<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2422542</hangar_id>
 <dok_id>GNB375d1</dok_id>
 <rm>1999</rm>
 <beteckning>75</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 1999:75</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning>d1</tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>75</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1999-07-06 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-08-12 16:22:00</systemdatum>
 <publicerad>1999-07-06 00:00:00</publicerad>
 <titel>Rätt plats för vindkraften - del 1</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>hämtad</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GNB375d1/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GNB375d1</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GNB375d1</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div style="margin:3px;"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:64px 0px 61px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}





#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 1px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 908px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 72px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 85px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_26 #dimg1z{position:absolute;top:469px;left:42px;z-index:-1;width:424px;height:211px;}
#page_26 #dimg1 #img1  {width:424px;height:211px;}




#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_28 #dimg1z{position:absolute;top:604px;left:42px;z-index:-1;width:413px;height:88px;}
#page_28 #dimg1 #img1  {width:413px;height:88px;}




#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_29 #dimg1z{position:absolute;top:73px;left:42px;z-index:-1;width:413px;height:325px;}
#page_29 #dimg1 #img1  {width:413px;height:325px;}




#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_30 #dimg1z{position:absolute;top:212px;left:42px;z-index:-1;width:413px;height:91px;}
#page_30 #dimg1 #img1  {width:413px;height:91px;}




#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 81px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 51px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 75px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 117px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 83px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 71px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_71 #dimg1z{position:absolute;top:96px;left:42px;z-index:-1;width:431px;height:468px;}
#page_71 #dimg1 #img1  {width:431px;height:468px;}




#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_73 #dimg1z{position:absolute;top:641px;left:42px;z-index:-1;width:450px;height:52px;}
#page_73 #dimg1 #img1  {width:450px;height:52px;}




#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 74px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_74 #dimg1z{position:absolute;top:73px;left:42px;z-index:-1;width:450px;height:366px;}
#page_74 #dimg1 #img1  {width:450px;height:366px;}




#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 99px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 74px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 86px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 123px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_117 #dimg1z{position:absolute;top:634px;left:42px;z-index:-1;width:431px;height:106px;}
#page_117 #dimg1 #img1  {width:431px;height:106px;}




#page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_118 #dimg1z{position:absolute;top:73px;left:42px;z-index:-1;width:431px;height:333px;}
#page_118 #dimg1 #img1  {width:431px;height:333px;}




#page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 106px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 71px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





.ft0{font:  20px 'Verdana' !important;l-h: 36px;}
.ft1{font:  20px 'Verdana' !important;l-h: 33px;}
.ft2{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.ft3{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft4{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft5{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;}
.ft6{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft7{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft8{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft9{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft10{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft11{font: bold  10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft12{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft13{font: bold  10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft14{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;}
.ft15{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft16{font: italic  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft17{font:  14px 'Symbol' !important;l-h: 19px;}
.ft18{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;}
.ft19{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft20{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft21{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft22{font: italic  14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 17px;}
.ft23{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft24{font:  16px 'Verdana' !important;margin-left: 48px;l-h: 23px;}
.ft25{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 21px;}
.ft26{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft27{font:  16px 'Verdana' !important;margin-left: 63px;l-h: 29px;}
.ft28{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 29px;}
.ft29{font:  16px 'Verdana' !important;margin-left: 48px;l-h: 26px;}
.ft30{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;}
.ft31{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft32{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft33{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;}
.ft34{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft35{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;}
.ft36{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft37{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft38{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 42px;l-h: 21px;}
.ft39{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 43px;l-h: 21px;}
.ft40{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft41{font: italic bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft42{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;}
.ft43{font:  14px 'Symbol' !important;l-h: 20px;}
.ft44{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;}
.ft45{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;}
.ft46{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 23px;}
.ft47{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft48{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft49{font: italic  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft50{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft51{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft52{font: bold  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft53{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft54{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft55{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft56{font: italic bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft57{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 16px;}
.ft58{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft59{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;}
.ft60{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 16px;}
.ft61{font: italic  14px 'Symbol' !important;l-h: 19px;}
.ft62{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;}
.ft63{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 18px;}
.ft64{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft65{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft66{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft67{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft68{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft69{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft70{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 28px;l-h: 17px;}
.ft71{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 24px;l-h: 17px;}
.ft72{font:  16px 'Verdana' !important;margin-left: 51px;l-h: 29px;}
.ft73{font:  16px 'Verdana' !important;margin-left: 37px;l-h: 23px;}
.ft74{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 28px;l-h: 21px;}
.ft75{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;}
.ft76{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 18px;}
.ft77{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;}
.ft78{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}

.p0{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;margin-top: 224px;margin-bottom: 0px !important;}
.p3{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p4{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p5{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p7{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p8{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p9{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p10{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p11{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p12{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p13{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 672px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.103px;}
.p14{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p15{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px !important;}
.p16{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p17{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p18{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p19{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p20{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p21{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p22{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p23{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p25{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p26{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p27{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p30{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p32{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p33{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p34{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p35{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p36{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p37{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p38{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p39{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p41{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p42{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p45{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p52{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p62{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p64{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p66{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p73{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p75{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p77{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p78{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p79{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p81{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p86{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p87{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px !important;}
.p88{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p89{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p91{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p93{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p94{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p95{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p101{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p102{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p103{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p104{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p111{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p119{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p121{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px !important;}
.p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p128{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p130{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p131{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p134{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p135{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p137{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p140{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p145{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p146{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p147{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p153{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p154{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p155{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p156{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p157{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p158{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p159{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p161{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p163{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p164{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p166{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;}
.p168{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p170{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p171{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p172{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p173{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p174{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p176{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p177{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p178{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p179{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px !important;}
.p180{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p182{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p185{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px !important;}
.p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p187{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p192{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p194{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p195{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p197{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;}
.p198{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;}
.p199{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;}
.p200{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p202{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p203{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p204{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p211{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p218{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p227{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p228{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p229{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.9px;}
.p230{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p231{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p233{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p234{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p236{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p237{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p239{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p243{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p244{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p246{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p247{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p248{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p249{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p250{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p252{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p253{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p254{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p255{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p256{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p257{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p258{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p259{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.9px;}
.p260{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p261{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p262{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p263{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p266{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p267{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p268{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p269{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p270{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p272{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p273{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p274{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p275{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p276{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p277{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p278{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p280{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p282{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p283{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p284{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p286{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p287{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p288{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p289{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p292{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p294{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p295{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p296{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p299{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p300{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p301{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p302{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p304{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p305{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p306{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px !important;}
.p307{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p308{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p309{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p311{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p315{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p317{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p318{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p319{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p320{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p321{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p323{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p324{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p325{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p326{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p327{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p328{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p329{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p330{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p331{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p333{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p334{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p335{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p336{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p337{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p338{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p339{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p340{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p341{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p342{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p343{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p344{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p345{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p346{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p347{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p348{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p350{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p351{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p352{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p353{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p354{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p355{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p356{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;}
.p357{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;}
.p358{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;}
.p359{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p360{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p361{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p362{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p363{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.9px;}
.p364{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p365{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p366{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p367{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p368{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;}
.p369{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p370{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p371{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p372{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p373{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;}
.p374{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;}
.p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;}
.p376{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;}
.p377{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p379{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p380{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p381{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p382{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p383{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p384{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p385{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p386{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p387{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p388{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;}
.p389{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p390{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p391{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p392{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p393{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p394{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p395{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p396{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p397{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p398{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p399{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p400{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p401{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p402{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p403{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p404{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p405{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p406{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p407{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p408{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p409{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p410{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p411{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p412{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p413{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p414{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;}
.p415{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p416{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p417{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p418{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p419{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p420{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p421{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p422{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p423{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p424{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p425{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p426{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p427{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p428{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p429{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p430{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p431{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p432{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p433{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.9px;}
.p434{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p435{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p436{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p437{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p438{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p439{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px !important;}
.p440{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p441{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p442{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p443{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p444{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p445{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p446{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p447{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p448{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p449{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p450{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p451{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p452{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p453{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p454{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p455{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p456{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.9px;}
.p457{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p458{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p459{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p460{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p461{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p462{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p463{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p464{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p465{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p466{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p467{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p468{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p469{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p470{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p471{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p472{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p473{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p474{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p475{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p476{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p477{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p478{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p479{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p480{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p481{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p482{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p483{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p484{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p485{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p486{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p487{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p488{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p489{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p490{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p491{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p492{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p493{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p494{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p495{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p496{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.9px;}
.p497{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p498{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p499{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p500{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p501{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p502{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p503{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p504{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p505{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p506{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p507{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p508{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p509{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p510{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p511{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p512{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p513{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;}
.p514{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;}
.p515{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;}
.p516{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p517{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p518{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p519{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p520{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px !important;}
.p521{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p522{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p523{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p524{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p525{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p526{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p527{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;}
.p528{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p529{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p530{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p531{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p532{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p533{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p534{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p535{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p536{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p537{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.9px;}
.p538{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p539{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p540{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p541{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p542{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p543{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p544{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 339px;margin-bottom: 0px !important;}
.p545{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p546{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p547{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p548{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p549{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px !important;}
.p550{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p551{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p552{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p553{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p554{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p555{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p556{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p557{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p558{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p559{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p560{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p561{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p562{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p563{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p564{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p565{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p566{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p567{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p568{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p569{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p570{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p571{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p572{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p573{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p574{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p575{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p576{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p577{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p578{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p579{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p580{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p581{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p582{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p583{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p584{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p585{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p586{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 332px;margin-bottom: 0px !important;}
.p587{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p588{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p589{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p590{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p591{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p592{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p593{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p594{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p595{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p596{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p597{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p598{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p599{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.103px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 406px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 405px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 447px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 423px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 455px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 454px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 424px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 439px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td22{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 414px;vertical-align: bottom;}
.td23{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td24{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 449px;vertical-align: bottom;}
.td25{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td26{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 454px;vertical-align: bottom;}
.td27{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td28{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;}
.td29{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td30{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;}
.td31{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td32{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;}
.td33{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td34{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td35{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td36{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td37{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td38{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td39{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td40{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td41{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td42{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td43{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 399px;vertical-align: bottom;}
.td44{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td45{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 368px;vertical-align: bottom;}
.td46{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td47{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td48{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td49{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td50{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 220px;vertical-align: bottom;}
.td51{border-left: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 337px;vertical-align: bottom;}
.td52{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td53{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 337px;vertical-align: bottom;}
.td54{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td55{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 337px;vertical-align: bottom;}
.td56{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td57{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td58{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 227px;vertical-align: bottom;}
.td59{border-left: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;}
.td60{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;}
.td61{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;}
.td62{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;}
.td63{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;}
.td64{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;}
.td67{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;}
.td68{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td69{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 263px;vertical-align: bottom;}
.td70{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 277px;vertical-align: bottom;}
.td71{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td72{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 330px;vertical-align: bottom;}

.tr0{heightzzz: 22px;}
.tr1{heightzzz: 1px;}
.tr2{heightzzz: 26px;}
.tr3{heightzzz: 29px;}
.tr4{heightzzz: 25px;}
.tr5{heightzzz: 33px;}
.tr6{heightzzz: 24px;}
.tr7{heightzzz: 19px;}
.tr8{heightzzz: 34px;}
.tr9{heightzzz: 18px;}
.tr10{heightzzz: 944px;}
.tr11{heightzzz: 0px;}
.tr12{heightzzz: 27px;}
.tr13{heightzzz: 23px;}
.tr14{heightzzz: 21px;}
.tr15{heightzzz: 8px;}
.tr16{heightzzz: 17px;}
.tr17{heightzzz: 16px;}
.tr18{heightzzz: 13px;}
.tr19{heightzzz: 14px;}
.tr20{heightzzz: 32px;}

.t0{width: 572px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 486px;margin-leftZ: 47px;margin-top: 114px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 567px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 486px;margin-leftZ: 47px;margin-top: 46px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 486px;margin-leftZ: 47px;margin-top: 72px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 486px;margin-leftZ: 47px;margin-top: 74px;f:bold 13px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 1034px;margin-leftZ: 47px;margin-top: 88px;f:bold 15px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 566px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 566px;f:italic 14px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 364px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 2px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 416px;margin-leftZ: 45px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 457px;margin-leftZ: 45px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 486px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 62px;f:bold 15px 'Verdana' !important;}

&lt;/STYLE&gt;



