<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2422570</hangar_id>
 <dok_id>GNB390</dok_id>
 <rm>1999</rm>
 <beteckning>90</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 1999:90</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>90</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1999-08-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-08-12 16:22:00</systemdatum>
 <publicerad>1999-08-25 00:00:00</publicerad>
 <titel>Narkotikastatistik</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>hämtad</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GNB390/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GNB390</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GNB390</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div style="margin:3px;"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 108px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 904px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 86px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 98px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 81px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_11 #dimg1z{position:absolute;top:780px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_11 #dimg1 #img1  {width:192px;height:1px;}




#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_16 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_16 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 78px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_20 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_20 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_25 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_25 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_27 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_27 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_28 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_28 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_29 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_29 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_34 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_34 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_39 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_39 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 125px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_45 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_45 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_54 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_54 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_64 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_64 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 78px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 91px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_70 #dimg1z{position:absolute;top:316px;left:42px;z-index:-1;width:427px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_70 #dimg1 #img1  {width:427px;height:1px;}




#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 110px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_79 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_79 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_81 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_81 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_82 #dimg1z{position:absolute;top:748px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_82 #dimg1 #img1  {width:192px;height:1px;}




#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 1px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 1037px;}

#page_84 #dimg1z{position:absolute;top:748px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_84 #dimg1 #img1  {width:192px;height:1px;}




#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_87 #dimg1z{position:absolute;top:748px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_87 #dimg1 #img1  {width:192px;height:1px;}




.ft0{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft1{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft2{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;}
.ft3{font: italic  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft4{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft5{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft6{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft7{font: bold  10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft8{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft9{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft10{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft11{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 197px;l-h: 0px;}
.ft12{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft13{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft14{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft15{font: bold  10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft16{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft17{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft18{font:  16px 'Verdana' !important;margin-left: 64px;l-h: 23px;}
.ft19{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 24px;}
.ft20{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft21{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft22{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft23{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;}
.ft24{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;}
.ft25{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;}
.ft26{font:  16px 'Verdana' !important;margin-left: 48px;l-h: 23px;}
.ft27{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft28{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft29{font:  16px 'Verdana' !important;margin-left: 48px;l-h: 24px;}
.ft30{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft31{font: italic  14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;}
.ft32{font: italic  14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;}
.ft33{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.ft34{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 21px;}
.ft35{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 34px;l-h: 17px;}
.ft36{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 17px;}
.ft37{font:  16px 'Verdana' !important;margin-left: 63px;l-h: 26px;}
.ft38{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;}
.ft39{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 20px;}
.ft40{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft41{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft42{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft43{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 16px;}
.ft44{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft45{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft46{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft47{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft48{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft49{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft50{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft51{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft52{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}

.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p1{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p3{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p4{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p6{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p7{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p8{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p9{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p11{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p12{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p13{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p14{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p15{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p16{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p17{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;}
.p34{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p35{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p36{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p37{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p38{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p39{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p40{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p41{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p42{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p52{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p53{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p54{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px !important;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p58{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p61{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p62{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p64{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px !important;}
.p71{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;}
.p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p75{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p78{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p79{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p81{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p86{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p91{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p93{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p94{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p95{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p96{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p98{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p101{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p102{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p103{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p104{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p119{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p120{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p121{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p122{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p127{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p128{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p130{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p134{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p135{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p136{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p137{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p140{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p145{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p146{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p147{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p153{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p155{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p157{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p158{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p159{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p161{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p163{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p164{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p166{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p170{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p171{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p172{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p173{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p174{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p176{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p178{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p179{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p180{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p185{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p187{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p192{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p195{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p197{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p198{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p199{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p200{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p202{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p203{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p205{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p217{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p218{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p228{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p229{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p230{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p231{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p233{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p234{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p236{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p237{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p239{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p242{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p243{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p244{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p247{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p252{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p253{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p254{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p255{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p256{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p257{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p259{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p260{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p261{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p262{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p263{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p266{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p267{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p268{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p269{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p270{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p272{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p273{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p274{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p275{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p276{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p278{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p280{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p282{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p283{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p284{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p286{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;}
.p287{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p288{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p289{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p292{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p294{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p295{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p296{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p300{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p301{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p302{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p304{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p305{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p306{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p307{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p308{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p309{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;}
.p310{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p311{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p312{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p315{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p317{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p318{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p319{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p320{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p321{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p323{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p324{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p325{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p326{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p327{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p328{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p329{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p330{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p331{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p333{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p334{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p335{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p336{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p337{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p338{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p339{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;}
.p340{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p341{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p342{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p343{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p344{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p345{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p346{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p347{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p348{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p350{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p351{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;padding-top: 3px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;}
.p352{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p353{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p354{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p355{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p356{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p357{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p358{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p359{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p360{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p361{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p362{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 924px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p363{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 924px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p364{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 924px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.27px;}
.p365{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p366{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p367{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p368{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p369{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p370{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p371{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p372{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p373{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p374{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;padding-top: 3px;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px !important;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;}
.td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 426px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td6{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 426px;vertical-align: bottom;}
.td7{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 441px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 442px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: -1px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 433px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 434px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 396px;vertical-align: bottom;}
.td21{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td22{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td23{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 454px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td30{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 454px;vertical-align: bottom;}
.td31{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 423px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td34{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 423px;vertical-align: bottom;}
.td35{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;}
.td38{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td39{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 391px;vertical-align: bottom;}
.td43{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td44{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 391px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 239px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 455px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td50{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 455px;vertical-align: bottom;}
.td51{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 249px;vertical-align: bottom;}
.td54{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 540px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 540px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 317px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;}
.td58{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 317px;vertical-align: bottom;}
.td59{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 432px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td62{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 432px;vertical-align: bottom;}
.td63{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;}
.td66{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td67{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 399px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 463px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td72{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 463px;vertical-align: bottom;}
.td73{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}

.tr0{heightzzz: 23px;}
.tr1{heightzzz: 5px;}
.tr2{heightzzz: 43px;}
.tr3{heightzzz: 18px;}
.tr4{heightzzz: 34px;}
.tr5{heightzzz: 69px;}
.tr6{heightzzz: 846px;}
.tr7{heightzzz: 0px;}
.tr8{heightzzz: 526px;}
.tr9{heightzzz: 17px;}
.tr10{heightzzz: 26px;}
.tr11{heightzzz: 41px;}
.tr12{heightzzz: 20px;}
.tr13{heightzzz: 19px;}
.tr14{heightzzz: 30px;}
.tr15{heightzzz: 370px;}
.tr16{heightzzz: 981px;}

.t0{width: 566px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 1041px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 106px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 643px;margin-leftZ: 80px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 455px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 97px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 369px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 18px;f:italic 14px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 369px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 13px;f:italic 14px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 465px;margin-leftZ: 46px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 566px;f:italic 14px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 462px;margin-leftZ: 46px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 606px;margin-leftZ: 224px;margin-top: 21px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 218px;margin-leftZ: 99px;margin-top: 15px;f:1px 'Verdana' !important;}

&lt;/STYLE&gt;



