<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2422506</hangar_id>
 <dok_id>GNB35</dok_id>
 <rm>1999</rm>
 <beteckning>5</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 1999:5</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>5</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1999-02-04 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-08-12 16:22:00</systemdatum>
 <publicerad>1999-02-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Effektiva värme- och miljölösningar</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>hämtad</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GNB35/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GNB35</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GNB35</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div style="margin:3px;"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:27px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}





#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:22px 0px 105px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 61px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 95px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}

#page_4 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_4 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 107px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_9 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_3 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 98px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_16 #dimg1z{position:absolute;top:780px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_16 #dimg1 #img1  {width:192px;height:1px;}




#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_17 #dimg1z{position:absolute;top:750px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_17 #dimg1 #img1  {width:192px;height:1px;}




#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_19 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_19 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_20 #dimg1z{position:absolute;top:750px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_20 #dimg1 #img1  {width:192px;height:1px;}




#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_21 #dimg1z{position:absolute;top:102px;left:42px;z-index:-1;width:435px;height:265px;}
#page_21 #dimg1 #img1  {width:435px;height:265px;}




#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 77px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_23 #dimg1z{position:absolute;top:779px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_23 #dimg1 #img1  {width:192px;height:1px;}




#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_29 #dimg1z{position:absolute;top:750px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_29 #dimg1 #img1  {width:192px;height:1px;}




#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_31 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_31 #dimg1 #img1  {width:192px;height:1px;}




#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_33 #dimg1z{position:absolute;top:655px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_33 #dimg1 #img1  {width:192px;height:1px;}




#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 74px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_43 #dimg1z{position:absolute;top:766px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_43 #dimg1 #img1  {width:192px;height:1px;}




#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 108px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_49 #dimg1z{position:absolute;top:25px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_49 #dimg1 #img1  {width:515px;height:1px;}




#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 92px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 90px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 78px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_61 #dimg1z{position:absolute;top:223px;left:42px;z-index:-1;width:443px;height:173px;}
#page_61 #dimg1 #img1  {width:443px;height:173px;}




#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 64px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 67px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 98px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 97px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 60px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 97px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 86px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 70px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_90 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:343px;}
#page_90 #dimg1 #img1  {width:515px;height:343px;}




#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 73px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 85px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}

#page_92 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:346px;}
#page_92 #dimg1 #img1  {width:515px;height:346px;}




#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 103px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 77px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 64px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 72px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





#page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 75px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}





.ft0{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;}
.ft1{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft2{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft3{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft4{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft5{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft6{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft7{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft8{font: italic  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft9{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft10{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft11{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft12{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft13{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 17px;}
.ft14{font: italic  12px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;}
.ft15{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft16{font:  16px 'Verdana' !important;margin-left: 49px;l-h: 23px;}
.ft17{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft18{font:  14px 'Symbol' !important;l-h: 19px;}
.ft19{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft20{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.ft21{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft22{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft23{font:  16px 'Verdana' !important;margin-left: 49px;l-h: 24px;}
.ft24{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 24px;}
.ft25{font:  16px 'Verdana' !important;margin-left: 64px;l-h: 27px;}
.ft26{font: italic  14px 'Verdana' !important;l-h: 30px;}
.ft27{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 30px;}
.ft28{font: bold  18px 'Verdana' !important;l-h: 31px;}
.ft29{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;}
.ft30{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft31{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft32{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft33{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft34{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft35{font: italic  14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft36{font:  14px 'Symbol' !important;l-h: 18px;}
.ft37{font:  14px 'Symbol' !important;l-h: 17px;}
.ft38{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft39{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft40{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft41{font: bold  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft42{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft43{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft44{font: bold  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft45{font: bold  10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft46{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft47{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft48{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft49{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft50{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;}
.ft51{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft52{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft53{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft54{font: bold  14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;}

.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p3{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p4{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p6{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p11{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p12{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p13{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p14{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p15{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p16{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p17{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px !important;}
.p24{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p25{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p26{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p27{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p28{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p30{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p31{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p32{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p33{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p34{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p35{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p36{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p37{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p38{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p39{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p40{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p41{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p42{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 7px;}
.p45{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p46{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p47{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p52{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p54{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p60{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p61{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p63{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p64{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p65{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p67{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px !important;}
.p75{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p77{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p78{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p79{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p80{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p81{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p82{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p83{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p84{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p86{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p91{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p93{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p94{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p95{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p96{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p101{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p103{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p104{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p118{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px !important;}
.p119{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 207px;margin-bottom: 0px !important;}
.p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p121{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p122{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p127{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p128{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p130{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p134{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p135{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p137{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p140{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p145{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p146{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p147{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p148{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p153{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p155{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p156{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p157{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p158{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p159{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p161{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p163{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p164{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px !important;}
.p166{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p170{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p171{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 158px;margin-bottom: 0px !important;}
.p172{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p173{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p174{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p176{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p178{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p179{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p180{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p185{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p187{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p192{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p197{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p198{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p199{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p200{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p202{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p203{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p206{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p207{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;}
.p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p211{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p218{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;}
.p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p228{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p229{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p230{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p231{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p233{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p234{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p236{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p237{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p239{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p243{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p244{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p247{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p252{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p253{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p254{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;}
.p255{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p256{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p257{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p259{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p260{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p261{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p262{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p263{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p266{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p267{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p268{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p269{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p270{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p271{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p272{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p273{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p274{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p275{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p276{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p277{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p278{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p279{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p280{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p281{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p282{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p283{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p284{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p285{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p286{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p287{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p288{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p289{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p292{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p293{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p294{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p295{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p296{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p297{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p298{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p299{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p300{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p301{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p302{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;}
.p303{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;}
.p304{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p305{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px !important;}
.p306{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p307{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p308{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p309{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p310{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p311{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p315{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p317{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p318{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p319{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p320{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p321{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p323{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p324{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p325{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p326{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p327{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p328{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p329{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p330{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p331{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p333{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p334{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p335{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p336{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p337{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p338{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p339{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p340{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;}
.p341{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p342{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p343{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;}
.td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 391px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 464px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;}
.td14{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;}
.td15{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;}
.td16{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 464px;vertical-align: bottom;}
.td17{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 426px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td20{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 426px;vertical-align: bottom;}
.td21{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 239px;vertical-align: bottom;}
.td24{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;}
.td25{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 239px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td28{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;}
.td29{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 447px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td32{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 447px;vertical-align: bottom;}
.td33{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td38{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td39{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td40{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td41{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 233px;vertical-align: bottom;}
.td44{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;}
.td45{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 233px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 287px;vertical-align: bottom;}
.td48{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;}
.td49{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 287px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td52{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;}
.td53{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td55{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;}
.td56{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td58{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td59{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 226px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 378px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td64{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 466px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td67{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 466px;vertical-align: bottom;}
.td68{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td71{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 454px;vertical-align: bottom;}
.td72{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 441px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td77{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 302px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 540px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 414px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 285px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;}
.td102{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td103{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 458px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td106{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 458px;vertical-align: bottom;}
.td107{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}

.tr0{heightzzz: 23px;}
.tr1{heightzzz: 5px;}
.tr2{heightzzz: 22px;}
.tr3{heightzzz: 39px;}
.tr4{heightzzz: 41px;}
.tr5{heightzzz: 33px;}
.tr6{heightzzz: 18px;}
.tr7{heightzzz: 17px;}
.tr8{heightzzz: 25px;}
.tr9{heightzzz: 34px;}
.tr10{heightzzz: 26px;}
.tr11{heightzzz: 57px;}
.tr12{heightzzz: 6px;}
.tr13{heightzzz: 19px;}
.tr14{heightzzz: 15px;}
.tr15{heightzzz: 16px;}
.tr16{heightzzz: 29px;}
.tr17{heightzzz: 7px;}
.tr18{heightzzz: 20px;}
.tr19{heightzzz: 84px;}
.tr20{heightzzz: 70px;}
.tr21{heightzzz: 32px;}
.tr22{heightzzz: 12px;}
.tr23{heightzzz: 8px;}
.tr24{heightzzz: 28px;}
.tr25{heightzzz: 9px;}
.tr26{heightzzz: 50px;}
.tr27{heightzzz: 60px;}
.tr28{heightzzz: 66px;}
.tr29{heightzzz: 10px;}
.tr30{heightzzz: 58px;}
.tr31{heightzzz: 38px;}
.tr32{heightzzz: 31px;}
.tr33{heightzzz: 4px;}

.t0{width: 566px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 486px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 106px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 566px;f:italic 14px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 478px;margin-leftZ: 41px;margin-top: 18px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 578px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 488px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 21px;f:20px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 565px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 565px;f:italic 14px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 486px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 59px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 353px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 15px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 566px;f:bold 11px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 566px;f:11px 'Verdana' !important;}

&lt;/STYLE&gt;