&lt;DIV id="page_1"&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;RÄTT PLATS FÖR VINDKRAFTEN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;Del 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft2"&gt;Slutbetänkande av Vindkraftsutredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft2"&gt;SOU 1999:75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td0"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td1"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;Innehållsförteckning 5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td5"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p5 ft5"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td6"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Sammanfattning ....................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td7"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft7"&gt;11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft7"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft8"&gt;Uppdraget och dess genomförande ...............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft7"&gt;23&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft9"&gt;Direktiv för utredningen ..................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td7"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;23&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft9"&gt;1.1.1 Utgångspunkter ......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;23&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft9"&gt;1.1.2 Uppdraget ..............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;24&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft9"&gt;Kunskapsunderlag...........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td7"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;25&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft9"&gt;1.2.1 Lägesrapporten ......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;25&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft10"&gt;1.2.2 Särskilda studier.....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;27&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft10"&gt;1.2.3 Övrigt kunskapsunderlag ........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;27&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft9"&gt;Branschföreträdare..........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td7"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;28&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft7"&gt;2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Helhetssyn på vindkraftens miljöpåverkan ...................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft7"&gt;29&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft10"&gt;Vindkraften stödjer en hållbar utveckling .........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;29&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft10"&gt;Nationella miljömål .........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td7"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;31&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft10"&gt;2.2.1 Hav i balans samt levande kust och skärgård...........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;31&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft3"&gt;2.2.2 Storslagen fjällmiljö ...............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;33&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft9"&gt;2.2.3 Minskade utsläpp ...................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;33&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft3"&gt;2.2.4 Andra natur- och kulturmiljöer samt tätorter ...........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td7"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft7"&gt;3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Planeringsmål och riksintresse för vindkraft ................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft7"&gt;37&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft9"&gt;Lägesrapporten ...............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;37&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft10"&gt;Bestämmelser och förarbeten...........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td7"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;38&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;6 Innehållsförteckning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td12"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;SPAN class="p8 ft9"&gt;Överväganden och förslag ...............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;39&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;SPAN class="p8 ft10"&gt;3.3.1 Det behövs planeringsmål för vindkraften ...............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td7"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;39&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td15"&gt;&lt;SPAN class="p8 ft3"&gt;3.3.2 Kriterier för urval av områden av riksintresse för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft9"&gt;vindkraftverk ...................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;41&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td15"&gt;&lt;SPAN class="p8 ft9"&gt;3.3.3 Fortsatt arbete ........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;44&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft7"&gt;4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;SPAN class="p8 ft6"&gt;Vindkraftverken i den kommunala planeringen ............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft7"&gt;47&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;SPAN class="p8 ft9"&gt;Lägesrapporten ...............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;47&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;SPAN class="p8 ft9"&gt;Översiktlig planering .......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;48&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;SPAN class="p8 ft10"&gt;4.2.1 Behov av och former för översiktlig planering .........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td7"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;49&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;SPAN class="p8 ft9"&gt;4.2.2 Översiktsplanens innehåll .......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;52&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;SPAN class="p8 ft9"&gt;4.2.3 Överväganden och förslag ......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;56&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;SPAN class="p8 ft10"&gt;Reglering av mark- och vattenanvändningen ....................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;59&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;SPAN class="p8 ft9"&gt;4.3.1 Krav på reglering ...................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td7"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;59&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;SPAN class="p8 ft9"&gt;4.3.2 Överväganden och förslag ......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;59&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft7"&gt;5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;SPAN class="p8 ft6"&gt;Tillståndsprövning.........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft7"&gt;63&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;SPAN class="p8 ft9"&gt;Lägesrapporten ...............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td7"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;63&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;SPAN class="p8 ft9"&gt;Gällande bestämmelser....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;64&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;SPAN class="p8 ft9"&gt;5.2.1 Krav på tillstånd.....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;64&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;SPAN class="p8 ft9"&gt;5.2.2 Miljökonsekvensbeskrivning ...................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;65&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;SPAN class="p8 ft9"&gt;Överväganden och förslag ...............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td7"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;66&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;SPAN class="p8 ft10"&gt;5.3.1 Lägre effektgräns för miljöprövning........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;66&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;SPAN class="p8 ft10"&gt;5.3.2 Bättre samordning av olika prövningar....................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;67&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft7"&gt;6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;SPAN class="p8 ft8"&gt;Hur värdera landskapet i planering och tillståndsprövning..........&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft7"&gt;71&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;SPAN class="p8 ft9"&gt;Lägesrapporten ...............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td7"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;71&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;SPAN class="p8 ft10"&gt;Helhetssyn på vindkraften och miljön...............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;72&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;SPAN class="p8 ft3"&gt;6.2.1 Planerings- och prövningsrelevant underlagsmaterial...............&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;72&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;SPAN class="p8 ft10"&gt;6.2.2 Lagstiftningen och dess tillämpning ........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td7"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;SPAN class="p8 ft9"&gt;Överväganden och förslag ...............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;79&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td0"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td1"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;Innehållsförteckning 7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td5"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;6.3.1 Metodutveckling vad gäller underlagsmaterial.........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;79&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;6.3.2 Skydd av vissa områden .........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;81&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft7"&gt;7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;Påverkan och hänsynstaganden med avseende på&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft6"&gt;landskapsbilden .............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft7"&gt;83&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;Lägesrapporten ...............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;83&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;Överväganden om hänsynstaganden till landskapsbilden...................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;84&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft7"&gt;8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft7"&gt;Påverkan och hänsynstaganden i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft6"&gt;vindkraftverkens närområde.........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft7"&gt;91&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;Ljudstörningar ................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;91&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;8.1.1 Lägesrapporten ......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;91&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;8.1.2 Kunskapsläge och utvecklingsbehov .......................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;92&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;8.1.3 Överväganden och förslag ......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;94&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;Skuggstörningar..............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;97&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;8.2.1 Lägesrapporten ......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;97&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;8.2.2 Erfarenheter och kunskapsläge................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;97&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;8.2.3 Överväganden och förslag ......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;98&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;Påverkan på djurlivet ......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;99&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;8.3.1 Lägesrapporten ....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;8.3.2 Fåglar ..................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft10"&gt;8.3.3 Landlevande däggdjur...........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;103&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;8.3.4 Sälar ....................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;104&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;8.3.5 Fiskar ..................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;106&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;8.3.6 Kunskapsuppbyggnad ..........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;107&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;Störning av signalsystem ...............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;108&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;8.4.1 Lägesrapporten ....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;108&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;8.4.2 Överväganden och förslag ....................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;109&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;8.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;SPAN class="p10 ft9"&gt;Säkerhetsavstånd...........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;111&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;8 Innehållsförteckning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td12"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft9"&gt;8.5.1 Lägesrapporten ....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;111&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;8.5.2 Risker och rekommenderade säkerhetsavstånd.......................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;111&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;8.5.3 Överväganden och förslag ....................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;112&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;8.6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;Erfarenhetsåterföring och pilotprojekt............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;114&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft7"&gt;9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft6"&gt;Stöd för utbyggnad av elnät ........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft8"&gt;117&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft9"&gt;Lägesrapporten .............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;117&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;Förslag från Energimyndigheten ....................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;118&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft9"&gt;Överväganden och förslag .............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;118&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft9"&gt;9.3.1 Ekonomiskt stöd...................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;119&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft9"&gt;9.3.2 Kriterier för stöd ..................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;120&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft9"&gt;9.3.3 Finansiering .........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;122&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft7"&gt;10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft8"&gt;Behov av övergripande kartläggningar.......................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft8"&gt;125&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td18"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft9"&gt;10.1 Vindenergikarteringar ...................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;125&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft9"&gt;10.1.1 Lägesrapporten...................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;125&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft9"&gt;10.1.2 Bakgrund ...........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;126&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;10.1.3 Överväganden och förslag...................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;127&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td18"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;10.2 Förutsättningar för havslokalisering ..............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;128&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft9"&gt;10.2.1 Lägesrapporten...................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;128&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;10.2.2 Överväganden och förslag...................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;129&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td18"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;10.3 Förutsättningar för fjällokalisering ................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;131&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft9"&gt;10.3.1 Lägesrapporten...................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;131&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p11 ft10"&gt;10.3.2 Överväganden och förslag...................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft3"&gt;132&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft6"&gt;Skrivelse från Svensk Vindkraftförening............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft8"&gt;135&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td0"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td1"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;Innehållsförteckning 9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td5"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft7"&gt;BILAGOR&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft11"&gt;..........................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft7"&gt;139&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft7"&gt;Bilaga 1 .................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft12"&gt;Direktivet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft7"&gt;143&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft12"&gt;Bilaga 2 .......................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td20"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft12"&gt;Sammanfattning av Lägesrapporten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft13"&gt;149&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft12"&gt;Bilaga 3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td20"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft12"&gt;Vindkraften i ett storregionalt och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft13"&gt;....................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td20"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft12"&gt;globalt perspektiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft13"&gt;155&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft12"&gt;Bilaga 4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td20"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft12"&gt;Bestämmelser av betydelse vid lokalisering och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft13"&gt;........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td20"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft12"&gt;tillståndsprövning av vindkraftverk&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft13"&gt;163&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft12"&gt;Bilaga 5 .............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td20"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft12"&gt;Vindkraft i människors landskap&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft13"&gt;181&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft12"&gt;Bilaga 6 ........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td20"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft12"&gt;Buller från vindkraftverk&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft13"&gt;193&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft12"&gt;Bilaga 7 ....................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td20"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft12"&gt;Vindkraftverkens effekter på djurlivet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft13"&gt;205&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft12"&gt;Bilaga 8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td20"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft12"&gt;Ytåtgång för framtida utbyggnad av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft13"&gt;...........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td20"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft12"&gt;vindkraftverk&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft13"&gt;215&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft12"&gt;Bilaga 9 .......&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td20"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft12"&gt;Miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftverk&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft13"&gt;239&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p12 ft12"&gt;BETÄNKANDETS DEL TVÅ&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft12"&gt;Bilaga 10 Landskapstyper och vindkraft&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft15"&gt;Bilaga 11 Värden i natur- och kulturmiljöer samt för friluftslivet med avseende på konsekvenser av vindkraft&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td22"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;Sammanfattning &lt;SPAN class="ft3"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p14 ft5"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft16"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft3"&gt;I direktivet anförs som motiv för utredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att det är angeläget att få en samlad bild av hur en fortsatt vindkraftsutbyggnad kommer att inverka på hushållningen med mark- och vattenområden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att det finns behov av överblick över läget i fråga om vindkraftens utbyggnad i landets olika delar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att det behövs bättre kunskap och metodutveckling när det gäller planering inför beslut om tillstånd till lokalisering av land- och havsbaserade vindkraftsanläggningar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att samverkan mellan statliga och kommunala myndigheter och berörda intressenter i anknytning till den kommunala översiktsplaneringen behöver förstärkas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att lokaliseringskriterier för vindkraftsetablering behöver utvecklas för att främja en långsiktigt god hushållning med mark- och vattenområden och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att behovet av förstärkningar av de lokala elnäten behöver undersökas och kostnadsberäknas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft19"&gt;I en första etapp, som redovisades i en lägesrapport – VINDKRAFTEN en ren energikälla tar plats (SOU 1998:152) &lt;NOBR&gt;–,&lt;/NOBR&gt; sammanställdes uppgifter om dagens situation när det gäller intresset av att bygga vindkraftverk och om konflikter med andra mark- och vattenanvändningsintressen till havs och på land och i olika delar av landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft3"&gt;I en andra etapp som nu redovisas skall utredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;föreslå kriterier för lokalisering av vindkraftverk mot bakgrund av kravet på en långsiktigt god hushållning med mark- och vattenområden samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;12 Sammanfattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td12"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft20"&gt;skyddsbehoven vad gäller miljöeffekter, landskapsbild etc. Kriterierna bör vara anpassade för olika situationer och olika delar av landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;vid behov föreslå åtgärder i fråga om ersättning för kostnader för nätförstärkningar i lokala elnät när vindkraftsproduktionen byggs ut och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;eventuella åtgärder i övrigt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft16"&gt;Underlag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft3"&gt;Lägesrapporten (SOU 1998:152) och remissvaren över den har varit det viktigaste underlaget för utredningens arbete i denna etapp. I Lägesrapporten pekas på olika frågor rörande vindkraftverkens omgivningseffekter, formerna för planering och tillståndsprövning av vindkraftverk samt behovet av att ersätta kostnader för erforderliga elnätsförstärkningar, som har övervägts närmare i denna etapp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft3"&gt;Särskilda studier har gjorts om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;”Landskapstyper och vindkraft”, Institutionen för landskapsplanering, SLU Alnarp,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;”Värden i natur- och kulturmiljöer samt för friluftslivet med avseende på konsekvenser av vindkraft”, Jan Sundström, länsstyrelsen i Västerbottens län,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;”Ytåtgång för framtida vindkraftsutbyggnad”, Carolina Karlström, Vattenfall AB och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;”Miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft, regler och fiktiva exempel”, Margareta Olsson, Swedpower.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft3"&gt;Sekretariatet har tagit del av rapporter och annan dokumentation som rör vindkraften i Sverige och utomlands, främst i Danmark och Tyskland. Utredningen har gjort studieresor till Gotland, Danmark och Niedersachsen. Till utredningen har kommit in skrivelser från företag och enskilda personer, som i stor omfattning också i telefonsamtal hört av sig till sekretariatet. Den särskilde utredaren och sekreteraren har besökt också andra delar av landet och haft möten med länsstyrelser, kommuner, enskilda och företag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td22"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;Sammanfattning &lt;SPAN class="ft3"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft16"&gt;Helhetssyn på vindkraftens miljöpåverkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft3"&gt;I &lt;SPAN class="ft16"&gt;kapitel 2 &lt;/SPAN&gt;pekar vi på att vindkraften stödjer en hållbar utveckling då den är en förnybar, inhemsk och ren energikälla som inte ger några utsläpp av luftföroreningar när den används för elproduktion. Livscykelanalyser för vindkraftverk visar på en, jämfört med andra energikällor, liten energiförbrukning för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning i förhållande till dessas energiproduktion under livslängden. Utbyggnad av vindkraftverk begränsar luftföroreningars påverkan på den storregionala och globala miljön. Vid en energimässigt stor utbyggnad av vindkraftverk blir de lokala omgivningseffekterna, såsom landskapsbildspåverkan och skuggbildning, påtagliga genom den stora ytåtgången.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft3"&gt;Vindkraften bidrar direkt eller indirekt till att uppfylla tolv av de femton nationella miljökvalitetsmålen. För att vindkraften skall vara förenlig med sex av dessa miljökvalitetsmål, krävs dock ett hänsynstagande vid val av lokaliseringsplats och utformning av vindkraftanläggningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft16"&gt;Planeringsmål och riksintresse för vindkraft&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft3"&gt;I &lt;SPAN class="ft16"&gt;kapitel 3 &lt;/SPAN&gt;framhåller vi att utan ett kvantitativt mål för vindkraftsutbyggnaden är det svårt att hävda vindkraftsintresset i sådan fysisk planering och tillståndsprövning, där vindkraftsintresset behöver vägas mot andra sedan tidigare etablerade intressen rörande mark- och vattenanvändningen. Det blir otydligt vilken tyngd vindkraften skall ges i avvägningarna. Vi föreslår därför att som ett planeringsmål i ett första steg redovisas områden med särskilt goda förutsättningar för vindkraftverk, på land och till havs, med en sammanlagd produktionskapacitet på ca 10 TWh.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft3"&gt;För att ge tillräcklig handlingsfrihet för en sådan utbyggnad kan vissa områden behöva utpekas som riksintressen för vindkraftverk enligt bestämmelserna i 3 kap. miljöbalken (MB). Som kriterier för urval av områden av riksintresse för vindkraftverk föreslår vi dels att vindenergitillgången skall vara påtagligt högre än i andra områden i landet eller en viss del av landet, dels att en vindkraftsanläggning om i regel minst 10 MW skall kunna anslutas till ett befintligt eller planerat elnät. Utpekandet av riksintressen skall göras strikt, utan en avvägning mot andra allmänna intressen. Om avvägingar behöver göras mellan oförenliga riksintressen, skall de göras i den fysiska planeringen enligt plan- och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;14 Sammanfattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td12"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft20"&gt;bygglagen eller om en fysisk plan inte finns vid tillståndsprövningen av en viss vindkraftsetablering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft3"&gt;Vi föreslår att Energimyndigheten skall redovisa områden med särskilt goda förutsättningar för vindkraftverk och som sammanlagt bedöms ha en produktionskapacitet på ca 10 TWh.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft16"&gt;Vindkraftverken i den kommunala planeringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft3"&gt;I &lt;SPAN class="ft16"&gt;kapitel 4 &lt;/SPAN&gt;framför vi att med den tänkbara utveckling av vindkraften som kan förutses är det angeläget att det finns en god handlingsberedskap i fråga om lägen för vindkraftverk, som är lämpliga i förhållande till de många olika intressen som behöver beaktas. Vi förordar därför att de kommuner som har goda vindförutsättningar, i sina översiktsplaner snarast behandlar mark- och vattenanvändningsfrågor som rör vindkraften. Detta kan ske genom en omarbetning av den gällande planen, genom en fördjupning av planen eller genom ett tillägg till denna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft3"&gt;Regeringen bör ge länsstyrelserna i uppdrag att verka för att berörda kommuner behandlar vindkraften i sina översiktsplaner. I områden med hushållningsbestämmelser enligt 4 kap. 3 § MB – ”obrutna kuster” &lt;NOBR&gt;– ,&lt;/NOBR&gt; där samtidigt vindförutsättningarna i regel är mycket goda, bör mer långtgående krav på fysisk planering ställas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft3"&gt;I de delar av landet där de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för vindkraftsutbyggnad är goda, samtidigt som det där finns betydande bevarandeintressen, är det lämpligt att länsstyrelsen tar fram en vindkraftspolicy. För att ge råd till såväl kommuner och länsstyrelser om hur vindkraften kan behandlas i översiktsplaneringen, bör Boverket, Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet gemensamt inrätta ett kompetenscenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft3"&gt;Våra förslag om behandling av vindkraften i översiktsplaneringen tar sikte på en framtida stor utbyggnad av vindkraften i Sverige. Det är angeläget att det innan det finns en genomarbetad planering, detta inte tas till intäkt för att bromsa den relativt begränsade vindkraftsutbyggnad som kan komma de närmaste åren. Det är viktigt att kompetens och utvecklingskraft upprätthålls i den i Sverige förhållandevis unga vindkraftsbranschen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft20"&gt;I många fall bedömer vi att en väl genomarbetad översiktsplan torde vara tillräcklig som beslutsunderlag vid tillståndsprövning av vind-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td22"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;Sammanfattning &lt;SPAN class="ft3"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft20"&gt;kraftverk. I andra fall kan en närmare reglering behövas genom detaljplan eller områdesbestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft16"&gt;Tillståndsprövning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft3"&gt;I &lt;SPAN class="ft16"&gt;kapitel 5 &lt;/SPAN&gt;redovisar vi bedömningen att den lokala omgivningspåverkan som vindkraftverk kan medföra, t.ex. ljud och skuggor, vid samma totala effekt kan vara väl så stor från flera vindkraftverk av mindre storlek, som från färre men större verk. Av detta skäl är den för landbaserade verk satta gränsen att bara etableringar med en högre effekt än 1 MW skall tillståndsprövas enligt MB olämplig. Vi föreslår att alla vindkraftsprojekt över 125 kW skall tillståndsprövas enligt MB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft3"&gt;Vad gäller prövningen av en plats lämplighet för lokalisering av vindkraftverk har MB och PBL likartade utgångspunkter. För att undvika dubbelarbete och begränsa tidsåtgång och kostnader bör hanteringen enligt MB och PBL samordnas. I de fall en detaljplan eller områdesbestämmelser skall upprättas, bör länsstyrelsen verka för att motsvarande moment vid prövningen enligt MB samordnas med planläggningen. Om lokaliseringsfrågorna är väl utredda i en av länsstyrelsen godkänd plan undantag bör få medges från kravet på samråd och MKB enligt MB. Under samma förutsättning anser vi att det bör finnas möjlighet för länsstyrelsen att delegera prövningen enligt MB till kommunen. För vindkraftanläggningar på mer än 10 MW prövas tillåtligheten av regeringen. Vi anser att under samma förutsättning bör en delegering också vara möjlig vad gäller vindkraftanläggningar på mer 10 MW.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft3"&gt;Skilda prövningsregler gäller för vindkraftverk till havs och i andra vattenområden jämfört med på land. Om en etablering i vattenområde skall vara tillåtlig måste visas att fördelarna från allmän och enskild synpunkt överstiger kostnaderna, skadorna och olägenheterna av verksamheten. Vi anser att det är otillfredsställande med olika bedömningsgrunder för lokaliseringar i vattenområden och lokaliseringar på land av vindkraftverk. Det särskilda lönsamhetskravet på etableringar i vattenområden kan bland annat få lokaliseringsstyrande effekter. Prövningsreglerna bör därför harmoniseras.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;16 Sammanfattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td12"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft16"&gt;Hur värdera landskapet i planering och tillståndsprövning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft3"&gt;I &lt;SPAN class="ft16"&gt;kapitel 6 &lt;/SPAN&gt;framhåller vi att för att i den fysiska översiktsplaneringen kunna göra avvägningar mellan vindkraftsintresset och bevarandeintressen, behövs bättre underlag om bevarandeintressenas värden. Det underlag som finns är i regel alltför allmänt för att direkt kunna uttolkas i förhållande till påverkan från vindkraftverk. För att få ett planeringsrelevant material behöver MB:s bestämmelser om bevarandeintressen i 3 och 4 kap. konkretiseras genom värdebeskrivningar. I de områden som åtnjuter skydd av naturen enligt bestämmelserna i 7 kap. MB, bör vindkraftsetablering prövas på principiellt motsvarande sätt som enligt 3 och 4 kap. MB. Man bör reda ut vilken typ av natur- och kulturvärde som finns och hur vindkraftverk skulle påverka värdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft3"&gt;I en analys av värdena kan förutsättningar för och konsekvenser av olika former av vindkraftsetablering beaktas, istället för att på traditionellt sätt identifiera ”konfliktfria” områden utifrån geografiska avgränsningar av bevarandeintressena. Boverket, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet bör ges ett ansvar att ta fram metoder för landskapsanalys för vindkraftsutbyggnad och integrering av denna i översiktlig fysisk planering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft3"&gt;Bestämmelserna i MB ger utrymme för tolkning av hur avvägningar mellan olika intressen skall göras. Å ena sidan är MB:s syfte att främja en hållbar utveckling, bland annat genom en kretsloppsprincip där förnybara energikällor förordas, och å andra sidan uttrycker MB ett krav på ett bevarande av natur- och kulturmiljöer. De nationella miljökvalitetsmålen skall ge ledning för tillämpningen av MB. Då vindkraften, beroende på en vindkraftanläggnings lokalisering och utformning, kan vara såväl förenlig som oförenlig med dessa mål, finns problem med att göra avvägningar i planeringen och vid tillståndsprövning. Olika synsätt på bevarande och nyttjande av landskapets värden i förhållande till vindkraftens egenskaper kan avgöra vilken praxis som blir gällande i avvägningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft3"&gt;Det härmed sammanhängande problemet med att de etablerade bevarandeintressena kan hävdas med för stor tyngd i förhållande till vindkraftsintresset, har minskat genom att det numera enligt MB finns en självständig myndighet som skall pröva vindkraftanläggningar på &lt;NOBR&gt;1-10&lt;/NOBR&gt; MW, Miljöprövningsdelegationen. Länsstyrelsernas strategier för regional miljö (STRAM) bör kunna utvecklas till ett underlag, som ger en helhetssyn på vindkraftens miljöpåverkan, vid tillämpningen av lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td22"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;Sammanfattning &lt;SPAN class="ft3"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft3"&gt;Vad gäller de områden som åtnjuter skydd av naturen enligt 7 kap. MB, anser vi att det största behovet av försiktighet finns för nationalparker, särskilt viktiga &lt;NOBR&gt;lek-,&lt;/NOBR&gt; häcknings- och födosöksområden, områden enligt ministerrådets fågeldirektiv och biotopskyddsområden. Generella uttalanden kan inte göras för naturreservat, kulturreservat, strandskyddsområden och vattenskyddsområden. Om en vindkraftetablerings förenlighet med strandskyddsbestämmelserna har behandlats i en översiktsplan, bör detta utgöra ett särskilt skäl för dispens från bestämmelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft16"&gt;Påverkan och hänsynstaganden med avseende på landskapsbilden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft3"&gt;I &lt;SPAN class="ft16"&gt;kapitel 7 &lt;/SPAN&gt;framhåller vi att om den förväntade vindkraftsutbyggnaden kommer till stånd och i och med att vindkraftverken blir större och därmed synliga på allt större avstånd, tas i visuellt i anspråk allt större arealer. Vår slutsats är att det blir viktigt att ha en helhetsbild av hur landskapet upplevs och hur olika vindkraftanläggningar påverkar denna bild. Frågor om landskapsbilden är grundläggande i den landskapsanalys som behöver göras i planeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft3"&gt;Landskapsbilden är sammansatt av dels landskapets utseende, dels upplevelsemässiga aspekter. En analys av landskapsbilden med avseende enbart på landskapets utseende kan göras objektivt. En värdering behöver dock göras av de upplevelsemässiga aspekterna, för att man skall kunna analysera ett landskaps visuella känslighet mot olika slags vindkraftsexploateringar. Landskapsupplevelsen är individuell, men vissa allmängiltiga riktlinjer för lokalisering och utformning av vindkraftanläggningar i olika landskapstyper bör dock kunna identifieras. Denna identifiering kan göras dels på en övergripande, storskalig nivå utifrån landskapstyper, dels på en småskalig nivå utifrån landskapsrummet på en tänkt exploateringsplats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft3"&gt;I en särskild studie som redovisas i &lt;SPAN class="ft16"&gt;bilaga 10 &lt;/SPAN&gt;i betänkandet, del 2&lt;SPAN class="ft16"&gt;, &lt;/SPAN&gt;har gjorts en ansats till en rikstäckande översiktlig landskapstypsindelning. För varje landskapstyp dras principiella slutsatser om specifika behov av hänsynstaganden vad gäller vindkraftverkens placering, höjd, antal och gruppering. T.ex. antas att landskapets skala, utifrån bland annat topografiska förhållanden, avgör vilken storlek av vindkraftverk och vilken storlek på grupper av verk som landskapet tål. Det kan också antas att i landskapstyper som har en påtaglig riktningsverkan, t.ex. i dalgångar, bör vindkraftverk placeras längs riktningen i landskapet. På&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;18 Sammanfattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td12"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft20"&gt;den småskaliga nivån behöver hänsyn tas till vilka riktningsgivande (t.ex. odlingsgränser) och karaktärsbärande (t.ex. kyrkor) landskapselement som finns på platsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft16"&gt;Påverkan och hänsynstaganden i vindkraftverkens närområde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft3"&gt;I &lt;SPAN class="ft16"&gt;kapitel 8 &lt;/SPAN&gt;framhåller vi att det finns stora osäkerheter när det gäller att beräkna och bedöma vilka &lt;SPAN class="ft16"&gt;ljudstörningar &lt;/SPAN&gt;som kan orsakas av vindkraftverk och hur det varierar mellan olika typer av områden. De riktvärden som nu tillämpas innebär i stort sett acceptabla ljudnivåer. Osäkerhet finns i mätningarna av det ljud som ett vindkraftverk avger och i beräkningarna av hur detta ljud sprider sig och uppfattas av människor. Vi anser därför att mät- och beräkningsmetoderna behöver förfinas. För att öka säkerheten och minska riskerna för att bullernivåerna överstiger riktvärdena, bör försiktighet iakttas vid tillämpningen av riktvärdena i samband med planering och tillståndsprövning av vindkraftanläggningar. Vi anser att en expertgrupp bör få i uppdrag att göra en studie i syfte att förbättra beslutsunderlaget vad gäller mät- och beräkningsmetoder för ljudutbredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft19"&gt;Vi anser att &lt;SPAN class="ft21"&gt;skuggstörningar &lt;/SPAN&gt;orsakade av vindkraftverkens rotorblad när de är i rörelse bör beaktas vid valet av plats för vindkraftanläggningar. Vi föreslår att en faktisk skuggtid på 10 timmar per år är en rimlig högsta skuggfrekvens som skall behöva tålas. Detta årliga gränsvärde behöver kombineras med en högsta tillåtna skuggtid under ett dygn, så att variationer till följd av olika solstånd och siktförhållanden under året beaktas. Boverket bör få i uppdrag att närmare granska frågan och ta fram förslag till riktlinjer i samråd med Socialstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft3"&gt;Vi anser att de kunskaper som finns tyder på att verk inte behöver medföra påtagliga skador för &lt;SPAN class="ft16"&gt;fågellivet&lt;/SPAN&gt;, men försiktighet bör iakttas då kunskaperna i denna fråga är bristfälliga&lt;SPAN class="ft16"&gt;. &lt;/SPAN&gt;I avvaktan på att kunskaperna blir bättre bör man tills vidare undvika att uppföra vindkraftverk i fågelskyddsområden, längs de viktigaste flyttfågelsträcken, i marina naturreservat, i de viktigaste rast- och födosöksområdena samt i andra områden med stora fågelkoncentrationer. Stor försiktighet bör iakttas i områden som berörs av ministerrådets fågeldirektiv, våtmarker enligt Ramsarkonventionen och &lt;NOBR&gt;Afro-Euroasien&lt;/NOBR&gt; migratory waterbird agreement. Verk bör inte uppföras och planerade underhållsarbeten bör undvikas under häcknings- och flyttningstid.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td22"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;Sammanfattning &lt;SPAN class="ft3"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft19"&gt;Erfarenheterna i olika länder visar att varken vilda eller tama &lt;SPAN class="ft21"&gt;landlevande däggdjur &lt;/SPAN&gt;störs av vindkraftverk. Vi anser dock att det behövs bättre kunskaper om verkens eventuella störningar av renar. Innan dess bör försiktighet iakttas med att lokalisera vindkraftanläggningar i områden där renar förekommer. Särskilt känsliga områden kan vara kalvningsland och trånga passager som renarna passerar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft3"&gt;I avsaknaden av erfarenheter av vindkraftverk i havsområden kan man inte utesluta att verk skulle kunna skrämma bort &lt;SPAN class="ft16"&gt;sälar &lt;/SPAN&gt;från hävdvunna lokaler. Erfarenheterna av hur sälar reagerar på andra installationer och verksamheter tyder dock på att så inte är fallet. Stor försiktighet bör dock iakttas i områden där sälar föder ungar och när sälar ömsar hår. Anläggnings- och underhållsarbeten bör göras under höst och förvinter. Vindkraftverk bör inte få uppföras i sälskyddsområden enligt MB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;Kunskapsläget beträffande vindkraftanläggningars &lt;SPAN class="ft16"&gt;effekter på fisk &lt;/SPAN&gt;är inte sådant att några generella kriterier för lokalisering av vindkraftverk kan utformas. Vid bedömningar av risk för påverkan på fiskfaunan bör man beakta om ett vindkraftverk skulle påverka för vissa fiskarter viktiga lek- och uppväxtområden, ändra vattenströmningen i och därigenom påverka biotoper och störa vissa fiskars årliga vandring, t.ex. sillens, ålens och laxens vandring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;Det finns inte kunskapsunderlag för att bedöma vilka störningar som vindkraftverk kan innebära för olika &lt;SPAN class="ft16"&gt;elektromagnetiska signalsystem&lt;/SPAN&gt;. Frågan är komplicerad och behöver närmare utredas. Vi anser att Post&amp;Telestyrelsen bör ges i uppdrag att tillsammans med Energimyndigheten utreda vilka störningsrisker som kan finnas. I uppdraget bör nyttjas de resultat som kommer fram i Försvarsmaktens utredning av om de militära radiolänkstråken störs av vindkraftverk. Med stöd av genomförda studier bör Post&amp;Telestyrelsen överväga om det behövs några särskilda hänsynsregler och i så fall lämna förslag till sådana.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft3"&gt;Vi anser att det finns anledning att se över de i Boverkets allmänna råd rekommenderade &lt;SPAN class="ft16"&gt;säkerhetsavstånden &lt;/SPAN&gt;för vindkraftverk. I översynen anser vi att man, istället för generella avstånd, bör överväga att lägga fast en checklista med frågor om risksituationen i varje enskilt fall t.ex.; är vindkraftverket typgodkänt, finns åskledare på verket, finns risk för nedisning och vistas människor ofta i närheten. Generella avstånd kan vara lämpligt för allmänna vägar, järnvägar och kraftledningar. För att säkerställa en hög säkerhetsnivå även när verken blir äldre, anser vi att ett inspektionssystem bör finnas, för att förebygga olycksrisker. Formerna för ett sådant system bör utredas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;20 Sammanfattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td12"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft3"&gt;Från säkerhetssynpunkt anser vi att det är ytterst angeläget att alla vindkraftverk, som kan innebära en kollisionsrisk för flygplan, finns inlagda på aktuella flygkartor. För säkerheten för sjöfarten anser vi att Sjöfartsverket bör undersöka förutsättningarna för att utnyttja den hinderdatabas som finns inom luftfartsområdet. Vid lokalisering av vindkraftverk till havs anser vi att hindermarkeringarna för flyg och sjöfart bör samordnas. Vi anser att ett markeringssystem bör utvecklas av Försvaret, Luftfartsverket och Sjöfartsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft3"&gt;Erfarenhetsåterföring, pilotprojekt och undersökningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft3"&gt;Som framgår av detta kapitel är kunskaperna om vindkraftverkens påverkan i närområdet genomgående bristfälliga. Det är därför angeläget med en bättre erfarenhetsåterföring från uppförda vindkraftanläggningar. Detta bör göras gemensamt av Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Boverket. I pilotprojekt bör studeras de särskilda förutsättningar som vissa vindkraftslokaliseringar ger. Det bör vara en uppgift för Energimyndigheten att besluta om program för sådana projekt. Program för kontroll och uppföljning av störningar som man bedömer att det kan finnas risk för, bör läggas fast vid tillståndsprövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft3"&gt;Naturvårdsverket bör ges ett ansvar för att ge råd om och samordna studier av flora och fauna i områden som avsätts för vindkraft i den fysiska planeringen. Statsbidrag bör kunna lämnas för studier av större allmänt intresse. Naturvårdsverket bör sammanställa och utvärdera genomförda undersökningar. Innan, eller i samband med, någon större utbyggnad av vindkraften till havs sker, bör övergripande studier göras av riskerna för konflikter med olika biologiska intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft16"&gt;Stöd för utbyggnad av elnät&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft3"&gt;I &lt;SPAN class="ft16"&gt;kapitel 9 &lt;/SPAN&gt;framhåller vi att det bör införas en möjlighet till statligt ekonomiskt stöd för förstärkning av elnät till följd av vindkraftsutbyggnad på land. Stöd skall kunna utgå till elledningar från ett regionnät fram till en mottagningsstation i sådana områden som utpekats som lämpliga för vindkraft i en kommunal översiktsplan. Kommunen skulle vara beställare av ledningen och stationen och tillsammans med berörda elnätsföretag söka det statliga stödet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft20"&gt;Vi anser att det krav som skall ställas på ett område för att stöd skulle kunna lämnas, bör bestämmas med hänsyn till den specifika kostnaden&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td22"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;Sammanfattning &lt;SPAN class="ft3"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft3"&gt;för den erforderliga nätförstärkningen. Som specifikt mått kan användas kostnaderna för nätförstärkning fördelade på den beräknade elproduktionen under en viss tidsperiod. Vi anser att bidrag till förstärkning av elnät skall kunna lämnas också till etableringar som aktualiseras utanför de i kommunens översiktsplan utpekade vindkraftsområdena. Förutsättningen för detta skulle dock vara att en nätförstärkning uppfyller samma krav på kostnadseffektivitet som en nätförstärkning i ett vindkraftsområde som pekats ut i en översiktsplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;Vilken specifik nätkostnad som bör sättas som övre gräns får bedömas utifrån vindenergitillgången och regionnätens utbredning i skilda delar av landet. Olika gränsvärden kan också motiveras utifrån lokala förutsättningar vad gäller storlek på ytor som kan avsättas för vindkraft, beroende på topografiska förhållanden och bostadsbebyggelse m.m. Differentierade gränsvärden kan användas också som instrument i energi- och miljöpolitiken, liksom i regionalpolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft3"&gt;Vi föreslår att finansieringen av stödet bör ske inom energi- och miljöområdets anslagsramar. Om dessa ramar inte är tillräckliga bör en avgift eller skatt tas ut i konsumtionsledet. Om något motsvarande stöd behövs för havslokaliseringar är svårt att bedöma, då det bara finns begränsade erfarenheter av sådana etableringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft16"&gt;Behov av övergripande kartläggningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft3"&gt;Som framgår av &lt;SPAN class="ft16"&gt;kapitel 10 &lt;/SPAN&gt;bedömer vi att det finns behov av övergripande kartläggningar vad gäller vindkarteringar och förutsättningar för lokalisering av vindkraftverk till havs och i fjällområdena. Dessa kartläggningar är av en sådan betydelse för vindkraftens utveckling i landet, att regeringen bör överväga formerna för att i nationell skala ta fram nödvändigt underlagsmaterial.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft3"&gt;Hittills gjorda vindenergikarteringar bör kompletteras så att alla vindintressanta områden i landet blir karterade. Kust- och havsområden och fjällvärlden, där vindenergipotentialen bedöms vara stor, bör prioriteras. Utvecklingsinsatser bör övervägas som på sikt kan avhjälpa brister vad gäller möjligheterna till beräkning och kartering av vindenergipotentialen. Den faktiska vindenergiproduktionen bör följas upp och användas för verifieringar av gjorda vindberäkningar. Energimyndigheten bör ges ett ansvar för att sammanställa uppföljningsdata.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;22 Sammanfattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td12"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft3"&gt;Etablering av vindkraftverk till havs rymmer många komplexa frågeställningar kring olika områdens förutsättningar. För att kunna bedöma var havslokaliseringar är lämpliga krävs en övergripande, strategisk helhetssyn med hänsyn till bland annat ekonomiska, tekniska, landskapsbildsmässiga, ekologiska och säkerhetsmässiga förutsättningar. En sådan samlad nationell överblick är angelägen mot bakgrund av de ökade anspråken på utbyggnad av vindkraften till havs. Vi bedömer att det är till havs som den avgjort största potentialen för vindkraftsutbyggnad finns i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft3"&gt;Vi anser att en utredning på central nivå därför bör genomföras för att studera de samlade lokaliseringsförutsättningarna för etablering av vindkraftverk till havs och i kustzonen. Den bör utmynna i en nationell klassificering av olika områdens lämplighet för etablering av vindkraftanläggningar. Syftet är att ge vägledning för kommunernas översiktliga planering, men också att ge ett bra kunskapsunderlag för konkreta vindkraftsprojekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft3"&gt;I fjällområdet bedömer vi att anspråken på vindkraftsetableringar kommer att öka starkt. Vi bedömer att vindenergipotentialen är stor, men samtidigt är bevarandeintressena utbredda. Etablering av vindkraftverk i fjällen rymmer många komplexa frågeställningar kring olika områdens förutsättningar. För att kunna bedöma var fjällokaliseringar är lämpliga krävs en övergripande strategisk helhetssyn med hänyn till bland annat ekonomiska, tekniska, landskapsbildsmässiga, ekologiska och säkerhetsmässiga förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft3"&gt;Vi anser att en utredning på central nivå bör genomföras för att studera de samlade lokaliseringsförutsättningarna för etablering av vindkraftverk i fjällen, men också i förfjällsområdet. Utredningen bör utmynna i en nationell klassificering av olika områdens lämplighet för etablering av vindkraftanläggningar. Syftet är att ge vägledning för kommunernas översiktliga planering, men också att ge ett bra kunskapsunderlag för konkreta vindkraftsprojekt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td24"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;U&lt;SPAN class="ft22"&gt;ppdraget &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p14 ft5"&gt;1 Uppdraget och dess genomförande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Direktiv för utredningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft3"&gt;Direktivet för utredningen återges i &lt;SPAN class="ft16"&gt;bilaga 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft3"&gt;Utredningens uppgifter har sammanfattningsvis varit&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att sammanställa aktuella uppgifter om utbyggnaden av vindkraftverk,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att sammanställa aktuella uppgifter om erfarenheter av vindkraftverk,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att analysera förutsättningarna för en fortsatt utbyggnad av vindkraftverk i Sverige,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att föreslå kriterier för lokalisering som underlag för prövning av tillstånd till land- och havsbaserade vindkraftverk,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att redovisa behov av att förstärka lokala elnät vid utbyggnad av vindkraftverk och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att överväga behovet av och förutsättningar för ekonomisk ersättning till nätägare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;1.