram 28).<br>Skatternas andel av BNP var något lägre vid<br>1990-talets slut än vid decenniets början.<br></p>
<p>den finansiella marknaden var fortsatt lågt efter<br>erfarenheterna från perioden 1991-1994. De<br>långa räntorna låg under första halvåret 1995<br>kvar kring 11 procent och kronan försvagades<br>ytterligare, som mest till över 135 i TCW-<br>termer. KPI-inflationen var nära inflationsmålets<br>övre gräns. Några månader överskred inflationen<br>också 3 procent. Inflationsförväntningarna enligt<br>enkäter var kvar kring 4 procent. Även löneök-<br>ningarna var höga, både i relation till inflations-<br>målet och med hänsyn till den fortsatt höga ar-<br>betslösheten. Trots den strama finanspolitik som<br>följde av Konsolideringsprogrammet fortsatte<br>räntehöjningarna, periodvis i mycket små steg,<br>fram till juli 1995, då styrräntan nådde 8,91 pro-<br>cent. Den hade därmed höjts med 2 procenten-<br>heter på knappt ett år.</p>
<p>Från mitten av 1995 ändrades dock stäm-<br>ningsläget. Marknadsräntorna föll stadigt under<br>andra halvåret, både absolut sett och i förhållan-<br>de till Tyskland. Även kronan stärktes kraftigt. I<br>november och december var TCW-index om-<br>kring 118, mer än 13 procent starkare än i april.<br>Även enkätmått på inflationsförväntningar indi-<br>kerade att trovärdigheten stärkts. I slutet av året<br>låg inflationsförväntningarna på både kort och<br>lång sikt strax under 3 procent, dvs. inflations-<br>målets övre toleransgräns (se diagram 29).</p>
<p>Diagram 29 Inflationsförväntningar</p>
<p>Procent</p>
<p>Diagram 28 Den offentliga sektorns utgifter</p>
<p>Procent av BNP</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-94.png" style="width:143pt;height:114pt;"/>
<p>■ Räntor £SS3 Transfereringar till hushåll</p>
<p>Offentlig konsumtion övriga utgifter</p>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-95.png" style="width:142pt;height:113pt;"/>
<p>— Inflationsförväntningar, de närmaste 2 åren</p>
<p>— - Inflationsförväntningar, de närmaste 5 åren</p>
<p>Källa: Aragon fondkommission</p>
<h2>5.4 Penningpolitiken 1995-1997</h2>
<p>Konsolideringsprogrammet och övriga åtgärder<br>för att sanera och stärka trovärdigheten för de<br>offentliga finanserna hade inledningsvis små ef-<br>fekter på räntor och växelkurser. Förtroendet för<br></p>
<p>Orsaken till den ändrade förväntningsbilden var<br>att Konsolideringsprogrammet och de budget-<br>politiska målen blev allt mer kända och vann<br>ökad trovärdighet, både inom och utom landet.<br>Bilden av att åtgärderna, som initialt byggde på<br>försiktiga antaganden om den framtida ekono-<br>miska tillväxten och sysselsättningen, var omfat-<br>tande och skulle komma att anpassas till vad som</p>
<p>31</p>
<p>PROP. 2000/01:100 BILAGA 5</p>
<p>krävdes för att nå målen slog igenom. Även de<br>institutionella reformerna av budgetprocessen<br>torde ha bidragit till att ändra bedömningen av<br>förutsättningarna att uppnå sunda offentliga fi-<br>nanser. <sup>7</sup></p>
<p>Riksbanken behöll styrräntan på 8,91 procent<br>under hela andra halvåret 1995, detta trots den<br>strama finanspolitiken och den dämpning av in-<br>flationstrycket som följde på kronförstärkning-<br>en. Inflationsförväntningarna låg dock, även om<br>de fallit, tydligt över Riksbankens mål på 2 pro-<br>cent. I inflationsrapporten i november lyfte<br>Riksbanken fram risken för att ökad privat kon-<br>sumtion skulle leda till att ökade kostnader för<br>importvaror och högre löner skulle vältras över<br>framåt och höja konsumentpriserna. Denna be-<br>dömning skulle dock visa sig vara felaktig. Hus-<br>hållens konsumtionsutgifter ökade med 0,6 pro-<br>cent 1995 och 1,4 procent 1996, och därmed<br>långsammare än 1994. Den låga KPI-inflationen<br>berodde delvis på sjunkande räntekostnader för<br>egna hem, men även den underliggande inflatio-<br>nen utvecklades svagt. Sannolikt hade en större<br>andel av hushållen längre kvar till dess de rättat<br>till sin förmögenhetsställning än Riksbanken<br>räknade med, vilket bidrog till att Riksbanken<br>under 1995 missbedömde de kommande infla-<br>tionshoten från ökad konsumtion. Ännu i no-<br>vember 1995 bedömde Riksbanken att inflatio-<br>nen (vid oförändrad räntepolitik) skulle ligga<br>nära målets övre gräns under 1996 och ännu<br>högre 1997.</p>
<p>I januari 1996 gjorde Riksbanken den första av<br>en lång rad styrräntesänkningar som fortsatte<br>enda till december. Sammantaget sänktes räntan<br>med nära 5 procentenheter till 4,1 procent. Det<br>var en av de största räntesänkningarna som ge-<br>nomförts i ett industriland med rörlig växelkurs.<br>Inledningsvis steg de långa räntorna något, men<br>från mars till årets slut föll tioårsräntan från 9 till</p>
<p>6,5 procent. Kronan var relativt stabil i intervallet<br>mellan 115 och 120 under huvuddelen av året.<br>Inflationsförväntningarna gick stadigt neråt.</p>
<p>Inflationstakten föll trendmässigt från mars<br>1995 (se diagram 30). I slutet av 1996 var takten<br>mätt med KPI nära noll, dvs. under Riksbankens<br>inflationsmål och dess nedre toleransgräns.<br></p>
<p>BNP-tillväxten sjönk kraftigt från 3,7 procent<br>1995 till 1,1 procent 1996. En viktig orsak var<br>svag internationell konjunktur, vilket gjorde att<br>nettoexportens bidrag till tillväxten sjönk från</p>
<p>1,4 procentenheter till 0,3. Trots den svaga kon-<br>sumtionstillväxten gav hushållens konsumtion<br>det största bidraget till BNP-tillväxten. Att in-<br>hemsk efterfrågan utvecklades så svagt samman-<br>hänger rimligen till viss del med den åtstramning<br>som uppstod genom saneringen av de offentliga<br>finanserna i kombination med de höga kort- och<br>långräntorna.</p>
<p>Diagram 30 KPI och underliggande inflation</p>
<p>Årlig procentuell förändring</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-96.png" style="width:142pt;height:113pt;"/>
<p>--KPI --UND1X<br>--UNDINHX</p>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån</p>
<p>1 efterhand kan det således konstateras att pen-<br>ningpolitiken under 1994 och 1995 var stramare<br>än vad som hade krävts för att nå inflationsmålet</p>
<p>2 procent under 1996-1997. Bakgrunden var att<br>penningpolitiken stramades åt för att övervinna<br>ett trovärdighetsproblem.</p>
<p>Riksbanken valde att tona ner effekterna av<br>växelkursförstärkningen och omsvängningen i<br>inflationsförväntningarna under andra halvåret<br>1995. Banken lyfte i stället fram risken att en<br>uppgång i privat konsumtion skulle vara infla-<br>tionsdrivande i ett läge där det fanns få påtagliga<br>indikationer på att konsumtionen skulle stiga<br>nämnvärt. Därmed dröjde det innan styrräntan<br>kom ner till en nivå anpassad till åtstramningen<br>av budgetpolitiken och den därtill kopplade för-<br>stärkningen av trovärdigheten.</p>
<p><sup>7</sup> l<sup>;</sup>ör cn sammanfattning av budskapet, sc finansminister Göran Perssons<br>inlägg på cn internationell konferens i USA i månadsskiftet augusti- sep-<br>tember 1995, återgivet i Federal Rcscrvc Bank of Kansas City (1995). Sc<br>även Göran Perssons bok ”Den som är satt i skuld är icke fri”.</p>
<p>32</p>
<p>PROP. 2000/01:100 BILAGA 5</p>
<p>6 På väg mot full sysselsättning<br>med stark tillväxt och låg inflation<br>1998-2000</p>
<h2>6.1 Mål för arbetslöshet och</h2>
<h2>sysselsättning</h2>
<p>I regeringsförklaringen i mars 1996 slogs målet<br>om att halvera den öppna arbetslösheten i Sveri-<br>ge till 4 procent år 2000 fast. Även detta mål<br>skulle följas upp halvårsvis enligt den framgångs-<br>rika metod som redan tillämpades för budgetmå-<br>len. Den ekonomiska återhämtningen tog åter<br>fart under 1997 och BNP-tillväxten kom att<br>uppgå till 2,1 procent. Sysselsättningen steg och<br>den öppna arbetslösheten sjönk till ca 7 procent<br>vid årets slut. I den halvårsvisa avstämning som<br>gjordes av arbetslöshetsmålet i budgetproposi-<br>tionen för 1998 (prop. 1997/98:1) konstaterades<br>att det krävdes hög ekonomisk tillväxt och en väl<br>fungerande lönebildning för att nå målet om 4<br>procents öppen arbetslöshet 2000.</p>
<p>I budgetpropositionen för 1999 (prop.<br>1998/99:1) fastställdes också ett kompletterande<br>mål för sysselsättningen. Därmed höjdes ambi-<br>tionen och tidsperspektivet förlängdes. Syssel-<br>sättningsmålet innebär att andelen reguljärt sys-<br>selsatta av befolkningen mellan 20 och 64 år skall<br>öka från 74 procent 1997 till 80 procent år 2004<br>(se diagram 31).</p>
<p>Diagram 31 Sysselsättningsgrad i åldern 20-64 år</p>
<p>Ande! av befolkningen</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-97.png" style="width:143pt;height:120pt;"/>
<p>— Reguljärt sysselsatta 20-64 år</p>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån och Konjunkturinstitutet</p>
<h2>6.2 Självständig penningpolitik utanför<br>EMU</h2>
<p>I december 1997 fattade riksdagen beslutet att<br>Sverige inte skulle delta i valutaunionen från<br>starten i januari 1999, men att dörren skulle hål-<br>las öppen för ett senare inträde. I regeringens<br>proposition (prop. 1997/98:25, s. 62) utrycks<br>konsekvenserna av detta beslut på följande sätt:</p>
<p>Kraven på den ekonomiska politiken minskar<br>inte om Sverige står utanför valutaunionen.<br>Det blir minst lika viktigt att bedriva en stabi-<br>litetsorienterad ekonomisk politik. Utanför<br>valutaunionen måste Sverige demonstrera sin<br>strävan både att upprätthålla ett fast penning-<br>värde och etablera ett långsiktigt överskott i<br>de offentliga finanserna.</p>
<p>Penningpolitiken fortsatte således att föras med<br>utgångspunkt från Riksbankens inflationsmål<br>inom ett system med rörlig växelkurs. Det fanns<br>ett brett politiskt stöd för penningpolitikens in-<br>riktning mot prisstabilitet, vilket bl.a. tog sig ut-<br>tryck i en fempartiuppgörelse om penning- och<br>valutapolitiken (prop. 1997/98:25) som syftade<br>till att stärka trovärdigheten för prisstabiliteten.<br>Ändringarna av riksbankslagstiftningen innebär<br>att Riksbanken från och med 1999 har det lag-<br>stiftade målet att upprätthålla ett fast penning-<br>värde. Eftersom Riksbanken är en myndighet<br>under riksdagen har banken därutöver en skyl-<br>dighet att stödja den allmänna ekonomiska poli-<br>tiken, bl.a. i syfte att främja en hållbar tillväxt<br>och en hög sysselsättning, i den mån detta inte<br>strider mot prisstabilitetsmålet. I den nya lag-<br>stiftningen klargörs även att Riksbanken inte får<br>ta emot instruktioner utifrån om penningpoliti-<br>kens utformning. Därvid ändrades Riksbankens<br>skyldighet att samråda med regeringen inför vik-<br>tiga penningpolitiska beslut till skyldighet att in-<br>formera.</p>