&lt;DIV id="page_1"&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;Till statsrådet och chefen för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;Näringsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;Genom beslut den 4 juni 1998 bemyndigade regeringen chefen för N ä- rings- och handelsdepartementet att tillkalla en särskild utredare för att se över den lagstiftning som reglerar handel, transporter och distribution av naturgas och annan rörbunden energi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Med stöd av bemyndigandet tillkallades den 9 juli 1998 f.d. rik s- dagsledamoten Birgitta Johansson som särskild utredare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Den 21 september 1998 förordnades som sakkunniga kanslirådet Bengt Agartz, områdesansvarige Bo Diczfalusy, verkställande direktören Magnus Grill, departementsrådet Sten Kjellman, civilingenjören Harald Ljung, verkställande direktören Gustaf Malmberg, utredning s- sekreteraren &lt;NOBR&gt;Jan-Erik&lt;/NOBR&gt; Moreau, ekonomen Veronica Nilsson och verkställande direktören Rolf Ståle brant.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft1"&gt;Som experter förordnades den 21 september 1998 departementsse k- reteraren Lotta Bredhe, kammarrättsassessorn Niclas Falkendal, avdelningschefen Barbro Forsberg och avdelningsjuristen Göran Morén. Den 29 september 1998 förordnades avdelningsdirektören Lars Sy n- nerholm som expert.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft1"&gt;Revisionsdirektören Mats Johansson förordnades den 27 augusti 1998 till sekreterare och den 27 november 1998 till huvudsekreterare. Som sekreterare förordnades den 9 oktober 1998 kammarrättsassessorn Lena Sandnes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft1"&gt;Utredningen har antagit namnet Värme- och gasmarknadsutredning-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft1"&gt;en.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Huvuduppgiften för utredningen är att lämna ett förslag till ny n a- turgaslagstiftning. Utredningsuppdraget skall redovisas senast den 1 november 1999.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Utredningen har också haft i uppdrag att analysera vissa aspekter som rör fjärrvärmesektorn. Enligt direktiven skall denna del av utre d- ningsuppdraget avrapporteras den 1 februari 1999. Vi får med anledning härav överlämna delbetänkandet (SOU 1999:5), Effektiva värme- och miljölösningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;P class="p8 ft1"&gt;Särskilda yttranden har lämnats dels av sakkunniga Magnus Grill, H a- rald Ljung, Gustaf Malmberg och Rolf Stålebrant, dels av sakkunniga &lt;NOBR&gt;Jan-Erik&lt;/NOBR&gt; Moreau och Veronica Nilsson.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft1"&gt;Stockholm i januari 1999&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft1"&gt;Birgitta Johansson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft1"&gt;/Mats Johansson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft1"&gt;Lena Sandnes&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p16 ft0"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td4"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;Sammanfattning ........................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft3"&gt;Författningsförslag..................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft3"&gt;1 Direktiv och disposition .......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;13&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;Direktiven...................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;13&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;Avgränsning ...............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;Arbetets uppläggning och inriktning ..........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;1.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;Betänkandets disposition ............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;15&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td4"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft3"&gt;2 Fjärrvärme ............................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;17&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td7"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;Definition av fjärrvärme .............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td5"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;17&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;Utvecklingen av fjärrvärme ........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;19&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;Ägarförhållanden ........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;19&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;2.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;Fjärrvärmens ställning ................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;20&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;2.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;Prognoser....................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;24&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td4"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft3"&gt;3 Kommunalrättsliga principer m.m.....................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;25&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td7"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;Regler för kommunal verksamhet ..............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td5"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;25&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft7"&gt;Undantag från kommunalrättsliga principer ...............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;29&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;Kritik av undantagsregler ...........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;33&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;Sammanfattning..........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td4"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft3"&gt;4 Energiföretagen och lokaliseringsprincipen ......................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td5"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;37&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft7"&gt;Rapportens inriktning och omfattning........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;37&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;Huvudresultat .............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;38&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p17 ft6"&gt;Övriga resultat ............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;39&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB354x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td11"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;5 Kommunal energiplanering.................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td10"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft4"&gt;43&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft1"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;Lagstiftningen.............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft1"&gt;43&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft1"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;Uppföljningar .............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft1"&gt;45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td11"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;6 Överväganden och förslag ...................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft4"&gt;47&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft1"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;Lokaliseringsprincipen ...............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft1"&gt;47&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft1"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;Lagen (1977:439) om kommunal energiplanering .....................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft1"&gt;55&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td11"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;7 Författningskommentar.......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft4"&gt;57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft1"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft6"&gt;Lag om ändring i ellagen (1997:857) .........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft1"&gt;57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td11"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;Referenser ................................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td10"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft4"&gt;59&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td11"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;Särskilda yttranden .................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft4"&gt;61&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td11"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft3"&gt;Bilaga 1 Kommittédirektiv .....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft4"&gt;63&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td11"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;Bilaga 2 Lokaliseringsprincipen.............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft4"&gt;73&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p22 ft0"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft10"&gt;Lokaliseringsprincipen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft1"&gt;Kommunernas befogenheter regleras genom ett antal grundläggande bestämmelser i kommunallagen. &lt;SPAN class="ft8"&gt;Lokaliseringsprincipen &lt;/SPAN&gt;innebär i grunden att en kommunal åtgärd måste vara knuten till kommunens egna område eller dess innevånare för att den skall anses som laglig. &lt;SPAN class="ft8"&gt;Likställighetsprincipen &lt;/SPAN&gt;innebär att det inte är tillåtet för kommuner att särbehandla vissa kommunmedlemmar eller grupper av kommunmedlemmar på annat än objektiv grund. &lt;SPAN class="ft8"&gt;Självkostnadsprincipen &lt;/SPAN&gt;innebär att kommuner inte får ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som kommunen tillhandahåller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft1"&gt;I samband med reformeringen av elmarknaden infördes bestämme l- ser som innebar undantag från de grundläggande kommunalrättsliga principerna. Kommunal produktion och handel med el (i privaträttslig form) undantogs från lokaliseringsprincipen och skall också bedrivas på affärsmässig grund i stället för med iakttagande av självkostnad s- principen och likställighetsprincipen. I huvudsak genomfördes förän d- ringarna i regelverket för att kommunala elbolag skulle få samma ko n- kurrensförutsättningar som övriga företag på marknaden och därmed minska risken för att slås ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft1"&gt;Även kommunal distribution av fjärrvärme och naturgas (i priva t- rättslig form) undantogs (med vissa undantag) från självkostnads- och likställighetsprinciperna. Däremot så omfattas de senare företagen for t- farande av kommunallagens lokaliseringsprincip.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft1"&gt;Undantaget från självkostnads- och likställighetsprinciperna geno m- fördes för att konkurrensneutraliteten mellan de olika energislagen skulle kunna upprätthållas och inte primärt för att öka konkurrensen mellan t.ex. olika värmeföretag. Det finns i dag begränsade tekniska möjligheter för handel med fjärrvärme inom en kommun eller inom ramen för ett ledningsnät. Det kan i och för sig inte uteslutas att inf ö - randet av konkurrens på fjärrvärmeområdet skulle kunna vara änd a- målsenligt. Att analysera förutsättningarna för sådana system ligger&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p28 ft1"&gt;dock utanför ramen för utredningens uppdrag. Enligt utredningens b e- dömning kan det finnas anledning att se över denna fråga. Det gäller även hur kraftvärmen påverkas av de kommunalrättsliga principerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft1"&gt;Utredningens huvuduppgift är att analysera om lokaliseringsprincipen förhindrar eller försvårar uppbyggnaden av effektiva värmeförsör j- ningssystem som omfattar flera kommuner. Enligt vår bedömning är möjligheterna till överföring av fjärrvärme mellan kommuner starkt b e- gränsade av lönsamhetsskäl. Fjärrvärme har störst konkurrenskraft i områden med tät bebyggelse. Det kan dock i stället, eller som ett ko m- plement, bli fråga om att ett kommunalt energibolag köper upp bolag i en annan kommun. Orsaken kan t.ex. vara rationaliseringsvinster och kompetensförsör jning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft1"&gt;Det är dock nödvändigt att diskutera fjärrvärmens roll inom energ i- politiken. Statsmakterna har sedan lång tid stött utbyggnaden av fjär r- värmen. Orsaken har främst varit miljöskäl. Riksdagen beslutade 1997 om ett nytt energipolitiskt program som bl.a. omfattar insatser för att stödja fjärrvärmen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft1"&gt;Det är väsentligt att lagstiftningen för den kommunala fjärrvärm e- verksamheten inte strider mot intentionerna i energipolitiken eller fö r- svårar uppfyllandet av dess mål. Utbyggnaden av fjärrvärme har fö r- bättrat miljön och lett till en allt högre användning av förnybara brän s- len. Det är viktigt att denna utveckling kan fortsätta så långt som det är ekonomiskt lönsamt. Detta talar för att restriktioner som förhindrar e l- ler försvårar uppbyggnaden av effektiva värmeförsörjningssystem bör tas bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;Enligt den underlagsrapport som genomförts på uppdrag av utre d- ningen, och som baseras på ett begränsat antal företag, anser flertalet av de intervjuade representanterna för energiföretagen att kommunala fjärrvärmeföretag bör få undantag från kommunallagens lokaliserin gsprincip. Skälen är bl.a. skalfördelar och milj ö skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;Ett undantag från kommunallagens lokaliseringsprincip är naturlig t- vis inte invändningsfri. En principiell fråga är om kommunernas mö j- ligheter att bedriva näringsverksamhet bör underlättas ytterligare. Det är uppenbart att ett sådant förfarande kan leda till ett antal mindre önskvärda konsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft1"&gt;Gällande lagstiftning innehåller ett antal restriktioner som påverkar eller reglerar kommunernas möjligheter att bedriva eller utöka sin nä r- ingsverksamhet. Vad gäller fjärrvärme finns det emellertid mycket som pekar på att ett begränsat undantag från lokaliseringsprincipen kan vara motiverat. En strikt tolkning av lokaliseringsprincipen skulle i vissa fall kunna motverka effektiva värme- och miljölösningar och därmed fra m- för allt motverka intentionerna i energipolitiken. Vi föreslår därför att kommunala fjärrvärmeföretag bör undantas från lokaliseringsprinc ipen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft12"&gt;Sammanfattning &lt;SPAN class="ft7"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td20"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p32 ft1"&gt;En förutsättning för undantaget från lokaliseringsprincipen är dock att ett kommunalt fjärrvärmeföretags verksamhet utanför den egna kommunen bedrivs i geografisk närhet till dess verksamhet inom kommunen. Undantaget från lokaliseringsprincipen gäller endast om syftet är att uppnå en ändamålsenlig fjärrvärmeverksamhet. Med fjärrvärm e- verksamhet avses produktion av hetvatten och distribution av detta i ett rörledningssystem för kollektiv uppvärmning av byggnader. En naturlig följd av gällande lagstiftning är att ett kommunalt fjärrvärmeföretag skall bedriva fjärrvärmeverksamhet i den egna kommunen för att o m- fattas av ett undantag från lokaliseringsprincipen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft1"&gt;Undantaget från lokaliseringsprincipen bör gälla under förutsättning att verksamheten bedrivs i ett sådant företag – i praktiken vanligen ett aktiebolag – som avses i 3 kap. &lt;NOBR&gt;16–18&lt;/NOBR&gt; §§ kommunallagen. Motivet till dessa bestämmelser är bl.a. att en verksamhet som bedrivs på affär s- mässig grund bör utnyttja en associationsform som är avsedd för sådan verksamhet. Likartade organisatoriska förutsättningar gäller då för verksamheten oavsett ägarskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft1"&gt;Det är viktigt att möjligheten att frångå grundläggande kommuna l- rättsliga principer begränsas till sådan verksamhet som nu har nämnts. Det är också viktigt att verksamheten hålls klart åtskild från annan kommunal verksamhet så att konkurrenssnedvridande effekter undviks. Vi anser därför att verksamhet som bedrivs med undantag från lokalis e- ringsprincipen skall redovisas särskilt. Detta är enbart en anpassning till nu gällande lagstiftning. Kommunal fjärrvärmeverksamhet som b e- drivs i privaträttslig form – och då med undantag från självkostnads- och likställighetsprinciperna – skall enligt nuvarande lagstiftning redovisas särskilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft1"&gt;Ett eventuellt undantag från självkostnadsprincipen för kommunala naturgasföretag kommer att behandlas i vårt slutbetänkande. Detta gäl l- er även de följdändringar i ellagen som kan bli en konsekvens av vårt ovan redovisade förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft10"&gt;Lagen (1977:439) om kommunal energiplanering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft1"&gt;Enligt direktiven bör utredningen se över kommunernas planerings- och föreskriftsmöjligheter. Dessa avser främst lagen om kommunal energiplanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft1"&gt;Lagen om kommunal energiplanering infördes 1977. Sedan dess har ett flertal beslut fattats som förändrat behoven och förutsättningarna för kommunal energiplanering. Bland annat har elmarknaden reformerats. På en konkurrensutsatt marknad går det naturligtvis att ifrågasätta all t-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft1"&gt;för vidlyftiga inslag av offentlig planering och vad syftet med en sådan skall vara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft1"&gt;Någon möjlighet att vidta sanktioner mot kommuner som inte iak t- tar lagen finns inte. En relativt stor del av kommunerna tar inte heller fram den energiplan som lagen kräver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft1"&gt;Utredningen har på grund av tidsskäl inte haft möjlighet att utveckla några ställningstaganden om lagen om kommunal energiplan ering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft1"&gt;Enligt vår bedömning kan det finnas anledning att se över lagen. Detta inte minst mot bakgrund av vilken funktion lagen fyller i en alltmer konkurrensutsatt energimarknad och tillkomsten av Agenda 21.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft1"&gt;RRV har också pekat på att lagen är ett svagt styrinstrument. En a n- nan aspekt kan vara att det finns stora skillnader mellan kommunernas energiplaner. Det kan vidare diskuteras om kommunernas planering behöver lagfä stas i detta sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td22"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td24"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p22 ft0"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft10"&gt;Lag om ändring i ellagen (1997:857)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft1"&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 § skall ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft1"&gt;7 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft1"&gt;Ett sådant kommunalt företag som avses i 3 kap. &lt;NOBR&gt;16-18&lt;/NOBR&gt; §§ kommuna l- lagen (1991:900) får, utan hinder av bestämmelsen i 2 kap. 1 § ko m- munallagen om anknytning till kommunens område eller dess medlemmar, utanför kommunens område bedriva&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft1"&gt;1. produktion av och handel med el samt därmed sammanhängande verksamhet, eller&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft8"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft1"&gt;2. nätverksamhet i geografisk närhet till företagets nätverksamhet inom kommunen i syfte att uppnå en ändamålsenlig nätverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft8"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;nätverksamhet i geografisk närhet till företagets nätverksamhet inom kommunen i syfte att uppnå en ändamålsenlig nätverksamhet, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;fjärrvärmeverksamhet i geografisk närhet till företagets fjärrvärmeverksamhet inom kommunen i syfte att uppnå en ändamålsenlig fjärrvärmeverksamhet. Med fjärrvärmeverksamhet avses produktion av hetvatten och distribution av detta i ett rörledningssystem för kollektiv uppvärmning av byggnader.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft1"&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td22"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;13&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td24"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p22 ft0"&gt;1 Direktiv och disposition&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Direktiven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft1"&gt;Värme- och gasmarknadsutredningens huvuduppgift är att följa det p å- gående arbetet inom EU med att utforma gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och lämna ett förslag till naturgaslagstif t- ning som tillgodoser det nya direktivets krav. Utredningsförslaget skall redovisas senast den 1 november 1999.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft1"&gt;Enligt direktiven skall utredningen också analysera vissa aspekter som rör fjärrvärmesektorn och avrapportera detta uppdrag den 1 febr u- ari 1999 (direktiven redovisas i bilaga 1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft1"&gt;Av direktiven framgår att fjärrvärmeföretagens konkurrenssituation påtagligt har påverkats av det nya regelverk för elsektorn som trädde i kraft den 1 januari 1996. Genom att elmarknaden öppnades för konku r- rens infördes också bestämmelser som syftade till att anpassa konku r- rensvillkoren för kommunala värmeföretag. En lagstiftning för natu r- gasmarknaden, som medger ökad konkurrens om kunderna, kan enligt direktiven beräknas att ytterligare påverka värmeföretagens situ ation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft1"&gt;Enligt direktiven finns det därför anledning att i samband med öve r- synen av naturgaslagstiftningen också utreda om det krävs förändringar av de bestämmelser som reglerar värmeföretagens leveranser och fö r- säljning av värme. Kommunernas planerings- och föreskriftsmöjligheter bör ses över. Det bör vidare övervägas om det i något avseende krävs en anpassning av det nu gällande regelverket för att möjliggöra en effektiv konkurrens mellan &lt;NOBR&gt;el-,&lt;/NOBR&gt; naturgas- och värmeföretagen, sa m- tidigt som den nödvändiga planeringen inte försvåras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft1"&gt;I denna del av utredningen bör det särskilt övervägas om kommunala fjärrvärmeföretag bör undantas från den kommunala lokaliserin gsprincipen. Kommunallagens lokaliseringsprincip innebär att en kommun som bedriver värmeproduktion endast får leverera värme inom den egna kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft1"&gt;Bakgrunden är att det i det nya regelverket för elmarknaden infördes särregler för kommunal elverksamhet. Innebörden är bl.a. att komm u-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Direktiv och disposition&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p49 ft1"&gt;nal produktion av och handel med el som drivs i privaträttslig form undantas från vissa av kommunallagens principer. För sådan verksamhet gäller exempelvis inte lokaliseringsprincipen. Vidare gäller att ver k- samheten skall drivas på affärsmässig grund i stället för med iakttaga n- de av självkostnadsprincipen och likställighetsprincipen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft1"&gt;Bestämmelserna infördes för att göra konkurrensvillkoren för ko m- munala elföretag likvärdiga dem som gäller för övriga företag på e l- marknaden. Även kommunal produktion och distribution av fjärrvärme och naturgas som bedrivs i privaträttslig form undantogs från själ v- kostnads- och likställighetsprinciperna. Undantaget gällde dock ej l o- kaliseringsprincipen. Enligt direktiven har det bl.a. framhållits att lokaliseringsprincipen, om den följs fullt ut, förhindrar eller försvårar up p- byggnaden av effektiva värmeförsörjningssystem som omfattar flera kommuner. I översynen skall ingå att bedöma om principen är ett hi n- der för en effektiv fjärrvärmeutbyggnad och, om så bedöms vara fallet, att överväga förändringar i kommunallagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Avgränsning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft1"&gt;Enligt utredningens bedömning har det varit nödvändigt att i vissa a v- seenden avgränsa utredningsuppdraget om fjärrvärmesektorn. Av d i- rektiven framgår att kommunernas planerings- och föreskriftsmöjli g- heter bör ses över. Den senare delen avser främst lagen (1977:439) om kommunal energiplanering som bl.a. föreskriver att det i varje kommun skall finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. Det har inte varit möjligt att inom den tidsram som stått till förfogande se över denna lagstiftning. Delbetänkandet har mot bakgrund av detta i huvudsak avgränsats till att avse vad som bedömts vara huvuduppgiften, nämligen lokaliseringsprincipen. Utre d- ningen föreslår emellertid i kapitel 6 en översyn av lagen om komm u- nal energiplanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Arbetets uppläggning och inriktning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft1"&gt;Utredningen har som underlag för arbetet med delbetänkandet beställt en underlagsrapport, vilken publiceras som bilaga 2 till betänkandet. Syftet med rapporten har främst varit att få en beskrivning av gällande lagstiftning samt en analys av hur lokaliseringsprincipen uppfattas och tillämpas bland ett antal kommuner. Rapporten omfattar totalt nio kommuner, där företrädare för kommuner och kommunägda energif ö - retag intervjuats. Författaren ansvarar själv för innehållet i rapporten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft12"&gt;Direktiv och disposition &lt;SPAN class="ft7"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft1"&gt;Utredaren och utredningens sekretariat har besökt tre kommuner för att analysera eventuella effekter av lokaliseringsprincipen. Intervjuer har därvidlag skett med företrädare för både kommunägda och privata energiföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Betänkandets disposition&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft1"&gt;Delbetänkandet har disponerats enligt följande. Inledningsvis i kapitel 2 ges en kort översikt över fjärrvärmesektorn i Sverige. Tonvikten lig g- er på att beskriva olika grundläggande begrepp inom fjärrvärmeomr å- det. I kapitel 3 analyseras gällande lagstiftning för att bedriva komm u- nal affärsverksamhet. Kapitlet omfattar även en kort bakgrund till de senaste årens förändringar av regelverket för energimarknaden. Kapitel 4 innehåller en redovisning av huvudresultaten från underlagsrappo r- ten. Den avser i huvudsak energiföretagens syn på lokaliseringsprinc i- pen. I kapitel 5 analyseras lagen om kommunal energiplanering. Utredningens överväganden och förslag redovisas i kapitel 6. Avslutningsvis redovisas författningskommentarer i kapitel 7.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td22"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;17&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td24"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p22 ft0"&gt;2 Fjärrvärme&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;I kapitlet görs en kort genomgång av några grundläggande begrepp inom fjärrvärmeområdet. Det gäller bl.a. definitioner, produktionsu t- veckling, ägarförhållanden, ställning inom energipolitiken och den framtida utvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft1"&gt;I avsnitt 2.1 redovisas kortfattat definitionen av fjärrvärme och hur begreppet fjärrvärme har förändrats. I avsnitt 2.2 redovisas utvecklin g- en av fjärrvärmeproduktionen. Avsnitt 2.3 innehåller en kort beskri v- ning av ägarförhållanden. I avsnitt 2.4 diskuteras energipolitik och skatter. Avsnitt 2.5 innehåller avslutningsvis en redovisning av några prognoser om den framtida fjärrvärmeutvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Definition av fjärrvärme&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft1"&gt;Fjärrvärme definieras ofta som produktion av hetvatten och distribution av detta i ett rörledningssystem för kollektiv uppvärmning av byggn a- der (och med avtal mellan kunder och leverantör).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft1"&gt;Värme produceras i och levereras från hetvattencentraler och kraf t- värmeverk (i den senare formen produceras el och värme samtidigt). En del av fjärrvärmeföretagen levererar även s.k. fjärrkyla. Det finns också distributionssystem för värme som bara försörjer exempelvis ett b o- stadsområde. Dessa kallas blockcentraler, som oftast är mindre än fjärrvärmesyst emen (Statens energimyndighet, 1998a).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft1"&gt;Ett fjärrvärmenät är tekniskt sett relativt okomplicerat. Det består av två ledningar, en framledning och en returledning. Beroende på årst i- den värms det utgående vattnet till mellan 70 och 120 grader. Varje a n- sluten fastighet har en central som automatiskt växlar ned temperaturen till lämplig nivå för elementen, som håller ca 50 grader, och vattnet går sedan tillbaka till fjärrvärmeverket och värms på nytt (Svenska Fjär r- värmeföreningen, 1998a).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft1"&gt;Fjärrvärmen är flexibel när det gäller produktion och bränsleval. Det finns stor frihet i valet av energislag och många produktionsmö j- ligheter och reserver i varje nät. Fjärrvärmeproduktion kan dessutom kombineras med elproduktion (kraftvärme).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3516x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Fjärrvärme&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft1"&gt;Historiskt beskrevs fjärrvärme i tekniska termer i form av vissa tryck- och temperaturnivåer. &lt;SPAN class="ft17"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Flertalet fjärrvärmesystem byggdes enligt dessa tekniska kravspecifikationer där kvalitet och säkerhet var fastställda. De tekniska specifikationerna byggde på att hetvatten distribuerades till flera fastigheter/kunder samt att trycket skulle vara högre än en viss nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft1"&gt;Dessa tekniska definitioner på fjärrvärme har lämnats då utvec k- lingen gått mot allt enklare tekniska system med olika tryck och olika temperaturnivåer inom samma system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft1"&gt;Vid utformning av ett nytt system för energibeskattning har begre p- pen kraftvärmeverk och fjärrvärmeverk använts. Ett problem med dessa begrepp är att det vid en tolkning redan i förväg måste fastslås vilken indelningsgrund som skall användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;I statistiska sammanhang brukar värmeförsörjning klassificeras i näringsgrenen &lt;NOBR&gt;”El-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;gas-,&lt;/NOBR&gt; värme- och vattenförsörjning” (SNI 41).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft1"&gt;Svenska Fjärrvärmeföreningen (FVF) har använt marknadsmässiga kriterier för att definiera fjärrvärme. Enligt dessa kriterier kännetecknas en fjärrvärmeanläggning av:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;ett kund/leverantörsförhållande,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;leverantören mäter och fakturerar värme,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;flera ägare av byggnader är kunder samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;att värmen bjuds ut kommersiellt och alla (inom rimligt avstånd) som vill ansluta sig får gö ra detta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft1"&gt;Med den marknadsmässiga definitionen faller de allra minsta hetvattencentralerna och de individuella värmesystemen utanför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft7"&gt;Under de senaste åren har begreppet närvärme börjat användas. Med närvärme avses ofta ett litet värmesystem som t.ex. ägs av en ekoby.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft1"&gt;En annan typ av värmeförsörjningssystem, utanför begreppet fjär r- värme, där också ett kund/leverantörssystem råder är affärsverksamhet med ”färdig värme” som bygger på professionell pannskötsel som tjänst. Samägda pannor i ett gemensamt bolag förekommer också i de s- sa lösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft1"&gt;Sammanfattningsvis visar ovanstående beskrivning att den tekniska utvecklingen går mot större mångfald av system. Kombinationer av s y- stem inom samma företag blir också allt vanligare. Exempel på sådana system är kombinat med kraftvärmeverk, avfallsförbränningsanläg g-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Resterande del av avsnittet bygger på bilaga 2.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3517x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft12"&gt;Fjärrvärme &lt;SPAN class="ft7"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td32"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p49 ft1"&gt;ning och pelletstillverkning. Kombinationer av bränsleslag och leverantörs- och kundförhållanden blir också vanligare. Begreppet fjär r- värme har således blivit alltmer sammansatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Utvecklingen av fjärrvärme&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft1"&gt;Fjärrvärmeproduktionen har sedan 1970 ökat från ca 15 TWh till nä r- mare 49 TWh 1997. Expansionen inträffade främst under perioden &lt;NOBR&gt;1975–1985.&lt;/NOBR&gt; Från ett mycket stort oljeberoende under &lt;NOBR&gt;1970–talet&lt;/NOBR&gt; är nu fördelningen på bränslen mer varierad. Biobränslen &lt;SPAN class="ft17"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;är numera det dominerande energislaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft1"&gt;Den abonnerade värmeeffekten var 1997 ca 22 GW och distributionsnätets längd drygt 9 900 kilometer. År 1997 levererades drygt 42 TWh fjärrvärme. Av de totala leveranserna gick 56 procent till b o- stadsuppvärmning, knappt 36 procent till uppvärmning av servicese k- torns lokaler och drygt 8 procent till industrin. För denna värmepr o- duktion användes en total tillförsel av bränsle och el på närmare 49 TWh.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft1"&gt;Fjärrvärme har störst konkurrenskraft i områden med tät bebygge l- se. År 1997 levererades fjärrvärme till närmare 1,7 miljoner lägenheter i flerbostadshus och drygt 120 000 småhus, varav ca 70 000 med individuella abonnemang (Svenska Fjärrvärmeföreningen, 1998b). Höga fasta kostnader för investeringar i kulvertnät gör att fjärrvärmen har svårt att uppnå lönsamhetskraven i områden med småhus, där ledningslängden per levererad kWh ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Ägarförhållanden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft1"&gt;Fram till början av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; drevs de flesta fjärrvärmeverk som ko m- munala förvaltningar. Under 1980- och &lt;NOBR&gt;1990-talen&lt;/NOBR&gt; har merparten o m- vandlats till kommunala aktiebolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft1"&gt;Det finns dock ingen statistik som exakt beskriver ägarförhålland e- na. Statistiken omfattar endast medlemmar i Svenska Fjärrvärmeför e- ningen som 1998 organiserade ca 165 av landets omkring 220 värmeproducerande företag. Av föreningens medlemmar var 76 procent helt eller delvis kommunägda, 9 procent kommunala förvaltningar, 12 pr o- cent privata och 3 procent statligt ägda (Fransson, bil. 2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2&lt;/SPAN&gt;Med biobränslen avses bränslen som kommer från växter, t.ex. träd och åke r- grödor. Ibland räknas också hushållsavfall och torv som biobränslen (SOU 1995:139).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Fjärrvärme&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p49 ft1"&gt;Närmare 75 procent av de kommunägda företagen var helägda. Ungefär 12 procent hade kommunen som ägare till mer än 50 procent. Spän n- vidden är stor när det gäller företagens storlek och koncept. Några va n- liga företagstyper redovisas i bilaga 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft1"&gt;Det finns vid sidan av Fjärrvärmeföreningens medlemmar värmer ö - relser på ca 50 orter i Sverige. De har dock en liten betydelse i energisammanhang och svarar enbart för ca en procent av den producerade värmemängden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft1"&gt;Det finns endast begränsade och osäkra uppgifter om dessa värm e- producenter. Befintliga uppgifter tyder dock på att ägande och associ a- tionsform avviker något i jämförelse med Fjärrvärmeföreningens me d- lemmar. En högre andel drivs som kommunalt verk. Det förefaller oc k- så vara mindre vanligt att kommunerna driver företag tillsammans med en privat eller statlig aktör (Fransson, bil. 2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Fjärrvärmens ställning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft1"&gt;Utbyggnaden av fjärrvärme har sedan lång tid stötts av statsmakterna. Under många år har det funnits olika former av statligt stöd. Det har t.ex. varit fråga om bidrag till utbyggnad av fjärrvärme och hopkop p- ling av fjärrvärmesystem. Andra former har gällt investeringsbidrag till kraftvärmeverk som eldas med biobränslen. Det har vidare funnits b i- drag för att ansluta blockcentraler och småhus till befintliga fjärrvä r- menät.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft1"&gt;En orsak har varit att fjärrvärmeverkens värmepannor i allmänhet har högre verkningsgrad än individuella pannor, vilket gör att det går åt mindre bränsle. Stordriften gör det dessutom ekonomiskt möjligt att u t- rusta dem med effektiva reningsanläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft1"&gt;Genom utbyggnaden av fjärrvärme har miljön förbättrats i främst tätbebyggda områden. Tidigare skedde uppvärmning i fossileldade värmepannor inom respektive hus eller i värmecentraler för en grupp av hus. Genom introduktion av fjärrvärme sker i dag förbränning i större anläggningar som ekonomiskt kan bära en högre grad av rening. Mö j- ligheterna att utnyttja miljövänliga och förnybara bränslen har därig e- nom också ökat (SOU 1995:14).