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft3"&gt;Som motiv för utredningen anförs i direktivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att det är angeläget att få en samlad bild av hur en fortsatt vindkraftsutbyggnad kommer att inverka på hushållningen med mark- och vattenresurser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att det finns behov av överblick över läget i fråga om vindkraftens utbyggnad i landets olika delar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att det behövs bättre kunskap och metodutveckling när det gäller planering inför beslut om tillstånd till lokalisering av land- och havslokaliserade vindkraftanläggningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Uppdraget&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att samverkan mellan statliga och kommunala myndigheter och berörda intressenter i anknytning till den kommunala översiktsplaneringen behöver förstärkas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att lokaliseringskriterier för vindkraftsetablering behöver utvecklas för att främja en långsiktigt god hushållning med mark- och vattenområden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att behovet av förstärkningar av de lokala elnäten behöver undersökas och kostnadsberäknas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft3"&gt;I direktivet sägs vidare att det är i första hand kommunernas ansvar att genom avvägningar i den översiktliga planeringen verka för att etableringsområden för vindkraft lokaliseras på ett sätt som inte leder till stora intrång i värdefulla natur- och kulturmiljöer och som är förenligt med bestämmelserna i naturresurslagen om hushållningen med mark- och vattenområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;1.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Uppdraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Kartläggning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft3"&gt;I en första etapp skulle utredningen ställa samman uppgifter om dagens situation när det gäller intresset av att bygga vindkraftverk och om konflikter med andra mark- och vattenanvändningsintressen till havs och på land och i olika delar av landet. Denna lägesanalys skulle enligt direktivet innefatta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;aktuella anspråk på exploatering och anspråk på längre sikt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;problembilden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;behovet av underlag för tillståndsprövning och planering m.m.,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;behovet av särskilda kommunala insatser och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;behovet av och kostnaderna för förstärkningar av lokala elnät, främst vid kusterna och i fjällen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft20"&gt;Denna del av arbetet redovisade vi i december 1998 i en delrapport, V I N D K R A F T E N e n r e n e n e r g i k ä l l a t a r p l a t s (SOU 1998:152).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td24"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;U&lt;SPAN class="ft22"&gt;ppdraget &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft7"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft20"&gt;I en andra etapp som redovisas i detta slutbetänkande har utredningen haft till uppgift att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;föreslå kriterier för lokalisering av vindkraftverk mot bakgrund av kravet på en långsiktigt god hushållning med mark- och vattenområden samt skyddsbehoven vad gäller miljöeffekter, landskapsbild etc. Kriterierna bör vara anpassade för olika situationer och olika delar av landet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;vid behov föreslå åtgärder i fråga om ersättning för kostnader för förstärkningar i lokala elnät när vindkraftsproduktionen byggs ut och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;eventuella åtgärder i övrigt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Kunskapsunderlag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;1.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Lägesrapporten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft3"&gt;Ett huvudsyfte med delrapporten var att den skulle tjäna som underlag för utredningens fortsatta arbete. Med hänsyn till denna karaktär hos delrapporten har utredningen efter överenskommelse med Miljödepartementet svarat för remissbehandling av rapporten. Delrapporten benämns i fortsättningen Lägesrapporten. Ett utdrag av sammanfattningen i Lägesrapporten återges i &lt;SPAN class="ft16"&gt;bilaga 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft19"&gt;De viktigaste underlagen för redovisningarna i Lägesrapporten var de kartläggningar som vi gjorde genom två enkätundersökningar. Den ena enkäten riktades till samtliga länsstyrelser och den andra till centrala myndigheter, intresseorganisationer och företag som bedömdes berörda av frågor om utbyggnad av vindkraftverk. Enkäterna syftade till att få uppgifter om intresset av att bygga vindkraftverk och om erfarenheter vad gäller konflikter med andra mark- och vattenanvändningsintressen och av fysisk planering och tillståndsprövning rörande vindkraftverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft3"&gt;Lägesrapporten och remissvaren över den har varit det viktigaste underlaget för arbetet i denna etapp.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Uppdraget&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft20"&gt;I det sista kapitlet i Lägesrapporten pekade vi på följande frågor som vi bedömde vara viktiga att överväga närmare i vårt fortsatta arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;vindkraftverks visuella påverkan av landskapet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;störande skuggbildning från vindkraftverk,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;ljudspridning och ljudstörningar från vindkraftverk,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;säkerhetsavstånd för vindkraftverk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;vindkraftverks störningar av signalsystem,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;vindkraftverks effekter för djurlivet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;områden av riksintresse för vindkraftverk,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;översiktsplaneringen som instrument för att styra lokaliseringen av vindkraftverk i ett helhetsperspektiv,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;värdebeskrivningar av områden av intresse för kulturmiljövården, naturvården och friluftslivet med avseende på inverkan från vindkraftverk,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;former för reglering av mark- och vattenanvändningen i områden för vindkraftverk,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;former för tillståndsprövning av vindkraftverk,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;beskrivningar av vindkraftverkens egenskaper och effekter som underlag för tillståndsprövning och miljökonsekvensbeskrivningar och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;åtgärder för att ersätta kostnader för erforderliga förstärkningar av elnäten orsakade av vindkraftverk.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft3"&gt;I remissvaren över Lägesrapporten har inte framförts några erinringar om vår bedömning av dessa frågors vikt och i många fall har remissinstanserna uttryckligen stött vår bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft3"&gt;För beredning av frågor om elnäten har funnits en arbetsgrupp med företrädare för Energimyndigheten, Svenska Kraftnät, Svenska Kraftverksföreningen, Svensk Vindkraftförening och Sveriges Elleverantörer. De övriga frågorna har beretts i arbetsgrupper bestående sakkunniga och experter i utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td24"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;U&lt;SPAN class="ft22"&gt;ppdraget &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;1.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Särskilda studier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft3"&gt;För att fördjupa kunskaperna har vi inom följande områden låtit genomföra särskilda studier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Landskapstyper och vindkraft, Erik Skärbäck (projektledare) och Anne- Lie Mårtensson, Institutionen för landskapsplanering, SLU Alnarp,;Ingvar Svensson, FFNS Malmö; Anders Bramme, A. Bramme landskapsarkitektur. (Bilaga 10.)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Värden i natur- och kulturmiljöer samt för friluftslivet med avseende på konsekvenser av vindkraft, Jan Sundström, länsstyrelsen i Västerbottens län. (Bilaga 11.)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Ytåtgång för framtida vindkraftsutbyggnad, Carolina Karlström, Vattenfall AB. (Bilaga 8.)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft, regler och fiktiva exempel, Margareta Olsson, Swedpower. (Bilaga 9.)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;1.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Övrigt kunskapsunderlag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft3"&gt;Sekretariatet har tagit del av rapporter och annan dokumentation som rör vindkraften i Sverige och utomlands, främst i Danmark och Tyskland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft3"&gt;Den särskilde utredaren och sekreteraren har haft överläggningar med länsstyrelser och kommuner och gjort studiebesök i olika delar av landet med skilda landskapsmässiga förutsättningar för lokalisering av vindkraftverk. Möten och andra kontakter har ägt rum också med företrädare för företag i vindkraftsbranschen och med privatpersoner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;Utredningen har gjort studieresor till Gotland, Danmark och Niedersachsen och tagit del av erfarenheter där vad gäller etablering av vindkraftverk och hur vindkraften behandlas i den fysiska planeringen. På Gotland hade vi överläggningar med företrädare för kommunen och länsstyrelsen och ett offentligt möte. I Danmark sammanträffade vi med företrädare för Miljø- och energiministeriet, Energistyrelsen och Skov- och naturstyrelsen. Vi besökte vidare Løgstørs kommune på Jylland. I Niedersachen hade vi överläggningar med Bezirksregierung &lt;NOBR&gt;Weser-Ems&lt;/NOBR&gt; i Oldenburg, Samtgemeinde Holtriem, Deutsches &lt;NOBR&gt;Windenergie-Institut&lt;/NOBR&gt; (DEWI) och Bundesverbandes Wind Energie (nationell&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Uppdraget&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p128 ft20"&gt;vindkraftförening). Vi fick också information om och besåg olika vindkraftanläggningar, bland andra en stor vindkraftpark i Holtriem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft3"&gt;Enligt särskild överenskommelse med Energimyndigheten har myndigheten biträtt utredningen med underlag för bedömning av frågor om behov och kostnader, inklusive finansiering, för förstärkning av elnäten till följd av utbyggnad av vindkraftverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft3"&gt;Till utredningen har överlämnats skrivelser som har kommit in till Regeringskansliet. Till utredningen har vidare kommit in skrivelser från företag och enskilda personer, som i stor omfattning också i telefonsamtal hört av sig till sekretariatet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Branschföreträdare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft3"&gt;Kenneth Averstad har som sakkunnig i utredningen företrätt Svenska Kraftverksföreningen, Svensk Vindkraftförening (SVIF) och Sveriges Elleverantörer. Averstad har haft en beredningsgrupp med representanter för de tre organisationerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft3"&gt;På några punkter har SVIF inte kunnat dela utredningens slutsatser, som Averstad ställer sig bakom. SVIF har därför fått möjlighet att komma in med en skrivelse med sina synpunkter på dessa frågor. Skrivelsen återges efter huvudtexten i betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB375d126x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft26"&gt;Helhetssyn på miljöpåverkan &lt;SPAN class="ft10"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p134 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Helhetssyn på vindkraftens miljöpåverkan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Vindkraften stödjer en hållbar utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft3"&gt;Vindkraften är en förnybar, inhemsk och ren energikälla som inte ger några utsläpp av luftföroreningar när den används för elproduktion. Utbyggnad av vindkraftverk begränsar påverkan på den storregionala och globala miljön, genom att el från vindkraft ersätter el producerad i fossileldade anläggningar som ger utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxid och aska (se rutan nedan). &lt;SPAN class="ft16"&gt;(&lt;/SPAN&gt;Se &lt;SPAN class="ft16"&gt;bilaga 3&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft3"&gt;Ett vindkraftverk med en effekt på 1 MW kan varje år:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;producera ca 2 500 MWh, vilket motsvarar behovet av hushållsel i 500 villor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;spara utvinningen av knappt 1 000 ton kol (vilket motsvarar nära 1 kg kol per minut),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;minska utsläpp av koldioxid med ca 2 500 ton,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;minska utsläpp av svaveldioxid med ca 3 ton,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;minska utsläpp av kväveoxider med ca 2½ ton och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;spara naturen för brytning av kol, bränsletransporter och spridning av aska.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft3"&gt;Vindkraftverken påverkar främst den lokala miljön, framför allt i form av förändring av landskapsbilden, skuggbildning och ljudalstring. Vid en energimässigt stor utbyggnad av vindkraftverk, blir dessa effekter påtagliga genom den, jämfört med andra typer av energianläggningar, stora ytåtgången per producerad kWh&lt;SPAN class="ft16"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Helhetssyn på miljöpåverkan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p142 ft20"&gt;Elproduktion i vindkraftanläggningar tillgodoser flera viktiga aspekter på vad som krävs för en hållbar utveckling i enlighet med bestämmelserna i miljöbalken (MB). För vindkraften gäller sålunda att den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;är förnybar (2 kap. 5 § MB),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;inte ger några försurande och övergödande effekter samt inte bidrar till växthuseffekten (1 kap. 1 § första och fjärde punkterna MB) och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;hushåller med användningen av material och energi (1 kap. 1 § femte punkten och 2 kap. 5 § MB).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft20"&gt;Ett modernt vindkraftverk har efter ca 4 månaders drift i ett bra vindläge producerat lika mycket energi som det går åt för dess tillverkning. Livscykelanalyser visar att energiförbrukningen för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar ca 1 % av dess energiproduktion under livslängden. Motsvarande tal för t.ex. ett oljekondenskraftverk är ca 12 %.&lt;SPAN class="ft31"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft20"&gt;Som vi redovisar i nästa avsnitt bidrar vindkraften till att uppfylla flera av de uppsatta nationella miljökvalitetsmålen. Dessa mål skall enligt propositionen (prop. 1997/98:45) om miljöbalk ge ledning vid tillämpningen av MB avseende bedömningen av vad en hållbar utveckling innebär.&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft3"&gt;Bland remissvaren över Lägesrapporten kan noteras att &lt;SPAN class="ft16"&gt;länsstyrelsen i Dalarna &lt;/SPAN&gt;anser att det vore intressant att göra principiella och övergripande jämförelser mellan olika typer av elproduktionsanläggningar med avseende på bland annat arealbehov/arealpåverkan, kostnad, kapacitet, miljöpåverkan, risker och säkerhet. Denna kunskap jämte annan regional och lokal kunskap skulle enligt Länsstyrelsen kunna användas för strategiska miljöbedömningar i regionala program och kommunal översiktsplanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft20"&gt;Det är angeläget att man beaktar både den lokala och den storregionala miljön. De samlade konsekvenserna, såväl positiva som negativa och såväl direkta som indirekta, till följd av elproduktion i vindkraftanläggningar behöver därför så långt möjligt vägas in vid planering och tillståndsprövning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft16"&gt;(&lt;SPAN class="ft3"&gt;se vidare &lt;/SPAN&gt;kapitel 6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft20"&gt;Som framgår av det nu sagda spänner frågor rörande vindkraften över många &lt;NOBR&gt;samhällssektorer/-intressen.&lt;/NOBR&gt; För att för vindkraften viktiga frågor skall kunna beaktas på ett rättvisande sätt behövs en dialog om en helhets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft3"&gt;_____&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Livscykelanalyser för energislag i det svenska elsystemet, 1996, Vattenfall AB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Prop. 1997/98:45, Del 2, sid. 8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB375d128x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft26"&gt;Helhetssyn på miljöpåverkan &lt;SPAN class="ft10"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft20"&gt;syn på energisystemet mellan planerings- och beslutsnivåer lokalt, regionalt och nationellt och mellan skilda samhällssektorer, liksom med de människor som berörs. Avsaknaden av en sådan dialog kan vara en förklaring till varför frågor rörande energi och &lt;NOBR&gt;stad-land-relationen,&lt;/NOBR&gt; d.v.s. hur närlandskapet till en tätort kan bidra till den lokala energiförsörjningen, hittills har fått ett begränsat genomslag i arbetet med Agenda 21 i kommunerna. Att så är fallet framgår av en rapport om Agenda &lt;NOBR&gt;21-arbetet.&lt;SPAN class="ft31"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Nationella miljömål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft3"&gt;I detta avsnitt behandlar vi de av de av statsmakterna fastlagda nationella miljömålen som har direkt eller indirekt samband med ett utnyttjande av vindkraften.&lt;SPAN class="ft34"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;För miljökvalitetsmålen ”Hav i balans samt levande kust och skärgård” och ”Storslagen fjällmiljö” anges i propositionen hänsynsregler som skall iakttas vid byggande av vindkraftverk. För miljökvalitetsmålen ”Ett rikt odlingslandskap”, ”God bebyggd miljö”, ”Myllrande våtmarker” och ”Levande sjöar och vattendrag” redovisar vi behov av hänsynstaganden vid vindkraftsetableringar. I förhållande till dessa och övriga av oss här behandlade miljökvalitetsmål innebär användningen av vindkraftverk bidrag till att uppfylla målen, genom att olika förorenande utsläpp till luft minskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;2.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Miljökvalitetsmål 5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft3"&gt;Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden skall bevaras. Kust och skärgård skall ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård skall bedrivas så att en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft3"&gt;_____&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Svenska kommuners arbete med Agenda 21: En enkätundersökning, P. Brundin och K. Eckerberg, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Prop. 1997/98:145, 1998/99:MJU6, Rskr. 1998/99:183.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB375d129x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Helhetssyn på miljöpåverkan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p161 ft20"&gt;hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft3"&gt;Vad gäller lokalisering av vindkraftverk sägs i propositionen att det vid utbyggnad av vindkraftverk i många fall uppstår konflikter med motstående intressen, bland annat vid värnandet av kustlandskapens innehåll vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden, samt natur- och kulturvärden.&lt;SPAN class="ft34"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft3"&gt;Vi anser att lokaliseringen av vindkraftverk i kust- och skärgårdsområden bör kunna ske på ett sätt som inte leder till stora intrång i värdefulla natur- och kulturmiljöer och som är förenligt med bestämmelserna om hushållning med mark och vatten i MB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft16"&gt;Delmål om skydd av viktiga biotoper samt växt- och djurarter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft20"&gt;Fysisk påverkan på grunda havsområden som är viktiga för reproduktion och yngeltillväxt hos fisk och ryggradslösa djur samt påverkan från övergödning och miljögifter bör så långt möjligt upphöra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft20"&gt;I propositionen sägs att skyddet av de grunda havsområdena från både fysisk exploatering och förändringar orsakade av försämrad vattenkvalitet utgör en mycket viktig förutsättning för att på sikt kunna bevara både biologisk mångfald och den marina miljöns naturresurser. Fysisk påverkan på sådana områden som är viktiga för reproduktion och yngeltillväxt hos fisk och ryggradslösa djur bör upphöra.&lt;SPAN class="ft31"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft3"&gt;Vi anser att grunda havsområden kan nyttjas för vindkraftverk under förutsättning att man vid val av lokaliseringsplats kan ta hänsyn till viktiga biotoper. En negativ fysisk påverkan av vindkraftsexploatering kan uppstå om fundament placeras och eventuell muddring sker på ett från ekologisk synpunkt olämpligt sätt, exempelvis på för olika djurarter viktiga bottnar för bland annat lek och födosök. En positiv fysisk påverkan kan i andra fall skapas genom att fundament för vindkraftverk kan fungera som artificiella rev som kan öka tillgången på föda för olika djurarter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft3"&gt;_____&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Prop. 1997/98:145, s. 83.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Prop. 1997/98:145, s. 86.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB375d130x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft26"&gt;Helhetssyn på miljöpåverkan &lt;SPAN class="ft10"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;2.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Storslagen fjällmiljö&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Miljökvalitetsmål 10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft3"&gt;Fjällen skall ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen skall bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft20"&gt;I propositionen sägs att miljökvalitetsmålet innebär bland annat att kulturmiljövärden, särskilt det samiska kulturarvet, bevaras och utvecklas. &lt;SPAN class="ft31"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft20"&gt;Med utgångspunkt i detta mål menar vi att lokalisering av vindkraftverk i fjällområden skall och bör kunna ske med hänsyn till naturens långsiktiga produktionsförmåga, biologisk mångfald, natur- och kulturmiljövärden samt värden för friluftsliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;2.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Minskade utsläpp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft20"&gt;I detta avsnitt redovisar vi tre miljökvalitetsmål som har ett direkt samband med användningen av vindkraftverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;Ingen övergödning, miljökvalitetsmål 6&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft20"&gt;En del av målet är att belastningen av näringsämnen inte får ha någon negativ inverkan på människors hälsa eller minska förutsättningarna för biologisk mångfald. Sjöar och vattendrag i skogs- och fjällandskap skall ha ett naturligt näringstillstånd. Sjöar och vattendrag i odlingslandskap skall ha ett naturligt tillstånd, vilket högst kan vara näringsrikt eller måttligt näringsrikt. Näringsförhållanden i kust och hav skall motsvara i stort det tillstånd som rådde under &lt;NOBR&gt;1940-talet&lt;/NOBR&gt; och tillförsel av näringsämnen till havet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft3"&gt;_____&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Prop. 1997/98:145, s. 130.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Helhetssyn på miljöpåverkan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft20"&gt;ska inte orsaka någon övergödning. Skogsmark skall ha ett näringstillstånd som bidrar till att bevara den naturliga artsammansättningen.&lt;SPAN class="ft31"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft7"&gt;Bara naturlig försurning, miljökvalitetsmål 7&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft3"&gt;Målet innebär att onaturlig försurning av marken skall motverkas så att den naturgivna produktionsförmågan och den biologiska mångfalden bevaras. Sverige skall verka för att depositionen av försurande ämnen på lång sikt inte överskrider den kritiska belastningen för mark och vatten. Halterna i luft skall understiga 5 mikrogram svaveldioxid/m3 och 20 mikrogram kvävedioxid/m3 (årsmedelvärden) för att skydda tekniska material.&lt;SPAN class="ft34"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;Begränsad klimatpåverkan, m&lt;SPAN class="ft40"&gt;iljökvalitetsmål 15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft3"&gt;Målet innebär att åtgärdsarbetet skall inriktas på att halten av koldioxid i atmosfären stabiliseras på en halt lägre än 550 ppm samt att halterna av övriga växthusgaser i atmosfären inte ökar. Målets uppfyllande är till avgörande del beroende av insatser i alla länder.&lt;SPAN class="ft34"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft41"&gt;Vår bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft20"&gt;Vindkraftverk bidrar till att uppnå dessa tre miljökvalitetsmål genom att de ersätter elproduktion i anläggningar som använder fossila bränslen, vilka ger utsläpp av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;svaveldioxid som är försurande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;kväveoxid som är både försurande och övergödande och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;koldioxid som ger klimatpåverkan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft3"&gt;_____&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Prop. 1997/98:145, s. 93. (I propositionen anges felaktigt måttenheten mg.)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Prop. 1997/98:145, s. 101.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Prop. 1997/98:145, s. 162.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft26"&gt;Helhetssyn på miljöpåverkan &lt;SPAN class="ft10"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p180 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;2.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Andra natur- och kulturmiljöer samt tätorter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft20"&gt;Genom att användningen av vindkraft innebär minskning av förorenande utsläpp till luft samt en minskning av depositionen på mark och i vatten av luftburna föroreningar, är vår bedömning att vindkraften indirekt, men ändå på ett tydligt sätt, bidrar till att uppfylla följande miljökvalitetsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Miljökvalitetsmål 1; Frisk luft;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Miljökvalitetsmål 2; Grundvatten av god kvalitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Miljökvalitetsmål 3; Levande sjöar och vattendrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Miljökvalitetsmål 4; Myllrande våtmarker&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Miljökvalitetsmål 8; Levande skogar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Miljökvalitetsmål 9; Ett rikt odlingslandskap&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Miljökvalitetsmål 11; God bebyggd miljö&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft3"&gt;I förhållande till fyra av dessa miljökvalitetsmål – miljökvalitetsmål 3, 4, 9 och 11 – kan vindkraftverk innebära en negativ fysisk påverkan och/eller påverkan på upplevelsevärden, vad gäller den biologiska mångfalden, kulturmiljövärdena och förutsättningarna för friluftsliv/rekreation. En sådan påverkan kan t.ex. uppstå om vindkraftverk placeras i för växt- och djurlivet viktiga biotoper eller i ålderdomliga kulturlandskap som är känsliga för påverkan på landskapsbilden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;Vid lokalisering av vindkraftanläggningar måste hänsyn tas till de värden som dessa mål avser. En vindkraftanläggning behöver inte medföra en negativ påverkan på dessa värden under förutsättning att de beaktas vid placering och utformning av anläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft26"&gt;Planeringsmål och riksintresse &lt;SPAN class="ft10"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p184 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Planeringsmål och riksintresse för vindkraft&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Lägesrapporten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft3"&gt;I Lägesrapporten konstaterar vi att något långsiktigt kvantitativt mål för elproduktionen från vindkraftverk inte har lagts fast av staten. Vidare sägs att ett sådant mål skulle behövas för att man skall kunna göra välgrundade avvägningar mellan vindkraftsintresset och andra intressen vad gäller användningen av olika mark- och vattenområden. Avsaknaden av ett mål för vindkraften innebär svårigheter att bedöma vilken tyngd vindkraftsintresset skall ges vid sådana avvägningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft3"&gt;Av betydelse för hur vindkraften skall kunna hävda sig i förhållande till olika etablerade bevarandeintressen är, huruvida områden med särskilt goda vindenergiförutsättningar skall anges vara av riksintresse för vindkraftverk i den mening som bestämmelserna i miljöbalken anger. I rapporten noteras att några sådana områden inte har pekats ut, men att på initiativ av NUTEK länsstyrelserna i vissa delar av landet arbetar med att till lands identifiera områden av riksintresse för vindkraftverk. Numera har Energimyndigheten ansvaret för detta arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft16"&gt;Remissvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft3"&gt;Ett stort antal av remissinstanserna behandlar dessa frågor och delar i de flesta fall bedömningen att ett mål för utbyggnaden av vindkraften bör läggas fast av statsmakterna. Kraftverksföreningen anser dock att det inte är lämpligt att ställa upp ett produktionsmål för vindkraften eftersom den svenska elförsörjningen ingår i en fri elmarknad, som omfattar Sverige, Norge och Finland och inom en troligen inte avlägsen framtid kommer att omfatta hela &lt;NOBR&gt;EU-området.&lt;/NOBR&gt; Vidare sägs att utbyggnaden av vindkraften avgörs av de ekonomiska villkoren, inklusive&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Planeringsmål och riksintresse&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p188 ft20"&gt;eventuella ekonomiska stöd, i relation till alternativa sätt att tillgodose elbehovet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft3"&gt;Kraftverksföreningen menar emellertid att staten bör kunna definiera kvantitativa energimål som grund för utpekande av områden av riksintresse för vindkraftverk, vilket man anser vara av stor vikt. Även övriga remissinstanser som tar upp frågan om områden av riksintresse för vindkraftverk anser, med få undantag, att det är viktigt att sådana områden blir angivna. Några förslag hur dessa områden skall identifieras lämnas inte av remissinstanserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft3"&gt;Riksantikvarieämbetet motsätter sig att områden av riksintresse för vindkraftverk pekas ut. Länsstyrelserna i Skåne och Västerbottens län ifrågasätter lämpligheten att peka ut sådana områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Bestämmelser och förarbeten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft3"&gt;Enligt 3 kap. 8 § miljöbalken (MB) skall mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för vissa typer av anläggningar, bland annat anläggningar för energiproduktion, så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. De områden som är av riksintresse skall skyddas. Bestämmelserna är desamma som tidigare bestämmelser i naturresurslagen (NRL).&lt;SPAN class="ft34"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Vad som anförs om bestämmelserna i propositionen om NRL (prop. 1985/86:3) skall gälla framgent, enligt vad som sägs i propositionen om MB (prop. 1997/98:45).&lt;SPAN class="ft34"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft3"&gt;Allmänt innebär bestämmelserna att kommunerna och myndigheterna inte skall planera för eller lämna tillstånd till sådana verksamheter inom eller i närheten av områdena som kan påtagligt försvåra att de utnyttjas för de angivna ändamålen. Bestämmelsen om riksintresse ger grund för staten att i samband med den kommunala planeringen bevaka att handlingsfriheten för områdena behålls i fråga om mark- och vattenanvändningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft3"&gt;Enligt förordningen (1998:896) om hushållning med mark och vatten är det en uppgift för Energimyndigheten att till länsstyrelserna lämna uppgifter om sådana områden som myndigheten bedömer vara av riksintresse för anläggningar för energiproduktion och energidistribution. Ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft3"&gt;_____&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;2 kap. 8 § naturresurslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Propositionen om en miljöbalk (prop. 1997/98:45), Del 2, s. 29.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft26"&gt;Planeringsmål och riksintresse &lt;SPAN class="ft10"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft3"&gt;sådant ställningstagande innebär inte att staten tagit slutlig ställning till att en anläggning får utföras i området, utan innebörden är att staten ges möjlighet att se till att kommunen i sin planering enligt plan- och byggnadslagen gör en markreservation för ändamålet i fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft3"&gt;För att ett område skall kunna omfattas av bestämmelserna i 3 kap. 8 § MB skall det vara frågan om mark- och vattenområden som genom sin beskaffenhet eller sitt läge är särskilt lämpliga för anläggningar som behövs för vissa viktiga och nödvändiga funktioner i samhället. Det handlar bland annat om att slå vakt om sådana lägesbundna naturresurser som är mindre vanligt förekommande. Som exempel anförs i NRL- propositionen att det kan gälla fysiska resurser som ger särskilt gynnsamma förutsättningar för vindkraftsproduktion. Vidare sägs att det kan vara fråga om anläggningar som behövs för landets eller en landsdels behov av viss produktion, bland annat energi. &lt;SPAN class="ft34"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft3"&gt;Mark- och vattenområden som är av riksintresse är sådana som behövs för att anläggningar som är av nationell betydelse skall kunna komma till stånd.&lt;SPAN class="ft34"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Vilka energianläggningar det kan gälla preciseras inte, men när det gäller anläggningar för industriell produktion sägs att vad som avses är främst nya stora industrianläggningar av det slag som enligt 4 kap. NRL (nu 17 kap. MB) skall tillåtlighetsprövas av regeringen.&lt;SPAN class="ft34"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Vindkraftanläggningar omfattades inte av de ursprungliga bestämmelserna i NRL, men vindkraftverk över viss storlek har införts senare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;3.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Det behövs planeringsmål för vindkraften&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft20"&gt;Som vi framhåller i Lägesrapporten, är det svårt att utan ett kvantitativt mål för utbyggnaden av vindkraften hävda vindkraftsintresset i sådan planering och tillståndsprövning där vindkraftsintresset behöver vägas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft3"&gt;_____&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Propositionen om lag om hushållning med naturresurser m.m. (prop. 1985/86:3), s. 76 och 167.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Propositionen om lag om hushållning med naturresurser m.m. (prop. 1985/86:3), s. 76.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Proposition om lag om hushållning med naturresurser m.m. (prop. 1985/86:3), s. 168.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;Planeringsmål och riksintresse&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p200 ft20"&gt;mot andra sedan tidigare etablerade intressen rörande mark- och vattenanvändningen. Det blir otydligt vilken tyngd vindkraften skall ges i avvägningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft3"&gt;Som Kraftverksföreningen framhåller i sitt yttrande är det förenat med stor osäkerhet att bedöma förutsättningarna för vindkraftens utveckling på en fri och geografiskt växande gemensam elmarknad. En osäkerhetsfaktor är om och vilka ekonomiska styrmedel som kommer att användas i Sverige och i övriga Europa för att i enlighet med EU:s intentioner stimulera användningen av förnybara energikällor. Mot bakgrund av de mycket goda vindförutsättningar som finns i Sverige anser vi det emellertid vara angeläget att ange planeringsmål för att garantera en rimlig handlingsfrihet för att kunna lokalisera en tänkbar, betydande utbyggnad av antalet vindkraftverk i landet. Ju större betydelse vindkraften antas få desto viktigare är det att se till att det finns tillräcklig tillgång till för vindkraftverk lämpliga lokaliseringsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft3"&gt;Som ett planeringsmål bedömer vi det vara rimligt att i ett första steg försöka identifiera och redovisa områden med särskilt goda förutsättningar för vindkraftverk, på land och till havs, med en sammanlagd produktionskapacitet på i storleksordningen 10 TWh per år. De befintliga vindkraftverken producerar på ett år ca 0,4 TWh.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft3"&gt;För att ge tillräcklig handlingsfrihet för en sådan utbyggnad kan vissa för vindkraftverk lämpade områden behöva anges som riksintressen enligt bestämmelserna i 3 kap. MB (se nästa avsnitt). De områden som har de bästa vindförutsättningarna är ofta av riksintresse med hänsyn till olika bevarandeintressen; naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv. Utan att ange områden av riksintresse för vindkraftverk är det inte möjligt att göra avvägningar mot andra riksintressen, som är angivna i ett område och som är svåra att förena med en utbyggnad av vindkraftverk. Det följer av bestämmelserna i 3 kap. MB. En vindkraftsetablering behöver dock inte vara oförenlig med de bevarandeintressen som är knutna till ett område. Denna fråga måste prövas från fall till fall mot bakgrund av en närmare analys av vad som betingar bevarandeintresset (se &lt;SPAN class="ft16"&gt;avsnitt 6.2.1 &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft16"&gt;bilaga 11&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft26"&gt;Planeringsmål och riksintresse &lt;SPAN class="ft10"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p204 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;3.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Kriterier för urval av områden av riksintresse för vindkraftverk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft20"&gt;Av de i avsnitt 3.2 redovisade motiven i förarbetena till NRL och MB framgår att vissa förutsättningar skall vara uppfyllda för att ett område skall kunna anses vara av riksintresse för vindkraftverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft20"&gt;För det första ställs krav på att verksamheten och anläggningarna som skall rymmas i området skall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;vara av nationell betydelse och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;behövas för viktiga och nödvändiga funktioner i samhället eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;behövas för landets eller en landsdels behov av viss produktion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft20"&gt;Dessa krav väcker frågor om vilken roll elproduktionen i vindkraftverk skall ha och hur stor en etablering behöver vara för att en viss vindkraftanläggning skall ha den angivna nationella betydelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft3"&gt;Vad gäller vindkraftens roll kan konstateras att den svenska miljö- och energipolitiken är inriktad på att stimulera förnybara och miljövänliga energikällor. Redan i propositionen om en god livsmiljö år 1991 sägs att det är angeläget att utnyttja de goda förutsättningar för vindkraft som finns i Sverige.&lt;SPAN class="ft34"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;I propositionen år 1997 om en uthållig energiförsörjning anförs att det långsiktiga målet är att elförsörjningen baseras på ekologiskt uthållig elproduktion och att tillförseln av el från förnybara energikällor skall öka.&lt;SPAN class="ft34"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;I MB, som gäller sedan den första januari i år, slås som en grundläggande regel fast att i första hand förnybara energikällor skall användas.&lt;SPAN class="ft34"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft3"&gt;Med anledning av den av riksdagen beslutade omställningen av energisystemet och för att begränsa användningen av fossila bränslen har staten genom olika åtgärder främjat en ökad användning av vindkraften. För närvarande stöds utbyggnaden av vindkraftverk genom ett investeringsstöd på 15 % och en s.k. miljöbonus som motsvarar den nivå för energiskatten på elkraft som gäller vid hushållsförbrukning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft20"&gt;Mot bakgrund av dessa målsättningar, uttalanden och åtgärder om förnybara energikällor och vindkraftverk bör man kunna konstatera att ett utnyttjande av vindkraften för energiproduktion är en verksamhet av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft3"&gt;_____&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Propositionen om en god livsmiljö (prop. 1990/91:90), s. 89.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Propositionen om en uthållig energiförsörjning (prop.1996/97:84), s. 36.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;2 kap. 5 § MB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;Planeringsmål och riksintresse&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p212 ft20"&gt;sådan nationell betydelse att mark- och vattenområden kan behöva skyddas enligt 3 kap. 8 § MB till förmån för vindkraftverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft3"&gt;Vad gäller frågan hur stor den verksamhet som skall rymmas i området behöver vara för att den skall kunna anses vara av riksintresse kan det, mot bakgrund av de i det föregående avsnittet redovisade motiven i &lt;NOBR&gt;NRL-propositionen,&lt;/NOBR&gt; vara rimligt att ta utgångspunkt i bestämmelsen i MB om att regeringen skall pröva tillåtligheten av vissa verksamheter. Enligt &lt;NOBR&gt;MB-propositionen&lt;/NOBR&gt; är dessa verksamheter viktiga samhällsintressen samtidigt som det finns risker att de bland annat kan medföra stor omgivningspåverkan eller stora ingrepp i miljön.&lt;SPAN class="ft34"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;För vindkraftverk krävs regeringsprövning av gruppstationer med tre eller flera vindkraftaggregat med en sammanlagd effekt av minst 10 MW.&lt;SPAN class="ft34"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft3"&gt;För olika delar av landet kan det dock finnas skäl att ställa skilda krav på en möjlig etablerings storlek för att ett område skall vara av riksintresse. Det kan vara motiverat av de förutsättningar som finns för att lokalisera vindkraftverk med hänsyn till vindförhållanden, topografi och bebyggelsemönster samt elbehovet i den berörda delen av landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft20"&gt;För att ett mark- eller vattenområde skall kunna anses vara av riksintresse för ett visst slags anläggning skall vidare, enligt förarbetena, området&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;genom sin beskaffenhet eller sitt läge vara särskilt lämpligt för i fråga varande anläggning och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;erbjuda lägesbundna naturresurser som är mindre vanligt förekommande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft20"&gt;För att kunna vara av riksintresse måste sålunda ett område ha för en verksamhet speciella förutsättningar som skiljer det från andra områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft3"&gt;Naturresursen vind skiljer sig från andra naturresurser som betingar att ett område är av riksintresse för en viss anläggning. För andra anläggningar än vindkraftverk handlar det om tydligt lägesbundna och i begränsad omfattning förekommande egenskaper. I &lt;NOBR&gt;NRL-propositionen&lt;/NOBR&gt; nämns bland annat djuphamnsmöjligheter, mineralfyndigheter, fallhöjder och naturgivna möjligheter att anordna vattenmagasin.&lt;SPAN class="ft34"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Vindresurserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft3"&gt;_____&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Propositionen om en miljöbalk (prop. 1997/98:45), Del 2, s. 215.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;17 kap. 1 § punkt 8 MB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Propositionen om lag om hushållning med naturresurser m.m. (prop. 1985/86:3), s. 75.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft26"&gt;Planeringsmål och riksintresse &lt;SPAN class="ft10"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p219 ft20"&gt;karaktäriseras av att de inte är bundna till en viss plats, utan har en stor ytmässig utbredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft3"&gt;Det finns gott om områden i landet där vindenergin är tillräcklig för att med vindkraftverk under rimliga villkor omvandlas till elenergi. För att ett område skall kunna anses vara av riksintresse för vindkraftverk skall dock, som har sagts, området ha vissa särskiljande egenskaper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft3"&gt;En sådan egenskap är naturligtvis om vindenergitillgångarna är påtagligt högre än i andra områden i landet eller en viss del av landet. Med utgångspunkt i vindkarteringar får bedömas vad som kan anses vara ett lämpligt krav att sätta på vindenergiinnehållet för att det skall kunna anses vara särskiljande. I de av Energimyndigheten (tidigare NUTEK) tillsammans med länsstyrelserna i södra Sverige påbörjade inventeringarna av riksintresseområden för vindkraftverk ställs krav på att vindstyrkan i ett sådant område skall vara minst 4 000 kWh/m&lt;SPAN class="ft48"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;och år på 100 m höjd (motsvarar 2 400 kWh/m&lt;SPAN class="ft48"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;och år på 50 m höjd).&lt;SPAN class="ft34"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Sådana vindförutsättningar finns inom stora områden i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Något slutligt svar på frågan om vilket krav som bör ställas på tillgången på vindenergi för att ett område skall kunna vara av riksintresse för vindkraftverk kan inte ges förrän de vindkarteringar som finns är kompletterade i enlighet med vad vi föreslår i &lt;SPAN class="ft16"&gt;avsnitt 10.1. &lt;/SPAN&gt;Med utgångspunkt i ett regionalt perspektiv för elförsörjningen och med hänsyn till de stora skillnader i vindförutsättningarna som finns kan man möjligen ställa olika krav på vindstyrkan i skilda delar av landet. Ett lägre krav skulle exempelvis kunna motiveras av närheten till ett område med stor elkonsumtion och därmed korta transporter av den producerade elen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft3"&gt;Även andra egenskaper än förekomsten av vissa naturresurser kan särskilja ett område och göra det särskilt lämpligt för en större etablering av vindkraftverk. En sådan egenskap är vilken möjlighet elnätet ger att ansluta en vindkraftanläggning. I den promemoria som ligger till grund för de påbörjade kartläggningarna, framförs att minst 1 MW bör kunna anslutas till en punkt i elnätet.&lt;SPAN class="ft34"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Denna gräns anser vi vara alltför låg för att ett område skall anses vara så speciellt att det kan motivera att det är av riksintresse&lt;SPAN class="ft16"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Mot bakgrund av den tidigare angivna utgångspunkten för definitionen av vindkraftanläggningar av riksintresse borde normalkravet kunna vara att en vindkraftanläggning om minst 10 MW&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft3"&gt;_____&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Nutek/Energimyndigheten, Riksintresse för vindkraft, December 1996.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Nutek/Energimyndigheten, Riksintresse för vindkraft, December 1996, s. 7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;Planeringsmål och riksintresse&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p223 ft3"&gt;skall kunna anslutas till ett befintligt nät eller ett nät som planeras med hänsyn till vindkraften. Det kan noteras att i ett yttrande år 1993 anger NUTEK att ”som riktlinje för att utpeka riksintresse för vindkraft gäller att området lämpar sig för en installerad effekt på minst 10 MW”.&lt;SPAN class="ft34"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft20"&gt;En kapacitet om 10 MW är också det krav som Energimyndigheten, i ett förslag till utredningen, ställer för att staten skall kunna subventionera utbyggnad av elnätet till ett område. (Se &lt;SPAN class="ft49"&gt;kapitel 9&lt;/SPAN&gt;.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft3"&gt;I vissa delar av landet kan det vara svårt att finna lokaliseringsplatser som kan rymma så stora etableringar av vindkraftverk. Det kan bero på bland annat topografin, bebyggelsens utbredning eller för vindkraftverk inom stora områden starkt hindrande verksamhet, t.ex. viss militär verksamhet. Om man utgår från ett regionalt perspektiv skulle därför ett område, som har sämre kapacitet än vad som normalt skulle krävas, ändå kunna anses ha sådana egenskaper att det kan bedömas vara riksintresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft3"&gt;Som framgår av vad som nu har redovisats skall, utifrån bestämmelserna i 3 kap. 8 § MB, utgångspunkten för att identifiera områden av riksintresse för vindkraftverk vara att området har för vindkraftsproduktion särskilt goda förutsättningar. I princip skall det vara en strikt redovisning, utan en avvägning mot andra allmänna intressen. Om avvägningar behöver göras mellan oförenliga riksintressen i ett område, t.ex. mellan vindkraftsintresset och naturvårdsintresset, skall de göras i den planering som skall ske enligt plan- och bygglagen (1987:10) eller vid tillståndsprövningen av en viss etablering. I situationer när det finns likvärdiga alternativa områden, som tillgodoser kraven för att kunna anges som områden av riksintresse för vindkraftverk, bör valet mellan dem naturligtvis göras så att det sammantaget innebär minsta möjliga skada för de andra intressena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;3.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Fortsatt arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft20"&gt;I överensstämmelse med de av oss redovisade övervägandena bör Energimyndigheten redovisa områden med särskilt goda förutsättningar för vindkraftverk och som sammanlagt bedöms ha en produktionskapa-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft3"&gt;_____&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Yttrande över hemställan från Statens Naturvårdsverk om redovisning enligt 6 kap. 2 lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser mm från kommunerna på Öland av vindkraftsutbyggnad, &lt;NOBR&gt;1993-03-31,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;11-93-885.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft26"&gt;Planeringsmål och riksintresse &lt;SPAN class="ft10"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p230 ft3"&gt;citet på ca 10 TWh. Detta arbete kan ses som ett komplement till det pågående arbetet med att föreslå områden av riksintresse för vindkraftverk. Betydelsen av ett sådant arbete framstår tydligt av de omfattande arealer som skulle behöva göra tillgängliga för en produktionskapacitet av denna storlek (se &lt;SPAN class="ft16"&gt;avsnitt 3.3.1&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft3"&gt;För att definiera vilka områden som är av riksintresse för vindkraftverk är, som Energimyndigheten framför i remissvaret över Lägesrapporten, de kriterier som används i det tidigare nämnda, av NUTEK initierade, arbetet inte tillräckliga. För den erforderliga översynen av vilka kriterier som skall gälla i det fortsatta arbetet bör de överväganden som vi redovisar i &lt;SPAN class="ft16"&gt;avsnitt 3.3.2 &lt;/SPAN&gt;kunna tjäna som utgångspunkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft3"&gt;Förutsättningar för en samlad bedömning av var de bästa vindenergitillgångarna finns och vilka områden som skall anses vara av riksintresse föreligger inte förrän de vindkarteringar som nu finns är kompletterade i enlighet med vad vi föreslår i &lt;SPAN class="ft16"&gt;avsnitt 10.1. &lt;/SPAN&gt;Därutöver behöver&lt;SPAN class="ft16"&gt;, &lt;/SPAN&gt;kunskapsunderlaget i övrigt förbättras vad gäller förutsättningarna att lokalisera vindkraftverk till havs och i fjällområden, vilket vi behandlar i &lt;SPAN class="ft16"&gt;avsnitt 10.2 &lt;/SPAN&gt;respektive &lt;SPAN class="ft16"&gt;10.3&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft3"&gt;Erforderliga undersökningar kommer att ta några år att fullfölja. Energimyndigheten bör därför successivt genomföra sina inventeringar och bedömningar på grundval av tillgängliga kunskaper och i takt med att nya kunskaper kommer fram. Den slutliga bedömningen och redovisningen av vilka områden som skall anses vara av riksintresse för vindkraftverk måste dock anstå tills det finns en mer samlad bild över förutsättningarna för vindkraftsetableringar i olika delar av landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft3"&gt;I &lt;SPAN class="ft16"&gt;kapitel 9 &lt;/SPAN&gt;föreslår vi att stöd skall kunna utgå för en utbyggnad av ledningsnäten till vissa områden som en kommun anger i sin översiktsplan, med stöd av anvisningar från Energimyndigheten. Urvalet av områden av riksintresse bör samordnas med ett sådant arbete.