&lt;DIV id="page_1"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft2"&gt;Till statsrådet och chefen för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft2"&gt;Socialdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft0"&gt;Genom regeringsbeslut den 7 maj 1998 bemyndigades dåvarande statsrådet och chefen för Socialdepartementet Margot Wallström att tillkalla en narkotikakommission med uppdrag att göra en utvärdering av samhällets narkotikapolitiska insatser sedan mitten av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; och med utgångspunkt från denna lägga förslag till sådana effektiviseringar av narkotikapolitiken som kommissionen finner möjliga. Översynen skall omfatta lagstiftningen inom området samt insatser för att förebygga missbruk och rehabilitera narkotikamissbrukare och insatser för att begränsa tillgången på narkotika. Kommissionens direktiv (dir. 1998:18) har bifogats betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft0"&gt;Med stöd av bemyndigandet förordnades den 25 juni 1998 EU- parlamentarikern Anneli Hulthén som ledamot och ordförande i kommissionen. Samma dag förordnades som ledamöter i kommissionen dåvarande riksdagsledamoten Widar Andersson (s), konsulten Maria Arnholm, överläkaren Stefan Borg, direktören Gunborg Brännström och chefsåklagaren Ulf Norén.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft0"&gt;Den 19 februari 1999 förordnades som sakkunniga i kommissionen rättssakkunnige Stefan Johansson, Justitiedepartementet, ämnessakkunniga Annika Mansnérus, Socialdepartementet, och kanslirådet Eskil Renström, Finansdepartementet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft0"&gt;Den 10 december 1998 förordnades som ledamöter i en parlamentarisk referensgrupp riksdagledamoten Maud Ekendahl (m), poliskommissarien Robin Gustavsson (kd), riksdagsledamoten Rinaldo Karlsson (s), riksdagsledamoten Harald Nordlund (fp), riksdagsledamoten Yvonne Oscarsson (v) och riksdagsledamoten Gunnel Wallin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft0"&gt;(c) samt den 19 februari 1999 riksdagsledamoten Thomas Julin (mp). Som sekreterare förordnades den 20 oktober 1998 departe-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft0"&gt;mentssekreteraren Ralf Löfstedt, den 30 november 1998 redaktören Karin Nilsson Kelly, den 7 december 1998 utredaren Anders Stymne och den 18 januari 1999 hovrättsassessorn Kristina Engholm.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft0"&gt;Kommissionen får härmed överlämna delbetänkandet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft3"&gt;Narkotika-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;statistik &lt;/SPAN&gt;(SOU 1999:90).&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;Stockholm i augusti 1999&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;Anneli Hulthén&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p13 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;/ &lt;/SPAN&gt;Ralf Löfstedt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft3"&gt;Anders Stymne&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p15 ft2"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td8"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft5"&gt;Sammanfattning ......................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft6"&gt;7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td10"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft6"&gt;Förkortningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft7"&gt;.......................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td8"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft8"&gt;Författningsförslag ...............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft7"&gt;13&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft8"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td13"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft8"&gt;Bakgrund .....................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft7"&gt;15&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;1.1 .........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;15&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;1.2 .................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;Kommissionens uppdrag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;15&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;1.3 ........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;Narkotikastatistikens uppgifter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;16&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;1.4 .........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;Avnämare av narkotikarelaterad statistik&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft10"&gt;17&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;1.5 ........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;Skilda nivåer ställer olika krav&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft10"&gt;17&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;1.6 ............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;Den svårfångade narkotikan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft10"&gt;19&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft8"&gt;2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td13"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft8"&gt;Datakällor ...................................................och uppgiftslämnare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft7"&gt;21&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;2.1 ..................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;Många skilda datakällor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft10"&gt;21&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Myndigheternas statistik om insatser riktade mot&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;enskilda ..........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;21&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;2.2.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;Primärdata......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft10"&gt;21&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;2.2.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;Myndighetsspecifika och lokala sammanställningar .........&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;22&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;2.2.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;Nationell statistik............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;24&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;Myndigheternas statistikproduktion – en översikt .............&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;25&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;2.3.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;Myndigheter inom rättsväsendet och tullen ......................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;25&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;2.3.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;Myndigheter med vård- och behandlingsansvar ................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;32&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;2.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;Andra informationskällor än registerdata .........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft10"&gt;39&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;2.4.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;Inledning.........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;39&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;2.4.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;Enkäter och surveyundersökningar ..................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;39&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;2.4.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;Paneler och annan kvalitativ information .........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;41&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;2.4.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;Kartläggningar ................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;41&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;2.4.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;Stickmärkesundersökningen i Stockholm .........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;42&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft12"&gt;2.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft13"&gt;Sammanställning, rapportering och analys av data...........&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft12"&gt;43&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td20"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td22"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td23"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td18"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft6"&gt;3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td24"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft5"&gt;Önskvärd information om narkotikans spridning .......................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft6"&gt;45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft0"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft14"&gt;Övergripande målsättning ...............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p26 ft0"&gt;45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft0"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft14"&gt;Antalet missbrukare och deras missbruksmönster ............&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft0"&gt;46&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft0"&gt;3.2.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft14"&gt;Inledning och definitioner ................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft0"&gt;46&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft0"&gt;3.2.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;Metoder för att få kunskap om omfattningen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft14"&gt;av det tunga narkotikamissbruket ....................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft0"&gt;47&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft0"&gt;3.2.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft14"&gt;Sporadiskt missbruk .......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft0"&gt;49&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft0"&gt;3.2.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft14"&gt;Experimentellt missbruk..................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft0"&gt;50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft0"&gt;3.2.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft14"&gt;Narkotikakommissionens förslag.....................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft0"&gt;51&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft0"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft14"&gt;Mängden narkotika i samhället (tillgången) ......................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft0"&gt;52&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft0"&gt;3.3.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft14"&gt;Beslagsstatistik ...............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft0"&gt;52&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft0"&gt;3.3.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft14"&gt;Uppgifter om pris............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft0"&gt;53&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft0"&gt;3.3.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft14"&gt;Andra indikatorer på tillgången .......................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft0"&gt;54&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft0"&gt;3.3.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft14"&gt;Narkotikakommissionens förslag.....................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft0"&gt;54&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft0"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;Missbrukets konsekvenser för den enskilde och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft14"&gt;för samhället...................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft0"&gt;54&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft0"&gt;3.4.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft14"&gt;Konsekvenser på många olika plan..................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft0"&gt;54&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft0"&gt;3.4.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft14"&gt;Hälsomässiga/sociala konsekvenser .................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft0"&gt;55&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft0"&gt;3.4.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;Rättsliga konsekvenser av narkotikahantering och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft14"&gt;narkotikamissbruk ..........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft0"&gt;59&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft0"&gt;3.4.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;Ekonomiska konsekvenser av narkotikahantering och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft14"&gt;narkotikamissbruk ..........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft0"&gt;60&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft0"&gt;3.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft14"&gt;Vård- och behandlingsinsatser .........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft0"&gt;61&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft0"&gt;3.5.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft14"&gt;Inledning.........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft0"&gt;61&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft0"&gt;3.5.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft14"&gt;Uppgifter från sjukvården ...............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;SPAN class="p30 ft0"&gt;62&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft0"&gt;3.5.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft14"&gt;Uppgifter från kriminalvården .........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft0"&gt;63&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td18"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft0"&gt;3.5.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft14"&gt;Uppgifter från socialtjänsten ...........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft0"&gt;63&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft0"&gt;3.5.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft14"&gt;Narkotikakommissionens förslag.....................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft0"&gt;66&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft0"&gt;3.6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft14"&gt;Sammanställning och analys av data................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft0"&gt;66&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft0"&gt;3.6.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft14"&gt;Narkotikakommissionens förslag.....................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft0"&gt;69&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft6"&gt;4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td24"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft5"&gt;Ekonomiska konsekvenser ...........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft6"&gt;71&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td27"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft15"&gt;Referenser.............................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft6"&gt;73&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td27"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft6"&gt;Bilagor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft0"&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft14"&gt;Kommittédirektiv ............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft0"&gt;75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft0"&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft16"&gt;Metoder att uppskatta antalet narkotikamissbrukare ........&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft0"&gt;83&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft3"&gt;av fil. dr Börje Olsson, CAN&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft2"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft0"&gt;Narkotikakommissionens syfte med denna delrapport om samhällets behov av information om narkotikautvecklingen, narkotikans spridning och konsekvenser är att lägga fram förslag som gör det lättare att följa och analysera narkotikautvecklingen utifrån fyra grundläggande frågor:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft0"&gt;Hur många missbrukare finns det i landet och hur ser deras missbruksmönster ut?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft0"&gt;Hur mycket narkotika förekommer i landet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft0"&gt;Vilka konsekvenser har narkotikamissbruket för den enskilde missbrukaren och för samhället?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft0"&gt;Vilka vård- och behandlingsinsatser görs för missbrukarna?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft0"&gt;I rapporten analyseras de problem som är förknippade med insamling av uppgifter kring narkotikahantering och narkotikamissbruk. Den statistik som i dag samlas in beskrivs i rapporten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft0"&gt;I dag ansvarar flera olika myndigheter för datainsamlingen om narkotikasituationen. Socialstyrelsen och Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har som statistikansvariga myndigheter ett särskilt ansvar för vård- och behandlingssektorn respektive rättsstatistiken. Folkhälsoinstitutet (FHI) ansvarar för Sveriges rapportering till EU och utger tillsammans med Centralförbundet för alkohol- och narkotika upplysning (CAN) den årliga redogörelsen om alkohol- och narkotikasituationen i Sverige. Även andra myndigheter och organisationer producerar och publicerar statistik och undersökningar om narkotika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;Kommissionen finner att samhällets statistikförsörjning när det gäller narkotikarelaterade uppgifter i de flesta avseenden håller god kvalitet och har en hög ambitionsnivå. Inom flera myndigheter/områden pågår dessutom ett utvecklingsarbete för att förfina metoderna och för att rätta till brister.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft17"&gt;Ett sammanhållet ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft0"&gt;Kommissionen föreslår att arbetet kring statistiken i möjligaste mån samordnas för att uppnå långsiktigt hållbara lösningar samt att de områden där det föreligger särskilt stora brister prioriteras. Kommissionen anser att det är av största vikt att utvecklingsarbetet utformas så att det råder ett samspel mellan de uppgifter man efterfrågar på central nivå och de primärdata som registreras lokalt och regelbundet. Om man från central nivå efterfrågar uppgifter som skall samlas in och sammanställas på lokal nivå skall man i möjligaste mån utforma arbetet på ett sådant sätt att det också är till nytta för den lokale uppgiftslämnaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;Narkotikakommissionen gör bedömningen att det behövs ett tydligt och uttalat ansvar för den nationella narkotikastatistiken, utan att för den skull inkräkta på det statistikansvar som i dag åligger olika myndigheter. Den nuvarande fördelningen fungerar enligt kommissionens bedömning bra. Det är dock en brist att ingen myndighet har ansvaret för ett övergripande perspektiv och som också kan ta ett ansvar för att driva på metodutvecklingen då det gäller att samla in adekvat material som fyller sin plats i helheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft0"&gt;Enligt Narkotikakommissionens bedömning är Folkhälsoinstitutet den myndighet som bör få ett sådant samlat ansvar. Dels har Folkhälsoinstitutet ett ansvar för att följa narkotikautvecklingen, dels har institutet genom att vara svensk kontaktpunkt med EU:s Centrum för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN, tidigare benämnt EMCDDA) redan i dag ett ansvar för att sammanställa alla svenska uppgifter som tillställs centret. Ett övergripande ansvar för Folkhälsoinstitutet torde också innebära att en årlig svensk sammanställning av all relevant narkotikastatistik på ett relativt enkelt sätt kan kompletteras med intressant jämförande &lt;NOBR&gt;EU-material.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft0"&gt;I Folkhälsoinstitutets uppgifter bör förutom att ställa samman och analysera nationella data också ingå att värdera och belysa narkotikautvecklingen i förhållande till målet ett narkotikafritt samhälle. Folkhälsoinstitutet bör också ges ett ansvar för metodutveckling och för att ta initiativ till forskning inom området. Ett betydande utvecklingsarbete pågår inom ramen för EU:s narkotikasamarbete och utvecklingen av den svenska narkotikastatistiken bör i möjligaste mån samordnas och dra fördel av detta. Folkhälsoinstitutet bör på lämpligt sätt samarbeta med andra berörda myndigheter och företrädare för kommunerna, landstingen, forskarvärlden och organisationer som verkar inom området. I vissa fall kan det vara lämpligt att utvecklingsarbetet drivs av någon annan myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft3"&gt;Sammanfattning &lt;SPAN class="ft0"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft17"&gt;Kommissionens övriga förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet föreslås få i uppdrag att utarbeta en handbok i hur lokala kartläggningar bör och kan genomföras. Om lokala sammanställningar görs på ett likartat sätt ökar det möjligheten att sammanställa dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet föreslås få i uppdrag att som komplettering till de pågående studierna genomföra årliga narkotikavaneundersökningar i åldersgruppen &lt;NOBR&gt;15–24&lt;/NOBR&gt; år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet föreslås få i uppdrag att genomföra narkotikavaneundersökningar i hela befolkningen vart annat år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft0"&gt;En ny paragraf föreslås i socialtjänstförordningen (1981:750) av innebörden att samtliga behandlingshem med inriktning på missbrukarvård som fått tillstånd att driva hem för vård eller boende har skyldighet att lämna statistiska uppgifter enligt Socialstyrelsens närmare anvisningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft0"&gt;Socialstyrelsen föreslås få i uppdrag att utveckla ett statistiksystem, som kan ge information om individuella insatser som beslutats av socialnämnderna på grund av missbruksproblem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft0"&gt;Socialstyrelsen föreslås få i uppdrag att i samråd med Rättsmedicinalverket, Folkhälsoinstitutet och andra berörda myndigheter och organisationer undersöka möjligheterna att inrätta ett bevakningsregister för narkotikarelaterade dödsfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft0"&gt;Rikspolisstyrelsen föreslås få i uppdrag att finna metoder för att kartlägga och regelbundet redovisa uppgifter om pris på och renhet av narkotika på den illegala marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft2"&gt;Förkortningar&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td40"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;ASP&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td26"&gt;&lt;SPAN class="p52 ft0"&gt;Allmänna spaningsregistret&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;BAR&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p52 ft0"&gt;Beslags- och analysregistret&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;BRÅ&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;Brottsförebyggande rådet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;BRÅDIS&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;Brottmålsdiarium&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;CAN&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p52 ft0"&gt;Centralförbundet för alkohol- och narkotika upplysning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;CBS&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p52 ft0"&gt;Centrala brottsspaningsregistret&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;CUS&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p52 ft0"&gt;Centrum för utveckling av socialt arbete&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;ECNN&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p52 ft0"&gt;Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p52 ft0"&gt;narkotikamissbruk (engelsk förkortning: EMCDDA)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;EMCDDA&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p52 ft0"&gt;European Monitoring Centre for Drugs and Drugs&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p52 ft0"&gt;Addiction (svensk förkortning: ECNN)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;EpC&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p52 ft0"&gt;Epidemiologiskt centrum (Socialstyrelsen)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;ESPAD&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p52 ft0"&gt;The European School Survey on Alcohol and&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p52 ft0"&gt;Other Drugs&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;EU&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p52 ft0"&gt;Europeiska unionen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;FHI&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p52 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;HVB&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p52 ft0"&gt;Hem för vård eller boende&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;ICD&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p52 ft0"&gt;International Classification of Diseases&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;IKM&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p52 ft0"&gt;Institutet för kunskapsutveckling inom missbrukar-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p52 ft0"&gt;vården&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;INCB&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p52 ft0"&gt;Internationella Narkotikakontrollstyrelsen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;IT&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p52 ft0"&gt;Informationsteknologi&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;KIA&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p52 ft0"&gt;Klientadministrativt system (inom Statens institutions-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p52 ft0"&gt;styrelse)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;KLAS&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p52 ft0"&gt;Klientadministrativt system (inom kriminalvården)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;KUM&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p52 ft0"&gt;Klientadministrativt register (inom kriminalvården)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;KUT&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p52 ft0"&gt;Kriminalunderrättelseregistret&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;KVA&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p52 ft0"&gt;Kriminalvårdsanstalt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;KVS&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p52 ft0"&gt;Kriminalvårdsstyrelsen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;LVM&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p52 ft0"&gt;Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;LVU&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p52 ft0"&gt;Lagen (1990:52) om vård av unga&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;MAX&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;SPAN class="p52 ft0"&gt;Undersökning angående narkotikamissbruk bland&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p52 ft0"&gt;sociala marginalgrupper&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;MÅHS&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;Målhanteringssystem vid domstolarna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Förkortningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td42"&gt;&lt;SPAN class="p53 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;RAR&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td42"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;Rationell anmälansrutin&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;REITOX&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;Det europeiska nätverket för information om narkotika&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td42"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;och narkotikamissbruk&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;RI&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td42"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;Rättsväsendets informationssystem&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;RKA&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td42"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;Rättskemiska avdelningen vid Rättsmedicinalverket&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;RMV&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;Rättsmedicinalverket&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;RPS&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td42"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;Rikspolisstyrelsen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;RRV&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td42"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;Riksrevisionsverket&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;SCB&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;Statistiska centralbyrån&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;SIFO&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td42"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;Svenska institutet för opinionsundersökningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;SiS&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td42"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;Statens institutionsstyrelse&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;SMI&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td42"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;Smittskyddsinstitutet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;SoL&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;Socialtjänstlagen (1980:620)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;SoS&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td42"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;Socialstyrelsen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;SOSFS&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td42"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;Socialstyrelsens författningssamling&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;TEMO&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td42"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;Testhuset marknad opinion AB&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;TMJ&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;Tullmålsjournalen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;UNO&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td42"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;Utredningen om narkotikamissbrukets omfattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;WHO&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td42"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;Världshälsoorganisationen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;13&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft2"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft19"&gt;förordning om ändring i socialtjänstförordningen (1981:750)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft0"&gt;Härigenom föreskrivs att det i socialtjänstförordningen (1981:750) skall införas en ny paragraf av följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td45"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft3"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft20"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft0"&gt;33 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft21"&gt;Den som bedriver enskild verksamhet som avses i 69 b § socialtjänstlagen (1980:620) skall lämna uppgifter för statistiska ändamål till Socialstyrelsen enligt styrelsens närmare anvisningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB39011x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Författningsförslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft19"&gt;förordning om ändring i förordningen (1996:614) med instruktion för Folkhälsoinstitutet&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td45"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft3"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft20"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft0"&gt;3 §&lt;SPAN class="ft22"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft0"&gt;Institutet skall särskilt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;följa utvecklingen av folkhälsan och de förhållanden som berör denna samt ta de initiativ som utvecklingen ger anledning till,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;tillsammans med andra berörda förse regeringen med underlag som belyser hälsokonsekvenserna av planerade beslut,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;utveckla, ställa samman och sprida kunskap om och erfarenheter av åtgärder som har betydelse för att förbättra folkhälsan,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;ta initiativ till försöksverksamhet och utvecklingsarbete, omvandla forskningens resultat till praktisk tillämpning och förmedla kontakt mellan forskare och praktiskt verksamma,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;aktivt medverka i det internationella folkhälsoarbetet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;SPAN class="p67 ft0"&gt;6. samarbeta med Läkeme-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;SPAN class="p67 ft0"&gt;6. samarbeta med Läkeme-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;delsverket och Statens livsme-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;delsverket och Statens livsme-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;delsverk i frågor som rör medel&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;delsverk i frågor som rör medel&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;som används för missbruksända-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;som används för missbruksända-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;mål &lt;SPAN class="ft3"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;mål &lt;SPAN class="ft3"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td47"&gt;&lt;SPAN class="p67 ft3"&gt;7. ställa samman och analy-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft20"&gt;sera nationella data på narkoti-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft3"&gt;kaområdet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p68 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet skall bevaka och utreda behovet av narkotikaklassificering av sådana varor som inte utgör läkemedel samt behovet av kontroll av varor enligt lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor. Om det finns ett sådant behov skall institutet genast anmäla detta till regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet skall vara nationell enhet för det Europeiska centret för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (EMCDDA). Förordning (1999:62).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 1999:62.