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft20"&gt;Energipolitiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft1"&gt;I regeringens proposition om en uthållig energiförsörjning (prop. 1996/97:84) redovisas de nuvarande riktlinjerna för energipolitiken. Ett viktigt inslag är inrättandet av ett nytt energipolitiskt program för o m-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3519x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft1"&gt;SOU 1999:5 &lt;SPAN class="ft8"&gt;Fjärrvärme &lt;/SPAN&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft1"&gt;ställningen av energisystemet. Som en del i detta program ingår åtgä r- der för att under de närmaste fem åren ersätta bortfallet av elprodukti o- nen från Barsebäcksverket. Den senare delen berör fjärrvärmen i vissa avseenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;Enligt propositionen är eluppvärmningen i bebyggelsen koncentr e- rad till småhusen. År 1995 användes 20 TWh el för uppvärmning i småhusen, ca 3 TWh i flerbostadshusen och ca 5 TWh i lokalerna. Omkring 235 000 småhus och 7 800 flerbostadshus värmdes med elpanna och ca 460 000 småhus och 7 500 flerbostadshus med direktel. Av propositionen framgår att utvecklingen av ny teknik skulle förbättra de ekonomiska förutsättningarna för anslutning av mindre befol k- ningstäta bostadsområden (främst småhus) till fjärrvärmenäten. Dä r- igenom kan elanvändningen för fastighetsuppvärmning minskas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft1"&gt;Under de närmast följande åren är det enligt propositionen nödvä n- digt med ett statligt ekonomiskt stöd för att åstadkomma mer omfatta n- de fjärrvärmeanslutningar. Målet är att under en femårsperiod minska den årliga elanvändningen med 1,5 TWh genom konvertering till fjär r- värme.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;I propositionen föreslogs att den nya tekniken skulle provas genom ett par pilotprojekt. Erfarenheterna skulle ligga till grund för den nä r- mare utformningen av bidragsreglerna för ökad fjärrvärmeanslutning. Landskrona och Enköping utsågs senare till pilotområden. De närmare bestämmelserna för stödet har senare konkretiserats i förordningen (1997:634) om statligt bidrag till ombyggnad och anslutning av eluppvärmda byggnader till fjärrvä rme.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft1"&gt;Förutom bidrag för anslutning av fastigheter till fjärrvärmen borde enligt propositionen även andra möjliga stöd- och stimulansåtgärder övervägas som kan bidra till ett ökat kraftvärmeutnyttjande, t.ex. stöd till sammankoppling av fjärrvärmenät. Av budgetpropositionen för 1999 framgår att en förordning om stöd för utbyggnad av fjärrvärm e- nätet har anmälts till Europeiska kommissionen för granskning av fö r- ordningens förenlighet med statsstödsreglerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft1"&gt;Enligt propositionen borde även en kartläggning av kommunernas planer för fjärrvärmeanslutning genomföras. Kartläggningen skulle u t- göra ett viktigt underlag för bedömningen av möjligheterna till fjär r- värmeanslutning på längre sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft1"&gt;Andra inslag var att stödet till nyinvesteringar i kraftvärmeprodu k- tion och konvertering av hetvattenpannor till kraftvärme förlängdes u n- der ytterligare fem års tid (med vissa modifieringar). En delegation tillkallades vidare med uppgift att utveckla el- och värmeförsörjningen i Sydsverige.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3520x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Fjärrvärme&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft20"&gt;Skatter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft1"&gt;Den energipolitiska styrningen har alltmer inriktats på att med skatter och avgifter styra mot ett energisystem som så lite som möjligt påve r- kar miljön. De allmänna energi- och miljöskatterna utgörs i princip av energiskatt, koldioxidskatt, svavelskatt och en miljöavgift för utsläpp av kväveoxider. Nedan ges en mycket översiktlig beskrivning av dessa skatter och avgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft1"&gt;Energi- och miljöskatterna skiljer sig åt mellan olika användare och olika energislag.&lt;SPAN class="ft17"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Fossila bränslen, som säljs eller används för up p- värmning, belastas med både energi- och koldioxidskatt. Bränslen som används för elproduktion är befriade från både energi- och koldioxidskatt. Den producerade elen beskattas i konsumentledet. För samtidig produktion av värme och el, s.k. kraftvärme, gäller särskilda regler. Biobränslen är obeskattade för alla användare. Torv belastas med sv a- velskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Energiskatt &lt;/SPAN&gt;utgår för el (differentierad beroende på vem som ko n- sumerar elkraften och var i landet den konsumeras) och alla bränslen utom biobränslen och torv. Sedan 1993 betalar industrin ingen energiskatt. En produktionsskatt utgår på elkraft som produceras i kärnkraf t- verk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Koldioxidskatt &lt;/SPAN&gt;belastar alla bränslen utom biobränslen och torv. Bränslen för elproduktion belastas inte med koldioxidskatt. Industrin betalar 50 procent av den koldioxidskatt som betalas av övriga anvä n- dare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Svavelskatt &lt;/SPAN&gt;tas ut vid både el- och värmeproduktion och utgår i princip för kol, torv och eldningsolja. Avdrag i bränsledeklarationen får göras för anläggningar som renar utslä ppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft1"&gt;En miljöavgift för utsläpp av &lt;SPAN class="ft8"&gt;kväveoxider &lt;/SPAN&gt;utgår vid el- och värm e- produktion (pannor, gasturbiner och stationära förbränningsanläg g- ningar). Avgiften är statsfinansiellt neutral eftersom pengar betalas i proportion till respektive anläggnings energiproduktion och utsläpp. De anläggningar som har lägst utsläpp får avgiften tillbaka medan de med de största utsläppen blir nettobetalare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3&lt;/SPAN&gt;Beskrivningen av skattesystemet baseras på Statens energimyndighet (1998a). Beskrivningen är översiktlig och utöver de komponenter som redovisas här finns ett antal undantag och speciella nedsättningsregler.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3521x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft12"&gt;Fjärrvärme &lt;SPAN class="ft7"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td32"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft3"&gt;Tabell 2.1 &lt;NOBR&gt;Energi-,&lt;/NOBR&gt; koldioxid- och svavelskatt från den 1 januari 1998 för &lt;NOBR&gt;icke-industriell&lt;/NOBR&gt; förbrukning, öre per kWh (exklusive moms)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft6"&gt;Bränsle&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;SPAN class="p76 ft6"&gt;Energi-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft6"&gt;Koldiox-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;SPAN class="p78 ft6"&gt;Svavel-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft6"&gt;Total&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td38"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td39"&gt;&lt;SPAN class="p76 ft6"&gt;skatt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td40"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft6"&gt;idskatt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td17"&gt;&lt;SPAN class="p78 ft6"&gt;skatt&lt;SPAN class="ft17"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td41"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft6"&gt;skatt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft6"&gt;Eldningsolja 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;SPAN class="p79 ft6"&gt;7,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft6"&gt;10,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;SPAN class="p80 ft6"&gt;-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;SPAN class="p81 ft6"&gt;18,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft6"&gt;Eldningsolja 5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td35"&gt;&lt;SPAN class="p79 ft6"&gt;6,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft6"&gt;9,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td10"&gt;&lt;SPAN class="p82 ft6"&gt;1,0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td37"&gt;&lt;SPAN class="p81 ft6"&gt;17,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td34"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft6"&gt;Kol&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td35"&gt;&lt;SPAN class="p79 ft6"&gt;4,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft6"&gt;12,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;SPAN class="p82 ft6"&gt;2,0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td37"&gt;&lt;SPAN class="p81 ft6"&gt;18,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td34"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft6"&gt;Gasol&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td35"&gt;&lt;SPAN class="p79 ft6"&gt;1,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft6"&gt;8,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;SPAN class="p80 ft6"&gt;-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td37"&gt;&lt;SPAN class="p81 ft6"&gt;9,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td34"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft6"&gt;Naturgas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td35"&gt;&lt;SPAN class="p79 ft6"&gt;2,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;SPAN class="p19 ft6"&gt;7,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;SPAN class="p80 ft6"&gt;-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td37"&gt;&lt;SPAN class="p81 ft6"&gt;9,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft6"&gt;Torv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td35"&gt;&lt;SPAN class="p83 ft6"&gt;-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;SPAN class="p84 ft6"&gt;-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td10"&gt;&lt;SPAN class="p82 ft6"&gt;1,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td37"&gt;&lt;SPAN class="p81 ft6"&gt;1,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td34"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft6"&gt;Biobränsle&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td35"&gt;&lt;SPAN class="p83 ft6"&gt;-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;SPAN class="p84 ft6"&gt;-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;SPAN class="p80 ft6"&gt;-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td37"&gt;&lt;SPAN class="p81 ft6"&gt;0,0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td34"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft6"&gt;El, norra Sverige&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td35"&gt;&lt;SPAN class="p79 ft6"&gt;9,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;SPAN class="p84 ft6"&gt;-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;SPAN class="p80 ft6"&gt;-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td37"&gt;&lt;SPAN class="p81 ft6"&gt;9,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft6"&gt;El, övriga&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td35"&gt;&lt;SPAN class="p79 ft6"&gt;15,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;SPAN class="p84 ft6"&gt;-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td10"&gt;&lt;SPAN class="p80 ft6"&gt;-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td37"&gt;&lt;SPAN class="p81 ft6"&gt;15,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td34"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft6"&gt;El, fjärrvärmepr o-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td35"&gt;&lt;SPAN class="p79 ft6"&gt;9,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;SPAN class="p84 ft6"&gt;-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;SPAN class="p80 ft6"&gt;-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td37"&gt;&lt;SPAN class="p81 ft6"&gt;9,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td34"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft6"&gt;ducenter, norra&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td35"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td37"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft6"&gt;Sverige&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td35"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td37"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td34"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft6"&gt;El, fjärrvärmepr o-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td35"&gt;&lt;SPAN class="p79 ft6"&gt;12,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;SPAN class="p84 ft6"&gt;-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;SPAN class="p80 ft6"&gt;-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td37"&gt;&lt;SPAN class="p81 ft6"&gt;12,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td34"&gt;&lt;SPAN class="p75 ft6"&gt;ducenter, övriga&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td35"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td37"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1&lt;/SPAN&gt;Svavelskatt uppgår till 30 kronor per kilogram svavelutsläpp på kol och torv samt 27 kronor per kubikmeter för varje tiondels viktprocent svavelinnehåll i olja. Beräkningarna i tabellen av skatt per kWh baseras på en schablon över u t- släppen. Vissa värmeföretag har dock en effektivare rening så att svavelskatten kan uppgå till lägre nivåer än de som anges i tabellen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Källor&lt;/SPAN&gt;: Statens energimyndighet (1998a) och egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft1"&gt;Beskattningen har mycket stor betydelse för konkurrensförhållandena mellan bränslena. Fjärrvärmenäten har ofta flera värmeproduktionsa n- läggningar som kan utnyttja olika energislag. Systemet optimeras så att värme produceras i den anläggning som är billigast vid varje tidpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft1"&gt;Förändringar av skattesystemet förklarar bl.a. den ovan nämnda övergången till andra energislag (främst biobränsle) inom fjärrvärmen. Skattesystemet har utformats i syfte att minska användningen av de fossila bränslena. En annan förklaring är den goda tillgången på el som funnits under flera år och som gett utrymme för värmepumpar och värmeproduktion i elpannor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft1"&gt;Ett (av många) kännetecken för skattesystemet kan sägas vara att det råder en skillnad mellan systemet för beskattning av värmesektorn r e- spektive elsektorn. Inom värmesektorn ligger skatten i bränsleledet, medan huvuddelen av skatterna inom elsektorn ligger i förbrukningsl e- det. Beskattningen av värmeproduktion beror vidare på om den prod u- ceras i industri, fjärrvärmeverk eller kraftvärmeverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft1"&gt;En översyn av energiskattesystemet påbörjades under 1997 i Rege r- ingskansliet för att analysera och precisera den principskiss till ett r e-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Fjärrvärme&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft1"&gt;formerat skattesystem som presenterats i Skatteväxlingskommitténs betänkande (SOU 1997:11). Översynen skall beakta riktlinjerna för energibeskattningen i 1997 års energiöverenskommelse och behandla Alternativbränslekommitténs förslag (SOU 1996:184).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Prognoser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft1"&gt;I en underbilaga till Energikommissionens huvudbetänkande SOU 1995:139 presenterades beräkningar av utbyggnadsmöjligheterna för fjärrvärme som baserades på hela landets bostadsbestånd (SOU 1995:140, underbilaga 10). Beräkningarna visade att det fanns (1993) ett ännu inte utnyttjat teoretiskt fjärrvärmeunderlag om maximalt 16 TWh. Kalkylen avsåg bostadshus och lokaler som dels hade utrustning och byggnadsförutsättningar så att de kunde anslutas till fjärrvärmen, dels var belägna så att fjärrvärmedistributionen var ekonomiskt rimlig. Från detta underlag måste dock räknas bort en okänd andel som av andra skäl, t.ex. topografiska orsaker eller för att de låg i områden med en minskande värmetäthet, inte bedömdes vara möjliga att ansluta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft1"&gt;Den troliga anslutningsgraden bedömdes vara mindre än 16 TWh. Enligt underbilagan visade beräkningar som utförts för Energikommi s- sionens räkning att tillkommande fjärrvärmeanslutning kunde bli &lt;NOBR&gt;0,7-2,5&lt;/NOBR&gt; TWh netto under extremt gynnsamma ekonomiska förhållanden (ingen anslutningsavgift, fjärrvärmepriset konstant och ökande el- och bränslepriser).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft1"&gt;I bilagan redovisades även beräkningar av NUTEK som pekade på att de årliga fjärrvärmeleveranserna skulle öka med knappt tre TWh fram till år 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft1"&gt;I Fjärrvärmeföreningens prognos 99 (ännu ej publicerad), som bas e- ras på uppgifter från medlemsföretagen, beräknas fjärrvärmelevera n- serna öka med ca 5 TWh mellan 1997 och 2005.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3523x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td22"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;25&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td24"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p22 ft0"&gt;3 Kommunalrättsliga principer m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;Enligt direktiven skall utredningen särskilt överväga om kommunala fjärrvärmeföretag bör undantas från den kommunala lokaliseringspri n- cipen. Det är mot denna bakgrund väsentligt att analysera vilka regler och principer som styr den kommunala verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft1"&gt;Kommunernas befogenheter regleras i huvudsak av de bestämmelser som finns i kommunallagen (1991:900).&lt;SPAN class="ft17"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;På vissa områden är kommunernas verksamhet specialreglerad. Föreskrifter i andra lagar gäller då i stället för kommunallagens bestämmelser i den mån de avv i- ker från dessa. I kapitlet görs en genomgång av vilka grundläggande principer som gäller för kommunal verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft1"&gt;Inledningsvis i avsnitt 3.1 redovisas de bestämmelser om en kommuns befogenheter som finns i kommunallagen. Avsnittet behandlar även vilka samarbetsformer som är tillämpliga. Avsnitt 3.2 innehåller en genomgång av vilka förändringar som skett av den kommunala kompetensen i samband med reformeringen av elmarknaden. I avsnitt 3.3 redovisas bl.a. viss kritik mot att kommunala fjärrvärmeföretag har undantagits från självkostnadsprincipen. Avslutningsvis sammanfattas kapitlet i avsnitt 3.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Regler för kommunal verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft1"&gt;I den tidigare kommunallagen (1977:179) fanns en allmänt hållen ko m- petensregel som angav att kommuner ”själva” fick ”vårda sina angel ä- genheter”. Anledningen till att regeln utformades på detta allmänna sätt var att de kommunala befogenheterna fortgående skulle kunna anpassas till samhällsutvecklingen. De närmare gränserna för kommunernas verksamhet skulle läggas fast genom rättstillämpningen. I rättspraxis utvecklades vissa grundprinciper som i många fall begränsade den kommunala kompetensen. Principerna gällde under mycket skiftande förhållanden och medgav därför inte någon långtgående exakthet i ti lllämpningen. De betraktades närmast som allmänna målsättningsprinc i-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Hänvisningar till lagrum avser kommunallagen om inget annat anges.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Kommunalrättsliga principer m.m.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p49 ft1"&gt;per. Genom den nu gällande kommunallagen har principerna blivit lagfästa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft20"&gt;Kommunalrättsliga principer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft1"&gt;I 2 kap. 1 § finns den grundläggande bestämmelsen om en kommuns befogenheter. Enligt bestämmelsen får en kommun själv ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens område eller dess medlemmar och som inte skall handhas enbart av staten, en annan kommun eller någon annan. Bestämmelsen ger bl. a. uttryck åt &lt;SPAN class="ft8"&gt;lokaliseringsprincipen. &lt;/SPAN&gt;Denna princip innebär i grunden att en kommunal åtgärd måste vara knuten till kommunens egna område eller dess invånare för att den skall anses som laglig. Principen är emellertid försedd med viktiga modifikationer, som har samband med befolkningens rörlighet och ofullkomligheter i ko m- munindelningen. Det är därför inget som hindrar att en kommun eng a- gerar sig i t.ex. markinnehav och anläggningar inom en annan kommuns område för exempelvis vägtrafik och eldistribution förutsatt att dessa anordningar behövs för den egna kommunen. Inte ens riksomr å- det utgör någon i sammanhanget undantagslös geografisk begränsning för kommunala insatser. Omständigheterna kan vara sådana att en kus t- kommun anser sig föranledd att t.ex. ge bidrag till en färjeförbindelse med utlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft1"&gt;Enligt 2 kap. 2 § skall kommuner behandla sina medlemmar lika om det inte finns sakliga skäl för annat. Bestämmelsen ger uttryck åt &lt;SPAN class="ft8"&gt;likställighetsprincipen&lt;/SPAN&gt;. Principen innebär att det inte är tillåtet för ko m- muner att särbehandla vissa kommunmedlemmar eller grupper av kommunmedlemmar på annat än objektiv grund (RÅ 1975 Ab 313, 1979 Ab 404). Det skall vara fråga om ”obehörig” särbehandling för att särbehandlingen skall strida mot likställighetsprincipen (RÅ 1977 ref. 55).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft1"&gt;Likställighetsprincipen innebär inte ett absolut förbud mot att en kommun vid ett visst tillfälle tillhandahåller anläggningar eller tjänster som bara kommer vissa medlemmar i kommunen till godo. Grundprincipen är emellertid att kommunen senare bereder även andra medle m- mar samma nyttigheter. Har kommunen en starkt decentraliserad organisation, t.ex. heltäckande kommundelsnämnder, är det ofrånkomligt att det kan uppstå variationer i fråga om servicenivå mellan olika kommundelar. Likställighetsprincipen kräver dock att alla kommu n- medlemmar behandlas objektivt och rättvist när det gäller myndighet s- utövande uppgifter. Principen gäller bara kommunens egna medle m-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td42"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft12"&gt;Kommunalrättsliga principer m.m. &lt;SPAN class="ft7"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td44"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td45"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft1"&gt;mar. För att principen skall vara tillämplig krävs att kommunen träder i direkt kontakt med sina medlemmar i denna deras egenskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft1"&gt;Medlem av en kommun är enligt 1 kap. 4 § den som i kommunen är folkbokförd, äger fast egendom eller är taxerad till ko mmunalskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft1"&gt;Enligt 2 kap. 3 § får en kommun inte fatta beslut med tillbakaverkande kraft som är till nackdel för medlemmarna, om det inte finns synnerliga skäl för det. Förbudet mot &lt;SPAN class="ft8"&gt;retroaktivitet &lt;/SPAN&gt;innebär att en kommun inte har rätt att retroaktivt återkalla förmåner för medlemma r- na eller att med retroaktiv verkan besluta om nya eller förhöjda pålagor för dessa. Det är främst i fråga om taxebeslut som principen har aktu a- litet. Möjligheten att göra undantag från förbudet mot retroaktivitet skall tillämpas med mycket stor försiktighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft1"&gt;Kommuner får, enligt 2 kap. 7 §, driva näringsverksamhet om den drivs utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga a n- läggningar eller tjänster åt medlemmarna i kommunen. Enligt 2 kap. 8 § får kommuner genomföra åtgärder för att allmänt främja näringsl i- vet i kommunen. Om det finns synnerliga skäl får kommunen lämna i n- dividuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft1"&gt;Bestämmelserna i 2 kap. 7 och 8 §§ ger uttryck för kommunernas kompetens i näringslivsfrågor. I 2 kap. 7 § har tagits in en bestämmelse som ger uttryck för förbudet mot att driva spekulativa företag. Förbudet innebär att en kommun inte får inlåta sig på företag som har till huvu d- sakligt syfte att ge kommunen en ekonomisk vinst. Syftet med den näringsverksamhet som kommunerna får bedriva enligt 2 kap. 7 § skall vara att betjäna de egna medlemmarna. Det finns emellertid inget som hindrar att exempelvis anläggningarna i praktiken också används av andra än kommunmedlemmar. Kommunerna kan även bilda egna inte r- na företag som enbart betjänar kommunen t.ex. ett internt städb olag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft1"&gt;Någon klar skiljelinje mellan vad som brukar kallas den kommunala sektorn och det som i dagligt tal betecknas som näringslivet finns inte. Kommunerna har en oomtvistad rätt att engagera sig i en rad verksamheter som vanligen ses som en del av näringslivet, exempelvis verksamheter inom energiförsörjningen. Sådan verksamhet kallas ofta se d- vanlig kommunal affärsverksamhet. Samtidigt finns det ett stort område av näringslivet som av tradition är förbehållet den enskilda företa g- samheten. Denna del av näringslivet brukar kallas det egentliga nä r- ingslivet. Inom denna del får kommunerna inte driva verksamhet eller göra andra ingripanden annat än under mycket speciella förhållanden. I princip får inom denna del (det egentliga näringslivet) kommunerna endast vidta åtgärder som allmänt främjar näringslivet i kommunen. Tillhandahållande av mark eller teknisk service till företagen är exe m- pel på allmänt näring sfrämjande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Kommunalrättsliga principer m.m.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft1"&gt;Enligt 8 kap. 3 b § får kommuner inte ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som kommunen tillhandahåller. Bestämmelsen ger uttryck för den s.k. &lt;SPAN class="ft8"&gt;självkostnadsprincipen &lt;/SPAN&gt;som är en av de kommunalrättsliga grundprinciperna. Princ i- pen, som avser taxebunden verksamhet, gäller som huvudregel för all verksamhet som kommuner bedriver vare sig det är fråga om frivillig eller specialreglerad verksamhet. Finns inte bestämmelser om grunderna för avgiftssättningen i en speciallag gäller den allmänna självkos t- nadsprincipen i kommunallagen. Om det däremot finns särskilda b e- stämmelser i speciallagstiftningen som begränsar avgiftsuttaget för viss verksamhet gäller de reglerna i stället för den allmänna självkostnad s- principen. I speciallagstiftningen finns i flera fall bestämmelser som begränsar avgiftsuttaget till just självkostnaden t.ex. i fråga om byg g- lovsavgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft1"&gt;Som huvudregel gäller självkostnadsprincipen oberoende av om verksamheten bedrivs i egen regi eller genom anlitande av utomstående entreprenörer. Om kommunen utför en uppgift genom egna företag e l- ler låter en utomstående entreprenör göra det behöver tillämpningen av självkostnadsprincipen i det enskilda fallet regleras i bolagsordning, avtal eller dyl. Självkostnadsprincipen är tillämplig såväl mot ko m- munmedlemmar som mot &lt;NOBR&gt;icke-kommunmedlemmar.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft20"&gt;Kommunala företag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft1"&gt;Förutsättningarna för att lämna över kommunala angelägenheter till f ö - retag och enskild individ anges i 3 kap. 16 §. Den verksamhet som lämnas över till privaträttsliga organ, t.ex. ett aktiebolag, skall falla inom den kommunala kompetensen. Vidare skall risken för kompeten s- överskridanden i verksamheten vara ringa. Innefattar den kommunala angelägenheten myndighetsutövning måste kommunen ha stöd i lag för att ett överlämnande skall vara möjligt (3 kap. 16 § andra stycket KomL och 11 kap. 6 § regeringsformen (RF)). Inte heller kan ansvaret för att uppgifterna fullgörs läggas på en privaträttslig juridisk person om det är föreskrivet att angelägenheten skall handhas i ”särskild or d- ning.” För att åstadkomma ett överlämnande krävs i regel två rättsliga moment. Fullmäktige skall fatta beslut om överlämnande - varje enskilt bolag behöver inte godkännas utan fullmäktige bör kunna fatta ett övergripande beslut om en nämnds möjligheter att lägga ut sin ver k- samhet på entreprenad. Nämnden har därefter att genomföra överlä m- nandet och att ange de närmare villkoren för detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft1"&gt;3 kap. 17 § reglerar de villkor som gäller för helägda kommunala aktiebolag och stiftelser som en kommun har bildat ensam. Innan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td42"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft12"&gt;Kommunalrättsliga principer m.m. &lt;SPAN class="ft7"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td44"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td45"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p49 ft1"&gt;kommunen lämnar över vården av en kommunal angelägenhet till ett helägt aktiebolag eller stiftelse skall fullmäktige ha fastställt det ko m- munala ändamålet med verksamheten och utsett samtliga styrelseled a- möter och minst en revisor. Är det fråga om ett aktiebolag skall ful l- mäktige fr.o.m. den 1 januari 1999 även utse minst en lekmannarevisor. Fullmäktige skall även se till att det får yttra sig innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft1"&gt;Enligt 3 kap. 18 § skall fullmäktige innan vården av en kommunal angelägenhet lämnas över till ett bolag eller en förening där kommunen bestämmer tillsammans med annan se till att den juridiska personen blir bunden av de villkor som avses i 3 kap. 17 § i en omfattning som är rimlig med hänsyn till andelsförhållandena, verksamhetens art och o m- ständigheterna i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft1"&gt;Av 3 kap. 19 § framgår att fullmäktige, innan kommunen lämnar över vården av en kommunal angelägenhet till någon annan än som a v- ses i 3 kap. 17 §, skall se till att kommunen tillförsäkras en möjlighet att kontrollera och följa upp verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft20"&gt;Kommunalförbund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft1"&gt;Av olika skäl kan ibland kommuner behöva gå samman för att lösa en förvaltningsuppgift. En möjlighet kommunerna har är att bilda ett kommunalförbund enligt reglerna i 3 kap. 20 - 28 §§ och lämna över vården av kommunala angelägenheter till detta. Kommunalförbunden har i stort sett samma organisatoriska uppbyggnad som en kommun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Undantag från kommunalrättsliga principer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft20"&gt;Ellagstiftningsutredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft1"&gt;Energiförsörjning betraktas som s.k. sedvanlig kommunal affärsver k- samhet och är i regel av allmännyttig karaktär. I princip skall en sådan verksamhet regleras av de bestämmelser som diskuterats ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft1"&gt;I samband med reformeringen av elmarknaden infördes emellertid bestämmelser som innebar undantag från de grundläggande kommuna l- rättsliga principer som redovisats i avsnitt 3.1. Målet för reformeringen av den svenska elmarknaden var att genom ökad konkurrens nå ett än&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Kommunalrättsliga principer m.m.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p104 ft1"&gt;mer rationellt utnyttjande av produktions- och distributionsresurserna och att tillförsäkra kunderna flexibla leveransvillkor till lägsta möjliga priser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft1"&gt;Regeringen tillkallade i mars 1992 en särskild utredare för att utarbeta förslag till ny lagstiftning på elområdet. Ellagstiftningsutredningen r e- dovisade i juni 1993 den första etappen av sitt arbete i delbetänkandet Elkonkurrens med nätmonopol (SOU 1993:68). Utredningen föreslog omfattande förändringar av lagstiftningen på elområdet. Ett inslag var nya kommunalrättsliga regler för framför allt kommunala elföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft1"&gt;Syftet var att kommunala elföretag, under vissa förutsättningar, skulle ges likvärdiga konkurrensvillkor som de som gällde för övriga företag på marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft1"&gt;Utredningen föreslog att kommunal elverksamhet skulle kunna b e- drivas på affärsmässig grund i stället för med iakttagande av självkos t- nads- och likställighetsprinciperna. Motivet var att kommunala företag som dittills haft monopol på leveranser till kunder inom koncessionsområdet skulle komma att utsättas för konkurrens genom förslaget till reformering av elmarknaden. Om de kommunala företagen skulle ku n- na hävda sig på den marknaden måste de kunna agera på samma villkor som andra aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;Kommunal produktion och handel med el föreslogs vidare undantas från lokaliseringsprincipen (även nätverksamhet undantogs, men skulle enligt förslaget bedrivas i geografisk anslutning till företagets nätver k- samhet inom kommunen). Utredningen anförde flera motiv till att a v- skaffa lokaliseringsprincipen. Den ökade konkurrensen kunde leda till överskottskapacitet som det var väsentligt att kunna utnyttja för fö r- säljning utanför den egna kommunens område. Bortfallet av tidigare efterfrågan kunde vidare bli bestående. En mer reguljär försäljning inom andra kommuner kunde därför vara nödvändig för att ett ko m- munalt elföretags verksamhet skulle bli ekonomiskt bärkraftig. Utre d- ningen pekade också på att elproduktionen i landet dominerades av ett par stora företag och att det från allmän konkurrenssynpunkt var viktigt att den kommunala elverksamheten även fortsättningsvis kunde hävda sig vid sidan av de statliga och privata elfö retagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft1"&gt;Undantagen från de kommunalrättsliga principerna begränsades inte enbart till kommunal elverksamhet. Utredningen anförde att komm u- nala energiföretag även bedrev annan verksamhet inom energiområdet än produktion av och handel med el. Som exempel nämndes produktion och försäljning av fjärrvärme, där fjärrvärmeproduktion ofta sker til l- sammans med elproduktion i kraftvärmeverk. Andra exempel var konsulttjänster rörande energihushållning m.m. och entreprenadverksamhet i anslutning till energiproduktionen. Utgångspunkten var att ett sådant företag skulle få bedriva produktion av och handel med el i fri konku r-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3529x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td42"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft12"&gt;Kommunalrättsliga principer m.m. &lt;SPAN class="ft7"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td44"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td45"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft1"&gt;rens med andra företag. För att konkurrensen skulle ske på lika villkor var det enligt utredningen nödvändigt att företaget även utanför den egna kommunen fick bedriva annan verksamhet som hade ett naturligt samband med elverksamheten (undantaget gällde även likställighets- och självkostnadsprinciperna).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft1"&gt;Utredningens förslag avsåg endast kommunal elverksamhet som b e- drevs eller avsågs att bedrivas i privaträttslig form. Verksamheten skulle vidare särredovisas från annan verksamhet. Kommuner skulle dock även fortsättningsvis kunna bedriva produktion av och handel med el i förvaltningsform. I ett sådant fall skulle dock &lt;NOBR&gt;lokaliserings-,&lt;/NOBR&gt; likställighets- och självkostnadsprinciperna gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft20"&gt;Senare behandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft1"&gt;Regeringens proposition om handel med el i konkurrens (prop. 1993/94:162) anslöt sig i huvudsak till Ellagstiftningsutredningens fö r- slag om särregler för kommunal elverksamhet. Vad gäller Ellagstif t- ningsutredningens förslag om undantag från de kommunalrättsliga principerna för t.ex. produktion och distribution av fjärrvärme som b e- drevs som &lt;SPAN class="ft8"&gt;sidoverksamhet &lt;/SPAN&gt;till elverksamhet gjordes emellertid en annan bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft1"&gt;Utgångspunkten var bl.a. att ledningsnäten öppnades för konkurrens och att det tidigare skyddet för fjärrvärme och naturgas minskades i samband med detta. Enligt tidigare bestämmelser fanns det ingen leveransskyldighet av el för värmeförsörjning inom ett område där fjär r- värme eller naturgas distribuerades eller avsågs att bli distribuerad. Genom denna regel skyddades fjärrvärme- och naturgasverksamheter eftersom dessa och elverksamheten oftast hade samma huvudman&lt;SPAN class="ft17"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;(normalt kommunen). Enligt förslaget till nya regler var en leveran s- koncessionär även fortsättningsvis inte skyldig att leverera el för up p- värmning inom ett område där fjärrvärme eller naturgas distribuerades eller avsågs att bli distribuerad. Kunden fick dock i detta fall möjlighet att vända sig till en annan elleverantör för att köpa el för uppvärmningsändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft1"&gt;Genom att ledningsnäten ändå öppnades för konkurrens innebar det enligt propositionen att kunderna, i förekommande fall, kunde välja en annan elleverantör än kommunen, varigenom de fick frihet att välja mellan el, fjärrvärme och naturgas. Eftersom försäljning av el skulle&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5&lt;/SPAN&gt;Vid införandet av inskränkningen av leveransplikten var huvudmotivet att fö r- hindra en irrationell utbyggnad av distributionsnäten (SOU 1995:14). Fjär r- värmesystem under t.ex. utbyggnad skulle också kunna få lönsamhet sproblem.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Kommunalrättsliga principer m.m.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p28 ft1"&gt;komma att ske på affärsmässig grund borde motsvarande förutsättnin g- ar gälla för fjärrvärme och naturgas om konkurrensneutraliteten mellan energislagen skulle kunna upprätthållas. Kommunerna borde därför undantas från självkostnads- och likställighetsprinciperna vid produ k- tion och distribution av fjärrvärme och naturgas, vilket innebar att även sådan verksamhet skulle ske på affärsmässig grund. Regeringens fö r- slag innebar att all produktion och distribution av fjärrvärme och n a- turgas skulle omfattas av samma regelverk, oavsett om den bedrevs inom samma bolag eller av samma huvudman som elverksamheten. Verksamheten skulle dock drivas i privaträttslig form och särredovisas från annan verksamhet. Något undantag från lokaliseringsprincipen för kommunala fjärrvärme- och naturgasföretag diskuterades dock inte i propositionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft1"&gt;Vad gäller kommunernas möjligheter att bedriva nätverksamhet med undantag från lokaliseringsprincipen gjordes en smärre förändring. Enligt lagrådsremissens lagförslag var kravet på geografisk närhet u t- tryckt som ett villkor att verksamheten kunde bedrivas i ”omedelbar geografisk anslutning” till nätverksamheten i den egna kommunen (enligt regeringens uppfattning var det inte en nödvändig förutsättning för en rationell nätverksamhet att kommunerna kunde bedriva nätverksa m- het i skilda delar av landet). En remissinstans pekade dock på att bestämmelsen kunde försvåra bildandet av regionala nätbolag och därig e- nom hindra en rationell nätverksamhet. Lagförslaget ändrades därför till att verksamheten skulle bedrivas i ”geografisk närhet” till nätver k- samheten i den egna kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft1"&gt;Riksdagen beslöt våren 1994 i enlighet med regeringens förslag och det nya regelverket skulle träda i kraft den 1 januari 1995 (bet. 1993/94:NU22, rskr. 1993/94:358).