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;Kommunal planering &lt;SPAN class="ft3"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p233 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Vindkraftverken i den kommunala planeringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Lägesrapporten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft3"&gt;I Lägesrapporten framhålls att det i sådana delar av landet där vindkraftsintresset är eller kan väntas bli betydande är angeläget med övergripande avvägningar av vindenergiintresset i förhållande till andra intressen; landskapsbilden och en rad andra frågor som rör natur- och kulturmiljön och mark- och vattenanvändningen. Vid överväganden om att använda vissa områden för vindkraftverk behöver också beaktas att varje verk placeras så att vindförutsättningarna inte i onödan försämras för att inom ett område senare bygga flera vindkraftverk. Det behövs en helhetssyn på hur vindkraftsetableringar av olika omfattning bedöms påverka ett område i olika avseenden och på hur en utbyggnad kan vägas mot bevarande och vård av olika landskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft3"&gt;Enligt bestämmelserna i plan och bygglagen (1987:10), PBL, är det primärt kommunens ansvar att i arbetet med översiktsplanen göra erforderliga avvägningar mellan vindenergiintresset och andra mark och vattenanvändningsintressen. Utbyggnaden av vindkraften har dock hittills i bara mycket liten utsträckning konkret behandlats i de kommunala översiktsplanerna. Inte heller i andra strategiska kommunala dokument, t.ex. kommunala energiplaner, har vindkraften tagits upp i någon större utsträckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft20"&gt;Vi gjorde i Lägesrapporten den bedömningen att de kommunala översiktliga planerna i högre grad bör användas för att överväga och styra mera omfattande utbyggnader av vindkraften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft3"&gt;I Lägesrapporten behandlas också frågan om behovet av att närmare reglera mark- och vattenanvändningen med stöd av andra planinstitut enligt PBL, områdesbestämmelser eller detaljplan. Det konstateras att en traditionell detaljplan förhållandevis starkt binder markanvändningen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;Kommunal planering&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p237 ft3"&gt;och att planen på relativt kort tid kan bli inaktuell till följd av vindkraftverken utvecklas snabbt, bland annat vad gäller storleken. Detaljplaneinstitutet är därför mest lämpligt att använda när ett konkret etableringsintresse finns och en vindkraftsutbyggnad är aktuell att genomföra under den närmaste tiden. Områdesbestämmelser är mindre styrande men har den nackdelen att byggrätten inte tryggas. Om detaljplan skall användas mer allmänt bör den ges en flexibel utformning och till sin karaktär likna områdesbestämmelser, men ge byggrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft16"&gt;Remissvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft3"&gt;Remissinstanserna delar över lag våra bedömningar om att utbyggnaden av vindkraft behöver grundas på en helhetssyn och framhåller vikten av att lokaliseringen av vindkraftverk på ett tydligt sätt behandlas i de kommunala översiktsplanerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft20"&gt;Vad gäller den närmare regleringen är remissutfallet splittrat från generellt krav på detaljplanering till att bygglov kan lämnas utan stöd i någon detaljplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Översiktlig planering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft3"&gt;De bedömningar och överväganden som vi gör här om behandling av vindkraften i den kommunala översiktliga planeringen tar sikte på en framtida stor utbyggnad av vindkraften i Sverige. Det är en utveckling som vi bedömer kan komma med kort varsel till följd av marknadens krav på koldioxidfri elproduktion och därpå följande ekonomiska incitament för att ersätta elproduktion i fossileldade anläggningar med produktion baserad på förnybara energikällor. De förslag vi lämnar om att systematiskt behandla vindkraften i den översiktliga planeringen är angelägna för att få en handlingsberedskap för en sådan framtida utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft3"&gt;Det är samtidigt lika angeläget att det innan det finns en genomarbetad planering, detta inte tas till intäkt för att bromsa den relativt begränsade utbyggnad av vindkraftverk som kan komma att aktualiseras de närmaste åren. Det är viktigt att kompetens och utvecklingskraft upprätthålls i den i Sverige förhållandevis unga vindkraftsbranschen. Vi bedömer att den närmast förestående utbyggnaden av vindkraftverk i huvudsak förutsätter att investeringsstöd lämnas och att utbyggnaden där-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;Kommunal planering &lt;SPAN class="ft3"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p241 ft3"&gt;för bara kan bli förhållandevis begränsad. För närvarande och till och med den 30 juni 2002 lämnas för byggande av vindkraftverk ett investeringsstöd på 15 %. Tillgängliga medel för detta stöd motsvarar en utbyggnad per år av ca 50 MW, eller uttryckt i antal vindkraftverk ca 70 stycken per år. Som jämförelse kan nämnas att under perioden 1996– 1998 har det i genomsnitt per år installerats 275 MW i Danmark och 585 MW i Tyskland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;4.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Behov av och former för översiktlig planering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft3"&gt;Ju fler vindkraftverk som det är fråga om att uppföra desto angelägnare är det med noggranna lokaliseringsöverväganden med hänsyn till vad som krävs för en god hushållning med mark och vatten och för hänsynstaganden till olika intressen. Som framgår av Lägesrapporten har vindkraften i Sverige, jämfört med tidigare, utvecklats snabbt under senare år, det gäller såväl antalet vindkraftverk som verkens storlek. De i Lägesrapporten redovisade planerna på att bygga vindkraftverk visar på en fortsatt snabb utbyggnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft3"&gt;Den tekniska utvecklingen och nya kunskaper ger såväl nya möjligheter som problem. Platser där det tidigare inte ansågs vara tekniskt eller ekonomiskt möjligt att bygga vindkraftverk bedöms nu vara möjliga etableringsplatser. En tydlig tendens är en fortsatt utveckling mot allt större verk, som oftast avses bli placerade i grupper. En annan tendens är att intresset att bygga ut vindkraften sprider sig från kustområdena i de södra delarna av landet, där vindkraften hittills i första hand har byggts ut, till områden längre från kusten och i norra delen av landet. Stora exploateringsintressen har redovisats längs norrlandskusten och i fjällen. Det finns även stort intresse av att förlägga vindkraftverk till havs&lt;SPAN class="ft16"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft3"&gt;I områden där vindkraftsintresset är eller kan väntas bli betydande behöver samhället, såväl staten som kommunerna, skaffa sig en helhetssyn på konsekvenserna av en vindkraftsutbyggnad och i ett tidigt skede göra övergripande avvägningar av vindkraftsintresset i förhållande till andra intressen. En utbyggnad av vindkraften behöver vägas mot intresset av att bevara oexploaterade områden och säkerställa skyddsvärda miljöer av skilda slag. Med utgångspunkt i såväl nationella som lokala mål för energiproduktionen bör anges förutsättningarna för att på ett rationellt sätt använda vindresurserna för elproduktion under hänsynstagande till olika andra mark- och vattenanvändningsintressen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;Kommunal planering&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p243 ft3"&gt;För att en utbyggnad av vindkraften skall komma till stånd i de områden som är lämpligast i ett helhetsperspektiv måste vindenergiintresset vägas samman med andra intressen i en övergripande planering. En planering som skall syfta till att identifiera för vindkraftverk lämpliga områden, liksom sådana områden som skall hållas fria från vindkraftverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft3"&gt;Behovet av att i en planering avsätta för vindkraftverk lämpade områden framgår tydligt av de stora ytor som fordras om vindkraften kommer att få en nationellt sett betydande roll. I &lt;SPAN class="ft16"&gt;bilaga 8 &lt;/SPAN&gt;redovisas en studie med räkneexempel för ytbehovet vid olika och som vi bedömer i ett längre perspektiv tänkbara utvecklingsmöjligheter för den svenska vindkraften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft3"&gt;För utbyggnad av vindkraftverk på land redovisas i studien fyra nivåer för den årliga energiproduktionen – 3, 6, 10 och 15 TWh – och arealbehovet beräknas för en kombination av vindkraftverk med storlekarna 600, 1 500 och 3 000 kW. Vindkraftverken tänks uppförda i grupper om sex och tolv och enligt olika grupperingsprinciper. Det beräknade arealbehovet (avrundat) för de olika utbyggnadsnivåerna sammanfattas i följande tabell och redovisas som ett intervall, eftersom arealbehovet varierar beroende på gruppstorlek och grupperingsprincip. Med direkt arealbehov avses ytan innanför en tänkt linje, som omskriver de yttersta vindkraftverken i en grupp. Bara en del av denna yta tas i anspråk för fundament samt vägar och kraftledningar. Det indirekta arealbehovet definieras som den yta kring en grupp av vindkraftverk där det alstrade ljudet överstiger 40 dBA. Inom detta område bör bland annat bostadsbebyggelse inte finnas enligt Naturvårdsverkets riktvärden&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft51"&gt;Beräknat arealbehov för vindkraftverk vid olika utbyggnadsnivåer på land&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td34"&gt;&lt;SPAN class="p8 ft3"&gt;Elproduktion&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft3"&gt;Direkt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;SPAN class="p246 ft3"&gt;Indirekt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;SPAN class="p8 ft3"&gt;per år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft3"&gt;arealbehov&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;SPAN class="p246 ft3"&gt;arealbehov&lt;SPAN class="ft52"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td40"&gt;&lt;SPAN class="p247 ft3"&gt;3 TWh&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td41"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;1–60&lt;/NOBR&gt; km&lt;SPAN class="ft34"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td42"&gt;&lt;SPAN class="p248 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;385–510&lt;/NOBR&gt; km&lt;SPAN class="ft34"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;SPAN class="p247 ft3"&gt;6 TWh&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;3–115&lt;/NOBR&gt; km&lt;SPAN class="ft34"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;SPAN class="p248 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;760–1010&lt;/NOBR&gt; km&lt;SPAN class="ft34"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td40"&gt;&lt;SPAN class="p249 ft3"&gt;10 TWh&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;4–185&lt;/NOBR&gt; km&lt;SPAN class="ft34"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td42"&gt;&lt;SPAN class="p246 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;1255–1675&lt;/NOBR&gt; km&lt;SPAN class="ft34"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td37"&gt;&lt;SPAN class="p249 ft3"&gt;15 TWh&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;SPAN class="p9 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;6–270&lt;/NOBR&gt; km&lt;SPAN class="ft34"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;SPAN class="p246 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;1850–2485&lt;/NOBR&gt; km&lt;SPAN class="ft34"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p101 ft20"&gt;Vindkraftverk är höga i förhållande till sin omgivning och medför därför ofta en visuell påverkan på långt håll. På grund av risk för störningar, bland annat till följd av ljud och skuggor, behöver vindkraftverken ligga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft3"&gt;_____&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Externt industribuller – allmänna råd, Naturvårdsverket 1983.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;Kommunal planering &lt;SPAN class="ft3"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft3"&gt;skilt från störningskänsliga områden. Vindkraftverk kan vidare som fysiska hinder störa eller omöjliggöra annan verksamhet och annan mark- och vattenanvändning. Vid ställningstaganden till om ett område är lämpligt för lokalisering av vindkraftverk behöver därför tas hänsyn till landskapsbild, förekomsten av bostäder och en rad andra frågor som rör natur- och kulturmiljön och mark- och vattenanvändningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft3"&gt;Det är också viktigt att i planeringen beakta att tillkomsten av verksamheter som kan störas av vindkraftverk, t.ex. elektromagnetiska signalsystem såsom radiolänk och TV, kan försvåra framtida byggande av vindkraftverk i ett område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft3"&gt;Frågor som behöver ställas inför etablering av vindkraftverk kan vara:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Hur stor kan elproduktionen i ett område bli och vilken betydelse får den genom att ersätta annan elproduktion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Hur påverkas natur- och kulturlandskapet i stort och hur kan vindkraftanläggningar inordnas i landskapet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Kommer människor att störas mer varaktigt; ljud, skuggeffekter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Sker intrång i särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer; t.ex. för djurlivet viktiga områden, historiska miljöer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Påverkas förutsättningarna för friluftsliv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Påverkas förutsättningarna för biologisk mångfald och livskraftiga ekosystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Störs eller hindras annan verksamhet; t.ex. områden av vikt för totalförsvaret, fiske, vattenbruk, sjöfart, flyg, täkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft3"&gt;Enligt bestämmelserna i PBL är det kommunens ansvar att i sin översiktsplan göra erforderliga avvägningar mellan olika markanvändningsintressen, inom av staten angivna ramar. Översiktsplanerna är bland annat av central betydelse för tillämpningen av hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken (MB). PBL föreskriver att varje kommun skall ha en aktuell översiktsplan (1 kap. 3 §). Planen skall omfatta hela kommunens yta, inklusive de vattenområden som tillhör kommunen bland annat havsområdet ut till territorialgränsen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft3"&gt;12 nautiska mil (22,2 km) från baslinjen.&lt;SPAN class="ft34"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft3"&gt;_____&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Baslinjerna, som är utgångspunkten för beräkning av territorialhavet, utgörs av strandlinjen vid lågt vattenstånd, men där det finns hamnar, vikar, öar o.dyl. går räta baslinjer utanför dessa. Lag (1966:374) om Sveriges sjöterritorium.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;Kommunal planering&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft3"&gt;Översiktsplanen är inte juridiskt bindande, men den är ett betydelsefullt underlag till vägledning för fortsatt mer detaljerad planering enligt PBL och vid myndigheters och domstolars tillståndsprövning av enskilda ärenden. Genom att i översiktsplanen tydligt ange förutsättningarna för etablering av vindkraftverk underlättas den efterföljande planeringen, liksom tillståndsprövningen när konkreta vindkraftsprojekt aktualiseras. Det ger också information om kommunens intentioner till andra aktörer av betydelse för mark- och vattenanvändningen i och i närheten av områden som har pekats ut som områden för vindkraftverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft3"&gt;I översiktsplanen skall olika allmänna intressen redovisas och det skall framgå hur kommunen avser att tillgodose riksintressen enligt 3 och 4 kap. MB (4 kap. 1 §). Planeringen sker i en demokratisk, öppen process där olika berörda myndigheter, organisationer och enskilda ges insyn och möjlighet att påverka planen. De centrala myndigheternas och länsstyrelserna har viktiga uppgifter att förse kommunerna med planeringsunderlag vad gäller olika statliga intressen och att bevaka att riksintressen enligt MB blir tillfredsställande tillgodosedda. Härigenom synliggörs kommunens och statens uppfattningar om olika allmänna intressen och hur avvägningar bör ske mellan dem med hänsyn till hushållningen med olika mark- och vattenområden. Länsstyrelsen skall vidare bevaka behovet av mellankommunal samordning och frågor om hälsa och säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft3"&gt;Det är viktigt att i olika skeden av planeringsarbetet, såväl till obligatoriska samrådsparter som till en bred allmänhet, föra ut olika frågor om hur man kan se på vindkraftens utveckling i kommunen. Tidig och fortlöpande information till de som bor i kommunen, speciellt de boende i närheten av ett för vindkraftverk tilltänkt område, kan undanröja onödiga missförstånd och lättare ge acceptans för en utbyggnad av vindkraften. Detta ökar också förutsättningarna för att i ett helhetsperspektiv bedöma en etablering av vindkraftverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft20"&gt;Det är svårt att i förväg föreställa sig vilka effekter en vindkraftsetablering på en viss plats skulle komma att få. Det är därför viktigt att hitta former för information som är pedagogiska och lättillgängliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;4.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Översiktsplanens innehåll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft20"&gt;Syftet med en översiktsplanering där vindkraftsintresset förs in är naturligtvis att analysera om det finns områden som bedöms vara lämpliga för vindkraftsetableringar och redovisa dessa. Om kommunen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;Kommunal planering &lt;SPAN class="ft3"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p261 ft20"&gt;anser att vindkraftverk över huvud taget inte kan komma i fråga i vissa områden av hänsyn till andra intressen som prioriteras, är det lämpligt att ange också dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft3"&gt;I och kring de områden där vindkraftsintresset prioriteras bör övervägas om det kan behövas restriktioner för förändringar av mark- och vattenanvändningen som skulle försvåra eller omöjliggöra en vindkraftsutbyggnad. En viktig fråga att beakta är också att hushålla med vindresurserna i ett område. Vindkraftverk bör placeras så att möjligheterna att samlokalisera flera verk i området tas till vara på ett med avseende på vindförhållandena optimalt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft3"&gt;I planen kan också redovisas vilka förutsättningarna i övrigt är för vindkraftsetableringar i kommunen. Det kan handla om bestämda områden med goda vindförutsättningar, men där det krävs fördjupade studier innan närmare överväganden kan göras om lämplig mark- och vattenanvändning. Det kan också vara fråga om mera allmänna förutsättningar för vindkraftsetableringar i sådan områden som inte har pekats ut särskilt, t.ex. vad gäller små vindkraftanläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft3"&gt;För vindkraftverk särskilt utpekade områden bör i en samlad konsekvensbedömning så lång möjligt redovisas hur omgivningen kan komma att påverkas av vindkraftsetableringar vad gäller t.ex. landskapsbilden och olika natur- och kulturvärden. Det kan också handla om att bedöma hur andra verksamheter och annan markanvändning kan påverkas och vilka effekterna kan bli för djurlivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft20"&gt;Arbetet med att välja ut för vindkraftverk lämpliga områden är en process i flera steg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft3"&gt;För att ett område över huvud taget skall komma i fråga för vindkraftverk måste det naturligtvis finnas tillräckliga vindresurser för att göra en elproduktion ekonomiskt rimlig. En grundläggande förutsättning för att i en översiktsplan kunna ange områden för vindkraftverk är därför att tillgången på vindenergi är kartlagd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft3"&gt;Viktigt är också att de infrastrukturella förutsättningarna finns eller bedöms kunna tillskapas, bland annat vad gäller elnät och vägar. Kostnaderna för att bygga ut och förstärka elnäten kan vara avgörande för om det går att på ett kostnadseffektivt sätt bygga vindkraftverk i ett område. (Se &lt;SPAN class="ft16"&gt;kapitel 9&lt;/SPAN&gt;.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft19"&gt;Ledningsnätet i ett område behöver uppmärksammas också i fråga om påverkan av omgivningen. En utbyggnad av elnätet kan få stora effekter på landskapsbilden, men där markförhållandena tillåter kan ledningarna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;Kommunal planering&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p267 ft20"&gt;markförläggas. Även byggande av nya vägar kan innebära betydande ingrepp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft3"&gt;En viktig fråga är vilka områden i närheten av bostadsbebyggelse som behöver undantas till följd av vindkraftverkens externa effekter, såsom störande ljud- och skuggeffekter och säkerhetsrisker. Man bör härvid också överväga om det finns skäl till särskilda krav på låga ljudnivåer i anslutning till vissa områden där en så ostörd miljö som möjligt bedöms som särskilt angelägen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft20"&gt;I enlighet med olika hänsynsregler och bestämmelser om hushållningen med mark- och vattenområden enligt PBL och MB skall etableringar av vindkraftverk, liksom andra etableringar, ske med hänsyn tagen till olika allmänna intressen, bland annat natur- och kulturvärden av skilda slag. Dessa bestämmelser ger som allmänna utgångspunkter att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Större vindkraftsetableringar så långt möjligt bör ske i sådana områden med goda vindförutsättningar där konflikterna med bevarandevärden för naturvården, kulturmiljövården och friluftslivet är av mindre omfattning och där det inte finns specifika naturresurser av särskild betydelse för en viss annan verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Områden, miljöer och objekt med särskilt stora kvaliteter (riksintressen) som bedöms skulle påtagligt skadas av en vindkraftsetablering bör som huvudregel undantas från sådana etableringar. Om området samtidigt är av riksintresse för vindkraftverk krävs en särskild avvägning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft3"&gt;Närmare analyser behöver göras av var konflikter kan finnas mellan att utnyttja ett område för vindkraftverk och olika motstående allmänna intressen och vilka avvägningar mellan intressena som erfordras. Allmänna intressen som kan behöva beaktas kan gälla:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Miljöbalkens (MB) grundläggande hushållningsbestämmelser (3 kap. MB.) och hushållningsbestämmelserna för vissa områden (4 kap. MB), bland annat avseende områden av riksintresse för hushållningen med mark- och vattenområden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Områden som med hänsyn till natur- och kulturvärden har särskilt skydd med stöd av bestämmelserna i 7 och 8 kap. MB. Det kan vara fråga om nationalpark, naturreservat, kulturreservat, naturminne, biotopskyddsområde, djur- och växtskyddsområde, strandskyddsområde och särskilt skydds- eller bevarandeområde, bland annat områden som ingår i det europeiska ekologiska nätverket NATURA 2000.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Fasta fornlämningar, som är skyddade enligt 2 kap. kulturminneslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;Kommunal planering &lt;SPAN class="ft3"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p274 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Områden som är av särskild betydelse för faunan, t.ex. fågellivet, men inte har något särskilt skydd. Det kan gälla t.ex. för fortplantning och näringsökning viktiga områden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Områden angivna i kommunens planering där man vill särskilt värna om orördhet och tystnad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft3"&gt;De allmänna intressen som rör olika natur- och kulturvärden kan behöva konkretiseras och närmare analyseras – värdebeskrivningar – för att det skall gå att bedöma om en vindkraftsetablering i ett område skulle vara förenlig eller inte med dessa andra intressen. Det blir fråga om bedömningar för varje särskilt område om och i vilken utsträckning de värden som betingar de andra intressena skulle skadas av en vindkraftsetablering eller om syftet med skyddet av vissa egenskaper/aspekter i området kan förenas med en viss etablering av vindkraftverk. (Se &lt;SPAN class="ft16"&gt;avsnitt 6.2.1 &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft16"&gt;bilaga 11&lt;/SPAN&gt;.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Då vindkraftverken genom sin stora höjd ofta blir dominerande element i landskapet och synliga på stora avstånd behöver uppmärksammas hur vindkraftsetableringar skulle påverka landskapet visuellt. Det gäller med hänsyn till såväl särskilda natur- och kulturvärden i landskapet som landskapsbilden i vid mening. I planeringsövervägandena måste också hänsyn tas till i vad mån olika vindkraftsområden visuellt kan läsas ihop med varandra och övervägas behovet av fria zoner mellan vindkraftsområden. (Se &lt;SPAN class="ft16"&gt;avsnitt 7.2&lt;/SPAN&gt;.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft3"&gt;I den översiktliga planeringen kan också behöva beaktas sådana verksamheter och sådan markanvändning som kan ställa krav på restriktioner för etablering av vindkraftverk. Det kan gälla säkerhetszoner i förhållande till områden där många människor ofta vistas samt med hänsyn till vägar, järnvägar, farleder, kraftledningar, gasledningar och flygplatser. Signalsystem och försvarets intressen kan innebära restriktioner av olika slag. Hur olika restriktioner närmare behöver beaktas torde dock i många fall lämpligen behandlas i samband mer detaljerad planering och vid tillståndsprövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft3"&gt;För i en översiktsplan utpekade områden för vindkraftverk bör så långt det är möjligt och lämpligt ges konkreta rekommendationer för hur en utbyggnad får ske. Rekommendationerna får vid behov kompletteras och preciseras i samband med en närmare reglering av markanvändningen i områdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft3"&gt;Rekommendationerna kan avse&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;Kommunal planering&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p278 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;hur utbyggnaden i olika områden skall utformas med hänsyn till landskapsbilden, exempelvis vindkraftverkens höjd och färgsättning, placeringsprinciper,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;hur verken skall placeras för att vindenergin skall utnyttjas på ett effektivt sätt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;riktvärden för buller och skuggeffekter och att man vid varje enskild etablering skall beakta den samlade effekten när alla verk som avses rymmas i ett vindkraftsområde är uppförda.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft3"&gt;I översiktsplaneringen kan det vara lämpligt att också redovisa bedömningar av vilka restriktioner för annan markanvändning i och i närheten av områden avsatta för vindkraftverk som är angelägna för att inte försvåra eller omöjliggöra en vindkraftsutbyggnad. Sådan restriktioner kan gälla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;områden inom vilka det inte, med hänsyn till risk för buller eller skuggor, bör komma till bostäder eller annan störningskänslig verksamhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;områden inom vilket det inte bör uppföras anläggningar eller ske beskogning, som skulle begränsa möjligheterna att utnyttja vindresursen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;områden inom vilka det inte bör tillkomma störningskänsliga kommunikations- och signalsystem och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;riktvärden för säkerhetsavstånd till t.ex. vägar, järnvägar, kraftledningar och gasledningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;4.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft3"&gt;Med den tänkbara utveckling av vindkraften som kan förutses är det enligt vår uppfattning angeläget att det finns en god handlingsberedskap i fråga om lägen för vindkraftverk som är lämpliga i förhållande till de många olika intressen som behöver beaktas. Erfarenheterna visar att även om utbyggnaden av vindkraftverk i ett inledande skede kan genomföras utan större svårigheter är risken stor för konflikter och genomförandeproblem när inslaget av vindkraftverk blir mer omfattande i ett område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft3"&gt;Vi förordar att kommunerna i sina översiktsplaner snarast möjligt redovisar sin inställning till och hur de avser att behandla frågor om mark- och vattenanvändningen som rör vindkraften. De kommuner som anser att vindförutsättningarna är otillräckliga för vindkraftsetableringar bör redovisa detta. Om en kommun vill anföra andra skäl mot att vindkraft-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;Kommunal planering &lt;SPAN class="ft3"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft20"&gt;verk byggs i kommunen bör dessa framgå av översiktsplanen och härigenom kunna tjäna som underlag vid eventuell tillståndsprövning av vindkraftverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft3"&gt;Kunskaperna om vindförhållandena är bristfälliga i många delar av landet. Innan man i dessa områden kan genomföra en meningsfull planering måste göras sådana kartläggningar av vindförhållandena som vi behandlar i &lt;SPAN class="ft16"&gt;avsnitt 10.1&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft3"&gt;För planeringens form och innehåll är det viktigt om staten kommer att hävda att vissa områden i landet är av riksintresse för vindkraftverk. Om områden av riksintresse för vindkraftverk pekas ut av den ansvariga myndigheten, Energimyndigheten, är berörda kommuner skyldiga att i sin översiktsplan redovisa hur man tänker tillgodose detta intresse. Vår syn på frågan om riksintresseområden för vindkraftverk redovisas i &lt;SPAN class="ft16"&gt;avsnitt 3.3&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft3"&gt;En behandling av vindkraften i översiktsplaneringen kan ske genom en omarbetning av den gällande översiktsplanen eller i form av en fördjupning av den. Det kan också ske genom ett tillägg till översiktsplanen, men då måste det tydligt framgå hur tillägget kan läsas ihop med den gällande översiktsplanen. I vissa fall kan värdefullt planeringsunderlag finnas i form av en kommunal energiplaner eller en regional policy rörande lokalisering av vindkraftverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft3"&gt;En lämplig form för att brett initiera arbetet är att regeringen ger länsstyrelserna i uppdrag att verka för att de kommuner som bedöms ha goda vindenergiresurser behandlar vindkraften i översiktsplaneringen och att tillhandahålla kommunerna aktuellt planeringsunderlag. Det är en uppgift för berörda statliga myndigheter att utarbeta sådant material. Av stor vikt är den redovisning av områden med särskilt goda förutsättningar för vindkraftverk, som vi i &lt;SPAN class="ft16"&gt;avsnitt 3.3.3 &lt;/SPAN&gt;föreslår att Energimyndigheten skall utarbeta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft3"&gt;Det är lämpligt att länsstyrelsen på ett sammanfattande sätt redovisar de statliga intressena och hur de bör beaktas, t.ex. i form av en samlad vindkraftspolicy för länet. Det gäller särskilt i sådana delar av landet där de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för utbyggnad av vindkraftverk är goda, samtidigt som det där finns betydande allmänna intressen att skydda olika områden mot åtgärder som kan skada natur- och kulturmiljön,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft20"&gt;För att förmedla erfarenheter och för att ge råd till såväl kommuner som länsstyrelser om hur vindkraften kan behandlas i planeringen bör Boverket, Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Riksantikvarie-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;58 &lt;/SPAN&gt;Kommunal planering&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p289 ft20"&gt;ämbetet gemensamt inrätta ett kompetenscenter. Ett sådant center skall vara tillfälligt och avvecklas när arbetet med att föra in vindkraften i översiktsplaneringen bedöms vara slutfört.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft3"&gt;I vissa områden anser vi att det bör ställas mer långtgående krav på att en planering kommer till stånd. Det gäller de delar av landet där, enligt hushållningsbestämmelserna i 4 kap. 3 § MB, gruppstationer med vindkraftverk med minst tre aggregat och en sammanlagd uteffekt av minst 10 MW inte får komma till stånd. Dessa områden är kustområdena och skärgårdarna i Bohuslän från gränsen mot Norge till Brofjorden, i Småland och Östergötland från Simpevarp till Arkösund och i Ångermanland från Ångermanälvens mynning till Skagsudde samt på Öland. Områdena i sin helhet är av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns där. Syftet med bestämmelsen är att skydda dessa värden mot ingrepp som kan påtagligt skada områdenas värden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft20"&gt;I stora delar av dessa kustområden är vindförutsättningarna goda. Det finns och kan förväntas betydande önskemål om att i områdena få bygga vindkraftverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft3"&gt;I flera remissvar över Lägesrapporten , bland andra från länsstyrelsen i Västra Götaland, uppmärksammas att bestämmelserna i MB för dessa områden kan kringgås genom att en större gruppstation delas upp så att varje delprojekt blir mindre än 10 MW.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft3"&gt;För att erforderliga helhetsbedömningar skall kunna göras av om och hur en utbyggnad i områdena kan ske är det enligt vår uppfattning nödvändigt att en planläggning kommer tillstånd. Här bör länsstyrelsen noga följa arbetet. Vid behov har regeringen möjlighet att med stöd av bestämmelserna i 6 kap. 13 § MB besluta att kommunerna skall redovisa hur man i sin planering enligt plan- och bygglagen (1987:10) avser att tillgodose intressen som rör hushållningen med mark och vatten enligt 3 och 4 kap. MB i hela eller vissa delar av områdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft3"&gt;Genom att i en planering enligt PBL i dessa områden ange förutsättningarna för byggandet av vindkraftverk minskar också möjligheterna att kringgå bestämmelserna om den största tillåtna storleken på vindkraftanläggningar i områdena.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;Kommunal planering &lt;SPAN class="ft3"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p294 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Reglering av mark- och vattenanvändningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;4.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Krav på reglering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft3"&gt;De viktigaste reglerna om reglering av mark- och vattenanvändningen framgår av redovisningen i &lt;SPAN class="ft16"&gt;bilaga 4&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft3"&gt;Reglering av markens användning och av bebyggelsen inom en kommun sker genom detaljplaner (1 kap. 3 § PBL). Detaljplan krävs om en anläggning inte kan prövas i samband med bygglov och när tillräcklig reglering inte har skett genom områdesbestämmelser, i sådana fall som anläggningen skulle få betydande inverkan på omgivningen eller avses förläggas inom ett område där det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse (5 kap. 1 § PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft3"&gt;I detaljplanen skall redovisas och till gränserna anges mark för bland annat bebyggelse och anläggningar för trafik, vatten, avlopp och energi samt skydds- och säkerhetsområden (5 kap. 3 § PBL). Detaljplanen får inte göras mer detaljerad än som är nödvändigt med hänsyn till syftet med den. (5 kap. 7 § PBL.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft3"&gt;En miljökonsekvensbeskrivning skall upprättas, om detaljplanen medger en användning av mark eller anläggningar som innebär en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser (5 kap. 18 § PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft20"&gt;Områdesbestämmelser kan antas för begränsade områden för att säkerställa att syftet med en översiktsplan uppnås eller att ett riksintresse enligt miljöbalken tillgodoses. (5 kap. 16 § PBL.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft3"&gt;Till skillnad från översiktsplanen skall enskilda intressen beaktas i en detaljplan och i områdesbestämmelser och är dessa planformer rättsligt bindande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;4.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft20"&gt;Riktlinjer och rekommendationer om lokalisering av vindkraftverk i en väl genomarbetad översiktsplan – eller i en fördjupning av en översiktsplan eller genom ett tillägg till den – torde i många fall kunna vara&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;Kommunal planering&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p230 ft3"&gt;tillräckliga som beslutsunderlag vid den prövning av bygglov för vindkraftverk som skall ske enligt PBL. I fall där översiktsplanen är mer översiktlig vad gäller lokaliseringen av vindkraftverk och också i andra fall kan behövas en kompletterande reglering med stöd av de andra planinstituten i PBL. Av översiktsplanen bör framgå var bygglov torde kunna lämnas med stöd av översiktsplanen och var reglering i form av områdesbestämmelser eller detaljplan bedöms erforderlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft3"&gt;Om en närmare reglering behövs och vilken form den skall ha får avgöras av kvaliteten på översiktsplanen med hänsyn till omständigheterna i varje enskild etableringsfråga. I allmänhet torde dock en reglering behövas när det handlar om större vindkraftsetableringar, liksom utbyggnader i anslutning till områden med bostäder. En särskild reglering torde också vara lämplig i områden som är särskilt känsliga beträffande landskapsbilden. I planen får meddelas bestämmelser om placering, utformning och utförande av anläggningar, om vegetation, om markreservat för allmänna ledningar, energianläggningar samt trafik- och väganordningar. Vidare får bestämmas om högsta tillåtna värden för störningar genom buller, ljus eller annat som omfattas av 9 kap. miljöbalken. (5 kap. 3 § PBL)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft3"&gt;Områdesbestämmelser kan antas för att säkerställa markanvändningen för vindkraftverk i ett område som i översiktsplanen är avsatt för detta ändamål. Med områdesbestämmelser kan regleras färre frågor än med en detaljplan. Områdesbestämmelser kan dock behandla grunddragen för användningen av mark- och vattenområden, anläggningars placering, utformning och utförande samt frågor om vegetation. Genom områdesbestämmelser kan anges restriktioner för annan markanvändning som skulle kunna försämra förutsättningarna för vindkraftverk. (5 kap. 16 § PBL.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft19"&gt;Huruvida en detaljplan behövs får bedömas med hänsyn till verksamhetens omfattning och vilken påverkan på omgivningen den skulle medföra. Från genomförandesynpunkt har en detaljplan särskild betydelse som ett samordningsinstrument i sådana fall då ett område skall byggas ut av olika företag och när det är flera fastighetsägare i området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft3"&gt;En detaljplan kan göras detaljerad och hårt styrande. Risken med en sådan plan är att den kan bli inaktuell på grund av den snabba utveckling som sker av vindkraftverken, bland annat vad avser storleken, varför den främst lämpar sig i de fall en exploatering är nära förestående.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft20"&gt;För att en detaljplan inte snabbt skall bli inaktuell kan den utgå från den påverkan som omgivningen tål och inte från ett visst projekt. I sådan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;Kommunal planering &lt;SPAN class="ft3"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p305 ft3"&gt;plan, som sålunda inte är kopplad till ett visst projekt, kan kommunen ange de ramar som man anser vara angelägna att lägga fast, t.ex. kan en högsta tillåten höjd och det högsta tillåtna antalet verk anges med hänsyn till landskapsbilden. Fördelen med en sådan plan jämfört med områdesbestämmelser är att den ger byggrätt vilket områdesbestämmelser inte gör.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;Tillståndsprövning &lt;SPAN class="ft3"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p14 ft5"&gt;5 Tillståndsprövning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft3"&gt;Det ingår inte i utredningsdirektivet att behandla formerna för prövningen av vindkraftverk. I den probleminventering som vi gjorde i utredningens första etapp, och som redovisades i Lägesrapporten, påtalade många att det finns uppenbara brister i prövningssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft3"&gt;Mot denna bakgrund och med anledning av remissvaren över Lägesrapporten redovisar vi vissa överväganden rörande formerna för prövningen och lämnar förslag om reformering av systemet. De frågor vi behandlar är i första hand sådana som har samband med plan- och bygglagen, dvs. den lagens bestämmelser om bygglov och miljöbalkens regler om tillståndsprövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Lägesrapporten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft3"&gt;Av Lägesrapporten framgår att både myndigheter och kommuner, liksom företrädare för branschen, upplever tillståndsprövningen som splittrad och olämpligt utformad. Man pekar på att ett vindkraftverks effekt inte är ett relevant mått för när en prövning enligt miljöskyddslagens, numera miljöbalkens, bestämmelser bör ske. Vidare framhålls det att de effektgränser, som gäller för i vilken form prövningen skall ske, ibland leder till att projekt delas upp i mindre delar i syfte att man skall undgå en viss med lagstiftningen avsedd prövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft16"&gt;Remissvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft3"&gt;Att det finns brister i prövningssystemet bekräftas i många remissvar över Lägesrapporten. En fråga, som inte tidigare har uppmärksammats och som tas upp av flera remissinstanser, är den skillnad som finns vid prövningen av vindkraftverk som avses bli förlagda på land respektive till havs.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;64 &lt;/SPAN&gt;Tillståndsprövning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft20"&gt;Utöver frågor om formerna för prövningen lämnas i remissvaren synpunkter på även andra frågor som rör tillståndsprövningen, men dessa behandlar vi inte närmare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Gällande bestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;5.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Krav på tillstånd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft20"&gt;För att få uppföra vindkraftverk kan tillstånd behövas enligt flera lagar. Bestämmelser som skall eller kan behöva tillämpas finns sammanfattade i &lt;SPAN class="ft49"&gt;bilaga 4&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft19"&gt;De bestämmelser som är av störst betydelse för prövningen av lokalisering och drift av vindkraftverk, och med vilka de redovisade problemen hänger samman, finns i plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken (MB). Dessa bestämmelser redovisas närmare i det följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft3"&gt;Enligt bestämmelserna i PBL krävs bygglov av kommunen för alla vindkraftverk i de storlekar som är aktuella i utredningens sammanhang (8 kap. 2 § första stycket 6 PBL). Frågor om bygglov handläggs av ansvarig nämnd, en byggnadsnämnd eller annan nämnd med motsvarande uppgifter. Befrielse från bygglov kan ges om tillräcklig reglering sker genom detaljplan (8 kap. 5 § PBL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft3"&gt;För prövningen enligt MB anger den till balken knutna förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;För gruppstation med minst tre vindkraftaggregat med en sammanlagd uteffekt av minst 10 MW skall tillstånd sökas hos miljödomstol. Miljödomstolen skall med eget yttrande överlämna ärendet till regeringen som, enligt MB (17 kap. 1 § punkt 8), skall pröva anläggningens tillåtlighet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;För övriga gruppstationer och för enstaka aggregat med en uteffekt av mer än 1 MW skall tillstånd sökas hos länsstyrelsen, där det finns en särskild miljöprövningsdelegation som beslutar i ärendena.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;För andra gruppstationer och för enstaka aggregat med en uteffekt av mer än 125 kW skall anmälan göras till den ansvariga kommunala nämnden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;Tillståndsprövning &lt;SPAN class="ft3"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p316 ft20"&gt;Det skall dock observeras att för att få uppföra ett vindkraftverk i ett vattenområde krävs, oberoende av storleken, alltid tillstånd av en miljödomstol (11 kap. 2 och 9 §§ MB).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft3"&gt;Om ett planerat vindkraftverk, som inte omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt, medför risk för betydande olägenheter för människors hälsa eller miljön, får tillsynsmyndigheten förelägga om tillståndsprövning (9 kap. 6 § MB). Vidare skall ett planerat vindkraftverk, som inte omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt, anmälas för samråd hos länsstyrelsen, om det kan komma att väsentligt ändra naturmiljön&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft3"&gt;(12 kap. 6 § MB).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;5.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Miljökonsekvensbeskrivning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft20"&gt;En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) skall ingå i en ansökan om tillstånd enligt MB (6 kap. 1 § MB).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft3"&gt;Den som avser att bedriva en enligt MB tillståndspliktig verksamhet skall tidigt informera och samråda med länsstyrelsen och enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Efter samrådet skall länsstyrelsen besluta om verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan (6 kap. 4 § MB) . En gruppstation med vindkraftverk eller ett enskilt vindkraftverk skall alltid antas medföra en betydande miljöpåverkan om uteffekten är mer än 1 MW. Det framgår av förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft3"&gt;För en verksamhet som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan skall ske ett utökat samråd med berörda myndigheter, kommuner, enskilda och organisationer. Samrådet skall avse verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan. Innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen och hur den skall utformas skall också behandlas i samrådet. (6 kap. 5 §.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft19"&gt;Några bestämmelser om MKB finns inte vid prövningen av bygglov enligt PBL, men byggnadsnämnden kan ställa motsvarande krav på beslutsunderlag. Som framgår av &lt;SPAN class="ft21"&gt;avsnitt 4.3 &lt;/SPAN&gt;finns däremot bestämmelser om MKB vid upprättandet av en detaljplan enligt PBL. En MKB skall upprättas om detaljplanen medger en användning av mark eller anläggningar som innebär en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser (5 kap. 18 § PBL). Det är kommunen som i detta fall ansvarar för samråd och MKB,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;Tillståndsprövning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p321 ft20"&gt;vilket skiljer sig från tillståndsprövningen enligt MB, då det är verksamhetsutövaren som har ansvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;5.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Lägre effektgräns för miljöprövning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft3"&gt;Den påverkan som vindkraftverk kan medföra på omgivningen, som huvudsakligen beror på verkens visuella påverkan och störningar till följd av ljud och skuggor, kan vid samma totala effekt vara väl så stor från flera vindkraftverk av mindre storlek som från färre men större verk. Genom det mindre antalet och rotorbladens lägre hastighet kan omgivningspåverkan upplevas som mindre störande från de större aggregaten, även om de är högre. Det är en erfarenhet som vi bland annat gjorde vid vår studieresa i Niedersachsen. Ett annat förhållande som talar i den riktningen är att den sammanlagda ljudalstringen och därmed ljudnivån i omgivningen kan vara lägre, eftersom källjudet inte skiljer sig på något avgörande sätt mellan moderna verk av de storlekar som nu är i kommersiell produktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft3"&gt;Den för landbaserade vindkraftverk satta gränsen att bara etableringar med en högre effekt än 1 MW skall prövas enligt MB är enligt vår uppfattning olämplig då, av ovanstående skäl, effektstorleken inte är ett relevant mått för att avgöra en anläggnings påverkan på omgivningen. Bestämmelserna i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd bör därför ändras så att även gruppstationer och enstaka aggregat med en uteffekt på mer än 125 kW och upp till och med 1 MW skall prövas enligt MB av länsstyrelsen. För dessa anläggningar gäller för närvarande att anmälan skall göras till den ansvariga kommunala nämnden. Som vi föreslår i nästa avsnitt bör prövningen enligt MB under vissa förutsättningar kunna delegeras till kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft3"&gt;Som konsekvens av den föreslagna ändrade prövningsplikten skall en MKB upprättas för alla grupper av vindkraftverk och enskilda verk om effekten är mer än 125 kW. Det bör dock uppmärksammas att en MKB skall vara anpassad till de frågeställningar som finns i det enskilda fallet. För en mindre anläggning i ett område där miljökonsekvenserna av en etablering skulle bli små kan en MKB göras enkel. Som vi föreslår i nästa avsnitt bör under vissa förutsättningar kunna ges befrielse från&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;Tillståndsprövning &lt;SPAN class="ft3"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p325 ft20"&gt;kravet på MKB. (Fiktiva exempel på vad en MKB kan innehålla redovisas i &lt;SPAN class="ft49"&gt;bilaga 9.)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft3"&gt;En sådan ändring som här förelås av när prövning skall ske enligt bestämmelserna i MB skulle också medföra att man kommer ifrån det problem som vi pekar på i Lägesrapporten, och som många remissinstanser tar upp, nämligen att vindkraftsetableringar delas upp i mindre delprojekt för att komma under gränsen för den med lagstiftningen avsedda prövningen enligt MB. Enbart prövningen av bygglov enligt PBL för enstaka verk gör det inte möjligt att från början göra en helhetsbedömning av vilken miljöpåverkan den samlade utbyggnaden kommer att få. Det är viktigt att man vid varje enskild etablering så långt möjligt beaktar den samlade effekten av alla verk som avses rymmas i ett område, t.ex. vad gäller buller och skuggeffekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;5.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Bättre samordning av olika prövningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft16"&gt;Miljöbalken och plan- och bygglagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft3"&gt;Vad gäller prövningen av en plats lämplighet för att där lokalisera en vindkraftanläggning har MB och PBL likartade utgångspunkter för den bedömning som skall göras av den påverkan på omgivningen, som anläggningen skulle medföra. I huvudsak skall samma frågeställningar behandlas och det ställs liknande krav vid prövningen enligt bestämmelserna i båda lagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft3"&gt;Enligt MB prövas lokaliseringsfrågan när en ansökan om tillstånd till en viss etablering behandlas. Enligt PBL skall kommunen, innan bygglovsprövningen, genom olika former av planläggning ta ställning till ett områdes eller en plats lämplighet för verksamheten och ange förutsättningarna för en etablering. Om verksamheten bedöms medföra en betydande påverkan på miljön krävs en MKB såväl vid detaljplaneläggning som vid prövningen enligt MB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft3"&gt;För att undvika dubbelarbete och begränsa tidsåtgång och kostnader är det angeläget att finna former för att samordna planläggningen och bygglovsprövningen enligt PBL med tillståndsprövningen enligt MB. Detta borde ligga i såväl statens och kommunens som i den sökandes intresse.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;68 &lt;/SPAN&gt;Tillståndsprövning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p328 ft3"&gt;I de fall en detaljplan eller områdesbestämmelser skall upprättas för en viss utbyggnad av vindkraftverk, bör länsstyrelsen verka för att motsvarande arbetsmoment vid prövningen enligt MB samordnas med planläggningsarbetet. Det gäller i första hand frågor som rör samråd och upprättande av MKB, där hanteringen bör kunna vara gemensam.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft3"&gt;I sådana fall där frågor om lokaliseringen av vindkraftverk är väl utredda i en kommunal plan, som är godkänd av länsstyrelsen, och de i planen gjorda bedömningarna och avvägningarna fortfarande har giltighet, bör för hela eller delar av planområdet få medges undantag från kravet på samråd och MKB enligt MB. En bedömning av om ett undantag kan medges bör, efter hörande av berörda parter, göras av länsstyrelsen, respektive regeringen i de fall regeringen skall pröva verksamhetens tillåtlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft3"&gt;Under samma förutsättningar, som de nu angivna för befrielse från kravet på MKB – dvs. staten och kommunen är överens om avvägningarna mellan olika mark- och vattenanvändningsintressen i ett område – anser vi att det bör finnas möjlighet för länsstyrelsen att besluta om delegation till kommunen av länsstyrelsens prövning av vindkraftverk enligt MB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft20"&gt;Detta skulle ge förutsättningar för en långtgående samordning med kommunens prövning av bygglov. Förslaget är i linje med vad Härjedalens kommun framför i sitt remissvar över Lägesrapporten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft3"&gt;Frågor om befrielse från kravet på MKB och delegation av prövningen enligt MB bör länsstyrelsen behandla i sitt granskningsyttrande över en översiktsplan och i samband med prövningen av en detaljplan enligt 12 kap. 1 § PBL. &lt;NOBR&gt;MKB-befrielse&lt;/NOBR&gt; liksom delegation av prövningen bör kunna ske inte bara för områden som i en plan är särskilt avsatta för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft20"&gt;vindkraftanläggningar, utan bör också i vissa fall kunna ske med stöd av generella riktlinjer för vindkraftverk som anges i en översiktsplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft3"&gt;Det torde inte föreligga någon principiell skillnad i de avseenden som här behandlas beträffande de etableringar av vindkraftverk som är minst 10 MW och vars tillåtlighet skall prövas av regeringen enligt 17 kap. MB. Om stat och kommun, på det sätt som här har beskrivits, är överens om var lokalisering av vindkraftverk är lämplig bör övervägas om något väsentligt skulle tillföras vid en sådan prövning eller om den borde kunna avvaras och prövningen delegeras till kommunen. Det bör ankomma på länsstyrelsen att göra sådana bedömningar och redovisa dessa för regeringen. Om regeringen delar länsstyrelsens bedömning bör föreligga sådana särskilda skäl att regeringen med stöd av 17 kap. 2 § MB kan avstå från att pröva verksamheten. Om regeringen avstår blir ärendet formellt en fråga för Miljödomstolen. För att ärendet skall kunna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;Tillståndsprövning &lt;SPAN class="ft3"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p334 ft3"&gt;delegeras till kommunen måste beslutas att ge domstolen en sådan möjlighet eller att kunna överlåta ärendet till länsstyrelsen om denna, enligt det tidigare föreslagna, har getts möjlighet att besluta om delegation till kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft16"&gt;Annorlunda prövning av etableringar till havs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft3"&gt;Skilda prövningsregler gäller för etablering av vindkraftverk till havs och i andra vattenområden jämfört med lokalisering på land. För alla etableringar, även de under 1 MW, som avses ske i vattenområden gäller, utöver de för all miljöfarlig verksamhet gemensamma bestämmelserna i miljöbalken, balkens särskilda bestämmelser om byggande i vatten, vilka tidigare fanns i vattenlagen. Det innebär bland annat, till skillnad från etableringar på land, att för att en havsetablering skall vara tillåtlig måste visas att fördelarna från allmän och enskild synpunkt överstiger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av verksamheten. &lt;SPAN class="ft16"&gt;Stockholms tingsrätt &lt;/SPAN&gt;framför i remissyttrandet över Lägesrapporten att det är otillfredsställande att olika bedömningsgrunder gäller beroende på om ett vindkraftverk avses bli placerat på land eller i ett vattenområde. Tingsrätten pekar på att det särskilda lönsamhetskravet på etableringar i vattenområden kan få lokaliseringsstyrande effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft3"&gt;Vi delar Tingsrättens bedömning att det är otillfredsställande med olika bedömningsgrunder för lokaliseringar i vattenområden och lokaliseringar på land av vindkraftverk. Prövningsreglerna i detta avseende bör därför närmare övervägas i syfte att harmonisera dem.