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;15&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft2"&gt;1 Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft0"&gt;För att samhället skall kunna vidta relevanta åtgärder mot narkotika krävs solida kunskaper bland annat om narkotikautvecklingen samt om missbrukets omfattning och konsekvenser. I denna promemoria diskuteras de krav som Narkotikakommissionen menar bör ställas på information och statistik på nationell nivå om narkotikaläget. Dessa krav får till en del betraktas som målsättningar, för vilka det i många fall krävs ett omfattande utvecklingsarbete för att uppnå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft0"&gt;Narkotikakommissionen behandlar här vilka uppgifter som bör samlas in och hur informationsstrukturen bör utformas. Narkotikakommissionen har däremot inte gjort någon egen värdering av narkotikamissbrukets omfattning eller på omfattningen av missbrukets konsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft0"&gt;Narkotikakommissionen har knutit en referensgrupp till arbetet med statistikfrågorna. I referensgruppen har ingått: Eva Brännmark, Rikspolisstyrelsen, Peter Lindström, Brottsförebyggande rådet, Camilla Gidlöv och Ulf Malmström, Socialstyrelsen, Ola Arvidsson, Margareta &lt;NOBR&gt;Lindén-Boström&lt;/NOBR&gt; och Bengt Andersson, Folkhälsoinstitutet, Vera Segreaus, Statens Institutionsstyrelse, Björn Hibell och Börje Olsson Centralförbundet för Alkohol- och narkotika upplysning samt Boel Callermo, Svenska kommunförbundet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Kommissionens uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft0"&gt;Enligt direktiven skall Narkotikakommissionen särskilt ha till uppgift bland annat att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft27"&gt;föreslå förbättringar av metoder och system för att öka kunskapen om och analysen av narkotikautvecklingen, samt föreslå hur det samlade resultatet av samhällets insatser i förhållande till målet ett narkotikafritt samhälle skall kunna mätas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;Vidare sägs i direktiven:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft28"&gt;En förutsättning för att det skall gå att mäta resultatet av samhällets insatser i förhållande till målet om ett narkotikafritt samhälle är att det finns en gemensam bild av mängden narkotika som konsumeras i samhället. I utredningen En gräns – en myndighet (SOU 1998:18) utvecklas en modell för hur detta skall kunna mätas. Kommissionen skall följa och komma med förslag vad gäller metodutvecklingen inom området samt i det sammanhanget analysera faktorer och omständigheter av betydelse för produktionen av syntetisk narkotika i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft0"&gt;Direktiven anger således att det åligger kommissionen att föreslå hur samhällets insatser i förhållande till målet ett narkotikafritt samhälle skall kunna bedömas. I regeringens narkotikapolitiska redogörelse till riksdagen (skr. 1997/98:172) har till vägledning för m yndigheternas prioriteringar i narkotikabekämpningen det övergripande målet ett narkotikafritt samhälle brutits ned i tre delmål:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft0"&gt;Nyrekryteringen till missbruk skall upphöra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft0"&gt;Fler missbrukare skall upphöra med sitt missbruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft0"&gt;Tillgången på narkotika skall begränsas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft0"&gt;Till kommissionens uppgifter hör att föreslå metoder för att kunna mäta i vilken utsträckning dessa delmål uppfylls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Narkotikastatistikens uppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft0"&gt;Narkotikastatistik skall dels kunna ge olika mått på narkotikans spridning och missbrukssituationen, dels ge upplysningar om vilka insatser som samhället vidtar. Uppgifterna behövs inom olika områden för att tillgodose behoven av styrning av samhällets insatser, av tillsyn och för uppföljning. Statistik och annan information om narkotikasituationen behövs också för bland annat följande ändamål:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft0"&gt;Det finns behov av snabb information om förändringar i konsumtionsmönster, om spridningen av särskilt farliga preparat samt riskabla beteen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft0"&gt;Information behövs om huruvida samhällets insatser mot narkotikan har den avsedda effekten och om insatserna får några andra icke avsedda konsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft0"&gt;Det är väsentligt att få en bild av allmänhetens och speciellt ungdomars inställning till narkotika och avståndstagandet respektive intresset gentemot att pröva narkotika. Det är också värdefullt att få en bild av dessa gruppers inställning till samhällets insatser och om de uppfattar dem som legitima.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft3"&gt;Bakgrund &lt;SPAN class="ft0"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td50"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Avnämare av narkotikarelaterad statistik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Regionala och lokala myndigheter &lt;SPAN class="ft0"&gt;behöver uppgifter om sin egen verksamhet för att kunna planera och följa upp verksamheten. I huvudsak framställs och sammanställs denna statistik av respektive myndighet. Dessutom finns det ett behov av att få mer övergripande uppgifter, om möjligt nedbrutna på regional och den egna lokala nivån. Dessa bör då vara insatta i ett nationellt – och i vissa fall också i ett internationellt – perspektiv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft3"&gt;De centrala myndigheterna och de regionala tillsynsmyndigheterna &lt;SPAN class="ft0"&gt;har behov av olika typer av narkotikarelaterade uppgifter för den egna arbetsplaneringen, för uppföljning av den egna verksamheten och för utveckling av tillsynsverksamheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;Regering och riksdag &lt;/SPAN&gt;har därutöver behov av uppgifter om narkotikautvecklingen och av effekterna av samhällets samlade insatser mot narkotikan för att få ett underlag för politiska beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft0"&gt;I det &lt;SPAN class="ft3"&gt;europeiska samarbetet &lt;/SPAN&gt;medverkar Sverige i den informationsinsamling som sker genom ECNN. På grundval av internationella konventioner om narkotika skall uppgifter även lämnas till Internationella narkotikakontrollstyrelsen (INCB) och andra &lt;NOBR&gt;FN-organ.&lt;/NOBR&gt; Också i andra internationella sammanhang lämnas uppgifter om narkotikasituationen i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft30"&gt;Narkotikapolitikens betydelse i den &lt;SPAN class="ft21"&gt;allmänna debatten &lt;/SPAN&gt;innebär ytterligare ett skäl till att det finns kvalitativt goda och lättillgängliga uppgifter om narkotikans spridning och konsekvenser. I debatten förekommer ofta jämförelser med andra länder. Av många skäl är det förenat med stora svårigheter att göra internationella jämförelser av enskilda uppgifter. Det är därför angeläget att även analyser av och kompletterande information om internationella förhållanden finns tillgängliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;Frivilliga organisationer &lt;/SPAN&gt;som arbetar med sociala frågor har också behov av mer eller mindre specificerade data. För olika &lt;SPAN class="ft3"&gt;forskningsändamål &lt;/SPAN&gt;finns det vidare ett behov av statistiska grunddata.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Skilda nivåer ställer olika krav&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft0"&gt;Information behövs från många olika områden. Inom varje delområde finns behov av informationsinsamling och statistiksammanställning på tre nivåer, vilka delvis ställer skilda krav.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;nationellt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft0"&gt;– som underlag för den nationella politiken, rapportering till internationella organisationer m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;lokalt eller i specifika verksamheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft0"&gt;– för planering, genomförande av insatser, uppföljning och t illsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;forskningsinriktat&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft0"&gt;– för mer grundläggande studier, utvecklingsarbete och för validering av de metoder som används regelmässigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft0"&gt;Dessutom föreligger tre dimensioner som statistiken och analyserna skall belysa, nämligen uppgifter om &lt;SPAN class="ft3"&gt;omfattning&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft3"&gt;demografiska data &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft3"&gt;tendenser&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft6"&gt;Omfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft0"&gt;Uppgifter om omfattning innebär att man försöker uppskatta hur utbrett missbruket är, hur stor mängd narkotika det finns i samhället, vilka konsekvenserna av missbruket och narkotikahanteringen är etc. Sådana uppskattningar av nivåer kan ges i absoluta tal eller i intervall såsom t.ex. att det finns 17 000 (14 &lt;NOBR&gt;000–20&lt;/NOBR&gt; 000) tunga missbrukare i landet (enligt UNO:1992). Redovisningar av absoluta tal är förenat med stora svårigheter och kan lätt misstolkas. Icke desto mindre är det väsentligt att man försöker komma fram till uppskattningar av omfattningen av de narkotikarelaterade problemen, bland annat för att kunna planera och dimensionera samhällets insatser samt för att kunna utvärdera utförda insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft6"&gt;Struktur – demografiska data&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft0"&gt;Uppgifter om struktur innebär att man analyserar geografiska fördelningar, fördelning på kön, ålder och andra bakgrundsvariabler, missbruksmönster m.m. Sådana uppgifter om struktur på &lt;NOBR&gt;individ-,&lt;/NOBR&gt; grupp- och samhällsnivå är av betydelse för att beskriva och analysera missbruket och dess konsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft6"&gt;Tendenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft0"&gt;Observation av tendenser innebär att man studerar och analyserar förändringar över tid av olika indikatorer på narkotikamissbruket och dess konsekvenser. Sådana observationer kan ge information om utveck-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB39016x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p103 ft0"&gt;SOU 1999:90 &lt;SPAN class="ft3"&gt;Bakgrund &lt;/SPAN&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft0"&gt;lingen. De är ofta lättare att tolka och att tillämpa i det praktiska arbetet än uppgifter om absoluta tal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft0"&gt;Kunskap om internationella förhållanden och narkotikautvecklingen i andra länder är angelägen för att ge information om trender och tendenser som kan påverka narkotikasituationen i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Den svårfångade narkotikan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft0"&gt;Narkotikakommissionen har formulerat några övergripande frågor som den narkotikarelaterade statistiken, undersökningar och analyser bör belysa:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft0"&gt;Hur många missbrukare finns det och hur ser deras missbruksmönster ut?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft0"&gt;Hur mycket narkotika förekommer i landet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft0"&gt;Vilka konsekvenser har narkotikamissbruket för den enskilde missbrukaren och för samhället?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft0"&gt;Vilka vård- och behandlingsinsatser görs för narkotikamissbrukarna?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft0"&gt;Att försöka besvara dessa frågor är förknippat med problem och svårigheter av flera olika slag. Metodproblemen behandlas i avsnitten &lt;NOBR&gt;2.2–2.5.&lt;/NOBR&gt; Några mer allmänna problem redovisas här inledningsvis. I avsnitten &lt;NOBR&gt;3.2–3.5&lt;/NOBR&gt; behandlas de olika frågeställningarna mer konkret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft30"&gt;För det första finns det i varje led oftast &lt;SPAN class="ft21"&gt;definitionssvårigheter &lt;/SPAN&gt;, t.ex. definitionen av narkotikamissbrukare och av skadeverkningar. Vidare är blandmissbruk där såväl narkotika och alkohol som narkotikaklassade läkemedel används vanligt förekommande. Vissa gränsdragningsproblem mellan olika typer av missbruk och beroende föreligger därför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft0"&gt;För det andra är det illegalt både att inneha och använda narkotika och det finns ingen registrerad försäljning eller konsumtion att utgå från. Man måste därför bygga på &lt;SPAN class="ft3"&gt;indirekta mätningar &lt;/SPAN&gt;– indikatorer – när man skall uppskatta spridningen av narkotika och narkotikamissbruk. Indikatorerna måste i allmänhet tolkas och sättas in i ett sammanhang för att ge meningsfull information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft0"&gt;För det tredje är narkotika och narkotikamissbruk begrepp som fått en stark &lt;SPAN class="ft3"&gt;värdeladdning &lt;/SPAN&gt;i den politiska och socialpolitiska debatten. Dessa värdeladdningar påverkar de data man kan samla in – t.ex. genom enkätundersökningar – eftersom benägenheten att ge uppriktiga svar på frågor om man använt narkotika kan ha samband med hur negativ eller hur tillåtande den allmänna opinionen är gentemot narkotikaanvändning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft30"&gt;För det fjärde påverkas de data man samlar in av &lt;SPAN class="ft21"&gt;de åtgärder samhället vidtar &lt;/SPAN&gt;. Antalet registrerade narkotikabrott påverkas t.ex. inte bara&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft0"&gt;av brottsutvecklingen utan också av lagstiftningens utformning samt polisens och tullens insatser. Antalet som får vård mot narkotikamissbruk beror inte enbart på hur många missbrukare det finns utan också på vårdutbudet och hur lättillgänglig vården är och om den efterfrågas av missbrukarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft0"&gt;För det femte är narkotikamissbruk och narkotikarelaterade problem ofta &lt;SPAN class="ft3"&gt;intimt förknippade med en psykosocial problematik &lt;/SPAN&gt;. Orsakssambandet mellan narkotikamissbruk och psykosociala problem är komplicerat och mångfacetterat. Detta har betydelse dels då man diskuterar orsaker till narkotikamissbruk, dels då man skall belysa skadeverkningarna av narkotika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft0"&gt;Sammantaget medför detta stora svårigheter att på ett objektivt och oomstritt sätt få mått på missbrukets omfattning och av de konsekvenser som narkotikahantering och narkotikamissbruk har på vårt samhälle och på enskilda individer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft0"&gt;Jämförelser med narkotikaförhållanden i andra länder är särskilt svåra, eftersom skillnader i definitioner och tolkningar mellan Sverige och de länder man jämför med i större eller mindre grad återfinns i alla de fem nämnda faktorerna. Det Europeiska centret för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk, ECNN, har sedan 1996 årligen utgivit en rapport, där man sammanfattar situationen på narkotikaområdet i Europeiska unionen. I sin senaste rapport skriver centret (1998 s. 5):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft14"&gt;Informationstäckningen inom EU är ännu inte tillräcklig, vilket gör att direkta jämförelser ibland kan bli missledande. Även i de fall där det finns information, måste man beakta kultur- och metodskillnader mellan medlemsstaterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft0"&gt;Centret arbetar tillsammans med sina kontaktpunkter i medlemsländerna intensivt med utveckling av metoder för att öka möjligheterna till att göra jämförelser mellan länderna. Den svenska kontaktpunkten är Folkhälsoinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;21&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft2"&gt;2 Datakällor och uppgiftslämnare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Många skilda datakällor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft0"&gt;För att få en uppfattning om mä ngden narkotika i landet och missbrukets omfattning används data från många olika källor och av skilda ursprung. En typ av data kommer från olika register, t.ex. tullens och polisens beslagsstatistik samt från kriminalvårdens, socialtjänstens och sjukvårdens uppgifter om vård och behandling. En annan typ av uppgifter samlas in genom enkäter och urvalsundersökningar bland skolelever, värnpliktiga eller på urval av hela befolkningen. Ytterligare en typ av data kommer från forskning eller från större projekt, såsom t.ex. utredningarna om narkotikamissbrukets omfattning åren 1979 och 1992 (Ds S 1980:5 samt Olsson, Byqvist, Gomér,1993).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft0"&gt;För att få en samlad bild av narkotikasituationen måste man väga samman, tolka och analysera data från olika källor. Detta kräver stor kunskap både om de metoder som har använts och om utvecklingen inom de områden som data har samlats in från. I Folkhälsoinstitutets och CAN:s årliga redovisning Alkohol- och narkotikasituationen i Sverige görs sådana analyser baserade på tillgängliga data.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft0"&gt;I detta kapitel lämnas en översikt av de viktigaste datakällorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Myndigheternas statistik om insatser riktade mot enskilda&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;2.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Primärdata&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft0"&gt;En väsentlig del av de uppgifter som används för att få en bild av narkotikans spridning och missbrukets effekter är grundade på de offentliga myndigheternas (i första hand rättsväsendets, sjukvårdens och socialtjänstens) insatser gentemot enskilda personer. Det kan t.ex. gälla misstanke om brott mot varusmugglingslagen eller en dom för grovt narkotikabrott, sjukhusvård eller beslut om vård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Datakällor och uppgiftslämnare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p124 ft0"&gt;En offentlig myndighet är skyldig att dokumentera beslut och vissa andra åtgärder som har betydelse för en enskild medborgare. Generellt gäller att kraven på dokumentation av insatser som har karaktären av myndighetsutövning är högre än när det gäller bistånd som ges på den enskildes eget initiativ eller med dennes samtycke. Inom sjukvården finns särskilda krav på journalföring. Socialtjänsten skall alltid dokumentera insatser såsom individuellt behovsprövade &lt;NOBR&gt;stöd-,&lt;/NOBR&gt; vård- och behandlingsinsatser. Även sådana insatser som ges av enskild vårdgivare skall dokumenteras. Insatser som rådgivning, information och vissa öppna verksamheter omfattas inte av dokumentationsskyldigheten (prop. 1996/97:124 om ändring av socialtjänstlagen s. 181).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft0"&gt;De primärdata som finns i t.ex. polisens och tullens spaningsregister, belastnings- och analysregister och andra register i den operativa verksamheten, i sjukvårdens journaler och i socialtjänstens personakter är alla omgivna med sträng sekretess, eftersom de innefattar känsliga uppgifter som är individa nknutna genom personnummer och/eller namn. Sekretessen gäller oavsett om anteckningar görs i &lt;NOBR&gt;ADB-baserade&lt;/NOBR&gt; system eller på papper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft0"&gt;Det är i de primära personregistren, dvs. journaler och personakter som den mest utförliga informationen finns. Dessa är dock av sekretesskäl, andra integritetsskäl och/eller av tekniska orsaker i allmänhet inte tillgängliga för statistiska bearbetningar. Om statistiska bearbetningar skall göras direkt med hjälp av uppgifterna i personakter och liknande kan detta i allmänhet endast göras på lokal nivå, manuellt, genom "att räkna pinnar".&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;2.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Myndighetsspecifika och lokala sammanställningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft0"&gt;Någon form av sammanställning av primärdata sker i allmänhet lokalt eller inom den aktuella myndigheten. Sådana sammanställningar görs av skilda skäl, såsom för att ge underlag till budgetberäkningar, till att följa upp och planera verksamheten och för att framställa statistik om den egna verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft0"&gt;Lokal sammanställning av statistik och andra rapporter om verksamheten kan antingen göras manuellt eller med hjälp av datoriserade personregister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft30"&gt;Det finns begränsade möjligheter att upprätta lokala personregister med full identifiering (dvs. namn och personnummer). När det gäller socialtjänsten gäller stränga föreskrifter om vad som får tas in i &lt;SPAN class="ft21"&gt;sådana personregister som utgör sammanställningar av uppgifter &lt;/SPAN&gt;(s.k. socialregister). Enligt 59 § socialtjänstlagen (1980:620; SoL) får inte uppgif-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB39020x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p103 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;SOU 1999:90 &lt;/SPAN&gt;Datakällor och uppgiftslämnare &lt;SPAN class="ft0"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft0"&gt;ter om ömtåliga personliga förhållanden tas in. Som ömtåliga uppgifter räknas t.ex. uppgifter om missbruk. Uppgifter om sådana åtgärder som beslutats av socialnämnd och som innebär myndighetsutövning får emellertid antecknas i socialregister, liksom den bestämmelse på vilken en sådan åtgärd grundas. Detta innebär t.ex. att &lt;SPAN class="ft3"&gt;skälen, liksom de närmare orsakerna för ett visst beslut inte får antecknas i vidare mån än som framgår av hänvisning till den författning på vilken åtgärden har grundats &lt;/SPAN&gt;(Socialstyrelsens föreskrifter om personregister inom socialtjänsten, SOSFS 1981:126.) Det är således inte t illåtet att i socialregistret ange att en person är narkotikamissbrukare eller närmare beskriva arten av missbruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft0"&gt;Gränsdragningen mellan de sociala akterna och socialregistren har genom &lt;NOBR&gt;IT-utvecklingen&lt;/NOBR&gt; blivit otydligare, eftersom de sociala akterna i ökad utsträckning skrivs in i nätverksbaserade datorsystem. Detta medför bland annat att gränserna mellan det primära materialet och särskilt upprättade register suddas ut. Detta skapar nya integritetsproblem, men öppnar också möjligheter för att på ett rationellt sätt sammanställa uppgifter direkt ur primärmaterialet. Hur sådana sammanställningar avsedda för att ta fram uppgifter för forskning, uppföljning eller statistik kan göras med bibehållet intergitetsskydd utreds för närvarande av Socialdatakommittén (S 1997:15), som fått regeringens uppdrag att utreda en särskild författningsreglering för behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (dir 1997:108).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft0"&gt;Också inom hälso- och sjukvårdens område gäller stränga restriktioner av vad som får införas i ett &lt;SPAN class="ft3"&gt;hälsodataregister &lt;/SPAN&gt;inom en central förvaltningsmyndighet, såsom ett landsting eller de centrala myndigheterna Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet och Läkemedelsverket (lag 1998:543 om hälsodataregister). Ett sådant register får användas för framställning av statistik, för uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring samt för forskning och epidemiologiska undersökningar inom verksamhetsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft0"&gt;Inom rättsväsendet förekommer åtskilliga register och en omfattande hantering av integritetskänsliga data. Kraven på rättssäkerhet och krav på skydd för den enskildes integritet ställer stora krav på registrens utformning och hantering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft0"&gt;Data- och informationsbehandling inom rättväsendet regleras genom förordningen (1970:517) om rättsväsendets informationssystem (RI), förordningen (1971:933) om rättsstatistiken, strafföreläggandeku ngörelsen (1970:60) och förordningen (1987:85) om underrättelse till Brottsförebyggande rådet (BRÅ) om domar i mål om ansvar för brottsligt förfarande med narkotika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft30"&gt;Möjligheterna att använda personregister för statistiska ändamål är av sekretesskäl och av etiska grunder begränsade. I vissa fall är det över&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Datakällor och uppgiftslämnare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;SPAN class="p135 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td54"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td55"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;huvud taget inte tillåtet att använda registren för dessa ändamål, i andra&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;är det inte tillåtet att lägga in känsliga&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td53"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft0"&gt;uppgifter (såsom t.ex. uppgifter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;om missbruk). Det blir således ett&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td53"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;val mellan att göra manuella&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p136 ft0"&gt;sammanställningar av de mer utförliga uppgifterna i primärmaterialet eller använda sig av de mer summariska uppgifterna som får finnas i de register vilka det är tillåtet att bearbeta maskinellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;2.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Nationell statistik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft0"&gt;Kommuner och landsting samt myndigheter inom rättsväsendet är enligt lagen (1992:89) om den officiella statistiken skyldiga att lämna uppgifter till nationell statistik. Ansvarsfördelningen för den officiella svenska statistiken förändrades den 1 juli 1994. Ansvaret överfördes från Statistiska centralbyrån, SCB, till andra myndigheter genom att dessa tilldelades ett s.k. &lt;SPAN class="ft3"&gt;statistikansvar &lt;/SPAN&gt;för den statistik som berör respektive myndighetssektor. De statistikansvariga skall bland annat ansvara för att statistik tas fram i enlighet med olika avnämares önskemål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;Socialstyrelsen &lt;/SPAN&gt;har ansvar för statistik som rör socialtjänst, hälso- och sjukvård, sjuklighet och dödsorsaker. &lt;SPAN class="ft3"&gt;Brottsförebyggande rådet, BRÅ &lt;/SPAN&gt;, har ansvar för rättsstatistiken. &lt;SPAN class="ft3"&gt;Läkemedelsverket &lt;/SPAN&gt;svarar för statistik om narkotikaklassade läkemedel samt substanser och beredningar som används i industrin. &lt;SPAN class="ft3"&gt;Smittskyddsinstitutet &lt;/SPAN&gt;har ansvaret för statistik om vissa smittsamma sjukdomar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft0"&gt;Det finns två huvudmetoder för att samla in uppgifter: genom centrala personregister med full identifiering som förs och bearbetas av den statistikansvariga myndigheten eller genom att rapporteringskyldiga myndigheter sänder in avidentifierade uppgifter och sammanställningar som gjorts lokalt. Om centrala personregister används kan omfattande bearbetningar göras och, där så är tillåtet, samkörningar göras med and-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft0"&gt;ra register. Eftersom det finns starka begränsningar av vad som får införas i centrala register kan det vara svårt att gå på djupet och t.ex. beskriva olika typer av missbruk. Lokala sammanställningar kan ge mer djupgående information och även innefatta "ömtåliga uppgifter" men möjliggör inte samkörningar eller mer omfattande statistiska bearbetningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft0"&gt;I datalagen (1973:289) och personuppgiftslagen (1998:204) beskrivs vad som får införas i personregister. Den typ av register med känsliga uppgifter som förs av tull, polis, sjukvården och socialtjänsten får endast föras med stöd av särskild lagstiftning. Genom lag (1995:606) om vissa personuppgifter för officiell statistik, förordning (1992:1668) om den officiella statistiken och förordning (1995:1060) om vissa personregister för officiell statistik regleras vilka centrala nationella register som får&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft20"&gt;Datakällor och uppgiftslämnare &lt;SPAN class="ft16"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td58"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td59"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p141 ft0"&gt;föras för att framställa officiell statistik och vilka samkörningar som är tillåtna. Register, vilka är aktuella för narkotikastatistik, förs huvudsakligen av BRÅ och Socialstyrelsen. BRÅ ansvarar för brottstatistikregistret, registret över för brott lagförda personer och registret över lagföringar för narkotikabrott. Socialstyrelsen ansvarar för register över socialtjänstens individinriktade insatser, vilket bland annat innefattar uppgifter om bistånd enligt 6 § SoL samt enligt lagen (1990:52) om vård av unga (LVU) och lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;För sjukvården gäller lagen (1998:543) om hälsodataregister för central förvaltningsmyndighet inom hälso- och sjukvården. Det centrala patientregister som förs av Socialstyrelsen kan ge uppgifter om bland annat patienter med diagnosen narkomani (ICD 304) som vid ett visst datum får vård eller som under året har skrivits ut från slutenvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft16"&gt;Socialstyrelsen ansvarar också för det nationella dödsorsaksregistret. Från detta kan uppgifter om narkotikarelaterade dödsfall tas fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Myndigheternas statistikproduktion – en översikt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;2.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Myndigheter inom rättsväsendet och tullen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft0"&gt;Med rättsväsendet avses domstolsväsendet, åklagarväsendet, polisen och kriminalvården, vilka alla sorterar under Justitiedepartementet. Under samma rubrik behandlas här också tullen, trots att Tullverket sorterar under Finansdepartementet. När det gäller narkotikarelaterade uppgifter är dessa delvis gemensamma för tull och polis, varför det är naturligt att behandla dem under samma huvudrubrik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft0"&gt;Ett gemensamt utvecklingsarbete pågår när det gäller data från rättssystemet inom ramen för Rättsväsendets informationssystem (RI), vilket består av olika delsystem för vilka de olika myndigheterna inom rättsväsendet ansvarar. I det följande görs ingen fullständig genomgång av statistikproduktionen inom RI, utan genomgången koncentreras till de mest relevanta frågorna för narkotikastatistiken. Beskrivningen bygger på förhållanden vid slutet av år 1998. Ny lagstiftning om polisens register gäller från den 1 april 1999, då polisdatalagen (1998:622) börjar gälla. Ny lagstiftning om misstankeregister (1998:621) och belastningsregister (1998:620) kommer att ersätta lagen (1963:197) om allmänt kriminalregister och lagen (1965:94) om polisregister m.m. På grund av den nya lagstiftningen sker en allmän översyn av misstanke- och belastningsregistren för hela rättssystemet inklusive tullens register.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Datakällor och uppgiftslämnare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft0"&gt;De nya systemen är fortfarande under utveckling och kan därför ej beskrivas här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft0"&gt;Den officiella rättsstatistiken, för vilken BRÅ ansvarar, omfattar kriminalstatistik och annan statistik för rättsväsendet. Kriminalstatistiken ger en bild av vad man kan kalla tillståndet inom det kriminalpolitiska området, dvs. brottsligheten och hur den hanteras av rättsväsendets myndigheter. Ett problem är att uppgifter från olika led i rättsprocessen inte kan kopplas samman på grund av att de objekt man vill följa (brott, misstänkta och dömda personer, ärenden m.m.) inte definieras och statistikförs på ett entydigt sätt vid myndigheterna inom rättsväsendet (Rättsväsendets resultat, SOU 1995:36 s. 50 ff). BRÅ har ett huvudansvar för att öka kvaliteten och tillgängligheten när det gäller analysdata.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft0"&gt;Rikspolisstyrelsen har en central funktion i och med att styrelsen registrerar uppgifter inte bara om sin egen verksamhet utan också i viss mån från tullen samt domstolarna och åklagarväsendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.3.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Rikspolisstyrelsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft0"&gt;Rikspolisstyrelsen, RPS, och de olika polismyndigheterna (en i varje län) sammanställer omfattande statistiska uppgifter om den narkotikarelaterade verksamheten inom respektive myndighets ansvarsområde. RPS samlar också uppgifter om lagföringar i narkotikabrottsärenden (åtal, strafförelägganden och åtalsunderlåtelser) samt vissa uppgifter angående domar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft0"&gt;Inom polisen förekommer en blandning av register som enbart är lokalt åtkomliga och centrala register. De rikstäckande registren allmänna spaningsregistret (ASP), centrala brottsspaningsregistret (CBS) och kriminalunderrättelseregistret (KUT) innehåller information som endast får tas ut och bearbetas för speciella ärenden eller för polismyndigheternas lokala behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft0"&gt;Uppgifter om anmälda brott, uppklarade brott och misstänkta personer lämnas av polismyndigheterna och åklagarna till RPS. Uppgifterna härrör dels från de enskilda polismyndigheternas datoriserade anmälningssystem (RAR, rationell anmälansrutin), dels från blanketter som kodas manuellt. Uppgifterna sammanställs av RPS och sänds vidare till BRÅ för fortsatt bearbetning, kontroll och analys.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft0"&gt;Uppgiftsinsamlingen när det gäller lagföring har en principiellt likartad uppbyggnad som när det gäller anmälda brott, dvs. att den bygger på rapportering i flera steg och utgör en blandning av överföring av &lt;NOBR&gt;ADB-baserade&lt;/NOBR&gt; registerdata, blanketter och papperskopior av domar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft20"&gt;Datakällor och uppgiftslämnare &lt;SPAN class="ft16"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td58"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td59"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p149 ft0"&gt;Rikspolisstyrelsen sammanställer bland annat regelbundet statistik om antalet narkotikabrott (anmälda narkotikabrott, andel narkotikabrottsärenden redovisade till åklagare av totalt antal inkomna narkotikabrottsärenden, antal ärenden redovisade till åklagare m.m.). Även olika kostnadsaspekter för narkotikabrottsärenden, såsom andel av de totala kostnaderna för polismyndigheten, utredningskostnad per ärende, genomströmningstid per ärende m.m. redovisas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft0"&gt;Vidare ges statistik om i vilken utsträckning narkotikabrottsärenden som har redovisats till åklagare har lett till lagföringar (åtal, strafföreläggande och åtalsunderlåtelser).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft0"&gt;Bland andra uppgifter som redovisas från polismyndigheterna förekommer omfattande statistik om personer misstänkta för narkotikabrott där verifikationsanalyser gjorts i blod/urin. Uppgifterna från verifikationsanalysen kommer från Rättsmedicinalverkets rättskemiska avdelning (RKA) och redovisas per polismyndighet i antal misstänkta och antal positiva/negativa analyser, uppdelat i åldersgrupper. Gemensamt för hela landet redovisas ytterligare uppgifter om verifikationsanalyserna, bland annat vilka typer av narkotikaklassade medel som påträffats, samt fördelning på kön, ålder och förekomst av narkotikaklassade medel vid misstanke om drograttfylleri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft0"&gt;Antal beslag av narkotika och beslagtagna mängder av olika typer av narkotiska preparat redovisas genom bearbetningar av det med tullen gemensamma beslags- och analysregistret (BAR). Registret är omodernt och svårhanterligt, men genom vissa förbättringar och utbildningsinsatser har kvaliteten på data förbättrats från och med år 1998.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft0"&gt;I de enskilda polismyndigheternas verksamhetsberättelser till RPS presenteras också uppgifter som inte har en standardiserad form. Det kan t.ex. gälla lokala kartläggningar av narkotikamissbruket som görs av polismyndigheten eller av denna i samverkan med andra lokala och regionala organ såsom socialtjänst, frivård, sjukvård och skola. Statistiken redovisas i årsrapport samt i löpande rapportering till bland andra regeringen och Folkhälsoinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.3.