<p>På det valutapolitiska området innebär den<br>nya lagstiftningen att ansvaret för övergripande<br>valutapolitiska frågor, som t.ex. inträde i ERM2,<br>förs över från Riksbanken till regeringen. Riks-<br>banken skall å andra sidan bestämma om cen-<br>tralkurs och bandbredd i ett fast växelkurssy-<br>stem och om den praktiska tillämpningen av<br>valutapolitiken i ett system med flytande växel-<br>kurs.</p>
<p>33</p>
<p>PKOP. 2000/01:100 BILAGA 5</p>
<h2>6.3 Penningpolitiken i skuggan av<br>Asienkrisen</h2>
<p>I inflationsrapporten i december 1997 bedömde<br>Riksbanken att inflationen skulle överstiga målet<br>om 2 procent på ett till två års sikt. Utgångs-<br>punkten var bl.a. att ekonomin skulle växa med 3<br>procent per år 1998-1999 och nå sitt kapacitets-<br>tak 1999. I denna bedömning fanns bl.a. en oro<br>för att avtalsrörelsen som just inletts skulle leda<br>till allt för höga löneökningar. Riksbanken drog<br>följande slutsats:</p>
<p>I den konjunkturfas som svensk ekonomi nu<br>befinner sig i är det viktigt att penningpoliti-<br>ken inte är expansiv för länge. Penningpoliti-<br>ken måste läggas om i mindre expansiv rikt-<br>ning i god tid innan produktionsgapet sluts,<br>med tanke på den eftersläpning som pen-<br>ningpolitikens verkan är förknippad med. En<br>sådan ändring av penningpolitiken kommer<br>under de närmaste åren att dämpa ekonomins<br>expansion, men resultatet är bättre förutsätt-<br>ningar för en mer långvarig produktions- och<br>sysselsättningsuppgång. (...) Sammantaget<br>finns det goda skäl att under vintern ändra<br>penningpolitiken i mindre expansiv riktning.</p>
<p>Diagram 32 Timlöneutvecklin</p>
<p>Årlig procentuell förändring</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-98.png" style="width:144pt;height:120pt;"/>
<p>KU3 Avtalad löneökning — Total löneökning</p>
<p>Anm. Timlöncutvcckling enligt nationalräkenskaperna 1990-1992 och SCB:s<br>konjunkturstatistik 1993-2000.</p>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån</p>
<p>Kort därefter höjde också Riksbanken reporän-<br>tan med 0,25 procentenheter till 4,35 procent.<br>Riksbanken valde således att ta fasta på de in-<br>hemska faktorerna i inflationsbedömningen och<br>göra en förebyggande räntehöjning, innan för-<br>väntningar om högre inflation hunnit få fäste.<br>Tills vidare bortsåg därmed Riksbanken från att<br>den begynnande Asienkrisen kunde leda till en<br></p>
<p>kraftigare försvagning av den internationella<br>konjunkturen.</p>
<p>Bilden av inflationsutsikterna kom dock snart<br>att förändras. Löneavtalen slöts på en väsentligt<br>lägre nivå än i den föregående avtalsrörelsen (se<br>diagram 32). Sammantaget var därmed risken för<br>en inhemsk genererad inflationsuppgång betyd-<br>ligt lägre. Bakom nedväxlingen låg bl.a. den lägre<br>inflationen och tilltron till att inflationen också<br>framöver skulle bli låg (se diagram 33), under-<br>stödd av den genomförda räntehöjningen.<br>Gynnsamma förändringar hade även skett i för-<br>handlingssystemet, inte minst de s.k. samarbets-<br>avtalen, som innebar överenskommelser mellan<br>arbetsmarknadens parter om hur förhandlingar-<br>na skulle bedrivas för att främja utvecklingen av<br>svensk ekonomi. Dessutom introducerades nya<br>avtalskonstruktioner med lokal fördelning av lö-<br>neökningarna, vilka förebygger löneglidning.</p>
<p>Diagram 33 Inflationsförväntningar</p>
<p>Årlig procentuell förändring</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-99.png" style="width:143pt;height:107pt;"/>
<p>— KPI - - jan-95</p>
<p>---feb-96 - - feb-98</p>
<p>— nov -00</p>
<p>Källor: Prospera Research AB och Statistiska centralbyrån.</p>
<p>Under de följande månaderna stod det också allt<br>mer klart att den finansiella krisen på tillväxt-<br>marknaderna i Asien som hade börjat våren 1997<br>var på väg att fördjupas och spridas till andra<br>länder.</p>
<p>Den internationella ekonomiska utvecklingen<br>hade därmed förändrats i grunden sedan ränte-<br>höjningen i december 1997. Riksbankens be-<br>dömning var nu att inflationen skulle underskri-<br>da inflationsmålet på ett till två års sikt, speciellt<br>med beaktande av risken för en betydande inter-<br>nationell konjunkturnedgång. Mot den bak-<br>grunden sänktes reporäntan i början av juni 1998<br>med 0,25 procentenheter till 4,10 procent.</p>
<p>34</p>
<p>PROP. 2000/01:100 BILAGA 5</p>
<p>Diagram 34 Styrräntor</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-100.png" style="width:135pt;height:112pt;"/>
<p>— Sverige — - USA<br>— Tyskland/EMU</p>
<p>Källa: Datastream</p>
<p>Den internationella turbulensen på de finansiella<br>marknaderna tilltog i början av oktober 1998.<br>Kollapsen av den amerikanska s.k. hedgefonden<br>Long Term Capital Management förstärkte oron<br>i det globala finanssystemet.</p>
<p>Den internationella finansiella krisen innebar i<br>sin tur att de globala konjunkturutsikterna grad-<br>vis försämrades, vilket tillsammans med riskerna<br>för en djupare och mer långvarig nedgång ledde<br>till en mer expansiv penningpolitik i omvärlden,<br>t.ex. i Förenta staterna. I Europa kom ränte-<br>sänkningarna i gång något senare men från en<br>betydligt lägre nivå. Först ut var Riksbanken,<br>något senare följde de blivande EMU-länderna<br>(se diagram 34). Den svagare internationella ef-<br>terfrågan ledde till att den svenska exporttillväx-<br>ten dämpades och att nettoexportens bidrag till<br>BNP-tillväxten blev negativt 1998.</p>
<p>Diagram 35 Oljepris</p>
<p>US Dollar</p>
<p>Tabell 5 Försörjningsbalans 1995-2000</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>1.1</p></td><td>
<p>2.1</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>4.1</p></td><td>
<p>3,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållens konsum-<br>tionsutgifter</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>4,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentliga konsum-<br>tionsutgifter</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>0.9</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>-1,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statliga</p></td><td>
<p>-1,4</p></td><td>
<p>2.6</p></td><td>
<p>-4,8</p></td><td>
<p>-5,3</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>-2,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunala</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>-1,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fasta bruttoinvester-<br>ingar</p></td><td>
<p>9,4</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>8,5</p></td><td>
<p>8,1</p></td><td>
<p>4,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lagerinvesteringar<sup>1</sup></p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>-1.0</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Export av varor och<br>tjänster</p></td><td>
<p>11,3</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>13,7</p></td><td>
<p>8,4</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>9,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Import av varor och<br>tjänster</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>12,5</p></td><td>
<p>11.2</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>9,7</p></td></tr>
</table>
<p>^örändringstalei^ujttrycktaTproceoN^NHörégående^r"<br>Källa: Statistiska centralbyrån.</p>
<p>Farhågorna om en konjunkturnedgång besanna-<br>des dock inte. Svensk ekonomi fortsatte att ut-<br>vecklas starkt till följd av höga investeringar och<br>växande privat konsumtion (se tabell 5). Resurs-<br>utnyttjandet var fortfarande relativt lågt, vilket<br>höll tillbaka den inhemska inflationen. I samma<br>riktning verkade effekterna av avregleringarna på<br>tele- och elmarknaderna, som gav sänkta priser<br>på viktiga varugrupper. Samtidigt medförde de<br>fallande olje- och råvarupriserna (se diagram 35)<br>att den importerade inflationen utvecklades<br>svagt (se diagram 20). Mot denna bakgrund<br>kunde Riksbanken fortsätta att sänka reporäntan<br>successivt till 2,9 procent i mars 1999. Reporän-<br>tan underskred därmed styrräntenivån inom eu-<br>roområdet där den nya europeiska centralban-<br>ken, ECB, nyligen hade övertagit ansvaret för<br>penningpolitiken.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-101.png" style="width:136pt;height:113pt;"/>
<p>---Nominellt oljepris</p>
<p>— - Realt oljepris</p>
<p>Källa: Konjunkturinstitutet</p>
<h2>6.4 Riksbankens inflationsmål</h2>
<p>Riksbankens nytillträdda direktion inledde sitt<br>arbete med att klargöra att inflationsmålet låg<br>fast: ”Penningpolitikens uppgift är även fortsätt-<br>ningsvis att begränsa förändringen av konsu-<br>mentprisindex till 2 procent i ett, lite längre, år-<br>ligt perspektiv med en tolerans om ± 1 procen-<br>tenhet” (Pressmeddelande nr 1, den 4 januari<br>1999). Med hänsyn till Riksbankens mer själv-<br>ständiga ställning och för att underlätta en ut-<br>värdering av bankens agerande förtydligades<br>också utgångspunkterna för penningpolitikens</p>
<p>35</p>
<p>PROP. 2000/01:100 BILAGA 5</p>
<p>uppläggning (Riksbankens inflationsmål - för-<br>tydliganden och utvärdering, PM 1999-02-05):</p>
<p>Normalt sett inriktas penningpolitiken på att<br>uppnå målet definierat i termer av KPI på 1<br>till 2 års sikt. Det finns dock två skäl för att<br>avvika från denna beslutsregel. För det första<br>kan KPI i det relevanta tidsperspektivet pres-<br>sas upp och ner av faktorer som inte bedöms<br>påverka inflationen varaktigt. Exempel på så-<br>dana faktorer utgör förändringar i räntekost-<br>nader, indirekta skatter och subventioner. Ett<br>annat skäl kan vara att en snabb återgång till<br>målet när en större avvikelse har inträffat<br>ibland kan vara förenad med stora realeko-<br>nomiska kostnader. Om någon av ovanståen-<br>de situationer föreligger kommer Riksbanken<br>i förväg att klargöra hur stor avvikelse från in-<br>flationsmålet definierat i termer av KPI som<br>kommer att vara motiverad på 1 till 2 års sikt.</p>
<p>Preciseringarna av penningpolitikens inriktning<br>anslöt till den praxis som gradvis hade etablerats<br>sedan Riksbankens inflationsmål annonserades i<br>januari 1993. Likväl är de betydelsefulla, t.ex. för<br>den utvärdering som riksdagen gör av Riksban-<br>kens agerande. Preciseringarna medför exempel-<br>vis att det tydligare går att se om avvikelser från<br>målet är en följd av i förväg tagna beslut eller har<br>andra orsaker, t.ex. prognosfel. Riksbanken fort-<br>satte även att publicera bankens inflationsbe-<br>dömningar i de s.k. inflationsrapporterna. Dess-<br>utom beslutade Riksbanken att med viss<br>eftersläpning publicera protokollen från direk-<br>tionens penningpolitiska sammanträden. Dessa<br>åtgärder syftade till att ytterligare öka öppenhet<br>och tydlighet kring penningpolitiken och den<br>penningpolitiska beslutsprocessen.</p>