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft26"&gt;Hur värdera landskapet &lt;SPAN class="ft10"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p336 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Hur värdera landskapet i planering och tillståndsprövning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Lägesrapporten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft3"&gt;I Lägesrapporten framför vi att i de delar av landet där vindkraftsintresset är eller kan väntas bli betydande är det angeläget att det görs övergripande avvägningar mellan vindkraftsintresset och andra allmänna intressen. Vid avvägningar mellan olika intressen är det viktigt att observera att bestämmelserna i miljöbalken (MB) – 3, 4, 7 och 8 kap. – även bestämmelserna om riksintressen, och bestämmelserna i lagen om kulturminnen (2 kap. KML) om skydd av ett visst bevarandeintresse inte innebär ett förbud mot vindkraftsetablering. Bestämmelserna skall tjäna som underlag för tillståndsprövning enligt dessa och andra lagar, samt för fysisk planering och lokaliseringsprövning enligt plan- och bygglagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft3"&gt;I Lägesrapporten framhåller vi att för att kunna bedöma om en planerad vindkraftsetablering hotar olika bevarandevärden, behöver de skyddsbehov som är avgörande för värdenas fortbestånd vara tydligt beskrivna. Beskrivningarna måste utgå från vindkraftens specifika påverkan. De beskrivningar som nu finns behöver i många fall utvecklas för att kunna medge en bedömning av denna specifika påverkan. Detta gäller inte minst beskrivningar av sådana värden som bygger upp landskapsbilden, som ofta är en central fråga vid bedömningar av vindkraftverks påverkan på sådana bevarandeintressen som anges i MB&lt;SPAN class="ft16"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft16"&gt;Remissvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft54"&gt;I remissvaren över Lägesrapporten framhåller många behovet av landskapsanalyser och fördjupade värdebeskrivningar. Bland dessa kan nämnas att &lt;SPAN class="ft53"&gt;Lysekils kommun &lt;/SPAN&gt;anser att bevarandevärden av riksintresse måste vara&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;72 &lt;/SPAN&gt;Hur värdera landskapet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p339 ft20"&gt;tydligare beskrivna än de är idag. Utan tydliga värdebeskrivningar riskerar prövningen och vad som avses med ”påtaglig skada” av riksintressena, att bli osäkra och subjektiva bedömningar, anser kommunen. Stockholms tingsrätt anser att vid prövningar av vindkraftsanläggningar har begreppet ”påtagligt skadar” varit svårt att tillämpa, framför allt i bedömningen av vilken påverkan på landskapsbilden vindkraftsanläggningen kan medföra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Helhetssyn på vindkraften och miljön&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;6.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Planerings- och prövningsrelevant underlagsmaterial&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft3"&gt;Som vi har utvecklat i &lt;SPAN class="ft16"&gt;kapitel 4 &lt;/SPAN&gt;anser vi att översiktsplaneringen bör användas för att göra avvägningar mellan vindkraftsintresset och andra allmänna intressen. För att göra dessa avvägningar behövs ett underlagsmaterial om bevarandeintressena som är användbart i den fysiska planeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft20"&gt;Att underlaget liksom analysmetoderna behöver utvecklas i översiktsplanearbetet framgår av Boverkets erfarenheter av den första generationen översiktsplaner. I en utvärdering konstateras bland annat följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft3"&gt;”Erfarenheterna från såväl översiktsplanearbetet som tillståndsprövning i ärenden enligt &lt;NOBR&gt;NRL-anknutna&lt;/NOBR&gt; lagar, visar att innebörden av långsiktigt god hushållning varit svår att hantera. Avvägningsresonemang som syftar till att belysa frågeställningen i konkreta fall saknas ofta. Orsakerna till detta kan sökas både i det planeringsunderlag som funnits framme och i bristande metodutveckling för hur sådana analyser kan göras.”&lt;SPAN class="ft34"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft3"&gt;De redovisningar som finns om bevarandeintressenas värden är i regel alltför allmänna för att direkt kunna uttolkas i förhållande till påverkan från vindkraftverk. Så långt möjligt bör man finna en metod för att anpassa redan framtagna värdebeskrivningar, så att de blir mer planerings- och beslutsrelevanta. Man behöver också klarlägga om det är möjligt att ha samordnade värdebeskrivningar för naturmiljö, kulturmiljö och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft3"&gt;_____&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;Erfarenheter av översiktsplanearbetet, Boverket, 1992&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft26"&gt;Hur värdera landskapet &lt;SPAN class="ft10"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p343 ft20"&gt;friluftliv, då detta kan tydliggöra bevarandeintressenas innehåll och tyngd och underlätta vid tillståndsprövningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft3"&gt;I en studie som är gjord på vårt uppdrag redovisas hur beskrivningar kan göras av landskapets värden med avseende på påverkan av etableringar av vindkraftverk &lt;SPAN class="ft16"&gt;(&lt;/SPAN&gt;se &lt;SPAN class="ft16"&gt;bilaga 11) &lt;/SPAN&gt;. Värdena kan enligt studien indelas i tre kategorier: vetenskapligt värde, pedagogiskt värde och upplevelsevärde. I studien redovisas en arbetsmodell för att behandla dessa tre värdekategorier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft3"&gt;För att få ett planeringsrelevant material behöver man konkretisera och föra ned de övergripande motiven i miljöbalken för utpekandet av områden enligt 3 kap. MB – ”Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden” – och 4 kap. MB – ”Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten i vissa delar av landet”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft20"&gt;– till en skala i landskapet där de fungerar som underlag för beslut om mark- och vattenanvändningsfrågor. Dessa motiv kan t.ex. avse begrepp som orördhet och ålderdomlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft3"&gt;Syftet med sådana konkretiseringar är att åstadkomma värdebeskrivningar som gör det lättare att förstå när landskapets värden skadas av vindkraftverk, varför de skadas eller om nya värden kan tillskapas genom vindkraftverk. Sådana värdebeskrivningar skulle underlätta vid fysisk planering och vid tillståndsprövning av vindkraftverk. Det skulle också bidra till att besluten vilar på tydligare motiveringar och ge värdefull information till vindkraftsintressenter och allmänheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft3"&gt;Värdebeskrivningar kan lämpligen hanteras i den fysiska planeringen inom ramen för en landskapsanalys. En landskapsanalys medger att man får en mer nyanserad syn på hur vindkraftverk påverkar de faktiska värdena för bevarandeintressen rörande naturvård, kulturmiljövårdoch friluftsliv. Detta innebär en möjlighet att beakta förutsättningar för och konsekvenser av olika former av vindkraftsexploatering, snarare än att på traditionellt sätt identifiera ”konfliktfria” områden utifrån geografiska avgränsningar av bevarandeintressena.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB375d171x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;74 &lt;/SPAN&gt;Hur värdera landskapet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft40"&gt;ARBETSMODELL - Landskapsanalys i fysisk planering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;1) &lt;/SPAN&gt;Översiktlig beskrivning av området med motiv för utpekandet av det; natur- och kulturvärden samt värden för friluftsliv och turism, t.ex. orördhet, obrutenhet, ålderdomlighet och tillgänglighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Kommentar&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;: &lt;/SPAN&gt;En ansats till en sådan beskrivning finns i ett arbetsmaterial från Länsstyrelsen i Västra Götaland&lt;SPAN class="ft31"&gt;28&lt;/SPAN&gt;. Ansatsen innehåller bland annat en vision för Bohuslän, vari vikten av att hushålla med landskapets skönhet lyfts fram: ”. Vindkraftanläggningarna ligger lokaliserade i anslutning till tätorterna eller tillbakadragna i väl samlade stora grupper. Men det dominerande intrycket är fortfarande: Ursprunglighet !”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;2) &lt;/SPAN&gt;Beskrivning av landskapets förutsättningar (karaktär och känslighet för olika typer av exploatering) inom olika områden i en kommun&lt;SPAN class="ft49"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Kommentar&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;: &lt;/SPAN&gt;Denna beskrivning kan utgöra ett underlag till kommunens översiktsplan. Exempel på hur sådana beskrivningar kan utformas redovisas i ett planeringsunderlag för Vadstena kommun.&lt;SPAN class="ft34"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;3) &lt;/SPAN&gt;Avvägning mellan vindkraftsintressen och bevarandeintressen för naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv enligt MB i en kommun&lt;SPAN class="ft49"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Kommentar&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;: &lt;/SPAN&gt;En sådan avvägning finns i ett förslag till fördjupning av översiktsplan för Gotlands kommun&lt;SPAN class="ft34"&gt;30&lt;/SPAN&gt;. I planförslaget görs överväganden bland annat om vindkraftverkens placering i olika landskapstyper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;4) &lt;/SPAN&gt;Tillståndsprövning och MKB samt eventuell detaljplaneläggning, initierat av ett aktuellt vindkraftsprojekt&lt;SPAN class="ft49"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Kommentar&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;: &lt;/SPAN&gt;Detta fjärde steg ger den slutliga utformningen och bedömningsunderlaget för ett vindkraftsprojekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft3"&gt;I ett förslag till arbetsmodell för landskapsanalys av förutsättningarna för bebyggelse längs Bohusläns kust, identifieras fyra nivåer för fysisk planering av områden som, enligt tidigare 3 kap. NRL (särskilda hushållningsbestämmelser) numera 4 kap. MB, i sin helhet är av riksintresse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft3"&gt;_____&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Kustområdet och skärgården i Bohuslän, en värdebeskrivning av ett national landskap enligt 4 kap. miljöbalken, Häfte, G. Wockatz, R. Bondesson, 1999, Länsstyrelsen i Västra Götalands län.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Vindkraft i Vadstena kommun, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;A-L.&lt;/NOBR&gt; Mårtensson, 1998, Institutionen för landskapsplanering, SLU Alnarp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Fördjupad översiktsplan för vindkraft på södra Gotland, Samrådsförslag, 1999, Stadsarkitektkontoret, Gotlands kommun.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft26"&gt;Hur värdera landskapet &lt;SPAN class="ft10"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p359 ft3"&gt;med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns där. (Se ovanstående ruta.) Arbetsmodellen, som redovisas i en rapport från den tidigare länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län&lt;SPAN class="ft34"&gt;31&lt;/SPAN&gt;, skulle kunna utvecklas för att användas för landskapsanalys rörande vindkraftanläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;6.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Lagstiftningen och dess tillämpning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft3"&gt;Bestämmelserna i MB ger utrymme för tolkning av hur avvägningar mellan olika intressen skall göras. Å ena sidan läggs i 1 kap. 1 § fast balkens syfte att främja en hållbar utveckling. Bland annat sägs att ”miljöbalken skall tillämpas så att ... hushållning med ... energi främjas så att ett kretslopp uppnås.” I balkens allmänna hänsynsregler i 2 kap. anges i 5 § att en kretsloppsprincip skall gälla bland annat för energi och att i första hand förnybara energikällor skall användas. Balken uttrycker å andra sidan också krav på ett bevarande av olika naturområden. I kap. 1 § sägs att ”Miljöbalken skall tillämpas så att värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas”. Balkens bestämmelser om hänsyn till olika bevarandeintressen vid exploatering i områden med bestämmelser enligt 3 och 4 kap. - grundläggande respektive särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten - har vidare stor betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft20"&gt;Det finns sålunda ett betydande utrymme för olika tolkningar av MB. Vad skall menas med hushållningsbegreppet i 1 kap. 1 § fjärde punkten MB? Att betrakta ett naturområde enligt 3 kap. MB – områden med grundläggande hushållningsbestämmelser – och/eller 4 kap. MB – områden med särskilda hushållningsbestämmelser – som en resurs i sig med ett egenvärde, som inte kan förenas med vindkraftverk i området, kan vara att hushålla med biologiska resurser eller landskapsbilden, men det kan också indirekt vara att försvåra hushållningen med ändliga resurser, genom att vindkraft inte får ersätta ett fossilt bränsle såsom kol eller olja. Tillämpningen av miljöbalken i samma områden enligt 3 kap. respektive 4 kap. MB kan, med stöd av kretsloppsprincipen i 1 kap. 1 § femte punkten, tala för en exploatering av vindkraften, såsom en energiform med ett lokalt ekologiskt kretslopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft20"&gt;Bestämmelserna i MB har relevans också för tillämpningen av plan- och bygglagen (PBL). I regeringens proposition om svenska miljömål läggs som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft3"&gt;_____&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;Kustens byggande - Landskapets identitet, J. Borglund, 1995, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB375d173x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;76 &lt;/SPAN&gt;Hur värdera landskapet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft20"&gt;en riktlinje fast att de nationella miljökvalitetsmålen, som skall ge ledning för tillämpningen av 1 kap. MB, skall vara vägledande för fysisk planering och samhällsbyggande. Denna riktlinje har godkänts av riksdagen.&lt;SPAN class="ft31"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft3"&gt;En intervjuundersökning inom ramen för en licentiatsuppsats vid Göteborgs universitet&lt;SPAN class="ft34"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;kan användas för att belysa problemet med att väga ihop vindkraftens för- och nackdelar. Intervjuer gjordes med bland annat tjänstemän på länsstyrelserna i Hallands län och dåvarande Göteborgs och Bohus län, samt Halmstad. Intervjuerna rörde vindkraftens samhälleliga förutsättningar i vid mening. I den följande rutan anges vilka frågor som intervjuerna avsåg att ge svar på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft3"&gt;Författaren lämnar följande kommentar till svaren från de intervjuade:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft20"&gt;”Hur orört ett område egentligen är, eller varför denna orördhet är så viktig, problematiseras i liten utsträckning. ... Hur vacker en artefakt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft16"&gt;(kulturföremål, läs vindkraftverk, vår anm.) &lt;SPAN class="ft3"&gt;i sig själv är, eller hur väl den passar in i en miljö, eller hur lämplig den är utifrån ett ekologiskt bärkraftighetsperspektiv, uppfattas i sammanhangen vara irrelevanta aspekter. Det man lägger vikt vid är föremålets artificiella karaktär.”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft3"&gt;Föreställningen om naturmiljöns naturlighet och den etablerade distinktionen natur/kultur, påverkar enligt uppsatsen synen på vindkraften. Att många människor har svårt att acceptera visuella intrång i naturlandskapet kan enligt uppsatsen ha sin grund i dagens dominerande natursyn, som sannolikt har starka rötter i det traditionella industrisamhället, enligt vilken den ”orörda” naturen har fått ett högt symbolvärde i vårt samhälle. Vindkraften tar i anspråk delar av vår omgivning som traditionellt uppfattas som naturlandskap. Möjligheterna att kombinera ett bevarande med ett brukande lyfts sällan fram. Det verkar vara viktigare vad vindkraftverken förmedlar för intryck, än vad de förmedlar för kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft36"&gt;Vindkraftens landskap, T. Böhler, 1998, Institutionen för tvärvetenskapliga studier av människans villkor, Göteborgs universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;Frågor vid intervjuer med handläggare på länsstyrelser och kommuner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft3"&gt;_____&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Prop. 1997/98:145, 1998/99:MJU6, Rskr. 1998/99:183.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Vindkraftens landskap, en fallstudie om konflikter kring vindkraftsetablering på den svenska västkusten, Licentiatsuppsats, T. Böhler, 1998, Institutionen för tvärvetenskapliga studier av människans villkor, Göteborgs universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB375d174x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft26"&gt;Hur värdera landskapet &lt;SPAN class="ft10"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p369 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Vad anses vara vindkraftens fördelar/nackdelar - vilka argument fokuseras och vilka inte?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Påverkar vindkraften den biologiska mångfalden?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft9"&gt;*Hur påverkar vindkraften naturlandskapet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft36"&gt;*Hur håller man isär frågor rörande landskapet från frågor rörande biologisk mångfald?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft9"&gt;*Vilken kunskap refererar man till?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft9"&gt;*Vilken vikt lägger man vid vindkraftens ekologiska värde?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft9"&gt;*Uppfattas vindkraft som en viktig och nödvändig del av en hållbar utveckling?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft36"&gt;Varje enskild intervju har haft frågor som har varit kopplade till den intervjuades:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Erfarenhet; frågor som rör de intervjuades erfarenheter från det dagliga arbetet och som har anknytning till vindkraft.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Attityder och värderingar; frågor som rör aktörernas världsbild, natur syn, visioner om det hållbara samhället etc.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Känslor; frågor som handlar om känslomässiga aspekter i de intervjua des erfarenheter. Vad känner man när man ser ett vindkraftverk i land skapet?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Kunskap; frågor som rör de intervjuades kunskapbas. Vilken kunskap refererar man till?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Sensoriska frågor; vad är det man uppskattar med att vara ute i naturen? Den friska luften? Tystnaden? Utsikten?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft20"&gt;Uppsatsen visar att olika synsätt på bevarande och nyttjande av landskapets värden i förhållande till vindkraftens egenskaper, kan avgöra vilken praxis som blir gällande vid planerande och tillståndsprövande myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft3"&gt;I flera remissvar anser man att bevarandeintressen av tradition hanteras med alltför stor tyngd i planarbetet. &lt;SPAN class="ft16"&gt;Energimyndigheten &lt;/SPAN&gt;framför att det förefaller som om naturmiljöhänsyn i ganska snäv mening tillåts avgöra frågor om tillstånd till vindkraftsetableringar och att tillräcklig hänsyn inte tas till att vindkraften är en utsläppsfri inhemsk energikälla.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;78 &lt;/SPAN&gt;Hur värdera landskapet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p380 ft3"&gt;Skäl till att vindkraften kan ha &lt;SPAN class="ft37"&gt;svårt att &lt;/SPAN&gt;hävda sig mot motstående intressen att använda mark- och vattenområden kan vara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att människor har svårt för att acceptera visuella intrång i naturlandskapet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;uppfattningen att vindkraften inte är betydelsefull för energiförsörjning en i ett nationellt perspektiv och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att vindkraftens begränsning av diffusa, långsamma, irreversibla och ekosystemnedbrytande förändringar som orsakas av alternativ elproduktion baserad på fossila bränslen inte uppmärksammas tillräckligt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft3"&gt;Risken för att de etablerade bevarandeintressena för natur- och kulturmiljövård kan hävdas med för stor tyngd i förhållande till vindkraftsintresset har minskat genom att det numera enligt MB finns en självständig till länsstyrelsen administrativt knuten prövningsmyndighet, Miljöprövningsdelegationen som skall pröva vindkraftsanläggningar på mer än 1 MW men mindre än 10 MW. Tidigare svarade länsstyrelsen för denna prövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft3"&gt;Avsikten med denna förändring är enligt miljöbalkspropositionen (prop. 1997/98:45) att länsstyrelsens prövning av tillstånd skall ha fastare former och att förfarandet är anpassat till det i Miljödomstolen. Länsstyrelsen skall yttra sig till Miljöprövningsdelegationen. Partsförhållandet mellan det allmänna intresset och sökanden samt berörda sakägare blir därmed tydligt. Miljöprövningsdelegationen skall ha tydliga regler om sammansättning och kompetens i beslutsfunktionen, vilket enligt propositionen bör göra det lättare att förutse utgången av ett ärende, med de anspråk på rättssäkerhet som bör ställas. I propositionen sägs: ”Genom att reglera formerna för beslutsfattandet och lägga vikt vid den juridiska hanteringen, bör en viktig källa till osäkerhet elimineras.”&lt;SPAN class="ft34"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft3"&gt;Länsstyrelsernas strategier för regional miljö (STRAM) bör kunna utvecklas till ett underlag som ger en bättre helhetssyn på vindkraftens miljöpåverkan vid tillämpningen av lagstiftningen. Länsstyrelserna skall enligt ett regeringsuppdrag &lt;NOBR&gt;1998-09-03&lt;/NOBR&gt; fortlöpande inom ramen för sitt arbete med STRAM anpassa, precisera och konkretisera fjorton av de femton miljökvalitetsmålen (skogsvårdsstyrelserna ansvarar för miljökvalitetsmålet ”Levande skogar”). &lt;NOBR&gt;STRAM-arbetet&lt;/NOBR&gt; bör med utgångspunkt från miljökvalitetsmålen och de fem målen i 1 kap. MB på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;_____&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Prop. 1997/98:45 s. 472.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft26"&gt;Hur värdera landskapet &lt;SPAN class="ft10"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p384 ft20"&gt;sikt kunna förbättra möjligheterna att på ett allsidigt sätt bedöma vindkraftens lokaliseringsförutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft3"&gt;Vindkraften bör vidare kunna behandlas i sådana regionala miljö- och hushållningsprogram (RMHP) som tas upp i regeringens miljömålsproposition.&lt;SPAN class="ft34"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;Ett uppdrag att ta fram en översikt över områden där behovet av RMHP är särskilt framträdande i ett riksperspektiv har lämnats till Naturvårdsverket, Boverket, Riksantikvarieämbetet och NUTEK. RMHP bör enligt Regeringens skrivelse omfatta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;konkreta steg för att åtgärda områdets miljö- och hushållningsproblem på ett sätt som är tillfredsställande från miljösynpunkt, samtidigt som det går att förena med intresset för sysselsättning och tillväxt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;analys av ekonomiska förutsättningar och villkor för utvecklingsstöd, bland annat &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-stöd,&lt;/NOBR&gt; till ekologiskt hållbara lösningar och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;ett samlat program för behandling av områdets miljö- och hushållningsfrågor i regional och lokal planering med sikte på ekologiskt hållbar utveckling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Länsstyrelserna i Uppsala, Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar, Blekinge och Västra Götalands län har ett regeringsuppdrag att ta fram RMHP för skärgården.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;6.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Metodutveckling vad gäller underlagsmaterial&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft19"&gt;Vår slutsats av analysen i det föregående är att det finns behov av mer ”objektiva” bedömningsgrunder vid planering och tillståndsprövning av vindkraftsetableringar. Det är härvid angeläget med en metodik för landskapsanalys (bland annat natur- och kulturvärden och landskapsbild) som gör det möjligt att bedöma landskapets helhetsvärden med avseende på konsekvenserna av utbyggnad av vindkraftverk. Idag finns&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft3"&gt;_____&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;Prop. 1997/98:145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;80 &lt;/SPAN&gt;Hur värdera landskapet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p343 ft20"&gt;vissa ansatser till en sådan metodik men det behövs ett utvecklingsarbete. Två viktiga delområden kan urskiljas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Vilka funktioner/aspekter hos olika allmänna intressen kan råka i konflikt med vindkraftverk?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Hur skapas en förståelse för landskapets funktionella sammanhang och vindkraftens del i sammanhanget?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft3"&gt;Det första delområdet kan beröra frågor såsom: Vilka värderingar ligger till grund för avvägningen mellan bevarandemotiv och vindkraftsetablering?; Är t.ex. olika rekreationsformer olika känsliga för audiella och visuella förändringar?; Kan kulturhistoriska intressen samverka med vindkraftverk i egenskap av en modern anläggning starkare knuten till landskapet än traditionell industriell verksamhet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft3"&gt;Det andra delområdet kan beröra frågor såsom: Hur kan olika lokaliseringsalternativ samspela med landskapets förutsättningar?; Är det möjligt att peka ut olika &lt;NOBR&gt;landskapstyper/-områden&lt;/NOBR&gt; där en del generella förutsättningar, såsom olika gestaltningar, för landskapsanpassad vindkraftsetablering kan identifieras?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft3"&gt;Som vi pekat på är en viktig delfråga hur sektorkunskap om natur och kultur kan göras planeringsrelevant. För att bedöma vindkraftens påverkan på olika värden i landskapet, krävs utvärdering av en mängd basdata. Det är därvid väsentligt, att de värderingar som ligger bakom utvärderingarna av basdata till slutsatser för den fysiska planeringen, redovisas på ett tydligt sätt så att beslutsfattare och allmänhet kan ta ställning till olika steg i utvecklingsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft3"&gt;Landskapsbilden är en viktig aspekt i en landskapsanalys. I en studie gjord på Vindkraftsutredningens uppdrag redovisas bedömningsfaktorer och hänsynstaganden för etablering av vindkraftverk i olika landskapstyper i Sverige (&lt;SPAN class="ft16"&gt;bilaga 10 i betänkandets del 2&lt;/SPAN&gt;). Av studien framgår att bedömningsfaktorerna är beroende av för vilken landskapstyp planeringen sker (se &lt;SPAN class="ft16"&gt;avsnitt 7.2). &lt;/SPAN&gt;Denna studie bör kunna utgöra ett viktigt underlag för att behandla vindkraften inom ramen för länsstyrelsernas arbete med STRAM (se &lt;SPAN class="ft16"&gt;avsnitt 6.2.2&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft3"&gt;Metodutvecklingen bör belysa frågan om hur man hittar en nivå i beskrivningen av områden med särskilda hushållningsbestämmelser enligt 4 kap. MB, som är tillräckligt övergripande för att ge överblick och förståelse för områdenas helhetsvärden och samtidigt tillräckligt konkret för att fungera som underlag för avvägningar mellan allmänna intressen i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft26"&gt;Hur värdera landskapet &lt;SPAN class="ft10"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft20"&gt;översiktsplaner. Skalan i analysen måste anpassas till en övergripande nivå, utan att tappa förankringen i landskapet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft3"&gt;Genom en landskapsanalys kan kommunen lägga grunden för exploatörernas arbete med miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) enligt MB. Om man i en landskapsanalys som avvägts mot 3 och 4 kap. MB bedömt att områden inte är lämpliga för vindkraftsetablering, bör detta behandlas i den fysiska planeringen. På så sätt kan man undvika att onödiga utredningsinsatser läggs på detaljplanering och MKB inom dessa områden. (Fiktiva exempel på innehållet i MKB redovisas i &lt;SPAN class="ft16"&gt;bilaga 9.)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft3"&gt;Boverket, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet bör ges ett ansvar att ta fram metoder för landskapsanalys med avseende på konsekvenserna av utbyggnad av vindkraftverk och för integrering av denna i översiktlig fysisk planering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;6.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Skydd av vissa områden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft3"&gt;I de områden som åtnjuter skydd av naturen enligt bestämmelserna i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft3"&gt;7 kap. MB, bör etablering av vindkraftverk prövas på principiellt motsvarande sätt som i områden med grundläggande och särskilda hushållningsbestämmelser enligt 3 och. 4 kap. MB i enlighet med vad vi säger i &lt;SPAN class="ft16"&gt;avsnitt 6.2.1&lt;/SPAN&gt;. Man bör reda ut vilken typ av natur- eller kulturmiljövärde som finns i ett område och bedöma om en vindkraftsetablering skulle hota dessa värden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft3"&gt;Vi menar emellertid att det finns skäl att indela de berörda områdena i två klasser vid bedömningar om vindkraftsetableringar är förenliga med intentionerna med skyddet av natur- och kulturvärdena. Vi bedömer att det största behovet av försiktighet finns för:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Nationalparker&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Fågelskyddsområden, sälskyddsområden och marina naturreservat, där det finns för marina arters fortlevnad avgörande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;lek-,&lt;/NOBR&gt; häcknings- och födosökområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Särskilda skyddsområden enligt ministerrådets fågeldirektiv (7 kap. 28 § MB). Områdena ingår i det europeiska ekologiska nätverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft3"&gt;Natura 2000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Biotopskyddsområden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft3"&gt;Vindkraftsetablering i nationalparker torde generellt sett vara mycket svårt att förena med intentionerna i bestämmelserna i MB. Eventuella undantag&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;82 &lt;/SPAN&gt;Hur värdera landskapet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft20"&gt;skulle kunna vara vissa delområden vars naturliga tillstånd, mer eller mindre irreversibelt, har gått förlorat. Ett exempel på en sådan miljö är närområdet kring vattenregleringsmagasinet Sourva alldeles utanför Stora Sjöfallets nationalpark i Lappland, där ett tillfälligt tillstånd (10 år) för uppförande och drift av ett vindkraftverk har lämnats av länsstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft3"&gt;Vad gäller sådana områden som är särskilt viktiga för djurlivet anser vi att stor försiktighet bör iakttas. Sådana områden bör undantas för vindkraftsetablering, intill dess att bättre kunskap om riskerna för skadlig påverkan finns (se &lt;SPAN class="ft16"&gt;avsnitt 8.3 &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft16"&gt;bilaga 7).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft3"&gt;Inom biotopskyddsområden är i regel koncentrationen av särskilt skyddsvärda växt- och djursamhällen mycket hög. Det direkta ianspråktagandet av mark- och vattenområden för vindkraftverks fundament och tillhörande anläggningar såsom vägar, skulle sannolikt skada de skyddsvärda biotoper som finns inom området. Biotopskyddsområden bör i regel undantas från vindkraftsetablering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft20"&gt;Då de berörda natur- och kulturvärdena varierar och därmed påverkas på olika sätt av vindkraftverk, anser vi att generella uttalanden om uppförande av vindkraftverk inte kan göras för:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Naturreservat och Kulturreservat&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Strandskyddsområden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Vattenskyddsområden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft3"&gt;Vad gäller strandskyddsområden sägs i Miljöbalkspropositionen (1997/98:45) att vindkraftverk skall prövas enligt samma principer som gäller för andra byggnader och anläggningar. Det innebär att särskilda skäl krävs för dispens från strandskyddsbestämmelserna och att bedömningen skall vara restriktiv. I Boverkets allmänna råd 1995:1 Etablering av vindkraftverk på land, sägs att ett särskilt skäl kan vara att länsstyrelse eller kommuner gemensamt har gjort en noggrann analys av kustområdet inom en hel region och därvid funnit att en vindkraftsutbyggnad inom vissa strandnära områden inte skulle komma i konflikt med allmänhetens friluftsliv eller de biologiska värdena, och i övrigt är förenlig med hushållningsbestämmelserna i naturresurslagen (nu miljöbalken).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft20"&gt;Vi anser att detta särskilda skäl bör vara dispensgrundande vid prövningar av ett vindkraftsprojekts förenlighet med strandskyddsbestämmelserna om lokalieringsfrågan har behandlats i en kommunal översiktsplan som i denna del är godtagen av länsstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft26"&gt;Landskapsbilden &lt;SPAN class="ft10"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p402 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Påverkan och hänsynstaganden med avseende på landskapsbilden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Lägesrapporten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft3"&gt;I Lägesrapporten konstaterar vi att landskapsbilden är den fråga som tydligt framstår som viktigast när det gäller vindkraftverkens omgivningspåverkan. Vindkraftverk avviker i form och överstiger i höjdskala flertalet andra objekt i landskapet och kan därför synas på långa avstånd. Även om vindkraftverken upptar en liten del av synfältet, drar de genom rotorbladens rörelse till sig uppmärksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft3"&gt;Landskapets utseende och kvaliteter har stor betydelse för hur de visuella effekterna upplevs vad gäller vindkraftverkens storlek, utformning, antal och placering samt om skilda etableringar av vindkraftanläggningar kan läsas ihop till en grupp. Vissa landskap, såsom ålderdomliga kulturlandskap, har värden som är särskilt känsliga för utbyggnad av vindkraftverk, medan andra påverkade områden kan vara mindre känsliga för vindkraftsexploatering. Vindkraftverk behöver inte innebära en negativ påverkan utan kan tillföra enformiga landskap nya värden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft3"&gt;Det går inte att ange en generell gräns för hur stora och hur många vindkraftverk en viss typ av landskap tål. Däremot kan antas att olika landskapstyper generellt sett har olika tålighet för vindkraftverk, liksom andra höga element. Vid varje enskild lokalisering bör dock göras en analys av påverkan på landskapsbilden som är anpassad till förutsättningarna på platsen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;84 &lt;/SPAN&gt;Landskapsbilden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft16"&gt;Remissvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft3"&gt;Av remissvaren framgår att landskapsbilden är en mycket viktig fråga vid planering och tillståndsprövning av vindkraftverk. Bland de synpunkter som framförs kan nämnas att flera remissinstanser anser att vindkraftverken bör samlas i grupper eller parker, vilket gör att totalt sett mindre områden påverkas visuellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Överväganden om hänsynstaganden till landskapsbilden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft3"&gt;Som framgår av Lägesrapporten har antalet vindkraftverk ökat snabbt de senaste åren och väntas fortsätta att öka under kommande år. Verken blir större, tornhöjder på &lt;NOBR&gt;50–70&lt;/NOBR&gt; m är vanliga och inom några år kan tornhöjder på &lt;NOBR&gt;80–90&lt;/NOBR&gt; m bli aktuella. Detta medför att vindkraftverken blir synliga på allt längre avstånd och tillsammans med det ökade antalet verk visuellt tar i anspråk allt större arealer. Av detta skäl blir det allt viktigare att vindkraftsprojekten anpassas till de förutsättningar som landskapet ger. En sådan anpassning bör främst avse vindkraftverkens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;placering med hänsyn till topografi, vegetation, bebyggelse m.m.,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;höjd med hänsyn till i första hand landskapets övergripande skala,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;antal med hänsyn till landskapets skala och karaktärselement och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;gruppering med hänsyn till bland annat riktningar i landskapet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft3"&gt;Vår slutsats av den förväntade vindkraftsutbyggnaden och att vindkraftverken blir större gör det allt viktigare att ha en helhetsbild av hur landskapet visuellt upplevs och hur olika typer av vindkraftanläggningar förhåller sig till denna. Som vi behandlar i &lt;SPAN class="ft16"&gt;avsnitt 6.2.1 &lt;/SPAN&gt;är frågor om landskapsbilden grundläggande i den landskapsanalys (natur- och kulturvärden, landskapsbild m.m.), som behöver göras inför ställningstaganden till vindkraftverks placering och utformning i den fysiska planeringen och vid tillståndsprövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft3"&gt;Begreppet landskapsbild är sammansatt av:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Landskapets utseende&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Upplevelsemässiga aspekter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft26"&gt;Landskapsbilden &lt;SPAN class="ft10"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p408 ft3"&gt;Beskrivningar av landskapets utseende kan enligt en studie&lt;SPAN class="ft34"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;om industri i landskapet utgå från följande begrepp, som ger skilda förutsättningar för etablering av vindkraftverk&lt;SPAN class="ft7"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Landformen &lt;/SPAN&gt;som kan vara plan/horisontell, konvex, en höjdrygg, konkav, eller en dalgång. De olika formerna har skilda kvaliteter vilket ger olika förutsättningar för inpassning av vindkraftverk i landskapet, t.ex. bör linjära grupperingar väljas i dalgångars riktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Mönster i landskapet &lt;/SPAN&gt;till följd av varierande topografiska förhållanden och/eller bebyggelse, odlingsgränser m.m. Beroende på vilket mönster som dominerar kan vindkraftverk grupperas i olika former; vanligtvis geometriska men också former som följer naturförhållandena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Färger i landskapet &lt;/SPAN&gt;ger olika möjligheter till att vindkraftverk kan kontrastera eller smälta in i landskapet, t.ex. bör vit färg väljas i kustlandskap där många objekt är vita såsom båtar, segel, fyrar m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Skalan i landskapet &lt;/SPAN&gt;ger olika påverkan på intrycket av ett vindkraftverks storlek, t.ex. kan stora vindkraftverk lättare inpassas i storskaliga landskap såsom hav, stora slätter och fjäll. Om intrycket av ett objekts mäktighet i landskapet är betydelsefullt bör inte ett vindkraftverk placeras i direkt anslutning till objektet och förminska dess upplevda storlek, vilket är viktigt ur bland annat kulturmiljösynpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Texturen &lt;/SPAN&gt;– ytkaraktären hos ett landskap/objekt – ger olika kontrastverkan mellan objektet och landskapet, t.ex. ett vindkraftverk stående på en klipphäll kan med sin jämna yta kontrastera och framhäva det grova i klipporna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft20"&gt;Beskrivningar av upplevelsemässiga aspekter kan, enligt ett examensarbete vid SLU Alnarp&lt;SPAN class="ft31"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;bestå av följande delar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft7"&gt;Människans orientering i landskapet &lt;SPAN class="ft3"&gt;utifrån följande begrepp: landmärke, utblickspunkt, landskapsrum, knutpunkt, stråk, barriär och distrikt (K. Lynch, 1960). T.ex. är ett landmärke ett högt objekt, exempelvis en fyr, som syns vida omkring och som kan utkonkurerras av ett vindkraftverk, vilket kan vara olyckligt om objektet har ett högt affektions- eller symbolvärde.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft3"&gt;_____&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Industri möter landskap, K. Nilsson, 1998.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Vindkraft vid kusten, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;A-L.&lt;/NOBR&gt; Mårtensson, 1998, Examensarbete, Institutionen för landskapsplanering, SLU Alnarp.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;86 &lt;/SPAN&gt;Landskapsbilden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p415 ft7"&gt;Omväxlingen/komplexiteten och helheten i landskapet. &lt;SPAN class="ft3"&gt;Om det finns många objekt, t.ex. vindkraftverk, som inte passar in upplevelsemässigt kan det leda till ett kaotiskt intryck och minska intrycket av helhet. I andra fall kan vindkraftverk tillföra omväxling i ett annars enformigt landskap. I kustlandskap, med sin karaktär av blåsighet, kan vindkraftverk förstärka karaktären genom en visualisering av vindens kraft.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft7"&gt;Människans identifiering med landskapet &lt;SPAN class="ft3"&gt;och/eller &lt;/SPAN&gt;identifiering av ett objekt med en betydelse/funktion hos landskapet &lt;SPAN class="ft3"&gt;kan beskrivas med följande begrepp för landskapet: originalitet/individualitet, kraftfullhet, affektionsvärde och social status. T.ex. kan ett vindkraftverk exponeras i landskapet och förändra dess originella karaktär. Men ett verk kan i andra fall framhäva vindkraften som en viktig funktion i landskapet och ge det en identitet såsom en symbol för ren energi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft20"&gt;I en studie som gjorts på uppdrag av oss pekas på att landskapsupplevelsen är individuell (se &lt;SPAN class="ft49"&gt;bilaga 5&lt;/SPAN&gt;). Sammanfattningsvis sägs i studien:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft3"&gt;Landskapets funktion för individen påverkar hans/hennes känslighet för förändringar av landskapet. Individens aktivitetetsmönster, vilken tidsrymd som individen befinner sig på en specifik plats samt kunskapsmässiga och emotionella erfarenheter, påverkar dennes upplevelse av landskapets olika värden. Detta pekar på att det behövs ett socialt perspektiv vid bedömningar av ett landskaps tålighet mot förändringar, t.ex. vindkraftsexploatering. I planeringsprocessen för vindkraft är det därför av stor vikt hur samrådet med allmänheten sker. I denna process är det angeläget att människor ges möjligheter att göra jämförelser mellan vindkraftverkens effekter på deras omgivning och vindkraftens värde för en miljövänlig energiproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft20"&gt;Någon objektiv metod för att beskriva ett landskaps samlade visuella kvaliteter finns inte. En analys av landskapsbilden med avseende enbart på landskapets utseende kan göras objektivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft3"&gt;En värdering av de upplevelsemässiga aspekterna måste dock bli subjektiv. En sådan värdering behöver göras för att man skall kunna analysera ett landskaps visuella känslighet mot olika slag av vindkraftsexploateringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft20"&gt;Vissa allmängiltiga riktlinjer för lokalisering och utformning av vindkraftanläggningar i olika landskapstyper bör dock kunna identifieras.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft26"&gt;Landskapsbilden &lt;SPAN class="ft10"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p421 ft20"&gt;Denna identifiering kan göras vid analys av landskapsbilden på två nivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Övergripande, storskalig nivå utifrån regionala landskapstyper&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Småskalig nivå utifrån landskapsrummet på en tänkt exploateringsplats&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft3"&gt;I analysen på den övergripande nivån behöver redovisas homogena landskapstyper med sinsemellan olika förutsättningar för placering och utformning av vindkraftanläggningar. Olika landskapstyper ger grundläggande och skilda förutsättningar för vindkraftverks gruppering och utformning av verken i ett övergripande landskapssammanhang. Här finns få studier att utgå från. På vårt uppdrag har gjorts en ansats till en rikstäckande översiktlig landskapstypsindelning har gjorts vid Institutionen för landskapsplanering, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Alnarp &lt;SPAN class="ft16"&gt;(&lt;/SPAN&gt;se &lt;SPAN class="ft16"&gt;bilaga 10)&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft3"&gt;Av studien framgår att de landskapsvisuella förutsättningarna i olika delar av landet varierar i stor utsträckning, t.ex. i olika typer av jord- &lt;NOBR&gt;bruks-,&lt;/NOBR&gt; kust- och fjällområden. En slutsats som redovisas är att de landskaptyper som har en påtaglig riktningsverkan ger vissa förutsättningar för hur vindkraftanläggningar kan anpassas till den övergripande topografin. En sådan riktningsverkan finns bland annat i dalgångar i jordbrukslandskap, vid jordbruksslätter som övergår i en markant ås/horst, i sprickdalslandskap (t.ex. i Bohuslän) och i de djupa norrländska dalgångarna. Den lämpliga anpassningen i dessa landskapstyper bedöms vara att placera rader eller långsträckta grupper av vindkraftverk längs riktningen i landskapet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft3"&gt;En annan slutsats som redovisas är att i olika typer av jordbruks- och mellanbygder i södra Sverige, är landskapets övergripande skala – landskapets skala utifrån huvuddragen i de topografiska förhållandena och i vegetationens uppbyggnad – avgörande för vilken storlek av vindkraftverk och vilken storlek på grupper av verk som landskapet kan tåla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft3"&gt;Erfarenheterna vad gäller inpassningen av vindkraftverk i fjäll- och förfjällsområden är naturligt nog mycket små. Dessa områden har en mycket storskalig karaktär och torde därför från landskapsbildssynpunkt i regel kunna tåla stora vindkraftverk i grupper. Detta beror på att då de övergripande landskapsstrukturerna – höjder och platåer samt dalgångar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft20"&gt;– är mycket stora och vidsträckta och därmed inte jämförbara med den mänskliga skalan, förblir vindkraftverkens höjd obestämbar. Detta medför att verken inte uppfattas som stora.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;88 &lt;/SPAN&gt;Landskapsbilden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft3"&gt;En övergripande hushållning med landskapets visuella resurser behöver ske, t.ex. genom att landskapet inte styckas upp genom spridda vindkraftsetableringar eller genom att längre sträckor av strandzoner tas i anspråk av vindkraftverk. Denna hushållningsaspekt på landskapsbilden kan i vissa fall komma i konflikt med en lämplig placering och utformning utifrån landskapsstrukturer som finns i den lilla skalan. Exempelvis kan en placering av vindkraftverk som följer en strandkant uppfattas som harmonisk i den lilla skalan, men i det övergripande landskapssammanhanget komma i konflikt med hushållningen med för friluftslivet och turismen viktiga öppna strandområden som ger utblick.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Som ett komplement till analysen i den övergripande skalan måste på den småskaliga nivån, i samband med konkreta projekt, hänsyn tas till vilka landskapselement (riktningsgivande element, karaktärs- och symbolelement) som finns på platsen. På den småskaliga nivån är riktningsgivande element, såsom ägo- och brukningsgränser, viktiga att ta hänsyn till vid val av grupperingsprincip för placeringen av vindkraftverk. Vindkraftverk bör vidare inte placeras i närheten av karaktärs- och symbolelement, såsom kyrkor, alléer och fornlämningar så attvindkraftverken skulle komma att dominera över dessa element.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft3"&gt;Ett försök att komma fram till vissa principiella slutsatser vad gäller placeringen och utformningen av vindkraftanläggningar har gjorts i den nämnda studien vid Institutionen för landskapsplanering, SLU Alnarp. Sammanfattningsvis är slutsatserna i studien&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att vindkraftverk som placeras tillsammans bör stå i lätt uppfattbara geometriska mönster,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att vindkraftverken bör stå i rak linje med samma inbördes avstånd och utan stora höjdvariationer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att avståndet mellan olika rader bör vara detsamma som mellan vindkraftverken i en rad,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att rader av verk är parallella,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att vindkraftverken upplevs som en samlad grupp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft26"&gt;Landskapsbilden &lt;SPAN class="ft10"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p427 ft3"&gt;I en dansk studie&lt;SPAN class="ft34"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;som avser flacka landskap och backlandskap, och alltså inte behandlar de landskapstyper som till omfattningen dominerar i Sverige, konstateras vad gäller stora vindkraftverk (mer än 60 m tornhöjd)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att vindkraftverken inte bör ställas upp i mer än två rader,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att vindkraftverk i flera rader bör stå i räta linjer också när de ses diagonalt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att i landskap som präglas av stora, sammanhängande och enkla former kan vindkraftverken ge en enkel skulptural verkan i samklang med landskapet. Det gäller dock inte om verken upplevs tillsammans med andra anläggningar såsom andra större och mindre vindkraftverk, höga master o.dyl. Är landskapet förhållandevis tätt ”möblerat” reduceras avståndet för de stora vindkraftverkens inverkan på landskapsbilden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att i landskap som innehåller många terrängvariationer är det svårt att passa in vindkraftverken. Om vindkraftverkens fundament ligger på olika höjdnivåer blir höjdnivåerna vid verkens turbinhus olika, vilket medför att den skulpturala helheten bryts,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att då många av de visuella kvaliteterna i det öppna landskapet är knutna till ett samspel mellan terrängformerna och kulturlandskapet, är det viktigt att överväga hur stora vindkraftverk påverkar detta. Exempelvis kan kyrkor, gravhögar och alléer ha monumental betydelse i kulturlandskapet, även om de är förhållandevis små,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att vindkraftverkens dimensioner kan innebära att storleksförhållandena i landskapet markant ändras. Stora vindkraftverk kan markera och tydliggöra den begränsade storleken hos de landskapstyper som tidigare upplevdes som ”oändliga”, t.ex. kustlandskap,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att vindkraftverk tillför landskapet nya och hittills osedda dimensioner. Verken medför en markant skulptural påverkan av landskapet, både i närområdet och på större avstånd där fjärrverkan kan vara betydande och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att avståndet mellan vindkraftverk inte får vara mer än 5 rotordiametrar, ca 300 m för stora verk, för att man skall kunna uppfatta verken som en samlad grupp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft3"&gt;_____&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Opstilling af store vindmöller i det åbne land - en undersögelse av visuelle forhold, Miljö och energiministeriet, 1996.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;90 &lt;/SPAN&gt;Landskapsbilden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p434 ft20"&gt;I studien sägs att stora vindkraftverks synlighet kan hänföras till följande fyra avståndszoner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Närzon&lt;/SPAN&gt;, ut till 2 á 3 km. Vindkraftverken blir ett dominerande element.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Mellanzon&lt;/SPAN&gt;, från 3 upp till ca 7 km. Synligheten varierar beroende på landskapets karaktär. I öppna landskap med vid utsikt och svag kupering är verken väl synliga, men det kan vara svårt att uppfatta deras storlek. Är landskapet starkt kulturpräglat med många dungar, större och mindre skogspartier, bebyggelse m.m. minskar verkens synlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Fjärrzon&lt;/SPAN&gt;, upp till ca 12 km. Även på dessa avstånd innebär en placering i helt öppna landskap med vid utsikt att vindkraftverken syns tydligt. Men landskapsformerna och landskapets ”möblering” minskar generellt dominansen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Yttre fjärrzon&lt;/SPAN&gt;, mer än 10 á 12 km. I landskap med vid utsikt kan vindkraftverken ses som små företeelser vid horisonten, men de kan vara svåra att skilja från andra element i landskapet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft26"&gt;Påverkan och hänsynstaganden &lt;SPAN class="ft10"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p438 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Påverkan och hänsynstaganden i vindkraftverkens närområde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft3"&gt;Utöver sådana övergripande hänsynstaganden som behandlas i &lt;SPAN class="ft16"&gt;kapitel 6 &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft16"&gt;kapitel 7 &lt;/SPAN&gt;behöver man i planering och tillståndsprövning ta hänsyn till vindkraftverkens effekter i närområdet i form av störningar av människor och djur och av andra verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft20"&gt;I detta kapitel redovisar vi kunskapsläget beträffande sådana frågor och överväger i vilken form erforderliga hänsynstaganden kan och bör ske. Vi redovisar också vilka ytterligare kunskaper som är angelägna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Ljudstörningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;8.