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Tullverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft0"&gt;Tullens beslag av narkotika redovisas genom löpande statistik, bland annat lämnas uppgifter om följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft0"&gt;mängder och typ av beslagtagen narkotika&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft0"&gt;antal beslagstillfällen i olika flöden uppdelat på inre och yttre gräns samt totalt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft0"&gt;antal underrättelser om narkotika som lett till beslag&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB39025x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p103 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Datakällor och uppgiftslämnare &lt;SPAN class="ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft0"&gt;Dessutom lämnar Tullverket beskrivningar av hur narkotikakontrollen prioriteras i verksamheten och på vilket sätt kontrollen har effektiviserats. Analysen av Tullverkets beslag skall ske med beaktande av de beslag som har gjorts av polisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft0"&gt;När ett beslag görs upprättas en handling – en rapportblankett. Inom 24 timmar går sedan en preliminär rapportering från den lokala tullmyndigheten till Generaltullstyrelsen. Mängdangivelser och uppgifter om preparat är inte alltid fullständiga. Uppgifterna kompletteras snarast möjligt och förs in i det med polisens gemensamma datasystemet BAR, beslags- och analysregistret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;Mer fullständiga uppgifter om ett tullmålsärende förs f.n. in i tullmålsjournalen (TMJ). TMJ innehåller den mest tillförlitliga och uppdaterade informationen kring narkotikabeslag och statistik från TMJ används därför i de månatliga sammanställningarna till verksledningen och Finansdepartementet. En revision av TMJ ingår i den ovan nämnda översynen av misstanke- och belastningsregistren (se avsnitt 2.3.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft0"&gt;Tullverkets statistik om narkotikabeslag rapporteras månatligen till bland andra Finansdepartementet, Justitiedepartementet, Socialdepartementet och samtliga tullmyndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Tullverket driver i samarbete med bland andra Folkhälsoinstitutet ett utvecklingsprojekt: Att mäta samhällsnyttan av myndigheternas insatser, det s.k. tullprojektet. Detta belyses närmare i avsnitt 2.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.3.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Domstolsverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft0"&gt;Domstolsverket får från domstolarna uppgifter om bland annat samtliga avgöranden i brottmål. Rapporteringen omfattar emellertid inte några personuppgifter. Någon specifik narkotikarelaterad information samlar Domstolsverket inte in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft0"&gt;Det &lt;NOBR&gt;IT-baserade&lt;/NOBR&gt; målhanteringssystemet MÅHS har installerats i de flesta domstolar. Det innefattar teknikstöd för målregistrering, lottning, dagbokföring, återsökning av registrerad information, statistikfunktioner m.m. Uppgifter om fällande domar rapporteras från domstolarna till RPS via MÅHS eller via papperskopior på domar som RPS läser in på optisk väg. RPS skickar sedan vidare vissa uppgifter till BRÅ för bearbetning och framställning av statistiktabeller. I ökad utsträckning kommer rapportering i framtiden att ske direkt till BRÅ. Data sammanställs, analyseras och publiceras av BRÅ.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft20"&gt;Datakällor och uppgiftslämnare &lt;SPAN class="ft16"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td58"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td59"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.3.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Riksåklagaren&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft0"&gt;Åklagarväsendet har ett &lt;NOBR&gt;ADB-baserat&lt;/NOBR&gt; brottmålsdiarium, BRÅDIS, vars huvudsakliga syfte är att underlätta ärendehanteringen men möjliggör också uttag av vissa statistiska uppgifter. Avidentifierade statistiska uppgifter överförs månadsvis till en statistikbas som f.n. endast är t illgänglig från Riksåklagarens kansli. Uppgifter kan fås för flera nivåer: brottsmisstankar, misstänkta personer och ärenden. Brottsmisstankeregistret innehåller de mest detaljerade uppgifterna. De statistiska uppgifterna används för avstämning mot verksamhetsmålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft0"&gt;De uppgifter som används för BRÅ:s produktion av statistik erhålls huvudsakligen via RPS olika register. Uppgifter om strafförelägganden rapporteras direkt till BRÅ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.3.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Rättsmedicinalverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft0"&gt;Rättsmedicinalverket och dess rättskemiska avdelning (RKA) i Linköping handlägger analyser från dödsfall där rättsmedicinsk obduktion eller andra undersökningar utförts samt samtliga fall där prov tagits i samband med misstanke om ringa narkotikabrott (eget bruk) eller vid misstanke om drograttfylleri. I RKA:s databas finns personrelaterade uppgifter samt resultaten från de rättskemiska analyserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft0"&gt;Svaren lämnas till uppdragsgivaren, vanligen polisen. RKA sammanställer vidare statistiska uppgifter på uppdrag av polisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft0"&gt;Beträffande de rättsmedicinska obduktionerna finns i databasen också uppgifter om preliminär dödsorsak samt vissa andra omständigheter i samband med dödsfallet. Vid de sex olika rättsläkarstationerna sammanställs därutöver i varierande utsträckning mer omfattande statistik om de dödsfall som har undersökts rättsmedicinskt inom respektive rättsläkarstations upptagningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.3.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Kriminalvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft0"&gt;Kriminalvården har ansvar för häkten, för kriminalvårdsanstalterna och för frivården. Statistiska uppgifter om narkotikarelaterade frågor produceras om samtliga dessa områden. De mest detaljerade uppgifterna gäller de personer som är intagna i kriminalvårdsanstalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft0"&gt;Primärdata finns i en personakt, som förvaras av den anstalt som har ansvaret för klienten eller av den aktuella frivårdsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft0"&gt;På varje anstalt finns ett lokalt klientadministrativt system: KLAS- KVA. I detta registreras detaljerade behandlingsdata om klienten. Bland annat noteras en bedömning av klientens alkohol- och/eller&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB39027x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p103 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Datakällor och uppgiftslämnare &lt;SPAN class="ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft0"&gt;narkotikamissbruk vid inskrivningen. Motsvarande lokala klientadministrativa system finns för häkten (HÄK) och för frivården (FRAS).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft0"&gt;I dessa system är klienterna fullt identifierbara med personnummer m.m. De lokala klientadministrativa systemen gallras &lt;NOBR&gt;3–6&lt;/NOBR&gt; månader efter det att klienten blivit utskriven ur kriminalvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft0"&gt;Vid Kriminalvårdsstyrelsen (KVS) förs ett centralt register, det klientadministrativa systemet KUM. Detta ingår i Rättsväsendet informationssystem (RI). I KUM registreras alla väsentliga officiella uppgifter om klienterna, såsom uppgifter om domen, straffets lä ngd, placeringen, eventuella avvikelser och ekonomiska uppgifter om klienten. Registret är personnummerbaserat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft0"&gt;Kriminalvårdsstyrelsen sammanställer utförliga uppgifter om narkotikasituationen bland de intagna och inom kriminalvården. Dessa redovisas bland annat i tre årliga publikationer: Kriminalvårdens årsredovisning, Kriminalvårdens officiella Statistik och Kriminalvårdens redovisning om drogsituationen. Uppgifter lämnas dessutom bland annat till Folkhälsoinstitutet och CAN.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft0"&gt;Med hjälp av registerutdrag och sökningar i KUM framställs huvuddelen av kriminalvårdens officiella statistik och större delen av de statistiska uppgifter som ingår i årsre dovisningen. För den mer detaljerade statistiken och däribland huvuddelen av de narkotikarelaterade uppgifterna kompletteras registerdata med sammanställningar som görs lokalt (vid anstalterna, häkten eller frivårdsmyndigheterna) samt olika slag av uppskattningar baserade på enkäter till personalen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft0"&gt;Den viktigaste narkotikarelaterade statistiken som produceras beskrivs i det följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft0"&gt;Genom utdrag ur KUM redovisas antal klienter som intas i anstalt och där narkotikabrott ingår i brottsrubriceringen samt uppgifter om strafftid, kön m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft0"&gt;Vid inskrivningen i anstalt noteras i personakten en uppgift om känt narkotikamissbruk hos den intagne. Detta förs in i &lt;NOBR&gt;KLAS-KVA&lt;/NOBR&gt; med en kod med tre kategorier (0=inget missbruk under de senaste 12 månaderna i frihet, 1= klienten har använt narkotika under den senaste 12- månadersperioden samt 2=klienten har dagligen eller så gott dagligen använt narkotika eller har injicerat narkotika under den senaste 12- månadersperioden). Bedömningen görs av vårdare med hjälp av tillgängliga uppgifter, i första hand klientens egna uppgifter, men även uppgifter från domen eller andra samhällsinstanser kan bidra till omdömet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft0"&gt;Anstalterna tillfrågas två gånger om året (1 april och 1 oktober) om förekomsten av missbruk bland de intagna. Uppgifterna i journalerna och KLAS utgör underlaget för anstalternas svar. Svaren sänds till KVS i form av summerad statistik. Dessa uppgifter visar alltså hur många av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB39028x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p103 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;SOU 1999:90 &lt;/SPAN&gt;Datakällor och uppgiftslämnare &lt;SPAN class="ft0"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft0"&gt;de intagna som vid en viss tidpunkt finns intagna på anstalt och som före verkställighetstiden början var missbrukare. De ger dock ingen uppfattning om och i vilken utsträckning det förekommer missbruk inne i anstalterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft0"&gt;Vid utgången av varje kalendermånad rapporterar anstalterna till KVS uppgifter om förekomsten av narkotiska preparat och omfattningen av narkotikamissbruk på anstalterna. Uppgifterna bygger på vad som kommit till personalens kännedom i fråga om preparat och övriga informationer via urinprovsanalyser, förhör med intagna, gjorda iakttagelser m.m. Uppgifterna redovisas per anstalt och är ej individanknutna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;Vidare redovisas bland annat uppgifter om beslag på anstalter och i häkten. Det gäller både beslag som görs i &lt;SPAN class="ft3"&gt;kontrollfiltret &lt;/SPAN&gt;(dvs. vid kontroll av brev och paket, vid intagning, vid återkomst efter permission och hos besökare) och som görs inne på anstalten (på intagna, i bostadsutrymmen och i allmänna utrymmen på anstalterna).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft0"&gt;I statistiken redovisas också särskilda åtgärder som erbjuds och som missbrukare kan delta i.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft0"&gt;Sammantaget kan enligt Narkotikakommissionens mening sägas att KVS redovisar en utförlig och relativt tillförlitlig statistik om narkotikaförhållanden för dem som är intagna på anstalt och för dem som är i frivård. Även en del uppgifter om det som varit före anstaltstiden, dvs. domslut och tidigare missbruk kan bedömas ha hög kvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft0"&gt;En studie av återfallen har påbörjats, men studien är inte utan problem. De detaljerade uppgifterna i KLAS gallras senast sex månader efter utskrivning och uppgifterna i KUM gallras efter fyra år. En gallring sker också om klienten avlider efter utskrivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft0"&gt;Inom KVS pågår också projekt med målsättningen att utveckla instrument för &lt;NOBR&gt;diagnos-,&lt;/NOBR&gt; planering- och behandling. Detta kan på längre sikt medföra ökade möjligheter till mer dynamiska beskrivningar av klienternas missbruksproblem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.3.1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Brottsförebyggande rådet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft0"&gt;Brottsförebyggande rådets huvud uppgift är att främja brottsförebyggande arbete genom utveckling, utvärdering, forskning och information inom det kriminalpolitiska området. BRÅ skall vara ett centrum for forsknings- och utvecklingsverksamheten inom hela rättsväsendet. BRÅ genomför både egen forskning och ger projektbidrag för att initiera och stödja forskning inom det kriminalpolitiska området. BRÅ ansvarar för Sveriges officiella rättsstatistik. Följande områden av BRÅ:s statistik&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB39029x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p103 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Datakällor och uppgiftslämnare &lt;SPAN class="ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft0"&gt;innehåller information om narkotikabrott: brottsstatistik, lagföringsstatistik och narkotikastatistik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft0"&gt;I BRÅ:s uppgifter om rättsstatistiken ingår att inte bara sammanställa uppgifter från olika m yndigheter inom rättsväsendet utan också att analysera dem, tolka dem och sätta dem i relation till utvecklingen inom de områden som har studerats. Genomgången ovan av uppgiftssammanställningen inom de enskilda myndigheterna visar att uppgifter av delvis olika karaktär lämnas från myndigheterna, varför behovet är stort av ett övergripande och samlande perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft0"&gt;BRÅ ingår tillsammans med andra myndigheter inom rättsväsendet i en arbetsgrupp för att utveckla redovisningen inom Rättsväsendets Informationssystem. I detta arbete ingår en översyn av hur brott kodas vid bearbetning och redovisning. Av annat pågående utvecklingsarbete kan nämnas studier med syfte att förbättra möjligheterna till internationella jämförelser av kriminalstatistik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft0"&gt;BRÅ redovisar årligen statistik i olika skrifter och i databaser. En särskild skrift om BRÅ:s narkotikastatistik har publicerats under 1999 (Narkotikastatistik. Personer lagförda för narkotikabrott 1996 och 1997. BRÅ 1999:2). Dessutom ger BRÅ ut rapporter från sina projekt och olika specialstudier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;2.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Myndigheter med vård- och behandlingsansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft0"&gt;Under denna rubrik behandlas information och statistik från de myndigheter för vilka Socialstyrelsen har statistikansvaret. Det gäller bland andra kommunernas socialtjänst, Statens institutionsstyrelse samt hälso- och sjukvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.3.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Kommunernas socialtjänst&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft0"&gt;Socialtjänsten har det övergripande ansvaret för insatserna för missbrukare. I 11 § SoL stadgas bl.a.:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft14"&gt;Socialnämnden skall aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han behöver för att komma ifrån missbruket. Nämnden skall i samförstånd med den enskilde planera hjälpen och vården och noga bevaka att planen fullföljs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft0"&gt;Även för vård enligt LVM som ges efter beslut av länsrätt har socialtjänsten ett övergripande ansvar och socialtjänsten har också kostnadsansvaret för den avgift som Statens institutionsstyrelse (SiS) tar ut. De stöd- och vårdmöjligheter som kommunerna kan erbjuda missbrukare varierar kraftigt mellan olika kommuner. I vissa kommuner finns&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft20"&gt;Datakällor och uppgiftslämnare &lt;SPAN class="ft16"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td58"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td59"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p175 ft30"&gt;specialiserade rådgivningsbyråer eller grupper av socialsekreterare som särskilt arbetar med missbruksfrågor dit en klient med missbruksproblem kan hänvisas. Samverkan förekommer också med rådgivningsbyråer organiserade av primärvården eller sjukvården. I några kommuner finns rådgivningsbyråer och/eller ungdomsmottagningar med möjlighet till anonym rådgivning och stöd. Flertalet kommuner kan hänvisa till familjerådgivning. Annan öppenvård kan vara stödsamtal hos socialsekreterare, eller speciella öppenvårdsenheter, dagcentraler etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft0"&gt;Socialnämnden skall sörja för att den som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna tas emot i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende (22 § SoL). Detta kan innebära ett behandlingshem för missbrukarvård eller annan vård i slutna former, såsom vård i familjehem. Strukturerad öppenvård med särskilda program kompletterar och ersätter ibland institutionsvård. En ökande andel av institutionsvården och den strukturerade öppenvården är fristående enheter, vilket innebär att tjänsterna upphandlas av kommunerna eller de enskilda socialdistrikten (stadsdelsnämnderna).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft0"&gt;När en person tar kontakt med socialtjänsten eller om socialtjänsten på eget initiativ tar kontakt med en invånare i kommunen skall detta dokumenteras, om det inte enbart gäller ren rådgivning. En social akt upprättas. I denna förs löpande in uppgifter om planerade och vidtagna åtgärder, socialbidrag m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft0"&gt;I socialregistret, dvs. sådant personregister som innebär sammanställning av uppgifter, får sådana uppgifter som innebär m yndighetsutövning, vissa ekonomiska uppgifter och liknande. föras in. Uppgifterna i socialregistret utgör till stor del grund för socialtjänstens verksamhetsberättelser vad avser verksamhetens volym och kostnader. En hel del av uppgifterna går också vidare till Socialstyrelsen för den officiella statistiken om socialtjänstens individinriktade insatser. Av den del av statistiken som är baserad på uppgifterna från socialregistret kan man dock endast i mycket begränsad omfattning utläsa information om missbruksrelaterade insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft0"&gt;Lokalt och regionalt gör vissa kommuner – själva eller i samverkan med andra kommuner och polis, landsting m.fl. – lokala och regionala kartläggningar av missbrukssituationen. I lokala eller regionala handlingsplaner rörande narkotika eller missbruksfrågor kan också omfattningen av vård och behandlingsinsatserna belysas. Sådana studier och kartläggningar görs i allmänhet inte med så standardiserade och kontrollerade metoder att de utan vidare kan användas för jämförelser med andra områden eller för sammanställning av nationell statistik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft0"&gt;2.3.2.2&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Datakällor och uppgiftslämnare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.3.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Statens institutionsstyrelse&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft0"&gt;Statens institutionsstyrelse (SiS) bedriver vård och behandling som beslutats enligt LVM ellerLVU. I viss utsträckning kan även frivillig vård enligt 6 § SoL erbjudas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft0"&gt;Klientadministrativa uppgifter samlas dels i journaler men också i det &lt;NOBR&gt;ADB-baserade&lt;/NOBR&gt; klientadministrativa systemet KIA, vilket är under uppbyggnad. Från KIA och journalerna redovisas uppgifter om beläggning m.m., vilka bland annat ingår i SIS verksamhetsberättelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft0"&gt;Den officiella statistiken om &lt;NOBR&gt;LVM-vården&lt;/NOBR&gt; framställs av Socialstyrelsen. SiS ansvarar för att uppgifter om utskrivningar och antalet inskrivna vid respektive behandlingshem lämnas. I statistiken ingår bland annat uppgift om missbruksmedel och vissa personuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft0"&gt;En viktig uppgift för SiS är att dokumentera och följa upp klienter som vårdats på &lt;NOBR&gt;LVM-institutioner.&lt;/NOBR&gt; Institutet för Kunskapsutveckling inom ungdoms- och missbrukarvården (IKM) vars stockholmsavdelning utgör en självständig del av SiS organisation, arbetar med personalutbildning och kompetensutveckling. SiS och IKM samarbetar kring utveckling av &lt;NOBR&gt;DOK-systemet&lt;/NOBR&gt; för kvalitetssäkring och utvärdering av vården. Genom DOK insamlas omfattande information om klienterna, vilken bland annat innefattar uppgifter om alkohol- och narkotikaanvändning, sociala förhållanden, uppväxtv illkor och behandlingshistoria. Systemet används också av en del behandlingsenheter inom den frivilliga vården. Den inskrivna måste ge sitt medgivande för att uppgifterna skall få bevaras och användas för uppföljning och forskning. Genom att använda &lt;NOBR&gt;DOK-systemet&lt;/NOBR&gt; erhålls hjälpmedel till vårdplanering, uppföljning och utvärdering. I skriften Årsrapport DOK 97 ges utförliga beskrivningar och analyser av de inskrivnas situation och drogmissbruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft0"&gt;Uppföljningsstudier genomförs eller planeras för dem som finns med i &lt;NOBR&gt;DOK-systemet,&lt;/NOBR&gt; dvs. personer som blivit inskrivna under år 1996 eller senare och givit sitt medgivande till att medverka. För personer som inte deltar i &lt;NOBR&gt;DOK-systemet&lt;/NOBR&gt; finns det inte mö jlighet att använda uppgifter från det klientadministrativa registret för forskningsändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.3.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Insatser inom hälso- och sjukvård&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft0"&gt;Sjukvårdens specialiserade narkomanvård ges huvudsakligen på särskilda narkomanvårdsavdelningar eller på psykiatriska kliniker. Avgiftningar i samband med inledning av planerad vård eller på grund av omedelbart omhändertagande enligt LVM och vård av psykiatriska komplikationer är de vanligaste insatserna. Narkotikamissbrukare kan också komma i kontakt med sjukvården i många andra situationer. Det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft20"&gt;Datakällor och uppgiftslämnare &lt;SPAN class="ft16"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td58"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td59"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p180 ft0"&gt;kan gälla akutvård på grund av en skada som endast har indirekt samband med missbruket, akutvård på grund av förgiftning (s.k. överdos), vård på grund av infektioner, t.ex. hepatit eller hiv. Primärvården, missbrukskliniker, mödravården och annan öppenvård och rådgivning har också kontakter med narkotikamissbrukare. Underhållsbehandling med metadon drivs av sjukvården vid särskilt utsedda enheter i samverkan med berörda kommuner. Slutligen kan sjukvården också bli berörd då en missbrukare avlider. Dödsbevis och dödsorsaksintyg skall upprättas av ansvarig läkare. I de fall då en missbrukare påträffas död eller dödsfallet beror på förgiftning eller annan skada skall dock en rättsmedicinsk undersökning genomföras och dödsorsaksintyget utfärdas av rättsläkare (se avsnitt &lt;NOBR&gt;3.4.2.2–3.4.2.3)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft0"&gt;De journaler som skall upprättas inom sjukvården vid varje behandlingskontakt får inte användas som källa för reguljär statistik. Däremot finns det inom slutenvården fasta rutiner för rapportering till det regionala och nationella patientregistret (slutenvårdsregistret). Genom att en klassificering görs av patientens problem enligt &lt;NOBR&gt;ICD-koder&lt;/NOBR&gt; (International Classification of Diseases) kan man ur registren ta fram antal personer som vårdats med narkotikarelaterade diagnoser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft0"&gt;När det gäller hälso- och sjukvårdens öppenvård och andra kontakter med missbrukare föreligger ingen samlad nationell statistik. I varierande grad redovisar dock olika sjukvårdsenheter, sjukvårdsdistrikt och landsting sin verksamhet, där också mer eller mindre detaljerade uppgifter om den missbruksrelaterade verksamheten kan ingå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.3.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Smittskyddsinstitutet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft0"&gt;Vid konstaterad smittsam sjukdom såsom hiv eller hepatit skall anmälan göras till den smittskyddsläkare som finns i varje län samt till Smittskyddsinstitutet. Institutet framställer löpande statistik om antalet smittade, trolig smittväg m.m. Uppgifter om spridning av hiv och hepatit är av särskilt intresse när det gäller att kartlägga narkotikamissbrukets konsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.3.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Läkemedelsverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft0"&gt;Läkemedelsverket för noggrann statistik över tillstånd och handel med narkotikaklassade läkemedel och prekursorer (ämnen som kan omvandlas till narkotika eller som används vid illegal framställning av narkotika). Rapport sker nationellt och till FN (Internationella narkotikakontrollstyrelsen, INCB).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;Datakällor och uppgiftslämnare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2.3.2.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Socialstyrelsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft0"&gt;Socialstyrelsen har inte bara ansvaret för den officiella statistiken rörande sjukvården och socialtjänsten, utan har också ansvar för tillsyn, analys och uppföljning av sjukvården och socialtjänsten. Två centra av särskild betydelse för produktion av statistik och annan kunskapsutveckling är knutna till Socialstyrelsen, nämligen Epidemiologiskt centrum (EpC) och Centrum för utveckling av socialt arbete (CUS). Båda centra har egna styrelser och egna kanslier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft0"&gt;EpC skall följa, analysera och rapportera om utbredning och utveckling av befolkningens hälsa, sjukdomar, sociala förhållanden, vårdutnyttjande och riskfaktorer för sjukdomar och sociala problem. EpC svarar dels för huvuddelen av den statistik som Socialstyrelsen publicerar, dels genomför och publicerar EpC olika typer av specialstudier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft0"&gt;CUS har till uppgift att på vetenskaplig grund sammanställa kunskap och erfarenheter om det sociala arbetets värde för klienterna och i ett bredare samhällsperspektiv. CUS arbetsfält omfattar i första hand den verksamhet som bedrivs inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. CUS har ett särskilt program för studier kring missbrukarvård. I detta ingår bland annat studier av metoder och underlag för lokal uppföljning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft3"&gt;Statistik om missbrukarvård inom socialtjänsten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft0"&gt;Socialstyrelsen framställer inom ramen för statistik om socialtjänstens individinriktade insatser statistik om vård enligt LVM och om vård i hem för vård eller boende (HVB).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft0"&gt;Den statistik som rör vård enligt LVM sammanställs genom att uppgifter inhämtas från länsrätterna om beslut om omedelbart omhändertagande fattade av polismyndighet, länsrätt eller socialnämnd och länsrättsbeslut vid ansökan om vård enligt LVM. Via Statens institutionsstyrelse (SiS) rapporterar de behandlingshem som drivs av SiS om sina inskrivningar respektive utskrivningar under året.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft0"&gt;När det gäller övriga &lt;NOBR&gt;HVB-hem&lt;/NOBR&gt; rapporterar varje behandlingsenhet antalet inskrivna en viss dag och antalet utskrivningar under året.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft0"&gt;Uppgifterna om &lt;NOBR&gt;LVM-vården&lt;/NOBR&gt; torde vara relativt tillförlitliga och är också mer detaljerade än uppgifterna om den friv illiga vården. Det sker stora förändringar inom vårdstrukturen och Socialstyrelsen har inte alltid data om alla behandlingsenheter aktuella. Vidare är uppgiftslämnandet frivilligt och ett visst bortfall förekommer (Insatser för vuxna missbrukare i hem för vård eller boende/HVB 1997.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft0"&gt;Under år 1998 har en ny statistikstruktur utarbetats. I denna ingår öppenvårdsinsatser och familjehemsvård. I ett relativt omfattande&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB39034x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p103 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;SOU 1999:90 &lt;/SPAN&gt;Datakällor och uppgiftslämnare &lt;SPAN class="ft0"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft0"&gt;enkätformulär får socialtjänsten besvara uppgifter om antal personer i olika vårdformer, antal vårddagar m.m. Till viss del kan kommunerna utläsa dessa uppgifter ur sina socialregister men dessa be höver kompletteras med relativt omfattande manuella insatser i varje kommun/ socialdistrikt. Undersökningen ger upplysningar om kommunernas totala insatser för vuxna missbrukare men kan inte ge någon information om typen av missbruk. Varje kommun redovisar summerad statistik, varför några andra fortsatta bearbetningar än summeringar och geografisk uppdelning inte blir mö jliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft0"&gt;Avsikten är att undersökningen skall kompletteras genom utvidgade enkäter med ett urval av cirka 70 kommuner i en kommunpanel. Två gånger per år skall uppgifter om antal personer som får vård och vilken typ av missbruksmedel som dessa använder samlas in via panelen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft0"&gt;För att nå ut även till enheter med annan huvudman än socialtjänsten har Socialstyrelsen genom en enkät tillfrågat cirka 1 000 behandlingsenheter som driver specialiserad behandling av vuxna alkohol- och drogmissbrukare om förhållandena per den 31 mars 1999. Avsikten är dubbel – enkäten skall dels ge underlag för ett aktuellt register av behandlingsenheter, dels skall den ge en bild av vilken struktur behandlingen har och hur många som nås av den. Uppskattningar skall också lämnas om klienternas missbruksförhållanden &lt;NOBR&gt;(alkohol-,&lt;/NOBR&gt; narkotika- eller blandmissbruk). Endast mängduppgifter och vissa data om enhetens inriktning skall uppges. Uppgifterna i enkäten kan inte besvaras med hjälp av utdrag ur register utan svar måste lämnas av personer som både känner verksamheten väl och har detaljerad kunskap om klienterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft0"&gt;Socialstyrelsen genomför och publicerar fortlöpande olika studier om missbrukarvården som dels är baserade på den officiella statistiken, dels på särskilda undersökningar. Två rapporter som delvis baseras på uppgifter från individdata ur socialakter är Kursändring inom missbrukarvården och Balans i missbrukarvården?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft3"&gt;Statistik om missbrukarvård inom sjukvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft0"&gt;Sedan slutet av &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; har Socialstyrelsen vart tredje år genomfört inventeringar i den slutna psykiatriska vården vilket gör att man kan följa utvecklingen dels av den slutna psykiatriska vårdens omfattning, dels av andelen inneliggande patienter med narkomanidiagnoser. Socialstyrelsen ansvarar för det s.k. slutenvårdsregistret. Vidare sammanställer Socialstyrelsen årligen rapporter om antal utskrivningar från slutenvården med diagnosen narkomani (ICD 304) eller drogpsykos (ICD 292) samt deras andel av det totala antalet inneliggande patienter den 1 mars.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Datakällor och uppgiftslämnare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft3"&gt;Register över metadonbehandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft0"&gt;Vid Socialstyrelsen förs ett särskilt register över de som får behandling med metadon (f.n. begränsat till maximalt 600 patienter). Avsikten är i första hand att Socialstyrelsen skall kunna kontrollera att de bestämmelser som gäller för metadonbehandling följs. I denna statistik finns uppgifter bland annat om ålder, kön, hemort och dos för de patienter som är i behandling. Enligt kommissionens bedömning kan registret endast ge begränsad information om heroinmissbrukets omfattning eftersom intagningen till metadonprogrammen är begränsad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft3"&gt;Dödsorsaksregistret&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft0"&gt;Vid dödsfall skall alltid ett dödsbevis och dödsorsaksintyg med trolig dödsorsak upprättas av ansvarig läkare. Vid oklarheter, misstanke om brott eller om man kan anta att dödsfallet haft samband med drogmissbruk skall en rättsmedicinsk undersökning i regel genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft0"&gt;Uppgifterna från eventuell rättsmedicinsk undersökning förs in på dödsorsaksintyget, som sänds till Statistiska centralbyrån (SCB). SCB ansvarar för kodning och kontroll av intygen samt produktion av dödsorsaksregistret på uppdrag av Socialstyrelsen som är statistikansvarig myndighet. Dödsfall registreras och dödsorsaker kodas efter ett gemensamt internationellt kodsystem – International Classification of Diseases (ICD). Detta system medger möjligheter att följa utvecklingen av olika dödsorsaker över tid och göra internationella jämförelser av utbredningen av olika sjukdomar. Medicinsk utveckling och epidemiologiska intressen medför att klassifikationssystemet måste revideras med vissa mellanrum. Sverige tillämpade mellan åren 1987 och 1996 den 9:e revisionen men har fr.o.m. år 1997 övergått till den 10:e revisionen. Varje ny revision medger möjligheter till mer detaljerade klassifikationer än tidigare men medför också att jämförbarheten över tid kan bli begränsad. Omläggningen till ICD 10 innebär för Sveriges del att sammanställningen av uppgifter har försenats, varför de senast tillgängliga uppgifterna är från år 1996 då alltså ICD 9 fortfarande tillämpades (Dödsorsaker 1996.). Publicering av dödsorsaksstatistiken för år 1997 väntas ske under våren år 2000 (se även avsnitt 3.4.2.2).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft20"&gt;Datakällor och uppgiftslämnare &lt;SPAN class="ft16"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td58"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td59"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p190 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Andra informationskällor än registerdata&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;2.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft0"&gt;Registerdata och andra uppgifter från offentliga m yndigheter utgör den största delen av den egentliga statistiken om narkotika. Ytterligare information behövs dock för att få en klarare bild av situationen. Det handlar dels om uppgifter som myndigheter har men som inte rapporteras i form av statistik, dels om uppgifter som inte är t illgängliga genom register eller via myndigheterna. Exempel på sådana uppgifter är svar från enkäter, paneler, speciella undersökningar, forskning m.m. Här lämnas några exempel på sådan informationsinsamling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;2.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Enkäter och surveyundersökningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft0"&gt;I Sverige finns en lång tradition av att genomföra alkohol- och drogvaneundersökningar, både på riksrepresentativa urval och på delgr upper av befolkningen. Skolundersökningar har således genomförts regelbundet sedan år 1971, varför det är mö jligt att göra vissa jämförelser över tid. Frågeundersökningar där man ställer frågor om drogvanor är förknippade med en mängd metodologiska problem men är ändå den viktigaste kunskapskällan när det gäller befolkningens erfarenhet av och inställning till droger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft0"&gt;Ett av problemen är att man kan anta att den tillfrågade medvetet eller omedvetet försöker beskriva sina vanor, handlingar och åsikter på ett sådant sätt att han framstår som en "icke avvikande" person. När frågorna gäller känsliga områden såsom narkotikaanvändning antas risken vara särskilt stor att svaren blir "tillrättalagda". Gjorda kontrollundersökningar visar också att svaren innebär en underskattning av den faktiska konsumtionen. Ett annat problem är att människor som lever i utkanten av samhället, vilket är vanligt för missbrukare, kanske inte alls svarar på frågorna, eftersom de inte har fast adress, inte svarar på telefon eller vägrar delta i undersökningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft0"&gt;FHI och CAN påpekar i sin Rapport 99 att man kan anta att enkätdata, trots metodens begränsningar, relativt väl speglar förändringar i svarsfördelningen från ett år till ett annat när det gäller personer som använt cannabis en eller ett fåtal gånger. Ju mer frekvent missbruket är, desto större blir skillnaderna mellan undersökningsresultat och verklighet. Vanligtvis brukar man därför utgå från att man inte fångar upp det tunga missbruket med hjälp av frågeundersökningar. De undersökningar som presenteras här genomförs alla av eller på uppdrag av FHI/CAN.