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft1"&gt;I december 1994 beslöt emellertid riksdagen att skjuta upp elmar k- nadsreformens ikraftträdande för att skapa möjligheter för Energiko m- missionen att genomföra en bredare konsekvensanalys av de nya re g- lerna för elmarknaden (prop. 1994/95:84, bet. 1994/95: NU10, rskr. 1994/95:141).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft1"&gt;Energikommissionen redovisade i februari 1995 sina överväganden och förslag avseende elmarknadsreformen i delbetänkandet Ny elmar k- nad (SOU 1995:14). Kommissionen diskuterade inte explicit kommunalrättsliga principer, men konstaterade att det för viss fjärrvärme- och naturgasverksamhet skulle kunna bli svårt att möta den nya konkurre n- sen som elmarknadsreformen skulle ge upphov till. Energikommissionen avsåg därför att återkomma med förslag som kunde ge ett skydd för sådana verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft1"&gt;I en skrivelse till regeringen redovisade kommissionen sitt förslag till skydd för vissa fjärrvärme- och naturgasverksamheter på den nya&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3531x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td42"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft12"&gt;Kommunalrättsliga principer m.m. &lt;SPAN class="ft7"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td44"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td45"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p49 ft1"&gt;elmarknaden. Kommissionen föreslog att regler skulle införas som i n- nebar ett ökat skydd för fjärrvärme- och naturgasverksamhet under en övergångsperiod. Förslaget innebar mer konkret att innehavare av nä t- koncession under en övergångsperiod på tre år efter anmälan från kommunen skulle förbjudas att medge ett nätabonnemang som möjli g- gjorde en övergång från fjärrvärme eller uppvärmning med naturgas till elvärme. Kommunala fjärrvärme- och naturgasföretag som erhöll detta skydd skulle vara hänvisade till att bedriva sin verksamhet med iakttagande av självkostnads- och likställighetsprinciperna (under öve r- gångstiden).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft1"&gt;I regeringens proposition om ny ellagstiftning (prop. 1994/95:222) delades kommissionens bedömning och bestämmelser av den karakt ä- ren föreslogs införas i den vilande ellagstiftningen. &lt;SPAN class="ft17"&gt;6,7 &lt;/SPAN&gt;Av propositionen framgår att några remissinstanser hade framfört att även kommunal fjärrvärmeverksamhet borde kunna bedrivas med undantag från lokal i- seringsprincipen. Som skäl angavs att det skulle vara betydelsefullt för kommunerna att få möjlighet till försäljning av fjärrvärme till fasti g- heter belägna nära det egna fjärrvärmenätet, men utanför kommungrä n- sen. Enligt propositionen krävde dock frågan ytterligare beredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft1"&gt;Lokaliseringsprincipen har kortfattat behandlats vid ett par senare tillfällen. I regeringens proposition om en uthållig energiförsörjning (prop. 1996/97:84) nämndes att regeringen avsåg att se över komm u- nallagens bestämmelser. I översynen skulle ingå att bedöma om lokal i- seringsprincipen utgjorde ett hinder för en effektiv fjärrvärmeutbyg g- nad. På ett liknande sätt berördes lokaliseringsprincipen i regeringens proposition om ny ellag (1996/97:136).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Kritik av undantagsregler&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft1"&gt;Viss kritik har framförts mot att kommunala fjärrvärmeföretag har u n- dantagits från självkostnadsprincipen. Konkurrensverket (1998) har t.ex. pekat på att distribution av fjärrvärme är ett s.k. naturligt monopol och att det råder enighet om att ett monopol måste omfattas av en pri s- reglering för att skydda konsumenterna från att drabbas av oskäligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6&lt;/SPAN&gt;Riksdagen beslutade hösten 1995 om att de på våren 1994 beslutade lagän d- ringarna skulle träda i kraft med vissa ändringar den 1 januari 1996 (bet.1995/96:NU1, rskr. 1995/96:2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7&lt;/SPAN&gt;Med stöd av lagen (1981:1354) om allmänna värmesystem är det också mö j- ligt att få ett fjärrvärme- eller naturgasområde allmänförklarat och därmed helt skyddat från konkurrens från elvärme. Företag som begär att få en anläggning allmänförklarad måste dock underkasta sig prisreglering och annan kontroll.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Kommunalrättsliga principer m.m.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p28 ft1"&gt;höga priser. Konkurrensen med andra uppvärmningssystem är dessu t- om låg. Ett byte till ett annat värmesystem är normalt förenat med mycket höga kostnader. Verket har vid några tillfällen framfört till r e- geringen att priskontrollen bör återinföras för fjärrvärme.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft1"&gt;Konkurrensverket har även pekat på att det oftast är samma företag i kommunen som svarar för försäljning och distribution av både fjär r- värme och el, vilket ökar risken för en samordnad prisstrategi för b o- stadsuppvärmning. Priset på fjärrvärme har också kommit att utgöra en del av ett energiföretags konkurrensstrategi, t.ex. att elkunden får rabatt på fjärrvärmepriset under förutsättning att kunden accepterar ett givet elpris. Effekten kan enligt verket bli en ”inlåsning” av elkunder och minskad konkurrens på elmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft1"&gt;Enligt Konkurrensverket finns det för närvarande ett stort utrymme för att genomföra prishöjningar på fjärrvärme som överstiger kostnad s- ändringarna på området. Det ökar möjligheterna för ett energibolag att använda ekonomiska överskott inom fjärrvärmen för att subventionera elpriset, s.k. korssubventionering. Ett annat exempel på en sådan su b- vention är, enligt Konkurrensverket, att bolaget ger en inte kostnadsmotiverad rabatt på fjärrvärmepriset om kunden accepterar ett givet e l- pris.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft1"&gt;Statens energimyndighet (1998b) bedömer i sin analys av utvec k- lingen på elmarknaden att konkurrensen mellan elvärme och fjärrvärme fortfarande är svag, eftersom det är förenat med höga kostnader att byta uppvärmningssystem. Omregleringen har snarare medfört utrymme för fjärrvärmeföretagen att höja sina priser då elpriserna under reformens första år (1996) var höga. Enligt myndigheten kan det finnas anledning att följa prisutvecklingen på fjärrvärme då många fjärrvärmeföretag i n- går i en koncern tillsammans med ett elhandelsföretag. Elhandelsbol a- get i koncernen kan potentiellt subventioneras av fjärrvärmen, då det finns betydligt större möjligheter att ta ut högre priser inom fjärrvä r- meverksamheten, eftersom överföringen av fjärrvärme är ett naturligt monopol på samma sätt som nättjänsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft1"&gt;Nätmyndigheten (1997) delade i en tidigare rapport om utvecklingen på elmarknaden Konkurrensverkets uppfattning att det fanns ett utrymme och en risk för avgiftshöjningar i fjärrvärmeverksamhet på grund av bristande konkurrens. Myndigheten pekade också på att det förelåg risker för att fjärrvärmeverksamheten tillåts subventionera a n- nan verksamhet inom den koncern där den bedrivs. Mot den bakgrunden, men också från allmän konsumentsynpunkt, ansåg myndigheten det som anmärkningsvärt att det helt saknas regler om prissättningen i fjärrvärmeverksamhet. Nätmyndigheten ansåg däremot att självkos t- nadsprincipen var ett dåligt verktyg för att motverka överpriser i fjär r- värmeverksamhet, men fann att det fanns ett behov att närmare utreda&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3533x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td42"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft12"&gt;Kommunalrättsliga principer m.m. &lt;SPAN class="ft7"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td44"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td45"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p117 ft1"&gt;frågan om fjärrvärmens konkurrenskraft i förhållande till andra energ i- slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft1"&gt;Sammanfattningsvis är kommunal produktion och handel med el som bedrivs i privaträttslig form undantagen från lokaliseringsprincipen och skall bedrivas på affärsmässig grund i stället för med iakttagande av självkostnadsprincipen och likställighetsprincipen. Även kommunal distribution av fjärrvärme och naturgas som drivs i privaträttslig form är undantagen från självkostnads- och likställighetsprinciperna. &lt;SPAN class="ft17"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Däremot så omfattas de senare företagen av kommunallagens lokaliserin gsprincip. Innebörden är att verksamheten i princip måste begränsas till den egna kommunen.&lt;SPAN class="ft17"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft1"&gt;Lokaliseringsprincipen innebär emellertid inget hinder mot samarbete mellan olika kommuner. En kommun kan utan hinder av lokaliseringsprincipen samarbeta med andra kommuner i syfte att förbättra r e- sursutnyttjandet. Detta kan ske bl.a. genom avtal, kommunalförbund och gemensamma bolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;8&lt;/SPAN&gt;Detta gäller dock ej kommunala företag som omfattas av det tillfälliga skyddet för vissa fjärrvärme- och naturgasverksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;9&lt;/SPAN&gt;Väljer en kommun att bedriva energiverksamheten i förvaltningsform gäller dock fortfarande kommunallagens regelsystem.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td22"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;37&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td24"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p121 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Energiföretagen och lokaliseringsprincipen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;Kommunala fjärrvärmeföretag omfattas som framgått av kapitel 3 av lokaliseringsprincipen. Innebörden är att verksamheten i princip måste begränsas till den egna kommunen. De mer praktiska konsekvenserna av denna princip är dock relativt okända. Det är därför väsentligt att analysera hur lokaliseringsprincipen uppfattas och tillämpas av kommunerna. Utredningen har som underlag för denna analys beställt en rapport, vilken publiceras som bilaga 2 till delbetänkandet. Resultaten av rapporten sammanfattas i detta kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Rapportens inriktning och omfattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft1"&gt;Syftet med rapporten har varit att analysera om lokaliseringsprincipen utgör ett hinder för en effektiv fjärrvärmeutbyggnad och om den nu gällande principen påverkar fjärrvärmens konkurrenskraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft1"&gt;Rapporten har främst baserats på intervjuer med företrädare för kommuner och helt eller delvis kommunägda energiföretag. Totalt o m- fattas nio kommuner (ägarförhållanden etc. redovisas mer i detalj i b i- laga 2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft1"&gt;Intervjuerna genomfördes under senare hälften av oktober och under november 1998. I huvudsak berördes hur fjärrvärmen är organiserad, utvecklingsstrategier, förutsättningar för konkurrens, skatter och a v- gifter, behov av förändringar i kommunernas planerings- och för e- skriftsmöjligheter samt skäl att undanta kommunala värmeföretag från lokaliseringsprincipen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Energiföretagen och lokaliseringsprincipen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Huvudresultat&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft20"&gt;Undantag från lokaliseringsprincipen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft1"&gt;Enligt rapporten ansåg flertalet intervjuade att kommunerna borde få undantag från kommunallagens lokaliseringsprincip för fjärrvärmen. De huvudsakliga argumenten för att all energiverksamhet skulle ges generellt undantag från lokaliseringsprincipen var följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Många fjärrvärmeföretagen är små. Större enheter ger skalfördelar. Därvid utnyttjas möjligheterna att fördela kostnader för utveckling av IT, kundregister, debiteringssystem och tekniska produktionssystem. Större enheter ger också fördelar vid bränsleup phandling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Konkurrensen vid införande eller utveckling av värmesystem kan vara för svag. Om en kommun skall införa fjärrvärme kan inte andra kommuner konkurrera om uppgiften att genomföra denna utbyg g- nad. Endast statliga eller privata företag kan medverka. Ett liknande förhållande råder när en kommun skall utveckla fjärrvärme eller andra värmesystem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Konkurrensen om kunden är för svag. Kund kan antingen vara en ägare till flerbostadshus eller till ett småhus. När t.ex. nya områden byggs ut inom en kommun kan endast det lokala kommunala fjärrvärmeföretaget samt statliga och privata företag konkurrera om uppdraget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Miljöskäl. Stora anläggningar har bättre miljöprestanda.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Motverka ”påtvingade” utförsäljningar av värmeföretag. Det för e- kommer att värmeföretag säljs ut på grund av den begränsning som lokaliseringsprincipen utgör vid utveckling av företaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft1"&gt;Dessutom förekom argument som handlar om risker, roller och lika b e- handling av företag (se bilaga 2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft1"&gt;De intervjuade ansåg att alla värmelösningar måste ges undantag från lokaliseringsprincipen. Exempelvis producerar vissa kommunala energiföretag också pellets som till viss del säljs till övriga delar av landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft1"&gt;Det fanns också intervjupersoner som förordade ett begränsat u n- dantag från lokaliseringsprincipen. De pekade bl.a. på att en utvidgning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft12"&gt;Energiföretagen och lokaliseringsprincipen &lt;SPAN class="ft7"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td48"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td49"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p49 ft1"&gt;av distributionsområdet måste ha ett tydligt syfte för kommunens inn e- vånare. Vidare framhölls att vinstsyftet inte är det primära för komm u- nal bolagsverksamhet. Förbudet mot spekulativ verksamhet i komm u- nallagen var ännu ett argument. Företrädarna för ett begränsat undantag ansåg att kommunerna borde ges ett undantag för värmeverksamhet som liknar det som finns för elnäten, dvs. ”i geografisk närhet till f ö - retagets nätverksamhet inom kommunen i syfte att uppnå en ändamål s- enlig nätverksamhet”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft1"&gt;De intervjuade diskuterade vidare skäl till att fortsättningsvis följa kommunallagen och lokaliseringsprincipen inom värmeområdet. Några starka argument anfördes dock inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft1"&gt;Riskerna för spekulation diskuterades också i detta sammanhang. Att kommunägda företag skulle göra förvärv utan att göra en korrekt riskbedömning ansågs dock som mindre troligt. Man framhöll också att riskerna t.ex. vid utbyggnad av stora anläggningar kunde vara lika stora inom en kommun som ett eventuellt fö rvärv utanför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Övriga resultat&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft1"&gt;I studien utvecklas några av argumenten inom ett antal specifika områden. Det gäller bl.a. skalfördelar och miljö samt konkurrens vid förvärv eller utbyggnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft20"&gt;Skalfördelar och miljö&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft4"&gt;Fjärrvärme och effektiva värmerörelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft1"&gt;Flertalet intervjuade har kommenterat att den tekniska utvecklingen gått dithän att tidigare fjärrvärmebegrepp brutits upp. Idag förekommer hetvattencentraler i bostadsföretagens ägo som har flera tusen kunder medan de minsta kommunägda kraftvärmeverken bara har ett par hun d- ra kunder. ”Multifunktionella” system och ”kombinat” blir också allt vanligare där el- och värmeproduktion används till produktion av br i- ketter eller pellets som i sin tur används till kraftvärmeproduktionen. Den ekonomiska basen för dessa system är att utnyttja spillvärmen u n- der de varma årstiderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft1"&gt;Mot denna bakgrund använder flertalet begreppet värme respektive värmerörelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft1"&gt;Effektiva värmelösningar kan således bestå av såväl rörbunden vä r- me som kombinationer av andra lösningar. Enligt studien sammanfaller en effektiv värmelösning mer sällan med kommungränsen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;Energiföretagen och lokaliseringsprincipen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p49 ft1"&gt;När kommunernas engagemang i energiverksamhet diskuteras är det enligt studien viktigt att se hela kedjan från samordning av avfallshantering till värme hos slutkund. När olika tekniska lösningar är under uppbyggnad får analysen inte begränsas till rörbunden energi utan kombinationer av tekniska lösningar bör tillåtas där alla värmeslag i n- går.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft1"&gt;Att organisera fjärrvärmen på liknande sätt som elverksamheten dvs. skilja hantering av nät från värmeproduktion antyds som en u t- vecklingsväg. Kommunernas uppgift skulle i sådana system vara att äga och driva infrastrukturen, dvs. rören, medan produktionen öppnas för konkurrens. Modellen ifrågasätts emellertid då ett sådant förfarande (dvs. att skilja mellan nät och produktion) reducerar den ekonomiska lönsamheten i kraftvärmen. Detta anses mindre önskvärt eftersom det ur miljösynpunkt är angeläget att utveckla kraftvärmen. Förhållandena är också avsevärt olika dem som gäller på elsidan, eftersom fjärrvä r- menäten är lokala, medan elnäten är hopbyggda nationellt och även i n- ternationellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft1"&gt;Att skilja mellan nät och produktion skulle enligt rapporten minska investeringsbenägenheten i fjärrvärmeproduktionen avsevärt. Detta skulle få till följd att projekt med större riskprofil t.ex. miljörelaterade åtgärder, kraftvärmetillämpningar, biobränsle- och avfallsvärmeverk, sannolikt försvåras eller förhindras. Med de långa avskrivningstider som dessa infrastrukturprojekt har, krävs att avsättningen för värm e- produktionen till stor del är tryggad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft1"&gt;Ekonomin i fjärrvärmenäten bygger dessutom på storskalighet och centralisering av produktionen. Det är därför enligt studien svårt att se att någon grad av konkurrens skulle uppnås på produktionssidan, utom i de allra största näten i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft4"&gt;Stora och små företag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft1"&gt;Om energiföretagen fick utveckla systemen oberoende av lagstiftnin g- en, skulle det enligt studien vara lönsamt att knyta samman värmenäten i våra större städer till stora sammanhängande nät. Även värmerörelser som täcker hela län lyfts fram som modell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft1"&gt;Värmeföretagen får alltmer inslag av &lt;NOBR&gt;”high-tech”i&lt;/NOBR&gt; produktionen. IT, kunddebiteringssystem m.m. främjar effektiviteten, men kräver också hög kompetens hos de anställda. För att finansiera utvecklingen krävs att kostnaden fördelas på många kunder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft1"&gt;De mindre värmeverken riskerar enligt studien att komma efter i fråga om kompetensuppbyggnad och personalutveckling. För att skapa effektiva system krävs ”en kritisk massa” dvs. ett antal ingenjörer eller&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft12"&gt;Energiföretagen och lokaliseringsprincipen &lt;SPAN class="ft7"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td48"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td49"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p136 ft1"&gt;ekonomer som arbetar tillsammans och löser problem. Sådana miljöer uppges inte gå att skapa i de minsta värmeföretagen där det kanske bara finns behov av en ingenjör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;Effektiviseringsvinster uppges även vara möjliga att uppnå om flera mindre värmerörelser inom ett större område drivs av ett företag. Även här ligger effektiviseringsvinsterna inom områdena personal, finans i- ella tjänster, kundtjänst, IT, jour- och beredskap m.m. Effektivisering s- vinsterna ligger också i att företag med högre omsättning kan bära ”spetskompetens”, framförallt inom områdena teknik och IT.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft1"&gt;Stora integrerade system kan dock enligt rapporten vara förenade med stora investeringar och innebära risk för låsning till storskalig te k- nik. En pådrivande faktor för de integrationsprojekt som för närvarande pågår inom Stockholmsregionen är i allt väsentligt planering utifrån de olikheter som finns i beskattningen av bränslen för fjärrvärmeprodu k- tionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft1"&gt;Enligt rapporten finns det risk för att stora system som drivs av ett företag minskar förutsättningarna för att skapa konkurrens och mån g- fald på den lokala värmemarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft1"&gt;Riskerna för att de mindre företagen skall komma efter i utvecklin g- en är enligt rapporten inte entydiga. Bland annat uppges mindre företag i större utsträckning anlita extern spetskompetens för sin utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft4"&gt;Utveckla eller sälja&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft1"&gt;I undersökningen ingår ett par kommuner som överlåtit eller står i b e- grepp att överlåta sitt energiföretag och som inte har egen värmerörelse (en eller flera hetvattencentraler finns i bostadsföretagets eller den te k- niska förvaltningens regi). Motivet till försäljning av värmeunderlaget uppges vara att kommunen saknar kompetens att utveckla en värmerö - relse. Bristande finansiella resurser anges också som skäl till att ver k- samheten överlåtits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft20"&gt;Konkurrens vid förvärv eller utbyggnad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft4"&gt;Växa genom förvärv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft1"&gt;Flertalet intervjuade var av den uppfattningen att värmerörelser måste få ”växa genom förvärv”. Finansiella och andra risker ansågs möjliga att begränsa. Det framhölls också att risker i förekommande fall kan vara lika stora vid en utbyggnad i ”hemkommunen” som vid förvärv av en anläggning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;Energiföretagen och lokaliseringsprincipen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p49 ft1"&gt;Konkurrensen inom värmeområdet uppges vara för svag. Bristen på konkurrens blir påtaglig när en kommun som saknar fjärrvärme skall bygga upp ett fjärrvärmeföretag, eller vidareutveckla en eller flera he t- vattencentraler till en värmerörelse (med eller utan kraftvärme). I såd a- na situationer finns bara en handfull företag som kan konkurrera om köp eller samverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft1"&gt;Kommunägda företag har enligt nuvarande regler inte rätt att delta. De företag som kan förvärva eller samarbeta med kommunen i fråga, är i huvudsak de större kraftproducenterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft1"&gt;Enligt rapporten kan detta leda till mindre önskvärda konsekvenser. Det framhålls att om inte kommunerna får undantag från lokaliserin gsprincipen för värmerörelsen kan konkurrensen på elsidan inskränkas högst påtagligt. Orsaken är att energiföretag som bjuds ut till försäl j- ning vanligen har såväl el som värmerörelse som verksamhet sgrenar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft1"&gt;En metod att stärka konkurrensen som diskuteras är att förbjuda f ö - retag som har leveranskoncession för el i ett område att också vara värmeleverantör i samma område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft1"&gt;De intervjupersoner som hade en annan uppfattning om förvärv m e- nar att de energibolag som helt eller delvis har kommunala ägare inte bör förvärva andra av det skälet att det inte är förenligt med det ko m- munala ändamålet för verksamheten. Förvärvet har inget tydligt syfte för kommunens innevånare och vinstsyftet är inte primärt för komm u- nal bolagsverksamhet. De risker som tas inom den egna kommunen är motiverade av det kommunala ändamål som företaget skall uppnå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft4"&gt;Kommunalförbund och andra samverkansformer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft1"&gt;Flertalet intervjuade menar att kommunalförbund som samverkansform inte är allmänt känd. Den blir därmed ”svårstyrd” och medborgarna har svårt att utöva demokratisk kontroll. Ekonomisk verksamhet med vins t- syfte som drivs i kommunalförbund måste dessutom ges ett regelsystem som liknar aktiebolagens.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td22"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;43&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td24"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p22 ft0"&gt;5 Kommunal energiplanering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft1"&gt;Enligt direktiven bör utredningen se över kommunernas planerings- och föreskriftsmöjligheter. Det bör övervägas om det i något avseende krävs en anpassning av det nu gällande regelverket för att möjliggöra en effektiv konkurrens mellan &lt;NOBR&gt;el-,&lt;/NOBR&gt; naturgas- och värmeföretagen, &lt;SPAN class="ft8"&gt;samtidigt som den nödvändiga planeringen inte försvåras&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft1"&gt;I avsnitt 5.1 ges en kort beskrivning av lagstiftningen inom området. Några uppföljningar av lagen redovisas i avsnitt 5.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Lagstiftningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft1"&gt;De planerings- och föreskriftsmöjligheter som avses i direktiven är kommunernas möjligheter att agera enligt lagen (1977:439) om ko m- munal energiplanering. Nedan redovisas huvuddragen i lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft1"&gt;Enligt 1 § har kommunen en allmän skyldighet att i sin planering främja hushållningen med energi och verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. Planeringsansvaret innebär först och främst att ko m- munen i all planering som är av betydelse för energiförbrukningen skall överväga att ta till vara möjligheterna att främja hushållningen med energi. Lösningar som främjar energihushållningen skall alltså efte r- strävas. Exempel på planeringsområden där kommunens beslut påve r- kar behovet av energi och därmed förbrukningen är bebyggelse- och trafikplanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft1"&gt;Med energihushållning avses att sådana åtgärder vidtas som syftar till att åstadkomma effektivare energianvändning till rimliga kostnader utan att nödvändiga eller önskvärda behov åsidosätts. Exempel på å t- gärder är användande av anläggningar med högre verkningsgrad och bättre isolering av byggnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft1"&gt;Kommunen ansvarar även för att i planeringen verka för att energ i- behoven tillgodoses genom en säker och tillräcklig energitillförsel. Kommunens skyldigheter enligt 1 § begränsas av de befogenheter och resurser som står dem till buds.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft1"&gt;I sin planering måste kommunen väga intresset av en god energ i- hushållning och en säker och tillräcklig energitillförsel mot andra sa m-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;Kommunal energiplanering&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p142 ft1"&gt;hällsintressen som exempelvis sysselsättning, miljövård och hushål l- ning med mark och vatten. Även ekonomiska faktorer måste beaktas. Det ligger i sakens natur att kommunen i sin planering syftar till att åstadkomma en nödvändig och önskvärd energitillförsel till lägsta kostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;Skyldigheten att planera omfattar kommunens hela område och är inte beroende av om kommunen är huvudman för produktion eller di s- tribution av energi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft1"&gt;Vid sin planering skall kommunen, enligt 2 §, undersöka om det finns förutsättningar för samverkan med annan kommun eller med andra betydande intressenter på energiområdet för att möjliggöra en gemensam lösning på frågor som har betydelse för hushållningen med energi eller för energitillförseln. Om det finns förutsättningar för en gemensam lösning skall den tas till vara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;I varje kommun skall, enligt 3 §, finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. I planen skall finnas en analys av vilken inverkan den i planen upptagna verksamheten har på miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser. Energiplanen beslutas av kommunfullmäktige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft1"&gt;Eftersom planerna skall anpassas till varje kommuns förutsättningar i olika avseenden kommer den att ha olika utformning och innehåll. Energiplanens huvudsyfte är att tjäna som underlag för insatserna inom energiområdet liksom inom andra områden av betydelse för energifö r- sörjningen i varje kommun. Ett annat syfte med planen är att den skall utgö ra underlag för beslut på nationell nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;Planen måste innehålla vissa mål som kommunen vill uppnå på energiområdet. Utgångspunkten för planen är de övergripande nati o- nella målen för energipolitiken. Det är viktigt att konkreta mål ställs upp inom olika sektorer för att ge möjligheter till en effektiv inriktning av åtgärder av olika slag och till resultatprövning senare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;Den analys som skall finnas i planen bör bl.a. belysa hur lokala miljöförhållanden påverkas genom lokal produktion av värme och kraft och genom val av uppvärmningsformer - t.ex. fjärrvärmeanslutning och alternativ vid ersättning av elvärme. I detta sammanhang bör även elå t- gången i större värmeåtervinningsanläggningar och gruppbebyggelse analyseras. Också hur alternativa åtgärder påverkar utsläppen av ämnen som ger upphov till regionala och globala miljöstörningar bör redov i- sas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;Den som i sin verksamhet använder större mängd energi eller den som yrkesmässigt producerar eller distribuerar energi skall, enligt 4 §, på begäran lämna kommunen de uppgifter som behövs för planering inom energiområdet. Skyldigheten att lämna uppgifter motsvaras av en rätt för den uppgiftsskyldige att överlägga med kommunen om energ i-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3543x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft12"&gt;Kommunal energiplanering &lt;SPAN class="ft7"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td53"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p49 ft1"&gt;frågor som har väsentlig betydelse för honom eller henne. Genom u t- trycket större mängd energi undantas mindre företag från skyldigheten att lämna upplysningar. Fullgörs inte uppgiftsskyldigheten enligt 4 § kan länsstyrelsen vid vite kalla den uppgiftsskyldige till överläggning med kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft1"&gt;Kommunen är enligt 7 § skyldig att lämna uppgifter om fullgörandet av kommunens skyldighet enligt &lt;NOBR&gt;1-3&lt;/NOBR&gt; §§ till Statens energimyndighet. Enligt förordningen (1977:440) om kommunal energiplanering skall uppgifterna vara av väsentlig betydelse för statlig central eller regional planering och avse &lt;SPAN class="ft8"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;rådande förhållanden av väsentlig betydelse för energiförbrukningen, energitillförseln och energihushållningen, &lt;SPAN class="ft8"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;kommunens bedömning av utvecklingen på energiområdet, &lt;SPAN class="ft8"&gt;och dels &lt;/SPAN&gt;de åtgärder som kommunen avser att vidta och som i väsentlig mån påve r- kar energiförbrukningen, energitillförseln eller energihushållningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Uppföljningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft1"&gt;Det är svårt att bedöma hur lagen om kommunal energiplanering fung e- rar och tillämpas i praktiken. Det har dock genomförts ett par uppföl j- ningar av lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft1"&gt;På uppdrag av NUTEK genomfördes 1996 en begränsad analys av kommunernas energiplanering. Resultaten visade att 40 procent av kommunerna i undersökningen &lt;SPAN class="ft17"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;hade tagit fram en energiplan. Ungefär 30 procent av kommunerna höll på eller hade beslutat sig för att ta fram en energiplan. Flertalet av kommunerna hade en positiv syn på den kommunala energiplaneringen. De kommuner som var kritiska ansåg att kommunerna fått allt mer begränsade möjligheter att påverka sin energisituation. Vissa hävdade t.ex. att omregleringen av elmarknaden inskränkt kommunens makt över sin energiförsörjning. Enligt unde r- sökningen upptog mål, nulägesanalyser och framtida prognoser för energianvändningen/energitekniker en väsentlig del av energiplanerna. En betydande del ägnades också åt strategier och scenarier, vilket inte förekom så ofta förr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft1"&gt;Riksrevisionsverket genomförde 1990 en analys av lagen om ko m- munal energiplanering (RRV, 1990). Syftet med granskningen var att bedöma lagens möjligheter att påverka den kommunala verksamheten genom dess krav på planering. RRV pekade bl.a. på att lagen gav stort utrymme för lokala variationer när det gällde inriktning och utformning av energiplanering och energiplaner. Kommunernas energiplaner skulle&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;10&lt;/SPAN&gt;Totalt svarade drygt två tredjedelar av rikets kommuner på en förfrågan från NUTEK.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;Kommunal energiplanering&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p28 ft1"&gt;inte heller utgöra underlag för planering på central eller regional nivå. Lagen innebar inte att en tidigare statlig uppgift fördes över på ko m- munerna eftersom dessa i varierande utsträckning redan ägnade sig åt energiplanering. Enligt RRV lämnades aldrig statsbidrag till kommunerna för deras energiplanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;RRV ansåg att lagen var ett svagt styrinstrument när det gällde att åstadkomma en kommunal energiplanering. Svagheterna sammanhän g- de med lagstiftningens allmänna utformning samt frånvaron av incit a- ment för kommunerna, såväl normativa som ekonomiska, att följa l a- gen. Enligt RRV hade lagen en begränsad eller obetydlig effekt för kommunernas energibeslut. Mot bakgrund av lagens svaga styreffekt föreslog RRV att lagen borde omprövas. RRV ifrågasatte inte behovet av en kommunal energiplanering, men däremot behovet av lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td22"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;47&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td24"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p22 ft0"&gt;6 Överväganden och förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Lokaliseringsprincipen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft20"&gt;Begreppet fjärrvärme&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft1"&gt;Begreppet fjärrvärme har som framgått av kapitel 2 blivit alltmer sa m- mansatt. Vissa kommunägda värmeföretag tillverkar t.ex. pellets och briketter som till viss del säljs till andra delar av landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft1"&gt;Enligt vår bedömning bör ett eventuellt undantag från lokaliserin gsprincipen endast diskuteras i termer av vad som traditionellt definieras som fjärrvärme och inte sidoverksamheter som t.ex. bränsleförsäljning. Riskerna för snedvridning av konkurrensen blir annars uppenbara. Den nuvarande regleringen av kommunerna bygger i huvudsak på att kommunerna inte skall etablera sig på en konkurrensutsatt marknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft1"&gt;I kapitel 2 definierade vi fjärrvärmeverksamhet som produktion av hetvatten och distribution av detta i ett rörledningssystem för kollektiv uppvärmning av byggnader. De förslag som redovisas nedan avser e n- dast verksamhet som faller inom ramen för denna definition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft20"&gt;Undantag från lokaliseringspricipen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft4"&gt;Utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft1"&gt;Reformeringen av elmarknaden innebar avsteg från vissa grundlägga n- de bestämmelser i det kommunalrättsliga regelverket. I huvudsak genomfördes förändringarna i regelverket för att kommunala elbolag skulle få samma konkurrensförutsättningar som övriga företag på marknaden. Detta ansågs viktigt för att minska risken för att de ko m- munala elhandelsföretagen skulle slås ut på den konkurrensutsatta marknaden. Kommunerna fick därmed en möjlighet att bedriva pr o-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p28 ft1"&gt;duktion av och handel med el mer rationellt än tidigare. Det blev t.ex. möjligt att sälja överskott på kraft utanför den egna kommunens omr å- de.