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Lägesrapporten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft20"&gt;I Lägesrapporten sägs att buller kan definieras som inte önskvärt, dvs. störande, ljud och att det är en subjektiv upplevelse hos den som utsätts för ett visst ljud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft3"&gt;I skrivelser och telefonsamtal till utredningen har ett stort antal personer som bor i närheten av vindkraftverk framfört att de upplever störningar från vindkraftverk för vilka de rekommenderade riktvärdena för buller har tillämpats&lt;SPAN class="ft16"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft3"&gt;De naturliga ljuden i omgivningen kan maskera ljudet från ett vindkraftverk. Hur långt ljudet från ett vindkraftverk hörs är beroende av topografi, vegetation och vindförhållanden. I klipplandskap och andra områden utan vegetation blir ljuddämpningen mindre och det kan uppkomma reflektioner av ljudet. I kuperad terräng kan vissa platser ligga i vindskugga varvid maskeringseffekten minskar. Detsamma kan inträffa när vindkraftverk byggs på höjder där vindhastigheten kan vara högre än&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;92 &lt;/SPAN&gt;Påverkan och hänsynstaganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p237 ft20"&gt;i det omgivande landskapet. Över havet når ljudet mycket längre än över land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft16"&gt;Remissvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft3"&gt;Av remissvaren över Lägesrapporten framgår att det finns stora osäkerheter i resultaten hos de mätningar och bedömningar av ljudalstring och ljudspridning som görs i samband med lokaliseringar av vindkraftverk. Det framförs främst i yttrandet från Avdelningen för byggnadsteknik vid Tekniska högskolan i Stockholm, men även från andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;8.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Kunskapsläge och utvecklingsbehov&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft3"&gt;Med utgångspunkt i remissvaren redovisar vi i detta avsnitt kunskapsläget och utvecklingsbehovet vad gäller olika förhållanden och faktorer som är viktiga att uppmärksamma när man skall bedöma riskerna för att människor störs av ljudet från vindkraftverk. En mer utförlig diskussion om utvecklingsbehovet finns i &lt;SPAN class="ft16"&gt;bilaga 6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft20"&gt;De riktvärden som tillämpas för vindkraftverk är de av Naturvårdsverket angivna värdena för industribuller nattetid. &lt;SPAN class="ft31"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;Ljudnivån anges i mätenheten dBA.&lt;SPAN class="ft31"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;Om ljudet innehåller hörbara toner är riktvärdena&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft3"&gt;5 dBA lägre. Den använda mätenheten dBA syftar till att väga ihop ett ljuds olika frekvenser så att det blir jämförbart med vad örat uppfattar. Kunskaperna om vad ett ljuds frekvens betyder för upplevelsen av ljudet är dock bristfälliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft40"&gt;Naturvårdsverkets riktvärden för buller nattetid&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td51"&gt;&lt;SPAN class="p8 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;· &lt;/SPAN&gt;Bostäder, vårdbyggnader m.m.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td52"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;40 dBA&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td53"&gt;&lt;SPAN class="p8 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;· &lt;/SPAN&gt;Planlagd fritidsbebyggelse&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td54"&gt;&lt;SPAN class="p246 ft3"&gt;35 dBA&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td53"&gt;&lt;SPAN class="p446 ft3"&gt;Planlagt område för rörligt friluftsliv med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td53"&gt;&lt;SPAN class="p446 ft3"&gt;naturupplevelser&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td55"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft64"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td56"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft64"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p447 ft54"&gt;Riktvärdena är inte direkt avsedda för vindkraftverk, utan de togs år 1978 fram av Naturvårdsverket med avseende på externt industribuller. De avsåg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft3"&gt;_____&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Externt industribuller – allmänna råd, Naturvårdsverket 1983.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Ljudet mäts vid en vindhastighet på 8 m/sek på 10 m höjd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft26"&gt;Påverkan och hänsynstaganden &lt;SPAN class="ft10"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p448 ft20"&gt;alltså andra miljöer än sådana som vindkraftverk normalt byggs i. Några systematiska utvärderingar av hur riktvärdena fungerar med hänsyn till hur människor upplever buller från vindkraftverk har inte gjorts. Som sagts har människor som vistas i närheten av vindkraftverk till oss i olika sammanhang fört fram att de störs, trots att riktvärdena har tillämpats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft20"&gt;Att människor känner sig störda av ljudet från vindkraftverk behöver inte bero på att de använda riktvärdena är för högt satta. Det kan också förklaras av osäkerheter som finns i ljudberäkningarna. Ljudnivån kan av olika skäl vara högre och i praktiken alltså mer störande än vad beräkningarna ger vid handen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft3"&gt;Osäkerhet finns såväl i mätningarna av det ljud som ett vindkraftverk avger (källstyrkan) som i beräkningarna av hur detta ljud sprider sig och uppfattas av människor. I remissyttrandet från &lt;SPAN class="ft16"&gt;Avdelningen för byggnadsteknik vid Tekniska högskolan &lt;/SPAN&gt;framförs sammanfattningsvis följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft3"&gt;Den källstyrka som redovisas av tillverkaren för en viss typ av vindkraftverk är ofta resultatet från en enda mätning på ett aggregat. Det gör att precisionen är låg. Det finns vidare mätmetoder (dansk praxis) som systematiskt underskattar källstyrkan. Även om källstyrkan är rätt mätt behöver den inte vara relevant för de förhållanden som råder på lokaliseringsplatsen. Det finns erfarenheter som indikerar att nivåförhöjningar i terrängen, som medför att det blåser in snett underifrån mot aggregatet, kan leda till högre ljudnivå. Ett annat osäkerhetsmoment är hur samverkan mellan flera aggregat i en grupp påverkar ljudalstringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft3"&gt;Tillförlitligheten hos den modell för ljudutbredning som används är osäker för andra fall än enstaka aggregat på plan mark. De bullerberäkningar som utförs i Sverige ger ofta en underskattning av ljudnivån. En orsak till detta är att de data som redovisas av tillverkare avser mycket slät mark och därför inte är representativa för exempelvis en plats med träd och buskar. En annan orsak är att det beräkningsprogram som vanligen används har ett värde för luftabsorption som inte är relevant för svenska förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Institutionen för geovetenskaper (&lt;/SPAN&gt;tidigare Meteorologiska institutionen) &lt;SPAN class="ft21"&gt;vid Uppsala Universitet &lt;/SPAN&gt;pekar i sitt remissyttrande på att olika temperatur- och vindförhållanden kan ge skillnader i den uppmätta ljudnivån på 20 dBA i samma mätpunkt. Vidare framhålls att kanalisering av vinden längs dalgångar ger speciella ljudutbredningsförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;94 &lt;/SPAN&gt;Påverkan och hänsynstaganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p453 ft3"&gt;De använda modellerna är speciellt olämpliga för att beräkna ljudspridningen över vattenytor. I remissyttrandet från Institutionen för geovetenskaper sägs att ljudspridningen utefter vattnet i vissa fall kan medföra att uppmätta värden blir &lt;NOBR&gt;10–15&lt;/NOBR&gt; dBA högre än beräknat enligt vanlig modell.&lt;SPAN class="ft34"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Detta händer speciellt i vindförhållanden som periodvis råder kring Östersjön. Även i mindre extrema fall så hörs ljud mycket längre utefter en vattenyta än en landyta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft16"&gt;Avdelningen för miljömedicin vid Göteborgs universitet &lt;SPAN class="ft3"&gt;anför i sitt remissyttrande att dBA är ett alltför oprecist mått för att bedöma störningsrisken. Experimentella försök visar att samma &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;dBA-nivå&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt; kan störa olika mycket beroende på ljudets akustiska karaktäristika. Ett jämnt lågfrekvent brus är minst störande. Olika verk kan, trots att en mätare visar samma &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;dBA-värde,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt; låta ganska olika. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft3"&gt;En annan fråga som utredningen har uppmärksammats på från flera platser i landet är att ljud från vindkraftverk vid vissa tillfällen hörs inomhus, samtidigt som vindkraftverket på samma plats hörs betydligt mindre eller inte alls utomhus. Hypoteser har förts fram om att det kan bero på att stomljud i ett vindkraftverks fundament kan ledas långa sträckor via grundvattnet och genom tjälad jord.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;8.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft3"&gt;Som framgår av den i föregående avsnitt lämnade redovisningen finns stora osäkerheter när det gäller att beräkna och bedöma vilka ljudstörningar som kan orsakas av vindkraftverk och hur det varierar mellan olika typer av områden. Mät- och beräkningsmetoderna behöver förfinas. Vi gör dock bedömningen att de riktvärden som nu tillämpas innebär i stort sett acceptabla ljudnivåer. Förutsättningen är att de tillgodoses i praktiken. Det skall heller inte uteslutas att en kommun i sin planering kan ställa krav på lägre ljudnivåer i vissa känsliga miljöer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft3"&gt;För att öka säkerheten och minska riskerna för att bullernivåerna blir för höga i förhållande till de riktvärden som tillämpas föreslår vi i det följande att försiktighet iakttas vid tillämpningen av riktvärdena i samband med planering och tillståndsprövning av vindkraftanläggningar och att åtgärder vidtas för att förbättra kunskapsunderlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft3"&gt;_____&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;Även telefonkontakt med Kerstin Persson Waye, Avdelningen för miljömedicin vid Göteborgs universitet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft26"&gt;Påverkan och hänsynstaganden &lt;SPAN class="ft10"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft7"&gt;Tillämpningen av gällande riktvärden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft16"&gt;MKB och försiktighetsprincip&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft20"&gt;Beräkningar av ljudutbredningen bör ingå i de miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) som skall göras i samband med fysisk planering och tillståndsprövning rörande vindkraftanläggningar. Av beräkningarna bör framgå hur topografi, väderleksförhållanden och andra förutsättningar i och omkring etableringsområdet bedöms påverka ljudutbredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft20"&gt;Där beräkningarna är osäkra bör en försiktighetsprincip tillämpas. I områden med komplicerade ljudutbredningsförhållanden beroende på t.ex. terrängen bör extra skyddsavstånd tillämpas i avvaktan på att man kan göra mätningar av de faktiska ljudförhållandena och få del av erfarenheterna från de som vistas i området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft20"&gt;En annan försiktighetsåtgärd i samband med tillståndsprövning kan motiveras av att skilda modeller av vindkraftverk har olika ljudprofil, och därmed kan ha olika störande egenskaper, vid samma &lt;NOBR&gt;dBA-värde.&lt;/NOBR&gt; Om den modell som skall installeras har goda ljudegenskaper bör man kunna tillämpa ett kortare skyddsavstånd än om man vet att modellen har jämförelsevis ogynnsamma, eller okända, ljudkaraktäristika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft16"&gt;Planering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft3"&gt;I kommunernas planering och vid tillståndsprövning rörande vindkraftanläggningar kan man bedöma om riktvärdena för buller från vindkraftverk är tillfyllest med hänsyn till annan mark- och vattenanvändning. Exempelvis kan man finna det vara rimligt att viss fritidshusbebyggelse utanför planlagt område behandlas på samma sätt som de inom planlagt område, där riktvärdet är 5 dBA lägre. Det behöver inte heller alltid vara självklart att permanenthus i förhållandevis stilla och tysta lägen skall behöva tåla 40 dBA. En kommun kan vidare i sin planering avsätta områden där man särskilt vill värna om tystnaden och kanske inte tillåta verksamhetsljud ens under 35 dB.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;96 &lt;/SPAN&gt;Påverkan och hänsynstaganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft7"&gt;Bättre beslutsunderlag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft3"&gt;Expertinsats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft3"&gt;En expertgrupp bör få i uppdrag att snabbt – inom 6 månader – genomföra en studie med följande innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Närmare undersökning av ett begränsat antal fall, där klagomål på bullerstörningar har anmälts. I undersökningen skall göras akustiska mätningar, analyser av bullerprofiler, vindundersökningar, beräkningar etc. De framförda problemen skall diskuteras med inblandade parter, inte minst berörda grannar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Mätningar av lågfrekvent hörbart ljud (&amp;lt; 200 herz, Hz) och ohörbart infraljud (&amp;lt;20 Hz) från vindkraftverk och bedömningar av om och hur människor påverkas med beaktande av den allmänna förekomsten av sådana ljud i naturen och vardagslivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Undersöka vilka maskeringseffekterna till följd av naturligt vindbrus är för några typfall i svensk terräng.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Bedöma om stomljud från vindkraftverk beroende på vissa markförhållanden kan förmedlas på längre avstånd än vad ett vindkraftverks ljud normalt hörs och upplevas inomhus.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Inhämta detaljerade synpunkter på de analyserade frågeställningarna från expertis inom området som finns i andra länder, bland annat Storbritannien, Holland, Tyskland, Grekland och Danmark.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Ta fram en version av de internationellt använda beräkningsmetoderna för ljudutbredning vilken tar hänsyn till svenska terräng- och klimatförhållanden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Ta fram en metod för att beskriva ljudimmissionen som kan ge vägledning för bedömningar vid speciella förhållanden, exempelvis havsbaserade vindkraftverk i Östersjön med dess speciella meteorologiska förhållanden och verk i starkt kuperade terräng som i Bohuslän.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Bedöma om det behövs en mät- och analysmetod för ljudmätning som premierar mindre obehagliga ljud hos vindkraftverk.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft26"&gt;Påverkan och hänsynstaganden &lt;SPAN class="ft10"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p463 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Skuggstörningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;8.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Lägesrapporten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft3"&gt;I Lägesrapporten gör vi bedömningen att de skuggeffekter som uppstår när vindkraftverkens rotorblad i rörelse ”klipper solljuset” kan ge upphov till besvärande störningar för de boende i närheten av en vindkraftanläggning. I utredningens enkäter i den första etappen till myndigheter och organisationer togs från flera håll upp behovet av att utforma riktlinjer som anger det högsta antal timmar per år som närboende skall behöva tåla av besvärande skuggeffekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft3"&gt;Remissvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft3"&gt;I remissvaren över Lägesrapporten framförs inga erinringar mot våra redovisningar där. Man efterlyser riktlinjer för hur skuggstörningar från vindkraftverk skall beaktas i samband med planering och tillståndsprövning rörande vindkraftverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;8.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Erfarenheter och kunskapsläge&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft3"&gt;Störningar på grund av rörliga skuggor från vindkraftverk har hittills inte uppmärksammats som något större allmänt problem. En förklaring är att skyddsavstånden med hänsyn till risken för bullerstörningar från vindkraftverken ofta har inneburit tillräckliga avstånd från bostäder för att några skuggproblem inte har uppkommit. I Boverkets Allmänna råd 1995:1 – Etablering av vindkraft på land – finns visserligen skuggproblemet omnämnt men det lämnas inte några rekommendationer om hur det skall hanteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft3"&gt;Med moderna allt större och högre verk, som inte avger så mycket mer ljud än de mindre äldre verken, har problemet med skuggstörningar blivit&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;98 &lt;/SPAN&gt;Påverkan och hänsynstaganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p466 ft20"&gt;alltmer framträdande. Problemet accentueras när flera stora verk placeras tillsammans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft3"&gt;Varaktigheten av störande skuggor är störst närmast ett vindkraftverk. Det kan röra sig om upp till ca en timme per dag nära ett verk. Risken för skuggor minimeras om ett verk placeras norr om sådana platser som är störningskänsliga, t.ex. bostäder. Störst är störningsrisken normalt vid placering sydost eller sydväst om en plats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft7"&gt;Internationellt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft3"&gt;DEWI (Deutsches &lt;NOBR&gt;Windenergie-Institut)&lt;/NOBR&gt; uppgav vid vårt besök att tre tyska delstater har rekommendationer för hur skuggbildning från vindkraftverk skall beaktas. I bland annat &lt;NOBR&gt;Schleswig-Holstein&lt;/NOBR&gt; gäller att skuggstörning för bostäder får uppträda under högst 30 timmar/år. Denna skuggstörning är den teoretiskt beräknade maximala skuggtiden när minst 20 % av solskivan är skymd av de roterande bladen. Detta svarar i dessa områden normalt mot 10 timmar verklig skuggstörning. Under övrig tid är antingen siktförhållandena sådana att solen är skymd eller blåser det inte tillräckligt för att bladen skall rotera. Vidare får det vara högst 30 minuters skuggstörningar under en dag. På förbundsnivå pågår arbete med att ta fram tyska riktlinjer för skuggstörningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft20"&gt;Enligt uppgift från Ribe amt pågår i Danmark både på regional nivå och nationellt ett arbete rörande skuggstörningar från vindkraftverk. Detta arbete utgår från tyska erfarenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;8.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft3"&gt;Vi bedömer att skuggstörningar orsakade av vindkraftverkens rotorblad när de är i rörelse är av den arten att de bör beaktas vid valet av plats för vindkraftanläggningar. En överslagsmässig beräkning utifrån bestämmelserna i &lt;NOBR&gt;Schleswig-Holstein&lt;/NOBR&gt; om tillåtna skuggstörningar tyder på att skyddsavståndet för moderna vindkraftverk i de mest utsatta väderstrecken blir längre än de skyddsavstånd som krävs enligt de svenska riktlinjerna för buller vid bostäder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft20"&gt;Det finns modeller för att beräkna hur långt skuggan från ett vindkraftverk når som tar hänsyn till olika geografiska lägen och olika tidpunkter på året. De platser där skuggeffekterna behöver beaktas är främst bostäder, som lämpligen kan avgränsas med tomtgränsen på samma sätt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft26"&gt;Påverkan och hänsynstaganden &lt;SPAN class="ft10"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p470 ft3"&gt;som när det gäller riktlinjerna för buller. Men även arbetsplatser och andra områden där människor kan bli störda bör uppmärksammas. Den erfarenhet i Laholms kommun som har redovisats för utredningen tyder på att en faktisk skuggtid på 10 timmar per år, som i &lt;NOBR&gt;Schleswig-Holstein&lt;/NOBR&gt; motsvarar den teoretiska skuggtiden på 30 timmar, är en rimlig högsta skuggfrekvens som skall behöva tålas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft3"&gt;Det går inte att direkt till ett område överföra de riktvärden som används i andra områden, t.ex. det teoretiska riktvärdet för skuggstörningar i &lt;NOBR&gt;Schleswig-Holstein.&lt;/NOBR&gt; Vilken verklig skuggtid – som är det relevanta i sammanhanget – en teoretiskt beräknad skuggtid motsvarar beror på siktförhållandena, bland annat frekvensen av moln, som är olika i olika områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft3"&gt;Förekomsten av sol och därmed av skuggor varierar över året beroende på solståndet; en variation som är allt större ju längre norrut man befinner sig. Även siktförhållandena kan vara påtagligt olika under olika delar av året. En stor del av det totala antalet teoretiskt möjliga soltimmar kan därför hänföra sig till vissa perioder, då riskerna för skuggstörningar skulle bli särskilt stora. Ett årligt gränsvärde för skuggtiden behöver därför kombineras med ett gränsvärde som beaktar variationerna under året. Ett lämpligt sätt kan vara att ange högsta tillåtna tid för skuggstörningar under ett dygn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft3"&gt;Vi har inte förutsättningar att närmare bedöma vilka riktvärden för skuggstörningar som skulle vara lämpliga att tillämpa i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft3"&gt;Mot bakgrund av våra överväganden bör Boverket få i uppdrag att närmare granska frågan och ta fram förslag till riktlinjer. Eventuella riktlinjer bör komplettera Boverkets Allmänna råd 1995:1. I arbetet bör Boverket samråda med Socialstyrelsen i frågan om vad som från hälsosynpunkt bör anses vara den längsta tid som närboende m.fl. skall behöva tåla skuggstörningar från vindkraftverks roterande blad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Påverkan på djurlivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft3"&gt;Inom utredningen har i en särskild studie gjorts en genomgång av kunskapsläget om riskerna för att vindkraftverk kan medföra störningar och skador på olika djur i skilda miljöer. Studien bygger på litteraturgenomgångar, de svar som lämnades på utredningens enkäter i den förra etappen, remissvaren över Lägesrapporten och samtal med sakkunniga personer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;100 &lt;/SPAN&gt;Påverkan och hänsynstaganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p241 ft3"&gt;Allmänt konstateras i studien att kunskaperna om vindkraftverks effekter på djurlivet är bristfälliga och att de begränsade undersökningar som har gjorts inte har varit systematiska eller samordnade. Först under de allra senaste åren har i Sverige behoven av undersökningar blivit uppenbara i och med de stora utbyggnadsplaner som har redovisats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft20"&gt;Resultatet av studien redovisas i &lt;SPAN class="ft49"&gt;bilaga 7. &lt;/SPAN&gt;De redovisningar av kunskapsläget som lämnas i följande respektive sektoravsnitt bygger till stor del på denna studie.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;8.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Lägesrapporten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft3"&gt;I Lägesrapporten konstaterar vi att kunskaperna om vindkraftverkens effekter för djurlivet generellt är mycket begränsade. Översiktligt redovisas i rapporten vilka störningar som kan uppträda med avseende på fåglar, däggdjur och fiskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft3"&gt;I remissvaren över rapporten delar man i huvudsak de av oss gjorda bedömningarna, men pekar samtidigt på det begränsade kunskapsunderlaget och att det finns ett stort behov av ytterligare studier. Sveriges ornitologiska förening konstaterar att de viktigaste konflikterna mellan fågelskydd och vindkraft finns identifierade i rapporten. Det bristfälliga kunskapsunderlaget innebär dock enligt föreningen att det föreligger en undervärdering av de risker som finns för kollisioner mellan fåglar och vindkraftverk, särskilt gäller det havsbaserade vindkraftverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;8.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Fåglar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Kunskapsläget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft20"&gt;Riskerna för att vindkraftverk skall medföra störningar av fågellivet är av två slag, dels att fåglar kolliderar med vindkraftverk, dels att fåglar skräms bort av vindkraftverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft3"&gt;Vid de platser som har studerats i olika länder visar undersökningarna att risken för att fåglar kolliderar med vindkraftverk i allmänhet är liten. För vissa sjöfåglar, och förmodligen även andra arter, som i dåligt väder eller nattetid flyttar på låg höjd kan kollisionsrisken vara relativt stor. De gjorda studierna säger mycket litet om hur situationen kan bli om det blir&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft26"&gt;Påverkan och hänsynstaganden &lt;SPAN class="ft10"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p305 ft3"&gt;fråga om stora utbyggnader av vindkraftverk. För de flesta arter kommer dock en utbyggnad troligen inte att ha någon större inverkan på överlevnadsmöjligheterna, men för vissa känsliga arter kan det vara allvarligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft3"&gt;Vad gäller flyttfåglars reaktioner på vindkraftverk finns uppgifter som pekar på att dagflyttande fåglar sällan iakttas närmare än 100 m från verken, att vissa fågelarter, t.ex. gäss och svanar, regerar redan &lt;NOBR&gt;500–600&lt;/NOBR&gt; m från verken, att fåglarna reagerar mindre på stillastående verk än på verk i drift och att fåglarna oftare väjer i horisontalplanet än i vertikalplanet. För nattflyttande fåglar finns dock uppgifter som pekar på att de oftare väjer i vertikalplanet än i horisontalplanet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft3"&gt;En undersökning visar att en rad med vindkraftverk placerade vinkelrätt mot ett flyttfågelstråk av fåglarna kan upplevas som en hindrande barriär. Ett avstånd på mer än 150 meter mellan verken kan vara tillräckligt för att fåglar skall flyga mellan verken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft3"&gt;Vindkraftverkens effekter vad gäller häckningsplatser och födosökområden för fåglar är betydligt mindre utredda än kollisionsrisken. I olika undersökningar har man som regel haft svårigheter att finna bra metoder för att mäta och bedöma störningseffekterna och det finns inga undersökningar som försöker kvantifiera effekterna i förhållande till överlevnad och reproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft20"&gt;Ett flertal studier pekar på att vindkraftverk har liten inverkan på häckningen. Vissa arter kan störas men tycks flytta sina häckningsplatser till ett annat område, förutsatt att andra lämpliga häckningsplatser finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft3"&gt;Fåglar som rastar och söker föda tycks vara relativt opåverkade av vindkraftverk. Det finns dock undersökningar som visar att vindkraftverken kan ha en skrämseleffekt, men också att vissa fåglar så småningom anpassar sig. Man har i flera undersökningar registrerat det avstånd från ett vindkraftverk på vilket fåglarna reagerar. Reaktionsavståndet är olika för olika arter men är oftast mellan 250 och 500 meter, men ända upp till 800 meter har registrerats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft3"&gt;Byggande av vindkraftverk i grundområden kan innebära risk för skador på platser som är viktiga för födosökning (t. ex. fisk och musslor). Tillgång till sådana platser kan vara väsentliga länkar i livscykeln hos många arter. Vilka grundområden som är av sådan betydelse för fåglarna är dåligt känt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;102 &lt;/SPAN&gt;Påverkan och hänsynstaganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft7"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft3"&gt;Den gjorda genomgången av kunskapsläget tyder på att vindkraftverk inte behöver innebära påtagliga skador för fågellivet. Kunskapsunderlaget är dock mycket begränsat och erfarenheter saknas i stor utsträckning från större etableringar, inte minst till havs. Det behövs ytterligare undersökningar och erfarenheter innan det går att dra bestämda slutsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft20"&gt;I avvaktan på att kunskaperna blir bättre och för att under tiden inte riskera skador och störningar av fågellivet bör man tills vidare undvika att bygga vindkraftverk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;i fågelskyddsområden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;längs de viktigaste flyttfågelstråken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;i marina naturreservat,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;i de viktigaste rast- och födosökområdena samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;i andra områden som är kända för stora fågelkoncentrationer, t.ex. Ölands södra udde, Falsterbonäset.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft3"&gt;Vi menar vidare att det finns skäl att iaktta stor försiktighet med att bygga vindkraftverk också i och i närheten av vissa andra områden som är särskilt viktiga för olika fågelarter. En bedömning bör ske i varje enskilt fall i samband med planering och tillståndsprövning av vindkraftanläggningar. Sådana områden som motiverar stor försiktighet är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;de särskilda skyddsområdena enligt ministerrådets fågeldirektiv&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;som ingår i det europeiska ekologiska nätverket Natura 2000,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;våtmarker som är av internationell betydelse enligt Convention on Wetlands (Ramsarkonventionen) och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;områden med åtaganden enligt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Afro-Euroasian&lt;/NOBR&gt; migratory waterbird agreement (AEWA).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft3"&gt;Om man finner att en vindkraftanläggning kan byggas i ett område av nu nämnt slag är det viktigt att anläggningen byggs vid en sådan tidpunkt att för fågellivet känsliga perioder undviks, främst häckningstid, men även flyttningstid. Under drifttiden bör underhåll och service av anläggningarna minimeras under för fåglarna känsliga perioder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft3"&gt;_____&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;7 kap. 28 § första st. miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft26"&gt;Påverkan och hänsynstaganden &lt;SPAN class="ft10"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p180 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;8.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Landlevande däggdjur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft7"&gt;Kunskapsläget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft20"&gt;Erfarenheterna i olika länder visar att varken vilda eller tama däggdjur störs av vindkraftverk, får och kor betar alldeles intill. I Sverige har också älg observerats alldeles inpå vindkraftverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;Renar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft19"&gt;Endast ett fåtal vindkraftverk finns som försöksprojekt uppförda i fjällvärlden varför kunskaperna om renens reaktioner på vindkraftverk är mycket begränsade. Iakttagelser i Finland tyder på att renar inte störs av vindkraftverk. Samma bedömning har gjorts för vindkraftanläggningen på Rodovålen i Härjedalen, som togs i drift under hösten år 1998.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft3"&gt;Jordbruksverket, som är ansvarigt för kunskapsförsörjning som rör rennäringen, anser att renar sannolikt inte störs av enstaka verk. Man säger emellertid att många kraftverk inom ett begränsat område skulle kunna medföra att renarna undviker området. Vidare befarar verket att den mänskliga aktivitet som förekommer runt ett vindkraftverk kan vara mer störande än själva anläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft7"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft3"&gt;Det behövs bättre kunskaper om vindkraftverkens eventuella störningar av renar. Innan dess bör försiktighet iakttagas med att lokalisera vindkraftanläggningar i områden där det förekommer renar. Särskilt känsliga områden kan vara kalvningsland och trånga passager som renarna passerar vid sina vandringar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;104 &lt;/SPAN&gt;Påverkan och hänsynstaganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p180 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;8.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Sälar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft7"&gt;Kunskapsläget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft3"&gt;Liksom beträffande renar finns knappast något underlag som direkt kan belysa vindkraftverks eventuella störningar av sälar. En undersökning pågår kring den vindkraftanläggning som i slutet av år 1998 uppfördes vid Bockstigen på södra Gotland. Vissa iakttagelser är vidare gjorda omkring vindkraftverken vid Tunö Knob i Danmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft20"&gt;Iakttagelserna vid Tunö Knob har lite värde eftersom vattenståndet har varit högt där under den aktuella perioden. Det rev där sälar brukar hålla till har därför oftast sköljts över av vatten och sälarna har flyttat till andra områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft3"&gt;Inför etableringen av vindkraftverken vid Bockstigen sammanställdes uppgifter om sälar och sälars beteende.&lt;SPAN class="ft34"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;Där sägs att störningsbenägenhet och störningsrisker kan delas upp i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Företeelser som uppfattas som hotande för sälarna, t.ex. buller och okända rörelser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Sälarnas tillvänjning till fasta installationer, t.ex. broar och fyrar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Företeelser som inverkar på sälarnas livsmiljö, t.ex. födosökområde och uppfödningsplatser för kutarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft3"&gt;Vindkraftverk har troligen ingen större skrämseleffekt på sälar. De kan sannolikt inte höra några ljud från vindkraftverk såvida de inte befinner sig i omedelbar närhet av ett verk. Sälarnas hörsel är mycket god inom höga frekvensområden, från 2 000 Hz och uppåt, och de uppfattar knappast frekvenser under 1 000 Hz. Som exempel på sälarnas okänslighet för ljud nämner &lt;NOBR&gt;Heide-Jörgensen&lt;/NOBR&gt; att sälar till synes opåverkade lever i havet utanför en stor flygplats på Grönland. Sälar har mycket dålig syn på land eller när de befinner sig över vattenytan. På avstånd längre än 15 meter ser sälar troligen bara föremål som är i rörelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft20"&gt;Iakttagelser i såväl Danmark, Grönland som Sverige visar att sälar har god tillvänjning till fasta installationer, t.ex. broar, fyrar och hamnar. Som exempel kan nämns att det finns fyrar vid de flesta stora sälloka-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft3"&gt;_____&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;Uppgifterna är huvudsakligen hämtade från Mats Peter &lt;NOBR&gt;Heide-Jörgensen&lt;/NOBR&gt; vid Grönlands Naturinstitut och i någon mån från Naturhistoriska Riksmuseet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft26"&gt;Påverkan och hänsynstaganden &lt;SPAN class="ft10"&gt;105&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p223 ft3"&gt;lerna i Kattegat/Skagerrak. Under förutsättning att uppförandet av vindkraftverken inte sker under för sälarna känsliga perioder, bedömer man att påverkan är liten. Sälar är särskilt känsliga för störningar under de tider då de fäller hår och när de föder upp ungar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft3"&gt;Sälarnas livsmiljö skulle kunna förändras om vindkraftverk uppförs i födosökområden. Sälar söker emellertid föda över stora områden, vilket torde betyda att vindkraftverk inte har någon påtaglig inverkan på möjligheterna för sälarna att finna föda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft7"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft3"&gt;I avsaknaden av erfarenheter av vindkraftverk i havsområden är det inte möjligt att med säkerhet utesluta att vindkraftverk skulle kunna skrämma bort sälar från hävdvunna lokaler. Erfarenheterna av hur sälar reagerar på andra installationer och verksamheter tyder dock på att så inte är fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft3"&gt;Stor försiktighet bör dock iakttas i sådana områden där det är känt att sälarna föder ungar. Under denna period och när de ömsar hår bör hänsyn tas till att sälar då är särskilt känsliga. Störningar torde i första hand kunna uppstå i samband med anläggningsarbeten, men också genom annan verksamhet i anslutning till vindkraftverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft20"&gt;Vår rekommendation är att vid tillståndsprövning reglera verksamheten så&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att anläggningsarbeten och planerade underhållsarbeten koncentreras i tiden till de perioder då sälarna inte är särskilt känsliga, dvs. höst och förvinter och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;att stor restriktivitet med besök under andra tider skall iakttas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft20"&gt;Vi anser vidare att vindkraftverk inte bör få uppföras i sådana områden som har avsatts som sälskyddsområden enligt bestämmelserna i 7 kap. 12 § miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;106 &lt;/SPAN&gt;Påverkan och hänsynstaganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p180 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;8.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Fiskar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft7"&gt;Kunskapsläget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft3"&gt;Den hittills lilla utbyggnaden av vindkraftverk till havs gör att kunskapsläget är dåligt om vindkraftverks inverkan på de marina ekosystemen och fisk. I Sverige har en undersökning gjorts vid kraftverket utanför Nogersund på Listerlandet vid Blekingekusten. I andra länder tycks inte några undersökningar om effekterna av havsbaserad vindkraft ha gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;Det är känt att fiskar reagerar på ljud, vibrationer och elektromagnetiska fält. Fiskars reaktioner på för människor hörbart ljud (&amp;gt;20 Hz) är i allmänhet svaga och tillvänjning sker snabbt. Vid frekvenser på &lt;NOBR&gt;10–15&lt;/NOBR&gt; Hz har man kunnat påvisat en stark skrämselreaktion. Ljudmätningar vid Nogersund visar att det kraftverket alstrar ljud i ett brett frekvensområde och att den dominerande frekvensen i infraljudområdet (&amp;lt; 20 Hz) var 16.7 Hz. Förekomsten av ljud i detta frekvensområde kan vara skälet till att fiskfångsterna var mindre vid drift än vid stillastående i Nogersundsverkets närområde. Det bör observeras att ljudets frekvensområde är beroende av fundamentkonstruktionen. Verket i Nogersund har en i dag ovanlig konstruktion i form av en stålkonstruktion på tre ben.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft3"&gt;Om fundament, kabeldragningar m.m. placeras i lek- och uppväxtområden skadas självklart dessa områden . Fundamenten kan å andra sidan medföra positiva effekter genom att de fungerar som artificiella rev.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft7"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft3"&gt;Liksom för många frågor rörande djurlivet i övrigt är kunskapsläget beträffande vindkraftanläggningars effekter på fisk inte sådant att det går att utforma några enkla generella kriterier för lokalisering av vindkraftverk med hänsyn till deras inverkan på fiskfaunan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft3"&gt;Om ett område kan anses vara olämpligt med hänsyn till risk för påverkan av fiskfaunan får bedömas i samband med planering och tillståndsprövning rörande vindkraftverk. Viktiga frågor att beakta härvid är om en vindkraftanläggning skulle&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft26"&gt;Påverkan och hänsynstaganden &lt;SPAN class="ft10"&gt;107&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p501 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;påverka för vissa fiskarter viktiga lek- och uppväxtområden, t.ex. yngelbankar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;ändra mönstret för vattenströmningen i och därigenom påverka biotopen inom ett område eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;störa vissa fiskars årliga vandringar, t.ex. sill, ål och lax.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;8.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Kunskapsuppbyggnad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft20"&gt;Erfarenheterna av vilka effekter på djurlivet som uppkommer i de områden där vindkraftverk byggs bör på ett bättre sätt än hittills följas upp och systematiseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft20"&gt;Program för kontroll och uppföljning av de störningar och skador som man bedömer det kan finnas risk för bör läggas fast vid tillståndsprövningen av enskilda ärenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft20"&gt;För att i ett område riktigt kunna bedöma effekterna av en utbyggnad av vindkraftverk är det viktigt att ha kunskaper om förhållandena innan en etablering kommer till stånd. Mätserier över flera år är önskvärt vilket inte är praktiskt möjligt i direkt samband med en etablering. Det är därför viktigt att man i sådana områden som i den kommunala översiktliga planeringen avsätts för vindkraftanläggningar dokumenterar olika frågor rörande flora och fauna. Naturvårdsverket bör ges ansvar för att ge råd beträffande sådana studier och också för att samordna studier som sker i olika områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft20"&gt;För studier av större allmänt intresse menar vi att statsbidrag bör kunna lämnas inom ramen för de stödsystem för forskning och utveckling som finns inom miljö- och energiområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft20"&gt;Resultaten av genomförda undersökningar bör centralt ställas samman och utvärderas av Naturvårdsverket.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;108 &lt;/SPAN&gt;Påverkan och hänsynstaganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p463 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Störning av signalsystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;8.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Lägesrapporten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft20"&gt;I Lägesrapporten pekas på att ett vindkraftverks torn och rotorblad kan störa elektromagnetiska kommunikationssystem såsom TV, radio, radiolänk och radar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft3"&gt;I svar på utredningens enkät föreslog Teracom AB som riktlinje att vindkraftverk skall placeras så att verkets ”synlighet” från en radiolänkantenn och störande reflektioner minimeras, men att lämplig lokalisering måste avgöras från fall till fall. Övriga operatörer inom telekommunikationsområdet lämnade inte några synpunkter på behovet av hänsynsregler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft16"&gt;Remissvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft19"&gt;I remissvaren över Lägesrapporten framför &lt;SPAN class="ft21"&gt;Post &amp; Telestyrelsen, Teracom AB, Tele 2 AB &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft21"&gt;Telia AB &lt;/SPAN&gt;att det behövs restriktionsområden med hänsyn till risken för att större vindkraftverk kan störa radiolänksystem och &lt;NOBR&gt;TV-signaler.&lt;/NOBR&gt; För radiolänkstråk bedöms att det kan behövas från vindkraftverk fria zoner på &lt;NOBR&gt;300–350&lt;/NOBR&gt; m på varje sida om frisiktslinjen/huvudstrålen i ett radiolänkstråk och kring radiolänkstationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft3"&gt;Vad gäller &lt;NOBR&gt;TV-störningar&lt;/NOBR&gt; framför &lt;SPAN class="ft16"&gt;Teracom &lt;/SPAN&gt;att vindkraftverk inte bör placeras så att &lt;NOBR&gt;TV-mottagare&lt;/NOBR&gt; hamnar inom riskzonen för interferensstörningar, som räknat från ett vindkraftverk utgörs av ett område med längden 2 km och med bredden 400 m på varje sida om en linje genom en &lt;NOBR&gt;TV-station&lt;/NOBR&gt; och vindkraftverket och inom en halvcirkel med radien 400 m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Post &amp; Telestyrelsen &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft16"&gt;Telia &lt;/SPAN&gt;framför vidare att samlokalisering bör undvikas av vindkraftverk och basstationer för mobilradio.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Post &amp; Telestyrelsen &lt;/SPAN&gt;pekar på att det rättsliga regelverket inte ger möjlighet att påverka byggnadsverks utformning m.m. för att förebygga störningar i radiotrafik.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft26"&gt;Påverkan och hänsynstaganden &lt;SPAN class="ft10"&gt;109&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p180 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;8.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft3"&gt;Någon dokumentation har inte redovisats som visar att vindkraftverk stör de i fråga varande elektromagnetiska kommunikationssystemen så allvarligt att de av Post &amp; Telestyrelsen och företagen bedömda långtgående behoven av restriktioner för vindkraftverks placering skulle vara motiverade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft20"&gt;Vår bedömning är vidare att alla system inte kan vara av den vikten att det är givet att det alltid skall vara hinder för att vindkraftverk skall få förläggas i signalstråken, som vi bedömer har stor geografisk utbredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft3"&gt;Beträffande hittillsvarande erfarenheter framför Svensk Vindkraftförening följande i en skrivelse till utredningen:&lt;SPAN class="ft34"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft3"&gt;Svensk Vindkraftförening har hittills haft uppfattningen att det inte har funnits några större problem att samordna vindkrafts- och telekommunikations- &lt;NOBR&gt;(tele-)&lt;/NOBR&gt; intresset. Endast några enstaka vindkraftverk av i dag totalt ca 430 verk i drift har rapporterats störa teleintresset. Dessa få störningar har normalt kunnat åtgärdas på ett relativt enkelt sätt. Samma information har vi fått både från Danmark och Tyskland, där det har byggts totalt upp mot tio tusen vindkraftverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft3"&gt;Det kan noteras att &lt;SPAN class="ft16"&gt;Post &amp; Telestyrelsen &lt;/SPAN&gt;i sitt remissyttrande pekar på att den störande påverkan är svår att bestämma eftersom den beror av flera faktorer alltifrån den bärande konstruktionens utförande (pelarens bredd) till vingarnas storlek, material, rotationshastighet och förhärskande vindriktning. Även &lt;SPAN class="ft16"&gt;Teracom &lt;/SPAN&gt;efterlyser ett säkrare bedömningsunderlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft3"&gt;Svårigheterna att bedöma vindkraftverks påverkan på de elektromagnetiska signalsystemen kan belysas av den studie av försvarets radiolänksystem som Försvarsmakten gör på uppdrag av Energimyndigheten. I en skrivelse där resultaten av en förstudie med insamling av mätvärden under ca 1,5 år redovisas sägs:&lt;SPAN class="ft34"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft3"&gt;_____&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Vindkraften och telekommunikationen, Svensk Vindkraftförening, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1999-05-&lt;/NOBR&gt; 07.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Rapport från Förstudie radiolänk, vindkraftprojektet, Försvarsmakten Högkvarteret, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1999-04-06.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;110 &lt;/SPAN&gt;Påverkan och hänsynstaganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p516 ft20"&gt;Det är inte möjligt att isolera ”källan” för de olika störningarna. Störningarna kan komma från en mängd olika ”källor”, varav några är reflexer i troposfären, vattenytor, mark, vindkraftverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft3"&gt;Vidare sägs:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft3"&gt;Ovanstående resonemang visar att slutsatsen ”Det kan inte uteslutas att vindkraftverk har en negativ inverkan på prestandan för radiolänk i frekvensbandet 2 GHz” inte kan preciseras ytterligare. Någon mer djuplodande slutsats är således inte möjlig enbart med denna studie som bakgrund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft3"&gt;… hittillsvarande resultat utgör en viktig utgångspunkt för att gå vidare med långtidsmätningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft20"&gt;Det är vår uppfattning att det nu inte finns underlag för att bedöma vilka störningar som vindkraftverk kan innebära för olika elektromagnetiska signalsystem. Frågan är komplicerad och behöver närmare utredas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft3"&gt;Vi föreslår att Post &amp; Telestyrelsen ges i uppdrag att tillsammans med Energimyndigheten utreda vilka risker som finns för att vindkraftverk kan störa olika elektromagnetiska signalsystem. I arbetet bör nyttjas de resultat som kommer fram i Försvarsmaktens utredning av om de militära radiolänkstråken störs av vindkraftverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft20"&gt;Med stöd av genomförda studier bör Post &amp; Telestyrelsen överväga om det behövs några särskilda hänsynsregler och i så fall lämna förslag till sådana.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft26"&gt;Påverkan och hänsynstaganden &lt;SPAN class="ft10"&gt;111&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p520 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Säkerhetsavstånd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;8.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Lägesrapporten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft20"&gt;I Lägesrapporten behandlas bara översiktligt säkerhetsfrågor som kan behöva beaktas vid lokalisering av vindkraftverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft3"&gt;Vi pekar på att man vid lokaliseringen av vindkraftverk behöver beakta risken för olyckor som kan medföra skador i ett vindkraftverks omgivning och att man ofta tillämpar de säkerhetsavstånd som är rekommenderade i Boverkets allmänna råd 1995:1 – Etablering av vindkraft på land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft3"&gt;Vi konstaterar vidare att vindkraftverk, som höga vertikala element, kan vara ett hinder för flygplan och att det kring flygplatser finns krav på att vissa ytor skall vara fria från hinder. Vid lokalisering till havs kan vindkraftverk vara ett hinder för båttrafik och innebära kollisionsrisker. Fyrar kan skymmas. Sjöräddningsinsatser från helikopter kan försvåras i anslutning till större grupper av vindkraftverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft16"&gt;Remissvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft20"&gt;Flera remissinstanser anser att de rekommendationer om säkerhetsavstånd som nu tillämpas bör ses över mot bakgrund av de erfarenheter som nu finns om vindkraftverk i drift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;8.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Risker och rekommenderade säkerhetsavstånd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft3"&gt;De risker för omgivningen till följd av olyckshändelser vid vindkraftverk som främst diskuteras är att delar kan lossna från rotorbladen, liksom is som har bildats på bladen, och slungas iväg så att de skadar människor eller egendom. Skador i omgivningen kan också uppkomma om ett vindkraftverk skulle falla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft3"&gt;Det finns rapporter om att blad/bladdelar har lossnat och att isbitar har slungats iväg från vindkraftverk på mer än 300 m avstånd. Det har&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;112 &lt;/SPAN&gt;Påverkan och hänsynstaganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p522 ft3"&gt;publicerats uppgifter också om brand och om att torn har kollapsat.&lt;SPAN class="ft34"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;Så vitt vi vet finns dock inte dokumenterat att någon människa i omgivningen har skadats på grund av olyckshändelser vid vindkraftverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft3"&gt;I Boverkets allmänna råd 1995:1 finns angivet ett lämpligt säkerhetsavstånd till byggnader och platser där människor vistas oskyddat och ofta eller där andra stora skador kan uppkomma. Tillämpningen av dessa rekommenderade säkerhetsavstånd har blivit strikt och oftast inte anpassad till de lokala förhållandena. Hur säkerhetsavstånden skall tillämpas i områden med annan verksamhet som innebär säkerhetsrisker, bland annat i hamnområden, har vållat diskussioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft3"&gt;Säkerhetsavstånd finns också rekommenderade för vindkraftverks placering vid allmänna vägar, järnvägar och kraftledningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft40"&gt;Säkerhetsavstånd i Boverkets allmänna råd 1995:1.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td59"&gt;&lt;SPAN class="p8 ft7"&gt;Funktion&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td60"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft7"&gt;Säkerhetsavstånd&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td61"&gt;&lt;SPAN class="p8 ft9"&gt;Byggnader och platser där männi-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td62"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft9"&gt;Tornhöjden + 3 x rotordiametern&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td61"&gt;&lt;SPAN class="p8 ft65"&gt;skor vistas oskyddat och ofta.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td62"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft66"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td61"&gt;&lt;SPAN class="p8 ft67"&gt;Risk för andra stora skador.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td62"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft68"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td61"&gt;&lt;SPAN class="p8 ft9"&gt;Större allmänna vägar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td62"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft9"&gt;Tornhöjden + 3 x rotordiametern&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td61"&gt;&lt;SPAN class="p8 ft9"&gt;Övriga allmänna vägar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td62"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft9"&gt;Totalhöjden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td61"&gt;&lt;SPAN class="p8 ft9"&gt;Järnvägar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td62"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft9"&gt;Totalhöjden, dock lägst 50 m&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td63"&gt;&lt;SPAN class="p8 ft9"&gt;Kraftledningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td64"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft9"&gt;Totalhöjden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td65"&gt;&lt;SPAN class="p8 ft69"&gt;Totalhöjden = Tornhöjden + halva rotordiametern&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td66"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft66"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p525 ft20"&gt;De allmänna råden behandlar också mer allmänt vindkraftverkens placering med hänsyn till flygsäkerhet, sjötrafik och påverkan på elektromagnetiska system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft2"&gt;8.5.3 Överväganden och förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft3"&gt;I svaret på utredningens enkät i första etappen av arbetet framförde Boverket att det kan finnas anledning att se över de i de allmänna råden rekommenderade säkerhetsavstånden mot bakgrund av de erfarenheter som nu finns om vindkraftverk. Vi delar den bedömningen. I ett sådant arbete bör man ta del av det arbete som pågår om &lt;NOBR&gt;EU-standarder&lt;/NOBR&gt; för vindkraftverk.&lt;SPAN class="ft34"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft3"&gt;_____&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Windpower Monthly, februari och september 1991, maj 1994; Bundesverband Landschaftsschutz, Pressmitteilung 24 mars 1999; Uppgifter i svenska dagstidningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Uppdrag till CENELEC &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(-BTTF83-2).