<p>Den låga inflationen under 1990-talet berodde<br>inte bara på det svaga resursutnyttjandet. Till<br>bilden hör också förändringar av mer strukturell<br>karaktär både i Sverige och i omvärlden. Det in-<br>ternationella konkurrenstrycket ökade påtagligt<br>under 1990-talet. En konsekvens av detta är att<br>det blivit allt svårare för företagen att höja sina<br>priser. Även om detta i strikt mening antagligen i<br>huvudsak är fråga om engångseffekter på infla-<br>tionen kan den ökade konkurrensen inverka på<br>det globala inflationstrycket under lång tid.<br>Okad internationell handel, starkare konkur-<br>renslagstiftning, EMU och avregleringar av olika<br>slag talar för en mer långsiktig effekt.</p>
<p>Diagram 36 Löneökningar</p>
<p>År!ig procentuell förändring</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-102.png" style="width:142pt;height:118pt;"/>
<p>— Nominell löneutveckling — Real löneutveckling</p>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån</p>
<p>Det starka förtroende för Riksbankens infla-<br>tionsmål och ökad konkurrens gör att det är svå-<br>rare för företagen att ta ut kostnadsökningar i<br>form av prishöjningar. Företagen tenderar att<br>hålla tillbaka kostnaderna, t.ex. genom att inte<br>släppa igenom för höga löneökningar, samt i nå-<br>gon mån genom att vidta ytterligare produktivi-<br>tetshöjande åtgärder. De lägre och mer stabila<br>inflationsförväntningarna har också dämpat ar-<br>betstagarorganisationernas lönekrav i de senaste<br>avtalsrörelserna. Trots de låga nominella löneök-<br>ningarna har reallönerna stigit snabbt (se dia-<br>gram 36).</p>
<h2>6.5 Stark produktivitetstillväxt under<br>1990-talet</h2>
<p>Produktivitetens utveckling är av stor betydelse<br>för den ekonomiska tillväxten och välfärden.<br>Okad produktivitet gör det möjligt att produce-<br>ra mer varor och tjänster med en given resursin-<br>sats. Vanligtvis används arbetsproduktiviteten,<br>dvs. produktionen per arbetad timme, som mått<br>på produktiviteten. Produktivitetstillväxten var<br>högre under 1990-talet än 1980-talet, vilket<br>framgår av tabell 6 nedan som visar arbetspro-<br>duktivitetens utveckling i olika delar av den<br>svenska ekonomin. Industrin uppvisar den star-<br>kaste uppgången, vilket till stor del förklaras av<br>utvecklingen inom delbranschen teleprodukter,<br>där företag med exceptionell produktivitetstill-<br>växt under senare år ingår.</p>
<p>36</p>
<p>PROP. 2000/01:100 BILAGA 5</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>1 Tabell 6 Arbetsproduktivitet 1981-2000 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Årlig procentuell förändring</p></td><td>
<p>1981-<br>1985</p></td><td>
<p>1986-<br>1990</p></td><td>
<p>1991-</p>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996-</p>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP (baspris)</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1.1</p></td><td>
<p>2.2</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Näringsliv</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>3.1</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Näringsliv exkl. finans- och<br>fastighetsverksamhet</p></td><td>
<p>2.5</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>2.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industri</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>4,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Därav: exkl. teleprodukter</p></td><td></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>2,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt näringsliv exkl. finans-<br>och fastighetsverksamhet</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,2</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet och Statistiska centralbyrån.</p>
<p>Arbetskraftsproduktiviteten kan delas upp i en<br>faktor som beror på kapitalintensiteten, dvs. hur<br>mycket kapital i förhållande till arbetskraft som<br>används i produktionen, och den totala faktor-<br>produktiviteten. Den totala faktorproduktivite-<br>ten återspeglar t.ex. teknisk nivå, kompetens hos<br>arbetskraften och sättet att organisera produk-<br>tionen. I tabell 7 redovisas utvecklingen av ar-<br>betsproduktiviteten samt bidragen från kapital-<br>intensitet och total faktorproduktivitet för<br>näringslivet, exklusive finans- och fastighets-<br>verksamhet.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 7 Arbetsproduktivitet i näringslivet exkl. finans- och<br>fastighetsverksamhet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Årlig procentuell förändring</p></td><td>
<p>1981-</p>
<p>1985</p></td><td>
<p>1986-</p>
<p>1990</p></td><td>
<p>1991-</p>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996-</p>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsproduktivitet</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>2,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kapitalintensitet</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Total faktorproduktivitet</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1.6</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,2</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet och Statistiska centralbyrån.</p>
<p>Ökad kapitalintensitet lämnade ett lika stort bi-<br>drag till ökningen av arbetsproduktiviteten på<br>1990-talet som på 1980-talet. Den totala faktor-<br>produktiviteten ökade dock märkbart snabbare<br>under 1990-talet. Den starka ökningen under re-<br>cessionen i början på 1990-talet hängde samman<br>med den omfattande utslagningen av mindre<br>konkurrenskraftiga och lågproduktiva företag<br>samt kraftiga rationaliseringar. Under andra hal-<br>van av 1990-talet påverkades den totala faktor-<br>produktiviteten positivt av konjunkturuppgång-<br>en. Utnyttjandet av befintliga resurser var<br>inledningsvis lågt, vilket gjorde att befintligt ka-<br>pital och arbetskraft kunde utnyttjas allt bättre<br>när efterfrågan steg.</p>
<p>Dessa faktorer kan dock inte helt förklara den<br>starka tillväxten i den totala faktorproduktivite-<br></p>
<p>ten under 1990-talet jämfört med det ur produk-<br>tivitetssynvinkel svaga 1980-talet. Till viss del<br>beror ökningen på den starka produktivitetstill-<br>växten inom teleproduktindustrin. Men produk-<br>tivitetsutvecklingen kan också i någon mån ha<br>befrämjats av högre utbildningsinvesteringar<br>samt en mer effektiv incitaments- och besluts-<br>struktur till följd av ett bättre fungerande skatte-<br>system, låg och trovärdig inflation samt sunda<br>offentliga finanser. En annan möjlighet är att in-<br>troduktionen av den nya informations- och<br>kommunikationstekniken kan ha börjat ge tydli-<br>ga effekter på produktivitetstillväxten i ekono-<br>min som helhet.</p>
<p>6.6 Finans- och budgetpolitiken efter<br>saneringen av de offentliga<br>finanserna</p>
<p>Den finanspolitik som bedrevs med utgångs-<br>punkt från Konsolideringsprogrammet med ut-<br>giftstak och tydliga mål för finansiellt sparande<br>och statsskuld var framgångsrik. De offentliga<br>finanserna förbättrades kraftigt under perioden<br>1994—1998. Inom ramen för målet om balans i<br>den offentliga sektorns finansiella sparande 1998<br>konstaterades i vårpropositionen 1997 (prop.<br>1996/97:150) att det fanns ett utrymme för ut-<br>vidgade åtgärder mot arbetslöshet. En samman-<br>lagd insats på 16,3 miljarder kronor under 1998<br>avdelades till en satsning på bl.a. arbete och ut-<br>bildning i ett fempunktsprogram.</p>
<p>En alltmer positiv utveckling för de offentliga<br>finanserna till följd av den starka tillväxten och<br>den sjunkande arbetslösheten möjliggjorde yt-<br>terligare reformer under de kommande åren. To-<br>talt motsvarade de olika reformprogrammen 86<br>miljarder kronor år 2000 jämfört med 1996 års<br>nivå (se tabell 8). Förutom åtgärder för att be-<br>främja sysselsättning och utbildning skulle även<br>fördelningspolitiska avvägningar komma att lyf-<br>tas fram. De som hade burit de tyngsta bördorna<br>i saneringen av de gemensamma finanserna prio-<br>riterades vid kompensation för nedskärningarna i<br>Konsolideringsprogrammet. Kompensation för<br>de höjda egenavgifterna inleddes 2000. De<br>genomförda reformerna rymdes inom utgiftstak<br>och andra budgetpolitiska mål. Det offentliga<br>finansiella sparandet uppgick exempelvis till 4,1<br>procent av BNP 2000 och översteg därmed må-<br>let med 2,1 procentenheter eller 43 miljarder<br>kronor.</p>
<p>37</p>
<p>PROP. 2000/01:100 BILAGA 5</p>
<p>Huvudinriktningen i välfärdspolitiken är att<br>prioritera verksamheter före bidrag. Vård, skola<br>och omsorg har därför varit högprioriterade i re-<br>formarbetet. De medel som tillfördes kommu-<br>nerna kom också att utgöra en stor andel av det<br>totala reformprogrammet i början av perioden.<br>Allt eftersom ekonomin fortsatte att förbättras<br>kunde åtgärder för utbildning samt arbetsstimu-<br>lerande åtgärder i högre grad företas. Detsamma<br>gällde fördelningspolitiskt inriktade reformer.<br>Generella skattesänkningar vidtogs först i slutet<br>av perioden.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>|Tabell 8 Reformprogram 1997-2000 |</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Nivåhöjning jämfört med 1996, miljarder kronor,<br>bruttobelopp exkl. finansiering</p></td><td rowspan="2">
<p>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vård, skola och omsorg</p></td><td>
<p>4.0</p></td><td>
<p>12.0</p></td><td>
<p>17.3</p></td><td>
<p>21,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Barnfamiljer och pensionärer</p></td><td></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>7.0</p></td><td>
<p>9,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbildning</p></td><td>
<p>0.5</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>8,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknad och sysselsättning</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>2.8</p></td><td>
<p>1.9</p></td><td>
<p>3.4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Företagande</p></td><td></td><td>
<p>4.2</p></td><td>
<p>7.8</p></td><td>
<p>11,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hållbar utveckling/miljö</p></td><td></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>5.3</p></td><td>
<p>6,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter</p></td><td></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>7.1</p></td><td>
<p>20,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td></td><td>
<p>0.2</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>5,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt före finansiering</p></td><td>