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft1"&gt;Enligt Statens energimyndighet (1998b) har antalet elhandelsföretag varit relativt konstant sedan avregleringen. Detta betyder emellertid inte att marknaden har varit fri från strukturförändringar. Det är fra m- för allt de kommunalt ägda elhandelsföretagen som har bytt ägare. Vid överlåtelserna har det ofta angetts att det inte är en kommunal angel ä- genhet att bedriva elhandel eftersom elhandel efter avregleringen är en konkurrensutsatt tjänst. På nätsidan motiveras däremot ett kommunalt ägande av att elnäten utgör en typisk infrastruktur som andra ledning s- bundna tjänster och därtill utgör ett naturligt monopol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft1"&gt;Även kommunal distribution av fjärrvärme och naturgas undantogs (med vissa undantag) i samband med reformeringen av elmarknaden från självkostnads- och likställighetsprinciperna och verksamheten skulle därmed drivas på affärsmässig grund. De senare företagen o m- fattas emellertid av kommunallagens lokaliseringsprincip. Verksamheten måste således i princip begränsas till den egna komm unen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft1"&gt;Inom elsidan fanns naturliga förutsättningar för en avreglering. Det fanns ett väl utbyggt och driftsäkert kraftledningsnät som i hög grad var integrerat. Detta möjliggjorde handel med el mellan alla köpare och säljare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft1"&gt;Inom fjärrvärmesektorn var och är bilden påtagligt annorlunda. U n- dantaget från självkostnads- och likställighetsprinciperna genomfördes för att konkurrensneutraliteten mellan de olika energislagen skulle kunna upprätthållas och inte primärt för att öka konkurrensen mellan t.ex. olika värmeföretag. Även om en fjärrvärmeledning, i likhet med nätverksamhet inom elområdet, kan betraktas som ett s.k. naturligt m o- nopol finns det i dag begränsade tekniska möjligheter för handel med fjärrvärme inom en kommun eller inom ramen för ett ledningsnät. Det kan inte uteslutas att införandet av konkurrens på fjärrvärmeområdet skulle kunna vara ändamålsenligt. Att analysera förutsättningarna för sådana system ligger dock utanför ramen för utredningens uppdrag. Enligt utredningens bedömning kan det finnas anledning att se över denna fråga. Det gäller även hur kraftvärmen påverkas av de komm u- nalrättsliga principerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft1"&gt;Det primära för utredningen är att avgöra om lokaliseringsprincipen förhindrar eller försvårar uppbyggnaden av effektiva värmeförsör j- ningssystem som omfattar flera kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft1"&gt;För att få en bredare uppfattning är det enligt vår mening nödvä n- digt att diskutera fjärrvärmens roll inom energipolitiken. Statsmakterna har sedan lång tid stött utbyggnaden av fjärrvärme, t.ex. genom olika former av statligt stöd. Motivet har främst varit miljöskäl, men även&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft12"&gt;Överväganden och förslag &lt;SPAN class="ft7"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td55"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p142 ft1"&gt;möjligheten till en effektiv energianvändning har varit betydelsefull. Det har också införts regelsystem för att skydda fjärrvärmen från ko n- kurrens från andra energislag. Med stöd av lagen (1981:1354) om al l- männa värmesystem är det möjligt att få ett fjärrvärme- eller naturgasområde allmänförklarat och därmed helt skyddat från konkurrens från elvärme. Tidigare kunde också en innehavare av nätkoncession under en övergångsperiod på tre år förbjudas att medge ett nätabonnemang som möjliggjorde en övergång från fjärrvärme eller uppvärmning med naturgas till elvärme. Möjligheterna att söka dessa former av skydd har dock utnyttjats i mycket begränsad omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft1"&gt;Den svenska energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraft i- ga villkor. Energipolitiken skall skapa villkoren för en effektiv energ i- användning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omstäl l- ningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;Som ett led i detta beslutade riksdagen 1997 om ett nytt energipolitiskt program för ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem. Programmet omfattar åtgärder som syftar till att på ett kostnadseffektivt sätt minska användningen av el för uppvärmning, utnyttja det befintliga elsystemet effektivare och öka tillförseln av el och värme från förnyb a- ra energikällor. Som framgår av kapitel 2 ingår åtgärder som t.ex. b i- drag för konvertering till fjärrvärme, stöd till sammankoppling av fjär r- värmenät (behandlas för närvarande av Europeiska kommissionen) och bidrag till investeringar i biobränslebaserad kraftvärme. Ett inslag är också att genom utveckling av ny teknik kraftigt öka el- och värmepr o- duktionen från förnybara energikällor under de närmaste tio till femton åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft1"&gt;Fjärrvärmen har en stark ställning inom energipolitiken. Enligt vår bedömning är det väsentligt att lagstiftningen för den kommunala fjär r- värmeverksamheten inte strider mot intentionerna i energipolitiken eller försvårar uppfyllandet av dess mål. Utbyggnaden av fjärrvärme har som nämnts främst motiverats av miljöskäl. Genom introduktionen av fjärrvärme sker förbränning i större anläggningar som ekonomiskt kan bära en högre grad av rening. Möjligheterna att utnyttja miljövänliga och förnybara bränslen ökar också. Användningen av biobränslen, torv m.m. har ökat från nära noll 1980 till ca 25 TWh 1997. Utbyggnaden av kraftvärmeverken har ökat effektiviteten ytterligare och lett till bät t- re miljö. Det är viktigt att denna utveckling kan fortsätta så långt som det är ekonomiskt möjligt. Detta talar för att restriktioner som förhin d- rar eller försvårar uppbyggnaden av effektiva värmeförsörjningssystem bör tas bort.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p142 ft1"&gt;Den undersökning som presenterats i kapitel 4 visar också att flertalet av de intervjuade representanterna för energiföretagen anser att ko m- munala fjärrvärmeföretag bör undantas från kommunallagens lokalis e- ringsprincip. Av kapitlet framgår vidare att lokaliseringsprincipen i vissa fall inte heller efterlevs i praktiken. Detta är naturligtvis inget skäl för att avskaffa den, men tyder likväl på att principen i vissa fall inte är ändamålsenlig. De argument som framförs för ett undantag är av något annorlunda karaktär än det som di skuterats ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;Ett skäl för ett undantag är, enligt underlagsrapporten i bilaga 2, att många fjärrvärmeföretag är små. Större enheter ger skalfördelar. Mö j- ligheterna att fördela kostnader för utveckling av IT, kundregister, d e- biteringssystem och tekniska produktionssystem ökar. Större enheter ger också en fördel vid bränsleupphandling. De mindre värmeverken riskerar vidare att komma efter i fråga om kompetensuppbyggnad och personalutveckling. Av rapporten framgår att ett par kommuner sålt sitt värmeunderlag med motiveringen att de saknar kompetens att utveckla en värmerörelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft1"&gt;Ett annat argument är enligt underlagsrapporten att konkurrensen om kunden (ägare till flerbostadshus eller till ett småhus) är relativt svag. När t.ex. nya områden byggs ut inom en kommun kan endast det lokala kommunala fjärrvärmeföretaget samt statliga och privata företag konkurrera om uppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft1"&gt;Underlagsrapporten pekar också på att konkurrensen när det gäller etablering eller utveckling inom fjärrvärmeområdet kan vara för svag. Om en kommun skall införa fjärrvärme kan inte andra kommuner ko n- kurrera om uppgiften att genomföra denna uppbyggnad. Ett liknande förhållande råder när en kommun skall utveckla fjärrvärme eller andra värmesystem som t.ex. närvärme.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;Det finns vidare enligt rapporten en risk för att konkurrensen på e l- sidan inskränks om lokaliseringsprincipen behålls för fjärrvärmen. O r- saken är att de energiföretag som bjuds ut till försäljning har både el och värmerörelse som verksamhetsgrenar. I ett sådant läge kan ko m- munerna inte vara med och konkurrera om köp, utan det är endast ett fåtal större kraftpr oducenter som kan delta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;Enligt vår bedömning är ett undantag från kommunallagens lokal i- seringsprincip inte invändningsfri. Flertalet av de kommunalrättsliga principer som diskuterats tidigare har tillkommit för att reglera ver k- samheter som är s.k. naturliga monopol. Från samhällets sida har det setts som eftersträvansvärt att stordriftsfördelarna i produktionen u t- nyttjas och verksamheten har därför tillåtits och skyddats för konku r- rens. Samtidigt har det varit nödvändigt att skydda de enskilda kunde r- na för företagens möjligheter att sätta oskäliga priser eller andra lev e- ransvillkor. Detta säkerställs genom t.ex. likställighets- och självkos t-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3549x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;SOU 1999:5 &lt;/SPAN&gt;Överväganden och förslag &lt;SPAN class="ft1"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft1"&gt;nadsprinciperna. Kommunala fjärrvärmeföretag är dock redan unda n- tagna från självkostnads- och likställighetsprinciperna och det har sål e- des bedömts att skyddet för konsumenterna är tillräckligt. Undantaget motiverades som tidigare framgått med att konkurrensneutraliteten mellan el och fjärrvärme skulle kunna upprätthå llas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft1"&gt;En principiell fråga är enligt vår bedömning om kommunernas mö j- ligheter att bedriva näringsverksamhet bör underlättas ytterligare. Det är uppenbart att ett sådant förfarande kan leda till ett antal mindre önskvärda ko nsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;En nackdel är att kommunal näringsverksamhet som bedrivs utanför kommunens gränser och som inte primärt syftar till att förse de egna medlemmarna med service kan öka risktagandet. Det kan t.ex. röra sig om att ett kommunalt fjärrvärmeföretag köper ett liknande företag i en annan kommun och att verksamheten på sikt går med betydande unde r- skott. Ett sådant ägande skulle också kunna innebära att medlemmarna i den ena kommunen subventionerar fjärrvärmeverksamheten i den andra kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft1"&gt;En ytterligare nackdel hänger samman med att fjärrvärmen i prakt i- ken är ett monopol. För en fastighet som redan är ansluten till fjärrvä r- menätet är det – på samma sätt som gäller för värmepumpar och andra kapitalkrävande lösningar – i ett kortare tidsperspektiv av kostnadsskäl knappast möjligt att välja ett annat uppvärmningsalternativ. Om ko m- munala fjärrvärmeföretag tillåts expandera över kommungränserna kan den typen av lokala monopol förstärkas och göra utvecklingen av andra alternativ mindre attraktiv. I och för sig kan liknande förhållanden up p- stå om privata och statliga företag expanderar sin verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft1"&gt;Enligt underlagsrapporten råder det i några fall delade meningar om lokaliseringsprincipen och dess effekter. Uppbyggnaden av stora integrerade projekt kan t.ex. i vissa fall styras av beskattningsskäl i stället för av effektivitetsskäl. Andra faktorer som t.ex. energibeskattning kan således vara viktiga när det gäller uppbyggandet av infrastruktur. Det pekas också på att mindre företag i större utsträckning anlitar spet s- kompetens för sin utveckling. Vissa är vidare av den uppfattningen att förvärv av andra bolag inte är förenligt med det kommunala ändamålet för verksamheten och bestämmelsen i kommunallagen om att komm u- nerna inte får bedriva spekulativ verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft1"&gt;Gällande lagstiftning innehåller ett antal restriktioner som påverkar eller reglerar kommunernas möjligheter att bedriva eller utöka sin nä r- ingsverksamhet. Vad gäller fjärrvärme finns det emellertid mycket som pekar på att ett begränsat undantag från lokaliseringsprincipen kan vara motiverat. En strikt tolkning av lokaliseringsprincipen skulle i vissa fall kunna motverka effektiva värme- och miljölösningar och därmed fra m- för allt motverka intentionerna i energipolitiken. Vi föreslår därför att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p117 ft1"&gt;kommunala fjärrvärmeföretag skall kunna undantas från lokalisering s- principen. Sådana företag är (med vissa undantag) redan i dag unda n- tagna från kommunallagens likställighets- och självkostnadsprinciper och verksamheten skall därmed drivas på affärsmässig grund. Ett u n- dantag också från lokaliseringsprincipen bör kunna underlätta en mer rationell verksamhet än i dag. Kommunala fjärrvärmeföretag får dä r- med samma möjligheter att driva sin verksamhet som övriga företag på marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft4"&gt;Geografisk närhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft1"&gt;Det finns dock anledning att diskutera om kommunala fjärrvärmeför e- tag bör ges ett generellt undantag från lokaliseringsprincipen eller inte. En viktig fråga i detta sammanhang är var i landet en kommun etablerar fjärrvärmeverksamhet. Enligt vår uppfattning är det i princip två olika former av verksamheter som kan bli aktuella vid ett undantag från lokaliseringsprincipen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft1"&gt;För det första kan det bli fråga om att knyta samman rörledningss y- stem i två eller flera kommuner. Sådan verksamhet, eller andra former av energisamarbete, kan leda till mer effektiva värmeförsörjningss y- stem och en förbättrad miljö, vilket ligger i linje med intentionerna i energipolitiken. Omfattningen av t.ex. sammanknytning av rörledning s- system skulle dock sannolikt begränsas av lönsamhetsskäl och av de n- na anledning bedrivas i nära anslutning till kommungränsen. Det finns i och för sig redan i dag möjligheter att samarbeta med andra kommuner i syfte att förbättra resursutnyttjandet. Det kan bl.a. ske genom exe m- pelvis entreprenadavtal, kommunalförbund och gemensamma bolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft1"&gt;I det andra fallet kan det bli fråga om köp eller bildande av bolag i andra kommuner. Sådana verksamheter torde främst motiveras av f ö - retagsekonomiska skäl, t.ex. olika former av skalfördelar som diskut e- rats ovan. Det kan dock vara tveksamt om dessa skalfördelar leder till mer effektiva värmeförsörjningssystem än i dag. Verksamheten riskerar också att komma i konflikt med förbudet i kommunallagen mot spek u- lativa företag (se kapitel 3), även om fjärrvärmeföretag enligt ellagen numera skall bedriva verksamheten på affärsmässig grund. Det är sål e- des tveksamt om det är en nödvändig förutsättning att ett kommunalt fjärrvärmeföretag bedriver verksamhet i skilda delar av landet för att få till stånd en effektiv fjärrvärmeverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft1"&gt;I samband med reformeringen av elmarknaden infördes en bestä m- melse om att kommunala företag fick bedriva nätverksamhet utanför den egna kommunen. Vidare angavs att denna verksamhet skulle ske i geografisk närhet till företagets nätverksamhet inom kommunen. Enligt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft12"&gt;Överväganden och förslag &lt;SPAN class="ft7"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td55"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p117 ft1"&gt;Ellagstiftningsutredningen (SOU 1993:68) var syftet med detta undantag att bildandet av mer rationella företagsenheter skulle underlättas. Företagets nätverksamhet utanför den egna kommunen skulle därför ha geografisk anslutning till dess nätverksamhet inom kommunen. Enligt utredningen innebar inte detta att de ifrågavarande områdena under alla omständigheter måste gränsa direkt till varandra. Ett kommunalt nätf ö - retag skulle emellertid inte kunna etablera nätverksamhet i skilda delar av landet. Regeringen uttalade också i propositionen om handel med el i konkurrens (prop. 1993/94:162) att det inte var en förutsättning för en rationell nätverksamhet att kommunerna kunde bedriva nätverksamhet i skilda delar av landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft1"&gt;Enligt vår bedömning bör samma regler gälla även för kommunala fjärrvärmeföretag. Lokaliseringsprincipen utgör knappast det största hindret för uppbyggnaden av effektiva värmeförsörjningssystem som omfattar flera kommuner, utan orsaken är i stället ofta bristande lö n- samhet. Stora geografiska avstånd skulle innebära att distributionskos t- naderna ökar kraftigt och som framgått av kapitel 2 beräknas den til l- kommande fjärrvärmeanslutningen bli begränsad. Det är främst i få r e- lativt tätbebyggda områden som en sådan utbyggnad är aktuell och skulle kunna innebära en mer rationell verksamhet än i dag. I sådana fall kan lokaliseringsprincipen försvåra en effektiv fjärrvärmeutbyg g- nad, t.ex. när det gäller sammanknytning av rörledningsnät. Däremot finns det enligt vår uppfattning inga grundläggande energipolitiska motiv för att ett kommunalt fjärrvärmeföretag skall bedriva verksamhet eller äga företag i skilda delar av landet. Ett kommunalt fjärrvärmef ö - retags verksamhet utanför den egna kommunen bör därför bedrivas i geografisk närhet till dess verksamhet inom kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft1"&gt;Undantaget från lokaliseringsprincipen gäller endast om syftet är att uppnå en ändamålsenlig fjärrvärmeverksamhet. Med fjärrvärmever k- samhet avses som tidigare nämnts produktion av hetvatten och distribution av detta i ett rörledningssystem för kollektiv uppvärmning av byggnader. En naturlig följd av gällande lagstiftning är att ett ko m- munalt fjärrvärmeföretag skall bedriva fjärrvärmeverksamhet i den egna kommunen för att omfattas av ett undantag från lokaliseringspri n- cipen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft4"&gt;Omfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft1"&gt;Verksamheten i en fjärrvärmerörelse torde normalt dimensioneras efter det beräknade fjärrvärmebehovet i kommunen. Det är en annan sak om företaget köper upp flera värmeföretag i andra kommuner. I vissa fall kan en sådan expansion motiveras av rationaliseringsvinster och t.ex.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p49 ft1"&gt;kompetensförsörjning. I andra fall kan den dock knappast motiveras av andra skäl än att verksamheten beräknas bli vinstgivande för komm u- nen. Den skulle i det sistnämnda fallet strida mot förbudet i komm u- nallagen mot spekulativa företag, dvs. att en kommun inte får inlåta sig på företag som har till huvudsakligt syfte att ge kommunen ekonomisk vinst. Detta är en grundläggande kompetensregel vad gäller kommunal näringsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft1"&gt;Även andra typer av begränsningar i undantagets omfattning är principiellt möjliga, men det finns alltid en risk att de blir alltför snäva och förhindrar en rationell värmeutbyggnad. Bortsett från begreppet geografisk närhet föreslår vi därför ingen begränsning av den tillåtna värmeverksamheten utanför den egna kommunen. Det är främst en uppgift för de kommunala huvudmännen att tillse att verksamheten utanför den egna kommunen inte blir så omfattande att den strider mot kommunens intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft4"&gt;Organisationsform och redovisning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft1"&gt;Undantaget från likställighets- och självkostnadsprinciperna för ko m- munala fjärrvärmeföretag gäller (med vissa undantag) under förutsät t- ning att verksamheten bedrivs i ett sådant företag – i praktiken vanligen ett aktiebolag – som avses i 3 kap. &lt;NOBR&gt;16–18&lt;/NOBR&gt; §§ kommunallagen. Motivet till dessa bestämmelser är bl.a. att en verksamhet som bedrivs på a f- färsmässig grund bör utnyttja en associationsform som är avsedd för sådan verksamhet. Likartade organisatoriska förutsättningar gäller då för ver ksamheten oavsett ägarskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft1"&gt;Enligt vår bedömning bör ovan nämnda regelsystem även gälla för ett undantag från lokaliseringsprincipen. Vårt förslag innebär således i praktiken enbart en anpassning till nu gällande regelsystem för ko m- munala fjärrvärmeföretag som redan är undantagna från vissa grun d- läggande kommunalrätt sliga principer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft1"&gt;Det är viktigt att möjligheten att frångå grundläggande kommuna l- rättsliga principer begränsas till sådan verksamhet som nu har nämnts. Det skall inte vara möjligt att i t.ex. fjärrvärmeverksamhet inräkna verksamheter inom andra områden och på så sätt få undantag från de kommunalrättsliga principerna. Det är också viktigt att verksamheten hålls klart åtskild från annan kommunal verksamhet så att konkurrenssnedvridande effekter undviks. Det skall inte vara möjligt att finansiera verksamheten med bidrag från annan kommunal verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft1"&gt;Vi anser att verksamhet som bedrivs med undantag från lokaliseringsprincipen skall redovisas särskilt. Detta är enbart en anpassning till nu gällande lagstiftning. Kommunal fjärrvärmeverksamhet som b e-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft12"&gt;Överväganden och förslag &lt;SPAN class="ft7"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td55"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p49 ft1"&gt;drivs i privaträttslig form – och då med undantag från självkostnads- och likställighetsprinciperna – skall enligt nuvarande lagstiftning redovisas särskilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft4"&gt;Lagstiftning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft1"&gt;Av direktiven framgår att utredningen skall överväga ändringar i ko m- munallagen vad gäller lokaliseringsprincipen. Undantagen för komm u- nala fjärrvärmeföretag från likställighets- och självkostnadsprinciperna regleras dock i ellagen (1997:857) och inte i kommunallagen. Bestämmelserna framgår av 7 kap. 2 § ellagen. Enligt vår bedömning bör dä r- för undantaget från lokaliseringsprincipen anges i ellagen. Ett förslag till ändrad lagstiftning redovisas i kapitlet om författningsförslag. De följdändringar i ellagen som kan bli en konsekvens av vårt ovan red o- visade förslag återkommer vi till i vårt slutbetänka nde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft20"&gt;Naturgas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft1"&gt;Enligt direktiven skall utredningen särskilt överväga om kommunala fjärrvärmeföretag bör undantas från lokaliseringsprincipen. Det kan emellertid diskuteras om inte ett sådant undantag också bör gälla ko m- munala naturgasföretag. Utredningens huvuduppgift är att lämna ett förslag till ny naturgaslagstiftning senast den 1 november 1999. Denna fråga kommer att behandlas i vårt slutbetänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Lagen (1977:439) om kommunal energiplanering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft1"&gt;Enligt direktiven bör utredningen se över kommunernas planerings- och föreskriftsmöjligheter. Det bör övervägas om det i något avseende krävs en anpassning av det nu gällande regelverket för att möjliggöra en effektiv konkurrens mellan &lt;NOBR&gt;el-,&lt;/NOBR&gt; naturgas- och värmeföretagen, &lt;SPAN class="ft8"&gt;samtidigt som den nödvändiga planeringen inte försvåras&lt;/SPAN&gt;. Bestämmelserna avser främst lagen (1977:439) om kommunal energiplanering. Direktiven tar t.ex. inte upp plan- och bygglagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft1"&gt;Utredningen har på grund av tidsskäl inte haft möjlighet att utveckla några ställningstaganden om lagen om kommunal energiplan ering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;Lagen om kommunal energiplanering infördes 1977. Sedan dess har ett flertal beslut fattats som förändrat behoven och förutsättningarna för kommunal energiplanering. Bland annat har elmarknaden reformerats.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p28 ft1"&gt;Syftet med reformen var att öka konkurrensen på elmarknaden och öka valfriheten för konsumenterna, dvs. att få en bättre fungerande mar k- nad. På en konkurrensutsatt marknad går det naturligtvis att ifrågasätta alltför vidlyftiga inslag av offentlig planering och vad syftet med en s å- dan skall vara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;Någon möjlighet att vidta sanktioner mot kommuner som inte iak t- tar lagen finns inte. En relativt stor del av kommunerna tar inte heller fram den energiplan som lagen kräver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft1"&gt;Enligt vår bedömning kan det finnas anledning att se över lagen om kommunal energiplanering. Detta inte minst mot bakgrund av vilken funktion lagen fyller i en alltmer konkurrensutsatt energimarknad och tillkomsten av Agenda 21. Det senare är ett handlingsprogram för miljö och utveckling som antogs vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;RRV har också pekat på att lagen är ett svagt styrinstrument när det gäller att åstadkomma en kommunal energiplanering. Svagheterna sammanhänger med lagstiftningens allmänna utformning samt frånv a- ron av incitament för kommunerna att följa lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft1"&gt;En annan aspekt kan vara att det finns stora skillnader mellan kommunernas energiplaner. Det kan vidare diskuteras om kommunernas planering behöver lagfästas i detta sammanhang. Det torde ligga i kommunernas intresse att analysera utvecklingen oberoende av om det finns någon lag eller ej.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td22"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td24"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p22 ft0"&gt;7 Författningskommentar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Lag om ändring i ellagen (1997:857)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft1"&gt;Bakgrunden till förslaget har utvecklats i kap. 6. Förslaget innebär att ett sådant kommunalt företag som avses i 3 kap. &lt;NOBR&gt;16-18&lt;/NOBR&gt; §§ kommunall a- gen och som bedriver fjärrvärmeverksamhet i den egna kommunen får bedriva sådan verksamhet även utanför kommungränsen. Undantaget från lokaliseringsprincipen gäller dock endast om syftet är att uppnå en ändamålsenlig fjärrvärmeverksamhet. Fjärrvärmeverksamheten får dä r- för endast bedrivas i geografisk närhet till företagets fjärrvärmever k- samhet inom den egna kommunen. Detta betyder inte att de ifrågavarande områdena under alla omständigheter måste gränsa direkt till va r- andra. Däremot bör det inte vara tillåtet för ett kommunalt fjärrvärm e- företag att bedriva fjärrvärmeverksamhet i skilda delar av landet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td22"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;59&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td24"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p22 ft0"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;Fransson, B. (1998), &lt;SPAN class="ft8"&gt;Lokaliseringsprincipen&lt;/SPAN&gt;, bilaga 2 till delbetänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;Konkurrensverket (1998), &lt;/SPAN&gt;Prisreglering av monopol skyddar konsumenterna mot oskäligt höga priser&lt;SPAN class="ft1"&gt;, Anförande vid Svenska Fjärrvä r- meföreningens årsmöte av generaldirektör Jörgen Holgersson.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft1"&gt;Konstitutionsutskottets betänkande 1993/94:KU40, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Lokal demokrati&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;NUTEK (1996), &lt;/SPAN&gt;Kommunernas syn på den förnyade energiplaneringen&lt;SPAN class="ft1"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft1"&gt;Näringsutskottets betänkande 1993/94:Nu22, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Handel med el i konkurrens&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft1"&gt;Näringsutskottets betänkande 1994/95:NU10, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Vissa ändringar i ellagen, m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft1"&gt;Näringsutskottets betänkande 1995/96:NU1, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Ny ellagstiftning&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;Nätmyndigheten (1997), &lt;/SPAN&gt;Utvecklingen på elmarknaden 1997&lt;SPAN class="ft1"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft1"&gt;Regeringens proposition 1976/77:129, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Förslag till lag om kommunal energiplanering m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft1"&gt;Regeringens proposition 1984/85:5, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Utvecklad kommunal energiplanering m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft27"&gt;Regeringens proposition 1990/91:90, &lt;SPAN class="ft26"&gt;En god livsmiljö&lt;/SPAN&gt;. Regeringens proposition 1990/91:117, &lt;SPAN class="ft26"&gt;En ny kommunallag&lt;/SPAN&gt;. Regeringens proposition1993/94:162, &lt;SPAN class="ft26"&gt;Handel med el i konkurrens&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;Referenser&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft1"&gt;Regeringens proposition 1993/94:188, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Lokal demokrati&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft1"&gt;Regeringens proposition 1994/95:84, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Vissa ändringar i ellagen, m.m&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft1"&gt;Regeringens proposition 1994/95:222, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Ny ellagstiftning&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft1"&gt;Regeringens proposition 1996/97:84, &lt;SPAN class="ft8"&gt;En uthållig energiförsörjning&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft1"&gt;Regeringens proposition 1996/97:136, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Ny ellag&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft1"&gt;Regeringens proposition 1997/98:90, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Följdlagstiftning till miljöbalken m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft1"&gt;Regeringens proposition 1997/98:99, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Aktiebolagets organisation&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft1"&gt;Regeringens proposition 1998/99:1, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Budgetpropositionen för 1999&lt;/SPAN&gt;, Ut- giftsområde 21.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft1"&gt;SOU 1993:68, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Elkonkurrens med nätmonopol&lt;/SPAN&gt;, delbetänkande av Ellagstiftningsutredningen, Allmänna Förlaget, Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft1"&gt;SOU 1995:14, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Ny elmarknad&lt;/SPAN&gt;, delbetänkande av Energikommissionen, Fritzes, Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft1"&gt;SOU 1995:139, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Omställning av energisystemet&lt;/SPAN&gt;, slutbetänkande av Energikommissionen. Fritzes, Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;SOU 1995:140, &lt;/SPAN&gt;Uppvärmning av bebyggelsen i Sverige&lt;SPAN class="ft1"&gt;, underlagsbilaga 10 till Energikommissionens slutbetänkande, Fritzes, Stockholm.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft1"&gt;Statens energimyndighet (1998a), &lt;SPAN class="ft8"&gt;Energiläget 1998&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft1"&gt;Statens energimyndighet (1998b), &lt;SPAN class="ft8"&gt;Utvecklingen på elmarknaden 1998&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft1"&gt;Svenska Fjärrvärmeföreningen (1998a), &lt;SPAN class="ft8"&gt;Svenska Fjärrvärmeföreningens hemsida.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft1"&gt;Svenska Fjärrvärmeföreningen (1998b), &lt;SPAN class="ft8"&gt;Statistik 1997&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td22"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;61&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td24"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p22 ft0"&gt;Särskilda yttranden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft24"&gt;Särskilt yttrande av sakkunniga Magnus Grill, Harald Ljung, Gustaf Malmberg och Rolf Stålebrant&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft1"&gt;Utredningen har i denna etapp behandlat förutsättningar och konku r- rensvillkor för kommunal fjärrvärmeförsörjning. Vi ställer oss bakom utredningens analys och slutsats i stort och delar uppfattningen att det finns anledning att undanta fjärrvärmeverksamhet från kommunall a- gens lokaliseringsprincip. Vi har dock kommit till en annan slutsats vad det gäller undantagets begränsning till geografisk närhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft1"&gt;Kravet på geografisk närhet gäller endast de kommunala fjärrvärm e- företagen. Begränsning av möjligheten att ta tillvara skalfördelar kan på sikt innebära att kommunerna måste avyttra fjärrvärmeföretagen till statliga eller privata aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft1"&gt;Företagens storlek är av väsentlig betydelse för att verksamheten skall bli ekonomiskt bärkraftig och för att ge kunderna låga och ko n- kurrenskraftiga fjärrvärmekostnader. Genom att i lag geografiskt b e- gränsa de kommunala företagens utvecklingsmöjligheter begränsas samtidigt konkurrensen inom sektorn. Från allmän konkurrenssynpunkt är det viktigt att de kommunala fjärrvärmeföretagen kan verka på sa m- ma premisser som de privata och statliga företagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft1"&gt;Genom den föreslagna geografiska begränsningen skulle komm u- nala energiföretag inte kunna övergå i annan kommuns ägo utom mö j- ligen grannkommuns. Därmed skulle enbart privata och statliga företag komma att delta i den fortsatta strukturrationaliseringen på energiområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft1"&gt;Den svenska energimarknaden har hittills bestått och utvecklats av en blandning av statliga, privata och kommunala aktörer. Vi tror att en sådan blandning innefattande också kommunal energiverksamhet även fortsättningsvis kommer att vara till gagn för el- och fjärrvärmekunde r- na. Ytterst gäller frågan om de kommunala fjärrvärmeföretagen i for t-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;Särskilda yttranden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p166 ft1"&gt;sättningen skall finnas kvar på en konkurrensutsatt marknad. Vi anser att så bör vara fallet och att de kommunala fjärrvärmeföretagen därför bör ges samma affärsmässiga förutsättningar som statliga och privata företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft1"&gt;De kommunala fjärrvärmeföretagen bör följaktligen undantas från lokaliseringsprincipens krav utan geografiska inskränkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft10"&gt;Särskilt yttrande av sakkunniga &lt;NOBR&gt;Jan-Erik&lt;/NOBR&gt; Moreau och Veronica Nilsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft1"&gt;Utredningen har haft i uppdrag att analysera vissa aspekter som rör fjärrvärmesektorn. I utredningens direktiv nämns särskilt att utrednin g- en bör överväga om kommunala fjärrvärmeföretag bör undantas från den kommunala lokaliseringsprincipen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft1"&gt;Utredningen gör en gedigen genomgång av hur förutsättningarna är att bedriva kommunal fjärrvärmeverksamhet. Utredningens förslag i n- nebär emellertid ett alltför begränsat undantag från lokaliseringsprinc i- pen, genom förslaget om att ett kommunalt fjärrvärmeföretag enbart skall kunna bedriva fjärrvärmeverksamhet i geografisk närhet till den egna kommunen. Utredaren har dock inte funnit tillräckliga skäl för att, inom den legala ram som ges av den kommunala lagstiftningen, motivera ett fullständigt undantag från lokaliseringsprinc ipen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;Vi anser dock att det finns tillräckliga skäl för att fullständigt u n- danta fjärrvärmeverksamheten från lokaliseringsprincipen. Det vikt i- gaste skälet är att kommunalägd fjärrvärmeverksamhet skall kunna b e- drivas på likvärdiga ekonomiska villkor som privata och statliga akt ö - rer har. En geografisk begränsning av föreslagen karaktär blir alltför godtycklig och kan komma att hämma ett samhällsekonomiskt optimalt utnyttjande av fjärrvärmen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3561x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;SPAN class="p170 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td23"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;63&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td58"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td59"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td60"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p22 ft0"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft28"&gt;Kommittédirektiv&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td61"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft29"&gt;Lagstiftningen för handel och distribution&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td62"&gt;&lt;SPAN class="p172 ft30"&gt;Dir.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td61"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft29"&gt;av naturgas och annan rörbunden energi&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td62"&gt;&lt;SPAN class="p172 ft31"&gt;1998:41&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft1"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 1998.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft4"&gt;Sammanfattning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft1"&gt;En särskild utredare tillkallas för att se över den lagstiftning som reglerar handel, transporter och distribution av naturgas och annan rörbunden energi .&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft1"&gt;Utredaren skall följa det pågående arbetet inom EU med att utforma gemensamma regler för den inre marknaden för natu r- gas och lämna ett förslag till naturgaslagstiftning som tillgod o- ser det nya direktivets krav. Pågående internationella öve r- väganden rörande naturgasnätet i Norden och Östersjö området skall beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft1"&gt;Utredaren skall lämna förslag till nödvändiga ändringar av gällande lagstiftning som blir en följd av att en särskild natu r- gaslagstiftning införs. Regelverken för fjärrvärmesektorn bör därvid speciellt uppmärksammas. Utredaren skall i samma n- hanget överväga om kommu nala värmeföretag bör undantas från kommunallagens lokaliseringsprincip.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;64 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td64"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft4"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;Gällande lagstiftning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft1"&gt;Det finns i Sverige ingen särskild lagstiftning som reglerar handel och transport av naturgas. Den som avser att uppföra en anläggning för att använda naturgas måste ta hänsyn till flera lagar vars bestämmelser inte avser enbart anläggningar för a n- vändning av naturgas. Sådana bestämmelser finns i bl.a. lagen om hushållning med naturresurser, m.m. (NRL), naturvårdslagen, väglagen, kulturminneslagen och hälso skyddslagen. Särskilda bestäm melser för framdragande och begagnande av rörledningar för flytande och gasformiga energibärare, bl.a. naturgas, finns i lagen (1978:160) om vissa rörledningar (rörledningslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft8"&gt;Rörledningslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft1"&gt;Framdragande och begagnande av rörledningar för transport av fjärrvärme eller av råolja, naturgas eller produkt av råolja eller naturgas eller av annan vätska eller gas som är ägnad att anvä n- das som bränsle regleras i rörledningslagen. Rörledningar för sådana ämnen i vätske- eller gasform får inte framdragas eller användas utan särskilt tillstånd (koncession).