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;Datakällor och uppgiftslämnare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td61"&gt;&lt;SPAN class="p193 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td62"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td63"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td60"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft3"&gt;Skolundersökningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td61"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td60"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;Skolundersökningar genomförs regelbundet varje år sedan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td61"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;1971. En&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft0"&gt;enkät med frågor om elevernas drogvanor distribueras till riksrepresentativa urval av klasser. Storleken på urvalet har tidigare varierat något. Under den senaste tioårsperioden har dock cirka 6 000 elever i årskurs 9 medverkat årligen. Bortfallet har uppgått till cirka 10 procent. Vartannat år genomförs undersökningarna i årskurs 6, varvid knappt 4 000 elever deltar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft3"&gt;Mönstringsundersökningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft0"&gt;Mönstringsundersökningarna är årliga undersökningar bland alla som infinner sig till mönstring vid pliktverkets regionkontor och merparten av dem är 18 år. Studien genomförs sedan år 1970 med a nonyma gruppenkäter, vilka besvaras enskilt och därefter läggs i svarslådor av respondenterna. Årligen mönstrar cirka 50 000 personer och hittills har över en miljon besvarat enkäten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft3"&gt;Ungdomsundersökningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft0"&gt;Ungdomsundersökningar har genomförts kontinuerligt sedan slutet av &lt;NOBR&gt;1970-talet.&lt;/NOBR&gt; De två senaste unders ökningarna åren 1996 och 1998 utfördes av TEMO på ett urval ungdomar i åldern &lt;NOBR&gt;15–24&lt;/NOBR&gt; år. På grund av byte av opinionsinstitut för undersökningarna och vissa variationer i undersökningsdesignen har inte uppgifterna samma höga grad av jämförbarhet som skol- och mönstringsundersökningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft3"&gt;Allmänhetens alkohol- och narkotikavanor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft0"&gt;Undersökningar av allmänhetens drogvanor har genomförts sedan början av &lt;NOBR&gt;1980-talet,&lt;/NOBR&gt; först av SIFO och senare av TEMO. Personerna i urvalet intervjuas vid personliga besök i hemmen. Undersökningarna genomförs i regel som en s.k. omnibus, vilket innebär att frågeformuläret delas av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft0"&gt;flera uppdragsgivare. Urvalet har varierat mellan 500 och 1 500 personer i åldrarna &lt;NOBR&gt;18–70&lt;/NOBR&gt; eller &lt;NOBR&gt;15–75&lt;/NOBR&gt; år. Urvalets storlek gör att man kan dra vissa slutsatser om hela åldersintervallet, men att osäkerheten blir betydligt större om materialet skall delas upp i mindre åldersgrupper.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft20"&gt;Datakällor och uppgiftslämnare &lt;SPAN class="ft16"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td58"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td59"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft3"&gt;Andra enkätundersökningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft0"&gt;Vid speciella tillfällen eller för särskilda projekt har enkätundersökningar genomförts. Nämnas kan t.ex. &lt;NOBR&gt;ESPAD-undersökningen&lt;/NOBR&gt; som genomfördes våren 1995 i 26 europeiska länder. Cirka 75 000 europeiska elever födda år 1979 besvarade anonymt formuläret. CAN var initiativtagare till undersökningen och svarade för samordning och för den svenska delen. En ny studie kommer att genomföras under år 1999.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;2.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Paneler och annan kvalitativ information&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft0"&gt;CAN har kontakt med ett antal regionala rapportörer som regelbundet rapporterar om förändringar i narkotikasituationen och missbruksläget. Erfarenheten är att man genom dessa snabbt får information om nya missbruksmedel eller om nya missbruksmönster har förekommit, men att det är svårt att värdera informationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft0"&gt;Till Rikspolisstyrelsen, CAN, FHI och andra myndigheter som arbetar med narkotikafrågor kommer också olika former av kvalitativ information på konferenser och vid seminarier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;2.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Kartläggningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft0"&gt;Det tunga narkotikamissbruket kan inte speglas med hjälp av enkätundersökningar utan får uppskattas med hjälp av de olika indikatorer på missbrukets omfattning och dess konsekvenser som går att avläsa i annan statistik. Ett par ambitiösa försök har dock gjorts att beräkna antalet missbrukare. Utredningen om narkotikamissbrukets omfattning (UNO) genomförde år 1979 en totalunders ökning med hjälp av &lt;NOBR&gt;case-finding-&lt;/NOBR&gt; teknik. Denna teknik innebar att man frågade ett stort antal informatörer om missbrukare de hade kännedom om. Varje individ fick ett kodnummer, för att säkerställa att en individ endast räknades en gång. I undersökningen lämnades uppgifter från enheter huvudsakligen inom socialvård, sjukvård, kriminalvård och polis. Utredningen definierade tungt missbruk som alla personer med injektionsmissbruk eller nästan dagligt annat narkotikamissbruk i någon form. Utredningen uppskattade antalet tunga missbrukare till 10 &lt;NOBR&gt;000–14&lt;/NOBR&gt; 000 i hela landet, varav 7 500– 10 000 var injektionsmissbrukare. Av dessa bedömdes 1 &lt;NOBR&gt;500–2&lt;/NOBR&gt; 000 vara dagliga injektionsmissbrukare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft0"&gt;År 1992 genomfördes en ny &lt;NOBR&gt;case-findingunders&lt;/NOBR&gt; ökning av det tunga narkotikamissbruket (Olsson et al.: Det tunga narkotikamissbrukets omfattning i Sverige 1992). Denna hade stora likheter med den under-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB39039x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p103 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;Datakällor och uppgiftslämnare &lt;SPAN class="ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft0"&gt;sökning som genomfördes år 1979, men var till skillnad från denna inte en totalundersökning utan omfattade ett urval av kommuner och polisdistrikt. Det är svårt att med säkerhet uttala sig om metodskillnadernas betydelse för resultaten och utredarnas slutsatser har varit föremål för diskussion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft0"&gt;Totalt uppskattades det år 1992 finnas mellan 14 000 och 20 000 personer med tungt narkotikamissbruk enligt samma definitioner som i 1979 års &lt;NOBR&gt;UNO-unders&lt;/NOBR&gt; ökning. En viss, kontinuerlig ökning antogs ha skett av antalet missbrukare. Samtidigt hade, enligt undersökningarna, missbrukarnas medelålder ökat från 27 till 32 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;En tredje studie som delvis baseras på &lt;NOBR&gt;case-findingteknik&lt;/NOBR&gt; genomförs f.n. av CAN. I detta projekt (Narkotikamissbruk bland sociala marginalgrupper – MAX) t illfrågas centrala rapportörer i ett antal nyckelorter om narkomaner man har kännedom om. Avsikten är att resultaten skall kunna jämföras med dem från 1979 och 1992 års unders ökningar. I den nya undersökningen tillkommer dessutom några perspektiv, bland annat önskar man belysa narkomanernas samlade livssituation sett ur ett marginaliseringsperspektiv. Publicering av resultaten beräknas ske under hösten 1999.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft0"&gt;&lt;NOBR&gt;Case-findingundersökningar&lt;/NOBR&gt; av denna typ kan ge relativt tillförlitliga resultat som i viss mån kan valideras genom jämförelser med andra indikatorer på missbruk. Undersökningarna är emellertid omfattande, tidsödande och dyrbara, varför de inte kan utföras annat än med relativt stora mellanrum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft0"&gt;Lokala &lt;NOBR&gt;case-findingundersökningar&lt;/NOBR&gt; med likartad metodik som i &lt;NOBR&gt;UNO-undersökningarna&lt;/NOBR&gt; har genomförts i Göteborg 1987/88, i Malmö 1977 och 1987, i Luleå 1984 och 1988, och i Stoc kholm 1967, 1984, 1987, 1993 och 1996.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;2.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Stickmärkesundersökningen i Stockholm&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft0"&gt;Sedan år 1965 har intagna vid Kr onobergshäktet i Stockholm undersökts avseende förekomsten av stickmärken från intravenöst missbruk. Under senare år har även intagna vid häktet i Huddinge inkluderats. Sjuksköterskor undersöker de intagna och observationerna registreras på rapportkort. Det omfattande materialet förvaltas f.n. av Samhällsmedicinska enheten vid institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft0"&gt;Materialet innebär att det finns mycket långa tidsserier av observationer på de som intagits vid häktet i Stockholm. För närvarande råder osäkerhet om undersökningen kan fortgå och i vilken omfattning bearbetningar kan ske. Narkotikakommissionen har erfarit att Folkhälso-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft20"&gt;Datakällor och uppgiftslämnare &lt;SPAN class="ft16"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td58"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td59"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p201 ft0"&gt;institutet har tagit initiativ till att undersöka möjligheterna att stickmärkesundersökningen skall kunna fortgå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft0"&gt;Narkotikakommissionens bedömning är att materialet inte självständigt kan ligga till grund för bedömningar om narkotikamissbrukets omfattning. Däremot är det värdefullt för forskningsändamål och för att jämföra med andra indikatorer på missbrukets spridning. Narkotikakommissionen kommer därför att behandla frågan i samband med sin kommande genomgång av forskningsfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Sammanställning, rapportering och analys av data&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft0"&gt;Brottsförebyggande rådet (BRÅ) sammanställer, analyserar och publicerar information om data från rättssystemet. BRÅ medverkar också i utvecklingsarbete inom Rättsväsendets Informationssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft0"&gt;Socialstyrelsen är statistikansvarig myndighet för socialtjänsten och hälso- och sjukvården och sammanställer och publicerar uppgifter och statistik om dessa frågor samt analyser av utvecklingen inom bland annat missbrukarvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet (FHI) har regeringens uppdrag att följa narkotikautvecklingen och att vara svensk kontaktpunkt i det europeiska nätverket REITOX, vidare har FHI huvudansvaret för rapporteringen till det europeiska centret ECNN. För denna rapportering har FHI inrättat en styrgrupp, bestående av företrädare för CAN, Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, Statens Institutionsstyrelse och Tullverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft0"&gt;FHI utger tillsammans med CAN årligen en rapport om alkohol- och narkotikautvecklingen i Sverige, där tillgängliga data presenteras och analyseras (Drogutvecklingen i Sverige. Rapport 99).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft0"&gt;Tullverket, FHI, Rikspolisstyrelsen och Alkoholinspektionen arbetar under år 1999 med ett projekt kallat Att mäta samhällsnyttan av myndigheternas insatser. Utgångspunkten i arbetet är de beräkningar som gjordes i utredningen "En gräns – en myndighet" (SOU 1998:18), där den samhällsekonomiska nyttan sattes i relation till resursinsatsen. Av- sikten är att utveckla metoderna att beräkna de kostnader som narkotikamissbruk förorsakar och med ledning därav bedöma nyttan av tullens insatser för att stoppa narkotikan. I bakgrundsbeskrivningen till projektet sägs att man för att beräkna den samhällsekonomiska nyttan av myndigheternas verksamhet mot narkotika måste känna till såväl hur marknaden i Sverige för narkotika ser ut som nivån på den totala konsumtionen av narkotika. Projektet beräknas pågå under hela år 1999. Projektet knyter an till en av Narkotikakommissionens uppgifter, näm-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;Datakällor och uppgiftslämnare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft0"&gt;ligen att söka metoder för att uppskatta den totala mä ngden narkotika i samhället och kommissionen har för avsikt att följa detta arbete.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p210 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Önskvärd information om narkotikans spridning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Övergripande målsättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft0"&gt;Narkotikakommissionen anser att de system och metoder som skall användas för att sammanställa narkotikarelaterad statistik skall medge långsiktigt hållbara lösningar. Den statistik som samlas in från myndigheter skall i möjligaste mån bygga på sådana primärdata från lokala myndigheter som är lätt tillgängliga och på sådana lokala sammanställningar som lokalt kan vara av värde. Det är nödvändigt att information kan erhållas om tillgången på och utnyttjandet av vård- och behandlingsresurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft0"&gt;Enkäter och andra undersökningar bör vara tillräckligt flexibla för att kunna anpassas till förändringar men samtidigt så stabila att långa tidsserier kan upprättas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft0"&gt;I följande avsnitt skall kommissionens bedömning av narkotikarelaterad statistik och annan information om narkotikaläget behandlas med utgångspunkt från de frågeställningar som inledde avsnitt 1.6, nämligen antalet missbrukare, tillgången på narkotika, konsekvenser av narkotikamissbruk och vård- och behandlingsinsatser. Under avsnitt 3.2 och i bilaga 2 lämnas relativt utförliga beskrivningar av olika metoder för att bedöma missbrukets omfattning. Syftet är bland annat att belysa vilka basfakta som kan behövas för att kunna tillämpa de skilda metoderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;Det bör dock framhållas att information från samtliga områden oftast behövs även för att göra en rättvisande bedömning av förhållandena inom ett delområde. Behovet av samlade analyser behandlas i avsnitt 3.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft0"&gt;Inom ramen för det europeiska samarbetet sker betydande utvecklingsinsatser. Syftet är att få en klarare bild av narkotikasituationen i medlemsländerna och att öka möjligheterna till att få rättvisande och jämförbara data länderna emellan. Enligt Narkotikakommissionens bedömning bör man i det svenska nationella arbetet dra nytta av det utvecklingsarbete som drivs europeiskt. På så sätt kan dubbelarbete undvikas. Emellertid kan det i vissa lägen och för vissa ändamål vara&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;Önskvärd information om narkotikans spridning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p141 ft0"&gt;lämpligt att utöver den datainsamling som görs inom ramen för europasamarbetet också insamla och bearbeta information enligt mer renodlat nationella önskemål. De krav som det &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet&lt;/NOBR&gt; ställer kan således betraktas som en miniminivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Antalet missbrukare och deras missbruksmönster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;3.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Inledning och definitioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft0"&gt;Information om antalet missbrukare är väsentlig både för att kunna planera vård, behandling och andra insatser mot narkotika och för att avläsa effekterna av samhällets insatser mot narkotika. Olika typer av insatser behövs för en socialt utslagen injektionsmissbrukare och för en ung människa som har prövat narkotika några få gånger. Därför är också kunskap om missbruksmönstret viktig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft30"&gt;I detta delbetänkande används de tre kategorierna &lt;SPAN class="ft21"&gt;tungt missbruk, sporadiskt missbruk &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft21"&gt;experimentellt missbruk&lt;/SPAN&gt;. I Sverige är all ickemedicinsk användning av narkotika olaglig, varför all sådan användning av narkotika är att betrakta som &lt;SPAN class="ft21"&gt;missbruk&lt;/SPAN&gt;. Detta uttryck används också i denna promemoria för att beteckna all illegal användning av narkotika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft0"&gt;En av de mest använda definitionerna på &lt;SPAN class="ft3"&gt;tungt narkotikamissbruk &lt;/SPAN&gt;har kommit att bli den arbetsdefinition som användes av Utredningen om narkotikamissbruk år 1979, dvs. injektion av narkotika under det senaste året oavsett frekvens eller, om injektion inte förekommit, daglig eller så gott som daglig användning av narkotika under de senaste fyra veckorna. De &lt;SPAN class="ft3"&gt;sporadiska missbrukarna &lt;/SPAN&gt;utgörs av den mellankategori som har ett pågående missbruk av narkotika, men inte i en sådan omfattning att de uppfyller definitionen &lt;NOBR&gt;(-erna)&lt;/NOBR&gt; på tungt narkotikamissbruk. Den &lt;SPAN class="ft3"&gt;experimentella &lt;/SPAN&gt;gruppen består till allra största delen av personer som vid ett eller ett fåtal gånger testat något eller några narkotiska preparat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft0"&gt;För att kartlägga storleken på de olika populationer som uppfyller ovanstående definitioner har olika metoder använts. Det experimentella missbruket har följts genom framför allt &lt;NOBR&gt;survey-undersökningar&lt;/NOBR&gt; bland skolelever och mönstrande, samt bland allmänheten via s.k. omnibusundersökningar genomförda av olika opinionsinstitut (SIFO, TEMO m.fl.). Kraven på resultat som exakt anger nivåerna har inte ansetts behöva sättas i främsta rummet. I första hand är syftet att följa tendenserna varför vissa felmarginaler kan tolereras förutsatt att felen är någorlunda likartade över tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft0"&gt;Information om det sporadiska missbruket har också huvudsakligen hämtats via ovan nämnda &lt;NOBR&gt;survey-undersökningar.&lt;/NOBR&gt; Resultaten är här&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft20"&gt;Önskvärd information om narkotikans spridning &lt;SPAN class="ft16"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td66"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td67"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p215 ft0"&gt;mindre framgångsrika beroende på en kombination av att urvalen i dessa studier är relativt små och att användning av narkotika hittills varit en sällsynt företeelse i Sverige. Det har medfört att antalet personer med regelbundet missbruk av narkotika som besvarat enkäterna/intervjuerna varit mycket litet, vilket medför mycket stora slumpfel. En möjlighet att komma till rätta med detta problem är att genomföra undersökningarna med betydligt större urval. Kostnaderna blir då mycket höga. Ett bättre sätt är sannolikt att göra undersökningarna på särskilda urval av personer där sannolikheten att finna sporadiska missbrukare är högre, t.ex. vissa åldersgrupper i storstadsområdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;3.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Metoder för att få kunskap om omfattningen av det tunga narkotikamissbruket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;Grovt sett kan man skilja mellan två slags metoder för beräkningar av narkotikamissbrukets omfattning; direkta och indirekta. Till de direkta metoderna hör surveys, &lt;NOBR&gt;case-findingstudier&lt;/NOBR&gt; och skattningar av initierade personer. Till de indirekta hör en rad metoder som via olika indikatorer försöker uppskatta omfattningen av missbruket. För en mer detaljerad redogörelse hänvisas till bilaga 2, där fil. dr. Börje Olsson vid CAN på Narkotikakommissionens uppdrag har lämnat en beskrivning av metoder för sådana uppskattningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.2.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Direkta metoder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft3"&gt;Surveys&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft0"&gt;Surveys, alltså undersökningar där personer som ingår i någon form av urval tillställs ett antal frågor, används i en rad sammanhang. Mest kända är kanske de opinionsundersökningar som görs av institut som SIFO och TEMO. Frågor om alkohol och narkotika har under många år inkluderats i denna typ av undersökningar. Till &lt;NOBR&gt;survey-undersökningarna&lt;/NOBR&gt; hör också CAN:s skol- och mönstringsundersökningar. Ibland genomförs också undersökningar som ett led i olika forskningprojekt. Som nämnts ger detta på sin höjd tillförlitliga resultat om de ungefärliga andelarna i befolkningen som har erfarenhet av narkotika och om trenderna över tid. Däremot ger de ett mycket dåligt underlag för skattningar av mera allvarliga former av narkotikamissbruk. Missbrukare nås sällan, vare sig man genomför undersökningar genom postenkäter, telefon- eller besöksintervjuer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB39045x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p103 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;Önskvärd information om narkotikans spridning &lt;SPAN class="ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;Case-findingstudier&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft0"&gt;Sverige har som ett av få länder använt sig av nationella casefindingstudier för att karlägga omfattningen av vad som i dessa sammanhang benämnts tungt narkotikamissbruk. Metoden är i grunden enkel; de narkotikamissbrukare som är kända räknas. I praktiken är dock metoden både svår, tids- och kostnadskrävande. De svenska erfarenheterna från studierna 1979, 1992 och den som för närvarande genomförs, visar att metoden fungerat ganska väl men att stora svårigheter uppstått i takt med att samhällets resurser för arbetet med narkotikafrågorna urholkats. Ett av de viktigaste skälen till att de flesta länder valt att inte använda sig av &lt;NOBR&gt;case-findingstudier&lt;/NOBR&gt; på nationell nivå är avsaknaden av en utbyggd och välfungerande offentlig sektor. En fortsatt användning av &lt;NOBR&gt;case-findingstudier&lt;/NOBR&gt; på nationell nivå i Sverige förutsätter att samhällets arbete med narkotikamissbrukare har en sådan nivå att kunskapen om enskilda personers missbruk är så god att det finns möjligheter att efterfråga den detaljerade kunskap som krävs för att klassificera missbruket i enlighet med den definition som valts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft0"&gt;Vissa forskare ifrågasätter om &lt;NOBR&gt;case-findingmetoden&lt;/NOBR&gt; är möjlig att tilllämpa i dag. Metoden bör dock inte utmönstras ur diskussionen om framtida metoder för kartläggning av missbruket. Ett möjligt tillvägagångssätt vore lokala studier, t.ex. i ett mindre urval av kommuner. De resurser som står till buds skulle då kunna koncentreras och ett bättre resultat uppnås. Även om de resultat som erhålls skulle vara ot illräckliga för säkra uppräkningar till nationella uppskattningar, skulle de ändå kunna ge ett relativt tillförligt underlag för bedömningar av trenderna i utvecklingen. De bör emellertid kombineras med analyser av andra indikatorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft3"&gt;Uppskattningar av missbruket gjorda av initierade personer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;En mycket enkel metod är antalsskattningar gjorda av personer som bör ha god kunskap om narkotikamissbruket. Ett sådant försök gjordes i Sverige år 1977 och senare också i Norge. En panel i respektive kommun angav det antal narkotikamissbrukare man uppfattade fanns i kommunen. Vare sig i Sverige eller Norge har man bedömt att ett sådant tillvägagångssätt självständigt kan ligga tillgrund för tillförlitliga uppskattningar. Däremot kan det vara tänkbart att använda metoden i kombination med andra metoder &lt;NOBR&gt;(cross-validation).&lt;/NOBR&gt; Som självständig metod lämpar sig denna typ av rapportering bättre för att fånga upp trender och tendenser på området. Det är också så den har använts i Sverige i CAN:s s.k. regionala rapporteringssystem.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft20"&gt;Önskvärd information om narkotikans spridning &lt;SPAN class="ft16"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td66"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td67"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.2.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Beräkningar med hjälp av indikatorer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft0"&gt;Bland övriga &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; tycks det vanligaste vara att man försöker utnyttja olika s.k. indikatorer för att skatta narkotikamissbrukets omfattning. Den allmänna principen är också här enkel; indikatorerna antas hänga samman med själva missbruket så att en förändring i detta på ett känt sätt påverkar indikatorerna. En förutsättning är dock att ingen annan faktor oberoende av missbruket ger förändringar i indikatorn eller om så är fallet, att man kan korrigera för detta. Några av de vanligaste &lt;NOBR&gt;indikator-metoderna&lt;/NOBR&gt; beskrivs i bilaga 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;3.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Sporadiskt missbruk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft0"&gt;Det är inte känt i vilken omfattning sporadiskt missbruk, dvs. återkommande missbruk av narkotika som inte kan kallas tungt, förekommer. Denna typ av missbruk avspeglas inte i enkätundersökningar och inte heller i någon större omfattning i de indikatorer eller &lt;NOBR&gt;case-findingstudier&lt;/NOBR&gt; som används för att kartlägga det tunga missbruket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft0"&gt;Det är dock angeläget att söka kartlägga storleken och missbruksmönstret hos denna grupp av flera skäl. För det första kan man anta att övergången från experimentellt missbruk till tyngre missbruk går via sporadiskt missbruk, för det andra kan man anta att denna grupp utgör en viktig rekryteringsbas för spridning av narkotika till nya individer och för det tredje är det troligt att personer med ett sporadiskt missbruk har möjlighet att finansiera sitt missbruk utan brottslig verksamhet. Det sistnämnda innebär att det flyter in pengar till narkotikahanteringen som är praktiskt taget omöjligt för kontrollmyndigheterna att spåra. Om mängden narkotika som omsätts på detta sätt inte är obetydlig innebär det att marknaden för illegal narkotika underhålls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft0"&gt;Metoder bör utvecklas för att söka kartlägga detta missbruk. En metod kan vara enkätundersökningar med s.k. &lt;NOBR&gt;snow-ball&lt;/NOBR&gt; sampling. Det innebär att man ber en person i målgruppen, dvs. i detta fall någon som sporadiskt har använt narkotika, att namnge ett antal personer som han eller hon känner till också gör det. Av dessa lottas ett mindre antal som också får uppge ett antal personer, osv. Vissa slutsatser kan sedan dras av hur många namn som efter en tid blir gemensamma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft0"&gt;En annan väg kan vara att genomföra urvalsundersökningar riktade till speciella grupper, som genom andra undersökningar har identifierats ha hög alkohol- och drogförbrukning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft0"&gt;Beslag av narkotika eller positivt utfall av verifikationsanalys vid misstanke om ringa narkotikabrott (eget bruk) bland personer som tidi-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;Önskvärd information om narkotikans spridning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p221 ft0"&gt;gare inte varit misstänkta för narkotikabrott eller är kända av socialtjänsten är en annan indikator på sporadiskt missbruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;3.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Experimentellt missbruk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft0"&gt;De kunskaper vi har om utvecklingen och omfattningen av befolkningens narkotikavanor, s.k. tillfälligt eller experimentellt missbruk, kommer huvudsakligen från intervju- och enkätundersökningar. De svenska undersökningarna bland skolelever och värnpliktiga (mönstringsundersökningarna) har en internationellt erkänt hög kvalitet och har pågått under lång tid. Skolundersökningarna bland elever i årskurs 6 (vartannat år) och 9 (varje år) bör enligt Narkotikakommissionens mening fortsätta enligt i stort sett nuvarande mönster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft0"&gt;Värnpliktsundersökningarna ger värdefull information i ett långt tidsperspektiv om &lt;NOBR&gt;18-åriga&lt;/NOBR&gt; pojkars narkotikavanor. Besparingar och andra förändringar inom försvaret kan dock medföra att hela årskullen inte längre kommer att kallas till mönstring. Narkotikakommissionen anser dock att undersökningarna bör fortsätta även om andelen som kallas till mönstring minskar. Den långa tidsserien och det faktum att man på ett enkelt sätt når ett tvärsnitt av den manliga befolkningen talar för fortsatta studier. Eventuellt kan man, om andelen som kallas till mönstring sjunker avsevärt, överväga att endast tillfråga ett urval. Om andelen sjunker väsentligt bör den eventuellt systematiska påverkan detta kan få för svaren jämföras med andra ungdomsundersökningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft0"&gt;Skolundersökningarna når endast ungdomar upp till &lt;NOBR&gt;15–16&lt;/NOBR&gt; år (årskurs 9). Kommissionen finner det värdefullt att även åldersgrupper däröver tillfrågas regelbundet. Narkotikakommissionen har med CAN överlagt om möjligheterna att genomföra regelbundna undersökningar på gymnasienivå. Enligt CAN är det stora svårigheter förknippade med att få representativa urval av gymnasieklasser utan en mycket stor urvalsram. Kommissionen anser därför att ungdomsundersökningar bör göras i form av urvalsundersökningar för att belysa missbruket bland både män och kvinnor. Ungdomsundersökningar i åldersg upperna &lt;NOBR&gt;15–24&lt;/NOBR&gt; år genomfördes senast åren 1994, 1996 och 1998. Sådana u ngdomsundersökningar bör enligt Narkotikakommissionen genomföras årligen, vilket blir särskilt angeläget om värdet av värnpliktsundersökningarna urholkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft0"&gt;Undersökningar bland vuxna genomfördes senast åren 1994, 1996 och 1998. Intervjuer med vuxna bör genomföras vartannat år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft0"&gt;Dessa nationella regelbundna undersökningar kan kompletteras med deltagande i större internationella undersökningar, regionala och lokala undersökningar m.m. Folkhälsoinstitutet bör vid sådana verka för att den&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft20"&gt;Önskvärd information om narkotikans spridning &lt;SPAN class="ft16"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td66"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td67"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p225 ft0"&gt;metodik som används är lämplig och att jämförelser med de regelbundna undersökningarna kan göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft0"&gt;Viss uppfattning om omfattning av experimentellt missbruk kan man också få vid tillfällen då tull eller polis gör beslag av narkotika av små mängder hos personer som tidigare inte varit misstänkta för narkotikabrott. Observationer från skolor och andra ungdomsmiljöer kan också ge informationer om förekomsten av experimentellt missbruk är ökande eller minskande, även om man inte kan utläsa några nivåer av sådana informationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft0"&gt;Narkotikatester genomförs i varierande utsträckning i arbetslivet och i viss utsträckning också i skolor. Avsikten med proven i arbetslivet är att försäkra sig om att anställda inte är påverkade, och i skolor att få en uppfattning om och i vilken utsträckning elever har använt narkotika. Utfallet av testerna rapporteras till uppdragsgivaren. I vissa fall ingår utfallet av sådana narkotikatester i de uppskattningar om narkotikamissbrukets omfattning som görs i lokala kartläggningar. Tester av denna typ ge vissa indikationer på om narkotikabruk är vanligt förekommande eller inte i det företag eller i den skola de genomförs. På grund av att både testmetoder, testtillfällen och rapportering skiljer sig kraftigt åt och att det inte heller finns någon samordning när det gäller tester eller testresultat kan uppgifter från sådana tester enligt kommissionens bedömning i dagens läge inte ligga till grund för några mer tillförlitliga uppskattningar av missbrukets omfattning. Narkotikakommissionen anser det dock angeläget att frågan uppmärksammas och att vetenskapliga försök görs att värdera den information statistik över genomförda narkotikatester i arbetslivet och i skolor kan ge om narkotikamissbrukets spridning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;3.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Narkotikakommissionens förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft0"&gt;Narkotikakommissionen bedömer att de metoder som i dag används för att kartlägga missbrukets omfattning ger förhållandevis goda uppgifter. Pågående utvecklingsarbete ger förutsättningar för att statistiken skall kunna förbättras. Kommissionen anser att det är angeläget att en så god bild som möjligt erhålls av det tunga missbrukets omfattning och utveckling. Folkhälsoinstitutet bör i samverkan med andra berörda myndigheter och forskningsinstitutioner utveckla metoderna både för regelbundna redovisningar och för mer grundliga studier med något längre tidsmellanrum av den typ som &lt;NOBR&gt;UNO-undersökningarna&lt;/NOBR&gt; inneburit. För sådana mer grundliga studier kan dock andra metoder än &lt;NOBR&gt;case-findingstudier&lt;/NOBR&gt; behöva användas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;Önskvärd information om narkotikans spridning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p227 ft0"&gt;I arbetet med att utveckla metoderna för att bedöma narkotikamissbrukets omfattning bör särskilt uppmärksammas mö jligheterna att bedöma det sporadiska eller återkommande missbruket, ett område där det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft0"&gt;i dag saknas metoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft0"&gt;Allt fler regioner och kommuner arbetar med lokala och regionala kartläggningar av missbruket. Narkotikakommissionen anser att metoderna för sådana kartläggningar bör kunna utvecklas och att Folkhälsoinstitutet bör ta iniativ till sådant utvecklingsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft0"&gt;Narkotikakommissionen föreslår följande förändringar av nuvarande system för informationsinsamling med syfte att kartlägga antalet narkotikamissbrukare:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet bör få i uppdrag att utarbeta en handbok i hur lokala kartläggningar bör och kan genomföras. Om lokala sammanställningar görs på ett likartat sätt ökar det möjligheten att sammanställa dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet bör få i uppdrag att som komplettering till de pågående studierna genomföra årliga narkotikavaneundersökningar i åldersgruppen &lt;NOBR&gt;15–24&lt;/NOBR&gt; år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet bör få i uppdrag att genomföra narkotikavaneundersökningar i hela befolkningen vart annat år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Mängden narkotika i samhället (tillgången)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;3.