<p>5.4</p></td><td>
<p>27,3</p></td><td>
<p>55,4</p></td><td>
<p>86,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiering</p></td><td>
<p>4.5</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>13,6</p></td><td>
<p>15,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nettoeffekt</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>22.2</p></td><td>
<p>41,8</p></td><td>
<p>71,0</p></td></tr>
</table>
<p>Under perioden 1997-2000 tillfördes vård, skola<br>och omsorg sammanlagt 54,6 miljarder kronor. I<br>Konsolideringsprogrammet undantogs statsbi-<br>dragen till kommuner och landsting från bespa-<br>ringar trots att så gott som alla andra budgetpos-<br>ter fick vidkännas omfattande besparingskrav.<br>Det var dock inte möjligt att helt skydda vård,<br>skola och omsorg från effekterna av den ekono-<br>miska nedgången eftersom kommunernas skat-<br>teunderlag försämrades. En del i ansträngningar-<br>na i fempunktprogrammet i vårpropositionen<br>1997 syftade därför till att bromsa den sjunkande<br>sysselsättningen i kommuner och landsting och<br>därigenom kvalitetssäkra vård, skola och om-<br>sorg. Under de kommande åren tillfördes vård,<br>skola och omsorg ytterligare resurser (se tabell<br>9).</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>1 Tabell 9 Ökade resurser till vård, skola och omsorg 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Nivåhöjning jämfört med 1996, miljarder kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>1998</p></td><td rowspan="2">
<p>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997 års ekonomiska vårproposition</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgetpropositionen för 1998</p></td><td></td><td></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998 års ekonomiska vårproposition</p></td><td></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgetpropositionen för 1999</p></td><td></td><td></td><td>
<p>1,3</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1999 års ekonomiska vårproposition</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>1,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>17,3</p></td><td>
<p>21,3</p></td></tr>
</table>
<p>Då kunskap är en central faktor för tillväxt, ut-<br>veckling och modernisering ingick i reformpoli-<br>tiken att främja utbildning. Satsningarna inrikta-<br>des i hög grad på vuxenutbildning i form av bl. a.<br>kunskapslyft för i första hand de arbetslösa som<br>helt eller delvis saknar treårigt gymnasium. Det<br>bedömdes samtidigt som viktigt att även de som<br>har ett arbete ökar sin kompetens. Stor tyngd-<br>punkt lades därför på att stärka arbetskraftens<br>kompetens och kunskapsnivå, vilket skulle sti-<br>mulera tillväxt och sysselsättning samt motverka<br>arbetslöshet. Sammantaget motsvarar reformer-<br>na på utbildningsområdet 8,2 miljarder kronor<br>2000 jämfört med 1996 års nivå.</p>
<p>En rad olika åtgärder har genomförts för att<br>vända den ekonomiska utvecklingen i en ekolo-<br>giskt hållbar riktning genom exempelvis minskad<br>miljöbelastning, effektivare resursanvändning<br>och ökad användning av förnyelsebara resurser.<br>Denna politik konkretiserades bl.a. i lokala inve-<br>steringsprogram för ekologisk hållbarhet. Totalt<br>avsattes 13,2 miljarder kronor för att ytterligare<br>främja en ekologisk hållbar utveckling under<br>1997-2000. Skattesystemet har under 1990-talet<br>också miljöanpassats. De första stegen i en grön<br>skatteväxling togs i samband med skatterefor-<br>men 1990. Regeringen återupptog denna politis-<br>ka inriktning i budgetpropositionen för 2000,<br>med höjningar av diesel-, el- och kärnkraftsskat-<br>terna.</p>
<p>I fempunktsprogrammet inleddes också en se-<br>rie av åtgärder för att befrämja små och nyföre-<br>tagande. Totalt motsvarar reformerna för att be-<br>främja företagande 11,1 miljarder kronor 2000<br>jämfört med 1996 års nivå. De åtgärder som till-<br>kom inom arbetsmarknadspolitiken 1997-2000<br>inriktades främst på specifik arbetsmarknadsut-<br>bildning, tillfällig avgångsersättning samt resurs-<br>arbeten.</p>
<p>Då barnfamiljerna enligt undersökningar hade<br>drabbats hårdare av saneringen än andra grupper<br>höjdes från 1998 barnbidraget och studiebidraget</p>
<p>38</p>
<p>PROP. 2000/01:100 BILAGA 5</p>
<p>i studiehjälpen. Samtidigt återinfördes flerbarns-<br>tillägget. Barn- och studiebidragen samt fler-<br>barnstillägget höjdes senare ytterligare. För att<br>förbättra pensionärernas ekonomiska situation<br>höjdes även pensionerna från och med 1999. Åt-<br>gärderna för att främja barnfamiljernas och pen-<br>sionärernas ekonomiska situation motsvarade<br>sammantaget 9,6 miljarder kronor under 2000<br>jämfört med 1996 års nivå.</p>
<p>I samband med Konsolideringsprogrammet<br>räknades inte brytpunkten för statlig skatt upp i<br>avsedd takt och egenavgifterna höjdes för alla<br>löntagare. År 2000 sänktes den statliga inkomst-<br>skatten på ett sådant sätt att det utgjorde en<br>kompensation för en fjärdedel av egenavgifterna.<br>Löntagarna fick därmed en första återbäring på<br>den skattehöjning som egenavgifterna i själva<br>verket hade inneburit. Dessutom höjdes bryt-<br>punkten för statlig inkomstskatt. Tillsammans<br>med övriga skattelättnader under perioden 1997-<br>2000 innebar dessa åtgärder att skatteuttaget från<br>hushållen var 21 miljarder kronor lägre 2000<br>jämfört med 1996 års nivå.</p>
<h2>6.7 Arbetslösheten halverades år 2000</h2>
<p>I oktober 2000 uppnåddes målet att halvera den<br>öppna arbetslösheten i Sverige till 4 procent. En<br>starkt bidragande orsak till att målet nåddes var<br>övergången till en stabilitetsinriktad ekonomisk<br>politik och särskilt saneringen av de offentliga<br>finanserna. Inledningsvis genomfördes också<br>omfattande aktiva arbetsmarknadspolitiska åt-<br>gärder och program för att dämpa den öppna ar-<br>betslösheten som lyckades hindra en omfattande<br>utslagning av arbetskraften. I slutet av 1990-talet<br>tillkom Kunskapslyftet och olika typer av ut-<br>bildningssatsningar, t.ex. på universitet och hög-<br>skolor, med syftet att höja kompetensnivån och<br>därmed framtida sysselsättning.</p>
<p>Saneringen av de offentliga finanserna lade<br>grunden för en trovärdig låginflationspolitik<br>med en penningpolitik som kunde föras i expan-<br>siv riktning utan att pris- och löneökningarna<br>tog fart. Under slutet av 1990-talet var både de<br>nominella och de reala räntorna låga. Svensk<br>ekonomi var i en stark och bred konjunkturupp-<br>gång med hög tillväxt och stigande sysselsätt-<br>ning. Mellan 1996 och 2000 ökade antalet syssel-<br>satta med 4,9 procent (se diagram 37) och mot<br>slutet av perioden steg sysselsättningen snabbare<br>än på 40 år. Under motsvarande tidsperiod<br></p>
<p>minskade antalet personer i arbetsmarknadspoli-<br>tiska åtgärder med ca 90 000. Målet om en halve-<br>rad arbetslöshet kom därför att nås via ökad sys-<br>selsättning. Merparten av ökningen skedde i den<br>privata sektorn.</p>
<p>Diagram 37 Sysselsatta, i arbetskraften och öppet arbetslö-<br>sa</p>
<p>Hundratusental respektive procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-103.png" style="width:142pt;height:114pt;"/>
<p>— Sysselsatta — - Arbetskraften</p>
<p>— Arbetslösheten (höger)</p>
<p>Källa; Statistiska centralbyrån</p>
<p>Under 1990-talet tvingades arbetsmarknadspoli-<br>tiken koncentrera sig på att hantera anstorm-<br>ningen från en stor mängd arbetslösa. För att<br>förhindra att människor slogs ut och permanent<br>tvingades lämna arbetskraften ökades antalet<br>personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder till<br>som mest mer än 200 000 personer eller 5,3 pro-<br>cent av arbetskraften. Mot slutet av decenniet<br>när arbetslösheten sjönk inriktades arbetsmark-<br>nadspolitiken på mer tillväxtfrämjande åtgärder,<br>som bl.a. syftar till att stimulera utbudet på ar-<br>betskraft. Fokus i strävandena att nå full syssel-<br>sättning kom därmed att flyttas till utbildnings-<br>politiken. År 1997 inleddes Kunskapslyftet, en<br>femårig satsning på vuxenutbildning, som årligen<br>gör det möjligt för drygt 100 000 personer att<br>skaffa sig en bättre utbildning. Målgruppen är i<br>första hand vuxna arbetslösa som helt eller delvis<br>saknar treårig gymnasieutbildning. Under 1990-<br>talet har högskolan byggts ut kraftigt. Under pe-<br>rioden 1997-2003 tillförs högskolan resurser för<br>närmare 100 000 nya permanenta högskoleplat-<br>ser.</p>
<p>39</p>
<p>PROP. 2000/01:100 BILAGA 5</p>
<p>7 Summering och slutsatser</p>
<p>Viktiga vägval gjordes i svensk ekonomisk poli-<br>tik under 1980- och 1990-talen. Det går att iden-<br>tifiera några beslutspunkter som var avgörande<br>för det fortsatta förloppet och där det - inte bara<br>i ljuset av efterklokhetens starka strålkastare -<br>fanns alternativa vägar att följa.</p>
<p>Ett första avgörande beslut var devalveringen<br>1982. Den var tänkt att underlätta anpassningen<br>av ekonomins struktur - en process som krävde<br>omfördelning av arbetskraft och andra resurser<br>mellan inhemska och exportorienterade sektorer<br>- utan att i alltför hög grad minska den totala<br>sysselsättningen.</p>
<p>En annan avgörande faktor var när planerna på<br>inhemsk åtstramning efter devalveringen inte<br>genomfördes i den utsträckning som krävdes för<br>att hålla balans mellan utbud och efterfrågan i<br>ekonomin. Dessa problem förstärktes när kre-<br>ditmarknaden avreglerades. Resultatet blev all-<br>män överhettning och höga pris- och löneök-<br>ningar särskilt under 1980-talets senare del.<br>Därmed kom Sverige in i en kostnadskris, dvs.<br>kronan blev övervärderad gentemot andra valu-<br>tor.</p>
<p>Beredskapen att försvara den fasta växelkursen<br>när effekterna av kostnadskrisen blev tydliga i<br>början av 1990-talet var i överensstämmelse med<br>den analys som gjorts och de mål som lagts fast<br>1982. Det var också i linje med de utfästelser<br>som gjorts under mellantiden. I så måtto var det<br>inget nytt vägval utan en konsekvens av tidigare<br>ställningstaganden.</p>
<p>Kostnadskrisen sammanföll med en interna-<br>tionell lågkonjunktur, höga realräntor i omvärl-<br>den och en inhemsk finans- och skuldkris. Infla-<br>tionstakten sjönk snabbt, både absolut sett och i<br>förhållande till tidigare förväntningar, samtidigt<br>som skattereformen minskade skattelättnaden<br>för hushållens och företagens ränteutgifter. Re-<br>sultatet blev en drastisk uppgång i realräntorna<br>efter skatt, vilket i sin tur bidrog till en snabb<br>ökning av det finansiella sparandet, särskilt i<br>hushållssektorn.</p>