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft1"&gt;Koncession krävs inte för ledning med en sammanlagd längd av högst 20 km, som huvudsakligen används för att tillgodose enskilda hushålls behov eller som uteslutande utnyttjas inom hamn- eller industriområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft1"&gt;Ansökan om koncession skall ges in till den myndighet som regeringen bestämmer (Statens energimyndighet). Regeringen beslutar om koncession. Koncession får meddelas endast om det från allmän synpunkt är lämpligt att ledningen framdrages och begagnas och sökanden anses vara lämplig att utöva den verksamhet som avses med koncessionen. Koncession skall avse ledning med en i huvudsak bestämd sträckning och gälla viss tid, längst 30 år. Koncession skall förenas med de villkor som behövs för att skydda allmänna intressen eller enskild rätt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft12"&gt;Bilaga 1 &lt;SPAN class="ft7"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td67"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td68"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p182 ft1"&gt;Koncession får inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Vid koncessionsprövningen skall lagen om hushållning med naturresurser m. m. (NRL) tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft1"&gt;Om den verksamhet för vilken en koncession har meddelats enligt rörledningslagen visar sig förorsaka betydande olägenheter som inte kunde förutses när koncessionen meddelades, får regeringen eller myndigheten föreskriva ytterligare villkor för att fö rebygga eller minska olägenheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft1"&gt;Koncessionshavaren är skyldig att mot ersättning ombesörja transport genom ledningen åt annan, om det kan ske utan väsentligt förfång för koncessionshavaren. Fråga om sådan sky l- dighet prövas av myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft1"&gt;Rörledningslagen innehåller vidare särskilda regler för rö r- ledningar som ligger inom väg- eller trafikledsområde, samt regler angående överlåtelse och upphörande av koncession.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft8"&gt;Naturgasmarknadsdirektivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft1"&gt;Ett direktiv om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas antogs den 11 maj 1998 av EU:s energiministrar. Direktivet bygger på samma principer som ligger till grund för elmarknadsdirektivet (tillgång till nätet, ömsesidighet, subsidi a- ritet och gradvis öppnande av marknaden), men beaktar samt i- digt de särskilda villkoren för naturgasmarknaden. I direktivet finns gemensamma regler för överföring, distribution, leverans och lagring av naturgas. Där fastställs regler för naturgasse k- torns organisation och funktion och för tillträde till marknaden samt drift av systemen. Vidare preciseras vilka kriterier och förfaranden som skall tillämpas vid beviljande av tillstånd för öve rföring, distribution, leverans och lagring av naturgas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft1"&gt;Medlemsstat skall ange vilka kunder inom respektive land som skall kunna få tillträde till systemet i avsikt att ingå avtal om eller att köpa naturgas. Definitionen av sådana s.k. berätt i- gade kunder skall leda till en öppningsnivå av marknaden som är lika med minst 20 % av den årliga naturgasanvändningen på den nationella marknaden. Denna andel skall sedan ökas till 28 % efter fem år och till minst 33 % efter tio år. Länderna får&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td64"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p186 ft1"&gt;dock själva begränsa marknadsöppningen så att den blir högst 10 procentenheter över miniminivåerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft1"&gt;Från början blir bara elproducenter samt större kunder av annat slag berättigade att utnyttja gasnäten för att kunna köpa naturgas på marknaden. Elproducenter är berättigade kunder oavsett storlek, medan kravet för övriga kunder är en använ d- ning som uppgår till mer än 25m &lt;SPAN class="ft32"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;naturgas per år. Naturgasmarknadsdirektivet medger, liksom elmarknadsdirektivet, olika förfaranden för tillträde till ledningsnätet mellan vilka me d- lemsstaterna kan välja (förhandlat eller reglerat nättillträde). Dessa skall genomföras i enlighet med objektiva, öppna och &lt;NOBR&gt;icke-diskriminerande&lt;/NOBR&gt; kriterier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft1"&gt;Leveransavtal om naturgas med en berättigad kund inom en annan medlemsstat skall inte kunna hindras om kunden anses berättigad i båda de berörda systemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft1"&gt;Medlemsstaterna skall kunna pålägga företagen vissa al l- männyttiga skyldigheter. Dessa skyldigheter skall vara klart definierade, öppna, &lt;NOBR&gt;icke-diskriminerande&lt;/NOBR&gt; och kontrollerbara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft1"&gt;Alla integrerade naturgasföretag skall ekonomiskt redovisa över förings &lt;NOBR&gt;-,&lt;/NOBR&gt; distributions- och lagringsaktiviteter separat för att undvika diskriminering, korssubventionering och snedvridning av konkurrensen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft1"&gt;Ett naturgasföretag kan tillfälligt medges undantag från krav om tillträde till nätet om detta skulle kunna medföra allvarliga ekonomiska och finansiella svårigheter på grund av s.k. &lt;NOBR&gt;take-or-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;pay-åtaganden&lt;/NOBR&gt; som godkänts i något eller flera avtal om köp av naturgas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft1"&gt;De medlemsstater som inte är direkt anknutna till det europeiska naturgasnätet och endast har en huvudleverantör av n a- turgas skall kunna ställa sig utanför en rad av direktivets regler. Likaså skall vissa medlemsstater som kan anses vara framvä x- ande marknader få göra undantag från flera artiklar i direktivet. Om genomförandet av direktivet kan orsaka allvarliga problem inom ett visst geografiskt område skall också undantag medges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft1"&gt;Direktivet innehåller, förutom de här angivna huvudpunkterna, ett omfattande och detaljerat regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft12"&gt;Bilaga 1 &lt;SPAN class="ft7"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td67"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td68"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p191 ft1"&gt;Direktivet skall genomföras i medlemsstaterna inom två år efter det att det har trätt i kraft, vilket sker den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft8"&gt;Förutsättningar för en ny naturgaslagstiftning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft1"&gt;I Sverige levereras naturgas för närvarande kring en ledning i sydligaste Sverige och Västkusten. Ledningen angör Sverige vid Klagshamn i Skåne. Via det danska nätet är Sverige knutet till det kontinentala naturgasnätet. De gemensamma reglerna för den inre marknaden för naturgas kommer således, med en utformning i huvudsak enligt rådets gemensamma ståndpunkt, att behöva genomföras i svensk lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft1"&gt;Den svenska lagstiftningen som gäller överföring, distrib u- tion, leverans och lagring av naturgas bör därför ses över och kompletteras. Detta bör ske på ett sådant sätt att det förslag till ny lagstiftning som utarbetas tillgodoser det nya direktivets krav. Samtidigt bör arbetet med den nya lagstiftningen syfta till att regelverket skall vara grunden för en samhällsekonomiskt e f- fektiv marknad. Ett förslag om svensk lagstiftning på området kan därför mycket väl gå längre än vad det kommande EU- direktivet kräver i det fall så bedöms vara ändamålsenligt (e x- empelvis avseende marknadsöppning och tillträde till näten för naturgasleverantörer). Det bör dock samtidigt beaktas att den svenska naturgasmarknaden är mindre utvecklad än i flertalet andra europeiska länder och att en bristande jämvikt i öppna n- det av gasmarknaderna bör undvikas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft1"&gt;Naturgasmarknadsdirektivet kan beräknas att liksom elmarknadsdirektivet medge olika förfaranden för tillträde till ledningsnätet. Den svenska ellagen föreskriver ett reglerat nät t- illträde. Rörledningslagens bestämmelse om koncessionshavarens skyldighet att mot ersättning ombesörja transport åt annan är en form av förhandlat nättillträde. Utgångspunkten för den nya naturgaslagstiftningen bör vara ett reglerat nättillträde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft1"&gt;Ett ledningsnät för naturgas kan beskrivas som ett naturligt monopol på samma sätt som exempelvis ledningsnätet för el. Förekomsten av naturliga monopol har att göra med, och kan i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;68 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td64"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft1"&gt;vissa fall accepteras med hänsyn till stordriftsfördelar. Det finns dock risk för att monopolmakten kan missbrukas och kontroll från statens sida är därför nödvändig. En ökad naturgasutbredning ger upphov till frågor om hur problem till följd av ett dominerande marknadsinflytande för en ledningsägare skall kunna undvikas. Samtidigt måste det beaktas att antalet leverantörer till den svenska marknaden aldrig kan beräknas att bli sä r- skilt stort, och att någon eller några aktörer måste kunna ta den risk som är förknippad med de stora investeringar som krävs för ett utbyggt ledningsnät. En lagstiftning för naturgas marknaden måste därför med nödvändighet beakta de särskilda villkor som gäller för naturgassektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft1"&gt;Enligt rörledningslagen är en ledningsägare skyldig att mot ersättning, och om ledig kapacitet finns, ombesörja transport g e- nom ledningen åt annan part. Trots denna möjlighet och för e- komsten av ett särskilt transiteringsdirektiv avseende naturgasen, har frågan om utnyttjande av nät aldrig prövats i Sverige. Den lagstiftning som utarbetas bör vara utformad så att en kostna d- ssänkande konkurrens kan säkras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft1"&gt;Införandet av gasmarknadsdirektivet i svensk lagstiftning bör ske på ett sådant sätt att förutsättningarna för utbyggnaden av ett integrerat naturgasnät inte försvåras. Möjligheterna enligt direktivet att få ett tidsbegränsat undantag från tillträde till n ä- tet inom ett begränsat geografiskt område bör därvid beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft1"&gt;En utbyggnad av naturgasnätet i Norden och Östersjöområdet har aktualiserats under senare år. I ett gemensamt uttalande i Bergen den 26 juni 1997 underströk de nordiska statsministrarna betydelsen av utvecklingen av ett integrerat naturgasnät i Östersjöområdet. Under år 1998 kommer Nordic Gas Gridstudien, som utförs av danska, finska och svenska gasföretag och stöds av EU, att avrapporteras. I studien undersöks mar k- nadsförutsättningarna för och alternativa utformningar av ett utvidgat nordiskt naturgasnät. De nordiska energiministrarna har tillsatt en särskild arbetsgrupp för att följa upp Bergend e- klarationen vad gäller utbyggnaden av naturgasnätet och stud e- ra underlaget för större gasprojekt. Under år 1998 skall också, enligt det protokoll med Ryssland som undertecknades den 3&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft12"&gt;Bilaga 1 &lt;SPAN class="ft7"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td67"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td68"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p200 ft1"&gt;december 1997, en &lt;NOBR&gt;rysk-svensk&lt;/NOBR&gt; expertgrupp studera förutsät t- ningarna för en utbyggnad av naturgas näten och ta fram underlag för vidare åtgä rder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft8"&gt;Fjärrvärmesektorn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft1"&gt;Rörledningslagen reglerar även dragning och utnyttjande av fjärrvärmerör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft1"&gt;Fjärrvärmeföretagens konkurrenssituation har påtagligt p å- verkats av det nya regelverk för elsektorn som trädde i kraft den 1 januari 1996. Genom att elmarknaden öppnades för konku r- rens infördes också bestämmelser som syftade till att anpassa konkurrensvillkoren för kommunala värmeföretag. En lagstif t- ning för naturgasmarknaden, som medger ökad konkurrens om kunderna, kan beräknas att ytterligare påverka värmeföretagens situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft1"&gt;Det finns därför anledning att i samband med översynen av naturgaslagstiftningen också utreda om det krävs förändringar av de bestämmelser som reglerar värmeföretagens leveranser och försäljning av värme. Kommunernas planerings- och för e- skriftsmöjligheter bör ses över. Det bör vidare övervägas om det i något avseende krävs en anpassning av det nu gällande r e- gelverket för att möjliggöra en effektiv konkurrens mellan &lt;NOBR&gt;el-,&lt;/NOBR&gt; naturgas- och värmeföretagen, samtidigt som den nödvändiga planeringen inte försvåras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft1"&gt;I denna del av utredningen bör det särskilt övervägas om &lt;SPAN class="ft33"&gt;k&lt;/SPAN&gt;ommunala fjärrvärmeföretag bör undantas från den kommunala lokaliseringsprincipen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft1"&gt;I det nya regelverket för elmarknaden infördes särregler för kommunal elverksamhet innebärande bl.a. att kommunal produktion av och handel med el som drivs i privaträttslig form undantas från vissa av kommunallagens principer. För sådan verksamhet gäller ej lokaliseringsprincipen. Vidare gäller att verksamheten skall drivas på affärs mässig grund i stället för med iakttagande av självkostnadsprincipen och likställighetsprincipen. Bestämmelserna infördes för att göra konkurrensvillkoren för kommunala elföretag likvärdiga dem som gäller för övriga företag på elmarknaden. Också kommunal produ k-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;70 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td64"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p200 ft1"&gt;tion och distribution av fjärrvärme och naturgas som bedrivs i privaträttslig form undantogs från självkostnads- och likställi g- hetsprinciperna, men ej från lokaliseringsprincipen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft33"&gt;Kommunallagens lokaliseringsprincip innebär att en kommun som bedriver värmeproduktion endast får leverera värme inom den egna kommunen. Det har bl.a. framhållits att denna bestämmelse, om den följs fullt ut, förhindrar eller försvårar uppbyggnaden av effektiva värmeförsörjningssystem som omfattar flera kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft33"&gt;Regeringen har i prop. 1996/97:84 om en uthållig energiförsörjning informerat riksdagen om sin avsikt att låta se över kommunallagens bestämmelser i detta avseende. I översynen skall ingå att bedöma om lokaliseringsprincipen är ett hinder för en effektiv fjärrvärmeutbyggnad och, om så bedöms vara fallet, att överväga förändringar i kommunallagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft4"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft1"&gt;En särskild utredare skall se över den lagstiftning som reglerar handel, transporter och distribution av naturgas och annan rö r- bunden energi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft1"&gt;Utredaren skall följa det pågående arbetet inom EU med att utforma gemensamma regler för den inre marknaden för natu r- gas och lämna ett förslag till naturgaslagstiftning som kan b e- dömas tillgodose det nya direktivets krav, och som i övrigt kan vara grunden för en samhällsekonomiskt effektiv svensk natu r- gasmarknad. Pågående internationella överväganden rörande naturgasnätet i Norden och Östersjöområdet skall också bea k- tas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft1"&gt;Utredaren skall också lämna förslag till nödvändiga ändrin g- ar av gällande lagstiftning till följd av förslaget om särskild naturgaslagstiftning. Utredaren skall särskilt överväga om det krävs förändringar av de bestämmelser som reglerar värmeföretagens leveranser och försäljning av värme och, om så är fallet, lämna nödvändiga förslag. Därvid skall även effekter på konkurrenssituationen bedömas och beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td65"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td69"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;Bilaga 1 &lt;SPAN class="ft1"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td70"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft34"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td71"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td72"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p191 ft1"&gt;Utredaren skall i sammanhanget särskilt överväga om ko m- munala värmeföretag bör undantas från kommunallagens lok a- liseringsprincip.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft4"&gt;Övrigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft1"&gt;Utredaren skall senast den 1 november 1999 redovisa sina överväganden och lämna förslag till ny lagstiftning. Utredaren skall dock redan den 1 februari 1999 avrapportera sitt uppdrag i den del som avser fjärrvärmesektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft1"&gt;Utredaren skall beakta vad som sägs i direktiv till kommitté- er och särskilda utredare om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50) samt i direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124) och redovisa effekter för brottsligheten och för det brottsförebyggande arbetet (dir. 1996:49).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft1"&gt;(Närings- och handelsdepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td22"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;73&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td24"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p22 ft0"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft10"&gt;Lokaliseringsprincipen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft20"&gt;Rapport till Värme- och gasmarknadsutredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft20"&gt;av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft20"&gt;Barbro Fransson&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td22"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td24"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p16 ft0"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td73"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;1 Sammanfattning ...................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td74"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;77&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td73"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;2 Värme- och gasmarknadsutredningens direktiv ...............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td74"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;81&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td73"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;3 Lokaliseringsprincipen och kommunallagen .....................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;83&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td75"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft6"&gt;Elmarknadsreformen ..................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td74"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;83&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;Lokaliseringsprincipen före reformeringen av elmarknaden .....&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;84&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;Lokaliseringsprincipen efter reformeringen av elmarknaden ....&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;85&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td75"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft6"&gt;Skydd för naturgas och fjärrvärme .............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;3.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft6"&gt;Avtal, kommunalförbund och gemensamma bolag ....................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;87&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td73"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;4 Kommunägda företag ..........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td74"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;89&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft6"&gt;Organisation av kommunägda energiföretag ..............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;89&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td75"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft6"&gt;Fjärrvärme och annan värmeförsörjning ....................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;91&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft6"&gt;Ägande och associationsform .....................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;93&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft6"&gt;Produktion och miljö ..................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;4.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td75"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft6"&gt;Stöd till omställning av energisystemet ......................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;97&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td73"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;5 Studien ...................................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td74"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft4"&gt;99&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft6"&gt;Syfte, avgränsning och datainsamling ........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;99&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft6"&gt;Intervjutemata...........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td73"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;6 Resultat av intervjuundersökningen.................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td74"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;101&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;Beskrivning av företagen och deras verksamhet ......................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;101&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft6"&gt;Huvudargumenten – för och emot ............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;103&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td75"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft6"&gt;Skalfördelar och miljö ..............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;106&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft7"&gt;Konkurrens vid förvärv eller utbyggnad ..................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;108&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft6"&gt;Konkurrens om fastighetsägarna ..............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;110&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;SPAN class="p18 ft1"&gt;6.6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft6"&gt;Behov av tillsyn........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;110&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td73"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft3"&gt;7 Slutsatser .............................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td74"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft5"&gt;113&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td22"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;77&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td24"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p22 ft0"&gt;1 Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft1"&gt;När elmarknaden reformerades gavs kommunägda elhandels- och elnätsföretag undantag från lokaliseringsprincipen vilken innebär att kommuner endast får ha hand om sådana angelägenheter som har anknytning till kommunens område eller dess medlemmar. För de kommunägda elnätsföretagen begränsades undantaget till nätverksamhet i geografisk närhet till kommunen. Värmeföretagen fick inte detta undantag. Deras konkurrenssituation har påverkats av det regelverk för elsektorn som trädde i kraft den 1 januari 1996.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft1"&gt;Värme- och gasmarknadsutredningen skall enligt direktiven implementera EU:s gasmarknadsdirektiv i svensk lagstiftning. I samband därmed skall utredas om det krävs förändringar i de bestämmelser som reglerar värmeföretagen. Värme- och gasmarknadsutredningen har vidare att bedöma om lokaliseringsprinicpen är ett hinder för effektiva värmeförsörjnings lösningar och, om så bedöms vara fallet, överväga förändringar i kommunallagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft1"&gt;Kommunernas planerings- och föreskriftsmöjligheter skall enligt direktiven ses över. Utredningen skall vidare överväga om det i något avseende krävs en anpassning av det nu gällande regelverket för att möjliggöra en effektiv konkurrens mellan &lt;NOBR&gt;el-,&lt;/NOBR&gt; naturgas- och värmeföretagen, samtidigt som den nödvändiga planeringen inte försvåras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft20"&gt;Studien&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft1"&gt;I denna studie har företrädare för nio kommunägda eller tidigare kommunägda företag intervjuats. I samtliga företag har verkställande direktören intervjuats. I flertalet företag har även ordföranden/kommunalrådet eller vice ordföranden intervjuats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft1"&gt;Medverkande i studien har varit:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Energiföretag som helt eller delvis ägs av kommuner och med verksamhet i andra kommuner eller med ägaren i annan kommun. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;I denna grupp ingår Stockholm Energi AB, Avesta Energi AB, Bromölla Energi AB, Ekerö Energi AB och Skellefteå Kraft AB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;78 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Kommunägda energiföretag som samverkar med energiföretag i andra kommuner. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;Från denna grupp ingår Trollhättan Energi AB och Uddevalla Energi AB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Kommunägda företag med integrerad kommunalteknik, s.k. ”superutilities”. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;Till företag av denna typ hör Eskilstuna Energi och Miljö AB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Tidigare kommunalförbund. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;Norrenergi AB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft1"&gt;Företrädare för samtliga företag anser att fjärrvärmen bör ges undantag från kommunallagens lokaliseringsprincip. När det gäller utformningen av detta undantag förespråkar flertalet att det bör omfatta all energiverksamhet, dvs. att även ett generellt undantag bör ges för elnäten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft1"&gt;De som anser att kommunala energiföretag bör få ett begränsat undantag framhåller att detta bör ges likartad utformning som undantaget för elnäten, dvs. ”i geografisk närhet till företagets nätverksamhet inom kommunen i syfte att uppnå en ändamålsenlig nätverksamhet”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft1"&gt;Flertalet intervjuade pekar på att fjärrvärmen är ett monopol. Under senare år har företag med fjärrvärmeverksamhet sålts till privata företag. Det förekommer också att privata entreprenörer bygger och driver värmerörelser. Mot bakgrund av monopolinslagen och på grund av de barriärer som finns mot att byta bränsleslag anser flertalet intervjuade att Energimyndigheten bör svara för tillsyn. De intervjuade framför två alternativa modeller för denna tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft20"&gt;Modell 1. Tillsyn av Energimyndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft1"&gt;Energimyndigheten bör ges i uppdrag svara för tillsyn av alla typer av energiföretag oavsett vilket energislag som används. Energi myndigheten bör vidare producera och publicera årliga prisjämförelser där alla energiföretag och energislag ingår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft20"&gt;Modell 2. Tillsyn av Energimyndigheten samt konsumentråd och ”öppna hearings”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft1"&gt;Även i denna modell bör Energimyndigheten ges uppdrag att svara för tillsyn av alla typer av energiföretag oavsett vilket energislag som används. Energimyndigheten bör vidare producera och publicera årliga prisjämförelser där alla energiföretag och energislag ingår.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td76"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;Bilaga 2 &lt;SPAN class="ft1"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td67"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td77"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p222 ft1"&gt;Energimyndigheten bör kompletteras med ett lokalt konsumentråd i alla kommuner med värmeföretag, i vilket fastighetsägarförening, villaägarorganisationer, hyresgäströrelser m.fl. kan ingå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft1"&gt;Energiföretagen föreslås åläggas att ordna öppna ”hearings” i varje kommun i samband med att Energimyndigheten publicerar taxejämförelser där råden, press och allmänhet inbjuds delta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft20"&gt;Slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft1"&gt;Det har inte framkommit några faktorer som är så tungt vägande att de skulle förhindra ett undantag från lokaliseringsprincipen för fjärrvärmen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft1"&gt;För ett undantag talar de skäl som framkommit i intervju undersökningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft1"&gt;Vid sidan av dessa skäl bör det framhållas att undantagen från lokaliseringsprincipen i ellagen eljest får begränsad betydelse, då de flesta energiföretag som bjuds ut till försäljning innefattar såväl elnät som värmeverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft1"&gt;Det är angeläget att frågan om tillsyn över fjärrvärmen prövas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td22"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;81&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td24"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p223 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Värme- och gasmarknadsutredningens direktiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft1"&gt;När elmarknaden reformerades infördes särregler för kommunal elverksamhet som innebär att kommunal produktion och handel med el som drivs i privaträttslig form ges undantag från den s.k. lokalise ringsprincipen. Undantaget omfattar också elnätsverksamhet i geo grafisk närhet till företagets nätverksamhet inom kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft1"&gt;Fjärrvärme och naturgas omfattas inte av detta undantag. Fjärrvärmeföretagens konkur renssituation påverkas därför av de nya reglerna. Värme- och gasmarknadsutredningen skall enligt direktiven bedöma om lokaliseringsprincipen är ett hinder för en effektiv fjärrvärmeutbyggnad och, om så bedöms vara fallet, överväga för ändringar i kommunallagen. Utredaren skall särskilt överväga om det krävs förändringar av de bestäm melser som reglerar värmeföretagens leveranser och försäljning av värme oc h, om så är fallet, lämna förslag till åtgärder. Även effekter på konkurrenssituationen skall bedömas och beaktas. Utredaren skall särskilt bedöma om kommunala värmeföretag bör undantas från kommunallagens lokalise ringsprincip.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td22"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;83&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td24"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft0"&gt;&lt;SPAN class="ft0"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Lokaliseringsprincipen och kommunallagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Elmarknadsreformen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft1"&gt;Reformeringen av elmarknaden inleddes i oktober 1990 med en skrivelse till riksdagen med förslag att göra om vattenfallsverket till ett aktiebolag. Med denna skrivelse inleddes ett decennium med förändringar av den svenska energibranschen. De kommunägda energiföretagen kom tidigt med i förändringsarbetet. I ett första förslag till reform (Elkonkurrens med nätmonopol, SOU 1993:68) medgavs kommunerna att driva sina energiföretag på samma villkor som branschen i övrigt. Elmarknads utredningen föreslog att kommunerna skulle få undantag från lokalise ringsprincipen för alla fyra verksamhetsgrenarna: elhandel, elnät, fjärr värme och naturgas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft1"&gt;Regeringen lade i februari 1993 fram ett förslag om ny ellag (prop. 1993/94:162). I detta förslag gavs kommunerna undantag från lokaliseringsprincipen för elhandel och elnätsverksamhet ”i omedelbar geografisk anslutning till företagets nätverksamhet inom kommunen i syfte att uppnå en ändamålsenlig nätverksamhet”. Det generella undantaget från lokaliseringsprincipen för fjärrvärmen kvarstod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft1"&gt;Ellagen antogs av riksdagen våren 1994. Efter regeringsskiftet föreslog regeringen i proposition att ellagen skulle få vila tills vissa frågor utretts ytterligare. Ellagen behandlades senare av energikommissionen (Ny elmarknad, SOU 1995:14). I maj 1995 lade regeringen fram proposition om ny ellag (prop. 1994/95:222) i vilken konstateras att frågan om undantag från lokaliseringsprincipen för fjärrvärmeföretagen kräver ”ytterligare beredning”. I propositionen fanns också ett förslag om att begränsa användning av elvärme i distributionsområden för fjärrvärme och naturgas med svag konkurrenskraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft1"&gt;Frågan om lokaliseringsprincipen behandlades i proposition på energikommissionens betänkande (prop. 1996/97:84) varvid konstaterades att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;84 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p231 ft1"&gt;effektiva värmeförsörjningslösningar i områden nära kommungränsen förhindras och att regeringen mot den bakgrunden skall låta se över kommunallagens bestämmelser i detta avseende. I översynen skall ingå att bedöma om lokaliseringsprincipen är ett hinder för en effektiv fjärrvärmeutbyggnad och, om så bedöms vara fallet, att överväga förändringar i kommunallagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Lokaliseringsprincipen före reformeringen av elmarknaden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft1"&gt;Huvudregeln för kommunal verksamhet är att kommunen måste följa kommunallagen (1991:900). Denna regel gäller oavsett om verksamheten bedrivs i förvaltningsform eller i bolagsform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft1"&gt;I tidigare kommunallag (1977:179) fanns en allmänt hållen bestämmelse om att kommunerna fick ”själva vårda sina angelägenheter”. Utifrån denna bestämmelse har vissa grundprinciper för kommunal verksamhet utvecklats i rättspraxis. Dessa principer innebär en begränsning av den kommunala kompetensen. Principerna är likställighetsprincipen, självkostnadsprincipen och lokaliseringsprincipen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft1"&gt;Lokaliseringsprincipen lagfästes i kommunallagens (1991:900) bestämmelser om kommunens befogenheter (2 kap. 1 §) som reglerar att kommunen endast får ha hand om sådana angelägenheter som har anknytning till kommunens område eller dess medlemmar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft1"&gt;Syftet med reformeringen av elmarknaden var att skapa en effektiv energimarknad för att därigenom ge förutsättningar för ett lägre elpris. Före reformeringen av elmarknaden innebar lokaliseringsprincipen att en kommun bara kunde leverera el och värme inom den egna kommunen. Lagen begränsade därmed kommunernas möjligheter till en förutsätt ningslös optimering av produktion av värme och el.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft1"&gt;Utbyggnaden av kraftvärmen försvårades också före reformeringen av elmarknaden då kommunerna inte hade möjlighet att sälja överskott på kraft eller köpa vid underskott på grund av lokaliseringsprincipen och tillträdesbestämmelserna till stamnätet. Efter reformeringen av elmarknaden ändrades dessa förhållanden till en del men möjligheterna att bygga ut kraftvärmen försvåras fortfarande då kommunerna inte har tillgång till värmeunderlaget i närområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft1"&gt;De kommunala aktiebolagen skall också följa aktiebolagslagen. Andra områden i kommunerna är specialreglerade t.ex. genom skollagen eller plan- och bygglagen. När elmarknaden reformerades&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td76"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;Bilaga 2 &lt;SPAN class="ft1"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td67"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td77"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p237 ft1"&gt;skapades en generell lagstiftning (ellagen) som till en del avviker från kommunallagen och då kompletterar denna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Lokaliseringsprincipen efter reformeringen av elmarknaden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft1"&gt;Vid reformeringen av elmarknaden gavs kommunerna genom kommunala företag rätt att producera och sälja el på samma villkor som övriga företag i branschen. För att skapa lika konkurrensvillkor fick kommunerna undantag från lokaliseringsprincipen i ellagen (SFS 1997:857, 7 kap. 1 §). Undantaget innebär att ett kommunalt företag (som aktiebolag, handelsbolag, ekonomisk förening, ideell förening eller stiftelse) får, utan hinder för lokaliseringsprincipen, bedriva produktion av och handel med el samt därmed sammanhängande verksamhet. De kommunala företagen fick också undantag från lokaliseringsprincipen för nätverksamhet ”i geografisk närhet till företagets nätverksamhet inom kommunen”. Syftet måste vara att uppnå ”en ändamålsenlig nät verksamhet”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft1"&gt;Sammanfattningsvis har kommunerna två huvudlinjer att följa vid val av associationsform för energiverksamheten. Den ena linjen är förvaltningsform varvid kommunen måste följa kommunallagens principer m.m och den andra är kommunalt bolag varvid kommunen enligt ellagen medges undantag från vissa principer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft1"&gt;Ett viktigt inslag för att öka effektiviteten vid reformeringen av elmarknaden, var att skapa konkurrens mellan olika energislag och mellan olika aktörer. I ellagen lagfästs därför att kommunala energiföretag skall drivas affärsmässigt och särredovisas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft1"&gt;Om ett kommunalt företag (som aktiebolag, handelsbolag, ekonomisk förening, ideell förening eller stiftelse) bedriver elhandel eller elnätsverksamhet eller distribution av fjärrvärme eller naturgas skall därför verksamheten drivas på affärsmässig grund och redovisas särskilt. Begreppet affärsmässig grund innebär att det kommunala företaget har undantag från självkostnadsprincipen och likställighetsprincipen. Vinstpåslag skall göras i prissättningen. Verksamheten får inte heller lång siktigt subventioneras med skattemedel (Elkonkurrens med nätmonopol, SOU 1993:68, s. 220). Att redovisa särskilt innebär att bokföringen skall kunna avslutas med separata balans- och resultaträkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft1"&gt;Nätverksamheten är ett s.k. naturligt monopol. Den regleras därför speciellt. All nätverksamhet som inte sköts i kommunalt verk måste&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;86 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p243 ft1"&gt;därför enligt reglerna i ellagen drivas som särskild juridisk person. Bestämmelsen innebär att nätverksamhet som sköts i kommunalt företag skall drivas som ett separat bolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Skydd för naturgas och fjärrvärme&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft1"&gt;När riksdagen skulle anta ellagen sköts beslutet upp för att vissa frågor skulle få utredas ytterligare. Ellagen blev därmed vilande tills en ny proposition tagits fram. Denna proposition (prop. 1994/95:222) behandlar bl.a. frågan om skydd för naturgas och fjärrvärme.