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Beslagsstatistik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft0"&gt;Den faktiska och konkreta information som finns om tillgången på narkotika är uppgifterna om tullens och polisens beslag. Ju mer narkotika som förs in över gränsen och ju mer narkotika som förekommer på den illegala marknaden, desto mer kan man också anta att tullen och polisen tar i beslag. Emellertid påverkas beslagen också av tullens och polisens resurser, arbetssätt och prioriteringar samt av beteendet bland smugglare, langare och missbrukare. Enstaka beslag av mycket stora mängder kan påverka statistiken kraftigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft0"&gt;Polisens och tullens beslagsstatistik kan bedömas vara relativt tillförlitlig. I samband med förändringen av registersystem pågår ett utvecklingsarbete med syfte att förbättra möjligheterna till rapportering. Statistiken ger en uppfattning om strukturen (hur fördelar sig olika preparat, var i landet sker beslagen) och om tendenserna (har antalet beslag och de beslagtagna mängderna ökat eller minskat), men kan inte ge någon uppfattning om nivån om man inte vet hur stor andel av den totala&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft20"&gt;Önskvärd information om narkotikans spridning &lt;SPAN class="ft16"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td66"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td67"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p235 ft0"&gt;mängden narkotika som kommer till tullens och polisens kännedom. Dessutom är den narkotika som beslagtagits den enda som med säkerhet har undandragits från den illegala marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft0"&gt;Beräkningar av den totala mängden narkotika i samhället måste därför göras med hjälp av en rad antaganden om antalet missbrukare och deras konsumtion. I utredningen En Gräns – en myndighet? (SOU 1998:18) skisseras en modell för sådana beräkningar. Enligt utredningens beräkningar skulle den totala mängden narkotika som beslagtogs av tull och polis under år 1997 motsvara cirka 15 % av den narkotika som förekom i samhället. Tullverket driver f.n. tillsammans med Folkhälsoinstitutet, Alkoholinspektionen och Rikspolisstyrelsen ett projekt om att mäta samhällsnyttan av myndigheternas insatser där modellen från tullutredningen utvecklas (se avsnitt 2.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft0"&gt;Som framgått i avsnitt 3.2 föreligger det stora svårigheter att med någon grad av säkerhet uppskatta antalet missbrukare och deras förbrukning av narkotika, varför varje beräkning av den totala mängden narkotika kommer att vila på ett stort mått av osäkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft0"&gt;Läkemedelsverket redovisar förbrukningen av legala läkemedel och andra narkotiska substanser eller beredningar. Läkemedelsverket bedömer att man har god kontroll över tillverkningen, den legala importen och distributionsvägarna till grossister och apotek. Däremot har man bara begränsad kunskap om "läckaget" till den illegala marknaden genom smuggling, svinn, stölder, receptförfalskning och överförskrivning. Beslag av sådana läkemedel som görs av tull eller polis ger viss indikation på läckaget. Kommissionen anser att det är förenat med stora svårigheter att få in andra rapporter om förskrivning av psykofarmaka för missbruksändamål på annat sätt än genom beslagsstatistik. Kommissionen har för avsikt att se över möjligheterna att begränsa den illegala åtkomsten av läkemedel i ett annat sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;3.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Uppgifter om pris&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft0"&gt;Uppgifter om narkotikans pris på den illegala marknaden kan ge indikationer på tillgången. Är priset sjunkande eller stabilt kan man anta att tillgången är god, medan ett ökande pris kan tyda på att tillgången minskar. Även i dessa fall behövs dock information om efterfrågan för att rätt tolka uppgifterna. Om antalet missbrukare minskar kan detta i sig leda till att priserna sjunker. Nya organisatörer av narkotikahandel kan också inledningsvis dumpa priserna för att ta över marknaden eller locka till sig nya missbrukare. Priset kan också behövas sättas i relation till koncentrationen/renheten av preparaten. Rikspolisstyrelsen har under år 1998 börjat med sådan rapportering. Kommissionen understryker det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;Önskvärd information om narkotikans spridning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p237 ft0"&gt;värdefulla i att det utformas system och rapporteringsrutiner för att regelbundet följa narkotikapriserna på den illegala marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;3.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Andra indikatorer på tillgången&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft0"&gt;Andra indikatorer och utsagor kan ge anvisningar om förändringar (tendenser) på den illegala marknaden, men kan inte användas för att bestämma nivåerna. Det kan vara observationer om mängder på marknaden av polis, fältarbetare och behandlingsenheter. Sådana rapporter kan ingå i det regionala rapporteringssystemet till CAN.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;3.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Narkotikakommissionens förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft0"&gt;Narkotikakommissionen föreslår att Rikspolisstyrelsen får i uppdrag att finna metoder för att kartlägga och regelbundet redovisa uppgifter om pris på och renhet av narkotika på den illegala marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Missbrukets konsekvenser för den enskilde och för samhället&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;3.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Konsekvenser på många olika plan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft0"&gt;Narkotikamissbruk och narkotikarelaterad brottslighet påverkar individer och samhälle på flera olika plan. Vissa av konsekvenserna är inte direkt observerbara och en del av de effekter man kan notera har också andra bidragande orsaker än narkotikamissbruk och narkotikahantering. Genom att följa och analysera de observerbara konsekvenserna kan vi få en bild av den påverkan som narkotikan har på samhället, men dessa data har också stor betydelse som indikatorer på narkotikamissbrukets och narkotikahanteringens omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft0"&gt;Konsekvenserna har i detta avsnitt delats in i tre kategorier; Hälsomässiga och sociala konsekvenser, rättsliga konsekvenser samt ekonomiska konsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft20"&gt;Önskvärd information om narkotikans spridning &lt;SPAN class="ft16"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td66"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td67"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;3.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Hälsomässiga/sociala konsekvenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.4.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Missbrukares sjuklighet och hälsa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft0"&gt;Missbruk av narkotika är av olika skäl förenat med betydande hälsorisker. Särskilt stora risker för akut skada och i värsta fall dödsfall finns vid injektionsmissbruk, speciellt av heroin. Annat narkotikamissbruk medför på lång sikt en ökad risk för fysiska och i vissa fall psykiska skadeverkningar. Missbrukares livssituation kan också bidra till eller förvärra andra skadeverkningar. Ofta spelar förhållanden i missbrukarens miljö och livsföring större roll för sjukligheten och dödligheten än&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft0"&gt;de missbrukade preparaten i sig, beroende på bland annat ett utbrett blandmissbruk, användning av orena sprutor samt allmänt svåra levnadsförhållanden med risk för olyckor och våld. Sociala skador kan vara svårare att direkt hänföra till missbruket, men är av stor vikt att observera, eftersom de oftast påverkar anhöriga såsom barn, syskon och föräldrar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;Generellt finns i Sverige en god bevakning av invånarnas hälsa och sjuklighet. Det går dock sällan att skilja ut missbrukarna som en särskild grupp ur statistiken över sjukdiagnoser. Det finns därför relativt lite information som speglar narkotikamissbrukares sjuklighet och dess förändringar över tid. Socialstyrelsens patientregister över sluten vård ger viss information om antalet missbrukare som fått sjukhusvård. Smittskyddslagens bestämmelser medför att vissa uppgifter om antalet fall av hepatit och hiv/aids bland injektionsmissbrukare finns tillgängliga genom Smittskyddsinstitutets statistik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft30"&gt;Det finns, vilket framgår av redovisningen i avsnitt 2.3.2, stora svårigheter att kartlägga antalet missbrukare i vård och behandling. Uppgifter om vårdbehov och vårdefterfrågan är ännu svårare att få fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft0"&gt;Viss kunskap om hälso- och vårdbehov kan erhållas från speciella populationer, t.ex. missbrukare som varit föremål för vård enligt LVM och personer som häktats eller varit intagna i kriminalvård. Inom det europeiska samarbetet pågår för närvarande ett arbete med att utveckla nyckelindikatorer för narkotikamissbrukare inom vården. Sedan tidigare sker i Sverige liknande arbete med utveckling av &lt;NOBR&gt;DOK-systemet,&lt;/NOBR&gt; vilket bland annat används inom Statens Institutionsstyrelse och vissa andra behandlingsenheter. Även inom kriminalvården arbetar man med att utveckla klientdokumentationssystem. Genom att tillämpa sådana metoder för att kartlägga missbrukarvården kan man på några års sikt öka möjligheter till en mer systematisk beskrivning av hälsotillståndet hos vissa delar av missbrukarpopulationen. Den pågående MAX- undersökningen som CAN genomför kan också komma att ge viss information om vårdbehovet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;Önskvärd information om narkotikans spridning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p149 ft0"&gt;Löpande statistik kan ge relativt begränsad information om hälsotillståndet och vårdbehovet hos missbrukare. Orsakssambanden mellan olika slags fysiska, psykiska och sociala skador å ena sidan och missbruket å andra sidan är så komplext att särskilda studier och forskning behövs för att kartlägga och beskriva dessa samband på ett tillförlitligt sätt. Narkotikakommissionen kommer att behandla forskningen och forskningsbehov i ett senare sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft0"&gt;Uppgifter från rådgivningsbyråer, akutmottagningar och behandlingsenheter kan ge informationer om förändringar av missbruksmönster och hälsotillstånd bland missbrukare. Sådan information redovisas och presenteras ofta lokalt och regionalt i samrådsgrupper för missbruksfrågor, folkhälsoråd och i landstingens samhällsmedicinska enheter. Rapporter från dessa organ lämnas bland annat till Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet och CAN, bland annat på regionala och centrala konferenser om missbruksfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.4.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Narkotikarelaterad dödlighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft0"&gt;Narkotikakommissionen har i sin diskussionspromemoria nr 3 Narkotikarelaterad död från juni 1999 beskrivit statistik och kunskap om de narkotikarelaterade dödsfallen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft0"&gt;Det är angeläget att få tillförlitlig statistik och andra data kring narkotikarelaterade dödsfall. Narkotikadödsfallen uppgår till omkring 250 personer per år vilket motsvarar mellan 5 och 10 procent av samtliga dödsfall i de mest aktiva åldrarna och antalet dödsfall av narkotikarelaterade orsaker är till skillnad mot flertalet andra observerbara dödsorsaker stigande. Narkotikamissbrukares överdödlighet är bland unga vuxna omkring 20 gånger högre än för jämnåriga &lt;NOBR&gt;icke-missbru-&lt;/NOBR&gt; kare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft0"&gt;Statistik om dödsfallen kan enligt kommissionen tjäna tre specifika syften:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft0"&gt;Uppgifterna kan användas för att beräkna och/eller validera andra beräkningar av omfattningen av tungt missbruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft0"&gt;Uppgifterna kan användas för att bedöma och planera behovet av motåtgärder mot tungt missbruk och insatser mot överdödlighet bland missbrukare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft0"&gt;Uppgifterna kan användas för att uppmärksamma om nya farliga droger eller missbruksmönster sprids i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft0"&gt;Kunskap om de narkotikarelaterade dödsfallen kan erhållas från det nationella dödsorsaksregistret, från rättsmedicinska undersökningar, sjukvården, kohortstudier och från andra speciella undersökningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB39054x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p103 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;SOU 1999:90 &lt;/SPAN&gt;Önskvärd information om narkotikans spridning &lt;SPAN class="ft0"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft3"&gt;Det nationella dödsorsaksregistret&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft0"&gt;Socialstyrelsens Epidemiologiska centrum (EpC) är statistikansvarigt för dödsorsaksregistret. Produktionen av registret sker i samverkan med Statistiska centralbyrån. En omläggning till den 10:e revisionen av ICD, International Classification of Diseases, har ägt rum avseende statistiken fr.o.m. år 1997. Ett europeiskt utvecklingsarbete pågår för att få registrering och rapportering av narkotikarelaterade dödsfall till det Europeiska övervakningscentret ECNN och andra internationella organisationer mer likartad och jämförbar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft0"&gt;Den analys Narkotikakommissionen har gjort av de svenska uppgifterna, såsom de speglas i det nationella dödsorsaksregistrets klassificering av narkotikarelaterade dödsfall, visar att detta register både när det gäller tendenser och antal ligger mycket nära de uppgifter man kan få fram genom mer noggranna studier av rättsmedicinska undersökningar och dödsfall på sjukhus. Däremot får man inte en helt korrekt bild av strukturen genom att enbart studera det nationella registret, då detta saknar en del narkotikarelaterade dödsfall (främst s.k. naturliga dödsfall bland missbrukare och vissa våldsamma dödsfall) samtidigt som det innehåller en del fall som vid en närmare analys inte visar sig vara narkotikarelaterade (såsom självmord eller förgiftningar bland personer som inte är missbrukare).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft0"&gt;Det utvecklingsarbete som nu pågår, dels i samband med tillämpningen av den 10:e revisionen av ICD, dels för att få de nationella registren mer jämförbara och användbara till internationell statistik kommer också att innebära att de statistiska uppgifterna blir mer detaljerade och att olika typer av drogrelaterade dödsfall kan redovisas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft0"&gt;Den rapportering som sker efter det att övergången till ICD 10 är klar bör enligt Narkotikakommissionen ske med hjälp av minst två index. Det ena indexet skall upprättas efter de överenskommelser som görs i det internationella samarbetet. Det andra indexet kan vara mer omfattande och avse en mer övergripande definition av narkotikarelaterade dödsfall, om inte sådana möjligheter ryms inom ramen för det första indexet eller bearbetningar därav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft0"&gt;För att kunna särskilja narkotikarelaterade dödsfall från förgiftningsfall som inte har samband med narkotikamissbruk, och för att på ett mer tillförlitligt sätt kunna inkludera "naturliga dödsfall" som har samband med narkotikamissbruk föreslår Narkotikakommissionen att&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td68"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;Socialstyrelsen bör överväga möjligheten att i dödsorsaksintyget&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td69"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft16"&gt;upplåta&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td68"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;plats för information som gör sådana bedömningar möjliga.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td69"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;58 &lt;/SPAN&gt;Önskvärd information om narkotikans spridning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft3"&gt;Bevakningsregister&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft0"&gt;Den rapportering som i dag sker genom Socialstyrelsens nationella dödsorsaksregister är lämplig för att få en total översikt av dödligheten och ställa narkotikadödligheten i relation till andra dödsorsaker. Detta register är också det mest lämpade för den internationella rapporteringen. Ett problem är emellertid är att registret tar lång tid att sammanställa och, även efter övergången till ICD 10, endast innehåller summariska uppgifter. För att i detalj följa riskbeteenden och risksituationer, liksom för att kunna upptäcka och kartlägga farliga missbruksmedel och &lt;NOBR&gt;-mönster&lt;/NOBR&gt; med kort varsel, behövs både snabbare rapportering och mer detaljerade uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft0"&gt;Flertalet av de narkotikarelaterade dödsfallen i Sverige blir föremål för rättsmedicinsk undersökning. Undantag utgör de som inträffar på sjukhus efter en längre tids sjukhusvistelse på grund av komplikationer kopplade till missbruket, där det i gengäld finns detaljerade uppgifter i journaler och från en eventuell klinisk obduktion. Det finns därför teoretiskt mycket goda möjligheter att följa den narkotikarelaterade dödligheten under förutsättning att uppgifterna kan sammanställas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft0"&gt;För att förstå och kartlägga problemen kring överdoser och akuta narkotikaskador är det också viktigt att studera sådana situationer då människor varit i livshotande situationer på grund av drogmissbruk och överlevt. Om ambulanssjukvården/alarmeringscentralerna i sin statistik och journalföring inkluderade uppgifter huruvida ett alarm och utryckning har beror på en narkotikarelaterad skada skulle det vara lättare att följa utvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft0"&gt;Ett särskilt bevakningsregister om narkotikarelaterade dödsfall och tillbud skulle kunna innebära en snabbare rapportering om narkotikadödsfallen och kunna bli en kunskapsbas för uppföljning och forskning om dödsfallen och narkotikarelaterade olycksfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft0"&gt;I bevakningsregistret skulle kunna samlas information om alla narkotikarelaterade dödsfall som undersökts på landets rättsläkarstationer samt om dödsfall bland missbrukare som ägt rum på sjukhus. Om möjligt skulle också information om ambulansutryckningar och akutvård på sjukhus till följd av förgiftning eller andra akuta skador i samband med narkotiska preparat kunna meddelas till registret. Ett sådant register bör kunna färdigställas senast inom ett år efter dödsfallen. Ett rättsmedicinskt register av denna typ skulle dessutom utgöra ett viktigt och nödvändigt komplement till det officiella registret för att validera uppgifterna ur detta.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft20"&gt;Önskvärd information om narkotikans spridning &lt;SPAN class="ft16"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td66"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td67"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft3"&gt;Speciella studier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft0"&gt;Ytterligare en metod att samla kunskap om de narkotikarelaterade dödsfallen är genom kohortstudier eller andra speciella undersökningar. Flertalet av de kohortstudier som finns i dag gäller begränsade populationer eller missbrukare som hade sin första vårdkontakt redan under &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;/NOBR&gt; Narkotikakommissionen har för avsikt att återkomma till denna fråga i en samlad rapport om forskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.4.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Narkotikommissionens förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft0"&gt;Socialstyrelsen bör få i uppdrag att i samråd med Rättsmedicinalverket, Folkhälsoinstitutet och andra berörda myndigheter och organisationer undersöka möjligheterna att inrätta ett bevakningsregister för narkotikarelaterade dödsfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;3.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Rättsliga konsekvenser av narkotikahantering och narkotikamissbruk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft0"&gt;Den narkotikarelaterade kriminaliteten består dels av brott mot narkotikastrafflagen, varusmugglingslagen och läkemedelslagen, dels av brott som har samband med narkotikamissbruket såsom stölder, bedrägerier, våld etc. Genom rättssystemets olika organ förekommer en omfattande regelbunden statistik om de olika insatsernas verksamhet. Tullen och polisen sammanställer och publicerar uppgifter om narkotikabeslag. Polisen sammanställer också utförliga uppgifter om narkotikabrottsärenden. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) sammanställer, analyserar och publicerar uppgifter om lagföringar samt genomför också mer djupgående analyser. Kriminalvårdsstyrelsen sammanställer och publicerar omfattande statistik om de som är intagna i kriminalvårdsanstalt eller är aktuella för frivård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft0"&gt;Narkotikakommissionens bedömning är att statistiken om rättsliga frågor i samband med narkotikarelaterad brottslighet har en tillräcklig omfattning och detaljrikedom. Ett problem är emellertid att uppgifterna kan vara svåröverskådliga och att de lätt kan feltolkas om de inte sätts in&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft0"&gt;i sitt sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft0"&gt;Som ett exempel kan nämnas att man vid en lagföring samtidigt kan döma en person för flera brott som denne har begått. Det är mycket vanligt att man för dessa brott gemensamt utdömer en påföljd för samtliga brott. Vanligtvis kan man inte avgöra vilken påföljd som har utdömts för ett enskilt brott i en lagföring som omfattar flera brott. För att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;Önskvärd information om narkotikans spridning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p254 ft0"&gt;man i statistiken skall kunna redovisa påföljden för ett enskilt brott använder man sig av huvudbrotts- och huvudpåföljdsprincipen. Som huvudbrott väljs det brott i en lagföring som har den strängaste straffskalan. En påföljd som är utdömd för flera brott kan därmed redovisas på huvudbrottet. Om två brott har samma straffskala väljer man slumpmässigt vilket brott som skall redovisas. Detta innebär att redovisningen av antalet personer som lagförts för en viss typ av brott under ett år blir&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft0"&gt;en minimiskattning. Brott som sällan blir kategoriserade som huvudbrott, så kallade bibrott, bli underrepresenterade i statistiken. BRÅ redovisar i sin narkotikastatistik därför både tabeller där narkotikabrottet är huvudbrott och tabeller där narkotikabrottet inte behöver vara huvudbrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft0"&gt;Ett annat exempel är att en person som lagförs för ett allvarligt brott som inte är narkotikabrott men som begåtts under narkotikapåverkan (vilket motsvarar ringa narkotikabrott) kommer i allmänhet inte att lagföras för det ringa narkotikabrottet om straffvärdet för det allvarliga brottet är betydligt högre. Detta medför att det inte heller i statistiken kommer att framgå i vilken omfattning brott har begåtts under narkotikapåverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft0"&gt;Kommissionen vill därför understryka betydelsen av det arbetet som BRÅ utför när det gäller att utveckla produktionen och presentationen av rättsstatistik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;3.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Ekonomiska konsekvenser av narkotikahantering och narkotikamissbruk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft0"&gt;De ekonomiska följderna av narkotikamissbruk och narkotikahantering är dels skadorna på tredje man till följd av narkotikarelaterad kriminalitet, kostnader för fysiskt, psykiskt och socialt lidande på grund av missbruket, dels samhällets direkta kostnader för kontrollinsatser, rättsväsende, kriminalvård samt vård- och behandlingsinsatser. Endast ett fåtal av dessa kostnader är möjliga att beräkna eller uppskatta med någon grad av säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft0"&gt;Kommissionen menar dock att det är angeläget att få en uppfattning om samhällets direkta kostnader för insatserna mot narkotikamissbruket. Detta kan ske genom att centrala myndigheter beskriver och om möjligt beräknar de kostnader som kan hänföras till insatser mot narkotikan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft0"&gt;Beräkningar av övriga kostnader/ekonomiska effekter kan endast ske i form mer djupgående forskning. Kommissionen vill framhålla betydelsen att sådan forskning kommer till stånd. Det är angeläget att visa om stora insatser för att motarbeta missbruket inte bara för med sig&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft20"&gt;Önskvärd information om narkotikans spridning &lt;SPAN class="ft16"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td66"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td67"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p221 ft0"&gt;kostnader för insatserna utan om de också – i ett samhälleligt perspektiv kan få ekonomiskt gynnsamma effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft0"&gt;Rikspolisstyrelsen redovisar i sin årsberättelse detaljerade uppgifter om kostnaderna för vissa av de narkotikarelaterade insatserna. Några olika ansatser har gjorts för att studera samhällskostnaderna av missbruket. I regeringens narkotikapolitiska redogörelse (skr 1997/98:172) diskuteras dessa frågor. Vidare har Riksrevisionsverket i sin granskning av narkomanvården (Narkomanvården – om kostnader, resursutnyttjande, samordning och statlig styrning) en uppskattning av kostnaderna för vård och behandling m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft0"&gt;Kommissionen framhåller att det är naturligt att varje myndighet i sin kostnads- och verksamhetsuppföljning söker att uppskatta de kostnader för insatser mot narkotika som faller inom myndighetens ansvarsområde. Uppskattningarna bör kompletteras med en analys av vilka effekter och kostnader eventuella besparingar eller ökade satsningar kan komma att få inom andra verksamhetsområden. Särskilt angeläget är det att myndigheten kan visa att eventuella besparingar inte innebär att kostnader i stället drabbar någon annan samhällssektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft0"&gt;Kommissionen anser att tullprojektet Att mäta samhällsnyttan av myndigheternas insatser är en intressant ansats att ställa kostnader mot resurser. Kommissionen avser att följa projektet och att vid behov komma med närmare analyser av kostnadsaspekterna för samhällets insatser mot narkotika i slutfasen av sitt arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft0"&gt;Kommissionen återkommer också senare vad gäller frågan om behov av och eventuella förslag till forskning inom området i en särskild rapport om narkotikarelaterad forskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Vård- och behandlingsinsatser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;3.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft0"&gt;Vård- och behandlingsinsatser kan ges missbrukare inom sjukvården, socialtjänsten, inom ramen för kriminalvården och i vissa fall av privata vårdgivare. Här behandlas sådana insatser inom ramen för den offentliga vården (som utförs av eller på uppdrag av offentlig vårdgivare) vilka på ett eller annat sätt är särskilt inriktade på missbrukare eller missbrukarvård. Den allmänna hälso- och sjukvården, socialtjänstens allmänna rådgivning och andra generella insatser behandlas ej här. Beträffande kriminalvården avses i detta avsnitt endast sådana insatser som riktas särskilt till missbrukare och ej all kriminalvårdspåföljd som drabbar missbrukare.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;Önskvärd information om narkotikans spridning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p262 ft0"&gt;Syftet med statistik och information om vårdinsatser är flerfaldigt. För det första utgör data om vårdkonsumtion och vårdefterfrågan viktiga indikatorer på missbrukets omfattning, för det andra är det väsentligt att få kunskap om vilka behandlingsinsatser som sätts in och för det tredje är det angeläget att se hur förändringar i vårdstruktur och utbud påverkar missbrukarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft0"&gt;I detta avsnitt behandlas samhällets behov av löpande, samlad statistik om vård och behandling. Frågor som gäller effekter av vård, utveckling av vårdformer m.m. kommer att behandlas i kommissionens kommande genomgång av narkomanvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft0"&gt;De viktigaste vårdgivarna är socialtjänsten, sjukvården och kriminalvården. Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver (3 § SoL). Det innebär också att kommunen har huvudansvaret för vård- och behandlingsinsatser mot missbruk om det inte är frågan om ren sjukvård eller kriminalvård under verkställighet. Grundtanken är att en narkotikamissbrukare skall få vård, så långt möjligt, inom ramen för den reguljära frivilliga vården. Det är skälet till att det är möjligt att genom s.k. § 34- placering och kontraktsvård omvandla delar av eller hela kriminalvårdspåföljden till vård. Vid kriminalvård utom anstalt skall därför denna planeras tillsammans med socialtjänsten, så att socialtjänsten kan överta ansvaret när verkställighetstiden för kriminalvården upphör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;3.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Uppgifter från sjukvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft0"&gt;Uppgifter från missbrukares inläggning i slutenvård (somatisk eller psykiatrisk) redovisas genom slutenvårdsregistret. Genom detta register kan statistik erhållas för att få en uppfattning om förändringar av antalet inskrivningar och antalet vårddagar. För andra vårdformer inom sjukvården för missbrukare saknas en löpande, nationell statistik. En av uppgifterna för regionala folkhälsoråd och samhällsmedicinska enheter, vilka etableras i allt fler län, är att särskilt följa missbruksutvecklingen och åtgärderna mot missbruk. Denna utveckling kan leda till att kunskap om vårdutbud och vårdkonsumtion sammanställs regionalt. Sådan kunskap bör enligt Narkotikakommissionens mening insamlas och sammanställas av Socialstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft20"&gt;Önskvärd information om narkotikans spridning &lt;SPAN class="ft16"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td66"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td67"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;3.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Uppgifter från kriminalvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft0"&gt;Kriminalvården ställer självt samman utförliga uppgifter om de vårdinsatser som erbjuds narkotikamissbrukare i kriminalvårdsanstalt eller frivård (jfr avsnitt 2.3.1.6). Enligt kommissionens mening finns det i dag inget behov av en mer fullständig statistik på detta område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;3.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Uppgifter från socialtjänsten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft0"&gt;De insatser som kan bli aktuella inom socialtjänsten är mångfacetterade och av helt olika karaktär, från rådgivningssamtal till vård enligt LVM. Inom socialtjänsten finns inte de möjligheter till diagnosticering som sjukvården av tradition har. Det finns tydliga begränsningar av vad som får föras in i personregister och de enheter som tar emot klienterna är, jämfört med sjukvården och kriminalvården, små och decentraliserade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft0"&gt;Allt detta medför att det har varit svårt att konstruera en löpande statistik om insatser mot missbruk inom ramen för socialtjänsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft0"&gt;Nationell statistik förekommer i dag endast beträffande vård i hem för vård eller boende enligt 6 § SoL och beträffande vård enligt LVM. Genom Socialstyrelsens nu pågående utvecklingsarbete kommer statistiken att kompletteras och förändras så att en något mer fullständig bild kan erhållas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.5.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Statistik om socialnämndens beslut om insatser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft0"&gt;Av tillgängliga data vet vi att utvecklingen när det gäller missbrukarvården går från långa institutionsplaceringar mot öppenvård. Däremot är det oklart vad denna öppna vård innebär i praktiken. Trots att socialtjänstens dokumentation i dag är datoriserad är det inte möjligt att på ett enkelt sätt få fram data ur dessa system. Skälet till detta är att lagstiftningen (59 § SoL, jfr SOSFS 1981:126) förhindrar att känsliga och integritetskränkande uppgifter tas med i de sociala registren. Som nämnts tidigare har en särskild utredare tillsatts för att utreda socialtjänstens register (se avsnitt 2.2.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft0"&gt;I dag måste i stort sett all statistik om konkreta insatser tas fram för hand i kommunerna vilket påverkar både tillgängligheten och tillförlitligheten. Det är Narkotikakommissionens bedömning att för att få till stånd ett tillförlitligt datasystem förutsätter detta att man inom socialtjänsten kan utnyttja de datorsystem som finns. Vid diskussioner med Socialstyrelsen och Datainspektionen har framgått att det i dag är möjligt att ur de sociala akterna ta ut och sammanställa statistiska data un-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;64 &lt;/SPAN&gt;Önskvärd information om narkotikans spridning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p175 ft0"&gt;der förutsättning att dessa data inte är sökbara på individnivå. Ur ett nationellt behov torde detta vara fullt tillräckligt att få sammanställningar av de beslut om insatser enligt SoL som har sin grund i klientens narkotikamissbruk. Enligt kontakter med två av de större dataleverantörerna, Enator och &lt;NOBR&gt;WM-data,&lt;/NOBR&gt; är det tekniskt fullt möjligt att inrätta ett sådant system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft0"&gt;De uppgifter man på så sätt i första hand bör ta fram är de beslut som socialtjänsten tagit om bistånd uppdelat i olika kategorier. I Socialstyrelsens studie Balans i missbrukarvården? (1998) beskrivs insatserna för missbrukare i några kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft0"&gt;Öppenvårdsinsatserna i denna studie indelades i:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft0"&gt;samtal/rådgivning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft0"&gt;rådgivning i särskild mottagning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft0"&gt;kontaktperson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft0"&gt;dagcentral&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft0"&gt;strukturerad öppenvård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft0"&gt;poliklinisk avgiftning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft0"&gt;&lt;NOBR&gt;jour-/försökslägenhet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft0"&gt;särskilt boendestöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft0"&gt;Slutenvårdsinsatserna indelades i:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft0"&gt;avgiftningsklinik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft0"&gt;akutboende&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft0"&gt;&lt;NOBR&gt;inackorderings-/utslussningshem&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft0"&gt;familjevårdshem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft0"&gt;behandlingshem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft0"&gt;institutionsvård enligt LVM&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft0"&gt;omedelbart omhändertagande enligt LVM&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft0"&gt;Enligt Narkotikakommissionens bedömning skulle ett system för dokumentation av socialtjänsten kunna bygga på en liknande indelning. Från akterna skulle således uppgifter kunna hämtas om vilken eller vilka av ovanstående insatser som socialnämnden har beslutat om. Dessa uppgifter bör kompletteras med följande data beträffande dem som erhållit biståndet:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft0"&gt;huvuddrog&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft0"&gt;eventuellt blandmissbruk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft0"&gt;kön&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft0"&gt;ålder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft0"&gt;om det är första gången som personen får vård.