<p>Handlingsberedskapen inför den ekonomiska<br>nedgången visade sig vara låg. Statsfinanserna<br>försämrades i snabb takt. Detta var delvis en av-<br>spegling av uppgången i det privata sparandet<br>och i så måtto en förutsättning för att förhindra<br>en än mer drastisk nedgång i efterfrågan och sys-<br>selsättning. I takt med att nedgången fortsatte<br>växte emellertid farhågorna för att sysselsättning<br></p>
<p>och produktion inte skulle återhämta sig. I så fall<br>skulle underskotten permanentas, vilket skapade<br>oro för den långsiktiga stabiliteten i de offentliga<br>finanserna.</p>
<p>Den borgerliga regeringen som tillträdde 1991<br>var inriktad på långsiktiga strukturfrågor och<br>vidtog helt otillräckliga åtgärder för att öka sys-<br>selsättningen och stärka de offentliga finanserna.<br>Inte förrän valutakrisen blev akut i september<br>1992 flyttades fokus till problemen med statsfi-<br>nanserna och kostnadsläget.</p>
<p>Vid samma tid kulminerade finanskrisen. Be-<br>slutsamheten och enigheten i hanteringen av fi-<br>nanskrisen var ett viktigt vägval. En utdragen pe-<br>riod med ett instabilt banksystem hade bidragit<br>till att ytterligare fördröja återhämtning. Detta<br>illustreras av erfarenheterna från länder där lik-<br>nande kriser hanterats mindre resolut.</p>
<p>Den fasta växelkursen bidrog tveklöst till<br>nedgången i efterfrågan och sysselsättningen un-<br>der perioden 1990-1992. Det är dock svårt att se<br>en tidpunkt före september 1992 - när valutakri-<br>ser i flera länder gjorde att normen om fast väx-<br>elkurs inom EU luckrades upp - vid vilken Sve-<br>rige realistiskt hade kunnat välja rörlig växelkurs.</p>
<p>Agerandet från september till kronfallet i no-<br>vember kännetecknas av ett uppehållande kron-<br>försvar, först med drastiska räntehöjningar och<br>sedan med stödköp av kronor. I och med att den<br>internationella valutaoron fortsatte och de in-<br>hemska obalanserna växte blev den fasta kron-<br>kursen alltmer ohållbar. Därmed var övergången<br>till rörlig växelkurs en nödvändighet. Beslutet att<br>släppa kronan var således i sig inget vägval.</p>
<p>Viktiga vägval gjordes emellertid i den eko-<br>nomiska politiken efter övergången till rörlig<br>växelkurs. När inflationsmålet infördes 1993 var<br>det ett kontroversiellt beslut. Inte heller var in-<br>flationsmål en i andra länder under lång tid prö-<br>vad metod för penningpolitik med rörlig växel-<br>kurs. Efter några svåra år i skuggan av de<br>statsfinansiella problemen har dock politiken vi-<br>sat sig fungera väl och blivit allt mer accepterad.</p>
<p>Hanteringen av styrräntan har periodvis varit<br>ifrågasatt. Penningpolitiken vägleddes länge av<br>strävan att skapa trovärdighet för prisstabilitet i<br>ett läge där den tidigare stabiliseringspolitiska<br>normen, dvs. den fasta växelkursen, ryckts un-<br>dan. Riksbanken bedömde att behovet att skapa<br>trovärdighet för den nya regimen inte gav ut-<br>rymme för snabba räntesänkningar. Med hänvis-<br>ning till Storbritannien, där styrräntan drastiskt<br>sänkts direkt vid övergången till rörlig växelkurs,</p>
<p>40</p>
<p>PROP. 2000/01:100 BILAGA 5</p>
<p>kritiserades dock Riksbanken för att fördjupa<br>nedgången genom en alltför stram penningpoli-<br>tik.</p>
<p>Nyckelfrågan är under vilka omständigheter<br>den ekonomiska politiken har sådan handlings-<br>frihet att det är möjligt att göra avsteg från lång-<br>siktiga mål. En slutsats av vad som hände i<br>svensk ekonomi under 1990-talet är att hand-<br>lingsfrihet förutsätter att de långsiktiga målen<br>framstår som trovärdiga. Att drastiskt sänka<br>styrräntorna i ett läge där allmänheten är överty-<br>gad om att inflationstakten inte varaktigt kom-<br>mer att tillåtas ligga på hög nivå är oproblema-<br>tiskt, eftersom de långsiktiga</p>
<p>inflationsförväntningarna inte påverkas. Att göra<br>det när inflationsosäkerheten är stor kan där-<br>emot ytterligare öka osäkerheten, vilket driver<br>upp långa nominella och reala räntor och tar bort<br>de önskade expansiva effekterna. Den faktiska<br>penningpolitiken kom i allt väsentligt att följa<br>den försiktiga linjen.</p>
<p>På samma sätt kan utgiftsökningar och skatte-<br>sänkningar i ett läge där de offentliga finanserna<br>uppfattas som starka och i balans på lång sikt bi-<br>dra till att stabilisera ekonomin över konjunk-<br>turcykeln. I ett läge där underskotten redan är<br>stora och snabbt växande kan samma åtgärder<br>skapa förväntningar om framtida drastiska skat-<br>tehöjningar och utgiftsminskningar, eller i värsta<br>fall en statsfinansiell kollaps. I så fall kommer re-<br>alräntorna på längre löptider att förbli höga även<br>om penningpolitiken sänker korträntorna. Till-<br>sammans med den allmänna ekonomiska osä-<br>kerhet som då uppstår leder en sådan utveckling<br>till dämpad efterfrågan och låg sysselsättning<br>även på kort sikt.</p>
<p>Både den borgerliga regeringen och den soci-<br>aldemokratiska som trädde till 1994 avvisade fi-<br>nanspolitisk expansion. Bedömningen var att ut-<br>gångsläget inte medgav expansiva experiment. I<br>stället måste trovärdigheten stärkas och lägre<br>räntor främjas genom ett målmedvetet, flerårigt<br>konsolideringsprogram.</p>
<p>Bedömningen att expansiva finanspolitiska åt-<br>gärder efter 1994, som ofinansierade utgiftsök-<br>ningar eller skattesänkningar, inte skulle ha varit<br>en framgångsrik väg för att få fart på tillväxten<br>framstår även i efterhand som riktig. Osäkerhe-<br>ten om hållbarheten i de offentliga finanserna var<br>alltför stor för att ge utrymme för ett sådant ex-<br>periment.</p>
<p>Den definitiva vändningen kom först efter re-<br>geringsskiftet 1994, när målmedvetenheten i<br></p>
<p>budgetsaneringen blev tydlig. I och med att<br>Konsolideringsprogrammet vann trovärdighet<br>dämpades inflationsförväntningarna och så små-<br>ningom lades penningpolitiken om. Därigenom<br>startades en positiv spiral, där återhämtningen av<br>produktion och sysselsättning gick snabbare än<br>förutsett, vilket även gav en snabb förbättring av<br>statsfinanserna.</p>
<p>Den valda vägen visade sig bli lång men fram-<br>komlig. Sverige har lämnat krisen bakom sig. Att<br>avgöra vad effekterna skulle ha blivit av en an-<br>norlunda penning- och budgetpolitik efter kron-<br>fallet är omöjliga. Riskerna med att slå om poli-<br>tiken i expansiv riktning var dock stora. Den<br>svaga tilltron till den ekonomiska politiken gjor-<br>de att den nödvändiga handlingsfriheten inte<br>fanns. I ett så utsatt läge krävs drastiska åtgärder<br>för att återvinna förtroendet. När sådana åtgär-<br>der blir framgångsrika, kan de i efterhand fram-<br>stå som överdimensionerade. Det gäller både<br>budgetpolitiken och penningpolitiken. Syftet var<br>i båda fallen att undanröja varje tvivel om att må-<br>len var allvarligt menade.</p>
<p>Det hindrar inte att det finns skäl att lägga<br>synpunkter på genomförandet av den ekono-<br>miska politiken efter övergången till rörlig växel-<br>kurs. Beslut om en trovärdig medelfristig sane-<br>ring av de offentliga finanserna under 1993 och<br>1994, vilken hade varit i linje med den deklarera-<br>de strategin, kunde ha gett utrymme för en tidi-<br>gare lättnad av penningpolitiken. Det hade berett<br>vägen för en mer balanserad och snabbare eko-<br>nomisk återhämtning.</p>
<p>Vidare kunde penningpolitiken ha anpassats<br>tidigare till den gynnsamma utvecklingen under<br>1995 när det omfattande konsolideringspro-<br>grammet hade lagts fast och börjat vinna trovär-<br>dighet. Riksbanken valde en försiktighetslinje<br>och väntade med att sänka räntan i syfte att säkra<br>en fortsatt nedgång i inflationsförväntningarna.</p>
<p>Tillsammans bidrog frånvaron av ett tillräck-<br>ligt omfattande och trovärdigt saneringsprogram<br>och den senfärdiga omläggningen av penningpo-<br>litiken när saneringsprogrammet lagts fast till att<br>återhämtningen tog längre tid än vad som hade<br>varit möjligt.</p>
<p>Det är värt att söka summera var svensk eko-<br>nomi nu står efter den svåra processen under<br>1990-talet:</p>
<p>Hög tillväxt väl i nivå med övriga EU-länder.<br>Starka offentliga finanser, understödda av<br>konkreta budgetpolitiska mål, en reformerad</p>
<p>41</p>
<p>PROP. 2000/01:100 BILAGA 5</p>
<p>budgetprocess och en nytt, robust pensions-<br>system.</p>
<p>Trovärdigt låg inflation, understödd av ett<br>lagstadgat prisstabilitetsmål, delegerat till en<br>operativt oberoende centralbank med uttalat<br>ansvar för prisutvecklingen i Sverige.</p>
<p>Låg arbetslöshet och stigande sysselsättning,<br>kombinerat med låga nominallöneökningar<br>och stigande reallöner. Arbetsmarknaden har<br>återhämtat sig långt snabbare än förväntat<br>mot bakgrund av förloppet under 1990-talet.<br>Överskott i bytesbalansen, som en avspeg-<br>ling av bättre strukturell balans i ekonomin.<br>Återupprättad ekonomisk-politisk hand-<br>lingsfrihet. Automatiska stabilisatorer i bud-<br>geten och möjlighet till kontracyklisk pen-<br>ningpolitik ger bättre förutsättningar att<br>hantera framtida chocker.<br></p>
<p>nom det sätt på vilket Sverige tog sig ur krisen<br>under 1990-talet och att fortsätta reformera of-<br>fentlig sektor och de offentliga skatte- och ut-<br>giftssystemen för att understödja god tillväxt<br>och hög sysselsättning. Det är i kraft av denna<br>trovärdighet och det fortsatta reformarbetet som<br>det är möjligt att möta framtida ekonomiska<br>störningar med en ekonomisk politik inriktad på<br>att stabilisera tillväxt och sysselsättning.</p>
<p>De mål som angavs i samband med devalvering-<br>en 1982 har därmed i hög grad uppnåtts. Det av-<br>speglar i sig att de övergripande målen för den<br>ekonomiska politiken varit relativt oföränderliga<br>över tiden. Hög tillväxt och sysselsättning är<br>överordnade välfärdsmål och prisstabilitet (låg<br>inflation) är en förutsättning för att dessa mål<br>varaktigt skall kunna uppnås. Det anmärknings-<br>värda är att graden av måluppfyllelse är så hög,<br>trots den djupa nedgång som svensk ekonomi<br>genomgått och det kritiska läge som rådde så<br>sent som vid mitten av 1990-talet. Under de se-<br>naste två åren har också sysselsättningen stigit<br>snabbare i Sverige än i övriga EU-länder. Den<br>starka sysselsättningsökningen bidrar till att ar-<br>betslösheten återigen är en bra bit lägre än EU-<br>genomsnittet.</p>
<p>Det gynnsamma läge som nu råder får inte<br>dölja att ekonomins upp- och nergångar under<br>1980- och 90-talen lett till stora kostnader för<br>samhället och för enskilda. Ett jämnare förlopp<br>hade inneburit en högre genomsnittlig tillväxt-<br>takt och mer gynnsam reallöneutveckling. Den<br>höga arbetslösheten har också lett till fördel-<br>ningseffekter, som missgynnat personer med<br>långa perioder utanför arbetsmarknaden. Även<br>om statsskulden minskat på senare år är de årliga<br>räntebetalningarna alltjämt betydande och mins-<br>kar även framöver utrymmet för andra offentliga<br>utgifter.</p>