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft1"&gt;För att skapa långsiktiga förutsättningar att bedriva fjärrvärme- och naturgasdistribution gav statsmakterna dessa verksamheter ett speciellt skydd. Skälen till detta skydd var att fjärrvärme- och naturgasföretag skulle komma att verka i konkurrens med elhandelsföretag på den nya elmarknaden. Skyddet konstruerades som en övergångsbestämmelse i ellagen under tre år. Med stöd av denna bestämmelse kunde nätmyndigheten meddela förbud att ansluta fjärrvärme- och naturgaskunder till ledningsnätet för eluppvärmning. Förbudet upphör vid utgången av år 1998. Tre kommuner har åtnjutit undantaget, Ljusnarsberg, Falköping och Åre genom Årehus AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft1"&gt;För de företag som nätmyndigheten meddelat ett sådant förbud gäller inte kravet på affärsmässighet och särredovisning ”enl punkten 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1994:617) om ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar i deras lydelse enligt lagen (1994:1801) om ändringar i nämnda lag”. Likställighets- och självkostnadsprinciperna skall dock iakttas liksom lokaliseringsprinicpen. Om elhandel bedrivs i samma företag som skyddad fjärrvärme- eller naturgasverksamhet gäller huvudregeln för elhandelsverksamheten. Den verksamheten skall alltså drivas på affärsmässig grund och redovisas särskilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft1"&gt;Undantaget innebär att om en kommun bedriver distribution av fjärrvärme eller naturgas i aktiebolag eller liknande form, behöver inte verksamheten drivas affärsmässigt. Eftersom självkostnadsprincipen måste iakttas innebär det att i praktiken kan kommunen täcka underskott med skattemedel under t.ex. en uppbyggnadsperiod. Inom ramen för självkostnadsprincipen har en avkastning på det egna kapitalet som inte överstiger den långa räntan ansetts acceptabel. Kommunen får inte lokalisera sådan verksamhet utanför kommunen och man måste särredovisa verksamheten. Likställighetsprincipen måste dessutom följas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td76"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;Bilaga 2 &lt;SPAN class="ft1"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td67"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td77"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p244 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Avtal, kommunalförbund och gemensamma bolag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft1"&gt;Om kommunal energiverksamhet drivs i verksform måste kommunen följa kommunallagens principer. För att underlätta för kommunerna att driva verksamhet effektivt kan en kommun utan hinder av lokaliseringsprincipen samarbeta med andra kommuner i syfte att förbättra resursutnyttjandet. Formen för detta samarbete kan vara genom avtal, kommunalförbund eller gemensamma bolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Avtalen &lt;/SPAN&gt;kan omfatta alla verksamheter och gälla två eller flera kommuner. Avtal regleras med civilrättslig lagstiftning. Avtal kan gälla samverkan kring utbildning, utnyttjande av anläggningar m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Kommunalförbund &lt;/SPAN&gt;regleras i kommunallagen (kap. 3 § &lt;NOBR&gt;20–28).&lt;/NOBR&gt; Kommunalförbund kan avse två eller flera kommuner. Ett kommunalförbund kan ha fullmäktige, styrelse och andra nämnder (kommunalförbund med fullmäktige) eller vara organiserat enbart med en förbunds direktion (kommunalförbund med förbundsdirektion). Den senare formen av kommunalförbund har tillkommit för att skapa en alternativ driftform till aktiebolag för kommuner och landstingskommuner under offentligrättsliga principer. I kommunalförbund med förbundsdirektion utövas beslutanderätt, förvaltning och verkställighet av förbundsdirektionen. För kommunalförbundet skall en särskild förbundsordning finnas. I kommunallagen finns också bestämmelser som reglerar utträde, uppsägningstid, ordning för styrning och insyn, revision m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft1"&gt;Kommunalförbund används vanligen för samverkan mellan flera kommuner i frågor som är av ”icke industriell natur” t.ex. räddningstjänst. Andra vanliga områden där kommunalförbund nyttjas är brandförsvar, &lt;NOBR&gt;VA-försörjning&lt;/NOBR&gt; och kollektivtrafik. I dag finns inget kommunalför bund där elhandel, elnät, fjärrvärme eller naturgas ingår. Tidigare kommunalförbund har omvandlats till aktiebolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Gemensamma bolag &lt;/SPAN&gt;regleras i aktiebolagslagen och i kommunallagen (kap. 3 § &lt;NOBR&gt;16–19).&lt;/NOBR&gt; Bolagen utgör i dag den vanligaste samverkansformen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td22"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;89&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td24"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p22 ft0"&gt;4 Kommunägda företag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Organisation av kommunägda energiföretag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft1"&gt;Under de senaste två åren har många kommunägda energiföretag utvecklats från kommunala verk till affärsmässiga koncerner. Spännvidden är stor när det gäller företagens storlek och koncept. Det kommunala ägandet kan också variera från helägda koncerner till en ägarandel på några procentenheter. Värmeföretag, i den mån sådana förekommer, kan ha olika plats i företagens struktur. De vanligaste organisationsmodellerna är följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft20"&gt;”Basorganisationen”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft1"&gt;I ”basorganisationen” för kommunägda energikoncerner ingår minst tre företag, &lt;SPAN class="ft8"&gt;AB Elnät, AB Kraft och AB Värme&lt;/SPAN&gt;. Elhandeln ligger i vissa fall i ett fjärde företag, i andra i värme- eller kraftdelen. Basmodellen finns representerad i några av våra större kommuner, t.ex. Umeå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft20"&gt;Energi AB med delägande i AB Elhandel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft1"&gt;I Energi AB ingår vanligen två kärnverksamheter, &lt;SPAN class="ft8"&gt;AB Elnät och AB Värme&lt;/SPAN&gt;. För att i någon mån begränsa riskerna har elhandeln överlåtits till ett kommungemensamt &lt;SPAN class="ft8"&gt;elhandelsföretag&lt;/SPAN&gt;. Andra motiv till överlåtelsen är möjligheterna att skaffa spetskompetens på marknadssidan. Fyrstad Kraft AB är ett sådant elhandelsföretag som ägs av tre kommuner (Trollhättan, Uddevalla och Lysekil) med 33,33 % vardera. Andra exempel är DalaKraft AB (som ägs av kommunerna Gagnef, Leksand, Malung, Orsa/Mora och Älvdalen), Gestrikekraft AB (ägs av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;90 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p251 ft1"&gt;kommunerna Gävle, Hofors och Sandviken) samt Småländsk Energi AB (ägs av kommunerna Kalmar, Nybro och Emmaboda).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft20"&gt;AB Kommunalteknik eller ”Superutilities”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft1"&gt;I vissa kommuner har koncerner bildats för huvuddelen av den kommunaltekniska verksamheten. I en ”superutility” kan ingå &lt;SPAN class="ft8"&gt;AB Elnät, AB Elhandel, AB Värme, AB VA och AB Renhållning&lt;/SPAN&gt;. Motiven till koncernbildningen har varit att slå ut kostnaderna för fakturering, IT, jour- och övervakning, beredskap m.m. på de kommunaltekniska verksamheterna. Även möjligheten att anställa spetskompetens inom teknik och ekonomi som kan utnyttjas av hela koncernen har påverkat. Exempel på företag är Borlänge Energi AB, Eskilstuna Energi &amp; Miljö AB, Norrköping Miljö och Energi AB, Tekniska Verken i Linköping AB samt Västerås Energi och Vatten AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft20"&gt;AB Elnät och AB Elåterförsäljning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft1"&gt;Kärnverksamheten i denna typ av företag är elnäten. Elhandeln finns kvar i kommunal ägo men fungerar på återförsäljningsbasis. Exempel på denna typ av företag är Ekerö Energi AB. Fjärrvärme, i den mån sådan förekommer, består av hetvattencentraler som ligger utanför energikoncernen, t.ex. hos bostadsföretagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft20"&gt;AB Elnät&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft1"&gt;Affärsidén i dessa företag är att arbeta med elnät. I vissa fall finns också ett mindre fjärrvärmebolag. Elhandeln har överlåtits eller släppts. Värmedelen kan vara kommunägd eller bestå av ett antal hetvattencentraler som drivs av bostadsföretagen. Exempel på denna typ av företag är det rekonstruerade C4 Energi AB (som består av ett nätföretag och ett värmeföretag) och Bromölla Energi AB (som består av ett elnätsföretag vilket tillsammans med Stockholm Energi AB håller på att bygga upp ett fjärrvärmeföretag, Bromölla Fjärrvärme AB).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td76"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;Bilaga 2 &lt;SPAN class="ft1"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td67"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td77"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p254 ft20"&gt;AB Stora Värmeföretaget och Lilla Värmeverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft1"&gt;Ett antal kommuner producerar enbart värme i sitt företag eller verk. Elrörelsen kan ha sålts tidigare eller ligga skild från företaget. Motiven till satsning i värmedelen har ofta varit att skapa en rationell värmeförsörjning och ett reducerat oljeberoende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;AB Stora Värmeföretaget &lt;/SPAN&gt;finns bl.a. i Storstockholm. Exempel på företag är Norrenergi AB och Söderenergi AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Lilla värmeverket &lt;/SPAN&gt;drivs vanligen i formen kommunalt verk men även aktiebolag förekommer. Tungt vägande orsaker till satsningarna i värmeverket är sysselsättningsskäl. Exempel på denna typ av företag finns i glesbygdskommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Fjärrvärme och annan värmeförsörjning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft1"&gt;De flesta fastigheter har någon typ av värmeförsörjningssystem där fjärrvärme är ett av de vanligare. Fjärrvärme är inte något entydigt begrepp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft1"&gt;Historiskt beskrevs fjärrvärme i tekniska termer i form av vissa tryck- och temperaturnivåer. Flertalet fjärrvärmesystem är byggda enligt dessa tekniska kravspecifikationer där kvalitet och säkerhet är fastställda. De tekniska specifikationerna byggde på att hetvatten distribuerades till flera fastigheter/kunder samt att trycket skulle vara högre än en viss nivå. De tekniska definitionerna av fjärrvärme har lämnats då utvecklingen gått mot allt enklare tekniska system med olika tryck och olika temperaturnivåer inom samma system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft1"&gt;Vid utformning av ett nytt system för energibeskattning har begreppen kraftvärmeverk och fjärrvärmeverk använts. Problemet med dessa begrepp är att vid tolkning måste man redan i förväg fastslå vilken indelningsgrund som skall användas. Teknikutvecklingen på bl.a. gassidan innebär att kraftvärmeverk kan bli nästan hur små som helst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft1"&gt;I statistiska sammanhang brukar värmeförsörjning klassificeras i näringsgren &lt;NOBR&gt;”El-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;gas-,&lt;/NOBR&gt; värme- och vattenförsörjning”, (SNI 41).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft1"&gt;Branschorganet Fjärrvärmeföreningen (FVF) har använt marknadsmässiga kriterier för att definiera fjärrvärme. Enligt dessa kriterier kännetecknas en fjärrvärmeanläggning av:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;· &lt;/SPAN&gt;ett kund/leverantörsförhållande,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;92 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p260 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;leverantören mäter och fakturerar värme,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;flera ägare av byggnader är anslutna. I fastigheten eller industrin finns flera kunder samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;värmen bjuds ut kommersiellt och alla (inom rimligt avstånd) som vill ansluta sig får göra detta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft1"&gt;Med den marknadsmässiga definitionen faller de allra minsta hetvattencentralerna och de individuella värmesystemen utanför. Denna definition beaktar inte andelsägda system av dansk modell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft1"&gt;Under de senaste åren har begreppet närvärme börjat användas. Med närvärme avses vanligen ett litet värmesystem som t.ex. ägs av en ekoby. Ett närvärmesystem brukar beskrivas som ett system med en sammanlagd produktionskapacitet på högst 15 MW och högst 500 kunder. Vanligen används förnybara bränsleslag, t.ex. biobränsle och/eller solvärme. Ett närvärmesystem kan emellertid vara större än många av dagens fjärrvärmesystem. För att ytterligare komplicera bilden gäller att om ekobyn i ovanstående exempel utökar sitt system med nytillkommande bostadsområden i närheten då byter systemet klassificering från närtill fjärrvärme.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft1"&gt;En annan typ av värmeförsörjningssystem, utanför begreppet fjärrvärme, där också ett kund/leverantörssystem råder är affärsverksamhet med ”färdig värme” som bygger på professionell pannskötsel som tjänst. Samägda pannor i gemensamt bolag förekommer också i dessa lösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft1"&gt;Många värmeförsörjningssystem som utvecklats under senare år ”saknar nät”, t.ex. system för pellets- eller briketteldning. Systemen kan vara vatten- eller luftburna med ackumulatortank. Bränsleleverantören erbjuder olika servicegrad alltifrån att kunden själv hämtar pelletsen i stora säckar till att den kommer levererad i bulkbil där kunden sluter avtal och köper ”färdig värme”. Denna typ av verksamhet handhas ibland av kommunägda värmeföretag där framställningen av pellets görs under sommarmånaderna när värmen i kraftvärmeverket annars skulle spillas. Exempel finns också på andra företagstyper som engagerat sig i verksamhet av detta slag, t.ex. bilfrakts- och skogsföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft1"&gt;Sammanfattningsvis visar ovanstående beskrivning att den tekniska utvecklingen går mot större mångfald av system. Kombinationer av system inom samma företag blir också allt vanligare. Exempel på sådana system är kombinat med kraftvärmeverk, avfallsförbränningsanläggning och pelletstillverkning. Kombinationer av bränsleslag och &lt;NOBR&gt;leverantörs-/kundförhållanden&lt;/NOBR&gt; blir också vanligare. Detta talar för att begreppet fjärrvärme blivit så sammansatt att det i dag svårligen låter sig definieras entydigt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td76"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;Bilaga 2 &lt;SPAN class="ft1"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td67"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td77"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p264 ft8"&gt;Från samhällets sida finns det anledning att bejaka och stimulera teknikutvecklingen. När lokaliseringsprincipen diskuteras finns det därför skäl att inte begränsa lönsamhet och teknisk utveckling genom alltför snäva definitioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;I denna studie kommer vi att utgå ifrån FVF:s marknadsmässiga definition när vi använder begreppet fjärrvärme. Fjärrvärme är emellertid bara en del i begreppet effektiv värmeförsörjning där såväl fjärrvärme som andra värmeförsörjningslösningar ingår. Dessa värmeförsörjningslösningar är inte alltid rörbundna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Ägande och associationsform&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft20"&gt;Fjärrvärmeföreningens medlemmar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft1"&gt;De statistiska uppgifter som finns om fjärrvärmeföretagen är i första hand Fjärrvärmeföreningens (FVF) uppgifter. Enligt deras statistik hade föreningen år 1998 totalt 163 medlemmar uppdelade på följande kategorier&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td78"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;Privatägda företag (100 procent privat ägare)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td79"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;18&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td78"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;Statliga företag (100 procent statlig ägare)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td79"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td78"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;Företag som är helt eller delvis ägda av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td79"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;kommunerna &lt;NOBR&gt;(1–100&lt;/NOBR&gt; procent kommunal ägare)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td78"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;och kommunala verk&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td79"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;140&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p161 ft1"&gt;Antalet kommunala verk uppgick till 15 och kommunala aktiebolag var 125.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft1"&gt;Det är således ett fåtal bland FVF:s medlemsföretag som drivs i förvaltningsform (9 procent). Huvuddelen (57 procent) av de kommunägda företagen är helägda aktiebolag (100 procent) eller har kommunen som ägare till 50 procent och däröver (9 procent). Andelen företag där den kommunala ägarandelen är mellan 49,99 och 10 procent är 8 procent. Mindre än 10 procent i kommunalt ägande hade 2 procent av företagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft1"&gt;Ägarandelen behöver inte sammanfalla med rösträtt i bolaget. Uppgifter saknas om rösträttsbegränsningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft1"&gt;Andelen företag som är helt privat eller helt statligt ägda är relativt begränsad (12 respektive 3 procent).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3590x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td80"&gt;&lt;SPAN class="p269 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;94 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td81"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td86"&gt;&lt;SPAN class="p270 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr19 td87"&gt;&lt;SPAN class="p271 ft8"&gt;Diagram 1. FVF:s medlemmar – ägare år 1997&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td86"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td80"&gt;&lt;SPAN class="p272 ft38"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td81"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td82"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td83"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td84"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td85"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td86"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td80"&gt;&lt;SPAN class="p272 ft38"&gt;90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td81"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td82"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td83"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td84"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td85"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td86"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td80"&gt;&lt;SPAN class="p272 ft38"&gt;80&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td81"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td82"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td83"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td84"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td85"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td86"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td80"&gt;&lt;SPAN class="p272 ft38"&gt;70&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td81"&gt;&lt;SPAN class="p273 ft38"&gt;57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td82"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td83"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td84"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td85"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td86"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td80"&gt;&lt;SPAN class="p272 ft38"&gt;60&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td82"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td83"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td84"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td85"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td86"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft39"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td81"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td82"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td83"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td84"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td85"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td86"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft40"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td80"&gt;&lt;SPAN class="p272 ft38"&gt;50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td81"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td82"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td83"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td84"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td85"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td86"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td80"&gt;&lt;SPAN class="p272 ft38"&gt;40&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td81"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td82"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td83"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td84"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td85"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td86"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td80"&gt;&lt;SPAN class="p272 ft38"&gt;30&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td81"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td82"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td83"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td84"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td85"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td86"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td80"&gt;&lt;SPAN class="p272 ft38"&gt;20&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td81"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td82"&gt;&lt;SPAN class="p274 ft38"&gt;9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td83"&gt;&lt;SPAN class="p275 ft38"&gt;8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td84"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td85"&gt;&lt;SPAN class="p276 ft41"&gt;12&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td86"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td80"&gt;&lt;SPAN class="p273 ft42"&gt;9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td81"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td84"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td85"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td86"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;SPAN class="p272 ft38"&gt;10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td81"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td83"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td84"&gt;&lt;SPAN class="p277 ft38"&gt;2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td85"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td86"&gt;&lt;SPAN class="p278 ft38"&gt;3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;SPAN class="p272 ft38"&gt;0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td83"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td84"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td85"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td80"&gt;&lt;SPAN class="p279 ft38"&gt;KF&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td81"&gt;&lt;SPAN class="p280 ft41"&gt;KAB&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td82"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft38"&gt;KAB&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td83"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft38"&gt;KAB&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td84"&gt;&lt;SPAN class="p281 ft38"&gt;KAB&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td85"&gt;&lt;SPAN class="p276 ft41"&gt;Privat&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;SPAN class="p282 ft41"&gt;Statligt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td81"&gt;&lt;SPAN class="p279 ft38"&gt;100%&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;SPAN class="p283 ft38"&gt;99,9-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td83"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft38"&gt;49,9-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td84"&gt;&lt;SPAN class="p284 ft44"&gt;&amp;lt;9,9 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td85"&gt;&lt;SPAN class="p285 ft41"&gt;100 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td86"&gt;&lt;SPAN class="p286 ft45"&gt;100 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td81"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;SPAN class="p281 ft38"&gt;50 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td83"&gt;&lt;SPAN class="p76 ft38"&gt;10 %&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td84"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td85"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td86"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr9 td88"&gt;&lt;SPAN class="p271 ft1"&gt;FVF:s medlemmar svarade år 1997 för leverans av 41 180 GWh värme&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td89"&gt;&lt;SPAN class="p271 ft1"&gt;till 1 655 200 lägenheter och 123 300 småhus.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td84"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td85"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p287 ft20"&gt;Värmeföretag som inte är medlemmar i FVF&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft1"&gt;Vid sidan av FVF:s medlemmar finns det värmeanläggningar i ett 90- tal orter. Uppgifter om dessa anläggningar är knapphändiga och för 20 saknas uppgifter helt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft1"&gt;Av de uppgifter som finns förefaller dock ägande och associationsform i dessa verksamheter att skilja sig från FVF:s medlemmar. En högre andel (26 procent) drivs i förvaltningsform (jfr FVF 9 procent).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft1"&gt;Det förefaller också vara mindre vanligt att kommunerna driver företagen tillsammans med en privat eller statlig aktör. Blandade ägandeformer (statlig/kommunal eller privat/kommunal) hade drygt 10 procent av företagen (jfr FVF 19 procent).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft1"&gt;En annan iakttagelse är att den private ägaren i många fall är lokala investerare, skogsägare eller spillvärmeleverantörer. De privatägda&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td76"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;Bilaga 2 &lt;SPAN class="ft1"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td67"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td77"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft1"&gt;företagen som är medlemmar i FVF är i huvudsak de stora privata kraftproducenterna. Helägda (100 procent) kommunala aktiebolag är 22 procent (jfr FVF 57 procent).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft1"&gt;Värmeföretagen kan spela en stor roll i det lokala näringslivet då de ofta ligger i glesbygdskommuner och deras bidrag till sysselsättningen kan vara påtagligt. I energisammanhang har de emellertid liten betydelse. Av en total levererad värmemängd år 1997 på närmare 42 000 GWh svarade dessa värmeanläggningar för drygt 1 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft1"&gt;Än en gång bör dock betonas att uppgifterna om företagen är osäkra. Till detta kommer att under det gångna året har många värmeprojekt (fjärrvärme, närvärme, hetvattencentraler m.m.) påbörjats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Produktion och miljö&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft1"&gt;Motiven till att kommunerna engagerar sig i produktion av fjärrvärme är omsorgen om miljön. I dag pågår en omställning av produktionen från fossila bränslen till förnybara. Denna utveckling har varit påtaglig under de senaste &lt;NOBR&gt;10–15&lt;/NOBR&gt; åren. Som fossila bränslen brukar förutom olja och kol även naturgas klassificeras. Till förnybara räknas biobränsle, avfall, industriell spillvärme och värmepumpar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft1"&gt;År 1993 svarade energislag som kan karaktäriseras som förnybara för närmare 60 procent av bränslet i fjärrvärmeanläggningarna. År 1997 hade detta bränsleslag ökat med 16 procentenheter (se figur).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft1"&gt;När det gäller kraftvärmeproduktionen har också en påtaglig minskning av fossila bränslen som olja och kol vidtagits mellan åren 1993 och 1995. År 1993 uppgick förnybara bränslen till 3 procent. Fem år senare hade inslaget ökat med 14 procentenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft1"&gt;Till denna utveckling har statsmakternas stöd till utbyggnad av biobränsleeldad kraftvärme bidragit. Under år 1997 fattade riksdagen beslut om omställning av energisystemet vilket kommer att påverka denna utvecklingstendens ytterligare.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GNB3592x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td90"&gt;&lt;SPAN class="p281 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;96 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td79"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td91"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td92"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td93"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td94"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td95"&gt;&lt;SPAN class="p293 ft8"&gt;Diagram 2.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr26 td96"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;Använt bränsle i fjärrvärmeproduktionen, procent&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td79"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td97"&gt;&lt;SPAN class="p13 ft8"&gt;FVF:s medlemmar, år 1993 och 1997&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td94"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td90"&gt;&lt;SPAN class="p294 ft46"&gt;80&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td79"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft46"&gt;75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td91"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td92"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td93"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td94"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td90"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td91"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td92"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td84"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td93"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td94"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft47"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td90"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td79"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td91"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td92"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td84"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td98"&gt;&lt;SPAN class="p295 ft48"&gt;1997 47351 GWh&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td90"&gt;&lt;SPAN class="p294 ft46"&gt;60&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td79"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td91"&gt;&lt;SPAN class="p277 ft46"&gt;59&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td92"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td84"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td98"&gt;&lt;SPAN class="p295 ft48"&gt;1993 44092 GWh&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td79"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td91"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td92"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td84"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td93"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td94"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td90"&gt;&lt;SPAN class="p294 ft46"&gt;40&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td91"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td92"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td84"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td93"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td94"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td90"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td91"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td10"&gt;&lt;SPAN class="p296 ft46"&gt;22&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td92"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td84"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td93"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td94"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td90"&gt;&lt;SPAN class="p294 ft46"&gt;20&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td79"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td91"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p297 ft46"&gt;14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td92"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td84"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr32 td93"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft46"&gt;11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td94"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td90"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td79"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td91"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td92"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td84"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td94"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td90"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td79"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td91"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td92"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft46"&gt;7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td84"&gt;&lt;SPAN class="p296 ft46"&gt;7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td94"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td90"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td79"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td91"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td93"&gt;&lt;SPAN class="p298 ft46"&gt;4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td94"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft52"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td90"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td79"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td91"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td92"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td84"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr7 td94"&gt;&lt;SPAN class="p299 ft46"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td90"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td79"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td91"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td92"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td84"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td93"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td90"&gt;&lt;SPAN class="p294 ft46"&gt;0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td79"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td91"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td92"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td84"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td93"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td94"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td90"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft9"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td99"&gt;&lt;SPAN class="p279 ft46"&gt;Förnybart&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;SPAN class="p77 ft46"&gt;Fossilt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td10"&gt;&lt;SPAN class="p274 ft46"&gt;Torv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td93"&gt;&lt;SPAN class="p300 ft46"&gt;El&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;SPAN class="p301 ft46"&gt;Övrigt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p302 ft8"&gt;Diagram 3. Bränsle i kraftvärmeverk, år 1993 och 1997, procent&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft4"&gt;Diagramet finns endast i den tryckta upplagan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td76"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;Bilaga 2 &lt;SPAN class="ft1"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td67"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td77"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p303 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Stöd till omställning av energisystemet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft1"&gt;Riksdagen fattade år 1997 beslut om stöd till omställning av energisystemet. I detta beslut ingår ett bidrag till investering i biobränslebaserad kraftvärme. Stödet ges (enligt prop.) med 3 000 kronor per installerad kW elproduktionskapacitet. Bidraget får dock enligt propositionen uppgå till högst 25 procent av investeringen. Det totala bidraget uppgår till 450 miljoner kronor under fem år. Enligt Energimyndigheten (EM) har hittills fattats beslut om bidrag till kraftvärmeproduktion i följande företag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Eskilstuna Energi och Miljö AB&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Sala-Heby&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; Energi AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Lycksele Energi AB (ägs av Skellefteå Kraft AB)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Härnösand Energi och Miljö AB&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td22"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;99&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td24"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p22 ft0"&gt;5 Studien&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Syfte, avgränsning och datainsamling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft1"&gt;Intervjuundersökningen syftar till att belysa hur kommunägda energiföretag påverkas av lokaliseringsprincipen. I undersökningen har ett antal kommunägda eller tidigare kommunägda företag med värmerörelse valts ut för djupintervju. Fyra kategorier energiföretag har ingått i studien. Intervjuerna genomfördes under senare hälften av oktober och under november månad 1998. I samtliga företag har verkställande direktören intervjuats. Dessutom har ordförande/kommunalråd eller vice ord förande i energiföretaget intervjuats. Intervjuerna har avidentifierats. De intervjuade har beretts tillfälle att ge synpunkter på intervju resultaten. De förhållanden som beskrivs är de som gällde under intervjumånaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft1"&gt;Följande företag har ingått i undersökningen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Energiföretag som är helägda eller delvis ägda av kommuner och med verksamhet i andra kommuner eller med ägaren i annan kommun&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft1"&gt;I denna grupp ingår Stockholm Energi AB, Avesta Energi AB, Bromölla Energi AB, Ekerö Energi AB och Skellefteå Kraft AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Kommunägda energiföretag som samverkar med energiföretag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft4"&gt;i andra kommuner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft1"&gt;Med i studien från denna grupp är Trollhättan Energi AB och Uddevalla Energi AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Kommunägda företag med integrerad kommunalteknik, s.k. ”superutilities”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft1"&gt;Till företag av denna typ hör Eskilstuna Energi och Miljö AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Tidigare kommunalförbund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft1"&gt;I dag finns inte något kommunalförbund inom värmeområdet. Norrenergi AB ombildades från kommunalförbund till aktiebolag för ett antal år sedan. Norrenergi AB ingår som representant för tidigare kommunalförbund i studien.