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft20"&gt;Önskvärd information om narkotikans spridning &lt;SPAN class="ft16"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td66"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td67"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p175 ft0"&gt;Under förutsättning att dessa uppgifter kan läggas in i det datorbaserade systemet, där de sociala akterna förs och sammanställs vid vissa givna tidpunkter, skulle systemet bli både enkelt att administrera och tillförlitligt. Förslagsvis skulle nationella sammanställningar kunna göras två gånger per år, den 1 mars och den 1 november, dvs. samma datum som Socialstyrelsen samlar in statistik från behandlingshemmen. För att ett sådant system skall rymmas inom gällande lagstiftning (jfr avsnitt 2.2.2) förutsätts att data omedelbart när de lämnar klientens sociala akt ställs samman på ett sådant sätt att några individer inte går att identifiera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3.5.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Institutionsvård&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft0"&gt;Socialstyrelsen har utarbetat en ny statistikstruktur för socialtjänsten som gäller fr.o.m. år 1998. I den nya statistikstrukturen ingår öppenvård, institutionsvård och familjehemsvård. För att förenkla datainsamlandet har man begränsat informationen till uppgifter om antal vårdade missbrukare inom respektive vårdform en viss mätdag (den 1 mars och den 1 november). Socialstyrelsen har i dag inget komplett register som omfattar också behandlingshem som drivs av andra än kommuner. Man planerar dock att genomföra breda regelbundet återkommande kartläggningar av landets samtliga behandlingsenheter inom såväl socialtjänsten som hälso- och sjukvården, kriminalvården och den frivilliga sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft0"&gt;Eftersom alla enskilt drivna behandlingshem är skyldiga att ansöka om tillstånd hos länstyrelsen torde det vara möjligt att upprätta ett register över behandlingshemmen på basis av länsstyrelsernas tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft0"&gt;Ett problem i sammanhanget är att det inte föreligger någon rapporteringsskyldighet kopplad till ett sådant tillstånd. Narkotikakommissionen anser att även enskilda behandlingshem bör vara skyldiga att till Socialstyrelsen lämna uppgifter om den egna verksamheten. En särskild bestämmelse bör därför föras in i socialtjänstförordningen (1981:750) med denna innebörd, vilket skulle förbättra möjligheterna att få en heltäckande bild av institutionsvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft0"&gt;Enligt Narkotikakommissionens bedömning bör den samlade institutionsstatistiken innehålla uppgifter om antalet platser på behandlingshemmet som vänder sig till narkotikamissbrukare. Dessa uppgifter bör dessutom kompletteras med information om antalet inskrivna vid mättillfällena kompletterat med uppgifter om hur de inskrivna fördelas på följande variabler:&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;Önskvärd information om narkotikans spridning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft0"&gt;huvuddrog&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft0"&gt;eventuellt blandmissbruk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft0"&gt;kön&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft0"&gt;ålder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft0"&gt;om det är första gången som personen får vård (vid den aktuella institutionen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;3.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Narkotikakommissionens förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft0"&gt;Det tidigare nämnda utvecklingsarbete som pågår inom ramen för det europeiska samarbetet med att utveckla nyckelindikatorer för vården innebär att uppgifter motsvarande dem som nämnts i föregående avsnitt skulle insamlas från alla typer av behandlingsenheter. Folkhälsoinstitutet, Socialstyrelsen och Statens institutionsstyrelse arbetar tillsammans med flera andra myndigheter och organisationer med att utveckla och utprova metoder och instrument för att kunna anpassa och tillämpa dessa indikatorer i det praktiska arbetet i Sverige. Narkotikakommissionen menar att det vore en fördel om ett gemensamt system kunde tillämpas för vård som ges av skilda huvudmän.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft0"&gt;Enligt Narkotikakommissionens bedömning finns den största bristen på vård- och behandlingsstatistik i dag inom socialtjänstens område. Följande förslag avser i första hand att skapa förutsättningar för att följa socialtjänstens vård- och behandlingsinsatser för narkotikamissbrukare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft0"&gt;Samtliga behandlingshem med inriktning på missbrukarvård som fått tillstånd som hem för vård eller boende föreslås få skyldighet att lämna statistiska uppgifter enligt Socialstyrelsens närmare anvisningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft0"&gt;Socialstyrelsen föreslås få i uppdrag att utveckla ett sådant statistiksystem som beskrivs i avsnitt 3.5.4.1, vilket kan ge information om individuella insatser som beslutats av socialnämnderna på grund av missbruksproblem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Sammanställning och analys av data&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft0"&gt;Genomgången av statistikförsörjningen i detta delbetänkande har visat att bilden är både splittrad och komplicerad. Kvaliteten på data, såväl primärdata som på sammanställningar av uppgifter varierar kraftigt. Från vissa områden finns mycket detaljerade uppgifter både på individ- och samhällsnivå men på andra områden är uppgiftsunderlaget mycket bristfälligt. En del av dessa svårigheter beror på narkotikaproblemets&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB39064x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p103 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;SOU 1999:90 &lt;/SPAN&gt;Önskvärd information om narkotikans spridning &lt;SPAN class="ft0"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft0"&gt;natur – narkotikahantering är illegal och narkotikamissbruk är ett avvikande beteende. Ofta är det tunga missbruket dessutom kombinerat med en tung psykosocial problematik. Inom en del områden kan statistikförsörjningen och uppgiftslämnandet förbättras. Flera utvecklingsprojekt pågår och kommissionen föreslår dessutom vissa ytterligare åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft0"&gt;Kommissionen föreslår att metoder för lokala och regionala kartläggningar bör utvecklas. Målsättningen för dessa bör vara att kartlägga såväl det tunga missbruket som det experimentella och sporadiska missbruket. Folkhälsoinstitutet bör i samverkan med andra berörda centrala myndigheter, kommuner, landsting, regionala och kommunala folkhälsoråd arbeta med några modellprojekt för sådana kartläggningar. Med stöd av erfarenheterna bör en handledning för lokala och regionala kartläggningar utvecklas. I utvecklingsarbetet bör ingå metoder för att sammanställa resultatet från flera orter och jämföra resultaten med skilda indikatorer på narkotikamissbruk. Fördelen med en sådan modell är att det samtidigt som det lokala arbetet utvecklas ger information av värde för den nationella statistiken. Efter en viss tid bör man försöka validera de uppgifter som sammanställs på detta sätt med uppgifter från andra vetenskapligt anlagda försök att beräkna antalet missbrukare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft0"&gt;Det har ibland diskuteras möjligheterna att inrätta ett särskilt, rikstäckande personsregister med individrelaterade data om personer som är föremål för missbrukarvård. Förutom att ett sådant register skulle innebära integritetsrisker medför stora centrala register också höga kostnader som inte alltid uppvägs av nyttan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft0"&gt;Detta bör dock inte hindra att man med hjälp av modern teknik – med krypterade och/eller avidentifierade uppgifter – strävar efter att utveckla system med vars hjälp man kan studera vård och behandlingsinsatser för missbrukare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft0"&gt;Enligt kommissionens uppfattning är det primära målet med narkotikastatistiken att få ett underlag för att vidta relevanta åtgärder mot missbruket och att få tillräcklig kunskap för att kunna anpassa dessa åtgärder efter förändringar i omvärlden. I detta ingår att kunna avläsa om samhällets insatser får de avsedda effekterna eller ej.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft0"&gt;Det har i rapporten påpekats vikten av att data inte bara sammanställs, utan att data från de olika källorna analyseras och ställs i relation till samhällets insatser för att kunna tolkas på rätt sätt. Det är i det sammanhanget också angeläget att man kan belysa den internationella utvecklingen. Går utvecklingen i Sverige åt samma håll som i andra länder eller skiljer sig trenderna i Sverige från utvecklingen i andra länder?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft0"&gt;Några av de frågeställningar som de sammanställda och analyserade data bör belysa är följande:&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;68 &lt;/SPAN&gt;Önskvärd information om narkotikans spridning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p281 ft0"&gt;Inställning till och erfarenhet av experimentellt missbruk av narkotika (om man någon gång har prövat eller har använt narkotika nyligen) bland olika åldersgrupper, geografiska områden etc., belyst med uppgifter i ett längre perspektiv och med en analys av utvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft0"&gt;Uppskattningar av antal personer med sporadiskt och tungt missbruk och beskrivningar av deras missbruksmönster och fördelning på ålder, kön m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft0"&gt;Uppskattningar av mängden narkotika i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft0"&gt;Redovisningar av narkotikarelaterad sjuklighet och dödsfall samt analys av utveckling och orsaker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft0"&gt;Beskrivningar av narkotikabrott och narkotikarelaterad brottslighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft0"&gt;Beskrivningar av insatser mot narkotika inom socialtjänst och sjukvård samt en analys av i vilken utsträckning vårdbehovet fylls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft0"&gt;Beräkningar av kostnader för narkotikabekämpningen och behandlingsinsatserna mot narkotika samt uppskattningar av vad samhället vinner på insatserna mot missbruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft0"&gt;I den mån det är möjligt – internationella jämförelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft0"&gt;Grunden för dessa analyser utgörs av den löpande statistiken samt de speciella undersökningar som görs regelbundet. Kompletteringar bör ske med data från regionala och lokala källor, speciella undersökningar och forskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft0"&gt;Data och analyser bör, förutom i rapporter som produceras av respektive statistikansvarig myndighet, vara tillgängliga i en årlig samlad rapport där de viktigaste data från samtliga områden presenteras. Större delen av rapporten och analyserna bör vara tillgängliga via Internet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft0"&gt;Det är kommissionens uppfattning att en m yndighet bör ges huvudansvaret för den årliga samlade rapporteringen och analysen. Det Europeiska samarbetet kring narkotikastatistiken genom ECNN har medfört viktiga impulser till metodutveckling. Folkhälsoinstitutet har i dag regeringens uppdrag att sammanställa och samordna de uppgifter som lämnas inom ramen för detta europeiska narkotikasamarbete. Det är enligt Narkotikakommissionens uppfattning då också naturligt att FHI ansvarar för samordningen av det nationella arbetet. I detta ingår då också att ta initiativ till utvecklingsarbete och forskning inom området i samverkan med andra berörda myndigheter, organisationer och forskningsorgan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft0"&gt;En form för samverkan kan vara att narkotikastatistiken också behandlas i samrådsgruppen för al koholstatistik. En genomgång av alkoholstatistiken har gjorts av alkoholstatistikgruppen (Vad säger al koholstatistiken? FHI 1997:34). I rapporten föreslås att en permanent samrådsgrupp inrättas för att samordna alkoholstatistiken. Enligt förslaget skulle FHI utse ordförande och även svara för ett sekretariat. De&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft20"&gt;Önskvärd information om narkotikans spridning &lt;SPAN class="ft16"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td66"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td67"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p175 ft0"&gt;myndigheter och organisationer som varit representerade i Alkoholstatistikgruppen är Systembolaget, Al koholinspektionen, Psykiatriska beroendekliniken, EpC/Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Landstingsförbundet, CAN, Statistiska Centralbyrån, Brottsförebyggande rådet, Sociologiska institutionen, Stockholms Universitet, Vägverket, Svenska Kommunförbundet, Svenska Bryggarföreningen, En- heten för socialpolitisk forskning vid forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården, Helsingfors. I Alkoholstatistikgruppens rapport föreslås att gruppen utökas med företrädare för Tullverket och Riksförsäkringsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft0"&gt;Narkotikakommissionen finner att i många avseenden är frågorna likartade när det gäller alkohol- och narkotikastatistik och i vissa fall, t.ex. när det gäller ungdoms- och urvalsundersökningar om drogvanor, är insamlingen av uppgifterna för al kohol- och drogstatistiken praktisk taget helt sammanfallande. Även Rikspolisstyrelsen bör enligt kommissionens uppfattning därför delta i arbetet i den mån narkotikafrågor berörs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft0"&gt;En viktig del av analysen av narkotikasituationen är att söka finna metoder för att mäta det samlade resultatet av samhällets insatser i förhållande till målet ett narkotikafritt samhälle. Kommissionen kan i dag inte rekommendera någon bestämd metod, utan anser att förslagen i detta delbetänkande ökar möjligheterna att göra sådana bedömningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;3.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Narkotikakommissionens förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft0"&gt;Narkotikakommissionen föreslår att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft0"&gt;Folkhälsoinstitutet får i uppgift att ansvara för en samlad nationell narkotikastatistik, dvs. ställa samman och analysera nationella data på narkotikaområdet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;71&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft2"&gt;4 Ekonomiska konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft0"&gt;Narkotikakommissionen föreslår att Folkhälsoinstitutet skall få ett ansvar för samordning, analys och metodutveckling av den samlade nationella narkotikastatistiken. Merparten av detta arbete görs redan i dag inom ramen för Folkhälsoinstitutets uppdrag gentemot ECNN genom att sammanställa svenska data till centret. Eventuellt merarbete bör kunna rymmas inom befintligt anslag för myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft0"&gt;Narkotikakommissionen föreslår också att Folkhälsoinstitutet skall få&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft0"&gt;i uppdrag att utarbeta en handbok i lokala kartlä ggningar, genomföra årliga narkotikavaneundersökningar i åldersgr uppen &lt;NOBR&gt;15–24&lt;/NOBR&gt; år samt narkotikavaneundersökningar i hela befolkningen. Dessa uppgifter ryms inom Folkhälsoinstutets ansvar att följa narkotikautvecklingen och bör kunna utföras inom ramen för befintliga anslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft0"&gt;Kommissionen föreslår vidare att Socialstyrelsen får i uppdrag att utveckla ett statistiksystem som kan ge information om individuella insatser som beslutats av socialnämnderna. Detta uppdrag ryms inom Socialstyrelsens uppdrag som statistikansvarig för vårdfrågorna. Eventuellt merarbete bör kunna rymmas inom ramen för befintliga anslag. Detsamma gäller förslaget att tillsammans med bl.a. Rättsmedicinalverket och Folkhälsoinstitutet undersöka möjligheterna att inrätta ett bevakningsregister för narkotikarelaterade dödsfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft0"&gt;Narkotikakommissionens förslag att Rikspolisstyrelsen ges i uppdrag att finna metoder för att kartlägga och redovisa uppgifter om pris och renhet av narkotika på den illegala marknaden bör medföra endast ett marginellt merarbete och bör kunna rymmas inom befintligt anslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft0"&gt;Förändringen i socialtjänstförordningen (1981:750) av innebörden att alla behandlingshem skall vara skyldiga att lämna statistiska uppgifter till Socialstyrelsen bör inte medföra några ökade kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;SPAN class="p1 ft0"&gt;73&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft2"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;Alkoholstatistikgruppen. &lt;/SPAN&gt;Vad säger alkoholstatistiken? En rapport från alkoholstatistikgruppen&lt;SPAN class="ft0"&gt;. Folkhälsoinstitutet 1997:34.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft21"&gt;Balans i missbrukarvården? Resurser och insatser i öppenvård och institutionsvård. &lt;SPAN class="ft30"&gt;Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 1998:3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Dir 1997:108. &lt;/SPAN&gt;Författningsreglering av socialtjänstens personregister &lt;SPAN class="ft16"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Drogutvecklingen i Sverige. Rapport 99. &lt;SPAN class="ft16"&gt;Folkhälsoinstitutet och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft0"&gt;Centralförbundet för alkohol- och narkotika upplysning. Rapport nr 8. Stockholm 1999.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;Ds S 1980:5 &lt;/SPAN&gt;Tungt narkotikamissbruk – en totalundersökning 1979 &lt;SPAN class="ft0"&gt;. Rapport från utredningen om narkotikamissbrukets omfattning (UNO 1979).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;Dödsorsaker 1996 &lt;/SPAN&gt;. Socialstyrelsen: Hälsa och sjukdomar 1998:3. Sveriges officiella statistik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;ECNN (1998). &lt;/SPAN&gt;Sammanfattning. Årsrapport 1998 över situationen på narkotikaområdet i Europeiska Unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;EMCDDA (1997). &lt;/SPAN&gt;Annual report on the State of the Drugs Problem in the European Union.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;EMCDDA (1998). &lt;/SPAN&gt;Annual report on the State of the Drugs Problem in the European Union&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Guttormsen, Helling, Olsson. &lt;/SPAN&gt;Vad händer på narkotikaområdet? Narkotikamissbruk och marginalisering – tendenser inför millenieskiftet. &lt;NOBR&gt;MAX-projektet,&lt;/NOBR&gt; delrapport 1&lt;SPAN class="ft30"&gt;. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;CAN-publikation&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt; nr 55, 1999.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft30"&gt;Hibell, Andersson, Bjarnason, Kokkevi, Morgan, Narusk. &lt;SPAN class="ft21"&gt;The 1995 ESPAD report. Alcohol and Other Drug Use Among Students in 26 European Countries&lt;/SPAN&gt;. The European School Survey on Alcohol and Other Drugs. CAN, Europarådets Pompidougrupp. Stoc kholm 1997.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;Insatser för vuxna missbrukare i hem för vård eller boende/HVB 1997.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft0"&gt;Sveriges officiella statistik. Socialtjänst 1998:5. Socialstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft3"&gt;Kriminalvårdens officiella Statistik 1997. &lt;SPAN class="ft0"&gt;Kriminalvårdsstyrelsen, Norrköping 1998.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft3"&gt;Kriminalvårdens redovisning om drogsituationen 1997. &lt;SPAN class="ft0"&gt;Kriminalvårdsstyrelsen, Norrköping 1998.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft3"&gt;Kriminalvårdens årsredovisning 1998 &lt;SPAN class="ft0"&gt;. Kriminalvårdsstyrelsen, Norrköping 1999.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;74 &lt;/SPAN&gt;Referenser&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p302 ft3"&gt;Kursändring inom missbrukarvården &lt;SPAN class="ft0"&gt;. Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 1996:3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft3"&gt;Narkomanvården – om kostnader, resursutnyttjande, samordning och statlig styrning&lt;SPAN class="ft0"&gt;. Riksrevisionsverket. Förvaltningsrevisionen utreder. F 1993:2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;Narkotikarelaterad död &lt;/SPAN&gt;. Diskussionspromemoria nr 3. Stencil. Narkotikakommissionen, juni 1999.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft3"&gt;Narkotikastatistik. Personer lagförda för narkotikabrott 1996 och 1997. &lt;SPAN class="ft0"&gt;BRÅ 1999:2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft0"&gt;Olsson, Byqvist, Gomér (1993). &lt;SPAN class="ft3"&gt;Det tunga narkotikamissbrukets omfattning i Sverige 1992. &lt;/SPAN&gt;Rapportserie nr 28. CAN. Stockholm 1993 (UNO 1992)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft30"&gt;Prop. 1996/97:124 om ändring av socialtjänstlagen. Skr 1997/98:172. &lt;SPAN class="ft21"&gt;En narkotikapolitisk redogörelse &lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft0"&gt;SOSFS 1981:126 om personregister inom socialtjänsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;SOU 1995:36, &lt;/SPAN&gt;Rättsväsendets resultat. Ett förslag till modell för en samlad resultatredovisning&lt;SPAN class="ft30"&gt;. Betänkande av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;SAMRED–utredningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft0"&gt;SOU 1998:18, &lt;SPAN class="ft3"&gt;En gräns – en myndighet &lt;/SPAN&gt;. Slutbetänkande av Utredningen om utvärdering av &lt;NOBR&gt;EU-medlemskapets&lt;/NOBR&gt; effekter för Tullverkets dimensionering och organisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft3"&gt;Årsrapport DOK 97. Personer inskrivna vid &lt;NOBR&gt;LVM-institutioner&lt;/NOBR&gt; under 1997 – bakgrund, livssituation och vårdbehov &lt;SPAN class="ft0"&gt;. Rapport 1/99. Statens institutionsstyrelse .&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB39070x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td71"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft3"&gt;Bilaga 1 &lt;SPAN class="ft0"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td72"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td73"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft2"&gt;Kommittédirektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft33"&gt;En narkotikakommission för översyn och förstärkning av narkotikapolitiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft0"&gt;Dir. 1998:18&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft0"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 1998.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft6"&gt;Sammanfattning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft0"&gt;En narkotikakommission tillkallas. Kommissionen skall göra en utvärdering av samhällets narkotikapolitiska insatser sedan mitten av 1980- talet och med utgångspunkt från denna lägga förslag till sådana effektiviseringar av narkotikapolitiken som kommissionen finner möjliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft0"&gt;Översynen skall omfatta lagstiftningen inom området samt insatser för att förebygga missbruk och rehabilitera narkotikamissbrukare och insatser för att begränsa tillgången på narkotika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft6"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft3"&gt;Narkotikapolitikens utveckling i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft0"&gt;Antalet narkotikamissbrukare i Sverige uppskattades i mitten av 1950- talet till några hundra. Ett par år in på &lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt; kunde de räknas i tusental. Sverige stod – liksom många andra länder vid den tidpunkten – inför ett nytt fenomen, som snart skulle komma att framstå som ett av samhällets allvarligaste problem: missbruk av narkotika. Det fanns vid den tiden inte någon samlad narkotikapolitik eller någon samlad strategi för att stävja missbruket. Åtgärderna bestod därför främst av insatser från tull, polis och åklagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft0"&gt;Opinionen växte dock för att ställa narkotikamissbrukarnas behov av omhändertagande och vård i förgrunden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;76 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft0"&gt;År 1965 inleddes ett försök med legalförskrivning av narkotika, främst amfetamin. Missbrukarna skulle på så sätt nås med erbjudanden om vård och deras sociala och medicinska status skulle förbättras, bl.a. genom att de inte skulle behöva begå brott för att finansiera missbruket. Erfarenheterna av projektet var nedslående och det avbröts år 1967. Ett skäl var läckage av legalt förskriven narkotika till den illegala marknaden. Senare studier har inte heller kunnat visa någon minskad brottslighet hos deltagarna i projektet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft30"&gt;Från år 1968 skedde en förstärkning av narkotikapolitiken. Straffen för narkotikabrott skärptes, behandlingshem inrättades och en rad informationsinsatser genomfördes. Under &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; kom uppfattningarna om narkotikapolitikens inriktning allt mer att polariseras. Motsättningarna gällde främst vilken del av politiken som skulle vara prioriterad. En stark opinion sökte gehör för en syn på narkotikamissbruket som ett symtom på sociala missförhållanden, vilket borde mötas med efterfrågedämpande åtgärder, vård och behandling och allmänna samhällsförbättringar snarare än skärpta straff och tvångsingripanden från samhällets sida.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft0"&gt;Ett sådant synsätt präglade samhällets åtgärder mot narkotika under större delen av &lt;NOBR&gt;1970-talet,&lt;/NOBR&gt; för att i slutet av &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; vända över i en mer restriktiv riktning. År 1977 t illsatte regeringen en ledningsgrupp för narkotikafrågor med uppgift att föreslå ytterligare åtgärder mot narkotikamissbruket. Med utgångspunkt i ett tiopunktsprogram som presenterats av ledningsgruppen förstärktes resurserna till polisen och tullen samtidigt som anslagen till narkomanvård och till information ökade. Riksdagen slog fast att målet för den svenska narkotikapolitiken skulle vara ett narkotikafritt samhälle. Insatserna mot gatulangning ökade och år 1982 infördes mö jligheter till tvångsvård av vuxna narkotikamissbrukare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft0"&gt;Därmed var grunden till den nuvarande svenska narkotikapolitiken lagd. Dess grundläggande idé kan beskrivas som ett nära samspel mellan åtgärder för att göra narkotikan mindre tillgänglig och insatser för att dämpa efterfrågan på sådana preparat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft3"&gt;Narkotikapolitikens utveckling och inriktning under &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft0"&gt;För att få underlag för en samordnad och intensifierad kamp mot narkotikamissbruket tillkallade regeringen år 1982 en narkotikakommission. Kommissionen, som avslutade sitt arbete år 1984, avlämnade elva promemorior vari upptogs bl.a. förslag till försöksverksamhet avseende tull- och polissamarbete, skolans, tullens, polisens och kriminalvårdens insatser mot narkotika, internationellt arbete och opinionsbildning mot narkotika. Grunden för det senaste decenniets narkotika-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td71"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft3"&gt;Bilaga 1 &lt;SPAN class="ft0"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td72"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td73"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p175 ft0"&gt;politiska överväganden och insatser kan i stora delar hänföras till det arbete som narkotikakommissionen presterade. Parallellt med narkotikakommissionen arbetade en grupp inom Socialdepartementet med att utveckla narkomanvården. Gruppen kallade sitt uppdrag Offensiv narkomanvård, vilket i någon mån kan spegla den syn som då rådde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft0"&gt;År 1985 dia gnostiserades de första &lt;NOBR&gt;hiv-positiva&lt;/NOBR&gt; injektionsmissbrukarna. Många av dem hade då burit på smittan under flera år. Året därefter skedde en kraftig ökning. Under hotet av en hiv- och aidsepidemi bland narkotikamissbrukarna beslutade riksdag och regering om en fortsatt restriktiv narkotikapolitik samt att ambitionsnivån för narkotikabekämpningen skulle höjas. Målet för narkotikapolitiken skulle vara att nå samtliga intravenösa missbrukare med avgiftning, provtagning, vård och behandling. Satsningen innebar en förstärkning av resurser till polis och tull, en kraftigt utbyggd narkomanvård, metodutveckling samt särskilda insatser för att stimulera till samverkan mellan socialtjänst och kriminalvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft0"&gt;Lagstiftningen som gäller narkotikafrågorna har skärpts på en rad punkter. Som exempel kan nämnas kriminaliseringen av den egna konsumtionen av narkotika år 1988 och den därpå följande straffskärpningen år 1993 då fängelse infördes i straffskalan för ringa narkotikabrott. År 1989 vidgades mö jligheterna att vårda en missbrukare utan dennes samtycke genom att ny lagstiftning trädde i kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft3"&gt;Missbruksutvecklingen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft0"&gt;Utvecklingen av samhällets åtgärder har varit en spegling av narkotikamissbrukets förändring. Omkring år 1965 började det intravenösa missbruket att bli ett betydande problem. Samtidigt ökade cannabismissbruket snabbt bland ungdomar. Undersökning av narkotikaerfarenheten bland elever i årskurs 9 visade under &lt;NOBR&gt;1970-talets&lt;/NOBR&gt; inledande år att omkring 14 procent någon gång hade prövat narkotika. Andelen sjönk därefter till som lägst mellan 3 och 4 procent i slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet,&lt;/NOBR&gt; varefter den återigen har ökat. År 1996 var andelen mellan 7 och 8 procent. Undersökningar av mönstrande värnpliktiga beskriver en relativt likartad utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft0"&gt;Regelbundna undersökningar av narkotikaerfarenheten bland vuxna har genomförts sedan år 1988. De visar att omkring 8 procent av befolkningen någon gång provat narkotika. Omfattningen av det tunga missbruket är mer svårfångad. År 1979 uppskattades antalet tunga missbrukare till mellan 10 000 och 14 000 personer. År 1992 var motsvarande siffra mellan 14 000 och 20 000. Också andra indikatorer – såsom antal lagföringar som gällt narkotikastrafflagen (1968:64) och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;78 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p316 ft0"&gt;lagen (1960:418) om straff för varusmuggling samt antalet personer misstänkta för brott mot narkotikastrafflagen – pekar i riktning mot att antalet tunga missbrukare kan ha ökat något under &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft3"&gt;Samhällsförändringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;De allmänna samhällsförändringarna de senaste femton åren har också påverkat narkotikamissbrukets utveckling. Här kan nämnas ungdomsarbetslöshetens utveckling under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; och tecken på en ökad segregering i samhället. Internationaliseringen har medfört en ökad rörlighet över gränserna samtidigt som drogerna, missbruksmönstren och inställningen till narkotika har förändrats. Cannabis är fortfarande det vanligaste narkotiska missbruksmedlet i Sverige, samtidigt som konsumtionen av syntetiska droger har ökat inom bl.a. EU:s medlemsstater under &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; De vanligaste syntetiska drogerna, som är amfetaminstrukturer, framställs genom kemiska processer. Genom att byta ut någon eller några av kemikalierna vid tillverkningen kan nya varianter fås fram. Dessa droger brukar kallas "designer drugs". En del av drogerna är förhållandevis enkla att framställa, utan krav på avancerad utrustning. Ingredienser kan finnas att köpa i många europeiska länder samtidigt som recept kan sökas på Internet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft0"&gt;Det finns tydliga tecken på att ungdomar i dag är mer öppna för att pröva droger än för bara några år sedan. Den debatt om liberalisering av narkotikapolitiken som pågår på flera håll i Europa, med bl.a. krav på avkriminalisering av cannabis, har dock ingen motsvarighet i Sverige. Inom EU, i Östersjöregionen och inom FN sker för närvarande ambitiösa satsningar för att ytterligare samla enskilda länders insatser mot narkotikan och mot den organiserade brottsligheten. Sverige har en mångårig tradition av internationellt engagemang i narkotikafrågan. En viktig utgångspunkt för Sveriges internationella arbete har varit en strävan att få gehör för en politik som väl balanserar insatser för att begrän-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft0"&gt;sa tillgängligheten med insatser för att dämpa efterfrågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft0"&gt;De motsättningar som präglade den narkotikapolitiska debatten i Sverige under &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; har idag i stor utsträckning ersatts av en samsyn. Det råder folklig och politisk samling kring målet för den svenska narkotikapolitiken – att skapa ett samhälle fritt från narkotika. Utgångspunkten, att målet bäst kan nås genom en restriktiv narkotikapolitik med ett balanserat förhållningssätt med åtgärder mot både tillgång och efterfrågan, ligger fast. Signaler om en ökning av det experimentella bruket av narkotika bland unga människor och en ny öppenhet mot narkotikan i vissa ungdomsgrupper kan dock innebära att landet står&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td74"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td75"&gt;&lt;SPAN class="p320 ft3"&gt;Bilaga 1 &lt;SPAN class="ft0"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td54"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td55"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;inför en ny situation. Därför måste de närmare formerna och metoderna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td74"&gt;&lt;SPAN class="p12 ft0"&gt;för hur målet skall uppnås&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td75"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;kontinuerligt ses över och utvecklas.