<p>En grundläggande uppgift inför framtiden är<br>att vårda den tilltro till de offentliga finanserna<br>och prisstabilitetsmålet som har byggts upp ge-</p>
<p>42</p>
<p>PROP. 2000/01:100 BILAGA 5</p>
<p>Långtidsutredningen 1999/2000</p>
<p>SOU 2000:7</p>
<p>Faktaruta 2.1</p>
<p>Strukturåtgärder i Sverige sedan mitten av 1980-talet.</p>
<p>Den makroekonomiska politiken</p>
<p>Ny budgetprocess med utgiftstak, rambeslut och medelfris-<br>tiga prognoser har förbättrat det offentliga budgetsaldot.<br>Penningpolitiken har förändrats genom en ny Riksbankslag<br>som stärker Riksbankens självständighet. Ett prisstabilitets-<br>mål baserat på konsumentprisindex har introducerats.</p>
<p>Kredit-och valtutaavreglering</p>
<p>Reformerna började på det makroekonomiska planet med<br>kredit- och valutaavreglering under andra halvan av 1980-<br>talet. Parallellt öppnades det finansiella tjänsteområdet för<br>utländska etableringar. Därefter har bank- och värdepap-<br>persmarknaden fått en mer konkurrensfrämjande reglering<br>för en effektivare allokering av kapital. I stort sett all finansi-<br>ell lagstiftning har reformerats i syfte att öka konkurrensen<br>samtidigt som den finansiella stabiliteten bibehålls.</p>
<p>Skattereformen</p>
<p>Skattereformen 1991 syftade till att öka incitamenten till<br>arbete och sparande genom att sänka marginalskatterna och<br>göra kapitalbeskattningen mer enhetlig, liksom att särbe-<br>skatta inkomst av lön respektive inkomst av tjänst.</p>
<p>Reformer av socialförsäkringarna</p>
<p>En karensdag har införts, liksom att arbetsgivaren står för<br>sjukersättningen under de två första veckorna, s.k. sjuklöne-<br>period. Samtidigt har ersättningsnivåerna sänkts från 90<br>procent till 80 procent i arbetslöshetsersättningen och sjuk-<br>försäkringen, efter att ha varit nere på 75 procent i krisens<br>kölvatten. En pensionsreform har genomförts där inbetalda<br>avgifter har en koppling till framtida utbetalningar, vilket ger<br>ökade incitament till arbete.</p>
<p>Ny konkurrenslag</p>
<p>År 1993 infördes en ny konkurrenslag som dels innehåller<br>ett uttryckligt förbud om konkurrensbegränsande samarbe-<br>te mellan företag, dels förbud mot missbruk av dominerande<br>ställning. Den tidigare lagen förbjöd samarbete mellan före-<br>tag endast om skadliga effekter kunde bevisas.</p>
<p>Ökad konkurrens i den offentliga sektorn</p>
<p>Flera betydelsefulla åtgärder har under senare år genomförts<br>för att höja effektiviteten i den offentliga sektorn, bland an-<br>nat genom att tillåta mer konkurrens. Statsbidragen till<br>kommunerna har lagts om för att effektivisera resursutnytt-<br>jandet, och en ny lag om offentligt upphandling har till-<br>kommit.</p>
<p>Avregleringar av produktmarknader</p>
<p>Betydande förändringar har skett under 1990-talet vad gäller<br>transporter, kommunikation och energi. Statliga monopol<br>har avskaffats, etableringsfrihet har införts och reformer och<br>omregleringar har genomförts. På det hela taget har föränd-<br>ringarna lett till ökad konkurrens och högre effektivitet. En<br>viktig del i reformarbetet har varit att skilja tillhandahållan-<br>det av transporttjänster från driften av själva infrastrukturen.</p>
<p>År 1996 genomfördes en elmarknadsreform i Sverige Det<br>nya regelverket på elmarknaden har inneburit att produk-<br>tionen och försäljningen av el omvandlats till konkurrens-<br>marknader. Däremot bedrivs nätverksamheten (drift, un-<br>derhåll och upplåtelse av ledningarna) alltjämnt som mono-<br>pol och är föremål för specialreglering och kontroll av såväl<br>nätets tillgänglighet för aktörer som prisutvecklingen för<br>nättjänster. Konkurrensen på elmarknaden har dessutom<br>ökat genom de förbättrade möjligheterna till handel med<br>utlandet, etableringen av nya aktörer, slopat mätarkrav och<br>ökad rörlighet bland vissa kundkategorier.</p>
<p>En ny telelag trädde i kraft 1993, och den har sedan dess<br>ändrats ett antal gånger. Som en följd av detta har Sverige en<br>av Europas mest avreglerade telemarknader, vilket har lett till<br>att branschen är internationellt konkurrenskraftig viket i sin<br>tur har gynnat konsumenterna genom lägre priser. Postens<br>ensamrätt till brevbefordran avskaffades 1993, och Posten<br>har sedan dess bolagiserats. Inrikesflygets avreglering inled-<br>des 1992. Från och med 1997 får även utländska flygbolag<br>konkurrera om inrikesflyget. Avregleringen av järnvägs-<br>transporter har lett till att Sverige har bland de högsta nivåer-<br>na på arbets- och totalfaktorproduktiviteten inom järnvägs-<br>sektorn, enligt OECD. Taxinäringen avreglerades 1990.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>Effektivitetsindex i några sektorer i Sverige under 1990- B</p>
<p>talet ■</p></td></tr>
<tr><td>
<p>0ECD=100</p></td><td>
<p>Arbetsproduk-<br>tivitet</p></td><td>
<p>Totalfaktor-<br>produktivitet</p></td><td>
<p>Pris-<br>nivå</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Telekommunikation</p></td><td>
<p>108</p></td><td>
<p>120</p></td><td>
<p>59</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Eldistribution</p></td><td>
<p>154</p></td><td>
<p>131</p></td><td>
<p>42</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Järnvägstransporter</p></td><td>
<p>150</p></td><td>
<p>366</p></td><td>
<p>142</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Passagerarflyg</p></td><td>
<p>61</p></td><td>
<p>67</p></td><td>
<p>161</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: ÖEÖt)[l W.'</p>
<p>EU-medlemskapet har inneburit en mer konkurrensutsatt<br>marknad, bland annat inom livsmedelsproduktion. Sverige<br>har internationellt sett lite reglering vad gäller öppethållan-<br>de, men sektorn domineras dock fortfarande av tre aktörer<br>som svarar för drygt 2/3 av dagligvaruhandeln för livsmedel.</p>
<p>Sänkta bostadssubventioner</p>
<p>Räntesubventionerna har sedan 1993 minskat kraftigt och<br>bostadspolitiken har skiftat från produktionsstöd till att fo-<br>kusera på efterfrågesidan, dvs. att ge stöd till de boende. Det<br>statliga stödsystemet har även avreglerats och förenklats.</p>
<p>43</p>
<p>PROP. 2000/01:100 BILAGA 5</p>
<p>Finansiellt sparande</p>
<p>Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld</p>
<p>Som framgår av diagram 1 så försämrades den<br>offentliga sektorns finansiella sparande betydligt<br>mer i Sverige än för EU i genomsnitt i början på<br>1990-talet. Det förklaras delvis av att Sverige till-<br>sammans med Finland fick en djup recession,<br>medan EU som helhet hade en låg men ändå till-<br>växt i ekonomin under perioden 1991-1993.<br>Underskotten i det finansiella sparandet var 1993<br>dubbelt så stort i Sverige som i EU. I Sverige bi-<br>drog konsolideringsprogrammet till en snabb<br>förstärkning av de offentliga finanserna och re-<br>dan 1996 var underskottet lägre än i EU som<br>helhet. Under andra hälften av 1990-talet<br>fortsatte förbättringen av det finansiella<br>sparandet både i Sverige och i de flesta andra<br>EU-länder. Sverige nådde ett överskott i den<br>offentliga sektorns finansiella sparande 1998<br>medan det dröjde till 2000 för EU som helhet.</p>
<p>Diagram.1 Offentliga sektorns finansiella sparande i Sverige<br>och EU</p>
<p>Procent av BNP</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-104.png" style="width:174pt;height:138pt;"/>
<p>Källa. Eurostat och Statistiska centralbyrån</p>
<p>Den offentliga sektorns konsoliderade skuld var<br>1990 väsenligt lägre i Sverige än i EU som helhet.<br>De stora underskotten i det finansiella sparandet<br>medförde att den offentliga skulden ökade både i<br>Sverige och i EU fram till mitten av 1990-talet.<br>Minskade underskott och sedan överskott i det<br>finansiella sparandet har bidragit till skulden som<br>andel av BNP reducerats både i Sverige och i EU<br>som helhet. År 2000 understeg den svenska<br>skulden referensvärdet inom EU på 60 procent<br>av BNP. Även för de flesta andra EU-länder är<br>skulden lägre än 60 procent av BNP. Några län-<br>der med mycket hög skuldsättning drar upp<br>skulden för EU som helhet.</p>
<p>Diagram 2 Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld i<br>Sverige</p>
<p>Procent av BNP</p>
<p>80</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GO03100/prop_200001__100-105.png" style="width:170pt;height:117pt;"/>
<p>1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000</p>
<p>Källa-. Eurostat och Statistiska centralbyrån</p>
<p>44</p>
<p>PROP. 2000/01:100 BILAGA 5</p>
<p>Referenser</p>
<p>Ds 1992:126, Statsskulden och budgetprocessen,<br>Rapport från Expertgruppen för studier i offent-<br>lig ekonomi, Allmänna Förlaget.</p>
<p>Federal Reserve Bank of Kansas City (1995),<br>Budget deficits and debt: Issues and options, A<br>symposium sponsored by the Federal Reserve<br>Bank of Kansas City, Jackson Hole, Wyoming,<br>August 31-September 2,1995.</p>
<p>Persson, Göran (1997), Den som är satt i skuld<br>är icke fri, Atlas.</p>
<p>SNS Konjunkturråd (1994), Välfärdsland i<br>ofärdstid, SNS Förlag.</p>
<p>SOU 1993:16, Nya villkor för ekonomi och po-<br>litik, Ekonomikommissionens förslag, Allmänna<br>Förlaget.</p>
<p>SOU 1993:20, Riksbanken och prisstabiliteten,<br>Betänkande av Riksbanksutredningen, Allmänna<br>Förlaget.</p>
<p>SOU 1995:4, Långtidsutredningen 1995, Fritzes.</p>
<p>SOU 1995:104, Skattereformen 1990-91 - en<br>utvärdering, Betänkande av Kommittén för ut-<br>värdering av skattereformen, Fritzes.</p>
<p>SOU 1996:14, Budgetlag - regeringens befogen-<br>heter på finansmaktens område, Betänkande av<br>Budgetlagsutredningen, Fritzes.</p>
<p>Sveriges riksbank (1992), Penningpolitik under<br>rörlig växelkurs, december 1992.</p>
<p>Sveriges riksbank (1994), ”Penning- och valuta-<br>politiken 1993”, Penning- & Valutapolitik,<br>1994:1.</p>
<p>Sveriges riksbank (1995), ”Penning- och valuta-<br>politiken under 1994”, Penning- & Valutapolitik,<br>1995:1.</p>
<p>45</p>
<p>Utdrag ur protokoll</p>
<p>vid regeringssammanträde den 29 mars 2001</p>
<p>Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och<br>statsråden Hjelm-Wallén, Winberg, Ulvskog, Sahlin, von<br>Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist,<br>Larsson, Wärnersson, Leijon, Lövdén, Ringholm, Bodström</p>
<p>Föredragande: statsministern Persson, statsråden Bodström,<br>Leijon, Pagrotsky, Klingvall, von Sydow, Engqvist, Östros,<br>Ringholm, Lövdén, Wärnersson, Winberg, Ulvskog, Larsson,<br>Sahlin, Messing</p>
<p>Regeringen beslutar proposition 2000/01:100</p>
<p>2001 års ekonomiska vårproposition</p>