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;100 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft1"&gt;Intervjuerna har kompletterats med uppgifter ur företagens års redovisningar, hemsidor och annan dokumentation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft1"&gt;De kommunägda företagen är föremål för strukturförändringar. Under tiden studien genomfördes har Ekerö kommun fattat beslut om att sälja aktierna i Ekerö Energi AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Intervjutemata&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft1"&gt;Hur är fjärrvärmerörelsen organiserad i kommunen? Vilken utvecklingsstrategi har kommunen valt vad gäller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;köp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;samverkan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;kommunalförbund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;horisontell integration&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft1"&gt;Vilket är motivet till den valda utvecklingsstrategin? Vilken påverkan på val av strategi har lokaliseringsprincipen haft? Hur påverkas fjärrvärmens utvecklingsmöjligheter av kommunens val av utvecklingsstrategi?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft1"&gt;Förutsättningar för konkurrens mellan olika aktörer och mellan olika energislag vid respektive strategival? Effekter för fjärrvärmens konkurrenskraft av lokaliseringsprincipen? Förutsättningar för fjärrvärmens konkurrenskraft vid utveckling av naturgasmarknaden?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft1"&gt;Vilka effekter har skatter och avgifter på val av bränsleslag? Påverkas bränslevalet och därmed lönsamheten av val av företagsstrategi? Finns behov av förändringar i regler för värme företagen eller i kommunernas planerings- och föreskriftsmöjligheter?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft1"&gt;Finns skäl att undanta kommunala värmeföretag från lokalise ringsprincipen? Skulle ett sådant undantag leda till men för konsu menterna? Finns det några nackdelar för kommunmedborgarna vid ett undantag från lokaliseringsprincipen?&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td100"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td101"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;101&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td102"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p22 ft0"&gt;6 Resultat av intervjuundersökningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Beskrivning av företagen och deras verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft20"&gt;Ägarförhållanden och verksamhet under intervjuperioden &lt;NOBR&gt;oktober–november&lt;/NOBR&gt; 1998&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Stockholm Energi AB &lt;/SPAN&gt;ägdes tidigare till 90,85 procent av Stadshusettan AB och till 8,99 procent direkt av Stockholms kommun. Stadshusettan AB ägdes i sin tur till 100 procent av Stockholms kommun. Under hösten 1998 avyttrade Stockholms kommun 50 procent av kommunens aktier i Stockholm Energi AB till det med Imatra Voima AB (IVO) gemensamt ägda bolaget Birka Energi AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft1"&gt;Värmen är ett affärsområde i Stockholm Energi AB. Under år 1998 har en omorganisation inletts av verksamheten där all värmeverksamhet kommer att överföras till ett separat bolag, Birka Värme AB. Stockholm Energi AB distribuerar värme i Stockholms kommun. Genom avtal med Söderenergi drivs fjärrvärmenäten i Huddinge, Salem, Botkyrka, Södertälje och Stockholm gemensamt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft1"&gt;År 1996 bildade kommunerna Bromölla, Olofström och Ronneby elhandelsbolaget Blekinge Energi AB. 1997 såldes 80 procent av detta företag till Hydro Energi Syd AB. Årsskiftet 1997/1998 avyttrades återstoden till Hydro Energi Syd AB. Elnätsbolaget &lt;SPAN class="ft8"&gt;Bromölla Energi AB &lt;/SPAN&gt;ägs till 100 procent av Bromölla kommun. Birka Energi AB och Bromölla Energi AB bildade tillsammans Bromölla Fjärrvärme AB, som ägs till 91 procent av Birka Energi AB och till 9 procent av Bromölla Energi AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;AB Avesta Energi &lt;/SPAN&gt;förvärvades av Stockholm Energi AB år 1994. I förvärvet ingick fjärrvärmeverksamhet i Avestas centrala delar. Efter&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;102 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p318 ft1"&gt;förvärvet har en utbyggnad inletts som innebär att ca 40 miljoner skall investeras i kommunens fjärrvärmeverksamhet. I samband med elmarknadsreformen lades fjärrvärmen och krafthandeln i Avesta Energi AB, ett av Stockholm Energi AB helägt dotterbolag. AB Avesta Elnät, ett helägt dotterbolag, svarar för elnäten i Avesta kommun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft1"&gt;Stockholm Energi AB förvärvade år 1995 15 procent av aktierna i &lt;SPAN class="ft8"&gt;Ekerö Energi AB&lt;/SPAN&gt;. Ekerö Energi AB ägde i sin tur 0,16 procent av aktierna i Stockholm Energi AB. Dessa aktier är nu inlösta. De kommunägda hetvattencentralerna på Ekerö ligger i kommunens bostadsföretag och i tekniska förvaltningen. Under hösten 1998 har ett förslag om att sälja Ekerös aktier i Ekerö Energi AB lagts fram. I förslaget ingår att köparen skall erbjuda ”samarbete med kommunen angående utveckling av uppvärmningssystem, s.k. närvärme”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Skellefteå Kraft AB &lt;/SPAN&gt;är helägt av Skellefteå kommun. Bland kommunägda företag är Skellefteå Kraft AB det största. Företaget har fyra affärsområden, Elkraft, Elnät, Värme och Fastigheter. Under de senaste åren har ett kraftvärmeverk i Hedensbyn tagits i drift. Hedensbyn är ett bioenergikombinat, dvs. förutom att el och värme produceras, torkas biopellets under sommaren när värmebehovet är litet. Kombinatet fick 86 miljoner kronor i stöd från NUTEK. Pellets levereras i dag i huvudsak till en större kund samtidigt som utvecklingen av en mer småskalig marknad pågår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft1"&gt;Skellefteå Kraft AB har år 1997 förvärvat 100 procent av aktierna i Lycksele Energi AB och Lycksele Elnät AB. I Lycksele Energi AB ingår fjärrvärmerörelse. Skellefteå Kraft AB äger dessutom kraftvärmeverk i Malå kommun samt värmeverk i Kristineberg (Lycksele kommun) och i Norsjö kommun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft1"&gt;Som ett led i omställningen av energisystemet har Energimyndigheten beviljat Lycksele Energi AB medel för att bygga en ny biobaserad kraftvärmeanläggning i centrala Lycksele.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Eskilstuna Energi och Miljö AB &lt;/SPAN&gt;ägs till 100 procent av Eskilstuna kommun. Fjärrvärmeverksamheten är en rörelsegren i företaget. Affärsområden är avfall, vatten och avlopp, värme, service m.m. Före taget har två dotterbolag, Eskilstuna Energi och Miljö Försäljnings AB och Elinstallation AB. Moderbolaget Eskilstuna Energi och Miljö AB svarar för elnäten. Företaget har inte någon verksamhet utanför kommungränsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft1"&gt;Även Eskilstuna Energi och Miljö AB har beviljats medel från anslaget för omställning av energisystemet för utbyggnad av ett biobaserat kraftvärmeverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft8"&gt;Trollhättan Energi AB &lt;SPAN class="ft1"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Uddevalla Energi AB &lt;SPAN class="ft1"&gt;äger tillsammans med Lysekils Energi AB krafthandelsföretaget Fyrstads Kraft AB med&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;Bilaga 2 &lt;SPAN class="ft1"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td106"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td107"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft1"&gt;33,33 procent vardera. Trollhättan Energi AB och Uddevalla Energi AB är helägda av respektive kommun. Fjärrvärmeverksamhet är en rörelse gren tillsammans med elnäten och entreprenadverksamheten i respektive moderbolag. Varken Trollhättan Energi AB eller Uddevalla Energi AB har någon verksamhet utanför kommungränsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;AB Norrenergi &lt;/SPAN&gt;bildades år 1993. Mellan åren 1989 och 1992 bedrevs produktionsverksamhet i ett gemensamt kommunalförbund med förbunds direktion. Fjärrvärmenäten drevs i förvaltningsform i respektive kommun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft1"&gt;Norrenergi AB ägs av kommunerna Solna (67 procent) och Sundbyberg (33 procent). Företaget bedriver fjärrvärme- och fjärrkylaverksamhet samt elförsäljning i huvudsak till sina värme- och kylakunder. Förutom till ägarkommunerna Solna och Sundbyberg levererar Norrenergi AB värme till kommunerna Stockholm och Danderyd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Huvudargumenten – för och emot&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft20"&gt;För ett undantag från lokaliseringsprincipen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft1"&gt;Flertalet intervjuade anser att kommunerna bör få undantag från kommunallagens lokaliseringsprincip för fjärrvärmen. De anser dessutom att detta undantag bör omfatta all energiverksamhet, dvs. att även ett generellt undantag bör ges för elnäten. De som anser att kommunala energiföretag bör få ett begränsat undantag anser att detta bör ges likartad utformning som undantaget för elnäten, dvs. ”i geografisk närhet till företagets nätverksamhet inom kommunen i syfte att uppnå en ändamålsenlig nätverksamhet”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft1"&gt;Företagen i de mest tätbebyggda områdena skulle kunna nöja sig med ett begränsat undantag medan företagen i glesbygden däremot menar att geografisk närhet har olika innebörd för glesbygds- och för storstadsbor och att begreppet i geografisk närhet därför kommer att leda till tolkningsproblem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft20"&gt;Generellt undantag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft1"&gt;De huvudsakliga argumenten för att all energiverksamhet skall ges generellt undantag från lokaliseringsprincipen är följande:&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;104 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p322 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Fjärrvärmeföretagen är för många och för små. Större enheter ger &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;skalfördelar&lt;/SPAN&gt;. Därvid utnyttjas möjligheterna att fördela kostnader för utveckling av IT, kundregister, debiteringssystem och tekniska produktionssystem. Större enheter ger också fördel vid bränsleupphandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Miljöskäl&lt;/SPAN&gt;. Stora anläggningar har i allmänhet bättre miljöprestanda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Konkurrens vid införande eller utveckling av värmesystem. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;Om en kommun skall införa fjärrvärme kan inte andra kommuner konkurrera om uppgiften att genomföra denna uppbyggnad. Endast statliga eller privata företag kan delta. Ett liknande förhållande råder när en kommun skall utveckla fjärrvärme eller andra värmesystem som t.ex. närvärme. Förutom kommunen som skall genomföra utbyggnaden kan bara statliga eller privata företag konkurrera om uppdraget. Uppfattningen är att det behövs mer konkurrens än vad som är för handen i dag i dessa situationer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Konkurrensen om slutkunden är för svag &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;i dag. Slutkund kan antingen vara en ägare till flerbostadshus eller till ett småhus. När t.ex. nya områden byggs ut inom en kommun kan endast kommunens eget fjärrvärmeföretag samt statliga och privata företag konkurrera om uppdraget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Motverka ”påtvingade” utförsäljningar av värmeföretag&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;. Det förekommer att värmeföretag säljs ut på grund av den begränsning som lokaliseringsprincipen utgör vid utveckling av företaget. Ett&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft1"&gt;undantag från lokaliseringsprincipen skulle motverka påtvingade för säljningar. (Medvetna utförsäljningar kan däremot vara önskvärda.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft1"&gt;Dessutom förekommer argument som handlar om risker, roller och lika behandling av företag. Argumenten är följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Den aktör som tar den ekonomiska risken bör också ha instrument att handla. Om kommunerna tillåts äga energiföretag på en avreglerad marknad då bör också kommunen själv få bedöma vilka projekt som är lönsamma.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Kommuner och kommunala energiföretag vet sin roll. Kommunägda energiföretag kommer i de flesta fall att vara lokala ägare till infrastruktur. Ett undantag från lokaliseringsprincipen skulle dock ge möjlighet att lägga driften av verksamheten i regionala bolag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Lika behandling med andra offentliga energiföretag. Om staten har&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft1"&gt;möjlighet att driva verksamhet på olika håll i landet då bör också kommunerna ges möjligheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft1"&gt;De intervjuade är tydliga vad gäller att alla värmelösningar måste ges undantag från lokaliseringsprincipen. Situationen skulle annars, menar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;Bilaga 2 &lt;SPAN class="ft1"&gt;105&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td106"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td107"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p328 ft1"&gt;man, bli ”absurd” för de företag som producerar pellets. Dessa företag skulle tvingas ordna utlämningsställen för pellets vid kommungränsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft20"&gt;Begränsat undantag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft1"&gt;De intervjuade som för fram argument för ett begränsat undantag (dvs. i geografisk närhet till kommunen) pekar på att en utvidgning av distributionsområdet skall ha ett tydligt syfte för kommunens innevånare. Vidare framhåller man att vinstsyftet inte är det primära för kommunal bolagsverksamhet. Kommunerna får inte bedriva spekulativ verksamhet är ännu ett argument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft1"&gt;Företrädarna för ett begränsat undantag från lokaliseringsprincipen anser att detta undantag för värmeverksamhet bör utformas i likhet med undantaget för elnäten, dvs. ”i geografisk närhet till företagets nätverksamhet inom kommunen i syfte att uppnå en ändamålsenlig nätverksamhet”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft20"&gt;Emot ett undantag från lokaliseringsprincipen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft1"&gt;De intervjuade diskuterar skälen till att även fortsättningsvis följa kommunallagen och lokaliseringsprincipen inom värmeområdet men har svårt att uppbåda verkliga argument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft1"&gt;Kommunmedborgarnas kontroll anses värdefull. Men då värmemarknaden med elmarknadsreformen öppnats på bred front för privata aktörer och kommunägda företag som har ”affärsmässighet” som strategi, anser man att denna kontroll behöver kompletteras oavsett om undantag ges för lokaliseringsprincipen i framtiden. Behovet av tillsyn motiveras av att verksamheten är ett monopol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft1"&gt;Riskerna för spekulation med ”skattebetalarnas pengar” diskuterades. Men att kommunägda företag skulle göra förvärv där riskerna inte är väl penetrerade anses mindre troligt. Man framhåller också att riskerna t.ex. vid utbyggnad av stora anläggningar kan vara lika stora inom en kommun som ett eventuellt förvärv utanför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft8"&gt;I det följande utvecklas de argument som de intervjuade fört fram.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;106 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p303 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Skalfördelar och miljö&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft20"&gt;Fjärrvärme och effektiva värmerörelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft1"&gt;Fjärrvärme är inget entydigt begrepp. Flertalet intervjuade har kommenterat att den tekniska utvecklingen gått dithän att tidigare gränser brutits upp. I dag förekommer hetvattencentraler i bostadsföretagens ägo som har flera tusen kunder medan de minsta kommunägda kraftvärmeverken bara har ett par hundra kunder. ”Multifunktionella” system och ”kombinat” blir också allt vanligare där el- och värmeproduktion används till produktion av briketter eller pellets som i sin tur används till kraftvärmeproduktion. Den ekonomiska basen för dessa system är att utnyttja spillvärmen under de varma årstiderna. Mot denna bakgrund använder flertalet begreppet värme respektive värmerörelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft1"&gt;Effektiva värmelösningar kan således bestå av såväl rörbunden värme som kombinationer av andra lösningar. En effektiv värmelösning sammanfaller mer sällan med kommungränsen. Koncessionsgränser för eldistributionen sammanfaller inte heller med effektiva värmeproduktionslösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft1"&gt;När kommunernas engagemang i energiverksamhet diskuteras är det viktigt att se hela kedjan från samordning av avfallshantering till värme hos slutkund. Men då olika tekniska lösningar är under uppbyggnad får inte analysen begränsas till rörbunden energi utan kombinationer av tekniska lösningar bör tillåtas där alla värmeslag ingår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft1"&gt;Att organisera fjärrvärmen på liknande sätt som elverksamheten, dvs. skilja hantering av nät från värmeproduktion, antyds som en utvecklingsväg. Kommunernas uppgift skulle i sådana system vara att äga och driva infrastrukturen, dvs. rören, medan produktionen öppnas för kon kurrens. Modellen ifrågasätts emellertid då den reducerar den ekonomiska lönsamheten i kraftvärmen. Detta anses mindre önskvärt eftersom kraftvärmen är angelägen att utveckla ur miljösynpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft1"&gt;Att skilja mellan nät och produktion skulle också kunna minska investeringsbenägenheten i fjärrvärmeproduktion avsevärt vilket får till följd att projekt med högre riskprofil, t.ex. miljörelaterade åtgärder, kraftvärmetillämpningar, biobränsle- och avfallsvärmeverk, sannolikt försvåras eller förhindras. Med de långa avskrivningstider som dessa&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;Bilaga 2 &lt;SPAN class="ft1"&gt;107&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td106"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td107"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p329 ft1"&gt;infrastrukturprojekt har, krävs att avsättningen för värmeproduktionen till stor del är tryggad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft1"&gt;Dessutom bygger ekonomin i fjärrvärmenäten på storskalighet och centralisering av produktionen. Det är därför svårt att se att någon grad av konkurrens skulle kunna uppnås på produktionssidan, utom i de allra största näten i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft20"&gt;Stora och små företag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft1"&gt;Volym påverkar effektiviteten i värmerörelsen. Om energiföretagen fick utveckla systemen oberoende av lagstiftningen, anser de intervjuade att det skulle vara lönsamt att knyta samman värmenäten i våra större städer till stora sammanhängande nät. Även regionala värmeföretag lyfts fram som modell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft1"&gt;Värmeföretagen får alltmer inslag av &lt;NOBR&gt;”high-tech”&lt;/NOBR&gt; i produktionen. IT, kundebiteringssystem m.m. främjar effektiviteten men kräver också hög kompetens hos de anställda. För att finansiera utvecklingen krävs många kunder att fördela kostnaden på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft1"&gt;De mindre värmeverken uppges riskera att komma efter i fråga om kompetensuppbyggnad och personalutveckling. För att skapa effektiva system krävs ”en kritisk massa”, dvs. ett antal ingenjörer eller ekonomer som arbetar tillsammans och löser problem. Sådana miljöer uppges inte gå att skapa i de minsta värmeföretagen där det kanske bara finns behov av en ingenjör. Möjligheterna att ge stöd via s.k. expertsystem på distans diskuteras inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft1"&gt;Effektiviseringsvinster uppges även vara möjliga att uppnå om flera mindre värmerörelser inom ett större område drivs av ett företag. Även här finns möjliga effektiviseringsvinster inom områdena personal, finansiella tjänster, kundtjänst, IT, jour och beredskap m.m. Effektiviseringsmöjligheterna ligger också i att företag med högre omsättning kan bära ”spetskompetens” framför allt inom området teknik och IT.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft20"&gt;”Lagom stora företag är bäst”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft1"&gt;Uppfattningen om ”optimal” storlek är emellertid inte entydig. I ett historiskt perspektiv, framhålls det, har de riktigt stora energiföretagen haft en betydligt lägre effektivitet än de medelstora med ca 50 000– 70 000 elkunder och &lt;NOBR&gt;60–80&lt;/NOBR&gt; anställda.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;108 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p332 ft1"&gt;Stora integrerade system är förenade med stora investeringar och innebär risk för låsning till storskalig teknik. Pådrivande faktor för de integrationsprojekt som för närvarande pågår inom Stockholmsregionen är i allt väsentligt planering utifrån de olikheter som finns i beskattningen av bränslen för fjärrvärmeproduktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft1"&gt;Stora system som drivs av ett företag minskar möjligheterna att skapa förutsättningar för konkurrens och mångfald på den lokala värmemarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft1"&gt;Riskerna att de mindre företagen skall komma efter i utvecklingen är inte entydiga. Bl.a. uppges mindre företag i större utsträckning anlita extern spetskompetens för sin utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft20"&gt;Utveckla eller sälja&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft1"&gt;I undersökningen ingår ett par kommuner som överlåtit eller står i begrepp att överlåta sitt energiföretag och som inte har egen värmerörelse (en eller flera hetvattencentraler finns i bostadsföretagets eller den tekniska förvaltningens regi).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft1"&gt;Motivet till försäljning av värmeunderlaget uppges vara att kommunen saknar egen kompetens att utveckla en värmerörelse. Bristande finansiella resurser anges också som skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Konkurrens vid förvärv eller utbyggnad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft20"&gt;Växa genom förvärv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft1"&gt;Flertalet intervjuade är av uppfattningen att värmerörelser måste få ”växa genom förvärv”. De finansiella och andra risker som finns anser man möjliga att begränsa. Man framhåller också att risker kan i förekommande fall vara lika stora vid en utbyggnad i ”hemkommunen” som vid förvärv av en anläggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft1"&gt;Konkurrensen inom värmeområdet uppges vara för svag. Bristen på konkurrens blir påtaglig när en kommun som saknar fjärrvärme skall bygga upp ett fjärrvärmeföretag eller vidareutveckla en eller flera hetvattencentraler till en värmerörelse (med eller utan kraftvärme). I sådana situationer finns bara en handfull företag som kan konkurrera om köp eller samverkan då kommunala företag är förhindrade att delta. De företag som kan förvärva andra värmeföretag eller samarbeta med&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;Bilaga 2 &lt;SPAN class="ft1"&gt;109&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td106"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td107"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft1"&gt;en kommun som är i färd med att utveckla fjärrvärme är de större kraftproducenterna, dvs. Vattenfall AB, Sydkraft AB, Graninge AB och Birka Energi AB (efter försäljningen till IVO). Vid sidan av dessa företag finns ett fåtal privata företag (Gotlands Energi AB, Värmeland Teknik AB i Täby, Svensk Brikettindustri AB m.fl.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft1"&gt;Om inte kommunerna får undantag från lokaliseringsprincipen för värmerörelsen inskränks också konkurrensen på elsidan högst påtagligt, då energiföretag som bjuds ut till försäljning vanligen har både el och värme som verksamhetsgrenar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft1"&gt;En metod att stärka konkurrensen som diskuteras är att förbjuda företag som har leveranskoncession för el i ett område att också vara värmeleverantör i samma område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft20"&gt;Kommunalt ändamål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft1"&gt;De intervjupersoner som är av annan uppfattning menar att de energibolag som är helt eller delvis kommunalt ägda inte bör förvärva andra av det skälet att det inte är förenligt med det kommunala ändamålet för verksamheten. Förvärvet har inget tydligt syfte för kommunens innevånare. Vinstsyftet är inte primärt för kommunal bolagsverksamhet. Vidare får inte kommunerna bedriva spekulativ verksamhet med innevånarnas medel. De risker man tar på ”hemmaplan” är motiverade av det kommunala ändamål som företaget skall uppnå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft1"&gt;Att tillåta de kommunala energibolagen att få laglig rätt att förvärva verksamheter i andra kommuner, och därmed ”spekulera” med kommuninnevånarnas medel av det skälet att konkurrensen vid dessa utförsäljningar annars blir svag uppfattas som motstridigt med det kommunala ändamålet. Att de 150 kommunägda företagen genom sitt tillskott till antalet konkurrerande företag sågs som en resurs i samband med elmarknadsreformen, bortser man ifrån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft20"&gt;Kommunalförbund och andra samverkansformer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft1"&gt;Flertalet intervjuade menar att kommunalförbund som samverkansform inte är allmänt känd. Den blir därmed ”svårstyrd” och medborgarna har svårt att utöva demokratisk kontroll.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;110 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p303 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Konkurrens om fastighetsägarna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft1"&gt;Konkurrenssituationen för konsumenter av fjärrvärme är för svag. Detta beror på att fjärrvärmesystem är kostsamma varför konsumenter som en gång valt fjärrvärme i allmänhet är bundna till detta val under många år. På liknande sätt är konsumenterna bundna till andra värmeförsörjnings lösningar som t.ex. värmepumpar. Den höga kostnaden för att byta system utgör en barriär. Konsumenten hindras från att ”rösta med fötterna” om de anser att priset för värmetjänsten blir för högt eller om de av andra skäl är missnöjda på grund av denna kostnadsbarriär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft1"&gt;Vid sidan av kostnaden för att byta värmesystem tillkommer andra barriärer för ägare till flerbostadshus i och med att det krävs bygglov för byte av uppvärmningssystem. Det är troligt att miljöförvaltningarna skulle avstyrka ansökningar om byte av värmesystem av miljöskäl. Om bytet skulle vara till individuell uppvärmning med förnybara energikällor kan det dessutom vara svårt att finna förrådsutrymmen för pellets och att ordna transporter. Även dessa frågor har miljöförvaltningarna att beakta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft1"&gt;Småhusägare behöver inte bygglov för att byta uppvärmningssystem. Det finns ändå ett hinder i kostnaden för att byta värmelösning. Medan 2 500 kronor ansågs som oöverstigligt för elkunder kan kostnaden för att byta uppvärmningssätt från fjärrvärme till individuell uppvärmning uppskattas till ca 40 000 kronor om skorsten och ackumulatortank redan finns i fastigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Behov av tillsyn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft1"&gt;Flertalet intervjuade framhåller att det behövs någon form av konsumentskydd. Skyddet motiveras med två argument. Det ena gäller behovet av enhetlighet i prisklausuler m.m. som förekommer vid överlåtelser av värmeföretag. Bakgrunden till detta är att företag som svarar för värmerörelsen i en kommun i många fall kan ha sitt huvudkontor på annan ort. För att få inflytande över värmetaxorna förekommer det att kommunerna i samband med överlåtelse av värmeunderlaget lägger in olika typer av prisregleringsklausuler i avtalet. Exempel finns på klausuler som sträcker sig över 20 år. Denna typ av prisklausuler kan leda till för långa bindningstider till priser och andra villkor. Mångfalden av klausuler framhålls som motiv till behov&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;Bilaga 2 &lt;SPAN class="ft1"&gt;111&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td106"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td107"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft1"&gt;av tillsyn. Det andra motivet är att konkurrensen om slutkunden av vissa anses för svag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft1"&gt;När det gäller utformningen av skydd för konsumenterna lyfter man fram två modeller, dels en modell där man enbart replierar på Energimyndigheten, dels en modell där förutom Energimyndigheten ett råd inrättas samt att energiföretagen åläggs att ordna öppna hearings för konsumenterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft20"&gt;Modell 1. Tillsyn genom Energimyndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft1"&gt;Energimyndigheten bör ges i uppdrag att utveckla tillsyn av alla energiföretag oavsett vilket energislag som används. I uppgiften bör ingå att ta fram och publicera årliga prisjämförelser mellan alla energiföretag och alla energislag. Energimyndigheten bör vidare ges i uppgift att utveckla en rapportering för värme och gas liknande den myndigheten i dag gör för elnäten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft20"&gt;Modell 2. Tillsyn genom Energimyndigheten, konsumentråd och ”öppna hearings”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft1"&gt;Även i denna modell för tillsyn bör Energimyndigheten ges uppdrag att följa alla energiföretag och energislag, dvs. el, värme och gas. Vidare bör myndigheten producera och publicera årliga prisjämförelser där alla energiföretag och energislag ingår. I uppgiften bör vidare ingå att Energimyndigheten ges i uppgift att utveckla en rapportering för värme och gas liknande den myndigheten i dag gör för elnäten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft1"&gt;Energimyndigheten bör kompletteras med ett lokalt konsumentråd i vilket fastighetsägarförening, villaägarorganisationer, hyresgäströrelser m.fl. ingår. Som skäl till detta konsumentråd anges att kommunerna numera sällan äger sina fjärrvärmeanläggningar. Därför bör konsumenterna ges stöd i taxegranskningen av bostadsorganisationerna. Uppgiften för detta råd, som skall finnas i alla kommuner, bör vara att samråda i taxefrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft1"&gt;I samband med att Energimyndigheten publicerar taxejämförelser skall energiföretagen åläggas att ordna öppna ”hearings” i varje kommun där råden, press och allmänhet inbjuds delta.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;112 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p254 ft20"&gt;Inget skydd – avlägsna barriärer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft1"&gt;Bland de intervjuade förekommer uppfattningen att konsumenterna inte behöver ytterligare skydd. I stället betonar man att de barriärer som finns hindrar konsumenterna från att byta fjärrvärmesystem och därför bör undanröjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft1"&gt;Kommunernas planmonopol bör luckras upp så att fastighetsägaren kan få valfrihet att själv välja uppvärmningssystem. Vidare framhåller man att kommunernas värme- och energiplaner måste ges en vägledande status och vara till för kommunens egna interna planeringsprocess. Praktiskt innebär en sådan åtgärd att länsstyrelsernas tillsyn över den kommunala energiplaneringen tas bort i alla delar utom koncessionsprövningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft1"&gt;Fjärrvärmeföretagens leveransåtagande uppges på vissa orter ha utsträckts så att även fjärrvärmecentralen i fastigheten ägs av leverantören. Därmed blir kostnaden för kunden att byta uppvärmningsform obetydlig förutsatt att den gamla anläggningen (vanligen oljepanna och tank) behålles.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft1"&gt;Avgiftsjämförelser upplevs som problematiska för fjärrvärmeföretag som sluter individuella avtal, där tjänsten inte enbart består av värme genom ”två rör i väggen” utan av ett mer diversifierat produktsortiment bestående av energiservice inklusive värme, kyla, el, service, komfortgarantier, övervakning, telefontjänster, Internet, miljömärkning etc. I en sådan produktprofilering, med så olika innehåll och kvalitet, är det svårt att göra rättvisa prisjämförelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft1"&gt;Fjärrvärmen har starka miljöinslag och skall vara en trygg och säker uppvärmningsform med stabila och konkurrenskraftiga priser uppges det. För de kommunala energiföretagen lyfts detta många gånger fram som ett särskilt starkt kommunalt ändamål till skillnad från de privata och statliga fjärrvärmeföretagen som i första hand prioriterar vinstintresset. Att därmed enbart fokusera på prisjämförelser kan inte, menar man, vara rättvisande.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td100"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft1"&gt;SOU 1999:5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td101"&gt;&lt;SPAN class="p14 ft1"&gt;113&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td102"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;SPAN class="p15 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p22 ft0"&gt;7 Slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft1"&gt;Det har inte framkommit några faktorer som är så tungt vägande att de skulle förhindra ett undantag från lokaliseringsprincipen för fjärrvärmen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft1"&gt;För ett undantag talar sammanfattningsvis de skäl som framkommit i undersökningen nämligen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;möjligheterna att dra nytta av stordriftsfördelar vid utveckling av verksamhet och miljö&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;att konkurrensen vid införande och utveckling av värmesystem behöver stärkas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;·&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;att konkurrensen om slutkunden är svag idag. Detta gäller såväl ägare till flerbostadshus som småhus.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft1"&gt;Vid sidan av dessa skäl bör det framhållas att undantagen från lokaliseringsprincipen i ellagen eljest får begränsad betydelse då de flesta energiföretag som bjuds ut till försäljning innefattar såväl elnät som fjärrvärmeverksamhet. Även det skälet talar för att all energiverksamhet bör ges lika villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft1"&gt;Oavsett vilket beslut som slutligen fattas vad gäller undantag från lokaliseringsprincipen, bör frågan om tillsyn över värmeföretagen övervägas. Inte minst det förhållandet att andelen privata företag ökar talar för att en sådan funktion införs. Privata monopol saknar den typ av tillsyn som offentliga monopol förutsätts ha genom sina ägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft1"&gt;Den tillsynsmodell med både myndighet samt råd och öppna hearings som de intervjuade fört fram har många positiva inslag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;/div&gt;&lt;style&gt;


TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}

P {
zdisplay:block;
}

.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}


.xecp {
  display:block;
  margin: 0px !important;
  padding: 0px !important;
  
}

.ec {
  border-style:solid;
  border-width:1px;
  display:block;
  margin: 0px !important;
  padding: 0px !important;
}

.TOPS {
  overflow:visable;
  margin:2px;
  width:690px !important;
}

&lt;/style&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GNB35</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_1999__5.pdf</filnamn>
<filstorlek>431827</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Effektiva värme- och miljölösningar</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/F6F3546F-7A4A-4737-AD24-A0D708921F12</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>