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft6"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft0"&gt;Mot bakgrund av det anförda finns det behov av en sammanhållen översyn och utvärdering av de narkotikapolitiska insatser som har genomförts sedan narkotikakommissionen avslutade sitt arbete år 1984. En sådan översyn bör göras inom ramen för en kommission. Kommissionens huvuduppgift skall vara att lägga fram förslag för att på lång sikt skapa bättre förutsättningar för samordnade och intensifierade insatser mot narkotikamissbruket. Uppdraget skall omfatta såväl insatser för att förebygga narkotikamissbruk och rehabilitera narkotikamissbrukare som rättsväsendets och tullens arbete med narkotikabekämpningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft0"&gt;Kommissionen skall i sitt arbete utgå från den restriktiva grundsyn som präglar svensk narkotikapolitik. Arbetet skall också utgå ifrån att alla åtgärder mot narkotika skall bygga på en balans mellan insatser ägnade att dämpa efterfrågan och begränsa tillgången på narkotika. Målet att på sikt skapa ett narkotikafritt samhälle skall ligga fast. Kommissionen skall särskilt uppmärksamma vikten av samarbete och samspel mellan olika sektorer, nivåer och aktörer i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft0"&gt;Med denna utgångspunkt skall kommissionen särskilt ha till uppgift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft0"&gt;att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;föreslå förbättringar av metoder och system för att öka kunskapen om och analysen av narkotikautvecklingen, samt föreslå hur det samlade resultatet av samhällets insatser i förhållande till målet om ett narkotikafritt samhälle skall kunna mätas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;utvärdera och föreslå åtgärder för att förstärka och effektivisera det drogförebyggande arbetet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;analysera utvecklingen av missbrukarvårdens och kriminalvårdens behandlingsprogram, värdera dess resultat och effekter i förhållande till insatta resurser samt föreslå åtgärder för att stärka rehabiliteringen av missbrukare, bl.a. genom förbättrad samverkan mellan olika huvudmän och aktörer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;utvärdera och lägga fram förslag till åtgärder vad gäller omfattning och inriktning av statens stöd till utveckling av missbrukarvården och brottsförebyggande insatser som gäller narkotikarelaterad brottslighet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;80 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p325 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;analysera behovet av förändringar av rättsväsendet arbetsmetoder samt av straffrättslig och straffprocessuell lagstiftning samt lägga fram förslag till sådana förändringar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;utifrån en översyn och sammanställning av den forskning som bedrivs inom narkotikaområdet föreslå hur forskningen kan stimuleras, förstärkas och organiseras samt peka ut särskilt angelägna men hittills eftersatta forskningsområden, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;utforma strategier för särskilt riktade informationsinsatser och för opinionsbildning samt lämna förslag till samhällets stöd till detta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft0"&gt;Kommissionen skall kartlägga och, så långt det är möjligt, utvärdera de insatser och det samarbete som redan förekommer inom rättsväsendet och inom organ som ansvarar för rehabiliteringsfrågor. Kommissionen skall i sitt arbete göra en bedömning av det befintliga regelverkets konsekvenser och effektivitet för dels rättsväsendets arbetsmetoder, resultat och resursutnyttjande, dels det offentligas, arbetslivets, organisationers och enskildas arbete med att förebygga missbruk och rehabilitera narkotikamissbrukare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft0"&gt;En förutsättning för att det skall gå att mäta resultatet av samhällets insatser i förhållande till målet om ett narkotikafritt samhälle är att det finns en gemensam bild av mängden narkotika som konsumeras i samhället. I utredningen En gräns – en myndighet (SOU 1998:18) utvecklas en modell för hur detta skall kunna mätas. Kommissionen skall följa och komma med förslag vad gäller metodutvecklingen inom området samt i det sammanhanget analysera faktorer och omständigheter av betydelse för produktionen av syntetisk narkotika i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft0"&gt;Kommissionen skall göra en översyn av det förebyggande arbetets omfattning, inriktning, organisation, utvärdering och finansieringsformer samt lämna förslag till hur arbetet skall kunna effektiviseras och förbättras. Kommissionen skall i sina överväganden bl.a. ta i beaktande det stöd som Folkhälsoinstitutet och, när det gäller lokalt brottsförebyggande arbete, Kommittén för brottsförebyggande arbete fördelar till drogförebyggande arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft0"&gt;Kommissionen skall också bilda sig en uppfattning om utvecklingen av missbrukarvårdens och kriminalvårdens skilda behandlingsprogram. Kommissionen skall undersöka och värdera omfattning och inriktning av samt kostnader för dessa program, vilka missbrukare som kommer i fråga för rehabiliteringsinsatser samt, vad gäller den frivilliga missbrukarvården, fördelningen mellan öppenvård och heldygnsvård. Kommissionen skall i det sammanhanget göra en utvärdering av och komma med förslag vad gäller det statliga stöd till utveckling av missbrukarvården som Socialstyrelsen och länsstyrelserna förmedlar. Kommissionen skall särskilt se över finansieringsfrågor som gäller samarbetet mellan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td71"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft3"&gt;Bilaga 1 &lt;SPAN class="ft0"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td72"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td73"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft0"&gt;kriminalvården och kommunerna vid kontraktsvård och vistelse utanför anstalt för vård enligt 34 § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft0"&gt;Kommissionen skall i sitt arbete utgå ifrån att narkotikaproblemet till sin karaktär är globalt och därför kräver ett vittgående internationellt samarbete för att kunna få en lösning. Kommissionen skall i sina förslag väga in och värdera erfarenheter som har gjorts i andra europeiska länder, bl.a. vad gäller produktionen av syntetiska droger. Kommissionens förslag skall förstärka Sveriges internationella insatser och ge möjligheter till ett ökat internationellt genomslag för en restriktiv narkotikapolitik. En utgångspunkt bör vara den framgång Sverige har haft i att skapa en bred nationell samling kring målet för narkotikapolitiken satt i relation till de stora och grundläggande skillnader som finns mellan EU:s medlemsländer och inom Europaparlamentet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft3"&gt;Arbetsformer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft0"&gt;Kommissionens arbete skall vara brett upplagt. Den skall bestå av en ordförande och högst fem ledamöter. Till kommissionen skall, utöver sedvanliga experter och sakkunniga, tre referensgrupper knytas. I en av dem skall företrädare för riksdagspartierna ingå medan en annan skall bistå kommissionen med vetenskaplig kompetens. I den tredje referensgruppen skall företrädare för berörda m yndigheter ingå. Kommissionen är därutöver fri att forma ytterligare referens- och expertgrupper om det visar sig behövas under arbetets gång. Kommissionen skall arbeta utåtriktat och i nära kontakt med myndigheter, kommuner och organisationer samt övriga utredningar etc. som pågår med anknytning till uppdraget. Kommissionen bör pröva och förankra sina överväganden och förslag i seminarier, &lt;NOBR&gt;work-shops,&lt;/NOBR&gt; offentliga utfrågningar och liknande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft3"&gt;Övrigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft0"&gt;Det skall stå kommissionen fritt att också ta upp andra näraliggande frågor som kan bidra till de narkotikapolitiska målen än de frågor som närmare preciserats i direktiven. Innebär kommissionens överväganden att författningsreglering bör ske skall förslag till sådan lämnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft0"&gt;Förslagens kostnadskonsekvenser skall redovisas och om förslagen innebär ökade kostnader skall en finansiering av förslagen anvisas. Kommissionen skall i sitt arbete beakta vad som sägs i de generella direktiven till kommittéer och särskilda utredare om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), att pröva offentliga åtaganden&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;82 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p335 ft0"&gt;(dir. 1994:23), att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir. 1996:49) samt att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft3"&gt;Tidsplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft0"&gt;Uppdraget skall redovisas före utgången av år 2000. Om kommissionen anser det lämpligt kan uppdraget re dovisas fortlöpande i delbetänkanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft0"&gt;(Socialdepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td71"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft3"&gt;Bilaga 2 &lt;SPAN class="ft0"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td72"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td73"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p338 ft2"&gt;Metoder att uppskatta antalet narkotikamissbrukare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft3"&gt;Av fil. dr Börje Olsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft3"&gt;Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft17"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft0"&gt;Det är svårt att bedöma narkotikamissbrukets omfattning, det ligger i sakens natur. All &lt;NOBR&gt;icke-medicinsk&lt;/NOBR&gt; hantering av narkotika, inklusive själva konsumtionen, är illegal. Det gör att det inte finns några "öppna" källor ur vilka vi kan hämta tillförlitlig information. Istället får vi försöka dra slutsatser från olika indikatorer som förhoppningsvis kan ge viss information, t.ex. narkotikabeslag, narkotikarelaterad dödlighet och antal narkotikabrott, eller så tvingas vi genomföra särskilda undersökningar som direkt försöker mäta omfattningen, t.ex. surveys och casefindingstudier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft0"&gt;En annan svårighet är att det inte är någon självklarhet vad som menas med narkotikamissbruk. I Sverige används oftast en juridisk definition innebärande att varje form av &lt;NOBR&gt;icke-medicinskt&lt;/NOBR&gt; bruk av narkotikaklassificerade preparat betraktas som missbruk. För den övergripande narkotikapolitiska diskussionen kan en sådan definition kanske vara användbar, men ur andra aspekter blir den tämligen meningslös, t.ex. i epidemiologiska sammanhang, för planering av specifika insatser som prevention och behandling eller om avsikten är att försöka förstå processerna bakom olika former av bruk av narkotika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft0"&gt;För att ändå möjliggöra någon form av meningsfull avgränsning av olika grupper har man ibland gjort en indelning av bruket/missbruket i tre kategorier; experimentellt, regelbundet och tungt. Den experimentella gruppen består till allra största delen av personer som vid ett eller ett fåtal gånger testat olika narkotiska preparat, oftast cannabis. De regelbundna utgörs av den mellankategori som fortsatt bruket av narkotika, men inte i en sådan omfattning att de uppfyller definitionen (- erna) på tungt narkotikamissbruk. En av de mest använda definitionerna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB39079x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p103 ft0"&gt;84 &lt;SPAN class="ft3"&gt;Bilaga 2 &lt;/SPAN&gt;SOU 1999:90&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft0"&gt;på tungt narkotikamissbruk har kommit att bli den arbetsdefinition som användes av Utredningen om narkotikamissbrukets omfattning (UNO) år 1979, dvs. injektion av narkotika under det senaste året oavsett frekvens eller, om injektion inte förekommit, daglig eller så gott som daglig användning av narkotika under de senaste fyra veckorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft0"&gt;För att kartlägga storleken på de olika populationer som uppfyller ovanstående definitioner har olika metoder använts. Det experimentella bruket har följts genom framför allt &lt;NOBR&gt;survey-undersökningar&lt;/NOBR&gt; bland skolelever och mönstrande, samt bland allmänheten via s.k. omnibusundersökningar genomförda av olika opinionsinstitut (SIFO, Temo m.fl.). Kraven på resultat som exakt anger nivåerna på detta bruk (antal brukare) har inte ansetts behöva sättas i främsta rummet. I första hand är syftet att följa trenderna varför vissa felmarginaler kan tolereras förutsatt att felen är någorlunda likartade över tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft0"&gt;Information om det regelbundna bruket har också huvudsakligen hämtats via ovan nämnda &lt;NOBR&gt;survey-undersökningar.&lt;/NOBR&gt; Resultaten är här mindre framgångsrika beroende på en kombination av att urvalen i dessa studier är relativt små och att användning av narkotika hittills varit en sällsynt företeelse i Sverige. Det har medfört att antalet personer med regelbunden användning av narkotika som besvarat enkäterna/intervjuerna varit mycket litet medförande mycket stora slumpfel. En möjlighet att komma tillrätta med detta problem är att genomföra undersökningarna med betydligt större urval. Kostnaderna blir då mycket höga. Ett bättre sätt är sannolikt att göra undersökningarna på särskilda urval av personer där sannolikheten att finna regelbundna brukare är högre, t.ex. vissa åldersgr upper i storstadsområdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft0"&gt;I det följande kommer inte metoderna för att mäta omfattningen av experimentellt eller regelbundet narkotikabruk att diskuteras. Istället kommer möjligheter och problem i kartläggningen av det tunga missbruket att tas upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft19"&gt;Skattningar av antalet narkotikamissbrukare och frågan om definitioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft0"&gt;För att överhuvudtaget kunna göra beräkningar av narkotikamissbrukets omfattning måste man på ett relevant och stringent sätt kunna avgränsa den grupp av människor som hör till denna kategori. Det måste dessutom finnas tillgång till sådan information som gör det möjligt att hänföra en specifik person till den definierade gruppen, dvs. valid information om respektive persons bruk av narkotika. I praktiken innebär detta att den definition man väljer måste anpassas efter de skattningsmetoder och den&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td71"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft3"&gt;Bilaga 2 &lt;SPAN class="ft0"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td72"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td73"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p343 ft0"&gt;grundinformation som står till buds. Om olika registerdata ligger till grund för beräkningarna kan definitionen naturligtvis inte vara mera specifik än den i registren tillgängliga informationen. Om skattningarna baseras på rapporter från olika myndighetspersoner måste definitionen anpassas efter deras kunskap, osv. Syftet med varför man överhuvudtaget vill ha skattningar av omfattningen av narkotikamissbruket, spelar naturligtvis också in för valet av definition. Gäller det främst att fastställa vårdbehovet, kan en definition anpassad till någon form av beroendebegrepp vara relevant, men gäller frågan behovet av resurser till det sekundärpreventiva arbetet får definitionen sannolikt göras vidare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft0"&gt;Innan man överhuvudtaget beslutar sig för att genomföra en kartläggning kan det också vara på sin på sin plats att bestämma vilken precisionsgrad resultaten bör ha. Vilken skillnad för de narkotikapolitiska åtgärderna gör det om felmarginalen sätts till t.ex. några hundra, tusen eller femtusen personer? Vad förändras om man vet att antalet missbrukare ligger mellan 17 000 och 20 000 snarare än mellan 15 000 och 25 000?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft0"&gt;I och med Sveriges medlemskap i EU, har den komparativa aspekten blivit mera aktuell, dvs. betydelsen av att anpassa definitionen till övriga länder har ökat. I det arbete som för närvarande pågår vid EU:s narkotikacenter i Lissabon (ECNN), utgör jämförbara skattningar av narkotikamissbrukets omfattning i medlemsländerna en prioriterad uppgift. Även där är definitionsfrågan central. Den åtminstone temporära "lösningen" kan sammanfattas på följande vis. Eftersom narkotikaproblemet i flertalet europeiska länder jämfört med Sverige har en mera "medicinsk" och behandlingsinriktad profil, blev det naturligt att inledningsvis försöka finna en definition som kopplade till beroendebegreppet. De kriterier som finns för beroende i &lt;NOBR&gt;ICD–10&lt;/NOBR&gt; (10:e revisionen av International Classification of Diseases) kom att diskuteras. Eftersom en klassificering efter dessa kriterier kräver detaljerad kunskap om bl.a. bruksmönster, konsekvenser för den fysiska och psykiska hälsan, tolerans och abstinens, bedömdes en sådan definition omöjlig att tillämpa i praktiken. Det är sällan polis och socialarbetare har tillgång till denna kunskap, inte heller de register (indikatorer) som finns innehåller tillräcklig information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft0"&gt;Den alternativa definition man slutligen enades om, bär tydliga pragmatiska drag. För att överhuvudtaget kunna komma fram till jämförbara estimat, tvingas man (åtminstone initialt) använda en definition som är praktiskt tillämpbar i de olika länderna. Utgångspunkten blir åtskillnaden mellan problematiskt och oproblematiskt narkotikabruk samt den information som finns tillgänglig, eller annorlunda uttryckt, den information som finns tillgänglig är den om det problematiska bruket (behandlingsbehov, ingripande av polis, dödsfall, osv.). Definitionen som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB39081x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p103 ft0"&gt;86 &lt;SPAN class="ft3"&gt;Bilaga 2 &lt;/SPAN&gt;SOU 1999:90&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft0"&gt;växte fram ur denna diskussion lyder: Problematiskt narkotikabruk = intravenöst bruk eller långvarigt/regelbundet bruk av opiater, kokain och/eller amfetamin. Detta betyder att preparat som ecstasy och cannabis inte ingår i definitionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft0"&gt;Visserligen kan man arbeta med flera definitioner samtidigt, beroende på syfte med kartläggningen och de praktiska möjligheterna, men det arbete och de kostnader detta skulle medföra pekar mot en pragmatisk hållning i frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft19"&gt;Metoder att skatta omfattningen av narkotikamissbruket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;Grovt sett kan man skilja mellan två slags metoder för beräkningar av narkotikamissbrukets omfattning; direkta och indirekta. Till de direkta metoderna hör surveys, &lt;NOBR&gt;case-findingstudier&lt;/NOBR&gt; och skattningar av initierade personer. Till de indirekta hör en rad metoder som via olika indikatorer försöker estimera omfattningen av missbruket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft6"&gt;Surveys&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft0"&gt;Surveys, alltså undersökningar där personer som ingår i någon form av urval tillställs ett antal frågor, används i en rad sammanhang. Mest kända är kanske de opinionsundersökningar som görs av institut som SIFO och Temo, inte sällan för att kartlägga de politiska sympatierna i befolkningen. Frågor om alkohol och narkotika har under många år inkluderats i denna typ av undersökningar. Till &lt;NOBR&gt;survey-undersökningarna&lt;/NOBR&gt; hör också CAN:s skol- och mönstringsundersökningar. Ibland genomförs också undersökningar som ett led i olika forskningsprojekt. Som nämnts ger detta på sin höjd tillförlitliga resultat om de ungefärliga andelarna i befolkningen som har erfarenhet av narkotika och om trenderna över tid. Däremot ger de ett mycket dåligt underlag för skattningar av mera allvarliga former av narkotikabruk. Missbrukare nås sällan, vare sig man genomför undersökningar som postenkäter, telefon- eller besöksintervjuer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft0"&gt;Det har ibland hävdats att det finns ett direkt samband mellan det experimentella, tillfälliga bruket av narkotika och mera allvarliga former av missbruk. I så fall skulle de trender som &lt;NOBR&gt;survey-undersökningarna&lt;/NOBR&gt; visar också ge en bild av hur den senare formen av narkotikamissbruk&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB39082x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td71"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft3"&gt;Bilaga 2 &lt;SPAN class="ft0"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td72"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td73"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p350 ft0"&gt;utvecklas.&lt;SPAN class="ft22"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Nu går det emellertid inte att påvisa att det råder något enkelt sådant samband, sannolikt beroende på det starka moraliska fördömandet som generellt råder gentemot narkotika och att användning av narkotika fortfarande är en mycket marginell företeelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft6"&gt;&lt;NOBR&gt;Case-findingstudier&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;Sverige har som ett av få länder använt sig av nationella casefindingstudier för att kartlägga omfattningen av vad som i dessa sammanhang benämnts tungt narkotikamissbruk. Metoden är i grunden enkel, de narkotikamissbrukare som är kända räknas. I praktiken är dock metoden både svår, tids- och kostnadskrävande. De svenska erfarenheterna från studierna 1979, 1992 och den som för närvarande genomförs, visar att metoden fungerat ganska väl, men att stora svårigheter uppstått i takt med att samhällets resurser för arbetet med narkotikafrågorna urholkats. Ett av de viktigaste skälen till att de flesta länder valt att inte använda sig av &lt;NOBR&gt;case-findingstudier&lt;/NOBR&gt; på nationell nivå är avsaknaden av en utbyggd och välfungerande offentlig sektor. Som utvecklingen ser ut idag, framstår inte heller i Sverige &lt;NOBR&gt;case-findingstu-&lt;/NOBR&gt; dier på nationell nivå som ett realistiskt alternativ. Urholkningen av samhällets arbete med narkotikamissbrukare leder inte bara till att kontakterna med dem blir mera diffusa, kunskapen om enskilda personers missbruk tenderar också att bli så dålig att det inte finns några möjligheter att efterfråga den detaljerade kunskap som krävs för att klassificera missbruket i enlighet med den definition som valts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft0"&gt;&lt;NOBR&gt;Case-findingmetoden&lt;/NOBR&gt; bör dock inte helt utmönstras ur diskussionen om framtida metoder för kartläggning av missbruket. Ett möjligt tillvägagångssätt vore lokala studier, t.ex. i ett mindre urval av kommuner. De resurser som står till buds skulle då kunna koncentreras och ett bättre resultat uppnås. Även om de resultat som erhålls skulle vara ot illräckliga för säkra uppräkningar till nationella estimat, skulle de ändå kunna ge ett relativt tillförlitligt underlag för bedömningar av trenderna i utvecklingen (bör kombineras med analyser av andra indikatorer).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Man har dragit paralleller till alkoholområdet och den s.k. totalkonsumtionsmodellen. Förändringar i befolkningens genomsnittliga alkoholkonsumtion avspeglar också förändringar i alkoholskador och alkoholmissbruk.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;88 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft6"&gt;Skattningar av initierade personer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft0"&gt;En mycket enkel metod är antalsskattningar gjorda av personer som bör ha god kunskap om narkotikamissbruket. Ett sådant försök gjordes i Sverige 1977 och senare också i Norge. En panel i respektive kommun angav det antal narkotikamissbrukare (enligt någon definition) man uppfattade fanns i kommunen. Vare sig i Sverige eller Norge har man bedömt att ett sådant tillvägagångssätt självständigt kan ligga tillgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft0"&gt;för tillförlitliga estimat. Däremot kan det vara tänkbart att använda metoden i kombination med andra. Som självständig metod lämpar sig denna typ av rapportering bättre för att fånga upp trender och tendenser på området. Det är också så den har använts i Sverige i CAN:s s.k. regionala rapporteringssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft6"&gt;Beräkningar med hjälp av indikatorer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft0"&gt;Bland övriga &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; tycks det vanligaste vara att man försöker utnyttja olika s.k. indikatorer för att skatta narkotikamissbrukets omfattning. Den allmänna principen är också här enkel, indikatorerna antas hänga samman med själva missbruket så att en förändring i detta på ett känt sätt påverkar indikatorerna. En förutsättning är dock att ingen annan faktor oberoende av missbruket ger förändringar i indikatorn, eller om så är fallet, att man kan korrigera för detta. Några av de vanligaste &lt;NOBR&gt;"indikator-metoderna"&lt;/NOBR&gt; ska här nämnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft3"&gt;Extrapolering från polisdata&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft0"&gt;Två olika sätt att utnyttja polisdata för estimering har använts bland EU- länderna. Den första har bl.a. använts i Tyskland och bygger på tillgång till två datakällor; för första gången registrerade missbrukare och narkotikarelaterad dödlighet. Den nu existerande beräkningen begränsar sig till heroinmissbrukare (i princip kan den "svenska" definitionen på tungt missbruk ersätta heroinmissbruk). Enligt viss internationell litteratur uppgår den genomsnittliga missbrukstiden för denna grupp till omkring tio år. Antalet för första gången registrerade heroinmissbrukare under denna period tas som &lt;SPAN class="ft3"&gt;benchmark &lt;/SPAN&gt;i följande ekvation:&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td76"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft44"&gt;Totalantalet heroinmissbrukare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td77"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft45"&gt;Totalantalet dödsfall bland heroinister&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft44"&gt;under de senaste tio åren&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft9"&gt;= &lt;NOBR&gt;-------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft44"&gt;Antal första gången registrerade heroin&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft44"&gt;Antal av polisen kända dödsfall bland&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td76"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft44"&gt;missbrukare under de senaste tio åren&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td77"&gt;&lt;SPAN class="p356 ft46"&gt;heroinister under de senaste tio åren&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB39084x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td71"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft3"&gt;Bilaga 2 &lt;SPAN class="ft0"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td72"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td73"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p357 ft0"&gt;Hypotetiskt skulle vi för Sveriges del kunna "leka" med följande antalsantaganden rörande heroinmissbruk:&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td78"&gt;&lt;SPAN class="p358 ft10"&gt;X&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td79"&gt;&lt;SPAN class="p359 ft0"&gt;1 100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td78"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------&lt;/NOBR&gt; =&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td79"&gt;&lt;SPAN class="p16 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;----------&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft47"&gt;ð &lt;/SPAN&gt;X = 4 400&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td78"&gt;&lt;SPAN class="p360 ft10"&gt;2 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td79"&gt;&lt;SPAN class="p361 ft10"&gt;500&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p362 ft10"&gt;Metoden förutsätter tre kända storheter. För Sveriges del är i dag i princip bara totalantalet narkotikarelaterade dödsfall känt. Polisen för inget register över vare sig dödlighet eller för första gången kända missbrukare. I övrigt krävs tillräckligt specifik och tillförlitlig information för att kunna hänföra en person till den definition man använder sig av. Ytterligare ett problem är uppskattningen av den genomsnittliga missbrukstiden &lt;NOBR&gt;(-durationen).&lt;/NOBR&gt; Om amfetamin ska inkluderas förändras sannolikt denna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft10"&gt;Den andra estimeringsmetoden utifrån polisdata bygger på följande formel:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft9"&gt;T = B/c där,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft10"&gt;T = Det skattade totalantalet narkotikamissbrukare (eller t.ex. heroin ister)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft10"&gt;B = Antalet registrerade/kända narkotikamissbrukare hos polisen under ett givet år&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft10"&gt;c = Proportionen av samtliga narkotikamissbrukare som polisen har kontakt med under ett givet år&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft10"&gt;För att denna metod ska kunna användas krävs att en mindre (kommun/ län) studie görs för att estimera den proportion/andel narkotikamissbrukare polisen har kontakt med under ett år. Nästa led, generalisering av denna andel till hela landet, blir naturligtvis problematisk, bl.a. beroende på skillnader i effektivitet mellan polisen i olika regioner. Följande antagande, baserat på data från UNO92, ger följande estimat för tungt narkotikamissbruk&lt;SPAN class="ft48"&gt;2&lt;/SPAN&gt;:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft9"&gt;T = 4 000/0,33 &lt;SPAN class="ft49"&gt;ð &lt;/SPAN&gt;T = 12 100&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Antal av polisens inrapporterade tunga respektive &lt;NOBR&gt;heroin-/opiatmissbrukare&lt;/NOBR&gt; 1992. Uppskattad andel av samtliga inrapporterade tunga respektive &lt;NOBR&gt;opiat- /heroinmissbrukare&lt;/NOBR&gt; rapporterade av polisen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;90 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft0"&gt;och för &lt;NOBR&gt;heroin-/opiatmissbruk:&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft0"&gt;T = 1 360/0,50 &lt;SPAN class="ft52"&gt;ð &lt;/SPAN&gt;T = 2 720&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft3"&gt;Extrapolering från behandlingsdata&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft0"&gt;Denna metod är identisk med ovanstående. Istället för registrerade hos polisen under ett givet år används antalet behandlade narkotikamissbrukare under ett år. Om vi tar antalet slutenvårdade för diagnosen narkomani under 1992 som utgångspunkt för att beräkna kvoten (c) och antalet kända missbrukare rapporterade i &lt;NOBR&gt;case-findingstudien,&lt;/NOBR&gt; får vi följande estimat:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft0"&gt;T = 2 000/0,2 &lt;SPAN class="ft52"&gt;ð &lt;/SPAN&gt;T = 10 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft3"&gt;Demographic multiplier method&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft0"&gt;Denna demografiska metod utgår från teorin om stationära populationer. Den betraktas som stationär om in- och utflödet (t.ex. födda och döda) är konstanta och tar ut varandra. Metoden har diskuterats av Gösta Carlsson i UNO79:s slutrapport (Ds S 1982:13). Storleken på en sådan population kan estimeras genom att det årliga inflödet (antal födda) multipliceras med den genomsnittliga livslängden. Analogt på narkotikaområdet;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft0"&gt;Prevalensen = incidensen x den genomsnittliga missbrukstiden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft0"&gt;Om vi antar en årlig incidens på 1 000 narkotikamissbrukare och den genomsnittliga missbrukstiden (kan upphöra spontant, efter behandling eller genom dödsfall) till 15 år får vi en prevalens på 15 000 narkotikamissbrukare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft0"&gt;För närvarande är även denna metod svår att använda i Sverige. Säkra incidensmått saknas och det är i högsta grad oklart hur lång den genomsnittliga missbrukstiden egentligen är.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td71"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft3"&gt;Bilaga 2 &lt;SPAN class="ft0"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td72"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td73"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft3"&gt;Estimat baserade på den narkotikarelaterade dödligheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft0"&gt;Denna metod baseras på kännedom om den totala årliga narkotikarelaterade dödligheten (B) och den årliga &lt;NOBR&gt;döds-kvoten&lt;/NOBR&gt; (c) (mortality rate) bland narkotikamissbrukare. Vi får då;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft0"&gt;T = B/c&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft0"&gt;För Sveriges del kan vi göra följande grova antaganden. Cirka hälften av samtliga narkotikarelaterade dödsfall är relaterade till heroin och hälften till amfetamin eller andra narkotiska medel. Av de 250 registrerade dödsfallen 1996, kan cirka 125 relateras till heroin och 125 till amfetamin/annan narkotika. Dödligheten bland heroinister ligger kanske på omkring 3 % och bland amfetaminister och övriga på omkring 1,5 %. Vi får då 125/0,03 = drygt 4 000 heroinister och 125/0,015 = drygt 8 000 amfetaminister/övriga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft0"&gt;För närvarande pågår i Sverige ett utredningsarbete för att bättre kartlägga den narkotikarelaterade dödligheten. När detta är gjort bör denna metod kunna användas för åtminstone grova estimat. Det krävs dock att man också kan följa om dödsrisken förändras i missbrukarpopulationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;Capture–recapture&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft0"&gt;Metoden bygger på att det finns information om antal narkotikamissbrukare från minst två olika källor (i teorin oberoende källor), t.ex. socialtjänsten och polisen. I det enklaste fallet med två källor estimeras totalantalet på följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft0"&gt;T = (Antal kända av källa 1) x (Antal kända av källa 2) / (Antal gemensamt kända)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft0"&gt;Informationen som används som underlag kan erhållas på olika sätt. I Sverige har &lt;NOBR&gt;capture–recapture&lt;/NOBR&gt; tillämpats för att beräkna mörkertalen i de nationella &lt;NOBR&gt;case-findingstudierna.&lt;/NOBR&gt; Ett annat sätt är att använda sig av registerdata (t.ex. polisregister, register över narkotikarelaterad dödlighet eller vårdade narkomaner). Det senare kräver att det finns möjlighet att identifiera personerna för att undvika d ubbelräkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft0"&gt;Ett av de största problemen med denna beräkningsmetod är att det i praktiken inte råder något oberoende mellan de olika källorna. Om en missbrukare blir känd hos en myndighet ökar ofta chanserna att denne också blir känd på en annan. Sådana positiva samband leder till flera&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB39087x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;92 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft0"&gt;SOU 1999:90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;SPAN class="p0 ft1"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p141 ft0"&gt;gemensamt kända missbrukare och en underskattning av totalantalet. Man kan naturligtvis också tänka sig negativa samband, med överskattning som följd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft6"&gt;Den multivariata indikatormetoden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft0"&gt;Det kan vara riskabelt att enbart förlita sig till en indikator när missbrukets omfattning skattas. Även en mindre förändring i indikatorn och dess samband med missbruket kan leda till relativt stora skattningsfel. Ett sätt att minska detta problem är att utnyttja informationen från flera indikatorer samtidigt. För att metoden ska kunna användas krävs data om de olika indikatorerna uppdelat på region (t.ex. kommun, polisdistrikt eller län). För åtminstone två (tre?) regioner krävs valida skattningar av antalet narkotikamissbrukare, t.ex. beräknade på grundval av lokala &lt;NOBR&gt;case-findingstudier.&lt;/NOBR&gt; En modell över indikatorernas samband med dessa skattningar beräknas med hjälp av linjär regressionsanalys (med indikatorerna som oberoende och prevalensskattningarna som beroende variabler)&lt;SPAN class="ft22"&gt;3&lt;/SPAN&gt;. Inom vissa &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; har sådana skattningar gjorts med följande (regionalt fördelade) indikatorer ingående i modellen; narkotikabrott, narkotikarelaterad dödlighet, klienter i behandling, &lt;NOBR&gt;hiv/aids-fall&lt;/NOBR&gt; och narkotikamissbrukare i fängelse. Andra kombinationer av indikatorer kan naturligtvis tänkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft0"&gt;Metoden löser förstås inte problemet med att en eller fler indikatorer kan förändras över tid. För att åtminstone till en del minska detta problem, kan det vara lämpligt att laborera med flera modeller samtidigt (olika indikatorkombinationer) för att komma fram till den rimligaste skattningen. Ett annat problem är antagandet om ett linjärt samband mellan indikatorerna och prevalensen. Det kan hävdas att sambandet (ibland) snarare är monotont. Om t.ex. missbruket ökar, behöver det inte leda till en linjär ökning i antalet behandlade narkomaner. Antalet behandlingsplatser sätter ett tak för hur många som kan tas in oavsett hur mycket missbruket ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Om antalet oberoende variabler (indikatorer) överstiger antalet beroende (antalet prevalensskattningar), måste en ”principal &lt;NOBR&gt;component”-analys&lt;/NOBR&gt; göras innan den linjära regressionsanalysen kan genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;/div&gt;&lt;style&gt;


TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}

P {
zdisplay:block;
}

.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}


.xecp {
  display:block;
  margin: 0px !important;
  padding: 0px !important;
  
}

.ec {
  border-style:solid;
  border-width:1px;
  display:block;
  margin: 0px !important;
  padding: 0px !important;
}

.TOPS {
  overflow:visable;
  margin:2px;
  width:690px !important;
}

&lt;/style&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GNB390</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_1999__90.pdf</filnamn>
<filstorlek>396717</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Narkotikastatistik</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/1DA858EC-844B-487B-9F33-0842AC8D6266</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>