11att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen förordar (kapitel 1)bifall=utskottet2000/01:FiU20?11att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen förordar (kapitel 1)?22att riksdagen fastställer målet för det finansiella sparandet i den offentliga sektorn till 2,0 procent av bruttonationalprodukten för år 2004 (avsnitt 4.1.3)?22att riksdagen fastställer målet för det finansiella sparandet i den offentliga sektorn till 2,0 procent av bruttonationalprodukten för år 2004 (avsnitt 4.1.3)bifall=utskottet2000/01:FiU20?33att riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för år 2004 till 877 miljarder kronor (avsnitt 4.1.1)bifall=utskottet2000/01:FiU20?33att riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för år 2004 till 877 miljarder kronor (avsnitt 4.1.1)?44att riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för åren 2002- 2004 enligt tabell 6.5 som riktlinje för regeringens budgetarbete?44att riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för åren 2002- 2004 enligt tabell 6.5 som riktlinje för regeringens budgetarbetebifall=utskottet2000/01:FiU20?55att riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för åren 2002-2004 (avsnitt 4.1.2)bifall=utskottet2000/01:FiU20?55att riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för åren 2002-2004 (avsnitt 4.1.2)?66godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som skall innefattas i utgiftsområde 1 Rikets styrelse respektive utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan (avsnitt 6.4.2)?66godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som skall innefattas i utgiftsområde 1 Rikets styrelse respektive utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan (avsnitt 6.4.2)delvis bifall=utskottet2000/01:KU23?77godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som skall innefattas i utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning respektive utgiftsområde 14 Arbetsliv (avsnitt 6.4.2)delvis bifall=utskottet2000/01:KU23?77godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som skall innefattas i utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning respektive utgiftsområde 14 Arbetsliv (avsnitt 6.4.2)?88godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som skall innefattas i utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd respektive utgiftsområde 4 Rättsväsendet (avsnitt 6.4.2)?88godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som skall innefattas i utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd respektive utgiftsområde 4 Rättsväsendet (avsnitt 6.4.2)bifall=utskottet2000/01:KU23?99godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som skall innefattas i utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård respektive utgiftsområde 22 Kommunikationer (avsnitt 6.4.2)?99godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som skall innefattas i utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård respektive utgiftsområde 22 Kommunikationer (avsnitt 6.4.2)bifall=utskottet2000/01:KU23?1010antar regeringens förslag till lag om ändring i riksdagsordningen (avsnitt 3.1och avsnitt 6.4.2)delvis bifall=utskottet2000/01:KU23?1010antar regeringens förslag till lag om ändring i riksdagsordningen (avsnitt 3.1och avsnitt 6.4.2)?1111att riksdagen antar regeringens förslag till?1111att riksdagen antar regeringens förslag tilldelvis bifall=utskottet2000/01:FiU27?1212att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:756) om tilldelning av spårkapacitet (avsnitt 3.3 och 8.1.20)delvis bifall=utskottet2000/01:FiU27?1212att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:756) om tilldelning av spårkapacitet (avsnitt 3.3 och 8.1.20)?1313att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 2001 besluta om krediter för myndigheters räntekonton i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 16 900 000 000 kronor (avsnitt 8.1)?1313att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 2001 besluta om krediter för myndigheters räntekonton i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 16 900 000 000 kronor (avsnitt 8.1)bifall=utskottet2000/01:FiU27?1414att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 2001 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet intill ett belopp av 20 300 000 000 kronor (avsnitt 8.1)bifall=utskottet2000/01:FiU27?1414att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 2001 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet intill ett belopp av 20 300 000 000 kronor (avsnitt 8.1)?1515att riksdagen godkänner den föreslagna ändringen av reglerna för presstöd (avsnitt 8.1.1)?1515att riksdagen godkänner den föreslagna ändringen av reglerna för presstöd (avsnitt 8.1.1)bifall=utskottet2000/01:FiU27?1616att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda ramanslaget 2:9 Bidrag till kapitalet i Europeiska utvecklingsbanken (avsnitt 8.1.2)bifall=utskottet2000/01:FiU27?1616att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda ramanslaget 2:9 Bidrag till kapitalet i Europeiska utvecklingsbanken (avsnitt 8.1.2)?1717att riksdagen bemyndigar regeringen att överta aktierna i Vasallen AB genom utdelning eller annat förfarande (avsnitt 8.1.2)?1717att riksdagen bemyndigar regeringen att överta aktierna i Vasallen AB genom utdelning eller annat förfarande (avsnitt 8.1.2)bifall=utskottet2000/01:FiU27?1818att riksdagen bemyndigar regeringen att avveckla Brisingen Holding AB (avsnitt 8.1.2)bifall=utskottet2000/01:FiU27?1818att riksdagen bemyndigar regeringen att avveckla Brisingen Holding AB (avsnitt 8.1.2)?1919att riksdagen bemyndigar regeringen att meddela föreskrifter om avgifter för ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd enligt de riktlinjer som föreslås (avsnitt 8.1.5)?1919att riksdagen bemyndigar regeringen att meddela föreskrifter om avgifter för ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd enligt de riktlinjer som föreslås (avsnitt 8.1.5)bifall=utskottet2000/01:FiU27?2020att riksdagen godkänner den förslagna användningen av det under utgiftsområde 6 Totalförsvar uppförda ramanslaget 6:4 Funktionen Civil ledning (avsnitt 8.1.6)bifall=utskottet2000/01:FiU27?2020att riksdagen godkänner den förslagna användningen av det under utgiftsområde 6 Totalförsvar uppförda ramanslaget 6:4 Funktionen Civil ledning (avsnitt 8.1.6)?2121att riksdagen godkänner förslaget till ny investeringsplan för Kustbevakningen för perioden 2001- 2004 (avsnitt 8.1.6)?2121att riksdagen godkänner förslaget till ny investeringsplan för Kustbevakningen för perioden 2001- 2004 (avsnitt 8.1.6)bifall=utskottet2000/01:FiU27?2222att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, såvitt avser det under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppförda ramanslaget 16:3 Statsbidrag till vårdartjänst m.m., ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 90 000 000 kronor efter år 2001 (avsnitt 8.1.9)bifall=utskottet2000/01:FiU27?2222att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, såvitt avser det under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppförda ramanslaget 16:3 Statsbidrag till vårdartjänst m.m., ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 90 000 000 kronor efter år 2001 (avsnitt 8.1.9)?2323att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, såvitt avser det under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppförda ramanslaget 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 60 000 000 kronor efter år 2001 (avsnitt 8.1.9)?2323att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, såvitt avser det under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppförda ramanslaget 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 60 000 000 kronor efter år 2001 (avsnitt 8.1.9)bifall=utskottet2000/01:FiU27?2424att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av medel i folkpensioneringsfonden (avsnitt 8.1.10)bifall=utskottet2000/01:FiU27?2424att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av medel i folkpensioneringsfonden (avsnitt 8.1.10)?2525att riksdagen godkänner regeringens förslag i fråga om erbjudande av plats inom aktivitetsgarantin (avsnitt 8.1.12)?2525att riksdagen godkänner regeringens förslag i fråga om erbjudande av plats inom aktivitetsgarantin (avsnitt 8.1.12)bifall=utskottet2000/01:FiU27?2626att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, såvitt avser det under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande föreslagna nya ramanslaget 31:12 Investeringsbidrag för nybyggnad av hyresbostäder, besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 1 300 000 000 kronor under åren 2002-2004 (avsnitt 8.1.16)bifall=utskottet2000/01:FiU27?2626att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, såvitt avser det under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande föreslagna nya ramanslaget 31:12 Investeringsbidrag för nybyggnad av hyresbostäder, besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 1 300 000 000 kronor under åren 2002-2004 (avsnitt 8.1.16)?2727att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling uppförda ramanslaget 33:4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter (avsnitt 8.1.17)?2727att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling uppförda ramanslaget 33:4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter (avsnitt 8.1.17)bifall=utskottet2000/01:FiU27?2828att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2001 ge Affärsverket svenska kraftnät de finansiella befogenheter som föreslås (avsnitt 8.1.19)bifall=utskottet2000/01:FiU27?2828att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2001 ge Affärsverket svenska kraftnät de finansiella befogenheter som föreslås (avsnitt 8.1.19)?2929att riksdagen godkänner att ansvaret för delfunktionen Landsvägstransporter i det civila försvaret förs över från Överstyrelsen för civil beredskap till Vägverket(8.1.20)?2929att riksdagen godkänner att ansvaret för delfunktionen Landsvägstransporter i det civila försvaret förs över från Överstyrelsen för civil beredskap till Vägverket(8.1.20)bifall=utskottet2000/01:FiU27?3030att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av den av riksdagen fastställda låneramen för Göteborgsöverenskommelsen (avsnitt 8.1.19)bifall=utskottet2000/01:FiU27?3030att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av den av riksdagen fastställda låneramen för Göteborgsöverenskommelsen (avsnitt 8.1.19)?3131att riksdagen bemyndigar regeringen att låta Vägverket ta upp lån i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 100 000 000 kronor för att inleda utbyggnaden av väg E6 del Hogdal - Nordby (avsnitt 8.1.20)?3131att riksdagen bemyndigar regeringen att låta Vägverket ta upp lån i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 100 000 000 kronor för att inleda utbyggnaden av väg E6 del Hogdal - Nordby (avsnitt 8.1.20)bifall=utskottet2000/01:FiU27?3232att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder i fråga om aktieägartillskott till Svensk-Danska Broförbindelser AB:s (Svedab) som föreslås (avsnitt 8.1.20)delvis bifall=utskottet2000/01:FiU27?3232att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder i fråga om aktieägartillskott till Svensk-Danska Broförbindelser AB:s (Svedab) som föreslås (avsnitt 8.1.20)?3333att riksdagen godkänner den förslagna användningen av den av riksdagen för år 2001 beslutade låneramen i Riksgäldskontoret för Banverkets investeringar (avsnitt 8.1.20)?3333att riksdagen godkänner den förslagna användningen av den av riksdagen för år 2001 beslutade låneramen i Riksgäldskontoret för Banverkets investeringar (avsnitt 8.1.20)bifall=utskottet2000/01:FiU27?3434att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget 43:1 Statens jordbruksverk och redovisningen av djurregisteravgifter (avsnitt 8.1.21)bifall=utskottet2000/01:FiU27?3434att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget 43:1 Statens jordbruksverk och redovisningen av djurregisteravgifter (avsnitt 8.1.21)?3535att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget 43:5 Arealersättningar och djurbidrag m.m.