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft26"&gt;Påverkan och hänsynstaganden &lt;SPAN class="ft10"&gt;113&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p528 ft3"&gt;Vid en översyn av säkerhetsfrågorna bör prövas om det är det mest ändamålsenliga att som nu rekommendera vissa generella säkerhetsavstånd. Detta med hänsyn till risken för att få en alltför strikt tillämpning av de rekommenderade värdena. Ett alternativ som bör övervägas är att i stället lägga fast en checklista med frågor som kan ligga till grund för att bedöma risksituationen i varje enskilt fall. Frågor i en sådan lista kan exempelvis vara:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Är vindkraftverket typgodkänt; i Sverige eller annat land?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Täcker ett utländskt typgodkännande in speciella förhållanden som finns i Sverige, t.ex. mycket låga temperaturer?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Finns åskledare på verket?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Är det särskilt hög risk för nedisning av rotorbladen?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Inträffar extrema väderleksförhållanden?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Vistas människor ofta och oskyddat i närheten?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Finns det egendom i närheten som är särskilt känslig för skador?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft3"&gt;För vissa verksamheter kan risksituationen vara så allmängiltig att det under alla omständigheter är lämpligast att ange vissa generella säkerhetsavstånd. Det kan gälla större allmänna vägar och järnvägar som kan bedömas vara sådana platser där det ofta finns människor som skulle kunna skadas till följd av en olyckshändelse vid ett vindkraftverk. Det kan gälla kraftledningar som om de skulle skadas av t.ex. delar som lossnar från ett vindkraftverk kan orsaka långtgående konsekvenser för elförsörjningen av viktiga verksamheter. Samma motiv kan finnas beträffande gasledningar för vilka tillkommer risken för brand och explosion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft20"&gt;En aspekt av säkerhetsfrågan som blir alltmer angelägen att uppmärksamma är hur man kan förebygga ökade olycksrisker hos äldre vindkraftverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft3"&gt;De krav som ställs på vindkraftverkens tekniska utförande genom de typgodkännanden som normalt finns garanterar en tillfredsställande grundläggande säkerhetsnivå. Det är viktigt att denna säkerhetsnivå vidmakthålls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft3"&gt;För att säkerställa en hög säkerhetsnivå även när verken blir äldre bör, liksom för andra tekniska installationer som kan innebära risk för att människor kommer till allvarlig skada, finnas ett inspektionssystem där verken efter ett viss antal driftår kontrolleras från säkerhetssynpunkt. Detta bör göras av personer som är ackrediterade och kunna utföras i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;114 &lt;/SPAN&gt;Påverkan och hänsynstaganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p223 ft20"&gt;samband med service och underhåll. Formerna för ett sådant system bör utredas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft3"&gt;För luftfarten är det från säkerhetssynpunkt av avgörande betydelse att ha kunskap om var det finns vindkraftverk. Det finns en för Försvarsmakten och Luftfartsverket gemensam databas där hinder registreras. Enligt uppgifter från Försvaret och Luftfartsverket finns det stora brister i det nuvarande registreringssystemet. I remissvaret över Lägesrapporten anger &lt;SPAN class="ft16"&gt;Luftfartsverket &lt;/SPAN&gt;att ca 75 % av de anmälningsskyldiga vindkraftverken inte har anmälts. Från säkerhetssynpunkt är det ytterst angeläget att alla föremål som kan innebära en kollisionsrisk för luftfarkoster finns inlagda på aktuella flygkartor. Förslag till ett nytt registreringssystem har lämnats i betänkandet (SOU 1999:42) om en ny luftfartslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;Även för sjöfarten är det av säkerhetsskäl viktigt att ha kännedom om var det finns havslokaliserade vindkraftverk. Sjöfarten använder inte den hinderdatabas som finns inom luftfartsområdet. Sjöfartsverket bör undersöka förutsättningarna för att utnyttja denna databas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft3"&gt;Vid lokalisering till havs är det angeläget att samordna hindermarkeringarna för flyg respektive sjöfart så att risk för missförstånd undviks. Försvaret, Luftfartsverket och Sjöfartsverket bör tillsammans utveckla ett lämpligt markeringssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;8.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Erfarenhetsåterföring och pilotprojekt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft3"&gt;Som framgår av det föregående är kunskaperna vad gäller vindkraftverkens omgivningspåverkan i närområdet genomgående bristfälliga. Vi anser det vara angeläget att man på ett systematiskt sätt samlar erfarenheter från de anläggningar som byggs. Detta bör göras gemensamt av Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Boverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft3"&gt;Vissa lokaliseringar av vindkraftverk kan ge särskilda förutsättningar för att studera en eller flera speciella frågor rörande omgivningspåverkan, beträffande vilka det behövs mer kunskap. Det är angeläget att sådana förutsättningar utnyttjas. För sådana projekt, pilotprojekt, bör det vara en uppgift för Energimyndigheten att besluta om program för insamling, analys och utvärdering av kunskaper om de särskilda frågor om vindkraftverkens eventuella störning av omgivningen som särskilt skall studeras. Finansieringen av sådana projekt bör kunna ske inom ramen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft26"&gt;Påverkan och hänsynstaganden &lt;SPAN class="ft10"&gt;115&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p532 ft20"&gt;för de stödsystem för forskning och utveckling som finns inom miljö- och energiområdet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td68"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft26"&gt;Stöd för utbyggnad av elnät &lt;SPAN class="ft10"&gt;117&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p14 ft5"&gt;9 Stöd för utbyggnad av elnät&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Lägesrapporten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft3"&gt;I &lt;SPAN class="ft16"&gt;Lägesrapporten &lt;/SPAN&gt;gjorde vi bedömningen att behov av att förstärka elnäten kan uppstå i så gott som alla delar av landet där vindkraftverk byggs. De överslagsmässiga beräkningar vi gjorde visar att investeringskostnaderna ofta uppgår till miljonbelopp. Kostnader som i regel huvudsakligen belastar den etablering som skulle medföra att elnätet når sin kapacitetsgräns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft3"&gt;Enligt utredningsdirektivet skall vi i denna del av vårt arbete behandla behovet av ersättningar för kostnader för förstärkningar av elnät. Som en utgångspunkt för överväganden om ett ekonomiskt stöd anges att eventuella ersättningar skulle kunna finansieras med de medel som är anvisade för stöd till installation av vindkraftverk, för att därmed skapa förutsättningar för en rationell utbyggnad av vindkraften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft16"&gt;Remissvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft3"&gt;I remissvaren förs fram synpunkter om såväl att något stöd inte bör lämnas som att det är angeläget med ekonomiskt stöd till erforderliga nätförstärkningar till följd av byggandet av vindkraftverk. Till de förra hör &lt;SPAN class="ft16"&gt;Kraftverksföreningen &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft16"&gt;Sveriges elleverantörer &lt;/SPAN&gt;vilka anser att ägarna av vindkraftverk skall stå för kostnaderna, inte bara för erforderliga investeringar i elnäten utan också för nätens drift, underhåll och förnyelse. De anser vidare att former bör finnas för att jämna ut de skillnader i kostnaderna som kan uppkomma mellan olika anläggningar. &lt;SPAN class="ft16"&gt;Svensk Vindkraftförening &lt;/SPAN&gt;anser att kostnaderna för nätutbyggnaden skall finansieras genom en särskild fond till vilken kraftverksägarna skall erlägga ett schablonbelopp. Schablonbeloppet förutsätts sättas på en sådan nivå att statliga medel skulle behöva tillskjutas fonden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;118 &lt;/SPAN&gt;Stöd för utbyggnad av elnät&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p533 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Förslag från Energimyndigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft3"&gt;På önskemål av utredningen har Statens energimyndighet redovisat ett förslag till stöd för utbyggnad av elnät i samband med anslutning av vindkraftverk. I detta avsnitt görs en sammanfattning av förslaget. I det följande avsnittet redovisar vi våra överväganden och förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft3"&gt;Energimyndigheten anser att den strukturella utbyggnaden av elnäten är en strategisk faktor när det gäller utbyggnaden av stor vindkraftsproduktion. Myndigheten föreslår att investeringsstöd skall kunna lämnas för strukturell utbyggnad av elnäten. Kostnaderna för ett sådant stöd bör läggas utanför det statliga investeringsstödet på 15 % vid uppförande av vindkraftverk. Myndigheten anser att stödet bör finansieras inom ramen för det statliga bidrag som kan utgå till lokala investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten.&lt;SPAN class="ft34"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;De medel som har avsatts för detta kan enligt myndigheten utnyttjas för investering i syfte att förstärka elnät till områden där vindkraft kan komma att etableras i stor skala.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft3"&gt;En förutsättning för stöd skulle vara att en kommun i sin fysiska planering har avsatt områden för vindkraftverk med en beräknad minsta årsproduktion om 21 GWh eller en effekt på ca 10 MW. Kommunen skulle, tillsammans med berörda elnätsföretag, kunna söka stöd. Kommunen bör ge bygglov för vindkraftverk på annan plats endast om det finns kapacitet på elnätet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft3"&gt;Förslaget innebär att en elledning från en befintlig regionledning fram till en mottagningsstation i vindkraftsområdet och mottagningsstationen skulle omfattas av det statliga stödet. Ägaren av en vindkraftanläggning skulle stå för kostnaden för anslutningen till en sådan mottagningsstation. Kommunen skulle vara beställare av ledning och mottagningsstation och erhålla det statliga stödet för att täcka kostnaderna härför. Kommunen skulle kunna få stå för viss del av kostnaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft3"&gt;Våra här redovisade överväganden om stöd rör erforderliga nätförstärkningar vid etableringar av vindkraftanläggningar på land. Huruvida något motsvarande stöd skulle behövas för havslokaliseringar är svårt att bedöma då det bara finns mycket begränsade erfarenheter av sådana etableringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft3"&gt;_____&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;Förordningen (1998:23) om statligt bidrag till lokalt investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td68"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft26"&gt;Stöd för utbyggnad av elnät &lt;SPAN class="ft10"&gt;119&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p61 ft3"&gt;I Lägesrapporten framför vi att det vid havslokaliseringar i många fall bör finnas goda förutsättningar att kunna ansluta till elnät på land med tillräcklig kapacitet. Anslutningspunkterna till de långa kablar som normalt kommer att behövas för att föra i land elektriciteten kan väljas med hänsyn till nätförutsättningarna. Vidare kan kostnaderna för kablar och eventuella nätförstärkningar slås ut på den stora produktion som ofta torde komma att utgöra en förutsättning för att havslokaliseringar skall vara ekonomiska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;9.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Ekonomiskt stöd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft3"&gt;I direktivet för utredningen behandlas frågan om ersättning för kostnader för nätförstärkningar med avseende på de lokala elnäten. Vid en utbyggnad i grupper av vindkraftverk med de storlekar som nu är vanliga &lt;NOBR&gt;(500–1&lt;/NOBR&gt; 000 kW) kan det dock vara fråga om en sådan stor elproduktion att det behövs en utbyggnad av elnät med högre spänning och som motsvarar spänningen hos vad som benämns regionala nät. I våra överväganden om stöd till erforderliga förändringar av elnäten till följd av vindkraftsutbyggnad begränsar vi oss därför inte till de lokala elnäten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft3"&gt;Vi delar Energimyndighetens bedömning att det bör införas en möjlighet till ekonomiskt stöd för förstärkning av elnäten med anledning av utbyggnad av vindkraften. Från många vindkraftsintressenter har lämnats uppgifter till utredningen om att planerade projekt, som i övrigt i de ekonomiska kalkylerna har bedömts vara realistiska, inte kan genomföras på grund av de höga kostnaderna för anslutningen till elnätet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft3"&gt;En utbyggnad av elnätet kan av tekniska och ekonomiska skäl inte anpassas direkt till den förstärkning som skulle erfordras till följd av tillkomsten av en viss vindkraftsetablering. Därför kan stora språngkostnader uppkomma. Enligt vår mening är det inte rimligt att just den etablering av vindkraftverk som innebär att nätkapaciteten blir otillräcklig, som nu är fallet skall bära i princip hela kostnaden för förstärkningen av elnätet. En förstärkning som också kan nyttiggöras av senare tillkommande såväl elleverantörer som elförbrukare. Det är naturligtvis inte heller rimligt att nätägaren och därmed de elanvändare som finns i det aktuella nätområdet skulle stå för hela kostnaden, speciellt i sådana fall när delar av produktionen skulle leveras utanför området. Ett större kollektiv bör stå för finansieringen av erforderliga nätförstärkningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB375d1117x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;120 &lt;/SPAN&gt;Stöd för utbyggnad av elnät&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p539 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;9.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Kriterier för stöd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft3"&gt;Att stöd, enligt Energimyndigheten, skall kunna utgå till ledningar fram till sådana områden som i en kommuns planering för mark- och vattenanvändningen har angetts vara lämpliga för vindkraftverk är i linje med våra i tidigare avsnitt redovisade överväganden. Vi förslår där att ställningstaganden till var vindkraftverk skall kunna tillåtas bör grundas på överväganden i kommunens översiktsplan. Genom sådana överväganden blir det möjligt för kommun och stat att för skilda områden göra rationella avvägningar med hänsyn till olika ekonomiska förutsättningar för en vindkraftsutbyggnad och till olika intressen som rör mark- och vattenanvändningen. (Se &lt;SPAN class="ft16"&gt;kapitel 4&lt;/SPAN&gt;)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft20"&gt;Vi bedömer dock att också områden med lägre kapacitet än de 21 GWh (10 MW) som skulle krävas enligt Energimyndigheten kan vara väl så kostnadseffektiva när de ligger i bra lägen i förhållande till de befintliga elnäten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft3"&gt;Att närhet till befintligt nät har betydelse för den specifika kostnaden per producerad energienhet och ekonomiskt till viss del kan kompensera en lägre produktionskapacitet framgår av de exempel på kostnader för nätanslutningar som redovisas i Lägesrapporten. Där konstaterade vi att de redovisade exemplen på aktuella anslutningskostnader visar att det inte finns något direkt samband mellan anslutningskostnaden per kW och hur stor den anslutna effekten är. Kostnaden bestäms nästan helt av det geografiska läget och nätförutsättningarna i området.&lt;SPAN class="ft34"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft20"&gt;Även av de kostnadsberäkningar som Energimyndigheten redovisar i sin rapport framgår betydelsen av avståndet till elnätet. Utbyggnadskostnaden för en ledning på 5 km för en anläggning med kapaciteten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft3"&gt;10 MW (21 GWh per år) fördelad på den beräknade elproduktionen under ett år har beräknats till drygt 0,30 kr. För samma anläggning men&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft20"&gt;med krav på en ledning på 20 respektive 30 km har kostnaden beräknats till drygt 0,50 och knappt 0,65 kr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft3"&gt;Skiss på nätanslutning till och i ett avsatt område för vindkraftverk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;A&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Av en kommun anvisat område för vindkraftverk. == Befintlig elledning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;––&lt;/NOBR&gt; Ny elledning till anvisat område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Fördelningsstation/mottagningsstation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;---&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Det lokala elnätet; anslutningen till respektive vindkraftverk.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft3"&gt;_____&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;Vindkraften – en ren energikälla tar plats (SOU 1998:152).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB375d1118x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td68"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft26"&gt;Stöd för utbyggnad av elnät &lt;SPAN class="ft10"&gt;121&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p543 ft3"&gt;X Vindkraftverk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft3"&gt;Mot denna bakgrund menar vi att det krav som skall ställas på ett område för att stöd skulle kunna lämnas bör bestämmas med hänsyn till den specifika kostnaden för erforderlig nätförstärkning vad gäller såväl ledningar som annan teknisk utrustning, främst fördelningsstation (mottagningsstation för den vindkraftsproducerade elen). (Se figur.) Som specifikt mått kan användas kostnaderna för nätförstärkningar fördelade på det beräknade antalet producerade kWh under en viss tidsperiod, t.ex. ett år. På det sättet skulle beaktas både vindenergiresurserna i ett område och läget i förhållande till lämplig anslutningspunkt på det befintliga elnätet. Det kan innebära att även områden med en lägre möjlig elproduktion än den Energimyndigheten i sitt förslag sätter som gräns skulle kunna komma ifråga för stöd till förstärkningar av elnätet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft3"&gt;Vilken specifik nätkostnad som bör sättas som övre gräns för att stöd skulle kunna utgå får uppskattas mot bakgrund av vilka faktiska kostnader som kan bedömas vara realistiska med hänsyn till vindenergitillgången och regionnätens utbredning. Skillnader i dessa avseenden kan motivera olika gränsvärden i skilda delar av landet. Enligt vår uppfattning kan gränsvärdet behöva differentieras också med hänsyn till olika förutsättningar i skilda delar av landet vad gäller vilken storlek på ytor som det över huvud taget är möjligt att avsätta som vindkraftsområden,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;122 &lt;/SPAN&gt;Stöd för utbyggnad av elnät&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p335 ft3"&gt;beroende på exempelvis topografin samt bostadsbebyggelse och annan markanvändning. Olika gränsvärden skulle kunna användas också som ett instrument i energi- och miljöpolitiken, liksom i politiken för regional utveckling, om man skulle vilja särskilt stimulera vindkraftsutbyggnaden i vissa områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft3"&gt;Till skillnad från Energimyndigheten anser vi vidare att bidrag till förstärkning av elnätet skall kunna lämnas också till etableringar som aktualiseras utanför av kommunen i den fysiska planeringen avsatta särskilda områden för vindkraftanläggningar. Förutsättningen för detta skulle dock vara att kostnaden för en nätförstärkning uppfyller samma krav på kostnadseffektivitet som de som sätts för de anvisade områdena i den delen av landet. Ägaren av en vindkraftanläggning skulle dock stå för den kostnad som i normalfallet i ett anvisat område motsvarar kostnaden för lokala ledningar för att ansluta samma antal vindkraftverk till en mottagningsstation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft3"&gt;Som vi tidigare har sagt anser vi det inte vara rimligt att elanvändarna i ett visst nätområde skall stå för de kostnader som orsakas av elproduktion från vindkraftverk i området. Ägare av s.k. småskaliga vindkraftverk (högst 1,5 MW) är enligt bestämmelser i ellagen undantagna från kostnaderna för drift, underhåll och förnyelse av elnäten.&lt;SPAN class="ft34"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;Det innebär att nätägaren får svara för dessa kostnader som därför slutligt genom nätavgifter betalas av elanvändarna i det aktuella området. Även om flera vindkraftverk är placerade i närheten av varandra skall enligt ellagen varje aggregat räknas som en anläggning varför det sammantaget kan bli fråga om betydande kapacitet och därmed stora kostnader. Med den storskaliga utveckling av vindkraften som det kan bli fråga om anser vi att ellagen bör ändras så att ägaren av en vindkraftanläggning får svara för sin del av kostnaderna för drift, underhåll och förnyelse av elnäten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;9.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Finansiering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft3"&gt;Innan man har klarlagt var områden för vindkraftverk kommer att anges i de kommunala översiktsplanerna och vilka kriterier för stöd som skall gälla går det inte att beräkna kostnaderna för det föreslagna stödet. Vi vill ändå peka på tänkbara finansieringskällor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft20"&gt;I första hand anser vi att man bör pröva möjligheten att rymma kostnaderna för stödet inom de anslagsramar som finns inom energi- och miljöområdet. Det är dock inte lämpligt att på sikt knyta finansieringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft3"&gt;_____&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;4 kap. 10 § ellagen (1997:857).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td68"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft26"&gt;Stöd för utbyggnad av elnät &lt;SPAN class="ft10"&gt;123&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p230 ft20"&gt;till ett visst befintligt men tidsbegränsat bidragssystem, t.ex. det nuvarande investeringsstödet för vindkraftverk eller systemet för lokala investeringsprogram för ekologisk omställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft3"&gt;Kan kostnaderna för stödet inte rymmas inom de ramar som finns bör de finansieras genom en avgift eller skatt som tas ut i konsumtionsledet. En samordning bör härvid kunna ske med finansieringen av andra stöd till förnybara energikällor. Om kostnaderna skulle tas ut genom en höjning av skatten på el kan den bara bli marginell i förhållande till det totala uttaget av skatten som år 1998 uppgick till 11 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft3"&gt;Att finansiera kostnaderna genom att lägga en avgift på elproduktionen skulle inte vara lämpligt eftersom EU:s regler innebär att någon motsvarande avgift inte kan påföras importerad el.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft26"&gt;Övergripande kartläggningar &lt;SPAN class="ft10"&gt;125&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p548 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Behov av övergripande kartläggningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft20"&gt;I Lägesrapporten pekar vi på att följande tre frågor är av en sådan betydelse för vindkraftens utveckling i landet, att regeringen bör överväga formerna för att ta fram ett övergripande kunskapsunderlag. Det gäller:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Vindenergikarteringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Förutsättningar för havslokalisering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Förutsättningar för fjällokalisering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft3"&gt;I remissvaren över Lägesrapporten framfördes inga erinringar mot att göra dessa kartläggningar. Följande remissinstanser stödjer uttryckligen vårt förslag om kartläggningar: &lt;SPAN class="ft16"&gt;Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI), Banverket, länsstyrelsen i Västerbottens län, länsstyrelsen i Västernorrland, länsstyrelsen i Gävleborgs län, Stockholms tingsrätt, Falkenbergs kommun, Naturhistoriska riksmuseet, Gotlands fornsal, Svensk Vindkraftförening, Föreningen Bevara Orustkusten &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft16"&gt;Naturskyddsföreningen Norrbottens länsförbund.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft20"&gt;Ett stort antal remissinstanser därutöver delar uttryckligen vår bedömning beträffande en eller två av frågorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Vindenergikarteringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;10.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Lägesrapporten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft19"&gt;De vindenergikarteringar som har gjorts omfattar södra Sveriges kustområden och vissa andra områden i landet. I Lägesrapporten framför vi att det är angeläget att heltäckande vindenergikartor görs också för Norrlandskusten och fjällområdena. Det är angeläget att gjorda vindkarteringar veri-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;126 &lt;/SPAN&gt;Övergripande kartläggningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p552 ft20"&gt;fieras, bland annat utifrån den faktiska produktionen vid uppförda vindkraftverk, så att man kan bedöma karteringsmetodernas och därmed karteringarnas tillförlitlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft16"&gt;Remissvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft19"&gt;Följande remissinstanser stödjer uttryckligen utredningens bedömning vad gäller behovet av vindenergikarteringar: &lt;SPAN class="ft21"&gt;Energimyndigheten, Boverket, SMHI, SGU, länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens, Västra Götalands, Dalarnas och Kronobergs län &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft21"&gt;Svensk Vindkraftförening.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;10.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft3"&gt;Intresset för att utnyttja vindenergitillgångarna till havs i kustnära lägen, längs Norrlandskusten och i fjällen har ökat de senaste åren. Övergripande vindenergikarteringar i dessa delar av landet behövs för att ge vägledning för ställningstaganden till i vilka områden närmare undersökningar av vindenergitillgångarna behöver göras som underlag för bedömningar av om de är tillräckliga för att vindkraftsetableringar skall vara intressanta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft20"&gt;Möjligheterna till beräkning och kartering av energipotentialen begränsas och kompliceras av att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;antalet observationsstationer med långa mätserier är otillräckligt för detaljerade karteringar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;variationerna i vindförhållandena är stora mellan olika år och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;det eventuellt finns långtidsförändringar i vindklimatet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft3"&gt;För fjällen gäller dessutom att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;observationsstationernas omgivningar har starkt varierande terrängformer, vilket försvårar rättvisande vindmätningar och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;vindsystemen i regel är komplexa.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft3"&gt;Från och med 1995 har SMHI genomfört en omfattande förändring av det rikstäckande observationsnätet. Flertalet manuellt betjänade observationsstationer har ersatts av helautomatiska stationer. Detta har enligt SMHI medfört en väsentlig höjning av kvaliteten i vinddata. Stationernas lägen har också valts för att vara mer representativa för vindmätningar. Detta medför dock ett brott i mätserierna, vilket komplicerar beräkningar av långtidsmedelvärden och variationer i vindenergipotentialen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft26"&gt;Övergripande kartläggningar &lt;SPAN class="ft10"&gt;127&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft3"&gt;SMHI har nyligen genomfört en verifiering av beräkningar av energiproduktionen utifrån gjorda vindmätningar. Enligt SMHI visar denna verifiering att den använda metoden för beräkningar ger mycket god överensstämmelse med den faktiska energiproduktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft16"&gt;Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet &lt;SPAN class="ft3"&gt;betonar i sitt remissvar vikten av att verifiera de tidigare gjorda vindenergikarteringarna, innan nya karteringar görs. Man framhåller också vikten av att i fjällen göra vindmätningar för att kunna utveckla modeller som kan öka tillförlitligheten hos framtida vindkarteringar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft3"&gt;Institutionen har utvecklat en modell &lt;NOBR&gt;(MIUU-modellen)&lt;/NOBR&gt; för vindenergiberäkningar, som man anser ge bättre överensstämmelse med faktiskt uppmätt produktion längs kusterna och över Östersjön än de tidigare gjorda beräkningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;10.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft20"&gt;Hittills gjorda vindenergikarteringar bör kompletteras så att alla vindintressanta områden i landet blir karterade. Kust- och havsområden och fjällvärlden, där vindenergipotentialen är stor, bör prioriteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft20"&gt;Utvecklingsinsatser bör övervägas som på sikt kan avhjälpa de brister som nämns i de fem punkterna som redovisas i föregående avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft3"&gt;Då det befintliga observationsnätet är för glest för att medge mer detaljerade karteringar, måste beräkningar av lokala och mellanskaliga vindförhållanden göras med hjälp av modeller. Beräkningar med den s.k. &lt;NOBR&gt;WASP-modellen,&lt;/NOBR&gt; som är den som normalt används, bedöms ge god överensstämmelse med faktisk vindenergitillgång i mindre komplex terräng. För studier av luftens strömning i komplex terräng och över hav behöver man anpassa och verifiera tillgängliga modeller, alternativt utveckla nya.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft20"&gt;Vindkraftverks faktiska elproduktion bör följas upp och användas för verifieringar av gjorda vindberäkningar. Energimyndigheten bör ges ett ansvar för att sammanställa uppföljningsdata.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;128 &lt;/SPAN&gt;Övergripande kartläggningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p533 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Förutsättningar för havslokalisering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;10.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Lägesrapporten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft3"&gt;I Lägesrapporten konstaterar vi att etablering av vindkraftverk till havs rymmer många komplexa frågeställningar kring olika områdens förutsättningar. För att kunna bedöma var havslokaliseringar är lämpliga krävs en övergripande, strategisk helhetssyn med hänsyn till bland annat ekonomiska, tekniska, landskapsbildsmässiga, ekologiska och säkerhetsmässiga förutsättningar. En sådan samlad nationell överblick till grund för riktlinjer för fysisk planering och tillståndsprövning av vindkraftsetableringar till havs är angelägen mot bakgrund av de ökade anspråken på utbyggnad till havs. Vi gör i Lägesrapporten bedömningen att det är till havs som den avgjort största potentialen för vindkraftsutbyggnad finns i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft3"&gt;Behovet av bättre beslutsunderlag för ställningstaganden till lokalisering av vindkraftverk till havs har tydligt kommit till uttryck i svar på vår enkät till myndigheter och organisationer som redovisas i Lägesrapporten. Ett sådant behov bekräftas i remissbehandlingen av den föreliggande ansökan om etablering av en stor vindkraftspark vid Lillgrund utanför Malmö. Boverket efterlyser i sitt remissvar en, med Danmark gemensam, kartläggning av de samlade förutsättningarna för vindkraftsetablering i Öresund. Det danska miljö- och energiministeriet har i samråd enligt &lt;NOBR&gt;ESBO-konventionen&lt;/NOBR&gt; till Naturvårdsverket fört fram att Den Danske Naturfredningsforeningen, Friluftsrådet och Dansk Ornitologisk Forening har redovisat ett behov av en kartläggning av de samlade lokaliseringsförutsättningarna för vindkraftverk i Öresund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft16"&gt;Remissvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft19"&gt;I remissvaren över Lägesrapporten stödjer uttryckligen följande instanser våra bedömningar om behovet av en kartläggning av förutsättningarna för havslokalisering: &lt;SPAN class="ft21"&gt;Energimyndigheten, Boverket, SMHI, Naturhistoriska riksmuseet, Kustbevakningen, länsstyrelserna i Uppsala, Hallands, Södermanlands, Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens, Orust kommun, Tanums kommun, Falkenbergs kommun, Halmstads kommun, Malmö kommun, Stockholms tingsrätt, länsmuséerna i Kalmar, Bohuslän, Västernorrland, Gotland och Västerbotten, Kraftverksföreningen, Svensk Vind-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft26"&gt;Övergripande kartläggningar &lt;SPAN class="ft10"&gt;129&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p384 ft49"&gt;kraftförening, Sveriges Ornitologiska Förening och Naturskyddsföreningen Norrbottens länsförbund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;10.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft3"&gt;En utredning på central nivå bör genomföras för att studera de samlade lokaliseringsförutsättningarna för etablering av vindkraftverk till havs och i kustzonen. Den bör utmynna i en nationell klassificering av olika områdens lämplighet för vindkraftsexploatering. Syftet är att ge vägledning för kommunernas översiktliga planering, men också att ge ett bra kunskapsunderlag för konkreta vindkraftsprojekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft20"&gt;Skälen till att även kustzonen - strandzonen på fastlandet och öarna i skärgården - bör ingå i studien är dels att detta område, bland annat landskapsbildsmässigt, ofta står i direkt kontakt med det öppna havet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft20"&gt;Hela landet bör omfattas av utredningen och regionala fördjupningar bör göras inom områden med många till vindkraftsetablering motstående intressen, som har identifierats i den landsomfattande kartläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft20"&gt;Scenarier bör belysa såväl förutsättningar för elproduktion från vindkraft som konsekvenserna för motstående intressen av vindkraftsutbyggnad av olika omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;Utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft20"&gt;Inför ett ställningstagande till den av oss föreslagna utredningen lämnar vi i det följande några utgångspunkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft3"&gt;Etablering av vindkraftverk till havs kan jämfört med etablering på land bedömas ha två viktiga fördelar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Vindenergiinnehållet är normalt mycket större i havsområden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Konflikterna med andra intressen är troligtvis mindre inom stora områden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;130 &lt;/SPAN&gt;Övergripande kartläggningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p176 ft3"&gt;Uppförande och drift av vindkraftverk till havs innebär problem som inte uppstår vid uppförande på land. De viktigaste bedömer vi vara följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Det är dyrare och svårare att bygga fundament som måste tåla att bli utsatta för isrörelser, vågor, strömmar och korrosion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Det är dyrare och svårare att bygga elnätsanslutningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Underhåll och service försvåras&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Bottenförhållanden är i regel endast översiktligt karterade, vilket kräver detaljerade undersökningar vid varje etablering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Risker för påsegling av fartyg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft20"&gt;Följande kartläggningar av tekniska/ekonomiska aspekter bedömer vi vara viktiga att genomföra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Vindkarteringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Sjömätningar (vattendjup)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Kartläggning av maringeologiska förutsättningar (bottenbeskaffenhet)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Kartläggning av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ström-,&lt;/NOBR&gt; våg- och isförhållanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft3"&gt;Vad gäller motstående intressen bör uppgifter om följande frågor sammanställas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Marinarkeologi (bland annat skeppsvrak)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Hur vindkraftverk till havs påverkar natur- och kulturmiljövärden på land&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Marina naturvärden (lekbottnar, flyttningsvägar för fåglar, sälskyddsområden m.m.)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Rekreationsområden för båtliv m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Försvarets intresseområden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Områden med värdefulla ämnen och mineral&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Sjöfartens viktigaste farleder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Fiskets intresseområden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Flygets behov av hinderfrihet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft20"&gt;För dessa sammanställningar finns visst underlag i rapporten Hushållning med mark och vatten 2 (SOU 1974:54) och i rapporten Läge för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft26"&gt;Övergripande kartläggningar &lt;SPAN class="ft10"&gt;131&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p573 ft20"&gt;vindkraft (SOU 1988:32). Mycket av detta underlag behöver dock aktualiseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;10.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Förutsättningar för fjällokalisering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;10.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Lägesrapporten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft3"&gt;Mot bakgrund av att man i fjällområdet kan förvänta sig att anspråk på vindkraftsetableringar kommer att öka starkt framför vi i Lägesrapporten att det för dessa områden behöver göras samordnade och övergripande studier av förutsättningarna för lokalisering av vindkraftverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft3"&gt;I Lägesrapporten konstaterar vi att etablering av vindkraftverk i fjällen rymmer många komplexa frågeställningar kring olika områdens förutsättningar. För att kunna bedöma var fjällokaliseringar är lämpliga krävs en övergripande strategisk helhetssyn med hänsyn till bland annat ekonomiska, tekniska, landskapsbildsmässiga, ekologiska och säkerhetsmässiga förutsättningar. En sådan samlad nationell överblick skall tjäna som grund för riktlinjer för fysisk planering och tillståndsprövning. Två förhållanden framhåller vi som särskilt viktiga att notera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Bevarandeintressena är utbredda och överlag mycket starka från såväl sociala som vetenskapliga synpunkter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Vindenergipotentialen bedöms vara stor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft16"&gt;Remissvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft3"&gt;Följande remissinstanser stödjer uttryckligen utredningens förslag om en nationell kartläggning för fjällen; &lt;SPAN class="ft16"&gt;Boverket, SMHI, Riksantikvarieämbetet, Banverket, Länsstyrelsen i Västerbottens län, länsstyrelsen i Norrbottens läns, länsstyrelsen i Västernorrland, länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Stockholms tingsrätt, Jokkmokks kommun, Åre kommun, Naturhistoriska riksmuseet, Västerbottens museeum, Kraftverksföreningen, Svensk Vindkraftförening, Svenska Samernas Riksförbund och Naturskyddsföreningen Norrbottens länsförbund.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;132 &lt;/SPAN&gt;Övergripande kartläggningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p539 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;10.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft3"&gt;En utredning på central nivå bör genomföras för att studera de samlade lokaliseringsförutsättningarna för etablering av vindkraftverk i fjällen, men också i förfjällsområdet. En viktig utgångspunkt för lokalisering av vindkraftverk i fjällen är den befintliga infrastrukturen, bland annat elnät och vägar. Utredningen bör utmynna i en nationell klassificering av olika områdens lämplighet för vindkraftsexploatering. Syftet är att ge vägledning för kommunernas översiktliga planering, men också att ge ett bra kunskapsunderlag för konkreta vindkraftsprojekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft3"&gt;Skälen till att även förfjällsområdet bör ingå i utredningen är att vindenergipotentialen sannolikt lokalt är mycket god även i detta område, samt att konflikter med motstående bevarandeintressen kan antas i regel bli mindre än i fjällområdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft3"&gt;Den av oss förordade utredningen på central nivå bör beakta de övergripande ställningstaganden om avvägningar av olika intressen i fysisk planering samt de principiella överväganden om samordning och mångbruk av olika verksamheter, som kommit fram inom ramen för den s.k. FjällAgendan som utvecklas i Jämtlands och Västerbottens län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;I Regeringens proposition (prop. 1997/98:145) Svenska miljömål redovisas ett förslag om regionala miljö- och hushållningsprogram (RMHP). Med hänvisning till regeringens skrivelse 1997/98:13 Ekologisk hållbarhet sägs i propositionen att centrala verk bör utarbeta en översikt över områden där behovet av RMHP är särskilt framträdande i ett riksperspektiv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft20"&gt;En nationell kartläggning av de samlade lokaliseringsförutsättningarna för vindkraftverk i fjällområdet bör samordnas med det &lt;NOBR&gt;RMHP-arbete&lt;/NOBR&gt; som kan komma att ske där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft7"&gt;Utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft3"&gt;Inför ett ställningstagande till den av oss föreslagna utredningen lämnar vi i det följande några utgångspunkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft20"&gt;Etablering av vindkraftverk i fjällen har viktiga fördelar jämfört med etablering på land i övriga delar av landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Mycket stora områden med mycket god vindpotential.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Många områden i fjällen där det finns goda vindförutsättningar är exploaterade genom vägbyggen, vattenkraftverk, mycket stora kal-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft26"&gt;Övergripande kartläggningar &lt;SPAN class="ft10"&gt;133&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p581 ft20"&gt;hyggen med mycket långsam eller utebliven återväxt, större kraftledningsstråk och turistanläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Bebyggelse är betydligt glesare än i övriga Sverige vilket ger mindre restriktioner för lokalisering av vindkraftverk.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft20"&gt;Följande särskilda frågor behöver uppmärksammas vid bedömningar av lämpliga lokaliseringsplatser för vindkraftverk i fjällen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Bevarandeintressena är utbredda och överlag starka (jämför med det nationella miljökvalitetsmålet ”Storslagen fjällmiljö”.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;51&lt;/SPAN&gt;)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Det finns många områden med stort värde för friluftsliv och turism.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Metoder för vindberäkningar i komplex terräng behöver vidareutvecklas &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;(se avsnitt 10.1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Metodik för kartering av områden med risk för att vindkraftverk utsätts för isbildning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Rennäringens och den samiska kulturens intressen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft3"&gt;_____&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;51 &lt;/SPAN&gt;Prop. 1997/98:145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td69"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft26"&gt;Skrivelse från Svensk Vindkraftförening &lt;SPAN class="ft10"&gt;135&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p14 ft75"&gt;Skrivelse från Svensk Vindkraftförening&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft20"&gt;Utredningens sakkunnige inom vindkraftsbranschen har haft en beredningsgrupp med representanter från Svenska Kraftverksföreningen, Svensk Vindkraftförening ,SVIF, och Sveriges Elleverantörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft3"&gt;På några punkter har SVIF ej kunnat dela utredningens slutsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft40"&gt;1. Planeringsmål och riksintresse för vindkraft&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft3"&gt;Utredningen föreslår som planeringsmål att identifiera och redovisa områden för vindkraftverk med energiproduktionen 10 TWh/år, vilket enligt SVIF motsvarar effekten ca 5 000 MW. SVIF anser att detta planeringsmål måste omsättas till nationella utbyggnadsmål med förslagsvis en utbyggnadstakt på &lt;NOBR&gt;200-300&lt;/NOBR&gt; MW/år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft3"&gt;SVIF föreslår följande planeringsmodell:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Statens Energimyndighet ,STEM, ansvarar för en enhetlig inventering av lämpliga vindkraftsområden i hela landet. Den görs med hjälp av några objektiva kriterier t.ex. vind, avstånd till bebyggelse m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Riksdagen beslutar om nationella utbyggnadsmål om 5, 10 och 15 år. STEM tar fram underlag för ett sådant beslut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Efter riksdagsbeslut utarbetar STEM ett förslag till fördelning av lämpliga vindkraftsområden för regioner och län, så att det blir möjligt att nå de beslutade nationella målen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Länsstyrelserna bearbetar STEM’s förslag och fördelar mål på kommuner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Kommunerna redovisar vindkraftsområden i översiktsplanerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft3"&gt;Generella förbud mot mer än 10 MW vindparker i vissa regioner (Bohuslän, Öland m.fl.) upphävs. Detta kräver en lagändring.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;136 &lt;/SPAN&gt;Skrivelse från Svensk Vindkraftförening&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft40"&gt;2. Stöd för utbyggnad av elnät&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft20"&gt;Vindkraftsutredningen föreslår att ett statligt stöd skall utgå för utbyggnad av elnät och att kommuner skall söka detta stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft3"&gt;SVIF anser att nätbolagen skall söka statligt stöd och att beräkningsunderlaget skall skickas för granskning till Energimyndigheten. Att låta kommunerna söka detta stöd är enbart ytterligare en komplikation då de oftast saknar kompetens inom detta speciella teknikområde. Stöd till nätanslutning skall handläggas helt oberoende av kommunernas tillståndsprövning för att ej komplicera sökandenas handläggning av vindkraftprojekten (t.ex. vid besvär över beslut om ansökan att bygga och driva vindkraftsprojekt).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft20"&gt;SVIF föreslår en enkel och generell beräkningsmetod för hela landet. Vindkraftsintressenter betalar ett schablonbelopp på 500 kr/kW till en statlig fond och vid behov tillskjuts statliga medel till denna fond. Statens stöd till vindkraftsprojekt skall uppgå till högst 1 300 kr/kW. Om nätkostnaden är högre än 1 800 kr/kW betalar intressenten kostnaden därutöver. Alternativt kan ovan nämnda kostnader för nätanslutning omräknas till en kostnad per producerad kWh med antagandet att varje kW vindkraft under ett normalår producerar förslagsvis 2 000 kWh. Detta förslag kräver en ändring av ellagen. Ändringen bör utformas så att lagen även kan tillämpas för småskalig vattenkraft och små biobränsleanläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft40"&gt;3. Ljud från vindkraftverk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft20"&gt;I Sverige tillämpas Naturvårdsverkets ,SNV, riktlinjer för industriellt buller. I dessa riktlinjer anges riktvärdet 40 dB(A) för bostäder m.m. I Danmark används ofta riktvärdet 45 dB(A) intill bostadshus. När vindkraftverk är i drift är bakgrundsljudet ofta mer än 40 dB(A).Det är mycket svårt att mäta ljudnivån från en tillkommande energikälla om skillnaden i ljudnivån är mindre än &lt;NOBR&gt;5-6&lt;/NOBR&gt; dB(A) mellan ljudkällorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft20"&gt;De erfarenheter, som många medlemmar i SVIF har, är att vid prövning av tillstånd för vindkraftverk förekommer det att människor anser att myndigheten ej skall ge tillstånd till vindkraftsprojektet med motiveringen att ljudet från vindkraftverk kan komma att störa de närboende. När vindkraftverken har byggts förekommer det mycket sällan att de närboende&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td69"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft26"&gt;Skrivelse från Svensk Vindkraftförening &lt;SPAN class="ft10"&gt;137&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p595 ft20"&gt;klagar på ljud från verken. I Sverige har det gjorts mycket få uppföljande mätningar av ljudemissionen från vindkraftverk i drift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft20"&gt;I Danmark har det förekommit många tidningsartiklar, som pekat på att ljud från vindkraftverk har varit ett allvarligt problem. En äldre dansk undersökning visade att endast i fem fall av totalt ca 2 500 vindkraftverk var ljudet högre än riktvärdet 45 dB(A).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft78"&gt;SVIF anser att SNV’s riktlinjer för industriellt buller skall tillämpas vid lokalisering av vindkraftverk, dock borde riktvärdet ,40 dB(A), ändras till den danska nivån 45 dB(A), så att hänsyn tas till bakgrundsljudet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft40"&gt;4. Skuggor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft20"&gt;SVIF anser att det av Utredningen föreslagna högsta värdet - 10 timmar faktisk skuggtid/årskall tillämpas. Mätning av skuggor skall ske intill bostadshus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft20"&gt;För att inte alltför stora områden skall tas bort som möjliga att bygga vindkraftverk på, bör man i ett bygglov föreskriva att vindkraftverket skall stoppas de tider då skuggstörning av bostäder eller arbetsplatser förekommer. SVIF föreslår att Energimyndigheten stöder utveckling av ett instrument, som mäter skuggtiden. Med hjälp av en styrutrustning bör detta instrument automatiskt kunna ge signaler till vindkraftverket när det skall stanna och åter starta, så att riktvärdet hålls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft3"&gt;Vallentuna &lt;NOBR&gt;1999-06-07&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft3"&gt;Svensk Vindkraftförening&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft3"&gt;Gunnar Grusell&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td71"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft3"&gt;SOU 1999:75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft26"&gt;Bilageförteckning &lt;SPAN class="ft10"&gt;139&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td18"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft7"&gt;BILAGEFÖRTECKNING&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td73"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft7"&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td74"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft6"&gt;Direktivet .................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft8"&gt;143&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft7"&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft6"&gt;Sammanfattning av Lägesrapporten .......................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft8"&gt;149&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft7"&gt;Bilaga 3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft7"&gt;Vindkraften i ett storregionalt och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td73"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td74"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft6"&gt;globalt perspektiv ....................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft8"&gt;155&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td73"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft7"&gt;Bilaga 4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td74"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft7"&gt;Bestämmelser av betydelse vid lokalisering och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td73"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td74"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft6"&gt;tillståndsprövning av vindkraftverk ........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft8"&gt;163&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft7"&gt;Bilaga 5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft6"&gt;Vindkraft i människors landskap.............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft8"&gt;181&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td73"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft7"&gt;Bilaga 6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td74"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft6"&gt;Buller från vindkraftverk ........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft8"&gt;193&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft7"&gt;Bilaga 7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft6"&gt;Vindkraftverkens effekter på djurlivet ....................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft8"&gt;205&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft7"&gt;Bilaga 8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft7"&gt;Ytåtgång för framtida utbyggnad av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td73"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td74"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft6"&gt;vindkraftverk ...........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft8"&gt;215&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft7"&gt;Bilaga 9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft6"&gt;Miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftverk.......&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p7 ft8"&gt;239&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;BETÄNKANDETS DEL TVÅ&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft7"&gt;Bilaga 10 Landskapstyper och vindkraft&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft55"&gt;Bilaga 11 Värden i natur- och kulturmiljöer samt för friluftslivet med avseende på konsekvenser av vindkraft&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;/div&gt;&lt;style&gt;


TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}

P {
zdisplay:block;
}

.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}


.xecp {
  display:block;
  margin: 0px !important;
  padding: 0px !important;
  
}

.ec {
  border-style:solid;
  border-width:1px;
  display:block;
  margin: 0px !important;
  padding: 0px !important;
}

.TOPS {
  overflow:visable;
  margin:2px;
  width:690px !important;
}

&lt;/style&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GNB375d1</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_1999__75_d1.pdf</filnamn>
<filstorlek>383651</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Rätt plats för vindkraften - del 1</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/8F020F7F-2D61-48BC-998A-A0E3EDA85F0B</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GNB375d2</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_1999__75_d2.pdf</filnamn>
<filstorlek>936420</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Rätt plats för vindkraften - del 2</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/D4D4A51B-B2CC-479D-ACDC-A674CA2F38BF</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GNB375d3</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_1999__75_d3.pdf</filnamn>
<filstorlek>1244557</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Rätt plats för vindkraften - del 3</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/3A4E7538-B8E3-444D-AFD0-3B9C33CCABD7</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GNB375d4</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_1999__75_d4.pdf</filnamn>
<filstorlek>1412520</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Rätt plats för vindkraften - del 4</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/9951BEDB-24DA-47B1-BDAE-86C95BA3D095</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GNB375d5</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_1999__75_d5.pdf</filnamn>
<filstorlek>1769606</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Rätt plats för vindkraften - del 5</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/B573626D-01FD-4F0A-A926-C51FDDE5B6A3</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>