(avsnitt 8.1.21)?3535att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget 43:5 Arealersättningar och djurbidrag m.m.(avsnitt 8.1.21)bifall=utskottet2000/01:FiU27?3636att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001 ikläda staten betalningsansvar intill ett belopp av högst 175 000 000 000 kronor för exportkreditgarantier (avsnitt 8.122)bifall=utskottet2000/01:FiU27?3636att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001 ikläda staten betalningsansvar intill ett belopp av högst 175 000 000 000 kronor för exportkreditgarantier (avsnitt 8.122)?3737att riksdagen för budgetåret 2001 godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med specifikation i tabell 2.1.?3737att riksdagen för budgetåret 2001 godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med specifikation i tabell 2.1.bifall=utskottet2000/01:FiU27?BBordläggning2001-04-17 00:00:00inträffat2hanvisningINLInlämning2001-04-17 00:00:00inträffat60hanteringHÄNHänvisning2001-04-18 00:00:00inträffat3hanvisningMOTMotionstid slutar2001-05-02 00:00:00inträffat4hanvisninginlamnatavInlämnat avFinansdepartementet2014-11-23 22:42:39statustextstatustextÄrendet är avslutatGO031002019-05-22 17:19:30tilldelatTilldelatFinansutskottet2014-11-23 22:42:39behandlas_i2000/01:FiU20GO01FiU20bet2000/01FiU20Riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, skattefrågor m.m.Betänkandebehandlas_i2000/01:FiU27GO01FiU27bet2000/01FiU27Tilläggsbudget 1 för budgetåret 2001Betänkandebehandlas_i2000/01:KU23GO01KU23bet2000/01KU23Riksdagen inför 2000-taletBetänkandeföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 2000/01:100<br/>
2001 års ekonomiska vårpropositionenGO02K10mot2000/01K10med anledning av prop. 2000/01:100 2001 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 2000/01:100<br/>
2001 års ekonomiska vårpropositionenGO02Fi17mot2000/01Fi17med anledning av prop. 2000/01:100 2001 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 2000/01:100<br/>
2001 års ekonomiska vårpropositionenGO02Fi18mot2000/01Fi18med anledning av prop. 2000/01:100 2001 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 2000/01:100<br/>
2001 års ekonomiska vårpropositionenGO02Fi19mot2000/01Fi19med anledning av prop. 2000/01:100 2001 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 2000/01:100<br/>
2001 års ekonomiska vårpropositionenGO02Fi20mot2000/01Fi20med anledning av prop. 2000/01:100 2001 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 2000/01:100<br/>
2001 års ekonomiska vårpropositionenGO02Fi21mot2000/01Fi21med anledning av prop. 2000/01:100 2001 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 2000/01:100<br/>
2001 års ekonomiska vårpropositionenGO02Fi22mot2000/01Fi22med anledning av prop. 2000/01:100 2001 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 2000/01:100<br/>
2001 års ekonomiska vårpropositionenGO02Fi23mot2000/01Fi23med anledning av prop. 2000/01:100 2001 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 2000/01:100<br/>
2001 års ekonomiska vårpropositionenGO02Fi24mot2000/01Fi24med anledning av prop. 2000/01:100 2001 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 2000/01:100<br/>
2001 års ekonomiska vårpropositionenGO02Fi25mot2000/01Fi25med anledning av prop. 2000/01:100 2001 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 2000/01:100<br/>
2001 års ekonomiska vårpropositionenGO02Fi26mot2000/01Fi26med anledning av prop. 2000/01:100 2001 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 2000/01:100<br/>
2001 års ekonomiska vårpropositionenGO02Fi27mot2000/01Fi27med anledning av prop. 2000/01:100 2001 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 2000/01:100<br/>
2001 års ekonomiska vårpropositionenGO02Fi28mot2000/01Fi28med anledning av prop. 2000/01:100 2001 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 2000/01:100<br/>
2001 års ekonomiska vårpropositionenGO02Fi29mot2000/01Fi29med anledning av prop. 2000/01:100 2001 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 2000/01:100<br/>
2001 års ekonomiska vårpropositionenGO02Fi30mot2000/01Fi30med anledning av prop. 2000/01:100 2001 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 2000/01:100<br/>
2001 års ekonomiska vårpropositionenGO02Fi31mot2000/01Fi31med anledning av prop. 2000/01:100 2001 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 2000/01:100<br/>
2001 års ekonomiska vårpropositionenGO02Fi32mot2000/01Fi32med anledning av prop. 2000/01:100 2001 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 2000/01:100<br/>
2001 års ekonomiska vårpropositionenGO02Fi33mot2000/01Fi33med anledning av prop. 2000/01:100 2001 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotionav Agne Hansson m.fl. (C)<br/>
med anledning av prop. 2000/01:100<br/>
2001 års ekonomiska vårpropositionenGO02Fi19mot2000/01Fi19med anledning av prop. 2000/01:100 2001 års ekonomiska vårpropositionav Agne Hansson m.fl. (C)Motionföljdmotionav Alf Svensson m.fl. (KD)<br/>
med anledning av prop. 2000/01:100<br/>
2001 års ekonomiska vårpropositionenGO02Fi18mot2000/01Fi18med anledning av prop. 2000/01:100 2001 års ekonomiska vårpropositionav Alf Svensson m.fl. (KD)Motionföljdmotionav Bengt-Ola Ryttar m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 2000/01:100<br/>
2001 års ekonomiska vårpropositionenGO02Fi32mot2000/01Fi32med anledning av prop. 2000/01:100 2001 års ekonomiska vårpropositionav Bengt-Ola Ryttar m.fl. (S)Motionföljdmotionav Bo Lundgren m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 2000/01:100<br/>
2001 års ekonomiska vårpropositionenGO02Fi33mot2000/01Fi33med anledning av prop. 2000/01:100 2001 års ekonomiska vårpropositionav Bo Lundgren m.fl. (M)Motionföljdmotionav Bo Lundgren m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 2000/01:100<br/>
2001 års ekonomiska vårpropositionenGO02Fi17mot2000/01Fi17med anledning av prop. 2000/01:100 2001 års ekonomiska vårpropositionav Bo Lundgren m.fl. (M)Motionföljdmotionav Bo Lundgren m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 2000/01:100<br/>
2001 års ekonomiska vårpropositionenGO02Fi24mot2000/01Fi24med anledning av prop. 2000/01:100 2001 års ekonomiska vårpropositionav Bo Lundgren m.fl. (M)Motionföljdmotionav Carl Fredrik Graf m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 2000/01:100<br/>
2001 års ekonomiska vårpropositionenGO02Fi26mot2000/01Fi26med anledning av prop. 2000/01:100 2001 års ekonomiska vårpropositionav Carl Fredrik Graf m.fl. (M)Motionföljdmotionav Elisabeth Fleetwood m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 2000/01:100<br/>
2001 års ekonomiska vårpropositionenGO02Fi22mot2000/01Fi22med anledning av prop. 2000/01:100 2001 års ekonomiska vårpropositionav Elisabeth Fleetwood m.fl. (M)Motionföljdmotionav Göran Lennmarker m.fl. (M, KD, C, FP)<br/>
med anledning av prop. 2000/01:100<br/>
2001 års ekonomiska vårpropositionenGO02K10mot2000/01K10med anledning av prop. 2000/01:100 2001 års ekonomiska vårpropositionenav Göran Lennmarker m.fl. (M, KD, C, FP)Motionföljdmotionav Henrik Landerholm m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 2000/01:100<br/>
2001 års ekonomiska vårpropositionenGO02Fi31mot2000/01Fi31med anledning av prop. 2000/01:100 2001 års ekonomiska vårpropositionav Henrik Landerholm m.fl. (M)Motionföljdmotionav Knut Billing m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 2000/01:100<br/>
2001 års ekonomiska vårpropositionenGO02Fi21mot2000/01Fi21med anledning av prop. 2000/01:100 2001 års ekonomiska vårpropositionav Knut Billing m.fl. (M)Motionföljdmotionav Lars Leijonborg m.fl. (FP)<br/>
med anledning av prop. 2000/01:100<br/>
2001 års ekonomiska vårpropositionenGO02Fi20mot2000/01Fi20med anledning av prop. 2000/01:100 2001 års ekonomiska vårpropositionav Lars Leijonborg m.fl. (FP)Motionföljdmotionav Lennart Hedquist (M)<br/>
med anledning av prop. 2000/01:100<br/>
2001 års ekonomiska vårpropositionenGO02Fi27mot2000/01Fi27med anledning av prop. 2000/01:100 2001 års ekonomiska vårpropositionav Lennart Hedquist (M)Motionföljdmotionav Margit Gennser m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 2000/01:100<br/>
2001 års ekonomiska vårpropositionenGO02Fi23mot2000/01Fi23med anledning av prop. 2000/01:100 2001 års ekonomiska vårpropositionav Margit Gennser m.fl. (M)Motionföljdmotionav Mats Odell m.fl. (KD)<br/>
med anledning av prop. 2000/01:100<br/>
2001 års ekonomiska vårpropositionenGO02Fi29mot2000/01Fi29med anledning av prop. 2000/01:100 2001 års ekonomiska vårpropositionav Mats Odell m.fl. (KD)Motionföljdmotionav Per Unckel m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 2000/01:100<br/>
2001 års ekonomiska vårpropositionenGO02Fi28mot2000/01Fi28med anledning av prop. 2000/01:100 2001 års ekonomiska vårpropositionav Per Unckel m.fl. (M)Motionföljdmotionav Per-Richard Molén m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 2000/01:100<br/>
2001 års ekonomiska vårpropositionenGO02Fi30mot2000/01Fi30med anledning av prop. 2000/01:100 2001 års ekonomiska vårpropositionav Per-Richard Molén m.fl. (M)Motionföljdmotionav Tom Heyman och Lars Björkman (M)<br/>
med anledning av prop. 2000/01:100<br/>
2001 års ekonomiska vårpropositionenGO02Fi25mot2000/01Fi25med anledning av prop. 2000/01:100 2001 års ekonomiska vårpropositionav Tom Heyman och Lars Björkman (M)Motion